2788189GZ02Fi152011/12Fi15motPartimotionmotMotion 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)MotionMotionSD350FiU1502012-04-23 00:00:002012-05-28 09:36:032012-04-26 16:21:20med anledning av prop. 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårpropositionav Jimmie Åkesson m.fl. (SD)Ank T{3BA79D04-CC4A-4DE6-95AD-3641F5EB0469}https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02Fi15/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GZ02Fi15https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ02Fi15
<div class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">2011/12:Fi15</div>
<div class="MotionarLista">av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)</div>
<h1>med anledning av prop. 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd">
<html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US">
<head>
<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" />
<meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" />
<meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" />
<title>SD350</title>
<meta name="Description" content="med anledning av prop. 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition" />
<meta name="Author" content="Oscar Sjöstedt" />
<meta name="Keywords" content="Motion2000 110510.1045 v5.33" />
<!-- Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck för 0910, versal för 1011 och nyare, div tryckeriönskemål -->
<!-- Operator: dockonvert -->
<meta name="lastChanged" content="Mon, 28 May 2012 09:30:00 CEST" />
<!-- Company : Riksdagen -->
<link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201112_Fi_15.motion.visual.css" />
</head>
<body>
<h1 class="RubrikSammanf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 10.58mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1	</span><a id="_Toc325957634" name="_Toc325957634"></a>Sammanfattning</h1>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.1	</span><a id="_Toc325957635" name="_Toc325957635"></a>Ansvar för Sverige</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiet bildades 1988 med det övergripande målet att formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna. Vi bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Vi inser att vi i likhet med alla andra människor har ofrånkomliga fel och brister och tror därför inte att ett perfekt, utopiskt samhälle är möjligt att uppnå. Genom att basera vår politik på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi dock kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Detta är den övergripande målsättningen med partiets verksamhet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I denna vårbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Huvudinriktningen är att redogöra för de satsningar som är aktuella under den kommande budgetperioden fram till och med 2016. Vissa reformer låter sig dock inte göras under en budgetperiod varför en del av våra förslag till åtgärder ligger längre fram i tiden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi visar i denna budget att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder å ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sveriges positiva ekonomiska utveckling till trots biter sig arbetslösheten fast vid oroväckande höga nivåer. I höstbudgeten förordade vi en rad åtgärder som syftade till att slipa ned trösklarna till arbetsmarknaden och komma till rätta med den höga arbetslösheten, inte minst för våra ungdomar. Bland annat föreslog vi en storsatsning på lärlingsjobb och förenklade turordningsregler. Vi står fast vid dessa åtgärdsförslag, samtidigt som vi också lanserar nya åtgärder för tillväxt och ökad sysselsättning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi pekar i denna budget särskilt på dagens stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, och vi presenterar lösningarna. Vi gör det utifrån den lika enkla som självklara utgångspunkten att det svenska folket inte är obildbart. Vår avsikt är att skapa förutsättningar för att Sveriges befintliga arbetskraft ska kunna möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Vi ser till skillnad från regeringen inget egenvärde i att bedriva en överdriven utbudspolitik avseende lågutbildad eller okvalificerad arbetskraft.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2	</span><a id="_Toc325957636" name="_Toc325957636"></a>Våra viktigaste reformer</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.1	</span> <a id="_Toc325957637" name="_Toc325957637"></a>Ett åtgärdspaket för ökad sysselsättning och minskad ungdomsarbetslöshet</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den så kallade arbetslinjen har gått i stå. Regeringens idéfattigdom på hela det arbetsmarknadspolitiska området är skrämmande. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet har varit väldigt dyr i förhållande till resultatet. Tillika visar i princip hela den samlade ekonomiska expertisen att den generella ungdomsrabatten varit alltför kostsam givet det mätbara resultatet av den.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref0" name="fnref0"></a><a href="#fn0"><sup>1</sup></a></span> <span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref1" name="fnref1"></a><a href="#fn1"><sup>2</sup></a></span> <span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref2" name="fnref2"></a><a href="#fn2"><sup>3</sup></a></span> Sverigedemokraterna föreslår därför en återställning av den generella avgiften och ett slopande av ungdomsrabatten. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det reformutrymme som detta skapar vill vi använda till att förbättra småföretagens villkor och bekämpa arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten i synnerhet. Medlet för detta är ett antal kraftfulla reformer inom det utbildningspolitiska, näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska området.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi lyfter fram ett helt åtgärdspaket i form av bland annat följande:</p>
<ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">En sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot små och medelstora företag. </p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Ett reformerat sjuklöneansvar riktat mot småföretagare i syfte att minska deras börda vid sjukfrånvaro och på så sätt öka deras anställningsbenägenhet.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Lärlingsjobb helt befriade från arbetsgivaravgifter som riktas särskilt till unga.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">En utökning av antalet undantag i turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, vilket skulle slipa ned trösklarna till arbetsmarknaden i synnerhet för ungdomar.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">En utveckling och förstärkning av starta-eget-bidraget, som bland annat syftar till att göra det lättare för unga att starta företag.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">En marknadskompletterande riskkapitalfond med syfte att stimulera entreprenörskap och innovationsutveckling.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">En återställning av regeringens besparing på gymnasieskolan, fler nya komvuxplatser, en kraftfull satsning på yrkeshögskolan liksom på naturvetenskap och teknik inom den högre utbildningen.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Ett införande av mer ansvarsfulla regler för såväl arbetskraftsinvandring som asyl- och anhöriginvandring i syfte att förhindra en påspädning av de strukturella problemen på arbetsmarknaden och minska de undanträngningseffekter som idag i första hand drabbar ungdomar och de invandrare som sedan tidigare fått uppehållstillstånd i landet. </p>
</li>
</ul>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Som vi tidigare påpekat är det vår bedömning att ännu ett jobbskatteavdrag inte är det mest effektiva sättet att öka sysselsättningen. Under förutsättning att finansieringen av ett femte jobbskatteavdrag sker genom en besparing på den kostsamma massinvandringspolitiken och på så vis inte på samma sätt konkurrerar om reformutrymmet med mer verkningsfulla sysselsättningsåtgärder är vi dock beredda att diskutera frågan med regeringen.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.2	</span><a id="_Toc325957638" name="_Toc325957638"></a>Garanterad och höjd a-kassa</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt Sverigedemokraterna innebär en tillfredsställande a-kassa en central parameter inom arbetsmarknadspolitiken. A-kassan är en omställningsförsäkring och ska möjliggöra för den som blivit av med sitt arbete att under viss tid söka anställning specifikt inom sitt kompetensområde i stället för att nödgas acceptera det första jobberbjudande som ges. Vi har därför som ambition att höja ersättningstaket till 900 kronor/dag samtidigt som vi föreslår en återgång till den så kallade 100-dagarsregeln. Vi vill även förbättra reglerna för deltidsarbetslösa och förespråkar en återgång till den så kallade 300-dagarsregeln. Tillika anser vi att a-kassan är en så pass fundamental del av både arbetsmarknaden och välfärden att den bör vara garanterad och helt finansierad av det offentliga. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I samband med reformeringen av a-kassan föreslår vi även att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan slås ihop till en och samma myndighet med ansvar för den nya garanterade a-kassan. En sammanslagning minimerar risken för att människor hamnar mellan två stolar och underlättar för bekämpning av bidragsfusk. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.3	</span><a id="_Toc325957639" name="_Toc325957639"></a>Krafttag mot brottsligheten</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Utvecklingen inom den svenska kriminalpolitiken har under de senaste decennierna gått åt fel håll. Att återställa tryggheten i hemmen och på våra gator och torg är en av Sverigedemokraternas allra mest prioriterade uppgifter.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi har sedan tidigare presenterat en rad åtgärder inom det kriminalpolitiska området i form av bland annat ökat vittnesskydd, förbättrad säkerhet i domstolar, offentligt register över dömda pedofiler, straffskärpningar inklusive riktiga livstidsstraff, utvisning av kriminella invandrare, införande av tredje-gången-gillt-principen, återinförande av gränskontroller och mycket annat.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Nytt för denna motion är att vi också presenterar en förstärkt satsning på polisen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det har uppmärksammats att polisen i dag ägnar en väldigt liten del av sin arbetstid åt synligt polisarbete på gator och torg. Sverigedemokraterna inser att problemen med effektiviteten inom hela rättskedjan i allmänhet och polisen i synnerhet härrör från strukturella problem snarare än på avsaknad av ekonomiska resurser. Det finns även en bred politisk enighet om behovet av en omorganisation av polisen. Detta kommer dock att ta lång tid och Sverigedemokraterna vill därför redan nu sjösätta en riktad satsning för att möjliggöra fler synliga poliser på gator och torg. Vi vill därför under en femårsperiod avsätta minst 250 miljoner kronor per år till insatser som syftar till att frigöra resurser till synligt polisarbete i offentliga miljöer. Detta kan handla om att resurser avsätts så väl till nya poliser, till civil personal som kan avlasta poliserna som till ny teknisk utrustning som kan förbättra effektiviteten inom polisarbetet. Vi är öppna för att detta anslag blir permanent men avser först följa hur omorganisationen av Polisen fortlöper.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.4	</span><a id="_Toc325957640" name="_Toc325957640"></a>Kraftigt minskad invandring</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi presenterar i denna vårbudget flera skarpa förslag på invandringsområdet som bedöms minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent. Bland annat ska asyl huvudsakligen beviljas åt personer som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention. Uppehållstillstånd ska utdelas på temporär i stället för permanent basis och kunna återkallas, exempelvis om brott begås eller om grunden för uppehållstillståndet förändras. Vi vill även skärpa kraven för anhöriginvandring, bland annat genom att försörjningsansvaret för den anhöriginvandrade åläggs anknytningspersonen.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.5	</span><a id="_Toc325957641" name="_Toc325957641"></a>Trygghet i vården</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill ha en svensk sjukvård i världsklass. Vi aviserar här förslag om en återställning av högkostnadsskyddet, en akut- och tillgänglighetsmiljard, förbättrad tillgänglighet inom ambulanssjukvården samt mycket annat. Vi har även flera konkreta förslag för att värna och underlätta för våra äldre, såsom fler trygghetsboenden, kategoriboenden med husdjursprofil, matreform och stärkt anhörigstöd. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.6	</span><a id="_Toc325957642" name="_Toc325957642"></a>Avskaffad pensionärsskatt</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna har alltid betraktat pension som uppskjuten lön. Vi anser det därför orimligt att lön och pension beskattas olika. Många pensionärer lever idag med mycket små eller obefintliga marginaler. Ett avskaffande av den orättvisa straffbeskattningen av pensionärer skulle avhjälpa situationen för hundratusentals pensionärer. Vår ambition är således att under budgetperioden, och alltså allra senast 2016, låta jobbskatteavdragets alla fyra steg även omfatta inkomst av pension. Detta är i första hand en rättvisefråga men handlar även om att stimulera konsumtionen hos en grupp som idag nödgas vrida och vända på varenda slant. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.7	</span><a id="_Toc325957643" name="_Toc325957643"></a>Upprustning av försvaret</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sveriges försvarspolitik måste vara långsiktig. Omvärldsförhållanden kan ändras snabbt men att rusta upp ett starkt försvar tar lång tid. Sverigedemokraterna aviserar kraftiga satsningar på Försvarsmakten, med huvudmålsättningen att Sverige senast 2025 ska ha sex mekaniserade brigader att tillgå på kort tid. Satsningarna omfattar bland annat att JAS ska uppgraderas till E/F-modellen och beställas löpande med målet 100 uppgraderade plan senast 2025. Vi vill också att den allmänna värnplikten ska återinföras för att trygga Försvarsmaktens personalförsörjning. Fram till den tid Sverige återfår ett verkligt existensförsvar anser vi också att en paus från medverkandet i internationella insatser är nödvändig.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.8	</span><a id="_Toc325957644" name="_Toc325957644"></a>En återupprättad självständighet</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna är idag det enda verkligt EU-kritiska partiet i Sveriges riksdag. Även om delar av den övriga oppositionen stundtals uttrycker sig EU-kritiskt kvarstår faktumet att de inte är kritiska mot EU-projektet i sak, det vill säga att makt överförs från nationell till överstatlig och federal nivå, utan enkom mot att unionen inte driver ”rätt” politik. Sverigedemokraterna kommer alltid att värna om Sveriges suveränitet och rätt till självbestämmande, alldeles oavsett vilken politik EU driver i övrigt. Sverigedemokraterna ser den stora förtjänsten i den inre marknaden och frihandeln men inte i den politiska union som sakta men säkert växer fram. Vi förespråkar därför ett omedelbart utträde ur Europeiska unionen där Sverige kvarstår som medlem i EES, i likhet med vårt grannland Norge.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.9	</span><a id="_Toc325957645" name="_Toc325957645"></a>Gruvnäringen</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska gruvnäringen har en lång tradition och har bidragit till att göra Sverige till en rik nation. Näringen upplever nu en renässans orsakad främst av stigande råvarupriser. Även om det till stor del är externa faktorer, exempelvis den ökande kinesiska efterfrågan, som driver näringen så finns det oerhört mycket att göra från politiskt håll. Regeringens passivitet i frågan är oroväckande. Sverigedemokraterna lanserar i denna vårbudget ett flertal åtgärder med satsningar på järnvägar, utbildning samt utökade resurser och arbetsuppgifter åt Sveriges geologiska undersökning. Sverigedemokraterna förespråkar även en reformering av den nuvarande mineralersättningen med syfte att möjliggöra en aktiv gruvpolitik. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.10	</span><a id="_Toc325957646" name="_Toc325957646"></a>Återförstatligande av skolan</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna är av åsikten att kommunaliseringen av den svenska skolan har lett till stora olikheter i skolväsendet. För oss är det en självklarhet att alla svenska elever ska ha rätt till en likartad skolgång, oavsett var i landet de är bosatta. Skolan måste därmed återförstatligas. Detta kommer förvisso vara ett projekt som sträcker sig längre än en budgetperiod, men vi vill omgående starta en statlig utredning på temat. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi är också kritiska mot hur riskkapitalismen har blivit en stor aktör inom friskoleverksamheten och deklarerar klart och tydligt två deviser: att ta ut vinst i form av utdelning från skolans verksamhet ska vara i lag förbjudet och friskolor ska enbart få tillstånd att starta verksamhet om det kan påvisas att de fyller en funktion som den kommunala skolan inte kan tillgodose, såsom en viss språklig inriktning eller motsvarande. Vi avser även att återföra gymnasieskolan de medel som regeringen sparade in genom höstpropositionen 2011.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.11	</span><a id="_Toc325957647" name="_Toc325957647"></a>Återreglering av järnvägen</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Avregleringen av den svenska järnvägen har blivit ett misslyckande. Inte bara har kritiken uteblivit mot den av EU påtvingade avregleringen i form av avregleringsdirektivet; alliansregeringen har i själva verket valt att gå <span style="font-style: italic;">längre</span> än vad direktivet föreskriver. De andra länder som har avreglerat sin järnväg fullt ut, likt Sverige, har senare valt att återreglera. Sverigedemokraterna menar att ansvaret för operatörer och för järnvägsnätet ska ligga på en och samma huvudman. De avtal som redan har ingåtts ska givetvis respekteras men det är vår åsikt att de inte ska förnyas när de löper ut och att järnvägen på sikt helt bör återregleras. Vi kommer även att föreslå utökade resurser till såväl underhåll som utbyggnad av tågtrafiken.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.12	</span><a id="_Toc325957648" name="_Toc325957648"></a>Effektivt bistånd</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är Sverigedemokraternas åsikt att det svenska biståndet i alltför stor utsträckning präglas av bristande effektivitet och resultatinriktning. Vi omprövar synen på bistånd och intar ett mer pragmatiskt och flexibelt förhållningssätt samtidigt som vi fokuserar på färre länder. Vi väljer också att avbryta biståndet helt till så kallade icke ODA-länder, exempelvis Ryssland och Kina. Samtidigt etablerar vi ambitionen att det svenska biståndet ska hållas på FN:s rekommenderade nivå om 0,7 procent av BNI. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">1.2.13	</span><a id="_Toc325957649" name="_Toc325957649"></a>Återställd restaurang- och cateringmoms</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens sänkning av restaurang- och cateringmomsen var en oerhörd felprioritering. Den är väldigt kostsam och även om det är för tidigt att mäta resultaten av sänkningen har studier gjorts som bedömer att antalet jobb uppgår till som högst ett par tusen.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref3" name="fnref3"></a><a href="#fn3"><sup>4</sup></a></span> Jämförelser med Finland, där en liknande satsning blev en direkt besvikelse, bekräftar denna analys. Sverigedemokraternas pragmatiska hållning gör att vi prioriterar annorlunda och helt kommer att återställa restaurangmomsen redan under budgetperiodens första år. Det finns andra åtgärder som ger bättre utdelning, räknat i antal jobb. Några av dessa åtgärder har redan nämnts ovan.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">2	</span><a id="_Toc325957650" name="_Toc325957650"></a>Innehållsförteckning</h1>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Sammanfattning	<a href="#_Toc325957634">1</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ansvar för Sverige	<a href="#_Toc325957635">1</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Våra viktigaste reformer	<a href="#_Toc325957636">2</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ett åtgärdspaket för ökad sysselsättning och minskad ungdomsarbetslöshet	<a href="#_Toc325957637">2</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Garanterad och höjd a-kassa	<a href="#_Toc325957638">3</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Krafttag mot brottsligheten	<a href="#_Toc325957639">4</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Kraftigt minskad invandring	<a href="#_Toc325957640">4</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Trygghet i vården	<a href="#_Toc325957641">4</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Avskaffad pensionärsskatt	<a href="#_Toc325957642">5</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Upprustning av försvaret	<a href="#_Toc325957643">5</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.8<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En återupprättad självständighet	<a href="#_Toc325957644">5</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.9<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Gruvnäringen	<a href="#_Toc325957645">5</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.10<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Återförstatligande av skolan	<a href="#_Toc325957646">6</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.11<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Återreglering av järnvägen	<a href="#_Toc325957647">6</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.12<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Effektivt bistånd	<a href="#_Toc325957648">6</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">1.2.13<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Återställd restaurang- och cateringmoms	<a href="#_Toc325957649">6</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Innehållsförteckning	<a href="#_Toc325957650">8</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Förslag till riksdagsbeslut	<a href="#_Toc325957651">13</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Det ekonomiska läget	<a href="#_Toc325957652">14</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">4.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>De svenska utgångspunkterna	<a href="#_Toc325957653">14</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">4.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Euron	<a href="#_Toc325957654">14</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">4.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Satsa på investeringar	<a href="#_Toc325957655">15</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">4.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Prioritera rätt!	<a href="#_Toc325957656">15</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Arbete genom utbildning	<a href="#_Toc325957657">16</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Inledning	<a href="#_Toc325957658">16</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Småföretagande	<a href="#_Toc325957659">17</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Nyföretagande	<a href="#_Toc325957660">17</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Lärlingsjobb	<a href="#_Toc325957661">18</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Turordningsreglerna	<a href="#_Toc325957662">18</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>A-kassan	<a href="#_Toc325957663">19</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.6.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Återinförande av 100-dagarsregeln	<a href="#_Toc325957664">20</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.6.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Förbättringar för deltidsarbetslösa	<a href="#_Toc325957665">20</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.6.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Efter a-kassan: jobb- och utvecklingsgarantin reformeras i grunden	<a href="#_Toc325957666">20</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Gästarbetarsystem – inte fri arbetskraftsinvandring	<a href="#_Toc325957667">21</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.8<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Arbetsgivaravgifter	<a href="#_Toc325957668">22</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.9<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Slopade instegsjobb	<a href="#_Toc325957669">23</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.10<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Myndighetsreform	<a href="#_Toc325957670">23</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.10.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En arbetslöshetsförsäkring med folklig förankring	<a href="#_Toc325957671">23</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.10.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En gemensam arbetslöshetskassa	<a href="#_Toc325957672">24</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.10.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan	<a href="#_Toc325957673">25</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.11<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Högre utbildning	<a href="#_Toc325957674">26</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">5.12<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Utbilda för arbetsmarknaden	<a href="#_Toc325957675">26</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Rättsväsende	<a href="#_Toc325957676">28</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Inledning	<a href="#_Toc325957677">28</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ideologiska överväganden	<a href="#_Toc325957678">28</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Trygghet för individen	<a href="#_Toc325957679">29</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.3.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Statlig garanti för skadestånd till brottsoffer	<a href="#_Toc325957680">29</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.3.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Vittnesskydd och ökad säkerhet i domstol	<a href="#_Toc325957681">30</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.3.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Offentligt register över dömda pedofiler	<a href="#_Toc325957682">30</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Hårdare tag mot brottsligheten	<a href="#_Toc325957683">31</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.4.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Straffskärpningar och riktigt livstidsstraff	<a href="#_Toc325957684">31</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.4.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Döm mängdbrottslighet hårdare	<a href="#_Toc325957685">31</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.4.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Borttagande av preskriptionstid för grova brott	<a href="#_Toc325957686">32</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.4.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Utvisa kriminella utlänningar	<a href="#_Toc325957687">32</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.4.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Fotboja vid frisläppande av grova brottslingar	<a href="#_Toc325957688">33</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.4.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ändra regeln om frigivning efter två tredjedelar av tiden		<a href="#_Toc325957689">34</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Brottsbekämpande myndigheter	<a href="#_Toc325957690">34</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.5.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Återinför gränskontroller	<a href="#_Toc325957691">34</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.5.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Brottsprovokation	<a href="#_Toc325957692">35</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.5.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Svenska polismyndigheter blir till en	<a href="#_Toc325957693">35</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Punktinsats mot den organiserade brottsligheten	<a href="#_Toc325957694">35</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">6.7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Fler synliga poliser!	<a href="#_Toc325957695">36</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Skola	<a href="#_Toc325957696">36</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">7.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Inledning	<a href="#_Toc325957697">37</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">7.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Kommunaliseringen av den svenska skolan	<a href="#_Toc325957698">37</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">7.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Det fria skolvalet och friskolereformen	<a href="#_Toc325957699">39</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">7.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Uttag av vinst i friskolor	<a href="#_Toc325957700">41</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">7.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Avknoppning av skolor	<a href="#_Toc325957701">42</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">7.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Tioårig grundskola	<a href="#_Toc325957702">43</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">7.7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Återställ regeringens besparingar	<a href="#_Toc325957703">44</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Trygghet och välfärd	<a href="#_Toc325957704">44</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En svensk sjukvård av världsklass	<a href="#_Toc325957705">44</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En akut- och tillgänglighetsmiljard	<a href="#_Toc325957706">45</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Vårdplats på rätt klinik bemannad med rätt kompetens	<a href="#_Toc325957707">46</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Psykisk ohälsa	<a href="#_Toc325957708">46</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Satsningar på tidig identifiering av sjukdomar	<a href="#_Toc325957709">47</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Mobila vårdenheter	<a href="#_Toc325957710">47</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Medicinsk vårdgaranti	<a href="#_Toc325957711">48</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.8<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Vård i livets slutskede	<a href="#_Toc325957712">48</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.9<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Lagstadgat tillgänglighetskrav inom ambulanssjukvården	<a href="#_Toc325957713">49</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.10<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Funktionshinder	<a href="#_Toc325957714">50</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.11<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Högkostnadsskyddet	<a href="#_Toc325957715">51</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Trygghet på äldre dagar	<a href="#_Toc325957716">51</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Rättvisa skatter	<a href="#_Toc325957717">51</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Förbättrad livskvalitet för äldre	<a href="#_Toc325957718">52</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Matreform för äldre	<a href="#_Toc325957719">52</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Riktade insatser för att motverka brott mot äldre	<a href="#_Toc325957720">52</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Stärkt anhörigstöd	<a href="#_Toc325957721">52</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Öka antalet trygghetsboenden	<a href="#_Toc325957722">52</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12.7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Kategoriboende med husdjursprofil	<a href="#_Toc325957723">53</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.12.8<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Äldrevårdscentraler	<a href="#_Toc325957724">53</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.13<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Samhällsvård	<a href="#_Toc325957725">53</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.13.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Nationella riktlinjer för vård av barn och unga	<a href="#_Toc325957726">53</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.13.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Vårdnadsutredningar	<a href="#_Toc325957727">54</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">8.13.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Bekämpa missbruket	<a href="#_Toc325957728">54</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Tillväxt	<a href="#_Toc325957729">56</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Infrastruktur	<a href="#_Toc325957730">56</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.1.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Upprustning av järnvägsnätet	<a href="#_Toc325957731">56</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.1.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Utbyggnad av järnvägsnätet	<a href="#_Toc325957732">57</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.1.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>9.1.3 Återreglering av järnvägen	<a href="#_Toc325957733">57</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Gruvnäringen	<a href="#_Toc325957734">58</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.2.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Inledning	<a href="#_Toc325957735">58</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.2.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Infrastruktur	<a href="#_Toc325957736">58</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.2.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Utbildning och arbetsmarknad	<a href="#_Toc325957737">59</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.2.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Mineralersättningen	<a href="#_Toc325957738">60</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.2.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Sveriges geologiska undersökning och Bergsstaten	<a href="#_Toc325957739">60</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.2.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Nordiskt forskningscentrum	<a href="#_Toc325957740">61</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.2.7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Uranbrytning	<a href="#_Toc325957741">61</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Energi	<a href="#_Toc325957742">61</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.3.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Energitillförsel	<a href="#_Toc325957743">62</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.3.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Kärnkraft	<a href="#_Toc325957744">62</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.3.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Vindkraft	<a href="#_Toc325957745">63</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.3.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Vattenkraft	<a href="#_Toc325957746">63</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.3.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Biobränslen och nya energikällor	<a href="#_Toc325957747">64</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.3.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Sänkt elskatt	<a href="#_Toc325957748">64</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Jord- och skogsbruk	<a href="#_Toc325957749">64</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.4.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ett hållbart jordbruk och levande landsbygd	<a href="#_Toc325957750">64</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.4.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Djurvälfärdsersättning	<a href="#_Toc325957751">65</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.4.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner	<a href="#_Toc325957752">66</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.4.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Kemiska tillsatser	<a href="#_Toc325957753">66</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.4.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En ren och grönskande natur	<a href="#_Toc325957754">66</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.4.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ett starkare djurskydd	<a href="#_Toc325957755">67</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Bostäder	<a href="#_Toc325957756">67</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.5.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Andrahandsuthyrning	<a href="#_Toc325957757">67</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.5.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Studentbostäder	<a href="#_Toc325957758">68</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.5.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Bostadsbyggande och bostadspolitik	<a href="#_Toc325957759">68</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.5.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Miljonprogrammen	<a href="#_Toc325957760">69</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.5.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Hyresrätt	<a href="#_Toc325957761">70</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Forskning och utveckling	<a href="#_Toc325957762">70</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.6.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Informationsteknik	<a href="#_Toc325957763">71</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.6.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Kärnfysik	<a href="#_Toc325957764">72</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.6.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Genteknik	<a href="#_Toc325957765">72</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.6.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Nanoteknologi	<a href="#_Toc325957766">73</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">9.6.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Rymdforskning och rymdverksamhet	<a href="#_Toc325957767">73</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">10<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Försvar	<a href="#_Toc325957768">74</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">10.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Försvarets mål och uppgifter	<a href="#_Toc325957769">74</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">10.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Politikens inriktning	<a href="#_Toc325957770">75</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">10.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Försvarets finansiering	<a href="#_Toc325957771">77</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">10.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Försvarsmaktens operativa förmåga	<a href="#_Toc325957772">78</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">10.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Förbandsverksamhet och beredskap	<a href="#_Toc325957773">78</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">10.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Fredsfrämjande förbandsinsatser	<a href="#_Toc325957774">80</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">10.7<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Anskaffning av materiel och anläggningar	<a href="#_Toc325957775">81</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">11<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Kultur	<a href="#_Toc325957776">81</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">11.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Satsningar på gemenskap, tillgänglighet och hälsa	<a href="#_Toc325957777">81</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">12<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Invandring	<a href="#_Toc325957778">82</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">12.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En ansvarsfull invandringspolitik	<a href="#_Toc325957779">83</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">12.1.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Massinvandring eller välfärd?	<a href="#_Toc325957780">85</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">12.1.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En ny asylpolitik	<a href="#_Toc325957781">86</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">12.1.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Skärpta krav för anhöriginvandring	<a href="#_Toc325957782">88</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">12.1.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Från mångkultur till assimilering	<a href="#_Toc325957783">89</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"><span style="font-family: "Bembo";">12.1.5</span><span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Asylrätten urholkas – avslag leder inte till återvändande	<a href="#_Toc325957784">90</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Bistånd och internationell samverkan	<a href="#_Toc325957785">92</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Biståndets inriktning	<a href="#_Toc325957786">92</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.1.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Humanitärt bistånd	<a href="#_Toc325957787">92</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.1.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ökad hjälp till världens flyktingar	<a href="#_Toc325957788">92</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.1.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Långsiktigt utvecklingssamarbete	<a href="#_Toc325957789">93</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.1.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Prioritering av länder	<a href="#_Toc325957790">93</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.1.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>God samhällsutveckling	<a href="#_Toc325957791">93</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.1.6<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Klimatåtgärder	<a href="#_Toc325957792">94</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Förmedlare och aktörer	<a href="#_Toc325957793">94</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.2.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)		<a href="#_Toc325957794">94</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.2.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Budgetstöd	<a href="#_Toc325957795">95</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.2.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>EU:s utvecklingspolitik	<a href="#_Toc325957796">95</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.2.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Svenska och multilaterala organisationer	<a href="#_Toc325957797">95</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Internationell samverkan	<a href="#_Toc325957798">96</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Nordiskt försvars- och säkerhetssamarbete	<a href="#_Toc325957799">97</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.4.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Luftförsvar och luftövervakning	<a href="#_Toc325957800">97</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.4.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Havsövervakning och satellitsystem	<a href="#_Toc325957801">97</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.4.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Ambassadsamarbete	<a href="#_Toc325957802">98</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">13.4.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Solidaritetsförklaring	<a href="#_Toc325957803">98</a></p>
<p class="toc 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Suveränitet	<a href="#_Toc325957804">98</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Samarbetet som förlorade verklighetsförankring	<a href="#_Toc325957805">98</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>En allt tydligare överstatlighet	<a href="#_Toc325957806">99</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.2.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Lissabonfördraget	<a href="#_Toc325957807">99</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.2.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Momsbefrielsen	<a href="#_Toc325957808">99</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.2.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Den ihåliga subsidiaritetsprövningen	<a href="#_Toc325957809">100</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.2.4<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Europluspakten	<a href="#_Toc325957810">100</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.2.5<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>EU-nämndens irrelevans	<a href="#_Toc325957811">101</a></p>
<p class="toc 2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.3<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>EU och framtiden	<a href="#_Toc325957812">101</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.3.1<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Utvidgningen	<a href="#_Toc325957813">101</a></p>
<p class="toc 3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;">14.3.2<span style="font-size: 12.0pt;">	</span>Dags att omförhandla medlemskapet	<a href="#_Toc325957814">101</a></p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"><a id="_Toc322615385" name="_Toc322615385"></a><a id="_Toc322615386" name="_Toc322615386"></a></p>
