2424155 GYB396 2010 96 sou sou Statens offentliga utredningar 2010:96 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 96 0 2011-01-01 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2011-01-01 00:00:00 Riktiga betyg är bättre än höga betyg titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GYB396/text https://data.riksdagen.se/dokument/GYB396 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB396 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:41px 0px 3px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:483px;z-index:-1;width:132px;height:73px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:77px 0px 3px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_2 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_2 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_22 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_5 {border:none;z:b;margin:42px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_26 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_26 #id_5 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_26 #id_6 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_26 #id_7 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_7 #id_7_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_26 #id_7 #id_7_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_26 #id_8 {border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_28 #id_4 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_28 #id_5 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_28 #id_6 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_28 #id_7 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_28 #id_8 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_28 #id_8 #id_8_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_8 #id_8_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_9 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_30 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_31 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:303px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:303px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:410px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:116px;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:494px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:585px;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:585px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:289px;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:413px;height:289px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:185px;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:494px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:238px;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:238px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:205px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:284px;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:413px;height:284px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:587px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:127px;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:413px;height:127px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:41px;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:413px;height:41px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:566px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_163 #dimg1z{position:absolute;top:519px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 #dimg1z{position:absolute;top:86px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:501px;} #page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:501px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:259px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_179 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_201 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_211 #dimg1z{position:absolute;top:68px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:91px;} #page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:91px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_218 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_218 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_220 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_247 #dimg1z{position:absolute;top:109px;left:84px;z-index:-1;width:353px;height:210px;} #page_247 #dimg1 #img1 {width:353px;height:210px;} #page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_254 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_255 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_256 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_257 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_257 #dimg1z{position:absolute;top:135px;left:63px;z-index:-1;width:434px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_257 #dimg1 #img1 {width:434px;height:1px;} #page_258 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 3px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_258 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_258 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_258 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_258 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_258 #id_3 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_258 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:84px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_258 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_259 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 3px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_259 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_259 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_259 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_259 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_260 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 3px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_260 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_260 #id_2 {border:none;z:b;margin:64px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_261 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 3px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_261 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_261 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_261 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_261 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_261 #id_3 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_261 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:84px;z-index:-1;width:458px;height:662px;} #page_261 #dimg1 #img1 {width:458px;height:662px;} #page_262 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 3px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_262 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_262 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_262 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_262 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_262 #dimg1z{position:absolute;top:322px;left:84px;z-index:-1;width:457px;height:330px;} #page_262 #dimg1 #img1 {width:457px;height:330px;} #page_263 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 3px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_263 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_263 #id_2 {border:none;z:b;margin:40px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_263 #dimg1z{position:absolute;top:308px;left:84px;z-index:-1;width:221px;height:338px;} #page_263 #dimg1 #img1 {width:221px;height:338px;} .ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;} .ft1{font: italic 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft7{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft9{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft11{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft12{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft18{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft19{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft22{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft23{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft27{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft28{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft29{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft30{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 19px;} .ft32{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft33{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft35{font: italic 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft36{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft38{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft39{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft40{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft41{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 16px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft46{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft53{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft54{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft55{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft58{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft69{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft80{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft81{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft83{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft85{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft86{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft87{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft90{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;} .ft91{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft93{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 14px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 14px;} .ft96{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft97{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft98{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft99{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 20px;} .ft100{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft101{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft102{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 20px;} .ft103{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft104{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft105{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft106{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft107{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft109{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft110{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft111{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft112{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft113{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft114{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft115{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft116{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft117{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft118{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft119{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft120{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft122{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft123{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft124{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft125{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft127{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft129{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft130{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft131{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft132{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft133{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft134{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft135{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft136{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft137{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft138{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft139{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft140{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft141{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft142{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft143{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft144{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft145{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft146{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 483px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p6{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p7{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p17{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;} .p46{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p59{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p62{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p69{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p78{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p88{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p89{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 462px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p93{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p96{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p97{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p102{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p103{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p114{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p116{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p117{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p118{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p119{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p120{text-align: left;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p123{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p125{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p126{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p131{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p137{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p144{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p146{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p149{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p161{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p162{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p163{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p164{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p165{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p168{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p173{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p175{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p177{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p185{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p186{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p203{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.2px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p223{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p236{text-align: left;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p242{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p262{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p274{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p275{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p303{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p328{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p329{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p332{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p340{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p343{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p382{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p389{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p413{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p417{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p419{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p423{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p427{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p455{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p460{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p463{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p466{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p486{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p490{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p494{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p511{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p512{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p513{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p514{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p515{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p516{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p519{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p520{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p521{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.37px;} .p540{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p548{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 529px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p551{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p555{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p559{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p575{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p577{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p580{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p583{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p602{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p610{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 221px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p623{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p641{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p643{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p645{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p646{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p650{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p655{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p667{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p674{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p688{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p701{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p703{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p704{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p705{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;} .p707{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p709{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 499px;margin-bottom: 0px !important;} .p713{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p714{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p716{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p718{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p721{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p726{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p727{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p728{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p731{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p737{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p743{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p749{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p750{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p751{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p752{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p755{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p756{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p757{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p758{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p759{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p760{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p767{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p768{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p769{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p770{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p772{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p773{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p774{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p775{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p777{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p778{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p780{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p785{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p787{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p788{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p789{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p791{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p793{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p795{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p797{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p798{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p800{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p801{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p802{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p803{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p804{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p805{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p806{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p807{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p808{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p809{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p810{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p811{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p812{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p813{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p814{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p815{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p816{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p818{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p819{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p820{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p821{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p822{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p823{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p824{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p825{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p826{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p827{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p828{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p829{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p830{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p831{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p832{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p833{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p834{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p835{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p836{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p837{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p838{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p839{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p840{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p841{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p842{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p844{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p845{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p846{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p847{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p848{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p849{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p850{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p851{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p852{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p853{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p854{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p855{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p856{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p857{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p858{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p859{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p860{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p861{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p862{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p863{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td77{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td78{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td79{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td80{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td81{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td82{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td83{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td85{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td86{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td87{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td90{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td93{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td145{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td146{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 10px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 38px;} .tr4{heightzzz: 28px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 27px;} .tr7{heightzzz: 17px;} .tr8{heightzzz: 19px;} .tr9{heightzzz: 45px;} .tr10{heightzzz: 16px;} .tr11{heightzzz: 61px;} .tr12{heightzzz: 36px;} .tr13{heightzzz: 20px;} .tr14{heightzzz: 51px;} .tr15{heightzzz: 29px;} .tr16{heightzzz: 14px;} .tr17{heightzzz: 22px;} .tr18{heightzzz: 35px;} .tr19{heightzzz: 34px;} .tr20{heightzzz: 33px;} .tr21{heightzzz: 46px;} .tr22{heightzzz: 49px;} .tr23{heightzzz: 2px;} .tr24{heightzzz: 15px;} .tr25{heightzzz: 5px;} .tr26{heightzzz: 9px;} .tr27{heightzzz: 26px;} .tr28{heightzzz: 8px;} .tr29{heightzzz: 13px;} .tr30{heightzzz: 12px;} .tr31{heightzzz: 24px;} .tr32{heightzzz: 6px;} .tr33{heightzzz: 39px;} .t0{width: 657px;f:8px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 17px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t11{width: 353px;margin-top: 16px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t12{width: 393px;margin-top: 10px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t13{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 457px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 353px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 456px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 458px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 459px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 6px;f:12px 'Verdana' !important;} .t19{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t20{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 457px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t22{width: 458px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 7px;f:12px 'Verdana' !important;} .t23{width: 458px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t24{width: 458px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t25{width: 457px;margin-top: 6px;f:12px 'Verdana' !important;} .t26{width: 435px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t27{width: 408px;margin-leftZ: 91px;margin-top: 20px;f:10px 'Verdana' !important;} .t28{width: 376px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 18px;f:10px 'Verdana' !important;} .t29{width: 499px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 147px;f:15px 'Verdana' !important;} .t30{width: 478px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 77px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB3961x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Riktiga betyg är bättre än höga betyg</P> <P class="p1 ft1">Förslag till omprövning av betyg</P> <P class="p2 ft2">Betänkande av Betygsprövningsutredningen</P> <P class="p3 ft2">Stockholm 2010</P> <P class="p4 ft3">SOU 2010:96</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft4">2010_SOU försätts <NOBR>S-format_sv.indd</NOBR> 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p6 ft4"><NOBR>2010-12-02</NOBR> 10:58:19</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="id_1"> <P class="p7 ft5">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p8 ft6">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p9 ft5">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p10 ft7">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P> <P class="p11 ft5">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p1 ft5">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P> <P class="p1 ft5">Omslag: Typisk Form Designbyrå, Pelle Björkman.</P> <P class="p1 ft5">Tryckt av Elanders Sverige AB</P> <P class="p0 ft5">Stockholm 2010</P> <P class="p1 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-23498-3</NOBR></P> <P class="p0 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p5 ft4">2010_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p6 ft4"><NOBR>2010-12-02</NOBR> 10:59:59</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft8">00</P> <P class="p12 ft9">Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet</P> <P class="p13 ft10">Regeringen beslutade den 12 november 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och föreslå en rätt för elever att få sina betyg omprövade inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna där betyg sätts samt i motsvarande fristående skolor (dir. 2009:102).</P> <P class="p14 ft10">Departementsrådet Leif Davidsson förordnades som särskild utredare den 23 november 2009. Som sekreterare förordnades den 1 december 2009 undervisningsrådet Peter Franklin. Juristen Kristina Swiech förordnades som sekreterare på halvtid under tiden 1 januari – 28 februari 2010 och på heltid från och med den 1 mars 2010.</P> <P class="p15 ft10">Som experter i utredningen förordnades den 9 mars 2010 departementssekreteraren Cecilia Carlsson, ämnesrådet Berndt Ericsson, departementssekreterarna Annika Hellewell, Charlotte Löthman (t.o.m. den 25 oktober 2009), och Selma Memic samt numera kanslirådet Daniel Wanhatalo samtliga från Utbildningsdepartementet, departementssekreterarna Andreas Hermansson och Emil Högberg, Finansdepartementet samt departementssekreteraren Lena Jutdal (t.o.m. den 25 oktober 2009), Integrations- och Jämställdhetsdepartementet.</P> <P class="p16 ft10">Utredningen antog den 26 november 2009 namnet Betygsprövningsutredningen (U 2009:07).</P> <P class="p14 ft10">Betygsprövningsutredningen överlämnar härmed sitt betänkande Riktiga betyg är bättre än höga betyg– Förslag till omprövning av betyg (SOU 2010:96).</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p17 ft10">Leif Davidsson har varit ensam utredningsman och svarar för innehållet i betänkandet. Utredningens sekretariat har emellertid deltagit i arbetet i sådan utsträckning att det är befogat att använda <NOBR>vi-formen</NOBR> i betänkandet.</P> <P class="p18 ft10">I och med detta betänkande är uppdraget slutfört.</P> <P class="p19 ft10">Stockholm i januari 2011</P> <P class="p20 ft10">Leif Davidsson</P> <P class="p21 ft10">/Peter Franklin</P> <P class="p22 ft10">Kristina Swiech</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft11">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td4"><SPAN class="p5 ft12">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p6 ft12">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td4"><SPAN class="p5 ft12">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p6 ft12">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td4"><SPAN class="p5 ft13">Utredningens uppdrag och arbete........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p6 ft12">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p5 ft12">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td6"><SPAN class="p23 ft12">Utgångspunkter .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p6 ft12">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p5 ft10">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft14">Bestämmelser om betyg...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p6 ft10">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft10">1.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p24 ft14">Allmänt..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft10">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft10">1.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p24 ft14">En ny betygsskala .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft10">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p5 ft10">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft10">Elevers rätt att få betygssättningen granskad i skollagen......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p6 ft10">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft10">1.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td0"><SPAN class="p24 ft14">Rättelse av betyg ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p6 ft10">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft10">1.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td0"><SPAN class="p24 ft14">Ändring av betyg ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft10">44</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft10"><SPAN class="ft10">1.3</SPAN><SPAN class="ft16">Andra förändringar i den nya skollagen av betydelse</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft14">för utredningens förslag ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p27 ft10">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p26 ft10">1.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p27 ft14">Rektorns ansvar ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p27 ft10">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft10">1.3.2 Information om grunderna för betygssättningen.......</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p27 ft10">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p26 ft10">1.3.3 Information om skälen för betyget .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p27 ft10">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p27 ft10">1.4 Omprövning av betyg i tidigare utredningar..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p27 ft10">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p26 ft10">1.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p27 ft10">1973 års betygsutredning .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p27 ft10">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p26 ft10">1.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p28 ft10">Departementspromemorian Betygens effekter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p27 ft17">på undervisningen.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p6 ft10">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p26 ft10">1.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p27 ft10">Skollagskommittén.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p27 ft10">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p27 ft10">1.5 Förvaltningslagen och skolan..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p27 ft10">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft10">1.5.1 Att sätta betyg är myndighetsutövning.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p27 ft10">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p26 ft10">1.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p27 ft10">Förvaltningslagen är subsidiär .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p27 ft10">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p26 ft10">1.5.3 Myndigheters skyldighet att ändra sina beslut ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p6 ft10">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p27 ft18">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p0 ft19">Innehåll SOU 2010:96</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p29 ft10">1.5.4 Myndigheters skyldighet att anteckna uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p6 ft20">........57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p29 ft10">1.5.5 Myndigheters skyldighet att motivera ett beslut ........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">1.5.6 Myndigheters skyldighet att underrätta om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p24 ft14">beslut..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p5 ft10">1.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p29 ft10">Omprövning vid några myndigheter.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft10">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p29 ft10">1.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p24 ft10">Universitet och högskolor............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p29 ft10">1.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p24 ft14">Försäkringskassan.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p29 ft10">1.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p24 ft10">Centrala studiestödsnämnden......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p29 ft10">1.6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p24 ft14">Trafikverket...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p5 ft10">1.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p29 ft10">Omprövning av betyg i andra länder.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft10">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">1.7.1 Den finska skolan och omprövning.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p5 ft10">1.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p29 ft17">Tycker elever att de får rättvisa betyg? ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft10">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p5 ft10">1.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p29 ft14">Prövning för betyg ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft10">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">1.9.1 Utredningens uppdrag om prövning ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p29 ft10">1.9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p24 ft14">Avgift för prövning.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">1.9.3 Uppföljning, utvärdering, statistik och andra</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p24 ft14">undersökningar .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p29 ft10">1.9.4 Vad vet vi om prövning?...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p5 ft12">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p29 ft13">Underlag för bedömning och betygsättning....................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p6 ft13">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p5 ft10">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p29 ft17">Bedömning och betygssättning ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p6 ft10">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">2.1.1 Undervisning och bedömning planeras</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p24 ft14">tillsammans....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">2.1.2 Det är elevens visade kunskaper som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p24 ft14">ska bedömas...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p29 ft10">2.1.3 Elever ska själva kunna bedöma sina</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p24 ft14">studieresultat .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p29 ft10">2.1.4 Läraren ska bedöma elevens kunskaper sakligt ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p5 ft10">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p29 ft10">God bedömningsförmåga – en bristvara? ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft10">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p29 ft10">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p24 ft10">Utredningens problemställning ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">2.2.2 Kunskapsbedömning är inget entydigt begrepp .........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">2.2.3 Brist på svensk forskning om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p24 ft14">kunskapsbedömning .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p29 ft10">2.2.4 Lärares kunskaper om kunskapsbedömning ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p6 ft10">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p29 ft10">2.2.5 Lärare bedömer på olika sätt ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p6 ft10">91</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft18">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p6 ft19">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p5 ft10">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p31 ft10">Finns förutsättningar för omprövning av betyg?...................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p32 ft10">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p31 ft17">2.3.1 Riktiga betyg från början .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p32 ft10">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p31 ft10">2.3.2 Omprövning av betyg förutsätter dokumentation</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p33 ft14">av elevers kunskaper .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p32 ft10">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p5 ft12">3</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td18"><SPAN class="p31 ft13">Betygprövningsutredningens förslag .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p32 ft12">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p5 ft10">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft10">Utredningens förslag till omprövning....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p32 ft10">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p5 ft10">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft10">Rektorns omprövning av lärarens betygssättning................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p34 ft10">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p31 ft10">3.2.1 Hur ska omprövning av rektor genomföras?............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p34 ft10">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p5 ft10">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft14">Förändrade benämningar.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p32 ft10">109</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft10"><SPAN class="ft10">3.4</SPAN><SPAN class="ft16">Vilka skolformer, betyg och betygssteg ska omfattas</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p31 ft14">av rektorns omprövning? ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p27 ft10">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p35 ft10">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p31 ft10">Lärare ska dokumentera elevers kunskaper..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p27 ft10">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p35 ft10">3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p31 ft10">Dagens krav på dokumentation av elevers kunskaper .........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p27 ft10">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p31 ft10">3.6.1 Tydligare krav på att lärare ska dokumentera</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p33 ft14">elevers kunskaper........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p27 ft10">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p35 ft10">3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p31 ft10">Begäran om omprövning ska göras av eleven.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p6 ft10">127</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft10"><SPAN class="ft10">3.8</SPAN><SPAN class="ft16">Tidsgränser för begäran om och handläggning av en</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td18"><SPAN class="p36 ft14">omprövning ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p27 ft10">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p36 ft10">3.8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p24 ft10">Inom vilken tidsgräns bör en elev begära</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p24 ft14">omprövning? ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p6 ft10">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p36 ft10">3.8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft10">Tidsgränsen för begäran om omprövning ska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft17">börja löpa då betyget är satt .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p27 ft10">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p5 ft10">3.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p36 ft14">Underrättelse om betyg.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p27 ft10">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p36 ft10">3.9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p24 ft14">När ska ett betyg sättas? ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p27 ft10">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p5 ft10">3.10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p36 ft10">Ett beslut i ett omprövningsärende ska motiveras</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td18"><SPAN class="p36 ft14">skriftligen................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p27 ft10">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td18"><SPAN class="p36 ft14">3.10.1 Motivering av betyg....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p27 ft10">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p36 ft10">3.10.2 Motivering i ett omprövningsärende.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p27 ft10">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p5 ft10">3.11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p36 ft14">Följdändringar i skollagen .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p27 ft10">142</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft18">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p5 ft19">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p5 ft21">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p6 ft22">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p38 ft12">4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p5 ft12">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p6 ft23">..................145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td23"><SPAN class="p38 ft10">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p5 ft14">Vad vet vi om prövning? ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p6 ft10">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p38 ft10">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p5 ft14">Benämningen prövning ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p6 ft10">148</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft10"><SPAN class="ft10">4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Bör en elev erbjudas en kostnadsfri prövning om brister</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p6 ft10">i betygsunderlaget hindrar en omprövning?.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p6 ft10">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p6 ft10">4.4 Ändringar i avgiftsförordningen ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p6 ft10">150</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft10"><SPAN class="ft10">4.5</SPAN><SPAN class="ft24">Konsekvenser av ändrade regler för tillträde till högre</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p41 ft14">utbildning................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p6 ft10">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p35 ft10">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p41 ft10">Kommunernas kostnader för prövning.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p6 ft10">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p35 ft10">4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p41 ft17">Avgiftens betydelse för eleverna ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p6 ft10">154</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft10"><SPAN class="ft10">4.8</SPAN><SPAN class="ft24">Behövs en förändring av bestämmelserna om prövning? ....156</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p5 ft12">5</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p41 ft13">Kvalitetsarbete och betygsättning ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p6 ft12">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p5 ft10">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p41 ft14">Kan omprövning undvikas? ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p6 ft10">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p5 ft10">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p41 ft10">Betygssättningen bör vara en del i kvalitetsarbetet..............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p6 ft10">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p41 ft10">5.2.1 Huvudmannens ansvar för en rättvisare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p33 ft14">betygssättning .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p6 ft10">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p41 ft10">5.2.2 Rektorn har ansvar för kvalitetsarbetet på skolan ....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p6 ft10">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p5 ft10">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p41 ft17">Kvalitetsarbetet och omprövning..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p6 ft10">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p5 ft12">6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p41 ft13">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag...</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p6 ft12">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p5 ft10">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p41 ft14">Ekonomiska konsekvenser ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p6 ft10">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p5 ft10">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p41 ft14">Förändringar över tid.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p6 ft10">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p5 ft10">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p41 ft10">Konsekvenser vid tillträde till högre studier.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p6 ft10">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p5 ft10">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p41 ft14">Prövning av offentliga åtaganden ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p6 ft10">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p5 ft10">6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p41 ft10">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen.................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p6 ft10">180</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p5 ft10">6.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p41 ft14">Konsekvenser för små företag. ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p6 ft10">180</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft18">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td30"><SPAN class="p43 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p6 ft19">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td30"><SPAN class="p27 ft17">6.7 Barnkonsekvensanalys ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td31"><SPAN class="p32 ft10">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p44 ft10">6.7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p27 ft10">FN:s konvention om barnets rättigheter ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p32 ft10">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p44 ft10">6.7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p27 ft10">Förslagens konsekvenser för barn och unga.............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p32 ft10">182</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft10"><SPAN class="ft10">6.8</SPAN><SPAN class="ft16">Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p31 ft10">och män samt för de integrationspolitiska målen ................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p6 ft10">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p5 ft12">7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p31 ft12">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p6 ft12">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p5 ft10">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p31 ft10">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)............</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td17"><SPAN class="p6 ft10">189</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft26"><SPAN class="ft10">7.2</SPAN><SPAN class="ft25">Förslaget till förordning om ändring i förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td33"><SPAN class="p26 ft14">det offentliga skolväsendet....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p27 ft10">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td33"><SPAN class="p5 ft12">Referenser ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p27 ft12">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p5 ft12">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p5 ft27">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p5 ft14">Kommittédirektiv..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p27 ft10">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p5 ft27">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p5 ft14">Tilläggsdirektiv..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p27 ft10">213</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td33"><SPAN class="p5 ft10"><SPAN class="ft27">Bilaga 3 </SPAN>Bestämmelser om betyg och om prövning ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p27 ft10">215</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td33"><SPAN class="p5 ft10"><SPAN class="ft27">Bilaga 4 </SPAN>Prövning för betyg – några huvudmäns</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p5 ft14">organisation ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p27 ft10">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td33"><SPAN class="p5 ft10"><SPAN class="ft27">Bilaga 5 </SPAN>Lärares dokumentation, bedömning och</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p5 ft10">betygsättning – en kunskapsöversikt...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft10">237</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p5 ft27">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p5 ft10">Minnesanteckningar från</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p5 ft10">Betygsprövningsutredningens forskarseminarium</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p5 ft14">den 6 maj 2010...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p6 ft10">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p5 ft27">Bilaga 7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p5 ft10">Betygsprövningsutredningens referensgrupp..............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p27 ft10">279</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td33"><SPAN class="p5 ft10"><SPAN class="ft27">Bilaga 8 </SPAN>Möten med resurspersoner...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p27 ft10">281</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft18">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p0 ft11">Sammanfattning</P> <P class="p47 ft10">Elever anser att det är viktigt att de får visa sina kunskaper i undervisningen och att deras utvecklade kunskaper blir rättvist bedömda. Betygssättning är en form av myndighetsutövning där läraren ska sätta betyg på elevens kunskaper i förhållande till kurs- och ämnesplanernas kunskapskrav. Betygen kan få en avgörande betydelse för elevens framtid. Det gäller särskilt när eleven ska söka sig till en utbildning i gymnasieskolan eller till högre utbildning. Betygen i slutbetyget eller examensbeviset får en direkt koppling till behörighets- och urvalsbestämmelser för den påföljande utbildningsnivån. Betygen är viktiga för den enskilde eleven och måste därför vara så rättvisa och likvärdiga som möjligt.</P> <P class="p16 ft10">Denna utredning ska enligt direktiven utreda och föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade kan införas inom skolväsendet, såväl offentlig som fristående verksamhet, för barn, ungdom och vuxna där betyg sätts. Behovet av en utredning aktualiserades i samband med Skollagskommitténs betänkande <SPAN class="ft27">Skollag för kvalitet och likvärdighet </SPAN>(SOU 2002:121). Kommittén föreslog ett system med en möjlighet för elever att få ett betyg omprövat. Omprövningen skulle göras av rektorn och en annan lärare än den som satt betyget. Läraren skulle komma från en annan skolenhet och omprövningen skulle grundas på elevens studieresultat. Kommittén gjorde dock inte någon närmare analys av konsekvenserna av sina förslag, t.ex. organisatoriska eller ekonomiska effekter.</P> <P class="p48 ft28">Betyg ska vara rättvisa och likvärdiga</P> <P class="p49 ft10">I den nya skollagen (2010:800) finns förändringar som syftar till att stärka rättvisan och likvärdigheten i betygssättningen i skolan. Rektorns ansvar för betygssättningen har förtydligats. I lagen regleras att rektorn har det övergripande ansvaret för skolans</P> <P class="p50 ft18">11</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">pedagogiska verksamhet, vilket innefattar att bedömning och betygssättning ska ske i enlighet med de bestämmelser som finns.</P> <P class="p52 ft10">En bestämmelse har förts in i skollagen om elevens rätt till information om på vilka grunder betyget i en kurs eller ett ämne sätts. Den gäller för alla skolformer. I förarbetena till skollagen framför regeringen att många missförstånd, som gäller enskilda betyg, kan undanröjas genom att läraren förbättrar informationen om kunskapskraven.</P> <P class="p53 ft10">Lärarens bedömning och betygssättning måste bygga på att denne dels har ett underlag som visar på elevens kunnande, dels har gjort en korrekt tolkning av kunskapskraven i kursplanen. Elevens visade kunskaper ska ingå i lärarens underlag när denne bedömer elevens kunskaper. Dessa kunskaper kan ses som det faktaunderlag som läraren stödjer sig på i sin bedömning. Lärarens samlade underlag från undervisningen med exempel på elevens visade prestationer och lärarens egen dokumentation av elevens kunskaper utgör lärarens betygsunderlag.</P> <P class="p54 ft10">Lärarens bedömning och betygssättning ska grunda sig på en allsidig och saklig granskning av elevens visade kunskaper. Läraren ska inte väga in annat än kunskaper, dvs. det som anges i ämnes- och kursplanens kunskapskrav. Man kan jämföra med annan myndighetshandläggning där fakta granskas, bedöms och ställs mot lagstiftningen inom området innan beslut fattas.</P> <P class="p53 ft10">Både svensk och internationell forskning visar att lärares bedömnings- och betygsättningspraktik är en komplex process. En mängd olika faktorer spelar in när läraren bedömer och betygsätter elevernas kunskaper och färdigheter. Inte bara elevernas ämneskunskaper vägs in i betyget utan även elevernas personliga egenskaper. Lärarnas egna värderingar, personliga föreställningar och syn på kunskap, konkurrens mellan skolor och elevsammansättningen i klassrummet är några exempel på faktorer som faktiskt kan påverka lärarnas betygsättningspraktik. Enligt kurs- och ämnesplanerna i Sverige är det enbart elevernas ämneskunskaper som ska ligga till grund för betygen. Det innebär att betygen ska vara ett objektivt mått på kunskap. Betygen ska också vara likvärdiga mellan lärare, skolor och över tid. Likvärdigheten ska även legitimera betygens funktion som urvals- och utvärderingsinstrument.</P> <P class="p55 ft10">Forskning visar att betygens brist på likvärdighet delvis kan bero på att betygen uppfattas som något som inte bara mäter elevens ämneskunskaper utan även elevens personliga egenskaper. Läraren arbetar nära eleverna och utvecklar ett subjektivt, nära och per-</P> <P class="p56 ft18">12</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p5 ft29">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">sonligt förhållningssätt till eleverna. Bedömnings- och betygsättningsprocessen ställer däremot krav på att läraren intar en saklig och objektiv hållning.</P> <P class="p58 ft10">Sammanfattningsvis visar forskning att lärares betygsättningspraktik är en sammansatt praktik där en mängd olika faktorer spelar in, t.ex. elevernas ickekognitiva förmågor.</P> <P class="p14 ft10">Det finns få studier om lärares dokumentation. Det beror förmodligen på att det inte finns något formellt eller tydligt krav på att lärare ska dokumentera och spara ”bevis” på elevernas lärande i form av ”originaldokument”. Skolverket för i olika rapporter och stödmaterial fram portfoliometodiken som ett möjligt sätt att spara och dokumentera elevernas lärande. Portfoliometodiken diskuteras framför allt som ett redskap att användas i undervisning för att gynna lärande, men även som ett sätt att visa och kommunicera elevens lärande och utveckling.</P> <P class="p59 ft28">Det är bäst att riktiga betyg sätts från början</P> <P class="p60 ft10">Det primära syftet med en möjlighet till omprövning av någon annan än den betygssättande läraren är att öka elevers rättssäkerhet. Om- prövningens syfte är att konstatera om betygssättningen är riktig, och inte ett sätt att höja betyg. Utredningen menar att det i första hand bör vidtas åtgärder för att stärka förutsättningarna för att elever ska få så riktiga betyg som möjligt redan från början. Därmed kan rättssäkerheten för eleverna förbättras. Det handlar främst om att stärka kraven på systematiken i lärarnas bedömningsarbete och skolornas kvalitetsarbete.</P> <P class="p16 ft10">En grundläggande förutsättning för en korrekt betygssättning är att lärare arbetar med styrdokumenten – främst läroplaner och ämnes- och kursplaner – på ett korrekt och initierat sätt. Mål och kunskapskrav bör därför ha en sådan utformning att lärarna bättre än i dag kan förstå vad det är de ska undervisa om och bedöma. Regeringens initiativ till nya kursplaner för grundskolan, nya ämnesplaner för gymnasieskolan och inte minst en ny skollag syftar bl.a. till att stärka kunskapsutvecklingen i skolan. Tydligare mål och kunskapskrav och tydligare regler om betygssättning bör bidra till att betygen blir riktiga från början.</P> <P class="p61 ft10">Riksdagen har beslutat att det i den nya skollagen ska finnas bestämmelser om att det ska ske ett systematiskt kvalitetsarbete på såväl huvudmannanivå som skolnivå. I kvalitetsarbetet på skolnivå</P> <P class="p62 ft18">13</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">ska alla medverka, dvs. lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete genomförs och dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen ska nås.</P> <P class="p63 ft10">Vissa av utredningens förslag bör bidra till att betyg i större utsträckning blir riktiga från början. Förslaget om ett förtydligat dokumentationskrav för lärare kan bl.a. bidra till att betygssättning som grundas på ovidkommande faktorer minskar. Förslaget att någon annan än läraren ska kunna granska betygssättningen bör i sig kunna leda till en generell förbättring av betygssättningen.</P> <P class="p54 ft10">Utredningen bedömer också att ett systematiskt kvalitetsarbete bör bidra till att stärka rättssäkerheten i betygssättningen. Kvalitetsarbetet innebär att såväl huvudmannen som rektorn bl.a. måste ta ansvar för planering, uppföljning och utveckling av undervisningen. Det innebär också att rutiner för betygssättning och betygshantering måste följas upp, t.ex. hur eleverna får veta grunderna för betygssättningen, hur bedömningen görs och hur de administrativa rutinerna fungerar. Huvudmannen och rektorn ska också vidta nödvändiga åtgärder med anledning av uppföljningar och analyser, t.ex. kompetensutvecklingsinsatser.</P> <P class="p64 ft30">Omprövning av betyg förutsätter dokumentation av elevens kunskaper</P> <P class="p65 ft10">Även om utredningen har som utgångspunkt att betyg inte ska behöva omprövas är det en realitet att det kan komma att behövas. Det främsta skälet till att införa en möjlighet till omprövning är att det är en rättssäkerhetsfråga. Varje elev ska känna sig riktigt bedömd.</P> <P class="p53 ft10">En möjlighet att ompröva är dock inte problemfri. Det förutsätter bl.a. att det finns ett faktiskt underlag för en annan person att bedöma. Underlaget bör, på ett så representativt sätt som möjligt, visa vad eleven kan. Det finns i dag inte tillräckligt tydliga krav på att lärare ska dokumentera elevernas kunskapsutveckling även om det indirekt förutsätts att så sker. Det leder till att utredningen bedömt att kravet på lärarens dokumentation måste förtydligas i skollagstiftningen. Utredningen föreslår därför att en bestämmelse om lärares skyldighet att dokumentera elevers kunskaper, som har betydelse för betygssättningen, förs in i skollagen. Det finns enligt utredningens bedömning skäl att ge lärare stöd och information om hur kunskapsdokumentation kan utvecklas och förbättras. Därför</P> <P class="p66 ft18">14</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p5 ft29">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">föreslås att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska kunna utfärda föreskrifter om dokumentation för betygssättning.</P> <P class="p67 ft10">Utredningens utgångspunkt är att undervisningen och bedömningen av elevers kunskaper måste vara allsidig och saklig i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Rektorn har enligt skollagen ett övergripande ansvar för att betyg sätts i enlighet med bestämmelserna. En farhåga med omprövning, som framförts till utredningen, är att lärare i högre utsträckning kommer att bedöma det som är lätt mätbart, t.ex. resultat på enklare prov med flervalsfrågor. Skälet anses bl.a. vara att läraren ska kunna bevisa att betygssättningen är riktig. Det finns i och för sig inga belägg att så kommer att ske, men risken kan finnas. Det finns inte heller något som talar för en förenkling av bedömningen av elevers kunskaper. Den eventuella risken att undervisningen och bedömningen kan komma att förenklas och bli mer ensidig om en omprövningsmöjlighet införs kan bemötas. Det finns faktiska krav på undervisningen och betygssättningen i bl.a. skollagen och kurs- och ämnesplaner. Dessa ska läraren följa.</P> <P class="p68 ft10">Risken med förenklade bedömningsmetoder ska också ställas mot dagens problem med en betygssättning som till en del förefaller grundas på personliga egenskaper. En omprövningsmöjlighet skulle sannolikt bidra till att få upp dessa problem i ljuset. Utredningen bedömer att förslagen om en omprövningsmöjlighet av lärarens betygssättning i kombination med att dokumentationskraven förtydligas bör kunna öka sakligheten i bedömningen av elevens prestationer. Det bör därför bli svårare att bygga bedömningen på icke relevanta faktorer.</P> <P class="p16 ft10">En omprövning kan i flera fall bygga på att det faktiskt finns ett ordentligt underlag som visar det eleven har presterat, t.ex. i form av prov och andra skriftliga produkter. I många andra fall måste omprövningen – helt eller delvis – bygga på att lärarens anteckningar om elevens prestationer i relation till kursplanens kunskapskrav (i dag betygskriterier). Om lärarens dokumentation görs i dialog med eleven, och om lärare och elev är överens om den, så bör dokumentationen kunna utgöra ett tillräckligt underlag för en eventuell omprövning av rektorn. Dokumentationen och andra handlingar som ingår i betygsunderlaget föreslås sparas i minst sex månader från den dag betyget sattes.</P> <P class="p69 ft18">15</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft28">Rektorn ska kunna ompröva lärarens betygssättning</P> <P class="p71 ft10">I den nya skollagen (2010:800) finns en bestämmelse om att den lärare som har satt ett betyg ska ändra betyget om det är uppenbart oriktigt och om det kan ske snabbt och enkelt (3 kap. 20 §). Ändringen får inte leda till att betyget sänks. Utredningen föreslår att benämningen ändring ska benämnas omprövning av läraren.</P> <P class="p53 ft10">För att stärka elevens rättssäkerhet föreslår utredningen att en elev som inte får sitt betyg ändrat av läraren även ska kunna få betyget omprövat av rektorn. Finner rektorn att betyget är oriktigt ska ett nytt betyg sättas av denne. Det betyget får dock inte vara lägre än det ursprungliga betyget. Den granskning som rektorn föreslås kunna göra av en lärares betygssättning ska benämnas omprövning av rektorn.</P> <P class="p53 ft10">Om lärarens dokumentation uppfyller de krav som måste ställas enligt utredningens föregående resonemang bör rektorn kunna göra en rimligt rättssäker omprövning. Det kommer sannolikt att förekomma att dokumentationen är sådan att det inte blir möjligt för rektorn att avgöra om betyget är riktigt eller inte. Konsekvensen blir att rektorn i sådana fall inte har underlag för en ändring av betyget och därför måste låta det satta betyget kvarstå.</P> <P class="p72 ft10">I majoriteten av omprövningarna kommer rektorn troligen inte att ensam bedöma om betyget är riktigt eller inte. Hur det kommer att ske kommer sannolikt att variera mellan olika typer av skolor. En modell skulle kunna vara att rektorn har tillgång till en grupp erfarna och ämneskunniga lärare, som tar fram ett beslutsunderlag till rektorn. En annan modell kan vara att rektorn samarbetar med andra skolor och bildar lärarpaneler som bedömer underlaget. Det är dock rektorn som beslutar om ett betyg ska ändras eller inte.</P> <P class="p54 ft10">Rektorn ska kunna ompröva samtliga betyg, förutom betyg som sätts i slutet av varje termin i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. Betygsstegen <NOBR>B–F</NOBR> ska kunna omprövas av rektorn. Det ska även vara möjligt att ompröva ett betyg som satts efter särskild prövning samt en lärares beslut att inte sätta betyg.</P> <P class="p73 ft18">16</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p5 ft29">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft28">Begäran om omprövning</P> <P class="p60 ft10">Det är eleven som ska kunna begära en omprövning. Även en minderårig elev ska ha rätt att begära omprövning av ett betyg. Elevens vårdnadshavare kan begära omprövning av ett betyg om eleven ger sitt samtycke.</P> <P class="p58 ft10">En tidsgräns införs för elevens möjlighet att begära omprövning av lärarens betyg samt för lärarens möjlighet att på eget initiativ ompröva ett betyg. Bestämmelsen om omprövning av läraren preciseras också på så vis att elevens begäran om omprövning och lärares handläggning av ett omprövningsärende ska uppfylla vissa formkrav, som också föreslås gälla för rektorn.</P> <P class="p75 ft10">Begäran om omprövning av ett betyg ska ske senast tre veckor efter det att betyget sattes. Rektorn får besluta att en begäran om omprövning som kommit in senare ska behandlas om det finns synnerliga skäl, t.ex. allvarlig sjukdom.</P> <P class="p75 ft10">Utredningen föreslår att det införs en bestämmelse i skollagen om att ett betyg är satt den dag läraren signerat betyget i skolans betygskatalog. Senast denna dag ska också läraren ha underrättat eleven vilket betyg eleven får i ämnet eller kursen. Läraren bestämmer hur det görs. Om eleven inte kan nås på grund av omständigheter som läraren själv inte kan råda över ska ett betyg ändå sättas. En lärare kan alltid ändra ett betyg innan eleven har underrättats om betyget. Därefter kan läraren endast genom omprövning ändra sitt betyg utan att eleven ha begärt det, men då kan det bara höjas.</P> <P class="p76 ft10">En begäran om omprövning ska ställas till den lärare som satt betyget och lämnas till rektorn. Anledningen till detta är att rektorn som ansvarig för betygssättningen på en skola bör ha en överblick över de omprövningar som sker på skolan. Elevens begäran om omprövning ska vara skriftlig och ange vilket betyg eleven begär och vilka skäl eleven åberopar som grund för sin begäran. Om det finns särskilda skäl ska begäran kunna göras muntligt.</P> <P class="p77 ft10">Läraren och rektorn ska handlägga omprövningen skyndsamt. Läraren ska motivera ett beslut i ett omprövningsärende skriftligt om eleven begär det. Rektorn ska motivera samtliga beslut i omprövningsärenden skriftligt.</P> <P class="p78 ft18">17</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft28">Särskild prövning</P> <P class="p71 ft10">Utredningen har i enlighet med direktiven även analyserat nuvarande regler för prövning. Prövning innebär att en elev kan få sina kunskaper betygssatta genom att visa upp dem vid ett särskilt tillfälle. Det kan t.ex. vara elever som saknar betyg i ett ämne eller kurs eller vill försöka höja ett betyg.</P> <P class="p63 ft10">Utredningen har analyserat i vilken utsträckning prövningsavgiften påverkar den enskilde elevens benägenhet att anmäla sig till prövning och vilka kostnader prövningen kan medföra för skolorna. Det finns anledning att tro att avgiftsnivån i sig inte hindrar eleven att pröva. Många elever anmäler sig till prövning och betalar avgiften, men ändrar sig och låter bli att pröva. Skolhuvudmännens kostnader för prövning varierar beroende på bl.a. vilket ämne det är frågan om, men en vanlig kostnad ligger på ca 2 000 kronor.</P> <P class="p54 ft10">I och med att utredningen föreslår att begreppet omprövning införs i skollagen har det funnits anledning att överväga en annan benämning på begreppet prövning. Utredningen föreslår att benämningen särskild prövning införs i skollagen.</P> <P class="p53 ft10">Den förordning (1991:1124) i vilken möjligheten att ta ut avgifter för särskild prövning medges föreslås gälla hela skolväsendet – inte som i dag endast det offentliga skolväsendet. Därmed ges även fristående skolor möjlighet att ta ut en avgift.</P> <P class="p53 ft10">Avgiften för särskild prövning föreslås höjas till högst 600 kronor. Höjningen motiveras av att den legat stilla sedan 1995. Ändringar i avgiften bör kunna baseras på konsumentprisindex.</P> <P class="p79 ft28">Konsekvensanalys</P> <P class="p71 ft10">Kostnaderna för de förslag som presenteras i betänkandet kännetecknas av flera osäkra parametrar. En osäkerhet är antalet betyg som kommer att begäras omprövade. I dag kan antalet satta betyg, där eleven kan begära omprövning enligt utredningens förslag, uppgå till ungefär sju miljoner betyg årligen. Det är ytterst svårt att bedöma hur många som kan komma att bli omprövade. Är det 1, 0,1, 0,01 procent eller någon annan andel av antalet satta betyg? Osäkerheten innebär att den ekonomiska konsekvensanalysen mer ska ses som en diskussion om möjliga ramar för kostnaderna.</P> <P class="p80 ft26">Genomförs utredningens förslag kommer det dock att innebära kostnadsökningar för skolhuvudmännen. Omfattningen av dessa är</P> <P class="p66 ft18">18</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td38"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p5 ft29">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">utomordentligt svåra att uppskatta. Faktorer som påverkar kostnaderna är bl.a. tidsåtgången för lärare och rektorer samt administration av dokumentationen. Utredningen bedömer att kostnadsökningarna kan ligga mellan 200 och 300 miljoner kronor – sannolikt närmare den högre nivån än den lägre.</P> <P class="p14 ft10">En pedagogisk konsekvens av att införa en omprövningsmöjlighet där lärarens dokumentation kommer att granskas är att rektor, elever och föräldrar kan komma att ställa krav på att se lärarens dokumentation. Det kan i sin tur kan leda till att undervisningen får en inriktning som främjar god dokumentation i stället för goda kunskaper. Om detta vet vi inget, men det finns därför starka skäl att ge lärarna stöd i form av allmänna råd och annan information. Stödet ska t.ex. kunna inriktas mot att dokumentationen blir saklig och användbar vid omprövning.</P> <P class="p76 ft10">I betänkandet analyseras även förslagen i förhållande till barnkonventionens fyra grundprinciper, nämligen förbudet mot diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6)samt rätten till inflytande (artikel 12). Utredningen bedömer att förtydligandet av dokumentationskravet och en möjlighet till omprövning av rektorn ökar både elevens rättssäkerhet och möjligheten att betyget blir riktigt från början. Elevens rätt att begära omprövning av rektorn kan även komma att bidra till ett ökat elevinflytande i betygssättningen.</P> <P class="p16 ft10">Vidare redovisas vilka konsekvenser förslagen kan få för jämställdheten mellan män och kvinnor och för integrationen. Genom forskning och myndigheters granskningar är det känt att pojkar och elever med utländsk bakgrund generellt får lägre betyg än flickor respektive elever med svensk bakgrund. Skillnaderna förklaras bl.a. utifrån en social genusordning, biologiska faktorer samt föräldrarnas utbildningsnivå. Det saknas dock kännedom om huruvida betygssättning grundas på diskriminerande faktorer, såsom elevens kön eller etnicitet. Om det t.ex. sker en granskning av genomförda omprövningsärenden inom ramen för skolans kvalitetsarbete skulle en betygssättning som påverkas av diskriminerande faktorer kunna upptäckas och förebyggande åtgärder vidtas.</P> <P class="p82 ft18">19</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p0 ft11">Författningsförslag</P> <P class="p83 ft28"><SPAN class="ft28">1</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag till</SPAN></P> <P class="p84 ft28">lag om ändring i skollagen (2010:800)</P> <P class="p85 ft10">Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)</P> <P class="p86 ft10"><SPAN class="ft27">dels </SPAN>att nuvarande 3 kap. <NOBR>15<SPAN class="ft32">-</SPAN>18</NOBR> §§ ska betecknas 3 kap. <NOBR>16<SPAN class="ft32">-</SPAN>19</NOBR> §§ och nuvarande 3 kap. 19, 20 och 21 §§ ska betecknas 3 kap. 22, 24 och 29 §§,</P> <P class="p86 ft10"><SPAN class="ft27">dels </SPAN>att 3 kap. 24 och 29 §§, 10 kap. 14 och 23 §§, 11 kap. 18 §, 12 kap. 14 och 23 §§, 15 kap. 21, 28 och 29 §§, 18 kap. 17 §, 20 kap. 24, 30 och 31 §§, 21 kap. 17 §, 22 kap. 18, 24 och 25 §§, 24 kap. 11 § och 29 kap. 10 och 24 §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 24 och 29 §§, 10 kap. 23 §, 12 kap. 23 §, 15 kap. 28 §, 20 kap. 30 § och 22 kap. 24 § ska ha följande lydelse,</P> <P class="p87 ft10"><SPAN class="ft27">dels </SPAN>att rubrikerna närmast före nuvarande 3 kap. 15, 16, 17, 18, 19 och 21 §§ ska sättas närmast före 3 kap. 16, 17, 18, 19, 22 och 29 §§,</P> <P class="p88 ft10">dels att det i lagen ska införas åtta nya paragrafer, 3 kap. 15, 20, 21, 23 och <NOBR>25<SPAN class="ft32">-</SPAN>28</NOBR> §§, samt närmast före 3 kap. 15, 20, 21, 23 och <NOBR>26–28</NOBR> §§ nya rubriker av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p5 ft27">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p5 ft33">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p89 ft34">3 kap.</P> <P class="p90 ft35">Dokumentation av elevers kunskaper</P> <P class="p91 ft27">15 §</P> <P class="p92 ft36">Läraren ska dokumentera elevers kunskaper som har betydelse för betygssättningen.</P> <P class="p93 ft18">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft27">Dokumentationen ska ske i nära anslutning till det tillfälle då eleven visade sina kunskaper.</P> <P class="p95 ft27">Handlingar som ingår i lärarens betygsunderlag ska sparas minst sex månader från den dag betyget sattes.</P> <P class="p96 ft37">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifteromlärarensdokumentation.</P> <P class="p97 ft35">När ett betyg är satt</P> <P class="p98 ft27">20 §</P> <P class="p95 ft27">Ett betyg är satt den dag läraren har signerat betyget i skolans betygskatalog.</P> <P class="p99 ft35">Underrättelse om betyg</P> <P class="p100 ft27">21 §</P> <P class="p101 ft27">Läraren ska underrätta eleven om vilket betyg eleven får i ett visst ämne eller en viss kurs.</P> <P class="p102 ft38">Underrättelsen ska ske senast den dag som betyget är satt. Om en elev inte kan underrättas på grund av omständigheter som läraren inte råder över hindrar det dock inte att ett betyg ändå sätts.</P> <P class="p103 ft27">Läraren får ändra ett betyg innan eleven har underrättats om betyget. Därefter får en ändring endast göras i enlighet med 24 och 27 §§.</P> <P class="p104 ft18">22</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td43"><SPAN class="p5 ft29">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft35">Begäran om omprövning av betyg</P> <P class="p106 ft27"><SPAN class="ft33">23</SPAN><SPAN class="ft39">§</SPAN></P> <P class="p107 ft27">Omprövning av ett betyg ska</P> <P class="p108 ft38">begäras av den elev betyget gäller. Elevens vårdnadshavare får begära omprövning av ett betyg om eleven ger sitt samtycke.</P> <P class="p109 ft40">En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Om det finns särskilda skäl får rektorn medge att begäran görs muntligt. I begäran ska anges</P> <P class="p110 ft27"><SPAN class="ft33">1.</SPAN><SPAN class="ft39">vilket betyg som begäran avser,</SPAN></P> <P class="p107 ft27"><SPAN class="ft33">2.</SPAN><SPAN class="ft41">vilken ändring som begärs,</SPAN></P> <P class="p111 ft27">och</P> <P class="p112 ft27"><SPAN class="ft33">3.</SPAN><SPAN class="ft41">skälen för begäran.</SPAN></P> <P class="p113 ft42">Begäran ska ställas till läraren, men lämnas till rektorn inom tre veckor från den dag betyget sattes. Om det finns synnerliga skäl får rektorn förlänga tidsfristen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr17 td40"><SPAN class="p5 ft35">Ändring av uppenbart oriktiga</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p5 ft43">Lärares omprövning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p5 ft35">betyg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p5 ft43">uppenbart oriktiga betyg</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p114 ft10">Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa <SPAN class="ft27">ändra </SPAN>beslutet om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan <SPAN class="ft27">ändring </SPAN>får inte innebära att betyget sänks.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft10">24 §</P> <P class="p115 ft10">Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa <SPAN class="ft27">ompröva </SPAN>beslutet om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan <SPAN class="ft27">omprövning </SPAN>får inte innebära att betyget sänks.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft18">23</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p116 ft27">Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om</P> <P class="p114 ft38">1<SPAN class="ft44">. den </SPAN>som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl,</P> <P class="p117 ft38"><SPAN class="ft33">2.</SPAN><SPAN class="ft45">det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller</SPAN></P> <P class="p118 ft36"><SPAN class="ft33">3.</SPAN><SPAN class="ft46">det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p119 ft27">Den eller de som beslutat om betyget får på eget initiativ ompröva betyget inom tre veckor från det att betyget sattes.</P> <P class="p120 ft27"><SPAN class="ft33">25</SPAN><SPAN class="ft39">§</SPAN></P> <P class="p121 ft27">Omprövning enligt 24 § ska i</P> <P class="p0 ft27">stället göras av rektorn om</P> <P class="p122 ft27"><SPAN class="ft33">1.</SPAN><SPAN class="ft39">den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl,</SPAN></P> <P class="p123 ft38"><SPAN class="ft33">2.</SPAN><SPAN class="ft45">det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller</SPAN></P> <P class="p124 ft27"><SPAN class="ft33">3.</SPAN><SPAN class="ft39">det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas.</SPAN></P> <P class="p125 ft42">Rektorns skyldighet att ompröva betyg enligt första stycket gäller endast terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. För övriga betyg ska rektorn i de situationer som anges i första stycket ompröva enligt 27 §.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft18">24</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td43"><SPAN class="p5 ft29">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p126 ft35">Överlämnade av ett omprövningsärende till rektorn</P> <P class="p3 ft27">26 §</P> <P class="p127 ft47">Om ett betyg vid en omprövning enligt 24 § inte ändras i enlighet med elevens begäran ska omprövningsärendet snarast överlämnas till rektorn för omprövning. Detta gäller dock endast för betyg som kan omprövas enligt 27 §.</P> <P class="p128 ft35">Rektors omprövning av oriktiga betyg</P> <P class="p129 ft27">27 §</P> <P class="p130 ft38">Finner rektorn att ett betyg som har omprövats enligt 24 § första stycket är oriktigt ska rektorn ändra betyget. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.</P> <P class="p131 ft38">Rektorn kan ompröva samtliga betyg utom terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan samt specialskolan.</P> <P class="p131 ft42">Betygsstegen <NOBR>B–F</NOBR> samt ett betyg satt efter särskild prövning kan omprövas. Även beslut att inte sätta betyg kan omprövas.</P> <P class="p132 ft35">Handläggning av ett omprövningsärende</P> <P class="p133 ft27">28 §</P> <P class="p58 ft27">Ett omprövningsärende ska handläggas skyndsamt.</P> <P class="p127 ft42">Läraren ska på begäran av eleven skriftligt motivera ett beslut i ett omprövningsärende. Detsamma</P> <P class="p134 ft18">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p0 ft19">Författningsförslag SOU 2010:96</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr1 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td47"><SPAN class="p135 ft27">gäller för rektorns beslut enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p135 ft27">25 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft27">Rektorn ska skriftligt motivera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft33">samtliga beslut i ärenden som om-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p135 ft27">prövas enligt 27 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p5 ft35">Prövning för betyg</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td47"><SPAN class="p135 ft35">Särskild prövning för betyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p136 ft10">29 §</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p137 ft10">För den som vill genomgå</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">För den som vill genomgå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">prövning för betyg finns sär-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10"><SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning för betyg finns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">skilda bestämmelser i denna lag.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p135 ft10">särskilda bestämmelser i denna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p135 ft10">lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p137 ft10">Regeringen får trots bestäm-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">Regeringen får trots bestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">melser i denna lag om avgifts-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p135 ft10">melser i denna lag om avgifts-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">frihet meddela föreskrifter om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">frihet meddela föreskrifter om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">skyldighet för den som vill genom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">skyldighet för den som vill genom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">gå prövning för betyg att betala en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p135 ft10">gå <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning för betyg att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">avgift som tillfaller huvudmannen.