2424135GYB399201099sousouStatens offentliga utredningar 2010:99Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar9902011-01-01 00:00:002016-03-16 08:35:002011-01-01 00:00:00Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolantitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GYB399/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GYB399https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB399
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 191px 0px 81px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 213px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:623px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 526px 0px 107px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 334px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 361px 302px;padding: 0px;border: none;width: 417px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 330px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 575px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 265px;padding: 0px;border:none;width: 293px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_5 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 663px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_34 #tx1 {position:absolute;top:254px;left:215px;width:200px;height:204px;}
#page_34 #tx2 {position:absolute;top:462px;left:215px;width:200px;height:85px;}
#page_34 #tx3 {position:absolute;top:548px;left:215px;width:200px;height:36px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 #tx1 {position:absolute;top:150px;left:281px;width:201px;height:68px;}
#page_35 #tx2 {position:absolute;top:219px;left:281px;width:201px;height:136px;}
#page_35 #tx3 {position:absolute;top:358px;left:281px;width:201px;height:68px;}
#page_35 #tx4 {position:absolute;top:427px;left:281px;width:201px;height:136px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 328px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 #tx1 {position:absolute;top:794px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_36 #tx2 {position:absolute;top:444px;left:215px;width:201px;height:306px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 #tx1 {position:absolute;top:479px;left:281px;width:201px;height:85px;}
#page_37 #tx2 {position:absolute;top:566px;left:281px;width:201px;height:34px;}
#page_37 #tx3 {position:absolute;top:600px;left:281px;width:201px;height:36px;}
#page_37 #tx4 {position:absolute;top:635px;left:281px;width:201px;height:68px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 361px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 #tx1 {position:absolute;top:531px;left:215px;width:201px;height:221px;}
#page_38 #tx2 {position:absolute;top:794px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_38 #tx3 {position:absolute;top:98px;left:215px;width:200px;height:136px;}
#page_38 #tx4 {position:absolute;top:236px;left:215px;width:200px;height:68px;}
#page_38 #tx5 {position:absolute;top:306px;left:215px;width:200px;height:119px;}
#page_38 #tx6 {position:absolute;top:427px;left:215px;width:200px;height:54px;}
#page_38 #tx7 {position:absolute;top:0px;left:401px;width:91px;height:11px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:262px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:413px;height:262px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:358px;left:106px;z-index:-1;width:375px;height:395px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:375px;height:395px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:115px;z-index:-1;width:375px;height:704px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:375px;height:704px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:106px;z-index:-1;width:375px;height:314px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:375px;height:314px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:236px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:413px;height:236px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:426px;height:346px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:426px;height:346px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:56px;z-index:-1;width:467px;height:388px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:467px;height:388px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_75 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 136px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 351px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_1 {float:left;border:none;margin: 147px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 160px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 267px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:61px;left:0px;z-index:-1;width:467px;height:697px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:467px;height:697px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 523px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 449px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 119px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 137px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 118px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 153px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:56px;z-index:-1;width:467px;height:720px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:467px;height:720px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 54px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 279px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:465px;height:279px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:465px;height:279px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:2px;z-index:-1;width:410px;height:248px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:410px;height:248px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:267px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:135px;left:1px;z-index:-1;width:422px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:422px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:8px;z-index:-1;width:410px;height:254px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:410px;height:254px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:256px;left:2px;z-index:-1;width:411px;height:253px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:411px;height:253px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:284px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:430px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:68px;z-index:-1;width:411px;height:253px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:411px;height:253px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:249px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:413px;height:249px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:76px;z-index:-1;width:403px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:403px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:350px;left:2px;z-index:-1;width:394px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:394px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:245px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:306px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:413px;height:306px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:480px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:413px;height:480px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:661px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:413px;height:661px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:556px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:413px;height:556px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:545px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:413px;height:210px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:89px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:413px;height:89px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:66px;z-index:-1;width:424px;height:570px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:424px;height:570px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:650px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:423px;height:650px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:424px;height:674px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:424px;height:674px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:698px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:423px;height:698px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:473px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:413px;height:473px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:497px;left:11px;z-index:-1;width:412px;height:251px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:412px;height:251px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:697px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:413px;height:697px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:11px;z-index:-1;width:412px;height:69px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:412px;height:69px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:392px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:413px;height:392px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:289px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:447px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:413px;height:447px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:603px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:413px;height:603px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:20px;z-index:-1;width:394px;height:534px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:394px;height:534px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:662px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:662px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:87px;z-index:-1;width:394px;height:697px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:394px;height:697px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:96px;z-index:-1;width:390px;height:715px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:390px;height:715px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:87px;z-index:-1;width:390px;height:671px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:390px;height:671px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:96px;z-index:-1;width:390px;height:747px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:390px;height:747px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:87px;z-index:-1;width:391px;height:153px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:391px;height:153px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:411px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:413px;height:411px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:1px;z-index:-1;width:272px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:272px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 291px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:347px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 291px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:347px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 103px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 107px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_265 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 299px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 131px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:678px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:458px;height:678px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 124px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_268 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:267px;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:457px;height:267px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 111px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:15px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:735px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:221px;height:735px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 18px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft2{font: italic 19px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 21px;}
.ft3{font: italic 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft4{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft5{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft6{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft7{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft8{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft9{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft10{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft11{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft12{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft14{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 61px;line-height: 17px;}
.ft15{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft16{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 55px;line-height: 17px;}
.ft17{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 17px;}
.ft18{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft19{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft20{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft21{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 56px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft23{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft24{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft26{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft27{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft30{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft31{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft32{font: bold 3px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft33{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft34{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft35{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft37{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft38{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft41{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft44{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft45{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft46{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft48{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft49{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft50{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft51{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft52{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft53{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft54{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft55{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft57{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft58{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft59{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft60{font: italic 14px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft61{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft62{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft63{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft64{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft65{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft66{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft67{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft68{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft69{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft70{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft71{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft72{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft73{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft74{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft75{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft76{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft77{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft78{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft79{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft80{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft81{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft83{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft85{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft86{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft87{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft88{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft89{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft90{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft91{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft92{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft93{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft94{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft95{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft96{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft97{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft98{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft99{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft100{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft101{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft102{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft103{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft104{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft105{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft106{font: 5px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft107{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft108{font: 5px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft109{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft110{font: 4px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft111{font: 5px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft112{font: 5px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft113{font: 4px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft114{font: 5px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft115{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft116{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft117{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft118{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft119{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft120{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft121{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft122{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft123{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft124{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft125{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft126{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft127{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft128{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft129{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft130{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft131{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft132{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft133{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft134{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft135{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft136{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft137{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft138{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft139{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft140{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft141{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft142{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft143{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft144{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft145{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft146{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft147{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft148{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft149{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft150{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft151{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft152{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft153{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft154{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft155{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft156{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft157{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft158{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft159{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft160{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft161{font: italic bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft162{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft163{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft164{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft165{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft166{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 40px;line-height: 17px;}
.ft167{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft168{font: 14px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft169{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft170{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft171{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft172{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft173{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft174{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft175{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft176{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft177{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft178{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft179{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft180{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft181{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft182{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft183{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft184{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft185{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft186{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft187{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft188{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft189{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft190{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 283px;margin-top: 436px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 500px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p21{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 327px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -66px;}
.p28{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -66px;}
.p29{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 393px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: right;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 427px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-right: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 383px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 143px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p128{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 329px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: center;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: center;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: justify;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: center;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: center;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: center;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: center;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: center;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 136px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 265px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 236px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 198px;padding-right: 455px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -45px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 513px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: left;padding-left: 265px;padding-right: 186px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 498px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 196px;padding-right: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 476px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 476px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 517px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 199px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 351px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p296{text-align: right;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 383px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 176px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 411px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 610px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 377px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-right: 271px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-right: 277px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-right: 271px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-right: 274px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 279px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 221px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 586px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p425{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 348px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p437{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 96px;padding-right: 353px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -95px;}
.p443{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p449{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p455{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p456{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p459{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 96px;padding-right: 358px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -95px;}
.p468{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: center;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: center;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: center;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p481{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p482{text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 346px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p492{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 162px;padding-right: 82px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -95px;}
.p503{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 86px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 321px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 91px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p538{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 593px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 363px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p564{text-align: justify;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 430px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 91px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p631{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p632{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p649{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 384px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p684{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p692{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 453px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p717{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 365px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 422px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p749{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p766{text-align: left;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 85px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 310px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 126px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-right: 300px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p829{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-right: 351px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 451px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p854{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p855{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p860{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 166px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 375px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 248px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p941{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 306px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 393px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 359px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 365px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 353px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 349px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 369px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 340px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 367px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1044{text-align: justify;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1097{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 353px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 337px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 338px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 350px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 338px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 349px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 347px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 354px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 374px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 351px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 345px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 359px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 363px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #424242;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td152{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 18px;}
.tr2{height: 21px;}
.tr3{height: 17px;}
.tr4{height: 20px;}
.tr5{height: 19px;}
.tr6{height: 52px;}
.tr7{height: 68px;}
.tr8{height: 16px;}
.tr9{height: 37px;}
.tr10{height: 38px;}
.tr11{height: 29px;}
.tr12{height: 28px;}
.tr13{height: 53px;}
.tr14{height: 27px;}
.tr15{height: 55px;}
.tr16{height: 51px;}
.tr17{height: 61px;}
.tr18{height: 36px;}
.tr19{height: 50px;}
.tr20{height: 14px;}
.tr21{height: 34px;}
.tr22{height: 58px;}
.tr23{height: 49px;}
.tr24{height: 15px;}
.tr25{height: 8px;}
.tr26{height: 2px;}
.tr27{height: 12px;}
.tr28{height: 13px;}
.tr29{height: 9px;}
.tr30{height: 3px;}
.tr31{height: 6px;}
.tr32{height: 7px;}
.tr33{height: 11px;}
.tr34{height: 4px;}
.tr35{height: 5px;}
.tr36{height: 10px;}
.tr37{height: 1px;}
.tr38{height: 23px;}
.tr39{height: 24px;}
.tr40{height: 33px;}
.tr41{height: 65px;}
.t0{width: 415px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t1{width: 415px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 291px;margin-left: 125px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 382px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 381px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 2px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t13{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 415px;margin-top: 223px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 208px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 461px;margin-left: 59px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t19{width: 305px;margin-top: 49px;font: 11px 'Arial';}
.t20{width: 279px;font: 11px 'Arial';}
.t21{width: 416px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t22{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t23{width: 442px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t24{width: 424px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 381px;margin-left: 18px;margin-top: 17px;font: 5px 'Arial';}
.t26{width: 182px;margin-left: 133px;font: 7px 'Arial';}
.t27{width: 379px;margin-left: 15px;margin-top: 12px;font: 7px 'Arial';}
.t28{width: 392px;margin-left: 15px;margin-top: 3px;font: 7px 'Arial';}
.t29{width: 425px;margin-left: 59px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t30{width: 426px;margin-left: 58px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t32{width: 427px;margin-top: 47px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 432px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 399px;margin-left: 74px;margin-top: 16px;font: 6px 'Arial';}
.t35{width: 487px;font: 6px 'Arial';}
.t36{width: 405px;margin-left: 75px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 396px;margin-left: 1px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 403px;margin-left: 65px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t39{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 273px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t42{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
.t43{width: 432px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3991x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Flickor, pojkar, individer</P>
<P class="p1 ft3"><SPAN class="ft1">–</SPAN><SPAN class="ft2">om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling</SPAN></P>
<P class="p2 ft3"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft2">skolan</SPAN></P>
<P class="p3 ft4">Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan</P>
<P class="p4 ft5">Stockholm 2010</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft6">SOU 2010:99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft7">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft8">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft7">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft9">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft7">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p10 ft7">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p10 ft7">Tryckt av Elanders Sverige AB</P>
<P class="p0 ft7">Stockholm 2010</P>
<P class="p10 ft7">ISBN <NOBR>978-91-38-23501-0</NOBR></P>
<P class="p0 ft7">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft10">Till utbildningsminister Jan Björklund</P>
<P class="p11 ft11">Vid regeringssammanträdet den 12 juni 2008 bemyndigade regeringen utbildningsminister Jan Björklund att tillkalla en dele- gation med uppdrag att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan (dir. 2008:75).</P>
<P class="p12 ft11">Den 10 november 2008 förordnades ordföranden i Saco Anna Ekström att leda delegationen. Till ledamöter i delegationen förord- nades samma dag läraren Viktor Bergsten, läkaren Görel Bråkenhielm, journalisten Isobel <NOBR>Hadley-Kamptz,</NOBR> universitetslektorn Ann Heber- lein, professorn Martin Ingvar, jämställdhetshandläggaren Torbjörn Messing, nationalekonomen Krister Sund, filosofie doktorn Birgitta Wistrand och professorn Ebba <NOBR>Witt-Brattström.</NOBR></P>
<P class="p13 ft11">Som experter i utredningen förordnades den 13 januari 2009 departementssekreteraren Mattias Sjöstrand, förste vice ordföranden Per Wadman, verksamhetschefen <NOBR>Per-Ove</NOBR> Wramstedt, ombuds- mannen Karin Åmossa och departementssekreteraren Linda Österberg.</P>
<P class="p12 ft11">Den 6 april entledigades Ann Heberlein från uppdraget som ledamot i delegationen. Samma dag entledigades Linda Österberg och Mattias Sjöstrand som experter och ersattes av ämnesrådet Lars Wittenmark och departementssekreteraren Kristina Cunningham. Den 26 maj entledigades Per Wadman från uppdraget som expert i utredningen. Den 2 juni förordnades förste vice ordföranden Anders Almgren som expert i utredningen. Den 14 december 2009 ent- ledigades Martin Ingvar från uppdraget som ledamot i utredningen. Den 11 januari 2010 entledigades Isobel Hadley Kamptz från upp- draget som ledamot i utredningen.</P>
<P class="p14 ft11">I sekretariatet har revisionsdirektören Ulf Andersson ingått som huvudsekreterare och frilansjournalisten Elisabet Wahl som sekre- terare från och med den 10 november 2008. Departementssekre- teraren Kent Eriksson har varit sekreterare från och med den 24 november 2008. Filosofie doktorn Mia Heikkilä har varit sekre- terare från och med den 1 januari 2010. Rådmannen Fredrik Forssman</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p15 ft11">har biträtt utredningen i arbetet med utredningens lagförslag och lagkommentarer. Delegationen antog vid sitt första möte namnet DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08).</P>
<P class="p16 ft11">Genom beslut den 19 februari 2009 fick utredningen förlängd tid för delbetänkandet till den 1 juli 2009 (dir. 2009:12).</P>
<P class="p16 ft13">Delegationen överlämnade i juli 2009 delbetänkandet <SPAN class="ft12">Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? </SPAN>(SOU 2009:64).</P>
<P class="p16 ft11">Genom beslut den 17 december 2009 fick utredningen förlängd tid för slutredovisning av uppdraget till den 30 november 2010 (dir. 2009:126).</P>
<P class="p17 ft11">Utredningen har haft samråd och kontakter med ett antal olika forskare samt med Skolverket, Skolinspektionen och Diskriminerings- ombudsmannen. Utredningen har också haft kontakter med personal vid olika grund- och gymnasieskolor, och med företrädare för före- ningslivet. Utredningen har även haft kontakter med representanter för departement och myndigheter samt forskare inom skolområdet i våra nordiska grannländer.</P>
<P class="p18 ft11">Under hösten 2009 genomförde utredningen fyra regionala kon- ferenser. Vid konferenserna spreds och diskuterades den kunskap som sammanställdes i anslutning till delbetänkandet. Konferenserna hölls i Västerås den 30 september, Borås den 5 oktober, Luleå den 13 oktober och i Kalmar den 19 oktober. Konferenserna samlade sam- mantaget omkring 400 deltagare.</P>
<P class="p19 ft11">Den 16 december 2009 anordnade utredningen tillsammans med DJ – Delegationen för jämställdhet i högskolan och Högskole- verket en konferens om genus och jämställdhet i lärarutbildningen.</P>
<P class="p20 ft11">Den 30 mars 2010 anordnade utredningen i samarbete med ABF Stockholm ett välbesökt seminarium om kvinnor, män och jämställd- het i läromedel i historia.</P>
<P class="p18 ft11">Utredningen har genomfört två arrangemang under Almedals- veckan innevarande år. Måndagen den 5 juli genomfördes i samarbete med DJ och Nationella sekretariatet för genusforskning ett semina- rium om jämställdhet i skola och högskola. I den efterföljande paneldebatten medverkade bland annat dåvarande högskole- och forskningsminister Tobias Krantz och utbildningsutskottets dåva- rande vice ordförande Marie Granlund. Den 8 juli genomfördes i samarbete med Saco ett seminarium med professorn och mans- forskaren Michael Kimmel om pojkars skolprestationer, med an- ledning av den rapport han skrivit på utredningens uppdrag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p21 ft11">Ett rundabordsamtal om jämställdhet i skolan med företrädare för föreningar och ideella organisationer genomfördes den 24 augusti 2010.</P>
<P class="p22 ft11">Flera av utredningens ledamöter och utredningens sekretariat har deltagit i en rad olika seminarier, träffar och möten i syfte att infor- mera om och diskutera utredningens arbete och sprida den kunskap om jämställdhet i skolan som sammanställts inom ramen för utredningens arbete.</P>
<P class="p23 ft13">Utredningens resultat och ställningstaganden har också fortlö- pande spridits via intervjuer eller debattartiklar i olika medier.</P>
<P class="p21 ft11">Delegationens webbplats, www.jamstalldhetiskolan.se har under hela den tid utredningen verkat varit ett redskap för information och dialog om jämställdhet i skolan. Webbplatsen stängs den 31 mars 2011. Utredningens betänkanden och forskarrapporter kan därefter fort- farande nås via regeringens webbplats, <A href="http://www.regeringen.se/">www.regeringen.se. </A>Publika- tionerna kan även beställas via Fritzes förlag.</P>
<P class="p24 ft11">Delegationen har under 2010 publicerat följande forskarrapporter:</P>
<P class="p25 ft15"><SPAN class="ft11">I</SPAN><SPAN class="ft14">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia</SPAN></P>
<P class="p26 ft11">(SOU 2010:10)</P>
<P class="p27 ft15"><SPAN class="ft11">II</SPAN><SPAN class="ft16">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhälls- kunskap </SPAN><SPAN class="ft11">(SOU 2010:33)</SPAN></P>
<P class="p28 ft15"><SPAN class="ft11">III</SPAN><SPAN class="ft17">Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><SPAN class="ft11">(SOU 2010:35)</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p29 ft11">IV</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p29 ft18">Svensk forskning om jämställdhet och skola <NOBR>1969–2009.</NOBR> En</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p29 ft11"><SPAN class="ft15">bibliografi </SPAN>(SOU 2010:36)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft15"><SPAN class="ft20">V</SPAN><SPAN class="ft21">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker</SPAN></P>
<P class="p26 ft11">(SOU 2010:51)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p29 ft11">VI</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft15">Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p29 ft11">(SOU 2010:52)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p29 ft11">VII</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft18">Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft11">(SOU 2010: 53). Rapporten är även utgiven på engelska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p29 ft18"><SPAN class="ft20">med titeln: </SPAN>Boys and School: A Background Paper on the</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p29 ft15">"Boy Crises"</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td0"><P class="p29 ft11">VIII</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p29 ft18">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöver-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p29 ft11"><SPAN class="ft15">sikt </SPAN>(SOU 2010:66)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p29 ft11">IX</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft18">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskaps-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p29 ft11"><SPAN class="ft15">översikt </SPAN>(SOU 2010:79)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p29 ft11">X</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft18">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa <SPAN class="ft20">(SOU 2010:80)</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p31 ft15"><SPAN class="ft11">XI </SPAN>Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt. Jäm- ställdhetsarbete i skolan <SPAN class="ft11">(SOU 2010:83)</SPAN></P>
<P class="p32 ft12"><SPAN class="ft13">XII </SPAN>Hedersrelaterad problematik i skolan. En kunskaps- och forskningsöversikt <SPAN class="ft13">(SOU 2010:84)</SPAN></P>
<P class="p33 ft15"><SPAN class="ft11">XIII </SPAN>Resultatuppföljning, läskvalitet och skolutveckling – Tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan</P>
<P class="p34 ft11">(SOU 2010:97).</P>
<P class="p35 ft11">Delegationen överlämnar härmed slutbetänkandet <SPAN class="ft15">Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan </SPAN>(SOU:2010:99).</P>
<P class="p24 ft11">Delegationens arbete är i och med detta betänkande avslutat.</P>
<P class="p36 ft11">Stockholm i november 2010</P>
<P class="p37 ft11">Anna Ekström</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p29 ft11">Viktor Bergsten</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p38 ft11">Görel Bråkenhielm</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p29 ft11">Torbjörn Messing</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p29 ft11">Krister Sund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p29 ft11">Birgitta Wistrand</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p29 ft11">Ebba <NOBR>Witt-Brattström</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p29 ft11">/Ulf Andersson</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td3"><P class="p29 ft11">Kent Eriksson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p29 ft22"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p29 ft11">Mia Heikkilä</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p29 ft11">Elisabet Wahl</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p0 ft10">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><P class="p29 ft23">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p39 ft23">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td4"><P class="p29 ft23">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p39 ft23">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><P class="p29 ft23">1</P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p40 ft23">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt</P></TD>
<TD class="tr10 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p40 ft24">betänkandets innehåll och disposition..........................</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p39 ft23">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p40 ft20">Skolans jämställdhetsproblem.................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p39 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p40 ft20">Kön och genus i skolan förr och nu........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p39 ft11">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p40 ft11">Förståelsen av och förklaringar till könsskillnader och</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p41 ft25">brist på jämställdhet......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p39 ft11">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p40 ft20">Definition av några centrala begrepp......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p39 ft11">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p40 ft11">Betänkandets disposition och innehåll ...................................</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p39 ft11">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft23">2</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p40 ft23">Jämställdhetsperspektiv på individens lärande och</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p40 ft23">utveckling .................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p39 ft23">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p29 ft11">2.1</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p40 ft11">Jämställdhet i relation till skolans uppdrag ............................</P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p39 ft11">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">2.2</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p40 ft25">Lärande som social process .....................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p42 ft11">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">2.3</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p40 ft20">Jämställdhet i lärandesammanhang.........................................</P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p39 ft11">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">2.4</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p40 ft20">”Flicka” och ”pojke” som social process ................................</P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p39 ft11">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">2.5</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p40 ft20">Lärarens plats i lärandeprocessen............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p39 ft11">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">2.6</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p40 ft25">Sammanfattande analys............................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p39 ft11">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft23">3</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p40 ft23">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p40 ft23">ämnesdidaktik ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p39 ft23">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p29 ft11">3.1</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p40 ft11">Jämställdhetsperspektiv på skolans styrdokument................</P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p39 ft11">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td7"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td5"><P class="p39 ft26">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p0 ft27">Innehåll SOU 2010:99</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p43 ft11">Skollagen innehåller en grundläggande reglering av</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p41 ft25">jämställdhet i skolan .....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p43 ft20">Nya läroplaner och kursplaner införs 2011 ............................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p42 ft11">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p43 ft11">Jämställdhet har en central plats i läroplanerna......................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td8"><P class="p29 ft11">3.2</P></TD>
<TD class="tr14 td9"><P class="p43 ft20">Jämställdhetsperspektiv på skolans ämnen.............................</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p42 ft11">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p43 ft11">Betygsskillnader mellan flickor och pojkar ............................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p43 ft11">Flickor och pojkar är intresserade av olika ämnen.................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p42 ft11">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p43 ft11">Flickor och pojkar har olika uppfattningar om vilka</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p41 ft25">ämnen som är viktiga ....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p43 ft11">Motivationen för respektive ämne påverkar lärandet och</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p41 ft25">betygen ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p42 ft11">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p43 ft11">Flickor och pojkar lär sig även hemma och på fritiden..........</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p43 ft11">Att kunna läsa är viktigt för skolframgång i flera ämnen ......</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td8"><P class="p29 ft11">3.3</P></TD>
<TD class="tr14 td9"><P class="p43 ft20">Jämställdhetsperspektiv på läromedel.....................................</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p42 ft11">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">3.4</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p43 ft25">Sammanfattning och analys .....................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p29 ft23">4</P></TD>
<TD class="tr9 td9"><P class="p43 ft23">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val i</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p43 ft23">grundskolan, till gymnasiet och till högskolans</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p43 ft23">grundutbildningar .......................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft23">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td8"><P class="p29 ft11">4.1</P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p43 ft25">Val till grundskolan ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p42 ft11">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">4.2</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p43 ft25">Val inom ramen för grundskolan ............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">4.3</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p43 ft25">Val till gymnasieskolan ............................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">4.4</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p43 ft25">Den nya gymnasieskolan .........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">4.5</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p43 ft25">Gymnasieskolan över tid .........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">4.6</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p43 ft25">Avhopp och byte ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td11"><P class="p29 ft11">Betyg och antagningen till gymnasieskolan...................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">4.7</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p43 ft20">Antagningen till högskolan....................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p43 ft25">Behörighet ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p42 ft11">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p43 ft11">Kvinnors och mäns representation bland nybörjare i</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p41 ft25">högskolan.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td9"><P class="p43 ft25">Program på högskolan ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p42 ft11">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p43 ft25">Förändringar över tid .............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td8"><P class="p29 ft11">4.8</P></TD>
<TD class="tr14 td9"><P class="p43 ft25">Sammanfattning och analys ...................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p42 ft11">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td8"><P class="p29 ft26">8</P></TD>
<TD class="tr15 td9"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p42 ft27">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td6"><P class="p29 ft23">5</P></TD>
<TD class="tr16 td14"><P class="p40 ft23">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft24">specialpedagogiska insatser ......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p44 ft23">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">5.1</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft20">Varför specialpedagogik och jämställdhet? ..........................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p44 ft11">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">5.2</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft25">Regleringen av särskilt stöd...................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p44 ft11">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">5.3</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft20">Specialpedagogiska skolmyndigheten...................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p45 ft11">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">5.4</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft11">Allmänt om förutsättningarna för särskilt stöd i skolan.....</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p44 ft11">115</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft11"><SPAN class="ft11">5.5</SPAN><SPAN class="ft28">Tillgången till särskilt stöd och specialpedagogiska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p40 ft25">insatser....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p42 ft11">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">5.6</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft20">Omfattningen av särskilt stöd...............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p39 ft11">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">5.7</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft20">Behovsbedömning och utredning .........................................</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p39 ft11">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">5.8</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft25">Sammanfattning av kapitlet...................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p39 ft11">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p29 ft23">6</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p40 ft24">Kränkande behandling i skolan ..................................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p39 ft23">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">6.1</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft25">Kränkningar och konsekvenser.............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p39 ft11">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><P class="p29 ft11">6.2</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p40 ft11">Karaktären på och förekomsten av kränkningar i skolan....</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p39 ft11">130</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft11"><SPAN class="ft11">6.3</SPAN><SPAN class="ft28">Barns skydd mot kränkande behandling i skolan – regler</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td16"><P class="p29 ft25">och tillsynsansvar ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p39 ft11">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p29 ft25">6.3.1 Inledning .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p42 ft11">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><P class="p29 ft11">6.3.2 Skollagens regler om kränkande behandling.............</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p42 ft11">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p29 ft11">6.3.3 Diskrimineringslagens regler om kränkande</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p47 ft25">behandling...................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p39 ft11">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><P class="p29 ft11">6.3.4 Begreppen i diskrimineringslagen och skollagen......</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p42 ft11">135</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft13"><SPAN class="ft11">6.4</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag om en samlad reglering av åtgärder mot diskriminering och andra former av kränkande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><P class="p29 ft25">behandling ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft11">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p29 ft11">6.4.1</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p49 ft11">Ansvarsfördelningen i arbetet mot kränkningar.......</P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p42 ft11">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td19"><P class="p29 ft11">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p49 ft11">Utformningen av en samlad reglering .......................</P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p42 ft11">143</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft11"><SPAN class="ft11">6.5</SPAN><SPAN class="ft28">Skolornas arbete för att förebygga kränkande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft11">behandling ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft11">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><P class="p39 ft11">Sex- och samlevnadsundervisningen.....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td18"><P class="p42 ft11">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td21"><P class="p39 ft11">6.6 Könsuppdelad statistik ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td18"><P class="p42 ft11">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td21"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr17 td18"><P class="p42 ft26">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p29 ft27">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p29 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p42 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p51 ft11">6.7</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p29 ft25">Arbetsmiljöverkets arbete i skolan........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p42 ft11">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p51 ft11">6.8</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p29 ft25">Grova kränkningar och våldtäkter – en illustration .............</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p42 ft11">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p29 ft25">Kränkt, utstött och ensam .....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p42 ft11">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td22"><P class="p51 ft23">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td25"><P class="p29 ft23">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p29 ft30">lärande....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p42 ft23">163</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft11"><SPAN class="ft11">7.1</SPAN><SPAN class="ft31">Forskningsresultat rörande skolrelaterad psykisk hälsa</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p43 ft25">för flickor och pojkar .............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p42 ft11">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">7.2</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p43 ft25">Elevhälsan ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p42 ft11">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">7.3</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p43 ft25">Sammanfattande slutsats och analys .....................................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p42 ft11">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p29 ft23">8</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p43 ft24">Jämställdhet och hedersproblematik...........................</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p42 ft23">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">8.1</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p43 ft25">Bakgrund.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p42 ft11">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">8.2</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p43 ft25">Förekomst i Sverige................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p42 ft11">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">8.3</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p43 ft20">Skolan och hedersproblematiken ..........................................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p42 ft11">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">8.4</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p43 ft20">Delegationens analys och bedömningar................................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p42 ft11">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p29 ft23">9</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p43 ft24">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan .................</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p42 ft23">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p29 ft11">9.1</P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p43 ft20">Vad görs i dag? - lokalt jämställdhetsarbete .........................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p42 ft11">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p43 ft11">Aktuellt jämställdhetsarbete på skolor .................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p42 ft11">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p43 ft11">Skolverkets arbete med jämställdhet i skolan.......................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p42 ft11">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p43 ft11">Sveriges Kommuner och Landstings arbete med</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td14"><P class="p41 ft25">jämställdhet i skolan ...................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p42 ft11">186</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft11"><SPAN class="ft11">9.2</SPAN><SPAN class="ft31">Utbildning och fortbildning i jämställdhet för lärare och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p42 ft11">skolledare ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p42 ft11">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p42 ft11">Lärarutbildningarna................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p42 ft11">Fortbildning av skolans personal...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p42 ft11">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p53 ft11">Befattningsutbildning för rektorer –</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p42 ft11">Rektorsutbildningen ...................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td11"><P class="p42 ft11">9.3 Praktiskt jämställdhetsarbete.................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p42 ft11">Visioner och jämställdhetsarbete...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p42 ft11">199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft11"><SPAN class="ft11">9.4</SPAN><SPAN class="ft31">Översikt av publikationer med metoder för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p29 ft25">jämställdhetsarbete.................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">200</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft26">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td12"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p42 ft27">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p29 ft11">9.5</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p55 ft20">Motstånd mot jämställdhetsarbete .......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p44 ft11">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p29 ft11">9.6</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p55 ft25">Sammanfattning och analys...................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p44 ft11">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><P class="p29 ft23">10</P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p55 ft23">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p55 ft23">skolan .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p44 ft23">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td27"><P class="p29 ft11">10.1</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p55 ft25">Behovet av ny kunskap ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p44 ft11">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p55 ft11">Referat från delbetänkandet om behov av ny kunskap........</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p44 ft11">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p55 ft11">Ytterligare områden där behov av ny kunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p56 ft25">identifierats .................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p44 ft11">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p55 ft11">Exempel på områden av betydelse för jämställdheten där</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p56 ft11">forskning finns men inte används..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p44 ft11">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td27"><P class="p29 ft11">10.2</P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p55 ft25">Sammanfattning och analys...................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td13"><P class="p44 ft11">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p55 ft11">Sammanfattningsvis om behovet av ny kunskap .................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p44 ft11">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p55 ft11">Behovet av utvärdering av undervisningsmetoder och</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p56 ft25">arbetssätt i skolan .......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p44 ft11">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p55 ft11">Behovet av att förvalta och förmedla den kunskapsbas</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p56 ft11">om jämställdhet i skola som upparbetats på</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p56 ft20">regeringens uppdrag under senare år.........................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p44 ft11">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td27"><P class="p29 ft23">11</P></TD>
<TD class="tr18 td28"><P class="p55 ft23">Internationell utblick ................................................</P></TD>
<TD class="tr18 td13"><P class="p44 ft23">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td27"><P class="p29 ft11">11.1</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p55 ft11">Jämställdhet i skolan ur ett globalt perspektiv.....................</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p44 ft11">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p29 ft11">11.2</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p55 ft25">Arbetet inom Eurydice..........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p44 ft11">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p29 ft11">11.3</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p55 ft25">Norge......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p44 ft11">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p29 ft11">11.4</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p55 ft25">Danmark.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p44 ft11">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p29 ft11">11.5</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p55 ft25">Finland....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td13"><P class="p45 ft11">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p55 ft11">Pågående statliga insatser för att främja jämställdhet i</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p56 ft25">skolan...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p44 ft11">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p55 ft11">Redogörelse om jämställdhet i utbildning mellan</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p56 ft25">kvinnor och män.........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p44 ft11">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td27"><P class="p29 ft11">11.6</P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p55 ft25">Sammanfattande kommentar ................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td13"><P class="p44 ft11">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><P class="p29 ft23">12</P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p55 ft24">Delegationens samlade analys ...................................</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p44 ft23">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p55 ft25">Synen på skola och kön förr och nu .....................................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p44 ft11">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p55 ft11">Aktuella jämställdhetsproblem i skolan ...............................</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p44 ft11">232</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft26">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p29 ft27">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p29 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p29 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p42 ft32">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td22"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td25"><P class="p29 ft11">Delegationens förslag till insatser för att långsiktigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p58 ft11">stärka jämställdheten i skolan</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft33">.....................................234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td25"><P class="p29 ft11">Förslag till regeringen för att förbättra jämställdheten i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p42 ft25">skolan...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p42 ft11">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td22"><P class="p51 ft23">13</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td26"><P class="p29 ft23">Konsekvensanalys.....................................................</P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p42 ft24">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td22"><P class="p51 ft11">13.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td26"><P class="p29 ft25">Ekonomiska konsekvenser ....................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p42 ft11">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p51 ft11">13.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td26"><P class="p29 ft25">Andra konsekvenser...............................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td31"><P class="p51 ft23">Referenser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p42 ft24">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td32"><P class="p51 ft23">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td32"><P class="p51 ft11">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p42 ft25">Kommittédirektiv..........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td32"><P class="p51 ft11">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p42 ft25">Tilläggsdirektiv ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td32"><P class="p51 ft11">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p42 ft25">Tilläggsdirektiv ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p42 ft11">271</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft26">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p0 ft10">Sammanfattning</P>
<P class="p11 ft11">Jämställdhet i skolan handlar om att reellt ge flickor och pojkar lika makt och möjlighet till lärande och utveckling. Flertalet elever trivs bra i skolan, men det gäller tyvärr inte alla elever. Många elever inhämtar goda kunskaper och växer som individer i skolan, men dessvärre inte alla elever. Runt om i vårt land arbetar ett stort antal människor engagerat för att förbättra skolan. Detta för- bättringsarbete handlar exempelvis om att förbättra kvaliteten i skolans undervisning och elevernas kunskaper, eller om att göra skolan till en trygg plats att vistas i för alla elever. En jämställd skola är en skola där både flickor och pojkar trivs, utvecklas och lär sig mycket.</P>
<P class="p60 ft11">I skolan finns betydande skillnader i prestationer, upplevelser och preferenser mellan grupperna flickor respektive pojkar. Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor, och får därför sämre betyg. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt valen till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Ord som ”hora”, ”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka genom att framställa vissa människor som mindre värda. Sexualiserad mobbning förekommer och kan även bestå av olika former av fysiska övergrepp. En belysning av dessa problem återfinns i vårt del- betänkande <SPAN class="ft15">Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? </SPAN>(SOU 2009:64).</P>
<P class="p61 ft11">Psykiska problem har blivit vanligare bland ungdomar av båda könen de senaste två decennierna. Nu som tidigare är det fler flickor än pojkar som mår dåligt. Flera studier har visat att flickor oroar sig mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än pojkar. För många flickor försämras kroppsbild och självkänsla i samband med puberteten. Även dessa problem beskrivs i vårt ovan nämnda del- betänkande.</P>
<P class="p62 ft26">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft11">Olika normer kopplade till kön kan göra det svårt för individer att fullt ut utveckla sina intressen och förmågor, och könsnormer kan alltså också ligga till grund för exempelvis sexuella trakasserier och kränkningar. Lärande, psykisk hälsa och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra. Att uppnå ett bra klimat och bra relationer i skolan, mellan elever och mellan personal och elever, är en demokratisk fråga som har stort egenvärde. Men det är också en förutsättning för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag.</P>
<P class="p64 ft11">Det bör understrykas att det finns uttryck för brist på jäm- ställdhet som kan vara svåra att upptäcka, mäta och kvantifiera. Pojkarna kanske dominerar på skolgården och i korridoren, medan flickorna i viss mån tar för sig inne i klassrummet? Flickorna kanske blir tafsade på, eller verbalt kränkta, medan pojkar får utstå homofoba tillmälen och fysiskt våld? Kanske bär den bristande jämställdheten i skolan en del av ansvaret för att flickor som grupp från tonåren har sämre självkänsla? Kan det samtidigt vara så att pojkars självkänsla sällan diskuteras eftersom pojkars möjlighet att uttrycka känslor är begränsad? Kan det stämma att grupper av pojkar som tidigt i skolåldern har svårt att hänga med i undervisningen ofta får otillräckligt med stöd?</P>
<P class="p65 ft11">Det är naturligt att diskussionen om jämställdhet i skolan handlar om klassrumsinteraktioner och det sociala samspelet mellan elever samt mellan skolans personal och eleverna. Men det finns även viktiga jämställdhetsaspekter på skolans ämnen och på ämnes- didaktiken. Om skolan via läroböckerna och undervisningen i de olika ämnena ger en enkönad bild av exempelvis historien, littera- turhistorien eller samhällskunskapen, innebärande att i huvudsak endast männens erfarenheter representeras, så är detta ett allvarligt jämställdhetsproblem.</P>
<P class="p66 ft11">Skolan som institution kan ses som spegel av samhället i övrigt. På strukturell nivå är mannen och det manligt kodade överordnat på många av samhällets områden. Ojämställda mönster uppstår i skolan, så länge det omgivande samhället inte är jämställt. Sam- tidigt kan skolan erbjuda en ”fristad” – ett rum där andra relationer och förhållanden kan råda än de som gäller utanför skolan.</P>
<P class="p67 ft26">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p29 ft34">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft23">Nuvarande jämställdhetssatsningar som berör skolan</P>
<P class="p69 ft11">Riksdag och regering har tillfört medel motsvarande 1,6 miljarder kronor för en särskild jämställdhetssatsning under åren <NOBR>2007–2010.</NOBR> Följande satsningar på jämställdhet i utbildning kan nämnas (prop. 2009/10:1).</P>
<P class="p70 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra utveck- lingsinsatser inom jämställdhetsområdet i skolan. Uppdraget omfattar bland annat att sprida kunskap om kön och skolfram- gång, stärkt elevhälsa, fortbildning av lärare och annan skol- personal om hederstraditioner samt om sex- och samlevnads- undervisning. Uppdraget omfattar såväl det offentliga skol- väsendet som motsvarande fristående utbildningsverksamheter. Den totala kostnaden för insatsen beräknas uppgå till cirka 100 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p71 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Regeringen har även tillsatt Delegationen för jämställdhet i högskolan (dir. 2009:7). Delegationen ska stödja insatser och föreslå åtgärder som främjar jämställdhet i högskolan. Delega- tionen ska särskilt uppmärksamma och motverka könsbundna utbildningsval till högskolan och den minskade andelen män som söker sig till högre utbildning. Delegationen ska även upp- märksamma skillnader mellan kvinnor och män vad avser studie- takt, avhopp och benägenhet att avlägga examen samt kvinnors och mäns skilda möjligheter till forskarkarriär och den ojämna könsfördelningen på högre befattningar inom högskolan. Kost- naderna för delegationen beräknas till 60 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p71 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Regeringen har vidare tillfört resurser till arbetet med jäm- ställdhetsintegrering i kommunala verksamheter. Sveriges Kom- muner och Landsting (SKL) har fördelat totalt 125 miljoner kronor </SPAN><NOBR>2008–2010</NOBR> för denna verksamhet. Syftet är att uppnå en kvalitetssäkring av offentligt finansierade verksamheter på kom- munal och landstingsnivå för att garantera att dessa svarar mot båda könens villkor och behov. Denna satsning är inte specifikt riktat mot skolan, men en del av satsningen kommer direkt eller indirekt skolan till del.</P>
<P class="p72 ft26">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft23">Delegationens förslag till insatser för att långsiktigt stärka jämställdheten i skolan</P>
<P class="p74 ft11">Jämställdhet uppnås inte en gång för alla – lika lite i skolan som i samhället i övrigt. Jämställdheten måste ständigt diskuteras, vinnas på nytt och omsättas i skolans vardagliga praktik. Det är viktigt att jämställdhetsarbetet i skolan omfattar ett brett spektrum av fråge- ställningar som rör flickor och pojkar i skolan. Jämställdhets- aspekter bör exempelvis läggas även på frågor om barns utveckling och psykosociala hälsa.</P>
<P class="p75 ft15">Jämställdhetsintegrering ger varaktig förändring</P>
<P class="p76 ft11">Jämställdhetsarbetet i skolan bör bedrivas enligt principen om jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är en långsiktigt hållbar väg för organisationer att arbeta proaktivt med jämställdhet. Ett systematiskt och proaktivt arbete med jämställdhet kan bl. a. förväntas leda till att antalet fall av kränkande behandling minskar, och därmed även behovet av reaktiva insatser. Förutsättningar för att få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, förutom att man går metodiskt och systematiskt tillväga, att ledningen ger sitt odelade stöd till arbetet. Detta stöd bör uttalas både internt och externt. Likaså är resurser, referenspersoner och tid viktiga delar. Tidsaspekten är viktig att uppmärksamma – det är inte möjligt för organisationen – klassen, skolan eller kommunen – att förvänta sig påtagliga resultat alltför tidigt.</P>
<P class="p77 ft11">Följande fem steg kan ses som delar av en strategisk förändrings- process: Kartläggning av verksamheten, Analys av kartläggningen, Framtagande av idéer och visioner, konkreta mål och åtgärder, Arbete! och Uppföljning av mål och åtgärder (bearbetat utifrån Ds 1999: 31, SOU 2007: 15 och SOU 2010:83).</P>
<P class="p78 ft11">En hel del av det jämställdhetsarbete som bedrivs i skolan är projektbaserat – inte sällan med extern finansiering (se till exempel SOU 2010:83). Vårt intryck att projekten ofta avslutas utan att lärdomarna tas tillvara på ett systematiskt sätt och utan att pro- jektets innehåll transformeras till att bli centrala inslag i den reguljära verksamheten. Lite tillspetsat kan sägas att alltför många goda intentioner på jämställdhetens område har dött projektdöden</P>
<P class="p79 ft11">– dvs. har i praktiken upphört att verka när eller en tid efter att projektet avslutats.</P>
<P class="p80 ft26">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p29 ft34">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft11">Projektarbete för jämställdhet är i vissa faser av en utveckling bra och nödvändigt. Men projekten ska ses som ett första steg mot jämställdhetsintegrering och inte som ett i tiden och rummet avgränsad verksamhet. Jämställdhetsprojekten behöver förvaltas och resultaten tas om hand. Att tillse att så sker är en ledningsfråga.</P>
<P class="p82 ft11">Vi tror att det är dags att byta strategi. Jämställdhetsarbetet måste orienteras bort från projekt och <NOBR>adhoc-insatser,</NOBR> för att i stället på allvar integreras i den ordinarie verksamheten. Så und- viker vi risken att jämställdhetsprojekten blir en ursäkt för att inte låta jämställdhet vara en central del av den ordinarie verksamheten.</P>
<P class="p83 ft15">Skolans jämställdhetsarbete bör utgå från både strukturer och individer</P>
<P class="p84 ft11">Jämställdhetsarbetet handlar om att arbeta med strukturer och könsnormer som begränsar individens utveckling. Arbetet för- utsätter för att vara meningsfullt en kategorisering efter kön. I samhället utanför skolan liksom även i skolan ligger fokus i arbetet mot diskriminering numera ofta på individuella rättigheter snarare än på kategoriseringar av kollektiv i privilegierade eller under- privilegierade. Därtill kommer att kategorin ”kön” i diskriminerings- frågor har kompletterats med flera andra skiljandekategorier – etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck etcetera. På sätt och vis har jämställdhetsarbetet därmed försvårats. Det ter sig inte längre alltid lika naturligt att tala om strukturer eller mekanismer som skapar maktrelationer mellan kvinnor och män, pojkar och flickor, utan i många fall snarare om rättigheter för individer med olika identiteter och socioekonomisk bakgrund.</P>
<P class="p85 ft11">Könet är starkt kopplat till identiteten och identitetsskapandet, och det finns skäl att identifiera och motverka de strukturer som skapar olika könsnormer för kvinnor och män, och som lägger grunden för maktrelationer baserade på kön. Men varje kategoriser- ing efter kön riskerar samtidigt att återskapa de könsskillnader som arbetet avser att undanröja. Konsten är att både se betydelsen av kön och genus med den maktordning det innebär, och samtidigt se den stora variationen mellan individer och betydelsen av andra sociala kategoriseringar. Det ligger en utmaning i att undvika att jämställdhetsarbetet betraktas som en form av särintresse.</P>
<P class="p86 ft26">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft15">Det behövs ett ökat fokus på jämställdhet i relationer mellan grupper</P>
<P class="p88 ft11">I fokus för skolans jämställdhetsarbete under olika tider har framför allt varit särskilda grupper av elever. Det finns en tendens att fokusera en grupp i taget och kanske även ett problem i sänder. Exempelvis har jämställdhetsarbetet i skolan handlat om arbetet om att främja flickors intresse för teknik, om att minska flickors stress eller om att stärka flickors självkänsla. Det är givetvis utmärkt och vällovligt med projekt som syftar till att exempelvis minska flickors stress eller stärka flickors självkänsla. Samtidigt finns risker med att i jämställdhetsarbetet fokusera endast en grupp av elever. Risken är att jämställdhetsproblemet helt förläggs hos individerna i målgruppen, och lösningen ensidigt blir att ändra på individerna i gruppen (se SOU 2010:35).</P>
<P class="p77 ft11">Jämställdhetsarbetet skulle i vissa fall vinna på att i större utsträckning lägga fokus på relationerna mellan flickor och pojkar eller på relationerna mellan eleverna och skolans personal, och i gengäld i mindre utsträckning på enskilda grupper av elever. Det kan exempelvis vara så att attityder och beteenden hos grupper av pojkar i klassen och på skolan är en delförklaring till flickors sämre självkänsla. Om så är fallet, så bör även pojkarna vara målgrupp för de särskilda jämställdhetssatsningarna och förändringsambitionerna som har till syfte att ”stärka flickor”. Det verkar för övrigt vara vanligare att arbetet syftar till att ändra på flickor än att ändra på pojkar. Projekt för att stimulera flickors intresse för teknik har sällan sin motsvarighet i projekt för att intressera pojkar för vård- yrken, för att ta ett exempel.</P>
<P class="p89 ft15">Skolans arbete mot kränkande behandling behöver förstärkas</P>
<P class="p76 ft11">I dag finns två lagar – diskrimineringslagen och skollagen – som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminer- ing, trakasserier och kränkande behandling. Uppdelningen på två lagar skapar otydligheter beträffande lagstiftningens innehåll. Det förebyggande arbetet för att motverka kränkande behandling i skolorna behöver förstärkas. Detta ansvar åvilar i första hand skol- huvudmännen. De statliga myndigheterna Skolinspektionen/BEO och DO fullgör alla viktiga uppgifter i skolan, genom att ansvara för granskning av likabehandlingsplaner samt genom att efter anmälan</P>
<P class="p90 ft26">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p29 ft34">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">arbeta med individärenden rörande diskriminering eller andra former av kränkande behandling.</P>
<P class="p12 ft11">Den nuvarande uppdelningen på två myndigheter försvårar detta arbete. Skolinspektionen har en större närvaro i och kunskap om skolan och har därmed bättre förutsättningar att bidra till att stärka det förebyggande arbetet.</P>
<P class="p82 ft11">Skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktig ur ett jäm- ställdhetsperspektiv och en viktig del i arbetet med att motverka kränkande behandling. Det är angeläget att denna undervisning tas på allvar och bedrivs med bra kvalitet. Sex- och samlevnadsunder- visningen ska alltid utgå från en bred förståelse av sexualitet och hur olika förväntningar på pojkars och flickors sexuella uttryck påverkar och inbegriper förekomst av kränkningar på grund av kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck. Vår bedömning är att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är av stor betydelse för hur kränkningar som har sin grund i kön och sexualitet får utrymme.</P>
<P class="p92 ft15">Ett ökat fokus behövs på ämnesstoff och ämnesdidaktik</P>
<P class="p93 ft11">Det finns ett behov att förstärka den del av jämställdhetsarbetet som handlar om ämnesstoffet och ämnesdidaktiken. Ämnesstoffet måste spegla både kvinnors och mäns erfarenheter. Ämnes- didaktiken och arbetssätten i skolan bör så långt möjligt bygga på evidens, och varieras för att passa elevers olika sätt att lära.</P>
<P class="p94 ft11">Vi är bekymrade över den bristande kvaliteten i många av de läromedel som eleverna använder. Man kan fråga sig vilken bild av kvinnor och män som dagens skolelever får genom sina läroböcker. Exempelvis kan konstateras att läromedlen i historia knappast ger kvinnliga förebilder i historien. Pojkarna möter också ett snävt mans- ideal i många läromedel. Vi har även noterat att det utöver brister ur jämställdhetsperspektiv även finns kvalitetsbrister gällande stil, perspektiv och sakinnehåll i många läromedel.</P>
<P class="p95 ft26">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft15">Tidiga insatser behövs för att upptäcka och stödja flickor och pojkar med psykosociala problem och svårigheter i skolan</P>
<P class="p88 ft11">Flickor känner sig mer stressade över skolarbetet och oroar sig mer för relationer till andra än vad pojkar gör. Dåliga skolresultat leder sannolikt till dålig självkänsla, samtidigt som bakomliggande psyk- isk problematik gör det svårt att prestera i skolan. Flera studier bekräftar samma bild av en ökad sårbarhet för flickor med början i de yngre tonåren för internaliserande psykiska problem, som ängs- lighet och depression, men även lägre självuppfattning. Även om flickor som grupp presterar bättre än pojkar, finns bland flickor i tonåren en psykologisk otillfredsställelse, en ökad oro, som uttrycker sig i depressiva symptom, ätstörningar, ökade självmordsförsök och sedan leder till allvarliga tecken på psykisk ohälsa bland unga kvin- nor (SOU 2010:79).</P>
<P class="p97 ft11">Pojkar har större problem i skolan vid skolstart och flera av dem riskerar att bli underpresterande på sikt på grund av detta. Pojkar uppvisar också generellt mer externaliserande problem. Att det finns en grupp pojkar som uppvisar en lägre nivå av kompetens inom flera områden, kan också påverka förväntningarna på hela gruppen. Läraren kan påverkas av den lågpresterande pojkgruppen och kan börja behandla pojkgruppen och flickgruppen på ett stereo- typt sätt, som om alla var lika. Det kan leda till att läraren oavsiktligt och omedvetet sänker sina förväntningar på alla pojkar (SOU 2010:79).</P>
<P class="p98 ft11">Vi vet att problemen för elever med skolsvårigheter och sviktande psykosocial hälsa tenderar att bli värre med tiden. Det är med andra ord viktigt att följa upp och stödja de barn och ung- domar som uppvisar avvikelser i beteende på ett tidigt stadium (SOU 2010:79). Denna uppföljning bör ske med kunskap om köns- skillnaderna; här avses symptomen på ohälsa kopplat till olika utveck- lingsfaser och livssituationer. Samtidigt gäller det att arbeta med ett individfokus och undvika stereotypiseringar baserat på kön. En svår balansgång!</P>
<P class="p99 ft26">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p29 ft34">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft37">En satsning på läsning kan minska könsskillnaden i skolprestationer, och ge stöd åt både flickor och pojkar med läs- och skrivsvårigheter</P>
<P class="p101 ft11">I ämnet svenska presterar pojkar som grupp sämre än flickor – i meritvärde (betyg) uppnår pojkar i svenska drygt 80 % av vad flickorna gör, att jämföra med 90 % sammantaget för alla ämnen. Skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga betyg är således större i svenska än i många andra ämnen.</P>
<P class="p102 ft11">Vi vill särskilt understryka betydelsen av att eleverna får goda färdigheter i läsning och skrivning, och att skolorna tidigt upp- märksammar flickor och pojkar med läs- och skrivsvårigheter. Det finns generellt ett stort gap mellan flickors och pojkars skolpresta- tioner i läsning och skrivning. Det finns dessutom en övervikt av pojkar i den grupp elever som har läs- och skrivsvårigheter. God läsfärdighet hör ihop med goda skolprestationer över lag. Det finns överspridningseffekter från läsfärdigheten – det vill säga kunskaper i läsning är viktig för skolframgång i flera ämnen. Frågan om läs- och skrivförmåga har således även en jämställdhetsaspekt. En generell förbättring av läs- och skrivfärdigheter bör därför kunna bidra till att minska könsskillnaderna i skolprestationer.</P>
<P class="p103 ft11">Det är dock viktigt att inte glömma att det även finns många flickor som har läs- och skrivsvårigheter, liksom det finns många pojkar som läser och skriver med liv och lust. Uppmärksamheten på pojkarnas relativt sämre skolprestationer och läsförmåga får allt- så inte skymma det självklara faktum att det också finns flickor som behöver extra stöd för läs- och skrivinlärningen.</P>
<P class="p94 ft11">Det är viktigt att ett genusperspektiv läggs på det arbete som bedrivs på kommande lässatsningar. Det är också angeläget att arbets- sätt utvecklas och ges spridning, som skolorna kan tillämpa för att förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar med läs- och skrivsvårigheter.</P>
<P class="p104 ft38">Forskningsbaserad kunskap behövs om hur olika under- visningsmetoder fungerar för olika grupper av elever</P>
<P class="p105 ft11">Det saknas en samlad bild av den befintliga forskningsbaserade kunskapen om hur olika arbetssätt och undervisningsmetoder fungerar i klassrummet. Detta gäller generellt, och även gällande grupperna flickor och pojkar. Många antar exempelvis att en under- visningsmetodik, som anses ha blivit vanligare under senare år, som</P>
<P class="p106 ft26">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">lägger ett större ansvar på eleverna att arbeta självständigt utan handledning av läraren, kan vara en nackdel särskilt för vissa pojkar (se till exempel SOU 2010:52). Detta eftersom forskningen visar att flickor som grupp anstränger sig mera i skolan och är mer ansvarstagande och ”självgående”. Tilläggas bör att det förstås även finns flickor som har svårt att klara av att prestera väl i en miljö som präglas av en hög grad av icke lärarledd skoltid.</P>
<P class="p108 ft11">Frågan om ”eget arbete” i skolan är komplex. Det finns förstås också fördelar med att elever lär sig arbeta självständigt. Själv- ständigt arbete kan utformas på olika sätt, i och utanför klass- rummet. Självständigt arbete utan tät uppföljning och styrning av en lärare är dock en undervisningsmetod med nackdelar för många flickor och ännu fler pojkar. Det är således viktigt att kunskap utvecklas om hur olika arbetssätt och undervisningsmetoder i skolan fungerar generellt och för olika grupper av elever.</P>
<P class="p108 ft11">Skolan behöver även kunskap om hur forskning omsätts i praktiskt handlande. Kunskap om ämnesdidaktik och jämställdhet behöver fördjupas. För närvarande inriktas både skolans innehåll och lärarutbildningen mer mot ämneskunskap och ämnesdidaktiska frågor. I detta sammanhang behöver också kunskapen utvecklas om jämställdhetsaspekter på innehållet och undervisningen i olika ämnen. Vidare saknas svensk forskning gällande kränkningar och kränkande behandling, specialpedagogik och kön samt om vilka preferenser som styr elevernas val till gymnasieskolan och till högskolan. Det saknas även djupare kunskap om de begränsningar i skolan för flickor och pojkar som följer av den hedersrelaterade problematiken.</P>
<P class="p109 ft15">Pojkproblemet inom utbildningsområdet</P>
<P class="p110 ft11">Ett uppmärksammat problem under senare år är ”pojkkrisen i utbildning” – dvs. fenomenet att pojkar som grupp tenderar att prestera sämre genom utbildningssystemet och att gruppen därmed riskerar att bli ”utbildningsförlorare”. Fenomenet har under senare år i uppmärksammats inte endast i Sverige, utan även i flertalet jäm- förbara länder. Det finns dock ingen konsensus om problemets natur, eller ens om att det existerar ett problem knutet till pojkar och utbildning.</P>
<P class="p66 ft13">Det finns givetvis många pojkar och unga män som presterar väl och utvecklas bra i skolan och i den högre utbildningen. Det finns även många flickor och unga kvinnor som av olika skäl har skol-</P>
<P class="p111 ft26">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p29 ft34">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">svårigheter och som inte kommer till sin rätt i skolan. Men på aggregerad nivå finns ändå ett mönster, som består i att pojkar/män som grupp faktiskt presterar sämre på flera nivåer i utbildnings- systemet. Detta mönster bör enligt vår mening tas på största allvar och ligga till grund för reflektioner och samtal om vad som kan göras för att ge elever oavsett kön de allra bästa förutsättningar för lärande och utveckling i skolan.</P>
<P class="p94 ft11">En del av ”pojkproblemet” är att det inte anses ”coolt” för pojkar att anstränga sig i skolan. Framgång ska uppnås utan ansträngning. De könsnormer som råder för pojkar tenderar även att vara trängre än motsvarande normer för flickor. Det finns en tendens till att flickor och unga kvinnor i dag i större utsträckning utbildar sig inom områden som tidigare varit manligt dominerade, medan pojk- arna och de unga männen inte visar samma benägenhet till förändring av sina utbildningsval (se till exempel SOU 2010:53).</P>
<P class="p94 ft11">När pojkar börjar skolan har de i genomsnitt inte nått samma utveckling på flera områden: språkliga, kognitiva, sociala och fin- motoriska. Detta kan leda till att fler pojkar får svårigheter att hänga med i skolan, och att lärarnas förväntningar tenderar att vara lägre ställda på pojkarna. När pojkarna kommit i fatt i mognads- hänseende, så borde flickor och pojkar prestera på samma nivå i skolan. Att så inte alltid sker, kan delvis förklaras med att en del pojkar med tidiga skolsvårigheter har lärt sig att hantera tidiga miss- lyckanden i skolan så sätt att de inte prioriterar skolarbetet. Man satsar i stället på att på att vara duktig och få bekräftelse inom andra områden, såsom idrott. Forskning visar även att barn tenderar att identifiera sig med andra barn av samma kön. Det finns en risk för att pojkar som inte prioriterar skolan blir normgivande för andra pojkar. En för skolarbetet negativ kamratkultur kan alltså uppstå i förbindelse med pojkarnas senare mognad.</P>
<P class="p112 ft11">Mycket av könsskillnaderna är socialt konstruerade. Uttrycks- sätt, klädsel, föreställningar om vad som är manligt och vad som är kvinnligt, har varierat i historien och skiljer sig mellan länder, kulturer, åldrar och grupper. Men skillnaderna är också biologiska. Av professor Martin Ingvars rapport på uppdrag av vår delegation (SOU 2010:52) framgår att robusta biologiska data går hand i hand med observationsdata som talar om pojkars senare mognad till vuxen- het. Den kunskapen kan vara gynnsam för ett bra jämställdhetsarbete, till exempel om den leder till att större hänsyn tas till pojkars förmåga till inlärning i vissa åldrar. Men om kunskapen leder till att <SPAN class="ft15">alla </SPAN>flickor förväntas mogna före <SPAN class="ft15">alla </SPAN>pojkar, riskerar både pojkar och</P>
