2752487 GZ01FiU20 2011/12 FiU20 bet bet Betänkande 2011/12:FiU20 Betänkande Debatt om förslag FiU 20 0 2012-06-12 00:00:00 2013-02-24 10:44:17 2012-06-15 16:22:13 Riktlinjer för den ekonomiska politiken hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GZ01FiU20/text https://data.riksdagen.se/dokument/GZ01FiU20 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ01FiU20 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GZ01FiU20 <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"> <HTML> <HEAD> <META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"> <META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"> <TITLE>Riktlinjer för den ekonomiska politiken</TITLE> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 63px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 492px;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1 {position:absolute;top:7px;left:0px;z-index:-1;width:464px;height:144px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:464px;height:144px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_2 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_3 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_3 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_4 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 {border:none;margin: 708px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_6 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_7 #id_2 {border:none;margin: 524px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;margin: 191px 0px 0px 38px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;} #page_9 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_12 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;margin: 264px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_14 #dimg1 {position:absolute;top:135px;left:106px;z-index:-1;width:393px;height:417px;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:393px;height:417px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_16 #dimg1 {position:absolute;top:279px;left:97px;z-index:-1;width:401px;height:195px;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:401px;height:195px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_18 #dimg1 {position:absolute;top:278px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:301px;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:402px;height:301px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;margin: 181px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_24 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:96px;z-index:-1;width:401px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:401px;height:2px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_30 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:106px;z-index:-1;width:393px;height:551px;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:393px;height:551px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_31 #dimg1 {position:absolute;top:406px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:168px;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:102px;height:168px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_32 #dimg1 {position:absolute;top:435px;left:76px;z-index:-1;width:156px;height:202px;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:156px;height:202px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_34 #dimg1 {position:absolute;top:144px;left:106px;z-index:-1;width:133px;height:167px;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:133px;height:167px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_36 #dimg1 {position:absolute;top:130px;left:106px;z-index:-1;width:145px;height:118px;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:145px;height:118px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_40 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_54 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_56 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_58 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_63 #id_2 {border:none;margin: 138px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_64 #dimg1 {position:absolute;top:65px;left:102px;z-index:-1;width:106px;height:234px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:106px;height:234px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_73 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_92 #dimg1 {position:absolute;top:123px;left:106px;z-index:-1;width:393px;height:82px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:393px;height:82px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 22px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_93 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 22px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 22px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {border:none;margin: 415px 0px 0px 486px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_97 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 573px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;} #page_99 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 573px;padding: 0px;border:none;width: 51px;overflow: hidden;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_100 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;} #page_101 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 567px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_102 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 567px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_104 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 567px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {border:none;margin: 725px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {border:none;margin: 335px 0px 0px 567px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {border:none;margin: 165px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_112 #dimg1 {position:absolute;top:206px;left:106px;z-index:-1;width:404px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:404px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 {border:none;margin: 524px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 500px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_119 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_120 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_125 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_127 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_130 #id_2 {border:none;margin: 116px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_134 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_135 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_136 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_137 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_138 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_139 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_140 #id_2 {border:none;margin: 477px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;} #page_141 #id_2 {border:none;margin: 461px 0px 0px 567px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_141 #dimg1 {position:absolute;top:206px;left:87px;z-index:-1;width:404px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:404px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_142 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_143 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_144 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_145 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_148 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_149 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_150 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_151 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_152 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_153 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_154 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_155 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_156 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_158 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_159 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_160 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_161 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_162 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_163 #id_2 {border:none;margin: 335px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_164 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_165 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_166 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_167 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_168 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_169 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_170 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_171 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_172 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_173 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_174 #id_2 {border:none;margin: 576px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;} #page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;} #page_175 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 567px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_176 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_177 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_178 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_179 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_180 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_181 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_182 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_186 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_187 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_188 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_189 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_190 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_191 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_192 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_193 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_194 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_195 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_196 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_197 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_198 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_199 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_200 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_201 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_202 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_203 #id_2 {border:none;margin: 429px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_204 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 119px;padding: 0px;border:none;width: 467px;overflow: hidden;} #page_204 #id_3 {border:none;margin: 778px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_204 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_204 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_205 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_205 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_205 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_206 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_206 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_206 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_207 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_207 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_207 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_208 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_208 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_209 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_209 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_209 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_210 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_210 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_210 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_211 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_211 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_211 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_212 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_212 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_212 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_213 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_213 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_213 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_214 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_214 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_214 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_215 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_215 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_215 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_216 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_216 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_216 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_217 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_217 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_217 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_218 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_218 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_218 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_219 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_219 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_219 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_220 #id_2 {border:none;margin: 759px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_220 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:98px;z-index:-1;width:401px;height:593px;} #page_220 #dimg1 #img1 {width:401px;height:593px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_221 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_221 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:593px;} #page_221 #dimg1 #img1 {width:401px;height:593px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_222 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_222 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:98px;z-index:-1;width:401px;height:593px;} #page_222 #dimg1 #img1 {width:401px;height:593px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_223 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:277px;} #page_223 #dimg1 #img1 {width:401px;height:277px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_224 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 119px;padding: 0px;border:none;width: 467px;overflow: hidden;} #page_224 #id_3 {border:none;margin: 778px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_224 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:98px;z-index:-1;width:401px;height:593px;} #page_224 #dimg1 #img1 {width:401px;height:593px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_225 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_225 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:593px;} #page_225 #dimg1 #img1 {width:401px;height:593px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_226 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_226 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:98px;z-index:-1;width:401px;height:593px;} #page_226 #dimg1 #img1 {width:401px;height:593px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_227 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_227 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:593px;} #page_227 #dimg1 #img1 {width:401px;height:593px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_228 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 119px;padding: 0px;border:none;width: 467px;overflow: hidden;} #page_228 #id_3 {border:none;margin: 778px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_228 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_228 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_229 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_229 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_230 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_230 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_230 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_231 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_231 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_231 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_232 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_232 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:401px;height:301px;} #page_232 #dimg1 #img1 {width:401px;height:301px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 524px;overflow: hidden;} #page_233 #id_2 {border:none;margin: 778px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_233 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:640px;} #page_233 #dimg1 #img1 {width:401px;height:640px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_234 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_234 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_234 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_235 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_235 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_235 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_236 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_236 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_236 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;} #page_237 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_237 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:640px;} #page_237 #dimg1 #img1 {width:402px;height:640px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_238 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_239 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_240 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;} #page_241 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_242 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_243 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_244 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_245 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_246 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_247 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_248 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_249 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_250 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_251 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_252 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_253 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_254 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_255 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_256 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_257 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_258 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_259 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_260 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_261 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_262 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_263 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_264 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_265 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_266 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_267 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_268 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_269 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_270 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_271 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_272 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_273 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 504px;overflow: hidden;} #page_274 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_275 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 23px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_276 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_277 #id_2 {border:none;margin: 153px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_278 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 106px;padding: 0px;border:none;width: 480px;overflow: hidden;} #page_278 #id_3 {border:none;margin: 757px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_278 #dimg1 {position:absolute;top:77px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_278 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_279 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_279 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_279 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_280 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_280 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_280 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_281 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_281 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_281 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_282 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_282 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_282 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_283 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_283 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_283 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_284 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_284 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_284 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_285 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_285 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_285 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_286 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_286 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_286 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_287 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_287 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_287 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_288 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_288 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_288 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_289 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_289 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_289 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_290 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_290 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_290 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_291 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_291 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_291 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_292 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_292 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_292 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_293 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_293 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_293 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_294 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_294 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_294 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_295 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_295 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:301px;} #page_295 #dimg1 #img1 {width:402px;height:301px;} #page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_296 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 106px;padding: 0px;border:none;width: 480px;overflow: hidden;} #page_296 #id_3 {border:none;margin: 734px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_296 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_296 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_297 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_297 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_297 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_298 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_298 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_298 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_299 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_299 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_299 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_300 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_300 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:401px;height:301px;} #page_300 #dimg1 #img1 {width:401px;height:301px;} #page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 524px;overflow: hidden;} #page_301 #id_2 {border:none;margin: 717px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_301 #dimg1 {position:absolute;top:139px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:651px;} #page_301 #dimg1 #img1 {width:401px;height:651px;} #page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_302 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_302 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_302 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_303 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_303 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_303 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_304 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_304 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_304 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_305 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_305 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_305 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_306 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_306 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_306 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_307 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_307 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:301px;} #page_307 #dimg1 #img1 {width:402px;height:301px;} #page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_308 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 106px;padding: 0px;border:none;width: 480px;overflow: hidden;} #page_308 #id_3 {border:none;margin: 778px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_308 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_308 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_309 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_309 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_309 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_310 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_310 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_310 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 87px;padding: 0px;border: none;width: 537px;} #page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_311 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;} #page_311 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_311 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 43px 38px;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 457px;overflow: hidden;} #page_312 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_312 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:97px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_312 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} #page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 26px 0px 39px 87px;padding: 0px;border: none;width: 499px;} #page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 458px;overflow: hidden;} #page_313 #id_2 {border:none;margin: 816px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 499px;overflow: hidden;} #page_313 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:402px;height:651px;} #page_313 #dimg1 #img1 {width:402px;height:651px;} .ft0{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 26px;} .ft1{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 27px;} .ft2{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;} .ft3{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;} .ft4{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;} .ft5{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;} .ft6{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;} .ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;} .ft8{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 17px;} .ft9{font: 23px 'Times New Roman';line-height: 26px;} .ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;} .ft11{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;} .ft12{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;} .ft13{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;} .ft14{font: bold 14px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;} .ft15{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;} .ft16{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;} .ft17{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;} .ft18{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 20px;} .ft19{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;} .ft20{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;} .ft21{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;} .ft22{font: bold 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;} .ft23{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;} .ft24{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;} .ft25{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;} .ft26{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 11px;} .ft27{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;} .ft28{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 10px;} .ft29{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;} .ft30{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;} .ft31{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;} .ft32{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;} .ft33{font: 18px 'Times New Roman';line-height: 23px;} .ft34{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;} .ft35{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;} .ft36{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft37{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;} .ft38{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;} .ft39{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;} .ft40{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;} .ft41{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 29px;} .ft42{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;} .ft43{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;} .ft44{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;} .ft45{font: italic 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft46{font: bold 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;} .ft47{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 4px;} .ft48{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft49{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;} .ft50{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;} .ft51{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 17px;} .ft52{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 28px;} .ft53{font: bold 14px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 18px;} .ft54{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;} .ft55{font: bold 14px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 18px;} .ft56{font: bold 14px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;} .ft57{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;} .ft58{font: 9px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 12px;} .ft59{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 17px;} .ft60{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 26px;line-height: 16px;} .ft61{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 16px;} .ft62{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;} .ft63{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;} .ft64{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 16px;} .ft65{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 16px;} .ft66{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;} .ft67{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;} .ft68{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;} .ft69{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;} .ft70{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;} .ft71{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;} .ft72{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;} .ft73{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 15px;} .ft74{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 21px;} .ft75{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;} .ft76{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;} .p0{text-align: left;padding-right: 296px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p1{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;} .p2{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;} .p3{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;} .p4{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p5{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p6{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;} .p7{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p9{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;} .p10{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p11{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p12{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p13{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p14{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p16{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 106px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;} .p17{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p18{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 106px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p19{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p20{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p21{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p22{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;} .p23{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p24{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p25{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p26{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;} .p27{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;} .p28{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 101px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;} .p29{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p32{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p36{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p37{text-align: justify;padding-left: 144px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;} .p38{text-align: justify;padding-left: 172px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p39{text-align: left;padding-left: 172px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p40{text-align: justify;padding-left: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p41{text-align: justify;padding-left: 172px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p42{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p43{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p44{text-align: justify;padding-left: 172px;padding-right: 90px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;} .p45{text-align: justify;padding-left: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p46{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;} .p47{text-align: left;padding-left: 144px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;} .p48{text-align: justify;padding-left: 144px;padding-right: 87px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;} .p49{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p50{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p51{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;} .p52{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;} .p53{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p54{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p55{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p56{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p57{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p58{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;} .p59{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;} .p60{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;} .p61{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;} .p62{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p63{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p64{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;} .p65{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p66{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;} .p67{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;} .p68{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;} .p69{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;} .p70{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p71{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;} .p72{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;} .p73{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p74{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;} .p75{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p76{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p77{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p78{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;} .p79{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p80{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p81{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p82{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;} .p83{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p84{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p85{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;} .p86{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p87{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p88{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 314px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;} .p89{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p90{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p91{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p92{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;} .p93{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p94{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p95{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;} .p96{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;} .p97{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p98{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;} .p99{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;} .p100{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;} .p101{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;} .p102{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p103{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;} .p104{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p105{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p106{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;} .p107{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;} .p108{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;} .p109{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;} .p110{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p111{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p112{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p113{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p114{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p115{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p116{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p117{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p118{text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p119{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;} .p120{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p121{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p122{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;} .p123{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p124{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p125{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p126{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p127{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p128{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p129{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p130{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p131{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;} .p132{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p133{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p134{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p135{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p136{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p137{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p138{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p139{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p140{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 90px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p141{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p142{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p143{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 96px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p144{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p145{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;} .p146{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;} .p147{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;} .p148{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;} .p149{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p150{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;} .p151{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;} .p152{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p153{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p154{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;} .p155{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p156{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;} .p157{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;} .p158{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p159{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p160{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 93px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;} .p161{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p162{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p163{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p164{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p165{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;} .p166{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;} .p167{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p168{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;} .p169{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;} .p170{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p171{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;} .p172{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;} .p173{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;} .p174{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p175{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p176{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;} .p177{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p178{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p179{text-align: left;padding-right: 123px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;} .p180{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p181{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p182{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;} .p183{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p184{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;} .p185{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 104px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;} .p186{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p187{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;} .p188{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p189{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p190{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p191{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p192{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;} .p193{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p194{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p195{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p196{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 104px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;} .p197{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p198{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p199{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;} .p200{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p201{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p202{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p203{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;} .p204{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;} .p205{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p206{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;} .p207{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p208{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p209{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;} .p210{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p211{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p212{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p213{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p214{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;} .p215{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p216{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p217{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p218{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p219{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p220{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p221{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p222{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p223{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p224{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p225{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p226{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p227{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p228{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;} .p229{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p230{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;} .p231{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;} .p232{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p233{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;} .p234{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p235{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;} .p236{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 90px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;} .p237{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p238{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p239{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p240{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p241{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p242{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p243{text-align: justify;padding-left: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p244{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;} .p245{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;} .p246{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p247{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;} .p248{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p249{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;} .p250{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p251{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p252{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p253{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p254{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p255{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p256{text-align: justify;padding-left: 116px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;} .p257{text-align: justify;padding-left: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p258{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;} .p259{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;} .p260{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p261{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p262{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p263{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;} .p264{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p265{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p266{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;} .p267{text-align: justify;padding-left: 116px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;} .p268{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p269{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p270{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p271{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 101px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p272{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 101px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p273{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 106px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p274{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;} .p275{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p276{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p277{text-align: justify;padding-left: 141px;padding-right: 90px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -35px;} .p278{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 90px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;} .p279{text-align: justify;padding-left: 141px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -35px;} .p280{text-align: justify;padding-left: 141px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -35px;} .p281{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;} .p282{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;} .p283{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;} .p284{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;} .p285{text-align: justify;padding-left: 141px;padding-right: 90px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -35px;} .p286{text-align: justify;padding-left: 141px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -35px;} .p287{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 147px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;} .p288{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -36px;} .p289{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;} .p290{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 270px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p291{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;} .p292{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;} .p293{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;} .p294{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p295{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p296{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p297{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p298{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p299{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p300{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p301{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p302{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p303{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p304{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p305{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p306{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;} .p307{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p308{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p309{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p310{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;} .p311{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p312{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p313{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;} .p314{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p315{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;} .p316{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;} .p317{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 240px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p318{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;} .p319{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;} .p320{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 139px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;} .p321{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p322{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p323{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;} .p324{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p325{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p326{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;} .p327{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p328{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p329{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p330{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 14px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;} .p331{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p332{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p333{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p334{text-align: right;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;} .p335{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p336{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;} .p337{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;} .p338{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;} .p339{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -28px;} .p340{text-align: justify;padding-left: 134px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p341{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p342{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p343{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p344{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p345{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p346{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 144px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;} .p347{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;} .p348{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p349{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 147px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;} .p350{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;} .p351{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;} .p352{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 234px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p353{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;} .p354{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;} .p355{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;} .p356{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 144px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p357{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 251px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;} .p358{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;} .p359{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;} .p360{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;} .p361{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;} .p362{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;} .p363{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p364{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p365{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p366{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p367{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p368{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p369{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p370{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p371{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p372{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p373{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p374{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p375{text-align: right;padding-left: 101px;padding-right: 87px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p376{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 87px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p377{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;} .p378{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p379{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;} .p380{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p381{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p382{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p383{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p384{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p385{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 115px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;} .p386{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;} .p387{text-align: justify;padding-right: 139px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;} .p388{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;} .p389{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p390{text-align: justify;padding-left: 13px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p391{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;} .p392{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p393{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;} .p394{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p395{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p396{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p397{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p398{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p399{text-align: justify;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;} .p400{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p401{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;} .p402{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td12{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td22{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td23{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td24{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td25{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td26{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td27{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td32{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td46{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td47{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td48{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td49{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td50{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td104{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td105{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td106{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .tr0{height: 39px;} .tr1{height: 41px;} .tr2{height: 15px;} .tr3{height: 16px;} .tr4{height: 17px;} .tr5{height: 19px;} .tr6{height: 43px;} .tr7{height: 21px;} .tr8{height: 18px;} .tr9{height: 40px;} .tr10{height: 20px;} .tr11{height: 22px;} .tr12{height: 25px;} .tr13{height: 12px;} .tr14{height: 13px;} .tr15{height: 14px;} .tr16{height: 27px;} .tr17{height: 29px;} .tr18{height: 42px;} .tr19{height: 28px;} .tr20{height: 50px;} .tr21{height: 59px;} .tr22{height: 8px;} .tr23{height: 7px;} .tr24{height: 37px;} .tr25{height: 53px;} .tr26{height: 54px;} .t0{width: 396px;margin-left: 106px;margin-top: 16px;font: 13px 'Times New Roman';} .t1{width: 397px;margin-left: 87px;margin-top: 22px;font: 13px 'Times New Roman';} .t2{width: 499px;font: 13px 'Times New Roman';} .t3{width: 217px;margin-left: 282px;font: 7px 'Times New Roman';} .t4{width: 216px;font: 11px 'Times New Roman';} .t5{width: 221px;margin-left: 278px;font: 7px 'Times New Roman';} .t6{width: 221px;font: 11px 'Times New Roman';} .t7{width: 401px;margin-left: 97px;margin-top: 5px;font: 10px 'Times New Roman';} .t8{width: 389px;margin-left: 109px;margin-top: 7px;font: 11px 'Times New Roman';} .t9{width: 402px;margin-left: 97px;margin-top: 10px;font: 10px 'Times New Roman';} .t10{width: 401px;margin-left: 96px;margin-top: 6px;font: 9px 'Times New Roman';} .t11{width: 379px;margin-left: 120px;font: 7px 'Times New Roman';} .t12{width: 387px;margin-top: 1px;font: 11px 'Times New Roman';} .t13{width: 378px;font: 11px 'Times New Roman';} .t14{width: 423px;margin-left: 76px;margin-top: 1px;font: 11px 'Times New Roman';} .t15{width: 383px;margin-left: 106px;font: 11px 'Times New Roman';} .t16{width: 386px;margin-left: 106px;font: 11px 'Times New Roman';} .t17{width: 397px;margin-left: 102px;font: 11px 'Times New Roman';} .t18{width: 450px;margin-left: 49px;font: 7px 'Times New Roman';} .t19{width: 499px;font: 11px 'Times New Roman';} .t20{width: 327px;margin-left: 172px;font: 11px 'Times New Roman';} .t21{width: 326px;font: 11px 'Times New Roman';} .t22{width: 279px;margin-left: 220px;font: 11px 'Times New Roman';} .t23{width: 500px;font: 13px 'Times New Roman';} .t24{width: 499px;font: italic 13px 'Times New Roman';} .t25{width: 323px;margin-left: 176px;font: 11px 'Times New Roman';} .t26{width: 322px;font: 11px 'Times New Roman';} .t27{width: 410px;font: 11px 'Times New Roman';} .t28{width: 410px;margin-left: 89px;font: 11px 'Times New Roman';} .t29{width: 410px;margin-left: 76px;font: 11px 'Times New Roman';} .t30{width: 458px;margin-left: 41px;font: 11px 'Times New Roman';} .t31{width: 457px;font: 11px 'Times New Roman';} .t32{width: 458px;font: 11px 'Times New Roman';} .t33{width: 458px;margin-left: 28px;font: 11px 'Times New Roman';} </STYLE> </HEAD> <BODY> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU201x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Finansutskottets betänkande 2011/12:FiU20</P> <P class="p1 ft1">Riktlinjer för den ekonomiska politiken</P> <P class="p2 ft2">Sammanfattning</P> <P class="p3 ft3">Finansutskottet behandlar i detta betänkande 2012 års ekonomiska vårpro- position (prop. 2011/12:100) om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av riktlin- jerna och två motioner från den allmänna motionstiden. Utskottet tillstyr- ker regeringens förslag till riktlinjer och avstyrker oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar. Utskottet avstyrker också motionerna från den allmänna motionstiden.</P> <P class="p4 ft4">Finansutskottet behandlar också regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (skr. 2011/12:148). Inga följdmotioner har väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.</P> <P class="p5 ft5">I betänkandet finns fyra reservationer och ett särskilt yttrande.</P> <P class="p6 ft6">Den ekonomiska utvecklingen</P> <P class="p7 ft4">Efter en stark utveckling av svensk ekonomi under 2010 dämpades tillväx- ten markant under slutet av 2011. De statsfinansiella problemen i flera euroländer medförde att efterfrågan från omvärlden och därmed efterfrågan på svenska exportvaror dämpades kraftigt. Det finns emellertid indikatorer på en svag ökning av svensk export enligt Konjunkturbarometern för före- tag. Efterfrågan på exportvaror bedöms dock vara lägre än normalt vid konjunkturuppgångar. För <NOBR>2013–2016</NOBR> bedöms tillväxten öka med i genom- snitt 3,5 procent. Den viktigaste drivkraften bakom tillväxten blir sannolikt den inhemska efterfrågan. Osäkerheten om den framtida konjunkturutveck- lingen är dock större än vanligt och riskerna för en svagare utveckling dominerar, framför allt till följd av utvecklingen inom euroområdet. Den svagare tillväxten innebär även en svag utveckling på arbetsmarknaden, och arbetslösheten beräknas till 7,8 procent 2012. I takt med att konjunktu- ren förbättras 2013 väntas också arbetsmarknaden återhämta sig.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p9 ft6">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken</P> <P class="p10 ft4">Som en följd av inbromsningen i svensk ekonomi förbättras inte den offent- liga sektorns finansiella sparande lika snabbt som beräknades i budgetpro- positionen för 2012.</P> <P class="p11 ft3">Utskottet anser att Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen genom att värna starka offentliga finanser, för- bättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och rörlighet på bostadsmarknaden. Utskottet vill dock betona att Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och att riskerna för en mer negativ ekonomisk utveckling är betydande. Riskbilden är emellertid mindre negativ än den som redovisades i höstas. Givet riskbilden anser utskottet att det fortfarande finns behov av goda säkerhetsmarginaler. Det måste finnas utrymme att vidta ytterligare åtgär- der för att stötta sysselsättningen och för att hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna.</P> <P class="p12 ft3">Sveriges offentliga finanser har en styrka och en stabilitet tack vare det finanspolitiska ramverket. Den breda uppslutning som finns om ramverket och dess tillämpning är mycket viktig för dess stabilitet och trovärdighet. Utskottet avvisar motionsförslag om att införa ett sysselsättningsmål i det finanspolitiska ramverket. Kvantitativa mål i sysselsättningspolitiken riske- rar att ge sysselsättningspolitiken fel fokus samtidigt som det finanspoli- tiska ramverket blir mindre tydligt. Utskottet avvisar också motionsförslag om att parallellt med utgiftstaken fastställa en plan för utgifter i statsbudge- ten av investeringskaraktär. En utveckling där mål införs för olika typer av utgifter riskerar att leda till en allvarligt försämrad budgetdisciplin. Utskot- tet anser dessutom att det redan i dag finns ett långsiktigt fokus i investe- ringsplanerna.</P> <P class="p13 ft3">Utskottet delar regeringens bedömning att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat och att det bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stär- ker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden. Utfallet av förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kan komma att få stora återverkningar på det tillgäng- liga reformutrymmet i kommande budgetar.</P> <P class="p14 ft8">Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella markna- derna finns det fortfarande risker för det europeiska finansiella systemets stabilitet som skulle kunna bidra till instabilitet i den svenska ekonomin. Utskottet anser dock att Sverige står förhållandevis starkt. Utskottet konsta- terar att det finns risker i banksystemet som bl.a. är förknippade med att den svenska banksektorn är stor i relation till ekonomins storlek. Utskottet delar regeringens bedömning att vid sidan av dessa risker utgör också hus- hållens förhållandevis höga skuldsättning en viss risk som manar till vaksamhet. En högre kapitaltäckning ökar bankernas motståndskraft mot finansiella kriser, och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten. Utskot- tet välkomnar därför att regeringen inom EU drivit frågan att det ska vara</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p16 ft4">möjligt för enskilda medlemsstater i EU att lagstifta om högre kapitaltäck- ningskrav än vad som följer av minimikraven i Basel III och välkomnar den allmänna riktlinje om detta som nu beslutats i Ekofinrådet.</P> <P class="p17 ft8">I likhet med regeringen anser utskottet att riktlinjen för den ekonomiska politiken även fortsättningsvis ska vara full sysselsättning. Utskottet kan konstatera att sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet ökade mellan 2006 och 2011 tack vare reformer som jobbskatteavdraget och sänkta social- avgifter, som stärkte arbetslinjen och företagsklimatet. Åren <NOBR>2006–2011</NOBR> ökade antalet sysselsatta med ca 213 000 personer och under 2011 mins- kade arbetslösheten med 38 000 personer. Trots att konjunkturen var betydligt sämre 2011 än 2006 ökade arbetskraftsdeltagandet och sysselsätt- ningsgraden för de flesta åldersgrupper. Arbetslösheten är emellertid fortfa- rande alltför hög, särskilt hos grupper med svagast fäste på arbetsmarkna- den, och utskottet anser att det finns en risk att den biter sig fast. Särskilt fokus bör därför läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbets- marknaden som unga och personer med utländsk bakgrund. En förutsätt- ning för att minska ungdomsarbetslösheten är ett utbildningssystem av god kvalitet. Regeringen har arbetat intensivt och vidtagit omfattande reformer för att åtgärda brister och stärka kvaliteten i hela utbildningskedjan. Över- gången från skola till arbetsliv ska ske så effektivt som möjligt. Lärlings- provanställningar för ungdomar skulle också kunna vara en åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten.</P> <P class="p18 ft4">Utskottet anser liksom regeringen att momssänkningen på restaurang- och cateringtjänster är en viktig åtgärd för att stärka ungas möjligheter att få jobb. Att avskaffa momssänkningen och slopa nedsättningen av socialav- gifterna så som motionärerna föreslår riskerar enligt utskottet att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.</P> <P class="p19 ft3">För att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden fortsätter regeringen reformarbetet för en bättre tillgång på bostäder och föreslår bl.a. ett höjt schablonavdrag för andrahandsuthyrning. Den kommande infrastrukturpro- positionen kommer att behandla de framtida behoven inom transportsyste- met.</P> <P class="p20 ft3">Utskottet välkomnar regeringens fortsatta arbete med att vidta åtgärder för att främja företagande och företagsklimatet, bl.a. genom arbetet i Före- tagsskattekommittén med förslag om bl.a. sänkt bolagsskatt, skatteincita- ment för riskkapital och skatteincitament för forskning och utveckling. Regeringen kommer också att presentera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsättningarna för innovation och förnyelse i näringslivet.</P> <P class="p21 ft4">Utskottet delar regeringens syn att den gemensamt finansierade välfär- den ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. I en internationell jämförelse, konstaterar utskottet, har Sverige de minsta välfärds- och inkomstskillnaderna när man tar hänsyn till att vi tillhandahåller välfärds- tjänster. Utskottet vill betona att lika höga krav ska gälla för såväl privata som offentliga verksamheter och att de högt ställda kraven måste kombine-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">3</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p22 ft4">ras med en uppföljning, utvärdering och granskning av dessa verksamhe- ter. Utskottet välkomnar regeringens initiativ att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag, vilket bl.a. förekommer inom den skat- tefinansierade välfärdssektorn.</P> <P class="p23 ft3">Utskottet välkomnar att regeringen även fortsättningsvis inriktar sin poli- tik på att minska utanförskapet och öka drivkrafterna för att arbeta genom att t.ex. minska de mycket höga marginaleffekterna för de personer som har försörjningsstöd. Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till ett eget arbete och att leva på sin lön.</P> <P class="p24 ft3">Utskottet delar regeringens syn på vikten av att även i fortsättningen slå vakt om en generös migrationspolitik. Inom ramen för den reglerade invand- ringen ska rörligheten över gränserna underlättas. Migrationens utvecklings- effekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas. I Sveriges riksdag finns en bred uppslutning om att Sverige ska ha en human asylpolitik och erbjuda en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. År 2008 infördes också möjlighe- ten till arbetskraftsinvandring, vilket har gjort det möjligt för svenska arbetsgivare att bättre möta en brist på nyckelkompetens. Enligt utskottet är invandringen en stor och viktig resurs för Sverige.</P> <P class="p25 ft3">Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatförändringarna tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en gift- fri miljö är de mest prioriterande miljöfrågorna. Regeringen lade i sin energi- och klimatöverenskommelse 2009 grunden för en långsiktig, håll- bar och kostnadseffektiv klimatpolitik, anser utskottet. Det är centralt att använda sig av breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel för att kli- matmålet ska nås. En av de största utmaningarna är transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet. Utskottet konstaterar att genom mål- medvetna satsningar på koldioxidbeskattning, en miljöbilspremie, en super- miljöbilspremie och förändrade miljöbilsdefinitioner har andelen förnybara drivmedel ökat i transportsektorn. Utskottet konstaterar att energieffektivi- sering är en av de bästa och billigaste insatser vi kan göra för att klara klimatomställningen. Utskottet är därför mycket positivt till att <NOBR>ROT-avdra-</NOBR> get kan användas för energieffektivisering och även till regeringens fem- åriga program för energieffektivisering i den energiintensiva industrin. Energiforskningen är en grundpelare i regeringens energipolitik och en för- utsättning för att nå Sveriges högt satta mål på energi- och klimatområdet, anser utskottet.</P> <P class="p26 ft6">Regeringens skrivelse 2011/12:148</P> <P class="p27 ft8">Enligt utskottets mening ligger regeringens systematiska arbete med att för- bättra redovisningen och tydligheten i de ekonomiska propositionerna på flera punkter i linje med de synpunkter som Riksrevisionen framfört i sina granskningar av regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket. Utskottet anser liksom tidigare att det är många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvantifiera effek-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">4</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p28 ft4">ten av alla dessa faktorer skulle enligt utskottet ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Transparens handlar också om att regering- ens redovisning görs enligt en i förväg bestämd struktur. Utskottet noterar att regeringen avser att utöka redovisningen av potentiell BNP i budgetpro- positionen för 2013 i enlighet med Riksrevisionens synpunkter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">5</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p29 ft9">Innehållsförteckning</P></TD> <TD class="tr0 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p29 ft5">Sammanfattning ..............................................................................................</P></TD> <TD class="tr1 td1"><P class="p30 ft5">1</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p29 ft11">Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">8</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p29 ft5">Redogörelse för ärendet ..................................................................................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">9</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft11">Ärendet och dess beredning .........................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">9</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft11">Vårpropositionens huvudsakliga innehåll ....................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">9</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft11">Motionernas huvudsakliga innehåll ...........................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">10</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft5">Utskottens yttranden ..................................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">13</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p29 ft5">Utskottets överväganden ...............................................................................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">14</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p29 ft5">1 Den makroekonomiska utvecklingen .........................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">14</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">1.1</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">Propositionen .......................................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">14</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">1.2</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">Motionerna ...........................................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">19</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">1.3</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft11">Kompletterande information om den ekonomiska utvecklingen .........</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">21</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p29 ft11">2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ...................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">30</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">2.1</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">De offentliga finanserna .......................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">31</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">2.2</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">Finansiell stabilitet ...............................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">46</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">2.3</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">Arbetsmarknad och tillväxt ..................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">49</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">2.4</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">Välfärden och kommunernas ekonomi ................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">61</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><P class="p32 ft5">2.5</P></TD> <TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft5">Energi, klimat och miljö ......................................................................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">69</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">2.6</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">Yttranden från andra utskott ................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">74</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">2.7</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft11">Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna ..............................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">78</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p29 ft5">3 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft11">ramverket i budgetpropositionen för 2012 .................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">92</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p29 ft5">Reservationer ................................................................................................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">96</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft5">1. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">1</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">(S) .........................................................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">96</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft5">2. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">1</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">(MP) .....................................................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">98</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p31 ft5">3. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">1</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">(SD) ....................................................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">101</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft5">4. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><P class="p32 ft5">1</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p33 ft5">(V) ......................................................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">103</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p29 ft5">Särskilt yttrande ..........................................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">107</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p31 ft5">Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p34 ft5">ramverket i budgetpropositionen för 2012, punkt 2 (V) ......................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">107</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p29 ft12">Bilaga 1</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p29 ft5">Förteckning över behandlade förslag ..........................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">108</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft5">Proposition 2011/12:100 ..........................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">108</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p31 ft5">Följdmotioner med anledning av proposition 2011/12:100 .....................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">108</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p31 ft5">Skrivelse 2011/12:148 .............................................................................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">111</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p31 ft5">Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011 .................................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">111</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p29 ft12">Bilaga 2</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p29 ft5">Skatteutskottets yttrande .............................................................................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">112</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p29 ft12">Bilaga 3</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td0"><P class="p29 ft5">Arbetsmarknadsutskottets yttrande .............................................................</P></TD> <TD class="tr4 td1"><P class="p30 ft5">141</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">6</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft7">2011/12:FiU20</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr5 td4"><P class="p29 ft12">Bilaga 4</P></TD> <TD class="tr5 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><P class="p29 ft11">Protokoll från öppen utfrågning om jobbskatteavdraget ............................</P></TD> <TD class="tr4 td1"><P class="p30 ft5">175</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><P class="p29 ft12">Bilaga 5</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><P class="p29 ft11">Protokoll från öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport ...........</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">238</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><P class="p29 ft6">Tabeller</P></TD> <TD class="tr6 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><P class="p29 ft5">Tabell 1.1 Nyckeltal <NOBR>2011–2016 ...................................................................</NOBR></P></TD> <TD class="tr7 td1"><P class="p30 ft5">16</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><P class="p29 ft5">Tabell 1.2 Försörjningsbalans .......................................................................</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p30 ft5">16</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><P class="p29 ft11">Tabell 1.3 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling ..........................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">18</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><P class="p29 ft5">Tabell 1.4 Prognosjämförelse .......................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">24</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><P class="p29 ft5">Tabell 2.1 De offentliga finanserna ..............................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">31</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><P class="p29 ft11">Tabell 2.2 Statens budgetsaldo och statsskulden ..........................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">32</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><P class="p29 ft5">Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för</P></TD> <TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><P class="p31 ft5">uppföljning av överskottsmålet ..................................................................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">34</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><P class="p29 ft11">Tabell 2.4 Utgiftstak för staten och budgeteringsmarginal ...........................</P></TD> <TD class="tr2 td1"><P class="p30 ft5">36</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><P class="p29 ft5">Tabell 2.5 Kommunsektorns finanser ...........................................................</P></TD> <TD class="tr4 td1"><P class="p30 ft5">64</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">7</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <P class="p35 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p36 ft2">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p37 ft15"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken</SPAN></P> <P class="p38 ft4">Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken. Därmed bifaller riksdagen pro- position 2011/12:100 punkt 1 och avslår motionerna</P> <P class="p39 ft3">2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena <NOBR>1–13,</NOBR> 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena <NOBR>1–30,</NOBR> 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena <NOBR>1–6,</NOBR> 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),</P> <P class="p40 ft5">2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och</P> <P class="p41 ft5">2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).</P> <P class="p42 ft16">Reservation 1 (S)</P> <P class="p43 ft16">Reservation 2 (MP)</P> <P class="p42 ft16">Reservation 3 (SD)</P> <P class="p43 ft16">Reservation 4 (V)</P> <P class="p44 ft15"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft14">Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspo- litiska ramverket i budgetpropositionen för 2012</SPAN></P> <P class="p45 ft5">Riksdagen lägger skrivelse 2011/12:148 till handlingarna.</P> <P class="p46 ft5">Stockholm den 7 juni 2012</P> <P class="p36 ft5">På finansutskottets vägnar</P> <P class="p47 ft16">Anna Kinberg Batra</P> <P class="p48 ft17">Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> Hammar Johnsson (M), Carl B Hamilton (FP), Per Åsling (C), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD), Erik Almqvist (SD), Ulla Andersson (V), Jörgen Andersson (M), <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Bucht (S) och Maria Stenberg (S).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="id_1"> <P class="p49 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p50 ft2">Redogörelse för ärendet</P> <P class="p51 ft18">Ärendet och dess beredning</P> <P class="p52 ft3">I det här betänkandet behandlar finansutskottet 2012 års ekonomiska vår- proposition (prop. 2011/12:100). Finansutskottets behandling avser proposi- tionens yrkande 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av riktlin- jerna. Propositionens övriga yrkanden behandlas av konstitutionsutskottet i betänkande 2011/12:KU24. De motioner som behandlas här är 2011/12: Fi18 (S), 2011/12:Fi16 (MP), 2011/12:Fi15 (SD) samt 2011/12:Fi17 (V). Därutöver behandlas två motioner från allmänna motionstiden: 2011/12: Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M). En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1.</P> <P class="p53 ft4">Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över propositio- nen och motionerna. Yttrandena (2011/12:SkU6y och 2011/12:AU6y) finns i bilaga 2 och 3 i betänkandet.</P> <P class="p54 ft3">Som ett led i beredningen av vårpropositionen höll finansutskottet till- sammans med skatteutskottet den 8 maj 2012 en offentlig utfrågning om jobbskatteavdragets effekter. Protokoll från denna utfrågning finns i bilaga 4.</P> <P class="p55 ft3">Finanspolitiska rådet offentliggjorde sin rapport Svensk finanspolitik 2012 den 15 maj. Rapporten är ställd till regeringen och är således inte ett ärende för riksdagen. Utskottet har emellertid ändå skäl att beakta rappor- ten. Finansutskottet anordnade en offentlig utfrågning om rapporten den 24 maj med finansminister Anders Borg och företrädare för Finanspolitiska rådet, OECD och Saco. Protokoll från denna utfrågning finns i bilaga 5.</P> <P class="p56 ft4">I betänkandet behandlas också regeringens skrivelse 2011/12:148 med anledning av Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspoli- tiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (RiR 2011:30). Inga följd- motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse.</P> <P class="p57 ft8">Betänkandet är upplagt enligt följande. Inledningsvis presenteras vårpro- positionens och motionernas huvudsakliga innehåll översiktligt. Därefter, i avsnitt 1, redogör utskottet för regeringens, oppositionspartiernas och utskot- tets syn på den ekonomiska utvecklingen. I avsnitt 2 behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken tematiskt. I avsnitt 3 behandlas regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport.</P> <P class="p58 ft18">Vårpropositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p59 ft4">Stabila offentliga finanser är en grundförutsättning för regeringens ekono- miska politik. Genom en ansvarsfull politik, där överskottsmålet upprätt- hålls och utgiftstaket inte överskrids, säkras enligt regeringen ordning och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">R</SPAN>EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">reda i ekonomin och en fortsatt trygg grund för Sverige att möta framtida</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utmaningar på. För att ha tillräckiga resurser att hantera en eventuell för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">djupad kris anser regeringen att Sverige har behov av goda säkerhetsmargi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">naler i de offentliga finanserna. Det viktigaste målet för regeringens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ekonomiska politik är full sysselsättning. Alla människor ska ges en chans</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">på arbetsmarknaden. Genom ökad sysselsättning och minskat utanförskap</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">minskas klyftorna och sammanhållningen ökar. Full sysselsättning är också</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">en förutsättning för att Sverige ska förbli ett konkurrenskraftigt land med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en långsiktigt hållbar tillväxt. Sämre konjunkturutsikter i skuldkrisens spår</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">försvagar utvecklingen på arbetsmarknaden. Därför finns det behov att i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">budgetpropositionen för 2013 föreslå vissa åtgärder som motverkar att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Regeringen bedömer dock inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att det ekonomiska läget är sådant att det nu finns behov av breda krisåt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">gärder. Det begränsade reformutrymmet bör användas till åtgärder som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Viktiga inslag är satsningar på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utbildning, praktikplatser och andra åtgärder som rustar människor att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">komma i arbete. Utöver hanteringen av skuldkrisens direkta effekter behö-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ver Sverige dessutom ta sig an viktiga utmaningar för en högre varaktig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">sysselsättning och lägre jämviktsarbetslöshet, för stärkt välfärd, förbättrade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">villkor för företagen och ett mer hållbart klimat. Regeringen aviserar också</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förslag för att uppnå en bättre tillgång på bostäder. Ett förstärkt jobbskat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">teavdrag, en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig skatt och en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">översyn av företagsbeskattningen är reformambitioner för mandatperioden,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">som enligt regeringen genomförs när det finns reformutrymme och det eko-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">prioriterade välfärdsområden kan säkras. Under 2013 eller 2014 avser reger-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ingen att återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer, under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft18">Motionernas huvudsakliga innehåll</P> <P class="p61 ft6">Socialdemokraterna</P> <P class="p62 ft8">Starka offentliga finanser är enligt motion 2011/12:Fi18 kärnan i Socialde- mokraternas ekonomiska politik och full sysselsättning är det övergripande målet. Kraftfulla riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många unga som möjligt till gymnasiekompetens är nyckeln till att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte har fullgjort sina gymnasiestudier, traineeplatser och ett system med utbildningsvikariat ingår i de riktlinjer för den ekonomiska politiken som Socialdemokraterna föreslår. För personer med försörjnings- stöd som börjar arbeta bör det införas en tidsbegränsad skattekreditering. Förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och sjukförsäkring behövs. Den högre utbildningen är en hörnsten i Socialdemokraternas politik för fler jobb och växande företag. Utbyggnaden av högskolan och yrkeshögskolan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">10</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td7"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">R</SPAN>EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft8">måste fortsätta och kvaliteten i utbildningen ska höjas. Läraryrkets status ska stärkas. För att dra nytta av allt det positiva som globaliseringen inne- bär krävs det politisk handling. En samverkansmodell bör utvecklas i dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna med utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar. En nationell innovationsbered- ning ska inrättas. För att förbättra riskkapitalförsörjningen bör en riskkapi- talfond skapas och ett riskkapitalavdrag införas. En väl fungerande arbetsmarknad med en rörlig arbetskraft förutsätter en bostadsmarknad som präglas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösklar. På lång sikt krävs en ökad nyproduktion. På kort sikt vill Socialdemokraterna utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre genom att underlätta uthyrning av pri- vatbostäder. Att öka investeringarna i infrastruktur när konjunkturen är svag är enligt Socialdemokraterna både klokt och ansvarsfullt. Motionä- rerna ser ett behov av att öka investeringarna i infrastrukturen, framför allt järnvägen. Det finanspolitiska ramverket ska utvecklas med ett mål för sys- selsättningen. Det finns skäl att parallellt med de treåriga utgiftstaken fastställa någon form av plan för utgifter i statsbudgeten av investeringska- raktär, som infrastruktur, utbildning och forskning.</P> <P class="p64 ft6">Miljöpartiet</P> <P class="p7 ft8">Miljöpartiet föreslår i motion 2011/12:Fi16 riktlinjer för den ekonomiska politiken med fokus på sysselsättning, sammanhållning, miljöhänsyn och ansvarstagande. Arbetslösheten måste bekämpas, innovation och forskning främjas. Sverige bör satsa stort på ökad konkurrens och export inom miljö- tekniksektorn. För att skapa bättre förutsättningar för småföretagen föreslås en kraftig permanent sänkning av arbetsgivaravgiften och ett slopat sjuklö- neansvar. För att ge unga en väg in på arbetsmarknaden föreslås trainee- platser inom näringslivet och välfärden samt nya platser i yrkesutbild- ningen och på yrkeshögskolan. Vidare föreslås att arbetsgivaravgiften slopas under ett år för den som anställer en ung arbetslös person. Den hal- verade momsen för restaurang- och cateringtjänster breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Miljöpartiet gör en storsats- ning på lärares samlade <NOBR>kompetens-,</NOBR> yrkes- och löneutveckling på samman- lagt fem miljarder under mandatperioden. Åtgärder förordas för bättre kvalitet inom äldreomsorgen, eftersom alla har rätt till en trygg ålderdom på samma sätt som alla har rätt till en trygg barndom. Underhållsstödet och grundnivån i föräldraförsäkringen bör höjas. Miljöpartiet vill avskaffa regeringens reformer om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus, som enligt motionärerna inte bidragit till ett mer jämställt föräldraskap. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen bör förstärkas. I det ekonomiska läge som Sverige befinner sig i anser Miljöpartiet att det är en klok politik att öka de offentliga investeringarna för att stärka Sveriges framtida konkurrens- kraft. Miljöpartiet vill se en ny klimatlag som värnar naturens resurser, på samma sätt som det finanspolitiska ramverket värnar statens finanser. Mil-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">11</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td9"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">R</SPAN>EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">jöskadliga subventioner ska fasas ut och satsningar på förnybar energi stimuleras. Utvecklingen av ny energiteknik ska uppmuntras bl.a. genom statligt utvecklingskapital.</P> <P class="p66 ft6">Sverigedemokraterna</P> <P class="p62 ft8">Sverigedemokraternas grundsyn enligt förslagen till riktlinjer för den eko- nomiska politiken i motion 2011/12:Fi15, är att skattemedel i första hand ska användas till en god välfärd för svenska medborgare. Sverigedemokra- terna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna. Reger- ingen har fört en alltför passiv finanspolitik genom krisen, och för att komma till rätta med den höga arbetslösheten, inte minst för ungdomarna, förordas en storsatsning på lärlingsjobb, förenklade turordningsregler och en återställning av regeringens besparing på gymnasieskolan. Genom en bättre matchning skapas förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. För att förhindra att de strukturella problemen på arbetsmarknaden ökar ytterligare föreslås att mer ansvarsfulla regler för såväl arbetskraftsinvandring som asyl- och anhöriginvandring införs. Den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften och sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar ska återställas. För att förbättra för småföretagen bör arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag sänkas. Restaurang- och cateringmomsen ska återställas och den s.k. pensionärsskatten avskaffas. Under förutsättning att finansieringen av ett femte jobbskatteavdrag sker genom en besparing på den enligt Sverige- demokraterna kostsamma massinvandringspolitiken är man beredd att dis- kutera frågan med regeringen. De betydande medel som invandringen varje år tar i anspråk kan i stället användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Det svenska biståndet ska effektiviseras och hållas på FN:s rekommenderade nivå på 0,7 procent av BNI. Sverigedemokraterna presenterar förslag om ett effektivare rättsväsen och en upprustning av det svenska försvaret samt förslag till en aktiv gruvpolitik. Dessutom vill man återförstatliga skolan, förbjuda friskolor att ta ut vinst och återreglera järnvägen. Ett omedelbart utträde ur EU förespråkas också.</P> <P class="p67 ft6">Vänsterpartiet</P> <P class="p62 ft8">För Vänsterpartiet, som presenterar sitt förslag till riktlinjer för den ekono- miska politiken i motion 2011/12:Fi17, är full sysselsättning det överord- nade målet för den ekonomiska politiken. Mitt i en konjunkturavmattning bedriver regeringen en åtstramande finanspolitik, trots att Sveriges statsfi- nanser är bland de starkaste i världen. Den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet samtidigt som stora investeringar måste till. Investeringar i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik behövs för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. Bostadsbristen i storstäderna behö- ver byggas bort och inom välfärden finns stora eftersatta behov. För att utveckla välfärden behövs stora satsningar på personal. En högre beman-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">12</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr2 td7"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">R</SPAN>EDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft8">ning inom äldreomsorgen med prioritet för demensvården ska åstadkom- mas genom en öronmärkt satsning motsvarande 10 000 fler heltidstjänster. Statsbidragen till kommunerna ska värdesäkras. Den ekonomiska politiken ska bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader. Arbetslöshets- och socialförsäkringarna ska förstärkas. Vänsterpartiet vill höja ambitio- nerna i utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken och på så sätt bryta med regeringens strategi att sätta press på de lägsta lönerna. Arbetsförmedling- ens verksamhet ska ha en inriktning som innebär att kompletterande aktö- rer och jobbcoacher avvecklas. Målsättningen med skattepolitiken är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa en hållbar utveckling. Jobbskatteavdraget ska stegvis avskaffas liksom den sänkta krogmomsen. <NOBR>HUS-avdraget</NOBR> ska rivas upp och ersättas med ett upprustningsstöd för fler- familjshus samtidigt som det får en ny inriktning mot energieffektiviserings- åtgärder. Den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga ska tas bort. Vänsterpartiet vill införa en engångsskatt för de fyra storbankerna 2013 som ska användas till en särskild satsning på utbildning för ungdomar. Regeringen ska tillsätta en parlamentarisk utredning i syfte att utarbeta en bankdelningslag. Vinstdrivande företag i vård, skola och omsorg ska för- bjudas och järnvägen återregleras. Överskottsmålet och kommunernas balanskrav ska ersättas av mål om en budget i balans över en konjunktur- cykel, och värdet av investeringar bör tydliggöras i budgetprocessen.</P> <P class="p68 ft18">Utskottens yttranden</P> <P class="p69 ft4">Skatteutskottet (2011/12:SkU6y) och arbetsmarknadsutskottet (2011/12: AU6y) har yttrat sig över propositionerna och motionerna. Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken och avstyrker oppositionspartiernas motioner. I båda yttrandena tillstyrker respektive oppositionsparti i var sin avvikande mening sitt förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">13</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2014x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p70 ft2">Utskottets överväganden</P> <P class="p71 ft2">1 Den makroekonomiska utvecklingen</P> <P class="p72 ft15">Utskottets bedömning i korthet</P> <P class="p73 ft21">Tillväxten i svensk ekonomi dämpades kraftigt under slutet av 2011. <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> bedöms falla från 3,9 procent 2010 till 0,4 procent 2012. Den statsfinansiella krisen i vissa euroländer har medfört en svagare global efterfrågan, vilket gav ett kraftigt fall i svensk export. Enligt Konjunkturinstitutet finns tecken på att svensk ekonomi återhämtar sig och stabiliseras 2012. Även natio- nalräkenskaperna indikerar detta med en <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> på 1,5 procent första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Även den globala utvecklingen återhämtar sig, även om den bedöms som skör enligt OECD och ekonomisk information som rör USA är motsägelsefull. Trots vissa tecken på en åter- hämtning både i Sverige och globalt kvarstår osäkerhet om framför allt den fortsatta utvecklingen i flera skuldtyngda sydeu- ropeiska länder och Irland, vilket gör konjunkturutvecklingen svårbedömd även i fortsättningen. Prognoserna hittills indikerar dock en återhämtning i svensk ekonomi, som bedöms stabilise- ras under 2012 för att därefter möjliggöra för BNP att växa med i genomsnitt 3,5 procent <NOBR>2013–2016.</NOBR> Den viktigaste drivkraften för tillväxt <NOBR>2013–2016</NOBR> blir sannolikt den inhemska efterfrågan. Utvecklingen i den europeiska och svenska ekonomin återspeglar sig på arbetsmarknaden, som utvecklas svagt. Enligt nationalrä- kenskaperna ökade sysselsättningen med 0,8 procent första kvar- talet 2012.</P> <P class="p74 ft18">1.1 Propositionen</P> <P class="p61 ft6">Internationell ekonomi och de finansiella marknaderna</P> <P class="p62 ft8">Oron på de finansiella marknaderna avtog under inledningen av 2012. Enligt regeringen har stödåtgärder från Europeiska centralbanken (ECB) motverkat den finansiella stressen i banksektorn och därigenom har ris- kerna för en kraftig kreditåtstramning minskat betydligt. Omfattande åtstram- nings- och reformprogram har antagits i euroländer med statsfinansiella problem. EU har beslutat om finansiella stabilitetsmekanismer, som Euro- peiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska finansi- ella stabiliseringsmekanismen (EFSM), och ett fördjupat ekonomisk- politiskt samarbete. Sommaren 2012 införs även en permanent</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">14</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td10"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">stabiliseringsmekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), som på sikt ska ersätta de tillfälliga lånefaciliteterna EFSF och EFSM. Enligt reger- ingen skapar åtgärderna förutsättningar för en fortsatt stabilisering av de finansiella marknaderna och ökad framtidsoptimism bland hushåll och före- tag.</P> <P class="p76 ft3">Trots att oron på de finansiella marknaderna har avtagit och åtgärder har vidtagits för att motverka den statsfinansiella krisen är den internatio- nella konjunkturutvecklingen fortfarande osäker. Euroområdet bedöms befinna sig i en mild recession 2012 till följd av en åtstramande finanspo- litik, en svag inhemsk efterfrågan och en dämpad omvärldsefterfrågan. Först 2014 väntas återhämtningen ta fart i euroområdet. I USA finns det tecken på att konjunkturuppgången har inletts, t.ex. fallande arbetslöshet.</P> <P class="p77 ft4">I euroområdet och i USA är penningpolitiken fortsatt mycket expansiv. Regeringens sammantagna bedömning är att den penningpolitik som förts av centralbankerna i euroområdet och USA har bidragit till att hålla mark- nadsräntor och ränteförväntningar på längre sikt på mycket låga nivåer.</P> <P class="p78 ft6">Svensk efterfrågan och produktion</P> <P class="p7 ft3">Efter en stark återhämtning under 2010 och första halvåret 2011 bromsade svensk ekonomi in kraftigt under slutet av 2011, och för första halvåret 2012 bedöms tillväxten bli svag. Inbromsningen beror framför allt på en minskad efterfrågan på svenska exportprodukter i spåren av de akuta stats- finansiella problemen i euroområdet. Även hushållens konsumtion dämpa- des under andra halvåret 2011. Dessutom har arbetsmarknadsläget försämrats, vilket ger en svag utveckling av de disponibla inkomsterna 2012. Tillväxtpotentialen i svensk ekonomi är emellertid god. Utveck- lingen drivs dels av stigande produktivitet i näringslivet, dels av en ökning av den varaktiga sysselsättningen till följd av regeringens reformer på arbetsmarknadsområdet och den demografiska utvecklingen. Under andra halvåret 2012 blir tillväxten i Sverige gradvis starkare. Återhämtningen i omvärlden dämpas dock av bl.a. en åtstramande finanspolitik, vilket med- för att efterfrågan på svenska exportvaror bedöms vara lägre än vad som varit normalt i tidigare konjunkturnedgångar. I stället bedöms en stark ökning av hushållens konsumtion och investeringarna vara den viktigaste drivkraften bakom tillväxten <NOBR>2013–2016.</NOBR> När sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar från 2013 och framåt ökar hushållens disponibla inkomster, vilket tillsammans med ett gradvis minskat sparande medför att konsumtionen ökar starkt <NOBR>2013–2016.</NOBR></P> <P class="p79 ft8">Inbromsning i produktionen och det osäkra konjunkturläget leder till att företagen ökar investeringarna i långsam takt 2012. Förändringar i lagerin- vesteringarna förstärker konjunkturavmattningen 2012. När det gäller den offentliga konsumtionen bedöms tillväxttakten bli svag <NOBR>2012–2013,</NOBR> vilket huvudsakligen förklaras av en mer återhållsam utveckling av konsumtio- nen i kommunsektorn när de tillfälliga konjunkturstöden fasas ut och då återhämtningen på arbetsmarknaden tillfälligt avbryts. Den dämpade export-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">15</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2016x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td11"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">tillväxten i kombination med en svag inhemsk efterfrågan leder till att importen ökar svagt 2012. Till följd av en stark krona ökar importen snab- bare än exporten 2012, vilket minskar bytesbalansöverskottet 2012.</P> <P class="p23 ft4">Den svaga efterfrågan i Sverige och omvärlden under slutet av 2011 har slagit mot produktionen i alla näringslivets branscher. Vissa indikatorer som t.ex. orderingång pekar på en svag ökning av produktionen i näringsli- vet under första halvåret 2012. Till skillnad från de flesta tidigare konjunk- turuppgångar i Sverige väntas inte exportefterfrågan, och därmed inte industriproduktionen, vara en lika dominerande drivkraft de närmaste åren. I stället väntas en stark utveckling av den inhemska efterfrågan, vilket leder till att tjänstesektorn blir mer betydelsefull än i tidigare konjunktur- uppgångar.</P> <P class="p61 ft22">Tabell 1.1 Nyckeltal <NOBR>2011–2016</NOBR></P> <P class="p80 ft23">Procentuell förändring</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr2 td12"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr2 td13"><P class="p30 ft20">2011</P></TD> <TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft20">2012</P></TD> <TD class="tr2 td15"><P class="p30 ft20">2013</P></TD> <TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft20">2014</P></TD> <TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft20">2015</P></TD> <TD class="tr2 td16"><P class="p81 ft20">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><P class="p33 ft20">BNP</P></TD> <TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft20">3,9</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">0,4</P></TD> <TD class="tr8 td20"><P class="p30 ft20">3,3</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">3,7</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">3,6</P></TD> <TD class="tr8 td21"><P class="p81 ft20">3,2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><P class="p33 ft20"><NOBR>BNP-gap<SPAN class="ft24">1</SPAN></NOBR></P></TD> <TD class="tr10 td18"><P class="p30 ft20"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD> <TD class="tr10 td19"><P class="p30 ft20"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD> <TD class="tr10 td20"><P class="p30 ft20"><NOBR>-2,1</NOBR></P></TD> <TD class="tr10 td19"><P class="p30 ft20"><NOBR>-0,9</NOBR></P></TD> <TD class="tr10 td19"><P class="p30 ft20"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD> <TD class="tr10 td21"><P class="p81 ft20">0,0</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><P class="p33 ft20">Sysselsatta <NOBR>15-74</NOBR> år</P></TD> <TD class="tr3 td18"><P class="p30 ft20">2,1</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft20"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft20">0,3</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft20">1,4</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft20">1,7</P></TD> <TD class="tr3 td21"><P class="p81 ft20">0,8</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><P class="p33 ft20">Arbetade timmar</P></TD> <TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft20">2,3</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD> <TD class="tr8 td20"><P class="p30 ft20">0,5</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">1,6</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">1,5</P></TD> <TD class="tr8 td21"><P class="p81 ft20">0,9</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><P class="p33 ft20">Produktivitet i näringslivet</P></TD> <TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft20">2,4</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">1,3</P></TD> <TD class="tr8 td20"><P class="p30 ft20">3,2</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">2,3</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">1,9</P></TD> <TD class="tr8 td21"><P class="p81 ft20">2,0</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><P class="p33 ft20">Arbetslöshet<SPAN class="ft24">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr10 td18"><P class="p30 ft20">7,5</P></TD> <TD class="tr10 td19"><P class="p30 ft20">7,8</P></TD> <TD class="tr10 td20"><P class="p30 ft20">7,7</P></TD> <TD class="tr10 td19"><P class="p30 ft20">6,9</P></TD> <TD class="tr10 td19"><P class="p30 ft20">5,7</P></TD> <TD class="tr10 td21"><P class="p81 ft20">5,2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><P class="p33 ft20">Löner<SPAN class="ft24">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr5 td18"><P class="p30 ft20">2,4</P></TD> <TD class="tr5 td19"><P class="p30 ft20">3,2</P></TD> <TD class="tr5 td20"><P class="p30 ft20">3,1</P></TD> <TD class="tr5 td19"><P class="p30 ft20">3,3</P></TD> <TD class="tr5 td19"><P class="p30 ft20">3,7</P></TD> <TD class="tr5 td21"><P class="p81 ft20">3,7</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><P class="p33 ft20">KPI, årsgenomsnitt</P></TD> <TD class="tr3 td18"><P class="p30 ft20">3,0</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft20">1,2</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft20">1,3</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft20">1,6</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft20">2,5</P></TD> <TD class="tr3 td21"><P class="p81 ft20">2,8</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><P class="p33 ft20">Reporänta vid årets slut</P></TD> <TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft20">1,75</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">1,00</P></TD> <TD class="tr8 td20"><P class="p30 ft20">1,50</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">2,50</P></TD> <TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft20">3,50</P></TD> <TD class="tr8 td21"><P class="p81 ft20">3,50</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft27"><SPAN class="ft25">1.</SPAN><SPAN class="ft26">Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.</SPAN></P> <P class="p83 ft27"><SPAN class="ft25">2.</SPAN><SPAN class="ft26">I procent av arbetskraften, </SPAN><NOBR>15–74</NOBR> år.</P> <P class="p83 ft29"><SPAN class="ft25">3.</SPAN><SPAN class="ft28">Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.</SPAN></P> <P class="p84 ft30">Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.</P> <P class="p85 ft22">Tabell 1.2 Försörjningsbalans</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td22"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr5 td23"><P class="p86 ft7">Mdkr</P></TD> <TD colspan=4 class="tr5 td24"><P class="p33 ft20">Procentuell förändring, fasta priser</P></TD> <TD class="tr5 td25"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr5 td26"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr5 td27"><P class="p32 ft7">2010</P></TD> <TD class="tr5 td28"><P class="p30 ft7">2011</P></TD> <TD class="tr5 td29"><P class="p30 ft7">2012</P></TD> <TD class="tr5 td29"><P class="p30 ft7">2013</P></TD> <TD class="tr5 td30"><P class="p87 ft7">2014</P></TD> <TD class="tr5 td31"><P class="p30 ft7">2015</P></TD> <TD class="tr5 td13"><P class="p81 ft7">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><P class="p33 ft7">Hushållens konsumtion</P></TD> <TD class="tr8 td32"><P class="p32 ft7">1 611</P></TD> <TD class="tr8 td33"><P class="p30 ft7">2,1</P></TD> <TD class="tr8 td34"><P class="p30 ft7">1,5</P></TD> <TD class="tr8 td34"><P class="p30 ft7">3,6</P></TD> <TD class="tr8 td35"><P class="p87 ft7">3,7</P></TD> <TD class="tr8 td2"><P class="p30 ft7">3,4</P></TD> <TD class="tr8 td18"><P class="p81 ft7">3,2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><P class="p33 ft7">Offentlig konsumtion</P></TD> <TD class="tr5 td32"><P class="p32 ft7">891</P></TD> <TD class="tr5 td33"><P class="p30 ft7">1,8</P></TD> <TD class="tr5 td34"><P class="p30 ft7">0,5</P></TD> <TD class="tr5 td34"><P class="p30 ft7">0,2</P></TD> <TD class="tr5 td35"><P class="p87 ft7">0,3</P></TD> <TD class="tr5 td2"><P class="p30 ft7">0,1</P></TD> <TD class="tr5 td18"><P class="p81 ft7"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><P class="p33 ft7">Fasta bruttoinvesteringar</P></TD> <TD class="tr10 td32"><P class="p32 ft7">603</P></TD> <TD class="tr10 td33"><P class="p30 ft7">5,8</P></TD> <TD class="tr10 td34"><P class="p30 ft7">1,4</P></TD> <TD class="tr10 td34"><P class="p30 ft7">5,3</P></TD> <TD class="tr10 td35"><P class="p87 ft7">8,1</P></TD> <TD class="tr10 td2"><P class="p30 ft7">7,9</P></TD> <TD class="tr10 td18"><P class="p81 ft7">6,6</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td17"><P class="p33 ft7">Lagerinvesteringar<SPAN class="ft24">1</SPAN></P></TD> <TD class="tr11 td32"><P class="p32 ft7">18</P></TD> <TD class="tr11 td33"><P class="p30 ft7">0,7</P></TD> <TD class="tr11 td34"><P class="p30 ft7"><NOBR>-0,7</NOBR></P></TD> <TD class="tr11 td34"><P class="p30 ft7">0,0</P></TD> <TD class="tr11 td35"><P class="p87 ft7">0,0</P></TD> <TD class="tr11 td2"><P class="p30 ft7">0,0</P></TD> <TD class="tr11 td18"><P class="p81 ft7">0,0</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><P class="p33 ft7">Export</P></TD> <TD class="tr4 td32"><P class="p32 ft7">1 656</P></TD> <TD class="tr4 td33"><P class="p30 ft7">6,8</P></TD> <TD class="tr4 td34"><P class="p30 ft7">0,3</P></TD> <TD class="tr4 td34"><P class="p30 ft7">6,3</P></TD> <TD class="tr4 td35"><P class="p87 ft7">7,2</P></TD> <TD class="tr4 td2"><P class="p30 ft7">6,9</P></TD> <TD class="tr4 td18"><P class="p81 ft7">6,3</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><P class="p33 ft7">Import</P></TD> <TD class="tr5 td32"><P class="p32 ft7">1 447</P></TD> <TD class="tr5 td33"><P class="p30 ft7">6,1</P></TD> <TD class="tr5 td34"><P class="p30 ft7">0,4</P></TD> <TD class="tr5 td34"><P class="p30 ft7">6,1</P></TD> <TD class="tr5 td35"><P class="p87 ft7">7,5</P></TD> <TD class="tr5 td2"><P class="p30 ft7">7,2</P></TD> <TD class="tr5 td18"><P class="p81 ft7">6,6</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><P class="p33 ft22">BNP</P></TD> <TD class="tr5 td32"><P class="p32 ft22">3 331</P></TD> <TD class="tr5 td33"><P class="p30 ft22">3,9</P></TD> <TD class="tr5 td34"><P class="p30 ft22">0,4</P></TD> <TD class="tr5 td34"><P class="p30 ft22">3,3</P></TD> <TD class="tr5 td35"><P class="p87 ft22">3,7</P></TD> <TD class="tr5 td2"><P class="p30 ft22">3,6</P></TD> <TD class="tr5 td18"><P class="p81 ft22">3,2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td12"><P class="p33 ft31">BNP, kalenderkorrigerad</P></TD> <TD class="tr10 td27"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr10 td28"><P class="p30 ft22">4,0</P></TD> <TD class="tr10 td29"><P class="p30 ft22">0,7</P></TD> <TD class="tr10 td29"><P class="p30 ft22">3,3</P></TD> <TD class="tr10 td30"><P class="p87 ft22">3,9</P></TD> <TD class="tr10 td31"><P class="p30 ft22">3,4</P></TD> <TD class="tr10 td13"><P class="p81 ft22">2,9</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft32">1. Bidrag till <NOBR>BNP-tillväxten,</NOBR> procentenheter. Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">16</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td10"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft6">Arbetsmarknaden</P> <P class="p90 ft3">Inbromsningen i svensk ekonomi leder till att företagens behov av att öka antalet anställda minskar. Sysselsättningen bedöms sjunka marginellt under första halvåret 2012 och i princip vara oförändrad andra halvåret 2012. Företagen möter den tillfälligt svagare efterfrågan 2012 i stor utsträckning genom att dra ned på antalet arbetade timmar bland de som är anställda snarare än att minska antalet anställda, varför medelarbetstiden faller 2012. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms vara lågt de närmaste åren. Den svaga faktiska utvecklingen av sysselsättningen 2012 i kombination med den stigande potentiella sysselsättningen medför att resursutnyttjandet fortsätter att minska 2012, vilket möjliggör att sysselsättningen kan öka starkt <NOBR>2013–2016</NOBR> när arbetskraftsefterfrågan tar fart, utan att det uppstår någon brist på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta bedöms stiga med ca 190 000 personer från 2011 till 2016 som en följd av konjunkturåterhämt- ningen, regeringens politik och ökningen av antalet personer i arbetsför ålder.</P> <P class="p91 ft4">Efterfrågan på arbetskraft skiljer sig åt mellan branscher de närmaste åren. En allt större andel arbetar inom tjänstebranscherna och bemannings- personal blir en allt viktigare del av arbetsmarknaden.</P> <P class="p76 ft4">Personer i arbetskraften har ökat kraftigt sedan finanskrisen 2008. För åren <NOBR>2012–2016</NOBR> bedöms antalet personer i arbetskraften öka betydligt lång- sammare. Sammantaget bedöms antalet personer i arbetskraften stiga med 80 000 personer från 2011 till 2016. Arbetslösheten bedöms stiga till ca 8 procent 2012. I takt med att sysselsättningen stiger under 2013 börjar även arbetslösheten åter att minska. Den väntas därefter avta i snabb takt till 5,2 procent 2016, vilket motsvarar 270 000 personer. Regeringens sam- mantagna bedömning är att strukturreformer som jobbskatteavdraget och förändringen av arbetslöshetsförsäkringen sänker jämviktsarbetslösheten med 1,5 procentenheter till år 2016.</P> <P class="p92 ft6">Löner, inflation och reporänta</P> <P class="p90 ft3">Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och konjunkturav- mattningen hösten 2011 bidrog till måttliga löneökningar i industrins cen- trala avtal. Den relativt svaga produktivitetstillväxten under 2012 bidrar till att företagens möjligheter att klara kraftiga löneökningar är begränsade. I takt med att arbetsmarknaden förbättras stiger lönerna gradvis snabbare <NOBR>2014–2016.</NOBR></P> <P class="p4 ft3">Det låga resursutnyttjandet i ekonomin som helhet 2012 medför ett lågt inflationstryck. Ett stigande resursutnyttjande, högre oljepriser och ökade enhetsarbetskostnader bedöms emellertid öka den underliggande inflatio- nen (mätt som KPIF med fast ränta) 2015 och 2016. Inflationen mätt som KPI, väntas stiga kraftigare 2015 och 2016 till följd av stigande räntor.</P> <P class="p77 ft4">Det låga inflationstrycket bedöms möjliggöra en låg reporänta de när- maste åren. Inbromsningen i den svenska ekonomin bedöms leda till att Riksbanken sänker reporäntan till 1,0 procent 2012. I takt med att ekono-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">17</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2018x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td11"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">min återhämtar sig bedöms Riksbanken höja reporäntan. I slutet av 2015 bedöms reporäntan nå normala nivåer på 3,5 procent, vilket är cirka ett år innan resursutnyttjandet i ekonomin som helhet normaliseras.</P> <P class="p66 ft6">Risker och alternativscenarier</P> <P class="p10 ft4">Osäkerheten är stor när det gäller den framtida konjunkturutvecklingen, och det finns tydliga risker för både en sämre respektive en bättre utveck- ling. Sammantaget bedöms dock riskerna för en sämre utveckling över- väga. En risk som dock avtagit under inledningen av 2012 är oron kring de europeiska bankernas möjlighet att finansiera sig på de finansiella mark- naderna. Regeringen redovisar två alternativa scenarier för ekonomins utveckling (Tabell 1.3).