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">betala en avgift som tillfaller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p135 ft10">huvudmannen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td51"><SPAN class="p138 ft34">10 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p136 ft10">14 §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p137 ft10">Allmänna bestämmelser om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p6 ft10">Allmänna bestämmelser om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">betyg och betygssättning finns i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">betyg och betygssättning finns i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p5 ft10">3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p135 ft10">3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td45"><SPAN class="p5 ft35">Prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p135 ft35">Särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td45"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td48"><SPAN class="p136 ft10">23 §</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p137 ft10">Den som vill ha betyg från</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">Den som vill ha betyg från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">grundskolan har rätt att genom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">grundskolan har rätt att genomgå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">gå prövning för betyg. Denna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p135 ft17"><SPAN class="ft33">särskild </SPAN>prövning för betyg. Denna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">kan avse hela utbildningen i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">kan avse hela utbildningen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">grundskolan eller ett eller flera</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">grundskolan eller ett eller flera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">ämnen som ingår i utbildningen.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p135 ft10">ämnen som ingår i utbildningen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">Detta gäller även den som tid-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">Detta gäller även den som tidigare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">igare har fått betyg i ett avslutat</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">har fått betyg i ett avslutat ämne</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">ämne eller slutbetyg från grund-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p135 ft10">eller slutbetyg från grundskolan.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p5 ft10">skolan.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p139 ft10">Bestämmelserna om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p6 ft10">betygs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p140 ft10">Bestämmelserna om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p137 ft10">betygs-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p135 ft10">sättning i detta kapitel</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p6 ft10">och i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p5 ft10">sättning i detta kapitel</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p137 ft10">och i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p135 ft10">3 kap. ska i tillämpliga delar gälla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p5 ft18">26</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td48"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft19">SOU 2010:96 Författningsförslag</P> <P class="p141 ft10">3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om <SPAN class="ft27">särskild prövning</SPAN>. i fråga om <SPAN class="ft27">prövningen</SPAN>.</P> <P class="p142 ft34">11 kap.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p114 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft10">18 §</P> <P class="p143 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p144 ft34">12 kap.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p145 ft10">14 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p140 ft10">Allmänna bestämmelser om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p139 ft10">Allmänna bestämmelser om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">betyg och betygssättning finns i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td52"><SPAN class="p135 ft10">betyg och betygssättning finns i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p5 ft10">3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p135 ft10">3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p5 ft35">Prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td52"><SPAN class="p135 ft35">Särskild prövning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p114 ft10">Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan.</P> <P class="p146 ft10">Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om <SPAN class="ft27">prövningen</SPAN>.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft10">23 §</P> <P class="p147 ft10">Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att genomgå <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan.</P> <P class="p148 ft10">Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om <SPAN class="ft27">särskild prövning.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft18">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft19">Författningsförslag SOU 2010:96</P> <P class="p149 ft34">15 kap.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p136 ft10">21 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p140 ft10">Allmänna bestämmelser om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p139 ft10">Allmänna bestämmelser om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">betyg och betygssättning finns i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p135 ft10">betyg och betygssättning finns i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p5 ft10">3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p135 ft10">3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p5 ft35">Prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td47"><SPAN class="p135 ft35">Särskild prövning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p114 ft10">Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning.</P> <P class="p150 ft48">Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till prövning.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft10">28 §</P> <P class="p151 ft10">Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning.</P> <P class="p151 ft10">Regeringen får meddela föreskrifter om <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning. Sådana föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p114 ft10">Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte följt undervisningen.</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p0 ft10">29 §</P> <P class="p151 ft10">Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i vissa fall ge betyg utan <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning till en elev som inte följt undervisningen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_4"> <P class="p0 ft34">18 kap.</P> </DIV> <DIV id="id_5"> <DIV id="id_5_1"> <P class="p114 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> <DIV id="id_5_2"> <P class="p0 ft10">17 §</P> <P class="p152 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_6"> <P class="p0 ft34">20 kap.</P> </DIV> <DIV id="id_7"> <DIV id="id_7_1"> <P class="p114 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> <DIV id="id_7_2"> <P class="p0 ft10">24 §</P> <P class="p151 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_8"> <P class="p0 ft18">28</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <P class="p0 ft19">SOU 2010:96 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr1 td53"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td54"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p153 ft10">30 §</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td56"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td57"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p5 ft35">Prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td59"><SPAN class="p135 ft35">Särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr19 td50"><SPAN class="p154 ft10">Den som är bosatt i landet</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr19 td47"><SPAN class="p27 ft10">Den som är bosatt i landet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">och vill ha betyg från kommunal</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p27 ft10">och vill ha betyg från kommunal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">vuxenutbildning ska ha möjlig-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">vuxenutbildning ska ha möjlig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">het att genomgå prövning i alla</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">het att genomgå <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>pröv-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">kurser som det sätts betyg på</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p27 ft10">ning i alla kurser som det sätts</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">och i gymnasiearbete. Detta gäller</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">betyg på och i gymnasiearbete.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">även den som tidigare har fått</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">Detta gäller även den som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">betyg på kursen eller gymnasie-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p27 ft10">tidigare har fått betyg på kursen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">arbetet. Den som är elev i gymn-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">eller gymnasiearbetet. Den som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">asieskolan får dock inte genomgå</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">är elev i gymnasieskolan får dock</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">prövning i en kurs eller ett</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p6 ft10">inte genomgå <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td23"><SPAN class="p5 ft10">gymnasiearbete,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p154 ft10">om eleven har</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">en kurs eller ett gymnasiearbete,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">fått minst betyget E på kursen</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">om eleven har fått minst betyget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">eller gymnasiearbetet.</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p27 ft10">E på kursen eller gymnasie-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p135 ft10">arbetet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td56"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p154 ft10">Prövning får göras bara hos</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p139 ft27">Särskild</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td56"><SPAN class="p5 ft10">prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p155 ft10">får</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p27 ft10">göras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">en huvudman som anordnar den</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p27 ft10">bara hos en huvudman som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">aktuella kursen eller, när det</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">anordnar den aktuella kursen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">gäller gymnasiearbete, utbildning</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">eller, när det gäller gymnasie-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">inom det kunskapsområde som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p135 ft10">arbete,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td61"><SPAN class="p41 ft10">utbildning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p155 ft10">inom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p6 ft10">det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">gymnasiearbetet avser.</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">kunskapsområde som gymnasie-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p154 ft10">Med prövning i en kurs avses</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td59"><SPAN class="p135 ft10">arbetet avser.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">en bedömning av kunskaper i</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p27 ft10">Med <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning i en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td23"><SPAN class="p5 ft10">förhållande till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p154 ft10">såväl uppställda</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">kurs avses en bedömning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p5 ft10">kunskapsmål</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p41 ft10">i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p154 ft10">kursplaner eller</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">kunskaper i förhållande till såväl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p5 ft10">ämnesplaner</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td62"><SPAN class="p137 ft10">som betygskriterier</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p6 ft10">uppställda kunskapsmål i kurs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">respektive kunskapskrav.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p135 ft10">planer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p5 ft10">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td63"><SPAN class="p156 ft10">ämnesplaner</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p27 ft10">som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">betygskriterier respektive kunskaps-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p135 ft10">krav.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p137 ft10">Regeringen eller den myndighet</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">Regeringen eller den myndighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">som regeringen bestämmer med-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">som regeringen bestämmer med-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td23"><SPAN class="p5 ft10">delar ytterligare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p154 ft10">föreskrifter om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p27 ft10">delar ytterligare föreskrifter om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p5 ft10">prövning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td59"><SPAN class="p135 ft27">särskild <SPAN class="ft10">prövning</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p153 ft10">31 §</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p137 ft10"><SPAN class="ft27">Prövningen </SPAN>ska göras av en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p139 ft27">Särskild</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td56"><SPAN class="p5 ft27">prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p157 ft10">ska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p27 ft10">göras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td50"><SPAN class="p5 ft10">eller flera lärare. Om prövningen</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr7 td47"><SPAN class="p27 ft10">av en eller flera lärare. Om <SPAN class="ft27">den</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td50"><SPAN class="p5 ft10">genomförs av två eller flera lärare</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td47"><SPAN class="p27 ft10"><SPAN class="ft27">särskilda </SPAN>prövningen genomförs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td55"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td56"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td57"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p27 ft18">29</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p158 ft10">och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p158 ft10">av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft34">21 kap.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p114 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p0 ft10">17 §</P> <P class="p152 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft34">22 kap.</P> </DIV> <DIV id="id_6"> <DIV id="id_6_1"> <P class="p114 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> <DIV id="id_6_2"> <P class="p0 ft10">18 §</P> <P class="p151 ft10">Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13<SPAN class="ft32">-</SPAN><SPAN class="ft27">29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> </SPAN>§§.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr17 td64"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td65"><SPAN class="p159 ft10">24 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p5 ft35">Prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p6 ft35">Särskild prövning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_8"> <DIV id="id_8_1"> <P class="p116 ft10">Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen.</P> <P class="p160 ft10">Prövning får göras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen.</P> <P class="p117 ft10">Med prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier.</P> <P class="p160 ft10">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om prövning.</P> </DIV> <DIV id="id_8_2"> <P class="p116 ft10">Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen.</P> <P class="p160 ft10"><SPAN class="ft27">Särskild </SPAN>prövning får göras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen.</P> <P class="p161 ft10">Med <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier.</P> <P class="p146 ft10">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_9"> <P class="p0 ft18">30</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <P class="p0 ft19">SOU 2010:96 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td47"><SPAN class="p162 ft10">25 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p137 ft10"><SPAN class="ft27">Prövningen </SPAN>ska göras av en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p6 ft27">Särskild prövning <SPAN class="ft10">ska göras</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p27 ft10">eller flera lärare. Om prövningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">av en eller flera lärare. Om <SPAN class="ft27">den</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p137 ft10">genomförs av två eller flera lärare</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10"><SPAN class="ft27">särskilda </SPAN>prövningen genomförs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p137 ft10">och dessa inte kan enas om ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p6 ft10">av två eller flera lärare och dessa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p163 ft14">betyg ska betyget sättas av rektorn.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p6 ft10">inte kan enas om ett betyg ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p164 ft10">betyget sättas av rektorn.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft34">24 kap.</P> <P class="p166 ft10">11 §</P> <P class="p167 ft10">Den som enligt 22 kap. 13 § har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare har rätt att i stället delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare, om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr13 td40"><SPAN class="p140 ft10">1. folkhögskolan enligt sådana</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td67"><SPAN class="p6 ft10">1. folkhögskolan enligt sådana</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft10">föreskrifter som har meddelats</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft10">föreskrifter som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td69"><SPAN class="p6 ft10">har meddelats</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft10">med stöd av 29 kap. 24 § har getts</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td67"><SPAN class="p5 ft17">med stöd av 29 kap. 24 § har getts</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p5 ft10">rätt att sätta betyg, anordna pröv-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td67"><SPAN class="p5 ft10">rätt att sätta betyg, anordna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft10">ning samt utfärda betyg och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft27">särskild <SPAN class="ft10">prövning</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td69"><SPAN class="p6 ft10">samt utfärda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft10">intyg, och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td67"><SPAN class="p5 ft10">betyg och intyg, och</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft10">2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen.</P> <P class="p142 ft34">29 kap.</P> <P class="p168 ft10">10 §</P> <P class="p86 ft10">I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:</P> <P class="p169 ft10"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft49">14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,</SPAN></P> <P class="p170 ft10"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft49">15 § om anteckning av uppgifter,</SPAN></P> <P class="p121 ft10"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft49">16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,</SPAN></P> <P class="p121 ft10"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft49">20 § om motivering av beslut,</SPAN></P> <P class="p170 ft10"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft49">21 § om underrättelse av beslut, och</SPAN></P> <P class="p121 ft10"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft49">26 § om rättelse av skrivfel eller liknande.</SPAN></P> <P class="p171 ft10">I sådana ärenden hos en enskild huvudman ska också 11 och 12 §§ förvaltningslagen tillämpas.</P> <P class="p172 ft10">Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td70"><SPAN class="p5 ft10">utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p140 ft27">Det som sägs i denna paragraf</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p140 ft10"><SPAN class="ft27">För </SPAN>betygssättning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p6 ft10">gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p5 ft10">gäller <SPAN class="ft27">inte vid </SPAN>betygssättning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p5 ft27">bestämmelserna i 3 kap. i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p6 ft33">stället</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td40"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p6 ft18">31</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft27">för vad som sägs i första stycket.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p114 ft10">Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft10">12 §</P> <P class="p174 ft10">Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning <SPAN class="ft27">samt begäran om omprövning av betyg enligt 3 kap. 23 §, </SPAN>även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p175 ft10">24 §</P> <P class="p176 ft10">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utöver vad som i övrigt följer av denna lag, meddela föreskrifter om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p140 ft10">1. att enskilda får sätta betyg,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p6 ft10">1. att enskilda får sätta betyg,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p5 ft10">anordna prövning samt utfärda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td67"><SPAN class="p6 ft10">anordna <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft10">betygochintygenligtdebestämmelser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p6 ft10">utfärda betyg och intyg enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft10">somgällerför skolväsendet,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p6 ft10">de bestämmelser som gäller för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p177 ft10">skolväsendet,</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft10">2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor som</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p5 ft10">avses i 1, och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p140 ft10">3. ytterligare villkor för att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p140 ft10">3. ytterligare villkor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p5 ft10">för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft10">enskilda i sådana fall som avses i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td66"><SPAN class="p5 ft10">enskilda i sådana fall som avses i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft10">1 och 2 ska få sätta betyg, anordna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td66"><SPAN class="p5 ft17">1 och 2 ska få sätta betyg, anordna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p5 ft10">prövning samt utfärda betyg och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p5 ft10"><SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning samt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p179 ft17">utfärda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p5 ft10">intyg.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p5 ft10">betyg och intyg.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p180 ft10">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012</P> <P class="p181 ft18">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td42"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td43"><SPAN class="p5 ft29">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft28"><SPAN class="ft28">2</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag till</SPAN></P> <P class="p183 ft30">förordning om ändring i förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet</P> <P class="p184 ft10">Regeringen föreskriver att rubriken till förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet samt 2 § ska ha följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft27">Nuvarande lydelse</P> <P class="p185 ft10">Förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom <SPAN class="ft27">det offentliga </SPAN>skolväsendet.</P> <P class="p186 ft26">Avgiften får uppgå till högst <SPAN class="ft36">500 </SPAN>kronor.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p187 ft27">Föreslagen lydelse</P> <P class="p188 ft10">Förordning (1991:1124) om avgifter för <SPAN class="ft27">särskild </SPAN>prövning inom skolväsendet.</P> <P class="p20 ft10">2 §</P> <P class="p189 ft26">Avgiften får uppgå till högst <SPAN class="ft36">600 </SPAN>kronor.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p190 ft10">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012</P> <P class="p191 ft18">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <P class="p0 ft11">Utredningens uppdrag och arbete</P> <P class="p192 ft28">Uppdraget</P> <P class="p60 ft10">Regeringen fastställde den 12 november 2009 direktiv för utredarens arbete (dir 2009:102). Uppdraget var att utreda och föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade kan införas inom skolväsendet och även lämna de författningsförslag som behövs och beskriva konsekvenserna av förslagen. I uppdraget ingick också att belysa kostnaderna och reglerna för prövning. Regeringen beslutade den 7 oktober 2010 om tilläggsdirektiv för utredningen som innebar att utredningstiden förlängdes till den 30 december 2010.</P> <P class="p75 ft10">Behovet av en utredning aktualiserades i samband med Skollagskommitténs betänkande <SPAN class="ft27">Skollag för kvalitet och likvärdighet </SPAN>(SOU 2002:121). Kommittén föreslog ett system med en möjlighet för elever att få ett betyg omprövat. Omprövningen skulle göras av rektorn och en annan lärare än den som hade satt betyg. Läraren skulle komma från en annan skolenhet och omprövningen skulle grundas på elevens studieresultat. Kommittén gjorde inte någon närmare analys av konsekvenserna av sina förslag.</P> <P class="p16 ft10">Ett system med omprövning av betyg kan komma att få konsekvenser på flera plan. Ett motiv till att närmare analysera hur ett system med omprövning kan byggas upp är att det kan få konsekvenser för bl.a. undervisningen. Det finns en risk att uppmärksamheten kan komma att flyttas till enkelt mätbara kunskaper, prov och skriftliga arbeten. Utredningens uppdrag var även att föreslå hur eventuella negativa konsekvenser ska kunna motverkas vid införandet av en rätt till omprövning.</P> <P class="p76 ft10">I förarbetena till skollagen anges att omprövning av betyg är en viktig rättssäkerhetsfråga för elever. Införandet av ett system med omprövning av betyg kan antas få stora organisatoriska konsekvenser för verksamheten. Regeringen ansåg därför att det var angeläget att</P> <P class="p193 ft18">35</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39633x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p194 ft10">frågan närmare analyserades med utgångspunkt i Skollagskommitténs förslag.</P> <P class="p79 ft34">Den nya skollagen</P> <P class="p195 ft10">I den nya skollagen (2010:800)<A href="#page_33"><SPAN class="ft50">1 </SPAN></A>finns förändringar som syftar till att stärka rättvisan och likvärdigheten i betygssättningen i skolan. Rektorns ansvar för betygssättningen förtydligas. I lagen regleras att rektor har det övergripande ansvaret för skolans pedagogiska verksamhet och att detta även innefattar att bedömning och betygssättning ska ske i enlighet med de bestämmelser som finns.</P> <P class="p196 ft10">En bestämmelse har förts in i skollagen om elevens rätt till information om på vilka grunder betyget i en kurs eller ett ämne sätts. Den gäller för alla skolformer. Det anges i förarbetena att många missförstånd, som gäller enskilda betyg, kan undanröjas genom att lärarna i början av studierna förbättrar informationen om kunskapskraven.</P> <P class="p197 ft10">En annan förändring av betydelse för utredningen är att det i den nya skollagen har förts in en bestämmelse om att den som har satt ett betyg ska ändra betyget om det är uppenbart oriktigt och om det kan ske snabbt och enkelt. Ändringen får inte leda till att betyget sänks. I vissa fall ska rektor göra ändringen i stället för den som har satt betyget. Bestämmelsen har 27 § förvaltningslagen (1986:223) som förebild.</P> <P class="p72 ft26">Ett dilemma för utredningen är att det saknas praxis och erfarenhet av hur och i vilken omfattning de nya bestämmelserna kommer att tillämpas.</P> <P class="p198 ft28">Utredningens arbete</P> <P class="p199 ft10">Utgångspunkten för utredningens arbete har varit att bedömning och betygssättning hör nära samman. En analys av begreppens inbördes relation har gjorts. Utredningen har bedömt att en grundläggande förutsättning för att en omprövning av någon annan ska vara möjlig, är att det finns ett tillräckligt underlag. Därför bedömde utredningen att det även var viktigt att diskutera hur lärare i dag arbetar med bedömning och betygssättning.</P> <P class="p200 ft52"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 och ska börja tillämpas den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen dock tillämpas från och med den 1 juli 2012.</P> <P class="p201 ft18">36</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p5 ft29">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p202 ft10">Utredningen har bjudit in sex forskare i pedagogik till ett seminarium om bedömning och betygssättning. De deltagande forskarna var fil.dr. Anders Jönsson, Malmö Högskola, fil.dr. Alli Klapp Lekholm, Högskolan Väst, fil.dr. Helena Korp, Högskolan Väst, fil.dr. Christian Lundahl, Uppsala Universitet och fil.dr. Bengt Selghed, Högskolan i Kristianstad. Minnesanteckningarna från seminariet har lagts som en bilaga till betänkandet. Utredningens expertgrupp och referensgrupp samt några särskilt inbjudna personer deltog i seminariet.</P> <P class="p75 ft10">Fil.dr. Alli Klapp Lekholm har på utredningens uppdrag gjort en kunskapsöversikt om lärares dokumentation, bedömning och betygssättning. Kunskapsöversikten finns i en bilaga till betänkandet.</P> <P class="p14 ft10">Utredningens arbete har bedrivits under en period när flera betydelsefulla beslut inom skolområdet har fattats av riksdag och regering. Utöver att en ny skollag har beslutats har regeringen beslutat om en ny läroplan med nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan (Lgr11) i oktober 2010.</P> <P class="p75 ft10">År 2009 beslutade riksdagen om en ny betygsskala. Det saknas av naturliga skäl kunskap om och erfarenhet av denna. Den träder enligt regeringens proposition (prop.2008/09:66) i kraft i olika skolformer med början läsåret 2011/12.</P> <P class="p87 ft10">Enligt vad utredningen har erfarit befinner sig även arbetet med de nya skolformsförordningarna i sitt slutskede på Utbildningsdepartementet samtidigt som arbetet med utredningen avslutas. Resultat av det arbetet har därför inte kunnat vägas in i betänkandet.</P> <P class="p203 ft34">Möten och besök</P> <P class="p204 ft10">Utredningen har under sitt arbete hållit sex sammanträden med de experter från Regeringskansliet som har knutits till utredningen. Vid sammanträdena har utredningens avvägningar och betänkandetexter diskuterats.</P> <P class="p75 ft10">Vidare har utredningen inbjudit representanter från skolmyndigheter, <NOBR>skolledar-,</NOBR> lärar- och elevorganisationer samt huvudmannaorganisationer till en referensgrupp. Denna har sammanträtt vid sex tillfällen. Vid sammanträdena har utredningen främst diskuterat principfrågor, men även fått värdefull information samt representanternas synpunkter och erfarenheter.</P> <P class="p205 ft18">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p206 ft10">I juni 2010 gjorde utredningen ett besök på Utbildningsstyrelsen i Helsingfors för att få kunskap om systemet och erfarenheterna med omprövning av betyg i Finland.</P> <P class="p63 ft10">Utredningen har även sammanträffat med en lång rad resurspersoner som har bidragit med synpunkter, farhågor och råd. Wiveka <NOBR>Warnling-Nerep,</NOBR> professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet, har bidragit med många värdefulla synpunkter och råd. Rektor <NOBR>Lars-Gunnar</NOBR> Jonsson, en grupp lärare och en grupp elever från naturvetenskaps- och estetiska programmen vid St. Eriks Gymnasium i Stockholm har även de i diskussioner med utredningen bidragit med värdefulla tankar och synpunkter. Undervisningsrådet Sven Sundin vid Skolverket har bidragit med klargörande statistiskt underlag och intressanta analyser om prövning.</P> <P class="p207 ft28">Betänkandets disposition och innehåll</P> <P class="p71 ft10">Betänkandet inleds med ett kapitel om utredningens utgångspunkter. Bestämmelser i den nya skollagen (2010:800) om elevers rätt att få sina betyg rättade eller ändrade redovisats. Även andra förändringar i skollagen som påverkar utredningens arbete berörs. Utredningen har inventerat vad tidigare utredningar på skolområdet uttalat om omprövning och vilka relevanta system för omprövning av betyg från andra länder som kan finnas. Dessutom redovisar utredningen den kunskap som finns om elevers åsikter om rättvisa betyg.</P> <P class="p53 ft10">Det första kapitlet innehåller dessutom en genomgång av de förvaltningsrättsliga aspekterna på betygssättning. Konsekvenserna av att betygssättning är en form av myndighetsutövning belyses.</P> <P class="p53 ft10">Kapitel 2 är en genomgång av förutsättningar för och erfarenheter av lärarens arbete med bedömning och betygssättning. Detta avsnitt bygger bl.a. på kunskapsöversikten som Klapp Lekholm har tagit fram.</P> <P class="p208 ft10">Kapitel 3 innehåller utredningens samlade förslag om hur ett system för omprövning av någon annan än läraren kan byggas upp. Det är främst i detta kapitel motivtext finns för de lagförslag som utredningen presenterar.</P> <P class="p53 ft10">Kapitel 4 innehåller en genomgång av och en diskussion om prövning med några smärre förslag. Utredningen har bl.a. kunnat konstatera att det inte funnits någon samlad kunskap om prövning, varken om omfattningen, vilka som prövar, om kostnaden för pröv-</P> <P class="p209 ft18">38</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p5 ft29">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">ning avskräcker elever från att pröva eller vilka kostnader kommunerna har.</P> <P class="p167 ft10">I kapitel 5 betonas vikten av att huvudmän och rektorer tillsammans med lärare, elever och föräldrar skapar ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete om bedömning och betygssättning. Syftet bör vara att sätta rätt betyg från början och därmed minimera behovet av omprövningar.</P> <P class="p77 ft10">I kapitel 6 beskrivs konsekvenserna av utredningens förslag. Antaganden om utnyttjandegraden av möjligheten till omprövning och kostnader görs. Även konsekvenserna för barn och unga, jämställdheten och intgrationen belyses. I det sista kapitlet, kapitel 7, finns författningskommentarer till lagförslagen.</P> <P class="p75 ft10">Utöver ovanstående innehåller betänkandet ett antal bilagor med bl.a. en kunskapsöversikt om bedömning och dokumentation, minnesanteckningar från utredningens forskarseminarium, och referensgruppens sammansättning.</P> <P class="p210 ft18">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <P class="p0 ft11">1 Utgångspunkter</P> <P class="p211 ft10">I detta kapitel redogörs bl.a. för skollagens (2010:800) bestämmelser som rör betygssättning. En redovisning görs av ställningstaganden om omprövning av betyg i tidigare utredningar och departementspromemorior. Dessutom beskrivs vissa bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) som har betydelse för betygssättning samt förvaltningslagens relation till skollagstiftningen. En beskrivning ges också av omprövning inom andra områden samt av det finska systemet för omprövning. Vidare redogörs för vad elever tycker om betygssättningen och dess rättvisa. Slutligen redovisas reglerna för prövning för betyg och skillnaderna mellan olika skolformer.</P> <P class="p212 ft28"><SPAN class="ft28">1.1</SPAN><SPAN class="ft53">Bestämmelser om betyg</SPAN></P> <P class="p213 ft12"><SPAN class="ft12">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft54">Allmänt</SPAN></P> <P class="p214 ft10">I dag finns bestämmelser om betygsättning i läroplanerna, till viss del i skollagen, i skolformsförordningar samt i Skolverkets föreskrifter. I läroplanerna finns riktlinjer för skolan och för läraren. Bestämmelserna och riktlinjerna är i princip likalydande till innehållet för de skolformer där betyg sätts.</P> <P class="p14 ft10">I förordningarna framgår att betyg sätts av läraren. Betyg kan även sättas av rektorn om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas. I läroplanerna framgår att betygen ska bygga på löpande bedömningar av elevens kunskaper och färdigheter i de ämnen eller kurser där betyg sätts.</P> <P class="p87 ft10">I grundskoleförordningen, särskoleförordningen och specialskoleförordningen finns föreskrifter om utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan med omdömen. I respektive skolformsförordning finns vidare bestämmelser om betygskatalog, utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg. I Skolverkets föreskrifter finns bl.a. riktlinjer för betygskatalog.</P> <P class="p215 ft18">41</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39638x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft10">Bestämmelser om betyg har förts in i den nya skollagen (2010:800). Allmänna och därmed gemensamma bestämmelser för skolor med offentlig huvudman och enskild huvudman samlas i ett gemensamt 3 kap. där även regleringen om rättelse och ändring av betyg finns. Specifika bestämmelser för respektive skolform finns i skolformskapitlen i nya skollagen.</P> <P class="p53 ft10">En närmare redogörelse för de relevanta bestämmelserna om betygsättning för varje skolform finns i bilaga 3. Utredningen gör i kapitel 3 även en kortare genomgång av bestämmelserna för betygssättning när möjligheterna för en omprövning i respektive skolform diskuteras.</P> <P class="p217 ft12"><SPAN class="ft12">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft54">En ny betygsskala</SPAN></P> <P class="p218 ft10">Riksdagen beslutade i februari 2009 om en ny betygsskala i enlighet med regeringens proposition <SPAN class="ft27">En ny betygsskala </SPAN>(prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169). Detta innebär att en betygsskala med sex steg ska användas när betyg sätts inom det offentliga skolväsendet. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F. <NOBR>A–E</NOBR> betecknar godkända resultat och F betecknar icke godkänt resultat. Om det på grund av frånvaro inte går att bedöma om eleven har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ett betyg inte sättas. Detta markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan ska betyg inte sättas på icke godkända resultat och betygssteget F ska därför inte användas. I dessa skolformer ska inte heller streckmarkering förekomma.</P> <P class="p219 ft10">I propositionen föreslås inget datum för när den nya betygsskalan ska börja användas. Regeringens ambition är att den nya betygsskalan ska införas i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen i samband med den kommande gymnasiereformen och de därmed reviderade kursplanerna. Detta bedöms kunna bli läsåret 2011/2012.</P> <P class="p220 ft10">För grundskolan och motsvarande skolformer bedömer regeringen att den nya betygsskalan bör införas samtidigt som de nya kursplanerna tas i bruk. Enligt regeringens beslut den 7 oktober 2010 om ny läroplan och nya kursplaner för grundskolan träder dessa i kraft den 1 juli 2011.<A href="#page_38"><SPAN class="ft50">1 </SPAN></A>För övriga skolformer, t.ex. svensk-</P> <P class="p221 ft52"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Utbildningsdepartementets pressmeddelande den 6 november 2008 http://www.regeringen.se/sb/d/10408/a/115030</P> <P class="p201 ft18">42</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">undervisning för invandrare (sfi) förutsätter införandet av den nya betygsskalan att befintliga kursplaner ses över och revideras (prop. 2008/09:66).</P> <P class="p222 ft30"><SPAN class="ft28">1.2</SPAN><SPAN class="ft55">Elevers rätt att få betygssättningen granskad i skollagen</SPAN></P> <P class="p60 ft10">I den nya skollagen (2010:800) finns numera två bestämmelser som ger eleverna olika möjligheter att få sina betyg rättade eller ändrade. Bestämmelsen om rättelse av betyg har tidigare funnits i skolformsförordningarna och i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. Bestämmelsen om ändring är ny.</P> <P class="p223 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Rättelse av betyg</SPAN></P> <P class="p224 ft10">Bestämmelsen om rättelse av beslut om betyg har förts in i 3 kap. 19 § skollagen (2010:800). Innebörden av bestämmelsen är att rektorn får rätta ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras.</P> <P class="p225 ft10">Bestämmelsen bygger på 26 § förvaltningslagen (1986:223) om rättelse av skrivfel eller liknande. Den gäller dock inte sådana beslut om betyg där t.ex. myndigheten, eller i det här fallet läraren, har funnit att en felaktig bedömning ligger till grund för beslutet. Då gäller i stället bestämmelsen om ändring av betyg, dvs. 3 kap. 20 § skollagen.</P> <P class="p226 ft10">I motiveringen till bestämmelsen om bl.a. rättelse av betyg framhåller regeringen i propositionen <SPAN class="ft27">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet </SPAN>(prop. 2009/10:165) att förslagen till åtgärder bl.a. syftar till att förebygga att fel begås. Det är emellertid inte möjligt att helt utesluta att felaktigheter inträffar. Det finns därför skäl att föra in nya bestämmelser i skollagen som omfattar all utbildning oavsett huvudman. Regeringen gör i propositionen bedömningen att det är en viktig rättssäkerhetsprincip att även</P> <P class="p227 ft18">43</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft10">uppenbara felaktigheter i en lärares betygssättning ska kunna rättas till.</P> <P class="p229 ft12"><SPAN class="ft12">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft54">Ändring av betyg</SPAN></P> <P class="p218 ft10">En ny bestämmelse, som utformats med 27 § förvaltningslagen om omprövning som förebild, har förts in i 3 kap. 20 § skollagen. Den har inte någon tidigare motsvarighet vare sig i skollagen eller i skolformsförordningarna.</P> <P class="p63 ft10">Bestämmelsen innebär att en lärare ska ändra sitt betyg om det dels är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, dels om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får dock inte innebära att betyget sänks.</P> <P class="p53 ft10">Rektorn får under vissa omständigheter ändra betyget i stället för läraren. Det gäller om</P> <P class="p230 ft10"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft56">den som har meddelat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl,</SPAN></P> <P class="p231 ft26"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft57">det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller</SPAN></P> <P class="p232 ft26"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft57">det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas.</SPAN></P> <P class="p233 ft10">Regeringen motiverade i skollagspropositionen (prop. 2009/10:165) bestämmelsen om ändring med att den behövs för att förebygga att fel begås. Genom att en bestämmelse om ändring tas in i skollagen kommer den att omfatta all utbildning oavsett huvudman. I förarbetena konstateras även att det råder olika meningar om 27 § förvaltningslagens bestämmelser om ändring av uppenbart oriktiga beslut kan tillämpas i den offentliga skolan. Däremot är det tydligt att bestämmelsen i förvaltningslagen i vart fall inte omfattar utbildning med enskild huvudman.</P> <P class="p80 ft10">Regeringen menade att det är en viktig rättssäkerhetsprincip att uppenbara felaktigheter i bedömningen ska kunna rättas till. För att i möjligaste mån undvika osäkerhet i olika antagningsförfaranden anses det viktigt att ett betyg står fast i så stor utsträckning som möjligt. Därför ansågs det rimligt att en bestämmelse om ändring</P> <P class="p234 ft18">44</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39641x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">av ett beslut om betyg förutsätter att ändringen kan ske snabbt och enkelt. (prop. 2009/10:165)</P> <P class="p167 ft10">Huvudregeln är att den eller de som beslutar om betyget ska vara skyldiga att ändra ett beslut som är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon anledning, under förutsättning att ändringen kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Betyget får inte sänkas. Enligt regeringen innebär bestämmelsen, i normalfallet, att läraren som satt betyget har en skyldighet att ändra ett beslut om betyg där denne t.ex. förbisett en del av betygsunderlaget eller vägt in faktorer som frånvaro på ett felaktigt sätt. Som bestämmelsen är formulerad ska det vara felaktigheter som klart och tydligt märks antingen genom att läraren själv upptäcker det eller att någon annan påtalar det. Det kan också handla om nya omständigheter som en elev åberopar som gäller tiden före det att beslutet om betyg fattades. Ett ytterligare motiv att införa bestämmelsen, utöver rättssäkerheten för eleverna, ansågs vara att skollagen även gäller för fristående skolor. (prop. 2009/10:165)</P> <P class="p235 ft10">I lagrådsremissen<A href="#page_41"><SPAN class="ft50">2 </SPAN></A>till den nya skollagen framfördes att kravet på uppenbart oriktigt medför att någon mer ingående granskning av grunderna för beslutet inte behöver göras om det inte finns särskild anledning till det. Det konstaterades också att skyldigheten att ändra ett betyg endast gäller om det kan ske snabbt och enkelt. Detta ansågs medföra att en ändringsskyldighet inte föreligger om det krävs ytterligare utredning i ärendet.</P> <P class="p75 ft10">I skollagen finns inte någon möjlighet att få till stånd en ändring av ett betyg på annat sätt än genom rättelse eller ändring, dvs. det som avses i 3 kap. 19 och 20 §§ i skollagen. Både rättelse och ändring ska ske utan att eleven ska behöva visa sina kunskaper igen.</P> <P class="p87 ft10">Utredningen kan konstatera att bestämmelsen inte anger någon tidsgräns inom vilken eleven kan begära en ändring av beslutet. Eleven kan teoretiskt begära en sådan ändring långt efter att eleven har slutat skolan. Bestämmelsen anger heller ingen begränsning till betyg eller till skolform. Den gäller därmed alla betyg i alla skolformer.</P> <P class="p236 ft52"><SPAN class="ft51">2 </SPAN>Lagrådsremissen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet U2009/7188/S</P> <P class="p237 ft18">45</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft30"><SPAN class="ft28">1.3</SPAN><SPAN class="ft55">Andra förändringar i den nya skollagen av betydelse för utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p71 ft10">I skollagen (2010:800) finns ytterligare ett antal förändringar som syftar till att göra reglerna om betygssättning klarare och att förbättra rättssäkerheten för eleverna. Bestämmelser som tidigare antingen funnits i läroplanerna eller inte haft någon motsvarighet har samlats i ett övergripande kapitel i skollagen. De gäller därmed för hela skolväsendet.</P> <P class="p217 ft12"><SPAN class="ft12">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft54">Rektorns ansvar</SPAN></P> <P class="p218 ft10">I 3 kap. 14 § skollagen anges att rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. Det innebär att ansvaret för en rättssäker betygssättning ligger på rektorn. Hur ansvaret ska tas kan rektorn välja själv. Det kan bl.a. innebära att se till att lärarna på skolan har den kompetens som behövs och att det utvecklas rutiner för en god administration av betygshanteringen. Bestämmelsen har inte haft någon tidigare direkt motsvarighet i skolförfattningarna.</P> <P class="p54 ft10">I skolformsförordningarna har rektorns roll i betygssättningen angivits bl.a. i sjunde kapitlet grundskolförordningen. Där sägs det att om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas ska rektorn sätta betyget.</P> <P class="p53 ft10">Rektorns förändrade ansvar innebär att denne ska se till att lärarna dels är väl förtrogna med det regelverk som gäller, dels får det stöd de behöver för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. I rektorns ansvar ingår också att särskilt beakta outbildade, mindre erfarna och nyanställda lärares behov av stöd i denna process.</P> <P class="p208 ft10">Rektorns ansvar blir särskilt tydligt för utbildningar inom vuxenutbildningen som bedrivs på entreprenad. Myndighetsutövning i form av bl.a. beslut om betyg får i denna skolform överlämnas till enskilda. Enligt riksdagens beslut, med anledning av propositionen</P> <P class="p239 ft27">Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola <SPAN class="ft10">(prop. 2009/10:68), kan även rektorns myndighetsutövning fr.o.m. den 30 juni 2010 överlämnas till en entreprenör på vissa villkor, t.ex. beslut om att utfärda slutbetyg.</SPAN></P> <P class="p240 ft18">46</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft54">Information om grunderna för betygssättningen</SPAN></P> <P class="p204 ft10">En viktig rättsäkerhetsfråga för eleverna är att de känner till spelreglerna för betygssättningen. I 3 kap. 15 § skollagen anges att eleverna ska ha rätt att få information om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det innebär att läraren är skyldig att lämna en sådan information till eleverna. Med detta menas de grunder som gäller för samtliga elever, dvs. bestämmelserna i skollagen, den aktuella läroplanen, kursplanerna eller ämnesplanerna och kunskapskraven. I dag finns endast föreskrivet om rätten till information i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Förändringen i skollagen innebär en förstärkning av elevers rättigheter i och med att regleringen sker i lag.</P> <P class="p241 ft10">Eleverna ska även vara delaktiga i hur den enskilde läraren lagt upp sin undervisning och hur bedömningen går till, t.ex. när i undervisningen väsentliga bedömningstillfällen äger rum. Detta regleras dock inte i skollagen. Det är viktigt för eleverna att de får information av läraren både i början av ett ämne, ett ämnesblock eller en kurs och under kursens gång om vilka mål och kunskapskrav som gäller.</P> <P class="p223 ft12"><SPAN class="ft12">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft54">Information om skälen för betyget</SPAN></P> <P class="p204 ft10">I skollagen finns också en ny bestämmelse i 3 kap. 17 § om att läraren som satt betyget på begäran ska upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. Varje elev har således rätt att veta varför han eller hon fick ett visst betyg i ett ämne eller en kurs. Bestämmelsen innebär att läraren bör ha ett sakligt underlag, t.ex. minnesanteckningar om elevens prestationer och exempel på elevens prestationer, till hands för att kunna redovisa skälen. Varje lärare kan fritt välja sina metoder för att dokumentera varje elevs prestation. Det finns dock för närvarande inga direkt krav i skollagstiftningen på att en lärare är skyldig att dokumentera en elevs prestationer.</P> <P class="p242 ft18">47</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft28"><SPAN class="ft28">1.4</SPAN><SPAN class="ft53">Omprövning av betyg i tidigare utredningar</SPAN></P> <P class="p244 ft12"><SPAN class="ft12">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft54">1973 års betygsutredning</SPAN></P> <P class="p71 ft10">Betygsutredningen tog i sitt betänkande Betygen i skolan (SOU 1977:09) upp de principiella skälen för att införa besvärsrätt. Utredningen hänvisade till att 1957 års skolberedning (SOU 1961:30). Denna fann att förhållandet att en lärare en gång satt ett betyg som inte kunde ändras inte var tillfredsställande i ett samhälle där man på olika områden försökt tillgodose den enskildes rättssäkerhet och möjligheter att överklaga myndigheters åtgärder. Skälen till att beredningen bedömde att en möjlighet att överklaga ett betyg borde finnas var dels att man bedömde att det finns felkällor när betyg sätts, dels att betygen tillmäts stor betydelse av mottagande skolor och arbetsgivare.</P> <P class="p80 ft10">I betygsutredningens betänkande hänvisades vidare till äldre utredningar och skrivelser där överklagande av betyg diskuterats. En av dem är Gymnasieutredningen (SOU 1963:42). Denna menade i sitt betänkande att betygen har så stor betydelse för elevens framtid att det därför finns skäl att myndigheternas åtgärder ska kunna överklagas även på detta område.</P> <P class="p63 ft10">I en skrivelse till regeringen från Riksförbundet Hem och Skola 1974 ansåg förbundet att möjligheter till efterprövning borde finnas. Skälet var att samhällets och skolans regler av principiella skäl borde överensstämma. Den ökade arbetsbelastningen kunde med hänsyn till konsekvenserna av det fattade enmansbeslutet inte vara ett giltigt skäl att inte tillämpa en viktig samhällsregel även på skolans område.</P> <P class="p245 ft10">Betygsutredningen hänvisade även till en utredning, som genomfördes inom Skolöverstyrelsen, som myndigheten 1964 fick i uppdrag av regeringen att genomföra. I en PM i april 1968, som senare överlämnades till Betygsutredningen, menade Skolöverstyrelsens utredare att endast farhågan om att en överprövning skulle innebära ett omfattande arbete inte kunde få hindra rätten att överpröva. Det ansågs däremot finnas andra skäl som talade mot. Den överprövande myndigheten skulle komma att ställas inför mycket omfattande uppgifter om möjligheten att överpröva används i endast en procent av ärendena. Kraven på ökningen av resurser som behövde avsättas ansågs inte möjliga att överblicka. Ett annat skäl som ansågs tala mot möjligheten att överpröva betyg var att handläggningen av ärendena och utfärdandet av betygs-</P> <P class="p246 ft18">48</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">handlingar riskerade att fördröjas. Därmed riskerade även antagning till fortsatt utbildning att fördröjas.</P> <P class="p14 ft10">Det fanns, enligt Skolöverstyrelsens utredare, två möjligheter om ett betygsbeslut undanröjdes. Antingen skickades ärendet tillbaka till den betygssättande läraren som fick ta sitt tidigare beslut under övervägande. Det ansågs dock ovisst om detta skulle leda till en rättelse. Eller kunde eleven genomgå någon form av prövning vilket innebar att elevens kunskaper på nytt betygssattes grundad på en ny prestation.</P> <P class="p75 ft10">Skolöverstyrelsens utredare förslog slutligen inte någon generell överklaganderätt. Ett skäl var att rätten till överklagande inte kunde formuleras så att den uteslöt en tillströmning av klagomål som medförde olägenheter för såväl det allmänna som många enskilda. Ett annat skäl var att det kunde ifrågasättas om rätt till besvär över betygsbeslut stod i god överensstämmelse med den principiella uppfattningen om meningen med betygssättning som något definitivt.</P> <P class="p77 ft10">Det kunde dock finnas särskilda skäl för att ompröva ett betyg när ett oriktigt betyg påverkade elevens möjligheter vid antagning till fortsatt utbildning. I ett sådant fall borde det vara möjligt att utreda frågan på ett relevant sätt för att bedöma grunderna för betygssättningen.</P> <P class="p18 ft10">Betygsutredningen diskuterade även svårigheterna med omprövning.</P> <P class="p248 ft14">”En förutsättning för att besvär över betygsbeslut skall kunna bifallas är att talan skall kunna styrkas med bevis. Svårigheten för att inte säga omöjligheten att förebringa bevisning påtalades av skolberedningen. Man anförde att en elevs prestationer i ämnet i fråga kanske inte alls eller endast i begränsad utsträckning dokumenterats på sådant sätt att en annan person än den betygssättande läraren kan ta del av prestationerna. Redan denna brist på ”bevis” gör att en senare omprövning av betygens riktighet är något av en omöjlighet. Enligt utredningsmannen framkom under arbetet inget som jävade denna uppfattning”. (sid. 261)</P> <P class="p249 ft10">Betygsutredningen föreslog inte någon rätt att överklaga betygssättning med motiveringen att betygens vikt i allmänhet skulle tonas ned. Muntlig information om det tänkta betyget och diskussion med eleven om motiven till betyget i god tid före betygssättningstillfället kunde undanröja riskerna för att uppenbart oriktigt betyg sattes. Ett besvärsinstitut ansågs även ha stora praktiska svårigheter. Ett betygsbeslut ska anses ha vunnit laga kraft och vara definitivt i den meningen att det inte kan överklagas när betyget förts in i betygskatalogen och denna signerats.</P> <P class="p250 ft18">49</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft10">Betygsutredningen diskuterade även möjligheten att ”anföra besvär” av speciella skäl. Man hänvisade till ett resonemang som fördes av 1957 års skolberedning som avsåg ”fall, då t.ex. en lärares undervisning och krav uppenbarligen går utöver de fastställda kursföreskrifterna på ett sätt, som inte överensstämmer med deras syfte och innebörd”. Även Skolöverstyrelsens utredare diskuterade denna aspekt och menade att det vid betygssättning även kunde förekomma fall då betyg satts under ”flagrant åsidosättande av bestämmelser för betygsbeslut”. Det borde därför vara angeläget att hindra att ett oriktigt ämnesbetyg medförde en negativ inverkan vid antagning till högre utbildning. Utredaren bedömde att det var möjligt att åstadkomma en sådan utredning som behövdes för att bedöma grunderna för betygssättning. Om det fanns tillräckliga skäl som jäv eller uppenbart godtycke för att anse betyget grovt oriktigt borde t.ex. en intagningsnämnd kunna betrakta betyget som oriktigt och bortse från det.</P> <P class="p55 ft10">Riksförbundet Hem och Skola framförde i sin skrivelse till regeringen 1974 att det borde regleras att varje enskilt betyg i terminsbetyget skulle meddelas eleven muntligt innan det fördes in i betygsdokumentet. Eleven skulle då få reda på motiven till betyget och även kunna lägga fram sina egna synpunkter. Skolöverstyrelsens utredare menade att det fanns goda skäl att gå en elev som begärde detta till mötes och menade även att så gjorde lärare i många fall. Det fanns därför inte något skäl att reglera frågan.</P> <P class="p252 ft12"><SPAN class="ft12">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft54">Departementspromemorian Betygens effekter på undervisningen</SPAN></P> <P class="p253 ft26">I en departementspromemoria (Ds 1990:60) <SPAN class="ft36">Betygens effekter på undervisningen </SPAN>diskuterades betygens fyra funktioner</P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">urvalsinstrument för fortsatta studier,</SPAN></P> <P class="p255 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">information,</SPAN></P> <P class="p256 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">utvärdering och</SPAN></P> <P class="p256 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">betydelsen för undervisningen.</SPAN></P> <P class="p257 ft10">Utbildningsdepartementets arbetsgrupp ansåg att betygens roll i allmänhet hade tonats ned i flera utredningar. Antalet betygstillfällen i grundskolan minskades till att enbart omfatta årskurs 8 och 9. Någon motsvarande minskning skedde inte inom gymnasie-</P> <P class="p207 ft18">50</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">skolan framför allt beroende på att man ansett att betyg faktiskt behövdes för urval till högre utbildning och att betyg allmänt ansågs som det bästa instrumentet för urval. Betygens roll som informationsbärare hade enligt arbetsgruppen en väsentlig betydelse.</P> <P class="p14 ft10">I departementspromemorian refererades även flera andra utredningar som hade varnat för en överdriven tilltro till betygens roll som informationsbärare. Betygen behövde därför enligt Utbildningsdepartementets arbetsgrupp kompletteras med annan information, muntlig eller skriftlig. Informationen till föräldrar sker ofta i utvecklingssamtalen. I promemorian konstateras att på många håll fungerar de bra, men alltför ofta får de motsatt verkan. Lärarna är inte alla gånger benägna att exakt säga vad de tycker utan nöjer sig med allmänna formuleringar, ofta i mera positiva ordalag än vad som kan anses berättigat. Överraskningen för eleverna inträffar först när eleven får betyg i årskurs 8. Den informationen som betyget ger kan vara en helt annan än de positiva omdömen föräldrarna hört från läraren tidigare. I promemorian förklarades detta bl.a. med att lärarna inte fått fortbildning i tillräcklig utsträckning.</P> <P class="p68 ft10">I departementspromemorian diskuterades även betygens roll i informationen till eleverna. Man ansåg att det var minst lika viktigt att lärarna kommunicerade med eleverna om hur studierna gick och hur eleven låg till. Lärarna borde därför bl.a. i god tid före betygssättningen ha samtal med varje elev och motivera det betyg de tänker sätta. Betyget fick inte bli den enda informationen till eleverna. Det ansågs särskilt viktigt att läraren uppmärksammade elever med problem i skolan och gav förslag på lösningar men också uppmärksammade när eleven slog in på rätt väg.</P> <P class="p16 ft10">Utbildningsdepartementets arbetsgrupp bedömde att betyget är ett dokument med ”ovanligt stor betydelse” för eleven. Den enskildes rättsäkerhet försvagas därför av att en möjlighet att överklaga betyg saknas. Detta sågs även som ett – visserligen ovanligt men dock – argument i sig mot betyg.</P> <P class="p75 ft10">Utbildningsdepartementets arbetsgrupp tillstyrkte att elever i framtiden skulle få möjlighet att ompröva sina betyg eftersom man föreslog att de grupprelaterade betygen som hade till syfte att vara ett urvalsinstrument skulle avskaffas. Elever skulle alltid stimuleras till studier. Deras varierande mognad kunde innebära att skolbetygen inte gjorde eleven rättvisa och därför borde de få möjlighet att ta igen vad de förlorat eller fördjupa sina kunskaper. Trots att departementets arbetsgrupp ansåg att elevernas rättsäkerhet var</P> <P class="p215 ft18">51</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">viktig ville man inte föreslå en rätt att överklaga betyg. Skälet var att ett sådant förfarande skulle bli mycket komplicerat och kräva en besvärlig handläggning. Det skulle dessutom vara i det närmaste omöjligt att bevisa sin sak.</P> <P class="p197 ft10">Skyldigheten för lärare att sätta betyg sågs som en pressande uppgift som ofta styrde planering och utformning av undervisningen på ett sätt som var ineffektivt för undervisningen. Utbildningsdepartementet bedömde att lärare kände sig medvetet eller omedvetet utsatta för beviskrav att på ett eller annat sätt dokumentera sina betygsbeslut. Ett latent hot om rättslig prövning/omprövning bedömdes än mer öka pressen att presentera bevis i form av t.ex. skrivningsresultat. Utbildningsdepartementet delade därför Betygsutredningens uppfattning och förordade i stället av rättssäkerhetsskäl en långt mer omsorgsfull information till elever och föräldrar vilket skulle minska riskerna för ”upplevda felaktigheter i betygssättningen”.</P> <P class="p258 ft12"><SPAN class="ft12">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft54">Skollagskommittén</SPAN></P> <P class="p218 ft27"><SPAN class="ft10">I betänkandet </SPAN>Skollag för kvalitet och likvärdighet <SPAN class="ft10">(SOU 2002:121) konstaterade Skollagskommittén att betygsättning är myndighetsutövning och därmed en rättssäkerhetsfråga. Lärarens ansvar för både undervisning och betygssättning av eleven är ett exempel på elevens beroendeförhållande. Elever upplever en rättsosäkerhet p.g.a. att betyg inte kan överprövas. Kommittén ansåg att en möjlighet till överprövning borde övervägas mot bakgrund av att elever kan uppleva betyg som felaktiga.</SPAN></P> <P class="p259 ft10">Skollagskommittén föreslog att bestämmelser om omprövning av betyg skulle införas i skollagen och att de skulle gälla både offentliga skolor och enskilda skolor. Omprövningen skulle göras av rektor och en annan lärare än den som har satt betyget. Läraren skulle ha professionell kompetens och vara från en annan skolenhet än den betygssättande läraren. En viktig förutsättning för omprövningen ansågs vara att den kunde ske enkelt och snabbt. Avsikten var att någon annan skulle göra en ny bedömning av betyget utifrån de uppgifter som fanns om elevens tidigare studieresultat. Det innebar alltså inte en möjlighet för eleven att höja sina betyg genom en ny examination. För att ett nytt betyg skulle kunna sättas skulle rektorn och den granskande läraren vara eniga, i annat fall kvarstod det tidigare</P> <P class="p260 ft18">52</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">betyget. Omprövning skulle inte kunna resultera i att ett betyg sänktes och skulle inte heller kunna överklagas.</P> <P class="p86 ft10">Kommittén ansåg att rektorn och läraren måste höra den betygsättande läraren om motivet för bedömningen som en del i dokumentationen. De ansåg även att rektorn och läraren skulle höra eleven om varför denne tyckte att betyget var oriktigt. En omprövning ansågs förutsätta att elevens studieresultat hade dokumenterats. Detta gällde inte endast skriftliga prov, utan även dokumentation över bl.a. muntlig framställningsförmåga och praktiska färdigheter.</P> <P class="p261 ft10">Eftersom betygssättningen, åtminstone i gymnasieskolan men även i grundskolan, ofta har betydelse för antagningen till högre studier ansågs en omprövning behöva göras mer eller mindre omedelbart. Det mest praktiska ansåg kommittén vara att det av lagtext framgick att omprövning skulle ske skyndsamt. De bedömde också att eleven borde begära omprövning hos rektorn inom en vecka från den dag eleven fick del av betyget. Det var sedan viktigt att omprövningen skedde snabbt.</P> <P class="p75 ft10">Kommittén ansåg att möjligheten till omprövning borde begränsas till sådana betyg som får rättsverkan, dvs. betyg som ingår i slutbetyget ifrån grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan och komvux. Kommittén menade vidare att det av rättssäkerhetsskäl kunde finnas lika starka skäl att kunna ompröva en lärares beslut att inte sätta betyg som ett beslut om ett visst betyg.</P> <P class="p77 ft26">Kommittén ansåg inte att det behövdes en möjlighet till omprövning enligt 27 § förvaltningslagen. En särskild bestämmelse om omprövning i skollagen ansågs tillräcklig.</P> <P class="p262 ft18">53</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39650x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft28"><SPAN class="ft28">1.5</SPAN><SPAN class="ft53">Förvaltningslagen och skolan</SPAN></P> <P class="p244 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft54">Att sätta betyg är myndighetsutövning</SPAN></P> <P class="p71 ft10">Förvaltningslagen (1986:223) reglerar förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. En kommunal skola är normalt en del av en myndighet<A href="#page_50"><SPAN class="ft50">3 </SPAN></A>och omfattas därför av förvaltningslagen. En fristående skola är dock ingen myndighet och behöver därmed inte heller följa förvaltningslagens bestämmelser.</P> <P class="p63 ft10">Innebörden av begreppet myndighetsutövning utvecklades i propositionen till 1971 års förvaltningslag (prop. 1971:30). Det utmärkande för myndighetsutövning ansågs vara samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning beskrevs som en åtgärd som medför en förpliktelse för den enskilde. Det ansågs samtidigt kunna vara ett gynnande beslut, t.ex. som ett tillstånd att driva viss verksamhet eller beviljande av en social förmån. Om det är en förpliktelse måste den enskilde rätta sig efter beslutet eftersom tvångsmedel av något slag annars kan används. Om beslutet gynnar den enskilde kommer beroendeförhållandet till uttryck genom att den enskilde måste vända sig till samhällsorganen för att t.ex. få tillgång till en rättighet. För att det ska vara myndighetsutövning krävs även att ärendet mynnar ut i ett bindande beslut.</P> <P class="p263 ft10">Lärarens beslut om betyg är ett uttryck för samhällets maktbefogenhet i förhållande till eleven. Läraren har befogenhet att sätta betyg för en enskild elev och beslutet är bindande. Mot denna bakgrund måste lärarens betygssättning anses vara en form av myndighetsutövning <NOBR>(Warnling-Nerep</NOBR> 1993, Strömberg 1972).</P> <P class="p72 ft10">I betänkandet <SPAN class="ft27">En ny förvaltningslag </SPAN>(SOU 2010:29) föreslog Förvaltningslagsutredningen att begreppet myndighetsutövning tas bort i den nya förvaltningslagen. De menade att myndigheterna ofta inte förstår begreppets betydelse. De ansåg också att det är svårt att finna en ny och bättre definition samtidigt som det ansågs oacceptabelt att lämna begreppet i lagen utan definition. De menade också att det i flera fall inte är sakligt motiverat att vissa bestämmelser endast är tillämpliga för ärenden som rör myndighetsutövning. Betygsprövningsutredningen konstaterar att oavsett om begreppet myndighetsutövning tas bort eller inte ska förvaltningslagen tilläm-</P> <P class="p264 ft52"><SPAN class="ft51">3 </SPAN>Inom kommuner och landsting utgör varje nämnd, t.ex. kommunstyrelsen eller en nämnd med ansvar för skolan, en egen myndighet. En kommunal skola är alltså en del av den myndighet, dvs. nämnd, som den lyder under.</P> <P class="p265 ft18">54</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft10">pas vid lärares betygssättning i kommunala skolor, såvida inte annat framgår av skollagen eller annan författning.</P> <P class="p267 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.2</SPAN><SPAN class="ft54">Förvaltningslagen är subsidiär</SPAN></P> <P class="p204 ft10">Förvaltningslagen är subsidiär, vilket innebär att den ska tillämpas om det inte finns avvikande bestämmelser i annan lag eller förordning. Detta medför att myndigheter inte behöver följa förvaltningslagen om det finns en speciallag, som t.ex. skollagen, som säger något annat. Dessutom kan verksamheter som inte är myndigheter, t.ex. fristående skolor, tillämpa bestämmelser från förvaltningslagen om de förs in i en speciallagstiftning.</P> <P class="p77 ft10">En bestämmelse i förvaltningslagen kan alltså tillämpas för fristående skolor om den förs in i skollagen. En sådan bestämmelse kan även avvika från bestämmelsen i förvaltningslagen i något avseende. Bestämmelsen kan vara såväl till den enskildes fördel som till dennes nackdel i jämförelse med förvaltningslagens regler. Förvaltningslagens bestämmelser kan alltså anpassas till skolans värld genom att tas in i skollagen. Bestämmelserna blir därmed tillämpliga för såväl kommunala som fristående skolor. På så vis förbättras förutsättningarna för en likvärdig skola.</P> <P class="p76 ft10">En omprövning av någon annan än läraren bör enligt utredningen ha samma förutsättningar oavsett om det sker i en kommunal eller fristående skola. För att kunna ta ställning till hur en sådan process bör se ut är det viktigt att förstå de bestämmelser i förvaltningslagen som reglerar handläggning av ärenden. Det gäller särskilt myndigheters skyldighet att ändra beslut, anteckna uppgifter, motivera beslut samt underrätta om beslut.</P> <P class="p223 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.3</SPAN><SPAN class="ft54">Myndigheters skyldighet att ändra sina beslut</SPAN></P> <P class="p268 ft10">Enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) får en myndighet rätta ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Bestämmelsen kan tillämpas om själva beslutet är korrekt, men ”formen” har blivit felaktig. Exempelvis kan ett datum eller namn ha blivit fel, dvs. det rörs sig om ett förbiseende och inte ett fel i bedömningen av beslutet.</P> <P class="p193 ft18">55</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft10">Enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223) är en myndighet skyldig att ändra ett beslut som är uppenbart oriktigt. I propositionen till förvaltningslagen (prop. 1985/86:80) uttalades en ambition att ”förskjuta tyngdpunkten” i förfarandet nedåt i instansordningen. Beslutet skulle så långt som möjligt vara utrett och korrekt då det skulle prövas av en högre instans. Den övergripande målsättningen var att rättssäkerheten i förvaltningen skulle fördjupas och förstärkas.</P> <P class="p245 ft10">Bestämmelserna om rättelse och ändring av beslut i förvaltningslagen gäller endast för beslut som är ”<SPAN class="ft27">uppenbart oriktigt</SPAN>”. Hur kriteriet ska tolkas beskrevs i propositionen till förvaltningslagen (prop. 1985/86:80). Regeringen framförde bl.a. att kriteriet innebär att myndigheten inte är skyldig att göra en mer ingående granskning av ett avgjort ärende, såvida det inte finns en särskild anledning. Vid ett överklagande ansågs det i allmänhet räcka med att myndigheten läste igenom en klagandes skrivelse och det överklagade beslutet. Ett ärende skulle endast behöva granskas närmare om det vid en genomläsning visade sig att beslutet sannolikt borde ha varit ett annat. Att en part åberopar nya omständigheter sades vara ett exempel på en faktor som kunde göra att beslutet framstod som uppenbart oriktigt.</P> <P class="p263 ft10">Uttrycket ”uppenbart oriktigt” ansågs vara avsett att täcka även de fall då beslutet visserligen var riktigt när det fattades, men då det senare inträffar omständigheter som gör att beslutet framstår som uppenbart felaktigt eller olämpligt. Regeringsrätten har i en dom slagit fast att omprövningsskyldigheten enligt förvaltningslagen i princip inte är begränsad till frågan om beslutet är uppenbart oriktigt, utan gäller beslutets riktighet över huvudtaget (RÅ 1996, ref. 51).</P> <P class="p220 ft10">Ett annat kriterium för att en myndighet ska vara skyldig att ändra ett beslut är att det kan ske ”snabbt och enkelt”. Enligt propositionen (prop. 1985/86:80) är anledningen att ett överklagande inte får bli liggande hos myndigheten i väntan på överprövning. Skyldigheten att ändra ett beslut ansågs normalt inte gälla i sådana fall där det krävs ytterligare utredning.</P> <P class="p54 ft10">Förvaltningslagsutredningen (SOU 2010:29) konstaterade att det i förvaltningslagen endast finns en bestämmelse om obligatorisk omprövning i helt uppenbara fall. Utredningen menade att de inte kan stanna vid den mer begränsade frågan om myndigheternas skyldighet att i klara fall ompröva ett beslut. De ansåg att regleringen i första hand bör ta sikte på de befogenheter som står</P> <P class="p270 ft18">56</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">myndigheterna till buds för att göra en ändring. I utredningen föreslogs därför att myndigheter ska få rätta ett beslut som blivit felaktigt på grund av nya omständigheter eller av annan anledning. Om beslutet gynnar en enskild föreslogs dock att en rättelse till nackdel för denna part endast skulle få ske om beslutet fick återkallas, om det fanns tvingande säkerhetsskäl eller om part lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.</P> <P class="p77 ft10">Utredningen föreslog också att myndigheter ska vara skyldiga att rätta ett beslut om det är uppenbart oriktigt i något väsentligt hänseende och om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Utredningen föreslog alltså att nuvarande bestämmelse ska kvarstå med tillägget att skyldigheten att ändra beslutet endast gäller om beslutet är uppenbart oriktig ”i något väsentligt hänseende”.</P> <P class="p223 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.4</SPAN><SPAN class="ft54">Myndigheters skyldighet att anteckna uppgifter</SPAN></P> <P class="p204 ft10">Enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223) ska en myndighet anteckna uppgifter som myndigheten får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet. Skyldigheten gäller endast om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Genom bestämmelsen åläggs myndigheter att dokumentera uppgifter som de får muntligen eller genom iakttagelser om informationen kan ha betydelse för utgången i ärendet. Uppgifterna behöver inte återges ordagrant och information som redan framgår av andra handlingar behöver inte antecknas (prop. 1985/86:80). En myndighet behöver inte heller anteckna uppgifter som hör till myndighetens allmänna sakkunskap och erfarenheter (Hellners & Malmqvist 2007). Genom dokumentationen är det möjligt att i efterhand kontrollera vad som har hänt i ärendet. Kravet på dokumentation underlättar också för en överordnad instans att i samband med ett överklagande få en inblick i beslutsunderlaget.</P> <P class="p271 ft10">Förvaltningslagsutredningen konstaterade att överinstanser och andra kontrollmyndigheter inte kan göra en korrekt bedömning utan tillgång till allt material som tillförts ärendet. De menade också att termen ”anteckning” bör undvikas i lagtext eftersom många olika typer av dokumentation kan förekomma, som videoinspelning eller bandinspelning. I stället föreslogs att begreppen ”dokumentera” och ”dokumentation” används. Utredningen föreslog</P> <P class="p93 ft18">57</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">också att dokumentationen ska ske snarast. Att myndigheter ibland dröjer med att dokumentera uppgifter sägs medföra en risk för att återgivandet blir mindre exakt.</P> <P class="p272 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.5</SPAN><SPAN class="ft54">Myndigheters skyldighet att motivera ett beslut</SPAN></P> <P class="p218 ft10">Enligt 20 § förvaltningslagen (1986:223) ska ett beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet, dvs. myndigheten ska motivera beslutet. Det finns dock vissa undantag. En myndighet behöver exempelvis inte motivera ett beslut om det inte går någon part emot eller om beslutet rör tjänstetillsättning eller betygssättning. I kommentaren till förvaltningslagen sägs att en skyldighet att motivera t.ex. anställnings- och antagningsbeslut eller betyg skulle ställa myndigheterna inför en ömtålig uppgift (Hellners & Malmqvist 2007).</P> <P class="p245 ft10">För de beslut som har undantagits från kravet på motivering bör myndigheten, enligt förvaltningslagen, motivera beslutet om en part begär det. Förvaltningslagsutredningen (SOU 2010:29) föreslog att en enskild ska ha rätt till en motivering av beslutet i efterhand, om det behövs för att denne ska kunna ta till vara sin rätt.</P> <P class="p273 ft10">Förvaltningsmyndigheters motivering av ett beslut behöver inte efterlikna domstolarnas. Motiveringen måste dock göra det begripligt för parterna vilka faktiska förhållanden som har varit avgörande, vilka rättsregler som har tillämpats och hur myndigheten har resonerat på de punkter där det finns olika meningar. Det ska alltså vara möjligt för parten att förstå varför det har gått som det har gått i ett ärende.</P> <P class="p245 ft10">Kravet på motivering syftar till att ett ärende ska prövas omsorgsfullt, sakligt och enhetligt. En motivering gör det lättare för parter och andra att förstå beslutet, kontrollera om beslutet är riktigt och bedöma möjligheten till framgång vid ett överklagande. Det är även viktig för domstolar eller andra myndigheter som ska pröva ett överklagande att ett beslut är motiverat. Motiveringskravet gäller även om ett beslut inte är överklagbart. Ett argument som har framförts mot att införa lagregler med krav på motivering är att det skapar merarbete för myndigheterna och att behovet av motivering är olika stort i olika typer av ärenden.</P> <P class="p260 ft18">58</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p274 ft10">Förvaltningslagens krav på motivering får en särskild innebörd då myndigheter omprövar sina egna beslut. Om det ursprungliga beslutet inte är ordentligt motiverat finns anledning att förbättra motiveringen i omprövningsärendet. Om ursprungsbeslutet redan är tillfredsställande motiverat behöver myndigheten vid ändringen endast ta med det som kommit fram i samband med omprövningen. En utförlig beslutsmotivering i en omprövning kan leda till att parten får förståelse för beslutet och därför avstår från att klaga (Hellners & Malmqvist 2007).</P> <P class="p223 ft12"><SPAN class="ft12">1.5.6</SPAN><SPAN class="ft54">Myndigheters skyldighet att underrätta om beslut</SPAN></P> <P class="p204 ft10">Enligt 20 § förvaltningslagen (1986:223) ska en part underrättas om innehållet i beslutet om det avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas om det är uppenbart obehövligt. Myndigheten bestämmer om det ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt om part så begär. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, ska denne underrättas om hur beslutet kan överklagas.</P> <P class="p76 ft10">Förvaltningslagsutredningen (SOU 2010:29) föreslog att underrättelsen ska ske snarast. Utredningen ansåg att myndigheten även i fortsättningen ska få bestämma på vilket sätt underrättelsen ska göras. Utredningen påpekade dock särskilt att muntlig underrättelse bara bör få användas i rena undantagssituationer och att skriftlig information måste vara huvudregeln.</P> <P class="p223 ft28"><SPAN class="ft28">1.6</SPAN><SPAN class="ft53">Omprövning vid några myndigheter</SPAN></P> <P class="p49 ft10">Vissa myndigheters möjlighet att ompröva sina egna beslut regleras genom speciallagstiftning, vilket gäller för t.ex. högskolan och Försäkringskassan. Andra myndigheter tillämpar förvaltningslagens bestämmelser, t.ex. Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och Trafikverket.</P> <P class="p275 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.1</SPAN><SPAN class="ft54">Universitet och högskolor</SPAN></P> <P class="p276 ft10">För universitet och högskolor finns, sedan den 1 januari 2005, en bestämmelse om omprövning av betyg i högskoleförordningen</P> <P class="p277 ft18">59</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">(1993:100). Bestämmelsen är utformad utifrån 27 § förvaltningslagen (1986:223). Av 6 kap. 24 § högskoleförordningen framgår att en examinator ska ändra ett beslut om betyg om beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning och om det kan ske snabbt och enkelt. En omprövning får inte innebära att betyget sänks. En student som anser att ett betyg är felaktigt kan alltså begära att examinatorn omprövar betygsbeslutet. Om examinatorn anser att betyget är uppenbart oriktigt ska denne ändra betyget.</P> <P class="p278 ft27">Betygsombudsmännen vid Uppsala universitet</P> <P class="p279 ft10">I december 2000 beslutade rektorn vid Uppsala universitet att det vid universitetet ska finnas två betygsombudsmän, som utses på tre år. Ombudsmännen ska vara lärare från olika verksamhetsområden med stor erfarenhet av examination. Tanken är att studenters rättssäkerhet vid examination ska stärkas. Om en examinator inte har ändrat betyget enligt studentens begäran kan studenten göra en skriftlig anmälan till någon av betygsombudsmännen. Betygsombudsmännen har inte befogenhet att ändra ett betyg, men kan ge rekommendationer till examinatorn (Högskoleverket 2001).</P> <P class="p53 ft10">När en student kontaktar betygsombudsmannen tar denne ställning till om det finns förutsättningar för att ändra betyget. I majoriteten av fallen leder rådgivningen till att studenten inte gör en anmälan. Det kan bl.a. bero på att studenten inte har vänt sig till examinatorn innan denne vände sig till ombudsmannen eller att ombudsmannen bedömer att det saknas grund för en ändring av betyget. Om kontakten leder till en anmälan granskar betygsombudsmännen om examinationen har utförts korrekt och lett till ett godtagbart resultat. I utredningen ingår att kalla till ett möte med examinatorn och andra berörda aktörer vid den aktuella institutionen, såsom prefekten, studierektorn, kursansvarig och handledare. Studenten är inte närvarande vid mötet eftersom betygsombudsmannen representerar studenten.</P> <P class="p280 ft10">När utredningen är klar skriver betygsombudsmannen ett yttrande till examinatorn med kopia till prefekten och fakultetsnämnden. Yttrandet innehåller slutsatser och normalt även rekommendationer till examinatorn och ibland till institutionen. Dessa är dock inte skyldiga att följa rekommendationerna. Det är endast examinatorn som kan besluta om en ändring av ett betyg. I vilken utsträckning</P> <P class="p281 ft18">60</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39657x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">betygsombudsmännens rekommendationer följs är inte känt. Det saknas en samlad statistik över antalet omprövade betyg.<A href="#page_57"><SPAN class="ft50">4</SPAN></A></P> <P class="p58 ft10">Betygsprövningsutredningen har tagit del av 17 ärenden från Uppsala universitet där en student har gjort en anmälan till någon av betygsombudsmännen. Ärendena motsvarar samtliga centralt registrerade anmälningar vid Uppsala universitet från 2007 t.o.m. 2009. Betygsombudsmännen får dock betydligt fler förfrågningar, som alltså aldrig leder till en anmälan. Ett anmälningsärende består av studentens anmälan samt betygsombudsmannens yttrande. Antalet anmälningar till betygsombudsmännen säger i sig inget om hur många betyg som har omprövats, eftersom en omprövning kan ske utan att studenten kontaktar betygsombudsmannen.</P> <P class="p76 ft10">Av de anmälningar utredningen har tagit del av har majoriteten av studenterna gjort en anmälan till betygsombudsmannen för att de inte är nöjda med det betyg de har fått på en tentamen. De menar att tentamen har rättats felaktigt och att betyget därför är för lågt. De flesta studenter har underkänts och anser att de borde ha godkänts. En del har fått betyget G och anser sig värda VG. Studenterna har också uttryckt missnöje över bl.a. handläggningen av deras tentamen, såsom att fel frågor har ställts och att informationen om rättning, betygskriterier och kursmål varit bristfällig. Inte sällan framför studenten att han eller hon saknar förtroende för examinatorn och dennes sätt att rätta skrivningen.