2439904GYB395201095sousouStatens offentliga utredningar 2010:95Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar9502010-12-16 00:00:002016-03-16 08:35:002010-12-16 00:00:00Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildningtitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GYB395/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GYB395https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB395
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 182px 0px 74px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 381px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:632px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 523px 0px 110px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 340px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 374px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:630px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:83px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:83px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:215px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:215px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:72px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:47px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:47px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:47px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:47px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 112px 0px 103px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 104px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 104px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:243px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:243px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 104px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:152px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:592px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:592px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 104px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 104px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 103px 104px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 405px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 733px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 516px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 165px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:312px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:408px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:453px;height:408px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:158px;left:69px;z-index:-1;width:401px;height:200px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:401px;height:200px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:0px;z-index:-1;width:329px;height:301px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:329px;height:301px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:202px;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:413px;height:202px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:481px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:399px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:586px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:162px;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:413px;height:162px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:145px;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:413px;height:145px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:374px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:374px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 213px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 154px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 149px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 339px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 159px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 221px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 594px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 180px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 296px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 173px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 250px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 298px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 111px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 208px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 339px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 112px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 117px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_420 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_420 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_425 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_425 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 304px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 699px;height: 990px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 170px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:699px;height:990px;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:699px;height:990px;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_3 {border:none;margin: 115px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_437 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_437 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_437 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_437 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_437 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_437 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:1px;}
#page_437 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_437 #inl_img6 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_437 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_437 #inl_img8 {position:relative;width:14px;height:8px;}
#page_437 #inl_img9 {position:relative;width:5px;height:8px;}
#page_437 #inl_img10 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_437 #inl_img11 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_437 #inl_img12 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_437 #inl_img13 {position:relative;width:6px;height:1px;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 78px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 101px;padding: 0px;border:none;width: 597px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_3 {border:none;margin: 134px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_438 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_438 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_438 #inl_img3 {position:relative;width:14px;height:7px;}
#page_438 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_438 #inl_img5 {position:relative;width:81px;height:17px;}
#page_438 #inl_img6 {position:relative;width:80px;height:16px;}
#page_438 #inl_img7 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_438 #inl_img8 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_438 #inl_img9 {position:relative;width:14px;height:7px;}
#page_438 #inl_img10 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_3 {border:none;margin: 129px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_439 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_439 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:1px;}
#page_439 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:17px;}
#page_439 #inl_img4 {position:relative;width:9px;height:6px;}
#page_439 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:1px;}
#page_439 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_439 #inl_img7 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_439 #inl_img8 {position:relative;width:6px;height:1px;}
#page_439 #inl_img9 {position:relative;width:14px;height:7px;}
#page_439 #inl_img10 {position:relative;width:5px;height:7px;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 101px;padding: 0px;border:none;width: 597px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_3 {border:none;margin: 125px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_440 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_440 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_440 #inl_img3 {position:relative;width:2px;height:17px;}
#page_440 #inl_img4 {position:relative;width:10px;height:6px;}
#page_440 #inl_img5 {position:relative;width:5px;height:1px;}
#page_440 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:17px;}
#page_440 #inl_img7 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_440 #inl_img8 {position:relative;width:5px;height:1px;}
#page_440 #inl_img9 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_440 #inl_img10 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_440 #inl_img11 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_440 #inl_img12 {position:relative;width:14px;height:6px;}
#page_440 #inl_img13 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 117px;padding: 0px;border:none;width: 581px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_3 {border:none;margin: 159px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_441 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_441 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:3px;}
#page_441 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:17px;}
#page_441 #inl_img4 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_441 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_441 #inl_img6 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_441 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_441 #inl_img8 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 101px;padding: 0px;border:none;width: 597px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_3 {border:none;margin: 130px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_442 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_442 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_442 #inl_img3 {position:relative;width:14px;height:6px;}