</P> <P class="p85 ft22">Tabell 1.3 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td36"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr2 td37"><P class="p30 ft20">2012</P></TD> <TD class="tr2 td38"><P class="p30 ft20">2013</P></TD> <TD class="tr2 td39"><P class="p30 ft20">2014</P></TD> <TD class="tr2 td40"><P class="p30 ft20">2015</P></TD> <TD class="tr2 td39"><P class="p81 ft20">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><P class="p33 ft31">BNP, procentuell förändring</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td43"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td44"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td45"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td44"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td41"><P class="p33 ft20">Alt. 1 Svagare internationell efterfrågan</P></TD> <TD class="tr2 td42"><P class="p30 ft20">0,4</P></TD> <TD class="tr2 td43"><P class="p30 ft20">2,1</P></TD> <TD class="tr2 td44"><P class="p30 ft20">2,8</P></TD> <TD class="tr2 td45"><P class="p30 ft20">4,4</P></TD> <TD class="tr2 td44"><P class="p81 ft20">3,6</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><P class="p33 ft20">Alt. 2 Högre potentiell produktivitet</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft20">0,5</P></TD> <TD class="tr3 td43"><P class="p30 ft20">3,9</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p30 ft20">4,5</P></TD> <TD class="tr3 td45"><P class="p30 ft20">4,2</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p81 ft20">3,6</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><P class="p33 ft23">Huvudscenario</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p81 ft23">0,4</P></TD> <TD class="tr3 td43"><P class="p93 ft23">3,3</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p93 ft23">3,7</P></TD> <TD class="tr3 td45"><P class="p93 ft23">3,6</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p94 ft23">3,2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td41"><P class="p33 ft31">Sysselsättning, procentuell förändring</P></TD> <TD class="tr11 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr11 td43"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr11 td44"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr11 td45"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr11 td44"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><P class="p33 ft20">Alt. 1 Svagare internationell efterfrågan</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft20"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td43"><P class="p30 ft20">0,0</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p30 ft20">0,5</P></TD> <TD class="tr3 td45"><P class="p30 ft20">1,5</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p81 ft20">1,1</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td41"><P class="p33 ft20">Alt. 2 Högre potentiell produktivitet</P></TD> <TD class="tr2 td42"><P class="p30 ft20"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD> <TD class="tr2 td43"><P class="p30 ft20">0,3</P></TD> <TD class="tr2 td44"><P class="p30 ft20">1,5</P></TD> <TD class="tr2 td45"><P class="p30 ft20">1,9</P></TD> <TD class="tr2 td44"><P class="p81 ft20">0,9</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><P class="p33 ft23">Huvudscenario</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p81 ft23"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td43"><P class="p93 ft23">0,3</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p93 ft23">1,4</P></TD> <TD class="tr3 td45"><P class="p93 ft23">1,7</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p94 ft23">0,8</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><P class="p33 ft31">Arbetslöshet, % av arbetskraften</P></TD> <TD class="tr7 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td43"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td44"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td45"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td44"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><P class="p33 ft20">Alt.1 Svagare internationell efterfrågan</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft20">7,9</P></TD> <TD class="tr3 td43"><P class="p30 ft20">8,0</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p30 ft20">8,1</P></TD> <TD class="tr3 td45"><P class="p30 ft20">7,1</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p81 ft20">6,4</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><P class="p33 ft20">Alt.2 Högre potentiell produktivitet</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft20">7,8</P></TD> <TD class="tr3 td43"><P class="p30 ft20">7,7</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p30 ft20">6,8</P></TD> <TD class="tr3 td45"><P class="p30 ft20">5,3</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p81 ft20">4,8</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td41"><P class="p33 ft23">Huvudscenario</P></TD> <TD class="tr2 td42"><P class="p81 ft23">7,8</P></TD> <TD class="tr2 td43"><P class="p93 ft23">7,7</P></TD> <TD class="tr2 td44"><P class="p93 ft23">6,9</P></TD> <TD class="tr2 td45"><P class="p93 ft23">5,7</P></TD> <TD class="tr2 td44"><P class="p94 ft23">5,2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td41"><P class="p33 ft31">Offentligt finansiellt sparande, % av BNP</P></TD> <TD class="tr12 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr12 td43"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr12 td44"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr12 td45"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr12 td44"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td41"><P class="p33 ft20">Alt. 1 Svagare internationell efterfrågan</P></TD> <TD class="tr2 td42"><P class="p30 ft20"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD> <TD class="tr2 td43"><P class="p30 ft20">0,1</P></TD> <TD class="tr2 td44"><P class="p30 ft20">1,0</P></TD> <TD class="tr2 td45"><P class="p30 ft20">2,4</P></TD> <TD class="tr2 td44"><P class="p81 ft20">3,0</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><P class="p33 ft20">Alt. 2 Högre potentiell produktivitet</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft20"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td43"><P class="p30 ft20">0,4</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p30 ft20">1,7</P></TD> <TD class="tr3 td45"><P class="p30 ft20">3,3</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p81 ft20">4,0</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><P class="p33 ft23">Huvudscenario</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p81 ft23"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td43"><P class="p93 ft23">0,3</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p93 ft23">1,6</P></TD> <TD class="tr3 td45"><P class="p93 ft23">3,0</P></TD> <TD class="tr3 td44"><P class="p94 ft23">3,7</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft30">Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.</P> <P class="p96 ft8">I alternativ 1 analyseras hur svensk ekonomi skulle påverkas av en sva- gare exportmarknad <NOBR>2013–2014</NOBR> än i huvudscenariot. Analysen bygger på att världsmarknadsefterfrågan antas öka långsammare 2013 och 2014, kro- nan apprecieras med 3 procent 2013 och 2014 samt att bankerna får högre finansieringskostnader. Den lägre exportefterfrågan och växelkursapprecier- ingen bidrar båda till en lägre exportutveckling. Den svagare exportutveck- lingen medför att resursutnyttjandet i ekonomin som helhet minskar. Till följd av det låga resursutnyttjandet är inflationen låg under hela prognospe- rioden. Penningpolitiken blir därmed mer expansiv och Riksbanken förvän- tas sänka reporäntan. Hushållens konsumtion dämpas av den svagare arbetsmarknadsutvecklingen. Den lägre inflationen i konsumentpriserna</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">18</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td10"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft3">bidrar samtidigt till att hushållens reala disponibla inkomster och därmed även konsumtionen endast utvecklas marginellt svagare än huvudscenariot <NOBR>2013–2016.</NOBR> Både antalet arbetade timmar och produktiviteten blir lägre 2013. Sammantaget bedöms en svagare världsekonomi innebära en mer utdragen lågkonjunktur i Sverige de närmaste åren, framför allt till följd av den svaga exportutvecklingen. I takt med att omvärldsefterfrågan tar fart ökar BNP snabbt 2015 och 2016.</P> <P class="p97 ft4">I alternativscenario 2 analyseras effekterna på Sveriges ekonomi av en genomsnittlig potentiell produktivitetsutveckling på 2,6 procent per år 2012– 2016. Den högre produktiviteten i näringslivet innebär att en högre nivå på kapitalstocken kan öka företagens vinster. Exporttillväxten blir starkare. Samtidigt leder högre produktivitet till att reallönen ökar snabbare, vilket leder till att konsumtionen växer starkt. Den starkare efterfrågan leder till en bättre arbetsmarknadsutveckling och arbetslösheten sjunker. Högre pri- vat konsumtion och högre vinster i företagen ökar statens skatteintäkter. Den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP blir därför högre per år <NOBR>2013–2016.</NOBR></P> <P class="p98 ft18">1.2 Motionerna</P> <P class="p99 ft15">Socialdemokraterna</P> <P class="p100 ft8">I partimotion 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S) framhålls att Sve- riges väg genom den globala krisen har präglats av tvära kast i bl.a. BNP- tillväxten. Sverige har dock lyckats upprätthålla starka offentliga finanser på ett sätt som få industriländer kan mäta sig med. Däremot anser motionä- rerna att den totala återhämtningen inte är exceptionell ur ett internatio- nellt perspektiv utan Sverige ansluter sig i allt väsentligt till den breda mittklungan bland industriländer när det gäller tillväxt och sysselsättning perioden <NOBR>2008–2011.</NOBR> I motionen framhålls att stora globala obalanser utgjorde motorn till den kreditexpansion i väst som fick ett abrupt slut i samband med att den globala finanskrisen inleddes 2008. Gemensamt för de länder som nu är indragna i den europeiska skuldkrisen är att den totala upplåningen har varit för hög. Enligt motionärerna har risken för en oordnad upplösning av den europeiska krisen påtagligt minskat under inled- ningen av 2012. Konjunkturutvecklingen under de kommande åren är emellertid enligt motionärerna svårbedömd. En tydlig och oroande tendens på arbetsmarknaden är att de med riktigt långa arbetslöshetstider ökar snabbt, vilket enligt motionärerna tyder på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. I motionen fram- hålls också att ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td11"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft15">Miljöpartiet</P> <P class="p10 ft3">I partimotion 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) framhålls att den globala ekonomin fortfarande befinner sig i ett mycket osäkert läge och att det finns en risk för att EU och IMF tvingas besluta om ytterligare stödpa- ket. Samtidigt framhålls att det finns vissa ljusglimtar i världskonjunktu- ren. Sammantaget bedöms dock de negativa riskerna dominera.</P> <P class="p102 ft4">Enligt motionärerna är det av stor vikt att den europeiska banksektorn tar ansvar för den pågående skuldkrisen och agerar ansvarsfullt gentemot såväl privata som offentliga låntagare för att undvika framtida skuldkriser.</P> <P class="p23 ft3">Motionärerna framhåller vidare att ungdomsarbetslösheten är hög och att antalet unga som varken arbetar eller studerar har ökat dramatiskt från 85 000 år 2007 till 127 000 år 2009.</P> <P class="p23 ft4">Vidare framhålls i motionen att de svenska hushållens privata skuldsätt- ning stigit dramatiskt och att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> riktar skarp kritik mot Sverige.</P> <P class="p101 ft15">Sverigedemokraterna</P> <P class="p103 ft3">Enligt partimotion 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) är den svenska ekonomin i ett europeiskt perspektiv tämligen stabil. Motionärerna ser ett antal tecken på att ekonomin vänder åt rätt håll. Exporten till euro- området har på senare tid blivit lidande, vilket enligt motionärerna är ett stort hot mot den svenska ekonomin. Den stora utmaningen för svensk eko- nomi är dock att få bukt med arbetslösheten och då i synnerhet ungdoms- arbetslösheten och långtidsarbetslösheten.</P> <P class="p12 ft4">Det enskilt största hotet mot svensk ekonomi är enligt motionärerna situa- tionen i euroområdet. Lågkonjunkturen i Europa bedöms sannolikt bli långvarig medan de strukturella obalanserna kvarstår.</P> <P class="p101 ft15">Vänsterpartiet</P> <P class="p103 ft3">I partimotion 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) framhålls att den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren har präglats av följderna av finanskrisen 2008. Eurokrisen är i dagsläget fortfarande akut och kon- junkturutsikterna för euroområdet de närmaste åren bedöms som mycket svaga. Sammantaget beräknas global BNP växa med 3,4 procent för inne- varande år och med 4,1 procent under 2013.</P> <P class="p104 ft4">Den globala efterfrågan på svenska produkter är fortsatt relativt svag och den inhemska efterfrågan kommer därmed att spela en större roll än vanligt för hur den svenska konjunkturen utvecklas.</P> <P class="p23 ft4">Bostadsprisernas utveckling och hushållens skuldsättning är enligt motio- närerna ett potentiellt hot mot den finansiella stabiliteten och för den reala makroekonomiska utvecklingen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">20</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td10"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">I motionen framhålls begynnande strukturproblem i den svenska ekono- min med stagnerad produktivitet, för låga investeringar och tappade export- marknadsandelar. Långtidsarbetslösheten är enligt motionärerna det allvarli- gaste problemet på arbetsmarknaden.</P> <P class="p106 ft33">1.3 Kompletterande information om den ekonomiska utvecklingen</P> <P class="p107 ft6">IMF:s World Economic Outlook, april 2012</P> <P class="p7 ft3">Till följd av en svag aktivitet i ekonomin under slutet av 2011 och början av 2012 beräknas tillväxten i världsekonomin minska från 4 procent 2011 till 3,5 procent 2012. För de flesta ekonomier inklusive euroområdet för- väntas en starkare tillväxt än med de bedömningar som gjordes i januari 2012. För 2013 förväntas tillväxten i världsekonomin åter växa till ca 4 procent. För 2012 beräknas dock euroområdet gå in i en svag nedgång till följd av statsskuldskrisen, den generella förtroendekrisen, effekterna av ban- kernas skuldavveckling på den reala ekonomin och effekterna av budget- konsolidering. En förbättrad aktivitet i USA under andra halvåret 2011 och en politik i euroområdet som svar på den allt djupare ekonomiska krisen har dock minskat hotet om en kraftig global nedgång. Förbättringarna bedöms emellertid som mycket bräckliga. Den största oron är utvecklingen av eurokrisen. Andra risker som nämns är geopolitiska osäkerheter som driver upp oljepriset. En alltför stram makroekonomisk politik anses kunna leda till en varaktig deflation eller en längre period av mycket svag ekono- misk aktivitet. Vidare nämns latenta risker som störningar i de globala obligations- och valutamarknaderna som följd av höga budgetunderskott och skulder i Japan och USA. Men tillväxten kan också bli bättre än beräk- nat om t.ex. politiken förbättras ytterligare, de ekonomiska förutsättning- arna fortsätter att utvecklas positivt och de geopolitiska spänningarna minskar. Osäkerheten kring utvecklingen bedöms vara stor.</P> <P class="p108 ft6">IMF:s artikel <NOBR>IV-konsultation,</NOBR> maj 2012</P> <P class="p7 ft8">IMF har avslutat sin årliga översyn av det ekonomiska läget i Sverige. Enligt IMF:s uttalande har Sverige som ett resultat av robusta politiska ramar och hållbara reformer länge säkrat en stark tillväxt, låg inflation, en nedåtgående arbetslöshet, stigande inkomster och en stark bytesbalans. Till- växtutsikterna ser emellertid dystra ut enligt IMF. Detta mot bakgrund av att Sverige är en liten öppen ekonomi där 2/3 av exporten går till Europa. IMF bedömer att <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> för 2012 blir mellan 0 och 1 procent. Ned- åtriskerna för dessa prognoser bedömer IMF vara betydande. Riksbanken har satt reporäntan på en lämplig nivå på 1,5 procent med tanke på infla- tionsutsikterna, blygsamt kostnadstryck och tillfällig nedgång i efterfrågan. IMF anser att det finns flera utmaningar för Sverige bl.a. när det gäller</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">21</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td11"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">finansiell stabilitet där olika finansiella sårbarheter är uppenbara. IMF pekar bl.a. på att Sverige har ett stort finansiellt system i förhållande till BNP, ett banksystem som är direkt exponerat mot många europeiska eko- nomier, hög skuldsättning bland hushållen och en hög andel amorterings- fria lån.</P> <P class="p109 ft6">OECD:s Economic Outlook, maj 2012</P> <P class="p10 ft3">OECD prognostiserar att världsekonomin växer med 3,4 procent i år och med 4,2 procent 2013 (OECD Economic Outlook, 23 maj 2012.) OECD- ländernas BNP väntas öka med 1,6 procent i år och med 2,2 procent 2013. I USA är det den privata sektorns efterfrågan som förväntas öka aktivite- ten i ekonomin. <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> bedöms till 2,4 procent i år och 2,6 procent 2013. I Japan förväntas <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> uppgå till 2,2 procent i år och 1,5 procent 2013. För 2012 är det återuppbyggnaden efter naturkata- strofen som förklarar tillväxten. När återuppbyggnaden avtar 2013 sjunker tillväxten något och exporten bedöms vara det som bidrar till tillväxten.</P> <P class="p25 ft3">I euroområdet väntas BNP krympa med 0,1 procent i år och öka med upp till 0,9 procent år 2013. Enligt OECD bedöms aktiviteten vara fortsatt stark i de flesta tillväxtekonomier. Det finns emellertid politiska utma- ningar som varierar mellan länderna, bl.a. inflationen. En lägre inflation ger ett politiskt utrymme i vissa länder som skulle kunna användas för att upprätthålla aktiviteten i ekonomin. Krisen i euroområdet anses emellertid fortfarande vara den enskilt största nedåtrisken mot utsikterna för världs- ekonomin. En annan allvarlig nedåtrisk som nämns är försämring av utbudsförhållandena på oljemarknaden som skulle kunna leda till ökade oljepriser på kort sikt.</P> <P class="p25 ft4">OECD:s tillväxtprognos för Sverige är 0,6 procent i år och 2,8 procent 2013. Tillväxten väntas bli måttlig i år men starkare 2013 när världshan- deln återfår styrka. Med gott om ledig kapacitet bör enligt OECD den underliggande inflationen i Sverige förbli dämpad. Vidare anser OECD att inriktningen på penningpolitiken bör vara ackommoderande.</P> <P class="p109 ft6">Finanspolitiska rådets rapport 2012</P> <P class="p10 ft4">Enligt Finanspolitiska rådet visar deras kalkyler på att en nedgång av den inhemska efterfrågan får större återverkningar på de offentliga finanserna än ett fall i exportefterfrågan. Rådets beräkningar tyder på att de svenska offentliga finanserna inte allvarligt skulle påverkas vid en temporär minsk- ning av exporten. Däremot skulle en allvarlig fördjupad europeisk kris kunna få omfattande negativa konsekvenser för svensk ekonomi.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td10"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft34">Regeringens prognos jämfört med Konjunkturinstitutets (KI) och Riksbankens</P> <P class="p111 ft3">I tabell 1.4 jämförs regeringens prognos över svensk ekonomi med bedöm- ningar från KI (Konjunkturläget mars 2012) och Riksbanken (Penningpoli- tisk uppföljning, april 2012). KI:s prognos är publicerad cirka två veckor före regeringens och Riksbankens knappt en vecka efter regeringens. Både KI och Riksbanken har samma <NOBR>BNP-prognos</NOBR> som regeringen 2012. Där- emot prognostiserar båda en svagare <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> 2013 jämfört med reger- ingen, i synnerhet Riksbanken vars <NOBR>BNP-prognos</NOBR> är 1,4 procent lägre än regeringens. De svagare tillväxtprognoserna förklaras främst av en svagare konsumtionstillväxt och ett lägre bidrag från utrikeshandeln jämfört med regeringen. Bedömningen av arbetslösheten är i stort sett densamma hos KI, Riksbanken och regeringen. Regeringens inflationsprognos är den- samma som Riksbankens för 2012. KI har en något högre prognos. För 2013 och 2014 har Riksbanken däremot en högre inflationsprognos jäm- fört med regeringen och KI, vilket förklaras av en högre reporänta. Reger- ingens prognos över offentligt finansiellt sparande ligger i linje med både KI:s och Riksbankens prognos 2012 och 2013. Däremot har Riksbanken en betydligt lägre prognos för 2014, vilket förklaras av att Riksbanken gjort en ny bedömning av finanspolitiken där bedömningen är att reger- ingen lägger en större vikt än tidigare vid att nå överskott i de offentliga finanserna.</P> <P class="p112 ft3">Enligt KI finns det flera tecken på att ekonomin nu vänder uppåt. Bland annat stigande börskurser, ökad industriproduktion, ökad varuexport samt stigande obligationsräntor i länder som Tyskland, Sverige och USA, vilket kan ses som ett uttryck för ökad optimism om framtida tillväxt. Osäkerhe- ten om hur statsskuldskrisen i euroområdet kommer att utvecklas bedöms dock fortfarande som stor, varför <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> bedöms bli dämpad under det första halvåret 2012. Arbetslösheten bedöms därför stiga ännu en tid. Den tröga återhämtningen i omvärlden gör att den inhemska efter- frågan blir en viktigare drivkraft för ekonomin än vanligt. Arbetslösheten bedöms bli fortsatt hög under lång tid. Antalet sysselsatta faller under första halvåret 2012 för att sedan bromsa upp. I slutet av 2012 när ekono- min bedöms återhämta sig börjar sysselsättningen öka igen. Även om sysselsättningen ökar i snabbare takt 2013 fortsätter arbetslösheten att vara hög, vilket bl.a. förklaras av att arbetskraftsutbudet varit högt i förhållande till arbetsmarknadsläget de senaste åren.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">23</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2024x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft19"><SPAN class="ft7">2011/12:FiU20 U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P> <P class="p9 ft22">Tabell 1.4 Prognosjämförelse</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr2 td46"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr2 td47"><P class="p30 ft30">2012</P></TD> <TD class="tr2 td48"><P class="p30 ft30">2013</P></TD> <TD class="tr2 td49"><P class="p30 ft30">2014</P></TD> <TD class="tr2 td48"><P class="p30 ft30">2015</P></TD> <TD class="tr2 td50"><P class="p113 ft30">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td51"><P class="p114 ft35">BNP, årlig procentuell förändring</P></TD> <TD class="tr13 td52"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr13 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr13 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr13 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr13 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td51"><P class="p114 ft30">Regeringen</P></TD> <TD class="tr14 td52"><P class="p115 ft30">0,4</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">3,3</P></TD> <TD class="tr14 td34"><P class="p116 ft25">3,7</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">3,6</P></TD> <TD class="tr14 td54"><P class="p117 ft30">3,2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td51"><P class="p114 ft30">Konjunkturinstitutet</P></TD> <TD class="tr14 td52"><P class="p115 ft30">0,4</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">2,5</P></TD> <TD class="tr14 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td51"><P class="p114 ft30">Riksbanken</P></TD> <TD class="tr15 td52"><P class="p115 ft30">0,4</P></TD> <TD class="tr15 td53"><P class="p116 ft30">1,9</P></TD> <TD class="tr15 td34"><P class="p116 ft25">2,8</P></TD> <TD class="tr15 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr15 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td51"><P class="p114 ft35">Inflation, årsgenomsnitt</P></TD> <TD class="tr16 td52"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr16 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr16 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr16 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr16 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td51"><P class="p114 ft30">Regeringen</P></TD> <TD class="tr15 td52"><P class="p115 ft30">1,2</P></TD> <TD class="tr15 td53"><P class="p116 ft30">1,3</P></TD> <TD class="tr15 td34"><P class="p116 ft25">1,6</P></TD> <TD class="tr15 td53"><P class="p116 ft30">2,5</P></TD> <TD class="tr15 td54"><P class="p117 ft30">2,8</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td51"><P class="p114 ft30">Konjunkturinstitutet</P></TD> <TD class="tr14 td52"><P class="p115 ft30">1,5</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">1,4</P></TD> <TD class="tr14 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td51"><P class="p114 ft30">Riksbanken</P></TD> <TD class="tr14 td52"><P class="p115 ft30">1,2</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">1,9</P></TD> <TD class="tr14 td34"><P class="p116 ft25">2,9</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td51"><P class="p114 ft35">Arbetslöshet, % av arbetskraften</P></TD> <TD class="tr17 td52"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr17 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr17 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr17 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr17 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td51"><P class="p114 ft30">Regeringen</P></TD> <TD class="tr14 td52"><P class="p115 ft30">7,8</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">7,7</P></TD> <TD class="tr14 td34"><P class="p116 ft25">6,9</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">5,7</P></TD> <TD class="tr14 td54"><P class="p117 ft30">5,2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td51"><P class="p114 ft30">Konjunkturinstitutet <SPAN class="ft36">1</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td52"><P class="p115 ft30">7,7</P></TD> <TD class="tr2 td53"><P class="p116 ft30">7,7</P></TD> <TD class="tr2 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr2 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr2 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td51"><P class="p114 ft30">Riksbanken</P></TD> <TD class="tr14 td52"><P class="p115 ft30">7,7</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">7,7</P></TD> <TD class="tr14 td34"><P class="p116 ft25">6,9</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td51"><P class="p114 ft35">Offentligt finansiellt sparande, % av BNP</P></TD> <TD class="tr16 td52"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr16 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr16 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr16 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr16 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td51"><P class="p114 ft30">Regeringen</P></TD> <TD class="tr14 td52"><P class="p118 ft30"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">0,3</P></TD> <TD class="tr14 td34"><P class="p116 ft25">1,6</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">3,0</P></TD> <TD class="tr14 td54"><P class="p117 ft30">3,7</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td51"><P class="p114 ft30">Konjunkturinstitutet</P></TD> <TD class="tr14 td52"><P class="p118 ft30"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p116 ft30">0,2</P></TD> <TD class="tr14 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td51"><P class="p114 ft30">Riksbanken</P></TD> <TD class="tr15 td52"><P class="p118 ft30"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD> <TD class="tr15 td53"><P class="p116 ft30">0,2</P></TD> <TD class="tr15 td34"><P class="p116 ft25">0,9</P></TD> <TD class="tr15 td53"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr15 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft29">Anm. Regeringens prognos publicerades den 12 april, Konjunkturinstitutets den 28 mars, Riksbankens den 18 april.</P> <P class="p120 ft29">1. Konjunkturinstitutets arbetslöshetssiffror avser ålderskategorin <NOBR>16–64</NOBR> år, medan regeringens och Riksban- kens siffror avser <NOBR>16–74</NOBR> år.</P> <P class="p121 ft30">Källor: 2012 års ekonomiska vårproposition, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.</P> <P class="p122 ft4">Av Riksbankens uppföljning framgår att svensk BNP minskade under fjärde kvartalet 2011, vilket främst berodde på att exporten föll kraftigt. Sedan dess bedöms läget ha ljusnat, och förtroendet hos företag och hus- håll samt utvecklingen av detaljhandeln och varuexporten tyder på att efterfrågan åter ökar under inledningen av 2012. Tillväxten bedöms emel- lertid bli långsammare än normalt för att sedan ta fart 2013. Arbetslöshe- ten bedöms stiga något det närmaste året för att sedan falla tillbaka under 2013 och 2014. Inflationsläget är lågt men bedöms tillta i takt med att konjunkturen förbättras.</P> <P class="p85 ft6">Aktuella siffror över läget i ekonomin</P> <P class="p10 ft4">Enligt <SPAN class="ft37">nationalräkenskaperna </SPAN>ökade BNP med 1,5 procent under första kvartalet 2012 jämfört med första kvartalet 2011. Säsongsrensat och jäm- fört med fjärde kvartalet 2011 blev ökningen 0,8 procent. Det starkaste bidraget till <NOBR>BNP-utvecklingen</NOBR> kom från fasta bruttoinvesteringar främst inom gruvnäring och energiområdet.</P> <P class="p23 ft3">Hushållskonsumtionen ökade med 2,1 procent jämfört med första kvarta- let 2011, vilket är en oförändrad ökningstakt jämfört med fjolåret. Bidra- get till <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> blev 1,0 procentenheter.</P> <P class="p23 ft4">Exporten ökade med 1,7 procent medan importen minskade med 0,1 pro- cent jämfört med samma kvartal föregående år. Exportnettot gav ett posi- tivt bidrag till <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> med 0,9 procentenheter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td55"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr8 td56"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr8 td57"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr8 td58"><P class="p123 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> <TD class="tr8 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td59"><P class="p123 ft5">Näringslivets produktion ökade med 1,9 procent. De varuproducerande</P></TD> <TD class="tr9 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft11">branscherna stod för ännu ett svagt kvartal medan de tjänsteproducerande</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">branscherna däremot fortsatte att växa med god fart. Produktionen i de</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">varuproducerande branscherna minskade med 0,7 procent medan den</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td60"><P class="p29 ft5">ökade med 3,4 procent i de tjänsteproducerande branscherna.</P></TD> <TD class="tr4 td61"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,8 procent, antalet arbe-</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td62"><P class="p29 ft5">tade timmar ökade med 1,0 procent och</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td63"><P class="p114 ft5">medelarbetstiden ökade</P></TD> <TD class="tr4 td61"><P class="p123 ft5">med</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">0,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. I näringslivet ökade</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">antalet arbetade timmar med 1,3 procent, vilket till stor del förklaras av</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">tjänstebranschens starka utveckling. Inom de offentliga myndigheterna</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">ökade antalet arbetade timmar med 0,3 procent. Det första kvartalet 2012</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td60"><P class="p29 ft5">var arbetsproduktiviteten oförändrad inom näringslivet.</P></TD> <TD class="tr4 td61"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">Hushållens disponibla inkomster ökade med 3,6 procent i löpande priser</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">jämfört med första kvartalet 2011. Rensat för inflation ökade de disponibla</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">inkomsterna med 1,2 procent. Hushållens finansiella sparande minskade</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">med 3,5 miljarder kronor och uppgick till 27 miljarder kronor i löpande</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, var</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">negativ och uppgick till <NOBR>–0,9</NOBR> procent. (Källa: SCB, publicerad den 29 maj</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td55"><P class="p29 ft5">2012.)</P></TD> <TD class="tr3 td56"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td57"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td64"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td61"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5"><SPAN class="ft16">Försäljningsvolym, detaljhandeln </SPAN>minskade med 1,3 procent april jäm-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">fört med april förra året i löpande priser. Dagligvaruhandeln minskade</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft11">med 0,9 procent och sällanköpsvaruhandeln med 1,9 procent i löpande pri-</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">ser. Mellan mars och april 2012 minskade försäljningsvolymen med 0,2</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td60"><P class="p29 ft5">procent. (Källa: HUI/SCB, publicerad den 28 maj.)</P></TD> <TD class="tr3 td61"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><P class="p124 ft16">Industrins</P></TD> <TD class="tr4 td56"><P class="p29 ft16">kapacitetsutnyttjande <SPAN class="ft5">ökade</SPAN></P></TD> <TD class="tr4 td57"><P class="p125 ft11">med</P></TD> <TD class="tr4 td64"><P class="p126 ft5">0,7 procentenheter</P></TD> <TD class="tr4 td61"><P class="p123 ft5">till</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">88,4 procent i säsongsrensade tal under första kvartalet 2012 jämfört med</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft11">fjärde kvartalet 2011. På årsbasis minskade den totala industrins totala kapa-</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">citetsutnyttjande. Jämfört med första kvartalet förra året har kapacitetsut-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">nyttjandet minskat med 0,4 procentenheter till 88,1 procent, i kalenderkor-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td60"><P class="p29 ft5">rigerade tal. (Källa: SCB, publicerad den 14 maj 2012.)</P></TD> <TD class="tr3 td61"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5"><SPAN class="ft16">Industriföretagens </SPAN>investeringsplaner för 2012 väntas bli oförändrade</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">jämfört med 2011. De totala investeringarna bedöms därmed komma att</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">hamna på samma nivåer som i fjol. Volymförändringarna är spridda mel-</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">lan industrisektorn, t.ex. finns det förväntningar om volymökningar inom</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">transportmedelsindustrin och gruvnäringen medan det finns förväntade</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">volymminskningar t.ex. inom trävaruindustrin samt inom stål- och metall-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><P class="p29 ft5">framställning.</P></TD> <TD class="tr4 td56"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td57"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td64"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td61"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft16"><SPAN class="ft5">Enligt </SPAN>Konjunkturbarometern för företagen <SPAN class="ft5">backade konfidensindikatorn</SPAN></P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">för näringslivet som helhet med en enhet i april efter ökningen med tolv</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">enheter månaden innan. Indikatorn ligger två enheter över det historiska</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft11">genomsnittet. I tillverkningsindustrin var orderingången i stort sett oföränd-</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">rad under första kvartalet i år. Även produktionsvolymen var i stort sett</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td59"><P class="p123 ft11">oförändrad under första kvartalet 2012. Industriföretagen är relativt optimis-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">tiska inför andra kvartalet. Orderingången från exportmarknaden väntas</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td55"><P class="p29 ft11">stiga påtagligt</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><P class="p127 ft5">och även från hemmamarknaden</P></TD> <TD class="tr4 td64"><P class="p29 ft5">förutses efterfrågan</P></TD> <TD class="tr4 td61"><P class="p123 ft5">öka.</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">Drygt 30 procent av byggföretagen uppger att brist på arbetskraft är det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">främsta hindret för verksamheten. För flertalet husbyggare är i stället otill-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">räcklig efterfrågan den faktor som begränsar verksamheten. På ett års sikt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">är byggsektorn relativt återhållsam i sina förväntningar, och företagen räk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">nar med att efterfrågan på byggmarknaden blir ungefär oförändrad. Försälj-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningen inom detaljhandeln steg något under första kvartalet efter ett par</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kvartal med oförändrade volymer. Sammantaget är försäljningssituationen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">inom handeln relativt god och ca 80 procent av företagen är nöjda med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">läget. Handeln räknar med att försäljningen fortsätter att öka under andra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kvartalet i år. I de privata tjänstenäringarna har efterfrågan återigen ökat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">under första kvartalet i år efter två svaga kvartal dessförinnan. Sysselsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ningen har totalt sett ökat något under första kvartalet. Bristen på arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kraft har samtidigt fortsatt att minska och 14 procent av tjänsteföretagen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">uppger nu att arbetskraftsbrist är det främsta hindret för verksamheten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Endast ett fåtal branscher har påtagliga rekryteringsproblem och situatio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nen är besvärligast för tekniska konsulter där 60 procent av företagen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">anger arbetskraftsbrist som främsta hinder. Tjänsteföretagen räknar med att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">såväl efterfrågan som sysselsättningen stiger ytterligare under andra kvarta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">let i år. Sammantaget inom näringslivet har sysselsättningen ökat något,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och företagen räknar med ytterligare nyrekryteringar de närmaste måna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">derna. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad den 26 april 2012.)</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Enligt <SPAN class="ft12">Konjunkturbarometern för hushåll </SPAN>ljusnade hushållens syn på det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ekonomiska läget ytterligare mellan mars och april. Hushållens förtroen-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">deindikator (CCI) som mäter synen på den egna och den svenska ekono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">min steg med närmare fem enheter, från 0,0 till 4,7. Därmed har CCI ökat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">med drygt tolv enheter sedan december 2011 och närmar sig nu det histo-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">riska genomsnittet. Det är synen på såväl den egna som den svenska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ekonomin som har ljusnat. Hushållens pessimism om utvecklingen på arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">marknaden har minskat betydligt jämfört med tidigare i år och inställ-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningen till att köpa kapitalvaror är mindre negativ. Hushållens förvänt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ningar på inflationen på tolv månaders sikt uppgår till 3,0 procent i april</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">jämfört med 2,8 procent i mars. Även löneförväntningarna har ökat något,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">till 2,9 procent från 2,8 procent förra månaden. Hushållens förväntningar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på den rörliga bostadsräntan om ett år ligger oförändrade på 4 procent.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Däremot har förväntningarna på två och fem års sikt justerats upp margi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nellt jämfört med förra månaden. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den 26 april 2012.)</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Enligt arbetskraftsundersökningen var i april 4 609 000 personer i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">åldern <NOBR>15–74</NOBR> år sysselsatta, vilket är en ökning med 8 000 personer jäm-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fört med april 2011. Förändringen mellan åren är dock inte statistiskt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">säkerställd. Arbetslösheten var 7,8 procent eller 7,3 procent säsongsrensat.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">Sysselsättningsgraden, dvs. andelen av befolkningen som är sysselsatt, var</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">65,5 procent säsongsrensat. Sysselsättningen ökade mest bland kvinnor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Antalet arbetslösa uppgick i april till 390 000, vilket är 6 000 personer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">färre än i april 2011. Inte heller denna förändring är statistiskt säkerställd.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td10"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft3">Bland ungdomar, <NOBR>15–24</NOBR> år, var 153 000 personer arbetslösa i april 2012, vilket motsvarar en arbetslöshet på 25,1 procent. Detta är 5 000 färre än i april 2011, dock inte statistiskt säkerställt. Av de arbetslösa ungdomarna var 94 000 heltidsstuderande. I april 2012 var 113 000 personer mellan 15 och 74 år långtidsarbetslösa, vilket är 8 000 personer färre än i april 2011. Förändringen är inte statistiskt säkerställd. (Källa: SCB, publicerad den 23 maj 2012.)</P> <P class="p97 ft3">Enligt Arbetsförmedlingens <SPAN class="ft38">månadsstatistik </SPAN>anmäldes totalt 60 000 nya lediga platser i april, vilket var 2 000 färre än motsvarande månad 2011. Under samma månad fick 48 000 någon form av arbete, vilket är ca 4 000 färre än för ett år sedan. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 11 maj 2012.)</P> <P class="p77 ft4"><SPAN class="ft37">Löneutvecklingen </SPAN>i ekonomin som helhet var 2,2 procent i februari enligt konjunkturlönestatistiken. I näringslivet ökade lönerna med 2,5 pro- cent, i kommunsektorn med 2,0 procent medan löneutvecklingen i staten var 0,7 procent. (Källa: Medlingsinstitutet, publicerad den 3 maj 2012.)</P> <P class="p76 ft3"><SPAN class="ft38">Inflationstakten</SPAN>, dvs. förändringen under de senaste tolv månaderna var 1,3 procent i april, vilket är en nedgång från mars då den var 1,5 procent. Under samma period förra året ökade konsumentpriserna med 0,4 procent. (Källa: SCB, publicerad den 10 maj 2012.)</P> <P class="p128 ft3">Enligt sparbarometern var <SPAN class="ft38">hushållens finansiella sparande </SPAN>31 miljarder kronor första kvartalet 2012. Det bedöms vara ovanligt högt för att vara ett första kvartal. Skuldökningen har fortsatt att mattas av och hushållen fortsatte att spara i bankkonton. Under årets första tre månader fortsatte hushållen att teckna nya lån i högre takt än vad de amorterade, vilket ledde till en låneökning på 27 miljarder. Det var dock den lägsta låneök- ningen på åtta år. Framför allt är det hushållens låneökning hos bostadsin- stitut som fortsatt att minska. Under årets första kvartal ökade hushållens belåningar hos bostadsinstituten med 11 miljarder. Den årliga låneöknings- takten totalt för alla typer av lån ligger nu på 5 procent. År 2008 var ökningstakten 10 procent. (Källa: SCB och Finansinspektionen, publicerad den 21 maj 2011.)</P> <P class="p129 ft4">Enligt finansmarknadsstatistiken hade <SPAN class="ft37">hushållens lån </SPAN>i monetära finans- institut (MFI) i mars en årlig tillväxttakt på 5,0 procent, vilket är samma nivå som i februari. I mars 2011 var tillväxttakten 7,3 procent. Hushållens lån hos MFI uppgick i mars till 2 672 miljarder kronor. Av detta svarar bostadslån för 2 144 miljarder kronor eller ca 80 procent. (Källa: SCB:s finansmarknadsstatistik, publicerad den 30 april 2012.)</P> <P class="p130 ft40"><SPAN class="ft39">Reporäntan </SPAN>lämnades oförändrad på 1,5 procent vid Riksbankens pen- ningpolitiska möte i april. (Källa: Riksbanken, publicerad den 17 april 2012.)</P> <P class="p92 ft6">Situationen i Grekland</P> <P class="p90 ft4">Grekland går till nyval den 17 juni. Landet saknar därmed politisk stabili- tet. En interimsregering tar över styret av landet efter en teknokratledd regering, med Lucas Papademos som chef (bankekonomen och den före</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">detta <NOBR>ECB-ledamoten).</NOBR> Före valet beslutade Papademos med stöd av en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">majoritet i Greklands parlament om stora åtstramningar för att få nödlån</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">från EU och IMF. Partierna som stödde Papademos, konservativa Ny demo-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">krati och socialistiska Pasok, tappade många väljare i valet den 6 maj, när</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en stor majoritet i stället valde att rösta på partier som vill riva upp stöd-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">programmet från EU och IMF. Övriga euroländer har hotat med indragna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lån om stödprogrammen inte fullföljs. Greklands statskassa kan därmed ta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">slut till sommaren. Med oro över utvecklingen har grekiska företag och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">hushåll börjat tömma bankkonton. Sedan hösten 2009 har grekiska banker</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">tappat nästan en tredjedel av sina privata insättningar, ca 70 miljarder euro.</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft18">1.4 Finansutskottets bedömning</P> <P class="p131 ft3">Efter en stark utveckling av tillväxten under 2010 och under större delen av 2011 dämpades tillväxten i svensk ekonomi under slutet av 2011. I pro- positionen bedöms tillväxten falla från 3,9 procent 2010 till 0,4 procent 2012. Den svagare tillväxten förklaras framför allt av ett kraftigt fall i exporten till följd av den svagare europeiska och nordamerikanska efterfrå- gan. Tillväxtpotentialen bedöms emellertid som god, vilket också stöds av uppgifter från bl.a. nationalräkenskaperna som åter visar på en god tillväxt i den svenska ekonomiska aktiviteten. BNP ökade med 1,5 procent första kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal 2011. Även Konjunkturinstitu- tets barometerindikator tyder på att tillväxten i svensk ekonomi återhämtar sig och stabiliseras. Läget i svensk ekonomi ser därmed något ljusare ut än vad tidigare prognoser indikerade. För åren 2013 till 2016 bedöms till- växten öka med i genomsnitt 3,5 procent.</P> <P class="p132 ft3">Tillväxten i den globala ekonomin återhämtar sig enligt bl.a. OECD, även om den bedöms som skör och den ekonomiska informationen rörande USA är motsägelsefull. Det är framför allt åtstramningsåtgärder i de statsfinansiellt svaga euroländerna som verkar fortsatt dämpande på efter- frågan i <NOBR>OECD-länderna,</NOBR> vilket bidrar till en svag <NOBR>BNP-tillväxt.</NOBR> Det finns emellertid enligt Konjunkturinstitutet en stark återhämtningspotential i form av en expansiv penningpolitik i de stora ekonomierna, styrräntor som ligger nära noll, lediga resurser och ett uppdämt konsumtions- och investe- ringsbehov. Detta bidrar enligt Konjunkturinstitutet till en återhämtning i <NOBR>OECD-länderna</NOBR> under slutet av 2012.</P> <P class="p133 ft4">Trots tecken på en återhämtning utgör statsskuldskriser i länder som Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Irland och Cypern osäkerheter som gör konjunkturutvecklingen svårbedömd. Skuldutvecklingen i Spanien och Italien riskerar att dra ned tillväxten i Europa. Även utvecklingen i Grek- land är en osäkerhet. En annan riskfaktor är stigande energipriser som skulle kunna dämpa tillväxten i tillväxtekonomier och i USA. Som OECD också skriver i sin senaste rapport bedöms krisen i euroområdet vara den enskilt största risken för utsikterna i världsekonomin. Sverige är ett litet utlandsexponerat land som inte kan frikoppla sig från utvecklingen i andra</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td10"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">U</SPAN>TSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">länder. Det innebär att läget kan förändras snabbt. Dessutom är det svenska banksystemet stort i relation till BNP och är beroende av fortlö- pande tillgång till internationell finansiering.</P> <P class="p135 ft3">Hittills redovisade prognoser och utfall över den ekonomiska utveck- lingen indikerar emellertid att svensk ekonomi återhämtar sig och stabilise- ras under 2012. Sammantaget bedöms dock fortfarande riskerna för en svagare utveckling som betydande.</P> <P class="p136 ft3">Den viktigaste drivkraften för tillväxten <NOBR>2013–2016</NOBR> blir sannolikt den inhemska efterfrågan dvs. hushållens och företagens konsumtion och inve- steringar. Enligt Handelns utredningsinstitut är försäljningstrenden sti- gande, vilket kommer att återspeglas i detaljhandeln där 2012 bedöms bli ett år av stabil återhämtning. Även nationalräkenskaperna visade på en ökad hushållskonsumtion med 2,1 procent för första kvartalet 2012.</P> <P class="p137 ft3">Den svenska exporten fortsatte att visa på positiva utvecklingstal trots den svaga tillväxten i OECD. Enligt nationalräkenskaperna ökade exporten med 1,7 procent det första kvartalet 2012. Regeringens bedömning är att efterfrågan på svenska exportvaror kommer att bli lägre än vad som varit normalt vid tidigare konjunkturuppgångar.</P> <P class="p138 ft3">Utvecklingen i den svenska ekonomin återspeglar sig även på arbets- marknaden. Ökningen av sysselsättningen dämpades under 2011 och bedöms i princip bli oförändrad 2012, vilket också den senaste rapporten från arbetskraftsundersökningen (AKU) visar. Utvecklingen i april 2012 visar ingen påtaglig förändring på den svenska arbetsmarknaden jämfört med april 2011. Samtidigt noteras en svagt positiv utveckling av sysselsätt- ningen under de senaste månaderna, trots osäkerheten i omvärlden. Enligt nationalräkenskaperna fortsätter sysselsättningen att öka men i en svagare takt än tidigare. Jämfört med första kvartalet 2011 ökade antalet syssel- satta med 0,8 procent första kvartalet 2012, vilket motsvarar 35 000 personer.</P> <P class="p139 ft4">Regeringen bedömer att arbetslösheten stiger från 7,5 procent 2011 till 7,8 procent 2012. I takt med att konjunkturen förbättras under 2013 väntas dock arbetsmarknaden återhämta sig. Utskottet kan konstatera att regering- ens prognos över arbetslösheten ligger i linje med såväl Konjunkturinstitu- tet som Riksbanken. Ett lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden och avmattningen i konjunkturen under 2012 kan väntas resultera i måttliga löneökningar och att den underliggande inflationen blir lägre än 2 procent under de närmaste åren. Den svaga tillväxten, den låga inflationen och det låga svenska upplåningsbehovet kan bedömas medföra en låg ränta. Sam- mantaget gör den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden och det låga resursutnyttjandet att sysselsättningen kan komma att öka starkt 2013– 2016 och att arbetskraftsefterfrågan då kan öka utan att det uppstår brist på arbetskraft.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2030x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p140 ft41">2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken</P> <P class="p141 ft15">Utskottets förslag i korthet</P> <P class="p73 ft42">Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.</P> <P class="p142 ft43">Skuldkrisen i Europa fördjupades i slutet av 2011, vilket får negativa effekter på de svenska offentliga finanserna. Det finns ett fortsatt behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Utrymmet för permanenta reformer bedöms därför i dagsläget som begränsat. Utskottet avvisar förslag om att bl.a. införa ett sysselsättningsmål i det finanspolitiska ramverket. Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella marknaderna finns det fortfarande risker för det europeiska finan- siella systemets stabilitet. Hushållens förhållandevis höga skuld- sättning utgör en viss risk som manar till vaksamhet. En högre kapitaltäckning ökar bankernas motståndskraft mot finansiella kri- ser och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten anser utskottet.</P> <P class="p143 ft21">Tack vare reformer som stärkt arbetslinjen och företagsklima- tet har antalet sysselsatta ökat med ca 213 000 personer 2006– 2011. Trots detta är arbetslösheten alltför hög och riskerar att bita sig fast. Det är därför viktigt att fortsätta att arbeta med att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och samtidigt bl.a. under- lätta rörligheten på bostadsmarknaden.</P> <P class="p142 ft21">Den gemensamma välfärden ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. Ingen ska behöva hysa tvivel om kvaliteten i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, oavsett vem som utför dem. Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till ett eget arbete och möjlighet att leva på sin lön.</P> <P class="p142 ft43">Klimatförändringarna tillsammans med bevarandet av biolo- gisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö är även fortsätt- ningsvis de mest prioriterade miljöfrågorna. Den största utma- ningen är transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet.</P> <P class="p144 ft43">Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).</P> <P class="p145 ft4">I detta kapitel behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken. De förslag som behandlas är propositionens punkt 1 samt följdmotionerna. Därutöver behandlas två motioner från allmänna motions- tiden: 2011/12:Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M). Förslagen behandlas tematiskt i avsnitten 2.1 De offentliga finanserna, 2.2 Finansiell stabilitet,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2031x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">2.3 Arbetsmarknad och tillväxt, 2.4 Välfärden och kommunernas ekonomi samt 2.5 Energi, klimat och miljö. I avsnitt 2.6 redovisas yttranden från andra utskott. Finansutskottets ställningstagande återfinns i avsnitt 2.7.</P> <P class="p146 ft18">2.1 De offentliga finanserna</P> <P class="p147 ft15">2.1.1 Propositionen</P> <P class="p148 ft6">Finansiellt sparande</P> <P class="p90 ft4">Konjunkturavmattningen bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande inte förbättras fullt så snabbt som beräknades i budgetpropositio- nen för 2012. Regeringen har reviderat ned prognosen för det finansiella sparandet med mellan 0,2 och 0,5 procent av BNP per år under perioden <NOBR>2012–2015.</NOBR> I år räknar regeringen med ett underskott på 10 miljarder kro- nor, eller <NOBR>–0,3</NOBR> procent 2012. När tillväxten åter tar fart förstärks det finansiella sparandet. År 2016 beräknas ett överskott på 3,7 procent av BNP (se tabell 2.1). Enligt regeringen finns det givet riskbilden ett behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att dessa inte ska bli en källa till osäkerhet.</P> <P class="p92 ft22">Tabell 2.1 De offentliga finanserna</P> <P class="p149 ft23">Miljarder kronor och procent av BNP</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr8 td67"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr8 td68"><P class="p30 ft7">2011</P></TD> <TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft7">2012</P></TD> <TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft7">2013</P></TD> <TD class="tr8 td15"><P class="p30 ft7">2014</P></TD> <TD class="tr8 td69"><P class="p30 ft7">2015</P></TD> <TD class="tr8 td70"><P class="p30 ft7">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td71"><P class="p29 ft7">Inkomster</P></TD> <TD class="tr15 td72"><P class="p30 ft7">1 735</P></TD> <TD class="tr15 td19"><P class="p30 ft7">1 773</P></TD> <TD class="tr15 td19"><P class="p30 ft7">1 837</P></TD> <TD class="tr15 td20"><P class="p30 ft7">1 922</P></TD> <TD class="tr15 td73"><P class="p30 ft7">2 024</P></TD> <TD class="tr15 td74"><P class="p30 ft7">2 116</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td71"><P class="p29 ft44">Procent av BNP</P></TD> <TD class="tr3 td72"><P class="p30 ft44">49,6</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft44">50,1</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft44">49,7</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft44">49,4</P></TD> <TD class="tr3 td73"><P class="p30 ft44">49,5</P></TD> <TD class="tr3 td74"><P class="p30 ft44">49,3</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><P class="p29 ft7">Utgifter</P></TD> <TD class="tr4 td72"><P class="p30 ft7">1 731</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7">1 783</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7">1 824</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft7">1 861</P></TD> <TD class="tr4 td73"><P class="p30 ft7">1 902</P></TD> <TD class="tr4 td74"><P class="p30 ft7">1 959</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><P class="p29 ft44">Procent av BNP</P></TD> <TD class="tr4 td72"><P class="p30 ft44">49,5</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft44">50,4</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft44">49,3</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft44">47,8</P></TD> <TD class="tr4 td73"><P class="p30 ft44">46,5</P></TD> <TD class="tr4 td74"><P class="p30 ft44">45,7</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td71"><P class="p29 ft7">Finansiellt sparande</P></TD> <TD class="tr3 td72"><P class="p30 ft7">4</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft7"><NOBR>-10</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft7">13</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft7">60</P></TD> <TD class="tr3 td73"><P class="p30 ft7">122</P></TD> <TD class="tr3 td74"><P class="p30 ft7">157</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><P class="p29 ft44">Procent av BNP</P></TD> <TD class="tr4 td72"><P class="p30 ft44">0,1</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft44"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft44">0,3</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft44">1,6</P></TD> <TD class="tr4 td73"><P class="p30 ft44">3,0</P></TD> <TD class="tr4 td74"><P class="p30 ft44">3,7</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><P class="p29 ft7">Staten</P></TD> <TD class="tr4 td72"><P class="p30 ft7"><NOBR>-5</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7"><NOBR>-10</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7">24</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft7">67</P></TD> <TD class="tr4 td73"><P class="p30 ft7">127</P></TD> <TD class="tr4 td74"><P class="p30 ft7">163</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td71"><P class="p29 ft7"><NOBR>ÅP-systemet</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td72"><P class="p30 ft7">19</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft7">6</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft7"><NOBR>-6</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft7"><NOBR>-2</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td73"><P class="p30 ft7"><NOBR>-1</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td74"><P class="p30 ft7"><NOBR>-3</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td71"><P class="p29 ft7">Kommunsektorn</P></TD> <TD class="tr4 td72"><P class="p30 ft7"><NOBR>-10</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7"><NOBR>-7</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7"><NOBR>-5</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft7"><NOBR>-5</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td73"><P class="p30 ft7"><NOBR>-5</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td74"><P class="p30 ft7"><NOBR>-3</NOBR></P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p150 ft30">Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.</P> <P class="p151 ft4">Eftersom inkomsterna som andel av BNP i stort sett är oförändrade fr.o.m. 2013 är det den minskande utgiftskvoten som leder till förstärkningen av det finansiella sparandet. Regeringen konstaterar att det är normalt att skat- teintäkterna ökar i takt med BNP vid en normal ekonomisk tillväxt, samtidigt som utgifterna minskar som andel av BNP. Detta beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är indexerade och på att tillfälliga program faller bort. En annan förklaring till att utgifterna minskar är att tillväxten bedöms vara högre än normalt under prognosperioden och att detta medför att utgifterna för arbetslösheten minskar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2032x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p152 ft4">Statens finansiella sparande förstärks fr.o.m. 2013. Kommuner och lands- ting beräknas redovisa ett successivt starkare, men fortsatt negativt finansi- ellt sparande <NOBR>2013–2016.</NOBR> Det finansiella sparandet i ålderspensionssyste- met uppvisar ett överskott 2012 på 6 miljarder kronor, men under resten av prognosperioden bedöms det vara svagt negativt.</P> <P class="p109 ft6">Statens budgetsaldo och statsskulden</P> <P class="p10 ft3">Regeringen räknar med ett överskott på 12 miljarder kronor i statens bud- get 2012 (se tabell 2.2). Budgetsaldot beräknas därmed bli 7 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Anledningen är att konjunkturläget försämrats sedan budgetpropositionen beslutades. Framför allt innebär detta att statens inkomster nu beräknas bli något lägre <NOBR>2012–2015.</NOBR> För <NOBR>2013–2015</NOBR> har regeringen också reviderat ned budgetsal- dot. Statens budget beräknas uppvisa ett överskott på 177 miljarder kronor 2016.</P> <P class="p12 ft4">Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas bli tillfälligt hög 2012. Ökningen beror bl.a. på Kärnavfallsfondens obligationshantering, lån till Riksbanken, lån till infrastrukturinvesteringar, investeringslån till myndig- heter och lån till Irland. Det beräkningstekniska antagandet om försälj- ningar av aktier i statliga bolag om 15 miljarder kronor per år ingår bland engångseffekterna som påverkar budgetsaldot.</P> <P class="p85 ft22">Tabell 2.2 Statens budgetsaldo och statsskulden</P> <P class="p80 ft23">Miljarder kronor och procent av BNP</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr8 td76"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr8 td29"><P class="p30 ft7">2011</P></TD> <TD class="tr8 td77"><P class="p30 ft7">2012</P></TD> <TD class="tr8 td78"><P class="p30 ft7">2013</P></TD> <TD class="tr8 td15"><P class="p30 ft7">2014</P></TD> <TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft7">2015</P></TD> <TD class="tr8 td37"><P class="p30 ft7">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td79"><P class="p29 ft7">Inkomster på statens budget</P></TD> <TD class="tr2 td34"><P class="p30 ft7">872</P></TD> <TD class="tr2 td80"><P class="p30 ft7">836</P></TD> <TD class="tr2 td52"><P class="p30 ft7">849</P></TD> <TD class="tr2 td20"><P class="p30 ft7">901</P></TD> <TD class="tr2 td19"><P class="p30 ft7">947</P></TD> <TD class="tr2 td42"><P class="p30 ft7">992</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><P class="p29 ft7">Utgifter på statens budget</P></TD> <TD class="tr3 td34"><P class="p30 ft7">805</P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p30 ft7">823</P></TD> <TD class="tr3 td52"><P class="p30 ft7">814</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft7">812</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft7">824</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft7">815</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><P class="p29 ft7">varav RGK:s nettoutlåning och</P></TD> <TD class="tr4 td34"><P class="p30 ft7">4</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p30 ft7">14</P></TD> <TD class="tr4 td52"><P class="p30 ft7">3</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft7">2</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7">2</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p30 ft7">2</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><P class="p29 ft7">Kassamässig korrigering</P></TD> <TD class="tr3 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td52"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><P class="p29 ft7">Statens budgetsaldo</P></TD> <TD class="tr4 td34"><P class="p30 ft7">68</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p30 ft7">12</P></TD> <TD class="tr4 td52"><P class="p30 ft7">35</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft7">90</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7">123</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p30 ft7">177</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><P class="p29 ft7">Saldo justerat för större engångs-</P></TD> <TD class="tr4 td34"><P class="p30 ft7">32</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p30 ft7">9</P></TD> <TD class="tr4 td52"><P class="p30 ft7">23</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft7">76</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7">108</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p30 ft7">162</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><P class="p29 ft7">effekter</P></TD> <TD class="tr3 td34"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td52"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><P class="p29 ft7">Statsskuld vid årets slut</P></TD> <TD class="tr4 td34"><P class="p30 ft7">1 076</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p30 ft7">1 102</P></TD> <TD class="tr4 td52"><P class="p30 ft7">1 062</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft7">974</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft7">848</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p30 ft7">671</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><P class="p29 ft44">Statsskuld i procent av BNP</P></TD> <TD class="tr4 td34"><P class="p30 ft44">30,8</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p30 ft44">31,1</P></TD> <TD class="tr4 td52"><P class="p30 ft44">28,7</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p30 ft44">25,0</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p30 ft44">20,7</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p30 ft44">15,6</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><P class="p29 ft44">Konsoliderad bruttoskuld i pro-</P></TD> <TD class="tr3 td34"><P class="p30 ft44">38,4</P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p30 ft44">37,7</P></TD> <TD class="tr3 td52"><P class="p30 ft44">35,4</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p30 ft44">31,8</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft44">27,5</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft44">22,5</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p153 ft44">cent av BNP<SPAN class="ft45">1</SPAN></P> <P class="p154 ft27">Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.</P> <P class="p155 ft30">1. För svenska förhållanden innebär definitionen att skulden består av statsskulden och den kommunala sektorns skulder på kapitalmarknaden med avdrag för <NOBR>AP-fondernas</NOBR> innehav av statsobligationer.</P> <P class="p156 ft4">Regeringen beräknar den konsoliderade statsskulden till 1 102 miljarder kronor år 2012. Detta innebär visserligen en ökning med 26 miljarder kro- nor jämfört med 2011, men regeringen konstaterar att ökningen är en effekt av att Riksgäldskontoret ändrat redovisningen av statsskulden. Änd- ringen, som syftar till en mer konsekvent och transparent redovisning, innebär att man i beräkningarna numera också inkluderar utestående säker-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">heter och s.k. omvända repor i svenska statspapper. I och med den nya definitionen höjs nivån på statsskulden med ca 50 miljarder kronor fr.o.m. 2012. Rensat för förändringen minskar dock statsskulden med ca 24 miljar- der kronor 2012 jämfört med 2011.</P> <P class="p76 ft3">Från den nya beräknade nivån 2012 minskar skulden <NOBR>2013–2016</NOBR> både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2016 beräknas skuld- kvoten uppgå till 15,6 procent. Det beräkningstekniska antagandet om försäljningar av statens innehav av aktier i statliga bolag bidrar till minsk- ningen av statsskulden och skuldkvoten uppgår till 17,4 procent 2016 exklusive detta antagande.</P> <P class="p77 ft4">Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av <NOBR>EU-regler</NOBR> och används vid bedömningen av medlemsländernas offent- liga finanser. Regeringen konstaterar att även om Maastrichtskulden i nominella termer ökat mellan 1994 och 2011, så har den som andel av BNP minskat kraftigt. Vid utgången av 2011 var andelen 38,4 procent av BNP, vilket kan jämföras med referensvärdet inom EU på högst 60 pro- cent av BNP. Mellan 2011 och 2016 beräknar regeringen att skulden minskar även nominellt, framför allt därför att statsskulden minskar. Som andel av BNP minskar den konsoliderade bruttoskulden till 22,5 procent av BNP 2016.</P> <P class="p157 ft6">Bedömning av reformutrymmet 2013</P> <P class="p90 ft3">Regeringen betonar att det budgetpolitiska ramverket spelar en central roll när storleken på ett reformutrymme eller besparingsbehov fastställs. Med utgångspunkt i ramverkets mål och restriktioner stämmer regeringen av reformutrymmet eller besparingsbehovet mot ett antal hållpunkter. En sådan hållpunkt är att en väl avvägd finanspolitik ska säkerställa att över- skottsmålet klaras och att utgiftstaket inte överskrids. Samtidigt som det ekonomiska läget ska beaktas beror utrymmet för finanspolitiska åtgärder på hur de utformas.</P> <P class="p158 ft3">Tioårsindikatorn indikerar att det finansiella sparandet i genomsnitt varit i linje med överskottsmålet. Under <NOBR>2002–2011</NOBR> motsvarade det finansiella sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt 0,7 procent av BNP. Juste- rat för det genomsnittliga konjunkturläget låg dock det genomsnittliga finansiella sparandet på 1,2 procent av BNP, dvs. något över målet. Detta tyder enligt regeringen på att det inte finns några stora systematiska fel i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver.</P> <P class="p159 ft4">Sjuårsindikatorn, som är ett sjuårigt centrerat medelvärde, är 0,5 procent av BNP 2012 och ökar sedan till 1,2 procent av BNP 2013. När man beak- tar resursutnyttjandet under respektive sjuårsperiod, pekar indikatorn på ett sparande som ligger cirka en procentenhet över målet (se tabell 2.3). Reger- ingen anser dock att man inte bör beakta den konjunkturjusterade sjuårsin- dikatorn fullt ut. Anledningen är att man måste ta hänsyn till att de stora</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2034x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">negativa <NOBR>BNP-gapen</NOBR> under innevarande lågkonjunktur med stor sannolik- het inte kommer att motsvaras av lika stora positiva gap under åren efter prognosperioden (s.k. asymmetriska konjunkturcykler).</P> <P class="p160 ft46">Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för uppfölj- ning av överskottsmålet</P> <P class="p84 ft23">Procent av BNP respektive potentiell BNP</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr8 td81"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr8 td82"><P class="p30 ft7">2011</P></TD> <TD class="tr8 td83"><P class="p30 ft7">2012</P></TD> <TD class="tr8 td13"><P class="p30 ft7">2013</P></TD> <TD class="tr8 td77"><P class="p30 ft7">2014</P></TD> <TD class="tr8 td77"><P class="p30 ft7">2015</P></TD> <TD class="tr8 td84"><P class="p30 ft7">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td85"><P class="p29 ft7">Finansiellt sparande</P></TD> <TD class="tr15 td86"><P class="p30 ft7">0,1</P></TD> <TD class="tr15 td87"><P class="p30 ft7"><NOBR>-0,3</NOBR></P></TD> <TD class="tr15 td18"><P class="p30 ft7">0,3</P></TD> <TD class="tr15 td80"><P class="p30 ft7">1,6</P></TD> <TD class="tr15 td80"><P class="p30 ft7">3,0</P></TD> <TD class="tr15 td54"><P class="p30 ft7">3,7</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td85"><P class="p29 ft7">Bakåtblickande tioårssnitt</P></TD> <TD class="tr4 td86"><P class="p30 ft7">0,7</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td18"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td85"><P class="p29 ft7">Konjunkturjusterat</P></TD> <TD class="tr3 td86"><P class="p30 ft7">1,2</P></TD> <TD class="tr3 td87"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td18"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td85"><P class="p29 ft7">Sjuårsindikatorn</P></TD> <TD class="tr4 td86"><P class="p30 ft7">0,4</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft7">0,5</P></TD> <TD class="tr4 td18"><P class="p30 ft7">1,2</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td85"><P class="p29 ft7">Sjuårsindikatorn, konjunktur-</P></TD> <TD class="tr4 td86"><P class="p30 ft7">1,6</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft7">1,8</P></TD> <TD class="tr4 td18"><P class="p30 ft7">2,0</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td85"><P class="p29 ft7">justerat</P></TD> <TD class="tr3 td86"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td87"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td18"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td85"><P class="p29 ft7">Strukturellt sparande</P></TD> <TD class="tr4 td86"><P class="p30 ft7">0,7</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft7">1,2</P></TD> <TD class="tr4 td18"><P class="p30 ft7">1,6</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p30 ft7">2,1</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p30 ft7">3,2</P></TD> <TD class="tr4 td54"><P class="p30 ft7">3,7</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td85"><P class="p29 ft7"><NOBR>BNP-gap</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td86"><P class="p30 ft7"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td87"><P class="p30 ft7"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td18"><P class="p30 ft7"><NOBR>-2,1</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p30 ft7"><NOBR>-0,9</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td80"><P class="p30 ft7"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD> <TD class="tr3 td54"><P class="p30 ft7">0,0</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td85"><P class="p29 ft7">Sjuårssnitt</P></TD> <TD class="tr4 td86"><P class="p30 ft7"><NOBR>-2,2</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft7"><NOBR>-2,3</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td18"><P class="p30 ft7"><NOBR>-1,4</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td80"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td54"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p154 ft30">Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.</P> <P class="p96 ft3">Det strukturella sparandet är 1,2 procent av BNP 2012 och ökar sedan under prognosperioden. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2012 har potentiell BNP och därmed det strukturella sparandet revide- rats ned relativt mycket samtliga år efter 2010. En förklaring till att det strukturella sparandet stärks efter 2012 är enligt regeringen att beräkningen inte innehåller några nya finanspolitiska beslut förutom de som redan tidi- gare är beslutade. Regeringen understryker att osäkerheten är betydande vid en bedömning som sträcker sig över en sådan lång tidshorisont.</P> <P class="p12 ft3">Enligt indikatorerna ligger det finansiella sparandet för närvarande i linje med eller något högre än överskottsmålet, särskilt för den senare delen av prognosperioden, konstaterar regeringen. Bedömningen är dock osäker och kan komma att ändras till budgetpropositionen för 2013. Till exempel är erfarenheten att bedömningen av det strukturella sparandet är mycket osäker. En nedrevidering av bedömningen av det strukturella spa- randet motsvarande den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta respek- tive högsta bedömningen av strukturellt sparande för ett utfallsår – 2 procent av BNP – skulle innebära att det i praktiken inte skulle finnas något reformutrymme alls 2013. I stället skulle det uppstå ett sparbehov.</P> <P class="p25 ft4">När reformutrymmet läggs fast är det viktigt att ta hänsyn till om finans- politiken är hållbar i ett längre perspektiv. Grundscenariot i regeringens bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet utgår från oförändrad finanspolitik och att inga ytterligare reformer genomförs förutom de som redan är beslutade. De hållbarhetsberäkningar som regeringen redovisar i propositionen visar att den långsiktiga finansiella hållbarheten är god och att den skapar en marginal för finanspolitiken att möta både den rådande lågkonjunkturen och de ökade utgifter som följer av de demografiska för- ändringarna på lång sikt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft8">Regeringens samlade bedömning är att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat i närtid, men att det ökar successivt under prognosperioden. Det finns ett fortsatt behov av säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna, även om behovet har minskat något sedan budgetpro- positionen beslutades i höstas. Vid en kraftigt sämre konjunkturutveckling än den som ligger i huvudscenariot måste det, enligt regeringen, finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Det måste också finnas utrymme att kunna hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna. Enligt regeringen säkerställer denna strategi att de offentliga finanserna inte blir en källa till osäkerhet. Regeringen konstaterar samtidigt att resurs- utnyttjandet är lågt och arbetslösheten hög och att det finns ett behov att vidta vissa åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Det ekonomiska läget bedöms dock inte vara sådant att det nu finns behov av breda krisåtgärder. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att det kommer att finnas ett begränsat reformutrymme i budgeten för 2013.</P> <P class="p162 ft4">Regeringen anser att det begränsade reformutrymmet bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden. I arbetet med bud- getpropositionen för 2013 lägger regeringen fokus på fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad, förbättrad välfärd, förstärkt konkurrenskraft, ett stabilt finansiellt system, bättre bostadstillgång och en effektiv klimat- politik. I regeringens fortsatta reformambitioner för mandatperioden som presenterades i budgetpropositionen för 2011 ingår att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt, att se över företagsbeskattningen och att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.</P> <P class="p99 ft6">Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstak för 2016</P> <P class="p90 ft3">Regeringens bedömning är att budgeteringsmarginalen 2012 blir 55 miljar- der kronor (se tabell 2.4). Åren 2013 och 2014 blir den något lägre för att åter öka 2015. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen i höstas beräknas marginalen bli något större för samtliga år. Detta beror i första hand på att regeringen bedömer att utgifterna för arbetsmarknaden, för- svaret och studiestödet blir lägre. Regeringen bedömer att budgeteringsmar- ginalen för <NOBR>2012–2015</NOBR> är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen.</P> <P class="p163 ft8">Regeringen betonar att det faktum att budgeteringsmarginalen är större än vad som följer av regeringens riktlinje inte betyder att det med nödvän- dighet finns ett betydande utrymme för framtida reformer på budgetens utgiftssida. Detta utrymme bestäms av regeringens bedömning av reformut- rymmet i förhållande till överskottsmålet samt avvägningen mellan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">35</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2036x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft8">inkomst- och utgiftsreformer, givet begränsningen på utgiftssidan. Samti- digt finns det enligt regeringen skäl för att budgeteringsmarginalen inte ska vara större än att den har rimligt styrande effekt på utgiftsutvecklingen.</P> <P class="p109 ft22">Tabell 2.4 Utgiftstak för staten och budgeteringsmarginal</P> <P class="p80 ft23">Miljarder kronor och procent av BNP</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr8 td88"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr8 td89"><P class="p30 ft7">2012</P></TD> <TD class="tr8 td90"><P class="p30 ft7">2013</P></TD> <TD class="tr8 td37"><P class="p30 ft7">2014</P></TD> <TD class="tr8 td90"><P class="p30 ft7">2015</P></TD> <TD class="tr8 td69"><P class="p30 ft7">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td91"><P class="p29 ft7">Utgiftstak för staten</P></TD> <TD class="tr2 td92"><P class="p30 ft7">1 084</P></TD> <TD class="tr2 td93"><P class="p30 ft7">1 093</P></TD> <TD class="tr2 td42"><P class="p30 ft7">1 103</P></TD> <TD class="tr2 td93"><P class="p30 ft7">1 123</P></TD> <TD class="tr2 td73"><P class="p30 ft7">1 153</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td91"><P class="p29 ft44">Procent av BNP</P></TD> <TD class="tr3 td92"><P class="p30 ft44">30,6</P></TD> <TD class="tr3 td93"><P class="p30 ft44">29,5</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft44">28,4</P></TD> <TD class="tr3 td93"><P class="p30 ft44">27,5</P></TD> <TD class="tr3 td73"><P class="p30 ft44">26,9</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td91"><P class="p29 ft7">Takbegränsade utgifter</P></TD> <TD class="tr4 td92"><P class="p30 ft7">1 029</P></TD> <TD class="tr4 td93"><P class="p30 ft7">1 043</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p30 ft7">1 052</P></TD> <TD class="tr4 td93"><P class="p30 ft7">1 064</P></TD> <TD class="tr4 td73"><P class="p30 ft7">1 086</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td91"><P class="p29 ft44">Procent av BNP</P></TD> <TD class="tr4 td92"><P class="p30 ft44">29,1</P></TD> <TD class="tr4 td93"><P class="p30 ft44">28,2</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p30 ft44">27,0</P></TD> <TD class="tr4 td93"><P class="p30 ft44">26,0</P></TD> <TD class="tr4 td73"><P class="p30 ft44">25,3</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td91"><P class="p29 ft7">Budgeteringsmarginal</P></TD> <TD class="tr3 td92"><P class="p30 ft7">55</P></TD> <TD class="tr3 td93"><P class="p30 ft7">50</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p30 ft7">51</P></TD> <TD class="tr3 td93"><P class="p30 ft7">59</P></TD> <TD class="tr3 td73"><P class="p30 ft7">67</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td91"><P class="p29 ft44">Procent av BNP</P></TD> <TD class="tr4 td92"><P class="p30 ft44">1,6</P></TD> <TD class="tr4 td93"><P class="p30 ft44">1,4</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p30 ft44">1,3</P></TD> <TD class="tr4 td93"><P class="p30 ft44">1,4</P></TD> <TD class="tr4 td73"><P class="p30 ft44">1,6</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p154 ft30">Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.</P> <P class="p119 ft4">Regeringens bedömning är att utgiftstaket för staten, inklusive ålderspen- sionssystemet vid sidan av statens budget, för 2016 uppgår till 1 153 miljarder kronor. Regeringens ambition är att denna bedömning ska ligga till grund för det förslag till utgiftstak för 2016 som kommer att läm- nas i budgetpropositionen för 2013.</P> <P class="p23 ft3">Regeringen konstaterar att så långt fram i tiden som 2016 är bedöm- ningen av den ekonomiska utvecklingen mycket osäker. Det är därför viktigt att ett osäkert framtida reformutrymme inte intecknas på förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför varje nytt budgetår. Eftersom bedömningen av nivån på utgiftstaket redan nu anger en fast övre gräns för utgiftsnivån 2016 måste risken för en väsentligt annorlunda utveckling av de offentliga finanserna vägas in i bedömningen. Ökningen på 30 mil- jarder kronor är ungefär lika stor som det historiska genomsnittet sedan 1997.</P> <P class="p14 ft4">Budgeteringsmarginalen för 2016 uppgår till 6,2 procent av de takbegrän- sade utgifterna, vilket är mer än riktlinjen för marginalens minsta storlek. Regeringen menar att om storleken på budgeteringsmarginalen vid faststäl- landet av utgiftstaket motsvarar den minsta storlek som bör upprätthållas av osäkerhetsskäl, kan det i större utsträckning än vad som är motiverat av att utgiftstaket ska stödja överskottsmålet begränsa möjligheterna att genom- föra ny politik på utgiftssidan.</P> <P class="p165 ft6">Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket</P> <P class="p10 ft4">Regeringen kommer fortlöpande i den ekonomiska vårpropositionen, i enlig- het med skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79), att följa upp hur det finanspolitiska ramverket efterlevs. Det innebär att regeringen kommer att redogöra för eventuella avvikelser från det finanspolitiska ram- verket och för större förändringar av hur finanspolitiken redovisas som kan påverka tolkningen av ramverket.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft4">Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den agerat i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Ett viktigt steg har tagits för att presentera beräkningskonventioner som visar hur prognoser och olika effektberäk- ningar görs. Den rapport som utarbetats vid ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktions- sätt bedömas?, är resultatet av detta arbete. Redovisningen av den offent- liga sektorns kapitalstock har också utvecklats och presenteras i en bilaga till den ekonomiska vårpropositionen. Denna ska ses som ett första steg i en väsentligt utökad redovisning av den offentliga sektorns investeringar, reala kapitalstock och förmögenhet och är ett viktigt bidrag till en mer underbyggd debatt om de offentliga investeringarna i Sverige.</P> <P class="p166 ft34">Förändring av Sveriges medelfristiga sparmål inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten</P> <P class="p167 ft4">I egenskap av <NOBR>EU-medlem</NOBR> måste Sverige leva upp till stabilitets- och till- växtpaktens regelverk för det finansiella sparandet. Förutom underskotts- gränsen på 3 procent av BNP måste samtliga <NOBR>EU-medlemmar</NOBR> sätta upp ett s.k. medelfristigt sparmål (MTO).<SPAN class="ft47">1 </SPAN>Hittills har Sverige valt att låta detta mål sammanfalla med överskottsmålet. Enligt tidigare beräkningar av EU- kommissionen bör Sverige ha ett MTO på som lägst minus 1 procent.</P> <P class="p130 ft4">För att tydligare skilja mellan det svenska nationella ramverket och de krav som åläggs Sverige i egenskap av <NOBR>EU-medlem,</NOBR> gör regeringen fr.o.m. 2012 års konvergensprogram en åtskillnad mellan överskottsmålet och MTO. Sveriges MTO kommer att sättas till minus 1 procent av BNP i enlighet med <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> beräkningar. Detta ska ses som ett mini- mikrav på det finansiella sparandet som Sverige omfattas av i egenskap av <NOBR>EU-medlem</NOBR> men att Sverige har ett eget mer ambitiöst nationellt satt mål för det finansiella sparandet i form av överskottsmålet på 1 procent av BNP.</P> <P class="p168 ft15">2.1.2 Socialdemokraternas motion</P> <P class="p100 ft8">I den socialdemokratiska motionen framhålls att kärnan i den socialdemo- kratiska ekonomiska politiken är starka offentliga finanser. En solid offent- ligfinansiell ställning är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Den frihet som starka statsfinanser ger ska enligt motionärerna användas till att stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen. Det finanspo- litiska ramverk som utvecklats av tidigare socialdemokratiska regeringar är en central förklaring till att de svenska statsfinanserna är starkare än i de flesta andra jämförbara länder. Att värna om offentliga finanser handlar om att stärka såväl konjunktur- som strukturpolitiken, anser motionärerna. Genom ett högt finansiellt sparande i goda tider kan ekonomin stimuleras och välfärden värnas i sämre tider. Sunda offentliga finanser handlar också</P> <P class="p169 ft7"><SPAN class="ft48">1 </SPAN>Medium Term Objective.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">37</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">om att rusta Sverige för de långsiktiga utmaningar som väntar, inte minst</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den demografiska utvecklingen som kommer att sätta ett hårt tryck på de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">offentliga välfärdssystemen under en betydande period framöver.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Arbete är grunden för vårt välstånd, och full sysselsättning är därför det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Motio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">närerna anser att Sverige som land inte har råd med det slöseri som den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">höga arbetslösheten innebär. Det slår direkt på de offentliga finanserna och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">därmed på förmågan att finansiera skola, vård och äldreomsorg. I sin</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">motion lägger Socialdemokraterna fram förslag om ett program för att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">bryta ungdomsarbetslösheten som bl.a. innehåller ett förslag om utbildnings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kontrakt för alla arbetslösa under 25 år. Dessutom vill motionärerna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">utveckla det finanspolitiska ramverket med ett mål för sysselsättningen för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att underlätta prioriteringarna i politikutvecklingen. Hur målet ska defini-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">eras är dock en komplicerad fråga som motionärerna anser behöver analy-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">seras djupare innan ett slutligt ställningstagande görs. Ytterst handlar dock</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ett sysselsättningsmål om att öka trovärdigheten i det, enligt motionärerna,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">grundläggande löftet om att välfärden, även i framtiden, huvudsakligen ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vara solidariskt finansierad. Skatternas utformning är, enligt motionärerna,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">också en viktig del i en politik för fler jobb och för att skapa konkurrens-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">viktiga villkor för näringslivet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Det finns också skäl att förbättra uppföljningen av hur de offentliga inve-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">steringarna utvecklas. Även om det finansiella ramverket inte sätter upp</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">några formella hinder för offentliga investeringar, finns det skäl att paral-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lellt med de treåriga utgiftstaken fastställa någon form av plan för utgifter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">i statsbudgeten av investeringskaraktär, dvs. infrastruktur, utbildning och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">forskning. Motionärerna framhåller vidare att investeringar huvudsakligen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ska finansieras över anslag i statsbudgeten. På sikt är motionärerna dock</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">öppna för att i vissa väl avgränsade fall pröva den modell för avgiftsfinan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">siering som regeringen tillämpat för att få utrymme för fler angelägna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">investeringar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr18 td6"><P class="p29 ft15">2.1.3 Miljöpartiets motion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft5">Sveriges position som ett litet exportberoende land gör oss mycket</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">beroende av vår omvärld. En stabil ekonomisk utveckling förutsätter där-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">för enligt motionärerna ordning och reda i statens finanser och en budget i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">balans. Enligt motionärerna levererar Miljöpartiet, liksom tidigare socialde-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mokratiska regeringar och nuvarande borgerliga regering, förslag som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">innebär en budget i balans. Både det finanspolitiska ramverket och de bud-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">getpolitiska målen anser motionärerna fungerar väl, och vikten av att inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">leva över sina tillgångar har blivit extra tydlig i samband med den pågå-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ende skuldkrisen.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">Motionärerna anför att BNP som enda mått på välfärd länge har kritise- rats och anser att det finns ett behov av indikatorer vid sidan av BNP som ger en mer heltäckande bild av en ekonomiskt, socialt och ekologiskt håll- bar utveckling.</P> <P class="p130 ft3">I sin motion anför Miljöpartiet att de vill ha en samhällsekonomi med fokus på sysselsättning, sammanhållning, miljöhänsyn och ansvarstagande och att de vill se satsningar för att modernisera Sverige så att nya gröna jobb skapas i växande företag. Förslagen som presenteras i motionen anser motionärerna har ett hållbart och ansvarsfullt perspektiv som ger fler unga en chans till jobb och som ger utrymme för en miljö- och klimatpolitik för framtiden. Motionärerna vill införa traineeplatser inom näringslivet och väl- färden för att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden, och de driver förslag om en samlad arbetslivstrygghet, där både en allmän sjukför- säkring och en allmän arbetslöshetsförsäkrning ingår liksom en lägsta ersättning. Motionärerna eftersträvar en jobbskapande politik och förbätt- rade trygghetssystem som jämnar ut klyftor och motverkar barnfattigdom. Grön skatteväxling ser motionärerna som en åtgärd för att gynna både kli- matet, jobben och ekonomin. En breddning av sänkningen av tjänstemom- sen förordas också.</P> <P class="p2 ft15">2.1.4 Sverigedemokraternas motion</P> <P class="p90 ft3">I motionen framför Sverigedemokraterna att de svenska statsfinanserna är relativt goda jämfört med andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Motionärerna ställer sig otvety- digt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.</P> <P class="p77 ft3">Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslös- heten, framför allt ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten. Motio- närerna menar att regeringen har fört en passiv finanspolitik genom krisen, som i princip bestått av jobbskatteavdraget. Satsningar på infrastruktur och utbildning har saknats. Motionärerna anser att Sverige satsar enorma sum- mar på helt fel saker. Kostnaden för den ansvarslösa invandringen, det ineffektiva biståndet och den svällande <NOBR>EU-avgiften</NOBR> uppgår till över 100 miljarder kronor varje år. I stället för denna överföring från de svenska skattebetalarna vill motionärerna satsa på en väl avvägd arbetsmarknadspo- litik och göra kraftiga satsningar på utbildning och infrastruktur. I motio- nen föreslås också att rättsväsendet och försvaret ska förstärkas. På skattesidan anser motionärerna att restaurang- och cateringmomsen ska åter- ställas. Senast 2016 vill motionärerna att alla fyra stegen i jobbskatteavdra- get även ska omfatta inkomst av pension.</P> <P class="p170 ft4">Motionärernas inställning är att det varken är bra för svensk ekonomi eller konkurrenskraften att binda sig till en samordnad finanspolitik med de övriga <NOBR>EU-länderna.</NOBR> Finanspolitik, skatter, löner, anställningsskydd och pensioner ska bestämmas självständigt. Alla de förslag om förstärkt styr-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">39</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">ning och samordning av den ekonomiska politiken inom EU som presente-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rats anser motionärerna tillsammans ger ett ramverk för att cementera en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">oundviklig likformighet. Nackdelarna med ett svenskt medlemskap i EU</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">överväger kraftigt fördelarna, och motionärernas ambition är att Sverige</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">omgående ska träda ut ur EU.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft15">2.1.5 Vänsterpartiets motion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft11">I motionen anförs att massarbetslösheten har blivit vardag, trots att Sverige</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">har bland de starkaste statsfinanserna i världen. Full sysselsättning är det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">överordnade målet för Vänsterpartiets ekonomiska politik. För att bejaka</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">strukturomvandlingen krävs både en bra arbetslöshetsförsäkring som alla</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">har råd med och möjligheter till omskolning och vidareutbildning. Jobbskat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">teavdraget ska stegvis avskaffas till förmån för en rättvis och likformig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">beskattning. Dessutom krävs en strategisk näringspolitik och satsningar på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">forskning och utveckling. Den ekonomiska politiken ska också bidra till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">minskade ekonomiska och sociala skillnader, anser motionärerna och avsät-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ter medel för att förbättra välfärdsverksamheterna i kommuner och landsting.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För ett litet exportberoende land som Sverige är starka offentliga finan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ser en förutsättning för en stabil makroekonomisk utveckling. Det finns</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">enligt motionärerna goda skäl för finanspolitiska ramverk som främjar bud-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">getdisciplin, starka offentliga finanser och en politik för full sysselsättning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">Ramverket för finanspolitiken måste moderniseras, anser motionärerna och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">föreslår bl.a. att det i budgetlagen regleras att regeringen två gånger per år</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ska presentera en åtgärdsplan för full sysselsättning. Överskottsmålet och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kommunernas balanskrav ska ersättas med mål om budgetbalans över en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">konjunkturcykel, och systemet med utgiftstak bör reformeras eller helt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">avvecklas. Motionärerna anser också att värdet av investeringar behöver</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">synliggöras i budgetprocessen genom att staten inför en investeringsbudget</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">och att budgetlagen ändras så att lånefinansiering kan utgöra huvudprincip.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Förändringarna ska föregås av en grundlig parlamentarisk utredning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Målsättningen för skattepolitiken ska vara att få fler människor i arbete,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Motio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">närerna vill se en översyn av hela skattesystemet. Motionärernas principi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ella hållning är att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. I motionen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">förordas att en arvsbeskattning införs 2014 och att utformningen av en för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mögenhetsskatt ska utredas för att också den kunna införas 2014. Till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förmån för en rättvis och likformig beskattning förordar motionärerna att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">jobbskatteavdraget stegvis avskaffas. Dessutom avvisas systemet med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sänkta arbetsgivaravgifter för unga och den sänkta krogmomsen. Det s.k.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5"><NOBR>HUS-avdraget</NOBR> vill motionärerna avskaffa i sin nuvarande form. För att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">enligt motionen stärka sysselsättningen och produktiviteten i små och medel-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">stora företag föreslås att sjuklöneansvaret slopas och att en skattereduktion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för stöd till forskning och utveckling införs. Vidare föreslås i motionen att</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">40</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft4">bolagsskatten för de fyra storbankerna tillfälligt höjs med 5 procentenheter 2013, motsvarande 3,9 miljarder kronor. Dessutom framhåller motionä- rerna att det behövs förslag på permanenta skattehöjningar för finanssektorn.</P> <P class="p171 ft15">2.1.6 Övriga motioner</P> <P class="p100 ft4">I motion 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) anförs att kritiken mot det s.k. ramanslagssystemet har vuxit bl.a. därför att de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna inom staten har förändrats. Till exem- pel uppstår kraftiga svängningar mellan åren när det gäller löneindex, vilket ger instabilitet. Beräkningssystemet ger också en eftersläpning jäm- fört med övriga arbetsmarknaden på omkring två år. När finanskrisen slog till och det fanns ett behov att förstärka den statliga servicen försvårade anslagssystemet detta. Motionären anser att regeringen ska se över löne- och anslagssystemet i staten eftersom beräkningssystemet behöver moderni- seras i flera delar och göras stabilare och mer förutsägbart.</P> <P class="p172 ft15">2.1.7 Kompletterande information</P> <P class="p148 ft6">Finanspolitiska rådets rapport 2012</P> <P class="p90 ft3">Finanspolitiska rådet konstaterar att svensk ekonomi har klarat sig väl hit- tills under den internationella krisen, och finanspolitiken framstår i stora drag som framgångsrik med hänsyn till de störningar som svensk ekonomi varit utsatt för. Slutsatsen får även stöd när rådet jämför med andra län- ders <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> erfarenheter under senare år.</P> <P class="p77 ft3">Rådets uppfattning är också att den ekonomiska politiken fram till i dag har följt det finanspolitiska ramverket, och man bedömer att finanspoliti- ken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser. I detta samman- hang betonar rådet att hållbarheten är beroende av att pensionssystemet är politiskt stabilt. Risken för att utgifterna ska överskrida utgiftstaken under de närmaste åren betraktar rådet som begränsad. Rådet bedömer att den förda politiken står i överensstämmelse med överskottsmålet. Det är viktigt för Sverige att förtroendet för hållbarheten hos de offentliga finanserna inom euroområdet återupprättas. Däremot ser rådet ingen anledning att för- ändra det svenska ramverket utifrån finanspaktens regler utan menar att det ramverk vi har är bättre underbyggt och bättre anpassat till svenska förhållanden.</P> <P class="p129 ft4">Finanspolitiska rådet står fast vid sin rekommendation från förra året om en tydligare redovisning av beräkningarna av <SPAN class="ft37">reformutrymmet</SPAN>, hur det uppkommer och hur det är tänkt att fördelas mellan skatter och utgifter på några års sikt. Det problem som rådet uppmärksammar hänger ihop med den asymmetriska följsamhet till BNP som den offentliga sektorns inkoms- ter och utgifter uppvisar och som leder till att det uppstår ett utrymme som kan användas på både inkomst- och utgiftssidan, ett utrymme som dessutom växer över tiden. Rådet anser vidare att det vore önskvärt med</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">41</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">en tydligare redovisning av sambanden mellan utgiftstak, överskottsmål</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och skatteuttag. Rådet menar att regeringen på samma sätt som den öppet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">resonerar om utrymmet för permanenta utgiftsreformer under den tid utgifts-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">taket sträcker sig, borde resonera öppet om utrymmet för förändringar på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skattesidan över samma tidshorisont.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Finanspolitiska rådet menar vidare att det faktum att regeringen tagit</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den ekonomiska krisen och den makroekonomiska osäkerheten som argu-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ment för större <SPAN class="ft12">säkerhetsmarginaler </SPAN>i finanspolitiken, har skapat oklarheter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">om huruvida regeringen anser att det finanspolitiska ramverket är tillräck-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ligt eller om ytterligare säkerhetsmarginaler utöver överskottsmålet behövs.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">En regelmässig användning av säkerhetsmarginaler riskerar, enligt rådet,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att skapa ett procykliskt inslag i finanspolitiken som kan leda till onödigt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">stora konjunktursvängningar. Rådet anser att regeringens ställningstagande,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">om att behovet av en extra säkerhetsmarginal bedömdes som viktigare än</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">de skattesänkningar som aviserades våren 2011, saknar stabiliseringspoli-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tiska motiv. Det försämrade konjunkturläget talade snarare för en något</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">mer expansiv finanspolitik.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Rådet tar också upp frågan om utgiftstaket är bindande med tanke på att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11"><SPAN class="ft12">budgeteringsmarginalerna </SPAN>är större än vad som behövs för att hantera osäk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">erheter. Trots att regeringens tankeram är utformad för att täcka hela den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fyraårsperiod som det finns beslutade eller föreslagna utgiftstak för, kom-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">menterar rådet att budgeteringsmarginalerna i närtid är mycket stora och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">knappast innebär någon begränsning för utgifterna. Sådana omfattande bud-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">geteringsmarginaler kan vara ett potentiellt problem för budgetdisciplinen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och kan dessutom äventyra överskottsmålet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Liksom förra året anser Finanspolitiska rådet att regeringen bör utveckla</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bättre beräkningsmetoder för det <SPAN class="ft16">strukturella finansiella sparandet</SPAN>. Den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">metod som används ger missvisande resultat, anser rådet. Metoden bör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">vara disaggregerad, och konjunkturjusteringarna bör summera till noll över</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">tiden. Rådet konstaterar att den största svagheten är att konjunkturkorriger-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ingen är direkt kopplad till <NOBR>BNP-gapet</NOBR> och inte till utvecklingen i de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">enskilda skattebaserna. Detta innebär att det uppstår fel när skattebaserna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och <NOBR>BNP-gapet</NOBR> varierar på olika sätt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft12"><SPAN class="ft11">Överskottsmålet innebär att den </SPAN>offentliga sektorns finansiella nettoför-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5"><SPAN class="ft16">mögenhet </SPAN>stabiliseras som andel av BNP. Den nivå på vilken stabiliser-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ingen sker beror på finansiella värdestegringar som ligger utanför det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">finanspolitiska ramverket. Rådet anger att nettoförmögenheten sannolikt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kommer att fortsätta öka från dagens nivå på ca 20 procent av BNP. Rådet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">anser att regeringen bör klargöra sin syn på vad som är en lämplig storlek</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">på den offentliga nettoförmögenheten. Rådet menar att en ytterligare förmö-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">genhetsuppbyggnad utöver dagens 20 procent av BNP är svår att motivera</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">med behovet av säkerhetsmarginaler för en kommande lågkonjunktur.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Vidare bör regeringen klargöra vad som är en lämplig bruttoskuld och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">vilka övergripande principer som bör gälla för avvägningen mellan portföl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">jens risk och dess förväntade avkastning.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">42</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">Finanspolitiska rådet anser att den bilaga om de <SPAN class="ft37">offentliga investering- arna </SPAN>som regeringen redovisar i den ekonomiska vårpropositionen är ett förtjänstfullt första steg mot en bättre analys av de offentliga investering- arna. Rådet delar regeringens uppfattning att ett siffersatt mål för de offentliga investeringarna inte bör införas. Rådet ser inte några överty- gande argument för att det finanspolitiska ramverket i sig orsakar för liten eller snedvriden investeringsvolym. Däremot delar rådet inte bedömningen att det är klarlagt att de offentliga realkapitalinvesteringarna har en sam- hällsekonomiskt sett fördelaktig omfattning och inriktning. Rådet anser att det i dag inte finns underlag för att föreslå någon form av regelverk för offentliga investeringar, men man utesluter inte sådana förslag i framtiden. En möjlighet skulle kunna vara att regeringen redovisar en samhällsekono- misk analys av inriktningen på de investeringar som genomförs och de som planeras. Rådet nämner också, slutligen, att det är angeläget att i möj- lig mån styra de offentliga investeringarnas tidsmässiga förläggning över konjunkturcykeln.</P> <P class="p173 ft49">Utskottets tidigare behandling av frågan om redovisningen av reformutrymmet</P> <P class="p174 ft3">Utskottet behandlade regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisio- nens granskning av budgetpropositionen för 2011 (skr. 2010/11:148) i FiU1 i höstas. När det gäller reformutrymmet gjorde utskottet bedöm- ningen att beräkningarna av reformutrymme eller besparingsbehov är kom- plexa och att det inte finns någon enskild indikator som kan fånga denna komplexitet. Reformutrymmet måste bedömas med hänsyn till en rad olika faktorer, bl.a. osäkerheterna, riskbilden och konjunkturläget. Utifrån detta gör sedan regeringen en samlad bedömning av reformutrymmet. Utskottet välkomnade denna utveckling och såg ingen anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 163).</P> <P class="p175 ft4">Vid utskottets behandling av 2011 års ekonomiska vårproposition fram- höll utskottet att en säkerhetsmarginal vid avstämningen mot överskottsmå- let kunde bidra till en mer nyanserad bedömning av vilket reformutrymme som är förenligt med överskottsmålet. Samtidigt betonade utskottet vikten av en transparent uppföljning av överskottsmålet, eftersom det är en förut- sättning för ett välfungerande finanspolitiskt ramverk. (bet. 2010/11:FiU20 s. 92).</P> <P class="p78 ft6">IMF:s artikel <NOBR>IV-konsultation</NOBR> 2012</P> <P class="p7 ft4">Den 15 maj presenterade IMF slutsatserna från sin s.k. artikel <NOBR>IV-konsulta-</NOBR> tion. När det gäller de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramver- ket konstaterar IMF att Sveriges starka offentligfinansiella position bl.a. är ett resultat av robusta finansiella ramverk. De säkerhetsmarginaler som regeringen bedömer behövs i offentliga finanser anser IMF ger utrymme för ytterligare åtgärder om de risker som är förknippade med utvecklingen inom euroområdet skulle förverkligas. För att ytterligare stärka trovärdighe-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">43</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">ten för det finanspolitiska ramverket menar IMF att Finanspolitiska rådets inriktning på hållbarhet i de offentliga finanserna skulle kunna vidareut- vecklas och förstärkas. IMF anser att det kan finnas behov av ytterligare strukturreformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.</P> <P class="p66 ft6">Jämförelse mellan propositionen och ESV:s prognos från i mars</P> <P class="p10 ft4">ESV publicerade den 19 april en jämförelse mellan vårpropositionen och sin marsprognos. När det gäller skatteintäkterna överensstämmer progno- serna för 2012. Däremot skiljer sig prognoserna åt fr.o.m. 2013. Regering- ens prognos ligger <NOBR>15–30</NOBR> miljarder kronor över ESV:s prognos. Skillnaden förklaras av att regeringen räknar med högre bolagsskatteintäkter och högre konsumtionsskatter, bl.a. till följd av att hushållens konsumtion antas öka snabbare. I regeringens prognos stärks arbetsmarknaden ytterli- gare 2014, vilket leder till en större skillnad i intäkterna från skatt på arbete. För de takbegränsade utgifterna skiljer sig prognoserna för 2012 och 2013 inte nämnvärt åt. Prognosen för budgetsaldot visar ett underskott på 13 miljarder kronor. Även 2013 väntas det bli underskott i statens bud- get, men något mindre än 2012. Eftersom regeringen räknar med en starkare tillväxt än ESV i sin prognos från i mars innebär det ett starkare finansiellt sparande i regeringens prognos.</P> <P class="p61 ft6">Riksgäldens prognos från i mars</P> <P class="p62 ft4">Riksgäldens prognos för budgetsaldot 2012 visar ett underskott på 11 mil- jarder kronor. För 2013 räknar Riksgälden med ett överskott på 3 miljar- der kronor. Svag inhemsk efterfrågan och svag efterfrågan på Sveriges viktigaste exportmarknader försämrar tillväxtutsikterna i år, och arbetslös- heten stiger. Detta påverkar statsfinanserna genom minskade skatteinkoms- ter och ökade arbetsmarknadsutgifter. Prognosen bygger på att det blir en ordnad om än utdragen hantering av skuldproblematiken i euroområdet och att förtroendet för ekonomin successivt växer under loppet av 2012. Statens upplåning ökar med 33 miljarder kronor i år och 27 miljarder kro- nor nästa år jämfört med Riksgäldens föregående prognos eftersom kon- junkturen utvecklas något svagare än vad myndigheten tidigare räknade med. Vid slutet av 2012 prognostiseras statsskulden vara 32,8 procent av BNP. Den ekonomiska inbromsningen får alltså, enligt Riksgälden, ett begränsat genomslag på både statsfinanser och upplåning.</P> <P class="p176 ft6">OECD:s Economic Outlook från maj 2012</P> <P class="p10 ft4">OECD konstaterar att återhämtningen i några av ekonomierna i Europa inte är tillräcklig för att kompensera den negativa tillväxten i andra delar av Europa. Den svaga konkurrenskraften måste åtgärdas i de länder som har stora underskott i bytesbalansen, medan strukturanpassning och högre löner i länder med överskott skulle kunna bidra till en tillväxtvänlig omför- delningsprocess.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">44</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">Inför EU:s informella toppmöte den 23 maj 2012 föreslog OECD att tillväxten kan stimuleras genom bl.a. strukturella reformer inom områden som utbildning, innovation, konkurrens och grön tillväxt samt genom att ytterligare stärka brandväggen för att förhindra spridningen av finanskrisen inom euroområdet. OECD menar att om ingenting görs i dag kan det leda till en försämring av den europeiska krisen och medföra spridningseffekter utanför euroområdet, med allvarliga konsekvenser för den globala ekono- min. För att undvika ett sådant scenario krävs att åtgärder vidtas både av enskilda länder och på överstatlig nivå.</P> <P class="p178 ft3">Vidare menar OECD att budgetkonsolidering och strukturella åtgärder måste gå hand i hand, för att göra anpassningen så tillväxtfrämjande som möjligt. Att hitta en noggrann avvägning mellan nedskärningar och ökade intäkter är mycket viktigt. Reformagendan måste också särskilt inriktas på att stödja sysselsättningen, minska ojämlikheten och skydda de svagaste delarna av befolkningen.</P> <P class="p137 ft4">Tack vara Sveriges budgetdisciplin finns, enligt OECD, utrymme för dis- kretionära stimulansåtgärder, vilket kan vara motiverat om tillväxten blir svagare än väntat. För att undvika att arbetslösheten biter sig fast är det enligt OECD viktigt med reformer som underlättar inträde på arbetsmark- naden, särskilt för ungdomar.</P> <P class="p179 ft34">Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj 2012</P> <P class="p180 ft3">Kommissionen har antagit 2012 års landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Antagandet av rekommenda- tionerna är den sista etappen i terminen som inleddes genom kommissio- nens årliga tillväxtöversikt i november 2011. Rekommendationerna ska nu behandlas i Ekofinrådet för att sedan, efter denna beredning, godkännas av Europeiska rådet den <NOBR>28–29</NOBR> juni och sedan formellt antas av Ekofinrådet i juli. I år ger kommissionen också för första gången rekommendationer på grundval av de fördjupade granskningar som ska göras i förfarandet vid alltför stora obalanser.</P> <P class="p181 ft3">Kommissionen anser att förändringen av Sveriges medelfristiga mål inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, det s.k. MTO, på ett ade- kvat sätt avspeglar kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. På grund av denna förändring bygger det medelfristiga målet enligt kommissionen på den strukturella budgetbalans som sannolikt kommer att uppnås under pro- gramperioden, även med beaktande av sannolikheten för ytterligare expan- siva diskretionära åtgärder under 2013 eller 2014.</P> <P class="p181 ft4">Kommissionens rekommendation till Sverige är att bibehålla en sund ställning i de offentliga finanserna fr.o.m. 2012 genom att genomföra bud- getstrategin enligt planerna och säkerställa att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna fortsätter att uppnås.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">45</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft18">2.2 Finansiell stabilitet</P> <P class="p61 ft15">2.2.1 Propositionen</P> <P class="p103 ft3">Ett väl fungerande finansiellt system är centralt för ekonomin, och det finns flera skäl för svenska hushåll och företag att vilja ha robusta banker och ett välfungerande finansiellt system. För det första påverkar problem i banksektorn hushållen genom den reala ekonomin då minskad utlåning från bankerna riskerar att försämra den ekonomiska utvecklingen. För det andra påverkas hushållen negativt om problem i bankerna innebär att skat- temedel måste användas t.ex. på grund av att insättningsgarantin aktiveras eller att systemviktiga banker som inte är livskraftiga får övertas av staten och därefter kapitaliseras.</P> <P class="p25 ft3">Regeringen konstaterar att en rad åtgärder har vidtagits för att stärka den finansiella stabiliteten, men det faktum att den svenska banksektorn är både stor och koncentrerad innebär risker. Därför är det viktigt att mot- ståndskraften i de systemviktiga bankerna är stor. Genom att i ett första steg höja kapitaltäckningskravet för de fyra storbankerna den 1 januari 2013 kommer motståndskraften i dessa banker att öka.</P> <P class="p104 ft4">Finansbranschen genomgår en förtroendekris som enligt regeringen är orsakad av ett oansvarigt risktagande som har skadat jobb och välfärd. Parallellt med arbetet att förstärka regelverket för och tillsynen av finans- marknaderna, arbetar regeringen aktivt för att stärka konsumenternas ställ- ning gentemot de finansiella företagen. Konsumenterna måste återfå förtroendet för finansiella företag. Finansiell stabilitet och konsumenter som känner sig trygga i mötet med banker och andra företag är grundförut- sättningar för att finansmarknaden ska bidra till tillväxt och välstånd, anser regeringen.</P> <P class="p182 ft15">2.2.2 Miljöpartiets motion</P> <P class="p103 ft3">Europas banksektor har ett stort ansvar för den pågående skuldkrisen. Många banker har lånat ut stora belopp trots att kreditvärdigheten varit svag. Därför är det enligt motionärerna av stor vikt att banksektorn agerar mer ansvarsfullt gentemot såväl privata som offentliga låntagare för att und- vika framtida skuldkriser. Motionärerna anser att bankerna bör begränsa de skadliga spekulationerna och värna finansiell stabilitet, både för sitt eget och för samhällets bästa. Hushållens skuldsättning medför också risker för det finansiella systemets stabilitet och ekonomins långsiktiga utveckling. Motionärerna vill se breda politiska samtal för att komma till rätta med hushållens höga skuldsättning.</P> <P class="p183 ft4">När det gäller en skatt på finansiella transaktioner delar motionärerna uppfattningen att Europa bör införa en skatt på finansiella transaktioner. Skatten skulle få en stabiliserande effekt och bromsa skadliga spekulatio- ner som kan drabba de finansiella systemen negativt. Det är rimligt anser motionärerna att de finansiella marknaderna, som bidragit till krisen, också</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">46</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">skulle vara med och bekosta krissaneringen. En förutsättning för att införa en skatt på finansiella transaktioner är att den genomförs på <NOBR>EU-nivån</NOBR> men att intäkterna går till medlemsländerna.</P> <P class="p171 ft15">2.2.3 Vänsterpartiets motion</P> <P class="p100 ft8">Den svenska banksektorn domineras fullständigt av de fyra storbankerna. En avgörande skillnad mellan storbankernas affärsvillkor och de som gäl- ler andra företag är att de skyddas av staten genom en implicit garanti mot konkurs. Detta innebär en stor konkurrensfördel för storbankerna och en kraftig subvention av deras upplåningskostnader, anser motionärerna. Motio- närerna anser att utvecklingen av bostadspriserna och hushållens skuldsätt- ning bör följas noggrant eftersom dessa bedöms vara ett potentiellt hot mot den finansiella stabiliteten. Förutom att införa en tillfällig bankskatt (se avsnitt 2.1) föreslår motionärerna också att regeringen skyndsamt tillsät- ter en parlamentarisk utredning i syfte att utarbeta en bankdelningslag där traditionell bankverksamhet separeras från s.k. investmentbankverksamhet.</P> <P class="p168 ft15">2.2.4 Kompletterande information</P> <P class="p148 ft6">Finanspolitiska rådets rapport 2012</P> <P class="p90 ft4">Den internationella krisen visar enligt Finanspolitiska rådet på faran med att underskatta de makrofinansiella risker som är förenade med snabbt sti- gande kreditgivning, stor skuldsättning och växande fastighetspriser. Rådet anser att dessa risker inte får underskattas i den svenska ekonomin. Rådet rekommenderar regeringen att inom en snar framtid bestämma hur den mak- rofinansiella regleringen och tillsynen bör förstärkas för att reducera risken för framtida finansiella kriser.</P> <P class="p184 ft6">IMF:s artikel <NOBR>IV-konsultation</NOBR> 2012</P> <P class="p7 ft8">IMF konstaterar att även om Sveriges direkta exponering mot krisländerna i eurozonen är begränsad och bankerna välkapitaliserade innebär det förhål- landevis stora banksystemet i Sverige en sårbarhet. Det beror bl.a. på den stora exponeringen mot andra europeiska ekonomier och beroendet av dol- larfinansieringen. Hushållens skuldsättning, 170 procent i förhållande till disponibla inkomster, tillsammans med en svag utveckling på bostadsmark- naden lyfts också fram som ett problem. Mot den bakgrunden anser IMF att kapitaltäckningsreglerna som nu förhandlas inom EU kommer att betyda mycket för utvecklingen i Sverige. IMF argumenterar för att det är nödvändigt att <NOBR>EU-regleringen</NOBR> avser en miniminivå för kapitaltäckningen och att länderna ska kunna få ha högre krav.