</P> <P class="p76 ft10">Betygsombudsmännen ger i yttrandena främst sin syn på handläggningen av tentamen och hur betygssättningen eller omprövningen har utförts. De tar inte ställning till om studentens prestationer motsvarar det givna betyget eller inte. Ibland ger de sitt stöd till studenten och ibland till läraren. De kan exempelvis konstatera att rättningen varit otydlig eller att eleven aldrig har fått en omprövning. Å andra sidan kan de komma fram till att studenten faktiskt har fått en väl motiverad omprövning.</P> <P class="p16 ft10">Rekommendationerna berör inte sällan examinatorns förordnande eller roll. I fem ärenden konstaterar betygsombudsmännen att det föreligger oklarheter om vem som är examinator, att det saknas en formellt utsedd examinator eller att examinatorn inte har förstått sin roll. Betygsombudsmännen har rekommenderat att det ska förordnas en examinator för varje kurs, att examinatorns</P> <P class="p282 ft52"><SPAN class="ft51">4 </SPAN>Uppsala universitet registrerar ändringar i betyg. De skiljer dock inte på rättelser av skrivfel eller annat förbiseende och på ändringar som skett efter omprövning, dvs. då en felaktig bedömning gjorts av elevens kunskaper.</P> <P class="p283 ft18">61</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">roll ska förtydligas och att studenterna ska informeras om vem som är examinator.</P> <P class="p63 ft10">Betygsombudsmännen har också vid flera tillfällen framfört att det ska finnas tydliga betygskriterier och att dessa ska tillkännages för studenterna. Vid några tillfällen har de rekommenderat att rättning av tentamen görs av någon annan lärare. Betygsombudsmännen har också pekat på vikten av att studenter på begäran ges en motivering till omprövningen.</P> <P class="p284 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.2</SPAN><SPAN class="ft54">Försäkringskassan</SPAN></P> <P class="p285 ft10">Försäkringskassan är enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skyldig att ompröva sina beslut i ärenden om försäkring. Försäkringskassan ska göra en fullständig prövning av om beslutet var riktigt eller inte. Det är sakfrågan som granskas, exempelvis den försäkrades rätt till en förmån. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel</P> <P class="p197 ft10">En begäran om omprövning ska ha kommit in till Försäkringskassan inom två månader från det att den försäkrade fick del av beslutet. Enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd (Riksförsäkringsverket 2001) bör Försäkringskassan göra omprövningen inom sex veckor från det att omprövningen begärdes.</P> <P class="p53 ft10">Försäkringskassan är i vissa fall skyldig att ändra ett beslut oavsett om det är den försäkrade, försäkringskassan själv eller någon annan som uppmärksammar oriktigheten. Det gäller om beslutet är uppenbart oriktigt på grund av förbiseende, fel i beslutsunderlaget eller oriktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Beslutet får inte vara till nackdel för den försäkrade om en förmån som redan har förfallit till betalning eller om det finns synnerliga skäl mot det. Har tidsfristen för begäran om omprövning löpt ut bör Försäkringskassan i dessa fall ändå pröva om beslutet ska ändras.</P> <P class="p263 ft10">Försäkringskassan får i regel inte ändra ett uppenbart oriktigt beslut om det har gått två år från beslutsdagen. Undantag görs om det först efter denna tidpunkt kommer fram att beslutet fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt beslutsunderlag eller om det finns andra synnerliga skäl. Ändringen bör göras så skyndsamt som möjligt (Försäkringskassan 2001).</P> <P class="p286 ft18">62</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.3</SPAN><SPAN class="ft54">Centrala studiestödsnämnden</SPAN></P> <P class="p224 ft10">Centrala studiestödsnämndens (CSN) prövar om en person har rätt till studiestöd. Vid omprövning av sina egna beslut tillämpar myndigheten 27 § förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut. CSN är därmed skyldig att ändra ett uppenbart oriktigt beslut om det kan ske snabbt och enkel och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.</P> <P class="p76 ft10">Omprövningsskyldigheten gäller oavsett om det ursprungliga beslutet har överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd eller inte. En begäran om ändring av ett beslut beror, enligt uppgift från CSN, inte sällan på att det har skett förändringar i ursprungsärendet. Eftersom CSN:s beslut grundas på förhandsbedömningar behöver en ändring alltså inte innebära att det ursprungliga beslutet var felaktigt.</P> <P class="p287 ft12"><SPAN class="ft12">1.6.4</SPAN><SPAN class="ft54">Trafikverket</SPAN></P> <P class="p204 ft10">En elev som blir underkänd på ett körprov kan inte överklaga beslutet. Trafikverket kan dock utifrån förvaltningslagens bestämmelser ompröva ett beslut att underkänna ett körprov. Enligt uppgift från Trafikverkets förarenhet händer det att en elev eller dess förälder klagar på att ett körprov underkänts. Det är mycket sällsynt att ett beslut att underkänna ett körprov vid en omprövning ändras till godkänt. Det har dock hänt. Det är den förarprövare som var med vid uppkörningen som gör ändringen. Det finns, enligt Trafikverket, ingen möjlighet för någon annan än den närvarande förarprövare att ändra ett underkänt körprov. För att kunna ändra ett körprov krävs att den som gör ändringen var med då eleven körde upp.</P> <P class="p288 ft28"><SPAN class="ft28">1.7</SPAN><SPAN class="ft53">Omprövning av betyg i andra länder</SPAN></P> <P class="p49 ft26">Betygsprövningsutredningen har genom Internationella programkontoret inhämtat information från länder i Europa om möjligheten för elever att få betyg omprövade av någon annan än den</P> <P class="p289 ft18">63</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39660x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p290 ft10">betygssättande läraren. Information har även hämtats från Eurydike<A href="#page_60"><SPAN class="ft50">5 </SPAN></A>samt Skollagskommitténs betänkande (SOU 2002:121).</P> <P class="p291 ft10">De länder utredningen har granskat angående betygssättning och omprövning i grundskolan och gymnasieskolan är bl.a. Danmark, Norge, Lettland, Portugal, Slovenien och Tyskland. Samtliga länder har någon form av omprövning av betyg. Ländernas skolsystem, kunskapsbedömning och betygssättning skiljer sig dock åt på många sätt. I en del länder sätts t.ex. betyg utifrån examensprov, medan andra länder väger in prestationer under en termin eller kurs eller använder en kombination av båda. I vissa länder görs en omprövning av skolans styrelse, medan andra har en särskilt tillsatt nämnd. I några länder kan granskningen snarast liknas vid en prövning, dvs. att eleven på nytt får visa sina kunskaper.</P> <P class="p292 ft10">För att generella slutsatser om ett lands system för granskning av betygssättningen ska kunna föras över till svenska förhållanden krävs ingående kunskaper om landets skolsystem och betygssättning. Mot denna bakgrund har utredningen bedömt att det inte är arbetsmässigt motiverat och relevant att göra en detaljerad analys av möjligheten till omprövning i andra länder.</P> <P class="p54 ft10">I likhet med Skollagskommittén har utredningen dock funnit att det finska skolsystemet i mycket liknar det svenska och att möjligheten till omprövning av betyg i Finland är särskilt intressant. Skollagskommittén gjorde i januari 2001 ett studiebesök i Finland. I juni 2008 besökte Betygsprövningsutredningen Helsingfors för att komplettera den information som Skollagskommittén fått om omprövning av betyg i Finland. Möten skedde med företrädare för Utbildningsstyrelsen och Regionförvaltningsverket (RFV)<A href="#page_60"><SPAN class="ft50">6</SPAN></A>.</P> <P class="p293 ft12"><SPAN class="ft12">1.7.1</SPAN><SPAN class="ft54">Den finska skolan och omprövning</SPAN></P> <P class="p65 ft10">Vid studiebesöket i Helsingfors erhölls kunskaper om betygssättning och omprövning av betyg i den finska grundskolan, gymnasieskolan och yrkesutbildningen. I samtliga skolformer är syftet med bedömningen att leda och sporra eleverna i deras studier och utveckla</P> <P class="p217 ft61"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft60">Eurydike är ett nätverk som till handahåller information om och analys av skolsystemen i</SPAN></P> <P class="p256 ft61"><SPAN class="ft62">31</SPAN><SPAN class="ft63">länder i Europa.</SPAN></P> <P class="p294 ft52"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft64">Regionförvaltningsverket inledde sin verksamhet den 1 januari 2010. På finländska fastlandet finns det sex regionförvaltningsverk som ansvarar för vissa uppgifter som tidigare hörde till bl.a. länsstyrelserna.</SPAN></P> <P class="p265 ft18">64</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39661x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">deras förutsättningar att bedöma sig själva. Elevernas inlärning och arbete ska bedömas mångsidigt.</P> <P class="p14 ft10">Det förs ingen nationell statistik över antalet begärda omprövningar eller fattade beslut. RFV uppskattar dock att <NOBR>6–7</NOBR> omprövningar av slutbetyg har begärts per år under de senaste åren. Orsaken till att antalet begärda omprövningar är så få antas bero på att varken elever eller dess föräldrar vet att betyg kan omprövas.</P> <P class="p59 ft27">Grundskolan</P> <P class="p60 ft10">Den grundläggande utbildningen är nioårig. Påbyggnadsundervisning kan ordnas under ett läsår, årskurs 10, för studerande som har fullgjort lärokursen i den grundläggande utbildningen. Ungdomarna kan ha fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år. Antagning till gymnasie- och yrkesutbildning sker på basis av elevens avgångsbetyg från grundskolan. Elevens lärare beslutar enskilt eller kollegialt om elevens betyg i ett visst ämne. Med kollegialt menas att bedömningen vid behov kan göras av flera av de lärare som undervisat eleven under läsåret. En kollegial bedömning görs ofta av elevens uppförande och även i hemkunskap, eftersom ämnet utgörs av en grupp läroämnen. I bedömningen beaktas inte endast provresultat utan också bl.a. elevens arbete på lektionerna, i inlämningssituationer och vid hemuppgifter.</P> <P class="p68 ft10">Betyg ska ges minst vid varje läsårs slut. Betyg med siffror måste dock ges från årskurs åtta, men ges ofta tidigare. Betygsskalan är sjugradig och den sifferskala som används är <NOBR>4–10,</NOBR> där 10 är det högsta betyget och 4 är underkänt. Betygssättningen är målrelaterad. De kriterier som finns gäller dock endast betyget 8, som motsvarar goda kunskaper. Hur de övriga betygen sätts avgör lärarna själva. I vitsordsgivningen<A href="#page_61"><SPAN class="ft50">7 </SPAN></A>bedömer läraren elevens kunnande i relation till kriterierna för goda kunskaper och i enlighet med anvisningar och riktlinjer för elevbedömningen som finns i läroplanen.</P> <P class="p295 ft52"><SPAN class="ft51">7 </SPAN>Eleven får vitsord för sina kunskaper i ett ämne. Sammanställningen av alla vitsord utgör elevens betyg. Vitsord, kan liksom betyg, ges skriftligen eller verbalt.</P> <P class="p296 ft18">65</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft27">Gymnasieskolan</P> <P class="p71 ft10">En elev har slutfört gymnasieskolans lärokurs när han eller hon har klarat de valda ämneskurserna med godkända vitsord och då minimiantalet kurser uppfyllts. Varje kurs bedöms då den är avslutad. Elevens kunskaper i ett ämne bedöms av elevens lärare. Om det finns flera lärare görs bedömningen gemensamt. En elev som har slutfört gymnasiets hela lärokurs får avgångsbetyg. Betygsskalan är den samma som i grundskolan, dvs. <NOBR>4–10,</NOBR> och bedömningen är målrelaterad. Gymnasiestudierna avslutas i regel med att den studerande avlägger studentexamen. Vitsorden i studentexamen beaktas nästan alltid vid antagning till universitet och högskola.</P> <P class="p207 ft27">Yrkesutbildning</P> <P class="p218 ft10">En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning eller som en fristående examen. De examina som avläggs ger behörighet till fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor. Examen består av dels yrkesinriktade delar, dels delar som kompletterar yrkeskompetensen. Den studerandes yrkeskunnande ska bl.a. bedömas utifrån yrkesprov som den studerande gör i en arbetssituation eller arbetsuppgifter på en arbetsplats eller i en läroanstalt. Studieprestationerna bedöms av den lärare som ansvarar för undervisningen eller, om lärarna är flera, av lärarna gemensamt. Bedömningen av den utbildning som anordnas på en arbetsplats görs gemensamt av den lärare som ansvarar för undervisningen och en person som arbetsgivaren har utsett. Godkända studieresultat bedöms utifrån skalan berömliga (3), goda (2) och nöjaktiga (1). Motsvarande skala används vid bedömning av yrkesprov.</P> <P class="p55 ft10">I förordningen (6.11.1998/811) om yrkesutbildning föreskrivs uttryckligen att en studerande ska ges möjlighet att ta del av det material som upptagits i skriftlig eller annan form och som ligger till grund för bedömningen av studier, kunnande eller yrkesprov. Det sägs också att materialet ska sparas minst sex månader efter det att betyget har satts.</P> <P class="p297 ft18">66</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft27">Omprövning av betyg i grundskolan och på gymnasieskolan</P> <P class="p204 ft10">I Finland kan en elev och dennes vårdnadshavare begära omprövning av ett slutbetyg i ett eller flera ämnen i grundskolan och gymnasiet. Omprövningen görs på grundval av vad eleven redan presterat. En omprövning kan göras i två steg. I ett första steg görs den på skolnivå av skolans rektor och den betygssättande läraren. I ett andra steg görs den på regionnivå av Regionförvaltningsverket (RFV).</P> <P class="p15 ft10">En elev som har fyllt 15 år och dennes vårdnadshavare kan inom två månader från det att de fick kännedom om betyget lämna in en begäran om omprövning till rektorn. Det finns i lagstiftningen inga formella krav på en begäran om omprövning, normalt är begäran skriftlig. Även om formen för en begäran om omprövning inte preciseras i lag ska vårdnadshavaren ange skälen för begäran. Rektorn och läraren beslutar gemensamt om betyget är oriktigt och därmed ska ändras. Ett betyg kan dock inte sänkas.</P> <P class="p16 ft10">Om eleven eller dennes vårdnadshavare är missnöjd med rektorns och lärarens bedömning kan de begära en omprövning av RFV. Det finns ingen tidsgräns angiven för denna begäran. Normalt kommer dock begäran in i nära anslutning till beslutet på skolnivå. När en begäran om omprövning av ett betyg kommer in till RFV begär de in en utredning från skolan, såsom dokumentation om elevens prestationer och vid behov utlåtande från t.ex. rektorn, lärare och speciallärare.</P> <P class="p75 ft10">Det finns inget författningskrav på att lärare ska dokumentera elevers prestationer. Utifrån god förvaltningssed finns dock ett krav och en förväntan på att lärare ska dokumentera elevers kunskapsutveckling. RFV gör en helhetsbedömning av ärendet utifrån dokumentationen. Om RFV anser att rektorns och lärarens beslut är uppenbart felaktig kan de ändra betyget. De kan även ålägga läraren att göra en ny bedömning. Vilket alternativ som väljs avgörs genom en individuell bedömning i varje ärende.</P> <P class="p77 ft10">Vid studiebesöket i Helsingfors gav RFV bl.a. följande exempel på ett omprövningsärende. I en skola med särskild inriktning på engelska ansåg vårdnadshavaren till en elev i årskurs nio att elevens betyg i engelska skulle höjas från betyget 9 till 10. Länsstyrelsen, som då hade ansvaret för omprövningar, bedömde att skolan inte hade relaterat elevens kunskaper och färdigheter till nivån på de nationella kriterierna, utan hade ställt för höga krav. Länsstyrelsen</P> <P class="p227 ft18">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39664x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft19">Utgångspunkter SOU 2010:96</P> <P class="p264 ft10">fann därmed att rektorns och lärarens beslut var uppenbart felaktigt och höjde betyget till 10.</P> <P class="p79 ft27">Omprövning av betyg i yrkesutbildning</P> <P class="p71 ft10">En studerande som är missnöjd med bedömningen av en <NOBR>studie-,</NOBR> yrkesprovs- eller examensprestation kan muntligen eller skriftligen begära att bedömningen ändras. Begäran ska lämnas in till rektorn eller den lärare eller annan som bedömt prestationen. Begäran ska göras inom 14 dagar från det att den studerande haft möjlighet att få veta resultatet. Om den studerande är missnöjd med beslutet kan han eller hon skriftligen ansöka om rättelse hos en särskild instans<A href="#page_64"><SPAN class="ft50">8 </SPAN></A>inom 14 dagar från det att studenten delgavs beslutet. Om beslutet bedöms som uppenbart oriktigt kan beslut fattas om att en ny bedömning ska göras.</P> <P class="p298 ft10">Den instans som handlägger omprövningar av betyg består av medlemmar som företräder utbildningsanordnaren, lärarna, studenterna samt arbets- och näringslivet inom respektive bransch eller branscher. Ordförande och övriga medlemmar utses för högst tre år i taget. Ordförande får inte företräda de studerande. En medlem som företräder de studerande måste ha fyllt 15 år. Han eller hon har rätt att närvara och yttra sig då en begäran om rättelse av ett betyg behandlas.</P> <P class="p299 ft28"><SPAN class="ft28">1.8</SPAN><SPAN class="ft53">Tycker elever att de får rättvisa betyg?</SPAN></P> <P class="p279 ft10">Det finns begränsade kunskaper om huruvida elever tycker att lärare sätter riktiga betyg eller inte. Information finns främst att hämta i Skolverkets rapporter och undersökningar av elevers attityder till skolan, Skolinspektionens kvalitetsgranskningar av betygssättning samt forskning.</P> <P class="p53 ft10">Skolverket gör sedan 1993 nationella attitydundersökningar vart tredje år bland elever i kommunala och fristående grundskolor och gymnasieskolor. I undersökningarna ställs bl.a. frågor om bedömning och betyg. Enligt undersökningen för 2009 tycker åtta av tio elever att alla eller de flesta lärare sätter rättvisa betyg (Skolverket, 2009a). Andelen är oförändrad jämfört med 2006, men har ökat sedan 2000 då 66 procent av eleverna ansåg att lärarna sätter rättvisa betyg. I</P> <P class="p300 ft52"><SPAN class="ft51">8 </SPAN>Läroanstalten kan själv bestämma benämningen av instansen för omprövning.</P> <P class="p301 ft18">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39665x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">undersökningen 2009 ansåg åtta procent av eleverna att inga eller några få lärare sätter rättvisa betyg, vilket är en minskning från 2003 då andelen var tio procent. Varför eleverna anser att de får orättvisa betyg framgår dock inte.</P> <P class="p75 ft10">I undersökningarna 2003 och 2006 var det vanligare att pojkar än flickor ansåg att alla eller de flesta lärare satte rättvisa betyg. I 2009 års undersökning finns det inte längre någon skillnad mellan pojkar och flickor. Däremot är det vanligare att elever med svensk<A href="#page_65"><SPAN class="ft50">9 </SPAN></A>än utländsk<A href="#page_65"><SPAN class="ft50">10 </SPAN></A>bakgrund anser att betygssättningen är rättvis, 81 respektive 70 procent. Skillnaderna i åsikter mellan elever med svensk och utländsk bakgrund fanns även i undersökningen 2006. (Skolverket 2007)</P> <P class="p225 ft10">Frågan om elever att tycker de får riktiga betyg har också ställts av Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO). Under våren 2010 lät de genomföra en undersökning bland 1000 elever om bl.a. betygssättning i kommunala och fristående gymnasieskolor (Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevråds Centralorganisation 2010). Någon större skillnad fanns inte mellan elever på kommunala respektive fristående skolor. 38 procent av eleverna ansåg att de har fått ett felaktigt betyg under det senaste året. De flesta elever ansåg att betyget var för lågt. Tretton procent av eleverna ansåg dock att de hade fått ett för högt betyg. Bland de elever som ansåg att lärare sätter felaktiga betyg var majoriteten flickor, elever på studieförberedande program och elever i årskurs 3. Av undersökningen framgår också att 88 procent av eleverna var positiva till möjligheten att få en möjlighet att ompröva sina betyg medan åtta procent var negativt inställda.</P> <P class="p302 ft10">Skolinspektionen genomförde våren 2010 en granskning av betygsättning i 30 gymnasieskolor (Skolinspektionen 2010). Granskningen inriktades på betygssättning i kurserna engelska A, naturkunskap A och ellära A, men även betygssättning generellt. Skolinspektionen fann i en enkätundersökning att drygt hälften av eleverna hade förtroende för betygssättningen i engelska A, naturkunskap och ellära. De fann också att varannan elev upplevde att betygen grundas på närvaro och att en tredjedel av eleverna ansåg att betygen grundas på ordning och uppförande samt personliga egenskaper.</P> <P class="p303 ft67"><SPAN class="ft65">9</SPAN><SPAN class="ft66">Med svensk bakgrund avses att eleven själv är född i Sverige och att minst en av föräldrarna är född i Sverige.</SPAN></P> <P class="p304 ft52"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft68">Med utländsk bakgrund avses att eleven själv är född i ett annat land än Sverige eller att båda föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige.</SPAN></P> <P class="p296 ft18">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39666x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft10">Eleverna uppgav vid Skolinspektionens besök i skolorna bl.a. att betygen grundar sig på ”hur man är som person”, ”hur man uppträder” och ”om man är den som läraren gillar mest”. Eleverna berättade också att lärare sätter tidsgränser för när kunskaper ska redovisas. Om eleven lämnar in en uppgift efter denna tidpunkt kan eleven bara få G, oavsett kvaliteten på det inlämnade arbetet. Skolinspektionen konstaterade att inget av de nämnda kriterierna ingår i de nationella betygskriterierna och att användningen av tidsgränser strider mot ett målrelaterat betygssystem.</P> <P class="p53 ft10">Vid Skolinspektionens granskning framkom också att drygt 70 procent av eleverna upplevde att det är olika lätt/svårt att få ett betyg beroende på vilken lärare de har. Var fjärde elev uppgav att de tror att de skulle ha fått ett annat betyg om de hade gått på ett annat program.<A href="#page_66"><SPAN class="ft50">11 </SPAN></A>Vid granskningen framkom att det fanns skillnader i elevers syn på betygssättningen utifrån skolans storlek. Elever på små skolor hade generellt större förtroende för betygssättningen än elever i stora skolor.</P> <P class="p197 ft10">För att få mer och aktuell information om vad elever tycker om betygssättningen i grundskolan har utredningen bett Skolinspektionens chefer för de olika inspektionsenheterna att samla in inspektörernas erfarenheter utifrån möten med elever. Skolinspektionen genomför varje år ett stort antal skolbesök. Vid skolbesöken träffar inspektörerna alltid några elevgrupper. Redovisningen ger på intet sätt en representativ eller fullständig bild av vad elever tycker om betygssättningen, men kan dock vara en indikation.</P> <P class="p54 ft10">Inspektörernas huvudsakliga intryck verkar vara att eleverna generellt sett tycker att de får rättvisa betyg. Samtidigt finns det på varje skola ofta elever som anser att betygen är orättvisa. Som skäl framförs bl.a. att flickor och skötsamma elever har lättare att få högre betyg, att närvaro, trevligt beteende och att uppgifter är gjorda i rätt tid spelar in i bedömningen. Eleverna pekar också på att det finns skillnader mellan hur skolor och lärare sätter betyg och att lärare ”håller ner” betygen. De upplever även att kvantitativa prestationer, som att springa fort eller hoppa långt inom idrotten betygsätts.</P> <P class="p263 ft26">Betygsprövningsutredningen har träffat ett tiotal elever som studerar vid naturvetenskapsprogrammet eller estetiska programmet i årskurs två eller tre på S:t Eriks gymnasium. Syftet med</P> <P class="p305 ft52"><SPAN class="ft51">11 </SPAN>Resultatet av Skolinspektionen granskningar överensstämmer i stora dela med Skolverkets nationella kvalitetsgranskningar av gymnasieskolors arbete med en likvärdig och rättvis betygssättning (Skolverket 2000, Skolverket <NOBR>2001–2002).</NOBR></P> <P class="p265 ft18">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39667x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft10">mötet var att diskutera elevernas syn på betygssättning och möjligheten till omprövning av betyg. Eleverna framförde bl.a. att många lärare är dåliga på att förklara kunskapskraven, vilket leder till att de sällan vet vilka kunskaper som krävs för ett visst betyg. Eleverna menade att de förmodligen skulle ha förståelse för betygssättningen om de förstod vad som krävs för ett visst betyg. Nästan alla elever uppgav att de har ett eller ett par betyg som de skulle vilja få omprövade av någon annan än läraren. En elev ville inte ompröva något betyg. Nästan alla elever ansåg att det vore bra om det fanns en möjlighet att få ett betyg omprövat av någon annan än läraren. Den elev som inte ville ha en omprövning av någon annan menade att det skulle kosta för mycket.</P> <P class="p225 ft10">Eleverna på S:t Eriks gymnasium kan givetvis inte anses vara representativa för elever i allmänhet. De gav dock en bild av hur några elever på studieförberedande program på en större gymnasieskola i Stockholm ser på betygssättning och omprövning.</P> <P class="p58 ft10">Det har även i andra sammanhang framförts att information om betygssättning och dialog med elever ökar förståelsen och därmed acceptansen för betygssättningen. Såväl Skolinspektionens granskning av gymnasieskolan som de inspektörer som har uttalat sig om grundskolan menade att det finns ett direkt samband mellan elevernas förtroende för betygssättning och att de ges tydlig information om på vilka grunder betyget sätts.</P> <P class="p76 ft10">Forskning om elever i den svenska skolan tycker att de får rättvisa betyg eller inte är begränsad. Det finns dock viss vägledning. I två studier har nio elever i årskurs fem och 45 elever i årskurs ett till nio intervjuats om betygsättning och bedömning (Bilaga 5). Gemensamt för resultatet av studierna är att eleverna anser att de inte blir bedömda för sin egen skull, utan för att läraren ska ha kontroll och för att kunna nivågruppera eleverna samt kunna ge information till föräldrarna. I studien framkom även att elever anser att lärarens bedömning grundar sig på hur snabbt de räknar och om de skriver snyggt.</P> <P class="p241 ft10">Den samlade bilden är att majoriteten av eleverna i såväl grundskolan som gymnasieskolan tycker att lärarna sätter riktiga betyg.<A href="#page_67"><SPAN class="ft50">12 </SPAN></A>Elevernas åsikter skiljer sig inte nämnvärt beroende på om de går i en kommunal eller fristående skola. Elever som saknar förtroende för betygssättningen framför bl.a. att lärare bedömer subjektiva faktorer, såsom flit, ordningssinne och hur man upp-</P> <P class="p307 ft52"><SPAN class="ft51">12 </SPAN>För vuxenutbildningen har utredningen inte kunnat finna någon information om vad studenterna tycker om lärares betygssättning.</P> <P class="p296 ft18">71</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">träder. De framför också att närvaro vägs in och att möjligheten att få ett högt betyg beror på vilken lärare som sätter betyget och vilken skola man går i.</P> <P class="p272 ft28"><SPAN class="ft28">1.9</SPAN><SPAN class="ft53">Prövning för betyg</SPAN></P> <P class="p308 ft12"><SPAN class="ft12">1.9.1</SPAN><SPAN class="ft54">Utredningens uppdrag om prövning</SPAN></P> <P class="p65 ft10">En elev som inte är nöjd med sitt resultat och sitt betyg kan i dag pröva för betyg. Prövning innebär att eleven under vissa omständigheter och på vissa villkor på nytt får visa sina kunskaper. Vanligen sker det för en annan lärare än den som satte det ursprungliga betyget. Prövning kan också innebära att en elev som vill ha ett betyg i ett ämne utan att tidigare ha fått betyg i ämnet kan få det genom prövning.</P> <P class="p273 ft10">Prövning är möjlig i alla skolformer utom särskolan. Bestämmelserna är i stort sett desamma oavsett skolform. Elever som går i de olika skolformerna får pröva även i skolformen. Undantaget är för en elev i gymnasieskolan som inte har rätt att genomgå prövning i en kurs om eleven tidigare fått minst betyget Godkänt på kursen. Enligt förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet ska fristående skolor motsvarande grund- och gymnasieskolor tillämpa bestämmelserna i respektive skolformsförordning.</P> <P class="p80 ft10">Utredningens uppdrag är att analysera gällande regler för prövning och vid behov föreslå förändringar. Utredaren ska även särskilt uppmärksamma i vilken utsträckning prövningsavgiften påverkar den enskilde elevens möjlighet till prövning och vilka kostnader prövningen kan medföra för skolorna.</P> <P class="p63 ft10">En bestämmelse om prövning har tidigare funnits för alla skolformer utom för särskolan och särvux. Bestämmelsen har flyttats till 3 kap. 21 § skollagen (2010:800). Genom prövning kan eleven få en möjlighet att påverka sitt betyg genom att eleven får visa sina kunskaper igen för en annan lärare. Den ger även eleven möjlighet att kunna få ett betyg på en kurs som eleven inte tidigare undervisats i.</P> <P class="p245 ft26">Bestämmelserna för prövning som tidigare funnits i respektive skolformsförordning redovisas i detalj i bilaga 3. I bilagan redovisas dessutom konsekvenserna av den nya skollagen.</P> <P class="p309 ft18">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">1.9.2</SPAN><SPAN class="ft54">Avgift för prövning</SPAN></P> <P class="p310 ft10">I förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet regleras att huvudmännen ha rätt att ta ut en avgift för den som vill gå igenom prövning. Avgiften får uppgå till högst 500 kronor. Det offentliga skolväsendet definierades tidigare i 1 kap. 1 § skollagen (1985:1100) som utbildning som det allmänna anordnar. I 1 kap. 3 § skollagen sägs att det vid sidan av de skolformer som anordnades av del allmänna kunde finns skolor som anordnades av enskilda fysiska eller juridiska personer, s.k. fristående skolor.</P> <P class="p226 ft10">Avgiftsförordningen gäller inom det offentliga skolväsendet och omfattar därför inte fristående skolor. I förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet kan fristående skolor ges rätt att anordna prövning. Den sökande måste vid tillståndansökan hos Skolinspektionen (tidigare Skolverket) begära detta.</P> <P class="p76 ft10">En avgift för prövning infördes första gången i en förordning 1972. Den gällde för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen och avgiften skulle betalas i förskott till länsstyrelsen. Avgiften var 50 kronor för varje ämne och prövningstillfälle. Avgiften har senare höjts vid ett antal tillfällen. Under en period mellan 1992 och 1995 ställdes som enda krav att avgiften skulle vara skälig. År 1995 kompletterades förordningen med uppgifter om vid vilka tillfällen avgift inte fick tas ut. Det skedde också en återgång till en bestämd högsta avgift, nu på 500 kronor. Avgiften har varit oförändrad sedan dess. Om avgiften räknas upp med konsumentprisindex för perioden <NOBR>1995–2010</NOBR> stannar den vid nästan 600 kronor.</P> <P class="p76 ft10">Huvudmannen får ta ut en avgift om högst 500 kronor för den som vill gå igenom särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare.</P> <P class="p18 ft10">De tillfällen en avgift inte får tas ut är för</P> <P class="p311 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">den som har gått ut grundskolan och inte uppnått kursplanens mål (betyget Godkänt) för det nionde skolåret i det ämne prövningen gäller,</SPAN></P> <P class="p312 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft57">elev i gymnasieskolan eller komvux som har fått betyget Icke godkänt på den kurs prövningen gäller,</SPAN></P> <P class="p313 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft57">elev inom den kommunala vuxenutbildningen som fått betyget Icke godkänt på den kurs prövningen gäller samt</SPAN></P> <P class="p62 ft18">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">den som efter avslutad kurs inom svenskundervisning för invandrare inte nått upp till nivån för betyget Godkänt får pröva utan avgift.</SPAN></P> <P class="p315 ft10">Det är värt att notera att avgift får tas ut för den elev som vill pröva en kurs i komvux och inte tidigare har fått betyg på kursen. Om eleven i stället läser kursen inom ramen för komvux är undervisningen avgiftsfri.</P> <P class="p316 ft12"><SPAN class="ft12">1.9.3</SPAN><SPAN class="ft54">Uppföljning, utvärdering, statistik och andra undersökningar</SPAN></P> <P class="p285 ft10">Vid kontakter med Skolverket har det framgått att någon systematisk uppföljning eller utvärdering av prövning i någon aspekt inte gjorts. Det saknas uppgifter i den nationella statistiken om prövning. Det saknas vidare en systematisk genomgång av kostnader och vilka konsekvenser avgiften får för eleven eller av vilka faktiska kostnader för prövningen en kommun har. Omfattningen eller utnyttjandet av prövning hämtas inte in i den nationella statistiken.</P> <P class="p53 ft10">Det saknas även annan kunskap eller erfarenhet om i vilken utsträckning prövningsavgiften påverkar den enskilde elevens möjlighet till prövning. Det finns i dag heller ingen samlad kunskap om vilka kostnader prövningen kan medföra för huvudmännen eller skolorna.</P> <P class="p197 ft10">Verket för högskoleservice har inte undersökt frågan med avseende på vilken omfattning prövning har. Sveriges Kommuner och Landsting har inte undersökt frågan med avseende på vilka kostnader kommunerna har och vilken omfattning prövning har. Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO) har heller inte undersökt frågan genom att fråga vad eleverna anser om prövning.</P> <P class="p284 ft12"><SPAN class="ft12">1.9.4</SPAN><SPAN class="ft54">Vad vet vi om prövning?</SPAN></P> <P class="p317 ft27">Övergång till komvux för gymnasieelever</P> <P class="p71 ft10">Verket för högskoleservice (VHS) har på utredningens uppdrag tagit fram statistik från de fyra senaste läsårens antagningsomgångar till högskolan, både från antagningen vid höstterminen och vårterminen. Urvalet är män respektive kvinnor som har ett slutbetyg från gymnasieskolan och läst minst en kurs på komvux. I urvalet</P> <P class="p318 ft18">74</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p319 ft10">ryms även elever som gjort prövning även om de inte kan redovisas särskilt.</P> <P class="p320 ft27">Ålder och kön</P> <P class="p321 ft10">Antalet män och kvinnor har delats upp på tre åldersgrupper:</P> <P class="p322 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">upp till och med 21 år,</SPAN></P> <P class="p158 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft56">mellan 22 och till och med 25 år samt</SPAN></P> <P class="p323 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">de som är 26 år och äldre.</SPAN></P> <P class="p324 ft10">Det framgår av urvalet att de flesta eleverna söker till komvux vid höstterminens början. Andelen kvinnor som börjar till höstterminen är mer än tre gånger så hög som de som börjar till vårterminen. Andelen män som börjar på höstterminen är sex gånger högre än de som börjar på vårterminen.</P> <P class="p58 ft10">Bland elever som har ett slutbetyg och som läst någon kurs på komvux ökar andelen kvinnor. De är mellan fyra av tio höstterminen 2007 och fem av tio höstterminen 2010.</P> <P class="p58 ft10">Kvinnor som är 26 år och äldre dominerar bland de antagna i förhållande till andra åldersgrupper. Åldersgruppen dominerar än mer på vårterminer. Andelen kvinnor som är 21 år och därunder minskar däremot under samma tidsperiod. Andelen kvinnor mellan 22 och 25 år är relativt konstant, runt var tredje elev.</P> <P class="p76 ft10">Trenden att äldre åldergrupper dominerar gäller även för män. Män som är 26 år och äldre ökar från var tredje år 2007 till fyra av tio höstterminen 2010. Även gruppen män mellan 22 och 26 ökar något medan männen som är 21 år minskar från var tredje till ungefär var fjärde under samma period.</P> <P class="p75 ft10">Av annan statistik från Skolverket framgår att av dem som genomgått prövning är 61 procent kvinnor vilket motsvarar andelen kvinnor inom komvux i stort. Hälften av eleverna är i åldern <NOBR>16–24</NOBR> år och ytterligare 40 procent är i åldern <NOBR>25–39</NOBR> år. Två tredjedelar är födda i Sverige och 96 procent prövar på gymnasial nivå. Två tredjedelar har gymnasial bakgrund medan 17 procent har grundskolebakgrund. Nästan 20 procent har eftergymnasial bakgrund. Två tredjedelar av dem som prövar kommer från de tre storstadslänen, dvs. Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län.</P> <P class="p325 ft18">75</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft27">Gymnasieelevers övergång till komvux och genomförande av prövning</P> <P class="p218 ft10">Skolverket har på utredningens uppdrag granskat några nybörjarkullar i gymnasieskolan som började mellan höstterminen 2001 och höstterminen 2004. Andelen som gått i komvux någon gång och som gjort minst en prövning togs fram.</P> <P class="p53 ft10">För elever som började gymnasieskolan hösten 2001 har drygt en tredjedel av eleverna gått på komvux och fyra procent har gjort minst en prövning. Det är drygt fem år sedan dessa elever slutade gymnasiet.</P> <P class="p326 ft72">Tabell 1.1</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p153 ft72">Start-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td78"><SPAN class="p5 ft72">Elever</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td79"><SPAN class="p5 ft72">Gått i komvux någon gång</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td80"><SPAN class="p5 ft73">Därav gjort minst en prövning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p153 ft72">termin i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p5 ft72">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td83"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p153 ft73">gymnasie-</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td81"><SPAN class="p153 ft75">skolan</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td82"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td83"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td85"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td86"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td87"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td91"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td92"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td93"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td49"><SPAN class="p5 ft72">Antal år</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td46"><SPAN class="p156 ft72">Elever</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p327 ft72">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p5 ft72">Elever</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td7"><SPAN class="p156 ft72">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p36 ft72">Andel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td95"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td49"><SPAN class="p5 ft72">efter</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p156 ft72">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p5 ft72">Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p156 ft72">av alla</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p36 ft72">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p5 ft75">normal</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td96"><SPAN class="p36 ft73">komvuxstud</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p5 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td95"><SPAN class="p5 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr16 td49"><SPAN class="p5 ft75">gy.slut</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td46"><SPAN class="p5 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p5 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td84"><SPAN class="p5 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td7"><SPAN class="p5 ft77">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td94"><SPAN class="p5 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td95"><SPAN class="p5 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td46"><SPAN class="p5 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td94"><SPAN class="p5 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td84"><SPAN class="p5 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td7"><SPAN class="p5 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td96"><SPAN class="p5 ft78">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td94"><SPAN class="p153 ft72">Hösten</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p328 ft79">106 252</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p329 ft79">5,5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p156 ft73">37 280</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td94"><SPAN class="p327 ft72">35,1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p330 ft79">4 659</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p156 ft72">4,4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p36 ft72">12,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p331 ft79">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td94"><SPAN class="p153 ft72">Hösten</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td95"><SPAN class="p328 ft79">109 826</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p329 ft79">4,5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p156 ft73">34 029</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td94"><SPAN class="p327 ft72">31,0</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p332 ft79">4 334</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p156 ft72">3,9</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p36 ft72">12,7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p331 ft79">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td49"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td46"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td7"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td94"><SPAN class="p153 ft72">Hösten</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td95"><SPAN class="p328 ft79">112 593</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td49"><SPAN class="p329 ft79">3,5</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td46"><SPAN class="p156 ft73">28 464</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td94"><SPAN class="p327 ft72">25,3</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td84"><SPAN class="p332 ft79">3 545</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td7"><SPAN class="p156 ft72">3,1</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td96"><SPAN class="p36 ft72">12,5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p331 ft79">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p153 ft72">Hösten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p328 ft79">118 668</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p329 ft79">2,5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p156 ft73">21 463</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p327 ft72">18,1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p332 ft79">2 706</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p156 ft72">2,3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p36 ft72">12,6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p331 ft79">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td95"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td49"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p5 ft74">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td97"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td98"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td97"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td91"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td92"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td99"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p333 ft18">76</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft10">Av naturliga skäl ökar andelen elever som går vidare till komvux ju längre tid som går efter att eleven slutat gymnasieskolan. Många ungdomar fortsätter att studera på komvux efter gymnasieskolan. Fem år efter normalt gymnasieavslut har drygt var tredje ung vuxen också studerat i komvux. Var åttonde ung vuxen elev som studerat i komvux har gjort minst en prövning. Bland dem som prövar har sju av tio gjort en prövning. Nästan nio av tio elever har gjort en eller två prövningar.</P> <P class="p203 ft27">Vilka kurser prövar eleverna i?</P> <P class="p60 ft10">Skolverket har även undersökt vilka de vanligaste kurserna är för kursdeltagare som gjort prövning på gymnasial nivå inom komvux under 2009. Utredningen har utgått från att kurserna som prövas är relativt oförändrade över åren.</P> <P class="p75 ft10">Prövningar i kurser i engelska A, matematik A, engelska B, matematik B och matematik C står för över 20 procent av prövningarna. Lägger man till samhällskunskap A, psykologi A, historia A, vård- och omsorgsarbete samt svenska B ökar andelen till 34 procent. Lägger man till ytterligare nio kurser där ibland ett antal kurser inom barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet uppgår andelen till över 50 procent. Nitton kurser stå alltså för över 50 procent av antalet prövningar. Av dessa kurser är den största delen kärnämneskurser. På grundläggande nivå inom komvux utgör kurser i svenska som andraspråk, engelska och matematik över 80 procent av prövningarna.</P> <P class="p334 ft27">Program och resultat för elever som började gymnasiet höstterminen 2001.</P> <P class="p49 ft10">En del av den analys Skolverket gjort är analys av totala antalet elever som började gymnasieskolan höstterminen 2001. Analysen redovisar deras komvuxstudier samt förekomsten av prövning i komvux. Eleverna har fördelats på program. Bland de elever som avslutat programmet har undersökningen även granskat andelen som saknar slutbetyg, som har ett ”dåligt” slutbetyg, som har uppnått grundläggande behörighet samt andelen elever som har ett fullständigt slutbetyg.</P> <P class="p193 ft18">77</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft10">Av analysen framgår att det är vanligare att gå i komvux ju sämre resultat eleven har i gymnasieskolan. 47 procent av eleverna som saknar slutbetyg från gymnasieskolan har gått i komvux. 44 procent har ett slutbetyg med otillräcklig nivå för att uppnå grundläggande behörighet medan 30 procent av eleverna har ett slutbetyg som kan betecknas som bra dvs. de har uppnått en grundläggande behörighet.</P> <P class="p245 ft10">Andelen elever som gjort minst en prövning i denna nybörjarkull uppgår till drygt fyra procent av alla elever. För de yrkesförberedande programmen som grupp gör totalt två procent av eleverna minst en prövning. För de studieförberedande programmen gör drygt sex procent av eleverna minst en prövning.</P> <P class="p335 ft27">Andelen elever som prövar i olika program</P> <P class="p71 ft10">Elever från yrkesförberedande program där pojkar dominerar (som <NOBR>bygg-,</NOBR> fordons- och industriprogrammen) har en låg andel av elever som går till komvux under fem år efter gymnasieskolan. Prövning är mycket ovanligt i denna grupp där mellan en halv och en och en halv procent gör minst en prövning. Yrkesprogram där flickor är i majoritet (som barn och <NOBR>fritids-,</NOBR> handel och <NOBR>administrations-,</NOBR> hotell- och <NOBR>restaurang-,</NOBR> omvårdnadsprogrammen m.fl.) visar ett annat mönster. Många elever med bra slutbetyg från dessa program går till komvux, sannolikt för att komplettera sina betyg. Ungefär två procent av eleverna har gjort minst en prövning.</P> <P class="p54 ft10">Från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen går stora andelar av eleverna direkt till komvux, sannolikt även de för att komplettera. Alla elevgrupper, de som saknar slutbetyg, som har ett ”dåligt” slutbetyg, som har uppnått grundläggande behörighet samt fullständigt slutbetyg från dessa program är överrepresenterade i förhållande till elever från andra program på komvux. Elever med dåliga slutbetyg visar en högre övergång till komvux än gruppen utan slutbetyg. Åtta procent av elever från naturvetenskapsprogrammet gör minst en prövning. Motsvarande tal för samhällsvetenskapsprogrammet är drygt sex procent.</P> <P class="p80 ft10">Elever från introduktionsutbildningen för invandrare inom individuella program (IVIK) går i mycket hög grad över till komvux och även prövning är vanligt i denna grupp. Mer än varannan elev går till komvux och nästan nio procent av totala antalet elever gör minst en prövning.</P> <P class="p281 ft18">78</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft27">Bostadsort för elever som prövar</P> <P class="p214 ft10">Skolverket har hjälpt utredningen med att undersöka nybörjarna i gymnasieskolan höstterminen 2001 med avseende på bostadskommun vid gymnasiestart. Andelen elever som är från kommuner där utbildningstraditionen är stark och föräldrarnas utbildningsnivå och inkomstnivå sannolikt är hög är överrepresenterade.</P> <P class="p14 ft10">I relativt många kommuner har mellan 30 och 40 procent av nybörjarna i gymnasiet höstterminen 2001 gått i komvux på de fem år som gått sedan de slutade gymnasieskolan. Av dessa elever har uppskattningsvis knappt tio procent gjort minst en prövning. Bland dessa kommuner finns Järfälla, Täby, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Uppsala, Aneby, Växjö, Sölvesborg, Burlöv, Bromölla, Osby, Lund, Partille, Tibro, Göteborg, Mölndal, Strömstad och Örebro. För vissa kommuner kan det finnas särskilda förklaringar till att andelarna kan vara högre än förväntat. I gruppen kan bl.a. skönjas de två största städerna, förortskommuner till Stockholm, Göteborg och Malmö samt några städer med universitet.</P> <P class="p16 ft10">Det är svårare att dra slutsatser om kommunerna i andra delen av skalan. De är oftast små glesbygdskommuner och kommuner i inlandet där mellan 20 och 35 procent av eleverna gått till komvux, men där ingen eller nästan inga elever gör prövningar.</P> <P class="p336 ft27">Slutsatser</P> <P class="p214 ft10">Det är vanligare att eleven går i komvux om eleven har låga resultat från gymnasieskolan. Det är vanligast bland eleverna som saknar slutbetyg från gymnasieskolan. Elever som fått ett slutbetyg med otillräcklig nivå för att uppnå grundläggande behörighet förekommer i mindre utsträckning. Men även om eleverna har ett slutbetyg som kan betecknas som bra, dvs. de har uppnått en grundläggande behörighet, använder de sig av möjligheten till att gå i komvux.</P> <P class="p226 ft10">Möjligheten till prövning utnyttjas i hög grad av elever från studieförberedande program som går på komvux för att förbättra sina konkurrensmöjligheter. Elever från naturvetenskapsprogrammet är överrepresenterade i förhållande till genomsnittet i alla kategorier. Elever från kvinnodominerade yrkesprogram använder sig visserligen av möjligheten till prövning i högre grad än elever från mansdominerade yrkesprogram, men i långt mindre utsträckning</P> <P class="p50 ft18">79</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p194 ft10">än genomsnittet. Kurser som prövas är i första hand kärnämneskurser i gymnasieskolan och förhållandevis ofta <NOBR>A-kurser.</NOBR> Elever som prövar i knappt 20 kurser står för över hälften av alla prövningar.</P> <P class="p63 ft10">Elever från en grupp kommuner där utbildningstraditionen är stark och föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå sannolikt är hög är överrepresenterade bland dem som prövar. I gruppen kan bl.a. skönjas de två största städerna, socioekonomiskt välmående förortskommuner till Stockholm, Göteborg och Malmö samt några städer med universitet.</P> <P class="p337 ft27">Erfarenheter från några huvudmäns organisation</P> <P class="p71 ft10">Utredningen har bedömt att en särskild undersökning av vilka kostnader kommunerna har för prövning inte har varit möjlig att göra. Utredningen har i stället intervjuat företrädare för och samlat in uppgifter från ett antal stora och medelstora kommuner och en koncernhuvudman för fristående skolor om deras organisation och deras kostnader. Under intervjuerna har även frågan berörts om företrädarna för huvudmännen har erfarenhet av att elever avstått från prövning på grund av att kostnaden varit för hög. Ytterligare information om huvudmännens organisation för prövning finns i bilaga 4.</P> <P class="p80 ft10">De stora kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö har en egen organisation inom ramen för komvux som hanterar de flesta prövningarna. Även Kalmarsunds Gymnasieförbund organiserar prövningar genom komvux. Enligt uppgifter från Kunskapsskolan görs ett fåtal prövningar inom gymnasieskolan i koncernens samtliga skolor. Lärarna på komvuxenheten har i kommunerna ofta prövningen i sin tjänst. På det sättet kan komvuxenheten hantera de flesta prövningarna åtminstone i kärnämnena med egna lärare.</P> <P class="p72 ft10">Ett antal gemensamma drag går att urskilja från de kommuner som tillfrågats. Den dominerande delen av prövningarna sker inom gymnasieskolans kärnämnen. Det är till största delen fråga om konkurrenskomplettering där eleverna kommer från naturvetenskaps- eller samhällsvetenskapsprogrammen. Andelen yrkeskurser är i de stora kommunerna runt 5 procent. Det är egentligen bara i Kalmar där andelen yrkeskurser är betydligt högre. Det förklaras av företrädare för Kalmarsunds gymnasieförbund med att man driver en omvårdnadsutbildning för lågutbildade. Det är villkor för anställning</P> <P class="p338 ft18">80</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p5 ft29">Utgångspunkter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">att eleven har godkända betyg på alla kurser och därför är dessa elever mera benägna att pröva.</P> <P class="p86 ft10">Ett annat gemensamt drag från de intervjuade är att andelen elever som är intresserade av att pröva vida överstiger de som faktiskt anmäler sig till prövning och betalar avgiften på 500 kronor. I t.ex. Göteborgs kommun försvinner ungefär hälften av dem som ursprungligen säger sig vara intresserade. En tänkbar förklaring till detta bortfall skulle kunna vara att avgiften utgör ett hinder. Vilka dessa elever är finns inte registrerade hos kommunerna. Utredningen har därför inte bedömt att det varit meningsfullt att försöka utreda varför dessa elever inte genomför sin ursprungliga plan. Det skulle sannolikt krävas en mycket omfattande urval för att kunna få fram ett statistiskt hållbart resultat. Det finns dock ett antal tänkbara förklaringar som kommit fram i intervjuerna till varför elever inte genomför prövningen. En är att elever får reda på möjligheten att pröva, hör av sig om vad den faktiskt kräver och därefter bestämmer att inte gå vidare.</P> <P class="p339 ft10">Ytterligare elever faller bort senare i processen. Ungefär en tredjedel av eleverna betalar avgiften utan att fullfölja prövningen eller utan att dyka upp alls. Den förklaring som komvuxenheterna lämnar är att de bedömer att en prövning ställer krav på att eleven självständigt med enbart anvisningar om lämplig litteratur ska läsa in en kurs. De bedömer att prövning i det avseendet bäst lämpar sig för studievana och självständiga elever. De elever som inte har dessa förmågor upptäcker att prövning är krävande och genomför därför inte prövningen. Motsvarande resonemang gäller troligen även för de elever som tidigt avstått.</P> <P class="p340 ft10">En relativt stor grupp av de elever som genomför prövning är i åldern <NOBR>19–22</NOBR> år dvs. de har under de tre senaste åren lämnat gymnasieskolan. De kan i vissa fall även ha läst en period på högskolan.</P> <P class="p14 ft10">Enligt utredningens bedömning är det svårt att urskilja vilka faktiska kostnader kommunerna har för prövning. Det är naturligtvis så att den intäkt kommunen kan få av avgiften på 500 kronor inte är avsedd att täcka kommunernas kostnad. Den har mera effekten att den är en spärr mot ogenomtänkta anmälningar. Men frågan är om avgiften trots det är känslig för eleverna med tanke på att en tredjedel betalar utan att genomföra prövning eller utan att dyka upp. Det kan dock ha en viss effekt på kommunernas kostnader om så många som 30 procent av eleverna anmäler sig till prövning, betalar avgiften och inte genomför prövningen. Om, som i Göteborgs kommuns fall, 1 000 elever betalar avgiften men inte genomför</P> <P class="p62 ft18">81</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utgångspunkter</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">prövningen innebär det att kommunens får en intäkt på cirka 500 000 kronor.</P> <P class="p63 ft10">Kommunernas kalkylerade kostnader för prövning varierar. Kostnaden för en prövning i ett teoretiskt ämne varierar mellan 1 500 kronor och 2 500 kronor beroende på flera faktorer. Det tar betydligt längre tid att genomföra en prövning i ett yrkesämne och det är därför betydligt dyrare att arrangera. Göteborgs kommun har delat in de förekommande kurserna i fyra kategorier beroende på vilken arbetsinsats som krävs av läraren för att genomföra prövningen. I kategorin med lägst kostnad genomförs enbart skriftlig prövning. Det gäller teoretiska ämnen eller teoretiska delar av ämnen som även innehåller laborationer. I kategorin med högst kostnad finns kurser med relativt omfattande laborationer. Tidsåtgången beräknas i dessa till <NOBR>1,5–2</NOBR> dagars lärarledd prövning.</P> <P class="p341 ft18">82</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <P class="p342 ft81"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft80">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN></P> <P class="p13 ft10">En central frågeställning för Betygsprövningsutredningen är på vilket underlag en omprövning ska ske. I utredningens direktiv anges att en omprövning ”sannolikt måste göras på befintligt betygsunderlag”. Utredaren ska därför föreslå vilka handlingar och uppgifter som ska ingå i bedömningen. En viktig förutsättning för utredningen är att det finns ett underlag som någon annan kan använda för att bedöma om det satta betyget är riktigt. Med riktigt avses här att betyget återspeglar elevens prestationer så korrekt som möjligt i relation till kursplanens kunskapskrav.</P> <P class="p61 ft10">I detta kapitel belyses nu gällande krav i lagstiftningen på lärares arbete med bedömning och betygssättning. Vidare sammanställs vetande och erfarenheter från bl.a. forskning och andra utvärderingar om hur lärare bedömer och dokumenterar elevers kunskaper.</P> <P class="p343 ft28"><SPAN class="ft28">2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Bedömning och betygssättning</SPAN></P> <P class="p344 ft12"><SPAN class="ft12">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft54">Undervisning och bedömning planeras tillsammans</SPAN></P> <P class="p268 ft10">Utgångspunkten för undervisningen är den planering som främst läraren har ansvar för, men som ska ske i samråd med eleverna. En lärares planering och genomförandet av undervisningen kan ses som det praktiska förverkligandet av de intentioner om kunskapsutveckling i ett ämne som föreskrivs i läroplaner och kursplaner.</P> <P class="p75 ft10">I läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 anges t.ex. i avsnitt 2.5 <SPAN class="ft27">Bedömning och betyg </SPAN>att läraren fortlöpande ska ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna. Detta förutsätter att det i lärarens planering av undervisningen även ingår en plan för utvärdering av varje elevs kun-</P> <P class="p93 ft18">83</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <P class="p0 ft19">Underlag för bedömning och betygsättning SOU 2010:96</P> <P class="p51 ft10">skapsutveckling och visade prestationer samt för återföring av lärarens bedömning till eleven.</P> <P class="p63 ft10">Utvärderingen av elevens lärande behöver inte nödvändigtvis ske med jämna intervall. Det kan finnas perioder där utvärdering av elevens lärande sker mer intensivt och perioder där det är mindre intensivt. Elevens lärande och visande av inhämtade kunskaper är inte åtskiljt; det sker många gånger vid samma tillfällen. Lärarens mer systematiska utvärderingar bör dock ske så att eleven vid flera tillfällen och på olika sätt får visa vad denne kan.</P> <P class="p54 ft10">Resultatet av lärandet, dvs. de inhämtade kunskaperna, kan visas som provresultat, i utförda arbeten, laborationer, muntliga redovisningar etc. De visade kunskaperna ska ständigt följas upp av läraren, som under hand ska analysera, bedöma och ge feedback till eleven. Lärarens bedömningar ska bygga på kursplanernas kunskapskrav, men också på lärarens planering och erfarenheter av bedömning i det aktuella ämnet. Det sker således en växelverkan mellan att undervisa och ge feedback på elevernas kunskapsframsteg.</P> <P class="p72 ft10">Lärares samlade bedömningar sker som regel vid några tillfällen, t.ex. när en individuell utvecklingsplan ska utformas eller vid slutet av terminen eller kursen. När terminen eller kursen är slut sammanfattar läraren för varje elev sina samlade intryck och bedömningar inför betygssättningen. Lärarens bedömning grundar sig på de kunskaper eleven visat. Dessa jämförs med kursplanernas kunskapskrav. För att lärarens bedömningar inte ska falla i glömska eller riskera att handla om ovidkommande förhållanden bör läraren dokumentera dessa väl.</P> <P class="p292 ft10">Enligt utredningens bedömning varierar det hur lärarens dokumentation av elevens kunskaper sker, både i omfattning och på vilket sätt. Det finns inte heller några uttalade bestämmelser om krav på dokumentation. I skollagen (2010:800) anges bl.a. att den som har beslutat om betyget på begäran ska upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget (3 kap. 17 §). Denna bestämmelse är ny och ska inte tillämpas förrän hösten 2011. Hur de nya bestämmelserna kommer att påverka omfattningen av lärarnas dokumentation är svårt att bedöma. Det får dock ses som självklart att ha en dokumentation i någon form för att kunna leva upp till skollagens krav.</P> <P class="p345 ft18">84</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39681x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p5 ft29">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft54">Det är elevens visade kunskaper som ska bedömas</SPAN></P> <P class="p224 ft10">I undervisningen visar eleven sina kunskaper på flera olika sätt beroende på ämne och nivå i skolsystemet. Generellt kan sägas att kunskaper visas i skriftliga sammanhang, t.ex. i prov och uppsatser; i olika former av arbeten, t.ex. en produkt i slöjd eller i ett yrkesämne; och muntligt, t.ex. i redovisningar eller framföranden. I vissa ämnen, t.ex. dans eller musik, kan det röra sig om visuella eller audiella framföranden.</P> <P class="p76 ft10">Mycket av det en elev har visat under en kurs eller en termin kan sparas i form av en så kallad portfolio eller som rättade skrivningar, teckningar, uppsatser etc. Det finns dock mycket som inte kan sparas lika enkelt, t.ex. större elevarbeten i yrkesämnen, muntlig språkfärdighet, kreativitet, analysförmåga eller visuella framföranden. En del av dessa färdigheter kanske kan dokumenteras med hjälp av bild och ljudupptagning.</P> <P class="p223 ft12"><SPAN class="ft12">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft54">Elever ska själva kunna bedöma sina studieresultat</SPAN></P> <P class="p214 ft10">Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11)<A href="#page_81"><SPAN class="ft50">1 </SPAN></A>och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) ska alla elever omfattas av demokratiska principer för att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de har ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Detta gäller även när det handlar om bedömning och betyg. Enligt Lpf 94 ska skolan sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.</P> <P class="p61 ft10">För att eleverna ska kunna ha ett verkligt inflytande måste de känna till ”spelreglerna”, dvs. på vilket sätt de bedöms. I skollagen (2010:800) anges därför i 3 kap. 15 § att läraren ska informera om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det innebär att läraren bl.a. ska informera om läroplanens föreskrifter om vad som gäller vid betygssättning, men även om de kunskapskrav som finns i kursplanen för det aktuella ämnet.</P> <P class="p346 ft52"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Lgr 11 träder i kraft den 1 juli 2011.</P> <P class="p237 ft18">85</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft12"><SPAN class="ft12">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft54">Läraren ska bedöma elevens kunskaper sakligt</SPAN></P> <P class="p347 ft10">Läroplaner, kursplaner och kunskapskrav (betygskriterier) är underlag för lärares planering, men ska även bidra till en likvärdig betygssättning. Detsamma gäller de nationella proven som ska stödja lärares betygsättning, samtidigt som de ska vara ett medel för likvärdig betygsättning i landet. Både Lgr 11 och Lpf 94 betonar vikten av att allsidigt utvärdera elevernas kunskaper och kunskapsutveckling.</P> <P class="p348 ft10">Lärarens bedömning och betygssättning måste bygga på att läraren:</P> <P class="p349 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">har ett underlag som visar på elevens kunnande, och</SPAN></P> <P class="p256 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">har gjort en korrekt tolkning av kunskapskraven i kursplanen.</SPAN></P> <P class="p350 ft10">Elevens visade kunskaper ska utgöra lärarens underlag när denne bedömer elevens kunskaper. Dessa kunskaper kan ses som det faktaunderlag som läraren stödjer sig på i sin bedömning.</P> <P class="p53 ft10">Lärarens samlade underlag från undervisningen med exempel på elevens visade prestationer vid olika bedömningstillfällen ingår i lärarens betygsunderlag. Lärarens bedömning och slutligen betygssättning ska grunda sig på en saklig granskning av elevens visade kunskaper. Läraren ska inte väga in annat än kunskaper, dvs. det som anges i kursplanens kunskapskrav. Man kan jämföra med annan myndighetshandläggning där fakta granskas, bedöms och ställs mot lagstiftningen inom området. Finns inga fakta kan inte heller beslut fattas. I lärarens fall kan det innebära att betyg inte kan sättas.</P> <P class="p351 ft18">86</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p5 ft29">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft28"><SPAN class="ft28">2.2</SPAN><SPAN class="ft53">God bedömningsförmåga – en bristvara?</SPAN></P> <P class="p213 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Utredningens problemställning</SPAN></P> <P class="p214 ft10">Den problematik utredningen har att ta ställning till är bl.a. om det är möjligt för någon annan än elevens lärare att bedöma om betyget är riktigt. Och vad ska denne i så fall bedöma? Lärarens dokumentation av elevens kunskaper eller det eleven faktiskt har visat, t.ex. i form av provresultat eller arbeten. Utredningens undersökningar om faktaläget aktualiserar ett flertal frågor på detta område, bl.a. nedanstående.</P> <P class="p352 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Är dagens kursplaner så tydliga att lärare utifrån dem kan planera och genomföra en likvärdig undervisning?</SPAN></P> <P class="p353 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Kan lärare med dagens kunskapskrav bedöma elevernas kunskaper på ett likvärdigt sätt?</SPAN></P> <P class="p353 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Arbetar lärare systematiskt och likvärdigt med bedömning och betygssättning?</SPAN></P> <P class="p354 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Har lärare i dag en sådan systematisk dokumentation av varje elevs kunskapsinhämtande i förhållande till kursplanernas kunskapskrav att förutsättningarna för omprövning finns?</SPAN></P> <P class="p355 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Finns elevens visade kunskaper bevarade i form av originaldokument?</SPAN></P> <P class="p356 ft10">En omprövning av ett betyg kräver – som utredningen ser det – att lärarens dokumentation är bevarad och att den innehåller tillräcklig information för betygssättning. Dessutom krävs det att de bedömningar som ligger till grund för dokumentationen är ”korrekta”, dvs. är riktiga i förhållande till kursplanernas krav. Det behöver också klargöras om dokumentationen innehåller tillräcklig eller rätt sorts information. Det kanske endast framgår av anteckningarna att eleven ”uppfyller målen”, men inte i vilken grad.</P> <P class="p16 ft10">En omprövning kan också utgå ifrån elevens ursprungliga prestationer, dvs. elevens visade kunskaper i original, för att inte endast förlita sig på lärarens bedömningar. Detta kräver att representativa exempel på elevernas prestationer finns bevarade. Dessa kan utgöra ett omfattande material, vilket gör omprövningen arbetskrävande, såvida man inte specificerar att ett mindre antal belägg ska ligga till grund för betygsättningen, t.ex. vad som ska finnas i en form av betygsportfolio.</P> <P class="p357 ft18">87</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39684x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft54">Kunskapsbedömning är inget entydigt begrepp</SPAN></P> <P class="p347 ft10">Begreppet kunskapsbedömning används för allt från enstaka läxförhör till en summativ bedömning av elevens alla prestationer under en hel ämneskurs. Dagens nationella prov är en del i kunskapsbedömningen inom skolan och utgör därför en del av betygsunderlaget. Kunskapsbedömning är en förutsättning för att t.ex. en lärare i grundskolan, särskolan och specialskolan ska kunna utforma en skriftlig individuell utvecklingsplan med omdömen och för att kunna sätta betyg. Vad som kännetecknar bedömning av kunskaper är att en lärare ska kunna uttala sig om en elevs kunskapsutveckling. Christian Lundahl<A href="#page_84"><SPAN class="ft50">2 </SPAN></A>skriver i sin avhandling (2006), efter att ha studerat källmaterial, att kunskapsbedömning bl.a. är praktiker i vilka olika tekniker används för att producera utsagor om individers lärande i skolan.</P> <P class="p358 ft10">Astrid Birgitte Eggen<A href="#page_84"><SPAN class="ft50">3 </SPAN></A>(Lundahl och <NOBR>Folke-Fichtelius</NOBR> [red.], 2010) beskriver bedömning som processer bestående av tre led:</P> <P class="p359 ft10"><SPAN class="ft10">a)</SPAN><SPAN class="ft24">att samla in data och information, för att sedan</SPAN></P> <P class="p255 ft10"><SPAN class="ft10">b)</SPAN><SPAN class="ft82">tolka resultaten, och slutligen</SPAN></P> <P class="p255 ft10"><SPAN class="ft10">c)</SPAN><SPAN class="ft24">verkställa de åtgärder som baserar sig på tolkningarna.</SPAN></P> <P class="p360 ft10">Bedömning av kunskaper bör alltså handla om en systematik i lärarens arbete. Elevens resultat analyseras och bedöms av läraren i förhållande till målen för undervisningen som de uttrycks i kursplanerna.</P> <P class="p217 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft54">Brist på svensk forskning om kunskapsbedömning</SPAN></P> <P class="p285 ft10">Pedagogisk forskning om kunskapsbedömning i Sverige är inte särskilt ansenlig till sin omfattning. Det finns enligt Lundahl (2006) gott om forskning i kunskapsbedömandets praktik, dvs. om olika metoder för kunskapsbedömning. Pedagogisk forskning om kunskapsbedömning som ett ”kulturellt, samhälleligt eller filosofiskt fenomen” saknas nästan helt. Det kan t.ex. gälla forskning om varför man gör kunskapsbedömningar som man gör eller om hur det går att tänka om kunskapsbedömningars funktion och konsekvenser.</P> <P class="p80 ft10">En sökning på Libris, som Lundahl gjort, till bara ”betyg”, men avgränsat i tid ger 46 träffar <NOBR>1989–1992</NOBR> och 74 träffar <NOBR>1999–2002.</NOBR></P> <P class="p361 ft61"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft60">Christian Lundahl, fil.dr. i pedagogik, Uppsala universitet.</SPAN></P> <P class="p255 ft52"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft64">Astrid Birgitte Eggen, dr polit inom utbildningsvetenskap, Universitetet i Agder, Norge.</SPAN></P> <P class="p301 ft18">88</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39685x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p5 ft29">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">En viss ökning har alltså skett på senare tid. Tar man bort föreskrifter, handböcker etc. visar det sig att andelen forskningsbaserade texter minskar till runt 20 för båda tidsperioderna. Räknas dessutom den litteratur bort som jämför och problematiserar t.ex. skillnaden i betyg och skolresultat mellan kön och socialgrupp återstår enligt Lundahl totalt fem – sex texter av svenska forskare som försöker beskriva och problematisera fenomenet betyg.</P> <P class="p362 ft10">Viveca Lindberg<A href="#page_85"><SPAN class="ft50">4 </SPAN></A>vid Stockholms universitet har också konstaterat att det finns få större studier om betyg (Pettersson [red], 2007). Hon efterlyser också en mer samlad bild med frågor som: Vad bedömer lärarna? På vilka grunder ges omdömen om eller betyg på elevernas kunskaper? I vilka sammanhang kommuniceras lärarnas bedömningar till elever, deras vårdnadshavare och kollegor och hur görs detta?</P> <P class="p343 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft54">Lärares kunskaper om kunskapsbedömning</SPAN></P> <P class="p310 ft10">Enligt den nya examensbeskrivningen för lärare, som träder i kraft den 1 juli 2011, är ett av kraven att studenten visar förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare. Studenten ska också visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.</P> <P class="p76 ft10">Med högskoleförordningens krav på lärarexamen borde det vara självklart att undervisningen vid lärarutbildningsinstitutionerna innehåller kurser som rör bedömning och betygssättning. Så är inte alltid fallet. Bland nybörjarna på lärarutbildningen 2001 svarade mer än 30 procent på varje högskola att de inte fått någon undervisning i prov och kunskapsbedömning. Vid nio av 21 lärosäten angav mer är 50 procent att de ännu inte efter två och ett halvt års studier fått någon undervisning om bedömning och betygssättning. Skillnaderna mellan lärosätena är betydande (Högskoleverket 2005).</P> <P class="p61 ft10">I betänkandet <SPAN class="ft27">En hållbar lärarutbildning </SPAN>(SOU 2008:109) behandlas frågan om betygsättning och utformning av omdömen om elevernas framsteg inom olika områden. Utredaren ansåg att det är angeläget att lärarutbildningen inrymmer handledning och</P> <P class="p20 ft52"><SPAN class="ft51">4 </SPAN>Viveca Lindberg, fil.dr. i pedagogik. Stockholms universitet.</P> <P class="p237 ft18">89</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">stöd för de lärarstuderande om hur betygsliknande omdömen kan utformas så att de ger elever och föräldrar relevant information. Det bör ske utan att det får negativa verkningar för elevernas fortsatta utveckling.</P> <P class="p363 ft27"><SPAN class="ft10">I propositionen </SPAN>Bäst i klassen – en ny lärarutbildning</P> <P class="p364 ft10">(prop. 2009/10:89), som beslutades av riksdagen den 28 april 2010, bedömer regeringen att centrala och generella kunskaper för lärare och förskollärare bör utgöra en utbildningsvetenskaplig kärna. Regeringen instämmer med förslaget i betänkandet <SPAN class="ft27">En hållbar lärarutbildning </SPAN>(SOU 2008:109), om vad som bör ingå i den utbildningsvetenskapliga kärnan vilket nu är reglerat i examensordningen för lärarexamen.</P> <P class="p72 ft10">Lärarutbildningsutredningen menade att vissa kunskaper och färdigheter är nödvändiga för alla lärare oavsett inriktning och oavsett skolväsendets organisation. Dessa grupperades i följande åtta områden:</P> <P class="p365 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Läroplansteori och didaktik</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik</SPAN></P> <P class="p366 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Utveckling och lärande</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Specialpedagogik</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap</SPAN></P> <P class="p366 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Bedömning och betygsättning</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Utvärdering och utvecklingsarbete</SPAN></P> <P class="p257 ft10">Den utbildningsvetenskapliga kärnan ska omfatta 60 högskolepoäng. Innehållet kan med fördel anpassas efter de respektive inriktningarna inom utbildningen, vilket regeringen förordar i propositionen (prop. 2009/10:89). Regeringen angav t.ex. att olika tyngdpunkt kan läggas på utbildning som rör ”bedömning och betygsättning” eller som rör ”utveckling och lärande” i en studentgrupp inriktad på gymnasieskolan jämfört med en studentgrupp inriktad på förskolan.</P> <P class="p245 ft10">I ovan nämnda proposition håller regeringen i princip med de remissinstanser som menar att det inte bör ske en detaljreglering av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Med anledning av de brister som uppmärksammats i bl.a. Högskoleverkets utvärderingar har</P> <P class="p260 ft18">90</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39687x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p5 ft29">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">regeringen bedömt att den utbildningsvetenskapliga kärnan bör regleras tydligare än det allmänna utbildningsområdet</P> <P class="p14 ft27"><SPAN class="ft10">I propositionen </SPAN>Legitimation för lärare och förskollärare <SPAN class="ft10">(prop. 2010/11:20) föreslås att endast legitimerade lärare ska få sätta betyg självständigt. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Undantaget är lärare i yrkesämnen eller modersmål, som saknar både legitimation och lärarexamen. Dessa ska enligt propositionen självständigt få sätta betyg även i framtiden. Regeringens förslag ska ses som ett steg för att öka professionaliseringen i betygssättning och ett led i att höja bedömarkompetensen.</SPAN></P> <P class="p212 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft54">Lärare bedömer på olika sätt</SPAN></P> <P class="p367 ft27">Olika bedömarpraxis</P> <P class="p49 ft10">Enligt Christian Lundahl saknar lärare kunskaper för att göra såväl rätt bedömningar som rättssäkra bedömningar. Rättssäkra bedömningar bör uppnås genom en satsning på lärarnas formativa bedömningar<A href="#page_87"><SPAN class="ft50">5</SPAN></A>. Sådana bedömningar är det mest effektiva sättet att utveckla elevernas förmåga att tänka och därmed kommer deras faktiska resultat att bli bättre.<A href="#page_87"><SPAN class="ft50">6</SPAN></A></P> <P class="p368 ft10">Hur själva bedömningen går till varierar hos olika lärare. Anders Jönsson<A href="#page_87"><SPAN class="ft50">7 </SPAN></A>(2009) refererar till engelska forskare som delar in lärarna i tre kategorier:</P> <P class="p369 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft83">Den intuitive läraren, </SPAN>som går mer på magkänsla och minnesbilder och mindre på systematiska anteckningar om elevens lärande. Läraren kan ofta inte svara på vad eleven kan, bara om eleven har varit aktiv.</P> <P class="p370 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft83">Bevissamlaren, </SPAN>som fångar in så mycket som möjligt av elevernas arbete. Läraren samlar skriftliga prov och annat skriftligt</P> <P class="p371 ft10">underlag på hög, som därefter sammanställs. Det är svårt att bilda sig ett riktigt omdöme utifrån en sådan bedömnings-</P> <P class="p372 ft62"><SPAN class="ft65">5</SPAN><SPAN class="ft84">Två syften med bedömning kan urskiljas; det handlar dels om bedömning för att summera vad eleven lärt sig, t.ex. under en termin, dels bedömning för att avgöra vad eleven kan och vad eleven behöver utveckla vidare. Den förstnämnda benämns ofta som summativ bedömning, t.ex. det som sker genom betygssättning. Den andra bedömningsformen handlar om att stödja eleven i sitt lärande, ofta kallad formativ bedömning. Man kan också säga att bedömning i det senare fallet handlar om var på kartan en elev förhåller sig till målet och använda den informationen för att hjälpa elever på vägen till målet (Jönsson, Anders, 2009).</SPAN></P> <P class="p158 ft61"><SPAN class="ft65">6</SPAN><SPAN class="ft63">Betygsprövningsutredningens forskarseminarium den 6 maj 2010.</SPAN></P> <P class="p158 ft52"><SPAN class="ft65">7</SPAN><SPAN class="ft68">Anders Jönsson, fil.dr. Malmö Högskola.</SPAN></P> <P class="p237 ft18">91</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39688x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p373 ft10">strategi, dels eftersom materialet blir så omfattande, dels eftersom det har en skevhet gentemot kunskaper som kan bedömas skriftligt.</P> <P class="p374 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft85">Den systematiska planeraren, </SPAN>som planerar bedömningen som en integrerad del av sin undervisning och anpassar bedömningen till karaktären av de olika undervisningsmomenten. Kursplanernas mål och kunskapskrav är i detta sammanhang utgångspunkten.</P> <P class="p375 ft10">Den sistnämnda av de tre är den som enligt Jönsson har en klar bild av vart man ska med sin undervisning och hur man ska nå dit. Den systematiska läraren planerar undervisningen och bedömningen i en helhet. Det är framför allt den tredje modellen som passar i ett målrelaterat system. I de svenska läro- och kursplanerna finns dock många och komplexa mål, vilket gör det svårt för en lärare att arbeta systematiskt och hinna med att täcka alla målen med flera olika bedömningsformer.</P> <P class="p278 ft27">Bedömningsmatriser</P> <P class="p199 ft10">Ett hjälpmedel som en del lärare använder är bedömningsmatriser. I dessa anges två variabler – dels graden av kunskapskvalitet, t.ex. betygssteg, dels de moment och delmoment som är centrala i ämnet. Enligt Jönsson (2009) finns studier som pekar på att bedömningsmatriser kan ge ett bra stöd för bedömningen. Det finns även bedömningsmatriser som kan förstås och användas av eleverna, vilket gör att lärare och elev kan bli överens om en kunskapsnivå. Detta underlättar möjligheten för läraren att ge feedback och ge konkreta förslag till utvecklingsområden.</P> <P class="p54 ft10">Jönsson pekar också i en intervju på Skolverkets hemsida på att det även finns vissa risker med matriser.<A href="#page_88"><SPAN class="ft50">8 </SPAN></A>En kan vara att förlita sig alltför blint på dem, medan det egentligen är avgörande både hur de är utformade och hur de används ifall de ska ha positiva effekter. Att till exempel bara lämna ut en matris till eleverna, eller att ta över en matris som någon annan konstruerat, hjälper enligt Jönsson i princip inte alls.</P> <P class="p376 ft52"><SPAN class="ft51">8 </SPAN>www.skolverket.se/sb/d/3726/a/19892</P> <P class="p301 ft18">92</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39689x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p5 ft29">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft27">Betyg på kunskaper eller på uppförande?</P> <P class="p204 ft10">Inom ramen för Skolverkets kvalitetsgranskningar 2000 undersöktes på regeringens uppdrag hur målet med en likvärdig och rättvis betygssättning fungerar (Skolverket 2000). På många skolor är eleverna kritiska till hur betygssystemet tillämpas. De anser att ”lärare bedömer samma prestation på olika sätt, att det är olika krav mellan lärare i samma ämne eller att det finns skillnader mellan ämnen”. Inspektörerna bedömde att proven dominerar kraftigt även om det finns en bild av relativt breda bedömningsunderlag. I främst matematik och <NOBR>NO-ämnen</NOBR> utgör provresultaten nästan hela bedömningsunderlaget.</P> <P class="p76 ft10">Lärare har olika preferenser i sin betygssättning beroende på deras förväntningar. Helena Korp<A href="#page_89"><SPAN class="ft50">9 </SPAN></A>har genom intervjuer med matematiklärare på byggprogrammet konstaterat att dessa ger uttryck för att betygssättningen för elever på detta program inte fordrade samma noggrannhet som för elever på naturvetenskapsprogrammet. Betygen är enligt lärarna inte lika viktiga för byggeleverna – ” … de är glada om de klarar ett G på nationella”. (Lundahl och Folke- Fichtelius [red.], 2010).</P> <P class="p16 ft10">Av Skolverkets kvalitetsgranskning framgår även att eleverna anser att beteendekriterier som flit och närvaro ingår i lärarnas bedömningsunderlag. I yrkesämnen gäller detta i hög omfattning där t.ex. tillförlitlighet, punktlighet och initiativ- och samarbetsförmåga ingår. Hur elevers sätt att agera påverkar lärares bedömningar beskrivs också av Bengt Selghed<A href="#page_89"><SPAN class="ft50">10 </SPAN></A>(bilaga 5). Han skriver bl.a. att eleverna kan delas in i två olika kategorier: de som har beteenden som är önskvärda respektive icke önskvärda. I det första fallet påverkas betyget positivt, t.ex. flit och ambition och gott uppförande. I det andra fallet påverkas betyget negativt t.ex. dåligt uppträdande och för sen ankomst.</P> <P class="p61 ft10">Blandningen av kunskaps- och beteendebedömning redovisas även i en uppsats av Alli Klapp Lekholm<A href="#page_89"><SPAN class="ft50">11 </SPAN></A>(Lundahl,och Folke- Fichtelius [red.], 2010). Hon kan bl.a. visa att flickors högre betyg till största delen beror på att flickor generellt visar större intresse och motivation för studierna än pojkar. Flickor får inte högre betyg för att de är flickor utan för att deras motivation och intresse för undervisningen värderas positivt av lärarna när de sätter betyg.</P> <P class="p377 ft61"><SPAN class="ft65">9</SPAN><SPAN class="ft63">Helena Korp, fil.dr. i pedagogik. Högskolan i Väst.</SPAN></P> <P class="p158 ft61"><SPAN class="ft65">10</SPAN><SPAN class="ft63">Bengt Selghed, fil.dr. i pedagogik. Högskolan i Kristianstad.</SPAN></P> <P class="p158 ft52"><SPAN class="ft65">11</SPAN><SPAN class="ft68">Alli Klapp Lekholm, fil.dr i pedagogik. Högskolan i Väst.</SPAN></P> <P class="p237 ft18">93</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft10">Utredningen kan konstatera att studier har visat att betygen återspeglar mer än kunskaper och färdigheter, dvs. även personliga egenskaper. För detta finns det dock inget rättsligt stöd. Enligt Lpf 94 (kap. 2.7) ska betygssättningen bygga på i vilken grad eleverna uppfyller kursplanernas mål.</P> <P class="p63 ft10">Skolverkets kvalitetsgranskning visar även att eleverna tycker att det är svårt att förstå innebörden av mål och kriterier och de förstår inte heller skillnaden. Lärare beskriver också att det kan vara svårt att förklara betygskriterier på grund av att de innehåller ett abstrakt och ovant språk. Eleverna vill enligt undersökningen ha klara och tydliga besked om vad de konkret ska kunna.</P> <P class="p54 ft10">Sambandet mellan utvecklingssamtalen och betygen behandlades också i Skolverkets kvalitetsgranskning. Det framförs i rapporten bl.a. att eleverna inte i tid har fått tillräckligt tydliga besked om hur de ligger till. Samtalen kan tyckas ytliga och ”bara” handla om hur eleverna ligger till relaterat till betygen. Det medför bl.a. att eleverna senare kan bli besvikna då betyget inte blir det man utifrån utvecklingssamtalen hoppats på.</P> <P class="p53 ft10">Av Skolverkets granskning framgår att lärarna i sitt arbete med betygssättningen i för liten grad samverkar med varandra i bedömningsfrågor. Detta gäller särskilt samverkan externt för att kunna ”validera kunskapsbedömningen”. En effekt som utbildningsinspektörerna noterar i rapporten är att arbetslagstanken har drivits hårt i många kommuner och prioriterats före ämnesdidaktiska intressen. Det problem som därmed har uppstått är att ämnessamarbetet minskat. Det har påverkat samarbetet mellan lärarna i samma ämne i arbetet att åstadkomma en gemensam syn i bedömningsfrågor.