#page_442 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_442 #inl_img5 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_442 #inl_img6 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_442 #inl_img7 {position:relative;width:2px;height:17px;}
#page_442 #inl_img8 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_442 #inl_img9 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_442 #inl_img10 {position:relative;width:1px;height:17px;}
#page_442 #inl_img11 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_442 #inl_img12 {position:relative;width:5px;height:1px;}
#page_442 #inl_img13 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 141px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_3 {border:none;margin: 82px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 452px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 289px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 130px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_4 {border:none;margin: 185px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_443 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:6px;}
#page_443 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:1px;}
#page_443 #inl_img3 {position:relative;width:14px;height:6px;}
#page_443 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_443 #inl_img5 {position:relative;width:9px;height:9px;}
#page_443 #inl_img6 {position:relative;width:6px;height:3px;}
#page_443 #inl_img7 {position:relative;width:9px;height:10px;}
#page_443 #inl_img8 {position:relative;width:6px;height:4px;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 100px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_3 {border:none;margin: 318px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_444 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_444 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_444 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_444 #inl_img4 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_444 #inl_img5 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_444 #inl_img6 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_444 #inl_img7 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_3 {border:none;margin: 158px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_445 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_445 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_445 #inl_img3 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_445 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_445 #inl_img5 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_445 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 101px;padding: 0px;border:none;width: 597px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_3 {border:none;margin: 116px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_446 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_446 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_446 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_446 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_446 #inl_img5 {position:relative;width:14px;height:7px;}
#page_446 #inl_img6 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_446 #inl_img7 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_446 #inl_img8 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_446 #inl_img9 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_446 #inl_img10 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_3 {border:none;margin: 121px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_447 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_447 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_447 #inl_img3 {position:relative;width:14px;height:7px;}
#page_447 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:7px;}
#page_447 #inl_img5 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_447 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_447 #inl_img7 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_447 #inl_img8 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 100px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_3 {border:none;margin: 120px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_448 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_448 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_448 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_448 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_3 {border:none;margin: 135px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_449 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_449 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_449 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_449 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_449 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_449 #inl_img4 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_449 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_449 #inl_img6 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_449 #inl_img7 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_449 #inl_img8 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_449 #inl_img9 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_449 #inl_img10 {position:relative;width:14px;height:7px;}
#page_449 #inl_img11 {position:relative;width:5px;height:7px;}
#page_449 #inl_img12 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_449 #inl_img13 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 101px;padding: 0px;border:none;width: 597px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_3 {border:none;margin: 140px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_450 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_450 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_450 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_450 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_3 {border:none;margin: 143px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_451 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:9px;}
#page_451 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_451 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_451 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:1px;}
#page_451 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 100px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_3 {border:none;margin: 137px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_452 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_452 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:1px;}
#page_452 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_452 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_452 #inl_img5 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_452 #inl_img6 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_452 #inl_img7 {position:relative;width:14px;height:7px;}
#page_452 #inl_img8 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_452 #inl_img9 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_452 #inl_img10 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_452 #inl_img11 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_452 #inl_img12 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_452 #inl_img13 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_3 {border:none;margin: 124px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_453 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_453 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_453 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_453 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 100px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_3 {border:none;margin: 121px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_454 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:7px;}
#page_454 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:1px;}
#page_454 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_454 #inl_img4 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_454 #inl_img5 {position:relative;width:5px;height:3px;}
#page_454 #inl_img6 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_454 #inl_img7 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_3 {border:none;margin: 126px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_455 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_455 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_455 #inl_img3 {position:relative;width:14px;height:6px;}
#page_455 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_455 #inl_img5 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_455 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_455 #inl_img7 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_455 #inl_img8 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 100px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_3 {border:none;margin: 121px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_456 #inl_img1 {position:relative;width:10px;height:9px;}
#page_456 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_456 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:8px;}
#page_456 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 113px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 116px;padding: 0px;border:none;width: 582px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_3 {border:none;margin: 139px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_457 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_457 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:2px;}
#page_457 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_457 #inl_img4 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_457 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:1px;}