<h1 class="Förslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; page-break-before: always;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">3	</span><a id="_Toc325957651" name="_Toc325957651"></a>Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;">
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som motionen föreslår. </p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kraftigt minska invandringen.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera det svenska biståndet.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika beskattning av inkomstslagen tjänst och pension.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar för ett effektivare rättsväsende.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en garanterad och gemensamt finansierad a-kassa.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om trygghet i vården.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprusta det svenska försvaret.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återställa restaurang- och cateringmomsen.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återförstatliga skolan.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återreglera järnvägen.</p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på en aktiv gruvpolitik. </p>
</li>
<li>
<p class="Hemstl_att,Förslagspunkt,Yrkande,Förslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska träda ut ur EU. </p>
</li>
</ol>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">4	</span><a id="_Toc325957652" name="_Toc325957652"></a>Det ekonomiska läget</h1>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">4.1	</span><a id="_Toc322615403" name="_Toc322615403"></a><a id="_Toc325957653" name="_Toc325957653"></a>De svenska utgångspunkterna</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska ekonomin är i ett europeiskt perspektiv tämligen stabil. Statsfinanserna är relativt EU goda och räntorna låga. Vi ser ett antal tecken på att ekonomin vänder åt rätt håll, inte minst vad gäller börsen som stigit kraftigt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ett stort hot mot den svenska ekonomin är att exporten till EMU-området på senare tid har blivit lidande, dels på grund av att euron försvagats gentemot den svenska kronan, dels på grund av det svaga tillstånd som flertalet euroländer befinner sig i. Detta motverkas dock av att Riksbanken håller räntan låg och därmed mildrar kronans appreciering.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslösheten. I synnerhet måste ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten tacklas. Sverige ligger sämst till i Norden vad gäller ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslösheten har stigit kraftigt sedan 2008.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref4" name="fnref4"></a><a href="#fn4"><sup>5</sup></a></span> <span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref5" name="fnref5"></a><a href="#fn5"><sup>6</sup></a></span> Regeringen har inte förmått att betrakta arbetsmarknadspolitiken med något annat än ett renodlat plånboksfrågeperspektiv och har därmed missat flera centrala parametrar i en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Arbetslösheten bedöms ligga kvar över jämviktsarbetslösheten (Nairu) ända fram till 2016, vilket, om så sker, skulle innebära att arbetslösheten har legat över Nairu under i princip hela alliansregeringens styre fram till nästa val 2014.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref6" name="fnref6"></a><a href="#fn6"><sup>7</sup></a></span> Den så kallade arbetslinjen är alltså både otillräcklig och ofullständig. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">4.2	</span><a id="_Toc322615404" name="_Toc322615404"></a><a id="_Toc325957654" name="_Toc325957654"></a>Euron</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det enskilt största hotet mot svensk ekonomi är situationen i euroområdet. De länder som valt att avskaffa sin självständiga penningpolitik skapar i dag problem såväl för sig själva som för resten av världen. Skuldavskrivningen i Grekland skedde förhållandevis ordnat och landet lyckades därmed köpa sig viss respit, men samtidigt kvarstår betydande osäkerheter kring hur statsskuldskrisen ska kunna lösas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den grekiska situationen är inte permanent löst och en liknande utveckling är dessutom sannolik i Portugal och Spanien. Det nuvarande, relativa lugn vi upplever innebär att euroländerna varit framgångsrika i att skjuta problemen framför sig ännu en stund. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den gemensamma valutan omöjliggör en depreciering, vilket tvingar fram mycket smärtsamma lönesänkningar och andra åtdragningar hos de sydliga ekonomierna. Detta i sin tur leder till politisk oro av det slag Grekland fortsatt upplever och i allra värsta fall tappar statsmakten helt enkelt kontrollen över sina funktioner. Det folkliga missnöjet är således ett större hot än marknadens nycker.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Visserligen kan ECB välja att underlätta situationen genom att föra en expansiv penningpolitik, men detta skulle i stället skapa missnöje norrifrån, där ekonomier med relativ ordning och reda kommer få uppleva en onormalt hög inflation. I synnerhet Tyskland har mycket smärtsamma minnen av hyperinflation och kommer därför sannolikt motsätta sig en höginflationspolitik.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Europrojektet vänder således folk emot sina folkvalda, liksom det vänder hela länder emot sina grannar. Lågkonjunkturen i Europa blir sannolikt långvarig emedan de strukturella obalanserna kvarstår.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">4.3	</span><a id="_Toc322615405" name="_Toc322615405"></a><a id="_Toc325957655" name="_Toc325957655"></a>Satsa på investeringar</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen har fört en väldigt passiv finanspolitik genom krisen. En mer expansiv och framför allt en tidigarelagd aktiv finanspolitik skulle påskynda återhämtningen av ekonomin, öka resursutnyttjandet samt minska arbetslösheten. Om en finanspolitisk reform sjösätts tidigare i stället för senare innebär det betydande välfärdsvinster under tiden det tar för reformen att ge effekt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trots möjligheter har regeringen valt den passiva linjen. I princip all finanspolitisk stimuli har bestått av jobbskatteavdraget. Den tycks helt enkelt inte kunna se att det finns andra faktorer än de renodlade plånboksfrågorna. Exempelvis hade inte minst satsningar på infrastruktur renderat en ökad tillväxt. Belastningarna på järnvägsnätet har ökat mer än investeringarna, vilket har haft till följd att det idag finns ett flertal flaskhalsar på vårt gemensamma nät. Flaskhalsarna begränsar tillväxten och kostar därtill pengar. En ytterligare krona satsad på järnvägen, hade sannolikt skapat mer sysselsättning än en ytterligare krona till jobbskatteavdraget. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Inte heller har regeringen förmått investera i utbildning för arbetsmarknadens behov. Det faktum att vi har en oroväckande hög arbetslöshet samtidigt som många företag, inte minst inom gruvnäringen, skriker efter arbetskraft tyder på en passiv, närmast <span style="font-style: italic;">laissez-faire-</span> liknande, inställning. En aktiv arbetsmarknadspolitik förutsätter ett verklighetsförankrat perspektiv såväl i plånboksfrågorna som inom utbildning, forskning, infrastruktur och energi.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">4.4	</span><a id="_Toc322615406" name="_Toc322615406"></a><a id="_Toc325957656" name="_Toc325957656"></a>Prioritera rätt!</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige satsar enorma summor på helt fel saker. Kostnaden för den ansvarslösa invandringen, det ineffektiva biståndet och den svällande EU-avgiften uppgår till över 100 miljarder kronor varje enskilt budgetår – en gigantisk transferering från de svenska skattebetalarna till något som ligger långt ifrån våra gemensamma, svenska intressen. Sverigedemokraterna vill fokusera på rätt saker och vågar göra de nödvändiga prioriteringarna. Vi vill prioritera det som ger arbeten här i Sverige, riktiga arbeten och inte subventionerade instegs jobb eller fas 3-jobb. Vi satsar på en aktiv och väl avvägd arbetsmarknadspolitik med ett resultatinriktat och pragmatiskt förhållningssätt. Vi satsar kraftigt på utbildning och på infrastruktur. Vi vill föra en aktiv politik inom de näringar där det finns starka ömsesidiga intressen mellan stat och näringsliv. Till detta frigör vi resurser genom väl avvägda prioriteringar. </p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5	</span><a id="_Toc322615407" name="_Toc322615407"></a><a id="_Toc325957657" name="_Toc325957657"></a>Arbete genom utbildning</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">En större del av vårt liv som vuxna människor kretsar kring vårt arbete. Att ha ett jobb är inte bara ett sätt att försörja sig själv, det är också en grund för självkänslan, en känsla av att bidra till samhället och en del av den egna identiteten. En balanserad arbetsmarknad där alla medborgare kan finna sin plats är därför en självklar målsättning för allt samhällsbygge.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.1	</span><a id="_Toc322615408" name="_Toc322615408"></a><a id="_Toc325957658" name="_Toc325957658"></a>Inledning</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska arbetsmarknaden är unik och har länge karaktäriserats av goda förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare, goda villkor för arbete och företagande samt ett utbyggt system för den som tillfälligt blir arbetslös. Trygghet för arbetstagare, arbetsgivare och arbetslösa har varit ledord i det som ofta kallas den svenska modellen. Den så kallade Saltsjöbadsandan har möjliggjort en samsyn på arbetsmarknaden och i hög grad förhindrat allvarliga konflikter. Såväl hela vårt samhällsbygge som våra enskilda liv är beroende av en välfungerande och rättvis arbetsmarknad. Sverigedemokraterna vill återupprätta tryggheten på arbetsmarknaden och säkerställa att alla medborgare kan finna sin plats. Vi menar att det ska löna sig att arbeta, samtidigt som vi anser att den som tillfälligt blir arbetslös ska erbjudas nödvändigt stöd.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar att det är strukturella orsaker som ligger bakom massarbetslösheten och arbetsmarknadens funktionsbrister. Här behövs ett fullständigt och organiskt politiskt nytänkande. Sverigedemokraterna ser arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, utbildningspolitik, finanspolitik och skattepolitik som beroende av varandra, och där respektive område kompletterar de andra för att tillsammans möjliggöra förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och företagande.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Arbetsmarknaden står inför stora utmaningar. Sverigedemokraterna vill föra en ansvarsfull invandringspolitik för att på det sättet minska utanförskapet, vi stimulerar landets företag till att våga och vilja anställa genom att öka antalet undantag i turordningsreglerna, vi vidtar kraftiga utbildningssatsningar för att på ett betydande sätt förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden, vi inför lärlingsjobb och mer praktik för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten och vi säger nej till all form av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden genom slopade instegsjobb.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.2	</span><a id="_Toc322615409" name="_Toc322615409"></a><a id="_Toc325957659" name="_Toc325957659"></a>Småföretagande</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De svenska småföretagen har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer och är också en viktig förutsättning för Sveriges väg ut ur aktuella och kommande kriser. Tyvärr har den förda politiken för företagande inte varit framgångsrik, utan tvärtom dömts ut som ineffektiv vad gäller sysselsättningsskapande. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I stället för generella lättnader av arbetsgivaravgiften som riktas till alla företag, stora som små, förespråkar Sverigedemokraterna en sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot småföretagen. Detta finansieras med en höjning av den generella arbetsgivaravgiften till den tidigare nivån och syftar till att ge incitament för svenska småföretag att våga, vilja och kunna anställa. Med samma syfte vill vi reformera sjuklöneansvaret med inriktning mot småföretagarna och minska deras börda vid sjukfrånvaro. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.3	</span><a id="_Toc322615410" name="_Toc322615410"></a><a id="_Toc325957660" name="_Toc325957660"></a>Nyföretagande</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Starta eget-bidrag, eller <span style="font-style: italic;">stöd för start av näringsverksamhet</span> som det egentligen heter, har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bästa sysselsättningsskapande åtgärder som finns inom det arbetsmarknadspolitiska området. Mycket goda siffror visar på verkliga effekter; inte minst har det konstaterats att överlevnadsgraden är lika hög för företag startade genom starta-eget-bidraget som företag startade utan bidrag. Andra forskare har kommit fram till att 60–80 procent av de i programmet startade företagen inte skulle ha startats utan programmets existens.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref7" name="fnref7"></a><a href="#fn7"><sup>8</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trots programmets goda resultat finns en generell 25-årsgräns och det mycket låga stödet ges bara i sex månader. Åldersgränsen medger vissa undantag, bland annat för nyanlända invandrare, men att generellt begränsa stödet till personer som har fyllt 25 år är direkt diskriminerande mot ungdomar – trots att det är bland ungdomar som arbetslösheten slår allra hårdast. Sverigedemokraterna menar att unga arbetslösa ska ha rätt att söka bidraget precis som alla andra; bland våra ungdomar finns många driftiga, innovativa och idérika individer som saknar kapital men besitter viljan. Ett utökat starta-eget-bidrag skulle bryta en del av ungdomars sociala utanförskap och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår en 20-årsgräns och en förlängning av den tid under vilken stödet utbetalas till nio månader. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.4	</span><a id="_Toc322615411" name="_Toc322615411"></a><a id="_Toc325957661" name="_Toc325957661"></a>Lärlingsjobb</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den massiva ungdomsarbetslösheten beror delvis på den överteoretisering som skett av gymnasieskolans olika program. Idén om att alla ska ges högskolebehörighet och att hälften av alla gymnasieelever ska bli akademiker har varit en fullständig katastrof för såväl arbetsmarknad som enskilda ungdomar. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Resultaten ser vi i dag, där framför allt svenska yrkeskunniga ungdomar har fått en undermålig utbildning med ett alltför litet inslag av praktik och alltför mycket teori i sina praktiskt inriktade program. Svenska gymnasieelever tillhör Europas bottenskikt när det gäller praktik knuten till utbildningen.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref8" name="fnref8"></a><a href="#fn8"><sup>9</sup></a></span> På senare tid har en del förbättringar gjorts, där visionen om att alla elever helst ska bli akademiker har frångåtts, vilket har varit steg i rätt riktning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna inser att alla varken kan, bör eller vill bli akademiker och att yrkesutbildade efterfrågas i en allt större utsträckning. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är särskilt tydlig när det gäller företagens skriande behov av just yrkeskunniga. Svenska ungdomar tappar tyvärr konkurrenskraft mot låglöneländer från Östeuropa eller tredje världen genom att de inte ges tillräcklig möjlighet till praktik eller annan anknytning till arbetsmarknaden under sin studietid. Vår viktigaste satsning för att bryta ungdomsarbetslösheten är därför införandet av lärlingsjobb.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den nya anställningsformen skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en ung lärling till 75 procent av ingångslönen och med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex. Satsningen på 50 000 lärlingsjobb syftar till att bryta ungdomsarbetslösheten och stärka ungdomars konkurrenskraft på en arbetsmarknad som i allt högre grad präglas av låglönekonkurrens och diskrepans mellan faktiskt behov av och tillgång på kompetens.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.5	</span><a id="_Toc322615412" name="_Toc322615412"></a><a id="_Toc325957662" name="_Toc325957662"></a>Turordningsreglerna</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De svenska turordningsreglerna, reglerade under lagen om anställningsskydd (LAS), kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt mindre än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens marknadsförhållanden. För att säkerställa trygghet för arbetstagare är det viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. Dagens regelverk är helt enkelt för stelt och leder till att framför allt ungdomars intressen åsidosätts genom principen om sist in – först ut. Arbetsgivare kan enkelt reglera storleken på sin personalstyrka men har betydligt svårare att reglera dess sammansättning. För att ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens vill vi utöka antalet tillåtna undantag som medges, från två till fem.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.6	</span><a id="_Toc322615413" name="_Toc322615413"></a><a id="_Toc325957663" name="_Toc325957663"></a>A-kassan</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De senaste åren har kraftiga försämringar i a-kassan genomförts, vilket har slagit hårt mot landets arbetslösa och dessutom försämrat matchningen på arbetsmarknaden. Det har blivit dyrare att ansluta sig till a-kassan, kvalificeringsgrunden har skärpts och ersättningstaket har sänkts rejält. Faktum är att taket nu ligger så lågt att den procentuella ersättningsnivån mest blir en chimär och att en avtrappning från 80 procent till 70 procent för de flesta arbetslösa i praktiken inte skulle innebära någon sänkning av deras inkomst eftersom bägge procentsatserna motsvarar en ersättning högre än taket tillåter. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska a-kassan är idag sämst i Norden. Det alltför låga taket har tillintetgjort en stor del av a-kassans syfte som en omställningsförsäkring, eftersom endast de som haft riktigt låga inkomster får en ersättning jämförbar med deras tidigare inkomst. För att sätta taket i ett perspektiv kan påpekas att den svenska medianlönen är grovt räknat dubbelt så stor som den maximala nettoersättning som kan erhållas från a-kassan. Arbetslösa riskerar alltså att drabbas synnerligen hårt av den nedmonterade a-kassan.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För Sverigedemokraterna förefaller en försämrad a-kassa vara en mycket ineffektiv metod för att få arbetslösa i arbete, eftersom de flesta inte vill något hellre än att åter få ett arbete och kunna göra rätt för sig. Den svenska arbetsmoralen är god och därmed är en försämrad a-kassa i praktiken bara ett sätt att slå på ofrivilligt arbetslösa – knappast en aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I den mån en lägre ersättning påverkar arbetslösas arbetssökande är det snarare en försämring som orsakas, då matchningen på arbetsmarknaden riskerar att avsevärt försämras i och med att de arbetslösa på grund av en drastiskt försämrad privatekonomi tvingas acceptera det första lediga jobb som erbjuds, snarare än att söka arbete inom sitt kompetensområde. På sikt leder detta givetvis till ett enormt slöseri med humankapital.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar att de negativa effekterna för de temporärt arbetslösa bör dämpas rejält. För tio år sedan fick nästan 80 procent av de a-kasseberättigade också 80 procent i ersättning, siffror som enligt oss är eftersträvansvärda.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref9" name="fnref9"></a><a href="#fn9"><sup>10</sup></a></span> Vi förespråkar därför en höjning av a-kassans tak och har som ambition att det ska läggas på 900 kronor/dag. Detta skulle göra att betydligt fler än idag skulle få en ersättning som svarade mot de procentuella ersättningsnivåer som slagits fast.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill också se en garanterad a-kassa. Det är vår mening att a-kassan ska vara en inkomstförsäkring och därigenom betraktas som en del av socialförsäkringssystemet. Alla som arbetar och uppfyller villkoren för inkomstförsäkringen ska omfattas av en gemensam a-kassa med rätt till inkomstrelaterad ersättning i händelse av arbetslöshet. A-kassan bör därutöver avpolitiseras genom en minskning av dagens alltför starka koppling till enskilda fackförbund, och därmed politiska partier. Detta är särskilt viktigt då det finns många exempel på medlemmar som på grund av politiska ställningstaganden uteslutits ur facket. En avpolitiserad, gemensamt finansierad och statligt garanterad arbetslöshetsförsäkring skulle administreras av Försäkringskassan och innebära väsentligt förbättrad effektivitet gällande servicegrad, behandling av ärenden och utbetalning vid arbetslöshet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.6.1	</span><a id="_Toc322615414" name="_Toc322615414"></a><a id="_Toc325957664" name="_Toc325957664"></a>Återinförande av 100-dagarsregeln</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser att arbetslösa under de första 100 dagarna av arbetslöshet ska ha rätt att begränsa sitt sökande till ett närliggande geografiskt område och inom sitt kompetensområde. Vi ser det som orimligt att en person redan från första dagen i arbetslöshet ska tvingas söka arbete inom samtliga yrkesområden över hela vårt land och vid erbjudande om jobb på annan ort behöva bryta upp från hem och familj. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.6.2	</span><a id="_Toc322615415" name="_Toc322615415"></a><a id="_Toc325957665" name="_Toc325957665"></a>Förbättringar för deltidsarbetslösa</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna ser också behovet av att förbättra för deltidsarbetslösa, som i dag endast är berättigade till 75 dagars a-kassa. Tidigare hade de, precis som heltidsarbetslösa fortfarande har, rätt till 300 dagars a-kassa. Det av regeringen införda systemet som gör skillnad på del- och heltidsarbetslöshet har lett till att få heltidsarbetslösa vågar ta deltidsjobb, och därmed kvarstår i arbetslöshet. Det är extra problematiskt eftersom deltidsarbete är en bra väg in på arbetsmarknaden då många heltidsarbetslösa har svårt att gå direkt till heltidsarbete. De nuvarande reglerna kom måhända till för att uppmuntra till heltidsarbete, men effekten har paradoxalt nog blivit direkt motsatt. Reglerna uppmuntrar snarare till fortsatt heltidsarbetslöshet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.6.3	</span><a id="_Toc322615416" name="_Toc322615416"></a><a id="_Toc325957666" name="_Toc325957666"></a>Efter a-kassan: jobb- och utvecklingsgarantin reformeras i grunden</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser att jobb- och utvecklingsgarantin i allmänhet, och programmets fas 3 i synnerhet, har varit arbetsmarknadspolitiska misslyckanden. Omfattande kritik har riktats mot programmet och det har av flera tunga instanser, såsom Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och Riksrevisionen, bedömts vara mycket dåligt styrt och sakna kapacitet för större programvolymer. En mycket liten del av deltagarna kommer upp i den aktivitetsnivå som programmet egentligen fordrar, och programmets tredje fas utnyttjas av mer eller mindre seriösa arbetsgivare som får betalt för att erbjuda sysselsättning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att fas 3 inte påverkar möjligheten att få jobb stöds av såväl IFAU:s stora utredning som Riksrevisionens rapport.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref10" name="fnref10"></a><a href="#fn10"><sup>11</sup></a></span> Bristerna är uppenbara och det vittnas om hur arbetslösa används till ibland meningslösa sysslor, allt för att arbetsgivaren ska erhålla statlig ersättning för deltagaren. Det är nämligen ett krav att deltagaren inte utför sysslor som hör till den ordinarie arbetsmarknaden, vilket per definition innebär att den aktivitet som deltagaren utför ofta är långt ifrån arbetsmarknadens egentliga behov. Möjligheten att ta ett steg in på den ordinarie arbetsmarknaden efter fas 3 är därför liten.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Som aktiv åtgärd har programmet varit mycket bristfälligt och det har fått skarp kritik av Riksrevisionen för dess mer eller mindre obefintliga styrning av regeringen. Fas 3-praktikanter fastnar i ett utanförskap där de hunsas runt mellan olika arbetsgivare som alltför sällan förmår erbjuda dem en vettig sysselsättning.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill se ett statligt alternativ till fas 3 som ska garantera meningsfull och framför allt samhällsnyttig sysselsättning för programdeltagare. Det finns många statliga, regionala och kommunala verksamheter där behovet av arbetskraft är skriande högt och där ett statligt alternativ till fas 3 skulle kunna bidra till att lösa även dessa problem.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt vår mening är det eftersträvansvärt att styra programmet så att arbetsinsatserna utförs inom samhällsnyttig verksamhet som vård, skola, försvar, omsorg och infrastruktur. En stor fördel är att detta skulle resultera i att såväl samhälle som enskild programdeltagare gynnades. Framför allt skulle det dock leda till att praktikanten genom erfarenheten gavs stora möjligheter att ta ett jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är för oss också självklart att arbetsuppgifter inom till exempel välfärdssektorer skulle motivera programdeltagarna betydligt mer än dagens system, som har dålig styrning och där alltför många företag inte erbjuder en meningsfull sysselsättning åt praktikanten.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.7	</span><a id="_Toc322615417" name="_Toc322615417"></a><a id="_Toc325957667" name="_Toc325957667"></a>Gästarbetarsystem – inte fri arbetskraftsinvandring</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den fria arbetskraftsinvandringen som infördes 2008 har inneburit stora påfrestningar på arbetsmarknaden. Den har lett till stora undanträngningseffekter av svensk arbetskraft och innebär samtidigt att det är fritt fram för lönedumpning eller lönesammanpressning. I praktiken innebar reformen att allt ansvar gällande arbetskraftsinvandring av människor utanför EU/EES försköts till arbetsgivarna. Tidigare hade Arbetsförmedlingen bedömt behovet av utomeuropeisk arbetskraftsinvandring, vilket resulterat i att den arbetskraftsinvandring som skedde i princip uteslutande gick till sektorer där det fanns utbudsbrist på den svenska arbetsmarknaden. Risken för låglönekonkurrens var alltså liten. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sedan 2008 är det dock nya regler som gäller, där det är helt och hållet upp till arbetsgivaren att bestämma vem som ska få arbetskraftsinvandra till Sverige, eftersom det enda som behövs för arbetstillstånd i landet numera är ett anställningsavtal. Många arbetsgivare, framför allt inom humanintensiva sektorer med låga löner, ser givetvis goda möjligheter att anställa utomeuropeiska medborgare för löner som svenskar omöjligen kan konkurrera med. De nya reglerna har därför slagit hårt mot den svenska arbetskraften och framför allt mot den del av arbetskraften som arbetar inom personalintensiva sektorer präglade av relativt låga löner.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna förespråkar ett gästarbetarsystem där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmarknaden också kan täppas till genom tillfälliga arbetstillstånd. På sikt måste dock ambitionen vara att eventuella efterfrågeöverskott kompenseras genom utbildningssatsningar så att den arbetskraft som finns i vårt land utbildas till att kunna ta de arbetstillfällen som erbjuds inom landet. Den tämligen modesta arbetskraftsinvandring som då kan bli aktuell kommer alltså endast kunna ske till sektorer eller branscher där brist på lämpliga arbetstagare råder och arbetsgivare inte kan finna erforderlig kompetens i Sverige.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.8	</span><a id="_Toc322615418" name="_Toc322615418"></a><a id="_Toc325957668" name="_Toc325957668"></a>Arbetsgivaravgifter</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas ambition är att det ska vara tämligen billigt att anställa och arbeta. Vi kan dock konstatera att regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften varit dyr i förhållande till det resultat den renderat. Studier pekar även på att generella sänkningar av sociala avgifter på lång sikt endast har små effekter på sysselsättningen emedan sänkta avgifter tenderar att övervältras till högre löner och därmed påverkar sysselsättningen enbart i form av att högre reallöner leder till ett ökat arbetsutbud.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref11" name="fnref11"></a><a href="#fn11"><sup>12</sup></a></span> Mot bakgrund av detta avser vi att återställa regeringens generella sänkning för att i stället fokusera resurserna mot småföretagarna. Ett sådant avdrag, mer riktat mot de mindre bolagen, bedöms ge större effekt än en generell dito. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Liksom den generella arbetsgivaravgiftssänkningen har visat sig ineffektiv har även den generella sänkningen för ungdomar fått utstå hård kritik. I princip hela den samlade ekonomiska expertisen har ifrågasatt regeringens ungdomsrabatt, som innebär att det för ungdomar upp till 26 år betalas endast halverad arbetsgivaravgift. Bland annat förordar Långtidsutredningen ”<span style="font-style: italic;">ett avskaffande av den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften för personer upp till 26 år.</span>”<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref12" name="fnref12"></a><a href="#fn12"><sup>13</sup></a></span> Även Finanspolitiska rådet landar i samma slutsats och hävdar att ”<span style="font-style: italic;">Lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten</span>”.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref13" name="fnref13"></a><a href="#fn13"><sup>14</sup></a></span><span style="font-style: italic;"> </span>Av samma anledningar förordar även Sverigedemokraterna ett avskaffande av rabatten för att i stället kunna genomdriva reformer som på allvar kan komma till rätta med ungdomsarbetslösheten – inte minst vår satsning på lärlingsjobb.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.9	</span><a id="_Toc322615419" name="_Toc322615419"></a><a id="_Toc325957669" name="_Toc325957669"></a>Slopade instegsjobb</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Idag finns på den svenska arbetsmarknaden en lagstadgad diskriminering genom de så kallade instegsjobben, vilka infördes under förra mandatperioden. Den arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare får upp till 80 procent av lönekostnaden betald med offentliga resurser. Detta innebär att invandrare under sina första tre år i Sverige ges arbetsmarknadspolitiska möjligheter som svenskar inte har. Sverigedemokraterna betraktar detta som skattefinansierad svenskfientlighet på arbetsmarknaden och menar att det strider mot principen om en rättvis arbetsmarknad, där alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Rent arbetsmarknadspolitiskt har åtgärden dessutom misslyckats helt med sitt syfte, då ytterst få av instegsjobbarna lyckas ta klivet in på den ordinarie arbetsmarknaden efter avslutad skattefinansierad anställning.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref14" name="fnref14"></a><a href="#fn14"><sup>15</sup></a></span> I kombination med att instegsjobben innebär en regelrätt kostnad för samhället kan satsningen inte beskrivas som annat än katastrofal.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.10	</span><a id="_Toc322615420" name="_Toc322615420"></a><a id="_Toc325957670" name="_Toc325957670"></a>Myndighetsreform</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.10.1	</span><a id="_Toc260831121" name="_Toc260831121"></a><a id="_Toc322615421" name="_Toc322615421"></a><a id="_Toc325957671" name="_Toc325957671"></a>En arbetslöshetsförsäkring med folklig förankring</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas grundsyn är att skattemedel i första hand ska användas till en god välfärd för Sveriges medborgare. Till de mest centrala delarna av denna räknar vi vården, skolan och omsorgen samt de ekonomiska trygghetssystemen i form av försörjningsstöd, pension, arbetslöshetsersättning och sjukförsäkring. Vi anser därmed att a-kassan ska vara garanterad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den ska vara solidariskt finansierad. I dag ser vi en a-kassa i förfall, en a-kassa som saknar folklig förankring. Endast en av tio heltidsarbetande får ut 80 procent av sin tidigare inkomst.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref15" name="fnref15"></a><a href="#fn15"><sup>16</sup></a></span> 2011 var det knappa 300 000 som fick arbetslöshetsersättning, till skillnad från 2005 då det var dubbelt så många, 600 000.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref16" name="fnref16"></a><a href="#fn16"><sup>17</sup></a></span> Två år efter den borgerliga valsegern 2006 hade antalet medlemmar i a-kassan minskat med 500 000.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref17" name="fnref17"></a><a href="#fn17"><sup>18</sup></a></span> Även om en liten ökning har skett de senaste åren kvarstår faktumet att en stor del av svenska folket tappat tilltron till arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Eftersom vi ser arbetslöshetsersättning som en del av välfärden anser vi också det rimligt att den administreras av Försäkringskassan. Syftet med detta är att uppnå såväl förbättrad effektivitet som ökad enhetlighet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.10.2	</span><a id="_Toc322615422" name="_Toc322615422"></a><a id="_Toc325957672" name="_Toc325957672"></a>En gemensam arbetslöshetskassa</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dag förekommer stora variationer mellan landets 30 olika arbetslöshetskassor. Förutom kraftigt differentierade avgifter har de separata administrationer, vilket leder till olika tolkningar och tillämpningar av regelverket. Dessutom finns en stor variation gällande hanteringstider där många arbetslöshetskassor i dag är sena med sina utbetalningar. Eftersom val av a-kassa sker genom val av fackföreningsmedlemskap innebär detta i praktiken att yrkesval avgör individers skydd och trygghet vid arbetslöshet. Sverigedemokraterna menar att detta system inte är gångbart – oberoende av en persons yrkesval och bostadsort ska villkoren för och tillgången till arbetslöshetsförsäkringen vara lika. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under 2005 och till viss del 2008 genomfördes en större myndighetsreform då Riksförsäkringsverket samt de 21 länsbaserade allmänna försäkringskassorna avvecklades och Försäkringskassan inrättades som en sammanhållen statlig myndighet för stora delar av socialförsäkringssystemet. Sedan dess har det visat sig att Försäkringskassan lyckats minska handläggningstiderna väsentligt för de flesta ärendeslag.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref18" name="fnref18"></a><a href="#fn18"><sup>19</sup></a></span> En jämförelse av siffrorna mellan 2009 och 2005 ger vid handen att antalet ärenden som avslutats inom det uppsatta tidsmålet har ökat, inte sällan med över 50 procent för respektive ärendeslag. <span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref19" name="fnref19"></a><a href="#fn19"><sup>20</sup></a></span> De regionala skillnaderna mellan olika kontor har samtidigt minskat, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra för att uppnå full enhetlighet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar att reformen av försäkringskassorna år 2005 i huvudsak har varit positiv, och att den bör tjäna som exempel för reformen av arbetslöshetskassorna. Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att koncentrera socialförsäkringssystemet till att vara en nationell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik sådan. Redan idag är arbetslöshetsförsäkringen till stor del utformad i enlighet med socialförsäkringssystemen. Det finns ett etablerat samarbete där arbetslöshetskassorna skickar uppgifter till Försäkringskassan som därefter betalar ut aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref20" name="fnref20"></a><a href="#fn20"><sup>21</sup></a></span> Att fortsatt hålla a-kassan skiljd från Försäkringskassan skapar onödig byråkrati och risk för att människor faller mellan stolarna. Detta äventyrar den trygghet vid såväl arbetslöshet som sjukdom som är grundläggande för oss sverigedemokrater. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En flytt av ansvaret för arbetslöshetsersättning till Försäkringskassan möjliggör också för fackförbunden att kunna fokusera mer på sin kärnverksamhet, det vill säga arbetsrättsliga frågor och trygghet för arbetstagarna. Därutöver minimeras risken för att a-kassan används som ett sätt för fackförbunden att värva medlemmar.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.10.3	</span><a id="_Toc322615423" name="_Toc322615423"></a><a id="_Toc325957673" name="_Toc325957673"></a>Sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill på sikt se en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I dag är det tyvärr alltför många individer som anses vara för friska för att sjukskrivas men för sjuka för att vara arbetssökande. Resultatet av detta blir att ingen av myndigheterna har ansvar för den medborgare som hamnar i en sådan situation. Samtidigt är det vanligt att människor slussas mellan myndigheterna flera gånger om när de genomgår en längre process från att vara sjukskrivna till att ingå i arbetskraften. För den enskilde som fastnar i byråkrati och pappersexercis blir konsekvenserna betungande. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att möjliggöra för svensk arbetskraft att praktiskt återgå till arbetsmarknaden, oavsett om det är från sjukdom eller arbetslöshet, är Sverigedemokraternas grundläggande fokus. Vi menar att myndigheterna bör slås samman till en enda myndighet som prövar individers arbetsförmåga. En ny, sammanslagen myndighet kommer alltid att stå för kostnaderna för den enskilde, oberoende av anledningen till personens behov av stöd. Detta eliminerar möjligheten för endera myndigheten att som i dag slussa över ärenden till den andra för att begränsa de egna utgifterna. I Norge genomfördes 2006 sammanslagningen av de norska motsvarigheterna till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till en enda myndighet, NAV, med syftet att fler sjukskrivna och arbetslösa får tillträde till arbetsmarknaden.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref21" name="fnref21"></a><a href="#fn21"><sup>22</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För Sverigedemokraterna handlar allt i slutändan om att individen ska sättas i fokus och alltid ges nödvändigt stöd för att återgå till arbete. För att åstadkomma detta bygger vi broar mellan de tunga myndigheterna inom området. Administrativa tillkortakommanden i organisationen mellan myndigheterna får inte hejda svensk arbetskrafts återinträde på arbetsmarknaden. Den föreslagna myndighetsreformen är ett slag för såväl sjukskrivna som arbetssökande.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.11	</span><a id="_Toc322615424" name="_Toc322615424"></a><a id="_Toc325957674" name="_Toc325957674"></a>Högre utbildning</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna ser med oro på att resurstilldelningen till den högre utbildningen urholkats de senaste tjugo åren. Vi avser att satsa stora resurser på att öka lärartätheten i den högre utbildningen med ett långsiktigt syfte att komma till rätta med resursbristen vid våra högskolor och universitet enligt den så kallade Grundbultens utredning. Vår målsättning är att, med fokus på områdena naturvetenskap och teknik, åtgärda de av Grundbulten identifierade bristerna under budgetperioden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är vår övertygelse att Sveriges möjligheter att också i framtiden kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld är beroende av förbättringar inom utbildningsområdet i allmänhet och inom den högre utbildningen i synnerhet. Som en följd av försämrad resurstilldelning får dagens studenter allt färre timmar lärarledd undervisning samtidigt som undervisningsgrupperna blir allt större. Detta i sin tur leder till en kraftig sänkning av utbildningskvaliteten. Sverigedemokraterna kan inte acceptera den pågående kvalitetsförsämringen av den högre utbildningen, varför vi menar att resurstilldelningen måste ses över. Rapporter gör gällande att det på Sveriges högskolor och universitet ges kurser med så få lärarledda lektioner och så pass stora studentgrupper att den viktiga interaktionen mellan lärare och elev i det närmaste är helt eliminerad.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref22" name="fnref22"></a><a href="#fn22"><sup>23</sup></a></span> Lärare vittnar om många timmar obetald arbetstid, arbetsgivare vittnar om svårigheter med att behålla kompetent personal på grund av bristande konkurrensfördelar rörande såväl lön som arbetsmiljö och såväl studenter som deras organisationer vittnar om allt större undervisningsgrupper och allt färre lektioner.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kostnadsnivån har under den senaste 15-årsperioden vida överstigit anslagsnivån, i synnerhet vad avser naturvetenskapliga ämnen, och den så kallade Grundbultens beräkningar om minsta godtagbara undervisningsnivå – vilket innebär att komma åter till 1994/95 års köpkraft – indikerar ett stort tillskottsbehov till de högre lärosätena under de kommande åren.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref23" name="fnref23"></a><a href="#fn23"><sup>24</sup></a></span> Vi kommer i vår höstbudget att anslå medel för att komma till rätta med dagens brister. Detta är en viktig del i Sverigedemokraternas strävan efter att höja nivån på Sveriges utbildningssystem och i förlängningen komma till rätta med den bristande matchningen på arbetsmarknaden.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">5.12	</span><a id="_Toc322615425" name="_Toc322615425"></a><a id="_Toc325957675" name="_Toc325957675"></a>Utbilda för arbetsmarknaden</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att meningen med utbildning är att den skall förbereda för livet och leda till arbete. Vi efterfrågar därför en allmän effektivisering bland högskolorna med förväntningen att de bättre ska matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ett annat led i samma strävan att öka matchningen på arbetsmarknaden är vårt förslag om en utökning av antalet platser på komvux. Den kommunala vuxenutbildningen fyller en viktig funktion i vårt samhälle genom att erbjuda en andra chans för individer att skaffa sig en stabil grundutbildning och därmed stärka sitt utgångsläge på arbetsmarknaden. Vi har därför för avsikt att anslå tillräckliga medel för att skapa närmare 10 000 nya komvuxplatser, samt finansiera de utökade studiestödskostnaderna för dessa, redan under det första budgetåret. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill också öka stödet till Myndigheten för yrkeshögskolan, vilken analyserar arbetsmarknadens behov och därefter avsätter medel till lärosäten som anordnar de av marknaden efterfrågade utbildningarna. Myndigheten har aviserat att den har organisatorisk kapacitet att bygga ut verksamheten men givet dagens anslagsnivåer saknas resurser för detta. Då myndigheten visat sig vara mycket effektiv i sitt matchningsarbete menar vi att medel bör tillskjutas enligt myndighetens egen hemställan. I dag efterfrågar många arbetsgivare att deras anställda har någon form av eftergymnasial utbildning, men inte nödvändigtvis en femårig universitetsutbildning. Många ungdomar vill också vidareutbilda sig men ser inte nödvändigtvis universitetsstudier som sitt förstaval. Där är de 1- och 2-åriga utbildningarna som erbjuds via yrkeshögskolor bra alternativ. För såväl arbetsgivare som arbetstagare är därmed utökat stöd till Myndigheten för yrkeshögskolan att betrakta som positivt. Det är en satsning för bättre matchning på arbetsmarknaden och lägre ungdomsarbetslöshet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Av de elever som genomgått en utbildning genom myndighetens försorg har hela sju av tio haft ett faktiskt arbete inom en månad efter examen.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref24" name="fnref24"></a><a href="#fn24"><sup>25</sup></a></span> Myndighetens egen bedömning är att fler personer än i dag kan utbildas och få ett arbete, givet ökade medel. Sverigedemokraterna avser att satsa mer på myndigheten och skapa tusentals nya utbildningsplatser. Även för denna satsning avser vi att anslå nödvändiga medel till CSN till följd av de utökade kostnaderna för studiestöd jämte de nya utbildningsplatserna. Vår bedömning är att matchningen på arbetsmarknaden kan öka avsevärt genom detta initiativ.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6	</span><a id="_Toc322615426" name="_Toc322615426"></a><a id="_Toc325957676" name="_Toc325957676"></a>Rättsväsende</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Ett välfungerande samhälle är ett samhälle som kan garantera trygghet för sina medborgare. Dess mål ska vara att alla invånare ska kunna röra sig fritt, göra fria val och känna sig säkra i sin vardag. Det tar krafttag mot kriminalitet och strävar efter en lugn tillvaro för alla, en tillvaro där även den lilla människan och offret sätts i fokus. Ett tryggt samhälle är ett gott samhälle.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.1	</span><a id="_Toc322615427" name="_Toc322615427"></a><a id="_Toc325957677" name="_Toc325957677"></a>Inledning</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Begreppet trygghet kan betyda många saker. Det kan avse ekonomisk trygghet såväl som fysisk och psykisk trygghet och det kan handla om situationen på så vitt skilda platser som arbetsplatsen, skolan eller hemmet. Dagens Sverige är ett land som står inför stora utmaningar gällande medborgarnas trygghet. En av de mest grundläggande tryggheterna är den att inte behöva utsättas för ett brott. Tyvärr har just denna trygghet kommit att bli nedprioriterad och den diskuteras sällan i det politiska samtalet. Sverigedemokraterna ser tryggheten att inte utsättas för brott som grundläggande för att andra former av trygghet ska ha möjlighet att existera.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi menar att det är statens viktigaste uppgift att garantera medborgarna trygghet och säkerhet. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste sättas före brottslingarnas. I dagens samhälle har dock vård- och rehabiliteringstanken fått en alltför dominerande ställning i den kriminalpolitiska debatten. Sverigedemokraterna anser att detta är fel sätt att angripa problematiken och därmed fel prioriteringar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För oss står det klart att om respekten för lag och ordning ska upprätthållas måste grov brottslighet straffas hårt och rättvist. Detta markerar att samhället sätter laglydiga medborgares intressen i första rummet. Det är för oss också en självklarhet att straffen alltid ska stå i samklang med den allmänna rättsuppfattningen. Sverigedemokraterna föreslår omfattande reformer för att komma till rätta med den utveckling som sker i dagens Sverige.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.2	</span><a id="_Toc322615428" name="_Toc322615428"></a><a id="_Toc325957678" name="_Toc325957678"></a>Ideologiska överväganden</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar att utvecklingen inom kriminalpolitiken i Sverige har gått åt fel håll de senaste decennierna. Under 1900-talet höjdes, med all rätt, röster för bättre villkor i fängelser och möjlighet till rehabilitering och återanpassning av brottslingar. Tyvärr har dessa idéer nu nästan helt ersatt brottsofferperspektivet. Ett straff har reducerats till vård samtidigt som fokus har flyttats från brottsoffer och samhällets bästa till brottslingens perspektiv. Sociologin har getts ett alltför stort fokus och genom detta urskuldat grova brottslingar utifrån uppväxt, socioekonomiska förhållanden samt olika psykosociala omständigheter.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är naturligtvis viktigt ur ett samhällsperspektiv att analysera varför brott begås för att på bästa möjliga sätt kunna stävja brottsligheten. Negativa sociala faktorer avseende socioekonomisk bakgrund, uppväxtförhållanden och andra bakomliggande faktorer bör motverkas genom en rättvis fördelningspolitik där varje barn ska ha rätt till en trygg uppväxt, en bra skola och ett fungerande skyddsnät. En bra välfärd med rätt prioriteringar är det bästa sättet att motverka nyrekrytering i brottslighet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Rättvisa handlar dock även om upprättelse för brottsoffret, om skydd mot fortsatt brottslighet och om ett samhälle som tydligt markerar mot dem som skadar andra. Sverigedemokraterna ser inget motsatsförhållande mellan att å ena sidan värna brottsoffren och de laglydiga medborgarna och å andra sidan vårda samt återanpassa dömda brottslingar. Sverigedemokraterna är anhängare av den absoluta straffrätten och ställer upp tre mycket tydliga principer:</p>
<ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Ekvivalensprincipen: att lika fall behandlas lika.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Proportionalitetsprincipen: att ett straff ska stå i proportion till det brott som begåtts.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Skuldprincipen: att gärningsmannen från subjektiv synpunkt kan betraktas som ansvarig för sina handlingar.</p>
</li>
</ol>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.3	</span><a id="_Toc322615429" name="_Toc322615429"></a><a id="_Toc325957679" name="_Toc325957679"></a>Trygghet för individen</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.3.1	</span><a id="_Toc322615430" name="_Toc322615430"></a><a id="_Toc325957680" name="_Toc325957680"></a>Statlig garanti för skadestånd till brottsoffer</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Idag kan en person som döms för ett brott dömas att betala skadestånd till brottsoffret. Dock finns ett stort problem i det att brottsoffret självt, med Kronofogdemyndighetens hjälp, måste kräva gärningsmannen på det utdömda beloppet. Om gärningsmannen inte betalar är det upp till offret att vända sig till sitt försäkringsbolag i ett försök att få ersättning. Fungerar inte detta ska brottsoffret självt ta kontakt med Brottsoffermyndigheten. Här ska offret skriftligen ansöka om att få det som kallas brottsskadeersättning, vilket kan skilja sig från det skadestånd personen i fråga blivit tilldömd. Denna procedur, där offret återigen måste förklara sig och vädja till gärningsmannen, utgör ytterligare en förnedring och ett ifrågasättande av offret. Dessutom finns ingen garanti för att offret får den ersättning som en domstol en gång beslutat.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill i stället se ett system där staten betalar ut det utdömda skadeståndet till brottsoffret och därefter kräver in pengarna från gärningsmannen. Detta skulle innebära att offret så snart domslutet vunnit laga kraft får sitt skadestånd, samtidigt som staten tar hand om vidare behandling och kontakt med gärningsmannen. Vi menar att det är ett system som bör vara självklart i en rättsstat. Vårt förslag skulle minska frustrationen och det onödiga lidande som åsamkas brottsoffer på grund av dagens system för skadeståndsutbetalningar.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.3.2	</span><a id="_Toc322615431" name="_Toc322615431"></a><a id="_Toc325957681" name="_Toc325957681"></a>Vittnesskydd och ökad säkerhet i domstol</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Många av de goda medborgare som sätter sig i vittnesbåset är idag utsatta och de vittnar alltför ofta med fara för sitt eget liv. Rättsväsendet har inte förmått hantera den organiserade brottslighetens grenar som spridit sig ända in i rättssalen. Vittnestrakasserier blir allt vanligare och antalet vapen som smugglas in i svenska domstolar är alarmerande.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref25" name="fnref25"></a><a href="#fn25"><sup>26</sup></a></span> <span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref26" name="fnref26"></a><a href="#fn26"><sup>27</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Övergrepp i rättssak är ett mycket allvarligt brott då det inte bara riktar in sig mot individer utan utgör ett hot mot rättsstaten, och i slutändan det demokratiska statsskicket. Sverigedemokraterna vill se ett kraftigt utökat stöd till vittnesskyddet. Det handlar om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. På senare tid har även de juridiska ombuden fått motta hot, trakasserier, och rena våldsdåd från kriminella nätverk. Också här förordar vi ett ökat skydd.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Utöver detta vill vi även att permanenta säkerhetskontroller ska införas i anslutning till domstolsentréer i förebyggande syfte. Ett genomförande av förslaget innebär att entréer måste byggas om och att viss teknisk utrustning måste införskaffas. Betydligt fler ordningsvakter kommer också att behövas. Vi avser att allokera resurser för ändamålet i kommande höstbudget, i likhet med tidigare budgetar.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.3.3	</span><a id="_Toc322615432" name="_Toc322615432"></a><a id="_Toc325957682" name="_Toc325957682"></a>Offentligt register över dömda pedofiler</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar att ett offentligt register över dömda pedofiler och flerfaldigt dömda våldtäktsmän bör inrättas till skydd för medborgarna. För föräldrar ska möjligheten finnas att via detta register få information om sådana gärningsmän bor i, eller är på väg att flytta till, det egna närområdet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ett register har en preventiv verkan i det att barnfamiljer kan välja att inte bosätta sig i ett område där en dömd sexualbrottsling bor. Dessutom kommer den dömda brottslingen känna att det finns en kontrollfunktion, något som antas ha en avskräckande effekt. De uppgifter om gärningsmännen som enligt vårt förslag kommer att ingå i registret omfattas förvisso redan av offentlighetsprincipen, då domar i regel är en offentlig allmän handling, men det tilltänkta registret vore ett effektivt sätt för vanliga människor att få tillgång till dessa uppgifter.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns flera exempel på länder med liknande offentliga register, exempelvis USA, Kanada och England. I dessa länder har man insett värdet av att värna om de laglydiga medborgarnas rätt till trygghet och frihet. Vi anser att det är av största vikt att skapa en nolltolerans mot alla grova sexualbrott som sker i Sverige.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref27" name="fnref27"></a><a href="#fn27"><sup>28</sup></a></span> <span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref28" name="fnref28"></a><a href="#fn28"><sup>29</sup></a></span> <span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref29" name="fnref29"></a><a href="#fn29"><sup>30</sup></a></span> Detta bör göras för att skydda våra barn och kvinnor som också är de mest utsatta, och även för att förhindra att utvecklingen tar samma väg som i Norge, där man talat om en våldtäktsvåg, om så inte redan är fallet.<span class="footnote reference">.<span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref30" name="fnref30"></a><a href="#fn30"><sup>31</sup></a> <span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref31" name="fnref31"></a><a href="#fn31"><sup>32</sup></a> <span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref32" name="fnref32"></a><a href="#fn32"><sup>33</sup></a></span></p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.4	</span><a id="_Toc322615433" name="_Toc322615433"></a><a id="_Toc325957683" name="_Toc325957683"></a>Hårdare tag mot brottsligheten</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.4.1	</span><a id="_Toc322615434" name="_Toc322615434"></a><a id="_Toc325957684" name="_Toc325957684"></a>Straffskärpningar och riktigt livstidsstraff</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill se kraftiga straffskärpningar för våldsbrott. Detta innebär inte minst en rejäl höjning av miniminivåerna eftersom svenska domstolar oftast dömer i nedre delen av straffskalan. Svensk livstid innebär i praktiken 18 års fängelse enligt rättspraxis och enligt principen om två tredjedelars frigivning blir resultatet oftast tolv års fängelse. Sverigedemokraterna vill se införandet av verklig livstid där det även ska vara möjligt att utdöma livstid utan möjlighet till benådning. Riktiga livstidsstraff ska kunna utdömas för brott som idag enligt brottsbalken kan medföra livstidsstraff. Utöver detta ska riktiga livstidsstraff kunna utdömas för upprepad grov våldsbrottslighet av särskilt hänsynslös och våldsam natur, till exempel för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt eller en kombination av dylika grova våldsbrott.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.4.2	</span><a id="_Toc322615435" name="_Toc322615435"></a><a id="_Toc325957685" name="_Toc325957685"></a>Döm mängdbrottslighet hårdare</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dagens Sverige finns det generösa rabattsystem för den som valt en kriminell livsstil. Det handlar bland annat om en så kallad mängdrabatt, vilken innebär att ju fler brott en person begår desto mindre påföljd ges för varje efterkommande brott. Vid flerfaldig brottslighet gäller även en särskild straffskala. Utgångspunkten för denna straffskala är att det är det brott med högsta straffet som kan utdömas med ett visst tillägg. Detta utgör straffskalans maximum. Tillägget är som minst ett år och som mest fyra år, beroende på hur allvarlig brottsligheten är.<span style="color: #00ff00;"> </span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Moraliskt sett kan det visserligen anses mest korrekt att döma varje begånget brott för sig och tillämpa det som kallas kumulationsprincipen, där de utdömda straffen adderas för varje brott. Sverigedemokraterna anser dock att ett totalt avskaffande av mängdrabatten för alla typer av brott skulle kunna ge oönskade konsekvenser eftersom det rent teoretiskt skulle kunna innebära att en person som klottrat flera gånger i praktiken fick ett högre straff än en person som begått ett mord. För merparten av brottsligheten anser vi därför att ett system likt dagens med strafftillägg är det bästa, även om vi vill se en förändring till skarpare tillägg.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi förordar dels att det för varje nivå i den gemensamma straffskalan definieras ett minimitillägg, dels att de övre gränserna för strafftillägg kraftigt höjs. Genom att införa minimitillägg försäkras det att en gärningsman som begått flera brott alltid ges ett ordentligt förlängt straff. Detta ger också samhället bättre möjligheter att markera mot flerfaldig brottslighet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna ser dock ett behov av att i vissa fall frångå regeln om strafftillägg. I fall då det rör sig om grövre upprepad våldsbrottslighet vill vi se ett totalt avskaffande av alla typer av rabatter. Där låter vi principen om brottsoffrens rätt till upprättelse få företräde och menar att det är oacceptabelt att bedöma denna typ av brott olika, beroende på om det är engångshandlingar eller inte. Det är vår mening att varje offer för grov våldsbrottslighet ska få upprättelse och att samhället tydligt ska markera mot varje enskilt dåd.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill också införa en princip om ”tredje gången gillt” för vålds-, sexual- och narkotikabrott som resulterat i fängelsedom (också villkorlig sådan). Denna princip innebär att den person som för tredje gången inom en sjuårsperiod fälls för sådan brottslighet per automatik bör dömas till lagens maxstraff för det av de begångna brotten som har det högsta maxstraffet samt utöver detta ges ett maximalt strafftillägg.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Med hänvisning till det, initialt, ökade trycket på fängelseplatser avser vi att i kommande höstbudget ge Kriminalvården ökade resurser. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.4.3	</span><a id="_Toc322615436" name="_Toc322615436"></a><a id="_Toc325957686" name="_Toc325957686"></a>Borttagande av preskriptionstid för grova brott</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Preskription av brott motiveras av rättspolitiska, humanitära och praktiska skäl. Sverigedemokraterna anser det vara rimligt att mindre brott som begåtts för flera decennier sedan skrivs av. Däremot har det på senare tid uppkommit helt orimliga situationer där exempelvis en hivsmittad våldtäktsman som är misstänkt för över 100 våldtäkter har kunnat undgå straffansvar genom att hålla sig borta från rättsväsendet tillräckligt länge. Det finns många exempel på att rättvisan inte skipats på grund av att brottet preskriberats innan gärningsmannen kunnat ställas inför rätta. Sverigedemokraterna vill se ett avskaffande av preskriptionstiden för grova våldsbrott med motiveringen att det allmänna ska kunna garantera trygghet för de människor som blir utsatta för allvarlig brottslighet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.4.4	</span><a id="_Toc322615437" name="_Toc322615437"></a><a id="_Toc325957687" name="_Toc325957687"></a>Utvisa kriminella utlänningar</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser inte att det är rimligt att en utländsk medborgare som begått en våldtäkt, ett mord eller något annat grovt våldsbrott ska belönas med uppehållstillstånd och på sikt svenskt medborgarskap. Tyvärr är det dock så att utlänningar i Sverige idag många gånger får stanna i landet trots att de begått grova brott såsom mord, dråp, misshandel och våldtäkt och trots att lagen medger utvisning. Detta sker för att utvisningsprövning inte är obligatorisk och för att dagens lagstiftning och rättspraxis verkar bry sig mer om förövare än om samhälle och brottsoffer. I de fall där utvisning döms ut så rör det sig ofta om en kortare tidsperiod. Vi anser att utvisning som regel ska ske på livstid om det inte finns särskilda förmildrande omständigheter som talar emot detta.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En person utan svenskt medborgarskap ska inte få förmånen att stanna i Sverige om personen i fråga inte kan eller vill respektera våra lagar och regler. Det bör därför vara obligatoriskt att alltid pröva frågan om utvisning när en utlänning begått ett brott i Sverige. Vi anser vidare att endast om det föreligger synnerligen starka skäl ska en utlänning, som blivit dömd för ett brott som kan leda till utvisning, kunna undgå att utvisas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Svensk domstol bör inte tillmäta någon större vikt till utlänningens levnadsomständigheter, eller hur länge utlänningen vistats i Sverige, när frågan om utvisning behandlas. Inte heller ska en utlänning som begått grova brott i Sverige få stanna på grund av flyktingstatus. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att kunna kontrollera att utvisade individer inte kommer åter till Sverige under annan identitet ska foto, fingeravtryck och dna-prov tas och lagras i minst 80 år i ett register som alla nya immigranter ska kontrolleras mot. Återfinns en person i detta register ska denna omedelbart frihetsberövas och en ny utvisning ska snarast utföras.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är inte rimligt att vårt land som praxis åtar sig ansvaret att straffa individer som inte är svenska medborgare. Därför anser vi att när en utlänning blir dömd till fängelse med efterföljande utvisning ska Sverige sträva efter att straffet ska avtjänas i den dömdas hemland eller i annat anvisat land. Sverige ska därmed arbeta för att upprätta avtal med andra länder för att möjliggöra detta.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;">Utdömande och verkställande av fler utvisningar medför givetvis ökade kostnader för dessa verksamheter, varför Sverigedemokraterna avser att höja anslaget <span style="font-style: italic;">Utresor för avvisade och utvisade</span> under utgiftsområde 8. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.4.5	</span><a id="_Toc322615438" name="_Toc322615438"></a><a id="_Toc325957688" name="_Toc325957688"></a>Fotboja vid frisläppande av grova brottslingar</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt kriminalstatistiken återföll 24 procent av de personer som lagfördes år 2005 för nytt brott inom ett år och 39 procent inom tre år. Sett ur ett tioårsperspektiv har återfallen ökat inom samtliga åldersgrupper fram till senaste år som det finns uppgifter om rörande återfall i brott. De högsta återfallsandelarna återfinns i nämnd ordning bland dem som dömts till sluten ungdomsvård (79 procent), överlämnande till vård inom socialtjänsten (62 procent), skyddstillsyn (59 procent) eller fängelse (56 procent) som huvudpåföljd.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref33" name="fnref33"></a><a href="#fn33"><sup>34</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Statistiken visar att risken för återfall ökar med de lagförda personernas tidigare brottsbelastning. Det är ett mönster som kan observeras över en längre tidsperiod. Med tidigare brottsbelastning avses här antalet lagföringar under en tioårsperiod före ingångslagföringen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Bland dem som lagförts vid en till två tidigare tillfällen återföll 41 procent i brottslighet inom tre år, medan återfallen bland dem med stor brottsbelastning (minst tio tidigare lagföringar) uppgick till 90 procent efter tre år. Även för förstagångsförbrytare är alltså andelen som återfaller hög – nästan hälften. Denna statistik visar på behovet av att tydligare agera för att motverka att frisläppta återfaller i brott.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Med anledning av detta anser Sverigedemokraterna att grova våldsbrottslingar, sexualbrottslingar samt narkotikabrottslingar vid frisläppandet ska förses med elektronisk fotboja. Bojan ska bäras under en period som står i proportion till det avtjänade fängelsestraffet. En brottsling som begått något av ovanstående brott och som suttit i fängelse eller ungdomsvård i fyra år bör exempelvis bära sådan elektronisk fotboja i ett år därefter. En person som suttit åtta år bör ha en längre period med fotboja, exempelvis två år. På så sätt kan en dämpande effekt på den frisläppte uppnås samtidigt som eventuella återfall blir lättare att utreda.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.4.6	</span><a id="_Toc322615439" name="_Toc322615439"></a><a id="_Toc325957689" name="_Toc325957689"></a>Ändra regeln om frigivning efter två tredjedelar av tiden</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige tillämpar så kallad två tredjedelarsfrigivning, vilket innebär att den kriminelle automatiskt blir villkorligt frigiven efter att två tredjedelar av straffet avtjänats på anstalt. Detta skapar en stor diskrepans mellan den allmänna rättsuppfattningen och den lagstiftning som finns. För att öka förståelsen för svensk lagstiftning och för att försvåra för en kriminell livsstil vill Sverigedemokraterna avskaffa den automatiska frigivningen efter två tredjedelar av tiden för personer dömda för vålds- och narkotikabrott.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.5	</span><a id="_Toc322615440" name="_Toc322615440"></a><a id="_Toc325957690" name="_Toc325957690"></a>Brottsbekämpande myndigheter</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.5.1	</span><a id="_Toc322615441" name="_Toc322615441"></a><a id="_Toc325957691" name="_Toc325957691"></a>Återinför gränskontroller</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den ökade globaliseringen i världen innefattar även en ökad rörlighet för kriminella nätverk och Sveriges gränser står numera närmast oskyddade, i och med medlemskapet i EU. Tullen har förlorat en del av sina befogenheter och passkontroller är idag förbjudna mellan Schengenländer. I detta klimat frodas människo-, narkotika- och vapensmuggling samtidigt som kriminella individer kan röra sig fritt inom området. Det är viktigt att tullen ges de verktyg den behöver för att kunna möta dessa nya förutsättningar. Eftersom EU förbjuder tullen att utföra en väsentlig del av sitt arbete är det på lång sikt Sverigedemokraternas ambition att återvinna vår nationella suveränitet på detta område. På kortare sikt vill vi se en möjlighet för Sverige att införa temporära gränskontroller när det bedöms behövas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna betraktar Tullverkets uppgift huvudsakligen som brottsbekämpande/brottsförebyggande och inte skatteindrivande. I enlighet med detta ämnar vi flytta Tullverket från Finansdepartementets kontroll till Justitiedepartementet och följaktligen även från utgiftsområde 3 – Skatt, tull och exekution till område 4 – Rättsväsende. Tullverket kommer även att tillskjutas extra resurser. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.5.2	</span><a id="_Toc322615442" name="_Toc322615442"></a><a id="_Toc325957692" name="_Toc325957692"></a>Brottsprovokation</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Brottsprovokation är ett verktyg som många poliser världen över använder sig av för att komma åt brottslighet som annars är svår att beivra effektivt. I Sverige är det dock förbjudet för polisen att använda sig av detta verktyg. Förbudet mot brottsprovokation är baserat på principen om att polisen aldrig ska provocera eller på annat sätt förmå någon att inleda en brottslig aktivitet utan ska ha som enda uppgift att klara upp redan begångna brott.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser dock att brottsprovokation rätt använd kan vara ett effektivt verktyg för att förhindra framtida brott och identifiera brottslingar innan verkliga offer drabbas och utan att i sig föranleda en ökning av brottsligheten. Vi menar att brottsprovokation under reglerade former bör tillåtas då det rör sig om grov organiserad brottslighet. Det bör även tillåtas för olika typer av sexualbrott, såsom trafficking, barnpornografibrott och grooming (att ta sexuella kontakter med barn via internet). Dessa brott är särskilt svåråtkomliga och brottsprovokation skulle därför utgöra ett effektivt motmedel. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I normalfallet bör brottsprovokation inte tillåtas när det gäller brott av vardagskaraktär såsom snatteri, stöld, misshandel eller liknande. Undantag bör dock göras om det rör sig om mängdbrottslighet som sker under organiserad form eller om det är särskilt påkallat ur ett samhällsperspektiv: exempelvis vid tobaks- och alkoholförsäljning till minderåriga.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.5.3	</span><a id="_Toc322615443" name="_Toc322615443"></a><a id="_Toc325957693" name="_Toc325957693"></a>Svenska polismyndigheter blir till en</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Polisen består idag av 21 separata polismyndigheter med Rikspolisstyrelsen (RPS) som övervakande myndighet. Alla polismyndigheter agerar formellt och i praktiken självständigt även om det finns olika typer av samarbeten som i stort bygger på frivillighet. Vissa direktiv och förordningar ges av RPS, men mandatet som dessa vilar på är inte särskilt starkt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Tyvärr fungerar inte polisorganisationen som det är tänkt. Styrningen från RPS är alltför dålig på grund av begränsade befogenheter som förhindrar implementering av nationella program. Det är även otydligt vilka befogenheter de lokala polisstyrelserna har i förhållande till RPS. Eftersom polisväsendet är så splittrat innebär det ökade kostnader; helhetsansvaret saknas då det inte finns en chef som har ett övergripande ansvar och kompetensförsörjningen inom organisationen blir lidande.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill se att alla polismyndigheter slås ihop till en enrådighetsmyndighet, att denna myndighet kort och gott namnges Polisen och att myndigheten får en chef som har ett helhetsansvar för dess verksamhet.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.6	</span><a id="_Toc322615444" name="_Toc322615444"></a><a id="_Toc325957694" name="_Toc325957694"></a>Punktinsats mot den organiserade brottsligheten</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill genomföra en punktinsats mot den organiserade brottslighet som fått ett allvarligt fäste i vårt land i och med EU, Schengen och tidigare regeringars oansvariga invandringspolitik. Vi anser att det bör vara brottsligt att uppvisa ett kriminellt mönster inom ramen för deltagande i en kriminell organisation. På så sätt kommer ledande nyckelpersoner att kunna dömas till kännbara fängelsestraff utan att de knutits till några övriga brott. Vid fällande dom ska ett nytt extra utvidgat förverkande kunna företas för att markera att organiserad brottslighet aldrig ska kunna vara lönsamt. Ursprunget till samtliga tillgångar som ägs eller nyttjas av dömda brottslingar ska granskas i fråga om förverkande. Utifrån principen om omvänd bevisbörda ska det sedan ankomma på brottslingen att styrka att tillgångarna förvärvats lagligt. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Med vår aviserade punktinsats kommer Rikskriminalpolisen att ges huvudansvar för arbetet mot organiserad brottslighet. Myndigheten kommer att ges utökade befogenheter att använda hemliga tvångsmedel, och sekretessrestriktioner vid begäran om information från andra myndigheter kommer att lättas. Vid allmän misstanke om eller koppling till organiserad brottslighet vill vi slutligen också göra det lättare för polis att tillfälligt beslagta tillgångar, skärpa straffen för olaga hot och övergrepp i rättssak samt införa ett kronvittnessystem.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Våra förslag ger rättsväsendet de nödvändiga verktyg som krävs för att effektivt göra upp med den riktigt grova brottsligheten. Som positiv bieffekt av detta hoppas vi se frigjorda resurser inom de brottsuppklarande och brottsförebyggande delarna av rättsväsendet, resurser som i stället kan användas för att motverka den stora vardagsbrottsligheten. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">6.7	</span><span style="font-size: 14.0pt;"><a id="_Toc325957695" name="_Toc325957695"></a>Fler synliga poliser!</span></h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det har uppmärksammats att Polisen idag ägnar väldigt liten del av sin arbetstid åt synligt polisarbete på gator och torg. Sverigedemokraterna inser att problemen med effektiviteten inom hela rättskedjan i allmänhet och Polisen i synnerhet härrör från strukturella problem snarare än på avsaknad av ekonomiska resurser. Det finns även en bred politisk enighet om behovet av en omorganisation av Polisen. Detta kommer dock att ta lång tid och Sverigedemokraterna vill därför redan nu sjösätta en riktad satsning för att möjliggöra fler synliga poliser på gator och torg. Vår ambition är därför att avsätta en halv miljard kronor per år till insatser som syftar till att frigöra resurser till synligt polisarbete i offentliga miljöer. Detta kan handla om att resurser avsätts såväl till nya poliser, till civil personal som kan avlasta poliserna som till ny teknisk utrustning som kan förbättra effektiviteten inom polisarbetet. Vi är öppna för att detta anslag blir permanent men avser först följa hur omorganisationen av Polisen fortlöper.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7	</span><a id="_Toc322615445" name="_Toc322615445"></a><a id="_Toc325957696" name="_Toc325957696"></a>Skola</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Människan är en fantastisk varelse. Genom vår nyfikenhet och önskan att förstå har vi byggt upp komplexa samhällen och gjort otroliga upptäckter. Varje individ har enorm kapacitet att lära och hitta sin specialitet. Skolan ska vara den plattform där vår hjärna prövas och utvecklas, där vi kan nå vår fulla potential och där kunskap kan förmedlas och insikter skapas.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.1	</span><a id="_Toc322615446" name="_Toc322615446"></a><a id="_Toc325957697" name="_Toc325957697"></a>Inledning</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Svensk skola står inför en rad olika utmaningar. Från att en gång ha varit en skola i världsklass, har resultaten i den svenska skolan försämrats drastiskt de senaste tjugo åren. Samtidigt har skolan blivit allt mer stökig, otrygg och segregerad. Sverigedemokraterna vill förändra detta och i stället se en skola som kännetecknas av trygghet och studiero, men också av kunskapsförmedling, förbättrade studieresultat samt ordning och reda. Vi vill se en skola som genomsyras av demokratiska värden och respekt för andras åsikter, en skola där kritiskt och konstruktivt tänkande stimuleras och uppmuntras – inte bestraffas. Vi avser att genom ökad resurstilldelning och en rad genomgripande reformer verka för att svensk skola åter blir en skola värd namnet. De viktigaste reformerna belyser vi kortfattat i detta dokument.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.2	</span><a id="_Toc322615447" name="_Toc322615447"></a><a id="_Toc325957698" name="_Toc325957698"></a>Kommunaliseringen av den svenska skolan</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kommunaliseringen av den svenska skolan klubbades igenom med en svag majoritet i Sveriges riksdag 1989 och sjösattes 1991, trots ett massivt motstånd från bland annat lärarkåren och Lärarnas Riksförbund. Bakom beslutet stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Kommunisterna. I sammanhanget bör nämnas att trots att den så kallade Styrningsberedningen (SOU 1988:20) konstaterade brister i det dåvarande systemet, så avrådde den också från en kommunalisering. Beredningen skrev bland annat följande:</p>
<p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Mot en kommunalisering talar enligt beredningens mening att staten fortfarande ska ha det övergripande ansvaret för skolan och ha ett särskilt ansvar för undervisningens mål och inriktning. Det är då naturligt att staten också har huvudansvaret för den undervisande personalen i skolan. […] Vid en kommunalisering skulle det också finnas risk för att alltför stora skillnader skulle uppstå mellan löne- och andra anställningsvillkor mellan olika kommuner. Likvärdigheten i utbildningsväsendet skulle då riskeras.</p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dag vet vi att Styrningsberedningens farhågor besannats. Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund, påpekar till exempel att lärarnas status och löneutveckling allvarligt halkat efter på grund av kommunaliseringen, att byråkratin har ökat till följd av densamma och att en allt mindre del av resurserna används till undervisning. Lärarförbundet konstaterar i sin tur att andelen obehöriga lärare i skolan har ökat som en följd av kommunaliseringen.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref34" name="fnref34"></a><a href="#fn34"><sup>35</sup></a></span> <span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref35" name="fnref35"></a><a href="#fn35"><sup>36</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ett av de största problemen med kommunaliseringen är dock att skolan kommit att bli allt mer ojämlik och segregerad. Det går till exempel inte att komma ifrån att den kommunala ekonomin spelar en avgörande roll när det gäller tilldelningen av resurser till skolan. En rik kommun med ett bra skatteunderlag har naturligtvis lättare att satsa på skolan jämfört med en utflyttningskommun med ett sviktande skatteunderlag. Vi ser i dag hur resursfördelningen till skolan kan skilja stort mellan olika kommuner. Ett tydligt exempel på detta är att undervisningskostnaderna för en elev i Lessebo kommun ligger på 32 300 kronor, vilket ska jämföras med 66 500 kronor för en elev i Arjeplogs kommun.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref36" name="fnref36"></a><a href="#fn36"><sup>37</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Detta innebär således att det är högst troligt att barn får olika kvalitet på sin utbildning beroende på var i landet de bor. Att tala om en likvärdig skola i en sådan situation är inte hållbart. Till detta kommer att kvaliteten i den svenska skolan försämrats avsevärt, vilket både Skolverket och olika internationella undersökningar tydligt visar. Såväl OECD:s PISA-rapport (Programme for International Student Assessment) som den internationella kunskapsmätningen TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study), visar att eleverna i den svenska skolan blivit allt sämre i ämnen som naturkunskap och matematik, samtidigt som de blivit sämre på problemlösning.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En undersökning som verkligen oroar är TIMSS Advanced 2008, i vilken det framkommer att svenska elevers matematikkunskaper har försämrats kraftigt sedan 1995. Jämfört med övriga nio länder som deltog i undersökningen ligger de svenska gymnasieelevernas kunskaper i matematik klart under genomsnittet, endast Filippinerna presterar sämre. Undersökningen visar vidare att Sverige passerats av både Italien och Slovenien, trots att dessa båda länder också uppvisar resultatnedgångar i matematik. Även om en resultatminskning skett bland både hög- och lågpresterande elever, är det de lågpresterande eleverna som försämrat sina resultat i ”<span style="font-style: italic;">betydligt större utsträckning</span>”. Detta innebär att resultatskillnaderna mellan dessa båda grupper ökat.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">1995 var det 36 procent av eleverna som inte nådde upp till ”medelgod kunskapsnivå” i matematik. 2008 var det så många som 71 procent. Andelen elever som enligt TIMMS bedöms prestera på den mest avancerade nivån har minskat från 6 procent 1995 till låga 1 procent 2008. Vi vill i sammanhanget lyfta fram vad Jan-Eric Gustafsson, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, skriver:</p>
<p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="Citat Char">Vi kan dock konstatera att de sjunkande resultatgenomsnitten och den minskade likvärdigheten tidsmässigt sammanfaller med de förändringar av det svenska skolsystemet som genomfördes under början av 1990-talet, som bland annat innebar decentralisering av beslutsfattande till kommunerna, införandet av fritt skolval och fristående skolor, ett nytt betygssystem och en ny läroplan.[…] Det är i detta sammanhang omöjligt att hänföra de ökande skillnaderna till specifika förklaringar, men det framstår som rimligt att de omfattande förändringarna på skolområdet varit betydelsefulla</span><span style="font-style: italic;">.</span><span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref37" name="fnref37"></a><a href="#fn37"><sup>38</sup></a></span></p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.3	</span><a id="_Toc322615448" name="_Toc322615448"></a><a id="_Toc325957699" name="_Toc325957699"></a>Det fria skolvalet och friskolereformen</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det fria skolvalets första steg togs 1990 då det blev möjligt för en elev att söka till en annan kommunal skola än den som låg närmast hemmet. Elever i skolans närhet hade dock förtur och andra elever fick börja endast i mån av plats, i annat fall var de tvungna att söka sig till en annan skola. Samtidigt stimulerades skolorna att skapa olika pedagogiska inriktningar och profiler. Den socialdemokratiska regeringens syfte med dessa båda förändringar var att inom det offentliga skolsystemets ramar möta en ökad efterfrågan på pedagogiska alternativ.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vid valet 1991, samma år som skolan kommunaliserades, fick Sverige en borgerlig regering med Beatrice Ask som skolminister. Ask meddelade att ett systemskifte inom den svenska skolan skulle genomföras och att skolpolitikens mål nu var att erbjuda största möjliga valfrihet. Denna valfrihet skulle uppnås genom att det fria skolvalet utökades till att tillåta fristående skolor.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Förutom en ökad valfrihet var tanken med att tillåta fristående skolor att öka föräldrarnas engagemang samtidigt som skolorna skulle bli mer lyhörda gentemot såväl elever som föräldrar. Vidare framfördes att en ökad konkurrens mellan de olika skolorna och kommunerna skulle leda till en kvalitetshöjning inom skolväsendet. Tanken var också att det fria skolvalet skulle leda till ökad kostnadseffektivitet och effektivare resursanvändning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">När friskolorna började etableras var den vanligaste ägarformen stiftelse eller ekonomisk förening och oftast hade varje ägare bara en friskola. De senaste åren har det dock blivit allt vanligare att friskolor drivs i aktiebolagsform inom större koncerner, vilka inte alltid har skola som sin kärnverksamhet. Fem koncerner kontrollerar drygt 20 procent av marknaden för fristående grundskolor och drygt 30 procent av marknaden för fristående gymnasieskolor och de har cirka 25 procent av den totala friskolebranschen.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref38" name="fnref38"></a><a href="#fn38"><sup>39</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi anser det viktigt att analysera vad det fria skolvalet och friskolereformen har kommit att innebära för den svenska skolan, samt vilka för- respektive nackdelar vi kan se i dag. I Lärarförbundets utredning Perspektiv på skolan <span style="font-style: italic;">– Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet från 2010, </span>nämns följande fördelar:</p>
<ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Beslutsvägarna inom de fristående skolorna är kortare och anställda känner en högre grad av delaktighet.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Mångfalden av kurser, profiler och inriktningar inom den svenska skolan har ökat, och genom att nischa sig kan de fristående skolorna bredda utbudet och fylla ett tomrum.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Föräldrarnas engagemang och inflytande har ökat.</p>
</li>
</ol>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Samtidigt visar Lärarförbundet på en rad nackdelar som en direkt följd av det fria skolvalet och friskolereformen:</p>
<ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Segregationen och skillnaderna mellan skolor och elever har ökat.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Kostnaderna har ökat eftersom det fria skolvalet försvårar planering samtidigt, vilket bland annat kräver en större skolorganisation med fler elevplatser.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Lärare tvingas in i rollen som marknadsförare, vilket kan strida mot rollen som objektiv lärare.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Skolan är en del av en marknad, vilket öppnar upp för påtryckningar från elever och föräldrar.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Möjligheten att ta ut vinst ur verksamheten har bland annat inneburit lägre lärartäthet, färre lektioner, minskad timplan och obefintlig skolhälsovård samt studie- och yrkesvägledare på många friskolor.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Flera friskolor har startats upp av oseriösa skolhuvudmän, vilket fått negativa följder för eleverna.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Om en friskola går i konkurs leder det till stora problem för såväl elever som anställda.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Eftersom en friskola är ett företag lyder den inte under offentlighets- och sekretesslagen, vilket minskar medborgarnas insyn.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Ju fler friskolor som etableras i en kommun desto större andel av skolan ställs utanför den demokratiska processen.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref39" name="fnref39"></a><a href="#fn39"><sup>40</sup></a></span></p>
</li>
</ol>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Även Skolverket för fram kritik mot friskolereformen. Samtidigt som det mycket riktigt konstateras att de fristående skolorna ”<span style="font-style: italic;">bidrar till valfriheten inom skolområdet, en valfrihet som uppskattas av föräldrar</span>”, påpekas i rapporten <span style="font-style: italic;">En skola som alla andra </span>att flera av ”<span style="font-style: italic;">valfrihetsstudierna visar på segregerande tendenser avseende elevernas sociokulturella, prestationsmässiga och etniska bakgrund till följd av fristående skolor</span>”<span style="font-style: italic;">.</span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">År 2010 fick regeringen igenom en ny skollag som bland annat innebär att skillnaderna mellan de kommunala skolorna och friskolorna har minskat. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader mellan dessa båda skolformer: En kommunal skola har, till skillnad från en friskola, ett särskilt ansvar för att upprätthålla skolplikten. Detta ansvar innebär att ta hand om eleverna från en friskola som gått i konkurs, att ta hand om elever med särskilda behov, att ha ett uppföljningsansvar till dess att eleven fyller 20 år, att organisera fritidshem, att övergripande organisera skolan inom kommunens gränser, att fördela resurserna och att se till att det finns skolor där medborgarna bor, inte minst på landsbygden.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att när friskolereformen lanserades 1992 var den borgerliga regeringens tanke med denna att ”<span style="font-style: italic;">föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor</span>” skulle få en chans under ett nytt huvudmannaskap och man hade en vision om att det skulle växa fram fler skolor med särskild pedagogisk eller konfessionell inriktning. Så har inte skett. I själva verket har så många som 84 procent av friskolorna en så kallad allmän inriktning, tvärtemot tanken med reformen.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref40" name="fnref40"></a><a href="#fn40"><sup>41</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill i sammanhanget också lyfta fram vad Metta Fjelkner skrev i pressmeddelandet <span style="font-style: italic;">Privatiseringarna går emot friskolereformens syfte</span> den 27 oktober 2007:</p>
<p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Friskolornas uppgift var att tillföra den svenska skolan nya pedagogiska och organisatoriska arbetssätt och möta behov som inte fann plats i den offentliga skolan. […]Huvudmotivet med friskolereformen var att skapa utrymme för större mångfald i skolans värld. Åtskilliga lärare upplevde att de i den offentliga skolan hade små möjligheter att arbeta med en pedagogisk inriktning som de trodde på. Men detta tycks ha glömts.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref41" name="fnref41"></a><a href="#fn41"><sup>42</sup></a></span></p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att komma till rätta med de problem som svensk skola brottas med vill vi förutom att förstatliga skolan ta fasta på friskolereformens ursprungliga intentioner och i likhet med det system som råder i Finland skapa ett friskole-<br />system där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser ge – till exempel en viss pedagogisk profil, språkinriktning och så vidare – för att en friskola ska få tillstånd att starta upp sin verksamhet. Det handlar inte om att vara för eller emot friskolor, utan om att hitta en väl fungerande balans, vilket vi inte har i dag.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.4	</span><a id="_Toc322615449" name="_Toc322615449"></a><a id="_Toc325957700" name="_Toc325957700"></a>Uttag av vinst i friskolor</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Frågan om friskolor ska få ta ut vinst ur verksamheten har kommit att bli allt mer omdebatterad, inte minst sedan flera larmrapporter visat på svåra missförhållanden i friskolor som tillåter uttag av vinst.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Lärarförbundet skriver att det är ”<span style="font-style: italic;">förekomsten av vinst som sänker lärartätheten</span>”, varpå det konstateras att friskolor som tillåter uttag av vinst bland annat har lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref42" name="fnref42"></a><a href="#fn42"><sup>43</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att detta är en fråga som berör visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund. I den aktuella undersökningen, där 3 000 väljare blivit intervjuade om sina åsikter i en rad olika skolfrågor, framkommer det att de svenska väljarna är kritiska till dagens lagstiftning som ger friskoleägare rätt att fritt ta ut och disponera vinst. Så många som 83 procent av de intervjuade ansåg att en eventuell vinst ska återinvesteras i skolan eller återbetalas till kommunen. Endast 13 procent menade att det även i fortsättningen bör vara upp till ägarna av friskolor att själva disponera vinsten. Dessutom är detta mönster ”<span style="font-style: italic;">stabilt över hela den partipolitiska linjen</span>”, skriver Lärarnas Riksförbund. Till och med bland Moderaternas och Folkpartiets sympatisörer anser tre fjärdedelar att eventuella vinster ska återinvesteras i skolan eller återbetalas till kommunen<span style="font-family: "Bembo";">.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref43" name="fnref43"></a><a href="#fn43"><sup>44</sup></a></span></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill ta fasta på dessa åsikter och håller med om att skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten i skolorna och inte delas ut som vinst. Svensk skola är på väg att förvandlas till en miljardindustri där företag satsar pengar och tar hem vinster som i vilket annat företag som helst, bland annat genom lägre lärartäthet och högre andel obehöriga lärare. Dessa vinster kan dessutom flyttas utomlands. Vi anser dock inte att skolan kan betraktas som vilket annat företag som helst.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi menar att det går alldeles utmärkt att driva friskolor utan att ta ut vinst: Enligt en sammanställning som SVT Rapport gjorde 2009 är en övervägande del av friskolorna inte vinstdrivande: av sammanlagt 562 friskolor tog 134 skolor ut vinst, 388 gjorde det inte och för 40 skolor saknades det uppgift.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I sammanhanget bör påpekas att i vårt grannland Finland, som till skillnad från</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige ligger i den absoluta toppen när det gäller elevers skolresultat, är det inte tillåtet med vinstuttag. Även i Danmark och Norge är det förbjudet för en privatskola att drivas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref44" name="fnref44"></a><a href="#fn44"><sup>45</sup></a></span> I Finland ställs bland annat följande krav på friskolorna:</p>