</P> <P class="p54 ft10">Enligt en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) av Niklas Stenlås (2009) kom arbetslagsmöten och sammanträden under <NOBR>1990-talet</NOBR> att alltmer äta upp den förtroendearbetstid som fanns. Allt mindre tid stod till buds för lärarnas undervisningsförberedelser och efterarbete. Lärare som tillhör ett arbetslag som dessutom har sina arbetsplatser placerade tillsammans på skolan får svårigheter med kollegialt samarbete med lärare inom samma ämne, som finns på andra ställen. Samtal mellan lärare om elever underlättas med arbetslag, men samtal om ämnesundervisning och t.ex. betygsättning försvåras.</P> <P class="p80 ft26">Skolverkets inspektörers rekommendation till skolledningarna var att de på verksamhetsnivå bör ta ett mer aktivt ansvar för uppföljning av olika lärares grunder för betygssättning, resultat på</P> <P class="p335 ft18">94</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p5 ft29">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">nationella prov och slutbetyg samt analys av bakomliggande orsaker. Det är också rektors ansvar att så sker (Lpo 94 och Lpf 94).</P> <P class="p320 ft27">Omdömen i den individuella utvecklingsplanen</P> <P class="p60 ft10">Skolverket (2010) har på regeringens uppdrag följt upp skolors arbete med individuella utvecklingsplaner samt utvärderat införandet av omdömen. Utvärderingen genomfördes under det första läsåret som bestämmelsen om omdömen gällde. Skolverket har genomfört textanalyser, gjort en enkätundersökning med 1 500 rektorer och 6 000 lärare samt intervjuat elever, föräldrar och lärare vid fyra skolor.</P> <P class="p226 ft10">Skolverket konstaterar i rapporten att bedömningarna av elevernas kunskapsutveckling inte alltid utgår från eller kan relateras till kursplanernas mål. Bedömningarna riskerar att bli mer av lärarnas subjektiva uppfattningar om eleverna. Den insamlade dokumentationen visar vidare att skolans kärnprocesser och huvuduppdrag behöver uppmärksammas.</P> <P class="p75 ft10">Rapporten konstaterar att flera skolor visar utvecklade former för dokumentation, uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper. Lärarna använder inte bara prov och diagnoser för att följa upp elevernas kunskaper utan utnyttjar flera olika sätt. Elevuppsatser eller självständiga elevarbeten används av nästan samtliga lärare. Även anteckningar om muntliga redovisningar, anteckningar om deltagande i diskussioner, laborationer eller grupparbeten används fast av något färre lärare. Elevers självvärderingar används mest bland elever i årskurs <NOBR>4–6,</NOBR> men förekommer även i årskurs <NOBR>1–3.</NOBR></P> <P class="p75 ft10">Nio av tio lärare formulerar sina bedömningar av eleverna i skriftliga omdömen. Elevernas beteenden och attityder blandas in. De allra flesta lärare verkar dock formulera och dokumentera bedömningar av elevernas kunskapsutveckling.</P> <P class="p75 ft10">Lärarnas generella förmåga och kompetens att bedöma och dokumentera elevers kunskapsutveckling framställs som tveksam i rapporten. För Betygsprövningsutredningens uppdrag framstår dessa brister som oroande. Det är även oroande att det i denna utvärdering finns tydliga tecken på att lärares bedömning av elevers kunskapsutveckling inte alltid utgår från och relateras till kursplanernas mål.</P> <P class="p378 ft18">95</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft28"><SPAN class="ft28">2.3</SPAN><SPAN class="ft53">Finns förutsättningar för omprövning av betyg?</SPAN></P> <P class="p199 ft10">De lärdomar utredningen inhämtat från forskningen, Skolverkets rapporter och i dialog med forskare, skolledare och lärare tyder på att utredningen har en problematisk utgångspunkt. Det finns brister i lärares systematiska kunskapsuppföljning och dokumentation av elevers prestationer. En följd av detta är att det måste ställas tydliga krav på lärarens dokumentation för att en omprövning av betyg av någon annan än läraren överhuvudtaget ska kunna införas.</P> <P class="p284 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft54">Riktiga betyg från början</SPAN></P> <P class="p65 ft10">Utredningens inriktning är att i första hand stärka möjligheterna för eleverna att få sina betyg så riktiga som möjligt redan från början. Därmed kan rättssäkerheten för eleverna förbättras. Det handlar i första hand om att stärka kraven på systematiken i lärarnas bedömningsarbete och skolornas kvalitetsarbete.</P> <P class="p63 ft10">En grundläggande förutsättning för en korrekt betygssättning är att lärare arbetar med styrdokument, läroplaner och ämnes- och kursplaner på ett korrekt och initierat sätt. Mål och kunskapskrav bör därför ha en sådan utformning att lärarna bättre än i dag kan förstå vad det är de ska bedöma och hur de ska göra det.</P> <P class="p63 ft10">De nya kursplanerna i grundskolan (Lgr 11), som fastställdes av regeringen den 7 oktober 2010, inleds med <SPAN class="ft27">Syfte </SPAN>där det framgår varför ämnet finns i skolan, vad syftet med undervisningen i ämnet är och vilka ämnesspecifika förmågor eleven ska utveckla. Under rubriken <SPAN class="ft27">Centralt innehåll </SPAN>framgår vilket innehåll som ska behandlas. Detta avsnitt i kursplanerna är en instruktion till lärarna som inte finns i dagens kursplaner. De kan enligt utredningens bedömning bidra till att likvärdigheten mellan skolorna ökar. Under rubriken <SPAN class="ft27">Kunskapskrav </SPAN>beskrivs vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen. Kunskapskraven för de olika ämnena fastställs av Skolverket.</P> <P class="p263 ft10">För gymnasieskolan fastställde regeringen den 2 december 2010 ämnesplaner för gymnasiegemensamma ämnen. Skolverket kommer att fastställa ämnesplaner och kunskapskrav för övriga ämnen.</P> <P class="p53 ft10">En annan förutsättning för att betygssättningen blir så riktig som möjligt är att lärarna får kompetensutveckling i att tillämpa de nya kursplanerna och att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Som utredningen har redovisat har dagens lärarutbildning brister i</P> <P class="p379 ft18">96</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p5 ft29">Underlag för bedömning och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft10">att förbereda läraren för bedömning och betygssättning av elevers kunskaper. I den implementering som planeras inför införandet av nya kursplaner i grundskolan och ämnesplaner i gymnasieskolan har resurser avsatts för bl.a. kompetensutveckling. Utredningen bedömer därför att det på sikt kan skapas bättre kunskaper om styrdokumenten och tolkningen av dessa än vad som gäller idag.</P> <P class="p380 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft54">Omprövning av betyg förutsätter dokumentation av elevers kunskaper</SPAN></P> <P class="p224 ft10">En väsentlig förutsättning för att en omprövning av någon annan än läraren ska kunna genomföras är att lärarna dokumenterar elevernas lärande inför betygssättningen. En omprövning enligt utredningens uppdrag innebär – som Betygsprövningsutredningen ser det – att en annan person ska kunna värdera om ett betyg är riktigt satt utan att eleven behöver visa upp sina kunskaper på nytt. För att detta ska vara möjligt behöver denna person tillgång till en dokumentation bestående av elevernas prestationer, dvs. betydelsefulla exempel på elevers visade kunskaper, t.ex. vad som kan finnas i en portfolio. För att kunna förstå lärarens betygssättning behövs också tillgång till elevens lärares skriftliga dokumentation som ska kunna tolkas och bedömas.</P> <P class="p68 ft26">Sammantaget betyder ovanstående att en förutsättning för att en omprövning av någon annan än elevens lärare ska kunna ske är att det finns dokumentation som innehåller</P> <P class="p381 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">dels underlag där elevens visade kunskaper framgår, t.ex. i form av provresultat, arbeten och andra lösta uppgifter,</SPAN></P> <P class="p353 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">dels lärarens dokumentation av elevens kunskaper utformade på sådant sätt att någon annan kan tolka den.</SPAN></P> <P class="p382 ft18">97</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <P class="p158 ft11"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft86">Betygprövningsutredningens</SPAN></P> <P class="p383 ft11">förslag</P> <P class="p384 ft28"><SPAN class="ft28">3.1</SPAN><SPAN class="ft53">Utredningens förslag till omprövning</SPAN></P> <P class="p49 ft10">Utredningen ska enligt direktiven (dir. 2009:102) föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade kan införas inom skolväsendet. I 3 kap. 20 § skollagen (2010:800) finns en bestämmelse om att en lärare ska ändra det betyg han eller hon har satt om det är uppenbart oriktigt. Bestämmelsen ska tillämpas från och med den 1 juli 2011. Vi tolkar därför uppdraget som att den omprövning utredningen ska föreslå ska göras av någon annan än den betygssättande läraren.</P> <P class="p88 ft10">En hundraprocentig rättssäkerhet i betygssättningen kan inte ses som möjlig att uppnå inom en så mångskiftande och omfattande verksamhet som utbildning och undervisning. Den nya skollagen innehåller bestämmelser som enligt vår bedömning ökar rättsäkerheten för eleverna i förhållande till vad som gäller för dem som är i utbildning i dag. Utredningens förslag om omprövning i detta kapitel syftar till att ytterligare stärka rättssäkerheten för eleverna.</P> <P class="p77 ft10">Frågan om omprövning aktualiserades i samband med Skollagskommitténs betänkande <SPAN class="ft27">Skollag för kvalitet och likvärdighet </SPAN>(SOU 2002:121). Skollagskommittén föreslog att en elev som anser sig ha fått ett felaktigt betyg på ett avslutat ämne, ämnesblock eller en avslutad kurs skulle kunna begära omprövning av betyget. Om- prövning skulle göras av rektorn samt en lärare från en annan skola, som skulle utses av rektorn. Rektorn och läraren skulle vara eniga i sin bedömning för att ett nytt betyg skulle kunna sättas.</P> <P class="p77 ft10">Skollagsberedningen har i departementspromemorian <SPAN class="ft27">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet </SPAN>(Ds 2009:25) delat Skollagskommitténs bedömning att omprövning av betyg är en viktig rättsäkerhetsfråga för elever. Införandet av ett system med omprövning av betyg kunde enligt beredningen antas få stora orga-</P> <P class="p385 ft18">99</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">nisatoriska konsekvenser för verksamheterna. Det ansågs därför viktigt att frågan analyseras närmare med utgångspunkt i Skollagskommitténs förslag.</P> <P class="p291 ft10">Enligt direktiven ska utredningen bl.a. föreslå hur en omprövning bör genomföras och vem eller vilka som ska ompröva lärarens betygssättning. Svårigheter för mindre skolor att tillgodose eventuella krav på att omprövningen ska göras av en annan lärare än den som ursprungligen har satt betyget ska särskilt beaktas. I direktiven betonas också att det i skollagen införs bestämmelser som förtydligar rektorns särskilda ansvar för betygssättningen.</P> <P class="p53 ft10">Våra ställningstaganden utgår från den lagstiftning som finns när vårt förslag presenteras, dvs. från den nya skollagen som trädde i kraft den 1 augusti 2010. Den ska tillämpas på de flesta utbildningarna fr.o.m. den 1 juli 2011 och för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare fr.o.m. den 1 juli 2012. Vi utgår även från gällande skolformsförordningar. Förändringar av dessa bereds för närvarande på Utbildningsdepartementet. På grund av att utredningens arbete slutförs i början av december har inte ändringar som gjorts efter den 1 december 2010 kunnat beaktas.</P> <P class="p72 ft10">Utredningens bedömning är att möjligheten att ompröva ett betyg i första hand handlar om att förbättra rättssäkerheten för eleverna vid betygssättning. Lärarens beslut om betyg är en form av myndighetsutövning. I de flesta andra sektorer i samhället kan den som berörs av ett beslut begära en omprövning av beslutet eller överklaga beslutet. I den bästa av världar sätts riktiga betyg från början. Fel kan dock uppstå. Inför läsåret 2011/12 införs genom den nya skollagen en skyldighet för den som satt betyget att ändra ett uppenbart oriktigt betyg om det kan ske snabbt och enkelt (3 kap. 20 §). En sådan åtgärd motsvarar en omprövning enligt förvaltningslagen.</P> <P class="p219 ft10">Utredningens förslag om omprövning av betyg av någon annan än den som satt betyg syftar till att ytterligare stärka elevernas rättssäkerhet genom en möjlighet att ändra ett oriktigt betyg. Meningen med omprövning är alltså att betyg så långt som möjligt ska vara riktiga. Syftet är inte att omprövning ska vara en väg att höja ett betyg för att t.ex. förbättra möjligheterna vid antagning till högskolan. I det senare fallet har en elev flera andra möjligheter att åstadkomma en bättre konkurrenssituation. Eleven kan från början prestera på en högre nivå i gymnasieskolan eller komvux, eleven kan</P> <P class="p386 ft18">100</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB39696x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">genomföra prövning i syfte att höja sina betyg, eleven kan också göra ett högskoleprov.</P> <P class="p58 ft10">I kapitel 1 redovisar utredningen förvaltningslagens bestämmelser och deras inverkan på kommunala skolor. Kommunala skolor är en del av en myndighet och lärarens betygssättning är en form av myndighetsutövning. Förvaltningslagen gäller dock inte för fristående skolor eftersom dessa inte är myndigheter. Gemensamma bestämmelser och neutralitet mellan kommunala och fristående skolor kan åstadkommas genom att bestämmelser i förvaltningslagen förs in i skollagen eller annan författning. Därmed blir bestämmelserna tillämpliga även för fristående skolor.</P> <P class="p212 ft28"><SPAN class="ft28">3.2</SPAN><SPAN class="ft53">Rektorns omprövning av lärarens betygssättning</SPAN></P> <P class="p387 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>En elev som har begärt omprövning av ett betyg ska kunna få det omprövat av rektorn om läraren inte ändrat betyget.</P> <P class="p388 ft26">Om rektorn bedömer att betyget är oriktigt ska ett nytt betyg sättas av denne. I annat fall kvarstår det ursprungliga betyget. Ett nytt betyg kan dock inte bli lägre än det satta betyget.</P> <P class="p48 ft27">Rektorn omprövar lärarens betygssättning</P> <P class="p214 ft10">Enligt 3 kap. 16 § skollagen ska betyg sättas av den lärare som ansvarar för undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Betygssättning är således en del av lärarens uppdrag.</P> <P class="p75 ft10">I 3 kap. 20 § skollagen anges att den som satt ett betyg har en skyldighet att ändra betyget om det på grund av nya omständigheter eller av annan anledning befinns vara uppenbart oriktigt och om ändringen kan ske snabbt och enkelt. Läraren kan själv komma till insikt om att betyget är oriktigt. Det är också möjligt att en elev kan anse att betyget är oriktigt.</P> <P class="p75 ft10">En elev kan begära en omprövning av den lärare som har satt betyget. Läraren ges därmed en möjlighet att ta ställning till elevens argument och ompröva sitt ställningstagande. Om läraren bedömer att betyget inte är uppenbart oriktigt och därför inte ändrar betyget</P> <P class="p389 ft18">101</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">enligt elevens begäran föreslår utredningen att någon annan ska kunna granska lärarens betygssättning.</P> <P class="p291 ft10">Utredningen har stannat vid bedömningen att det är rektorn som bör granska lärarens betygssättning. Vi bedömer att rektorns omprövning sker inom beslutsmyndigheten eftersom lärarens och rektorns granskning av ett betyg bör ses som en sammanhållen process inom en skolenhet. Vårt förslag kan därför inte anses strida mot den princip som JO gett uttryck för i ett fall (JO 1990/91, s. 287) där JO menar att det endast är beslutsmyndigheten själv som kan ändra sitt eget beslut. I det aktuella fallet kritiserade JO skarpt dåvarande Universitets- och högskoleämbetet för att som tillsynsmyndighet ha upphävt ett beslut om tjänstetillsättning. Det var enligt JO en uppgift som låg på högskolan, dvs. beslutsmyndigheten <NOBR>(Warnling-Nerep</NOBR> 2008a).</P> <P class="p263 ft10">Skälen till att vi anser att rektorn bör granska lärarens betygssättning är flera. Rektorn pekas i skollagen, 3 kap. 14 §, ut som den person på skolan som ansvarar för att betygssättningen sker i enlighet med skollagen och andra författningar. Rektorn har också ansvaret för skolans systematiska kvalitetsarbete, som bl.a. innebär att följa upp skolans resultat och vidta åtgärder för förbättringar. I kapitel 5 redovisas betydelsen av att betygssättningen är en del av det kvalitetsarbete som ska ske på varje skola.</P> <P class="p54 ft10">Utredningen har erfarit att det förekommer att rektorer ändrar lärares betygssättning, trots att de i dag inte har den formella rätten att ändra ett satt betyg. Rektorn bör dock enligt utredningens bedömning ha en möjlighet att granska en lärares betygssättning och ändra beslutet om betyg om rektorn finner att lärarens bedömning är felaktig. Detta måste dock alltid ske med stöd av författning eller annan reglering. Utredningen anser därför att det är naturligt att rektorn i skollagen även ges ansvaret att granska lärarens betygssättning om en elev begär omprövning av ett betyg.</P> <P class="p80 ft10">Utredningen kan konstatera att det inom skolväsendet finns en möjlighet att organisera undervisningen som ställer särskilda krav på en huvudman. Kommuner och enskilda huvudmän får, enligt 23 kap. 1 § skollagen, med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med enskild juridisk eller fysisk person om att utföra uppgifter inom utbildning. Olika begränsningar gäller i olika skolformer bl.a. för grund- och gymnasieskolan. Huvudmannen får, om uppgiften att bedriva undervisning överlämnas, även överlämna den myndighetsutövning som hör till lärares undervisningsuppgift till entrepre-</P> <P class="p386 ft18">102</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">nören. Det innebär att nuvarande 3 kap. 20 § skollagen även gäller för denna verksamhet.</P> <P class="p86 ft10">Dessutom får kommunen enligt 23 kap. 6 § andra stycket även överlämna den myndighetsutövning som hör till rektors uppgifter när det gäller kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Det innebär bl.a. att en rektor hos en entreprenör kan bli skyldig att ompröva betyg på samma sätt som en kommunal rektor.</P> <P class="p77 ft10">Utredningen kan inte i dag bedöma i vilken omfattning kommuner kommer att fatta beslut om att överlämna rektors myndighetsutövning till en entreprenör. Bestämmelsen är ny och oprövad. Det står dock klart att kommuners yttersta ansvar för lärares och rektors myndighetsutövning inte kan överlämnas. En kommande möjlighet till omprövning av betyg enligt utredningens förslag motiverar därför att kommuner uppmärksammar att elevernas rättsäkerhet tillgodoses hos en entreprenör.</P> <P class="p390 ft27">Oriktiga betyg ska ändras</P> <P class="p204 ft10">Lärarens skyldighet att ändra ett betyg enligt 3 kap. 20 § skollagen gäller endast betyg som är uppenbart oriktiga. Även förvaltningslagens bestämmelse om omprövning begränsar myndigheters skyldighet att ändra sina egna beslut till uppenbart oriktiga beslut. Frågan är om rektorns skyldighet att ändra betyg ska begränsas till uppenbart oriktiga betyg eller om rektorn ska ändra alla betyg som kan konstateras vara oriktiga.</P> <P class="p87 ft10">Förvaltningslagsutredningen ansåg i betänkandet <SPAN class="ft27">En ny förvaltningslag </SPAN>(SOU 2010:29) att förvaltningslagen är ofullständig eftersom myndigheters möjlighet att ändra sina beslut är begränsad till uppenbart oriktiga beslut. De konstaterade att myndigheters möjlighet att i andra fall ändra sina beslut inte omfattas av lagstiftningen. Förvaltningslagsutredningen föreslog därför att det i förvaltningslagen ska införas en bestämmelse om att myndigheter får ändra ett beslut som har blivit felaktigt på grund av nya omständligheter eller av annan anledning.</P> <P class="p16 ft10">Förvaltningslagsutredningen framförde att man naturligtvis inte kan utgå från att beslutsfattare på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen är väl förtrogna med rättspraxis på området. De ansåg att bristen på vägledning i skrivna regler kan leda till att myndig-</P> <P class="p391 ft18">103</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">heter tror sig vara förhindrad att ändra beslutet även om det är sakligt befogat och högst angeläget att så sker.</P> <P class="p291 ft10">Vi anser i likhet med Förvaltningslagsutredningen att det är viktigt att lagstiftningen inte bidrar till att en sakligt befogad ändring av ett beslut hindras. När en myndighet omprövar ett beslut som har överklagats kan det dock finnas skäl att begränsa granskningen för att inte förhala en prövning av överklagandet i högre instans. Eftersom rektorn i utredningens förslag föreslås bli sista instans för omprövning finns inte något sådant skäl att begränsa rektorns granskning av betyg till uppenbart oriktiga betyg. En rektor, som efter en noggrann granskning av en lärares betygssättning upptäcker att ett betyg är oriktigt, bör inte hindras att ändra betyget på grund av att felaktigheten inte vid en första granskning var uppenbar.</P> <P class="p392 ft10">Begreppet uppenbart oriktigt kan vara svårtolkat för lärare och rektorer. Det kan leda till att olika bedömningar görs av om ett betyg ska ändras eller inte beroende på vem som tolkar begreppet. Förutsägbarheten och rättssäkerheten kan därmed påverkas negativt. Att betygssättningen inte är uppenbart oriktig kan också användas som en ursäkt för att inte ändra ett felaktigt betyg. Mot denna bakgrund anser vi att rektorn ska vara skyldig att ändra ett betyg om denne på sakliga grunder kan konstatera att betyget är oriktigt.</P> <P class="p393 ft27">Ett betyg som sätts efter omprövning får inte bli lägre än det ursprungliga betyget</P> <P class="p218 ft10">Utredningen föreslår att rektorns ändring av ett betyg inte får innebära att betyget sänks, vilket även gäller för lärarens ändring av betyg enligt 3 kap. 20 § skollagen. Det kan finnas flera skäl till detta. Ett är att det saknas skäl att ha olika bestämmelser för lärarens respektive rektorns omprövning. Ett annat är att en elev som begär omprövning inte ska behöva riskera att få ett sänkt betyg. En elev som begär omprövning av ett betyg gör det för att denne bedömer att läraren förbisett en väsentlig del av betygsunderlaget eller gjort en felbedömning av prestationerna.</P> <P class="p80 ft10">Det är tänkbart att rektorn under sin granskning kan upptäcka att lärarens betygssättning av en enskild elev har varit för generös. Detta kan inte den enskilde eleven lastas för eller behöva ta konsekvenserna av. Rektorn, som enligt 3 kap. 14 § skollagen, ska se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar har</P> <P class="p281 ft18">104</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft10">däremot ett ansvar för att den lärare som har satt betyget följer de riktlinjer som gäller. Det kan också tänkas att rektorn vid omprövningen inser att lärarens betygssättning generellt sett ligger för högt eller för lågt i förhållande till kurs- och ämnesplanerna och kunskapskraven i dessa. En sådan insikt bör ligga till grund för andra åtgärder, t.ex. kompetensutvecklingsinsatser för den enskilde läraren eller för systematiska diskussioner och andra insatser inom ramen för skolans kvalitetsarbete.</P> <P class="p223 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Hur ska omprövning av rektor genomföras?</SPAN></P> <P class="p367 ft27">Rektorns behov av stöd i bedömningen</P> <P class="p214 ft10">Enligt Skollagskommitténs förslag (SOU 2002:121) skulle en omprövning göras av rektorn tillsammans med en lärare från en annan skola. Huvudmannen skulle utse en lärare från en annan skola. Detta kan med dagens situation – nästan tio år senare – vara svårt att genomföra, bl.a. för att det finns åtskilligt fler fristående skolor som ofta är små. Därför har utredningen valt att inte gå vidare på kommitténs linje.</P> <P class="p76 ft10">Enligt utredningens bedömning har rektorn i de flesta fall inte de nödvändiga kunskaperna i ämnet eller kursen som omprövningen kräver. Det får därför ses som självklart att rektorn begär underlag från en lärare som har den kompetensen. Utredningen har bedömt att det inte finns skäl att i detalj reglera hur rektorn organiserar en omprövning. Rektorn bör själv kunna bestämma i vilken omfattning och hur andra lärare och annan sakkunskap ska anlitas. Detta kan ske på många olika sätt.</P> <P class="p75 ft10">Rektorn kan delegera beslutsuppgifter till en annan person enligt vad som anges i 2 kap. 10 § skollagen. Enligt denna bestämmelse får rektorn uppdra åt en anställd vid skolenheten, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet, att besluta i frågor som ligger på rektorn om inget annat anges.</P> <P class="p87 ft10">Rektorn för en stor gymnasieskola, en stor vuxenutbildningsenhet eller en rektor för en vuxenutbildningsenhet med många externa utbildningsanordnare kan t.ex. bestämma att alla frågor om omprövning ska behandlas av en särskilt tillsatt nämnd eller arbetsgrupp på skolan. I gymnasieutredningens betänkande <SPAN class="ft27">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola </SPAN>(SOU 2008:27) föreslogs bl.a. att det skulle finnas en ny funktion, en examensansvarig lärare med</P> <P class="p394 ft18">105</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">hög kompetens för varje program på varje skola. Examensansvariga lärare skulle bl.a. ansvara för praktiska frågor om examen, ha kontakter med lärosäten eller arbetsliv samt svara för att examen bidrar till nationell likvärdighet och en hög kvalitet på utbildningen. Man skulle kunna tänka sig en liknande funktion för omprövning av betyg där dessa mer erfarna lärare skulle kunna stödja rektorns ställningstagande.</P> <P class="p54 ft10">Betygsombudsmännen vid Uppsala universitet är ett exempel på hur omprövning kan organiseras inom högskolan. Om en examinator inte har ändrat betyget enligt studentens begäran kan denne göra en skriftlig anmälan till någon av betygsombudsmännen. I ombudsmännens utredning ingår att kalla till ett möte med examinatorn och andra berörda aktörer vid den aktuella institutionen, såsom prefekten, studierektorn, kursansvarig och handledare. Ombudsmännen kan därefter ge rekommendation om betygssättningen.</P> <P class="p54 ft10">Vissa skolor kan sakna en annan lärare med kompetens inom ett ämne eller en kurs frånsett den lärare som har satt det betyg som en elev har begärt omprövning av. Det kan t.ex. gälla för små gymnasieskolor i mindre samhällen. Det kan också gälla skolor med lärare som har undervisning i sällan förekommande kurser där rektorn kan behöva ta hjälp av personal vid andra skolor som driver motsvarande utbildningar. Rektorer för små gymnasieskolor kan därför behöva skapa nätverk med andra närbelägna skolor, såväl fristående som kommunala skolor, för att lösa frågor om kompetensbehov vid omprövningar. Samverkan genom sådana nätverk kan, som ett mervärde, även innebära att såväl allmänna pedagogiska frågor som frågor om bedömning och betygssättning diskuteras mellan personal från skolor inom olika delar av skolväsendet.</P> <P class="p56 ft27">Rektors omprövning måste vara objektiv och saklig</P> <P class="p71 ft10">En möjlighet till omprövning syftar till att stärka elevernas rättsäkerhet. Det är därför viktigt att rektorn inte upplevs som jävig eller partisk av eleverna. Eleven befinner sig i allmänhet i ett beroendeförhållande till läraren eftersom denne sätter betyg på elevens kunskapsutveckling. Eleven befinner sig även i ett beroendeförhållande till rektorn, som har olika författningsenliga möjligheter att bestämma över elevens tillvaro i skolan. Skollagens krav på rektorn som pedagogisk ledare förutsätter dock att rektorn agerar med saklighet och opartiskhet. En elev som begär en</P> <P class="p395 ft18">106</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <P class="p0 ft19">SOU 2010:96 Betygprövningsutredningens förslag</P> <P class="p81 ft10">omprövning bör därför kunna förvänta sig att rektorn gör en rättvis bedömning av sakfrågan.</P> <P class="p58 ft10">Rektorns arbetsgivare i en offentlig skola är en demokratiskt vald styrelse eller nämnd med möjlighet att följa upp hur rektorn agerar. Rollerna som anställd respektive arbetsgivare är mindre tydliga i framför allt små fristående skolor. I dessa är det inte ovanligt att rektorn även äger skolan eller ingår bland ägarna. Det är tänkbart att det kan uppstå en konflikt mellan rektorns ansvar för att regelverket följs vid granskningen av en anställd lärares betygssättning och rollen som ägare med ekonomiska intressen i skolan. Det är i dessa situationer särskilt viktigt att rektorn i sin omprövning agerar med saklighet och opartiskhet.</P> <P class="p16 ft10">En fristående skola är inte en myndighet även om dess lärare ägnar sig åt en form av myndighetsutövning när de sätter betyg. Bestämmelsen i 3 kap. 14 § skollagen anger att rektorn har ett ansvar för att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Bestämmelsen gäller även för en rektor i en fristående skola. I skollagen fastställs även att såväl varje huvudman som varje rektor har ett ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.</P> <P class="p59 ft27">Ofullständigt underlag</P> <P class="p268 ft10">Utredningen har övervägt vad rektorn kan göra om denne finner att en lärares underlag är så bristfälligt att det inte går att göra en omprövning eller om delar av underlaget har förkommit. Rektorn kan i sådana fall inte ändra lärarens satta betyg. Den elev som begärt omprövning får därmed leva med ett betyg som eventuellt kan vara oriktigt. I dessa fall bör rektorn överväga att vidta andra och mer generella åtgärder, t.ex. kompetensutveckling för de lärare som brister i sin dokumentation av elevernas kunskapsutveckling.</P> <P class="p16 ft10">Ett alternativ, när underlaget är ofullständigt, skulle kunna vara att eleven erbjuds särskild prövning. Ett betyg från en sådan prövning skulle i så fall ersätta det först satta betyget och föras in i elevens slutbetyg. Utredningen har dock bedömt att detta inte är lämpligt. Frågan behandlas närmare i kapitel 4.</P> <P class="p396 ft18">107</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft27">Omprövning av en extern instans</P> <P class="p71 ft10">I diskussioner med bl.a. referensgruppen har det framförts att utredningen även borde överväga om en begäran om omprövning av betyg borde avgöras av någon utanför skolan. En förvaltningsdomstol, en egen myndighet, Skolväsendets överklagandenämnd eller Statens skolinspektion har nämnts som exempel.</P> <P class="p53 ft10">Utredningen kan konstatera att det inte finns något juridiskt stöd för en rätt till domstolsprövning av betygssättning. Artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna<A href="#page_103"><SPAN class="ft50">1 </SPAN></A>anger att var och en ska ha rätt till domstolsprövning av bl.a. tvister om civila rättigheter eller skyldigheter. En allmän utgångspunkt är dock att subjektiva omdömen om kunskaper eller arbetsinsatser i form av betyg eller liknande faller utanför artikel 6 eftersom det inte är en civil rättighet <NOBR>(Warnling-Nerep</NOBR> 2008c).</P> <P class="p220 ft10">Utredningen har övervägt om det vore lämpligt att en annan extern instans än en domstol hanterar omprövningar. Vår bedömning är emellertid att en sådan lösning skulle bli mer tungrodd och mer administrativt komplicerad än den vi föreslår. Omprövningsärendena skulle sannolikt även ta mycket längre tid att handlägga. Den prövning som skulle kunna ske i en extern instans, t.ex. Skolväsendets överklagandenämnd, blir troligen en mer juridisk än en pedagogisk bedömning. Kännedom om lokala förhållanden, som kan vara relevanta för bedömningen, skulle troligen också gå förlorad.</P> <P class="p245 ft10">Ett ytterligare skäl att inte föreslå en extern instans för omprövning är brist på erfarenhetsbaserat underlag. Av naturliga skäl finns ännu inte någon erfarenhet och praxis av den skyldighet att ändra ett uppenbart oriktigt betyg som införts i 3 kap. 20 § skollagen och som ska tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2011. Det är omöjligt att bedöma såväl hur denna bestämmelse kommer att tillämpas som i vilken omfattning elever kommer att begära omprövning.</P> <P class="p54 ft10">Utredningens förslag innebär att ytterligare en bestämmelse om omprövning kan komma att föras in i skollagen. I ett läge där omfattningen av omprövning av betyg är mycket svårbedömd är det inte rimligt att föreslå att omprövningen ska ske i en ny eller befintlig myndighet. En uppföljning och utvärdering bör kunna göras av 3 kap 20 § skollagen när denna och de nya bestämmelser vi</P> <P class="p397 ft52"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller som lag i Sverige.</P> <P class="p201 ft18">108</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">föreslår har varit i kraft i några år. Det kan möjligen ge ett underlag för att göra en annan bedömning av behovet av en extern högre instans.</P> <P class="p14 ft10">Utredningen har mot denna bakgrund stannat vid att det bör vara rektorn som är den som omprövar lärarens betygssättning. Denne har enligt skollagen ansvaret för att betygssättningen på skolan sker enligt författningarnas krav. En omprövning av ett oriktigt betyg bör ske skyndsamt, vilket också talar för rektorn. En annan aspekt är att en begäran om omprövning av betyg i grunden är en pedagogisk fråga och bör avgöras som en sådan. Risken med en extern instans är att det endast blir en strikt juridisk bedömning.</P> <P class="p223 ft28"><SPAN class="ft28">3.3</SPAN><SPAN class="ft53">Förändrade benämningar</SPAN></P> <P class="p398 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Det som i skollagen (2010:800) benämns ändring ska i stället benämnas omprövning av lärare. Den granskning som rektorn kan göra av lärarens betygssättning ska benämnas omprövning av rektor.</P> <P class="p303 ft10">Enligt direktiven ska utredningen föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade av någon annan än den betygssättande läraren kan införas inom skolväsendet. Skollagskommittén använde också benämningen omprövning för sitt förslag om granskning av en lärares betygssättning.</P> <P class="p14 ft10">Det som i 3 kap. 20 § skollagen kallas ändring av uppenbart oriktiga betyg kallas i förvaltningslagen (1986:223) och högskoleförordningen (1993:100) för omprövning av beslut respektive omprövning av betyg. Utredningen anser att den terminologi som används ska vara tydlig och leda tankarna rätt. Den bör också, i möjligaste mån, överensstämma med den som används i annan lagstiftning. Vi föreslår därför att det som i dag i skollagen benämns ändring ska benämnas omprövning av lärare. Den granskning av lärarens betygssättning, som enligt vårt förslag ska kunna göras av rektorn, ska benämnas omprövning av rektor.</P> <P class="p61 ft10">Förvaltningslagsutredningen föreslog i betänkandet <SPAN class="ft27">En ny förvaltningslag </SPAN>(SOU 2010:29) att benämningen omprövning ska ersättas av rättelse. Skälet till förslaget uppgavs bl.a. vara att benämningen omprövning har lett till att myndigheter missuppfattar vad</P> <P class="p399 ft18">109</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">som krävs av dem. När ett överklagande kommer in har myndigheter ibland trott att de har varit tvungna att fatta ett formellt beslut om att inte ändra ett beslut, trots att en part inte har begärt omprövning. Förvaltningslagsutredningen ansåg att benämningen ändring borde undvikas eftersom den används för att beskriva det resultat som någon vill uppnå vid ett överklagande. Utredningen föreslog därför i stället benämningen rättelse.</P> <P class="p54 ft10">I Förvaltningslagsutredningens betänkande beräknas den nya förvaltningslagen inte träda i kraft förrän om flera år. Vi kan därför inte bedöma om benämningen omprövning kommer att ersättas av benämningen rättelse såsom Förvaltningslagsutredningen föreslagit. Mot denna bakgrund anser utredningen att det för närvarande inte är lämpligt att föreslå att benämningen rättelse ska användas för skolväsendet. Vi bedömer dock att det kan finnas skäl att överväga om benämningen behöver ses över om Förvaltningslagsutredningens förslag blir verklighet.</P> <P class="p400 ft30"><SPAN class="ft28">3.4</SPAN><SPAN class="ft55">Vilka skolformer, betyg och betygssteg ska omfattas av rektorns omprövning?</SPAN></P> <P class="p401 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Rektorn ska kunna ompröva samtliga betyg i samtliga skolformer, utom terminsbetyg i grundskolan, särskolan och specialskolan.</P> <P class="p402 ft10">Betygsstegen <NOBR>B–F</NOBR> ska kunna omprövas av rektorn. Rektorn ska också kunna ompröva en lärares beslut att inte sätta betyg och ett betyg som satts efter särskild prövning.</P> <P class="p403 ft10">Lärarens möjlighet att ändra ett betyg enligt 3 kap. 20 § skollagen omfattar, som tidigare nämnts, alla skolformer och alla betyg. Det ligger inom utredningens uppdrag att föreslå vilka betyg som ska kunna omprövas av någon annan än läraren. Frågan är om möjligheten att ompröva betyg ska gälla alla betyg eller begränsas till exempelvis slutbetyg, icke godkända betyg och beslut att inte sätta betyg. En anledning att göra en åtskillnad mellan t.ex. terminsbetyg och slutbetyg i grundskolan kan vara att de skiljer sig åt när det gäller syfte och rättsverkan för eleven.</P> <P class="p404 ft18">110</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft27">Vilka skolformer ska omfattas av rektorns omprövning?</P> <P class="p214 ft10">Utredningen kan konstatera att betygen har olika faktisk betydelse i olika skolformer, t.ex. för fortsatta studier. I det följande redovisas utredningens bedömning av betygens betydelse för olika skolformer och motiveringar till utredningens förslag.</P> <P class="p336 ft27">Grundskolan och specialskolan</P> <P class="p204 ft10">En ny betygsskala kommer att införas läsåret 2011/12 i grundskolan och specialskolan. Betyg ska sättas med någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F. Högsta betyg för godkänt resultat är A och lägsta är E. För den elev som inte uppnår kraven för godkänt betyg ska betyget F sättas. Saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper ska betyg inte sättas.</P> <P class="p405 ft10">Regeringen har fattat beslut om propositionen (2009/10:219)</P> <P class="p406 ft27">Betyg från årskurs 6 i grundskolan <SPAN class="ft10">och överlämnat den till riksdagen för ställningstagande. Riksdagen planeras besluta om propositionen den 20 december 2010. Ett betyg i årskurs 6 kan sägas vara en första tydlig och formell avstämning för eleven av hur dennes kunskapsnivå har utvecklats under sex år. Avstämningen ger även en tydlig sammanfattning och information till elevens föräldrar om deras barns kunskapsutveckling. Betyget i årskurs 6 kan även sägas vara viktigt för elevens fortsatta skolgång bl.a. om eleven har behov av särskilt stöd.</SPAN></P> <P class="p87 ft10">Terminsbetyg i årskurs 7 innebär att eleven får betyg i ett antal nya ämnen. Vissa ämnen kan beroende på skolans planering avslutas redan i årskurs 8. Terminsbetygen kan dock liknas vid en löpares mellantider. De är viktiga, men inte så avgörande som sluttiden är, dvs. slutbetyget i årskurs 9.</P> <P class="p58 ft10">Om det endast är elevers rättssäkerhet och deras känsla av en rättvis och riktig bedömning som ska avgöra vilka betyg som ska kunna omprövas bör rimligen alla betyg omfattas.</P> <P class="p75 ft10">En möjlighet för en elev att få ett betyg omprövat av rektorn kan dock få andra konsekvenser än en stärkt rättssäkerhet för eleverna. Det finns en risk att omprövningen kan påverka lärarens bedömningsmetoder och undervisning, som i sin tur kan påverka elevers lärande och kunskapsutveckling negativt. Detta är något som kanske skulle vara särskilt olämpligt i tidiga skolår i grundskolan.</P> <P class="p407 ft18">111</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft10">Utredningen har inte underlag för att kunna bedöma om en möjlighet till omprövning av rektorn skulle medföra att lärare i högre grad strävar efter mer förenklade bedömningsmetoder. De forskare som deltog vid utredningens forskarseminarium i maj 2010 menade dock att det kunde finnas en risk för att t.ex. kreativiteten i undervisningen och elevens lärande skulle kunna hämmas. Valet kanske står mellan att å ena sidan tillförsäkra eleverna en möjlighet till omprövning i grundskolans tidiga år och å andra sidan eventuellt få sämre undervisningsförutsättningar</P> <P class="p53 ft10">Vi konstaterar också att det har skett förbättringarna för elevens rättssäkerhet genom den nya skollagen. Exempelvis är läraren skyldig att på begäran motivera ett beslut om betyg och eleven har möjlighet att begära omprövning av läraren.</P> <P class="p53 ft10">Det finns som utredningen ser det, också administrativa skäl till att betygen som ingår i terminsbetygen inte bör omfattas av en möjlighet till omprövning. Det kommer att få administrativa konsekvenser som bl.a. innebär ett merarbete för skolan. Detta kan bli betydande om inte antalet betyg begränsas.</P> <P class="p53 ft10">Sammanfattningsvis anser utredningen att de betyg som ska kunna omprövas av rektorn bör begränsas utifrån betygens faktiska betydelse. De bör därför begränsas till de betyg som kan ingå i elevens slutbetyg.</P> <P class="p335 ft27">Grundsärskolan</P> <P class="p408 ft10">Eleverna i grundsärskolan kan enskilt eller klassvis vara mer eller mindre inkluderade i ordinarie grundskoleklasser och skolor. I grundsärskolan är kunskapsmålen anpassade till elever med ett intellektuellt funktionshinder och uttrycker vad eleverna ”efter sina individuella förutsättningar” ska ha uppnått när de lämnar skolan. Grundsärskolan har också egna kursplaner som antingen gäller ämnen eller i den nuvarande träningsskolan ämnesområden. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan.</P> <P class="p197 ft10">En ny betygsskala införs läsåret 2011/12 även i denna skolform. Betygsbeteckningarna A, B, C, D eller E är de samma som för övriga skolformer. För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg dock inte sättas i ämnet. Regeringens förslag om betyg i årskurs 6 omfattar även grundsärskolan.</P> <P class="p53 ft26">När betyg sätts i grundsärskolan sätts de i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i de ämnen som</P> <P class="p66 ft18">112</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">eleven inte har avslutat. Om eleven går ett tionde år i särskolan kan betyg även sättas i slutet av höstterminen i årskurs 10 i de ämnen som eleven inte har avslutat. Betyg kan även sättas när ett ämne eller ämnesblock har avslutats. Slutbetyg utfärdas på samma sätt som i grundskolan.</P> <P class="p58 ft10">Carlbeckskommitténs betänkande <SPAN class="ft27">För oss tillsammans – om utbildning och utvecklingstörning </SPAN>(SOU 2004:98) hänvisar till att Skollagskommittén föreslog att bestämmelser om prövning och omprövning av betyg skulle införas i skollagen och att de skulle gälla alla skolformer. Om sådana bestämmelser infördes ansåg kommittén att de också skulle gälla betyg satta i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Någon särskild motivering gavs inte. Kommitténs generella motivering hade dock utgångspunkten att olika skolformer skulle behandlas på likvärdigt sätt.</P> <P class="p77 ft10">Utredningen ansluter sig till principen om att de olika skolformerna ska behandlas lika. Sett ur den synvinkeln saknas skäl för att inte alla betyg från avslutade ämnen eller kurser ska omfattas av en rätt till omprövning även inom grundsärskolan. Vi kan dock konstatera att det sakligt sett finns skillnader redan i dag mellan t.ex. grundskolan och grundsärskolan i den meningen att betyg i grundsärskolan endast ska sättas om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. Betyg är dock obligatoriskt i gymnasiesärskolan.</P> <P class="p61 ft10">Resonemangen om att inte inkludera terminsbetyg under avsnittet om grundskolan och specialskolan gäller även i grundsärskolan. Med hänsyn tagen till principen om lika behandling av skolformerna bedömer vi att möjligheten att begära omprövning av betyg ska omfatta även grundsärskolan. Vår bedömning är att möjligheten till omprövning ska omfatta de betyg i ämnen som ingår i slutbetyget.</P> <P class="p59 ft27">Gymnasieskolan</P> <P class="p268 ft10">Vi bedömer att frågan om det ska finnas en möjlighet att ompröva betygen inom gymnasieskolan är relativt oproblematisk i den mening som diskuteras här för grundskolan. Alla betyg i kurser som kan ingå i examensbeviset inom gymnasieskolan kan ligga till grund för antagning till högskolan eller för elevens inträde på arbetsmarknaden. Betygen har således betydelse för elevens möjligheter i dennes framtida liv.</P> <P class="p225 ft26">Betygen i avslutade kurser i gymnasieskolan ska därför omfattas av möjligheten till omprövning.</P> <P class="p409 ft18">113</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft27">Gymnasiesärskolan</P> <P class="p218 ft10">Gymnasiesärskolan är fyraårig och kursbaserad. Eleverna får betyg efter varje avslutad kurs. Betygsbeteckningarna är gemensamma för grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Om en elev inte når upp till kraven för betyget G ska betyg inte sättas i grundsärskolan medan för en elev i gymnasiesärskolan ska ett intyg skrivas om att eleven har deltagit i kursen. En ny betygsskala införs läsåret 2011/12 även i denna skolform. Betygsbeteckningarna A, B, C, D eller E är de samma som för övriga skolformer. För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska ett intyg utfärdas om att eleven deltagit i kursen.</P> <P class="p263 ft10">Betyg ska sättas i gymnasiesärskolan, men dessa betyg ligger inte till grund för antagning till högre studier. De kan dock ha betydelse för elevens möjligheter på arbetsmarknaden. Med hänsyn tagen till principen om lika behandling av skolformerna bedömer utredningen att möjligheten att begära omprövning av betyg ska omfatta betyg på kurser i gymnasiesärskolan.</P> <P class="p278 ft27">Kommunal vuxenutbildning (komvux)</P> <P class="p71 ft10">Betygen i grundläggande vuxenutbildning kan även de ha betydelse för övergång till andra studier eller för elevens möjligheter på arbetsmarknaden. Utredningen bedömer att frågan om det ska finnas möjlighet att ompröva betygen inom gymnasial vuxenutbildning ska ses på samma sätt som för gymnasieskolan. Betygen på kurser från gymnasial vuxenutbildning bör därför också omfattas av möjligheten till omprövning.</P> <P class="p278 ft27">Särskild utbildning för vuxna (särvux)</P> <P class="p279 ft10">Särvux ingår i det offentliga skolväsendet och är en frivillig, egen skolform. Utbildningen omfattar grundläggande särvux, vilket motsvarar obligatoriska särskolan, samt gymnasial särvux som motsvarar den utbildning som ungdomar kan få på de nationella eller specialutformade programmen i gymnasiesärskolan. Skolformen är avsedd för elever som är 20 år från och med andra kalenderhalvåret och som tillhör särskolans personkrets. För de olika delarna av särvux finns kurser och kursplaner. Betyg sätts på varje avslutad kurs eller</P> <P class="p410 ft18">114</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">delkurs inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan och på avslutad kurs inom gymnasial särvux.</P> <P class="p58 ft10">Inom all vuxenutbildning sker övergång till yrkeslivet efter avslutade studier. Även för elever inom särskild utbildning för vuxna kan betygen ha betydelse för elevens övergång till arbetslivet. De bör därför också omfattas av en möjlighet till omprövning av rektorn.</P> <P class="p336 ft27">Utbildning i svenska för invandrare (sfi)</P> <P class="p214 ft10">Skolformen är en del av kommunernas vuxenutbildning. För en elev som läser svenska för invandrare kan ett betyg ha betydelse för möjligheten att studera på andra delar av vuxenutbildningen. Det finns dock inget formellt krav på att en elev ska ha nått vissa mål inom sfi för att få studera vidare.</P> <P class="p14 ft10">I skollagen har införts ett krav på att en vuxen ska ha ”förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” för att få studera på grundläggande vuxenutbildning. Samma krav finns sedan tidigare för gymnasial vuxenutbildning i 3 kap. 2 § förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. Kravet kan medföra att en elev måste ha uppnått en viss nivå inom sfi, t.ex. nivå D, för att anses ha förutsättningar för att tillgodogöra sig t.ex. kursen i svenska som andra språk. Eftersom det är en individuell prövning spelar det dock i praktiken ingen roll om eleven har tillgodogjort sig svenska språket på något annat sätt än genom sfi. Ett underkänt betyg på sfi skulle kunna innebära att en kommun bedömer att en elev inte har förutsättningar att följa en utbildning i svenska på vuxenutbildningens gymnasienivå. Det medför i sin tur att eleven kommer att sakna behörighet till högskolan.</P> <P class="p302 ft10">Betyget kan även vara avgörande för om en elev beviljas stimulansersättning, så kallad <NOBR>sfi-bonus,</NOBR> eller inte. Enligt lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare ska <NOBR>sfi-bonus</NOBR> ges till vissa personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Lagen trädde i kraft den 1 september 2010. Det krävs bl.a. lägst betyget Godkänt på vissa kurser inom tolv månader från det att utbildningen startade för att få <NOBR>sfi-bonus.</NOBR> Ersättningen varierar mellan 6 000 kronor och 12 000 kronor beroende på vilken kurs eleven gått. Kommunen beslutar om och betalar ut <NOBR>sfi-bonusen.</NOBR></P> <P class="p61 ft26">Möjligheten att få ett arbete eller praktik påverkas troligen av vilken nivå och vilket betyg en elev uppnår på sfi. Hur viktigt ett</P> <P class="p409 ft18">115</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">betyg från sfi är beror självklart på vilken betydelse det svenska språket har för den aktuella tjänsten eller praktiken. Det måste generellt ses som en fördel på arbetsmarkanden att en person kan visa att han eller hon har vissa kunskaper i det svenska språket.</P> <P class="p53 ft26">Mot bakgrund av den betydelse ett betyg i sfi kan ha anser utredningen att dessa betyg ska omfattas av rätten till omprövning av rektorn.</P> <P class="p198 ft27">Vilka betygssteg ska vara möjliga att ompröva?</P> <P class="p218 ft10">I utredningens uppdrag ingår att föreslå vilka betyg och betygssteg som ska omfattas av en omprövning av någon annan än läraren. Eftersom alla betygssteg kan vara avgörande för antagning till fortsatta studier eller tillgång till arbetsmarknaden anser vi att betygsstegen <NOBR>B–F</NOBR> ska kunna omprövas av rektorn. Det saknas, av naturliga skäl, behov att kunna ompröva det högsta betygssteget A.</P> <P class="p54 ft10">Det är inte endast steget mellan godkänt och icke godkänt resultat som kan ha betydelse för eleven, utan även steget mellan t.ex. B och C. Rektorns uppgift måste vara att avgöra till vilket betygssteg betyget ska höjas om det ursprungliga betyget är för lågt. Om en elev har begärt att betyget ska höjas från D till B kan alltså rektorn, oavsett vad eleven har begärt, ändra betyget till såväl C, B som A.</P> <P class="p278 ft27">Beslut att inte sätta betyg</P> <P class="p218 ft10">Enligt skollagen ska betyg inte sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av hög frånvaro. Detta ska gälla för samtliga skolformer där betyg förekommer, utom särskolan och särvux. Ett beslut att inte sätta betyg ska, enligt 3 kap. 20 § skollagen, ändras av läraren om det är uppenbart oriktigt.</P> <P class="p245 ft10">I propositionen <SPAN class="ft27">En ny betygsskala </SPAN>(prop. 2008/09:66) framfördes att betygssättning förutsätter att en elev har deltagit i undervisningen på ett sådant sätt att läraren kunnat göra en kontinuerlig bedömning av elevens utveckling. I propositionen påpekades också att ett beslut att inte sätta betyg i vissa fall kan få rättsverkan för eleven och att dessa beslut därför måste användas restriktivt. Det framfördes vidare att det genom skollagens bestämmelser om frånvaro, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner finns red-</P> <P class="p411 ft18">116</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">skap för att förebygga att betyg inte kan sättas. Skolan är alltså skyldig att vidta åtgärder för att komma till rätta med elevens svårigheter i skolarbetet innan en lärare beslutar att inte sätta betyg.</P> <P class="p86 ft10">En lärares beslut att inte sätta ett betyg kan, liksom betygssättning, vara felaktigt. Lärarens underlag kanske inte är så bristfälligt att en bedömning inte kan göras av elevens kunskaper. Det kan t.ex. vara tillräckligt för att ge ett icke godkänt betyg, eller t.o.m. ett godkänt betyg. Om ett betyg inte sätts kan en elev i gymnasieskolan inte få ut sin examen. Det kan därför vara viktigt för eleven att i stället få betyget Icke godkänt eller betyget F. En lärares beslut att inte sätta ett betyg har alltså rättsverkan för eleven. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett beslut att inte sätta ett betyg ska kunna omprövas.</P> <P class="p261 ft10">I propositionen <SPAN class="ft27">En ny betygskala </SPAN>(prop. 2008/09:66 framfördes att ett beslut att inte sätta betyg är en form av betygsbeslut som ska dokumenteras med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Utredningen anser därför att ett beslut att inte sätta ett betyg kan jämställas med ett beslut att sätta betyg.</P> <P class="p75 ft10">För att inte tynga författningstexten har vi valt att endast hänvisa till beslut att sätta betyg, som således även omfattar beslut att inte sätta betyg. Det gäller t.ex. för bestämmelserna om tidsgräns för begäran om omprövning och underrättelse om betyg.</P> <P class="p275 ft28"><SPAN class="ft28">3.5</SPAN><SPAN class="ft53">Lärare ska dokumentera elevers kunskaper</SPAN></P> <P class="p387 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Lärares skyldighet att dokumentera elevers kunskaper som har betydelse för betygssättningen förtydligas. Betygsunderlaget ska sparas minst sex månader från den dag betyget sattes.</P> <P class="p388 ft10">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om dokumentation för betygssättning.</P> <P class="p412 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att meddela föreskrifter på området.</P> <P class="p413 ft18">117</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p414 ft30"><SPAN class="ft28">3.6</SPAN><SPAN class="ft55">Dagens krav på dokumentation av elevers kunskaper</SPAN></P> <P class="p218 ft10">Utredningen har under sitt arbete kunnat konstatera att det inte finns någon uttrycklig reglering om att lärare ska dokumentera elevers prestationer. Det framstår som en brist och ett förbiseende att tydliga krav på dokumentation vid en så viktig myndighetsutövning som betygssättning inte finns.</P> <P class="p53 ft10">I 29 kap. 10 § skollagen undantas betygssättning från kravet i förvaltningslagen om anteckning av uppgifter. Det sker med hänvisning till att det i tredje kapitlet och i skolformskapitlen finns särskilda bestämmelser om handläggning i samband med betygssättning. Dessa bestämmelser innehåller dock inte något krav på att lärare ska anteckna uppgifter som kan ha betydelse för betygssättningen.</P> <P class="p220 ft10">I Lpo 94 anges att läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Det sägs också att läraren vid betygssättning ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Regeringen fattade den 7 oktober 2010 beslut om en ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.<A href="#page_113"><SPAN class="ft50">2 </SPAN></A>Några väsentliga förändringar i avsnittet om bedömning och betygssättning har inte gjorts.</P> <P class="p80 ft10">Skolverket pekar i stödmaterial till den individuella utvecklingsplanen, som gäller för grundskolan, på vikten av dokumentation. I stödmaterialet framförs bl.a. att det är lärarens arbetsuppgift att dokumentera elevers kunskapsutveckling. En tydlig dokumentation ska enligt Skolverket innehålla exempel på elevens kunskaper och hur eleven använder dem för att analysera, dra egna slutsatser, göra jämförelser, föra diskussioner och värdera. Det är alltså inte vad eleven har gjort och arbetat med som ska stå i centrum, utan resultatet av arbetet. Skolverket framför också att lärare bör ha gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och lärande. Exempel på olika dokumentationssätt ges, såsom portfolios, loggböcker, diagnostiska och andra prov,</P> <P class="p415 ft52"><SPAN class="ft51">2 </SPAN>Läroplanen träder i kraft den 1 juli 2011. Lpo 94 och förordningen (SKOLFS 200:135) om kursplaner för grundskolan fortsätter att gälla för elever i årskurs 9 i grundskolan under läsåret 2011/12.</P> <P class="p265 ft18">118</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">bedömningsmatriser, lärarens egna anteckningar och elevens självvärderingar. (SKOLFS 2009:16, Skolverket 2008b och 2009g).</P> <P class="p167 ft10">Ett uttryckligt krav på dokumentation saknas för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Det finns dock flera underförstådda krav. I Lpf 94 anges bl.a. att läraren fortlöpande ska ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångarna i studierna. Läraren ska också informera hemmen om minderåriga elevers kunskapsutveckling och skolsituation. Motsvarande reglering som för de obligatoriska skolformerna finns för dessa skolformer om vad läraren ska ta hänsyn till vid betygssättningen.</P> <P class="p16 ft10">Utredningens samlade bedömning är att dokumentation av elevers kunskaper utgör en del av lärares arbetsuppgifter oavsett om det görs för den individuella utvecklingsplanen eller för betygssättning. Utan dokumentation av elevens kunskaper kan läraren svårligen bedöma elevens kunskaper eller förmedla skälen för betygssättningen till eleven och föräldrarna.</P> <P class="p416 ft12"><SPAN class="ft12">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft54">Tydligare krav på att lärare ska dokumentera elevers kunskaper</SPAN></P> <P class="p224 ft10">Med begreppet dokumentation avser utredningen de bevis som finns för vad en elev kan. Det kan dels vara exempel på elevarbeten, dels lärarens egen dokumentation av elevens kunskaper. Utredningens användning av begreppet dokumentation inkluderar alltså både elevarbeten och lärarens egen dokumentation. Hänvisningen till lärarens dokumentation avser endast det som läraren själv dokumenterar, utifrån det förtydligade kravet på dokumentation.</P> <P class="p87 ft10">Elevarbeten kan exempelvis vara prov, uppsatser eller produkter av olika slag. I många fall, kanske de flesta, kan dock sådana exempel saknas. Det kan exempelvis vara fallet med kunskaper som visas vid en muntlig redovisning, ett grupparbete, en laborationsuppgift eller vid en klassrumsobservation. Kunskaper som visas vid sådana tillfällen kan t.ex. vara elevens muntliga språkförmåga eller elevens förmåga att analysera och göra jämförelser. För att det ska finnas bevis för att eleven har dessa kunskaper måste läraren dokumentera, dvs. i någon form beskriva, vad eleven har gjort och kan.</P> <P class="p61 ft26">Exempel på elevens visade kunskaper tillsammans med lärarens egen dokumentation utgör den dokumentation som ska ligga till grund för betygssättningen, dvs. den utgör betygunderlaget. En</P> <P class="p417 ft18">119</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">grundläggande förutsättning för att någon annan ska kunna bedöma om lärarens betygssättning var riktig eller inte är att sådan dokumentation finns. Dokumentationen är också viktigt för elevers rättssäkerhet, för att riktiga betyg ska kunna sättas och för att information om elevers kunskapsutveckling ska kunna förmedlas till eleven och dennes vårdnadshavare. Dokumentationskravet gäller oavsett om en elev har begärt omprövning av ett betyg eller inte.</P> <P class="p53 ft10">En konsekvens av ovanstående resonemang är att det finns ett behov av att förtydliga lärares ansvar genom att föra in bestämmelser om dokumentation i skollagen. Det gäller såväl lärares skyldighet att i någon form beskriva vad elever kan och att spara betygsunderlaget. Genom en lagreglering blir det tydligt att kraven gäller för hela skolväsendet och samtliga skolformer där betyg sätts.</P> <P class="p197 ft10">Förvaltningslagens krav på myndigheter att anteckna uppgifter som myndigheten får på annat sätt än genom en handling utgår från att information lämnas muntligen i ett ärende vid ett visst tillfälle. I skolans undervisning är dock situationen en annan. Där observerar läraren kontinuerligt under en längre tid vad eleven presterar. Dokumentationskravet gäller endast då det saknas exempel på elevens visade kunskaper, såsom prov eller produkter av olika slag. Det kan exempelvis vara kunskaper som visas vid en muntlig redovisning eller klassrumsobservationer. Det är självklart inte rimligt att lärare ska dokumentera allt vad elever gör och kan. Vi bedömer att det är sådana kunskaper som har betydelse för betygssättningen som ska dokumenteras. Vilka kunskaper detta är ska avgöras utifrån kunskapskraven i kurs- och ämnesplanerna.</P> <P class="p80 ft10">Läraren kan själv välja hur kunskaperna ska dokumenteras. Det vanliga är förmodligen att läraren för anteckningar, men kunskaperna kan även dokumenteras genom exempelvis ljud- eller bildupptagning. För att lärarens dokumentation ska återge elevens visade prestationer på ett så korrekt sätt som möjligt är det viktigt att läraren inte dröjer för länge med att dokumentera. Ju längre tiden går ju sämre blir sannolikt lärarens minnesbild av vad eleven har visat. Därför ska läraren dokumentera elevens kunskaper i nära anslutning till prestationstillfället.</P> <P class="p80 ft10">Lärarens dokumentation måste vara utformad på ett sådant sätt att läraren själv kan använda den t.ex. för information till eleven, som underlag för betygssättning eller vid en eventuell omprövning av läraren själv. Om det skulle bli aktuellt med en omprövning av rektorn kan läraren behöva utforma sin dokumentation så att rektorn och andra lärare kan ta del av den och förstå den.</P> <P class="p270 ft18">120</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft10">Utredningen bedömer att det kan finnas behov av att ge lärare stöd för att utveckla dokumentationsförmågan. Vi föreslår därför att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska meddela föreskrifter om lärares dokumentation, t.ex. hur dokumentation som underlag för betygssättning kan göras. Utredningen bedömer att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utfärda föreskrifter på området.</P> <P class="p419 ft27">Svårigheter och risker med bedömning, dokumentation och omprövning</P> <P class="p214 ft10">Det finns kurser eller delar av kurser i ämnen inom framför allt gymnasieskolan och vuxenutbildningen där det är svårare att spara och i efterhand redovisa elevens kunskaper. Det gäller företrädesvis i ämnen där kunskapskraven i kurs- och ämnesplanerna ställer krav på kunskaper som inte låter sig lika enkelt dokumenteras i form av olika typer av prov, t.ex. analytisk förmåga, färdigheter eller praktiska uppgifter. Detsamma kommer säkerligen att gälla dokumentation i t.ex. den arbetsplatsförlagda delen av gymnasial lärlingsutbildning, där läraren sätter betyget på basis av det underlag en handledare på arbetsplatsen lämnar.</P> <P class="p61 ft10">En farhåga med omprövning som påtalas i utredningens direktiv och som framförts till utredningen, bl.a. vid forskarseminariet i maj 2010, är att lärare kommer att förenkla metoderna för bedömning av elevens kunskaper till dem som anses vara lätt mätbara för att läraren ska kunna visa att betygssättningen är riktig Det kan t.ex. i ytterlighetsfallet resultera i prov med flervalsfrågor. Det finns i och för sig inga belägg att så kommer att ske, men risken kan finnas. Den eventuella risken att undervisningen och bedömningen av elevernas kunskaper kan komma att bli enklare och mer ensidig om en omprövningsmöjlighet införs måste bemötas. Det finns faktiska krav på undervisningen och betygssättningen i bl.a. skollagen och kurs- och ämnesplaner. Dessa krav ska en lärare följa i sitt arbete.</P> <P class="p61 ft10">Utredningen konstaterar att betygen redan i dag påverkas av faktorer som inte finns i kurs- och ämnesplanernas kunskapskrav, t.ex. elevers uppförande och intresse för utbildningen (Se bl.a. kunskapsöversikt i bilaga 5). Utredningen bedömer dock att förslagen om möjligheten att ompröva lärarens betygssättning i kombination med ett förtydligande av dokumentationskraven bör kunna öka</P> <P class="p391 ft18">121</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">sakligheten i bedömning av elevens prestationer. Det bör därför bli svårare att bygga bedömningen på icke relevanta faktorer.</P> <P class="p291 ft10">En omprövning kan i många fall grundas på att det faktiskt finns ett ordentligt underlag som visar det eleven har presterat, t.ex. i form av prov och andra skriftliga produkter. I andra fall måste omprövningen helt eller delvis bygga på lärarens dokumentation av elevens prestationer i relation till kurs- och ämnesplanernas kunskapskrav (i dag betygskriterier). Om lärarens bedömningar och dokumentation görs i dialog med eleven, och om lärare och elev är överens om dem, bör dokumentationen kunna utgöra ett tillräckligt underlag för en eventuell omprövning av rektorn.</P> <P class="p80 ft10">En dokumentation som uppfyller de krav som måste ställas enligt vår tankegång ovan borde medföra att rektorn kan göra en rimligt rättssäker omprövning. Det kommer dock sannolikt att förekomma att dokumentationen lika fullt är sådan att det inte blir möjligt för rektorn att avgöra om betyget är riktigt eller inte. Konsekvensen blir att rektorn inte har underlag för en ändring av betyget och därför måste låta det satta betyget kvarstå.</P> <P class="p278 ft27">Är handlingar som ingår i betygsunderlaget allmänna handlingar?</P> <P class="p71 ft10">Utredningens förslag att införa en bestämmelse i skollagen om lärares dokumentationsskyldighet och en möjlighet till omprövning av rektorn bör leda till att dokumentationen i skolan ökar. Det aktualiserar frågan om handlingar som ingår i betygsunderlaget är allmänna och därmed omfattas av offentlighetsprincipen. Utredningens förslag att förtydliga dokumentationskravet och att införa en möjlighet till omprövning av rektorn innebär i sig ingen förändring av om en sådan handling är allmän eller inte.</P> <P class="p53 ft10">Under vårt arbete har det, särskilt från utredningens expert- och referensgrupp, utryckts en oro över att en ökad dokumentation i skolan också innebär att fler handlingar och uppgifter om elevers kunskapsutveckling och bedömning av elever blir offentliga. Uppgifter från handlingarna kan därmed komma att spridas, bl.a. till media och genom Internet.</P> <P class="p54 ft10">En allmän handling omfattas av offentlighetsprincipen, vilket innebär att vem som helst har rätt att ta del av handlingen om inte uppgifterna i den omfattas av sekretess. Enligt tryckfrihetsförordningen (1949:105) är en handling allmän om den förvaras hos myn-</P> <P class="p234 ft18">122</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">digheten och om den är att anse som upprättad eller inkommen till myndigheten.</P> <P class="p58 ft10">Tryckfrihetsförordningen gäller endast för myndigheter. En kommunal skola är en del av en myndighet. En fristående skola är däremot ingen myndighet och omfattas därför inte av tryckfrihetsförordningen och därmed inte heller av offentlighetsprincipen. Det innebär att det inte råder lika villkor mellan skolformerna vad gäller skyldigheten att lämna ut en handling till allmänheten.</P> <P class="p15 ft10">För att en handling ska vara allmän ska den förvaras hos myndigheten. En handling kan anses förvarad hos en myndighet även om den inte finns i myndighetens lokaler. En handling som en lärare har tagit hem, t.ex. en skrivning som ska granskas, kan anses vara förvarad hos skolan som myndighet. Det avgörande i sammanhanget är om myndigheten fortfarande förfogar över handlingen (Rimsten 2008).</P> <P class="p77 ft10">Utredningen om offentlighet och sekretess i skolan framförde i sitt betänkande (SOU 2003:103) att de inte kunde göra generella uttalanden om var elevarbeten skulle anses förvarade. De ansåg dock att de borde anses vara förvarade hos skolan om skolpersonalen har fri tillgång till dem. Om elevarbetena förvaras i ett låst skåp, som endast eleven har tillgång till, ansågs handlingarna däremot inte vara förvarade hos myndigheten och därmed inte heller vara allmänna.</P> <P class="p226 ft10">Frågan om ett elevmaterials rättsliga status har inte prövats i rättspraxis, vilket innebär att rättsläget är oklart. En uppfattning som bl.a. framförts av Utredningen om offentlighet och sekretess i skolan är att elevarbeten ska anses som inkomna<A href="#page_118"><SPAN class="ft50">3 </SPAN></A>till skolan då de har lämnats till läraren eller någon annan av skolans personal. Därmed blir handlingarna allmänna så länge de förvaras hos skolan.</P> <P class="p75 ft10">Om en lärare antecknar eller på annat sätt dokumenterar elevers kunskaper utgör dokumentationen en upprättad handling. Enligt tryckfrihetsförordningen anses en handling vara upprättad när den har expedierats. Lärarens dokumentation anses alltså vara upprättad då den har skickats eller på annat sätt expedierats till eleven eller dennes vårdnadshavare. Om handlingen inte har expedierats och om den hör till ärendehandläggning anses den enligt tryckfrihetsförordningen vara upprättad då ärendet har slutbehandlats hos myndigheten.</P> <P class="p420 ft52"><SPAN class="ft51">3 </SPAN>Enligt tryckfrihetsförordningen är en handling inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa.</P> <P class="p421 ft18">123</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft10">Utredningen om offentlighet och sekretess i skolan ansåg att betygssättning bör vara ärendehandläggning. Betyget kan ses som det beslut som avgör ärendet. Den dokumentation som lärare upprättar för att använda vid betygssättning ansågs därför bli allmän då betyget är satt. Om handlingen inte hör till ett ärende anses den enligt tryckfrihetsförordningen i stället vara upprättad när den är färdigställd, dvs. fått sitt slutliga skick. (SOU 2003:103, Rimsten 2008)</P> <P class="p245 ft10">För elevernas trygghet och integritet är det viktigt att skolans personal har kunskap om vilka handlingar som är allmänna och när uppgifter i dem är sådana att de omfattas av sekretess. Det är viktigt att det i skolan finns kunskap om hur dessa handlingar bör hanteras. Det är ytterst huvudmannens ansvar att rektorer och lärare känner till och korrekt kan tillämpa bestämmelserna om offentlighet och sekretess.</P> <P class="p53 ft10">Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet (dir. 2010:25). Utredaren ska föreslå de förändringar som behövs för att ett tillfredsställande sekretesskydd ska kunna åstadkommas inom skolväsendet. Bakgrunden till utredningen är den utökade dokumentationsskyldigheten när det gäller uppgifter om elevers och andra enskildas personliga förhållanden. Utredaren ska exempelvis föreslå nya sekretessbestämmelser för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Utredaren ska också föreslå bestämmelser om tystnadsplikt i verksamheter med enskild huvudman, bl.a. fristående skolor. Bestämmelserna ska så långt som möjligt motsvara den sekretess som utredaren föreslår för motsvarande verksamhet med offentlig huvudman.</P> <P class="p392 ft10">Betygsprövningsutredningens förslag att införa en bestämmelse i skollagen som förtydligar lärares skyldighet att dokumentera elevers kunskaper kan leda till att uppgifter om elever i högre grad dokumenteras. Det är därför önskvärt att en bedömning görs av om även detta dokumentationskrav kan medföra ett behov av en utökad sekretess och tystnadsplikt. Utredningen anser att regleringen om sekretess och tystnadsplikt inom skolväsendet bör vara lika oavsett om det är en offentlig eller enskild huvudman.</P> <P class="p104 ft18">124</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft27">Hur länge bör betygsunderlaget sparas?</P> <P class="p204 ft10">En förutsättning för att betyg ska kunna omprövas är att betygsunderlaget sparas, dvs. såväl exempel på elevens visade kunskaper som lärarens dokumentation av elevens kunskaper. I kommunala skolor omfattas handlingar som ingår i betygsunderlaget normalt av offentlighetsprincipen och ska därmed arkiveras. Kommunerna ansvarar själva för sina allmänna handlingar och beslutar, när man fastställer arkivreglementen, om vilka regler som gäller för kommunens arkivering, förutom vad som följer av arkivlagen och andra författningar. Av Riksarkivets allmänna råd om bevarande och gallring av handlingar rörande kommunernas och landstingens utbildningsväsende <NOBR>(RA-FS</NOBR> 2002:2) framgår för bl.a. betygsdokumentation vilka handlingar som bör bevaras och vilka som kan gallras.<A href="#page_120"><SPAN class="ft50">4 </SPAN></A>Fristående skolor omfattas dock varken av tryckfrihetsförordningen eller av arkivlagen och har därmed ingen skyldighet att bevara handlingar.</P> <P class="p422 ft10">Regeringen har i propositionen <SPAN class="ft27">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet </SPAN>(2009/10:165) framfört att de anser att det behövs en reglering av enskilda skolors bevarande av handlingar. De menar att det i princip finns två huvudmodeller för att åstadkomma detta. Den första huvudmodellen innebär att vissa handlingar hos fristående skolor jämställs med handlingar hos kommunala myndigheter. Detta skulle kunna realiseras genom att utvalda handlingar skulle omfattas av tryckfrihetsförordningens, sekretesslagens och arkivlagens bestämmelser. Regeringen menar dock att det inte är lämpligt att lagstifta om handlingsoffentlighet för privatägda företag.</P> <P class="p77 ft10">Den andra huvudmodellen är att huvudmannen för en fristående skola ska vara skyldig att lämna in vissa handlingar till den kommun där den fristående skolan är belägen. En ny bestämmelse har utifrån denna modell förts in i skollagen (29 kap. 18 §). Den ålägger huvudmannen för fristående skolor att överlämna slutbetyg eller motsvarande betygsdokument för gymnasieskolan till den kommun där skolan är belägen.</P> <P class="p76 ft26">En omprövning av rektorn ska kunna genomföras på likvärdiga villkor i fristående och kommunala skolor. Betygsunderlaget bör därmed finnas tillgängligt oberoende av vilken huvudman skolan</P> <P class="p423 ft62"><SPAN class="ft88">4 </SPAN>Se även Bevara eller gallra? – Råd för kommunernas och landstingens utbildningsväsende, Gallringsråd nr 2, från Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet 2003). En uppdaterad version av gallringsråden tas för närvarande fram av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Riksarkivet.</P> <P class="p424 ft18">125</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p425 ft10">har.<A href="#page_121"><SPAN class="ft50">5 </SPAN></A>Ett alternativ skulle kunna vara att införa en bestämmelse i skollagen om att huvudmannen för en fristående skola ska lämna över betygsunderlaget till en kommun, i likhet med bestämmelsen om överlämnade av betygshandlingar. Med tanke på den mängd handlingar ett betygsunderlag kan omfatta bedömer utredningen dock att denna modell är mindre lämplig. Utredningen föreslår i stället att det bör finnas en bestämmelse i skollagen om att handlingar som ingår i ett betygsunderlag ska sparas minst en viss tid.</P> <P class="p426 ft10">Frågan är hur länge de handlingar som ingår i betygsunderlaget bör sparas.<A href="#page_121"><SPAN class="ft50">6 </SPAN></A>En elev kan begära omprövning senast tre veckor från den dag betyget sattes. Om det finns synnerliga skäl kan rektorn medge en förlängning av tidsfristen. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att handlingar som ingår i betygsunderlaget ska sparas minst sex månader från den dag betyget sattes. Betygsunderlaget bör med denna reglering finnas tillgängligt, i såväl kommunala som fristående skolor, om en omprövning av läraren respektive rektorn blir aktuell. Bestämmelsen innebär dock inte att betygsunderlag i fristående skolor kommer att omfattas av offentlighetsprincipen.</P> <P class="p54 ft10">Handlingar, som ingår i betygsunderlaget, kan även komma att behövas som underlag för Skolinspektionens granskning av betygssättning och omprövningsärenden. Utredningen bedömer att det bör finnas ett tillräckligt underlag för att genomföra en sådan granskning om de handlingar som ingår i betygsunderlaget sparas minst sex månader från den dag betyget sattes.</P> <P class="p197 ft10">För kommunala skolor är huvudregeln att allmänna handlingar ska bevaras. Det blir därmed ett minimikrav att betygsunderlaget ska sparas sex månader från den dag betyget sattes. När denna tid förflutit måste huvudmannen för skolan avgöra om handlingarna kan förstöras och i så fall när. Vägledning finns i arkivlagen (1990:782) samt i gallringsråd, som Riksarkivets allmänna råd om bevarande och gallring av handlingar rörande kommunernas och landstingens utbildningsväsende <NOBR>(RA-FS</NOBR> 2002:2). Eftersom fristående skolor inte är myndigheter har de inte samma skyldighet att spara</P> <P class="p264 ft67"><SPAN class="ft59">5</SPAN><SPAN class="ft89">Frågan om bevarande av dokumentation i fristående skolor aktualiseras även i den utredning regeringen tillsatt om skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen (Dir. 2010:44).</SPAN></P> <P class="p364 ft61"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft60">Bestämmelser om att handlingar ska sparas minst en viss tid finns exempelvis i patientdatalagen (2008:355), bokföringslagen (1999:1078), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och lag (1997:614) om kommunal redovisning. Den 1 juli 2011 träder en bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453) i kraft som innebär att rapporter, utredningar och annan dokumentation som rör anmälan om missförhållanden ska bevaras fem år från det att den sista anteckningen gjordes.</SPAN></P> <P class="p70 ft18">126</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft10">handlingar, som ingår i betygsunderlaget, längre än sex månader från den dag betyget sattes.</P> <P class="p267 ft28"><SPAN class="ft28">3.7</SPAN><SPAN class="ft53">Begäran om omprövning ska göras av eleven</SPAN></P> <P class="p398 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Omprövning av ett betyg ska begäras av den elev betyget gäller. Även en minderårig elev har rätt att begära omprövning av ett betyg. Elevens vårdnadshavare får begära omprövning av ett betyg om eleven ger sitt samtycke till det.</P> <P class="p427 ft10">Möjligheten till omprövning av betyg syftar främst till att stärka elevens rättssäkerhet. Utredningen anser därför att en begäran av omprövning ska göras av den elev betyget gäller.</P> <P class="p86 ft10">Enligt 29 kap. 12 § skollagen har den som fyllt 16 år rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt skollagen. Genom bestämmelsen har den ålder fram till vilken vårdnadshavaren ensam företräder barnet sänkts från 18 år till 16 år (prop. 2009/10:165). En minderårig elev kan alltså, utan vårdnadshavarens samtycke, begära en omprövning av ett betyg då han eller hon har fyllt 16 år. I vissa frågor har elever rätt att föra sin talan även om de är under 16 år. Det gäller ansökan till fortsatta studier vid gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning. Enligt socialtjänstlagen (2001:453), 11 kap. 10 §, har ett barn som fyllt 15 år rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden.</P> <P class="p68 ft10">En elev som får ett slutbetyg i årskurs nio är normalt <NOBR>15–16</NOBR> år gammal, dvs. kan vara under 16 år.<A href="#page_122"><SPAN class="ft50">7 </SPAN></A>För de elever som är under 16 år finns det alltså inget lagstöd för att de själva ska kunna begära omprövning. Barn kan dock anses ha nått en sådan mognad att de själva får föra sin talan utan att det finns något lagstöd (prop. 1981/82:168). En individuell bedömning måste alltså göras från fall till fall. För elevens rättssäkerhet är det viktigt att möjligheten till omprövning kan utnyttjas även om en minderårig elevs föräldrar inte vill begära omprövning. Med beaktande av att elever är minst <NOBR>15–16</NOBR> år då en omprövning tidigast kan begäras föreslår vi att även en elev som är yngre än 16 år ska ha rätt att själv föra sin talan i</P> <P class="p428 ft52"><SPAN class="ft51">7 </SPAN>Skollagskommittén (SOU 2002:121) föreslog att en elev skulle kunna begära en omprövning av ett betyg även om eleven var underårig.</P> <P class="p421 ft18">127</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">fråga om omprövning av betyg. Denna rättighet ska gälla såväl för omprövning av läraren som för omprövning av rektorn.</P> <P class="p291 ft10">Enligt föräldrabalken (1949:381), 6 kap. 11 och 13 §§, har barnets vårdnadshavare rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. En begäran om omprövning av betyg måste anses vara en fråga som rör barnets personliga angelägenheter. Barnets föräldrar har därmed rätt att begära omprövning av barnets betyg. I allmänhet kommer alltså både föräldrarna och barnet att kunna begära omprövning (prop. 2009/10:165). Innan en begäran om omprövning lämnas in ska dock föräldern ta hänsyn till barnets synpunkter och önskemål, som även i detta fall ska väga tyngre i takt med barnets ålder och utveckling.</P> <P class="p80 ft10">Det kan dock i praktiken vara så att föräldrarna vill att ett betyg ska omprövas, medan eleven inte vill det. Skälen till att en elev inte vill begära omprövning kan vara flera. Eleven kan anse att betyget är riktigt, men även en elev som anser att ett betyg är oriktigt kan vilja avstå från att begära omprövning. Det kan exempelvis bero på att eleven tror att en begäran om omprövning kan leda till eller förvärra en konflikt med läraren. Frågan är därför om barnets samtycke bör krävas för att vårdnadshavaren ska kunna begära en omprövning av ett betyg. Ett sådant krav finns t.ex. inom socialtjänsten.</P> <P class="p54 ft10">Enligt 3 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) kan socialnämnden utse en kontaktperson, med uppgift att hjälpa den enskilde och dennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som har fyllt 15 år får kontaktperson endast utses om barnet själv begär eller samtycker till det.</P> <P class="p54 ft10">Mot bakgrund av att ett betyg tidigast kan omprövas då eleven normalt är <NOBR>15–16</NOBR> år bör eleven själv kunna avgöra om en omprövning ska begäras eller inte. Det är viktigt att en omprövning endast görs om eleven själv vill det och att det inte är föräldrarnas vilja som styr. Det kan finnas fall där det faktiskt är för barnets bästa att begära en omprövning, trots att barnet inte vill det. Föräldern kan ibland vara bättre lämpad att bedöma vad som är bäst för barnet. Utredningen anser dock att risken att eleven drabbas negativt är störst om en omprövning görs mot elevens vilja. Vi föreslår därför att en vårdnadshavare endast ska kunna begära omprövning av ett betyg om eleven ger sitt samtycke.</P> <P class="p429 ft18">128</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p430 ft30"><SPAN class="ft28">3.8</SPAN><SPAN class="ft55">Tidsgränser för begäran om och handläggning av en omprövning</SPAN></P> <P class="p431 ft34">Utredningens förslag:</P> <P class="p432 ft10">En elev ska kunna begära omprövning av ett betyg senast tre veckor från den dag betyget sattes. Om det finns synnerliga skäl får rektorn medge att en omprövning görs trots att begäran inkommit efter tidsfristen.</P> <P class="p412 ft26">Den eller de som beslutat om betyget får på eget initiativ ompröva betyget inom tre veckor från den dag betyget sattes.</P> <P class="p432 ft10">En begäran om omprövning ska ställas till den lärare som satt betyget, men lämnas till rektorn. Begäran ska lämnas till rektorn även för de betyg som endast läraren kan ompröva, dvs. terminsbetygen i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.</P> <P class="p412 ft10">En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Om det finns särskilda skäl får rektorn medge att begäran görs muntligt. I begäran ska anges vilket betyg eleven begär, vilken ändring som begärs och skälen för begäran.</P> <P class="p433 ft10">Ett omprövningsärende ska handläggas skyndsamt.</P> <P class="p434 ft12"><SPAN class="ft12">3.8.1</SPAN><SPAN class="ft54">Inom vilken tidsgräns bör en elev begära omprövning?</SPAN></P> <P class="p224 ft10">Det finns i 3 kap. 20 § skollagen varken någon begränsning i tiden för när en elev kan begära att läraren ändrar ett betyg eller när läraren på eget initiativ kan ändra ett betyg. Läraren kan alltså bli skyldig att ta ställning till om betyget är uppenbart oriktigt eller inte efter mycket lång tid, kanske flera år. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) förs inget resonemang om förutsättningarna för att ha en i tiden obegränsad rätt att begära omprövning.</P> <P class="p77 ft10">Utredningen bedömer att förhållandena i skolan är sådana att det inte är lämpligt att ett betyg ska kunna ändras utan begränsning i tiden. Ett skäl till detta kan vara att det saknas förutsättningar att göra en rättssäker bedömning av betyget efter en längre tid. För att en korrekt bedömning ska kunna göras måste det finnas ett tillräckligt omfattande underlag. Det är inte rimligt att ett sådant underlag ska finnas sparat efter en mycket lång tid.</P> <P class="p77 ft10">Det är inte heller realistiskt att tro att allt som bör ligga till grund för betygsättningen finns dokumenterat och sparat, som ofta är fallet med akter i andra förvaltningsärenden. Därför är det rim-</P> <P class="p435 ft18">129</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p194 ft10">ligt att anta att den skriftliga dokumentationen inte sällan behöver kompletteras med uppgifter från läraren och eleven. Lärarens minnesbild av eleven och dennes kunskaper i ett visst ämne kan vara viktiga som ett komplement till dokumentationen. Ju längre tiden går från tidpunkten för betygssättningen ju större är risken att lärarens minne blir opålitligt eller att läraren inte längre finns kvar på skolan.</P> <P class="p63 ft10">Tidsgränsen för en begäran om omprövning bör vara tillräckligt lång för att eleven ska kunna upptäcka felaktigheter i betygssättningen, överväga om en omprövning ska begäras och tänka igenom skälen för en omprövning. Utredningen anser också att tidsgränsen bör anpassas efter redan existerande tidsgränser.</P> <P class="p63 ft10">Hos Försäkringskassan ska en begäran om omprövning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ha inkommit till myndigheten inom två månader från den dag den försäkrade fick del av beslutet. En omprövning innebär en fullständig prövning av beslutets riktighet. En ändring av ett uppenbart felaktigt beslut får dock göras på parts begäran även efter denna tidpunkt.</P> <P class="p54 ft10">Skatteverkets huvudregel är, enligt taxeringslagen (1990:324), att en begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om den skatteskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av denna tid fått kännedom om t.ex. ett taxeringsbeslut får denne ändå begära omprövning. Begäran ska då ha kommit in inom två månader från den dagen den skatteskyldige fick sådan kännedom.</P> <P class="p53 ft10">Utredningen konstaterar att tidsgränserna varierar betydligt från verksamhet till verksamhet, vilket också är naturligt med tanke på verksamheternas olika syften och struktur. Bestämmelserna om begäran om omprövning av betyg måste naturligtvis anpassas till skolans värld.</P> <P class="p53 ft10">Skollagskommittén föreslog – i betänkandet <SPAN class="ft27">Skollag för kvalitet och likvärdighet </SPAN>(SOU 2002:121) – att eleven skulle begära omprövning hos rektorn inom en vecka från det att eleven fått del av betyget eller beslutet att betyg inte sätts. Som en jämförelse kan nämnas att i Finland har eleven och dennes vårdnadshavare möjlighet att begära omprövning av ett betyg inom två månader från det att de fick kännedom om betyget.