<P class="p113 ft26">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">flickor att bedömas utifrån förutfattade meningar och inte utifrån sina individuella förutsättningar. Det föreligger stora överlapp- ningar i mognadshänseende mellan grupperna flickor och pojkar!</P>
<P class="p115 ft12">Föräldrarna och omgivningen har stor betydelse för skolans jämställdhetsarbete</P>
<P class="p116 ft11">Synen på jämställdhet och genus skiftar mellan olika individer och familjer. I vissa familjer ses könsmönster i hög grad som förhand- lingsbara och utbytbara. Men många unga i Sverige lever i familjer och sociala omgivningar med normsystem där könsmönstren i större eller mindre utsträckning ses som låsta och förutbestämda. Principer om isärhållande av könen kan vara starkt förankrade, och de begränsningar för individen som följer därav kan vara mycket starka. I särskild utsträckning drabbas flickor eller kvinnor av begränsningar, men även pojkar drabbas.</P>
<P class="p66 ft11">Ett särskilt jämställdhetsproblem är de så kallade heders- relaterade problemen. Den hedersrelaterade kulturen har rötter i patriarkala samhällen främst kring Medelhavet, i Mellanöstern och i delar av Central- och Sydasien, men kan även upprätthållas eller uppstå här i Sverige.</P>
<P class="p117 ft11">Hederstänkande får inte stå i vägen för alla elevers rätt till kun- skap oberoende av kön, etnicitet etcetera. (SOU 2010:84).</P>
<P class="p118 ft15">Utbildning och fortbildning behövs av lärare och skolledning</P>
<P class="p110 ft11">Lärare behöver kunskaper för att kunna anlägga jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehållet och ämnesdidaktiken i skolan. Jämställdhet är ett kunskapsområde. Brist på kunskap hos den personal som verkar i skolan riskerar bland annat leda till att fördomar om kvinnor och män, flickor och pojkar återskapas utan att problematiseras.</P>
<P class="p119 ft11">Kunskaper om genus och om frågor rörande barns och ung- domars utveckling och grundläggande behov behöver stärkas i lärar- utbildningen och rektorsutbildningen och även i fortbildningen lärare, skolledare och annan personal i skolan.</P>
<P class="p120 ft26">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p29 ft34">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft23">Förslag till regeringen för att förbättra jämställdheten i skolan</P>
<P class="p84 ft13">Tidigare i detta betänkande har vi presenterat en rad förslag i syfte att förbättra och stärka jämställdheten i skolan. Dessa förslag åter- ges nedan i punktform.</P>
<P class="p122 ft23">Lagar och förordningar</P>
<P class="p123 ft11">Vi föreslår att:</P>
<P class="p124 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Den nuvarande regleringen av åtgärder och förbud mot dis- kriminering och trakasserier av barn och ungdomar som söker till eller deltar i verksamhet som sker med stöd av skollagen (2010:800) flyttas från diskrimineringslagen till skollagen. Som en följd av detta ska Skolinspektionen och Barn- och elevom- budet ta över ansvaret för tillsynen rörande diskriminering och trakasserier samt utredningen av överträdelser av dessa förbud.</SPAN></P>
<P class="p125 ft23">Allmänna råd</P>
<P class="p126 ft11">Vi föreslår regeringen att:</P>
<P class="p127 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">uppdra åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen och Folk- hälsoinstitutet ta fram ett allmänt råd om hur skolan i sam- verkan med elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och pojkar med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.</SPAN></P>
<P class="p122 ft23">Övrigt</P>
<P class="p128 ft11">Vi föreslår regeringen att:</P>
<P class="p129 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft40">utifrån det av riksdagen antagna jämställdhetspolitiska målet formulera följande övergripande jämställdhetsmål för skolan:</SPAN></P>
<P class="p130 ft15">Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.</P>
<P class="p131 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial som baserat på evidens behandlar arbetssätt som skolorna kan tillämpa för att förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar. I det allmänna rådet bör särskilt behandlas arbetssätt</SPAN></P>
<P class="p132 ft26">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft11">för att tidigt stödja pojkar och flickor med läs- och skrivsvårig- heter.</P>
<P class="p134 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att med hjälp av ämneskunniga forskare granska kvaliteten i läromedel och annat undervisningsmaterial för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jäm- ställdhetsaspekter som andra kvalitetsaspekter bör beaktas.</SPAN></P>
<P class="p135 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen ur ett genusperspektiv, utreda och analysera orsakerna till samt omfattningen, inrikt- ningen och könsfördelningen på samtliga former av särskilt stöd som ges till elever i grundskolan. Inom ramen för uppdraget bör förutsättningarna för att bygga upp en nationell statistik inom området utredas.</SPAN></P>
<P class="p136 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningar som ligger till grund för beslut om särskilt stöd samt det åtgärdspro- gram som blir följden av dessa utredningar. Uppdraget kan ges som ett tilläggsuppdrag till det pågående uppdraget att granska kommuners rutiner för utredning inför mottagande i särskolan (U2010/4860/G).</SPAN></P>
<P class="p137 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbild- ningen för lärare eller skolledare i sex- och samlevnad.</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbild- ningen för skolledare om hedersrelaterad problematik i skolan</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att anordna särskild utbildning för lärare eller skolledare om sex- och samlevnad.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolinspektionen i uppdrag att i samråd med Skolverket granska kvaliteten i skolornas undervisning i sex- och samlev- nad.</SPAN></P>
<P class="p140 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar i mål- formuleringarna gällande rektorsutbildningen, så att jämställd- het ska genomsyra rektorsutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar gällande inne- hållet i rektorsutbildningen, så att ett obligatoriskt moment om hedersproblematiken ingår i utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p141 ft26">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p29 ft34">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">ge Skolverket i uppdrag att genomföra den återkommande attitydundersökningen i skolan på ett sådant sätt att resultaten kan redovisas uppdelat på kön.</SPAN></P>
<P class="p143 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier om samt göra kunskapssammanställningar och utvärderngar avseende metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka tradionella könsmönster i skolan och i undervisningen. Det är viktigt att studier, kunskapssammanställningar och utvärderingar av studier rörande undervisning och arbetssätt i skolan har ett genus- och könsperspektiv så att pojkar och flickor får samma makt och möjligheter att lära sig och utvecklas i skolan.</SPAN></P>
<P class="p144 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">ge en myndighet, exempelvis Nationella sekretariatet för genus- forskning vid Göteborgs universitet eller Skolverket, i uppdrag att återkommande uppdatera bibliografin </SPAN><SPAN class="ft15">Svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1969-2009</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>(SOU 2010:36).</P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">ge Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolan som under senare år med stöd av regeringens uppdrag upparbetats av vår delegation, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategier för jämställd- hetsintegrering och att materialet finns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i skolan.</SPAN></P>
<P class="p146 ft26">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p0 ft10">Författningsförslag</P>
<P class="p147 ft43"><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p148 ft43">lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567)</P>
<P class="p149 ft11">Härigenom föreskrivs i fråga om diskrimineringslagen (2008:567) att 2 kap. <NOBR>5–7</NOBR> §§ samt 3 kap. <NOBR>14–16</NOBR> §§ ska ha följande lydelser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td36"><P class="p29 ft15">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td37"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p29 ft15">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td39"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td40"><P class="p150 ft45">2 kap. Utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td40"><P class="p150 ft46">Diskrimineringsförbud</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td42"><P class="p151 ft11">5 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p152 ft11">Den som bedriver <SPAN class="ft15">verksamhet</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p39 ft11">Den som bedriver <SPAN class="ft15">annan ut-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">som avses i skollagen (1985:1100)</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p39 ft18">bildningsverksamhet än den <SPAN class="ft20">som</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p152 ft18">eller annan utbildningsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p39 ft11">avses i skollagen (1985:1100)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td36"><P class="p29 ft11">(utbildningsanordnare) får</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p152 ft11">inte</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p39 ft11">(utbildningsanordnare) får inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p29 ft11">diskriminera</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td44"><P class="p154 ft15">något barn</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p152 ft18">eller</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p39 ft11">diskriminera någon student eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p152 ft11">någon <SPAN class="ft15">elev</SPAN>, student eller stude-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p39 ft11">studerande som deltar i eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p152 ft11">rande som deltar i eller söker till</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">söker till verksamheten. Anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td45"><P class="p29 ft11">verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p154 ft11">Anställda</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p152 ft11">och</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">da och uppdragstagare i verksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td45"><P class="p29 ft11">uppdragstagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td46"><P class="p152 ft11">i verksamheten</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p39 ft11">heten ska likställas med utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p152 ft11">ska likställas med utbildnings-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p39 ft11">ningsanordnaren när de handlar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p152 ft11">anordnaren när de handlar inom</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p39 ft11">inom ramen för anställningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p29 ft11">ramen för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td44"><P class="p154 ft11">anställningen</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p152 ft11">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">eller uppdraget.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p29 ft11">uppdraget.</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td41"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p152 ft11">Diskrimineringsförbudet gäl-</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p39 ft11">Diskrimineringsförbudet gäl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p152 ft11">ler även i det fall en utbildnings-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">ler även i det fall en utbildnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p152 ft11">anordnare genom skäliga åtgärder</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">anordnare genom skäliga åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p152 ft11">i fråga om lokalernas tillgäng-</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p39 ft11">i fråga om lokalernas tillgäng-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p152 ft11">lighet och användbarhet kan se</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p39 ft11">lighet och användbarhet kan se</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p152 ft11">till att en person med funktions-</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p39 ft11">till att en person med funktions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td39"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td41"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td37"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td38"><P class="p39 ft26">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p15 ft11">hinder, som söker eller har anta- gits till utbildning enligt hög- skolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan så- dant funktionshinder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p15 ft11">hinder, som söker eller har anta- gits till utbildning enligt hög- skolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan så- dant funktionshinder.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft11">6 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p155 ft11">Förbudet i 5 § hindrar inte</P>
<P class="p156 ft11"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft47">åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställd- het mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100),</SPAN></P>
<P class="p157 ft49"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft48">tillämpning av bestämmel- ser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i för- skoleklass, i det obligatoriska skol- väsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, sär- skolan eller specialskolan, eller</SPAN></P>
<P class="p158 ft11"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft50">särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</SPAN></P>
<P class="p159 ft11">Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studie- förbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oav- sett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p155 ft13">Förbudet i 5 § hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i</P>
<P class="p15 ft11">strävanden att främja jämställd- het mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100),</P>
<P class="p160 ft11">2. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p161 ft11">Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studie- förbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oav- sett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft26">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<P class="p0 ft27">SOU 2010:99 Författningsförslag</P>
<P class="p162 ft45">Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier</P>
<P class="p163 ft11">7 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p152 ft11">Om en utbildningsanordnare</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p164 ft11">Om en utbildningsanordnare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">får kännedom om att <SPAN class="ft15">ett barn</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">får kännedom om att en student</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11"><SPAN class="ft15">eller </SPAN>en <SPAN class="ft15">elev, </SPAN>student eller stude-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">eller studerande som deltar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">rande som deltar i eller söker till</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">eller söker till utbildningsanord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td47"><P class="p29 ft11">utbildningsanordnarens</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p152 ft11">verk-</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">narens verksamhet anser sig i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">samhet anser sig i samband med</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">samband med verksamheten ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">verksamheten ha blivit utsatt för</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">blivit utsatt för trakasserier eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">trakasserier eller sexuella trakas-</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">sexuella trakasserier, är utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">serier, är utbildningsanordnaren</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">ningsanordnaren skyldig att ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">skyldig att utreda omständighe-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">reda omständigheterna kring de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">terna kring de uppgivna trakas-</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">uppgivna trakasserierna och i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td49"><P class="p29 ft11">serierna och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td50"><P class="p152 ft11">i förekommande</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">förekommande fall vidta de åt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">fall vidta de åtgärder som skäli-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">gärder som skäligen kan krävas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">gen kan krävas för att förhindra</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">för att förhindra trakasserier i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td47"><P class="p29 ft11">trakasserier i framtiden.</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">framtiden.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td49"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td52"><P class="p165 ft45">3 kap. Utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td49"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td52"><P class="p165 ft46">Målinriktat arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td49"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td53"><P class="p166 ft20">14 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p152 ft11">En utbildningsanordnare som</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p164 ft11">En utbildningsanordnare som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td54"><P class="p29 ft15"><SPAN class="ft11">bedriver </SPAN>utbildning</P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p29 ft15">eller</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p152 ft18">annan</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">bedriver utbildning enligt hög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td49"><P class="p29 ft15">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p29 ft15">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td55"><P class="p152 ft15">skollagen</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">skolelagen (1992:1434) eller ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><P class="p29 ft15">(1985:1100),</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td41"><P class="p29 ft11">utbildning</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p152 ft11">enligt</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">bildning som kan leda fram till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">högskolelagen (1992:1434) eller</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">en examen enligt lagen (1993:792)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">utbildning som kan leda fram till</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">om tillstånd att utfärda vissa exa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">en examen enligt lagen (1993:792)</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">mina ska inom ramen för denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">om tillstånd att utfärda vissa exa-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">verksamhet bedriva ett målinrik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">mina ska inom ramen för denna</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">tat arbete för att aktivt främja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">verksamhet bedriva ett målinrik-</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">lika rättigheter och möjligheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">tat arbete för att aktivt främja</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">för de studenter som deltar i eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">lika rättigheter och möjligheter</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">söker till verksamheten, oavsett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p29 ft15"><SPAN class="ft11">för de </SPAN>barn, elever eller <SPAN class="ft11">studen-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">kön, etnisk tillhörighet, religion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">ter som deltar i eller söker till</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">eller annan trosuppfattning, funk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">verksamheten, oavsett kön, etnisk</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">tionshinder eller sexuell lägg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">tillhörighet, religion eller annan</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">ning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">trosuppfattning, funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td47"><P class="p29 ft11">eller sexuell läggning.</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft26">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p17 ft13">Närmare föreskrifter om ut- bildningsanordnarens skyldig- heter finns i 15 och 16 §§.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p17 ft13">Närmare föreskrifter om ut- bildningsanordnarens skyldig- heter finns i 15 och 16 §§.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td57"><P class="p168 ft46">Att förebygga och förhindra trakasserier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p169 ft20">15 §</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">En utbildningsanordnare som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">En utbildningsanordnare som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">avses i 14 § ska vidta åtgärder</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">avses i 14 § ska vidta åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">för att förebygga och förhindra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">för att förebygga och förhindra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft15"><SPAN class="ft11">att </SPAN>något barn eller <SPAN class="ft11">någon </SPAN>elev</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">att någon student som deltar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11"><SPAN class="ft15">eller </SPAN>student som deltar i eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">eller söker till verksamheten ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td60"><P class="p29 ft11">söker till verksamheten</P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p153 ft11">utsätts</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">sätts för trakasserier som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">för trakasserier som har samband</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">samband med kön, etnisk tillhö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">med kön, etnisk tillhörighet, reli-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">righet, religion eller annan tros-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">gion eller annan trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p29 ft11">uppfattning,</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p42 ft11">funktionshinder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">funktionshinder eller sexuell lägg-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">eller sexuell läggning eller för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p152 ft20">ning eller för sexuella trakasserier.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">sexuella trakasserier.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td63"><P class="p170 ft46">Likabehandlingsplan</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p169 ft20">16 §</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">En utbildningsanordnare som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">En utbildningsanordnare som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">avses i 14 § ska varje år upprätta</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">avses i 14 § ska varje år upprätta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">en plan med en översikt över de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">en plan med en översikt över de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">åtgärder som behövs för att dels</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">åtgärder som behövs för att dels</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">främja lika rättigheter och möj-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">främja lika rättigheter och möj-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft15"><SPAN class="ft11">ligheter för de </SPAN>barn, elever eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">ligheter för de studenter som del-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">studenter som deltar i eller söker</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">tar i eller söker till verksamheten,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">till verksamheten, oavsett kön,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">oavsett kön, etnisk tillhörighet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">etnisk tillhörighet, religion eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">religion eller annan trosuppfatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p29 ft11">annan</P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p29 ft11">trosuppfattning,</P></TD>
<TD class="tr1 td61"><P class="p153 ft11">funk-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">ning, funktionshinder eller sexu-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">tionshinder eller sexuell läggning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">ell läggning, dels förebygga och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">dels förebygga och förhindra tra-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">förhindra trakasserier som avses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">kasserier som avses i 15 §. Pla-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">i 15 §. Planen ska innehålla en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">nen ska innehålla en redogörelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">redogörelse för vilka av dessa åt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">för vilka av dessa åtgärder som</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p29 ft11">gärder som</P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p42 ft11">utbildningsanord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">utbildningsanordnaren avser att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">naren avser att påbörja eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td56"><P class="p29 ft11">påbörja</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p171 ft11">eller genomföra</P></TD>
<TD class="tr3 td61"><P class="p153 ft11">under</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">genomföra under det kommande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td60"><P class="p29 ft11">det kommande året.</P></TD>
<TD class="tr1 td61"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td62"><P class="p29 ft11">året.</P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft26">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td64"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p29 ft34">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p17 ft11">En redovisning av hur de pla- nerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p17 ft11">En redovisning av hur de pla- nerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft26">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft43"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p174 ft43">lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p175 ft11">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) att 6 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§ samt <NOBR>6–14</NOBR> §§ ska ha följande lydelser.</P>
<P class="p176 ft15">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p177 ft45">6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling</P>
<P class="p178 ft11"><SPAN class="ft46">Ändamål och tillämpningsområde </SPAN>1 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p153 ft11">Detta kapitel har till ändamål</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p42 ft11">Detta kapitel har till ändamål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">att motverka kränkande behand-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p42 ft15"><SPAN class="ft11">att motverka </SPAN>diskriminering, tra-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">ling av barn och elever.</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p42 ft15">kasserier och andra former av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">kränkande behandling av barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">och elever.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p153 ft11">Bestämmelserna tillämpas på</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p42 ft11">Bestämmelserna tillämpas på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p153 ft11">utbildning och annan verksam-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p42 ft11">utbildning och annan verksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">het enligt denna lag.</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">het enligt denna lag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td43"><P class="p153 ft51">Diskriminering</P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p153 ft15">2 §</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p153 ft15">Bestämmelser om förbud m.m.</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p153 ft18">mot diskriminering i samband med</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p153 ft18">verksamhet enligt denna lag finns</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft18">i diskrimineringslagen (2008:567).</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft46">Definitioner</P>
<P class="p180 ft11">3 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p155 ft11">I detta kapitel avses med</P>
<P class="p181 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft50">elev: utöver vad som anges</SPAN></P>
<P class="p182 ft11"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft52">1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag,</SPAN></P>
<P class="p156 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft52">barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,</SPAN></P>
<P class="p158 ft13"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft53">personal: anställda och upp- dragstagare i verksamhet enligt denna lag, </SPAN><SPAN class="ft12">och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p155 ft11">I detta kapitel avses med</P>
<P class="p181 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft50">elev: utöver vad som anges</SPAN></P>
<P class="p183 ft11"><SPAN class="ft11">i</SPAN><SPAN class="ft52">1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag,</SPAN></P>
<P class="p184 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft52">barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,</SPAN></P>
<P class="p185 ft13"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft53">personal: anställda och upp- dragstagare i verksamhet enligt denna lag,</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft26">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft54">Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett mål- inriktat arbete för att för att </SPAN><SPAN class="ft49">aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i eller söker till verk- samheten, oavsett kön, etnisk till- hörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskri- dande identitet eller ålder.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft15">Huvudmannen ska även be- driva ett målinriktat arbete för att motverka andra former av krän- kande behandling av barn och elever.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft12">Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td64"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p29 ft34">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p17 ft37">– kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimine- ringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p17 ft15"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft55">diskriminering: diskrimine- ring enligt 1 kap. 4 § diskrimi- neringslagen (2008:567) och</SPAN></P>
<P class="p18 ft37"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft56">andra former av kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns eller en elevs värdighet.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p186 ft45">Aktiva åtgärder</P>
<P class="p187 ft11"><SPAN class="ft46">Målinriktat arbete </SPAN>6 §</P>
<P class="p188 ft11">Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett mål- inriktat arbete för att motverka <SPAN class="ft15">kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td43"><P class="p29 ft45">Skyldighet att förebygga</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p29 ft45">Skyldighet att förebygga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft45">och förhindra kränkande</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft57"><SPAN class="ft45">och förhindra </SPAN>diskriminering,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft45">behandling</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p29 ft58">trakasserier och andra former</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft45"><SPAN class="ft57">av </SPAN>kränkande behandling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td33"><P class="p189 ft11">7 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p164 ft11">Huvudmannen ska se till att</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p42 ft11">Huvudmannen ska se till att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">det genomförs åtgärder för att</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft11">det genomförs åtgärder för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">förebygga och förhindra att barn</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft11">förebygga och förhindra att barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">och elever utsätts för kränkande</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p29 ft18"><SPAN class="ft20">och elever </SPAN>som deltar i eller söker</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p42 ft26">35</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft15">Huvudmannen ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft49">1. främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i eller söker till verk- samheten, oavsett kön, etnisk till- hörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionshinder, sexu- ell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft15">2. förebygga och förhindra tra- kasserier samt andra former av kränkande behandling av barn och elever.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft49">Planen ska även innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som huvudmannen avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogö- relse för hur de planerade åtgär- derna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft27">Författningsförslag SOU 2010:99</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p29 ft11">behandling.</P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p29 ft15">till verksamheten <SPAN class="ft11">utsätts för </SPAN>dis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft18">kriminering, trakasserier och andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11"><SPAN class="ft15">former av </SPAN>kränkande behandling.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft11"><SPAN class="ft46">Plan mot kränkande behandling </SPAN>8 §</P>
<P class="p191 ft49">Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogö- relse för hur de planerade åtgär- derna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr0 td43"><P class="p29 ft46">Förbud mot kränkande</P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p29 ft51"><SPAN class="ft46">Förbud mot </SPAN>diskriminering,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft46">behandling</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft51">trakasserier och <SPAN class="ft46">kränkande</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft46">behandling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td66"><P class="p192 ft11">9 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p164 ft11">Huvudmannen eller persona-</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p164 ft11">Huvudmannen eller persona-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">len får inte utsätta ett barn eller</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft11">len får inte utsätta ett barn eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft11">en elev för kränkande behand-</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft18"><SPAN class="ft20">en elev </SPAN>som deltar i eller söker till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft11">ling.</P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft18">verksamheten <SPAN class="ft20">för </SPAN>diskriminering,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p29 ft18">trakasserier eller andra former av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p29 ft11">kränkande behandling.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td43"><P class="p29 ft26">36</P></TD>
<TD class="tr23 td38"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft26">37</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft54">En lärare, förskollärare eller annan personal som får känne- dom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för </SPAN><SPAN class="ft49">diskriminering, trakasserier eller andra former av </SPAN><SPAN class="ft54">kränkande be- handling i samband med verk- samheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rek- torn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för </SPAN><SPAN class="ft49">diskriminering, trakasserier eller andra former av </SPAN><SPAN class="ft54">kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft27">SOU 2010:99 Författningsförslag</P>
<P class="p193 ft15">9 a §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr5 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p164 ft15">Förbudet i 9 § hindrar inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p164 ft15">1. tillämpning av bestämmel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p29 ft15">ser som tar hänsyn till ålder i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft18">fråga om förskoleverksamhet eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft18">skolbarnsomsorg, utbildning i för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p29 ft59">skoleklass, i det obligatoriska skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft18">väsendet eller i en fristående skola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft18">som motsvarar grundskolan, sär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p29 ft15">skolan eller specialskolan, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p164 ft18">2. särbehandling på grund av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft15">ålder, om den har ett berättigat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p29 ft15">syfte och de medel som används</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft18">är lämpliga och nödvändiga för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p29 ft15">att uppnå syftet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td43"><P class="p29 ft46">Skyldighet att anmäla, utreda</P></TD>
<TD class="tr21 td65"><P class="p29 ft46">Skyldighet att anmäla, utreda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft46">och vidta åtgärder mot</P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft46">och vidta åtgärder mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td43"><P class="p29 ft46">kränkande behandling</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p29 ft60">diskriminering, trakasserier och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft51">andra former av <SPAN class="ft46">kränkande</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td43"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p29 ft46">behandling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft11">10 § En lärare, förskollärare eller</P>
<P class="p195 ft11">annan personal som får känne- dom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för krän- kande behandling i samband med verksamheten är skyldig att an- mäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verk- samheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvud- mannen är skyldig att skynd- samt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkning- arna och i förekommande fall</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft49">Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i 7, 8, 9 eller 10 §§ får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att han eller hon</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft15">1. anmält eller påtalat ett så- dant handlande,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft12">2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft15">3. avvisat eller fogat sig i tra- kasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskrimi- nerat.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p196 ft11">vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra krän- kande behandling i framtiden.</P>
<P class="p197 ft49">Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på mot- svarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakas- serier på sätt som avses i diskri- mineringslagen (2008:567).</P>
<P class="p198 ft11">För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skol- enhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p15 ft11">skyndsamt utreda omständighe- terna kring de uppgivna kränk- ningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäli- gen kan krävas för att förhindra <SPAN class="ft15">diskriminering, trakasserier eller andra former av </SPAN>kränkande be- handling i framtiden.</P>
<P class="p199 ft11">För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skol- enhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p200 ft13"><SPAN class="ft61">Förbud mot repressalier </SPAN>11 §</P>
<P class="p201 ft15">Huvudmannen eller persona- len får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medver- kat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med be- stämmelserna i kapitlet.</P>
<P class="p202 ft26">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft54">Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för </SPAN><SPAN class="ft49">dis- kriminering, trakasserier eller and- ra former av </SPAN><SPAN class="ft54">kränkande behand- ling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvud- mannen för verksamheten som ska visa att </SPAN><SPAN class="ft49">diskriminering, trakas- serier eller andra former av </SPAN><SPAN class="ft54">krän- kande behandling eller repressa-</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft26">39</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft49">Om huvudmannen eller per- sonalen åsidosätter sina skyldig- heter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala ska- destånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft15">Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier läm- nas dock inte, om kränkningen är ringa.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft49">Vid bestämmandet av skade- ståndets storlek ska särskilt beak- tas att ersättningen dels ska vara kompensation för den kränkning som barnet eller eleven har utsatts för, dels ska bidra till att mot- verka överträdelser av lagen.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft13">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned </SPAN><SPAN class="ft12">helt eller delvis</SPAN><SPAN class="ft13">.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx7"><SPAN class="ft34">Författningsförslag</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft27">SOU 2010:99</P>
<P class="p203 ft11"><SPAN class="ft46">Skadestånd </SPAN>12 §</P>
<P class="p188 ft49">Om huvudmannen eller per- sonalen åsidosätter sina skyldig- heter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala ska- destånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skade- stånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.</P>
<P class="p204 ft13">Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned <SPAN class="ft12">eller helt falla bort</SPAN>.</P>
<P class="p205 ft13"><SPAN class="ft61">Bevisbörda </SPAN>14 §</P>
<P class="p206 ft11">Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anled- ning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behand- ling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller re- pressalier inte har förekommit.</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft11">lier inte har förekommit.</P>
<P class="p208 ft12"><SPAN class="ft62">Preskription </SPAN>17 §</P>
<P class="p209 ft49">Talan ska väckas inom två år från det att den påtalade hand- lingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.</P>
<P class="p210 ft15">Om talan avser ett barn eller en elev som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldig- heten senast skulle ha fullgjorts räk- nas tidsfristen enligt första stycket från den dag då personen fyllde 18 år.</P>
<P class="p211 ft26">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<P class="p212 ft64"><SPAN class="ft10">1</SPAN><SPAN class="ft63">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt betänkandets innehåll och disposition</SPAN></P>
<P class="p213 ft11">Jämställdhet i skolan handlar om att reellt ge flickor och pojkar lika makt och möjlighet till lärande och utveckling. Flertalet elever trivs bra i skolan, men det gäller tyvärr inte alla elever. Många elever inhämtar goda kunskaper och växer som individer i skolan, men dessvärre inte alla elever. Runt om i vårt land arbetar ett stort antal människor engagerat för att förbättra skolan. Detta förbättrings- arbete handlar exempelvis om att förbättra kvaliteten i skolans undervisning och elevernas kunskaper, eller om att göra skolan till en trygg plats att vistas i för alla elever. En jämställd skola är en skola där både flickor och pojkar trivs, utvecklas och lär sig mycket.</P>
<P class="p214 ft23">Skolans jämställdhetsproblem</P>
<P class="p84 ft11">I skolan finns betydande skillnader i prestationer, upplevelser och preferenser mellan grupperna flickor respektive pojkar. Pojkar presterar i genomsnitt sämre än flickor, och får därför sämre betyg. Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa – särskilt valen till de yrkesförberedande programmen. Flickor är mer stressade i skolan och mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Ord som ”hora”, ”bögjävel” eller ”kärring” kan användas för att förtrycka genom att framställa vissa människor som mindre värda. Sexualiserad mobb- ning förekommer och kan även bestå av olika former av fysiska övergrepp. En belysning av dessa problem återfinns i vårt del-</P>
<P class="p215 ft26">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft15"><SPAN class="ft11">betänkande </SPAN>Flickor och pojkar i skolan <SPAN class="ft11">– </SPAN>hur jämställt är det? <SPAN class="ft11">(SOU 2009:64).</SPAN></P>
<P class="p78 ft11">Psykiska problem har blivit vanligare bland ungdomar av båda könen de senaste två decennierna. Nu som tidigare är det fler flickor än pojkar som mår dåligt. Flera studier har visat att flickor oroar sig mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än pojkar. För många flickor försämras kroppsbild och självkänsla i samband med puberteten. Även dessa problem beskrivs i vårt ovan nämnda del- betänkande.</P>
<P class="p216 ft11">Olika normer kopplade till kön kan göra det svårt för individer att fullt ut utveckla sina intressen och förmågor, och könsnormer kan alltså också ligga till grund för exempelvis sexuella trakasserier och kränkningar. Lärande, psykisk hälsa och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra. Att uppnå ett bra klimat och bra relationer i skolan, mellan elever och mellan personal och elever, är en demokratisk fråga som har stort egenvärde. Men det är också en förutsättning för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag.</P>
<P class="p64 ft11">Det bör understrykas att det finns uttryck för brist på jäm- ställdhet som kan vara svåra att upptäcka, mäta och kvantifiera. Pojkarna kanske dominerar på skolgården och i korridoren, medan flickorna i viss mån tar för sig inne i klassrummet? Flickorna kanske blir tafsade på, eller verbalt kränkta, medan pojkar får utstå homofoba tillmälen och fysiskt våld? Kanske bär den bristande jämställdheten i skolan en del av ansvaret för att flickor som grupp från tonåren har sämre självkänsla? Kan det samtidigt vara så att pojkars själv- känsla sällan diskuteras eftersom pojkars möjlighet att uttrycka känslor är begränsad? Kan det stämma att grupper av pojkar som tidigt i skolåldern har svårt att hänga med i undervisningen ofta får otillräckligt med stöd?</P>
<P class="p66 ft11">Jämställdhet handlar om makt och skillnad. Det är naturligt att diskussionen om jämställdhet i skolan handlar om det sociala sam- spelet i klassrummet, mellan elever samt mellan skolans personal och eleverna. Men det finns även viktiga jämställdhetsaspekter på skolans ämnen och på ämnesdidaktiken. Om skolan via läro- böckerna och undervisningen i de olika ämnena ger en enkönad bild av exempelvis historien, litteraturhistorien eller samhällskun- skapen, innebärande att i huvudsak endast männens erfarenheter representeras, så är detta ett allvarligt jämställdhetsproblem.</P>
<P class="p66 ft13">Skolan som institution kan ses som en spegel av samhället i övrigt. På strukturell nivå är fortfarande mannen och det manligt kodade överordnat på många av samhällets områden. Ojämställda</P>
<P class="p217 ft26">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td67"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p29 ft34">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft11">mönster uppstår i skolan, så länge det omgivande samhället inte är jämställt. Samtidigt erbjuder skolan också en möjlighet till en ”fristad” – ett rum där andra relationer och förhållanden kan råda än de som gäller utanför skolan.</P>
<P class="p219 ft23">Kön och genus i skolan förr och nu</P>
<P class="p123 ft45">Utvecklingen av skolans jämställdhetsarbete över tid</P>
<P class="p84 ft11">Vid <NOBR>1900-talets</NOBR> början gick flertalet flickor och pojkar i en köns- separerad skola. Flickor och pojkar skulle formas för olika roller, och därför ansågs ha behov av att olika slags kunskaper och färdig- heter. Detta synsätt kom dock gradvis att förändras. Från senare hälften av <NOBR>1900-talet</NOBR> fick flickor och pojkar i stort sett samma undervisning i de könsseparerade skolorna. Men det var först sent på <NOBR>1960-talet</NOBR> som intresset för skola och kön uttalat syftade till att skapa likvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och pojkar i skolan. Grundskolan innebar en radikal förändring av den officiella policyn för skolan. Särskilt tydligt blev detta i 1969 års läro- plan (Lgr 69) då skolan gavs i uppdrag att aktivt motverka tradi- tionella könsroller.</P>
<P class="p60 ft11">Från <NOBR>1970-talet</NOBR> och framåt har diskussionen om kön i utbild- ningssammanhang i hög utsträckning handlat om jämställdhet. Alla individer oavsett kön ska ges samma möjligheter och behandlas lika, under förutsättning att det inte finns några relevanta olikheter mellan individerna som nödvändiggör olika behandling och olika möjligheter. Brist på jämställdhet förknippas historiskt sett och fort- farande i dag i första hand med flickors eller kvinnors underordnade ställning. Under senare år har dock pojkarnas sämre skolprestationer blivit en av de mest diskuterade jämställdhetsfrågorna i skolan.</P>
<P class="p14 ft11">Från <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt har nya teorier utvecklats inom den forskning som rör skola och kön, och nya sätt att förstå och arbeta med genus- eller könsskillnader har även i viss utsträckning uppstått i skolans praktik. I den nyare forskningen och även under senare års arbete med att ge eleverna samma makt och möjligheter i skolan, har större vikt lagts vid sambandet mellan elevernas kön och andra särskiljande faktorer, såsom socioekonomisk bakgrund, etnicitet, sexuell läggning etcetera. I analysen har således variabeln kön i större utsträckning än tidigare kompletterats med andra variabler.</P>
<P class="p220 ft26">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft45">Tidigare satsningar på jämställdhet i skolan och förskolan</P>
<P class="p221 ft11">Frågan om jämställdhet inom utbildningsområdet är inte någon ny fråga. I propositionen om <SPAN class="ft15">jämställdhetspolitiken inför </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1990-talet</SPAN></NOBR></P>
<P class="p222 ft11">(prop. 1987/88:105) anförs:</P>
<P class="p223 ft65">Ungdomsskolan har enligt läroplanerna till uppgift att verka för jäm- ställdhet mellan kvinnor och män. I de rapporter om jämställd- hetsinsatser i skolan som gjorts under senare tid, bl. a. av flera läns- skolnämnder, uppges genomgående att jämställdhetsfrågor har behandlats marginellt eller oftast inte alls i grundutbildning och fortbildning av lärare. Alltför ofta tycks jämställdhetsfrågorna i skolan ha blivit tillfälliga och lösryckta inslag i en i övrigt oförändrad miljö. Erfarenheterna från bl.a. arbetsmarknadsdepartementets projektverksamhet talar för att arbetet för jämställdhet måste bedrivas långsiktigt och ta fasta på bearbetning av förhållningssätt bland den berörda personalen och inte bara bland eleverna.</P>
<P class="p224 ft25">Ett flertal forskningsrapporter tyder på att lärare i skolan tenderar att bemöta eleverna utifrån traditionella värderingar av vad som för- väntas av pojkar och vad som förväntas av flickor. Det är angeläget att dessa mönster ytterligare belyses i fortsatt forskning. Även läromedlen uppvisar brister ur jämställdhetssynpunkt. Gjorda granskningar visar att t.ex. bildurval och val av exempel i många läroböcker speglar tradi- tionella könsrollsuppfattningar.</P>
<P class="p225 ft11">I propositionen angavs följande mål för jämställdheten inom skolan under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p134 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Andelen intagna av underrepresenterat kön bör öka till minst 10 procent i de utbildningar där flickor respektive pojkar nu utgör mindre än 5 procent. Som exempel på sådana utbildningar kan nämnas </SPAN><NOBR>el-teleteknisk</NOBR> linje och social servicelinje.</P>
<P class="p226 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">I försöksverksamhet med treårig industriteknisk linje bör andelen flickor uppgå till minst en femtedel av de intagna.</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">I försöksverksamhet med treårig social service- och omvård- nadslinje bör andelen pojkar uppgå till minst en femtedel av de intagna.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">På fyraårig teknisk linje bör andelen flickor öka till minst en tredjedel av de intagna.</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Andelen studieavbrott bland flickor på pojkdominerade linjer bör inte vara högre än bland pojkarna på dessa linjer.</SPAN></P>
<P class="p227 ft26">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td67"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p29 ft34">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">Under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> lämnade en arbetsgrupp departe- mentspromemorian <SPAN class="ft15">Vi är alla olika </SPAN>(Ds 1994:98). Promemorian låg till grund för regeringens proposition <SPAN class="ft15">Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet </SPAN>(prop. 1994/95:164). Pro- positionen innebar att jämställdhet skrevs in som begrepp i skol- lagen. Vidare slog regeringen fast att jämställdhet mellan könen bör lyftas fram som en pedagogisk fråga, som förutsätter grund- läggande kunskaper om rådande könsmönster. Vidare framhåller regeringen att alla lärare bör få kunskaper om genus, om jämställd- hetsfrågor och om hur undervisningen kan utformas så den mot- svarar båda könens förutsättningar och intressen. Slutligen lyfter regeringen fram att jämställdhetsfrågorna bör uppmärksammas i den statliga rektorsutbildningen.</P>
<P class="p228 ft11">Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och början av <NOBR>2000-talet</NOBR> avsattes medel för jämställdhet i förskolan: Delegationen för jämställdhet i förskolan fördelade medel till projekt för jämställdhet i förskolan och lämnade två betänkanden: <SPAN class="ft15">Den könade förskolan </SPAN>(SOU 2004:115) och <SPAN class="ft15">Jämställd förskola </SPAN>(SOU 2006:75). Under denna period publicerade Utbildningsdepartementet publikationen <SPAN class="ft15">Köns- skillnader i utbildningsresultat </SPAN>(Utbildningsdepartementet, 2005). Skolverket publicerade <SPAN class="ft15">Könsskillnader i måluppfyllelse och utbild- ningsval </SPAN>(Skolverket, 2006a).</P>
<P class="p92 ft45">Aktuella satsningar på jämställdhet i utbildning</P>
<P class="p69 ft11">Riksdag och regering har tillfört medel motsvarande 1,6 miljarder kronor för en särskild jämställdhetssatsning under åren <NOBR>2007–2010.</NOBR> En hel del av de resurser som avsatts har kommit utbildnings- området till del. Särskilt kan följande satsningar på jämställdhet i utbildning nämnas (prop. 2009/10:1).</P>
<P class="p70 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra utveck- lingsinsatser inom jämställdhetsområdet i skolan. Uppdraget omfattar bland annat att sprida kunskap om kön och skolfram- gång, stärkt elevhälsa, fortbildning av lärare och annan skol- personal om hederstraditioner samt om sex- och samlevnads- undervisning. Uppdraget omfattar såväl det offentliga skol- väsendet som motsvarande fristående utbildningsverksamheter. Kostnaden för insatsen beräknas uppgå till cirka 100 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p229 ft26">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringen har även tillsatt Delegationen för jämställdhet i hög- skolan (dir. 2009:7). Delegationen ska stödja insatser och föreslå åtgärder som främjar jämställdhet i högskolan. Delegationen ska särskilt uppmärksamma och motverka könsbundna utbild- ningsval till högskolan och den minskade andelen män som söker sig till högre utbildning. Delegationen ska även uppmärk- samma skillnader mellan kvinnor och män vad avser studietakt, avhopp och benägenhet att avlägga examen samt kvinnors och mäns skilda möjligheter till forskarkarriär och den ojämna könsfördelningen på högre befattningar inom högskolan. Kost- naderna för delegationen beräknas till 60 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p231 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringen har vidare tillfört resurser till arbetet med jämställd- hetsintegrering i kommunala verksamheter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har fördelat totalt 125 miljoner kronor </SPAN><NOBR>2008–2010</NOBR> för denna verksamhet. Syftet är att uppnå en kvalitetssäkring av offentligt finansierade verksamheter på kom- munal och landstingsnivå för att garantera att dessa svarar mot båda könens villkor och behov. Denna satsning är inte specifikt riktat mot skolan, men en del av satsningen kommer direkt eller indirekt skolan till del.</P>
<P class="p232 ft23">Förståelsen av och förklaringar till könsskillnader och brist på jämställdhet</P>
<P class="p74 ft11">Jämställdhet råder när män och kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Definitionen verkar vid första påse- ende enkel, men när den i olika situationer ska tillämpas och omsättas i praktiskt jämställdhetsarbetet, så inrymmer den i själva verket en mängd olika tolkningsmöjligheter.</P>
<P class="p233 ft11">Begreppet ”genusordning” är centralt i diskussionen om jäm- ställdhet. Vi ska här ge en beskrivning av hur begreppet har definierats i forskningen. Genusordningen eller genussystemet erbjuder ett analysverktyg för tillämpning på samhällsnivå, och inte för tillämp- ning i relationer på individnivå.</P>
<P class="p108 ft11">Begreppet genusordning kan användas neutralt beskrivande och beteckna de regler och normer som särskiljer och identifierar kvinnor och män i ett samhälle, en kultur eller en miljö. Om det exempelvis finns en förväntan om att pojkar ska ”busa” i skolan, och att flickor ska vara ”ordentliga”, så är detta alltså uttryck för den rådande genusordningen. Ofta läggs dock ett antagande om en</P>
<P class="p75 ft26">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td67"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p29 ft34">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft11">orättfärdig maktfördelning mellan könen, där kvinnan är under- ordnad mannen, in i begreppet som sådant. Genusordningen är allestädes närvarande, men dess innehåll och konsekvenser kan variera över tid och rum. Begreppet jämställdhet är ett normativt begrepp, som explicit föreskriver ett bestämt innehåll i genusordningen – båda könen ska ges lika eller jämbördiga villkor. (Wernersson, 2009).</P>
<P class="p12 ft11">Enligt teorin om genussystemet innebär den rådande genus- ordningen att mannen på en strukturell nivå är överordnad kvinnan. Det finns enligt denna teori många exempel på den manliga över- ordningen i vårt samhälle. Enligt denna teori försvåras övergångar mellan könskategorierna genom att kvinnliga och manliga egen- skaper polariseras och tillskrivs motsatta egenskaper och verksam- hetsområden. De olika egenskaperna ges sedan olika värden där mannen är norm och högre värderad än kvinnan. Genom de två logikerna isärhållande och hierarkisering upprätthålls genus- systemet (Hirdman, 1988).</P>
<P class="p94 ft11">Det är svårare att välja bort det som är högre värderat till förmån för det med lägre värde, än tvärtom. Det är därför svårare för en pojke eller en man att överskrida normen för hur en repre- sentant för det egna könet förväntas uppträda, än för en flicka/kvinna att överskrida kvinnliga könsnormer. En genus- ordning kan alltså vara begränsande även för pojkar och män. Ett sådant mönster kan man se också inom utbildningsområdet. I gymnasiet kan vi se en tendens till att unga kvinnor väljer tradi- tionellt manligt kodade utbildningar i högre utsträckning än tidigare. Inom högskolan kan vi inom vissa längre yrkesutbild- ningar tydligt se att en större andel unga kvinnor väljer utbildningar som tidigare traditionellt förknippats med män. Däremot kan vi inte se motsvarande rörelse bland de unga männen mot kvinnligt kodade utbildningar. Från <NOBR>1970-talet</NOBR> och framåt har olika satsningar genomförts för att få unga kvinnor att välja utbildningsinriktningar med naturvetenskap och teknik. Mot- svarande satsningar för att få unga män att välja utbildningar med inriktning mot till exempel vård och omsorg är sällsynta. En del menar till och med att skola och utbildning i sig ses som kvinnligt förknippat, och att pojkar/män av den anledningen väljer att inte prioritera skola och utbildning.</P>
<P class="p234 ft13">Teorin om genussystemet har vuxit fram inom forskningen och fått ett starkt genomslag i den allmänna debatten. Flera politiska beslut har påverkats av denna forskning Flera av de begrepp som</P>
<P class="p235 ft26">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">används i forskningen har därmed kommit att få en delvis annan innebörd.</P>
<P class="p78 ft12"><SPAN class="ft13">I regeringens proposition </SPAN>Makt att forma samhället och sitt eget liv <SPAN class="ft13">– </SPAN>nya mål i jämställdhetspolitiken <SPAN class="ft13">(prop. 2005/06:155) står följande att läsa om genussystemet:</SPAN></P>
<P class="p236 ft25">När begreppet ”genussystem” introducerades i jämställdhetspolitiken gavs en utförlig redogörelse för Yvonne Hirdmans teori om genus- systemet så som den presenterades i Maktutredningens huvud- betänkande. När begreppet könsmaktordning introducerades gjordes ingen motsvarande redovisning av teori eller empiri. Ändringen före- gicks heller inte av någon utredning. När man lyfte fram att jämställd- hetspolitiken skulle blir mer feministisk redogjordes inte heller för vilken feministisk inriktning som åsyftades.</P>
<P class="p237 ft25">När teoretiska begrepp lyfts in i politiken finns det risk för för- enkling och/eller att begreppen börjar fyllas med en annan innebörd, så att endast ett semantiskt släktskap återstår mellan hur begreppet används inom politiken och inom den teori där begreppet har utvecklats. Det är troligen ett problem som inte endast berör jäm- ställdhetspolitiken, utan även andra politikområden med kopplingar till utvecklad teoribildning. Att använda teoretiska begrepp utan närmare förklaring kan också innebära ett demokratiskt problem om det görs på ett sådant sätt att det utestänger människor. Det förutsätts att den enskilde ska ha djupgående teoretiska förkunskaper för att förstå vad politiken syftar till att uppnå och hur.</P>
<P class="p238 ft25">Vår slutsats är att radikaliteten, i bemärkelsen potentialen att åstad- komma förändring i riktning mot jämställdhet, inte ligger i vilka ord eller begrepp som används. Däremot är radikaliteten beroende av vilken innebörd centrala begrepp ges och i vad mån denna innebörd kan översättas i politisk handling som leder till önskade förändringar i samhället. Innebörden av jämställdhetsbegreppet och omsättningen i strategin jämställdhetsintegrering är mer radikalt om det innebär att man åstadkommer förändring.</P>
<P class="p239 ft11">Vi delar de farhågor om ”överanvändning” av forskningsmässiga begrepp som regeringen uttrycker i propositionen ovan. Men detta hindrar inte att vi i vårt arbete haft nytta av teorin om genussystemet, inte minst när det gäller förståelsen av orsakerna till den bristande jämställdheten i samhället och i skolan.</P>
<P class="p119 ft11">Inom samhällsvetenskapen finns en grundläggande teoretisk klyfta mellan <SPAN class="ft15">konstruktivism </SPAN>och <SPAN class="ft15">essentialism</SPAN>. Konstruktivism inne- bär att det är vi människor som med vår förmåga till begrepps- bildning och språk ordnar världen. Essentialism innebär (förenklat) att världen är ordnad på ett visst sätt, oavsett hur vi människor betraktar den. Vetenskapens uppgift är att blottlägga denna verkliga ordning. För konstruktivisterna är isärhållandet av könen grunden för</P>
<P class="p217 ft26">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td67"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p29 ft34">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft11">bristen på jämställdhet. Med ett mera essentialistiskt sätt att tänka tenderar skillnader i beteenden mellan könen att i större utsträck- ning betraktas som biologiskt grundade.</P>
<P class="p12 ft11">Konstruktivisterna anser att kön ”görs”, och menar att vi i hög utsträckning kan påverka genusordningen, låt vara att det inte finns någon bred enighet om <SPAN class="ft15">hur </SPAN>denna påverkan ska utövas. Essentialisterna menar att kön ”är” och tenderar att anse att vissa könsskillnader i beteenden inte går att förändra. Konstruktivisterna anklagar ofta essentialisterna för att vara deterministiska. Essentia- listerna anklagar i sin tur ofta konstruktivisterna för brist på realism och för att hålla sig med vetenskapliga teorier som inte är verifierbara.</P>
<P class="p241 ft11">Grunduppfattningen att kön ”görs” leder ofta fram till en uppfattning om <SPAN class="ft15">jämställdhet som likhet</SPAN>. Företrädarna för denna uppfattning menar inte att flickor och pojkar ska bli likadana – det är en vanlig missuppfattning. Det anses däremot viktigt att luckra upp isärhållandet av könen och därmed den rådande genus- ordningen, som kan begränsa individernas reella möjligheter att utvecklas som individer. Den som i större utsträckning lägger betoningen på att kön ”är” tenderar i stället att uppfatta jämställd- het med utgångspunkt från ett bejakande av biologiska skillnader – från ett ”särartstänkande” som går ut på att flickor och pojkar är i grunden olika, men har på sina egna villkor samma värde. Jäm- ställdhet är här liktydigt med <SPAN class="ft15">balansering av olikhet. </SPAN>Forskning har visat att båda dessa förståelser av jämställdhet finns väl repre- senterade bland landets lärare (Wernersson, 2009). Skolans aktiva jämställdhetsarbete kan alltså ske från i grunden helt olika utgångspunkter.</P>
<P class="p242 ft11">Det är rimligt att anta att både essentialistiska och kon- struktionistiska förklaringar är giltiga för att förstå de komplexa skillnaderna i beteenden och preferenser som skapar ojämställda förhållanden i skolan. Biologiska faktorer och sociala omvärlds- faktorer kan dessutom tänkas förstärka varandra.</P>
<P class="p82 ft11">En essentialistisk förståelse behöver nödvändigtvis inte leda till ett deterministiskt förhållningssätt. Exempelvis kan vetskapen om att en större andel pojkar har uppnått en lägre biologisk mognad vid skolstart, göra skolan mera uppmärksam och benägen att sätta in tidigare åtgärder för att stötta pojkar med skolsvårigheter. Det vore förstås bra, samtidigt som det skulle vara dåligt om det ledde till minskad uppmärksamhet och benägenhet att även ge flickor med skolsvårigheter stöd. Även ett konstruktivistiskt synsätt kan</P>
<P class="p243 ft26">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">leda till en form av determinism. Om anledningen till flickors sämre mående och lägre självkänsla i tonåren, eller pojkarnas sämre skolprestationer, uppfattas vara enbart olika genuskonstruktioner i samhället, så kan detta i värsta fall leda till att skolan inte fullt ut tar sin del av ansvaret för att påverka situationen och lösa problemen.</P>
<P class="p117 ft11">De lagar, förordningar och andra bestämmelser som finns om jämställdhet är alla uttryck för att pojkar och flickor ska kunna utveckla sin fulla potential, utan att hindras av traditionella köns- normer. De som verkar inom skolan kan ha många olika sätt att förstå vad jämställdhet är, men att följa skollagen, läroplanen och andra styrdokument är förstås en skyldighet för dem som verkar inom svensk skola.</P>
<P class="p75 ft23">Definition av några centrala begrepp</P>
<P class="p244 ft11">Nedanstående definitioner används i betänkandet:</P>
<P class="p78 ft11"><SPAN class="ft15">Jämställdhet </SPAN>definieras som samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor/kvinnor och pojkar/män.</P>
<P class="p245 ft11">Riksdagens jämställdhetspolitiska mål är också en utgångspunkt för oss:</P>
<P class="p246 ft11">Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (jfr. prop. 2005/06:155).</P>
<P class="p247 ft11">De av riksdagen fastställda delmålen lyder:</P>
<P class="p134 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möj- ligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.</SPAN></P>
<P class="p248 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.</SPAN></P>
<P class="p249 ft13"><SPAN class="ft12">Jämställdhetsintegrering </SPAN>definieras som ett arbete i en organisation i syfte att leda till att jämställdhet skall genomsyra hela organisa-</P>
<P class="p250 ft26">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td67"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p29 ft34">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">tionens verksamhet. Fyra områden står i fokus: styrning/besluts- processer, utbildning/kunskap, metoder/analyser och samordning.</P>
<P class="p21 ft11"><SPAN class="ft15">Kön och könsskillnad </SPAN>används i huvudsak när biologiska skill- nader mellan kvinnor och män beskrivs eller när skillnader mellan grupperna beskrivs utan teoretisk förankring.</P>
<P class="p12 ft11"><SPAN class="ft15">Genus </SPAN>används för att beskriva sociala konstruktioner av kvinnligt och manligt, och relationer mellan kvinnor och män, som vanligen relaterar till makt.</P>
<P class="p102 ft13"><SPAN class="ft12">Kvinnoforskningen </SPAN>belyser och analyserar framför allt kvinnors särskilda erfarenheter, villkor, historia, litteratur, teknik, biologi, identitet, sexualitet och så vidare.</P>
<P class="p122 ft23">Betänkandets disposition och innehåll</P>
<P class="p252 ft11">Flera av kapitlen i betänkandet hämtar näring från de forskar- rapporter som har tillkommit efter uppdrag från delegationen. I det avslutande kapitlet redovisas vår samlade analys.</P>
<P class="p12 ft11">I <SPAN class="ft15">kapitel 2 </SPAN>redogörs för sambandet mellan jämställdhet och individens lärande och utveckling. I kapitlet argumenteras för att jämställdhet är viktigt inte endast för att tillgodose de specifika målen i skolans värdegrundsuppdrag, utan också för att uppnå skolans kunskapsuppdrag. En slutsats i kapitlet är att goda och jämställda relationer mellan grupperna flickor och pojkar ger de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling. Kapitlet avslutas med ett förslag till övergripande jämställdhetsmål för skolan.</P>
<P class="p253 ft11">I <SPAN class="ft15">kapitel 3 </SPAN>behandlas läroplanerna, kursplanerna, ämnesstoffet och ämnesdidaktiken ur ett jämställdhetsperspektiv. Frågan om könsskillnader i läs- och skrivförmåga berörs, liksom även andra aspekter på jämställdhet i ett urval av skolans ämnen. En slutsats i kapitlet är att jämställdhet i skolan förutsätter att ämnesstoffet och ämnesdidaktiken präglas av jämställdhet.</P>
<P class="p253 ft11"><SPAN class="ft15">Kapitel 4 </SPAN>handlar om flickors och pojkars olika val genom utbildningssystemet. Flickor väljer moderna språk i större utsträck- ning än pojkar. En något större andel flickor väljer i dag gymnasie- program som är manligt dominerade jämfört med det förhållande som rådde för 15 år sedan, medan pojkar som grupp i stället väljer gymnasieprogram något mera könsstereotypt i dag än för 15 år sedan. Kvinnor är i majoritet bland nybörjarna på högskolan, och dominerar antalsmässigt på allt fler av högskolans program, medan männen fortfarande dominerar på ingenjörsutbildningarna. En slut-</P>
<P class="p254 ft26">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">sats i kapitlet är att det är angeläget att regeringen och de berörda myndigheterna löpande följer upp hur den nya gymnasiereformen påverkar flickors och pojkars val till gymnasieskolan och hög- skolan.</P>
<P class="p255 ft11"><SPAN class="ft15">Kapitel 5 </SPAN>behandlar särskilda stödinsatser ur ett jäm- ställdhetsperspektiv. Här konstateras att det är vanligt före- kommande att elever blir föremål för särskilda stödinsatser, och att det är en stor övervikt pojkar i den grupp som får stöd. Bland annat diskuteras orsakerna till och konsekvenserna av detta fenomen, och om den stora övervikten av pojkar respektive underskottet av flickor som blir föremål för stöd egentligen är rimlig. En slutsats i kapitlet är att det behövs mera kunskap om elevernas könsför- delning samt grunden för, omfattningen av och inriktningen på det särskilda stödet till eleverna.</P>
<P class="p98 ft11">I <SPAN class="ft15">kapitel 6 </SPAN>behandlas ur ett jämställdhetsperspektiv frågor om kränkande behandling och diskriminering i skolan. I dag omfattar diskrimineringslagen åtgärder och förbud mot diskriminering eller trakasserier i enlighet med de definitioner som lagen ger. Skol- lagens tillämpningsområde avser ”kränkande behandling”. I kapitlet föreslås en samlad reglering i skollagen rörande diskriminering, trakasserier och andra former av kränkningar. En följd av de för- ändringar som föreslås är att Skolinspektionens ansvar för tillsyn utökas i viss mån. I kapitlet behandlas även frågor om sex- och sam- levnadsundervisningen samt om behovet av könsuppdelad statistik.</P>
<P class="p65 ft11">I <SPAN class="ft15">kapitel 7 </SPAN>redogörs för forskning och utredning om skolarbetets och skolmiljöns inverkan på flickors och pojkars psykosociala hälsa. För pojkar debuterar psykisk ohälsa ofta tidigt i skolan, och symptomen är ofta externaliserande, dvs. utagerande. För flickor debuterar symptomen i tonåren, och är ofta internaliserande, dvs inåtvända såsom oro och ledsenhet. Problemen har olika orsaker. I kapitlet föreslås att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett allmänt råd om hur stöd bör ges till flickor och pojkar med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.</P>
<P class="p108 ft11">I <SPAN class="ft15">kapitel 8 </SPAN>berörs ur ett jämställdhetsperspektiv med utgångspunkt från tillgänglig forskning och utredning så kallade hedersrelaterade problem i skolan – problem som kan begränsa vissa barns möjligheter att på lika villkor som andra barn delta i skolans lektioner och andra aktiviteter. Olika strategier för att motverka eller förhindra problemen berörs också. En slutsats är att skolan med stöd av internationella konventioner och svensk lag alltid bör hävda barnens rätt till utbildning, men att skolan i arbetet</P>
<P class="p256 ft26">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td67"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p29 ft34">Jämställdhet i skolan - några utgångspunkter samt …..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">med hedersrelaterade problem alltid måste välja den strategi som är bäst för det berörda barnet.</P>
<P class="p21 ft11">I <SPAN class="ft15">Kapitel 9 </SPAN>berörs olika sätt att arbeta med jämställdhet i skolorna. Vidare behandlas frågan om ansvaret och de reella möj- ligheterna för lärarna och skolans övriga personal att arbeta med jämställdhetsfrågor. En slutsats är att jämställdhetsintegrering bör tillämpas av alla skolor, och att jämställdhetsarbetet för att bli framgångsrikt måste ha ledningens stöd. En annan slutsats är att skolledning, lärare och personal behöver utbildning och fortbildning i jämställdhetsfrågor och i frågor om barns utveckling och psykosociala hälsa.</P>
<P class="p257 ft11">I <SPAN class="ft15">kapitel 10 </SPAN>diskuteras behovet av forskning och ny kunskap om genus och jämställdhet i skolan, för att alla elevers behov ska kunna tillgodoses på ett adekvat sätt. Det behövs bland annat en fortsatt aktiv forskning med tvärvetenskapligt fokus och med fokus på att se hur lärande och frågor om jämställdhet hör samman. Dessutom behöver kunskap om ämnesdidaktik och jämställdhet fördjupas. Vidare saknas exempelvis svensk forskning gällande kränkande behandling samt om specialpedagogik och kön. Det behövs även mer kunskap om hedersrelaterad problematik i skolan. I kapitlet före- slås regeringen ge den nya utvärderingsfunktionen som ska inrättas 2012 i uppdrag att initiera studier om samt göra kunskapssamman- ställningar och utväderingar avseende metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka traditionella könsmönster i skolan och i undervisningen.</P>
<P class="p242 ft11"><SPAN class="ft15">Kapitel 11 </SPAN>behandlar jämställdhet och genus i skolan i andra länder. Framställningen har särskilt fokus på de nordiska länderna. Men även vissa data från hela <NOBR>OECD-området</NOBR> redovisas. Av kapitlet framgår bland annat att det är en generell företeelse i Europa att fler flickor än pojkar utbildar sig efter den obligatoriska ungdomsskolan. I kapitlet redovisas också att flickor är bättre än pojkar på att läsa i alla länder i Europa. Det framgår även att frågor om genus saknas i lärarutbildningen i många länder i Europa.</P>
<P class="p94 ft11">I <SPAN class="ft15">kapitel 12 </SPAN>redovisas vår samlade analys. Våra förslag till insatser för att utveckla och stärka ett långsiktigt jämställdhetsarbete i skolan redovisas i detta kapitel. Dessutom sammanfattas de förslag som redovisats i föregående kapitel.</P>
<P class="p258 ft26">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39953x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p259 ft64"><SPAN class="ft10">2</SPAN><SPAN class="ft63">Jämställdhetsperspektiv på individens lärande och utveckling</SPAN></P>
<P class="p260 ft45">Delegationens förslag:</P>
<P class="p261 ft11">Regeringen formulerar, utifrån det av riksdagen antagna jäm- ställdhetspolitiska målet, följande övergripande jämställdhetsmål för skolan:</P>
<P class="p262 ft15">Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.</P>
<P class="p263 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens bedömning: </SPAN>Jämställdhet i skolan lägger en grund för skolan att uppnå både sitt värdegrundsuppdrag och sitt kun- skapsuppdrag.</P>
<P class="p262 ft11">Lärandet och identitetsutvecklingen är nära sammanlänkade processer. Brist på jämställdhet får konsekvenser för flickors och pojkars möjlighet att lära och utveckla en identitet utan begränsningar eller förtryck baserat på föreställningar om kön.</P>
<P class="p264 ft43"><SPAN class="ft43">2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Jämställdhet i relation till skolans uppdrag</SPAN></P>
<P class="p265 ft11">Skolan har två huvudsakliga uppdrag, vilka framgår av skollagen och läroplanerna. Skolan har i uppdrag att förmedla den <SPAN class="ft15">värdegrund </SPAN>som det svenska samhället vilar på.</P>
<P class="p266 ft11">I 1 kap. <NOBR>4-5</NOBR> §§ skollagen (2010:800) anges:</P>
<P class="p267 ft25">Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.</P>
<P class="p268 ft25">Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människo-</P>
<P class="p254 ft26">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft25">livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.</P>
<P class="p270 ft11">I läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) anges:</P>
<P class="p271 ft25">Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla män- niskors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.</P>
<P class="p272 ft15"><SPAN class="ft11">Det andra uppdraget är att </SPAN>förmedla de kunskaper som anses nöd- vändiga för varje individ och samhällsmedlem. <SPAN class="ft11">Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning, dvs. den kunskap eleverna får i skolan ska kunna byggas på med mera kunskap. Kunskaperna ska ge en grund att stå på.</SPAN></P>
<P class="p64 ft11">Det är viktigt att skolan har en demokratisk värdegrund där jäm- ställdhet är en viktig del, och att den genomsyrar skolans vardag. Det är också viktigt att kunskapsinnehållet i skolans olika ämnen stöder jämställdhetssträvandena.</P>
<P class="p233 ft11">Skolans båda uppdrag bygger på samhällsnormer och värder- ingar och på att dessa värderingar och normer socialt och historiskt återskapas. Skolans samhällsreproduktiva roll är tydlig (se t.ex. Lundgren, 1979). Riksdagen fastställer skollag och regeringen fast- ställer läroplan, vilka anger de värderingar, normer och kunskapsideal som ska vara gällande. Genom demokratiska beslut bestäms vad som är viktigt att lära sig i skolan, och vad som är viktigt att lära ut. En bedömning och tolkning av vilka normer, värderingar och kun- skaper som skolan ska förmedla görs utifrån ett socialt och historiskt arv.</P>
<P class="p273 ft11">Enligt Lpo 94 har skolan ett ansvara att motverka traditionella könsmönster, en formulering som också finns i den nya läroplanen Lgr 11. Det är en särskild utmaning för skolans personal att ägna sig åt normreproducerande verksamhet, samtidigt som läroplanerna föreskriver att flickor och pojkar ska ges lika möjligheter och villkor i skolan. Det innebär att lärare i vissa situationer ska plädera för normer och värderingar och samtidigt sträva efter att bryta sådana normer och värderingar som återskapar traditionella föreställningar om flickor och pojkar eller kvinnor och män. Som exempel kan nämnas att det av kursplanen i historia naturligen följer att det är viktigt att</P>
<P class="p274 ft26">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td69"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">lära eleverna om slaget vid Narva eftersom detta är en del av vår historia (som ska reproduceras). Men kvinnorna blir lätt osynlig- gjorda i historieskrivning om krigens förlopp på slagfälten. Läraren behöver därför samtidigt skildra andra samhällsaspekter under krigstiden som inkluderar kvinnors liv och erfarenhet.</P>
<P class="p102 ft11">Värderingar och normer om vad som är viktig kan förändras över tid (t.ex. Lundgren, 2010). De förväntningar och egenskaper vi förknippar med flickor och pojkar som grupp oavsett individerna bakom könet är en del av dessa värderingar och normer. Om skolans värdegrund ska uppfyllas såvitt avser jämställdheten, både när det gäller kunskapsinnehållet och den sociala samvaron i skol- miljön, krävs en medveten hållning och ett reflekterande arbetssätt.</P>
<P class="p102 ft11">I skolan återskapas alltså normer och värderingar, uppfattningar och förväntningar på flickor och pojkar, kvinnor och män, som finns utifrån kön. Vi kategoriserar ständigt de intryck vi får av vår komplexa omvärld. Om det av någon anledning inte är möjligt att kategorisera individer som antingen flickor, pojkar, kvinnor eller män så kan det för de flesta vara svårt att över huvud taget hitta ett fungerande förhållningssätt till personen i fråga. Connell uttrycker det så här;</P>
<P class="p257 ft15">Genus är nyckeldimensionen i vårt privatliv, våra sociala rela- tioner och vår kultur. Det är en arena där vi ställs inför svåra praktiska frågor som rör rättvisa, identitet och till och med överlevnad<SPAN class="ft11">. (Connell, 2009, s. 9)</SPAN></P>
<P class="p102 ft11">I skolan, på samma sätt som i samhället i övrigt, kopplas ofta en <SPAN class="ft15">kollektiv värdering </SPAN>till en kategori som ”flicka” eller ”pojke”. Det finns då en uppenbar risk för <SPAN class="ft15">begränsningar av </SPAN>individers liv, möj- ligheter och livsval samt för att upplevda avvikelser från normen om ”flicka” och ”pojke” tydligt eller subtilt bestraffas.</P>
<P class="p275 ft43"><SPAN class="ft43">2.2</SPAN><SPAN class="ft66">Lärande som social process</SPAN></P>
<P class="p69 ft11">Det så kallade sociokulturella perspektivet på lärande är i dag ett av de vanligaste inom lärandeforskningen (jfr. Säljö, 2000, 2005). En utgångspunkt i synen på lärande i ett sociokulturellt perspektiv är att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet.</P>
<P class="p12 ft13">Att kunna kategorisera och sortera information är en av de vikt- igaste aspekterna av lärandeprocessen (se t.ex. Säljö, 2000).</P>
<P class="p21 ft11">Barn har olika förutsättningar för lärande, beroende på skilda sociala och kognitiva förutsättningar. Men själva lärandeprocessen</P>
<P class="p113 ft26">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft11">är dock på ett grundläggande plan densamma. Lärande kan betraktas som en individs engagemang gentemot en aspekt av världen som för- ändras över tid – något som innebär att eleven själv måste vara aktiv för att tillskansa sig ny kunskap (Säljö, 2005; Heikkilä, 2006).</P>
<P class="p78 ft11">Med ett sociokulturellt perspektiv antas förenklat uttryckt ligga till grund för utveckling och lärande att ”människor handlar inom ramen för praktiska och kulturella sammanhang och direkt eller indirekt samspel med andra” (Säljö, 2000).</P>
<P class="p117 ft13">Samtidigt är det också i kommunikation och interaktion som sociala relationer etableras, och sociala relationer innebär enligt en del teoretiker alltid att det etableras någon form av makthierarki.</P>
<P class="p277 ft43"><SPAN class="ft43">2.3</SPAN><SPAN class="ft66">Jämställdhet i lärandesammanhang</SPAN></P>
<P class="p278 ft45">Sociala villkor</P>
<P class="p110 ft11">I kommunikation och interaktion kan parallellt pågå lärande- processer och processer som etablerar brist på eller uppnående av jämställdhet genom att maktrelationer etableras. Jämställdhet eller ojämställdhet etableras i sociala relationer i kommunikation med andra där olika sociala kategorier av individer möts – kvinna, vit, medelklass, bisexuell, hörselskadad, partipolitiskt aktiv, etcetera.</P>
<P class="p119 ft11">I lärandeprocesser, och i skolsituationer överlag, skapar eleverna själva situationer i och utanför klassrummet där relationer etableras och där lärarens eller vuxnas insyn är mycket begränsad. I dessa situationer stärks eller försvagas bland annat jämställdhet genom ständigt pågående interaktion och kommunikation. Dessa kom- munikativa situationer som eleverna skapar, är oerhört frekvent före- kommande, och ofta utom räckvidd för pedagogerna i skolan att för- hålla sig till. Makt är en central aspekt av etablerandet av relationer, och jämställdhet mellan individer och grupper förutsätter att makt- balans råder.</P>
<P class="p66 ft11">Åtgärder för att minska bristen på jämställdhet i skolan måste ytterst utgå från en specifik skolas verkliga praktik. Den fråga som bör ställas är:</P>
<P class="p78 ft11">Hur ser jämställdhet eller brist på jämställdhet ut här? Jäm- ställdhet i skolan är inte <SPAN class="ft15">en enhetlig aspekt, </SPAN>utan <SPAN class="ft15">en mängd olika aspekter av skolan som socialt sammanhang där värdegrund och kun- skap är i fokus. </SPAN>Det är därför också problematiskt att hitta lösningar på bristen på jämställdhet i skolan – det är inte en aspekt, utan</P>
<P class="p279 ft26">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td69"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">sammanhängande aspekter av skolans vardag som flätas samman på ett komplext sätt.</P>
<P class="p21 ft11">Det ställs olika krav på barnens sociala kompetens, för att kunna växla mellan de skilda sociala sammanhang som skolvardagen utgörs av (se t.ex. Ambjörnsson, 2004; Sparrman, 2002).</P>
<P class="p12 ft11">”Villkoren” i de sociala sammanhangen innebär också att makt- positioner är förhandlingsbara (Ambjörnsson, 2004; Paechter, 2007). Maktpositioner och makthierarkier kan exempelvis uppstå och etableras i kön till matsalen – och dessa kan skilja sig åt från makt- positioner under en matematiklektion. I det ena sammanhanget kan det vara så, att för att erhålla makt kan en stark betoning på social kompetens i form av exempelvis kompetens om idrott vara villkoret, medan det i det andra sammanhanget kan vara kunskaper om andra- gradsekvationer som kan vara avgörande för att erhålla en makt- position. I sociala sammanhang pågår en ständig social förhandling där makt, identitet och lärande är varandras följeslagare. Jämställdhet, eller brist på jämställdhet, är ett av de sociala uttrycken för det.</P>
<P class="p112 ft11">Brist på jämställdhet kan ses som obalanserad eller otillbörlig makt- utövning i sociala sammanhang i skolan, med grund i en sortering av människor utifrån kön där negativa föreställningar om kön etableras och förstärks (Gemzöe, 2002). Den typen av maktutövning får konse- kvenser för individers lärande. Individer som blir drabbade stig- matiseras med vissa egenskaper och hindras att tänka fritt om sig själva och sin omgivning.</P>
<P class="p94 ft11">Andra maktordningar än den som följer av kön behöver i vissa situationer komplettera en genusanalys. Inom gruppen flickor och kvinnor och inom gruppen pojkar och män finns såväl gemensamma som skilda erfarenheter som individerna inom en grupp måste för- hålla sig till eller leva med. Detta gör att ett intersektionellt förhåll- ningssätt, vilket innebär att fler kategorier än kön tas in för att för- stå en maktordning, är nödvändigt. Kön är dock fortfarande en huvudkategori som utgör grund för förtryck i samhället. I skolans kontext är det relevant att undersöka hur diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning samt könsidentitet och uttryck samspelar. Heteronormen, som förutsätter att alla är heterosexuella, är stark inom skolans ram och bidrar till att individers frihet att vara och uttrycka sig begränsas. I Folkhälsoinstituts folkhälsoenkät uppgav dubbelt så stor andel bland de homo- och bisexuella personerna att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande. En grupp med särskilt nedsatt psykiskt välbefinnande visade sig var de unga homo- och bisexuella kvinnorna i åldern <NOBR>16–29</NOBR> år. (Ungdomsstyrelsen, 2007).</P>
<P class="p280 ft26">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft45">Identitetsutveckling</P>
<P class="p88 ft11">Att skapa sitt ”jag” genom förhållningssätt och kunskap är en central del av vad det är att gå i skolan. Identitetsutveckling utgör en del av vad eleverna parallellt med att tillägna sig kunskap ägnar sig åt. Flickor och pojkar lär sig vara flicka och pojke genom social interaktion och kommunikation med andra i skolan (se t.ex. Davies, 2003). Lärarna bekräftar och förkastar, barnen prövar gränser för identiteten, andra barn stoppar vissa identitetsuttryck. I den här pro- cessen där barn och ungdomar lär sig hur normer fungerar är flicka och pojke som kategorier ofta överordnade som identitets- markörer.</P>
<P class="p273 ft11">Skolans förhållningssätt till identitetsskapande och vad det inne- bär är av central betydelse för barnens liv. Det komplexa sociala och personliga identitetsarbete som barn genomför under sin upp- växt att undersöka hur olika delar av livet samspelar med varandra, hur kategorier försvagas, förstärks, ignoreras eller upplyfts i sociala sammanhang – är en del av skolbarns vardag (se t.ex. Eilard, 2009). De vuxna i skolan har ett stort ansvar att se barnens identitets- skapade och sin roll som förebilder i skapandet av demokratiska och jämställda värderingar, både i sitt sätt att vara i skolan och genom de kunskaper de förmedlar till barnen.</P>
<P class="p65 ft11">Samtidigt som barnen arbetar med att etablera och undersöka sin identitet pågår kunskapsinhämtning och lärande. Samma hand- lingar, göranden och ageranden utgör grunden dels för lärande, dels för att bli den man vill vara<SPAN class="ft15">. </SPAN>Samma kommunikation och inter- aktion fungerar som sammanhang för att etablera och undersöka sin identitet och etablera maktordningar, en process som görs genom spegling och avståndstagande. Det görs på bland annat kommunika- tionsarenor som skolan tillhandahåller och som kan vara till exempel fysiska miljöer, där elevernas kroppar, röster och uttryckssätt kommer till tals. Språket och det verbala uttrycket är centralt, men den mellanmänskliga kroppsliga kommunikationen i det fysiska rummet tillskrivs i nyare forskning allt större vikt, särskilt i forsk- ning som studerat konstruktioner av maskulinitet och femininitet (Gustafson, 2006; Holm, 2008).</P>
<P class="p281 ft26">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td69"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft43"><SPAN class="ft43">2.4</SPAN><SPAN class="ft66">”Flicka” och ”pojke” som social process</SPAN></P>
<P class="p283 ft11">Barn lär sig, genom social interaktion och kommunikation att bli och vara flickor, pojkar, kvinnor och män (se t.ex. Davies, 2003; Thorne, 1993). De observerar, noterar och prövar sina identiteter och det skapas en stor spännvidd i identitetsuttryck både inom gruppen flickor och inom gruppen pojkar. Det finns ett flertal studier som empiriskt visar hur vissa könsuttryck upprätthålls som betydelsebärande i skolmiljöer (se bl.a. Odenbring, 2010; Eidevald, 2009; Öqvist, 2009; Nielsen, 2009; Holm, 2008; Änggård, 2005; Ambjörnsson, 2004; Karlson, 2003). I den processen existerar olika, ibland motstridiga, förväntningar på hur flickor och pojkar ska bete sig, förhålla sig och kunna anpassa sig till skolans sociala samman- hang. Det kan handla om hur flickor förväntas vara skötsamma och arbeta flitigt, och ”ta för sig” och hur pojkar förväntas ta mer plats och vara högljudda, och naturligt intelligenta.</P>
<P class="p112 ft11">Forskning visar att förväntningarna finns på att flickor och pojkar i praktiken ska bete sig olika, även om det finns forskning som visar att detta i praktiken håller på att förändras (se t.ex. Holm, 2008 och Odenbring, 2010). Särskilt visar det sig att flickor tar sig in på det som traditionellt skulle kallas ”pojkdomäner”, medan det ännu inte är lika vanligt att pojkar tar sig in på ”flickdomäner”. Detta fenomen kan diskuteras i ljuset av att pojkar och män fortfarande betraktas som samhällets norm, och att det pojkiga/manliga därmed är efter- strävansvärt medan det flickiga/kvinnliga inte har samma värde. Det kan också uttryckas så, att för en flicka innebär det ofta något positivt att förknippas med något typiskt manligt, medan det för en pojke oftare innebär något negativt att förknippas med något typiskt kvinnligt.</P>
<P class="p60 ft11">I vårt samhälle separeras ofta flickor och pojkar och ges skilda arenor genom olika sociala överenskommelser som ständigt återupp- repas. Forskning visar att segregeringen eller isärhållandet av flickor och pojkar i skolan är en av de starkaste organiseringsprin- ciperna gällande kön i skolan (Arnot, David & Weiner, 1999). Här bör understrykas att skolan inte medvetet separerar flickor och pojkar annat än i vissa specifika sammanhang. Men under fri tid i skolan umgås eleverna ofta i enkönade grupper. Och lärare kan bidra till isärhållandet genom att i bemötandet av eleverna förmedla stereotypa föreställningar om kön.</P>
<P class="p14 ft11">Slentrianmässigt enkönade grupper under skolvardagen kan få till konsekvens att fördomar och föreställningar om den andra</P>
<P class="p113 ft26">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39960x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">gruppen lättare slår rot. Det kan göra det svårare att samarbeta över könsgränserna och det kan också göra det svårt att få en genuint positiv mänsklig bild av det andra könet. Flickor och pojkar led- sagas i sin uppväxt av separata förväntningar på sig själva och på andra vilket alltså ger barn av olika kön olika handlingsrepertoar. Detta alldeles oavsett vilka personligheter som individerna har och vill utforska.</P>
<P class="p284 ft11">Ett särskilt problem med isärhållandet av flickor och pojkar i skolan är att det växer fram olika sociala förutsättningar och strategier för flickor och pojkar att tillägna sig kunskap på. Flickor och pojkar förväntas helt enkelt inte kunna lika mycket om samma saker, eller ens vara intresserade av samma ämnen. Isärhållandet bidrar till att bristen på jämställdhet upprätthålls genom att flickor och pojkar får olika villkor och möjlighet till lärande och utveckling generellt och i olika ämnen.</P>