<p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en ny privat skola avser ge. Den som ska driva skolan får inte vara en fysisk person utan ska vara en förening, stiftelse eller dylikt. Det ställs också vissa krav av ekonomisk art på den som avser starta en skola. En sådan skola får t.ex. inte drivas med vinstsyfte.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref45" name="fnref45"></a><a href="#fn45"><sup>46</sup></a></span></p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi menar att Sverige ska följa den linje som gäller i övriga Norden, där friskolor inte får ta ut några vinster ur verksamheten. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.5	</span><a id="_Toc322615450" name="_Toc322615450"></a><a id="_Toc325957701" name="_Toc325957701"></a>Avknoppning av skolor</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För några år sedan uppmärksammades ett fenomen kallat ”avknoppningar” inom skolsektorn. Avknoppning som begrepp är något otydligt, men innebär vad gäller skolsektorn i korthet att en skola eller förskola överlåts till personalen i ett riktat erbjudande, utan konkurrens och utan transparens. Personalen driver den sedan vidare i samma lokaler, ofta med liten eller ingen förändring av själva skolverksamheten som sådan.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Exempel på detta är försäljningen av Tibble gymnasium i Täby, en skola med över 1 000 elever, som såldes för låga 9,2 miljoner kronor till skolans rektor och en lärare. Inte nog med att skolan såldes till ett pris långt under marknadsvärdet, den såldes trots omfattande protester från lärare, föräldrar och elever. Affären har dessutom förklarats olaglig av kammarrätten som menar att försäljningen strider mot kommunallagen. Ett annat exempel är när kommunledningen i Upplands Väsby valde att sälja tre skolor och tre förskolor till personalen i ett nybildat företag för rekordlåga 2,1 miljoner kronor.<span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref46" name="fnref46"></a><a href="#fn46"><sup>47</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Metta Fjelkner kommenterar frågan om avknoppningar på följande vis:</p>
<p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Denna privatiseringsvåg motverkar det som friskolereformen syftade till. I den moderatstyrda kommunen Täby såldes gymnasieskolan Tibble till rektor och ämnesläraren i företagsekonomi trots att merparten av elever, föräldrar och lärare motsatte sig en privatisering. Ingen har kunnat anföra något argument för att privatiseringen skulle leda till att skolan fungerar bättre, därför att köparna har något att tillföra som inte redan finns i pedagogiskt eller organisatoriskt avseende. Det uppblossande intresset för avknoppning av kommunala skolor gör att man frågar sig om det är lika intressant med avknoppning av kommunala skolor som inte har högt marknadsvärde? Nej, så är inte fallet.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref47" name="fnref47"></a><a href="#fn47"><sup>48</sup></a></span></p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi delar denna kritik. Frågan om valfrihet och konkurrens får inte bli ett självändamål, vilket tycks vara fallet vid ovan nämnda avknoppningar. I stället borde mer fokus läggas på hur vi höjer den svenska skolans resultat och hur vi ökar likvärdigheten. Vidare menar vi att det inte bara är förkastligt att en kommun gynnar enskilda genom att sälja ut kommunal egendom till underpris utan upphandling, utan även irrationellt och oetiskt. Vi menar därför att det i lag ska införas ett förbud mot så kallade kommunala avknoppningar.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.6	</span><a id="_Toc322615451" name="_Toc322615451"></a><a id="_Toc325957702" name="_Toc325957702"></a>Tioårig grundskola</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dag går cirka 95 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Det finns indikationer på att de barn som genomgår denna förberedande skolform får ett försprång gentemot de 5 procent av barnen som inte gör det.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar att den i dag frivilliga förskoleklassen ska införlivas i och vara en obligatorisk del av grundskolan, som då blir tioårig. Argumenten för detta är många. Förutom att ge våra barn lika möjligheter, handlar det om att komma till rätta med en lång trend med sjunkande studieresultat. Vi tror att ett införlivande av förskoleklassen i grundskolan där sexåringarna får möta behöriga lärare kommer att leda till en förbättrad verksamhet med ökad kvalitet. Detta är en nödvändig åtgärd för att kvalitetssäkra skolstarten, samtidigt som det innebär att skolan ges möjlighet att fånga barnens behov i ett tidigare stadium och därmed försöka undvika senare problem med läs- och skrivsvårigheter. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är viktigt att komma ihåg att det finns en vilja hos barn att lära sig, vilken måste tas till vara. Därför menar vi att förskoleklassen ska bli mer av en riktig skola. Värt att notera i sammanhanget är att svenska skolbarn – internationellt sett – börjar skolan sent, samtidigt som de har färre antal undervisningstimmar.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref48" name="fnref48"></a><a href="#fn48"><sup>49</sup></a></span> Vi menar att införandet av en tioårig grundskola är ett bra sätt att angripa detta problem på.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">7.7	</span><a id="_Toc322615452" name="_Toc322615452"></a><a id="_Toc325957703" name="_Toc325957703"></a>Återställ regeringens besparingar</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I regeringens höstproposition 2010/11:1 redogjordes planer för att göra effektiviseringsvinster i gymnasieskolan och därmed kunna göra stora besparingar. För 2012 drogs således 675 miljoner kronor in från gymnasieskolan och till 2015 är avsikten att spara in 1 930 miljoner kronor. Sverigedemokraterna delar inte bedömningen att det går att göra sådana dramatiska besparingar på skolan utan att kvaliteten och skolresultaten blir lidande. Vi avser i stället föreslå en total återställning av regeringens sparbeting och betraktar detta som en prioriterad satsning.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8	</span><a id="_Toc322615453" name="_Toc322615453"></a><a id="_Toc325957704" name="_Toc325957704"></a>Trygghet och välfärd</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Alla människor behöver någon gång tas om hand av andra. Att i svåra och sjuka stunder kunna lita på en tillgänglig och högkvalitativ vård är en viktig grundpelare för att känna trygghet i sitt vardagliga liv. Ingen medborgare ska behöva oroa sig för att inte få den hjälp som fordras när kroppen inte orkar fullt ut själv. Mötet med vården ska alltid präglas av värdighet och förtroende, inte minst i livets slutskede.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.1	</span><a id="_Toc322615454" name="_Toc322615454"></a><a id="_Toc325957705" name="_Toc325957705"></a>En svensk sjukvård av världsklass</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas målsättning är att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla en hög internationell kvalitet. För att vi ska uppnå detta måste vi kunna erbjuda patienten de allra senaste kunskaperna, de mest avancerade behandlingsmetoderna, den nyaste tekniken och väl fungerande läkemedel. Allt detta behövs för att på bästa sätt kunna bota, lindra samt förebygga sjukdomar och ohälsa. Det är också en självklarhet att alla patienter ska ha rätt till likvärdig vård av högsta kvalitet och tillgänglighet, oavsett var i landet de bor.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att vi ska närma oss målet om en svensk sjukvård i världsklass krävs det att tillgängligheten till vård förbättras, att vi utvecklar och förnyar sjukvården så att fler personer med dödliga sjukdomar kan räddas till livet, att kroniska sjukdomar kan behandlas inom rimlig tid så att patienten fortsätter att leva ett fullgott liv samt att patienter som har en dödlig sjukdom och som upplever ett stort lidande får en kvalificerad palliativ vård i livets slutskede. Det är för oss självklart att sjukvården ska vara gemensamt skattefinansierad och ges till alla efter behov.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna presenterar nedan ett antal förslag till åtgärder som vi under de kommande åren avser att prioritera.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.2	</span><a id="_Toc322615455" name="_Toc322615455"></a><a id="_Toc325957706" name="_Toc325957706"></a>En akut- och tillgänglighetsmiljard</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det ligger i allas intresse att vi har en väl fungerade akutsjukvård i Sverige. Detta förutsätter att vi kan lägga en stor tillit till att våra ambulanser kommer fram i tid, har rätt information och att personalen har rätt utrustning för att hjälpa de som är i störst nöd. En illa fungerande akutmottagning har återverkningar på den samlade verksamheten på sjukhuset och riskerar därmed hela sjukvårdsorganisationen. Patienternas tilltro kan minska då de, oftast under stark oro eller stress, måste vänta länge på att få vård efter att ha anlänt till akutmottagningen. Detta kan lätt leda till att medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet äventyras, något som Sverigedemokraterna aldrig kan acceptera. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är enligt oss helt oacceptabelt att en person i stort behov av sjukvård, oavsett orsak, kan tvingas vänta uppemot tio timmar på en akutmottagning. Målet för hela sjukvården måste vara att alla som söker sig till akutvård omedelbart ska få en diagnos. Ingen ska behöva vänta mer än fyra timmar på passande vårdinsats. Inom denna tid ska alltså patienten antingen ha blivit behandlad och hemskickad, inskriven på annan klinik eller hänvisad till annan vårdenhet. För att vi ska kunna uppnå målsättningen om en snabb och välfungerande akutvård vill Sverigedemokraterna satsa mer på att utveckla och införa fler så kallade snabbspår inom vården. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den absolut största vikten ligger på att det finns väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och har specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sina kunskaper fullt ut. Med dessa förutsättningar blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandlingen påbörjas direkt i ambulansen och patienten kan tas till rätt avdelning direkt vid ankomst till sjukhuset, utan att behöva passera akutmottagningen. Detta innebär inte bara en avlastning för akuten och vårdpersonalen utan även en enorm förbättring för patienten som slipper vänta och lida i onödan. Det är vår ambition att till höstbudgeten tillskjuta en miljard kronor för detta ändamål.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.3	</span><a id="_Toc322615456" name="_Toc322615456"></a><a id="_Toc325957707" name="_Toc325957707"></a>Vårdplats på rätt klinik bemannad med rätt kompetens</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att komma till rätta med vårdplatsbristen är en av sjukvårdens enskilt viktigaste frågor. Det har rapporterats om enskilda avdelningar som har det så trångt och har så få platser att patienterna tvingas få vård i korridorer, matsalar eller expeditioner. Ännu större problem uppstår när patienter skickas till en annan avdelning där plats visserligen finns men där medarbetarna saknar rätt kompetens och utrustning. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna oroas av att se hur det har skett en allt för stor och riskfylld neddragning av antalet vårdplatser under många år. Antalet vårdplatser idag är ungefär 25 000, varav den somatiska korttidsvården utgör knappt 20 000, motsvarande 2,6 platser per 1 000 invånare.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref49" name="fnref49"></a><a href="#fn49"><sup>50</sup></a></span> Detta gör att Sverige hamnar långt ned på listan över länder med tillgängliga vårdplatser vid en internationell jämförelse, trots att vi har möjligheter och förutsättningar att vara på toppen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Platsbristen leder till en försämrad vård och garanti för patienterna, den ökar sjukhusrelaterad dödlighet, ger längre vårdtid och en högre kostnad för vårdgivaren än vad som egentligen skulle behövas. Bristen leder även till en sämre funktion på akutmottagningen då den bromsar upp och gör att patienter får vänta onödigt länge på behandling. Även patienter i behov av intensivvård tvingas vänta allt för länge, vilket givetvis riskerar liv och föranleder utvecklingar som vi i normalfallet skulle kunna förhindra.<span style="font-weight: bold;"> </span>Sverigedemokraterna ser det därför som högst angeläget att öka antalet vårdplatser och att gällande vårdgaranti kompletteras med rätten att vid behov garanteras en vårdplats på rätt klinik, bemannad med rätt kompetens.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.4	</span><span style="font-size: 14.0pt;"><a id="_Toc322615457" name="_Toc322615457"></a><a id="_Toc325957708" name="_Toc325957708"></a>Psykisk ohälsa</span></h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Psykisk ohälsa drabbar många människor och är ett stort och växande problem. Här ryms allvarliga tillstånd som psykoser och djupa depressioner men också lindrigare former som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Med fler förebyggande insatser, effektivare behandlingsmetoder och ett bättre omhändertagande skulle det innebära höjd livskvalitet för patienter och deras anhöriga, men också en stor samhällsbesparing.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den psykiska ohälsan brer inte minst ut sig bland våra barn och unga. Det är inte ovanligt med ångest, oro och stress som vidareutvecklas till svåra depressioner, missbruk eller ätstörningar. Problemen som psykisk ohälsa skapar kan för den drabbade leda till framtida problem inte bara i skolan eller arbetet utan även gällande familj, vänner och självständighet. Den enda åldersgruppen i samhället där självmord inte minskar är bland barn och unga. Detta är ett mycket allvarligt problem som vi idag måste ta tag i. Det är därför viktigt att det finns en snabb och tillgänglig kompetens för de unga med psykisk ohälsa, men även för barn i familjer som drabbas av psykisk ohälsa. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att möta det ökade behovet behövs en utveckling och förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns idag endast drygt 150 psykiatriska vårdplatser för barn och unga i hela Sverige och det finns landsting som inte har en enda vårdplats inom psykiatrin för unga människor. Sverigedemokraterna avser att prioritera barn och unga som mår psykiskt dåligt och vill kunna garantera att det ska finnas tillgång till kompetens och vårdplatser inom psykiatrin.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.5	</span><a id="_Toc322615458" name="_Toc322615458"></a><a id="_Toc325957709" name="_Toc325957709"></a>Satsningar på tidig identifiering av sjukdomar</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att uppnå en lyckad behandling av de flesta sjukdomar krävs tidiga insatser. Därför måste vården kontinuerligt arbeta med att upptäcka och identifiera sjukdomar så tidigt som möjligt. För exempelvis cancer måste det vara en målsättning att upptäcka tumören tidigt, helst innan patienten ens hunnit märka av symptom. Det är en uppgift som räddar liv och den enskilt viktigaste faktorn i förebyggande vårdinsatser. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De svenska satsningarna på regelbundna kallelser till mammografi och cellprovstagningar har lett till en minskad dödlighet i bröstcancer och livmoderhalscancer. Sverigedemokraterna har därför uppfattningen att dessa typer av screeningåtgärder, där symptomfria individer undersöks i förebyggande syfte, bör utökas. Vi förordar en satsning med syfte att introducera fler nationella screeningprogram. Dessa ska följas upp för att kvalitet och deltagande ska kunna värderas och förbättras om så behövs. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi förordar på liknande sätt en obligatorisk hälsoundersökning för alla individer som söker svenskt uppehållstillstånd. Detta skulle fylla en viktig samhällsfunktion då farliga och snabbt spridande sjukdomar som i dagsläget inte finns i Sverige skulle kunna upptäckas och behandlas innan de introduceras till det svenska samhället. Därmed minimeras risken för onödiga epidemier. Samtidigt innebär en satsning som denna att de nya invånarna, i likhet med infödda svenskar, redan från början av sitt liv i Sverige etablerar en god kontakt med den svenska vården. I flertalet av de europeiska länderna, bland annat våra nordiska grannländer Finland, Island och Norge, är liknande system redan införda.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.6	</span><a id="_Toc322615459" name="_Toc322615459"></a><a id="_Toc325957710" name="_Toc325957710"></a>Mobila vårdenheter</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En verksamhet i kontinuerlig utveckling som förekommer allt oftare är att sjukvården kommer ut till dem som behöver det. Exempelvis har mobila röntgen använts i flera av våra grannländer, vilket har visat mycket goda resultat. Att få sjukvård i hemmet skapar en ökad trygghet för patienterna, speciellt för de äldre som har svårt att ta sig till sjukvården själva. Onödiga transporter undviks då sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienterna i hemmet, vilket innebär en resursbesparing då den personal som skickas från sjukhuset också är den som ger vård i stället för att endast övervaka under transport för att sedan lämna över till ny personal. Dessa mobila verksamheter riktas i första hand till personer i särskilda boenden och hospis, men kan även användas inom kriminalvården, vilket dels innebär kostnadsbesparingar, dels minskar säkerhetsrisker för vårdpersonalen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna ämnar rikta ett anslag till att förstärka och utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten, vilka vi anser vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentraler är stängda. Dessa verksamheter kommer att tillgodose befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns i dag vissa orter med ett för litet patientunderlag och svårigheter att rekrytera tandläkare. Detta medför en viss problematik i strävan att upprätthålla en tandvård med god kvalitet. Genom att införa mobila tandvårdsenheter kan invånarna fortsatt vara garanterade god kvalitet på tandvården, oavsett var i landet de bor. Dessa skulle också underlätta för de många äldre och svårt sjuka som har svårt att ta sig till tandvårdskliniker. Då bara resan till tandläkare kan skapa en stor oro finns de som ignorerar behovet av tandvård alltför länge, vilket i slutändan kan leda till att nödvändig tandvård helt uteblir och hälsan riskeras.<span style="font-weight: bold;"> </span>Detta kan vi undvika genom att Folktandvården kommer till patienten i stället för tvärtom. Detta gäller såväl skolbarn som äldre i särskilda boenden.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.7	</span><a id="_Toc322615460" name="_Toc322615460"></a><a id="_Toc325957711" name="_Toc325957711"></a>Medicinsk vårdgaranti</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vårdgarantin är en av de viktigaste satsningar vi har i Sverige då en effektiv och utvecklad vårdgaranti ger både vårdgivare och vårdtagare en gemensam trygghet. Sverigedemokraterna anser dock att den nuvarande vårdgarantin måste utvecklas ännu ett steg och att de medicinska prioriteringarna måste bli tydligare och viktigare. Vi förespråkar därför ett införande av en medicinsk vårdgaranti efter den norska modellen. Denna innebär att patienten efter ett möte med en specialist får en plan över ett sammanhängande utrednings- och behandlingsförlopp som ska fullföljas inom medicinskt rimlig tid. Planen bör, så långt det är möjligt, även omfatta rehabilitering och uppföljning. Alla remisser ska värderas av en specialist inom 30 dagar och vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom inom 15 dagar. Därefter gör specialisten en prioritering inom ramen för en medicinskt grundad vårdgaranti med differentierade väntetider i förhållande till diagnosens svårighets­grad. Vårdgarantin backas upp av beslutsstöd med väntetidsgarantier.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.8	</span><a id="_Toc322615461" name="_Toc322615461"></a><a id="_Toc325957712" name="_Toc325957712"></a>Vård i livets slutskede<span style="font-size: 12.0pt;"></span></h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">När livets slut närmar sig är det viktigt att vård och omsorg präglas av professionellt kunnande om de kroppsliga behoven kombinerat med lyhördhet för både andliga och själsliga behov. För såväl de personer som befinner sig i livets slutskede som deras anhöriga behöver det finnas en genuin känsla av trygghet och säkerhet. Allt fler svårt sjuka och döende vårdas idag i särskilda boendeformer eller i det egna hemmet med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Detta ställer höga krav på kompetensen inom palliativ vård hos personalen i den kommunala vård- och omsorgen. Socialstyrelsen understryker i en rapport att det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård för personalen. I rapporten konstateras också att likvärdig vård inte kan erbjudas i hela landet.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref50" name="fnref50"></a><a href="#fn50"><sup>51</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas mål är att kunna erbjuda alla svårt sjuka i Sverige en fullgod palliativ vård. Vi förordar därför att ett nationellt centrum för palliativ medicin inrättas, där kunskap samlas och där vidare forskning inom vårdområdet bedrivs. Vid detta centrum ska metoder utvecklas för att därefter spridas, både nationellt och internationellt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ibland kommer livets slutskede alldeles för tidigt. Att förlora ett barn är varje förälders mardröm, men inom den vanliga vården finns oftast inte tiden, kunskapen eller utrymmet för den lindrande, tröstande vård som ska ta vid när den akuta vården är över. Många föräldrar kan vittna om den ensamhet och utsatthet de känt när deras barn ansetts färdigbehandlat. Vi vill ge utsatta familjer det allra bästa i en extremt svår situation i livet. Döende och svårt sjuka barn och unga ska erbjudas hospis med avancerad vård i livets slutskede i en hemlik miljö där ambitionen är att fylla den sista tiden med liv och att erbjuda stöd till både barnet, föräldrar och eventuella syskon utifrån behov.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.9	</span><a id="_Toc322615462" name="_Toc322615462"></a><a id="_Toc325957713" name="_Toc325957713"></a>Lagstadgat tillgänglighetskrav inom ambulanssjukvården</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ambulanssjukvården har en oerhört viktig roll i omhändertagandet av akut sjuka och skadade patienter. När det gäller patienter som utsatts för allvarlig skada är tiden från skadetillfället till att patienten kommer under kvalificerad vård direkt relaterad till överlevnadsmöjligheterna. De senaste åren har tiden från larm till dess att ambulans kommer ökat dramatiskt. Statistik från det nationella hjärtstoppsregistret visar att ökningen bara de senaste tio åren överskrider 20 procent.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref51" name="fnref51"></a><a href="#fn51"><sup>52</sup></a></span> Sverigedemokraterna menar att det inte är acceptabelt att svårt sjuka och skadade patienter ska vänta på en ambulans och därmed riskera livet. I England finns ett lagstadgat krav på att tre fjärdedelar av alla svårt sjuka eller skadade patienter på landsbygd eller i storstad ska nås av ambulans inom åtta minuter. Liknande lagstadgade tillgänglighetskrav finns i Italien. I USA och Kanada finns formulerade mål som säger att 90 procent av de allvarligaste fallen ska nås av ambulans inom 10–15 minuter. Australien har snarlika krav. I Sverige finns det inte några tydliga mål eller krav om hur hög tillgängligheten till ambulanser ska vara. Vi anser att det nu är dags att även vi i Sverige tar ett helhetsgrepp på ambulanssjukvården och inför motsvarande lagstadgade tillgänglighetskrav.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.10	</span><a id="_Toc322615463" name="_Toc322615463"></a><a id="_Toc325957714" name="_Toc325957714"></a>Funktionshinder</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">När människor hindras från att göra egna val och leva självständiga liv skapas ohälsa. En stor del av denna ohälsa uppstår på grund av hinder i omgivningen som begränsar aktivitet och delaktighet. För att funktionshindrade ska kunna ta del av samhällets tjänster krävs det ett aktivt arbete med att anpassa lokaler, byggnader, utemiljön och information för att göra de olika verksamheterna tillgängliga oavsett en individs funktionsförmåga. Sverigedemokraterna har identifierat detta behov och anser att tillgänglighetsskapande åtgärder bör stärkas och prioriteras.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Många människor behöver under delar av eller hela sitt liv använda sig av olika tekniska hjälpmedel för att kunna ta en aktiv del av livet på samma villkor som andra. Det kan handla om allt från rullstolar till hörapparater. Att ge den enskilde mer inflytande över valet av hjälpmedel är positivt eftersom det skapar bättre förutsättningar att möta vars och ens behov. Regionernas och landstingens hjälpmedelscentraler har idag i många fall ett väldigt begränsat sortiment. Detta leder ofta till att personer fastnar med hjälpmedel som inte är optimala eftersom de alternativ som existerar aldrig erbjuds. Personer med funktionshinder vet bäst vilka problem de stöter på och därmed vad som kan underlätta deras vardag. Sverigedemokraterna vill öka valfriheten och underlätta vardagen för alla som behöver olika hjälpmedel genom att införa fritt val som ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Exempelvis finns ett flertal satsningar värda att se över för att förbättra vardagen för döva och hörselskadade. Tillgänglighet för individer med denna typ av funktionshinder förutsätter en väl fungerande tolkservice. Idag ställs alltför många döva utan tolk på grund av bristande personella resurser. Tolkning för fritid och rekreation prioriteras ofta lågt, i vissa regioner och landsting prioriteras det bort helt och hållet. Detta drabbar döva hårt, eftersom de utestängs från möjligheten att delta i fritidsaktiviteter. Att kvaliteten på tolkservice varierar kraftigt mellan olika län och regioner är helt oacceptabelt för oss sverigedemokrater. Tolkservicen ska precis som annan välfärd och vård vara väl fungerande och likvärdig i hela landet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vidare går det att konstatera att förmedlingstjänster för bildtelefoni bara finns på dagtid, vilket begränsar tillgången till kommunikation. Dylika tjänster bör vara tillgängliga dygnet runt och möjligheterna att använda annan videokommunikation för bildtelefoni bör utvecklas. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Även tryggheten för personer med hörselnedsättning kan med rätt satsningar förbättras avsevärt. Brand- och utrymningslarm samt övriga säkerhetslarm ska inte bara höras utan också synas (ljussignaler) och kännas (vibrationer). I dag lever de flesta hörselskadade farligt eftersom de inte kan nås av olika ljudlarm på hotell, allmänna kommunikationer, arbetsplatser eller allmänna inrättningar. Vi ser det som mycket viktigt att lagstiftningen ses över så att tryggheten och säkerheten för människor med hörselnedsättning ökar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är Sverigedemokraternas mening att stödet till brukarorganisationerna bör stärkas och utvecklas. Dessa organisationer fyller en viktig funktion i att bevaka och föra fram de intressen och krav som personer med ett funktionshinder har. Vi anser att brukarnas organisationer är en stor och viktig resurs och samarbetspartner för region och landsting i arbetet med att förbättra vården och levnadsvillkoren för människor med funktionshinder.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.11	</span><a id="_Toc322615464" name="_Toc322615464"></a><a id="_Toc325957715" name="_Toc325957715"></a>Högkostnadsskyddet</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna är fortsatt negativt inställda till den höjning av högkostnadsskyddet som genomfördes vid årsskiftet. Höjningen innebar en försvårad situation för många sjuka och äldre som nu tvingas lägga stora delar av sin disponibla inkomst på dyra läkemedel. Vår ambition är att återställa högkostnadsskyddet till 900 kronor för besök inom den öppna hälso- och sjukvården respektive 1 800 kronor för läkemedel. Vi betraktar detta som en prioriterad satsning.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12	</span><a id="_Toc322615465" name="_Toc322615465"></a><a id="_Toc325957716" name="_Toc325957716"></a>Trygghet på äldre dagar</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer har tvingats leva på en månadsinkomst som ligger på eller strax över existensminimum<span style="font-weight: bold;">.</span> Alldeles för många svenskar drabbas av våld, övergrepp eller försummelser efter sin 65-årsdag.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref52" name="fnref52"></a><a href="#fn52"><sup>53</sup></a></span> Därtill är det alltför svårt att i dagens Sverige få tillgång till adekvat vård och omsorg för de äldre som inte klarar sig själva. Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Denna utveckling måste därför vändas så snart som det är möjligt, varför vi i detta budgetförslag presenterar en rad åtgärder för att underlätta livet och vardagen för våra äldre.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12.1	</span><a id="_Toc322615466" name="_Toc322615466"></a><a id="_Toc325957717" name="_Toc325957717"></a>Rättvisa skatter</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna betraktar pension som uppskjuten lön. Det finns därmed varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas. Vår ambition är att helt eliminera skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension till 2016. Detta bedöms även leda till högre konsumtion bland landets pensionärer och påverkar således också sysselsättningen i positiv riktning. Detta är en prioriterad satsning. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12.2	</span><a id="_Toc322615467" name="_Toc322615467"></a><a id="_Toc325957718" name="_Toc325957718"></a>Förbättrad livskvalitet för äldre</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och sociala aktiviteter var områden som de äldre var missnöjda med.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref53" name="fnref53"></a><a href="#fn53"><sup>54</sup></a></span> Äldres sociala behov behöver därför uppmärksammas i större utsträckning, då samvaro med andra höjer livskvaliteten samt är ett viktigt sätt att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga. Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres välbefinnande.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12.3	</span><a id="_Toc322615468" name="_Toc322615468"></a><a id="_Toc325957719" name="_Toc325957719"></a>Matreform för äldre</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar också att det bör vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat. För att så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt ska erbjudas detta vill vi införa ett statligt stimulansbidrag.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12.4	</span><a id="_Toc322615469" name="_Toc322615469"></a><a id="_Toc325957720" name="_Toc325957720"></a>Riktade insatser för att motverka brott mot äldre</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Våld mot äldre kan förebyggas genom en rad olika åtgärder. Ett sätt är att ge information till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen om deras rätt till olika former av stöd och hjälp. Ett annat sätt är att öka kunskapen om brott mot äldre genom riktade utbildningar i ämnet till nyckelgrupper såsom personal i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren. För att i en högre grad öka tryggheten och förebygga våld mot våra äldre föreslår vi ett stimulansbidrag till kommunerna med det tillhörande uppdraget att de ska ta fram en strategi för att upptäcka och hantera våld mot äldre.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12.5	</span><a id="_Toc322615470" name="_Toc322615470"></a><a id="_Toc325957721" name="_Toc325957721"></a>Stärkt anhörigstöd</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Anhörigstöd är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synvinkel. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående men det handlar även om den anhöriges behov av vila samt att få tid över för personliga angelägenheter för att kunna bemästra situationen på bästa sätt. Stödet kan vara möjlighet till avlösning men också korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhörigvårdaren, anhörigcentral eller träffpunkter för anhörigvårdaren. Sverigedemokraterna vill även för detta ändamål ge kommunerna ett statligt stimulansstöd.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12.6	</span><a id="_Toc322615471" name="_Toc322615471"></a><a id="_Toc325957722" name="_Toc325957722"></a>Öka antalet trygghetsboenden</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I syftet att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende, kommer Sverigedemokraterna föreslå ett särskilt riktat investeringsstöd för att komplettera regeringens anslag. Därigenom hoppas vi öka förutsättningarna för att fler trygghetsboenden faktiskt byggs. Stödet föreslås vara kombinerat med krav på att trygghetsboendena även utformas för att bryta ensamhet och för att skapa en högre grad av gemenskap.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12.7	</span><a id="_Toc322615472" name="_Toc322615472"></a><a id="_Toc325957723" name="_Toc325957723"></a>Kategoriboende med husdjursprofil</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns mycket forskning som visar att ett djur kan medföra goda hälsoeffekter till de äldres livskvalitet.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref54" name="fnref54"></a><a href="#fn54"><sup>55</sup></a></span> Det har visat sig att djurens närhet påverkar både psykiska, fysiska och sociala funktioner positivt. Undersökningar visar också att äldre personer som har djur äter mindre läkemedel och har en bättre egenvård<span style="font-weight: bold;">.</span> Trots kunskapen om att äldre människor mår bättre av att umgås med djur är det oftast inte tillåtet att ta med sitt sällskapsdjur vid flytt till ett äldreboende. Bara ett fåtal äldreboenden i landet erbjuder denna möjlighet. Sverigedemokraterna föreslår ett särskilt riktat investeringsstöd för att snabbt få till stånd en ökning av antalet kategoriboenden med husdjursprofil dit äldre personer ska flytta tillsammans med sina sällskapsdjur när de tvingas lämna det egna hemmet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.12.8	</span><a id="_Toc325957724" name="_Toc325957724"></a>Äldrevårdscentraler</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi har i Sverige en mycket väl fungerande och förebyggande verksamhet när det gäller mödra- och barnhälsovården. Detta har inneburit att hälsan förbättrats för småbarn och deras mödrar och det har gett oss världens lägsta mödra- och spädbarnsdödlighet. När det gäller de äldre ser vi ofta exempel på problem som hade kunnat förhindras om det förebyggande arbetet hade varit effektivare. Sverigedemokraterna anser därför att ett system liknande mödra- och barnavårdscentralerna men inriktat på seniorer, äldrevårdscentraler, skulle kunna leda till en effektivisering av vården som därefter kan ge stora hälsovinster för en stor del av befolkningen. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.13	</span><a id="_Toc322615473" name="_Toc322615473"></a><a id="_Toc325957725" name="_Toc325957725"></a>Samhällsvård</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.13.1	</span><a id="_Toc325957726" name="_Toc325957726"></a>Nationella riktlinjer för vård av barn och unga</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Varje år placeras omkring 12 000 barn och ungdomar utanför sitt hem i landets samhällsvård.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref55" name="fnref55"></a><a href="#fn55"><sup>56</sup></a></span> Denna verksamhet lider fortfarande av stora brister vad gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden. Utgångspunkten måste vara att så många som möjligt bor kvar med sina närstående, men när det uppstår en situation som inte tillåter detta måste det finnas en väl fungerande samhällsvård som agerar direkt. Bristen på tydliga nationella riktlinjer är en stor del av grundproblemet, framför allt behöver det ställas högre krav på utförarna vad gäller kompetens, specialisering och kontroll. Det är av stor vikt att personalen har en adekvat utbildning, att vården har en tydlig inriktning och att registerkontroll görs på samtliga i samband med anställning och förordnanden. De krav som idag finns på tillgången till läkare och psykologer behöver skärpas för att man ska få en bra balans mellan behov och tillgångar på personal.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill fördubbla antalet inspektioner av HVB, SiS och LSS-hem för att säkerställa tryggheten. Det finns ett stort behov av eftervård och det ska därför kunna erbjudas i högre grad än idag.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.13.2	</span><a id="_Toc325957727" name="_Toc325957727"></a>Vårdnadsutredningar</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vårdnadsutredningarna inom socialtjänsten måste genomföras med den kompetens och sakkunskap som krävs för fullgod rättssäkerhet. Enligt granskningar som genomförts i familjerätter har det framkommit att det funnits brist på resurser och kompetens kring hanteringen av barn i vårdnadsutredningar, därmed har barnperspektivet åsidosatts.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref56" name="fnref56"></a><a href="#fn56"><sup>57</sup></a></span> Det finns även vissa fall där föräldrarna nekar barnet/barnen att tala med en utredare. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas utgångspunkt är att vårdnadsutredningarna måste stärkas, varför dessa inte enbart ska skötas av socionomer. Andra personer med kompetens och erfarenheter från barnpsykiatrin ska involveras. Utredningsteamet bör kompletteras med en missbruksutredare i syfte att kartlägga bakomliggande faktorer och orsaker till familjekonflikten. Ett arbetslag bestående av personer med olika professioner möjliggör att de kompletterar varandras kompetens, och kan därefter komma att korta ned utredningstiden. Samtidigt säkerställs en bättre riskbedömning.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vårdnadsutredningar som utförs professionellt kan fånga upp riskgrupper och hänvisa berörda personer till rätt instans, i syfte att komma till rätta med vad som kan vara orsaker till konflikter. Vi anser att förebyggande åtgärder som löper parallellt med professionella utredningar i längden bygger folkhälsa samt att ett sådant förfarande även bringar sparmedel samhällsekonomiskt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill därför satsa ytterligare på hjälp och stöd till familjer, särskilt när de gått sönder. Vi kommer under budgetperioden satsa på förstärkning av rättssäkerheten och valfriheten vid konflikter inom familjen.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">8.13.3	</span><a id="_Toc322615474" name="_Toc322615474"></a><a id="_Toc325957728" name="_Toc325957728"></a>Bekämpa missbruket</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Problem med missbruk sjunker allt längre ned i åldrarna, vilket allvarligt riskerar utslagning och ohälsa, inte bara för missbrukarna själva, utan även för anhöriga. Missbruket av alkohol, narkotika och dopning medför stora kostnader för välfärden och rättsväsendet. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vet att det behövs omfattande åtgärder på flera plan för att förbättra folkhälsan och skapa framtidstro. Den omfattande risk- och missbruksproblematiken leder oss därför att föreslå att</p>
<ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">problematiken synliggörs bland allmänheten</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">samhällets samtliga aktörer engageras i arbetet på ett bättre sätt</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">tillgången till sinnesförändrande substanser ska minska</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">anhöriga inkluderas på ett bredare sätt och ges bättre stöd</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">myndigheterna ges de verktyg som är nödvändiga för att förebygga, hindra, vårda och rehabilitera, inklusive tvångsmedel, kompetensutveckling och informationsutbyte</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">tillsyn och uppföljning ökas och förbättras.</p>
</li>