#page_457 #inl_img6 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_457 #inl_img7 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_457 #inl_img8 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_457 #inl_img9 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 989px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 98px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 100px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_3 {border:none;margin: 457px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:989px;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:698px;height:989px;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 990px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 80px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 594px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 532px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:698px;height:990px;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:698px;height:990px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 274px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:47px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 368px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 103px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 107px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_468 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 434px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 131px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:662px;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:458px;height:662px;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 107px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_471 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:322px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:300px;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:457px;height:300px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 245px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:278px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:339px;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:221px;height:339px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 41px 'Arial';line-height: 47px;}
.ft1{font: 41px 'Arial';line-height: 49px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft10{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft11{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft12{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft13{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft14{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft17{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft19{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft21{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: bold 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft25{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft28{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft29{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft30{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft33{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft34{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft35{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft36{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft37{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft38{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft39{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft40{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft42{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft43{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft44{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft45{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft46{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft47{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft48{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft49{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft50{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft51{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft52{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft53{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft54{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft55{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft56{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft57{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft58{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft59{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft60{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft61{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft62{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft63{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft64{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft65{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft66{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft67{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft68{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft69{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft70{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft71{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft72{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft73{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft74{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft75{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft76{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft77{font: 24px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft78{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft79{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft80{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft81{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft82{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft83{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft84{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft85{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft86{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft87{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 12px;}
.ft88{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft89{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft90{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft92{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft93{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft94{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft95{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft96{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft97{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft98{font: 15px 'Times New Roman';color: #222222;line-height: 17px;}
.ft99{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft100{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft101{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft102{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft103{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 13px;}
.ft104{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft105{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft106{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft107{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft108{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft109{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft110{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft111{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft112{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft113{font: 15px 'Times New Roman';color: #232423;line-height: 17px;}
.ft114{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft115{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft116{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft117{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft118{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft119{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft120{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft121{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft122{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft123{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft124{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft125{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft126{font: bold 14px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft127{font: bold 14px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft129{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft130{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft131{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft132{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft133{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft134{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft135{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft136{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft137{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft138{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft139{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft140{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft141{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft142{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft143{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft144{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft145{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft146{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft147{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft148{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft149{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft150{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft151{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft152{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft153{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft154{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft155{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft156{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft157{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft159{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft160{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft161{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft162{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft163{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft164{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft165{font: 12px 'Courier New';line-height: 15px;}