<P class="p285 ft11">Så här beskriver en förälder sina intryck av jämställdheten i förskola och skola.</P>
<P class="p286 ft45">”….nej…äsch, gå och titta på hur Katja och ’Elin har gjort….” Reflektioner av mötet med skolans (genus) värld</P>
<P class="p287 ft25">När vi hade våra barn på förskola kände vi att det fanns en insikt, och en vilja från personal och ledning att se vikten av att genusrelaterade frågor hörde till vardagen. Själva implemen- teringen var svårare; en stor diskrepans rådde ofta mellan per- sonalens åsikter, och ofta också mellan personal och föräldrar.</P>
<P class="p288 ft25">Vi bor i en av Stockholms invandrartäta miljonprojektsför- orter. Inom en radie av två km finns barn som å ena sidan växer upp i ett extremt överflöd och å andra sidan i ren fattigdom. Det är en mycket dålig integration som råder, och skolvärlden är den enda</P>
<P class="p289 ft65">Genusfrågor är bara en av många stora – och svåra – fråge- ställningar. Ofta kunde vi känna att genusfrågor ansågs vara ”lyx- problem”: ”Det finns väl viktigare saker att prata om än om man kallar dockvrån för dockvrån...herregud, det är väl viktigare att de inte slåss och bits!” kunde det låta. Insikten fanns, som sagt, personalen gick på kurser och föräldrar påtalade att det faktiskt är okej för lille Pelle att ärva storasysters rosa overall. Om man däremot ifrågasatte hur genus fördes in i ett värdegrundsarbete, om man ifrågasatte hur pojkar och flickor värderades utifrån hur de såg ut, hade på sig, eller vad de gjorde eller sa – då kändes det som att man var lite tramsig.</P>
<P class="p290 ft25">Vår smala lycka var att förskolan var liten och barngrupperna så små att det inte gick att dela upp utifrån kön. Alla lekte med</P>
<P class="p111 ft26">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39961x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td69"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p291 ft25">alla, för det fanns vare sig ett behov eller ett utrymme för köns- uppdelade lekar och aktiviteter.</P>
<P class="p292 ft65">Så började vår dotter i förskoleklass. Efter två veckor kom första chocken. Dottern och några andra flickor klagade på en lek, som gick ut på att killarna skulle jaga tjejerna och smiska dem i rumpan. Vi pratar genast med personalen och får som svar att det är viktigt att sexåringar får leva ut sin första känsla av sexualitet. Vi frågar då om det per automatik då är killarnas sexualitet som ska levas ut, och då eventuellt på bekostnad av tjej- ernas självkänsla....och får svaret: ”Ja men, det vet du ju hur killar är...hi hi hi...killar är killar! hi hi hi”.</P>
<P class="p293 ft25">I läxläseboken läste dottern (som vid tillfället hade svårt med maten och var smal som en sticka) om en flicka som är ”mager och ful” och med kommentaren utifrån killen i berättelsen (som såklart är protagonist); ”Kan man vara kär i någon som är mager och ful?”</P>
<P class="p294 ft65">Vid upprepade tillfällen fick vi ta tag i incidenter som att kill- arna ( i årskurs 1) krävde tungkyssar av flickorna, eller att de skulle visa brösten, för att få vara med i en lek, få tillgång till gungan, få ha ett lekredskap. Händelser som personalen tog tag i, när vi påtalade och agerade, men vad hände de gånger vi inte påtalade? Vad hände de gånger flickor inte gick hem och berättade? Vi såg också utflykter, kaféer, luciakvällar, sånguppvisningar, termins- avslutningar – som kantades av duktiga, välartade flickor och bus- iga, roliga pojkar. Till slut bytte vi skola. Här möts vi av en helt annan inställning och man arbetar uttalat utifrån ett genustänk- ande. Detta känns och märks. Det finns naturligtvis ”tjejiga” och ”killiga” attityder i klassen, men det finns inte i klassrummet, inte inom den pedagogiska verksamheten.</P>
<P class="p294 ft25">Nu ska även lillebror börja skolan. Lillebrors bästis börjar ock- så i samma klass, och redan vid ”lilla skoldagen” före sommar- lovet, anar vi ugglor i mossen. Ett gäng leker i ett rum där det finns klossar, en tågbana och en riddarborg. ”Okej, visst är det här ett killrum, visst får inga tjejer vara här inne” säger en liten lin- tott och blänger på vår sons bästis. Sonen tar sin kompis i han- den och går till ett annat rum. Efteråt är de båda upprörda.</P>
<P class="p292 ft65">Vi är oroade och arga för att vi var de enda som hörde och såg. Igen.</P>
<P class="p292 ft65">Verksamheten är bra på det stora hela, men det smyger sig in en förvrängd bild av verkligheten då och då, som ger olustkänsla. ”Nej, inte så. Du ska ju måla innanför kanterna....nej...äsch, gå och titta på hur Katja och Elin har gjort. Och så gör du likadant.” Kommentaren får mig att baxna, och jag hör den inte en eller två gånger en dag när jag är och hälsar på – snarare så många gånger att jag förstår att det blir svårt för mig att påtala detta.</P>
<P class="p295 ft25">Efter ett par veckor kommer en av fritidsledarna och ser be- kymrad ut. Spelar vår son verkligen inte fotboll? Neej....han gillar annat...som att gräva, experimentera, leka.....han gillar att</P>
<P class="p296 ft26">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39962x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft27">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling SOU 2010:99</P>
<P class="p297 ft65">smyga och vara detektiv. ”Men....de flesta killarna i den här klas- sen spelar ju fotboll...det vore kanske bra om han började med det. Det är ju bra för gruppen...?!!” Men snälla, rara....vår son tycker inte om att spela fotboll! Men han har väldigt roligt där- borta, ser du – med Kajsa och Smilla ..och där är ju Elsa också… jaha. Det var tjejerna han lekte med. Mmm. Då blev det lite knepigare att förstå vad han är för sorts kille, eller hur?</P>
<P class="p298 ft25">Det kommer nya, entusiastiska lärare till skolan, och vi ser fram emot att de ska ta över. Vi ser att de besitter en vetskap och en vilja att arbeta utifrån en medvetenhet när det gäller genus och konstruktion av kön.</P>
<P class="p288 ft65">När det kommer an på TJEJER och killar så är dessa grupper så otroligt lätta att skapa, och så otroligt lätta att särskilja. Och för varje gång en lärare säger till sina sexåringar att ”Jaha, då ska vi plocka ihop nu …..flickorna kan börja med att lägga tillbaka sina saxar, och sen pojkarna..” eller ”Nu är det dags att gå till gympan! Nu får vi se vem som är snabbast att hämta gympa- kläderna – killarna kan börja; spring i väg!” så etsas denna sär- skiljning in i dessa små kroppar och hjärnor. Och det är inte de</P>
<P class="p299 ft25">som kan säga stopp.</P>
<P class="p300 ft15">Jenny, förälder</P>
<P class="p256 ft45">”Pojkkrisen” i utbildningen</P>
<P class="p301 ft11">Först bör påpekas att flertalet pojkar inte har problem i skolan. Det bör också påpekas att det finns många flickor och unga kvinnor som av olika skäl har skolsvårigheter och som inte kommer till sin rätt i skolan. När detta är sagt kan vi dock konstatera att det finns ett tydligt mönster, som består i att pojkar som grupp presterar sämre på flera nivåer i utbildningssystemet (vilket dock inte hindar att män till exempel har högre lön och utgör majoritet bland landets professorer). Vi anser att varje elev oavsett kön har en själv- klar rätt att få de allra bästa förutsättningar för lärande och utveck- ling i skolan.</P>
<P class="p285 ft11">”Pojkproblemet” kan till en del antas ha sin grund i problem- atiska maskulinitetskonstruktioner. Professor Inga Wernersson har på vår uppdrag gjort en kunskapssammanställning över forskningen om orsakerna till könsskillnader i skolprestationer (SOU 2010:51). Wernersson framhåller bland annat att forskningen visar att det, med en generalisering, anses ”coolt” för pojkar att anstränga sig i skolan. Framgång ska uppnås utan ansträngning.</P>
<P class="p108 ft13">”Pojkproblemet” kan också antas ha en grund i biologiska köns- skillnader. Professor Martin Ingvar har för delegationens räkning</P>
<P class="p256 ft26">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td69"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">gjort en översikt över forskningen om biologiska könsskillnader, med relevans för skolan. Framför allt framhåller Ingvar de skill- nader som följer av flickors och pojkars skilda biologiska utveck- lingskurvor (SOU 2010:52). Docent Mara Westling Allodi har på vårt uppdrag gjort en kunskapsöversikt över forskning om skol- faktorers inverkan på flickors och pojkars psykosociala hälsa (SOU 2010:79).</P>
<P class="p302 ft11">När pojkar börjar skolan har de i genomsnitt inte nått samma utveckling på flera områden: språkliga, kognitiva, sociala och fin- motoriska. Detta kan leda till att fler pojkar för svårigheter att hänga med i skolan. Pojkarnas eftersläpning kan förstärkas av att lärarnas förväntningar tenderar att vara lägre ställda på pojkarna. Genom de lägre förväntningarna på pojkars mognad rättfärdigas handlingar och attityder till skolarbetet som skulle ses som problematiska om de utfördes av flickor. Detta är problematiskt eftersom höga positiva för- väntningar på alla elever är något som visat sig vara en av de komponenter som leder till bättre resultat (SOU 2010:79, Hattie, 2008). Efter några år när pojkarna kommit i fatt i mognadshän- seende, så borde pojkarna komma i fatt i fråga om skolprestationer. Att så inte alltid sker, kan delvis förklaras med att en del pojkar med tidiga skolsvårigheter har utvecklat problematiska känslo- mässiga reaktioner och krampaktiga försvarsstrategier, som innebär att skolan inte prioriterats. Man satsar i stället på att vara duktig och få bekräftelse inom andra områden, t.ex. idrott. Forskning visar även att barn tenderar att identifiera sig med andra barn av samma kön. Det finns alltså en risk för att pojkar som inte anstränger sig skolan, blir normgivande för andra pojkar. En för skolarbetet negativ kamratkultur kan alltså uppstå som i förbindelse med pojkarnas senare mognad (SOU 2010:79).</P>
<P class="p303 ft11">Den ”antipluggattityd” som många menar finns hos vissa grupper av pojkar, kan alltså delvis ses som reaktion från en grupp pojkar på tidiga skolmisslyckanden. Denna slutsats lägger ett ansvar på skolan, men givetvis även på föräldrar och det omgivande samhället. Det bör vara möjligt att förebygga att pojkar kommer efter i skolan. Den största otjänsten vi kan göra pojkarna är att under devisen ”pojkar är som pojkar är” ha låga förväntningar och acceptera normbrott eller andra beteenden i skolan som leder till sämre skolprestationer för pojkar. I delegationens delbetänkande (SOU 2009:64) kunde vi visa att pojkars och flickors skolarbete skiljer sig åt genom att flickor i genomsnitt anstränger sig mer och använder mer tid åt skolarbete än vad pojkar gör.</P>
<P class="p304 ft26">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft11">Ytterligare en förklaring till pojkarnas relativt sett sämre skol- prestationer är att de könsnormer som råder för pojkar tenderar att vara trängre än motsvarande normer för flickor. Det finns större sociala begränsningar gällande pojkars identitetsuttryck, med undantag för uttrycken för heterosexuell identitet, där pojkars uttryck accepteras och inte stigmatiseras på samma sätt som för flickor generellt. Kimmel (2008) beskriver att dolda könskodade förväntningar på pojkar gällande känslouttryck, heterosexualitet, våldsuttryck, konkurrens och tävling är avsevärt annorlunda än på flickor. Professor Michael Kimmel har på delegationens uppdrag belyst ”pojkkrisen i utbild- ning” (SOU 2010:53). Kimmel menar att problemen med pojkars och unga mäns lägre deltagande och sämre resultat i utbildning samt även vissa beteendeproblem i skolan beror på traditionella före- ställningar om manlighet. En pojke förväntas exempelvis ta avstånd från det kvinnligt förknippade (dit skolan kan räknas), utstråla aggres- sion och oberoende, och inte visa sårbarhet. Pojkars maskulinitets- görande är intimt sammanlänkat med den normerande hetero- sexualiteten (se till exempel Norberg, 2005).</P>
<P class="p306 ft11">Det finns också en risk för att diskussionen om ”pojk- problemet” i sig bidrar till ännu lägre förväntningar på pojkar. Analyser visar att låga förväntningar också föder låga prestationer och resultat:</P>
<P class="p307 ft25">Det kan vara just det som medierna ibland kanske oavsiktligt bidrar till att skapa och befästa: i själva verket en stereotyp bild av pojkar som ”slackers”, och flickor som ”prinsessor”. Dessa schablonartade bilder kan på ett subtilt sätt och på ett djupare plan motverka sitt eventuellt ytligt uttalade syfte att på ett positivt sätt uppmärksamma genus- aspekter i samhället. Dessa fenomen – och olika hypoteser och teorier om deras uppkomst – borde undersökas och studeras empiriskt, efter- som deras existens och orsakerna till fenomenens uppkomst inte bör befästas med stöd enbart i mediala kampanjer. (SOU 2010:79)</P>
<P class="p54 ft15">Varför ett debatterat ämne i dag?</P>
<P class="p76 ft11">Att pojkar i genomsnitt mognar senare än flickor är inte ny kun- skap. En hel del av de maskulinitetskonstruktioner som anses hämma pojkar i skolan är också av gammalt datum. Det är heller inget nytt att flickor som grupp presterar bättre i skolan – så har det varit under lång tid. Att fenomenet med pojkars relativt sett sämre skolpresta- tioner uppmärksammas just nu, i Sverige och i rad andra länder, kan ha flera förklaringar. En förklaring är sannolikt att det i den skol-</P>
<P class="p308 ft26">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td69"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft11">politiska debatten allmänt sett kommit att fästas större vikt vid elevers skolresultat. Den ökande uppmärksamheten på pojkar i skolan kan sannolikt även hänga samman med framväxten av kritisk mansforsk- ning, som fokuserat pojkar och män och konstruktioner av maskul- initet som förknippas med olika problem som dittills inte varit ”könade”, utan betraktats som allmänna problem.</P>
<P class="p12 ft11">En ytterligare förklaring kan vara att flickor och unga kvinnor med stigande grad av jämställdhet i större utsträckning använder sina goda betyg i skolan till att söka in på attraktiva högskoleutbildningar, som tidigare ansågs manligt kodade, och därmed tenderar att konkurrera ut grupper av unga män från vissa utbildningar. Ifall pojkar överträder motsvarande gräns och tar del av något som förknippas med flickor eller kvinnor, riskerar detta att inte anses lika socialt accepterat.</P>
<P class="p94 ft11">Det bör understrykas att ett ökat fokus på pojkars prestationer i skolan inte får skymma det faktum att det också finns många flickor med skolsvårigheter. Detta särskilt som vi vet att flickor med skol- svårigheter ofta uppvisar internaliserande symptom, dvs. inåtvända symptom, och att det därför är lätt att dessa flickor undgår upp- täckt och får det stöd och den hjälp i som de har rätt till alltför sent eller i alltför liten omfattning. På samma sätt finns det som nämnts många pojkar som presterar utmärkt i skolan.</P>
<P class="p309 ft43"><SPAN class="ft43">2.5</SPAN><SPAN class="ft66">Lärarens plats i lärandeprocessen</SPAN></P>
<P class="p69 ft11">Det sociala sammanhanget för lärandet måste vara gynnsamt för interaktion och kommunikation med andra. Det innebär att det på läraren vilar ett stort ansvar att utifrån sina elevers individuella för- utsättningar skapa möjligheter till kommunikation och interaktion som på ett gediget sätt bidrar till lärande. Det sociala sammanhang som läraren skapar grunden för ska vara lämpligt för syftet med undervisningen, och kunskapsstoffet ska vara rimligt i relation till den tidigare kunskap som den som ska lära har.</P>
<P class="p94 ft11">Lärarens ansvar och plats i undervisningen har i forskning och samhällsdiskussion vidgats till att inte enbart vara den som finns ”bakom katedern” utan också till att ha ett större socialt ansvar för klassrumssituationer. Det finns en rad olika faktorer som påverkar huruvida läraren kan lyckas med det. Klassernas storlek är en central faktor, men också hur undervisningen är upplagd och organiserad.</P>
<P class="p94 ft11">Vissa förutsättningar i klassrummet och ett visst agerande av läraren fungerar naturligtvis bättre för lärandeprocessen. Nielsen</P>
<P class="p113 ft26">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">(2009) lyfter fram ”hög lärarkompetens”. Med det menar hon rela- tionskompetens, regelledarskapskompetens och didaktikkompe- tens (vår övers., se även Selander, 2010) samt att det också krävs ”pedagogisk närvaro”. Till dessa faktorer vill vi lägga betydelsen av ämneskunskap hos läraren. Dessa aspekter sammantagna antas vara gynnsamma för elevers lärandeprocess. En bra lärare vågar leda sina elever och ta ansvar för processer och den undervisning som bedrivs.</P>
<P class="p216 ft11">Läraren är den som undervisar och leder klassen och gruppen. Läraren skapar det övergripande sammanhanget och styr därmed lärandeprocessen. Men vi vet genom forskning att det inte <SPAN class="ft15">enbart </SPAN>är lärarens förehavanden i klassrummet som fungerar som allena- rådande kausalvariabel för en elevs lärande. Därmed ökar också betydelsen av att förstå andra variabler i lärandeprocessen.</P>
<P class="p64 ft11">Kunskap om genus och jämställdhet är viktiga kompetenser hos lärare. Om en lärare behandlar flickor och pojkar på ett oreflekterat sätt i klassrummet, så får detta sannolikt konsekvenser för enskilda flickors och pojkars lärande. En lärare förväntar sig sannolikt inte samma beteende och sociala handlingar från flickor som från pojkar. När en flicka inte beter sig enligt normen för sociala beteenden i klass- rummet eller i fråga om ett kunskapsområde, så kommer lärarens kategorisering av flickan inte att kopplas ihop med normen ”flicka”</P>
<P class="p79 ft11">– exempelvis om flickan kan mycket om något som läraren i första hand skulle koppla ihop med förväntad ”pojkkunskap” t.ex. datorer eller ishockey. Detta kan då få sociala konsekvenser i klassrummet för denna flicka. En motsvarande situation kan uppstå om en pojkes kunskapsintresse inte korresponderar med det förväntade – exempelvis om en pojke visar intresse för ett kvinnligt förknippat hantverk. Flickor och pojkar som inte följer de gängse normerna för vad som förväntas av flickor och pojkar kan av oreflekterade lärare bli stämplade som avvikare – något som kan få konsekvenser för deras möjligheter till lärande.</P>
<P class="p66 ft11">Det sätt som läraren förhåller sig till ”avvikelser” från normen har även stor betydelse för hur resten av klassen/gruppen gör det. Lärarens sociala preferenser och reflektion påverkar elevernas för- hållningssätt till normer. Lärarnas bemötande kan också få konse- kvenser för elevernas psykiska hälsa: forskning visar att flickors och pojkars relation till sina lärare är en viktig faktor för elevernas psykiska hälsa (SOU 2010:79).</P>
<P class="p310 ft26">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td69"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft43"><SPAN class="ft43">2.6</SPAN><SPAN class="ft66">Sammanfattande analys</SPAN></P>
<P class="p265 ft11">Skolan har två huvudsakliga uppdrag: att förmedla den värdegrund som det svenska samhället vilar på och att förmedla de kunskaper som anses nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.</P>
<P class="p12 ft11">Jämställdhet i skolan innebär som en del av skolans värdegrund att samvaron och arbetsklimatet präglas av rättvisa, demokratiska värder- ingar och maktbalans mellan flickor och pojkar. Syftet är att motverka förtryck mellan grupper och individer baserat på kön samt att mot- verka att normer kring kön begränsar flickors och pojkars lärande och utveckling.</P>
<P class="p12 ft11">Lärande utgår ifrån kommunikation med andra. Jämställdhet etableras eller förkastas i kommunikation med andra. Lärande och jämställdhet kan därför ses som delar av samma mynt. En individs sätt att socialt och kulturellt relatera till egen och andras könstillhörighet är en central del av individens identitetsutveckling, liksom även att hitta egna kunskapsintressen och förhållningssätt till omvärlden. Identitetsutvecklingen är intimt sammanlänkad med lärandeprocessen. Lärare och vuxna i skolan har en viktig uppgift att fylla för barn och unga i skolan, både som ansvariga för undervisning och som boll- plank i elevernas identitetsutveckling. Sociala processer som etableras och stärks i skolan på grund av att det finns olika förväntningar på grupperna flickor och pojkar är ett av hindren för skolans jämställd- hetssträvanden. Detta kan få till följd att stereotypa föreställningar om kön kan slå rot.</P>
<P class="p228 ft11">Det är viktigt att kunskapsinnehållet i skolan stöder jämställd- hetssträvandena. Kunskapsinnehållet tillsammans med lärares för- hållningssätt och undervisningssätt måste genomsyras av jämställd- hetssträvanden.</P>
<P class="p102 ft11">Under senare år har ”pojkproblemet i utbildning” uppmärk- sammats, det vill säga att pojkar och unga män i genomsnitt har lägre deltagande och sämre resultat i utbildning samt högre fre- kvens av vissa beteendeproblem i skolan. Fenomenets orsaker är omtvistade och sannolikt komplexa. Det kan antas att de genom- snittliga könsskillnaderna i skolprestationer delvis har sin grund i pojkarnas senare mognad. Andra sannolika förklaringar är att både vuxna och barn har olika förväntningar på flickor och pojkar. Flickor och pojkar har i genomsnitt skilda förhållningssätt till utbildning och skola och olika lärandestrategier som i dagsläget innebär att flickor anstränger sig mera och arbetar effektivare i skolan. Dessa skilda förhållningssätt och strategier kan i sin tur delvis vara en effekt av</P>
<P class="p311 ft26">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på individens ärande och utveckling</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11">de genomsnittliga skillnaderna i mognad, men också av de olika förväntningar vi har på flickor och pojkar. Elever som vid skolstart har svårigheter i skolan har större sannolikhet att utveckla ett emotionellt avståndstagande och negativa attityder till skolan. En för skolarbetet negativ kamratkultur kan uppstå i anslutning till pojkarnas senare mognad. Samtidigt kan höga förväntningar och större krav på att ta ansvar leda till att individer utvecklar en större mognad. Det är därför viktigt att skolan inte har lägre förväntningar på pojkar eller grupper av pojkar.</P>
<P class="p108 ft11">Ett ökat fokus på pojkars prestationer i skolan får inte skymma det faktum att det finns många flickor med skolsvårigheter. Vi vet att flickor med skolsvårigheter ofta uppvisar internaliserande symptom, och att det därför är lätt att dessa flickor undgår upptäckt och får det stöd och den hjälp i som de har rätt till alltför sent eller i alltför liten omfattning.</P>
<P class="p64 ft11">I den skolpolitiska debatten finns ibland en tendens att i priori- teringshänseende ställa kunskapsuppdraget i motsatsförhållande till värdegrundsuppdraget, där jämställdhet ingår. Det är viktigt att understryka att ett sådant motsatsförhållande inte existerar. Jäm- ställdhet i skolan lägger en grund för skolan att uppnå både sitt värdegrundsuppdrag och sitt kunskapsuppdrag. Utifrån den diskus- sion som förts i kapitlet föreslår vi regeringen att formulera ett över- gripande jämställdhetsmål för skolan, som går i linje med jämställd- hetspolitiska målet, skollagens skrivningar om jämställdhet och läroplanens innehåll. Vårt förslag är att jämställdhetsmålet för skolan ska vara: <SPAN class="ft15">Jämställdhet i skolan är när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.</SPAN></P>
<P class="p313 ft26">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39969x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p259 ft64"><SPAN class="ft10">3</SPAN><SPAN class="ft63">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</SPAN></P>
<P class="p260 ft45">Delegationen föreslår regeringen att:</P>
<P class="p314 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett evidensbaserat stöd- material om arbetssätt som skolorna kan tillämpa för att för- bättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar. I stödmaterialet bör särskilt behandlas arbetssätt för att tidigt stödja pojkar och flickor med läs- och skrivsvårig- heter.</SPAN></P>
<P class="p315 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">uppdra åt Skolverket att med hjälp av ämneskunniga forskare granska kvaliteten i läromedel och annat undervisnings- material för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jämställdhetsaspekter som andra kvalitetsaspekter bör beaktas.</SPAN></P>
<P class="p316 ft11">Ämnesinnehåll och ämnesdidaktik har betydelse för jämställdheten i klassrummet. Ämnesinnehållet utgör <SPAN class="ft15">vad </SPAN>undervisningen består av, och ämnesdidaktiken handlar om <SPAN class="ft15">hur </SPAN>undervisningen sker. Man brukar tala om innehåll och form. Innehållet i och formerna för undervisningen ska spegla skollagens, läroplanernas och kursplanernas krav på strävan efter jämställdhet.</P>
<P class="p317 ft26">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft68"><SPAN class="ft43">3.1</SPAN><SPAN class="ft67">Jämställdhetsperspektiv på skolans styrdokument</SPAN></P>
<P class="p319 ft23">Skollagen innehåller en grundläggande reglering av jämställdhet i skolan</P>
<P class="p244 ft11">Den inledande bestämmelsen i nuvarande skollag, 1 kap. 1 §, lyder:</P>
<P class="p320 ft25">Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.</P>
<P class="p321 ft11">Lagstiftaren lägger alltså ett ansvar på <SPAN class="ft15">alla </SPAN>som arbetar i skolan att främja jämställdhet mellan könen och att motverka alla former av kränkningar.</P>
<P class="p78 ft11">Denna skrivning ändras när nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011. I den nya skollagen (1 kap. 5 §) finns följande formulering:</P>
<P class="p322 ft25">Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människo- livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.</P>
<P class="p323 ft25">Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behand- ling.</P>
<P class="p324 ft69">För övrigt kan nämnas att det framgår att jämställdhet är en del av de mänskliga rättigheterna även i de grundläggande dokument som behandlar de mänskliga rättigheterna såsom <SPAN class="ft37">FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna </SPAN>(artikel 2 och 16)och <SPAN class="ft37">Den europeiska konven- tionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundlägg- ande friheterna </SPAN>(vanligen kallade Europakonventionen – artikel 14). Förutom dessa finns FN:s kvinnokonvention <NOBR>(CEDAW-konven-</NOBR> tionen) som räknas som en av de centrala <NOBR>MR-konventionerna.</NOBR></P>
<P class="p325 ft23">Nya läroplaner och kursplaner införs 2011</P>
<P class="p88 ft11">I dag finns det tre läroplaner – Lpfö 98 – Läroplanen för förskolan, Lpo 94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen samt Lpf 94 – Läroplanen för de frivilliga skol- formerna. Dessa innehåller en beskrivning av den värdegrund som skolan vilar på samt mål och riktlinjer för verksamheterna. Målen i</P>
<P class="p250 ft26">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td65"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td52"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">Lpo 94 och Lpf 94 är av två slag; dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når (strävansmål), dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå (uppnåendemål). Förskolans mål anger vad förskolan ska sträva efter när det gäller barns utveckling (strävansmål). Vidare finns det kursplaner för samtliga ämnen. Dessa innehåller specifika mål för det aktuella ämnet. Även dessa mål är indelade i strävansmål samt uppnåendemål för årskurs 5 och 9.</P>
<P class="p94 ft11">Denna ordning med olika typer av mål som dessutom finns i olika dokument ska förändras. Regeringen beslutade om nya läroplaner för grundgrundskolan, specialskolan och sameskolan den 7 oktober 2010. Läroplanen för grundsärskolan beslutades den 2 december 2010. De nya läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner. Målnivåerna ”mål att sträva mot” och ”mål att uppnå” tas bort. I kursplanerna införs ett centralt innehåll för samtliga ämnen. Det centrala innehållet anger vad som alla skolor måste undervisa om i respektive ämne. Läroplanerna ska också kom- pletteras med kunskapskrav i enlighet med den nya betygsskalan med betygssteg från <NOBR>A-F .</NOBR> Skolverket meddelar föreskrifter om kunskaps- kraven för samtliga skolformer. Som grund för den nya inrikt- ningen på läroplanerna samt den nya betygsskalan ligger pro- positionerna <SPAN class="ft15">Tydligare mål och kunskapskrav — nya läroplaner för skolan </SPAN>(prop. 2008/09:87) och <SPAN class="ft15">En ny betygsskala </SPAN>(prop. 2008/09:66).</P>
<P class="p326 ft23">Jämställdhet har en central plats i läroplanerna</P>
<P class="p84 ft11">I dagens läroplaner har jämställdhetsfrågor en central plats. I Lgr 11 omnämns jämställdhet som ett grundläggande värde i samband med beskrivningen av skolans värdegrund och dess fostrande uppdrag, och formuleringen är identisk med motsvarande i Lpo94:</P>
<P class="p327 ft25">Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla män- niskors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och för- medla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.</P>
<P class="p328 ft25">Undervisningen i skolan skall vara <NOBR>icke-konfessionell.</NOBR></P>
<P class="p329 ft25">Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.</P>
<P class="p330 ft26">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft11">Nedan återges ytterligare några av formuleringarna som rör jäm- ställdhet i läroplanerna.</P>
<P class="p332 ft11">I Lgr11 anges:</P>
<P class="p271 ft25">Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.</P>
<P class="p225 ft13">I Lgr11 ges rektorn som ansvarig för utbildningen ett särskilt ansvar att integrera jämställdhet i olika ämnen:</P>
<P class="p322 ft25">– i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kun- skapsområden, exempelvis miljö, trafik, <NOBR>jämställdhet /---/.</NOBR></P>
<P class="p333 ft11">I Lgr11 sägs också:</P>
<P class="p320 ft25">Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörigheter, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsned- sättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.</P>
<P class="p270 ft11">I Lgr11 regleras att läraren skall:</P>
<P class="p334 ft70">– verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen</P>
<P class="p272 ft11">Kursplanerna anger vilka mål som gäller för de specifika ämnena. I flera av grundskolans kursplaner finns hänvisningar till jämställd- het, men inte i alla (se vidare till exempel SOU 2009:64). De nu gällande kursplanerna ersätts alltså i anslutning till att den nya skol- lagen träder i kraft (se vidare nedan om de nya kursplanerna).</P>
<P class="p117 ft13">Den nya läroplanen (Lgr 11) får en delvis ny struktur. En skiss över strukturen i den nya läroplanen finns nedan.</P>
<P class="p335 ft26">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39973x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td65"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td52"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft71">Diagram 3.1 Strukturen i den nya läroplanen</P>
<P class="p336 ft72">Läroplan</P>
<P class="p337 ft73">Skolans värdegrund och uppdrag</P>
<P class="p338 ft73">Mål och riktlinjer</P>
<P class="p339 ft73">Kursplaner</P>
<P class="p340 ft73">Syfte</P>
<P class="p341 ft74">Syfte</P>
<P class="p341 ft74">Mål för ämnet</P>
<P class="p342 ft73">Centralt innehåll för årskurserna</P>
<P class="p341 ft75"><NOBR>1-3</NOBR></P>
<P class="p341 ft76"><NOBR>4-6</NOBR></P>
<P class="p341 ft74"><NOBR>7-9</NOBR></P>
<P class="p342 ft73">Kunskapskrav</P>
<P class="p343 ft74">Kunskapskrav för godtagbara kunskaper för årskurs 3 Kunskapskrav för godtagbara kunskaper för årskurs 6 Kunskapskrav för årskurs 9 för</P>
<P class="p344 ft74">betyget A betyget C betyget E</P>
<P class="p345 ft15">Del 1 av läroplanen: Skolans värdegrund och uppdrag</P>
<P class="p346 ft11">Övergripande kan alltså konstateras att frågor om diskriminering och åtgärder mot kränkande behandling har hög prioritet även i den nya läroplanen.</P>
<P class="p102 ft13">Precis som tidigare ges rektorn ett särskilt ansvar att integrera ämnesövergripande kunskapsområden i undervisningen i olika ämnen. Jämställdhet exemplifieras som ett av dessa områden (se ovan).</P>
<P class="p122 ft15">Del 2: Kursplaner</P>
<P class="p69 ft11">I tabellen nedan redovisas skrivningar som rör jämställdhet i kurs- planerna för respektive ämne, under rubrikerna <SPAN class="ft15">Syfte </SPAN>och <SPAN class="ft15">Centralt innehåll</SPAN>. Jämfört med skissen ovan saknas här det som beskrivs som kunskapskrav. De åligger Skolverket att besluta om dessa krav, och beslut har ännu inte fattats.</P>
<P class="p235 ft26">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39974x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p43 ft71">Tabell 3.1</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td72"><P class="p29 ft71">Sammanställning av formuleringar om jämställdhet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td71"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td73"><P class="p29 ft78">kursplanernas syfte och centrala innehåll</P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td75"><P class="p29 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr25 td76"><P class="p29 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr25 td77"><P class="p29 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr25 td78"><P class="p29 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td71"><P class="p43 ft78">Ämne</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td80"><P class="p29 ft78">Syfte</P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p29 ft78">Centralt innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td75"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td71"><P class="p43 ft78">Bild</P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p347 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr20 td74"><P class="p171 ft78">För elever i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft82">följande behandlas:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td71"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td80"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p171 ft78">Bilder som behandlar frågor om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft82">identitet, sexualitet, etnicitet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td71"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td80"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td74"><P class="p171 ft84">maktrelationer och hur dessa bilder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft82">kan utformas och framställas.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p43 ft78">Engelska</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p347 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p171 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td81"><P class="p43 ft85">Hem- och konsumentkunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p347 ft78">Undervisningen ska bidra till att</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p171 ft78">För elever i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p347 ft86">eleverna utvecklar kunskaper om,</P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft82">följande behandlas:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td71"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p347 ft85">och ges möjligheter att reflektera</P></TD>
<TD class="tr20 td74"><P class="p171 ft78">Arbetsfördelning i hemmet ur ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td71"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td80"><P class="p347 ft87">över, jämställdhet och arbets-</P></TD>
<TD class="tr28 td74"><P class="p171 ft87">jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p347 ft82">fördelning i hemmet.</P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td71"><P class="p43 ft78">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td80"><P class="p347 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p171 ft84">För elever i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska följande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td71"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td80"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td74"><P class="p171 ft87">behandlas:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td71"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr20 td80"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr20 td74"><P class="p171 ft78">Hur individens val av idrotter och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft88">andra fysiska aktiviteter påverkas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td71"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td80"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td74"><P class="p171 ft87">olika faktorer, till exempel av kön.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td71"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td80"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p171 ft78">Kroppsideal inom idrotten och i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft82">samhället i övrigt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p43 ft78">Matematik</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p347 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p171 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p43 ft78">Moderna språk</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p347 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p348 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p43 ft78">Modersmål</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p347 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p171 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p43 ft78">Musik</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p347 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p171 ft78">För elever i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft82">följande behandlas:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td71"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td80"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p171 ft85">Musikens funktion för att markera</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft84">identitet och grupptillhörighet i olika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p171 ft84">kulturer, med fokus på etnicitet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td71"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td80"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td74"><P class="p171 ft87">kön.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td81"><P class="p43 ft78">Övergripande natur-</P></TD>
<TD class="tr3 td80"><P class="p347 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p171 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td71"><P class="p43 ft88">orienterande ämne</P></TD>
<TD class="tr27 td79"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td80"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td74"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft84">En gemensam kappa för Biologi, Kemi och Fysik som gäller för årskurs <NOBR>1–3</NOBR></P>
<P class="p350 ft26">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39975x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft27">SOU 2010:99</P>
<P class="p351 ft78">Biologi</P>
<P class="p352 ft78">Fysik</P>
<P class="p353 ft78">Kemi</P>
<P class="p354 ft84">Övergripande samhälls- orienterande ämne</P>
<P class="p355 ft87">En gemensam kappa för Geografi, Historia, Religions- kunskap och Samhälls- kunskap som gäller för årskurs <NOBR>1–3</NOBR></P>
<P class="p356 ft78">Geografi</P>
<P class="p353 ft78">Historia</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p357 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr24 td60"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p29 ft78">För elever i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td60"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p29 ft82">följande behandlas:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td60"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p29 ft88">Människans pubertet, sexualitet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td82"><P class="p29 ft87">reproduktion samt frågor om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td60"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p29 ft84">identitet, jämställdhet, relationer,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td60"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p29 ft82">kärlek och ansvar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td60"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p29 ft88">För elever i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska följande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td60"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p29 ft82">behandlas:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td60"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p29 ft84">Människans sexualitet och repro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td82"><P class="p29 ft84">duktion samt frågor om identitet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td60"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p29 ft84">jämställdhet, relationer, kärlek och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td60"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td82"><P class="p29 ft82">ansvar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td60"><P class="p29 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p29 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td60"><P class="p29 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
<TD class="tr1 td82"><P class="p29 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<DIV id="id_2_2_1">
<P class="p0 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P>
<P class="p358 ft84">Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en för- djupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2_2">
<P class="p359 ft78">För elever i årskurs <NOBR>1–3</NOBR> ska följande behandlas:</P>
<P class="p360 ft89">Livsfrågor med betydelsen för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.</P>
<P class="p360 ft84">Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder</P>
<P class="p361 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P>
<P class="p362 ft78">För elever i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> ska följande behandlas:</P>
<P class="p363 ft84">Vad arkeologiska fynd till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kultur- möten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.</P>
<P class="p364 ft89">Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levadsvillkor för barn, kvinnor och män.</P>
<P class="p365 ft89">Hur historiska personer och händelse, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har fram- ställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.</P>
<P class="p366 ft78">För elever i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska följande behandlas:</P>
<P class="p367 ft89">Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien och Amerika, kan berätta om likheter och</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<P class="p0 ft26">77</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39976x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft78">Religionskunskap</P>
<P class="p368 ft78">Samhällskunskap</P>
<P class="p369 ft26">78</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p370 ft84">Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livs- åskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer.</P>
<P class="p371 ft84">Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhälls- frågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla för- ståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<P class="p372 ft78">skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.</P>
<P class="p370 ft89">Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvin- nor och män. Kontinuitet och för- ändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.</P>
<P class="p373 ft78">För elever i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> ska följande behandlas:</P>
<P class="p374 ft84">Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkningar.</P>
<P class="p375 ft78">För elever i årskurs 7 – 9 ska följande behandlas:</P>
<P class="p0 ft89">Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfriheter, sexualitet och synen på jämställdhet.</P>
<P class="p376 ft84">Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturer.</P>
<P class="p377 ft78">För elever i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> ska följande behandlas:</P>
<P class="p378 ft84">Familjen och olika samlevnads- former. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.</P>
<P class="p379 ft89">Informationsspridning, reklam och opinionsbildningar i olika medier. Hur sexualitet och könsroller fram- ställs i medier och populärkultur.</P>
<P class="p380 ft78">För elever i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska följande behandlas:</P>
<P class="p370 ft89">Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påver- kas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.</P>
<P class="p370 ft89">Olika slags medier, deras uppbygg- nad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhets- värdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.</P>
<P class="p381 ft89">Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sam-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39977x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td65"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td52"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td83"><P class="p29 ft78">Slöjd</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p29 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td83"><P class="p29 ft78">Svenska</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p29 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td83"><P class="p29 ft78">Svenska som andra språk</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p29 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td83"><P class="p29 ft78">Teckenspråk för hörande</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p29 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td83"><P class="p29 ft78">Teknik</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p29 ft88">Genom undervisningen ska eleverna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td83"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p29 ft84">ges möjligheter att utveckla för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td83"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p29 ft88">ståelse för att teknisk verksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td83"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p29 ft84">har betydelse för, och påverkar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td83"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p29 ft84">människan, samhället och miljön.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td83"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p29 ft85">Vidare ska undervisningen ge</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td83"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p29 ft82">eleverna förutsättningar att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td83"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p29 ft84">utveckla tilltro till sin förmåga att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td83"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p29 ft84">bedöma tekniska lösningar och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td83"><P class="p29 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr27 td59"><P class="p29 ft84">relatera dessa till frågor som rör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td83"><P class="p29 ft83"> </P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p29 ft84">estetik, etik, könsroller, ekonomi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td83"><P class="p29 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft78">och hållbar utveckling.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p382 ft87">banden mellan socioekonomisk bak, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställd- het.</P>
<P class="p353 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P>
<P class="p353 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P>
<P class="p353 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P>
<P class="p353 ft78">Inget jämställdhetsperspektiv</P>
<P class="p383 ft78">För elever i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> ska följande behandlas:</P>
<P class="p384 ft89">Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p385 ft11">Vår bedömning är att kursplanerna innehåller bra skrivningar om jämställdhet, även om vi ifrågasätter varför frågor som berör jäm- ställdhet saknas i vissa ämnen, exempelvis i svenska.</P>
<P class="p386 ft43"><SPAN class="ft43">3.2</SPAN><SPAN class="ft66">Jämställdhetsperspektiv på skolans ämnen</SPAN></P>
<P class="p8 ft23">Betygsskillnader mellan flickor och pojkar</P>
<P class="p283 ft11">Pojkar presterar betygsmässigt som grupp runt 90 % av vad flickor gör. Det genomsnittliga betygsgapet mellan flickor och pojkar varierar mellan olika ämnen. Detta visas i diagrammet nedan rörande elever som lämnade grundskolan våren 2009.</P>
<P class="p387 ft26">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<P class="p0 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik SOU 2010:99</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft71">Tabell 3.2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td85"><P class="p29 ft78">Kvoten mellan pojkars och flickors genomsnittliga betygsvärde i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td84"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td85"><P class="p29 ft71">grundskolan uppdelat per ämne, våren 2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td86"><P class="p29 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr25 td87"><P class="p29 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr25 td88"><P class="p29 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr29 td89"><P class="p29 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td84"><P class="p40 ft71">Ämne</P></TD>
<TD class="tr24 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td3"><P class="p45 ft71">%</P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td87"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr30 td89"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td84"><P class="p40 ft71">Bild</P></TD>
<TD class="tr24 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td3"><P class="p388 ft71">81</P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td91"><P class="p40 ft71">Hem- och konsumentkunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">82</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td84"><P class="p40 ft71">Svenska</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p388 ft71">83</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft71">Religion</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">86</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft71">Biologi</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">87</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td84"><P class="p40 ft71">Musik</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p388 ft71">89</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft71">Geografi</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">89</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td91"><P class="p40 ft71">Samhällskunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">90</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td84"><P class="p40 ft71">Slöjd</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p388 ft71">91</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft71">Kemi</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">91</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft71">Historia</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">93</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td84"><P class="p40 ft71">Fysik</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p388 ft71">94</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft71">Teknik</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">95</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft71">Engelska</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">96</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td84"><P class="p40 ft71">Matematik</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p388 ft71">97</P></TD>
<TD class="tr1 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td84"><P class="p40 ft78">Idrott och hälsa</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p388 ft71">107</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td87"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr30 td89"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p389 ft78"><SPAN class="ft94">Källa</SPAN>: Skolverket.</P>
<P class="p390 ft11">Flickors respektive pojkars genomsnittliga betyg varierar alltså mellan olika ämnen. Flickorna har som grupp bättre betyg i alla ämnen, utom i idrott och hälsa. Frågan är varför dessa ämnesvisa könsskillnader uppstår. Det genomsnittliga betygsgapet till flickornas fördel för alla ämnens sammantaget (ca 10 %) förklaras till exempel med att flick- orna ofta anstränger sig mer i skolan och lägger ner mer tid på skol- arbetet (se till exempel SOU 2010:51). Men denna förklaring säger oss inget om varför betygsgapet varierar mellan olika ämnen.</P>
<P class="p75 ft23">Flickor och pojkar är intresserade av olika ämnen</P>
<P class="p110 ft11">Skolverket har i sin nulägesrapport från 2003, nedan kallad <NOBR><SPAN class="ft15">Nu-03</SPAN>,</NOBR> (Skolverket 2004<SPAN class="ft95">) </SPAN>studerat elevernas intresse för olika ämnen i grund- skolan.</P>
<P class="p391 ft26">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB399/GYB39979x1.jpg" style="width:426px;height:258px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td65"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td52"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft71">Diagram 3.2 Andelen elever som uppger att respektive ämne intresserar dem</P>
<P class="p392 ft97"><SPAN class="ft96">Källa</SPAN>: Skolverket.</P>
<P class="p393 ft98">De ämnen som flest elever – flickor och pojkar sammantaget – är intresserade av är musik samt idrott och hälsa. I botten hittar vi ämnen som matematik, fysik och kemi. Men för vissa ämnen finns stora könsskillnader vad gäller elevernas intresse. Skolverket skriver att:</P>
<P class="p394 ft99">I vissa ämnen framträder mycket stora könsskillnader i elevernas intresse. Betydligt större andelar flickor än pojkar är intresserade av bild, biologi, hem och konsumentkunskap, religionskunskap och svenska. Omvänt är det större andelar pojkar som anger intresse för fysik och kemi. Dessa skillnader i intresse, som alla är runt 20 procentenheter är bland de största könsskillnader som finns i datamaterialet. Exempelvis anger 83 procent av flickorna mot 66 procent av pojkarna att ämnet svenska intresserar dem. När det gäller fysik uppger 67 procent av pojkarna mot 42 procent av flickorna att ämnet är intressant.</P>
<P class="p395 ft100">Ämnen med mindre, men fortfarande tydliga, könsskillnader (runt 10 procentenheter) är musik som intresserar en större andel flickor samt historia, matematik och idrott och hälsa, som i större utsträckning intresserar pojkar. I engelska, slöjd, geografi, samhällskunskap och ämnes- övergripande <NOBR>so-undervisning</NOBR> är könsskillnaderna i intresse mycket små.</P>
<P class="p396 ft101">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p397 ft23">Flickor och pojkar har olika uppfattningar om vilka ämnen som är viktiga</P>
<P class="p74 ft11">En annan information från samma rapport avser om eleverna anser att ett ämne är viktigt eller inte. De två ämnen som eleverna anser överlägset viktigast är engelska och svenska. Minst viktigt anser eleverna att slöjd, fysik, kemi och bild är. Även här finns det köns- skillnader mellan eleverna. Skolverket skriver:</P>
<P class="p398 ft25">Könsskillnaderna påminner om dem som finns i elevernas intresse för de olika ämnena även om de inte är lika stora. Flickor anser i större omfattning än pojkar att det är viktigt med kunskaper i musik, religions- kunskap, bild, biologi och hem- och konsumentkunskap, medan mot- svarande gäller för pojkar i ämnena fysik, kemi och slöjd (skillnader om minst 10 procentenheter). I samtliga ämnen utom fysik, kemi, idrott och hälsa och slöjd är det större andelar flickor än pojkar som anger att påståendet att kunskaper i ämnet är viktigt stämmer mycket bra.</P>
<P class="p54 ft23">Motivationen för respektive ämne påverkar lärandet och betygen</P>
<P class="p116 ft11">När vi jämför flickors och pojkars inställning till olika ämnen med betygsskillnaderna, så ser vi att det finns ett samband. I alla ämnen där Skolverket har noterat att det finns en tydlig könsskillnad i inställning, så återspeglas detta i betygsstatistiken. Den största köns- skillnaden i betyg till flickors fördel hittar vi i hem- och konsument- kunskap, bild och svenska. I dessa ämnen anser klart fler flickor att de tycker att ämnet är intressant. Det omvända gäller för ämnena idrott och hälsa, matematik och fysik där pojkar presterar relativt väl och också ser ämnet som mer intressant.</P>
<P class="p66 ft11">Elevers motivation spelar roll för hur väl de presterar i ett ämne och motivationen hänger samman med i sin tur bygger på elevers intresse för ett ämne. Det spelar stor roll hur viktigt eleven anser att ämnet är.</P>
<P class="p399 ft23">Flickor och pojkar lär sig även hemma och på fritiden</P>
<P class="p301 ft11">Det finns starka samband mellan resultat i skolan och elevernas socio- ekonomiska bakgrund (se till exempel SOU 2009:64). I flera av de forskarrapporter som utgjort underlag till <NOBR>NU-03</NOBR> talas om vikten av <SPAN class="ft15">kulturellt kapital</SPAN>. Elever från hem där man har en tradition av att läsa böcker har exempelvis en fördel i skolan. I ämnet svenska fram-</P>
<P class="p400 ft26">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td65"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td52"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">hålls kulturellt kapital som en av de variabler som starkast samverkar med positiva förväntningar och bra betyg.</P>
<P class="p12 ft11">Eleverna har fått svara på frågan om <SPAN class="ft15">var </SPAN>de har lärt sig det de kan i respektive ämne. I ämnena fysik, kemi och matematik svarar de absolut flesta elever att de har lärt sig allt i skolan. Däremot är det tre ämnen där mer än 20 % av eleverna säger att de lärt sig mer i hemmet än i skolan: idrott och hälsa, musik samt hem och kon- sumentkunskap. Vi kan vidare se att det finns ett mönster i idrott och hälsa där fler pojkar än flickor är fysiskt aktiva på sin fritid och där pojkar även bättre betyg än flickor. Det omvända gäller i musik och hem- och konsumentkunskap där flickor säger att de lärt sig mer hemma än pojkar, och där flickor har klart bättre betyg än pojkar.</P>
<P class="p14 ft11">Flera studier har pekat på paradoxen att även om flickor får något bättre betyg än pojkar i naturvetenskapliga ämnen så har de ett lägre självförtroende än pojkar i dessa ämnen.</P>
<P class="p401 ft23">Att kunna läsa är viktigt för skolframgång i flera ämnen</P>
<P class="p84 ft11">Professor emeritus Göran Linde har på vårt uppdrag gjort en genom- gång av forskningslitteratur gällande sambandet mellan läsutveckling och skolframgång (SOU 2010:97). Lindes genomgång, visar, med stöd i hundratals forskningspublikationer från olika forskningsdata- baser, att flickor överlag presterar bättre i skolan i hela grundskole- ålden, och att det största gapet mellan pojkars och flickors resultat återfinns i läsning och språkliga prestationer.</P>
<P class="p94 ft11">Linde framhåller att god läsfärdighet hör ihop med goda skol- prestationer överlag. Det finns överspridningseffekter från läs- och skrivförmåga till andra ämnen. Vad som särskilt utmärker goda läsare är ett rikt ordförråd och snabb igenkänning av fonem (språkets minsta betydelsebärande ljudenheter) och snabb igenkänning av ord. Att känna igen ord och fonem är en aspekt av automatiseringen av avkodningen, dvs. läsaren ägnar ingen kraft åt att läsa igenom bokstavsraden utan känner igen orden. Naturligtvis underlättar ett rikt ordförråd detta, då läsaren mer sällan ser ett tidigare okänt ord. Det finns barn som har svårigheter med läsning därför att de inte utvecklat auto- matiseringen. I sådana fall hjälper intensivträning med fonologisk avkodning (ljudning) bättre än andra metoder men för elever med god fallenhet för läsning sker automatiseringen av avkodningen och igenkänning av orden mer av sig själv och träning av ljudning</P>
<P class="p402 ft26">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">behövs inte på samma sätt utan lästräningen kan gå direkt på inne- hållet i texterna.</P>
<P class="p246 ft11">Elever som har svårigheter med läsning i tidiga skolår läser inte så gärna och de exponeras därmed mindre för idéer, nya ord och nya tankar och den svaga läsutvecklingen i tidiga år påverkar negativt skol- prestationerna för kommande skolår. Det är därför mycket viktigt att tidigt fånga upp elever med svag läsutveckling och sätta in åtgärder i form av lästräning (ibid.).</P>
<P class="p119 ft11">Det finns ett starkt stöd i forskningslitteraturen för att tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem (SOU 2010:79). Skolsvårigheter, som lässvårigheter, påverkar självuppfattning och kan påverka den psykiska hälsan. I sammanhanget kan nämnas att det i ett uttalande från en oberoende tvärvetenskaplig panel inom ramen för Kungliga Vetenskapsakademins State of the Science konferens om <SPAN class="ft15">Skola, Lärande och Psykisk hälsa </SPAN>den <NOBR>26-28</NOBR> april 2010 ingår följande avsnitt:</P>
<P class="p403 ft25">Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat, talar för att stöd till förbättrad läsförmåga kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen är angelägna.</P>
<P class="p404 ft11">Vi vill även lyfta fram logopeders kompetens för stöd i läs- och skrivutveckling. Logopeder kan spela en stor roll för att ge stöd åt elever med läs- och skrivsvårigheter.</P>
<P class="p233 ft11">Vi menar att både flickor och pojkar ska stimuleras till en så mång- fasetterad läsning som möjligt och att tillgången till tidigt stöd ska vara självklar. För att råda bot på den ovan nämnda möjligheten att läsobenägna pojkar uppfattar läsning som, negativt uppfattat, bruks- läsning, kunde man överväga en så enkel men effektiv åtgärd som att schemalägga läsning för alla, givet att det finns skolbibliotekarier och välutbildade svensklärare som kan leda eleverna vidare mot under- hand mer avancerad läsning. Vinsten som görs är ett större ordförråd, korrekt meningsbyggnad och vana vid att uttrycka sig med ett rikare språk än internetsvenskan. Dessutom lär sig eleverna att skriva korrekt svenska, vilket är en viktigare färdighet än någonsin på arbets- marknaden.</P>
<P class="p97 ft11">Den stora mängd information som finns lättillgänglig i dag ställer höga krav på mångsidig läsfärdighet. För att barn och unga ska ha möjlighet att sortera, kritiskt värdera och reflektera över information är goda läsfärdigheter en förutsättning.</P>
<P class="p405 ft26">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td65"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td52"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft11">Vi vill således stärka barns läsfärdigheter och förslår därför att regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial som baserat på evidens behandlar arbetssätt som skolorna kan tillämpa för att förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar. I stödmaterialet bör särskilt behandlas arbetssätt för att tidigt stödja flickor och pojkar med läs- och skrivsvårigheter.</P>
<P class="p102 ft11">Vi är medvetna om att en hel del insatser görs för att förbättra läsning och skrivning t.ex. inom Centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skriv- utveckling vid Skolverket. Regeringen genomför även en <NOBR>Läsa-skriva-</NOBR> <NOBR>räkna-satsning,</NOBR> som syftar till att stimulera huvudmän och grund- skolor att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna med fokus på årskurserna <NOBR>1–3.</NOBR> Insatser kan t.ex. vara extra undervis- ningstid, stöd från speciallärare eller sommarskola. Satsningen påbörjades 2008 och avslutas 2012 (prop. 2010/11:1).</P>
<P class="p309 ft43"><SPAN class="ft43">3.3</SPAN><SPAN class="ft66">Jämställdhetsperspektiv på läromedel</SPAN></P>
<P class="p407 ft11">Tillgången till läromedel regleras i 2 kap. 24 § andra stycket grund- skoleförordningen (1994:1194):</P>
<P class="p408 ft25">Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnes- grupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna.</P>
<P class="p409 ft11">Professor emeritus <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> Ohlander har på vårt uppdrag granskat skolans läromedel i historia och samhällskunskap ur ett jämställdhets- perspektiv.</P>
<P class="p12 ft11">Ohlanders granskning av läromedel i historia (SOU 2010:10) visar att det finns det finns stora brister ur jämställdhetssynpunkt i läromedlen. I vissa av läroböckerna i historia förmedlas bilden av de historiska epokerna som en värld där det knappast verkar ha före- kommit kvinnor över huvud taget. I de fyra granskade läro- böckernas register namnges sammanlagt 62 kvinnor och 930 män. I motsats till vad man skulle kunna tro blir kvinnorna allt färre ju längre fram man kommer i tiden. Två av böckerna nämner inga svenska kvinnor alls vid namn under <NOBR>1900-talet.</NOBR> Kategorier som bönder, arbetare och medborgare identifieras som män genom namn, titlar och sammanhang. När kvinnor finns med är det ofta som en pendang till män, vanligast hustrur eller som offer för våld. Tre av böckerna har inslag som kan betraktas som sexistiska och för- nedrande, vilket måste beskrivas som oacceptabelt.</P>
<P class="p254 ft26">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft11">Av Ohlanders granskning av läromedel i samhällskunskap (SOU 2010:33) framkommer brister i jämställdhet, särskilt i böckerna för gymnasiet. De största bristerna finns i de avsnitt som behandlar historiska aspekter, men också gällande områden som exempelvis massmedia och internationella förhållanden. Det finns stora skillnader mellan de granskade läroböckerna i vad mån jämställdhetsaspekter tas upp, men också inom dem mellan olika kapitel. I samtliga av de läromedel som granskats framgår dock brister när man jämför den uppmärksamhet och det intresse som ägnas flickor/kvinnor och pojkar/män. Jämställdheten är bättre tillgodosedd i läromedel för de yngre åldrarna, även om det finns brister även i dessa läromedel.</P>
<P class="p119 ft11">Vi har noterat att det utöver brister ur jämställdhetsperspektiv även finns kvalitetsbrister gällande stil, perspektiv och sakinnehåll i många läromedel. Språket kan vara torftigt, perspektivet naivt/infant- iliserande och sakinnehållet avvika från forskning inom ämnet, vilket kan ge en felaktig beskrivning av samhällsfenomen i historik tid.</P>
<P class="p64 ft11">Vi är bekymrade över den bristande kvaliteten i många av de läro- medel som eleverna använder. Man kan alltså fråga sig vilken bild av kvinnor och män som dagens skolelever får genom sina läroböcker. Exempelvis kan konstateras att läromedlen i historia knappast framhäver de många ger kvinnliga förebilder som finns i historien. Pojkarna möter också ett snävt och traditionellt mansideal i många läromedel.</P>
<P class="p64 ft11">Tyckta läromedel har fortfarande en särställning i skolan, men det har blivit vanligare att använda även annat undervisningsmaterial. I den nya skollagen används begreppet lärverktyg som en samlande beteckning för läromedel och annat undervisningsmaterial. Vi före- slår att Skolverket får i uppdrag att med hjälp av ämneskunniga forskare granska kvaliteten i läromedel och annat undervisnings- material för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jämställdhetsaspekter som andra kvalitetsaspekter bör beaktas.</P>
<P class="p66 ft11">Vi menar att läromedelsförlagen har ett egenintresse av att för- bättra kvaliteten i tryckta läromedel. Om inte kvaliteten på läro- medel förbättras, så bedömer vi att det inte är uteslutet att det på sikt blir nödvändigt med någon typ av kontinuerlig vetenskaplig granskning av läromedel.</P>
<P class="p411 ft26">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td65"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td52"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft43"><SPAN class="ft43">3.4</SPAN><SPAN class="ft66">Sammanfattning och analys</SPAN></P>
<P class="p69 ft11">Avsikten är att både innehållet i och formerna för undervisningen ska spegla skollagens, läroplanernas och kursplanernas krav på strävan efter jämställdhet. De nya styrdokument som träder i kraft hösten 2011 utgör sammantaget en god grund för skolans jäm- ställdhetsarbete. Men det som står i olika styrdokument är en sak, och verkligheten ibland en annan. Jämställdhet kan inte uppnås om inte skolledningar, lärare och övrig personal i skolan har ett genom- tänkt förhållningssätt i jämställdhetsfrågan.</P>
<P class="p102 ft11">De förhållandevis stora genomsnittliga könsskillnaderna i betyg i olika ämnen har delvis sin grund i skillnader i intressen och upp- levelser av vad som är viktigt att lära sig i skolan. Här är det uppen- bart att samhällets olika förväntningar på flickor och pojkar formar dem olika och ger dem olika intressesfärer. Det är en utmaning för skolan att bryta de könsnormer som grundläggs utanför skolans väggar. I Skolverkets attitydundersökning (2010a) uppger endast 40 % av lärarna att skolan i ganska eller mycket stor uträckning inte lyckas verka för jämställdhet. Däremot är det nio av tio lärare som anser att de själva lyckas mycket bra eller ganska bra att med att ge alla elever oavsett kön samma möjligheter.</P>
<P class="p103 ft11">Det är viktigt att arbetet med jämställdhet i skolan utgår från en kritisk granskning av vilka jämställdhetsproblem som finns på den egna skolan.</P>
<P class="p12 ft11">Vi vill särskilt understryka betydelsen av att eleverna bibringas goda färdigheter i läsning och skrivning, och att skolorna tidigt upp- märksammar flickor och pojkar med läs- och skrivsvårigheter. Det finns generellt ett stort gap mellan flickors och pojkars skolpresta- tioner i läsning och skrivning. Det finns dessutom en övervikt av pojkar i den grupp elever som har läs- och skrivsvårigheter. God läsfärdighet hör ihop med goda skolprestationer över lag. Frågan om läs- och skrivförmåga har således även har en jämställdhets- aspekt. En generell förbättring av läs- och skrivfärdigheter bör därför kunna bidra till att minska könsskillnaderna i skolprestationer.</P>
<P class="p94 ft11">Vi vill även särskilt understryka att det är viktigt att läromedel och annat undervisningsmaterial håller en god kvalitet. Vi har kunnat konstatera stora brister gällande jämställdhet i tryckta läromedel.</P>
<P class="p82 ft13">Våra förslag till regeringen har presenterats tidigare i kapitlet. Vi föreslår alltså regeringen att:</P>
<P class="p412 ft26">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på ämnesinnehåll och ämnesdidaktik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett evidensbaserat stöd- material om arbetssätt som skolorna kan tillämpa för att för- bättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar. I stödmaterialet bör särskilt behandlas arbetssätt för att tidigt stödja pojkar och flickor med läs- och skrivsvårigheter.</SPAN></P>
<P class="p136 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">uppdra åt Skolverket att med hjälp av ämneskunniga forskare granska kvaliteten i läromedel och annat undervisningsmaterial för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jäm- ställdhetsaspekter som andra kvalitetsaspekter bör beaktas.</SPAN></P>
<P class="p413 ft26">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39987x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p414 ft64"><SPAN class="ft10">4</SPAN><SPAN class="ft63">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val i grundskolan, till gymnasiet och till högskolans grundutbildningar</SPAN></P>
<P class="p415 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens bedömning</SPAN>: Det är angeläget att regeringen och de berörda myndigheterna löpande följer upp hur den nya gym- nasiereformen påverkar flickors och pojkars val till gymnasie- skolan och högskolan. Bland annat bör betydelsen av att det blir en tydligare uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleför- beredande program följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p416 ft11">I detta kapitel behandlas flickors och unga kvinnors samt pojkars och unga mäns olika utbildningsval till grundskolan och gymnasie- skolan och även unga kvinnors och unga mäns utbildningsval till högskolan. Syftet med kapitlet är att ur ett perspektiv belysa främst olika språkval i grundskolan och programval till gymnasiet samt vilken betydelse dessa val har för elevernas framtida möjlighet att välja studier och yrken.</P>
<P class="p82 ft11">Det är förstås viktigt att eleverna väljer efter sin vilja. Lika vik- tigt är att valen grundas på korrekt information och kunskap om vad valen innebär för framtiden. I den skola som nu formas blir tidiga val allt mer styrande för framtida utbildningsinriktningar. Detta gäller i grundskolan särskilt språkvalen. Inför gymnasie- skolan gäller det alltså att välja gymnasieprogram. Tidigare erfaren- het visar att benägenhet att välja mindre könsstereotypt ökar ju äldre man blir, vilket gör att den skola som nu formas <SPAN class="ft15">kan </SPAN>innebära att könsstereotypa val blir ännu mer etablerade.</P>
<P class="p14 ft13">Att välja mindre könsstereotypt kräver mycket av en ung person som i sin identitetsutveckling på många sätt prioriterar inkludering i kamratgrupper snarare än att gå sin egen väg.</P>
<P class="p417 ft26">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft11">Statistiken som presenteras i kapitlet visar också att det är relativt ovanligt att en elev som en gång gjort ett visst utbildningsval därefter ändrar sitt val. Det gör att det blir viktigt med information och reflektion över val allt tidigare i skolan. Skolors studie- och yrkes- vägledare men även lärare har en viktig roll i att ge råd och stöd inför unga människors utbildningsval.</P>
<P class="p418 ft43"><SPAN class="ft43">4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Val till grundskolan</SPAN></P>
<P class="p239 ft11">I Sverige råder det skolplikt från det att barnen fyller sju år. Huvudregeln är att ett skolpliktigt barn genomför sin utbildning i <SPAN class="ft15">grundskolan</SPAN>. Under läsåret 2009/10 gick 891 727 barn i grund- skolan. Det finns också andra former för elever att fullgöra sin skolplikt. De tre vanligaste är: särskolan, specialskolan och same- skolan. De vårdnadshavare vars barn fullgör sin skolplikt i grund- skolan eller i den obligatoriska särskolan kan ofta välja mellan – antingen en kommunal skola eller ett fristående alternativ. Under läsåret 2009/10 gick 10,8 procent av eleverna i en grundskola med fristående huvudman. Vanligast är fristående skolor med allmän inriktning. Bara 0,9 procent av barnen går i en konfessionell skola och 0,5 procent i en Waldorfskola. Det en obetydligt större andel flickor än pojkar som väljer en fristående grundskola.</P>
<P class="p419 ft43"><SPAN class="ft43">4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Val inom ramen för grundskolan</SPAN></P>
<P class="p301 ft11">När en elev väl börjat i grundskolan finns det enligt grundskole- förordningen (1994:1194) två val en elev kan göra: ett språkval och ett val inom ramen för det som benämns <SPAN class="ft15">elevens val. </SPAN>Tidigare fanns en möjlighet för en elev att välja allmän respektive särskild kurs i matematik och engelska, men dessa avvecklades under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p108 ft11">Ett viktigt val inom ramen för grundskolan rör språk. Enligt grundskoleförordningen (§ 17f) ska alla elever ges möjlighet till ett språkval. En elev kan antingen välja ett främmande språk (de vanli- gaste valen är de så kallade moderna språken: franska, spanska och tyska). Alternativt kan en elev välja något av modersmålsunder- visning, teckenspråk eller studier i svenska eller engelska. Det vanligaste alternativet är att en elev väljer att fördjupa sina studier i svenska eller engelska. Syftet med detta är att eleven ska få stöd och hjälp i dessa språk för att klara av att bli godkänd. I diagrammet</P>
<P class="p250 ft26">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft11">nedan visas utvecklingen i språkvalet för flickor och pojkar under de senaste tio åren.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p38 ft71">Tabell 4.1</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td95"><P class="p421 ft71">Elevers språkval i årskurs 9 uppdelat på kön (%)</P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td98"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr31 td99"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr31 td101"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr31 td102"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr31 td103"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr31 td100"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr31 td102"><P class="p29 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td94"><P class="p348 ft71">Läsår</P></TD>
<TD class="tr24 td104"><P class="p421 ft78">Flickor</P></TD>
<TD class="tr24 td104"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td105"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p422 ft78">Pojkar</P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td45"><P class="p423 ft71">Franska</P></TD>
<TD class="tr3 td104"><P class="p423 ft71">Tyska</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p423 ft84">Spanska</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p423 ft84">Annat val</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p421 ft85">Franska</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p423 ft71">Tyska</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p423 ft84">Spanska</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p424 ft84">Annat val</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td98"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td101"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td102"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td102"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td94"><P class="p348 ft71">2000/01</P></TD>
<TD class="tr24 td104"><P class="p423 ft71">25,9</P></TD>
<TD class="tr24 td104"><P class="p423 ft71">34,8</P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p423 ft71">10,6</P></TD>
<TD class="tr24 td105"><P class="p423 ft71">28,8</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p421 ft71">13,7</P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p423 ft71">34,1</P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p423 ft71">7,2</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p425 ft71">45,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td94"><P class="p348 ft71">2003/04</P></TD>
<TD class="tr3 td104"><P class="p423 ft71">22,9</P></TD>
<TD class="tr3 td104"><P class="p423 ft71">26, 5</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p423 ft71">20,8</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p423 ft71">29,8</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p421 ft71">13,2</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p423 ft71">28,5</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p423 ft71">15,7</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p425 ft71">42,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td94"><P class="p348 ft71">2006/07</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p423 ft71">19,4</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p423 ft71">20,3</P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p423 ft71">30,9</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p423 ft71">29,4</P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p421 ft71">11,3</P></TD>
<TD class="tr1 td106"><P class="p423 ft71">23,4</P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p423 ft71">24,0</P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p425 ft71">41,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td94"><P class="p348 ft71">2009/10</P></TD>
<TD class="tr3 td104"><P class="p423 ft71">18,0</P></TD>
<TD class="tr3 td104"><P class="p423 ft71">17,3</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p423 ft71">36,7</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p423 ft71">28,0</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p421 ft71">10,7</P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p423 ft71">19,5</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p423 ft71">29,7</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p425 ft71">40,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td98"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td99"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td101"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td102"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td100"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td102"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft78"><SPAN class="ft94">Källa: </SPAN>Skolverkets webbplats.</P>
<P class="p427 ft11">Andelen elever som läser spanska har ökat kraftigt under perioden</P>
<P class="p428 ft11">– det gäller för både flickor och pojkar. Denna ökning har framför allt skett på tyska språkets bekostnad. Fler flickor än pojkar väljer att läsa ett främmande språk. Runt 30 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna väljer något annat än ett av de tre huvud- språken. Franska är ett mer populärt val hos flickor än hos pojkar.</P>
<P class="p429 ft11">Det har inte skett någon större förändring under senare år när det gäller hur stor andel flickor respektive pojkar som väljer något av de tre ovan nämnda moderna språken. Läsåret 2000/01 valde 28,8 procent av flickorna och 45,0 procent av pojkarna <SPAN class="ft15">något annat </SPAN>än dessa språk (främst svenska eller engelska) och läsåret 2009/10 var motsvarande andel 28,0 procent flickor och 40,1 procent pojkar. De som inte läser moderna språk får lägre meritpoäng, allt annat lika, eftersom de får ett ämne mindre att beräkna meritpoängen på. Det är alltså fler pojkar i denna grupp.</P>
<P class="p430 ft11">Fler flickor än pojkar läser alltså moderna språk. Denna skillnad har fått större betydelse ur ett genusperspektiv. Med början höst- terminen 2010 kan nämligen en elev som lämnar gymnasieskolan tillgodoräkna sig upp till 2,5 meritpoäng om hon eller han valt att fördjupa sig i engelska, matematik, moderna språk och så kallade områdeskurser. Totalt kan studier i moderna språk ge 1,5 extra me- ritpoäng.</P>
<P class="p431 ft11">Skolinspektionen presenterade i maj 2010 en rapport om mo- derna språk (2010:a) som framhöll att skolorna måste arbeta mer aktivt med att uppmuntra eleverna att läsa moderna språk. I rappor- ten skriver myndigheten att:</P>
<P class="p432 ft26">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft25">Flera av skolorna har stora avhopp från moderna språk. Det måste sägas vara ett misslyckande för skolan som har satsat resurser bland annat i form av lärarkompetens, för eleverna som har satsat sin tid och går miste om värdefull kunskap och för samhället som går miste om viktig kompetens. Många skolor för statistik över hur många elever som avbryter studierna och när de avbryter. Orsakerna till avhoppen blir dock sällan analyserade i syfte att vidta åtgärder för att minska dem. De flesta rektorer och lärare menar att de känner till varför eleverna väljer att avbryta. De orsaker som då anges är nästan uteslutande relaterade till eleverna; elevernas vilja och förmåga, deras bakgrund och förkunskaper. Vi uppfattar inte att skolorna i någon större utsträckning relaterar avhoppen till undervisningens innehåll och genomförande.</P>
<P class="p433 ft11">Vi instämmer i Skolinspektionens bedömning. Utifrån de föränd- rade antagningsreglerna till högskolan blir det extra viktigt att sko- lan tidigt i dialog med elever och elevernas vårdnadshavare betonar den vikt moderna språk har.</P>
<P class="p78 ft11">Ytterligare ett val som alla elever måste göra rör det ämne som kallas för <SPAN class="ft15">elevens val</SPAN>. I grundskoleförordningen (1994:1194) anges att varje elev har rätt att välja ett visst antal timmar för elevens val. I timplanen anges att minst 382 timmar ska garanteras för elevens val under hela grundskolan. Det är fler timmar än vad som avsatts för ämnena bild samt hem- och konsumentkunskap sammantaget. Syftet med undervisningen inom ramen för elevens val är att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk).</P>
<P class="p66 ft11">Det finns i dag ingen nationell statistik över vad elever väljer inom ramen för elevens val. Detta gör att vi heller inte kan se ifall det finns skillnader mellan könen i dessa val. Inte heller går det att se vilka kurser som erbjuds lokalt. Eftersom det finns nationell sta- tistik för övriga ämnen är det förvånande att det saknas här.</P>
<P class="p418 ft43"><SPAN class="ft43">4.3</SPAN><SPAN class="ft66">Val till gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p239 ft11">Dagens gymnasieskola består av 17 nationella program, det indivi- duella programmet samt specialutformade lokala program. De flesta nationella program består av olika inriktningar. En elev som till exempel vill läsa på samhällsvetenskapsprogrammet kan välja mellan inriktningarna ekonomi, kultur, samhälle och språk.</P>
<P class="p434 ft26">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39991x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft11">I tabellen nedan redovisas andelen kvinnor och män på de natio- nella gymnasieprogrammen läsåret 2009/10.</P>
<P class="p436 ft71">Tabell 4.2 Andelen kvinnor och män på gymnasieskolans nationella program läsåret 2009/10</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Nationellt program</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td108"><P class="p55 ft71">Andelen elever på</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td74"><P class="p171 ft71">Fördelning kvinnor och män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td107"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td108"><P class="p55 ft71">programmet (%)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td109"><P class="p171 ft78">inom programmet (%)</P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p49 ft71">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">Män</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p348 ft71">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">Män</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td112"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td107"><P class="p348 ft71">Barn- och fritid (BF)</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p437 ft71">6,1</P></TD>
<TD class="tr24 td110"><P class="p437 ft71">2,1</P></TD>
<TD class="tr24 td94"><P class="p437 ft71">73,2</P></TD>
<TD class="tr24 td111"><P class="p438 ft71">26,8</P></TD>
<TD class="tr24 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Bygg (BP)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">0,9</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">8,6</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">9,5</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">90,5</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p348 ft71">El (EC)</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p437 ft71">0,7</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p437 ft71">12,6</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p437 ft71">4,8</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p438 ft71">95,2</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Energi (EN)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">0,1</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">2,2</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">3,9</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">96,1</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Estetiska (ES)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">8,8</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">4,1</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">67,4</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">32,6</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p348 ft71">Fordon (FP)</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p437 ft71">0,9</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p437 ft71">8,3</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p437 ft71">9,5</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p438 ft71">90,5</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Handels- och adm. (HP)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">6,9</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">3,6</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">64,7</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">35,3</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Hantverk (HV)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">5,8</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">0,9</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">85,6</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">14,4</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p348 ft78">Hotell- och restaurang (HR)</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p437 ft71">4,9</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p437 ft71">3,1</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p437 ft71">60,5</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p438 ft71">39,5</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Industri (IP)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">0,7</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">5,0</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">11,4</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">88,6</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Livsmedel (LP)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">0,8</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">0,3</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">73,8</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">26,2</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p348 ft71">Medie (MP)</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p437 ft71">5,7</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p437 ft71">3,7</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p437 ft71">59,6</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p438 ft71">40,4</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Naturbruk (NP)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">4,4</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">2,0</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">67,8</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">32,2</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Naturvetenskap (NV)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">12,6</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">12,7</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">48,5</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">51,5</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p348 ft71">Omvårdnad (OP)</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p437 ft71">6,7</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p437 ft71">1,7</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p437 ft71">79,1</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p438 ft71">20,9</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p348 ft71">Samhällsvetenskap (SP)</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">31,6</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">20,1</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p437 ft71">59,9</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p438 ft71">40,1</P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p348 ft71">Teknik (TP)</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p437 ft71">2,3</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p437 ft71">9,0</P></TD>
<TD class="tr1 td94"><P class="p437 ft71">19,6</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p438 ft71">80,4</P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p424 ft71">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td107"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p437 ft71">100</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p437 ft71">100</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td112"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft78"><SPAN class="ft94">Källa: </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p439 ft11">I tabellen ovan framgår att könsmönstret är tydligt vid valen till gymnasieskolan. De populäraste programmen oavsett kön är de två studieförberedande programmen SP och NV. När det gäller de mer yrkesföreberedande programmen så är det tydligt att kvinnor väljer program som är traditionellt kvinnligt kodade och männen program som är manligt kodade.</P>
<P class="p430 ft11">En aspekt som är intressant utifrån ett jämställdhetsperspektiv är eventuella könsskillnader när det gäller elevernas möjlighet att komma in på det gymnasieprogram de har valt i första hand. Unge- fär fyra av fem elever kommer in på det nationella program som de sökt i första hand. En något större andel män än kvinnor kommer inte in på sitt förstahandsval. Detta hänger naturligtvis samman</P>
<P class="p440 ft26">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">med det faktum att män överlag har lägre betygspoäng än vad kvin- nor har. En annan viktigt aspekt är att en elev som exempelvis söker till Naturvetenskapliga programmet på en viss skola kanske i och för sig kommer in på <NOBR>NV-programmet,</NOBR> fast inte på den skola som han eller hon sökte i första hand. Det finns ingen tillgänglig statistik som visar denna uppdelning, men däremot finns statistik över könsfördelningen på skolnivå.</P>
<P class="p117 ft11">I Stockholm kan den elev som vill läsa på samhällsvetenskaps- programmet med samhällsinriktning välja mellan 77 olika skolor som ger denna inriktning (Stockholms kommuns webbplats). Av Skolverkets statistik framgår att – andelen kvinnor är 66 procent på <NOBR>NV-programmet</NOBR> utan inriktning på gymnasieskolan Södra Latin. På Kungsholmens gymnasium är andelen kvinnor 62 procent Båda dessa skolor har höga antagningspoäng.</P>
<P class="p117 ft11">Dessa mönster ger oss bilden av att även om unga män som regel kommer in på de nationella program i gymnasiet som de öns- kar, så är risken att de inte kommer in på den specifika skola de vill läsa vid större för dem än för de unga kvinnorna. Det går dock inte att dra några generella slutsatser för riket med utgångspunkt från kännedomen om könsfördelningen vid ett fåtal populära skolor i Stockholm. Men exemplet indikerar alltså att pojkarnas genom- snittliga lägre betyg på större orter leder till att en del av dem inte kommer in på de skolor de önskar.</P>
<P class="p66 ft11">När vi studerar valen till gymnasieskolan blir bilden intressant ifall vi väljer att komplettera kön med svensk respektive utländsk bakgrund. En elev anses ha utländsk bakgrund om han/hon är född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utom- lands.</P>
<P class="p441 ft26">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39993x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p442 ft71">Diagram 4.1 Val av gymnasieprogram fördelat på kön och svensk respektive utländsk bakgrund läsåret 2009/10</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr27 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td117"><P class="p443 ft103">40%</P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td117"><P class="p443 ft103">35%</P></TD>
<TD class="tr1 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td117"><P class="p443 ft103">30%</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td117"><P class="p443 ft103">25%</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td117"><P class="p443 ft103">20%</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td117"><P class="p443 ft103">15%</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td117"><P class="p443 ft103">10%</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td117"><P class="p443 ft103">5%</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td117"><P class="p443 ft103">0%</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td122"><P class="p444 ft104">)</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td120"><P class="p445 ft104">(BP)</P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td122"><P class="p445 ft104">(EC)</P></TD>
<TD class="tr32 td120"><P class="p446 ft104">)</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td6"><P class="p447 ft104">S)</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr8 td132"><P class="p445 ft104">(FP)</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr8 td17"><P class="p448 ft104">.(HP)</P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td128"><P class="p445 ft104">(HV)</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td122"><P class="p445 ft104">(HR)</P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td128"><P class="p445 ft104">(IP)</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td5"><P class="p445 ft104">(LP)</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr8 td120"><P class="p448 ft104">(MP)</P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td118"><P class="p449 ft104">)</P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td122"><P class="p450 ft104">)</P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p444 ft104">)</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td119"><P class="p445 ft104">(SP)</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr8 td117"><P class="p451 ft104">t(TE)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td116"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td118"><P class="p445 ft104">(BF</P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p451 ft106">N</P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td124"><P class="p445 ft106">P</P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td122"><P class="p445 ft104">(NV</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td10"><P class="p452 ft104">(OP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td116"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p445 ft108">(E</P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p451 ft108">(E</P></TD>