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">47</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft6">Kapitaltäckningskrav – CRD IV</P> <P class="p10 ft4">EU:s finansministrar enades den 15 maj om ett kompromissförslag om nya kapitaltäckningskrav för banker. Den svenska regeringen har med brett stöd i Sveriges riksdag drivit frågan om högre kapitaltäckningskrav. Kom- promissförslaget innebär att medlemsländerna inom EU nu på egen hand kan ställa striktare kapitalkrav på systemviktiga banker. Sverige har därför möjlighet att kräva 10 procents kapitaltäckning för systemviktiga banker 2013 och 12 procents kapitaltäckning fr.o.m. 2015. Beslutet innebär att för- handlingar kan inledas med Europaparlamentet för en slutgiltig överens- kommelse. Målsättningen är en överenskommelse med Europaparlamentet, om möjligt i juni i år.</P> <P class="p185 ft34">Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj</P> <P class="p186 ft3">Enligt kommissionen bekräftade den fördjupade granskning av Sverige som gjorts i samband med förfarandet vid alltför stora obalanser att de svenska hushållen har en relativt hög skuldsättningsnivå. Situationen på bostads- och bolånemarknaderna stabiliserades 2011, anger kommissionen, men flera strukturella snedvridningar kvarstår som hotar stabiliteten på dessa marknader på lång sikt. Kommissionen anser att relevanta åtgärder har vidtagits för att stärka den finansiella sektorns motståndskraft. Samti- digt finns det enligt kommissionen för närvarande en rad politikområden som kan bidra till volatiliteten på den svenska bostadsmarknaden och till ackumulerade bolåneskulder, och som har fått mindre uppmärksamhet.</P> <P class="p183 ft4">Kommissionens rekommendation till Sverige är att vidta ytterligare före- byggande åtgärder för att öka stabiliteten på bostads- och bolånemarkna- derna på medellång sikt, genom att främja åtgärder som leder till en mer försiktig utlåning, genom att minska systemskevheter som gynnar skuldfi- nansiering vid bostadsinvesteringar – som avdragsrätt för skuldräntor – och genom att åtgärda de problem som följer av begränsningar i fråga om bostadsutbud och hyresreglering.</P> <P class="p165 ft6">Den särskilda resultatskrivelsen för utgiftsområde 2</P> <P class="p10 ft4">I sitt betänkande över anslagen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (bet. 2011/12:FiU2) konstaterade utskottet att det finns en osäkerhet om vilka konsekvenser den rådande ekonomiska situa- tionen och krisen kan få för de finansiella systemen och instituten i Sverige och tillsynen över dem. Mot bakgrund av att det för närvarande pågår arbete både inom EU och i Sverige med att ta fram nya regelverk för de finansiella marknaderna ansåg utskottet att det är särskilt viktigt att följa upp målet för det finansiella systemet i de delar det gäller tillsyn och regelgivning samt kraven på effektivitet, stabilitet och konsumentskydd.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">48</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att under 2014 återkomma till riksdagen med en resultatskrivelse för 2012 och 2013. Riks- dagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.</P> <P class="p146 ft18">2.3 Arbetsmarknad och tillväxt</P> <P class="p147 ft15">2.3.1 Propositionen</P> <P class="p187 ft3">Det viktigaste målet för den ekonomiska politiken är enligt regeringen full sysselsättning. Sedan 2006 har sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift varit att öka den varaktiga sysselsättningen främst genom ett minskat utan- förskap. Politiken har därför inriktats på en kombination av åtgärder som både stimulerar utbudet och efterfrågan på arbetskraft och förbättrar match- ningen mellan arbetssökande och lediga platser, vilket är en nödvändig kombination av åtgärder för att politiken så snabbt som möjligt ska få avsedd effekt på sysselsättningen.</P> <P class="p158 ft8">Tyngdpunkten har legat på åtgärder som stimulerar arbetsutbudet. Även arbetsmarknads- och utbildningspolitiken har reformerats, bl.a. för att öka anställningsbarheten hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden.</P> <P class="p130 ft50">Den viktigaste åtgärden för att öka arbetsutbudet är enligt regeringen jobbskatteavdraget som har betydande positiva effekter på sysselsättningen. Enligt regeringen visar också den utvärdering som regeringen har gjort mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319) att jobbskatteavdraget leder till varaktigt högre sysselsättning.</P> <P class="p188 ft3">Regeringen har vidare kompletterat jobbskatteavdraget med åtgärder som stimulerar efterfrågan på arbetskraft, t.ex. nystartsjobb, sänkta arbets- givaravgifter för unga och äldre, det s.k. <NOBR>HUS-avdraget</NOBR> samt sänkt mervär- desskatt för restaurang- och cateringtjänster. Sysselsättningspolitiken är även i fortsättningen mycket högt prioriterad. Politikens inriktning är där- för att öka utbudet av och efterfrågan på arbetskraft samt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.</P> <P class="p158 ft4">Regeringens politik är även fortsättningsvis inriktad mot att minska utan- förskapet och öka graden av egenförsörjning i grupperna längst ned i inkomstfördelningen. Enligt regeringen är ett kvarvarande problem att det för personer som har försörjningsstöd sällan är lönsamt att börja arbeta eller utöka sin arbetstid då ökade inkomster reducerar det ekonomiska biståndet i motsvarande mån. Regeringen avser därför att under 2013 före- slå att beräkningen av försörjningsstöd förändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Syftet är att minska marginaleffekterna och stärka drivkrafterna till arbete och göra det möjligt för fler att påverka sin ekonomiska situation.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">49</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft6">Ökad sysselsättning trots ogynnsam ekonomisk utveckling</P> <P class="p10 ft4">Den svenska arbetsmarknaden har på senare år utvecklats väl trots en ogynnsam ekonomisk utveckling i omvärlden. I dag är antalet sysselsatta fler än innan krisen 2008. Trots att konjunkturläget var betydligt sämre 2011 än 2006 har arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökat för de flesta åldersgrupper. Sammantaget bedöms situationen på arbetsmark- naden vara betydligt starkare än vad som kan förväntas givet konjunkturen och befolkningssammansättningen.</P> <P class="p165 ft6">Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden</P> <P class="p62 ft3">Trots den goda utvecklingen på arbetsmarknaden är arbetslösheten fortfa- rande hög och bedöms öka något under 2012. Långtidsarbetslösheten ses som ett särskilt allvarligt problem då sannolikheten att komma tillbaka till arbete minskar med tiden som arbetslös. En minskad arbetslöshet bland unga och personer med utländsk bakgrund prioriteras högt av regeringen, då arbetslösheten till mer än hälften utgörs av unga och utrikes födda. Regeringen ser det därför som en särskild utmaning att underlätta inträdet och återetableringen på arbetsmarknaden för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, som unga, utrikes födda, personer med förgymnasial utbildning, äldre och personer med funktionsnedsättning.</P> <P class="p133 ft8">Den viktigaste åtgärden för att motverka arbetslöshet bland unga är enligt regeringen reformerna av utbildningssystemet. Ett utbildningssystem av god kvalitet är den viktigaste åtgärden för att minska ungdomsarbetslös- heten. Regeringen ser emellertid att det finns behov av att förstärka vissa av de genomförda reformerna, framför allt att öka kontaktytorna mellan skolan och näringslivet och stärka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda läran- det. Regeringen ser också allvarligt på problemen inom utbildningssyste- met och fortsätter det omfattande och långsiktiga arbete som inleddes under förra mandatperioden för att förbättra systemets olika delar. Målet är att öka kvaliteten i hela utbildningskedjan. Övergången mellan skola och arbetsliv behöver stärkas ytterligare. Ett väl fungerande utbildningssystem är också grundläggande för att arbetskraften ska få den kompetens som matchar den framtida arbetskraftsefterfrågan. Under hösten 2012 kommer regeringen att överlämna en forsknings- och innovationsproposition till riks- dagen. Den kommer bl.a. att innehålla en översyn av rörligheten mellan olika lärosäten och mellan lärosäten och näringsliv/samhälle. Vidare ska systemet för kompetensförsörjning ses över och incitamenten för högkvali- tativ forskning stärkas.</P> <P class="p189 ft8">Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda är generellt sett bekymmer- sam. Regeringen har också vidtagit ett antal åtgärder i syfte att bl.a. förbättra integrationen på arbetsmarknaden, bl.a. den s.k. etableringsrefor- men, instegsjobb och nystartsjobb, stärkt validering av utländsk utbildning och annan yrkeskompetens, yrkesinriktat mentorskap och <NOBR>sfi-lyftet.</NOBR> Vidare överväger regeringen att förstärka etableringsreformen för att uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Vidare</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">50</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft4">har regeringen tillsatt flera utredningar för en förbättrad integration, bl.a. en utredning om förbättringar av den s.k. <NOBR>sfi-pengen,</NOBR> en utredning som ska se över möjligheterna att införa ett system med skattelättnader för företag i områden med utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner, samt en utredning om ökat arbetskraftsdeltagande och snabbare etablering på arbetsmarknaden bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandring.</P> <P class="p130 ft50">En väl fungerande och effektiv arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäk- ring är förutsättningar för att möta långtidsarbetslösheten. Regeringen avser att återkomma med förslag om hur Arbetsförmedlingens effektivitet, styrning och kontroll ska säkerställas. Enligt regeringen är även lönesub- ventionerade anställningar såsom nystartsjobb ett viktigt instrument för att öka de långtidsarbetslösas konkurrenskraft på arbetsmarknaden.</P> <P class="p188 ft3">Regeringen anser vidare att det finns skäl att utveckla de verksamheter som vidtogs till följd av krisen 2008, som fler studieplatser inom den yrkes- inriktade kommunala vuxenutbildningen, inom yrkeshögskolan och inom högskolan samt inom arbetsmarknadsutbildningen. Regeringen har även för avsikt att återkomma med förslag som ytterligare förbättrar förutsättning- arna att arbeta längre upp i åldrarna, och förslag som stärker de funktions- nedsattas möjlighet att delta på arbetsmarknaden.</P> <P class="p4 ft4">Enligt regeringen ska arbetsmarknaden bli mer inkluderande så att fler människor med svag förankring ges möjlighet att få jobb. Finansdeparte- mentet har tillsatt en utredning med uppdrag att se över förutsättningarna för att införa ett system för korttidsarbete som ska kunna aktiveras nästa gång en mycket svår ekonomisk kris slår mot Sverige.</P> <P class="p76 ft4">Vidare anser regeringen att det måste löna sig att arbeta, och införandet av ytterligare ett jobbskatteavdrag är ett effektivt sätt att öka den varaktiga sysselsättningen. Det införda jobbskatteavdraget bedöms öka sysselsätt- ningen med 2,3 procent på lång sikt, och effekterna av ett ytterligare jobbskatteavdrag bedöms inte vara avtagande.</P> <P class="p157 ft6">Goda villkor för företagande, investeringar och sysselsättningar</P> <P class="p7 ft8">Regeringens mål är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i. Ett dynamiskt näringsliv där nya före- tag utvecklas och expanderar är ett viktigt led i strukturomvandlingen och bidrar till ökad produktivitet och förstärkt konkurrenskraft. Genomförda reformer och satsningar inom skattepolitiken, utbildningen, forskningen, innovation, teknikutveckling, regelförenkling och infrastruktur samt förbätt- ringar av arbetsmarknadens funktionssätt syftar till att förbättra villkoren för företagande som därmed förstärker konkurrenskraften och produktivite- ten i näringslivet. Skattereformer som regeringen har genomfört, t.ex. slopad förmögenhetsskatt, sänkt bolagsskatt, sänkt skatt för delägare i fåmansföretag och sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjäns- ter, har enligt regeringen förbättrat förutsättningarna för företagande. Detta arbete fortsätter, och regeringens ambition är att ytterligare förbättra före- tagsklimatet och därmed förutsättningarna för investeringar och sysselsätt-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">51</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft50">ning i Sverige. En strategisk del av detta arbete sker genom Företagsskatte- kommittén (dir. 2011:1) som fram till slutet av 2013 kommer att ha lämnat tre delbetänkanden. I ett första steg har kommittén nyligen presen- terat ett delbetänkande om skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3). I betänkandet föreslås ett riskkapitalavdrag på ägarnivå och en emissionskre- dit på bolagsnivå. I ett andra steg undersöks möjligheterna till skatteincita- ment för forskning och utveckling. Kommitténs huvuduppdrag handlar om möjligheterna att minska beskattningen av eget kapital i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och lån. Reger- ingen har vidare för avsikt att fortsätta sänka bolagsskatten.</P> <P class="p183 ft4">Under 2012 presenteras en forsknings- och innovationsproposition samt en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsättning- arna för innovation och förnyelse i näringslivet, den offentliga sektorn och civilsamhället.</P> <P class="p23 ft4">Vidare ser regeringen över möjligheten att samordna statens insatser för riskkapital till företag i tillväxtfaser och att reformera det statliga riskkapi- talsystemet, bl.a. för att tydliggöra den marknadskompletterande rollen och för att stärka förutsättningarna för kommersialisering av kunskapsintensiva idéer i tidiga skeden. Möjligheten att införa skatteincitament för forskning och utveckling undersöks.</P> <P class="p85 ft6">Transporter är viktiga för tillväxten</P> <P class="p62 ft8">Att vårda den infrastruktur som finns är enligt regeringen av största vikt för att säkra robusta väg- och järnvägssystem. Väl fungerande person- och godstransporter är av stor betydelse för företagens konkurrenskraft och inve- steringsklimat. Regeringen kommer under mandatperioden att återkomma med förslag till ett nytt infrastrukturbeslut som syftar till att möta framtida behov inom transportsystemet. En viktig del i detta är den infrastrukturpro- position som regeringen avser att lämna till riksdagen hösten 2012.</P> <P class="p165 ft6">En väl fungerande bostadsmarknad</P> <P class="p62 ft4">En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig ekonomi. Ett långsiktigt arbete har därför påbörjats för att öka tillgängligheten på bostäder. Reger- ingen kommer att fortsätta genomföra åtgärder som dels stimulerar nypro- duktionen av bostäder, dels underlättar och öppnar upp marknaden för uthyrning av den egna bostaden. För att underlätta uthyrning av privatbo- städer övervägs en rad regelförändringar som bl.a. syftar till en hyressätt- ning som gör det möjligt för ägaren att täcka sina kostnader för bostaden, att ge bostadsrättsinnehavare rätt att hyra ut sin bostad utom i vissa fall samt förenkla och förtydliga reglerna kring tidsbegränsade kontrakt, besitt- ningsskydd, uppsägningsvillkor m.m. Omfattningen av reglerna ska tydligt avgränsas till tillfällig uthyrning av privatbostäder. I samband med de nya reglerna föreslås även att schablonavdraget för privatpersoners uthyrning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">52</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">av den egna bostaden höjs från 21 000 till 40 000 kronor. Höjningen av schablonavdraget syftar till att ytterligare stimulera uthyrningen av privat- bostäder.</P> <P class="p76 ft4">För att öka incitamenten att bygga nya bostäder föreslås en sänkt fastig- hetsavgift för flerbostadshus (hyresrätter och bostadsrätter) och sänkt takbe- lopp för fastighetsavgiften för flerbostadshus. Även mer gynnsamma villkor vid nybyggnation av bostäder föreslås genom en utsträckning av perioden för befrielse från fastighetsavgift till 15 år. Ambitionen är att skapa starka ekonomiska drivkrafter och stabila planeringsförutsättningar för befintliga och tillkommande företag på hyresbostadsmarknaden att agera, för att därigenom öka utbudet av hyreslägenheter så att det svarar upp mot efterfrågan i alla delar av landet.</P> <P class="p168 ft15">2.3.2 Socialdemokraternas motion</P> <P class="p100 ft3">Trots de senaste årens återhämtning på arbetsmarknaden ligger långtidsar- betslösheten kvar på en fortsatt hög nivå. Ökningen tyder enligt Socialde- mokraternas motion på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft som inte mötts av en tillräckligt kraft- full utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Enligt motionärerna har både volymen och kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under de senaste åren varit otillräckliga. Samtidigt ökar ungdomsarbetslösheten. För Socialdemokraterna är full sysselsättning det övergripande målet i den eko- nomiska politiken. Arbetslösheten kan aldrig accepteras.</P> <P class="p175 ft3">Samtidigt som många företag uppger att de har rekryteringsproblem biter sig arbetslösheten fast på höga nivåer, vilket tyder på brister i Sve- riges omställningsförmåga. I en allt skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensfördelen att lära nytt och ställa om snabbare än kon- kurrenterna. Omställningen av svensk ekonomi är i betydande utsträckning en fråga om kunskap och utbildning. Den högre utbildningen är en hörn- sten i Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politi- ken varför utbyggnaden av högskolan och yrkeshögskolan måste fortsätta. Även vuxenutbildningen bör byggas ut. Centrala delar i en politik för ökad omställningsförmåga är förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom.</P> <P class="p129 ft3">Enligt motionärerna är globaliseringen i grunden något positivt som rätt hanterad kan innebära mycket stora möjligheter för ett land som Sverige. Det finns dock problemområden som kan bli allvarliga hot mot jobb och företagande i Sverige om ingenting görs. Enligt motionärerna handlar det om ett bristande samarbetsklimat, hög ungdomsarbetslöshet, bristande omställningsförmåga, brist på riskvilligt kapital, låga investeringar i trans- portinfrastruktur och sjunkande resultat i skolan.</P> <P class="p4 ft4">För att bryta ungdomsarbetslösheten krävs enligt motionärerna kraft- fulla, riktade utbildningssatsningar med syftet att så många som möjligt ska få gymnasiekompetens. Det långsiktiga målet är att alla före 25 års</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">53</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. För att nå detta bör utbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ningskontrakt införas för alla under 25 år som inte fullgjort sina gymnasie-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">studier. Fullt utbyggd omfattar reformen 10 000 platser som finansieras</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">genom en avveckling av den generella nedsättningen av arbetsgivaravgif-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ten för unga. Vidare bör traineeplatser och sommarjobb anordnas i hela</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">landet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För att ge personer som varit långvarigt arbetslösa ny och efterfrågad</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">arbetslivserfarenhet och samtidigt stimulera till livslångt lärande bör ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">system med utbildningsvikariat införas. I syfte att stödja arbetsmarknadsin-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">träde för personer med försörjningsstöd föreslås en tidsbegränsad skattekre-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Vidare förordas att en samverkansmodell utvecklas i dialog med närings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">livet, akademin och de fackliga organisationerna i syfte att skapa dialog</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">om centrala framtidsutmaningar. Detta skulle enligt motionärerna kunna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">innebära betydande möjligheter att stärka svensk konkurrenskraft och där-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">med skapa nya arbetstillfällen. Som ett led i detta arbete bör en nationell</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">innovationsberedning inrättas för att bl.a. utveckla Sveriges innovations-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och konkurrenskraft. Enligt motionärerna är en viktig hörnsten i innova-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">tionspolitiken den statligt finansierade forskningen som föreslås komma att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utvecklas tillsammans med skatteincitament för <NOBR>FoU-investeringar.</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Inom vissa segment av den svenska ekonomin råder enligt motionärerna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">brist på privat riskkapital. Därför bör en statlig riskkapitalfond inrättas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Enligt motionärerna är det brist på bostäder, och renoveringsbehovet är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">stort. Åtgärder krävs för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Vik-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tigast är att långsiktigt få upp bostadsproduktionen. På kort sikt behöver</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det befintliga beståndet utnyttjas bättre. Riktade ekonomiska stimulanser</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">från staten kan komma att krävas för att nyproduktionen ska öka.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Investeringar i infrastruktur är enligt motionärerna ett relativt effektivt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sätt att hålla uppe sysselsättningen när det råder lågt resursutnyttjande i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ekonomin. Men framför allt handlar det om att öka Sveriges långsiktiga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">konkurrenskraft. Efter en lång tid av bristande resurser till underhåll och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">begränsad kapacitetsökning är det svenska järnvägsnätet starkt ansträngt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Enligt motionärerna leder bristerna i järnvägen till betydande samhällseko-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nomiska förluster varför det finns behov av att öka investeringarna i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">infrastruktur och framför allt i järnvägen. Investeringar i infrastruktur ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">finansieras genom anslag i budgeten, men i vissa fall kan modellen med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kombinerad låne- och avgiftsfinansiering prövas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft15">2.3.3 Miljöpartiets motion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft5">Långsiktighet är ledordet som enligt Miljöpartiet bör forma den ekono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">miska politiken. Det är genom gynnsamma villkor och bra förutsättningar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">för företagande som fler arbeten skapas. Genom en politik som tar ansvar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för framtiden kan moderna industrier utvecklas och nya jobb växa fram.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Den svenska ekonomin ska moderniseras så att nya gröna jobb skapas i</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">54</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">växande företag. Det behövs enligt motionärerna en industripolitik för fler jobb och bättre konkurrenskraft. I det ekonomiska läge som Sverige befin- ner sig i nu är en klok politik att öka de offentliga investeringarna i sådant som stärker Sveriges framtida konkurrenskraft. Strategiska och framtidsin- riktade investeringar skapar många nya jobb samtidigt som Sverige får ett modernare och mer konkurrenskraftigt näringsliv.</P> <P class="p190 ft50">Den självklara ryggraden i Sveriges ekonomi är enligt motionärerna små- företagen. Det är i småföretagen som de nya jobben växer fram. För att skapa förutsättningar för småföretag att växa behövs åtgärder som kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, avskaffat sjuklöneansvar och minskat regel- krångel. Vidare behövs gynnsamma förutsättningar för innovation, entrepre- nörskap och kunskapsdriven konkurrenskraft i svenskt näringsliv. Möjlighe- ten att skapa ett gynnsammare klimat för forskningsintensiva företag ses över, bl.a. genom sänkta anställningskostnader.</P> <P class="p138 ft3">Enligt motionärerna behövs mer av bättre underhåll och investeringar i järnvägsnätet, vilket skulle leda till många nya jobb, gynnsammare förut- sättningar för näringslivet och minskade klimatutsläpp. Flaskhalsarna i järnvägssystemet bör enligt motionärerna byggas bort. Angeläget är också att renovera och energieffektivisera de stora bostadsområden som byggdes under 1960- och <NOBR>70-talen.</NOBR> <NOBR>ROT-avdraget</NOBR> ska därför energianpassas och utvidgas till att även omfatta bostadsrättsföreningar och ägare av hyreslä- genheter. Vidare behövs en ökad nyproduktion av klimatsmarta hyreslägen- heter. Detta är åtgärder som skulle generera flera arbetstillfällen och skapa många nya framtidsjobb. Satsningar på förnybar energi ska stimuleras, vil- ket skapar många nya jobb.</P> <P class="p139 ft3">Ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer de senaste decen- nierna och är bland den högsta inom OECD. Enligt motionärerna är en av de viktigaste orsakerna till ungdomsarbetslösheten att många saknar den grundläggande utbildning som arbetsmarknaden i dag kräver. För att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden bör 15 000 traineeplatser införas. Vidare förordas 5 000 nya platser i yrkesutbildning och på yrkes- högskola. Den halverade momsen för restaurang- och cateringtjänster bred- das till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Vidare förordas att arbetsgivaravgiften slopas i ett helt år för den som anställer en ung arbetslös. Avståndet mellan utbildning och näringsliv behöver enligt motionärerna minska, varför alla unga mellan 16 och 17 år bör erbjudas sommarjobb.</P> <P class="p191 ft4">Miljöpartiet vill se fler hyresbostäder till unga och studenter och för- ordar bl.a. att ett nationellt kunskapscentrum inrättas i syfte att öka bygg- nadstakten så att 30 000 hyreslägenheter kan produceras till 2018.</P> <P class="p190 ft8">Enligt motionärerna bör alla människor ses som resurser oavsett etnici- tet. För att kunna ta till vara alla människors kunnande ska arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet förstärkas. Miljö- partiets vision är att människor om de så önskar ska kunna arbeta mindre. Hela samhället tjänar på att människor orkar arbeta hela livet och inte slås</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">55</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">ut på grund av stress eller för hårda villkor. För att åstadkomma jämställd-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">het i arbetslivet ska bl.a. staten gå före och avsätta medel för att minska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">löneskillnaderna mellan män och kvinnor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr18 td6"><P class="p29 ft15">2.3.4 Sverigedemokraternas motion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft5">Sverigedemokraterna menar att det är strukturella orsaker som ligger</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bakom den höga arbetslösheten och arbetsmarknadens funktionsbrister.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">Arbetsmarknaden står inför stora utmaningar. Trots Sveriges positiva eko-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nomiska utveckling biter sig långtidsarbetslösheten fast vid oroväckande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">höga nivåer, och matchning på arbetsmarknaden utgör ett stort problem.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Vidare har den s.k. arbetslinjen gått i stå. Här behövs politiskt nytänkande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">och en kombination av <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>närings-,</NOBR> <NOBR>utbildnings-,</NOBR> finans- och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skattepolitik som kompletterar varandra för att tillsammans möjliggöra för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utsättningar för tillväxt, sysselsättning och företagande.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Enligt motionärerna har sänkningen av den generella arbetsgivaravgiften</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">varit väldigt dyr i förhållande till dess resultat. Även den generella ung-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">domsrabatten har varit kostsam givet mätbara resultat. Därför föreslås att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">den generella arbetsgivaravgiften återställs och att ungdomsrabatten slopas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">I stället införs kraftfulla reformer inom det utbildningspolitiska, näringspo-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">litiska och arbetsmarknadspolitiska området. Enligt motionärerna förbättras</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">härigenom företagens villkor och arbetslösheten bekämpas. Reformer som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">föreslås är bl.a. sänkt arbetsgivaravgift riktad mot små och medelstora före-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tag och ett reformerat sjuklöneansvar. Vidare förordas att lärlingsjobb</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">befrias från arbetsgivaravgifter. I syfte att stimulera entreprenörskap och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">innovationsutveckling bör <NOBR>starta-eget-bidraget</NOBR> förstärkas och en riskkapital-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fond införas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Dessutom är det enligt motionärerna viktigt att komma till rätta med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den bristande matchningen på arbetsmarknaden. Därför bör regeringens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">besparing på gymnasieskolan återställas. Komvux bör få fler nya platser,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">och en storsatsning bör göras på yrkeshögskolan. Forskning och utveckling</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">är viktiga komplement till utbildningspolitiken. Vidare ser Sverigedemokra-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">terna med oro på att resurstilldelningen till den högre utbildningen urhol-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kats under de senaste 20 åren. För att Sverige också i framtiden ska kunna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">konkurrera i en alltmer globaliserad värld behövs förbättringar inom utbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningsområdet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Jobb- och utvecklingsgarantin och fas 3 har enligt motionärerna varit</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetsmarknadspolitiska misslyckanden. Motionärerna ser i stället att ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">statligt alternativ till fas 3 skulle kunna införas som garanterar meningsfull</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och framför allt samhällsnyttig sysselsättning för programdeltagarna.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Genom en ansvarsfull invandringspolitik minskas utanförskapet, enligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Sverigedemokraterna. Ett gästarbetarsystem förespråkas där tillfälliga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">luckor på den svenska arbetsmarknaden också kan täppas till genom tillfäl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">liga arbetstillstånd.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">56</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">Det svenska järnvägsnätet är extremt eftersatt och hårt belastat. Reger- ingens satsningar är otillräckliga, varför ökade resurser föreslås till såväl underhåll som utbyggnad av trafiken. Upprustningen ska finansieras genom statligt stöd och inte genom höjda banavgifter. Vidare vill Sverige- demokraterna se en återreglerad järnväg.</P> <P class="p76 ft3">Gruvnäringen har en lång tradition i Sverige och gjorde landet rikt en gång. Med stigande råvarupriser startas i dag nya gruvor och gamla åter- öppnas. Rätt hanterad kan situationen få mindre orter i glesbygden att blomstra, bidra till fler arbetstillfällen och skapa enorma exportintäkter för staten. Gruvnäringen ska därför ges det stöd och de verktyg den behöver för att kunna skapa än fler arbetstillfällen; bl.a. behövs järnvägssatsningar och utbildning.</P> <P class="p77 ft4">Sverigedemokraterna anser att det finns skäl att öka andelen inhemskt producerade livsmedel. Många som i dag sysselsätts inom jord- och skogs- bruk kommer snart att gå i pension. För att underlätta generationsväx- lingen och fylla på med arbetskraft bör man se över generationsväxlings- modellen inom just jordbruk, skog och fiske.</P> <P class="p130 ft8">För närvarande tvingas unga och studenter tacka nej till arbete eller utbildning då de inte hittar ett boende. Genom att göra det skattefritt att hyra ut halva bostaden, skattebefria andrahandsuthyrning och göra reglerna mer flexibla går det att vända det mest akuta och kritiska läge. Vidare avskaffas fastighetsskatten för studentbostäder. Sverigedemokraterna vill skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller upprustningsbehov och underhåll för bostadsbestånden, införa skattefria underhållsfonder och ta bort den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter.</P> <P class="p192 ft15">2.3.5 Vänsterpartiets motion</P> <P class="p187 ft3">Full sysselsättning är det överordnade målet för den ekonomiska politiken i Vänsterpartiets motion. Alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. För att nå målet om full sysselsättning behöver arbetsmarknaden anpassas till dagens och morgondagens arbetsmarknad. Tonvikten måste ligga på kun- skapshöjande åtgärder för att underlätta strukturomvandling, omställning och en god matchning på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget bör enligt motionärerna avskaffas till förmån för en rättvis och likvärdig beskattning. Vänsterpartiet förordar även att skatt på förmögenhet, arv och gåva återin- förs.</P> <P class="p163 ft8">Arbetsförmedling ska inte ske i vinstsyfte, varför de s.k. kompletterande aktörerna avvecklas och kontrakten med de privata jobbcoacherna avslutas. Enligt motionärerna har regeringens arbetsmarknadspolitik lett till en explo- sionsartad ökning av långtidsarbetslösheten, samtidigt som arbetsgivare lider brist på kvalificerade yrkesarbetare. I stället för garantiprogrammen föreslås aktiva insatser med högre kvalitet och utbildningsinnehåll som stär- ker möjligheterna till anställning. Fas 3 avvecklas, och i stället föreslås aktiva och värdiga insatser utformade efter den enskildes behov.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">57</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft11">För att förhindra att många ungdomar fastnar i långtidsarbetslöshet eller</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">helt slås ut från arbetsmarknaden föreslås ett tidsbegränsat utbildningspa-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ket med 23 000 årsplatser i yrkesutbildning och utbildningsplaster med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">särskilt studiestöd på komvux eller högskola. Satsningen finansieras</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">genom en extra tillfällig bolagsskatt på de fyra storbankerna. Vidare ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kommuner, landsting och ideella föreningar kunna få stimulansbidrag för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att ordna sommarjobb till skolelever.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Den ökade globaliseringen har inneburit ett ökat konkurrenstryck och en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">snabbare strukturomvandling i den svenska ekonomin. För att bejaka struk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">turomvandlingen krävs bl.a. att alla har råd och möjligheter till omskol-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ning och vidareutbildning. Det krävs även en strategisk näringspolitik som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">identifierar och understöder Sveriges komparativa fördelar i den globala</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ekonomin samt betydande satsningar på forskning och utveckling.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Sveriges framtid som ett samhälle med full sysselsättning är beroende</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">av en befolkning med en generellt hög kunskapsnivå. Vi ska inte konkur-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rera genom lägre löner utan höja arbetskraftens kunskapsnivå. Därför</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">behövs ett brett kunskapslyft. Kvaliteten i de gymnasiala yrkesutbildning-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arna måste stärkas, och studier ska uppmuntras bl.a. genom ett särskilt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">studiestöd för unga arbetslösa. Den högre utbildningen måste också stärkas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och göras mer tillgänglig för alla samhällsklasser.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För att motverka den ekonomiska avmattningen i ekonomin och klara</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">bl.a. de kommande stora pensionsavgångarna införs generationsväxlingspro-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gram som möjliggör 25 000 årsanställningar per år för unga arbetslösa.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">Samtidigt avskaffas den sänkta krogmomsen. Även den sänkta arbetsgivar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">avgiften för unga bör enligt motionärerna avskaffas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">För att motverka den ekonomiska avmattningen och samtidigt stärka Sve-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">riges långsiktiga tillväxtförutsättningar föreslår motionärerna bl.a. ökade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">investeringar i infrastruktur, energieffektivisering, ny teknik, bostäder och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">välfärden. Investeringar i nya bostäder bidrar till att folk kan flytta dit job-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ben finns och ökar företagens möjligheter att rekrytera den kompetens som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">efterfrågas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Genom investeringar i välfärd och grön omställning investeras även i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">jobb. Bland annat vill motionärerna se ett ökat antal heltidstjänster inom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">äldreomsorgen. Tågförseningarna måste på allvar minska, varför underhål-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">let av banor måste höjas och investeringarna i nya järnvägar måste öka.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">Enligt motionärerna bör järnvägen återregleras och samhället ta ett helhets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ansvar för järnvägssystemet. Vidare krävs fler och bättre kollektiva resor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Andelen som reser kollektivt bör fördubblas fram till 2020. Privatbilis-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mens ökningstakt måste avstanna och helst minska. En särskild satsning</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bör göras på utbyggd tunnelbana i Stockholm. Det krävs vidare framtida</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">investeringar i höghastighetsbanor.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">58</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft15">2.3.6 Kompletterande information</P> <P class="p148 ft6">Sysselsättningseffekter och jobbskatteavdrag</P> <P class="p7 ft3">I en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) om jobbskatteavdraget (januari 2012) diskuteras möjligheterna att empi- riskt undersöka hur det svenska jobbskatteavdraget påverkat sysselsätt- ningen. Enligt rapporten är det svårt att utvärdera jobbskatteavdraget eftersom alla som arbetar har rätt till avdraget, vilket innebär att det inte finns någon grupp att jämföra med som inte får jobbskatteavdrag. I rappor- ten jämförs därför i stället personer som fått olika stora jobbskatteavdrag och om de som fått ett större jobbskatteavdrag börjar arbeta i högre utsträck- ning än de som fått mindre skatteavdrag. Rapporten finner en höjd syssel- sättningsgrad under den undersökta perioden men kan inte med säkerhet säga att denna effekt beror på jobbskatteavdragen.</P> <P class="p193 ft3">I rapporten Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? (IFAU, febru- ari 2012) studeras hur nystartsjobben som infördes 2007 har påverkat arbetslösheten och sysselsättningen. Resultaten pekar på att tillgången till nystartsjobben gör att de arbetslösa lämnar arbetslöshet för arbete fortare än de annars skulle ha gjort. Ungefär 63 procent av alla nystartsjobb är undanträngning av jobb som skulle ha kommit till stånd även utan nystarts- subventionen. Studien finner i allmänhet ingen dramatisk nedgång av sysselsättningsgraden när subventionen tar slut. För äldre arbetslösa har dock längden på subventionen större betydelse för hur länge nystartsjob- barna kvarstår i arbete. Resultaten visar också att en fördubblad subven- tionsgrad innebär att fler får arbete, men den har däremot ingen betydelse för sannolikheten att man har kvar sitt jobb efter subventionens slut. Dub- blad subventionslängd har däremot obetydlig effekt på flödet till jobb men i stället en positiv effekt på hur länge man har kvar ett jobb. Vid nuva- rande subventionsgrad beräknas nystartsjobben öka flödet från arbetslöshet till arbete med i genomsnitt 17 procent.</P> <P class="p194 ft4">I Finanspolitiska rådets rapport (2012) noterar rådet att ungdomsarbets- lösheten steg kraftigt under den senaste krisen och att den nu ligger på en hög nivå.</P> <P class="p76 ft4">Enligt rådet bör dock bilden av ungdomsarbetslösheten nyanseras. Unga hittar i allmänhet jobb betydligt snabbare än äldre, och ungdomars möjlig- het att finna arbete är mer konjunkturkänslig än äldres. Enligt rådet har svenska ungdomar korta arbetslöshetstider jämfört med omvärlden. Samti- digt kombinerar unga ofta arbete med studier. Att betrakta unga som en homogen grupp kan därför enligt rådet leda till ineffektiva arbetsmarknads- satsningar, varför det bedöms viktigt att rikta insatser mot grupper som har svårt att finna anställning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">59</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft4">De beräknade effekterna på arbetslösheten och sysselsättningen av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster bedömer Finanspolitiska rådet (2012) vara överskattade. Den reducerade skattesatsen anses vara ett inef- fektivt sätt att minska de administrativa kostnaderna och snarare ha karak- tären av ett branschstöd.</P> <P class="p23 ft4">Enligt Finanspolitiska rådet (2012<SPAN class="ft37">) </SPAN>skulle en ökad geografisk rörlighet kunna innebära en viss förbättring av arbetsmarknadens funktionssätt. Rådet nämner åtgärder som skulle kunna minska arbetslösheten, som en väl fungerande bostadsmarknad, bättre möjligheter till jobbpendling och effektivare arbetsförmedling över regioner.</P> <P class="p85 ft6">Offentlig utfrågning om jobbskatteavdraget</P> <P class="p10 ft4">Den 8 maj 2012 hade finansutskottet tillsammans med skatteutskottet en utfrågning om jobbskatteavdragets effekter. Protokollet från utfrågningen finns i bilaga 4.</P> <P class="p196 ft34">Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj 2012</P> <P class="p197 ft3">Kommissionens rekommendation är att Sverige vidtar ytterligare åtgärder för att förbättra deltagandet på arbetsmarknaden för ungdomar och andra utsatta grupper, genom att fokusera på effektiva aktiva arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder, uppmuntra större löneflexibilitet, särskilt i de nedre löneska- lorna, och se över vissa aspekter av lagstiftningen om anställningsskydd, såsom provanställningar, för att underlätta övergången till en fast anställ- ning. Sverige rekommenderas att se över effekten av den sänkta mervärdes- skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster till stöd för skapande av arbetstillfällen.</P> <P class="p25 ft4">Vidare framförs att Sverige har de näst största utgifterna för forskning och utveckling (FoU) mätt som andel av BNP i unionen och anses som innovationsledande enligt resultattavlan för innovationsunionen. Vad gäller saluföringen av innovativa produkter presterar Sverige dock under unions- genomsnittet och visar en negativ trend. Sverige verkar också släpa efter när det gäller att skapa snabbt växande innovativa företag. Vidare är Sve- riges övergripande starka ställning inom FoU sårbar till följd av ett starkt beroende av ett fåtal stora multinationella företag, som i allt större utsträck- ning flyttar sina <NOBR>FoU-verksamheter</NOBR> från Sverige. Rekommendationen är därför att Sverige inriktar den kommande propositionen om forskning och utveckling på åtgärder för att förbättra kommersialiseringen av innovativa produkter och utvecklingen av ny teknik för att stödja innovativa tillväxtfö- retag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">60</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft6">Infrastruktur</P> <P class="p187 ft3">Den 27 april slutredovisade <SPAN class="ft38">kapacitetsutredningen </SPAN>sitt uppdrag med flera huvudrapporter och underlagsrapporter<SPAN class="ft38">. </SPAN>Enligt kapacitetsutredningen är lös- ningen på kapacitetsbristerna inte i första hand att bygga nytt utan att använda befintliga system effektivare och på ett mer hållbart sätt. För att klara av framtida trafikökningar krävs att dagens vägar, järnvägar, sjöfart och flyg fungerar optimalt. Med ett robust transportsystem möjliggörs väl- motiverade investeringar på sikt. Av rapporterna framgår vidare att grun- den till ett robust och hållbart transportsystem är ett gott underhåll. Den typen av åtgärder anses därför ha högsta prioritet. Utredningen föreslår också utökade anslag för underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder samt att ett antal järnvägsinvesteringar tidigareläggs. Vidare anses att sjö- fartens möjligheter bör utnyttjas bättre och att buss bör användas som komplement till spårbunden trafik.</P> <P class="p198 ft51"><SPAN class="ft8">I </SPAN>trafikutskottets betänkande 2011/12:TU5 Järnvägs- och kollektivtrafik- frågor <SPAN class="ft8">konstaterar utskottet att det svenska järnvägssystemet i dag inte fungerar på ett bra sätt. En viktig orsak är enligt trafikutskottet att järnvägs- infrastrukturen är dåligt underhållen och sliten. Trafikutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur underhållet av järnvägsinfrastrukturen kan organiseras på ett effektivare och samordnat sätt. Därmed säger trafikutskottet delvis ja till en motion från Socialdemokraterna och tre andra motionsförslag – ett från Socialdemokraterna, ett från Miljöpartiet och ett från Vänsterpar- tiet. Bakom förslaget till tillkännagivande står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Väns- terpartiet.</SPAN></P> <P class="p199 ft18">2.4 Välfärden och kommunernas ekonomi</P> <P class="p147 ft15">2.4.1 Propositionen</P> <P class="p148 ft6">Välfärden</P> <P class="p90 ft4">Regeringens ambitioner att nå högt ställda fördelningsmål och upprätthålla väl fungerande välfärdssystem som är tillgängliga för alla gör det viktigt att vårda och utveckla de offentliga välfärdssystemen. Ambitionen bör också vara att minimera risken för att människor fastnar i permanenta fat- tigdomsfällor utan möjlighet att försörja sig själva.</P> <P class="p76 ft4">Ingen ska, enligt propositionen, heller behöva hysa tvivel om kvaliteten i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, oavsett vem som utför dem. Regeringens politik syftar till hög kvalitet, mångfald och valfrihet inom skolan, vården och omsorgen. Regeringen har nyligen remitterat ett förslag för att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag, vilket bl.a. förekommer inom den skattefinansierade välfärdssektorn. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">61</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5">Sverige har en av de jämnaste inkomstfördelningarna i världen. Precis</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">som i många andra länder har dock inkomstskillnaderna ökat under de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">senaste 20 åren. Regeringen konstaterar att för grupperna med lägst inkoms-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">ter har den ekonomiska standarden utvecklats svagare än medianinkomsten</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">i befolkningen. Detta beror enligt regeringen dels på att många individer i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">de lägre inkomstgrupperna inte får sin huvudsakliga försörjning från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">arbete, dels på den trendmässiga ökningen av andelen utrikes födda som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p32 ft5">har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför är den bästa för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">delningspolitiken, enligt regeringen, att få fler i arbete.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Regeringens politik är även fortsättningsvis inriktad mot att minska utan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">förskapet och öka graden av egenförsörjning i grupperna längst ned i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">inkomstfördelningen. Ett kvarvarande problem är att det för personer som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft11">har försörjningsstöd sällan är lönsamt att börja arbeta eller utöka sin arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">tid då ökade inkomster reducerar det ekonomiska biståndet i motsvarande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">mån. Därför avser regeringen att under 2013 föreslå att beräkningen av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">försörjningsstöd förändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Dessutom överväger reger-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ingen att stärka kommunernas möjlighet att ställa samma krav på delta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">gande i kompetenshöjande insatser på personer med försörjningsstöd över</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">25 år som för dem under 25 år. Förutom dessa åtgärder kan det enligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">regeringen komma att krävas riktade insatser för vissa utsatta grupper.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Hälso- och sjukvården ska vara behovsanpassad, tillgänglig och effektiv</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">samt hålla hög kvalitet, oavsett individens inkomst och bakgrund. Flera</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">olika utförare inom välfärdssektorn anser regeringen ökar valfriheten och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">utbudet av vård och omsorg för brukarna. Regeringen fortsätter sitt arbete</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">genom att bl.a. förbättra psykiatrin och genomföra en reform som förbätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">rar möjligheten till god tandhälsa för utsatta grupper. Dessutom eftersträ-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">var regeringen en överenskommelse med kommunsektorn i syfte att föra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">över det riktade statsbidraget för läkemedelsförmånen till det generella stats-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">bidraget för att utnyttja de offentliga medlen för läkemedel effektivt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Regeringen har även nyligen remitterat ett förslag för att komma till rätta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">med skatteplanering genom ränteavdrag, vilket bl.a. förekommer inom den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">skattefinansierade välfärdssektorn. Avsikten är att stärka förutsättningarna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">för att alla företag som är verksamma i Sverige ska beskattas på lika vill-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">kor. Under de kommande åren kommer regeringens politik att fokusera på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg för äldre med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">omfattande behov, att stärka kompetensen bland äldreomsorgens personal</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och att öka valfriheten och mångfalden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra förutsättningarna för att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">på lång sikt säkra en välfärd som omfattar alla. En varaktigt hög sysselsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">ningsnivå är avgörande för detta menar regeringen. En viktig del i reger-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">ingens arbete med att stimulera förnyelse som bidrar till ökad produktivitet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">och effektivitet inom välfärdssektorn, är att främja konkurrens och entrepre-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">62</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft8">nörskap inom vård och omsorg. Åtgärder för att minska överutnyttjande av trygghetssystemen och en hög kvalitet och effektivitet hos myndigheterna inom området är också viktiga för välfärdens långsiktiga hållbarhet.</P> <P class="p76 ft3">Vår öppenhet mot omvärlden och vår arbetskrafts- och flyktinginvand- ring är en viktig förutsättning för vårt välstånd. Invandringen ökar andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder och bidrar till en snabbare ekono- misk tillväxt och till större möjligheter att finansiera välfärden. Sverige kan därmed ytterligare stärka sin konkurrenskraft och få resurser för att möta de stigande behoven av bl.a. vård och omsorg för den åldrande befolk- ningen. Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting arbetar över 70 000 utrikes födda inom vård och omsorg, drygt 30 000 som lärare på skolor och högskolor och var tredje som apotekare, var fjärde som läkare och tandläkare, var femte som universitetslärare, kemist, fysiker, ast- ronom, historiker och statsvetare samt var tionde som ingenjör. Vår öppen- het gör det möjligt att lättare hitta arbetskraft inom vissa yrken där det råder brist på inhemsk arbetskraft. Invandrare utgör således en stor och viktig resurs för Sverige.</P> <P class="p170 ft4">Regeringens arbete med att säkerställa ett effektivt rättsväsende fortsät- ter. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2013 med förslag till ytterligare åtgärder på området, som kan sammanfattas i tre teman: skärpta straff och tuffare insatser, tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott samt ökad effektivitet inom rättsväsendet.</P> <P class="p78 ft6">Kommunernas ekonomi</P> <P class="p7 ft8">Verksamhet som finansieras av kommuner och landsting är av stor bety- delse för svensk ekonomi och arbetsmarknad i allmänhet och för att tillhandahålla välfärdstjänster i synnerhet. Den kommunalt finansierade sys- selsättningen står för ca 26 procent av den totala sysselsättningen i Sverige.</P> <P class="p76 ft3">Regeringen räknar i propositionen med att lönesumman i ekonomin växer starkare 2012 jämfört med vad som beräknades i budgetpropositio- nen, samtidigt som konsumtionsutgifterna i stor utsträckning anpassas till de högre skatteinkomsterna. Följaktligen revideras det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet endast marginellt för 2012. För 2013 och 2014 har inkomster och utgifter reviderats i motsvarande grad i förhål- lande till budgetpropositionen. År 2015 slår de högre inkomsterna i större utsträckning igenom på det finansiella sparandet och det ekonomiska resul- tatet.</P> <P class="p159 ft8">Kommunernas samlade resurser för att kunna tillhandahålla välfärdstjäns- ter är till största del beroende av antalet arbetade timmar i ekonomin.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">63</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2064x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft19"><SPAN class="ft7">2011/12:FiU20 2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P> <P class="p9 ft22">Tabell 2.5 Kommunsektorns finanser</P> <P class="p80 ft23">Miljarder kronor</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr8 td94"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr8 td15"><P class="p200 ft7">2011</P></TD> <TD class="tr8 td14"><P class="p200 ft7">2012</P></TD> <TD class="tr8 td14"><P class="p200 ft7">2013</P></TD> <TD class="tr8 td37"><P class="p201 ft7">2014</P></TD> <TD class="tr8 td95"><P class="p202 ft7">2015</P></TD> <TD class="tr8 td83"><P class="p30 ft7">2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><P class="p29 ft22">Inkomster</P></TD> <TD class="tr2 td20"><P class="p200 ft22">811</P></TD> <TD class="tr2 td19"><P class="p200 ft22">829</P></TD> <TD class="tr2 td19"><P class="p200 ft22">856</P></TD> <TD class="tr2 td42"><P class="p201 ft22">886</P></TD> <TD class="tr2 td97"><P class="p202 ft22">921</P></TD> <TD class="tr2 td87"><P class="p30 ft22">958</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><P class="p29 ft7">Skatteintäkter</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p200 ft7">540</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p200 ft7">560</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p200 ft7">582</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p201 ft7">607</P></TD> <TD class="tr3 td97"><P class="p202 ft7">637</P></TD> <TD class="tr3 td87"><P class="p30 ft7">667</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td96"><P class="p29 ft7">Kommunal fastighets-</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p200 ft7">14</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft7">16</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft7">16</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p201 ft7">17</P></TD> <TD class="tr4 td97"><P class="p202 ft7">17</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft7">17</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td96"><P class="p29 ft7">avgift</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td97"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><P class="p29 ft7">Statsbidrag exkl. mer-</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p200 ft7">136</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p200 ft7">135</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p200 ft7">135</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p201 ft7">136</P></TD> <TD class="tr3 td97"><P class="p202 ft7">134</P></TD> <TD class="tr3 td87"><P class="p30 ft7">135</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td96"><P class="p29 ft7">värdesskatt</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td97"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><P class="p29 ft7">Övriga inkomster</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p200 ft7">119</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p200 ft7">118</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p200 ft7">123</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p201 ft7">127</P></TD> <TD class="tr3 td97"><P class="p202 ft7">133</P></TD> <TD class="tr3 td87"><P class="p30 ft7">139</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td96"><P class="p29 ft22">Utgifter</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p200 ft22">821</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft22">835</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft22">861</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p201 ft22">891</P></TD> <TD class="tr4 td97"><P class="p202 ft22">926</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft22">961</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td96"><P class="p29 ft7">Konsumtionsutgifter</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p200 ft7">680</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft7">697</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft7">718</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p201 ft7">742</P></TD> <TD class="tr4 td97"><P class="p202 ft7">769</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft7">797</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><P class="p29 ft7">Övriga utgifter</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p200 ft7">141</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p200 ft7">139</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p200 ft7">144</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p201 ft7">149</P></TD> <TD class="tr3 td97"><P class="p202 ft7">157</P></TD> <TD class="tr3 td87"><P class="p30 ft7">164</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td96"><P class="p29 ft22">Finansiellt sparande</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p200 ft22"><NOBR>–10</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft22"><NOBR>–7</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft22"><NOBR>–5</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p201 ft22"><NOBR>–5</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td97"><P class="p202 ft22"><NOBR>–5</NOBR></P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft22"><NOBR>–3</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td96"><P class="p29 ft22">Resultat före extraor-</P></TD> <TD class="tr4 td20"><P class="p200 ft22">6</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft22">8</P></TD> <TD class="tr4 td19"><P class="p200 ft22">10</P></TD> <TD class="tr4 td42"><P class="p201 ft22">11</P></TD> <TD class="tr4 td97"><P class="p202 ft22">11</P></TD> <TD class="tr4 td87"><P class="p30 ft22">13</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><P class="p29 ft22">dinära poster</P></TD> <TD class="tr3 td20"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td19"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td42"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td97"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td87"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p154 ft30">Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.</P> <P class="p122 ft4">Sammantaget beräknas kommunsektorn redovisa ett resultat på mellan 10 och 13 miljarder kronor per år <NOBR>2013–2016</NOBR> (se tabell 2.5). Det förhållande- vis starka resultatet återspeglas dock inte i det finansiella sparandet. Det beror delvis på att investeringsutgifterna, som i första hand belastar det finansiella sparandet, ökade med 7 miljarder kronor mellan 2010 och 2011 men också på att konsumtionsutgifterna ökade.</P> <P class="p203 ft15">2.4.2 Socialdemokraternas motion</P> <P class="p103 ft3">En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är enligt Socialdemokra- ternas motion 2011/12:Fi18 att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Med fler människor i arbete klarar man finansieringen av en hög ambitionsnivå inom utbildning, vård och omsorg för alla. Det är också en viktig förutsättning för att i framtiden kunna finansiera välfärds- tjänster av hög kvalitet. Eftersom väl fungerande välfärdstjänster är helt centralt för fler jobb och växande företag, ser motionärerna med oro på utvecklingen i kommunsektorn, i synnerhet de direkta effekter på kommu- nernas skatteunderlag som en försämrad utveckling på arbetsmarknaden skulle få.</P> <P class="p25 ft4">Den relativa barnfattigdomen har enligt motionärerna ökat under lång tid, i takt med att inkomstskillnaderna har ökat i det svenska samhället. Den absoluta fattigdomen har däremot länge minskat, men denna trend ver- kar nu ha vänt. Enligt motionärerna handlar det inte längre bara om ökade inkomstskillnader, utan den fattigaste tiondelen förlorade inkomster och de fattiga barnen verkar ha blivit fler, konstateras det i motionen. I grunden menar motionärerna att barnfattigdomen är ett arbetsmarknads- och utbild- ningsproblem.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">64</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft3">En hörnsten i en politik för förbättrad omställningsförmåga är att skapa en förutsägbar, modern och rättssäker sjukförsäkring. Motionärerna vill ha en sjukförsäkring som bygger på arbetslinjen, ger bra inkomsttrygghet och som finansieras solidariskt. Ingen ska falla mellan stolarna. I motionen framhålls även att den trygghet som anställda har vid sjukdom, föräldra- skap och arbetslöshet i större utsträckning även bör gälla för företagare. Ytterligare ett förslag för förbättrad omställningsförmåga är en tidsbegrän- sad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta, detta för att stödja deras arbetskraftsinträde.</P> <P class="p175 ft4">I omställningen till en mer kunskapsorienterad ekonomi är hög kvalitet i skolan en kritisk framgångsfaktor. Motionärerna anser att en skolpolitik för höga kunskapsresultat måste vara en skolpolitik för en jämlik skola. Resurserna till skolan måste därför fördelas efter elevernas behov. Dess- utom behöver Sverige investera mer och bättre i lärarna.</P> <P class="p204 ft15">2.4.3 Miljöpartiets motion</P> <P class="p100 ft3">Enligt Miljöpartiets motion 2011/12:Fi16 innefattar en grön ekonomi även idén om ett socialt hållbart samhälle med en fungerande och rättvis välfärd som omfattar alla. Motionärerna konstaterar att inkomstskillnaderna fortsät- ter att öka. Detta är effekten av jobbskatteavdragen och förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Allt fler tvingas söka försörjnings- stöd från kommunen. I stället för detta eftersträvar motionärerna en jobb- skapande politik och förbättrade trygghetssystem som jämnar ut klyftor och motverkar barnfattigdom. En nationell handlingsplan mot barnfattigdo- men föreslås. Äldreomsorgen står inför en stor utmaning, varför såväl insatser för att säkra kvaliteten som insatser för kompetensutveckling före- språkas. Motionärerna vill höja underhållsstödet och grundnivån i föräldra- försäkringen. En väl fungerande och flexibel barnomsorg är också en förutsättning för att föräldrar ska få vardagen och ekonomin att gå ihop. Kommunerna bör tillhandahålla barnomsorg på obekväm arbetstid, fram- hålls det i motionen.</P> <P class="p205 ft4">Samtidigt anser motionärerna att det måste skapas förutsättningar för människor att arbeta och bidra till samhällets utveckling i stället för att placeras i passiva program. Ett förslag som presenteras är att personer med försörjningsstöd i en övergångsperiod ska få behålla en del av stödet även när de får arbete. Dessutom vill motionärerna införa ett helt nytt trygg- hetssystem, arbetslivstrygghet, där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Som ett steg mot detta vill man bl.a. införa ett golv i sjukförsäkringen, helt ta bort den bortre gränsen och höja taket i sjukförsäkringen liksom ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen. Motionärerna vill också avskaffa vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus och i stället införa en tredelad föräldraförsäkring där en del fritt kan överlåtas även till en tredje person.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">65</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft5">Alla ska kunna lita på skolan, vården och omsorgen oavsett vem som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utför den, och motionärerna framhåller att det inte är avgörande för kvali-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">teten om huvudmannen är kommunen eller en enskild aktör. Samtidigt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">som välfärdsverksamheterna ska finansieras med gemensamma resurser</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ska verksamheter som enbart drivs med syftet att göra vinst motverkas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Motionärerna föreslår bl.a. att alla aktiebolag som driver skolor ska klar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">göra att utbildning är huvudsyftet, och ändrade ägarförhållanden ska anmä-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">las till Skolinspektionen. Det behövs bra lärare som får tillräckliga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">förutsättningar för att göra sitt jobb, och motionärerna föreslår en satsning</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på sammanlagt 5 miljarder kronor till lärarnas samlade <NOBR>kompetens-,</NOBR> yrkes-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">och löneutveckling under mandatperioden. Åtgärder behövs för att minska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kriminaliteten och för att komma åt grogrunden för den. Det handlar t.ex.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">om att bekämpa barnfattigdom, diskriminering och rasism. Det handlar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">också om fler billiga hyresrätter och upprustade miljonprogram, kraftiga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">åtgärder för minskad ungdomsarbetslöshet och ett väl rustat utbildningsvä-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sende. Miljöpartiet anser att Sverige ska bli ett öppnare land och föresprå-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kar att bestämmelserna angående synnerligen ömmande omständigheter i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">asylärenden ska förändras.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft15">2.4.4 Sverigedemokraternas motion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft5">I motion 2011/12:Fi15 framhåller Sverigedemokraterna att de vill ha en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sjukvård i världsklass. Sjukvården ska vara gemensamt skattefinansierad</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och ges till alla efter behov. För att närma sig en sjukvård i världsklass</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">krävs det att tillgängligheten till vård förbättras, och i detta syfte aviseras</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">flera åtgärder, bl.a. förslag om en återställning av högkostnadsskyddet, en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">akut- och tillgänglighetsmiljard, förbättrad tillgänglighet inom ambulans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sjukvården och ett antal konkreta förslag inom äldrepolitikens område. Att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ta bort skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension till 2016</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">är enligt Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer en prioriterad satsning</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">inom äldrepolitiken.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I stället för en skola där resultaten försämrats drastiskt de senaste 20</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">åren och som är alltmer stökig, otrygg och segregerad vill motionärerna se</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">en skola som kännetecknas av trygghet, studiero och kunskapsförmedling.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Förutom att förstatliga skolan vill man ta fasta på friskolereformens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ursprungliga intentioner. När det gäller uttag av vinst i friskolor anser</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">motionärerna att skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">i skolorna och inte delas ut som vinst. Ett förbud mot s.k. kommunala</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">avknoppningar ska också införas. Dessutom föreslås att den besparing som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">regeringen gjort på gymnasieskolan helt ska återställas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Enligt motionärerna tar invandringen varje år betydande medel i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">anspråk, medel som i stället hade kunnat användas till att värna välfärdens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsor-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">gen. På det sättet anser Sverigedemokraterna i sin motion att invandringen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">utgör ett direkt hot mot den svenska välfärden och samhällsuppbyggnaden.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">66</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft8">Motionärerna anser att den generösa svenska invandringspolitiken gradvis genererar större invandring och högre kostnader och att omfattande föränd- ringar måste vidtas för att minska dessa kostnader, minska risken för asylmissbruk och minska risken för ökade motsättningar och segregation.</P> <P class="p76 ft4">Utvecklingen inom kriminalpolitiken i Sverige har gått åt fel håll de senaste decennierna, anser motionärerna och föreslår omfattande reformer för att komma till rätta med utvecklingen. Bland annat förordas straffskärp- ningar, återinförande av gränskontroller, punktinsatser mot den organise- rade brottsligheten och en riktad satsning för att frigöra resurser till synligt polisarbete i offentliga miljöer.</P> <P class="p172 ft15">2.4.5 Vänsterpartiets motion</P> <P class="p187 ft3">Enligt Vänsterpartiets motion 2011/12:Fi17 finns vår gemensamma välfärd för att säkra allas trygghet och öka jämlikheten. Generell välfärd innebär solidarisk omfördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, mellan lågavlönade och högavlönade och mellan olika perioder i våra liv. Den grundläggande principen är: av var och en efter förmåga åt var och en efter behov.</P> <P class="p4 ft3">Motionärerna konstaterar att regeringens ekonomiska politik för fler jobb, genom sänkta skatter för dem som har arbete och kraftiga försäm- ringar av arbetslöshets- och sjukförsäkringen, har resulterat i en kraftig ökning av den ekonomiska ojämlikheten. Försämrade villkor i <NOBR>a-kassan</NOBR> och sjukförsäkringen tillsammans med minskade möjligheter till omskol- ning och vidareutbildning syftar enligt motionärerna till att sätta press på de lägsta lönerna nedåt.</P> <P class="p4 ft4">Regeringens nedskärningspolitik har urholkat och utarmat välfärden anser motionärerna, vilket också har lett till försämringar av kvalitet och arbetsvillkor. Den förda politiken ökar grogrunden för rasism och främlings- fientlighet enligt motionärerna.</P> <P class="p76 ft3">Motionärerna konstaterar att den kommunfinansierade sysselsättningen minskar med 18 000 personer mellan 2013 och 2016 enligt regeringens redovisning. Till detta kan läggas minskningen med 40 000 personer under den förra mandatperioden. Motionärerna anser att det behövs stora sats- ningar på mer personal för att utveckla välfärden och föreslår en särskild satsning på äldreomsorgen samt en skolmiljard för en likvärdig skola. En värdesäkring av statsbidragen är det mest grundläggande krav som behöver ställas för en hållbar välfärdsekonomi.</P> <P class="p4 ft4">De vinster som riskkapitalbolag gör i välfärdsverksamheter hade i stället kunnat användas till bättre skolor, sjukhus och bibliotek. I motionen före- slås att vinstdrivande bolag i välfärden ska förbjudas.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">67</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft15">2.4.6 Övriga motioner</P> <P class="p10 ft3">I motion Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M) fram- hålls behovet av att öka kunskapen om och användningen av samhällseko- nomiska analyser i sociala sammanhang. Motivet är att de flesta är överens om att tidiga insatser och förebyggande arbete bidrar positivt till att förebygga socialt utanförskap. Motionärerna menar dock att detta ofta glöms bort i samband med att olika beslutande instanser behöver vidta mer omfattande åtgärder för att hjälpa barn och unga. I stället fokuserar man på kortsiktiga lösningar för att kostnaderna för just den beslutande förvaltningen eller ansvariga myndigheten ska hållas nere. Få ser insatsen ur ett helhetsperspektiv för kommunen eller än mindre ur ett samhällseko- nomiskt perspektiv. Motionärerna menar att skattemedel och samhällsresur- ser som satsas i preventivt syfte, t.ex. på längre öppettider på fritidsgårdar eller mer personal i skolbarnsomsorgen, ger en långsiktig besparing och gynnar fler. Därför skulle socioekonomiska beräkningar ge ansvariga poli- tiker och tjänstemän ett bättre beslutsunderlag så att de kan vidta rätt åtgärder i rätt tid.</P> <P class="p206 ft15">2.4.7 Kompletterande information</P> <P class="p207 ft6">Kommunernas ekonomi</P> <P class="p131 ft3">Den 26 april presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sin Ekonomirapport. Av rapporten framgår att skatteunderlaget förväntas växa relativt bra 2012 trots en stillastående arbetsmarknad. Det förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Även nästa år motverkas den svaga löne- summan i skatteunderlaget av ökande pensioner. Det reala skatteunderlaget växer med runt 1,5 procent både i år och nästa år, vilket får betraktas som en god utveckling enligt SKL.</P> <P class="p12 ft3">Resultatet i kommunsektorn försvagades 2011, bl.a. till följd av att det statliga konjunkturstödet fasades ut och pensionsskulden omvärderades med anledning av den låga marknadsräntan. År 2012 räknar SKL med att resultaten räddas av engångsposter, för att sedan successivt falla kom- mande år, om inte kraftiga åtgärder vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar eller om statsbidragen höjs.</P> <P class="p208 ft8">SKL räknar med att kostnaderna även fortsättningsvis kommer att öka i samma takt som de gjort historiskt. Det innebär att volymen kommer att öka med drygt 1,5 procent i snitt per år fram t.o.m. 2016. SKL menar att det inte finns något som talar för att kostnadsökningstakten ska avta, sna- rare tvärtom. Befolkningsökningar och förskjutningar i befolkningens ålders- sammansättning gör att kostnadstrycket från demografin är högt i landstingen, och i slutet av kalkylperioden kommer det demografiska trycket att öka även för kommunerna. SKL anser att det i synnerhet inom sjukvården är svårt att hålla tillbaka efterfrågetrycket och att det också ställs allt högre krav på kvalitet, utan att det finns någon tydlig finansiering.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">68</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">SKL noterar också att kostnaderna kommer att öka till följd av stora investeringsbehov i sektorn. Kostnaderna ökar därför successivt i form av växande avskrivnings- och räntekostnader i samband med att investeringar och lån ökar. Den höga investeringstakten leder i många fall också till högre driftkostnader.</P> <P class="p76 ft4">Eftersom urbaniseringstakten i Sverige är hög har många kommuner enligt SKL stora utmaningar med att successivt anpassa kostnaderna till en krympande befolkning. Många av dessa kommuner, som redan har en besvärlig ekonomisk situation, är dessutom missgynnade av att utjämnings- systemet inte har uppdaterats. Även kommuner som växer kan ha det besvärligt, konstaterar SKL.</P> <P class="p108 ft18">2.5 Energi, klimat och miljö</P> <P class="p147 ft15">2.5.1 Propositionen</P> <P class="p100 ft4">Regeringens mest prioriterade miljöfrågor är klimatförändringarna tillsam- mans med bevarandet av den biologiska mångfalden, havsmiljön och en giftfri miljö. Eftersom klimatförändringarna är globala är internationella överenskommelser en viktig del i ett effektivt klimatarbete. Enligt reger- ingen har Sverige gått före och åtagit sig att vidta flera och snabbare åtgärder än många andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Genom kostnadseffektiva och långsik- tiga åtgärder arbetar regeringen för att även i fortsättningen uppnå Sve- riges ambitiösa mål för klimat- och energipolitiken. Regeringens ambition är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.</P> <P class="p157 ft6">Utmaningar för energi- och klimatpolitiken</P> <P class="p90 ft4">Energiöverenskommelsen mellan allianspartierna 2009 innebär enligt propo- sitionen att klimatpolitiken inte kan separeras från energipolitiken. Överens- kommelsen har vidare legat till grund för riksdagens beslut om energi- och klimatpolitiska mål till 2020.</P> <P class="p130 ft3">Styrande för regeringens klimat- och energipolitik är de mål riksdagen har antagit till 2020 om att andelen förnybar energi ska vara minst 50 pro- cent, energianvändningen 20 procent effektivare, andelen förnybar energi i transportsektorn minst 10 procent och utsläppen 40 procent lägre än år 1990. Enligt regeringen är en av de största utmaningarna transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet. Regeringen planerar därför att införa en ny miljöbilsdefinition 2013. Genom införandet skärps kraven för att få befrielse från fordonsskatt. Energiskatten på diesel höjdes med 20 öre per liter 2011 och kommer att höjas med ytterligare 20 öre 2013.</P> <P class="p158 ft4">Utvecklingen inom energi- och klimatområdet sker enligt regeringen i möjligaste mån genom generella ekonomiska styrmedel. Till exempel mins- kas nedsättningen av koldioxidskatten stegvis mellan 2011 och 2015 för industrier som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">69</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">och återbetalningen av koldioxidskatt avseende <NOBR>skogs-,</NOBR> vatten- och jord- bruksverksamhet minskar 2011, 2013 och 2015. Vidare behövs också enligt regeringen styrmedel som information och utbildning, liksom forsk- ning och demonstration av ny teknik. Hur väl vi utvecklas mot de mål som riksdagen antagit till 2020 ska prövas i en kontrollstation 2015.</P> <P class="p109 ft6">Internationellt klimatarbete</P> <P class="p10 ft4">Klimatfrågan är regeringens högst prioriterade miljöfråga. Centralt för att klimatmålet ska nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället, är breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel som är inrik- tade mot att förorenarna ska betala. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettout- släpp av växthusgaser 2050.</P> <P class="p23 ft4">Klimatförändringarna är globala. Grunden för ett framgångsrikt klimatar- bete läggs i breda, internationella överenskommelser om minskade utsläpp av växthusgaser. För att möjliggöra en hög ambitionsnivå är det viktigt att de åtgärder som vidtas är kostnadseffektiva och långsiktiga. I det interna- tionella arbetet verkar Sverige inom EU för att det nuvarande energiskatte- direktivet ska ändras. En viktig del i förslaget är att det ska bli obligatoriskt för alla EU:s medlemsstater att införa koldioxidskatt. Under COP <NOBR>17-mötet</NOBR> i Durban fattades vidare beslut om att initiera en process som ska leda till en ny klimatöverenskommelse med bindande rättslig ver- kan.</P> <P class="p61 ft6">Biodrivmedel</P> <P class="p62 ft3">En ökad användning av biodrivmedel bidrar enligt regeringen till målupp- fyllelsen till 2020. En ökad användning av biodrivmedel är också viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom energi- och klimatpolitiken och för att nå regeringens prioritering av en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det behövs stabila villkor för de aktörer som producerar och hand- lar med biodrivmedel. För att öka långsiktigheten och stabiliteten föreslås därför att beskattningen regleras i lag och inte som tidigare via dispensbe- slut av regeringen. EU:s statsstödsregler innebär att en skattebefrielse för biodrivmedel inte får medföra överkompensation. Om företag som produce- rar biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger merkostnaden för produktionen i förhållande till kostnaden för produktion av fossila drivme- del, riskerar de enskilda företagen att få betala tillbaka det belopp som motsvarar skattebefrielsen. Av denna anledning föreslår regeringen att ett kvotpliktssystem införs under 2014. Enligt regeringen medför det mins- kade koldioxidutsläpp med 0,6 miljoner ton. Sammantaget är regeringens ambitioner att skapa stabilare villkor för aktörerna på biodrivmedelsmark- naden. Vidare ska mer likvärdiga konkurrensvillkor skapas för kraftvärme- produktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter och för leveranser av värme till vissa industrikunder, bl.a. genom en slopad kol- dioxidskatt för kraftvärmeproduktion inom handelssystemet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">70</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft6">Hållbar tillväxt</P> <P class="p90 ft3">Globaliseringen och den ekonomiska tillväxten skapar stora möjligheter med ökad rörlighet och mer handel. Det har bl.a. lett till att länder har kunnat ta sig ur fattigdom samtidigt som utvecklingen har lett till mer utsläpp och till att allt mer av naturens resurser tas i anspråk med allvar- liga följder för ekosystem, biologisk mångfald och klimat.</P> <P class="p77 ft4">Sverige har högt uppsatta mål i miljöarbetet samt för klimat- och energi- omställningen. För att kunna genomföra effektiva insatser för miljön och klimatet behöver vi bättre förstå och kunna värdesätta vårt gemensamma gröna kapital. Regeringen har därför tillsatt en framtidskommission som arbetar med att identifiera viktiga samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt. Inom ramen för kommissionens arbete har fyra utred- ningar tillsatts, varav en av utredningarna bl.a. ska teckna ett scenario över hur Sverige med hållbar tillväxt kan utvecklas mot en grön ekonomi, hitta nya mätmetoder samt analysera indikatorer som kan användas som besluts- underlag för politiken. Kommissionens slutsatser kommer att fungera som underlag för regeringen i dess löpande arbete. En rapport ska presenteras senast den 1 mars 2013.</P> <P class="p209 ft15">2.5.2 Socialdemokraternas motion</P> <P class="p187 ft4">Enligt motionärerna har infrastrukturpolitiken en nyckelroll när det gäller Sveriges klimatomställning. Ökade investeringar i miljövänliga transporter som järnvägen kan ge ett kraftfullt bidrag till den gröna omställningen. Vidare förordas ett system med miljöbilsbonusar där bilar med lägre utsläpp får en premie. För att ytterligare driva på utvecklingen vill motio- närerna införa en registeravgift för bilar med koldioxidutsläpp över en viss nivå.</P> <P class="p204 ft15">2.5.3 Miljöpartiets motion</P> <P class="p187 ft3">Enligt Miljöpartiets motion går utvecklingen på klimatområdet fort men åt fel håll, och situationen är långt mer allvarlig än vad man tidigare trodde. Sverige saknar en fungerande klimatpolitik. För att begränsa klimatföränd- ringarna behöver utsläppen minska såväl i Sverige som i andra länder. Ett utsläppstak är nödvändigt för att möta klimathotet, och en ny klimatlag införs med ett klimatpolitiskt ramverk med samma ansvar, disciplin och långsiktighet som finns i budgetlagen.</P> <P class="p159 ft8">Ambitionsnivån i klimatpolitiken ska höjas genom uppdaterade och kom- pletterande åtgärder, t.ex. genom utformningen av ekonomiska styrmedel och en översyn av juridiska styrmedel. Miljöskadliga subventioner bör fasas ut. Enligt motionärerna gynnas klimatet, jobben och ekonomin av en ökad beskattning på utsläpp i kombination med stimulanser som sänkt skatt på arbete. Miljöpartiets vill se åtgärder med två huvudlinjer: att använda energin betydligt smartare än vad som sker i Sverige i dag och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">att öka produktionen av förnybar energi. Effektiviseringsåtgärder som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nämns är bl.a. ett utvidgat <NOBR>ROT-avdrag.</NOBR> Genom ett ökat stöd till individer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och en utbyggd och utvecklad användning av biogas kan produktion av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förnybar energi öka. Målet är ett helt förnybart energisystem till 2030.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I motionen framhålls behovet av klimatsmarta transporter. Det är viktigt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">att minska transportbehovet genom t.ex. samhälls- och infrastrukturplaner-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ing samt genom smarta logistiksystem. Genom en miljömässigt och geogra-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">fiskt differentierad lastbilsskatt kan rättvisa villkor uppnås för olika</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">trafikslag och svenska åkare. På detta sätt kan också transport av gods flyt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tas från vägar till järnväg och till en miljöanpassad sjöfart. Spårvagnar i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">städer och tunnelbanan i Stockholm bör byggas ut och omfattande cykel-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">satsningar bör göras.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Motionärerna vill öka stödet till produktionen av förnybar el och före-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">slår att en möjlighet att dra av egen elproduktion från den som köps från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nätet, s.k. nettodebitering, ska införas. Vidare förordas att skatterna utfor-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mas så att det alltid lönar sig att välja hållbart framställda förnybara</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">drivmedel framför fossila. För att inte utarma den biologiska mångfalden</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">när fossila bränslen ersätts med förnybara måste satsningar på förnybara</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">drivmedel kombineras med satsningar på smarta transporter och ett mer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">transportsnålt samhälle med minskade transportvolymer.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">I enlighet med internationella klimatöverenskommelser förordas att finan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sieringen av klimatinvesteringar i Syd trappas upp och att stöd ges till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Gröna fondens uppbyggnad. Intäkterna från Sveriges auktionering av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utsläppsrätter bör öronmärkas till detta ändamål. Sverige ska också verka</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">internationellt för att få till stånd nya medel och finansiering för internatio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nella klimatåtgärder. Resurser skulle eventuellt kunna komma från klimat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">avgifter på internationell flyg- och sjöfart, en internationell koldioxidskatt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">eller en skatt på finansiella transaktioner. Vidare är inte den <NOBR>20-procentiga</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">minskning av koldioxidutsläpp som <NOBR>EU-länderna</NOBR> gemensamt utlovar till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">2020 tillräcklig utan målet bör höjas till 40 procent, vilket Sverige bör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">driva inom EU.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Enligt motionärerna behövs investeringar i förebyggande åtgärder och i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">sårbarhetsreducerande verksamhet både i Sverige och i omvärlden. Motio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">närerna förordar att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap får ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">huvudansvar för klimatanpassningen och ökade medel för klimatsäkringsåt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gärder.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr18 td6"><P class="p29 ft15">2.5.4 Sverigedemokraternas motion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft11">Sverigedemokraterna strävar efter att behålla och utveckla landets energisy-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">stem med fokus på leveranssäkerhet och miljöansvar. Tillgången till energi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">är en grundförutsättning för vårt välstånd. Näringslivets produktion får inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">försämras till följd av en osäker inhemsk marknad. Elpriserna måste sän-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kas och kapaciteten för elproduktion öka så att hushållen kan hålla sina</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">boendekostnader på en rimlig nivå. Energieffektivisering har en betydande</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">potential som måste utnyttjas. Satsningar på kärnkraften görs i den omfatt- ning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjning för i första hand Sverige.</P> <P class="p76 ft4">Som ett led i ambitionen att ta Sverige ur oljeberoendet och för att utveckla den inhemska energiindustrin behövs forskning, utveckling och innovation inom biobränslen och vidareutveckling av skogsråvara.</P> <P class="p76 ft3">Vad gäller skatt på diesel inom jordbruket ligger Sverige i den absoluta toppen. Återbetalningen av koldioxidskatt för diesel till jord- och skogsma- skiner bör därför höjas och den beslutade sänkningen av skatten på diesel- olja bör enligt motionärerna slopas. Vidare ska kemiska tillsatser begränsas i våra livsmedel. Motionärerna anser också att elskatten bör sän- kas.</P> <P class="p188 ft4">Inom ramen för Sveriges biståndsmål bör satsningar göras på klimatåt- gärder i tredje världen. Utsläpp av koldioxid är en global fråga som kräver globala insatser.</P> <P class="p171 ft15">2.5.5 Vänsterpartiets motion</P> <P class="p187 ft3">Vänsterpartiet ser ett behov av att kraftigt höja ambitionsnivån i klimatpo- litiken. Det svenska utsläppsmålet ska skärpas till 45 procent till 2020 och allt ska göras på hemmaplan, i Sverige. Vid sidan om detta inrättas ett nytt klimatbistånd för att hjälpa utvecklingsländer med deras klimatarbete. Genom en grön omställning för en hållbar miljö och radikalt minskade utsläpp av växthusgaser kan Sverige bli ett bättre samhälle med fler jobb. Ökade offentliga investeringar och nya klimatmål är en nödvändig del i en sådan omställning. Genom kraftiga statliga investeringar i järnväg och kol- lektivtrafik kan andelen resenärer öka och vägtransportvolymerna minska. Kapaciteten på järnvägen måste kraftigt öka. Förseningar för gods och män- niskor måste på allvar minska. Vänsterpartiet vill därför kontinuerligt och kraftig höja banunderhållet, rusta upp de lågtrafikerade banorna och öka investeringarna i nya järnvägar. Järnvägen bör återregleras och samhället ta ett helhetsansvar för järnvägssystemet.</P> <P class="p91 ft4">Motionärerna förordar en kilometerskatt för tunga fordon och att skat- terna på drivmedel höjs. Flyget ska enligt motionärerna bära sina egna kostnader.</P> <P class="p76 ft3">Svensk vindkraftsindustri och utvecklingen av solenergi är två stora områden där staten kan bidra till en kraftfull utveckling av grön framtids- teknik. Genom olika stöd och samverkansprogram skapas gynnsamma förutsättningar för vindskraftsindustrin och solenergin.</P> <P class="p128 ft4">Genom att skapa förutsättningar för en ekologisk hållbar energiproduk- tion och genom att energieffektivisera kan man främja ny teknik för export till utlandet och skapa sysselsättning.</P> <P class="p76 ft4">Vänsterpartiet ser framöver även en stor potential för ekonomiska och miljömässiga vinster genom skärpta nationella målsättningar och styrmedel för energieffektivisering i Sverige.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">73</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft5">Lokala aktörer ska också ges ökat stöd för satsningar på bl.a. grön tek-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nik. Ett nytt klimatprogram inrättas för kommuner, landsting och företag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för att stimulera lokala åtgärder för utsläppsminskningar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vidare behöver Sverige en bostadspolitik med höga ambitioner. Ett ökat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bostadsbyggande ska stimuleras med statligt investeringsstöd, där inrikt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningen är att skapa hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">teknik. Befintliga lägenheter ska rustas upp till moderna lägenheter med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bl.a. låg energiförbrukning och låga koldioxidutsläpp. Ett avdrag för ener-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">giomställning av småhus ska också utformas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vänsterpartiet vill avsätta medel i en riskkapitalfond för hållbar industri-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ell utveckling med inriktning mot minskad resursanvändning och energiför-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">brukning i syfte att driva på nya tekniska lösningar. Flera innovationsinrik-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tade insatser ska genomföras.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft15">2.5.6 Kompletterande information</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft16">Konjunkturinstitutets (KI) kommentarer till regeringens vårproposition</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft5">KI gör samma bedömning som regeringen att det är motiverat att ta ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">första steg mot att låta biodrivmedel omfattas av energiskatt. Men för att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">energiskatten ska vara kostnadseffektiv ska den vara proportionell mot</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all användning. Förslaget om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kvotplikt för biobränslen strider enligt KI mot principerna om breda, tek-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nikneutrala och kostnadseffektiva styrmedel. Att slopa koldioxidskatt för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">enligt KI positivt och kommer att innebära minskade samhällsekonomiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kostnader för att uppnå EU:s utsläppsmål för den handlande sektorn.</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p206 ft18">2.6 Yttranden från andra utskott</P> <P class="p10 ft4">Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagorna 2 och 3.</P> <P class="p101 ft15">2.6.1 Skatteutskottets yttrande</P> <P class="p103 ft4">Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande 2011/12:SkU6y att regeringens rikt- linjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns. Opposi- tionspartiernas alternativa riktlinjer i aktuella delar avstyrks. I fyra avvikande meningar tillstyrker Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigede- mokraterna och Vänsterpartiet sina alternativa riktlinjer.</P> <P class="p11 ft8">Skatteutskottet stöder regeringens reformambitioner att bl.a. ytterligare förstärka jobbskatteavdraget. Det är viktigt att minska utanförskapet och öka graden av egenförsörjning i grupperna med lägst inkomster, varför skat- teutskottet ser positivt på regeringens avsikt att förändra försörjningsstödet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">Enligt skatteutskottet är det inte motiverat att tillmötesgå motionskrav om att införa en tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjnings- stöd som börjar arbeta.</P> <P class="p190 ft50">I motionerna från Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet läggs olika förslag fram om förändringar av skattereduktionen för hushålls- tjänster och s.k. <NOBR>ROT-arbeten.</NOBR> Skatteutskottet anser att möjligheten till skattereduktion för hushållstjänster ska finnas kvar. Den reducerade skat- ten på hushållsarbete har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden för hushållsarbete att konkurrera med den svarta marknaden.</P> <P class="p210 ft8">Enligt skatteutskottet visar de förändringar av skattereglerna för företa- gande och investeringar som genomförts sedan regeringsskiftet 2006 på ett målmedvetet förändringsarbete för att ge människor goda förutsättningar att starta och utveckla företag som kan bidra till en varaktigt hög sysselsätt- ning. Det ingår också i regeringens reformambitioner att fortsätta att förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning, bl.a. genom den översyn av företagsbeskattningen som sker i Företagsskattekommittén. Arbetet i Företagsskattekommittén och de rikt- linjer för det fortsatta arbetet som regeringen redovisar i vårpropositionen, bl.a. sänkt bolagsskatt, bör enligt skatteutskottets mening ses som en viktig fortsättning på det målmedvetna arbete som måste till för att förverkliga regeringen uttalade ambition att Sverige ska bli ett av världens bästa län- der att starta, driva och utveckla företag i. Skatteutskottet avvisar Vänster- partiets förslag att tillfälligt höja bolagsskatten för de fyra storbankerna.</P> <P class="p211 ft3">När det gäller frågan om åtgärder för att förhindra företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag, som tas upp i Vänsterpartiets motion, framhåller skatteutskottet att regeringen redan har sin uppmärksam- het riktad mot hur den genomförda ränteavdragsbegränsningen fungerar och att finansministern aviserat att förslag på skärpta regler kan komma att föreläggas riksdagen under 2012.</P> <P class="p212 ft50">Flera av de frågor om villkoren för investeringar och företagens kapital- försörjning, småföretagsfrågor, skatteincitament för FoU m.m. som tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till pågående arbete eller redan vidtagna reformer. Det saknas därför skäl enligt skatteutskottet att överväga att komplettera riktlinjerna för skattepolitiken i dessa hänseenden.</P> <P class="p210 ft50">Miljöpartiet förordar att en skatt på finansiella transaktioner införs på EU- nivå. Skatteutskottet avvisar förslaget. Liksom vid tidigare behandling av frågan (yttr. 2011/12:SkU3y och bet. 2011/12:SkU12) anser skatteutskottet att även om det kan finnas skäl som talar för en ökad beskattning av den finansiella sektorn har just denna skatteform så klara nackdelar att det rim- ligen bör finnas bättre och enklare sätt att få in skatteintäkter från sektorn.</P> <P class="p137 ft4">När det gäller frågor med anknytning till boendebeskattningen, som tas upp i motionerna från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, erinrar skat- teutskottet om att skatteuttaget sänkts inte bara för egnahem utan även för bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">75</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft11">Vidare stöder skatteutskottet regeringens planer på att sänka fastighetsav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">giften för hyreshusenheter och att förlänga tiden för skattefrihet för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">nybyggda bostäder. Detsamma gäller den planerade höjningen av schablon-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">avdraget vid andrahandsuthyrning av bostäder. Därmed avvisas Sverigede-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">mokraternas förslag om slopad fastighetsavgift för hyreshus och skattefri-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">het för uthyrning av privatbostäder. Motionsyrkanden om ändrat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">skatteuttag för studentbostäder och förslag om reservering av obeskattade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">medel till underhållsfonder i hyreshus har skatteutskottet nyligen avstyrkt i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">betänkande 2011/12:SkU14 s. 33 f. Det som anförs i den nu aktuella motio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">nen från Sverigedemokraterna ger enligt skatteutskottet inte skäl till något</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ändrat ställningstagande.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">I Vänsterpartiets motion förordas att en särskild skatt på förmögenhet,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">arv och gåva återinförs. Skatteutskottet har avstyrkt liknande yrkanden vid</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">ett flertal tillfällen under det senaste året. Skatteutskottet tar avstånd från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">att återinföra förmögenhetsskatten bl.a. av det skälet att en sådan skatt är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">mycket skadlig för investeringsklimatet i Sverige. Skatteutskottet anser det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">heller inte vara aktuellt att överväga någon form av beskattning på arv</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">eller gåvor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Motionsförslagen om att införa en nybilsbonus i flera steg och en regi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">streringsavgift för bilar med utsläpp av koldioxid över en viss nivå respek-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">tive att premiera inköp av energisnåla och fossilbränslefria bilar samt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">förslagen om kilometerskatt för tunga fordon har tidigare prövats och avvi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">sats av riksdagen i olika sammanhang. Skatteutskottet anser inte att riksda-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gen har anledning att ompröva ställningstagandet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Skatteutskottet ser heller ingen anledning för riksdagen att ompröva</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">beslutet att till 2015 stegvis sänka återbetalningen av koldioxidskatten på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">diesel i arbetsmaskiner och beslutet att i två steg höja energiskatten på die-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">selolja. Skatteutskottet anser att motionsförslaget om att öka stödet till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">produktionen av förnybar el genom en möjlighet att dra av egen elproduk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">tion från den som köps från nätet, s.k. nettodebitering, är intressant genom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">att det skulle underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">nybara el till nätet. Skatteutskottet anser att förutsättningarna för ett sådant</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">system bör prövas. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (dir.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">2012:39) som ska se över bl.a. frågan om nettodebitering i samband med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">produktion av förnybar el. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">2013. Något initiativ från riksdagen sida i denna fråga behövs därför inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">enligt skatteutskottet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Skatteutskottet anser att den sänkta mervärdesskatten på restaurang- och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">cateringtjänster gynnar sysselsättningen, förenklar tillämpningen och mins-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">kar företagens administrativa kostnader genom att skattesatsen för dessa</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">tjänster sänks till samma nivå som för livsmedel. Skatteutskottet ser ingen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">anledning att återställa skattesatsen till 25 procent på dessa tjänster.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">När det gäller motionsförslaget om sänkt moms på ytterligare tjänster</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">har utredningen om sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster analyserat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">om sänkt mervärdesskatt inom vissa andra delar av tjänstesektorn är en</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">76</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsätt- ningen. Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande SOU 2011:70 Sänkt moms på vissa tjänster? att momsen på mindre reparationstjänster inte bör sänkas eftersom inga positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen, den samhällsekonomiska effektiviteten eller den administrativa bördan kan förväntas.</P> <P class="p204 ft15">2.6.2 Arbetsmarknadsutskottets yttrande</P> <P class="p187 ft4">Arbetsmarknadsutskottet ställer sig i sitt yttrande 2011/12:AU6y bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken och avvisar oppositionspartiernas alternativa förslag. I fyra avvi- kande meningar tillstyrker Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemo- kraterna och Vänsterpartiet sina alternativa riktlinjer.</P> <P class="p76 ft3">Arbetsmarknadsutskottet anser att resultatet av den hittills förda politi- ken måste studeras för att man ska kunna bedöma politikens framtida inriktning. Av regeringens redovisning framgår att den samlade effekten av de åtgärder regeringen initierat för att förbättra arbetsmarknadens funk- tionssätt ökar den varaktiga sysselsättningsgraden <NOBR>(15–74</NOBR> år) med 3 pro- centenheter och minskar jämviktsarbetslösheten med 1,4 procentenheter till 2020. Detta motsvarar ca 215 000 fler personer i varaktig sysselsättning och ca 437 miljoner fler arbetade timmar tack vare de genomförda refor- merna. Störst effekt på såväl arbetskraftens storlek som sysselsättningen beräknas jobbskatteavdragen ha haft. Även om denna typ av beräkningar är behäftade med viss osäkerhet bör man enligt arbetsmarknadsutskottet kunna utgå från att reformerna haft en positiv effekt på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken.</P> <P class="p213 ft3">Alla fyra oppositionspartier vill fördubbla arbetsgivaravgiften för att anställa ungdomar. Flera av dem vill därutöver bl.a. minska ROT- och RUT- avdragen, höja restaurangmomsen och på olika sätt reducera jobbskatteav- draget. Arbetsmarknadsutskottet ställer sig inte bakom en sådan prioriter- ing, eftersom den riskerar att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.</P> <P class="p159 ft4">Arbetsmarknadsutskottet anser att det är angeläget att diskutera ungdoms- arbetslösheten och särskilt situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar därför att regeringen prio- riterar åtgärder för de svagaste ungdomsgrupperna, som bl.a. reformer av utbildningssystemet. Regeringen har också lagt om arbetsmarknadspoliti- ken för unga och introducerat den s.k. jobbgarantin. Arbetsmarknadsutskot- tet konstaterar att Socialdemokraternas förslag om ett utbildningskontrakt i allt väsentligt redan är infört eller aviserat och anser därför att det inte är nödvändigt att införa ett utbildningskontrakt i enlighet med vad som anförs i den socialdemokratiska motionen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">77</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft5">Utskottet konstaterar att den diskussion om ett sysselsättningspolitiskt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mål som förs i den socialdemokratiska motionen framstår som mycket tre-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vande och vill varna för förändringar som riskerar att göra det finanspoli-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tiska ramverket mindre tydligt och som dessutom riskerar att ge</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sysselsättningspolitiken fel fokus, så som den tidigare socialdemokratiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">regeringens kvantitativa mål gjorde. Ett problem med denna typ av mål är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att det inte förmedlar vad sysselsättningspolitiken avser att åstadkomma.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Inte heller tydliggör de kvantitativa målen att det avgörande för ökad väl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">färd är att den varaktiga sysselsättningen ökar.</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft18">2.7 Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna</P> <P class="p61 ft15">2.7.1 De offentliga finanserna</P> <P class="p214 ft3">Svensk ekonomi bromsade in kraftigt under slutet av 2011 som en följd av att den europeiska skuldkrisen fördjupades. Detta får negativa effekter på de offentliga finanserna. Utskottet konstaterar att konjunkturavmattningen bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande inte förbättras så snabbt som beräknades i budgetpropositionen för 2012. Det finansiella spa- randet har reviderats ned med mellan 0,2 och 0,5 procent av BNP för perioden <NOBR>2012–2015.</NOBR> Ett överskott i de offentliga finanserna uppnås 2013, vilket stiger till 3,7 procent av BNP 2016 när tillväxten åter tar fart.</P> <P class="p12 ft3">Genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och ökad rör- lighet på bostadsmarknaden har Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen, anser utskottet. Det goda utgångsläget med överskott i de offentliga finanserna när krisen bröt ut 2008 gjorde det möjligt att motverka konjunkturnedgången med en helt annan effektivitet än andra länder. I stället för att pressas in i en svår finanspolitisk konsoli- dering kunde Sverige möta krisen med kraftfulla åtgärder. Förutom att de automatiska stabilisatorerna kunde verka fullt ut, fanns det också utrymme för att motverka den kraftiga konjunkturnedgången med diskretionär finans- politik utan att äventyra de offentliga finanserna. Även Riksbanken vidtog stabiliserande åtgärder.</P> <P class="p13 ft3">Finanspolitiska rådet anser att svensk ekonomi klarat krisen väl och att finanspolitiken framstår som framgångsrik och väl avvägd med hänsyn till de störningar som påverkat svensk ekonomi. I ett internationellt perspektiv noterar rådet dessutom att Sverige framstår som ett undantag genom att under krisåren både ha haft ett överskott i finansiellt sparande och en brutto- skuld som inte har vuxit. Utskottet noterar också att Sverige enligt Finans- politiska rådet utmärker sig genom att vara ett bland få länder i Europa som har långsiktigt hållbara offentliga finanser.</P> <P class="p12 ft4">Även om utvecklingen i ett internationellt perspektiv är mycket stark vill utskottet betona att Sveriges offentliga finanser är känsliga för föränd- ringar i omvärlden. Försämringar i det internationella ekonomiska klimatet</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">kan dessutom slå igenom både snabbt och hårt. Till exempel reviderades prognosen för det finansiella sparandet ned med 65 miljarder kronor mel- lan den ekonomiska vårpropositionen 2011 och budgetpropositionen för 2012 som en följd av ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling under sensommaren 2011.</P> <P class="p135 ft3">I budgetpropositionen för 2012 bedömde regeringen att riskerna för en betydligt mer negativ ekonomisk utveckling i Sverige än den som progno- stiserades var betydande. Regeringen menade att risken för en kombinerad global finans- och skuldkris gjorde det extra angeläget att då upprätthålla relativt stora säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Utskottet ställde sig bakom detta och menade att det var av yttersta vikt att behålla sunda offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler för att ha möjlighet att möta en sämre utveckling. Nu gör regeringen bedömningen att riskerna för en sämre utveckling fortfarande dominerar, men att riskbilden är mindre negativ än den som redovisades i höstas.</P> <P class="p215 ft3">Givet riskbilden anser utskottet, liksom regeringen, att det fortfarande finns ett behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det måste finnas utrymme för att kunna vidta nya åtgärder för att stötta syssel- sättningen om konjunkturutvecklingen skulle försämras kraftigt. Det måste också finnas utrymme för att hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna. År 2011 reviderades prognosen för det finan- siella sparandet ned kraftigt mellan vårpropositionen och budgetpropositio- nen. Utskottet delar därför regeringens bedömning av att fortsatt goda marginaler behövs även inför nästa år, för att möta en eventuellt ökad osä- kerhet. Enligt utskottets mening säkerställer regeringens strategi att de offentliga finanserna inte blir en källa till osäkerhet. Utskottet noterar också att IMF i sin årliga översyn av det ekonomiska läget i Sverige anser att de säkerhetsmarginaler som regeringen bedömer behövs ger utrymme för ytterligare åtgärder i det fall riskerna förknippade med utvecklingen inom euroområdet skulle realiseras.</P> <P class="p216 ft8">Finanspolitiska rådet däremot har invändningar mot att regeringen hänvi- sar till den makroekonomiska osäkerheten som argument för större säker- hetsmarginaler i finanspolitiken. Rådet menar att denna argumentation också har skapat oklarheter om huruvida regeringen anser att det finanspo- litiska ramverket är tillräckligt. Mot den bakgrunden konstaterar utskottet, liksom finansministern vid utfrågningen med anledning av Finanspolitiska rådets rapport, att det i normalfallet inte behövs några extra säkerhetsmar- ginaler utöver de som föreskrivs av det finanspolitiska ramverket. Det vi har upplevt den senaste tiden kan dock rimligen inte beskrivas som ett nor- malt läge. Vidare vill utskottet betona att jobbskatteavdraget inte bör ses som en konjunkturregulator utan som en strukturellt riktig åtgärd för ökad sysselsättning. Med detta sagt betonar utskottet likväl vikten av att över- skottsmålet följs upp på ett transparent sätt eftersom det är en förutsättning för ett välfungerande finanspolitiskt ramverk.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">79</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5">Det finanspolitiska ramverket har upprätthållits av samtliga regeringar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">sedan det infördes i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det finns en bred samsyn mellan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">regeringen och en majoritet i riksdagen om att det finanspolitiska ramver-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">ket med ett överskottsmål, utgiftstak, krav på god ekonomisk hushållning i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">kommunsektorn och en stram budgetprocess har varit en starkt bidragande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p32 ft5">faktor till den styrka och stabilitet som råder i Sveriges offentliga finanser.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">Även utomstående bedömare gör den bedömningen. Till exempel konstate-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">rar IMF att Sveriges starka offentligfinansiella position är ett resultat av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vårt robusta finansiella ramverk.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Utskottet anser att den breda uppslutning som finns om det finanspoli-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">tiska ramverket och tillämpningen av detsamma är mycket viktig för dess</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">stabilitet och trovärdighet. Vänsterpartiet skiljer i detta sammanhang ut sig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">genom att vara det enda partiet i riksdagen som i konkret politik vill mon-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">tera ned det finanspolitiska ramverket. Detta trots att man i motionen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">framhåller att det finns goda skäl för finanspolitiska ramverk som främjar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">budgetdisciplin och starka offentliga finanser. Systemet med utgiftstak ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">avskaffas, överskottsmålet ersättas med ambitionen om ett mål med offent-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">liga finanser i balans. Dessutom anser Vänsterpartiet att vissa utgifter ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">undantas från den årliga budgetprövningen. Det här anser utskottet är för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">slag som inte hänger ihop och som minskar trovärdigheten och förtroendet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">för offentliga finanser, ett förtroende som är ett nödvändigt villkor för verk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">ningsfull riskhantering i allvarliga krislägen. Överskottsmålet på 1 procent</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">är exempelvis satt utifrån att det ska finnas marginaler för att klara kraf-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">tiga nedgångar i konjunkturen och hålla uppe sysselsättningen utan att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">ökningen i skuldsättningen riskerar att bli ohållbar. Därmed är förslagen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">inte heller till gagn för arbetet med att nå full sysselsättning, vilket är Väns-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">terpartiets överordnade mål för den ekonomiska politiken.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill införa sysselsättnings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">mål i det finanspolitiska ramverket. Vänsterpartiet vill definiera full syssel-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">sättning som en arbetslöshetsnivå på 2 procent. Socialdemokraterna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">beskriver i sin motion att ett sysselsättningsmål bör införas som ett kom-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">plement till det existerande finanspolitiska ramverket. I sitt yttrande fram-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">för arbetsmarknadsutskottet att det inte anser att något kvantitativt mål för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">sysselsättningspolitiken bör införas och införlivas i det finanspolitiska ram-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">verket. Utskottet delar detta ställningstagande. Förutom att det skulle inne-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">bära att det finanspolitiska ramverket blir mindre tydligt, finns det andra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">argument som talar emot förslaget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Arbetsmarknadsutskottet lyfter i sitt yttrande fram att ett kvantitativt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">mål riskerar att ge sysselsättningspolitiken fel fokus, så som den tidigare</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">socialdemokratiska regeringens kvantitativa mål gjorde. Utskottet delar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">denna uppfattning. I stället för att föra en politik ägnad åt att föra männi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">skor från arbetslöshet till riktiga jobb kunde målet uppfyllas genom att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">föra människor från öppen arbetslöshet till dold arbetslöshet. Kvantitativa</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">uppgifter om arbetsmarknadens utveckling är viktiga, och det är därför</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">regeringens sysselsättningspolitiska ramverk innehåller en mängd kvantita-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">80</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">tiva indikatorer. En sådan bred ansats har en betydligt större potential än vad ett kvantitativt mål för sysselsättningen skulle ha för att identifiera väsentliga problem på arbetsmarknaden och att följa upp om politiken leder till varaktigt högre sysselsättning.