.ft166{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft167{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft168{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft169{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft170{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft171{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft172{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft173{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft174{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft175{font: bold 21px 'Calibri';line-height: 26px;}
.ft176{font: bold 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft177{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft178{font: 1px 'Verdana';line-height: 1px;}
.ft179{font: 11px 'Calibri';text-decoration: underline;color: #081686;line-height: 13px;}
.ft180{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft181{font: 7px 'Tahoma';line-height: 8px;}
.ft182{font: bold 7px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft183{font: bold 7px 'Verdana';line-height: 9px;}
.ft184{font: 7px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft185{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft186{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft187{font: 1px 'Verdana';line-height: 13px;}
.ft188{font: 1px 'Verdana';line-height: 12px;}
.ft189{font: italic bold 7px 'Verdana';line-height: 8px;}
.ft190{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft191{font: 1px 'Verdana';line-height: 7px;}
.ft192{font: bold 7px 'Verdana';line-height: 7px;}
.ft193{font: 1px 'Verdana';line-height: 6px;}
.ft194{font: bold 7px 'Verdana';line-height: 10px;}
.ft195{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft196{font: bold 8px 'Verdana';line-height: 10px;}
.ft197{font: 8px 'Verdana';line-height: 10px;}
.ft198{font: bold 10px 'Verdana';line-height: 12px;}
.ft199{font: 1px 'Verdana';line-height: 5px;}
.ft200{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft201{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft202{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft203{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft204{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft205{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft206{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft207{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft208{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 500px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p24{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p25{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p26{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p40{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 339px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p117{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 372px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 322px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 72px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 321px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 321px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 361px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 321px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 170px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 210px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 209px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 165px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 113px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p360{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 170px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: justify;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 165px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 349px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 3px;}
.p434{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p471{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 370px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 473px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 424px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 341px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 113px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 317px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 324px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 347px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 413px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p665{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 180px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 437px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p704{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 430px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p717{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 252px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 232px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 207px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-right: 409px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 350px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p793{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 586px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 222px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 174px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p828{text-align: left;padding-right: 432px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p834{text-align: left;padding-right: 471px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 308px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p840{text-align: left;padding-right: 417px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 414px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 538px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p856{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p857{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 274px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 592px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 201px;padding-right: 313px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;text-indent: -109px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p895{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p899{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p903{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p908{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 202px;padding-right: 177px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;text-indent: -81px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 255px;padding-right: 191px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;text-indent: -120px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 314px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 265px;padding-right: 322px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 267px;padding-right: 324px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 286px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p937{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p944{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-right: 272px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 112px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 112px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p970{text-align: left;margin-top: 327px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 48px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p975{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p976{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p983{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 32px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p987{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 105px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p989{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p994{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p995{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 169px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 268px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 226px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p999{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 286px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1004{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1005{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1006{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1007{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 77px;padding-right: 120px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1014{text-align: justify;padding-right: 170px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 169px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 183px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 206px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1035{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-right: 169px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 169px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 165px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1057{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1065{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1068{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1069{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-right: 50px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1098{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1099{text-align: left;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-right: 115px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1131{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-right: 