<TD class="tr35 td123"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td129"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr35 td121"><P class="p445 ft108">(N</P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td116"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td124"><P class="p453 ft104">fritid</P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr3 td119"><P class="p453 ft109">Bygg</P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td121"><P class="p445 ft104">El</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr5 td122"><P class="p454 ft104">Energi</P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td120"><P class="p445 ft104">ka</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td123"><P class="p445 ft104">rdon</P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr3 td119"><P class="p445 ft104">adm</P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td128"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr3 td17"><P class="p451 ft104">Industri</P></TD>
<TD class="tr35 td128"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr5 td5"><P class="p451 ft109">Medie</P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=4 class="tr5 td18"><P class="p455 ft109">aturbruk</P></TD>
<TD class="tr35 td129"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr3 td120"><P class="p449 ft109">nskap</P></TD>
<TD class="tr35 td122"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td10"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p456 ft108">e</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td116"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td118"><P class="p453 ft104">h</P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td128"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td128"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td129"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td122"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td10"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p445 ft108">m</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td6"><P class="p447 ft104">Fo</P></TD>
<TD class="tr32 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td133"><P class="p457 ft104">m</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td116"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p446 ft110">oc</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td119"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td121"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td120"><P class="p445 ft104">Estetis</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td124"><P class="p449 ft104">och</P></TD>
<TD class="tr26 td121"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td121"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr32 td10"><P class="p458 ft109">Hantverk</P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr25 td18"><P class="p445 ft109">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td119"><P class="p445 ft111">te</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr25 td8"><P class="p455 ft109">mvårdnad</P></TD>
<TD class="tr26 td10"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td119"><P class="p449 ft104">gra</P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td18"><P class="p450 ft108">-</P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td122"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td123"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td128"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td122"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td118"><P class="p445 ft104">N</P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td125"><P class="p445 ft108">e</P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td10"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr27 td116"><P class="p445 ft104">Barn</P></TD>
<TD class="tr37 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td122"><P class="p450 ft112">-</P></TD>
<TD class="tr37 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td17"><P class="p445 ft113">restaurang</P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td134"><P class="p445 ft112">rv</P></TD>
<TD class="tr37 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr37 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td135"><P class="p459 ft112">o</P></TD>
<TD class="tr37 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=6 class="tr14 td6"><P class="p454 ft104">Handels</P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td126"><P class="p458 ft104"><NOBR>-och</NOBR></P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td5"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td136"><P class="p445 ft106">tu</P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p445 ft106">O</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=5 class="tr5 td10"><P class="p460 ft109">Teknikpr</P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td118"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td125"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td128"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td129"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td128"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td124"><P class="p461 ft114">a</P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td129"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td117"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td5"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p445 ft106">N</P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td118"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td121"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td116"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td124"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td5"><P class="p448 ft114">ll</P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td128"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td129"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td128"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td129"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td131"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td117"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td116"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td122"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td125"><P class="p445 ft104">te</P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td128"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td122"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td129"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td128"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td129"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td131"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td118"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td121"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td122"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td116"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td120"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td124"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td121"><P class="p445 ft109">Ho</P></TD>
<TD class="tr25 td126"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td128"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td127"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td129"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td131"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td121"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td106"><P class="p460 ft109">Samhällsvetenskap</P></TD>
<TD class="tr25 td119"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr26 td125"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td49"><P class="p38 ft103">Kvinnor svensk bakgrund</P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td71"><P class="p347 ft115">Kvinnor utländsk bakgrund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td125"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td137"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td125"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr29 td49"><P class="p38 ft103">Män svensk bakgrund</P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr29 td71"><P class="p347 ft103">Män utländsk bakgrund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td138"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td139"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td125"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft97"><SPAN class="ft96">Källa: </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p462 ft98">Av alla kvinnor med svensk bakgrund som påbörjade gymnasieskolan läsåret 2009/10 påbörjade 38 procent antingen det naturvetenskapliga programmet eller det samhällsvetenskapliga programmet. För männen med svensk bakgrund var motsvarande andel 28 procent Bland ele- verna med utländsk bakgrund var det 56 procent av kvinnorna och 45 procent av männen som påbörjat något av dessa program. Både kvinnor och män med utländsk bakgrund valde således i större ut- sträckning nationella program som är studieförberedande, och i min- dre utsträckning yrkesförberedande program. Elever med utländsk bakgrund tenderar också att välja mindre könsstereotypt än elever med svensk bakgrund. (Det är dock en högre andel av elever med ut- ländsk bakgrund som inte fullföljer gymnasiestudierna, se vidare nedan).</P>
<P class="p463 ft116"><SPAN class="ft116">4.4</SPAN><SPAN class="ft117">Den nya gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p265 ft119">Riksdagen beslutade att ställa sig bakom regeringsproposition <SPAN class="ft118">Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan </SPAN>(prop. 2008/09:199). I och med detta införs en ny gymnasieskola från och med höstterminen</P>
<P class="p464 ft101">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11">2011. Den stora skillnaden mot den nuvarande gymnasieskolan är att det blir en tydligare uppdelning mellan yrkesprogram och högskole- förberedande program. Vidare blir historia ett obligatoriskt ämne på alla program, de specialformade programmen avvecklas och de lokala kurserna försvinner. Slutligen kommer gymnasieutbildningen att av- slutas med en examen.</P>
<P class="p117 ft11">Vi anser att det är viktigt att regeringen löpande utvärderar stör- re reformer inom skolans område utifrån ett genusperspektiv. I be- tänkandet (SOU 2008:27) som föregick propositionen, förde ut- redaren följande resonemang:</P>
<P class="p320 ft25">Inledningsvis finns skäl att påpeka att gymnasieskolan och konstruk- tionen av programmen enligt min bedömning inte kan lösa problemen med den sneda könsfördelningen i dagens gymnasieskola. […] Detta betyder inte att programstrukturen i gymnasieskolan saknar betydelse och jag har lagt förslag som jag bedömer kommer att påverka jäm- ställdheten i positiv riktning. I flera av de nya programmen bedömer jag att könsfördelningen kommer att bli mer jämn än i dag, särskilt gäl- ler det för det nya Programmet för Ledarskap och Friskvård.</P>
<P class="p272 ft11">Det återstår att se om utredaren får rätt i sitt förmodande om att den nya programstrukturen kommer att leda till att jämställdheten påverkas i en positiv riktning. I dag väljer en något högre andel poj- kar än flickor yrkesprogram (skillnaden är knappt 7 procenten- heter). I den nya gymnasieskolan kommer därför sannolikt en stör- re andel pojkar att välja gymnasieprogram och kombinationer av ämnen där det redan från början står klart att programmet inte ger behörighet till högskolestudier. Så långt kan man alltså befara att den nya gymnasieskolan kommer att förstärka obalansen bland nybörjarna på högskolan. Å andra sidan vet vi att omkring en fjär- dedel av samtliga elever i dag inte fullföljer gymnasieskolan, med en övervikt av unga män motsvarande 5 procentenheter. För den som inte fullföljt gymnasieskolan är arbetsmarknaden kärv. Det är svårt att sia om vilken påverkan det nya gymnasiet får på flickors och pojkars val av gymnasieprogram, och i förlängningen vilka konse- kvenserna blir för könsbalansen inom olika sektorer i arbetslivet och bland nybörjarna på högskolan.</P>
<P class="p465 ft26">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39995x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft43"><SPAN class="ft43">4.5</SPAN><SPAN class="ft66">Gymnasieskolan över tid</SPAN></P>
<P class="p466 ft11">I diagrammet nedan som bygger på statistik från Skolverket, redo- visas förändringar i gymnasieskolan de senaste 15 åren. De nationella programmen är indelade i fyra grupper. I grupp ett ingår alla yrkes- inriktade program där kvinnor är i majoritet. I grupp två finns yrkes- program där män är i majoritet. Den tredje gruppen innehåller de studieförberedande programmen och slutligen i grupp fyra finns det individuella programmet.</P>
<P class="p467 ft71">Diagram 4.2 Fördelning av kvinnor och män på olika grupper av gymnasieprogram</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr27 td5"><P class="p42 ft103">100%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td62"><P class="p468 ft103">7%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td140"><P class="p469 ft103">5%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td62"><P class="p42 ft103">8%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td141"><P class="p42 ft103">7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td5"><P class="p42 ft103">90%</P></TD>
<TD class="tr36 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td140"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td141"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p42 ft103">80%</P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td5"><P class="p42 ft103">70%</P></TD>
<TD class="tr24 td62"><P class="p470 ft103">41%</P></TD>
<TD class="tr24 td140"><P class="p471 ft103">44%</P></TD>
<TD class="tr24 td62"><P class="p472 ft103">39%</P></TD>
<TD class="tr24 td141"><P class="p473 ft115">38%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td62"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td62"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr35 td141"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p42 ft103">60%</P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td140"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td5"><P class="p42 ft103">50%</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p42 ft103">1%</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td140"><P class="p42 ft103">3%</P></TD>
<TD class="tr3 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td141"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td62"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td62"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td141"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td5"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td62"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td62"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td141"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td5"><P class="p42 ft103">40%</P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td140"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td62"><P class="p472 ft103">29%</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td141"><P class="p473 ft115">33%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td5"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td62"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td5"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td62"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td140"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td62"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td5"><P class="p42 ft103">30%</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td141"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td5"><P class="p42 ft103">20%</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p474 ft103">50%</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p471 ft103">46%</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td141"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td141"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td5"><P class="p42 ft103">10%</P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td140"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td62"><P class="p472 ft103">24%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td141"><P class="p473 ft115">19%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td62"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td140"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td62"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p42 ft103">0%</P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td140"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td141"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td5"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td62"><P class="p438 ft103">1994/95</P></TD>
<TD class="tr36 td140"><P class="p471 ft115">2009/2010</P></TD>
<TD class="tr36 td62"><P class="p475 ft115">1994/95</P></TD>
<TD class="tr36 td141"><P class="p473 ft115">2009/2010</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr36 td142"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td142"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td143"><P class="p476 ft103">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr36 td144"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td145"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td146"><P class="p477 ft103">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td147"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td15"><P class="p347 ft103">Grupp 1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td148"><P class="p29 ft103">- BF, ES, HP, HV, LP, NP, MP och OP</P></TD>
<TD class="tr35 td137"><P class="p29 ft107"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td27"><P class="p347 ft103">Grupp 2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td149"><P class="p29 ft103">- BP, EC, EN, FP och IP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td147"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td127"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td147"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr36 td142"><P class="p347 ft103">Grupp 3</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr36 td143"><P class="p29 ft103">- NV, SP, TE och IB</P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr36 td145"><P class="p347 ft103">Grupp 4</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr36 td150"><P class="p29 ft103">- IV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td147"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td151"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td152"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td144"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft97"><SPAN class="ft96">Källa: </SPAN>Skolverket, egen bearbetning.</P>
<P class="p353 ft97">För information om förkortningarna se föregående tabell.</P>
<P class="p462 ft98">Unga män dominerar kraftigt på de program som är manligt kodade. En annan iakttagelse är att det har hänt väldigt lite med könsfördel- ningen inom gymnasieskolans olika program under 15 års tid. En något större andel kvinnor väljer studieförberedande program i dag jämfört med för 15 år sedan. Däremot är det en mindre andel män som läser kvinnligt kodade program i dag än för 15 år sedan. De könstraditionella studievalen hos unga män har alltså förstärkts nå- got under perioden. Detta trots att frågan har varit aktuell och trots att skolan har ett tydligt uppdrag att verka för jämställdhet i sin läroplan.</P>
<P class="p479 ft101">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39996x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft43"><SPAN class="ft43">4.6</SPAN><SPAN class="ft66">Avhopp och byte</SPAN></P>
<P class="p239 ft11">Läroplanen för gymnasieskolan betonar att skolan ska uppmuntra att eleverna utvecklar sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Det är intressant att studera hur avhopp och byten ser ut för kvinnor och män i gymnasieskolan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr3 td41"><P class="p43 ft71">Tabell 4.3</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td153"><P class="p480 ft71">Avhopp och byte på gymnasieskolans ”kvinnoprogram” läsåret</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td41"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td154"><P class="p480 ft121">2008/09</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td61"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td41"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr39 td156"><P class="p469 ft71">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr39 td24"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr39 td155"><P class="p154 ft71">Män</P></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td157"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td162"><P class="p348 ft71">Gymnasieprogram</P></TD>
<TD class="tr24 td156"><P class="p481 ft84">Andel avhopp</P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p437 ft84">Andel byte</P></TD>
<TD class="tr24 td155"><P class="p474 ft84">Andel avhopp</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p425 ft84">Andel byte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td156"><P class="p470 ft71">(%)</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p437 ft71">(%)</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p474 ft71">(%)</P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p425 ft71">(%)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft71">Grupp 1 – Program där kvinnor utgör minst 60% av eleverna - s.k. ”kvinnodominerade program”</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p55 ft71">Barn- och fritid (BF)</P></TD>
<TD class="tr1 td163"><P class="p42 ft71">4</P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p42 ft71">10,3</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p39 ft71">6,7</P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p425 ft71">18,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><P class="p55 ft71">Estetiska (ES)</P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p42 ft71">2,3</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p42 ft71">10,6</P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p39 ft71">2,7</P></TD>
<TD class="tr8 td165"><P class="p425 ft71">9,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td81"><P class="p55 ft71">Handels- och adm. (HP)</P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p42 ft71">3,4</P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p42 ft71">12,1</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p42 ft71">5,0</P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p425 ft71">17,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p55 ft71">Hantverk (HV)</P></TD>
<TD class="tr1 td163"><P class="p42 ft71">2,0</P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p42 ft71">10</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p39 ft71">4,0</P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p425 ft71">20,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td81"><P class="p55 ft71">Hotell- och rest. (HR)</P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p42 ft71">4,1</P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p42 ft71">12,2</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p42 ft71">5,5</P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p425 ft71">14,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td81"><P class="p55 ft71">Livsmedel (LP)</P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p42 ft71">3,4</P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p42 ft71">7,9</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p42 ft71">8,4</P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p425 ft71">14,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p55 ft71">Medie (MP)</P></TD>
<TD class="tr1 td163"><P class="p42 ft71">2,6</P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p42 ft71">13,5</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p39 ft71">5,0</P></TD>
<TD class="tr1 td165"><P class="p425 ft71">16,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td81"><P class="p55 ft71">Naturbruk (NP)</P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p42 ft71">3,5</P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p42 ft71">15,8</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p39 ft71">3,5</P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p425 ft71">8,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td81"><P class="p55 ft71">Omvårdnad (OP)</P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p42 ft71">4,2</P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p42 ft71">9,8</P></TD>
<TD class="tr3 td39"><P class="p42 ft71">3,2</P></TD>
<TD class="tr3 td165"><P class="p425 ft71">17,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td166"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td167"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td168"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td169"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td170"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft78"><SPAN class="ft94">Källa: </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p484 ft13">I diagrammet redovisas de program där kvinnor är i majoritet med minst 60 procent av eleverna. För samtliga av dessa program gäller att det är vanligare att män avbryter sina studier.</P>
<P class="p485 ft26">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39997x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr3 td171"><P class="p486 ft71">Tabell 4.4</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td172"><P class="p480 ft71">Avhopp och byte på gymnasieskolans ”mansprogram” läsåret</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td107"><P class="p480 ft121">2008/09</P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td49"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td175"><P class="p29 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr29 td176"><P class="p29 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr29 td177"><P class="p29 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr29 td178"><P class="p29 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr29 td179"><P class="p29 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr29 td180"><P class="p29 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td171"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td44"><P class="p487 ft71">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p154 ft71">Män</P></TD>
<TD class="tr24 td174"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td50"><P class="p55 ft71">Gymnasieprogram</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p488 ft84">Andel avhopp</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p152 ft84">Andel byte</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p481 ft84">Andel avhopp</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p424 ft84">Andel byte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td171"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td44"><P class="p488 ft71">(%)</P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p152 ft71">(%)</P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p481 ft71">(%)</P></TD>
<TD class="tr24 td174"><P class="p424 ft71">(%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr3 td181"><P class="p55 ft78">Grupp 2 – Program där män utgör minst 60 % av eleverna - s.k. ”mansdominerade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td175"><P class="p55 ft71">program”</P></TD>
<TD class="tr3 td176"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td171"><P class="p55 ft121">Bygg (BP)</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p488 ft121">2,3</P></TD>
<TD class="tr20 td173"><P class="p152 ft121">10,9</P></TD>
<TD class="tr20 td49"><P class="p481 ft121">1,8</P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p424 ft121">5,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td171"><P class="p55 ft71">El (EC)</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p488 ft71">0,6</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p152 ft71">16,6</P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p481 ft71">1,4</P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p424 ft71">10,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td171"><P class="p55 ft71">Energi (EN)</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p488 ft71">0</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p152 ft71">13,6</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p481 ft71">1,2</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p424 ft71">8,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td171"><P class="p55 ft71">Fordon (FP)</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p488 ft71">6,0</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p152 ft71">12,9</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p481 ft71">3,1</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p424 ft71">12,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td171"><P class="p55 ft71">Industri (IP)</P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p488 ft71">4,7</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p152 ft71">15,3</P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p481 ft71">2,9</P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p424 ft71">9,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td179"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td180"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft82"><SPAN class="ft122">Källa: </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p490 ft11">Ett omvänt mönster ser vi på gymnasieskolans ”mansdominerade- program” – alltså där männen utgör minst 60 procent av eleverna. De allra flesta som ångrar sitt val till dessa program är kvinnor. (Stati- stiken för el- respektive energiprogrammet ska tolkas med vetskapen att det är väldigt få kvinnor som studerar vid dessa program).</P>
<P class="p491 ft71">Tabell 4.5 Avbrott och byte på gymnasieskolans studieförberedande program läsåret 2008/09</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr3 td81"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p492 ft71">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p423 ft71">Män</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p55 ft71">Gymnasieprogram</P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p493 ft84">Andel avhopp</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p437 ft84">Andel byte</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p494 ft84">Andel avhopp</P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p424 ft84">Andel byte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td81"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p493 ft121">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p437 ft121">%)</P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p494 ft121">(%)</P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p424 ft121">(%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td182"><P class="p55 ft71">Grupp 3 – Studieförberedande program</P></TD>
<TD class="tr5 td159"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td86"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td180"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td81"><P class="p55 ft71">Naturvetenskap (NV)</P></TD>
<TD class="tr24 td71"><P class="p493 ft71">2,5</P></TD>
<TD class="tr24 td24"><P class="p437 ft71">13,8</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p495 ft71">1,8</P></TD>
<TD class="tr24 td174"><P class="p424 ft71">10,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p55 ft71">Samhällsvetenskap (SP)</P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p493 ft71">2,7</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p437 ft71">11,2</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p495 ft71">2,4</P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p424 ft71">12,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td81"><P class="p55 ft71">Teknik (TE)</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p493 ft71">1,2</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p437 ft71">11,1</P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p495 ft71">0,9</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p424 ft71">12,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td81"><P class="p55 ft71">International</P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p493 ft71">3,2</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p437 ft71">15,7</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p495 ft71">2,4</P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p424 ft71">9,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td81"><P class="p55 ft121">Baccalaureate (IB)</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td84"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td166"><P class="p55 ft71">Individuella program (IV)</P></TD>
<TD class="tr39 td75"><P class="p493 ft71">24,7</P></TD>
<TD class="tr39 td159"><P class="p437 ft71">28,6</P></TD>
<TD class="tr39 td86"><P class="p495 ft71">22,5</P></TD>
<TD class="tr39 td180"><P class="p424 ft71">29,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p496 ft78"><SPAN class="ft94">Källa: </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p497 ft11">Inom de studieförberedande programmen finns det inga större skill- nader mellan könen när det gäller byte och avhopp.</P>
<P class="p498 ft11">Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att elever som valt köns- otraditionellt till gymnasiet hoppar av i större utsträckning är andra elever. Detta är ingen ny kunskap, utan något som har uppmärk- sammats tidigare av Skolverket (se t.ex. Skolverket, 2006).</P>
<P class="p499 ft26">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39998x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft11">Vi bedömer att många av de skolor eller de program där kvinnor och män valt otraditionellt inte har haft beredskap för att ta emot elever som valt könsotraditionellt. Det är således viktigt att det görs en planering för hur dessa elever ska tas emot på ett bra sätt.</P>
<P class="p217 ft43">Betyg och antagningen till gymnasieskolan</P>
<P class="p501 ft11">Eftersom utbudet av platser på gymnasieskolan inte helt överens- stämmer med efterfrågan sker en urvalsprocess grundad på elevernas slutbetyg från grundskolan. Flickor har som grupp 10 procent högre genomsnittlig betygspoäng (SOU 2009:64). Andelen elever med minst betyget Godkänt i alla ämnen var våren 2010 79.9 procent bland flickor och 74.2 procent bland pojkar (Skolverkets webbplats).</P>
<P class="p117 ft11">Vi redovisar i vårt delbetänkande (SOU 2009:64) ett antal alter- nativa förklaringar till varför flickor presterar bättre än pojkar i skolan (se även SOU 2010:51 och 2010:52).</P>
<P class="p502 ft71">Diagram 4.3 Andelen flickor respektive pojkar som får MVG på nationella provet respektive slutbetyget – år 2009 ( %)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr36 td183"><P class="p44 ft115">30</P></TD>
<TD class="tr36 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td185"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td183"><P class="p44 ft115">25</P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td183"><P class="p44 ft115">20</P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td183"><P class="p44 ft115">15</P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td183"><P class="p44 ft115">10</P></TD>
<TD class="tr40 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr40 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr40 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr40 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr40 td185"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td183"><P class="p44 ft115">5</P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td183"><P class="p44 ft115">0</P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td183"><P class="p468 ft115">MVG Prov MVG Betyg</P></TD>
<TD class="tr25 td184"><P class="p503 ft104">MVG Prov MVG Betyg</P></TD>
<TD class="tr25 td184"><P class="p503 ft104">MVG Prov MVG Betyg</P></TD>
<TD class="tr25 td184"><P class="p503 ft104">MVG Prov MVG Betyg</P></TD>
<TD class="tr25 td184"><P class="p503 ft104">MVG Prov MVG Betyg</P></TD>
<TD class="tr25 td185"><P class="p504 ft115">MVG Prov MVG Betyg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td183"><P class="p438 ft115">Svenska</P></TD>
<TD class="tr27 td184"><P class="p505 ft115">Engelska</P></TD>
<TD class="tr27 td184"><P class="p503 ft104">Matematik</P></TD>
<TD class="tr27 td184"><P class="p503 ft115">Svenska</P></TD>
<TD class="tr27 td184"><P class="p505 ft115">Engelska</P></TD>
<TD class="tr27 td185"><P class="p506 ft104">Matematik</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td183"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr33 td184"><P class="p505 ft115">Flickor</P></TD>
<TD class="tr33 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr33 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr33 td184"><P class="p503 ft115">Pojkar</P></TD>
<TD class="tr33 td185"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p507 ft97"><SPAN class="ft96">Källa: </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p484 ft98">Fler elever av båda könen får betyget Mycket väl godkänt (MVG) i sitt slutbetyg i ämnena svenska, engelska och matematik än vad som skulle bli fallet om enbart resultaten från de nationella proven</P>
<P class="p75 ft101">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">skulle ligga till grund för betygen. Däremot är skillnaden mellan andelen med betyget MVG och motsvarande provresultat större för flickor än för pojkar – flickors betyg är alltså högre i relation till provresultaten.</P>
<P class="p82 ft11">I januari 2010 redovisade Skolverket ett uppdrag från regeringen gällande skillnaden mellan betygsresultat och resultat på nationella prov i årskurs 9 (Skolverket 2010b). Skolverket har inte analyserat eventuella könsskillnader. När det gäller skillnader mellan natio- nella prov och betyg skriver Skolverket följande:</P>
<P class="p508 ft25">Proven prövar inte alla mål i kursplanen, de prövar inte heller alla mål lika mycket och det är olika uppgifter i proven från år till år. Proven är därmed inte exakta mätinstrument och är därför svåra att jämföra över tid. En större variation mellan åren är därför förväntad för proven jämfört med slutbetygen.</P>
<P class="p509 ft25">Eftersom inte alla mål prövas i de nationella proven kan proven inte ses som examensprov. I hur hög grad ett nationellt prov ska påverka betygssättningen finns inte reglerat utan läraren bestämmer själv hur hon eller han ska tolka att det nationella provets resultat ska vara ett stöd för betygsättningen. Stor avvikelse mellan provbetyg och slutbetyg kan vara tecken på att skolan eller huvudmannen behöver granska arbe- tet med betygssättning. Men mycket god överensstämmelse kan också vara en signal på att analyser av betygssättningen behöver göras. Enligt läroplanen ska all tillgänglig information om elevens kunskaper utnytt- jas vid betygssättningen och en allsidig bedömning av elevens kun- skaper göras. Det är därför av största vikt att den enskilda skolan för en intern diskussion om sin betygssättning med utgångspunkt från elevernas visade kunskaper och resultaten från de nationella proven.</P>
<P class="p265 ft11">Det är alltså inte meningen att <SPAN class="ft15">endast </SPAN>resultaten från de nationella proven ska ligga till grund för betygen. Betygsunderlaget ska vara bredare än så.</P>
<P class="p23 ft11">Skolinspektionen har på regeringens uppdrag kontrollrättat nationella prov (U2009/4877/G). Inspektionen konstaterar att det finns både skolor som rättar för positivt och skolor som rättar för negativt. Myndigheten skriver i sin rapport att det är oroande uti- från ett likvärdighetsperspektiv att bedömningen av elevens presta- tion på proven så tydligt är kopplad till vilken lärare som gör be- dömningen. Efter genomfört uppdrag har Skolinspektionen fått ett tilläggsuppdrag av regeringen, där kön ska vara en variabel vid ana- lysen i samband med kontrollrättningen.</P>
<P class="p253 ft11">Skolinspektionen publicerade i september 2010 en granskning av likvärdigheten i betygssättningen (2010b). I rapporten pekar in- spektionen på att sex av tio elever i en elevenkät anser att läraren</P>
<P class="p510 ft26">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">betygsätter annat än de faktiska kunskaperna. Eleverna anger att ordning och uppförande och närvaro är faktorer som vägs in vid be- tygssättningen. Detta strider, som Skolinspektionen påpekar mot de riktlinjer för betygssättning som Skolverket har tagit fram. Rap- porten har inget köns- eller genusperspektiv.</P>
<P class="p117 ft11">Det finns alltså sammanfattningsvis i dag ingen undersökning eller statistik som kan belägga tesen om att pojkar diskrimineras i dagens betygssättningssystem. Vi menar att det är angeläget att kommande undersökningar om betygssättning och rättning av nationella prov från Skolinspektionen och Skolverket sker med ett köns- och genusperspektiv.</P>
<P class="p511 ft43"><SPAN class="ft43">4.7</SPAN><SPAN class="ft66">Antagningen till högskolan</SPAN></P>
<P class="p278 ft23">Behörighet</P>
<P class="p110 ft11">En elev som har betyg från ett nationellt yrkesprogram som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng har grundläggande behörighet till hög- skolan om eleven har godkända betyg som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå betyg i kärn- ämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. I diagrammet nedan visas hur den grundläggande behörigheten har förändrats över tid och fördelat på kön.</P>
<P class="p512 ft26">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td55"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p42 ft26">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td184"><P class="p29 ft78">Diagram 4.4</P></TD>
<TD class="tr41 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr41 td64"><P class="p513 ft71">Elever med grundläggande behörighet för högskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td2"><P class="p513 ft121">uppdelat på kön</P></TD>
<TD class="tr20 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td184"><P class="p514 ft123">100%</P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td184"><P class="p514 ft123">95%</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><P class="p514 ft123">90%</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td184"><P class="p514 ft123">85%</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td184"><P class="p514 ft123">80%</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><P class="p514 ft123">75%</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td184"><P class="p514 ft123">70%</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><P class="p514 ft123">65%</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td184"><P class="p514 ft123">60%</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><P class="p514 ft123">55%</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td184"><P class="p514 ft123">50%</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td184"><P class="p515 ft123">1996/97</P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p42 ft123">1997/98</P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p486 ft123">1998/99</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td7"><P class="p516 ft123">1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td184"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p517 ft115">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr20 td42"><P class="p518 ft115">Män</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft125"><SPAN class="ft124">Källa: </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p240 ft98">Diagrammet visar andelen kvinnor och män som fått slutbetyg under mätperioden och som lämnat gymnasieskolan med grundläggande behörighet till högskolestudier.</P>
<P class="p12 ft98">Fler kvinnor än män med slutbetyg har uppnått grundläggande behörighet för studier på högskolan. Antalet elever med slutbetyg som har uppnått kraven för grundläggande behörighet har ökat för både kvinnor och män. Läsåret 1996/97 hade 86,2 procent av alla kvin- nor och 77,4 procent av alla män grundläggande behörighet. Läsåret 2008/09 hade andelarna ökat till 92,5 procent respektive 87,9 procent.</P>
<P class="p253 ft98">Här kan nämnas att det utöver den grundläggande behörigheten även kan krävas särskild behörighet för att komma in på högskolan. Därutöver kan ett urval tillämpas som bygger på betyg eller på re- sultat på högskoleprovet.</P>
<P class="p219 ft126">Kvinnors och mäns representation bland nybörjare i högskolan</P>
<P class="p69 ft98">Antalet studenter vid högskolan har ökat över tid, det gäller för både kvinnor och män.</P>
<P class="p520 ft101">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft71">Tabell 4.6 Antalet studenter på högskolan och andelen högskolenybörjare, uppdelat på kön och läsår</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p40 ft71">Läsår</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td187"><P class="p522 ft78">Antal studenter totalt</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td187"><P class="p523 ft71">Antal nybörjare</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p522 ft71">Totalt</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p524 ft71">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p40 ft71">Män</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p523 ft71">Totalt</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p524 ft71">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p480 ft71">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td100"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td96"><P class="p40 ft78">1999/00</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p522 ft78">319 000</P></TD>
<TD class="tr24 td184"><P class="p524 ft71">189 400</P></TD>
<TD class="tr24 td188"><P class="p40 ft84">129 600</P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p523 ft71">70 000</P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p524 ft71">40 700</P></TD>
<TD class="tr24 td173"><P class="p480 ft71">23 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p40 ft78">2000/01</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p522 ft78">330 000</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p524 ft71">198 600</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p40 ft84">131 300</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p523 ft71">72 100</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p524 ft71">42 300</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p480 ft71">29 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p40 ft78">2001/02</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p522 ft78">354 500</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p524 ft71">214 700</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p40 ft84">139 800</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p523 ft71">78 300</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p524 ft71">46 100</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p480 ft71">32 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td96"><P class="p40 ft78">2002/03</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p522 ft78">385 200</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p524 ft71">233 500</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p40 ft84">151 800</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p523 ft71">83 500</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p524 ft71">48 800</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p480 ft71">34 700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p40 ft78">2003/04</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p522 ft78">397 500</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p524 ft71">240 500</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p40 ft84">157 000</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p523 ft71">83 200</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p524 ft71">48 100</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p480 ft71">35 100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p40 ft78">2004/05</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p522 ft78">394 400</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p524 ft71">238 400</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p40 ft84">156 000</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p523 ft71">81 600</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p524 ft71">46 200</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p480 ft71">35 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td96"><P class="p40 ft78">2005/06</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p522 ft78">389 000</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p524 ft71">235 100</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p40 ft84">153 900</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p523 ft71">82 600</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p524 ft71">46 000</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p480 ft71">36 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p40 ft78">2006/07</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p522 ft78">380 100</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p524 ft71">230 800</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p40 ft84">149 300</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p523 ft71">81 200</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p524 ft71">45 900</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p480 ft71">35 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p40 ft78">2007/08</P></TD>
<TD class="tr3 td79"><P class="p522 ft78">384 700</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p524 ft71">234 300</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p40 ft84">150 400</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p523 ft71">86 800</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p524 ft71">49 500</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><P class="p480 ft71">37 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td96"><P class="p40 ft78">2008/09</P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p522 ft78">400 600</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p524 ft71">242 700</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p40 ft84">158 000</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p523 ft71">94 000</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p524 ft71">52 500</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p525 ft71">41 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td100"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p389 ft94">Källa: <SPAN class="ft78">SCB.</SPAN></P>
<P class="p107 ft11">Läsåret 1999/00 var 59 procent kvinnor av samtliga studenter på högskolan. Tio år senare var motsvarande andel 61 procent. Läsåret 1999/00 var andelen kvinnor bland nybörjarna 58 procent, medan andelen kvinnor bland nybörjarna var 56 procent läsåret 2008/09. Kvinnorna är alltså fler på högskolan, och mönstret är stabilt över tid.</P>
<P class="p216 ft11">Av årgång 1968 hade 20 procent av kvinnorna och 13 procent av männen påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutat gymna- sium. Motsvarande andelar för födda 1987 var 37 procent av kvin- norna och 26 procent av männen. Ökningen har alltså varit störst bland kvinnorna (17 jämfört med 13 procentenheter).</P>
<P class="p108 ft11">I Högskoleverkets årsredovisning för verksamhetsåret 2009 skriver myndigheten:</P>
<P class="p322 ft25">Att kvinnorna är fler än männen bland högskolenybörjarna är inget nytt fenomen. Så har mönstret sett ut sedan läsåret 1977/78. Innan dess var emellertid mönstret det omvända – männen var fler än kvin- norna, och skillnaden ökade under <NOBR>1960-talets</NOBR> stora studenttillström- ning.</P>
<P class="p526 ft25">1977 års högskolereform kom att ändra mönstret. Vissa utbildningar som tidigare inte definierats som högskoleutbildning fördes då in i högskolan. Flera av dessa utbildningar var kraftigt kvinnodominerade och hade dessutom ett stort antal studenter. Det gällde till exempel medellånga vårdutbildningar och lärarutbildningar. Alltsedan denna</P>
<P class="p527 ft26">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p528 ft25">reform har kvinnorna varit i majoritet bland studenterna i högre ut- bildning, och under senare år har skillnaden förstärkts.</P>
<P class="p401 ft23">Program på högskolan</P>
<P class="p529 ft11">Ungefär hälften av alla studenter läser på en fristående kurs (49 pro- cent), näst vanligast är ett program som leder till en yrkesexamen (26 procent). Det är samma rangordning både hos kvinnor och hos män. Det största programmet är lärarprogrammet där 10 600 stu- denter började under läsåret 2008/09. Det var nästan dubbelt så många som på civilingenjörsprogrammet som kommer på andra plats med 5 990 studenter nybörjare.</P>
<P class="p94 ft13">Om vi delar upp statistiken gällande nybörjarna utifrån kön ser fördelningen ut så här på de största programmen.</P>
<P class="p530 ft71">Tabell 4.7 Andelen kvinnor och män på de största yrkesexamensprogram läsåret 2008/09</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft71">Program</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft84">Antal studenter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td82"><P class="p531 ft71">Andel %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p505 ft84">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td192"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td101"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td193"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td47"><P class="p55 ft71">Lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr24 td156"><P class="p437 ft71">10 600</P></TD>
<TD class="tr24 td105"><P class="p533 ft84">76</P></TD>
<TD class="tr24 td191"><P class="p532 ft71">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft71">Civilingenjörsexamen</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft71">5 990</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p533 ft84">28</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><P class="p55 ft71">Sjuksköterskeexamen</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p437 ft71">5 070</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p533 ft84">86</P></TD>
<TD class="tr1 td191"><P class="p532 ft71">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft71">Högskoleingenjörsexamen</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft71">3 270</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p533 ft84">25</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft71">Socionomexamen</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft71">3 020</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p533 ft84">84</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><P class="p55 ft71">Specialistsjuksköterskeex.</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p437 ft71">2 200</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p533 ft84">84</P></TD>
<TD class="tr1 td191"><P class="p532 ft71">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft71">Civilekonomexamen</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft71">2 160</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p533 ft84">51</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft71">Juristexamen</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft71">1 770</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p533 ft84">56</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><P class="p55 ft71">Läkarexamen</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p437 ft71">1 190</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p533 ft84">52</P></TD>
<TD class="tr1 td191"><P class="p532 ft71">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft71">Sjukgymnastexamen</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft71">670</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p533 ft84">67</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft71">Psykologexamen</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft71">660</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p533 ft84">69</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><P class="p55 ft71">Arbetsterapeutexamen</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p437 ft71">550</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p533 ft84">90</P></TD>
<TD class="tr1 td191"><P class="p532 ft71">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p55 ft78">Biomedicinsk analytikerexamen</P></TD>
<TD class="tr3 td156"><P class="p437 ft71">400</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p533 ft84">80</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p532 ft71">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td192"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td101"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td193"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft94">Källa: <SPAN class="ft78">SCB.</SPAN></P>
<P class="p393 ft11">Det är tydligt att det precis som i gymnasieskolan finns stora skill- nader mellan könen när det gäller vilka program studenterna antas till. Av de största yrkesexamensprogrammen är det bara tre som har jämn könsfördelning (civilekonom, jurist och läkare), två har en klar</P>
<P class="p535 ft26">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft11">manlig majoritet (högskole- respektive civilingenjörsprogrammet) och övriga åtta har en klar kvinnlig majoritet.</P>
<P class="p87 ft23">Förändringar över tid</P>
<P class="p221 ft11">Det har skett förändringar över tid i könsfördelningen inom många längre yrkesexamensprogram på högskolan (Högskoleverket, 2008).</P>
<P class="p537 ft71">Tabell 4.7 Förändring av andelen kvinnor på olika yrkesexamensprogram från 1978 – 2007. En stjärna (*) innebär att programmet inte fanns det aktuella året</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p486 ft71">Program</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p538 ft84">1978/79</P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p539 ft84">1996/97</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p533 ft84">2006/07</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p29 ft71">Andel kvinnor (%)</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p29 ft71">Andel kvinnor (%)</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p29 ft78">Andel kvinnor (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td196"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td197"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td198"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td199"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td194"><P class="p486 ft71">Logoped</P></TD>
<TD class="tr24 td13"><P class="p538 ft84">86</P></TD>
<TD class="tr24 td195"><P class="p539 ft84">94</P></TD>
<TD class="tr24 td140"><P class="p533 ft84">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p486 ft71">Landskapsarkitekt</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p538 ft84">67</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p539 ft84">75</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p533 ft84">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p486 ft71">Agronom</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p538 ft84">39</P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p539 ft84">66</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p533 ft84">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p486 ft71">Veterinär</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p538 ft84">51</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p539 ft84">86</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p533 ft84">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p486 ft71">Apotekare</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p538 ft84">59</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p539 ft84">66</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p533 ft84">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p486 ft71">Tandläkare</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p538 ft84">47</P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p539 ft84">55</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p533 ft84">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p486 ft71">Psykolog</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p538 ft84">65</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p539 ft84">70</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p533 ft84">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p486 ft71">Arkitekt</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p538 ft84">43</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p539 ft84">53</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p533 ft84">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p486 ft71">Juris kandidat</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p538 ft84">47</P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p539 ft84">54</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p533 ft84">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p486 ft71">Läkare</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p538 ft84">38</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p539 ft84">49</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p533 ft84">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p486 ft71">Sjukhusfysiker</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p538 ft71">*</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p539 ft71">*</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p533 ft84">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td194"><P class="p486 ft71">Jägmästare</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p538 ft84">17</P></TD>
<TD class="tr1 td195"><P class="p539 ft84">22</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p533 ft84">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td194"><P class="p486 ft71">Civilingenjör</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p538 ft84">13</P></TD>
<TD class="tr3 td195"><P class="p539 ft84">27</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p533 ft84">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td196"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td197"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td198"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr26 td199"><P class="p29 ft92"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p389 ft78"><SPAN class="ft94">Källa: </SPAN>Högskoleverket.</P>
<P class="p107 ft11">Det är allt fler längre program som har en övervägande majoritet kvinnliga studeranden. Läsåret 1978/79 var kvinnor i majoritet på 7 av 12 längre program, medan läsåret 2006/07 var dominerade kvin- nor antalsmässigt på 9 av 13 program. Det enda program ovan där kvinnorna har minskat sin andel över tid är psykologprogrammet, men där de fortfarande är i majoritet.</P>
<P class="p108 ft11">Högskolan påminner på många sätt om gymnasieskolan: De fle- sta utbildningar är könsuppdelade. Höjer man blicken blir också ett annat mönster tydligt. De senaste 30 åren har något hänt som gör att kvinnor har valt att studera på flera program som tidigare var manligt kodade.</P>
<P class="p540 ft26">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft11">Till sist några ord om könsfördelningen på lärarutbildningarna: Lärarutbildningen har förändrats flera gånger under senare år och i samband med detta har olika examina tillkommit och andra avveck- lats. Det är därför svårt att analysera könsfördelningen över tid. Av de fyra större examina som fanns fram till början av <NOBR>2000-talet</NOBR> för utbildningsområdet var könsbalansen följande. Av de som läste till en barn- och ungdomspedagogisk examen var 88 procent kvinnor, för lärare i grundskolans lägre årskurser var 85 procent kvinnor, för grundskolans äldre årskurser 69 procent och för gymnasielärare 62 procent. Detta kan jämföras med dagens lärarexamen som i me- deltal haft 75 procent kvinnor. Förutom de ovan nämnda examens- formerna fanns det tidigare en rad olika mindre examina som var mer yrkesspecifika.</P>
<P class="p541 ft43"><SPAN class="ft43">4.8</SPAN><SPAN class="ft66">Sammanfattning och analys</SPAN></P>
<P class="p69 ft11">Det finns stora könsskillnader när det gäller utbildningsval – det gäller hela vägen från grundskolans språkval via programvalen till gymnasieskolan och upp till högskolans grundutbildningar. Trots att skolan länge har haft ett uppdrag att försöka bryta traditionella könsroller och könsmönster, har mycket lite skett inom detta om- råde i grundskolan och i gymnasieskolan. När det gäller gymnasie- skolan kan man till och med se att de könstraditionella valen för- stärkts något. De unga kvinnorna har visserligen gjort några insteg på manligt kodade program, men de unga männen verkar välja mer könstraditionellt än någonsin.</P>
<P class="p94 ft11">Alla elever har rätt till professionell rådgivning av en utbildad studie- och yrkesvägledare. En bra studie- och yrkesvägledning kan stödja och få elever att våga följa sitt egen intresse i samband med gymnasievalet, och därmed utgöra en motvikt till slentrianmässiga och könsstereotypa val. Tilläggas bör att det kan antas att föräld- rarnas värderingar och ambitioner för sina barn också i hög grad påverkar elevernas utbildningsval.</P>
<P class="p94 ft11">När man letar orsaker och möjliga åtgärder till de könsstereo- typa valen är det dock viktigt att inte bara fokusera på valen utan också hur de eleverna har det på de program de väljer. Skolverket har redovisat flera exempel på unga kvinnor som känner att de får en sämre behandling än sina manliga klasskamrater på manligt ko- dade program. Det finns också exempel på att unga män som valt kvinnligt kodade gymnasieprogram blir öppet hånade av andra</P>
<P class="p542 ft26">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val …….</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">elever (se till exempel Skolverket, 2009a). Sådana händelser påver- kar naturligtvis den enskilda eleven och hur han eller hon trivs på sitt program.</P>
<P class="p78 ft11">Ett val som sker tidigt kan få effekter långt senare. Att en elev som under en period av livet på högstadiet till exempel väljer bort främmande språk kan få till resultat att han/hon får det svårare att komma in på högskolan. Det är antagligen inte alltid uppenbart varken för elever eller elevernas vårdnadshavare vilka de mer lång- siktiga effekterna kan bli av dessa val.</P>
<P class="p117 ft11">Det är angeläget att regeringen och de berörda myndigheterna löpande följer upp hur den nya gymnasiereformen påverkar flickors och pojkars val till gymnasieskolan och högskolan. Bland annat bör betydelsen av att det blir en tydligare uppdelning mellan yrkespro- gram och högskoleförberedande program följas upp ur ett jäm- ställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p78 ft11">En majoritet av dem som studerar inom högskolan är kvinnor. Att det är fler kvinnor än män på högskolan är inte förvånande, eftersom det finns en större andel kvinnor än män som har grund- läggande behörighet för studier på högskolan – skillnaden är om- kring 10 procentenheter. Förutom att fler kvinnor än män har grundläggande behörighet har även kvinnor bättre betyg med sig från gymnasieskolan.</P>
<P class="p216 ft11">När det gäller val av olika program inom högskolan känner vi igen vissa mönster från gymnasieskolan. Högskolan är präglad av tydliga könsuppdelade mönster. En del program läses nästan enbart av kvinnor (till exempel barnmorskeutbildningen där nästan 100 pro- cent är kvinnor) andra är tydligt manligt präglade (till exempel ingen- jörsutbildningarna). Ser vi bara på utvecklingen de senaste tio åren har ganska lite hänt inom högskolan. Däremot på längre sikt har vi sett hur en del längre yrkesutbildningar har fått en kraftigt ökad andel kvinnor.</P>
<P class="p98 ft11">Till sist några ord om arbetsmarknaden: Under <NOBR>1980-talet</NOBR> var det vanligare med heltidsarbete bland ungdomar, något som krisen ett tiotal år senare kom att förändra helt. I dag är det nästan omöjligt för ungdomar att få ett arbete direkt efter högstadiet. Samtidigt som kraven på utbildning har ökat är det fler unga som går ut gymnasiet utan godkända betyg. Etableringsåldern, den tid när unga beräknas kunna försörja sig själva genom förvärvsarbete och ha en egen bo- stad, ökade från 20 år till nära 27 år under perioden <NOBR>1990–2000.</NOBR> För de ungdomar som inte kan få arbete och inte har behörighet till högskolan återstår inte många alternativ (Bremberg & Lager, under</P>
<P class="p111 ft26">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på elevernas val ……..</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">utgivning, refererad i SOU 2010:80). Det är alltså viktigt att ung- domar klarar av att fullfölja sina gymnasiestudier.</P>
<P class="p12 ft11">Antal elever som började gymnasieskolan hösten 2005, och som har fullföljt utbildningen inom tre eller fyra år ligger på totalt 78 procent för flickor (81 procent svenska, 65 procent utländska) och 74 procent för pojkar (76 procent svenska, 57 procent utländska).</P>
<P class="p82 ft11">”Utländsk” är här kategoriserat som en person som är född utomlands eller person som är född i Sverige men har två utlands- födda föräldrar (SCB, 2010).</P>
<P class="p543 ft26">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p544 ft128"><SPAN class="ft10">5</SPAN><SPAN class="ft127">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och special- pedagogiska insatser</SPAN></P>
<P class="p545 ft45">Delegationen föreslår regeringen att<SPAN class="ft11">:</SPAN></P>
<P class="p546 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen, med ett genusper- spektiv, utreda och analysera orsakerna, omfattningen, inrikt- ningen och könsfördelningen när det gäller samtliga former av särskilt stöd som ges till elever i grundskolan. Inom ramen för uppdraget bör förutsättningarna för att bygga upp en nationell statistik inom området utredas.</SPAN></P>
<P class="p547 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningar som ligger till grund för beslut om särskilt stöd samt det åtgärdsprogram som blir följden av dessa utredningar. Upp- draget kan ges som ett tilläggsuppdrag till det pågående upp- draget att granska kommuners rutiner för utredning inför</SPAN></P>
<P class="p548 ft11">mottagande i särskolan (U2010/4860/G).</P>
<P class="p549 ft13"><SPAN class="ft129">Delegationens bedömning: </SPAN>Det finns anledning att allmänt analysera hur skolornas specialpedagogiska insatser påverkas av föreställningar om genus och kön.</P>
<P class="p550 ft13">I det här kapitlet diskuteras specialpedagogiska frågor i relation till jämställdhet och flickors och pojkars lika rätt till särskilt stöd.</P>
<P class="p551 ft11">Pojkar får insatser i större utsträckning än flickor. Varför är det så? Pockar pojkarnas oftast mer utagerande och störande beteende på insatser medan flickornas behov av stöd inte uppmärksammas eller tillgodoses? Vi anser att denna fråga bör utredas närmare.</P>
<P class="p552 ft26">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft43"><SPAN class="ft43">5.1</SPAN><SPAN class="ft66">Varför specialpedagogik och jämställdhet?</SPAN></P>
<P class="p76 ft11">Specialpedagogisk verksamhet kan ses som ett samlingsbegrepp för en rad olika insatser som ytterst syftar till att elever i skolan ska klara målen i skolan. Syftet regleras i skollagen (2010: 800). När en elev riskerar att inte klara målen har barnen rätt till särskilt stöd enligt skollagen, och skolan är skyldig att tillhandahålla särskilt stöd när en utredning visar att en elev har behov av det. Vilken omfattning och vilken form det särskilda stödet ska ha regleras inte i lag och för- ordning, utan detta är upp till kommuner och skolor att bedöma. Ytterst är rektor ansvarig, och elevhälsoteam på varje skola är involv- erade i processen.</P>
<P class="p65 ft11">Även om det finns knapphändig information om svenska för- hållanden, vet vi att det i t.ex. Finland finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller s.k. specialundervisning (Kuusi, Jakku- Sihvonen & Koramo, 2009). Specialundervisning ges i Finland till elever med inlärnings- eller anpassningssvårigheter som bedöms behöva specialundervisning på deltid. Vi betraktar insatser om sär- skilt stöd som den svenska motsvarigheten. Med hjälp av special- undervisningen anser man i Finland att man kan förbättra elevens förutsättningar för inlärning och förebygga att problemen inom olika inlärningsområden blir större. Specialundervisning på deltid ges ofta för läs- och skrivsvårigheter eller som talundervisning, och den kan ges för studier i ett eller flera läroämnen. Målen och inne- hållet för specialundervisning på deltid anknyts till den övriga under- visningen som eleven får (Utbildningsstyrelsen i Finlands webbplats).</P>
<P class="p65 ft11">När man analyserar statistiken för de finländska eleverna visar det sig att dubbelt så många pojkar får del av denna specialunder- visning. Jämförbara erfarenheter redovisas från Storbritannien. (Ofsted, 2010) I Finland fick 45 995 elever specialundervisning i den finländska grundskolan år 2007. Av dem var 31 147 pojkar och 14 848 flickor, vilket motsvarar 5 procent av alla flickor och 11 procent av alla pojkar i grundskolan i Finland. I Storbritannien var motsvarande andelar i grundskolan (primary school) 14 procent flickor och 25 procent pojkar samt i gymnasiet (secondary school) 26 procent pojkar och 17 procent flickor.</P>
<P class="p66 ft11">De orsaker till specialundervisning som anges i den finländska statistiken är bland annat utvecklingsstörning, olika neuropsyko- logiska diagnoser samt olika funktionshinder. Det finns dock tre andra kategorier som är relativt öppna i beskrivningen av bakom- liggande problematik och där pojkar är i klar övervikt. Dessa kate-</P>
<P class="p553 ft26">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft15"><SPAN class="ft11">gorier benämns </SPAN>Störning i känslolivet eller sociala anpassnings- svårigheter, Lärandeproblematik orsakad av störning i språkutveck- ling eller dysfasi, <SPAN class="ft11">och den sista kategorin är en öppen kategori som benämns </SPAN>Annan orsak än ovan nämnda <SPAN class="ft11">(kategoribenämningarna är översatta från finska). I samtliga dessa relativt öppna och inne- hållsligt tolkningsbara kategorier är pojkar i klar majoritet. Räknar man samman fördelningen mellan flickor och pojkar i samtliga tre sistnämnda kategorier är 7 309 flickor och 16 937 pojkar. En möjlig tolkning är att pojkar förflyttas till specialundervisning mot bakgrund av social problematik, problematik som inte kan kategoriseras eller på grund av läs- och skrivsvårigheter.</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">Det är värt att notera att trots att könsskillnaderna i statistiken är så tydlig och skillnaderna så stora är könsaspekten okom- menterad i den löpande texten i rapporterna från både Finland och Storbritannien. Denna statistik återfinns i båda rapporterna i bilage- delen där statistik redovisas i tabellform och måste aktivt sökas upp.</P>
<P class="p102 ft11">Motsvarande uppgifter finns inte att tillgå i Sverige varför analys av specialpedagogiska insatser eller av insatser med särskilt stöd inte kan bygga på ett statistiskt underlag. Vi får göra bedömningar och avvägningar utifrån tillgängliga studier på särskilda kohorter av elever och analyser från bland annat Skolverket. Vi menar att statistik inom området kan ge värdefull information som i sin tur kan ge anledning att närmare granska utformningen av särskilda stöd- insatser, vilka utredningar som ligger till grund för dessa och med särskild uppmärksamhet riktad på eventuella könsskillnader.</P>
<P class="p14 ft11">Regeringen har i augusti 2010 gett Skolinspektionen särskilt uppdrag att närmare granska ett urval utredningar för mottagande i särskolan (U2010/4860/G) eftersom Skolinspektionen kunnat identi- fiera att utredningar om placeringar i särskolan har gjorts på ett brist- fälligt sätt. Här kunde genusperspektiv vara en relevant gransknings- variabel, något regeringen dock inte specificerar. Skolinspektionens uppdrag, som i sin helhet ska rapporteras den 31 januari 2011 berör endast särskolan, dvs. en begränsad del av det specialpedagogiska området, vilket gör att hela bilden fortfarande saknas. Utredningar till grund för särskilda insatser borde granskas i sin helhet. Skol- inspektionen presenterade den 12 november 2010 resultat av gransk- ningar angående mottagandet i särskolan, och riktar allvarlig kritik mot flera kommuner för bland annat brister i handläggning och utredning av mottagande. Regeringsuppdraget återstår att rapportera men de första resultaten visar på stora brister, som vi även tror kan</P>
<P class="p554 ft26">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">visa på olikhet i bedömningen av flickors och pojkars grund för mottagande (Skolverkets webbplats).</P>
<P class="p78 ft11">Det kan diskuteras vilken betydelse pojkars tendens att rikta svårigheter i livet utåt mot andra har i sammanhanget. Flickor snarare internaliserar upplevd problematik, det vill säga riktar den mot sig själva vilket gör att den kanske inte blir synlig för andra (SOU 2010:79). Man kan diskutera vad det innebär att kategorier som betonar social problematik består av en stor majoritet pojkar när det gäller specialpedagogiska insatser, så som den finländska statistiken visar.</P>
<P class="p555 ft43"><SPAN class="ft43">5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Regleringen av särskilt stöd</SPAN></P>
<P class="p556 ft11">Skollagen (2010:800) reglerar barns och elevers rätt till lärande utifrån egna förutsättningar samt tillgången på särskilt stöd.</P>
<P class="p118 ft15">Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling</P>
<P class="p557 ft25">3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.</P>
<P class="p249 ft13">Grundskoleförordningen (1994:1194) reglerar vidare stödunder- visning och formerna för särskilt stöd.</P>
<P class="p558 ft15">Stödundervisning</P>
<P class="p559 ft25">4 § En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.</P>
<P class="p560 ft25">Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till sådan utbildning. För- ordning (2008:408).</P>
<P class="p561 ft25">5 § Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör.</P>
<P class="p274 ft26">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft25">Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp.</P>
<P class="p563 ft25">Styrelsen skall efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp.</P>
<P class="p564 ft43"><SPAN class="ft43">5.3</SPAN><SPAN class="ft66">Specialpedagogiska skolmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p283 ft11">Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Denna myn- dighet är en sammanslagning av Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten.</P>
<P class="p82 ft11">Alla SPSM:s insatser syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar ska få en utveckling och utbildning som präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemen- skap.</P>
<P class="p302 ft11">Uppgiften är att ge specialpedagogiskt stöd till skolhuvudmän, främja tillgången på läromedel, driva specialskolor för vissa elev- grupper och fördela statsbidrag till studerande med funktionsned- sättningar och till utbildningsanordnare. Det övergripande upp- draget är, precis som för insatser för särskilt stöd, att verka för att alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning. SPSM har som myndighet litet reellt inflytande över hur insatser med särskilt stöd i praktiken genomförs av skolhuvudmän, men finns tillgänglig för stödinsatser.</P>
<P class="p565 ft68"><SPAN class="ft43">5.4</SPAN><SPAN class="ft67">Allmänt om förutsättningarna för särskilt stöd i skolan</SPAN></P>
<P class="p69 ft15">Varje möte mellan elev och skola är ett möte mellan olika upp- fattningar om normalitet och omfattar en potentiell diskrepans mellan elevernas förutsättningar och skolans krav. <SPAN class="ft11">(Sandin, Hydén och Lind, 2006, s 16).</SPAN></P>
<P class="p102 ft11">Hanteringen av specialpedagogiska frågor är ett omstritt område på många sätt (se bl.a. KRUT, 4/2009) och har under de senare åren varit föremål för diskussion (se bl.a. Berglund, 2001, Emanuelsson & Persson, 2002). Diskussionen har berört allt ifrån omfattning, vad som utgör grunden för att särskilda insatser ska sättas in, vilka elever som har inlärningsproblem och vilka som bara är allmänt stökiga,etc.</P>
<P class="p566 ft26">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft11">Specialpedagogisk verksamhet utgår ifrån normbetingelser och kräver reflektioner om vad normer innebär i skolan. Vilka avvikelser i relationen till en upplevd normalitet kan jag som lärare acceptera innan jag kategoriserar en flicka eller pojke som avvikande eller annorlunda? Vad innebär det för den elevens möjligheter till lärande och utveck- ling? Dessa är frågor bör övervägas när diskussion om eventuellt behov av särskilt stöd uppkommer. Vilka normer som råder om flickors och pojkars sociala beteenden kan kan få konsekvenser för deras möjligheter till lärande. Flickor eller pojkar som inte är ”utagerande” eller där familjen eller vårdnadshavarna varken känner till sina rättigheter eller barnens eventuella skolbekymmer, och där behovet av särskilt stöd kanske inte framstår så tydligt genom socialt störande beteende i skolan, löper risk att inte få ta del av insatserna. Vår bedömning är att det gäller flickor i stor utsträck- ning, eftersom dessa oftare vänder sina problem inåt. I en jämställd skola bör flickor inte i praktiken ha svårare att få särskilt stöd än pojkar.</P>
<P class="p567 ft11">Att stödja alla barn i lärandeprocessen hör till skolans kärnverk- samhet, och kan göras på olika sätt. Specialpedagogiska insatser bidrar till att uppfylla skolans kunskapsuppdrag. Eftersom alla elever i den svenska skolan ska nå de högt satta målen främst genom att samt- liga elever deltar i och integreras i klassrumsundervisning, blir dessa insatser av avgörande vikt. Kloka och reflekterande pedagogiska avväganden är av största vikt för att en inkludering ska var möjlig i skolan.</P>
<P class="p119 ft11">Särskilt stöd kan vara att ta del av specialpedagogisk personal- resurs som skolan eller kommunen har. Detta kan utformas på en rad olika sätt men ska ske utifrån den enskilde elevens individuella förutsättningar och behov För att få del av särskilt stöd krävs en utredning. På grundval av utredningen fattar rektor beslut om huruvida ett barn har rätt till särskilt stöd eller inte. Utredningens omfattning eller form är inte reglerad utan kan variera väldigt mycket i innehåll (för resonemang kring detta se t.ex. Hjörne & Säljö, 2008). På exakt vilka grunder som särskilt stöd ska utfalla är heller inte reglerat utan detta beror på utredningen som görs och vad rektor anser om den. Utredningen ska göras allsidigt och av ett elevhälsoteam bestå- ende av skolpsykolog, skolläkare, skolsköterska och specialpedagog</P>
<P class="p568 ft11">– helst speciallärare, vid behov kompletterad med kurator, logoped, barn- och ungdomspsykiater.</P>
<P class="p569 ft26">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft11">Diagnoser som ADHD, Asperger eller dyslexi, för att nämna några, förknippas ofta med särskilt stöd. Dessa diagnoser <SPAN class="ft15">kan </SPAN>leda till särskilda stödinsatser, men behöver inte göra det.</P>
<P class="p12 ft11">Vi vill betona vikten av att ha tillgång till adekvat sammansatta elevhälsoteam med rätt kompetens för att utredningarna om sär- skilda stödinsatser ska vara av god kvalitet och rättssäkra för både flickor och pojkar. En utredning av elevens styrkor och svårigheter ska syfta till att ge vägledning och stöd i undervisningssituationen. Placering i särskild undervisningsgrupp eller andra former för sär- skilt stöd är inte avsedda att vara disciplinära åtgärder. Elevhälso- teamen behöver också kunna överväga vilken roll biologiskt och socialt kön spelar för elevens lärande och utveckling. Elevhälsoteamet bedömning måste på så sätt vara allsidig och tillgodose alla tänkbara aspekter väsentliga i skolsituationen och ska resultera i ett åtgärds- program.</P>
<P class="p257 ft11">Vi ser behov av att utredningar för insatser av särskilt stöd kvali- tetssäkras. Det finns anledning att tro att det idag finns stora skill- nader och brister (se vidare Hjörne & Säljö, 2008). I Skolverkets skrivelse <SPAN class="ft15">Behov av tydligare reglering av särskilt stöd och elev- inflytande </SPAN>till regeringen (Dnr <NOBR>69-2007:598)</NOBR> pekar myndigheten på vikten av rättsäkra utredningar av behov av särskilt stöd och på vikten av tydliga bestämmelser för hur både utredningar och behovsgrunder för särskilt stöd ska se ut.</P>
<P class="p94 ft11">Det visar sig att hanteringen av behovet av särskilt stöd många gånger skiljer sig åt mellan kommuner, mellan friskolor och till och med mellan skolor inom samma kommun. Regleringen av rätten till särskilt stöd är tydlig, men hur den i praktiken tillämpas och tolkas av skolhuvudmän är svårgenomträngligt och föga transparent, vilket gör att insatserna för särskilt stöd riskerar att bli föremål för subjektiva tolkningar av rektor, som ytterst ansvarig för en specifik skolverk- samhet. Skolverket har påtalat den rättsosäkerhet som dagens situa- tion visar sig innebära för enskilda elever och föräldrar. Ibland kan det även ifrågasättas om det särskilda stödet faktiskt stöder elevens möjligheter att nå målen (Skolverket, 2008; Skolverket, 2009). I den nya skollagen införs en möjlighet för elever med behov av sär- skilt stöd att överklaga åtgärdsprogram. Detta förutsätter att för- äldrar eller vårdnadshavare kan bedöma innehållet i åtgärdsplanen.</P>
<P class="p571 ft26">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft45">Särskolan</P>
<P class="p88 ft11">Skollagen reglerar att grundsärskolan ska ge elever med utveck- lingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förut- sättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara syftet med utbildningen i grundskolan.</P>
<P class="p119 ft11">Det är svårt att bedöma var gränserna går för vilka som bör finnas i grundskolan och vilka som bör finnas i grundsärskolan. I Social- styrelsens folkhälsorapport för 2009 slås det fast att det finns skillnader mellan könen men det finns inga uppgifter om hur stor denna skillnad skulle vara när det gäller begåvningshandkapp. Inte heller den parlamentariska utredning som utredde särskolan, den så kallade <NOBR><SPAN class="ft15">Carlbeck-kommittén</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>(U2002:01), skrev något om skillnader mellan könen när det gäller elever i särskolan (SOU 2004:98).</P>
<P class="p119 ft11">Vi vet att det under läsåret 2009/10 var 38 procent flickor i trän- ingsskolan och 39 procent flickor i grundsärskolan. Ifall vi går tillbaka till läsåret 1996/97 var det 41 procent flickor i särskolan. Fler pojkar än flickor går i särskolan. Frågan som vi vill lyfta är ifall denna skillnad motsvarar den faktiska skillnad som finns mellan flickor och pojkar gällande behov av placering i särskolan.</P>
<P class="p117 ft11">Skolinspektion har aktualiserat placering i särskola sedan myn- digheten vid granskningar av Örebro kommun har kommit fram till att 3 av 12 elever i en särskola har visat sig vara felplacerade uti- från granskning av utredningar om placering i särskolan. Av Skol- inspektionens rapport framgår inte om hänsyn tagits till flickors eller pojkars förutsättningar.</P>
<P class="p233 ft11">Skolinspektionen har efter den inledande granskningen fått i uppdrag av regeringen att granska kvaliteten i de utredningar som görs inför placering i särskola. Granskningen ska avse ett urval av kommuner spridda över hela landet. (U2010/4860/G ). Vi vill betona vikten av att den kommande granskningen också görs med ett tydligt genusperspektiv. Vi tror att det annars finns en risk att granskningen missar både flickors och pojkars behov av stöd och av rättssäker hantering.</P>
<P class="p119 ft13">Slutligen när det gäller specialskolan så är det även här fler pojkar än flickor som deltar i undervisningen. Läsåret 2009/10 utgjorde pojkar 57 procent av eleverna i specialskolan.</P>
<P class="p572 ft26">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p573 ft131"><SPAN class="ft43">5.5</SPAN><SPAN class="ft130">Tillgången till särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</SPAN></P>
<P class="p84 ft11">Det som i förordningstexten benämns särskilt stöd kan i praktiken se väldigt olika ut för enskilda elever utifrån deras behov. Det kan vara allt från att läraren sitter bredvid eleven i klassrummet under en matematiklektion (se t.ex. Baggens, 2006) till att en elev vid varje svensklektion går till specialpedagogen eller specialläraren och får undervisning fysiskt separerad från resten av klassen. Det kan också vara en grupp elever från olika klasser och skolor som samlas separat för gemensam undervisning eller att en personlig assistent är när- varande och tillgänglig för en specifik elev med behov av särskilt stöd. Detta diskuteras bland annat i Skolverkets kunskapsöversikt <SPAN class="ft15">Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, </SPAN>där könsaspekten på särskilt stöd dock saknas i analysen.</P>
<P class="p94 ft11">För att komma i fråga för särskilt stöd krävs som tidigare nämnts en utredning och ett efterföljande beslut av rektor. Vad det är som föregår en sådan utredning och beslut är ofta väldigt varierande aspekter (Hjörne & Säljö, 2008).</P>
<P class="p102 ft11">Sociala problem, eller sociala anpassningssvårigheter, anges i flera studier som den grundläggande indikatorn för att en form av special- pedagogisk åtgärd kan behövas, något som lärare ofta stödjer sig på. Detta visas bland annat i en studie gjord inom <NOBR>SPEKO-projektet</NOBR> vid Göteborgs universitet och som återges i Giota och Lundberg (2007/2010), där två av tre intervjuade lärare angav att deras syn på att elever behöver specialpedagogiskt stöd var att eleven har ”socio- emotionella problem” av något slag.</P>
<P class="p94 ft11">Hjörne och Säljö (2008, s. <NOBR>72-76)</NOBR> visar i sin studie av fem olika skolor och 56 möten med elevhälsoteam att grunderna och bak- grundsinformationen som föregår utredning påfallande ofta saknar konkretion. Elevers problem benämns i svepande ordalag där beskriv- ningar som lat, gnällig, envis, lite udda, dagdrömmare etc. kan ligga till grund för utredning om behov av särskilt stöd. I samtliga fall Hjörne och Säljö (2008) studerade och analyserade lades ansvaret för svårigheterna på eleven/individen, medan det inte i något av de studerade fallen förekom diskussioner om vilka pedagogiska arbetssätt som användes i den undervisningsgrupp barnet i fråga deltog (lik- nande resultat framkommer även i Giota och Lundberg, 2007/2010, s. 24). Slutsatsen som kan dras av detta är att skolor inte alltid ser sin roll i att organisera undervisningen på ett sådant sätt att det stödjer samtliga elevers möjligheter till lärande och utveckling, men</P>
<P class="p574 ft26">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">också att lärare alltför ofta saknar kunskap om vilka faktorer och medfödda svårigheter som påverkar barnens beteenden.</P>
<P class="p246 ft11">Det finns olika former av särskilt stöd, som nämnts ovan. En grundläggande principiell skillnad är ifall det särskilda stödet äger rum i klassen tillsammans med andra klasskamrater, eller om det sker enskilt eller i mindre grupp utanför klassrummet. För elever i behov av särskilt stöd är den självklara utgångspunkten att stöd- insatserna ska ges i den skolenhet där eleven går. Huvudmannen är skyldig att vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen för den ordinarie skolplaceringen. I vissa fall kan det emellertid vara nödvändigt att flytta en elev till en annan skola för att erforderligt stöd ska kunna ges. Det särskilda stödet som förmedlas i form av särskild undervisningsgrupp ska alltid vara för- ankrat hos vårdnadshavaren.</P>
<P class="p575 ft11">Barn med kognitiva svårigheter är lika olika varandra som alla andra barn, även om de råkar ha fått samma diagnos. Att gruppera elever med behov av särskilt stöd är därför en grannlaga uppgift i de fall de inte inkluderas i klassrummet. Fel sammansättning kan få mycket negativa konsekvenser för samtliga barn i gruppen. Det har visat sig vid granskningar att i de fall som särskilt stöd ges utanför klassrummet, finns det en risk att elever med flera olika skolsvårig- heter klumpas ihop, något som kan vara problematiskt och för eleverna leda till att lärande och utveckling inte sker. Ett barn med dyslexi kan svårligen stödjas på samma sätt av samma vuxen vid samma tillfälle som ett barn med koncentrationssvårigheter eller Asperger. Riskerna, som studier visat, blir att det särskilda stödet håller lägre kvalitet, och inte alls stödjer eleven att nå målen.</P>
<P class="p77 ft11">Antalet anmälningar till Skolinspektionen rörande skolan var under 2009 rekordstort. Av dessa anmälningar rörde 21 procent särskilt stöd i vid mening, och flera av anmälningarna berörde att elever inte fått tillgång till särskilt stöd trots sin lagstadgade rätt.</P>
<P class="p418 ft43"><SPAN class="ft43">5.6</SPAN><SPAN class="ft66">Omfattningen av särskilt stöd</SPAN></P>
<P class="p501 ft11">En studie från Göteborgs universitet visar att ca 40 procent av eleverna födda 1982 och 1987 någon gång under sin grundskoletid fått ta del av specialpedagogiskt stöd (Skolverket, 2008, s. 25). Det finns ingen tydlig nationell statistik om omfattningen, utan den nation- ella statistik som kan användas som indikator, enligt Skolverkets rapport (2008), är andelen elever som är behöriga till gymnasie-</P>
<P class="p553 ft26">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">skolan. De som inte är behöriga antas vara elever som fått ta del av särskilda stödinsatser eftersom de antas ha fångats upp innan grundskolans slut och kunnat ta del av särskilt stöd. Skolverket visar i sin rapport att andelen behöriga till gymnasieskolan läsåret 1997/1998 var 91,4 procent, för att läsåret 2006/2007 sjunka till 89,1 procent. Med denna indikator blir det alltså en betydligt lägre andel som antas få del av särskilda stödinsatser än den som Giota och Lundberg visade. Men givetvis kan det finnas en stor grupp elever som fått del av särskilt stöd bland de elever som är behöriga till gymnasiet. Detta har vi alltså ingen kännedom om.</P>
<P class="p14 ft15"><SPAN class="ft11">Det finns en studie, </SPAN>Elever som behöver stöd men får för lite <SPAN class="ft11">(Myn- digheten för skolutveckling, 2005), där man genomfört en kvalitativ undersökning av tio skolors sätt att arbeta med särskilt stöd. Fokus i studien har då legat på att ta reda på orsakerna till att barn som behöver stöd inte får det. Den främsta orsaken anges vara resurs- brist. Det föreligger inte några skillnader antalsmässigt mellan pojkar och flickor när det gäller bristande stöd, dvs. det är inte fler av det ena könet i den grupp som inte får stöd trots att ett stöd- behov finns. Studiens empiriska underlag är dock begränsat, och generella slutsatser är därför svåra att dra.</SPAN></P>
<P class="p92 ft45">Kön</P>
<P class="p283 ft11">I dag ser vi, dock utifrån den bristfälliga information som finns, att det föreligger en tämligen stor könsskillnad mellan flickors och pojkars del av de specialpedagogiska stödinsatserna. Man talar om en <NOBR>70/30-fördelning</NOBR> med pojkar i majoritet. De källor som finns tillgängliga är det så kallade <NOBR>UGU-materialet</NOBR> (Utvärdering Genom Uppföljning) vid Göteborgs universitet och de rapporter från forskar- gruppen som arbetar med <NOBR>UGU-materialet,</NOBR> där kön varit en av flera faktorer som studerats. Därtill finns en sammanställning av senare års forskning och utvärderingar om särskilt stöd i grundskolan som Skol- verket har gjort (2008).</P>
<P class="p14 ft11">Pojkar är också i majoritet vad gäller diagnostisering av exempelvis ADHD, Tourettes syndrom, Asperger, Damp etc. Det saknas dock tillgänglig nationell statistik på hur många barn i skolan som diagnostiseras varje år, och hur många som får särskilda insatser mot bakgrund av en diagnos. Statistik finns i hälso- och sjukvårds- registret, men är inte tillgänglig för analys.</P>
<P class="p576 ft26">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft11">Även i den sistnämnda frågan, dvs. vilka som tar del av särskilda insatser mot bakgrund av en konstaterad diagnos, finns det anled- ning att tro att det finns stora könsskillnader (Graetz, Sawyer, Bahurst & Hirte, 2006). En studie (ibid.) menar att pojkar med diagnos verkar ha större problem att klara innehållet i skolundervisningen, medan flickor med diagnos har större problem med depressiva symptom, men klarar skolan relativ sett bra. En diagnos medför inte att eleven får ett bestämt bemötande. Visserligen finns det vid en given diagnos vissa för tillståndet gemensamma symtom och svårigheter men detta tar sig olika uttryck bland annat vad gäller barnets kön.</P>
<P class="p108 ft11">Ser man på samtliga specialpedagogiska insatser i skolan är pojkar överrepresenterade, ibland kraftigt överrepresenterade, och på flera sätt (se t.ex. Anderson, 1997). Historiskt sett har pojkar varit över- representerade i olika slags särlösningar i skolan åtminstone sedan <NOBR>1940-talet</NOBR> och framåt (Hjörne & Säljö, 2008). Pojkar som grupp är i Giotas och Lundborgs longitudinella studie (2007/2010) i majoritet gällande insatser, även om de markanta skillnaderna utjämnades något i och med att insatserna och resurserna för det specialpedagogiska arbetet överlag ökade.</P>
<P class="p119 ft11">Kunskapen är knapphändig när det gäller specialpedagogik och kön. Kunskap om att pojkar som grupp generellt sett mognar senare kan inte användas som enda förklaring av den bild som vi ser. Risken med att kunskapen är knapphändig, är att kommunerna och enskilda rektorer, som ansvarar för det särskilda stödets form, inte kan stödja sina beslut på gedigen kunskap, utan endast på egen erfarenhet eller i värsta fall på vad som är praktiskt möjligt att genom- föra. När det gäller frågan om kön, kan problemen dessutom bli att alla flickor eller alla pojkar dras över en kam istället för att kunskap om exempelvis hur ADHD uttrycks och vilka symptom flickor och pojkar har och om/hur dessa skiljer sig åt, gör att stödet riskerar bli eller rent av uteblir (se t.ex. Kopp, 2010).</P>
<P class="p65 ft11">Exempelvis baseras vår kunskap om olika läs- och skrivsvårig- heter i hög grad på pojkars symptom. Flickornas svårigheter riskerar att förbises eftersom de inte uppvisar samma sociala symptom som pojkarna.</P>
<P class="p117 ft11">En av de möjliga förklaringarna till att det finns könsskillnader vad gäller pojkarnas större tillgång till särskilt stöd kan bero på att pojkar i högre grad har utagerande beteenden. Dessa påkallar behov av ”åtgärder”, ibland kanske snarast av disciplinära skäl. Det betyder alltså inte att flickornas behov är mindre än pojkarnas, särskilt inte om vi betänker att förekomsten av psykosomatiska symptom, psykisk</P>
<P class="p256 ft26">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">ohälsa och suicidtankar är större bland flickorna. Tvärtom, det ligger ett stort ansvar på skolan att uppmärksamma flickornas behov av särskilt stöd, vilket inte behöver uttryckas på samma sätt eller vara av samma slag som pojkarnas. Skolans beslut att utreda en elevs behov av särskilt stöd ska alltid utgå ifrån att eleven inte klarar målen. Disciplinära skäl kan således inte i sig vara tillräckliga motiv för en utredning.</P>