</P> <P class="p190 ft8">Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill också att de statliga invester- ingarna ska särbehandlas i det finanspolitiska ramverket. Utskottet delar de slutsatser i frågan som regeringen redovisar i en bilaga till propositionen. Utskottet avvisar därför Vänsterpartiets förslag om att undanta infrastruk- turinvesteringar från den årliga budgetprövningen genom att i stället låta dem finansieras via lån i Riksgälden. Anslagsfinansiering av investeringar bidrar till tydlighet och transparens i budgeten. Med en särbehandling av investeringsutgifter så som Vänsterpartiet föreslår finns det en risk att långa amorteringstider skapar en obalanserad beslutssituation där finansie- ringsbördan verkar mycket avlägsen vid beslutstillfället. Utskottet avvisar också Socialdemokraternas förslag om att parallellt med de treåriga utgifts- taken fastställa en plan för utgifter i statsbudgeten av investeringskaraktär. Det är oklart om det är ett kvantitativt mål, ett investeringsgolv, som Soci- aldemokraterna förordar, men förslaget avvisas alltjämt av utskottet. Det går stick i stäv med den reformerade budgetprocessen där alla typer av utgifter alltid måste kunna ställas mot varandra utifrån ett på förhand bestämt totalt utgiftstak. En utveckling där mål införs för olika typer av utgifter som t.ex. baserar sig på <NOBR>BNP-utvecklingen</NOBR> riskerar att leda till en allvarligt försämrad budgetdisciplin. Betydande gränsdragningsproblem upp- står också, där det först gäller att fastställa vilka utgifter som ska betraktas som investeringar. Dessutom skulle även investeringar som inte är samhälls- ekonomiskt lönsamma komma att genomföras. I förlängningen riskerar öronmärkningar av utgifter, som detta handlar om, att öppna för ökad auto- matisk uppräkning av utgifterna. Detta minskar utrymmet för olika poli- tiska vägval och minskar omvandlingstrycket. Den successivt minskade automatiska uppräkningen av offentliga utgifter under de senaste 20 åren har enligt utskottet tjänat Sverige väl. Slutligen anser utskottet att det redan i dag finns ett långsiktigt fokus i investeringsplanerna. Den fyraåriga utgiftsramen som presenteras i regeringens budgetförslag visar det anslags- behov som följer av de ofta tio- eller tolvåriga infrastrukturplaner som beslutats.</P> <P class="p217 ft4">Utskottet delar regeringens bedömning att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat och att det fortfarande finns ett behov av säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är mer ansvarsfullt att föra en försiktig finanspolitik på kort sikt än att riskera att tvingas till akuta åtstramningar i framtiden om en sämre ekonomisk utveckling skulle bli verklighet. Regeringen konstaterar samtidigt att resursutnyttjandet är lågt och arbetslösheten hög, vilket betyder att det finns ett behov att vidta vissa åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Utskottet anser liksom regeringen att det begränsade reformutrymmet bör användas</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">81</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">miska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Ytterligare en faktor som utskottet vill uppmärksamma är <NOBR>EU-kommis-</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sionens förslag till EU:s långtidsbudget. Om förslaget förverkligas kommer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">det att påverka det befintliga utrymmet för reformer påtagligt i kommande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">budgetar, eftersom Sveriges <NOBR>EU-avgift</NOBR> då skulle öka med i storleksord-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningen 10 miljarder kronor per år.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I ett läge när risken för en sämre utveckling fortfarande dominerar fram-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tidsutsikterna är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt att de fyra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">oppositionspartierna presenterar varsitt alternativ som saknar centrala delar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">i en sammanhängande och därmed trovärdig ekonomisk politik. Socialde-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mokraterna avstår helt ifrån att formulera en inriktning på skattepolitiken.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Ett av de enstaka förslag som Socialdemokraterna har handlar om att se</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">över möjligheterna till ytterligare skatteincitament för <NOBR>FoU-investeringar.</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Skatteutskottet konstaterar i sitt yttrande att detta och flera andra frågor</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">om villkoren för investeringar och företagens kapitalförsörjning har anknyt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ning till pågående arbete eller redan vidtagna reformer och avstyrker</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">motionen. Om Socialdemokraterna står fast vid den skattepolitik som de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">presenterade i budgetpropositionen, vilket utskottet måste utgå från, inne-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bär det en skattepolitik som gör det mindre lönsamt att arbeta och dyrare</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">att anställa. Detsamma gäller för Vänsterpartiets politik som inriktar sig på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">både höjda skatter och ökade utgifter som motverkar arbetslinjen. Socialde-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har dessutom olika uppfatt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningar när det gäller centrala inslag i skattepolitiken. Till skillnad från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Socialdemokraterna och Vänsterpartiet accepterar Miljöpartiet den sänkta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">restaurang- och cateringmomsen. Till skillnad från Socialdemokraterna och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">Miljöpartiet vill Vänsterpartiet avskaffa skattereduktionen för hushållstjäns-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ter. För övrigt förefaller Miljöpartiet i sina konkreta förslag förespråka en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">politik som fördyrar för företag att anställa, i synnerhet i glesbygd. Detta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">trots att Miljöpartiet säger sig värna både småföretagen och en levande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">landsbygd. Slutligen presenterar Sverigedemokraterna ett osammanhäng-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ande alternativ där man ställer sig bakom det finanspolitiska ramverket</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och betonar vikten av starka offentliga finanser samtidigt som man kritise-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">rar regeringen för att inte ha bedrivit en mer expansiv finanspolitik. Detta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tillsammans med att man utlovar resurser till en lång rad ändamål, finansi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">erade genom stora besparingar i såväl invandringspolitiken, flyktingpoliti-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ken som biståndspolitiken, vilka utskottet anser vara helt oacceptabla, gör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ken inte är ett trovärdigt alternativ. Sverigedemokraterna förespråkar också</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">att Sverige ska gå ut ur EU, vilket utskottet självklart avvisar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Utskottet anser slutligen att den ekonomiska och finansiella krisen tyd-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ligt visat på vikten av ett stabilt finanspolitiskt regelverk på <NOBR>EU-nivån.</NOBR></P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">82</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft15">2.7.2 Finansiell stabilitet</P> <P class="p90 ft3">Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella markna- derna finns det fortfarande risker för det europeiska finansiella systemets stabilitet som skulle kunna bidra till instabilitet i den svenska ekonomin. Sverige står dock förhållandevis starkt. För det första har Sverige stabila offentliga finanser och väl tilltagna säkerhetsmarginaler och för det andra finns ett förstärkt regelverk, förbättrad tillsyn och krishanteringsmekanis- mer på plats. Den svenska krishanteringen bygger på principen att värna skattebetalarnas pengar. Parallellt med detta arbetar regeringen också aktivt för att stärka konsumenternas ställning gentemot de finansiella före- tagen. Liksom regeringen anser utskottet att konsumenterna måste återfå förtroendet för finansiella företag.</P> <P class="p175 ft3">Utskottet konstaterar att det finns risker i banksystemet förknippade med att den svenska banksektorn är stor i relation till ekonomins storlek, att den till stor del förlitar sig på marknadsfinansiering och att det görs omfattande inbördes transaktioner mellan storbankerna vilket gör att pro- blem i en bank lätt sprider sig till andra. Utskottet delar regeringens bedömning att det vid sidan av dessa risker också ligger en viss risk i hushållens förhållandevis höga skuldsättning, vilket manar till vaksamhet.</P> <P class="p97 ft3">En högre kapitaltäckning, såsom överenskommits inom EU, ökar de systemviktiga bankernas motståndskraft mot finansiella kriser och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten. Utskottet välkomnar därför att reger- ingen inom EU drivit frågan om att det ska vara möjligt för enskilda medlemsstater i EU att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav än vad som följer av minimikraven i Basel III. Med den allmänna riktlinje som Ekofinrådet beslutade om i mitten av maj, kan utskottet med tillfredsstäl- lelse konstatera att detta nu kommer att bli möjligt. Den allmänna riktlin- jen innebär att Sverige har möjlighet att uppnå 10 procent kapitaltäckning 2013 och 12 procent 2015 för systemviktiga banker. Utskottet anser att detta är en verkningsfull åtgärd eftersom den inriktar sig direkt på grund- problemet dvs. bankernas balansräkningar. Mot den bakgrunden avvisar utskottet både förslaget från Miljöpartiet om en finansiell transaktionsskatt och Vänsterpartiets förslag om en tillfällig bankskatt. Utskottet avvisar också Vänsterpartiets förslag om en bankdelningslag.</P> <P class="p146 ft15">2.7.3 Arbetsmarknad och tillväxt</P> <P class="p100 ft4">Riktlinjen för den ekonomiska politiken ska även i fortsättningen vara full sysselsättning, där den som vill ska kunna få ett arbete. Mellan åren 2006 och 2011 ökade antalet sysselsatta med ca 213 000 personer och utanför- skapet minskade med 225 000 personer. Under 2011 minskade arbetslöshe- ten med 38 000 personer. Trots att konjunkturläget var betydligt sämre 2011 än 2006 har också arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökat för de flesta åldersgrupper. Utskottet kan också notera att Sverige klättrat från 13:e till 8:e plats när det gäller lägst arbetslöshet i EU. I april</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">83</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">2012 var 113 000 personer mellan <NOBR>15–74</NOBR> år långtidsarbetslösa, vilket är ca</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">8 000 personer färre än i april 2011. Statistik från Arbetsförmedlingen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">visar även att sökaktiviteten ligger på en högre nivå nu än före 2007.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Detta har varit möjligt tack vare reformer som stärkt arbetslinjen och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">företagsklimatet. Jobbskatteavdraget och sänkta skatter för företag, t.ex.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">sänkta arbetsgivaravgifter har varit viktiga åtgärder. I en grundlig och gedi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">gen utvärdering av jobbskatteavdraget som regeringen gjort mot bakgrund</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">av riksdagens tillkännagivande (bet. 2010/2011:FiU20, rskr. 2010/11:319)</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">om jobbskatteavdraget leder till varaktigt högre sysselsättning är slutsatsen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">den att jobbskatteavdraget har haft betydande effekter på arbetskraftsdelta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">gande och sysselsättning, vilket också stöds av den utfrågning om jobbskat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">teavdraget som finansutskottet höll tillsammans med skatteutskottet. Under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utfrågningen framkom också att det inte finns tecken som tyder på avta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">gande effekt av ytterligare jobbskatteavdrag.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Regeringens arbetsmarknadspolitik har också bidragit till en högre sys-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">selsättning bl.a. genom nystartsjobben som riktar sig till personer som står</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">långt ifrån arbetsmarknaden. Dessutom är etableringsreformen, instegsjobb,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">förslag om nystartszoner, validering av utländska examina och <NOBR>sfi-bonusen</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">exempel på regeringens arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att bl.a. för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">bättra integrationen och underlätta för invandrare att få en egen försörjning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Mot den bakgrunden anser utskottet att regeringens åtgärder inom det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">arbetsmarknadspolitiska området inte ska avvecklas så som motionärerna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">föreslår i sina motioner. Det hindrar emellertid inte att vidtagna åtgärder</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">följs upp och utvärderas för att se om de fungerar som det var tänkt. Utskot-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">tet välkomnar därför regeringens avsikt att se över samtliga lönesubventio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">nerade anställningar i syfte att förenkla och effektivisera de stöd som finns.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Enligt utskottet minskas utanförskapet genom insatser som stärker efter-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">frågan och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för alla individer och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">inte genom tillfälliga arbetstillstånd via s.k. gästarbetarsystem som Sverige-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">demokraterna förespråkar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Trots den snabba återhämtningen på arbetsmarknaden de senaste två</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">åren är arbetslösheten fortfarande hög. Enligt utskottet finns en risk att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">arbetslösheten biter sig fast. Drivkrafterna för och möjligheterna till arbete</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">behöver därför ytterligare stärkas. Särskild fokus bör läggas på grupper</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, såsom unga och perso-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ner med utländsk bakgrund.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För att rätt åtgärd ska kunna vidtas anser utskottet i likhet med Finans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">politiska rådet att det är viktigt att fördjupa beskrivningen av ungdomsar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">betslöshet och förtydliga att det rör sig om ungdomsgrupper med helt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">olika bakgrund och karakteristika. Om man inte ser skillnaderna mellan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">olika grupper blir olika åtgärder felaktiga och därmed ineffektiva. Enligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Finanspolitiska rådet hittar unga i allmänhet jobb betydligt snabbare än</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">äldre och genomgår därmed kortare arbetslöshetsperioder i genomsnitt. Ung-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">domars möjligheter att hitta jobb är enligt rådet mer konjunkturkänsliga än</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">äldres.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">84</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">Ett utbildningssystem av god kvalitet är en förutsättning för att minska ungdomsarbetslösheten. Samtliga oppositionspartier föreslår satsningar inom utbildningsområdet som bl.a. utbildningskontrakt, förstärkt gymnasie- skola och utbyggnad av högskolan, yrkeshögskolan samt vuxenutbild- ningen. I det sammanhanget är det väl värt att påpeka att regeringen sedan den tillträdde 2006 har arbetat intensivt för att åtgärda brister i och stärka kvaliteten i hela utbildningskedjan med omfattande reformer och att detta arbete fortsätter.</P> <P class="p181 ft3">Vuxenutbildningen är av avgörande betydelse för arbetslinjen, och reger- ingen har satsat extra på universitet och högskolor, yrkeshögskolan, kom- vux och yrkesvux, lärlingsutbildningar för vuxna, validering och sfi, folkhögskolor och studieförbund. Samtidigt utvecklas nya utbildningsvägar som exempelvis lärlingsutbildningar inom både gymnasieskolan och vuxen- utbildningen och särskilda motivationsutbildningar inom folkhögskolorna för att motivera ungdomar som hoppat av skolan att slutföra sina studier. Utöver satsningar på fler platser har stora ansträngningar gjorts för att för- bättra kvaliteten inom alla vuxenutbildningar. Det innebär mer pengar, fler platser, fler olika utbildningsalternativ och förbättrat studiestöd för vissa grupper.</P> <P class="p218 ft4">Regeringen ser också över möjligheterna att införa en ny anställnings- form, s.k. lärlingsprovanställningar, till ungdomar yngre än 23 år. Över- gången från skola till arbetsliv ska vidare ske så effektivt som möjligt så att ungas inträde på arbetsmarknaden underlättas. Den kommande forsk- nings- och innovationspropositionen kommer att innehålla en översyn av hur rörligheten mellan lärosäten och näringsliv och samhälle kan utvecklas.</P> <P class="p135 ft3">När det gäller Socialdemokraternas förslag till utbildningskontrakt så är tanken god, men stora delar av förslagen är redan genomförda. Bland annat erbjuds redan i dag praktikplatser, utbildning på komvux samt för- höjt studiebidrag för unga.</P> <P class="p219 ft50">För att underlätta inträde på arbetsmarknaden för unga har regeringen även sänkt socialavgifter och sänkt momsen på restaurang- och catering- tjänster. Momssänkningen är en viktig åtgärd för att stärka ungas möjlighe- ter att få jobb. Drygt en tredjedel av de sysselsatta i restaurangbranschen är ungdomar och restaurangjobb är ofta en första väg in på arbetsmarkna- den. Finanspolitiska rådet anser dock att sänkningen är en ineffektiv åtgärd för att öka den varaktiga sysselsättningen och pekar på internationella stu- dier som tyder på att momssänkningar får ett begränsat genomslag på priserna. Statistik från Finansdepartementet visar dock på att priserna nu är ca 4 procent lägre än vad de skulle ha varit utan momssänkningen. Utskot- tet anser att det är viktigt att skatteförändringar följs upp för att säkerställa att skattemedel används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samt för att försäkra att långsiktiga villkor skapas för fler jobb och att det därmed går att trygga en finansiering av offentliga utgifter. Utskottet välkomnar därför att bl.a. Skatteverket och Konjunkturinstitutet fått i uppdrag att utvär- dera reformen. När det gäller Miljöpartiets förslag om att sänka momsen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">även på andra tjänster kan utskottet i likhet med skatteutskottet konstatera</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att momsen på reparationstjänster inte bör sänkas eftersom inga positiva</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">effekter på den varaktiga sysselsättningen, den samhällsekonomiska produk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tiviteten eller den administrativa bördan kan förväntas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden och för att i framti-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">den kunna undvika en stigande arbetslöshet vid ekonomiska kriser, så som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">arbetslösheten steg efter finanskrisen 2008, har regeringen tagit initiativ till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">att undersöka förutsättningarna för ett system för korttidsarbete. Fack och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetsgivare har i samtal med regeringen tydliggjort att man önskar se att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">staten bär en del av kostnaden för löntagarnas tillfälliga arbetstidsförkort-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ning i krislägen, s.k. korttidsarbete. Utskottet avvaktar förslag om den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">närmare utformningen. Att finna nya lösningar som kompletterar de befint-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">liga system som vi har i dag och som syftar till att dämpa riktigt svåra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">krisers påverkan på jobb och produktion samt långvariga effekter på arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lösheten är enligt utskottet viktigt för en politik för full sysselsättning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Samtliga motionärer föreslår att deras förordade satsningar på bl.a. utbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ning, sommarjobb och traineeplatser ska finansieras med en slopad nedsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ning av arbetsgivaravgiften för unga. Vänsterpartiet vill dessutom tillfälligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">höja bolagsskatten och återinföra skatt på förmögenhet, arv och gåvor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Enligt utskottet leder fördubblade socialavgifter till ökade kostnader för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">företag som anställer unga. Utskottet anser i likhet med arbetsmarknadsut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skottet att höjda skatter riskerar att leda till högre arbetslöshet och lägre</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sysselsättning. Att återinföra förmögenhetsskatten skulle enligt utskottet ris-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kera att skada investeringsklimatet i Sverige.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Som ett led i att bl.a. förbättra rörligheten på arbetsmarknaden lägger</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">motionärerna förslag om hur bostadstillgången och kvaliteten ska öka och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">förbättras. Bostadsbristen i storstadsområden och i tillväxtregioner måste</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">åtgärdas. I likhet med regeringen anser utskottet att brist på bostäder inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">får vara ett hinder för någon att ta ett jobb och välkomnar därför regering-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ens reformer på detta område. Sedan 2006 har regeringen genomfört en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rad reformer för en bättre bostadsmarknad, bl.a. har regeringen slopat fas-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">tighetsskatten, infört en ny plan- och bygglag, och ineffektiva subventioner</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">har avskaffats. Detta reformarbete fortsätter. För att göra det enklare för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">privatpersoner att hyra ut sin bostad och på så sätt snabbt öka tillgången</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">på bostäder föreslås bl.a. ett höjt schablonavdrag för privatpersoners uthyr-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ning. Vidare ser regeringen bl.a. över regelverket för plangenomförande,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">och fastighetsskatten sänks för ökade incitament för nybyggnation. Utskot-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tet kan därmed konstatera att det pågår omfattande reformer på detta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">område. Att som Socialdemokraterna föreslår finansiera nyproduktion med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">riktade ekonomiska stimulanser från staten är enligt utskottet inte rätt väg</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">att gå, givet tidigare erfarenheter. När byggsubventioner tidigare var ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">starkt inslag i den svenska bostadspolitiken blev resultaten bl.a. en snedvri-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den produktion där utbud och efterfrågan inte svarade mot varandra.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">86</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft3">Samtliga motionärer föreslår också ökade investeringar i infrastruktur och framför allt inom järnvägen för att öka Sveriges långsiktiga konkur- renskraft. Väl fungerande person- och godstransporter är av stor betydelse för företagens konkurrenskraft och investeringsklimat. Omfattande refor- mer har gjorts på detta område, bl.a. beslutades 2010 om en trafikslagsöver- gripande nationell plan med satsningar på ca 500 miljarder kronor för perioden <NOBR>2010–2021.</NOBR> Vidare höjdes anslagen med 3,9 miljarder kronor per år. För 2012 och 2013 höjdes anslagen ytterligare med 5 miljarder kronor för främst drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder i väg- och järnvägsnätet. I kapacitetsutredningens slutredovisning framgår bl.a. att det befintliga systemet bör användas mer effektivt och på ett mer hållbart sätt. Utskottet kan konstatera att regeringen anser det viktigt att först och främst vårda den infrastruktur som redan finns väl för att säkra robusta väg- och järnvägsnät. Dessutom avser regeringen att lämna en infrastruktur- proposition till riksdagen hösten 2012 som en del i det viktiga arbetet med att möta de framtida behoven inom transportsystemet. Inom ramen för pro- positionen kommer regeringen också att behandla kapacitetsutredningens förslag och synpunkter.</P> <P class="p221 ft8">Utskottet anser vidare att regeringen har stärkt den svenska konkurrens- kraften genom utveckling av företagsklimatet. Ett antal insatser har gjorts för att göra det mer lönsamt att driva och starta företag, som bl.a. jobbskat- teavdraget, sänkt bolagsskatt, sänkta socialavgifter och sänkta skatter på hushållsarbete. Vidare har bl.a. kapitalförsörjningen och rådgivningen stärkts genom bl.a. särskilda förstärkningar till Almi Företagspartner AB. Utskottet kan också notera att Sverige rankas högt i internationella jämfö- relser. För att behålla denna position krävs enligt utskottet en aktiv politik för innovation och företagande. Utskottet välkomnar därför regeringens fort- satta arbete med att vidta åtgärder för att främja företagande och företags- klimatet bl.a. genom arbetet i företagsskattekommittén med förslag om bl.a. sänkt bolagsskatt, skatteincitament för riskkapital och skatteincitament för forskning och utveckling. Regeringen kommer också under 2012 att lämna en forsknings- och innovationsproposition till riksdagen samt presen- tera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsätt- ningarna för innovation och förnyelse i näringslivet.</P> <P class="p222 ft3">Motionärernas olika förslag om att höja socialavgifterna, höja bolagsskat- ten, återinföra förmögenhetsskatten och minska ROT- och <NOBR>RUT-avdragen</NOBR> är alla åtgärder som enligt utskottet skulle försämra det svenska företagskli- matet och konkurrenskraften och dessutom försämra möjligheterna för fler jobb.</P> <P class="p138 ft4">Utskottet kan särskilt notera att både RUT- och <NOBR>ROT-avdragen</NOBR> utnytt- jats flitigt. Sedan 2009 har ca 2 miljoner individer utnyttjat skattereduktion för ROT och RUT medan 66 000 företag har utfört <NOBR>ROT-arbeten</NOBR> och 15 000 företag har utfört <NOBR>RUT-arbeten.</NOBR> Sammantaget bedöms RUT- och <NOBR>ROT-avdragen</NOBR> leda till att sysselsättningen på sikt ökar med 20 000 perso- ner.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft15">2.7.4 Välfärden och kommunernas ekonomi</P> <P class="p62 ft3">Utskottet delar regeringens syn om att den gemensamt finansierade välfär- den ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. På det sättet utjämnas skillnader i välfärd och underlättar för människor att forma sitt liv. I en internationell jämförelse konstaterar utskottet att Sverige har de minsta väl- färds- och inkomstskillnaderna när man tar hänsyn till att vi också tillhan- dahåller välfärdstjänster till alla. Hög kvalitet, mångfald och valfrihet inom skolan, vården och omsorgen är centrala inslag i regeringens politik för en förbättrad välfärd. Samtidigt vill utskottet betona att lika höga krav ska gälla för såväl privata som offentliga verksamheter, och de högt ställda kraven måste kombineras med uppföljning, utvärdering och granskning av välfärdsverksamheterna. Utskottet välkomnar regeringens initiativ att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag vilket bl.a. före- kommer inom den skattefinansierade välfärdssektorn.</P> <P class="p13 ft3">Jobbskatteavdraget och förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäk- ringarna sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och stimulerar arbets- kraftsutbudet. Mot denna inriktning står de fyra oppositionspartiernas respektive förslag till riktlinjer som har det gemensamt att de bygger på minskade incitament att arbeta genom bl.a. höjda ersättningsnivåer i trans- fereringssystemen och höjda skatter för dem som arbetar. I sin motion framhåller Socialdemokraterna t.ex. att fler jobb och växande företag är en viktig förutsättning för att i framtiden kunna finansiera välfärdstjänster av hög kvalitet. Konkret presenteras dock en politik som minskar incitamen- ten att arbeta. Detta gäller även Miljöpartiets politik, trots att de eftersträ- var en jobbskapande politik. Utskottet välkomnar att regeringen även fortsättningsvis riktar sin politik mot att minska utanförskapet och öka driv- krafterna för att arbeta genom att t.ex. minska de mycket höga marginalef- fekterna vid arbete för de personer som har försörjningsstöd. Socialdemo- kraternas och Miljöpartiets respektive förslag i samma fråga förefaller, enligt utskottet, endast vara en variant av det förslag som regeringen redan initierat.</P> <P class="p189 ft4">Flera av motionärerna anser att inkomstskillnaderna i samhället ökar och föreslår åtgärder mot detta. Sverige har emellertid en av de jämnaste inkomst- och förmögenhetsfördelningarna i världen även om inkomstskill- naderna, liksom i de flesta andra länder, ökat under de senaste 20 åren. Utskottet konstaterar att för grupperna med lägst inkomster har den ekono- miska standarden utvecklats svagare än medianinkomsten i befolkningen. Detta förklaras dels av att många individer i de lägre inkomstgrupperna inte får sin huvudsakliga försörjning från arbete, dels av den trendmässiga ökningen av andelen utrikes födda som har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför är den långsiktigt bästa fördelningspolitiken att ge fler möjlighet till ett eget arbete och att leva på sin lön. Med fler i arbete och färre som försörjs med bidrag och transfereringar anser utskot- tet att inkomstskillnaderna i samhället minskar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">88</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft3">Oppositionspartierna har flera förslag på ökade insatser inom såväl hälso- och sjukvården, skolan och omsorgen. I det sammanhanget vill utskottet återigen betona vikten av stabila offentliga finanser för att garan- tera välfärden. Eftersom kommuner och landsting har stor betydelse för att tillhandahålla välfärdstjänster vill utskottet påpeka att den kommunala sek- torns ekonomiska utveckling är beroende av hur väl ekonomin generellt utvecklas. Det är inte storleken på statsbidragen som är avgörande utan de kommunala skattebasernas storlek. Enligt utskottets mening kan därför vik- ten av reformer som stärker arbetslinjen och som på det sättet stärker skattebaserna och kommunernas ekonomi inte nog understrykas.</P> <P class="p218 ft3">Regeringens politik har icke desto mindre även inneburit betydande för- stärkningar av den kommunala sektorns finanser i form av ökade statsbi- drag, sänkta arbetsavgifter och den kommunala fastighetsavgiften. Under lågkonjunkturen kunde viktiga välfärdstjänster upprätthållas tack vare de tillfälliga stöd som riksdagen beslutade om. Mot denna bakgrund avvisar utskottet Vänsterpartiets förslag om att indexera statsbidragen till kommu- nerna. För övrigt motsätter sig utskottet helt en utveckling där utgifter på statens budget bestäms genom en automatisk uppräkning kopplad till t.ex. <NOBR>BNP-utvecklingen,</NOBR> vilket framgått tidigare i utskottets ställningstagande. Sverigedemokraterna anser att invandringen varje år tar betydande medel i anspråk, medel som i stället hade kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsor- gen. Utskottet har redan tidigare i sitt ställningstagande kraftigt tagit avstånd från Sverigedemokraternas politik och det sätt på vilket partiet finansierar sina förslag. Utskottet delar regeringens syn på vikten av att fortsätta att slå vakt om en generös migrationspolitik. Inom ramen för den reglerade invandringen ska rörligheten över gränserna underlättas. Migratio- nens utvecklingseffekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas. I Sveriges riksdag finns en bred upp- slutning kring att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. År 2008 infördes också möjligheten till arbetskraftsinvandring, vilket möjliggjort för svenska arbets- givare att bättre möta brist på nyckelkompetens. Enligt utskottet är invand- ringen en stor och viktig resurs för Sverige.</P> <P class="p223 ft4">Oppositionspartierna pekar också på behovet av ett väl fungerande utbild- ningssystem. Utskottet anser att regeringen har en ambitiös reformagenda i syfte att förbättra utbildningssystemets olika delar. Under 2011 och 2012 genomförs satsningar på att stärka lärarkvaliteten genom ett omfattande lärarlyft och en reformerad lärarutbildning. Utskottet välkomnar att reger- ingen fortsätter att arbeta för en likvärdig skola bl.a. genom det reformpa- ket mot segregation i skolan som regeringen presenterade i början av maj 2012.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">89</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td75"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft15">2.7.5 Energi, klimat och miljö</P> <P class="p62 ft3">Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatförändringarna till- sammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö är de miljöfrågor som har högst prioritet. Det förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i andra internationella sammanhang. Sverige har gått före och åtagit sig att vidta fler och snabbare åtgärder än många andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Till exempel arbetar regeringen inom EU för att det nuvarande energiskattedirektivet ska ändras så att det blir obligatoriskt för alla EU:s medlemsstater att införa koldioxidskatt. Förslaget från Miljö- partiet om att införa ett klimatpolitiskt ramverk visar på en ambition, men utskottet avvisar förslaget eftersom det är globalt ineffektivt och speglar en begränsad, nationell syn på miljöpolitikens medel.</P> <P class="p25 ft3">Enligt utskottet har regeringen genom sin energi- och klimatöverenskom- melse 2009 lagt grunden för en långsiktig, hållbar och kostnadseffektiv klimatpolitik. År 2050 ska Sverige ha en hållbar och resurseffektiv energi- försörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att klimatmålet ska nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället anser utskottet att det är centralt att använda sig av breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel. Målen i energi- och klimatöverens- kommelsen ska 2015 prövas i en kontrollstation som kan komma att leda till justeringar av styrmedel och instrument beroende på hur väl Sverige och EU utvecklas mot målen.</P> <P class="p183 ft3">En av de största utmaningarna är transportsektorns omställning till lång- siktig hållbarhet. Utskottet konstaterar att andelen förnybara drivmedel har ökat i transportsektorn genom målmedvetna satsningar på koldioxidbeskatt- ning, miljöbilspremie, supermiljöbilspremie och förändrade miljöbilsdefini- tioner. Dessutom kommer regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå vilka ytterligare åtgärder som behövs för att nå riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. En ökad användning av biodriv- medel bidrar också till detta mål, varför utskottet välkomnar regeringens förslag om ett kvotpliktssystem för biobränslen. Flera av motionärerna lyf- ter också fram transportsektorn som ett problem och förordar bl.a. ökade investeringar av miljövänliga transporter, miljöbilsbonusar, registeravgift, bättre samhälls- och infrastrukturplanering, lastbilsskatt, flygskatt samt ökade investeringar i järnvägen. Liksom skatteutskottet konstaterar utskot- tet att liknande förslag tidigare prövats och avvisats av riksdagen i olika sammanhang.</P> <P class="p224 ft4">Flera av motionärerna framhåller i sina motioner att ambitionsnivån i klimatpolitiken måste höjas bl.a. genom ekonomiska styrmedel, förnybar energi och energieffektivisering. Utskottet anser liksom motionärerna att energieffektivisering är en av de bästa och billigaste insatserna vi kan göra för att klara klimatomställningen. Därför är utskottet också mycket positivt till att <NOBR>ROT-avdraget</NOBR> kan användas för energieffektivisering och även till regeringens femåriga program för energieffektivisering i den energiinten- siva industrin som löper fram till 2014 med ca 300 miljoner kronor varje</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td66"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">2 R</SPAN>IKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN</P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft3">år. När det gäller förslaget från Socialdemokraterna om s.k. nettodebitering för att öka stödet till förnybar el kan utskottet konstatera att regeringen nyligen tillsatt en utredning för att se över bl.a. denna fråga. Utskottet anser att utvecklingen inom energi- och klimatområdet i möjligaste mån ska ske genom ekonomiska styrmedel och välkomnar därför regeringens förslag om att slopa koldioxidskatten för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt Konjunkturinstitutet kommer förslaget att innebära minskade samhällsekonomiska kostnader för att EU:s utsläppsmål för den handlande sektorn ska uppnås.</P> <P class="p175 ft4">Utskottet noterar även att Miljöpartiet vill att Sverige ska verka för att resurser till internationella klimatåtgärder ska kunna komma från klimatav- gifter på internationell flyg- och sjöfart, en internationell koldioxidskatt eller en skatt på finansiella transaktioner.</P> <P class="p130 ft3">Utskottet avvisar de förslag som framförts och som innebär att nationell kompetens på skatteområdet överförs till en överstatlig nivå och som syf- tar till att öka EU:s intäkter inom ramen för de egna medlen. När det gäller förslaget från Miljöpartiet att intäkterna från Sveriges auktionering av utsläppsrätter bör öronmärkas för att ytterligare öka medlen till den s.k. gröna fonden delar utskottet regeringens inställning att den gröna fonden bör utformas så att den utgör ett mervärde till övriga klimatfonder. För övrigt har utskottet nyligen behandlat regeringens proposition om lagänd- ringar som kompletterar Europeiska kommissionens förordning om auktio- nering av utsläppsrätter (prop. 2011/12:143, bet. 2011/12:FiU47).</P> <P class="p97 ft4">I Sverigedemokraternas motion framhålls forskning, utveckling och inno- vation för att utveckla den inhemska energiindustrin. Vänsterpartiet för- ordar i sin motion medel till en riskkapitalfond för hållbar industriell utveckling i syfte att bl.a. driva på nya tekniska lösningar. Energiforsk- ningen är en grundpelare i regeringens energipolitik och en förutsättning för att nå Sveriges högt satta mål på energi- och klimatområdet, anser utskottet. Forskning och teknikutveckling tillsammans med ett positivt före- tagsklimat kan skapa såväl nya jobb som exportmöjligheter och en bättre miljö, anser utskottet. Regeringen gör också stora satsningar på energiforsk- ning, bl.a. har anslagen till dessa ändamål ökat från ca 875 miljoner kronor per år 2008 till drygt 1,3 miljarder kronor 2011.</P> <P class="p168 ft15">2.7.6 Finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer</P> <P class="p100 ft4">I likhet med skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet, som yttrat sig med anledning av den ekonomiska vårpropositionens riktlinjer om den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken, och mot bakgrund av vad som anförts ovan, tillstyrker finansutskottet regeringens förslag till riktlinjer. De alternativa förslagen till riktlinjer i motionerna avstyrks. Utskottet avstyr- ker även motionerna 2011/12:Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">91</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU2092x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p225 ft52">3 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012</P> <P class="p141 ft15">Utskottets förslag i korthet</P> <P class="p226 ft21">Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2011/12:148 till handlingarna.</P> <P class="p227 ft43">Jämför särskilt yttrande (V).</P> <P class="p228 ft4">I mitten av december 2011 presenterade Riksrevisionen rapporten Tillämp- ningen av det finanspolitiska ramverket – Regeringens redovisning i bud- getpropositionen för 2012 (RiR 2011:30). I rapporten granskas om inriktningen av finanspolitiken som den presenteras i budgetpropositionen för 2012 har utformats i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Riks- dagen överlämnade rapporten till regeringen den 28 december 2011, och i mitten av april 2012 lämnade regeringen den nu aktuella skrivelsen (skr. 2011/12:148) till riksdagen. Inga följdmotioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse.</P> <P class="p182 ft15">3.1 Riksrevisionens granskning</P> <P class="p10 ft4">Granskningen tar sin utgångspunkt i regeringens skrivelse 2010/11:79 Ram- verk för finanspolitiken och undersöker om regeringen har följt skrivelsens principer om utformningen och redovisningen av finanspolitiken i budget- propositionen. Granskningen fokuserade på regeringens bedömning av det s.k. reformutrymmet.</P> <P class="p165 ft6">Överskottsmålet</P> <P class="p62 ft4">Riksrevisionen konstaterar inledningsvis att regeringens bedömning av reformutrymmet är mer strukturerad och utförligt beskriven än tidigare. Pre- sentationen följer i stort de principer och utgångspunkter som regeringen klargjort ska gälla vid bedömningen av reformutrymmet. Samtidigt anser Riksrevisionen att transparensen i redovisningen kan förbättras ytterligare.</P> <P class="p23 ft3">En viktig fråga vid tolkningen av de indikatorer som regeringen använ- der för att följa upp överskottsmålet är enligt Riksrevisionen hur risken för att konjunkturförloppen inte är symmetriska ska hanteras. Eftersom reger- ingen inte redovisar hur stor asymmetri den räknar med är det oklart om de konjunkturjusterade indikatorerna kan mätas mot det beslutade målet.</P> <P class="p229 ft4">Vidare påtalar Riksrevisionen att regeringen vid bedömningen av reform- utrymmet lägger stor vikt vid osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen och därför hävdar att det i dagsläget är extra angeläget med säkerhetsmarginaler. I resonemanget om risker bortser regeringen från att det redan finns en buffert inbyggd i den nivå man valt för överskottsmålet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">92</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr4 td98"><P class="p123 ft19"><SPAN class="ft7">3 R</SPAN>IKSREVISIONENS RAPPORT OM TILLÄMPNINGEN AV DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET I</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td98"><P class="p123 ft19">BUDGETPROPOSITIONEN FÖR <SPAN class="ft7">2012</SPAN></P></TD> <TD class="tr15 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p230 ft4">Slutligen framhåller Riksrevisionen att regeringens ansats med en samlad bedömning av reformutrymmet riskerar att leda till sämre transparens i finanspolitiken. Med en sådan bedömning är det enkelt att motivera avsteg från det finanspolitiska ramverket. Transparensen skulle förbättras om reger- ingen vid sådana avsteg tydligare skilde mellan vad som beror på beräk- ningsunderlaget och vad som beror på politiska avvägningar.</P> <P class="p78 ft6">Redovisningen av potentiell BNP</P> <P class="p90 ft4">Riksrevisionen konstaterar att regeringens prognoser över <NOBR>BNP-utveck-</NOBR> lingen och dess komponenter beskrivs utförligt i budgetpropositionen, men att utvecklingen och nivån på potentiella variabler är sparsamt beskrivna. Även små skillnader i bedömningen av potentiell BNP kan få stor bety- delse för utformningen av finanspolitiken och vid bedömningen av utgifts- takets nivå. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i kommande propositioner redovisa en tabell med potentiell BNP i fasta och löpande priser, samt att förklara större skillnader i förhållande till den förra propo- sitionen.</P> <P class="p231 ft15">3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och åtgärder med anledning av dessa</P> <P class="p232 ft6">Överskottsmålet</P> <P class="p90 ft3">Regeringen strävar ständigt efter att öka tydligheten i redovisningen av de faktorer som påverkar bedömningen av finanspolitikens inriktning och stor- leken på reformutrymmet. Samtidigt är det många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvantifiera effek- ten av alla dessa faktorer skulle ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Det är inte möjligt att på ett entydigt sätt redovisa hur varje enskild faktor påverkar politikens utformning. En faktor som vägs in i denna samlade bedömning är hur mycket djupare en lågkonjunktur kan för- väntas vara än en högkonjunktur. Om konjunkturcykeln inte är symmetrisk påverkar det bedömningen av reformutrymmet. Detta gör att det inte är möjligt att, som Riksrevisionen rekommenderar, redovisa skillnaden mel- lan ett hypotetiskt reformutrymme, bestämt enbart med utgångspunkt i överskottsmålet och utgiftstaket, och ett annat reformutrymme som även tar hänsyn till övriga faktorer.</P> <P class="p198 ft8">Regeringen anser att den beskrivning och analys av olika faktorer som påverkar reformutrymmet och som finns i budgetpropositionen för 2012 ger en god bild av vilka faktorer som vägts in i bedömningen och hur avvägningen har gjorts. Regeringen konstaterar också att även finansutskot- tet har anfört att redovisningen och bedömningen av reformutrymmet utvecklats avsevärt, och utskottet har därför inte sett någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 162 f.). Mot</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">93</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">3 R</SPAN>IKSREVISIONENS RAPPORT OM TILLÄMPNINGEN AV DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET I</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr15 td6"><P class="p29 ft19">BUDGETPROPOSITIONEN FÖR <SPAN class="ft7">2012</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr19 td6"><P class="p29 ft5">denna bakgrund avser regeringen inte att vidta någon åtgärd med anled-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ning av Riksrevisionens iakttagelser angående uppföljningen av överskotts-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">målet.</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft6">Redovisningen av potentiell BNP</P> <P class="p10 ft3">Bedömningen av potentiell BNP är en viktig faktor för bedömningen av reformutrymmet och utgiftstakets nivå. Därför strävar regeringen efter att förbättra redovisningen av potentiell BNP. Sedan den ekonomiska vårpro- positionen 2011 har regeringen förbättrat redovisningen på vissa punkter. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att bedömningen av potentiell BNP är knapphändigt motiverad, samtidigt som man framhåller att motiveringen har utvecklats. Till exempel beskriver en rapport från Finansdepartementets ekonomiska avdelning (Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?) i detalj metoden för att bedöma det potentiella antalet arbetade timmar.</P> <P class="p25 ft4">Från och med 2012 års ekonomiska vårproposition innehåller de ekono- miska propositionerna en tabell med potentiell BNP i fasta och löpande priser. Från och med budgetpropositionen för 2013 avser regeringen vidare att mer utförligt beskriva bedömningen av potentiell BNP och dess bestäm- ningsfaktorer.</P> <P class="p203 ft15">3.3 Kompletterande information</P> <P class="p233 ft6">Utskottets tidigare behandling</P> <P class="p10 ft4">När det gäller överskottsmålet anförde utskottet i FiU1 i höstas att redovis- ningen av bedömningen av reformutrymmet (som bl.a. görs utifrån en avstämning mot överskottsmålet) utvecklats avsevärt och att utskottet inte såg någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 162).</P> <P class="p11 ft4">När det gäller redovisningen av potentiell BNP konstaterade utskottet i sitt betänkande över budgetpropositionen för 2011 att regeringen tydligare bör redovisa hur prognoserna över potentiell BNP ändras mellan prognos- tillfällena (bet. 2010/11:FiU1 s. 30). Transparensen i redovisningen är särskilt viktig med tanke på att potentiell BNP inte ingår i den officiella statistiken och att det därför inte finns något utfall att jämföra prognoserna med. I regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning framgår att regeringen avser att fr.o.m. budgetpropositionen för 2013 mer utförligt beskriva bedömningen av potentiell BNP och dess bestämningsfak- torer. Enligt uppgifter från Finansdepartementet kommer den efterfrågade jämförelsen att ingå i denna utvärdering.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">94</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr4 td98"><P class="p123 ft19"><SPAN class="ft7">3 R</SPAN>IKSREVISIONENS RAPPORT OM TILLÄMPNINGEN AV DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET I</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td98"><P class="p123 ft19">BUDGETPROPOSITIONEN FÖR <SPAN class="ft7">2012</SPAN></P></TD> <TD class="tr15 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p99 ft15">3.4 Finansutskottets ställningstagande</P> <P class="p90 ft3">Riksrevisionen har under flera år granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket med utgångspunkt i regeringens redovisning i de <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> propositionerna. Enligt utskottets mening ligger reger- ingens systematiska arbete med att förbättra redovisningen och tydligheten i propositionerna på flera punkter i linje med de synpunkter som Riksrevi- sionen framfört.</P> <P class="p234 ft3">När det gäller överskottsmålet anförde utskottet hösten 2011 att redovis- ningen av bedömningen av reformutrymmet, som bl.a. görs utifrån en avstämning mot överskottsmålet, har utvecklats avsevärt och att utskottet inte såg någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Det är många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvanti- fiera effekten av alla dessa faktorer skulle enligt utskottet ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Utskottet menar att genomsynlighe- ten i redovisningen också handlar om att regeringen gör den enligt en i förväg bestämd struktur. Reformutrymmet stämmer regeringen av mot just ett antal i förväg bestämda och redovisade indikatorer, utifrån vilka den offentliga debatten om finanspolitiken sedan kan föras. När det gäller redo- visningen av potentiell BNP, enligt Riksrevisionens och utskottets tidigare framförda önskemål, välkomnar utskottet att regeringen avser att göra en sådan redovisning fr.o.m. budgetpropositionen för 2013. Med detta föreslår utskottet att skrivelsen läggs till handlingarna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">95</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p70 ft2">Reservationer</P> <P class="p235 ft4">Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.</P> <P class="p236 ft54"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft53">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (S)</SPAN></P> <P class="p237 ft4">av Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Marie Nordén (S), <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Bucht (S) och Maria Stenberg (S).</P> <P class="p109 ft6">Förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p10 ft4">Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:</P> <P class="p197 ft4">Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Socialdemokraterna förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion</P> <P class="p84 ft5">2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S) och</P> <P class="p238 ft4">avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena <NOBR>1–13,</NOBR> 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena <NOBR>1–30,</NOBR> 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena <NOBR>1–6,</NOBR> 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och</P> <P class="p84 ft5">2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).</P> <P class="p66 ft6">Ställningstagande</P> <P class="p62 ft8">Full sysselsättning är det övergripande målet för den ekonomiska politi- ken. Arbetslösheten är i dag nästan 8 procent, och prognosen pekar på en fortsatt hög nivå. Allra mest bekymmersamt är den höga ungdomsarbetslös- heten och den stigande långtidsarbetslösheten. Detta kan aldrig accepteras. Jobben ska vara i centrum. Sveriges största tillgång är invånarnas vilja till arbete, vilket också är en förutsättning för vårt välstånd.</P> <P class="p23 ft3">Den ekonomiska politiken ska främja jobb och växande företag. Genom kunskap och arbete bygger vi Sverige.</P> <P class="p11 ft8">För att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten krävs kraftfulla riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många unga som möjligt till gym- nasiekompetens. Utbildningskontrakt bör införas för unga arbetslösa under 25 år utan fullständig gymnasieutbildning och traineeplatser bör anordnas i både offentlig och privat verksamhet. För att öka kontaktytan mellan hög- skola och näringsliv och underlätta arbetsmarknadsinträde bör även trainee- platser införas för unga akademiker. Ett särskilt statligt stimulansbidrag</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">96</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft7">R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER </SPAN>2011/12:FiU20</P> <P class="p16 ft4">bör ges till kommuner som garanterar sommarjobb för unga. För att under- lätta prioriteringar i politiken bör det finanspolitiska ramverket utvecklas genom att ett sysselsättningspolitiskt ramverk införs.</P> <P class="p19 ft3">I en allt skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensförde- len att lära nytt och ställa om snabbare än konkurrenterna. Sverige ska hävda sig genom att klättra högre i värdekedjan än våra konkurrentländer och inte genom sänkta löner. Omställningen av den svenska ekonomin är därför i betydande utsträckning en fråga om kunskap och utbildning. Vux- enutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen bör där- för byggas ut under kommande år. Målet är att hälften av alla <NOBR>30–34-</NOBR> åringar ska ha genomgått en minst <NOBR>2-åring</NOBR> utbildning 2020. Utbildningsvikariat bör införas, och i syfte att stödja ett arbetsinträde bör en tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta införas.</P> <P class="p239 ft50">Allt fler kommer att vilja och behöva byta jobb och yrkesinriktning under sitt yrkesverksamma liv, vilket förutsätter trygghet. En bra arbetslös- hetsförsäkring förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom är centrala delar i en politik för en ökad omställningsförmåga; de bör stärkas. Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande. Den trygghet som anställda har vid sjukdom, föräldraskap eller arbetslöshet bör i större utsträckning gälla även företagare.</P> <P class="p240 ft3">En väl fungerande arbetsmarknad med en rörlig arbetskraft förutsätter en bostadsmarknad som präglas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösk- lar. Brist på bostäder utgör i dag ett hinder för såväl arbetssökande som studerande som behöver flytta till jobb eller utbildning. Bostadsmarkna- dens funktionssätt måste därför förbättras. Viktigast är att på lång sikt få upp bostadsproduktionen på en betydligt högre nivå än i dag. På kort sikt behöver det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre; uthyrning av privat- bostäder är en åtgärd som kan prövas. Riktade ekonomiska stimulanser från staten kan komma att krävas för att öka nyproduktionen.</P> <P class="p241 ft3">Bristen på privat riskkapital i tidiga utvecklingsfaser behöver åtgärdas. En statlig riskkapitalfond bör därför skapas. Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora företag och finansieras genom en avveckling av det statliga venture <NOBR>capital-bolaget</NOBR> Fouriertransform. I dia- log med näringslivet bör en kartläggning och analys genomföras i syfte att hitta potentialer för att effektivisera de statligt finansierade riskkapitalinsat- serna. Genom en skattereduktion för investeringar i externt tillväxtkapital i onoterade bolag kan incitament skapas för dessa investeringar.</P> <P class="p240 ft4">De statliga investeringarna i forskning är en hörnsten i innovations- och näringspolitiken varför volymen i statlig forskning långsiktigt bör öka. En utvidgad avdragsrätt för investeringar i forskning och utveckling (FoU) bör därför införas. Företag under ett uppbyggnadsskede bör även få göra avdrag för <NOBR>FoU-utgifter</NOBR> mot arbetsgivaravgiften.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">97</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20 R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER</SPAN></P> <P class="p242 ft4">För att öka den svenska konkurrenskraften bör åtgärder vidtas för att öka inslagen av s.k. innovationsupphandling bl.a. genom en nationell stra- tegi för innovationsupphandling.</P> <P class="p11 ft3">Investeringarna i infrastrukturen, framför allt järnvägen, behöver öka under de kommande åren. Efter en lång tid av bristande resurser till under- håll och begränsad kapacitetsökning är det svenska järnvägsnätet starkt ansträngt. Bristerna i järnvägsinfrastrukturen leder till betydande samhälls- ekonomiska förluster. Ökade investeringar i järnvägsnätet kan även, fram- för allt i kombination med andra styrmedel, ge ett kraftfullt bidrag till den gröna omställningen av transportsystemet. Investeringar i vägar och järnvä- gar ska finansieras på ett ansvarsfullt sätt genom anslag i statsbudgeten. I vissa väl avgränsade fall kan den modell för kombinerad låne- och avgifts- finansiering som regeringen har tillämpat inom ramen för bl.a. Stockholms- överenskommelsen prövas. För att få utrymme för fler angelägna investeringar bör inslaget av olika typer av brukaravgifter öka.</P> <P class="p183 ft4">Ett system med stegvisa miljöbilsbonusar bör införas där bilar med lägre utsläpp får en premie. Även en registreringsavgift för bilar med kol- dioxidutsläpp över en viss nivå bör införas för att driva på utvecklingen ännu mer.</P> <P class="p11 ft50">Det enskilt viktigaste för en elevs resultat är att de möter en riktigt bra lärare. Därför behöver Sverige investera mer och bättre i lärarna. Skolle- dare måste ges möjlighet till fortsatt pedagogiskt utvecklingsstöd. Framstå- ende lärare bör coacha och vägleda andra. Lärare och rektorer behöver vara i ständig dialog med forskare och praktiker för att snabbt kunna tillgo- dogöra sig ny forskning, andra erfarenheter och välfungerande metoder.</P> <P class="p24 ft4">Mot bakgrund av det som anförts i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Socialdemokraternas motion om riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposition avstyrks.</P> <P class="p236 ft15"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft14">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (MP)</SPAN></P> <P class="p243 ft5">av Per Bolund (MP).</P> <P class="p244 ft6">Förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p10 ft4">Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:</P> <P class="p245 ft4">Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Miljöpartiet förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion</P> <P class="p246 ft4">2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena <NOBR>1–30</NOBR> och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena <NOBR>1–13,</NOBR> 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena <NOBR>1–6,</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">98</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="id_1"> <P class="p49 ft7">R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER </SPAN>2011/12:FiU20</P> <P class="p247 ft4">2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S), 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och</P> <P class="p248 ft5">2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).</P> <P class="p249 ft6">Ställningstagande</P> <P class="p250 ft3">Långsiktighet är ledordet som ska genomsyra och forma politiken. Genom långsiktiga investeringar som skapar en energiförsörjning som är till 100 procent förnybar och genom satsningar på skola, utbildning och lärare ges våra unga bättre möjligheter. Gynnsamma villkor och bra förutsättningar för företagande ger fler arbeten. Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna industrier och nya jobb växer fram. Alla måste få förutsättningar att skaffa sig den erfarenhet och utbildning som efterfrågas i arbetslivet och erbjudas rätt stöd för att kunna tacka ja till ett arbete.</P> <P class="p53 ft3">Den självklara ryggraden i svensk ekonomi är småföretagen. Arbetsgi- varavgiften bör därför sänkas permanent, sjuklöneansvaret slopas och mik- rokrediter ges till landsbygdsföretagare. Det ska vara enkelt att starta och driva företag varför Regelrådet bör permanentas. Forskningsintensiva före- tag behöver ett gynnsammare klimat t.ex. genom sänkta anställningskostna- der.</P> <P class="p251 ft8">Ungdomsarbetslösheten i Sverige har bitit sig fast på höga nivåer de senaste decennierna och är bland de högsta inom OECD. För att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden bör det införas traineeplatser inom näringslivet och välfärden, nya platser i yrkesutbildningen, yrkeshög- skolan, folkhögskolan samt i komvux. Sänkningen av tjänstemomsen bör breddas till att även gälla företag och tjänster som tillhandahåller reparatio- ner av cyklar, kläder och skor. Arbetsgivaravgiften bör också slopas i ett helt år för den som anställer en ung arbetslös. Vidare bör en stor satsning göras på lärares samlade <NOBR>kompetens-,</NOBR> yrkes- och löneutveckling på sam- manlagt 5 miljarder kronor under mandatperioden.</P> <P class="p252 ft3">Strategiska och framtidsinriktade investeringar skapar många jobb samti- digt som Sverige får ett modernare och mer konkurrenskraftigt näringslivs- klimat. Investeringar bör därför göras i ett modernt transportsystem, i klimatsmart <NOBR>ROT-avdrag</NOBR> för flerfamiljshus och i förnybar energi. För bättre underhåll och investeringar i järnvägsnätet och för att minska förse- ningar och ta bort flaskhalsar bör det satsas 100 miljarder kronor under tio år. <NOBR>ROT-avdraget</NOBR> bör energianpassas och utvidgas till att även omfatta bostadsrättsföreningar och hyresrättslägenheter. Nyproduktionen av klimat- smarta lägenheter bör öka.</P> <P class="p253 ft8">Solenergi och vindkraftsplanering bör stimuleras och byggas ut. Utveck- lingen av ny energiteknik bör uppmuntras genom statligt utvecklingskapi- tal och ökat stöd till landets energirådgivare och till offentlig upphandling.</P> <P class="p57 ft4">Ett utsläppstak behövs för att möta klimathotet varför ett klimatpolitiskt ramverk bör införas. Målet är ett helt förnybart energisystem till 2030. Sats- ningar bör därför göras på att bygga ut och utveckla användningen av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">99</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20 R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER</SPAN></P> <P class="p22 ft4">biogas i Sverige och en lastbilsskatt bör införas. På detta sätt kan också långväga gods flyttas från vägarna till järnvägsspåren och till en miljöan- passad sjöfart. Spårvagnar i städerna och tunnelbana i Stockholm bör byggas ut och resurser för omfattande cykelsatsningar bör öronmärkas.</P> <P class="p23 ft3">I enlighet med internationella klimatöverenskommelser trappas finansier- ingen av klimatinvesteringar i syd upp; stödet bör ges till den gröna fondens uppbyggnad. De nya intäkter som Sverige får genom auktioner- ingen av utsläppsrätter bör öronmärkas för detta ändamål.</P> <P class="p254 ft3">Sverige bör verka internationellt för att få till stånd nya medel och finan- sieringsformer för internationella klimatåtgärder. Resurser kan exempelvis komma från klimatavgifter på internationell flyg- och sjöfart, genom en internationell koldioxidskatt eller genom en skatt på finansiella transaktio- ner. Den <NOBR>20-procentiga</NOBR> minskning som <NOBR>EU-länderna</NOBR> gemensamt utlovar till 2020 är inte tillräckligt ambitiös. <NOBR>EU-målet</NOBR> bör höjas till 40 procent, vilket Sverige bör driva inom EU. Sverige bör även driva att EU ska bidra ekonomiskt till lika stora utsläppsminskningar i utvecklingsländer.</P> <P class="p25 ft4">Miljöskadliga subventioner bör fasas ut, vilket är den mest kostnadsef- fektiva åtgärden inom miljöpolitiken. En skatt på finansiella transaktioner bör införas på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> och intäkterna bör gå till medlemsländerna.</P> <P class="p23 ft3">Alla ska kunna lita på omsorgen i Sverige, alldeles oavsett vem som utför den. Personaltätheten behöver därför öka. Genom att satsa på beman- ning i välfärden genereras nya jobb samtidigt som det ökar kvaliteten för omsorgstagarna. Arbetskraftsinvandring blir t.ex. allt viktigare för att säkra en trygg äldreomsorg och sjukvård. För att säkra kvaliteten i vård, skola och omsorg bör reformer införas som bl.a. klargör att aktiebolag som dri- ver skolor har utbildning som huvudsyfte.</P> <P class="p208 ft3">Genom öppna gränser för handel, ekonomiskt utbyte och migration har Sverige blivit ett rikt land. När det kommer nya människor hit skapas det också nya jobb. Utan den stora migrationen från och till Sverige hade många företag inte funnits. För att ta till vara alla människors kunnande bör arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet förstärkas. Nyanlända som har en kvalificerad utbildning ska ges bästa möj- lighet att få ett jobb som motsvarar deras kvalifikationer.</P> <P class="p104 ft3">Ett helt nytt trygghetssystem bör införas som är enkelt, överskådligt, inkluderande och jämlikt och som gäller vid både arbetslöshet och sjuk- dom. Personer med försörjningsstöd får i en övergångsperiod behålla en del av stödet även när de får arbete. En tredelad föräldraförsäkring bör införas med en del till vardera föräldern och en del som fritt kan överlå- tas, även till en tredje person.</P> <P class="p104 ft4">Behovet av hyresbostäder är akut. Därför bör åtgärder vidtas som ska- par fler yt- och kostnadseffektiva lägenheter som är lämpliga för ung- domar och studenter. Kapital bör frigöras t.ex. genom att <NOBR>AP-fonderna</NOBR> får större frihet att investera i fastigheter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">100</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="id_1"> <P class="p49 ft7">R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER </SPAN>2011/12:FiU20</P> <P class="p255 ft4">Sammantaget formas här en ekonomisk politik ur ett hållbart och ansvars- fullt perspektiv som ger fler unga en chans till jobb och en miljö- och klimatpolitik för framtiden.</P> <P class="p54 ft4">Mot bakgrund av det som anförts i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Miljöpartiets motion om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposi- tion avstyrks.</P> <P class="p256 ft54"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft55">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (SD)</SPAN></P> <P class="p257 ft5">av Erik Almqvist (SD).</P> <P class="p258 ft6">Förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p250 ft4">Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:</P> <P class="p259 ft4">Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Sverigedemokraterna förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion</P> <P class="p260 ft3">2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena <NOBR>1–13</NOBR> och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena <NOBR>1–30,</NOBR> 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena <NOBR>1–6,</NOBR> 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),</P> <P class="p261 ft5">2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och</P> <P class="p262 ft5">2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).</P> <P class="p263 ft6">Ställningstagande</P> <P class="p250 ft3">Situationen i euroområdet och lågkonjunkturen i Europa är det enskilt stör- sta hotet mot svensk ekonomi. Genom att euroländerna har skjutit proble- men framför sig ännu en stund upplever vi nu ett relativt lugn, men det folkliga missnöjet är stort. Mot bakgrund av den politiska union som sakta växer fram måste Sverige lämna EU.</P> <P class="p264 ft50">Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslös- heten. I synnerhet måste långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten tacklas. Den s.k. arbetslinjen kan inte betraktas som annat än både otillräck- lig och ofullständig. Under krisen har regeringen dessutom fört en för passiv finanspolitik, och jobbskatteavdraget har i princip varit den enda finanspolitiska stimulansen. Men en arbetsmarknadspolitik förutsätter både ett verklighetsförankrat perspektiv i plånboksfrågorna och investeringar inom utbildning, forskning, infrastruktur och energi.</P> <P class="p265 ft4">Sverige satsar enorma summor på helt fel saker. Kostnaden för den ansvarslösa invandringen, det ineffektiva biståndet och den svällande EU- avgiften uppgår till över 100 miljarder kronor varje enskilt budgetår.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">101</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20 R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER</SPAN></P> <P class="p242 ft4">Genom att prioritera annorlunda kan vi i stället fokusera på det som skapar sysselsättning: riktiga arbeten och inte subventionerade instegsjobb eller fas <NOBR>3-jobb.</NOBR> Målsättningen med Sverigedemokraternas politik är att återskapa ett folkhem präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.</P> <P class="p11 ft50">Regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften har varit mycket dyr i förhållande till resultatet, och detsamma gäller den generella ungdoms- rabatten. Därför ska den generella sänkningen återställas och ungdomsrabat- ten slopas. I stället ska kraftfulla reformer inom de utbildningspolitiska, näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska områdena genomföras.</P> <P class="p24 ft3">För att förbättra småföretagens villkor är en sänkning av arbetsgivarav- giften och en reformering av sjuklöneansvaret riktade till småföretagen bättre åtgärder än regeringens för att ge incitament till dem att våga, vilja och kunna anställa. Det finns också ett behov av en marknadskomplette- rande riskkapitalfond. Trots att Sverige har en mycket hög geologisk potential står regeringen passiv vid sidan och ser på. Gruvnäringen ska få det stöd och de verktyg den behöver för att kunna skapa fler arbetstillfäl- len och bidra till Sveriges gemensamma välfärd.</P> <P class="p12 ft3">För arbetsmarknadspolitiken är det helt centralt med en tillfredsställande <NOBR>a-kassa.</NOBR> Som en omställningsförsäkring ska den göra det möjligt för en person som har blivit arbetslös att söka anställning specifikt inom sitt kom- petensområde. Därför ska ersättningstaket höjas och den s.k. <NOBR>100-dagarsre-</NOBR> geln återinföras. <NOBR>A-kassan</NOBR> bör dessutom vara garanterad och helt finansierad av det offentliga.</P> <P class="p14 ft8">Pension ska betraktas som uppskjuten lön, varför den s.k. pensionärsskat- ten bör avskaffas. Sänkningen av restaurang- och cateringmomsen är en oerhört kostsam felprioritering av regeringen som också måste återställas.</P> <P class="p23 ft3">Den oreglerade arbetskraftsinvandringen har inneburit stora påfrest- ningar på arbetsmarknaden. Ett gästarbetarsystem, där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmarknaden i stället täpps till genom tillfälliga arbetstill- stånd, är lösningen på eventuella efterfrågeöverskott. Den lagstadgade diskriminering som de s.k. instegsjobben innebär måste också slopas och asyl- och anhöriginvandringen minskas för att förhindra en påspädning av de strukturella problemen på arbetsmarknaden.</P> <P class="p102 ft3">Lösningarna på dagens stora problem med matchningen på arbetsmark- naden har den lika enkla som självklara utgångspunkten att det svenska folket inte är obildbart. Företagen har dessutom ett skriande behov av yrkes- kunnig personal. En ny anställningsform med lärlingsjobb skulle avhjälpa detta och kunna bryta ungdomsarbetslösheten. Undantagen i turordningsreg- lerna behöver utökas, eftersom framför allt ungdomars intressen åsidosätts genom principen sist <NOBR>in–först</NOBR> ut.</P> <P class="p104 ft4"><NOBR>Starta-eget-bidraget</NOBR> måste kunna gälla även för ungdomar under 25 år. Meningen med utbildning är att den ska förebereda för livet och leda till arbete. Därför måste högskolorna bättre matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. Ett annat led i samma strävan att öka</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">102</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="id_1"> <P class="p49 ft7">R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER </SPAN>2011/12:FiU20</P> <P class="p266 ft4">matchningen på arbetsmarknaden är att utöka antalet platser på komvux och göra en kraftfull satsning på yrkeshögskolan. Regeringens besparing på gymnasieskolan ska återställas.</P> <P class="p57 ft50">Det måste inte finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder å ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra. Kalkylen över invandringens kost- nader visar tydligt hur massinvandringen varje år tar betydande offentliga medel i anspråk. På det sättet utgör massinvandringen ett direkt hot mot den svenska välfärden och vår samhällsuppbyggnad. Dessa medel hade i stället kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befint- liga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. En av de högst priorite- rade uppgifterna är att återställa tryggheten i hemmen och på våra gator. Det svenska försvaret måste också upprustas och den allmänna värnplikten återinföras. Sverige ska ta en paus i deltagandet i internationella insatser.</P> <P class="p53 ft3">Alla svenska elever ska ha rätt till likartad skolgång, oavsett var i lan- det de bor; därför måste skolan återförstatligas. Det ska vara förbjudet att ta ut vinst i friskoleverksamhet, och friskolor ska bara få tillstånd att starta om de kan visa att de fyller en funktion som den kommunala skolan inte kan tillgodose. Avregleringen av den svenska järnvägen har också misslyck- ats. Därför måste järnvägen på sikt helt återregleras. Järnvägsnätet måste rustas upp och byggas ut.</P> <P class="p265 ft4">Mot bakgrund av det som anförs i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Sverigedemokraternas motion om riktlinjer för den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposition avstyrks.</P> <P class="p267 ft15"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft56">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (V)</SPAN></P> <P class="p257 ft5">av Ulla Andersson (V).</P> <P class="p263 ft6">Förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p250 ft4">Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:</P> <P class="p268 ft4">Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Vänsterpartiet förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion</P> <P class="p269 ft3">2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena <NOBR>1–6</NOBR> och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena <NOBR>1–13,</NOBR> 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena <NOBR>1–30,</NOBR> 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),</P> <P class="p261 ft5">2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och</P> <P class="p261 ft5">2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">103</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20 R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER</SPAN></P> <P class="p9 ft6">Ställningstagande</P> <P class="p10 ft3">Full sysselsättning är det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Arbetet utgör basen för välfärd och ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Trots att Sverige har bland de starkaste statsfi- nanserna i världen har massarbetslösheten blivit vardag. Hög arbetslöshet innebär ökad makt för kapitalet på de arbetandes bekostnad. Under hot om uppsägningar kan reallönerna pressas ned, arbetsförhållandena försämras och anställningstryggheten luckras upp.</P> <P class="p12 ft3">Eftersom den globala efterfrågan på svenska produkter fortsatt är rela- tivt svag kommer den inhemska efterfrågan att spela större roll än vanligt för hur den svenska konjunkturen utvecklas. Mot den bakgrunden är det bara att beklaga att regeringen mitt i en konjunkturavmattning bedriver en direkt åtstramande finanspolitik. Den ekonomiska vårpropositionen är i prin- cip helt tom på skarpa förslag för att stimulera ekonomin.</P> <P class="p208 ft8">Samtidigt som den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet måste stora investeringar till. Det saknas inte arbetsuppgifter. Vi behöver inve- stera i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. Bostadsbristen i storstäderna måste byggas bort och inom välfärden finns stora eftersatta behov. Dessa investeringar håller uppe efterfrågan i den nuvarande konjunkturavmatt- ningen samtidigt som de stärker Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar. Med dessa ökade investeringar skapas 120 000 nya jobb i privat och offent- lig sektor, vilket ska sättas i relation till regeringens verkningslösa politik att subventionera lågproduktiva branscher. Offentliga investeringar är av avgörande betydelse för såväl näringslivets utveckling som kvaliteten på den offentliga konsumtionen i form av t.ex. välfungerande sjukhus och sko- lor. Genom offentliga investeringar i infrastruktur t.ex. i form av ökat banunderhåll och nya järnvägsspår förbättras näringslivets transporter sam- tidigt som dess miljöpåverkan kan minska. Genom investeringar i utbild- ning och forskning får näringslivet tillgång till kvalificerad arbetskraft med rätt utbildning och kan vidareutveckla nya produkter och tjänster. Invester- ingar i nya bostäder bidrar till att folk kan flytta dit jobben finns och ökar företagens möjligheter att rekrytera den kompetens som efterfrågas. Värdet av investeringar måste synliggöras i budgetprocessen, bl.a. genom att bud- getlagen ändras så att lånefinansiering, i stället för anslagsfinansiering, blir huvudprincipen.</P> <P class="p270 ft4">Ramverken för finanspolitiken och penningpolitiken borde både utfor- mas och utvärderas utifrån målet om full sysselsättning. I detta avseende har dock ramverken i sin nuvarande utformning nått vägs ände och måste moderniseras. Det är arbetslösheten och inte statsfinanserna som är proble- met i Sverige i dag. Därför måste det finanspolitiska ramverket komplette- ras med ett ramverk för full sysselsättning; t.ex. måste budgetlagen ändras så att regeringen två gånger per år presenterar en åtgärdsplan för full sys- selsättning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">104</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="id_1"> <P class="p15 ft7">R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER </SPAN>2011/12:FiU20</P> <P class="p271 ft3">Den ekonomiska politiken ska bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader. Ett jämlikt samhälle ökar människors reella frihet och valmöjligheter, vilket ökar den sociala rörligheten och bidrar till en mer dynamisk ekonomi. Regeringens nedskärningspolitik har urholkat och utar- mat välfärden, vilket har lett till såväl försämringar av kvalitet och arbets- villkor som ökade klyftor. Vår gemensamma välfärd finns för att säkra allas trygghet och öka jämlikheten och är helt avgörande för att personer som har olika ekonomisk och social bakgrund ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden på någorlunda lika villkor. Fasta jobb på heltid och en gemensam och väl fungerande barn- och äldreomsorg ökar kvinnors arbets- utbud och möjligheter att delta på arbetsmarknaden på lika villkor.</P> <P class="p272 ft3">Den borgerliga regeringens politik har uppmuntrat riskkapitalbolag att för en billig penning köpa upp det som vi tidigare ägde gemensamt. Utbild- ning, vård och omsorg borde inte vara en marknad för privata bolag utan en rättighet och en del av vår gemensamma välfärd. Därför ska det vara förbjudet med skattefinansierade vinstdrivande bolag i vård, skola och omsorg. Skattepengar som avsätts ska gå till verksamheten för att öka per- sonaltätheten och höja kvaliteten och inte till vinster. För att utveckla välfärden behövs stora satsningar på mer personal och stärkta arbetslös- hets- och socialförsäkringar. Det mest grundläggande kravet för att för- bättra välfärdsverksamheterna i kommuner och landsting är att värdesäkra statsbidragen. Äldreomsorgen är den del av de kommunala välfärdsverk- samheterna som sedan <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> fått minst resurser. Med en öron- märkt satsning på äldreomsorgen ska därför bemanningen inom denna öka.</P> <P class="p18 ft3">Det krävs både en bra arbetslöshetsförsäkring som alla har råd med och möjligheter till omskolning och vidareutbildning för att vi ska kunna bejaka strukturomvandlingen. Sysselsättningspolitiken måste bygga på inve- steringar i stället för skatteavdrag och utbildning i stället för låglönepoli- tik. Sverige ska inte konkurrera med lägre löner utan med en hög kunskapsnivå i bred bemärkelse; därför behövs ett brett kunskapslyft. Grund- skolan måste förbättras och kvaliteten i de gymnasiala yrkesutbildningarna stärkas. Den högre utbildningen måste göras mer tillgänglig för alla sam- hällsklasser. Ett särskilt studiestöd för unga arbetslösa där hela studiemed- let är bidrag ska införas. Ett tidsbegränsat utbildningspaket för unga i syfte att förhindra att de fastnar i långtidsarbetslöshet ska genomföras. Detta ska finansieras genom en extra tillfällig bolagsskatt för de fyra storbankerna under 2013. Inkomsterna från denna extraskatt beräknas till 3,9 miljarder kronor.</P> <P class="p273 ft4">Det krävs en ny färdriktning. Rättvisa är produktivt, och ekonomisk jäm- likhet är en framgångsfaktor för ett lands hela utveckling. Människor ska sättas i arbete med att bygga upp Sverige på lång sikt, genom ett brett program av hållbara samhällsinvesteringar i välfärd, bostäder och infrastruk- tur.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">105</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20 R<SPAN class="ft19">ESERVATIONER</SPAN></P> <P class="p242 ft4">Mot bakgrund av det som anförs i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Vänsterpartiets motion om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposi- tion avstyrks.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">106</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="id_1"> <P class="p49 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p50 ft2">Särskilt yttrande</P> <P class="p274 ft15">Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspoli- tiska ramverket i budgetpropositionen för 2012, punkt 2 (V)</P> <P class="p248 ft5">Ulla Andersson (V) anför:</P> <P class="p275 ft4">Trots att Sverige har bland de starkaste statsfinanserna i världen har mass- arbetslösheten blivit vardag. Samtidigt bedriver regeringen just nu, i en lågkonjunktur, en direkt åtstramande finanspolitik. Ett argument som reger- ingen anför är att det i detta osäkra läge behövs säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna och att reformutrymmet därför är ytterst begränsat.</P> <P class="p54 ft4">Jag anser att detta argument inte håller, vilket också Riksrevisionen mycket riktigt pekar på i sin granskningsrapport men som utskottsmajorite- ten väljer att inte kommentera. Det finns redan en buffert inbyggd i den nivå man har valt för överskottsmålet, och bufferten är avsedd just för att kunna möta kraftiga nedgångar i konjunkturen utan att ökningen i skuld- sättningen riskerar att bli ohållbar. Det skriver till och med regeringen själv i sin skrivelse Ramverk för finanspolitiken. Med dessa extra säker- hetsmarginaler skapar regeringen ytterligare regelverk i regelverket som leder till starkare statsfinanser men som inte leder till att den ekonomiska politiken kan styra mot full sysselsättning. Detta tillsammans med att bud- geteringsmarginalerna också är mycket stora visar att det nuvarande finans- politiska ramverket har nått vägs ände. Det är inte de offentliga finanserna som är problemet i Sverige, utan arbetslösheten. Därför måste ramverket för finanspolitiken moderniseras och kompletteras med ett ramverk för full sysselsättning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">107</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p9 ft58"><SPAN class="ft57">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft57">1</SPAN></P> <P class="p276 ft2">Förteckning över behandlade förslag</P> <P class="p71 ft18">Proposition 2011/12:100</P> <P class="p244 ft6">Proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition:</P> <P class="p277 ft4"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken.</SPAN></P> <P class="p278 ft33">Följdmotioner med anledning av proposition 2011/12: 100</P> <P class="p165 ft6">2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):</P> <P class="p277 ft4"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som motionen föreslår.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kraftigt minska invandringen.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft60">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera det svenska biståndet.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika beskattning av inkomstslagen tjänst och pension.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft60">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar för ett effektivare rättsväsende.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en garanterad och gemensamt finansierad a- kassa.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">7.</SPAN><SPAN class="ft60">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om trygghet i vården.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">8.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprusta det svenska försvaret.</SPAN></P> <P class="p280 ft4"><SPAN class="ft5">9.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återställa restaurang- och cateringmomsen.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">10.</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återförstatliga skolan.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">11.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återreglera järnvägen.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">12.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på en aktiv gruvpolitik.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">13.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska träda ut ur EU.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">108</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr2 td99"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">F</SPAN>ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">1</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft6">2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP):</P> <P class="p281 ft4"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Riksdagen beslutar om nya riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen.</SPAN></P> <P class="p282 ft3"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft64">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att minska hushållens ökande skuldsättning.</SPAN></P> <P class="p283 ft4"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft63">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om övergången till en ekonomi som tar hänsyn till naturresurser, klimat och miljö.</SPAN></P> <P class="p282 ft3"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft64">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av indikatorer vid sidan av BNP som ger en mer heltäckande bild av en ekonomiskt, socialt och eko- logiskt hållbar utveckling.</SPAN></P> <P class="p283 ft4"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft63">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en kommission för omställning till en hållbar ekonomi.</SPAN></P> <P class="p282 ft3"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft64">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att fasa ut miljöskadliga subven- tioner.</SPAN></P> <P class="p283 ft4"><SPAN class="ft5">7.</SPAN><SPAN class="ft63">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av grön skatteväxling.</SPAN></P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft5">8.</SPAN><SPAN class="ft63">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en modern och hållbar industripolitik.</SPAN></P> <P class="p284 ft50"><SPAN class="ft5">9.</SPAN><SPAN class="ft65">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att underlätta för småföretagande.</SPAN></P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft5">10.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilda insatser för små, forskningsinten- siva företag.</SPAN></P> <P class="p282 ft3"><SPAN class="ft5">11.</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av offentliga investeringar för job- ben och miljön.</SPAN></P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft5">12.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att säkra kvaliteten i äldreomsor- gen.</SPAN></P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft5">13.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kompetensutveckling för olika per- sonalkategorier inom äldrevården.</SPAN></P> <P class="p282 ft3"><SPAN class="ft5">14.</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av sänkt tjänstemoms för reparations- tjänster.</SPAN></P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft5">15.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på minst 15 000 traineeplatser för unga i näringsliv och välfärd.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">109</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td100"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">1 F</SPAN>ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p285 ft4"><SPAN class="ft5">16.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på 5 000 nya utbildningsplatser inom yrkesutbildningen och yrkeshögskolan.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">17.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda alla unga mellan 16 och 17 år ett sommarjobb.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">18.</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av en klimatlag.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">19.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för en 100 procent förnybar energi- försörjning.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">20.</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om omedelbara åtgärder för att bygga bort flask- halsar i järnvägssystemet.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">21.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansiering av klimatinsatser i syd i form av stöd till FN:s gröna fond.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">22.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att minska samhällets sårbarhet för klimatförändringar.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">23.</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av satsningar på kompetensutveck- ling för lärare.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">24.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av insatser för att minska grogrun- den för brottslighet.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">25.</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell handlingsplan mot barnfattigdom.</SPAN></P> <P class="p286 ft4"><SPAN class="ft5">26.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">27.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för ökad jämställdhet i arbetslivet.</SPAN></P> <P class="p279 ft3"><SPAN class="ft5">28.</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av arbetslivstrygghet.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">29.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler hyresbostäder till unga och studenter.</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">30.</SPAN><SPAN class="ft62">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för en levande landsbygd.</SPAN></P> <P class="p85 ft6">2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):</P> <P class="p277 ft4"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen beslutar att godkänna inriktningen på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 6 i motionen).</SPAN></P> <P class="p279 ft4"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft59">Riksdagen beslutar att det ska vara förbjudet med vinstdrivande bolag i vård, skola och omsorg (avsnitt 5.9 i motionen).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">110</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr2 td99"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">F</SPAN>ÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">1</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft4"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft63">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett alternativt ramverk för finans- och pen- ningpolitiken (avsnitt 6.2 i motionen).</SPAN></P> <P class="p284 ft8"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft66">Riksdagen beslutar att järnvägen bör återregleras och att samhället tar ett helhetsansvar för järnvägssystemet (avsnitt 6.5.1 i motionen).</SPAN></P> <P class="p282 ft3"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft64">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör inrikta sin politik kring Arbetsförmedlingens verksamhet på ett sådant sätt att komplette- rande aktörer och privata jobbcoacher avvecklas (avsnitt 6.6.1 i motionen).</SPAN></P> <P class="p288 ft4"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft63">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det skyndsamt ska tillsättas en parlamenta- risk utredning i syfte att utarbeta ett lagförslag som separerar traditionell bankverksamhet från s.k. investmentverksamhet (avsnitt 6.8 i motionen).</SPAN></P> <P class="p157 ft6">2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S):</P> <P class="p90 ft4">Riksdagen beslutar riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoli- tiken i enlighet med vad som anförs i motionen.</P> <P class="p146 ft18">Skrivelse 2011/12:148</P> <P class="p69 ft4">Regeringens skrivelse 2011/12:148 Riksrevisionens rapport om tillämp- ningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012.</P> <P class="p2 ft18">Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011</P> <P class="p289 ft6">2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S):</P> <P class="p90 ft4">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över löne- och anslagssystemet i staten.</P> <P class="p78 ft6">2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M):</P> <P class="p90 ft4">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att öka kunskapen om och användandet av sam- hällsekonomiska analyser i sociala sammanhang.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">111</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20112x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p9 ft58"><SPAN class="ft57">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft57">2</SPAN></P> <P class="p290 ft0">Skatteutskottets yttrande 2011/12:SkU6y</P> <P class="p291 ft1">2012 års ekonomiska vårproposition</P> <P class="p66 ft2">Till finansutskottet</P> <P class="p292 ft2">Sammanfattning</P> <P class="p293 ft4">Utskottet tillstyrker att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns.</P> <P class="p11 ft50">Regeringens inriktning innebär att jobben sätts främst och att fokus sätts på åtgärder som stärker förutsättningarna för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetet är inriktat på att få fler i arbete, en inklude- rande arbetsmarknad, en förbättrad välfärd, stärkt konkurrenskraft, ett sta- bilt finansiellt system, bättre bostadstillgång och en effektiv klimatpolitik.</P> <P class="p24 ft3">På skatteområdet skapar regeringens politik med jobbskatteavdrag i flera steg drivkrafter att arbeta och drivkrafterna är särskilt starka för den som står utanför arbetsmarknaden eller är arbetslös. Den som fyllt 65 år har ett förhöjt jobbskatteavdrag och får på det sättet en särskild stimulans att stanna kvar på arbetsmarknaden. Den utvärdering som regeringen genom- fört visar att jobbskatteavdraget har betydande positiva effekter på syssel- sättningen.</P> <P class="p294 ft8">Som en förberedelse inför budgetpropositionen för 2013 har regeringen remitterat en rad lagförslag på skatteområdet. I remissen finns förslag om en sänkning av bolagsskatten som är kopplad till ett tidigare remitterat för- slag om en begränsning av rätten till ränteavdrag inom bolagssektorn. Vidare förebereds förenklingar av reglerna för egenföretagarnas nedsätt- ning av egenavgifter. Ett klimat- och energiskattepaket har utarbetats och omfattar den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivme- del, slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter samt fordonsbeskattningen. I vilken omfattning de aktuella förslagen kommer att läggas fram beror av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen gör i det slutliga arbetet med budgetpropositionen för 2013.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">112</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft8">Förberedelserna inför budgetpropositionen för 2013 omfattar också åtgär- der som stärker utbudet av bostäder. Regeringen har för avsikt att utvidga befrielsen från fastighetsavgift vid nybyggnad, sänka fastighetsavgiften för hyreshusenheter och höja schablonavdraget vid uthyrning av bostäder.</P> <P class="p135 ft3">Regeringens reformambitioner för mandatperioden kvarstår och genom- förs när det finns utrymme. Jobbskatteavdraget kommer att förstärkas i ett femte steg och den nedre gränsen för statlig inkomstskatt kommer att höjas för att på det sättet minska utanförskapet, öka den varaktiga syssel- sättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig och att starta och driva företag. Regeringen har för avsikt att återkomma med ett förslag om sänkt skatt för pensionärer under 2013 eller 2014 under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna. Företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning förbättras, bl.a. genom den översyn av företagsbeskattningen som pågår.</P> <P class="p181 ft40">I fyra avvikande meningar tillstyrker S, MP, SD och V de förslag till riktlinjer som har lagts fram av respektive parti.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">113</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr8 td102"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr20 td6"><P class="p29 ft2">Utskottets överväganden</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr21 td6"><P class="p29 ft18">2012 års ekonomiska vårproposition</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td102"><P class="p29 ft67">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr23 td103"><P class="p29 ft68">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td104"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td105"><P class="p295 ft15">Utskottets förslag i korthet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td104"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td105"><P class="p295 ft43">Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td104"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td105"><P class="p295 ft43">politiken och budgetpolitiken och avslår förslagen om en annan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td104"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td105"><P class="p295 ft43">inriktning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td104"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr5 td105"><P class="p296 ft43">Jämför avvikande meningarna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td104"><P class="p29 ft67">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr23 td106"><P class="p29 ft68">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft15">Vårpropositionen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft11">Regeringen bedömer att den osäkerhet som den ekonomiska utvecklingen i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">omvärlden skapar gör att det finns ett fortsatt behov av goda säkerhetsmar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ginaler i de offentliga finanserna. Vid en kraftig försämring av konjunktu-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ren måste det finnas utrymme för att vidta ytterligare åtgärder för att stötta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Utrymme måste också</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">finnas för en betydligt mer besvärlig utveckling på den finansiella markna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">den. Samtidigt är resursutnyttjandet lågt och arbetslösheten hög. Det finns</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">därför ett behov av åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">på en hög nivå. Det ekonomiska läget bedöms dock inte vara sådant att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det finns behov av breda krisåtgärder.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p297 ft11">Det begränsade reformutrymmet bör enligt regeringen användas till åtgär-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">der som motverkar att arbetslösheten biter sig fast och till åtgärder som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">stärker ekonomins funktionssätt, som förbättrar den ekonomiska standarden</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">för utsatta grupper och som stärker välfärden. I fokus står framför allt beho-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ven att stärka förutsättningarna för utsatta grupper med svag förankring på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetsmarknaden. Det handlar om unga, personer med utländsk bakgrund</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och andra grupper med hög arbetslöshet. I arbetet med budgetpropositio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nen för 2013 läggs därför fokus på åtgärder för fler i arbete, en inklude-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rande arbetsmarknad, förbättrad välfärd, förstärkt konkurrenskraft, ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">stabilt finansiellt system, bättre bostadstillgång och en effektiv klimatpolitik.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p297 ft5">För att budgetpropositionen för 2013 ska kunna innehålla lagförslag på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">skatteområdet har regeringen samlat de skatteförslag som har budgeteffek-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ter i en särskild promemoria som presenterades samtidigt som den ekono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">miska vårpropositionen överlämnades till riksdagen. Efter remissbehand-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ling ska förslagen beredas vidare i Regeringskansliet samt lagrådsgranskas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Huruvida skatteförslagen i promemorian kommer att presenteras i budget-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">propositionen för 2013 beror på bedömningarna av det ekonomiska läget,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">reformutrymmet och finansieringsbehoven samt på de prioriteringar som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td102"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">efter sommaren 2012.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">114</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft3">Regeringens politik är även fortsättningsvis inriktad på att stärka arbets- linjen. En politik som sätter jobben främst handlar om att alla människor ska ges en chans på arbetsmarknaden. Med jobb kommer gemenskap, trygg- het och känslan av att vara behövd. Genom ökad sysselsättning och minskat utanförskap minskas klyftorna och ökar sammanhållningen. Full sysselsättning är också en förutsättning för att Sverige ska förbli ett kon- kurrenskraftigt land med långsiktigt hållbar tillväxt. Att fortsätta att sätta jobben främst i utformningen av politiken är centralt.</P> <P class="p181 ft3">Politiken med ett <SPAN class="ft38">jobbskatteavdrag </SPAN>i flera steg har stärkt drivkrafterna att arbeta för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget har sänkt genomsnittsskatten mest för dem med låga inkomster. En direkt effekt av jobbskatteavdraget är att hushållens disponibla inkomster stiger, vilket leder till att hushållens efterfrågan på varor och tjänster ökar. Samti- digt bidrar jobbskatteavdraget till att fler deltar på arbetsmarknaden och till en ökad benägenhet att söka arbete bland de arbetslösa. En ambition är att under mandatperioden genomföra ytterligare förstärkningar av jobbskat- teavdraget när det finns reformutrymme, när det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområ- den kan säkras.</P> <P class="p139 ft3">Äldre personer har en internationellt sett hög sysselsättningsgrad men den minskar snabbt med stigande ålder. Enligt de analyser och utvärder- ingar som gjorts är det förstärkta jobbskatteavdraget den viktigaste åtgär- den för att öka arbetsutbudet för personer som är över 65. För att öka efterfrågan på äldre arbetskraft har den särskilda löneskatten på lön och inkomst av aktiv näringsverksamhet avskaffats för personer över 65 år. Per- soner i åldern <NOBR>55–64</NOBR> år kvalificerar sig för nystartsjobb redan efter sex månader. De kan få nystartsjobb i maximalt tio år, vilket är dubbelt så lång tid i förhållande till personer i åldern <NOBR>26–54</NOBR> år. Regeringen avser att återkomma med förslag som ytterligare förbättrar förutsättningarna att arbeta längre upp i åldrarna.</P> <P class="p139 ft4">Jobbskatteavdraget är den beloppsmässigt största skatteförändringen (83 miljarder kronor) i det svenska skattesystemet sedan <NOBR>1990–1991</NOBR> års skatte- reform och i nettotermer något större än kompensationen för den allmänna pensionsavgiften (70 miljarder kronor). Riksdagen har uttalat att jobbskat- teavdraget bör utvärderas i grunden och prövas mot andra reformer som ger liknande effekt. I vårpropositionen redovisar regeringen den begärda utvärderingen (bil. 5). Av utvärderingen framgår att det finns flera indika- tioner på att jobbskatteavdraget redan har haft positiva effekter på arbets- marknaden. Sedan 2006 har t.ex. antalet personer i arbetskraften ökat med drygt 100 000 fler än vad som förklaras av den demografiska och konjunk- turella utvecklingen. Slutsatsen är att jobbskatteavdraget har betydande positiva effekter på sysselsättningen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">115</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5">Politiken ska även fortsättningsvis inriktas mot att minska utanförskapet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">och öka egenförsörjningen i grupperna längst ned i inkomstfördelningen.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">En utredning har tillsatts som ska se över möjligheten att införa ett system</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">med skattelättnader för företag i stadsdelar med utbrett utanförskap, s.k.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nystartszoner (dir. 2011:18).</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Ett kvarvarande problem som tas upp är att det sällan är lönsamt för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">personer som har <SPAN class="ft16">försörjningsstöd </SPAN>att börja arbeta eller utöka sin arbetstid</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">eftersom inkomsterna reducerar det ekonomiska biståndet i motsvarande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">mån. Under 2013 kommer regeringen att föreslå att beräkningen av försörj-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ningsstödet förändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Syftet är att minska margi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">naleffekterna och stärka drivkrafterna till arbete och göra det möjligt för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fler att påverka sin ekonomiska situation.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">När det gäller <SPAN class="ft16">företagande och investeringar </SPAN>är ambitionen att Sverige</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Fler och växande företag skapar nya jobb, och fler kvinnor och män</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">behövs som ser entreprenörskap och företagande som ett självklart val.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">En god anpassningsförmåga hos företagen och arbetskraften är central</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">för återhämtningen i ekonomin, konkurrenskraften och den långsiktiga eko-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">nomiska tillväxten. Det ställer i sin tur krav på ett gott företagsklimat som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">främjar företagande, innovation och investeringar. Regeringen fortsätter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">arbetet med att förbättra förutsättningarna för redan existerande företag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">och med att underlätta tillkomsten av fler och växande företag. På skatte-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">området har ett antal viktiga åtgärder genomförts. Några av de viktigaste</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">besluten var att avskaffa förmögenhetsskatten och att sänka bolagsskatten,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. Vidare har skatten sänkts för kva-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">lificerade ägare av fåmansföretag och för enskilda näringsidkare. Andra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">åtgärder som är av betydelse för företagandet är jobbskatteavdraget som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">tillsammans med andra åtgärder gjort det mer lönsamt att jobba. Även infö-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">randet av RUT- och <NOBR>ROT-avdrag</NOBR> samt sänkningen av momsen på restau-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">rang- och cateringtjänster har förbättrat förutsättningarna för företagande.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Därutöver har regeringen också genomfört reformer i syfte att minska den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">administrativa bördan för företagen, bl.a. förenklade redovisningsregler på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">momsområdet och frivillig revision för mindre aktiebolag. För att göra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bolagsformen aktiebolag mer tillgänglig har kravet på aktiekapital sänkts.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">En viktig del av arbetet med att förbättra företagsklimatet och villkoren</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">för företagande, investeringar och sysselsättning sker i Företagsskattekom-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">mittén (dir. 2011:1). Kommitténs huvuduppdrag är att minska beskatt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ningen av eget kapital i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">finansiering med eget kapital och lån. Uppdraget ska ses mot bakgrund av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">att ett antal länder har sänkt eller planerar att sänka sina bolagsskattesat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ser. Den globala skattekonkurrensen gör att skatteplaneringen ökar när</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">internationellt verksamma företag och andra institutioner utnyttjar de olik-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">formigheter som finns mellan olika länders skattesystem. I kommitténs</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">uppdrag ingår också att ta fram förslag som breddar skattebasen och möj-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">116</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft4">liggör en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn. Kommittén ska även se över reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser samt analysera om det bör införas en källskatt på räntebetalningar.</P> <P class="p190 ft50">I propositionen framhålls att det inom ramen för goda skattemässiga vill- kor för företaganden och investeringar är angeläget att begränsa sådan skatteplanering som eroderar de svenska skattebaserna. Finansdepartemen- tet har nyligen presenterat en promemoria (Fi 2012/1349) med förslag till åtgärder som ytterligare ska begränsa möjligheten till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. Förslagen innebär att villkoren mellan internationellt verksamma koncerner och andra företag jämnas ut. Bland annat föreslås att de regler som gäller sedan 2009 utvidgas till att gälla ränteutgifter för alla skulder inom en koncern. Även villkoren mellan helt svenska koncer- ner där något av skattesubjekten är föremål för särskilda skatteregler (t.ex. kommuner) och andra företag jämnas ut. Därmed stärks förutsättningarna för beskattning på lika villkor för företagen inom bl.a. vårdsektorn. Tan- ken är att den budgetförstärkning som begränsningen av ränteavdragen ger upphov till ska komma företagssektorn till del, t.ex. genom sänkt bolagsskatt.</P> <P class="p191 ft4">I fråga om företags- och kapitalbeskattningen gäller förslagen i prome- morian sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt.</P> <P class="p135 ft3">I syfte att öka utbudet av <SPAN class="ft38">bostäder </SPAN>och utnyttjandet av befintliga bostä- der föreslår regeringen sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter, att befri- elsen från fastighetsavgift vid nybyggnation av bostäder utsträcks till 15 år samt att schablonavdraget vid uthyrning av privatbostäder höjs från nuva- rande 21 000 kr till 40 000 kr per år.</P> <P class="p136 ft4">En ökad användning av <SPAN class="ft37">biodrivmedel </SPAN>bidrar till måluppfyllelsen till 2020 och är viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom energi- och klimatpolitiken och bidrar till att nå målet om en fossiloberoende fordons- flotta till 2030.</P> <P class="p135 ft3">Långsiktigheten och stabiliteten för de aktörer som producerar och hand- lar med biodrivmedel bör förbättras genom att omfattningen av skattebefri- elsen för hållbara motorbränslen som framställs av biomassa regleras direkt i lagen om skatt på energi. Dagens möjlighet för regeringen att ge skattelättnader genom dispensbeslut för sådana bränslen slopas.</P> <P class="p136 ft4">EU:s statsstödsregler innebär att en skattebefrielse för biodrivmedel inte får medföra överkompensation. Risken för överkompensation har varit störst för låginblandade biodrivmedel varför en viss beskattning av dessa biodrivmedel bedöms vara nödvändig.</P> <P class="p190 ft4">Låginblandning av upp t.o.m. 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ska vara befriad från koldioxidskatt. Befrielsen från energi- skatt för biodrivmedel som låginblandas i bensin bör minskas till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin medan befrielsen från ener- giskatt för biodrivmedel som låginblandas i dieselolja bör minskas till 84 procent av den energiskatt som gäller för dieselolja. För låginblandning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">117</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ska koldioxid-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skatt och energiskatt tas ut med de belopp som gäller för likvärdigt fossilt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bränsle.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Introduktionen av framtidens, andra generationens, biodrivmedel bör gyn-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">nas. I linje med fattade dispensbeslut kommer hydrerade vegetabiliska och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">animaliska oljor och fetter, s.k. HVO, att ges fortsatt befrielse från kol-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dioxidskatt och energiskatt upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselolja.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt drivmedel utan fossilt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">innehåll ges fortsatt full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. En</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lagstiftning ska träda i kraft den 1 januari 2013.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Ambitionen är att införa ett kvotpliktssystem för biodrivmedel under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">2014 för att säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på markna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">den. Inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och 7 volymprocent fettsyrametylestrar i dieselolja.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Regeringen kommer att överväga om och i vilken omfattning kvotplikts-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">systemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">fossilt innehåll. Om höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sättningar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen av en fossil-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">oberoende fordonsflotta och visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Enligt EU:s statsstödsregler är det inte möjligt att kombinera en kvot-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">plikt för biodrivmedel med en beskattning som är utformad så att den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utfor-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">mas så att den följer beskattningssystemets natur och logik och därigenom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">är förenlig med unionsrätten då den inte anses utgöra statsstöd. En sådan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">beskattning innebär att det s.k. tullvillkoret slopas. En lagstiftning bör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">träda i kraft den 1 maj 2014.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Den nuvarande koldioxidbeskattningen av <SPAN class="ft12">kraftvärmeproduktion </SPAN>i anlägg-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter riskerar att inne-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bära konkurrenssnedvridningar. Koldioxidskatten för bränslen som för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">brukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">handelssystemet bör därför slopas. Detsamma gäller för koldioxidskatten</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för bränslen som i kraftvärme- eller fjärrvärmeanläggningar förbrukas för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">framställning av värme som levereras till industriverksamhet inom handels-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">systemet. En lagstiftning ska träda i kraft den 1 januari 2013.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5"><SPAN class="ft16">Fordonsskatten </SPAN>bör höjas fr.o.m. den 1 januari 2013 för fordon både i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">det koldioxidbaserade systemet och i det viktbaserade systemet. Höjningen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">i det koldioxidbaserade systemet sker genom att utsläppsnivån för när kol-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dioxidbeloppet tas ut sänks från 120 till 117 gram koldioxid per kilometer.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Bränslefaktorn för dieselbilar sänks från 2,4 till 2,33. I det viktbaserade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">systemet höjs fordonsskatten med 60 kronor per år. En ny miljöbilsdefini-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tion införs 2013 som tydligare premierar fordon som har låga koldioxidut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">släpp i förhållande till fordonets vikt. Kraven skärps för att få befrielse</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">från fordonsskatt.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">118</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">Regeringens <SPAN class="ft37">reformambitioner </SPAN>för mandatperioden, som presenterades i budgetpropositionen för 2011, genomförs när det finns reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras. För att minska utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig och att starta och driva företag vill regeringen ytterligare förstärka jobbskat- teavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Reger- ingen avser även att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.</P> <P class="p172 ft15">Motionerna</P> <P class="p187 ft3"><SPAN class="ft38">Socialdemokraterna </SPAN>anför i motion 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. att viljan att arbeta är en förutsättning för välstånd och att en hög arbets- löshet direkt slår mot de offentliga finanserna och möjligheterna att finan- siera skola, vård och äldreomsorg. Enligt motionärerna är globaliseringen något positivt som kan innebära mycket stora möjligheter för Sverige. I kombination med den gröna omställningen är den en särskilt intressant möj- lighet. Svenska företag ska konkurrera med kunskap. I den stenhårda internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda sig med låga löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Vi måste ständigt förbättra oss, stärka våra kunskaper och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärs- idéer, produkter och tjänster.</P> <P class="p193 ft50">Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande. Företa- gande måste bli en mer naturlig väg in på arbetsmarknaden efter arbetslös- het. I dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna vill motionärerna utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle – både inhemska och globala.</P> <P class="p77 ft3">Motionärerna vill införa en tidsbegränsad skattekreditering för att stödja arbetsinträde för personer med försörjningsstöd. Eftersom försörjningsstö- det minskar krona för krona när bidragstagaren får en arbetsinkomst blir följden ofta att den som börjar arbeta inte ser någon förbättring i sin eko- nomi. En tidsbegränsad skattekreditering skulle ge en stimulans till ökade arbetsinsatser.</P> <P class="p4 ft3">För att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt anser motionärerna att det krävs en bred palett av åtgärder. Viktigast är att på lång sikt få upp bostadsproduktionen på en betydligt högre nivå än i dag. På kort sikt är det dock svårt att bygga bort hela bostadsbristen. Därför behöver det befint- liga bostadsbeståndet utnyttjas bättre.</P> <P class="p77 ft4">Den brist på privat riskkapital i tidiga utvecklingsfaser som redan nu är påtaglig inom vissa segment av den svenska ekonomin kommer sannolikt att bli än mer uttalad i framtiden. Det finns således goda argument för att under de kommande åren intensifiera och effektivisera de statliga insat- serna på riskkapitalområdet. En möjlig lösning för att stärka de ekono-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">119</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">miska incitamenten för investeringar i externt tillväxtkapital i onoterade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bolag är att koppla en skattereduktion till den typen av investeringar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Andra åtgärder som förordas är att en statlig riskkapitalfond inrättas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Resurser till statlig forskning bör långsiktigt öka och en utvidgad avdrags-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rätt införas för investeringar i forskning och utveckling (FoU). I dag kan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">utgifter för forskning och utveckling bara dras av vid inkomsttaxeringen.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">Även företag som är under uppbyggnad ska, enligt motionärerna, kunna få</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">avdrag för <NOBR>FoU-utgifter</NOBR> genom att kvitta dessa mot arbetsgivaravgiften.