119px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1138{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 170px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1142{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1143{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1144{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1145{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 321px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 322px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 321px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 321px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-right: 322px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 382px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 72px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1163{text-align: justify;padding-right: 321px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 382px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 382px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1176{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1177{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1221{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1224{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 393px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1232{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 359px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 365px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1236{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 349px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 369px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1240{text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1242{text-align: justify;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1258{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1259{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1268{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1269{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1270{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1273{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1276{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1277{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1278{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1285{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1291{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1293{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1295{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 351px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1297{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 339px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 350px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 358px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1300{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1302{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1303{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 374px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 349px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1305{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 346px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 352px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1307{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 359px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 364px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-left: #564d44 1px solid;border-right: #564d44 1px solid;border-top: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #564d44 1px solid;border-top: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #f2f2df 1px solid;border-top: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-left: #ada38c 1px solid;border-right: #ada38c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #f2f2df;}
.td133{border-right: #ada38c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #f2f2df;}
.td134{border-right: #f2f2df 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #f2f2df;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-right: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-right: #564d44 1px solid;border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #f2f2df 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #f2f2df 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-right: #564d44 1px solid;border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-right: #efedd5 1px solid;border-bottom: #efedd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #efedd5;}
.td149{border-left: #564d44 1px solid;border-top: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-top: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #564d44 1px solid;border-top: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-left: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-right: #f2f2df 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #564d44 1px solid;border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-left: #564d44 1px solid;border-right: #564d44 1px solid;border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-right: #564d44 1px solid;border-bottom: #f2f2df 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #efedd5 1px solid;border-bottom: #efedd5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #efedd5;}
.td160{border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-left: #564d44 1px solid;border-right: #f2f2df 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-left: #564d44 1px solid;border-right: #f2f2df 1px solid;border-bottom: #f2f2df 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #564d44 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #f2f2df 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 35px;}
.tr2{height: 17px;}
.tr3{height: 18px;}
.tr4{height: 21px;}
.tr5{height: 37px;}
.tr6{height: 38px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 19px;}
.tr9{height: 45px;}
.tr10{height: 27px;}
.tr11{height: 16px;}
.tr12{height: 50px;}
.tr13{height: 36px;}
.tr14{height: 29px;}
.tr15{height: 20px;}
.tr16{height: 14px;}
.tr17{height: 26px;}
.tr18{height: 34px;}
.tr19{height: 23px;}
.tr20{height: 3px;}
.tr21{height: 15px;}
.tr22{height: 8px;}
.tr23{height: 2px;}
.tr24{height: 24px;}
.tr25{height: 25px;}
.tr26{height: 6px;}
.tr27{height: 13px;}
.tr28{height: 1px;}
.tr29{height: 12px;}
.tr30{height: 7px;}
.tr31{height: 59px;}
.tr32{height: 48px;}
.tr33{height: 10px;}
.tr34{height: 5px;}
.t0{width: 366px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 415px;margin-top: 167px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 382px;margin-left: 100px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t11{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t12{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t13{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 448px;font: bold 11px 'Arial';}
.t17{width: 448px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t19{width: 487px;margin-left: 2px;font: bold 9px 'Arial';}
.t20{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t21{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t22{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
.t23{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t24{width: 292px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 430px;margin-left: 64px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 409px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t28{width: 418px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t29{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t30{width: 438px;margin-top: 15px;font: 8px 'Arial';}
.t31{width: 480px;margin-top: 14px;font: bold 7px 'Verdana';}
.t32{width: 437px;margin-left: 7px;margin-top: 55px;font: 7px 'Verdana';}
.t33{width: 231px;margin-left: 25px;margin-top: 22px;font: 7px 'Verdana';}
.t34{width: 107px;margin-left: 25px;margin-top: 21px;font: 7px 'Verdana';}
.t35{width: 326px;margin-left: 25px;margin-top: 14px;font: 8px 'Verdana';}
.t36{width: 209px;margin-left: 267px;margin-top: 11px;font: 7px 'Verdana';}
.t37{width: 338px;margin-left: 25px;margin-top: 21px;font: 8px 'Verdana';}
.t38{width: 430px;margin-left: 25px;margin-top: 30px;font: 8px 'Verdana';}
.t39{width: 107px;margin-left: 25px;margin-top: 22px;font: 7px 'Verdana';}
.t40{width: 431px;margin-left: 25px;font: 8px 'Verdana';}
.t41{width: 208px;margin-left: 267px;margin-top: 11px;font: 7px 'Verdana';}
.t42{width: 429px;margin-left: 26px;margin-top: 30px;font: 8px 'Verdana';}
.t43{width: 107px;margin-left: 26px;margin-top: 22px;font: 7px 'Verdana';}
.t44{width: 431px;margin-left: 26px;margin-top: 21px;font: 8px 'Verdana';}
.t45{width: 209px;margin-left: 267px;margin-top: 10px;font: 7px 'Verdana';}
.t46{width: 338px;margin-left: 26px;margin-top: 21px;font: 8px 'Verdana';}
.t47{width: 430px;margin-left: 25px;font: 8px 'Verdana';}
.t48{width: 431px;margin-left: 25px;margin-top: 22px;font: 8px 'Verdana';}
.t49{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t50{width: 416px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3951x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Se, tolka och agera</P>
<P class="p1 ft1">– allas rätt till en likvärdig utbildning</P>
<P class="p2 ft2">Slutbetänkande av</P>
<P class="p3 ft2">Utredningen om utsatta barn i skolan</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm 2010</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2010:95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p10 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p10 ft4">Tryckt av Elanders Sverige AB</P>
<P class="p0 ft4">Stockholm 2010</P>
<P class="p10 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23497-6</NOBR></P>