<P class="p94 ft11">Till det sagda vill vi lägga följande. Pojkars och flickors sociala beteende i skolan ser ofta olika ut, som tidigare nämndes, vilket också påverkar de förväntningar som lärarna i skolan har på flickor och pojkar. Detta utgör grunden för en norm, och när den normen överträds får det konsekvenser. Oftast är det pojkar som stereotypt bryter den normen, och höjer rösten, säger något, pratar eller är fysiskt aktiva. Dessa beteenden är ofta också grunden för hur man problematiserar beteenden gentemot en problembild som berör lärande och som får betydelse för den elevens självbild och möjlig- het till lärande (se även McIntyre & Tong,1999). Risken för stig- matisering både av sig själv och andra ökar markant.</P>
<P class="p14 ft11">Om ett beslut om särskilt stöd ska vila på säkert underlag krävs adekvata utredningar som belyser elevens styrkor och svårigheter. För detta krävs kompetenta elevhälsoteam med skolläkare, skol- sköterska, skolpsykolog, kurator och inte minst specialpedagoger. Därtill behövs lärare med god kompetens för att kunna möta behoven hos dessa elever antingen det sker inom klassens ram eller i en särskild undervisningsgrupp. Ytterst vilar allt på rektors kompe- tenta beslut som inte får vara en nödlösning inom givna ekonomiska ramar – särskilt viktigt att betona då eleverna befinner sig i skolan inte av eget val utan genom sin skolplikt. Detta lägger ett särskilt ansvar på att skolan kan möta varje elevs förutsättningar och behov – oav- sett kön och eventuell diagnos.</P>
<P class="p14 ft11">Det finns skäl att på ett övergripande plan närmare studera köns- skillnader avseende specialpedagogiska insatser i samtliga skolformer. Dessa bör studeras ur ett systemperspektiv snarare än ett individ- perspektiv. Kunskap om hur kön spelar roll saknas inom området, vilket gör att specialpedagogiska insatser kan riskera att förstärka bilden av pojkar som problemelever i skolan och förringa flickor möjlighet till särskilt stöd mot bakgrund av olika sociala beteenden i skolan.</P>
<P class="p577 ft26">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft43"><SPAN class="ft43">5.7</SPAN><SPAN class="ft66">Behovsbedömning och utredning</SPAN></P>
<P class="p501 ft11">Frågan om lärarnas kompetens att hantera barn med behov av sär- skilt stöd aktualiseras i den här diskussionen. En amerikansk studie (Weyandt, Fulton, Schepman, Verdi & Wilsen, 2009) visar att skill- naden i kompetens mellan specialpedagoger och klasslärare gällande att hantera barn med diagnosen ADHD inte var så stor som man möjligen kan förvänta sig. En svensk undersökning gjord av Skol- verket bekräftar den bilden i någon mån. I den studien (Skolverket, 2006b) visas bland annat att lärarna upplever att andelen elever i behov av särskilt stöd har ökat, men att de också själva skattar sin förmåga att kunna upptäcka och stödja elever med behov av särskilt stöd som god. Det kan behöva analyseras noggrannare vilken utbild- ning lärarna har för att initialt bedöma elevers behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p65 ft11">Lärarnas roll i att identifiera och uppmärksamma initiala behov av särskilt stöd är avgörande. Ett barn som identifieras av en lärare som i behov av särskilt stöd kommer att stå i en särskild beroende- ställning till den läraren. Det innebär att läraren ifråga måste vara väl medveten om vilken process som sätts igång, ha goda peda- gogiska skäl till detta, och kunna visa på de kognitiva svårigheter eleven har. Jämför Hjörne och Säljö (2008, s. <NOBR>72–76)</NOBR> där elevers problem benämns i svepande ordalag, vilket väcker frågan om lärares kompetens i sammanhanget.</P>
<P class="p216 ft11">Till detta kommer vikten av att poängtera att ett behov av sär- skilt stöd föreligger om en elev inte kan följa undervisningen och därmed inte kan uppnå målen. Diskussionen har alltmer kommit att handla om diagnos eller inte, vilket riskerar att leda fel. En diagnos är inte förutsättningen för särskilt stöd, men <SPAN class="ft15">kan </SPAN>vara det. En diagnos behöver dock inte <SPAN class="ft15">i sig </SPAN>leda till särskilt stöd, men <SPAN class="ft15">kan </SPAN>göra det. <SPAN class="ft15">Elevens </SPAN>behov av särskilt stöd ska vara i fokus med utgångspunkt i den bedömning lärarna gör utifrån elevens kog- nitiva förmåga – inte primärt sociala svårigheter. Ofta är dock situationen mer komplex, och de sociala svårigheterna är endast en sida av en vidare problematik med inlärningssvårigheter som gemen- sam nämnare. Det betyder att även här blir en utredning blir nöd- vändig för att kunna optimera inlärningssituationen.</P>
<P class="p77 ft11">Avsikten är att utifrån förståelse för elevens speciella styrkor och svårigheter – elevens kognitiva förutsättningar – tillrättalägga den pedagogiska situationen till innehåll och utformning så att eleven ges möjligheter till optimal kunskapsinhämtning utifrån sina förutsätt- ningar. Det betyder att specialpedagogikens mål aldrig kan snävas</P>
<P class="p553 ft26">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">in till att uppnå målen utan till att det enskilda barnet får den peda- gogiska hjälp som dess svårigheter kräver.</P>
<P class="p12 ft11">Det är viktigt att särskilja särskilt stöd, specialpedagogiska insatser och diagnoser från varandra. Det förutsätter att lärare, som identifierar problematik av ett eller annat slag, måste ha kunskap om vad som skiljer dessa åt. Risken finns att en utredning annars görs med sociala beteenden i fokus, vilket bland annat kan leda till att flickor och pojkar därmed bedöms olika.</P>
<P class="p578 ft45">Behovet av särskilt stöd i förhållande till pedagogisk metod och skolans organisation</P>
<P class="p283 ft11">I debatten anförs att diagnostiseringsivern är ett uttryck för ned- dragningar i skolan, där allt färre lärare ska hantera en allt större mång- fald av arbetsuppgifter (se bl.a. KRUT 4/2009, Hjörne & Säljö, 2008). Debattörer menar att det här får konsekvenser för lärarens möjlighet att ha fokus på enskilda elevers lärande. En del menar att så kallade forskande arbetssätt i skolan och krav på eleverna att planera och ta ansvar för eget arbete riskerar att få negativa konsekvenser särskilt för elever med brister i koncentrationsförmåga och bristande exe- kutiva funktioner i synnerhet om föräldrastödet sviktar. Risken med denna typ av arbetssätt blir därför att placera problemen hos eleven i stället för att fråga sig hur skolans pedagogiska arbetssätt anpassas till enskilda elevers olika förutsättningar för lärande och utveckling. Felet placeras hos eleven, den specialpedagogiska utred- ningen ska ge svaret – snarare än att se pedagogiskt arbetsmetod som ett organisatoriskt problem som skolan har uppdrag att lösa. En uppenbar konsekvens är alltså den användning diagnoserna fått i skola och förskola där de kommit att användas som utgångspunkt för att tolka barns svårigheter och för resursfördelning (Hjörne & Säljö 2008).</P>
<P class="p579 ft11">Det är en något förenklad bild av verkligheten. Men det finns skäl att tro, eftersom exempelvis könsskillnaderna mellan insatser för sär- skilt stöd är så pass markanta, att man behöver fråga sig om pojkar måhända får särskilt stöd eller diagnostiseras i alltför stor utsträck- ning. Frågan som tämligen genast infinner sig är, ifall det då är så, att flickor får för lite stöd? Det är möjligen så, eftersom grunden för att starta en utredning till allra största delen är beroende av elevens sociala beteende i klassen – inte på de aspekter som handlar om lär- ande och kognitiv förmåga, visar forskning (Hjörne & Säljö, 2008).</P>
<P class="p580 ft26">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft11">Ytterligare konsekvens som Hjörne och Säljö (2008, s. 52) lyfter fram är att diagnoserna ”bidrar till en medikalisering av mänskliga beteenden som alltmer uppfattas som grundade i biologiska dys- funktioner och som i behov av medikamentell behandling”. Det finns dock skillnader i en mängd avseenden mellan elever bland annat vad gäller sårbarhet – precis som hos alla andra människor. Elever i skolan är olika, och måste behandlas utifrån sina individuella förutsättningar – helt i enlighet med gällande läroplan och lagstift- ning. Skolans organisation och valet av pedagogisk metod bidrar till i vilken utsträckning behovet av särskilt stöd påkallas. Ska skolan anpassas till enskilda elevers förutsättningar och behov, eller ska elev- erna anpassas till skolan?</P>
<P class="p65 ft11">Resultaten från Giotas och Lundbergs (2007/2010) undersök- ning är bland annat att de elever som fått specialpedagogiskt stöd i mindre utsträckning når målen i årskurs 9, jämfört med de elever som inte fått sådant stöd, vilket tangerar den diskussion om pojkars sämre skolresultat i relation till flickorna. Om pojkar är överrepre- senterade i specialpedagogiska insatser finns det utifrån Giotas och Lundbergs resonemang också en rimlighet i att resonera kring om det också påverkar pojkarnas slutresultat.</P>
<P class="p511 ft43"><SPAN class="ft43">5.8</SPAN><SPAN class="ft66">Sammanfattning av kapitlet</SPAN></P>
<P class="p239 ft11">En del barn behöver särskilt stöd för att klara skolans uppsatta mål och för att få möjlighet till sådant lärande som på ett bra sätt mot- svarar deras kognitiva förmåga. Vi har här diskuterat hur det sär- skilda stödet fördelas mellan flickor och pojkar, eftersom det finns starka skäl att tro att pojkar är starkt överrepresenterade bland dem som får särskilt stöd. Kunskap om hur kön spelar roll saknas inom området, vilket gör att specialpedagogiska insatser kan förstärka bilden av pojkar som problemelever i skolan och förringa flickors möjlighet till särskilt stöd på grund av olika sociala beteenden i skolan. Vår bedömning är att det finns en mångfasetterad för- klaring till det. Utifrån den knapphändiga nationella och kom- munala statistiken är svårt att göra adekvata analyser av detta och av hela området särskilt stöd. Pojkars och flickors sociala beteende i skolan verkar spela för stor roll när en utredning om behov av sär- skilt stöd inleds. Vårt förslag är därför att regeringen ger Skol- verket i uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiska skolmyndig- heten och Skolinspektionen, med ett genusperspektiv, utreda och</P>
<P class="p250 ft26">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td201"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på särskilt stöd och specialpedagogiska insatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">analysera orsakerna, omfattningen, inriktningen och könsfördel- ningen när det gäller samtliga former av särskilt stöd som ges till elever i grundskolan. Inom ramen för uppdraget bör förutsättning- arna för att bygga upp en nationell statistik inom området utredas. Vidare föreslår vi att regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningar som ligger till grund för beslut om särskilt stöd samt de åtgärdsprogram som blir följden av dessa utredningar. Uppdraget kan ges som ett tilläggsuppdrag till det pågående uppdraget att granska kommuners rutiner för utredning inför mottagande i särskolan (U2010/4860/G).</P>
<P class="p14 ft11">Forskning visar att det behövs systematiska studier av hur skol- organisationen hanterar och arbetar med särskilt stöd och special- pedagogiska insatser är, snarare än att ytterligare fördjupa studier på individbasis (se bl.a. Giota och Lundberg, 2007/2010, Hjörne och Säljö, 2008). Det antyder att skolan som organisation inte förmår att på ett adekvat sätt fånga upp enskilda eller grupper av elever på ett sätt som gör att de får det stöd de behöver för att uppnå målen i årskurs nio. Istället kan risken vara, att de utifrån dagens metoder utvecklar en destruktiv stigmatiserad självbild som inte inbegriper att lyckas och klara sig i livet, vilket både utifrån ett personligt, men också utbildningspolitiskt perspektiv kan ses som ett misslyckande. Detta får sannolikt konsekvenser för den fortsatta utbildnings- karriären för den individen, eller för den stora grupp individer som inte klarar målen trots insatser.</P>
<P class="p14 ft11">Ingen kommer att skapa pedagogiska metoder som eliminerar de olika slags svårigheter och kunskapsmässiga utmaningar elever möter under sin skoltid. Det som är viktigt är hur skolan som organisation hanterar barns svårigheter, hur skolan med i första hand peda- gogiska medel försöker stötta elever och utveckla arbetsformer så att nya generationer barn och ungdomar känner sig hemma i skolan, kan lära sig och få utvecklas. (jämför Hjörne & Säljö, 2008, s. 56).</P>
<P class="p94 ft11">Det centrala är att flickor och pojkar samt deras föräldrar får ade- kvata bedömningar av lärandeproblematik i skolan och att skolan kan svara på elevers lärandeproblematik med anpassade pedagogiska arbetssätt. I de fall detta inte är tillräckligt ska transparenta profes- sionella utredningar om behov av särskilt stöd vara en trygghet för flickor och pojkar, och en försäkran om att lärande är i fokus i skolan – inte att åtgärda ett visst socialt beteende. Kön ska lika lite som diagnos spela någon roll vid bedömning av behoven av särskilt stöd; individens behov ska vara i fokus.</P>
<P class="p581 ft26">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<P class="p0 ft10">6 Kränkande behandling i skolan</P>
<P class="p147 ft43"><SPAN class="ft43">6.1</SPAN><SPAN class="ft66">Kränkningar och konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p283 ft11">Kränkande behandling eller diskriminering i skolan är allvarliga händelser som har en negativ inverkan på den psykiska hälsan för den som blir utsatt. Dessutom påverkas individens möjlighet till lärande och utveckling. Vårt uppdrag handlar om jämställdhet i skolan, och vi menar därför att det är viktigt att titta närmare på de kränkningar som har en koppling till jämställdhet och genus. Sådana kränkningar kan vara sexuella trakasserier – allt ifrån att bli kallad könsord eller sexualiserade tillmälen till att bli tafsad på eller utsatt för ett sexuellt övergrepp, kanske med inslag av homofobi. Det förekommer också kränkningar som baserar sig på en rad olika normer om hur flickor och pojkar förväntas agera, vara och se ut.</P>
<P class="p94 ft11">Om en elev före eller efter en lektion blir utsatt för kränkande behandling, påverkas förstås koncentrationsförmågan, som är avgör- ande för lärande och kunskapsutveckling. Kreativiteten och för- mågan till ett fritt och öppet tänkande, som står i nära relation till en stabil självkänsla, sätts också i gungning i situationer då man utsätts för kränkningar. Det är också viktigt att komma ihåg att kränkningar alltid påverkar fler än bara den som utsätts, det skapar en stämning som är ogynnsam för lärande och utveckling och otrygg för samtliga inblandade. Många fall av kränkande behandling blir aldrig anmälda, och i många anmälda fall finns flera elever som drabbas indirekt, som aldrig blir synliga i anmälningsstatistiken.</P>
<P class="p112 ft11">Identitetsutvecklingen och självbilden är av central betydelse för individens lärande. Kränkningar leder ofta till att man stigmatiseras på något sätt av andra, får verbala epitet eller blir utesluten ur sociala sammanhang. I kölvattnen av en stigmatisering kommer ofta en inter- nalisering av glåpord eller motsvarande som en individ fått höra om sig själv – de blir helt enkelt lätt sanna för en själv om de inte mot-</P>
<P class="p582 ft26">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">sägs eller utmanas. Det här är något individen bär med sig under väldigt lång tid, även efter att kränkningen upphört.</P>
<P class="p78 ft11">Forskning visar att unga som blir utsatta för mobbning eller kränkande behandling mår dåligt (se till exempel Brolin Låftman 2009, refererad i SOU 2010:80). Vi kan därför inte nog understryka hur viktigt det är att skolan arbetar med dessa frågor. För att skolan ska bli, och vara, en trygg plats för både flickor och pojkar behöver det systematiska arbetet mot kränkningar och diskriminering i skolan vara starkt förankrat i organisationen. En förståelse av kön och genus behöver också tydligt vara en del av hur kränkande behandling analyseras och hanteras.</P>
<P class="p583 ft68"><SPAN class="ft43">6.2</SPAN><SPAN class="ft67">Karaktären på och förekomsten av kränkningar i skolan</SPAN></P>
<P class="p88 ft11">Skolverket har belyst barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier mot bakgrund av ett regerings- uppdrag om diskriminering (Skolverket, 2009a). I rapportens avsnitt om kön behandlas olika teman som kan ligga till grund för köns- relaterade trakasserier eller kränkningar. Bland annat nämns utse- endenormer, kroppslighet och känslighet, heterosexualitet, sexuella trakasserier av flickor och fysiskt våld mot pojkar. Rapporten utgår ifrån 156 gruppintervjuer med 529 barn, elever och studerande. Den regelbundet återkommande så kallade attitydundersökningen från Skolverket visade gällande 2009 (Skolverket, 2010a) att barnens trivsel i skolan i dag är god, och att nio av tio elever, såväl yngre som äldre, trivs bra i skolan. Statistiken presenteras inte könsuppdelat. I attityd- undersökningen ställdes frågan hur ofta det förekommer mobbning på skolan. Av eleverna i årskurserna <NOBR>7–9</NOBR> svarande 30 procent att det före- kommer ofta eller ibland, medan 45 procent av gymnasieeleverna svarade att det förekommer nästan aldrig eller aldrig. Lärarna där- emot menade att det var mer frekvent – i årskurs <NOBR>1–3</NOBR> svarade 38 pro- cent av lärarna att det förekommer ofta eller ibland, i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> svarade 47 procent att det förekommer ofta eller ibland och i års- kurserna <NOBR>7–9</NOBR> svarade 64 procent av lärarna att det förekommer ofta eller ibland. 26 procent av gymnasielärarna svarande att mobbning förekommer ofta eller ibland.</P>
<P class="p584 ft13">Organisationen Barnens rätt i samhället (BRIS) har en jour- telefon som barn kan ringa för att få stöd och hjälp. BRIS påtalar i sin senaste årliga rapport (BRIS, 2010) återigen det stora antal barn</P>
<P class="p217 ft26">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">som kontaktar dem med frågor och stödbehöv som på olika sätt berör kränkande behandling, eller mobbning som det benämns i rapporten. BRIS beskriver också att många som inte blir utsatta för kränkande behandling är rädda för att bli utsatta – något som visar att kränkande behandling inte enbart drabbar den som är utsedd till offer, utan också skapar en atmosfär i en skola eller klass där långt fler känner sig otrygga.</P>
<P class="p102 ft11">Tidningen Kamratposten ger ut en årlig rapport där man frågar ett stort antal barn om deras åsikter i en rad olika ämnen. Temat för 2010 års undersökning var ”kropp och knopp” och tidningen under- sökte bland annat hur attityden kring homosexualitet såg ut. Svaren visar att många elever bär på homofoba föreställningar. Hälften av de 4 617 barnen mellan 9 och 14 år svarade att de tycker att barnen runt om kring dem har en negativ attityd till homosexuella. Vidare visar undersökningen att 70 procent av <NOBR>14-åringarna</NOBR> uppger att ord som ”bög” och ”lebb” används som fula ord i skolan.</P>
<P class="p14 ft11">Det förekommer att internet och olika sociala forum används för att kränka barn och ungdomar. Dessa problem är svåra att följa upp och få en bild av. I Skolverkets lägesbedömning (Skolverket, 2010c) diskuteras vuxenfrånvaron i barns nätnärvaro och konsekvens- erna i form av kränkande behandling. Det är svårt att dra gränsen för lärarnas ansvar för det som utspelas på sociala arenor på internet. Men skolan blir ofrånkomligen delaktig om kränkningar som äger rum på internet får betydelse för skolans dagliga verksamhet.</P>
<P class="p309 ft43"><SPAN class="ft43">6.3</SPAN><SPAN class="ft66">Barns skydd mot kränkande behandling i skolan</SPAN></P>
<P class="p585 ft43">– regler och tillsynsansvar</P>
<P class="p586 ft23"><SPAN class="ft23">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft132">Inledning</SPAN></P>
<P class="p283 ft11">Vi anser att det finns skäl att – i anslutning till de regler som finns för närvarande för att bidra till att förebygga och vidta åtgärder mot kränkande behandling i skolan – på nytt överväga ansvarsför- delningen mellan de berörda myndigheterna. Det gäller både ifråga om det övergripande tillsynsansvaret och befogenheterna att vidta åtgärder i ärenden som rör enskilda barn och elever. Vår tanke är att undersöka vilka skäl som låg till grund för den nuvarande ordningen där ansvaret är fördelat mellan å ena sidan Diskrimineringsombuds- mannen och å den andra Skolinspektionen och BEO.</P>
<P class="p587 ft26">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft11">I anknytning till denna tankegång uppkommer ett antal fråge- ställningar. Det gäller till att börja med skillnaderna mellan skol- lagens och diskrimineringslagens regler om kränkande behandling samt avgränsningen av tillsynsansvaret för dessa frågor mellan Dis- krimineringsombudsmannen och Barn- och elevombudet. I detta avsnitt redovisas en övergripande genomgång av de likheter och skill- nader som finns mellan de två regelverken.</P>
<P class="p64 ft11">Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskrim- inering och annan kränkande behandling av barn och elever (Barn- och elevskyddslagen) i kraft (prop. 2005/06:38, bet. 2005/06:UbU4, rskr. 2005/06:149). Lagen var den första i sitt slag och förbjöd såväl diskriminering som det som i lagen benämndes annan kränkande behandling.</P>
<P class="p64 ft11">Lagen upphävdes emellertid redan tre år senare i samband med att den nya diskrimineringslagen (2008:567) trädde i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:95, bet. 2007/08:AU7, rskr. 2007/08:219). Då fördes de bestämmelser i 2006 års lag som handlade om dis- kriminering över till den nya diskrimineringslagen medan bestäm- melserna om annan kränkande behandling samtidigt flyttades över till ett nytt kapitel, 14 a kap., i skollagen (1985:1100).</P>
<P class="p119 ft11">En ny skollag (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti i år och ska börja tillämpas från och med den 1 juli 2011. Bestämmelserna i 14 a kap. i 1985 års skollag flyttades då huvudsak över till 6 kap i 2010 års skollag. Ett tillägg gjordes i form av att regler om skol- personalens anmälningsplikt såvitt avser både diskriminering och annan kränkande behandling. När skollagen omnämns fortsättningsvis avses 2010 års lag om inget annat anges.</P>
<P class="p511 ft23"><SPAN class="ft23">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft132">Skollagens regler om kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p301 ft11">I 6 kap. skollagen finns regler om åtgärder mot kränkande behand- ling i skolan. Skollagens bestämmelser om kränkande behandling ska tillämpas om det som inträffat inte är att betrakta som dis- kriminering eller trakasserier. I de senare fallen ska istället diskrim- ineringslagens regler tillämpas. De gäller enbart barn och elever som genomgår utbildning eller deltar i annan verksamhet som omfattas av skollagen. Personal i skolan eller motsvarande verksamhet får därför inget skydd av reglerna om kränkande behandling.</P>
<P class="p588 ft26">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft11">Med den utgångspunkten kan kränkande behandling definieras som ”ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt dis- krimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet”.<A href="#page_129"><SPAN class="ft133">1</SPAN></A></P>
<P class="p21 ft11">Reglerna är främst inriktade på olika former av åtgärder för att förebygga mobbning och annan kränkande behandling. Varje huvudman ska ha en plan för att förebygga kränkande behandling men är också skyldig att vidta aktiva åtgärder för detta syfte.</P>
<P class="p23 ft11">Detta kompletteras med ett förbud mot kränkande behandling från personal samt en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot sådan behandling. Det är en skyldighet som omfattar både lärare och annan personal. En sådan anmälan ska i första hand ske till skolans rektor eller förskolans chef, som i sin tur ska vidare- befordra anmälan till skolans huvudman.</P>
<P class="p102 ft11">Det är Statens skolinspektion som har ansvar för tillsynen över att bestämmelserna i 6 kap. skollagen följs. Detta handhas, med stöd av förordningen (2009:1215) med instruktion för Statens skol- inspektion huvudsakligen av ett särskilt Barn- och elevombud (BEO).</P>
<P class="p102 ft11">I 13 § i förordningen anges att BEO ska utföra de uppgifter som enligt 6 kap. skollagen ska ombesörjas av Skolinspektionen när det gäller att tillvarata barns och elevers enskilda rätt. BEO ska också ta initiativ till eller medverka i utbildnings- och informationsverk- samhet som rör 6 kap. skollagen. I uppdraget ingår även att BEO, genom rådgivning och upplysning, ska förklara hur bestämmelserna förhåller sig till diskrimineringslagen. Slutligen finns en skyldighet för BEO att hålla kontakt med t.ex. Diskrimineringsombudsmannen, kommuner, andra myndigheter, elevorganisationer och andra organ- isationer vars verksamheter rör kränkande behandling.</P>
<P class="p14 ft11">I 14 § i Skolinspektionens instruktion kopplas myndighetens tillsynsansvar ihop med BEOs uppdrag. BEO ska beakta tillsynen och lämna över uppgifter som framkommer vid handläggningen av ärenden enligt 6 kap. skollagen om uppgifterna kan antas ha betydelse för tillsynen. På motsvarande sätt ska Skolinspektionen underrätta BEO om det vid tillsynen framkommer omständigheter som ger anledning till kritik som rör åtgärder mot kränkande behandling (4 §). BEO ska så snart som möjligt underrätta Skolinspektionen om han eller hon avser att fortsätta handläggningen av ett ärende där sådan information har lämnats. Skolinspektionen ska i så fall göra en anteckning om detta i sitt tillsynsbeslut.</P>
<P class="p589 ft73"><SPAN class="ft134">1 </SPAN>Prop. 2009/10:165 s. 331.</P>
<P class="p590 ft26">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft11">En av BEOs uppgifter enligt 6 kap. skollagen är att föra talan om skadestånd för att barn eller en elev som har utsatts för kränk- ande behandling. Det är huvudmannen för skolverksamheten som har det skadeståndsrättsliga ansvaret. Förutom skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som han eller hon har utsatts för är huvudmannen också skyldig att betala skadestånd för andra skador som kan ha uppkommit på grund av att huvudmannen har åsidosatt sina skyldigheter enligt 6 kap. skollagen. Det gäller såväl brister ifråga om förebyggande åtgärder, att kravet på plan mot kränkande behand- ling inte har uppfyllts, att en kränkning har inträffat, att huvudmannen har underlåtit att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behand- ling samt att brott mot förbudet mot repressalier har skett.</P>
<P class="p591 ft23"><SPAN class="ft23">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft132">Diskrimineringslagens regler om kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p301 ft11">I diskrimineringslagen (2008:567) samlades civilrättsliga och andra regler mot diskriminering i en gemensam lag. Fördelarna med det vägde, enligt regeringen, tyngre än de olägenheter som kunde tänkas uppstå. Framförallt framhölls att en gemensam lag gör regel- systemet mer lättillgängligt och överskådligt. Det blir därigenom ett tydligare, enhetligt och effektivare redskap mot diskriminering.<A href="#page_130"><SPAN class="ft133">2</SPAN></A></P>
<P class="p78 ft11">Diskrimineringslagen innehåller enbart förbud mot diskrim- inering. Som framgått ovan innebar det att det område som tidigare reglerades i Barn- och elevskyddslagen delades i två delar. Den del som avsåg diskriminering fördes in i diskrimineringslagen medan bestämmelserna om annan kränkande behandling flyttades över till skollagen eftersom regeringen gjorde bedömningen att det, i varje fall för närvarande, inte var lämpligt att föra in dessa bestämmelser i diskrimineringslagen.<A href="#page_130"><SPAN class="ft133">3</SPAN></A></P>
<P class="p284 ft11">Inom utbildningsområdet förbjuds i 2 kap. 5 § diskriminerings- lagen en utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt bl.a. skollagen att diskriminera ett barn eller en elev som söker till eller deltar i verksamheten. Begreppet diskriminering har definieras utförligt i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen. Diskriminer- ingsförbudet gäller inte bara utbildningsanordnaren (dvs. huvud- mannen för verksamheten) utan även anställda och uppdragstagare i verksamheten.</P>
<P class="p419 ft137"><SPAN class="ft135">2</SPAN><SPAN class="ft136">Prop. 2007/08:95 s. 80 ff.</SPAN></P>
<P class="p26 ft73"><SPAN class="ft135">3</SPAN><SPAN class="ft138">A. prop. s.87 och 467 f.</SPAN></P>
<P class="p592 ft26">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft11">Till diskrimineringsförbudet är kopplat en skyldighet för utbild- ningsanordnaren att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier av olika slag.</P>
<P class="p12 ft11">Förutom förbudet mot diskriminering åläggs i 3 kap. 14 § dis- krimineringslagen utbildningsanordnaren också att bedriva ett mål- inriktat arbetet för att främja lika rättigheter för barn och elever som söker till eller deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk till- hörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.</P>
<P class="p102 ft11">Detta innebär t.ex. att utbildningsanordnaren är skyldig att före- bygga och förhindra trakasserier (15 §) samt att varje år upprätta en likabehandlingsplan (16 §).</P>
<P class="p21 ft11">Sanktionssystemet i diskrimineringslagen består av två delar. I 4 kap. i lagen regleras Diskrimineringsombudsmannens (DO) ansvar för tillsyn över att lagen följs. Där föreskrivs i 4 kap. 3 § en skyldighet för t.ex. utbildningsanordnarna att lämna uppgifter till DO. Den som inte rättar sig efter en sådan begäran kan föreläggas vite. Samma sanktion kan bli aktuell för den som inte fullgör kraven på aktiva åtgärder enligt 3 kap. <NOBR>15–16</NOBR> §§. Detta framgår av 4 kap. <NOBR>4–5</NOBR> §§ dis- krimineringslagen.</P>
<P class="p94 ft11">Förutom vite kan en utbildningsanordnare som bryter mot dis- krimineringsförbudet eller som inte uppfyller sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier åläggas att betala diskriminerings- ersättning till den som utsatts för en kränkning.</P>
<P class="p275 ft23"><SPAN class="ft23">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft132">Begreppen i diskrimineringslagen och skollagen</SPAN></P>
<P class="p283 ft11">Sedan diskrimineringslagen infördes 2009 är det i den lagen som alla former av diskriminering regleras. Det gäller också dis- kriminering i skolans barn- och elevverksamhet. Det har fått till följd att diskrimineringslagens regler och skollagens regler om kränk- ande behandling är sidoordnade i förhållande till varandra. Flera av de myndigheter vars ansvarsområden detta berör – Diskriminerings- ombudsmannen samt Skolinspektionen och BEO – kan därför ha ansvar för handläggning av en och samma händelse beroende på om den rör både diskrimineringsfrågor och andra sorters kränkningar. Vi kommer att beröra detta närmare i sina fortsatta överväganden, se nedan.</P>
<P class="p593 ft26">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft15">Utbildningsanordnare - huvudman</P>
<P class="p301 ft11">I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare för att ange vem som bär det ansvar som lagen anger. I skollagen används istället begreppet huvudmannen. Det senare begreppet är inarbetat i skollagen och avser den fysiska eller juridiska person som ansvarar för verksamheten. Med detta följer inte nödvändigtvis att huvudmannen måste bedriva all verksamhet utan huvud- mannens ansvar torde gälla på samma sätt för den verksamhet som drivs i egen regi som för verksamhet som kan ha lagts ut på entre- prenad. I det avseendet kan det finnas en skillnad gentemot dis- krimineringslagen eftersom den definierar utbildningsanordnaren som ”den som bedriver verksamhet … ”. Det kan i så fall finnas en viss risk för att en elev som uppfattar sig som diskriminerad i samband med utbildning vänder sig till den som bedriver verksam- heten; utbildningsanordnaren. Om det senare visar sig att eleven inte blivit utsatt för diskriminering men väl för kränkande behand- ling och utbildningsanordnaren inte är huvudman för utbildnings- verksamheten uppkommer en risk för otydlighet beträffande ansvaret.</P>
<P class="p256 ft15">Sanktionssystemen</P>
<P class="p239 ft11">Av redovisningen ovan framgår att de sanktioner som kan komma ifråga med stöd av diskrimineringslagen respektive skollagen på några punkter skiljer sig åt. Enligt skollagen ska en huvudman som åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen betala skadestånd för den kränkning som detta har inneburit. Skadeståndsskyldigheten gäller såväl brister ifråga om förebyggande åtgärder, kravet på plan mot kränkande behandling, begångna kränkningar, underlåtelse att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling som brott mot för- budet mot repressalier.</P>
<P class="p594 ft11">I diskrimineringslagen finns det två olika former av sanktioner. I de fall brott mot diskrimineringsförbudet eller förbudet mot repres- salier har inträffat eller om utbildningsanordnaren inte har fullgjort sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier uppkommer en skyldighet att betala diskrimineringsersättning till den som kränkts av överträdelsen. När sådan ersättning bestäms ska det ske med beakt- ande av syftet att motverka sådana överträdelser av lagen. Det betyder att diskrimineringsersättningen inte enbart är ett skadestånd till den</P>
<P class="p595 ft26">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">som blivit kränkt utan också en skärpt sanktion för att avskräcka från diskriminering.</P>
<P class="p596 ft11">Även förarbetena till bestämmelsen om skadestånd enligt skol- lagen ger, om än bara mycket kortfattat, uttryck för det dubbla syftet att dels kompensera den som blivit utsatt för en kränkning, dels avhålla från framtida överträdelser. I det avseendet är dis- krimineringslagens utgångspunkter mer utförliga.</P>
<P class="p253 ft11">Däremot finns annan skillnad mellan de två ersättningarna. Skadestånd enligt skollagen kan även avse ersättning för ekonomisk skada, som t.ex. utlägg för förstörda kläder eller utrustning eller kostnader av annat slag. Den typen av skador kan inte ersättas inom ramen för diskrimineringsersättningen.</P>
<P class="p12 ft11">Tidigare fanns en annan skillnad som bestod i att 1985 års skollag saknade motsvarighet till möjligheten att vid vite förelägga utbild- ningsanordnaren att vidta åtgärder eller lämna uppgifter. Denna skill- nad har upphört i och med att den nya skollagen ger möjlighet till sådana åtgärder.</P>
<P class="p102 ft11">Sammantaget finns det alltså vissa mindre skillnader mellan sanktionssystemen i skollagen och diskrimineringslagen. Dessa fram- står dock i första hand som terminologiska och tycks inte ha lett till skilda synsätt rörande grunderna för hur ersättningens storlek ska bestämmas vid diskriminering jämfört med andra former av kränk- ande behandling. Det kan dock finnas skäl att överväga ett förtyd- ligande i detta avseende om bestämmelserna om diskriminering och andra kränkande åtgärder ska samlas hos en myndighet.</P>
<P class="p92 ft15">Tillsynsansvaret</P>
<P class="p283 ft11">Diskrimineringslagen ger DO ansvar för all tillsyn över lagen. Till det är kopplat en rätt att under vissa förutsättningar föra talan i domstol, att begära uppgifter och utföra inspektioner samt att kräva överläggningar. DO har också, som nämnts, befogenhet att utfärda vitesförelägganden.</P>
<P class="p302 ft11">DOs roll ska jämföras med både Skolinspektionens och BEOs uppgift att svara för tillsyn över den verksamhet som sker med stöd av skollagen. Inom detta verksamhetsområde sammanfaller alltså DOs ansvarsområde med Skolinspektionens och BEO:s. Som redovisats ovan är tillsynsansvaret fördelat mellan BEO och Skolinspektionen på visst sätt samtidigt som det finns en ömsesidig informations- skyldighet som kopplar samman deras uppgifter.</P>
<P class="p510 ft26">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft11">I 2010 års skollag har i 26 kap. införts regler om tillsyn och kvali- tetsgranskning. Det finns numera också en uppgiftsskyldighet för den huvudman som står under tillsyn. Skolinspektionen har också getts befogenhet att meddela föreläggande om att uppgiftsskyldigheten ska fullgöras. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.</P>
<P class="p117 ft11">Dessa ändringar har inneburit att skollagen och dis- krimineringslagen i huvudsak tycks överensstämma med varandra och att det därför i formell mening kan finnas möjlighet till ett för- ändrat tillsynsansvar myndigheterna emellan.</P>
<P class="p217 ft15">Anmälningsskyldighet</P>
<P class="p301 ft11">För att skyldigheten att utreda uppgifter om kränkande behandling ska vara effektiva krävs att huvudmannen får kännedom om dessa. I annat fall brister förutsättningarna för att kunna inleda en utred- ning. När de bestämmelser som fanns i 14 a kap. i 1985 års skollag fördes över till den nya skollagen utökades de med en anmälnings- skyldighet (6 kap. 10 § första stycket skollagen). Den innebär att lärare och annan personal har en skyldighet att till rektorn eller för- skolechefen anmäla uppgifter om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektorn respektive för- skolechefen har i sin tur en anmälningsplikt i förhållande till huvud- mannen.</P>
<P class="p285 ft11">I samband med detta infördes i samma bestämmelse också en skyldighet för huvudmannen att skyndsamt utreda omständlig- heterna kring de uppgivna kränkningarna och vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.</P>
<P class="p597 ft11">Enligt uttalanden i förarbetena till skollagen<A href="#page_134"><SPAN class="ft133">4 </SPAN></A>gäller anmälnings- skyldigheten även ifråga om uppgifter om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av det slag som avses i diskrimineringslagen.</P>
<P class="p64 ft11">I 2 kap. 7 § diskrimineringslagen finns alltså en skyldighet för utbildningsanordnaren – se kommentar ovan angående skillnaden gentemot begreppet huvudman – att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Däremot innehåller diskrimineringslagen ingen anmäl- ningsplikt för personalen. Här finns alltså en skillnad gentemot skollagen.</P>
<P class="p598 ft73"><SPAN class="ft134">4 </SPAN>Prop. 2009/10:165 s. 332.</P>
<P class="p592 ft26">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft68"><SPAN class="ft43">6.4</SPAN><SPAN class="ft67">Förslag om en samlad reglering av åtgärder mot diskriminering och andra former av kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p600 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens förslag</SPAN>: Den nuvarande regleringen av åtgärder och förbud mot diskriminering och trakasserier av barn och ungdomar som söker till eller deltar i verksamhet som sker med stöd av skollagen (2010:800) ska flyttas från diskriminerings- lagen till skollagen.</P>
<P class="p601 ft13">Som en följd av detta ska Skolinspektionen och Barn- och elev- ombudet ta över ansvaret för tillsynen rörande diskriminering och trakasserier samt utredningen av dessa ärenden.</P>
<P class="p541 ft23"><SPAN class="ft23">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft132">Ansvarsfördelningen i arbetet mot kränkningar</SPAN></P>
<P class="p529 ft11">Diskrimineringslagen tillkom bl.a. för att samla all lagstiftning rörande diskriminering. För skolans område har det inneburit att det i dag finns två lagar – diskrimineringslagen och skollagen - som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolinspektionen och BEO har tillsynen över att bestämmelserna i skollagen följs. Dis- krimineringsombudsmannen har tillsynen över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs.</P>
<P class="p94 ft11">Skollagen och diskrimineringslagen innehåller bestämmelser om att huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier. Dessutom anger båda lagarna att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Enligt skol- lagen ska huvudmannen se till att en årlig plan mot kränkande behand- ling upprättas. På motsvarande sätt stadgar diskrimineringslagen att en likabehandlingsplan ska upprättas varje år.</P>
<P class="p14 ft11">För det enskilda barnet eller eleven har skillnaden i lag- stiftningarnas definitioner ingen betydelse. Om någon blir kallad ”blatte, mongo, fjolla eller hora” är det enligt lagstiftningen att betrakta som trakasserier och det är i förekommande fall till DO som en anmälan ska göras men om däremot en elev blir kalla ”fetto, plugghäst, glasögonorm, eller UFO” så är det att anse som kränk- ande behandling och då ska en anmälan ske till BEO/Skol-</P>
<P class="p602 ft26">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">inspektionen. Om du som elev blir utfryst är i dag skälet till utfrys- ningen avgörande för var en anmälan hamnar.</P>
<P class="p245 ft11">Det är irrelevant för det enskilda barnet om ett kränkande bete- ende beror på t.ex. kön och härigenom definieras som trakasserier eller om kränkningen saknar en sådan koppling. Det avgörande ur barnets perspektiv måste vara om det handlar om att barnet utsätts för en kränkning.</P>
<P class="p117 ft11">För det enskilda barnet som utsätts för kränkningar måste det viktigaste vara att det finns ett effektivt skydd och att det är tydligt till vilken myndighet en anmälan ska ske.</P>
<P class="p64 ft11">De anmälningar som kommer till BEO och Skolinspektionen innehåller ofta en blandning av såväl kränkande behandling som trakasserier. Det leder till att det i varje fall som anmäls måste göras en bedömning om kränkningarna är kopplade till en diskriminerings- grund eller inte. En överläggning måste ske mellan DO och BEO/Skol- inspektionen för att bestämma vilken myndighet som ska handlägga anmälan. Det leder också i praktiken till att respektive myndighet ibland hanterar såväl kränkande behandling som trakasserier. För eleven eller barnet innebär den nuvarande lösningen att det är oklart vart en anmälan ska ske. Det är inte ovanligt att en anmälan överlämnas från BEO eller Skolinspektionen till DO. Det har även förekommit att en anmälan som överlämnats från BEO eller Skol- inspektionen till DO har lämnats åter till BEO efter ytterligare utredning eller överväganden.</P>
<P class="p66 ft11">Dessa exempel på att de två lagarna överlappar varandra bidrar till att skapa otydlighet beträffande lagstiftningens innehåll. Det försvårar möjligheterna för skolans personal och huvudmännen att tillämpa regelverken på det sätt som är avsikten. Det är ytterst till nackdel för den enskilda eleven.</P>
<P class="p64 ft11">Det gäller inte minst det förhållandet att samma händelse kan komma att utredas av flera myndigheter. Ibland kan det ske parallellt och i vissa fall kan osäkerhet uppstå om vilken myndighet som slutligen ska ansvara för handläggning. I vilket fall som helst bidrar detta ofta till långa handläggningstider och försvårar barnet eller elevens samt dennes föräldrars möjlighet att få insyn och känna delaktighet.</P>
<P class="p285 ft11">Det är viktigt att barn och ungdomar får ett starkt och hel- täckande skydd inom rimlig tid. Det bör därför inte finnas någon oklarhet inom vilket tillsynsområde den enskilde kan hävda sin rätt och till vilken myndighet denne kan vända sig.</P>
<P class="p89 ft26">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft11">Lagstiftningen måste vara tydlig när det gäller elevers utsatthet i skolan. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En samlad lagstiftning som omfattar alla former av kränkningar skapar tydlig- het och kan bidra till ett heltäckande skydd inom rimlig tid. Det underlättar också för den enskilde att veta vilken myndighet han eller hon ska vända sig till.</P>
<P class="p102 ft11">Den självständiga funktionen BEO:s fysiska placering hos Skol- inspektionen gör också att det är lättare att samråda och informera om iakttagelser som gjorts av BEO respektive Skolinspektionen och som har betydelse för de olika uppdrag som dessa aktörer har.</P>
<P class="p102 ft11">Skolinspektionens omfattande inspektion innebär att de kan fånga upp signaler och informera och uppmärksamma BEO när elever är utsatta för olika kränkningar. T.ex. har Skolinspektionen och BEO i dag ett system som innebär att mycket allvarliga fall av kränkningar kan leda till att ärendet hanteras i särskild ordning och en inspektion av en skola sker på <NOBR>3–4</NOBR> dagar. Inspektionen utförs av erfarna inspektörer tillsammans med jurister från BEO.</P>
<P class="p102 ft11">För barn, elever och föräldrar men också för huvudmän är det naturligt att vända sig till Skolinspektionen i frågor som rör skol- verksamhet. En samlad lagstiftning skulle underlätta för skolans per- sonal att hitta stöd i frågor som rör trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. En sammanhållen lagstiftning på detta område leder med stor sannolikhet till att kunskapen inom detta område ökar på skolorna.</P>
<P class="p82 ft11">Skolinspektionen är den myndighet som i dag har det huvud- sakliga ansvaret för att inspektera skolornas verksamhet. Med det nuvarande systemet riskerar frågor som är kopplade till dis- krimineringsgrunderna att falla bort.</P>
<P class="p102 ft11">De omständigheter som nu har redovisats talar, enligt vår upp- fattning, starkt för att åter samla regleringen av åtgärder mot dis- kriminering, trakasserier och andra former av kränkningar i en gemen- sam lag. Detta bör ske genom att diskrimineringslagens bestämmelser till skydd för barn och elever i den verksamhet som regleras i skol- lagen sammanfogas med skollagens regelverk rörande kränkande behandling.</P>
<P class="p94 ft11">Nästa fråga är ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som berörs. Det är värt att notera att Skolinspektionen och BEO numera verkar vara den myndighet som det är naturligt att vända sig till för de flesta elever och föräldrar som vill anmäla kränkningar och mobb- ning. Under 2009 fick Skolinspektionen och BEO in 603 anmäl-</P>
<P class="p604 ft26">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">ningar, en ökning med 21 procent medan DO under samma tid fick in 21 anmälningar. Det visar att Skolinspektionen och BEO som myndighet har blivit en välkänd aktör hos de som finns i skolans vardag.</P>
<P class="p78 ft11">Vi menar att BEO genom sin närhet till Skolinspektionen är lämplig att bli den instans som handlägger samtliga dessa ärenden. Detta eftersom arbetet för att motverka trakasserier, mobbning och andra kränkningar ytterst handlar om värdegrundsarbete. Därför är det viktigt att behandlingen av ett ärende kring kränkande behandling också innehåller en översyn av hur skolan och dess personal har hanterat frågan och även hur den berörda skolan kan förbättra detta arbete. Annars är risken stor för att den berörda eleven kan drabbas igen eller att andra elever också utsätts för liknande behandling. Vi menar att Skolinspektionen och BEO som naturligen har en bredare kompetens i frågor som rör skolan, har bättre förutsättningar att medverka till en bestående förändring av skolans eget arbete.</P>
<P class="p273 ft11">Vi föreslår därför att Skolinspektionen och BEO får ett samlat ansvar för arbetet med anmälningar av diskriminering och kränk- ande behandling i skolan. Vår bedömning är att vårt förslag kommer att stärka det systematiska arbetet i skolan med likabehandling och kränkande behandling.</P>
<P class="p119 ft11">I dag genomför Skolinspektionen tillsynen av planerna för kränk- ande behandling medan det är DO som ansvarar för att genomföra tillsyn på skolornas likabehandlingsplaner. Vi menar att Skol- inspektionen mycket väl kan utöka denna tillsyn till att även omfatta likabehandlingsplaner i skolan avseende diskriminerings- grunderna. Dessa båda planer är ofta sammanfogade till en plan i skolornas arbete. Det framstår därför som mindre effektivt att olika myndigheter ska ansvara för tillsynen av dessa planer. DO har inte samma specialiserade kunskap om skolan som samhälls- institution och riskerar därför att förbise systemfrågor och frågor om förändring av skolan som har koppling till lärande och jäm- ställdhet. Detta är särskilt allvarligt när det gäller risk för kränk- ningar och diskriminering av barn som befinner sig i en särskild beroendeställning till vuxenvärlden.</P>
<P class="p575 ft11">Skolinspektionen har god insyn i skolans organisation, vilket är nödvändigt eftersom dessa frågor ska åtgärdas på ett organisa- tionsplan och inte endast på ett individplan. Det ska också utifrån det förebyggande arbetet och en granskning av denna vara möjligt att långsiktigt och organisatoriskt arbeta mot att anmälningar om</P>
<P class="p605 ft26">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft11">kränkande behandling förekommer. Tillsynen av likabehandlings- planer görs i dag inte systematiskt på skolor och det kan antas få konsekvenser för huruvida skolor och kommuner väljer att prioritera arbetet för att förebygga kränkande behandling. Därför kan man också utgå ifrån att sexuell mobbning, som anspelar på diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning samt könsöver- skridande identitet och uttryck därmed inte kan antas behandlas på ett erforderligt sätt i dag. Skolinspektionen har upparbetade rutiner för genomförande av regelbunden tillsyn och tillsyn av planerna i sin helhet kan vara en del av den.</P>
<P class="p606 ft23"><SPAN class="ft23">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft132">Utformningen av en samlad reglering</SPAN></P>
<P class="p600 ft45">Utgångspunkten för delegationens förslag<SPAN class="ft11">: En samlad reglering rörande diskriminering, trakasserier och andra former av kränkningar ska ske med beaktande av att det skydd som ges åt barn och elever ska bibehållas eller stärkas.</SPAN></P>
<P class="p416 ft11">Vi har föreslagit att reglerna rörande diskriminering och trakasserier av barn och elever som deltar i eller söker till sådan verksamhet som bedrivs med stöd av skollagen ska föras över från diskriminerings- lagen till skollagen. För tydlighetens skull ska det framhållas att detta enbart rör skyddet för barn och elever. I den mån anställda eller andra vuxna som arbetar i skolan utsätts för diskriminering eller trakasserier ska detta bedömas enligt diskrimineringslagens regler även i fortsättningen.</P>
<P class="p102 ft11">Utgångspunkten för överföringen av diskrimineringsreglerna är att det skydd som diskrimineringslagen ger åt barn och elever ska bibehållas eller stärkas.</P>
<P class="p82 ft11">I den tvådelade reglering som finns i dag omfattar dis- krimineringslagen åtgärder och förbud mot diskriminering eller trakasserier i enlighet med de definitioner som lagen ger. Skol- lagens tillämpningsområde avser ”kränkande behandling”. De två lagarna får ses som parallella och kan därför vara tillämpliga sam- tidigt för en och samma händelse. De myndigheter som ansvarar för dessa frågor – DO och Skolinspektionen/BEO – har därför i uppdrag att samråda och ta ställning till vilken av myndigheterna som ska företräda barnet eller eleven om det blir aktuellt att fram- ställa krav på skadestånd eller diskrimineringsersättning.</P>
<P class="p607 ft26">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft11">Detta skapar otydlighet och osäkerhet för den enskilde om vilken myndighet som ansvarar för dessa frågor. Det leder i sin tur till förseningar som kan undvikas eller i vart fall minskas med en samlad reglering. Samtidigt är det av avgörande betydelse att den samlade regleringen i skollagen ger ett skydd för barn och elever som är minst lika gott som diskrimineringslagen och skollagen var för sig ger idag.</P>
<P class="p285 ft11">Frågan om en återgång till en samlad reglering av frågor som rör diskriminering, trakasserier och andra kränkningar har väckts relativt sent under utredningstiden. Detta har inneburit att den tid som vi har haft till vårt förfogande för att sammanställa ett färdigt lagförslag har varit mycket kort. Till det kommer att en samman- slagning för med sig ett antal frågeställningar av komplicerad natur. Vissa av dessa har övervägts medan andra frågor kan ha förbisetts. Eftersom frågan är av betydelse har vi ändå valt att lägga fram ett lagförslag för att visa på en möjlig samordning av lagstiftningen.</P>
<P class="p109 ft15">Begreppen i skollagen och diskrimineringslagen</P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens förslag</SPAN>: Begreppen ”diskriminering” och ”tra- kasserier” förs in i skollagen med oförändrad betydelse. Som en följd av det utvidgas ändamålet och tillämpningsområdet för skol- lagen. Det tydliggörs också att bestämmelserna gäller både de barn och elever som söker till och som deltar i verksamheten. En annan konsekvens är att begreppet ”kränkande behandling” för- tydligas till ”andra former av kränkande behandling”.</P>
<P class="p609 ft13">Skollagens begrepp <SPAN class="ft12">huvudman </SPAN>ska tillämpas även ifråga om diskriminering och trakasserier.</P>
<P class="p610 ft45">Diskriminering, trakasserier och andra former av kränkande behandling</P>
<P class="p76 ft11">Barn- och elevskyddslagens syfte var att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Diskriminering relaterades till kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Förutom diskriminering innehöll lagen förbud mot trakasserier. Med det avsågs ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet på ett sätt som har samband med någon av grunderna för diskriminering. Därutöver</P>
<P class="p605 ft26">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">definierades även sexuella trakasserier. Avslutningsvis definierade Barn- och elevskyddslagen <SPAN class="ft15">annan kränkande </SPAN>behandling som ett uppträdande som på annat sätt kränker ett barns eller en elevs värdighet. Avsikten med det var att fånga beteenden som utgör tra- kasserier men som inte kan kopplas till en diskrimineringsgrund.</P>
<P class="p102 ft11">Vid tillkomsten av diskrimineringslagen gjordes för skolans vid- kommande en saklig uppdelning av tillämpningsområdet för Barn- och elevskyddslagen. Diskriminering och trakasserier kom att regleras i diskrimineringslagen medan ”annan kränkande behandling” fördes över till skollagen. När vi nu föreslår att all reglering av åtgärder och förbud mot kränkande behandling på nytt ska samlas i skol- lagen uppkommer frågan om begreppens innebörd.</P>
<P class="p102 ft11">En första fråga gäller termen <SPAN class="ft15">kränkande behandling</SPAN>. En följd av ändringen är att skollagen kommer att omfatta olika former av kränkande behandling. För att lagstiftningen ska vara tydlig fram- står det som lämpligt att alla former av beteenden som ska omfattas av regleringen anges tydligt. Det framstår som mest lämpligt att utgå från <SPAN class="ft15">diskriminering </SPAN>och att sedan definiera både trakasserier och andra kränkningar. I Barn- och elevskyddslagen användes termen <SPAN class="ft15">annan kränkande behandling för de händelser som inte var att betrakta som trakasserier</SPAN>. Denna term skulle i och för sig återigen kunna användas. Men eftersom vi har fått uppgifter från företrädare för både Statens skolinspektion och BEO om att begreppet i viss utsträckning har missuppfattats finns det skäl att pröva om det finns något bättre alternativ.</P>
<P class="p14 ft11">De problem som har funnits tycks framförallt gälla att det i vissa fall varit oklart om begreppet ”<SPAN class="ft15">annan kränkande behandling</SPAN>” varit beteenden som på något sätt skilt sig från kränkande behandling. Det vill säga att det skulle ha funnits några särskilda kvalifikations- krav för att ett kränkande beteende skulle kunna definieras som ”annan kränkande behandling”. Vi menar därför att det finns anledning att nu välja en annan beteckning för att på ett tydligare sätt ange att det är fråga om kränkningar av samma slag som vid diskriminering och trakasserier utan att kunna knytas till en dis- krimineringsgrund. Därför föreslås att tillämpningsområdet för skollagens bestämmelser ska vara <SPAN class="ft15">diskriminering, trakasserier och andra former av kränkande behandling</SPAN>.</P>
<P class="p228 ft11">I anslutning till det finns det skäl att ta upp relationen mellan <SPAN class="ft15">trakasserier </SPAN>och <SPAN class="ft15">andra former av kränkande behandling</SPAN>. I 1 kap. 4 § diskrimineringslagen definieras diskriminering på ett ingående sätt. Den definitionen gäller även nu när begreppet överförs till skol-</P>
<P class="p604 ft26">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft11">lagen för den verksamhet som sker med stöd av den lagen. I defini- tionen ingår trakasserier. Det gäller både trakasserier som är kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna och sexuella trakasserier. Med den utgångspunkten skulle det kunna hävdas att trakasserier alltid kommer att kunna hänföras till antingen <SPAN class="ft15">diskriminering </SPAN>eller <SPAN class="ft15">andra former av kränkande behandling</SPAN>. Vi känner dock en viss osäkerhet beträffande den slutsatsen. Till det kommer att Skolinspektionen bedriver ett arbete med att öka medvetenheten kring problem med trakasserier i skolverksamheten. Det gör sammantaget att vi anser att alla tre begreppen – diskriminering, trakasserier och andra former av kränkande behandling – bör komma till uttryck i skollagen.</P>
<P class="p66 ft11">Avslutningsvis ska nämnas att det i diskrimineringslagen uttryckligen anges att bestämmelserna rörande utbildning gäller såväl de som söker till som de som deltar i verksamheten. Detta bör framgå av skollagen också.</P>
<P class="p217 ft45">Huvudman – utbildningsanordnare</P>
<P class="p501 ft11">Skollagen använder <SPAN class="ft15">huvudman </SPAN>som beteckning för den juridiska eller fysiska person som ansvarar för verksamheten. Det kan då gälla offentliga huvudmän som kommuner, landsting eller staten. Det kan också avse enskilda huvudmän. Detta framgår av 2 kap. <NOBR>2–5</NOBR> §§ skollagen. I 8 § i samma kapitel anges att det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen.</P>
<P class="p233 ft11">Diskrimineringslagen använder en annan terminologi inom utbild- ningsområdet. Istället för huvudman används begreppet <SPAN class="ft15">utbildnings- anordnare</SPAN>. I huvudsak torde innebörden vara densamma som skol- lagens huvudmannabegrepp. Som vi har pekat på ovan kan det dock uppstå oklarhet kring vem som bär ansvaret i samband med dis- kriminering och andra former av kränkningar. För att nämna ett exempel kan det förekomma att skol huvudmannen lägger ut undervisning på entreprenad. Det är då en från huvudmannen fri- stående utförare som svarar för den undervisningen. Om begreppet utbildningsanordnare behålls innebär det att det är entreprenören som bär ansvaret för de kränkningar som eventuellt förekommer i de delarna av verksamheten medan huvudmannen inte har något ansvar alls. Detta är svårt att förena med det krav på förebyggande åtgärder som ställs i både skollagen och diskrimineringslagen.</P>
<P class="p97 ft13">För att skapa en tydligare ordning med klara ansvarsför- hållanden föreslår vi därför att det är huvudmannen som ska bära</P>
<P class="p553 ft26">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft11">ansvaret för de åtgärder mot kränkande behandling som skollagen kräver. När viss del av undervisningen sker på entreprenad eller det av annat skäl är praktiskt svårt för huvudmannen att fullgöra sina uppgifter – t.ex. vid arbetsplatsförlagt lärande eller praktik – bör huvudmannen genom en särskild överenskommelse försäkra sig om att kraven på åtgärder mot kränkande behandling följs. En sådan överenskommelse kan dock inte frita huvudmannen från ansvar för eventuella överträdelser eller brister.</P>
<P class="p125 ft15">Aktiva åtgärder</P>
<P class="p611 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens förslag</SPAN>: Kraven i 6 kap. skollagen på de aktiva åtgärder som huvudmannen ska vidta kompletteras med krav på åtgärder för att också förhindra diskriminering och trakasserier. När det gäller kravet på en plan mot kränkande behandling utökas och samordnas det med de krav som ställs i diskrimineringslagen på innehållet i en likabehandlingsplan.</P>
<P class="p612 ft11">Redan med skollagens nuvarande utformning ställs det krav på att huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder av olika slag. Förutom kravet i 6 kap. 8 § på en plan mot kränkande behandling är kravet på ett målinriktat arbete och skyldigheten att förebygga och för- hindra kränkande behandling av mer generell karaktär. I dis- krimineringslagen finns motsvarande krav på ett målinriktat arbete men det har kompletterats med ett krav på att den som är ansvarig aktivt ska främja barns och elevers rättigheter och möjligheter att delta i eller söka till verksamheten. Detta ska gälla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.</P>
<P class="p103 ft13">Vi menar att det är angeläget att dessa krav på huvudmannen kommer till uttryck även i skollagen. De bör därför införas där också.</P>
<P class="p613 ft15">Förbud mot diskriminering, trakasserier och andra former av kränkande behandling</P>
<P class="p614 ft13"><SPAN class="ft129">Delegationens förslag</SPAN>: Förbudet mot kränkande behandling utökas med förbud mot diskriminering och trakasserier. Undan-</P>
<P class="p615 ft26">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p616 ft11">tag från förbudet får göras i vissa fall då särbehandling sker eller hänsyn tas till barns eller elevers ålder.</P>
<P class="p617 ft11">Den överflyttade regleringen innebär att även dis- krimineringslagens förbud mot diskriminering och trakasserier ska flyttas över. I den lagen tillåts vissa avsteg från förbudet mot dis- kriminering på grund av ålder. Det är nödvändigt med hänsyn till de åldersgränser och andra särskilda bestämmelser i skollagen som relaterar till barns och elevers ålder. Detta undantag ska också föras in i skollagen.</P>
<P class="p618 ft15">Förbud mot repressalier</P>
<P class="p619 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens förslag</SPAN>: Förbudet mot repressalier mot det barn eller den elev som påtalat att någon brutit mot skollagens bestämmelser rörande kränkande behandling eller som med- verkat i en sådan utredning ska omformuleras så att det även avser diskriminering och trakasserier.</P>
<P class="p620 ft11">Både skollagen och diskrimineringslagen innehåller förbud mot repressalier mot det barn eller den elev som anmält eller påtalat att någon har handlat i strid mot bestämmelserna eller som medverkat i en sådan utredning. I diskrimineringslagen finns även hänvis- ningar till skydd för den som avvisat eller fogat sig i trakasserier. Skollagen ska kompletteras även i detta avseende.</P>
<P class="p75 ft15">Skadestånd</P>
<P class="p619 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens förslag</SPAN>: Skollagens bestämmelse om skadestånd ska gälla även ifråga om ersättning i samband med dis- kriminering och trakasserier. Bestämmelsen ska kompletteras med en anvisning om att när storleken på ersättningen bestäms ska det särskilt beaktas att den dels ska vara kompensation för den kränkning som barnet eller eleven har utsatts för, dels ska bidra till att motverka överträdelser av lagen.</P>
<P class="p621 ft11">I avsnitt 6.3.4. har vi redovisat och jämfört grunderna för att bestämma skadestånd enligt skollagen med diskrimineringsersättning</P>
<P class="p217 ft26">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft11">enligt diskrimineringslagen. Detta har visat att principerna för de två ersättningsformerna i hög grad är de samma. Detta har också framhållits i tidigare lagstiftningsärenden.</P>
<P class="p596 ft11">Det finns en skillnad mellan de två ersättningsformerna och det är möjligheten till ersättning för ekonomisk skada. Även det har beskrivits i det nyss nämnda avsnittet. Vi menar att i de situationer då ett barn eller en elev har blivit utsatt för diskriminering bör denne även kunna få ersättning för den ekonomiska skada som kan ha uppkommit i samband med kränkningen. De skäl som anfördes mot detta vid diskrimineringslagens införande bedömer vi inte är aktuella ifråga om ersättningsskyldighet som endast avser barn och elever i skolverksamhet. Det är därför rimligt att möjligheten till kompensation utökas på detta sätt när det gäller diskriminering av barn och elever i samband med skolverksamhet.</P>
<P class="p253 ft13">Vi föreslår därmed att skollagens bestämmelser om skadestånd ska tillämpas även ifråga om diskriminering och trakasserier.</P>
<P class="p21 ft11">I samband med de förändringar som nu övervägs har frågan väckts om att bestämmelsen i skollagen om skadestånd bör utökas med en anvisning om grunderna för hur skadeståndet ska bestäm- mas. I 5 kap. 1 § första st. diskrimineringslagen sägs att när ersätt- ningen bestäms ska särskilt syftet med att motverka sådana över- trädelser av lagen beaktas. Vi pekade i avsnitt 6.3.4. på att det dubbla syftet att dels kompensera, dels avhålla från framtida överträdelser kommer avsevärt tydligare till uttryck i diskrimineringslagen än i skollagen. Eftersom någon sådan skillnad inte är önskvärd kan det finnas skäl att i lagtexten tydligt framhålla vad som särskilt ska beaktas när skadeståndet bestäms. Vi föreslår därför att detta ska framgå av bestämmelsen om skadestånd.</P>
<P class="p622 ft26">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft15">Skolinspektionens tillsynsansvar</P>
<P class="p619 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens bedömning</SPAN>: En följd av de förändringar som före- slås är att Skolinspektionens ansvar för tillsyn utökas i viss mån. Detta föranleder inget behov av förändringar i 26 kap. 3 § skol- lagen men ett förtydligande bör ske i förordningen (2009:1215) med instruktion för Statens skolinspektion.</P>
<P class="p623 ft11">Överföringen av reglerna om diskriminering och trakasserier till skollagen medför att ansvaret för tillsyn över dessa frågor flyttas från DO till Skolinspektionen. Därmed utökas och tydliggörs myn- dighetens tillsynsuppdrag.</P>
<P class="p78 ft11">I 26 kap. 3 § 1 p. skollagen anges att Skolinspektionen ska ha till- syn över skolväsendet. Med detta vida uppdrag är det vår uppfatt- ning att de förslag som nu lämnas, och som innebär en utökning av det område som Skolinspektionen ska utöva tillsyn över, inte ställer krav på ändringar i skollagen.</P>
<P class="p108 ft11">När det däremot gäller regleringen i förordningen (2009:1315) med instruktion för Statens skolinspektion ges myndigheten i dag i 4 § i uppgift att uppmärksamma frågor rörande kränkande behand- ling i samband med sin tillsyn. Även om den utvidgning som nu görs kan rymmas i det uppdrag som ges idag finns det skäl att över- väga ett förtydligande för att klargöra Skolinspektionens utökade ansvarsområde.</P>
<P class="p75 ft15">Preskription</P>
<P class="p619 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens förslag</SPAN>: I skollagen ska föreskrivas att talan om skadestånd ska väckas inom två år räknat från att kränkningen inträffade eller att en skyldighet skulle ha fullgjorts. Beträffande barn och elever under 18 år ska tvåårsfristen räknas från den dag då han eller hon fyllde 18 år.</P>
<P class="p620 ft11">Skollagen innehåller i dag ingen bestämmelse som anger inom vilken tid talan om skadestånd senast måste väckas för att tas upp till prövning i domstol. En sådan specialbestämmelse finns i dis- krimineringslagen. Den anger en generell regel som innebär att talan måste väckas inom två år räknat från när den påtalade hand- lingen företogs eller en viss skyldighet skulle ha fullgjorts. Med</P>
<P class="p308 ft26">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">hänsyn till att kränkningar i skolan kan pågå under lång tid och att de drabbar barn och ungdomar finns en särskild preskriptionsregel för barn och elever under 18 år. Den innebär att tidsfristen räknas från den dagen då barnet eller eleven fyllde 18 år. Med andra ord måste talan väckas senast den dagen när personen ifråga fyller 20 år. Följden blir att en sådan talan kan avse kränkningar som ligger avsevärt längre tillbaka i tiden är två år.</P>
<P class="p94 ft11">När nu bestämmelserna om diskriminering och trakasserier förs över till skollagen finns det skäl att också överföra den särskilda pre- skriptionsregel som gäller till skydd för barn och elevers intressen. Vid sådana förhållanden ter det sig naturligt att den ska omfatta även anspråk på skadestånd för andra former av kränkande behand- ling diskriminering och trakasserier.</P>
<P class="p624 ft68"><SPAN class="ft43">6.5</SPAN><SPAN class="ft67">Skolornas arbete för att förebygga kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p69 ft15"><SPAN class="ft11">I Skolverkets rapport </SPAN>Barn- och elevskyddslagen i praktiken<SPAN class="ft11">. </SPAN>För- skolors, skolors och vuxenutbildningars tillämpning av lagen <SPAN class="ft11">(2009b) redovisas hur barn- och elevskyddslagen har tillämpats från 2006. Resultatet av granskningen är att:</SPAN></P>
<P class="p625 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">88 procent av förskolorna, 96 procent av grundskolorna, 93 pro- cent av gymnasieskolorna och 87 procent av vuxenutbildningarna har en likabehandlingsplan. Den vanligaste förklaringen till att man inte har en likabehandlingsplan är att planen är under utar- betande. Skolinspektionens bedömningar visar dock att före- komsten av en likabehandlingsplan inte är detsamma som att ha en plan vars innehåll motsvarar lagens krav.</SPAN></P>
<P class="p144 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Framför allt gymnasieskolor – två av tre svarar att en eller flera av deras elever har varit delaktiga i arbetet med likabehand- lingsplanen. Drygt hälften av grundskolorna och vuxenutbild- ningarna svarar detsamma. Sju procent av förskolorna svarar att de involverat barnen i arbetet med planen. Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med att upprätta en lika- behandlingsplan har således inte haft genomslag.</SPAN></P>
<P class="p626 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Det är framför allt grund- och gymnasieskolor som svarar att de har genomfört en kartläggning för att få kunskap om den aktuella</SPAN></P>
<P class="p627 ft26">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft11">situationen avseende förekomsten av olika former av kränk- ningar i verksamheten.</P>
<P class="p134 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Ungefär en av tre förskolor, grundskolor och gymnasieskolor samt fyra av tio vuxenutbildningar svarar att deras likabehand- lingsplan innehåller planerade åtgärder som är kopplade till respektive diskrimineringsgrund, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning och funk- tionshinder. Skolverkets allmänna råd anger att likabehandlings- planen bör innehålla planerade åtgärder med en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund.</SPAN></P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Såväl enkät- som intervjusvar visar att förskolor, skolor och vuxen- utbildningar använder sig av strategier som består av flera olika delar för att främja likabehandling och förebygga olika former av kränkningar. Resultaten tyder på att förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar aktivt och kontinuerligt arbetar med värdegrundsfrågor, med fokus på alla människors lika värde snarare än på en eller flera diskrimineringsgrunder.</SPAN></P>
<P class="p629 ft11">Barn- och elevskyddslagen upphörde som nämnts 2009, då regleringen av området infördes dels i diskrimineringslagen, dels i skollagen. Där- efter har inte någon motsvarande kartläggning genomförts.</P>
<P class="p117 ft13">I rapporten från Skolverket finns följande tabell, som anger elevers respektive lärares uppfattningar gällande skolornas arbete för att motverka kränkande behandling.</P>
<P class="p630 ft71">Tabell 6.1 Andel elever respektive lärare som år <NOBR>1993-2006</NOBR> instämmer i påståendet ”På din skola arbetar man aktivt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling”</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr1 td203"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td180"><P class="p42 ft71">1993</P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p42 ft71">1997</P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p42 ft71">2000</P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p42 ft71">2003</P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p425 ft71">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td46"><P class="p40 ft71">Elever</P></TD>
<TD class="tr24 td174"><P class="p492 ft71">50</P></TD>
<TD class="tr24 td206"><P class="p492 ft71">52</P></TD>
<TD class="tr24 td206"><P class="p492 ft71">59</P></TD>
<TD class="tr24 td111"><P class="p492 ft71">75</P></TD>
<TD class="tr24 td207"><P class="p631 ft71">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td46"><P class="p40 ft121">i årskurs <NOBR>7-9</NOBR> &</P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td111"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p29 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td46"><P class="p40 ft71">gymnasieskolan</P></TD>
<TD class="tr24 td174"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td206"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td206"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td111"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td207"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td46"><P class="p40 ft71">Lärare</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p492 ft71">67</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p492 ft71">71</P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p492 ft71">79</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p492 ft71">80</P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p631 ft71">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td46"><P class="p40 ft71">i årskurs <NOBR>1-9</NOBR> &</P></TD>
<TD class="tr24 td174"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td206"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td206"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td111"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td207"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td203"><P class="p40 ft71">gymnasieskolan</P></TD>
<TD class="tr3 td180"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p29 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft13">Det är alltså en betydligt större andel i dag jämfört med tidigare, av både elever och lärare som instämmer i påståendet att den egna skolan arbetar aktivt för att motverka mobbning och annan kränk-</P>
<P class="p632 ft26">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">ande behandling. Detta är givetvis positivt, men svårtolkat med hänsyn till att antalet anmälningar ökar.</P>
<P class="p21 ft11">Skolinspektionens kvalitetsgranskning <SPAN class="ft15">Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling </SPAN>Skolinspektionen (2010c) går i linje med tidigare rapporter. Skolor är inte bra på att förebygga, arbeta med och hantera kränkningar. De 30 skolor som Skol- inspektionen granskade var visserligen sådana skolor som redan fått kritik för sitt bristfälliga arbete mot kränkande behandling, så analysen kan inte sägas vara representativ för Sveriges skolor. Analysen i rapporten ger dock en klar bild av att många skolor inte på ett organisatoriskt plan arbetar med frågan om kränkande behandling. Kränkande behandling verkar fortfarande betraktas som en individ- fråga, där individer inte förstår varandra, inte kan samarbeta eller inte har korrekt personkemi.</P>
<P class="p633 ft11">Kvalitetsgranskningen visar att:</P>
<P class="p25 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">många elever trivs i skolan</SPAN></P>
<P class="p15 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft40">elever trots det kränker varandra</SPAN></P>
<P class="p634 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft40">elever upplever sig kränkta av personal</SPAN></P>
<P class="p15 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft40">vuxennärvaron är låg på elevernas schemafria tid</SPAN></P>
<P class="p15 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft40">elever har ibland lågt förtroende för vuxna</SPAN></P>
<P class="p634 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">skolor klarar inte alltid av att få stopp på kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p15 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">rutiner för kränkande behandling finns men följs inte</SPAN></P>
<P class="p15 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">det saknas reflektion över förhållningssätt och normer</SPAN></P>
<P class="p634 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">trakasserier och kränkningar banaliseras på vissa skolor.</SPAN></P>
<P class="p635 ft11">Kvalitetsgranskningen visar också att kränkande behandling i skolan ofta sker på platser där vuxna vanligen inte vistas.</P>
<P class="p23 ft11">Ny statistik från Skolinspektionen (2010b) visar att många skolor har brister i sina planer mot kränkande behandling. I Skol- inspektionens regelbundna tillsyn för 2009 granskades 978 grund- skolor och 166 gymnasieskolor i hela landet gällande plan mot kränkande behandling. Mer än 90 procent av de granskade skolorna hade brister i sin årliga plan mot kränkande behandling.</P>
<P class="p636 ft26">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p592 ft23">Sex- och samlevnadsundervisningen</P>
<P class="p637 ft45">Delegationens förslag<SPAN class="ft11">:</SPAN></P>
<P class="p638 ft11">Regeringen ger Skolverket i uppdrag att:</P>
<P class="p639 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">förlänga den fortbildning för lärare eller skolledare i sex- och samlevnad som bedrivits under 2009 och 2010, i form av hög- skolekurser omfattande 7,5 högskolepoäng.</SPAN></P>
<P class="p640 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">i särskild ordning anordna kortare utbildning för lärare eller skolledare om sex- och samlevnad.</SPAN></P>
<P class="p641 ft11">Regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag att:</P>
<P class="p640 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">i samråd med Skolverket granska kvaliteten i skolornas under- visning i sex- och samlevnad.</SPAN></P>
<P class="p642 ft11">Vår bedömning är att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är av stor betydelse för hur kränkningar som har sin grund i kön och sexualitet får utrymme. Ifall sex- och samlevnadsunder- visningen är utformad med stort elevinflytande, diskussionsmöjlig- heter där till exempel kränkningar av sexualitet och kränkningar kan det få positiva direkta konsekvenser för hur unga människor behandlar varandra.</P>
<P class="p284 ft11">Innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen bör rimligen ha ändrat karaktär och stoff under de senaste årtiondena. Förutom att ämnets kärna fortfarande bör vara fakta kring reproduktion, köns- sjukdomar och preventivmedel behöver sex- och samlevnad också diskuteras ur ett vidare perspektiv. Den kraftigt ökade sexualiser- ingen av det offentliga rummet, krav på kvinnors och mäns sexuella utstrålning samt pornografi som maktutövning behöver ta plats som en del av sex- och samlevnadsundervisningen. Vi menar att skolan som representant för vuxensamhället måste markera mot tvångs- sexualisering av unga, bl.a. genom nätpornografins masspridning till allt yngre målgrupper. Skolans sex- och samlevnadsundervisning bör förmedla en jämställd värdegrund som slår fast att flickor och pojkar inte ska behöva ställa upp på sexuella praktiker som kan skada dem. Det är också viktigt att problematisera den hetero- sexuella normen. Skolan är en viktig normproducent och den elev som bryter mot heteronormen riskerar att råka ut för allvarliga kränk- ningar. ”Fjollskräck” – att inte vara maskulin som pojke – eller homo- fobi är viktiga delar i konstruktionen av hegemona maskuliniteter,</P>
<P class="p643 ft26">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">och det är något som särskilt begränsar pojkars möjligheter att överskrida traditionella könsnormer. Flickor som säger ifrån, tar mycket plats och inte accepterar skällsord som exempelvis ”hora” riskerar att bli kallade ”flator” eller ”manshatare”. Det är därför i högsta grad relevant att ta ett vidare grepp och särskilt fokusera på hur kön samspelar med sexuell läggning samt könsöverskridande identitet och uttryck.</P>
<P class="p94 ft11">I och med den nya läroplanen som införs hösten 2011 kommer sex- och samlevnad att finnas integrerat i ämnena biologi, religions- kunskap och samhällskunskap samt beröras i form av sexualitet och kroppsideal i ämnena bild, historia, idrott och hälsa (se kapitel 3). Detta bereder skolor och lärare en bättre möjlighet till ett gemen- samt helhetsgrepp på sex- och samlevnad utifrån sina respektive ämnen, för att bland annat bidra till det förebyggande arbetet mot kränkande behandling.</P>
<P class="p241 ft11">Vår bedömning är också att fler riktade kvalitetsgranskningar av skolors arbete med sex- och samlevnadsundervisningen, kan främja det förebyggande arbetet i skolan och ge möjligheter till fler skolor att utveckla detta viktiga arbete.</P>
<P class="p82 ft11">Det är viktigt att sex- och samlevnadsundervisningen utgår från en bred förståelse av sexualitet och hur olika förväntningar på pojkars och flickors sexuella uttryck påverkar och inbegriper före- komst av kränkningar på grund av kön, sexuell läggning och köns- överskridande identitet och <NOBR>-uttryck.</NOBR></P>
<P class="p102 ft11">Inom ramen för Skolverkets jämställdhetsuppdrag har nio läro- säten genomfört en kurs som omfattat 7,5 högskolepoäng i sex- och samlevnad under höstterminen 2009, vårterminen 2010 och höst- terminen 2010. Nio lärosäten har således en framskriven ramkursplan, litteraturlista osv. Informationen finns på Skolverkets webbplats, www.skolverket.se/jamstalldhet.</P>
<P class="p82 ft11">Vi föreslår att regeringen ger Skolverket i uppdrag att förlänga den fortbildning för lärare eller skolledare i sex- och samlevnad som bedrivits under 2009 och 2010, i form av högskolekurser omfattande 7,5 högskolepoäng. Vi föreslår också att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i särskild ordning anordna kortare utbild- ning för lärare eller skolledare om sex- och samlevnad. Vi föreslår vidare att regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag att i samråd med Skolverket granska kvaliteten i skolornas undervisning i sex- och samlevnad.</P>
<P class="p577 ft26">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft43"><SPAN class="ft43">6.6</SPAN><SPAN class="ft66">Könsuppdelad statistik</SPAN></P>
<P class="p644 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationens förslag</SPAN>: Regeringen ger skolverket i uppdrag att:</P>
<P class="p645 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">utforma den återkommande attitydundersökningen i skolan på ett sådant sätt att alla resultaten kan redovisas uppdelat på kön.</SPAN></P>
<P class="p646 ft11">Den statistik som Skolverket tar fram om elevers attityder till skolan, redovisas inte alltid könsuppdelat. Detta är en brist, inte minst gällande de avsnitt som berör mobbning, kränkningar och trakasserier. Vi föreslår därför att regeringen ger Skolverket i upp- drag att utforma den återkommande attitydundersökningen i skolan på ett sådant sätt att alla resultaten kan redovisas uppdelat på kön.</P>
<P class="p511 ft43"><SPAN class="ft43">6.7</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsmiljöverkets arbete i skolan</SPAN></P>
<P class="p76 ft11">Alla skolor ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med Arbetsmiljölagen (1977:1160). Rektor ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet och ska tillsätta en arbetsmiljökommitté för arbets- platsen i fråga, som stöd för det arbetet. Även om det är rektorn som har ansvaret för arbetsmiljön, så är det viktigt att både personal och elever på skolan deltar i arbetsmiljöarbetet. Deras uppgifter är exempelvis att rapportera risker, att ge förslag på åtgärder och syn- punkter på resultat av genomförda åtgärder. Det innebär att elev- inflytandet har en central del gällande arbetsmiljön i skolan.</P>
<P class="p119 ft11">Det är också viktigt att eleverna deltar när skolan tar fram arbetsmiljöpolicy och rutiner för arbetsmiljöarbetet. Varje skola bör ta fram rutiner för hur samarbetet mellan elever och personal ska gå till gällande arbetsmiljö.</P>
<P class="p247 ft11">Skolan ska i enlighet med Arbetsmiljölagen:</P>
<P class="p134 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Regelbundet undersöka och bedöma verksamhetens risker ur hälso- synpunkt.</SPAN></P>
<P class="p647 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Dokumentera resultatet av undersökningarna och bedömning- arna.</SPAN></P>
<P class="p648 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Ha rutiner för hur tillbud, olycksfall och eventuella klagomål hanteras och åtgärdas.</SPAN></P>
<P class="p647 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Åtgärda funna risker. De åtgärder som inte åtgärdas genast ska skrivas ner i en handlingsplan. (Arbetsmiljöverkets webbplats)</SPAN></P>
<P class="p527 ft26">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p649 ft11">I arbetsmiljölagens andra kapitel regleras arbetsmiljöns beskaffen- het. Där sägs bland annat följande:</P>
<P class="p508 ft70">1 § Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. <NOBR>---</NOBR></P>
<P class="p650 ft25">Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsätt- ningar i fysiskt och psykiskt avseende.</P>
<P class="p651 ft25">Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.</P>
<P class="p651 ft25">Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbets- tagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall.</P>
<P class="p652 ft25"><NOBR>---</NOBR></P>
<P class="p653 ft25">Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.</P>
<P class="p653 ft25"><NOBR>---</NOBR></P>
<P class="p508 ft25">Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Lag (2003:365).</P>
<P class="p508 ft25">2 § Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö.</P>
<P class="p654 ft13">Arbetsmiljölagen ställer alltså krav på arbetsmiljön i skolan, även när det gäller att förebygga kränkande behandling.</P>
<P class="p655 ft68"><SPAN class="ft43">6.8</SPAN><SPAN class="ft67">Grova kränkningar och våldtäkter – en illustration</SPAN></P>
<P class="p283 ft11">Grova kränkningar och sexuella övergrepp kan bara delvis skildras med utredningsprosa. I syfte att ge en litterär skildring har journa- listen och författaren Katarina Wennstam skrivit en text om kränk- ande behandling mot bakgrund av kön och sexualitet i skolan. Texten Kränkt, utstött och ensam belyser kränkningar och dess mekanismer på ett personligt sätt. En del av exemplen i texten handlar om våld- täkter som faller under allmänt åtal och utreds inom rättsväsendet och socialtjänsten, inte av DO eller BEO. Anmälningar av sådan art kan dock komma myndigheterna tillhanda. Katarina Wennstam har skrivit både facklitteratur och skönlitteratur om kvinnors roll som brottsoffer och om förhållningssätt till kvinnors sexualitet. Katarina</P>
<P class="p656 ft26">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11">Wennstam står själv för innehållet i texten och för tolkningarna av de olika gärningarna och situationerna i texten. Katarina Wennstams text återges nedan. Den ursprungliga texten är förkortad.</P>
<P class="p118 ft23">Kränkt, utstött och ensam</P>
<P class="p557 ft25">Bilderna från den där enda fyllan, den där enda festen, förstör flickans hela skolgång. Hon får svårt att koncentrera sig på lektionerna, hon förlorar vänner hon har haft sedan dagis och hon går ofta gråtande hem, ensam.</P>
<P class="p657 ft70">Maktlösheten tycker hon är värst. Att vad hon är gör, så finns bild- erna kvar. Att vad hon än säger, så är det ingen som tror henne.<A href="#page_154"><SPAN class="ft139">5</SPAN></A></P>
<P class="p658 ft65">Internet spelar förstås en viktig roll här, framför allt när det gäller den spridning som uppgifter och rykten kan få om dessa återges på forum eller sajter, men också för att det är så mycket lättare för ryktes- spridarna att vara anonyma.</P>
<P class="p659 ft25">Det finns dock en fara i att skylla utvecklingen på internet, istället för att se att den allt tuffare miljön på och kring skolan snarare handlar om framflyttade gränser och brist på motbilder från vuxenvärlden.</P>
<P class="p660 ft72">Det värsta var att ingen trodde på mig</P>
<P class="p661 ft25">Många våldtäktsoffer skuldbeläggs för det brott de har utsatts för. De blir ifrågasatta, både för hur de har betett sig – utifrån en föreställning att flickor och kvinnor ”provocerar” fram sexuella övergrepp genom att bete sig ”utmanande” – men också för att de antas tala osanning. De blir misstänkliggjorda och anklagade för att hitta på, överdriva, vilja hämnas eller vara ute efter pengar.</P>
<P class="p658 ft65">Många våldtäktsoffer talar om ifrågasättandet efteråt som lika traum- atiskt som övergreppet i sig. Våldtäkten har också ett tydligt slut, medan skvaller kan fortleva utom kontroll och falla tillbaka på den drabbade också många år senare.</P>
<P class="p662 ft25">Hos offret skapas en känsla av att man har fått en ”stämpel” i sin panna som aldrig går att få bort. Bristen på kontroll över rykten och orättvisan i att vara omtalad och utesluten gör också att många våld- täktsoffer har svårt att gå vidare i livet och att kunna bearbeta själva övergreppet.<A href="#page_154"><SPAN class="ft140">6</SPAN></A></P>
<P class="p657 ft25">Liknande vittnesmål kommer från mobbade barn. När de väl vågar sträcka ut handen och be vuxenvärlden om hjälp för att få stopp på för- följelse, uteslutning och misshandel, så blir de ofta ifrågasatta och skuld- belagda.</P>
<P class="p662 ft25">De antas ha en egen skuld i den mobbing de utsätts för, de anklagas för att vara överkänsliga eller provocerande, de blir tillsagda att ändra sitt eget beteende för att få stopp på trakasserierna.</P>
<P class="p663 ft137"><SPAN class="ft135">5</SPAN><SPAN class="ft136">Ivj. Källskyddad. 2006. K. Wennstam.</SPAN></P>
<P class="p26 ft73"><SPAN class="ft135">6</SPAN><SPAN class="ft138">Ivj. Josefin Grände, Team för våldtagna kvinnor, Alla kvinnors hus. 2005. K. Wennstam.</SPAN></P>
<P class="p592 ft26">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p664 ft25">Enligt de flera hundra anmälningar som varje år kommer in till BEO (Barn- och elevombudet) så upplever mobbade barn just ifrågasättandet från skol- och vuxenvärlden som ett lika stort, ibland till och med större, svek som att bli slagna och utfrysta.<A href="#page_155"><SPAN class="ft140">7</SPAN></A></P>
<P class="p665 ft72">Tjejer ska passa sig och killar kan inte behärska sig</P>
<P class="p666 ft65">Sverige har världens äldsta sexualundervisning, den bär på en tradition av femtio års seriös upplysning och nervösa skratt inför äggstocks- ritningar och kondomer. Trots detta finns det mycket som tyder på att den svenska sexualundervisningen är allt annat än modern och tids- enlig. Skolverket, RFSU och andra intresseorganisationer har flera gånger påpekat att fokus fortfarande i dag på <NOBR>2000-talet</NOBR> ligger på fort- plantningslära och ibland ren skrämselpropaganda.</P>
<P class="p667 ft25">Många skolor saknar tydliga riktlinjer för hur sexualundervisningen ska bedrivas och framgången i lektionerna beror ofta på om det finns eldsjälar på skolan eller inte. Trots att läroplanen uttryckligen talar om att sexualundervisningen ska vara ämnesövergripande, bedrivs under- visningen framför allt inom ämnet biologi i årskurs 8.<A href="#page_155"><SPAN class="ft140">8</SPAN></A></P>
<P class="p509 ft25">De flesta ungdomar idag vet hur ett barn blir till. De önskar istället att få prata mer om känslor och om relationer.<A href="#page_155"><SPAN class="ft140">9 </SPAN></A>De behöver vägledning och tid för reflektion i ett samhälle som på många sätt genomsyras av anspelningar på sex. De behöver förstås också en sexualundervisning som är jämställd och inte gör skillnad på pojkars och flickors sexualitet eller egenvärde.<A href="#page_155"><SPAN class="ft140">10</SPAN></A></P>
<P class="p668 ft25">Vidare tror jag att det är viktigt att hitta en balans mellan att verk- ligen prata om övergrepp, ryktesspridning, sexuella trakasserier och om de konsekvenser som följer av detta, utan att för den skull komma med pekpinnar och moralkakor.</P>
<P class="p669 ft65">Ofta pratar vuxenvärlden om att tjejer behöver lära sig att säga nej – men ska vi inte framför allt lära dem att säga ja till sin egen lust? Och ska inte killar få lära sig att säga nej?</P>
<P class="p509 ft25">På en skola som anordnade en temadag om sex och kärlek delades eleverna upp utifrån kön. Pojkarna fick under dagen lyssna till en före- läsning av en känd sexualupplysare. Flickorna i sin tur fick tillbringa dagen i gympasalen och lära sig självförsvar. Det var aldrig aktuellt att pojkar och flickor skulle få byta plats.<A href="#page_155"><SPAN class="ft140">11</SPAN></A></P>
<P class="p268 ft25">En dag som säkert började med en god tanke, blev istället ett sätt att cementera ett budskap som alltför ofta kommer från vuxen- och skol- världen till unga. Att tjejer ska vara rädda för att bli våldtagna (eller för att bli gravida, få könssjukdomar eller få dåligt rykte). De ska se till att passa sig och veta hur de ska kunna skydda sig.</P>
<P class="p386 ft137"><SPAN class="ft141">7</SPAN><SPAN class="ft142">Ivj. Barn- och elevombudet Lars Arrhenius. 2010. K. Wennstam.</SPAN></P>
<P class="p15 ft137"><SPAN class="ft141">8</SPAN><SPAN class="ft142">Skolverket, Nationell kvalitetsgranskning, 1999.</SPAN></P>
<P class="p15 ft144"><SPAN class="ft141">9</SPAN><SPAN class="ft143">Inventering av sex- och samlevnadsundervisning, VT 2008, Karlstads kommun.</SPAN></P>
<P class="p15 ft144"><SPAN class="ft141">10</SPAN><SPAN class="ft143">Inventering av sex- och samlevnadsundervisning, VT 2008, Karlstads kommun.</SPAN></P>
<P class="p15 ft73"><SPAN class="ft141">11</SPAN><SPAN class="ft145">Ivj. Källskyddad. 2004. K. Wennstam.</SPAN></P>
<P class="p590 ft26">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft25">Killarna däremot förväntas ha en så stark sexualitet att de förstås ska få prata av sig om utlösningar och porrkonsumtion.</P>
<P class="p658 ft25">Det är svårt att låta bli att undra vad som skulle ha hänt om tjejerna hade fått ägna en hel dag åt att prata om lust, om sexualitet och om självkänsla, och om killarna hade fått prata om att respektera ett nej, att veta var gränsen för frivillighet går, vad är tjatsex och hur ska jag bete mig om jag märker att någon kompis beter sig dåligt mot en full tjej?</P>
<P class="p671 ft25">På en annan skola anmälde flera flickor att de blev tafsade på, att killarna drog in dem på toaletterna och nöp dem i brösten. Rektorn reag- erade direkt – genom att samla ihop samtliga kvinnliga elever i aulan.</P>
<P class="p237 ft65">Samtalet mellan rektorn och flickorna handlade om kläder, om att det kanske inte var så konstigt att killarna tafsade eftersom vårmodet var så avklätt, avancerat och till och med influerat av porrindustrin. Det var svårt för killarna att veta var gränsen gick, menade den kvinnliga rektorn, som aldrig polisanmälde trakasserierna. Inte heller samlades pojkarna på skolan ihop och fick höra att klädsel eller beteende aldrig kan ursäkta sexuella trakasserier.<A href="#page_156"><SPAN class="ft140">12</SPAN></A></P>
<P class="p672 ft65">En flicka i mellanstadiet mobbas av sina klasskamrater. Dels handlar trakasserierna om elaka ord och uteslutning. Men framför allt så ger sig mobbarna på hennes mamma. En lärare får ett mail med grovt sexuellt innehåll som verkar komma från flickans mamma, men vid kontroll visar det sig att en pojke i klassen har skickat mailet. På internetsajter där skoleleverna rör sig virtuellt publiceras texter som handlar om att flickans mamma är prostituerad och en nidsång om mamman sjungs av elever, bland annat med texten: ”Din morsa horar runt på stan, du kommer bli likadan”.</P>
<P class="p673 ft25">Samtidigt mobbas flickan på skolan. Elever viskar hora när hon går förbi dem i korridoren, de gömmer hennes skor och hetsar mot henne när hon gömmer sig på toaletten.</P>
<P class="p658 ft65">Trots att flickans mamma gör en polisanmälan, kontaktar föräldrar till de mobbande eleverna och har upprepade kontakter med skolan så blir situationen inte bättre. Flickan har ständigt ont i magen och kräks när hon ska gå till skolan. Till slut tvingas hon byta skola.</P>
<P class="p674 ft70">Barn- och elevombudet (BEO) utreder fallet och kräver kommunen på skadestånd för flickans räkning.<A href="#page_156"><SPAN class="ft139">13</SPAN></A></P>
<P class="p675 ft72">Ingen pratar om konsekvenserna</P>
<P class="p676 ft25">Effekterna av ryktesspridning är sällan något som drabbar den som är källan till informationen. Få tänker på vad deras elaka ord och gliringar ställer till med.</P>
<P class="p662 ft25">Framför allt det skitsnack som sker anonymt på internet – på betryggande avstånd från den eller de som man skriver illa om – är annorlunda mot att till exempel ropa något elakt efter en person i skol-</P>
<P class="p677 ft137"><SPAN class="ft141">12</SPAN><SPAN class="ft142">Ivj. Källskyddad. 2007. K. Wennstam.</SPAN></P>
<P class="p678 ft73"><SPAN class="ft141">13</SPAN><SPAN class="ft138">Du är så jävla ful – en bok om barns utsatthet i skolan. Barn- och elevombudet (BEO), Skolinspektionen. 2009.</SPAN></P>
<P class="p679 ft26">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td202"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td59"><P class="p29 ft34">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft25">korridoren. Då är det svårare att värja sig om man ser att den drabbade blir ledsen eller arg.</P>
<P class="p509 ft25">Att skriva elakheter och återge rykten på internet på olika forum kan oftast ske anonymt, och det kan vara svårt att spåra vem som har skrivit vad. Bara för att man kan hitta en <NOBR>ip-adress</NOBR> kopplad till en kom- mentar så är det ju inte givet att man vet vem som har suttit vid datorn.</P>
<P class="p509 ft65">Att man i princip utan risk för påföljder, rättsliga eller moraliska, kan skriva vad som helst om andra människor på nätet är ett verkligt problem, som inte bara kan skyllas på internet. Det handlar snarare om prioriteringar – nätmobbing avfärdas ofta av både vuxenvärld och rätts- vårdande myndigheter som en del av vardagen för unga.</P>
<P class="p268 ft25">En annan del av konsekvensanalysen som saknas är att fråga sig vad skitsnack, könsrelaterad mobbing och ryktesspridning gör med den som drabbas. De allra flesta som i hastigt mod skriver ner några för- flugna ord på ett internetforum tänker nog inte på hur den som drabbas känner inför vad som skrivs. Hur mår hon eller han? Blir hon ledsen? Rädd? Arg? Påverkar det skolgången? Sömnen? Känslan av trygghet?</P>
<P class="p509 ft65">Svaret är enligt min mening självfallet ja, och det svåra är att få både skola, och förstås föräldrar, att ta sitt ansvar och ställa sig dessa frågor och påminna om att det alltid finns någon, en människa av kött och blod, som drabbas av näthat och påhopp. Men just genom att synlig- göra de många nyanser av utsatthet och förföljelse som kan följa på ett sexuellt övergrepp så minskar förstås risken att de drabbade glöms bort eller skuffas undan.</P>
<P class="p681 ft25">Skolan kan inte heller avsäga sig ansvaret för mobbing mot elever om det sker på internet. Samma lagar gäller för internet som i verkliga livet. Skolan har skyldighet att agera om elever utsätts, eller utsätter andra, för kränkningar, hot och ryktesspridning.<A href="#page_157"><SPAN class="ft140">14</SPAN></A></P>
<P class="p669 ft70">Olaga hot eller förtal kan och ska polisanmälas oavsett om det har framförts IRL (In Real Life) eller på internet.</P>
<P class="p682 ft72">Vännernas svek</P>
<P class="p666 ft65">En av människans djupaste drifter är viljan att vara en del av ett sam- manhang, att höra till, att slippa hamna utanför. Detta speglar både den kränkning som mobbade barn utsätts för, men ger kanske också en del av förklaringen till att den tysta massan runt omkring kan bli så stor. Det krävs mycket av en pojke eller flicka att riskera sitt eget sam- manhang och tillhörighet, för att stå upp för någon annan som är utsatt. Alla har inte det modet.</P>