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Dessutom bör möjligheterna till ytterligare skatteincitament för <NOBR>FoU-inve-</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">steringar ses över. Ett exempel från Norge som bör studeras närmare är att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">företagen, utöver normala kostnadsavdrag, får utökade avdrag för <NOBR>FoU-inve-</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">steringar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Utvecklingen av miljöbilar, slutligen, bör drivas på genom ett system</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">med stegvis miljöbilsbonus för bilar med låga utsläpp och genom att en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">registreringsavgift införs för bilar med utsläpp av koldioxid över en viss</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nivå. Motionärerna anser att systemet ska samordnas med den nya miljö-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bilsdefinition som ska börja gälla 2013.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I <SPAN class="ft16">Miljöpartiets </SPAN>motion 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. anförs att den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ekonomiska utvecklingen måste ges ett nytt och bredare innehåll i en grön</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ekonomi. En grön ekonomi håller sig inom ramarna för ett globalt resursut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tag och ett långsiktigt förvaltande av ekosystemen. Gynnsamma villkor</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och bra förutsättningar för företagande ger fler arbeten. Genom att driva</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna industrier och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nya jobb växer fram. Ökad beskattning av miljöresurser och utsläpp i kom-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bination med stimulanser som sänkt skatt på arbete gynnar både klimatet,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">jobben och ekonomin. Det är i småföretagen de nya jobben växer fram,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och det finns många framtida och redan existerande småföretag som har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">all chans att lyckas och utvecklas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Motionärerna anför att det måste skapas förutsättningar för människor</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">att arbeta och bidra till samhällets utveckling i stället för att placeras i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">passiva program. För att undanröja hinder för sysselsättning bör personer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">med försörjningsstöd under en övergångsperiod få behålla en del av stödet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">även när de får arbete.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För att underlätta energieffektiviseringen föreslås ett utvidgat ROT-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">avdrag. Användningen av energi i bostäder och lokaler motsvarar drygt 40</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">procent av Sveriges totala energianvändning. Särskilt angeläget är det att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">renovera och samtidigt effektivisera de stora bostadsområden som byggdes</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">under 1960- och <NOBR>70-talen,</NOBR> de s.k. miljonprogrammen. <NOBR>ROT-avdraget</NOBR> bör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">energianpassas och utvidgas till att omfatta ägare av flerbostadshus.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Miljöpartiet delar <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> uppfattning om ett gemensamt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">system för en skatt på finansiella transaktioner. En sådan skatt skulle få en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">stabiliserande effekt och bromsa skadliga spekulationer som kan drabba de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">finansiella systemen negativt. Skatten skulle också minska utrymmet för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">datoriserad högfrekvenshandel. Vidare anförs att ett dynamiskt näringsliv</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">kräver goda förutsättningar för att små och medelstora företag ska utveck-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">120</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft8">las och växa. Ryggraden i Sveriges ekonomi är småföretagen. Regelverken för att starta och driva företag måste vara enkla och begripliga. I motionen föreslås även ett antal åtgärder som inte direkt berör skatteutskottets bered- ningsområde, bl.a. sänkt arbetsgivaravgift och sänkta anställningskostnader.</P> <P class="p135 ft3">Regeringens förslag om att slopa koldioxidskatten för kraftvärmeproduk- tion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter bör avvisas eftersom det är oklokt att avskaffa alla nationella styrmedel för anläggningar inom handelssystemet så länge EU:s utsläppshandelssystem inte fungerar och ger resultat.</P> <P class="p136 ft4">En miljömässigt och geografiskt differentierad lastbilsskatt bör införas för att skapa rättvisa villkor för olika trafikslag och svenska åkare. Inköp av energisnåla och fossilbränslefria bilar ska premieras medan bilar med höga utsläpp beskattas hårdare.</P> <P class="p135 ft3">Stödet till produktion av förnybar el bör öka och en möjlighet att dra av egen elproduktion från den som köps från nätet, s.k. nettodebitering, bör införas.</P> <P class="p299 ft4">Den halverade momsen för restaurang- och cateringtjänster, slutligen, bör breddas till att omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Förslaget är klimatvänligt och stärker tjänstesektorn.</P> <P class="p135 ft3"><SPAN class="ft38">Sverigedemokraterna </SPAN>anför i motion 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. att partiet eftersträvar ett samhälle där alla medborgare garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Genom att kom- binera frihet och trygghet, individualism och gemenskap skapas ett folk- hem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.</P> <P class="p300 ft50">Motionärerna ställer sig avvaktande till införandet av ett femte jobbskat- teavdrag eftersom det är tveksamt om en sådan åtgärd leder till ökad sysselsättning. Under förutsättning att finansieringen av ett ytterligare jobb- skatteavdrag sker genom en besparing på invandringen och på så vis inte konkurrerar om reformutrymmet med mer verkningsfulla sysselsättningsåt- gärder kan frågan diskuteras. Motionärernas ambition är att lön och pen- sion ska beskattas lika. Nuvarande skillnader i skatteuttagen är orimlig.</P> <P class="p181 ft4">För att stärka kulturarvets ställning vill motionärerna införa ett särskilt <NOBR>ROT-avdrag</NOBR> för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.</P> <P class="p135 ft3">De förslag om företagande som finns i motionen avser i huvudsak åtgär- der utanför skatteutskottets beredningsområde. Bland förslagen märks sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagen och ökade anslag för att stärka forskning och riskkapitaltillgång.</P> <P class="p219 ft8">I fråga om boendebeskattningen vill Sverigedemokraterna vända det mest akuta och kritiska läget på bostadsmarknaden genom att göra det skat- tefritt att hyra ut sin privata bostad. Vidare anser motionärerna att fastig- hetsavgiften för flerbostadshus med hyresrätter ska slopas liksom fastighetsavgiften på hyreshus med studentbostäder. En slopad fastighetsav- gift på flerbostadshus med hyresrätter skulle enligt motionärerna rätta till den obalans som nu råder mellan de olika upplåtelseformerna. För att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">121</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller upprustningsbehov och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">underhåll för bostadsbestånden i landet vill motionärerna införa skattefria</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">underhållsfonder.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Sverigedemokraterna anser att återbetalningen av koldioxidskatten på die-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sel i jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner ska höjas och att den beslutade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">höjningen av skatten på dieselolja ska slopas. Elskatten bör sänkas med 10</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">öre per kWh till 2016 för att hushållen ska kunna ha rimliga boendekostna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">der.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Sänkningen av restaurang- och cateringmomsen bedöms vara en felprio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ritering. Det finns andra åtgärder som ger fler jobb. Restaurangmomsen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bör återställas till 25 procent. Momsbefrielsen för ideella föreningar bör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">behållas. Slutligen anförs att Tullverket bör få ökade resurser för att möta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">narkotika och vapensmuggling.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5"><SPAN class="ft16">Vänsterpartiet </SPAN>anför i motion 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveck-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">offentligt finansierade, generella välfärden. Skatt ska betalas efter bärkraft</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och välfärd fördelas efter behov. De inkomster det offentliga får genom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skatterna är en avgörande faktor för sysselsättningen, på både kort och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">lång sikt. Genom skatterna finansieras en rad investeringar i allt från utbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ning till forskning och infrastruktur, som är avgörande för att bygga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Sveriges ekonomiska styrka på sikt. Skattepolitiken måste ta hänsyn till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kvinnors och mäns olika inkomster och ekonomiska villkor i övrigt i syfte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">att skapa ekonomisk jämställdhet. Sysselsättningen är ett av de tyngsta skä-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">len till att Vänsterpartiet förespråkar en skattepolitik som prioriterar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">direkta investeringar framför skatteavdrag. Partiet vill se en översyn av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">hela skattesystemet och har föreslagit att det tillsätts en parlamentarisk</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utredning med ett sådant uppdrag.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Vänsterpartiet värnar om lika skatt vid lika inkomst och menar att man</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">måste tillbaka till en likformig inkomstbeskattning, och motionärerna anser</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att jobbskatteavdraget stegvis bör avskaffas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att det finns starka par-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ter på arbetsmarknaden. För att fler ska välja att organisera sig i facket</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bör en avdragsrätt för medlemskap i facklig organisation införas. Den s.k.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetslöshetsavgiften som gör medlemsavgifterna till <NOBR>a-kassorna</NOBR> orimligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">höga bör avskaffas och en avdragsrätt för medlemsavgiften bör införas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Skattereduktionen för hushållsnära tjänster, det s.k. <NOBR>RUT-avdraget,</NOBR> bör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">avskaffas. Pengarna bör i stället användas till att anställa fler i barnomsor-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gen. Vidare anser motionärerna att <NOBR>ROT-avdraget</NOBR> som enbart riktar sig till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">villaägare och bostadsrättsinnehavare bör slopas och ersättas med ett upp-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">rustningsstöd för flerfamiljshus. Dock bör villaägare som genomför energi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">effektiviseringsåtgärder även fortsättningsvis kunna få avdrag för sådana</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">åtgärder.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">122</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft3">Inom företagsbeskattningen eftersträvar motionärerna ett så långt möjligt enhetligt och likformigt skattesystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesy- stem förhindrar också inlåsningseffekter och konkurrenssnedvridningar. Motionärerna är kritiska till regeringens planer på att sänka bolagsskatten. En sådan åtgärd kommer inte att leda till fler anställningar utan bara till ökade vinster. Inte heller kommer skattekonkurrensen mellan EU:s med- lemsländer att minska utan snarare förvärras. Motionärerna vill i stället stödja forskning och utveckling genom en generös skattereduktion som rik- tar sig till små och medelstora företag.</P> <P class="p129 ft4">Arbetet med att bekämpa skattefusk måste fortsätta och intensifieras. Möjligheten att skatteplanera med hjälp av ränteavdrag måste stoppas.</P> <P class="p130 ft3">Motionärerna tar även upp frågor kring boendebeskattningen. Förändring- arna i boendebeskattningen sedan regeringsskiftet har bidragit att inkomst- klyftorna ökat. Vänsterpartiet har sedan länge drivit frågan om att slopa fastighetsavgiften på hyresrätter och välkomnar därför regeringens planer på att sänka fastighetsavgiften för flerbostadshus med hyresrätter. I övrigt anser motionärerna att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. Motionä- rerna är tveksamma till en utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation och ytterligare höjning av schablonavdraget vid andrahands- uthyrning. Partiet har lagt fram förslag på direkta stöd till nybyggnation i en helt annan storleksordning.</P> <P class="p97 ft4">Vidare vill motionärerna utreda utformningen av en förmögenhetsskatt som kan införas under mandatperioden. Detsamma gäller beskattning på arv eller dödsbo samt gåvor. I syfte att hämta in en del av övervinsterna i finanssektorn föreslås en höjning av bolagsskatten med 5 procentenheter under 2013. Höjningen ska enligt föreslaget endast drabba de fyra storban- kerna.</P> <P class="p76 ft3">Vänsterpartiet vill införa en kilometerskatt för tunga fordon för att möta problemet att den tunga trafiken står för en betydande del av vägslitaget. Drivmedelsskatterna bör höjas samtidigt som kompensatoriska åtgärder vid- tas för låginkomsttagare och boende i glesbygd.</P> <P class="p128 ft4">Flyget ska bära sina egna kostnader för miljöpåverkan. Utgångspunkten ska vara att skatten på flygfotogen motsvarar skattenivån för bilbensin; en skatt på inrikesflyg bör införas i form av en schabloniserad start- och land- ningsavgift.</P> <P class="p76 ft4">Slutligen bör effektskatten höjas på kärnkraft för att hämta in övervins- terna i energibolagen. Medlen ska användas för investeringar i ett hållbart samhälle.</P> <P class="p172 ft15">Utskottets ställningstagande</P> <P class="p187 ft4">Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2007/08: 100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Enligt fem håll- punkter ska skattereglerna utformas så att de bidrar till goda förutsätt-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">123</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">ningar för varaktigt hög sysselsättning och till goda villkor för företagande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">och investeringar. Därigenom säkerställs att målen om en generell och rätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vist fördelad välfärd uppnås. Skattereglerna ska också utgöra effektiva</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ekonomiska styrmedel på t.ex. miljöområdet och till förmån för folkhälsan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">samt främja ett legitimt och rättvist skattesystem. När det gäller företa-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">gande och investeringar innebär hållpunkterna att skattereglerna genom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">goda villkor ska attrahera utländska företags lokalisering och investeringar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">i Sverige. Vidare ska företag som redan är verksamma i Sverige kunna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">öka sina investeringar. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">företags investeringar i utlandet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Riktlinjerna innebär också att skattepolitiken ska utformas så att fem all-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">männa krav som ställs på de svenska skattereglerna i en globaliserad värld</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tillgodoses. Dessa krav innebär bl.a. att skattereglerna ska utformas så att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">de kan finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt. Skattereglerna ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vara generella, och existerande särregler (skatteutgifter) ska löpande prö-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vas för att systemet inte ska vara onödigt krångligt. Reglerna ska även</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser. De ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">vara hållbara och kunna försvaras i ett <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> perspektiv. Beskattning</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ska ske i nära anslutning till inkomsttillfället, och på inkomstskatteområdet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Arbetet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) ska drivas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vidare.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5"><SPAN class="ft16">Jobbskatteavdraget </SPAN>är en central del i regeringens ekonomiska politik</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">för att öka sysselsättningen. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta, vil-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ket leder till att fler människor väljer att förvärvsarbeta. Dessutom ökar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">incitamenten att söka jobb, vilket bidrar till att arbetslösheten blir lägre.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Genom sänkta marginalskatter bidrar avdraget också till ett ökat arbetsut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bud bland dem som redan har ett arbete. Jobbskatteavdraget gör det även</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Såväl</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">svenska som internationella erfarenheter visar att en politik som gör det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mer lönsamt att arbeta eller bedriva aktiv näringsverksamhet är avgörande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">för att varaktigt höja sysselsättningen och minska frånvaron på arbetsmark-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">naden. En lägre skatt på arbetsinkomster ökar dessutom individernas själv-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bestämmande över den egna inkomsten och gör att fler kan försörja sig på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sin lön.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Mot bakgrund av jobbskatteavdragets centrala roll i den ekonomiska poli-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tiken är det viktigt att reformen utvärderas och ställs mot andra alternativ.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">På så sätt upprätthålls ett grundläggande krav på effektivitet i använd-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ningen av gemensamma resurser. Med anledning av att riksdagen våren</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">2011 gett regeringen till känna att jobbskatteavdraget behöver utvärderas i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">grunden och prövas mot andra reformer som ger liknande effekt har Finans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">departementet genomfört en utvärdering som redovisas i propositionen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">(bil. 5). Slutsatsen är att jobbskatteavdraget har betydande positiva effekter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">på sysselsättningen genom att arbetskraftsdeltagandet ökar och jämviktsar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">betslösheten blir lägre. Härigenom stärks tidigare bedömningar som gjorts</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">124</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">av effekten av jobbskatteavdraget och även av att ytterligare steg i refor- men kommer att ge betydande positiva effekter. Finansdepartementets utvärdering av jobbskatteavdraget har belysts vid en offentlig utfrågning som genomförts gemensamt av finansutskottet och skatteutskottet.</P> <P class="p135 ft3">Utskottet stöder regeringens reformambitioner att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomst- skatt, detta för att minska utanförskapet och öka den varaktiga sysselsätt- ningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig och att starta och driva företag. Utskottet stöder också regeringens ambition att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer, under förut- sättning att det råder balans i de offentliga finanserna.</P> <P class="p138 ft3">Det är viktigt att minska utanförskapet och öka graden av egenförsörj- ning i grupperna med lägst inkomster. Utskottet ser därför positivt på regeringens avsikt att förändra <SPAN class="ft38">försörjningsstödet </SPAN>så att endast en del av arbetsinkomsten ska tillåtas påverka rätten till ekonomiskt bistånd. En sådan förändring kommer att minska marginaleffekterna och stärka driv- krafterna till arbete för personer som får försörjningsstöd. Det är inte motiverat att tillmötesgå motionskrav om att införa en tidsbegränsad skatte- kreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.</P> <P class="p215 ft3">I motionerna från Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet läggs olika förslag om förändringar av skattereduktionen för hushållstjäns- ter och s.k. <NOBR><SPAN class="ft38">ROT-arbeten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>fram. Vänsterpartiet vill dessutom att skattereduk- tionen för hushållstjänsterna ska avskaffas. En utgångspunkt vid utform- ningen av skattereduktionen för hushållstjänster har varit att skattereduktionen ska ges för tjänster som hushållen köpt själva eller köpt svart i större omfattning. Den reducerade skatten på hushållsarbete har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden för hushålls- arbete att konkurrera med den svarta marknaden. Grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kan få vita arbeten med allt vad det innebär i form av pensionsrätt, sjukpenning etc. Det handlar enligt utskottets mening om en långsiktig och strukturell åtgärd som är nödvändig om man, som utskottet, ser allvarligt på svartarbete och dess följder i form av otrygga arbeten, brister i försäkringsskydd, obefintligt konsumentskydd etc. Utvidg- ningen till <NOBR>ROT-arbete</NOBR> och övergången till den s.k. fakturametoden har förstärkt den effekten ytterligare.</P> <P class="p301 ft4">Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner om att avskaffa skattereduktionen för hushållstjänster, senast i betänkandet 2011/12:SkU13. Utskottet har inte ändrat uppfattning utan anser att möjligheten till skattere- duktion för hushållstjänster ska finnas kvar.</P> <P class="p135 ft4">Utgångspunkten för skattereduktionen för <NOBR>ROT-arbeten</NOBR> var att reduktio- nen ska komma hushållen till del och enbart riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. Utskottet är mot denna bak- grund inte berett att tillstyrka förändringar som innebär att skattereduktio- nen för <NOBR>ROT-arbeten</NOBR> utvidgas på ett sätt som innebär att den i praktiken kommer att utgöra ett rent företagsstöd.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">125</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td107"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td108"><P class="p302 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td108"><P class="p30 ft5">Med anledning av den kritik som har framförts mot att varken den som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">innehar sin bostad med hyresrätt eller hyresvärden kan få skattereduktion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">för <NOBR>ROT-arbete</NOBR> har regeringen nyligen tillsatt en utredning, ”Översyn av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">beskattning av hyresrätter och vissa andra boendeformer” (dir. 2012:32).</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">Utredningen ska se över och analysera om reglerna för skattereduktion för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5"><NOBR>ROT-arbete</NOBR> bör utvidgas till att under vissa förutsättningar och i viss</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">utsträckning gälla hyresrätter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 okto-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">ber 2013.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">När det gäller frågan om att införa ett avdrag för medlemskap i fackför-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">bund och <NOBR>a-kassa</NOBR> vill utskottet framhålla att formerna för en obligatorisk</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">arbetslöshetsförsäkring utreds för närvarande. Utredningens arbete ska slut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">redovisas senast den 15 maj 2013.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">Utskottet anser att de förändringar av skattereglerna för <SPAN class="ft16">företagande och</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5"><SPAN class="ft16">investeringar </SPAN>som har genomförts sedan regeringsskiftet 2006 visar på ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">målmedvetet förändringsarbete för att ge människor goda förutsättningar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">att starta och utveckla företag som kan bidra till en varaktigt hög sysselsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">ning. Det ingår också i regeringens reformambitioner att fortsätta att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">sysselsättning, bl.a. genom den översyn av företagsbeskattningen som görs</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">av Företagsskattekommittén. Enligt direktiven (dir. 2011:1) bör utred-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">ningen i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">som betalas av bolagssektorn. För att förbättra den skattemässiga neutrali-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">teten mellan eget och lånat kapital samt för att bredda bolagsskattebasen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">aktualiseras frågan om hur begränsningen av möjligheten att göra ränteav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">drag tillsammans med åtgärder för att stärka det egna kapitalet kan bidra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">till ökad motståndskraft hos företagen och till stabila skatteintäkter.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">I ett första delbetänkande, som lämnades i början av 2012, finns förslag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">på skatteincitament för att främja tillgången på riskvilligt kapital (SOU</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">2012:3). Kommittén ger förslag på två åtgärder. Den ena är riktad till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">fysiska personer och benämns riskkapitalavdrag. Den andra är riktad till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">företag och benämns emissionskredit. Förslagen är riktade mot nystartade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">och mindre företag, och skattelättnaderna knyts till att nytt kapital till-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">skjuts till företaget vid dess bildande eller vid nyemission. Betänkandet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">har remissbehandlats, och regeringen avser att återkomma i frågan i bud-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">getpropositionen för 2013. I ett andra delbetänkande, som ska lämnas den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">1 oktober 2012, ska kommittén belysa de svenska reglerna om avdrag för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">forskning och utveckling och lämna förslag på skatteincitament för FoU.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">Kommittén ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 1 november</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">2013.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td108"><P class="p30 ft5">Arbetet i företagsskattekommittén och de riktlinjer för det fortsatta arbe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p30 ft5">tet som regeringen redovisar i vårpropositionen, bl.a. <SPAN class="ft16">sänkt bolagsskatt</SPAN>,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td108"><P class="p32 ft5">bör enligt utskottets mening ses som en viktig fortsättning på det målmed-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">126</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">vetna arbete som måste till för att förverkliga regeringens uttalade ambi- tion att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i.</P> <P class="p190 ft3">För att skapa goda skattemässiga villkor för företagande och invester- ingar är det också angeläget att begränsa sådan skatteplanering som erode- rar de svenska skattebaserna. Även här pågår arbete. När det gäller frågan om åtgärder för att förhindra företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag, som tas upp i Vänsterpartiets motion, vill utskottet framhålla att regeringen redan har sin uppmärksamhet riktad mot hur den genomförda <SPAN class="ft38">ränteavdragsbegränsningen </SPAN>fungerar och att finansministern har aviserat att förslag till skärpta regler kan komma att lämnas till riksda- gen under 2012. En promemoria med förslag till åtgärder som ytterligare ska begränsa möjligheten till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag har varit ute på remiss och bereds nu i Regeringskansliet. Det ska också näm- nas att Skatteverket nyligen har lämnat en delrapport till regeringen med en första analys av skatteupplägg med ränteavdrag inom välfärdssektorn. Rapporten ingår i Skatteverkets uppdrag att kartlägga och analysera skatte- planering inom välfärdssektorn samt att granska företag inom denna sek- tor. Slutrapporten ska redovisas vid kommande årsskifte.</P> <P class="p303 ft3">Flera av de frågor om villkoren för investeringar och företagens kapital- försörjning, småföretagsfrågor, skatteincitament för FoU m.m. som har tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till pågående arbete eller redan vidtagna reformer. Det saknas därför skäl att överväga att kom- plettera riktlinjerna för skattepolitiken i dessa hänseenden. Därtill kommer att frågor om beskattning av företagande och investeringar nyligen har behandlats av utskottet i betänkande 2011/12:SkU14. Utskottet hänvisar till det ställningstagande som gjorts i detta betänkande (s. <NOBR>11–15).</NOBR></P> <P class="p181 ft3">När det gäller frågor med anknytning till <SPAN class="ft38">boendebeskattningen</SPAN>, som tas upp i motionerna från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, vill utskot- tet påminna om att skatteuttaget har sänkts inte bara för egnahem utan även för bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter. Enligt utskottet är det av stor vikt att samtliga upplåtelseformer ges goda skatte- mässiga villkor. Denna uppfattning delas också av regeringen, som nyligen har beslutat att tillsätta en kommitté med uppdrag att se över beskatt- ningen av hyresrätter och vissa andra boendeformer (dir. 2012:32). Bland annat ska kommittén lämna förslag på förbättring av den skattemässiga ställningen för bostäder som upplåts med hyresrätt. Syftet är att öka utbu- det av hyresbostäder. Därutöver har regeringen tillsatt en särskild utredare för att analysera förutsättningarna för att ytterligare utveckla hyresmarkna- den, främja villkoren för boende i hyresrätt och lyfta fram skillnader i villkoren för olika boende- och upplåtelseformer som innebär hinder mot en väl fungerande bostadsmarknad (dir. 2011:108).</P> <P class="p304 ft8">Utskottet stöder regeringens planer på att sänka fastighetsavgiften för hyreshusenheter och att förlänga tiden för skattefrihet för nybyggda bostä- der. Detsamma gäller den planerade höjningen av schablonavdraget vid</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">127</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">andrahandsuthyrning av bostäder. Det sagda innebär att Sverigedemokrater-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nas förslag om slopad fastighetsavgift för hyreshus och skattefrihet för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">uthyrning av privatbostäder avvisas. Motionsyrkanden om ändrat skatteut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tag för studentbostäder och förslag om reservering av obeskattade medel</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">till underhållsfonder i hyreshus har nyligen avstyrkts av utskottet i betän-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kande 2011/12:SkU14, s. 33 f. Det som anförs i den nu aktuella motionen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">från Sverigedemokraterna ger inte skäl till något ändrat ställningstagande.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">I Miljöpartiets motion förordas att en <SPAN class="ft12">skatt på finansiella transaktioner</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">införs på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Denna fråga har varit föremål för behandling vid ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">flertal tillfällen under innevarande riksmöte. Utskottet har ställt sig avvi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sande till kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">(FTT), KOM(2011) 594.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I skatteutskottets yttrande 2011/12:SkU3y till FiU över kommissionens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">förslag till EU:s egna medelssystem för perioden efter 2013 (KOM(2011)</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">500) hänvisade utskottet till sitt ställningstagande i samband med subsidia-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ritetsprövningen av kommissionens förslag om skatt på finansiella transak-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">tioner. I subsidiaritetsprövningsärendet ansåg utskottet att det inte enbart</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">var fråga om en harmonisering av lagar på ett område där det i och för sig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">är angeläget med åtgärder, utan att syftet var att öka EU:s intäkter inom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ramen för EU:s egna medel. Utskottet fann att kommissionens förslag i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dess nuvarande utformning och med nuvarande uttalade mål inte är utfor-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">mat så att det kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen, och har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">i sitt utlåtande föreslagit att riksdagen ger uttryck för detta i ett motiverat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Riksdagen har bifallit utskottets förslag (utl. 2011/12:SkU12, rskr. 2011/12:</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">53). Vidare uttalade utskottet, i yttrandet till FiU, att det fanns skäl att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">rikta ytterligare invändningar mot förslaget om en skatt på finansiella trans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">aktioner. Invändningarna gick bl.a. ut på att ett införande av en sådan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skatt skulle minska medlemsstaternas välstånd med ett belopp som i stort</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sett motsvarar skattens förväntade bidrag till EU:s och medlemsstaternas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">budgetar. Även om det kunde finnas skäl som talar för en ökad beskatt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ning av den finansiella sektorn ansåg utskottet att just denna skatteform</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">har så klara nackdelar att det rimligen bör finnas bättre och enklare sätt att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">få in skatteintäkter från denna sektor. Ett exempel är den skatt på finansi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ell verksamhet (FAT) som kommissionen har fört fram. När det gäller</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">behovet av åtgärder för att hantera finanssektorns risktagande och ansvar i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">finansiella kriser hänvisade utskottet till att det finns bättre lämpade åtgär-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">der och angav som exempel stabilitetsfonder och strängare kapitaltäcknings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">regler. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I Vänsterpartiets motion förordas att en särskild skatt på <SPAN class="ft16">förmögenhet,</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5"><SPAN class="ft16">arv och gåva </SPAN>återinförs. Liknande yrkanden har avstyrkts av utskottet vid</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ett flertal tillfällen under det senaste året. Utskottet tar nu liksom tidigare</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">avstånd från att återinföra förmögenhetsskatten, bl.a. av det skälet att en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sådan skatt är mycket skadlig för investeringsklimatet i Sverige. Utskottet</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">128</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">anser det heller inte vara aktuellt att överväga någon form av beskattning på arv eller gåva. Utskottet avvisar även Vänsterpartiets förslag om att till- fälligt höja bolagsskatten för de fyra största svenska bankerna.</P> <P class="p190 ft3">Utskottet har inte något att invända mot regeringens planerade åtgärder för att åstadkomma en ökad användning av <SPAN class="ft38">biodrivmedel</SPAN>. Åtgärderna ska bl.a. ge långsiktiga och tydliga spelregler för både konsumenter och före- tag samt säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden.</P> <P class="p300 ft3">Utskottet har till skillnad från Miljöpartiet inte något att invända mot regeringens planer på att avskaffa koldioxidskatten på bränslen i <SPAN class="ft38">kraftvär- meproduktionen inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter</SPAN>, för att und- vika konkurrenssnedvridningar. Detsamma gäller åtgärden att skattebefria bränslen som förbrukas för produktion av värme som levereras till en till- verkningsprocess i industriell verksamhet inom handelssystemet.</P> <P class="p137 ft4">Utskottet har heller inte något att invända mot den planerade höjningen av <SPAN class="ft37">fordonsskatten</SPAN>, att miljöbilsdefinitionen ändras för att tydligare premi- era fordon som har låga koldioxidutsläpp i förhållande till fordonets vikt eller att kraven skärps för att befrias från fordonsskatt.</P> <P class="p135 ft3">Motionsförslagen om att införa en stegvis <SPAN class="ft38">nybilsbonus </SPAN>och en <SPAN class="ft38">registre- ringsavgift </SPAN>för bilar med utsläpp av koldioxid över en viss nivå respektive att premiera inköp av energisnåla och fossilbränslefria bilar samt förslagen om <SPAN class="ft38">kilometerskatt </SPAN>för tunga fordon har tidigare prövats och avvisats av riksdagen i olika sammanhang. Utskottet anser inte att riksdagen har anled- ning att ompröva ställningstagandet.</P> <P class="p300 ft4">Utskottet ser heller ingen anledning för riksdagen att ompröva beslutet att till 2015 stegvis sänka <SPAN class="ft37">återbetalningen av koldioxidskatten </SPAN>på diesel i arbetsmaskiner och beslutet att i två steg höja <SPAN class="ft37">energiskatten på dieselolja</SPAN>.</P> <P class="p135 ft3">Även motionsförslagen om höjda drivmedelsskatter, skatt på inrikesflyg i form av schabloniserade start- och landningsavgifter, sänkt elskatt och höjd effektskatt på kärnkraft har riksdagen tidigare prövat och avvisat. Riks- dagen bör inte ompröva ställningstagandena.</P> <P class="p219 ft3">Utskottet anser att motionsförslaget om att öka stödet till <SPAN class="ft38">produktionen av förnybar el </SPAN>genom en möjlighet att dra av egen elproduktion från den som köps från nätet, s.k. nettodebitering, är intressant genom att det skulle underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet. Utskottet anser att förutsättningarna för ett sådant system bör prö- vas. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (dir. 2012:39) som ska se över bl.a. frågan om nettodebitering i samband med produktion av förny- bar el. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2013. Något initiativ från riksdagen sida i denna fråga behövs därför inte.</P> <P class="p305 ft8">Den sänkta mervärdesskatten på <SPAN class="ft51">restaurang- och cateringtjänster </SPAN>gynnar sysselsättningen, förenklar tillämpningen och minskar företagens administ- rativa kostnader genom att skattesatsen för dessa tjänster sänks till samma nivå som för livsmedel. Den sänkta momsen är också positiv ur konkur- renssynpunkt, då den nuvarande differentieringen av skattesatsen har miss-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">129</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">gynnat företag som säljer restaurang- och cateringtjänster jämfört med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">företag som säljer livsmedel och s.k. hämtmat. Utskottet ser ingen anled-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ning att återställa skattesatsen till 25 procent på dessa tjänster.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">När det gäller motionsförslaget om sänkt moms på ytterligare tjänster</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">har Utredningen om sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster analyserat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">om sänkt mervärdesskatt inom vissa andra delar av tjänstesektorn är en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningen. Utredningen anser i sitt slutbetänkande SOU 2011:70 Sänkt moms</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på vissa tjänster? inte att momsen på mindre reparationstjänster bör sän-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">kas, eftersom inga positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen, den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">samhällsekonomiska effektiviteten eller den administrativa bördan kan för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">väntas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Utskottet fäster stor vikt vid att frågan om mervärdesskatt i <SPAN class="ft16">ideell verk-</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5"><SPAN class="ft16">samhet </SPAN>får en lösning som inte innebär några avgörande försämringar för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">den ideella sektorn i Sverige. Utskottet anser inte att det behövs några nya</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">uttalanden i frågan, utan hänvisar till vad utskottet anförde så sent som i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">februari 2012 i betänkande 2011/12:SkU15.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Utskottet konstaterade i det senaste anslagsbetänkandet (bet. 2011/12:</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">SkU1) att narkotika- och vapensmuggling är prioriterade frågor för <SPAN class="ft12">Tullver-</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11"><SPAN class="ft12">ket </SPAN>och att resurserna möjliggjorde att brottsligheten bekämpades effektivt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Yrkanden från bl.a. Sverigedemokraterna om ytterligare resurser till tullen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">avvisades i det sammanhanget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Med det anförda och eftersom utskottet även i övrigt delar regeringens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bedömningar tillstyrker utskottet att regeringens riktlinjer för den ekono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">miska politiken och budgetpolitiken godkänns. Utskottet avstyrker partimo-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tionerna Fi15 (SD), Fi16 (MP), Fi17 (V) och Fi18 (S) i nu aktuella delar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr6 td6"><P class="p29 ft5">Stockholm den 22 maj 2012</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr24 td6"><P class="p29 ft5">På skatteutskottets vägnar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr25 td6"><P class="p29 ft16">Henrik von Sydow</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft5">Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td5"><P class="p29 ft69">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr15 td6"><P class="p29 ft17">Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M),</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td5"><P class="p29 ft70">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td6"><P class="p29 ft71">Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Karin Nilsson</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td5"><P class="p29 ft70">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td6"><P class="p29 ft71">(C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP),</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td5"><P class="p29 ft70">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr14 td6"><P class="p29 ft71">Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD), Jacob Johnson (V) och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Martin Andreasson (FP).</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">130</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft2">Avvikande meningar</P> <P class="p306 ft15"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft56">2012 års ekonomiska vårproposition (S)</SPAN></P> <P class="p307 ft4">Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S) och Anders Karlsson (S) anför:</P> <P class="p167 ft4">Arbete är grunden för vårt välstånd. En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Arbete ger den enskilde frihet att göra sina egna livsval, att förverkliga sina livsdrömmar.</P> <P class="p76 ft3">Globaliseringen är något positivt som kan innebära mycket stora möjlig- heter för Sverige. I kombination med den gröna omställningen är den en särskilt intressant möjlighet. Svenska företag ska konkurrera med kunskap. I den stenhårda internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda sig med låga löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Vi måste ständigt förbättra oss, stärka våra kunskaper och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärsidéer, produkter och tjänster.</P> <P class="p77 ft3">Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande. Företa- gande måste bli en mer naturlig väg in på arbetsmarknaden efter arbetslös- het. I dialog med näringslivet, utbildningsväsendet och de fackliga organisationerna förordar vi att man utvecklar en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle – både inhemska och globala.</P> <P class="p159 ft50">Samtidigt som många företag uppger att de har rekryteringsproblem har vi en arbetslöshet som biter sig fast på höga nivåer. Det tyder på brister i Sveriges omställningsförmåga, vilket är allvarligt. Försörjningsstödet är utformat för att utgöra ett yttersta skyddsnät för personer med sociala pro- blem och är ursprungligen inte tänkt för personer vars främsta försörjnings- hinder är arbetslöshet. I dagsläget uppger emellertid hela 44 procent av mottagarna av försörjningsstöd arbetslöshet som försörjningshinder. Sär- skilt allvarligt är att det långvariga biståndsmottagandet fortsätter att öka.</P> <P class="p158 ft50">Ett problem för personer med försörjningsstöd som försöker etablera sig på arbetsmarknaden är den behovsprövning som innebär att försörjningsstö- det minskas fullt ut med intjänad inkomst. För den som är ekonomiskt beroende av försörjningsstöd innebär detta att försörjningsstödet minskar krona för krona motsvarande den intjänade arbetsinkomsten efter skatt. Nuvarande jobbskatteavdrag är här helt verkningslöst.</P> <P class="p159 ft8">Då arbetslösa med försörjningsstöd sällan kan räkna med ett heltidsar- bete utan vanligtvis erbjuds deltidsarbete eller enstaka timmar blir följden ofta att en arbetsinsats inte leder till någon som helst förbättring av perso- nens ekonomiska situation. Detta är inte rimligt. I syfte att stödja ett inträde i arbete för personer med försörjningsstöd föreslår vi en tidsbegrän- sad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta. Försörjningsstödet ska inte kunna reduceras med anledning av skattekredi-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">131</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td107"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD colspan=2 class="tr8 td108"><P class="p302 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr9 td108"><P class="p302 ft5">ten. Modellen innebär en stimulans till att utöka arbetsinkomsterna under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">krediteringstiden. Samtidigt undviks permanenta skillnader i lön efter skatt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">för lika arbetsinsatser. Riktade till rätt individer kan inkomstskillnaderna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft11">accepteras övergångsvis. För att få skattekreditering ska man ha varit arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">lös och fått försörjningsstöd i minst sex månader. Skattekreditering ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">endast ges för bruttoinkomster upp till socialbidragsnormen.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td45"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td109"><P class="p308 ft5">Skatternas utformning är en viktig del i en politik för fler jobb och för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">att skapa konkurrenskraftiga villkor för näringslivet. För att våga investera</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">behöver både företagen och hushållen långsiktiga och stabila ekonomiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">villkor. En god tillgång på <SPAN class="ft16">riskkapital </SPAN>är helt centralt i en modern innova-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">tionsdriven ekonomi. Att framför allt små- och medelstora företag nu har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">svårigheter att attrahera kapital måsta tas på djupaste allvar. Vi vill stärka</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">de ekonomiska incitamenten för investeringar i externt tillväxtkapital i ono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">terade bolag, t.ex. genom att koppla en skattereduktion till den typen av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">investeringar. Vi vill också satsa på långsiktigt ökade resurser till statlig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">forskning och en utvidgad avdragsrätt för investeringar i <SPAN class="ft16">forskning och</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5"><SPAN class="ft16">utveckling </SPAN>(FoU). De svenska privata <NOBR>FoU-investeringarna</NOBR> är fortfarande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft11">mycket starkt koncentrerade till ett fåtal stora företag, trots att den innova-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">tiva verksamheten i allt större utsträckning äger rum i små och medelstora</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">företag. För att driva på investeringarna och samtidigt skapa en mer diffe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">rentierad och därmed mindre sårbar privat forskningsbas föreslår vi en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">utökad avdragsrätt för <NOBR>FoU-utgifter.</NOBR> I dag kan utgifter för FoU bara dras</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft11">av vid inkomsttaxeringen. Vi anser att även företag som är under uppbygg-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">nad ska kunna få avdrag för <NOBR>FoU-utgifter</NOBR> genom att kvitta dessa mot</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">arbetsgivaravgiften.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td45"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td109"><P class="p308 ft5">Vi vill införa ett system med <SPAN class="ft16">stegvisa miljöbilsbonusar</SPAN>, där bilar med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">lägre utsläpp får en premie. Men vi vill också driva på utvecklingen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft11">genom att införa en <SPAN class="ft12">registreringsavgift </SPAN>för bilar med koldioxidutsläpp över</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">en viss nivå. Det system vi föreslår bör samordnas med den nya miljöbils-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p302 ft5">definition som ska börja gälla år 2013.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td45"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td109"><P class="p308 ft11">Med det anförda tillstyrker vi att riksdagen godkänner Socialdemokrater-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr4 td108"><P class="p302 ft5">nas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr0 td45"><P class="p302 ft15">2.</P></TD> <TD class="tr0 td109"><P class="p309 ft15">2012 års ekonomiska vårproposition (MP)</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td45"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td109"><P class="p309 ft5">Mats Pertoft (MP) anför:</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft4">Miljöpartiet vill ha en samhällsekonomi med fokus på sysselsättning, sam- manhållning, miljöhänsyn och ansvarstagande.</P> <P class="p311 ft4">Vi anser att företagen inte bara bör tänka på aktieutdelningen utan även på social påverkan och påverkan på miljön. Arbetslösheten måste bekäm- pas, innovation och forskning måste främjas, och Sverige bör satsa stort på ökad konkurrenskraft och export inom miljötekniksektorn. I takt med att andelen äldre blir allt större och andelen i arbetsför ålder allt lägre blir det allt viktigare att säkra en trygg äldreomsorg och sjukvård.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">132</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">Miljöpartiet menar att ekonomisk utveckling måste ges ett nytt och bre- dare innehåll i en grön ekonomi. En grön ekonomi håller sig inom ramarna för ett hållbart globalt resursuttag och ett långsiktigt förvaltande av ekosystemen. Det ska löna sig att utveckla ny teknik, och det ska vara billigare att konsumera grönt. Det måste kosta att smutsa ned, använda fos- sila bränslen och konsumera varor och tjänster som skadar miljön. Det handlar enkelt uttryckt om att sätta ett pris på det naturresursutnyttjande som i dag många gånger är gratis, t.ex. när det gäller utsläpp av koldioxid eller förorening av vatten.</P> <P class="p178 ft3">Ökad beskattning av miljöresurser och utsläpp i kombination med stimu- lanser som sänkt skatt på arbete gynnar både klimatet, jobben och ekono- min. Det finns många exempel på att gröna skatter gynnar Sveriges ekonomiska utveckling. Mellan åren 1990 och 2006 minskade Sveriges utsläpp av växthusgaser med närmare 10 procent tack vare en aktiv miljö- och klimatpolitik. Under dessa år ökade samtidigt Sveriges BNP med ca 40 procent. De investeringar för att minska utsläppen som har gjorts av företag och hushåll sedan 1990 har stimulerat ekonomin och skapat nya företagsmöjligheter. Ett tydligt exempel är utfasningen av villaolja, som har skett genom höjd koldioxidskatt. Detta har lett till ett enormt uppsving för företag inom värmepumpsteknik och pellets, teknik som nu exporteras för mångmiljardbelopp årligen. I dag omsätter Sveriges miljöteknikföretag över hundra miljarder kronor och sysselsätter tiotusentals personer. Utan en långsiktig och ambitiös miljöpolitik hade den svenska miljötekniksek- torn aldrig kunnat få denna utveckling. Sverige behöver en aktiv och ambitiös miljöpolitik, för klimatets, jobbens och ekonomins skull.</P> <P class="p304 ft3">Grön ekonomi omfattar även idén om ett socialt hållbart samhälle. Män- niskors lika värde och rättigheter är grunden för demokratin och måste genomsyra hela politiken. Alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att leva och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Under lång tid har vi i Sve- rige sett en ökning av inkomstskillnaderna. I regeringens egen fördelnings- politiska redogörelse till vårbudgetpropositionen framgår det också tydligt att inkomstskillnaderna fortsätter att öka. Den tiondel av befolkningen som har lägst disponibel inkomst har fått det sämre. Ju högre lön i utgångslä- get, desto mer har inkomsterna ökat för de resterande nio tiondelarna. Detta är effekten av jobbskatteavdragen och förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Miljöpartiet ser med oro på denna utveckling och eftersträvar en jobbskapande politik och förbättrade trygghetssystem som jämnar ut klyftor och motverkar barnfattigdom.</P> <P class="p312 ft4">Beskattningen av arbetsinkomster bör utformas så att den medför mins- kade ekonomiska klyftor. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara ett avtrap- pat <SPAN class="ft37">jobbskatteavdrag </SPAN>i de högre inkomstskikten. Vi vill också se andra modeller för att göra det mer lönsamt att arbeta. Om en person som i dag har försörjningsstöd börjar arbeta, räknas försörjningsstödet av krona för krona mot arbetsinkomsten, vilket gör att det inte finns några ekonomiska incitament att börja jobba i mindre omfattning. Det finns därför behov av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">133</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">att titta på lösningar som innebär att man i denna situation får behålla den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">inkomstförstärkning som jobbskatteavdraget innebär. Det skulle kunna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">minska marginaleffekterna kraftigt för dem med mycket låga inkomster.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi anser att regeringen har misslyckats med klimat- och energistyr-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ningen av ROT. Vi anser att <NOBR>ROT-avdraget</NOBR> bör energianpassas och utvid-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">gas till att även omfatta bostadsrättsföreningar och ägare av hyreslägenhe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ter. Det skulle ge möjlighet att investera i en upprustning av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">hyreslägenheter i de slitna miljonprogrammen, där behoven av energieffek-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tivisering och upprustning är stora, samtidigt som det skapas många nya</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">framtidsjobb.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">När det gäller villkoren för <SPAN class="ft16">företagande och investeringar </SPAN>kräver ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dynamiskt näringsliv goda förutsättningar för små och medelstora företag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att utvecklas och växa. Ryggraden i Sveriges ekonomi är småföretagen. Vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">anser att arbetsgivaravgiften för småföretagen ska sänkas liksom egenavgif-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">terna. Vi föreslår också att sjuklöneansvaret avskaffas. Regelverken för att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">starta och driva företag måste vara enkla och begripliga. Onödig byråkrati</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och krångliga regler utan egentligt syfte måste tas bort.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I likhet med <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> anser vi att det bör införas en <SPAN class="ft16">skatt på</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5"><SPAN class="ft16">finansiella transaktioner</SPAN>. En sådan skatt skulle få en stabiliserande effekt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">och bromsa skadliga spekulationer som kan drabba de finansiella systemen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">negativt. Skatten skulle också minska utrymmet för datoriserad högfrek-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">venshandel. Skatten bör införas på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Till skillnad från kommissio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nen menar vi att intäkterna från en sådan skatt ska tillfalla medlemslän-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">derna och inte EU:s budget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft16"><SPAN class="ft5">Miljöpartiet motsätter sig att </SPAN>koldioxidskatten för kraftvärmeverk <SPAN class="ft5">inom</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">EU:s handelssystem för utsläppsrätter slopas. EU:s utsläppshandelssystem</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">har stora problem i form av ett läckage av utsläppsrätter som gör att den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">totala volymen utsläppsrätter successivt ökar. Tilldelningen av utsläppsrät-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ter har också varit alldeles för generös. Att i det läget avskaffa alla</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nationella styrmedel för de anläggningar som omfattas av systemet är inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en klok politik. Handelssystemet måste först visa att det fungerar och ger</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">resultat. Åtgärden beräknas dessutom öka de svenska utsläppen med 1 mil-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">jon ton koldioxid.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Stödet till produktion av <SPAN class="ft16">förnybar el </SPAN>bör öka och det bör vara möjligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för människor att dra av sin egen elproduktion från den el de köper från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nätet, s.k. nettodebitering.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft12"><SPAN class="ft11">Den halverade </SPAN>momsen för restaurang- och cateringtjänster <SPAN class="ft11">bör breddas</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. En sådan åtgärd</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kan skapa nya jobb och stimulera en hållbar konsumtion av tjänster. För-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">slaget har en klimatvänlig profil och stärker tjänstesektorn.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Skattesystemet bör uppmuntra till inköp av <SPAN class="ft12">energisnåla och fossilbräns-</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5"><SPAN class="ft16">lefria bilar</SPAN>. Vi vill premiera sådana inköp genom att bilar med höga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utsläpp blir dyrare. Det ska alltid löna sig att välja hållbart framställda för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nybara drivmedel framför fossila. Bilköpare och biltillverkare behöver få</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">besked om vilka regler som gäller.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">134</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">För att få rättvisa villkor för olika trafikslag och svenska åkare vill vi införa en miljömässigt och geografiskt differentierad <SPAN class="ft37">lastbilsskatt</SPAN>. På så sätt kan långväga gods flyttas från vägarna till järnvägsspåren och till en miljöanpassad sjöfart.</P> <P class="p76 ft4">Med det anförda tillstyrker jag Miljöpartiets riktlinjer för den ekono- misk politiken och budgetpolitiken.</P> <P class="p313 ft15"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft56">2012 års ekonomiska vårproposition (SD)</SPAN></P> <P class="p314 ft5">Thoralf Alfsson (SD) anför:</P> <P class="p187 ft3">Sverigedemokraterna bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande tra- ditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Vi eftersträvar ett demokra- tiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Vi vill åter- skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Detta är den övergripande målsättningen.</P> <P class="p175 ft3">Vi vill prioritera det som ger arbeten här i Sverige, riktiga arbeten och inte subventionerade instegsjobb eller fas <NOBR>3-jobb.</NOBR> Vi satsar på en aktiv och väl avvägd arbetsmarknadspolitik med ett resultatinriktat och pragmatiskt förhållningssätt. Vi satsar kraftigt på utbildning och på infrastruktur. Vi vill föra en aktiv politik inom de näringar där det finns starka ömsesidiga intressen mellan staten och näringslivet. Till detta frigör vi resurser genom väl avvägda prioriteringar.</P> <P class="p158 ft3">De svenska småföretagen har stått för en stor del av sysselsättningstill- växten under tidigare högkonjunkturer och är också en viktig förutsättning för Sveriges väg ut ur aktuella och kommande kriser. Tyvärr har den förda politiken för företagande inte varit framgångsrik, utan tvärtom dömts ut som ineffektiv vad gäller sysselsättningsskapande. I stället för generella lättnader av arbetsgivaravgiften som riktas till alla företag, stora som små, förespråkar Sverigedemokraterna en sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot småföretagen. Detta finansieras med en höjning av den generella arbets- givaravgiften till den tidigare nivån och syftar till att ge incitament för svenska småföretag att våga, vilja och kunna anställa. Med samma syfte vill vi reformera sjuklöneansvaret med inriktning mot småföretagarna och minska deras börda vid sjukfrånvaro.</P> <P class="p193 ft8">Vi vill bevara samtliga fyra steg i <SPAN class="ft51">jobbskatteavdraget</SPAN>. Ännu ett jobbskat- teavdrag är dock inte det mest effektiva sättet att öka sysselsättningen. Under förutsättning att ett femte jobbskatteavdrag finansieras genom en besparing på den kostsamma massinvandringen och på så vis inte på samma sätt konkurrerar om reformutrymmet med mer verkningsfulla sys- selsättningsåtgärder är vi beredda att diskutera frågan med regeringen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">135</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5"><SPAN class="ft16">Pensionärerna </SPAN>bör inte betala högre skatt än andra. Sverigedemokra-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">terna kan inte acceptera att pensionärerna, som under lång tid fått se sina</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">villkor försämras, också ska beskattas hårdare än löntagare. Pension är de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">facto uppskjuten lön varför det är orimligt att lön och pension beskattas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">olika. Sverigedemokraternas ambition är att under budgetperioden, alltså</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">allra senast 2016, låta jobbskatteavdragets alla fyra steg även omfatta pen-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">sionsinkomster och på så sätt eliminera skatteskillnaden mellan inkomst av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tjänst och pension. Detta är en prioriterad satsning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">För att stärka kulturarvets ställning vill vi införa ett särskilt <NOBR><SPAN class="ft16">ROT-avdrag</SPAN></NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">För att stärka <SPAN class="ft16">företagandet </SPAN>i Sverige har vi lagt förslag om sänkta arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">givaravgifter och ökade anslag till bl.a. forskning. När det gäller <SPAN class="ft16">bostads-</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5"><SPAN class="ft16">marknaden </SPAN>vill vi vända det mest akuta och kritiska läget genom att göra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">det skattefritt för privatpersoner att hyra ut halva sin bostad och att skatte-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">befria andrahandsuthyrningen samt göra regelverket mer flexibelt. För att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">komma till rätta med den obalans som nu råder mellan olika boendeformer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">föreslår vi att fastighetsavgiften på flerbostadshus med hyresrätter slopas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Vi vill också ta bort fastighetsavgiften på studentbostäder. Därmed skulle</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">såväl kostnaderna för byggandet som hyran för en studentbostad bli</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">mycket lägre. För att skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">upprustningsbehov och underhåll för bostadsbeståndet i landet vill vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">införa skattefria underhållsfonder.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har under några år försökt harmonisera momsreg-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">lerna, vilket har inneburit upprepade försök att tvinga Sverige att införa</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">mervärdesskatt även för ideella föreningar. Det är ett exempel på hur över-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">statliga tendenser får negativa konsekvenser. De ideella föreningarna är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">hörnstenar i Sverige och deras momsfrihet bör absolut kvarstå. Även om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">regeringen har lovat att ta strid i denna fråga har man redan visat kompro-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">missvilja, och vi befarar att Sverige på sikt tvingas uppge motståndet mot</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">momsbeläggningen, givet ett fortsatt medlemskap i EU.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Sverigedemokraterna anser att sänkningen av <SPAN class="ft16">restaurang- och catering-</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5"><SPAN class="ft16">momsen </SPAN>var en oerhörd felprioritering. Det är en mycket kostsam åtgärd.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Studier visar att antalet nya jobb uppgår till som högst ett par tusen. Jäm-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">förelser med Finland, där en liknande satsning blev en direkt besvikelse,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">bekräftar denna analys. Vi kommer att återställa restaurangmomsen och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">prioriterar i stället andra åtgärder som ger fler nya jobb. Några av dessa</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">åtgärder redovisas i vår motion.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p32 ft5">Elpriset består till stor del av skatter, och vi ser ett behov av att på lång</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">sikt sänka dessa skatter så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">en rimlig nivå. Vår ambition är att sänka <SPAN class="ft16">elskatten </SPAN>med 10 öre per kWh</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">till 2016, vilket skulle ge en villa med en förbrukning på ca 25 000 kWh</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">per år en besparing på drygt 200 kronor per månad.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Riksdagen har beslutat att till 2015 stegvis minska <SPAN class="ft16">återbetalningen av</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5"><SPAN class="ft16">koldioxidskatten </SPAN>för jord- och skogsbruksmaskiner från 2,10 kronor till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">0,90 kronor per liter. <SPAN class="ft16">Energiskatten på dieselolja </SPAN>har också höjts med 0,20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">136</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">kronor per liter. Kostnadspåslagen innebär under en femårsperiod en mer- kostnad på mer än en halv miljard kronor per år för jord- och skogsbruks- sektorn. Eftersom Sverige redan ligger i topp när det gäller skatt på diesel inom jordbruket vill vi höja återbetalningen av koldioxidskatten och mot- sätter oss samtidigt de beslutade höjningarna på drivmedel.</P> <P class="p76 ft3">Den ökade globaliseringen i världen medför även en ökad rörlighet för kriminella nätverk, och Sveriges gränser är numera närmast oskyddade. <SPAN class="ft38">Tul- len </SPAN>har förlorat en del av sina befogenheter, och passkontroller är för- bjudna mellan Schengenländerna. Det öppnar för <NOBR>människo-,</NOBR> narkotika- och vapensmuggling och för kriminella individer att röra sig fritt inom området.</P> <P class="p188 ft4">Tullen måste få de verktyg och resurser den behöver för att kunna möta denna kriminalitet. Eftersom EU förbjuder tullen att utföra en väsentlig del av sitt arbete är det på lång sikt vår ambition att återvinna den nationella suveräniteten på detta område. På kort sikt vill vi ha möjlighet att införa temporära gränskontroller när det behövs.</P> <P class="p76 ft3">Vi anser att Tullverkets huvuduppgift är att förebygga och bekämpa brott, inte att driva in skatter och tullar. Som konsekvens av detta vill vi flytta Tullverket från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till område 4 Rättsväsendet.</P> <P class="p128 ft4">Med det anförda tillstyrker jag Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.</P> <P class="p315 ft15"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft56">2012 års ekonomiska vårproposition (V)</SPAN></P> <P class="p314 ft5">Jacob Johnson (V) anför:</P> <P class="p90 ft3">Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveck- ling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade, generella välfärden. Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov.</P> <P class="p234 ft3">De inkomster det offentliga får genom skatterna är en avgörande faktor för sysselsättningen, på både kort och lång sikt. Genom skatterna finansie- ras en rad investeringar i allt från utbildning till forskning och infrastruk- tur, som är avgörande för att bygga Sveriges ekonomiska styrka på sikt. Den relativt höga produktiviteten i Sverige i dag bygger på skattefinansie- rade offentliga investeringar vi gjort under lång tid. Vi menar att det är ett övergripande samhällsekonomiskt problem att vi i dag underinvesterar i gemensamt finansierade verksamheter. Dessutom har välfärdsinstitutioner som barn- och äldreomsorg en avgörande ekonomisk betydelse, eftersom det möjliggör för fler att stå till arbetsmarknadens förfogande och delta i produktionen. Direkta investeringar har mycket starkare sysselsättningsef- fekter på kort sikt än t.ex. bolagsvinster eller privat konsumtion.</P> <P class="p129 ft4">Skatterna omfördelar också resurser från hög- till låginkomsttagare och därmed också mellan kvinnor och män. Det finns många skäl till att före- språka ett jämlikare samhälle, och flera av dem är ekonomiskt betydelse-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">137</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">fulla. Ett exempel är den stimulanseffekt det ger på kort sikt: genom att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">hämta in inkomster från grupper med hög sparkvot och i stället använda</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">dem till löner och transfereringar åt människor som annars skulle ha haft</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mycket låga inkomster, förstärks efterfrågan. Det är särskilt viktigt i den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">internationella kris vi ser de här åren. Efterfrågan förstärks också av den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">trygghetseffekt som kommer av att veta att det finns fungerande skydds-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nät, vilket begränsar problemet med att människor tenderar att försöka</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">spara mer i kristider. I ett jämlikare samhälle förbättras dessutom folkhäl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">san, vilket över tiden får en direkt ekonomisk betydelse för hur länge och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">hur effektivt vi arbetar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Sysselsättningen är ett av de tyngsta skälen till att Vänsterpartiet före-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">språkar en skattepolitik som prioriterar direkta investeringar framför skatte-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">avdrag. Vi vill se en översyn av hela skattesystemet och föreslår i en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tidigare riksdagsmotion (2011/12:Sk291) att det tillsätts en parlamentarisk</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utredning med ett sådant uppdrag.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vänsterpartiet värnar om lika skatt vid lika inkomst och menar att man</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">måste tillbaka till en likformig inkomstbeskattning. En del av de inkomster</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">som kommer in till staten genom begränsningen av skatteavdragen bör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">användas för att sänka inkomstskatten för de grupper som hittills inte fått</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">del av regeringens skattesänkningar. Den enskilt största posten i regering-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ens skattesänkarpolitik är det s.k. <SPAN class="ft16">jobbskatteavdraget</SPAN>, som är en bärande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">del av regeringens politik för låga löner. Jobbskatteavdraget bör stegvis</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">avskaffas till förmån för en rättvis och likformig beskattning. Som ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">första steg föreslås höjd skatt vid högre inkomster, framför allt genom en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">avtrappning av jobbskatteavdraget från en månadsinkomst på 28 000 kronor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att det finns starka par-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ter på arbetsmarknaden. De fackliga organisationerna är de viktigaste</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">aktörerna i arbetet för att förbättra villkoren i arbetslivet och öka arbetsta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">garnas inflytande på arbetsplatserna. För att fler ska välja att organisera</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft16"><SPAN class="ft5">sig i facket införs en </SPAN>avdragsrätt för medlemskap i facklig organisation<SPAN class="ft5">.</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Regeringens s.k. arbetslöshetsavgift gör medlemsavgifterna till <NOBR>a-kas-</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sorna orimligt höga och orättvist differentierade. Motionärerna vill</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">avskaffa arbetslöshetsavgiften, vilket innebär att ingen kommer att behöva</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">betala mer än ca 100 kronor per månad i medlemsavgift till sin <NOBR>a-kassa.</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft16"><SPAN class="ft5">Vi vill också införa en </SPAN>avdragsrätt för medlemsavgiften till <NOBR>a-kassa<SPAN class="ft5">.</SPAN></NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5"><NOBR><SPAN class="ft16">RUT-avdraget</SPAN></NOBR><SPAN class="ft16"> </SPAN>som används i första hand av höginkomsttagare drar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">undan alltmer skatteintäkter för varje år som går. Pengarna bör i stället</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">användas till att anställa fler i barnomsorgen, för att den ska vara tillgäng-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lig på kvällar, nätter och helger. Det skulle betyda att i princip hela</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">summan faktiskt gick till nya jobb.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Dagens <NOBR><SPAN class="ft12">ROT-avdrag</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> </SPAN>som enbart riktar sig till villaägare och bostadsrätts-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">innehavare bör slopas och ersättas med ett upprustningsstöd för flerfamiljs-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">hus. Vi vill på så sätt skapa förutsättningar för att landets hyresgäster ska</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">138</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td101"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft8">kunna bo i moderna, funktionella lägenheter med låg energiförbrukning samt låga koldioxidutsläpp. Villaägare som genomför energieffektiviserings- åtgärder ska även fortsättningsvis kunna få avdrag för dessa åtgärder.</P> <P class="p190 ft8">Vänsterpartiet eftersträvar ett enhetligt och likformigt regelsystem med så få undantag som möjligt. Det ska vara enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlås- ningseffekter och konkurrenssnedvridningar. Vi är kritiska till regeringens planer på att sänka <SPAN class="ft51">bolagsskatten </SPAN>eftersom en sådan åtgärd huvudsakligen kommer att leda till ökade vinster och inte till fler jobb. En sänkt bolags- skatt kommer heller inte att minska skattekonkurrensen mellan EU:s med- lemsstater utan snarare förvärra den. Vi vill i stället satsa på en generös skattereduktion för <SPAN class="ft51">forsknings- och utvecklingsinsatser </SPAN>som riktar sig till framför allt små och medelstora företag. För att öka antalet sysselsatta i privat sektor och se till att nya jobb som skapas är samhällsekonomiskt produktiva har vi lagt fram en rad förslag på direkta investeringar som vi menar är bättre satsningar än skattesänkningar och avdrag.</P> <P class="p222 ft4">Vi vill också fortsätta arbetet med att bekämpa <SPAN class="ft37">skattefusk </SPAN>och stoppa möjligheten att skatteplanera med hjälp av ränteavdrag. Avdragsrätten för koncerninterna lån bör enligt vår mening slopas.</P> <P class="p190 ft3">Förändringarna i <SPAN class="ft38">boendebeskattningen </SPAN>och slopandet av förmögenhets- skatten har bidragit till att inkomstklyftorna ökat i Sverige. Vänsterpartiets principiella hållning är att fastigheter är tillgångar som ska beskattas på ett förutsägbart och rättvist sätt. Det är angeläget att neutralitet råder mellan olika kategorier av bostäder. Vi har sedan länge drivit frågan om att slopa fastighetsavgiften på hyresrätter och välkomnar därför regeringens planer på att sänka fastighetsavgiften på flerbostadshus med hyresrätter. Däremot ställer vi oss avvisande till förslagen om en utökad nedsättning av fastig- hetsavgiften vid en nybyggnation och en ytterligare höjning av schablonav- draget vid andrahandsuthyrning. Vänsterpartiet har lagt fram förslag på direkta stöd till nybyggnation i en helt annan storleksordning.</P> <P class="p178 ft4">Vi vill också utreda utformningen av en <SPAN class="ft37">förmögenhetsskatt </SPAN>som kan infö- ras under mandatperioden. Detsamma gäller beskattning på <SPAN class="ft37">arv </SPAN>eller dödsbo samt <SPAN class="ft37">gåvor.</SPAN></P> <P class="p135 ft4">I syfte att hämta in en del av övervinsterna i finanssektorn föreslår vi en höjning av bolagsskatten med 5 procentenheter under 2013 för de fyra största bankerna i landet.</P> <P class="p135 ft4">Skatter är viktiga styrmedel för <SPAN class="ft37">klimat- och miljöomställningen</SPAN>. Så länge priset på transporter inte inkluderar samhällsekonomiska kostnader som miljöskador, hälsoeffekter och trafikolyckor snedvrids de ekonomiska prioriteringarna på ett kostsamt och ohållbart sätt. Mycket talar för att olje- priserna kommer att öka trendmässigt och Sveriges oljeberoende utgör därför en betydande ekonomisk risk. De investeringar vi föreslår i bl.a. järnvägsnätet och i en utbyggd kollektivtrafik styr mot transporter som är bättre för miljön.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">139</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">2 S</SPAN>KATTEUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft5">För att minska risktagandet och minska miljöpåverkan bör <SPAN class="ft16">drivmedels-</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5"><SPAN class="ft16">skatterna </SPAN>höjas samtidigt som personer med låga inkomster och boende i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">glesbygd kompenseras för dyrare drivmedel. I motion 2011/12:Sk428 pre-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">senterar Vänsterpartiet en sammanhållen politik för rättvisa drivmedelsskat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ter.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">I likhet med ett flertal andra <NOBR>EU-länder</NOBR> vill vi att Sverige inför en <SPAN class="ft16">kilo-</SPAN></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5"><SPAN class="ft16">meterskatt </SPAN>för att möta problemen med den tunga trafiken som står för en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">betydande del av slitaget på det svenska vägsystemet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Flyget ska bära sina egna kostnader för miljöpåverkan. Vår utgångs-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">punkt är att nivån på koldioxid- och energiskatt på flygfotogen ska mot-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">svara den nivå som gäller för bensin för bilar. Vi vill därför införa en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft12"><SPAN class="ft11">skatt på inrikesflyg i form av en </SPAN>schabloniserad start- och landningsavgift.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Det ökar incitamenten att fylla planen med resenärer.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5"><SPAN class="ft16">Effektskatten på kärnkraft </SPAN>bör också höjas för att hämta in en del av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">övervinsterna i energibolagen. Medlen ska användas till investeringar i ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">hållbart samhälle. Vi bedömer att höjningen är möjlig att genomföra utan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">att det får någon direkt effekt på elpriset.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Med det anförda tillstyrker jag Vänsterpartiets riktlinjer för den ekono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">miska politiken och budgetpolitiken.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">140</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20141x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p49 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p316 ft58"><SPAN class="ft57">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft57">3</SPAN></P> <P class="p317 ft0">Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2011/12:AU6y</P> <P class="p318 ft1">2012 års ekonomiska vårproposition</P> <P class="p319 ft2">Till finansutskottet</P> <P class="p320 ft8">Finansutskottet har berett skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet möj- lighet att yttra sig över 2012 års ekonomiska vårproposition med följdmo- tioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Varken propositionen eller motionerna innehåller något yrkande som helt faller inom arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Såväl propositionen som de fyra följdmotionerna innehåller emellertid yrkanden som delvis faller inom beredningsområdet och tas därför upp till behandling i yttrandet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">141</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr20 td6"><P class="p29 ft2">Utskottets överväganden</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr26 td6"><P class="p29 ft15">Bakgrund</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft5">Fyra motioner har väckts med anledning av 2012 års ekonomiska vårpro-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">position (prop. 2011/12:100): partimotion 2011/12:Fi18 av Mikael Dam-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">berg m.fl. (S), partimotion 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP),</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">partimotion 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) och partimotion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V). I det följande ligger betoningen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">på att redovisa och kommentera de förslag i propositionen och motionerna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">som berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Propositionen och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">motionerna anges i det följande utan årtal.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr18 td6"><P class="p29 ft15">Propositionen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr7 td6"><P class="p29 ft16">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr11 td6"><P class="p29 ft11">Regeringen framför i 2012 års ekonomiska vårproposition att det viktigaste</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">målet för dess ekonomiska politik är full sysselsättning. Utformningen av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">politiken har sedan 2006 tagit sin utgångspunkt i att få fler i arbete och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">färre som står utanför arbetsmarknaden. Sammansättningen av åtgärder har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skiftat över åren, bl.a. beroende på kraftiga svängningar i konjunkturen i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">spåren av finans- och skuldkrisen. Men inriktningen har varit tydlig – reger-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ingen har satt jobben främst.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Sysselsättningen har ökat med 96 000 personer 2011 och med 213 000</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">personer sedan 2006. Sysselsättningsgraden är i EU:s absoluta toppskikt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Samtidigt har utanförskapet minskat med motsvarande omkring 225 000</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">personer sedan 2006. Antalet arbetslösa har minskat med 38 000 personer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">2011, och Sverige har sedan 2006 klättrat från 13:e till 8:e plats när det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">gäller lägst arbetslöshet i EU. Arbetsmarknaden har som helhet återhämtat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sig snabbt 2010 och 2011, vad gäller såväl sysselsättningen som antalet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetade timmar. Sveriges öppna och exportinriktade ekonomi påverkas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kraftigt av de ekonomiska problemen i omvärlden. Avmattningen i BNP-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tillväxten 2012 innebär en svag utveckling även på arbetsmarknaden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Arbetslösheten väntas stiga från 7,5 procent 2011 till 7,8 procent 2012. I</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">takt med att efterfrågan i ekonomin åter tar fart förbättras läget på arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">marknaden; sysselsättningen förväntas därför öka snabbt under framför allt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">2014 och 2015. Arbetslösheten väntas minska till 5,2 procent 2016, vilket</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">är i linje med regeringens bedömning av jämviktsarbetslösheten 2016.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Det begränsade reformutrymmet bör användas dels till åtgärder som mot-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">verkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">grupper och förstärker välfärden. Regeringens politik med jobbskatteav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">drag i flera steg har stärkt drivkrafterna att arbeta för framför allt låg- och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">medelinkomsttagare. Både skattesystemets och socialförsäkringarnas utform-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">142</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft8">ning påverkar drivkrafterna för arbete, varför regeringens politik även fortsättningsvis är inriktad på att stärka arbetslinjen. Reformerna av trygg- hetssystemen ska följas upp och behovet av justeringar prövas för att ingen ska falla mellan stolarna och för att underlätta vägen tillbaka till arbete.</P> <P class="p76 ft3">Minskad arbetslöshet bland unga och personer med utländsk bakgrund prioriteras högt. Dessa personer stod 2011 för ca 5 procentenheter, dvs. två tredjedelar, av den samlade arbetslösheten på ca 7,5 procent. Det är viktigt att de som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden får det stöd och den hjälp de behöver. Det är därför angeläget att övergången från skola till arbetsliv sker så effektivt som möjligt och att ungas inträde på arbetsmarknaden underlättas.</P> <P class="p77 ft3">Regeringen avser att förbättra möjligheterna till arbete och företagande bland unga. Möjligheterna att få arbete förbättras genom insatser som stär- ker efterfrågan och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. sänkt arbetsgivaravgift, nystartsjobb eller former av subventionerad anställning. Genom utbildnings- insatser (exempelvis i svenska), i yrkesförberedande utbildning och i ren grundutbildning, kan individens kompetens stärkas och därmed förutsätt- ningarna att få arbete.</P> <P class="p97 ft4">Regeringens ambition är att i dialog med arbetsmarknadens parter för- bättra flexibiliteten på arbetsmarknaden och underlätta inträdet exempelvis genom utökade möjligheter till praktik och lärlingsanställningar.</P> <P class="p130 ft4">När arbetsmarknaden fungerar bra kan arbetssökande och företag som vill anställa snabbt och lätt hitta varandra. Arbetet med att förbättra arbets- marknadens funktionssätt pågår alltjämt, exempelvis genom att söka vägar för att ytterligare förbättra matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb samt med insatser för att förbättra effektiviteten i arbetsförmedlingen.</P> <P class="p321 ft16">En uppföljning av sysselsättningspolitiken</P> <P class="p90 ft3">Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift sedan regeringen tillträdde 2006 har varit att öka den varaktiga sysselsättningen, främst genom ett minskat utanförskap. Trots den ogynnsamma utvecklingen i omvärlden har svensk arbetsmarknad utvecklats starkt de senaste åren. Antalet personer i arbete som andel av befolkningen har ökat med 0,8 procentenheter mellan 2006 och 2011.</P> <P class="p234 ft8">Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits för att förbättra arbets- marknadens funktionssätt ökar den varaktiga sysselsättningsgraden <NOBR>(15–74</NOBR> år) med 3 procentenheter och minskar jämviktsarbetslösheten med 1,4 pro- centenheter till 2020. Regeringen bedömer att den hittills förda sysselsätt- ningspolitiken är ändamålsenlig. Sysselsättningspolitiken fortsätter att vara mycket högt prioriterad och politikens inriktning ligger fast.</P> <P class="p130 ft8">Den övergripande inriktningen på sysselsättningspolitiken bör även i fort- sättningen vara att öka utbudet av och efterfrågan på arbetskraft samt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Detta ska bl.a. ske genom åtgär-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">143</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td111"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft8">der som motverkar att människor står utan arbete under lång tid, minskar ungdomsarbetslösheten, förbättrar utrikes föddas ställning på arbetsmarkna- den och stärker övriga grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.</P> <P class="p322 ft16">Den makroekonomiska utvecklingen och utgiftsutvecklingen</P> <P class="p27 ft50">I spåren av de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder brom- sade svensk ekonomi in kraftigt under slutet av 2011. Tillväxten bedöms bli låg 2012, med stigande arbetslöshet som följd. Osäkerheten kring stats- skuldskrisen i Europa har minskat och de finansiella marknaderna har börjat stabiliseras. Under första halvåret 2012 börjar förtroendet successivt återvända bland hushåll och företag. I stora delar av omvärlden är dock tillväxten svag de närmaste åren bl.a. till följd av en åtstramande finanspo- litik. Det bidrar till att lågkonjunkturen blir utdragen i Sverige. Den svaga efterfrågan leder till att sysselsättningen väntas bli oförändrad 2012 och öka svagt 2013. Därefter sker en förbättring på arbetsmarknaden och arbets- lösheten minskar till närmare 5 procent 2016. Det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Jämfört med bedömningen i budget- propositionen för 2012 har riskbilden förskjutits i positiv riktning. Samman- taget bedöms dock fortfarande riskerna för en svagare utveckling dominera.</P> <P class="p132 ft4">Utgifterna inom utgiftsområdet bedöms bli 1,9 miljarder kronor lägre än ursprungligen anvisade medel i statens budget. Förklaringen till den lägre prognosen är framför allt att utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen revide- rats ned till följd av färre ersättningstagare och att aktivitetsstödet revide- rats ned på grund av lägre styckkostnader. Även lägre volymer och styckkostnader för det särskilda anställningsstödet bidrar till lägre utgifter. De sänkta utgifterna motverkas delvis av 1,1 miljard kronor högre utgifter på anslaget <SPAN class="ft37">Bidrag till lönegarantiersättning </SPAN>till följd av ökade utgifter i samband med att Saab Automobile AB försattes i konkurs i december 2011.</P> <P class="p276 ft16">Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet</P> <P class="p62 ft50">Hållbarhetsberäkningarna för Sveriges offentliga finanser visar att den lång- siktiga finansiella hållbarheten är god och i allt väsentligt oförändrad sedan föregående års beräkningar. Hållbarheten skapar en marginal för finanspolitiken att möta både den rådande lågkonjunkturen och de ökade utgifter som följer av de demografiska förändringarna på lång sikt. Åren <NOBR>2020–2040</NOBR> karakteriseras av ett betydande demografiskt utgiftstryck. Ett försämrat finansiellt utgångsläge när det demografiska utgiftstrycket börjar öka kan medföra att finanspolitiken drabbas av påtagliga hållbarhetsproblem.</P> <P class="p12 ft4">De offentliga finanserna står inför ett antal utmaningar som tillsammans utgör påtagliga risker för finansernas långsiktiga hållbarhet. Utgifterna ökar bl.a. på grund av en åldrande befolkning och ökade behov. Vidare minskar andelen förvärvsaktiva som ska finansiera utgifterna. Välståndet växer emellertid och resurserna ökar med tiden. Den stora politiska utma- ningen är därför inte att det finns en brist på resurser i framtiden. Frågan</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">144</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">är i stället hur dessa resurser kan användas så att finansieringen av välfär- den sker på ett finansiellt hållbart sätt, samtidigt som den är samhällseko- nomiskt effektiv och fördelningspolitiskt acceptabel.</P> <P class="p76 ft4">För att möta utmaningarna på lång sikt är det viktigt att fortsätta för- stärka drivkrafterna till arbete. En högre sysselsättning som förbättrar hållbarheten kan uppnås bl.a. genom att öka integrationen, tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden och senarelägga utträdet.</P> <P class="p204 ft15">Motionerna</P> <P class="p187 ft4">Fyra partimotioner – Fi18 (S), Fi16 (MP), Fi15 (SD) och Fi17 (V) – har väckts med anledning av propositionen.</P> <P class="p167 ft37">Socialdemokraterna <SPAN class="ft4">framför i partimotion </SPAN>Fi18 <SPAN class="ft4">av </SPAN>Mikael Damberg m.fl. <SPAN class="ft4">att Sverige förtjänar en regering som vågar tänka offensivt och föra en modern, framtidsinriktad och jobbskapande politik. Regeringens politik har prövats i sex år, i både hög- och lågkonjunktur, och det är enligt partiet uppenbart att den inte leder till fler jobb.</SPAN></P> <P class="p76 ft3">Partiet framhåller att arbetslösheten är på en högre nivå än i augusti 2006 (7,0 procent) då situationen på arbetsmarknaden av den dåvarande borgerliga oppositionen beskrevs i termer av massarbetslöshet. Även den säsongsrensade sysselsättningsgraden är enligt den senaste arbetskraftsun- dersökningen något lägre än i augusti 2006. En tydlig och oroande tendens på arbetsmarknaden är att antalet personer med riktigt långa arbetslöshetsti- der ökar snabbt. Antalet personer som enligt Arbetsförmedlingens statistik varit arbetslösa i mer än två år har under den borgerliga regeringstiden ökat med 180 procent – från 25 000 till 70 000 personer. Ytterligare ett uttryck för att det varaktiga utanförskapet brett ut sig under senare år är den kraftiga ökningen av antalet personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Under 2010 hade 117 000 personer fått ekonomiskt bistånd under minst tio månader, en ökning med 33 000 perso- ner eller 39 procent jämfört med 2006. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män tycks också ha bitit sig fast på nivåer kring 4 procentenheter. Så stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan könen inne- bär att Sverige inte drar nytta av kvinnors engagemang och kompetens fullt ut.</P> <P class="p194 ft4">Som ett led i att ta ansvar för de offentliga finanserna vill Socialdemo- kraterna utveckla det finanspolitiska ramverket med ett mål för sysselsätt- ningen. Syftet med ett sådant mål är att underlätta prioriteringar i politikutvecklingen. Sysselsättningsgraden, eventuellt i kombination med antalet arbetade timmar eller arbetslösheten eller båda, skulle kunna utgöra en lämplig indikator för ett sysselsättningsmål. Hur målet ska definieras är dock en komplicerad fråga som behöver analyseras djupare före slutligt ställningstagande.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">145</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5">Ökningen av antalet långtidsarbetslösa och personer i varaktigt utanför-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">skap tyder på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">efterfrågan på arbetskraft. Detta mönster av försämrad matchning på arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">marknaden känns igen från tidigare perioder med kraftigt förhöjd arbetslös-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">het. Utvecklingen av sysselsättningen i olika branscher antyder just att den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">försämrade matchningen hänger ihop med ett ökat omvandlingstryck i eko-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">nomin som inte mötts med en tillräckligt kraftfull utbildnings- och arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">marknadspolitik. Att arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">senare år beror på att finanskrisen påskyndat strukturomvandlingen, men</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">också på brister i den förda ekonomiska politiken. Mycket tyder på att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">både volymen och kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">senare år varit otillräckliga. Sedan regeringsskiftet 2006 har centrala delar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">av den aktiva arbetsmarknadspolitiken i stora delar avvecklats. Inom den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">yrkesinriktade arbetsmarknadspolitiken har omkring hälften av platserna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">försvunnit. Den kommunala vuxenutbildningen har minskat antalet platser</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">med ungefär 15 procent mellan 2006 och 2010. Möjligheterna att läsa in</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">gymnasiet har därmed beskurits kraftigt. De arbetslösa är nu i stor utsträck-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">ning i stället hänvisade till regeringens s.k. garantier: jobb- och utvecklings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">garantin respektive jobbgarantin för unga, som visat sig ha mycket låg effekt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Sverige sticker ut internationellt när det gäller nivån på ungdomsarbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">lösheten. År 2010 hade Sverige den åttonde högsta ungdomsarbetslösheten</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">bland de 34 <NOBR>OECD-länderna.</NOBR> De länder som har högre arbetslöshet bland</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">unga kännetecknas i de flesta fall av djup ekonomisk kris. Här finner vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">länder som Grekland, Irland, Spanien, Ungern och Italien. I förhållande till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">det allmänna läget på arbetsmarknaden var Sverige 2010 sämst i hela OECD-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">området på att få unga i arbete. Socialdemokraterna presenterar i motionen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">ett program för att bryta ungdomsarbetslösheten. Där föreslås bl.a. att utbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ningskontrakt införs för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">sina gymnasiestudier. Individen garanteras insatser med syfte att ge gymna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">siekompetens, såväl utbildning som vägledning, motiveringsarbete och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">annat stöd. Samtidigt villkoras ersättningar från det offentliga – arbetslö-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">shetsunderstöd, ekonomiskt bistånd och aktivitetsstöd – samt olika typer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">av arbetsmarknadspolitiska insatser, som nystartsjobb och arbetsmarknads-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">utbildningar, av att den unge arbetslöse fullföljer en individuellt utformad</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">utbildningsplan. För unga under 25 år som fullgjort sin gymnasieutbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ning vill partiet skapa särskilda traineeplatser. En kraftfull ekonomisk</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">stimulans riktas till de företag och organisationer som anställer en trainee.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Alla arbetsgivare ska kunna ansöka om att anställa en trainee under förut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">sättning att det finns en godkänd handlingsplan med ett tydligt utbildnings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">innehåll. För att öka kontaktytan mellan högskola och näringsliv och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">underlätta snabbare arbetsmarknadsinträde vill man även skapa särskilda</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">traineeanställningar för unga akademiker. I programmet ingår också som-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">marjobb enligt den s.k. Nynäshamnsmodellen i hela landet.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">146</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">För att förbättra omställningen på arbetsmarknaden ställer Socialdemo- kraterna upp som mål att hälften av <NOBR>30–34-åringarna</NOBR> ska ha genomgått en minst tvåårig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) 2020. Partiet vill också höja kvaliteten i utbildningen och snabba på arbetsmarknadsin- träde efter examen genom särskilda traineeanställningar för akademiker. Personer utan gymnasieutbildning löper väsentligt högre risk att hamna i arbetslöshet. Socialdemokraterna ser ett betydande behov av att bygga ut vuxenutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen under kommande år. För att ge personer som varit långvarigt arbetslösa ny och efterfrågad arbetslivserfarenhet och samtidigt stimulera till livslångt lärande vill partiet införa ett system med utbildningsvikariat. Den arbetsgi- vare som vikariatsanställer en långtidsarbetslös för att ge en fast anställd möjlighet att fortbilda sig inom sitt yrkesområde ska ges ett betydande eko- nomiskt stöd från staten. Den fast anställde behåller sina ordinarie löneför- måner under utbildningstiden, men arbetsgivaren kan få ersättning för utbildningskostnaderna. Ett stort problem generellt för personer med för- sörjningsstöd som försöker etablera sig på arbetsmarknaden är att försörj- ningsstödet minskas fullt ut med intjänad inkomst. I syfte att stödja arbetsinträde föreslås en tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.</P> <P class="p323 ft37">Miljöpartiet <SPAN class="ft4">menar i partimotion </SPAN>Fi16 <SPAN class="ft4">av </SPAN>Åsa Romson m.fl. <SPAN class="ft4">att det är genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden som moderna indu- strier utvecklas och nya jobb växer fram. Alla måste få förutsättningar att skaffa sig den erfarenhet och utbildning som efterfrågas i arbetslivet och erbjudas rätt stöd för att kunna tacka ja till ett arbete.</SPAN></P> <P class="p190 ft50">Arbetslösheten ökar från 7,5 procent 2011 till 7,8 procent 2012. Arbets- lösheten bland unga mellan 15 och 24 år uppgår till 25,5 procent. Sedan regeringen tillträdde har antalet unga som varken arbetar eller studerar ökat dramatiskt, från 85 000 år 2007 till 127 000 år 2009, vilket motsva- rar en ökning med 50 procent. Dessutom har antalet unga med aktivitetser- sättning ökat kraftigt, främst på grund av arbetslöshet och svag utbildning.</P> <P class="p136 ft3">Som en följd av regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen tvingas allt fler söka försörjningsstöd från kommu- nen. Drygt 40 procent av dem som får försörjningsstöd är arbetslösa utan arbetslöshetsförsäkring, och 20 procent är sjuka som saknar ersättning från sjukförsäkringen. Allt fler unga tvingas också söka ekonomiskt bistånd. Antalet personer som söker ekonomiskt bistånd har ökat från 80 000 år 2006 och bedöms uppgå till 100 000 personer under år 2012.</P> <P class="p215 ft8">Som ett led i att få fler unga i jobb föreslår Miljöpartiet att den halve- rade momsen för restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Miljö- partiet vill också slopa arbetsgivaravgiften helt i ett år för den som anstäl- ler en ung arbetslös. Det är enligt partiet betydligt mer träffsäkert än regeringens kritiserade, ineffektiva och kostsamma halvering av arbetsgivar- avgiften för alla unga, vilken subventionerar arbetstillfällen som skulle ha</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">147</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">kommit till ändå. Ett annat förslag är att arbetsgivarens kostnad ska sänkas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">med 25 procent för arbetslösa under 26 år som får en traineeplats. För en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ung långtidsarbetslös blir nedsättningen 50 procent.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Miljöpartiet vill öka kontaktytorna mellan skola och arbetsliv, förbättra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">studie- och yrkesvägledningen och garantera att alla unga mellan 16 och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">17 år erbjuds sommarjobb. Partiet vill också underlätta övergången från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">högskola till arbetsliv genom praktik för studenter under utbildning och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">akademikerpraktik. Arbetsförmedlingen ska få ett tydligt uppdrag att sam-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">verka med kommuner för att arbeta individuellt med unga redan från dag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ett i arbetslöshet. Det behövs också nya aktörer med specifik kompetens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">som kompletterar Arbetsförmedlingen, t.ex. för unga eller personer med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">funktionsnedsättning. Partiet vill också förbättra möjligheten för unga att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">starta egna företag t.ex. genom kooperativ och egenanställningar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Miljöpartiets vision är att människor om de så önskar ska kunna arbeta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mindre, t.ex. genom kortare arbetsvecka eller genom att under vissa delar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">av livet kunna jobba mindre och i andra skeden jobba mer. Hela samhället</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tjänar på att människor orkar arbeta hela livet och inte slås ut på grund av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">stress eller för hårda arbetsvillkor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Miljöpartiet motsätter sig skuldbeläggning av människor med utländsk</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bakgrund och anser i stället att alla människor bör ses som resurser oav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sett etnicitet. För att ta till vara alla människors kunnande vill partiet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">förstärka arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfa-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">renhet. Man vill också underlätta för människor med utländsk härkomst att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">starta företag. En aktiv bostadspolitik för ökad integration är också avgö-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">rande för arbetsmarknaden. Miljöpartiet vill ha ett aktivt arbete mot den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">diskriminering och rasism som finns på arbetsmarknaden och i samhället.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">Kraven på aktiva åtgärder i diskrimineringslagen måste skärpas och jobban-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sökningsprocesserna måste bli mer öppna. Mycket av antidiskrimineringsar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">betet är lokalt. Miljöpartiet vill därför ge antidiskrimineringsbyråerna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">större möjligheter att arbeta tillsammans med lokala myndigheter och före-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tag.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Arbetet mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är ytterst</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ett ansvar för arbetsmarknadens parter, men politiken måste definiera mål-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sättningar och skapa förutsättningar. Partiet vill att staten går före och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">avsätter medel för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">statlig verksamhet. Medlingsinstitutet bör också få ett tydligt uppdrag att i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder. Nya karriärvägar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">inom kvinnodominerade yrken behöver också stimuleras, och Diskriminer-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ingsombudsmannens ansvar för att granska arbetsgivarnas lönekartlägg-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ningar måste stärkas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Miljöpartiet vill se ett mer aktivt tillsynsarbete och förebyggande insat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ser mot ohälsa och arbetsskador. Arbetsmiljöverkets uppdrag i fråga om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">särskilda insatser för att förhindra att kvinnor slås ut från arbetslivet på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">grund av arbetsmiljörelaterade problem är viktigt. Miljöpartiet vill att kvin-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">nors och mäns arbetsskador ska bedömas på lika villkor och att regeringen</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">148</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">ser till att gällande lagstiftning tillämpas. Partiet vill också att arbetsmiljö- lagen ses över så att den tydligt anpassas efter både kvinnodominerade och traditionellt mansdominerade arbetsplatser.</P> <P class="p190 ft8">För att undanröja hinder för sysselsättning föreslår Miljöpartiet att perso- ner med försörjningsstöd under en övergångsperiod får behålla en del av stödet även när de får arbete. Miljöpartiet vill införa ett helt nytt trygghets- system som är enkelt, överskådligt, inkluderande och jämlikt. Partiet vill se en försäkring som gäller vid både arbetslöshet och sjukdom. Miljöpar- tiet driver frågan om samlad arbetslivstrygghet, där både allmän sjukförsäk- ring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Som steg mot arbetslivstrygghet vill man införa ett golv och ta bort den bortre gränsen helt i sjukförsäkringen, höja taket samt höja ersättningsni- vån i arbetslöshetsförsäkringen och ta bort de differentierade avgifterna i a- kassan. Ersättningsgrundande inkomst ska också räknas på samma sätt oavsett om man är sjuk eller arbetslös, så att det blir en inkomstförsäkring.</P> <P class="p324 ft51">Sverigedemokraterna <SPAN class="ft8">menar i partimotion </SPAN>Fi15 <SPAN class="ft8">av </SPAN>Jimmie Åkesson m.fl. <SPAN class="ft8">att den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslöshe- ten. I synnerhet måste ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten tacklas. Sverige ligger sämst till i Norden vad gäller ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslösheten har stigit kraftigt sedan 2008. Regeringen har inte förmått att betrakta arbetsmarknadspolitiken ur något annat än ett renod- lat plånboksfrågeperspektiv och har därmed missat flera centrala paramet- rar i en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Arbetslösheten bedöms ligga kvar över jämviktsarbetslösheten (Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment, NAIRU) ända fram till 2016, vilket om så sker skulle innebära att arbetslösheten har legat över NAIRU under i princip hela alliansregeringens styre, fram till nästa val 2014. Den s.k. arbetslinjen är alltså både otillräcklig och ofullständig.</SPAN></P> <P class="p211 ft4">I stället för generella lättnader av arbetsgivaravgiften som riktas till alla företag, stora som små, förespråkar Sverigedemokraterna en sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot småföretagen. På samma sätt som den gene- rella arbetsgivaravgiftssänkningen har visat sig ineffektiv har även den generella sänkningen för ungdomar fått utstå hård kritik för ineffektivitet. Sverigedemokraterna förordar ett avskaffande av rabatten.</P> <P class="p135 ft3">Sverigedemokraterna menar att även unga arbetslösa ska ha rätt att söka <NOBR>starta-eget-bidrag.</NOBR> Bland våra ungdomar finns många driftiga, innovativa och idérika individer som saknar kapital men besitter viljan. Ett utökat starta- <NOBR>eget-bidrag</NOBR> skulle bryta en del av ungdomars sociala utanförskap och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår en <NOBR>20-års-</NOBR> gräns och en förlängning av den tid under vilken stödet utbetalas till nio månader.</P> <P class="p210 ft4">Sverigedemokraterna anser att alla varken kan, bör eller vill bli akademi- ker och att yrkesutbildade efterfrågas i en allt större utsträckning. Partiets viktigaste satsning för att bryta ungdomsarbetslösheten är därför förslaget</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">149</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">att införa lärlingsjobb. Den nya anställningsformen skulle möjliggöra för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en arbetsgivare att anställa en ung lärling till 75 procent av ingångslönen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">och med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För att säkerställa trygghet för arbetstagare är det viktigt att lagen om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">anställningsskydd (LAS) finns kvar, men Sverigedemokraterna anser att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. För att ge arbetsgivarna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens bör där-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för antalet tillåtna undantag utökas från två till fem.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Den fria arbetskraftsinvandringen som infördes 2008 har inneburit stora</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">påfrestningar på arbetsmarknaden. Den har lett till stora undanträngningsef-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">fekter på svensk arbetskraft och innebär samtidigt att det är fritt fram för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lönedumpning eller lönesammanpressning. Sverigedemokraterna föresprå-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kar ett gästarbetarsystem där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmark-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">naden kan täppas till genom tillfälliga arbetstillstånd. På sikt måste dock</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ambitionen vara att eventuella efterfrågeöverskott kompenseras genom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utbildningssatsningar så att den arbetskraft som finns i vårt land utbildas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">till att kunna ta de arbetstillfällen som erbjuds inom landet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I dag finns på den svenska arbetsmarknaden en lagstadgad diskrimine-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ring genom de s.k. instegsjobben, vilka infördes under förra mandatperio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">den. Sverigedemokraterna betraktar detta som skattefinansierad svenskfient-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lighet på arbetsmarknaden och menar att det strider mot principen om en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">rättvis arbetsmarknad, där alla medborgare har samma rättigheter och skyl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">digheter oavsett bakgrund. Rent arbetsmarknadspolitiskt har åtgärden dess-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utom misslyckats helt med sitt syfte, då ytterst få av instegsjobbarna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">lyckas ta klivet in på den ordinarie arbetsmarknaden efter avslutad skattefi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nansierad anställning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Sverigedemokraterna vill se ett statligt alternativ till fas 3 som ska garan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">tera meningsfull och framför allt samhällsnyttig sysselsättning för program-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">deltagare. Det finns många statliga, regionala och kommunala verksamhe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ter där behovet av arbetskraft är skriande högt och där ett statligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">alternativ till fas 3 skulle kunna bidra till att lösa även dessa problem. En</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">stor fördel är att detta skulle resultera i att såväl samhället som den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">enskilde programdeltagaren gynnades. Framför allt skulle det dock leda till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att praktikanten genom erfarenheten gavs stora möjligheter att ta ett jobb</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">på den ordinarie arbetsmarknaden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Sverigedemokraterna anser att arbetslöshetsförsäkringen ska vara garan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">terad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ska vara solidariskt finansierad. För Sverigedemokraterna förefaller en för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sämrad <NOBR>a-kassa</NOBR> vara en mycket ineffektiv metod för att få arbetslösa i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbete, eftersom de flesta inte vill något hellre än att åter få ett arbete och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kunna göra rätt för sig. Partiet förespråkar därför en höjning av <NOBR>a-kassans</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tak. Sverigedemokraterna anser också att arbetslösa under de första 100</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dagarna av arbetslöshet ska ha rätt att begränsa sitt sökande till ett närlig-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">150</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">gande geografiskt område och inom sitt kompetensområde. Sverigedemo- kraterna ser dessutom behovet av att förbättra förhållandena för de deltidsarbetslösa, som i dag endast är berättigade till 75 dagars <NOBR>a-kassa.