</P> <P class="p54 ft10">Beslut som kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd har samma tidsgräns som gäller enligt förvaltningslagen, dvs. ett överklagande ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag då den klagande fick del av beslutet. Mot bakgrund av att tre veckor anses vara tillräckligt lång tid för en part att</P> <P class="p56 ft18">130</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">ta ställning till om han eller hon ska överklaga ett beslut, föreslår vi att denna tidsgräns även ska gälla för en begäran om omprövning.</P> <P class="p58 ft10">Det skulle dock i undantagsfall kunna vara så att en elev inte har möjlighet att begära omprövning av ett betyg inom treveckorsgränsen. Så skulle exempelvis kunna vara fallet om eleven inte har underrättats om betyget och det inte beror på eleven själv. Eleven kan också vara förhindrad att begära omprövning inom treveckorsgränsen på grund av svår sjukdom. Rektorn får då bedöma om det föreligger synnerliga skäl för att en begäran om omprövning ska behandlas även om tidsgränsen på tre veckor har passerats.</P> <P class="p436 ft12"><SPAN class="ft12">3.8.2</SPAN><SPAN class="ft54">Tidsgränsen för begäran om omprövning ska börja löpa då betyget är satt</SPAN></P> <P class="p224 ft10">Om det finns en tidsgräns måste det även finnas en tidpunkt från vilken tidsfristen ska börja löpa. Enligt förvaltningslagen börjar tidsfristen för ett överklagande löpa från det att en part fick del av beslutet.</P> <P class="p58 ft10">Skollagen och andra författningar inom skolväsendet saknar bestämmelser om att elever ska underrättas om vilket betyg de får. Utredningen föreslår därför i avsnitt 3.9 att en bestämmelse förs in i skollagen, som innebär att eleven ska underrättas om betyget senast då det förs in i betygskatalogen</P> <P class="p75 ft10">Enligt utredningens förslag avgör den enskilde läraren hur eleven ska underrättas om betyget. Om läraren väljer att muntligen underrätta eleven är det svårt att fastslå när det skedde. Det blir därför problematiskt ur bevissynpunkt att tidsfristen börjar löpa från en muntlig underrättelse. Utredningen anser att den tydligaste tidpunkten är när betyget har antecknats i betygskatalogen, dvs. då är betyget satt. Eftersom eleven, enligt vårt förslag, alltid ska vara underrättad om betyget innan det antecknas i betygskatalogen lider eleven ingen tidsförlust genom att tidsgränsen räknas från denna tidpunkt.</P> <P class="p225 ft10">Ett tänkbart scenario är att läraren muntligen berättar för eleven vilket betyg han eller hon ska få. Några dagar därefter antecknar läraren betyget i betygskatalogen. Då får eleven, utöver de tre veckorna, ytterligare några dagar på sig att begära omprövning.</P> <P class="p87 ft26">Utredningen föreslår således att tidsfristen för en begäran om omprövning börjar löpa då betyget är satt, dvs. när betyget har antecknats i betygskatalogen.</P> <P class="p417 ft18">131</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft27">Hur länge ska läraren på eget initiativ kunna ändra ett betyg?</P> <P class="p218 ft10">En annan fråga är vilken tidsgräns som bör gälla för lärarens möjlighet att på eget initiativ ändra ett betyg. Även här kan det vara av intresse att jämföra med andra verksamheter.</P> <P class="p53 ft10">Enligt lagen om allmän försäkring får en fråga om ändring inte tas upp om mer än två år har förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändringen får dock ske efter utgången av denna tid om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. I taxeringslagen är huvudregeln att omprövning som görs självmant av myndigheten till fördel för den enskilde får meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.</P> <P class="p53 ft10">Enligt 3 kap. 20 § skollagen har en lärare skyldighet att ändra ett betyg som han eller hon har satt när som helst om det är uppenbart oriktigt, dvs. utan begränsning i tiden. Eftersom den nya skollagen inte ska tillämpas förrän hösten 2011 saknas erfarenhet av hur denna bestämmelse kommer att tillämpas.</P> <P class="p197 ft10">Samma skäl som har nämnts för att eleven inte bör kunna begära en omprövning av ett betyg efter en längre tid gäller även för lärarens självrättelse. Utredningens bedömer också att den rättelse som läraren gör på eget initiativ troligen kommer att ske i relativt nära anslutning till betygssättningen. Vi bedömer mot denna bakgrund att tidsgränsen bör vara densamma för lärarens möjlighet att på eget initiativ ändra ett betyg som för elevens möjlighet att begära omprövning, dvs. tre veckor.</P> <P class="p207 ft27">Formkrav för en begäran om omprövning</P> <P class="p218 ft10">Utredningen föreslår att en begäran om omprövning ska ställas till den lärare som har satt betyget, men lämnas till rektorn. Det gäller även för de betyg som rektorn inte kan ompröva, dvs. betyg som sätts i slutet av varje termin i årskurs 8 och höstterminen i årskurs 9 i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. Vi anser att det finns många fördelar med att begäran lämnas till rektorn, trots att omprövningen i första hand ska göras av läraren.</P> <P class="p54 ft10">Rektorn bör ha kännedom om vilka betyg som begärs omprövade eftersom rektorn är ansvarig för att betygssättningen sker enligt skollagen och andra författningar. Då får rektorn också möjlighet att reagera om en lärare inte handlägger en omprövning skyndsamt.</P> <P class="p246 ft18">132</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft19">SOU 2010:96 Betygprövningsutredningens förslag</P> <P class="p81 ft10">Utredningen anser att ansvaret för att avgöra om en begäran om omprövning har kommit in i rätt tid eller om det finns synnerliga skäl för att förlänga tidsfristen bör ligga på rektorn. En sådan ordning blir logisk om begäran om omprövning lämnas till rektorn.</P> <P class="p58 ft10">I de fall då läraren inte längre är anställd av huvudmannen eller av något annat skäl är förhindrad att göra en omprövning ligger ansvaret på rektorn att göra omprövningen. Dessa fall kanske inte blir så vanliga då tidsfristen för en begäran om omprövning begränsas till tre veckor från det att betyget är satt. Om en sådan situation uppstår är det naturligt att ansökan lämnas till rektorn.</P> <P class="p76 ft10">En nackdel med att en begäran om omprövning ska lämnas till rektorn är den extra administration det medför att vidarebefordra begäran till läraren. Vi anser dock att fördelarna överväger och föreslår därför att en begäran om omprövning ska ställas till läraren men lämnas till rektorn.</P> <P class="p14 ft10">I skollagen, förvaltningslagen och högskoleförordningen finns inga formkrav för en begäran om omprövning. Begäran kan vara såväl skriftlig som muntlig. Skollagskommittén föreslog att en begäran om omprövning skulle vara skriftlig. En begäran om omprövning av ett taxeringsbeslut ska enligt taxeringslagen (1990:324) vara skriftlig. Även en begäran omprövning av Försäkringskassans beslut ska, enligt myndighetens vägledning (Försäkringskassan 2001), vara skriftlig. <A href="#page_128"><SPAN class="ft50">8</SPAN></A></P> <P class="p87 ft10">En nackdel med att en begäran är muntlig är att oklarheter kan uppstå. Det kan vara svårt för läraren att avgöra om eleven faktiskt begär en omprövning eller om eleven endast vill diskutera betygssättningen. Om läraren inte har uppfattat elevens framställan som en begäran om omprövning kan det bli svårt för eleven att visa att denne har begärt en omprövning och när det skedde. Vi föreslår därför att huvudregeln ska vara att en begäran om omprövning ska göras skriftligt.</P> <P class="p77 ft10">Det kan dock finnas elever som av olika skäl har svårt att formulera sig skriftligen, t.ex. om eleven har betydande språksvårigheter. Rektorn ska därför kunna medge att en begäran om omprövning görs muntligt om det finns särskilda skäl.</P> <P class="p87 ft26">Eleven ska i en begäran om omprövning ange vilket betyg begäran avser, vilken ändring eleven begär och skälen för begäran. Syftet är främst att lärarens omprövning ska bli så rättssäker och</P> <P class="p437 ft52"><SPAN class="ft51">8 </SPAN>I regeringens proposition om en Socialförsäkringsbalk (prop. 2008/09:200) sägs att det i Socialförsäkringsbalken 113 kap. 7 § bör anges att en begäran om omprövning ska vara skriftlig.</P> <P class="p438 ft18">133</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">effektiv som möjligt. Eleven kan exempelvis hänvisa till att han eller hon ska ha betyget A i stället för C i ämnet kemi eftersom läraren anses ha rättat ett prov felaktigt och glömt att beakta elevens prestationer i ett grupparbete. Genom att eleven uttryckligen anger vilket betyg denne begär och vilka skäl eleven har till detta blir lärarens granskning effektivare och handläggningstiden bör därmed kunna minskas.</P> <P class="p278 ft27">Om läraren inte ändrar betyget enligt elevens begäran</P> <P class="p218 ft10">Utredningen föreslår att en elev ska kunna begära att få sitt betyg omprövat av rektorn om läraren inte ändrar betyget enligt elevens begäran. Hur en omprövning ska aktualiseras hos rektorn kan organiseras på olika sätt. Ett alternativ är att eleven själv begär en omprövning av rektorn. Ett annat att läraren överlämnar omprövningsärendet till rektorn.</P> <P class="p54 ft10">Om eleven själv ska begära omprövning kan eleven avgöra om han eller hon vill gå vidare med en begäran om omprövning till rektorn eller inte. Lämnar läraren över omprövningsärendet till rektorn missas detta moment. Det får dock antas att eleven i de flesta fall vill gå vidare.</P> <P class="p63 ft10">Utredningen anser att det är viktigt att omprövningsprocessen blir så effektiv och enkel som möjligt för skolans personal att hantera. Vi föreslår därför att en lärare som inte ändrar betyget enligt elevens begäran ska överlämna omprövningsärendet till rektorn. Anledningen är att vi bedömer att det blir administrativt enklare om läraren överlämnar omprövningsärendet till rektorn utan att gå via eleven. Detta gäller dock endast för de betyg som rektorn kan ompröva, dvs. samtliga betyg utom terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. En omprövning av rektorn ska dock inte göras om en elev inte önskar gå vidare med en sådan omprövning.</P> <P class="p263 ft26">För att processen ska bli så snabb som möjligt är det viktigt att läraren inte låter beslutet ligga innan det överlämnas till rektorn. Vi föreslår därför att överlämnandet ska ske snarast.</P> <P class="p439 ft18">134</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft27">Handläggningen av en begäran av omprövning ska ske skyndsamt</P> <P class="p214 ft10">Enligt utredningens direktiv ska utgångspunkten vara att omprövningen måste ske skyndsamt. I skollagen saknas bestämmelser om handläggningstiden för en omprövning av den betygssättande läraren. Skollagskommittén föreslog att en omprövning av rektorn och en lärare från en annan skola skulle göras ”skyndsamt”.</P> <P class="p14 ft10">Enligt 7 § förvaltningslagen ska varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Det är viktigt att en handläggningstid inte blir för lång. Samtidigt måste den få ta den tid som krävs för rättssäkerheten och för att beslutet ska bli så korrekt som möjligt.</P> <P class="p75 ft10">Utredningen har förståelse för att det kan bli tidskrävande att hantera ett stort antal omprövningar som kommer in vid ungefär samma tidpunkt. Det måste dock ytterst vara kommunens och rektorns ansvar att ha en organisation som kan anpassas till handläggningskraven för omprövning av betyg. Såväl JO som JK kritiserar ofta myndigheter för oskäligt dröjsmål i handläggningen av ärenden och har bl.a. framfört att resursbrist generellt sett inte kan användas som en förklaring till långa handläggningstider. Förvaltningslagsutredningen framförde i sitt betänkande (SOU 2010:29) att passivitet inte kan accepteras vid handläggning av ärenden.</P> <P class="p61 ft10">Frågan är vilket tidsmässigt krav som kan ställas på läraren och rektorn vid handläggning av ett omprövningsärende. Ett alternativ är att ha ett mer allmänt krav på snabb eller skyndsam handläggning. Ett annat är att ha en tidsgräns på exempelvis ett visst antal veckor. Hur lång tid handläggningen av ett omprövningsärende bör ta kan bero på olika faktorer, som ärendets svårighetsgrad och mängd ärenden läraren eller rektorn har. Skolors struktur och möjlighet att organisera en omprövning skiljer sig dessutom väsentligt åt. Mot denna bakgrund kan det vara svårt att ha en tidsgräns som anger en viss tid. En flexibel tidsgräns som kan anpassas till förutsättningarna är enligt utredningens bedömning att föredra. Vi föreslår därför att handläggningen av ett omprövningsärende ska ske skyndsamt.</P> <P class="p440 ft18">135</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft28"><SPAN class="ft28">3.9</SPAN><SPAN class="ft53">Underrättelse om betyg</SPAN></P> <P class="p401 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Ett betyg är satt den dag läraren signerat betyget i skolans betygskatalog.</P> <P class="p441 ft10">Läraren ska vara skyldig att underrätta eleven om vilket betyg denne får. Underrättelsen ska ske senast då betyget är satt, dvs. då det antecknats i betygskatalogen. Läraren bestämmer hur det görs. Om en elev inte kan underrättas på grund av omständigheter som läraren inte råder över ska ett betyg ändå sättas.</P> <P class="p442 ft26">Lärare kan alltid ändra ett betyg innan eleven har underrättats om betyget. Därefter kan en ändring endast göras genom omprövning av läraren eller rektorn.</P> <P class="p56 ft27">Inledning</P> <P class="p218 ft10">Möjligheten att ompröva betyg har ett antal följdverkningar. Ut- redningen har identifierat några områden som behöver förtydligas och ibland även regleras. Det behöver bl.a. klargöras fram till vilken tidpunkt läraren kan ändra ett betyg. Då denna tidpunkt har passerats kan läraren endast ändra ett betyg genom omprövning enligt nuvarande 3 kap. 20 § skollagen. Det är också viktigt att det finns ett regelverk som tydligt definierar vad som avses med att ett betyg är satt. Detta blir särskilt viktigt eftersom vi föreslår att tidsfristen för begäran om omprövning ska börja löpa den dag betyget är satt.</P> <P class="p80 ft10">Dessutom måste det finnas bestämmelser om att elever ska underrättas om vilket betyg de får. Om eleven inte vet vilket betyg han eller hon har fått kan inte heller möjligheten att begära omprövning utnyttjas.</P> <P class="p443 ft27">Lärarens rätt att ändra ett beslut om betyg upphör då eleven har underrättats om betyget</P> <P class="p279 ft10">För att förstå bestämmelsen om omprövning är det viktigt att veta när läraren är fri att ändra ett betyg och när det endast kan göras genom en omprövning. I förarbetena till förvaltningslagen sägs att förvaltningsmyndigheters möjlighet till självrättelse före expediering är en ”närmast självklar eller underförstådd utgångspunkt” (prop. 1985/86:80). I tiden mellan det att ett beslut har fattats och expedierats kan alltså myndigheten i princip ändra sig och fatta ett</P> <P class="p444 ft18">136</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">helt nytt beslut <NOBR>(Warnling-Nerep</NOBR> 2008). Så länge den som berörs av beslutet inte känner till det anses det inte heller spela någon roll om myndigheten ändrar åsikt.</P> <P class="p58 ft10">För skolan innebär ovanstående att läraren är fri att ändra ett betyg så länge eleven inte har underrättats om vilket betyg han eller hon ska få. När en lärare väl har underrättat eleven om vilket betyg denne ska få är det viktigt att eleven kan känna sig trygg med att betyget inte kan ändras. Underrättelsen kan t.ex. ske i ett betygssamtal, genom <NOBR>e-post</NOBR> eller via en hemsida.</P> <P class="p58 ft10">Förvaltningslagsutredningen framförde i sitt betänkande (SOU 2010:29) att det är en brist att det i förvaltningslagen saknas bestämmelser som fastslår vid vilken tidpunkt ett beslut är orubbligt i den meningen att den beslutande inte själv kan ändra sitt ställningstagande. Utredningen föreslår att det ska föras in en bestämmelse om att myndigheter alltid ska kunna rätta sitt beslut innan det har expedierats eller gjorts tillgängligt för utomstående.</P> <P class="p76 ft10">Det är viktigt att lärare vet att ett underrättat betyg endast kan ändras om det är uppenbart oriktigt och då endast till elevens fördel. Denna vetskap bör leda till att läraren undviker att ge preliminära betyg i nära anslutning till betygssättningen och tänker efter extra noga innan eleven underrättas om vilket betyg han eller hon får. Gränsen mellan när en lärare är fri att ändra ett betyg och när det endast kan ske genom omprövning bör vara tydlig. Vi föreslår därför att det i skollagen förs in en bestämmelse om att en lärare alltid kan ändra ett betyg innan eleven har underrättats om betyget eller på annat sätt fått kännedom om betyget. Därefter får läraren endast ändra ett betyg genom omprövning.</P> <P class="p390 ft27">Ett betyg är satt då det har förts in i betygskatalogen</P> <P class="p128 ft10">Det är viktigt att det i en bestämmelse klargörs och definieras vad som avses med att ett betyg är satt. Bestämmelsen bör omfatta hela skolväsendet och alla skolformer.</P> <P class="p58 ft10">När ett betyg ska anses satt framgår i dag varken av skollagen, skolformsförordningarna eller av Skolverkets föreskrifter. Det framgår endast indirekt genom Skolverkets författningskommentarer till föreskrifter om betygskatalog och betygssättning. I kommentarerna sägs att ett betyg ska anses satt då läraren signerar och daterar betyget på det dokument som utgör skolans betygskatalog (Skolverket 2008c, SKOLFS 2009:27 med kommentarer). För att</P> <P class="p445 ft18">137</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">regleringen ska bli tydlig föreslår utredningen att det i skollagen förs in en bestämmelse om att ett betyg är satt den dag läraren signerat betyget i skolans betygskatalog. Även ett beslut att inte sätta betyg ska anses fattat den dag som läraren signerat beslutet i betygskatalogen.</P> <P class="p220 ft10">Skolverket definierar betygskatalogen som ett pappersdokument. I realiteten registrerar läraren ofta betygen i ett elektroniskt skoladministrativt system. Betygskatalogen skrivs därefter ut på papper och signeras av lärarna. I en framtid är det tänkbart att även en betygskatalog signeras elektronsikt. Vårt förslag är neutralt i förhållande till på vilket medium betygskatalogen förs.</P> <P class="p278 ft27">Underrättelse om betyg</P> <P class="p71 ft10">Det finns inget krav i skollagen, skolformsförordningarna eller någon annan författning om att eleven ska underrättas om betyget. Förvaltningslagens bestämmelser gäller därmed för kommunala skolor, men inte för fristående skolor.</P> <P class="p63 ft10">Enligt förvaltningslagen ska en part skyndsamt underrättas om ett beslut. Myndigheten bestämmer själv hur underrättelsen görs. Den ska dock vara skriftlig om en part begär det. Förvaltningslagsutredningen föreslog att kravet på skyndsamt ändras till snarast (SOU 2010:29).</P> <P class="p208 ft10">Betygsprövningsutredningen menar att det är viktigt att läraren inte dröjer med att underrätta eleven om vilket betyg denne får. Vi anser också att regleringen bör vara tydlig och föreslår därför att läraren ska underrätta eleven om vilket betyg eleven får i ett visst ämne eller en viss kurs senast den dag som betyget är satt.</P> <P class="p54 ft10">Vi bedömer att det är alltför tungrott och tidskrävande att ha ett krav på skriftlig underrättelse för alla betyg. Vi föreslår att läraren ska kunna välja om underrättelsen ska ske skriftligt eller muntligt. I den kontinuerliga dialog läraren och eleven förutsätts ha om elevens kunskapsutveckling blir lärarens underrättelse om elevens betyg ett naturligt avslut för det aktuella ämnet eller kursen. Eleven ges då också möjlighet att ställa följdfrågor om betygssättningen. När underrättelsen görs är det viktigt att lärarens information till eleven sker på så tydligt och konkret sätt som möjligt. Om läraren i dialogen muntligen underrättar eleven om vilket betyg denne får minskar det administrativa arbetet för läraren och skolan i jämförelse med om en skriftlig underrättelse krävs. Mot denna bakgrund bedö-</P> <P class="p379 ft18">138</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">mer utredningen att det inte finns skäl för att eleven på begäran ska få en skriftlig underrättelse.</P> <P class="p167 ft10">För att läraren ska kunna leva upp till sin underrättelseplikt måste ett visst ansvar ligga på eleven eller dennes vårdnadshavare. De måste exempelvis informera skolan om eleven har bytt adress eller på annat sätt ändrat kontaktinformation. Om en underrättelse inte har nått eleven på grund av omständigheter som läraren inte själv kan råda över bör läraren inte anses ha brutit mot sin underrättelseskyldighet. Läraren får då sätta ett betyg trots att eleven inte har underrättats om vilket betyg han eller hon har fått.</P> <P class="p76 ft10">En konsekvens av att en elev inte har underrättats om ett betyg kan vara att eleven inte hinner begära en omprövning inom tre veckor från det att betyget sattes. Om eleven inte kan lastas för den uteblivna underrättelsen bör det finnas synnerliga skäl för rektorn att förlänga tidsfristen. En elev bör alltså inte gå miste om en omprövning av ett betyg på grund av att läraren inte har fullgjort sin skyldighet att underrätta eleven om vilket betyg eleven har fått.</P> <P class="p75 ft10">För att förebygga meningsskiljaktigheter om läraren har underrättat eleven om ett betyg eller inte bör läraren anteckna när och på vilket sätt en underrättelse har gjorts eller om underrättelsen har uteblivit. Hur det görs bör bestämmas lokalt. Ett alternativ är att uppgifter om underrättelse respektive utebliven underrättelse om möjligt noteras i betygskatalogen.</P> <P class="p76 ft10">Underrättelseplikten bör gälla för såväl kommunala som fristående skolor och för alla skolformer. Utredningen föreslår därför att en ny bestämmelse om lärarens skyldighet att underrätta eleven om det satta betyget förs in i skollagen.</P> <P class="p275 ft12"><SPAN class="ft12">3.9.1</SPAN><SPAN class="ft54">När ska ett betyg sättas?</SPAN></P> <P class="p268 ft10">En rektors möjlighet att ompröva en lärares betygsättning aktualiserar frågan när betyg ska sättas. Om en lärare dröjer med att sätta betyg kommer hela omprövningsprocessen att förskjutas. För en elev kan det t.ex. vara viktigt att ett omprövat betyg kan användas vid en ansökan till fortsatta studier samma år. Nuvarande bestämmelser om när ett betyg ska sättas i de olika skolformerna är till viss del otydliga.</P> <P class="p226 ft26">I Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för grundskolan respektive gymnasieskolan (SKOLFS 2009:27 och SKOLFS 2007:42) finns bestämmelser om när ett betyg ska föras in i betygskatalogen.</P> <P class="p417 ft18">139</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">För grundskolan och gymnasieskolan anges att betyg ska föras in i betygskatalogen i anslutning till att ämnet respektive kursen har avslutats.</P> <P class="p52 ft10">När en kurs i gymnasieskolan ska anses avslutad framgår dock inte av skolförfattningarna. Skolinspektionen menar att en kurs ska anses avslutad när undervisningen har upphört och att betyg därmed ska sättas i anslutning till denna tidpunkt. Skolinspektionen har vid tillsyn av en gymnasieskola i Kungsbacka kommun funnit att elever, efter det att den lärarledda undervisningen hade avslutats, har erbjudits förlängda kurser för att kunna förbättra sina resultat (Skolinspektionen 2009). Inspektionen ansåg att lärare vid skolan inte hade satt betyg efter avslutad kurs som de borde ha gjort. De konstaterade att en utökad undervisningstid kan vara ett led i särskilda stödåtgärder för en elev som riskerar att inte nå kursplanernas kunskapsmål. Skolinspektionen kunde dock inte finna ett samband mellan elevernas behov av särskilda stödåtgärder och att skolan erbjudit mer undervisningstid.</P> <P class="p219 ft10">För att betygssättning ska vara så likvärdig och rättvis som möjligt och för att en omprövning inte ska fördröjas är det viktigt att det finns en tydlig reglering av när en lärare ska sätta ett betyg. Denna fråga ligger dock utanför utredningens uppdrag.</P> <P class="p446 ft30"><SPAN class="ft28">3.10</SPAN><SPAN class="ft90">Ett beslut i ett omprövningsärende ska motiveras skriftligen</SPAN></P> <P class="p401 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Läraren ska motivera ett beslut i ett omprövningsärende skriftligt om eleven begär det. Rektorn ska motivera samtliga beslut i omprövningsärenden skriftligt, utom då rektorn i lärarens ställe gör en omprövning av terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. Dessa beslut ska rektorn motivera skriftligt om eleven begär det.</P> <P class="p258 ft12"><SPAN class="ft12">3.10.1</SPAN><SPAN class="ft91">Motivering av betyg</SPAN></P> <P class="p71 ft26">Enligt 3 kap. 17 § skollagen ska läraren på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.<A href="#page_135"><SPAN class="ft92">9 </SPAN></A>Det finns dock inget krav på hur det ska göras, dvs. motiveringen kan ges munt-</P> <P class="p71 ft52"><SPAN class="ft51">9 </SPAN>I förvaltningslagen är betygssättning undantaget från kravet på motivering. En motivering bör dock ges om part begär det.</P> <P class="p201 ft18">140</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">ligen eller skriftligen. Bestämmelsen är ny och gäller för samtliga betyg och skolformer. Genom att denna bestämmelse har förts in i skollagen gäller den såväl kommunala som fristående skolor.</P> <P class="p167 ft10">För en elev som inte har förstått på vilken grund betyget har satts är det viktigt att i efterhand kunna begära en motivering. En motivering kan också behövas för att eleven ska kunna bedöma om han eller hon ska begära en omprövning. En lärares motivering av ett betygsbeslut skulle också kunna leda till att eleven förstår skälen för det satta betyget och därmed avstår från att begära en omprövning.</P> <P class="p226 ft10">Det skulle – utifrån att det finns en möjlighet att ompröva ett betyg – kunna finnas skäl att lärare alltid ska motivera ett betygsbeslut. På så vis skulle kanske missförstånd om betygssättningen kunna redas ut innan en begäran om omprövning görs. Eleven ska dock normalt ha fått veta varför han eller hon har fått ett visst betyg. Eleven bör löpande ha informerats om sin kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven genom t.ex. utvecklingssamtal, den skriftliga individuella utvecklingsplanen och lärarens bedömningar av elevens prestationer. Mot denna bakgrund och med tanke på den arbetsbörda det skulle innebära för läraren, anser utredningen att det inte är rimligt att läraren ska motivera samtliga betyg.</P> <P class="p288 ft12"><SPAN class="ft12">3.10.2</SPAN><SPAN class="ft91">Motivering i ett omprövningsärende</SPAN></P> <P class="p268 ft10">Ett beslut i ett omprövningsärende är inte betygssättning. Beslutet omfattas därmed inte av skollagens krav på motivering, som endast gäller det ursprungliga betyget. Däremot är det ett beslut enligt förvaltningslagen. Enligt denna lag är läraren som beslutsfattare skyldig att motivera ett beslut i ett omprövningsärende om betyget kvarstår. Om betyget höjs går beslutet inte eleven emot och det är därmed undantaget från förvaltningslagens krav på motivering. Ett sådant beslut bör dock motiveras på begäran av eleven.</P> <P class="p75 ft10">Förvaltningslagen gäller inte, som tidigare sagts, för fristående skolor. För att lika villkor ska råda inom skolväsendet bör därför en bestämmelse om motivering av ett omprövningsärende föras in i skollagen.</P> <P class="p87 ft26">För att en elev ska förstå varför betyget ändras eller inte är det viktigt att denne får en motivering av beslutet. En skyldighet för lärare att skriftligen motivera samtliga omprövningsärenden kan</P> <P class="p417 ft18">141</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">dock bli betungande för den enskilde läraren. Utredningen anser därför att en lärare endast ska vara skyldig att motivera ett omprövningsärende om eleven begär det. Det kommer förmodligen oftast att ske då läraren inte ändrar betyget enligt elevens begäran. Om en skriftlig motivering saknas när rektorn ska ompröva lärarens betygssättningen kan rektorn begära en skriftlig motivering av läraren.</P> <P class="p245 ft10">Rektorns beslut i omprövningsärenden är särskilt viktiga för elevers rättssäkerhet och som vägledning för framtida betygssättning. Skriftliga motiveringar av omprövningsärenden är också ett viktigt underlag för det systematiska kvalitetsarbete och för tillsyn. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att rektorn ska vara skyldiga att skriftligen motivera samtliga beslut i omprövningsärenden. Om rektorn i lärarens ställe gör en omprövning av ett terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan behöver dock rektorn endast motivera beslutet skriftligt på begäran av eleven. Samma krav på motivering gäller därmed som när läraren gör omprövningen.</P> <P class="p447 ft28"><SPAN class="ft28">3.11</SPAN><SPAN class="ft93">Följdändringar i skollagen</SPAN></P> <P class="p71 ft10">Utredningen föreslår att åtta nya paragrafer införs i 3:e kapitlet skollagen. Därför föreslås att de skolformskapitel som hänvisar till att allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. <NOBR>13–21</NOBR> §§ ska ändras till att dessa bestämmelser finns i 3 kap. <NOBR>13–29</NOBR> §§.</P> <P class="p53 ft10">I 29 kap. 10 § skollagen första stycket anges att vissa bestämmelser i förvaltningslagen (1986:23) ska tillämpas i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild inom skolväsendet. Det gäller bl.a. förvaltningslagens bestämmelser om anteckning av uppgifter samt motivering och underrättelse av beslut. I fjärde stycket anges att det som sägs i paragrafen inte gäller vid betygssättning.</P> <P class="p54 ft10">Utredningen har föreslagit att bestämmelser om lärares dokumentationsskyldighet samt underrättelse om betyg och motivering av omprövningsärenden förs in i tredje kapitlet skollagen. Mot denna bakgrund och för tydlighetens skull föreslår vi att fjärde stycket ska ändras så att det framgår att för betygssättning gäller bestämmelserna i tredje kapitlet i stället för vad som anges i första stycket.</P> <P class="p448 ft18">142</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p5 ft87">Betygprövningsutredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p449 ft10">Regeringen har fattat beslut om propositionen (2009/10:219)</P> <P class="p406 ft27">Betyg från årskurs 6 i grundskolan <SPAN class="ft10">och överlämnat den till riksdagen för ställningstagande. Riksdagen ska enligt planeringen besluta om propositionen den 20 december 2010. Om regeringens förslag i propositionen antas av riksdagen måste följdändringar utifrån utredningens förslag göras i skollagen.</SPAN></P> <P class="p450 ft18">143</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p451 ft81"><SPAN class="ft11">4</SPAN><SPAN class="ft80">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN></P> <P class="p452 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens förslag: </SPAN>Det som i skollagen (2010:800) benämns prövning ska benämnas särskild prövning.</P> <P class="p453 ft10">Förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning ska även avse särskild prövning inom fristående skolor.</P> <P class="p454 ft26">Avgiften som får tas ut för särskild prövning ska höjas till högst 600 kronor.</P> <P class="p455 ft10">Utredningens uppdrag är att analysera nuvarande regler för prövning och vid behov föreslå förändringar. Utredningen ska även särskilt uppmärksamma i vilken utsträckning prövningsavgiften påverkar den enskilde elevens möjlighet till prövning och vilka kostnader prövningen kan medföra för skolorna.</P> <P class="p75 ft10">Prövning är möjlig i alla skolformer utom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux. Bestämmelserna är i stort sett desamma oavsett skolform. Alla elever i de olika skolformerna får göra en prövning inom respektive skolform. Detta gäller däremot inte elever i gymnasieskolan. Rätten till prövning i gymnasieskolan gäller endast om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller på projektarbetet eller om eleven har fått betyget Icke godkänt.</P> <P class="p77 ft10">I främst gymnasial vuxenutbildning och då specifikt yrkesutbildningar, kan prövningar utgöra ett inslag i arbetet med att förkorta och effektivisera utbildningen. För många vuxna är validering av deras kunskaper viktig för att kunna kvalificera sig till arbetsmarknaden, för att förbättra möjligheterna att utvecklas i sina arbeten eller som ett led i den enskildes omställning i arbetslivet. Validering kan bekräfta att en person har nått kunskapsmålen i en enskild kurs. Detta är inte minst viktigt för personer med utländsk bakgrund, som många gånger har med sig kompetenser, som inte</P> <P class="p456 ft18">145</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">finns i formella betyg, från hemlandet. I flera fall kanske det inte räcker med en validering av kunskaperna utan man vill också ha ett formellt betyg från det aktuella kunskapsområdet. För dessa är möjligheten till prövning en betydelsefull väg för att få ett betyg. Motivet för prövningen är främst att få ett dokument som kan användas för att kommunicera med arbetslivet.</P> <P class="p53 ft10">Prövning är också en möjlighet för en person som inte är nöjd med sitt resultat och sitt betyg. Prövning innebär att denne under vissa omständigheter och på vissa villkor på nytt får tillfälle att visa sina kunskaper och därmed får en möjlighet att kunna höja sina betyg.</P> <P class="p457 ft28"><SPAN class="ft28">4.1</SPAN><SPAN class="ft53">Vad vet vi om prövning?</SPAN></P> <P class="p279 ft10">Verket för högskoleservice (VHS) har tagit fram statistik från de fyra senaste läsårens antagningsomgångar för komvux, från både höstterminen och vårterminen. Urvalet är män respektive kvinnor som har ett slutbetyg från gymnasieskolan och läst minst en kurs på komvux. Antalet män och kvinnor har delats upp på tre åldersgrupper:</P> <P class="p458 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">till och med 21 år,</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">från 22 år till och med 25 år samt</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">26 år och äldre.</SPAN></P> <P class="p360 ft10">Flest elever med slutbetyg från gymnasieskolan söker till komvux vid höstterminens början. Det är mer än tre gånger så många kvinnor som börjar till höstterminen som till vårterminen. Det är sex gånger fler män som börjar på höstterminen som på vårterminen. Andelen kvinnor, som har slutbetyg från gymnasieskolan, ökar i komvux. De var fyra av tio höstterminen 2007 och fem av tio höstterminen 2010.</P> <P class="p245 ft10">Kvinnor, som är 26 år och äldre, dominerar vid höstterminsintagningarna, men dominerar än mer vid vårterminsintagningarna. Andelen kvinnor som är yngre än 21 år har däremot minskat under samma tidsperiod. Andelen kvinnor mellan 22 och 25 år är relativt konstant, ungefär var tredje elev.</P> <P class="p53 ft10">Trenden ser nästan likadan ut för män. Män som är 26 år och äldre ökar från var tredje år 2007 till fyra av tio höstterminen 2010. Även gruppen män mellan 22 och 26 ökar något medan männen</P> <P class="p444 ft18">146</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p5 ft87">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">som är 21 år minskar från var tredje till ungefär var fjärde under samma period.</P> <P class="p167 ft10">Av dem som genomgått prövning är 61 procent kvinnor, vilket motsvarar andelen kvinnor inom komvux i stort. Hälften av eleverna är i åldern <NOBR>16–24</NOBR> år och ytterligare 40 procent är i åldern <NOBR>25–39</NOBR> år. Två tredjedelar är födda i Sverige. Nästan alla, 96 procent, prövar på gymnasial nivå. Två tredjedelar har gymnasial bakgrund medan 17 procent har grundskolebakgrund. Nästan 20 procent har eftergymnasial bakgrund. Två tredjedelar av dem som prövar totalt i riket kommer från de tre storstadslänen: Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län.</P> <P class="p77 ft10">Skolverket har medverkat i utredningen genom att analysera data från fyra nybörjarkullar i gymnasieskolan. Eleverna började gymnasieskolan från höstterminen 2001 till höstterminen 2004. Andelen som gått i komvux någon gång och som gjort minst en prövning togs fram.</P> <P class="p75 ft10">Drygt en tredjedel av eleverna som började gymnasieskolan hösten 2001 har gått på komvux och i genomsnitt fyra procent har gjort minst en prövning. Det är drygt fem år sedan dessa elever slutade gymnasiet. För eleverna som började gymnasieskolan hösten 2002 och slutade för drygt fyra år sedan har ungefär 30 procent gått i komvux och knappt fyra procent av eleverna har gjort en prövning. Av de elever som började gymnasieskolan höstterminen 2003 har cirka 25 procent av eleverna gått i komvux. Tre procent av dem har genomfört minst en prövning. Lägre tal uppvisas för eleverna som började gymnasieskolan höstterminen 2004. Övergången till komvux är ungefär 18 procent och andelen elever som prövat minst en gång uppgår till två procent.</P> <P class="p459 ft10">Ju sämre resultat eleven har i gymnasieskolan desto vanligare är det att eleven går i komvux. Det är vanligast bland eleverna som saknar slutbetyg från gymnasieskolan. Andelen elever som gått i komvux och som gjort minst en prövning ökar med tiden efter gymnasieskolan.</P> <P class="p75 ft10">Möjligheten till prövning utnyttjas i hög grad av elever från studieförberedande program. Elever från naturvetenskapsprogrammet är överrepresenterade i förhållande till genomsnittet oavsett hur slutbetyget sett ut. Var åttonde elev från detta program som inte fått ett slutbetyg eller som fått ett slutbetyg utan grundläggande behörighet gör prövning. Det är de högsta andelarna bland alla program. Mönstret återfinns i alla fyra årskullarna.</P> <P class="p460 ft18">147</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft10">Elever från kvinnodominerade yrkesprogram, t.ex. barn- och fritids- och omvårdnadsprogrammet, använder sig visserligen av möjligheten till prövning i högre grad än elever från mansdominerade yrkesprogram, t.ex. bygg- och fordonsprogrammet, men ändå i långt mindre utsträckning än genomsnittet. Kurser som prövas är i första hand kärnämneskurser i gymnasieskolan. Över hälften av alla prövningar sker i knappt 20 kurser.</P> <P class="p54 ft10">Elever från en grupp kommuner där utbildningstraditionen kan ses som stark och där föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå är hög är överrepresenterade i prövningssammanhang. I gruppen ingår bl.a. de två största städerna, socioekonomiskt välmående förortskommuner till Stockholm, Göteborg och Malmö samt några städer med universitet. Det är svårare att dra slutsatser om kommunerna i andra delen av skalan. De är oftast små glesbygdskommuner och kommuner i inlandet där mellan 20 och 35 procent av eleverna gått till komvux men där ingen eller nästan inga elever gör prövningar.</P> <P class="p293 ft28"><SPAN class="ft28">4.2</SPAN><SPAN class="ft53">Benämningen prövning</SPAN></P> <P class="p408 ft10">En möjlighet att begära omprövning hos läraren respektive rektorn innebär att eleven får en omprövning av betygssättningen av elevens redan visade kunskaper. Prövning innebär däremot att eleven måste visa sina kunskaper på nytt. Det finns skäl att ytterligare markera skillnaden mellan omprövning, dvs. elevens möjligheter att begära att grunderna för betygssättningen granskas, och prövning, dvs. elevens möjlighet att visa sina kunskaper på nytt. Det bör enligt vår bedömning göras genom att det som i dag kallas för prövning i fortsättningen benämns särskild prövning för att markera att detta är en åtgärd i annan ordning. Dessutom kan benämningen prövning uppfattas som något som tidsmässigt sker före en omprövning. Denna association leder dock fel eftersom prövning och omprövning inte har någon tidsmässig eller saklig koppling.</P> <P class="p219 ft10">Begreppet särskild prövning har tidigare använts för det som i dag kallas för prövning, men vi bedömer inte att det är en avgörande nackdel. Det finns även andra benämningar som hade kunnat användas som t.ex. ny prövning eller förnyad prövning. Dessa indikerar att eleven genomgår en prövning efter den ordinarie prövning som skedde i undervisningen. De kan också leda tankarna fel och antyda att eleven redan genomgått en prövning. Utredningen</P> <P class="p461 ft18">148</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p5 ft87">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft10">har därför stannat för benämningen särskild prövning. Det är relativt etablerat och anger att åtgärden är en kunskapskontroll i en särskild ordning.</P> <P class="p462 ft30"><SPAN class="ft28">4.3</SPAN><SPAN class="ft55">Bör en elev erbjudas en kostnadsfri prövning om brister i betygsunderlaget hindrar en omprövning?</SPAN></P> <P class="p387 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens bedömning: </SPAN>Det finns inte tillräckliga skäl som talar för att det ska införas en möjlighet för rektorn att erbjuda en elev en kostnadsfri prövning om lärarens betygsunderlag har stora brister.</P> <P class="p463 ft10">Det betygsunderlag en lärare lämnar till rektorn inför en omprövning kan vara så bristfälligt att det inte kan ligga till grund för en omprövning. En rektor kan då begära att läraren kompletterar eller specificerar den dokumentation som utgjort betygsunderlaget. Det kan ändå vara så att underlaget uppvisar sådana svagheter att rektorn bedömer att en omprövning inte är möjlig. Exempel på elevens prestationer kan saknas, ha brister eller vara alltför få för att de ska vara möjliga att bedöma i relation till kunskapsmålen. Sammantaget kan detta innebära att en rektor inte kan fatta beslut med utgångspunkt i den dokumentation som finns. En konsekvens av detta blir att rektorn inte kan göra annat än att fastställa lärarens betyg.</P> <P class="p464 ft10">Utredningen har övervägt om det i ovanstående fall skulle kunna vara rimligt att ge en elev någon annan möjlighet att få ett betyg ändrat. En tänkbar möjlighet skulle kunna vara att rektorn i undantagsfall kan erbjuda en elev en kostnadsfri prövning.</P> <P class="p75 ft10">Utredningen bedömer, å ena sidan, att det inte är rimligt att eleven ska få ta konsekvenserna av att en lärares betygsunderlag har sådana brister att en omprövning inte kan göras. Det kan samtidigt hävdas att utredningens förslag om elevers möjlighet att få sina betyg omprövade av rektorn i sig innebär en väsentlig förbättring av elevens rättssäkerhet. Utredningen befarar, å andra sidan, att intresset för prövning främst inom gymnasieskolan som en möjlighet att få ett högre betyg riskerar att bli starkt. Det kan leda till att trycket på rektorn att bevilja en kostnadsfri prövning blir</P> <P class="p456 ft18">149</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">högt. Detta gäller kanske särskilt gymnasieskolor med en stor andel sökande till högskoleutbildning</P> <P class="p63 ft10">Utredningen har med ovanstående argumentation bedömt att det inte är lämpligt att ge en möjlighet till kostnadsfri prövning inom gymnasieskolan som syftar till att få en lärares betygssättning omprövad. En elev har redan i dag möjlighet att pröva sina kunskaper igen efter avslutad gymnasieskola. Det får enligt utredningens bedömning ses som en tillräcklig rättssäkerhet för den enskilde.</P> <P class="p299 ft28"><SPAN class="ft28">4.4</SPAN><SPAN class="ft53">Ändringar i avgiftsförordningen</SPAN></P> <P class="p279 ft10">I förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet anges att huvudmännen inom det offentliga skolväsendet har rätt att ta ut en avgift för den som vill gå igenom prövning. Avgiften får uppgå till högst 500 kronor.</P> <P class="p63 ft10">Det offentliga skolväsendet definieras i 1 kap. 1 § skollagen (1985:1100) som utbildning som det allmänna anordnar. I 1 kap. 3 § samma lag sägs att det vid sidan av de skolformer som anordnas av del allmänna kan finns skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer, s.k. fristående skolor. Avgiftsförordningen gäller inom det offentliga skolväsendet och omfattar således inte fristående skolor.</P> <P class="p54 ft10">I förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet ges dock fristående skolor rätt att anordna prövning. Det förutsätter att huvudmannen, när den ansökte om tillstånd att bedriva utbildningen, begärde att få anordna prövning och sätta betyg.</P> <P class="p63 ft10">En fristående gymnasieskola får anordna prövning för den som varit elev på skolan i de ämneskurser som anordnas vid skolan. Det är dock inte reglerat om en fristående skola får ta ut en avgift. En fristående skola kan välja att genomföra prövningar utan kostnad för sina elever men har, om den skulle vilja det, ingen möjlighet att ta ut en avgift. Med hänvisning till likvärdighetsprincipen menar utredningen att såväl kommunala skolor som fristående skolor bör ha möjlighet att ta ut en avgift för prövning.</P> <P class="p54 ft10">I den nya skollagen (2010:800) görs inte längre någon definitionsmässig skillnad mellan det offentliga skolväsendet och skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. I stället används det övergripande begreppet skolväsendet där de</P> <P class="p66 ft18">150</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p5 ft87">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">olika ägarformerna inryms. Vi föreslår därför att avgiftsförordningen ändras i enlighet med den terminologi som används i den nya skollagen, dvs. att begreppet skolväsendet används. På så vis kommer rätten att ta ut en avgift för prövning även att omfatta fristående skolor.</P> <P class="p88 ft10">Den högsta avgift, dvs. 500 kronor, som gäller i dag fastställdes 1995. Det är enligt vår bedömning tydligt att avgiften inte är avsedd att utgöra en inkomstförstärkning för kommunerna utan snarare att vara en spärr i systemet. Vi föreslår, med tanke på att avgiften inte ändrats sedan 1995, att avgiften räknas upp med konsumentprisindex (KPI) och höjs till 600 kronor. Regeringen bör kunna justera avgiften efter fem år i förhållande till ändringar i KPI.</P> <P class="p465 ft30"><SPAN class="ft28">4.5</SPAN><SPAN class="ft55">Konsekvenser av ändrade regler för tillträde till högre utbildning</SPAN></P> <P class="p204 ft10">Det kan antas att de ändrade reglerna för tillträde till högre utbildning påverkat viljan hos elever att genomgå en särskild prövning. Bestämmelserna för platsfördelning på grundval av betyg finns i Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 3 och ändrades fr.o.m. höstterminen 2010.</P> <P class="p87 ft10">De sökande, som söker grundval av betyg, delas in i olika grupper vid urvalet. I grupp I hamnar de med slutbetyg från gymnasieskolan Även de med slutbetyg från komvux, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen kommer från komvux, ingår i denna grupp. Grupp II är en kompletteringsgrupp där de sökande hamnar som har kompletterat i komvux för att få behörighet eller högre betyg. Även de som, oavsett skäl, har gjort en prövning efter gymnasieskolan placeras i denna grupp. Efter att de sökande har delats in i dessa urvalsgrupper tas en tredjedel av platserna från grupp II och läggs över till grupp I. Ytterligare två grupper för sökande med betyg från annan utbildning än som anges i grupp I och II samt för sökande med studieomdömen från folkhögskola finns.</P> <P class="p235 ft10">Utredningen kan konstatera att de farhågor som utryckts bl.a. av Högskoleverket<A href="#page_145"><SPAN class="ft50">1 </SPAN></A>om att de nya tillträdesreglerna skulle missgynna de elever som ville läsa in ämnen efter gymnasieskolan</P> <P class="p466 ft52"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Nya antagningsregler till högskolan 2010, se <A href="http://www.hsv.se/download/18.880%1Fc3ba1194d1b806c800031041/F%C3%B6r%C3%A4ndringar+%20i"><SPAN class="ft94">http://www.hsv.se/download/18.880- c3ba1194d1b806c800031041/F%C3%B6r%C3%A4ndringar+ i </SPAN></A><SPAN class="ft95">korthet.pdf</SPAN></P> <P class="p417 ft96">151</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p290 ft10">inte verkar har infriats. Utredningen har efter höstterminens start<A href="#page_146"><SPAN class="ft50">2 </SPAN></A>kontaktat Högskoleverket som funnit att resultatet av de ändrade tillträdesreglerna blev att det för många utbildningar krävdes ett lägre poängtal i grupp II för dem som togs in. Det finns flera olika tankar om varför det blev så. Ett resonemang bygger på att de sökande som behörighetskompletterat bara meritvärderas i grupp II. De har haft lägre jämförelsetal än förväntat. Det var kanske också flera sökande i grupp II än man trodde inledningsvis. Det ledde till att meritpoängen i den gruppen blev lägre än i grupp I. Sammansättningen av de sökande är dessutom mer blandad. Den detaljerade bilden, som ännu inte analyserats, kan dölja andra förklaringar. Signalen från regeringen har framstått som tydlig när det gäller avsikten med grupp I och grupp II, dvs. att det inte ska vara lika lönsamt som tidigare att konkurrenskomplettera. Men frågan är om studenterna har uppfattat detta?</P> <P class="p392 ft10">Högskoleverket bedömer att det är för tidigt att med säkerhet kunna uttala sig om konsekvenserna för antagningen hösten 2010 eftersom statistik och kunskap ännu saknas. Det ser dock ut som att andelen äldre sökande sjunker dramatiskt och att det eventuellt kan bero på arbetsmarknadssituationen. Enligt färsk statistik från Högskoleverket för antagningen inför läsåret 2009/10 ökade antalet nybörjare som var 19 år i högskolan med 33 procent jämfört med föregående läsår. Andelen som var 35 år eller äldre var den lägsta sedan universitets och högskoleregistret byggdes upp 1977.</P> <P class="p54 ft10">Dagens tillträdessystem kan, enligt utredningens bedömning, medföra att intresset för omprövning kan komma att öka i gymnasieskolan därför att det kan bli ett sätt att försöka få högre betyg. Eftersom en omprövning är något annat än dagens prövning placeras den sökande i den större urvalsgruppen (grupp I). Det skulle kunna leda till att trycket på grupp I ökar. De nya reglerna om hur betyg från särskild prövning räknas kan, enligt utredningens bedömning, också medföra att intresset minskar för särskild prövning efter gymnasieskolan om elevens syfte är att höja ett betyg.</P> <P class="p467 ft52"><SPAN class="ft51">2 </SPAN>I månadsskiftet oktober – november 2010.</P> <P class="p301 ft18">152</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p5 ft87">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft28"><SPAN class="ft28">4.6</SPAN><SPAN class="ft53">Kommunernas kostnader för prövning</SPAN></P> <P class="p60 ft10">Utredningen har bedömt att en djupgående undersökning av vilka kostnader kommunerna har för prövning inte har varit möjlig att göra inom den tid och med de resurser utredningen haft till sitt förfogande. Utredningen har i stället valt att intervjua företrädare för ett antal stora och medelstora kommuner<A href="#page_147"><SPAN class="ft50">3 </SPAN></A>om deras organisation och kostnader för prövning. Under intervjuerna har även diskuterats om kommunföreträdarna har erfarenhet av att elever avstått från prövning på grund av att kostnaden varit för hög.</P> <P class="p75 ft10">De intervjuade kommunerna har alla en egen organisation som sköter de flesta prövningarna. Det är ofta en komvuxenhet som fått det uppdraget. För lärarna på komvuxenheten ingår ofta prövningen i tjänsten. På det sättet kan man hantera de flesta prövningarna åtminstone i kärnämnena med egna lärare.</P> <P class="p75 ft10">Ett antal gemensamma drag går att urskilja från de kommuner som har tillfrågats. Den dominerande andelen prövningar sker inom gymnasieskolans kärnämnen. Det är till största delen fråga om konkurrenskomplettering där elever från naturvetenskaps- eller samhällsvetenskapsprogrammet vill höja ett betyg för att förbättra sina möjligheter att komma in på önskat program på högskolan. Andelen yrkeskurser ligger i de stora kommunerna runt fem procent. Avvikelser från denna bild har lokalt betingade förklaringar.</P> <P class="p226 ft10">En relativt stor grupp av de elever som genomför prövning är i åldrarna <NOBR>19–22</NOBR> år dvs. de har under de tre senaste åren lämnat gymnasieskolan. De kan i vissa fall även ha läst en period på högskolan.</P> <P class="p14 ft10">Avgiften på 500 kronor är inte avsedd att täcka mer än en del av kommunernas kostnad. Avgiften har mera effekten att vara en spärr mot ogenomtänkta anmälningar. Det kan dock ha en viss effekt på kommunernas intäkter om så många som 30 procent av eleverna anmäler sig till prövning, betalar avgiften och inte genomför prövningen.</P> <P class="p76 ft10">Enligt utredningens bedömning är det svårt att urskilja vilka faktiska kostnader kommunerna har för prövning. Kommunernas uppskattningar av sina kostnader för prövning försvåras ofta av att de ingår i de lokala kostnaderna för driften av en skolenhet och de särredovisas inte.</P> <P class="p468 ft52"><SPAN class="ft51">3 </SPAN>Stockholms kommun, Göteborgs kommun. Malmö kommun, Uppsala kommun och Kalmarsunds gymnasieförbund.</P> <P class="p421 ft18">153</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft10">I Göteborgs kommun har man utgått från prövningens komplexitet och tidsåtgång för att dela in de kurser som prövas i fyra olika kategorier beroende på hur mycket lärartid som går åt. Underlaget används för att internt och externt debitera andra kostnadsbärare för prövningarna. Kostnaden varierar mellan 1 500 kronor och 4 000 kronor. I kategorin med högst kostnad finns t.ex. kurser med relativt omfattande laborationer. Tidsåtgången beräknas i dessa till <NOBR>1,5–2</NOBR> dagars lärarledd prövning.</P> <P class="p284 ft28"><SPAN class="ft28">4.7</SPAN><SPAN class="ft53">Avgiftens betydelse för eleverna</SPAN></P> <P class="p71 ft10">I intervjuer med kommunföreträdare har det kommit fram att ett gemensamt kännetecken är att andelen elever som uppger att de är intresserade av att pröva vida överstiger de som faktiskt anmäler sig till prövning och betalar avgiften på 500 kronor. I t.ex. Göteborgs kommun uppskattar man att årligen försvinner ungefär hälften av dem som ursprungligen säger sig vara intresserade. Hälften av eleverna anmäler sig till prövning och betalar avgiften. Av dessa genomför ungefär två tredjedelar en prövning. En tredjedel, cirka 1000 personer, dyker aldrig upp och avgiften betalas inte tillbaka.</P> <P class="p80 ft10">En tänkbar förklaring till det första bortfallet skulle kunna vara att avgiften utgör ett hinder. Det saknas uppgifter hos kommunerna om vilka dessa elever är. Följaktligen saknas även uppgifter om skälen till varför de inte fullföljer sina intentioner. En annan förklaring, som har förts fram av flera kommunföreträdare, är att prövning lämpar sig bäst för studievana elever. När elever hör av sig om möjligheten att pröva får de information om att en prövning ställer krav på att eleven med enbart anvisningar om lämplig litteratur på egen hand ska läsa in en kurs. Det är tänkbart att de elever som bedömer att de inte har denna studievana väljer att inte genomföra prövningen.</P> <P class="p263 ft10">Utredningen har kunnat konstatera att det saknas kunskap om i vilken utsträckning prövningsavgiften påverkar den enskilde elevens möjlighet att pröva. För att få ett underlag inom detta område måste sannolikt en särskild undersökning genomföras. En sådan undersökning skulle troligen medföra metodologiska och praktiska problem då urvalet bör vara stort om det ska kunna ge ett statistiskt tillförlitligt resultat. Kostnaderna skulle också bli förhållandevis stora. Utredningen har därför bedömt att det inte varit</P> <P class="p469 ft18">154</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p5 ft87">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">tillräckligt motiverat att försöka utreda om det finns personer som avstår från att begära prövning på grund av avgiftens storlek.</P> <P class="p320 ft27">Slutsatser</P> <P class="p204 ft10">Utredningen kan konstatera, med det begränsade underlag som finns, att avgiftens storlek inte verkar avskräcka elever från att genomgå prövning. Erfarenheterna indikerar snarare att det är elevens uppfattning om sin egen studievana och förmåga att utan handledning läsa in en kurs som avgör om denne vill genomgå en prövning eller inte. Det talar snarare för att elever, som av olika skäl upplever att de inte har lyckats så bra som de förväntat sig i gymnasieskolan, behöver det stöd en lärarledd undervisning inom komvux kan ge.</P> <P class="p261 ft10">Utredningen kan konstatera att förslaget om omprövning av rektorn innebär att elevernas rättssäkerhet kommer att förbättras. Redan denna förändring kommer sannolikt att minska antalet prövningar som ett medel för att höja betyget.</P> <P class="p14 ft10">Erfarenheterna från kommunerna talar heller inte för att avgiften för särskild prövning avskräcker eleverna från att anmäla sig till och betala en avgift på högst 500 kronor för prövning. Det verkar överhuvudtaget vara ett stort spann mellan dem som säger sig vara intresserade av att genomgå en prövning till dem som faktiskt genomför en sådan. Utredningen har konstaterat att det i stora kommuner är vanligt att upp till hälften av de elever som säger sig vara intresserade av att pröva anmäler sig till prövning och betalar avgiften. Av dem som anmäler sig genomför ungefär två tredjedelar en prövning. En tredjedel dyker aldrig upp och avgiften betalas inte tillbaka.</P> <P class="p16 ft10">Det kan finnas en grupp elever som är intresserade av prövning utan att anmäla sig. Bland dessa kan det inte uteslutas att avgiften har betydelse. Anmälningsmönstret för de elever som anmäler sig till prövning och betalar avgiften, men inte genomföra en prövning, talar emot att avgiften skulle vara en kritisk faktor som avskräcker eleverna från att anmäla sig. Det verkar snarare vara arbetsinsatsen och svårighetsgraden i en prövning som får vissa elever att avstå.</P> <P class="p470 ft18">155</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Utredningens förslag om särskild prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p471 ft30"><SPAN class="ft28">4.8</SPAN><SPAN class="ft55">Behövs en förändring av bestämmelserna om prövning?</SPAN></P> <P class="p71 ft10">Syftet med prövning är primärt inte att öka elevens rättssäkerhet på samma sätt som en möjlighet till omprövning. Syftet är i stället att ge en elev möjlighet att få sina kunskaper i ett ämne prövade och formaliserade i form av ett betyg. Det kan t.ex. vara en person som efter en längre utlandsvistelse vill få ett betyg på sina språkkunskaper.</P> <P class="p63 ft10">Prövning ger också elever en möjlighet att förbättra sitt betyg i ett ämne eller en kurs. Eleven kan i vissa fall göra detta medan eleven ännu går i sin skolform och i andra fall när eleven har avslutat skolformen. Prövning är möjlig inom alla skolformer utom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux. Prövning ingår som en väsentlig del i elevens möjligheter att påverka sitt betyg genom att visa sina kunskaper på nytt. Den ger en snabbare väg än att läsa en kurs på komvux.</P> <P class="p53 ft10">Regeringen har förändrat antagningsreglerna till högskolan så att elever som går direkt från gymnasieskolan till högskolan utan mellankommande prövning ges en fördel. Det kommer troligen att innebära att prövning minskar i omfattning och betydelse för många elever.</P> <P class="p54 ft10">Möjligheterna att ompröva betyg av läraren respektive rektorn kan sannolikt komma att minska behovet av prövning. I vilken omfattning är inte möjlig att bedöma. Dels finns ingen erfarenhet av bestämmelsen om omprövning av läraren. Dels är det svårt att bedöma effekten av ett eventuellt införande av utredningens förslag om omprövning av rektorn. Mot denna bakgrund är det enligt utredningens bedömning för tidigt att föreslå förändringar i reglerna för prövning. Likaså bör möjligheten till omprövning av betyg tillsammans med de förändrade antagningsreglerna följas upp och utvärderas för att skapa en säkrare grund för sådana överväganden. Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att det inte finns några sakliga skäl att i dag ändra bestämmelserna för prövning inom de olika skolformerna.</P> <P class="p73 ft18">156</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p472 ft11">5 Kvalitetsarbete och betygsättning</P> <P class="p473 ft10"><SPAN class="ft34">Utredningens bedömning: </SPAN>Ett systematiskt kvalitetsarbete bör bidra till att stärka rättssäkerheten i betygssättningen. Det innebär bl.a. att för planering, uppföljning och utveckling av undervisningen måste såväl huvudmannen som rektorn ta ansvar för att:</P> <P class="p474 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">följa upp rutinerna för betygssättning, t.ex. hur eleverna får veta grunderna för betygssättningen och formerna för bedömning,</SPAN></P> <P class="p475 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">följa upp de administrativa rutinerna i betygshanteringen,</SPAN></P> <P class="p476 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">arbetet med betygssättning ska ingå i skolornas kvalitetsarbete,</SPAN></P> <P class="p477 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">följa upp klagomål på betygssättningen,</SPAN></P> <P class="p478 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">dokumentera betygsarbetet, samt</SPAN></P> <P class="p479 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">vidta relevanta åtgärder med anledning av uppföljningar och analyser.</SPAN></P> <P class="p480 ft28"><SPAN class="ft28">5.1</SPAN><SPAN class="ft53">Kan omprövning undvikas?</SPAN></P> <P class="p481 ft10">Utredningens uppdrag handlar i första hand om möjligheterna att utforma ett system där elever har möjlighet att begära att deras betyg omprövas av någon annan än läraren. I föregående kapitel har utredningen redovisat ett antal förslag som gör det möjligt att ompröva ett betyg. Vi har i detta sammanhang även övervägt hur betygssättningen rent generellt kan förbättras avseende kvalitet och tillförlitlighet. Både forskning och myndighetsutvärderingar visar att det finns brister i dagens betygssättning som behöver åtgärdas.</P> <P class="p482 ft27"><SPAN class="ft10">I Skolinspektionens rapport </SPAN>Betygssättningen i gymnasieskolan</P> <P class="p483 ft26">(2010) framkommer flera brister. Betyg sätts på oklara grunder och elever upplever att betygen grundas på närvaro, ordning och</P> <P class="p484 ft18">157</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Kvalitetsarbete och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">uppförande samt personliga egenskaper. Betygssättningen sker inte alltid utifrån ett allsidigt underlag och elevernas resultat från de nationella proven får olika betydelse i samband med betygssättning. Det finns stora variationer mellan hur elever informeras om betygskriterier. Eleverna uppfattar även att det är olika lätt/svårt att få ett betyg beroende på vilken lärare de har. Skolor brister ofta i sammanställning och analys av betygsresultaten. I de ämnen det finns nationella prov jämförs inte de enskilda lärarnas betygssättning med resultaten på de nationella proven. Detta förhindrar t.ex. möjligheten att inom skolan se i vilken grad det förekommer skillnader.</P> <P class="p263 ft10">Skolinspektionen visar i rapporten även exempel där huvudmän och skolor arbetar för en likvärdig bedömning. Detta sker t.ex. genom att använda gemensamma prov och andra bedömningsunderlag och genom att den betygsättande läraren använder en annan lärare som medbedömare. Det finns alltså möjligheter att stärka kvaliteten och rättvisan i betygssättningen redan med dagens bestämmelser.</P> <P class="p485 ft30"><SPAN class="ft28">5.2</SPAN><SPAN class="ft55">Betygssättningen bör vara en del i kvalitetsarbetet</SPAN></P> <P class="p218 ft10">Av skollagens (2010:800) bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete framgår att varje huvudman inom skolväsendet, såväl offentliga som fristående, systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningsverksamheten. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska även genomföras på skolnivå. På en skola ansvarar rektorn för att kvalitetsarbetet genomförs. Det ska genomföras under medverkan av bl.a. lärare, men även elever och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet.</P> <P class="p245 ft10">Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas på att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Syftet är att det ska leda till förbättringar. Om det genom uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.</P> <P class="p54 ft26">Även om det inte är uttalat i förarbetena till skollagen måste det förutsättas att arbetet med bedömning och betygssättning är en del i kvalitetsarbetet. Ett funktionellt kvalitetsarbete bör enligt utred-</P> <P class="p335 ft18">158</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p5 ft29">Kvalitetsarbete och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">ningens bedömning leda till att betyg som sätts på en skola i högre grad kommer att upplevas som rättvisa. Elever som upplever att de bedöms sakligt och korrekt i förhållande till sina prestationer och kursplanernas kunskapskrav blir sannolikt mer tillfreds med sitt betyg även om betyget kanske inte är så högt som de önskat. Rättvisa betyg innebär att de är rätt satta i förhållande till elevens kunskaper, dvs. inte lägre eller högre, och kursplaner och kunskapskrav. En skola där det sätts rätt betyg bör sannolikt inte ha särskilt stor omfattning av omprövningar.</P> <P class="p223 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Huvudmannens ansvar för en rättvisare betygssättning</SPAN></P> <P class="p268 ft10">En viktig uppgift för skolhuvudmannen är att följa upp skolornas resultat. För att göra det krävs underlag som kan analyseras, t.ex. variationer mellan skolornas resultat och deras måluppfyllelse samt likvärdigheten i skolornas bedömning och deras betygssättning.</P> <P class="p58 ft10">Enligt utredningens bedömning bör en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet för huvudmannen vara att inom sitt ansvarsområde verka för att betygssättningen blir så rättssäker och likvärdig för eleverna som möjligt. Det innebär bl.a. att löpande följa respektive rektors arbete med betygssättningen samt analysera behovet av generella och individuella stödåtgärder. En konkret åtgärd kan vara att ta ansvar för att lärare i samma ämne på olika skolor ges tid och möjlighet att diskutera bedömning och betygssättning tillsammans. Ett starkt skäl till detta är att lärarnas kompetens bedöms som en central faktor för att stärka betygens likvärdighet. Det kan också vara att se till att elevernas resultat på ämnesproven och deras betyg i ämnet eller kursen följs upp och analyseras. Ett betydelsefullt redskap är kompetensutveckling av personalen t.ex. att alla lärare ges nödvändiga kunskaper om bedömning och betygssättning.</P> <P class="p271 ft10">En förändring som införts i skollagen (2010:800) motiverar särskild uppmärksamhet. Kommuner får, enligt 23 kap. 1 § skollagen, med bibehållet huvudmannaskap, sluta avtal med enskild juridisk eller fysisk person om att utföra uppgifter inom utbildning. Olika begränsningar gäller i olika skolformer bl.a. för grund- och gymnasieskolan. Bestämmelsen innebär bl.a. att lärares myndighetsutövning under vissa omständigheter kan överlämnas till en extern anordnare. Bestämmelsen i 3 kap. 20 § skollagen, om lärares</P> <P class="p486 ft18">159</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Kvalitetsarbete och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">skyldighet att ändra uppenbart oriktiga betyg, gäller därmed även för lärare anställda i sådan verksamhet.</P> <P class="p291 ft10">En kommun får dessutom, enligt 23 kap. 6 § andra stycket skollagen, även överlämna den myndighetsutövning som hör till rektors uppgifter när det gäller kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Det innebär bl.a. att en entreprenör kan vara skyldig att ompröva betyg på samma sätt som en kommunal rektor. Det bibehållna huvudmannaskapet innebär dock att kommunen har ett ansvar för att betygssättningen även på detta område blir så rättssäker och likvärdig för eleverna som möjligt.</P> <P class="p263 ft10">Huvudmannen har genom det systematiska kvalitetsarbetet även ansvaret för att följa upp och analysera klagomål på utbildningen. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) framgår bl.a. att huvudmannen bör ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. En naturlig del inom detta arbete är att kunna hantera klagomål som rör betygssättningen. På så sätt kan man också få underlag för åtgärder som minskar klagomålen.</P> <P class="p54 ft10">De obligatoriska nationella ämnesproven syftar till att stärka skolornas uppföljning och utvärdering av elevers kunskapsutveckling. De ska också användas för att stärka likvärdigheten i lärares bedömning och betygssättning. Genom att man på skolorna i sitt kvalitetsarbete t.ex. följer upp i vilken utsträckning slutbetygen systematiskt avviker från resultaten på nationella ämnesprov får man underlag för analys och diskussioner. Avvikelser på individnivå är naturliga, men om det visar sig att det över längre tid förekommer systematiska skillnader på skolnivå mellan genomsnittliga provresultat och slutbetyg finns det enligt utredningens bedömning all anledning till reflektion över betygssättningen.</P> <P class="p293 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft54">Rektorn har ansvar för kvalitetsarbetet på skolan</SPAN></P> <P class="p218 ft10">Rektorn har ansvaret för kvalitetsarbetet på skolnivå. Arbetet ska kännetecknas av demokrati, delaktighet och inflytande och vara förankrat hos lärare, elever och deras föräldrar. Även lärare har ansvar för att kvaliteten i undervisningen utvecklas.</P> <P class="p53 ft10">Bestämmelserna om systematiskt kvalitetsarbete bör enligt utredningens bedömning ge en rektor goda möjligheter att arbeta för att utveckla och förbättra lärarnas arbete med betygssättningen. Utredningens bedömning är att det krävs en aktiv uppföljning av</P> <P class="p487 ft18">160</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p5 ft29">Kvalitetsarbete och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">betygssättningen på varje skola. Detta i syfte att så långt som möjligt stärka rättvisan i betygssättningen. Flera insatser krävs av rektorn, t.ex.</P> <P class="p311 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">uppföljning av hur kursplaner och kunskapskrav används i undervisningen och i bedömning av kunskaper,</SPAN></P> <P class="p488 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">gemensamma diskussioner om betygssättningsgrunder inom skolan,</SPAN></P> <P class="p489 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">uppföljning av lärares dokumentation av elevers prestationer och hur dialogen mellan lärare och elever om kunskapsresultat genomförs i t.ex. utvecklingssamtal,</SPAN></P> <P class="p355 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">översyn av lärares behov av kompetensutveckling inom områdena bedömning och betygssättning och åtgärder i form av utbildning och kompetensutveckling,</SPAN></P> <P class="p490 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">statistisk uppföljning av betygs- och provresultat och</SPAN></P> <P class="p491 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">lärardiskussioner mellan skolor – såväl kommunala som fristående</SPAN></P> <P class="p170 ft10">– om principer för betygssättning.</P> <P class="p267 ft28"><SPAN class="ft28">5.3</SPAN><SPAN class="ft53">Kvalitetsarbetet och omprövning</SPAN></P> <P class="p60 ft10">Enligt skollagen ska eleverna informeras om grunderna som tillämpas vid betygssättningen. Läraren är skyldig att på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. Utredningens förslag att eleven ska få möjligheten att begära att rektorn ska granska lärarens betygssättning stärker elevernas rättssäkerhet ytterligare.</P> <P class="p15 ft10">De förslag om omprövning som utredningen redovisar i kapitel 3 bör bli en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan t.ex. handla om att följa upp hur omprövningar handläggs med avseende bl.a. på kravet på skyndsamhet, analysera orsaker till att omprövningar begärs och resultaten av dem. I de fall det blir många omprövningar finns det skäl för huvudmännen att planera för och vidta sådana åtgärder inom ramen för sitt ansvar att behovet av omprövning minskar. Ett stort antal omprövningar beror sannolikt på att det finns förbättringsbehov i arbetet med betygssättning. Åtgärderna som bör vidtas är kanske främst av pedagogisk karaktär inom ramen för det professionella ansvaret, dvs. rektorn och lärarna på skolan.</P> <P class="p464 ft10">Om utredningens förslag blir verklighet kommer rektorn att ha ansvar för att införa möjligheten till omprövning av betyg. Denne</P> <P class="p417 ft18">161</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Kvalitetsarbete och betygsättning</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">har det lokala ansvaret i enlighet med sitt ansvar som pedagogisk ledare och ansvarig för att betygsättningen följer bestämmelserna. Det bör vara naturligt att huvudmannen har det primära ansvaret för att följa upp och analysera rektorns arbete med omprövning av betyg. Rektorn bör däremot ta ansvaret för att systemet med omprövning kan hanteras på skolan. Det är naturligtvis lika nödvändigt att rektorn förbereder och planerar för att följa upp och analysera lärares omprövning av betyg.</P> <P class="p53 ft10">Utredningen ser det som självklart att rektorn tar ansvaret för att läraren inom rektorns ansvarsområde får det stöd och de resurser som krävs för att genomföra förslagen. Det kan handla om att analysera lärarens arbetsförhållanden för att vidta sådana åtgärder att läraren ges förutsättningar för att bedriva arbetet i linje med det nationella uppdraget. Det kan också handla om att utarbeta enkla och effektiva administrativa rutiner som stöd för personalens arbete på skolan.</P> <P class="p263 ft10">Ett av utredningens förslag är att läraren ska dokumentera elevers prestationer som har betydelse för betygssättningen. Enligt utredningens bedömning bör detta vara ett återkommande inslag att följa upp och analysera i en skolas systematiska kvalitetsarbete. Rektorn har naturligen detta ansvar.</P> <P class="p63 ft10">En konsekvens av utredningens förslag om dokumentation är att det bör bli tydligare på vilka grunder läraren bedömer elever och att betygssättningen kan följas upp. Normalt innebär detta att rektorn har möjlighet att tillsammans med lärarna bedöma om betygssättningen följer kursplaner och betygskriterier. Om rektorn upptäcker brister i dokumentationen av betygssättningen har denne möjlighet att vidta åtgärder, antingen generellt eller individuellt. Uppföljning av lärarens dokumentation och betygssättning bör också vara en naturlig del av skolans skriftliga redovisning av sitt systematiska kvalitetsarbete. En slutsats som utredningen drar är att det är rektorns skyldighet att se till att betygssättningen löpande följs upp och analyseras. Detta i syfte att verka för att elevernas bedöms på de grunder de ska bedömas enligt lärarens nationella uppdrag.</P> <P class="p219 ft10">De delar av utredningens förslag om t.ex., när betyg är satt, underrättelse om betyg och om tidsgränser för omprövning bör normalt ingå i en skolas administrativa rutiner för betygssättning och omprövning. Även dessa rutiner bör följas upp, utvärderas och vid behov förändras.</P> <P class="p318 ft18">162</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td106"><SPAN class="p5 ft29">Kvalitetsarbete och betygsättning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p274 ft10">Huvudmannens ansvar för att det ska finnas en klagomålshantering måste även få sin motsvarighet på skolorna. Det bör skapas rutiner för hur ett klagomål ska tas emot, eventuellt utredas på skolan och lämnas vidare till huvudmannen. En skolas mål måste rimligen vara att klagomål på t.ex. betygssättningen inte ska förekomma. Då är det lika mycket en lokal fråga på den enskilda skolan vilka åtgärder rektorn vidtar för att nå det målet. De klagomål som kan komma in måste analyseras och eventuellt leda till åtgärder.</P> <P class="p492 ft18">163</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p493 ft81"><SPAN class="ft11">6</SPAN><SPAN class="ft80">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN></P> <P class="p13 ft10">I detta kapitel ges en konsekvensbeskrivning av utredningens samlade förslag. Inledningsvis redovisas de statsfinansiella konsekvenserna för främst bidrag till kommunsektorn. Vidare bedöms hur förslagen påverkar förutsättningarna för företag. Utredningen bedömer även förslagens konsekvenser ur ett fördelningsperspektiv. En analys görs också av vilka konsekvenser förslagen kan få för barn, jämställdhet och integration.</P> <P class="p76 ft10">Av 14 § kommittéförordningen (1998:1474) framgår att förslag i ett betänkande som påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska följas av en beräkning av konsekvenserna. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. Finansiering ska föreslås för kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting. I denna utredning finns enligt utredningens bedömning inga möjligheter att finna någon finansiering. Ytterst handlar det om en politisk vilja att införa de förslag om omprövning som utredningen redovisar. Därför görs endast uppskattningar av de kostnader förslagen kan komma att medföra.</P> <P class="p494 ft28"><SPAN class="ft28">6.1</SPAN><SPAN class="ft53">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P> <P class="p398 ft10"><SPAN class="ft27">Utredningens bedömning: </SPAN>Konsekvenserna av förslagen beror på flera osäkra parametrar. Den ekonomiska konsekvensanalysen ska därför ses som ett underlag för diskussion om möjliga ramar för kostnaderna. Om förslagen genomförs kommer det att innebära vissa kostnadsökningar för skolhuvudmännen. Omfattningen av dessa blir av naturliga skäl utomordentligt svåra att uppskatta. Utredningen bedömer att med skattade volymer av omprövningar</P> <P class="p394 ft18">165</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p495 ft10">kan kostnadsökningarna komma att ligga på mellan 200 och 300 miljoner kronor.</P> <P class="p270 ft10">En utgångspunkt för utredningens analys är att de lagändringar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p5 ft10">som beslutats utifrån propositionen till den</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p496 ft10">nya</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p6 ft10">skollagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p5 ft10">(prop. 2009/10:165) är finansierade. Det innebär</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p496 ft10">bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p6 ft10">att 3 kap.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p497 ft10">20 § skollagen (2010:800) om lärares ändring av uppenbar oriktiga betyg är finansierad. Utredningens förslag om namnbyte från ändring till omprövning av lärare innebär ingen reell förändring i skolhuvudmännens kostnader. Förslagen om tidsgränser och formkrav för begäran om omprövning, skyndsam handläggning av omprövningsärenden, underrättelse om betyg samt att läraren på begäran skriftligt ska motivera ett omprövningsärende innebär enligt vår bedömning ingen extra kostnad. De förslag som utredningen redovisat i 3:e kapitlet som bedöms kunna öka kostnaderna är</P> <P class="p39 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">omprövning av rektorn,</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">förtydligande av kravet på lärares dokumentation samt,</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">skyldigheten att spara betygsunderlag.</SPAN></P> <P class="p498 ft27">Omprövning av rektorn</P> <P class="p408 ft10">Utredningen föreslår att eleven ska ställa sin begäran om omprövning till den lärare som satt betyget, men lämna in den till rektorn. Lärarens omprövning av betyg innebär enligt vår bedömning att ett antal betyg kommer att ändras enligt elevens begäran och därmed inte behöver omprövas av rektorn. Vid beräkningen av kostnaderna för införandet av en möjlighet till omprövning av rektorn utgår utredningen från hur många betyg som sätts i de olika skolformerna. Beräkningar görs sedan utifrån en uppskattning av hur många betyg som kan komma att omprövas av rektorn.</P> <P class="p207 ft27">Antalet betyg som sätts i olika skolformer</P> <P class="p218 ft10">Som utgångspunkt för beräkningarna av antalet betyg som sätts varje år har utredningen använt Skolverkets officiella statistik om elevantal i olika skolformer för läsåret 2009/10.</P> <P class="p53 ft10">Grundskolans elevantal minskade läsåret 2009/10. Utredningen har uppskattat att cirka 93 000 elever går i årskurs 9 i kommunala</P> <P class="p461 ft18">166</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">eller fristående skolor. Ett slutbetyg från grundskolan innehåller minst 16 betyg. Uppskattningsvis sätts därför ca 1,5 miljoner betyg som ingår i slutbetyget i grundskolan. Elevantalet i specialskolan och grundsärskolan, där betyg sätt i årskurs 9 eller 10, är försumbart i sammanhanget.</P> <P class="p58 ft10">Antalet elever i gymnasieskolans tre årskurser var läsåret 2009/10 cirka 390 000. Varje elev läser under en gymnasieutbildning ungefär 30 kurser där betyg sätts och som ingår i ett fullständigt slutbetyg. Kurserna i gymnasieskolan läggs i regel ut med ungefär en tredjedel av utbildningen varje år. Det innebär att det sätts knappt 4 miljoner betyg i gymnasieskolan varje år.</P> <P class="p75 ft10">Ungefär 6 000 elever gick läsåret 2009/10 i gymnasiesärskolans fyra årskurser. Enligt uppgifter som utredningen tagit del av får en elev i genomsnitt 20 betyg i ett slutbetyg. I beräkningarna kan vi därför utgå från att cirka fem betyg sätts årligen för varje elev. Gymnasiesärskolans framtida utformning utreds när detta betänkande skrivs (U2009:04)<A href="#page_160"><SPAN class="ft50">1</SPAN></A>. Avsikten är att gymnasiesärskolans utformning ska harmoniseras med gymnasieskolans, vilket sannolikt kommer att innebära att fler betyg kommer att sättas.</P> <P class="p76 ft10">Inom vuxenutbildningen sätts betyg på grundläggande nivå, gymnasial nivå, inom Sfi samt inom särvux. Statistik sammanställs dels för antalet elever, dels för antalet kurser. Utredningen bedömer att det är relevant att utgå från antalet kurser, vilket även ger ett sifferunderlag för hur många betyg som sätts. I samband med att Skolverket undersökte antalet prövningar framgick att det i gymnasial vuxenutbildning sätts uppskattningsvis 600 000 betyg årligen. På grundläggande nivå och inom Sfi sätts det tillsammans ungefär 880 000 betyg årligen. Antalet betyg som sätts inom särskild utbildning för vuxna är försumbart.</P> <P class="p61 ft26">En samlad uppskattning av antalet satta betyg, där eleven kan begära omprövning enligt utredningens förslag, uppgår till ungefär sju miljoner betyg årligen.</P> <P class="p499 ft52"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Utredningen ska lämna sitt förslag den 15 januari 2011.</P> <P class="p500 ft18">167</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p501 ft27">Bedömning av antalet omprövningar och kostnaderna för dessa</P> <P class="p71 ft10">Kostnaderna för utredningens förslag är beroende av ett antal osäkra parametrar. Den största osäkerhetsfaktorn är att göra en rimlig uppskattning av hur många omprövningar som kan komma att gå till rektorn i de olika skolformerna.</P> <P class="p63 ft10">Det finns i propositionen om en ny skollag (2009/10:165) ingen uppskattning av hur många elever som kan tänkas komma att begära en ändring (omprövning) av läraren enligt 3 kap. 20 § skollagen. Det kan antas att andelen omprövningar kan komma att bli störst i gymnasieskolan, främst beroende på betygens betydelse för tillträde till högre utbildning. Men kommer andelen betyg som omprövas av rektorn att vara 0,1, 1, 10 procent av antalet satta betyg eller något annat? Det är den svåra frågan att besvara eller åtminstone att uppskatta för utredningen.</P> <P class="p80 ft10">En annan faktor av betydelse är hur stor kostnaden kan bli för att administrera och bedöma lärarens betygsunderlag samt för att fatta beslut och motivera ett omprövningsärende. Tar detta en timme eller mer? Utredningen har funnit att kostnaden för t.ex. en prövning i dag i genomsnitt kan uppskattas till cirka 2 000 kronor. Den kostnaden uppstår när en elev inför en lärare ska visa sina kunskaper igen. Kostnaden beräknas efter den tid som läraren kan behöva avsätta för att förbereda och genomföra prövningen.</P> <P class="p53 ft10">Rektorn bör rimligen kunna göra en omprövning på kortare tid än som avsätts för dagens prövningar. Kostnaden blir därmed lägre. En omprövning av rektorn ska baseras på lärarens betygsunderlag. Utredningen bedömer att en rektor sannolikt kan behöva lägga ned högst en kvarts timmes arbete per omprövning eftersom huvuddelen av arbetet förutsätts ligga på en ämneskunnig lärare. Kostnaden för en timmes arbete av en rektor uppskattas till knappt 400 kronor.<A href="#page_161"><SPAN class="ft50">2</SPAN></A></P> <P class="p245 ft10">Utredningen räknar med att en sakkunnig lärare i princip behöver engageras vid alla omprövningar. Denne bedöms behöva lägga ned åtminstone två timmars arbete. Månadskostnaden för t.ex. en gymnasie- eller komvuxlärare uppgår i genomsnitt till knappt 42 000 kronor inklusive lönekostnadspåslag (lkp).<A href="#page_161"><SPAN class="ft50">3 </SPAN></A>Tim-</P> <P class="p502 ft67"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft89">Lönekostnad inkl lkp beräknas till 65 000 kr dividerat med 165 timmar per månad. Lönekostnaden beräknas med utgångspunkt i SCB:s lönedatabas (SSYK 122).</SPAN></P> <P class="p503 ft52"><SPAN class="ft59">3</SPAN><SPAN class="ft64">Beräknad på motsvarande sätt utifrån SCB:s lönedatabas (SSYK 232).</SPAN></P> <P class="p301 ft18">168</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p504 ft10">kostnaden uppgår till 250 kronor inkl. lkp. Utredningen uppskattar därför att kostnaden för en omprövning beräknat på två timmars arbete för en lärare och en kvarts timmes arbete för en rektor totalt kan uppgå till cirka 600 kronor.</P> <P class="p505 ft10">Månadskostnaden för en grundskolelärare uppgår i genomsnitt till knappt 38 000 kronor inklusive lkp. Eftersom skillnaden i förhållande till en gymnasielärare är relativt liten har vi för enkelhetens skull använt lönekostnaden för en genomsnittlig gymnasielärare i våra beräkningar. Utredningen bedömer att antalet prövningar inom grundskolan sannolikt kommer att bli väsentligt lägre än i gymnasieskolan.</P> <P class="p506 ft10">I beräkningarna har vi inte tagit hänsyn till andra faktorer som kan komma att påverka beräkningarna positivt eller negativt. Vi har t.ex. utgått från att rektorn vid alla omprövningar behöver stöd av en annan lärare med ämneskunskaper. En rektor skulle dock i undantagsfall kunna avgöra om ett betyg är riktigt satt med sin egen pedagogiska kompetens. I dessa fall bör den samlade kostnaden för rektorns granskning minska något.</P> <P class="p507 ft27">Alternativa scenarier</P> <P class="p508 ft10">Utredningen har räknat på några olika alternativa scenarier. Ett utgår från en lägsta andel prövningar där en procent av alla betyg omprövas oavsett skolform. Om andelen omprövade betyg är en procent innebär det cirka 70 000 betyg. Med en styckekostnad på 600 kronor ger detta en kostnad för omprövning av rektorn på knappt 42 miljoner kronor.