<P class="p683 ft25">En annan viktig aspekt kring ryktesspridning är den stora skillnaden i hur (vi alla) ser på vad killar respektive tjejer får lova att göra på den sexuella arenan. Flickors planhalva är fortfarande på <NOBR>2000-talet</NOBR> betyd- ligt snävare. En tjej som blir av med sin oskuld ”tidigt”, som blir ihop med ”många” killar eller som ”ofta” är full och flirtig på fester börjar det snabbt gå rykten kring. Epiteten för ”den sortens flickor” är många: hora, slyna, slampa, madrass, vandringspokal, bitch, fnask, luder…</P>
<P class="p684 ft73"><SPAN class="ft134">14 </SPAN>Barn- och elevombudet Lars Arrhenius, ivj 2010. K. Wennstam.</P>
<P class="p590 ft26">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kränkande behandling i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p685 ft25">En pojke däremot som gör samma sak drabbas inte av rykten på samma sätt. Om det ens börjar pratas om honom så är det i termer med betydligt mer positiv klang, som player, hingst eller brudmagnet. En kille blir inte heller utstött eller har svårt att få nya vänner, eller flickvänner, utifrån att han ”ligger runt” eller strular mycket. Snarare tvärtom. Också här finns mycket för skolan att göra och ämnet är ett givet underlag för diskussion och analys. Vad beror det på att det är så olika villkor för killar och tjejer? Måste det vara så? Och vad får det för konsekvenser – både för killar och tjejer?</P>
<P class="p686 ft72">Små steg framåt</P>
<P class="p687 ft65">Samtidigt ska man inte glömma att mycket sker. På många skolor diskuteras mobbing, sexuella trakasserier och våldtäkt och ämnet livskun- skap har tillfört mycket. Instiftandet av Barn- och elevombudet (2006) har visat att bristen på agerande från skolans huvudmän kan få stora ekonomiska konsekvenser i form av skadestånd. Och om man ser på frågan i perspektivet av flera decennier finns idag förstås en helt annan öppenhet och insikt.</P>
<P class="p688 ft25">Samtidigt verkar mycket av insatserna mot sexuell mobbing bära karaktären av panikinsatser i efterhand, när väl något har skett. Att upp- rätta en krisplan för trakasserier först efter att en elev utsatts för ett övergrepp är att börja i fel ända.</P>
<P class="p658 ft25">Ytterligare ett stort problem är ifrågasättandet. Att inte ta en elevs utsatthet på allvar, eller att skuldbelägga hennes eller hans beteende, är inte bara kontraproduktivt utan helt i strid med skollagens riktlinjer om att agera utifrån den kränktas upplevelse.</P>
<P class="p658 ft25">I framtiden kan man bara hoppas på en på alla vis mer jämställd och mindre könsstereotyp grundsyn på dessa frågor i skolan. Före- byggande arbete är förstås att föredra framför att försöka ta tag i pro- blemen när det i viss mån redan är för sent.</P>
<P class="p689 ft25">Katarina Wennstam</P>
<P class="p690 ft26">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p691 ft128"><SPAN class="ft10">7</SPAN><SPAN class="ft127">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</SPAN></P>
<P class="p415 ft11"><SPAN class="ft45">Delegationen förslag: </SPAN>Regeringen uppdrar åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet ta fram ett allmänt råd om hur lärare, skolledare och övrig personal i sam- verkan med elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och pojkar med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.</P>
<P class="p692 ft11">En viktig utgångspunkt för vårt arbete är insikten att lärande och psykisk hälsa går hand i hand. En god kvalitet i undervisningen och en bra skolmiljö är viktig för hur flickor och pojkar mår, utvecklas och presterar i skolan. Elevernas lärande och utveckling formas både av det som sker både i klassrummet och på skolgården eller på andra platser i skolan där elever vistas under ”fri tid”.</P>
<P class="p253 ft11">Barns och ungdomars psykiska hälsa kan definieras som för- mågan att uppnå och behålla ett optimalt välbefinnande och sätt att fungera psykologiskt (WHO 2003, 2005). Det finns skillnader på gruppnivå mellan flickor och pojkar i skolan gällande symptomen på psykisk ohälsa. Det finns därför aspekter på frågor om psykisk hälsa i skolan som har med jämställdhet att göra.</P>
<P class="p693 ft68"><SPAN class="ft43">7.1</SPAN><SPAN class="ft67">Forskningsresultat rörande skolrelaterad psykisk hälsa för flickor och pojkar</SPAN></P>
<P class="p283 ft11">På vårt uppdrag har docent Mara Westling Allodi genomfört en litteraturöversikt av forskning som behandlar relationer mellan psyk- isk hälsa och skola med särskilt fokus på könsskillnader. Resultatet av arbetet redovisas i rapporten <SPAN class="ft15">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt </SPAN>(SOU 2010:79).</P>
<P class="p694 ft26">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft11">I rapporten refereras ett antal slutsatser om sambanden mellan skola och psykosocial hälsa inom ramen för ett projekt med syste- matiska litteraturöversikter av relevant svensk och internationell forskning. Projektet har genomförts på uppdrag av Kungliga Veten- skapsakademin (KVA) mellan 2008 och 2010 (Gustafsson et al. refer- erad i SOU 2010:79). En grundläggande distinktion har gjorts mellan internaliserande och externaliserande beteendeproblem. Med inter- naliserande problem avses problem som oro och depression. De negativa känslorna är riktade mot individen själv och inte mot andra. Med externaliserande problem avses främst beteendestörning, aggressivitet, regelbrytande och <NOBR>anti-socialt</NOBR> beteende, som ofta riktas mot andra. Slutsatserna från projektet återges nedan.</P>
<P class="p695 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Omfattningen av forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är begränsad och i synner- het gäller detta forskning som undersöker organisationsfaktorer och undervisningsfaktorer, aktiviteter, läroplaners utformning, resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former av betyg och bedömning.</SPAN></P>
<P class="p136 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skriv- svårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psyk- iska problem.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid.</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utvecklingen av depression.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar internaliserande symptom för flickor under tonåren.</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom.</SPAN></P>
<P class="p248 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">Internaliserande och externaliserande psykiska problem har nega- tiva effekter på skolprestationer genom mekanismer som är delvis ålders- och genusspecifika.</SPAN></P>
<P class="p696 ft26">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa.</SPAN></P>
<P class="p697 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning.</SPAN></P>
<P class="p625 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat.</SPAN></P>
<P class="p698 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem.</SPAN></P>
<P class="p699 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, med effekter som varierar beroende på gruppsammansättning och typ av skola.</SPAN></P>
<P class="p700 ft11">Westling Allodis kunskapsöversikt utgör en fördjupning av ovan nämnda arbete på uppdrag av KVA. I denna översikt har <SPAN class="ft15">köns- skillnader i psykisk hälsa </SPAN>identifierats inom en rad områden i för- bindelse med skolan. Fenomen som har ett starkt stöd i forsk- ningslitteraturen sammanfattas i rapporten enligt följande:</P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Pojkar har som grupp mer externaliserande symptom än flickor, redan från tidig ålder.</SPAN></P>
<P class="p127 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Flickor har med början från de tidiga tonåren generellt mer internaliserande symptom än pojkar.</SPAN></P>
<P class="p698 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Pojkar som grupp råkar ut för mer problem i skolan, uppvisar lägre kompetens i flera olika områden vid skolstart, får lägre skolbetyg, upplever mer skolsvårigheter: t.ex. problem med uppmärksamhet och koncentration, lässvårigheter.</SPAN></P>
<P class="p701 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Flickor har lägre självuppfattning än pojkar med början i tonåren.</SPAN></P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Skolsvårigheter (som lässvårigheter, placering i specialundervis- ningsgrupper att misslyckas i kurser) påverkar självuppfattning och kan påverka den psykiska hälsan med delvis olika typer av reaktioner och symptom för pojkar och flickor.</SPAN></P>
<P class="p702 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Goda skolresultat skyddar mot uppkomsten av internaliserande och externaliserande symptom.</SPAN></P>
<P class="p703 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">Barn med psykiska problem riskerar att få sämre resultat i skolan, och att inte fullfölja sina studier. Dessa effekter medieras av</SPAN></P>
<P class="p704 ft26">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p705 ft11">skolfaktorer (konflikter med lärare och kamrater, skolfrånvaro, problem med läxor, m.m.) Olika aspekter av dessa relationer och omständigheter kan vara särskilt betydelsefulla för pojkar och flickor.</P>
<P class="p134 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Goda relationer med lärare skyddar mot negativa utfall, till exempel mot depressiva symptom som kan uppstå som en kon- sekvens av skolsvårigheter och skolstress: i början av skolan verkar för flickor en relation karakteriserad av närhet särskilt gynnsam och för pojkar en relation utan konflikter.</SPAN></P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Barn med externaliserande beteende riskerar att utveckla kon- fliktfyllda relationer med sina lärare, och dessa relationer kan i sin tur påverka deras skolresultat. Dessa barn, som oftast är pojkar, riskerar därmed att bli underpresterande på grund av dessa kon- flikter.</SPAN></P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">Förekomsten av internaliserande och externaliserande symptom och positiva aspekter av psykisk hälsa (självuppfattning, väl- befinnande, självkontroll) för pojkar och flickor påverkas av psykologiska och sociala utvecklingsfaser och livssituationer. Det innebär att det är nödvändigt att ta hänsyn till dessa utvecklings- faser, för att förstå specifika situationer. Det är därmed inte lämpligt att bortse från dessa utvecklingsmässiga skiftningar och tala om det som kan vara generellt typiskt för pojkar och flickor, utan att ta hänsyn till ålder och sammanhang. Lägre nivåer av självuppfattning hos elever i tonåren kan till exempel relateras till processer och förändringar som äger rum i adolescensen och till de omgivningssituationer som ungdomarna möter under denna tid i skolan.</SPAN></P>
<P class="p706 ft11">Filosofie doktor Jennie C. Ahrén har på vårt uppdrag sammanställt aktuell forskning om sambandet mellan skolan och flickors och pojkars psykosociala hälsa, med utgångspunkt i publikationer från CHESS (SOU 2010:80).</P>
<P class="p64 ft11">I SOU 2010:80 refereras <SPAN class="ft15">Folkhälsorapporten </SPAN>(Hjern, 2009; Lager et al., 2009). Rapporten från år 2009 är den sjunde nationella samman- ställningen av hälsan i olika grupper i Sverige. Självrapporterade besvär som ängslan, oro eller ångest har blivit vanligare, och den psykiska ohälsan återspeglas även i ökad sjukhusvård för ångest, självmordsförsök och depression. Antalet kvinnor och män i åldrarna <NOBR>20–24</NOBR> år som vårdades på sjukhus för depression dubblerades mel-</P>
<P class="p598 ft26">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">lan år 1997 och 2007, medan åldersgruppen <NOBR>16–19</NOBR> visar på en fyra gånger högre frekvens. Skillnaden i psykisk ohälsa är inte lika på- taglig under barndomen, det är under de tidiga tonåren det händer något bland flickor. För männen är det först i <NOBR>20-årsåldern</NOBR> som den psykiska hälsan försämras, och ökningen är inte lika tydlig som hos kvinnorna. Flickor i femtonårsåldern anger att de känner sig allt mer stressade av skolarbetet. Andelen flickor som känner sig stressade har ökat från 50 procent till nästan 70 procent under perioden 1997/98 till 2005/06. Oro för prestationer i skolan hamnar generellt högt upp i ordningen när ungdomar skattar sina problem.</P>
<P class="p14 ft11">I den ovan nämnda rapporten refereras även Stockholmsen- käten; en totalundersökning av alla elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som är närvarande den dagen då enkäten genomförs. Undersökningen bygger på självrapportering där eleverna själva ska uppge hur de upplever sin livssituation och hur de beter sig i olika situationer. Resultat från den senaste undersökningen visar bland annat att skolklimatet är viktigt för den psykosociala hälsan (Modin, 2008). Att bli utsatt för mobbning eller kränkande behandling var den aspekt av skolmiljön som var förknippad med mest negativ effekt på hälsan. Som i de flesta andra rapporter är det flickorna som verkar må sämst, sammanställningen visar på en betydligt sämre genomsnittlig hälsa jämfört med pojkarna. Andelen elever som anger att de utsatts för kränkande behandling var totalt 12 procent för flickor och 10 procent för pojkar år 2006.</P>
<P class="p14 ft11">Vidare refereras Ahrén i en systematisk litteraturöversikt inom området skolmiljöns inverkan på elever, av Sellström & Bremberg (2006). Översikten visar att skolklimatet kan ha en positiv effekt på elevers välbefinnande. Höga förväntningar på eleverna, låg före- komst av mobbning, goda relationer med lärare och ett starkt peda- gogiskt ledarskap var andra faktorer som förknippades med elevers välbefinnande.</P>
<P class="p253 ft11">Statistiska Centralbyråns genomför regelbundetundersökningar av barns levnadsförhållande <NOBR>(Barn-ULF).</NOBR> Av dessa undersökningar framgår att skolrelaterad stress är vanligast hos elever på högstadiet och gymnasiet. Undersökningen har pågått sedan 2001 och om- fattar omkring 1 100 barn per år, i åldrarna <NOBR>10–18</NOBR> år. Att ha höga krav på sig själv och att vara stressad över skolarbetet är vanligare bland flickor än bland pojkar. Bland de elever som gick på mellan- stadiet uppgav vart fjärde barn, lika många flickor som pojkar, att de känner sig stressade över läxor och prov. Bland gymnasie- eleverna svarade tre av fyra flickor och nära varannan pojke att de</P>
<P class="p707 ft26">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft11">var stressade över skolarbetet. Höga krav från föräldrar eller lärare påverkar pojkar i ungefär lika stor utsträckning som flickor. Det visade sig vara vanligare på högstadiet och gymnasiet än bland mellanstadieeleverna. Stress på grund av höga krav på sig själv är vanligare bland de äldre eleverna, framför allt hos flickor. På gymnasiet uppgav sex av tio flickor och knappt fyra av tio pojkar att de känner stress på grund av att de ställer höga krav på sin egen prestation i skolan (SCB, 2010).</P>
<P class="p117 ft11">I Skolverkets senaste attitydundersökning (Skolverket 2010a) får elever svara på frågan om de känner sig stressade i skolan. Andelen flickor som svarar att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan uppgår i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> till 36 procent. Motsvarande andel poj- kar uppgår till 19 procent. Bland gymnasieelever är motsvarande andelar 19 respektive 21 procent.</P>
<P class="p108 ft11">Som framgått ovan varierar uppgifterna om hur stor andel elever som uppger sig vara stressade av skolarbetet mellan olika under- sökningar. Detta beror antagligen på att innebörden i begreppet stress kan tolkas på olika sätt.</P>
<P class="p418 ft43"><SPAN class="ft43">7.2</SPAN><SPAN class="ft66">Elevhälsan</SPAN></P>
<P class="p501 ft11">Elevhälsa är en beteckning på den verksamhet som tidigare kallades elevvård och skolhälsovård i skolan. Elevhälsan har en viktig funktion i att tidigt stödja elever med bristande psykisk hälsa och skolsvårigheter. I den nya skollagen (2010:800) finns bestämmelser om en samlad elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja eleverna så att de kan uppnå utbild- ningens mål. I den nya lagen skärps kraven på den kompetens som ska finnas inom elevhälsan. Det ska liksom i dag finnas tillgång till skolläkare och sjuksköterska, men därutöver även tillgång till psyko- log och kurator.</P>
<P class="p66 ft11">Elevhälsan är viktig att uppmärksamma även ur ett jäm- ställdhetsperspektiv, eftersom symptomen på ohälsa ofta tar sig olika uttryck och uppkommer i olika åldrar för flickor och pojkar.</P>
<P class="p78 ft11">Under hösten 2008 besvarade 1 533 <NOBR>skol-,</NOBR> distriktsläkare, skol- sköterskor och tandläkare på en enkät från Läkarförbundet, Tand- läkarförbundet och Vårdförbundet om barns kost och hälsa. Endast 11 procent av de som svarade på enkäten ansåg att förskolan och skolan i deras kommun fullt ut arbetade utifrån en helhetssyn på hälsoarbetet och endast 29 procent att kommunen har en i stort</P>
<P class="p553 ft26">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">fungerande skolhälsovård. För lite tid och resurser för före- byggande arbete och brist på skolläkare, skolsköterskor framhölls som skäl till brister inom skolhälsovården. Svarsfrekvensen på enkäten uppgavs vara 34 procent (Läkarförbundets webbplats).</P>
<P class="p12 ft11">I regeringens budgetproposition aviseras en riktad satsning på elevhälsan (prop. 2010/11:1). Satsningen utgörs bl.a. fortbildnings- insatser riktade mot personalen i elevhälsan. Regeringen framhåller att en förstärkt elevhälsa även avlastar lärarna, vilket ger dem möjlighet att koncentrera sig mer på skolans huvuduppgift – kunskapsförmedling.</P>
<P class="p302 ft11">Regeringen har även gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att se till att vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för elevhälsan finns utarbetade, tillgängliggörs och hålls uppdaterade (Socialstyrelsens regleringsbrev 2010).</P>
<P class="p12 ft11">Skolverket har under åren 2009 och 2010 planerat och genomfört insatser i syfte att främja jämställdhet i skolan (se kapitel 1). I uppdraget ingår att stödja elevhälsans arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i grund- och gymnasieskolan. Skolverket har bland annat anordnat konferenser på temat</P>
<P class="p708 ft15">Elevhälsans och skolans updrag – vi stödjer varandra.</P>
<P class="p266 ft15"><SPAN class="ft11">Regeringen har vidare tillsatt </SPAN>Utredningen om utsatta barn i skolan</P>
<P class="p709 ft11">(U 2009:05), med uppgift att kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, förskoleklassen och skolor inom skolväsendet för barn och ungdom samt skolbarnsomsorgen arbetar med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Utredningen ska bland annat analysera det arbete som bedrivs och lämna förslag på åtgärder som kan förbättra detta arbete. Syftet med utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödet kring utsatta barn. Vår utredning har haft samråd med denna utred- ning, och vet att utredningen på olika sätt kommer att beröra frågor om samverkan och utveckling med relevans för elevhälsans uppdrag. Utredningen kommer att överlämna sitt slutbetänkande under december månad 2010.</P>
<P class="p606 ft43"><SPAN class="ft43">7.3</SPAN><SPAN class="ft66">Sammanfattande slutsats och analys</SPAN></P>
<P class="p265 ft11">Det är viktigt att skolan förmår att uppmärksamma flickors och pojkars behov av stöd i olika åldrar för att stärka den psykosociala hälsan. Generellt behöver fler pojkar mera stöd under de tidigare åren och fler flickor under grundskolans senare år och i gymnasie-</P>
<P class="p574 ft26">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">skolan. Samtidigt måste givetvis varje elev, oavsett kön, mötas uti- från elevens individuella behov.</P>
<P class="p245 ft11">Den finns starkt stöd i forskningslitteraturen för att positiva skolfaktorer såsom goda relationer med lärare och kamrater och kvalitet i undervisningen har en skyddande effekt för barns och ung- domarnas självuppfattning och psykiska hälsa och därmed även för deras möjligheter till lärande och utveckling. Bra betyg och resultat i skolan är i sig en faktor som skyddar mot psykisk ohälsa.</P>
<P class="p117 ft11">Det finns även starkt stöd i forskningen för att negativa erfaren- heter i skolan, exempelvis mobbning, konflikter med lärare och kon- centrationssvårigheter riskerar att försämra barns och ungdomars självuppfattning, psykiska hälsa och möjligheter till lärande och utveckling. Mindre bra betyg och resultat i skolan bidrar till att för- sämra den psykiska hälsan.</P>
<P class="p108 ft11">Det är viktigt att lärare, skolledare och annan personal i skolan har kunskaper om elevernas individuella utvecklingsnivåer och utvecklingstakt, samt en förmåga att anpassa lärandesituationer till elevernas förmågor. Ambitionen måste vara att alla elever ska ha positiva erfarenheter i skolan från allra första början. Skolan måste undvika att förmedla låga förväntningar till enskilda elever eller till grupper av elever.</P>
<P class="p117 ft11">Forskningen visar att elever med tidigt uppkomna läs- och skrivsvårigheter löper en förhöjd risk för psykisk ohälsa. Det är alltså viktigt att tidigt identifiera och stödja elever med läs- och skriv- svårigheter. Svårigheter att läsa och skriva leder lätt till skolsvårig- heter generellt (jfr. kapitel 3). Fler pojkar har läs- och skriv- svårigheter, men givetvis är det lika viktigt att identifiera och stödja flickor med läs- och skrivsvårigheter.</P>
<P class="p108 ft11">Stress och psykisk ohälsa kan drabba elever med skolsvårigheter, men även högpresterande elever kan drabbas av skadlig stress. Krav på att prestera i skolan kan leda till stress och i förlängningen till ohälsa. Fler undersökningar visar att flickor är mera stressade i skolan än pojkar.</P>
<P class="p64 ft11">Elevhälsan är en strategisk resurs i arbetet för att stärka elevernas psykiska hälsa samt förutsättningar för lärande och utveckling. Det är därför ett steg i rätt riktning att kompetenskraven på elevhälsan breddas i och med förslaget till ny skollag, och att regeringen nu genomför en riktad satsning på bl.a. annat fortbildning av elevhäl- sans personal. Det är också värdefullt att Skolverket inom ramen för verkets jämställdhetsuppdrag från regeringen har elevhälsan som ett prioriterat område.</P>
<P class="p256 ft26">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft34">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft11">Vi anser dock att satsningarna på elevhälsan behöver kompletteras. Det behövs ytterligare insatser för att öka medvetenheten och kun- skaperna om barns och ungdomars utveckling och psykiska hälsa bland lärare, skolledare och annan personal i skolan. Det är också viktig med kunskap om hur man i samverkan med elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och pojkar med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter. Vi föreslår därför regeringen att uppdra åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet ta fram ett allmänt råd om hur skolan i samverkan med elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och pojkar med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.</P>
<P class="p14 ft11">Vi bedömer att ett allmänt råd från Skolverket i enlighet med vårt förslag skulle utgöra ett bra komplement till de vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för elevhälsan som Social- styrelsen för närvarande har i uppdrag att utarbeta (se ovan). Det all- männa råd vi föreslår bör inte minst vända sig till lärare och skol- ledningar. Rådet bör utgå från skolans uppdrag enligt den nya skol- lagens 3 kap. 3 § (2010:800) att ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.</P>
<P class="p94 ft11">I budgetpropositionen för 2011 aviserar regeringen att en ny utvärderingsfunktion ska inrättas på utbildningsområdet 2012. Vi ser en potential i att den nya utvärderingsfunktionen kan utvecklas till skolans motsvarighet till Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SBU genomför systematiska utvärderingar främst inom hälso- och sjukvården. SBU har aktiva nätverk av experter inom framförallt medicin och omvårdnad, men också inom exempelvis etik och epidemiologi. I olika <NOBR>SBU-projekt</NOBR> tar dessa experter fram de vetenskapliga byggstenar som ska ligga till grund för en säkrare och bättre vård. SBU:s rapporter ska visa på bästa tillgängliga veten- skapliga underlag – evidens – om nytta, risker och kostnader som är förknippade med olika åtgärder. SBU beskriver alltså vilka metoder som sammantaget gör störst nytta och minst skada, och pekar på bästa sättet att hushålla med vårdens resurser. SBU ska också identifiera metoder som används men som inte gör nytta, inte har studerats eller som inte är kostnadseffektiva. Ett ”pedagogiskt” SBU kunde vara värdefullt inom skolans ram.</P>
<P class="p710 ft13">För att ett pedagogiskt SBU ska fungera på ett sätt som stärker den vetenskapliga grunden för skolans verksamhet och leder till både en förbättrad undervisning och en bra utbildningsmiljö för</P>
<P class="p711 ft26">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhetsperspektiv på psykosocial hälsa och lärande</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11">eleverna är det viktigt att det har en hög legitimitet inom fältet. Ett verksamhetsnära perspektiv samt ett nära samarbete med före- trädare för de professioner som verkar i skolan gör utvärderingarna mer användbara. En viktig förutsättning är att det nätverk av experter som rekryteras är högt kvalificerade och har en djup sakkunskap om utbildningsområdet.</P>
<P class="p712 ft26">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p713 ft128"><SPAN class="ft10">8</SPAN><SPAN class="ft127">Jämställdhet och hedersproblematik</SPAN></P>
<P class="p714 ft11">Delegationen föreslår regeringen att:</P>
<P class="p715 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar gällande inne- hållet i rektorsutbildningen, så att ett obligatoriskt moment om hedersproblematiken ska ingå i utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p716 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag förlänga den pågående fortbild- ningen för skolledare om hedersrelaterad problematik i skolan.</SPAN></P>
<P class="p717 ft43"><SPAN class="ft43">8.1</SPAN><SPAN class="ft66">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p718 ft11">Begreppet hedersproblematik dök upp i den svenska debatten i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Så här beskriver Nationalencyklopedin företeelsen:</P>
<P class="p719 ft25">Hedersvåld, hedersrelaterat våld, våldsakt eller tvångsåtgärder där skälet anges vara att återupprätta familjens eller släktens heder. Detta sker genom att man stänger inne, misshandlar eller dödar den som visat illojalitet mot den egna gruppen och dess ledare eller begått brott mot familjens och samhällets normer och därigenom skadat familjens anse- ende. Familjen och dess ledare utsätts då för förakt och hån från andra inom samma nätverk eller sociala miljö. När den felande dödas brukar detta kallas hedersmord (Nationalencyklopedin).</P>
<P class="p466 ft11">Den hedersrelaterade kulturen har rötter i patriarkala samhällen kring Medelhavet, i Mellanöstern och i delar av Central- och Sydasien. Hedersvåld hänger samman med tribala samhällen och tribala normer i områden av världen där staten och dess institutioner är svaga och individerna beroende av den hjälp och det skyddsnät som familjen och klangemenskapen utgör.</P>
<P class="p253 ft11">Den ideella organisationen Immigrantinstitutet pekar ut vilka som oftast drabbas av den grövsta formen av hedersproblematik:</P>
<P class="p707 ft26">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft25">Hedersmord är ett, ofta planerat, mord på en släkting, främst kvinnor, för att på något sätt återställa släktens heder som de anser att kvinnan på något sätt ha smutsat ned (Immigrantinstitutets webbplats).</P>
<P class="p720 ft11">En annan förklaring från fältet fokuserar på den bakomliggande patriarkala strukturen:</P>
<P class="p721 ft25">Hot, tvång, våld och mord i hederns namn förekommer i samhällen eller grupper med starkt patriarkala familjesystem och ett grupp- centrerat skamtänkande. Bakom hedersbrotten ligger alltid ett kollektivt tryck om att bestraffning måste ske för hederns återupprättande. De all- varligaste hedersbrotten är alltid planerade och genom det kollektiva trycket blir kraven på bestraffning oftast kompromisslösa och lång- sinta (Länsstyrelsen Östergötlands webbplats).</P>
<P class="p722 ft11">Ovan har vi nämnt de grövsta uttrycken för hedersproblematiken. Dessa sker ofta utanför skolans värld och berör inte direkt vårt uppdrag. Men hedersproblematiken kan också ta sig uttryck som både indirekt och direkt påverkar flickors och pojkars skolgång. Till exempel kan det handla om elever som inte får vara med på studie- dagar, delta i undervisning i vissa ämnen eller vara med på klassfester (Högdin 2007). Därmed blir frågan om hedersproblematik också en fråga för skolan. Skolan har också ansvar för att anmäla miss- tänkta missförhållanden även om dessa inte direkt berör under- visningen eller elevernas övriga tid i skolan.</P>
<P class="p66 ft11">Utifrån vårt huvuduppdrag, att belysa och rikta uppmärk- samheten på ojämställda strukturer och företeelser inom den svenska skolan, framstår de konkreta följderna av hedersproblema- tiken som jämställdhetsfrågor. Detta för att främst flickor – men även pojkar – dagligen påverkas av att leva med den typ av begräns- ningar som den här problematiken innebär. Den grundar sig med andra ord ytterst i det faktum att en grupp genom sina åsikter och sitt agerande inskränker andras möjligheter att själva forma sina liv. Föreställningar kring kön och uppfattningar kring hur man bör agera och förhålla sig som flicka och pojke spelar en stor roll här. Både flickor och pojkar begränsas och förtrycks på grund av andras uppfattningar kring vilka val, beteenden och åsikter som är acceptabla för respektive kön.</P>
<P class="p575 ft11">De undersökningar som har gjorts visar att flickor i större utsträckning än pojkar har restriktioner för hur de ska leva sina liv. Dessa restriktioner handlar om allt från att delta i studiebesök och vara med på klassresor till att själv få välja kompisar och partner. Även om flickorna är mer utsatta påverkas även pojkarna. De har</P>
<P class="p405 ft26">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td208"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p29 ft34">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">också restriktioner, och även pojkar som själva inte begränsas kan bli en del i hederssystemet eftersom andra kan ställa krav på dem att kontrollera och bevaka kvinnliga familjemedlemmar eller släktingar. För gruppen <NOBR>homo-,</NOBR> bi- och transsexuella kan hedersproblematiken förstärkas ytterligare.</P>
<P class="p82 ft11">Även om de flickor och pojkar som utsätts för heders- problematik rent formellt sett lever i ett jämställt land betyder de här begränsningarna och restriktionerna att de i sin vardag inte upplever någon reell jämställdhet.</P>
<P class="p275 ft43"><SPAN class="ft43">8.2</SPAN><SPAN class="ft66">Förekomst i Sverige</SPAN></P>
<P class="p283 ft11">Hur utbredd är förekomsten av hedersproblematik i Sverige i dag? En undersökning som landets länsstyrelser gjorde 2003 visar att det över hela landet finns flickor och pojkar som lever i hedersförtryck och utsätts för hedersrelaterat våld. En undersökning visade att det fanns 1 500 kända fall av hedersrelaterat våld och att <NOBR>10–15</NOBR> % av de berörda flickorna var i behov av skyddat boende.</P>
<P class="p102 ft11">I Maria Högdins avhandling från år 2007 intervjuades 1 200 ung- domar från fyra olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9. Avhandlingen visade bland annat att 81 % av de utlandsfödda flickorna har minst en restriktion hemifrån medan 68 % av pojkarna med utlandsfödda föräldrar har minst en restriktion. Det kan jämföras med att 34 % av både flickorna och pojkarna med svensk bakgrund har någon restriktion. Med restriktioner menas i det här sammanhanget rätt att delta i simundervisning, studiebesök, klassresa, sexualkunskap, gå på fritidsgård, skolfest, disco, fest, middag med vänner, klä sig som majoriteten, välja kompisar och så vidare. För en grupp är möjligheten att själv styra sitt liv än mer begränsad: 10 % av utlandsfödda flickorna och 3 % av de utlandsfödda pojkarna har fler än åtta restriktioner. Det har ingen av ungdomarna med svensk bakgrund. En av under- sökningens slutsatser är att de här ungdomarna växer upp med normsystem som skiljer sig mycket från vad som gäller för majori- teten av elever. Det är mer konfliktfyllt för flickorna än för pojk- arna eftersom skillnaderna mellan de olika systemen blir större för flickor. För pojkarna minskar dessutom restriktionerna ju äldre de blir, vilket inte är fallet för flickorna. Lågutbildade eller mycket religiösa föräldrar ger fler restriktioner än andra (Högdin, 2007).</P>
<P class="p303 ft11">En liknande bild ger rapporten Gift mot sin vilja från Ungdoms- styrelsen. Ungdomsstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag att kart-</P>
<P class="p707 ft26">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">lägga förekomsten av tvångsäktenskap och har genom beräkningar efter enkätundersökningar kommit fram till att ungefär 70 000 individer i Sverige lever med begränsningar i förhållande till äkten- skap och/eller att familjen ställer villkor för val av partner. För unga kvinnor som grupp är siffran 6,6 % och för unga män 3,8 % (Ungdomsstyrelsen, 2009).</P>
<P class="p418 ft43"><SPAN class="ft43">8.3</SPAN><SPAN class="ft66">Skolan och hedersproblematiken</SPAN></P>
<P class="p301 ft11">Hedersproblematik är en fråga som berör hela samhället, men för de utsatta ungdomarna spelar skolan ofta en central roll. Det är i skolan flickorna och pojkarna tillbringar en stor del av sin vardag. När skolans värdegrund krockar med de regler och förhållningssätt som ungdomarna lever med ställs hedersproblematiken på sin spets.</P>
<P class="p285 ft11">Skolans arbete är därför viktigt dels för att upptäcka heders- problematik och dels för att kunna hjälpa de ungdomar som är utsatta. För att det här arbetet ska fungera så bra som möjligt bör det vara både systematiskt och bygga på kunskap. Skolverket har delat upp arbetet kring hedersrelaterade frågor i tre nivåer (Skol- verkets webbplats):</P>
<P class="p52 ft11"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft146">Värdegrundsarbete</SPAN></P>
<P class="p723 ft11"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft146">Att ha blick för utsatthet</SPAN></P>
<P class="p724 ft11"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft146">När situationen är akut</SPAN></P>
<P class="p404 ft11">Värdegrundsarbetet, menar Skolverket, rör bland annat själva läro- plansuppdraget. Alla elever har rätt till undervisning i frågor som rör sexualitet, samlevnad och jämställdhet och rätt att få diskutera frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Värdegrunds- arbetet ska innefatta en bra dialog med elevernas föräldrar.</P>
<P class="p108 ft11">Att ha blick för utsatthet innebär att skolan måste ha tillräcklig kunskap för att kunna upptäcka om en elev utsätts för heders- relaterat våld eller förtryck. Det måste finnas fasta rutiner för hur sådana frågor ska behandlas och skolorna bör också ha upparbetade kontakter med socialtjänsten samt barn- och ungdomspsykiatrin.</P>
<P class="p117 ft11">Situationen kan vara akut för en elev när det handlar om tvångs- gifte eller om det förekommer hot att hon eller han mot sin vilja ska skickas i väg till föräldrarnas hemland. Då är det viktigt att allt det förebyggande arbetet redan är klart: det måste finnas fasta rutiner</P>
<P class="p217 ft26">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td208"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p29 ft34">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft11">och kontakterna med socialtjänsten måste finnas där. Att börja ta sådana kontakter när det uppstår en akut situation är ofta alldeles för sent. Tvångsgifte drabbar oftare flickor eller unga kvinnor, men kan även drabba pojkar eller unga män. Regeringen har nyligen antagit en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (rskr. 2009/10:229).</P>
<P class="p102 ft11">I dag ser arbetet på landets skolor mycket olika ut. På en del skolor ser arbetssättet ut som Skolverket föreskriver, i andra skolor återstår en del arbete innan man nått ända fram. Det är dock svårt att få någon rikstäckande helhetsbild av läget. Det vi däremot vet är att det pågår en rad olika projekt och att man runt om i landet arbetar med frågan på olika sätt och på olika nivåer.</P>
<P class="p12 ft11">Ett projekt bedrivs av länsstyrelsen i Östergötland som har i upp- drag att sprida informationssatsningen ”Dina rättigheter”. Satsningen vänder sig direkt till gymnasieungdomar och har som mål att bland annat förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Även i Halmstad pågår ett förebyggande arbete i projektform. Mellan åren 2005 och 2008 arbetade man under namnet ”I hederns namn” bland annat med att arbeta fram metoder för hur man kan kommunicera med barn, ungdomar och familjer i segregerade och socialt utsatta miljöer. Sedan 2008 pågår kunskapsspridning från de erfarenheter man gjorde, ett arbete som beräknas pågå fram till 2011.</P>
<P class="p14 ft13">Andra aktörer har riktat in sig mer på dialog med föräldrar i de områden där hedersproblematiken ansetts förekomma i större utsträck- ning.</P>
<P class="p725 ft25">Bakom en diskret dörr i en Stockholmsförort hittar man kvinno- och tjejjouren Somaya. Jouren har funnits i snart 13 år och riktar sig till invandrarkvinnor och/eller kvinnor med muslimsk identitet. Tjejjouren vänder sig till tjejer upp till 26 år.</P>
<P class="p509 ft25">När vi kommer på besök har det varit en ganska vanlig dag. En tjej som kommit till Sverige som ung brud till en betydligt äldre man söker nu asyl efter att blivit misshandlad och våldtagen. Hon har sin egen släkt och mannens släkt emot sig och behöver hjälp. En annan tjej är troligtvis gravid och misstänker att hennes mamma tänker tvinga med henne till gynekologen. Och en kvinna behöver tolkningshjälp i sin kontakt med socialtjänsten. De som kontaktar Somaya har oftast akuta problem, problem i skolan är däremot inte det första man pratar om här.</P>
<P class="p726 ft25">Många av de här unga tjejerna kan ha problem i skolan också, men det är inte huvudskälet till att de ringer oss. Men det är också ganska vanligt att tiden i skolan är den enda fria tiden de har. För det finns inte någon självklar koppling mellan att ha begränsningar i sin skol-</P>
<P class="p580 ft26">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft25">gång och leva under hedersförtryck, säger Susanne som är den som visar runt och berättar om Somayas verksamhet.</P>
<P class="p658 ft25">När vi pratar vidare om skolans insatser och dess betydelse för arbetet kring hedersproblematik menar Susanne att hon upplever att det på många skolor finns en rad förutfattade meningar. Egentligen rena fördomar som till exempel handlar om bilden av de som drabbas av hedersproblematik.</P>
<P class="p728 ft25">Många tror att de tjejer som riskerar att drabbas är den tysta, kuvade tjejen i hörnet med slöja på huvudet. Ofta är det precis tvärtom. Det här är tjejer som kan hävda sig i skolan, som är högpresterande och framåt.</P>
<P class="p729 ft25">En annan fördom är att för tjejer som lever i hedersproblematik är skolan inte så viktig eftersom de ändå förväntas gifta sig tidigt.</P>
<P class="p658 ft25">De här tjejerna har höga krav hemifrån att prestera bra. Det höjer familjens status och tar man en viss examen får man ”extra stjärnor”– och det är bra att ha när man ska giftas bort.</P>
<P class="p658 ft25">I Somayas lokaler hänger flera bevis på det långvariga och viktiga arbete att utsättas för hedersförtryck? de här utfört. Här finns diplom från landshövdingen, pris från Anna Lindhs minnesfond och även en utmärkelse undertecknad av kungen. En stor del av tjejjourens tid går åt till förebyggande arbete ute i skolorna. Man jobbar ofta i köns- uppdelade grupper och pratar livsutrymme med tjejerna medan killarna diskuterar vad det innebär att vara kille och att vara tjej.</P>
<P class="p730 ft72">Under de här diskussionerna, går det att se vilka som riskerar att utsättas för hederstryck?</P>
<P class="p658 ft25">Nej, inte direkt, men man kan märka det på andra sätt. Oftast finns det några tjejer som är mest på, som protesterar och undrar vad man snackar om. De tar ställning och säger ”men hon är ju en hora”. Ofta kommer de fram efteråt och vill prata. Jag tror det handlar om rädsla: för om de skulle ta ställning i diskussionen och säga att tjejer har rätt till sin egen sexualitet så går det en rapport hem om det. Och då kan det bli farligt.</P>
<P class="p731 ft25">En av de saker Susanne önskar att fler skulle ta till sig här heders- problematikens komplexitet. Även om Somaya bara arbetar med tjejer och kvinnor menar hon att frågan är större än så.</P>
<P class="p658 ft65">Hedersfrågan är ålderslös, det kan lika gärna drabba en tvåbarns- mamma som en ung tjej. Den är religionslös och regionslös eftersom den drabbar religiösa och ickereligiösa från många olika länder. Och den är också könslös eftersom både flickor och pojkar kan drabbas och båda könen kan vara förövare.</P>
<P class="p676 ft25">Att ha den här insikten är viktig, menar Susanne eftersom det då blir lättare att förstå omfattningen av problemet och också lättare att förstå hur man ska arbeta med frågan.</P>
<P class="p662 ft25">Det handlar om ett system. Därför är det viktigt för skolor och andra att förstå att allt inte är löst bara för att man tar flickan därifrån. För vad händer med systemet, med strukturen? Den finns ju kvar, därför är det viktigt jobba bredare.</P>
<P class="p400 ft26">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td208"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p29 ft34">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p732 ft72">Till sist, finns det något du önskar att alla skolor skulle ta till sig?</P>
<P class="p268 ft25">Mer kunskap om den här frågan och hur komplex den är. Dessutom: man måste sluta undervisa om att det finns en mödomshinna. Det är helt absurt att det fortfarande förekommer.</P>
<P class="p309 ft43"><SPAN class="ft43">8.4</SPAN><SPAN class="ft66">Delegationens analys och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p466 ft13">Frågan om hedersproblematik är ytterst är en fråga om mänskliga rättigheter. Som det står i den första respektive i den 26:e artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:</P>
<P class="p733 ft147">Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Var och en har rätt till utbildning.</P>
<P class="p283 ft11">Dessa två artiklar ger klart och tydligt besked kring vems rättig- heter det är som ska prioriteras när det gäller rätten till skolgång och rätten att själv kunna forma sitt eget liv. Även barn- konventionen är i artikel 28 respektive 29 tydlig i frågan om rätten till utbildning:</P>
<P class="p734 ft25">Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.</P>
<P class="p409 ft13">Det bör också tilläggas att den nya skollagen som börjar gälla den 1 juli 2011 tydligt markerar skolans ansvar att verka för elevens bästa och att ta hänsyns till hans eller hennes åsikter:</P>
<P class="p267 ft25">I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.</P>
<P class="p735 ft11">Utifrån dessa texter kan skolans hållning till hedersrelaterad pro- blematik tyckas vara relativt enkel. Föräldrar har inte rätt att begränsa sina barns liv och därför bör skolan tydligt agera om de upptäcker restriktioner av det slag vi tidigare räknat upp. Flickornas och pojk- arnas rätt till undervisning bör ställas i centrum.</P>
<P class="p82 ft11">Å andra sidan har föräldrarna rätt att besluta över vilken utbild- ning deras barn får. Den rätten formuleras i den tredje punkten i 26:e artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:</P>
<P class="p736 ft26">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p737 ft25">Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.</P>
<P class="p738 ft11">Man måste också vara medveten om att det finns en rad olika speci- fikt svenska normer som i många fall präglar den svenska skolan, till exempel normer om hur man ser på sex och samlevnad och där- med undervisar i detta ämne, normer om hur stor betydelse religionen har och normer om hur relationen mellan de två könen ser ut. Dessa normer kan variera beroende på lärarkårens sammansättning eller var i landet skolan ligger. Problemet är dock att precis som all personal i skolan inte är medvetna om att de är med och reproducerar traditionella könsnormer, är alla inte heller medvetna om att de är bärare av och med att reproducera normer kring de här frågorna. Är man inte medveten om att de här specifikt svenska normerna finns, kan det vara svårt att på ett framgångsrikt sätt förstå och bemöta invändningar mot till exempel gymnastiklektioner med köns- blandade grupper eller ett ämne som sex- och samlevnadskunskap. Det är helt enkelt svårt att diskutera normer och värderingar när man inte har formulerat sina egna.</P>
<P class="p97 ft11">När skolans synsätt ställs mot familjens blir det tydligt att frågan om hedersproblematiken och hur skolan ska arbeta med den är komplex och har många bottnar. Vi menar därför att det egentligen inte finns några enkla lösningar eller enkla metoder att ta till för skolan och dess personal. Det finns ingen enkel åtgärd som alltid – oavsett omständigheter – löser upp hedersrelaterad problematik. Verkligheten är mer komplicerad än så och det som är helt rätt åtgärd i den ena situationen kanske är helt fel i den andra. Det kan till och med vara så att om skolorna följer de normala rutinerna när det gäller misstankar om att en elev far illa, kan detta i vissa fall i stället förvärra situationen för eleven i fråga. Forskning visar också att de skolor som varit mest framgångsrika i arbetet kring heders- problematik är de som haft en bra dialog med föräldrarna. Skolor som däremot arbetade med ultimativa krav och konfrontation miss- lyckades i större utsträckning (Högdin, 2007).</P>
<P class="p306 ft13">Denna komplexitet till trots vill vi ändå slå fast tre grund- läggande utgångspunkter:</P>
<P class="p739 ft11"><SPAN class="ft148">-</SPAN><SPAN class="ft149">Alla elever har rätt till undervisning,</SPAN></P>
<P class="p134 ft13"><SPAN class="ft148">-</SPAN><SPAN class="ft150">De åtgärder som vidtas i ärenden som gäller hedersrelaterade frågor måste alltid ha den enskilde elevens bästa för ögonen,</SPAN></P>
<P class="p540 ft26">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td208"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td209"><P class="p29 ft34">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft11"><SPAN class="ft151">-</SPAN><SPAN class="ft152">Det behövs inget nytt, alldeles speciellt sätt att tänka kring den här problematiken. Hedersrelaterade frågor behandlas bäst som andra värdegrundsrelaterade frågor. Grundläggande framgångs- faktorer är precis som vanligt välutbildade och kompetenta rektorer och skolledare, tydliga arbetsplaner samt lärare och annan personal som vet hur och när de ska agera om det uppstår pro- blem.</SPAN></P>
<P class="p741 ft11">Hur enskilda skolor eller lärare sedan löser konkreta frågor om hur deltagande i till exempel simundervisning eller andra ämnen ser ut vill vi inte detaljreglera, men det är viktigt att elevens rätt till under- visning och deltagande inte blir en fråga som eleven själv ska behöva ta ställning till eller som eleven själv ska behöva ta upp till förhandling. Det får inte heller bli som man beskriver det i rapporten <SPAN class="ft15">Heders- relaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt</SPAN></P>
<P class="p742 ft11">(SOU 2010:84), av professor Pirjo Lahdenperä m.fl., där det bland annat framhålls att hedersrelaterade problem i skolan kan uppfattas som riskfyllda med tanke på stigmatisering och rädsla för främ- lingsfientlighet och ökning av fördomar. Författarna menar att sådana rädslor inte på något sätt får hindra skolpersonalen att ta itu med problemen och att vara observanta på vad hederstänkande kan medföra. Rapporten har tagits fram på uppdrag från vår delegation. Författarna svarar själva för innehållet.</P>
<P class="p94 ft11">Samtidigt vill vi påpeka att det faktum att det finns vårdnads- havare som inte vill att deras barn deltar i vissa ämnen inte är någon helt ny företeelse. Vi bedömer att den svenska skolan under en lång tid har haft problem med hur man ska bemöta grupper där synen på skola och undervisning ser ut på andra sätt än det som ska gälla i skolan. Det finns exempel på hur elever på grund av familjens religiösa tillhörighet inte behövt delta i den annars obligatoriska musikunder- visningen. En liknande situation gäller den nationella minoriteten romerna och det faktum att en stor grupp romska barn – framför allt flickor – inte fullföljer skolan och att ännu färre går vidare till gymnasiet eller studier vid högskola och universitet. Delegationen för romska frågor visade i sitt slutbetänkande att den här frånvaron från den obligatoriska skolan varit ett problem under en lång tid och att många skolor har varit i stort sett handfallna när romska elever inte dyker upp till klassrummet (SOU 2010:55).</P>
<P class="p710 ft13">Vi menar att det funnits exempel på skolor, rektorer och lärare som har haft svårt att hävda elevernas rätt till undervisning när man ställs inför krav och synpunkter på detta sätt. Skolans främsta</P>
<P class="p704 ft26">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Jämställdhet och hedersproblematik</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11">ansvar är dock att bedriva likvärdig undervisning för alla elever och om eventuella komplikationer och intressekonflikter följer med detta ansvar måste skolan ha väl upparbetade rutiner kring sådana här frågor. Skolan får inte heller ignorera om elever har problem som handlar om andra saker än den egna skolgången. Därför är ett väl upparbetat samarbete med till exempel socialtjänsten mycket viktigt.</P>
<P class="p117 ft11">Det viktigaste verktyget i det här arbetet är kunskap. Det har också funnits ett stort behov av detta, något som inte minst märkts på det söktryck som varit på de <NOBR>7,5-poängskurser</NOBR> som Skolverket anordnade inom ramen för det stora jämställdhetsuppdrag de fick av regeringen 2008 (U200679049/S). Vi menar att den här typen av utbildning är nödvändig och bör ges permanent.</P>
<P class="p117 ft11">Skolverkets kurser gavs till redan verksam personal. Vi menar att det är viktigt att man inte väntar så länge med utbildning och kun- skapsspridning i de här frågorna. Därför förslår vi att regeringen beslutar om ändringar gällande innehållet i rektorsutbildningen, med innebörden att ett obligatoriskt moment om hedersproblema- tiken ska ingå. En sådan förändring kommer naturligtvis att höja kompetensen hos de nyutbildade rektorerna, men också i förläng- ningen påverka lärare och annan personal. Detta eftersom rektorer i sin position leder arbete på skolorna och om de har dessa kun- skaper med sig ökar sannolikheten att de kommer att se till att frågan får en naturlig plats i det dagliga skolarbetet. Rektorernas betydelse understryks i den ovan nämnda forskarrapporten (SOU 2010:84). Författarna menar att det behövs ”mer praktiskt orienterad peda- gogisk forskning som är kopplad till rektorsrollen och hur skol- ledningen kan förändra lärandemiljön till en mer interkulturell och inkluderande miljö”.</P>
<P class="p743 ft26">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p744 ft128"><SPAN class="ft10">9</SPAN><SPAN class="ft127">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</SPAN></P>
<P class="p714 ft45">Delegationen föreslår regeringen att<SPAN class="ft11">:</SPAN></P>
<P class="p745 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar i mål- formuleringarna för rektorsutbildningen så att jämställdhet ska genomsyra hela rektorsutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p746 ft45">Delegationens centrala bedömningar<SPAN class="ft11">:</SPAN></P>
<P class="p747 ft11">Skolans jämställdhetsarbete måste bedrivas brett och med led- ningens stöd. Jämställdhetsintegrering måste vara en vägledande princip för arbetet. Arbetet för jämställdhet i skolan ska inte i första hand bedrivas med punktinsatser och korta projekt.</P>
<P class="p262 ft11">Rektorn är i egenskap av ledare för skolan en av de viktigaste aktörerna gällande jämställdhetsarbetet inom skolan. En skicklig rektor kan genom sitt engagemang och sin kunskap organisera arbetet i skolan så att det främjar jämställdhet i skolan.</P>
<P class="p262 ft11">Styrdokumenten för de nya lärarutbildningarna ger goda för- utsättningar att arbeta aktivt med genus och jämställdhet i lärar- utbildningen. Det är viktigt att lärarna dels får goda ämneskun- skaper också med ett jämställdhets- och genusperspektiv, dels får kunskaper om jämställdhet och genus i vidare mening.</P>
<P class="p748 ft13">Vi uppmanar Högskoleverket att i sin följande tillsyn av lärar- utbildningen särskilt granska hur lärarutbildningarna tillgodo- sett jämställdhetsuppdraget.</P>
<P class="p749 ft11">Arbete med jämställdhet ses ofta som ett förändringsarbete. Som allt förändringsarbete är det svårt och möts ofta med motstånd. Det är viktigt att verksamhet, förhållningssätt, visioner, mål och under- visningssätt tas upp i detta förändringsarbete.</P>
<P class="p750 ft26">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft43"><SPAN class="ft43">9.1</SPAN><SPAN class="ft66">Vad görs i dag? - lokalt jämställdhetsarbete</SPAN></P>
<P class="p751 ft23">Aktuellt jämställdhetsarbete på skolor</P>
<P class="p88 ft11">Professor <NOBR>Gun-Marie</NOBR> Frånberg har på vårt uppdrag analyserat aktuella projekt, metoder och insatser för att främja jämställdhet i skolan. Underlag från drygt 50 kommuner ingår i underlaget för analysen, som presenteras i rapporten <SPAN class="ft15">Att bli medveten och förändra sitt för- hållningssätt </SPAN>(SOU 2010:83). Samtliga kommuner har via en webb- enkät erbjudits möjlighet att delta i sammanställningen och berätta om det jämställdhetsarbete som pågår.</P>
<P class="p117 ft11">Läsningen av Frånbergs rapport ger intrycket att det är för- hållandevis få skolor som aktivt arbetar med jämställdhet även om det förstås finns exempel på skolor som bedriver ett aktivt och ambitiöst jämställdhetsarbete. Det förefaller även vara få skol- huvudmän som själva bekostar satsningar på jämställdhet. De pro- jekt eller särskilda arbetssätt som redovisas i rapporten är i stor grad finansierade antingen av Skolverkets regeringsuppdrag om jäm- ställdhet i skolan eller av Sveriges Kommuner och Landstings reger- ingsuppdrag <SPAN class="ft15">Program för Hållbar jämställdhet </SPAN>(se vidare nedan). Ytterligare ett antal projekt har tillkommit med finansiering från Skolverket eller Sveriges Kommuner och Landsting efter det att datainsamlingen för projektet avslutades. Detta förändrar dock inte vår bild av att det är förhållandevis få skolor som uppger att de arbetar aktivt med jämställdhet, och att arbetet bär en prägel av punktinsatser och kortsiktiga projekt. ”Eldsjälsprincipen” finns fortfarande i stor utsträckning kvar som en motor för arbetet och de metoder som används.</P>
<P class="p752 ft11">Jämställdhet verkar i många kommuner vara ett bland flera prioriterade områden i skolorna, vilket innebär att jämställdhet inte alltid eller garanterat är ett prioriterat område. Det gör att syste- matiken och hållbarheten i jämställdhetsarbetet i skolan i många fall blir bristfällig. Det är också förhållandevis få kommuner eller skolor som i svaren på enkäten uppgett att jämställdhet är ett prioriterat område.</P>
<P class="p284 ft11">Av Frånbergs rapport framgår att utbildningsinsatser är de enskilt vanligaste insatserna för att förbättra jämställdheten i skolorna. Dessa utbildningsinsatser bedrivs exempelvis genom jämställdhetspiloter eller genuspedagoger eller genom att man anlitar genusinspiratörer. Det förekommer också exempelvis att man genomför utbildning i normkritisk pedagogik, anordnar forskningscirklar (se t.ex. Sandell,</P>
<P class="p643 ft26">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">2010), utbildar nyckelpersoner för skolans utveckling, anordnar storföreläsningar etcetera. Dessa utbildningar berör oftast lärare och annan personal, men det förekommer också att eleverna fått del av utbildningsinsatser. I rapporten redovisas även att kartläggning, genusmedveten undervisning och likabehandlingsarbete utgör delar av jämställdhetsarbetet. Attitydförändringar hos elever är också ett område som många arbetar med.</P>
<P class="p94 ft11">I rapporten understryks vikten av att även ta in jämställdhets- perspektivet i ämnesundervisningen. Ett jämställdhetsperspektiv på respektive ämne måste utvecklas medvetet och inkluderas inom respektive disciplin vid våra lärosäten. Ett sådant arbete skulle inne- bär att skolorna på sikt kommer bort ifrån det kortsiktiga tänkandet och synen på att jämställdhet är något man bara arbetar med då och då, menar Frånberg.</P>
<P class="p125 ft23">Skolverkets arbete med jämställdhet i skolan</P>
<P class="p529 ft11">Skolverket har under perioden den 1 oktober 2008 till den 31 december 2010 som nämnts på regeringens uppdrag planerat och genomfört insatser i syfte att främja jämställdhet. Uppdraget har sju olika delar och Skolverket har arbetat med kompetensutveckling, utvecklings- medel och stödmaterial.</P>
<P class="p82 ft11">I flera delar av jämställdhetsuppdraget har kompetensut- vecklingsinsatser genomförts. Skolverket har exempelvis i samar- bete med högskolor och universitet arbetat fram ett antal kurser om 7,5 högskolepoäng (se vidare nedan).</P>
<P class="p82 ft11">En annan form av kompetensutveckling har skett genom kon- ferenser. De konferenser som har erbjudits på flera orter är <SPAN class="ft15">Inget slår en skicklig lärare </SPAN>samt <SPAN class="ft15">Elevhälsans och skolans uppdrag – vi stödjer varandra.</SPAN></P>
<P class="p12 ft11">Vid tre olika tillfällen under uppdragsperioden har skolor och kommuner haft möjlighet att söka pengar för olika utvecklingsarbeten inom jämställdhetsområdet (se ovan). Lärande exempel från dessa finns på Skolverkets webbplats – www.skolverket.se/jamstalldhet. Under de två år som Skolverket har arbetat med uppdraget har webben använts som informations- och inspirationskanal till olika mål- grupper.</P>
<P class="p94 ft13">Under arbetet med jämställdhetsuppdraget uppger Skolverket att man sett behovet av stödmaterial inom jämställdhetsområdet. Skol- verket kommer därför att ge ut stödmaterial under december 2010</P>
<P class="p707 ft26">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">som berör hedersproblematik (målgrupp rektorer), elevhälsan (en antologi) samt dokumentationen från konferensen <SPAN class="ft15">Inget slår en skicklig lärare. </SPAN>Skolverket har även gett ut en granskning av metod- böcker i sex- och samlevnadsundervisningen. Skolverkets webb- plats kommer även att publicera filmer för att öka medvetenheten om jämställdhet i skolan bland lärare, som ett kompetensutveck- lingsmaterial för arbetslagen.</P>
<P class="p753 ft23">Sveriges Kommuner och Landstings arbete med jämställdhet i skolan</P>
<P class="p74 ft11">Sveriges Kommuner och Landsting har fått medel regeringen för att stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och regioner fram till december 2010 (se ovan och kapitel 1). På webbplatsen www.jämställ.nu finns en del lärande exempel från en rad olika verksamheter, bland annat från skolan. Från årsskiftet kommer även en modell för jämförelser att lanseras, där det ska vara möjligt att skatta graden av jämställdhet i en skola eller en kommun.</P>
<P class="p754 ft68"><SPAN class="ft43">9.2</SPAN><SPAN class="ft67">Utbildning och fortbildning i jämställdhet för lärare och skolledare</SPAN></P>
<P class="p244 ft23">Lärarutbildningarna</P>
<P class="p88 ft11">Lärarna är nyckelpersoner i skolans jämställdhetsarbete. Lärarna måste vara kunniga om jämställdhetsfrågan och ha förmåga att reflektera över sitt eget förhållningssätt till flickor och pojkar. Lärarna måste dessutom ha goda ämneskunskaper, för att kunna förmedla ett ämnesstoff som ger lika utrymme ät kvinnor och män, där detta är relevant.</P>
<P class="p117 ft11">Genom lärarutbildningarna kan staten tillgodose lärarna med kunskap om jämställdhet. Innehållet i lärarutbildningen måste rim- ligtvis följa de mål som staten har satt upp genom skollag och läro- plan.</P>
<P class="p117 ft11">Ansvaret för att ge morgondagens lärare kunskaper i frågor som rör jämställdhet handlar både om att lärarna ska få kunskaper om ”sitt ämne” ur ett genusperspektiv och om allmänna kunskaper om jämställdhet. Det innebär att vi förespråkar en kraftig förstärkning</P>
<P class="p527 ft26">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">av genusperspektivet i de ämnen som ingår i lärarnas ämnesexamen. I sin tur innebär en sådan förstärkning att undervisningen i klass- rummen kommer att bli mer forskningsförankrad. Kvinnoforsk- ningen, numera kallad genusforskningen, har varit utomordentligt framgångsrik inom högskolevärlden, och förändrat synen på ämnen som historia, litteratur, idéhistoria, sociologi, etnologi, psykologi med mera. Man har kompletterat och korrigerat den könsblindhet som före <NOBR>1970-talet</NOBR> togs för given. Numera bör det inte gå att läsa dessa ämnen utan att samtidigt integrera ett genusperspektiv. Detta borde också vara en självklar del i lärarhögskolornas didaktikunder- visning.</P>
<P class="p257 ft11">Som vi visade i våra rapporter (SOU 2010:10 och 2010:33) håller exempelvis inte alltid dagens läromedel en tillräckligt hög kvalitet när det gäller jämställdhet. Mannen är fortsatt norm, med i bästa fall kvinnan som hjälpare, det avvikande eller osynliga könet. I Ann- Sofie Ohlanders granskning av fyra vanliga läroböcker i historia visar sig intresset för kvinnors auktoritet och handlande i olika epoker vara svagt. Av 996 namngivna personer var endast 62 kvinnor och i den kollektiva historien beskrevs kvinnor som objekt, inte som subjekt. Det finns läroböcker som inte nämner någon kvinna vid namn efter <NOBR>1600-talets</NOBR> drottning Kristina eller det tidiga 1700- talets drottning Ulrika Eleonora. Ju närmare vår tid man kommer, ju färre kvinnor tycks vara tumregeln i läromedelsproduktionen. Vi vill gärna understryka att genusblinda läromedel, där historiens kvinnliga aktörer in i vår tid lyser med sin frånvaro, strider mot skolans värdegrund och läroplan. Vi tror också att vanföreställ- ningen att flickor och unga kvinnor skulle tillhöra det historiskt utplånade könet, vilket kan resultera i bristande självkänsla, kan vara en delförklaring till unga kvinnors ohälsa i dag.</P>
<P class="p755 ft11">Riksdagen har antagit regeringens proposition om en ny lärarut- bildning (prop. 2009/10:89). Den nya lärarutbildningen, som kommer att starta höstterminen 2011, innebär att den nuvarande generella lärarexamen ersätts med fyra olika lärarexamina – förskol- lärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärar- examen. I den nya utbildningarna ökar utrymmet för ämnesstudier för alla kategorier av lärare.</P>
<P class="p253 ft11">Lärarutbildningarna består av en allmän del och en ämnesdel. I utbildningen ingår även en verksamhetsförlagd del (VFU), det vill säga utbildning som är förlagd i skolan. I den nya lärarutbildningen benämns den allmänna delen av utbildningen Utbildningsveten- skaplig kärna (UVK), och den ska omfatta 60 högskolepoäng. I</P>
<P class="p604 ft26">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft11">propositionen framhålls att jämställdhet bör rymmas inom den utbild- ningsvetenskapliga kärnan.</P>
<P class="p246 ft11">I propositionen framhålls följande om att examensarbetet i de nya lärarutbildningarna: ”arbetena bör spegla utbildningens examensmål vilket enligt regeringens bedömning innebär att arbetet huvud- sakligen görs inom ramen för ämnesstudierna. Samtidigt är det naturligt att de kunskaper som studenten tillägnat sig inom ramen för UVK och VFU också tas i bruk”.</P>
<P class="p117 ft11">Frågeställningar som rör jämställdhet och genus är i dag relativt frekventa inom examensarbetena på lärarutbildningen. I den nya lärarutbildningen ska alltså examensarbetet huvudsakligen göras inom ramen för ämnesstudierna, det vill säga inte inom ramen för den allmänna delen. Detta kan föra med sig att fler lärarstuderande skriver sina examensarbeten inom jämställdhetsområdet, med inrikt- ning mot fördjupningsämnet. Vi menar att det är en fördel om ämnes- didaktiska frågor om jämställdhet lyfts fram på fler ämnesinsti- tutioner.</P>
<P class="p285 ft11">Det har framförts att genus- och jämställdhetsfrågor är efter- satta ämnen inom lärarutbildningen i dag (se till exempel Havung, 2006).</P>
<P class="p756 ft11">Det finns också ett behov av att utbilda lärare i barnkunskap, dvs. om normalvariationen i barns fysiska, psykiska/kognitiva utveck- ling. Kunskaper om genomsnittliga könsskillnader i barns utveckling kan vara viktiga i skolans jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p78 ft11">I bilaga två till högskoleförordningen (2010:541) anges examens- beskrivningarna för de nya lärar- och förskoleexamina. Där kon- kretiseras de mål som studenten ska ha uppnått för att erhålla en examen, det vill säga vilka kunskaper, färdigheter och förhållnings- sätt som studenten ska ha tillägnat sig. I examensbeskrivningarna fastställs också vilka delar den utbildningsvetenskapliga kärnan ska omfatta.</P>
<P class="p285 ft11">Av examensbeskrivningarna framgår att för alla former av lärar- examen så ska studenten visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den peda- gogiska verksamheten. Vidare framgår att den utbildningsveten- skapliga kärnan bland annat ska omfatta skolans/förskolans värde- grund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna och sociala relationer, konflikt- hantering och ledarskap.</P>
<P class="p108 ft11">Skollagens tydliga krav på att skolan ska arbeta aktivt med jämställdhet och mot kränkningar bör rimligtvis speglas i innehållet</P>
<P class="p109 ft26">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">i lärarutbildningen. Att lämna till de blivande lärarnas egen tid att inhämta kunskap och ta sig reflektionstid kring detta område är inte ansvarsfull styrning. Regleringen av den utbildningsveten- skapliga kärnans innehåll ger tillsammans med examensmålen läro- sätena goda möjligheter att på ett genomtänkt sätt inkludera jäm- ställdhet i sina lärarutbildningar. Det återstår att följa hur lärar- utbildningarna på de olika lärosätena tillgodoser jämställdhets- området i de utbildningar de erbjuder.</P>
<P class="p253 ft11">Det är angeläget att jämställdhetsuppdraget tillgodoses i den nya lärarutbildningen, såväl i utbildningens vetenskapliga kärna som i ämnesstudierna. Vi uppmanar därför Högskoleverket att i sin nästa tillsyn av lärarutbildningarna särskilt granska hur jämställdhetsupp- draget tillgodosetts i utbildningen.</P>
<P class="p757 ft11">Lärarutbildningen är ofta i fokus när frågan om jämställdhet i skolan diskuteras. Det finns många åsikter om vad utbildningen borde innehålla och vad studenterna borde få med sig när de är färdiga. Men vad tycker de som nyligen var studenter själva? I ett snöigt Falun träffar DEJA Camilla och Thomas för att höra hur de ser på saken. De tog examen för sex respektive ett år sedan. Och de är eniga: Genus och jämställdhet var ingen sär- skilt viktig del av undervisningen när de gick lärarutbildningen.</P>
<P class="p758 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft153">Det pratades inte så mycket om jämställdhet på våra för- läsningar, säger Camilla efter att ha tänkt efter ett tag.</SPAN></P>
<P class="p262 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft47">Vi pratade en del, men det var mest när vi läste special- pedagogik. Då togs det upp skillnader mellan pojkar och flickor när det gällde vilken problematik de kunde ha, säger Thomas.</SPAN></P>
<P class="p759 ft45">Vad sa man då?</P>
<P class="p262 ft11"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft50">Till exempel att ADHD var vanligare bland pojkar och att problem hos elever yttrar sig olika hos pojkar och hos flickor.</SPAN></P>
<P class="p760 ft11">Ingen av dem kan heller dra sig till minnes att de fick läsa någon litteratur som behandlade de här frågorna. De diskus- sioner som förekom kring flickor och pojkar handlade mest om hur de två olika grupperna var.</P>
<P class="p262 ft11"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft50">Man beskrev det som att pojkar var livligare medan flickor var tysta och duktiga. Och det var inte så mycket att göra åt, säger Camilla.</SPAN></P>
<P class="p601 ft11"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft50">Mina lärare lade i och för sig till att det inte alltid behövde vara så, men det kom som en parantes, säger Thomas.</SPAN></P>
<P class="p694 ft26">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p761 ft11">Även om ingen av dem upplevde att genus och jämställdhet var ett prioriterat ämne på lärarutbildningen fanns ämnet ändå närvarande till viss del. Detta främst eftersom det fanns andra studenter som var intresserade.</P>
<P class="p762 ft11"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft52">Min syster har alltid varit intresserad av </SPAN><NOBR>HBT-frågor,</NOBR> så jag vet att hon läste lite andrakurser än vad jag gjorde. Och hon skrev både sin <NOBR>B-uppsats</NOBR> och <NOBR>C-uppsats</NOBR> om ämnet.</P>
<P class="p763 ft11">(På de skolor där Thomas och Camilla arbetar förekommer inga stora jämställdhetsprojekt för tillfället. Men de säger båda att frågan finns närvarande i det dagliga arbetet. På Camillas skola har man till exempel jobbat med värderingsövningar. Och på Thomas skola har man arbetat med att bredda lekmöjligheterna.</P>
<P class="p762 ft11"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft52">Vi har till exempel döpt om ett rum som kallades för dock- hörnan till blå rummet. Dagen efter började killarna vara där inne – fast vi hade exakt samma saker som vi alltid haft där, berättar Thomas.)</SPAN></P>
<P class="p762 ft11">Kunskapen hur man praktiskt ska arbeta med jämställdhet är något som de tror skulle kunna lyftas fram bättre under praktiken. Eller genom vidareutbildning när man har varit lärare ett tag.</P>
<P class="p764 ft13"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft154">Det känns som det är då man börjar kunna yrket och se vad det är man faktiskt har med sig från utbildningen, säger Thomas.</SPAN></P>
<P class="p761 ft11"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft52">Efter ett tag inser man också vad det är man inte kan, fyller Camilla i.</SPAN></P>
<P class="p765 ft45">Om ni får önska fritt, vad hade ni velat ha med er från lärarutbildningen när det gäller jämställdhet och genus?</P>
<P class="p761 ft11"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft47">Det skulle nog vara att man tittade mer på lärarens roll, varför gör man som man gör? Och vad beror det på att flickor och pojkar presterar så olika, det har inte bara blivit så.</SPAN></P>
<P class="p763 ft11"><SPAN class="ft20">–</SPAN><SPAN class="ft153">Det håller jag med om, kanske skulle man alltid vara två som var ute under praktiken så att man kunde studera varandra. Jag skulle nog också ha velat lära mig mer om lagar och förordningar på det här området – när ska man gripa in? Det tycker jag saknades, avslutar Camilla.</SPAN></P>
<P class="p766 ft26">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft23">Fortbildning av skolans personal</P>
<P class="p84 ft11">Det lärarnas arbetsgivare, kommunen eller en fristående huvudman, som ansvarar för fortbildningen. Regeringen har under senare år erbjudit särskilda fortbildningskurser inom jämställdhetsområdet för lärare.</P>
<P class="p12 ft11">Regeringen tog 2002 initiativ till att utbilda pedagogiskt kvali- ficerade resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap (prop. 2001/02:1). Utbildningen kom att kallas för genuspedagog- satsningen. Vi har via en enkät vänt oss till några av dem som gick utbildningen och tagit del av en del av de utvärderingar som gjorts (se vidare SOU 2009:64). Vår samlade bild är att utbildningen gav studenterna goda kunskaper och verktyg att arbeta med genus- frågor i skolan. Flera som började arbeta som genuspedagog gör det dock inte längre – detta främst på grund av besparingar.</P>
<P class="p253 ft11">Under 2009 och 2010 har Skolverket som en del av reger- ingsuppdraget om jämställdhet i skolan (se kapitel 1) bedrivit fort- bildning av lärare och skolledare. Skolverket har upphandlat fyra kurser på högskolenivå. Kurserna – <SPAN class="ft15">Jämställdhet och hedersrelaterat förtryck i skolans värld, Jämställdhet i skolan – skolpraktik och forsk- ningsperspektiv </SPAN>samt <SPAN class="ft15">Sex- och samlevnadsundervisning </SPAN>riktar sig till aktiva lärare. Vidare finns kursen <SPAN class="ft15">Hedersrelaterad problematik </SPAN>som vänder sig till skolledare. Samtliga kurser omfattar 7,5 högskole- poäng.</P>
<P class="p253 ft11">Kurserna i sex- och samlevnad respektive om jämställdhet och hedersrelaterat förtryck har enligt uppgift från Skolverket varit mycket efterfrågade.</P>
<P class="p742 ft11">Vi menar att fortbildningen är angelägen och har därför i kapitel 6 respektive 8 föreslagit att regeringen att ger Skolverket i uppdrag att förlänga de aktuella fortbildningarna i sex- och samlevnad samt rörande den hedersrelaterade problematiken i skolan.</P>
<P class="p219 ft23">Befattningsutbildning för rektorer – Rektorsutbildningen</P>
<P class="p283 ft11">Rektorn är i egenskap av ledare för skolan en av de viktigaste aktörerna gällande jämställdhetsarbetet inom skolan. Rektors ledar- roll förstärks ytterligare i och med den nya skollagen (2010:800).</P>
<P class="p23 ft11">Det är således viktigt att rektor har goda kunskaper om hur kön och genus spelar roll i skolan och klassrummet. En bra rektor kan genom sitt engagemang och sin kunskap organisera arbetet i skolan</P>
<P class="p767 ft26">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">så att det främjar jämställdhet och likabehandling samt minskar förekomsten av kränkande behandling.</P>
<P class="p245 ft11">I Ann Ludvigssons avhandling (2009) behandlas rektorns betyd- else för ledarskapet på skolan. En slutsats är att den naturliga konflikt som finns på en skola mellan olika lärare utifrån deras bakgrund och roll kan biläggas av en god ledare. Hon framhåller att en god ledare tillsammans med lärarna i ömsesidig dialog kan få skolan att utvecklas. Detta går i linje med vad utredningen för skolans led- ningsstruktur lyfter fram (SOU 2004:116). Utredarens slutsats är att ett ledarskap som får personalen att arbeta mot samma mål är avgörande för förändringsvilja och hög kvalitet.</P>
<P class="p65 ft11">Rektorn behöver en bra ledarutbildning. Statligt anordnad rektors- utbildning har bedrivits sedan slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> (SOU 2004:116). För den nuvarande utbildningen gäller att den ska påbörjas snarast möjligt efter det att anställningen som rektor har påbörjats och vara genomförd inom fyra år. Rektorsutbildningen ges i dag exempelvis av Karlstads, Stockholms, Umeå, Uppsala och Örebro universitet samt Linnéuniversitetet.</P>
<P class="p117 ft11">Utbildningens omfattning och innehåll är fastställt av reger- ingen (2008:643). Utbildningen ska omfatta 30 högskolepoäng och bestå av tre lika stora kurser: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap. Utifrån detta har Skolverket upprättat ett måldokument.</P>
<P class="p64 ft11">I dag saknas målformuleringar om jämställdhet helt i rektors- utbildningens styrande dokument. Vi anser att det bör regleras i styrdokumenten att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas i samt- liga tre delkurser som rektorsutbildningen består av. Inom skol- juridiken finns frågor som rör jämställdhet, såsom frågor om dis- kriminering och trakasserier. Även i avsnittet om mål- och resultat- styrning finns anledning att anlägga ett jämställdhetsperspektiv, exempelvis rörande könsskillnader i läs- och skrivförmåga samt skol- prestationer i övrigt. I skolledarskapet har jämställdhet en given plats, som en del i skolans värdegrund.</P>
<P class="p66 ft11">Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen ger Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar i målformuleringarna gällande rektorsutbildningen, med innebörden att jämställdhet ska genom- syra hela rektorsutbildningen.</P>
<P class="p768 ft26">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft43"><SPAN class="ft43">9.3</SPAN><SPAN class="ft66">Praktiskt jämställdhetsarbete</SPAN></P>
<P class="p265 ft11">Vi menar att jämställdhetsintegrering måste vara en vägledande princip för skolans jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att åstadkomma ett jämställt och långsiktigt, hållbart samhälle. Det innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla verksamhetsområden och i alla led av besluts- fattande, planering och utförande av verksamheter. Jämställdhets- integrering har varit den svenska regeringens övergripande strategi för jämställdhetspolitiken sedan propositionen <SPAN class="ft15">Delad makt – delat ansvar </SPAN>(prop. 1993/94:147).</P>
<P class="p257 ft11">I den bästa av världar är jämställdhetsarbetet något som utgår ifrån rektors övergripande ansvar för verksamheten och som bedrivs med lika hög prioritet som övrigt kvalitetsarbete. I dag ser vi dock att jämställdhetsarbetet ofta bedrivs som ett separat projekt vid sidan om den ordinarie verksamheten, inte sällan av en enskild engagerad person.</P>
<P class="p12 ft11">Att uppnå jämställdhet i skolan är en kvalitetsfråga för skolan som organisation och är en fråga om alla barns rätt till lärande. Att jämställdhet råder – det vill säga att flickor och pojkar, män och kvinnor i skolan har lika möjligheter och skyldigheter att verka och förändra skolan, lära och utvecklas som individer och i olika grupper – gör att alla människor kommer till sin rätt och kan utvecklas. I CEMR<A href="#page_189"><SPAN class="ft133">1 </SPAN></A>deklarationen, som en del kommuner undertecknat, fram- kommer även detta.</P>
<P class="p102 ft11">I diskrimineringslagen (2008:567) samt i såväl den nu gällande skollagen (1985:1100) som i den nya Skollagen (2010:800) ställs krav på att alla skolor ska redovisa de aktiva åtgärder som planeras och bedrivs i en plan. Denna reglering innebär en särskild utmaning för den som bedriver utbildning. Regleringen innebär krav på parallella jämställdhetsarbeten där jämställdhetsarbete som berör personalen är en separerbar del, och jämställdhetsarbete eller likabehandlings- arbete som berör eleverna är en delvis annan del.</P>
<P class="p103 ft11">Diskrimineringslagens krav på att alla arbetsplatser med fler än 25 anställda måste upprätta en jämställdhetsplan, berör troligtvis de flesta lärare eftersom många lärare utgör en del av kommunens anställda. För eleverna finns inget sådant minimikrav på antal</P>
<P class="p769 ft137"><SPAN class="ft134">1 </SPAN>CEMR deklarationen är ”Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå – en deklaration som uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet” och utarbetades <NOBR>2005-2006.</NOBR> CEMR står för Council of European Municipalities and Regions.</P>
<P class="p590 ft26">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft11">elever, utan skollagen ställer krav på att samtliga skolor ska ha en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Målen kan i dessa parallella jämställdhetsplaner vara överlappande, men bör rim- ligtvis också vara delvis olika eftersom lärare och elever berörs av skolans organisation på olika sätt.</P>
<P class="p117 ft11">En särskild grupp lärare som vi har vänt oss till via en enkät är de som deltog i den statliga fortbildningen i genuskunskap (genus- pedagogutbildningen). Många i gruppen vittnar om att de upplever en frustration i sitt arbete. En genuspedagog skriver:</P>
<P class="p559 ft25">Det går inte att bedriva jämställdhetsfrågor på ”golvet” om inte led- ningen ger mandat. Då menar jag att ledningen klart och tydligt säger att detta är ett prioriterat arbete. Okunskapen är enormt stor hos led- ningen i min kommun och det är helt legitimt att anser sig ha de kunskaper som krävs och därmed har man också rätten att avfärda jämställdhet/genusarbete. Vi som är genuspedagoger utsätts för ett omänskligt hårt tryck. Vi får ständigt vara beredda på spydiga kom- mentarer, motarbetning, härskartekniker och rent grova diskrim- inerande påhopp.</P>
<P class="p770 ft11">Det förefaller som att det saknas kunskaper och intresse hos både rektor och kollegor på denna skola. I vår enkät till genuspeda- gogerna framkommer även att det jämställdhetsarbete ofta ses som ett projekt snarare än en pågående process.</P>
<P class="p78 ft11">En vanlig metod är att skolan väljer att anordna en temadag om ett viktigt område. Det kan exempelvis vara en temadag om trafik, sex- och samlevnad eller om jämställdhet. Oftast handlar det om frågor som rektorn har ett särskilt ansvar för.</P>
<P class="p78 ft11">Det är också vanligt att regeringen arbetar med teman inom ramen för tidsbegränsade satsningar. Vanligtvis kopplas en statlig satsning till någon form av ekonomiska incitament. Särskilda pro- jektmedel kan inrättas där syftet är att de huvudmän eller skolor som tar del av satsningen kompenseras för de kostnader de har haft. Risken med detta arbetssätt är att skolan under en kort tid väljer att prioritera en fråga men sedan när temadagen– eller bidraget från staten – är slut så avtar intresset och blickarna vänds mot nästa tema som lyfts fram, allt medan lagkraven kvarstår. Att jämställdhetsarbete är ofta är en tidsbegränsad aktivitet framgår även av Frånbergs rapport (SOU 2010:83).</P>
<P class="p97 ft11">Det finns några gemensamma huvuddrag gällande arbetet med jämställdhet som antas bidra till hållbarhet och långsiktighet. Vikten av ledningens, rektors, aktiva del i jämställdhetsintegrer- ingen kan inte nog understrykas. För att åstadkomma en lång-</P>
<P class="p605 ft26">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">siktighet i jämställdhetsarbetet måste rektor inrikta jämställdhets- arbetet på skolans verksamhetsutveckling och kvalitetsutveckling – inte på från dessa processer fristående projekt. Ett sådant arbete bör bygga på en förändringsvilja som sträcker sig längre än till slut- datum för ett projekt.</P>
<P class="p82 ft11">Som bakgrundsmaterial för de strukturerande principer som vi presenterar nedan har JämStöds material (SOU 2007:15) och 4R metoden (Åström & Batljan i Ds 1999:33) fungerat. Även Frånbergs rapport ligger till grund för detta (SOU 2010:83). Vi vill lyfta fram fyra viktiga utgångspunkter för långsiktigt jämställd- hetsarbete i skolan:</P>
<P class="p771 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft155">Ledningen ger sitt tydliga stöd </SPAN>både inom skolan till elever och lärare och övrig skolpersonal, men också till föräldrar, politiker och skoltjänstemän gällande jämställdhetsarbetet</P>
<P class="p772 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft42">Arbetet tilldelas </SPAN><SPAN class="ft12">ekonomiska resurser </SPAN>åtminstone i en upp- startsperiod</P>
<P class="p772 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft42">En </SPAN><SPAN class="ft12">ansvarig samordnande grupp </SPAN>som arbetar direkt under led- ningen tillsätts</P>
<P class="p697 ft15"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft156">Tydliga mål, indikatorer och ansvarskriterier </SPAN><SPAN class="ft11">utformas</SPAN></P>
<P class="p773 ft11">Dessa utgångspunkter kan ses som en del av en uppstartsfas innan jämställdhetsarbetet är en del av de ordinarie processerna. För att på ett adekvat sätt formulera tydliga mål, indikatorer och ansvars- kriterier och kan en enskild skola eller kommun arbeta efter den process som beskrivs här nedan:</P>
<P class="p70 ft12"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft157">Kartläggning av verksamheten – fokus på det som upplevs vara ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv</SPAN></P>
<P class="p774 ft11">En kartläggning kan ske genom intervjuer, enkäter eller observa- tion. Intervjuer är bra om det är en mindre verksamhet som kart- läggs eller med ett specifikt problem. Det kan vara värt att fundera på vem det är som genomför intervjuerna, och vilken (makt)rela- tion den personen har till de personer som ska intervjuas. Vid känsliga frågor som rör trakasserier är det alltid att rekommendera en utomstående person som inte har en beroenderelation till skolan gör intervjun. Intervjuer görs mest tillförlitliga med hjälp av ljud- upptagning som sedan renskrivs.</P>
<P class="p14 ft13">Enkäter som metod är effektiva om problemet anas, men inte är helt tydligt. Då kan man ställa frågor anonymt. Enkäter kan lätt bli</P>
<P class="p775 ft26">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">för omfattande och blir då svåra att bearbeta. När det gäller enkäter är det viktigt att tänka igenom vilket material man vill ha, för att få ett så bra svar på den övergripande frågan som möjligt. Enkäter kan i dag med ganska enkla medel göras webbaserade, något som kan höja svarsbenägenheten och göra det lättare att analysera data.</P>
<P class="p64 ft11">Observationer är effektiva som kompletterande kartläggnings- instrument när det gäller att kartlägga en skola eller skolor i en kommun. Kartläggningar ska vara så objektiva som möjligt, och observationer är alltid subjektiva. När man observerar gör man hela tiden egna tolkningar och värderingar av det man observerar, men observationer ger ett bra kvalitativt komplement till intervjuer och enkäter. Om man vill få syn på sitt eget sätt att hantera genus i klassrummet kan spegelobservation av en kollega vara en väldigt bra metod. Kollegan får sedan i uppgift att observera ”tillbaka”. Då är det en annan form av kartläggning, där du och din kollega dis- kuterar och funderar tillsammans, som inte nödvändigtvis behöver involvera fler på skolan. Observationer ska ha ett specifikt och avgränsat syfte och kan göras med hjälp av anteckningar, video- kamera eller ljudupptagning. Videokamera som hjälpmedel kräver att du på förhand tillfrågar de som ska filmas om tillstånd, och om det handlar om elever måste föräldrarna tillfrågas.</P>
<P class="p306 ft11">Hoppar man över kartläggningen, som kan upplevas lite tråkig när man vill komma igång med det ”riktiga” arbetet, är risken stor att man missar målet och de åtgärder man sätter in inte stämmer överens med verkligheten man behöver förändra.</P>
<P class="p776 ft15"><SPAN class="ft158">• </SPAN>Analys av vad som framkom i kartläggningen</P>
<P class="p272 ft11">Analysen av kartläggningen är en viktig del av arbetet. Vad har vi nu fått syn på? Är det vad vi trodde vi skulle se som vi ser? Blir vi förvånade eller får vi bekräftelse på sakernas tillstånd?” Oavsett vilka tankar som kommer upp är det viktigt att i något skede av analysen vara flera som tänker tillsammans. En person kan göra grovanalysen, men flera ska göra slutanalysen för att inte bara en person ska stå bakom den, och för att fler ska involveras i pro- cessen.</P>
<P class="p98 ft11">Analysen och kartläggningen kan tillsammans ta en termin i anspråk. Då är det viktigt att lita på att kartläggning tar tid och att det är ett viktigt arbete som görs, eftersom det kan kännas otåligt att inte göra så mycket utåt i organisationen. Många kanske för- väntar sig ett arbete som genast syns, och som jämställdhets-</P>
<P class="p527 ft26">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft11">arbetare är det då viktigt att stå emot trycket att sätta igång med något konkret och synligt för att tillfredsställa organisationen. Där- emot kan man regelbundet kommunicera vad som görs. Ledningen måste dock få informationen först och helst är det också ledningen som går ut med informationen för att visa att den står bakom kartläggningen och analysen.</P>
<P class="p478 ft15"><SPAN class="ft158">• </SPAN>Framtagande av idéer och visioner, konkreta mål och åtgärder</P>
<P class="p777 ft11">Sedan är det dags att ta fram visioner, mål och åtgärder och här sätts ambitionsnivån för jämställdhetsarbetet. Den kanske mest kreativa perioden av arbetet med jämställdhet är att arbeta med idéer och visioner samt att formulera konkreta mål och åtgärder. Här är det centralt att målformuleringarna är konkreta och möjliga att utvärdera och följa upp. Det är lätt att målen blir visionära, men målformuleringarna ska vara konkreta och möjliga för alla att för- stå. Sträva efter att målen ska vara skrivna så kort som möjligt.</P>
<P class="p102 ft11">För ett specifikt mål kan det vara nödvändigt att också formulera vilka åtgärder som ska genomföras och som leder fram till att målet uppnås. Till ett och samma mål kan det finnas en eller flera åtgärder för att målet ska uppnås.</P>
<P class="p23 ft11">Victoria Wahlgren(2009) skriver i sin avhandling som berör genuspedagoger på gymnasiet bland annat om vilka olika arbetssätt som genuspedagoger använt för att främja jämställdhet. De resultat som analyserna av intervjuer med genuspedagoger visar är att hand- ledning av arbetslag, observationer av undervisning, att agera som förebild i klassrummet samt att hålla föreläsningar är några sätt som genuspedagoger använder för olika syften. Dessa sätt utgör exempel på arbetssätt som kan användas som en del av en mål- formulering och åtgärdsplan för att också konkretisera <SPAN class="ft15">hur </SPAN>en åtgärd ska genomföras.</P>
<P class="p103 ft11">För att höja konkretionsnivån ytterligare kan åtgärderna följas av skrivningar om <SPAN class="ft15">vem </SPAN>som är ansvarig för att genomföra eller dele- gera åtgärdens genomförande, <SPAN class="ft15">hur </SPAN>åtgärden bekostas och <SPAN class="ft15">när </SPAN>och <SPAN class="ft15">till vem </SPAN>åtgärdens genomförande ska rapporteras.</P>
<P class="p23 ft11">Dessa delar bildar också jämställdhetsplanen eller likabehand- lingsplanen.</P>
<P class="p23 ft11">Till den här delen av arbetet kommer behovet av att kom- municera idéer och mål med skolledning och ansvariga. Att en jäm- ställdhetsgrupp sitter och funderar är viktigt, men gruppen måste kommunicera sitt arbete med dem som det berör. Här kan även en intern remiss på skolan vara en idé och om skolan har en webbplats</P>
<P class="p707 ft26">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">kan det pågående arbetet rapporteras där. Förankring och kom- munikation är centralt i arbetet med mål och åtgärder för att för- ändra och utveckla.</P>
<P class="p776 ft15"><SPAN class="ft158">• </SPAN>Arbete!</P>
<P class="p778 ft11">Att sedan genomföra de aktuella åtgärderna är en annan del av pro- cessen. Det är viktigt att det finns en samordnare som har fått ledningens uppdrag att leda jämställdhetsarbetet och som har led- ningens stöd och mandat att kontrollera och diskutera åtgärder med dem som är inblandade i att genomföra eller delta i åtgärder.</P>
<P class="p117 ft11">Under arbetet med de mål som satts upp brukar det ofta dyka upp nya idéer och tankar vad man kan göra istället. Om det inte är uppenbart fel att göra så som inledningsvis formulerats är det oftast bättre att samla alla nya idéer till kommande års arbete. Det är sär- skilt viktigt att hålla sig till planens innehåll om den noga pro- cessats på skolan, eftersom det kan väcka förundran och förvirring ifall nya åtgärder kommer in.</P>
<P class="p135 ft12"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft155">Uppföljning av mål och åtgärder – vad lyckades och vad lyckades mindre bra?</SPAN></P>
<P class="p779 ft11">När åtgärderna är genomförda måste en uppföljning av dessa ske. Uppföljningen ska sedan vara grunden för kommande års mål och åtgärder. Den kan göras på en mängd olika sätt. Fokus kan till exempel vara att se om åtgärderna ledde till att målen uppnåddes, eller ledde åtgärderna till något annat? Man kan fokusera på hur stor grad av involvering man nått – har alla känt sig berörda av jäm- ställdhetsarbetet? Det är också möjligt att närmare granska om ambitionsnivån för arbetet och åtgärderna var på en bra nivå, eller om det är möjligt att höja ambitionsnivån.</P>
<P class="p108 ft11">Detta görs lämpligen tillsammans med ledning och rektor. Upp- följningen bör också vara skriftlig för att den lättare ska kunna kommuniceras till samtliga på skolan eller i organisationen.</P>
<P class="p78 ft11">Ledningen är avgörande för hur framgångsrikt ett jämställd- hetsarbete är och måste i praktiken även leda jämställt för att hela jämställdhetsarbetet ska vara trovärdigt, och det yttersta ansvaret för det vilar på rektor. Bland annat har Sophia Ivarsson (2007) i sin bok <SPAN class="ft15">Leda jämställt </SPAN>beskrivit vikten av att ledningen uttryckligen stöder och arbetar med jämställdhet för att nå goda resultat. Här kan också nämnas en nypublicerad bok av Kajsa Svaleryd och Moa Hjertson (2011) – <SPAN class="ft15">Likabehandling i arbetslivet</SPAN>. <SPAN class="ft15">En handbok för</SPAN></P>
<P class="p780 ft26">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft11"><SPAN class="ft15">chefer </SPAN>– där skolledningens agerande diskuteras i relation till hur skolans arbete fungerar.</P>
<P class="p401 ft23">Visioner och jämställdhetsarbete</P>
<P class="p93 ft13">Föräldrar till barn i skolan är en del av jämställdhetsarbetet i skolan. Här reflekterar en förälder om mötet med skolans värld och hur genus och jämställdhet får plats i den.</P>
<P class="p781 ft72">Farhågor och förhoppningar kring genus i skolan</P>
<P class="p782 ft72">– tankar från en blivande skolförälder</P>
<P class="p783 ft25">Inledningsvis: i mitt idealsamhälle finns en medvetenhet om de processer som skapar genus och en ödmjuk vilja att alla (barn) ska få utveckla sin egen genusidentitet utan att bli ifrågasatta, för- löjligade, diskriminerade eller tvingade att göra avkall på delar av sig själv. Skolan har ett mycket stort inflytande på formandet av nästa generation, och därmed också en fantastisk chans att bidra till ett öppnare samhälle mer tolerant mot diversioner. Detta är dock en vision som tenderar att, precis som genusarbete i förskola och skola, enbart bli vackra ord. Därför hoppas jag, nu när mitt barn ska börja skolan, på skolpersonal som vågar se förbi alla vackra ord, som inte är rädda för att testa och chansa, och som är kreativa i sina försök att se utanför de ramar som håller tjejer och killar i separata och alltför trånga fack.</P>
<P class="p784 ft65">När min dotter (som bor varannan vecka hos mig och varannan hos sin pappa) hade löss ringde dagispersonalen hem till mig trots att det var pappas vecka eftersom: ”tror du verkligen att han klarar av att kamma henne då?” När överlämningssamtalet mellan dagis och skola skulle bokas menade dagispersonalen att: ”pappan får ju också vara med”. Min farhåga om skolan är att den invanda stereo- typa bild av ansvarsuppdelning mellan föräldrarna som jag vant mig vid att möta från dagispersonal även är levande bland skolpersonal. Min förhoppning är att man inte förmedlar en bild av pappor som inkompetenta när det gäller att ta hand om sina barn. Att man inte tar för givet att mamman är nummer ett i vårdnaden om barnet och att pappan är med enbart om han vill och kan.</P>
<P class="p785 ft25">Vid ett tillfälle satt min då fyraåriga dotter på sin säng i underkläder, tittade ner på sina lår och började gråta över att de var för tjocka. Min farhåga är att detta frö till utseendefixering och osunt förhållande till sin kropp kommer att förstärkas i köns- segregerade grupper och uppgifter i skolans värld. Min för- hoppning är att min dotter får kompetenta och starka förebilder som vågar ta även de svåra samtalen och visa på att kroppen är ett starkt fantastiskt redskap att upptäcka världen med. Inte något att forma för att behaga.</P>
<P class="p694 ft26">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p786 ft65">Min dotter är en viljestark, bestämd och ganska argsint person. På dagis har detta ofta bemötts med bekymrade miner över hur hon klarar av de sociala relationerna till sina tjejkompisar. Min farhåga är att tjejer med typiskt manliga drag och egenskaper i skolan blir tillrättavisade och ifrågasatta, och att killar med typiskt kvinnliga drag blir förlöjligade. Min förhoppning är att alla barn förutsättningslöst bemöts utifrån sina egna egenskaper och personlighetsdrag. Att tjejer får bråka och killar får gråta.</P>
<P class="p787 ft59">Maria Andersson, förälder</P>
<P class="p788 ft68"><SPAN class="ft43">9.4</SPAN><SPAN class="ft67">Översikt av publikationer med metoder för jämställdhetsarbete</SPAN></P>
<P class="p110 ft11">Nedan ges exempel på publikationer som diskuterar, pro- blematiserar och exemplifierar metoder för att arbeta med jäm- ställdhet. Avsikten är inte att förespråka eller rekommendera just denna litteratur. Det finns inga utvärderingar att tillgå när det gäller vilka metoder som fungerar på ett tillfredsställande sätt för att främja jämställdhet i skolan (se vidare SOU 2010:35), men fram- gångsfaktorer för jämställdhetsarbete diskuteras på annan plats i kapitlet.</P>
<P class="p285 ft11">Vi förespråkar en förstärkning av genusperspektivet i de ämnen som ingår i lärarnas ämnesexamen. Den litteratur som presenteras nedan är dock inte ämnesanknuten. Vi upprepar dock att de per- spektiv som kvinnoforskningen eller genusforskningen som den numera benämns, tillhandahåller tas tillvara i undervisningen inom respektive ämne, för att korrigera den könsblindhet som annars erfarenhetsmässigt lätt gör sig gällande i många av skolans ämnen.</P>
<P class="p108 ft11">De publikationer som vi presenterar här är framtagna med hjälp av sökverktyget LIBRIS<A href="#page_196"><SPAN class="ft133">2 </SPAN></A>samt utifrån egen kunskap om vilka pub- likationer som finns. Urvalet av material som presenteras är gjort på basen av följande kriterier: att materialet ska vara framtaget under <NOBR>2000-talet,</NOBR> materialet ska vara riktat mot jämställdhetsarbete i skolan (inte förskolan) samt det ska vara möjligt att få tag på materialet i dag. Presentationen är mycket översiktlig eftersom antalet publikationer är relativt stort och den här översikten gör inte anspråk på att vara heltäckande. Det finns brister med de flesta</P>
<P class="p789 ft73"><SPAN class="ft134">2 </SPAN>Sökord som använts i olika kombinationer: genus + metod + skola/utbildning, jämställdhet + metod + skola/utbildning, gender + school/education. Sökningen gjordes vecka 34, 2010.</P>
<P class="p605 ft26">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft11">sätt att göra urval, men på grund av den stora mängd material som finns måste ett urval göras. Böcker som är skrivna eller publika- tioner som är framtagna före 2000 kan innehålla värdefull informa- tion, men vår prioritering var att det också för en potentiell läsare ska vara möjligt att få tag på boken – något som är lättare ju nyare boken är.</P>
<P class="p302 ft11">Det finns en hel del internetbaserade material som kan användas i arbetet med jämställdhet i skolan. Dessa ökar i omfattning och utgörs framförallt av olika modeller som företag arbetar med under sina uppdrag för skolor. Det är en brist att metodmaterial på internet kan vara svåra att hitta, eller framför allt att hitta samman- ställningar av tillgängliga metodmaterial.</P>
<P class="p790 ft23">1. Publikationer från myndigheter, civila samhället och fackliga organisationer</P>