</NOBR></P> <P class="p190 ft4">Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att koncentrera socialförsäkringssystemet till att vara en nationell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik sådan. Redan i dag är arbetslöshetsförsäkringen till stor del utformad i enlighet med socialförsäkringssystemen. Att även i fortsättningen hålla <NOBR>a-kassan</NOBR> skild från Försäkringskassan skapar onödig byråkrati och risk för att män- niskor faller mellan stolarna. Sverigedemokraterna vill på sikt se en sam- manslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I dag är det tyvärr alltför många individer som anses vara för friska för att sjukskrivas men för sjuka för att vara arbetssökande. Resultatet av detta blir att ingen av myndigheterna har ansvar för den medborgare som hamnar i en sådan situation.</P> <P class="p325 ft4">För <SPAN class="ft37">Vänsterpartiet </SPAN>är enligt vad som framförs i partimotion <SPAN class="ft37">Fi17 </SPAN>av <SPAN class="ft37">Jonas Sjöstedt m.fl. </SPAN>full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Partiet presenterar i motionen en sysselsättningspolitik som byg- ger på investeringar i stället för skatteavdrag, och utbildning i stället för låglönepolitik.</P> <P class="p190 ft3">Arbetslösheten har ökat och sysselsättningsgraden minskat sedan reger- ingen tillträdde hösten 2006. Sysselsättningsgraden har minskat med 1,1 procentenheter, vilket innebär en lägre sysselsättning på motsvarande 78 000 personer. Den säsongsrensade arbetslösheten uppgick i februari till 7,5 procent. För helåret 2012 räknar regeringen med en arbetslöshet på hela 7,8 procent, vilket innebär att i genomsnitt ca 390 000 personer kom- mer att gå arbetslösa innevarande år. I vårpropositionens prognos beräknas arbetslösheten under 2014 uppgå till 6,9 procent, en nivå som finansminis- ter Borg under valrörelsen 2006 karakteriserade som massarbetslöshet.</P> <P class="p137 ft3">De allvarligaste problemen på arbetsmarknaden är långtidsarbetslöshe- ten. I detta ligger regeringens största misslyckande avseende den ekono- miska politiken i allmänhet och arbetsmarknadspolitiken i synnerhet. Trots att arbetslösheten ”bara” ökat med 0,9 procentenheter sedan regeringen till- trädde har antalet personer med långvariga arbetslöshetsperioder i det närmaste exploderat.</P> <P class="p137 ft3">Vänsterpartiet menar att de finanspolitiska ramverken behöver komplet- teras med ett ramverk för full sysselsättning. Man föreslår därför att det skrivs in i budgetlagen att regeringen till riksdagen två gånger per år ska presentera en åtgärdsplan för full sysselsättning. Åtgärdsplanerna bör också innehålla olika medelfristiga mål, bl.a. för arbetslöshet, sysselsätt- ningsgrad och undersysselsättning.</P> <P class="p212 ft4">Vänsterpartiets politik syftar till att understödja målet om arbete åt alla och att skapa ett arbetsliv präglat av medbestämmande, goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter för löntagarna. För att uppnå det krävs starka fackliga organisationer som tar till vara löntagarnas</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">151</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_152"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">rättigheter i kollektivavtalen och en arbetsrätt som garanterar grundläg-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">gande skyddsregler och schysta spelregler på arbetsmarknaden. För att fler</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ska välja att organisera sig i facket vill partiet införa avdragsrätt för med-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lemskap i facklig organisation.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Arbetsrätten behöver stärkas på flera områden, bl.a. genom stärkt rätt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">till fasta jobb på heltid, bättre skydd för utstationerade arbetstagare och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skärpta krav på dem som vill anställa arbetskraftsinvandrare. Det ska inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">heller vara möjligt att säga upp anställda för att ersätta dem med inhyrda</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">från bemanningsföretag.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Ett systematiskt förebyggande arbete är avgörande för att minska ohäl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">san i arbetslivet. För dem som redan drabbats behöver rehabiliteringen och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">anpassningen av arbetet och arbetsplatserna bli bättre. Vänsterpartiet vill</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">införa sanktioner mot arbetsgivare som inte tar sitt ansvar i dessa frågor</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och stärka och utveckla Arbetsmiljöverkets tillsyns- och informationsar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">bete, utbildning av skyddsombud och de regionala skyddsombudens verk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">samhet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad. Vänsterpartiet vill där-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för avveckla de s.k. kompletterande aktörerna och avsluta kontrakten med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">de privata jobbcoacherna. Partiet vill i stället föra över medlen till Arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förmedlingens egen verksamhet som går att kontrollera och utvärdera.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Vänsterpartiet vill slopa de rigida garantiprogrammen och i stället satsa på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">aktiva insatser med högre kvalitet med utbildningsinnehåll som stärker möj-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ligheterna till anställning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">För att minimera undanträngning och garantera att de anställda omfattas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">av försäkringar och rimliga villkor vill partiet ändra reglerna för nystarts-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">jobben så att de i fortsättningen anvisas av Arbetsförmedlingen och så att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">anvisning bara får ske till företag som omfattas av kollektivavtal. Partiet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vill också att den som får tjänstledigt för att starta eget ska kunna få stöd</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">för start av näringsverksamhet under förutsättning att arbetsgivaren anstäl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ler en arbetslös som vikarie.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Många arbetslösa saknar i dag grundläggande utbildning. Samtidigt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">krävs ofta minst gymnasieutbildning för att få ett arbete. Gymnasieutbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ning är även nödvändigt för att kunna studera vid yrkeshögskola eller</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">universitet. För att öka människors frihet och valmöjligheter på arbetsmark-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">naden vill partiet införa en rätt att läsa in gymnasieskolan. Vänsterpartiet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">avser därför att inrätta fler platser i arbetsmarknadsutbildningar, vid yrkes-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">högskolan och inom yrkesvux. Partiet vill se en trepartsöverenskommelse</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">mellan staten och arbetsmarknadens parter om en kompetensutvecklingsför-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">säkring.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Eftersom det i konjunkturnedgång är svårare för unga att ta sig in på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetsmarknaden är det nu lämpligt att satsa på utbildning. Vänsterpartiet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">lägger därför i denna motion fram förslag om ett tidsbegränsat utbildnings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">paket för unga för att förhindra att många ungdomar fastnar i långtidsar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">betslöshet eller helt slås ut från arbetsmarknaden. I syfte att ge ungdomar</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">152</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">en meningsfull sysselsättning under sommarlovet och en första kontakt med arbetslivet vill partiet också ge stimulansbidrag så att fler kommuner, landsting och ideella föreningar kan anordna sommarjobb för skolelever.</P> <P class="p130 ft8">En frivillig arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid omställ- ning är en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Arbetslöshets- försäkringen behöver reformeras i grunden. Det är dock nödvändigt att snarast genomföra ett antal förändringar i syfte att återupprätta arbetslös- hetsförsäkringen som en inkomst- och omställningsförsäkring. Vänsterpar- tiet vill höja taket och golvet fr.o.m. den 1 januari 2013. För att undvika en fortsatt urholkning av försäkringen indexeras beloppen efter löneutveck- lingen. Ersättningsnivån bör enligt partiet höjas till 80 procent för hela ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd, och antalet karensdagar minskas med två per år för att på sikt tas bort helt. Vänsterpartiet vill också ta bort <NOBR>75-dagarsbegränsningen</NOBR> vid deltidsarbetslöshet. Vänsterpar- tiet föreslår att den s.k. arbetslöshetsavgiften avskaffas. Man vill också stärka den allmänna grundförsäkringen. Dessutom föreslås att de som upp- fyller grundvillkoren i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i tre månader ska få rätt till ersättning med grundbeloppet.</P> <P class="p326 ft15">Utskottets ställningstagande</P> <P class="p107 ft16">Regeringens och oppositionspartiernas förslag till riktlinjer</P> <P class="p7 ft8">Utskottet kan konstatera att regeringen gör en likartad bedömning av utveck- lingen på svensk arbetsmarknad som Konjunkturinstitutet och Riksbanken gjort i sina vårprognoser. Den försiktiga ljusning i ekonomin som väntas under 2012 bedöms inte slå igenom på sysselsättning och arbetslöshet under innevarande år, utan först senare. Sysselsättningen förutspås sjunka marginellt under 2012 medan arbetslösheten bedöms ligga kvar på höga 7,7 procent. Med början 2013 antas emellertid sysselsättningen stiga med ca 0,5 procent för att sedan ta ytterligare fart under 2014 och 2015. Utskot- tet noterar att regeringen gör en mindre optimistisk bedömning för 2013 än övriga bedömare, men att den å andra sidan räknar med en kraftigare sysselsättningstillväxt under de följande åren än de övriga. Arbetslösheten bedöms inte vända nedåt förrän efter ytterligare ett års fördröjning utan förblir i stort sett oförändrad 2013. Den viker sedan tydligt nedåt under 2014, i regeringens och Riksbankens scenarier till under 7 procent. Den positiva utvecklingen bedöms sedan fortsätta och arbetslösheten beräknas 2016 ligga på mellan 5 och 6 procent. I regeringens scenario väntas arbets- lösheten minska till 5,2 procent 2016, vilket är i linje med regeringens bedömning av jämviktsarbetslösheten 2016.</P> <P class="p327 ft4">Utskottet välkomnar att arbetsmarknaden förefaller att vara på väg att återhämta sig, även om utvecklingen är mer utdragen än önskvärt. Mer bekymmersamt är enligt utskottets mening att den svaga utvecklingen under 2012 försvårar framför allt för dem som varit arbetslösa länge.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">153</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">Andelen långtidsarbetslösa bedöms enligt regeringens prognoser öka 2012.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Utskottet noterar samtidigt att långtidsarbetslösheten skiljer sig kraftigt åt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">mellan olika grupper. Personer födda utanför Europa, äldre och personer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">med högst förgymnasial utbildning är långtidsarbetslösa i högre grad än</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">andra grupper. För dessa grupper blir det ännu svårare att få jobb när kon-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">junkturen åter försvagas, dels för att en individs anställbarhet tenderar att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">minska med arbetslöshetstidens längd, dels för att långtidsarbetslöshet i sig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kan vara stigmatiserande.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening positivt att reger-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ingen i förslaget till riktlinjer även fortsättningsvis betonar stabila statsfi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nanser och en tydlig jobblinje. Regeringen bedömer att den hittills förda</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sysselsättningspolitiken är ändamålsenlig. Sysselsättningspolitiken fortsätter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att vara mycket högt prioriterad och politikens inriktning ligger fast. Den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">övergripande inriktningen på sysselsättningspolitiken bör enligt vad reger-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ingen anför även i fortsättningen vara att öka utbudet av och efterfrågan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på arbetskraft samt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Detta ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bl.a. ske genom åtgärder som motverkar att människor står utan arbete</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">under lång tid, minskar ungdomsarbetslösheten, förbättrar utrikes föddas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ställning på arbetsmarknaden och stärker övriga grupper med svag förank-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ring på arbetsmarknaden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För att bedöma politikens framtida inriktning bör man enligt utskottets</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">mening studera resultatet av den hittills förda politiken. Perspektivet vid</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en sådan utvärdering bör enligt utskottets mening vara långsiktigt, efter-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">som det är arbetsmarknadens funktionssätt över hela konjunkturcykeln som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">är av störst intresse, inte variationer från det ena året till nästa. Som under-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lag till en sådan utvärdering kan med fördel de beräkningar användas som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">regeringen redovisar i vårpropositionen. Av redovisningen framgår att den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">samlade effekten av de åtgärder regeringen initierat för att förbättra arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">marknadens funktionssätt ökar den varaktiga sysselsättningsgraden <NOBR>(15–74</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">år) med 3 procentenheter och minskar jämviktsarbetslösheten med 1,4 pro-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">centenheter till 2020. Detta motsvarar ca 215 000 fler personer i varaktig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sysselsättning och ca 437 miljoner fler arbetade timmar tack vare de genom-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">förda reformerna. Störst effekt på såväl arbetskraftens storlek som syssel-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sättningen beräknas jobbskatteavdragen ha haft. När det gäller arbetslöshe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ten är det regeringens förändringar av arbetslöshetsförsäkringar som haft</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">störst effekt, närmare bestämt en långsiktigt lägre arbetslöshet med ca 0,7</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">procentenheter. Beräknat på storleken på dagens arbetskraft (4,98 miljoner</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">människor första kvartalet 2012) motsvarar det ca 35 000 personer färre</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utan egen försörjning, men den långsiktiga effekten kan antas vara ännu</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">större eftersom arbetskraften förväntas växa.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Även om denna typ av beräkningar naturligtvis är behäftade med viss</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">osäkerhet bör man enligt utskottet kunna utgå ifrån att reformerna haft en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">positiv effekt på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">154</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p220 ft4">När det gäller oppositionspartiernas förslag till riktlinjer för den ekono- miska politiken kan utskottet inledningsvis konstatera att frånvaron av ett gemensamt alternativ är mer påtaglig än tidigare. De fyra partierna har enligt vad som framgår av deras vårmotioner vitt skilda visioner om vil- ken inriktning den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken ska ha.</P> <P class="p190 ft3">I Socialdemokraternas motion finns en delvis ny, något mer nyanserad och resonerande ton när det exempelvis gäller beskrivningen av arbetsmark- nadens utveckling och effekten av regeringens reformer som utskottet i och för sig kan välkomna. Tyvärr avspeglar sig detta förändrade tonläge inte i den praktiska politik som Socialdemokraterna förordar. På sysselsätt- ningsområdet handlar det återigen om höjda bidrag och traditionell, overk- sam arbetsmarknadspolitik, medan ett fåtal nyare förslag i väsentliga delar motsvarar förslag som regeringen redan genomfört eller aviserat. Miljöpar- tiet tar enligt utskottets bedömning i sin motion ett steg bort från en jobbskapande sysselsättningspolitik och förordar i stället en inriktning på politiken som kommer att fördyra för företag att verka och anställa, i syn- nerhet i glesbygd. Sverigedemokraterna fortsätter att propagera för en populistisk och ekonomiskt ansvarslös politik där ökade resurser utlovas till en lång rad ändamål finansierade genom kraftigt överskattade bespar- ingar på integrations- och migrationsområdet. Även Vänsterpartiets motion präglas av populism och ekonomisk ansvarslöshet, men med en inriktning på kraftigt höjda skatter och offentliga utgifter, som skulle dra undan förut- sättningarna för en jobbtillväxt i svenska företag och göra det mindre lönsamt att arbeta.</P> <P class="p328 ft3">Den enda riktigt tydliga gemensamma inriktning som framgår av opposi- tionspartiernas alternativa förslag är kraven på höjda skatter – som gör det dyrare att anställa – för att finansiera olika typer av höjda bidrag. Utskot- tet kan inte ställa sig bakom en sådan prioritering, eftersom den riskerar att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning. Alla fyra partierna vill fördubbla arbetsgivaravgiften för att anställa ungdomar. Flera av dem vill därutöver bl.a. minska ROT- och <NOBR>RUT-avdragen,</NOBR> höja restaurangmom- sen och på olika sätt reducera jobbskatteavdraget. Sammantaget skulle dessa förändringar innebära att kostnaden för att anställa skulle öka med tiotals miljarder kronor och behållningen av att arbeta skulle minska.</P> <P class="p305 ft8">Utskottet beklagar att oppositionspartiernas enda gemensamma nämnare fortfarande tycks vara att prioritera bidragslinjen framför arbetslinjen. Lik- som tidigare år har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet kraftiga återställare av regeringens förändringar i arbets- löshetsförsäkringen som sina budgetmässigt tyngsta poster inom berednings- området. Oppositionspartierna indikerar inte någon förändrad inriktning i vårmotionerna utan prioriterar fortfarande stora delar av sin budget till höjda bidrag. Detta står i bjärt kontrast till regeringens politik där inrikt- ningen är att bryta och förhindra långtidsarbetslöshet med insatser som stimulerar människor att gå från bidrag till arbete.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">155</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td111"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p329 ft4">Sammanfattningsvis ställer sig alltså utskottet bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avvisar oppositionspartiernas alternativa förslag. Utskottet väljer nedan att lyfta upp två frågor till ytterligare diskussion: det sysselsättningspolitiska ram- verket och ungdomsarbetslösheten.</P> <P class="p330 ft49">Det sysselsättningspolitiska ramverket och frågan om ett kvantitativt sysselsättningsmål</P> <P class="p331 ft50">Utskottet noterar att regeringen i vårpropositionen presenterar en lägesrap- port över den förda sysselsättningspolitiken. För ändamålet använder reger- ingen det sysselsättningspolitiska ramverk man har utvecklat under de senaste åren. Ramverket karakteriseras av att regeringen utvecklat indikato- rer som tidigt identifierar väsentliga problem på arbetsmarknaden och som dessutom kan användas för att följa upp om politiken har avsedd effekt. Utskottet ser mycket positivt på regeringens arbete med ramverket och väl- komnar att den aviserar att indikatorerna – utöver den årliga analysen i vårpropositionen – på sikt kommer att publiceras kvartalsvis på regering- ens webbplats tillsammans med en analys av arbetsmarknadssituationen.</P> <P class="p332 ft3">Utskottet noterar att Socialdemokraterna i sin motion för en diskussion om att införa ett sysselsättningsmål, vilket man beskriver som ett komple- ment till det existerande finanspolitiska ramverket. Som utskottet förstår saken anser Socialdemokraterna att mål för sysselsättningen som man menar finns implicit i den förda politiken ska tydliggöras för att forma förväntningarna hos hushåll och företag. Vänsterpartiet går ett steg längre och föreslår full sysselsättning, definierat som en arbetslöshetsnivå på 2 procent, hög sysselsättningsgrad och en ökning av kvinnors möjligheter och ställning på arbetsmarknaden som mål för hela den ekonomiska politi- ken. Även om den diskussion om ett sysselsättningspolitiskt mål som förs i den socialdemokratiska motionen framstår som mycket trevande vill utskottet varna för förändringar som riskerar att göra det finanspolitiska ramverket mindre tydligt och som dessutom riskerar att ge sysselsättnings- politiken fel fokus.</P> <P class="p333 ft8">Utskottet vill påminna om att tanken på siffersatta mål för sysselsätt- nings- och arbetsmarknadspolitiken inte är ny. Den dåvarande socialdemo- kratiska regeringen införde våren 1996 ett mål om att halvera den öppna arbetslösheten mellan 1994 och 2000 (prop. 1995/96:207). Detta komplette- rades senare med ett <NOBR>80-procentsmål</NOBR> för sysselsättningen (prop. 1998/99:1). Utskottet kan konstatera att dessa mål, i synnerhet målet för arbetslösheten, blev styrande för politiken på ett för de arbetslösa mycket olyckligt sätt. Ett första problem var enligt utskottets mening att denna typ av mål inte förmedlade vad sysselsättningspolitiken avsåg att åstadkomma, i synnerhet eftersom målen kunde uppfyllas utan att fler människor bör- jade arbeta. Arbetslöshetsmålet kunde t.ex. uppfyllas genom att arbetslösa personer flyttade till arbetsmarknadspolitiska program. Sysselsättningsmå- let hade i sin konstruktion liknande problem eftersom även personer som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">156</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft50">var frånvarande från en anställning – t.ex. sjukfrånvarande, föräldralediga eller tjänstlediga för studier – räknades som sysselsatta. Utskottet noterar också att den socialdemokratiska regeringen i stället för att föra en politik ägnad att föra människor från arbetslöshet till riktiga jobb valde att föra människor från öppen arbetslöshet till dold genom att – trots brinnande högkonjunktur – öka volymen på de arbetsmarknadspolitiska programmen för att kunna nå arbetslöshetsmålet under någon enstaka månad hösten 2000.</P> <P class="p181 ft3">Utskottet kan konstatera att de kvantitativa målen inte heller tydlig- gjorde att det avgörande för ökad välfärd är att den varaktiga sysselsätt- ningen ökar, dvs. det är den genomsnittliga sysselsättningen över en konjunkturcykel som ska öka. Såsom målet formulerades kunde kortvarig måluppfyllelse uppnås till priset av ökat inflationstryck eller andra ekono- miska obalanser. Av målen framgick inte heller i vilka grupper regeringen ansåg att det var mest angeläget att öka sysselsättningen eller minska arbets- lösheten. Målen kunde därmed inte användas till att styra åtgärderna till de mest prioriterade grupperna. De kunde därför inte användas som mål för en politik med syfte att öka den varaktiga sysselsättningen framför allt genom ett minskat utanförskap.</P> <P class="p218 ft3">Målet för den nuvarande regeringens sysselsättningspolitik – liksom för många tidigare regeringars – är full sysselsättning. Det är enligt utskottets mening ett självklart och nödvändigt mål. Men lika självklart och nödvän- digt är att målet inte definieras eller kvantifieras på ett sätt som riskerar att motverka att politiken får avsett fokus, så som den tidigare socialdemo- kratiska regeringens kvantitativa mål gjorde. Utskottet vill lyfta fram att regeringen i budgetpropositionen för 2008 definierade sysselsättningspoliti- kens viktigaste uppgift som att politiken ska öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt, dvs. att det är den varaktiga sysselsättningen som ska öka. Regeringen har också tydliggjort att detta ska ske genom ett minskat utanförskap, dvs. det är i huvudsak genom att de svaga grupperna på arbetsmarknaden ges större möjligheter som sysselsättningsnivån kan höjas. Med en sådan inriktning blir det enligt utskottets mening tydligt att målet om full sysselsättning måste vara långsiktigt, att det inte kan nås till priset av andra vikiga vär- den i samhällsekonomin och att det sätter politikens fokus på de grupper som är i störst behov av stöd.</P> <P class="p301 ft3">På ett mer allmänt plan vill utskottet också påminna om att ytterligare ett problem med kvantitativa mål är att det är svårt att bedöma om målupp- fyllelse är resultatet av en lyckad politik, eller av att andra faktorer som t.ex. konjunkturläget har påverkat målvariabeln gynnsamt. En politik som leder till varaktigt ökad sysselsättning kan t.ex. tillfälligt motverkas av en lågkonjunktur. Risken finns då att politiken, på felaktiga grunder, bedöms vara overksam eller rentav felaktig.</P> <P class="p215 ft4">Det utskottet nu framfört ska naturligtvis inte tas till intäkt för att kvan- titativa uppgifter om arbetsmarknadens utveckling saknar intresse. Utskot- tet anser tvärtom att sådana indikatorer är helt nödvändiga bl.a. för att i</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">157</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">tid kunna upptäcka och åtgärda negativa förändringar på arbetsmarknaden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Det är enligt utskottets mening emellertid angeläget att i sammanhanget</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skilja på kvantitativa mål och indikatorer. Regeringen använder i sitt sys-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">selsättningspolitiska ramverk en mängd kvantitativa indikatorer som vid en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sammanvägd tolkning fångar den komplexa, nyansrika och mångfacette-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">rade bilden av utvecklingen på svensk arbetsmarknad.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Diskussionen om hur sysselsättningsgraden utvecklats under alliansrege-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ringens tid vid makten kan sägas vara ett exempel på detta. Den vanligast</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">förekommande indikatorn på sysselsättningsutvecklingen – sysselsättnings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">graden i befolkningen <NOBR>15–74</NOBR> år – visar en marginell nedgång vid en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">jämförelse mellan 2006 och 2011. En närmare analys av den typ som görs</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">i bilaga 5 i vårpropositionen visar emellertid att sysselsättningsgradens ned-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">gång under perioden drivs av demografiska faktorer, snarare än av brister i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">politiken. Av diagram 5.3 i bilaga 5 framgår att sysselsättningsgraden i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">själva verket endast har gått ned i ålderskategorierna <NOBR>15–19-åringar</NOBR> och 70–</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5"><NOBR>74-åringar</NOBR> och i stort sett är oförändrad för <NOBR>20–24-åringar,</NOBR> medan den sti-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">git för alla ålderskategorier däremellan. Det är med andra ord huvudsakli-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gen ungdomar i gymnasieåldern och ålderspensionärer som minskat sin</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sysselsättning i relativa termer. För befolkningen i vad som normalt brukar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">betecknas som arbetsför ålder har sysselsättningsgraden tvärtom ökat, i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">vissa åldersgrupper med så mycket som 4 procentenheter. En viktig förklar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ing till att sysselsättningsgraden totalt sett minskat något är alltså att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">gruppen <NOBR>25–64</NOBR> år, vilken är den grupp som har högst sysselsättningsgrad,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">har minskat som andel av befolkningen sedan 2006. Det beror i huvudsak</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">på att många i de stora årskullar som föddes på <NOBR>1940-talet</NOBR> nu går i pen-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sion. Till detta kan läggas att utrikes födda, som jämfört med inrikes</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">födda sedan länge har en lägre sysselsättningsgrad, kraftigt har ökat sin</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">andel av befolkningen mellan 2006 och 2011, från 14,9 procent till 17,3</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">procent.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Vid en analys där de demografiska förändringarna tas i beaktande fram-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">går att den faktiska ökningen i sysselsättningen är högre än vad en beräk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ning enbart grundad på demografiska faktorer skulle ange, oberoende av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">om man skulle använda 2006 eller 2007 som startpunkt. Som framhålls i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bilagan har Sverige under denna period samtidigt genomgått den djupaste</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">lågkonjunkturen sedan <NOBR>1990-talskrisen,</NOBR> vilket medför att resursutnyttjandet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på arbetsmarknaden enligt de flesta konjunkturbedömare bedöms vara</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lägre 2011 än 2006. Ökningen av sysselsättningen bör därmed inte ha dri-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">vits av ett starkt konjunkturläge. Analysen indikerar således att sysselsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ningen har utvecklats starkare än vad de demografiska förändringarna och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">konjunkturläget ger anledning att förvänta. Sammantaget indikerar detta,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">enligt vad som anförts i bilagan till propositionen, att strukturella faktorer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">redan på kort sikt bör ha bidragit till en ökning av sysselsättningen (bil. 5</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">s. <NOBR>32–33).</NOBR> Med en annan beräkning visar regeringen i propositionen (s.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">38) att sysselsättningsgraden enbart till följd av demografiska förändringar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skulle ha minskat med drygt 2 procentenheter mellan 2006 och 2011. Men</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">158</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">i själva verket minskade sysselsättningsgraden för gruppen <NOBR>15–74</NOBR> år med bara 0,2 procentenheter. Detta illustrerar att regeringens politik bidragit till att hålla uppe sysselsättningen väl, särskilt om man beaktar att den demo- grafiska utvecklingen varit ogynnsam.</P> <P class="p130 ft3">Utskottet vill således understryka värdet av att analysera en stor mängd kvantitativa indikatorer. Det är enligt utskottets mening också värdefullt att regeringen initierat en utveckling av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för att få tillgång fler indikatorer, exempelvis flödesstatistik. Att göra en eller ett par sådana enskilda indikatorer till mål för hela politiken riskerar däremot enligt utskottets bedömning att leda till en oönskad utveck- ling. Erfarenheterna av de tidigare enkla kvantitativa målen pekar på risken att sådana mål ger incitament att utnyttja egenheter i statistiken för att nå måluppfyllelse, i stället för att föra en politik för varaktigt höjd sys- selsättning och minskat utanförskap.</P> <P class="p97 ft3">Utskottet kan slutligen också med oro konstatera att de socialdemokra- tiska och vänsterpartistiska förslagen om kvantitativa sysselsättningspoli- tiska mål förefaller vara tecken på en tendens att de rödgröna oppositionspartierna ifrågasätter och misstänkliggör det finanspolitiska ram- verk som tjänat den svenska ekonomin så väl under <NOBR>2000-talets</NOBR> kriser. Till det socialdemokratiska förslaget om ett ”kompletterande sysselsättnings- mål” kan läggas att Miljöpartiet anser att det finansiella ramverket måste kompletteras med ett ”klimatpolitiskt ramverk med utsläppstak”, medan Vänsterpartiet sedan länge helt avsagt sig det ekonomiska ansvarstagande som är kärnan i dagens ramverk. Enligt utskottets mening bör ramverkets strikta fokus på finansiell stabilitet och trygghet bestå oförändrat, eftersom det är en yttersta garant för resurser till välfärd och jobbskapande. Det vore enligt utskottets mening till skada för Sverige om ett tänkt rödgrönt regeringsalternativ frångår den samsyn som rått om de budgetpolitiska spel- reglerna.</P> <P class="p194 ft4">Utskottet ställer sig sammanfattningsvis även i fortsättningen bakom regeringens sysselsättningspolitiska ramverk och anser inte att något kvan- titativt mål för sysselsättningspolitiken bör införas.</P> <P class="p78 ft6">Ungdomsarbetslösheten</P> <P class="p7 ft4">Utskottet diskuterade frågan om arbetslösheten bland unga senast i höstens budgetbetänkande 2011/12:AU2, men det är enligt utskottets mening ange- läget att återigen beröra frågan. Frågan om den svenska ungdomsarbetslös- heten kan enligt utskottets mening brytas upp i två problem: den relativt sett höga nivån på ungdomsarbetslösheten i allmänhet och situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap. Enligt utskottets bedömning har debatten på ett olyckligt sätt huvudsakligen kommit att handla om det förstnämnda och mindre allvarliga av dessa problem, på bekostnad av det senare och betydligt allvarligare.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">159</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr8 td107"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td112"><P class="p302 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr8 td113"><P class="p334 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD colspan=2 class="tr9 td108"><P class="p30 ft5">Utskottet kan inledningsvis liksom regeringen och Finanspolitiska rådet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td107"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td112"><P class="p302 ft5">(2012)</P></TD> <TD class="tr4 td113"><P class="p30 ft5">konstatera att den officiella statistikens arbetslöshetsnivå på ca</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft8">25 procent ger en delvis missvisande bild av hur stor andel av ungdom- arna i årskullarna <NOBR>15–24</NOBR> år som är arbetslösa. Ungdomar i den åldern befinner sig och bör enligt utskottets mening också i de allra flest fall befinna sig i skolan eller högskolan. Om man från de ca 1,24 miljoner ungdomarna mellan 15 och 24 år enligt SCB:s mätning för första kvartalet 2012 räknar bort dels de ca 450 000 sysselsatta, dels de ca 720 000 ung- domar som uppgav sig vara heltidsstuderande eller av annan orsak stå utanför arbetskraften – oavsett om de sökte extrajobb utöver heltidsstudi- erna eller inte – återstår ca 72 000 arbetslösa, vilket motsvarar ca 5,8 procent av hela åldersgruppen. Även vid internationella jämförelser – där Sverige ofta hamnar relativt högt bland de länder som använder den gemen- samma <NOBR>ILO-definitionen</NOBR> av arbetslöshet – kan statistiken ge en delvis missvisande bild på grund av olikheter i hur andra begrepp definieras. Finanspolitiska rådet nämner som exempel (Finanspolitiska rådets rapport 2012 s. 116) att studerande på yrkesgymnasium med lärlingsprogram i Dan- mark klassificeras som sysselsatta, vilket de inte gör i Sverige. Detta kan definitionsmässigt sänka arbetslösheten för unga i Danmark i jämförelse med Sverige. Utskottet kan därför för det första konstatera att det gene- rella problemet är mindre än vad det i förstone kan synas vara.</P> <P class="p335 ft8">Utskottet kan för det andra konstatera att för den stora majoriteten arbets- lösa ungdomar är normaltillståndet att pendla mellan arbete och arbetslös- het, med relativt korta arbetslöshetsperioder som inte skapar bestående men i deras karriär- eller löneutveckling. Fler än en tredjedel av ungdom- arna hade i SCB:s mätning för första kvartalet 2012 en arbetslöshetstid som var kortare än en månad och fler än fyra av fem ungdomar hade en arbetslöshetstid kortare än sex månader. Medelvärdet för arbetslöshetstiden för <NOBR>15–24-åringar</NOBR> var ca 17 veckor, vilket är lite drygt hälften av den genomsnittliga arbetslöshetstiden för <NOBR>25–54-åringar</NOBR> och knappt en tredjedel av den genomsnittliga arbetslöshetstiden för <NOBR>55–74-åringar.</NOBR> Även här gör Finanspolitiska rådet enligt utskottets mening en intressant internationell utblick som visar att trots den höga nivån är flödet från arbetslöshet till sysselsättning i jämförelse med genomsnittet i EU och OECD mycket högt för svenska ungdomar. Enligt rådet var andelen långtidsarbetslösa ung- domar (med mer än sex månaders arbetslöshetstid) fem gånger så hög i EU som i Sverige 2010 (2012 s. 117). Även i detta avseende anser utskot- tet alltså att det finns tydliga tecken på att det allmänna problemet med ungdomsarbetslösheten inte är så stort som ibland görs gällande.</P> <P class="p335 ft8">En tredje faktor som enligt utskottets mening bidrar till att dämpa oron över det generella ungdomsarbetslöshetsproblemet är tillgången till visstids- anställningar som språngbräda in i arbetslivet. Tillsvidareanställningar ska utgöra grunden på arbetsmarknaden. För ungdomar – som ofta är rörliga och utan egen försörjningsbörda – kan emellertid tillfälliga anställningar enligt utskottets mening vara en viktig ingång. Regeringen har genom för-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">160</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft3">ändrad lagstiftning (prop. 2006/07:111, bet. 2006/07:AU14, rskr. 2006/07:185) ökat möjligheterna för företag att anställa bl.a. ungdomar på viss tid. Tidsbegränsade anställningar är också vanligare än tillsvidarean- ställningar bland ungdomar och vanligare bland ungdomar än bland äldre. Av arbetskraftsundersökningarnas flödesstatistik framgår att det var drygt 40 procent vanligare för en ungdom med en visstidsanställning fjärde kvar- talet 2011 att ha gått vidare till en fast anställning första kvartalet 2012 än att ha gått till arbetslöshet. Det förefaller alltså som om tidsbegränsade anställningar för många ungdomar fungerar som ett steg på vägen mot ett fast jobb. Samtidigt är det – som utskottet även betonar i betänkande 2011/12:AU13 – viktigt att de anställningsformer som finns används på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Frågan bör bevakas så att människor inte fast- nar i tidsbegränsade anställningar under långa perioder.</P> <P class="p216 ft3">Det är enligt utskottets mening angeläget att det större problemet med ungdomsarbetslösheten – situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap – ägnas uppmärksamhet. Störst risk att få arbetsmarknadsrela- terade problem har de unga som saknar fullständig utbildning, är födda utomlands eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga. Det är enligt utskottets mening mycket välkommet att regeringen prioriterar åtgärder för de svagaste ungdomsgrupperna.</P> <P class="p212 ft3">Eftersom en fullständig gymnasieutbildning är en nyckel till att undvika att en ungdom fastnar i långvarigt utanförskap är den viktigaste åtgärden de reformer av utbildningssystemet som bl.a. syftar till att motverka avhop- pen och öka anställbarheten bland dem som går ut skolan. För att under- lätta övergången mellan skola och arbetsliv har exempelvis gymnasiesko- lan reformerats och en gymnasial lärlingsutbildning införts. Regeringen har också tillsatt en utredning med uppgift att se över möjligheterna att införa en ny anställningsform, s.k. lärlingsprovanställning för ungdomar yngre än 23 år (dir. 2011:87). Att på detta sätt skapa ingångar till arbetsmarknaden även för ungdomar utan intresse för vidare akademiska studier kan enligt utskottets mening antas vara av särskild betydelse för att motverka långva- rigt utanförskap. Utskottet vill också framhålla att samtliga ungdomar mellan 16 och 25 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som sak- nar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan fr.o.m. den 1 januari 2011 kan ta del av regeringens s.k. folkhögskolesatsning, som är en kortare, stu- diemotiverande utbildning i folkhögskolornas regi. Det förtjänar enligt utskottets mening även att lyftas fram att arbetslösa ungdomar i åldern 20– 24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning under vissa förutsättningar kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlet om de återgår till reguljära studier.</P> <P class="p112 ft8">Regeringen har lagt om arbetsmarknadspolitiken för ungdomar och intro- ducerat den s.k. jobbgarantin för ungdomar, där ungdomarna får ett indivi- dualiserat och förstärkt stöd från Arbetsförmedlingen i sitt jobbsökande, liksom möjlighet till bl.a. arbetspraktik och olika typer av utbildning. Utskottet vill i sammanhanget också lyfta fram s.k. profilering som ett</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">161</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">potentiellt kraftfullt verktyg som Arbetsförmedlingen nu har tillgång till.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">Profilering används för att ge den arbetssökande individuellt anpassat stöd</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och för att tidigt i en arbetslöshetsperiod upptäcka riskfaktorer hos den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetssökande som kan motivera förstärkta insatser på ett tidigt stadium.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">När det gäller lönekostnader är för det första arbetsgivaravgifterna för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ungdomar som inte fyllt 26 år vid årets ingång i princip halverade. Dess-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utom kan unga få s.k. nystartsjobb som innebär att arbetsgivare som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">anställer en ung person som varit arbetslös minst sex månader får en eko-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nomisk nedsättning motsvarande full arbetsgivaravgift i ett år. Utöver de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sänkta socialavgifterna och nystartsjobben finns arbetsmarknadspolitiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">åtgärder som också syftar till att göra det billigare för arbetsgivare att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">anställa bl.a. ungdomar med svag förankring på arbetsmarknaden. Detta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">förutsätter att Arbetsförmedlingen anvisar den arbetslöse till åtgärden. Till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">dessa hör särskilt anställningsstöd, instegsjobb, lönebidrag m.m. som alla</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">innebär en kraftig subvention av arbetsgivarens lönekostnad. En arbetsgi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vare som anställer en ung person som varit arbetslös i minst 18 månader</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">till en lön av 20 000 kronor får enligt ett räkneexempel som redovisas i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vårpropositionen (s. 118) sin lönekostnad nedsatt från 26 300 kronor till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">3 800 kronor. Det är enligt utskottets mening mycket tillfredsställande att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">regeringen har försett Arbetsförmedlingen med en välfylld verktygslåda för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att ta sig an de ungdomar som riskerar långvarigt utanförskap. Mer arbete</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">återstår emellertid, bl.a. när det gäller att fånga upp de ungdomar som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">över huvud taget inte kommer till Arbetsförmedlingens kännedom och där-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">med inte kan få tillgång till det stöd som förmedlingen erbjuder.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Som utskottet ovan nämnt föreslår oppositionspartierna olika typer av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">skattehöjningar, inte minst att ta bort den s.k. ungdomsrabatten, som – om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">de genomfördes – riskerar att minska arbetsgivarnas benägenhet att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">anställa ungdomar. Till detta kommer att huvuddelen av de besparingar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">som görs på att ta bort regeringens ungdomsinsatser inte används till andra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">insatser till stöd för ungdomars inträde på arbetsmarknaden utan till åter-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ställare inom arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Utskottet anser inte att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det är en rimlig prioritering.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">De flesta av de ungdomsinsatser som trots allt föreslås i oppositionspar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tiernas motioner är upprepningar av gamla förslag, som utskottet redan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">behandlat under höstens budgetberedning (bet. 2011/12:AU2). Det socialde-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mokratiska förslaget om ett utbildningskontrakt är emellertid en nyhet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">jämfört med vad som föreslogs i höstas. Utskottet kan konstatera att försla-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">get visserligen har vissa förtjänster, men att det också i allt väsentligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">redan är infört eller aviserat. Förslaget kan sägas bestå av tre delar – en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">individuell plan för ungdomen, möjlighet att varva studier med arbete eller</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">praktik och en villkorad, högre ersättning än vanligt studiemedel. Alla</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dessa komponenter finns eller kommer snart att finnas i den verktygslåda</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">som regeringen har försett Arbetsförmedlingen med. Med hjälp av profiler-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ingsverktyget kan förmedlingen tidigt identifiera ungdomar i behov av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">särskilt, individualiserat stöd. Den lärlingsprovanställning som nu är under</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">162</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft3">utredning kommer att ge ungdomar upp till 23 års ålder möjlighet att få en anställning och samtidigt bedriva studier. Som redan nämnts kan ung- domar mellan 20 och 24 år kan redan i dag få ersättning motsvarande den högre bidragsnivån i studiemedelssystemet för att slutföra en grundskole- eller gymnasieexamen. Utskottet bedömer mot denna bakgrund det inte som nödvändigt att införa ett utbildningskontrakt i enlighet med vad som anförs i den socialdemokratiska motionen.</P> <P class="p97 ft4">Sammanfattningsvis välkomnar utskottet en framtida debatt som i högre grad riktar in sig på det svårare av de två ungdomsarbetslöshetsproblemen, nämligen situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap. Utskottet ställer sig också bakom de insatser mot ungdomsarbetslösheten som regeringen förordar och avvisar oppositionspartiernas förslag i motsva- rande delar.</P> <P class="p336 ft5">Stockholm den 22 maj 2012</P> <P class="p89 ft5">På arbetsmarknadsutskottets vägnar</P> <P class="p337 ft16">Tomas Tobé</P> <P class="p338 ft17">Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Tobé (M), Ylva Johansson (S), Maria Plass (M), Raimo Pärssinen (S), Katarina Bränn- ström (M), Maria Stenberg (S), Gustav Nilsson (M), Patrik Björck (S), Hans Backman (FP), <NOBR>Ann-Christin</NOBR> Ahlberg (S), Annika Qarlsson (C), Johan Andersson (S), Hanif Bali (M), Mehmet Kaplan (MP), Andreas Carlson (KD), <NOBR>Sven-Olof</NOBR> Sällström (SD) och Josefin Brink (V).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">163</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td111"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr20 td111"><P class="p29 ft2">Avvikande meningar</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p339 ft15"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken (S)</SPAN></P> <P class="p340 ft40">Ylva Johansson (S), Raimo Pärssinen (S), Maria Stenberg (S), Patrik Björck (S), <NOBR>Ann-Christin</NOBR> Ahlberg (S) och Johan Andersson (S) anför:</P> <P class="p341 ft3">Sverige förtjänar en regering som vågar tänka offensivt och föra en modern, framtidsinriktad och jobbskapande politik. Arbetslösheten är i dag nästan 8 procent, en högre nivå än i augusti 2006 (7,0 procent) då situatio- nen på arbetsmarknaden av den dåvarande borgerliga oppositionen beskrevs i termer av massarbetslöshet. Allra mest bekymmersamt är den höga ungdomsarbetslösheten och den stigande långtidsarbetslösheten. Reger- ingens politik har prövats i sex år, i både hög- och lågkonjunktur, och det är tydligt att den inte leder till fler jobb. I den vårbudgetproposition som regeringen har lagt fram finns det inga nya förslag eller initiativ för fler jobb.</P> <P class="p342 ft8">Vi ser många tecken på att den svenska arbetsmarknaden inte fungerar som den borde. En tydlig och oroande tendens är att de med riktigt långa arbetslöshetstider ökar snabbt. Ytterligare ett uttryck för att det varaktiga utanförskapet brett ut sig under senare år är den kraftiga ökningen av anta- let personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd (socialbi- drag). Ökningen av antalet långtidsarbetslösa och personer i varaktigt utanförskap tyder på att det har skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Vi ser också att skillnaden i sysselsätt- ningsgrad mellan kvinnor och män tycks ha bitit sig fast på nivåer kring 4 procentenheter. Så mycket lägre sysselsättningsgrad för kvinnor innebär att vi inte drar nytta av deras engagemang och kompetens fullt ut.</P> <P class="p343 ft50">Mellan 2010 och 2015 sker extra stora pensionsavgångar på arbetsmark- naden. Vissa branscher och regioner kommer till följd av detta sannolikt att drabbas av betydande rekryteringsproblem. Samtidigt kan vi också se att Sverige sticker ut internationellt när det gäller nivån på ungdomsarbets- lösheten. År 2010 hade Sverige den åttonde högsta ungdomsarbetslösheten bland de 34 <NOBR>OECD-länderna.</NOBR> Länderna med ännu högre arbetslöshet bland unga kännetecknas i de flesta fall av djup ekonomisk kris.</P> <P class="p344 ft8">Att arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats under senare år beror till viss del på att finanskrisen har påskyndat strukturomvandlingen, men också på brister i den förda ekonomiska politiken. Mycket tyder på att både volymen och kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under senare år varit otillräckliga. Sedan regeringsskiftet 2006 har stora och cen- trala delar av den aktiva arbetsmarknadspolitiken avvecklats. Inom den yrkesinriktade arbetsmarknadspolitiken har omkring hälften av platserna försvunnit. Den kommunala vuxenutbildningen har minskat antalet platser med ungefär 15 procent mellan 2006 och 2010. Möjligheterna att läsa in</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">164</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft8">gymnasiet har därmed beskurits kraftigt. De arbetslösa är nu i stor utsträck- ning i stället hänvisade till regeringens s.k. garantier, jobb- och utvecklings- garantin respektive jobbgarantin för unga, som visat sig ha mycket låg effekt.</P> <P class="p76 ft3">Vi socialdemokrater sätter jobben i centrum. Sveriges största tillgång är invånarnas vilja till arbete. Det är förutsättningen för vårt välstånd och för att vi ska kunna lämna efter oss ett gott samhälle till våra barn. För varje människa är förmågan till egen försörjning nyckeln till att känna sig fri och kunna göra egna livsval. En hög arbetslöshet slår dessutom direkt på de offentliga finanserna och Sveriges förmåga att finansiera skola, vård och äldreomsorg. Oavsett ur vilket perspektiv man ser på saken är allt annat än full sysselsättning ett slöseri.</P> <P class="p4 ft3">Som ett led i att ta ansvar för de offentliga finanserna vill vi socialde- mokrater utveckla det finanspolitiska ramverket med ett mål för sysselsätt- ningen. Syftet med ett sådant mål är att underlätta prioriteringar i utvecklingen av politiken. Sysselsättningsgraden, eventuellt i kombination med antalet arbetade timmar eller arbetslösheten eller båda, skulle kunna vara en lämplig indikator för ett sysselsättningsmål. Hur målet ska defini- eras är dock en komplicerad fråga som behöver analyseras djupare före det slutliga ställningstagandet.</P> <P class="p97 ft3">Vi vill se nya, mer effektiva insatser för att bryta ungdomsarbetslöshe- ten. Bland unga arbetslösa är personer utan fullständig gymnasieutbildning kraftigt överrepresenterade. Kraftfulla, riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många unga som möjligt till gymnasiekompetens är där- för en nyckel för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Vårt långsik- tiga mål är att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexa- men. För att nå detta mål föreslår vi att ett system med utbildningskontrakt införs. Syftet är att hjälpa unga till jobb och praktik, och att samtidigt betona det egna ansvaret för att göra sig anställbar genom gymnasiekompetens. Kontraktet ska vända sig till den som är arbets- sökande, under 25 år och inte har fullgjort gymnasiet.</P> <P class="p345 ft5">Den som är ung och söker jobb ska erbjudas:</P> <P class="p346 ft4"><SPAN class="ft5">•</SPAN><SPAN class="ft72">jobb enligt ”Västeråsmodellen” med avtalsenlig lön på halvtid och stu- dier på halvtid</SPAN></P> <P class="p347 ft4"><SPAN class="ft5">•</SPAN><SPAN class="ft72">praktik hos privata eller offentliga arbetsgivare samt studier på halvtid eller deltid</SPAN></P> <P class="p348 ft5"><SPAN class="ft5">•</SPAN><SPAN class="ft73">utbildning på heltid, vid komvux, yrkesvux eller folkhögskola</SPAN></P> <P class="p348 ft5"><SPAN class="ft5">•</SPAN><SPAN class="ft73">ett särskilt studiestöd eller förhöjt studiebidrag.</SPAN></P> <P class="p69 ft4">Individen ska garanteras insatser med syfte att ge gymnasiekompetens, såväl utbildning som vägledning, motiveringsarbete och annat stöd. Samti- digt ska ersättningar från det offentliga – arbetslöshetsunderstöd, ekono- miskt bistånd och aktivitetsstöd – samt olika typer av arbetsmarknadspoli- tiska insatser, såsom nystartsjobb och arbetsmarknadsutbildningar, villkoras med att den unge arbetslöse fullföljer en individuellt utformad utbildningsplan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">165</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft5">Även för unga under 25 år som fullgjort sin gymnasieutbildning kan det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">finnas ett behov av särskilda åtgärder för att underlätta inträde på arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">marknaden. Vi vill därför rikta en kraftfull ekonomisk stimulans till de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">företag och organisationer som anställer en trainee. För att öka kontaktytan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mellan högskola och näringsliv och underlätta arbetsmarknadsinträde vill</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vi även skapa traineeplatser för unga akademiker. Ett sommarjobb är ofta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ungdomars första kontakt med arbetslivet. Genom sommarjobb får ung-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">domar lära sig vilka krav som ställs på en arbetsplats och de får praktiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">arbetslivserfarenheter och referenser för sitt framtida jobbsökande. Vi före-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">slår därför att den s.k. Nynäshamnsmodellen utvidgas till att omfatta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Sveriges samtliga kommuner. De kommuner som inför modellen får ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">särskilt statligt stimulansbidrag.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Sverige ska hävda sig genom att klättra högre i värdekedjan än våra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">konkurrentländer, framför allt genom ett ökat kunskapsinnehåll i de varor</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och tjänster som vi exporterar, inte genom sänkta löner. Omställningen av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">svensk ekonomi är därför i betydande utsträckning en fråga om kunskap</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och utbildning. Vårt mål är att hälften av <NOBR>30–34-åringarna</NOBR> ska ha genom-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gått en minst <NOBR>2-årig</NOBR> högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) år</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">2020. Vi ser också ett betydande behov av att bygga ut antalet platser på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vuxenutbildningen och inom den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ningen under kommande år.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">För att ge personer som varit långvarigt arbetslösa ny och efterfrågad</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetslivserfarenhet och samtidigt stimulera till livslångt lärande vill vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">införa ett system med utbildningsvikariat. Den arbetsgivare som vikariats-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">anställer en långtidsarbetslös för att ge en fast anställd möjlighet att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">fortbilda sig inom sitt yrkesområde ska ges ett betydande ekonomiskt stöd</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">från staten. Den fast anställde behåller sina ordinarie löneförmåner under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">utbildningstiden, men arbetsgivaren kan få ersättning för utbildningskostna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">derna.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Arbetslivet ställer allt större krav på människors förmåga till flexibilitet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Allt fler kommer att vilja och behöva byta jobb och yrkesinriktning under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sitt yrkesverksamma liv. Nyfikenhet på det nya och oprövade förutsätter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">trygghet. Förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom är därför</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">centrala delar i vår politik för ökad omställningsförmåga. I syfte att stödja</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">arbetsinträde för personer med försörjningsstöd föreslår vi en tidsbegrän-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Modellen innebär en stimulans till att utöka arbetsinkomsterna under den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tid som krediten ges.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Med vad som ovan anförts ställer vi oss bakom det förslag till riktlinjer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som läggs fram i motion</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Fi18 (S).</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">166</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p349 ft54"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft55">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken (MP)</SPAN></P> <P class="p350 ft5">Mehmet Kaplan (MP) anför:</P> <P class="p187 ft3">För Miljöpartiet de gröna är långsiktighet ett ledord som genomsyrar de förslag och idéer som formar politiken. Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna industrier och nya jobb växer fram. Alla måste få förutsättningar att skaffa sig den erfarenhet och utbild- ning som efterfrågas i arbetslivet och erbjudas rätt stöd för att kunna tacka ja till ett arbete.</P> <P class="p77 ft3">Arbetslösheten bland unga mellan 15 och 24 år uppgår till 25,5 procent. Sedan regeringen tillträdde har antalet unga som varken arbetar eller stude- rar ökat dramatiskt, från 85 000 år 2007 till 127 000 år 2009, vilket motsvarar en ökning med 50 procent. Dessutom har antalet unga med akti- vitetsersättning ökat kraftigt, främst på grund av arbetslöshet och ofullstän- dig utbildning. Samtidigt som sysselsättningen väntas minska framöver råder det brist på kvalificerad arbetskraft, och stora pensionsavgångar vän- tar. Enligt Arbetsförmedlingens prognos väntas brist på kvalificerad arbets- kraft, särskilt inom byggbranschen, hälso- och sjukvårdssektorn och vissa läraryrken.</P> <P class="p129 ft3">Som en följd av regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen tvingas allt fler söka försörjningsstöd från kommu- nen. Drygt 40 procent av dem som får försörjningsstöd är arbetslösa utan arbetslöshetsförsäkring, och 20 procent är sjuka utan ersättning från sjuk- försäkringen. Allt fler unga tvingas också söka ekonomiskt bistånd. Anta- let personer som söker ekonomiskt bistånd var 80 000 år 2006 och bedöms stiga till 100 000 personer under år 2012. Kommunernas kostna- der för ekonomiskt bistånd har enligt Socialstyrelsen ökat med 1,8 miljar- der mellan 2006 och 2010, vilket motsvarar en ökning med 21 procent.</P> <P class="p158 ft3">Miljöpartiet föreslår att den halverade momsen för restaurang- och cater- ingtjänster från 25 till 12 procent breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Reformen kan skapa nya jobb och stimulera hållbar konsumtion av tjänster. Att bredda förslaget till att även gälla repa- ration av cyklar, kläder och skor har en klimatvänlig profil och stärker tjänstesektorn. Miljöpartiet vill också slopa arbetsgivaravgiften helt i ett år för den som anställer en ung arbetslös. Det är betydligt mer träffsäkert än regeringens kritiserade, ineffektiva och kostsamma halvering av arbetsgivar- avgiften för alla unga, vilken subventionerar arbetstillfällen som skulle ha kommit till ändå. Dessutom ska arbetsgivarens kostnad sänkas med 25 pro- cent för arbetslösa under 26 år som får en traineeplats. För en ung långtidsarbetslös ska nedsättningen bli 50 procent.</P> <P class="p170 ft8">Miljöpartiet föreslår kraftigt förbättrade möjligheter att läsa in gymnasie- skolan och komplettera gymnasiebetygen. Det handlar om fler platser på folkhögskolor och komvux. Kontaktytorna mellan skola och arbetsliv behö- ver också öka, studie- och yrkesvägledningen måste förbättras och alla unga mellan 16 och 17 år bör erbjudas sommarjobb. Miljöpartiet föreslår</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">167</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">ett utökat stöd till kommunerna för detta ändamål. Övergången från hög-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skola till arbetsliv bör underlättas genom praktik för studenter under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">utbildning och akademikerpraktik.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Arbetsförmedlingen får enligt Miljöpartiets förslag ett tydligt uppdrag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att samverka med kommuner för att arbeta individuellt med unga redan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">från dag ett i arbetslöshet. Genom ökad samverkan ska unga slippa bollas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mellan olika insatser och matchningen till jobb förbättras. Det behövs</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">också nya aktörer med specifik kompetens som kompletterar Arbetsförmed-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lingen, t.ex. för stöd till unga eller personer med funktionsnedsättning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">Ungas möjligheter att starta egna företag, t.ex. genom kooperativ och egen-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">anställningar, bör förbättras.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Miljöpartiet vill ge människor större möjlighet att påverka sitt arbetsliv</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och sin arbetstid. Miljöpartiets vision är att människor om de så önskar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ska kunna arbeta mindre, t.ex. genom kortare arbetsvecka eller genom att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">under vissa delar av livet kunna jobba mindre och i andra skeden jobba</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mer. Hela samhället tjänar på att människor orkar arbeta hela livet och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">inte slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Miljöpartiet motsätter sig skuldbeläggning av människor med utländsk</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bakgrund och anser i stället att alla människor bör ses som resurser oav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sett etnicitet. I dag nyttjas inte den kompetens som utrikes födda har fullt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ut. För att ta till vara alla människors kunnande ska arbetet med validering</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet förstärkas. Människor med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utländsk härkomst ska få lättare att starta företag. En aktiv bostadspolitik</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">för ökad integration är också avgörande för arbetsmarknaden. Miljöpartiet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vill ha ett aktivt arbete mot den diskriminering och rasism som finns på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetsmarknaden och i samhället. Kraven på aktiva åtgärder i diskrimine-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ringslagen måste skärpas och jobbansökningsprocesserna måste bli mer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">öppna.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Den strukturella diskrimineringen mot kvinnor finns på alla områden i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">arbetslivet, när det gäller såväl lön, anställningsform som arbetstid. Staten</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ska gå före och avsätta medel för att minska löneskillnaderna mellan män</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och kvinnor i statlig verksamhet. Medlingsinstitutet ska få ett tydligt upp-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">drag att i samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder. Nya</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">karriärvägar inom kvinnodominerade yrken behöver också stimuleras, och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">Diskrimineringsombudsmannens ansvar för att granska arbetsgivarnas löne-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kartläggningar måste stärkas. Arbetsmiljöverkets uppdrag i fråga om sär-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">skilda insatser för att förhindra att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">av arbetsmiljörelaterade problem är viktigt. Ett stort problem är att den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">nuvarande arbetsmiljölagen är utformad efter traditionellt mansdominerade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">arbetsplatser. Kvinnors och mäns arbetsskador ska bedömas på lika villkor,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">och regeringen måste se till att den gällande lagstiftningen tillämpas. Arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">miljölagen ska ses över så att den tydligt anpassas efter både kvinnodomi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nerade och traditionellt mansdominerade arbetsplatser.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">168</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft50">För att undanröja hinder för sysselsättning föreslår Miljöpartiet att perso- ner med försörjningsstöd under en övergångsperiod får behålla en del av stödet även när de får arbete. Miljöpartiet vill införa ett helt nytt trygghets- system som är enkelt, överskådligt, inkluderande och jämlikt – en försäk- ring som gäller vid både arbetslöshet och sjukdom. Miljöpartiet driver förslag om en samlad arbetslivstrygghet, där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Som steg mot arbetslivstrygghet vill vi införa ett golv och ta bort den bortre gränsen helt i sjukförsäkringen samt höja taket och ersättningsnivån i arbets- löshetsförsäkringen och ta bort de differentierade avgifterna. Den ersätt- ningsgrundande inkomsten ska beräknas på samma sätt om du är sjuk eller arbetslös så att det blir en förutsebar inkomstförsäkring.</P> <P class="p213 ft4">Med vad som ovan anförts ställer jag mig bakom det förslag till riktlin- jer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som läggs fram i motion Fi16 (MP).</P> <P class="p351 ft54"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft55">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken (SD)</SPAN></P> <P class="p350 ft5"><NOBR>Sven-Olof</NOBR> Sällström (SD) anför:</P> <P class="p100 ft50">Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslöshe- ten. I synnerhet måste ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten tacklas. Sverige ligger sämst till i Norden vad gäller ungdomsarbetslöshet, och långtidsarbetslösheten har stigit kraftigt sedan 2008. Regeringen har inte förmått att betrakta arbetsmarknadspolitiken med något annat än ett renodlat plånboksfrågeperspektiv och har därmed missat flera centrala para- metrar i en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Arbetslösheten bedöms ligga kvar över jämviktsarbetslösheten (NAIRU) ända fram till 2016, vilket om så blir fallet skulle innebära att arbetslösheten har legat över NAIRU under i princip hela alliansregeringens styre, fram till nästa val 2014. Den s.k. arbetslinjen är alltså både otillräcklig och ofullständig.</P> <P class="p129 ft3">Den svenska arbetsmarknaden är unik och har länge karakteriserats av goda förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare, goda villkor för arbete och företagande och ett utbyggt system för den som tillfälligt blir arbetslös. Trygghet för arbetstagare, arbetsgivare och arbetslösa har varit ledord i det som ofta kallas den svenska modellen. Sverigedemokraterna vill återupprätta tryggheten på arbetsmarknaden och säkerställa att alla med- borgare kan finna sin plats. Det ska löna sig att arbeta, samtidigt som den som tillfälligt blir arbetslös ska erbjudas nödvändigt stöd.</P> <P class="p158 ft4">I stället för generella lättnader i fråga om arbetsgivaravgiften som riktas till alla företag, stora som små, förespråkar Sverigedemokraterna en sänk- ning av arbetsgivaravgiften som riktas mot småföretagen. På samma sätt som den generella arbetsgivaravgiftssänkningen har visat sig vara ineffek- tiv har även den generella sänkningen för ungdomar fått utstå hård kritik för ineffektivitet. Sverigedemokraterna förordar att rabatten avskaffas så att man i stället kan genomdriva reformer som på allvar kan komma till</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">169</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">rätta med ungdomsarbetslösheten. Sverigedemokraterna menar att även</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">unga arbetslösa ska ha rätt att söka starta <NOBR>eget-bidrag.</NOBR> Bland våra ung-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">domar finns många driftiga, innovativa och idérika individer som saknar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kapital men besitter viljan. Ett utökat starta <NOBR>eget-bidrag</NOBR> skulle bryta en del</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">av ungdomars sociala utanförskap och påverka sysselsättningen positivt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">Sverigedemokraterna föreslår en <NOBR>20-årsgräns</NOBR> och en förlängning av den tid</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">under vilken stödet utbetalas till nio månader.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Idén om att alla ska ges högskolebehörighet och att hälften av alla gym-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nasieelever ska bli akademiker har varit en fullständig katastrof för såväl</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetsmarknad som enskilda ungdomar. Sverigedemokraterna inser att alla</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">varken kan, bör eller vill bli akademiker och att yrkesutbildade efterfrågas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">i en allt större utsträckning. Den viktigaste satsningen för att bryta ung-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">domsarbetslösheten är därför införandet av lärlingsjobb. Den nya anställ-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningsformen skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en ung</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lärling till 75 procent av ingångslönen och med en provanställningsperiod</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">om tolv månader i stället för dagens sex. Satsningen på 50 000 lärlings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">jobb syftar till att bryta ungdomsarbetslösheten och stärka ungdomars</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">konkurrenskraft på en arbetsmarknad som i allt högre grad präglas av låg-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">lönekonkurrens och diskrepans mellan faktiskt behov av och tillgång på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kompetens.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">De svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS)</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt mindre</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">marknadsförhållanden. För att säkerställa trygghet för arbetstagare är det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">tagen i turordningsreglerna behöver utökas. För att ge arbetsgivarna större</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens bör därför anta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">let tillåtna undantag utökas från två till fem.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Den fria arbetskraftsinvandringen som infördes 2008 har inneburit stora</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">påfrestningar på arbetsmarknaden. Den har lett till stora undanträngningsef-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fekter på svensk arbetskraft och innebär samtidigt att det är fritt fram för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">lönedumpning eller lönesammanpressning. Sverigedemokraterna föresprå-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kar ett gästarbetarsystem där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmark-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">naden kan täppas till genom tillfälliga arbetstillstånd. På sikt måste dock</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ambitionen vara att eventuella efterfrågeöverskott kompenseras genom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utbildningssatsningar så att den arbetskraft som finns i vårt land utbildas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">till att kunna ta de arbetstillfällen som erbjuds inom landet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I dag finns en lagstadgad diskriminering på den svenska arbetsmarkna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den genom de s.k. instegsjobben, vilka infördes under förra mandatperio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">den. Sverigedemokraterna betraktar detta som skattefinansierad svenskfient-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lighet på arbetsmarknaden och menar att det strider mot principen om en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">rättvis arbetsmarknad, där alla medborgare har samma rättigheter och skyl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">digheter oavsett bakgrund. Rent arbetsmarknadspolitiskt har åtgärden dess-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utom misslyckats helt med sitt syfte, då ytterst få av instegsjobbarna</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">170</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft8">lyckas ta klivet in på den ordinarie arbetsmarknaden efter avslutad skattefi- nansierad anställning. Med tanke på att instegsjobben innebär en nettokost- nad för samhället kan satsningen inte beskrivas som annat än katastrofal.</P> <P class="p76 ft3">Sverigedemokraterna vill se ett statligt alternativ till fas 3 som ska garan- tera meningsfull och framför allt samhällsnyttig sysselsättning för program- deltagare. Det finns många statliga, regionala och kommunala verksamhe- ter där behovet av arbetskraft är skriande högt och där ett statligt alternativ till fas 3 skulle kunna bidra till att lösa även dessa problem. En stor fördel är att detta skulle resultera i att såväl samhället som den enskilde programdeltagaren gynnades. Framför allt skulle det dock leda till att praktikanten genom erfarenheten gavs stora möjligheter att ta ett jobb på den ordinarie arbetsmarknaden.</P> <P class="p158 ft3">Sverigedemokraterna anser att arbetslöshetsförsäkringen ska vara garan- terad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den ska vara solidariskt finansierad. För Sverigedemokraterna förefaller en för- sämrad <NOBR>a-kassa</NOBR> vara en mycket ineffektiv metod för att få arbetslösa i arbete, eftersom de flesta inte vill något hellre än att åter få ett arbete och kunna göra rätt för sig. Därför bör <NOBR>a-kassans</NOBR> tak höjas. Arbetslösa ska också under de första 100 dagarna av arbetslöshet ha rätt att begränsa sitt sökande till ett närliggande geografiskt område och inom sitt kompetens- område. Sverigedemokraterna ser dessutom behovet av att förbättra för deltidsarbetslösa, som i dag endast är berättigade till 75 dagars <NOBR>a-kassa.</NOBR></P> <P class="p163 ft3">Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att koncentrera socialförsäkringssystemet till att vara en nationell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik sådan. Redan i dag är arbetslöshetsförsäkringen till stor del utformad på likartat sätt som socialförsäkringssystemen. Att även i fortsättningen hålla <NOBR>a-kas-</NOBR> san skiljd från Försäkringskassan skapar onödig byråkrati och risk för att människor faller mellan stolarna. Sverigedemokraterna vill på sikt se en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, för att und- vika en situation där ingen av myndigheterna har ansvar för den medbor- gare som hamnar mellan stolarna.</P> <P class="p129 ft4">Med vad som ovan anförts ställer jag mig bakom det förslag till riktlin- jer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som läggs fram i motion Fi15 (SD).</P> <P class="p351 ft15"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft56">Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken (V)</SPAN></P> <P class="p350 ft5">Josefin Brink (V) anför:</P> <P class="p7 ft8">För oss i Vänsterpartiet är full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken och vår sysselsättningspolitik bygger på invester- ingar i stället för skatteavdrag, och på utbildning i stället för låglönepoli- tik. Trots att Sverige har bland de starkaste statsfinanserna i världen har massarbetslösheten blivit vardag. Antalet personer med långvariga arbets- löshetsperioder har i det närmaste exploderat, bl.a. på grund av regering-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">171</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">ens kraftiga försämringar av möjligheterna till omskolning och vidareutbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ning. I vårpropositionen bedömer regeringen att arbetslösheten under 2014</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kommer att uppgå till 6,9 procent, en nivå som finansminister Borg under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">valrörelsen 2006 karakteriserade som just massarbetslöshet. Bakom den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">höga totala arbetslösheten döljer sig dock än mer bekymmersamma förhål-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">landen på arbetsmarknaden i form av låg sysselsättningsgrad bland kvin-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nor, osäkra anställningsformer och framför allt en kraftig ökning av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">långtidsarbetslösheten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Om kvinnors sysselsättningsgrad hade varit i paritet med männens hade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">182 000 fler kvinnor varit sysselsatta i dag. Sammantaget medför syssel-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sättningsgapet stora skillnader i makt, inflytande och inkomster mellan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">män och kvinnor. Otrygga, tillfälliga anställningar är i dag vanligare än</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fasta jobb för unga. Det innebär att många unga drabbas av deltidsarbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">löshet och återkommande arbetslöshet. Allra mest utsatt är den växande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">grupp unga som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det är dessa unga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">som löper störst risk att fastna i långvarig arbetslöshet eller helt slås ut</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">från arbetsmarknaden. Det allvarligaste problemet på arbetsmarknaden är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">långtidsarbetslösheten. I detta ligger regeringens största misslyckande med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">den ekonomiska politiken i allmänhet och arbetsmarknadspolitiken i syn-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">nerhet. Trots att arbetslösheten ”bara” ökat med 0,9 procentenheter sedan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">regeringen tillträdde har antalet personer med långvariga arbetslöshetsperio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">der ökat kraftigt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vänsterpartiet menar att de finanspolitiska ramverken behöver komplet-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">teras med ett ramverk för full sysselsättning. Det överordnade målet för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">den ekonomiska politiken borde vara full sysselsättning. Definitionen av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">full sysselsättning är att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">ständigt pågående strukturomvandlingen i ekonomin innebär emellertid att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en viss s.k. friktionsarbetslöshet alltid kommer att finnas i form av perso-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ner som byter arbeten. Denna arbetslöshetsnivå kan bedömas ligga på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">omkring 2 procent. Utöver målet om full sysselsättning bör därför den eko-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nomiska politiken inriktas på att åstadkomma hög sysselsättningsgrad.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Kvinnors sysselsättningsgrad är emellertid fortfarande klart lägre än män-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nens varför det är av avgörande betydelse att föra en ekonomisk politik</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">som ökar kvinnors möjligheter och ställning på arbetsmarknaden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Vänsterpartiets politik syftar till att understödja målet om arbete åt alla</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">och att skapa ett arbetsliv präglat av medbestämmande, goda arbetsvillkor,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bra arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter för löntagarna. Strukturer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">som diskriminerar och utestänger måste brytas, och könsrelaterade skillna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">der i lön, inkomst och arbetsvillkor måste upphävas. För att uppnå det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">krävs starka fackliga organisationer som tar till vara löntagarnas rättigheter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">i kollektivavtalen och en arbetsrätt som garanterar grundläggande skydds-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">regler och sjysta spelregler på arbetsmarknaden. För att fler ska välja att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">organisera sig i facket ska en avdragsrätt för medlemskap i en facklig orga-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nisation införas.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">172</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td110"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Arbetsrätten behöver stärkas på flera områden, bl.a. genom stärkt rätt till fasta jobb på heltid, bättre skydd för utstationerade arbetstagare och skärpta krav på dem som vill anställa arbetskraftsinvandrare. Det ska inte heller vara möjligt att säga upp anställda för att ersätta dem med inhyrda från bemanningsföretag.</P> <P class="p135 ft3">Ett systematiskt förebyggande arbete är avgörande för att minska ohäl- san i arbetslivet. För dem som redan drabbats behöver rehabiliteringen och anpassningen av arbetet och arbetsplatserna bli bättre. Vänsterpartiet vill införa sanktioner mot arbetsgivare som inte tar sitt ansvar i dessa frågor. Arbetsmiljöverkets tillsyns- och informationsarbete måste stärkas och utvecklas, liksom myndighetens utbildning av skyddsombud och de regio- nala skyddsombudens verksamhet.</P> <P class="p138 ft3">En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad. Vänsterpartiet vill där- för avveckla de s.k. kompletterande aktörerna och avsluta kontrakten med de privata jobbcoacherna. De miljarder som lagts ut på dessa coacher har inte gett någon utdelning alls i positiva resultat för de arbetssökande. Dessa medel ska föras över till Arbetsförmedlingens egen verksamhet som går att kontrollera och utvärdera. Vänsterpartiet vill slopa de rigida garanti- programmen och i stället satsa på aktiva insatser med högre kvalitet och utbildningsinnehåll som stärker möjligheterna till anställning.</P> <P class="p178 ft3">För att minimera undanträngning och garantera att de anställda omfattas av försäkringar och rimliga villkor vill partiet ändra reglerna för nystarts- jobben så att de i fortsättningen anvisas av Arbetsförmedlingen och så att anvisning bara får ske till företag som omfattas av kollektivavtal. Den som får tjänstledigt för att starta eget ska också kunna få stöd för start av näringsverksamhet under förutsättning att arbetsgivaren anställer en arbets- lös som vikarie.</P> <P class="p137 ft3">Många arbetslösa saknar i dag grundläggande utbildning. För att öka människors frihet och valmöjligheter på arbetsmarknaden vill Vänsterpar- tiet därför införa en rätt att läsa in gymnasieskolan. Fler platser ska också inrättas i arbetsmarknadsutbildningar, vid yrkeshögskolan och inom yrkes- vux. En trepartsöverenskommelse bör slutas mellan staten och arbetsmark- nadens parter om en kompetensutvecklingsförsäkring. Eftersom det i konjunkturnedgång är svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden är det lämpligt att nu satsa på utbildning. Vänsterpartiet lägger därför fram förslag om ett tidsbegränsat utbildningspaket för unga för att förhindra att många ungdomar fastnar i långtidsarbetslöshet eller helt slås ut från arbets- marknaden. I syfte att ge ungdomar en meningsfull sysselsättning under sommarlovet och en första kontakt med arbetslivet ska stimulansbidrag infö- ras så att fler kommuner, landsting och ideella föreningar kan anordna sommarjobb för skolelever.</P> <P class="p216 ft8">En frivillig arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid omställ- ning är en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Arbetslöshets- försäkringen behöver reformeras i grunden. Det är dock nödvändigt att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">173</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">3 A</SPAN>RBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">snarast genomföra ett antal förändringar i syfte att återupprätta arbetslös-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">hetsförsäkringen som en inkomst- och omställningsförsäkring. Vänsterpar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tiet vill höja taket och golvet och indexera beloppen efter löneutveck-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lingen. Ersättningsnivån bör enligt partiet höjas till 80 procent för hela</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd. Antalet karensdagar bör</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">minskas med två per år för att på sikt tas bort helt. Vänsterpartiet vill</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">också ta bort <NOBR>75-dagarsbegränsningen</NOBR> vid deltidsarbetslöshet. Den s.k.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">arbetslöshetsavgiften bör avskaffas. De som uppfyller grundvillkoren i 9 §</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">lagen om arbetslöshetsförsäkring och har varit inskrivna vid Arbetsförmed-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lingen i tre månader ska få rätt till ersättning med grundbeloppet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Med vad som ovan anförts ställer jag mig bakom det förslag till riktlin-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">jer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som läggs fram i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">motion Fi17 (V).</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">174</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="id_1"> <P class="p49 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p316 ft58"><SPAN class="ft57">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft57">4</SPAN></P> <P class="p352 ft41">Protokoll från öppen utfrågning om jobbskatteavdraget</P> <P class="p353 ft5">Tid: Den 8 maj kl. <NOBR>10.00–11.55</NOBR></P> <P class="p354 ft5">Lokal: Förstakammarsalen</P> <P class="p355 ft15">Inbjudna</P> <P class="p354 ft5">Hans Lindberg, statssekreterare, Finansdepartementet</P> <P class="p356 ft4">Anders Forslund, bitr. chef, professor, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)</P> <P class="p357 ft74">Jesper Hansson, prognoschef, Konjunkturinstitutet (KI) Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO</P> <P class="p262 ft5">Lena Hagman, chefsekonom, Almega</P> <P class="p355 ft15">Ledamöter</P> <P class="p358 ft6">Finansutskottet</P> <P class="p359 ft5">Anna Kinberg Batra (M), <SPAN class="ft16">ordförande</SPAN></P> <P class="p359 ft5">Fredrik Olovsson (S), <SPAN class="ft16">vice ordförande</SPAN></P> <P class="p359 ft5">Elisabeth Svantesson (M)</P> <P class="p359 ft5">Pia Nilsson (S)</P> <P class="p359 ft5">Göran Pettersson (M)</P> <P class="p359 ft5">Jörgen Hellman (S)</P> <P class="p359 ft5"><NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> Hammar Johnsson (M)</P> <P class="p354 ft5">Maryam Yazdanfar (S)</P> <P class="p359 ft5">Carl B Hamilton (FP)</P> <P class="p359 ft5">Bo Bernhardsson (S)</P> <P class="p359 ft5">Per Åsling (C)</P> <P class="p359 ft5">Staffan Anger (M)</P> <P class="p359 ft5">Per Bolund (MP)</P> <P class="p359 ft5">Anders Sellström (KD)</P> <P class="p359 ft5">Erik Almqvist (SD)</P> <P class="p359 ft5">Jörgen Andersson (M)</P> <P class="p359 ft5"><NOBR>Sven-Erik</NOBR> Bucht (S)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">175</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft5">Edip Noyan (M)</P> <P class="p207 ft5">Emil Källström (C)</P> <P class="p360 ft6">Skatteutskottet</P> <P class="p207 ft5">Henrik von Sydow (M), <SPAN class="ft16">ordförande</SPAN></P> <P class="p207 ft5">Leif Jakobsson (S), <SPAN class="ft16">vice ordförande</SPAN></P> <P class="p207 ft5">Ulf Berg (M)</P> <P class="p207 ft5">Hannah Bergstedt (S)</P> <P class="p361 ft5">Lena Asplund (M)</P> <P class="p207 ft5">Fredrik Schulte (M)</P> <P class="p207 ft5">Hans Olsson (S)</P> <P class="p207 ft5">Peter Persson (S)</P> <P class="p207 ft5">Karin Nilsson (C)</P> <P class="p207 ft5">Anders Karlsson (S)</P> <P class="p207 ft5">Maria Abrahamsson (M)</P> <P class="p207 ft5">Mats Pertoft (MP)</P> <P class="p207 ft5">Lars Gustafsson (KD)</P> <P class="p207 ft5">Jacob Johnson (V)</P> <P class="p207 ft5">Carina Moberg (S)</P> <P class="p207 ft5">Lars Beckman (M)</P> <P class="p361 ft5">Martin Andreasson (FP)</P> <P class="p362 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden: </SPAN>Då hälsar jag välkommen till denna öppna utfrågning angå- ende utvärdering av jobbskatteavdraget. För ordningens skull ska jag också förklara det gemensamma finans- och skatteutskottssammanträdet för öpp- nat. Detta är alltså en utfrågning i de båda utskottens regi om jobbskatteav- draget och dess effekter.</P> <P class="p23 ft3">Bakgrunden till detta är att det i riksdagen förra året i samband med behandlingen av vårpropositionen först kom förslag från skatteutskottet och sedan från ett enigt finansutskott, som begärde av regeringen att den skulle återkomma med en utvärdering av jobbskatteavdraget. Det blev också riksdagens beslut förra året.</P> <P class="p24 ft4">I årets vårproposition, som presenterades i mitten av april, var denna utvärdering med som bilaga, nummer 5 närmare bestämt. Utvärderingen finns också som särtryck, på regeringens hemsida och här i salen, och den har sänts ut till ledamöterna i förväg. Den ska vi diskutera i dag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">176</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Presentationerna kommer att inledas av statssekreterare Hans Lindberg från Finansdepartementet, som ska presentera utvärderingen som sådan och hur regeringen har genomfört densamma. Sedan har vi bjudit in fyra panelister och kommentatorer som kommer att få ge korta men säkert ändå kärnfulla kommentarer till detta. De sitter här bredvid mig: Anders Forslund, biträdande chef och professor, från Institutet för arbetsmarknads- politisk utvärdering, IFAU, Jesper Hansson, prognoschef vid Konjunkturin- stitutet, Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO och Lena Hagman, chefsekonom på Almega. Därefter har deltagarna möjligheter att kommen- tera varandras inlägg, och ledamöterna i finans- och skatteutskotten har möjlighet att ställa frågor.</P> <P class="p363 ft38">Statssekreterare Hans Lindberg, Finansdepartementet<SPAN class="ft3">: Vi har gjort en väl- digt grundlig utvärdering av jobbskatteavdraget, och vi är tacksamma för att riksdagen har gett oss denna möjlighet. Sedan i höstas har vi haft ett team med åtta ekonomer som har jobbat med de här frågorna. Vi har haft en extern forskargrupp som har granskat deras arbete. Jag tycker att de har gjort ett väldigt bra jobb. Det är rigoröst och robust.</SPAN></P> <P class="p138 ft4">De har tittat över den internationella forskningslitteraturen. De har sett på de internationella erfarenheterna av jobbskatteavdrag, och de har gjort långtgående estimeringar och studier på svenska data sedan vi införde jobb- skatteavdraget 2007.</P> <P class="p190 ft50">Resultaten är entydiga. Jobbskatteavdraget ger betydande sysselsättnings- effekter. Det ger tydligt högre arbetskraftsdeltagande, högre sysselsättning, och vi ser att arbetslösheten är lägre än väntat i nuläget.</P> <P class="p299 ft3">Regeringens slutsats av detta är att tidigare bedömningar ligger fast. Vi förväntar oss alltså att vi genom jobbskatteavdragets fyra första steg får 100 000 fler sysselsatta, varav 25 000 är minskad arbetslöshet. Jobbskat- teavdraget stimulerar också till att arbeta fler timmar för dem som redan jobbar. Totalt motsvarar effekten av jobbskatteavdraget alltså ungefär 120 000 årsarbetskrafter.</P> <P class="p137 ft4">Innan vi går in på utvärderingens olika komponenter tänkte jag att vi skulle titta på utvecklingen på arbetsmarknaden under den period som vi har genomfört jobbskatteavdraget och se hur vi kan koppla den utveck- lingen till de olika stegen i jobbskatteavdraget.</P> <P class="p135 ft3">Den här bilden ger en bra överblick. Arbetskraftsutvecklingen, alltså de som deltar på arbetsmarknaden och är sysselsatta, beror på olika faktorer. En sådan faktor är hur demografin utvecklas, alltså hur många som är i åldern <NOBR>15–74</NOBR> år och faktiskt kan jobba. En annan faktor är hur man ligger till åldersmässigt inom denna grupp. Vi i medelåldern tenderar ju att jobba lite mer än de yngre och de äldre.</P> <P class="p136 ft4">Om vi går tillbaka till 2006 och skriver fram den demografiska utveck- lingen, alltså den här typen av faktorer, ser vi resultatet i den raka linjen under den gröna kurvan, som visar sysselsättningen, och den svartröda, som visar arbetskraften. Vi ser att de demografiska faktorerna skulle tala</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">177</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft11">för en väsentligt svagare utveckling av arbetskraften och sysselsättningen.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Vi har alltså haft en betydligt starkare utveckling av både arbetskraften</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och sysselsatta.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Svensk ekonomi har genomgått en djup lågkonjunktur under den här</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">perioden. Det här diagrammet visar <NOBR>BNP-utvecklingen.</NOBR> 2009 såg vi den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">största nedgången under efterkrigstiden. Vi får leta oss tillbaka till krigsut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">brottet och <NOBR>30-talskrisen</NOBR> för att hitta en så snabb och djup nedgång. Detta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">måste man också ta hänsyn till när man studerar effekterna av jobbskatteav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">draget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">På samma sätt som man rensar för demografin kan man rensa för kon-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">junkturutvecklingen. Den svaga konjunkturutveckling som vi har haft</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skulle tala för en ännu svagare utveckling av arbetskraft och sysselsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ning. Totalt sett har vi dock haft en betydligt starkare utveckling av både</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">arbetskraft och sysselsättning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Detta blir mycket tydligt också när man bryter ned sysselsättningsgra-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">den för olika åldersgrupper. I så gott som alla åldersgrupper har sysselsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ningsgraden och arbetskraftsdeltagandet ökat högst betydligt. För äldre</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ålderskategorier är uppgången, som ni kan se, ett flertal procentenheter.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">För yngre årgångar, <NOBR>20–44</NOBR> år, har vi haft en betydande uppgång.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Detta visar att vi har haft positiva effekter av jobbskatteavdraget när det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">gäller både arbetsutbudet och sysselsättningsgraden. Jag återkommer strax</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">till detaljerna och hur vi kan se att det är just jobbskatteavdraget som lig-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ger bakom den här utvecklingen.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">När ekonomin störtdök 2009 trodde vi att vi skulle få en arbetslöshet på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11"><NOBR>12–13</NOBR> procent. Nu blev det inte så. Ekonomin vände uppåt. Givet den BNP-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tillväxt vi har haft har arbetslösheten klarat sig betydligt bättre. Vi har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">alltså en betydligt lägre arbetslöshet i nuläget än vi borde ha givet den BNP-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utveckling vi har haft de senaste åren.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Det här diagrammet visar just det. Här har vi rensat arbetslösheten från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">inverkan från och sambandet med <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> från 2006 och framåt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Som ni ser borde, givet de samband som historiskt finns mellan <NOBR>BNP-till-</NOBR></P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">växt och arbetslöshet, arbetslösheten i dag ligga högre än den faktiskt gör.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Den är alltså betydligt lägre än väntat i nuläget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Regeringens främsta mål med för den ekonomiska politiken har varit att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Jobbskatteavdraget har kan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ske varit vårt viktigaste verktyg för att nå detta mål. Precis som jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">nämnde pekar etablerade ekonomiska samband och internationella erfaren-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">heter redan innan vi införde jobbskatteavdraget på att vi skulle få bety-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dande effekter av det – en bit över 100 000 årsarbetskrafter.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Det är 17 länder utöver Sverige som har ett jobbskatteavdrag. I den eko-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nomiska debatten får man ibland för sig att Sverige skulle vara unikt, men</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">internationellt sett är det en etablerad reform.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Det finns två förutsättningar som ska vara uppfyllda för att jobbskatteav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">draget ska vara verkningsfullt. Den ena är att det måste finnas ledig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetskraft. Det uppfyller vi med råge i svensk ekonomi. Skillnader ser vi</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">178</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">dock om vi tittar på sysselsättning och utanförskap i vissa grupper. Man kan titta på dem som är födda utanför Sverige, kanske särskilt dem som är födda utanför Europa. Där har vi en oerhört låg sysselsättningsgrad och lågt arbetskraftsdeltagande. Överlag finns det dock ytterligare att ta av. Det finns lediga resurser.</P> <P class="p135 ft3">Den andra faktorn är att om man nu ska göra ett jobbskatteavdrag måste det finnas några skatter att ta av, alltså att skattetrycket är högt. Det uppfyller vi också med råge i Sverige. Som ni ser i det här diagrammet låg vi 2006 med marginal över <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> när det gäller skatte- tryck. I det här fallet gäller det en ensamstående utan barn med en genomsnittsinkomst.</P> <P class="p136 ft4">I figuren ser vi också effekten av de hittills genomförda fyra jobbskat- teavdragen. Skillnaden mot <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> har minskat över tid. Lik- väl ligger vi en bra bit ovanför genomsnittet. Det har alltså funnit förutsättningar för att jobbskatteavdrag <NOBR>1–4</NOBR> skulle ha effekter. Som ekono- min ser ut i dag finns förutsättningarna fortfarande på plats.</P> <P class="p135 ft3">Hur verkar då jobbskatteavdraget? Jag tog med den här bilden bara för att få ordning på de olika termer som jag slänger mig med. Ytterst påver- kar jobbskatteavdraget sysselsättningen. Sättet att få ökad sysselsättning är dels att jobbskatteavdraget ökar arbetsutbudet, dels att det håller tillbaka arbetslösheten. På så sätt får man ökad sysselsättning.</P> <P class="p136 ft3">Dessa mekanismer kan man beskriva kortfattat på följande sätt. Jobbskat- teavdraget ska till att börja med ge fler i arbete. Hur går det till? Den sänkta skatten ger incitament att arbeta mer. Men en sänkt skatt ökar också hushållens inkomster och ökar deras efterfrågan på varor och tjäns- ter. Det ger i sin tur företagen incitament att nyanställa.</P> <P class="p138 ft4">Det andra sättet som jobbskatteavdraget påverkar sysselsättning och anta- let arbetade timmar på är just genom att det ger fler arbetstimmar hos dem som redan jobbar. Vid lägre marginalskatt får man behålla mer om man jobbar extra, och då är incitamenten för att jobba lite mer större.</P> <P class="p190 ft3">En annan sak som är viktig med det svenska jobbskatteavdraget är att vi inte har någon avtrappning av det. I kronor räknat når jobbskatteavdra- get en topp vid en månadsinkomst på ungefär 29 000 kronor. Sedan ligger det kvar på samma nivå. Om man skulle trappa av jobbskatteavdraget där någonstans skulle det innebära att man höjde marginalskatten för dem som tjänar mer än 29 000 kronor. Det skulle hålla tillbaka deras arbetsutbud.</P> <P class="p136 ft4">En bra sak med det svenska jobbskatteavdraget är att vi inte har någon sådan avtrappning, så att incitamenten att jobba fler timmar finns kvar och till och med förstärks.</P> <P class="p190 ft4">Den här trappan visar tekniken bakom jobbskatteavdraget. Det är dels genomsnittskatten, alltså de mjuka kurvorna här i botten. Genomsnittsskat- ten har vi sänkt med ungefär 7 procent över hela kurvan. Marginalskat- terna är den röda kurvan, som vi har tryckt nedåt. Marginalskatten för en genomsnittlig löntagare har blivit sänkt med ungefär 6 procent.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">179</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_180"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5">Om man ser till jobbskatteavdragets konsekvenser för olika inkomstlä-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">gen kan man, vilket framgår av den här kurvan, se att jobbskatteavdraget</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">inte är ett avdrag för miljonärer, som det ibland har hetat i debatten. Jobb-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">skatteavdraget är till för låginkomsttagare i första hand. Det är där de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">procentuella effekterna är störst. Om man ser till hur det har påverkat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">inkomstströmmarna för vanligt folk kan man konstatera att ett vårdbiträde</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">har fått närmast en extra månadslön genom jobbskatteavdraget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Jag tog med den här kartan också. Syftet med den är att visa att vi i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Sverige inte är så speciella med vårt jobbskatteavdrag. Det finns över hela</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">världen. Många länder i Västeuropa har det. Det finns i Nordamerika, i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Sydkorea och i Nya Zeeland.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">I de 17 länder som har ett jobbskatteavdrag varierar det från land till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">land hur man har lagt upp det hela. De utvärderingar som har gjorts visar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">generellt på positiva och betydande sysselsättningseffekter. Effekterna syns</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">framför allt på sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet. Man ser också</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft11">att det ofta är ensamstående och kvinnor som man ser de största effekterna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">De olika utvärderingarna visar dock att effekten på medelarbetstiden är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p32 ft5">lite mer osäker. Det beror på att jobbskatteavdraget i många länder inte är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">generellt, som i Sverige, och på att man också har olika typer av avtrapp-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ningar. Det gör att man inte får positiva effekter på medelarbetstiden, helt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">enkelt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">Ni som följer svensk ekonomi vet att vi har haft en väldigt stark utveck-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">ling av medelarbetstiden under de senaste åren, vilket har överraskat många.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Jag har nämnt hur det svenska jobbskatteavdraget är konstruerat. Det är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">generellt, det ges till alla med arbetsinkomst, det trappas inte av och det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">sänker genomsnittsskatten med ungefär 7 procent. Givet denna konstruk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">tion kan man vänta sig att effekterna bör vara minst lika stora som de är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">internationellt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Nu kommer jag till utvärderingen. Hur kan man utvärdera jobbskatteav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">draget? Jo, man kan förstås beräkna förväntade effekter från olika skatt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ningar av historiska samband mellan skatter, löner, utbudet av arbetskraft</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">och, till syvende och sist, sysselsättning och arbetslöshet. Ett annat sätt är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">att studera utfall i sysselsättning kontra förväntat utfall, alltså den typ av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">diagram som jag visade tidigare. Dessutom kan vi studera skillnader hos</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">dem som har fått olika stora jobbskatteavdrag. Där har vi en möjlighet i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och med att vi har ett dubbelt jobbskatteavdrag för äldre över 65 år.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Oavsett vad man använder för metoder för utvärdering får man entydiga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">resultat. Internationell litteratur och internationella erfarenheter visar på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">stora effekter. Ser vi på svensk ekonomi kan vi se att sysselsättningen är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">starkare än väntat. Vi har väldigt tydliga effekter av det förhöjda jobbskat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">teavdraget för äldre. När vi använder den här typen av mikrosimulerings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">modeller får vi också robusta resultat.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">I utvärderingen presenterar vi också modellskattningar utifrån svenska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">data under den här perioden. Allting pekar i samma riktning.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">180</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Andra externa utvärderingar ligger i linje med de bedömningar som Finansdepartementet har publicerat tidigare. Det skiljer några tusen perso- ner hit eller dit, men i stora drag är det samma typ av siffror.</P> <P class="p135 ft3">Även om det kan vara svårt att utvärdera är det faktiskt möjligt. Vi har haft en finanskris och genomfört andra reformer, men allt det kan vi rensa för. Just i det svenska fallet, där vi har det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre, finns den unik möjlighet att mäta effekterna. Vi kan jämföra 66- och <NOBR>64-åringar.</NOBR> I och med att det förstärkta jobbskatteavdraget träder in först efter det år då man har fyllt 65 kan vi studera skillnaden i beteende mellan dem som är födda tidigt på året och dem som är födda sent på året. Här finns det goda möjligheter att ha en kontrollgrupp, och det bru- kar man inte ha när man genomför ekonomisk politik.</P> <P class="p181 ft4">Här visar evidensen att vi har väldigt starka effekter av det förhöjda jobbskatteavdraget. Det här diagrammet visar att vi har en påtaglig ökning av både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden i åldersgruppen <NOBR>65–69</NOBR> år. Detta är riktigt fantastiskt.</P> <P class="p135 ft3">Sammantaget ger utvärderingarna vid handen att jobbskatteavdraget är en viktig förklaring till den starka ökningen av arbetsutbudet. Sedan 2006, då regeringen tillträdde, har vi fått 300 000 nya jobb. 100 000 av denna ökning i arbetskraften kan vi koppla till just jobbskatteavdraget. Jobbskat- teavdraget är den viktigaste förklaringen till den starka utvecklingen av arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. Hade vi inte genomfört jobbskat- teavdraget hade vi heller inte sett denna starka utveckling på arbetsmarkna- den.</P> <P class="p137 ft3">I det uppdrag vi fick i samband med utvärderingen ingick att göra en jämförelse med andra reformer. Den jämförelsen fångas av den här tabel- len. Här jämför vi ett ytterligare steg i jobbskatteavdraget, alltså steg 5, med till exempel sänkt värnskatt, höjd skiktgräns för den statliga inkomst- skatten, ett höjt grundavdrag för inkomstskatten, sänkta sociala avgifter och sänkt restaurangmoms samt RUT. Som ni säkert förstår har jag mina favoriter i tabellen. Vi har två bra reformer på slutet. RUT är som ni ser självfinansierat och ger kraftfulla effekter på sysselsättningen. Restaurang- momsen ger också bra effekter på sysselsättningen, men inte fullt lika kraftfulla som jobbskatteavdraget.</P> <P class="p178 ft3">Jobbskatteavdraget är, som ni ser, överlägset när det gäller effekterna på sysselsättningen. Sänkt värnskatt eller höjd skiktgräns ger inte så mycket effekt på sysselsättningen, utan där kommer effekten på antalet arbetade timmar. Huvudmålet med regeringens politik har varit att minska utanför- skapet och att få in fler människor på arbetsmarknaden. Det är därför jobbskatteavdraget har varit ett så kraftfullt instrument.</P> <P class="p137 ft4">Vi känner oss väldigt nöjda med utvärderingen. Den bekräftar att jobb- skatteavdraget är ett kraftfullt instrument för att minska utanförskapet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">181</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Tack så mycket! Vi ska nu gå in på diskussion och pröv- ning av denna utvärdering. Jag kommer att i tur och ordning ge ordet till våra fyra inbjudna kommentatorer. Ni har upp till tio minuter var på er, och jag hoppas att ni håller tiden allihop, för då hinner vi också med en ledamotsrunda från de olika partierna i de berörda utskotten.</P> <P class="p311 ft4">Jag ger först ordet till Anders Forslund från Institutet för arbetsmarknads- politisk utvärdering och därefter till Jesper Hansson från Konjunkturinstitu- tet.</P> <P class="p365 ft38">Anders Forslund, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering<SPAN class="ft3">: Tack så mycket för inbjudan! Jag ska försöka att hålla mig väl inom de tio minu- terna. Det innebär att det inte kommer att bli så väldigt detaljerat, utan det blir mer av en översikt av hur en ekonom ser på både jobbskatteavdragen och utvärderingen av jobbskatteavdragen.</SPAN></P> <P class="p366 ft3">Ett sätt att karaktärisera jobbskatteavdragen, vilket sammanfaller med det Hans redan har gjort här, är att konstatera att det ser olika ut beroende på vilka inkomstskikt vi tittar på. Tittar vi på låga inkomster ser vi ganska tydligt att man får rejäla sänkningar av både marginal- och genomsnittsskat- ter. Tittar vi på medelinkomster ser vi att vi fortfarande har sänkningar både av marginal- och genomsnittsskattesatser, men de är mindre. När det gäller höga inkomster slutligen är det inga sänkta marginalskatter utan bara sänkta genomsnittsskatter som det handlar om.</P> <P class="p367 ft4">Vad ska man förvänta sig för effekter utifrån normal, traditionell ekono- misk analys av detta? Man kan dela upp effekterna i olika grupper och i olika inkomster. Gruppen ”Inte i arbetskraften” är personer som inte är sysselsatta och som inte har försökt att skaffa sig jobb. Hur skulle de kunna påverkas?</P> <P class="p311 ft3">Om vi går tillbaka till hur avdraget är utformat ser vi tydligt att ersätt- ningen för att gå från icke arbete till arbete blir betydligt större för dem som i utgångsläget inte har ett arbete. De allra flesta har relativt låga intjän- ingsmöjligheter, och det är delvis därför de har valt att inte arbeta. Det finns naturligtvis många andra anledningar, men det är en av dem. Man skulle tro att det här är en ganska stark drivkraft för dem att välja att arbeta eller att i alla fall försöka få ett arbete.</P> <P class="p366 ft4">De här incitamenten trappas av ju högre de potentiella inkomsterna är bland dem som i utgångsläget inte arbetar, men de finns där hela vägen.</P> <P class="p311 ft3">När det gäller dem som i utgångsläget inte är sysselsatta därför att de är arbetslösa, det vill säga personer som inte har ett arbete men som söker ett arbete och står till arbetsmarknadens förfogande, är det även där så att avkastningen på att gå från arbetslöshet till arbete ökar.</P> <P class="p368 ft4">Vi har egentligen inga studier av hur det här påverkas av skatter, men vi kan dra slutsatser om förväntade effekter genom att titta på det vi vet om hur ändringar i ersättningen i <NOBR>a-kassan</NOBR> påverkar beteendet hos de arbets- lösa. Det finns ett antal studier som dokumenterar att om vi gör <NOBR>a-kassan</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">182</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td59"><P class="p123 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr8 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td59"><P class="p123 ft5">mindre generös tenderar flödet från arbetslöshet till jobb att gå snabbare,</P></TD> <TD class="tr9 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">det vill säga vi ska förvänta oss även där att vi får en ökad sysselsättning</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p29 ft5">som följd av att vi inför jobbskatteavdrag.</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">Tittar vi på dem som är sysselsatta i utgångsläget ser vi att effekterna</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">beror på var i inkomstfördelningen man ligger. Ligger man långt ned får</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">man både sänkta marginal- och genomsnittsskatter, och sänkningarna av</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">marginalskatterna är ganska stora. Där skulle vi tro att benägenheten att</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p29 ft5">öka arbetsutbudet skulle finnas.</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">Går vi högst upp i inkomstfördelningen ser vi att där är det bara genom-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft11">snittsskattesatserna som går ned. Lite enkelt skulle man kunna säga att där</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">skulle vi förvänta oss att man har råd att vara lite mer ledig än vad man</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">var i utgångsläget och att vi möjligen skulle förvänta oss något färre arbe-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p29 ft5">tade timmar högst upp i inkomstfördelningen.</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">Däremellan vet vi inte riktigt, för där har vi ganska starka tendenser åt</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">båda hållen. Utvärderingar som finns tyder på att för de två lägre skikten</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">borde det dominera att vi får fler timmar snarare än färre bland dem som</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p29 ft5">redan i utgångsläget jobbade.</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">När man ska utvärdera någonting som jobbskatteavdraget ställs man</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">inför svåra problem. Det grundläggande problemet med de flesta utvärder-</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">ingar av skattereformer är att skatter ju i normalfallet införs för alla</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">samtidigt, och det betyder att det vi forskare vill ha för att kunna utvär-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">dera ordentligt, det vill säga kontrollgrupper som inte påverkas av refor-</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">merna, i normalfallet inte finns. Det gör att det är ganska ont om bra</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p29 ft5">utvärderingar av skattereformer rent generellt.</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">Vi gjorde på IFAU ett försök att utnyttja en typ av variation som består</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">i att olika grupper påverkas olika beroende på i vilken kommun man i</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft11">utgångsläget bor i därför att kommunalskattesatserna är olika men jobbskat-</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">teavdraget utjämnar skattesatserna. Det gör att jobbskatteavdraget blir</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p29 ft5">olika stort beroende på i vilken kommun man bor.