</P> <P class="p509 ft72">Tabell 6.1</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p153 ft72">Skolform</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p510 ft72">Antal betyg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p511 ft79">Antagande i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p512 ft73">Omprövade</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p513 ft72">Kostnad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td113"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td114"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td115"><SPAN class="p514 ft72">procent</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td116"><SPAN class="p512 ft72">betyg</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td117"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p153 ft72">Grundskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p510 ft72">1 488 000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p514 ft72">1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td112"><SPAN class="p512 ft72">14 880</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td76"><SPAN class="p513 ft72">8 900 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p153 ft73">Gymnasieskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p510 ft72">3 950 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p514 ft72">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p512 ft72">39 500</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p513 ft72">23 600 00</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p153 ft72">Grundl.vux</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p510 ft72">800 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p514 ft72">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p512 ft72">8 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p513 ft72">4 800 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p153 ft72">Gymnasial vux</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p510 ft72">600 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p514 ft72">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td112"><SPAN class="p512 ft72">6 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p513 ft72">3 600 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td109"><SPAN class="p153 ft72">Sfi</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p510 ft72">80 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td111"><SPAN class="p514 ft72">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td112"><SPAN class="p512 ft72">800</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td76"><SPAN class="p513 ft72">500 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td113"><SPAN class="p153 ft72">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td114"><SPAN class="p515 ft72">6 918 000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td115"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td116"><SPAN class="p512 ft72">69 180</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td117"><SPAN class="p513 ft72">41 400 000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p516 ft18">169</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft10">I ett annat scenario har utredningen gjort en beräkning där mönstret när det gäller prövning för elever som slutat gymnasieskolan har använts. Skolverket har i samarbete med utredningen tagit fram statistik om prövning. Av den framgår att av de drygt 100 000 elever som började gymnasieskolan 2001 och gick ut våren 2004 har drygt sex procent av eleverna som gått studieförberedande program genomgått minst en prövning. Bland de elever som gått yrkesförberedande program har två procent gjort minst en prövning.</P> <P class="p220 ft10">Utredningen har därför utgått från att antalet elever som studerat på ett studieförberedande program respektive ett yrkesförberedande program är relativt jämnt fördelade. Drygt sex procent av de elever som studerat vid ett studieförberedande program har fem år efter att de slutat gymnasieskolan gjort minst en prövning. Ungefär två procent av eleverna som studerat på ett yrkesförberedande program har efter samma tid gjort minst en prövning.</P> <P class="p245 ft10">Utifrån mönstret av gjorda prövningar har utredningen räknat med att antalet framtida omprövningar inom gymnasieskolans högskoleförberedande program kommer att uppgå till sex procent och inom yrkesprogram till två procent av antalet satta betyg. För komvux har vi beräknat antalet omprövningar till två procent. I övrigt är beräkningen oförändrad, dvs. en procent av övriga skolformers betyg. Under dessa förutsättningar uppgår kostnaden för omprövning av rektorn till drygt 112 miljoner kronor.</P> <P class="p517 ft72">Tabell 6.2</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p153 ft72">Skolform</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p515 ft72">Antal betyg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p518 ft79">Antagande i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p519 ft73">Omprövade</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p513 ft72">Kostnad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td121"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td122"><SPAN class="p518 ft72">procent</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td123"><SPAN class="p519 ft72">betyg</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td123"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td16"><SPAN class="p153 ft72">Grundskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td31"><SPAN class="p515 ft72">1 488 000</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p518 ft72">1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p519 ft72">14 880</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p513 ft72">8 900 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p153 ft72">Gymnasieskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p515 ft72">1 810 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p518 ft72">6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p520 ft72">108 600</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p513 ft72">65 000 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td16"><SPAN class="p153 ft72">HF</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td31"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p153 ft72">Gymnasieskolan</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p515 ft72">2 140 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p518 ft72">2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p519 ft72">42 800</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p513 ft72">25 600 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td16"><SPAN class="p153 ft72">YF</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td31"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td118"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td119"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p153 ft72">Grundl.vux</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p515 ft72">800 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p518 ft72">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p519 ft72">8 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p513 ft72">4 800 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p153 ft72">Gymnasial vux</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p515 ft72">600 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p518 ft72">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td119"><SPAN class="p519 ft72">12 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td119"><SPAN class="p513 ft72">7 200 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p153 ft72">Sfi</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p515 ft72">80 000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td118"><SPAN class="p518 ft72">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p519 ft72">800</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td119"><SPAN class="p513 ft72">500 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p153 ft72">Summa</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p515 ft72">6 918 000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td123"><SPAN class="p519 ft72">187 080</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td123"><SPAN class="p513 ft73">112 000 000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft18">170</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft10">Andelen elever som gått ut gymnasieskolan för drygt två år sedan som gjort minst en prövning är lägre än för dem som gått ut för fem år sedan. För de fyra årskullar som Skolverket analyserat framgår att andelen elever som gjort minst en prövning i stort sett fördubblats på fyra år. Andelsrelationen mellan elever från högskoleförberedande program och elever från yrkesprogram består oavsett vilken tid som gått från att eleven avslutade sin gymnasieutbildning. Utredningen har bedömt att mönstret är relativt stabilt och därför räknat med andelen elever som påbörjat sin gymnasieutbildning höstterminen 2001. I övrigt är beräkningen oförändrad, dvs. en procent av övriga skolformers betyg.</P> <P class="p390 ft27">Konsekvenser av förtydligande av kravet på dokumentation</P> <P class="p60 ft10">Utredningens förslag om förtydligande av kravet på lärares dokumentation av elevens kunskaper bör inte ses som en extra kostnad. I t.ex. regeringens proposition <SPAN class="ft27">Betyg från årskurs 6 i grundskolan </SPAN>(prop. 2009/10:219) framhålls att bedömning av elevernas kunskaper och kunskapsutveckling är en av lärarnas kärnuppgifter. Enligt utredningens bedömning får det anses självklart i sammanhanget att läraren ska dokumentera elevens kunskaper.</P> <P class="p76 ft10">Det som däremot kan ses som en tillkommande kostnad är den dokumentation som läraren kan behöva upprätta inför en omprövning av rektorn. Uppgifter från lärarens dokumentation för eget bruk kommer sannolikt att behöva överföras till en tydligare och kanske mer lättolkad dokumentation. Det är rimligt att anta att en kostnad uppstår för detta. Hur lång tid det kan ta är svårbedömt. Utredningen har bedömt att tidsåtgången är åtminstone en timme för varje elev som omprövar. I denna beräkning har samma antaganden gjorts som när kostnaderna för omprövning av rektorn beräknades. Antagandet i det första alternativet är att en procent av eleverna i respektive skolform begär omprövning av rektorn.</P> <P class="p390 ft27">Sammanfattning</P> <P class="p214 ft10">Utredningen uppskattar sammanfattningsvis att kostnaden för en omprövning beräknat på två timmars arbete för en lärare och en kvarts timmes arbete för en rektor kan uppgå till knappt 600 kronor. Ett alternativ där antagandet är att en procent av betygen</P> <P class="p521 ft18">171</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">omprövas medför kostnader enligt tabell 6.1. Kostnaderna för särskolans olika former har tagits bort då omfattningen i antagandena blir försumbar.</P> <P class="p291 ft10">Om antagandet i stället är att det kommer att finnas skillnad i intresset för omprövningar mellan elever från högskoleförberedande program (gymnasieskolan HF) och elever från yrkesprogram (gymnasieskolan YF) från gymnasieskolan kan kostnaderna beräknas enligt tabell 6.2.</P> <P class="p53 ft26">Med dessa antaganden för antalet omprövningar uppgår kostnaden beroende på valt scenario till antingen drygt 40 miljoner kronor eller drygt 110 miljoner kronor.</P> <P class="p198 ft27">Arkivering av dokumentation</P> <P class="p71 ft10">En utgångspunkt för utredningens ställningstaganden är att lärares betygssättning är en form av myndighetsutövning. Även lärares betygssättning i en fristående skola är en form av myndighetsutövning. En kommunal skola utgör i dag oftast en del av en myndighet. En annan utgångspunkt är att en myndighets allmänna handlingar ska hållas samlade och ordnade. Dessa krav gäller redan i dag för offentligt drivna skolor.</P> <P class="p72 ft10">Utredningens förslag om förtydligande av kravet på att lärare ska dokumentera elevers kunskaper och att elevers resultat, t.ex. prov- och arbetsresultat, ska sparas innebär enligt utredningens bedömning att även skolhuvudmännens ansvar för myndigheten skolan förtydligas. Varje huvudman bör ta ställning till hur detta ska lösas på det mest rationella sättet. Hänsyn måste tas till kravet på att spara elevers originalhandlingar och kraven på arkivbildning. Huvudmannen måste utgå från en bedömning av vad som är en allmän handling i skolan.</P> <P class="p245 ft10">Genom utredningens kontakter har uppfattningen förts fram om att dessa frågor inte har prioriterats inom offentliga skolor och att utredningens förslag på detta område därmed inte är realistiska ur en kostnadsaspekt. Offentligt drivna skolor måste ses som verksamheter där myndighetsutövning pågår. Kravet att spara dokumentationen som ligger till grund för de beslut som fattas på offentliga skolor, dvs. de betyg som sätts, gäller därför redan i dag. Det innebär att offentliga skolor redan bör ha kostnader för arkivbildning som inrymmer dokumentation, i form av lokaler och viss personal.</P> <P class="p338 ft18">172</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p274 ft10">Utredningen har i kapitel 3 framfört att bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet även kan gälla för elevarbeten i olika former och att dessa därmed ska sparas. Eleven producerar under undervisningens gång olika arbeten, t.ex. skrivningar eller andra alster. Läraren bedömer löpande vad eleven kan och gör egna anteckningar om detta. Läraren lämnar tillbaka elevens originalhandlingar till eleven, som antingen tar hem dem eller låter dem ligga i sitt skåp på skolan. Lärarens dokumentation utgör senare underlag för lärarens betygssättning av eleven.</P> <P class="p76 ft10">Vad som händer när originalhandlingarna lämnas tillbaka till eleven är att handlingar som är allmänna och som ska förvaras av myndigheten lämnas ut från skolan. Även om eleven förvarar handlingarna i sitt skåp måste de fortfarande bedömas som allmänna eftersom elevens skåp inte är elevens egendom som bara denne har tillgång till. Utredningens förslag att reglerna för dokumentation och sparande av elevers originalhandlingar ska förtydligas förändrar egentligen inte skolans/myndighetens skyldigheter som gäller i dag. Att frågorna, som tidigare nämnts, inte prioriteras i skolorna i dag förändrar inte vår bedömning. Ytterst är det huvudmannens ansvar att se till att kunskap om och resurser för hanterandet av allmänna handlingar finns på skolorna.</P> <P class="p61 ft10">En realistisk bedömning är att omfattningen av de handlingar som måste sparas kan komma att öka på grund av att dokumentationskravet förtydligas. Beräknas kostnaden utifrån att varje skola i genomsnitt behöver tillföras en administrativ resurs motsvarande en timmes arbete om dagen för dokumentationshantering uppkommer följande kostnader.</P> <P class="p522 ft18">173</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p523 ft72">Tabell 6.3</P> <P class="p317 ft72">Administration</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr5 td124"><SPAN class="p153 ft72">Antal skolor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p513 ft72">3 300</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td124"><SPAN class="p153 ft72">Administratörslön inkl. lkp per år</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td102"><SPAN class="p513 ft72">360 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td124"><SPAN class="p153 ft72">Tjänstgöringsgrad (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p513 ft72">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td124"><SPAN class="p153 ft72">Kostnad administration</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td102"><SPAN class="p513 ft72">142 560 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td125"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft27">Intäkter för prövning</P> <P class="p408 ft10">Av statistiken framgår också att av årskullen som började gymnasieskolan hösten 2001 har 4 700 elever genomgått minst en prövning i komvux. Höjs avgiften för prövning med 100 kronor innebär det en ökad intäkt till sektorn med knappt 500 000 kronor.</P> <P class="p335 ft27">Sammanställning av kostnader</P> <P class="p71 ft10">Beräkningarna som redovisats ovan vilar på en mycket osäker grund. Utredningen har som tidigare nämnts ingen erfarenhet eller praxis att utgå från utan måste basera beräkningarna på antaganden och uppskattningar. Vi har därför utgått från i huvudsak följande två alternativ.</P> <P class="p53 ft10">I ett alternativ beräknas kostnaden för rektors omprövningar och kostnaderna för lärares dokumentation utifrån det lägre alternativet med antagandet om en procents omprövningar i alla skolformer. Administrationen beräknas utifrån att en administrativ resurs motsvarande en timmes arbete om dagen avsätts.</P> <P class="p326 ft72">Tabell 6.4</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr5 td124"><SPAN class="p153 ft72">Omprövning av rektorn</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p513 ft72">41 000 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td124"><SPAN class="p153 ft72">Administration av dokumentation</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td102"><SPAN class="p513 ft72">143 000 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td124"><SPAN class="p153 ft72">Lärares dokumentation</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td102"><SPAN class="p513 ft72">15 000 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td124"><SPAN class="p153 ft72">Prövning (höjd avgift)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p513 ft72"><NOBR>-500</NOBR> 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td124"><SPAN class="p153 ft72">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td102"><SPAN class="p513 ft72">198 500 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td125"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td126"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p524 ft26">Den andra beräkningen beskriver ett alternativ där omprövning av rektorn beräknas omfatta en procents omprövningar i flera skolformer. Undantagen är gymnasieskolan där vi beräknar sex</P> <P class="p301 ft18">174</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p525 ft10">procents omprövningar för elever på högskoleförberedande program och två procent för elever på yrkesprogram. För gymnasial vuxenutbildning beräknas två procents omprövningar.</P> <P class="p526 ft10">Administrationen beräknas på ett tillskott av en resurs motsvarande 12 % av en administrativ resurs i 3 300 skolor där betyg sätts. Det motsvarar knappt en timmes arbete om dagen. Kostnaden för lärarens dokumentation beräknas på det högre alternativet för antalet omprövningar, dvs. sex procent av antalet satta betyg. För särskild prövning utgår vi ifrån en höjning av avgiften för prövning med 100 kronor.</P> <P class="p527 ft72">Tabell 6.5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p153 ft72">Omprövning av rektorn</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td102"><SPAN class="p513 ft72">112 000 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td127"><SPAN class="p153 ft72">Administration av dokumentation</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td102"><SPAN class="p513 ft72">143 000 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p153 ft72">Lärares dokumentation</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td102"><SPAN class="p513 ft72">45 000 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td127"><SPAN class="p153 ft72">Särskild prövning (höjd avgift)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td102"><SPAN class="p513 ft72"><NOBR>-500</NOBR> 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td128"><SPAN class="p153 ft72">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td126"><SPAN class="p513 ft72">299 500 000</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p528 ft10">Även ett tredje alternativ kan diskuteras där beräkningen utgår från att det egentligen inte skett någon förändring i skolornas ansvar för att arkivera betygsunderlaget, dvs. det uppstår inga nya administrativa kostnader. Kostnaden för ett alternativ med en procents omprövningar utom i gymnasieskolan och gymnasial komvux blir därmed knappt 138 miljoner kronor. Kostnaden i minimialternativet blir knappt 51 miljoner kronor.</P> <P class="p529 ft28"><SPAN class="ft28">6.2</SPAN><SPAN class="ft53">Förändringar över tid</SPAN></P> <P class="p530 ft10">Utredningen har i kapitel 5 fört resonemang om det systematiska kvalitetsarbetet som ett verktyg för en huvudman och en rektor att se till att betygssättningen förbättras på en skola. Kvaliteten kan höjas i den meningen att kunskapen om bestämmelserna, bedömarkompetens, dokumentationskompetens m.m. diskuteras och successivt förbättras. Åtgärder kan vidtas av rektorn för att förbättra betygssättningen och därmed rättssäkerheten för eleverna över tid och därmed minska elevernas behov av omprövning. Å andra sidan kan vetskapen om möjligheten till omprövning och benägenheten att begära omprövning öka över tid.</P> <P class="p531 ft18">175</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">Möjligheten till prövning utnyttjas i dag i stor utsträckning av elever från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen. Sannolikt sker det huvudsakligen för konkurrenskomplettering. Elever från <NOBR>bygg-,</NOBR> <NOBR>fordons-,</NOBR> energi- och industriprogrammen utnyttjar möjligheterna i mycket begränsad omfattning. Det är tänkbart att samma mönster upprepas för begäran om omprövning. Eftersom omprövning innebär att eleven inte måste visa sina kunskaper igen kan det också tänkas att en möjlighet till omprövning i framtiden kan verka mera lockande för elever från de program som i dag i mindre omfattning utnyttjar möjligheten till prövning.</P> <P class="p263 ft10">Generellt bedömer utredningen att elevers begäran om omprövning, och därmed kostnaden för den, sannolikt kommer att minska över tid. Ett initialt intresse från elevernas sida kan tänkas klinga av över tid. Betygssättningen och lärarens löpande information om elevens kunskapsutveckling bör kunna förbättras genom systematiskt kvalitetsarbete, vilket också bör bidra till att minska behovet av omprövning. Förändringarna i skollagen kan även bidra till att behovet minskar. En elev kan t.ex. begära att läraren redogör för skälen för betyget vilket i sig kan vara tillräckligt för eleven. Sannolikt kommer elever också att märka att rektorn åtminstone inledningsvis kan ha svårigheter att bedöma om betyget är riktigt eller inte utifrån lärarens dokumentation.</P> <P class="p258 ft28"><SPAN class="ft28">6.3</SPAN><SPAN class="ft53">Konsekvenser vid tillträde till högre studier</SPAN></P> <P class="p279 ft10">Utredningen har även haft anledning att fundera över vilka konsekvenser en rätt till omprövning kan ha vid antagning till fortsatta studier. Det går att identifiera två tillfällen där den tidsfrist som vi föreslår för begäran om omprövning kan påverka elevens möjligheter att delta i antagningen. Det är vid övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan och vid övergången mellan gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning och högskolan eller yrkeshögskolan.</P> <P class="p245 ft10">Med några undantag sätts de betyg som ingår i slutbetyget i grundskolan, specialskolan eller grundsärskolan i samband med slutet av vårterminen i årskurs 9 eller, i specialskolan, i årskurs 10. Eleven söker preliminärt till gymnasieskolan på höstterminsbetyget i årskurs 9 och får ett preliminärt intagningsbesked före vårterminens slut. I de flesta kommuner förs elevens slutbetyg elektroniskt över till</P> <P class="p66 ft18">176</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">intagningsnämnden efter terminsslutet. Den slutliga intagningen sker vanligen i månadsskiftet juni – juli. Beroende på hur eleverna väljer och accepterar platser, sker kompletterande intagningar under större delen av sommaren.</P> <P class="p87 ft10">Ett rimligt scenario är att en elev begär omprövning i ett eller möjligen två ämnen och att det handlar om högst ett betygssteg i varje ämne. Eleven kan begära en omprövning av ett betyg senast tre veckor efter den dag betyget sattes, såvida det inte finns synnerliga skäl. Läraren och rektorn ska därefter handlägga en omprövning skyndsamt. Det kan sannolikt förutsättas att läraren och rektorn under handläggningen agerar på ett sådant sätt att eleven inte missgynnas vid antagning till fortsatta studier.</P> <P class="p75 ft10">En elev i gymnasieskolan läser beroende på program <NOBR>30–35</NOBR> olika kurser under en treårig utbildning. Ungefär en tredjedel av kurserna avslutas varje läsår. Det innebär att möjligheterna för eleverna att begära omprövning följer tidpunkten när betyget ska vara satt. I och med att utredningen föreslår att den tidpunkten ska regleras i lag blir den mera distinkt än tidigare. I ungefär en tredjedel av kurserna sätts betyget vid vårterminens slut i årskurs 3. Om eleven begär omprövning av dessa betyg kan det tidsmässigt få konsekvenser för elevens möjligheter att komplettera sina betyg inför antagning till högskolan.</P> <P class="p226 ft10">Ansökan till högskolan för studier på höstterminen ska göras före den 15 april på vårterminen. En elev hade i år (2010) möjlighet att komplettera sin ansökan med t.ex. slutbetyget från gymnasieskolan senast den 21 juni. I mitten av juli skickades det första antagningsbeskedet ut. Sökanden ska svara på detta senast den 30 juli och därefter skickades ett andra antagningsbesked ut i början av augusti.</P> <P class="p87 ft10">Tiden från när betyget är satt och eleven underrättas om beslutet om betyg och till dess betygskompletteringen till högskolan ska vara inlämnad kan vara kort. Vilka konsekvenser det får för eleverna är svårt att överblicka. I vissa kommuner och från vissa fristående skolor söker i stort sett varannan elev till högskolan. Från andra huvudmän är övergångsfrekvensen lägre.</P> <P class="p77 ft10">Det står klart att en del av ansvaret för att processen går snabbt också vilar på den elev som sökt till högskolan. Eleven bör inte vänta i tre veckor innan han eller hon begär omprövning om han eller hon vill kunna använda ett eventuellt höjt betyg vid ansökan till fortsatta studier. Även om läraren och rektorn ska handlägga en begäran om omprövning skyndsamt är tiden knapp. Det står klart</P> <P class="p532 ft18">177</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">att en gymnasieskola t.ex. bör diskutera vilka rutiner för betygssättning man har och vilken organisation man måste ha för att kunna hantera omprövningar snabbt och rättssäkert.</P> <P class="p63 ft10">Det kan hända att skolan inte hinner hantera omprövningen av ett gymnasiebetyg innan tidsgränsen för betygskomplettering till högskolan har passerats. Det kan få som följd att eleven får stå över till nästa antagningstillfälle. För den enskilde eleven är detta naturligtvis olyckligt i de fall rektorn konstaterar att betyget är oriktigt, men det kan samtidigt vara svårt att undvika.</P> <P class="p53 ft10">Det primära syftet med en möjlighet till omprövning av betyg av rektorn är att öka rättssäkerheten för eleverna. Omprövningens syfte är att konstatera om betygssättningen är riktig – inte en väg att höja betyg. Våra förslag förutsätter att lärare och rektorer hanterar en begäran om omprövning skyndsamt. Även om hanteringen är skyndsam kommer den inte i alla lägen att kunna tillgodose elevernas behov av att kunna åberopa ett omprövat betyg, t.ex. i samband med komplettering av ansökan till högskolan.</P> <P class="p299 ft28"><SPAN class="ft28">6.4</SPAN><SPAN class="ft53">Prövning av offentliga åtaganden</SPAN></P> <P class="p71 ft10">Av kommittéförordningen (1998:1474) framgår att varje betänkande ska innehålla en prövning av offentliga åtaganden. Dessa ska vara övervägda och motiverade. Prövning av situationen ska grundas på ett tillstånd där förändringen inte fanns. Fördelar och nackdelar med åtagandet respektive fördelar och nackdelar om åtagandet inte fanns ska anges.</P> <P class="p53 ft10">Utredningens förslag innebär ett utökat åtagande för de offentliga huvudmännen eftersom omprövning av rektorn inte finns i dag. Utredningen bedömer att åtagandet att elever ska få en möjlighet att ompröva sina betyg genom att någon annan granskar lärarens betygssättning är motiverat av rättssäkerhetsskäl för eleverna.</P> <P class="p245 ft10">En lärare som undervisar i de skolformer och de årskurser där betyg ska sättas har i sitt yrke rätten och skyldigheten att bedöma och betygssätta en elevs prestationer och kunskapsutveckling. Lärarens betygssättning är en form av myndighetsutövning. I annan myndighetsutövning har den som beslutet gäller möjlighet att begära att beslutet omprövas eller möjlighet att få en annan instans än den beslutsfattande att pröva ärendet på nytt. En elev</P> <P class="p461 ft18">178</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">som inte kan få ett betyg granskat av någon annan än den betygssättande läraren kan sägas befinna sig i en beroendeställning till läraren.</P> <P class="p58 ft10">I 3 kap. 20 § skollagen har införts en bestämmelse om att den som har satt betyget har en skyldighet att ändra det om det är uppenbart oriktigt och om ändringen kan ske snabbt och enkelt. Bestämmelsen utgår från förvaltningslagen. Riksdagen har därmed tagit ställning till att det ska finnas en möjlighet för eleven att klaga på sitt betyg till läraren. Utredningens förslag syftar till att ytterligare stärka elevernas rättssäkerhet genom att eleven ska kunna gå ytterligare ett steg och begära att någon annan granskar lärarens betygssättning.</P> <P class="p88 ft10">En tillkommande effekt av utredningens förslag är att det görs tydligt att betygsättning är ett myndighetsarbete som sker på en skola. Det ställer krav på att såväl administrationen som de som beslutar om betyg ska följa reglerna för en myndighets arbete. En annan fördel är att det klargörs att elevens originalhandlingar och lärarens dokumentation av elevens kunskaper är ett underlag för beslutet om betyg. Denna dokumentation blir normalt allmän handling och ska därmed sparas.</P> <P class="p87 ft10">Utredningen har i sin analys kommit fram till att dessa regler gäller i dag, men de har av olika skäl och i olika grad sannolikt inte tillämpats full ut i de verksamheter som har en skyldighet att tillämpa dem. Utredningen bedömer att det är en fördel att dessa regler klargörs genom utredningens förslag. Skolhuvudmännen får därmed ett incitament till att vidta åtgärder för att förbättra kompetensen hos sin pedagogiska och administrativa personal inom området.</P> <P class="p225 ft10">En tillkommande effekt av utredningens förslag är att en bättre utförd dokumentation av underlaget för betygssättningen bättre klargör på vilka grunder betyg sätts. Sparas underlaget kan en skola löpande följa upp och utvärdera lärarnas tolkning av kursplaner och betygskriterier. Detta kan enligt utredningens bedömning få en positiv pedagogisk effekt och även leda till att betygssättningen blir mera korrekt.</P> <P class="p77 ft10">Nackdelarna med utredningens förslag är, i de delar där nya ställningstaganden görs, att det ställs krav på lärarens tid för att denne ska kunna komplettera sina egna anteckningar till en form som kan läsas och förstås av någon annan. Utredningen har i kapitel 5 pekat på att det är skolhuvudmännens ansvar att organisera en skolas arbete så att läraren ges denna nödvändiga tid.</P> <P class="p532 ft18">179</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft28"><SPAN class="ft28">6.5</SPAN><SPAN class="ft53">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p279 ft10">Utredningens förslag innebär att reglerna för myndighetsutövning, beslutsfattande, allmänna handlingar och dess offentlighet, att sådana handlingar ska sparas samt hållas ordnade, görs tydligare. En effektiv hantering av dessa regler har betydelse för allmänhetens insyn i verksamheterna och i förlängningen för den lokala demokratin.</P> <P class="p208 ft10">Regelverket gäller dock, enligt utredningens bedömning, redan i dag för de kommunala skolorna. Därför bör det i sig inte medföra några tillkommande konsekvenser för den kommunala självstyrelsen.</P> <P class="p220 ft10">Vissa delar av utredningens förslag medför en ökad regelstyrning eftersom företeelser som tidigare varit oreglerade regleras. Vi har dock bedömt att regler om t.ex. när betyg ska anses satt, tidsgränser, m.m. är nödvändiga konsekvenser av utredningens förslag. Ett system som för huvudmän, rektorer, lärare och elever görs tydligt och hanterbart medför att vissa kritiska områden behöver regleras. En annan orsak till regleringen är att förändringarna även är tänkta att gälla för fristående skolor. Reglering behöver därför finnas i skollagen eller annan författning.</P> <P class="p293 ft28"><SPAN class="ft28">6.6</SPAN><SPAN class="ft53">Konsekvenser för små företag.</SPAN></P> <P class="p71 ft10">Utredningens förslag kommer att påverka fristående skolor. Vissa fristående skolor drivs som små ekonomiska enheter i olika associationsformer. Dessa kommer att omfattas av de regler som utredningen föreslår bör införas i skollagen. Våra förslag kommer att få vissa ekonomiska konsekvenser för de offentliga skolorna. Det innebär att ersättningen till de fristående skolorna kommer att regleras enligt principen om lika villkor.</P> <P class="p54 ft10">Fristående skolor är inte myndigheter, men utför uppgifter som är myndighetsutövning, t.ex. betygssättning. De omfattas dock inte av reglerna för myndighetsutövning, reglerna om allmänna handlingar och deras offentlighet eller av kravet att sådana handlingar ska sparas och hållas ordnade. De har ingen skyldighet att lämna ut underlag för betygssättningen eller ens betyget i sig. Det medför, enligt utredningens bedömning, en skillnad i konkurrensläget gentemot offentligt drivna skolor. I utredningens referensgrupp har Friskolornas Riksförbund dock framfört att</P> <P class="p395 ft18">180</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">fristående skolor vill ha ökad öppenhet och lika villkor med de kommunala skolorna i frågor som rör betygssättning.</P> <P class="p14 ft10">En möjlighet till omprövning av rektorn kan innebära att små fristående gymnasieskolor kan behöva samarbeta med offentliga skolor. Det är också något som gäller små kommunala skolor. Utredningen har förutsatt att rektorn vid bedömning av lärarens betygssättning kan behöva stöd av en annan lärare i kursen eller ämnet. I en mindre organisation kanske det endast finns en lärare som undervisar i en kurs. Rektorn för små skolor kan därmed behöva samarbeta med näraliggande fristående eller offentliga skolor. En administrativ svårighet och möjligen en kostnadsökning kan därmed uppstå för små skolor. Samarbete med andra skolor kan även ge en positiv effekt och vara gynnande för små skolor t.ex. öka förutsättningarna för en korrekt betygssättning.</P> <P class="p494 ft28"><SPAN class="ft28">6.7</SPAN><SPAN class="ft53">Barnkonsekvensanalys</SPAN></P> <P class="p344 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft54">FN:s konvention om barnets rättigheter</SPAN></P> <P class="p204 ft10">Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, och därmed ge varje barn de rättigheter konventionen anger. Varje människa under 18 år räknas som barn.<A href="#page_174"><SPAN class="ft50">4</SPAN></A></P> <P class="p533 ft10">Då beslut fattas som rör barn ska en analys göras av de konsekvenser beslutet får för barn (prop. 1997/98:182). Av utredningens direktiv (dir. 2009:102) framgår att utredaren ska beakta barnperspektivet utifrån barnkonventionen. En barnkonsekvensanalys kan sägas vara en förhandsprövning av de konsekvenser ett beslut kan få för det barn eller grupp av barn som berörs av beslutet. Utredningens förslag berör elever i kommunala och fristående skolor.</P> <P class="p225 ft10">Utredningens förslag aktualiserar främst barnkonventionens fyra grundprinciper, nämligen förbudet mot diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6)samt rätten till inflytande (artikel 12).</P> <P class="p87 ft10">Förbudet mot diskriminering innebär att alla barn ska ha samma rättigheter utan åtskillnad av t.ex. barnets kön, religion, handikapp eller etniska ursprung, dvs. alla barn ska behandlas likvärdigt. Artikel 3 stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid</P> <P class="p3 ft52"><SPAN class="ft51">4 </SPAN>Sveriges riksdag beslutade år 1990 att ratificera FN:s konvention om barnets rättigheter.</P> <P class="p500 ft18">181</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">alla åtgärder som rör barnet. Barnets bästa behöver inte vara utslagsgivande, men ska väga tungt då en avvägning görs mot andra intressen (prop. 1997/98:182). Vad som är barnets bästa bör grundas på en kombination av vetenskap och beprövad erfarenhet samt barnets åsikter om vad som är för hans eller hennes bästa (SOU 1997:116). Barnets rätt till utveckling inbegriper den mentala, emotionella, andliga, kulturella och sociala utvecklingen. Barnets rätt till inflytande innebär att barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätt att uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnet ska också ges möjlighet att höras i domstols- och administrativa förfaranden. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.</P> <P class="p447 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.2</SPAN><SPAN class="ft54">Förslagens konsekvenser för barn och unga</SPAN></P> <P class="p534 ft27">Förbudet mot diskriminering</P> <P class="p71 ft10">Utredningens förslag i förhållande till förbudet mot diskriminering diskuteras under konsekvenser för jämställdheten och integrationen.</P> <P class="p79 ft27">Barnets bästa och rätten till utveckling</P> <P class="p279 ft10">Utredningen föreslår att rektorn ska kunna ompröva en lärares betygssättning. Att fel kan rättas till är viktigt. Det viktigaste är dock, enligt utredningen, att betyg blir riktiga från början. Utredningens förslag kan i viss mån anses öka förutsättningarna för att betyget blir riktigt från början. Ett sådant förslag är förtydligandet av lärares skyldighet att dokumentera elevers kunskaper. Om förslaget leder till att lärare i större utsträckning dokumenterar elevers kunskapsutveckling bör även insynen och rättssäkerheten i betygssättningen öka. Dessutom kan den insyn rektorn får i lärares betygssättning tillsammans med det systematiska kvalitetsarbetet leda till en generell förbättring av betygssättningen och på sikt att fler elever är nöjda med sina betyg.</P> <P class="p80 ft10">Utredningen föreslår också att det i skollagen förs in en bestämmelse om att elever alltid ska underrättas om det betyg som satts. Samtidigt förtydligas att läraren därefter endast kan ändra betyget genom en omprövning och att betyget då inte kan sänkas. Förslagen kan bidra till att elever känner sig tryggare med att ett meddelat betyg står fast.</P> <P class="p207 ft18">182</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p535 ft10">Om en elev anser att det satta betyget är felaktigt kan denne få en omprövning av rektorn, som om så är fallet kan ändra betyget. Rektorns ändring får inte innebära att betyget sänks. Konsekvensen blir en ökad rättssäkerhet för eleverna, vilket också har varit förslagets syfte. En möjlighet till omprövning av rektorn kan också medföra att elevens beroendeförhållande till enbart lärarens bedömning blir något mindre. En annan konsekvens kan vara att elevens möjlighet att komma in på önskad utbildning ökar om rektorn finner att ett betyg är oriktigt och därför höjer betyget. Dessutom kan elevens självkänsla och studiemotivation förbättras om eleven uppfattar att betygssättningen är riktig.</P> <P class="p16 ft10">Utredningen föreslår att en begäran om omprövning normalt ska göras inom tre veckor från det att betyget sattes. Tidsgränsen kan möjligen ses som en viss försämring för elever i förhållande till bestämmelsen i 3 kap. 20 § skollagen, som ger elever en i tiden obegränsad rätt att begära omprövning av läraren. Det huvudsakliga skälet till den föreslagna tidsgränsen är att utredningen anser att det normalt saknas förutsättningar för att göra en rättssäker bedömning av ett betygs riktighet om det har gått en längre tid. En rättssäker bedömning bör generellt sett gynna elever.</P> <P class="p390 ft27">Rätten till inflytande</P> <P class="p204 ft10">Utredningen har vid utarbetandet av förslagen tagit hänsyn till barns och ungas åsikter om betygssättning och omprövning. Majoriteten av eleverna anser att de får riktiga betyg, men det finns även elever som är missnöjda med betygssättningen. De anser bl.a. att de bedöms utifrån sina personliga egenskaper, såsom flit och intresse, och att möjligheten att få ett högt betyg varierar beroende på lärare och skola. En övervägande majoritet av eleverna vill ha en möjlighet att kunna ompröva sina betyg.</P> <P class="p77 ft10">Om en omprövning av ett betyg ska begäras eller inte bör enligt utredningen bestämmas av eleven. En elevs föräldrar bör inte kunna hindra en elev från att begära omprövning. En förälder bör inte heller kunna begära en omprövning mot elevens vilja. Utredningen föreslår därför att även en minderårig elev ska ha möjlighet att själv begära omprövning av ett betyg och att elevens vårdnadshavare endast ska kunna göra det om eleven ger sitt samtycke.</P> <P class="p77 ft26">Om en omprövningsprocess har inletts har en elev som är under 18 år rätt att höras i det enskilda ärendet, en rättighet som framgår</P> <P class="p409 ft18">183</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">av artikel 12 i barnkonventionen. En elev, som har angett grunderna för en begäran om omprövning skriftligen, har alltså även rätt att framföra sina åsikter muntligen. Det är dock viktigt att komma ihåg att rätten att bli hörd är just en rättighet och ingen skyldighet, dvs. ett barn ska inte tvingas höras mot sin vilja. Rätten att bli hörd gäller inte för elever som är 18 år eller äldre. Det finns dock inget som hindrar att läraren eller rektorn även låter dessa elever framföra sina åsikter muntligt.</P> <P class="p245 ft10">En förutsättning för barns och ungas inflytande är att de får tillräcklig information. För att kunna utnyttja möjligheten till omprövning av betyg måste eleverna också veta att den finns. Informationen om omprövning måste, precis som annan information, ges på ett sätt som är anpassat till barns och ungas förmåga att tillgodogöra sig information. Den måste också anpassas till elevers språkliga, fysiska, och andra förutsättningar.</P> <P class="p536 ft98"><SPAN class="ft28">6.8</SPAN><SPAN class="ft97">Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män samt för de integrationspolitiska målen</SPAN></P> <P class="p218 ft10">Enligt regeringen bör förslag inom alla politikområden analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga konsekvenserna för kvinnor respektive män (prop. 1993/94:147). Enligt regeringen ska en analys också göras av vilka konsekvenser en utrednings förslag får för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Ett av dessa mål är att lika rättigheter och möjligheter ska gälla för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 1997/98:16).</P> <P class="p54 ft10">Utredningen ska alltså göra en analys av vilka konsekvenser våra förslag kan få för jämställdheten respektive integrationen. En sådan analys aktualiserar frågan om det finns könsskillnader i lärares betygssättning eller skillnader som beror på om eleven har svensk eller utländsk bakgrund.</P> <P class="p335 ft27">Könsskillnader i betyg</P> <P class="p71 ft10">Flickor har i genomsnitt bättre betyg än pojkar. Pojkar presterar betygsmässigt ungefär 90 procent av vad flickor gör i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Könsskillnaderna i betyg gäller oavsett elevernas socioekonomiska bakgrund. Att flickor får bättre betyg än pojkar är ingen ny företeelse, utan har gällt under flera årtionden.</P> <P class="p281 ft18">184</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">Det är inte heller unikt för den svenska skolan, utan samma tendens förefaller gälla i ett stort antal OECD<A href="#page_178"><SPAN class="ft50">5 </SPAN></A>länder (Skolverket 2006, SOU 2009:64).</P> <P class="p14 ft10">Våren 2008 hade flickor i grundskolan högre slutbetyg än pojkar i alla ämnen utom i ämnet idrott och hälsa. De största avvikelserna fanns i ämnena svenska, bild samt hem- och konsumentkunskap. I ämnena matematik och teknik var könsskillnaderna minst. I gymnasieskolan har kvinnor högre betyg än män i de flesta kurserna (Skolverket 2009b).</P> <P class="p75 ft10">Forskning har visat att flickor får högre betyg än pojkar givet samma prestationer på de nationella proven. Det har förklarats med att läraren i flickors betyg har vägt in mer av generellt intresse för lärande och motivation (bilaga 5).</P> <P class="p336 ft27">Varför har flickor bättre betyg än pojkar?</P> <P class="p268 ft10">Det finns flera samverkande förklaringar till de genomsnittliga könsskillnaderna i skolprestationer. En förklaring, som har stöd i forskning, är att skillnaderna beror på samhällets förväntningar på hur pojkar och flickor ska uppträda. Förväntningarna medför att flickor lägger ner mer tid, arbete och engagemang i skolarbetet, medan pojkar oftare har beteenden som försvårar måluppfyllelse i skolan.</P> <P class="p15 ft10">Flickors tidigare biologiska utvecklingskurva kan också antas ge fördelar i skolan, det gäller bl.a. uppmärksamhet och förmåga att upprätthålla ett målinriktat arbete. Denna skillnad bör dock ha ebbat ut vid utgången av årskurs 9, och definitivt i gymnasiet. Eftersom pojkars självbild kan påverkas av tidiga motgångar i skolan kan dock effekterna på betygen finnas kvar trots att mognadsskillnaderna har jämnats ut. Pojkars sämre skolprestationerna kan då i stället antas ha övergått till att snarast vara en effekt av samhällets förväntningar. (SOU 2009:64).</P> <P class="p16 ft10">En annan faktor som har framhållits som förklaring till pojkars sämre skolprestationer är skolans feminisering. Skolverket har analyserat betydelsen av lärarens kön för elevernas studieresultat i grundskolan, men har inte kunnat visa att fördelningen mellan kvinnliga och manliga lärare hade betydelse för betygsskillnaden (Skolverket 2006).</P> <P class="p320 ft52"><SPAN class="ft51">5 </SPAN>Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development, består av 33 medlemsländer.</P> <P class="p500 ft18">185</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft27">Elever med svensk respektive utländsk bakgrund</P> <P class="p195 ft10">Elever med svensk bakgrund<A href="#page_179"><SPAN class="ft50">6 </SPAN></A>får generellt bättre betyg än elever med utländsk bakgrund<A href="#page_179"><SPAN class="ft50">7 </SPAN></A>i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Det är dock viktigt att komma ihåg att det bakom dessa skillnader i resultat ofta döljer sig skillnader i bakgrundsfaktorer. Elever med utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp. De kommer från olika länder, från olika socioekonomiska förhållanden och har vistats i Sverige olika länge. Dessutom beror skillnaderna i betyg på om eleven är man eller kvinna. Kvinnor med utländsk bakgrund har ofta högre betyg än män med svensk bakgrund.</P> <P class="p54 ft10">Några viktiga socioekonomiska bakgrundsfaktorer som samvarierar med betygsresultatet är föräldrarnas utbildningsnivå och arbetsmarknadsanknytning samt om eleven lever med båda eller endast den ena av föräldrarna. Utifrån samtliga faktorer har elever med utländsk bakgrund ett sämre utgångsläge än elever med svensk bakgrund. Skolverket har visat att en avgörande faktor för betygsresultatet för elever med utländsk bakgrund är när eleven kom till Sverige. Elever som har invandrat efter den ordinarie skolstarten i Sverige presterar betydligt sämre än elever som har invandrat innan skolstarten eller som är födda i Sverige. Bakgrundsfaktorerna kan alltså i viss mån förklara skillnader i betygsresultat för elever med svensk respektive utländsk bakgrund, men de ger inte hela förklaringen. Vissa skillnader i betygsresultaten beror på elevens skolsituation. (Skolverket 2004, 2009c och 2009d)</P> <P class="p56 ft27">Finns en diskriminerande betygssättning?</P> <P class="p279 ft10">Flickor får generellt högre betyg än pojkar. Skillnaderna förklaras såväl utifrån en social genusordning, t.ex. samhällets förväntningar på flickor respektive pojkar, som biologiska faktorer. Elever med svensk bakgrund får generellt högre betyg än elever med utländsk bakgrund, vilket till viss del kan förklaras utifrån olika bakgrundsfaktorer.</P> <P class="p220 ft10">Det är samtidigt, genom forskning och myndigheters granskningar, visat att lärares betygssättning ibland grundar sig på faktorer som inte har någon motsvarighet i kunskapsmålen. Det kan t.ex.</P> <P class="p360 ft67"><SPAN class="ft59">6</SPAN><SPAN class="ft89">Med svensk bakgrund avses att eleven själv är född i Sverige och att minst en av föräldrarna är född i Sverige.</SPAN></P> <P class="p537 ft52"><SPAN class="ft59">7</SPAN><SPAN class="ft64">Med utländsk bakgrund avses att eleven själv är född i ett annat land än Sverige eller att båda föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige.</SPAN></P> <P class="p201 ft18">186</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td107"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td108"><SPAN class="p5 ft29">Konsekvenser med anledning av utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">röra elevens personliga egenskaper, såsom motivation för skolarbetet, flit och noggrannhet (bilaga 5 och Skolinspektionen 2010). Betygssättning kan alltså grunda sig på ovidkommande faktorer. Det saknas dock kunskap om, och i så fall i vilken utsträckning, lärare vid betygssättning väger in diskriminerande faktorer. Sådana faktorer skulle exempelvis kunna vara elevens kön eller etniska tillhörighet.</P> <P class="p226 ft10">Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett elevens eller studentens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P> <P class="p58 ft10">En möjlighet för rektorn att ompröva lärares betygssättning bör medföra att rektorns insyn i lärares betygssättning ökar. Rektorns insyn skulle kunna leda till att betygssättning som grundas på diskriminering eller ovidkommande faktorer upptäcks. Vad som orsakat det felaktiga betyget kan dock vara svårt att konstatera i ett enskilt omprövningsärende. Det kan givetvis finnas flera förklaringar till att ett betyg blir fel, t.ex. att läraren felbedömt elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven eller att läraren saknat ett underlag för betygssättningen. Det skulle dock även kunna vara så att ett betyg är fel p.g.a. att läraren vägt in diskriminerande faktorer.</P> <P class="p61 ft10">För att betygssättning som grundar sig på diskriminerande faktorer ska kunna upptäckas krävs förmodligen en mer systematisk granskning av omprövningsärenden. En sådan granskning skulle kunna göras i huvudmännens och skolornas kvalitetsarbete i enlighet med 4 kap. i skollagen, men även genom Skolinspektionens tillsyn. En viktig förutsättning för en effektiv granskning och analys är bl.a. att det finns en relevant statistik. Skolor bör som en del i sitt kvalitetsarbete registrera omprövningsärenden utifrån lämpliga variabler, såsom elevens kön och bakgrund. Om diskriminering i betygssättningen upptäcks måste åtgärder vidtas för att förhindra att det upprepas. På så vis skulle jämställdheten mellan könen och lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund kunna främjas.</P> <P class="p538 ft18">187</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <P class="p0 ft11">7 Författningskommentar</P> <P class="p539 ft30"><SPAN class="ft28">7.1</SPAN><SPAN class="ft99">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)</SPAN></P> <P class="p321 ft27">3 kap. 15 §</P> <P class="p268 ft10">Paragrafen är <SPAN class="ft27">ny </SPAN>och redogör för lärares dokumentation av elevers kunskaper. Bestämmelsen är ett förtydligande av vad som redan får anses gälla.</P> <P class="p75 ft10">I <SPAN class="ft27">första stycket </SPAN>anges att läraren ska dokumentera elevers kunskaper som har betydelse för betygssättningen. Dokumentationskravet gäller endast då det saknas exempel på elevens visade kunskaper, såsom prov eller produkter av olika slag. Det kan exempelvis vara kunskaper som visas vid en muntlig redovisning eller klassrumsobservationer. Vilka kunskaper som omfattas ska avgöras utifrån kunskapskraven i kurs- och ämnesplanerna. Dokumentationen ska ske i nära anslutning till det tillfälle då eleven visade sina kunskaper. Hur kunskaperna dokumenteras får läraren själv bestämma. Det kan exempelvis ske genom anteckningar, ljudupptagning eller video.</P> <P class="p16 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft27">andra stycke </SPAN>anges att handlingar som ingår i lärarens betygsunderlag, dvs. såväl exempel på elevens visade kunskaper som lärarens dokumentation enligt första stycket, ska sparas minst sex månader från den dag betyget sattes. En omprövning kan begäras inom tre veckor från den dag betyget sattes samt en tid därefter om det finns synnerliga skäl. Handlingar som ingår i betygsunderlaget bör härmed finnas tillgängliga, såväl i kommunala som fristående skolor, om en omprövning blir aktuell. Då sex månader har förflutit måste kommunala skolor avgöra om en handling som ingår i betygsunderlaget kan förstöras eller inte. En sådan bedömning ska göras med vägledning av bl.a. arkivlagen (1990:782) och Riksarkivets allmänna råd om bevarande och gallring av handlingar rörande kommunernas och landstingens utbildnings-</P> <P class="p540 ft18">189</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">väsende <NOBR>(RA-FS</NOBR> 2002:2). Eftersom fristående skolor inte är myndigheter har de inte samma skyldighet att spara handlingar som ingår i betygsunderlaget längre än sex månader från den dag betyget sattes.</P> <P class="p197 ft10">I <SPAN class="ft27">tredje stycket </SPAN>anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lärarens dokumentation.</P> <P class="p79 ft27">3 kap. 20 §</P> <P class="p279 ft10">Paragrafen är <SPAN class="ft27">ny </SPAN>och anger att ett betyg är satt den dag som läraren har signerat betyget i skolans betygskatalog. Även ett beslut att inte sätta betyg, som markeras med ett streck i betygskatalogen, är beslutat den dag det är signerat.</P> <P class="p335 ft27">3 kap. 21 §</P> <P class="p218 ft10">Paragrafen är <SPAN class="ft27">ny</SPAN>. I <SPAN class="ft27">första stycket </SPAN>anges att läraren ska underrätta eleven om vilket betyg eleven får i ett visst ämne eller en viss kurs. Det finns inget formkrav för underrättelsen. Den kan vara skriftlig eller muntlig.</P> <P class="p63 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft27">andra sty</SPAN>cke anges att underrättelsen ska ske senast den dag betyget är satt. Det framgår också att ett betyg kan sättas trots att en underrättelse enligt första stycket inte har skett, om den uteblivna underrättelsen beror på omständigheter som läraren inte råder över.</P> <P class="p54 ft10">I <SPAN class="ft27">tredje stycket </SPAN>anges att läraren får ändra ett betyg innan eleven har underrättats om betyget. Därefter får en ändring endast göras efter en omprövning av läraren eller rektorn enligt 3 kap. 24 och 27 §§. Så länge en elev inte vet vilket betyg denne ska få kan läraren alltså ändra sin bedömning.</P> <P class="p335 ft27">3 kap. 23 §</P> <P class="p279 ft10">Paragrafen är <SPAN class="ft27">ny</SPAN>. I <SPAN class="ft27">första stycket </SPAN>anges att en omprövning av ett betyg ska begäras av den elev betyget gäller och att elevens vårdnadshavare får begära omprövning av ett betyg om eleven ger sitt samtycke. Av 29 kap. 12 § framgår att en elev har rätt att själv föra sin talan i en begäran om omprövning även om eleven inte har</P> <P class="p541 ft18">190</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p5 ft29">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">uppnått 16 års ålder. En elev är således inte beroende av vårdnadshavarens medverkan för att kunna begära en omprövning.</P> <P class="p167 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft27">andra stycke </SPAN>anges att en begäran om omprövning ska vara skriftlig. Om det finns särskilda skäl får rektorn medge att begäran görs muntligt. Sådana särskilda skäl kan exempelvis vara att eleven har betydande språksvårigheter som gör att han eller hon har svårt att formulera sig skriftligen. Av samma stycke framgår att eleven i begäran ska ange vilket betyg som begäran avser, vilken ändring som begärs och skälen för begäran. En elev ska alltså ange vilket betyg han eller hon anser borde ha satts i stället för det av läraren satta betyget och varför.</P> <P class="p16 ft10">I <SPAN class="ft27">tredje stycket </SPAN>anges att en begäran om omprövning ska ställas till läraren, men lämnas till rektorn inom tre veckor från den dag betyget sattes. Tidsgränsen för en begäran om omprövning börjar alltså löpa den dag läraren signerat betyget i skolans betygskatalog. Eftersom en elev enligt 3 kap. 21 § ska ha underrättats om betyget senast den dag betyget är satt, kommer eleven normalt att ha kännedom om vilket betyg han eller hon får innan tidsfristen börjar löpa.</P> <P class="p76 ft10">Rektorn ska avgöra om en begäran om omprövning av betyg har inkommit i rätt tid. Om det finns synnerliga skäl får rektorn medge att en omprövning görs trots att begäran inte har inkommit inom tidsfristen. Synnerliga skäl kan exempelvis vara att en elev, av skäl som han eller hon inte kan råda över, inte underrättades om betyget den dag det sattes. Det kan även vara att eleven under den aktuella tidsperioden var förhindrad att begära omprövning på grund av svår sjukdom.</P> <P class="p59 ft27">3 kap 24 §</P> <P class="p214 ft10">Paragrafen betecknades tidigare 3 kap. 20 §. I <SPAN class="ft27">första stycket </SPAN>har benämningen <SPAN class="ft27">ändring </SPAN>av uppenbart oriktiga betyg ändrats till <SPAN class="ft27">lärares omprövning </SPAN>av uppenbart oriktiga betyg. En omprövning av ett betyg får inte innebära att betyget sänks.</P> <P class="p87 ft10">Paragrafens <SPAN class="ft27">andra stycke </SPAN>är <SPAN class="ft27">nytt</SPAN>. I stycket anges att den eller de som har beslutat om betyget på eget initiativ får ompröva betyget inom tre veckor från den dag betyget sattes. Detta gäller alltså omprövning som inte initierats av eleven eller elevens vårdnadshavare enligt 3 kap. 23 §.</P> <P class="p542 ft18">191</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft27">3 kap. 25 §</P> <P class="p71 ft26">I paragrafen, som motsvarar tidigare 3 kap. 20 § andra stycket, anges i <SPAN class="ft36">första stycket </SPAN>att rektorn i vissa situationer ska göra en omprövning enligt 24 § i stället för läraren. Dessa situationer är då</P> <P class="p231 ft26"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft100">den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindras på grund av något annat liknande skäl,</SPAN></P> <P class="p232 ft26"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft100">det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl, eller</SPAN></P> <P class="p543 ft10"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft101">det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas.</SPAN></P> <P class="p360 ft10">I <SPAN class="ft27">andra stycket </SPAN>anges att rektorns skyldighet att ompröva enligt första stycket endast gäller terminsbetyg som sätts i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. För terminsbetyg ska rektorn alltså bedöma om betyget är uppenbart oriktigt. För andra betyg än terminsbetyg, t.ex. slutbetyg, ska rektorn göra en omprövning enligt 3 kap. 27 § och bedöma om betyget är oriktigt. Sammanfattningsvis: Rektorn bedömer, i lärarens ställe, om terminsbetyg är uppenbart oriktiga och om övriga betyg är oriktiga.</P> <P class="p207 ft27">3 kap. 26 §</P> <P class="p408 ft10">Paragrafen är <SPAN class="ft27">ny</SPAN>. Enligt paragrafen ska en lärare, som vid en omprövning enligt 24 § inte ändrar ett betyg i enlighet med elevens begäran, snarast överlämna omprövningsärendet till rektorn för omprövning enligt 3 kap. 27 §. Detta gäller dock endast då omprövningsärendet avser ett betyg som kan omprövas enligt den paragrafen. Det är således lärarens ansvar att överlämna ett omprövningsärende till rektorn för omprövning.</P> <P class="p278 ft27">3 kap. 27 §</P> <P class="p218 ft26">Paragrafen är ny och redogör för rektorns omprövning av en lärares betygssättning.</P> <P class="p291 ft10">I paragrafens <SPAN class="ft27">första stycke </SPAN>anges att rektorn ska ändra ett betyg som har omprövats av läraren enligt 3 kap. 24 § om rektorn finner</P> <P class="p278 ft18">192</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p5 ft29">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft10">att betyget är oriktigt. En omprövning av rektorn ska alltså göras först efter det att den betygssättande läraren har omprövat sin egen betygssättning, förutom i de situationer som anges i 3 kap. 25 §. Rektorn är vid sin omprövning enligt första stycket skyldig att ändra ett oriktigt betyg, till skillnad från läraren som endast behöver ändra ett uppenbart oriktigt betyg. Rektorns ändring av ett betyg får inte innebära att betyget sänks. Att ett betyg inte kan sänkas genom omprövning gäller således både för lärarens och för rektorns omprövning.</P> <P class="p75 ft10">I <SPAN class="ft27">andra stycket </SPAN>anges att rektorn kan ompröva samtliga betyg förutom terminsbetyg som sätts i grundskolan, grundsärskolan samt specialskolan. De betyg som rektorn kan ompröva är alltså i viss mån begränsade, till skillnad från lärarens omprövning enligt 3 kap. 24 § som omfattar alla betyg.</P> <P class="p87 ft10">I <SPAN class="ft27">tredje stycket </SPAN>anges att betygsstegen <NOBR>B–F</NOBR> samt betyg som har satts efter särskild prövning kan omprövas. Även ett beslut att inte sätta betyg kan omprövas. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro ska, enligt skollagen, betyg inte sättas. Ett beslut att inte sätta betyg ska markeras med ett horisontellt streck i betygskatalogen (prop. 2008/09:66).</P> <P class="p203 ft27">3 kap. 28 §</P> <P class="p214 ft10">Paragrafen är <SPAN class="ft27">ny </SPAN>och redogör för vissa krav på lärares och rektorers handläggning av omprövningsärenden.</P> <P class="p14 ft10">Av <SPAN class="ft27">första stycket </SPAN>framgår att ett omprövningsärende ska handläggas skyndsamt. Det gäller således både för läraren och för rektorn. Av <SPAN class="ft27">andra stycket </SPAN>framgår att läraren på begäran av eleven ska motivera ett beslut i ett omprövningsärende skriftligt. Detsamma gäller för rektorns beslut enligt 25 §, dvs. om rektorn i lärarens ställe omprövar ett terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan samt specialskolan.</P> <P class="p77 ft10">Då rektorn omprövar ett betyg utifrån 27 § ska samtliga beslut motiveras skriftligt. Bestämmelsen medför ett utökat krav på lärares handläggning av ett omprövningsärende i förhållande till nuvarande bestämmelse i 3 kap. 20 § skollagen om lärares ändring av uppenbart oriktiga betyg.</P> <P class="p542 ft18">193</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p544 ft42">3 kap. 29 §, 10 kap. 23 §, 12 kap. 23 §, 15 kap. 28 och 29§§, 20 kap. 30 och 31 §§, 22 kap. 24 och 25 §§, 24 kap. 11 §, 29 kap. 24 §</P> <P class="p285 ft26">I paragraferna ändras benämningen prövning i olika böjningsformer till särskild <SPAN class="ft36">prövning</SPAN>.</P> <P class="p545 ft27">10 kap 14 §, 11 kap. 18 §, 12 kap. 14 §, 15 kap. 21 §, 18 kap. 17 §, 20 kap. 24 §, 21 kap. 17 §, 22 kap. 18 §</P> <P class="p71 ft26">I paragraferna ändras hänvisningen till de allmänna bestämmelserna om betyg och betygssättning så att de anger 3 kap. <NOBR>13–29</NOBR> §§.</P> <P class="p546 ft27">29 kap. 10 §</P> <P class="p71 ft10">I paragrafen anges att vissa av förvaltningslagens bestämmelser ska tillämpas vid myndighetsutövning mot enskilda enligt skollagen hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman. <SPAN class="ft27">I fjärde stycket </SPAN>anges att för betygssättning gäller bestämmelserna i tredje kapitlet i stället för vad som anges i första stycket.</P> <P class="p335 ft27">29 kap. 12 §</P> <P class="p279 ft10">I paragrafen anges att den som har fyllt sexton år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt skollagen. Det anges även att rätten att föra sin talan i vissa fall även gäller om den sökande eller klagande inte har fyllt 16 år. Det gäller ansökan till vissa skolformer och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning. Ett tillägg görs i paragrafen om att även en begäran omprövning av ett betyg enligt 3 kap. 23 § kan göras av den som inte har uppnått 16 års ålder.</P> <P class="p547 ft30"><SPAN class="ft28">7.2</SPAN><SPAN class="ft102">Förslaget till förordning om ändring i förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet</SPAN></P> <P class="p71 ft26">Förordningens rubrik ändrar namn till förordning (1991:124) om avgifter för särskild prövning inom skolväsendet. Benämningen prövning har alltså ändrats till särskild prövning. Dessutom har det</P> <P class="p278 ft18">194</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td6"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td129"><SPAN class="p5 ft29">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft10">offentliga skolväsendet ändrats till skolväsendet. Begreppet det offentliga skolväsendet användes i 1985 års skollag och avsåg skolformer som anordnas av det allmänna, dvs. fristående skolor omfattas inte. I den nya skollagen (2010:800) används begreppet skolväsendet för såväl kommunala som fristående skolor. Ändringen till skolväsendet innebär således att även fristående skolor kan ta ut en avgift för särskild prövning.</P> <P class="p59 ft27">2 §</P> <P class="p214 ft10">I paragrafen höjs beloppet för hur mycket avgiften för särskild prövning högst får uppgå till från 500 kronor till 600 kronor.</P> <P class="p548 ft18">195</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <P class="p0 ft11">Referenser</P> <P class="p211 ft10">Referenslistan omfattar även referenser i bilagorna, utom bilaga 5 som har en egen referenslista.</P> <P class="p549 ft27"><SPAN class="ft10">Dir. 2010:25. </SPAN>Sekretess för uppgifter i skolväsendet och vissa andra utbildningsformer och verksamheter.</P> <P class="p550 ft36"><SPAN class="ft26">Dir. 2010:44. </SPAN>Skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.</P> <P class="p551 ft104"><SPAN class="ft103">Ds 1990:60. </SPAN>Betygens effekter på undervisningen. <SPAN class="ft103">Ds 2008:13. </SPAN>En ny betygskala.</P> <P class="p552 ft27"><SPAN class="ft10">Ds 2009:25. </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.</P> <P class="p553 ft42"><SPAN class="ft48">Försäkringskassan (2001). </SPAN>Vägledning – Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut <SPAN class="ft48">(2001:7, Version 7).</SPAN></P> <P class="p554 ft10">Hellners, Trygve & Malmqvist, Bo (2007). <SPAN class="ft27">Förvaltningslagen med kommentarer. 2.</SPAN>, [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.</P> <P class="p550 ft36"><SPAN class="ft26">Högskoleverket (2001). </SPAN>Rättssäker examination. Andra omarbetade upplagan. <SPAN class="ft26">Högskoleverkets rapportserie 2008:36 R.</SPAN></P> <P class="p555 ft27"><SPAN class="ft10">Högskoleverket (2001). </SPAN>20 åtgärder för att stärka studenternas rättssäkerhet.</P> <P class="p556 ft10">Regeringsuppdrag.</P> <P class="p557 ft42"><SPAN class="ft48">Högskoleverket (2005). </SPAN>Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Del 1: Reformuppföljning och kvalitetsbedömning. <SPAN class="ft48">Högskoleverkets rapportserie 2005:17 R.</SPAN></P> <P class="p555 ft10">Jönsson, Anders (2009). <SPAN class="ft27">Lärande bedömning. </SPAN>Gleerups.</P> <P class="p550 ft27"><SPAN class="ft10">Lagrådsremiss U 2009/7188/S. </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.</P> <P class="p558 ft27"><SPAN class="ft10">Lundahl, Christian (2006). </SPAN>Viljan att veta vad andra vet: kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. <SPAN class="ft10">Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006.</SPAN></P> <P class="p559 ft18">197</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p560 ft10">Lundahl, Christian & <NOBR>Folke-Fichtelius,</NOBR> Maria (red.) (2010). <SPAN class="ft27">Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. </SPAN>1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.</P> <P class="p561 ft10">Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevråds Centralorganisation (2010), <SPAN class="ft27">Hur långt räcker regeringens skolpolitik? 1 000 elever om skolan.</SPAN></P> <P class="p561 ft27"><SPAN class="ft10">Pettersson, Agneta (red)(2007). </SPAN>Sporre eller otyg – om bedömning och betyg. <SPAN class="ft10">Lärarförbundets förlag.</SPAN></P> <P class="p562 ft36"><SPAN class="ft26">Prop. 1971:30. </SPAN>Kungl. Förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar m.m.</P> <P class="p563 ft104"><SPAN class="ft103">Prop. 1981/82:168. </SPAN>Om vårdnad och umgänge m.m. <SPAN class="ft103">Prop. 1985/86:80. </SPAN>Om ny förvaltningslag.</P> <P class="p564 ft27"><SPAN class="ft10">Prop. 1993/94:147. </SPAN>Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar.</P> <P class="p565 ft27"><SPAN class="ft10">Prop. 1997/98:16. </SPAN>Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik.</P> <P class="p566 ft27"><SPAN class="ft10">Prop. 1997/98:182. </SPAN>Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige.</P> <P class="p565 ft26">Prop. 2008/09:66. <SPAN class="ft36">En ny betygsskala, </SPAN>betänkande 2008/09:UbU5, <SPAN class="ft36">En ny betygsskala, </SPAN>riksdagens skrivelse 2008/09:169.</P> <P class="p567 ft106"><SPAN class="ft105">Prop. 2009/10:68. </SPAN>Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola. <SPAN class="ft105">Prop. 2009/10:89. </SPAN>Bäst i klassen – en ny lärarutbildning.</P> <P class="p568 ft27"><SPAN class="ft10">Prop. 2009/10:165. </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.</P> <P class="p569 ft106"><SPAN class="ft105">Prop. 2009:10:219. </SPAN>Betyg från årskurs 6 i grundskolan. <SPAN class="ft105">Prop. 2010/11:20. </SPAN>Legitimation för lärare och förskollärare.</P> <P class="p570 ft36"><NOBR><SPAN class="ft26">RA-FS</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> 2002:2, </SPAN>Riksarkivets allmänna råd om bevarande och gallring av handlingar rörande kommunernas och landstingens utbildningsväsende.</P> <P class="p571 ft36"><SPAN class="ft26">Riksförsäkringsverket (2001), </SPAN>Riksförsäkringsverkets allmänna råd <SPAN class="ft26">(2001:4) </SPAN>om omprövning och ändring enligt lagen <SPAN class="ft26">(1962:381) </SPAN>om allmän försäkring.</P> <P class="p571 ft27"><SPAN class="ft10">Rimsten, Olle (2008). </SPAN>Sekretess i skolan: samt offentlighet, handläggning och dokumentation.</P> <P class="p561 ft27"><SPAN class="ft10">Selghed, Bengt (2006). </SPAN>Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. <SPAN class="ft10">Liber.</SPAN></P> <P class="p572 ft18">198</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td130"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td131"><SPAN class="p5 ft29">Referenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p573 ft27"><SPAN class="ft10">SKOLFS 2007:42. </SPAN>Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för gymnasieskolan.</P> <P class="p574 ft36"><SPAN class="ft26">SKOLFS 2009:16. </SPAN>Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.</P> <P class="p552 ft27"><SPAN class="ft10">SKOLFS 2009:27. </SPAN>Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för grundskolan.</P> <P class="p575 ft10">Skolinspektionen (2009), Dnr <NOBR>43-2009:399.</NOBR></P> <P class="p575 ft27"><SPAN class="ft10">Skolinspektionen (2010). </SPAN>Kvalitetsgranskning, Betygssättning i gymnasieskolan,</P> <P class="p556 ft10">Rapport 2010:12.</P> <P class="p575 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2000). </SPAN>Nationella kvalitetsgranskningar 2000. Betygssättningen.</P> <P class="p576 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">(2001-2002).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> </SPAN>Nationella kvalitetsgranskningar 2001- 2002. Betygssättningen i fristående skolor.</P> <P class="p575 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket 2004. </SPAN>Elever med utländsk bakgrund.</P> <P class="p577 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2006). </SPAN>Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval.</P> <P class="p574 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2007b). </SPAN>Hur används individuella utvecklingsplaner. En studie efter införandet av nya bestämmelser.</P> <P class="p577 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2008a). </SPAN>Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08.</P> <P class="p574 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2008b). </SPAN>Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. <SPAN class="ft10">Allmänna råd och kommentarer.</SPAN></P> <P class="p575 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2008c). </SPAN>Vad du måste veta för att sätta betyg på gymnasiet</P> <P class="p578 ft104">– föreskrifter om betygskatalog. <SPAN class="ft103">Beställningsnummer 08:1031. Skolverket (2009a). </SPAN>Attityder till skolan 2009<SPAN class="ft103">.</SPAN></P> <P class="p552 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2009b). </SPAN>Beskrivande data 2009.</P> <P class="p579 ft10">Skolverket, Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 (2009c), Dnr <NOBR>71-2009:73.</NOBR></P> <P class="p580 ft10">Skolverket, En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2009 (2009d), Dnr <NOBR>71-2009:73.</NOBR></P> <P class="p579 ft36"><SPAN class="ft26">Skolverket (2009e). </SPAN>Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygssättning.</P> <P class="p581 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2009f). </SPAN>Information om föreskrifterna om betygskatalog för grundskolan.</P> <P class="p582 ft27"><SPAN class="ft10">Skolverket (2009g). </SPAN><NOBR>IUP-processen</NOBR> – Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen.</P> <P class="p574 ft36"><SPAN class="ft26">Skolverket (2010). </SPAN>Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i grundskolan. <SPAN class="ft26">Regeringsuppdrag.</SPAN></P> <P class="p583 ft18">199</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p560 ft10">Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2003). <SPAN class="ft27">Bevara eller gallra? – Råd för kommunernas och landstingens utbildningsväsende, Gallringsråd nr 2.</SPAN></P> <P class="p584 ft108">SOU 1961:30. <SPAN class="ft107">Grundskolan. </SPAN>Betänkande avgivet av 1957 års skolberedning. SOU 1963:42. <SPAN class="ft107">Ett nytt gymnasium. </SPAN>1960 års gymnasieutredning. SOU 1977:09. <SPAN class="ft107">Betygen i skolan. </SPAN>Betänkande av 1973 års betygsutredning.</P> <P class="p568 ft27"><SPAN class="ft10">SOU 1997:116. </SPAN>Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige.</P> <P class="p585 ft27"><SPAN class="ft10">SOU 2002:121. </SPAN>Skollag för kvalitet och likvärdighet.</P> <P class="p566 ft27"><SPAN class="ft10">SOU 2003:103. </SPAN>Sekretess i elevernas intresse - Dokumentation, samverkan och integritet i skolan.</P> <P class="p586 ft107"><SPAN class="ft108">SOU 2004:98. </SPAN>För oss tillsammans – om utbildning och utvecklingsstörning. <SPAN class="ft108">SOU 2008:27. </SPAN>Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola.</P> <P class="p587 ft27"><SPAN class="ft10">SOU 2008:109. </SPAN>En hållbar lärarutbildning.</P> <P class="p588 ft110"><SPAN class="ft109">SOU 2009:64. </SPAN>Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? <SPAN class="ft109">SOU 2010:29. </SPAN>En ny förvaltningslag.</P> <P class="p589 ft42"><SPAN class="ft48">Stenlås, Niklas (2009). </SPAN>En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier. <SPAN class="ft48">Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:6. Finansdepartementet.</SPAN></P> <P class="p587 ft27"><SPAN class="ft10">Strömberg, Håkan (1972). </SPAN>Myndigheter och myndighetsutövning.</P> <P class="p590 ft109">Författningsrättslig tidskrift. U2009:04. <SPAN class="ft110">Gymnasiesärskoleutredningen.</SPAN></P> <P class="p568 ft27"><NOBR><SPAN class="ft10">Warnling-Nerep,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Wiweka (1993). </SPAN>Om rättelse av förvaltningsbeslut, särskilt högskolebetyg. <SPAN class="ft10">Förvaltningsrättslig tidskrift.</SPAN></P> <P class="p591 ft27"><NOBR><SPAN class="ft10">Warnling-Nerep</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> (2008a). </SPAN>En introduktion till förvaltningsrätten.</P> <P class="p565 ft26"><NOBR>Warnling-Nerep,</NOBR> Wiweka (2008b). <SPAN class="ft36">Frågan om omprövning av förvaltningsbeslut & förekomsten av negativ rättskraft. </SPAN>Förvaltningsrättslig tidskrift 2/2008.</P> <P class="p592 ft27"><NOBR><SPAN class="ft10">Warnling-Nerep,Wiweka(2008c).</SPAN>Rättentilldomstolsprövning&rättsprövning.</NOBR></P> <P class="p593 ft18">200</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <P class="p594 ft19">Bilaga 3</P> <P class="p595 ft81">Bestämmelser om betyg och om prövning</P> <P class="p596 ft10">I denna bilaga redovisas dagens bestämmelser för betygssättning och för prövning. Bestämmelserna finns i de förordningar som reglerar respektive skolform. Den nya skollagen (2010:800) innebär en förändring i och med att övergripande bestämmelser om betygssättning flyttats från skolformsförordningarna till skollagen.</P> <P class="p597 ft10">Regeringen har i samband med den nya skollagen aviserat att skolformsförordningarna ska ses över. I bl.a. förarbetena till skollagen har framkommit att det inte kommer att ske några stora förändringar. Enligt uppgifter från Utbildningsdepartementet kommer förändringarna i skolformsförordningarna att offentliggöras i slutet av 2010. Utredningen har därför inte kunnat ta hänsyn till dessa utan utgått från de bestämmelser som gällde den 1 december 2010.</P> <P class="p598 ft28">Bestämmelser om betyg</P> <P class="p599 ft12">Grundskolan</P> <P class="p600 ft10">Betyg ska i dag sättas första gången på höstterminen i årskurs 8 och därefter varje termin till och med årskurs 9. Slutbetyg sätts när skolplikten upphör. Regeringen har dock aviserat sin avsikt att betyg ska sättas varje termin från och med höstterminen i årskurs 6. Regeringen har den 10 september 2010 lagt fram en proposition <SPAN class="ft27">Betyg från årskurs 6 i grundskolan </SPAN>(2009/10:219). Betyg från årskurs 6 föreslås träda i kraft den 1 juli 2011 och ska tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2012.</P> <P class="p601 ft10">För en elev i grundskolan ska betyg sätta med någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F. Högsta betyg för godkänt resultat är A och lägsta är E. För den elev som inte uppnår kraven för godkänt betyg ska betyget F sättas. Saknas underlag för</P> <P class="p602 ft18">215</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">bedömning av elevens kunskaper ska betyg inte sättas. Betygsskalan kommer att införas läsåret 2011/12.</P> <P class="p63 ft10">Betyg ska enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) uttrycka i vad mån eleven har uppnått de mål som anges i kursplanen för respektive ämne. Som stöd för läraren finns ämnesspecifika betygskriterier. Betyg ska alltså gälla elevens kunskaper i ämnet. Närvaro, flit, ambition, läxläsning m.m. ska inte i sig vara grund för betygssättning.</P> <P class="p220 ft10">Läraren ska dessutom fortlöpande informera eleven och elevens föräldrar om elevens studieresultat och utvecklingsbehov. Eleven ska vid betygstillfället vara väl informerad om vilket betyg läraren kommer att sätta och på vilka grunder. Läraren ska använda utvecklingssamtalet, den skriftliga individuella studieplanen med omdömen som formen för löpande bedömning och information om elevens studieresultat. (Skolverket, 2009 e).</P> <P class="p53 ft10">Regeringen fattade den 7 oktober 2010 beslut om en ny läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet med kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i grundskolan. Den träder i kraft den 1 juli 2011. Den tidigare läroplanen ska fortsätta att gälla för elever i årskurs 9 i grundskolan under läsåret 2011/12. Innehållet i avsnittet 2.7 om bedömning och betygssättning har inte förändrats bortsett från några konsekvensändringar med anledning av att kunskapskraven införs. I Lgr11 står det att betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne.</P> <P class="p263 ft10">Slutbetyget sätts vanligtvis på vårterminen i årskurs 9. Slutbetyget i ett ämne i grundskolan kan dock sättas tidigare än vårterminen i årskurs 9 beroende på hur ämnet läses. I grundskolan ska en elev i dag ha minst 16 ämnen och kan ha upp till 19 ämnen i sin utbildning om eleven läst modersmål och moderna språk både som elevens val och som språkval. Meritvärdet vid ansökan till gymnasieskolan beräknas på de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg.</P> <P class="p54 ft10">Läroplanen gäller även de fristående skolor som i sin ansökan uppgett att de följer Lpo 94. För att kunna sätta betyg ska de ha fått medgivande från Skolverket eller, från och med den 1 oktober 2008, Skolinspektionen att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för grundskolan.</P> <P class="p603 ft18">216</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft27">Vilket underlag ska läraren använda när denne sätter betyg?</P> <P class="p268 ft10">I avsnitt 2.7 Bedömning och betyg i Lpo 94 framgår att lärarens bedömning ska vara allsidig, vilket innebär att läraren ska använda olika bedömningsgrunder och bedöma vid olika tillfällen. Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera elevens kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Vid betygssättningen ska läraren använda sig av all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kursplanens krav och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.</P> <P class="p76 ft10">De nationella ämnesproven ska användas för att för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till målen i kursplanen och i årskurs 9 även som stöd för betygssättning. Det framgår inte av läroplanen vilken relativ vikt ämnesprovet ska ha i bedömningen eftersom proven inte är utformade så att de prövar elevernas kunskaper mot samtliga uppställda mål. Av grundskoleförordningen framgår enbart att de ska utgöra ett stöd vid betygssättningen.</P> <P class="p76 ft10">Det saknas reglering av vilka dokument eller vilket underlag läraren ska använda sig av vid betygssättning utöver att läraren ska använda sig av de nationella ämnesproven. De krav på dokumentation som kan identifieras är oftast informella och underförstådda. I det följande avsnittet redovisas de förutsättningar som gäller i dag.</P> <P class="p604 ft27">Utvecklingssamtal, skriftlig individuell utvecklingsplan och krav på dokumentation</P> <P class="p60 ft10">Bestämmelsen om utvecklingssamtal finns i skolformsförordningarna för de skolpliktiga skolformerna grundskolan, sameskolan, specialskolan och särskolan. Enligt dem ska läraren fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång vid ett utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Samtalet mellan eleven, föräldrarna och läraren ska handla om hur eleven kunskaps- och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen ska grunda sig på en utvärdering av var eleven står i alla ämnen i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Begreppet utvärdering ställer krav på att elevens utveckling ska summeras och, underförstått, även dokumenteras. Resultatet av utvärderingen ska under utvecklingssamtalet sammanfattas i en skriftlig individuell utvecklingsplan.</P> <P class="p605 ft18">217</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft10">Syftet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen är inte primärt att vara ett underlag för betygssättning. Den ska i stället på ett framåtsyftande sätt beskriva elevens kunskapsutveckling i relation till målen. Den ska även sammanfatta vad eleven behöver arbeta med och eventuellt förbättra för att nå så långt som möjligt. Den information om elevens kunskapsutveckling som läraren samlar och som ingår i den individuella utvecklingsplanen kan naturligtvis även användas av läraren som underlag för bedömningen av elevens kunskaper när betyg sätts. Informationen kan även i den individuella utvecklingsplanen uttryckas som omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven undervisas i. En skriftlig individuell utvecklingsplan kan också innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Rektorn bestämmer också hur den skriftliga informationen i den individuella utvecklingsplanen ska utformas.</P> <P class="p280 ft10">Bestämmelserna om utvecklingssamtal har i respektive skolformsförordning placerats i kapitlet om betyg. Bestämmelserna slår fast att det är en skyldighet för läraren att informera om elevens kunskapsutveckling. De säger vidare att överenskommelser mellan lärare, eleven och föräldrarna vid utvecklingssamtalet alltid ska dokumenteras. Bestämmelserna om utvecklingssamtal gäller även fristående grundskolor och grundsärskolor som ska sätta betyg.</P> <P class="p54 ft10">Rektorn har enligt Lpo 94 ett övergripande ansvar att se till att utvecklingssamtalen kommer till stånd enligt författningarnas krav. Rektors ansvar regleras i avsnitt 2.8 i Lpo 94. Rektorn har även ett särskilt ansvar för att formerna för samverkan mellan skola och hem utvecklas och att föräldrarna bl.a. får information om skolans mål. Rektorn kan även besluta om hur den skriftliga informationen i utvecklingsplanen ska utformas. Rektorn har i den nya läroplanen för grundskolan samma ansvar. Konsekvensändringar har gjorts med anledning av att kravet på skolplan och lokala arbetsplaner slopats.</P> <P class="p263 ft10">Dokumentationen inför ett utvecklingssamtal är, enligt Skolverket (2008b) till för att stödja elevens fortsatta lärande och ge elev, vårdnadshavare och lärare sådan information att de tillsammans kan diskutera elevens fortsatta utveckling mot målen. Det innebär att läraren inte ska koncentrera sig på vad eleven gjort och arbetat med, utan på resultatet av arbetet. Det räcker inte med att enbart spara tester eller prov. En tydlig dokumentation om elevernas kunskapsutveckling behöver även innehålla exempel på vilka kun-</P> <P class="p270 ft18">218</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft10">skaper eleverna har och hur de använder dem för att analysera, dra egna slutsatser, göra jämförelser, föra diskussioner, värdera osv.</P> <P class="p607 ft10">Skolverket framför även att en skolans lärare bör ha gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och lärande och att de bör utveckla och använda ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (Skolverket 2008b).</P> <P class="p336 ft12">Grundsärskolan</P> <P class="p214 ft10">Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn en till varje barn anpassad utbildning som så långt möjligt motsvarar grundskolans. Om en elev i grundsärskolan eller dennes vårdnadshavare begär det ska betyg sättas i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9. Om eleven har gått ett tionde år ska betyg även sättas i slutet av höstterminen i årskurs 10 i de ämnen som eleven inte har avslutat. Betyg ska även sättas på avslutade kurser. I de fall betyg inte ges ska eleven efter avslutad skolgång få ett intyg om den utbildning eleven genomgått. Intyget kan kompletteras med omdömen. Utvecklingssamtal ska genomföras och en skriftlig individuell utvecklingsplan med omdömen ska utarbetas enligt motsvarande regler som i grundskolan.</P> <P class="p61 ft10">Även för en elev i grundsärskolan ska betyg sätta med någon av beteckningarna A, B, C, D eller E. För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg dock inte sättas i ämnet. Betygsskalan införs läsåret 2011/12 även i denna skolform. Till dess gäller bestämmelserna om betygsnivåer Godkänt (G) och Väl godkänt (VG) i särskoleförordningen (1995:206)</P> <P class="p87 ft10">En del av grundsärskolan är träningsskolan som är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan. I träningsskolan ges intyg om den utbildning eleven gått igenom samt om elevens vårdnadshavare begär det ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme, men inte betyg.