</ul>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Utifrån dess omfattande skadeverkningar finns det inget skäl att fortsätta den glamorisering och avdramatisering av alkohol och droger som på de senaste åren blivit vanlig. Systembolaget, bryggerierna och krogarna har här en viktig roll att spela och är aktörer som kommer att påverkas. Även övriga aktörer i det offentliga rummet har här en skyldighet att agera med försiktighet, särskilt när det gäller barn och unga. Sverigedemokraterna anser att det finns anledning att se över styrmedlen för organisationer och myndigheter som skattefinansieras.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi anser vidare att konkreta styrmedel ska tillsättas kommunerna i syfte att fånga upp missbruk och risk för missbruk. Därmed underordnas den nuvarande politiska linjen gällande personlig integritetskränkning till fördel för den samhällsnytta som ger en friskare befolkning och ett tryggare samhälle. Obligatoriska drogtester och utbyggd skolhälsovård är ett viktigt verktyg till skolor för att upptäcka riskbeteenden, vilket möjliggör mer framgångsrika behandlingsinsatser. Vi vill att skolor ska tillåtas ingripa och samhället markera mot droger i större grad för att grupptrycket ska minska på elever att testa sinnesförändrande substanser. Vi anser även att ökad kompetens i beroendelära bland skolans anställda och socialtjänst är nödvändig för att de ska kunna möta den verklighet som råder idag och därmed stå trygga i sin yrkesroll.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Barn som öppet far illa i missbrukshem där även våld och övergrepp förekommer är en extra utsatt grupp som behöver ett väl fungerande skyddsnät. Brist på vuxna som vågar anmäla missförhållanden beror många gånger på rädsla för konfrontation eller osäkerhet om var gränsen går för att den egna tolkningen av missförhållandena ska vara relevant. I en del fall görs dock anmälan till socialtjänst men även då sker ibland att det inte leder någon vart, på grund av resursbrist och bristande riskbedömningsanalys.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser att barn på ett så tidigt stadium som möjligt ska omhändertas då det råder uppenbara bevis på vanvård och fysisk och psykisk misshandel. Samtidigt ska stor vikt läggas på att återupprätta familjen i, under och efter behandling, i den mån det anses lämpligt. Kommuner i dagsläget har mycket svårt att få tag på familjehem trots att efterfrågan kraftigt ökar, varför jourhem förekommer för dem som inte får tillgång till familjehem. Då missbruk och våld i familjer ökar anser vi det vara av yttersta vikt att personer som driver jourhem ska garanteras utbildning som även innefattar missbruksproblematik, familjemönster och konflikthantering. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi anser att missbruksvården ska falla under landstingens och regionernas ansvar då det är de som förfogar över medicinsk tillämpning av neurologisk diagnostisering i de fall det behövs. Detta skulle också leda till att det medvetandegörs bland allmänheten att missbruk är en sjukdom, vilken likställs med annan behandlingsbar sjukdom. För att kunskap kring beroendesjukdomar ska öka inom landstinget anser vi att prioriteringar ska göras för ökad forskning i det att psykiatrin står bättre rustad. Rutiner för utskrivningskontroller är även av stor vikt i syfte att upptäcka läkare som överskrider befogenheter i samband med receptbelagda läkemedel.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9	</span><a id="_Toc322615475" name="_Toc322615475"></a><a id="_Toc325957729" name="_Toc325957729"></a>Tillväxt</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Det goda samhället fördelar inte bara resurser rättvist mellan medborgarna, utan strävar även efter att få dem att växa till nästkommande generationer. Med framtidstro och en förmåga att se potential hos såväl individ som nya idéer skapas goda förutsättningar för ett gott företagarklimat och en inspirerande marknad. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.1	</span><a id="_Toc322615476" name="_Toc322615476"></a><a id="_Toc325957730" name="_Toc325957730"></a>Infrastruktur</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.1.1	</span><a id="_Toc322615477" name="_Toc322615477"></a><a id="_Toc325957731" name="_Toc325957731"></a><a id="_Toc305403300" name="_Toc305403300"></a><a id="_Toc306011489" name="_Toc306011489"></a>Upprustning av järnvägsnätet</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Underhållet av det svenska järnvägsnätet är extremt eftersatt, vilket har fått till följd att många människor varje dag kommer för sent till sina arbeten, avtalade möten, läkarbesök med mera. Detta är oerhört kostsamt för staten på grund av förlorad arbetskraft och ersättningar för resegaranti.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En ökning av underhållet kan ge möjlighet att proaktivt avhjälpa en större andel av de avvikelser i infrastrukturen och de tekniska system som annars riskerar att skapa störningar i trafiken. Exempel på åtgärder är komponentbyten av de mest utsatta växlarna i storstadsregionerna, installation av modern växelvärmestyrning för att minska vinterproblematiken och ett ökat antal detektorer för felaktiga strömavtagare för att minska antalet nedrivna kontaktledningar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att utnyttja infrastrukturen så effektivt som möjligt behövs trimningsåtgärder i signalsystem, mötesplatser och förbigångsspår.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi anser inte att upprustningen ska finansieras genom höjda banavgifter då det leder till en prisökning som gör att utnyttjandet av järnvägen kommer att minska. Det är vår mening att det ska finansieras genom statligt och regionalt stöd. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringens fem-i-tolv-satsning är fullständigt otillräcklig. Lappa-och-laga-mentaliteten som karakteriserat det svenska järnvägsnätet måste få ett slut. Vår ambition är att öka anslagen under utgiftsområde 22 med fokus på upprustning och utbyggnad av järnvägsnätet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.1.2	</span><a id="_Toc322615478" name="_Toc322615478"></a><a id="_Toc325957732" name="_Toc325957732"></a><a id="_Toc305403301" name="_Toc305403301"></a><a id="_Toc306011490" name="_Toc306011490"></a>Utbyggnad av järnvägsnätet</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det svenska järnvägsnätet är hårt belastat och än mer belastat blir det när den senaste avregleringen träder i kraft och ytterligare operatörer ska in på samma redan hårt nyttjade järnvägsnät. Vissa sträckor är så pass hårt belastade att de i princip är fullbelagda; antalet sträckor som anses fullbelagda har ökat från 13 år 2005 till 30 år 2010. Den totala sträckan har ökat med 50 procent under perioden.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref57" name="fnref57"></a><a href="#fn57"><sup>58</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt Trafikverket är det till att börja med viktigt att prioritera en kapacitetsökning på Södra och Västra stambanan, Ostkustbanan, Malmbanan samt runt storstäderna. Det beräknas ta 7–10 år innan dessa kapacitetsökningar ger effekt, varför det är viktigt att initiera arbetet omgående.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref58" name="fnref58"></a><a href="#fn58"><sup>59</sup></a></span> Fokus bör i första hand ligga på Malmbanan, vilken bedöms vara viktigast för gruvnäringens vidare expansion.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref59" name="fnref59"></a><a href="#fn59"><sup>60</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En utbyggd och väl fungerande järnvägstrafik leder till att fler utnyttjar tågen för såväl person- som godstransporter, vilket leder till en energieffektivisering som i längden ger mindre miljöförstöring.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.1.3	</span><a id="_Toc322615479" name="_Toc322615479"></a><a id="_Toc325957733" name="_Toc325957733"></a><a id="_Toc305403302" name="_Toc305403302"></a><a id="_Toc306011491" name="_Toc306011491"></a>9.1.3 Återreglering av järnvägen</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill se en återreglerad järnväg. Avtalen mellan operatörer och trafikhuvudmännen omfattar dock som regel tre till åtta år. Då marknaden för järnvägen nyligen har avreglerats skulle kostnaden för att lösa dessa avtal i förtid bli för kostsam för staten. Återregleringen måste därför göras under tillräckligt lång tid för att berörda avtal ska löpa ut. Efter att de första avtalen har löpt ut bör regeringen tillsätta en statlig utredning som får visa avregleringens konsekvenser.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under den fortsatta avregleringen ska det, för att öka utnyttjandet av järnvägen, utarbetas ett gemensamt biljettbokningssystem och samordnade tidtabeller mellan de olika operatörerna. Det krävs också en samordning och samarbete mellan operatörerna för att identifiera och lösa problem som uppstår vid ett gemensamt utnyttjande av järnvägssystemet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska avregleringen av järnvägen har legat före den av EU-direktiv (91/440/EG) tvingande avregleringen; i den konsoliderade versionen av direktivet uppges att järnvägsföretag vars verksamhet är begränsad till uteslutande stadstrafik, förortstrafik eller regional trafik inte omfattas av direktivet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Endast tre länder i världen har tidigare genomfört en fullskalig avreglering av järnvägen: Storbritannien, Nya Zeeland och Estland. Samtliga har slutat med att man har återreglerat. Det finns således ingen positiv utvärdering av projektet, men trots detta vill EU driva igenom ett direktiv som kräver att medlemsstaterna ser till att järnvägsföretagen görs oberoende av regeringarna, introducerar kommersiell förvaltning samt skiljer förvaltningen av infrastrukturen (det vill säga spåren) från transporterna. Enligt brittiska studier ledde avregleringen till att operatörerna drev sin verksamhet i rent vinstsyfte med följd att underhållet blev eftersatt, löner hölls nere och ett antal olyckstillbud inträffade. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En fortsatt statlig styrning av den svenska järnvägen kan tillåtas ha ett fåtal mindre ekonomiskt försvarbara nät om de i kombination med lönsamma nät ändå genererar en viss vinst. Detta bidrar till att hålla priset nere för konsumenten och även till att kunna bevara vissa mindre utnyttjade järnvägslinjer som är viktiga för glesbygden.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.2	</span><a id="_Toc322615480" name="_Toc322615480"></a><a id="_Toc325957734" name="_Toc325957734"></a>Gruvnäringen</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.2.1	</span><a id="_Toc322615481" name="_Toc322615481"></a><a id="_Toc325957735" name="_Toc325957735"></a>Inledning</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Gruvnäringen har en lång tradition i Sverige och gjorde oss en gång till ett rikt land. Med stigande råvarupriser ser vi idag hur näringen upplever en renässans, där nya gruvor startas och där gamla återöppnas. Rätt hanterad kan situationen få mindre orter i glesbygden att blomstra, bidra med fler arbetstillfällen och skapa enorma exportintäkter för staten. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige har en mycket hög geologisk potential, i huvudsak bra minerallagar och en låg risk för potentiella investerare. EU:s ambitioner om ökad självförsörjning inom Europa och marknadsbehovet i övrigt pekar på en bärkraftig näring under mycket lång tid framöver. En lågkonjunktur torde i princip bara försena behoven rent volymmässigt.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref60" name="fnref60"></a><a href="#fn60"><sup>61</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trots att det från politiskt håll finns mycket att bidra med väljer regeringen att passivt stå vid sidan av och se på. Sverigedemokraterna vill ge gruvnäringen det stöd och de verktyg den behöver för att kunna skapa än fler arbetstillfällen och bidra till Sveriges gemensamma välstånd.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.2.2	</span><a id="_Toc322615482" name="_Toc322615482"></a><a id="_Toc325957736" name="_Toc325957736"></a>Infrastruktur</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att starta en gruva är en lång och kostsam process och medför många olika utmaningar. En viktig sådan är självfallet den logistiska biten. Ofta rör det sig om oerhörda mängder malmer som på ett eller annat sätt ska transporteras, från gruvan och eventuell vidareförädling till slutkund. LKAB transporterade exempelvis drygt 26 miljoner ton malm från sina respektive gruvor under 2010.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref61" name="fnref61"></a><a href="#fn61"><sup>62</sup></a></span> Huvudinriktningen måste vara att denna typ av mycket tung godstrafik inte ska transporteras på lastbil och över huvud taget inte på våra gemensamma vägnät. I stället måste järnvägssatsningar till och där det bedöms vara samhällsekonomiskt försvarbart är det statens uppgift att finansiera välbehövliga satsningar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Behoven är som störst i Norrbotten där gruvnäringen väntas leda till stora belastningar på befintlig infrastruktur under lång tid framöver. Det kommer att krävas ökad kapacitet på Malmbanan bland annat. Det kommer även att finnas behov för en ny sträckning mellan Pajala och Svappavaara för att kunna transportera de enorma fyndigheter som gjorts utanför Pajala. Sverigedemokraterna prioriterar dessa satsningar och har som ambition att avsätta resurser för dem i kommande höstbudget. Även om staten finansierar satsningarna så kommer de <span style="font-style: italic;">de facto</span> att bära sig själva, dels genom vår reformering av mineralersättningen, dels genom banavgifter. Banavgifterna ska dock hållas på en rimlig nivå för att inte utkonkurrera tåget som transportmedel.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I sammanhanget måste det poängteras att Finland och Norge är starka gruvnationer och att stora mängder malm transporteras till djuphamnen i Narvik. En koordinering med våra grannländer vad avser satsningar på infrastruktur faller sig därmed fullt naturlig.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.2.3	</span><a id="_Toc322615483" name="_Toc322615483"></a><a id="_Toc325957737" name="_Toc325957737"></a>Utbildning och arbetsmarknad</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna har många gånger pekat på de strukturella problemen på arbetsmarknaden i stort. Många företag skriker efter arbetskraft samtidigt som arbetslösheten biter sig fast på oroväckande höga nivåer. I synnerhet är ungdomsarbetslösheten mycket alarmerande, där vi ligger sämst till i Norden och under genomsnittet i EU.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref62" name="fnref62"></a><a href="#fn62"><sup>63</sup></a></span> Vi utbildar, men inte åt arbetsmarknaden.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Gruvsektorn kan i mångt och mycket tjäna som ett typexempel på denna problematiska missmatchning på arbetsmarknaden. Samtidigt som gruvnäringen sysselsätter fler människor än någonsin och flera gruvor står inför antingen nystart eller expansion har arbetsmarknaden svårt att erbjuda den kompetens som näringen såväl behöver. Från politiskt håll behöver vi göra ett flertal saker för att åtgärda detta.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I första hand ska vi satsa på de utbildningar som näringen behöver, allt ifrån längre ingenjörsutbildningar till kortare KY-utbildningar som exempelvis maskinoperatörer och dylikt. Vi avser att skjuta till resurser för ändamålet i kommande höstbudget.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De flesta människor vill ogärna pendla längre avstånd till sina arbeten. Det gäller i synnerhet småbarnsföräldrar. För att våra gruvkommuner ska kunna attrahera varaktig arbetskraft krävs fundamentala saker såsom bostäder och en fullgod kommunal service i övrigt, exempelvis dagisplatser. Med vår reformerade mineralersättning får kommunerna ett värde från gruvorna och får därmed en ökad möjlighet att finansiera och erbjuda dessa och andra saker som människor efterfrågar och kan därigenom enklare attrahera en varaktig arbetskraft. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.2.4	</span><a id="_Toc322615484" name="_Toc322615484"></a><a id="_Toc325957738" name="_Toc325957738"></a>Mineralersättningen</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den nuvarande mineralersättningen är konstruerad i en tid då den utländska konkurrensen inte var lika stark som idag. Den är heller inte kompatibel med synen på att politiken ska spela en aktiv roll inom gruvnäringen. Om staten inte har någon direkt ersättning för det värde som bryts ur en gruva, kan man heller inte vänta sig att staten ska vara villig att ställa upp med finansiering av exempelvis järnvägar. Denna <span style="font-style: italic;">laissez-faire</span>-inställning som alltför länge präglat svensk mineralpolitik måste brytas. I stället menar vi att det finns ett ömsesidigt intresse mellan stat och gruvbolag vad avser en reformering av mineralersättningen, syftandes till att möjliggöra en mer aktiv gruvpolitik.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den enskilde markägaren kan idag, med rätta, känna sig något överkörd. Han eller hon har ringa möjligheter att ifrågasätta beviljandet av ett koncessionstillstånd och prospekteringsrättigheter, som oundvikligen kan upplevas som både stötande och störande. Dessvärre måste detta förhållande råda; vi kan inte ge den enskilde markägaren en total vetorätt mot att bryta mineraler, som trots allt måste betraktas som våra gemensamma tillgångar. Däremot vill vi ge markägaren rätt till en större del av värdet på det som bryts, på det att den eventuella olägenhet som en prospektering faktiskt medför till fullo också kompenseras. Markägaren bör kompenseras bättre än vad som är fallet idag.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att det skapas arbetstillfällen är givetvis positivt för alla parter. Samtidigt skapar det också ett ökat tryck på den primär- och landstingskommunala sektorn och ett behov av ökad service. Detta gestaltar sig i form av ökad efterfrågan på bostäder, barnomsorg, sjukvård och allt annat som hör det offentliga Sverige till. Att kommuner och landsting kompenseras för denna ökade efterfrågan tycker vi är självklart och kommer därmed att justera mineralersättningen så att även de erhåller ett värde av det som bryts.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Om staten över huvud taget ska ha möjlighet – och incitament – att bedriva en aktiv och gruvvänlig politik måste den även tillföras resurser för det ändamålet. Statens roll ska vara att bygga lämplig infrastruktur, att bedriva en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik, en aktiv prospektering samt att skyndsamt behandla frågor om koncessionstillstånd och prospekteringsrättigheter med högt satta miljömål. Staten ska enligt Sverigedemokraternas mening erhålla ett tillräckligt stort värde av det som bryts i en gruva för att möjliggöra en aktiv gruvpolitik. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas syn är att det finns ett ömsesidigt givande förhållande mellan det offentliga och gruvnäringen och att utmaningen inte ligger i att fördela värdet av det vi bryter utan att tillsammans få det att växa. Mineralersättningen ska spegla detta ömsesidiga förhållande. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.2.5	</span><a id="_Toc322615485" name="_Toc322615485"></a><a id="_Toc325957739" name="_Toc325957739"></a>Sveriges geologiska undersökning och Bergsstaten</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sveriges geologiska undersökning (SGU) spelar en nyckelfunktion inom en aktiv gruvpolitik. Utöver att vara expertmyndighet för berg, jord och grundvatten vill Sverigedemokraterna ge SGU en mer proaktiv roll i själva prospekteringsarbetet, i likhet med de norska och finska motsvarigheterna. Vi tror att SGU, med dess unika spetskompetens, kan tillföra näringen väldigt mycket om myndigheten också får uppgiften att aktivt prospektera områden med troliga halter av värdefulla mineraler. Uppgiften ska däremot begränsas till själva prospekteringsarbetet. Myndigheten ska inte kommersialiseras eller börja ägna sig åt själva brytningen. SGU kommer, i samband med utökade uppgifter, även tillskjutas resurser i kommande höstbudget. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Även Bergsstaten spelar en nyckelroll i vår aktiva gruvpolitik. Sverigedemokraternas ambition är att Bergsstaten måste bli snabbare och mer effektiv i sin roll som koncessionstilldelare. Våra miljömål ska vara högt satta och för att kvaliteten i Bergsstatens verksamhet inte ska bli lidande kommer vi att skjuta till erforderliga resurser. Ett långsamt förfarande vad avser tilldelning av rättigheter riskerar i värsta fall att potentiella investerare helt avstår från vad som redan är riskfyllda projekt, vilket innebär en förlust för hela samhället.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.2.6	</span><a id="_Toc322615486" name="_Toc322615486"></a><a id="_Toc325957740" name="_Toc325957740"></a>Nordiskt forskningscentrum</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige har av sin tradition som gruvnation en stark kompetens inom gruvnäringen. Denna kompetens är dock inte given för alltid utan vi måste kontinuerligt hävda vår position. Regeringen lämnar i detta avseende mycket i övrigt att önska. Sverigedemokraterna önskar anslå medel till ett nytt forskningscentrum för att flytta fram våra positioner inom mineralogi och geovetenskap. Då samtliga nordiska länder (Danmark huvudsakligen genom Grönland) är starka gruvnationer och de nordiska länderna har mycket gemensamt i de flesta avseenden är vår ambition att ett nytt forskningscentrum ska etableras inom ramen för ett gemensamt, nordiskt initiativ. Detta förutsätter självklart en vilja hos våra grannländer, men vår övertygelse är att vi blir mycket starka och konkurrenskraftiga om vi söker samordna våra forskningsresurser. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.2.7	</span><a id="_Toc322615487" name="_Toc322615487"></a><a id="_Toc325957741" name="_Toc325957741"></a>Uranbrytning</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna har en pragmatisk och öppen inställning till uranbrytning i Sverige. Det finns oerhörda värden i en eventuell framtida brytning av uran. De svenska urantillgångarna bedöms uppgå till 27 procent av Europas samlade urantillgångar.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref63" name="fnref63"></a><a href="#fn63"><sup>64</sup></a></span> Vi respekterar och ser positivt på att kommunerna fortsättningsvis får behålla vetorätten mot eventuell brytning. Vår bedömning är att kommunerna idag inte får del av värdet av en brytning och har därmed små incitament att öppna upp för det.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.3	</span><a id="_Toc322615488" name="_Toc322615488"></a><a id="_Toc325957742" name="_Toc325957742"></a>Energi</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill Sverigedemokraterna föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som näringsliv.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är viktigt för en nation att ha kontroll över sin egen energiförsörjning, men detta utesluter inte att energisystem kan delas och utvecklas genom samarbete mellan nationer i vårt närområde.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En hög grad av självförsörjning är dock att föredra för att säkerställa att vi uppnår målen med vår energipolitik. Sverigedemokraterna strävar därför efter att bibehålla och utveckla landets energisystem, med fokus på leveranssäkerhet och miljöansvar.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.3.1	</span><a id="_Toc322615489" name="_Toc322615489"></a><a id="_Toc325957743" name="_Toc325957743"></a>Energitillförsel</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Tillgång till energi är en grundförutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla vårt välstånd. Näringslivets konkurrenskraft får inte försämras till följd av en osäker inhemsk energiprissituation och energiproduktion. Elpriserna måste sammantaget sänkas och kapaciteten för elproduktionen måste också öka så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Energieffektivisering är ett av flera områden som har en betydande potential och som måste utnyttjas. Den offentliga sektorn ska sträva efter en energieffektiv verksamhet. Det görs genom upphandling av ny och innovativ energieffektiv teknik inom alla led, från produktion till slutanvändning.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna ser positivt på dagens konkurrensutsatta och öppna nordiska elmarknad, men detta kräver också att myndigheter bevakar eventuella missbruk av exempelvis produktionsmonopol. Vi ställer oss negativa till en gemensam EU-elbörs.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dagsläget står ett fåtal bolag för den klart största delen av elproduktionen i Sverige. Det finns därför skäl att fortlöpande granska och utvärdera den avreglering av elmarknaden som har skett. För att undvika undanträngningseffekter av mer kostnadseffektiva energislag och motverka ett bestående framtida högre elpris bör en utvärdering av elcertifikatssystemet utföras.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna eftersträvar en situation där Sverige har en elproduktion som klarar av efterfrågan och motverkar de pristoppar som riskerar att uppstå under vinterhalvåret.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vattenfall bör förbli i statlig ägo och ska ha till sin främsta uppgift att förse svensk industri och svenska folket med tillförlitlig och prisvärd el. Vattenfall bör flytta fokus från expansion i utlandet till att värna den svenska elförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv. I detta värnande ingår bland annat ansvar för produktionsanläggningar och inte minst elnät. Vattenfall ska ha som mål att avveckla miljöskadlig kolkraft.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna arbetar för att överbrygga politisk oenighet med målsättningen att marknaden ska vilja investera i långsiktigt hållbara energilösningar.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.3.2	</span><a id="_Toc322615490" name="_Toc322615490"></a><a id="_Toc325957744" name="_Toc325957744"></a>Kärnkraft</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer inom överskådlig framtid utgöra grunden för svensk energiförsörjning. En nedläggning av svensk kärnkraft skulle utgöra ett direkt hot mot svensk basindustri och svensk ekonomi. Hushållen skulle dessutom riskera att bli drabbade av än högre elpriser och ökad import av elektricitet som i många fall produceras med fossila energikällor. Kärnkraftverken börjar dock bli ålderstigna och det finns ett stort behov av att ersätta befintliga reaktorer med nya. Sverigedemokraterna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Sverigedemokraterna anser således att vi ska satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjningssituation för i första hand Sverige. Gränsen på tio kärnkraftverk bör omprövas för att undvika överlappningsproblem mellan gamla och eventuella nya verk. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Statliga Vattenfall kan vara en av flera betydelsefulla aktörer när det gäller att ersätta befintliga kärnkraftreaktorer och även bygga nya kärnkraftverk. Forskning och utveckling inom kärnkraftssäkerhet är ett av flera utvecklingsområden. Teknikutbildningar inom kärnkraftteknik bör stöttas ekonomiskt och byggas ut.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.3.3	</span><a id="_Toc322615491" name="_Toc322615491"></a><a id="_Toc325957745" name="_Toc325957745"></a>Vindkraft</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna är inte negativa till vindkraften som energikälla, men den kommer aldrig att helt kunna ersätta kärnkraften.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En storskalig utbyggnad av vindkraften kommer också att kräva en kostsam utbyggnad av såväl stamnät som regionnät samt skapa behov av en omfattande upprustning av landets befintliga vattenkraftverk för att denna ska kunna fungera som reglerkraft för stora mängder vindkraft. Vindkraften kan heller inte fungera som baskraft, med konstant elproduktion, då effekten varierar utifrån rådande vindförhållanden. Stor hänsyn måste tas till den lokala opinionen samt till miljö- och naturintressen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vindkraftverk bör företrädesvis placeras i glesbefolkade delar av landet. Om fastighetsägare drabbas av sänkt marknadsvärde till följd av en vindkraftsetablering ska de ersättas ekonomiskt av ägaren till vindkraftsparken.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.3.4	</span><a id="_Toc322615492" name="_Toc322615492"></a><a id="_Toc325957746" name="_Toc325957746"></a>Vattenkraft</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vattenkraften är tillsammans med kärnkraften basen för vår elproduktion. Då vattenkraften är förhållandevis enkel att reglera används denna, till skillnad från kärnkraften, också som en reglerkraft vid snabba förändringar av efterfrågan eller ojämn försörjning från till exempel vindkraft. Den storskaliga utbyggnaden av vattenkraften får ses som ett avslutat kapitel. Det finns dock en viss potential i effektivisering av befintliga anläggningar. Sverigedemokraterna vill bevara de orörda nationalälvarna från utbyggnad.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är av största vikt att landets befintliga vattenkraftsstationer underhålls och moderniseras. Många av de äldre stationerna har stått verksamma sedan mitten av 1900-talet och är idag i stort behov av renovering. Sverigedemokraterna anser att statliga Vattenfall bör därför lägga större vikt vid underhåll och modernisering av sina befintliga produktionsanläggningar för att därmed bidra till att trygga landets elförsörjning på lång sikt. Vid modernisering och underhåll av produktionsanläggningar ska stor hänsyn tas till närmiljö och den biologiska mångfalden.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.3.5	</span><a id="_Toc322615493" name="_Toc322615493"></a><a id="_Toc325957747" name="_Toc325957747"></a>Biobränslen och nya energikällor</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Idag är biobränslen en stor och växande resurs för produktion av värme och elektricitet. Biobränslen är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Det är dock viktigt att skog och mark brukas på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Det finns en stor potential i en förädling av dagens biobränslen, så att de på sikt kan ersätta behovet av importerad olja och gas inom såväl transportsektorn som råvara inom industrin.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Som ett led i vår ambition att ta Sverige ur oljeberoendet och för att utveckla den inhemska energiindustrin väljer vi att ta ansvar och avsätta resurser till en satsning på forskning, utveckling och innovation inom biobränslen och vidareutveckling av skogsråvara.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns en rad nya energikällor som har stor utvecklingspotential, varav vågkraften är en. På senare tid har det gjorts stora tekniska framsteg och potentialen bedöms vara stor. Sverigedemokraterna vill därför stötta forskning, innovation och utveckling inom vågkraft.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.3.6	</span><a id="_Toc322615494" name="_Toc322615494"></a><a id="_Toc325957748" name="_Toc325957748"></a>Sänkt elskatt</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Elpriset består idag till stor del av diverse skatter och moms. Vi ser ett behov på lång sikt och en möjlighet att sänka dessa skatter. Elpriserna måste sammantaget sänkas så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ambitionen är att sänka elskatten med 10 öre per kWh till 2016, vilket skulle ge en villa med en förbrukning på cirka 25 000 kWh/år en besparing på drygt 200 kronor/månad.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.4	</span><a id="_Toc322615495" name="_Toc322615495"></a><a id="_Toc325957749" name="_Toc325957749"></a>Jord- och skogsbruk</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.4.1	</span><a id="_Toc320629868" name="_Toc320629868"></a><a id="_Toc322615496" name="_Toc322615496"></a><a id="_Toc325957750" name="_Toc325957750"></a>Ett hållbart jordbruk och levande landsbygd</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det senaste seklets storskaliga jord- och skogsbruk har medfört en stor påverkan på miljön och den biologiska mångfalden. Miljörådet konstaterar i sin rapport ”<span style="font-style: italic;">Ett rikt växt- och naturliv</span>” att förlusten av arter, ekosystem och naturtyper fortsätter. För Sverigedemokraterna råder inga tvivel om att denna utveckling måste vändas. Lösningarna ligger till allra största del i forskning och teknikutveckling snarare än olika former av straffskatter. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I ett strikt nationalekonomiskt perspektiv kan det ifrågasättas huruvida ett verkande för bibehållen inhemsk livsmedelsproduktion lönar sig. Vi anser dock att det finns flera viktiga skäl att öka förutsättningarna för denna näring. Exempelvis är det en förutsättning för våra öppna landskap i Sverige att vi har en levande landsbygd med livsmedelsproduktion, precis som det är viktigt att förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden finns kvar. Om markerna inte brukas förlorar Sverige stora landskapsmässiga och kulturmässiga värden. Vidare finns en stark vilja från konsumenterna att köpa svenskproducerade varor där produkterna framställts med metoder som godkänts på nationell nivå där hänsyn tagits till svensk djurrätt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I dag importerar vi nära hälften av våra livsmedel och trenden är att importen ökar. Sverigedemokraterna anser att det finns skäl att öka andelen inhemskt producerade livsmedel, bland annat för att stå rustade för händelser i vår omvärld som inte kan förutses. Många som idag sysselsätts inom jord- och skogsbruk kommer snart att gå i pension. Nytillskottet för nästa generation brukare är inte tillfredsställande. I sammanhanget kan noteras att de vanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna knappast passar för att fylla på arbetskraft och underlätta generationsväxling. I första hand bör man därför se över modellen för generationsväxling inom just jordbruk, skog och fiske. Vidare bör beskattningsreglerna ses över för att underlätta kapitalöverföringar inom dessa sektorer med beaktande av att familjegårdar ska kunna överlåtas successivt och att syskon ska kunna lösas ut.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Lönsamhetssituationen är för många lantbrukare ansträngd. Detta gäller framför allt för landets grisbönder som av olika skäl har väldiga problem med lönsamheten, varpå grisgårdarna avvecklas i en oroande hög takt. Sverigedemokraterna ser stora egenvärden i en inhemsk livsmedelsproduktion och har därmed för avsikt att i kommande höstbudget föreslå nya och ökade anslag för att öka näringens lönsamhet. Konkreta förslag som vi både tidigare och fortsättningsvis kommer att driva är djurvälfärdsersättning och höjd återbetalning av koldioxidskatten för diesel för skogs- och jordbruksmaskiner.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.4.2	</span><a id="_Toc320629869" name="_Toc320629869"></a><a id="_Toc322615497" name="_Toc322615497"></a><a id="_Toc325957751" name="_Toc325957751"></a>Djurvälfärdsersättning</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas anslag för djurvälfärdsersättning riktar sig i nuläget endast till grisbönderna på grund av den svåra situation som råder i denna sektor, men ambitionen är att alla svenska djurhållande bönder på sikt ska få en viss ersättning för de merkostnader som uppstår i och med Sveriges högre krav på djurskydd och djurvälfärd gentemot andra länder inom EU. Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har svenska grisproducenter en merkostnad på nära fyra kronor per kilo griskött jämfört med Tyskland på grund av det svenska djurskyddet.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref64" name="fnref64"></a><a href="#fn64"><sup>65</sup></a></span> Jordbruksverket uppger i sin analys en merkostnad på cirka 1,40 kronor per kilo griskött jämfört med Danmark.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref65" name="fnref65"></a><a href="#fn65"><sup>66</sup></a></span> Sverigedemokraterna avser reducera och allra helst utjämna dessa skillnader med nyintroducerat djurvälfärdsersättning till certifierade grisfarmare i kommande höstbudget.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen har via Landsbygdsprogrammet skjutit till 90 miljoner kronor/år till en djurvälfärdsersättning riktad till smågrisproducenter och beräknad på antalet suggor. Omräknat blir detta, förvisso välmenande tillskott till branschen, ganska modest och innebär endast cirka 35 öre/kilo producerat griskött. Vi menar att detta tillskott är allt för litet för att nå signifikant effekt samtidigt som vi menar att incitamentsstrukturerna för resurseffektivitet och en bättre djurvälfärd bäst utformas genom att bidraget riktas till slaktfärdiga grisar. Vi ämnar fortsatt att avsätta medel i vår budget för djurvälfärdsbidrag som är mer tilltagna än dem regeringen redan infört. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.4.3	</span><a id="_Toc322615498" name="_Toc322615498"></a><a id="_Toc325957752" name="_Toc325957752"></a>Höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen har sedan tidigare beslutat att fram till 2015 stegvis minska återbetalningen av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner från 2,10 kronor/liter till 0,90 kronor/liter. Regeringen har även beslutat att generellt höja energiskatten på dieselolja med 0,20 kronor/liter.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref66" name="fnref66"></a><a href="#fn66"><sup>67</sup></a></span> Dessa kostnadspåslag kommer på en femårsperiod att ackumulera en merkostnad på mer än en halv miljard kronor per år för jord- och skogsbrukssektorn. Sverigedemokraterna har konstaterat att Sverige redan idag ligger i den absoluta toppen i Europa gällande skatt på diesel inom jordbruket.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref67" name="fnref67"></a><a href="#fn67"><sup>68</sup></a></span> Därför har vi en vilja att, i motsats till regeringen, försöka möta de europeiska nivåerna och föreslår därför en höjning av återbetalningen av koldioxidskatten och motsätter oss samtidigt de planerade höjningarna. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.4.4	</span><a id="_Toc322615499" name="_Toc322615499"></a><a id="_Toc325957753" name="_Toc325957753"></a>Kemiska tillsatser</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kemiska tillsatser i våra livsmedel kan skada både människor och natur och är i vissa fall dessutom onödiga. Därför behövs ett ständigt arbete med kemikaliernas påverkan på naturen och vår hälsa. Sverigedemokraterna förordar därför satsningar som möjliggör ett gediget arbete för begränsningar av kemiska tillsatser i våra livsmedel. Därutöver ska en rejäl översyn göras för att undersöka vilken påverkan kemikalier i jordbruket, i våra kläder, i våra möbler och alla andra former av produkter eller verksamheter har på människors hälsa.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.4.5	</span><a id="_Toc322615500" name="_Toc322615500"></a><a id="_Toc325957754" name="_Toc325957754"></a>En ren och grönskande natur</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Situationen i vårt innanhav är alarmerande. Döda bottnar, utfiskning, kraftig algblomning samt olje- och giftutsläpp hotar såväl livet i havet som i förlängningen hälsan för oss människor. Utvecklingen är dessvärre lika snabb som ohållbar, varför Sverigedemokraterna anser att Östersjöproblematiken måste ges en stor prioritet. Trots att vatten är källan till allt liv är respekten för det livsviktiga vattnet i många fall undermålig. Sverigedemokraterna kräver därför kraftigt skärpta straff för de fartyg som rengör sina tankar och sköljer ut avfallet i havet. För att minska problemet bör även Sverige samarbeta med övriga Östersjöländer om en intensifierad kustbevakning. Dessutom är det av oerhörd vikt att de många tusentals dumpade gifttunnorna på Östersjöns botten snarast möjligt tas om hand. Sverigedemokraterna är berett att tillskjuta medel för att återställa och sanera de förorenade områdena. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.4.6	</span><a id="_Toc322615501" name="_Toc322615501"></a><a id="_Toc325957755" name="_Toc325957755"></a>Ett starkare djurskydd</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att arbeta med djur och hantera brott mot djurskyddslagen kräver ofta både resurser och en särskild kompetens som tyvärr ofta saknas inom den ordinarie polisorganisationen i dag. För att effektivisera arbetet med brott mot djurskyddslagen och understryka hur allvarligt samhället ser på denna typ av brott föreslår Sverigedemokraterna att Sverige i likhet med flera andra länder ska inrätta en särskild djurpolis. För att inte värdet av den svenska djurskyddslagstiftningen ska undermineras, och för att inte en inhuman djurhållning i andra länder ska kunna utvecklas till en konkurrensfördel, vill Sverigedemokraterna förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen och som framställts genom att djur utsätts för svårt och onödigt lidande. Exempel på varor som skulle kunna bli föremål för ett sådant importförbud är köttprodukter från djur som avblodats utan bedövning, kinesiska pälsverk och gåslever. Som ett ytterligare led i att stärka djurskyddet avser Sverigedemokraterna även anslå ökade medel till länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Det är dock angeläget att skötsamma bönder inte känner sig trakasserade av vad som kan uppfattas som tjänstemän som saknar relevant kompetens för jordbruket.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.5	</span><a id="_Toc322615502" name="_Toc322615502"></a><a id="_Toc325957756" name="_Toc325957756"></a>Bostäder</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas mål för området bostadsmarknad är en fungerande bostadsmarknad där alla människors möjligheter till bra boende i en hälsosam miljö främjas och tillvaratas. Målet för samhällsbyggande är att skapa förutsättningar för välplanerat, energieffektivt och hållbart bostadsbyggande där mark, vatten, naturresurser, energi och utveckling tillvaratas långsiktigt. Det hållbara samhällsbyggandet ger en minskad påverkan på klimatet jämfört med idag.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det måste vara upp till varje kommun att utifrån sina förutsättningar och sin struktur själv avgöra hur och vad de vill bygga. Allt annat vore att inskränka på det kommunala självstyret.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Gårdagens bostadspolitik passar illa för framtidens behov där allt fler äldre lever längre och bor kvar i sitt hem långt upp i åldern, samtidigt som möjligheten för ungdomar att flytta hemifrån blivit sämre då andelen bostäder för unga är färre än efterfrågan. Särskilt allvarlig är situationen för studenter.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.5.1	</span><a id="_Toc322615503" name="_Toc322615503"></a><a id="_Toc325957757" name="_Toc325957757"></a>Andrahandsuthyrning</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna vill vända det mest akuta och kritiska läget genom att göra det skattefritt att hyra ut halva bostaden men också skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna mer flexibla.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den statsfinansiella kostnaden blir liten för dessa förändringar och det blir ett lågt pris att betala för att på kort tid lösgöra ett stort antal bostäder för unga och studenter.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref68" name="fnref68"></a><a href="#fn68"><sup>69</sup></a></span> Dessa tvingas för närvarande tacka nej till arbete eller utbildningsplats då de inte hittar ett boende. Mycket talar för att dessa boendemöjligheter skulle kunna uppstå just i storstadsregionerna där bostadsbristen är som störst. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora när vår bostadsyta nyttjas på ett mer effektivt sätt. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.5.2	</span><a id="_Toc322615504" name="_Toc322615504"></a><a id="_Toc325957758" name="_Toc325957758"></a>Studentbostäder</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem som man gör undantag för i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighetsavgift som följd. Vi vill avskaffa fastighetsskatten för studentbostäder.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill förenkla byggnormerna för att göra det billigare att bygga fastigheter. Främst är det hissnormen och andra normer på studentlägenheter som vi vill förändra så att det smidigare och billigare ska gå att producera.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.5.3	</span><a id="_Toc322615505" name="_Toc322615505"></a><a id="_Toc325957759" name="_Toc325957759"></a>Bostadsbyggande och bostadspolitik</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns en mängd bostadspolitiska utmaningar som man måste ta itu med under de närmaste åren. Sverigedemokraterna anser att en viktig och nödvändig åtgärd är att EBO-lagen rivs upp så att asylsökande under tiden deras ansökan prövas ska kunna anvisas en lämplig bostadsort för att inte öka belastningen i redan utsatta bostadsorter. Är en person asylsökande så måste tryggheten att vara i ett säkert land vara det centrala, inte att flytta in i ett specifikt område.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En långt gången urbanisering är naturlig och nödvändig för industriella och postindustriella samhällen. En politik som präglas av en bra balans vad gäller storstädernas expansion och avfolkning av landsbygden är något som samtliga medborgare tjänar på i livskvalitet och trivsel. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Storstädernas expansion måste vara förenlig med befintlig och planerad infrastruktur och hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Glesbygdens avfolkning måste bromsas om hela Sverige ska leva. Dagens negativa spiral är en ohållbar situation för glesbygden där unga flyttar ut, vilket ger färre invånare i arbetsför ålder. Antalet arbetstagare ger minskade skatteintäkter och försämrar den kommunala servicen, samtidigt som skattehöjningar riskerar att driva på utflyttningen ytterligare.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Redan i dag syns tydliga tecken på negativa effekter av den befolkningsmässiga strukturomvandlingen, både i glesbygd och i storstäderna. Sverigedemokraterna vill driva en aktiv politik för att livskvaliteten och trivseln bevaras såväl i storstaden som på landet. Vi vill att hela Sverige ska leva. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En annan viktig aspekt är att skapa förutsättningar för flyttkedjor för att främja rörligheten på marknaden. I dag har vi snarare inlåsningseffekter i alla upplåtelseformer. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är svårt att få lönsamhet i nyproduktion av små lägenheter och studentlägenheter när stigande material- och markpriser driver på produktionskostnaderna. I syfte att få ned produktionskostnaderna så vill vi se över regelverk och byggnormer för att göra det enklare och billigare att bygga.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Produktionskostnaderna för bostäder har ökat mycket mellan 1998 och 2008. Förklaringen till detta är i första hand stigande markpriser och projekteringskostnader. Vi vill skapa långsiktigt stabila villkor för byggande, skapa bra förutsättningar för investeringar och för att förvalta fastigheter.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En ytterligare bakomliggande faktor till de stigande materialpriserna är den dåliga konkurrensen både i produktionen av och i efterfrågan på byggmaterial. Vi vill se en hårdare lagstiftning mot kartellbildning för att få ned prisnivåerna på byggmateriel. Vi vill också anpassa vår materielstandard till internationella regler. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.5.4	</span><a id="_Toc322615506" name="_Toc322615506"></a><a id="_Toc325957760" name="_Toc325957760"></a>Miljonprogrammen</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Byggandet i Sverige börjar åter ta fart och därför vill Sverigedemokraterna ge riktade anslag inom området bostadsmarknad med stöd i form av garantiprogram för upprustning och omstrukturering av utanförskapsområden då dessa har blivit ett stort samhällsproblem.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar i grunden att fastighetsägarna och kommunerna bör ta gemensamt ansvar för upprustningen av miljonprogrammen. Tyvärr präglas miljonprogrammen idag av ett omfattande utanförskap. Större insatser måste göras för att det som idag är utanförskapsområden åter kan bli en del av samhället.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi menar att staten i det akuta läge som nu råder måste vidta åtgärder. Det som varit avgörande för vårt lands välstånd är våra gemensamma värderingar, jämställdheten och respekten för varandra och våra lagar. På flera håll i Sverige finns bostadsområden där våra svenska värderingar inte längre är normgivande. Bostäderna i miljonprogrammen kännetecknas av hög andel invandrare som står utanför arbetsmarknaden och är fast i bidragsberoende. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det finns ett stort behov av upprustning och omstrukturering av miljonprogrammets flerbostadshus. Allt pekar på att det behövs betydligt mer genomgripande reformer och en i grunden annan politik för att vända den negativa utvecklingen i våra segregerade bostadsområden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Eftersom alla upprustningsåtgärder inom dessa områden inte alltid är företagsekonomiskt motiverade finns det ett motiv för staten i detta läge att bidra till att finna finansieringslösningar. Vi sverigedemokrater menar dock att en större samhällsinsats för att rusta upp miljonprogramsområdena absolut måste vara förenat med en övergång till en ansvarsfullare politik. I annat fall kommer miljardrullningen och kapitalförstöringen aldrig att ta slut. Vi föreslår därför ett anslag uppdelat i två delar, en del till ett garantiprogram och en del för att rusta upp miljonprogrammen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser i grunden att byggsubventioner driver upp byggpriserna och snedvrider konkurrensen och ser anslaget som en tillfällig, akut åtgärd. Därför vill vi fördela anslaget på fem år för att på så sätt lyckas lösa de värsta problemen och för att låta andra åtgärder få effekt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller upprustningsbehov och underhåll för bostadsbestånden i vårt land. Sverigedemokraterna vill införa skattefria underhållsfonder. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.5.5	</span><a id="_Toc322615507" name="_Toc322615507"></a><a id="_Toc325957761" name="_Toc325957761"></a>Hyresrätt</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Hyresrätten är den enda upplåtelseform som står till buds för människor som saknar eget kapital. Det är också den enda upplåtelseform som lämpar sig för människor som flyttar dit arbetena finns. Hyresrätten är därför viktig för en smidigt fungerande arbetsmarknad. Hyresrätten som upplåtelseform missgynnas i dag skattemässigt jämfört med andra upplåtelseformer. Den brist på hyresrätter som nu råder, samt gällande skattelagstiftning, visar att reglerna inte fungerar rättvist mellan upplåtelseformerna. Därför vill vi ta bort den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter. Detta skulle innebära en stimulans för hyresrätten och rätta till obalansen i skattesystemet som nu råder mellan upplåtelseformerna.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.6	</span><a id="_Toc322615508" name="_Toc322615508"></a><a id="_Toc325957762" name="_Toc325957762"></a>Forskning och utveckling</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den forskningsverksamhet som bedrivs på svenska universitet och högskolor är oerhört viktig för att landet ska kunna underhålla och återskapa den spetskompetens som är nödvändig för att skapa nya innovationer och ny kunskap. Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation och vi avser därför att utöka forskningsanslagen inom högskolorna och universiteten under den kommande budgetperioden. Vi ska ligga i framkant i områden som kärnfysik, genteknik, nanoteknik, informationsteknik, rymdteknik, mineralogi och geovetenskap. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige är ett land vars välstånd i hög grad byggt på vår goda innovationsförmåga, inte minst inom industrisektorn. Satsningar på forskning och utveckling är ett viktigt komplement till vår utbildningspolitik och ska tillsammans återupprätta Sverige som ett land vars stora konkurrensfördelar är innovativa och kunskapsbaserade sektorer snarare än låglönesektorer. Vi är fortfarande ett av de stora innovationsländerna men utvecklingen går åt fel håll. Vårt folk saknar sällan idéer eller visioner men lider ofta brist på kapital för att förverkliga dessa. Detta leder i sin tur till att många potentiella arbetstillfällen aldrig skapas. Det strukturella problemet med brist på riskkapital i vårt land måste brytas. Sverigedemokraterna vill tillskjuta mer pengar till forskning och utveckling, men framför allt möjliggöra för innovatörer att lättare få tillgång till riskkapital för att på det sättet främja innovationsutvecklingen i vårt land.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Om Sverige åter ska bli ett land med världsledande konkurrenskraft i högteknologiska och avancerade sektorer kan vi inte endast förlita oss på att marknaden tillskjuter det efterfrågade kapitalet. Staten finansierar och driver redan grundforskning och privat forskning på olika plan. Vi ser det som en självklarhet att också öka anslagen till statlig forskning för att bredda och vitalisera redan befintlig forskning i landet. Även här ser vi en enhet bestående av utbildning, forskning, företagande och arbetsmarknad. Framför allt saknar de svenska småföretagen möjligheter att till rimliga motkrav söka riskkapital på den fria kapitalmarknaden, trots att det främst är hos mindre svenska företag, eller enskilda individer, som grunden till morgondagens stora innovationer finns. I många fall förverkligas aldrig idéerna, eller så köps de upp av redan stora och väletablerade företag, vilket leder till att konkurrenskraften snedvrids.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna ser ett behov av en marknadskompletterande riskkapitalfond, där fonden prioriterar de företag som har små möjligheter att söka kapital på den ordinarie riskkapitalmarknaden. En ökad tillgång på riskkapital bedömer vi vara av yttersta vikt för att stärka landets konkurrenskraft. Vi föreslår en extra vinstutdelning från Vattenfall på upp till fem miljarder kronor om året under förutsättning att vinstutrymmet finns. Pengarna går till den marknadskompletterande riskkapitalfonden. Det handlar inte om att staten ska agera riskkapitalister efter eget tycke och smak med svenska skattepengar. Det handlar snarare om att, där vi ser goda möjligheter till avkastning, också kunna bistå svenska småföretag med kapital som de behöver för att förverkliga idéer som vi bedömer har en god chans att växa till något betydligt större än just en idé. Fokus ska ligga på kunskapsintensiva branscher, vilket gör att vi stärker den svenska internationella konkurrenskraften på området.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna ser en potential i att utveckla nationens kompetens i ett antal forskningsfält, och särskilt intressanta ser vi områden såsom informationsteknik, kärnfysik, genteknik, nanoteknik, rymdteknik, mineralogi och geovetenskap. Inom dessa fält kommer många av framtidens innovationsutmaningar att ligga och vi kommer att se smärre revolutioner bland annat inom områdena hälsa och miljö. Sverige kan och bör vara med och konkurrera som världsledande inom dessa fält.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.6.1	</span><a id="_Toc322615509" name="_Toc322615509"></a><a id="_Toc325957763" name="_Toc325957763"></a>Informationsteknik</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige har sedan 90-talet varit bland de främsta länderna i världen när det gäller utveckling, kommersialisering och användning av it-baserade system. Detta är en position som gett Sverige konkurrensfördelar och som vi på intet vis bör överge eller ringakta. Snarare bör vi med varsamhet förvalta och vidareutveckla denna gynnsamma ställning.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den svenska internetekonomin omsätter redan i dagsläget runt 7 procent av BNP, och den andel som har it-lösningar som en fundamental del av sin verksamhet är flera gånger större.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Behovet av it-kompetens i samhället kommer att öka markant de kommande åren och med tanke på de starka ekonomiska incitament som finns i branschen så kommer detta till största del att tillgodoses av näringslivet. Det finns dock områden där statens engagemang är en viktig faktor för att kunna uppnå helhetslösningar. Människors och maskiners kommunikation emellan varandra ökar dessutom exponentiellt, vilket kommer att ställa krav på staten för att kunna tillgodose de kommande behoven som obönhörligen uppstår. Stärkta anslag till universitet och högskolor som bedriver it-baserad forskning är därför motiverad.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.6.2	</span><a id="_Toc322615510" name="_Toc322615510"></a><a id="_Toc325957764" name="_Toc325957764"></a>Kärnfysik </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kärnfysik är idag en essentiell del av de många vetenskapliga framgångar som mänskligheten har fått skörda under 1900-talet. Många av de saker vi idag tar för givet har uppkommit tack vare de insikter som forskare har skaffat sig i fältet under årens gång. Samtidigt har det gett människan möjligheten att utnyttja en av naturens starkaste krafter, vilket innebär stora möjligheter såväl som risker och utmaningar. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kärnenergi är exempelvis i dagsläget en ofrånkomlig del av vår verklighet ur såväl negativa som positiva aspekter och skänker oss en klimatvänlig och prisvärd energiform. Djupare kunskap och insikter ger dock en större förmåga att hantera och kontrollera de risker som följer med brukandet av fissionskraft.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Med stigande oljepriser och diskussionerna kring hur människans förbrukning av fossila kolväten förändrar klimatet har efterfrågan på alternativa energiformer gjort kärnkraften mer aktuell än någonsin. Forskning i riktning mot säkrare såväl som mångdubbelt energieffektivare reaktorer är ett område som Sverige bör satsa på. Om Sverige ska ha möjlighet att vara en del i utvecklingen av nästa generation kärnkraft behöver vi bredda kunskaps- och kompetensbasen inom detta område.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.6.3	</span><a id="_Toc322615511" name="_Toc322615511"></a><a id="_Toc325957765" name="_Toc325957765"></a>Genteknik</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Gentekniken har under de senaste årtiondena gett häpnadsväckande insikter i hur organismers dna och genetik fungerar. Dessa framsteg innebär stora möjligheter för framför allt sjukvårdsmässiga och medicinska ändamål, men kommer även att ha en stor inverkan på framtidens industri, exempelvis genom framställning av kemiska och biologiska produkter. Idag kan många av de ärftliga sjukdomar som för bara några år sedan ansågs obotbara med framgång behandlas med hjälp av genterapi. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De medicinska implikationerna som nämnts kommer att innebära stora positiva förändringar för sjukvården. Med hjälp av en större insikt i hur dna:s byggstenar interagerar kan läkare och forskare redan i dagsläget finna kunskap om hur man kan bota och undvika ett flertal av de svåraste sjukdomar och tillstånd vi kan drabbas av. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Gentekniken är också en viktig pusselbit för att minska människans påverkan på miljön och för att uppnå ett hållbart jordbruk. Med genteknikens hjälp kan man få fram nya miljöfrämjande grödor med en lång rad viktiga egenskaper. Idag finns både forskning och tillämpning av nya egenskaper hos växter som kommer att revolutionera vår värld, såsom bättre näringsutnyttjande, vilket gör att man kan gödsla mer effektivt och minska näringsläckage som annars leder till övergödning av sjöar och innanhav. Vidare finns projekt för att få fram grödor som innehåller högre halter av viktiga näringsämnen samt nya näringsämnen som man annars bara kan få via till exempel fisk. I våra ambitioner att minska vårt beroende av fossil olja tror sig forskarna kunna skapa växter som kan producera produkter för kemikalieindustrin. Vidare kan man skräddarsy egenskaper som gör dem tåliga för ofördelaktiga förhållanden genom att de är bättre rustade mot torka, kyla och salt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige är redan idag världsledande på många av de områden som innefattas av gentekniken. Detta är en position vi bör sträva efter att behålla och utveckla både för att kunna utnyttja de omisskännliga fördelar detta kommer innebära för vårt samhälle i stort och för att studera och förebygga de faror som denna teknik kan medföra.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.6.4	</span><a id="_Toc322615512" name="_Toc322615512"></a><a id="_Toc325957766" name="_Toc325957766"></a>Nanoteknologi</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><a id="_GoBack" name="_GoBack"></a>Nanoteknologi är en av världens snabbast växande teknikformer vars vetenskapliga betydelse och kommersiella applikationer under de senaste åren varit så signifikanta att de i Sverige, som i nuläget är ett av teknikens mest framträdande utvecklingscentrum, redan attraherat särskilt statligt stöd och engagemang. Dess framtida potential blir större och tydligare för varje år, men kommer samtidigt att innebära nya krav på en nationell kunskap och förståelse i ämnet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Forskare menar att nanoteknologi de kommande decennierna kommer att innebära en större förändring för mänskligheten än den industriella revolutionen, med potential att grundligt förbättra samtliga teknikformer som vi i dagsläget använder oss av. De sociala och ekonomiska möjligheterna i att ligga i framkanten av denna utveckling är enorma.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den djupgående förändring som nanoteknologin kommer att innebära de kommande decennierna kommer sedermera att medföra stora utmaningar för vårt sociala, industriella och ekonomiska system, vilket kräver omfattande förberedelse såväl utbildningsmässigt som utvecklingsmässigt. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Detta kommer att kräva särskilda åtgärder från stat, såväl som de organisationer och företag som är involverade i den nanoteknologiska sektorn. Därför är det viktigt att redan nu påbörja främjande investeringar, arbeten och diskussioner för att kunna stå på en stabil grund när världen går in i denna omvälvande fas.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">9.6.5	</span><a id="_Toc305403266" name="_Toc305403266"></a><a id="_Toc306011455" name="_Toc306011455"></a><a id="_Toc322615513" name="_Toc322615513"></a><a id="_Toc325957767" name="_Toc325957767"></a>Rymdforskning och rymdverksamhet</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen minskade i senaste budgetpropositionen anslaget till rymdforskningen, till nackdel för ett område med så många framtidsperspektiv och spin-off-effekter. Sverigedemokraterna vill återställa regeringens sparbeting på rymdforskning genom att öka anslagen successivt med målet att svensk rymdforskning ska ligga i framkant inom EU-området.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under flera tillfällen på senare tid har Sveriges utskickade räddningspersonal haft problem med säker kommunikation inom krisberedskap som exempelvis vid katastrofhjälp, demokratistöd och försvarsinsatser. Speciellt vid internationella operationer där många länder deltar och där framför allt stora länder sätter in stora resurser så uppstår ofta begränsningar i tillgången till befintliga satellitkommunikationssystem. Tydliga exempel på detta var kommunikationssvårigheterna vid tsunami- och Haitikatastroferna. Även i Sverige har myndigheterna svårt med robust kommunikation vid katastrofer.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige har en lång tradition av avancerad rymdteknik och rymdsystem. Stora länder har systematiskt de senaste åren efterfrågat samarbete med svensk rymdindustri för kostnads- och riskdelning av små satellitsystem som snabbt kan komplettera de behov som krisberedskapsmyndigheter ofta har. Inte minst är säkra och oberoende kommunikationslösningar vid katastrofsituationer hett efterfrågat.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Behovet av nationella och internationella kritiska kommunikationslösningar är tydligt för att Sverige ska stå bättre rustat i vår krisberedskap.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Med den bakgrunden och med tanke på den höga teknologi och systemkunskap som svensk industri besitter i kombination med möjligheten till samarbete med andra länder och senare export av produkter inom området så föreslår Sverigedemokraterna en stor satsning på rymdteknik- och rymdsystem med ett säkerhetsperspektiv.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10	</span><a id="_Toc322615514" name="_Toc322615514"></a><a id="_Toc325957768" name="_Toc325957768"></a>Försvar</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-bottom: 4.23mm; margin-top: 4.23mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">I en utopisk värld existerar varken krig eller katastrofer. Verkligheten ser dessvärre annorlunda ut och det är därför viktigt att vara förberedd på det värsta. Ett starkt nationellt försvar och en hög beredskap gör oss rustade för att stå emot prövningar som kan vara svåra att förutse.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.1	</span><a id="_Toc303871964" name="_Toc303871964"></a><a id="_Toc305403239" name="_Toc305403239"></a><a id="_Toc306011428" name="_Toc306011428"></a><a id="_Toc322615515" name="_Toc322615515"></a><a id="_Toc325957769" name="_Toc325957769"></a>Försvarets mål och uppgifter</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Målet med det militära försvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra – inom och utom landet – försvara Sverige, främja vår säkerhet och i begränsad utsträckning bedriva militärt bistånd. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Detta ska ske genom att</p>
<ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">förebygga och hantera konflikter och krig</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">skydda samhället och dess funktioner i form av stöd till civila myndigheter vid katastrofer</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen, vid terrorism eller annan asymmetrisk krigföring inom Sveriges gränser</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">bistå civila samhällen i andra länder genom fredsbevarande eller fredsskapande insatser med stöd av FN-mandat.</p>
</li>
</ul>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det militära försvaret ska genomföra de insatser som riksdag och regering beslutat eller som i övrigt följer av Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmakten ska, enskilt och tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer, lösa följande uppgifter:</p>
<ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget territorium samt i och utanför närområdet</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen i områden utanför detta</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">äga beredskap att snabbt kunna ställa mindre enheter över landets hela yta att ledas av räddningsledare vid terrorism eller annan asymmetrisk krigföring inom Sveriges gränser</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">äga beredskap att kunna sända en utlandsstyrka i internationell tjänst för att beivra grova brott mot folkrätten eller för att förhindra katastrofer.</p>
</li>
</ul>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.2	</span><a id="_Toc303871965" name="_Toc303871965"></a><a id="_Toc305403240" name="_Toc305403240"></a><a id="_Toc306011429" name="_Toc306011429"></a><a id="_Toc322615516" name="_Toc322615516"></a><a id="_Toc325957770" name="_Toc325957770"></a>Politikens inriktning</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas försvarspolitik är fokuserad på försvaret av Sverige och tar avstånd från den inriktning som idag går mot ett förhållande där Sverige endast ställer betalda militära truppenheter till förfogande för överstatliga organisationer som Nato eller EU.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Försvaret ska vara så organiserat att det fyller Sveriges folkrättsliga anspråk på territoriell integritet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den dagsaktuella hotbilden är inte den viktigaste utgångspunkten när vi bedömer vårt behov av militärt försvar. Hotbilden kan snabbt förändras; däremot kan vi inte snabbt återta acceptabel försvarsförmåga. Faktiska styrkeförhållanden och värsta fallscenarion måste vara underlag för vårt behov av militärt försvar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det kommer att ta lång tid att åter bygga upp ett nationellt territorialförsvar och det är meningslöst att kommande budgetår planera för något specifikt hot. Med de resurser som fram till 2016 kan komma att stå till förfogande kan endast ett försvar mot strategisk kupp samt lågintensiva angreppsformer komma ifråga och då med kraftsamling främst till Stockholmsregionen och Gotland. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Under uppbyggnadsfasen till ett existensförsvar prioriteras skydd av särskilt viktiga totalförsvarsobjekt, såsom riksledningen, högsta militärledningen, kärnkraftverk, känsliga infallsportar såsom flygplatser och hamnar samt vissa särskilda områden såsom Gotland och Norrbotten.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige bör efter en förstärkning av försvaret ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en så hög tröskeleffekt att denna i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall. Ett sådant försvar bör ha en sådan styrka att det kan föra en strategisk defensiv i syfte att vinna den tid som krävs för att planerad hjälp utifrån ska kunna tas emot.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Försvaret kan samverka med andra länder för gemensam säkerhet, något som i synnerhet gäller samverkan med de nordiska länderna inom ramen för Nordefco. Konkret stöd till grannländerna inger förtroende. Övningssamarbete eller svenska förband på plats i ett nordiskt skalskydd är exempel på detta. Ensidiga solidaritetsgarantier ska inte utlovas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Försvaret ska med mindre i budgeten avdelade resurser kunna hjälpa till vid internationella kriser om FN gett mandat. Sverigedemokraterna anser att en paus i de internationella insatserna ska tas tills vi har ett existensförsvar för Sverige.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige ska inte bindas till EU som institution med säkerhetspolitiska kontrakt. Försvarsmakten ska inte delta i Nordic Battle Group som står till EU:s förfogande med tiodagars veto för medlemsländerna inför beordrad insats.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Nato har historiskt löst många svåra uppgifter; inte minst har man besegrat det kommunistiska Sovjet genom kapprustning. Sverige har dock sedan andra världskriget spelat en faktisk roll som militärt stark fredsskapande nation. Det finns inte tillräckliga skäl att vi ska överge den linjen. Sverige ska inte vara medlem av Nato.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige bör ingå i Partnerskap för fred och där verka för svensk säkerhet. I Sveriges partnerskap med Nato bör det finnas konkreta planer på vårt bistånd vid angrepp mot ett eller flera Nato-länder och lika konkreta planer över den hjälp vi kan vänta av Nato vid angrepp på Sverige. För att kunna avtala och skapa ett konkret partnerskap med Nato så måste Sverige äga en avsevärd militär kapacitet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Interoperabilitet med Nato ska eftersträvas för nya materielsystem men är inte ett krav för äldre befintliga. Förmågan att skydda flyg- och marinbaser är avgörande om Nato ska ha möjlighet att skeppa in i ett skymningsläge. Detta rör även de baltiska ländernas säkerhet om Nato ska ha vårt fastland eller Gotland som bas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Värnplikten ska återinföras successivt och mönstring ska ske av alla män och frivillig mönstring ska gälla för kvinnor. Internetmönstring ska inte ske då den visat sig ineffektiv. Det antal värnpliktiga som behövs för att fylla förbanden ska utbildas. Värnplikten bidrar till att stärka landets totala försvarskapacitet och fyller därtill en viktig fostrande och social funktion. Försvarsmakten ska bemannas av yrkespersonal, civilanställda samt värnpliktiga.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Förmågan att hantera terrorism, asymmetrisk krigföring, cyberkrigföring och andra okonventionella angreppsformer ska förstärkas. Försvarets förmåga att stödja det civila samhället vid särskilda påfrestningar ska utvecklas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Försörjningstryggheten ska genomsyra försvarsmaterielförsörjningen av vår försvarsmakt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En försvarsindustristrategi bör upprättas där vi tydligt definierar våra säkerhetspolitiska intressen kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel, och en svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vidare bör Sverige återta kravet på offset (motköp) i syfte att gynna svenska SME-företag. Svenska myndigheter bör tilldela underleverantörer en god andel av kontrakten i syfte att ekonomiskt gynna viktiga innovationsföretag enligt rätten att göra så i artikel 21 punkt 4 i försvarsupphandlingsdirektivet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Veteransoldatspolitiken ska vara sådan att stort stöd ges till dem som verkat i internationell tjänst. Stödet ska omfatta de anhöriga. Medaljer ska symbolisera olika beundransvärda och viktiga bedrifter samt de offer som gjorts. Den sista söndagen i maj ska vara fredsoldatsdag och minnesdag för svenska veteraner.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Militär personal på svenskregistrerade handelsfartyg ska inte tillåtas. Redare kan redan nu anskaffa vapen och vaktmanskap. Däremot bör vid tydliga säkerhetsunderskott svenska militära enheter bistå på internationellt vatten.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.3	</span><a id="_Toc303871966" name="_Toc303871966"></a><a id="_Toc305403241" name="_Toc305403241"></a><a id="_Toc306011430" name="_Toc306011430"></a><a id="_Toc322615517" name="_Toc322615517"></a><a id="_Toc325957771" name="_Toc325957771"></a>Försvarets finansiering</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De minskade försvarsanslagen och stora omställningskostnader i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar har gjort att den svenska förmågan till territoriellt försvar idag på allvar kan ifrågasättas. För att garantera rikets säkerhet måste nedrustningspolitiken få ett slut.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Försvarsstrukturutredningen (FSU) har resulterat i flera stora åtgärdsförslag. Så stora är åtgärderna att genomförs de så kommer inte Försvarsmakten att kunna lösa sina uppgifter enligt förordningen 2009:1204. Det som sägs i förordningen om att Försvarsmakten ska ha möjlighet att självständigt upprätthålla och utveckla militärt försvar går inte att uppfylla om FSU:s förslag antas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">FSU tycks utpeka den väpnade striden som Försvarsmaktens enda egna verksamhet, resten ska lämnas till marknaden. Värt att notera är att de svenska försvarsmaterielsystemen internationellt sett har hållit hög kvalitet och är billiga.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Idag beställer Försvarsmakten en produkt i taget från Försvarets materielverk. Detta föregås av en noggrann långsiktig planering. I FSU föreslås att Försvarets materielverk i stället ska hyra ut materiel till Försvarsmakten. Försvarsmakten skulle förlora flexibilitet och skulle i stället för att fördela egna anslag för att nå operativa mål få lämna förslag till FMV som FMV inte behöver ta hänsyn till.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Statligt finansierad FoU är väldigt viktig för industrin och att utredaren föreslår att FoU-anslagen ska minska betydligt är alarmerande. FoU-anslagen bör vara kvar och koncentreras mot områden där vår industri är framgångsrik. De produkter vår försvarsindustri ska konkurrera mot på världsmarknaden är så gott som uteslutande initierade med statliga FoU-anslag. Totalförsvarets forskningsinstitution ska fortsatt finansieras av staten.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Omställningskostnaderna som uppstår när ett större antal anställda ska flyttas från Försvarsmakten till Försvarets materielverk vägs inte upp av tydliga rationaliseringar. Däremot finns det vinster med att gränssnittet mellan staten och försvarsindustrin belyses. Där finns teknisk dubblering som bör rationaliseras.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Förslaget från FSU är en enhet och kan antingen bifallas eller avslås. Sverigedemokraterna säger nej till utredningens förslag. Sveriges försvarsindustrier och Försvarsmaktens stödresurser är, och ska fortsatt förbli, komponenter i säkerhets- och försvarspolitiken, liksom i andra länder.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är viktigt att hela försvarets kostnader kan budgeteras rätt och att utfallet kan följas. Systemen för detta får dock inte vara så dyra att de går ut över den levererade försvarsförmågan.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För samhällets krisberedskap behöver många myndigheter planera och skapa resurser för att kunna agera. Försvarets goda samverkan med civila myndigheter är en nödvändighet och är samhällsekonomiskt effektivt.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.4	</span><a id="_Toc303871967" name="_Toc303871967"></a><a id="_Toc305403242" name="_Toc305403242"></a><a id="_Toc306011431" name="_Toc306011431"></a><a id="_Toc322615518" name="_Toc322615518"></a><a id="_Toc325957772" name="_Toc325957772"></a>Försvarsmaktens operativa förmåga</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Försvarsmaktens förmåga att hävda Sveriges territoriella integritet i fredstid är enligt vår mening bristfällig i dagsläget. Vid försämrat omvärldsläge är denna förmåga inte godtagbar och detsamma gäller Försvarsmaktens förmåga att möta och bekämpa eller fördröja en angripare.<a id="_Toc303871968" name="_Toc303871968"></a><a id="_Toc305403243" name="_Toc305403243"></a><a id="_Toc306011432" name="_Toc306011432"></a></p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.5	</span><a id="_Toc322615519" name="_Toc322615519"></a><a id="_Toc325957773" name="_Toc325957773"></a>Förbandsverksamhet och beredskap</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Allmän värnplikt ska återinföras och mönstring ska ske av alla män, men vara frivillig för kvinnor. Internetmönstring fungerar inte på ett tillfredsställande sätt och ska inte användas. Det antal soldater som behövs sammantaget för att årligen möta personalförsörjningsbehoven uttas för tre månaders grundläggande militärutbildning (GMU). Efter fullgjord GMU ska det antal som behövs för att försörja fältarméns föryngring fullgöra en fortsättningsutbildning i ytterligare sju månader. Resterande GMU-utbildade krigsplaceras i territorialarmén/nationella skyddsstyrkorna/hemvärnet. Med befintliga anläggningar, materiel, yrkesofficerare och kontrakterade finns en och en halv mekaniserad brigad. Dessa ska tilldelas militärområden. Ytterligare fyra och en halv brigad ska skapas med en takt av en brigad per två år. Allra senast år 2025 ska Sverige ha sex mekaniserade brigader vardera med brigadstab, en mekbataljon och två luftvärnskompanier på heltid. Övriga delar av brigaderna har materiel och kan försörjas med värnpliktiga som kontinuerligt övas i KFÖ.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Nationella skyddsstyrkorna utvecklas till territorialarmén. Påbyggnadsutbildning sker frivilligt för placerade i territorialarmén och dessa soldater kan efter utbildning söka placering i fältbrigadernas fjärdebataljoner.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I19 (Boden), A9 (Boden), I1 (Kungsängen), AMF 1 (Vaxholm), LedR (Enköping), P4 (Skövde), T2 (Skövde), K3 (Skövde), Ing2 (Eksjö), LV6 (Halmstad) och P7 (Ystad) bör prövas som regementen för utbildning av värnpliktiga.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Krigsplacerade i fältarmén planeras senast år 2025 vara 32 500, vilket är sex mekaniserade brigader och Militärkommando Gotland, det senare med 2 500 heltidsanställda och i territorialarmén 43 500. Varje år efter 2025 växer personalreserven.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Jämte Skaraborgs flygflottilj (F7 Såtenäs), Blekinge flygflottilj (F17 Kallinge) och Norrbottens flygflottilj (F21 Luleå) sätts Upplands flygflottilj (F16 Uppsala) upp år 2015. Marinen ges åter regional indelning i tidigare infrastruktur. Marinbas öst (Berga) sätts upp 2015. Marinbas väst (Göteborg) och Härnösand marindetachement sätts upp 2016. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Gotland planeras för ett militärkommando med stående trupp och hög koncentration av territorialarmén. Gotland är avgörande för att vi ska ha möjligheter att upprätthålla våra åtaganden gentemot Baltikum. Ön utgör en strategisk bas för att kunna möta och avskräcka fientligheter i Östersjöregionen. Luftvärnet på Gotland ska vara fast grupperat. År 2014 anställs 500 yrkesmilitärer till Militärkommando Gotland. Sedan anställs 500 om året tills förbandet är fyllt med 2 500 yrkesmilitärer.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Arméns brigader måste struktureras och beväpnas för att kunna avskräcka fientliga kustanfall och luftlandsättningar. Det förutsätter mekaniserade brigader. Stockholm och Göteborg måste återfå försvar inklusive effektivt luftförsvar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Brigaderna ska ha hemdepåer, men även i perioder vara förlagda till befintliga skjutfält med god infrastruktur, vilka används som truppövningsläger. På så sätt kan behovet av att bygga nya anläggningar minskas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Årliga övningar i brigader är helt avgörande för att uppnå politisk vilja, det vill säga användbara, tillgängliga, väl samövade fältförband för nationella och internationella uppgifter. Ett nytt system för krigsförbandsövningar (KFÖ) bör införas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Armén kommer att ha två beståndsdelar:</p>
<ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Fältarmén kommer att bestå dels av yrkespersonal, dels av värnpliktiga. Förslag på baseringsplatser är Boden, Östersund, Kungsängen, Örebro, Skövde och Revinge. Varje mekaniserad brigad ansvarar för ett militärområde.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Territorialförsvaret som utgörs av lokalt rekryterade soldater med minst GMU och kort mobiliseringstid. Territorialarmén kommer att organiseras i regementen, ett per landskap, vilket är respektive försvarsområde. Kaserner som behövs för detta återtas.</p>
</li>
</ol>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Nya hotbilder kräver att län och kommuner kan mobilisera i aktiv krishantering på höga våldsnivåer. Regementsledningarna inom territorialarmén bör ha del i länsstyrelsernas krisledning.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Brigadskiss för fältarmén:</p>
<ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Bat:	Professionell, roteras till utlandsstyrkan halvårsvis.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Bat:	Tidigare professionell, som tjänstgör på pliktbasis.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Bat:	Värnpliktsförband.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Bat:	Värnpliktsförband, delvis draget ur Territorialarmén.</p>
</li>
</ol>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Förstärkt stöd till frivilligorganisationer.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Särskilda beredskapspolisen (SBP) flyttas till Försvarsmakten och knyts till territorialarmén, men bibehåller polismans befogenheter vid civila kriser.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Förmåner och ersättning till Försvarsmaktspersonal på skarpa insatser anser Sverigedemokraterna vara en förhandlingsfråga mellan arbetsgivaren och berörda fackförbund. Det ska inte förekomma krav på internationell arbetsskyldighet för andra befattningar i insatsorganisationen än fältarméns första bataljoner.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.6	</span><a id="_Toc303871969" name="_Toc303871969"></a><a id="_Toc305403244" name="_Toc305403244"></a><a id="_Toc306011433" name="_Toc306011433"></a><a id="_Toc322615520" name="_Toc322615520"></a><a id="_Toc325957774" name="_Toc325957774"></a>Fredsfrämjande förbandsinsatser</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En paus i de internationella insatserna görs för att frigöra medel till ett återskapande av ett existensförsvar. År 2013 minskas kostnaderna för utlandsinsatserna med 75 procent. Operation Atalanta kvarstår vid behov. På sikt ska utlandsinsatserna återtas och då bör en bataljon roteras till internationell beredskap. Utlandstjänstgöring är obligatorisk för personal i fältbrigadernas första bataljoner, men inte för övrig personal i försvaret.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser att fredsbevarande och fredsskapande insatser kan vara viktiga för att stoppa och förhindra mänskliga katastrofer. Militära aktioner i främmande land är samtidigt alltid en svår rättslig fråga. Därtill har ofta parter i de konflikter vi ska motverka olika verklighets- och historiesyn, vilket ställer krav på stark analys innan beslut om insats tas. En förutsättning bör vara att det sker med FN-mandat.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">När USA utsattes för terrorism den 11 september 2001 förklarade amerikanerna krig mot terrorismen och tog sig rätten att anfalla Afghanistan och Irak. Utsatt för upprepad svårt drabbande terrorism kan säkert de flesta länder välja att försvara sig globalt. Sverige bör dock inte utan utomordentligt starka skäl medverka i den typen av krigföring. Vi motsätter oss även att Sverige tar aktiv ställning på en sida i regelrätta inbördeskrig där alla parter saknar civiliserade mål. Vår utgångspunkt är att den svenska hjälpen i drabbade områden huvudsakligen ska vara humanitär eller fredsbevarande.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige bör söka samverkan med de nordiska och baltiska länderna vid internationell tjänst. Med fördel kan vid stora konflikter nordisk-baltiska stridsgrupper sättas upp, vilket också ger fördelen att samträning av befäl från nordiska och baltiska länder sker.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Svenska armén har gjort ett utmärkt arbete i Afghanistan genom att ställa trupp jämte afghanska nationella armén (ANA) och afghanska polisen (ANP) samt genom att ha tillfört rådgivare i ANA, så kallade OMLT. Det svenska kriget mot talibananhängare har förts med syftet att hjälpa landets befolkning och att skapa demokrati.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Oavsett hur stark insats svenska armén och övriga ISAF har gjort måste effekten av närvaron bedömas. Sverigedemokraterna bedömer att en bortre gräns för det svenska engagemanget i Afghanistan måste sättas. Det hänger nu på folken i Afghanistan att själva ta hand om sin säkerhet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det svenska engagemanget i Kosovo genom Kfor avvecklas i planerad takt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige har lett EU:s marina insats utanför Somalias kust, operation Atalanta, genom att tillhandahålla ett styrkehögkvarter ombord på HMS Carls-krona och ett övervakningsplan från Kustbevakningen. Sverige bör fortsatt verka på internationella vatten mot pirater.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kvinnor i internationell tjänst är viktiga för det gränssnitt där vi utbyter kunskap med befolkningar där samhällena är ålderdomliga.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Parallella hänsyn och många gånger samverkan mellan militära och civila insatser utgör en nödvändighet för permanenta framgångar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Utlandsstyrkan ska ha mindre budgetmedel att använda till nytta för lokalbefolkningen i de områden där vi bevarar och skapar fred för att visa att våra soldater är vänner och därigenom skydda våra soldater och gynna dialogen m<a id="_Toc303871970" name="_Toc303871970"></a><a id="_Toc305403245" name="_Toc305403245"></a><a id="_Toc306011434" name="_Toc306011434"></a>ed det lokala civila samhället.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">10.7	</span><a id="_Toc322615521" name="_Toc322615521"></a><a id="_Toc325957775" name="_Toc325957775"></a>Anskaffning av materiel och anläggningar </h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Väl genomarbetade målsättningar (TTEM) och systemplaner minskar risken för fördyringar under upphandlingsprocessen. En fungerande organisation för studier på systemnivå bör därför återskapas. Sverigebaserad försvarsindustri bör som tidigare involveras i studierna på ett tidigt skede. Samarbetet mellan stab och förvaltning bör effektiviseras samtidigt som rådande obalanser åtgärdas.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den nya materielanskaffningsstrategin ger ett antal negativa konsekvenser för såväl Försvarsmakten som industrin i ett högteknologiskt land med erkänt kvalificerad försvarsindustri. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Materielanskaffningsstrategin bör därför modifieras så att statsmakterna, stab och förvaltning under hela processen har kontroll över operativt viktiga system. Principen ”att köpa från hyllan” bör av funktionalitetsskäl undvikas för systemviktig materiel.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För ett utbyggt existensförsvar saknas utrustning men mycket av materielen finns dock i förråd, som till exempel stridsvagnar och stridsfordon. Vi ska inte sälja av viktig förrådsställd materiel. Vi bör bevara all militär infrastruktur.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi kommer under budgetperioden att budgetera för kostnader hos Saab AB att ställa om för produktion av Gripen E/F och därefter budgetera för inköp av plan med målet att Flygvapnet allra senast år 2025 ska ha 100 plan av E/F-modellen. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Möjligheten till kommande exportorder för Gripen E/F är stor och Gripen är i högsta grad en tillväxtpolitisk fråga.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">11	</span><a id="_Toc322615522" name="_Toc322615522"></a><a id="_Toc325957776" name="_Toc325957776"></a>Kultur</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Kulturen är grunden för vårt samhälle, den håller oss samman och präglar vår identitet. I förlängningen är det den gemensamma kulturen som möjliggör det öppna och solidariska välfärdsland vi alla vill och bör vara en del av. Känslan av samhörighet, kunskapen om vår gemensamma historia och delade grundläggande värderingar är alla verktyg för att förstå vår omvärld och bygga vidare på vårt samhälle.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">11.1	</span><a id="_Toc322615523" name="_Toc322615523"></a><a id="_Toc325957777" name="_Toc325957777"></a>Satsningar på gemenskap, tillgänglighet och hälsa</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar att det finns en intim koppling mellan förekomsten av en gemensam kultur, en gemensam identitet och inre solidaritet och social tillit i samhället. Att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet blir i det perspektivet en av de mest angelägna politiska frågorna. Mot bakgrund av detta vill Sverigedemokraterna under de kommande åren se betydande satsningar på såväl det materiella som det immateriella kulturarvet. Bland några av de viktigaste åtgärderna kan nämnas ökat stöd till kulturarvsinstitutionerna, inrättandet av en statlig kulturarvsfond, införandet av ett kulturarvs-ROT vid restaurering av kulturhisoriskt värdefulla byggnader, ökade satsningar på bevarandet och levandegörandet av det maritima och det kyrkliga kulturarvet med mera. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Parallellt med de ökade satsningarna på det svenska kulturarvet vill vi, bortsett från stödet till de nationella minoriteterna, se en avveckling av den samhällssplittrande, mångkulturalistiska kulturpolitiken.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trots att insatser gjorts och görs för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade inom kultursektorn så är det fortfarande en lång väg kvar innan personer med funktionshinder kan sägas ha samma tillgång till kulturlivet som övriga medborgare. Sverigedemokraternas uppfattning är att arbetet med att förbättra attityder, undanröja fysiska hinder samt med att implementera nya tekniska lösningar och arbetsmetoder behöver skyndas på och kvalitetssäkras. Vi kommer därför i kommande höstbudget anslå ökade medel till detta område.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kulturens positiva inverkan på hälsan och den upplevda livskvaliteten är numera rikligt dokumenterad. Sverigedemokraterna vill mot bakgrund av detta att fler grupper ska få tillgång till kulturlivet. Genom att utöka Skapande skolasatsningen till att även omfatta förskolan vill vi ge alla mindre barn, oavsett familjebakgrund, en möjlighet att utveckla sin kreativitet och att få ta del av såväl kvalitativ som bred barnkultur.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Just hälsoaspekten är också en av de avgörande orsakerna till att vi vill permanenta och kraftigt utöka stödet till kultur och idrott för äldre.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Att upprätthålla såväl bredd som spets inom den svenska idrottsrörelsen är mycket viktigt eftersom de förutsätter varandra. Parallellt med bevarandet av medlen till idrottslyftet, bekämpandet av EU:s momsdirektiv och andra åtgärder som syftar till att stärka idrottsrörelsens bas kommer vi därför också att verka för att medlen till elitsatsningen förnyas.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12	</span><a id="_Toc320220471" name="_Toc320220471"></a><a id="_Toc322615524" name="_Toc322615524"></a><a id="_Toc325957778" name="_Toc325957778"></a>Invandring</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Möten mellan människor är aldrig helt friktionsfria. När mötet dessutom beror på en ofrivillig migration, orsakad av krig eller förföljelse, uppstår en än svårare kontrast. Varje individ söker efter en plats att längta till, ett samhälle som känns tryggt och en gemenskap att vara en del av. Grundläggande för varje sådan gemenskap är en bas av gemensamma värderingar, respekt för rådande samhällsregler och medborgarnas vilja att leva tillsammans.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.1	</span><a id="_Toc291703342" name="_Toc291703342"></a><a id="_Toc292185476" name="_Toc292185476"></a><a id="_Toc292222996" name="_Toc292222996"></a><a id="_Toc305404997" name="_Toc305404997"></a><a id="_Toc322615525" name="_Toc322615525"></a><a id="_Toc325957779" name="_Toc325957779"></a>En ansvarsfull invandringspolitik</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är Sverigedemokraternas mening att såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar de senaste decennierna har fört en extrem invandringspolitik. Denna politik har varit extrem i förhållande till folkviljan såväl som i förhållande till merparten av västvärldens länder. Det som utmärkt svensk invandringspolitik har varit invandringens massiva omfattning, sett till Sveriges befolkningsstorlek. Faktum är att 2011 var Sverige, trots sin förhållandevis lilla befolkningsmängd, det femte största mottagarlandet av asylsökande bland alla i-länder på jorden, sett till absolut antal sökande. Om man ser till asylsökande per capita så ligger Sverige klart högst upp, bortsett från en del mininationer. Trenden för Sverige är en rekordstor och ihållande invandring. Vi kan inte se hur detta förhållande går att betrakta som något annat än massinvandring.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref69" name="fnref69"></a><a href="#fn69"><sup>70</sup></a></span> </p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold;">Figur <span class="SEQ">1</span> Antal asylsökande</p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;">Källa: Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries, UNHCR 2011.</p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 4.41mm; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"><span style="font-weight: bold;">Figur <span class="SEQ">2</span> Asylsökande per capita<br /></span><span style="font-size: 8.0pt;">Källa: Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries, UNHCR 2011.</span></p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.41mm; word-break-inside: hyphenate;">Den förda politiken har bland annat lett till att vi i hög hastighet har tagit emot mycket svårintegrerade invandrargrupper med dåliga förutsättningar att kunna bidra till välfärden och smälta in i samhället. Det faktum att vi i Sverige valt att dela ut permanenta uppehållstillstånd där andra länder skulle ha gett tillfälliga sådana har dessutom resulterat i att denna invandring, som i andra länder alltså betraktats vara tillfällig, fått permanenta effekter på vårt samhälles sammansättning. Sedan 1980 har Sverige beviljat över 1,5 miljoner uppehållstillstånd<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref70" name="fnref70"></a><a href="#fn70"><sup>71</sup></a></span>. Få andra länder i världen har haft en lika omfattande invandringspolitik sett till sin folkmängd. Sveriges extrema invandringspolitik har, förutom uppenbara inhemska problem, också medfört svårigheter inom bland annat EU-samarbetet där de svenska representanterna har haft svårt att få något gehör för sina ståndpunkter. Den före detta statssekreteraren Lars Danielsson kommenterade situationen på följande sätt i Sveriges Radio, Studio 1 den 8 september 2008:</p>