<P class="p84 ft11">Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen och Barn- och elevombudet har gett ut en skrift, <SPAN class="ft15">Förebygga diskriminering och kränkande behandling </SPAN>(2009), som ger exempel på hur skolor kan främja likabehandling genom att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Skriften är en av de nyaste myndighets- skrifterna för skolområdet. Skolverkets allmänna råd <SPAN class="ft15">För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränk- ande behandling </SPAN>(2009c), är ett annat motsvarande exempel. Läns- styrelsen i Västmanland har en webbplats med inspiration om att arbeta med jämställdhet i skolan(www.jamstalldskola.se/index.shtml). Att motverka kränkningar är fokus för dessa exempel.</P>
<P class="p253 ft11">Specifikt för jämställdhetsområdet har Lärarförbundet tagit fram två skrifter som berör jämställdhetsarbete i skolan. <SPAN class="ft15">Genus- praktika för lärare </SPAN>(2006) lyfter på ett heltäckande och översiktligt fram aspekter av att vara lärare och arbeta med jämställdhet medan</P>
<P class="p791 ft15">Jämställd skola – strategier och metoder <SPAN class="ft11">(2002) exemplifierar olika sätt för en skola att börja arbetet med jämställdhet främst ur organisatoriskt perspektiv. Sida (2006) har tagit fram en ”inspira- tionsskrift” för hur lärare kan arbeta med jämställdhet för ”hållbar utveckling i ett globalt perspektiv” och ger i skriften exempel på hur genuspedagoger har arbetat, vad som är centralt och vilka pro- blem som kan uppstå. Skriften heter </SPAN>Jämställdhet gör världen rikare!.</P>
<P class="p792 ft26">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft11">Rädda Barnen har tagit fram ett arbetsmaterial för hur man kan under en veckas tid <SPAN class="ft15">Snacka om jämställdhet!, </SPAN>som skriften också heter. I publikationen beskrivs olika temaområden som man till- sammans med unga kan arbeta kring, med tillhörande beskrivning av både bakgrundsteorier och specifika metoder att använda. <SPAN class="ft15">Normal, eller? </SPAN>(2005) är ett arbetsmaterial att använda för att arbeta med pojkar, normer och maskulinitet kopplat med jämställdhets- frågor. Materialet är uppdelat metaforiskt i Resan, Rummet och Rörelsen för att beskriva olika delar av materialet som använder processarbete som grundmetod. Materialet är framtaget av Sensus studieförbund och Röda Korsets ungdomsförbund.</P>
<P class="p109 ft23">2. Böcker utgivna av kommersiella förlag</P>
<P class="p74 ft11">Flera metodböcker finns utgivna av kommersiella förlag. Fokus i dessa böcker är främst på att presentera <SPAN class="ft15">metoder </SPAN>och <SPAN class="ft15">exempel </SPAN>på hur man kan arbeta med jämställdhet. Bakomliggande teorier som kan presentera orsaker till att man ska arbeta med vissa metoder eller övningar presenteras i viss grad.</P>
<P class="p64 ft11">En av de nyaste böckerna inom det här området är <NOBR>Eva-Karin</NOBR> Wedins <SPAN class="ft15">Jämställdhetsarbete i förskola och skola </SPAN>(2009). I boken tar Wedin upp olika teman som jämställdhetsarbete kan beröra – kränk- ningar, hedersvåld, ämnesinnehåll, undervisningsmetoder etcetera.</P>
<P class="p78 ft11">En mycket spridd bok är Kajsa Svaleryds (2002) <SPAN class="ft15">Genus- pedagogik</SPAN>. I den visas på ett övergripande och tydligt sätt både bak- grundsteorier och metoder och reflektionssätt för hur man i skolan kan arbeta med jämställdhet. Kajsa Wahlströms(2003) <SPAN class="ft15">Flickor, pojkar och pedagoger </SPAN>är en bok som på ett övergripande sätt genom att återge ett specifikt jämställdhetsprojekt lyfter fram sätt att framför allt leda personal i riktning mot ett arbete med jämställd- het.</P>
<P class="p285 ft15">Modiga prinsessor & ömsinta killar <SPAN class="ft11">(2007) är en bok som utifrån författarens (Britta Olofsson) egna erfarenhet beskriver olika situa- tioner som berör jämställdhet i främst förskolan, men även en del från skolan. Boken innehåller också litteraturtips för vidare arbete.</SPAN></P>
<P class="p78 ft13">I Karin Kjellbergs <SPAN class="ft12">Genusmaskineriet </SPAN>(2004), finns en lång rad övningar att använda för att arbeta med en grupp i jämställdhet.</P>
<P class="p245 ft12">Genusperspektiv i skolan – om kön, makt och kärlek <SPAN class="ft13">(2007) skriver en rad författare om olika perspektiv på hur skolor och lärare kan tänka kring varför man ska arbeta med olika områden i</SPAN></P>
<P class="p111 ft26">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">skolan som berör jämställdhet. Likaså har boken <SPAN class="ft15">Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan </SPAN>(2008, Jan Lif, red.) en inriktning på att från olika perspektiv presentera dimen- sioner av jämställdhetsarbete i skolan – allt från genussystemet och styrdokument till värdegrundsarbete och till att hantera motstånd.</P>
<P class="p23 ft11"><SPAN class="ft15">Elfte stegen – vägen dit </SPAN>(2009) av Charlotta John och Pamela von Sabljar är en konkret inriktad metod- och övningsbok för lärare som vill arbeta med jämställdhet i sin klass eller sitt arbetslag. Boken innehåller också en litteraturlista med böcker som på olika sätt lyfter fram jämställdhet.</P>
<P class="p102 ft11"><SPAN class="ft15">I normens öga </SPAN>(2008) är en konkret och handlingsinriktad metodbok som handlar om hur man i skolan kan arbeta med norm- kritisk undervisning. Den är utgiven av stiftelsen Friends.</P>
<P class="p82 ft13">Maria Hedlins (2004) bok <SPAN class="ft12">Lilla genushäftet </SPAN>innehåller en över- sikt över tänkandet kring genus och jämställdhet på i samband med läraryrket och skolan.</P>
<P class="p793 ft23">3. Böcker som redovisar forskningsresultat och innehåller förslag till åtgärder eller metoder att arbeta med förändring</P>
<P class="p529 ft11">Den här kategorin är den överlägset största bland de publikationer som granskats i det här kapitlet. Hit hör bland annat universitets- förlagen och förlag som ger ut litteratur relaterade till universitets- studier. Böckerna beskriver fördjupat med exempel från empiriska studier eller genom forskningsöversikter olika sätt att se på jäm- ställdhetsfrågan i skolan. Ett urval av böcker på engelska pre- senteras avslutningsvis nedan.</P>
<P class="p102 ft11">I boken <SPAN class="ft15">Normkritisk pedagogik </SPAN>görs en genomgång av det norm- kritiska perspektivet och av vad det kan innebära för skolans peda- gogiska praktik både som helhet och i specifika ämnen. Boken är en antologi (Bromseth & Darj, 2010).</P>
<P class="p102 ft11">Pojkars plats i skolan skrivs fram i ett flertal böcker. <SPAN class="ft15">När pojkar läser och skriver </SPAN>(2007), <SPAN class="ft15">Manlighet i fokus </SPAN>(2005) och <SPAN class="ft15">Maskulinitet på schemat </SPAN>(2008) är några exempel på det. Främst i den förstnämnda finns flera exempel på metoder på hur man i ämnet svenska kan arbeta med pojkar och pojkars läsande.</P>
<P class="p794 ft11">Lena Kåreland (2005) är redaktör för och medförfattare till delar av boken <SPAN class="ft15">Modig och stark </SPAN>– <SPAN class="ft15">eller ligga lågt </SPAN>som berör skönlitteraturens plats i skola och förskola. I boken förekommer exempel som ger en</P>
<P class="p535 ft26">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">bild av läsning i skolan och i texten finns också förändringsförslag för fortsatt arbete.</P>
<P class="p78 ft11">Karin Milles (2008) skriver i <SPAN class="ft15">Jämställt språk </SPAN>om hur språk- användning kan bidra, eller inte bidra, till ökad jämställdhet. I boken tar hon upp skolkontexten som exempel och diskuterar hur skolan kan arbeta med jämställt språk.</P>
<P class="p217 ft15">Engelskspråkig litteratur</P>
<P class="p795 ft15"><SPAN class="ft11">Arnot, Madeleine. (2009). </SPAN>Educating the gendered citizen: sociological engagements with national and global political agendas<SPAN class="ft11">. Abingdon, Oxon: Routledge</SPAN></P>
<P class="p796 ft11">Berge, <NOBR>Britt-Marie</NOBR> & Ve, Hildur (2000). <SPAN class="ft15">Action research for gender equity. </SPAN>Buckingham: Open Univ. Press</P>
<P class="p222 ft11">Crabtree, Robbin, Sapp, David Alan & Licona, Adela C. (red.) (2009).</P>
<P class="p797 ft15">Feminist pedagogy: looking back to move forward<SPAN class="ft11">. Baltimore: The Johns Hopkins University Press</SPAN></P>
<P class="p222 ft11">Dillabough, <NOBR>Jo-Anne,</NOBR> McLeod, Julie & Mills, Martin (red.) (2009).</P>
<P class="p798 ft15">Troubling gender in education<SPAN class="ft11">. London: Routledge</SPAN></P>
<P class="p799 ft15"><SPAN class="ft11">Francis, Becky (2000). </SPAN>Boys, girls, and achievement: addressing the classroom issues<SPAN class="ft11">. London: Falmer Press</SPAN></P>
<P class="p800 ft11">Martino, Wayne, Kehler, Michael & <NOBR>Weaver-Hightower,</NOBR> Marcus B. (red.) (2009). <SPAN class="ft15">The problem with boys' education: beyond the backlash. </SPAN>New York: Routledge</P>
<P class="p799 ft15"><SPAN class="ft11">Meyer, Elisabeth J. (2009). </SPAN>Gender, Bullying and Harassment. Strategies to end sexism and homophobia in schools<SPAN class="ft11">. New York/London: Teachers College University Press.</SPAN></P>
<P class="p800 ft11">Skelton, Christine & Francis, Becky (red.) (2003). <SPAN class="ft15">Boys and girls in the primary classroom</SPAN>. Maidenhead: Open University Press</P>
<P class="p801 ft43"><SPAN class="ft43">9.5</SPAN><SPAN class="ft66">Motstånd mot jämställdhetsarbete</SPAN></P>
<P class="p239 ft11">Motstånd mot förändringsarbete är inte ovanligt i organisationer. Skolan är inget undantag. Att hantera motstånd är en del av att arbeta med jämställdhet, eftersom jämställdhetsarbetet riktar in sig på att förändra ofta djupt rotade föreställningar om kvinnor och män, flickor och pojkar (se bland annat Wedin, 2009). För- ändringsarbete överlag, kan väcka känslor av oro och osäkerhet inför framtiden. Information och kommunikation om faser i</P>
<P class="p643 ft26">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft11">arbetet kan vara ett sätt att hantera motstånd. Ledningen har en avgörande roll att spela gällande om motståndet tillåts slå rot eller inte på till exempel en skola.</P>
<P class="p596 ft11">Anna Wahl, Maud Eduards, Charlotte Holgersson, Pia Höök, Sophie Linghag och Malin Rönnblom lyfter fram motstånd i sin bok <SPAN class="ft15">Motstånd & fantasi </SPAN>(2008). Med utgångspunkt i egna erfaren- heter av motstånd under föreläsningssituationer och seminarier gestaltar och analyserar de motståndet och klär det i ord.</P>
<P class="p102 ft13">Charlotta John och Pamela von Sabljar (2009) listar en rad olika orsaker till motstånd utifrån sin erfarenhet som utbildare och lärare. Bland annat har de sett att det handla om:</P>
<P class="p701 ft15"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft159">Rädsla för förändring</SPAN></P>
<P class="p15 ft15"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft156">Okunskap om jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p15 ft15"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft156">Bristande delaktighet</SPAN></P>
<P class="p634 ft15"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft156">Man upplever att förändringen går för snabbt</SPAN></P>
<P class="p15 ft15"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft156">Ser inte vinsterna med förändring</SPAN></P>
<P class="p802 ft12"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft155">Jobbiga erfarenheter som gör sig påminda och som berör relationen mellan kvinnor och män på något sätt</SPAN></P>
<P class="p15 ft15"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft156">Bekvämlighet – så här har vi aldrig gjort</SPAN></P>
<P class="p409 ft11">Motstånd kan yttra sig på en rad olika sätt, men ett gemensamt drag att det har en uttröttande effekt på de som arbetar med jäm- ställdhet eller som på något sätt är ansvarig för förändringsarbetet. Motståndet gör att kroppen ofta reagerar med trötthet, tvivel och håglöshet och är ofta mer eller mindre tydligt riktat mot en eller flera personer. Ibland är syftet, som kan vara både medvetet och omedvetet, att illegitimisera en person. Det innebär att personen som både privatperson och professionell arbetstagare ifrågasätts. På många sätt liknar motståndsstrategierna som riktas mot en för- ändringsagent som till exempel jämställdhetsarbetaren de mekanismer som återfinns vid långvarig kränkning.</P>
<P class="p253 ft11">Motstånd kan också ses som en drivkraft. Att jämställd- hetsarbetet väcker känslor och åsikter till liv innebär samtidigt att det finns en tro på förändringsarbetet kommer att bidra till en reell förändring.</P>
<P class="p102 ft11">Vi har bett en jämställdhetssamordnare som arbetar med skolor och jämställdhet i en kommun reflektera över på vilka sätt hon möter motstånd i sitt arbete. Hon skriver också om olika exempel på konkreta kommentarer som hon får bemöta som en del av sitt arbete med jämställdhet i skolan.</P>
<P class="p803 ft26">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p804 ft72">Motstånd jag möter i mitt arbete för att förbättra jämställdheten i skolan</P>
<P class="p804 ft65">För en tid sedan informerade jag min rektor om hur det jäm- ställdhetsprojekt jag drivit på skolan fungerat. Jag var väl förberedd och framförde resultat såväl som idéer om hur projektet i fort- sättningen kan integreras i den ordinarie verksamheten. Min rektor lyssnade, gav positiv respons och verkade uppriktigt intresserad. Trots att jag kände mig bekräftad och duktig var jag ändå missnöjd efter vårt möte. Kanske är det så att jag hade förväntat mig att möta motstånd, att bli ifrågasatt, att få höra vilka frågor vi bör prioritera och så vidare. Jag var med andra ord inställd på att rektor skulle anse att jämställdhetsarbetet på skolan hade låg prioritet och jag var heller inte sen att ställa mig själv till förfogande. Det blev tydligt att jag – liksom vid sidan av – erbjöd mig ta hand om jämställdhets- arbetet så att skolledningen skulle slippa detta omak. Betyder inte det att också jag medverkar till att förringa jämställdhetsarbetet?</P>
<P class="p805 ft25">I skolvärlden har vi sedan snart 30 år haft i uppdrag att motverka stereotypa könsroller och se till att flickor och pojkar får lika makt och möjligheter över sitt lärande. Denna text har för avsikt att redogöra för olika former av motstånd jag mött. Jag delar upp mot- ståndet i två delar: Aktivt motstånd, det vill säga öppet uttalade invändningar, samt passivt motstånd – det vill säga motstånd som inte är direkt uttalat.</P>
<P class="p806 ft72">Aktivt motstånd</P>
<P class="p804 ft72">”Jag möter redan alla elever som individer, det spelar ingen roll om det är en flicka eller pojke”.</P>
<P class="p804 ft25">Vissa kollegor tar det personligt när jämställdhetsarbete kommer på tal och vill påpeka att de minsann behandlar alla lika, andra använder detta argument slentrianmässigt. När jag däremot frågar vad de menar med att ”möta alla lika” det vill säga att bemöta, bedöma, belöna och bestraffa så framgår det ganska ofta att de inte har funderat över detta. Tydligt är att kollegor har olika för- väntningar på pojkar och flickor. För att ta ett exempel, det finns en större acceptans att en pojke kommer illa påläst till en exa- mination.</P>
<P class="p807 ft25">Hur kommer det sig att flickor har sämre psykisk hälsa än pojkar? Varför presterar pojkar i genomsnitt tio procent sämre än flickor? Har du anonymiserade prov? Vad kan man som lärare göra för att förändra ett sådant mönster? Det här är ytterligare exempel på frågor som jag brukar lyfta i dessa sammanhang.</P>
<P class="p808 ft72">”Just nu har vi inte tid att jobba med jämställdhet, vi jobbar med matteverkstad”.</P>
<P class="p809 ft25">Det är också vanligt förekommande att kollegor (och för all del skolledning) ser jämställdhetsarbete som ett sidoprojekt bland andra. Man har inte anammat att detta är en del i en helhet. Jag brukar driva tesen att ”bättre jämställdhet” är ett medel till högre</P>
<P class="p37 ft26">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p810 ft25">måluppfyllelse för elever och bättre välfärd i allmänhet. Dessutom är jämställdhet ett mål i sig.</P>
<P class="p811 ft72">Varför ska vi jobba med genus/jämställdhet egentligen? Sverige är ju världens mest jämställda land redan.</P>
<P class="p810 ft25">Dessa diskussioner uppstår oftast i lärarrummet. Och vad svarar man på sådant? Land A är världens bästa land, land B är världens sämsta. I land B svälter 50 % av befolkningen, i land A endast 25 %. Alltså: Låt oss vänta till land B kommer ikapp. Själv anser jag att problemet med denna inställning är att den visar på att kollegor</P>
<P class="p812 ft25">– kvinnor såväl som män - inte tar jämställdhetsarbete på allvar.</P>
<P class="p811 ft160">Jämställdhet kommer ju med tiden. Det är bara att vänta. Om trettio år är vi säkert jämställda.</P>
<P class="p810 ft65">Vi som arbetar i skolan har ju haft jämställdhet som del i vårt upp- drag i trettio år. Jag håller inte med om att så mycket hänt. Dess- utom signalerar denna inställning att ”någonting kommer” och detta oberoende av mig.</P>
<P class="p810 ft161">”I min klass/på vårt fritids/på den här skolan <SPAN class="ft72">är flickorna väldigt högljudda och tar för sig och pojkarna kan verkligen uttrycka sina känslor. Det måste vara </SPAN>någon annanstans <SPAN class="ft72">det är problem.”</SPAN></P>
<P class="p813 ft25">Ja, så kanske det är, men generellt tyder statistiken på annat. Har ni kartlagt talutrymme, analyserat åtgärdsprogram, trivsel, trygghet och måluppfyllelse på kön? Dessutom, om flickorna är högljudda och stör, hur hanterar ni det? Är det acceptabelt beteende?</P>
<P class="p814 ft72">”Pojkarna <SPAN class="ft161">är </SPAN>bråkiga och måste få ta plats/springa av sig/synas och höras och flickorna <SPAN class="ft161">är </SPAN>ju mycket lugnare. Så är det och det går inte att ändra på.”</P>
<P class="p815 ft25">En invändning som egentligen strider mot föregående. Denna typ av invändningar andas biologi och är egentligen bara ett påstående. Men det vet du ju redan, det finns inga belägg för att pojkar är bråkiga ”av naturen”. Det är väl därför vi har ett uppdrag att mot- verka stereotypa könsrollsmönster.</P>
<P class="p814 ft160">”Varför är det fel att flickorna pysslar och pojkarna spelar bandy? De har ju roligt.”</P>
<P class="p810 ft25">Inget fel alls, men i förlängningen medverkar denna inställning till att flickor ska pyssla och pojkar spela bandy. Denna inställning medverkar till att normalisera vem som bör pyssla och vem som bör spela bandy. Vårt uppdrag innebär också att vidga elevernas livsvärld, vilket till exempel innebär att uppmuntra en pojke som vill pyssla.</P>
<P class="p816 ft72">”Det är naturligt att det är skillnad på kvinnor och män. Se bara i djurens värld. Där är det hanen som jagar och honan som tar hand om ungarna. Människor är också däggdjur.”</P>
<P class="p813 ft25">Denna typ av argumentation är vanlig även bland elever. Och det är förvisso så att människor också är däggdjur, men det är högst tvek- samt om till exempel valar för diskussioner om vad som är rättvist eller inte. Dessutom är jämställdhet ett uppdrag vi har. Jag brukar</P>
<P class="p817 ft26">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p804 ft25">fråga mig – vad kan jag i min lärargärning göra för att åstadkomma förändring.</P>
<P class="p808 ft72">”Genusvetenskap är ingen riktig vetenskap. Det är feminister som har hittat på det för att få säga saker som att ”män är djur.”</P>
<P class="p804 ft25">Tja, vad ska man svara på detta? Jag brukar fråga vilka kriterier som krävs för vetenskap. När jag påpekar att uttrycket ”män är djur” antyder en värdering som inte är en slutsats av genusvetenskapligt arbete så framgår att detta påstående som många andra, bara är ett påstående.</P>
<P class="p818 ft25">När jämställdhetsfrågor initieras är dessa kommentarer, som jag ser som en form av aktivt motstånd vanliga. En intressant iakt- tagelse är dock att dessa kommentarer minskar över tid i de grupper eller de skolor som kommer igång med jämställdhets- arbete. Dessa vanligt förekommande argument är som sagt lättare att bemöta inte minst för att många invändningar haltar, men också för att det finns lagstadgat stöd för att bedriva jämställdhetsarbete i skolan. Det ligger i vårt uppdrag, punkt slut.</P>
<P class="p819 ft72">Passivt motstånd</P>
<P class="p820 ft25">Det finns andra former av motstånd som är svårare att direkt bemöta. Detta motstånd är ”tyst” eller osynligt och kan inte konfronteras på samma sätt som en invändning eller argument:</P>
<P class="p821 ft72">”Förhalningstrategier”</P>
<P class="p804 ft25">Det är ett frustrerande faktum att viktiga beslut och åtgärder aldrig riktigt genomförs. Det kan handla om <NOBR>e-post</NOBR> som inte besvaras, arbetsgrupper som inte får tid att träffas eller att dagordningen är så diger att jämställdhetsfrågan hamnar under punkten övrigt och därför aldrig får tillräckligt utrymme att diskuteras. Dessa exempel handlar ju i mycket om förutsättningar som inte ges till för- ändringsarbete.</P>
<P class="p822 ft25">För att ta ett annat illustrerande exempel; statistik om betyg, när- varo, trivsel och så vidare redovisas och analyseras inte köns- uppdelat, trots att förordningar föreskriver detta.</P>
<P class="p821 ft72">”Osynliggörande”</P>
<P class="p820 ft25">Det finns andra typer av motstånd jag möter. När jäm- ställdhetsfrågan på olika möten och föredragningar blir osynlig- gjord och nonchalerad. Eller när chefen/ledningsgruppen håller med, men inte gör något för att åstadkomma en förändring.</P>
<P class="p823 ft72">”Skrivbordsproduktion”</P>
<P class="p820 ft25">Jämställdhetsplaner och likabehandlingsplaner produceras men de förblir en pappersprodukt. Dessa blir sällan eller aldrig ett levande dokument. Om ingen eldsjäl kontinuerligt driver jämställdhets- arbetet så är dessa planer i sig ingen garanti för förbättrad jäm- ställdhet.</P>
<P class="p824 ft26">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td210"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p29 ft34">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p812 ft72">”Jämställdhetsarbetet förpassas till personer utan mandat”</P>
<P class="p810 ft25">Min upplevelse är att jämställdhetsfrågan ofta behandlas som en sidofråga. Skolans ekonomi, ”söktryck” och marknadsföring är prioriterade frågor. Det innebär att nyckelpersoner (läs: personer med beslutsmakt) sitter i grupper där dessa frågor avhandlas.</P>
<P class="p810 ft25">Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet faller då på personer som inte är i ledningsställning och som då inte är i position att driva dessa frågor.</P>
<P class="p825 ft72">Slutsats</P>
<P class="p810 ft25">För en tid sedan informerade jag en avdelning på förvaltningen om vad ett genusperspektiv på arbetsbelastningsfrågan i organisationen kan innebära. En av åhörarna går mitt under detta föredrag. Varför? Hur hantera denna situation? Vad skulle vederbörande sagt om jag frågade om skälet?</P>
<P class="p826 ft65">Min erfarenhet är att jämställdhetsarbetet har många hinder att överbrygga. Och precis som jag antyder i inledningen så medverkar förmodligen också jag själv till detta. Jag upplever inte att det aktiva motstånd som finns är det mest problematiska, dessa invändningar går ju faktiskt att ta upp till diskussion, de går att ”ta på”.</P>
<P class="p813 ft25">Dessa vanligt förekommande argument är som sagt lättare att bemöta eftersom det finns lagstadgat stöd för att verka för att jämställdhet ingår i vårt uppdrag om du arbetar i skolan.</P>
<P class="p826 ft65">Å andra sidan – leder motargument till reell förändring? Så länge inte skolledning efterfrågar att man arbetar för att förbättra jämställdheten i skolan och att politiker och förvaltningar i sin tur inte premierar eller efterfrågar det är det svårt att få en förändring till stånd. Å andra sidan vill jag ändå tro att ta diskussionen leder till förändring. För någon. För några. (Därmed för några elever)</P>
<P class="p827 ft25">Däremot finner jag det passiva motståndet vara det mest problematiska. Detta passiva motstånd handlar i mycket om att förringa, att osynliggöra, att förhala, att ge otillräcklig information och så vidare. Om jag skulle hävda att till exempel min chef eller en kollega förringar någonting jag sagt, så kan jag inte gå in i saklig argumentation; min chef eller kollega kan låta sig nöja med att jag helt och hållet fått detta om bakfoten.</P>
<P class="p826 ft65">Dock är min bestämda uppfattning att motstånd – aktivt såväl som passivt - går att övervinna. Om skolan lyckas problematisera föreställningar om kön och få ungdomar och vuxna att verka för jämställdhet i alla dess former så kommer alla att vinna. Om vi till exempel med könsuppdelad statistik kan se mönster i form av studieresultat, trivsel, arbetsro och välbefinnande i skolan så kan vi också föra konstruktiva samtal kring förändring och förbättring. Då kommer också ”nyckelpersoner” med ekonomiskt ansvar inse att jämställdhetsarbete inte är någon sidofråga, utan en del av ett förbättringsarbete på flera plan.</P>
<P class="p828 ft25">Jag är övertygad om att en jämställd skola är viktig att kämpa för. Mitt arbete har förstås lett till insikten att det tar tid att förändra normer. Vi måste göra annorlunda för att det ska bli annorlunda.</P>
<P class="p829 ft26">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Förändringsarbete för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p830 ft25">Det är också viktigt att synliggöra både passivt och aktivt motstånd. Ett sätt är att fortsätta identifiera motstånd både på individ- grupp- och strukturnivå för att hitta strategier att motverka dessa krafter. Jag fortsätter mitt arbete med att förbättra jämställdheten och försöka bidra till en skola där det inte spelar någon roll vilket kön man har!</P>
<P class="p831 ft25">Jämställdhetsarbete är ett förändringsarbete som måste ledas, styras och följas upp genom en verksamhets ordinarie lednings- och styrsystem.</P>
<P class="p832 ft59">Maria Näsström<SPAN class="ft25">, </SPAN>utbildningsförvaltningen Stockholm</P>
<P class="p277 ft43"><SPAN class="ft43">9.6</SPAN><SPAN class="ft66">Sammanfattning och analys</SPAN></P>
<P class="p301 ft11">Skolans jämställdhetsarbete måste bedrivas brett och med led- ningens stöd. Jämställdhetsintegrering måste vara en vägledande princip för arbetet. Arbetet för jämställdhet i skolan ska inte i första hand bedrivas med punktinsatser och korta projekt.</P>
<P class="p78 ft11">Rektorn är i egenskap av ledare för skolan en av de viktigaste aktörerna gällande jämställdhetsarbetet inom skolan. En skicklig rektor kan genom sitt engagemang och sin kunskap organisera arbetet i skolan så att det främjar jämställdhet i skolan. För att jäm- ställdhetsarbetet ska bli långsiktigt och hållbart måste tydligare insatser göras för att integrera arbetet i det vanliga skolarbetet.</P>
<P class="p117 ft11">Styrdokumenten för den nya lärarutbildningen ger goda förut- sättningar att arbeta aktivt med genus och jämställdhet i lärar- utbildningen. Ansvaret för att ge morgondagens lärare kunskaper i frågor som rör jämställdhet handlar både om att lärarna ska få kun- skaper om ”sitt ämne” ur ett genusperspektiv och om allmänna kunskaper om jämställdhet.</P>
<P class="p117 ft11">Vi ser det stora ansvar som vilar på lärarutbildningarna och rektorsutbildningen. Innehållet i dessa utbildningar är av avgörande betydelse för huruvida skolor och kommuner lyckas nå jäm- ställdhet i skolan. De blivande lärarna och rektorerna måste få bättre redskap än de hittills fått för att genomföra sitt jämställd- hetsuppdrag.</P>
<P class="p216 ft11">Vi uppmanar Högskoleverket att i sin kommande tillsyn av lärarutbildningen särskilt granska hur lärarutbildningarna tillgodo- sett jämställdhetsuppdraget.</P>
<P class="p117 ft11">Vi föreslår att regeringen ger Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar i målformuleringarna gällande rektorsutbildningen, med innebörden att jämställdhet ska genomsyra hela rektors- utbildningen.</P>
<P class="p399 ft26">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p833 ft128"><SPAN class="ft10">10</SPAN><SPAN class="ft162">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</SPAN></P>
<P class="p834 ft11">Delegationen föreslår regeringen att:</P>
<P class="p835 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier om samt göra kunskapssammanställningar och utvärderingar avseende metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka traditionella könsroller i skolan och i undervisningen. Det är viktigt att studier, kunskapssammanställningar och utvärder- ingar av studier rörande undervisning och arbetssätt i skolan har ett genus- och könsperspektiv så att pojkar och flickor får samma makt och möjligheter att lära sig och utvecklas i skolan.</SPAN></P>
<P class="p836 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretari- atet för genusforskning vid Göteborgs universitet förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolan som under senare år med stöd av regeringens uppdrag upp- arbetats av vår delegation, Skolverket och Sveriges Kom- muner och Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategier för jämställdhetsintegrering och att materialet finns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i skolan.</SPAN></P>
<P class="p837 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge en myndighet, exempelvis Nationella sekretariatet för genus- forskning vid Göteborgs universitet eller Skolverket, i uppdrag att förvalta och återkommande uppdatera bibliografin </SPAN><SPAN class="ft15">Svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1969-2009</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>(SOU 2010:36).</P>
<P class="p838 ft11">I detta kapitel framhålls områden av betydelse för skolan där det behövs ny kunskap om jämställdhet, kön och genus. Beskrivningen av områden där det behövs ny kunskap gör inte anspråk på att vara fullständigt uttömmande. I kapitlet lämnas även förslag, bl.a. om</P>
<P class="p839 ft26">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p840 ft11">uppgifter för den nya utvärderingsfunktion som ska inrättas inom utbildningsområdet 2012.</P>
<P class="p801 ft43"><SPAN class="ft43">10.1</SPAN><SPAN class="ft163">Behovet av ny kunskap</SPAN></P>
<P class="p278 ft23">Referat från delbetänkandet om behov av ny kunskap</P>
<P class="p110 ft11">Redan i vårt delbetänkande (SOU 2009:64) behandlas behovet av ny kunskap av betydelse för jämställdheten i skolan. Där kon- stateras att det givetvis finns en mängd områden och fråge- ställningar om jämställdhet i skolan, där det behövs mer forskning. I delbetänkandet lyfts dock några övergripande områden fram, där vi menar att det är särskilt angeläget med ny kunskap av betydelse för jämställdheten. Dessa områden identifierades bland annat efter en enkät, som elva lärosäten besvarat, men också med den kun- skapsöversikt som professor Inga Wernersson tagit fram på vårt uppdrag som grund (SOU 2010:51). Här återges dessa områden från delbetänkandet i sammanfattad och lätt redigerad form:</P>
<P class="p605 ft45">Former för och innehåll i undervisningen</P>
<P class="p301 ft11">Genusforskning som berört skolan har oftast handlat om under- visningens sociala sammanhang. Det saknas kunskap om hur olika arbetssätt i skolan fungerar för elever av olika kön, samhällsklass, etnicitet etcetera och därmed hur jämställdheten i stort påverkas. Läromedel i alla ämnen behöver också studeras och analyseras ur ett genusperspektiv.</P>
<P class="p75 ft45">Den specialpedagogiska verksamheten</P>
<P class="p76 ft11">Den stora dominansen av pojkar inom den specialpedagogiska verk- samheten motiverar olika slags forskning med ett genusperspektiv. Här kan nämnas att man tidigare ansåg störningar i uppmärk- samhetsförmågan vara flera gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. På senare år har den bedömningen reviderats: numera anses att det endast finns en viss överrepresentation av pojkar i denna grupp. Förklaringen till den tidigare felskattningen är att pojkar med uppmärksamhetsstörning är mera utagerande, och därmed</P>
<P class="p696 ft26">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft27">SOU 2010:</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft34">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft11">lättare att upptäcka, medan flickor är mindre utagerande och där- med lättare undgår upptäckt.</P>
<P class="p401 ft45">Konsekvenserna av den ökade valfriheten i skolsystemet</P>
<P class="p283 ft11">Ytterligare ett intressant område för jämställdhetsforskning rör kon- sekvenserna av den ökade valfriheten i skolsystemet. Skapas genom den ökade konkurrensen och de nya profileringarna en ökad köns- segregering och återgång till mer polariserade och traditionella köns- mönster, där pojkar söker sig till vissa utbildningar och flickor till andra?</P>
<P class="p125 ft45">Hedersrelaterad problematik</P>
<P class="p69 ft11">Det behövs mer kunskap om inverkan av så kallade hedersrelaterad problematik i den svenska skolan. Det gäller exempelvis de fall där elever förhindras att delta i undervisningen i vissa ämnen eller moment.</P>
<P class="p841 ft129">Jämställdhetsarbete inom lärarutbildningarna och i skolans praktik</P>
<P class="p84 ft11">Det finns ett behov av en fördjupad analys av de svårigheter som är förknippade med jämställdhetsarbetet. En viktig fråga är hur skol- ledares, lärares och annan personals medvetenhet om bristen på jäm- ställdhet kan öka, och hur man kan hjälpa skolans personal att synlig- göra hur de egna konkreta handlingarna i skolans vardagsarbete har betydelse för jämställdhet i skolan.</P>
<P class="p125 ft23">Ytterligare områden där behov av ny kunskap identifierats</P>
<P class="p93 ft11">Som nämnts framhöll vi i vårt delbetänkande att det behövs mer forskning om undervisning ur ett genusperspektiv och för olika grupper av elever. Här vill vi ytterligare understryka behovet av fördjupad kunskap om ämnesinnehåll och ämnesdidaktik i relation till jämställdhetssträvanden. Både skolans innehåll och lärarutbild- ningen riktas nu mer än tidigare mot ämneskunskap och ämnes- didaktiska frågor. I detta sammanhang behöver också kunskapen</P>
<P class="p842 ft26">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft11">om jämställdhetsaspekter på innehållet och undervisningen i olika ämnen utvecklas. Här kan erinras om att flera granskningar påvisat stora brister i jämställdheten i läromedel (se till exempel SOU 2010:10, SOU 2010:33). Dessa brister ska ses i ljuset av att tryckta läromedel fort- farande har en särställning i skolan.</P>
<P class="p233 ft11">Det saknas vidare svensk forskning gällande kränkningar och kränkande behandling i skolan utifrån kön. Utredningar från olika myndigheter finns, men det saknas till stor del forskning som på ett djupare sätt problematiserar hur normer etableras i socialt sam- spel och analyserar mekanismer, underliggande orsaker och olika kon- texters betydelse. Vi har dessutom kunnat konstatera att utredningar från myndigheter ofta redovisar resultat utan uppdelning på kön, det gäller exempelvis Skolverkets återkommande ”attitydundersök- ningar”.</P>
<P class="p65 ft11">Vi vet alldeles för lite om orsakerna till ungdomars ökade psyk- iska ohälsa under de senaste tjugo åren. Fler tvärvetenskapliga sam- arbeten mellan olika forskningsdiscipliner och longitudinella studier för en ökad förståelse behövs. Det finns ett samband mellan hur barn och unga mår och hur de presterar i skolan. Kommande forskning bör bland annat ta fasta på genusaspekter och särskilt utsatta grupper (SOU 2010:80).</P>
<P class="p64 ft11">Könsskillnader i skolelevers psykosomatiska problem, ätstör- ningar, sömnsvårigheter, och neuropsykiatriska symptom är ett ange- läget område för forskning. Det finns också relativt nya fenomen som kan påverka barns och ungdomars välbefinnande, psykisk hälsa och skolerfarenheter, och där det kan finnas ett behov att studera skill- nader och likheter mellan pojkar och flickor, exempelvis nyttjandet av sociala medier, internet och dataspel. (SOU 2010:79).</P>
<P class="p247 ft11">Fil. dr. Fredrik Bondestam har på vårt uppdrag skrivit rapporten</P>
<P class="p843 ft15">Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jäm- ställdhet och skola <NOBR>1969-2009</NOBR> <SPAN class="ft11">(SOU 2010:35). Bondestam fram- håller bland annat apropå forskningens subjekt att flickor och deras erfarenheter och villkor för närvarande inte är föremål för forskning i någon större utsträckning, medan intresset för pojkar är större. Det finns också en slagsida mot forskning om skola och jämställdhet i klassrummet, medan exempelvis vad som sker i andra fysiska rum, såsom på skolgården, i korridoren eller skolmatsalen inte är före- mål för forskning i samma utsträckning. Bondestam menar också att forskningen om skola och jämställdhet bedrivs med en övervikt av strikt pedagogiska utgångspunkter. Han efterfrågar bland annat fler tvärvetenskapliga ansatser. Bondestam påpekar att aktions- och</SPAN></P>
<P class="p553 ft26">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft27">SOU 2010:</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft34">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">interventionsforskning utgör en viktig del av de direkta forsknings- baserade metoderna för jämställdhet i skolan. Aktions- och inter- ventionsforskning går i korthet ut på att arbeta med könsskillnad och maktförhållanden i klassrummet, för att bryta ojämställda makt- relationer.</P>
<P class="p102 ft11">Filosofie doktor Kjerstin Andersson med flera forskare vid Tema Barn vid Linköpings universitet har på vårt uppdrag tagit fram kun- skapsöversikten <SPAN class="ft15">Barns perspektiv på jämställdhet i skola </SPAN>(SOU 2010:66). Av denna översikt framgår att forskningen om jämställd- het i skolan till övervägande del enbart genomförs på vuxnas pre- misser. Barns perspektiv på och tankar om jämställdhet saknas ofta. Studier som intresserar sig för barns genuskategoriseringar kan ge viktig information om hur barn tolkar och hanterar sin sociala omgivning.</P>
<P class="p844 ft164">Exempel på områden av betydelse för jämställdheten där forskning finns men inte används</P>
<P class="p84 ft11">Det finns även exempel på att forskning, som har betydelse för jäm- ställdheten, inte på ett systematiskt sätt kommer till användning i skolans vardagliga arbete. Här nämns några exempel.</P>
<P class="p12 ft11">Det finns forskning om hur läs- och skrivsvårigheter hos barn kan förebyggas genom tidiga och riktade insatser (se t.ex. SOU 2010:52). Resultatet av denna forskning borde kunna omsättas i skolan praktik, på ett bättre sätt än vad som sker i dag. Flertalet elever med läs- och skrivsvårigheter är pojkar, men givetvis finns även en hel del flickor med läs- och skrivsvårigheter.</P>
<P class="p12 ft11">Det finns viss forskningsbaserad kunskap om standardiserade och strukturerade insatser (program) som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn, och som används i många skolor. Forskningen har kunnat påvisa vissa positiva effekter av en del av programmen, medan andra saknar effekter. I vissa fall kan programmen ha nega- tiva effekter (SBU, 2010). Som framgått i tidigare kapitel finns en genus- eller könsaspekt på frågan om elevernas psykiska hälsa.</P>
<P class="p94 ft11">Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att utvärdera vilka metoder för att motverka mobbning som har vetenskapligt stöd. Upp- draget pågår, men en delrapportering har lämnats (Skolverket, 2009d). Av Skolverkets delrapportering framgår att flera av metoderna saknar vetenskaplig grund och att man därför inte kan veta om de verkligen går att använda som redskap för att minska mobbningen. Vi menar att</P>
<P class="p510 ft26">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11">det är problematiskt att skolorna i arbetet mot mobbning ofta är hänvisade till metoder som inte är ordentligt utvärderade. Eftersom de olika metoderna ofta genomförs med hjälp av organisationer eller andra typer av externa aktörer finns det risk att skolorna lägger sitt arbete i händerna på utomstående aktörer som applicerar ett färdigt koncept som kanske inte alls passar den berörda skolan. Vi ser en liknande risk när det gäller jämställdhetsarbetet. Att använda sig av extern kompetens är inte problematiskt i sig, problemet uppstår i de fall då de inköpta metoderna inte är utvärderade eller har något vetenskapligt stöd. I värsta fall kan skolans resurser läggas på åtgärder som lämnar liten eller ingen bestående påverkan på verksamheten. Samtidigt ska sägas att det är få metoder som är utvärderade vetenskapligt – det gäller både metoder mot mobbning och metoder i jämställdhetsarbetet. Med de förslag vi lämnar om upp- gifter för den nya utvärderingsfunktionen (se nedan) kommer förutsättningarna att öka för att skolans arbete kan bedrivas med stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet också på detta område.</P>
<P class="p845 ft43"><SPAN class="ft43">10.2</SPAN><SPAN class="ft163">Sammanfattning och analys</SPAN></P>
<P class="p278 ft23">Sammanfattningsvis om behovet av ny kunskap</P>
<P class="p74 ft11">Det behövs fortsatt aktiv forskning om jämställdhet och skola. Sär- skilt viktigt är att forskningen har ett tvärvetenskapligt fokus och att frågor om lärande och jämställdhet länkas samman på olika sätt. Forskningen som finns om skola och jämställdhet behöver också följas och presenteras tillgängligt och sammantaget. Det är viktigt att forskningen kan omsättas i skolans praktik.</P>
<P class="p119 ft11">Kunskapsutvecklingen rörande ämnesdidaktik och jämställdhet behöver fördjupas. Detta särskilt i takt med att både skolans innehåll och lärarutbildningarna riktas mer mot ämneskunskap och ämnes- didaktiska frågor. Det behövs vidare mer forskning om kränk- ningar och kränkande behandling, specialpedagogiska insatser och genus, hedersrelaterad problematik samt om vilka preferenser som styr elevernas val till gymnasieskolan och till högskolan och vilka konsekvenser det kan få senare i livet.</P>
<P class="p846 ft26">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft27">SOU 2010:</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft34">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p847 ft23">Behovet av utvärdering av undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan</P>
<P class="p529 ft11">Evidens, som betyder bevis (tydlighet), kan presenteras på en mängd olika sätt. Bevis inom naturvetenskapen uppfattas ofta som något som antingen kan observeras naturligt eller utföras i form av experi- ment. Men inte minst i skolans värld är det många gånger svårt att göra experiment. Det är därför som det ofta talas om ”den bästa rådande evidensen”. Evidensbaserad praktik innebär ofta att kun- skap från flera olika källor tas tillvara och syntetiseras. Detta resone- mang utvecklas utförligt i utredningen <SPAN class="ft15">Att nå ut och nå ända fram. Hur tillgången till policyinriktad utvärdering och forskningsresultat inom utbildningsområdet kan tillgodoses </SPAN>(SOU 2009:94).</P>
<P class="p14 ft11">Det kan konstateras att det till stor del saknas evidensbaserad kunskap (observera definitionen av evidens ovan) om vilka arbets- sätt som är effektiva för att uppnå specifika mål i undervisningen eller gällande skolklimatet och elevernas psykosociala hälsa. Det finns alltså otillräckligt med forskning om vilka arbetssätt som kan leda till både jämställdhet och en bra undervisning med hög kvalitet. Men det finns också forskning om skola, undervisning, klassrum, lär- ande och genus, som behöver lyftas fram och ges större spridning, i syfte att främja jämställdheten i skolan.</P>
<P class="p94 ft11">I budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:01) aviserar regeringen att en ny utvärderingsfunktion ska inrättas på utbildnings- området 2012. Förslaget om en utvärderingsfunktion är väl- kommet; det finns ett stort behov av en mer systematisk utvärder- ing av de arbetssätt och metoder som används i skolan. Vi ser en stor potential i att den nya utvärderingsfunktionen delvis kan utveck- las till skolans motsvarighet till Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SBU genomför systematiska utvärderingar främst inom hälso- och sjukvården. SBU har aktiva nätverk av experter inom framförallt medicin och omvårdnad, men också inom exempelvis etik och epidemiologi. I olika <NOBR>SBU-projekt</NOBR> tar dessa experter fram de vetenskapliga byggstenar som ska ligga till grund för en säkrare och bättre vård. SBU:s rapporter ska visa på bästa tillgängliga veten- skapliga underlag – evidens – om nytta, risker och kostnader som är förknippade med olika åtgärder. SBU beskriver alltså vilka metoder som sammantaget gör störst nytta och minst skada, och pekar på bästa sättet att hushålla med vårdens resurser. SBU ska också identifiera metoder som används men som inte gör nytta, inte har</P>
<P class="p848 ft26">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">studerats eller som inte är kostnadseffektiva. Ett ”pedagogiskt” SBU kunde vara värdefullt inom skolans ram.</P>
<P class="p246 ft11">För att ett pedagogiskt SBU ska fungera på ett sätt som stärker den vetenskapliga grunden för skolans verksamhet och leder till både en förbättrad undervisning och en bra utbildningsmiljö för eleverna är det viktigt att det bygger på forskning och utvärdering av hög kvalitet och har en hög legitimitet både bland forskare och verksamma lärare och skolledare. Ett verksamhetsnära perspektiv samt ett nära samarbete med företrädare för de professioner som verkar i skolan gör utvärderingarna mer användbara. En viktig förut- sättning är att det nätverk av experter som rekryteras är högt kvali- ficerade inom sina ämnesområden. Självklart bör det inom utvärder- ingsfunktionen finnas en djup sakkunskap om utbildningsområdet.</P>
<P class="p97 ft11">Vi vill betona att jämställdhetsarbetet inom skolan, precis som andra delar av skolans uppdrag, i så stor utsträckning som möjligt ska bedrivas i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den nya utvärderingsfunktionen har därför en nyckelroll för att både flickor och pojkar ska lära sig mycket och trivas i skolan.</P>
<P class="p233 ft11">Regeringen har ännu inte närmare meddelat vilken inriktning den nya utvärderingsfunktionen inom utbildningsområdet ska ha. Men vi vill trots detta redan nu föreslå regeringen att ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier om samt göra kunskapssammanställningar och utvärderingar avseende metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka traditionella könsroller i skolan och i undervisningen. Det är viktigt att studier, kunskaps- sammanställningar och utvärderingar av studier rörande undervisning och arbetssätt i skolan har ett genus- och könsperspektiv så att pojkar och flickor får samma makt och möjligheter att lära sig och utveck- las i skolan. Vi förutsätter dock att den nya utvärderingsfunktionen inte ska <SPAN class="ft15">granska </SPAN>enskilda skolhuvudmännen eller lärare. Det bör även fortsättningsvis endast vara Skolinspektionen som har till uppgift att bedriva tillsyn och kvalitetsgranskning i skolan.</P>
<P class="p77 ft11">Det borde också ligga i skolhuvudmännens intresse att bidra till att denna typ av forskning stärks. Det ligger utanför ramen för vår delegations uppdrag att behandla frågor om både vem som genom- för forskning, vem som ska finansiera forskningen och vilka metoder som ska användas i forskningen. För detta finns ett väl utarbetat system som bygger på kvalitet och där medel fördelas av forsk- ningsfinansiärer. Vi vill dock betona att det skulle vara bra för skolan om skolhuvudmännen kunde bidra till att mer forskning utförs i skolans miljö.</P>
<P class="p111 ft26">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td93"><P class="p29 ft27">SOU 2010:</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p29 ft34">Kunskap och kunskapsspridning om jämställdhet i skolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p849 ft23">Behovet av att förvalta och förmedla den kunskapsbas om jämställdhet i skola som upparbetats på regeringens uppdrag under senare år</P>
<P class="p105 ft11">Regeringen har under åren <NOBR>2007–2010</NOBR> genomfört en särskild satsning på jämställdhet. En del av denna satsning har riktats mot utbildnings- området. Vår delegation är en del av satsningen på jämställdhet i utbildning. Därutöver har Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting fått medel för jämställdhet i utbildning. DJ – Delegationen för jämställdhet i högskolan (U 2009:01) är en annan del av sats- ningen. DJ arbetar alltså med jämställdhet i den högre utbildningen.</P>
<P class="p94 ft11">Vi föreslår att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jäm- ställdhet i skolan som under senare år med stöd av regeringens upp- drag upparbetats av vår delegation, Skolverket och Sveriges Kom- muner och Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategier för jämställdhetsintegrering och att materialet finns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i skolan.</P>
<P class="p94 ft11">På vårt uppdrag har universitetsbibliotekarien Mia Carlberg och filosofie doktor Fredrik Bondestam sammanställt i bibliografin <SPAN class="ft15">Svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1969-2009</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>(SOU 2010:36). Sammanställningen omfattar samtliga svenska forskningspublika- tioner om jämställdhet och skola från perioden 1969 till 2009, totalt 1 438 referenser. Bibliografin syftar till att underlätta för alla intres- serade av frågor om jämställdhet och skola att söka relevanta kun- skaper. Förhoppningen är att den på olika sätt kan vara till nytta för både forskare, lärare, elever, myndigheter och allmänhet.</P>
<P class="p94 ft11">Vi föreslår regeringen att ge en myndighet, exempelvis Nation- ella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet eller Skolverket, i uppdrag att förvalta och återkommande uppdatera bibliografin <SPAN class="ft15">Svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1969-2009</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>(SOU 2010:36).</P>
<P class="p850 ft26">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<P class="p0 ft10">11 Internationell utblick</P>
<P class="p851 ft11">Syftet med detta kapitel är att sätta in frågan om jämställdhet i skolan i Sverige i ett internationellt sammanhang.</P>
<P class="p386 ft43"><SPAN class="ft43">11.1</SPAN><SPAN class="ft163">Jämställdhet i skolan ur ett globalt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p265 ft11">Frågan om pojkars relativt flickors sämre skolprestationer och lägre deltagande i utbildning diskuteras i dag i många länder inom OECD- området. Globalt sett är dock det stora jämställdhetsproblemet att flickor och unga kvinnor inte bereds tillträde till utbildning i samma utsträckning som pojkar och unga män.</P>
<P class="p102 ft11">I FN:s millenniemål ingår att alla barn ska få utbildning i grund- skola och att utbildningsskillnader beroende på kön ska elimineras helt före 2005 och inte senare än 2015. I den senaste utvärderingen från 2010 skriver FN:</P>
<P class="p267 ft65">The developing regions as a whole are approaching gender parity in edu- cational enrolment. In 2008, there were 96 girls for every 100 boys en- rolled in primary school, and 95 girls for every 100 boys enrolled in secondary school. In 1999, the ratios were 91:100 and 88:100 for the two levels of education, respectively. Despite this progress, gender parity in primary and secondary education – a target that was to be met by 2005 – is still out of reach for many developing regions. For primary education, the steepest challenges are found in Oceania, <NOBR>sub-Saharan</NOBR> Africa and Western Asia.</P>
<P class="p852 ft25">In secondary education, the gender gap in enrolment is most evident in the three regions where overall enrolment is lowest – sub – Saharan Africa, Western Asia and Southern Asia. In contrast, more girls than boys have signed up for secondary school in Latin America and the Caribbean, Eastern Asia and <NOBR>South-Eastern</NOBR> Asia.</P>
<P class="p735 ft13">I många länder utestängs flickor och kvinnor från utbildning, exem- pelvis beroende på barnäktenskap, fattigdom eller stor dödlighet bland vuxna som gör att flickorna tvingas ta över rollen som förälder till sina</P>
<P class="p842 ft26">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">yngre syskon. Men av FN:s utvärdering från 2010 framgår även att det finns utvecklingsländer där en större andel kvinnor än män lä- ser både på gymnasial nivå och på universitetsnivå.</P>
<P class="p801 ft43"><SPAN class="ft43">11.2</SPAN><SPAN class="ft163">Arbetet inom Eurydice</SPAN></P>
<P class="p76 ft11">Eurydice är ett nätverk som består av 34 nationella föreningar. Samt- liga 27 <NOBR>EU-medlemmar</NOBR> deltar med en eller i något fall flera föreningar samt Norge, Island, Liechtenstein och Turkiet. Eurydices uppdrag är att stödja och utveckla informationsutbyte om utbildningssystem och utbildningspolitik.</P>
<P class="p117 ft11">I samband med det svenska ordförandeskapet i Europeiska unio- nen hösten 2009 beställde regeringen en studie av Eurydice (2010<SPAN class="ft95">) </SPAN>om könsskillnader i utbildningssystemen.</P>
<P class="p246 ft11">Rapporten baseras på data från PISA. Data från respektive land om elevernas kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap (Science) bryts ned på kön. I läsning presterar flickor bättre än pojkar i samtliga länder. De länder där könsgapet var störst var Bulgarien, Grekland, Litauen och Finland. Minst var gapet i Nederländerna, Danmark och Skottland.</P>
<P class="p78 ft11">I matematik presterade pojkarna bättre än flickorna flertalet län- der, även om könsskillnaderna i matematik som regel var mindre än skillnaderna i läsning. I samtliga länder utom Bulgarien, franskspråkiga delen av Belgien, Island och Liechtenstein var pojkar bättre än flickor. De länder där pojkar var relativt bäst var Österrike, Tyskland och Italien.</P>
<P class="p119 ft11">I ämnet naturvetenskap var kunskapsnivån jämnare mellan könen. I sex länder var flickor signifikant bättre än pojkar (Bulgarien, Grek- land, Litauen, Lettland, Turkiet och Slovenien). I fyra länder var pojkar signifikant bättre (Danmark, Luxemburg, Storbritannien (förutom Skottland) och Nederländerna.</P>
<P class="p64 ft11">Av rapporten framgår även hur stor andel av gruppen <NOBR>18–24</NOBR> åringar som endast har motsvarande högstadieutbildning. Siffrorna är från år 2007 (med undantag från Tjeckien där data är från 2006).</P>
<P class="p465 ft26">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr20 td212"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td213"><P class="p29 ft34">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p853 ft71">Tabell 11.1 Andel i åldersgruppen <NOBR>18-24</NOBR> åringar som endast har motsvarande högstadieutbildning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Länder</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p854 ft71">Kvinnor %</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p425 ft71">Män %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td87"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr26 td197"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr26 td215"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td90"><P class="p486 ft71">Cypern</P></TD>
<TD class="tr24 td13"><P class="p855 ft71">6,8</P></TD>
<TD class="tr24 td214"><P class="p437 ft71">19,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Portugal</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">30,4</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Spanien</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">25,6</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">36,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Malta</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">32,9</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">41,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Luxemburg</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">11,1</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">19,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Grekland</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">10,7</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">18,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Lettland</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">12,3</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">19,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Danmark</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">8,9</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">15,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Italien</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">15,9</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">22,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Island</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">21,5</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">27,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Norge</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">18,6</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">24,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Irland</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">8,7</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">14,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Litauen</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">5,9</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">11,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Nederländerna</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">9,6</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">14,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Frankrike</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">10,9</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">14,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Finland</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">6,3</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">9,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Belgien</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">10,7</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">13,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Ungern</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">9,3</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">12,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Sverige</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">7,0</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">10,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Slovakien</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">2,7</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">5,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Polen</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">3,6</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">6,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">15,8</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">18,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Slovenien</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">6,3</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">8,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">11,9</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">13,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Österrike</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">10,2</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">11,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Tjeckien</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">5,4</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">5,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td90"><P class="p486 ft71">Rumänien</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p855 ft71">19,1</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p437 ft71">19,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Bulgarien</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">16,9</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">16,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td90"><P class="p486 ft71">Turkiet</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p855 ft71">55,0</P></TD>
<TD class="tr3 td214"><P class="p437 ft71">39,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td87"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr26 td197"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr26 td215"><P class="p29 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p856 ft11">Det finns stora skillnader mellan länderna när det gäller andelen ung- domar med låg utbildningsnivå, men i nästan alla länder är det en större andel kvinnor som har minst en gymnasieutbildning. Endast två länder går mot trenden, Bulgarien (i liten utsträckning) och Tur- kiet (kraftigt).</P>
<P class="p857 ft26">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft11">I rapporten diskuteras även hur medlemsländerna arbetar med frågan om könsskillnader i utbildningsresultat. Här konstateras att flertalet länder har gjort policyändringar i syfte att främja jämställd- het, men att få länder har utarbetat handlingsplaner eller strategier i implementeringssyfte. Det är också ovanligt att jämställdhetsarbetet fokuserar skolklimatet och det som händer utanför klassrummet – det som författarna kallar för ”den dolda läroplanen”. Rapporten kritiserar även länderna för att inte rikta insatser mot föräldrarna och inkludera dem i jämställdhetsarbetet.</P>
<P class="p108 ft11">Av rapporten framgår att genus- och könsperspektiv saknas i lärarutbildningen i många länder. Jämställdhetsfrågornas fortlevnad inom lärarutbildningarna är ofta beroende av eldsjälar.</P>
<P class="p245 ft11">I rapporten noteras att många länder har program eller sats- ningar för att främja kvinnors deltagande i utbildningar i matematik och naturvetenskap. Men nästan inga satsningar görs för att främja pojkars och mäns val till yrken som traditionellt förknippas med kvinnor. Lässatsningar riktade till pojkar och män saknas också.</P>
<P class="p117 ft11">Slutligen anser författarna att det är få satsningar som görs för att förmå fler män att söka sig till läraryrket. En bättre balans mellan könen bland skolans personal skulle, enligt rapporten, främja jäm- ställdheten i skolan.</P>
<P class="p418 ft43"><SPAN class="ft43">11.3</SPAN><SPAN class="ft163">Norge</SPAN></P>
<P class="p301 ft11">Det norska skolväsendet påminner till stor del om det svenska. Norge har även samma problem när det gäller skillnader i betyg mellan poj- kar och flickor samt med könsstereotypa utbildningsval. Detta fick den norska regeringen att ställa sig bakom ett nationellt handlings- program ”Handlingsplan for likestillning i barnehage og grunnopp- læring <NOBR>2008–2010”.</NOBR></P>
<P class="p117 ft11">Handlingsplanen utgår från en analys av skolsituationen i Norge. Regeringen konstaterar att det finns problem med traditionella yrkes- och studieval, könsrelaterad mobbning och kränkningar samt olik- heter i resultat. Utifrån detta ställer regeringen upp tre huvudmål som ska genomföras under perioden <NOBR>2008–2010.</NOBR></P>
<P class="p108 ft11">Det första målet är att lärandemiljön i förskola och skola ska främja jämställdhet mellan könen. Målet konkretiseras i sex delmål:</P>
<P class="p858 ft26">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td212"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td213"><P class="p29 ft34">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p859 ft11"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft146">Informationsmaterial ska tas fram om hur man kan arbeta med jämställdhet i förskola/skola. Det ska även anordnas regionala och nationella konferenser kring detta tema.</SPAN></P>
<P class="p860 ft11"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft146">En satsning på forskning kring detta tema.</SPAN></P>
<P class="p25 ft11"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft146">Frågan om jämställdhet ska integreras i lärarutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft165">Frågan om mobbning och kränkande behandling på grund av kön eller sexuell läggning ska belysas i stödmaterialet kring sex- och samlevnad.</SPAN></P>
<P class="p698 ft13"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft165">Frågan om könsrelaterad mobbning och kränkningar ska ingå i nationella elevundersøkelsen.</SPAN></P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft146">Stödja organisationen ROK (Russens organisajonskomité) i ut- formningen av ett informationsmaterial kring gränssättningen av kropp och sexualitet under russen (en norsk tradition som närmast skulle motsvara nollning i Sverige, men som äger rum under sista året i gymnasiet).</SPAN></P>
<P class="p861 ft11">Det andra målet som regeringen ställt upp är att förbättra könsba- lansen när det gäller studie- och yrkesval. Även här ställer rege- ringen upp delmål.</P>
<P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft146">En kartläggning ska genomföras när det gäller studie- och yrkes- vägledarnas inställning till könsroller.</SPAN></P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft165">Ett vägledningsmaterial ska tas fram om könsroller och det ska spridas till lärare och studie- och yrkesvägledare.</SPAN></P>
<P class="p703 ft11"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft146">Ett informationsmaterial ska även tas fram riktat till elever och föräldrar.</SPAN></P>
<P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft146">Ett treårigt projekt ska initierats om flickor och naturvetenskap- liga ämnen.</SPAN></P>
<P class="p25 ft11"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft146">Forskning om flickors inställning till naturvetenskap ska stödjas.</SPAN></P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft146">Tillsammans med näringsliv och utbildningsanordnare ska staten diskutera </SPAN><NOBR>MNT-ämnena</NOBR> och hur man kan bredda rekryteringen framför allt för kvinnor.</P>
<P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft146">Ett test ska genomföras med digitala verktyg vid provtillfälle för att se ifall det finns könsskillnader vid användning av digitala metoder.</SPAN></P>
<P class="p862 ft26">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p863 ft11"><SPAN class="ft11">8.</SPAN><SPAN class="ft146">Ett forskningsprojekt ska initieras för att ta reda på om det finns könsskillnader vid användning av digitala verktyg vid centrala prov.</SPAN></P>
<P class="p663 ft11"><SPAN class="ft11">9.</SPAN><SPAN class="ft146">Norge vara värd för en internationell konferens om kön och IT.</SPAN></P>
<P class="p720 ft11">Det tredje målet rör personalen som arbetar inom förskola och skola. Målet är att öka andelen män. Även här finns det delmål.</P>
<P class="p135 ft11"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft146">Ett samarbete mellan staten och kommunerna ska initieras för att förbättra könsbalansen bland personalen i skolan och förskolan.</SPAN></P>
<P class="p134 ft13"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft165">En informationsskrift ska tas fram till skolor och förskolor om rekrytering av män.</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft146">Förskolor som nått målet att ha 20 % män ska få ansöka om stat- liga medel för att bli demonstrationsförskolor.</SPAN></P>
<P class="p135 ft11"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft146">Särskilda rekryteringsteam ska bildas lokalt för att arbeta för att rekrytera fler män till förskolan.</SPAN></P>
<P class="p724 ft11"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft146">En utvärdering av jämställdhetsplanerna ska göras.</SPAN></P>
<P class="p135 ft11"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft146">Särskilda statliga medel ska tillföras de tre högskolor som har störst andel manliga studenter som läser till förskollärare.</SPAN></P>
<P class="p134 ft13"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft165">Kommunerna får öronmärkta pengar till lokalt arbete för jäm- ställdhet i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">8.</SPAN><SPAN class="ft146">Ett pris ska delas ut till kommuner som är aktiva i att rekrytera män till förskolan.</SPAN></P>
<P class="p801 ft43"><SPAN class="ft43">11.4</SPAN><SPAN class="ft163">Danmark</SPAN></P>
<P class="p501 ft11">I Danmark hanteras jämställdhetsfrågorna av det danska jämställd- hetsdepartementet (Ministeriet for ligestillning). Ett särskilt insats- område för departementet är Ungdom og moderne kønsroller. Mini- steriet slår fast att:</P>
<P class="p721 ft25">Piger og drenge helt ned i børnehavealderen er opmærksomme på, hvor- dan de opfører sig, hvordan de klæder sig osv. Når kønsrollemønstrene bliver for fastlåste, kan de være med til at begrænse pigers og drenges ople- velse af verden og deres valgmuligheder senere i livet. Det har ikke alene betydning for hvilket uddannelses- og erhvervsvalg piger og drenge træf- fer, det har også afgørende indflydelse på deres livsstil og sundhed.</P>
<P class="p658 ft25">Børn skal have frie og lige muligheder for at vælge deres nutid og fremtid uden at være bundet af fastlåste kønsroller. Fokus på kønsroller</P>
<P class="p118 ft26">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td212"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td213"><P class="p29 ft34">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p528 ft25">og ungdomskulturer skal gøre piger og drenge bedre rustet til at træffe de frie valg.</P>
<P class="p700 ft11">Som ett led i arbetet för främja just detta, har ministeriet skapat en webbplats: <NOBR>http://www.lige-frem.dk/</NOBR> som riktar sig både till barn- och ungdomar, föräldrar och till skolans personal. Sidan innehåller fakta och statistik över utbildningsområdet och arbetsmarknaden utifrån ett könsperspektiv. Vidare finns det enkäter till unga och till föräldrar som är tänkta att fungera som en inspiration för fram- tida diskussion.</P>
<P class="p257 ft11">Förutom den särskilda webbplatsen har ministeriet publicerat ett flertal publikationer kring olika teman som rör jämställdhet och ungdomar. Det finns material kring sex- och samlevnad, ungdomar och våld samt material som fokuserar på hälsa.</P>
<P class="p275 ft43"><SPAN class="ft43">11.5</SPAN><SPAN class="ft163">Finland</SPAN></P>
<P class="p69 ft11">Skolans jämställdhetsarbete regleras i Finland i skollag och läropla- ner, samt i jämställdhetslagstiftning. Skolor har krav på jämställd- hetsplan och likabehandlingsplan enligt jämställdhetslagen. Generellt kan sägas att problemen med jämställdhet i skolan i Finland till sin karaktär påminner mycket om problemen i Sverige.</P>
<P class="p253 ft11">Av samtliga verksamma lärare i Finland är cirka 30 % män, och i dag utgör männen cirka 20 % av de lärarstuderande. Denna andel har sjunkit de senaste åren. Att andelen yrkesverksamma lärare till 30 % består av män är till viss del ett resultat av den kvotering till lärar- utbildningen som tidigare tillämpats i Finland.</P>
<P class="p102 ft11">I Finland har till skillnad från i Sverige slöjdämnet generellt sett större utrymme i samtalet om jämställdhet i skolan. Vidare sätts fritidssysselsättningar hos flickor och pojkar oftare i samband med skillnader i skolprestationer. I Finland tillämpas fortfarande ofta sär- undervisning i slöjd och gymnastik.</P>
<P class="p219 ft23">Pågående statliga insatser för att främja jämställdhet i skolan</P>
<P class="p84 ft11">De jämställdhetspolitiska målen är regeringens grund för att bedriva ett jämställdhetsarbete. I regeringens jämställdhetsprogram för 2008- 2011 berörs utbildning och där lyfter man särskilt fram följande områ- den för skolan:</P>
<P class="p566 ft26">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p864 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">könssegregation är ett problem</SPAN></P>
<P class="p865 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">könsmedveten undervisning ska introduceras på lärarutbildningarna</SPAN></P>
<P class="p739 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">fortbildning för verksamma lärare är viktig</SPAN></P>
<P class="p724 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">läromedel har en särställning i skolan</SPAN></P>
<P class="p723 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">stöda </SPAN><NOBR>icke-könsstereotypa</NOBR> val i skolan</P>
<P class="p866 ft11">Därutöver väljer vi att nämna några mer specifika satsningar som gjorts inom dessa områden, eller som är intressanta.</P>
<P class="p118 ft15">TASUKO</P>
<P class="p110 ft11">Stadsrådet (motsvarande regeringskansliet) har initierat ett projekt bland annat för att främja jämställdhet i lärarutbildningen. Projektet pågick från april 2008 fram till maj 2010 och ska sannolikt slut- rapporteras i slutet 2010. Hela projektbudgeten uppgår till ungefär 5,7 miljoner svenska kronor.</P>
<P class="p119 ft11">I <NOBR>TASUKO-projektet</NOBR> som berör just lärarutbildningen, och som Helsingfors universitet ansvarar för, finns ett krav på att samtliga nio lärosäten som tillhandahåller lärarutbildning i Finland ska delta. Lärosätena har i olika grad fått igång ett lokalt arbete. De flesta har inlett arbete med att införa jämställdhets- och genusperspektiv i lokala styrdokument. (TASUKO står för <NOBR>Tasa-arvo-</NOBR> ja sukupuolitietoisuus opettajankoulutuksessa som betyder Jämställdhet och genusmedve- tenhet i lärarutbildningen).</P>
<P class="p64 ft11">Varje lärosäte har rektors stöd för att genomföra detta utvecklings- projekt kring lärarutbildning och jämställdhet, och lärosätet erhåller cirka 100 000 kronor för deltagande i projektet. Medlen fungerar som en legitimeringsfaktor för genomförande men också som ett sätt att täcka lärosätenas omkostnader i projektet. Förutom själva projektets genomförande ska projektägarna, Helsingfors universitet, samman- ställa ett forskningsprogram. Forskningsprogrammet ska utgöra en ansökan om forskningsfinansiering från ordinarie forskningsfinans- iär. Syftet är att forskningsprogrammet ska stärka jämställdhets- strävanden inom lärarutbildningen.</P>
<P class="p66 ft11">En inspirationspublikation om lärandeexempel för arbetet med jämställdhet i lärarutbildning kommer att sammanställas.</P>
<P class="p632 ft26">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td212"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td213"><P class="p29 ft34">Internationell utblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft11">Inom ramen för projektet finns ett nätverk om jämställdhet och genus där alla deltagande lärosäten ingår. I nätverket deltar även en del forskare inom genusområdet, som på olika sätt identifierats som nyckelpersoner för projektet.</P>
<P class="p219 ft45">Granskning av läromedel</P>
<P class="p283 ft11">En omfattande granskning av läromedel i finska och matematik har nyligen genomförts på uppdrag av Utbildningsstyrelsen(Tainio & Teräs, 2010). Resultaten visar att män dominerar i alla läromedel gällande fördelning i bilder, ord och använd terminologi samt gällande de situationer som återges i läromedlen. En klar majoritet av förfat- tarna till de 51 läromedel som granskats var kvinnor. Resultaten sam- manfaller i hög grad med de Ohlander visar i sina granskningar av svenska läromedel i historia och samhällskunskap (2010:10, 2010:33).</P>
<P class="p867 ft23">Redogörelse om jämställdhet i utbildning mellan kvinnor och män</P>
<P class="p529 ft11">Regeringen presenterar under hösten 2010 för riksdagen en samhällsomfattande redogörelse om jämställdheten mellan kvinnor och män. Det är första gången som en sådan övergripande redogörelse om jämställdheten sammanställs i Finland. I redogörelsen granskas Finlands jämställdhetspolitik och jämställdhetspolitiska åtgärder ur olika perspektiv. I redogörelsen ges förslag till linjedragningar inom jämställdhetspolitiken för framtiden.</P>
<P class="p94 ft11">Vid social- och hälsovårdsministeriet har man inom ramen för det övergripande ansvaret över statsrådets jämställdhetsarbete bland annat ansvar för att samordna denna första övergripande översikt över jäm- ställdhetsläget i Finland. (Social- och hälsovårdsministeriet). Föl- jande teman berörs i översikterna:</P>
<P class="p860 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN class="ft166">beslutsfattande</SPAN></P>
<P class="p634 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN class="ft166">arbetslivet och kombinering av arbete och familj</SPAN></P>
<P class="p15 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN class="ft166">våld mot kvinnor</SPAN></P>
<P class="p15 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN class="ft166">utbildning och forskning</SPAN></P>
<P class="p634 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN class="ft166">män och jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p868 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN class="ft166">integrering av ett jämställdhetsperspektiv som en jämställdhetspolitisk strategi</SPAN></P>
<P class="p634 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN class="ft166">organisation av och ändringar i jämställdhetspolitiken</SPAN></P>
<P class="p707 ft26">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Internationell utblick</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft11">För utbildningsområdet har man via Utbildningsstyrelsen tagit fram en rapport som berör den grundläggande utbildningen (Koulutus ja sukupuolten <NOBR>tasa-arvo,</NOBR> Sosiaali- ja terveysministeriö, Selvityksiä 2009:52) och en rapport som berör den högre utbildningen och forsk- ningen.</P>
<P class="p64 ft11">I rapporten lyfter man fram behovet av att utveckla en könsmed- veten undervisning, att elevhandlingen (motsvarande studie- och yrkesvägledning i Sverige) är könsmedveten, att utvecklings- och forsk- ningsverksamhet främjar jämställdhet samt att stereotypa bilder av kvinnor och män elimineras i läromedel. Rapporten visar att jäm- ställdhetsintegreringen inte fungerat väl inom utbildningsområdet, men att det fortsättningsvis är eftersträvansvärt.</P>
<P class="p511 ft43"><SPAN class="ft43">11.6</SPAN><SPAN class="ft163">Sammanfattande kommentar</SPAN></P>
<P class="p501 ft11">I länder där flickor och kvinnor ges samma formella och reella möj- lighet att studera tenderar de att prestera bättre än pojkar/män och att delta i utbildning i högre utsträckning. I särskilt hög grad gäller att flickor/unga kvinnor presterar bättre i läsning än pojkar/unga män. Likheterna är slående i ett stort antal länder. Könsstereotypa utbild- ningsval är också ett fenomen som återfinns i ett stort antal länder. Könsskillnader i skolprestationer och i deltagande i utbildning upp- märksammas i dag som ett problem i flertalet av <NOBR>OECD-länderna.</NOBR> I många länder har någon typ av policy beslutats för att främja ökad jämställdhet i utbildning.</P>
<P class="p869 ft11">Arbetet med jämställdhet i skolan i Danmark, Finland och Norge, som studerats något mer utförligt av vår delegation, uppvisar stora likheter med arbetet i Sverige. Förutom frågorna om könsskillnader i skolprestationer och om könsstereotypa utbildningsval är frågor om mobbning och kränkande behandling, om sex- och samlevnad och om flickors och pojkars psykiska hälsa prioriterade i skolans jämställdhetsarbete även i våra nordiska grannländer.</P>
<P class="p870 ft26">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<P class="p0 ft10">12 Delegationens samlade analys</P>
<P class="p871 ft23">Synen på skola och kön förr och nu</P>
<P class="p84 ft11">Vid <NOBR>1900-talets</NOBR> början gick flertalet flickor och pojkar i en köns- separerad skola. Flickor och pojkar skulle formas för olika roller, och ansågs ha behov av att olika slags kunskaper och färdigheter. Detta synsätt kom dock gradvis att förändras. Från senare hälften av <NOBR>1900-talet</NOBR> fick flickor och pojkar i stort sett samma undervis- ning i de könsseparerade skolorna. Men det var först sent på 1960- talet som intresset för skola och kön uttalat syftade till att skapa likvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och pojkar i skolan.</P>
<P class="p872 ft11">Jämställdhetsarbetet kan sägas ha tagit sin början i och med grundskolans införande och läroplanen från 1969 (Lgr 69), då sko- lan gavs i uppdrag att aktivt motverka traditionella könsroller.</P>
<P class="p102 ft11">Skolan påverkas förstås av forskningen och samhällsdebatten om jämställdhet. Från <NOBR>1970-talet</NOBR> och framåt går det att urskilja olika trender eller huvudinriktningar i den svenska skolans jäm- ställdhetsarbete. Att inriktningarna förändrats kan bero på mate- riella förändringar över tid eller på att olika idéströmningar varit populära från tid till annan. Men de olika inriktningarna har förstås inte varit ömsesidigt uteslutande. Det handlar mera om att tyngd- punkten i synen på jämställdhetsproblemen har förskjutits över tid.</P>
<P class="p102 ft11">Från början av <NOBR>1970-talet</NOBR> handlade jämställdhet i skolan om att undervisningen skulle vara köns- eller genusneutral. Kursplaner och kursmaterial skulle vara neutrala och lika relevanta för båda könen, och lika många kvinnor och män skulle finnas i bildmaterial och i de exempel som användes i undervisningen.</P>
<P class="p82 ft11">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> betonades i större utsträckning behovet av att ta hänsyn till flickors och pojkars skilda intressen. Maktfrågan synliggjordes i diskussionen om jämställdhet. Kvinnor/flickor be- skrevs som underordnade män/pojkar. En vanlig ambition var att anpassa undervisningen till flickor – särskilt undervisningen i mate-</P>
<P class="p704 ft26">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Delegationens samlade analys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">matik och naturvetenskap. Det satsades bland annat på teknik- kurser för flickor. Flickor och pojkar ansågs även lära sig saker på olika sätt. Enkönade undervisningsgrupper introducerades i viss utsträckning. ”Kvinnor kan” löd parollerna i samhället utanför skolan under en period på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Ambitionen att särskilt ”lyfta fram” flickorna/kvinnorna avspeglade sig även i skolan.</P>
<P class="p117 ft11">Från <NOBR>1990-talet</NOBR> har gradvis det situationsanpassade och kontext- beroende kommit att betonas i skolans jämställdhetsarbete. Det an- ses viktigt med en bred variation av intressen och perspektiv i undervisningen, snarare än en uppdelning efter flickors och pojkars förmenta intressen. Det anses vidare viktigt att skolans personal är genussensitiv, dvs. inser när och i vilka situationer kön eller genus har betydelse, och förmår anpassa sin pedagogiska praktik eller sitt arbete i övrigt därefter. Det ses också som viktigt att andra katego- rier än kön beaktas, såsom samhällsklass, etnicitet etcetera. Makt- analysen är central vid analysen av jämställdhetsfrågan, men även den måste göras från fall till fall och kontextberoende. Pojkarna och männen har kommit att diskuteras i större utsträckning. Frågan om pojkarnas sämre skolprestationer har uppmärksammats som ett jämställdhetsproblem i skolan (se vidare nedan).</P>
<P class="p605 ft23">Aktuella jämställdhetsproblem i skolan</P>
<P class="p74 ft11">Jämställdhet eller brist på jämställdhet uppstår i skolan i en rad olika sammanhang i skolvardagen. Det är svårt att ge en heltäckande bild av jämställdheten i skolan. Bland skolans jämställdhetsproblem kan nämnas de betydande könsskillnaderna i skolprestationer, att upp- levelsen av skolans miljö är olika, att flickors och pojkars prefe- renser fortfarande är väldigt könsbundna samt att symptom på psy- kisk ohälsa hos flickor och pojkar är av olika karaktär och upp- kommer i olika ålder.</P>
<P class="p66 ft11">Det finns viktiga jämställdhetsaspekter på skolans ämnen och på ämnesdidaktiken. Det genomsnittliga betygsgapet till flickornas fördel (ca 10 procent) har varit relativt konstant över tid, men en liten ökning av gapet kan skönjas. Könsskillnaderna i betyg varierar från ämne till ämne. Den största betygsskillnaden mellan grupperna flickor och pojkar finns i ämnet bild, där pojkarna endast uppnår drygt 80 procent av flickornas samlade meritvärdespoäng. I gruppen med de allra högsta meritvärdena dominerar flickorna kraftigt. I gruppen elever med de allra lägsta meritvärdena finns en viss över-</P>
<P class="p250 ft26">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td216"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p29 ft34">Delegationens samlade analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">vikt pojkar. Att skolan via läroböckerna ger en enkönad bild av exempelvis historien, litteraturhistorien eller samhällskunskapen, innebärande att i huvudsak endast männens erfarenheter repre- senteras, är ett allvarligt jämställdhetsproblem.</P>
<P class="p23 ft11">Specialpedagogiskt stöd och andra former av särskilt stöd för- tjänar att analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi vet att det finns en stor övervikt pojkar som blir föremål för särskilda stöd- insatser. Vi vet dock inte i vilken utsträckning denna obalans verk- ligen är ett utflöde av att pojkar är i större behov av stödinsatser. Misstanken finns om att många flickor som skulle behöva stöd undgår upptäckt. Det har också riktats kritik mot kvaliteten på utredningar som ligger till grund för särskilda stödinsatser. Fel utformat kan stödet också vara stigmatiserande.</P>
<P class="p253 ft11">Programvalen till gymnasiet är könsstereotypa, och har så varit under lång tid. Endast 3 av 17 nationella program uppvisar en jämn könsfördelning i intervallet <NOBR>40–60</NOBR> procent. I den mån det sker en utveckling, så består den i att flickor i viss utsträckning de senaste 15 åren breddat sina genuspositioner i utbildning, medan pojkarnas positioner är oförändrade eller rentav avsmalnande. En ny gymna- sieskola införs från höstterminen 2010. Till nyheterna hör en tyd- ligare uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Det är svårt att sia om vilken påverkan det nya gymnasiet får på flickors och pojkars val av gymnasieprogram.</P>
<P class="p253 ft11">De flesta ungdomar mår bra och trivs med livet. Men psykiska problem har blivit vanligare bland ungdomar av båda könen de senaste två decennierna. Det är fler flickor än pojkar som mår dåligt. Flickor oroar sig mer för sitt utseende och sin kroppsvikt än pojkar. Många ungdomar är aktiva socialt och i föreningsliv, sam- tidigt som skolan upptar den största delen av ungas tid. Det finns indikationer på att ungdomar sover för lite, något som i så fall kan ge upphov till stressreaktioner.</P>
<P class="p103 ft11">Kränkningar och trakasserier, som ofta är kopplade till genus, är ett av skolans värsta jämställdhetsproblem. Utvecklingen inom om- rådet är svår att värdera. Antalet anmälningar har ökat, särskilt till Barn- och elevombudet (BEO). Men vi vet inte om det faktiska antalet kränkningar och trakasserier har ökat, eller om det är be- nägenheten att anmäla som har ökat. Det är dock av yttersta vikt att arbetet för att motverka kränkningar och trakasserier bedrivs med hög prioritet. Det är exempelvis dessvärre inte ovanligt att flickor får utstå verbala sexuella kränkningar i skolan. Homofoba kränkningar förekommer också, särskilt riktade mot pojkar.</P>
<P class="p707 ft26">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Delegationens samlade analys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft11">Fysiska våldshandlingar utgör en särskild kränkningsproblematik i skolan. Det är oftast pojkar som utövar, och blir utsatta för fysiskt våld. Våldet beskrivs ofta som ett utflöde av vissa maskulina ideal. Pojkar och unga män i skolan måste inte sällan förhålla sig till våld och våldsutövning. Våldet och rädslan riskerar att begränsa pojkars liv och framtid. Samtidigt som rädslan är närvarande, förväntas poj- kar inte uttrycka känslor, utan snarare dölja dessa som en del av att visa sin manlighet.</P>
<P class="p873 ft23">Delegationens förslag till insatser för att långsiktigt stärka jämställdheten i skolan</P>
<P class="p110 ft11">Jämställdhet uppnås inte en gång för alla – lika lite i skolan som i samhället i övrigt. Jämställdheten måste ständigt diskuteras, vinnas på nytt och omsättas i skolans vardagliga praktik. Det är viktigt att jämställdhetsarbetet i skolan omfattar ett brett spektrum av frågeställ- ningar som rör flickor och pojkar i skolan. Jämställdhetsaspekter bör exempelvis läggas även på frågor om barns utveckling och psyko- sociala hälsa.</P>
<P class="p75 ft45">Jämställdhetsintegrering ger varaktig förändring</P>
<P class="p110 ft11">Jämställdhetsarbetet i skolan bör bedrivas enligt principen om jäm- ställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är en långsiktigt håll- bar väg för organisationer att arbeta proaktivt med jämställdhet. Ett systematiskt och proaktivt arbete med jämställdhet kan bl.a. förväntas leda till att antalet fall av kränkande behandling minskar, och därmed även behovet av reaktiva insatser. Förutsättningar för att få jämställdhetsarbetet att bli långsiktigt och hållbart är, för- utom att man går metodiskt och systematiskt till väga, att led- ningen ger sitt odelade stöd till arbetet. Detta stöd bör uttalas både internt och externt. Likaså är resurser, referenspersoner och tid viktiga delar. Tidsaspekten är viktig att uppmärksamma – det är inte möjligt för organisationen – klassen, skolan eller kommunen – att förvänta sig påtagliga resultat alltför tidigt.</P>
<P class="p97 ft13">Följande fem steg kan ses som delar av en strategisk föränd- ringsprocess: Kartläggning av verksamheten, Analys av kart- läggningen, Framtagande av idéer och visioner, konkreta mål och</P>
<P class="p874 ft26">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td216"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p29 ft34">Delegationens samlade analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">åtgärder, Arbete! och Uppföljning av mål och åtgärder (bearbetat utifrån Ds 1999: 31, SOU 2007: 15 och SOU 2010:83).</P>
<P class="p21 ft11">En hel del av det jämställdhetsarbete som bedrivs i skolan är projektbaserat – inte sällan med extern finansiering (se till exempel SOU 2010:83). Vårt intryck att projekten ofta avslutas utan att lärdomarna tas till vara på ett systematiskt sätt och utan att projek- tets innehåll transformeras till att bli centrala inslag i den reguljära verksamheten. Lite tillspetsat kan sägas att alltför många goda in- tentioner på jämställdhetens område har dött projektdöden – dvs. har i praktiken upphört att verka när eller en tid efter att projektet avslutats.</P>
<P class="p872 ft11">Projektarbete för jämställdhet är i vissa faser av en utveckling bra och nödvändigt. Men projekten ska ses som ett första steg mot jämställdhetsintegrering och inte som ett i tiden och rummet avgränsad verksamhet. Jämställdhetsprojekten behöver förvaltas och resultaten tas om hand. Att tillse att så sker är en ledningsfråga.</P>
<P class="p253 ft11">Vi tror att det är dags att byta strategi. Jämställdhetsarbetet måste orienteras bort från projekt och <NOBR>adhoc-insatser,</NOBR> för att i stäl- let på allvar integreras i den ordinarie verksamheten. Det finns en risk för att jämställdhetsprojekten blir en ursäkt för att inte låta jämställdhet vara en central del av den ordinarie verksamheten.</P>
<P class="p875 ft129">Skolans jämställdhetsarbete bör utgå från både strukturer och individer</P>
<P class="p84 ft11">Jämställdhetsarbetet handlar om att arbeta med strukturer och könsnormer som begränsar individens utveckling. Arbetet förutsätter för att vara meningsfullt en kategorisering efter kön. I samhället utanför skolan liksom även i skolan ligger fokus i arbetet mot diskriminering numera ofta på individuella rättigheter snarare än på kategoriseringar av kollektiv i privilegierade eller underprivile- gierade. Därtill kommer att kategorin ”kön” i diskriminerings- frågor har kompletterats med flera andra skiljandekategorier – etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck etcetera. På sätt och vis har jämställdhetsarbetet därmed försvårats. Det ter sig inte längre alltid lika naturligt att tala om strukturer eller mekanismer som skapar maktrelationer mellan kvinnor och män, pojkar och flickor, utan i många fall snarare om rättigheter för individer med olika identiteter och socioekonomisk bakgrund.</P>
<P class="p627 ft26">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Delegationens samlade analys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft11">Kön är en stark identitetsskapande variabel, och det finns all anledning att identifiera och motverka de strukturer som skapar olika könsnormer för kvinnor och män, och som lägger grunden för maktrelationer baserade på kön. Men varje kategorisering efter kön riskerar samtidigt att återskapa de könsskillnader som arbetet avser att undanröja. Konsten är att både se betydelsen av kön och genus med den maktordning det innebär, och samtidigt se den stora variationen mellan individer och betydelsen av andra sociala kategoriseringar. Det ligger en utmaning i att undvika att jäm- ställdhetsarbetet betraktas som en form av särintresse.</P>
<P class="p109 ft45">Ett ökat fokus på jämställdhet i relationer mellan grupper</P>
<P class="p110 ft11">I fokus för skolans jämställdhetsarbete har under olika tider fram- för allt varit särskilda grupper av elever. Det finns en tendens att fokusera en grupp i taget och kanske även ett problem i sänder. Exempelvis har jämställdhetsarbetet i skolan handlat om arbetet om att främja flickors intresse för teknik, om att minska flickors stress eller om att stärka flickors självkänsla. Det är givetvis ut- märkt och vällovligt med projekt som syftar till att exempelvis minska flickors stress eller stärka flickors självkänsla. Samtidigt finns risker med att i jämställdhetsarbetet fokusera endast en grupp av elever. Risken är att jämställdhetsproblemet helt förläggs hos in- dividerna i målgruppen, och lösningen ensidigt blir att ändra på individerna i gruppen (se SOU 2010:35).</P>
<P class="p97 ft11">Jämställdhetsarbetet skulle i vissa fall vinna på att i större utsträckning lägga fokus på relationerna mellan flickor och pojkar eller på relationerna mellan eleverna och skolans personal, och i gengäld i mindre utsträckning på enskilda grupper av elever. Det kan exempelvis vara så att attityder och beteenden hos grupper av pojkar i klassen och på skolan är en delförklaring till flickors sämre självkänsla. Om så är fallet, så bör även pojkarna vara målgrupp för de särskilda jämställdhetssatsningarna och förändringsambitionerna som har till syfte att ”stärka flickor”. Det verkar för övrigt vara vanligare att arbetet syftar till att ändra på flickor än att ändra på pojkar. Projekt för att stimulera flickors intresse för teknik har sällan sin motsvarighet i projekt för att intressera pojkar för vård- yrken, för att ta ett exempel.</P>
<P class="p876 ft26">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td216"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p29 ft34">Delegationens samlade analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft45">Skolans arbete mot kränkande behandling behöver förstärkas</P>
<P class="p283 ft11">Idag finns två lagar – diskrimineringslagen och skollagen – som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskri- minering, trakasserier och kränkande behandling. Uppdelningen på två lagar skapar otydligheter beträffande lagstiftningens innehåll. Det förebyggande arbetet för att motverka kränkande behandling i skolorna behöver förstärkas. Detta ansvar åvilar i första hand skol- huvudmännen. De statliga myndigheterna Skolinspektionen/BEO och DO fullgör alla viktiga uppgifter i skolan, genom att ansvara för granskning av likabehandlingsplaner samt genom att efter an- mälan arbeta med individärenden rörande diskriminering eller and- ra former av kränkande behandling.</P>
<P class="p94 ft11">Den nuvarande uppdelningen på två myndigheter försvårar detta arbete. Skolinspektionen har en större närvaro i och kunskap om skolan och har därmed bättre förutsättningar att bidra till att stärka det förebyggande arbetet.</P>
<P class="p102 ft11">Skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktig ur ett jäm- ställdhetsperspektiv och en viktig del i arbetet med att motverka kränkande behandling. Det är angeläget att denna undervisning tas på allvar och bedrivs med bra kvalitet. Sex- och samlevnadsunder- visningen ska alltid utgå från en bred förståelse av sexualitet och hur olika förväntningar på pojkars och flickors sexuella uttryck påverkar och inbegriper förekomst av kränkningar på grund av kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck. Vår bedömning är att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är av stor betydelse för hur kränkningar som har sin grund i kön och sexualitet får utrymme.</P>
<P class="p92 ft45">Ett ökat fokus behövs på ämnesstoff och ämnesdidaktik</P>
<P class="p69 ft11">Det är naturligt att diskussionen om jämställdhet i skolan handlar om klassrumsinteraktioner och det sociala samspelet mellan elever samt mellan skolans personal och eleverna. Men det finns alltså även viktiga jämställdhetsaspekter på skolans ämnen och på ämnes- didaktiken.</P>
<P class="p241 ft13">Det finns ett behov att förstärka den del av jämställdhetsarbetet som handlar om ämnesstoffet och ämnesdidaktiken. Ämnesstoffet måste spegla både kvinnors och mäns erfarenheter. Ämnesdi-</P>
<P class="p615 ft26">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Delegationens samlade analys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">daktikten och arbetssätten i skolan bör så långt möjligt bygga på evidens, och varieras för att passa elevers olika sätt att lära.</P>
<P class="p877 ft167">Tidiga insatser behövs för att upptäcka och stödja flickor och pojkar med psykosociala problem och svårigheter i skolan</P>
<P class="p239 ft11">Flickor känner sig mer stressade över skolarbetet och oroar sig mer för relationer till andra än vad pojkar gör. Dåliga skolresultat leder sannolikt till dålig självkänsla, samtidigt som bakomliggande psykisk problematik gör det svårt att prestera i skolan. Flera studier bekräftar samma bild av en ökad sårbarhet för flickor med början i de yngre tonåren för internaliserande psykiska problem, som ängslighet och depression, men även lägre självuppfattning. Även om flickor som grupp presterar bättre än pojkar, finns bland flickor i tonåren en psykologisk otillfredsställelse, en ökad oro, som uttrycker sig i depressiva symptom, ätstörningar, ökade själv- mordsförsök och sedan leder till allvarliga tecken på psykisk ohälsa bland unga kvinnor (SOU 2010:79).</P>
<P class="p119 ft11">Pojkar har större problem i skolan vid skolstart och flera av dem riskerar att bli underpresterande på sikt på grund av detta. Pojkar uppvisar också generellt mer externaliserande problem – dvs beteendestörning, aggressivitet, regelbrytande och <NOBR>anti-socialt</NOBR> be- teende, som ofta riktas mot andra. Att det finns en grupp pojkar som uppvisar en lägre nivå av kompetens inom flera områden, kan också påverka förväntningarna i hela gruppen. Läraren kan påverkas av den lågpresterande pojkgruppen och kan börja behandla pojk- gruppen och flickgruppen på ett stereotypiskt sätt, som om alla var lika. Det kan leda till att läraren oavsiktligt och omedvetet sänker sina förväntningar på alla pojkar (SOU 2010:79).</P>
<P class="p66 ft11">Vi vet att problemen för elever med skolsvårigheter och svik- tande psykosocial hälsa tenderar att bli värre med tiden. Det är med andra ord essentiellt att följa upp och stödja de barn och ungdomar som uppvisar avvikelser i beteende på ett tidigt stadium (SOU 2010:79). Det är viktigt att denna uppföljning sker baserat på kunskap om könsskillnaderna gällande symptomen på ohälsa kopp- lat till olika utvecklingsfaser och livssituationer. Detta får dock inte leda till stereotypiseringar baserat på kön. En svår balansgång!</P>