</P> <P class="p336 ft12">Specialskolan</P> <P class="p204 ft10">Utbildningen i specialskolan syftar till att ge barn som på grund av sitt funktionshinder eller av andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan möjlighet till anpassad utbildning. Skolformen omfattar tre grupper av elever: elever som är synskadade och</P> <P class="p521 ft18">219</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">har ytterligare funktionshinder; elever som är döva eller hörselskadade; elever som har en grav språkstörning. Specialskolan har tio årskurser på grundskolenivå.</P> <P class="p291 ft10">För elever i specialskolan sätts betyg i specialskolans ämnen i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats samt när ett ämne eller ämnesblock har avslutats. Betygsbeteckningarna är desamma som i grundskolan. För elever som undervisas enligt särskolans kursplaner inom specialskolan sätts betyg enligt bestämmelserna för särskolan.</P> <P class="p220 ft10">I specialskolan gäller motsvarande regler för utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan och skriftliga omdömen som för grundskolan och grundsärskolan.</P> <P class="p197 ft10">För specialskolan gäller Läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94). Samma mål och riktlinjer gäller för bedömning och betygssättning i specialskolan som i grundskolan. En lärare i specialskolan har därför samma skyldigheter gentemot en elev som en lärare i grundskolan.</P> <P class="p335 ft12">Gymnasieskolan</P> <P class="p218 ft10">Betyg sätts i gymnasieskolan av läraren på varje avslutad kurs och på projektarbetet. Även i gymnasieskolan kommer den sexgradiga betygsskalan att införas. Regeringens ambition (prop.2008/09:66) är att den nya betygsskalan ska införas i bl. a. gymnasieskolan i samband med den kommande gymnasiereformen och de därmed reviderade kursplanerna. Detta bedöms kunna bli läsåret 2011/2012. Det innebär att någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F ska användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för ett icke godkänt resultat betecknas med F.</P> <P class="p80 ft10">Den 1 juli 2000 infördes en bestämmelse om utvecklingssamtal för gymnasieskolan (7 kap. 19 § gymnasieförordningen (1992:394). Motsvarande bestämmelse saknas för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Det finns dock inga krav på en skriftlig individuell utvecklingsplan i gymnasieskolan.</P> <P class="p53 ft10">Varje elev ska ha en individuell studieplan, som enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen ska innehålla uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser som eleven gjort samt om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Det finns inget i</P> <P class="p487 ft18">220</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft10">regleringen som säger att den individuella studieplanen på samma sätt som den individuella utvecklingsplanen ska innehålla uppgifter om vilka områden eleven behöver utveckla. I normalfallet innehåller planen i dag endast uppgifter om vilka kurser eleven ska erbjudas och vad eleven har läst och fått betyg i.</P> <P class="p14 ft10">I gymnasieskolan ska rektorn minst en gång per termin se till att eleven ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation i ett utvecklingssamtal. Detta ska genomföras med en individuell studieplan som grund. Om eleven inte har fyllt 18 år och heller inte ingått äktenskap ska även vårdnadshavarna få samma information. Till skillnad från grundskolan, där läraren pekas ut som ansvarig för informationen till eleven, är det rektorns ansvar att se till att sådan information ges i gymnasieskolan. Informationen ska ges samlat.</P> <P class="p61 ft26">I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) avsnitt 2.5 om Bedömning och betyg åläggs läraren ansvaret att tala om vilka områden eleven behöver utveckla. Läraren ska</P> <P class="p608 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna,</SPAN></P> <P class="p609 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft57">i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och</SPAN></P> <P class="p490 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning sker.</SPAN></P> <P class="p20 ft10">Vid betygsättningen ska läraren</P> <P class="p311 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,</SPAN></P> <P class="p353 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen,</SPAN></P> <P class="p488 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper, och</SPAN></P> <P class="p381 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen.</SPAN></P> <P class="p610 ft18">221</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft12">Gymnasial lärlingsutbildning</P> <P class="p65 ft10">Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning som gör det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier i vissa ämnen i gymnasieskolan. Den genomförs i viss omfattning på en arbetsplats eller flera arbetsplatser utan att eleven är anställd. Den syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och, med hjälp av handledare på arbetsplatsen, fördjupade kunskaper i yrket. Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som kan börja det första, andra eller tredje läsåret.</P> <P class="p54 ft10">Verksamheten drivs som en försöksverksamhet enligt förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning där sista intagning omfattar de elever som påbörjar sin utbildning senast den 30 juni 2011. Bestämmelserna som reglerar verksamheten har förts in i skollagen (2010:800) och överensstämmer med dem som gäller för gymnasieskolan i övrigt. Betygsskalan är densamma som för gymnasieskolan. För den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen – som kan uppgå till minst 1 250 poäng – gäller en eller flera kursplaner, som skolhuvudmannen bestämmer efter samråd med ett lärlingsråd.</P> <P class="p54 ft10">Betyg sätts på en avslutad kurs och på ett avslutat projektarbete som genomförs på en arbetsplats. Det specifika för lärlingsutbildningen är att betyg ska sättas av läraren efter samråd med handledaren. I en elevs slutbetyg ska det anges att eleven har genomgått en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.</P> <P class="p72 ft10">Om en elev avbryter den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska rektorn utfärda ett intyg om eleven begär det. Intyget ska innehålla uppgifter om hur stor del av utbildningen som eleven har genomgått och innehållet i den genomgångna delen av utbildningen.</P> <P class="p335 ft12">Gymnasiesärskolan</P> <P class="p218 ft10">Gymnasiesärskolan syftar till att ge utvecklingsstörda ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan. Skolformen omfattar nationella, specialutformade och individuella program.</P> <P class="p53 ft10">Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan. En elev har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan i utbildning som kan påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det året</P> <P class="p523 ft18">222</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">eleven fyller 20 år och styrelsen för utbildningen bedömt att eleven inte kan gå i gymnasieskolan på grund av att eleven är utvecklingsstörd. Det finns alltså inga betygskrav eller behörighetsvillkor för att tas emot i gymnasiesärskolan liknande dem som krävs för att tas emot i gymnasieskolan.</P> <P class="p87 ft10">Betyg ska sättas på varje avslutad kurs i gymnasiesärskolan av läraren. Betygsnivåerna är Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). När den nya betygsskalan träder i kraft ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska ett intyg utfärdas om att eleven deltagit i kursen. Slutbetyget är en sammanställning av betygen och intygen i samtliga kurser som eleven avslutat.</P> <P class="p76 ft10">För gymnasiesärskolan gäller Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpo 94), dvs. samma läroplan som gäller för gymnasieskolan. Samma mål och riktlinjer gäller därför för bedömning och betygssättning i gymnasiesärskolan som i gymnasieskolan. En lärare i gymnasiesärskolan har därmed samma skyldigheter gentemot en elev som en lärare i gymnasieskolan.</P> <P class="p336 ft12">Vuxenutbildningen</P> <P class="p268 ft10">Betyg sätts av läraren när en kurs, delkurs eller ett projektarbete genomförts. Betygsstegen inom <SPAN class="ft27">grundläggande </SPAN>vuxenutbildning och <SPAN class="ft27">gymnasial </SPAN>vuxenutbildning är desamma som för gymnasieskolan. Regleringen finns i 4 kap. förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning.</P> <P class="p14 ft10">När den nya betygsskalan träder i kraft ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. Betygskriterier för de olika gällande betygsnivåerna framgår av kursplanerna för de kurser som ska betygssättas. Lärarna bör använda de nationella proven som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet.</P> <P class="p76 ft10">En reglering motsvarande den i 7 kap 19 § gymnasieförordningen om utvecklingssamtal saknas i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. Däremot gäller regleringen i Lpf 94 om lärarens skyldighet vid betygssättningen även för vuxenutbildningen.</P> <P class="p75 ft26">Rektor för komvux har på samma sätt som i gymnasieskolan skyldighet att se till att det för varje deltagare upprättas en individuell</P> <P class="p409 ft18">223</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396201x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p194 ft10">studieplan i samverkan med den enskilde. Den ska upprättas i nära anslutning till intagningen och ska vid behov revideras.</P> <P class="p79 ft12">Särskild utbildning för vuxna</P> <P class="p285 ft10">Grundläggande särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som barn och ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan. Gymnasial särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter som ungdomar kan få på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan.</P> <P class="p54 ft10">Betyg ska sättas på varje avslutad kurs i särvux av läraren. Betygsnivåerna är Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). När den nya betygsskalan träder i kraft ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas i både grundläggande särvux och gymnasial särvux. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen.</P> <P class="p278 ft12">Utbildning i svenska för invandrare</P> <P class="p218 ft10">Utbildning i svenska för invandrare (sfi) är en grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål.<A href="#page_201"><SPAN class="ft50">1 </SPAN></A>Sfi har erbjudits invandrare sedan början av <NOBR>1960-talet</NOBR> och är en del av den kommunala vuxenutbildningen.</P> <P class="p63 ft10">En person har rätt att delta i sfi från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år. Personen måste dessutom vara bosatt i Sverige och sakna sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.<A href="#page_201"><SPAN class="ft50">2</SPAN></A></P> <P class="p53 ft10">Målet för sfi är att vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande och ges grundläggande kunskaper i svenska. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens för att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Sfi syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter.</P> <P class="p611 ft61"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft60">I 1985 års skollag kallas utbildningen ”Svenskundervisning för invandrare”</SPAN></P> <P class="p255 ft52"><SPAN class="ft59">2</SPAN><SPAN class="ft64">För att anses vara bosatt i Sverige ska man vara folkbokförd i en kommun.</SPAN></P> <P class="p301 ft18">224</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p274 ft10">För att möta studenternas olika bakgrund, behov och förutsättningar är kursplanen för sfi indelad i tre studievägar efter studiebakgrund och vana att studera. Utbildningen ges i form av kurser, som ska ha en kursplan samt betygskriterier. Betyget ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplanerna som betygskriterier. Betygsnivåerna är i dag Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). När den nya betygsskalan träder i kraft ska beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyget ska sättas när kursen är avslutad och för samtliga elever föras in i en betygskatalog.</P> <P class="p390 ft28">Bestämmelser om prövning</P> <P class="p321 ft12">Grundskolan, specialskolan och fristående grundskolor</P> <P class="p214 ft10">Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att gå igenom prövning för hela utbildningen eller ett eller flera <NOBR>ämnen- /ämnesblock.</NOBR> Detsamma gäller även den som tidigare fått betyg i avslutat ämne/ämnesblock eller slutbetyg från grundskolan. För den som redan har slutbetyg från grundskolan kan rektorn efter en prövning utfärda ett nytt slutbetyg. Regleringen finns i dag 7 kap. <NOBR>16–17</NOBR> §§ grundskoleförordningen och i 8 kap. <NOBR>16–19</NOBR> §§ i specialskoleförordningen.</P> <P class="p76 ft10">En fristående skola motsvarande grundskolan får efter att ha begärt det i sin ansökan om godkännande till Skolinspektionen anordna prövning. Då gäller samma regler som för grundskolan och bestämmelserna i 7 kap. grundskoleförordningen ska då tillämpas. Det framgår av 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. Regleringen är oförändrad i skollagen (2010:800).</P> <P class="p612 ft18">225</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <P class="p0 ft19">Bilaga 3 SOU 2010:96</P> <P class="p301 ft12">Gymnasieskolan och fristående gymnasieskolor</P> <P class="p71 ft10">En elev i gymnasieskolan har rätt att under gymnasietiden genomgå prövning i alla kurser och projektarbetet som ingår i elevens individuella studieplan. En förutsättning är att eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller att eleven har fått betyget Icke godkänt på den. En elev i gymnasieskolan har följaktligen inte rätt att under gymnasietiden gå igenom prövning i kurser där eleven redan har minst betyget Godkänt. Betyget från en prövning under gymnasietiden införs i slutbetyget.</P> <P class="p245 ft10">Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt till prövning i alla kurser som ingår i ett nationellt program och i projektarbetet. Prövning får också genomföras på kurser där eleven redan har godkänt betyg. Betyg från sådan prövning redovisas i ett samlat betygsdokument. Regleringen finns i 7 kap. <NOBR>14–16</NOBR> §§ gymnasieförordningen.</P> <P class="p63 ft10">Prövning kan således bara ske i gymnasieskolan i de kurser som ingår i elevens individuella studieplan om eleven fått betyget Icke godkänt eller inte fått betyg på en kurs. Har eleven fått minst betyget Godkänt och vill försöka förbättra sitt betyg får detta vänta tills eleven fått sitt avgångsbetyg från gymnasieskolan.</P> <P class="p63 ft10">Ett specialfall i gymnasieskolan är att en rektor kan ge en elev betyget Godkänt på en kurs utan att eleven genomgår prövning. Förutsättningen är att det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat kunskaper som behövs för betyget Godkänt. Rektorn kan endast ge betyget Godkänt.</P> <P class="p53 ft10">En elev i en fristående skola motsvarande gymnasieskolan har rätt att under gymnasietiden genomgå prövning i alla kurser och projektarbetet som ingår i elevens individuella studieplan. En förutsättning är på samma sätt som för gymnasieskolan att eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller om eleven har fått betyget Icke godkänt på den. En fristående gymnasieskola får bara anordna prövning för den som varit elev på skolan och prövning får bara göras i de kurser som anordnas vid skolan.</P> <P class="p80 ft10">En fristående gymnasieskola ska vid prövning tillämpa 7 kap. 14 § första stycket gymnasieförordningen. Det framgår av 2 kap. 9 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. En skillnad gentemot en kommunal gymnasieskola är att den särskilda förordningen om rätten att ta ut</P> <P class="p234 ft18">226</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">en avgift för prövning endast gäller skolor inom det offentliga skolväsendet.</P> <P class="p320 ft27">Skollagen</P> <P class="p214 ft26">I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) aviseras att de mera detaljerade bestämmelserna även i fortsättningen kommer att finnas i en förordning.</P> <P class="p613 ft12">Kommunal vuxenutbildning</P> <P class="p310 ft10">Den som vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning har rätt att genomgå prövning i alla kurser, utom orienteringskurser och individuella kurser, som får förekomma inom kommunal vuxenutbildning och i projektarbete. Rätten att pröva gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet.</P> <P class="p76 ft10">I grundläggande vuxenutbildning förekommer kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi och biologi. I gymnasial vuxenutbildning förekommer kurser inom alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av specialidrott.</P> <P class="p75 ft10">Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett projektarbete i kommunal vuxenutbildning, där eleven fått minst betyget Godkänt.</P> <P class="p58 ft10">I motsats till gymnasieskolan finns färre begränsningar för kommunal vuxenutbildning. Rätten att pröva gäller även den som går i skolformen och som tidigare fått betyg på kursen.</P> <P class="p320 ft27">Nya skollagen</P> <P class="p128 ft10">Regleringen har förändrats något i skollagen (2010:800). Där anges att den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser, som det sätts betyg på och i gymnasiearbetet. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett gymnasiearbete inom komvux om eleven har fått minst betyget E på kursen eller gymnasiearbetet.</P> <P class="p614 ft18">227</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft10">Prövning får göras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.</P> <P class="p291 ft10">I sak innebär detta ingen större förändring. I dag har varje kommuninvånare rätt att delta i komvux. I nya skollagen sägs att rätten ska gälla den som är bosatt i landet. Om en sökande har ett godkänt betyg i en kurs från t.ex. gymnasieskolan ska denne normalt sett inte anses vara behörig att antas till och delta i den kursen i komvux. Vidare sägs att den sökande ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen för att vara behörig till utbildning på gymnasial nivå.</P> <P class="p245 ft10">Begreppet prövning formuleras i skollagen som en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner eller ämnesplaner som till betygskriterier nu respektive kunskapskrav när nya skollagen trätt i kraft. Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.</P> <P class="p615 ft12">Svenska för invandrare (SFI)</P> <P class="p71 ft10">En elev som vill ha betyg från SFI har rätt att genomgå prövning utan att ha deltagit i undervisningen. Det gäller även en elev som tidigare har fått betyg på kursen. (17 a § förordningen om svenskundervisning för invandrare 1994:895).</P> <P class="p335 ft27">Nya skollagen</P> <P class="p71 ft10">Prövning inom sfi motsvarar i stora drag den inom kommunal vuxenutbildning. Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning. Det gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen. Prövning får göras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. Även för sfi definieras begreppet prövning som en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som till betygskriterier. Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.</P> <P class="p616 ft18">228</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <P class="p594 ft19">Bilaga 4</P> <P class="p617 ft81">Prövning för betyg – några huvudmäns organisation</P> <P class="p618 ft10">Utredningen har med syftet att bl.a. få kunskap om kommunernas kostnader för prövning intervjuat företrädare för ett antal stora och medelstora kommuner: Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala kommun och Kalmarsunds Gymnasieförbund. Dessutom har motsvarande frågor ställts till en representant för koncernen Kunskapsskolan.</P> <P class="p619 ft26">Under intervjuerna har frågan berörts om företrädarna har erfarenhet av att elever avstått från prövning p.g.a. att eleverna ansett att kostnaden varit för hög.</P> <P class="p620 ft27">Uppsala kommun</P> <P class="p621 ft10">Uppsala kommun har organiserat prövningen inom en komvuxenhet. Denna hanterar prövningar för såväl gymnasieskolan som komvux.</P> <P class="p622 ft10">Erfarenheterna är att majoriteten av de elever som vill pröva gör det för att höja sina betyg. De flesta eleverna kommer från naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program och vill konkurrenskomplettera för att komma in på attraktiva högskoleutbildningar. I första hand prövar eleverna kärnämneskurser, i andra hand karaktärsämneskurser och i tredje hand yrkesämnen. De flesta prövningarna sker veckorna före sista ansökningsdag till högskolan.</P> <P class="p601 ft10">De flesta prövningarna görs av lärare i komvux inom ramen för deras tjänst. Om det inte går att finna en lärare med rätt ämnesbakgrund på detta sätt anlitas lärare från gymnasieskolan. Dessa har i regel full tjänst och arvoderas därför med enkel övertid. Tidsåtgången för en prövning beräknas, enligt det lokala avtal som Uppsala kommun träffat med de fackliga organisationerna, till sex timmar. En timme avsätts för information och fem timmar för att</P> <P class="p623 ft18">229</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">genomföra själva prövningen. Prövar en lärare ytterligare en elev samtidigt läggs två timmar på. Prövar läraren tre elever samtidigt läggs ytterligare två timmar på och för en fjärde elev och däröver läggs en timme på för varje elev.</P> <P class="p63 ft10">Kommunen lägger ut fyra perioder per år då prövningar sker koncentrerat. Skolan bedömer att det är en fördel för eleverna att systemet är förutsägbart. Kostnaden för en prövningstimme beräknas till 250 kronor inklusive personalomkostnader. En enkel övertidstimme arvoderas med 450 kronor. Kommunens grundkostnad för en elev varierar därför mellan 1 500 kronor och 2 700 kronor. Kostnaden för prövning av t.ex. en kurs som ligger inom ramen för ett program i gymnasieskolan kan stiga om kursen innehåller praktiska inslag.</P> <P class="p245 ft10">År 2009 anslog kommunen 600 000 kronor för prövningsverksamheten. Rektorn uppskattade antalet prövningar till cirka 1 000 årligen. Det kommunala bidraget per prövning är igenomsnitt 600 kronor Till detta kommer den avgift eleven betalar på 500 kronor. Skolans intäkt uppgår därmed till cirka 1 100 kronor. Eftersom en prövning i genomsnitt beräknas ta sex timmar och kostnaden per prövningstimme beräknas till 250 kronor blir den genomsnittliga kostnaden för en prövning omkring 1 500 kronor. Det innebär att varje prövning kostar skolan 400 kronor i lärarkostnad.</P> <P class="p54 ft10">Rektorn bedömer inte att avgiften på 500 kronor är ett hinder för eleverna att anmäla sig till prövning. I Uppsala har man dessutom beslutat om ett avgiftstak på 1 000 kronor för eleverna om de vill pröva i flera kurser eller ämnen.</P> <P class="p53 ft10">Inom gymnasieskolan kan en elev som fått betyget IG på en kurs erbjudas prövning på hela kursen. Lyckas eleven inte uppnå betyget Godkänt kan rektorn i det enskilda fallet besluta att ge eleven ytterligare en möjlighet att pröva eller att gå om kursen. Prövningar genomförs i samråd med prövningsorganisationen som beskrivs ovan. Gymnasieskolan är ansvarig för prövning av den som fortfarande är elev i gymnasieskolan. En prövning i en kurs där eleven fått betyget Icke godkänt, s.k. <NOBR>IG-prövning,</NOBR> är gratis för eleven. Däremot kan en avgift tas ut om för de elever som inte fått betyg p.g.a. för hög frånvaro.</P> <P class="p80 ft10">Skolorna tillämpar även en metod med s.k. restprövning i de fall läraren har bedömt att en elev med betyget Icke godkänt på en kurs endast saknar vissa moment i kursen. Eleven kan genomgå en sådan prövning upp till sex månader efter det att kursen avslutades under</P> <P class="p410 ft18">230</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft10">förutsättning att eleven är kvar på skolan eller att kursen finns kvar på skolan.</P> <P class="p320 ft27">Stockholms kommun</P> <P class="p214 ft10">Utredningen har intervjuat rektorn för Åsö Vuxengymnasium. Skolan organiserar i princip all prövningsverksamhet i Stockholm. Man utför dessutom enligt avtal och mot ersättning alla Nacka kommuns prövningar.</P> <P class="p75 ft10">Kommunen budgeterade för 2010 fem miljoner kronor för verksamheten. Inkomsten från Nacka tillkommer. Även elevavgifter på cirka 1,7 miljoner kronor tillkommer.</P> <P class="p86 ft10">Kostnaderna för prövning i teoretiska kurser rör sig om cirka 2 500 kronor per prövning för de större kurserna och cirka 2 000 kronor för de mindre kurserna. Prövningen utförs av lärare anställda på skolan. För praktiska ämnen, exempelvis hantverksämnen och estetiska ämnen, blir kostnaderna högre och i vissa fall avsevärt högre. Kostnader för de skolassistenter som arbetar med prövningar är inräknad i kostnaderna. Dessutom ingår ersättning till lärarna, kostnad för prövningsassistenter, kostnad för skrivvakt, kostnad för lokaler, kostnad för konstruktion av nya prov eller revidering av befintliga prov samt kostnader för laborationskurser.</P> <P class="p16 ft10">På Åsö Vuxengymnasium genomförs även prövningar på uppdrag av Nacka kommun, som betalar 1 300 kronor per prövning. Tillsammans med elevavgiften uppgår intäkterna till 1 800 kronor, vilket enligt rektorns bedömning inte täcker kostnaden för prövningen.</P> <P class="p15 ft10">Prövningen genomförs oftast med ett skriftligt och ett muntligt prov beroende på ämne. I nästan alla fall deltar en medbedömare i det muntliga förhöret. Denne granskar även elevernas skrivningar. Skolan matchar lärarnas erfarenhet och kompetens, dvs. kombinerar mer erfarna lärare med mindre erfarna. Tiden som avsätts är beroende av vilken kurs prövningen avser.</P> <P class="p58 ft10">Rektorn hade inte uppfattningen att någon elev skulle avstå från prövning på grund av kostnaden. Det är endast ett hundratal elever som kommer direkt från gymnasieskolan. Man har redan märkt av att högskolans ändrade antagningsregler lett till minskat antal prövningar.</P> <P class="p15 ft26">Vid diskussion om omprövning av betyg framhålls att det är viktigt att skolan har fungerande rutiner för vilket underlag som</P> <P class="p409 ft18">231</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">ska finnas. Vid Åsö gymnasium finns rutiner för att låta en annan lärare granska betygssättningen om eleven och läraren är oense. Om de fortfarande är oense kan eleven erbjuda en gratis prövning.</P> <P class="p63 ft10">Enligt Stockholms stads statistik för år 2009 anmälde elever sig till 3 021 prövningar. Vid 1 047 tillfällen, eller knappt 35 procent av tillfällena, genomförde eleven aldrig prövningen. Antingen avbröt eleven efter det skriftliga provet eller så dök eleven aldrig upp vid prövningen.</P> <P class="p335 ft27">Göteborgs kommun</P> <P class="p218 ft10">Organisationen för prövning i Göteborg består av utbildningsförvaltningen, som ansvarar för de kommunala gymnasieskolorna (50 procent av eleverna), samt en vuxenenhet – Studium (25 procent av utbildningsbehovet). Vuxenutbildningsförvaltningen är en beställarorganisation för vuxenutbildning. 75 procent av utbildningen anordnas av fristående utbildare.</P> <P class="p53 ft10">Prövningsenheten är en särskild enhet som sorterar under utbildningsförvaltningen och finansieras av vuxenutbildningen med en rektor som chef. År 2010 är budgeten för prövning cirka tre miljoner kronor. Summan inkluderar såväl genomförandet av prövningar som prövningsenhetens administrativa kostnader.</P> <P class="p54 ft10">Under 2009 anmälde sig drygt 6 000 elever till prövning. Av dessa betalade drygt 3 000 elever avgiften för prövning. Det innebär att ungefär hälften av de elever som förklarat sig intresserade av att pröva aldrig genomför prövningen. Cirka 3 000 elever betalade avgiften för prövning medan 2 000 elever, eller 71 procent, av eleverna slutligen genomför en prövning och får betyg. Det innebär att det även i Göteborg är cirka var tredje elev som av något skäl inte genomför prövningen.</P> <P class="p54 ft10">De vanligaste prövningarna sker i kärnämneskurser, karaktärsämneskurser samt yrkeskurser i den ordningen. Av genomförda prövningar 2009 omfattade fyra procent yrkeskurser.</P> <P class="p63 ft10">Rektorn för prövningsenheten uppgav att ett fåtal elever har hört av sig och haft synpunkter på att avgiften är för hög. Att eleverna inte genomför prövning beror enligt rektorn oftast på att eleverna tycker att det är svårt att läsa in en kurs på egen hand. Rektorn bedömde inte att avgiften var ett problem.</P> <P class="p240 ft18">232</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p274 ft10">De flesta elever som genomför prövning är i åldern <NOBR>19–22</NOBR> år. Prövningsenheten har inte någon statistik som visar hur många som har slutbetyg eller samlat betygsdokument.</P> <P class="p86 ft10">Göteborgs kommun har tagit fram en modell för tidsåtgång för en prövning. De flesta lärare har prövning inom ramen för sin tjänst. I de fall prövningen tillkommer utöver tjänsten får den ansvariga rektorn komma överens med berörd lärare om ersättningen.</P> <P class="p58 ft10">Eftersom skolan får en förutbestämd ersättning för genomförd prövning, så kan skolan ersätta läraren utifrån denna ersättning (exkl. administrationskostnad). För dyrare yrkeskurser sker en upphandling först.</P> <P class="p14 ft10">Budgeten för prövning 2010 är cirka 3 miljoner kronor. Prövningsenheten får endast betalt för betygssatta prövningar enligt en framräknad prislista och får dessutom behålla elevavgiften. Vuxenutbildningen ersätter prövningsenheten för genomförda betygsatta prövningar.</P> <P class="p77 ft10">De ändrade tillträdesregler till högskolan är sannolikt orsaken till att prövningsenheten märker en något mindre efterfrågan på prövningar våren 2010 jämfört med våren 2009. Man ser dock en ökad efterfrågan på moderna språk (modersmål) eftersom dessa kurser ger extra meritpoäng.</P> <P class="p75 ft10">Eftersom eleverna kan söka i bägge kvotgrupperna vid ansökan till högskolan så finns det ett fortsatt intresse för prövning. Elever med många <NOBR>IG-betyg</NOBR> i sitt slutbetyg från gymnasieskolan gör fortfarande prövning. Dessa elever kommer annars inte in på gymnasial komvux i Göteborg. Till komvuxutbildning prioriteras elever med samlat betygsdokument från gymnasieskolan. Elever med medelgoda eller låga betyg från gymnasieskolan finns fortfarande kvar, men som elever som genomför prövning. Utöver dessa elever finns dessutom de elever som vill behörighetskomplettera till högskoleutbildning. Elever med höga gymnasiebetyg, finns som regel inte i komvux utan hoppas på att komma in i direktkvoten till högskolan.</P> <P class="p241 ft10">Göteborgs kommun har delat in olika kurser i fyra priskategorier efter deras karaktär och omfattning. Antal delmoment i prövningen avgör vilken priskategori som tillämpas. Nedanstående tabell illustrerar prövningsenhetens intäkter i de olika kategorierna. Yrkeskurser i gymnasieskolan placeras enligt rektorn i kategori D, dvs. den kategori som har högst intäkter.</P> <P class="p624 ft18">233</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396211x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft72">Tabell 4.1</P> <P class="p625 ft34">Prislista 2010 Prövningar</P> <P class="p626 ft10">Intäkt från Göteborgs Stad Vuxenutbildning,</P> <P class="p233 ft10">I nedanstående kategorier placeras ytterligare kurser in efter överenskommelse med utförare</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">Priskategori A</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">Priskategori B</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">Priskategori C</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">Priskategori D</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">1 479 kr</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">1 774 kr</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">2 149 kr</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">3 992 kr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td136"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td134"><SPAN class="p153 ft72">BI (teori)</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td135"><SPAN class="p5 ft72">EN</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td135"><SPAN class="p5 ft72">innehåller flera</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td135"><SPAN class="p5 ft72">KE lab</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p153 ft72">FE</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft72">moderna språk</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft72">inslag, lab etc</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft72">FY lab</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">FS</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">modersmål</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">IDH</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">NK B lab</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">FY (teori)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">SFI</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">Bl A lab</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p153 ft72">GE</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft72">SV</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft72">Bl B lab</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">HI</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">SVA</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">KE (teori)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">BKF</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p153 ft72">MA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft72">LPL</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">NK (teori)</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">OMV</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">PS</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft72">SOMS</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p153 ft72">RE</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">RK</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">SH</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td136"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p153 ft72">Priskategori A=</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p5 ft73">En skriftlig prövning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">Priskategori B=</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td138"><SPAN class="p5 ft72">En skriftlig prövning+ muntlig prövning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p153 ft72">Priskategori C=</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td138"><SPAN class="p5 ft72">Innehåller flera inslag, lab</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td134"><SPAN class="p153 ft72">Priskategori D=</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td135"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td138"><SPAN class="p5 ft72"><NOBR>1,5–2</NOBR> dagars lärarledd prövning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td136"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td137"><SPAN class="p5 ft76">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p79 ft27">Malmö kommun</P> <P class="p71 ft10">Prövning i Malmö sker på tre komvuxenheter. Komvux Malmö Pauli gymnasium erbjuder prövningar i teoretiska kurser. Komvux Malmö Södervärn har vuxenutbildningar på många olika nivåer bl.a. i utbildning i svenska för invandrare och gymnasial vuxenutbildning. Komvux Malmö Centrum samarbetar med flera olika utbildningsanordnare och erbjuder prövningar i yrkesinriktade kurser. Prövningen består vanligtvis av ett skriftligt och ett muntligt prov samt eventuellt en fördjupningsuppgift. De flesta enheterna erbjuder prövning under särskilda perioder.</P> <P class="p54 ft10">Enligt den samordnande rektorn för prövning i Malmö anmälde sig under föregående läsår cirka 750 personer till 1 240 prövningar.</P> <P class="p627 ft18">234</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">Flera personer anmälde sig alltså till prövningar i flera kurser. Avgift betalades in för 845 prövningar. Av dessa genomfördes 582 prövningar, dvs. knappt 70 procent av dem som betalat avgiften. Det är ungefär samma andel som i Stockholm och i Göteborg.</P> <P class="p14 ft10">Kostnaderna för prövningar i Malmö ingår i utbildningskostnaderna för respektive beställning eller uppdrag till de kommunala eller externa utbildningsanordnarna. Kostnaderna kan alltså inte särskiljas. Avgiften är 500 kronor för den som enbart prövar, dvs. inte är inskriven som studerande i vuxenutbildningen i Malmö. Studerande inom komvux som har betyget Icke godkänt får pröva kostnadsfritt. Den som är elev inom komvux och som vill pröva för att höja sina betyg från Godkänt eller från Väl godkänt betalar 300 kronor.</P> <P class="p226 ft10">Kurser i svenska (grundläggande- och gymnasial nivå), matematik och engelska dominerar. Därefter följer samhällskunskap, datorkunskap, historia, religion och kemi.</P> <P class="p75 ft10">Av 1 240 anmälningar till prövning avsåg knappt sex procent yrkeskurser. Av eleverna var 369, dvs. knappt 30 procent, mellan <NOBR>19–22</NOBR> år. Av de 845 som betalade in avgifter gällde 195 personer, dvs. 23 procent, elever mellan <NOBR>19–22</NOBR> år.</P> <P class="p336 ft27">Kalmarsunds gymnasieförbund</P> <P class="p60 ft10">Samtliga prövningar inom gymnasieförbundets område, som består av Borgholms, Kalmar, Mörbylånga och Torsås kommuner, genomförs av komvux i Kalmar. Alla som vill pröva slussas genom en gemensam ingång, Centrum för vuxnas lärande Kunskapsnavet, där de får träffa en vägledare. Har eleven betyg i kursen sedan tidigare hänvisas eleven till att pröva. Anledningen är att antalet platser på komvux utbildningar är begränsat och ska därför, enligt kommunens tillämpning av vuxenutbildningsförordningen (2002:102) i första hand gå till komvux primära målgrupper, dvs. de som fått minst utbildning tidigare.</P> <P class="p241 ft10">Kommunerna i förbundet ersätter Kunskapsnavet med 44 kronor för varje kurspoäng och elev för teoretiska kurser och 33 kronor per poäng i yrkeskurser. Prövar en elev i en teoretisk kurs som omfattar 100 poängbetalas alltså 4 400 kronor till anordnaren. Det ingår i en komvuxlärares tjänst att genomföra prövningar medan en extern lärare får ersättning baserad på antalet elever.</P> <P class="p18 ft10">Omfattningen av prövning uttryckt i antalet gymnasiepoäng är</P> <P class="p456 ft18">235</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <P class="p0 ft19">Bilaga 4 SOU 2010:96</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr17 td139"><SPAN class="p5 ft10">höstterminen 2009</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td140"><SPAN class="p5 ft10">3 200 poäng av 63 045 dvs. 5 procent</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td139"><SPAN class="p5 ft10">vårterminen 2010</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td140"><SPAN class="p5 ft10">8 750 poäng av 72 478 dvs. 12 procent<SPAN class="ft72">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p257 ft10">Höstterminen 2009 betalade 46 elever av 93 avgift dvs. 50 procent och vårterminen 2010 betalade 49 elever av 90 avgift dvs. 55 procent.</P> <P class="p291 ft10">Den dominerande andelen av kurserna är kärnämneskurser. Andelen yrkeskurser är mindre och uppgick till ungefär 16 procent höstterminen 2009 medan andelen ökat till 19 procent vårterminen 2010. En trolig orsak till att andelen yrkeskurser är så hög jämfört med andra kommuner är att vuxenutbildningen i Kalmar har en stor volym av utbildning inom vård och omsorg, motsvarande det som krävs för att arbeta som undersköterska. Målgruppen för komvux är i första hand personer med låg utbildning och liten erfarenhet av studier. Det är enligt rektorn en trolig orsak till att många studerande får betyget Icke godkänt. Eleverna vill efter det att de slutat utbildningen göra en prövning i de kurser som de blivit underkända i. Det beror på att betyget Godkänt i alla kurser krävs för att få arbete inom omsorgen och få en högre lön.</P> <P class="p392 ft26">Höstterminen 2009 var andelen elever mellan <NOBR>19–22</NOBR> år cirka 45 procent av dem som prövade. Andelen minskade till 29 procent vårterminen 2010.</P> <P class="p198 ft27">Exemplet Kunskapsskolan</P> <P class="p65 ft10">Koncernen driver skolor som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan. Enligt uppgift förekommer mycket få prövningar, cirka 40 stycken per år, sammantaget inom Kunskapsskolans enheter. De förekommer nästan enbart inom gymnasieskolan och de är relativt jämt fördelade mellan s.k. <NOBR>IG-prövningar</NOBR> och prövningar för tidigare elever på skolan.</P> <P class="p72 ft10">Kostnaderna är osäkra på grund av att de inte särredovisas. En uppskattning som koncernens skolledare har gjort för lärarnas arbetstid och administrativa kostnader stannar vid 2 500 kronor för varje prövning.</P> <P class="p628 ft18">236</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <P class="p594 ft19">Bilaga 5</P> <P class="p629 ft111">Lärares dokumentation, bedömning och betygsättning</P> <P class="p626 ft11">– en kunskapsöversikt</P> <P class="p630 ft10">av fil.dr. Alli Klapp Lekholm vid Högskolan Väst.</P> <P class="p631 ft28">Inledning</P> <P class="p600 ft10">Denna kunskapsöversikt behandlar främst svensk forskning om betygsättning och dokumentation av elevers lärande. Den tar även upp relevant internationell forskning. Den internationella forskningen om betygens reliabilitet och validitet är omfattande medan den svenska forskningen är mer begränsad.</P> <P class="p632 ft10">Det finns däremot en relativt omfattande svensk forskning om test, testutveckling och bedömning. Den utförs vid de institutioner vid svenska universitet och högskolor som har olika myndighetsuppdrag t.ex. för att utveckla de nationella proven och högskoleprovet. Däremot är forskning som inriktar sig på ickekognitiva faktorers betydelse för bedömning och betygsättning begränsad.</P> <P class="p633 ft10">Vid sidan om forskningen har Skolverket producerat ett flertal rapporter och analyser om betyg och bedömning där främst betygens likvärdighet har varit i centrum. Ett ökat intresse för och behov av forskning om frågor om lärares bedömnings- och betygsättningspraktik har uppmärksammats. År 2007 startade t.ex. en forskarskola i bedömning i form av ett samarbete mellan ett flertal universitet och högskolor i Sverige.</P> <P class="p619 ft10">Denna kunskapsöversikt kommer att behandla två frågor. För det första vad forskningen visat om på vilka grunder betygsättning sker och vilka typer av kunskaper (kognitiva och ickekognitiva) som bedöms och är en del av betyget. För det andra vad forskningen visat</P> <P class="p602 ft18">237</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">om lärares dokumentation av elevernas lärande. Med dokumentation menas här två saker. Den ena är om och hur lärare sparar elevernas produkter i form av originalhandlingar. Dessa kan t.ex. vara skriftligt och muntligt material såsom texter, prov, läxförhör, grupparbeten, projektarbeten, presentationer av olika slag. Den andra är om och hur lärare dokumenterar elevernas lärande genom t.ex. egna anteckningar.</P> <P class="p615 ft28">Lärares betygssättningspraktik</P> <P class="p534 ft12">Grundskolan</P> <P class="p71 ft10">På grundskolenivå finns en handfull avhandlingar som tar upp olika aspekter av lärares bedömnings- och betygsättningspraktik som är av intresse för denna kunskapsöversikt. Flera av dessa är intervjustudier av mindre omfattning. Det är dock svårt att dra några långtgående slutsatser av dessa. Sammantaget kan de ändå ge en viss uppfattning om hur lärare bedömer elevernas prestationer i ämnen och vilken påverkan på betygssättningen deras personliga egenskaper har.</P> <P class="p245 ft10">Ett sätt att undersöka lärares betygsättning och få en indikation om betygsättningen är likvärdig är att jämföra betygen med resultat på de nationella proven. Eftersom de nationella proven inte testar alla målen i kursplanerna är avsikten inte att de ska fungera som examensprov. Avvikelser mellan betyg och nationella prov kan förekomma, framför allt på individnivå. Om avvikelserna däremot på gruppnivå (skola) är systematiska, återkommande och stora kan man befara att det är brister i hur bedömningar sker. Man kan också befara att betygsättningen inte är likvärdig det vill säga att lärare bedömer olika typer av kunskaper utifrån olika rationaliteter. Betygen ska, enligt formuleringar i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m.(Lpo 94) (2009a) om vad som ska betygssättas, spegla elevens ämneskunskaper i relation till målen. Det finns inget utrymme för lärare att betygsätta elevernas personliga egenskaper som t.ex. uppförande och flit. I Lpo 94 står följande om vad som ska betygsättas under avsnitt 2.7 Bedömning och betygssättning:</P> <P class="p634 ft14">Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygsättningen finns ämnesspecifika betygskriterier för olika</P> <P class="p395 ft18">238</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p635 ft14">kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.</P> <P class="p636 ft10">I samma avsnitt sägs att läraren ska</P> <P class="p248 ft14">…utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn och</P> <P class="p637 ft14">…vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.</P> <P class="p638 ft26">Forskning om lärares betygsättning och kognitiva och ickekognitiva faktorers betydelse för betyg förekommer relativt sparsamt.</P> <P class="p639 ft10">Därför redovisas här även forskningsresultat för de lägre årskurserna.</P> <P class="p640 ft10">En rapport (Lindqvist, 2003) och en licentiatavhandling (Törnvall, 2001) har fokus på bedömning i de tidiga åren i grundskolan. Lindqvist intervjuade nio elever i årskurs fem och observerade den undervisning de fick i matematik. Törnvall lät 127 lärare besvara en enkät om bedömning och intervjuade 45 elever från årskurs ett till nio i grundskolan. Gemensamt för resultaten av dessa två studier är att eleverna anser att de inte blir bedömda för sin egen skull; de anser att de blir bedömda för att läraren ska ha kontroll, för att kunna nivågruppera eleverna och för att kunna ge information till föräldrarna. I Lindqvist studie framkom även att eleverna anser att lärarens bedömning i matematik grundar sig på hur snabbt de räknar och om de skriver snyggt.</P> <P class="p77 ft10">Resultatet visar vidare att lärarna även (eller) bedömer elevernas intresse, ordentlighet och ansvarstagande, vilket eleverna inte är medvetna om. Törnvall menar att lärarna upplever att bedömning är i konflikt med läroplanen och att skriftliga prov inte fångar upp det helhetsperspektiv som bör ligga till grund för betygen enligt läroplanen. Ett problem som tas upp är lärarnas bristande kunskap och kompetens om hur lärare kan arbeta med bedömning.</P> <P class="p77 ft10">Selghed (2004) diskuterar huruvida läroplanens kunskapsbegrepp innebär en svårighet att definiera kunskap utifrån ämneskunskaper och förhållningssätt till kunskap. En klar avgränsning till ämneskunskaper kan vara problematisk för lärarna att hantera då det även ligger i deras uppdrag att ge förutsättningar för elevernas sociala utveckling som samarbetsförmåga, självständighet, ambition, intresse.</P> <P class="p641 ft18">239</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p269 ft10">Selghed (2004) genomförde, inom ramen för ett avhandlingsarbete, intervjuer med 30 grundskollärare, i syfte att bland annat undersöka vilka aspekter lärare tar hänsyn till när de betygsätter elever. Lärarna undervisade i engelska, matematik och svenska och resultatet visade vad lärarna säger att de tar hänsyn till vid betygsättningen. Sex olika aspekter som påverkar lärarnas betygssättning framkom; elevens kunskaper och färdigheter, elevens förhållningssätt till skolarbetet, elevens personliga egenskaper, organisatoriska aspekter i skolan, förväntningar och krav som kommer utifrån och lärarens personlighet. De tre första aspekterna handlar om hur elevens ämneskunskaper, förhållningssätt och personliga egenskaper påverkar betygssättningen. De övriga aspekterna handlar, dels om lärarens personliga egenskaper och den relation som skapas mellan läraren och eleven, dels om externa faktorer som t.ex. att terminsbetygen hålls nere och kraven från föräldrar och rektor på att en elev ska nå ett godkänt betyg. Det framkom även att lärarna jämför elever sinsemellan när de betygsätter, dvs. att betygen blir relativa till sin karaktär. Det kan innebära att betygskriterierna tolkas olika beroende på vilken elevgrupp det rör sig om, vilket inte är förenligt med innebörden i det målrelaterade betygssystemet.</P> <P class="p55 ft10">Selghed menar att resultatet är föga uppmuntrande men framhåller samtidigt att resultatet är förståeligt utifrån hur implementeringen av det nya målrelaterade betygssystemet skedde i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Han menar att systemet blev hastigt och undermåligt infört med knapphändig information från Skolverket. Lärarna fick inte tillräckligt med stöd för att uttolka och förstå systemet. Selgheds studie gjordes under 2000 och han menar att fem år efter införandet av det målrelaterade betygssystemet fungerar det inte i enlighet med styrdokumenten. Selghed poängterar också att införandet av det målrelaterade betygssystemet innebar en grundläggande förändring i kunskapssyn till skillnad mot det tidigare grupp- och normrelativa betygssystemet. Det ställde stora krav på lärarnas kompetens om bedömning av elevernas kunskaper i relation till målen.</P> <P class="p642 ft10">Tholin (2006) har undersökt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. och kursplaner för grundskolans senare år i förhållande till de lokalt utarbetade mål och kriterier för terminsbetygen i årskurs åtta. Resultatet av Tholins analys av de lokalt utformade dokumenten visar att lärarna själva har skrivit de lokala målen och kriterierna. Elevernas och föräldrarnas deltagande i skrivandet av dessa dokument är inte synligt vilket var intentionen</P> <P class="p270 ft18">240</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396218x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">enligt de nationella styrdokumenten (Lpo 94). Dock hade inte alla skolor utarbetat egna lokala kriterier.<A href="#page_218"><SPAN class="ft50">1</SPAN></A></P> <P class="p86 ft10">De lokala målen och kriterierna för betygen i årskurs åtta är ofta en avskrivning med en mindre modifiering av de nationella målen för avgångsbetygen i årskurs nio. I många av dessa lokalt utformade dokument finns ingen relation mellan målen i de lokala planerna och kriterierna, det vill säga det finns ingen överensstämmelse mellan de lokala målen för terminsbetygen och kriterierna. De nya styrdokumenten tolkades utifrån gamla mönster och ramar och skillnaderna mellan skolor när det gällde kriterierna för de respektive betygen var stora.</P> <P class="p77 ft10">Tholin menar även att resultatet visar att de lokalt utarbetade dokumenten ställer höga krav på läsaren/mottagaren. De förutsätter såväl förkunskap om betygssystemet som att läsaren söker information på annat sätt. Resultatet visar att lärarnas formuleringar av de lokala målen och kriterier skapar en dubbelbottnad bild. Dels skapas en bild av en oprofessionell lärarroll utan analytiska inslag där läraren använder betyg som ett sätt att kontrollera eleverna. Dels skapas en bild av lärare som försöker lösa sitt uppdrag trots brister i informationen om det nya målrelaterade betygssystemet. Lärarna hade även svårigheter att förstå och vänja sig vid det nya betygssystemet.</P> <P class="p261 ft10">Klapp Lekholm (2008) undersökte betygens validitet med hjälp av tre storskaliga studier baserade på en ålderskohort bestående av cirka 100 000 elever födda år 1987. I studierna användes data för avgångsbetyg från årskurs 9 och resultat på nationella prov i engelska, matematik och svenska. Studierna inkluderade även en mängd bakgrundsvariabler såsom kön, föräldrars utbildningsnivå, indikatorer för elevers personliga egenskaper och skolkaraktäristika. Syftet var att undersöka vad betygen är uttryck för i termer av ämneskunskaper och andra faktorer såsom elevers personliga egenskaper (kognitiva och ickekognitiva faktorer).</P> <P class="p16 ft10">Resultatet av den första studien visar att betygen till största del mäter elevernas ämneskunskaper. Tre till fem procent av betygen mäter dock andra aspekter som är gemensamma för de tre ämnesbetygen. De personliga egenskaper det främst handlar om är elevens visade generella intresse för att lära sig mer eller motivation för skolarbete. Det kan tyckas vara en relativt låg andel av betygen som</P> <P class="p643 ft52"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Det fanns inget författningskrav som krävde att lärarna utarbetade lokala kriterier men Skolverket uppmanade dock skolorna att precisera de nationella kursplanerna genom att ta fram lokala kursplaner och betygskriterier (SOU 2007: 28).</P> <P class="p438 ft18">241</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">mäter personliga egenskaper men när de enskilda ämnesbetygen läggs ihop till ett jämförelsetal i årskurs nio blir effekten betydelsefull.</P> <P class="p644 ft10">I den andra studien framkom även att flickorna får högre betyg givet samma prestationer på de nationella proven jämfört med pojkarna. Det förklaras med att flickornas betyg innehåller mer av generellt intresse för lärande och motivation vilket är faktorer som tas med i betygssättningen. Annan forskning har t.ex. visat att flickor kommer bättre förberedda för skolarbete och skolaktiviteter jämfört med pojkar (Murphy, 2000; Rosén, 1998).</P> <P class="p54 ft10">Den tredje studien undersökte olika skolkaraktäristikas betydelse för betygen. Resultatet visade att på skolor där eleverna till största del har föräldrar med låg utbildningsnivå (upp till gymnasienivå) i större utsträckning blir betygsatta utifrån personliga egenskaper jämfört med elever som går på skolor där föräldrarna är välutbildade (högskola/universitet). Resultatet visade vidare att skillnaden i betyg mellan fristående och kommunala skolor framför allt beror på att elevsammansättningen skiljer sig åt.</P> <P class="p197 ft10">Skolverket (2009a, b) menar också att elevsammansättningen på fristående skolor är mer homogen jämfört med kommunala skolor. I fristående skolor har elevernas föräldrar en generellt högre utbildningsnivå jämfört med föräldrar på kommunala skolor. Skolverkets statistik visar, i enlighet med resultat från en mängd studier att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat och att skillnaderna har ökat över tid sedan 2007.</P> <P class="p54 ft10">Sammanfattningsvis kan man tolka resultaten som att en kompensatorisk betygsättningspraktik existerar. Den innebär att lärarna utifrån moraliska och etiska ställningstaganden kompenserar vissa elevers bristande måluppfyllelse med deras personliga egenskaper som t.ex. visat intresse och motivation för skolarbete. Klapp Lekholm (Klapp Lekholm & Cliffordson, 2009)menar att detta delvis kan förklaras av den komplicerade skärningspunkt lärare befinner sig i när det gäller betygsättning. Lärarna ska dels hantera den subjektiva lärarrollen som ställer krav på flexibilitet och inkännande, dels vara en objektiv bedömare med krav på likvärdighet och opartiskhet.</P> <P class="p80 ft10">I en annan studie (From, Holmgren, Andersson & Ahl, 2003) har 19 lärare intervjuats. I den framkommer att när det nya målrelaterade betygssystemet infördes, organiserades undervisningen i skolan utifrån att alla elever ska nå upp till godkänt resultat. Detta menar författarna har inneburit att lärare utvidgar och förändrar</P> <P class="p56 ft18">242</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396220x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">betygskriterierna för att slippa hamna i situationer där elever inte får betyg. Kriterierna tolkas mer generöst.</P> <P class="p86 ft10">Skolverket har utkommit med flera rapporter om betygens likvärdighet och skillnader i betygsättning samt vad som ligger till grund för lärares betygsättning (2004, 2007, 2009). Skolverkets rapport (2008) om de nyligen införda kraven på skriftliga omdömen som en del av den individuella utvecklingsplanen (IUP) visar att de skriftliga omdömena till stor del handlar om elevernas personliga egenskaper. Lärarnas kunskaper i bedömning i årskurs <NOBR>1–6</NOBR> har brister och de saknar ett gemensamt språk för bedömning och utformning av de skriftliga omdömena. Enligt styrdokumenten ska de skriftliga omdömena primärt inte innehålla beskrivningar eller värderingar av elevernas personliga egenskaper (ickekognitiva faktorer)<A href="#page_220"><SPAN class="ft50">2</SPAN></A>. Dock framkommer det i rapporten att det i stor utsträckning är elevernas uppförande som bedöms. I de skriftliga omdömena framkommer en bild av hur den ideala eleven ska vara och vad som bör eftersträvas. Rapporten visar även att de skriftliga omdömena inriktar sig på vad eleven och föräldrarna bör bidra med i stället för att lyfta fram skolans ansvar för att hjälpa eleven till måluppfyllelse.</P> <P class="p645 ft10">Skolverket (2009) har undersökt skillnader mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i svenska, matematik och engelska i årskurs nio och för kursbetygen på gymnasiet. Resultatet för slutbetyget i grundskolan visar att avvikelserna är störst för matematik och svenska, det vill säga att det är en större andel elever som får ett högre ämnesbetyg än provbetyg än tvärtom. Åtta av tio elever får samma ämnesbetyg som provbetyg och detta resultat är stabilt över tid. Dessa resultat är i linje med resultaten från en tidigare rapport (Skolverkets 2007) som visade att mellan <NOBR>1998–2006</NOBR> har likvärdigheten mellan skolor avseende betygsättning varken förbättrats eller försämrats. Skolverkets slutsats är att det finns brister i likvärdigheten mellan skolor och kommuner när det gäller betygsättning.</P> <P class="p646 ft52"><SPAN class="ft51">2 </SPAN>I grundskoleförordningen (1994:1194) anges att den individuella utvecklingsplanen även kan innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.</P> <P class="p438 ft18">243</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p70 ft12">Gymnasieskolan</P> <P class="p285 ft10">På gymnasienivå är antalet studier som inriktar sig på lärarnas betygsättningspraktik färre än på grundskolenivå. Ett par avhandlingar, licentiatavhandlingar och skolverksrapporter är relevanta för denna kunskapsöversikt.</P> <P class="p53 ft10">Cliffordson (2004) undersökte gymnasiebetygens egenskaper och hur betygskomplettering bidrar till betygsinflation. Cliffordson använde sig av data från VALUTA- projektet (Validering av den högre utbildningens antagningssystem) och baserade sin studie på individer födda 1976 till 1982 som avslutat gymnasieskolan vårterminen 1997 eller senare och som registrerats på civilingenjörs- eller läkarprogrammet från 1997 till 2000.</P> <P class="p53 ft10">Cliffordsson menar att gymnasieskolans betygsättning var utsatt för en betydande inflation och att den genomsnittliga betygsökningen utgörs av ”tomma” betygsenheter som inte handlar om bättre resultat inom högskoleutbildningen. Hon menar vidare att elever lär sig att utnyttja systemet och att det framför allt är de högpresterande eleverna som gör det. Cliffordson poängterar att gymnasieskolans betygskriterier behöver bli tydligare och att de nationella proven bör användas i större utsträckning (kalibreringsinstrument) så att betygsättningen blir mer rättvis över tid och mellan lärare och skolor.</P> <P class="p245 ft10">Wikström (2005) har undersökt hur konkurrens mellan gymnasieskolor bidrar till betygsinflation. Hon menar att betygens jämförelsetal har ökat varje år sedan det målrelaterade betygssystemet infördes fram till 1997. Det kan inte förklaras av att eleverna presterar bättre, av selektionseffekter eller att eleverna gör strategiska val av kurser.</P> <P class="p220 ft10">Wikström menar att betygsinflationen delvis beror på krav på högre betyg i ett konkurrensutsatt betygsystem. Wikström jämförde olika program på gymnasieskolan. Hon fann att elever som gick på yrkesförberedande program lättare fick högre jämförelsetal jämfört med elever på studieförberedande program när deras resultat på Högskoleprovet konstanthölls.</P> <P class="p72 ft10">Dessa elever hade också fördelar av programmets utformning, vilket har en positiv inverkan på deras konkurrenskraft vid urval till högskola/universitet. Vilka kurser som helst bidrar till jämförelsetalet oavsett innehåll i kursen. Det innebär att ”lätta” kurser sannolikt leder till högre betyg och därmed högre jämförelsetal. Detta har sedan en tid tillbaka uppmärksammats och förändrats. Vissa fördjupnings-</P> <P class="p281 ft18">244</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">kurser inom gymnasieskolan viktas numera högre och utgör därmed en större andel av elevens jämförelsetal.</P> <P class="p86 ft10">Wikström diskuterar utifrån sitt resultat hur betygssystemet och en frånvaro av en extern kontroll påverkar hur lärarna tolkar betygskriterier och använder betygen. Det leder till en betygsättningspraktik som varierar över lärare och skolor vilket får konsekvenser för elever och för samhället i stort.</P> <P class="p75 ft10">Korp (2006) har, genom att intervjua ett trettiotal lärare och fjorton elever, undersökt hur lokala gymnasieskolors förutsättningar och förhållningssätt påverkar lärarnas betygsättningspraktik. Ett specifikt syfte med studien var att undersöka hur de nationella proven påverkar lärarnas betygsättning av elever. Resultatet visade att lärarna i varierande grad använder de nationella proven som ett stöd för betygsättning. Elever uppnår ibland betyget Godkänt trots att de inte uppnår alla mål. Vissa lärare inkluderar även elevernas uppförande i betyget.</P> <P class="p76 ft10">Tsagalidis (2003) har jämfört skillnader mellan lärare och elever på gymnasiets hotell- och restaurangprogram när det gäller vad dessa grupper menar ligger till grund för bedömning. En enkät skickades ut till tio lärare och 59 elever. Resultatet visade att elever och lärare var eniga om vilka kompetenser som låg till grund för bedömning. Skillnader fanns dock mellan lärarna och eleverna när det gällde vilken betydelse lärarna tillmätte vissa kompetenser i förhållande till betygsnivåerna. Tsagalidis menar att lärarna väger in elevernas förtrogenhet med yrkeskulturen i betygen, framför allt i de högre betygsnivåerna. Det är något som eleverna inte känner till eller har möjlighet att visa då det är en kompetens som de utvecklar senare i arbetslivet.</P> <P class="p61 ft10"><NOBR>Östlund-Stjärnegårds</NOBR> (2002) avhandling inriktades på hur lärare bedömde elevernas prestationer i relation till kriterierna om eleven ligger på gränsen mellan att få ett godkänt betyg eller inte alls få ett betyg.</P> <P class="p75 ft10">Skolverket (2005a) har undersökt betygssättningen för vissa elevgrupper på de yrkesförberedande programmen. Dessa grupper ”tenderar att gynnas i betygsättningen, genom att lägre krav ställs på dem för att de ska få betyget Godkänd (möjligen också VG och MVG, i den mån som lärarna tenderar att tolka kursplaner och betygskriterier i relation till elevgruppens genomsnittliga kunskapsnivå)” (s. 132).</P> <P class="p226 ft10">Resultatet av denna rapport ligger i linje med tidigare rapporter från Skolverket (2000, 2003, 2004) där resultatet indikerar att betyg-</P> <P class="p647 ft18">245</P> </DIV> <DIV id="page_223"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p194 ft10">sättning varierar över lärare, skolor och program. Olika förklaringar diskuteras i rapporten såsom lärare och rektorers bristande kunskaper om betygssystemet, generösa tolkningar av mål och kriterier samt lärare som inte följer styrdokument. En annan förklaring som diskuteras är att en grundläggande förutsättning för att betygssystemet ska fungera, t.ex. samarbete och dialog mellan lärare och skolor, saknas.</P> <P class="p278 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p285 ft10">Utifrån aktuell forskning och rapporter från Skolverket finns tydliga indikationer på att lärares betygsättning varierar. Olika kunskaper viktas olika. Lärare betygsätter elevernas ämneskunskaper men även deras personliga egenskaper vilket inte är i enlighet med styrdokumenten. Den forskning som gjorts på området är huvudsakligen baserad på mindre studier där relativt få lärare och vissa fall även elever har intervjuats. Det innebär att det är svårigheter med att dra långtgående slutsatser av resultaten. Det finns dock ett par storskaliga studier som visar att lärares betygsättning varierar inom och mellan skolor och att lärare betygsätter både elevernas ämneskunskaper och personliga egenskaper. Det är Klapp Lekholms (2008) avhandling som undersökte betygssättningen på grundskolan.</P> <P class="p648 ft10">Det finns indikationer på att liknande betygsättningspraktik även existerar på gymnasienivå (Thorsen & Cliffordson, submitted). Fler storskaliga studier, baserade på registerdata för hela populationer, om betygsättning på gymnasienivå pågår inom t.ex. <NOBR>COMP-projektet,</NOBR> ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet och Högskolan Väst finansierat av Vetenskapsrådet, vid Göteborgs universitet. Inom projektet undersöks t.ex. den relativa betydelsen av elevernas personliga egenskaper och kunskaper i enskilda ämnen (betygen i årskurs nio) för hur de lyckas i gymnasieskolan mätt i betyg. Tillsammans med övriga studier som undersökt lärares grunder för bedömning och betygsättning visar studierna inom projektet att det är rimligt att dra slutsatsen att lärare betygsätter både elevernas ämneskunskaper och deras personliga egenskaper. Både kognitiva och ickekognitiva faktorer är således en del av betygen.</P> <P class="p376 ft18">246</P> </DIV> <DIV id="page_224"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft12">Internationell forskning om lärares betygsättningspraktik</P> <P class="p310 ft10">McMillan (2003) har utvecklat en teori om lärares klassrumsbedömning och betygsättningspraktik. Han menar att det finns en mängd faktorer som påverkar hur lärare bedömer och betygsätter elevernas kunskaper och att dessa faktorer visar på en betydande komplexitet. Externa faktorer handlar om hur olika typer av externa tester/prov (för svenska förhållanden: de nationella proven) påverkar lärarnas bedömningar. Politiska beslut och föräldrarnas inflytande är också exempel på externa faktorer som kan påverka lärarnas bedömningar. Då kommunerna är huvudmän för den svenska skolan kan det innebära skillnader i fråga om den kommunala styrningen och vilka prioriteringar som görs. Det kan påverka lärarnas arbete och bedömningspraktiker, t.ex. om det avsätts tid för lärare att göra sambedömningar och att möjlighet ges för lärare på små skolor (med bara en lärare i respektive ämne)att samarbeta med andra lärare.</P> <P class="p68 ft10">Vidare diskuterar McMillan hur lärarnas egna värderingar, förväntningar och kunskaper ”skapar” lärarens undervisnings- och <NOBR>bedömnings-”filosofi”.</NOBR> Detta innebär att läraren hjälper eleverna till fördjupad förståelse, att undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar, att läraren försöker få med sig eleverna i undervisningen och öka deras motivation. I klassrummet finns också en mängd faktorer som läraren måste hantera t.ex. elevgruppens heterogenitet, elevernas sociala utveckling, elevfrånvaro och olika typer av uppförande och attityder hos eleverna. Utifrån dessa olika externa och interna faktorer bedömer läraren elevens kunskaper och beslutar om ett betyg. Dessa beslut kännetecknas ofta av att de är svåra att förklara, de är individbaserade och tar även hänsyn till de möjliga konsekvenser besluten innebär för eleven, läraren och skolan. Lärarens beslut om ett visst betyg fattas alltså utifrån ett stort antal faktorer.</P> <P class="p339 ft10">Forskning har även funnit att lärare tar hänsyn till elevernas prestationsnivå när de betygsätter det vill säga om eleverna är hög- eller lågpresterande. Högpresterande elever betygsätts mer utifrån kognitiva faktorer medan lågpresterande elever i högre utsträckning betygssätts utifrån både kognitiva och ickekognitiva faktorer (Stiggins, Frisbie & Griswold, 1989). Resultatet kan jämföras med den kompensatoriska betygsättningspraktik som diskuteras av Klapp Lekholm (2008).</P> <P class="p486 ft18">247</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft10">Det har även visat sig att lärare utifrån vilket ämne de undervisar i, baserar sin betygsättning utifrån olika rationaliteter. Lärare i icketeoretiska ämnen tenderar att i större utsträckning ta hänsyn till ickekognitiva faktorer vid betygsättning jämfört med lärare i teoretiska ämnen (Agnew, 1985).</P> <P class="p196 ft10">Pilcher (1994) menar att lärare tar olika mycket hänsyn till kognitiva och ickekognitiva faktorer vid betygsättning. Matematiklärare t.ex. betygsätter sina elever mer utifrån ett ”rätt och fel” perspektiv. De beskriver sin egen betygsättningspraktik som objektiv. De beskriver också att de gjorde en klar distinktion mellan elevernas ämneskunskaper och deras ickekognitiva förmågor, som t.ex. ansträngning. Dock, när en elev låg på gränsen till ett högre betyg blev de ickekognitiva förmågorna det som ”välte över” till att ett högre betyg gavs. Lärare i engelska däremot betygsatte sina elever utan att göra en klar distinktion mellan ämneskunskaper och personliga egenskaper som t.ex. ansträngning. De beskrev sin egen betygsättningspraktik som mera subjektiv.</P> <P class="p649 ft10">Pilcher drar slutsatsen att lärare tar hänsyn till kognitiva, affektiva och motivationsfaktorer vid betygsättning. Det innebär att elevernas kognitiva förmåga, deras ansträngningar och attityder bidrar vid betygsättning. Pilcher menar även att lärares betygsättning fungerar som kommunicerande kärl mellan de olika faktorerna det vill säga att lärares grunder för betygsättning varierar när elevernas förmåga ökar och minskar. Lärarna använder elevernas olika förmågor och personliga egenskaper för att anpassa betygsättningen till elevernas prestationer.</P> <P class="p80 ft10">Vissa forskningsresultat indikerar även att lärare tar hänsyn till ickekognitiva faktorer vid betygsättning för att minska de negativa konsekvenser som riskerar att drabba elever, lärare och skolor (Cross & Frary, 1999). Negativa konsekvenser kan t.ex. vara att elever inte kan söka vidare till nästa nivå i utbildningssystemet, att läraren får mer arbete om eleverna inte uppnår kraven och att skolor rankas efter elevernas prestationer.</P> <P class="p54 ft10">Elevgruppens sammansättning på skolan har även visat sig vara en grund för hur lärare tar hänsyn till olika aspekter av elevernas kunskaper, förmågor och personliga egenskaper (Cizek et al., 1995). På skolor med stor andel elever med föräldrar med låg utbildningsnivå blir eleverna i större utsträckning betygsatta utifrån personliga egenskaper (Klapp Lekholm & Cliffordson, 2009). Skillnader mellan skolors bedömnings- och betygsättningspraktiker påverkas av elevgruppens prestationsnivå på skolan.</P> <P class="p270 ft18">248</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p650 ft10">Det är möjligt att se på bedömningar som ligger till grund för betygsättning utifrån ett kontinuum. Den ena änden av skalan utgörs av bedömningar som är strikt relaterade till kriterier och som sker under en begränsad tidsperiod. I den andra änden av skalan återfinns bedömningar som inkluderar hela processen med att samla information om elevens prestationer, utvärdera informationen, bedöma och slutligen besluta om ett betyg (Airasian, 1993).</P> <P class="p77 ft10">Forskning om lärares betygsättning visar att elevernas personliga egenskaper finns med som en del av betyget. Dock är det inte klart huruvida elevernas personliga egenskaper finns med som en del i betygen på grund av att de personliga egenskaperna påverkar elevens lärande och därmed deras faktiska kunskaper och färdighet som i sin tur påverkar betyget och därmed kan ses som en indirekt effekt. Om elevens personliga egenskaper som t.ex. att vara glad och hjälpsam påverkar betygen utan att påverka elevens kunskaper kan det ses som en direkt effekt (Klapp Lekholm, 2008).</P> <P class="p390 ft12">Sammanfattning</P> <P class="p310 ft10">Både den svenska och internationell forskningen visar att lärares betygsättningspraktik är en komplex process. En mängd olika faktorer spelar in när läraren bedömer och betygsätter elevernas kunskaper och färdigheter. Inte bara elevernas ämneskunskaper vägs in i betyget utan även elevernas personliga egenskaper finns med i betyget. McMillans teori om lärares betygsättningspraktik visar hur både externa och interna faktorer påverkar lärarnas bedömnings- och betygsättningsarbete. Lärarnas egna värderingar, personliga föreställningar och syn på kunskap, de nationella proven, styrdokumenten, konkurrens mellan skolor och elevsammansättningen i klassrummet är några exempel på faktorer som kan påverka lärarnas betygsättningspraktik. Enligt kurs- och läroplanerna i Sverige är det enbart elevernas ämneskunskaper som ska ligga till grund för betygen, vilket innebär att betygen förutsätts vara endimensionella. Det innebär att betygen anses vara ett objektivt mått på kunskap och att betygen ska vara likvärdiga mellan lärare, skolor och över tid och därför även legitimera betygens funktion som urvals- och utvärderingsinstrument.</P> <P class="p645 ft26">Forskningen visar att betygens brist på likvärdighet delvis kan bero på betygens flerdimensionalitet. Betygen mäter både elevens ämneskunskaper och personliga egenskaper. Att arbeta som lärare</P> <P class="p417 ft18">249</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">innebär att läraren utvecklar ett subjektivt, nära och personligt förhållningssätt till eleverna. Bedömnings- och betygsättningsprocessen ställer däremot krav på att läraren intar en objektiv och distanserad hållning gentemot sina elever. Black och Wiliam (1998) menar att bedömning är sociala processer som utspelas i sociala sammanhang och utförda av, för och med individer som aktörer.</P> <P class="p335 ft28">Lärares dokumentation av elevers lärande</P> <P class="p651 ft12">Vad innebär dokumentation? Sker dokumentation i dag och vilken typ av dokumentation rör det sig om?</P> <P class="p65 ft10">De krav på dokumentation som lärare i grundskolan och motsvarande skolformer har i sitt uppdrag är att skriva individuella utvecklingsplaner (IUP) med omdömen, att arkivera de nationella proven samt att sätta betyg i de årskurser det ges betyg. Dessa typer av dokumentation bygger på lärarens bedömning av elevers prestationer visade genom t.ex. skrivna berättelser, muntliga presentationer, klassrumsarbete och projektarbeten. Dessa dokument kan benämnas som originaldokument. Det finns däremot inga krav på att lärarna ska dokumentera elevernas lärande med hjälp av elevernas originaldokument.</P> <P class="p652 ft14">Den samlade och systematiserade kunskap som skolan får om elevernas lärande och uppnådda kunskaper utgör underlag för lärarens fortsatta planering. Den ger också skolan möjlighet att samlat se över och analysera sin verksamhet och synliggöra vilka behov av förändring som kan finnas i skolans organisation och verksamhet. På så sätt blir dokumentationen en betydelsefull del i skolans kvalitetsarbete. Den kan även ge huvudmannen viktig information om vilka behov av utvecklingsinsatser som finns och därigenom ge underlag för bl.a. resursfördelning och kompetensutveckling (Skolverket, 2008, s. 12 )</P> <P class="p279 ft10">Lärare har en lång tradition av att föra anteckningar om elevernas prestationer, personliga egenskaper och utveckling (Lundahl, 2004). En skriftlig individuell utvecklingsplan med omdömen är i relation till originaldokument en redan gjord bedömning som dokumenterats av läraren.</P> <P class="p54 ft26">I de allmänna råden för individuella utvecklingsplanerna (IUP) och skriftliga omdömen från Skolverket (2008) finns dock formuleringar om fördelar med att dokumentera elevernas lärande och</P> <P class="p309 ft18">250</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft10">möjliga metoder för att samla och dokumentera elevernas arbeten och prestationer:</P> <P class="p653 ft112">Systematisk individuell dokumentation över elevers kunskapsutveckling och lärande kan till exempel ske genom portfolios, loggböcker, diagnostiska och andra prov, bedömningsmatriser, lärarnas egna anteckningar och elevers självvärderingar. För att kunna ge en allsidig bild av elevens utveckling och lärande behöver elevens samtliga lärare involveras i utvärderingen och bedömningen av elevens resultat. Bedömningarna ska vara sakliga och grunda sig på dokumentation och analys av var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling (Skolverket, s. 12)</P> <P class="p654 ft14">Skolan har ansvar för att eleven utvecklar sin förmåga att själv bedöma och förstå sina resultat och ställa egna och andras bedömningar i relation till den egna arbetsprestationen. Portfolios, självvärderingar och annan dokumentation ger läraren underlag för bedömning och fortsatt planering och är samtidigt verktyg för att främja utvecklingen av elevens förmåga att förstå hur det egna lärandet går till och därigenom ta ett ökande ansvar för sina studier (Skolverket, s. 13)</P> <P class="p466 ft10">Ytterligare en annan typ av dokumentation är när lärare beskriver elevernas lärande genom t.ex. anteckningar.</P> <P class="p655 ft30">Tidigare forskning om dokumentation och pedagogisk dokumentation</P> <P class="p321 ft12">Förskola och grundskola</P> <P class="p310 ft10">Dokumentation kan ske på en mängd olika sätt men två begrepp är centrala nämligen dokumentation och pedagogisk dokumentation. Att enbart dokumentera innebär att läraren samlar och dokumenterar det eleven presterar. En pedagogisk dokumentation innebär att lärare, elev och eventuellt andra aktörer i skolan reflekterar tillsammans om elevens lärande och portfolion.</P> <P class="p77 ft10">Forskning inom detta område är begränsad framför allt för de högre årskurserna i grundskolan och för gymnasieskolan. Efter att ha sökt efter forskning och studier som har fokus på dokumentation av elevers lärande verifieras den bild Lenz Taguchi (2000) ger av den begränsande omfattningen av forskning inom detta område:</P> <P class="p656 ft14">/…/ finns ingen forskning gjord om observerandets och dokumenterandets praktiker i svensk förskola. Däremot finns en uppsjö av litteratur om observationsteknik och observations- och dokumentationsmetod” (2000, s. 29).</P> <P class="p532 ft18">251</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">Det finns en del studier om hur lärare arbetar med IUP och de skriftliga omdömena. Studierna inriktar sig på hur lärare skriver, det vill säga vilka ord de använder i en IUP, vem de riktar sig till i sina formuleringar och vad de väljer att skriva om elevernas kunskaper och personliga egenskaper (Andersson, 2010; Andreasson & Asplund Carlsson, 2009; <NOBR>Asp-Onsjö,</NOBR> 2006; Skolverket, 2010).</P> <P class="p53 ft10">En del rapporter tar upp hur lärare utarbetar bedömningsmatriser och hur de används för att dokumentera elevernas måluppfyllelse. I rapporten Tio år efter förskolereformen: nationell utvärdering av förskolan (2008) framkommer att drygt hälften av Sveriges kommuner prioriterar fortbildning som leder till att pedagogernas kompetens i dokumentation i förskolan utvecklas. I rapporten menar man att det är först när dokumentationen används som utgångspunkt för gemensam reflektion som det blir en pedagogisk dokumentation.</P> <P class="p245 ft10">Ett par avhandlingar har skrivits med inriktning på pedagogisk dokumentation där t.ex. Lenz Taguchi (2000) undersökt dokumentation i förskolan medan Hurtig (2007) har undersökt dokumentation i grundskolan. När det handlar om pedagogisk dokumentation av barnens/elevernas lärande sker det främst genom en portfolio det vill säga en mapp, pärm eller en portfolio i digital form där lärare och elever samlar bevis på elevens lärande och prestationer. Den pedagogiska dokumentationen innehåller också reflektioner av lärandet och självbedömningar.</P> <P class="p197 ft10">Lenz Taguchi (2000) menar att lärares dokumentation kan utvecklas till att bli pedagogisk dokumentation genom att reflektera om den. Lenz Taguchi har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur arbetet med portfolio på en förskola leder till utvecklingsarbete. Portfolio synliggör praktiken vilket är en förutsättning för att kunna genomföra en kritisk granskning av verksamheten. Lenz Taguchi menar även att en pedagogisk dokumentation som t.ex. portfolio gör det möjligt för pedagoger att återuppleva en situation genom att läsa och reflektera om materialet i portfolion. Utan portfolio finns det inget underlag att reflektera om.</P> <P class="p80 ft10">Portfolio kan vara ett redskap för pedagogisk dokumentation som utvecklar pedagogernas förmåga att reflektera över <NOBR>barn- /elevers</NOBR> inlärning/lärande. Portfolio ger ett konkret material att utvärdera (Niss & Söderström, 2006). Niss och Söderström menar att för att kunna utvärdera och utveckla arbetet i förskolan och skolan måste en dokumentation av elevernas lärande ske.</P> <P class="p318 ft18">252</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft10">Hurtig (2007) har gjort en etnografisk studie och undersökt hur lärare och elever arbetar med digitala portföljer i grundskolan. Hurtig videoinspelade och intervjuade lärare och elever i två klasser i årskurs två till sex. Ett syfte med studien var att förstå hur lärare och elever bedömer elevernas arbete och väljer ut vad som ska finnas med i den digitala portföljen. Resultatet visade att eleverna arbetar i nära samarbete med läraren. Lärarens stöttning och guidning har stor betydelse och påverkan på elevernas förståelse av och arbete med den digitala portföljen.</P> <P class="p87 ft10">En handfull mindre omfattande studier på C- nivå vid Luleå universitet har inriktats på pedagogers dokumentation av barn och elevers lärande. Gemensamt för dessa studier är att de är mindre intervjustudier med mellan fem till tio pedagoger. Det gör det svårt att dra några långtgående slutsatser av resultaten. Det kan ändå vara av intresse att i detta sammanhang granska dessa studier då forskning inom detta område i Sverige är av liten omfattning.</P> <P class="p87 ft10">Grönberg och Lidström (2009) intervjuade sex pedagoger i förskola, förskoleklass och grundskola. De fann att pedagogerna hade kunskaper om begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation och hade ett intresse av att arbeta med pedagogisk dokumentation. De fann även att dokumentationen som skedde på grundskolan var mer resultatstyrd jämfört med den på förskolan. De poängterar även att den dokumentation som sker inte alltid kan benämnas som en pedagogisk dokumentation utan mer som ett samlande av barnens/elevernas arbeten utan en gemensam reflektion.</P> <P class="p61 ft10">Lestander och Nygren Westerberg (2009) fann i sin intervjustudie på förskolan att ett viktigt motiv för pedagogerna att dokumentera var att kunna visa på barnens lärande och för att pedagogerna skulle kunna ta del av barnens utveckling. Resultatet av deras studie pekar på fördelar med att arbeta med pedagogisk dokumentation. Det underlättar vid utvecklingssamtal där föräldrar, pedagogen och barnet tydligt ser barnets utveckling, vad som måste förbättras. Det är samtidigt ett redskap för att kunna planera framåt. Några av pedagogerna menade att deras dokumentationsarbete gjorde det möjligt för dem att utvärdera sitt arbete. De kunde synliggöra om de nått målen med verksamheten och genomfört arbetet som planerat, vilket gav dem möjlighet att strama upp, se tillbaka och tänka efter. I båda dessa studier menar de intervjuade pedagogerna att bristen på tid för att kunna arbeta med dokumentation är en hindrande faktor. Andra dilemman som diskuteras handlar om vad och hur pedagogerna väljer ut det som ska doku-</P> <P class="p456 ft18">253</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">menteras och hur dokumentationen ska gå till, det vill säga hur dokumentationen ska användas, utformas och genomföras.</P> <P class="p63 ft10">Nilsson (1999) menar att genom att dokumentera elevernas lärande är det möjligt att i efterhand rekonstruera ett undervisningsförlopp. Det ger därmed förutsättningar för reflektion av och förståelse för verksamheten och kan fungera som ett verktyg för utvärdering (Åberg & Lenz Taguchi, 2005).</P> <P class="p278 ft12">Gymnasieskolan</P> <P class="p218 ft10">Lindström, Ulriksson och Elsner (1999) hade som ett av flera syften att pröva nya utvärderingsmetoder och presentera elevbeskrivningar för bildämnet. Ämnet framhålls ofta som ett svårt ämne att bedöma. Svårigheter med att utarbeta kriterier för bildämnet grundar sig på att det är ett ämne som inbegriper ”tycke och smak”, vilket innebär att kriterierna ofta förblir dolda för eleverna. Lindstöm et al. undersökte 46 elevportföljer som innehöll bildkollektioner, loggböcker (reflektion) och elevintervjuer på videoband. De undersökte även en mängd bakgrundsinformation för drygt 400 elever, 22 lärare på knappt 20 skolor från årskurs två till den avslutande kursen på gymnasiet. Tre produktkriterier, fyra processkriterier och ett helhetsomdöme användes av lärarna. För varje kriterium utvecklades nivåbeskrivningar. Resultatet visade att det var möjligt att bedöma elevernas prestationer utifrån produkt och processkriterier i bildämnet genom att utvärdera elevportföljer.</P> <P class="p657 ft14">Skolans lärare bör ha gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och lärande, utveckla och använda ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (Skolverket, 2008, s. 10).</P> <P class="p658 ft28">Några internationella utblickar om omprövning av betyg</P> <P class="p279 ft10">I Sverige används slutbetygen från grundskolan som enda urvalsinstrument för antagning till gymnasieskolan. Betygen är av stor betydelse för den enskilda elevens möjligheter till vidare utbildning och är därför av <NOBR>”high-stake”</NOBR> karaktär. Att bedömningar ska anses vara rättvisa handlar om betygens legitimitet och är en viktig fråga.</P> <P class="p616 ft18">254</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">Den har betydelse eftersom lärarens bedömningar ligger till grund för elevernas framtida möjligheter inom utbildning och arbete.</P> <P class="p167 ft10">Inom olika utbildningssystem finns möjlighet till omprövning av t.ex. rättning av ett examensprov eller av betyg. Waldow (2010) har jämfört styrdokumenten i Sverige, Tyskland och England och elevernas möjlighet till omprövning av betyg. I både England och Tyskland finns ett formaliserat system för omprövning av betyg. Skillnaden mellan det engelska och tyska systemet för omprövning av betyg i Tyskland omprövas inom det rättsliga systemet medan det i England sker inom utbildningssystemet.</P> <P class="p16 ft10">Ett perspektiv som Waldow tar upp handlar om relationen mellan stat och individ och hur det skiljer sig åt i dessa tre länder. I Tyskland har det skett en förstärkning av individens lagliga rätt gentemot staten medan i England skyddas elevernas rättigheter genom formaliserade processer inom olika system t.ex. utbildningssystemet. I Sverige finns olika instrument s.k. ”safeguards” inom bedömnings- och betygssystemet. De kan stärka likvärdigheten och rättvisan i bedömningar och betygssättning. Det kan t.ex. handla om att lärarna får tid och möjlighet till dialog om hur betygskriterier ska tolkas inom och mellan skolor. Det kan också röra sig om att använda sig av de nationella provens kalibrerande funktion där lärarna kan få stöd för sin betygsättning.