<p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Alla politiska partier i Sverige har varit överens om att vi ska ha en mycket liberal asyl- och migrationslagstiftning. Det här skiljer ju oss från i stort sett alla andra medlemsstater i Europa. Effekten blir då att dom andra ser oss som lite tokiga extremister.</p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Även om många enskilda invandrare lämnat positiva bidrag till det svenska samhället, har den sammantagna effekten av över 30 års massinvandringspolitik, i kombination med en samhällsupplösande mångkulturalism, enligt Sverigedemokraternas mening skapat stora och allvarliga problem i form av segregation, utanförskap, sjunkande kunskaps- och betygsnivåer i skolan, etniska och religiösa motsättningar, ökad kriminalitet, skenande kostnader och försämrad välfärd.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref71" name="fnref71"></a><a href="#fn71"><sup>72</sup></a></span> <span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref72" name="fnref72"></a><a href="#fn72"><sup>73</sup></a></span> <span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref73" name="fnref73"></a><a href="#fn73"><sup>74</sup></a></span> <span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref74" name="fnref74"></a><a href="#fn74"><sup>75</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas ambition är att totalt reformera invandringspolitiken, på så sätt att den blir ansvarsfull, human och samhällsvårdande. Det primära målet med vår politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet, och därmed uppnå en stark inre solidaritet i det svenska samhället. Detta innebär ett självklart avståndstagande från såväl mångkulturalism som rasism. Vi står för en öppen svenskhet, som ställer krav på invandrares anpassning och assimilering till det svenska samhället men i övrigt är uppnåelig för alla, oavsett ursprung. För att göra detta praktiskt möjligt ser vi det som väsentligt att föra en restriktiv invandringspolitik, samtidigt som vi satsar på stärkningar av den svenska kulturen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Våra beräkningar är att dessa satsningar kommer att frigöra stora resurser, som dagens kostsamma och ineffektiva politik binder upp. En del av dessa resurser vill vi använda till en långt mer effektiv flyktinghjälp ute i krishärdars närområden, främst genom UNHCR men också genom att fokusera biståndet på humanitära insatser.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.1.1	</span><a id="_Toc291703343" name="_Toc291703343"></a><a id="_Toc292185477" name="_Toc292185477"></a><a id="_Toc292222997" name="_Toc292222997"></a><a id="_Toc305404998" name="_Toc305404998"></a><a id="_Toc322615526" name="_Toc322615526"></a><a id="_Toc325957780" name="_Toc325957780"></a>Massinvandring eller välfärd?</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas kalkyl över invandringens kostnader visar tydligt hur massinvandringen varje år tar betydande offentliga medel i anspråk. Med den politik vi förespråkar hade dessa medel i stället kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Massinvandringen utgör på så sätt ett direkt hot mot den svenska välfärden och vår samhällsuppbyggnad. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ett kanske ännu allvarligare men indirekt hot mot det svenska samhället är det sätt på vilket massinvandringen minskar det sociala kapitalet genom att underminera och erodera gemenskapen, tilliten och den inre solidariteten.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref75" name="fnref75"></a><a href="#fn75"><sup>76</sup></a></span> De nämnda faktorerna har inte bara betydelse för den ekonomiska tillväxten, graden av korruption, utbildningsväsendets effektivitet och invånarnas allmänna välbefinnande, de utgör också det fundament på vilket vår solidariskt finansierade välfärdsmodell vilar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En lång rad vetenskapliga studier har det senaste decenniet visat att det föreligger ett starkt negativt samband mellan graden av tillit och socialt kapital relativt ett samhälles etniska/kulturella heterogenitet.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref76" name="fnref76"></a><a href="#fn76"><sup>77</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Professor Vernon Bogdanor, en av Storbritanniens mest välrenommerade statsvetare, har beskrivit detta samband på följande sätt:</p>
<p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det går att hävda att känslan av samhörighet beror på hur homogent ett samhälle är. En hög invandringsnivå kan då hota den samhörighetskänsla på vilken välfärdsstaten vilar.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref77" name="fnref77"></a><a href="#fn77"><sup>78</sup></a></span></p>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.41mm; word-break-inside: hyphenate;">Då graden av tillit och socialt kapital alltså inte bara påverkar hur resurser fördelas inom ett samhälle, utan också i vilken utsträckning de skapas, innebär massinvandringen till Sverige även i detta hänseende i slutändan en reell kostnad. Eftersom vi inte har kunnat finna någon tillämpningsbar modell för att beräkna denna kostnad har vi valt att tills vidare utelämna denna del av invandringens kostnader i våra konkreta kalkyler.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Ytterligare belägg för massinvandringens samhällskostnader återfinns i professor Jan Ekbergs rapport till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). I denna rapport dras slutsatsen att invandrare i snitt betalar 40–60 miljarder kronor mindre i skatt än vad de får ut i välfärd i form av bidrag, sjukvård, skola och andra offentliga tjänster.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref78" name="fnref78"></a><a href="#fn78"><sup>79</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är dock Sverigedemokraternas bedömning att Ekbergs rapport ändå underskattar kostnaderna för massinvandringen specifikt. Bland annat beror denna underskattning på en felaktig bedömning av storleken på det totala bidraget till den offentliga sektorn från invandrarna. Ekberg tar inte hänsyn till sammansättningen av migrationsströmmarna till Sverige och de skillnader som råder mellan olika invandrargrupper vad gäller deras inträde på den svenska arbetsmarknaden. På samma sätt utgår rapportens beräkningar från att alla grupper i samhället nyttjar välfärden exakt lika mycket när det <span style="font-style: italic;">de facto</span> är så att mer samhällssvaga grupper tenderar att exempelvis ha större behov i skolan, eller nyttja vården i större utsträckning då deras hälsosituation generellt är sämre. Dessutom har ingen hänsyn tagits till överrepresentationen hos vissa invandrargrupper när det gäller brottslighet och hur denna påverkar kostnaderna för rättssystemet och kriminalvården.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sammantaget kan man säga att rapporten ger en bra ögonblicksbild, men att den på grund av en sammanbuntning av alla utlandsfödda inte ger en nyanserad bild av hur kostsam de senaste decenniernas massinvandringspolitik faktiskt har varit.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.1.2	</span><a id="_Toc291703345" name="_Toc291703345"></a><a id="_Toc292185478" name="_Toc292185478"></a><a id="_Toc292222998" name="_Toc292222998"></a><a id="_Toc305404999" name="_Toc305404999"></a><a id="_Toc322615527" name="_Toc322615527"></a><a id="_Toc325957781" name="_Toc325957781"></a>En ny asylpolitik</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Trenden för massinvandringen till Sverige är ihållande. Under 2009 anlände totalt 24 194 asylsökande till Sverige.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref79" name="fnref79"></a><a href="#fn79"><sup>80</sup></a></span> Motsvarande siffra för vårt grannland Danmark visar på en knapp sjättedel så många asylansökningar som Sverige och i Finland var ansökningarna en knapp fjärdedel så många som de svenska.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref80" name="fnref80"></a><a href="#fn80"><sup>81</sup></a></span> År 2010 ökade antalet asylsökande till Sverige med hela 32 procent till 31 819.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref81" name="fnref81"></a><a href="#fn81"><sup>82</sup></a></span> Under 2011 har rekordtrenden hållit i sig med 29 648 sökanden.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref82" name="fnref82"></a><a href="#fn82"><sup>83</sup></a></span> Om man återigen jämför antalet asylsökanden till Sverige 2011 med de andra nordiska länderna så tog Norge emot mindre än en tredjedel, Danmark runt en åttondel och Finland runt en tiondel. Trenden visar på att Sverige ligger på rekordhöga nivåer medan de andra nordiska länderna minskar sett till en tvåårsperiod.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref83" name="fnref83"></a><a href="#fn83"><sup>84</sup></a></span> Detta är för Sverigedemokraterna ett tydligt tecken på att nuvarande regering inte bara cementerar tidigare regeringars extremliberala syn på invandring, utan dessutom öppnar upp för en än mer ansvarslös politik. Det är nämligen svårt att finna några andra skäl till detta förhållande än att våra grannländer har en betydligt mer restriktiv och ansvarsfull invandringspolitik och att detta starkt påverkar antalet personer som varje år försöker få asyl i respektive land. Den generösa svenska invandringspolitiken genererar gradvis större invandring och högre kostnader. Även de utlänningar som inte får sin asylansökan beviljad kostar samhället stora resurser i form av uppehälle, juridiska prövningar och övriga ersättningar.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref84" name="fnref84"></a><a href="#fn84"><sup>85</sup></a></span> Enligt Migrationsverket har denna kostnad dessutom stigit kraftigt bara de senaste åren på grund av mer komplicerade ärenden, från 140 000 kronor per utskrivet ärende 2009 till 180 000 kronor 2011.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref85" name="fnref85"></a><a href="#fn85"><sup>86</sup></a></span> Sverigedemokraternas uppfattning är därför att omfattande förändringar måste vidtas för att minska samhällets invandringsrelaterade kostnader, risken för asylmissbruk samt risken för ökade motsättningar och segregation. Vi menar att nedanstående åtgärder är nödvändiga för att upprätthålla trovärdigheten för asylinstitutionen:</p>
<ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Asyl ska huvudsakligen beviljas åt personer som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention alternativt omfattas av det avtal om kvotflyktingar som Sverige har tecknat med UNHCR.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Alla uppehållstillstånd som tilldelas nytillkomna utlänningar ska vara tillfälliga och möjliga att återkalla om brott begås.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Asylsökande ska, vid ankomst, noggrant informeras om svenska lagar och samhällsregler. Den som trots detta begår någon form av kriminell handling under sin handläggningsperiod ska utvisas utan vidare prövning av ansökan.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Visumtvång ska gälla för medborgare i alla länder som är, eller misstänks vara, baser för terrorism. Visumtvång ska också gälla för medborgare i alla länder som genererar omfattande illegal invandring till Sverige.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Den asylsökande ska uppvisa handlingar som styrker identitet och nationalitet. Asylsökande som inte följer dessa anvisningar ska inte få sitt ärende prövat utan genast avvisas till det land han/hon senast kom ifrån.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">I syfte att säkerställa en persons identitet vid exempelvis anhöriginvandring, och för att underlätta polisens arbete, ska det vara obligatoriskt för den som söker asyl eller uppehållstillstånd att lämna tillförlitliga biometriska kännetecken.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">I syfte att bromsa segregationen och underlätta situationen för redan invandrartäta kommuner ska asylsökande bo på anvisad förläggning till dess att frågan om uppehållstillstånd är behandlad. Lagen om eget boende bör därför rivas upp.</p>
</li>
</ul>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas bedömning är att ovanstående regelskärpningar tillsammans med införandet av partiets övriga invandrings- och integrationspolitiska åtgärder skulle medföra en minskning av asylinvandringen med cirka 90 procent tillsammans med en kraftig minskning av samhällets kostnader för denna invandring. Det skulle samtidigt gynna de som på allvar vill komma till Sverige och som har en önskan om att göra rätt för sig och delta i det svenska samhällslivet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.1.3	</span><a id="_Toc291703346" name="_Toc291703346"></a><a id="_Toc292185479" name="_Toc292185479"></a><a id="_Toc292222999" name="_Toc292222999"></a><a id="_Toc305405000" name="_Toc305405000"></a><a id="_Toc322615528" name="_Toc322615528"></a><a id="_Toc325957782" name="_Toc325957782"></a>Skärpta krav för anhöriginvandring</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt Migrationsverkets siffror beviljades totalt 76 997 uppehållstillstånd under 2009. Av dessa var 34 082, vilket motsvarar 44 procent, uppehållstillstånd som beviljats av anhörigskäl. 2005 beviljades totalt 21 908 uppehållstillstånd av anhörigskäl. På enbart fyra år ökade alltså antalet uppehållstillstånd inom denna kategori med hela 55,8 procent<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref86" name="fnref86"></a><a href="#fn86"><sup>87</sup></a></span>. 2010 beviljades 69 916 uppehållstillstånd, varav 24 626, eller 35 procent, kan hänföras till anhöriginvandring.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref87" name="fnref87"></a><a href="#fn87"><sup>88</sup></a></span> För 2011 beviljades 75 257 uppehållstillstånd där anhöriginvandringen utgjorde 32 114 personer, eller närmare 42 procent. Med andra ord fortsatte anhöriginvandringen att utgöra den enskilt största invandringskategorin, med en tydlig ökning för 2011. Sverigedemokraternas bedömning är dock att denna ökning kommer att stiga rejält till följd av ändrade krav på somaliska invandrare att uppvisa någon form av identifikation. Sedan Miljöpartiet och regeringen träffade sin överenskommelse om att liberalisera anhörigreglerna så har en dom i Högsta domstolen rivit upp kravet på identifikationshandlingar, vilket får stora konsekvenser för anhöriginvandring till Sverige från främst Somalia.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref88" name="fnref88"></a><a href="#fn88"><sup>89</sup></a></span> <span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref89" name="fnref89"></a><a href="#fn89"><sup>90</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Enligt Migrationsverkets kostnadsprognos så väntar man sig en kraftig ökning av antalet invandrare från Somalia. Enbart för 2012 skrivs siffrorna upp med 18 500, vilket ger ett totalt antal sökande anhöriginvandrare på strax under 60 000.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref90" name="fnref90"></a><a href="#fn90"><sup>91</sup></a></span> </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Den mycket omfattande anhöriginvandringen har varit möjlig för att vi i Sverige, vid en internationell jämförelse, har mycket generösa regler för anhöriginvandring. Även med den nuvarande regeringens skärpning av bland annat försörjningskrav är dessa tämligen generösa då undantagen är så många att hela den så kallade skärpningen ter sig vara ett populistiskt slag i luften. För att minska samhällets invandringsrelaterade kostnader och minska risken för ökad segregation liksom förekomsten av arrangerade tvångsäktenskap vill Sverigedemokraterna bland annat införa nedanstående regelskärpningar beträffande anhöriginvandringen. För att äkta makar och därmed jämställda personer ska få uppehållstillstånd ska följande krav vara uppfyllda:</p>
<ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;">
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Bägge parter ska vara över 24 år gamla.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Äktenskapet får inte ha ingåtts under tvång.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Den härboende personen ska påta sig fullt försörjningsansvar för den anhörige under en femårsperiod och ska dessutom betala en engångssumma, uppgående till ett prisbasbelopp, som ett bidrag till statens utgifter för den anhöriges svenskundervisning och övriga anpassningskostnader.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Den härboende personen ska inte ha mottagit försörjningsstöd under minst ett år innan ansökningen sker.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Den härboende personen får inte vara dömd för våld eller liknande mot en partner de senaste tio åren.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Den härboende personen ska kunna erbjuda en bostad av rimlig storlek.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Parets samlade anknytning till Sverige ska vara större än till något annat land. Detta gäller dock inte om den härboende personen är svensk medborgare eller har varit boende i landet i minst 25 år.</p>
</li>
<li>
<p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;">Bägge parter ska underteckna en anpassningsförklaring där man förbinder sig att delta i det svenska samhällslivet efter bästa förmåga och att följa svenska lagar och regler.</p>
</li>
</ul>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas bedömning är att införandet av dessa regler tillsammans med partiets övriga invandrings- och integrationspolitik kommer att minska anhöriginvandringen med cirka 90 procent.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.1.4	</span><a id="_Toc291703347" name="_Toc291703347"></a><a id="_Toc292185480" name="_Toc292185480"></a><a id="_Toc292223000" name="_Toc292223000"></a><a id="_Toc305405001" name="_Toc305405001"></a><a id="_Toc322615529" name="_Toc322615529"></a><a id="_Toc325957783" name="_Toc325957783"></a>Från mångkultur till assimilering</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Eftersom den mångkulturella samhällsmodellen uppmuntrar olika etniska grupper att odla sina kulturer sida vid sida har den av naturliga skäl lett till omfattande och stadigt tilltagande segregation.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna tror inte på mångkulturalism, eller någon annan segregationspolitik, som en hållbar utgångspunkt för att bygga ett harmoniskt och välfungerande samhälle. Det samhälle vi eftersträvar bygger i stället på gemenskap och delaktighet. Vi vill bryta segregationen genom att gå från mångkulturalism till en politik som värnar nationen och den gemensamma identiteten. Vår modell för att ena och hålla ihop landet går ut på att å ena sidan ställa krav på invandrare som kommer till Sverige att de ska anpassa sig efter svenska lagar, normer, värderingar och sociala koder, å andra sidan framhäva det svenska språket och den svenska kulturen, historien och identiteten. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill sluta dela ut skattemedel till segregerande verksamheter såsom etniska friskolor och kulturföreningar och i stället satsa betydligt mer resurser på verksamheter som bevarar, stärker och levandegör det svenska kulturarvet. Vi vill sluta dela ut skattemedel till modersmålsundervisning och i stället lägga mer resurser på att stärka undervisningen i svenska. Genom en politik som främjar anpassning och assimilering, kombinerat med en restriktiv invandringspolitik som inte ytterligare stärker segregationen, kommer vi att kunna föra in Sverige på en väg som leder bort från segregation och utanförskap till en starkare samhällelig gemenskap. Sverigedemokraternas inställning till mångkulturalismen delas av framstående ledare runtom i Europa. Det senaste året har bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Storbritanniens premiärminister David Cameron uttalat sig negativt om den massinvandringspolitik och den mångkulturalistiska utopi som präglat deras respektive länder i årtionden.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">12.1.5	</span><span class="Rubrik 3 Char"><span style="font-weight: normal;"><a id="_Toc291703348" name="_Toc291703348"></a><a id="_Toc292185481" name="_Toc292185481"></a><a id="_Toc292223001" name="_Toc292223001"></a><a id="_Toc305405002" name="_Toc305405002"></a><a id="_Toc322615530" name="_Toc322615530"></a><a id="_Toc325957784" name="_Toc325957784"></a>Asylrätten urholkas – avslag leder inte till återvändande</span></span><span style="font-family: "Bembo";"> </span></h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Alliansen har tillsammans med Miljöpartiet ingått en ramöverenskommelse för migrationspolitiken som sträcker sig under lång tid framöver, av statsministern beskriven som ”historisk”.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref91" name="fnref91"></a><a href="#fn91"><sup>92</sup></a></span> Även om uppgörelsen i dagsläget är mycket oklar pekar den ändå ut en tydlig riktning för invandringspolitiken. Det är uppenbart att en generell önskan finns om mer invandring till Sverige. Tydligast har uppgörelsen varit i synen på människor som vistas i Sverige illegalt. Människor som fått avslag på sina asylansökningar men vägrat att följa dessa beslut ska enligt överenskommelsen få tillgång till offentligt finansierad vård, skola och möjligen även i någon form till arbetsmarknaden. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna noterar här en tydlig svängning i regeringens politik från att tidigare ha varit tydlig med att inte premiera människor som bryter mot svensk lag och att tydligt påpeka att en grund för ett fungerande asylmottagande även är att återvändandet för människor som fått avslag på sina asylansökningar fungerar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det är uppenbart att regeringens politik på detta område har varit fullständigt misslyckad. Trots erbjudna betalningar till människor för att återvända vägrar flertalet berörda att resa tillbaka frivilligt. Sedan 2006 har Migrationsverket tvingats överlämna 40 209 ärenden till polisen för verkställande i de fall då utlänningen inte vill åka hem frivilligt efter ett avvisningsbeslut. Av dessa har endast 11 831 verkställts. Det betyder att polisen misslyckas i över 70 procent av fallen. Sett till de senaste tio åren är siffran 75 procent.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref92" name="fnref92"></a><a href="#fn92"><sup>93</sup></a></span></p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Det handlar totalt om nästan 60 000 personer som fått avslag på sina ansökningar men som ändå inte lämnat landet. Sammanfattningsvis innebär detta att det är ungefär varannan av dem som fått avslag på sina ansökningar som fortsätter att vistas i Sverige illegalt. Detta är naturligtvis djupt oroande och skadar allvarligt trovärdigheten för svensk asylpolitik. Till detta kommer alla de som tar sig in i landet men som inte ens väljer att söka uppehållstillstånd i någon form. Denna siffra är av naturliga skäl okänd.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Genom att belöna dem som bryter mot svensk lagstiftning med offentligt finansierad välfärd sänder regeringen ut mycket märkliga signaler. Frågan är om det över huvud taget är någon mening med att ansöka om asyl före bosättning när personer utan uppehållstillstånd i stor utsträckning ändå ska ges samma rättigheter som individer med uppehållstillstånd. Det är Sverigedemokraternas bedömning att uppgörelsen kommer att minska respekten för negativa beslut i asylprocessen och skapa en bisarr situation där en del av samhället ska arbeta för att personer utan tillstånd avvisas samtidigt som andra delar av samhället arbetar för att göra tillvaron för dessa människor bättre. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Uppskattningar från The International Centre for Migration Policy Development visar att det kan röra sig om 80 000 personer som befinner sig i Sverige illegalt.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref93" name="fnref93"></a><a href="#fn93"><sup>94</sup></a></span> Några exakta siffror är av naturliga skäl omöjliga att få fram men vi finner det sannolikt att denna grupp växer för varje år som går. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser att det även ur en ren human synvinkel är oacceptabelt att skapa incitament för människor att försätta sig i en osäker och otrygg tillvaro. Lösningen måste vara att minska möjligheterna för denna grupp att växa genom att bekämpa människosmuggling och se till att avvisningsbesluten verkligen verkställs. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Migrationsminister Tobias Billström har tidigare deklarerat att regeringen inte tänker medverka till några nya amnestier för asylsökande som fått avslag på sina ansökningar. Eftersom den nu föreslagna politiken öppnar för just krav på tillfällig asyllagstiftning, samtidigt som Miljöpartiets inställning i denna fråga sedan tidigare är känd, är det befogat att fråga sig om regeringens hållning står fast eller om vi framöver kommer få se just generella amnestier.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraternas uppfattning är att regeringen med den föreslagna politiken sänder ut dubbla signaler och urholkar asylrätten, vilket på längre sikt kommer att leda till att förtroendet för asylinstitutet urholkas helt och hållet.</p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13	</span><a id="_Toc322615531" name="_Toc322615531"></a><a id="_Toc325957785" name="_Toc325957785"></a>Bistånd och internationell samverkan</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Alla i världen har det inte lika gott ställt. Att dela med sig av kunskap och hjälpa till att bygga upp svagare samhällen till att bli starka, fria och välmående är en självklarhet för oss som har det bättre ställt. Målet är givetvis att alla länder ska ha möjlighet att vara självgående och att deras medborgare ska känna sig trygga och kunna leva gott i sitt hemland.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.1	</span><a id="_Toc322615532" name="_Toc322615532"></a><a id="_Toc325957786" name="_Toc325957786"></a><a id="_Toc305403268" name="_Toc305403268"></a><a id="_Toc306011457" name="_Toc306011457"></a>Biståndets inriktning</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna tror på ett ansvarsfullt bistånd där varje satsad krona ska göra så mycket nytta som möjligt. Sverigedemokraterna nöjer sig inte med en kvantitativ målsättning utan fäster större fokus vid kvaliteten och ett bistånd som är inriktat på effektivitet och resultat. Bistånd ska vara till för en positiv utveckling i mottagarlandet och inte för att givarländer ska ha kvantitativa målsättningar. Vi förespråkar även ett flexibelt bistånd som kan ta sig olika former, beroende på utvecklingslandet och skeenden däri. Det långsiktiga målet med bistånd måste vara att länder utvecklas till den grad att de inte längre behöver något bistånd. Vårt mål är att genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd och en större koncentration av bistånd till de minst utvecklade länderna gradvis kunna minska kostnaderna för biståndet.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.1.1	</span><a id="_Toc322615533" name="_Toc322615533"></a><a id="_Toc325957787" name="_Toc325957787"></a>Humanitärt bistånd</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Konflikter, naturkatastrofer och andra humanitära kriser är något som kan skapa en stor förödelse för ett land för en lång tid. Det är för oss en självklarhet att Sverige efter bästa förmåga ska bidra vid dylika katastrofer. De humanitära behoven är något som ökat de senaste åren, bland annat beroende på ett ökat antal naturkatastrofer och mycket konflikter och oroligheter. Sverigedemokraterna vill därför öka anslaget som går till humanitära insatser och konflikthantering. Att främja en god samordning vid humanitära insatser är av stor vikt och FN:s kontor för humanitär samordning (OCHA) fyller där en viktig uppgift. Vi anser även att insater som handlar om att förebygga att konsekvenserna av en katastrof blir mindre omfattande är av vikt. Ett förebyggande arbete för att minska risken för krig och konflikter, parat med ett arbete för fred och försoning, är även av stor vikt. Krig och konflikter försvårar också för ett gott utvecklingssamarbete och direkta humanitära insatser. En god samordning med säkerhetsfrämjande insatser är därför angeläget.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.1.2	</span><a id="_Toc322615534" name="_Toc322615534"></a><a id="_Toc325957788" name="_Toc325957788"></a>Ökad hjälp till världens flyktingar</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Krig och naturkatastrofer tenderar allt som oftast att skapa oerhörda migrationsströmmar. Ofta flyr människor inom det egna landet, eller till direkt närliggande länder. Sverigedemokraterna ser det som viktigt att bidra med insatser för att bistå dessa utsatta människor på flykt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Av de drygt 1,3 miljoner invandrare som Sverige tagit emot sedan 1980 har mindre än 10 procent varit flyktingar med ett konstaterat skyddsbehov. Av dessa har enbart drygt hälften klassats som flyktingar enligt flyktingkonventionen. Samtidigt erhåller FN:s flyktingorgan UNHCR, som ansvarar för mer än 43 miljoner människor varav mer än en tredjedel är verkligt nödställda flyktingar, endast en halv miljard kronor per år från regeringen. Sett i kontrast mot de tiotals miljarder kronor flyktingmottagningen i Sverige kostar, som i jämförelse kan erbjuda enbart ett fåtal människor hjälp, ter sig nuvarande satsningar oerhört felprioriterade.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Med vetskapen att det för varje satsad krona går att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är möjligt i Sverige anser Sverigedemokraterna det vara en varken klok, rättvis eller human flyktingpolitik som i dagsläget bedrivs. Vi ämnar därför föreslå utökade medel till UNHCR med delar av de besparingar vi beräknar göra genom en balanserad invandringspolitik.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.1.3	</span><a id="_Toc322615535" name="_Toc322615535"></a><a id="_Toc325957789" name="_Toc325957789"></a>Långsiktigt utvecklingssamarbete</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Även om humanitära insatser för att lindra nöd och rädda liv är av stor vikt är det långsiktiga målet att ha förebyggande arbete som i den mån det är möjligt kan förebygga att akuta humanitära kriser uppstår och att landet självt blir bättre på att hantera kriser av olika slag.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En långsiktig plan med tydliga målsättningar och tidsbegränsning i biståndet torde också vara viktigt för att motverka att mottagarländernas regeringar förlitar sig så mycket på långsiktig hjälp utifrån att de själva inte tar eget ansvar för sitt lands utveckling. Det långsiktiga målet måste vara ett bistånd som ger verkligt resultat och leder till att länder blir oberoende av bistånd.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.1.4	</span><a id="_Toc322615536" name="_Toc322615536"></a><a id="_Toc325957790" name="_Toc325957790"></a>Prioritering av länder</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En målsättning med svenskt bistånd bör vara att förstärka länder som går i en positiv riktning och att det inte ska löna sig att missköta landets ekonomi, välfärdssatsningar och bryta mot internationella konventioner gällande mänskliga rättigheter. Denna ambition är dock inte alltid förenlig med viljan att prioritera de minst utvecklade och fattigaste länderna då de också ofta brister i kapaciteten att hantera biståndsmedel. Det är därför viktigt med ett flexibelt bistånd anpassat efter situationen som råder i olika länder, där bistånd till länder med svaga institutioner i första hand bör gå genom det civila samhället. Det bör även finnas en flexibilitet i att kunna avbryta eller fasa ut bistånd om det visar sig att det sker så allvarliga brott mot grundläggande mänskliga rättigheter att det är läge att visa tydligt avståndstagande eller att biståndet visar sig vara fungibelt, det vill säga möjliggör att resurser frigörs för skadliga och kontraproduktiva ändamål.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.1.5	</span><a id="_Toc322615537" name="_Toc322615537"></a><a id="_Toc325957791" name="_Toc325957791"></a>God samhällsutveckling</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I det långsiktiga målet att länder ska bli oberoende av bistånd är det givet att insatser som bidrar till en god ekonomisk utveckling är avgörande för en framgångsrik fattigdomsbekämpning. Vi ser därför positivt på insatser som kan gynna god handel, ett fördelaktigt ekonomiskt klimat och motverka korruption. Det kan även handla om utbildning i företagande för att stimulera människor att starta företag och att förstärka goda företagarinitiativ. För att en ekonomisk utveckling ska gynna ländernas medborgare är det väsentligt att en god ekonomisk utveckling går hand i hand med utvecklandet av en demokratisk statsapparat och respekt för mänskliga rättigheter. I den sortens arbete är det dock viktigt att skilja mellan grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer och att gå in och detaljstyra länders politiska inriktningar, till exempel med att överföra svensk abortpolitik och genuspedagogik. Vi menar också att det behövs tydligare riktlinjer och ett ökat ansvarstagande för hur pengar till dessa ändamål används.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">En viktig del av biståndet är att förmedla kunskap. Ett mål i svenskt biståndsarbete bör vara att förmedla kunskap och erfarenheter som människor i landet själva kan dra nytta av och som kan bidra till landets utveckling långsiktigt, så kallad hjälp till självhjälp, i stället för att försätta dem i ett ekonomiskt beroende.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.1.6	</span><a id="_Toc322615538" name="_Toc322615538"></a><a id="_Toc325957792" name="_Toc325957792"></a>Klimatåtgärder</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi vill även inom ramen för vårt biståndsmål satsa på klimatåtgärder i tredje världen. Sverige lägger idag stora resurser på att minska utsläppen av CO<span style="vertical-align: sub;">2</span> i vårt eget land. Även om detta är lovvärt är det ett faktum att CO<span style="vertical-align: sub;">2</span>-utsläpp alldeles uppenbart är en global fråga som kräver globala insatser. I västvärlden har vi lärt oss av våra misstag när det gäller industrialisering och klimatpåverkan. Om utvecklingsländerna ska nå målet om en hållbar utveckling är satsningar på miljö och klimat avgörande för att motverka en än mer negativ påverkan på vår miljö. </p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.2	</span><a id="_Toc322615539" name="_Toc322615539"></a><a id="_Toc325957793" name="_Toc325957793"></a>Förmedlare och aktörer</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.2.1	</span><a id="_Toc322615540" name="_Toc322615540"></a><a id="_Toc325957794" name="_Toc325957794"></a>Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sida hanterar en stor del av regeringens biståndsanslag och det vilar ett stort ansvar på Sida att svenska biståndsmedel används på ett effektivt och resultatinriktat sätt. Sverigedemokraterna ser allvarligt på de brister Sida har uppvisat i att på ett effektivt sätt hantera svenskt bistånd.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref94" name="fnref94"></a><a href="#fn94"><sup>95</sup></a></span> <span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref95" name="fnref95"></a><a href="#fn95"><sup>96</sup></a></span> Genom bättre rutiner och åtgärder för att komma åt oegentligheter och brister gällande inköp och upphandling kan pengar sparas till bättre ändamål. Sverigedemokraterna ser därför positivt på att det under förra mandatperioden skett en omorganisering i Sida och en utveckling mot ett mer effektivt och öppet bistånd. Dock tycker vi att organiseringen och fördelningen av biståndet ytterligare behöver ses över för att uppnå målet att varje krona ska satsas där den gör som mest nytta.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.2.2	</span><a id="_Toc322615541" name="_Toc322615541"></a><a id="_Toc325957795" name="_Toc325957795"></a>Budgetstöd</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Biståndsformen budgetstöd betalas ut direkt till mottagarlandets statskassa och det ställer stora krav på mottagarländernas kapacitet. Om budgetstödet inte är tillräckligt kontrollerat menar vi att risken är överhängande att biståndspengar kan bidra till att resurser frigörs till ändamål som svenska biståndspengar inte var avsedda för, exempelvis vapen och militär. En ordentlig uppföljning av resultat och tydliga krav och verktyg för öppenhet, transparens och uppföljning i hur den aktuella regeringen väljer att använda budgetstödet är också nödvändigt. Det måste undvikas att budgetstöd går till länder med stora korruptionsproblem. På grund av de brister som idag finns gällande styrning och kontroll av denna form av bistånd och de risker som är förenade med detta väljer vi att avveckla denna form av bistånd. I stället vill vi satsa extra resurser på Sidas ramorganisationer som riktar sig till det civila samhället och humanitära insatser i den utsträckningen vi bedömer att pengarna kommer till bättre nytta.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.2.3	</span><a id="_Toc322615542" name="_Toc322615542"></a><a id="_Toc325957796" name="_Toc325957796"></a>EU:s utvecklingspolitik</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverige ger även en ansenlig summa till EU:s utvecklingssamarbete. Av de pengarna betalar EU ut generellt budgetstöd till ett stort antal länder. Sverigedemokraterna anser att EU-kommissionen i alltför liten grad väger in de risker som finns med denna form av bistånd. Europaparlamentets egen utvärdering av budgetstödet visar att budgetstöd är svårt att följa upp och har haft begränsad effekt på fattigdomsminskning och demokratiutveckling.<span class="footnote reference" style="font-family: "Bembo";"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref96" name="fnref96"></a><a href="#fn96"><sup>97</sup></a></span> Man framhåller också att bland de 27 AVS-länder där allmänt budgetstöd ingår i planeringen finns flera länder med utbredd korruption. Utifrån detta menar Sverigedemokraterna att Sverige bör lyfta fram att villkoren för EU:s budgetstöd bör skärpas, i synnerhet vad gäller risken att betala generellt budgetstöd till länder med korruption. Vi vill i sammanhanget understryka att vi inte kan ställa oss bakom en samordning av biståndet mellan medlemsstaterna som innebär en maktförskjutning till EU och en urholkning av medlemsstaternas egna utrikespolitiska intressen och rätt att driva sin egen utvecklingspolitik. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.2.4	</span><a id="_Toc322615543" name="_Toc322615543"></a><a id="_Toc325957797" name="_Toc325957797"></a>Svenska och multilaterala organisationer </h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att nå ut till de mest utsatta människorna är svenska organisationer som verkar bland ”gräsrötter” i det civila samhället ett bra verktyg. Svenska organisationer kan också bygga upp ett gott samarbete med lokala organisationer och få en lokal förankring i de biståndsprojekt som bedrivs. De svenska biståndsorganisationerna kan omfatta ett brett spektrum av insatser och stötta befolkningen att påverka regeringar mot korruption och till en god samhällsutveckling. På grund av det viktiga arbete som vi anser att de svenska organisationerna utför vill vi skjuta till extra resurser för detta ändamål.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Många av de multilaterala organisationerna såsom Världsbanken och FN:s organisationer, till exempel UNHCR, Unicef, utför ett mycket gott och bra arbete som Sverigedemokraterna anser vara viktigt att stödja. Sveriges inflytande över hur pengarna används i multilaterala organisationer behöver dock förbättras. Sverigedemokraterna ser positivt på de granskningar som regeringen initierat men önskar ytterligare åtgärder för en tydligare uppföljning, öppenhet och transparens gällande biståndsmedel till multilaterala organisationer.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.3	</span><a id="_Toc322615544" name="_Toc322615544"></a><a id="_Toc325957798" name="_Toc325957798"></a>Internationell samverkan</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sveriges samarbeten med omvärlden ska vila på en grund av ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen. Samtidigt är det viktigt att sådana samarbeten också vilar på en samsyn om vilka arbetsområden som bör vila på internationella samarbeten och vilka som är varje lands enskilda ansvar.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Regeringen har uttalat att målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Därför är det förvånande att regeringen alltmer lägger sig platt inför att Sveriges utrikespolitik mer och mer undermineras av EU:s förstärkta roll på den utrikespolitiska arenan. Regeringen och utrikesministern har vid tidigare tillfällen uttryckt att EU:s utrikespolitik är vår utrikespolitik. Sverigedemokraterna kan inte ställa sig bakom denna utveckling att alltmer av utrikespolitiken ska förflyttas från respektive medlemsland till EU och dess utrikestjänst EEAS. Sverigedemokraterna vill i stället värna och stärka svenska utrikespolitiska intressen. Vare sig mellan medlemsstaterna eller inom kommissionen verkar det finnas utrymme för konsensus inom alla områden av utrikespolitiken. Därför finns det all anledning att återgå till det tidigare systemet med samordnad utrikespolitik endast i de frågor där det finns samsyn, i stället för att med organisatoriska medel försöka ge en bild av enhetlighet som inte finns. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna anser däremot att det nordiska samarbetet fyller en mycket viktig funktion. De nordiska länderna har ett starkt gemensamt kulturarv och samarbetet mellan de nordiska länderna bör vila på en grund av ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen. Det nordiska samarbetet är inte minst viktigt i händelse av kris i något av våra grannländer. Sverigedemokraterna välkomnar därför att samarbetet inom samhällsskydd och beredskap fördjupas. Sverigedemokraterna anser vidare att det nordiska försvarspolitiska samarbetet kan fördjupas ytterligare. Vi tycker att detta är viktigt så länge dessa samarbeten är rationella, har ett mervärde och den nationella beslutanderätten gällande varje lands operativa förmåga får finnas kvar. Kultursamarbetet utgör en av grundvalarna i det gemensamnordiska arbetet. Med tanke på vårt starka gemensamma kulturarv menar Sverigedemokraterna att ett samarbete för att just stärka och bevara vårt kulturarv och den nordiska identiteten är av vikt i det nordiska samarbetet.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.4	</span><a id="_Toc322615545" name="_Toc322615545"></a><a id="_Toc325957799" name="_Toc325957799"></a>Nordiskt försvars- och säkerhetssamarbete</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna är mycket positiva till den så kallade Stoltenbergrapporten, som författades av Norges förre utrikesminister Thorvald Stoltenberg på uppdrag av samtliga nordiska utrikesministrar. Med utgångspunkt i rapporten vill Sverigedemokraterna öka det nordiska samarbetet inom en rad frågor på försvars- och säkerhetsområdet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi ser förtjänsten dels i att de nordiska länderna har väldigt lätt för att samarbeta emedan vi är så pass lika varandra, dels i att varje satsad skattekrona gör mer nytta om den satsas gemensamt i stället för var för sig.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.4.1	</span><a id="_Toc322615546" name="_Toc322615546"></a><a id="_Toc325957800" name="_Toc325957800"></a>Luftförsvar och luftövervakning</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vad avser luftförsvar så vill vi i ett kortare perspektiv ta initiativ för ett tätare samarbete vad gäller gemensam nordisk luftövervakning och luftförsvar över Island. I ett längre perspektiv bör nordisk personal skickas till Keflavik på permanent basis. De nordiska flygvapnen knyts därmed närmare varandra och utvecklar samarbetet i skarpt läge. I princip borde de nordiska flygvapnen klara luftövervakningen över hela det nordiska luftrummet inklusive Island utan att vara avhängiga Nato. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">På längre sikt bör vi utveckla gemensam infrastruktur för luftövervakning, såsom radarstationer och kommandocentraler.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.4.2	</span><a id="_Toc322615547" name="_Toc322615547"></a><a id="_Toc325957801" name="_Toc325957801"></a>Havsövervakning och satellitsystem</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De nordiska länderna bör även utveckla ett system för övervakning av havsområdena. De nordiska havsområdena är gigantiska och ett samarbete bör vila på två delar, varav en ansvarar för Atlanten och Barents hav medan den andra ansvarar för Östersjön med ett gemensamt, överordnat system. Sverige och Finland har exempelvis redan en militär utväxling vad gäller övervakning av Östersjön. Detta bör kunna vidareutvecklas till att innefatta även övriga nordiska länder.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I samband med detta bör även en nordisk maritim enhet sättas upp, bestående av ländernas kustbevakningar och räddningstjänster. Det är också av yttersta vikt att de nordiska länderna utvecklar isbrytarkapacitet vid Arktis för att inte tappa konkurrensfördelar gentemot USA, Kanada och Ryssland, vilka alla har isbrytarkapacitet idag. Isbrytarkapacitet i arktiska förhållanden är mycket kostsamt och bör därför utvecklas gemensamt.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">För att möjliggöra övervakning och insatser i de enorma nordiska havsområdena måste ett gemensamt satellitsystem för övervakning och kommunikation också utvecklas. Idag köper de nordiska länderna nödvändiga tjänster från annan part, men givet att man utvecklar systemen gemensamt kan man på sikt spara pengar genom att slippa köpa satellittjänsterna. Det är dock osannolikt att det är ekonomiskt försvarbart att utveckla satellitsystem för ett enskilt nordiskt land. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.4.3	</span><a id="_Toc322615548" name="_Toc322615548"></a><a id="_Toc325957802" name="_Toc325957802"></a>Ambassadsamarbete</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De nordiska länderna bör samverka med sina beskickningar utomlands. I princip finns det inga argument varför de olika ländernas ambassader inte skulle kunna inrymmas inom samma fastigheter. Detta är exempelvis fallet i Berlin men tyvärr inte på särskilt många fler orter med nordiska ambassader eller konsulat. Det finns tveklöst stora besparingsmöjligheter genom att samverka på beskickningsområdet, samtidigt som samarbetet i utrikesfrågor ökar och vi drar lärdom av varandra. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">13.4.4	</span><a id="_Toc322615549" name="_Toc322615549"></a><a id="_Toc325957803" name="_Toc325957803"></a>Solidaritetsförklaring</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">De nordiska länderna bör gemensamt uttala sig om en solidaritetsförklaring där vi beskriver hur vi avser reagera och hjälpa varandra i händelse av att ett enskilt land hamnar i trångmål, exempelvis vid ett yttre angrepp eller otillbörlig press. Den befintliga förklaringen är inte tillfredsställande. Utgångspunkten med en solidaritetsförklaring är att den ska vara just en solidaritetsförklaring och alltså ömsesidig. </p>