</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">Slutsatsen som drogs i den här studien som dessutom utnyttjade att det</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">är olika jobbskatteavdrag beroende på inkomst var att den variation som</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft11">fanns i data inte räckte för att på ett trovärdigt sätt skatta några effekter av</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p29 ft5">jobbskatteavdraget med den strategin.</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">Dessutom finns den utvärdering som redovisas i den här utvärderingen,</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">det vill säga hur de som fick ett utökat jobbskatteavdrag därför att de var</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">tillräckligt gamla påverkades av det. Här hittade vi en effekt. En liknande</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">studie redovisas också av senaste långtidsutredningen som kommer fram</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p29 ft5">till likartade resultat.</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">Det här är vad man helst skulle vilja göra, och det finns väldigt lite</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">gjort. Det lilla som finns tycker jag ändå pekar åt det hållet att jobbskat-</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><P class="p123 ft5">teavdraget har påverkat sysselsättningen i den riktning som man skulle</P></TD> <TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p123 ft5">önska, men det är naturligtvis svårt att veta hur generaliserbart resultatet</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td59"><P class="p29 ft5">för dem som är över 65 år är när det gäller andra grupper.</P></TD> <TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">183</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5">Tidsseriedata, det vill säga att man utnyttjar variation inom ett land i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">skattesatser och i det man vill studera, är svårt. Det händer alltid många</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">saker samtidigt i en ekonomi. Vi påverkas av influenser utifrån, det kan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">vara mer än en reform som kommer, och allt detta kan förväntas ge</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">avtryck i sysselsättning, arbetslöshet eller arbetskraftsdeltagande. I normal-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">fallet är det väldigt svårt att extrahera exakt information om vad som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förklarar vad av allt detta.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p32 ft5">Det man kan göra är att man kan välja att studera paneler av länder, det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">vill säga man följer i många fall <NOBR>20–25</NOBR> <NOBR>OECD-länder</NOBR> över tid och utnytt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">jar all den variation som finns i alla de här länderna. Man får mer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">variation så att man förhoppningsvis kan få lite precisare skattningar, men</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">man står inför samma grundproblem som man gör när man skattar på tids-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">serier för enskilda länder, det vill säga att det är svårt att ta hänsyn till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">allting som kan tänkas ha påverkat det som man är intresserad av att studera.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Slutligen kan man använda sig av information från tidigare skattade sam-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">band och simulera utvecklingen, och det är någonting som har gjorts i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p32 ft11">stort sett av alla som hittills har uttalat sig om effekter av jobbskatteavdra-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">get – Finansdepartementet, SNS och så vidare.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Man går på samband som är skattade för individer, och sedan utsätter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">man de här individerna för en störning i form av en reform, och så tittar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">man på hur de borde reagera givet hur de har reagerat tidigare.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Här skulle jag nog säga att min kunskap om de exakta detaljerna i de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">här modellerna inte är fullständig, men min gissning är att de här model-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">lerna är bäst på att fånga beteendet hos dem som redan i utgångsläget</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p32 ft11">jobbar. Där finns det väldigt mycket skattningar. Det är större grad av osä-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">kerhet när det gäller beteendet hos dem som inte jobbar, tyvärr. Det är en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">nackdel när man vill utvärdera den här typen av reform som åtminstone i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">första hand riktas till dem som i utgångsläget inte arbetar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Tidigare inaktiva – det finns en del studier från andra länder som man</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">kan utnyttja, som sagt inte så mycket från Sverige alltså. Huvudsakligen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">finns det ett antal väldigt bra studier som har tittat på reformerna i USA</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">och Storbritannien och som finner entydigt positiva resultat på de målvari-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">abler som vi är intresserade av. Sedan är det alltid en fråga när man går</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">på evidens från andra länder hur överförbart det är till svenska förhållan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">den. Det enkla svaret är att vi inte vet med någon större säkerhet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Vad ska vi tro om effekterna? Vi har ju tre variabler som potentiellt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">sett kan påverkas här. Vi har sysselsättning, vi har arbetslöshet och vi har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">arbetskraftsdeltagande. Jag skulle säga att det vi tror oss kunna se utifrån</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">tidigare utvärderingar och utifrån det material som presenteras här är huvud-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">sakligen att vi kan vara ganska säkra på, om vi tror på de här utvärdering-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">arna, att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen har ökat och möjligen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kan förväntas fortsätta att öka.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Det är något större osäkerhet om storleken på effekterna på arbetslöshe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">ten, därför att en av konsekvenserna av jobbskatteavdraget sannolikt är att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">vi kommer att locka personer till arbetsmarknaden som i utgångsläget stod</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">184</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft4">längre från arbetsmarknaden än de som i genomsnitt redan var där och som därför kan ha svårare att få ett jobb. Det är någonting som går emot den tendens till sänkt arbetslöshet som man får via att de som redan är arbetslösa snabbare flödar till jobb. Det är svårt att ha en uppfattning om hur stor den här effekten är av att nya grupper dras till arbetsmarknaden, men sannolikt finns det en sådan effekt.</P> <P class="p76 ft3">Tittar vi slutligen på arbetad tid som utfall, som jag personligen bedö- mer som det kanske minst intressanta utifrån sysselsättningsperspektivet, ska jag säga att här ska vi inte förvänta oss lika stora effekter givet de studier som finns, utan de stora effekterna ska vi sannolikt förvänta oss på sysselsättning och arbetskraftsdeltagande snarare än på arbetade timmar för dem som redan finns där. Det styrks också av all evidens som presenteras i den här utvärderingen.</P> <P class="p77 ft3">Det är inte mycket direkt evidens vi har, av många skäl. Den kommer från diverse olika håll, sammanställs, och jag skulle säga att huvudsakli- gen varje delstudie här sedd för sig är indicium snarare än bevis. Men det är en ganska stor mängd indicier som presenteras i den här utvärderingen. Det som är slående när man tittar på de här indicierna är att de pekar mycket åt samma håll och är i ungefärligen samma storleksordning, där det går att titta på storleksordningar.</P> <P class="p4 ft3">Även om det ganska ofta råder tveksamhet när det gäller hur studierna är genomförda – hur mycket man faktiskt kan extrahera ur data i varje enskild studie, hur överförbara resultaten faktiskt är till svenska förhållan- den, hur överförbara resultaten är från <NOBR>66–67-åringar</NOBR> till <NOBR>28-åringar</NOBR> och så vidare – skulle jag säga att det är en stor mängd indicier som ändå pekar åt exakt samma håll. Min personliga bedömning av den här bevisningen är att den ändå väger ganska tungt.</P> <P class="p4 ft4">Bilden jag visar nu är en variant av den figur som redan har varit upp- lagd några gånger. Jag skulle vilja peka på den slående skillnaden mellan vad som hände på tidigt <NOBR>90-tal</NOBR> när vi drabbades av den stora krisen då och den senaste krisen.</P> <P class="p5 ft5">Här ser vi att sysselsättningen faller väldigt kraftigt i början av <NOBR>90-talet</NOBR></P> <P class="p369 ft3">– det är ingen hemlighet – men vi ser också att arbetskraftsdeltagandet faller ganska rejält. Det här betyder att trots att arbetslösheten ökade mycket i början av <NOBR>90-talet</NOBR> ökade den inte fullt så mycket att den faktiskt kompenserade sysselsättningsbortfallet. Personer valde att lämna arbetsmark- naden till och med och inte bara att bli arbetslösa.</P> <P class="p77 ft4">Det vi ser som en konsekvens av sysselsättningsfallet under finanskrisen är att arbetskraftsdeltagandet i stort sett ligger konstant. Det här tyder för mig på att det är någonting i reaktionsmönstren i den svenska ekonomin som ser fundamentalt annorlunda ut år <NOBR>2009–2010</NOBR> än hur det såg ut i bör- jan av <NOBR>90-talet.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">185</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p329 ft4">Man kan beta av ett antal tänkbara kandidater som skulle kunna svara för den här skillnaden, men jag tror att hur man än väljer att hantera den här listan kommer i slutändan jobbskatteavdragen att finnas kvar som en viktig förklaring.</P> <P class="p370 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Då går vi vidare till nästa kommentator, och det är Jesper Hansson som är prognoschef på Konjunkturinstitutet. Jag vet att även du kommer att göra ditt bästa för att hålla dig inom de tio minuter som ni har på er!</P> <P class="p370 ft37">Jesper Hansson, Konjunkturinstitutet<SPAN class="ft4">: Tack för inbjudan att kommentera denna gedigna undersökning! Jag ska försöka göra en liten varudeklaration över vilken sorts information vi kan bidra med från Konjunkturinstitutets sida.</SPAN></P> <P class="p371 ft3">Vi gör bedömningar av olika effekter av <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> reformer i ett visst syfte. Syftet är att vi ska följa den ekonomiska utvecklingen i Sve- rige, bedöma konjunkturutveckling och kommentera ekonomisk politik, stabiliseringspolitiken. Då är det viktigt att ha en uppfattning om potentiell BNP på lång sikt, och för att kunna ha en uppfattning om det måste man veta den varaktiga sysselsättningen. Därför måste vi ha en bedömning av hur jobbskatteavdrag och andra <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> reformer påverkar sys- selsättningen på lång sikt.</P> <P class="p372 ft4">Detta påverkar naturligtvis också graden av resursutnyttjande. Hur mycket lediga resurser finns det på arbetsmarknaden nu? Var är jämvikts- arbetslösheten? Hur mycket kan arbetslösheten krympa utan att det blir för hög inflation?</P> <P class="p371 ft3">Vi har studerat Finansdepartementets utvärderingsbilaga, och vi har i gör- ligaste mån försökt göra liknande bedömningar själva som vi senast publi- cerade i december 2011. Det gjorde vi med liknande verktyg, och vi tittade på vad som har skrivits i forskningslitteraturen och försökte repli- kera vissa av de här studierna själva. Framför allt använde vi den här arbetsutbudsmodellen som även Finansdepartementet använde, mikrosimu- leringsmodellen, som stöd. Vi kunde då konstatera att de här bedömning- arna som Finansdepartementet redovisar är rimliga. Vi kommer fram till snarlika slutsatser, men inte riktigt lika stora effekter.</P> <P class="p344 ft3">Man kan också notera att det är en betydande osäkerhet i de här skatt- ningarna. Modellerna ger entydiga resultat, som Hans Lindberg sade, men det är en rätt betydande osäkerhet i magnitud. Det blir positiva effekter på arbetskraften och negativa effekter på arbetslösheten, alltså lägre arbetslös- het, men osäkerheten är stor när det gäller exakt hur stora de blir.</P> <P class="p373 ft4">Vi har i strikt bemärkelse inte försökt utvärdera effekterna som jobbskat- teavdraget hittills har haft. Vi har använt ungefär samma metoder som man använde när man beräknade effekterna av jobbskatteavdrag tidigare, alltså innan man införde dem, men naturligtvis har vi studerat vad som har hänt på arbetsmarknaden sedan man införde jobbskatteavdragen och utifrån det försökt dra slutsatser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">186</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">En sammanfattning av vår bedömning som vi publicerade i december 2011 – i tabellen som jag nu visar jämför vi vår bedömning med regering- ens bedömning – är att man kan notera att den långsiktiga effekten på sysselsättningen sammantaget är 2 procentenheter eller omkring 90 000 per- soner på lång sikt. Den viktigaste mekanismen är att arbetskraften blir högre samtidigt som jämviktsarbetslösheten blir något lägre. Man kan stu- dera i tabellen här att vi har ungefär samma effektbedömning när det gäller arbetskraften som Finansdepartementet men en mindre effekt på arbetslösheten.</P> <P class="p178 ft3">Jag tycker att de studier som finns ger osäkra resultat. Anders Forslund var inne på detta också, nämligen att de här mikrosimuleringsmodellerna ger osäkra skattningar på hur individer som är utanför arbetskraften beter sig. Vi tror att de kommer att ha betydligt svårare att få jobb när de kom- mer in till arbetskraften än de som redan är i arbetskraften. Det tenderar till att dra upp den genomsnittliga arbetslösheten, så det är alltså en meka- nism som motverkar. Vår bedömning är att den motverkande mekanismen är lite större än vad Finansdepartementet bedömer.</P> <P class="p181 ft3">Vi gjorde också bedömningen att effekten på medelarbetstiden förväntas bli liten. Vi satte helt enkelt att effekten på medelarbetstiden var noll, så vi har samma ökning. Arbetade timmar ökar också med 2 procent, liksom sysselsättningen. Det viktigaste argumentet för det är samma sak som jag nyss var inne på, nämligen att enligt de här mikrosimuleringsmodellerna är det ett rätt entydigt resultat att de som redan är sysselsatta kommer att öka sin medelarbetstid.</P> <P class="p181 ft3">Däremot tror vi att den nytillkommande arbetskraften, till exempel de äldre som har dubbla jobbskatteavdrag, kommer att jobba mindre än genom- snittlig medelarbetstid, vilket drar ned genomsnittet. Det är kraftiga incita- ment, framför allt för de äldre, att åtminstone jobba en kort deltid som ger i stort sett helt skattefri inkomst. Sammantaget tror vi att effekten av just jobbskatteavdraget på medelarbetstiden blir liten.</P> <P class="p138 ft3">Jag ska visa några diagram. Det här diagrammet är ett favoritdiagram – jag vet inte vem som egentligen visade det först! Det här är det starkaste beviset vi har för att någonting har hänt på svensk arbetsmarknad. Hans visade samma diagram. Den blå linjen visar arbetskraften <NOBR>2006–2011,</NOBR> och den röda är den demografiska framskrivningen som baseras på att man har lika högt arbetskraftsdeltagande i alla enskilda åldersgrupper som man hade 2006, och sedan skriver man fram detta med befolkningsutveck- lingen. Då kan man se att arbetskraften har ökat med mer än 100 000 personer med den här demografiska framskrivningen.</P> <P class="p178 ft4">Vår bedömning är att på lång sikt skulle jobbskatteavdraget ge 90 000 fler personer i arbetskraften, så det har hänt mycket annat också under den här perioden. Konjunkturutvecklingen kan påverka lite grann, inte så mycket, under den här perioden mellan 2006 och 2011, men man har också gjort en massa andra förändringar samtidigt, framför allt i sjukförsäk- ringssystemet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">187</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_188"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5">Hur stor del av den här ökningen som vi hittills har sett som beror på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">jobbskatteavdrag respektive annat är inte helt säkert. Vår samlade bedöm-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">ning är ändå att de andra åtgärderna man vidtagit inte ensamma kan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">förklara den här ökningen, utan jobbskatteavdraget har haft en betydande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">effekt, och det är inte säkert att vi har sett den fulla effekten på arbetskraf-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">ten av jobbskatteavdraget ännu. Det kan komma ytterligare lite till, för det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">här kommer att ta ganska lång tid, tror vi, innan det slår igenom fullständigt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">När det gäller arbetslösheten är det mycket svårare att bedöma vilken</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft11">effekten är därför att vi har haft en finanskris under perioden. Arbetslöshe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ten som var ca 7 procent 2006 har stigit sedan dess och var 7 ½ procent</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">2011. Det beror så klart inte på jobbskatteavdraget, utan det beror på den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">djupa lågkonjunktur som vi har haft. Vi har också blivit överraskade av att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">arbetslösheten inte steg mer givet <NOBR>BNP-tillväxten.</NOBR> Men det är i alla fall</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">svårt att i nuläget bedöma effekten av jobbskatteavdraget. Vi tror att det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ändå har en positiv effekt, för det sänker jämviktsarbetslösheten med fyra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tiondelar på lång sikt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Den rödstreckade linjen i diagrammet som jag nu visar är vår uppdate-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">rade bedömning från december i fjol på jämviktsarbetslösheten. Att den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">inte går ned speciellt mycket från 2006 är för att det finns andra saker</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">som har hänt samtidigt. Ändringen i sjukförsäkringsreglerna drar upp anta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">let personer som har svag anknytning till arbetsmarknaden. Finanskrisen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">drar också upp jämviktsarbetslösheten på kort sikt genom persistenseffek-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ter. Men på längre sikt tror vi att jämviktsarbetslösheten kommer att gå</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ned lite grann, ungefär fyra tiondelar, till följd av jobbskatteavdraget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">När det gäller det slutliga svaret, om vi någonsin kommer att få det, är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">ett starkt test när vi kommer ned med faktisk arbetslöshet till nivåer i när-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">heten av jämviktsarbetslösheten. Det är då vi kommer att kunna observera</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">hur lönebildningen fungerar om löneökningstakten kan hållas på en uthål-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">lig nivå trots att arbetslösheten då ligger nära, enligt vår bedömning,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">jämviktsarbetslöshet. Det kommer inte att ske förrän 2016 enligt vår pro-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gnos.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Det kommer nog alltså att ta lång tid innan vi med större säkerhet kan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">se vad effekterna är på jämviktsarbetslösheten. Problemet är att till dess</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">hinner det hända mycket annat som också påverkar jämviktsarbetslösheten</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">– antagligen också nya politiska åtgärder. Frågan är om vi någonsin kom-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mer att få ett helt säkert svar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Kort vill jag säga något om medelarbetstiden också. Den rödstreckade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">linjen i det här diagrammet är de utfallsdata vi hade tillgängliga när vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">gjorde den här bedömningen i december. Då hade medelarbetstiden inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ökat speciellt alls mellan 2006 och 2011. Det går upp och ned under peri-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">oden, mycket beroende på konjunkturläget. Då trodde vi på en ungefär</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">oförändrad medelarbetstid framöver, och det påverkade delvis vår bedöm-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ning att jobbskatteavdraget inte hade haft någon större effekt. Sedan kom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">det reviderade siffror i början av året från Statistiska centralbyrån som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">visade att medelarbetstiden faktiskt hade stigit en hel del 2010 och 2011.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">188</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_189"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Det är inte uteslutet, tycker vi, att en del av detta kan vara till följd av jobbskatteavdraget, men man kan då notera att vi tror att en mycket större effekt är att frånvaron har minskat, det vill säga sjukfrånvaron har gått ned mycket. De som är sysselsatta är i större utsträckning på jobbet och driver upp medelarbetstiden.</P> <P class="p135 ft3">Tittar man på medelarbetstiden hos personer i arbete ser man att den ligger i stort sett stilla sedan 2006. De minskade sjukskrivningarna kan till en del förklaras av jobbskatteavdraget, men förmodligen mycket viktigare är de förändrade reglerna i sjukförsäkringen. Vi tror fortfarande på att det är en begränsad effekt på medelarbetstiden. Möjligtvis är den inte exakt lika med noll som vi trodde i december.</P> <P class="p136 ft4">Jag ska göra en kort sammanfattning. Andra reformer har genomförts samtidigt, så även om utfallsdata från framför allt arbetskraften tyder på en stark ökning finns det annat som förklarar det också.</P> <P class="p135 ft3">Vår samlade bedömning är att det med stor sannolikhet har haft positiva effekter, och en stor del av uppgången i arbetskraften utöver demografisk framskrivning kommer från jobbskatteavdraget. Det tar lång tid för arbets- marknaden att anpassa sig till den här nya jämvikten – längre tid än vad Finansdepartementet tror.</P> <P class="p136 ft4">Vi tror att den fullständiga effekten av jämviktsarbetslösheten inte kom- mer att synas förrän framåt 2020. Bedömningen av hur lång tid det tar är väldigt beroende av hur snabbt lönebildningen anpassar sig, och där är det också svårt att med de utfallsdata vi har sett hittills på grund av finanskri- sen avgöra i vilken takt lönebildningen anpassar sig till de här nya förut- sättningarna med starkare arbetskraftsutbud.</P> <P class="p374 ft40"><SPAN class="ft39">Ordföranden</SPAN>: Tack för det! Näste talare på listan är Roger Mörtvik som är samhällspolitisk chef på TCO.</P> <P class="p111 ft4"><SPAN class="ft37">Roger Mörtvik, TCO</SPAN>: Tack för inbjudan! Min presentation är inte lika säker på effekterna på jobbskatteavdragen vad gäller jobb och arbetsutbud.</P> <P class="p135 ft4">Det finns ett ganska starkt teoretiskt stöd i forskningslitteraturen för att jobbskatteavdraget ska ha positiva effekter i vissa grupper åtminstone, där- för att det oftast är särskilda grupper som man har tittat på.</P> <P class="p135 ft3">Det finns en teoretisk modell som utgår från att det här ska fungera utifrån att ökad inkomst efter skatt gör att fler börjar jobba, och det ska till slut leda till att det ökade arbetsutbudet sänker bruttolönerna, vilket gör att arbetsgivarna ska vara intresserade av att anställa fler personer.</P> <P class="p299 ft4">Det har också funnits ett empiriskt stöd för det om man tittar på andra länder. Men det är också så att teorin om hur det här ska fungera förutsät- ter saker som jag tycker att man missar i många av simuleringarna, också i det som Finansdepartementet har gjort och även i KI:s antaganden.</P> <P class="p135 ft4">Det förutsätter att den som inte arbetar eller vill arbeta mer faktiskt ska känna till jobbskatteavdraget och att den som känner till det ska vilja arbeta mer och öka sitt arbetsutbud, men också att den som faktiskt vill det ska vara tillräckligt attraktiv för att få jobb eller mer arbetstid. De ska därtill vara tillräckligt många och ha ungefär samma egenskaper som de</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">189</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_190"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">som redan finns i arbetskraften för att långsiktigt bidra till att man pressar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ned bruttolönerna och jämviktsarbetslösheten. Det här ska i slutändan leda</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">till att arbetsgivarna ska börja anställa fler personer. Det är inte helt givet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att den här händelsekedjan fungerar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Det är också viktigt att titta på att – jag tror att Anders var inne på det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">– empirin är hämtad från länder som ser helt annorlunda ut än Sverige.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Jag är tveksam till att det går att direkt överföra resultaten i vilka effekter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">det får.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Den är hämtad från länder med helt andra familjemönster, färre tvåför-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sörjarfamiljer och betydligt lägre sysselsättning bland kvinnor och i de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">grupper som man har fått stora resultat i. Den är också hämtad från länder</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">med helt andra arbetsmarknadsmodeller. Det är en lönebildning med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mycket större löneflexibilitet nedåt i lönerna och mycket mindre av sam-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ordnad lönebildning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Tittar vi dessutom på att de grupper som står längst från arbetsmarkna-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den i Sverige oftast är funktionshindrade, lågutbildade eller utrikes födda,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">som ofta inte får jobb ens om de söker många jobb, inser vi att problemet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">handlar om inte bara ett utbudsproblem utan också ett efterfrågeproblem.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Det innebär, enligt min bedömning, att effekterna på arbetsutbud och sys-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">selsättning förmodligen är väldigt överskattade när man använder sig av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">de här teoretiska modellerna och den utländska empirin.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Vi kan titta på kännedomen. Riksrevisionen, Globaliseringsrådet och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">TCO har i olika undersökningar visat att det är väldigt få som känner till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">att det över huvud taget finns ett jobbskatteavdrag. Kännedomen har ökat</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">över åren, och till slut kommer väl de flesta att känna till det. Men känne-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">domen är också som lägst i de grupper där man förväntar sig det största</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">genomslaget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">När vi förra året via Novus Opinion undersökte hur många som säger</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">sig ha ändrat sitt arbetsutbud efter att ha fått jobbskatteavdrag blev resulta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tet ganska dystert. Antingen är det så att folk har ändrat sitt arbetsutbud</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på grund av det här men själva inte känner till det eller inte vill tala om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det. Men utgår man från dessa fakta är det inte särskilt många som fak-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">tiskt säger sig ha förändrat sitt beteende på arbetsmarknaden. När vi frågar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">hur man säger sig vilja förändra sitt beteende om det kommer fler jobbskat-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">teavdrag blir resultatet att fler säger att de vill minska sin arbetstid än öka</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sitt arbetsutbud. När vi frågar folk hur de beter sig och vill bete sig får vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">inte ett särskilt starkt stöd för de samband som Finansdepartementet pekar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">på.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Min slutsats är att jobbskatteavdraget har haft effekter. Det har säkert</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">haft effekter på jobben också. En av de tydligaste effekterna är att det har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">blivit dyrare att vara med i <NOBR>a-kassan.</NOBR> Nettoersättningen för sjuka arbetslösa</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">har minskat med upp till 7 procentenheter. Det har blivit ett bortfall av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skatteintäkter, men det har också gett mer pengar i plånboken till vanliga</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">190</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">löntagare. Det är inte att förakta. Jobbeffekten finns säkert, men den är väldigt svår att påvisa. Jag skulle vilja säga att den sannolikt är betydligt lägre och svagare än vad man antar i de här bedömningarna.</P> <P class="p190 ft4">Det här handlar om hur det har varit med de fyra första jobbskatteavdra- gen, som mycket av redovisningen handlar om. Frågan är: Hur ska vi se på kommande, eventuellt femte, sjätte sjunde, jobbskatteavdrag?</P> <P class="p190 ft4">Min bedömning är att en alternativ användning av pengarna skulle få avsevärt starkare effekt. Jag tror att det som verkligen skulle få effekt nu, och det vi verkligen behöver använda pengarna till, är tillväxtskapande investeringar, utbildningsinvesteringar men också riktade, kraftfulla jobb- skatteavdrag speciellt till de grupper som står längst från arbetsmarknaden. Jobbskatteavdrag till dem som kanske har varit arbetslösa ett år eller två, som är beroende av försörjningsstöd eller som är långtidssjukskrivna, som går från utanförskap till att få ett arbete, skulle kunna ge en tillfällig, kraft- full skattesänkning för dem som börjar jobba. Men jag tror att det är mycket effektivare att i dag börja tänka på att reparera <NOBR>a-kassan,</NOBR> stärka rehabiliteringen av de arbetslösa och slopa värnskatten.</P> <P class="p325 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Sist i kommentatorsrundan är Lena Hagman, chefsekonom på Almega. Efter hennes anförande ska vi hinna med åtminstone några ledamotsfrågor, och sedan vill experterna säkert kommentera varandra.</P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft37">Lena Hagman, Almega</SPAN>: Jag tänkte kommentera bilagan i vårpropositionen och framför allt utgå från den.</P> <P class="p190 ft3">Jobbskatteavdraget har haft två övergripande effekter. Det är dels högre disponibelinkomster för dem som jobbar. Det har ökat efterfrågan och kon- sumtionen bland hushållen, som i sin tur skapar ökad sysselsättning. Det är dels att drivkrafterna har ökat för de arbetslösa att söka sig ut på arbets- marknaden. Jag ser inget som talar emot de här två övergripande effek- terna. Vi har redan noterat de effekterna under de senaste åren.</P> <P class="p137 ft3">Jag håller med om att jobbskatteavdraget leder till varaktigt högre sys- selsättning genom att fler kommer in i arbetskraften. Men min synpunkt är för det första: Det räcker inte för att få ned långtidsarbetslösheten till den låga nivå som regeringen räknar med. För det andra: Regeringens beräk- ningar är för optimistiska om jobbskatteavdragets effekter genom att de varken tar upp eller tar hänsyn till följande faktorer.</P> <P class="p210 ft4">För det första har vi sett en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft med högre utbildningsnivåer och kompetens under de senaste två decennierna. För det andra tas inte upp vilka branscher och vilken typ av arbetskraft som huvudsakligen svarat för den positiva jobbtillväxten, inte minst under de senaste åren, <NOBR>2007–2011,</NOBR> som ni tar upp i bilagan. För det tredje tas inte de ökade matchningsproblemen och deras konsekvenser upp.</P> <P class="p190 ft4">Jag har alltså starka synpunkter på dessa svagheter i analysen som inte tar hänsyn till de viktiga faktorer som dels förklarar en stor del av syssel- sättningsökningen under de senaste åren, dels förklarar matchningsproble- men, som också motverkar de positiva effekterna av jobbskatteavdraget. Jag anser att regeringen drar för långtgående slutsatser om att det främst</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">191</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_192"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">är jobbskatteavdragets effekter på arbetskraftsutbudet som ligger bakom</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">den positiva ökningen av sysselsättningen under de senaste åren. Det påmin-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ner lite om sagan om kejsarens nya kläder, då ingen vågar säga sanningen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">till regeringen.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Visst har sysselsättningen ökat starkt jämfört med i andra länder under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">de senaste åren, och mer än vad som kan förklaras av den demografiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">utvecklingen och konjunkturens faktorer. Men det finns andra förklaringar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">som främst ligger bakom sysselsättningsökningen, enligt Almegas analys.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Jag har ett antal diagram med i underlaget, men jag hinner inte förklara</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dem. Ni har fått dem så ni kan studera dem vidare.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">I Almegas senaste konjunkturrapport från den 25 april har vi en fördjup-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ning om mycket av det här, den strukturella förändringen under de senaste</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">20 åren på arbetsmarknaden. Jag ska bara nämna några övergripande fakta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">från den analysen.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi har sett en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft med högre utbild-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ningsnivåer och kompetens under de senaste 20 åren. Sysselsättningen har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">främst ökat inom den privata tjänstesektorn från 1993 till 2011 med unge-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fär 600 000. Av de 600 000 har tre fjärdedelar kommit inom kunskapsin-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tensiva tjänstebranscher, där bland annat konsultbranscher av olika slag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dominerar. Det finns även vårdföretag och utbildningsföretag som ingår i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den här sektorn.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Den starka efterfrågan i de kunskapsintensiva branscherna har också lett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">till ökad efterfrågan på mer högutbildad personal. Andelen högskoleutbil-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dade växer snabbt, och det är en enorm förändring jämfört med början av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5"><NOBR>90-talet</NOBR> som vi ser på arbetsmarknaden. År 1993 hade 13 procent av anta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">let anställda i hela ekonomin en högskoleutbildning på minst tre år. I dag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">har den andelen ökat till 24 procent. Samtidigt har andelen som har högst</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tvåårig gymnasieutbildning minskat radikalt. Från att ha dominerat arbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">marknaden i början på <NOBR>90-talet</NOBR> med ungefär 60 procent av antalet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">anställda har den minskat till ungefär 36 procent i dagsläget.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Den starka ökningen av sysselsättningen inom företagstjänster, som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ingår mycket i den kunskapsintensiva sektorn, beror på efterfrågan från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">alla delar av ekonomin. En del tror att det här beror på främst outsourcing</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">från industrin. Ja, en del förklaras av industrins outsourcing. Det är unge-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">fär en fjärdedel av jobben i företagstjänsterna som beror på industrins</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">efterfrågan, men resten beror på efterfrågan från alla andra delar av ekono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">min, även från tjänstesektorn som behöver företagstjänster.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">En viktig slutsats är också att arbetslösheten inom de kunskapsintensiva</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">branscherna är väldigt låg. Som vi har sett är den bland dem som har spe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">cialistkompetens inom sådana här branscher så låg som lite över 2 pro-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">cent. En viktig slutsats av den uppgiften är att det talar för att tillgången</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på den kompetensen i de här branscherna är begränsad eller för liten när</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">arbetslösheten är så låg.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">192</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft4">Jag vill då komma fram till att det har skapats ökade matchningsproblem på arbetsmarknaden, att det är brist på viss kompetens. Det löser inte jobb- skatteavdraget. Konsekvensen för företagen när bristen är ett större pro- blem är att de inte kan möta efterfrågan och producera lika mycket som de skulle kunna om det funnits bättre tillgång på den typ av specialistkom- petens som behövs för att kunna öka produktionen och möta efterfrågan.</P> <P class="p135 ft3">Samtidigt är företagen beroende av den här arbetskraften för sin konkur- renskraft, även industrin som köper in mycket av de tjänsterna. Om tillgången är för liten i Sverige kan de söka sig utomlands för att de behö- ver köpa in den typen av tjänster och ha den typen av kompetens. Risken är att Sverige går miste om jobbtillfällen och konkurrenskraft.</P> <P class="p299 ft4">Ni har diagrammen, och ni får gärna höra av er till mig om ni har frå- gor, då jag inte hinner gå igenom allt.</P> <P class="p135 ft4">Summering: Jag tycker att regeringen skruvar till sina slutsatser så att det ska se ut som att vi har jobbskatteavdraget att tacka för hela jobbtill- växten under de senaste åren. Jovisst, det har säkert bidragit, och arbets- kraftsdeltagandet har absolut ökat. Men jobben har främst kommit inom de kunskapsintensiva branscherna. Och visst har jobbskatteavdraget lett till ökad efterfrågan för dem som jobbar. Vi har sett kraftiga stimulanser under finanskrisen som i sin tur gett efterfrågan på tjänster av olika slag. Men det är ju de mer högkvalificerade som redan har jobb som har fått de nya jobben, som har bidragit till de flera jobben och efterfrågan under de här åren. De som har svag förankring på arbetsmarknaden, som jobbskat- teavdraget främst riktar sig till, har haft svårt att få de här jobben, som ändå har vuxit så kraftigt under de senaste åren.</P> <P class="p324 ft3">Det har varit en extrem nedgång i ekonomin, och finanskrisen har varit ett unikt fenomen som är svårt att fånga i de modeller som vi har använt för att skatta effekterna. Förutom den kraftigt expansiva politiken, kraftiga rän- tesänkningar och den expansiva finanspolitiken under de senaste åren, har specialiseringen inom näringslivet fortgått. Det har också gynnat de kun- skapsintensiva branscherna. Det är en ökad specialisering som i sig har lett till effektivare användning av personal. Man har outsourcat. Man har sett det som ett effektivare sätt att använda sina resurser överallt i närings- livet, och det har gynnat efterfrågan på olika företagstjänstbranscher inte minst. Dessutom har sysselsättningen i vårdbranschen ökat starkt. Där har man inte sett någon effekt av finanskrisen under de senaste åren.</P> <P class="p218 ft4">Avslutningsvis: Regeringen säger också i bilagan att det kommer att ta tid att se effekter av jobbskatteavdraget och att det tar tid att anpassa eko- nomin till det. Men i fråga om arbetskraftens sammansättning, om man inte löser matchningsproblemen och ökar tillgången på den kompetens som efterfrågan behöver, kommer inte jobbskatteavdraget att ge de väldigt positiva effekterna på längre sikt. Jag hoppas att regeringen inser det nu, så att vi inte behöver vänta flera år på att se de positiva effekterna.</P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Tack för din kommentar, Lena Hagman! Tack för era inled- ningar, övriga i panelen och statssekreterare Lindberg!</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">193</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_194"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p195 ft3">Nu ska ledamöterna få möjlighet att ställa frågor. Vi är ganska många i två utskott och åtta riksdagspartier som skulle vilja göra det. Ett sätt att ge så många som möjligt tillfälle att ställa frågor är att fatta sig kort, att vara tydlig med till vem frågan är ställd och att de som fått frågor inte är allt- för långrandiga och inte svarar på allting, utan att även respondenterna håller sig till det som just de kommenterar. Då ökar möjligheten att alla partier får komma till tals.</P> <P class="p12 ft4">Vi delar upp det i sjok och inleder med partierna i storleksordning, med Socialdemokraterna först. Vi har försökt fördela det mellan utskotten och har gjort upp om att finansutskottets vice ordförande Fredrik Olovsson (S) får ställa första frågan, därefter skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow (M).</P> <P class="p375 ft8"><SPAN class="ft51">Fredrik Olovsson (S)</SPAN>: Tack för alla föredragningar! De har varit intressanta. Jag skulle vilja börja med att ifrågasätta det statssekreteraren slutade med att säga, nämligen att sysselsättningen har ökat med 300 000 sedan 2006. Det är en mycket skruvad siffra och tar inte hänsyn till det halvår före valet när det tillkom 100 000 nya jobb. Jag tycker att det är onödigt att göra den typen av siffertricksande när man gör en i övrigt ganska</P> <P class="p84 ft5">seriös genomgång av jobbskatteavdraget.</P> <P class="p23 ft3">Om jag får kommentera det tycker jag att det finns tydligt stora osäker- heter i underlaget, som flera av kommentatorerna också har pekat på, men regeringen drar väldigt starka växlar på dem. Skruvade slutsatser, tror jag till och med att Lena Hagman från Almega sade, och jag kan skriva under på det.</P> <P class="p102 ft3">Den fråga som jag skulle vilja ställa handlar dock om lönebildningen. Regeringen skriver i sin utvärdering att just sänkta reservationslöner är en viktig komponent för att få till stånd en utveckling med fler sysselsatta på grund av jobbskatteavdraget. Flera har här också pekat på just lönebild- ningen som en viktig faktor framöver, hur den ska utvecklas för att det som man hoppas på ska komma till stånd.</P> <P class="p104 ft4">Jag skulle vilja ställa frågan, framför allt till TCO men även till KI, som var inne på detta: Hur sannolikt är det att vi får se en sådan utveck- ling med sänkta reservationslöner med tanke på den arbetsmarknadsmodell som vi har? Vad skulle i så fall behöva hända med den för att man ska få det utfall som man vill ha från regeringens sida?</P> <P class="p376 ft4"><SPAN class="ft37">Henrik von Sydow (M)</SPAN>: Jag vill också tacka för väldigt effektiva presenta- tioner under utfrågningen.</P> <P class="p23 ft4">Jag har en fråga till Anders Forslund vid IFAU. Först undrar jag om jag uppfattade det rätt, just detta att jobbskatteavdraget är, med dina ord, huvud- kandidat till att förklara varför arbetskraftsdeltagandet nu har ökat trots finanskris och trots en kraftig lågkonjunktur runt omkring oss, vilket då skulle vara en skillnad sett gentemot <NOBR>90-talskrisen,</NOBR> då många lämnade arbetskraften. Jag vill bara få bekräftat om jag uppfattade dig korrekt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">194</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Kan jag mot bakgrund av detta också få en kommentar om möjligheten med ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget, givet att det fortfarande finns en potential att öka arbetskraftsdeltagandet och arbetskraftsutbudet bland fler grupper, både äldre, yngre och vissa invandrargrupper, detta också givet förutsättningen att vi i ett internationellt perspektiv fortfarande har höga skatter i Sverige.</P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Med så här tydliga och snabba frågor hinner vi med åtmin- stone hälften av partierna i denna första runda. Nästa parti i storleksord- ning är Miljöpartiet, och det är Per Bolund från finansutskottet som ställer frågan.</P> <P class="p180 ft4"><SPAN class="ft37">Per Bolund (MP)</SPAN>: Tack för en väldigt intressant förmiddag med bra drag- ningar!</P> <P class="p135 ft3">Jag kan börja med att konstatera att det här är en väldigt stor reform och att det är många miljarder som nu inte kommer till statskassan i form av skatteintäkter. Då kan man oroa sig över den osäkerhet som framkom- mer i slutsatserna, där det är väldigt mycket ”kan”, ”eventuellt” och ”möjligen”. Det är väldigt lite säkra slutsatser, som jag tycker att man kunde förvänta sig när en så här stor reform har genomförts.</P> <P class="p138 ft3">Det för mig till min första fråga, som handlar om att utvärderingen är mycket byggd på modellresultat, och det verkar som att det finns väldigt lite konkreta utsnitt från verkligheten där man verkligen kan se att just jobbskatteavdraget har kunnat ge några jobbeffekter. I utvärderingen pratas det också mycket om effekter på lång sikt, och då undrar jag: När är på lång sikt? När kommer vi verkligen att kunna se några konkreta effekter, när det verkligen är tydligt att jobbskatteavdraget har gett effekter på ökad sysselsättning?</P> <P class="p181 ft3">Jag undrar också om riksdagsmajoritetens uppdrag till regeringen att jäm- föra jobbskatteavdraget även med andra reformer. Till viss del finns det med i form av andra typer av skattesänkningar, men däremot finns det inte, tycker jag, en analys av det som är kanske den andra huvudfåran, vad man skulle ha kunnat göra med resurserna i stället, det vill säga göra satsningar. Vi har föreslagit till exempel stora offentliga investeringar i järnvägssystemet och en utbyggnad av förnybar energi.</P> <P class="p181 ft4">Min fråga är då framför allt till Hans Lindberg: Varför har man inte gjort en jämförelse med den typen av investeringar i en klimatomställning, eller för den delen även i utbildning, att satsa pengarna på utbildningssyste- met?</P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Jag ger mig själv på att kommentera det Per Bolund refere- rade till, själva beslutet. Riksdagens uppdrag till regeringen var att jobb- skatteavdraget bör utvärderas och dessutom prövas mot andra reformer som ger liknande effekt. Då vet alla vad Per Bolund syftar på.</P> <P class="p180 ft40">Siste frågeställare i denna runda är i storleksordningen folkpartist, och det är Martin Andreasson från skatteutskottet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">195</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4"><SPAN class="ft37">Martin Andreasson (FP)</SPAN>: Fru ordförande! Jag vill också tacka för väldigt givande dragningar.</P> <P class="p23 ft4">Min fråga riktar sig kanske till Hans Lindberg, kanske till Konjunkturin- stitutet och IFAU, och det gäller också det som Per Bolund var inne på men kanske från motsatt utgångspunkt.</P> <P class="p11 ft50">Det finns i tabell 9.1 ett antal exempel på förväntade effekter på lång sikt av olika skattereformer som siktar till att ytterligare sänka beskatt- ningen av arbete. Samtidigt finns det i svensk debatt från olika partier krav som går i motsatt riktning, som handlar om att rulla tillbaka jobbskat- teavdraget, höja marginalskatterna och höja beskattningen på arbete. Ibland sägs det: Ja, folk har i alla fall vant sig vid jobbskatteavdraget, men nu är det ändå dags att rulla tillbaka det och börja höja skatterna på arbete igen.</P> <P class="p102 ft4">Min fråga handlar om: Vad går det att göra för antaganden om hur arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen i dag skulle förändras om jobb- skatteavdraget togs bort helt eller delvis, nu när arbetsmarknaden har anpassat sig till att det finns?</P> <P class="p197 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Jag konstaterar att alla inledare är apostroferade i olika ord- ning, så jag börjar med att ge ordet till Anders Forslund från IFAU och därefter Jesper Hansson.</P> <P class="p322 ft5"><SPAN class="ft16">Anders Forslund</SPAN>: Jag ska kommentera några av frågorna.</P> <P class="p24 ft3">Först var det frågan om löner och reservationslöner och detta som en nödvändig kanal, och jag har bara en kort kommentar. Jag skulle säga att det egentligen inte är så att effekterna av jobbskatteavdraget förutsätter så mycket av detta. Den viktiga mekanismen, åtminstone i de modeller som det alltid handlar om när vi talar om sådant här, som de flesta ekonomer i dag arbetar med, att en ökad sökaktivitet hos dem som försöker få jobb kommer att förkorta vakanstiderna för de företag som är intresserade av att anställa. Det gör det billigare att utlysa vakanser, och det gör att det blir fler vakanser, och det är den vägen jobben kommer. Sedan kommer lönerna att anpassa sig på ett eller annat vis också, men lönerna är inte en nödvändig del av anpassningen som ger fler jobb.</P> <P class="p183 ft3">När det gäller frågan om ytterligare jobbskatteavdrag ska jag säga att om vi tror, vilket jag gör, att de hittills genomförda jobbskatteavdragen har påverkat sysselsättning, arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet i öns- kad riktning finns det inte någonting i det vi vet – och här finns det av naturliga skäl inga utvärderingar eftersom vi talar om tänkta reformer – eller tror oss veta som tyder på att det inte skulle bli effekter av att fort- sätta med ytterligare utökade jobbskatteavdrag. Vi kan aldrig vara säkra på att effekten är exakt lika stor som på den första kronan skatt man tar bort, men däremot skulle jag bli väldigt förvånad om det inte fortfarande har en effekt att sänka dem, givet att det fortfarande är relativt höga skatter i Sve- rige.</P> <P class="p133 ft4">Slutligen den sista frågan: Om man tror att jobbskatteavdragen har haft effekter i önskad riktning, det vill säga att sänkningar av inkomstskatterna på det sätt som jobbskatteavdragen har inneburit, om man tror att detta har</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">196</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_197"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">gett mer jobb, finns det inte heller någonting som starkt talar för att det skulle vara asymmetriskt, så att om vi höjer dem skulle ingenting hända. Tvärtom tyder väl allt på att om man höjer skatterna i motsvarande grad som man tidigare har sänkt dem skulle effekten gå åt andra hållet. Ingen- ting vi vet tyder på att det skulle vara någon stark asymmetri där.</P> <P class="p180 ft4"><SPAN class="ft37">Jesper Hansson</SPAN>: Jag fick samma frågor som Anders Forslund, och jag delar i stort sett hans slutsatser, att avskaffat jobbskatteavdrag i dag antag- ligen har omvända effekter mot det införda jobbskatteavdraget. Det finns ingen stor evidens för att det skulle vara någon asymmetri.</P> <P class="p190 ft3">Lönebildningsfrågan: Det är korrekt att den etablerade teorin säger att även utan direkt påverkan på lönebildningen får man effekter på arbetslös- het på lång sikt, men det kommer att ta väldigt lång tid. Det kan finnas mekanismer som gör att det tar extremt lång tid, som gör att det i prakti- ken blir aldrig observerbara effekter. På något sätt måste lönebildningen ändå påverkas, när det kommer in nya personer med andra förutsättningar på arbetsmarknaden. Om det finns väldigt strikta bindande minimilöner som gör att de har svårt att få jobb över huvud taget – det finns vissa indikationer på att det finns sådana grupper – måste de lönerna påverkas.</P> <P class="p137 ft4">Vi är ändå rätt optimistiska om svensk lönebildning från Konjunkturin- stitutets sida och säger att sådana här rörelser i den riktningen finns. Det syns redan lite försiktiga steg åt det hållet i de avtal som slutits hittills i år. Men frågan är hur mycket förändringar som krävs av lönebildningen för att det ska få långsiktig effekt av jobbskatteavdraget.</P> <P class="p374 ft3"><SPAN class="ft38">Roger Mörtvik</SPAN>: Frågan om lönebildningen: Jag menar att själva idén och modelltänkandet bakom den förutsätter att lönebildningen för att det här ska fungera ska vara mycket mindre samordnad och centraliserad än den är i dag, för att löneflexibiliteten ska kunna öka som ett resultat av refor- men. Problemet är bara att för att nå dit förlorar man mycket av det som är viktigt i ekonomin på grund av att vi har en centraliserad lönebildning, som gör att vi får löneökningar som är konkurrenskraftiga, som inte leder till inflationstryck och så vidare. Det man kan vinna på gungorna förlorar man på karusellen. Sedan är det möjligt att de långsiktiga effekterna ändå är väldigt svaga.</P> <P class="p139 ft3">Per Bolund var inne på modellsimuleringar. Det står till och med i bila- gan att Finansdepartementet självt säger att det är extremt svårt. Man skriver på s. 36: Modellskattningar är dock inte signifikanta, vilket medför att resultaten måste tolkas med stor försiktighet. Det gäller alla typer av sådana här modellsimuleringar att de är väldigt svaga. Det är inte så att om man lägger ihop tio <NOBR>icke-signifikanta</NOBR> studier får man en stor som är signifikant. Det fungerar inte så.</P> <P class="p137 ft4">Sedan var det tesen om att det är ökad sökaktivitet som ska generera en sådan här fungerande process. Man kan säga att vi inte har sett att den ökade sökaktivitet som i så fall har följt av jobbskatteavdraget har lett till</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">197</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p377 ft4">att matchningen har fungerat bättre på arbetsmarknaden så att företagen har hittat personal och arbetskraft mycket snabbare. Mycket återstår fortfa- rande att bevisa när det gäller effekterna av det här avdraget.</P> <P class="p370 ft3"><SPAN class="ft38">Hans Lindberg</SPAN>: Till att börja med vill jag poängtera att regeringen jobbar med en bred <NOBR>ekonomisk-politisk</NOBR> palett. Vi har inte bara jobbskatteavdra- get. Om vi tittar på efterfrågesidan finns en rad efterfrågestimulerande åtgärder på arbetskraft. Jag tänker till exempel på nedsättningen av arbets- givaravgiften för unga och äldre, nystartsjobb för långtidsarbetslösa och instegsjobb för invandrare. Vi har också genomfört en kraftfull satsning på utbildningssystemet. Vi har lagt fram och kommer att lägga fram forsk- nings- och infrastrukturpropositioner. Det är viktigt att hålla den politiska ansatsen bred och tänka på många saker.</P> <P class="p332 ft4">Sedan var det frågan om effekten av jobbskatteavdraget. Vi tror inte att effekten för timmarna är så kraftfulla. Det stora problemet att lösa i svensk ekonomi är utanförskapet. Då gäller det att påverka sysselsättningen.</P> <P class="p371 ft3">Vad gäller arbetade timmar har vi kompletterat med en höjning av nedre brytpunkten för statlig inkomstskatt. Vi har också ambitionen att gå vidare i den riktningen. I nuläget är det 27 procent av alla heltidsarbetande som betalar statlig inkomstskatt, och det är för många.</P> <P class="p378 ft4">Vi fick en fråga om vad som händer om de fyra stegen i jobbskatteav- draget tas bort. Naturligtvis reverserar alla de positiva effekterna. Det är rimligt att anta.</P> <P class="p371 ft4">Om vi genomför ytterligare jobbskatteavdrag, vad händer då? Kan vi förvänta oss lika kraftfulla effekter? Svaret är ja på den punkten. För övrigt lade vi fram en rapport om detta för två år sedan på temat om det blev avtagande effekter av jobbskatteavdraget. Det är den orange skrift som en del kanske har sett. Svaret var att effekterna inte var avtagande. Skatterna är fortfarande höga i svensk ekonomi, och det finns ledig arbets- kraft på arbetsmarknaden.</P> <P class="p379 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Tack för att alla håller sig korta och kärnfulla. Då hinner vi med fler frågeställare, i bästa fall samtliga partier. Nästa parti i storleksord- ningen är Centerpartiet.</P> <P class="p380 ft8"><SPAN class="ft51">Karin Nilsson (C)</SPAN>: Ni har framfört lite olika åsikter. Min uppfattning är att jobbskatteavdraget borde ha varit samhällsekonomiskt och privatekono- miskt lönsamt. Åtgärderna har ökat arbetskraftsutbudet och sysselsättningen.</P> <P class="p371 ft4">Vilken åtgärd skulle ni prioritera som nästa skatteåtgärd för att ytterli- gare öka sysselsättningen? Är det femte, sjätte eller sjunde jobbskatteavdra- get? Kan ni se någon brytpunkt framöver där samhällseffektiviteten skulle avta i förhållande till andra åtgärder inom inkomstbeskattningen, som skulle vara mer aktuella, eller andra reformer för att öka arbetskraftsbeho- vet, det vill säga åtgärder riktade mot näringslivet? Denna fråga ställer jag till Jesper Hansson.</P> <P class="p381 ft4"><SPAN class="ft37">Erik Almqvist (SD)</SPAN>: Fru ordförande! Jag tänkte rikta min fråga till framför allt statssekreterare Hans Lindberg.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">198</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">Om man ska tro utvärderingen tycks det som att jobbskatteavdraget haft en positiv effekt för sysselsättningen. Det framkommer också i utvärder- ingen en jämförelse med andra reformer, bland annat att det råder osäker- het kring vilken effekt sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster kommer att ha på den varaktiga sysselsättningen. De beräkningar som har genomförts indikerar dock att sysselsättningseffekten per satsad krona kom- mer att vara lägre än för jobbskatteavdraget. Det är väl en liknande slutsats man drar vad gäller även den generella sänkningen av arbetsgivar- avgiften.</P> <P class="p178 ft4">Från mitt partis sida har vi gjort något slags försiktig bedömning att det är en rimlig avvägning. Det är utifrån den analysen som vi öppnade för ett femte jobbskatteavdrag förra året och även i årets vårbudget. Det här gäl- ler inte riktigt regeringen i nuläget. Jag föreställer mig att statssekreteraren har en viss dialog med regeringen. Varför tror statssekreteraren att reger- ingen väljer att satsa på andra åtgärder som enligt Finansdepartementet bedöms vara mindre effektiva än ytterligare jobbskatteavdrag?</P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft37">Jacob Johnson (V)</SPAN>: Det här är en viktig diskussion eftersom jobbskatteav- draget, som belöper sig på <NOBR>70–100</NOBR> miljarder kronor, jag kommer inte exakt ihåg, är regeringens stora <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> satsning. Man har sat- sat hårt.</P> <P class="p135 ft3">Det är intressant att läsa i utvärderingen om de osäkerheter som finns och kommentarerna. Utvärderingen indikerar att det redan nu finns tydliga tecken på att jobbskatteavdraget har bidragit till en högre sysselsättning. Statssekreterare Lindberg säger att den har ökat sysselsättningen med 100 000 redan nu, om jag förstod hans föredragning rätt. Jag skulle gärna vilja att han preciserar detta.</P> <P class="p136 ft4">Sedan var det frågan om effekten för personer runt pensionsåldern. Pen- sionsreformens stora effekter i Sverige kommenteras inte. Jag skulle vilja höra lite grann om dem. Många som får det orange kuvertet tycker att det inte ser så bra ut och tror att de behöver jobba mer. Det kan också vara en orsak till en ökad sysselsättning bland de äldre.</P> <P class="p135 ft3">Jag och Vänsterpartiet instämmer en hel del i TCO:s slutsatser även om vi kanske inte instämmer i alla de förslag till alternativ användning som TCO tar fram. Men framför allt måste man tänka på vad dessa <NOBR>70–100</NOBR> miljarder kan användas till i stället, till exempel satsningar på offentlig sek- tor och investeringar, som Per Bolund var inne på.</P> <P class="p299 ft4">Sysselsättningen har minskat i välfärden. Det är också en effekt av jobb- skatteavdraget. Helhetsbilden saknas.</P> <P class="p135 ft4">Det här är ett brott mot principen om skatt efter bärkraft. Det finns grup- per som betalar högre skatt i en utsatt situation; arbetslösa, sjuka och pensionärer. Vad säger statssekreteraren om det?</P> <P class="p180 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Om vi nu ska vara riktigt rättvisa mellan utskotten har det ställts fyra skatteutskottsfrågor och tre finansutskottsfrågor. Det innebär att det blir finansutskottsledamoten Anders Sellström, som representerar Krist- demokraterna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">199</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft4"><SPAN class="ft37">Anders Sellström (KD)</SPAN>: Fru ordförande! Ungdomsarbetslösheten är i dag 25 procent enligt SCB:s sätt att mäta, medan Arbetsförmedlingen säger att den ligger på drygt 10 procent. Vi vet alla hur SCB mäter, och det beror på att i den gruppen finns många studerande som vill jobba lite extra eller jobba i stället.</P> <P class="p311 ft4">Jobbskatteavdraget har inneburit att för inkomster upp till 50 000 beta- lar man i princip ingen skatt alls. Kan det vara så – till exempel Anders Forslund, men ni andra kan också fundera – att antagandet om att ungdoms- arbetslösheten är hög, utifrån SCB:s sätt att mäta, delvis är en effekt av jobbskatteavdraget? Är det något som talar emot den hypotesen, alltså vil- jan att jobba finns även hos dem som studerar?</P> <P class="p331 ft4"><SPAN class="ft37">Anders Forslund</SPAN>: Även om det bjuder mig emot som forskare att speku- lera om vilka reformer man ska ägna sig åt – det är snarare ni politiker som ska fundera på det – tror jag att om huvudsyftet är att öka sysselsätt- ning och minska utanförskap, eller något liknande, handlar det om att skapa så starka drivkrafter som möjligt för så många som möjligt att hamna i sysselsättning och inte i utanförskap eller att skapa möjligheter för så många som möjligt att göra det. Det är en kombination av de två sakerna.</P> <P class="p382 ft3">Låt oss tala mer begränsat om skattepolitik. Då handlar det om att via förändringar i skatteskalorna skapa så starka drivkrafter som möjligt. Sedan kan vi tala om annan politik som kan ägnas åt annat, till exempel arbetsmarknadspolitik. Det är kanske inte huvudämnet här. Därför gissar jag att någon form av förstärkt jobbskatteavdrag är naturligt om det är skat- ter man vill arbeta med och om man vill påverka sysselsättningen.</P> <P class="p366 ft3">Jag ska ge en teknisk kommentar till pensionsreformen. I den redovi- sade studien jämför man dem som är knappt pensionärer med dem som är drygt pensionärer. De påverkas i princip på samma sätt av pensionsrefor- men. I den mån det finns trender i pensioneringsbesluten som beror på förändringarna i pensionssystemet verkar de på samma sätt för både dem som är drygt 65 och dem som är knappt 65. Det påverkar därför inte utvär- deringen i det avseendet, såvitt jag kan förstå.</P> <P class="p367 ft4">Sedan var det en fråga om ungdomsarbetslöshet. Det korta svaret är att man bör förvänta sig detta. Det skapas drivkrafter för unga att söka jobb. De söker jobb. Om man har ett jobb som infaller inom tre månader är man arbetslös fram till dess att man kliver på jobbet. Om benägenheten för unga att skaffa sig jobb, söka jobb, blir större via jobbskatteavdraget bör jobbskatteavdraget i en mekanisk mening ha påverkat ungdomsarbets- lösheten sådan den mäts av SCB, men knappast ha ökat det sociala problemet med arbetslösa unga.</P> <P class="p331 ft4"><SPAN class="ft37">Jesper Hansson</SPAN>: Jag ska kommentera vilka åtgärder som kan prioriteras. Konjunkturinstitutet har inte som uppgift att beräkna någon sorts optimal makroekonomisk politik i Sverige. Därför får det bli mer personliga funder- ingar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">200</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">En viktig fråga som vi dock har identifierat är att det finns tydliga tecken på matchningsproblem. Flera har varit inne på det tidigare. Åtgär- der som kan öka och förbättra matchningen på arbetsmarknaden är förmod- ligen bra nu. Det kan handla om utbildningssatsningar och bostadspolitik, eftersom det råder brist på bostäder där det är brist på arbetskraft. Det finns säkert andra åtgärder som också kan vidtas.</P> <P class="p190 ft4">Sedan kan man också överväga temporära efterfrågestimulanser i ett läge när efterfrågan på arbetskraft är svag och arbetslösheten är hög. Man kan tänka sig en något mer expansiv finanspolitik generellt för att på kor- tare sikt hålla upp sysselsättningen. Det är lite grann beside the point. Det är inte vad vi pratar om nu. Vi pratar om långsiktiga effekter och långsik- tigt varaktigt högre sysselsättning. Jobbskatteavdraget är det viktiga instru- mentet för att stärka drivkrafterna. Man kanske inte alltid behöver fråga sig vad pengarna kan användas mest effektivt till. Man kan också tänka sig att finansiera genom höjningar av andra skatter som inte dämpar arbets- kraftsutbudet lika mycket, till exempel göra momsen mer enhetlig. Fastig- hetsbeskattningen kan också ses över. De utgiftsökningarna eller inkomst- sänkningarna behöver inte stå uteslutande mot varandra.</P> <P class="p324 ft50"><SPAN class="ft75">Roger Mörtvik</SPAN>: Jag börjar med Jacob Johnsons fråga. TCO vill inte rulla tillbaka de fyra jobbskatteavdragen. Jag pratade om alternativanvändningen av utrymme som finns nu och eventuella fortsatta jobbskatteavdrag där jag ser att det finns betydligt vettigare saker att använda pengarna till. Jag pekade på ett antal sådana. När vi pratar jobbskatteavdrag bör vi fundera över riktade jobbskatteavdrag till arbetslösa, sjukskrivna och bidragsbe- roende i andra system som tar sig in på arbetsmarknaden.</P> <P class="p138 ft3">Jag vill lite grann polemisera med Anders. Det känns ofrånkomligt. Det är viktigt att vi har starka ekonomiska drivkrafter för att hålla uppe sökak- tiviteten. Jobbskatteavdraget kan bidra till det. Men det är fullständigt otillräckligt i en situation där de formella kraven för att komma in på arbetsmarknaden har ökat så dramatiskt och där människor blir så stigmati- serade av att vara långtidsfrånvarande. Då räcker det inte med incitament att söka arbete, utan då måste man investera mycket mer i att stärka arbets- kraftens anställningsbarhet, kompetens och så vidare med hjälp av utbild- ning. Det blir otillräckligt.</P> <P class="p178 ft4">Det finns ett val för hur vi ska använda pengarna. Jag bedömer att det just nu är betydligt vettigare att använda pengarna till att stärka arbetskraft- ens möjligheter att ta de jobb som skapas.</P> <P class="p383 ft4"><SPAN class="ft37">Lena Hagman</SPAN>: Det är viktigt att kombinera jobbskatteavdraget med andra satsningar, till exempel marginalskattesänkningar, slopa värnskatten och se över hela skattesystemet. Det behövs en ny skattereform, enligt Almegas mening, där man tar hänsyn till den enorma förändringen i ekonomin. Pro- duktionen är alltmer baserad på tjänsteproduktion. Det är där som jobben skapas. De branscher jag har talat om utsätts för den största beskattningen eftersom deras produktion bygger i huvudsak på humankapitalet. Det är den arbetskraft som är mest beskattad. Helheten behöver ses över, där man</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">201</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_202"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p377 ft4">tar hänsyn till den nya arbetsmarknaden. Fler behöver stimuleras att komma in i tillväxtbranscherna som ger så många och spännande jobb också för ungdomar. Det är viktigt att se helheten, inte bara tänka att vi ska få ut ungdomar i lågkvalificerade jobb. Målet bör vara att få ut dem i de spännande tillväxtjobben, som kräver högre utbildning. Då måste det till incitament att se över marginalskatterna, värnskatten med mera.</P> <P class="p341 ft3"><SPAN class="ft38">Hans Lindberg</SPAN>: Först ska jag ge en kommentar om den sänkta restaurang- momsen och den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga. Varför är det bra reformer, och varför har vi gett dem en hög prioritet? Svaret är enkelt. För det första är de kostnadseffektiva. För det andra har de en stark inverkan på sysselsättningen. För det tredje, det allra viktigaste, riktar de sig i mångt och mycket till unga. Det gäller både restaurangmomsen och natur- ligtvis den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga. Det gäller att stimulera sysselsättningen hos just unga. Där har vi två kraftfulla instrument.</P> <P class="p332 ft3">Sedan fick jag en fråga om sänkt pensionärsskatt. Den här regeringen har sänkt skatten för pensionärer kraftigt under de senaste sex åren. Vi står redo att gå vidare om det finns <NOBR>ekonomisk-politiskt</NOBR> utrymme för det. Det är en prioriterad åtgärd. Det har varit viktigt för oss att gå vidare med det med tanke på effekterna av den finansiella krisen, som har gjort att en del grupper i det svenska samhället har varit speciellt utsatta. En sådan sänkning är prioriterad ur många avseenden.</P> <P class="p372 ft3">Jag fick också en fråga om vår bedömning av 100 000 sysselsatta. Det är en helhetsbedömning som ligger fast sedan tidigare. Den här rapporten stärker vår tidigare bedömning. Vi konstaterar i rapporten, utifrån den utveckling som har varit sedan 2007, att arbetskraften, antalet människor i arbetskraften, har ökat med mellan 95 000 och 130 000 personer mer än vad som kan förklaras utifrån demografi och konjunkturutveckling. Precis som Anders Forslund var inne på tidigare, har vi kraftfulla indicier över hela linjen som talar för att jobbskatteavdraget är den främsta kandidaten till effekterna.</P> <P class="p332 ft3">Efter hand, när år läggs till år, tror jag att indicierna kommer att bli ännu starkare. Precis som Jesper Hansson var inne på – han trodde på effekter även på arbetslösheten – ser vi redan nu att arbetslösheten är lägre än förväntat. Efter hand tror jag att effekterna kommer att bli mer märk- bara även på den punkten.</P> <P class="p366 ft4">Flera här har lyft upp att det vore angeläget att avskaffa värnskatten i stället för att gå vidare med ett femte jobbskatteavdrag. Jag har lite svårt för det. Roger Mörtvik var inne på det, och jag tror Lena Hagman lyfte upp det också. En sänkning av värnskatten innebär att vi sänker skatten för de allra rikaste. Det kostar 4 ½ miljarder. Det stimulerar antalet arbets- timmar i ekonomin, och det ger incitament genom ökade utbildningspremier.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">202</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">Jobbskatteavdraget inriktar sig på låginkomsttagarna. Det underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Det har bra fördelningspolitiska effekter, även för dem som vill ha en högre utbildningspremie. I och med att genom- snittsskatten blir lägre även med jobbskatteavdrag höjer det utbildningspre- mien.</P> <P class="p76 ft4">För mig är prioriteringarna enkla. Det viktiga är i så fall att gå vidare med ett femte jobbskatteavdrag. Regeringen har haft, och har fortfarande, ambitionen att justera den nedre brytpunkten för statlig inkomstskatt. Den ligger helt enkelt för lågt.</P> <P class="p384 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Som ni märkte tidigare under utfrågningen försöker vi för- dela allt så jämnt mellan de två utskotten som möjligt. Därför lämnar jag nu över för avslutningen till skatteutskottets vice ordförande Leif Jakobs- son. Tack alla inblandade.</P> <P class="p167 ft4"><SPAN class="ft37">Vice ordföranden</SPAN>: Jag får tacka panelen för att ni har gett en bild av hur läget ser ut nu. Det var intressant att ni kunde ställa upp i dag. Vi kan konstatera att detta inte är slutrevisionen av reformen. Det är alldeles säkert. Om det är 2016 eller 2020 vi egentligen kan se vad som kommer ut av reformen får vi se.</P> <P class="p76 ft40">Jag påminner om att skatteutskottet sammanträder i sessionssalen om några minuter.</P> <P class="p149 ft5">Med detta avslutar vi sammanträdet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">203</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20204x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">Hans Lindberg, statssekreterare, Finansdepartementet</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p8 ft5">204</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20205x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">205</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20206x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">206</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20207x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">207</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20208x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">208</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20209x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">209</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_210"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20210x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">210</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_211"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20211x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">211</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_212"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20212x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">212</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_213"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20213x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">213</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_214"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20214x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">214</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_215"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20215x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">215</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_216"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20216x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">216</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_217"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20217x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">217</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_218"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20218x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">218</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_219"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20219x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">219</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20220x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft11">Anders Forslund, bitr. Chef, professor, Institutet för arbetsmarknadspoli-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tisk utvärdering (IFAU)</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">220</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20221x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">221</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_222"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20222x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">222</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_223"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20223x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">223</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_224"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20224x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">Jesper Hansson, prognoschef, Konjunkturinstitutet (KI)</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p8 ft5">224</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_225"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20225x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">225</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_226"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20226x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">226</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_227"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20227x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">227</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_228"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20228x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p8 ft5">228</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_229"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20229x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">229</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_230"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20230x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">230</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_231"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20231x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">231</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_232"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20232x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">232</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_233"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20233x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft5">Lena Hagman, chefsekonom, Almega</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">233</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_234"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20234x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">234</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_235"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20235x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">235</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_236"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20236x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td114"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">236</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_237"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20237x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td115"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">4</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">237</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_238"> <DIV id="id_1"> <P class="p8 ft7">2011/12:FiU20</P> <P class="p9 ft58"><SPAN class="ft57">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft57">5</SPAN></P> <P class="p276 ft2">Protokoll från öppen utfrågning om</P> <P class="p121 ft2">Finanspolitiska rådets rapport</P> <P class="p385 ft54">Finansutskottets öppna utfrågning om Finanspolitiska rådets årliga rapport, Svensk finanspolitik 2012</P> <P class="p386 ft5">Tid: Torsdagen den 24 maj, kl. <NOBR>9.30–12.00</NOBR></P> <P class="p207 ft5">Lokal: Förstakammarsalen</P> <P class="p71 ft6">Inbjudna</P> <P class="p207 ft5">Professor Lars Jonung, Finanspolitiska rådets ordförande</P> <P class="p361 ft5">Jørgen Elmeskov, chefsekonom OECD</P> <P class="p207 ft5">Lena Granqvist, ekonom, Saco</P> <P class="p207 ft5">Finansminister Anders Borg (M)</P> <P class="p360 ft6">Ledamöter</P> <P class="p207 ft5">Anna Kinberg Batra (M), <SPAN class="ft16">ordförande</SPAN></P> <P class="p361 ft5">Fredrik Olovsson (S), <SPAN class="ft16">vice ordförande</SPAN></P> <P class="p233 ft5">Elisabeth Svantesson (M)</P> <P class="p361 ft5">Pia Nilsson (S)</P> <P class="p207 ft5">Göran Pettersson (M)</P> <P class="p207 ft5">Jörgen Hellman (S)</P> <P class="p207 ft5"><NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> Hammar Johnsson (M)</P> <P class="p207 ft5">Maryam Yazdanfar (S)</P> <P class="p207 ft5">Carl B Hamilton (FP)</P> <P class="p207 ft5">Bo Bernhardsson (S)</P> <P class="p207 ft5">Per Åsling (C)</P> <P class="p207 ft5">Marie Nordén (S)</P> <P class="p207 ft5">Staffan Anger (M)</P> <P class="p207 ft5">Per Bolund (MP)</P> <P class="p207 ft5">Anders Sellström (KD)</P> <P class="p207 ft5">Erik Almqvist (SD)</P> <P class="p361 ft5">Ulla Andersson (V)</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">238</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_239"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft5">Jörgen Andersson (M)</P> <P class="p232 ft5">Edip Noyan (M)</P> <P class="p232 ft5">Emil Källström (C)</P> <P class="p387 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Jag hälsar alla välkomna till denna utfrågning i finansutskot- tets regi av Finanspolitiska rådet. Denna rapport och dagens diskussion inleder utskottets och sedan riksdagens behandling av den ekonomiska vår- propositionen, det vill säga riktlinjerna för den ekonomiska politiken.</P> <P class="p76 ft3">Till dagens diskussion har vi därför bjudit in rådets ordförande profes- sor Lars Jonung och de externa kommentatorerna, vice chefsekonomen i OECD Jørgen Elmeskov och Lena Granqvist från Saco. Jag hälsar er väl- komna hit. Finansminister Anders Borg får sedan tillfälle att kommentera deras inledningar.</P> <P class="p188 ft4">Efter dessa inledningar ges det som vanligt möjlighet för utskottets leda- möter att ställa frågor och inleda en diskussion som vi avslutar senast kl. 12.</P> <P class="p76 ft4">Jag förutsätter att ledamöterna har fått och tagit del av rådets rapport. Annars finns den tillgänglig på webben och här i lokalen.</P> <P class="p5 ft5">Jag hälsar även er som följer detta utifrån välkomna.</P> <P class="p388 ft4"><SPAN class="ft37">Lars Jonung</SPAN>: Jag tackar för dessa ord. Jag uppskattar att få vara här och presentera Finanspolitiska rådets rapport för 2012.</P> <P class="p76 ft3">Låt mig börja med rapportens innehåll och struktur. Vi har lagt fokus på finanspolitiken. Vi granskar först i kapitel 1 och 2 finanspolitiken på kort sikt, och det är åren <NOBR>2012–2015.</NOBR> Sedan tar vi upp det medellånga, medelfristiga, perspektivet, det vill säga de närmaste <NOBR>10–20</NOBR> åren. I kapitel 3 ser vi på den långsiktiga skuldkvotens utveckling. I kapitel 4 blir vi djärva. Där ser vi på den långa sikten, det vill säga de närmaste <NOBR>100–200</NOBR> åren och diskuterar finanspolitikens hållbarhet i detta perspektiv. I kapitel 5 behandlar vi arbetsmarknaden, i synnerhet ungdomsarbetslösheten. Sedan avslutar vi rapporten med att i kapitel 6 ta upp den sänkta restaurangmom- sen. Skälet till att vi tar upp restaurangmomsen är att sänkningen av den utgör den enskilt största utgiftsposten i budgetpropositionen för 2012. Detta är alltså menyn.</P> <P class="p129 ft4">Jag ska börja med det ekonomiska läget. Svensk ekonomi har klarat sig väl under den internationella kris som började 2008. Vi noterar i rådet att finanspolitiken generellt framstår som framgångsrik och i huvudsak väl avvägd. Denna slutsats får sitt stöd vid en jämförelse med andra länders <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> erfarenheter och utveckling sedan krisen började.</P> <P class="p76 ft4">Här hänvisar vi till ett diagram. Det visar hur bruttoskulden, alltså stats- skulden inom EU, har utvecklats från krisens början 2007 fram till 2011. Här noterar vi att alla <NOBR>EU-länder</NOBR> utom ett har fått en ökad skuldsättning. Detta undantag är Sverige. Det är ett tecken på våra offentliga finansers styrka.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">239</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_240"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft5">Vår uppgift i Finanspolitiska rådet är att fungera som en finanspolitisk</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vakthund. Vi ska skälla, och vi ska varna när de offentliga finanserna är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">på väg utför och på väg in i en riskabel region. Därför har vi granskat hur</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">finanspolitiken i Sverige förhåller sig till det finanspolitiska ramverket. Vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">noterar som vår främsta slutsats att politiken har följt ramverket. Risken</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">för att utgifterna ska överskrida utgiftstaken under de närmaste åren ser vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">som begränsad, och vi bedömer att finanspolitiken är förenlig med långsik-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tigt hållbara offentliga finanser.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Överskottsmålet ingår i det finanspolitiska ramverket. Enligt detta mål</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ska det finansiella sparandet uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">över en konjunkturcykel. Här har vi en typ av utvärdering av överskottsmå-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">let i detta diagram. Vi börjar 1993 mitt i den djupa finansiella kris som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Sverige befann sig i. Då hade vi ett budgetunderskott på kring 11 procent</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">av BNP. Det är alltså grekisk nivå, kan man säga. Sedan dess har vi haft</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en konsolideringsprocess, och efter denna konsolideringsprocess har vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">haft ungefär två konjunkturtoppar. Under dessa konjunkturcykler har finans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">politiken varit inriktad på att nå ett överskottsmål på 1 procent av BNP</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">över cykeln. Även här noterar vi alltså stabila finanser och en måluppfyl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">lelse som är förenlig med det finanspolitiska ramverk som riksdagen och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">regeringen har beslutat och utformat.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi kan också se utvecklingen av de svenska statsfinanserna i detta dia-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">gram. Det visar den offentliga bruttoskulden som andel av BNP – statsskul-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den i procent av BNP. Här ser vi att fram till Opec 1- och Opec 2-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kriserna var statsskulden som andel av BNP <NOBR>26–27</NOBR> procentenheter. Sedan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kom oljekriserna, och vi fick en kraftig uppgång. Efter kriserna hade vi en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nedgång. Sedan kom den stora finanskrisen i början av <NOBR>90-talet</NOBR> då Sve-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">riges statsskuld som andel av BNP nådde en nivå kring 70 procent. Efter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">detta har vi haft en snabb konsolidering under såväl socialdemokratiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">som borgerliga regeringar. Drar man ut linjen i detta diagram kan vi, om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vi tror på linjeutdragning, komma till en situation där vi inte har någon</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">statsskuld alls.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Är då allt bra? Ska vi bara ge ros till finansministern och finanspoliti-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ken? Svaret är ett klart nej. Rådet har kritiska synpunkter på den ekono-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">miska politiken. Jag hänvisar till våra 19 punkter i vår rapport. Vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">återkommer till ett tema som vi har haft många gånger tidigare. Vi kräver</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en tydligare redovisning av samband mellan utgiftstak, överskottsmål och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skatteuttag. Det skulle förbättra transparensen och tydligheten i politiken.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Vi vill att regeringen bättre förklarar hur reformutrymmet uppstår och hur</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utrymmet är tänkt att fördelas mellan skatter och utgifter på några års sikt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Vi anser att besluten om utgiftstak har stor betydelse både för utgifternas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nivå och för skattenivån. Här vill vi alltså att finansministern blir tydligare</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">i sin redogörelse.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">240</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_241"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft4">Regeringen aviserade skattesänkningar våren 2011 som sedan inte dök upp i budgetpropositionen för 2012. Denna förändring anser vi saknar sta- biliseringspolitiska motiv. Det försämrade konjunkturläget under 2011 talade snarare för en mer expansiv finanspolitik.</P> <P class="p76 ft3">Regeringen anser att den makroekonomiska osäkerheten motiverar extra säkerhetsmarginaler förutom de marginaler som redan finns i det finanspo- litiska ramverket. Detta ser vi med viss oro på. Det skapar oklarheter med avseende på säkerhetsmarginalernas stabiliseringspolitiska motiv. Vi har alltså redan hängslen och livrem i det finanspolitiska ramverket. Behöver</P> <P class="p389 ft5"><SPAN class="ft5">vi</SPAN><SPAN class="ft76">ytterligare klädesplagg?</SPAN></P> <P class="p390 ft5">En regelmässig användning av extra säkerhetsmarginaler kan leda till</P> <P class="p369 ft4">följande: För det första riskerar de att skapa ett ofördelaktigt procykliskt inslag i finanspolitiken, det vill säga när krisen blir mer hotfull säger finans- ministern att vi nog ska spara lite grann eftersom krisen kan bli ännu värre, och det kan förstärka svängningarna i konjunkturen. För det andra kan dessa extra säkerhetsmarginaler leda till ett genomsnittligt sparande som är större än överskottsmålet.</P> <P class="p76 ft3">En uppgift för rådet är att fundera på var riskerna för de offentliga finan- sernas stabilitet finns. Vi ser av den ekonomiska historien att den främsta risken för stabila offentliga finanser är en finansiell kris.</P> <P class="p76 ft3">Detta diagram visar hur de reala fastighetspriserna har utvecklats i fyra länder sedan 1996. Irland hade en mycket kraftig uppgång fram till krisen då det blev en mycket kraftig nedgång. Spanien visar samma mönster. Man hade en kraftig uppgång. Sedan sprack bubblan. USA hade också en kraftig uppgång. Sedan sprack bubblan. Sedan har vi ett land som heter Sverige. Här har vi bara haft en lång och kraftig uppgång sedan mitten av <NOBR>90-talet.</NOBR></P> <P class="p4 ft3">Nu ställer sig en vän av finansiell stabilitet frågan: När spricker den svenska bubblan? Spricker den över huvud taget? Är detta någonting att vara orolig för? Ja, säger vi i rådet, detta är någonting som vi bör fundera på. Vi säger inte att vi har en finansiell bubbla, en boprisbubbla, i Sve- rige. Vi säger att det finns risker och att vi ska knyta dessa risker till de allmänna insikter som vi har om hur finanskriser och bankkriser uppstår. Vi vet att vid snabbt växande kreditgivning, vid stor skuldsättning och vid stigande fastighetspriser ökar risken för finansiella obalanser.</P> <P class="p97 ft4">Regeringen bör ta ställning till hur den makrofinansiella regleringen och tillsynen bör förstärkas för att reducera risken för framtida finansiella kri- ser. Jag föreslår att finansministern har detta diagram framför sig på sitt arbetsbord varje dag och funderar på vad detta innebär för svensk finans- politik.</P> <P class="p76 ft4">Finanspolitiska rådet är inte den enda institution som varnar för finansi- ella obalanser. Kommissionen har satt upp ett system för makrofinansiella varningsindikatorer. De noterar att vi i Sverige har haft en förändring i reala huspriser som ligger över det område där man kan känna sig lugn.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">241</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_242"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">Kommissionen noterar också att den privata sektorns skuld som andel av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">BNP ligger långt över det tröskelvärde som man i någon bemärkelse betrak-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tar som normalt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Rådet tar också upp finanspakten, det vill säga EU:s Fiscal Compact. Vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ser positivt på att Sverige har anslutit sig till EU:s finanspakt. Men vi note-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">rar också att det inte finns någon anledning för oss att förändra det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">svenska ramverket i riktning mot finanspaktens regler. Vi är nöjda med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">det svenska systemet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi noterar i ett kapitel som behandlar finanspolitiken på medellång sikt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet i Sverige har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">stärkts betydligt efter krisen i början av <NOBR>90-talet.</NOBR> Vi förväntar oss att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">denna utveckling ska fortsätta i framtiden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Detta ställer en rad frågor. Överskottsmålet innebär att den offentliga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">nettoförmögenheten kommer att stabiliseras som andel av BNP. Vi anser</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">att ytterligare förmögenhetsuppbyggnad utöver dagens 20 procent av BNP</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">är svår att motivera med behov av säkerhetsmarginal. Regeringen bör klar-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">göra vad som är en lämplig storlek på nettoförmögenheten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi bör hålla i minnet att vi har påverkats mycket av den finansiella kri-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sen i början av <NOBR>90-talet.</NOBR> Då var vi bekymrade för statsskulden. Nu är vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">inte bekymrade för statsskulden längre utan för vad som händer med sta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tens förmögenhet. Hur ska den hanteras? Hur ska den administreras?</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Vi noterar att den offentliga finansiella portföljen innehåller både stora</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">skulder och stora tillgångar. Regeringen bör klargöra vad som är en lämp-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lig bruttoskuld samt vilka principer som ska gälla för avvägning mellan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">risk och förväntad avkastning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Rådet noterar att årets vårproposition innehåller en redovisning av de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">offentliga finanserna. Det ser vi som en förtjänstfull utveckling. Det är ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">steg mot en bättre analys. Vi anser att det krävs ytterligare analyser för att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">bedöma om de offentliga investeringarna har en samhällsekonomiskt fördel-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">aktig omfattning och inriktning.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi delar regeringens uppfattning att ett siffersatt mål för de offentliga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">investeringarna inte bör införas. De offentliga investeringarna ska bedömas</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">med utgångspunkt från en samhällsekonomisk kalkyl.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi har ett kapitel där vi behandlar den mycket långa sikten. Det går</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">under beteckningen generationsräkenskaper. Våra analyser här pekar på att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara, och deras hållbarhet hänger</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mycket på hur pensionssystemet är utformat.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Vi noterar också att generationsräkenskaperna kan användas för att visa</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">hur skatter och utgifter påverkar fördelningen mellan generationer i ett livs-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">cykelperspektiv.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Vi har ett kapitel om ungdomsarbetslösheten. Här noterar vi att bilden</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">av ungdomsarbetslösheten bör nyanseras. Unga hittar i allmänhet jobb snab-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bare än äldre. Långtidsarbetslösheten för unga är låg i ett internationellt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">perspektiv. Ungdomars möjligheter att finna arbete är mer konjunkturkäns-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">242</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_243"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">liga än äldres. Att betrakta unga som en homogen grupp kan leda till ineffektiva insatser från den offentliga sektorn. Det är viktigt att rikta insat- serna mot de grupper som har svårt att finna en anställning.</P> <P class="p135 ft3">Detta diagram visar den genomsnittliga arbetslöshetstiden för tre grup- per: unga <NOBR>16–24</NOBR> år, medelålders <NOBR>25–54</NOBR> år och äldre <NOBR>55–64</NOBR> år. Vi ser här att arbetslösheten för unga är klart lägre än för andra grupper. Detta möns- ter håller i sig från 1987 och fram till i dag.</P> <P class="p136 ft3">Vårt sista kapitel handlar om restaurangmomsen. Vi bedömer att effek- terna på arbetslöshet och sysselsättning av reformen är överskattade i regeringens dokument. Sänkt restaurangmoms är ett ineffektivt sätt att minska de administrativa kostnaderna. Sänkningen av momsen har karaktä- ren av ett branschstöd. Det ökar risken för att andra intressegrupper försöker få en sänkning av momsen just för sin verksamhet. Vi noterar att konsumtionsskatten urholkas som skattebas om fler branscher gynnas av reducerade skattesatser.</P> <P class="p215 ft8">Jag vill avsluta med följande uppmaning från Finanspolitiska rådet: En enhetlig moms skulle sannolikt ha stora positiva samhällsekonomiska effek- ter. Momsen, konsumtionsskatten, är en viktig skattebas. Kan man värna om den, kan man också värna om långsiktigt hållbara offentliga finanser.</P> <P class="p180 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Finanspolitiska rådet tar sikte både på omgivningen i vår omvärld och på arbetsmarknaden. Det är lite grann mot denna bakgrund som vi har valt att bjuda in våra två kommentatorer, och vi är mycket tacksamma att ha dem här. Vi börjar med de yttre förutsättningarna med mera från vice chefsekonomen i OECD Jørgen Elmeskov.</P> <P class="p374 ft3"><SPAN class="ft38">Jørgen Elmeskov</SPAN>: Jag tackar för inbjudan att komma hit. Jag är mycket hedrad av att ha blivit inbjuden. Jag är också lite bekymrad av två orsa- ker. Den första är att man har bett mig att tala skandinaviska. Jag hoppas att det går bra och att ni förstår vad jag säger. Den andra är att det är många år sedan som jag fokuserade specifikt på svensk ekonomi. Jag hop- pas att jag inte kommer att säga något dumt. Men om jag gör det hoppas jag på er förståelse.</P> <P class="p181 ft3">Jag ska gå över till substansen. Som görs klart i rapporten från Finans- politiska rådet har Sverige en extremt solid budgetposition. År 2011 hade man en budget i faktisk och strukturell balans, så som visas på bilden. I rapporten citeras olika analyser som visar på långsiktig hållbarhet i de svenska statsfinanserna. Våra egna långsiktiga beräkningar visar också på långsiktig hållbarhet för Sverige som ett av få <NOBR>OECD-länder.</NOBR></P> <P class="p138 ft4">Det är inga tvivel om att svensk finanspolitik är en succéhistoria. Det gör det lite svårt att vara Finanspolitiska rådet. Trots detta tycker jag att rådet har producerat en intressant, relevant och välskriven rapport. I stora drag är jag enig med alla slutsatser som presenteras.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">243</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_244"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft5">Om rapporten hade beskrivit ett sydeuropeiskt läge hade det kanske</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">varit lätt att skapa en tematisk sammanhängande presentation i rapporten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Som det är nu består rapporten av en samling separata essäer. Det gör det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lite svårt att ge en sammanhållen kommentar till rapporten. Jag kommer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">inte ens att försöka.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">I stället kommer jag att välja ut några få specifika punkter där jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tycker att analysen kanske kunde ha förts lite längre. De punkter som jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vill nämna visas på bilden här. Det är inte säkert att jag hinner med allt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">inom den fastställda tiden, vilket jag beklagar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Jag ska först ta upp restaurangmomsen. Rådet är skeptisk till den lägre</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">restaurangmomsen. Det var vi också i vår senaste rapport över Sverige.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Men det kanske är ett symtom på brist på finanspolitiska problem i Sve-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rige att rådet ägnar ett helt kapitel åt ett så exotiskt ämne som restaurang-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">momsen. Men det är självklart ett exotiskt ämne med några viktiga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">principiella aspekter. Minskar man beskattningen på en aktivitet uppstår</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det, som Lars Jonung sade, ökad press från andra sektorer att också få</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">minskad beskattning. Därför gäller det att etablera de riktiga kriterierna för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">när en minskad beskattning kan motiveras.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Jag kan inte bedöma det empiriska material som rådet citerar. Rådets</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">huvudargument är också att det inte finns mycket empiriskt material. Bris-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ten på empiri gör att man bör vara lite försiktig med denna typ av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skatteutgifter. Det bör kanske också göra att man låter nya politiska initia-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tiv följas av en <SPAN class="ft16">ex </SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">post-evaluering</SPAN>.</NOBR> Det var ett förslag som jag tyckte att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rådet skulle ta till sig.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Jag saknar också ett annat argument, nämligen att om man vill stödja</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en ekonomisk aktivitet – och det kan det finnas goda orsaker till – kan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">man välja att göra det på utgiftssidan eller på skattesidan. På utgiftssidan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ger man explicita subventioner, och på skattesidan ger man en skatteutgift</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">eller implicita subventioner. Fördelen med att ge stödet på utgiftssidan är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">en ökad grad av transparens. Motargumentet är att man får utökade admi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nistrativa kostnader. Transparensen kan kanske vara värd lite ökade admi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nistrativa kostnader.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Mer generellt är rådet skeptiskt till administrativa kostnader som argu-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ment för lägre moms på restaurang- och cateringtjänster. Här tycker jag att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">rådet kanske kunde ha gått lite längre i sin diskussion. Som jag förstår det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">är de extra administrativa kostnaderna skapade av en existerande lägre</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">moms på hotellverksamhet. Men om de administrativa kostnaderna inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">togs i beaktande när hotellmomsen sänktes bör man se över detta beslut</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">snarare än att ta den för given och säga att vi därför bör ha lägre moms</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">också på restaurang.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Jag ska övergå till den långsiktiga inriktningen av finanspolitiken. Jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vill börja med en liten anekdot. I mitten av <NOBR>2000-talet</NOBR> hade flera länder</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">stora offentliga överskott och fallande skuld. De föreslog mot denna bak-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">grund i en diskussion i OECD om den långsiktiga inriktningen av finans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">politiken.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">244</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_245"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Beroende på diverse förseningar fick vi diskussionen först i november 2008, knappt två månader efter Lehmankraschen. Vid denna tidpunkt var problemställningen för de flesta länder mycket akademisk. När vi offentlig- gjorde våra bakgrundspapper gjorde vi vårt bästa för att göra det så lugnt som möjligt för att vi inte skulle bli förlöjligade.</P> <P class="p135 ft3">Jag tror att denna anekdot visar hur snabbt saker kan ändras och där- med betydelsen av säkerhetsmarginalerna i finanspolitiken.</P> <P class="p135 ft4">Men rådet har rätt när man säger att säkerhetsmarginalerna inte är gra- tis. En för stor marginal betyder att man ger upp några utgifter eller skattereduktioner som annars kunde ha främjat ökad tillväxt och välfärd.</P> <P class="p135 ft3">Huvudslutsatsen i rådets rapport är att man bör tänka på säkerhetsmargi- nalerna primärt i form av stocks, alltså skuld eller förmögenhet, och inte i form av flows, som överskott eller underskott. Det var också den slutsats vi nådde fram till i våra dokument, alltså att ett eller flera stockmål bör vara en del av det finanspolitiska ramverket.</P> <P class="p136 ft3">I princip bör stock- och flowmål hänga samman, som också rapporten säger. Detsamma bör vara fallet med den faktiska utvecklingen i stocks och flows. Då blev jag kanske lite förvånad över att läsa i rapporten att det inte var fallet för Sverige. I stället har utvecklingen i den offentliga nettoförmögenheten varit långt mer positiv än man skulle tro, baserat på det årliga överskottet i budgeten. Det förklaras i rapporten av stora värde- stegringar för offentliga tillgångar. Här tycker jag, som utomstående läsare av rapporten, att rådet kanske hade kunnat gå lite längre i sin analys för att försöka besvara några frågor.</P> <P class="p305 ft50">Vad är det för tillgångar som skapar de stora värdestegringarna? Är de tillgångarna disponibla i budgeten för att till exempel finansiera ökade utgif- ter eller sänkta skatter? Om svaret är ja, måste budgeten och budgetmåls- ättningen då inte inkludera dessa värdestegringar? Om nej, om de inte är disponibla, är det då inte bättre att fokusera på förmögenheten vid sidan av dessa tillgångar? Till slut: Representerar dessa tillgångar aktiviteter som den offentliga sektorn bör vara involverad i eller är det saker som kan och bör privatiseras? Som sagt saknar jag de svaren.</P> <P class="p181 ft3">Om den slutliga målsättningen på sikt är ett stock- eller flowmål är det klart att det finns ett behov av ett flowmål för att visa om budgeten är on target för att uppnå flowmålet. I den delen kritiserar rapporten ganska skarpt regeringens beräkning av det strukturella offentliga finansiella spa- randet. Vi använder inom OECD samma metoder som regeringen så jag kanske nästan är tvungen att försvara regeringen. Men jag vill säga att jag också rent personligen anser att rådet går för långt här.</P> <P class="p212 ft4">Rådet argumenterar för att man inte ska beräkna det underliggande bud- getsaldot genom att korrigera för effekten av ett aggregerat <NOBR>output-gap</NOBR> utan i stället genom korrigeringar för de cykliska avvikelserna i enkla efter- frågekomponenter som förbrukning, investeringar, export och så vidare. Rådet visar att dessa disaggregerade beräkningar av det strukturella saldot hade gett en annan och mer rättvisande bild av den underliggande budge-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">245</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_246"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">ten genom krisen. De beräkningarna verkar korrekta, men frågan är om de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">är relevanta utom för historieskrivning. Poängen är att vi inte har någon</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">god benchmark för efterfrågans sammansättning. I realtime, när de finans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">politiska besluten ska fattas, vet vi till exempel inte om förbrukningen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kommer tillbaka till sin tidigare trend eller om tillväxten i stället drivs</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">fram av export. Men det är faktiskt den information som är nödvändig för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att använda rådets favoritmetod. I motsats härtill har vi faktiskt ett ram-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">verk för att tänka i realtime omkring den potentiella produktionen och det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">aggregerade <NOBR>output-gapet.</NOBR> Det är de faktorerna som ingår i regeringens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">beräkning av det underliggande budgetsaldot. Jag tror kanske att rådet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kunde vara lite mer nyanserat på den punkten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Låt mig säga att jag var mycket intensivt uppslukad av fotnot 9 på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">s. 101 i rapporten. Jag ska säga att jag läste rapporten på nattflyget från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Vancouver till Amsterdam. Det är ett uttryck för hur intressant rapporten</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">var att jag också läste fotnoterna. Men poängen med den fotnoten är att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">den förklarar för mig, som är utomstående, det jag tidigare i rapporten inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">förstod om det så kallade reformutrymmet som finns under regeringens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utgiftstak.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Enligt rapporten uppstår reformutrymmet genom att de offentliga intäk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">terna går upp med BNP medan de offentliga utgifterna växer mindre än</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">BNP. Jag fann rapportens bedömning av dessa effekter förvånande stora –</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">en årlig förstärkning av budgeten i storleksordningen ½ procent av BNP.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Det var inte förrän jag läste fotnoten, 70 sidor senare, som jag förstod att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det så kallade reformutrymmet uppstår därför att en rad utgiftsposter inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">är indexerade i de <NOBR>tre–fyra-åriga</NOBR> framställningar som ingår i budgeten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Men den politiska verkligheten är att de de facto är indexerade, i vart fall</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">om man förlänger perioden. Det är vad fotnoten säger.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Till exempel kan man reducera kompensationsgraden i offentliga transfe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">reringar över en kort period, men i praxis växer de hand i hand med</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">löneutvecklingen över en längre tidsperiod. Det betyder att reformutrym-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">met i realiteten är mindre än den halva procent om året som är angiven i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rapporten och att det vore riskabelt att genomföra till exempel permanenta</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skattesänkningar eller permanenta servicelyft baserade på ett reformut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rymme som har en utpräglad kortsiktskaraktär.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft11">Som en sammanfattning av diskussionen om dessa sammanhang kan jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">säga att rapporten kanske tycks en liten smula schizofren. Å ena sidan dis-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kuterar man hur man bör använda oindexerade reformutrymmen samtidigt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">som man å andra sidan säger att verkligheten på lång sikt är indexerad.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Som förväntas ska jag hålla tiden, därför får jag ta upp mina betraktel-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ser över ungdomsarbetslösheten en annan gång. Men jag vill sluta med att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">säga att de punkter som jag har tagit upp här inte ska överskugga att jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">har haft nytta av att läsa rapporten. Jag delar en mycket stor del av dess</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">synpunkter och slutsatser. Än en gång, tack för inbjudan!</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">246</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_247"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Stort tack för det, Jørgen Elmeskov! Då går vi till vår andra inbjudna kommentator, nämligen Lena Granqvist, ekonom på Saco. Väl- kommen och varsågod!</P> <P class="p180 ft4"><SPAN class="ft37">Lena Granqvist</SPAN>: Först vill jag tacka för att jag har blivit inbjuden att kom- mentera. Till vardags är jag alltså Sacoekonom och jobbar med akademi- kernas lönebildning.</P> <P class="p135 ft3">Jag vill först säga några ord om rapporten. Det är färre områden som behandlas än tidigare år, därför har den ett mindre omfång. Det är i mycket en krishanteringsrapport, upplever jag. Det är också förståeligt. Det finns förstås många andra områden man kan kommentera. Några av dem har också behandlats i Finanspolitiska rådets tidigare rapporter. Men mina kommentarer bygger alltså på delar av själva rapporten, med några små utvikningar.</P> <P class="p137 ft4">Först vill jag ge er en bakgrund till den diskussion som förs och hur jag själv upplever mina reflexioner innan jag sätter i gång.</P> <P class="p135 ft3">Det är, som vi alla vet, ett otroligt osäkert läge i omvärlden. Det gör det förstås väldigt svårt att analysera. På ekonomspråk kan man säga att det handlar om att det är svårare än någonsin att konstant hålla omvärlden i våra analyser. Det är mycket det som det också handlar om.</P> <P class="p300 ft50">Det handlar om avvägningar. Det handlar om att satsa eller att hushålla. En fråga som också har kommit upp i den allmänna debatten är huruvida det sparas för mycket i ladorna. Det handlar dessutom om synen på hur vi ska förvalta och hur vi ska använda våra gemensamma resurser. Jag vet inte om det är ett svenskt ord, men jag kallar det kameralitet kontra dynamik.</P> <P class="p138 ft3">Det jag också vill påpeka är att det vidare handlar om hur vi beskriver själva läget och hur vi uppfattar läget. Det som ändå är alldeles klart enligt alla siffror och tabeller är att det går så mycket bättre för Sverige än för resten av Europa. Då är ändå frågan om det betyder att vi på något sätt stänger in oss i en bubbla och att vi helt enkelt inte riktigt vill ta in det som händer i omvärlden. I vilken utsträckning påverkar händelserna i omvärlden oss? Det här är någon slags referensram när man analyserar hur man ser på sig själv och hur vi ser på vår relation till omvärlden.</P> <P class="p215 ft3">Mina allmänna synpunkter på själva rapporten är att jag delar Finanspo- litiska rådets syn att finanspolitiken i huvudsak ter sig framgångsrik och välavvägd med hänsyn till ramverk, kriser och i jämförelse med andra län- ders politik. Jag tycker också att det är förtjänstfullt att den här långsiktiga analysen, generationsräkenskapsanalysen, har gjorts i ett livscykelsperspek- tiv där man också konstaterar att de offentliga finanserna verkar vara långsiktigt hållbara i detta perspektiv.</P> <P class="p137 ft4">Jag håller också med om, som Finanspolitiska rådet gör, att man ska be regeringen klargöra sin syn på den ökande offentliga nettoförmögenhet som byggs upp utanför ramverkets krav. Där kan man diskutera hur stort det här utrymmet ska tillåtas vara, hur det ska förvaltas och hur det ska användas. Det är några allmänna synpunkter.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">247</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_248"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft11">Igen en liten utvikning när man ser det från ett sidoperspektiv: Vad hand-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lar det här egentligen om? I debatten kan man få en känsla av att det är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ett <NOBR>antingen-eller-läge.</NOBR> Är det här krishantering eller handlar det om struk-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">turomvandling? Det är ju de orden som dyker upp. Då är det förstås också</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">viktigt att skilja på de konjunkturella och de strukturella faktorerna. Fokus</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sätts mycket på om vi lever i någon slags kristänk. Då vill jag ändå poäng-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tera att man aldrig får glömma bort de strukturella faktorerna. Det är de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">åtgärderna som främjar produktivitet och hantering av de befintliga resur-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">serna effektivare. Det är också en form av krishantering.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Jag tror att det också är viktigt, oberoende av om vi har en kris i omvärl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">den eller inte, att vi rustar oss för framtiden. En förklaring till att vi har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">klarat denna kris så bra är att Sverige faktiskt tog tag i de här strukturre-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">formerna efter förra krisen. Det är de här sakerna vi hela tiden måste väga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">mot varandra.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Arbetsmarknadsekonom som jag är plockar jag alltså ut två områden ur</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">rapporten för att kommentera. Det gäller arbetsmarknaden – ungdomsarbets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">lösheten och några ord om matchningen – och skattesystemet och dess</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">koppling till ökad sysselsättning. Där kommer också några ord in om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">sänkt restaurangmoms.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">För att man hela tiden ska veta vad vi diskuterar och vi inte ska tala</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förbi varandra är det viktigt att definiera arbetslösheten som konjunkturell</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och strukturell arbetslöshet. Det är väldigt viktigt att man särskiljer de frå-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gorna när man diskuterar. Definitionen på konjunkturell arbetslöshet är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">alltså de kortsiktiga variationerna i efterfrågan på arbetskraft som ofta upp-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">kommer av konjunkturella skäl. Strukturell arbetslöshet, däremot, pratar vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">också om som jämviktsarbetslöshet. Det är den arbetslöshet som råder i ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">normalt konjunkturläge. Den är oberoende av konjunkturen. Det är förstås</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">väldigt viktigt att veta vad man pratar om när man börjar diskutera åtgär-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">der. Jag tror att man ibland blandar ihop detta på sina håll.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Det är min ingång till att prata om ungdomsarbetslösheten. Det är också</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det som har lyfts fram i många sammanhang. Den är på tapeten i Sverige.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Överallt diskuterar man problemet. Frågan är hur stort problemet egentli-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">gen är och om det här är ett generellt problem för ungdomar. Jag tycker</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">också att det är väldigt bra att Finanspolitiska rådet i sin rapport nyanserar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">diskussionen och även analyserar vad som döljer sig bakom siffrorna.