</P> <P class="p48 ft12">Avslutande kommentar</P> <P class="p268 ft10">Denna kunskapsöversikt har inriktats på lärares betygsättningspraktik och de kognitiva och ickekognitiva faktorer som påverkar betygen utifrån svensk och internationell forskning. Ett annat syfte med denna översikt har varit att belysa om och hur lärare dokumenterar elevernas lärande i form av originalhandlingar.</P> <P class="p75 ft10">Sammanfattningsvis visar forskning att lärares betygsättningspraktik är en komplex praktik där en mängd olika faktorer spelar in t.ex. att elevernas ickekognitiva förmågor är av betydelse för betygen. Det finns få studier som behandlar lärares dokumentation, vilket förmodligen beror på att det inte finns något formellt krav på att lärare ska dokumentera och spara ”bevis” på elevernas lärande i form av originaldokument. Däremot lyfter Skolverket återkommande i olika rapporter och stödmaterial fram portfoliometodiken som ett möjligt sätt att spara och dokumentera elevernas lärande. Portfoliometodiken diskuteras framför allt som ett redskap att användas i</P> <P class="p659 ft18">255</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">undervisning för att gynna lärande men även som ett sätt att visa på och kommunicera elevens lärande och utveckling.</P> <P class="p63 ft10">Att dokumentera eller samla bevis på elevens lärande kan ske på flera olika sätt. Dels kan läraren anteckna och beskriva elevens lärande i relation till kurs- och läroplaner utan att samla in relevant underlag i form av originaldokument. Det kan innebära att läraren samlar elevens originaldokument i t.ex. en pärm utan att någon reflektion sker hos eleven och läraren. En pedagogisk dokumentation kan å andra sidan innebära att läraren samlar elevens originaldokument som även innefattar reflektion av både läraren och eleven för att understödja vidare lärande. Elevens lärandeutveckling och reflektion synliggörs och ett metaspråk kan utvecklas genom att använda sig av pedagogisk dokumentation, t.ex. genom portfolio. Typen av dokumentation kan alltså få olika konsekvenser för lärares arbete, undervisning och elevernas lärande.</P> <P class="p392 ft10">En svårighet med en stor del av den forskning som belysts i denna översikt är att studiernas resultat är svåra att generalisera och dra några långtgående slutsatser från. En stor del av forskning som behandlar frågeställningarna som är relevanta i sammanhanget är ofta småskaliga studier där t.ex. ett mindre antal lärare intervjuats. Resultaten är dock relativt samstämmiga när det handlar om att elevernas ickekognitiva förmågor är en del av betygen (se t.ex. Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2004). Skolverkets rapporter handlar till stor del om betygens bristande likvärdighet. Det har visat sig att eleverna betygsätts olika beroende på variation mellan lärare och skolor, t.ex. att det finns variation mellan resultatet på de nationella proven och betygen.</P> <P class="p207 ft34">Referenser</P> <P class="p660 ft10">Agnew, E. J. (1985, april). The grading policies and practices of high school teachers. Paper presented at the annual meeting of the American Educational Research Association, Chicago.</P> <P class="p561 ft10">Andersson, H. (2010). Skriftliga omdömen – klara besked? Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2010, Nr. 81.</P> <P class="p585 ft10">Andreasson, I., & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation</P> <P class="p363 ft10">– om textpraktiker I skolans värld. Stockholm: Liber.</P> <P class="p572 ft18">256</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p661 ft10">Airasian, W. P. (1993). <NOBR>Policy-driven</NOBR> assessment or assessmentdriven policy? Measurement and Evaluation in Counseling and Development, 26(1), <NOBR>22–31.</NOBR></P> <P class="p662 ft10"><NOBR>Asp-Onsjö,</NOBR> L. (2006). Åtgärdsprogram – document eller verktyg? En fallstudie I en kommun. Göteborg studies in educational science, Vol. 248. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.</P> <P class="p558 ft10">Black, P., & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education, 5(1), <NOBR>7–74.</NOBR></P> <P class="p550 ft26">Cizek, G. J., Fitzgerald, S., & Rachor, R. E. (1995). Teachers´ assessment practices: Preparation, isolation and the kitchen sink. Educational Assessment. 3(2), <NOBR>159–179.</NOBR></P> <P class="p663 ft26">Cliffordson, C. (2004). Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen. Pedagogisk Forskning i Sverige, 9 (1), <NOBR>1–14.</NOBR></P> <P class="p664 ft26">Cross, L. H., & Frary, R. B. (1999). Hodgepodge grading: Endorsed by students and teachers alike. Applied Measurement in Education, 12(1), <NOBR>53–72.</NOBR></P> <P class="p665 ft26">From, J., Holmgren, C., Andersson, H, & Ahl, A. (2003). Are timetable free schools possible? European Educational Research Journal, 2(4), <NOBR>547–558.</NOBR></P> <P class="p665 ft10">Grönberg, J., & Lidström, M. (2009). “Man kan ju få syn på grejer” En studie om pedagogers arbete med documentation. C- uppsats. Luleå tekniska universitet, Institutionen för Pedagogik och lärande, Lärarutbildningen. 2009:079.</P> <P class="p558 ft26">Hurtig, M. (2007). ”Jag vågar visa att jag kan” – om meningsskapande med digitala portföljer. Luleå tekniska universitet, Institutionen för Pedagogik och lärande, 2007:45.</P> <P class="p663 ft10">Klapp Lekholm, A., & Cliffordson, C. (2008). Discrepancies between school grades and test scores at individual and school levels: Effects of gender and family background. Educational Research and Evaluation, 14(2), <NOBR>181–199.</NOBR></P> <P class="p666 ft10">Klapp Lekholm, A. (2008). Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics. Göteborg studies in educational science, Vol. 269. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.</P> <P class="p662 ft10">Klapp Lekholm, A., & Cliffordson, C. (2009). Effects of student characteristics on grades in compulsory school. Educational Research and Evaluation, 15(1), <NOBR>1–23.</NOBR></P> <P class="p667 ft18">257</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p668 ft10">Korp, H. (2006). Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola: Holmbergs i Malmö (Doktorsavhandling).</P> <P class="p566 ft10">Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd, dokumentation och kooperativa lärprocesser i förskolan. Studies in Educational science 33. Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm: HLS förlag.</P> <P class="p561 ft10">Lestander, H., & Nygren Westerberg, S. (2009). ”Det är viktigt att dokumentera, det för arbetet framåt”. En studie om dokumentationens betydelse för pedagoger i förskolan. <NOBR>C-uppsats.</NOBR> Luleå tekniska universitet, Institutionen för Pedagogik och lärande, Lärarutbildningen. 2009:083.</P> <P class="p669 ft10">Lindqvist, S. (2003). Elevers uppfattning och upplevelser av bedömning i matematik i skolår 5. Stockholm: Lärarhögskolan, <NOBR>PRIM-gruppen,</NOBR> rapport 19.</P> <P class="p566 ft10">Lindströn, L., Ulriksson, L., & Elsner, C. (1999). Portföljvärdering av elevens skapande i bild. Stockholm: Skolverket.</P> <P class="p562 ft10">Lundahl, C. (2004). En läroplansteoretisk och läroplanshistorisk analys av kunskapsbedömning i Sveriges första läroverksstadgar <NOBR>1561–1724.</NOBR> Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, <NOBR>E-tidskrift</NOBR> 2004:2.</P> <P class="p669 ft10">Murphy, P. (2000). Equity, assessment and gender. J. Salisbury & S. Riddell (eds.), Gender, Policy & Educational change (pp. <NOBR>134–152).</NOBR> London: Routledge.</P> <P class="p566 ft10">McMillan, J. H. (2003). Understanding and improving teachers´ classroom assessment decision making: Implications for theory and practice. Educational Measurement:Issues and Practice. Winter 2003, <NOBR>34–43.</NOBR></P> <P class="p591 ft10">Nilsson, J. (1999). Att se och förstå undervisning. Lund: Studentlitteratur.</P> <P class="p562 ft26">Niss, G., & Söderström, A. (2006). Små barn i förskola. Den viktiga vardagen och läroplanen. Lund: Studentlitteratur.</P> <P class="p670 ft10">Pilcher, J. K. (1994). The <NOBR>value-driven</NOBR> meaning of grades. Educational Assessment, 2(1), <NOBR>69–88.</NOBR></P> <P class="p566 ft10">Rosén, M. (1998). Gendere differences in patterns of knowledge. Göteborg studies in educational science, Vol. 124. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.</P> <P class="p566 ft10">Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämningar i yrkesutövningen. Malmö</P> <P class="p66 ft18">258</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p671 ft10">Studies in Educational Science, No. 15. Lärarutbildningen. Malmö högskola (doktorsavhandling).</P> <P class="p672 ft26">Skolverket (2002). Att bedöma eller döma? Tio artiklar om bedömning och betygsättning. Stockholm: Liber.</P> <P class="p554 ft10">Skolverket (2004a). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, sammanfattande huvudrapport. Stockholm: Fritzes förlag.</P> <P class="p662 ft10">Skolverket (2004b). Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 239. Stockholm: Fritzes förlag.</P> <P class="p672 ft26">Skolverket (2004c). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes förlag.</P> <P class="p664 ft26">Skolverket (2005a). Nationella prov i gymnasieskolan – ett stöd för likvärdig betygsättning. En studie på fyra skolor. Stockholm: Fritzes förlag.</P> <P class="p663 ft10">Skolverket (2005b). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</P> <P class="p662 ft10">Skolverket (2007). Provbetyg – Slutbetyg - Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, <NOBR>1998–2006.</NOBR> Rapport 300. Stockholm: Fritzes förlag.</P> <P class="p673 ft10">Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes.</P> <P class="p662 ft10">Skolverket (2009a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes förlag.</P> <P class="p662 ft10">Skolverket (2009b). Likvärdig bedömning i gymnasieskolan? En analys av sambandet mellan nationella prov och kursbetyg. Rapport 338.Stockholm: Fritzes förlag.</P> <P class="p558 ft10">Skolverket. (2009c). Enheten för utbildningsstatistik <NOBR>2009-11-23</NOBR> Dnr 2009:00073.</P> <P class="p672 ft10">SOU 2007:28 (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem. Betänkande av Utredning om mål och uppföljning i grundskolan. Stockholm: Fritzes förlag.</P> <P class="p666 ft10">Stiggins, R. J., Frisbie, D. A., & Griswold, P. A. (1989). Inside high school grading practices: Building a research agenda. Educational Measurement: Issues and Practice, 8(2), <NOBR>5–14.</NOBR></P> <P class="p662 ft10">Tholin, J. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och</P> <P class="p674 ft18">259</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p373 ft10">implementering av ett nytt system. Doktorsavhandling. Borås: Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik och didaktik.</P> <P class="p562 ft26">Thorsen, C., & Cliffordson, C. (submitted). The relative importance of cognitive and <NOBR>non-cognitive</NOBR> abilities for the predictive validity of grades. Submitted, 2010.</P> <P class="p675 ft26">Tsagalidis, H. (2003). ”Varför fick jag bara G?” Stockholm: Print Center, Lärarhögskolan i Stockholm (Licentiatavhandling).</P> <P class="p676 ft26">Törnvall, M. (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Malmö: Högskolan, Lärarutbildningen (Licentiatavhandling).</P> <P class="p675 ft10">Waldow, F. (2010, augusti). Differing Conceptions of Justice in Pupil Assessment in Germany, Sweden and England – The Regulatory Framework. Presentation på <NOBR>ECER-konferensen</NOBR> i Helsingfors augusti 2010.</P> <P class="p566 ft26">Wikström, C. (2005). <NOBR>Criterion-referenced</NOBR> measurement for educational evaluation and selection. No. 1. Umeå: Umeå University, Department of Educational Measurement.</P> <P class="p675 ft26"><NOBR>Östlund-Stjärndegård,</NOBR> E. (2002). Godkänd I svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala universitet (doktorsavhandling).</P> <P class="p675 ft26">Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.</P> <P class="p677 ft18">260</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <P class="p594 ft19">Bilaga 6</P> <P class="p678 ft9">Minnesanteckningar från Betygsprövningsutredningens forskarseminarium den 6 maj 2010</P> <P class="p679 ft34">Medverkande:</P> <P class="p680 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Alli Klapp Lekholm, fil.dr i pedagogik. Högskolan i Väst.</SPAN></P> <P class="p681 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Anders Jönsson, fil.dr. i pedagogik. Malmö Högskola.</SPAN></P> <P class="p682 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Bengt Selghed, fil.dr. i pedagogik. Högskolan i Kristianstad.</SPAN></P> <P class="p681 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Christian Lundahl, fil.dr. i pedagogik, Uppsala universitet.</SPAN></P> <P class="p681 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft56">Helena Korp, fil.dr. i pedagogik. Högskolan i Väst.</SPAN></P> <P class="p631 ft34">Deltagare:</P> <P class="p625 ft27">Utredningens expertgrupp</P> <P class="p683 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Andreas Hermansson, departementssekreterare, Finansdepartementet</SPAN></P> <P class="p684 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Annika Hellewell, departementssekreterare, Utbildningsdepartementet</SPAN></P> <P class="p685 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Berndt Ericsson, ämnesråd, Utbildningsdepartementet</SPAN></P> <P class="p686 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Cecilia Carlsson, departementssekreterare, Utbildningsdepartementet</SPAN></P> <P class="p687 ft26"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft70">Charlotte Löthman, departementssekreterare, Utbildningsdepartementet</SPAN></P> <P class="p685 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Daniel Wanhatalo, kansliråd Utbildningsdepartementet</SPAN></P> <P class="p681 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Emil Högberg, departementssekreterare, Finansdepartementet</SPAN></P> <P class="p688 ft18">261</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p689 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Selma Memic, departementssekreterare, Utbildningsdepartementet</SPAN></P> <P class="p56 ft27">Utredningens referensgrupp</P> <P class="p244 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Ingegärd Hilborn, chefsjurist, Skolinspektionen</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Kirsi Piispanen, förbundsjurist, Lärarförbundet</SPAN></P> <P class="p374 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Marcus Strinäs, politisk sekreterare, Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO),</SPAN></P> <P class="p543 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Sofia Brändström, vice förbundsordförande, Sveriges elevråd – SVEA</SPAN></P> <P class="p503 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Ulrika Lindmark, jurist, Skolverket</SPAN></P> <P class="p335 ft27">Övriga:</P> <P class="p244 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Elisabeth Porath Sjöö, utredare. Skolinspektionen</SPAN></P> <P class="p366 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Karin Hector Stahre, enhetschef, Skolverket</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Luca Nesi, enhetschef, Skolinspektionen</SPAN></P> <P class="p254 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Sandra Mardones Larsson, undervisningsråd, Skolverket</SPAN></P> <P class="p498 ft34">Särskild utredare:</P> <P class="p587 ft10">Leif Davidsson</P> <P class="p690 ft34">Sekretariat:</P> <P class="p691 ft10">Peter Franklin</P> <P class="p587 ft10">Kristina Swiech</P> <P class="p79 ft34">1. Mötets öppnande</P> <P class="p279 ft10">Leif D öppnar mötet och hälsar alla välkomna. De närvarande presenterar sig kort. Leif redogör för bakgrunden till dagens seminarium, programmet och disponeringen av dagen.</P> <P class="p692 ft18">262</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p693 ft34">2. Christian Lundahl – Att bedöma rätt kunskaper eller rättssäkert</P> <P class="p268 ft10">De sätt kunskaper bedöms på kommer att prägla undervisningen och elevernas lärande. Om målet är att åstadkomma likvärdiga och rättssäkra bedömningar är det enklaste sättet att endast bedöma enkelt mätbara kunskaper. Risken är då att eleverna i slutändan bara kan det som är enkelt mätbart. Sannolikheten att bedömningarna blir mer objektiva ligger snarare i ett ökat krav på rätt bedömningar i stället för rättssäkra bedömningar. Dagens bedömningsforskning handlar främst om att hitta metoder för bedömning som utvecklar elevernas kunskaper.</P> <P class="p61 ft10">Frågan om likvärdig betygssättning är unik för Sverige, eftersom betygen har betydelse för urval till högre studier. I andra länder har betyg inte lika stor betydelse eftersom inträdesprov eller studentexamen har större betydelse än betyg för elevernas chanser i livet.</P> <P class="p87 ft10">Ett problem är att lärare saknar kunskaper för såväl att göra rätt bedömningar som rättssäkra bedömningar. Grunden för rättssäkra bedömningar bör uppnås genom satsning på lärares formativa bedömningar. Sådana bedömningar är det mest effektiva sättet att utveckla elevernas förmåga att tänka och därmed kommer deras faktiska resultat att bli bättre.</P> <P class="p14 ft10">Historiskt är det uppenbart att läraren en gång i tiden var ytterligt omsorgsfull både i sina bedömningar och i värnandet om sin bedömningskompetens. I slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> fanns det t.ex. krav på att läraren skulle föra dagbok och examenskatalog. I dagboken kunde det stå att en viss elev var ”Jämn och bra”, ”Mycket snäll och bra, men något långsam”, omdömen som eleverna själva aldrig fick se. Liknande omdömen kan man finna i dagens individuella utvecklingsplaner, vilka dock eleverna får se. Betygen röstades fram gemensamt av flera lärare. Att ha en kollegial dialog är något bedömningsforskningen i dag trycker på.</P> <P class="p61 ft10">Under <NOBR>1930–1990-talet</NOBR> blev legitimitet, enhetlighet och externa bedömningar viktiga. En deprofessionalisering av lärarkåren i bedömningsfrågor började. Sverige väljer en unik väg genom att låta lärares bedömningar i form av betyg spela stor roll för elevernas fortsatta karriär. Samtidigt introduceras standardprov för att likrikta lärarnas omdömen. Det är tydligt att lärarnas bedömningsarbete reducerades i tid och frekvens. Lärarna stod på barrikaderna för att kunna göra subjektiva bedömningar. När</P> <P class="p486 ft18">263</P> </DIV> <DIV id="page_241"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">lärarna fick ett större mandat för bedömning i samband med 1994 års läroplaner saknade de nödvändig kompetens.</P> <P class="p291 ft26">Det har varit ett dåligt forskningsläge om lärande bedömning fram till år <NOBR>2005–2006.</NOBR></P> <P class="p52 ft10">För att feedback ska leda till ökat lärande ska den informera eleven om var eleven befinner sig, vart eleven är på väg och vad som behövs för att eleven ska komma dit. Man kan tala om en ”feedforward”. Den formativa bedömningen bör bl.a. aktivera eleverna som resurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande.</P> <P class="p63 ft10">Bedömningskunskapen borde utvecklas så att eleverna litar på lärarnas bedömningar. Detta skulle ha en positiv effekt på lärandet. Det krävs en attitydförändring hos lärarna. I dag finns fortfarande ett traditionellt tänkande, ett testtänkande. Lärarna gör inte statistiska analyser, ändå samlar de in siffror. Förändringen av förhållningssättet är långsiktigt och måste ske genom lärarutbildning. Det är viktigt att skolorna jobbar intensivt med bedömningsutveckling. Hur man ser på bedömning skiljer sig från olika ämnen, t.ex. mellan NO och SO. Bedömningen måste anpassas till ämnet. Ett aktivt skolledarskap och kulturell uppslutning krävs.</P> <P class="p80 ft10">I dag finns inte förutsättningar för omprövning, men de går att skapa.</P> <P class="p694 ft113">3. Helena Korp – Omprövning av betyg – Några infallsvinklar på konsekvenser, risker och möjliga strategier</P> <P class="p285 ft10">Flera studier har visat att betygssättningen i grundskolan och gymnasiet i många fall inte följer direktiven, vilket får till följd att många elever får betyg som inte fullt ut speglar deras kunskapsstandard i förhållande till kursplanemål och betygskriterier. Det är uppenbart att betyg kan bli fel. Att få ett för lågt betyg kan ha stora konsekvenser för den enskilda eftersom betyg har rättsverkan och därmed påverkar framtiden. För barns rättigheter och rättssäkerheten är det därför viktigt med en omprövning som ger en chans att rätta till felen. Att bygga in en mekanism som gör att fel kan korrigeras bör även öka betygens likvärdighet. Det bör även stärka betygssystemets legitimitet och därmed skolans förtroende bland elever och allmänheten. Men det är inte säkert att det blir så.</P> <P class="p392 ft26">Det skulle kunna bli så att det blir mycket vanligt att elever begär omprövning bara för att se om de kan få ett högre betyg, snarare än för att de anser eller misstänker att de verkligen har fått</P> <P class="p444 ft18">264</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">ett felaktigt betyg. Eleverna kanske försöker att få ett så bra betyg som möjligt, särskilt eftersom betyg är viktiga för urvalet till högre studier. Vad händer då? Kan lärarnas legitimitet undergrävas om omprövning blir legio? Det kan finnas en risk att läraren undviker att sätta ett lägre betyg för att undgå att elever begär omprövning. Om omprövning ofta begärs kan det också bli svårt och dyrt att hantera.</P> <P class="p15 ft10">Det kanske blir en betygsinflation där lärarna är rädda att sätta för låga betyg, särskilt i högstatusmiljöer eller där det finns familjer som är inställda på karriär och prestige. Det kan då bli ojämlikheter där omprövning sannolikt utnyttjas framför allt av elever med högt kulturellt kapital. Det kan leda till att betygen pressas upp, särskilt i högstatusskolor, vilket skulle ge elever från dessa skolor konkurrensfördelar när det gäller t.ex. att komma in på högre utbildning.</P> <P class="p77 ft10">En generell farhåga ligger i att läraren alltid måste vara beredd att presentera betygsunderlag som kan bedömas av en extern person. Detta kan försvåra användandet av klassrumsbaserad bedömning samt kreativa och kollektiva uppgifter som betygsunderlag. Mycket i skolan finns inte kvar efter det att själva situationen är över. Med en möjlighet till omprövning kan läraren känna sig pressad att basera sin betygssättning på skriftliga prov med frågor som kan besvaras och bedömas entydigt. Detta leder i sin tur till ensidiga underlag som inte visar olika aspekter av elevernas kunskaper. Strävan efter jämförbara och entydiga underlag och en objektiv bedömningsprocess kan leda till försämrad validitet. Det kan också leda till oönskade effekter på undervisningen och lärandet.</P> <P class="p464 ft10">Vid en studie av fordonsprogrammet upptäcktes att det där fanns mycket utförliga matriser och en intuitiv kunskap där bedömningen sker efterhand och stödjer såväl undervisning och lärande som betygssättning. Det finns öar i det svenska skolsystemet av mycket djup kunskap om hur komplexa kunskaper kan dokumenteras och bedömas.</P> <P class="p58 ft10">Det finns en tendens mot användning av mer externa prov som är lika för alla och som bedöms externt. Dessa prov anses mer objektiva och rättvisa. Det läggs också stor vikt på hur vi står oss internationellt.</P> <P class="p88 ft10">Det finns mycket internationell forskning om kunskapsbedömning som tittat på effekterna av användning av externa prov. Undervisningen blir mindre kreativ och elevaktiv med mer klassisk förmedlingspedagogik. Fokus ligger på lätt mätbara kunskaper på</P> <P class="p540 ft18">265</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">bekostnad av t.ex. komplexitet och sammanhang. Mål relaterade till kreativitet och personlig utveckling försummas.</P> <P class="p291 ft10">Prov som verkar mycket viktiga att klara, såsom nationella prov, får flertalet elever att känna sig nervösa och leder till att de får prestationsångest. Elever som är ängsliga för att bli bedömda och elever som är betygsfokuserade tenderar att använda passiva lärstrategier och drivas av yttre motivation. Den inre motivationen kommer att skjutas undan.</P> <P class="p54 ft10">När trycket av summativa bedömningar är stort, tenderar eleverna att uppfatta alla slags uppgifter och bedömningar som summativa, även om syftet är formativt. Graderade, standardiserade omdömen införlivas som en del av självbilden med konsekvenser för fortsatt lärande. Det finns en risk att elever inte vågar engagera sig i utmanande uppgifter i framtiden. Det kan bli för farligt – man vill alltid ”rädda ansiktet”.</P> <P class="p220 ft10">Lågpresterande elever påverkas mer av betygssättningen. De har sämre förståelse för betygens innebörd, sämre strategier för att hantera prov och mindre positiva uppfattningar om sig själva som elever. Yngre elever påverkas mer än äldre av betyg och klassificerande provresultat.</P> <P class="p53 ft10">Man bör vara vaksam så att införandet av en rätt till omprövning inte leder till en generell ökning av externt utformade prov, mindre varierade bedömningsformer och mer standardiserad rapportering av resultat.</P> <P class="p63 ft10">Om många elever vill ha omprövning kan det leda till en ökad transparens och förtroende för betygen.</P> <P class="p63 ft26">Rätten till omprövning kan begränsas till slutbetyget i grundskolan och till gymnasiet där betygen har rättsverkan, för att undvika att göra betygen ”high stakes” för tidigt.</P> <P class="p695 ft18">266</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft34">4. Anders Jönsson – Bedömning och betygssättning i skolan</P> <P class="p214 ft10">Kunskaper är inte entydiga och därför svåra att bedöma. Det går till exempel inte att förlita sig på en enda uppgift som underlag för att uttala sig om vad eleven kan eller inte kan. I stället krävs det flera uppgifter för att kunna bedöma hur ett mål uppnås. Vid formulering av omdömen behöver varje uppgift bedömas var för sig, varefter en sammanvägning kan göras. Omdömen måste återkoppla till målen, dvs. det måste finnas en tydlig koppling mellan omdömet och de enskilda mål som omdömet avser.</P> <P class="p77 ft10">Hur bedömer lärare elevers kunskaper och hur sätts betyg? En studie i England har visat att man kan urskilja tre typer av bedömningssätt:</P> <P class="p322 ft10"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft101">Inuitivt, utan dokumentation – magkänslan</SPAN></P> <P class="p158 ft10"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft114">Osystematiskt, summativt, kvantitativt – ”bevissamlaren”</SPAN></P> <P class="p323 ft10"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft101">Systematiskt, kontinuerligt, varierat</SPAN></P> <P class="p307 ft10">Läraren som går på magkänslan pratar med eleven, men dokumenterar inget. Läraren kan då inte svara på vad eleven kan, bara om eleven varit aktiv.</P> <P class="p58 ft10">I den andra modellen samlar läraren skriftliga prov och annat skriftligt underlag på hög, som därefter sammanställs. Det är svårt att bilda sig ett riktigt omdöme utifrån en sådan bedömningsstrategi, dels eftersom materialet blir så omfattande, dels eftersom det har en skevhet gentemot kunskaper som kan bedömas skriftligt.</P> <P class="p533 ft10">Det är framför allt den tredje modellen som passar i ett målrelaterat system. I Sverige finns dock många och komplexa mål, vilket gör det svårt att arbeta systematiskt och hinna med att täcka alla målen med flera olika bedömningsformer.</P> <P class="p58 ft10">Finns det förutsättningar för omprövning? Detta beror på vad som ska omprövas. Om man utgår från lärarens omdömen kräver detta att omdömena finns bevarade och att de innehåller tillräcklig information för betygssättning. Dessutom krävs det att de bedömningar som ligger till grund för omdömena är ”korrekta” (eller valida). Problem är dock att omdömena sällan innehåller tillräcklig eller rätt sorts information. Det kanske endast framgår att eleven ”uppfyller målen”. Det kanske inte heller finns tillräckliga belägg för att omdömena är valida.</P> <P class="p241 ft10">Om man i stället utgår från att betyget ska omprövas med utgångspunkt från elevernas ursprungliga prestationer, för att</P> <P class="p696 ft18">267</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">slippa förlita sig på lärarens bedömningar, kräver detta att elevernas prestationer finns bevarade. Dessa kan utgöra ett omfattande material, vilket gör omprövningen till något väldigt arbetskrävande, såvida man inte specificerar ett mindre antal belägg som ska ligga till grund för betygsättningen (t.ex. att det för NO ska ingå tre laborationsrapporter, tre texter där naturvetenskapliga kunskaper används som argument i samhällsfrågor, osv.), dvs. en form av betygsportfolio.</P> <P class="p220 ft10">Eftersom det i dagsläget inte finns några instruktioner för hur sammanvägningen till betyg ska gå till, kan man fråga sig hur en sådan görs. Det finns studier som visar att man som lärare gör olika och lägger olika vikt vid olika delar i underlaget. Samma underlag kan därför ge olika betyg beroende på vem som gör sammanvägningen. Ju fler steg som finns i betygsskalan gör dessutom oftast bedömningen mer osäker. Det är således väldigt svårt att få till stånd likvärdiga sammanvägningar utan explicita kriterier för hur betygsättningen ska genomföras. Återigen kan detta möjligen hanteras genom att specificera regler kring någon form av betygsportföljer: vad ska de innehålla och hur ska prestationerna bedömas och sammanvägas.</P> <P class="p219 ft10">Ett sätt att uppnå likvärdighet är att avvända externa prov som rättas av experter. Ett annat sätt är att lärarna träffas och diskuterar betygssättningen och sedan modererar sina bedömningar. Likvärdigheten har visat sig kunna bli lika hög i båda fallen. I det senare systemet har dock läraren en annan möjlighet att förstå kriterierna, påverka och få sin röst hörd, vilket dels kan tänkas ge en positiv återverkan på elevernas lärande, dels förbättras rimligen lärarnas bedömningskompetens avsevärt – vilket det också finns vissa forskningsbelägg för.</P> <P class="p697 ft18">268</P> </DIV> <DIV id="page_246"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft34">5. Alli Klapp Lekholm – Omprövning av betyg</P> <P class="p214 ft10">I dag finns inga förutsättningar för omprövning av betyg. Förutsättningarna går att skapa men det kräver en arbetsinsats.</P> <P class="p86 ft10">Syftet med seminariet är att få en bild av hur lärare bedömer elevers kunskaper och sätter betyg i förhållande till kraven i kursplanerna. Hur kan man skapa förutsättningar för omprövning? Hur bedömer lärarna elevernas kunskaper? Vilken form av bedömning använder lärarna? Muntliga/skriftliga bedömningar, egna prov, läxförhör, inlämningsuppgifter, nationella prov; klassrumsbedömningar; en mängd olika former och situationer, på vardaglig basis. Detta är en grundtanke med vårt decentraliserade system där lärarna står för bedömningarna och inte några externa bedömare.</P> <P class="p226 ft10">Vad gör lärarna med denna information? Originalhandlingar och dokumentation hanteras olika alltifrån att lärare antecknar elevernas resultat i sin lärarkalender till användandet av portfolio. Det finns inga formella krav på att lärarna ska dokumentera elevernas lärande på något speciellt sätt – det är upp till lärarna att dokumentera eller inte. Likaså hur de hanterar originalhandlingar.</P> <P class="p77 ft10">Hur sätter lärare betyg? Det sker genom en summering av många olika bedömningar.</P> <P class="p14 ft10">Man kan fundera över vad som betygssätts i förhållande till läroplan/kursplaner. I Sverige är det lärarna som betygsätter utifrån många olika bedömningar i klassrummet; egna prov, osv. Det kan vidare diskuteras vad som ingår i betyget dvs. vilka typer av kunskaper lärarna baserar sina bedömningar på? Är lärarens bedömning i linje med läro- och kursplaner?</P> <P class="p698 ft18">269</P> </DIV> <DIV id="page_247"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396247x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p699 ft115">Betyg i svenska, engelska, matematik…</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr5 td141"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td142"><SPAN class="p327 ft116">samarbete</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr27 td143"><SPAN class="p145 ft79">Generellt intresse att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td141"><SPAN class="p5 ft117">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td142"><SPAN class="p5 ft117">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td141"><SPAN class="p140 ft116">Självupplevd</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td142"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td143"><SPAN class="p145 ft116">lära sig/motivation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p140 ft116">kompetens</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td142"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td143"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td141"><SPAN class="p5 ft118">Ämnes</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td142"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td143"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p5 ft119">Specifikt</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr31 td142"><SPAN class="p5 ft116">Betyg och</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr31 td143"><SPAN class="p5 ft116">Gemen-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p5 ft119">intresse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td141"><SPAN class="p5 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td142"><SPAN class="p5 ft119">nationella prov -</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td143"><SPAN class="p5 ft119">samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td141"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td142"><SPAN class="p5 ft116">ämneskunskaper</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td143"><SPAN class="p5 ft116">över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td141"><SPAN class="p5 ft116">Drivkraft</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td142"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td143"><SPAN class="p5 ft116">betygen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p5 ft116">Drivkraft,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr13 td100"><SPAN class="p5 ft118">Samtal om</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td144"><SPAN class="p5 ft118">anpassning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td144"><SPAN class="p5 ft121">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p5 ft118">skolan</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td144"><SPAN class="p5 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p700 ft26">Alli Klapp Lekholms har i sin forskning granskat betyg i vissa ämnen och frågan om vad som ingår i betyget. Det finns vissa aspekter som är ämnesberoende och vissa andra som är gemensamma för betygen. Drivkraft = eleven ger inte upp, försöker, ber om hjälp. De nationella proven är lärarebedömda och som Skolverkets rapport om rättning av nationella prov visat så rättar ofta den egna läraren elevernas prestationer högre, framför allt när det gäller skrivuppgifter. Detta innebär ju bara att de nationella proven innehåller mer av personliga egenskaper vilket gör att i denna modell skulle den högra delen vara större och visa att det är ännu mer av egenskaper i betygen. Om de nationella proven innehåller mer av irrelevant varians blir modellen bara ännu ”starkare” dvs. den gemensamma dimensionen skulle vara större, om det gick att renodla mer.</P> <P class="p208 ft10">Betygssättning sker inte helt i enlighet med styrdokumenten, ca fem procent av betygen innehåller annat dvs. inte ämneskunskaper i relation till kursplaner. Elevernas personliga egenskaper såsom intresse och motivation, självskattning, anpassningsförmåga, föräldrars samtal med barnet om skolan, socioekonomisk bakgrund, trivsel, kön och föräldrars utbildningsnivå påverkar även betygen till en del.</P> <P class="p404 ft18">270</P> </DIV> <DIV id="page_248"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft10">Finns det faktiska strukturella (organisatoriska, ekonomiska) och pedagogiska förutsättningar för omprövning av betyg? Om inte – hur kan man åstadkomma sådana förutsättningar?</P> <P class="p86 ft10">Vem ska kunna begära omprövning? Ska en myndig eller omyndig elev, vårdnadshavarna, lärare eller rektor kunna begära det? Vem kommer att begära omprövning? I det sammanhanget påverkar missnöjda föräldrar/elever. Även eleverna och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar.</P> <P class="p58 ft10">Vilka betyg ska kunna omprövas? Det finns två vägar att gå. Antingen ska alla betyg t.ex. även terminsbetygen i grundskolan och kursbetygen i gymnasieskolan, gå att ompröva. Här får man komma ihåg att det förkommer att betyg ”hålls nere” t.ex. av en elevs nya lärare. Eller så ska endast slutbetygen kunna omprövas. Det är rimligt att enbart betygen som ingår i slutbetyget omfattas.</P> <P class="p87 ft10">Det finns ett antal rättsäkerhetsaspekter kring omprövning att diskutera. Om en omprövning ska gå att överklaga eller inte – fråga om rättssäkerhet och begreppet rättsäkerhet, dvs. vad innebär en möjlighet till omprövning juridiskt och i relation till lagen? Om överklagan ska vara möjlig, hur ska en sådan struktureras och hanteras?</P> <P class="p87 ft10">Som det är formulerat i direktiven innebär det att betyget enbart kan höjas vilket är problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv – betyget bör både gå att höja och sänka. Framför allt i ett konkurrensutsatt system bör det gå åt båda håll. Vilka konsekvenser får det i så fall? Vilken relation har utredningens arbete till förslaget att skolor ska få ”anmälningsplikt”.</P> <P class="p75 ft10">Hur ska en omprövning hanteras? Ska det ske inom befintligt system dvs. ska skolorna själva bygga upp en organisation för att hantera omprövningsärenden eller ska det finnas en extern organisation. Vem på skolan ska ha ansvaret för arbetsgången? Vilka kostnader och vilken omfattning är rimligt att förvänta sig när det gäller omprövningar?</P> <P class="p77 ft10">Behovet av fortbildning av lärarkåren blir sannolikt stort för själva omprövningsprocessen, bl.a. om rättsäkerhet, rutiner, skollag och styrdokument. Fortbildning behövs även om hur elevers kunskaper ska dokumenteras.</P> <P class="p58 ft10">Vilka konsekvenser får ett förslag på skol- och individnivå. Vilka pedagogiska konsekvenser kan man tänka sig?</P> <P class="p171 ft26">Vilka bevis och vilken dokumentation krävs av elevers lärande? Omprövningen ska grundas på originalmaterial. Hur dokumenteras elevens kunskaper så att en omprövning kan ske? I dag varierar</P> <P class="p701 ft18">271</P> </DIV> <DIV id="page_249"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10">dokumentationen stort, från lärare som för anteckningar i sin kalender, till lärare som arbetar med portfolio på olika sätt; elev- eller lärarbaserat, typ av material, aktiv/passiv portfolio o.s.v. Det finns inga formella krav på hur lärares dokumentation ska ske annat än de redan gjorda bedömningarna i samband med omdömena i en IUP.</P> <P class="p220 ft10">Ett system med omprövning kan också få andra tänkbara strukturella och pedagogiska konsekvenser.</P> <P class="p349 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Lärares professionalitet kan i frågasättas.</SPAN></P> <P class="p702 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Hantering av omprövningsärenden måste ske på ett rättssäkert sätt – antal, resurser, likvärdig hantering över lärare, skolor, kommuner, kommunala/fristående skolor.</SPAN></P> <P class="p543 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Vilka elever kommer att begära </SPAN><NOBR>omprövning-socio-ekonomisk</NOBR> bakgrund styr.</P> <P class="p543 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Risk för att det enkelt mätbara dokumenteras; stor arbetsbörda att dokumentera – skillnader i lägre och högre årskurser.</SPAN></P> <P class="p503 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Kan leda till mer skriftliga prov och mer traditionella arbetssätt.</SPAN></P> <P class="p702 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">Fokus på dokumentation och form i stället för på elevens lärande.</SPAN></P> <P class="p703 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Möjligheten till omprövning – rättsäkerheten för elever kan stärkas (för somliga).</SPAN></P> <P class="p543 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Krav på lärares dokumentation leder till att kraven på lärares kunskaper om bedömnings- och betygssystemet ökar liksom om vad som betygsätts.</SPAN></P> <P class="p543 ft26"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft57">Ökad tydlighet gentemot elever och föräldrar när det gäller vilka kunskaper som betygssätts.</SPAN></P> <P class="p543 ft10"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft56">En omprövning som sker på originalhandlingar som är omfattande kan minska inflytandet av elevens personliga egenskaper.</SPAN></P> <P class="p457 ft34"><SPAN class="ft122">6.</SPAN><SPAN class="ft123">Bengt Selghed – Betygssättningens dilemman</SPAN></P> <P class="p218 ft26">Frågor kring bedömning och betygsättning har enligt Bengt Selghed på nytt blossat upp i samband med att vi fått ett annat betygssystem.</P> <P class="p291 ft26">Bengt Selghed menar att han som lärarutbildare och forskare befinner sig i olika roller, vilket gör att ”interrollkonflikt” lätt uppstår. Han ska, dels hjälpa till att som statlig tjänsteman verk-</P> <P class="p278 ft18">272</P> </DIV> <DIV id="page_250"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft10">ställa ett uppdrag – lärarutbildning – dels enligt högskolelagen bedriva forskning på vetenskaplig grund och då allsidigt och kritiskt granska olika fenomen eller företeelser. Ibland blir dessa två uppgifter svåra att förena eller få att sammanfalla. Detta perspektiv genomsyrar synen på frågan om lärares bedömning och betygsättning enligt nuvarande och kommande betygssystem och frågan om omprövning av elevens betyg.</P> <P class="p704 ft10">Bengt Selghed pekar på tre aspekter på betygssättning</P> <P class="p322 ft10"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft101">Betygssystemets roll</SPAN></P> <P class="p158 ft10"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft114">Läraren</SPAN></P> <P class="p323 ft10"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft101">Skolsystemets organisation där eleven är huvudpersonen</SPAN></P> <P class="p705 ft10"><SPAN class="ft122">1.</SPAN><SPAN class="ft124">Betygssystemet. </SPAN>Trots övergången till en decentraliserad organisation upprätthålls kravet på en likvärdig och rättvis betygsättning över landet. Dessutom införs ett betygssystem på kriterierelaterad grund, med en inbyggd urvalsfunktion, vilket strider mot vetenskapligt grundade principer. Det är inte betygssystemet i sig som är problemet, det är de funktioner det ska fylla i förhållande till dess konstruktion. Ändringen av betygssystemet kommer inte att lösa frågan kring en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Systemet är inte uppbyggt eller konstruerat för att klara urvalsfunktionen.</P> <P class="p61 ft10">Konstruktionen är för ambitiös och ogenomtänkt i förhållande till avsedda funktioner</P> <P class="p322 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Vad ska bedömas? – kvaliteter – förmågor</SPAN></P> <P class="p158 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft56">Hur ska bedömningen ske? – kriterierelaterad</SPAN></P> <P class="p158 ft10"><SPAN class="ft69">•</SPAN><SPAN class="ft71">Betygsskalan – fler steg</SPAN></P> <P class="p307 ft10"><SPAN class="ft34">2. Läraren. </SPAN>Alla bedömningar är behäftade med felkällor. Är lärares arbetssituation i bedömnings- och betygsättningssituationen rimlig, med tanke på det antal elever som de förväntas bedöma och betygsätta på rättvisa och likvärdiga grunder? Den bedömarkompetens som finns i lärarkåren i dag, när det gäller att bedöma förmågor och kompetenser uttryckta i mål med kvalitativa förtecken har brister. Det kan dessutom påstås att det finns en dold agenda där lärare redan i dag betygsätter efter en annan utvidgad betygsskala, G+, VG- osv. Slutligen måste läraren som person beaktas. Lärare är människor av kött och blod, som utvecklar relationer till sina elever vilket påverkar deras betygsättning i olika riktningar.</P> <P class="p486 ft18">273</P> </DIV> <DIV id="page_251"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p216 ft10">Bengt Selghed företräder inte uppfattningen att nuvarande eller kommande betygssystem ska eller måste avskaffas. Urvalsfunktionen måste få en annan lösning om vi vill behålla systemet. Detta är den springande punkten när det gäller omprövning av betyg. Det är omöjligt att avkräva lärare en rättvis och likvärdig betygsättning över landet med gällande och ännu mer med kommande system. Om urvalsfunktionen är den viktigaste funktionen bör vi återgå till ett mättekniskt uppbyggt betygssystem.</P> <P class="p305 ft10"><SPAN class="ft34">3. Skolsystemets organisation. </SPAN>Varken skolledare eller lärare har i dag den kunskap och insikt som är nödvändig för att förstå innebörden i vårt nuvarande betygssystem. Lärare har enligt pågående studier inte förstått eller insett vad övergången till kriterierelaterad bedömning innebär. Lärare saknar erfarenhet av att bedöma kvaliteter i kunnandet jämfört med ett kvantitativt kunnande. Fortfarande dominerar kvantitet över kvalitet. Skolkulturen och förutsättningarna för att kunna uppfylla målen i kursplanerna, gör systemet diskutabelt. Dessutom har lärare genom decentraliseringen överösts av uppgifter om dokumentation. Det ställs krav från kommunen, skolledare, föräldrar och elever.</P> <P class="p245 ft10">Man kan enligt Bengt Selghed skönja en individualiserad läroplansutveckling med en förskjutning från ämne till elev som grundenhet – från timplan till individuell utvecklingsplan i skolan. Detta är intressant i en tid då vi talar om en avreglerad skola. Kommer vi att se elevens kunskaper bättre genom denna dokumentationsridå?</P> <P class="p53 ft10">Ett styrsystem som kännetecknas av decentralisering med deltagande målstyrning i syfte att skapa lokala frirum för professionella aktörer att själva besluta i viktiga frågor är svårt att hantera om krav på likvärdighet, rättvisa och jämförbarhet kvarstår. Det kräver en samsyn bland betygsättande lärare över landet som Bengt Selghed anser omöjlig att uppnå, inte minst på grund av den kunskapssyn – konstruktivism – som ligger i botten.</P> <P class="p54 ft26">En deltagande målstyrning med öppna mål och kriterier i kombination med ett decentraliserat beslutsansvar går stick i stäv med kravet att upprätthålla likvärdighet och jämförbarhet.</P> <P class="p706 ft18">274</P> </DIV> <DIV id="page_252"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p707 ft34">7. Gemensam diskussion med anledning av forskarnas anföranden.</P> <P class="p268 ft10">Under diskussionen framförs att en eventuell omprövning får olika förutsättningar i en kortare kurs på gymnasiet jämfört med årskurs 9 i grundskolan. Vid en prövning i grundskolan ska prövningen ske mot alla mål i årskurs 9. Det kräver mycket tid av en annan bedömare.</P> <P class="p225 ft10">Christian pekar på att korrekt betygssättning kräver kunskap. Det kanske bara är möjligt att göra som vid Uppsala Universitet där kontrollen omfattar att allt gått formellt rätt till. Kraven på dokumentation kan mildras genom att läraren görs skyldig att föra en dialog med eleverna. Det verkar också vara nödvändigt att begränsa möjligheterna med tanke på uppenbarhetskritieriet, men ställa starkare formella krav. Betyg är inte objektiva utan relaterade till elevens och lärarens personligheter.</P> <P class="p75 ft10">Diskussionen på seminariet berör även frågan om det rättvisa i systemet. Det anses viktigt att kunna skilja mellan den individuella rättvisan i förhållande till systemets rättvisa. Omprövning är viktigt för individen och då kanske man får hantera de pedagogiska konsekvenser som kan uppstå. Man kan i frågasätta i vilken annan myndighetsutövning det skulle vara acceptabelt att inte kunna ompröva ett beslut.</P> <P class="p76 ft10">Det förs även från elevföreträdare fram att grundproblemet som man försöker hantera är att det inte är rättvist för eleven i dag. Om det i dag inte finns tillräcklig grund för att säga att betyg är rättssäkra uppstår ett problem. En överprövning måste ses som en sista åtgärd. Man måste tänka på att meningsskiljaktigheter mellan en lärare och en elev hamnar utanför det uppenbara. Den personliga relationen spelar en roll även för läraren och eleven. Omprövning är viktigt eftersom betyg inte är objektiva.</P> <P class="p87 ft10">Alli menar att rättssäkerhet för eleverna kräver ett system som hänger ihop. Även en kontroll av att processen går rätt till är bra för alla. Det leder sannolikt till en allmän kompetenshöjning. En sådan möjlighet måste finnas för att stärka elevernas rättsäkerhet.</P> <P class="p87 ft10">En annan aspekt på elevernas rättssäkerhet tas upp. Eleven bör ha en möjlighet att påverka beroendeförhållandet till läraren som eleven står i. Processen är en del i rättssäkerheten. Man kan även diskutera om inte en överprövning som konstaterar att formella fel gjorts av läraren ska leda till att betyget ändras. En reglering av</P> <P class="p391 ft18">275</P> </DIV> <DIV id="page_253"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft10">överprövning och av dokumentationen anses vidare vara en fördel för Skolinspektionens tillsyn.</P> <P class="p291 ft10">Diskussionen förs tillbaka till förutsättningarna. Lärarens bedömning och betygssättning måste vara korrekt från början men kompletteras av den lilla ventilen för att stärka rättssäkerheten. Det finns också en risk med att göra en eventuell omprövning till en individfråga och inte en organisatorisk fråga. En lagstiftning måste rikta sig till rektorn och organisationen. Läraren i sin tur måste vara delaktig i omprövningen eftersom bara den ursprunglige läraren vet på vilka faktiska grunder betyget är satt.</P> <P class="p54 ft10">Konsekvenserna av att dokumentationen inte är i ordning diskuteras. Om särskild prövning ska kunna fungera som en ventil i de fall läraren inte följt ett krav på dokumentation måste man överväga på vem bevisbördan ska ligga.</P> <P class="p63 ft10">En annan viktig förutsättning är att möjligheten till omprövning är känd bland eleverna och att de vet hur det går till. Det kan behövas stöd till eleverna för att sprida den kunskapen.</P> <P class="p63 ft10">Christian menar att en omprövning bara är möjlig om man har systemet med sig. För att kunna avgöra om betyget är rätt krävs tolkning av mål, kriterier och prestationer. Det är ett problem i sig att mål och kriterier måste vara lättare att tolka och förstå än i dag. Det ligger ett annat problemområde i lärares bedömningskompetens.</P> <P class="p53 ft10">Elevföreträdare menar att förhållandet att betyg inte är objektiva inte är argument mot att införa en möjlighet till prövning. Den ventilen måste finnas. Om utredningen stannar för att det bara är det uppenbart oriktiga beslutet om betyg som ska kunna omprövas måste detta backas upp med ett krav på dokumentation av underlaget för betyg. Att en dokumentationsplikt skulle vara deprofessionaliserande är ett tveksamt argument. Man kan vidare befara att det skulle bli verkningslöst att gå till rektorn. Förutsättningen är att det finns ett underlag för omprövning.</P> <P class="p54 ft10">En annan, vidare aspekt på överprövning diskuteras. Omprövning förutsätter också att läraren bedrivit undervisning som ger eleverna möjlighet att utveckla alla sina förmågor. Har läraren inte gjort det kanske underlaget för omprövningen endast visar på elevens faktakunskaper och inte på några djupare kunskapskvaliteter.</P> <P class="p245 ft26">Christian menar att det finns en viss risk för detta eftersom forskningen har visat att läraren lägger upp undervisningen efter den sämsta kvartilen bland eleverna.</P> <P class="p337 ft18">276</P> </DIV> <DIV id="page_254"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p5 ft29">Bilaga 6</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft10">Det framförs också att det finns ett elevkrav att man ska kunna reklamera sin undervisning. Behovet att vilja överpröva ett betyg uppstår också när lärare inte kan motivera sina betyg.</P> <P class="p708 ft113">8. Vilka är forskarnas konkreta råd till Betygsprövningsutredningen?</P> <P class="p268 ft10"><SPAN class="ft34">Alli: </SPAN>Det är rimligt att stärka kraven på dokumentation och arkivering.</P> <P class="p640 ft10">Betygen bör både gå att höja och sänka. Frågan om dokumentation/originalhandlingar är central. Behöver styrdokument ändras för att säkerställa dokumentationen?</P> <P class="p167 ft10">Hur ska lärarna dokumentera och vilka pedagogiska konsekvenser får det? Det blir ett nytt arbetssätt som innebär en stor, grundläggande pedagogisk förändring som sannolikt kommer att kräva resurser.</P> <P class="p709 ft10">Portfolio är en möjlig väg men det finns svårigheter att dokumentera t.ex. muntligt arbete, klassrumsbedömningar, elever som inte ger avtryck och elever med språksvårigheter. Ett öppet tillvägagångssätt – agenter på fältet måste in. Lärare, elever, rektorer – många perspektiv, synpunkter med en bred förankring inför en stor förändring.</P> <P class="p710 ft10"><SPAN class="ft34">Helena: </SPAN>En eventuell överprövning av betyg är en del av en kvalitetsdiskussion. Det måste till fortbildningsinsatser inifrån professionen. En överprövning kan ske kollegialt. En sådan åtgärd ska inte vidtas i onödan utan begränsas till årskurs 9 och i gymnasieskolan och komvux. Viktigt att få till stånd bedömningar som stödjer lärandet.</P> <P class="p711 ft18">277</P> </DIV> <DIV id="page_255"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td36"><SPAN class="p5 ft19">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td37"><SPAN class="p5 ft19">SOU 2010:96</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p264 ft10"><SPAN class="ft34">Christian: </SPAN>Betyg är ett sätt att få elever att göra det de inte vill. Det är rätt att bygga in någon form av byråkratisk instans. En sådan står dock i motsatsställning till en klassrumsnära bedömning. Kamratbedömningar är framgångsrika i Anders Jönssons studier. Man kan mycket väl skärpa kraven på att lärare ska dokumentera. Mål, kriterier och lärarens bedömningar är osynliga i dag. En möjlighet att överpröva skapar större grad av genomskinlighet.</P> <P class="p278 ft34">9. Seminariet avslutas.</P> <P class="p534 ft27">För anteckningarna</P> <P class="p534 ft10">Kristina Swiech</P> <P class="p587 ft10">Peter Franklin</P> <P class="p712 ft18">278</P> </DIV> <DIV id="page_256"> <P class="p594 ft19">Bilaga 7</P> <P class="p629 ft9">Betygsprövningsutredningens referensgrupp</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td145"><SPAN class="p153 ft125">Namn</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td146"><SPAN class="p5 ft125">Myndighet, organisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td147"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td142"><SPAN class="p153 ft125">Anders Almgren</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td149"><SPAN class="p5 ft125">Lärarnas Riksförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td142"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>Eva-Lena</NOBR> Arefall</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td149"><SPAN class="p5 ft125">Sveriges Kommuner och Landsting</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td142"><SPAN class="p153 ft125">Sofia Brändström</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p5 ft125">Sveriges elevråd – SVEA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td142"><SPAN class="p153 ft125">Ingegärd Hilborn</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td149"><SPAN class="p5 ft125">Skolinspektionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td142"><SPAN class="p153 ft125">Ulrika Lindmark</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td149"><SPAN class="p5 ft125">Skolverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td142"><SPAN class="p153 ft125">Lena Linnerborg</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p5 ft125">Sveriges Skolledarförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td142"><SPAN class="p153 ft125">Kirsi Piispanen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td149"><SPAN class="p5 ft125">Lärarförbundet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td142"><SPAN class="p153 ft125">Gudrun Rendling</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td149"><SPAN class="p5 ft125">Friskolornas riksförbund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td142"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>Per-Gunnar</NOBR> Rosengren</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td149"><SPAN class="p5 ft125">Högskoleverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td142"><SPAN class="p153 ft125">Marcus Strinäs</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td149"><SPAN class="p5 ft127">Sveriges Elevråds Centralorganisation (SECO)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td142"><SPAN class="p153 ft125">Andreas Åsander</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td149"><SPAN class="p5 ft125">Sveriges förenade studentkårer <NOBR>(SFS-vux)</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td142"><SPAN class="p153 ft125">(fr.o.m. <NOBR>2010-06-08)</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td149"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td147"><SPAN class="p5 ft128">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td148"><SPAN class="p5 ft128">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p713 ft18">279</P> </DIV> <DIV id="page_257"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396257x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p594 ft19">Bilaga 8</P> <P class="p714 ft11">Möten med resurspersoner</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr5 td150"><SPAN class="p153 ft72">Datum</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p5 ft72">Namn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p153 ft129"><NOBR>2010-02-08</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td2"><SPAN class="p5 ft129">F d undervisningsråd Mona Bergman, Skolverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-02-16</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p5 ft127">Undervisningsråd Sandra Mardones Larsson, Skolverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-02-22</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p5 ft125">Chefsjurist Ingegärd Hilborn, Skolinspektionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-02-24</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p5 ft72">Undervisningsråden Birgitta Högberg och Peter Fagerlund,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft125">Skolverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-03-08</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p5 ft130">Chefsjurist Christian Sjöstrand, Högskolverket och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p5 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p5 ft132">professor emerita Gunhild Hermansson, Uppsala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft125">Universitet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-03-10</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p5 ft72">Gunnar Kriegholm, Stockholms stad,Enhetschef Christina</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft72">Sandström och undervisningsråd Sven Sundin, Skolverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-03-29</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p5 ft72">Rektor Lena <NOBR>Borgudd-Nilsson</NOBR> och biträdande rektor Jonas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft125">Malmborg, Uppsala kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-03-31</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p5 ft130">Elisabeth Svensk och Håkan Pettersson, Verket för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft125">högskoleservice samt Sven Sundin, Skolverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-04-06</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p5 ft125">Rektor <NOBR>Britt-Marie</NOBR> Johansson och assistent Gittan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft127">Carlsson, Åsö Vuxengymnasium, Stockholms kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-04-13</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p5 ft125">Ämneslärare Birgitta Brink</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-05-12</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p5 ft127">Rektorerna Anita Dehlbom, Thorildsplans gymnasium,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p5 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p5 ft72">Hans Nordmark, Östra Reals gymnasium och <NOBR>Lars-Gustaf</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p5 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p5 ft72">Jonsson, S:t Eriks gymnasium samt Björn Johansson och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft127">Anders Muller, Gymnasieavdelningen Stockholms stad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-06-03</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p5 ft127">Ämnesråd Berndt Ericsson, Utbildningsdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-06-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p5 ft127">Lärare vid S:t Eriks gymnasium, Stockholms kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-06-16</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p5 ft72">Generaldirektör Timo Lankinen samt <NOBR>Maj-Len</NOBR> Engelholm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td68"><SPAN class="p5 ft131">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p5 ft72">och Matti Lahtinen vid Utbildningsstyrelsen, Finland samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft125">Tove Saarto vid Regionförvaltningsverket, Finland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-09-22</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p5 ft125">Departementssekreterare Andreas Hermansson,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft125">Finansdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-09-28</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p5 ft125">Fil.dr. Alli Klapp Lekholm, Högskolan Väst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-10-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p5 ft72">Kommunarkivarie Eva <NOBR>Lindelööv-Sjöö,</NOBR> Gävle kommun och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p5 ft126">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p5 ft130">1:e arkivarie Ulrika Gustafsson, Västerås kommun</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td150"><SPAN class="p153 ft125"><NOBR>2010-11-17</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td151"><SPAN class="p5 ft72">Professor Wiweka Warnling Nerep, Stockholms Universitet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p715 ft18">281</P> </DIV> <DIV id="page_258"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396258x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft133">Statens offentliga utredningar 2010</P> <P class="p716 ft7">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p717 ft136"><SPAN class="ft134">1.</SPAN><SPAN class="ft135">Lätt att göra rätt</SPAN></P> <P class="p718 ft136"><SPAN class="ft136">–</SPAN><SPAN class="ft137">om förmedling av brottsskadestånd. Ju.</SPAN></P> <P class="p719 ft136"><SPAN class="ft134">2.</SPAN><SPAN class="ft135">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.</SPAN></P> <P class="p720 ft136"><SPAN class="ft134">3.</SPAN><SPAN class="ft135">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.</SPAN></P> <P class="p721 ft136"><SPAN class="ft134">4.</SPAN><SPAN class="ft135">Allmänna handlingar i elektronisk form</SPAN></P> <P class="p718 ft136"><SPAN class="ft136">–</SPAN><SPAN class="ft137">offentlighet och integritet. Ju.</SPAN></P> <P class="p721 ft136"><SPAN class="ft134">5.</SPAN><SPAN class="ft135">Skolgång för alla barn. U.</SPAN></P> <P class="p722 ft136"><SPAN class="ft134">6.</SPAN><SPAN class="ft135">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010</SPAN></P> <P class="p723 ft136"><SPAN class="ft136">–</SPAN><SPAN class="ft137">utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.</SPAN></P> <P class="p724 ft136"><SPAN class="ft134">7.</SPAN><SPAN class="ft135">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. IJ.</SPAN></P> <P class="p725 ft136"><SPAN class="ft134">8.</SPAN><SPAN class="ft135">En myndighet för havs- och vattenmiljö. M.</SPAN></P> <P class="p726 ft136"><SPAN class="ft134">9.</SPAN><SPAN class="ft135">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.</SPAN></P> <P class="p727 ft136"><SPAN class="ft134">10.</SPAN><SPAN class="ft138">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.</SPAN></P> <P class="p728 ft136"><SPAN class="ft134">11.</SPAN><SPAN class="ft138">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.</SPAN></P> <P class="p729 ft136"><SPAN class="ft134">12.</SPAN><SPAN class="ft138">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.</SPAN></P> <P class="p730 ft136"><SPAN class="ft134">13</SPAN><SPAN class="ft139">Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">14.</SPAN><SPAN class="ft138">Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.</SPAN></P> <P class="p732 ft136"><SPAN class="ft134">15.</SPAN><SPAN class="ft138">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.</SPAN></P> <P class="p733 ft136"><SPAN class="ft134">16.</SPAN><SPAN class="ft138">Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. IJ.</SPAN></P> <P class="p323 ft136"><SPAN class="ft134">17.</SPAN><SPAN class="ft138">Prissatt vatten? M.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">18.</SPAN><SPAN class="ft138">En reformerad budgetlag. Fi.</SPAN></P> <P class="p734 ft136"><SPAN class="ft134">19.</SPAN><SPAN class="ft138">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.</SPAN></P> <P class="p735 ft136"><SPAN class="ft134">20.</SPAN><SPAN class="ft138">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för </SPAN><NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Fi.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p158 ft136"><SPAN class="ft134">21.</SPAN><SPAN class="ft138">Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.</SPAN></P> <P class="p736 ft136"><SPAN class="ft134">22.</SPAN><SPAN class="ft138">Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.</SPAN></P> <P class="p737 ft136"><SPAN class="ft134">23.</SPAN><SPAN class="ft138">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">24.</SPAN><SPAN class="ft138">Avtalad upphovsrätt. Ju.</SPAN></P> <P class="p738 ft136"><SPAN class="ft134">25.</SPAN><SPAN class="ft138">Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. Fö.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">26.</SPAN><SPAN class="ft138">Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.</SPAN></P> <P class="p739 ft136"><SPAN class="ft134">27.</SPAN><SPAN class="ft138">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.</SPAN></P> <P class="p740 ft136"><SPAN class="ft134">28.</SPAN><SPAN class="ft138">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.</SPAN></P> <P class="p323 ft136"><SPAN class="ft134">29.</SPAN><SPAN class="ft138">En ny förvaltningslag. Ju.</SPAN></P> <P class="p741 ft136"><SPAN class="ft134">30.</SPAN><SPAN class="ft138">Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmonisering. N.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">31.</SPAN><SPAN class="ft138">Första hjälpen i psykisk hälsa. S.</SPAN></P> <P class="p742 ft136"><SPAN class="ft134">32.</SPAN><SPAN class="ft138">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.</SPAN></P> <P class="p743 ft136"><SPAN class="ft134">33.</SPAN><SPAN class="ft138">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.</SPAN></P> <P class="p744 ft136"><SPAN class="ft134">34.</SPAN><SPAN class="ft138">På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.</SPAN></P> <P class="p745 ft136"><SPAN class="ft134">35.</SPAN><SPAN class="ft138">Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR>1969–2009.</NOBR> U.</P> <P class="p746 ft136"><SPAN class="ft134">36.</SPAN><SPAN class="ft138">Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.</SPAN></P> <P class="p747 ft136"><SPAN class="ft134">37.</SPAN><SPAN class="ft138">Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet. IJ.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">38.</SPAN><SPAN class="ft138">Mutbrott. Ju.</SPAN></P> <P class="p748 ft136"><SPAN class="ft134">39.</SPAN><SPAN class="ft138">Ny ordning för nationella vaccinationsprogram. S.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p5 ft4">2010_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p6 ft4"><NOBR>2010-12-02</NOBR> 11:02:01</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_259"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p158 ft141"><SPAN class="ft134">40.</SPAN><SPAN class="ft140">Cirkulär migration och utveckling</SPAN></P> <P class="p749 ft136"><SPAN class="ft134">–</SPAN><SPAN class="ft138">kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främjas. Ju.</SPAN></P> <P class="p750 ft136"><SPAN class="ft134">41.</SPAN><SPAN class="ft138">Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.</SPAN></P> <P class="p751 ft136"><SPAN class="ft134">42.</SPAN><SPAN class="ft138">Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. Jo.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">43.</SPAN><SPAN class="ft138">Förundersökningsbegränsning. Ju.</SPAN></P> <P class="p752 ft136"><SPAN class="ft134">44.</SPAN><SPAN class="ft138">Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.</SPAN></P> <P class="p753 ft136"><SPAN class="ft134">45.</SPAN><SPAN class="ft138">Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.</SPAN></P> <P class="p754 ft136"><SPAN class="ft134">46.</SPAN><SPAN class="ft138">Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett </SPAN><NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> N.</P> <P class="p729 ft136"><SPAN class="ft134">47.</SPAN><SPAN class="ft138">Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?</SPAN></P> <P class="p718 ft136">En systematisk litteraturöversikt. S.</P> <P class="p755 ft136"><SPAN class="ft134">48.</SPAN><SPAN class="ft138">Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.</SPAN></P> <P class="p728 ft136"><SPAN class="ft134">49.</SPAN><SPAN class="ft138">Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering </SPAN><NOBR>1999–2008.</NOBR> Ju.</P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">50.</SPAN><SPAN class="ft138">Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.</SPAN></P> <P class="p756 ft136"><SPAN class="ft134">51.</SPAN><SPAN class="ft138">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">52.</SPAN><SPAN class="ft138">Biologiska faktorer och könsskillnader</SPAN></P> <P class="p757 ft136">i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.</P> <P class="p758 ft136"><SPAN class="ft134">53.</SPAN><SPAN class="ft138">Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.</SPAN></P> <P class="p759 ft136"><SPAN class="ft134">54.</SPAN><SPAN class="ft138">Förbättrad återbetalning av studieskulder. U.</SPAN></P> <P class="p323 ft136"><SPAN class="ft134">55.</SPAN><SPAN class="ft138">Romers rätt</SPAN></P> <P class="p718 ft136"><SPAN class="ft134">–</SPAN><SPAN class="ft138">en strategi för romer i Sverige. IJ.</SPAN></P> <P class="p323 ft136"><SPAN class="ft134">56.</SPAN><SPAN class="ft138">Innovationsupphandling. N.</SPAN></P> <P class="p760 ft136"><SPAN class="ft134">57.</SPAN><SPAN class="ft138">Effektivare planering av vägar och järnvägar. N.</SPAN></P> <P class="p323 ft136"><SPAN class="ft134">58.</SPAN><SPAN class="ft138">Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.</SPAN></P> <P class="p761 ft136"><SPAN class="ft134">59.</SPAN><SPAN class="ft138">Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p762 ft136"><SPAN class="ft134">60.</SPAN><SPAN class="ft138">Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. IJ.</SPAN></P> <P class="p741 ft143"><SPAN class="ft134">61.</SPAN><SPAN class="ft142">Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. N.</SPAN></P> <P class="p763 ft136"><SPAN class="ft134">62.</SPAN><SPAN class="ft138">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.</SPAN></P> <P class="p764 ft136"><SPAN class="ft134">63.</SPAN><SPAN class="ft138">EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. Ju.</SPAN></P> <P class="p323 ft136"><SPAN class="ft134">64.</SPAN><SPAN class="ft138">"Se de tidiga tecknen"</SPAN></P> <P class="p765 ft136"><SPAN class="ft136">–</SPAN><SPAN class="ft137">forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">65.</SPAN><SPAN class="ft138">Kompetens och ansvar. S.</SPAN></P> <P class="p742 ft136"><SPAN class="ft134">66.</SPAN><SPAN class="ft138">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">67.</SPAN><SPAN class="ft138">I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.</SPAN></P> <P class="p766 ft136"><SPAN class="ft134">68.</SPAN><SPAN class="ft138">Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.</SPAN></P> <P class="p767 ft136"><SPAN class="ft134">69.</SPAN><SPAN class="ft138">Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. N.</SPAN></P> <P class="p738 ft136"><SPAN class="ft134">70.</SPAN><SPAN class="ft138">Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.</SPAN></P> <P class="p768 ft136"><SPAN class="ft134">71.</SPAN><SPAN class="ft138">Sexualbrottslagstiftningen </SPAN><SPAN class="ft144">– </SPAN>utvärdering och reformförslag. Ju.</P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">72.</SPAN><SPAN class="ft138">Folkrätt i väpnad konflikt</SPAN></P> <P class="p769 ft136"><SPAN class="ft144">–</SPAN><SPAN class="ft137">svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.</SPAN></P> <P class="p770 ft136"><SPAN class="ft134">73.</SPAN><SPAN class="ft138">Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar. N.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">74.</SPAN><SPAN class="ft138">Mer innovation ur transportforskning. N.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">75.</SPAN><SPAN class="ft138">Gymnasial lärlingsutbildning</SPAN></P> <P class="p771 ft136"><SPAN class="ft136">–</SPAN><SPAN class="ft137">utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.</SPAN></P> <P class="p772 ft136"><SPAN class="ft134">76.</SPAN><SPAN class="ft138">Transportstyrelsens databaser på vägtrafikområdet – integritet och effektivitet. N.</SPAN></P> <P class="p747 ft136"><SPAN class="ft134">77.</SPAN><SPAN class="ft138">Sammanläggningar av landsting – övergångsstyre och utjämning. Fi.</SPAN></P> <P class="p773 ft136"><SPAN class="ft134">78.</SPAN><SPAN class="ft138">Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS </SPAN><NOBR>IV-direktivet.</NOBR> Fi.</P> <P class="p774 ft136"><SPAN class="ft134">79.</SPAN><SPAN class="ft138">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. U</SPAN></P> <P class="p775 ft136"><SPAN class="ft134">80.</SPAN><SPAN class="ft138">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. U.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">81.</SPAN><SPAN class="ft138">En ny biobankslag. S.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">82.</SPAN><SPAN class="ft138">Trafikverket ICT. N.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p5 ft4">2010_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p6 ft4"><NOBR>2010-12-02</NOBR> 11:02:01</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_260"> <DIV id="id_1"> <P class="p776 ft141"><SPAN class="ft134">83.</SPAN><SPAN class="ft140">Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt.</SPAN></P> <P class="p777 ft136">Jämställdhetsarbete i skolan. U.</P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">84.</SPAN><SPAN class="ft138">Hedersrelaterad problematik i skolan</SPAN></P> <P class="p778 ft136">– en kunskaps- och forskningsöversikt. U.</P> <P class="p779 ft136"><SPAN class="ft134">85.</SPAN><SPAN class="ft138">Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S.</SPAN></P> <P class="p780 ft136"><SPAN class="ft134">86.</SPAN><SPAN class="ft138">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö.</SPAN></P> <P class="p731 ft136"><SPAN class="ft134">87.</SPAN><SPAN class="ft138">Skadestånd och Europakonventionen. Ju.</SPAN></P> <P class="p781 ft136"><SPAN class="ft134">88.</SPAN><SPAN class="ft138">Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Fi.</SPAN></P> <P class="p782 ft136"><SPAN class="ft134">89.</SPAN><SPAN class="ft138">Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. S.</SPAN></P> <P class="p783 ft136"><SPAN class="ft134">90.</SPAN><SPAN class="ft138">En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. Ju.</SPAN></P> <P class="p784 ft136"><SPAN class="ft134">91.</SPAN><SPAN class="ft138">Planering på djupet – fysisk planering av havet. M.</SPAN></P> <P class="p785 ft136"><SPAN class="ft134">92.</SPAN><SPAN class="ft138">En effektivare förvaltning av statens fastigheter. Fi.</SPAN></P> <P class="p783 ft136"><SPAN class="ft134">93.</SPAN><SPAN class="ft138">Att skapa arbete. Löner, anställningsskydd och konkurrens. Fi.</SPAN></P> <P class="p786 ft136"><SPAN class="ft134">94.</SPAN><SPAN class="ft138">Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Fi.</SPAN></P> <P class="p787 ft136"><SPAN class="ft134">95.</SPAN><SPAN class="ft138">Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. U.</SPAN></P> <P class="p783 ft136"><SPAN class="ft134">96.</SPAN><SPAN class="ft138">Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. U.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p5 ft4">2010_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p6 ft4"><NOBR>2010-12-02</NOBR> 11:02:01</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_261"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396261x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft133">Statens offentliga utredningar 2010</P> <P class="p716 ft7">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft145">Justitiedepartementet</P> <P class="p788 ft136">Lätt att göra rätt</P> <P class="p789 ft136">– om förmedling av brottsskadestånd. [1]</P> <P class="p790 ft136">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]</P> <P class="p555 ft136">Allmänna handlingar i elektronisk form</P> <P class="p791 ft136">– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]</P> <P class="p792 ft136">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]</P> <P class="p793 ft146">Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)</P> <P class="p0 ft136">Cirkulär migration och utveckling</P> <P class="p794 ft136">– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främjas. [40]</P> <P class="p555 ft136">Förundersökningsbegränsning. [43]</P> <P class="p795 ft136">Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]</P> <P class="p796 ft136">Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering <NOBR>1999–2008.</NOBR> [49]</P> <P class="p797 ft136">Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]</P> <P class="p798 ft136">EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]</P> <P class="p799 ft136">Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller. [68]</P> <P class="p800 ft136">Sexualbrottslagstiftningen <SPAN class="ft144">– </SPAN>utvärdering och reformförslag. [71]</P> <P class="p555 ft136">Skadestånd och Europakonventionen. [87]</P> <P class="p801 ft136">En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. [90]</P> <P class="p1 ft145">Utrikespartementet</P> <P class="p802 ft136">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft145">Försvarsdepartementet</P> <P class="p803 ft136">Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]</P> <P class="p804 ft136">Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]</P> <P class="p555 ft136">Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]</P> <P class="p805 ft136">Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]</P> <P class="p806 ft136">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. [86]</P> <P class="p807 ft145">Socialdepartementet</P> <P class="p788 ft136">Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]</P> <P class="p808 ft136">Ny ordning för nationella vaccinationsprogram. [39]</P> <P class="p809 ft136">Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]</P> <P class="p810 ft136">Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]</P> <P class="p811 ft136">Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]</P> <P class="p555 ft136">Multipla hälsoproblem bland personer</P> <P class="p812 ft136">över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]</P> <P class="p813 ft143">Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]</P> <P class="p555 ft136">En ny biobankslag. [81]</P> <P class="p814 ft136">Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. [85]</P> <P class="p815 ft136">Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. [89]</P> <P class="p1 ft145">Finansdepartementet</P> <P class="p816 ft136">Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. [13]</P> <P class="p555 ft136">En reformerad budgetlag. [18]</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p5 ft4">2010_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 5</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p6 ft4"><NOBR>2010-12-02</NOBR> 11:02:01</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_262"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396262x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p817 ft136">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> [20]</P> <P class="p818 ft136">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]</P> <P class="p819 ft136">Sammanläggningar av landsting – övergångsstyre och utjämning. [77]</P> <P class="p820 ft136">Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS <NOBR>IV-direktivet.</NOBR> [78]</P> <P class="p821 ft136">Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. [88]</P> <P class="p822 ft136">En effektivare förvaltning av statens fastigheter. [92]</P> <P class="p823 ft136">Att skapa arbete. Löner, anställningsskydd och konkurrens. [93]</P> <P class="p824 ft136">Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. [94]</P> <P class="p807 ft145">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p788 ft136">Skolgång för alla barn. [5]</P> <P class="p825 ft136">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av</P> <P class="p826 ft136">Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]</P> <P class="p825 ft136">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]</P> <P class="p825 ft136">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]</P> <P class="p827 ft136">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]</P> <P class="p828 ft136">Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola <NOBR>1969–2009.</NOBR> [35]</P> <P class="p829 ft136">Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]</P> <P class="p830 ft136">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]</P> <P class="p824 ft136">Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]</P> <P class="p831 ft141">Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Backgroundpaper on the "Boy Crisis".</P> <P class="p832 ft136">+ Engelsk rapport.[53]</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p0 ft136">Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]</P> <P class="p788 ft136">"Se de tidiga tecknen"</P> <P class="p833 ft136">– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]</P> <P class="p834 ft136">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]</P> <P class="p555 ft136">I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]</P> <P class="p555 ft136">Gymnasial lärlingsutbildning</P> <P class="p835 ft136">– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]</P> <P class="p836 ft136">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. [79]</P> <P class="p555 ft136">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]</P> <P class="p837 ft136">Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. [83]</P> <P class="p788 ft136">Hedersrelaterad problematik i skolan</P> <P class="p838 ft136">– en kunskaps- och forskningsöversikt. [84]</P> <P class="p839 ft136">Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. [95]</P> <P class="p840 ft136">Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. [96]</P> <P class="p807 ft145">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p841 ft136">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. [9]</P> <P class="p555 ft136">Bättre marknad för tjänstehundar. [21]</P> <P class="p842 ft136">Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]</P> <P class="p1 ft145">Miljödepartementet</P> <P class="p811 ft136">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]</P> <P class="p843 ft136">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet. [6]</P> <P class="p844 ft143">En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]</P> <P class="p845 ft136">Planering på djupet – fysisk planering av havet. [91]</P> <P class="p807 ft145">Näringsdepartementet</P> <P class="p846 ft136">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]</P> <P class="p847 ft136">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p5 ft4">2010_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p6 ft4"><NOBR>2010-12-02</NOBR> 11:02:01</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_263"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB396263x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p848 ft136">Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]</P> <P class="p555 ft136">Utländsk näringsverksamhet i Sverige.</P> <P class="p849 ft136">En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett <NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> [46]</P> <P class="p555 ft136">Innovationsupphandling. [56]</P> <P class="p850 ft136">Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]</P> <P class="p851 ft136">Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]</P> <P class="p852 ft136">Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]</P> <P class="p853 ft136">Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]</P> <P class="p788 ft136">Mer innovation ur transportforskning. [74]</P> <P class="p854 ft136">Transportstyrelsens databaser på vägtrafikområdet – integritet och effektivitet. [76]</P> <P class="p555 ft136">Trafikverket ICT. [82]</P> <P class="p1 ft145">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P> <P class="p855 ft136">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. [7]</P> <P class="p856 ft136">Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]</P> <P class="p857 ft136">Sverige för nyanlända utanför flyktingmottandet. [37]</P> <P class="p858 ft136">Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]</P> <P class="p859 ft136">Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]</P> <P class="p860 ft136">Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]</P> <P class="p807 ft145">Kulturdepartementet</P> <P class="p861 ft136">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]</P> <P class="p862 ft136">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]</P> <P class="p863 ft136">På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]</P> <P class="p1 ft145">Arbetsmarknadsdepartementet</P> <P class="p555 ft136">Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p5 ft4">2010_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p6 ft4"><NOBR>2010-12-02</NOBR> 11:02:01</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GYB396 SOU_2010__96.pdf 2125027 pdf Riktiga betyg är bättre än höga betyg https://data.riksdagen.se/fil/780FF28D-3A6C-4D8E-9E3A-A1B4DA357B4F