<h1 class="heading 1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14	</span><a id="_Toc322615550" name="_Toc322615550"></a><a id="_Toc325957804" name="_Toc325957804"></a>Suveränitet</h1>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;">Vårt land är unikt och vårt samhälle har formats under tusentals år. Vårt leverne är på många sätt kopplat till den plätt på jorden som är vår, och det är vi som själva vet bäst hur vi vill leva. Det är därför en självklarhet att det bör vara upp till de svenska medborgarna och folkvalda att fatta avgörande beslut om lagar och förordningar som påverkar våra liv.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.1	</span><a id="_Toc305403228" name="_Toc305403228"></a><a id="_Toc306011417" name="_Toc306011417"></a><a id="_Toc322615551" name="_Toc322615551"></a><a id="_Toc325957805" name="_Toc325957805"></a>Samarbetet som förlorade verklighetsförankring</h2>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Mot bakgrund av den utveckling som skett inom EU sedan Sverige blev medlem 1995 är det för Sverigedemokraterna lätt att konstatera att mycket av vad som i praktiken utlovades inte har uppfyllts. Inför folkomröstningen 1994 betonades att EU i huvudsak skulle syssla med övergripande frågor. I dag är det inte svårt att finna acceptans för påståendet att EU utvecklats i motsatt riktning. EU producerar mängder av detaljföreskrifter inom områden där de enskilda medlemsländernas kompetens är större.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Dessutom har EU accepterat att olika subventionssystem tillämpas inom unionen. Detta framgick inte heller av den information som delgavs 1994 och ses av Sverigedemokraterna som en ytterligare oroande utveckling.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vår bedömning är att EU tagit formen av en gigantisk byråkrati som lever sitt eget liv långt borta från huvuddelen av medborgarna i medlemsländerna. Detta har inneburit att EU av många medborgare uppfattas som en organisation bestående och ledd av politiker utan kännedom om medborgarnas vardag eller de olika förutsättningar som råder i olika medlemsländer. Det är påtagligt att det i många medlemsländer växer fram en allt starkare misstänksamhet och oförståelse inför EU och dess organisation. Det bör nämnas att det också finns länder som uppvisar en större förståelse och tolerans gentemot EU. Sverigedemokraterna bedömer dock att den inställningen till stora delar kan tänkas bero på att länderna är nettobidragstagare i det omfördelningssystem av resurser som EU tillhandahåller.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.2	</span><a id="_Toc305403229" name="_Toc305403229"></a><a id="_Toc306011418" name="_Toc306011418"></a><a id="_Toc322615552" name="_Toc322615552"></a><a id="_Toc325957806" name="_Toc325957806"></a>En allt tydligare överstatlighet</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.2.1	</span><a id="_Toc305403230" name="_Toc305403230"></a><a id="_Toc306011419" name="_Toc306011419"></a><a id="_Toc322615553" name="_Toc322615553"></a><a id="_Toc325957807" name="_Toc325957807"></a>Lissabonfördraget</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">I och med Lissabonfördragets införande står vi nu i en situation där det enligt Sverigedemokraterna är tveksamt om Sverige fortfarande kan kallas för en självständig stat. Fördraget innebär bland annat att möjligheten för det enskilda landet att självt ansvara för sin inhemska politik har minskat genom införandet av ytterligare möjligheter till tvingande beslut med kvalificerad majoritet inom EU-rådet samt möjligheten för kommissionen att lagstifta om detaljerna i egna genomförandeförordningar. Vi menar att det är synnerligen olämpligt att en svensk regering inte på ett tydligare sätt har motsatt sig denna förändring som enligt oss innebär en grov kränkning av det svenska självbestämmandet. Vår bedömning är att fördraget strider mot svensk grundlag och principen om att all offentlig makt utgår från folket.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.2.2	</span><a id="_Toc305403231" name="_Toc305403231"></a><a id="_Toc306011420" name="_Toc306011420"></a><a id="_Toc322615554" name="_Toc322615554"></a><a id="_Toc325957808" name="_Toc325957808"></a>Momsbefrielsen</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Europeiska unionen har under några år drivit en process för att genomföra en harmonisering av momsreglerna mellan alla medlemsländer. För Sveriges del har det inneburit upprepade försök att tvinga Sverige till införandet av momsbeskattning också för ideella föreningar. Sverige har hittills lyckats motsätta sig detta, med motiveringen att ideella föreningar bedriver en så begränsad näringsverksamhet att skatteintäkterna från dessa skulle vara av blygsam natur, samtidigt som ett införande av moms skulle medföra betydande svårigheter för merparten av dessa föreningar att fortsätta sin verksamhet. Kraven från EU har dock inte tystnat, utan i stället har frågan drivits så långt att Sverige nu riskerar att hamna i EU-domstolen för sitt motstånd. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Detta menar Sverigedemokraterna är ett typexempel på hur unionens överstatliga tendenser ger negativa konsekvenser för svenska folket. De ideella föreningarnas verksamhet, med eldsjälar i allt från idrottsklubbar till andra intresseorganisationer, är en definitiv hörnsten i folkrörelsen Sverige och vi menar att deras befrielse från skatt är något som absolut bör bevaras. Även om regeringen lovat att ta strid i denna fråga har man redan visat på vilja att kompromissa och vi befarar att Sverige på sikt tvingas uppge motståndet mot momsbeläggningen, givet ett fortsatt, oförändrat medlemskap.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.2.3	</span><a id="_Toc305403232" name="_Toc305403232"></a><a id="_Toc306011421" name="_Toc306011421"></a><a id="_Toc322615555" name="_Toc322615555"></a><a id="_Toc325957809" name="_Toc325957809"></a>Den ihåliga subsidiaritetsprövningen</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><a id="_Toc305403233" name="_Toc305403233"></a><a id="_Toc306011422" name="_Toc306011422"></a>Teoretiskt finns det för de nationella parlamenten en rätt och möjlighet att ompröva lagförslag som läggs fram från EU genom den så kallade subsidiaritetsprincipen. I realiteten är dock möjligheterna för parlamenten att motsätta sig de konkreta förslagen begränsade. Principen syftar nämligen till att prövningen enbart gäller på vilken nivå, centralt för hela EU eller nationellt, som den konkreta lagstiftningen ska ske. Däremot är det inte möjligt att framkalla en prövning av huruvida den nya lagen över huvud taget ska utformas. Det betyder att det enskilda parlamentet oavsett resultat i subsidiaritetsprövningen tvingas acceptera ny lagstiftning enligt beslut från EU och endast kan hoppas på att i bästa fall självt få formulera den nya lagen.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.2.4	</span><a id="_Toc322615556" name="_Toc322615556"></a><a id="_Toc325957810" name="_Toc325957810"></a>Europluspakten</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna har en generell inställning om att det inte är bra för svensk ekonomi eller konkurrenskraft att vi binder oss till en samordnad finanspolitik med de övriga EU-länderna. Typexemplet är den finanspolitiska pakt som Sverige anslöt sig till under förra året. Trots att det i nuläget ser ut som om Sverige slipper de tvingande delarna av pakten är det vissa EU-länders förhoppning att reglerna i pakten blir en del av EU:s regelverk i framtiden. Vad gäller den så kallade Europluspakten anser vi att Sverige ska stå utanför. Det finns i dess utformning ett flertal punkter som är särskilt oroväckande och helt emot vår politik. Redan i paktens inledning slås fast att den ”<span style="font-style: italic;">är främst inriktad på områden som faller under den nationella behörigheten</span>”. Detta fokus bekräftas av de konkreta åtgärder som pakten förordar. Reglerna för lönesättning liksom riktade stödåtgärder för att underlätta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är exempel på enligt oss tydliga nationella angelägenheter. För oss är det självklart att formerna för anställningsskyddet ska bestämmas genom nationell lagstiftning, vilken ska tas fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Även pensioner och deras storlek, vid vilken ålder de utfaller och hur deltagande i pensionssystemen utformas är nära sammankopplade med den nationella, svenska arbetsmarknadspolitiken. Även skatter på arbete, basen för bolagsskatt och alla andra frågor som rör underlag och formen för beskattning ska enligt vår mening fortsätta vara en sak för Sveriges riksdag att besluta om.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Utöver den grundläggande kränkningen av principen om nationellt självbestämmande motsätter vi oss den direkta innebörden av flertalet föreslagna åtgärder. Exempelvis menar vi att framtagandet av konkreta nationella åtaganden som varje medlemsstat måste sträva mot, med årligen höjda krav, inte är en lämplig modell för att öka konkurrenskraften. Vidare är det vår mening att lönerna i den offentliga sektorn inte ska användas som hävstång för den privata sektorn. Frågan om öppnandet av skyddade sektorer måste avgöras under ordnade former och ska inte hastas igenom som ett led i ett finanspolitiskt ramverk för EU27. </p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Slutligen bör man ta i beaktande att den förstärkta krismekanismen, ESM, är ett led i arbetet att tvinga in länder, trots deras nationella självbestämmande, i ett ömsesidigt finanspolitiskt beroende. 6-pack, 2-pack, pakter och krismekanismer ger tillsammans ett ramverk för att cementera en oundviklig likformighet.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Kort sagt är Sverigedemokraternas inställning att finanspolitik, skatter, löner, anställningsskydd och pensioner ska bestämmas självständigt av Sverige och att samarbetet med EU som helhet såväl som dess enskilda medlemsstater inom dessa områden ska begränsas till ett frivilligt utbyte av information och lokal praxis.</p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.2.5	</span><a id="_Toc305403234" name="_Toc305403234"></a><a id="_Toc306011423" name="_Toc306011423"></a><a id="_Toc322615557" name="_Toc322615557"></a><a id="_Toc325957811" name="_Toc325957811"></a>EU-nämndens irrelevans</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><a id="_Toc305403235" name="_Toc305403235"></a><a id="_Toc306011424" name="_Toc306011424"></a>För att möjliggöra ett inflytande för riksdagen i EU-frågor har som bekant EU-nämnden instiftats. Denna nämnd rådgör fortlöpande med regeringen rörande aktuella ärenden till ministerrådet. I praktiken måste dock arbetsbelastningen och tidspressen erkännas vara så hög att något meningsfullt inflytande kan utövas endast i undantagsfall. Det här är ett strukturellt problem som Sverigedemokraterna bedömer vara svårt att lösa, oavsett regeringssammansättning. Detta menar vi ytterligare visar hur hopplöst det är att från landsnivå försöka utöva inflytande på EU-nivån.</p>
<h2 class="heading 2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.3	</span><a id="_Toc322615558" name="_Toc322615558"></a><a id="_Toc325957812" name="_Toc325957812"></a>EU och framtiden</h2>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.3.1	</span><a id="_Toc305403236" name="_Toc305403236"></a><a id="_Toc306011425" name="_Toc306011425"></a><a id="_Toc322615559" name="_Toc322615559"></a><a id="_Toc325957813" name="_Toc325957813"></a>Utvidgningen</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><a id="_Toc305403237" name="_Toc305403237"></a><a id="_Toc306011426" name="_Toc306011426"></a>Det kan konstateras att planerna på unionens utvidgning fortskrider. EU förhandlar i dagsläget om medlemskap med såväl Turkiet som flera Balkanländer. Sverigedemokraterna har från början motsatt sig ett turkiskt medlemskap i unionen, med utgångspunkten att landets demokratiska statsskick knappast kan anses vara stabilt och att det finns ett starkt inslag av islamistiska krafter i dess politiska liv. Vi anser det vara beklagligt att regeringen inte på ett tydligare sätt markerar mot ett turkiskt medlemskap i unionen.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Sverigedemokraterna menar att nya kandidatländers ekonomiska standard inte ska avvika negativt i alltför hög utsträckning i förhållande till det befintliga EU-snittet, mätt som BNP/capita. Det innebär en enorm ekonomisk påfrestning för de relativt rikare länderna att behöva bekosta de relativt fattigare länderna, som dessutom generellt sett åtnjuter en högre ekonomisk tillväxt. Den renodlade BNP/capitaskillnaden tenderar också att rendera i en okontrollerad migration över inte bara obevakade utan ofta helt nedmonterade gränser. I spåret av detta följer bland annat kriminalitet i olika former. </p>
<h3 class="heading 3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"><span class="upcast-HEADINGNUMBER">14.3.2	</span><a id="_Toc322615560" name="_Toc322615560"></a><a id="_Toc325957814" name="_Toc325957814"></a>Dags att omförhandla medlemskapet</h3>
<p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Med hänvisning till de ovanstående exemplen är Sverigedemokraternas uppfattning att nackdelarna med ett svenskt medlemskap i EU kraftigt överväger fördelarna. Som handels- och exportinriktad nation ser vi det europeiska samarbetets allra största fördel i den inre marknaden – den fria rörligheten av varor och tjänster. Det är därför Sverigedemokraternas ambition att Sverige omgående ska omförhandla sitt nuvarande medlemskap till att enbart omfatta EES, på i princip samma basis som Norge har idag. Under förutsättning att Sverige förhandlar motsvarande villkor skulle detta innebära en direkt, årlig nettobesparing på omkring tre fjärdedelar av nuvarande avgifter, vilket skapar ett utökat reformutrymme i mångmiljardklassen.<span style="vertical-align: super;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span><a id="fnref97" name="fnref97"></a><a href="#fn97"><sup>98</sup></a></span> Beroende på hur förhandlingarna faller ut om EU:s nya svällande budget kommer dessutom besparingen mest sannolikt att bli än större.</p>
<p class="Normal Indent,Normal_indrag,Normal Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;">Vi har för avsikt att beakta detta besparingsutrymme på EU-bidraget i vår långsiktiga budgetplanering.</p>
<table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;">
<colgroup><col width="203"/><col width="203"/></colgroup>
<tbody>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;">Stockholm den 23 april 2012</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Jimmie Åkesson (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Thoralf Alfsson (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Erik Almqvist (SD)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Kent Ekeroth (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Josef Fransson (SD)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Carina Herrstedt (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Lars Isovaara (SD)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Mikael Jansson (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Richard Jomshof (SD)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Mattias Karlsson (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Julia Kronlid (SD)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">David Lång (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Per Ramhorn (SD)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Margareta Sandstedt (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Johnny Skalin (SD)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Sven-Olof Sällström (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Björn Söder (SD)</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Tony Wiklander (SD)</p>
</td>
<td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;">
<p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;">Jonas Åkerlund (SD)</p>
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<hr />
<table border="0" summary="contains document footnotes">
<tr>
<td valign="top"><a id="fn0" name="fn0"></a><a href="#fnref0">[1]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo";"> </span>Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? Rapport från ekonomiska avdelningen 2011:1.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn1" name="fn1"></a><a href="#fnref1">[2]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo";"> </span>Långtidsutredningen 2011, Huvudbetänkande.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn2" name="fn2"></a><a href="#fnref2">[3]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport 2011.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn3" name="fn3"></a><a href="#fnref3">[4]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Riksdagens utredningstjänst, sänkt moms för restaurang- och cateringnäringen, dnr 2011:529.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn4" name="fn4"></a><a href="#fnref4">[5]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Långtidsutredningen 2011, Huvudbetänkande SOU 2011:11, ”Den svenska arbetsmarknaden”.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn5" name="fn5"></a><a href="#fnref5">[6]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Konjunkturläget mars 2012, Konjunkturinstitutet.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn6" name="fn6"></a><a href="#fnref6">[7]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Ibid.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn7" name="fn7"></a><a href="#fnref7">[8]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Riksdagens utredningstjänst, Stöd till start av näringsverksamhet, dnr 2011:976.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn8" name="fn8"></a><a href="#fnref8">[9]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Riksrevisionen, <span style="font-style: italic;">Studenternas anställningsbarhet – regeringens och högskolans insatser</span> (RiR 2009:28).</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn9" name="fn9"></a><a href="#fnref9">[10]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Arbetslöshetskassornas samorganisation, <span class="left">SO-rapport 2011-11-16.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn10" name="fn10"></a><a href="#fnref10">[11]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span>Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, <span style="font-style: italic;">Vad gör de i jobb- och utvecklingsgarantin</span>, Rapport 2010:15, Martinson, S. & Sibbmark, K. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn11" name="fn11"></a><a href="#fnref11">[12]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? Rapport från ekonomiska avdelningen 2011:1.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn12" name="fn12"></a><a href="#fnref12">[13]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Långtidsutredningen 2011, Huvudbetänkande.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn13" name="fn13"></a><a href="#fnref13">[14]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport 2011.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn14" name="fn14"></a><a href="#fnref14">[15]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Riksdagens utredningstjänst, Instegs- och nystartsjobb, dnr 2010:1542.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn15" name="fn15"></a><a href="#fnref15">[16]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>SO-rapport 2011-11-16, Arbetslöshetskassornas samorganisation.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn16" name="fn16"></a><a href="#fnref16">[17]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span><span style="font-style: italic;">Arbetlöshetsförsäkringen i siffror</span> <span style="font-style: italic;">2011</span>. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen IAF.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn17" name="fn17"></a><a href="#fnref17">[18]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span><span style="font-style: italic;">Medlemsrapport januari 2012.</span> IAF.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn18" name="fn18"></a><a href="#fnref18">[19]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span><span style="font-style: italic;">Från många till en – sammanslagningar av myndigheter</span>. Rir 2010:3.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn19" name="fn19"></a><a href="#fnref19">[20]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span><span style="font-style: italic;">Tabell 3.1, Rir 2010:3.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn20" name="fn20"></a><a href="#fnref20">[21]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Mer om den betungande administrationen finns att läsa i Administrativt betungande problem i arbetslöshetsförsäkringen – En underlagspromemoria från Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn21" name="fn21"></a><a href="#fnref21">[22]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/tema-nye-roller-for-arbeids for midlingene-i-norden/arbetsfoermedlingen-den-nya-diverseboden.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn22" name="fn22"></a><a href="#fnref22">[23]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Fritzell, Ann & Birath, Björn, 2002, <span style="font-style: italic;">Utbildning, Utbyggnad, Urholkning</span>.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn23" name="fn23"></a><a href="#fnref23">[24]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Fritzell, Ann, SULF, 2010, <span style="font-style: italic;">PM: Resurstilldelning för högre utbildning</span>.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn24" name="fn24"></a><a href="#fnref24">[25]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Årsredovisning 2010. Myndigheten för yrkeshögskolan.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn25" name="fn25"></a><a href="#fnref25">[26]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span><span class="A0" style="font-size: 8.0pt;">SOU 2009:78 </span><span style="font-style: italic;">Ökad säkerhet i domstol</span><span class="A0" style="font-size: 8.0pt;">.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn26" name="fn26"></a><a href="#fnref26">[27]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Regeringens proposition <span style="font-style: italic;">Ökad säkerhet i domstol</span> 2011/12:63.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn27" name="fn27"></a><a href="#fnref27">[28]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Rapport 2008:13 <span style="font-style: italic;">Våldtäkt mot personer 15 år eller äldre</span>.<span style="font-style: italic;"> Utvecklingen under åren 1995–2006</span>, BRÅ.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn28" name="fn28"></a><a href="#fnref28">[29]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Rapport 2005:7 <span style="font-style: italic;">Våldtäkt. En kartläggning av polisanmälda våldtäkter</span>. BRÅ.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn29" name="fn29"></a><a href="#fnref29">[30]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Rapport 2005:17<span style="font-style: italic;"> Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet</span>,<span style="font-style: italic;"> </span>BRÅ.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn30" name="fn30"></a><a href="#fnref30">[31]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Rapport <span style="font-style: italic;">Voldtekt i Oslo 2007</span>, Oslo Politidistrikt april 2008.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn31" name="fn31"></a><a href="#fnref31">[32]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span><span style="font-style: italic;">Innvandrere bak alle anmeldte overfallsvoldtekter i Oslo, artikel publicerad 15.04.2009 av</span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span><a href="http://www.dagbladet.no/"><span class="Hyperlink" style="text-decoration: none; text-underline-style: none; text-underline-mode: continuous; text-underline-color: #000000; color: #000000;">http://www.dagbladet.no</span></a>.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn32" name="fn32"></a><a href="#fnref32">[33]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span><span style="font-style: italic;">Krismöte efter norsk våldtäktsvåg</span>, artikel publicerad 02.11 2011 av http://www.svd.se.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn33" name="fn33"></a><a href="#fnref33">[34]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span>”Återfall i brott – slutlig statistik för 2005”, sammanfattning inhämtad från Brottsförebyggande rådets statistikdatabas på internet. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn34" name="fn34"></a><a href="#fnref34">[35]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span><span class="Footnote Text Char">Lärarnas Riksförbund, 2010, <span style="font-style: italic;">Från byråkrati till undervisning</span> – <span style="font-style: italic;">en finansieringsmodell för framtidens skola</span>.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn35" name="fn35"></a><a href="#fnref35">[36]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span><span class="Footnote Text Char">Lärarförbundet, 2010, <span style="font-style: italic;">Perspektiv på skolan</span> – <span style="font-style: italic;">Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet</span>.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn36" name="fn36"></a><a href="#fnref36">[37]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo";"> </span><span class="Footnote Text Char">Lärarnas Riksförbund, 2010, <span style="font-style: italic;">Från byråkrati till undervisning</span> – <span style="font-style: italic;">en finansieringsmodell för framtidens skola</span>.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn37" name="fn37"></a><a href="#fnref37">[38]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span>Lärarnas Riksförbund, 2011, <span style="font-style: italic;">Kommunaliseringen av skolan, vem vann – egentligen</span>?</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn38" name="fn38"></a><a href="#fnref38">[39]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span>Sten Svensson, 2010, <span style="font-style: italic;">Perspektiv på skolan</span>, Lärarförbundet.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn39" name="fn39"></a><a href="#fnref39">[40]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span class="Footnote Text Char">Lärarförbundet, 2010, Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet, s. 33–35.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn40" name="fn40"></a><a href="#fnref40">[41]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span>Lärarförbundet, 2010, Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet, s. 14 och 20.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn41" name="fn41"></a><a href="#fnref41">[42]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span>Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, 2007-10-27, Privatiseringarna går emot friskolereformens syfte.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn42" name="fn42"></a><a href="#fnref42">[43]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span><span style="font-size: 8.0pt;">Lärarförbundet, 2010, <span style="font-style: italic;">Perspektiv på skolan – Om det fria skolvalets effekter på skolans likvärdighet</span>.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn43" name="fn43"></a><a href="#fnref43">[44]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span>Lärarnas Riksförbund, 2009, <span style="font-style: italic;">Åsikter om skolan – en väljarundersökning</span>.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn44" name="fn44"></a><a href="#fnref44">[45]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span><span class="Footnote Text Char">SVT Rapport, 2008-10-31, Sverige enda landet utan vinstbegränsning för friskolor.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn45" name="fn45"></a><a href="#fnref45">[46]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span><span class="Footnote Text Char">Skolverket, 2008, Privat och offentligt – Fristående skolor i andra länder.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn46" name="fn46"></a><a href="#fnref46">[47]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Dagens Nyheter, 2009-04-09, Kammarrätten: försäljning av Tibble gymnasium var olaglig, Dagens Nyheter, 2009-08-01, Avknoppning kan bli miljonsmäll.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn47" name="fn47"></a><a href="#fnref47">[48]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span><span class="Footnote Text Char">Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, 2007-10-27, Privatiseringarna går emot friskolereformens syfte.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn48" name="fn48"></a><a href="#fnref48">[49]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span>Metta Fjellner, DN 2010-11-23, <span style="font-style: italic;">Tidig skolstart blir inte verklighet</span>.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn49" name="fn49"></a><a href="#fnref49">[50]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18044/2010-5-24.pdf.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn50" name="fn50"></a><a href="#fnref50">[51]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span class="Footnote Text Char"> <a href="http://www.nationellaradetforpalliativvard.se/blanketter/publikationer/%20Socialstyrelsens%20%20%20rapport%20%2011%20%20dec06">http://www.nationellaradetforpalliativvard.se/blanketter/publikationer/ Socialstyrelsens % 20rapport% 2011% 20dec06</a>.pdf.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn51" name="fn51"></a><a href="#fnref51">[52]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> <a href="http://www.hjart-lungfonden.se/Global/skrifter-rapporter/Hjartrapport/001-044_">http://www.hjart-lungfonden.se/Global/skrifter-rapporter/Hjartrapport/001-044_</a> Hjärtrap-porten _1_2010_72medel.pdf.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn52" name="fn52"></a><a href="#fnref52">[53]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> OFRID? Våld mot äldre kvinnor och män – en omfångsundersökning i Umeå kommun.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn53" name="fn53"></a><a href="#fnref53">[54]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-align: left; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> <a href="http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8522/2009-126-99_2009">http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8522/2009-126-99_2009</a> 12699_rev1.pdf.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn54" name="fn54"></a><a href="#fnref54">[55]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, Djur i vården, dnr 2009:1800.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn55" name="fn55"></a><a href="#fnref55">[56]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, Frågor om samhällsvård, dnr 2011:975.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn56" name="fn56"></a><a href="#fnref56">[57]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18519/2011-11-40.pdf.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn57" name="fn57"></a><a href="#fnref57">[58]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Trafikverkets rapport: TRV 2011/10161A.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn58" name="fn58"></a><a href="#fnref58">[59]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Ibid. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn59" name="fn59"></a><a href="#fnref59">[60]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> <span style="font-style: italic;">Mineralråvaror i Barentsregionen, underlag till transportplanering</span>, Geovista, oktober 2011.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn60" name="fn60"></a><a href="#fnref60">[61]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> <span style="font-style: italic;">Mineralråvaror i Barentsregionen, underlag till transportplanering</span>, Geovista, oktober 2011.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn61" name="fn61"></a><a href="#fnref61">[62]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Mineralråvaror i Barentsregionen, underlag för transportplanering, oktober 2011. Geovista AB. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn62" name="fn62"></a><a href="#fnref62">[63]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Långtidsutredningen 2011, Huvudbetänkande SOU 2011:11. <span style="font-style: italic;">Den svenska arbetsmarknaden.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn63" name="fn63"></a><a href="#fnref63">[64]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/uran.html.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn64" name="fn64"></a><a href="#fnref64">[65]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 9.0pt;"> </span>Riksdagens utredningstjänst, Kostnader för svenska djurskyddskrav, dnr 2011:971.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn65" name="fn65"></a><a href="#fnref65">[66]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Ibid. </p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn66" name="fn66"></a><a href="#fnref66">[67]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, Jordbrukssektorn och dieselskatten, dnr 2011: 970.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn67" name="fn67"></a><a href="#fnref67">[68]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Lantbrukarnas Riksförbund, yttrande över Ds 2009:24, <span style="font-style: italic;">Effektivare skatter på klimat- och energiområdet</span>.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn68" name="fn68"></a><a href="#fnref68">[69]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, Skatter i andrahandsuthyrning, dnr 2011:1021.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn69" name="fn69"></a><a href="#fnref69">[70]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries, UNHCR 2011.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn70" name="fn70"></a><a href="#fnref70">[71]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span class="Footnote Text Char"> Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2011.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn71" name="fn71"></a><a href="#fnref71">[72]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span class="Footnote Text Char"> SCB, 2007:2, Barn, boendesegregation och skolresultat.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn72" name="fn72"></a><a href="#fnref72">[73]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span class="Footnote Text Char"> CATS, 2009-01-28, Hot mot demokrati och värdegrund.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn73" name="fn73"></a><a href="#fnref73">[74]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span class="Footnote Text Char"> BRÅ: 1996:2, 2005:17.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn74" name="fn74"></a><a href="#fnref74">[75]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Skolverkets enhet för utbildningsstatistik dnr 71-2010:4.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn75" name="fn75"></a><a href="#fnref75">[76]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-family: "Bembo"; font-size: 9.0pt;"> </span><span class="Footnote Text Char">Robert D. Putnam, E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century. The 2006 Johan Skytte Prize Lecture.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn76" name="fn76"></a><a href="#fnref76">[77]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span class="Footnote Text Char"> Costa, D. L. & Kahn, M. E, 2003b, Civic Engagement and Community Heterogeneity: An Economist’s Perspective, Perspectives on Politics 1, 103–11. A. Alesina (Harvard University), E. Glaeser (Harvard University) og B. Sacerdote (Dartmouth University): Why dosesn´t the United states have a European-style welfare state?</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn77" name="fn77"></a><a href="#fnref77">[78]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Dagens Nyheter 2003-11-23.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn78" name="fn78"></a><a href="#fnref78">[79]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span style="font-size: 10.0pt;"><span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> </span>Ekberg, Jan, 2009:3,<span style="font-style: italic;"> Invandringen och de offentliga finanserna</span>.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn79" name="fn79"></a><a href="#fnref79">[80]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Migrationsverkets årsredovisning 2009.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn80" name="fn80"></a><a href="#fnref80">[81]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span><span style="font-size: 8.0pt;"> www.unhcr.se: Asylsökande i de baltiska och nordiska länderna 2005–2009.</span></p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn81" name="fn81"></a><a href="#fnref81">[82]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Migrationsverkets årsredovisning 2010.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn82" name="fn82"></a><a href="#fnref82">[83]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Migrationsverkets årsredovisning 2011.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn83" name="fn83"></a><a href="#fnref83">[84]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Asylum Levels and Trends in Industrialized Countries, UNHCR 2011.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn84" name="fn84"></a><a href="#fnref84">[85]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, Kostnader inom asylprocessen, dnr 2011:837.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn85" name="fn85"></a><a href="#fnref85">[86]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Migrationsverkets årsredovisning 2011.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn86" name="fn86"></a><a href="#fnref86">[87]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2009</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn87" name="fn87"></a><a href="#fnref87">[88]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Migrationsverket: Översikt: beviljade uppehållstillstånd 1980–2010, arbetstillstånd och besök har räknats bort.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn88" name="fn88"></a><a href="#fnref88">[89]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik, 2011-03-03.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn89" name="fn89"></a><a href="#fnref89">[90]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> http://www.migrationsverket.se/info/5266.html.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn90" name="fn90"></a><a href="#fnref90">[91]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos, feb. 2012.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn91" name="fn91"></a><a href="#fnref91">[92]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik, 2011-03-03 http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/21/40/26c80039.pdf.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn92" name="fn92"></a><a href="#fnref92">[93]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, Utlänningar som vistas i Sverige illegalt, dnr:2011:161. 2011-02-14.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn93" name="fn93"></a><a href="#fnref93">[94]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span style="font-size: 10.0pt;"><span class="footnote reference"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span></span><span style="font-size: 10.0pt;"> </span>ICMPD, 2009, <span style="font-style: italic;">Regularisations in Europe: Study on practices in the area of regularisation of illegally staying third-country nationals in the Member States of the EU</span>. Ref. JLS/B4/2007/05, Final Report. Vienna: International Centre for Migration Policy Development (ICMPD). 2011-03-14: http://ec.europa.eu/home-affairs/doc_centre/ immigration/ docs/studies/regine_report_january_2009_en.pdf.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn94" name="fn94"></a><a href="#fnref94">[95]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksrevisionens styrelses redogörelse om Riksrevisorernas årliga rapport (2010/11: RRS1).</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn95" name="fn95"></a><a href="#fnref95">[96]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksrevisionens revisionsrapport av Sidas årsredovisning (2011 s. 2 dnr. 32-2010-0655).</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn96" name="fn96"></a><a href="#fnref96">[97]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> (2010/2300(INI)), 2006.</p>
</div></td>
</tr>
<tr>
<td valign="top"><a id="fn97" name="fn97"></a><a href="#fnref97">[98]</a></td><td valign="top"><div class="footnote"><p class="footnote text" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"><span class="footnote reference" style="font-size: 10.0pt;"><span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"></span></span> Riksdagens utredningstjänst, Avgift till EU/EES, dnr 2011:441.</p>
</div></td>
</tr>
</table>
11Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som motionen föreslår. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning22Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kraftigt minska invandringen. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning33Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera det svenska biståndet. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning44Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika beskattning av inkomstslagen tjänst och pension. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning55Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar för ett effektivare rättsväsende. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning66Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en garanterad och gemensamt finansierad a-kassa. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning77Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om trygghet i vården. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning88Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprusta det svenska försvaret. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning99Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återställa restaurang- och cateringmomsen. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning1010Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återförstatliga skolan. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning1111Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återreglera järnvägen. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning1212Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på en aktiv gruvpolitik. AvslagAvslag2011/12:FiU20?Röstning1313Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska träda ut ur EU. AvslagAvslag2011/12:FiU20?RöstningINLInlämning2012-04-26 00:00:00inträffat13hanteringBBordläggning2012-05-08 00:00:00inträffat1hanvisningHÄNHänvisning2012-05-09 00:00:00inträffat2hanvisning051207517226Jimmie ÅkessonSD1undertecknare0132698667318Thoralf AlfssonSD2undertecknare0239948123229Erik AlmqvistSD3undertecknare0369028728526Kent EkerothSD4undertecknare0211757295524Josef FranssonSD5undertecknare0603753860213Carina HerrstedtSD6undertecknare0516879803714Lars IsovaaraSD7undertecknare0236051814311Mikael JanssonSD8undertecknare0803753212716Richard JomshofSD9undertecknare0831636664429Mattias KarlssonSD10undertecknare0638497389621Julia KronlidSD11undertecknare0494054455310David LångSD12undertecknare0925652297119Per RamhornSD13undertecknare0697941234716Margareta SandstedtSD14undertecknare0455086201022Johnny SkalinSD15undertecknare0772402807013Sven-Olof SällströmSD16undertecknare0452755722723Björn SöderSD17undertecknare0693341580004Tony WiklanderSD18undertecknare0879014196003Jonas ÅkerlundSD19undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 2011/12:1002014-11-23 17:42:29motkatMotionskategoriFöljdmotion2014-11-23 17:42:29statustextstatustextÄrendet är avslutatGZ02Fi152017-10-18 13:42:06tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-23 17:42:29GZ02Fi15av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)mot_201112_fi_15.docx292013docxmed anledning av prop. 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårpropositionhttps://data.riksdagen.se/fil/300BCD30-43BC-4F35-9188-6E2412839CA4GZ02Fi15av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)mot_201112_fi_15.pdf1098258pdfBilaga: mot_201112_fi_15https://data.riksdagen.se/fil/5DAF3196-83BD-498C-9736-22B12CA6FB3A