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Delvis handlar det om ett rent mätproblem. Vi har övergått till nya defi-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nitioner, <NOBR>ILO-definitioner,</NOBR> för hur man mäter arbetslöshet. Vi mäter nu på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">samma sätt som man gör ute i Europa. Det betyder också att vi i måttet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">inkluderar grupper som vi inte har haft med tidigare, och man kan disku-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tera hur vi egentligen ska se på de här grupperna i arbetslöshetssamman-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">hang, såsom arbetssökande heltidsstuderande. Men det handlar också som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sagt om hur arbetslösheten ser ut bland ungdomarna, vilka grupper som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ingår. De siffror jag visar här är också sådana som presenteras i rapporten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Jag har lagt till några egna reflexioner.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">248</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_249"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">Vi kan säga, som också har konstaterats tidigare i dag, att vi har en hög ungdomsarbetslöshet både historiskt sett och internationellt sett. Den är 23 procent, och det är ett högt mått. Men av detta mått är alltså 40 procent av de arbetslösa ungdomarna heltidsstuderande som söker jobb. SCB har också gjort en specialstudie, en intervjustudie, och frågat hur man uppfat- tar sig som studerande arbetssökande. 90 procent av dessa betraktar sig som i huvudsak studerande. Det är en väldigt stor grupp. Det man också kan konstatera i jämförelse med andra länder är att vi har en stor stock av korttidsarbetslösa, alltså sådana som är arbetslösa kortare tid än en månad. Andelen är 35 procent. Det är också mycket högre jämfört med andra län- der i Europa. Det betyder alltså att unga hittar jobb snabbare. Vi har ett högt utflöde från arbetslöshet till sysselsättning.</P> <P class="p191 ft3">Ett annat sätt att se på den här delen av arbetslösheten är ju att titta närmare på hur stor andel som är långtidsarbetslösa, alltså arbetslösa längre än sex månader. Där ser vi att andelen i Sverige är 18 procent, som är en hög siffra, men jämförd med snittet i EU på 50 procent är den mycket lägre. Det här är också en siffra som har minskat jämfört med 90- talet. Det som också diskuteras i rapporten, som jag inte tar upp här, är att problemet med långtidsarbetslöshet uppenbarligen är någonting som mer drabbar de äldre.</P> <P class="p181 ft3">Ett annat fenomen som vi också ska komma ihåg när det gäller ungdom- arna är att samtidigt som vi har sett ökningen av arbetslöshet bland ungdomar har vi också sett att en större andel av <NOBR>20-åringarna</NOBR> inte hade slutbetyg från gymnasiet. Bara 72 procent hade det. Det här är alltså en lägre siffra än på <NOBR>90-talet.</NOBR> Det är en bild som vi ställer mot de ändå ganska positiva siffrorna relativt andra länder, men det är någonting som har skett samtidigt.</P> <P class="p212 ft50">Min slutsats, som också rådet drar i sin rapport, är att ungdomsarbetslös- het inte är ett generellt problem, för de ungdomar som definieras som arbetslösa är på inga vis en homogen grupp. Då kan de generella åtgär- derna förstås ha en ganska dålig träffsäkerhet. Det som har gjorts är att regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för hela gruppen. Man kan defini- tivt säga att de korttidsarbetslösa ungdomarna skiljer sig från gruppen arbetslösa ungdomar med misslyckade gymnasiestudier bakom sig. Då kan man tänka sig att just riktade åtgärder för den här gruppen är bättre.</P> <P class="p181 ft4">En viktig sak som jag pekade ut är att det här uppenbarligen är en utbild- ningsfråga. Då handlar det om att en bra utbildning är den bästa försäk- ringen mot arbetslöshet. Då handlar det inte bara om mer utbildning utan det handlar också om bra utbildning.</P> <P class="p135 ft4">Men, det vill jag ändå poängtera, det här är ingenting som man talar om som att det inte alls är farligt, arbetslöshet går ju över. Det finns forsk- ning som visar att arbetslöshet aldrig är bra för någon grupp. Forskning visar att arbetslöshetsärren kan hänga kvar under lång tid. Det gäller både risk för att bli arbetslös på nytt och om senare inkomstutvecklig i karriä- ren. Ärren, alltså scarring effects, hänger kvar. Det har också visat sig att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">249</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_250"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">väldigt korta arbetslöshetsperioder kan ha betydelse i negativ bemärkelse.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Det här gäller såväl unga med gymnasieutbildning som de grupper som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">jag representerar, alltså de nyutexaminerade med högskoleutbildning. Där-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">för blir det också väldigt viktigt att underlätta övergångar mellan studier</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och arbete.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Vi pratar mycket om utbildning, men det är inget som årets rapport tar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">upp, till skillnad från förra årets. Då pratade man också om utbildnings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">aspekter och om kvalitet i utbildningssystemet på alla nivåer. Det tror jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">också är en viktig nyckelfaktor.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Sedan går jag över till matchningen på arbetsmarknaden. Det handlar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">förstås om hur de arbetslösa ska hitta de lediga jobben och hur vi ska få</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det att fungera väl. Jag tycker också att det är bra att Finanspolitiska rådet</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gör en specialstudie av graden av missmatchning. Man har också tagit</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">fram en ny metod, där man lägger in en geografisk dimension och en yrkes-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">dimension. Modellslutsatsen från de här beräkningarna är att matchningen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">på arbetsmarknaden skulle fungera mer effektivt om den geografiska rörlig-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">heten ökade. Det här hänger förstås ihop med bostadsmarknaden och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">möjligheten till jobbpendling.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Jag håller också med om Finanspolitiska rådets slutsats att kopplingen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mellan geografisk rörlighet och arbetsmarknadens funktionssätt förtjänar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">ytterligare uppmärksamhet vid utformningen av framtida insatser. Det hand-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">lar om många fler faktorer för att det ska fungera väl. En reflexion från</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mitt håll är att det också krävs infrastruktursatsningar som fungerar, för</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det här är en sådan viktig del av arbetsmarknaden. Det är någonting som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">regeringen också har pratat om, men det kanske blir extra viktigt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Därefter går jag över till skattesystemet, framför allt skattesystemet och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">dess sysselsättningsskapande åtgärder. På nytt handlar det om vad man</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">egentligen är ute efter och vad man vill komma åt. Ibland handlar det om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att man vill underlätta för vissa grupper att komma in på arbetsmarknaden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">De motiv som regeringen har haft för till exempel sänkt restaurangmoms</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">är just det, men också jobbskatteavdragen, som inte behandlas i den här</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rapporten, är tänkta att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Andra aspekter för att öka antalet arbetade timmar i ekonomin handlar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ju om att sänka skatten på arbete. Men det är lite olika mål för politiken.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">Jag delar också Finanspolitiska rådets syn på att sänkt restaurangmoms ver-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kar ha en dålig träffsäkerhet för att minska den strukturella arbetslösheten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">De få empiriska studier som finns på området stärker också denna syn.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Det verkar finnas för många mellanled för att det ska fungera. I teorin</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fungerar optimal beskattning, men hur det fungerar i praktiken är en annan</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sak. Jag utesluter inte att det finns en effekt, men det verkar vara en dyr</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">reform. Det kanske finns samhällsekonomiskt mer effektiva sätt att komma</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">åt det här problemet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Sedan handlar min lilla utvikning, som egentligen inte diskuteras i den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">här rapporten men har diskuterats tidigare år, om att öka drivkrafterna till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">arbete genom att sänka skatten på arbete. Det diskuterades i fjol och också</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">250</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_251"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">av andra instanser. Långtidsutredningen med flera pratar om det. Men det finns många varianter i ett skattesystem som kan påverka just arbete. Det handlar om incitament till utbildning och ökad produktivitet. Vi på Saco lyfter alltid fram analyser i ett livslöneperspektiv. Det handlar inte om lönen från ett år till ett annat eller ditt sätt att jobba, utan det handlar om att analysera saker på lång sikt enligt hur din livslön påverkas.</P> <P class="p135 ft3">Det är inget nytt att säga att progressiv beskattning påverkar incitamen- tet till utbildning negativt, men det vi också har tittat på är att jobbskatteav- draget, som ändå har syftat till att människor ska jobba mer, kan ha oväntade effekter. Här handlar det om att jämföra akademiker med gymna- sieutbildade med samma bruttolön. Det handlar helt enkelt om de beräk- ningar som visar att de gymnasieutbildade kan dra större nytta av jobbskatteavdraget tidigt i karriären på ett sätt som de akademiskt utbil- dade aldrig hämtar in.</P> <P class="p138 ft3">Med det här vill jag bara säga att det inte är lätt att analysera skattesy- stemets effekter på sysselsättning, och det finns många aspekter som man kanske inte tänker på i första hand. Därför tror jag också att det är väldigt viktigt att man med det snaraste gör en övergripande skatteöversyn, för om allt hänger ihop. Det är också någonting som rådet lyfter fram, att det inte alltid räcker att man tittar på en skattebas i taget. För att verkligen komma åt att analysera de samhällsekonomiska aspekterna måste vi se vilka effekter det får på andra skattebaser. Jag har också på känn att sam- mankopplingen av olika skattebaser har blivit starkare på grund av den internationella krisen, och att det flyter mellan baserna på ett annat sätt än tidigare. Det här är också någonting som motiverar att vi bör titta på det i ett helhetsperspektiv.</P> <P class="p191 ft4">Det jag avslutningsvis vill säga är att jag tror att strukturreformer, obe- roende av vad som händer, om vi har kris eller inte, är viktiga att fundera på för att rusta oss för framtiden, oberoende av omgivande kris eller inte, som till exempel en totalöversyn av beskattningen.</P> <P class="p135 ft3">Jag kan också konstatera att regeringen under årens lopp har gjort många reformer för arbetsmarknaden. Det gäller på utbildningsområdet och på arbetsmarknadsområdet. Vissa skattesänkningar och förändringar har gjorts. Men det som också är ett jobb är att få befintliga reformer att fungera bättre i praktiken och ställa sig frågan: Om de inte fungerar fullt ut, vad beror det på? Det vill jag säga igen, att hantera de befintliga resur- serna effektivare är också en form av krishantering.</P> <P class="p138 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Tack så mycket! Jag ger ordet avslutningsvis i den här rundan till finansminister Anders Borg. Därefter går vi in på fråge- och kommentarsrundan för ledamöter. Jag antar också, för så brukar det vara, att kommentatorerna själva vill kommentera varandra. Det ska de också få möjlighet att göra. Vi kommer att ha en runda med ett par partiföreträdare och sedan kommer ni att få ordet allihop i panelen om ni vill. Sedan ska vi gå vidare ända fram till kl 12. Välkommen, finansministern, och varsågod!</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">251</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_252"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5"><SPAN class="ft16">Finansminister Anders Borg</SPAN>: Vi har fått årets rapport från Finanspolitiska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">rådet. Jag vill passa på att tacka för den. Det är alltid en viktig del av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">utvärderingen av finanspolitiken att vi får rapporten och att vi får en dis-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kussion kring slutsatserna i den.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Tittar man på rådets huvudslutsatser ser man att det noteras att Sverige</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">har klarat krisen väl, att finanspolitiken har varit framgångsrik och väl</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">avvägd jämfört med de flesta andra länder. Rådet anser dock att vi skulle</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ha varit lite mer expansiva och genomfört en del skattelättnader under</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">2012 och att vi överbetonar säkerhetsmarginalerna. Därtill vill man att vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ska redovisa reformutrymmet utförligare. Även Jørgen Elmeskov var inne</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">på det. Man menar också att det är en del oklarheter kring effekterna av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">restaurangmomsen. De här sakerna ska jag kommentera lite grann.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Låt mig till att börja med konstatera att när man tittar på nyckelvariab-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">lerna ser man att Sverige i relativa termer har klarat den här krisen starkt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Vi har alltså haft en <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> på i genomsnitt 1 ½ procent. Det är i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">princip bara Kanada, Österrike och Tyskland som har haft en liknande</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">utveckling under de här åren. Många andra länder, till exempel Danmark,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Storbritannien, euroområdet, USA och EU har klarat sig väsentligt sämre,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">och det gäller till och med hela <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> som ju också innehål-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ler många länder som har en sådan här upphinnareffekt i sig.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi har inte haft någon stor ökning av bruttoskulden i Sverige, och vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">har därtill klarat sysselsättningen bättre än de flesta. I Sverige har alltså</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sysselsättningen ökat; den är 100 000 högre än vad den var vid krisens</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">botten, och den är väsentligt mycket högre än vad den var om man blickar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">över hela det här förloppet. Det är bara Kanada och Tyskland som har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">haft en liknande utveckling.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Tittar man på sysselsättningsgraden har den fallit väldigt kraftigt i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">många länder, till exempel i vårt grannland Danmark, Storbritannien, Ita-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lien, Finland, Frankrike och många andra, EU som helhet, medan den i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Sverige har ökat. Även i Tyskland har den ökat.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Jag tror att det finns fyra förklaringar till varför Sverige har klarat sig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bättre. Den första handlar om krisens natur. Det här var i första hand en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tillfällig efterfrågestörning som slog ut världshandeln. Det fick vi relativt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">snart ordning på. Det finansiella systemet i Sverige förblev stabilt, och då</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">återkom så småningom efterfrågan.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Det andra är att Sverige under krisåren genomförde en massiv stimulans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">politik. Vi hade 90 miljarder i samlade diskretionära åtgärder. Vi kunde</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">fullt ut låta automatiska stabilisatorer verka. Växelkurs och räntepolitik</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gick i samma riktning, och det innebär att detta är den första kris som vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">har upplevt i modern tid där vi inte har fått en konflikt mellan räntor och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">växelkurs.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi valde för det tredje att lägga mycket av de finanspolitiska stimulan-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">serna på sådant som har stor och riktad effekt. Vi förstärkte till exempel</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ROT för byggsektorn. Paradoxalt nog kan man säga att jämfört med tidi-</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">252</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_253"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">gare kriser steg alltså byggsysselsättningen under de här åren. Vi lade pengarna tungt på kommunsidan. Jämfört med tidigare kriser var det en exceptionell överföring av resurser till kommunsektorn.</P> <P class="p135 ft3">För det fjärde kom till detta att Sverige, till skillnad från många andra länder, inte bara gjorde tillfälliga stimulanser utan också breda strukturåt- gärder. Antalet arbetade timmar utvecklades under krisåren i runda slängar 4 procentenheter bättre än vad vi trodde. Mycket berodde på att effekterna av jobbskatteavdrag, förändringar av sjukförsäkring och andra strukturrefor- mer blev väsentligt mycket större än vi faktiskt trodde när vi initialt gjorde bedömningarna. Vi räknade med att sysselsättningen under de här åren, <NOBR>2008–2011,</NOBR> skulle falla med 300 000; i realiteten har sysselsätt- ningen alltså ökat under de här åren.</P> <P class="p181 ft3">Jämför man med tidigare kriser är det ett klassiskt konjunkturmönster att disponibelinkomsterna i en svår efterfrågechock faller. Men även under det värsta krisåret, då efterfrågan i Sverige faktiskt föll med över 5 pro- cent, steg disponibelinkomsterna. Det avviker starkt från de mönster vi tidigare har upplevt, så strukturreformerna med breda skattelättnader både förbättrade arbetsmarknadens funktionssätt, förstärkte arbetsutbudet och gav en stimulans via disponibelinkomsten.</P> <P class="p137 ft4">När jag tittar på det här utifrån ett europeiskt perspektiv är det slående att länder som Tyskland, Sverige och Finland – överskottskeynesianerna med låg skuldsättning och hög trovärdighet – är de länder som klarat sig väl, eftersom man hade ett starkt utgångsläge och kunde lägga betydande diskretionära åtgärder utifrån att man också har haft välfungerande struktur- politik sedan tidigare och kunde genomföra starka stimulanser.</P> <P class="p135 ft3">Stimulanspolitik i underskottsländer och högskuldländer har inte alls fun- gerat lika effektivt, och det tycker jag är en väldigt central slutsats när vi till exempel diskuterar om det ska vara nettoförmögenhet eller finansiellt sparande som utgör normen för finanspolitik. Tror man på överskottskeyne- sianism och värdet av att kunna möta kriser är det just överskottsmålet som ger oss marginalerna för att i krislägen ha fallhöjd nog att kunna vidta åtgärder.</P> <P class="p138 ft3">När man då tittar på finanspolitiken som helhet är rådets slutsats att den har varit framgångsrik under krisen och är väl avvägd. Det kan vara vik- tigt att komma ihåg hur pass originell denna slutsats är när det gäller finanspolitik i Europa. Låt mig ta två aspekter. Vi har nu fått en rad stu- dier över den långsiktiga hållbarheten i offentliga finanser. Det här är den beräkning kommissionen gör, den så kallade <NOBR>S2-indikatorn.</NOBR> IMF har nyli- gen gjort en i sin finansiella monitor. Vi har även sett OECD:s beräk- ningar och nu Finansdepartementets, kompletterad med Finanspolitiska rådets.</P> <P class="p181 ft4">Sverige är alltså i alla de här bedömningarna ett land med långsiktigt hållbara offentliga finanser. Endast en minoritet av Europas länder är i när- heten av det. De allra flesta industriländer och de allra flesta länderna har ett långsiktigt hållbarhetsproblem som handlar om kraftigt stigande pen-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">253</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_254"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">sionsutgifter, i USA ett nettovärde fram till 2050 på 35 procents ökning,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och hälso- och sjukvårdskostnader som i många länder förväntas öka</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">medan de i Sverige och de nordiska länderna ser ut att utvecklas mer stabilt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft11">Rådet säger också att man kunde ha invändningar mot balansen i finans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">politiken och inriktningen. Även här tycker jag att man måste ha lite</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">perspektiv. Här ser vi förändringen av strukturellt sparande i kommissio-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">nens prognoser för 2011 och 2012. Många länder, med Irland i spetsen,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">har ju tvingats strama åt politiken väldigt, väldigt kraftigt även i en period</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Ett stort antal industrilän-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">der – Irland, Grekland, Spanien, Italien och Storbritannien, EU som helhet,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">Nederländerna, Frankrike, Tyskland – har alltså under krisperioden fått</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">göra en väldigt kraftig åtstramning. I Sverige är det alltså så att vi har en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">liten avvikelse, små förändringar i strukturellt sparande, som är så liten att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">den nog får betraktas som marginell.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">När det gäller länderna som har ökat de strukturella underskotten tror</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">jag inte att man kan hävda att det i Ungerns eller Danmarks fall handlar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">om en direkt medveten stimulanspolitik, utan det handlar helt enkelt om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">att offentliga finanser har utvecklats mycket svagare än vad man hade för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">väntat sig och önskat sig.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">I ett internationellt perspektiv skulle jag nog säga att det faktum att vi</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">under 2011 och 2012 ligger så pass nära nollpunkten ger ett väldigt starkt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">stöd för slutsatsen att politiken varit väldigt väl avvägd. Det bygger också</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på bedömningen att vi ändå stod inför ett kraftigt fall i huvudscenariot när</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vi gjorde budgeten för 2012. Vi har då argumenterat för att det behövdes</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">osedvanligt stora säkerhetsmarginaler, och jag ska försöka förklara varför</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">det förhåller sig på det sättet.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">När vi genomförde stora stimulanser 2009 kunde vi lägga 30 miljarder i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">skattelättnader och utgiftsökningar och ändå ha 1 procent i överskott kvar.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Då räknade vi med en inbromsning av tillväxten, och vi kunde röra oss</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">mot överskottsmålet. Hade vi i den situation vi var gått fram med stora</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">skattelättnader hösten 2012 hade vi med stor sannolikhet redan i utgångslä-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">get fått rätt betydande underskott.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">När vi 2010 valde att göra stora stimulanser, trots att vi då såg en svag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">utveckling av offentliga finanser, var det för att vi hade sett ett fritt fall i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">efterfrågan med ett mycket kraftig tillväxtfall. I det läget, med en arbetslös-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">het som var på väg mot – som vi trodde – 12 procent och 300 000 i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tappad sysselsättning, var det viktigt att ändå göra breda stimulanser.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Så var inte situationen när vi gjorde budgeten för 2012, utan då räknade</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">vi med en inbromsning av tillväxten och en arbetslöshet och en sysselsätt-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ning som stod och stampade. Men det fanns ett biscenario, en ovanligt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">hög sannolikhet för ett riskscenario, nämligen att vi skulle ha gått in i en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">finansiell kris under hösten med anledning av Grekland. Valutafonden</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">gjorde bedömningen att någonstans mellan fem och femton europeiska ban-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ker skulle hamna på en kapitaltäckning som skulle göra att de inte längre</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">kunde finansiera sig. Vi kunde alltså ha fått se ett förlopp som hade varit</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">254</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_255"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">mycket mer omfattande än det vi upplevde i samband med Lehman Bro- thers. Eftersom många av ekonomierna vid den tidpunkten var i relativt dåligt skick fanns det stora spridningsrisker.</P> <P class="p135 ft3">Därefter har det hänt en hel. Vi har rekapitaliserat bankerna i Europa. Det finns nu ett krav på att de ska nå 9 procent i eget kapital. Det har också skett en marknadsvärdering av framför allt deras grekiska tillgångar. ECB har lagt ut en brandvägg av likviditet som gör att bankerna i Europa ter sig mer stabila. I Italien, Spanien och Portugal har vi fått omfattande program för att både förstärka konkurrenskraften och se till att vi får bättre stabilitet i offentliga finanser.</P> <P class="p137 ft4">I normalfallet skulle jag nog därför hålla med rådet om att då kanske man inte behöver extramarginaler. Men i ett läge som var så pass allvar- ligt med starka brandrisker i det europeiska banksystemet måste man som regering kunna göra tre saker.</P> <P class="p135 ft3">För det första måste man kunna låta offentliga finanser möta krisen auto- matiskt, det vill säga att utgifter och inkomster får anpassas utifrån att efterfrågan försvagas.</P> <P class="p135 ft4">För det andra måste man också kunna lägga stimulanspaket, framför allt arbetsmarknadspolitik, åtgärder riktade till kommunerna och annat som stöt- tar inhemsk efterfrågan. Jag tror att det är väldigt bra ur ekonomisk- politisk synvinkel att i ett sådant läge kunna agera som regering och säga att här har vi ett kraftigt efterfrågefall, och nu kan vi verkligen ta i.</P> <P class="p135 ft3">För det tredje måste man ha beredskap för att också möta en kris i det finansiella systemet. Vi har 550 procent av BNP i banksektor, en av Euro- pas absolut största, och då måste man hela tiden ha marginaler för att även där ha styrka nog att agera. Detta gör att om man tror att det finns en risk för en finansiell kris så finns det ett väldigt starkt skäl för att värna goda säkerhetsmarginaler.</P> <P class="p300 ft3">Jag tycker att det här resonemanget har visat sig falla ut relativt väl. Vi har alltså inte haft någon kraftig ökning av arbetslösheten, utan den ligger, säsongsrensad, fortfarande på 7,3 procent. Vi har dock också sett att det finns en osäkerhet kring det finansiella systemet. Nu får vi se vad som händer i Grekland och alla förlopp kring det. Det kan vara så att vi måste gå in med kraftigare efterfrågestimulanser i höstens budgetarbete för att hantera den situationen, men det kan också vara så att det här stabiliseras och att vi då kanske mer kan fokusera på att ta upp infrastruktur, forsk- ningssatsningar och annat som på lång sikt bygger tillväxt.</P> <P class="p178 ft3">Det är dock en väldig skillnad mellan sammansättningen i ett krispaket inriktat på att stimulera kortsiktig efterfrågan med tillfälliga stimulanser, till exempel till kommuner eller arbetsmarknad, och att investera långsik- tigt i infrastruktur och forskning som naturligtvis ger avkastning kanske först på längre sikt.</P> <P class="p138 ft4">Det är viktigt att man kommer ihåg hur dramatiska de här förskjutning- arna kan vara. Valutafonden har i sin Sverigerapport gjort en bedömning av vad som skulle hända om man kör ett antal av de här europeiska kri-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">255</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_256"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft5">serna på svenska offentliga finanser. De drar slutsatsen att det inte finns</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">någonting som tyder på att den skuldsättning vi har i dag på något sätt</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skulle vara för låg i förhållande till de risker vi skulle kunna uppleva om</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vi fick en finansiell kris kopplat till att till exempel huspriser, byggsektor</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och efterfrågan försvagades kraftigt, utan man ska, om man vill, kunna</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">bedriva en aktiv efterfrågepolitik. En aktiv, modern stabiliseringspolitik</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">har goda marginaler, och det är en slutsats som åtminstone jag tror står sig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">väl.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Låt mig också säga något om Finanspolitiska rådets syn på hur vi ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">diskutera reformutrymmet. När det gäller den här frågan tror jag att det är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">rätt viktigt att vi som politiker i riksdagen förstår vad rådets forskare säger</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">till oss. Jag tror att det är viktigt att vi inser att vi är i en väldigt förmån-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">lig situation som vi inte ska riskera att den tas ifrån oss. Jag har ju så pass</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">lång erfarenhet av finanspolitik att jag minns den tiden när det mesta av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">budgetens utgifter var indexerade. Jag minns hur vi hösten 1992 tillsam-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mans med Socialdemokraterna genomförde breda sparpaket som i prakti-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">ken bara bromsade utgiftsökningarna. Vi hade en så pass kraftig</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">indexering av de flesta systemen i Sverige att den politiska och demokra-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tiska kontrollen över utgiftssystemen var ytterligt begränsad. I huvudsak</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">hade vi vad man kallar för en inkrementell budgetprocess. Det var i prin-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">cip samma utgifter år efter år som sedan i huvudsak var indexerade, vilket</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">gjorde att det demokratiska utrymmet att omprioritera eller använda pro-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">duktivitetsvinster i en del av offentlig sektor till att till exempel göra</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">särskilda satsningar på utbildning eller att korta köer och så vidare var väl-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">digt begränsade.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Vi följer här de rekommendationer som OECD, IMF och andra ger,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">alltså, politiska beslut som är fattade i Sveriges riksdag är den enda rim-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">liga grunden för att göra en budget. Man kan ha massor av olika resone-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">mang om vilka skattesatser eller utgifter som borde indexeras av det ena</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">eller det fjärde skälet, men jag tror att den politiska konklusionen av att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">göra det skulle bli att alla politiska reformer – som när Göran Persson</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">satsade kommunpengar eller när Fredrik Reinfeldt gör det – i praktiken</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">skulle framställas som nedskärningar. I det fallet skulle de nämligen läg-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gas utifrån någon typ av tänkt bana som är indexerad, och reformer skulle</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">i ett sådant läge alltid handla om att göra mer än det indexerade, vilket i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">sin tur skulle göra att baslinjen för politiken alltid skulle bli att utgifter</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">och skatter utvecklas på ett sätt och sedan om man vill göra reformer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">måste man lägga dem ovanpå detta.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Det här tror jag skulle leda till att vi i Sverige kom tillbaka till en ten-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">dens med väldigt svag produktivitet i offentlig sektor, med en tendens till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">långsiktigt stigande utgifter och med allvarliga risker för att vi faktiskt inte</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på samma sätt som i dag skulle klara bra och långsiktig uthållighet. Jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tror att den möjlighet och det utrymme till omprioriteringar som vi har fått</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">genom det strama ramverket, där regeringen kan göra politiska satsningar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">därför att man har valt att använda det utrymme som skapas genom god</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">256</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_257"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">hushållning till att till exempel prioritera barnomsorg eller något annat, har vi väldigt, väldigt starka demokratiska skäl att behålla. Sedan kan man med mer teoretiska perspektiv naturligtvis ha en viss förståelse för de här resonemangen.</P> <P class="p135 ft3">Låt mig bara konstatera att när jag jämför vår situation med de flesta andra länders så har vi tack vare att vi inte har en automatisk indexering av många utgifter en väldigt stark situation dels när vi gör budgetarna, för vi har utrymmen att göra reformer utan att för den skull ge oss i väg med alltför snabbt stigande kostnader, dels för att vi inte måste ta fram stora och omfattande nedskärningsprogram om vi sedan skulle hamna i problem. Då kan vi i stället låta systemen ligga som de gör, och då anpassar vi oss automatiskt tillbaka till en relativt god hushållning.</P> <P class="p212 ft3">Jag skulle vilja säga att av alla saker vi gjorde under krisen, och det här gjordes i brett politiskt samförstånd, är avindexeringen av de här utgifterna och införandet av en produktivitetsfaktor i pris- och löneomräkningen den enskilt viktigaste förklaringen till varför Sverige har god ordning på offent- liga finanser. Jag tycker därför att det vore väldigt bra att hålla fast vid den ordningen, och jag tror inte minst att riksdagspartierna har väldigt starka skäl att ha en samsyn i de här frågorna av det enkla skälet att det är detta som skapar ett utrymme för de politiska partierna i olika reger- ingar att kunna göra omprioriteringar och reformer utan att för den skull riskera att vi får offentliga finanser som drar iväg på ett ohållbart sätt.</P> <P class="p178 ft3">Låt mig också säga något om restaurangmomsen. Jag är lite förvånad över den argumentation som rådet har när det gäller den. Till att börja med ska man komma ihåg att ur nationalekonomisk synvinkel är grundar- gumenten mycket, mycket starka. Sverige är ett land som har ett högt skattetryck. Ett högt skattetryck ska normalt sett leda till en störning i eko- nomin som leder till lägre sysselsättning, framför allt i tjänstesektorn och framför allt i den del av tjänstesektorn där man är arbetskraftsintensiv och där arbetet kan ersättas med eget arbete eller migrera över i den svarta sektorn. Det skulle vara standardslutsatsen om ett högskatteland.</P> <P class="p305 ft3">Det här har gjort att när till exempel Copenhagen Economics, som väl är en av dem som är mest kvalificerade att göra dessa bedömningar, för EU- kommissionen gjorde bedömningar av vad en lägre skatt på tjänstesektorn skulle leda till drog de slutsatsen att just i länder som Sverige och Tysk- land med relativt högt skattetryck, relativt hög reservationslön och relativt mycket stelheter på arbetsmarknaden, har man särskilda skäl att tro att en lägre beskattning på tjänstesektorn, om det sedan är RUT, ROT, restaurang- moms eller någon annan sådan åtgärd, ska ha hög avkastning. I Copenha- gen Economics beräkningar låg faktiskt just Norden, Sverige och Tyskland högst i avkastningen på den typen av åtgärder.</P> <P class="p178 ft4">Det beror naturligtvis på att detta är sektorer med hög flexibilitet på arbetsmarknaden. Många har dessa jobb som ingångsjobb, samtidigt som det då har en motsatt effekt med höga skattekilar. När det gäller hur stora</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">257</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_258"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">de här effekterna är får man naturligtvis vara väldigt pragmatisk och till- bakalutad. Det är det ingen som vet, utan man får utvärdera och se vilka av resonemangen som i praktiken slår igenom.</P> <P class="p11 ft3">Jag kan konstatera att våra bedömningar, som vanligt när det gäller Finansdepartementet, är väldigt försiktiga. Vi brukar göra så att vi gör en bred översyn av hur forskningen ser ut, och sedan lägger vi oss på de lägre elasticiteterna, alltså de lägre effekterna som man kan belägga när det gäller genomslaget. Ska jag titta tillbaka på någonting historiskt sett skulle jag snarare säga att när det gäller RUT, ROT och den typen av åtgär- der har vi nog genomgående underskattat effekterna. Men detta återstår att se. Det är naturligtvis svårt att göra den här typen av bedömningar.</P> <P class="p104 ft4">Om man samlat ska säga något om politikens inriktning framåt tror jag fortsatt på att vi ska säkra offentliga finanser. Tror man på en aktiv ekono- misk politik måste den ske utifrån trovärdighet, och trovärdighet bygger på att man har marginaler och kraft att agera om det blir nödvändigt.</P> <P class="p23 ft3">Vi ska naturligtvis också fortsätta förbättra ekonomins funktionssätt, och där kan vi säga att arbetsmarknad och integration samt ungdomsarbetslös- het och integration framstår som nyckelfrågor. Det är viktigt att vi till hösten tittar på vad vi kan göra för att just lätta upp regelverk och skapa mer av stöd och krav för att man ska få in unga människor och invandrare på arbetsmarknaden. Sedan ska vi naturligtvis alltid jobba för att förstärka välfärden och också förbättra förutsättningarna för svensk konkurrenskraft långsiktigt.</P> <P class="p104 ft3">Låt mig avsluta med att tacka rådet för en väldigt bra rapport! Det är till stor nytta för Sverige att vi har ett finanspolitiskt råd. Det är väldigt bra med den här typen av fördjupade diskussioner och att vi varje år får den här kontrollen av om våra offentliga finanser är långsiktigt uthålliga, om politiken är väl avvägd och om vi har följt upp ramverket. Dessa är de tre grundläggande frågeställningarna som man vid varje avstämning ska försöka se hur de ser ut.</P> <P class="p391 ft5">Tack alltså till rådet, och tack för att ni har kommit och lyssnat!</P> <P class="p10 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Tack för det! Tiden går fort när man har roligt. Vi har drygt en timme kvar för en kommentarsrunda. Jag vill också själv tacka samt- liga fyra inledare här så mycket för väldigt intressanta reflexioner och kommentarer. Ni ska få tillfälle att också kommentera varandra, för det vet jag att några av er vill.</P> <P class="p23 ft4">Först ska vi dock släppa in några av partierna. Vi är åtta partier i utskot- tet, och min ambition är att varje parti ska få minst ett tillfälle att ge sig in i diskussionen. Det här görs som vanligt i storleksordning, och det inne- bär att Socialdemokraterna börjar.</P> <P class="p392 ft8"><SPAN class="ft51">Pia Nilsson (S)</SPAN>: Ett av de viktigaste uppdragen för Finanspolitiska rådet är att bedöma den förda finanspolitikens effekt på sysselsättningen och arbets- lösheten. Därför tycker jag att det är intressant att ta del av den mycket</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">258</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_259"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">tydliga kritik som rådet i sin rapport riktar mot regeringens beslut om att sänka restaurangmomsen, ett beslut som rådet anser mer har karaktären av ett branschstöd, som Lars Jonung redogjorde för.</P> <P class="p190 ft3">Regeringen har angett två huvudskäl till momssänkningen: dels en ökad effektivitet i skattesystemet, dels en minskad arbetslöshet. Rådets analys av de här argumenten landar i slutsatsen att regeringens bedömningar inte är rimliga. Sänkt restaurangmoms är ett ineffektivt och dyrt sätt att minska de administrativa kostnaderna, och det saknas empiri som ger stöd åt tesen om 6 000 nya jobb som Anders Borg och regeringen anger i sin prognos. Rådet hänvisar till utvärderingar som har gjorts av de finländska moms- sänkningarna som absolut inte visar på någon ökad sysselsättning.</P> <P class="p137 ft4">Mot bakgrund av Finanspolitiska rådets analyser och slutsats undrar jag därför om finansminister Anders Borg fortfarande anser att det går att för- svara den sänkta restaurangmomsen utifrån samma argumentation som föranledde beslutet, nämligen att det skulle skapa ett effektivare skattesy- stem och 6 000 nya jobb.</P> <P class="p135 ft3">Sedan har jag faktiskt en fråga till. Det gäller ungdomsarbetslösheten. I rapporten skriver rådet att man inte bör betrakta unga som en homogen grupp, eftersom det kan leda till ineffektiva arbetsmarknadssatsningar. Rådet uppmanar i stället regeringen att precisera vilka grupper bland de unga arbetslösa som har svårt att få en anställning och att rikta insatser direkt mot dessa.</P> <P class="p136 ft4">Lars Jonung, är det då någon specifik arbetsmarknadsinsats som rådet menar har varit ineffektiv? Kan Lars Jonung ge exempel på riktade insat- ser som rådet efterlyser?</P> <P class="p180 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Näst i storleksordningen är vi moderater, och då tar jag mig själv friheten att ställa den första frågan.</P> <P class="p135 ft3">Jag vill ta fasta på just det faktum att svensk ekonomi är stabil trots en mycket osäker omvärld. Det var till exempel intressant att se hur vi över lite tid ligger på en dubbel tillväxtnivå mot <NOBR>EU-snittet.</NOBR> Det är också vik- tigt att framhäva att det är balansen i de offentliga finanserna som har gjort att vi har ett manöverutrymme. Sedan kan vi tvista om vad vi vill använda det till, men jag vill ta även detta tillfälle i akt att glädjas åt den breda uppslutning som det finanspolitiska ramverket har i Sveriges riksdag och som utgör förutsättningen för detta.</P> <P class="p215 ft4">Jag vill skjuta in mig på det här med osäkerheten och be Lars Jonung, Jørgen Elmeskov och finansministern att problematisera lite grann kring hur osäker vår omvärld är. Som finansministern med flera tog upp var det mycket riktigt så att vid förra året den här tiden präglades denna utfråg- ning och debatten i riksdagen av att svensk ekonomi var stabil, men det var mycket osäkert omkring oss. Vi diskuterade läget i Grekland, i eurozo- nen och så vidare. Redan året dessförinnan hade <NOBR>EU-ledarna</NOBR> och även Ekofinkretsen extra möten angående det just då extrema läget i de europe- iska finanserna. Förra året innebar bland annat att skillnaden i prognosen i vårpropositionen i det finansiella sparandet mot det i budgetpropositionen</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">259</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_260"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft4">blev över 60 miljarder. I år, så sent som i natt, möttes Europeiska rådet för att diskutera det nu extrema läget. Vi har nästan fått vänja oss vid att dessa extrema lägen är något slags normaltillstånd.</P> <P class="p11 ft3">Detta vill jag be er problematisera och kommentera. Rådet skriver ju både att det är viktigt att föra en välavvägd finanspolitik, vilket rådet också skriver att vi gör, att ha beredskap för att möta osäkerhet, vilket rådet också skriver att vi gör, och samtidigt till exempel till och med, som en liten mellanrubrik, att det normalt inte behövs någon säkerhetsmarginal.</P> <P class="p24 ft4">Jag vill därför lyfta upp frågan: Vad är normalt? Vilken storleksordning ska vi vänja oss vid är normal när det gäller förändringen i manöverut- rymme mellan vår och höst? Hur många år är det normalt så här på Europanivå, tror ni? Det vill säga, är det så här nu ett par år framöver eller tre eller fem år? Eller är det just nu mycket akut?</P> <P class="p23 ft3">Detta påverkar naturligtvis den politiska bedömningen, oavsett hur man nu vill göra den, av hur mycket säkerhetsmarginal man behöver. Det har ju blivit nästan normalt på medellång sikt, om vi ser tillbaka de senaste åren, med akuta möten, akuta åtgärder, akuta situationer och mycket stora rörelser, vilket särskilt mycket påverkar en liten, utlandsexponerad eko- nomi med en förhållandevis stor men mycket utlands- och marknadsexpo- nerad finansmarknad. Det påverkar allt.</P> <P class="p393 ft5">Vad är alltså normalt?</P> <P class="p394 ft4">Jag börjar med att ge ordet i den ordning ni har stått, tror jag, med Lars Jonung först och därefter Jørgen Elmeskov.</P> <P class="p197 ft3"><SPAN class="ft38">Lars Jonung, Finanspolitiska rådet</SPAN>: Pia Nilsson ställde frågan om vi kunde ge några exempel på riktade insatser mot arbetslöshet. Mitt svar är att vi inte kan ge några exempel. Vår uppgift är att bedöma vad reger- ingen gör. Vi sätter upp många frågetecken rörande restaurangmomsen, och vi inriktar oss framför allt på det underlag som regeringen har använt sig av för att bedöma de förväntade effekterna. Sedan får vi naturligtvis se, som Anders Borg sade, vad den faktiska effekten av restaurangmomsen blir. Det kommer att komma många utvärderingar om detta, och det är ingen våldsam prognos från min sida att restaurangmomsen kommer att diskuteras under lång tid framöver.</P> <P class="p183 ft3">Ordföranden ställde sedan frågan vad som är normalt. Det är en bra fråga, och vi vet först om tio, tjugo år vad som är normalt. Det tycks som om vi lever i permanent kris, i stort sett, och då ställer detta frågan: Vad ska vi ha för säkerhetsmarginaler? Här anser finansministern att det är bra med extra säkerhetsmarginaler. Rådet har uppfattningen att det redan finns så mycket av säkerhetsmarginal att vi inte behöver någon extra säkerhets- mån, även om läget i dag kan betraktas som onormalt.</P> <P class="p104 ft4">Jag vill direkt svara på vad finansministern sade, det vill säga att vi behöver extra säkerhetsmarginaler, eftersom det är så stor risk för den stora krisen, den djupa krisen, den svarta svanen, som många säger, när vi har en mycket osäker och onormal framtid framför oss.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">260</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_261"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">På detta vill jag svara: Om den stora krisen kommer, om det verkligen blir en djup nedgång i den internationella ekonomin, då räcker inte våra säkerhetsmarginaler. Då ska vi ha en helt annan typ av reaktion. Då måste vi acceptera ett budgetunderskott på kanske 5, 10, 20 procent för att han- tera den. Därför är vi tveksamma till att de här extra säkerhetsmargina- lerna är av något större stabiliseringspolitiskt värde.</P> <P class="p135 ft4">När jag lyssnade på finansministern för någon minut sedan tänkte jag på hur finansministrarna tänkte före 1914, alltså före första världskrigets utbrott. Då skulle de ha extra säkerhetsmarginaler i form av stora guldkas- sor, och de samlade dessa guldkassor. Men när kriget bröt ut försvann guldkassan på en dag. Jag har lite av samma känsla, att de extra säkerhets- marginaler som regeringen bygger upp icke kommer att vara tillräckliga om den stora kraschen eller krisen kommer. Det är ungefär det tänkandet som ligger bakom resonemanget i rådets rapport.</P> <P class="p325 ft4"><SPAN class="ft37">Jørgen Elmeskov, OECD</SPAN>: Jag tror inte att jag har mycket att tillföra till Lars Jonungs karakteristik gällande om detta är normalt eller icke normalt. Men jag kan ändå säga att vi faktiskt var eniga med regeringens bedöm- ning att i den aktuella situationen var det ett argument för att situationen var så extrem att ytterligare säkerhetsmarginal kunde försvaras.</P> <P class="p135 ft3">Jag tycker dock – och det kommer tillbaka till vad jag sade förut – att det finns grund för att uttrycka de extra säkerhetsmarginalerna icke blott i en flowmålsättning utan också i en stockmålsättning.</P> <P class="p299 ft3">Om jag får komma tillbaka till vad finansministern sade tidigare råder det inget tvivel om att den stora tilltron till svensk finanspolitik har gjort den keynesianska politiken effektivare än vad den annars skulle vara. Men jag tror att det är en allmän tillit. Det är inte en tillit som nödvändigtvis är skapad av att man har haft ett överskottsmål i förhållande till ett stockmål. Jag tror inte att man ska se dessa två ting som ett antingen eller. Enligt min mening är det både och. Om man har ett överskottsmål har man också ett stockmål. Det är bara implicit, och om man har ett stockmål har man också ett överskottsmål. Det är bara implicit. Mitt argument är att man bör göra det mer explicit och att man kanske bör starta från stockmålet.</P> <P class="p178 ft4">När det gäller hur lång tid detta läge kan komma att vara är jag tyvärr enig med Lars: Det kommer att vara ganska länge.</P> <P class="p135 ft4">När man talar om ungdomsarbetslösheten tycker jag kanske att både Lars och Lena har ett lite underligt tänkande. Jag tycker kanske att det låg i luften att man försökte minimera problemen. Det kan gott vara så att det kanske inte är ett så stort socialt problem, men det är fortfarande slöseri på resurser. När man har ett problem där det handlar om ekonomiskt slö- seri bör man vara mån om att det görs något åt det. Till det kommer att det ekonomiska slöseriet och de sociala problemen kan vara större än vad som syns. Det hänger ihop med den ”scarring effect” som Lena nämnde. Det är något som är ganska väsentligt för ungdomar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">261</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_262"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p329 ft3">På denna punkt tycker jag kanske att rapporten är lite konstig när man läser den. När man ser profilen på svensk ungdomsarbetslöshet ser man att den karakteriseras av att den samlade ungdomsarbetslösheten är hög, men att där är ganska mycket omsättning. Det är väl precis vad man förväntar sig att finna i ett land där jobbskyddet är ganska strängt för permanenta kontrakt. Samtidigt har man en mycket liberal reglering av korttidskontrak- ten.</P> <P class="p395 ft4">Att rapporten över huvud taget inte nämner jobbskyddet när den diskute- rar ungdomsarbetslösheten finner jag förvånande. Jag kan inte säga med säkerhet att det är orsak och verkan här men jag tror det, och det är kan- ske så att om man är bekymrad för ungdomsarbetslösheten är detta det första ställe man skulle undersöka.</P> <P class="p341 ft4"><SPAN class="ft37">Lena Granqvist</SPAN>: Jag tycker också att det finns aspekter som man kanske borde ha tagit upp i rapporten men som inte berördes. Just när det gäller ungdomsarbetslöshet finns det många aspekter som jag håller med om.</P> <P class="p370 ft4"><SPAN class="ft37">Lars Jonung</SPAN>: Jag skulle bara vilja svara på vad Jørgen tog upp om ung- domsarbetslösheten. Det var hans bild 8, som han hoppade över i hastighe- ten och i vänlighet mot oss för att hålla schemat.</P> <P class="p371 ft4">Jørgen säger att vi minimerar problemet. Varför gör vi det? Jag skulle vilja säga att vi inte vill minimera problemet. Det här är ett problem. Det är ett socialt problem, och det är ett allvarligt problem. Vi vill nyansera den svenska debatten genom att ta upp andra dimensioner på ungdomsar- betslösheten som inte finns så väl dokumenterade i debatten. Det är vår uppgift att bidra till debatten genom att förhoppningsvis höja debattnivån. Det är så vi har sett på det.</P> <P class="p331 ft4"><SPAN class="ft37">Finansminister Anders Borg (M)</SPAN>: Fru ordförande! Låt mig säga någonting om Pia Nilssons frågeställning och något om normaliteten i osäkerhet.</P> <P class="p371 ft3">Pia Nilsson undrar om regeringen alltjämt gör bedömningen att moms- sänkningen för restaurangsektorn har fungerat väl. Här har vi fått lite olika kritik från rådet. Man ansåg att vi borde ha fullföljt jobbskatteavdrag och brytpunkt, och man var kritisk till momssänkningen. Detta får avvägas lite fram och tillbaka.</P> <P class="p378 ft4">En avvägning som vi gjorde var att helheten måste bli ungefärligen rätt. Då avstod vi från ett antal skattesänkningar. Det sammanhängde med att vi hade en försvagning av de offentliga finanserna mellan vårproposition och budgetproposition på 65 miljarder kronor. När vi lade upp budgeten visste vi att vi var i ett rätt osäkert läge. En av mina medarbetare som har lång erfarenhet från Finansdepartementet varnade mig för de stora reformut- rymmena, för han sade att det svåraste en regering kan göra om den börjar se reformutrymmen i <NOBR>januari–februari</NOBR> är att sedan backa på det i augusti– september. Det blir oerhört plågsamt när alla fackdepartement har fått ige- nom sina olika förslag att sedan backa från dem.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">262</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_263"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">För att behålla flexibiliteten och även av många andra skäl valde vi att lägga en stor del av reformutrymmet i detta osäkra läge på skattesidan. Det gjorde att det sedan var relativt lätt att backa tillbaka på jobbskatteav- drag, brytpunkt och pensionärsskatt när det blev nödvändigt. Vi ansåg ändå att det fanns ett behov av att göra en viss mindre lättnad. Jag tycker fortfarande att momssänkningen framstod som väl avvägd i storlek och inriktning. Sedan får naturligtvis detta utvärderas.</P> <P class="p181 ft3">Låt mig säga något om att precisera vilken typ av riktade satsningar som kan behövas och hur vi ska se på ungdomsarbetslösheten. Till att börja med ska man komma ihåg att ungdomsarbetslösheten i Sverige för- modligen i relativa termer mot andra länder framstår som något hög. Det är viktigt att påpeka att det är så, som rådet också gör.</P> <P class="p138 ft3">Men detta kan bero på två faktorer som jag tror lite grann underskattas i debatten. Den ena kan vara att vi i Sverige har en statistik som överskat- tar ungdomsarbetslösheten. Den andra tänkbara förklaringen är att andra länder har en statistik som underskattar ungdomsarbetslösheten. Det kan till exempel vara så att man frångår internationella konventioner om hur man mäter ungdomsarbetslöshet. I Sverige frågar vi ungdomarna om de upplever sig som arbetslösa. Även om de är i huvudsak i studier mäter vi dem som arbetslösa. Sådana är OECD:s, ILO:s och kommissionens konven- tioner.</P> <P class="p178 ft3">Men det är svårt att värja sig för tanken att en del andra länder snarare mäter på ett sätt som gör att man exkluderar dem som inte är inskrivna vid arbetsförmedlingen. Detta har vi naturligtvis inga belägg för. Jag vet inte hur det är. Alla påstår att de gör som de ska. Men det är fullt tänk- bart att förklaringen är att en del andra länder i realiteten har en mycket högre ungdomsarbetslöshet än vad de visar i statistiken. Vi har gått ige- nom vårt sätt att göra statistiken i ett par varv. Vi följer konventionerna. Vi gör på rätt sätt. Det är så här man ska göra det. Då får man denna överskattning.</P> <P class="p181 ft4">Det kan vara så att svenska studenter är mer benägna att säga att de söker jobb än studenter i andra länder. Det är svårt att värdera detta. Men det kan också vara så att ett antal länder med låg arbetslöshet helt enkelt har en statistik som inte är lika tillförlitlig som den svenska. Om det är bättre att överskatta eller underskatta problemet är svårt att bedöma.</P> <P class="p135 ft4">Jag håller nog med Jørgen Elmeskov om att Sverige har ett generellt problem som delvis beror på hur vår arbetsmarknad ser ut. Vi har stark arbetsrätt, vi har kollektivavtal, vi har höga ingångslöner och vi har rela- tivt hög beskattning. Det där är generella problem. Dem kan man åtgärda på olika sätt. Skälet till att vi har valt att till exempel sänka ungdomsarbets- givaravgifterna är att generellt sett kompensera för att vi har de här tröskeleffekterna och att därmed generellt sett göra det lite lättare för ung- domar att komma in.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">263</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_264"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft3">Jag tror inte att det finns något som talar mot att man måste göra detta mer precist. I dag har vi till exempel fått avtal på kommunal- och lands- tingssidan om att man nu hittar en ny utbildningsform mellan SKL och Kommunal där man får en liknande typ av instegs- och ingångsjobb som vi har sett på Handelssidan och på Metallsidan tidigare. Här finns det kan- ske behov av att förstärka handledarinsatser och vidta andra åtgärder på utbildningssidan för att också specifikt hjälpa dem som står utanför.</P> <P class="p395 ft3">Osäkerheten är naturligtvis komplex. Jag skulle vilja säga att den är exceptionell just nu, delvis därför att det är ett exceptionellt läge i omvärl- den med så tydliga kopplingar till risker för det finansiella systemet, som vi vet ofta har oöverblickbara konsekvenser. För svensk del tillkommer att vi är särskilt utsatta för det därför att vi har ett stort banksystem. Vi har också det som Lars Jonung och rådet framhöll – huspriser och privat skuld- sättning som är väldigt uppdrivna. Detta kan vi naturligtvis växa ur. Det kan vara så att det inte är någon bubbla och inte några överdrivet upp- blåsta huspriser. På tio års sikt kan vi med en massa makroåtgärder som håller nere husprisökningen framåt ta oss ur detta.</P> <P class="p332 ft3">Men det är klart att det utgör en riskfaktor. Vi har inte någon stor och uppblåst byggsektor, så problemet är inte av irländsk, amerikansk eller spansk dimension. Men om vi får en så allvarlig chock att det stör hus- marknaden tror jag att man ska ta på allvar att det finns en risk att vi här får en mer utdragen kris. Det kan bli lite besvärligt, och det kan behövas en del extrainsatser.</P> <P class="p397 ft4">Jag tror att vi fortsatt är i en rätt osäker värld, men jag skulle nog vilja säga att jag trots detta delar synen på att vi normalt sett har enprocentsmå- let som en alldeles tillräcklig osäkerhetsmarginal.</P> <P class="p370 ft3"><SPAN class="ft38">Per Bolund (MP)</SPAN>: Fru ordförande! Tack för intressanta föredragningar! Jag vill också tacka Finanspolitiska rådet för en spännande och bra rapport. Jag är speciellt glad för att Finanspolitiska rådet lyfter upp de makrofinan- siella riskerna med den höga skuldsättning som hushållen har i Sverige. Det är en fråga som vi också har lyft upp från Miljöpartiets sida. Vi har bland annat haft ett ekonomiskt seminarium, och vi har begärt en särskild debatt i riksdagen om denna fråga.</P> <P class="p395 ft4">Finansministern talade mycket om marginaler och om vikten av sådana. Det stämmer att vi har ökat våra marginaler när det gäller den offentliga skulden. Men samtidigt har hushållen minskat sina marginaler under lång tid. Den intressanta bilden borde vara den samlade effekten av både de privata och de offentliga skulderna. Men det talar regeringen tyvärr inte särskilt mycket om, utan den fokuserar helt på de offentliga skulderna. Om man tittar på de samlade privata och offentliga skulderna ser man att Sverige inte alls ligger i topp längre, som regeringen brukade peka ut när det gäller statsskulden, utan snarare nära botten. Detta är någonting som oroar oss just därför att vi har sett exempel från andra länder på hur det har gått snabbt att urholka offentliga finanser genom att privata skulder går över till offentlig regi.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">264</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_265"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">Eftersom regeringen inte riktigt har lyckats hantera frågan blir min fråga: Kan vi ge finansministern lite hjälp på traven med vad han skulle kunna göra för att minska denna risk? <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har till exempel också pekat på det här och poängterar att man kanske behöver vidta en del åtgärder, till exempel att begränsa ränteavdragen. Man kan också titta över principerna för amortering av skulder. Min fråga går till Lars Jonung. Har han några lite tydligare rekommendationer om vad man skulle kunna göra för att minska makroriskerna?</P> <P class="p181 ft3">Jag har också en fråga om de offentliga investeringarna, där rapporten lyfter upp att de offentliga bruttoinvesteringarna som andel av BNP har fallit ända sedan <NOBR>70-talet.</NOBR> Det gör att vi kanske inte underhåller vårt hus så bra som vi borde göra. Vi borde se till att de infrastrukturer och de system som vi har byggt verkligen underhålls och sköts på ett bra sätt. Om man skulle vara lite krass skulle man kunna säga att finansministern lägger pengar i madrassen samtidigt som han låter huset omkring sig för- falla och taket läcka.</P> <P class="p305 ft4">Jag skulle gärna vilja höra finansministerns syn på detta. Är det inte dags att börja göra lite större offentliga investeringar för att både motverka arbetslösheten och se till att de investeringar som vi har gjort tidigare verk- ligen fungerar? Detta kan ses i kombination med kritiken från Finanspoli- tiska rådet om att det finns en risk för att finansministerns agerande gör att det blir procykliskt, det vill säga att man eldar på konjunkturcyklerna i stället för att motverka dem. Det skulle jag gärna vilja ha en kommentar till.</P> <P class="p363 ft4"><SPAN class="ft37">Carl B Hamilton (FP)</SPAN>: Jag har en fråga till Lars Jonung primärt. Den gäl- ler rollfördelningen mellan finanspolitik och penningpolitik eller Riksban- ken.</P> <P class="p135 ft3">Ni kritiserar regeringen för att den inte på hösten genomförde det jobb- skatteavdrag som man hade aviserat på våren 2011 av stabiliseringspoli- tiska skäl. Samtidigt är ju inte jobbskatteavdraget tänkt som en konjunkturpolitisk åtgärd. Det är inte tänkt att det ska höjas och sänkas med konjunkturen, utan det är en strukturåtgärd för att få fler människor i arbete – arbetslinjen.</P> <P class="p138 ft3">Då uppstår frågan: Om det blev en alltför åtstramande politik var det väl Riksbanken som i så fall skulle agera? Eller menar Finanspolitiska rådet att vi är i en ny tid nu och att vi ska hålla på med <NOBR>fine-tuning</NOBR> med finanspolitiken? Rollfördelningen mellan riksbank och regering blir i så fall oklar. När ska finanspolitiken användas som konjunkturregulator, och när ska vi lämna den uppgiften till Riksbanken? Är det inte bara när den svarta svanen dyker upp med jättestora insatser, utan även i normalfallet?</P> <P class="p137 ft4">Den andra frågan anknyter lite till Per Bolund. Vi har i Sverige en skatt på inkomst av kapital som är ungefär dubbelt så hög som i övriga OECD</P> <P class="p325 ft4">– 30 mot <NOBR>17–18.</NOBR> Om man nu minskar den minskar också värdet av ränteav- dragen, som Per Bolund också var inne på. Jag har länge varit anhängare av en sådan skatteförändring, bland annat därför att det skulle gynna svenskt ägande av företag i Sverige. Det vore intressant att höra Lars</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">265</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_266"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft4">Jonungs syn på detta. Om det är så som Lars Jonung säger – ganska alarm- istiskt beträffande detta att den enda hemmagjorda risken mot vår ekono- miska politik är husprisbubblan – kan man väl inte bara säga som Lars Jonung lite anemiskt gjorde, nämligen att vi bör fundera på risken. Man får väl göra någonting då, Lars Jonung!</P> <P class="p380 ft3"><SPAN class="ft38">Emil Källström (C)</SPAN>: Jag tänkte inleda med att tala lite om nettoförmögen- hetens storlek. Här har dels Finanspolitiska rådet och Lars Jonung, dels andra talare, upprepat att regeringen borde klargöra önskad storlek på detta. Det är lätt att be andra göra det, men det vore också intressant att höra från Lars Jonung och kanske även från Lena Granqvist, som också uppehöll sig vid detta, vad ni själva säger om det här. Vad är den önskade storleken på nettoförmögenheten givet obalanser och risker i omvärlden?</P> <P class="p344 ft4">Finansministern avslutade med att blicka framåt och peka på vikten av kloka beslut i dag som innebär en fortsatt positiv situation för statsfinan- serna. Där vore det intressant att höra Jørgen Elmeskov med sitt utifrån- perspektiv berätta vad de viktiga strukturförändringarna och vad de viktiga policyrekommendationerna är för att Sverige även framgent ska ha en fort- satt positiv utveckling. Vi ser nu positiva statsfinanser, och det bygger givetvis på kloka beslut och reformer tidigare. Vad ska vi göra framöver för att säkerställa detta på sikt?</P> <P class="p331 ft3"><SPAN class="ft38">Erik Almqvist (SD)</SPAN>: Fru ordförande! Jag har en fråga om matchningen, eller rättare sagt missmatchningen. Det framkommer i rapporten att man menar att 3 procent av de anställningar som hade varit möjliga med en bättre geografisk matchning har gått förlorade på grund av en geografisk obalans mellan arbetskraften och arbetsmarknaden. Man menar vidare att en omallokering av arbetskraften som är bättre anpassad efter arbetsmark- naden skulle kunna ge en arbetslöshet som är 0,2 procent lägre än i dag.</P> <P class="p367 ft3">Detta är väl lite samma sak som regeringen konstaterar i vårpropositio- nen, där man dels konstaterar att missmatchningen har ökat, dels att den så kallade Beveridgekurvan har förskjutits utåt under den nuvarande reger- ingens mandattid. Trots att antalet vakanser har ökat på arbetsmarknaden har också arbetslösheten ökat. Man kan tänka sig en ökad jämviktsarbets- löshet.</P> <P class="p344 ft4">Rapporten fokuserar på den geografiska missmatchningen. Jag skulle tycka att det vore intressant att höra om panelen kunde resonera lite om hur de yrkesmässiga eller kompetensburna obalanserna har inverkat. Vad skulle man kunna få för effekter om man kunde förbättra det hela så att utbildningen bättre matchar arbetsmarknadens efterfrågan?</P> <P class="p365 ft4"><SPAN class="ft37">Lars Jonung</SPAN>: Det var många frågor! Per Bolund ställde frågan om huru- vida man kan minska riskerna för att en svensk finansiell bubbla spricker</P> <P class="p83 ft4">– om det nu finns en bubbla. Det är klart att det är mycket lätt att räkna upp ett antal åtgärder som kan vidtas. Man kan införa bolånetak, som vi har fått. Man kan höja kapitaltäckningskraven för bankerna. Man kan ta bort ränteavdraget och det går att höja fastighetsskatten, exempelvis.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">266</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_267"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft3">Problemet med att ta fram denna katalog är att om vi skulle genomföra en sådan uppsättning av åtgärder finns risken att man skapar den kris som man vill undvika. Vi har sett detta mönster i andra länder, där man försö- ker bromsa en ohållbar prisuppgång genom åtgärder som i själva verket skapar den kris man vill undvika. Det är alltså ett utomordentligt svårt pro- blem för finanspolitiken och för penningpolitiken. Man borde egentligen starta om från början och gå tillbaka fem, tio år och säga: Nu finns det kanske en avlägsen risk för en bubbla, och vi bör vidta åtgärder innan vi kommer på denna bana!</P> <P class="p178 ft4">Vi är försiktiga i vår skrivning i rådet. Vi talar inte om vad man bör göra nu, utan vad vi säger är att vi önskar en höjd vaksamhet, en mobili- sering och en beredskap från regeringens sida om det otänkbara skulle inträffa.</P> <P class="p398 ft3">Carl B Hamilton tog upp frågan om rollfördelning mellan penning- och finanspolitik. Det är en utomordentligt svår fråga som egentligen ska besva- ras av riksbankschefen och finansministern. Vi tar inte upp någon diskus- sion där vi föreslår någon sorts finjustering där finanspolitiken ska användas för att påverka konjunkturen under normala förhållanden. Men vi noterar att det är lyckligt om en strukturell åtgärd också kan motiveras av konjunkturskäl. Ett införande av ytterligare ett jobbskatteavdrag under 2011 hade varit strukturellt och konjunkturellt önskvärt. Här missade reger- ingen öppet mål. Det är den uppfattning som vi driver i vår rapport.</P> <P class="p181 ft4">Carl B Hamilton tog också upp frågan om ägandet och avdragsmöjlighe- ten för räntor. Det är en viktig fråga, och en sådan fråga som jag egentli- gen tycker att regeringen ska fundera på i ett större strukturellt sammanhang. Vi bedömer bara den politik som föreslås och de argument som används av finansministern. Vi gör inte en lista på vad man ska göra i stället och vi tar inte upp andra tänkbara alternativ.</P> <P class="p190 ft3">Emil Källström ställde frågan: Vad är den mest lämpliga storleken på den offentliga förmögenheten? Det är en fråga som vi önskar från rådets sida att regeringen besvarar och funderar på. Det är en mycket komplice- rad fråga. Det finns inga resultat från den nationalekonomiska forskningen som säger att den optimala storleken skulle vara x procent av BNP eller något liknande. Det beror på en lång rad andra förhållanden. Men det är ingenting som vi från rådets sida kan beräkna. Däremot kan vi önska och rekommendera regeringen att ta upp dessa frågor. Jag tror att det är någon- ting som vi också kommer att få mycket diskussion om i framtiden allteftersom det svenska budgetläget och de svenska offentliga finanserna blir bättre och bättre. Vi måste fundera på vad vi ska med vår rikedom till.</P> <P class="p215 ft4">Slutligen tog Erik Almqvist upp frågan om Arbetsförmedlingen och dess effektivitet med utgångspunkt från våra beräkningar av matchningsef- fektivitet. Det är en viktig fråga. Vi tror att det skulle finnas möjligheter till förbättring genom att öka den geografiska rörligheten: Man ska i stort sett söka jobb där det finns jobb. Detta är en fråga som sätter fokus på hur rörligheten fungerar på den svenska arbetsmarknaden. Vad kan vi göra</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">267</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_268"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p364 ft4">med bostadspolitiken, exempelvis när det gäller att kunna flytta till Stock- holm? Där finns också en koppling till frågor om hyresreglering och effektiviteten på bostadsmarknaden.</P> <P class="p380 ft4"><SPAN class="ft37">Jørgen Elmeskov</SPAN>: Det ställdes en direkt fråga till mig, men innan jag sva- rar på den vill jag kommentera Carl B Hamiltons fråga om kapitalinkomst- beskattning. Jag tror att det finns två frågor här. Den ena handlar om vad den riktiga nivån för den generella kapitalinkomstbeskattningen är. Det kan finnas särskilda synpunkter på detta som jag inte vill gå in på här.</P> <P class="p311 ft3">Sedan är det en mer specifik fråga som handlar om bostadsbeskattning relativt till beskattning av andra typer av kapital. Poängen är att om man tar alla typer av beskattning i betraktande är bostäder långt mindre beskat- tade än andra tillgångar. Det är ett strukturellt problem i det svenska skattesystemet. Det är också ett strukturellt problem i de flesta andra län- ders skattesystem, och det är ett djupt politiskt problem.</P> <P class="p366 ft3">Men man kan säga att om man vill ändra på beskattningen av bostäder finns det nog ingen bättre tidpunkt än när bostadsmarknaden är på en mycket hög nivå. Vi kan se hur det är på andra sidan av Öresund, där jag i och för sig tror att det finns en politisk stämning där man gärna vill ändra bostadsbeskattningen, men där det har varit ett ras på omkring 30 procent i bostadspriserna. Därför har det de facto blivit nästan omöjligt att ändra beskattningen. Detta kan leda till eftertanke.</P> <P class="p344 ft3">Emil Källström ställde en fråga om strukturbeslut som kan fattas nu. Det kanske var något jag borde ha förberett mig på för att kunna säga något mer om. Men en sak som är slående i Sverige, som har en extraordi- närt god performance hela vägen runt, är att man har funnit sig till rätta med en strukturell arbetslöshetsprocent i storleksordningen 7 procent. Det kanske verkar lite oambitiöst. Samtidigt skulle en reduktion av jämviktsar- betslösheten också vara något som slår mycket hårt på de offentliga finanserna. Det förbättrar de offentliga finanserna oerhört mycket, och där- för ska man kanske se över den politik man för på arbetsmarknaden.</P> <P class="p342 ft3">Jag nämnde förut arbetsrätten. Jag tror att det kan finnas grund för att se över denna. Sverige har också mycket höga minimilöner. Det är förhand- lade snarare än lagstiftade så de kan inte direkt påverkas politiskt. Frågan är om något kan göras i form av <NOBR>opt-out</NOBR> clauses etcetera. Det är i alla fall något som man kanske borde tänka över.</P> <P class="p366 ft4">Jag tror också att man kanske ska tänka över effektiviteten i de arbets- marknadspolitiska åtgärder som kanske inte är lika hög i alla typer av åtgärder.</P> <P class="p380 ft4"><SPAN class="ft37">Lena Granqvist</SPAN>: Frågan gällde den rätta eller lämpliga nivån på nettoför- mögenheten. Det står i rapporten om dagens nivå på 20 procent av BNP. Jag kan säga att jag egentligen inte har någon uppfattning om vad som är den rätta eller sanna nivån. Däremot kan man diskutera detta: Om man ser en ökning som rådet beskriver ska man diskutera varför den ökar och om det är någonting i finanspolitikens ramverk som bör ändras på grund av detta. Det är det svar jag ger.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">268</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_269"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Matchningen på arbetsmarknaden är ett oerhört viktigt problem. Det är framför allt det som är smörjmedlet – att hitta effektivare åtgärder. Jag vill lite grann återkomma till mina bilder. Många åtgärder vidtas som uppen- barligen är vällovliga och som på papperet ser ut som bra och fungerande åtgärder. Men i praktiken fungerar de inte alltid så bra. Det är väl detta man ska ta reda på: varför de inte fungerar och om de inte fungerar. Det är min mer mikroekonomiska ingång i det hela. För att vi ska få en sam- hällsekonomisk effektivitet på makroplanet måste vi också se till att det fungerar på mikroplanet.</P> <P class="p363 ft4"><SPAN class="ft37">Finansminister Anders Borg (M)</SPAN>: Låt mig börja med frågeställningen om privat skuldsättning. Här är det viktigt att konstatera att Sverige inte har <SPAN class="ft37">ett </SPAN>problem, utan åtminstone tre allvarliga bekymmer. Det första är den höga skuldsättningen och att huspriserna under lång tid har stigit snabbare eller lika snabbt som i många andra länder där de har ökat snabbt. Vi ska inte säga snabbare, för det är inte korrekt.</P> <P class="p135 ft3">Det andra problemet är att vi har en väldigt stor banksektor. Den är över 500 procent av vår BNP och exponerad mot andra länder, framför allt Baltikum. Vi bär alltså ett ansvar för åtminstone tre andra länders bank- system, i Estlands fall hela 90 procent av banksystemet.</P> <P class="p219 ft50">Det tredje problemet är att vårt banksystem inte är finansierat med insätt- ningar, som det är i många andra länder, utan det är närmast helt marknads- finansierat, wholesale financing. Den är i sin tur till 50 procent i utländsk valuta, i dollar och euro. Vi har haft väldigt bra och långsiktiga relationer med Federal Reserve och med ECB, så vi kommer säkert att ha tillgång till likviditet där. Men det är klart att det utgör en allvarlig riskfaktor.</P> <P class="p138 ft3">Den mest effektiva åtgärden för att lösa de här problemen är höjd kapi- taltäckning. Det kan vara rätt viktigt att vi förstår dimensionen på den förändring som är på väg att ske. Vi hade i den gamla Baselregimen ett krav på tvåprocentigt kärnkapital, så kallat tier <NOBR>one-kapital.</NOBR> I den ordning som vi nu går över till får vi 10 procent tier <NOBR>one-kapital</NOBR> under 2013 och 12 procent under 2015. Om vi får en stark utveckling under de åren har vi dessutom en möjlighet att lägga på kontracykliska buffertar på upp till ytter- ligare 2,5 procent i krav på eget kapital.</P> <P class="p178 ft3">Man ska vara medveten om att det här är en stor transformation av det svenska banksystemet. I det läget kan man naturligtvis välja att lägga på ytterligare krav. Till exempel har riksbankschefen diskuterat huruvida vi ska gå fram med likviditetskrav på bankerna. Det skulle direkt rikta sig till <NOBR>wholesale-finansieringen</NOBR> i dollar och euro. Man skulle också kunna disku- tera riskvikter och annat i det systemet.</P> <P class="p138 ft4">Vi är i ett läge som präglas av vissa osäkerheter. Det är väldigt bra att vi ger tydliga riktlinjer för hur det ska vara. Nu ska bankerna hålla inne med vinster och utdelningar och säkra en lönsamhet som gör att de kan komma upp i 12 procents kärnkapital, och det ska de göra fram till 2015. Det tror jag att vi ska hålla fast vid under de allra flesta tänkbara scenarier.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">269</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_270"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p30 ft5">Skulle vi få en väsentligt snabbare utveckling får vi naturligtvis titta på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">om vi vill skärpa likviditetskraven eller se över riskvikter.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Man ska komma ihåg att de här åtgärderna riktar sig mot alla proble-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">men och inte bara huspriserna. Det blir naturligtvis en bieffekt att även</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">husprisökningen dämpas. Men det här är den väg som jag tror att man ska</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">tänka sig framåt.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">När det gäller bruttoinvesteringarna har vi nu haft två gedigna genom-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">gångar, vilket också noterats av rådet, dels en av KI, som har tittat på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">bruttoinvesteringarna i en fördjupad genomgång, dels en av Finansdeparte-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">mentet, som med anledning av rådets tidigare synpunkter på det här</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">området nu har gjort en särskild bilaga om bruttoinvesteringarna.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">Båda dessa genomgångar visar att Sverige står sig relativt väl när det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">gäller bruttoinvesteringar i förhållande till andra länder. Vi har till exem-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">pel Europas kanske mest omfattande järnvägssystem och kanske också ett</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">av Europas mest tekniskt avancerade järnvägssystem, om man får tro de</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">bedömningar som till exempel KI gör.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">I <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> prognos om offentliga investeringar, som jag råkar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ha framför mig här, ligger Sverige på 3,5 procent av BNP nästa år, att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">jämföra med Tyskland på 1,5 procent, Danmark på 2 procent, Finland på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">2,5 procent och ett snitt på ungefär 2 procent. Vi gör alltså väldigt kraf-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tiga investeringar, och det bör vi nog fortsätta att göra.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Jag tror att vi har all anledning att inför höstens infrastrukturproposition</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">ha en beredskap för att se vad vi behöver göra långsiktigt. Men det måste</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft11">då också vägas av mot vilket ekonomiskt läge vi befinner oss i. Kan tyngd-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">punkten läggas där, eller måste tyngdpunkten snarare läggas på mer av</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">kortsiktiga konjunkturstimulanser? Det är lite för tidigt att landa i, tycker</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">jag. Att vi däremot långsiktigt behöver investera mer i infrastruktur och</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">framför allt järnväg har vi inga skilda uppfattningar om, men sedan är frå-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">gan om hur detta tidsmässigt måste läggas.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">Emil Källström tar upp frågan om nettoförmögenhet. Nationalekonomer</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft11">har inte så väldigt tydliga och distinkta svar på den frågan. Varken Finans-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">departementet, Finanspolitiska rådet, <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> eller för den delen</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">OECD kan göra en distinkt bedömning. Det talar för att det är viktigt att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">vi fortsätter att diskutera detta. Men det talar också för att vi ska vara för-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">siktiga med att ändra ramverket, därför att målet 1 procents överskott har</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">vi bara delvis. Det är inte så att vi har satt målet utifrån att vi vill ha en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">viss nettoförmögenhet, utan därför att vi vill ha vissa marginaler för att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">kunna hantera konjunktursvängningar. Det är mycket mer av ett robusthets-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">argument att vi ska ha så pass stora marginaler att vi kan göra stimulanser</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">utan att det för den skull förstör möjligheterna för Riksbanken att driva en</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft5">expansiv penningpolitik utan att det leder till så stora rörelser på valuta-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">marknaden, som i sin tur framtvingar inflationsrisker.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p32 ft5">Jag tror att det bästa att fråga sig är vad som är det bästa målet för den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p30 ft11">ekonomiska politiken, och det är nog ungefär 1 procents överskott. Då kla-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p30 ft5">rar man att komma ned till 2, 3, 4, 5 procents underskott lite då och då</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">270</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_271"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">utan att man får några allvarliga bekymmer. Sedan kan man naturligtvis utvärdera det med tiden. Det kan ju vara så att vi på väldigt lång sikt kom- mer ned i väldigt låga skuldnivåer. Men låt oss fortsätta föra diskussionen och analysera vad vi menar med nettoförmögenhet. Det välkomnar jag att rådet påpekar att vi behöver göra. Men det är långt kvar innan vi ska gå över till att diskutera ramverket.</P> <P class="p135 ft3">Erik Almqvist tar upp frågan om arbetsmarknaden. Det som påverkar rörligheten på arbetsmarknaden, enligt standardmodeller i arbetsmarknads- ekonomi, är till exempel hur hög nivån i <NOBR>a-kassan</NOBR> är. Ju högre <NOBR>a-kassa,</NOBR> desto lägre rörlighet och mindre sökbenägenhet utanför sitt eget bostadsom- råde och sitt yrke blir det. Ju stramare arbetsrätten är, desto mindre tenderar rörligheten att bli. Ju mindre aktivitets- och sökkrav från Arbets- förmedlingen, desto mindre tenderar rörligheten att bli. Det är dessa fakto- rer som normalt sett läggs in i en sådan bedömning. Sedan kan naturligtvis också utbildningssystemet spela en viss roll, och man kan säkert göra en del insatser där. Men det som normalt sett bestämmer match- ningsfunktionen i en ekonomi är dessa grundläggande strukturer som bestämmer arbetsmarknadens funktionssätt.</P> <P class="p178 ft4">Sedan har naturligtvis Erik Almqvist rätt i att det här måste vi se över och fundera på vad vi ska göra med. Det är ett av skälen till att vi nu har valt att till exempel se över möjligheten att hyra ut bostadsrätter i andra hand, som i till exempel Stockholm utgör halva flerbostadshusmarknaden.</P> <P class="p135 ft4">Kommer de här åtgärderna på plats och fungerar som vi önskar bör det till exempel göra att vi får ett ökat utbud av boendemöjligheter i Stock- holm som kan bidra till en ökad geografisk rörlighet.</P> <P class="p399 ft4"><SPAN class="ft37">Ulla Andersson (V)</SPAN>: Fru ordförande! Jag vill tacka panelen. Jag blev näs- tan lite förvånad när finansministern i sin inledning missade den kanske mest avgörande faktorn för att det har gått så bra för Sverige, det vill säga att vi röstade nej till den illafungerande valutaunionen. Men en dag kom- mer nog även Anders Borg att ta upp den frågan och även kanske säga tack till svenska folket som tog så stort ekonomiskt ansvar och röstade nej.</P> <P class="p135 ft3">Jag har två frågor av lite skilda karaktärer. Den första är till ordföran- den för Finanspolitiska rådet.</P> <P class="p135 ft4">Ni skriver så här i er rapport: Regeringen vill genom att öka efterfrågan på arbetskraft som anställs i restaurang- och cateringsektorn minska proble- men med att lönerna i dessa grupper av någon anledning hamnar på en alltför hög nivå.</P> <P class="p135 ft4">Jag har roat mig lite med att titta på hur höga dessa löner är. Lönerna för outbildade <NOBR>18-åringar</NOBR> är 14 000 kronor. Har man gått en utbildning är lönen 18 200 kronor. Efter sex års yrkesbana med utbildning har man 20 800 kronor. 38 procent går på någon av minimilönerna. 36 procent job- bar deltid och 44 procent jobbar visstid.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">271</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_272"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p329 ft4">Min fråga till Lars Jonung är: Anser Finanspolitiska rådets ordförande att sänkningen av restaurangmomsen ligger helt i linje med regeringens ambition att hålla löneutvecklingen nere på samma sätt som man gör med jobbskatteavdraget?</P> <P class="p371 ft3">Min andra fråga handlar om det som vi egentligen har diskuterat ganska mycket här i dag, nämligen nettoförmögenhet och skuldsättning, både offent- lig och privat. Anders Borg talar ofta och gärna om att man pressar ned den offentliga skulden. Det ligger också i den ideologi man företräder att man vill ha en krympande offentlig sektor.</P> <P class="p400 ft3">Det jag saknar i Finanspolitiska rådets rapport är ett alternativ till den förda politiken. Vi har massarbetslöshet, nästan 8 procent, vi har det lägsta banunderhållet av järnväg i Europa, vi har halverat nybyggnationen av bostäder och vi lägger väldigt lågt när det gäller järnvägsinvesteringar. Om vi dessutom kopplar ihop den låga investeringsnivån i bostäder med de höga huspriserna och den höga privata skuldsättningen finns det ju möjlig- heter att göra på ett annat sätt.</P> <P class="p395 ft4">Min fråga till Lars Jonung men också till Lena Granqvist är: Skulle det inte vara intressant att analysera en alternativ ekonomisk politik, det vill säga att investera i stället för att bygga upp en stor nettoförmögenhet, och vad det skulle ge för avkastning i samhällsekonomin?</P> <P class="p365 ft8"><SPAN class="ft51">Anders Sellström (KD)</SPAN>: Fru ordförande! Jag vill tacka för rapporten. Man kan vara lite filosofisk i det ena läget och fundera kring detta med ung- domsarbetslösheten och SCB:s siffror. Men hälften av de arbetslösa ung- domarna gör ju precis det som vi politiker är eniga om, nämligen utbildar sig. Trots det använder vi den gruppen som ett slagträ i debatten om den höga arbetslösheten bland ungdomar. Det kan vara intressant att fundera på.</P> <P class="p371 ft3">Jag har två frågor, den ena till Lena Granqvist, Saco. Du sade att jobb- skatteavdraget skulle minska incitamentet till utbildning. Då blir min fun- dering: Är Sacos budskap att vi ska höja skatten på arbete som kräver lägre utbildningsnivå och sänka skatten på arbete som kräver högre utbild- ningsnivå för att, i enlighet med er, öka incitamentet för utbildning? Det är den ena frågan.</P> <P class="p378 ft4">Den andra frågan är till Lars Jonung, Finanspolitiska rådet. Ni konstate- rar att det blir en klart positiv förändring av tillväxten om man ökar de offentliga utgifterna alternativt sänker skatterna. Det påstår ni klart och tyd- ligt på s. 52 i er rapport.</P> <P class="p371 ft4">I kapitlet som handlar om momssänkning, alltså en skattesänkning, ändrar ni helt plötsligt kopplingen till den empiriska studien som bekräftar att sänkt skatt är en aktiv finanspolitisk åtgärd som innebär att vi får en ökad tillväxt. I det kapitlet sågar ni det förslaget. Samtidigt vill ni höja skatten, i rak motsats till vad ni påstår om kopplingen till tillväxten, genom att ni säger att vi borde ha en enhetlig moms och därmed höja livs- medelsmomsen från 12 till 25 procent, som skulle få den effekten, alterna- tivt återställa sänkningen av restaurangmomsen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">272</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_273"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Jag får inte ihop det här. Det finns klara kopplingar mellan tillväxt och sänkt skatt. Och som en aktiv finanspolitisk åtgärd vill regeringen sänka skatten, vilket borde få en sådan effekt. Men här sågar ni det förslaget. Hur hänger det här egentligen ihop?</P> <P class="p180 ft3"><SPAN class="ft38">Maryam Yazdanfar (S)</SPAN>: Min fråga handlar om investeringstakten. Vi soci- aldemokrater var ju med och införde det finanspolitiska ramverket som har tjänat oss väl. Det har varit oerhört bra för ett långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande för Sverige. Lika bra som ramverket är, lika olyckligt kan det vara att ha eftersatta investeringar i offentlig verksamhet. Det kan både vara kapitalförstöring och lägga stora kostnader på nästkommande genera- tioner.</P> <P class="p181 ft4">Därför skulle jag jättegärna vilja att Finanspolitiska rådets ordförande utvecklar sin negativa inställning till att ha ett siffersatt mål för de offent- liga investeringarna. Jag skulle gärna också vilja att Jørgen Elmeskov och Lena Granqvist kommenterar detta.</P> <P class="p374 ft4"><SPAN class="ft37">Elisabeth Svantesson (M)</SPAN>: Fru ordförande! Jag vet att vi redan har varit inne på rörligheten flera gånger, men jag tycker att frågan är så pass vik- tig och är glad att Finanspolitiska rådet tar upp den.</P> <P class="p135 ft3">Finansministern har varit inne på grundläggande förutsättningar för rör- lighet, ekonomiska incitament med mera. Ni nämner också den geogra- fiska rörligheten som en viktig punkt. Vi vet att utbildning är viktigt, som vi var inne på förut. Den geografiska rörligheten nämner ni alltså, och på slutet ger ni några exempel på vad som kan förbättra den.</P> <P class="p138 ft3">Jag skulle vilja att Lars Jonung och särskilt också Lena Granqvist utveck- lar det här, för det är oerhört centralt hur vi ökar den geografiska rörlighe- ten, förutom genom bostäder i Stockholm. Det finns ju flera delar i landet som har en jätteutmaning i att hitta arbetskraft, fast den finns i andra delar av Sverige.</P> <P class="p138 ft4">Om man har <NOBR>a-kassa</NOBR> måste man söka jobb i hela Sverige redan från dag ett, så det kravet finns redan. Men jag vill gärna ha mer konkreta tankar om hur vi kan förbättra den geografiska rörligheten.</P> <P class="p180 ft3"><SPAN class="ft38">Lars Jonung</SPAN>: Ulla Andersson hade två frågor. Den första gällde hur vi ser på löneläget i restaurangbranschen. Vi uttalar oss inte alls om huruvida löner är för höga eller för låga, om de är bra, rättvisa eller liknande, utan vi säger bara att det här är bakgrunden och att vi tycker att argumenten som regeringen för fram inte är övertygande. Det är mitt svar på din första fråga.</P> <P class="p137 ft4">Sedan undrade du om vi kunde göra beräkningar av alternativ ekono- misk politik. Då skulle jag vilja svara så här: Om Finanspolitiska rådet hade lika mycket resurser som sin holländska motsvarighet – 180 anställda, flera modeller och så vidare – hade det varit lättare för oss att göra det. Men vi har alltså inte den kapaciteten. Vi är ett litet råd. Vi påpe- kar framför allt svagheter och brister i regeringens argumentation. Vi kan inte göra några kalkyler för alternativa ekonomiskpolitiska planer. Det</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">273</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_274"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p377 ft4">skulle kräva en helt annan budget, och jag vill inte sitta här och kräva mer pengar från finansministern, även om han sitter mycket nära mig för närva- rande. Vår uppgift är alltså inte att göra den typen av kalkyler.</P> <P class="p371 ft3">Anders Sellström frågade hur kapitel 2 och kapitel 6 hänger ihop. Jo, de hänger ihop därför att kapitel 2 är en genomgång av litteraturen. Där pekar vi på svårigheterna att mäta effekter av finanspolitiken. Det finns effekter. Det finns plus och minus om man sänker skatter och så vidare. Men vi tycker att forskningsläget är sådant att det inte pekar på några argu- ment för att vi på något vis ska ändra det finanspolitiska ramverket eller den finanspolitiska uppläggningen i Sverige.</P> <P class="p372 ft3">Hur kan man argumentera för en enhetlig moms? Jo, det kan man göra därför att om vi skulle ha en enhetlig moms skulle vi inte behöva ha en moms på 25 procent. Om vi tar bort alla kryphål, alla dessa hål som har uppstått i den schweizerost som momsen börjar likna, kan vi också sänka det allmänna momstrycket. Jag tror att det är en viktig insikt att det är möjligt att gå den vägen om vi vill ha en mer hård attityd mot undantag för olika branscher.</P> <P class="p372 ft3">Maryam Yazdanfar frågade varför Finanspolitiska rådet är tveksamt till ett siffersatt investeringsmål, det vill säga att x procent av BNP ska gå till investeringar. Vi är tveksamma till ett siffersatt mål av det skälet att det kriterium som ska vara styrande för den offentliga sektorns investeringar ska vara att de är motiverade av en samhällsekonomisk kostnads- och intäktskalkyl. Om man har det som utgångspunkt kanske vi hamnar i att vi ett år ska ha 5 procents investeringar av BNP i infrastruktur och ett annat år kanske inte någonting alls. Det ger en effektivare och bättre politik. Om vi säger att vi ska ha 2 procent varje år kommer vi plötsligt att bygga jag vet inte hur många Botniabanor, och vi kommer att kunna göra en massa felinvesteringar. Det kommer att leda till ett politiskt och ekonomiskt pro- blem som förvärrar för finansministern och för det politiska systemet. Därför vill vi undvika den typen av bindningar.</P> <P class="p401 ft8">Slutligen tog Elisabeth Svantesson upp frågan om konkreta åtgärder för att förbättra rörligheten på den svenska arbetsmarknaden. Det centrala här är naturligtvis bostadsmarknaden, hur den svenska bostadsmarknaden fun- gerar i ett <NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> Det är mycket uppenbart att vi har en ineffektiv hyresmarknad. Den hyresmarknad vi har leder ofta till hyror som ligger långt över vad man kan betrakta som sunda eller riktiga. Skälet till detta problem har vi i andra världskrigets hyresreglering, som fortfarande lever kvar i ett antal versioner. Vi har inte gjort någon utvärdering av detta i vår rapport, men jag ser det som en inbjudan till att fästa större uppmärksam- het på bostadsmarknadens funktionssätt i kommande rapport.</P> <P class="p381 ft4"><SPAN class="ft37">Jørgen Elmeskov</SPAN>: Det var en fråga rörande de offentliga investeringarna och huruvida man skulle ha mål för dem. Jag instämmer i vad Lars Jonung har sagt. Men jag ska ge en kompletterande förklaring till mitt ställ- ningstagande. Vad är investeringar? Det är utgifter som vi har nu som senare kommer att ge avkastning. Om vi ser till statsbudgeten, den offent-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">274</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_275"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft4">liga budgeten, är det riktigt att vi har enorma utgifter för betong, stål och så vidare, det som vi kallar offentliga investeringar. Men vi har också andra utgifter, till exempel för utbildningssystemet, som också ger avkast- ning senare. Dessa kallar vi inte för investeringar. Varför skulle vi ge prioritera investeringar i betong och stål i förhållande till investeringar i humankapital? Jag tror att det är praktiskt mycket svårt och kanske starkt snedvridande att ha ett mål för de offentliga investeringarna.</P> <P class="p374 ft3"><SPAN class="ft38">Lena Granqvist</SPAN>: Först när det gäller en alternativ ekonomisk politik tycker jag också att det är en resursfråga. Man kan alltid göra upp alternativa scenarier, men som har sagts handlar det förstås om att beskriva kortsik- tiga stimulanser eller strukturella tillväxtreformer. Min poäng är att det är viktigt att vi kan skapa utrymme för att genomföra tillväxtreformer på sikt. Det är det som är poängen med satsningar på utbildning, innovationer och infrastruktur. Det är självklart att de behövs för att en ekonomi ska vara rustad för framtiden. Det är det som är grunden för ekonomisk politik och framgång på sikt. Jag håller med tidigare talare om att man alltid kan beskriva alternativ, men som det ser ut nu handlar det mer om att kunna skapa utrymme för det.</P> <P class="p218 ft4">Det var också en fråga om jobbskatteavdraget. De beräkningar som vi har gjort är typfallsberäkningar. Det handlar alltså om livslöneperspektivet, där vi jämför gymnasieutbildade med akademiskt utbildade. Såvitt jag för- står har det i det här skedet inte kunnat göras några egentliga empiriska utvärderingsanalyser av jobbskatteavdragets effekter. Det som det ändå finns något slags samstämmighet om är att det har gett effekt på att byta status från att inte jobba till att jobba, att komma in på arbetsmarknaden. Men huruvida det påverkar stimulansen till att jobba mer kan jag inte rik- tigt svara på. Jobbskatteavdraget är till sin konstruktion ganska snårigt. Det är möjligt att om man ska stimulera till mer arbete är andra typer av skatteeffekter mer effektiva. Jag vet inte om det egentligen finns någon riktig samstämmighet om hur jobbskatteavdraget påverkar. Framför allt finns det ännu inga empiriska studier som kan ge svar på det.</P> <P class="p325 ft4"><SPAN class="ft37">Anders Borg</SPAN>: Låt mig göra några konstateranden. Ulla Andersson menade att huvudförklaringen till att Sverige klarat sig bra i krisen är att vi inte är medlemmar i euron. Då kan man konstatera att det finns tre andra länder som har klarat sig på ett sätt som påminner om Sverige, nämligen Tysk- land, Österrike och Finland. De är medlemmar i euron.</P> <P class="p190 ft4">Det finns flera länder som inte är medlemmar som klarat sig väsentligt sämre än Sverige. Danmark har till exempel på grund av problem på fas- tighets- och bomarknaden fått väsentligt större problem än vad Sverige har. Storbritannien är i en långvarig kris som kommer att kosta samhället mycket. USA har också drabbats av väldigt kraftiga ökningar av arbetslös- heten och av stora underskott som kommer att tära på samhället framåt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">275</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_276"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr8 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr9 td6"><P class="p124 ft5">Det finns euroländer som Irland och Spanien som har stora problem.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Det finns euroländer med starka offentliga finanser som påminner om oss,</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">som vårdat sin konkurrenskraft och hållit ordning på strukturreformer som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">har klarat sig bra.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Har man en bra och ansvarsfull ekonomisk politik kan man välja att</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vara medlem eller inte i valutaunionen.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">Ulla Andersson ställer frågan om vi inte i stället borde ha gjort breda</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">investeringar och nämner då särskilt bygginvesteringar. Att i ett läge där</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vi har uppdrivna huspriser och hög skuldsättning är den komponent som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">vi i dag saknar för att det ska vara ett närmast klassiskt läge för en långva-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">rig recessionsliknande depressionsprocess att vi inte har en överhettad</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">byggsektor. Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med att lägga till</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">elementet kraftiga subventioner till byggsektorn i det här läget. Det skulle</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">vara utomordentligt farligt och föra oss in i ungefär samma situation som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">Irland, Spanien och Danmark har varit i.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p124 ft5">När det gäller effekterna av jobbskatteavdraget som nämns här kan jag</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">göra några konstateranden. Det finns två skäl till att vi har ett jobbskatteav-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">drag för alla löntagare. Det ena är att det ger rätt stora effekter för dem</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">som jobbar halvtid och deltid, att de också ökar sin arbetstid. Det handlar</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">inte bara om att delta på arbetsmarknaden. Och alla våra beräkningar tyder</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">på att det har stora effekter på arbetade timmar. Rådet konstaterar att det</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">är just effekten sysselsättning och arbetade timmar som överraskat. Det är</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">en väldigt stor ökning av detta, både för att vara en kris och för normala</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">förhållanden under senare år.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">Man kan, som USA, välja en annan modell. I USA trappas earn con-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">tracts credit av när man kommer upp i en halvtidslön med ca 20 procent</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">upp till en normallön. Det skulle leda till att vi fick marginaleffekter på</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">nära 50 procent för <NOBR>LO-kollektivet.</NOBR> Det tror jag vore förödande ur arbetsut-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">budssynpunkt, eftersom det är många kvinnor som jobbar deltid i den</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">gruppen. Man skulle naturligtvis kunna välja andra avtrappningar. Men då</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ska man komma ihåg att om man väljer att trappa av den högre upp i</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">inkomsterna är det kanske framför allt de med lite längre utbildning som</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">får kraftigt försämrad avkastning på utbildning. Det har också ett rätt all-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">varligt problem kopplat till sig. Vi ska komma ihåg att det som avgör hur</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft11">mycket det lönar sig att utbilda sig är livsinkomsten. Då är det genomsnitts-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">beskattningen och inte marginalskatten som spelar roll. Och genomsnittsbe-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11">skattningen har sjunkit även för dem med högre inkomster, så utbildnings-</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft5">premien i Sverige har förstärkts utan att det fått lika tydliga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">fördelningseffekter som om man bara hade sänkt exempelvis den statliga</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">inkomstskatten.</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr3 td6"><P class="p124 ft5">När det gäller mål för de offentliga investeringarna är det klart att man</P></TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft10">&nbsp;</P></TD> <TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft5">ska ha en nyanserad diskussion om detta. Jag vill göra några reflexioner.</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">276</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_277"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft4">Den i Sverige som gick i bräschen för att ta bort kapitalinvesteringsbud- get var Gunnar Sträng, i rätt hård polemik med dåtidens borgerliga partier. Man kan värdera vem som hade rätt och vem som hade fel. Jag skulle nog ställa mig på Strängs sida.</P> <P class="p135 ft3">Strängs huvudproblem var det som andra länder har upplevt, nämligen att det är väldigt svårt att veta vad som är en rimlig kapitalstock. I Eng- land har man haft ett system som man kallar för golden rule. Där ska man räkna ut vilken nivå på kapital som är rimlig, man ska räkna ut vilken deprecieringstakt som är rimlig och man måste räkna ut ungefär hur snabbt man ska nå den gyllene nivån på kapitalstocken. Det öppnar för väldiga manipulationer av det finanspolitiska ramverket. Jag inser att det inte är det som Socialdemokraterna syftar till. Men det var detta problem man ville komma ifrån när man i Sverige frångick kapitalbudget.</P> <P class="p181 ft3">Sedan gäller naturligtvis den fråga som Jørgen Elmeskov från OECD reste, nämligen: Vad är en investering? Jag skulle gissa att nationalekono- mer skulle sätta tre åtgärder högst upp på listan över investeringar för ett samhälle: forskning, sänkt bolagsbeskattning och förstärkning av utbild- ningskvaliteten. Alla dessa saker skulle inte rymmas i ett investeringsmål i en kapitalbudget. Det tror jag är bekymret.</P> <P class="p138 ft4">Sedan kommer naturligtvis det här med målkonflikten. Hur gör man om de olika målen för den ekonomiska politiken kommer i konflikt med var- andra? Vad gör man om man skapar en oklarhet på den punkten?</P> <P class="p135 ft4">Jag tycker att vi ska diskutera offentliga investeringar. Där tycker jag att Socialdemokraterna har en poäng. Det är naturligtvis något som vi måste vaka över, därför att ett bra samhälle investerar mycket i sin kapital- stock. Det är nödvändigt för långsiktig tillväxt. Men jag är osäker på om den rätta vägen att nå det verkligen är att ändra ramverket. Jag tycker att det snarare talar för att vi bör göra investeringar i vår långsiktiga kapital- stock.</P> <P class="p363 ft4"><SPAN class="ft37">Ordföranden</SPAN>: Klockan närmar sig onekligen tolv. Jag måste därför tacka alla medverkande här på podiet, alla medverkande ledamöter och även er som har kommit hit till salen och er som har följt utfrågningen utifrån.</P> <P class="p135 ft3">Utfrågningen inleder som sagt utskottets och riksdagens behandling av vårpropositionen. Mer om detta och om dagens utfrågning kan ni hitta på www.riksdagen.se. Den här processen kommer att avslutas med en kam- mardebatt om vårbudgeten som säger rum den 20 juni.</P> <P class="p299 ft40">Därmed förklarar jag sammanträdet avslutat och tackar så mycket för i dag.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">277</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_278"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20278x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft13">Bilder från utfrågningen</P> <P class="p107 ft5">Lars Jonung, Finanspolitiska rådets ordförande</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p8 ft5">278</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_279"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20279x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">279</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_280"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20280x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">280</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_281"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20281x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">281</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_282"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20282x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">282</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_283"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20283x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">283</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_284"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20284x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">284</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_285"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20285x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">285</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_286"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20286x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">286</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_287"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20287x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">287</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_288"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20288x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">288</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_289"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20289x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">289</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_290"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20290x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">290</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_291"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20291x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">291</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_292"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20292x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">292</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_293"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20293x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">293</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_294"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20294x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">294</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_295"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20295x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">295</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_296"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20296x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">Jørgen Elmeskov, vice chefsekonom OECD</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p8 ft5">296</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_297"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20297x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">297</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_298"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20298x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">298</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_299"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20299x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">299</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_300"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20300x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">300</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_301"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20301x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft5">Lena Granqvist, ekonom, SACO</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">301</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_302"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20302x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">302</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_303"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20303x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">303</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_304"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20304x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">304</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_305"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20305x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">305</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_306"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20306x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">306</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_307"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20307x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">307</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_308"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20308x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">Finansminister Anders Borg</P> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p8 ft5">308</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_309"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20309x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">309</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_310"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20310x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">310</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_311"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20311x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">311</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_312"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20312x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td5"><P class="p29 ft7">2011/12:FiU20</P></TD> <TD class="tr2 td3"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5 P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p8 ft5">312</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_313"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ01FiU20/GZ01FiU20313x1.jpg" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td6"><P class="p29 ft19"><SPAN class="ft7">P</SPAN>ROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM <SPAN class="ft7">F</SPAN>INANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT <SPAN class="ft7">B</SPAN>ILAGA <SPAN class="ft7">5</SPAN></P></TD> <TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft20">2011/12:FiU20</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr5 td116"><P class="p29 ft7">Tryck: Elanders, Vällingby 2012</P></TD> <TD class="tr5 td117"><P class="p30 ft5">313</P></TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </BODY> </HTML> 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:100 punkt 1 och avslår motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1-13, 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1-30, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1-6, 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S), 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och 2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M). röstning 1 "S" 265BCEF8-E9BE-4A18-8A73-C2DBA2575613

Omröstning i sakfrågan

Utskottets förslag mot reservation 1 (S)

PartiJaNejAvståendeFrånvarande
S099013
M98009
MP00214
FP20004
C20003
SD00181
V00181
KD17002
-0001
Totalt155995738

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag


 http://data.riksdagen.se/votering/265BCEF8-E9BE-4A18-8A73-C2DBA2575613 2011/12 FiU20 utskottet 2 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 Riksdagen lägger skrivelse 2011/12:148 till handlingarna. acklamation 0 2011/12 FiU20 utskottet 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken "S" reservation 1 2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken "MP" reservation 1 3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken "SD" reservation 1 4 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken "V" reservation 1 YTT Yttranden inkomna 2012-05-22 00:00:00 planerat 2 beredning UBE Under beredning 2012-05-29 00:00:00 inträffat 30 beredning JUS Justering 2012-06-07 00:00:00 inträffat 40 beredning TRY Trycklov 2012-06-11 00:00:00 inträffat 60 beredning TROWE Trycklov till Gotab och webb 2012-06-12 00:00:00 inträffat 70 beredning B1 Bordläggning 1 2012-06-18 00:00:00 inträffat 1 avgorande B2 Bordläggning 2 2012-06-19 00:00:00 inträffat 2 avgorande AVG Avgörande 2012-06-20 00:00:00 inträffat 5 avgorande BEH Behandling 2012-06-20 00:00:00 inträffat 3 avgorande BES Beslut 2012-06-20 00:00:00 inträffat 4 avgorande RSKR Utfärdande av riksdagsskrivelse 2012-06-20 00:00:00 inträffat 6 avgorande beslutssammanfattningusk Utskottets förslag till beslut Bifall till propositionen. Avslag på motionerna. Skrivelsen läggs till handlingarna. 2014-11-23 10:09:28 notis Beslut i korthet <p>Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen. Riksdagen menar att Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Men Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och riskerna för en mer negativ ekonomisk utveckling är betydande, konstaterar riksdagen.</p> <p>Riskbilden är mindre negativ än den som regeringen redovisade i höstens budgetproposition, men riksdagen anser i likhet med regeringen att det även i fortsättningen finns behov av goda säkerhetsmarginaler. Det måste finnas utrymme både att stötta sysselsättningen och att kunna hantera en betydligt besvärligare situation på de finansiella marknaderna.</p> <p>Utrymmet för permanenta reformer är relativt begränsat. Riksdagen delar regeringens bedömning att utrymmet bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.</p> GZ01FiU20 2016-08-10 13:48:11 notisrubrik Beslut Ja till ekonomiska vårpropositionen (FiU20) GZ01FiU20 2016-08-10 13:48:11 rdbeslut Riksdagens beslut Kammaren biföll utskottets förslag till beslut. 2014-11-23 10:09:28 statustext statustext Ärendet är avslutat GZ01FiU20 2017-09-06 11:47:12 utsknotis Utskottets förslag till beslut <p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen. Utskottet menar att Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Men Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och riskerna för en mer negativ ekonomisk utveckling är betydande, konstaterar utskottet.</p> <p>Riskbilden är mindre negativ än den som regeringen redovisade i höstens budgetproposition, men utskottet anser i likhet med regeringen att det även i fortsättningen finns behov av goda säkerhetsmarginaler. Det måste finnas utrymme både att stötta sysselsättningen och att kunna hantera en betydligt besvärligare situation på de finansiella marknaderna.</p> <p>Utrymmet för permanenta reformer är relativt begränsat. Utskottet delar regeringens bedömning att utrymmet bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.</p> GZ01FiU20 2016-08-10 13:48:11 utsknotisrubrik Utskottets förslag Ja till ekonomiska vårpropositionen (FiU20) GZ01FiU20 2016-08-10 13:48:11 GZ01FiU20 bet_201112_FiU_20.pdf 8449805 pdf Riktlinjer för den ekonomiska politiken https://data.riksdagen.se/fil/1C3D9510-0D19-4459-A5C4-B457BCAC4C14 behandlar motion 2011/12:Fi15 2012 års ekonomiska vårproposition GZ02Fi15 mot 2011/12 Fi15 2012 års ekonomiska vårproposition av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) Motion behandlar motion 2011/12:Fi16 2012 års ekonomiska vårproposition GZ02Fi16 mot 2011/12 Fi16 2012 års ekonomiska vårproposition av Åsa Romson m.fl. (MP) Motion behandlar motion 2011/12:Fi17 2012 års ekonomiska vårproposition GZ02Fi17 mot 2011/12 Fi17 2012 års ekonomiska vårproposition av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Motion behandlar motion 2011/12:Fi18 2012 års ekonomiska vårproposition GZ02Fi18 mot 2011/12 Fi18 2012 års ekonomiska vårproposition av Mikael Damberg m.fl. (S) Motion behandlar motion 2011/12:Fi238 Löne- och anslagssystemet i staten GZ02Fi238 mot 2011/12 Fi238 Löne- och anslagssystemet i staten av Jasenko Omanovic (S) Motion behandlar motion 2011/12:Fi255 Samhällsekonomiska analyser i sociala sammanhang GZ02Fi255 mot 2011/12 Fi255 Samhällsekonomiska analyser i sociala sammanhang av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (M) Motion behandlar proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition GZ03100 prop 2011/12 100 2012 års ekonomiska vårproposition Proposition behandlar regeringsskrivelse 2011/12:148 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 GZ03148 skr 2011/12 148 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 Regeringens skrivelse protokollbeslut 2012-06-20 GZ09134 prot 2011/12 134 2012-06-20 Protokoll protokolldebatt 2012-06-20 GZ09134 prot 2011/12 134 2012-06-20 Protokoll rskr 2011/12:292 GZ0K292 rskr 2011/12 292 Riksdagsskrivelse 2011/12:292 Riksdagsskrivelse