<P class="p878 ft26">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td216"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p29 ft34">Delegationens samlade analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p879 ft45">En satsning på läsning kan minska könsskillnaden i skolprestationer, och ge stöd åt både flickor och pojkar med läs- och skrivsvårigheter</P>
<P class="p69 ft11">I ämnet svenska presterar pojkar som grupp sämre än flickor – i meritvärde (betyg) uppnår pojkar i svenska drygt 80 procent av vad flickorna gör, att jämföra med 90 procent sammantaget för alla äm- nen. Skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga betyg är således större i svenska än i många andra ämnen.</P>
<P class="p12 ft11">Vi vill särskilt understryka betydelsen av att eleverna får goda färdigheter i läsning och skrivning, och att skolorna tidigt upp- märksammar flickor och pojkar med läs- och skrivsvårigheter. Det finns generellt ett stort gap mellan flickors och pojkars skolpresta- tioner i läsning och skrivning. Det finns dessutom en övervikt av pojkar i den grupp elever som har läs- och skrivsvårigheter. God läsfärdighet hör ihop med goda skolprestationer över lag. Det finns överspridningseffekter från läsfärdigheten – det vill säga kunskaper i läsning är viktig för skolframgång i flera ämnen. Frågan om läs- och skrivförmåga har således även en jämställdhetsaspekt. En generell förbättring av läs- och skrivfärdigheter bör därför kunna bidra till att minska könsskillnaderna i skolprestationer.</P>
<P class="p103 ft11">Det är dock viktigt att inte glömma att det även finns många flickor som har läs- och skrivsvårigheter, liksom det finns många pojkar som läser och skriver med liv och lust. Uppmärksamheten på pojkarnas relativt sämre skolprestationer och läsförmåga, får alltså inte skymma det självklara faktum att det också finns flickor som behöver extra stöd för läs- och skrivinlärningen.</P>
<P class="p94 ft11">Det är viktigt att ett genusperspektiv läggs på kommande läs- satsningar. Det är också angeläget att arbetssätt utvecklas och ges spridning, som skolorna kan tillämpa för att förbättra under- visningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar elever med läs- och skrivsvårigheter.</P>
<P class="p880 ft167">Forskningsbaserad kunskap behövs om hur olika undervisningsmetoder fungerar för olika grupper av elever</P>
<P class="p69 ft11">Det saknas en samlad bild av den befintliga forskningsbaserade kunskapen om hur olika arbetssätt och undervisningsmetoder fun- gerar i klassrummet. Detta gäller generellt, och även gällande grup- perna flickor och pojkar. Många antar exempelvis att en under-</P>
<P class="p803 ft26">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Delegationens samlade analys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">visningsmetodik, som anses ha blivit vanligare under senare år, som lägger ett större ansvar på eleverna att arbeta självständigt utan handledning av läraren, kan vara en nackdel särskilt för vissa pojkar. Detta eftersom forskningen visar att flickor som grupp anstränger sig mera i skolan och är mer ansvarstagande och ”självgående”. Tilläggas bör att det förstås även finns flickor som har svårt att klara av att prestera väl i en miljö som präglas av en hög grad av icke lärarledd skoltid.</P>
<P class="p117 ft11">Frågan om ”eget arbete” i skolan är komplex. Det finns förstås också fördelar med att elever lär sig arbeta självständigt, och själv- ständigt arbete kan utformas på olika sätt, i och utanför klass- rummet. Självständigt arbete utan tät uppföljning och styrning av en lärare är dock ingen bra undervisningsmetod. Det är således vik- tigt att kunskap utvecklas om hur olika arbetssätt och under- visningsmetoder i skolan fungerar generellt och för olika grupper av elever. Frågan har även en köns- och genusaspekt.</P>
<P class="p66 ft11">Skolan behöver även kunskap om hur forskning omsätts i prak- tiskt handlande. Kunskap om ämnesdidaktik och jämställdhet be- höver fördjupas. För närvarande inriktas både skolans innehåll och lärarutbildningen mer mot ämneskunskap och ämnesdidaktiska frågor. I detta sammanhang behöver också kunskapen utvecklas om jämställdhetsaspekter på innehållet och undervisningen i olika äm- nen. Vidare saknas svensk forskning gällande kränkningar och krän- kande behandling, specialpedagogik och kön samt om vilka prefe- renser som styr elevernas val till gymnasieskolan och till högskolan. Det saknas även djupare kunskap om de begränsningar i skolan för flickor och pojkar som följer av den hedersrelaterade problema- tiken.</P>
<P class="p89 ft45">Pojkproblemet inom utbildningsområdet ska tas på allvar</P>
<P class="p301 ft11">Ett uppmärksammat problem under senare år är ”pojkkrisen i ut- bildning” – dvs. fenomenet att pojkar som grupp tenderar att pres- tera sämre genom utbildningssystemet och att gruppen därmed riskerar att bli ”utbildningsförlorare”. Fenomenet har under senare år uppmärksammats inte endast i Sverige, utan även i flertalet jäm- förbara länder. Det finns dock ingen konsensus om problemets natur, eller ens om att det existerar ett problem knutet till pojkar och utbildning.</P>
<P class="p881 ft26">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td216"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p29 ft34">Delegationens samlade analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft11">Det finns givetvis många pojkar och unga män som presterar väl och utvecklas bra i skolan och i den högre utbildningen. Det finns även många flickor och unga kvinnor som av olika skäl har skol- svårigheter och som inte kommer till sin rätt i skolan. Men på aggregerad nivå finns ändå ett mönster, som består i att pojkar/män som grupp faktiskt presterar sämre på flera nivåer i utbildnings- systemet. Detta mönster bör enligt vår mening tas på största allvar och ligga till grund för reflektioner och samtal om vad som kan göras för att ge elever oavsett kön de allra bästa förutsättningar för lärande och utveckling i skolan.</P>
<P class="p872 ft11">En del av ”Pojkproblemet” är att det inte anses ”coolt” för poj- kar att anstränga sig i skolan. Framgång ska uppnås utan ansträng- ning. De könsnormer som råder för pojkar tenderar även att vara trängre än motsvarande normer för flickor.</P>
<P class="p12 ft11">När pojkar börjar skolan har de i genomsnitt inte nått samma utveckling på flera områden: språkliga, kognitiva, sociala och fin- motoriska. Detta kan leda till att fler pojkar får svårigheter att hänga med i skolan, och att lärarnas förväntningar tenderar att vara lägre ställda på pojkarna. När pojkarna kommit i fatt i mognads- hänseende, så borde flickor och pojkar prestera på samma nivå i skolan. Att så inte alltid sker, kan delvis förklaras med att en del pojkar med tidiga skolsvårigheter har lärt sig att hantera tidiga misslyckanden i skolan så sätt att de inte prioriterar skolarbetet. Man satsar i stället på att på att vara duktig och få bekräftelse inom andra områden, såsom idrott till exempel. Forskning visar även att barn tenderar att identifiera sig med andra barn av samma kön. Det finns en risk för att pojkar som inte prioriterar skolan blir norm- givande för andra pojkar. En för skolarbetet negativ kamratkultur kan alltså uppstå i förbindelse med pojkarnas senare mognad.</P>
<P class="p85 ft11">Mycket av könsskillnaderna är socialt konstruerade. Uttrycks- sätt, klädsel, föreställningar om vad som är manligt och vad som är kvinnligt, har varierat i historien och skiljer sig mellan länder, kulturer, åldrar och grupper. Men skillnaderna är också biologiska. Av professor Martin Ingvars rapport på uppdrag av vår delegation (SOU 2010:52) framgår att robusta biologiska data går hand i hand med observationsdata som talar om pojkars senare mognad till vuxenhet. Den kunskapen kan vara gynnsam för ett bra jämställd- hetsarbete, till exempel om den leder till att större hänsyn tas till pojkars förmåga till inlärning i vissa åldrar. Men om kunskapen leder till att <SPAN class="ft15">alla </SPAN>flickor förväntas mogna före alla pojkar, riskerar både pojkar och flickor att bedömas utifrån förutfattade meningar</P>
<P class="p574 ft26">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Delegationens samlade analys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">och inte utifrån sina individuella förutsättningar. En annan viktig lärdom av Martin Ingvars rapport är ju att det föreligger stora över- lappningar mellan grupperna flickor och pojkar!</P>
<P class="p118 ft45">Utbildning och fortbildning behövs av lärare och skolledning</P>
<P class="p239 ft11">Lärare behöver kunskaper för att kunna anlägga jämställdhets- perspektiv på ämnesinnehållet och ämnesdidaktiken i skolan. Jämställdhet är ett kunskapsområde. Brist på kunskap hos den personal som verkar i skolan riskerar bland annat leda till att fördomar om kvinnor och män, flickor och pojkar återskapas utan att problematiseras.</P>
<P class="p64 ft11">Kunskaper om genus och om frågor rörande barns och ung- domars utveckling och grundläggande behov behöver stärkas i lärarutbildningen och rektorsutbildningen och även i fortbildningen lärare, skolledare och annan personal i skolan.</P>
<P class="p882 ft45">Föräldrarna och omgivningen har stor betydelse för skolans jämställdhetsarbete</P>
<P class="p88 ft11">Synen på jämställdhet och genus skiftar mellan olika individer och familjer. I vissa familjer ses könsmönster i hög grad som förhand- lingsbara och utbytbara. Men många unga i Sverige lever i familjer och sociala omgivningar med normsystem där könsmönstren i större eller mindre utsträckning ses som låsta och förutbestämda. Prin- ciper om isärhållande av könen kan vara starkt förankrade, och de begränsningar för individen som följer därav kan vara mycket starka. I särskild utsträckning drabbas flickor eller kvinnor av begränsningar, men även pojkar drabbas.</P>
<P class="p108 ft11">Ett särskilt jämställdhetsproblem är de så kallade hedersre- laterade problemen. Den hedersrelaterade kulturen har rötter i patriarkala samhällen främst kring Medelhavet, i Mellanöstern och i delar av Central- och Sydasien, men kan även upprätthållas eller uppstå här i Sverige.</P>
<P class="p108 ft11">Hederstänkande får inte stå i vägen för alla elevers rätt till kun- skap, oberoende av kön, etnicitet etcetera. (SOU 2010:84).</P>
<P class="p883 ft26">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td216"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p29 ft34">Delegationens samlade analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft23">Förslag till regeringen för att förbättra jämställdheten i skolan</P>
<P class="p84 ft13">Tidigare i detta betänkande har vi presenterat en rad förslag i syfte att förbättra och stärka jämställdheten i skolan. Dessa förslag åter- ges nedan i punktform.</P>
<P class="p122 ft45">Lagar och förordningar</P>
<P class="p126 ft11">Vi föreslår att:</P>
<P class="p625 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">Den nuvarande regleringen av åtgärder och förbud mot diskri- minering och trakasserier av barn och ungdomar som söker till eller deltar i verksamhet som sker med stöd av skollagen (2010:800) flyttas från diskrimineringslagen till skollagen. Som en följd av detta ska Skolinspektionen och Barn- och elevombudet ta över ansvaret för tillsynen rörande diskriminering och trakas- serier samt utredningen av överträdelser av dessa förbud.</SPAN></P>
<P class="p125 ft45">Allmänna råd</P>
<P class="p8 ft11">Vi föreslår regeringen att:</P>
<P class="p703 ft13"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft39">uppdra åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen och Folk- hälsoinstitutet ta fram ett allmänt råd om hur skolan i samverkan med elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och pojkar med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter.</SPAN></P>
<P class="p122 ft45">Övrigt</P>
<P class="p126 ft11">Vi föreslår regeringen att:</P>
<P class="p625 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">utifrån det av riksdagen antagna jämställdhetspolitiska målet formulera följande övergripande jämställdhetsmål för skolan:</SPAN></P>
<P class="p666 ft12">Jämställdhet i skolan råder när flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen.</P>
<P class="p698 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial som baserat på evidens behandlar arbetssätt som skolorna kan tillämpa för att förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar. I det allmänna rådet bör särskilt behandlas arbetssätt</SPAN></P>
<P class="p580 ft26">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Delegationens samlade analys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft11">för att tidigt stödja pojkar och flickor med läs- och skrivsvårig- heter.</P>
<P class="p134 ft11"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge Skolverket i uppdrag att med hjälp av ämneskunniga forskare granska kvaliteten i läromedel och annat undervisningsmaterial för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jäm- ställdhetsaspekter som andra kvalitetsaspekter bör beaktas.</SPAN></P>
<P class="p136 ft54"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft168">ge Skolverket i uppdrag att, i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen, med ett genusperspektiv, utreda och analysera orsakerna, omfattningen, inriktningen och könsfördelningen när det gäller samtliga former av särskilt stöd som ges till elever i grundskolan. Inom ramen för uppdraget bör förutsättningarna för att bygga upp en nationell statistik inom området utredas.</SPAN></P>
<P class="p136 ft54"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft168">ge Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningar som ligger till grund för beslut om särskilt stöd samt det åtgärdspro- gram som blir följden av dessa utredningar. Uppdraget kan ges som ett tilläggsuppdrag till det pågående uppdraget att granska kom- muners rutiner för utredning inför mottagande i särskolan (U2010/4860/G).</SPAN></P>
<P class="p884 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningen för lärare eller skolledare i sex- och samlevnad.</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningen för skolledare om hedersrelaterad problematik i skolan.</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att anordna särskild utbildning för lärare eller skolledare om sex- och samlevnad.</SPAN></P>
<P class="p139 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolinspektionen i uppdrag att i samråd med Skolverket granska kvaliteten i skolornas undervisning i sex- och samlevnad.</SPAN></P>
<P class="p138 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar i målformu- leringarna gällande rektorsutbildningen, så att jämställdhet ska genomsyra hela rektorsutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p248 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar gällande inne- hållet i rektorsutbildningen, så att ett obligatoriskt moment om hedersproblematiken ska ingå i utbildningen.</SPAN></P>
<P class="p248 ft13"><SPAN class="ft41">•</SPAN><SPAN class="ft42">ge Skolverket i uppdrag att genomföra den återkommande atti- tydundersökningen i skolan på ett sådant sätt att resultaten kan redovisas uppdelat på kön.</SPAN></P>
<P class="p405 ft26">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td216"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td217"><P class="p29 ft34">Delegationens samlade analys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p885 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft40">ge den nya utvärderingsfunktionen i uppdrag att initiera studier om samt göra kunskapssammanställningar och utvärderingar av- seeende metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka traditionella könsmönster i skolan och i undervisningen. Det är viktigt att studier, kunskapssammanställningar och utvärderingar av studier rörande undervisning och arbetssätt i skolan har ett genus- och könsperspektiv så att pojkar och flickor får samma makt och möjligheter att lära sig och utvecklas i skolan.</SPAN></P>
<P class="p144 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">ge en myndighet, exempelvis Nationella sekretariatet för genus- forskning vid Göteborgs universitet eller Skolverket, i uppdrag att återkommande uppdatera bibliografin </SPAN><SPAN class="ft15">Svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR>1969-2009</NOBR> (SOU 2010:36).</P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft35">•</SPAN><SPAN class="ft36">ge Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställdhet i skolan som under senare år med stöd av regeringens uppdrag upparbetats av vår delegation, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategier för jämställd- hetsintegrering och att materialet finns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i skolan.</SPAN></P>
<P class="p886 ft26">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<P class="p0 ft10">13 Konsekvensanalys</P>
<P class="p147 ft43"><SPAN class="ft43">13.1</SPAN><SPAN class="ft163">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p265 ft11">Våra förslag till insatser för att utveckla och stärka jämställdheten i skolan påverkar inte statens eller skolhuvudmännens samlade kostnader för verksamheten.</P>
<P class="p596 ft11">Ett av våra förslag är att den nuvarande regleringen av åtgärder och förbud mot diskriminering och trakasserier av barn och ung- domar som söker till eller deltar i verksamhet som sker med stöd av skollagen (2010:800) ska flyttas från diskrimineringslagen till skollagen. Som en följd av detta ska Skolinspektionen och Barn- och elevombudet ta över ansvaret för tillsynen rörande diskrimi- nering och trakasserier samt utredningen av överträdelser av dessa förbud. Vi anser att det är naturligt att de resurser som Diskri- mineringsombudsmannen (DO) förfogar över för att arbeta med tillsyn och överträdelse av förbud mot diskriminering och trakas- serier i skolan i samband med denna förändring överförs från DO till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Det rör sig om resurser motsvarande ett begränsat antal tjänster vid DO; hur en resursövergång ska ske bör bestämmas i den fortsatta beredningen. Vi bedömer att förslaget inte påverkar den samlade kostnaden för staten.</P>
<P class="p887 ft11">Vi föreslår vidare att regeringen ger Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar i målformuleringarna gällande rektorsut- bildningen, med innebörden att jämställdhet ska genomsyra hela rektorsutbildningen. Vi föreslår även att regeringen ger Skolverket i uppdrag att besluta om ändringar gällande innehållet i rektors- utbildningen, med innebörden att ett obligatoriskt moment om hedersproblematiken ingår i utbildningen. Vi bedömer att dessa förslag inte påverkar den samlade kostnaden för utbildningen.</P>
<P class="p253 ft11">Vi föreslår även att regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram ett allmänt råd som baserat på evidens behandlar arbetssätt</P>
<P class="p803 ft26">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">som skolorna kan tillämpa för att förbättra undervisningen i läsning och skrivning, för flickor och pojkar. I det stödmaterial bör särskilt behandlas arbetssätt för att tidigt stödja pojkar och flickor med läs- och skrivsvårigheter. Vi föreslår också att regeringen uppdrar åt Skolverket att i samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet ta fram ett allmänt råd om hur skolan i sam- verkan med elevhälsan tidigt kan identifiera och stödja flickor och pojkar med sviktande psykosocial hälsa och skolsvårigheter. Vi bedömer att kostnaderna för att ta fram dessa allmänna råd ryms inom ramen för de berörda myndigheternas förvaltningsanslag.</P>
<P class="p108 ft11">Ett annat av våra förslag är att regeringen ger Skolverket i uppdrag att med hjälp av ämneskunniga forskare granska kvaliteten i läromedel och annat undervisningsmaterial för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Såväl jämställdhetsaspekter som andra kvalitetsaspekter bör beaktas. Uppdraget bör kunna genomföras under ett eller två verksamhetsår, och bör till stor del kunna finan- sieras inom ramen för Skolverkets förvaltningsanslag.</P>
<P class="p108 ft11">Ytterligare ett av våra förslag är att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten, och Skolinspektionen utreda och ur ett genusperspektiv analysera orsakerna till samt omfattningen, inriktningen och könsfördelningen på samtliga former av särskilt stöd som ges till elever i grundskolan. Vi föreslår även att regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag att granska de utredningar som ligger till grund för beslut om särskilt stöd samt de åtgärdsprogram som blir följden av dessa utredningar. Även dessa uppdrag menar vi bör kunna finansieras inom ramen för de berörda myndigheternas ordinarie förvaltningsanslag.</P>
<P class="p66 ft11">Vi föreslår också att regeringen ger Skolverket i uppdrag att genomföra den återkommande attitydundersökningen i skolan på ett sådant sätt att resultaten kan redovisas uppdelat på kön. Detta borde vara en självklarhet, menar vi. De jämförelsevis blygsamma merkostnader som förslaget medför bör kunna finansieras inom ramen för Skolverkets förvaltningsanslag.</P>
<P class="p117 ft11">Ytterligare ett av våra förslag är att regeringen ger en myndig- het, exempelvis Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet eller Skolverket, i uppdrag att återkom- mande uppdatera bibliografin <SPAN class="ft15">Svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">1969–2009</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>(SOU 2010:36). Uppskattningsvis krävs en arbetsinsats för en kvalificerad medarbetare motsvarande omkring en arbetsvecka per år för att utföra detta arbete. Vi menar att</P>
<P class="p888 ft26">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr20 td218"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p29 ft169">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">kostnaderna för detta arbete bör inrymmas inom ramen för den berörda myndighetens förvaltningsanslag.</P>
<P class="p12 ft11">Vi föreslår även att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i samråd med Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs uni- versitet förvalta den breda kunskapsbas rörande genus och jämställd- het i skolan som under senare år med stöd av regeringens uppdrag upparbetats av vår delegation, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Det är viktigt att uppdraget inriktas mot strategier för jämställdhetsintegrering och att materialet finns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i skolan. Vi menar att kost- naderna för detta uppdrag bör inrymmas inom ramen för berörda myndigheters förvaltningsanslag.</P>
<P class="p94 ft11">Vi föreslår också att regeringen ger Skolverket i uppdrag att förlänga den pågående fortbildningen för lärare eller skolledare i sex- och samlevnad respektive om den hedersrelaterade problema- tiken i skolan. Flera lärosäten har på Skolverkets uppdrag genom- fört kurser för lärare i sex- och samlevnad, som omfattat 7,5 hög- skolepoäng, under höstterminen 2009, vårterminen 2010 och höst- terminen 2010. Det finns således kursplaner, litteraturlistor osv. framtagna för dessa kurser. På motsvarande sätt finns färdiga kurser rörande den hedersrelaterade problematiken i skolan. Men tanken på att förberedelserna och planeringen av kurserna vid läro- sätena redan är gjord, så bör det vara möjligt att fortsätta dessa kurser, till en lägre kostnad än den kostnad som initialt gällde för kurserna. Vi är dock medvetna om att dessa kurser är förhållandevis resurskrävande. I sammanhanget vill vi erinra om att regeringen i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1) avsatt medel för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män (anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 13). Vi menar att medel från detta anslag bör kunna ianspråktas för de aktuella kurserna.</P>
<P class="p242 ft11">Vi föreslår även att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i särskild ordning anordna kortare utbildning för lärare eller skol- ledare om sex- och samlevnad. En sådan utbildning kan exempelvis bedrivas via ett antal regionala endagarskonferenser. Även kost- naderna för dessa konferenser bör kunna finansieras med medel från det ovan nämnda anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder.</P>
<P class="p253 ft11">Vi föreslår vidare regeringen att uppdra åt den nya utvärde- ringsfunktionen som ska inrättas från och med den 1 januari 2012</P>
<P class="p889 ft26">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11">initiera studier om samt göra kunskapssammanställningar och utvärder- ingar avseeende metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka traditionella könsmönster i skolan och i undervisningen. Detta förslag medför inte några merkostnader.</P>
<P class="p418 ft43"><SPAN class="ft43">13.2</SPAN><SPAN class="ft163">Andra konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p239 ft11">Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen ska konsekvenserna i det avseendet enligt 14 § kom- mittéförordningen (1998:1474) anges. Detsamma gäller när ett för- slag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av lan- det, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställd- heten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p108 ft11">Samtliga av våra förslag syftar till att förbättra jämställdheten i skolan. Betänkandet innehåller dock inte några nya regler, uppdrag eller arbetsuppgifter för kommunerna. Däremot vill vi understryka att det är viktigt att kommunerna tar sin del av ansvaret för att verka för att det jämställdhetspolitiska mål som staten har angett för skolan ska förverkligas. Vi eftersträvar en skola som ger varje flicka och pojke bästa tänkbara möjligheter att utvecklas, lära sig mycket och förverkliga sina egna livsval utan att hindras av tradi- tionella könsnormer. I förlängningen bör detta vara till gagn för de för både individ och samhället, och för de sysselsättningspolitiska målen. Våra resonemang och förslag om utbildning för skolledare om den hedersrelaterade problematiken i skolan förbättrar möjlig- heterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p890 ft26">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<P class="p0 ft10">Referenser</P>
<P class="p891 ft11">Anderson, Kristen G. (1997) Gender Bias and Special Education Referrals. <SPAN class="ft15">Annals of Dyslexia, Vol. 47</SPAN>, <NOBR>151-162.</NOBR></P>
<P class="p892 ft12"><SPAN class="ft13">Ambjörnsson, Fanny (2004) </SPAN>I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer<SPAN class="ft13">, Ordfront.</SPAN></P>
<P class="p893 ft11">Arnot, Madeleine, David, Miriam E. & Weiner, Gaby (1999) <SPAN class="ft15">Closing the gender gap: postwar education and social change</SPAN>, Polity.</P>
<P class="p894 ft11">Baggens, Christina (2006) Hur normalitet skapas och förändras under det dagliga arbetet i grundskolan. s. <NOBR>197-230.</NOBR> Finns i Lind, Judith (red.) <SPAN class="ft15">Normalitetens förhandling och förvandlig. En antologi om barn, skola och föräldraskap</SPAN>, Symposion.</P>
<P class="p894 ft11">Berglund, Lars (2001) Lågprestation och specialpedagogiska insatser i den svenska grundskolan ur ett genusperspektiv. Jämförelser mellan år <NOBR>6-elever</NOBR> 1985 och 1995. <SPAN class="ft15">Nordisk Tidsskrift for Spesial- pedagogikk 4/2001</SPAN>, <NOBR>218-227.</NOBR></P>
<P class="p894 ft13">Brade, Lovise, Engström, Carolina, Sörensdotter, Renita & Wiktorsson, Pär (2008) <SPAN class="ft12">I normens öga. Metoder för en normbrytande under- visning</SPAN>, Friends.</P>
<P class="p708 ft11"><NOBR>BRIS-rapporten</NOBR> (2010), BRIS.</P>
<P class="p895 ft11">Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.)(2010) <SPAN class="ft15">Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring</SPAN>, Uppsala universitet.</P>
<P class="p896 ft171">Conell, Raewyn (2009) <SPAN class="ft170">Gender in world perspective</SPAN>, Polity Press. Davies, Bronwyn (2003) <SPAN class="ft170">Hur flickor och pojkar gör kön</SPAN>, Liber. Departementsserien 1994:98 <SPAN class="ft170">Vi är alla olika</SPAN>.</P>
<P class="p897 ft12"><SPAN class="ft13">Departementsserien 1999:33 </SPAN>Utan spaning ingen aning: en rapport från Socialdepartementets genderprojekt<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p898 ft11">Diskrimineringsombudsmannen (DO) (2009) <SPAN class="ft15">Förebygga dis- kriminering och kränkande behandling, främja likabehandling: en handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i förskolan</SPAN>, Stockholm.</P>
<P class="p899 ft26">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Referenser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p900 ft15"><SPAN class="ft11">Eidevald, Christian (2009) </SPAN>Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek<SPAN class="ft11">, Högskolan för lärande och kommunikation.</SPAN></P>
<P class="p901 ft15"><SPAN class="ft11">Eilard, Angerd (2008) </SPAN>Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker <NOBR>1962-2007<SPAN class="ft11">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Lunds uni- versitet.</SPAN></P>
<P class="p902 ft11">Emanuelsson, Ingemar & Persson, Bengt (2002) Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet. En longitudinell studie av skol- karriärer bland elever i svårigheter. <SPAN class="ft15">Pedagogisk forskning i Sverige</SPAN>, Vol. 7 (2), <NOBR>183-199.</NOBR></P>
<P class="p902 ft12"><SPAN class="ft13">Eurydice (2010) </SPAN>Gender Differences in Educational Outcomes: Study on the Measures Taken and the Current Situation in Europe<SPAN class="ft13">, Eurydice.</SPAN></P>
<P class="p903 ft15"><SPAN class="ft11">Franck, Olof (red.)(2007) </SPAN>Genusperspektiv i skolan – om kön, kär- lek och makt<SPAN class="ft11">, Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p904 ft11">Fridh, Christian, Sjögren, Magnus & Söderström, Peter (2005)</P>
<P class="p905 ft15">Normal, eller? Vägledning. Ledarmaterial för att sätta killar i rörelse<SPAN class="ft11">. Sensus studieförbund, Röda Korsets Ungdomsförbund.</SPAN></P>
<P class="p483 ft11">Gemzöe, Lena (2002) <SPAN class="ft15">Feminism</SPAN>, Bilda.</P>
<P class="p906 ft11">Giota, Joanna & Lundborg, Olof (2007/2010) <SPAN class="ft15">Specialpedagogiskt stöd i grundskolan: omfattning, former och konsekvenser </SPAN>2007:03. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.</P>
<P class="p902 ft11">Graetz, Brian W., Sawyer, Michael G., Baghurst, Peter och Hirte, Craig (2006) Gender Comparisons of Service Use Among Youth With <NOBR>Attention-Deficit/Hyperacitivity</NOBR> Disorder. <SPAN class="ft15">Journal of Emotional and Behavioral Disorders</SPAN>, Vol. 14 (1), <NOBR>2-11.</NOBR></P>
<P class="p907 ft15"><SPAN class="ft11">Gustafson, Katarina (2006) </SPAN>Vi och dom i skola och stadsdel: barns identitetsarbete och sociala geografier<SPAN class="ft11">, Uppsala universitet.</SPAN></P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft13">Hattie, John A. C. (2008) </SPAN>Visible learning: a synthesis of over 800 <NOBR>meta-analyses</NOBR> relating to achievemen<SPAN class="ft13">t. Routledge.</SPAN></P>
<P class="p908 ft11">Havung, Margareta (2006). "Du, som är kvinna - du kan väl ta det, det där om genus": om jämställdhet och genus i nya lärarutbild- ningen. <SPAN class="ft15">Tidskrift för lärarutbildning och forskning</SPAN>. 2006(13):1, s. <NOBR>171-206.</NOBR></P>
<P class="p901 ft12"><SPAN class="ft13">Hedlin, Maria (2004) </SPAN>Lilla genushäftet. Om genus och skolans jäm- ställdhetsmål<SPAN class="ft13">, Högskolan i Kalmar.</SPAN></P>
<P class="p909 ft26">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p29 ft34">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p910 ft15"><SPAN class="ft11">Heikkilä, Mia (2006) </SPAN>Kommunikativa resurser för lärande: barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer<SPAN class="ft11">, Uppsala universitet.</SPAN></P>
<P class="p911 ft13">Hirdman, Yvonne (1988), ”Genussystemet - Reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, <SPAN class="ft12">Kvinnovetenskaplig tidskrift</SPAN>, nr 3.</P>
<P class="p912 ft13">Hjertson, Moa & Svaleryd, Kajsa (2011). <SPAN class="ft12">Likabehandling i arbets- livet. En handbok för chefer: så följer du den nya dis- krimineringslagen</SPAN>, Liber.</P>
<P class="p913 ft13">Hjöne, Eva och Säljö, Roger (2008) <SPAN class="ft12">Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan</SPAN>, Norstedts akademiska förlag.</P>
<P class="p914 ft37"><SPAN class="ft69">Holm, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">Ann-Sofie</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> (2008) </SPAN>Relationer i skolan. En studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9<SPAN class="ft69">, Acta universitatis Gotboburgensis.</SPAN></P>
<P class="p893 ft15"><SPAN class="ft11">Högdin, Sara (2007) </SPAN>Utbildning på (o)lika villkor - om kön och etnisk bakgrund i grundskolan<SPAN class="ft11">, Institutionen för socialt arbete, Stock- holms universitet.</SPAN></P>
<P class="p915 ft11">Högskoleverket (2008) <SPAN class="ft15">Kvinnor och män i högskolan</SPAN>, Hög- skoleverket rapport 2008:20 R.</P>
<P class="p892 ft12"><SPAN class="ft13">Högskoleverket (2010) </SPAN>Årsredovisning för Högskoleverket år 2009<SPAN class="ft13">, Högskoleverket.</SPAN></P>
<P class="p916 ft11"><NOBR>Immigrant-institutets</NOBR> webbplats: http://www.immi.se/alfa/</P>
<P class="p917 ft12"><SPAN class="ft13">Ivarsson, Sophia (2007). </SPAN>Leda jämställt. Att lägga grunderna för ett jäm- ställdhetsintegrerat ledarskap<SPAN class="ft13">, Försvarshögskolan.</SPAN></P>
<P class="p898 ft69">John, Charlotta & von Sabljar, Pamela (2009) <SPAN class="ft37">Elfte steget – vägen dit. En metodbok för praktiskt jämställdhetsarbete i förskola och skola.</SPAN></P>
<P class="p893 ft15"><SPAN class="ft11">Karlson, I. (2003) </SPAN>Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat gräns- upprätthållande, gränsuppluckrande och gränsöverskridande<SPAN class="ft11">, Lin- köpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Kimmel, Michael S. (2008) </SPAN>Guyland: the perilous world where boys become men<SPAN class="ft11">. 1st Harper paperback ed. New York: Harper- collins.</SPAN></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Kjellberg, Karin (2004) </SPAN>Genusmaskineriet. Om tänkandet kring kön<SPAN class="ft11">, Utbildningsradion.</SPAN></P>
<P class="p353 ft11">Kjellberg, Karin (2005) <SPAN class="ft15">Snacka om jämställdhet!, </SPAN>Rädda Barnen.</P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Kopp, Svenny (2010) </SPAN>Girls with social and/or attention impair- ments<SPAN class="ft11">, Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p353 ft11">KRUT (4/2009) Individ, samhälle & Specialpedagogik. Temanummer.</P>
<P class="p535 ft26">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Referenser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p592 ft11">Kuusi, Heli, <NOBR>Jakku-Sihvonen,</NOBR> Ritva & Koramo, Marika (2009).</P>
<P class="p661 ft12">Koulutus ja sukupuolten <NOBR>tasa-arvo</NOBR> <SPAN class="ft13">(Utbildning och jämställdhet mellan könen). Helsinki, Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2009:52.</SPAN></P>
<P class="p918 ft37"><SPAN class="ft69">Kåreland, Lena (red.)(2005) </SPAN>Modig och stark – eller ligga lågt. Skön- litteratur och genus i skola och förskola<SPAN class="ft69">, Natur och Kultur.</SPAN></P>
<P class="p908 ft15"><SPAN class="ft11">Lif, Jan (red.)(2008) </SPAN>Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan<SPAN class="ft11">, Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft13">Ludvigsson, Ann (2009). </SPAN>Samproducerat ledarskap: hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete<SPAN class="ft13">, Diss.</SPAN></P>
<P class="p908 ft15"><SPAN class="ft11">Lundgren, Ulf P. (1979) </SPAN>Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori<SPAN class="ft11">, på uppdrag av Gymnasieutredningen.</SPAN></P>
<P class="p902 ft11">Lundgren, Ulf P. (2010) Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle. Sid <NOBR>99-136.</NOBR> Finns i Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). <SPAN class="ft15">Lärande, skola, bildning: [grund- bok för lärare]</SPAN>,Natur & kultur.</P>
<P class="p483 ft11">Läkarförbundets webbplats: www.slf.se</P>
<P class="p919 ft13">Länsstyrelsen i Östergötlands webbplats: www.lansstyrelsen.se/ostergotland/</P>
<P class="p920 ft11">Lärarförbundet (2006) <SPAN class="ft15">Genuspraktika för lärare</SPAN>, Lärarförbundet.</P>
<P class="p921 ft12"><SPAN class="ft13">Lärarförbundet (2002/2006) </SPAN>Jämställd skola – strategier och metoder<SPAN class="ft13">, Lärarförbundet.</SPAN></P>
<P class="p903 ft11">McIntyre, Tom & Tong, Virginia (1999) Where the boys are: Do <NOBR>cross-gender</NOBR> misunderstandings of language use and behaviour patterns contribute to the overrepresentation of males in pro- grams for students with emotional and behavioural disorders?</P>
<P class="p247 ft15">Education and Treatment of Children<SPAN class="ft11">. Vol. 21 (3), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">321-332.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p901 ft15"><SPAN class="ft11">Milles, Karin (2008) </SPAN>Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt<SPAN class="ft11">, Språkrådet.</SPAN></P>
<P class="p906 ft13">Myndigheten för skolutveckling (2005) <SPAN class="ft12">Elever som behöver stöd men får för lite</SPAN>, Myndigheten för skolutveckling.</P>
<P class="p908 ft11">Molloy, Gunilla (2007) <SPAN class="ft15">När pojkar läser och skriver</SPAN>, Student- litteratur.</P>
<P class="p483 ft11">Nationalencyklopedins webbplats, www.ne.se</P>
<P class="p904 ft11">Nielsen, Harriet Bjerrum (2009) <SPAN class="ft15">Skoletid</SPAN>, Universitetsforlaget.</P>
<P class="p922 ft26">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p29 ft34">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p910 ft15"><SPAN class="ft11">Nordberg, Marie (red.)(2005) </SPAN>Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och skol<SPAN class="ft11">a, Liber.</SPAN></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Nordberg, Marie (red.)(2005) </SPAN>Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola<SPAN class="ft11">, Liber.</SPAN></P>
<P class="p917 ft12"><SPAN class="ft13">Odenbring, Ylva (2010) </SPAN>Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Köns- konstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett<SPAN class="ft13">, Acta universitatis Gothoburgensis.</SPAN></P>
<P class="p913 ft12"><SPAN class="ft13">Olofsson, Britta (2007) </SPAN>Modiga prinsessor och ömsinta killar. Genus- medveten pedagogik i praktiken<SPAN class="ft13">, Lärarförbundet.</SPAN></P>
<P class="p912 ft15"><SPAN class="ft11">Paechter, Carrie (2007) </SPAN>Being Boys, Being Girls. Learning mas- culinities and femininities<SPAN class="ft11">, McGrawHill/Open Univesity Press.</SPAN></P>
<P class="p923 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 1987/88:105 </SPAN>Om jämställdhetspolitisk inför <NOBR>90-talet<SPAN class="ft11">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p917 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 1993/94:147 </SPAN>Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar.</P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 1994/95:164 </SPAN>Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p353 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 2001/2002:1 </SPAN>Budgetpropositionen för 2002<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 2005/06:155 </SPAN>Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p924 ft170"><SPAN class="ft171">Proposition 2007/08:95 </SPAN>Ett starkare skydd mot diskriminering<SPAN class="ft171">. Proposition 2008/09:66 </SPAN>En ny betygsskala<SPAN class="ft171">.</SPAN></P>
<P class="p925 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 2008/09:87 </SPAN>Tydligare mål och kunskapskrav – nya läro- planer för skolan<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p926 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 2008/09:199 </SPAN>Högre krav och kvalitet i den nya gymnasie- skolan<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p924 ft170"><SPAN class="ft171">Proposition 2009/10:1 </SPAN>Budgetpropositionen för 2010<SPAN class="ft171">. Proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärarutbildning.</SPAN></P>
<P class="p925 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p923 ft15"><SPAN class="ft11">Proposition 2010/11:1 </SPAN>Budgetpropositionen för 2011<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p927 ft15"><SPAN class="ft11">Regeringen (2009) </SPAN>Kommittédirektiv – Delegation för jämställdhet i högskolan<SPAN class="ft11">, Regeringen (Dir. 2009:7).</SPAN></P>
<P class="p928 ft15"><SPAN class="ft11">Regeringen (2009) </SPAN>Uppdrag till Statens skolinspektion om viss central rättning av nationella prov<SPAN class="ft11">, Regeringen (U2009/4877/G).</SPAN></P>
<P class="p353 ft11">Regeringen (2009) <SPAN class="ft15">Regleringsbrev för budgetåret 2010</SPAN>, S2009/10110/SK.</P>
<P class="p510 ft26">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Referenser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p929 ft37"><SPAN class="ft69">Sandell, Anna (2010) </SPAN>Genusmedvetna närmanden till pedagogik – en forskningscirkels reflektioner och konkretiseringar<SPAN class="ft69">, Malmö Stad.</SPAN></P>
<P class="p903 ft11">Sandin, Bengt, Hydén, <NOBR>Lars-Christer</NOBR> & Lind, Judith (2006) Inled- ning. S. <NOBR>7-18.</NOBR> Finns i Lind, Judith (red.) <SPAN class="ft15">Normalitetens för- handling och förvandling. En antologi om barn, skola och för- äldraskap</SPAN>, Symposion.</P>
<P class="p907 ft15"><SPAN class="ft11">SCB (2010) </SPAN>På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2010<SPAN class="ft11">, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p921 ft11">Selander, Staffan (2010). Didaktik – undervisning och lärande. S. 197- 214. Finns i Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). <SPAN class="ft15">Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare], </SPAN>Natur & kultur.</P>
<P class="p389 ft11">Skolverkets webbplats: www.skolinspektionen.se</P>
<P class="p906 ft11">Skolinspektionen (2010 a) <SPAN class="ft15">Moderna språk</SPAN>. Kvalitetsgranskning, rapport 2010:06, Skolinspektionen.</P>
<P class="p901 ft15"><SPAN class="ft11">Skolinspektionen (2010 b) </SPAN>Betygsättning i gymnasieskolan<SPAN class="ft11">. Kvalitets- granskning, rapport 2010:12, Skolinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p930 ft38"><SPAN class="ft172">Skolinspektionen (2010 c) </SPAN>Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling<SPAN class="ft172">. Kvalitetsgranskning, rapport 2010:01, Skolinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p222 ft11">Skolverkets webbplats: www.skolverket.se</P>
<P class="p931 ft12"><SPAN class="ft13">Skolverket (2004) </SPAN>Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 <NOBR>(Nu-03)</NOBR> <SPAN class="ft13">Rapport 250, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p908 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2006 a) </SPAN>Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval<SPAN class="ft11">. Rapport 287, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p932 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2006 b) </SPAN>Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar<SPAN class="ft11">. Rapport 282, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft13">Skolverket (2007), </SPAN>Behov av tydligare reglering av särskilt stöd och elevinflytande<SPAN class="ft13">, Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">69-2007:598.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p908 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2008) </SPAN>Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering<SPAN class="ft11">, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p901 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2009 a) </SPAN>Diskriminerad, trakasserad, kränkt? <SPAN class="ft11">Skolverkets rapport 326, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft13">Skolverket (2009 b) </SPAN>Barn- och elevskyddslagen i praktiken. För- skolors, skolors och vuxenutbildningars tillämpning av lagen<SPAN class="ft13">. Skol- verkets rapport 327, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p588 ft26">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p29 ft34">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p933 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2009 c) </SPAN>Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränk- ande behandling<SPAN class="ft11">, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2009 d) </SPAN>På tal om mobbning – och det som görs<SPAN class="ft11">, Skol- verket.</SPAN></P>
<P class="p892 ft12"><SPAN class="ft13">Skolverket (2010 a) </SPAN>Attityder till skolan 2009. Elevernas och lärarnas attityder till skolan<SPAN class="ft13">. Skolverket rapport 344, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p912 ft15"><SPAN class="ft11">Skolverket (2010 b) </SPAN>Redovisning av uppdrag om skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i svenska, mate- matik och engelska i årskurs 9<SPAN class="ft11">, Skolverkets diarienummer (01- 2010:22).</SPAN></P>
<P class="p894 ft12"><SPAN class="ft13">Skolverket (2010 c). </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2010. Del 2 – Bedömningar och slutsatser<SPAN class="ft13">. Rapport 350. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p912 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2004:98 </SPAN>För oss tillsammans - om utbildning och utvecklings- störning<SPAN class="ft11">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">Carlbeck-kommittén.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2004:115 </SPAN>Den könade förskolan – om betydelsen av jämställd- het och genus i förskolans pedagogiska arbete<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2004:116 </SPAN>Skolans ledningsstruktur – Om styrning och ledning i skolan<SPAN class="ft11">, Utredningen om skolans ledningsstruktur.</SPAN></P>
<P class="p892 ft12"><SPAN class="ft13">SOU 2006:75 </SPAN>Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete<SPAN class="ft13">, Delegationen för jämställd- het i förskolan.</SPAN></P>
<P class="p914 ft12"><SPAN class="ft13">SOU 2007:15 </SPAN>Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställd- hetsintegrering<SPAN class="ft13">. Utredningen om jämställdhetsintegrering i staten.</SPAN></P>
<P class="p912 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2008:27 </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola<SPAN class="ft11">, Gymnasie- utredningen.</SPAN></P>
<P class="p894 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2009:64 </SPAN>Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?, <SPAN class="ft11">Dele- gationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p353 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2009:94 </SPAN>Att nå ut och nå ända fram<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2010:10 </SPAN>Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p892 ft12"><SPAN class="ft13">SOU 2010:33 </SPAN>Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhälls- kunskap<SPAN class="ft13">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p912 ft12"><SPAN class="ft13">SOU 2010:35 </SPAN>Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forsk- ning om jämställdhet och skola <NOBR>1969-2009<SPAN class="ft13">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> Delegationen för jäm- ställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p510 ft26">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Referenser</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p900 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2010:36 </SPAN>Svensk forskning om jämställdhet och skola <NOBR>1969-2009.</NOBR> En bibliografi<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft13">SOU 2010:51 </SPAN>Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker<SPAN class="ft13">, Dele- gationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p908 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2010:52 </SPAN>Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p901 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2010:53 </SPAN>Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om ”pojk- krisen”<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft13">SOU 2010:55 </SPAN>Romers rätt – en strategi för romer i Sverige<SPAN class="ft13">, Dele- gationen för romska frågor.</SPAN></P>
<P class="p908 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2010:66 </SPAN>Barns perspektiv på jämställdhet i skolan – En kun- skapsöversikt<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p901 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2010:79 </SPAN>Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kun- skapsöversikt<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft13">SOU 2010:80 </SPAN>Skolan och ungdomars psykosociala hälsa<SPAN class="ft13">, Dele- gationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p908 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2010:83 </SPAN>Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p932 ft15"><SPAN class="ft11">SOU 2010:84 </SPAN>Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt<SPAN class="ft11">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft13">SOU 2010:97 </SPAN>Resultatuppföljning, läskvalitet och skolutveckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan<SPAN class="ft13">, Delegationen för jämställdhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p903 ft12"><SPAN class="ft13">Sparrman, Anna (2002) </SPAN>Visuell kultur i barns vardagsliv: bilder, medier och praktiker<SPAN class="ft13">, Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p908 ft13">Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2010) <SPAN class="ft12">Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteratur- översikt</SPAN>, SBU:s rapport 202.</P>
<P class="p934 ft171">Statistiska centralbyråns webbplats: www.scb.se Stockholms kommuns webbplats: www.stockholm.se Svaleryd, Kajsa (2002) <SPAN class="ft170">Genuspedagogik</SPAN>, Liber.</P>
<P class="p935 ft15"><SPAN class="ft11">Säljö, Roger (2000) </SPAN>Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt per- spektiv<SPAN class="ft11">, Prisma.</SPAN></P>
<P class="p936 ft37"><SPAN class="ft69">Säljö, Roger (2005) </SPAN>Lärande & Kulturella redskap – Om lärprocesser och det kollektiva minnet<SPAN class="ft69">, Nordstedts Akademiska förlag.</SPAN></P>
<P class="p937 ft26">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td219"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p29 ft34">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p933 ft11">Tainio, Liisa & Teräs, Tiina (2010). <SPAN class="ft15">Sukupuolijäsennys perusopetuksen oppikirjoissa</SPAN>. Raportit ja selvitykset 2010:8. Helsinki: <NOBR>Sosiaali-ja</NOBR> terveysministeriö.</P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Thorne, Barrie (1993) </SPAN>Gender play: girls and boys in school<SPAN class="ft11">, Open University Press.</SPAN></P>
<P class="p892 ft12"><SPAN class="ft13">Ungdomsstyrelsen (2007) </SPAN>Fokus07 En analys av ungas hälsa och utsatthet<SPAN class="ft13">, Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:14.</SPAN></P>
<P class="p912 ft11">Ungdomsstyrelsen (2009) <SPAN class="ft15">Gift mot sin vilja</SPAN>, Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5.</P>
<P class="p923 ft11">Utbildningsstyrelsens webbplats http://www.oph.fi/</P>
<P class="p892 ft12"><SPAN class="ft13">Volk, Eva Lena (red.) (2006). </SPAN>Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv<SPAN class="ft13">, Sida.</SPAN></P>
<P class="p914 ft174"><SPAN class="ft173">Wahlgren, Victoria C. (2009) </SPAN>Den långa vägen till en jämställd gymn- asieskola: en studie om genuspedagogers förståelse av gymnasieskolans jämställdhetsarbete<SPAN class="ft173">, Högskolan för lärande och kommunikation.</SPAN></P>
<P class="p913 ft15"><SPAN class="ft11">Wahlström, Kajsa (2003) </SPAN>Flickor, pojkar och pedagoger. Jämställd- hetspedagogik i praktiken<SPAN class="ft11">, Utbildningsradion.</SPAN></P>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft11">Wedin, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">Eva-Karin</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> (2009) </SPAN>Jämställdhetsarbete i förskolan och skolan<SPAN class="ft11">, Norstedts Juridik.</SPAN></P>
<P class="p911 ft38"><SPAN class="ft172">Wernersson, Inga (red.) (2009) </SPAN>Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik<SPAN class="ft172">, Acta Universitatis Gothoburgensis.</SPAN></P>
<P class="p938 ft69">Weyandt, Lisa L., Fulton Katherine M., Schepman Steve B., Verdi Genevieve R. och Wilson, Kimberly G.(2009) <SPAN class="ft37">Assessment of teacher and school psychologist knowledge of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">attention-deficit/hypperactivity</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> disorder</SPAN>, Psychology in the Schools.</P>
<P class="p939 ft12"><SPAN class="ft13">WHO (2003) </SPAN>the mental health context<SPAN class="ft13">, www.who.int/mental_health/resources/en/context.PDF.</SPAN></P>
<P class="p912 ft15"><SPAN class="ft11">WHO (2005). </SPAN>Promoting mental health<SPAN class="ft11">. www.who.int/mental_health/evidence/MH_Promotion_Book.pdf.</SPAN></P>
<P class="p915 ft11">Änggård, Eva (2005) Barbie princess and dinosaur dragons: narration as a way of doing gender. <SPAN class="ft15">Gender and Education 17 </SPAN>(5), 539- 553.</P>
<P class="p940 ft37"><SPAN class="ft69">Öqvist, Anna (2009) </SPAN>Skolvardagens genusdramaturgi: en studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring<SPAN class="ft69">, Luleå tekniska universitet.</SPAN></P>
<P class="p848 ft26">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p941 ft27">Bilaga 1</P>
<P class="p942 ft10">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr38 td220"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td221"><P class="p486 ft175">Delegation för jämställdhet i skolan</P></TD>
<TD class="tr38 td222"><P class="p56 ft175">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td220"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td222"><P class="p56 ft175">2008:75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td220"></TD>
<TD class="tr29 td221"><P class="p29 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td220"></TD>
<TD class="tr34 td223"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr34 td224"><P class="p29 ft105"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p637 ft98">Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008.</P>
<P class="p943 ft176">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p944 ft98">En delegation ska tillsättas med uppgift att utifrån skolans värde- grundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan. Uppdraget omfattar såväl kommunala som fristående sko- lor samt sameskolan och specialskolan. Delegationen ska kartlägga kunskapsfältet jämställdhet i skolan och ta fram kunskapsöver- sikter som rör bl.a. lärstilar samt <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling. I uppdraget ingår också att identifiera områden där ytterligare kun- skap om jämställdhet och genus behövs.</P>
<P class="p945 ft98">Inom ramen för uppdraget ska delegationen genomföra seminarier och på andra sätt sprida den kunskap som sammanställs, särskilt om de metoder som kan användas för att bryta traditionella köns- mönster och könsroller.</P>
<P class="p946 ft98">Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 augusti 2010.</P>
<P class="p943 ft176">Bakgrund</P>
<P class="p944 ft98">Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/2008:1) uttalat att värdegrunden i skolan ska stärkas så att jämställdheten främjas. Regeringens utgångspunkt för jämställdhetsarbetet i sko- lan är att alla elever ska få pröva och utveckla sina förmågor och intressen utan att hindras av traditionella könsroller. Faktisk jäm- ställdhet är ett resultat av ett arbete med att implementera de värden som läggs fast i skolans värdegrund. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. För att uppnå ett jämställt samhälle måste ytter-</P>
<P class="p947 ft101">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">ligare insatser göras för att bryta traditionella könsmönster och den struktur som bl.a. visar sig genom könsuppdelningen inom utbild- ningssystemet.</P>
<P class="p245 ft11">En genomgripande utredning av kunskapsfältet jämställdhet i skolan har inte genomförts på många år. En av de senaste utred- ningarna inom området genomfördes i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> då en arbetsgrupp fick i uppdrag att föra upp jämställdhetsfrågorna på skolans agenda samt att sprida kunskaper och erfarenheter om jäm- ställdhet. Arbetsgruppen ”Kvinnligt och Manligt i skolan” över- lämnade i juni 1994 rapporten <SPAN class="ft15">Vi är alla olika. En åtgärdsrapport om jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde</SPAN></P>
<P class="p920 ft11">(Ds 1994:98) till regeringen.</P>
<P class="p78 ft11">Under 2003 tillsattes en delegation för jämställdhet i förskolan (dir. 2003:101) med ett liknande, men på sitt område mer omfat- tande uppdrag än arbetsgruppen Kvinnligt och Manligt i skolan. Delegationen hade i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Delegationen lämnade sitt slut- betänkande <SPAN class="ft15">Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete </SPAN>(SOU 2006:75) till regeringen i juli 2006. Delegationens förslag berör i vissa delar även grund- och gymnasieskolan.</P>
<P class="p75 ft15">Gällande bestämmelser</P>
<P class="p501 ft11">Jämställdhet ingår som en del i skolans värdegrundsuppdrag. Sko- lans demokratiska uppdrag baseras ytterst på principen om allas lika värde i regeringsformen och artikel 14 i Europeiska konven- tionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europakonventionen gäller som lag i Sverige sedan den 1 januari 1995. Vidare uttrycks skolans demokratiska uppdrag i skollagen (1985:1100), lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids- hemmet (Lpo 94), 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och kursplanerna. Bestämmelser om jämställdhet och för- bud mot diskriminering på grund av kön finns även i FN:s kon- vention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, i FN:s konvention om barnets rättigheter och i andra centrala kon-</P>
<P class="p632 ft26">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p29 ft34">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft11">ventioner om de mänskliga rättigheterna som Sverige har ratifi- cerat.</P>
<P class="p948 ft11">I 1 kap. 2 § skollagen anges att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Den som verkar inom skolan ska särskilt främja jämställdhet mellan könen.</P>
<P class="p82 ft11">I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling förtydligas skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskrimi- nering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbju- den i förskolan, skolan och vuxenutbildning enligt skollagen. Lagen innebär också att barn och elever har ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, exempelvis mobbning.</P>
<P class="p94 ft11">I läroplanerna formuleras jämställdhetsuppdraget. Enligt Lpo 94 ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. En liknande skrivning återfinns i Lpf 94.</P>
<P class="p60 ft11">Kursplanerna är bindande föreskrifter och styr innehållet i utbildningen. De ska läsas mot bakgrund av läroplanerna och kopplas till verksamheternas värdegrundsuppdrag, där jämställdhet är ett av de grundläggande värden som lyfts fram. Ungefär hälften av grundskolans kursplaner har ett jämställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p82 ft11">Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan (U 2006:02) föreslår i sitt slutbetänkandet <SPAN class="ft15">Tydliga mål och kun- skapskrav i grundskolan </SPAN>(SOU 2007:28) bl.a. att kursplanerna ska få ett tydligare ämnesinnehåll och att områden som rör alla ämnen, t.ex. värdegrundsuppdraget, enbart ska beskrivas i läroplanen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p949 ft26">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft15">Könsskillnader i skolarbete och skolmiljö enligt utvärderingar</P>
<P class="p301 ft11">Enligt Statens skolverks lägesbedömning 2006 (rapport 288, 2006) har flickorna under de senaste 30 åren uppvisat bättre resultat, mätt i olika betygsmått, än pojkarna. Skillnaderna förstärks vid betygs- sättningen. Könsskillnaderna är i det närmaste konstanta oavsett socioekonomisk bakgrund.</P>
<P class="p78 ft11">Denna bild bekräftas också av tidigare utvärderingar. Enligt rapporten <SPAN class="ft15">Könsskillnader </SPAN>i utbildningsresultat (Utbildnings- departementets skriftserie 2004, rapport 7) hade flickor både i grund- och gymnasieskolan genomgående bättre betyg i alla ämnen utom i idrott och hälsa. Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 <NOBR>(NU-03)</NOBR> visade också att en större andel pojkar (27 procent) än flickor (21 procent) i årskurs 9 inte nådde kun- skapsmålen i ett eller flera ämnen. Internationella kunskaps- mätningar (bl.a. PISA 2003) visar att skillnaderna i utbildnings- resultat i läsförståelse är fortsatt stora till flickornas fördel. I grundskolan har pojkar sämre betyg i alla ämnen utom i idrott och hälsa. <NOBR>NU-03</NOBR> samt forskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan och Statens folkhälsoinstitut visar också att ämnet idrott och hälsa oftare möter pojkarnas intressen och behov än flickornas.</P>
<P class="p950 ft11">I Jämställdhetspolitiska utredningens (N 2004:07) betänkande</P>
<P class="p951 ft15">Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål <SPAN class="ft11">(SOU 2005:66) anges att studenternas studieval fort- farande i hög grad är könsbundna. En fjärdedel av alla kurser har en jämn könsfördelning, dvs. en könsfördelning där andelen män respektive kvinnor ligger i intervallet 40 till 60 procent. Föränd- ringarna är små mellan åren, men det går att skönja en positiv trend.</SPAN></P>
<P class="p216 ft11">Jämställdhetsinsatser av olika slag har främst riktats till flickor och kvinnor. Syftet har varit och är att bryta det traditionella könsmönstret och få fler kvinnor att välja tekniska och naturveten- skapliga ämnen och utbildningar. Ansträngningarna att förmå poj- kar och män att söka sig till kvinnodominerade utbildningar har inte varit lika stora.</P>
<P class="p285 ft11">Elever som väljer <NOBR>icke-traditionella</NOBR> utbildningar får ibland stöd men möter ofta motstånd. De prövningar som dessa elever möter leder till att många av dem lämnar sina utbildningar särskilt om könsfördelningen är mycket ojämn. Som skäl till avhopp anges ofta “könsmobbning” från lärarens sida.</P>
<P class="p540 ft26">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p29 ft34">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft11">Skolverkets lägesbedömning 2006 visar att majoriteten av eleverna trivs i skolan. Flera studier har dock samtidigt visat att den psy- kiska ohälsan bland elever ökat under en längre period.</P>
<P class="p596 ft11">Utredningen om ungdomars psykiska hälsa (U 2005:03) läm- nade ett betänkande <SPAN class="ft15">Ungdomar, stress och psykisk ohälsa</SPAN></P>
<P class="p385 ft11">(SOU 2006:77). I betänkandet anges att flickor och unga kvinnor rapporterar psykisk ohälsa i större utsträckning än unga män. Skill- naden mellan könen har varit oförändrad de senaste 20 åren. Flickor rapporterar i större utsträckning psykisk ohälsa, medan självmord är mer än dubbelt så vanligt bland pojkar</P>
<P class="p94 ft11">I betänkandet anges två huvudorsaker till den ökande psykiska ohälsan: dels en ökad individualisering där varje individ tvingas till fler svåra val i livet, dels att det är svårare att få anställning, vilket bl.a. leder till osäkerhet inför framtiden, sämre ekonomi i ung- domsåren och att man flyttar från föräldrarna vid högre ålder. På skolans område föreslår utredaren åtgärder för att förbättra kva- liteten så att eleverna ska vara bättre rustade för dagens informa- tionstäta samhälle.</P>
<P class="p241 ft11">Enligt det tidigare nämnda betänkandet SOU 2005:66 visar forskning att pojkar i förskola, skola och fritidsverksamhet får och tar mer av pedagogernas uppmärksamhet än flickorna. Det är poj- karna som pratar mest. Flickorna tilldelas och accepterar uppgifter som ordningsskapare i både förskola och skola. Bilden är emellertid inte entydig. Det finns stora variationer. En del pojkar är prat- samma men många pojkar säger ingenting alls. Det finns även klas- ser där flickor intar de dominerande positionerna.</P>
<P class="p94 ft11">Flickor känner sig mer utsatta än pojkar för i stort sett alla for- mer av kränkningar i grundskolan och gymnasieskolan. Elever i grundskolan känner sig något mer utsatta än elever i gymnasie- skolan. Några direkta skillnader mellan flickors och pojkars känsla av utsatthet framkommer inte, förutom när det gäller mobbning. I Skolverkets undersökning av olika former av kränkande behandling framstår pojkar som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa.</P>
<P class="p214 ft15">Villkor för tillträde till arbetsmarknad och arbetsliv</P>
<P class="p69 ft13">Den nyss nämnda utredningen har visat på att villkoren för tillträde till arbetsmarknaden och villkoren på arbetsmarknaden fortfarande präglas av stora könsskillnader. Trots att kvinnorna i dag utgör en</P>
<P class="p707 ft26">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">majoritet av studenterna på universitet och högskolor har detta inte lett till större trygghet på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p78 ft11">Enligt en rapport från International Labour Organization (ILO) har Sverige den mest könssegregerade arbetsmarknaden i OECD (SOU 2004:43). Vissa forskare menar emellertid att könssegrege- ringen på arbetsmarknaden följer ett mönster som är relativt lika i alla industrialiserade länder.</P>
<P class="p75 ft45">Behovet av en jämställdhetsdelegation</P>
<P class="p301 ft11">I regeringens skolpolitik är värdegrundsuppdraget av central bety- delse och reformarbetet utgår från målet att alla elever ska ges möj- lighet att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdigheter som behövs för att klara framtida studier och yrkesliv. För att uppnå detta mål krävs att skolan tar hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt. Ett aktivt jämställdhetsarbete krävs då och det ska ses som ett led i regeringens arbete med att främja skolans värdegrund, så som den uttrycks i läroplanerna. En av utgångspunkterna blir att identifiera och bryta traditionella könsmönster och könsroller eftersom de påverkar pojkars och flickors förhållningssätt, skol- situation och attityder till olika ämnen, studier och yrken.</P>
<P class="p66 ft11">Redogörelsen för bl.a. könsskillnaderna i skolarbete och skol- miljö och villkoren för tillträde till arbetsmarknad och arbetsliv tyder på att detta mål är långt ifrån uppnått.</P>
<P class="p78 ft11">Mot denna bakgrund finns det ett behov av att kartlägga jäm- ställdheten i skolan och att ta fram kunskapsöversikter som belyser betydelsen av kön i skolan och hur detta bl.a. påverkar prestationer och studieresultat. En sådan kartläggning och sådana kunskaps- översikter kan ge en viktig bakgrund till forskningsbaserade meto- der för att bryta traditionella könsmönster och könsroller.</P>
<P class="p64 ft11">Slutligen ska en jämställdhetsdelegation och ett aktivt jämställd- hetsarbete ses som ett led i regeringens arbete med att främja sko- lans värdegrund, så som den uttrycks i läroplanerna.</P>
<P class="p118 ft45">Uppdraget</P>
<P class="p239 ft11">En delegation ska tillsättas med uppgift att utifrån skolans värde- grundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan. Uppdraget omfattar såväl kommunala som fristående sko-</P>
<P class="p80 ft26">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr20 td225"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p29 ft34">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft11">lor, samt sameskolan och specialskolan. Delegationen ska kartlägga kunskapsfältet jämställdhet i skolan och ta fram kunskapsöver- sikter som rör bl.a. lärstilar samt <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling. Kartläggningen ska utgå ifrån relevant forskning och kunskap. I uppdraget ingår också att identifiera områden där ytterligare kun- skap om jämställdhet och genus behövs.</P>
<P class="p82 ft11">Inom ramen för uppdraget ska delegationen genomföra semi- narier och på andra sätt sprida den kunskap som sammanställs, sär- skilt de metoder som kan användas i arbetet med att bryta traditio- nella könsmönster och könsroller.</P>
<P class="p36 ft11">Delegationen ska:</P>
<P class="p70 ft11"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft146">belysa och analysera vilka förändringar i flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande som skett under perioden </SPAN><NOBR>1994–2007,</NOBR></P>
<P class="p952 ft11"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft146">i samverkan med högskolor med relevant kompetens inom området sammanställa en kunskapsöversikt om samt analysera orsakerna till skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat och prestationer liksom deras attityder till studier och till sko- lan,</SPAN></P>
<P class="p952 ft13"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft165">ur ett könsperspektiv belysa hur resurserna i skolan fördelas och analysera effekterna av användningen av resurserna,</SPAN></P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft146">i samverkan med högskolor med relevant kompetens inom området sammanställa en kunskapsöversikt över områden som är av betydelse för utbildningen i skolan där ny kunskap behövs om jämställdhet och genus,</SPAN></P>
<P class="p70 ft13"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft165">kartlägga flickors och pojkars studievanor och undersöka skol- arbetets inverkan på deras psykosociala hälsa,</SPAN></P>
<P class="p127 ft13"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft165">i samverkan med högskolor med relevant kompetens inom området sammanställa och utvärdera metoder för att bryta tra- ditionella könsmönster och könsroller,</SPAN></P>
<P class="p698 ft11"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft146">föreslå lämpliga insatser, utifrån arbetet ovan, för hur ett lång- siktigt jämställdhetsarbete i skolan såsom en del av värde- grundsuppdraget ska utvecklas och stärkas samt redovisa even- tuella ekonomiska konsekvenser och finansiering av förslagen.</SPAN></P>
<P class="p953 ft26">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td33"><P class="p29 ft27">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr20 td24"><P class="p29 ft27">SOU 2010:99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft45">Arbetsmetod och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p751 ft15">Arbetsformer</P>
<P class="p301 ft11">Utöver det kartläggande och analyserande arbetet som är utred- ningens huvudsakliga uppgift ska delegationen på olika sätt sprida den kunskap som sammanställs. Det kan ske genom regionala och lokala konferenser och genom användning av IT. Internationell kunskap och erfarenhet bör uppmärksammas och spridas. Kun- skapsspridningen bör särskilt inriktas mot forskningsbaserade metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller. Dialoger med verksamma i skolan, föräldrar, barn och ungdomar samt med politiker och verksamhetsansvariga bör utgöra en del av delegationens verksamhet.</P>
<P class="p954 ft15">Tidsplan och samråd</P>
<P class="p76 ft11">Delegationen bör samråda med Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Sameskolstyrelsen, Specialskolemyndigheten, Special- pedagogiska institutet, Ungdomsstyrelsen, lärarorganisationerna, elevorganisationerna, Barnombudsmannen (BO), Jämställdhets- ombudsmannen (JämO), högskolor och universitet, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges skolledarförbund, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) samt andra berörda myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p108 ft13">Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 augusti 2010. Dele- gationen ska senast den 1 mars 2009 delredovisa sina slutsatser avseende punkterna <NOBR>1–4</NOBR> ovan.</P>
<P class="p955 ft11">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p956 ft26">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p957 ft10">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr38 td226"><P class="p486 ft126">Tilläggsdirektiv till Delegation för jämställdhet</P></TD>
<TD class="tr38 td44"><P class="p486 ft175">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td226"><P class="p486 ft175">i skolan (U 2008:08)</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p486 ft175">2009:12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td227"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td177"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p958 ft98">Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2009.</P>
<P class="p959 ft176">Förlängd tid för del av uppdraget</P>
<P class="p960 ft98">Med stöd av regeringens bemyndigande den 12 juni 2008 tillsatte chefen för Utbildningsdepartementet en delegation för jämställd- het i skolan med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan (dir. 2008:75). Delegationen ska enligt direktiven redovisa sina slutsatser avseende delar av uppdraget senast den 1 mars 2009, och slutredovisa uppdraget senast den 30 augusti 2010. Delegationen har begärt förlängd utredningstid för delbetänkandet.</P>
<P class="p961 ft119">Tiden för delredovisningen förlängs, vilket innebär att delegationen ska delredovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2009. Uppdraget ska fortfarande slutredovisas senast den 30 augusti 2010.</P>
<P class="p962 ft98">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p963 ft101">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p957 ft10">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr38 td221"><P class="p486 ft175">Tilläggsdirektiv till Delegationen för</P></TD>
<TD class="tr38 td222"><P class="p56 ft175">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td221"><P class="p486 ft175">jämställdhet i skolan (U 2008:08)</P></TD>
<TD class="tr4 td222"><P class="p56 ft175">2009:126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td223"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td224"><P class="p29 ft93"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p958 ft98">Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2009.</P>
<P class="p959 ft176">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p964 ft98">Med stöd av regeringens bemyndigande den 12 juni 2008 tillsatte chefen för Utbildningsdepartementet en delegation för jämställd- het i skolan med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan (dir. 2008:75). Delegationen skulle enligt direktiven redovisa sina slutsatser när det gäller delar av uppdraget senast den 1 mars 2009, och slutredovisa uppdraget senast den 30 augusti 2010. Delegationen begärde dock förlängd tid för delredovisningen. Efter beslut av regeringen den 19 februari i år förlängdes tiden till den 1 juli 2009 (dir. 2009:12). Delegationen har nu begärt förlängd utredningstid även för slutredovisningen</P>
<P class="p965 ft119">Utredningstiden förlängs. Delegationen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2010.</P>
<P class="p962 ft98">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p966 ft101">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft177">Statens offentliga utredningar 2010</P>
<P class="p128 ft178">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p967 ft181"><SPAN class="ft179">1.</SPAN><SPAN class="ft180">Lätt att göra rätt</SPAN></P>
<P class="p968 ft181"><SPAN class="ft181">–</SPAN><SPAN class="ft182">om förmedling av brottsskadestånd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p969 ft181"><SPAN class="ft179">2.</SPAN><SPAN class="ft180">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p970 ft181"><SPAN class="ft179">3.</SPAN><SPAN class="ft180">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.</SPAN></P>
<P class="p2 ft181"><SPAN class="ft179">4.</SPAN><SPAN class="ft180">Allmänna handlingar i elektronisk form</SPAN></P>
<P class="p968 ft181"><SPAN class="ft181">–</SPAN><SPAN class="ft182">offentlighet och integritet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p2 ft181"><SPAN class="ft179">5.</SPAN><SPAN class="ft180">Skolgång för alla barn. U.</SPAN></P>
<P class="p971 ft181"><SPAN class="ft179">6.</SPAN><SPAN class="ft180">Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010</SPAN></P>
<P class="p972 ft181"><SPAN class="ft181">–</SPAN><SPAN class="ft182">utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.</SPAN></P>
<P class="p973 ft181"><SPAN class="ft179">7.</SPAN><SPAN class="ft180">Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.</SPAN></P>
<P class="p974 ft181"><SPAN class="ft179">8.</SPAN><SPAN class="ft180">En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.</SPAN></P>
<P class="p975 ft181"><SPAN class="ft179">9.</SPAN><SPAN class="ft180">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.</SPAN></P>
<P class="p976 ft181"><SPAN class="ft179">10.</SPAN><SPAN class="ft183">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p977 ft181"><SPAN class="ft179">11.</SPAN><SPAN class="ft183">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.</SPAN></P>
<P class="p978 ft181"><SPAN class="ft179">12.</SPAN><SPAN class="ft183">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.</SPAN></P>
<P class="p979 ft181"><SPAN class="ft179">13</SPAN><SPAN class="ft184">Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">14.</SPAN><SPAN class="ft183">Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.</SPAN></P>
<P class="p980 ft181"><SPAN class="ft179">15.</SPAN><SPAN class="ft183">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.</SPAN></P>
<P class="p981 ft181"><SPAN class="ft179">16.</SPAN><SPAN class="ft183">Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.</SPAN></P>
<P class="p634 ft181"><SPAN class="ft179">17.</SPAN><SPAN class="ft183">Prissatt vatten? M.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">18.</SPAN><SPAN class="ft183">En reformerad budgetlag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p982 ft181"><SPAN class="ft179">19.</SPAN><SPAN class="ft183">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.</SPAN></P>
<P class="p983 ft181"><SPAN class="ft179">20.</SPAN><SPAN class="ft183">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för </SPAN><NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Fi.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p15 ft181"><SPAN class="ft179">21.</SPAN><SPAN class="ft183">Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.</SPAN></P>
<P class="p984 ft181"><SPAN class="ft179">22.</SPAN><SPAN class="ft183">Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p985 ft181"><SPAN class="ft179">23.</SPAN><SPAN class="ft183">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">24.</SPAN><SPAN class="ft183">Avtalad upphovsrätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p986 ft181"><SPAN class="ft179">25.</SPAN><SPAN class="ft183">Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">26.</SPAN><SPAN class="ft183">Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.</SPAN></P>
<P class="p987 ft181"><SPAN class="ft179">27.</SPAN><SPAN class="ft183">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.</SPAN></P>
<P class="p988 ft181"><SPAN class="ft179">28.</SPAN><SPAN class="ft183">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.</SPAN></P>
<P class="p634 ft181"><SPAN class="ft179">29.</SPAN><SPAN class="ft183">En ny förvaltningslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p989 ft181"><SPAN class="ft179">30.</SPAN><SPAN class="ft183">Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">31.</SPAN><SPAN class="ft183">Första hjälpen i psykisk hälsa. S.</SPAN></P>
<P class="p990 ft181"><SPAN class="ft179">32.</SPAN><SPAN class="ft183">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.</SPAN></P>
<P class="p991 ft181"><SPAN class="ft179">33.</SPAN><SPAN class="ft183">Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p992 ft181"><SPAN class="ft179">34.</SPAN><SPAN class="ft183">På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.</SPAN></P>
<P class="p993 ft181"><SPAN class="ft179">35.</SPAN><SPAN class="ft183">Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR>1969–2009.</NOBR> U.</P>
<P class="p994 ft181"><SPAN class="ft179">36.</SPAN><SPAN class="ft183">Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.</SPAN></P>
<P class="p995 ft181"><SPAN class="ft179">37.</SPAN><SPAN class="ft183">Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">38.</SPAN><SPAN class="ft183">Mutbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p996 ft181"><SPAN class="ft179">39.</SPAN><SPAN class="ft183">Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft186"><SPAN class="ft179">40.</SPAN><SPAN class="ft185">Cirkulär migration och utveckling</SPAN></P>
<P class="p997 ft181"><SPAN class="ft179">–</SPAN><SPAN class="ft183">kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.</SPAN></P>
<P class="p998 ft181"><SPAN class="ft179">41.</SPAN><SPAN class="ft183">Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.</SPAN></P>
<P class="p999 ft181"><SPAN class="ft179">42.</SPAN><SPAN class="ft183">Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">43.</SPAN><SPAN class="ft183">Förundersökningsbegränsning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft181"><SPAN class="ft179">44.</SPAN><SPAN class="ft183">Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1001 ft181"><SPAN class="ft179">45.</SPAN><SPAN class="ft183">Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft181"><SPAN class="ft179">46.</SPAN><SPAN class="ft183">Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett </SPAN><NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> N.</P>
<P class="p978 ft181"><SPAN class="ft179">47.</SPAN><SPAN class="ft183">Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?</SPAN></P>
<P class="p968 ft181">En systematisk litteraturöversikt. S.</P>
<P class="p1003 ft181"><SPAN class="ft179">48.</SPAN><SPAN class="ft183">Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.</SPAN></P>
<P class="p977 ft181"><SPAN class="ft179">49.</SPAN><SPAN class="ft183">Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering </SPAN><NOBR>1999–2008.</NOBR> Ju.</P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">50.</SPAN><SPAN class="ft183">Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1004 ft181"><SPAN class="ft179">51.</SPAN><SPAN class="ft183">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">52.</SPAN><SPAN class="ft183">Biologiska faktorer och könsskillnader</SPAN></P>
<P class="p1005 ft181">i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.</P>
<P class="p1006 ft181"><SPAN class="ft179">53.</SPAN><SPAN class="ft183">Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.</SPAN></P>
<P class="p1007 ft181"><SPAN class="ft179">54.</SPAN><SPAN class="ft183">Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.</SPAN></P>
<P class="p634 ft181"><SPAN class="ft179">55.</SPAN><SPAN class="ft183">Romers rätt</SPAN></P>
<P class="p968 ft181"><SPAN class="ft179">–</SPAN><SPAN class="ft183">en strategi för romer i Sverige. IJ.</SPAN></P>
<P class="p634 ft181"><SPAN class="ft179">56.</SPAN><SPAN class="ft183">Innovationsupphandling. N.</SPAN></P>
<P class="p1008 ft181"><SPAN class="ft179">57.</SPAN><SPAN class="ft183">Effektivare planering av vägar och järn- vägar. N.</SPAN></P>
<P class="p634 ft181"><SPAN class="ft179">58.</SPAN><SPAN class="ft183">Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.</SPAN></P>
<P class="p1009 ft181"><SPAN class="ft179">59.</SPAN><SPAN class="ft183">Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1010 ft181"><SPAN class="ft179">60.</SPAN><SPAN class="ft183">Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi- nering. IJ.</SPAN></P>
<P class="p989 ft188"><SPAN class="ft179">61.</SPAN><SPAN class="ft187">Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järn- vägssystem. N.</SPAN></P>
<P class="p1011 ft181"><SPAN class="ft179">62.</SPAN><SPAN class="ft183">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1012 ft181"><SPAN class="ft179">63.</SPAN><SPAN class="ft183">EU:s direktiv om sanktioner mot arbets- givare. Ju.</SPAN></P>
<P class="p634 ft181"><SPAN class="ft179">64.</SPAN><SPAN class="ft183">"Se de tidiga tecknen"</SPAN></P>
<P class="p1013 ft181"><SPAN class="ft181">–</SPAN><SPAN class="ft182">forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">65.</SPAN><SPAN class="ft183">Kompetens och ansvar. S.</SPAN></P>
<P class="p990 ft181"><SPAN class="ft179">66.</SPAN><SPAN class="ft183">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">67.</SPAN><SPAN class="ft183">I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.</SPAN></P>
<P class="p1014 ft181"><SPAN class="ft179">68.</SPAN><SPAN class="ft183">Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande- frihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft181"><SPAN class="ft179">69.</SPAN><SPAN class="ft183">Förbättrad vinterberedskap inom järn- vägen. N.</SPAN></P>
<P class="p986 ft181"><SPAN class="ft179">70.</SPAN><SPAN class="ft183">Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1016 ft181"><SPAN class="ft179">71.</SPAN><SPAN class="ft183">Sexualbrottslagstiftningen </SPAN><SPAN class="ft97">– </SPAN>utvärdering och reformförslag. Ju.</P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">72.</SPAN><SPAN class="ft183">Folkrätt i väpnad konflikt</SPAN></P>
<P class="p1017 ft181"><SPAN class="ft97">–</SPAN><SPAN class="ft182">svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1018 ft181"><SPAN class="ft179">73.</SPAN><SPAN class="ft183">Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt- ningar. N.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">74.</SPAN><SPAN class="ft183">Mer innovation ur transportforskning. N.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">75.</SPAN><SPAN class="ft183">Gymnasial lärlingsutbildning</SPAN></P>
<P class="p1019 ft181"><SPAN class="ft181">–</SPAN><SPAN class="ft182">utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.</SPAN></P>
<P class="p1020 ft181"><SPAN class="ft179">76.</SPAN><SPAN class="ft183">Transportstyrelsens databaser på väg- trafikområdet – integritet och effektivitet. N.</SPAN></P>
<P class="p995 ft181"><SPAN class="ft179">77.</SPAN><SPAN class="ft183">Sammanläggningar av landsting – över- gångsstyre och utjämning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft181"><SPAN class="ft179">78.</SPAN><SPAN class="ft183">Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS </SPAN><NOBR>IV-direktivet.</NOBR> Fi.</P>
<P class="p1022 ft181"><SPAN class="ft179">79.</SPAN><SPAN class="ft183">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. U</SPAN></P>
<P class="p1023 ft181"><SPAN class="ft179">80.</SPAN><SPAN class="ft183">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. U.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">81.</SPAN><SPAN class="ft183">En ny biobankslag. S.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">82.</SPAN><SPAN class="ft183">Trafikverket ICT. N.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<P class="p1024 ft186"><SPAN class="ft179">83.</SPAN><SPAN class="ft185">Att bli medveten och förändra sitt för- hållningssätt.</SPAN></P>
<P class="p1025 ft181">Jämställdhetsarbete i skolan. U.</P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">84.</SPAN><SPAN class="ft183">Hedersrelaterad problematik i skolan</SPAN></P>
<P class="p1026 ft181"><SPAN class="ft179">–</SPAN><SPAN class="ft183">en kunskaps- och forskningsöversikt. U.</SPAN></P>
<P class="p1027 ft181"><SPAN class="ft179">85.</SPAN><SPAN class="ft183">Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S.</SPAN></P>
<P class="p1028 ft181"><SPAN class="ft179">86.</SPAN><SPAN class="ft183">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">87.</SPAN><SPAN class="ft183">Skadestånd och Europakonventionen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1029 ft181"><SPAN class="ft179">88.</SPAN><SPAN class="ft183">Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsinteg- ration. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1030 ft181"><SPAN class="ft179">89.</SPAN><SPAN class="ft183">Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. S.</SPAN></P>
<P class="p1031 ft181"><SPAN class="ft179">90.</SPAN><SPAN class="ft183">En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1032 ft181"><SPAN class="ft179">91.</SPAN><SPAN class="ft183">Planering på djupet – fysisk planering av havet. M.</SPAN></P>
<P class="p1033 ft181"><SPAN class="ft179">92.</SPAN><SPAN class="ft183">En effektivare förvaltning av statens fastigheter. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft181"><SPAN class="ft179">93.</SPAN><SPAN class="ft183">Att skapa arbeten. Löner, anställnings- skydd och konkurrens. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1035 ft181"><SPAN class="ft179">94.</SPAN><SPAN class="ft183">Gotland – användningen av beteck- ningarna regionfullmäktige och region- styrelse. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1036 ft181"><SPAN class="ft179">95.</SPAN><SPAN class="ft183">Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. U.</SPAN></P>
<P class="p1031 ft181"><SPAN class="ft179">96.</SPAN><SPAN class="ft183">Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. U.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft181"><SPAN class="ft179">97.</SPAN><SPAN class="ft183">Resultatuppföljning, läskvalitet och skol- utveckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">98.</SPAN><SPAN class="ft183">Gårdsförsäljning. S.</SPAN></P>
<P class="p30 ft181"><SPAN class="ft179">99.</SPAN><SPAN class="ft183">Flickor, pojkar, individer</SPAN></P>
<P class="p1038 ft181"><SPAN class="ft179">–</SPAN><SPAN class="ft183">om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft177">Statens offentliga utredningar 2010</P>
<P class="p128 ft178">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft189">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1039 ft181">Lätt att göra rätt</P>
<P class="p1040 ft181">– om förmedling av brottsskadestånd. [1]</P>
<P class="p1041 ft181">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]</P>
<P class="p708 ft181">Allmänna handlingar i elektronisk form</P>
<P class="p1042 ft181">– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]</P>
<P class="p1043 ft181">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]</P>
<P class="p1044 ft190">Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)</P>
<P class="p0 ft181">Cirkulär migration och utveckling</P>
<P class="p1045 ft181">– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]</P>
<P class="p708 ft181">Förundersökningsbegränsning. [43]</P>
<P class="p1046 ft181">Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]</P>
<P class="p1047 ft181">Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering <NOBR>1999–2008.</NOBR> [49]</P>
<P class="p1048 ft181">Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]</P>
<P class="p1049 ft181">EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]</P>
<P class="p1050 ft181">Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller. [68]</P>
<P class="p1051 ft181">Sexualbrottslagstiftningen <SPAN class="ft97">– </SPAN>utvärdering och reformförslag. [71]</P>
<P class="p708 ft181">Skadestånd och Europakonventionen. [87]</P>
<P class="p1052 ft181">En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. [90]</P>
<P class="p10 ft189">Utrikespartementet</P>
<P class="p1053 ft181">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft189">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1054 ft181">Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]</P>
<P class="p1055 ft181">Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]</P>
<P class="p708 ft181">Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]</P>
<P class="p1056 ft181">Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]</P>
<P class="p1057 ft181">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. [86]</P>
<P class="p519 ft189">Socialdepartementet</P>
<P class="p1039 ft181">Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]</P>
<P class="p1058 ft181">Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]</P>
<P class="p1059 ft181">Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]</P>
<P class="p1060 ft181">Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]</P>
<P class="p1061 ft181">Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]</P>
<P class="p708 ft181">Multipla hälsoproblem bland personer</P>
<P class="p1062 ft181">över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]</P>
<P class="p1063 ft188">Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]</P>
<P class="p708 ft181">En ny biobankslag. [81]</P>
<P class="p1064 ft181">Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. [85]</P>
<P class="p1065 ft181">Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteratur- översikt. [89]</P>
<P class="p708 ft181">Gårdsförsäljning. [98]</P>
<P class="p10 ft189">Finansdepartementet</P>
<P class="p1066 ft181">Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399268x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft181">En reformerad budgetlag. [18]</P>
<P class="p1067 ft181">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> [20]</P>
<P class="p1068 ft181">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]</P>
<P class="p1069 ft181">Sammanläggningar av landsting – övergångs- styre och utjämning. [77]</P>
<P class="p1070 ft181">Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS <NOBR>IV-direktivet.</NOBR> [78]</P>
<P class="p1071 ft181">Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. [88]</P>
<P class="p1072 ft181">En effektivare förvaltning av statens fastig- heter. [92]</P>
<P class="p1073 ft181">Att skapa arbeten. Löner, anställningsskydd och konkurrens. [93]</P>
<P class="p1074 ft181">Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. [94]</P>
<P class="p519 ft189">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p1039 ft181">Skolgång för alla barn. [5]</P>
<P class="p1075 ft181">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av</P>
<P class="p1076 ft181">Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]</P>
<P class="p1075 ft181">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]</P>
<P class="p1075 ft181">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]</P>
<P class="p1077 ft181">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]</P>
<P class="p1078 ft181">Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola <NOBR>1969–2009.</NOBR> [35]</P>
<P class="p1079 ft181">Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]</P>
<P class="p1080 ft181">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]</P>
<P class="p1074 ft181">Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]</P>
<P class="p1081 ft181">Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1082 ft186">engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".</P>
<P class="p1083 ft181">+ Engelsk rapport.[53]</P>
<P class="p708 ft181">Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]</P>
<P class="p1039 ft181">"Se de tidiga tecknen"</P>
<P class="p1084 ft181">– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]</P>
<P class="p1085 ft181">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]</P>
<P class="p708 ft181">I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]</P>
<P class="p708 ft181">Gymnasial lärlingsutbildning</P>
<P class="p1086 ft181">– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]</P>
<P class="p1087 ft181">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. [79]</P>
<P class="p708 ft181">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]</P>
<P class="p1088 ft181">Att bli medveten och förändra sitt förhåll- ningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. [83]</P>
<P class="p1039 ft181">Hedersrelaterad problematik i skolan</P>
<P class="p1089 ft181">– en kunskaps- och forskningsöversikt. [84]</P>
<P class="p1090 ft181">Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. [95]</P>
<P class="p1091 ft181">Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. [96]</P>
<P class="p1054 ft181">Resultatuppföljning, läskvalitet och skolut- veckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. [97]</P>
<P class="p1092 ft181">Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan.[99]</P>
<P class="p10 ft189">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1093 ft181">Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]</P>
<P class="p708 ft181">Bättre marknad för tjänstehundar. [21]</P>
<P class="p1094 ft181">Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]</P>
<P class="p10 ft189">Miljödepartementet</P>
<P class="p1095 ft181">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]</P>
<P class="p1096 ft181">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]</P>
<P class="p1097 ft188">En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]</P>
<P class="p1098 ft181">Planering på djupet – fysisk planering av havet. [91]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB399269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft189">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1099 ft181">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]</P>
<P class="p1100 ft181">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]</P>
<P class="p1101 ft181">Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]</P>
<P class="p1039 ft181">Utländsk näringsverksamhet i Sverige.</P>
<P class="p1102 ft181">En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett <NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> [46]</P>
<P class="p708 ft181">Innovationsupphandling. [56]</P>
<P class="p1103 ft181">Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]</P>
<P class="p1104 ft181">Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]</P>
<P class="p1105 ft181">Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]</P>
<P class="p1106 ft181">Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]</P>
<P class="p1039 ft181">Mer innovation ur transportforskning. [74]</P>
<P class="p1107 ft181">Transportstyrelsens databaser på vägtrafik- området – integritet och effektivitet. [76]</P>
<P class="p708 ft181">Trafikverket ICT. [82]</P>
<P class="p10 ft189">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p1108 ft181">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]</P>
<P class="p1109 ft181">Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]</P>
<P class="p1110 ft181">Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]</P>
<P class="p1105 ft181">Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]</P>
<P class="p1111 ft181">Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]</P>
<P class="p1112 ft181">Ny struktur för skydd av mänskliga rättig- heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]</P>
<P class="p519 ft189">Kulturdepartementet</P>
<P class="p1113 ft181">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]</P>
<P class="p1114 ft181">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]</P>
<P class="p1115 ft181">På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]</P>
<P class="p10 ft189">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft181">Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]</P>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GYB399SOU_2010__99.pdf2466518pdfFlickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolanhttps://data.riksdagen.se/fil/D450A1FD-DAFB-4DC9-9E0D-393C5A8B6953