<P class="p0 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft7">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p11 ft7">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p12 ft8">Regeringen beslutade den 3 september 2010 att tillkalla en särskild utredare för att utföra en översyn av skolans arbete med utsatta barn (U 2009: 05). Direktiv för utredningen fastställdes samtidigt (dir. 2009: 80, bilaga 1). Regeringen fattade den 25 februari 2010 beslut om tilläggsdirektiv (dir. 2010:18, bilaga 2). Genom tilläggs- direktiven förlängdes utredningstiden till den 30 november 2010.</P>
<P class="p13 ft8">Före detta generaldirektören <NOBR>Carl-Anders</NOBR> Ifvarsson förordnades av regeringen den 1 oktober 2009 till särskild utredare.</P>
<P class="p14 ft8">Som huvudsekreterare förordnade regeringen utredaren Eva Edström Fors den 1 oktober 2009. Anställningen omfattade under oktober månad arbete på deltid.</P>
<P class="p15 ft8">Den 15 februari till 30 juni förordnades undervisningsrådet Eva- Lotta Eriksson som utredningssekreterare. 16 augusti omförordnades <NOBR>Eva-Lotta</NOBR> Eriksson som utredningssekreterare på deltid. Fil.kand. Somia Frej biträdde utredningen som praktikant från och med den</P>
<P class="p16 ft8"><SPAN class="ft8">15</SPAN><SPAN class="ft9">februari.</SPAN></P>
<P class="p17 ft8">Under perioden 14 juni till 20 augusti förordnades Somia Frej</P>
<P class="p18 ft8">till sekreterare i utredningen. Somia Frej omförordnades på nytt den 6 september 2010 först på deltid för att senare arbeta heltid. Den 6 september 2010 förordnades hovrättsassessor Karin Månsson som utredningssekreterare med särskilt ansvar för lagstift– ningsfrågor.</P>
<P class="p19 ft8">Som experter i utredningen har regeringen den 10 november 2009 förordnat utredaren Daniel Berr, kanslirådet Agneta Björklund, departementsrådet Anders Ekholm, undervisningsrådet <NOBR>Eva-Lotta</NOBR> Eriksson, departementssekreteraren Klara Granat, kommissarien Marie <NOBR>Johansson-Meinke,</NOBR> utredaren Björn Kadesjö, enhetschefen Gunnar Olausson, handläggaren Sara Roxell, ämnessakkunniga Anita Stawarz och departementssekreteraren Cecilia Torstensson.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p20 ft10">SOU 2010:95</P>
<P class="p21 ft8">Den 2 februari 2010 entledigades departementssekreteraren Cecilia Torstensson från uppdraget som expert till utredningen. Istället förordnades den 2 februari 2010 departementssekreteraren Emil Högberg att ingå som expert i utredningen. Den 2 februari entledigades <NOBR>Eva-Lotta</NOBR> Eriksson från uppdraget som expert i utred- ningen. Den 16 februari förordnades undervisningsrådet Staffan Engström att ingå som expert i utredningen.</P>
<P class="p22 ft8">Utredningen har antagit namnet Utredningen om utsatta barn i skolan. Utredningen har som ett led i översynen utfört en intervju- studie i åtta kommuner. Denna benämns i detta betänkande som kommunstudien. Kommunerna som bistått utredningen i denna del är Enköping, Göteborg, Helsingborg, Huddinge, Jönköping, Stor- fors, Umeå och Ystad. För deras generösa och värdefulla bidrag till utredningen tackar jag varmt.</P>
<P class="p23 ft8">Två uppdrag till forskare har utförts för utredningens räkning. Det ena uppdraget gäller en fördjupad utvärdering kring samverkan och det andra uppdraget gäller en kunskapsöversikt om förskolans arbete med de barn och elever utredningen rör.</P>
<P class="p24 ft8">Utredningen har även publicerat ett delbetänkande <SPAN class="ft11">”Se de tidiga tecknen” – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skol</SPAN>a (SOU 2010:64). I samband med publiceringen genomfördes en konferens. Utredningen har haft ett öppet arbetssätt och anord- nat ett flertal seminarier och hearingar där olika intressenter del- tagit. Under utredningstiden har jag haft möjlighet att presentera utredningen i olika professionella sammanhang och därigenom givits möjlighet till en god dialog med olika aktörer.</P>
<P class="p25 ft13">Utredningen om utsatta barn i skolan överlämnar härmed sitt betänkande <SPAN class="ft12">Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning</SPAN></P>
<P class="p26 ft8">(SOU 2010: 95). En engelsk översättning av sammanfattningen finns tillgänglig på regeringens webbplats.</P>
<P class="p27 ft8">Jag anser härmed att uppdraget är slutfört.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p28 ft8">Stockholm i november</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p28 ft8"><NOBR>Carl-Anders</NOBR> Ifvarsson</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p28 ft8">/Eva Edström Fors</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft8"><NOBR>Eva-Lotta</NOBR> Eriksson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p29 ft8">Somia Frej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p29 ft8">Karin Månsson</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td2"><P class="p28 ft15">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p30 ft15">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td2"><P class="p28 ft15">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p30 ft15">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p28 ft15">1</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p31 ft15">Inledning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p30 ft15">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p28 ft8">1.1</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p31 ft16">Några utgångspunkter .............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p30 ft8">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p28 ft8">1.2</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p31 ft16">Disposition...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p30 ft8">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p28 ft15">2</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p31 ft15">Metoder och arbetssätt ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p30 ft15">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p28 ft8">2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p31 ft16">Om utredningens uppdrag ......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p30 ft8">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p28 ft8">2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p31 ft8">Tolkning av utredningens uppdrag.........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p30 ft8">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p28 ft8">2.3</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p31 ft16">Kommunstudien ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p30 ft8">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p28 ft8">2.4</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p31 ft16">Uppdrag till forskare ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p30 ft8">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p28 ft8">2.5</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p31 ft16">Samverkan.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p30 ft8">52</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft8"><SPAN class="ft8">2.6</SPAN><SPAN class="ft17">Samråd och kontakter med myndigheter, utredningar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p33 ft16">och organisationer....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p34 ft8">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p28 ft8">2.7</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p33 ft16">Hearingar och seminarier ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p34 ft8">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p28 ft8">2.8</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p33 ft16">Studiebesök i Norge ................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p34 ft8">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p28 ft8">2.9</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p33 ft16">Expertgruppen..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p30 ft8">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p28 ft8">2.10</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p33 ft8">”<SPAN class="ft11">Se de tidiga tecknen</SPAN>” – forskare reflekterar över sju</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p33 ft18">berättelser från förskola och skola..........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p34 ft8">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p28 ft8">2.11</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p33 ft16">Avgränsningar ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p34 ft8">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p34 ft19">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft10">Innehåll SOU 2010:95</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p30 ft15">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p35 ft15">Bakgrund och nuläge ..................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p30 ft15">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p35 ft8">3.1.1</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p29 ft16">Skolreformer av betydelse ............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p30 ft8">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p35 ft8">3.1.2</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p29 ft16">Samhällsutvecklingen....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p30 ft8">62</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft8">3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Tidigare utredningar, rapporter och utvecklingsinsatser</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><P class="p37 ft16">av betydelse...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft8">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft16">3.2.1 Barn och ungas rätt .......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p37 ft18">3.2.2 Utbildning – en viktig faktor .......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p37 ft8">3.2.3</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p28 ft16">Psykisk hälsa..................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td12"><P class="p28 ft8">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><P class="p37 ft8">Ansvarsfördelningen sedd ur ett rektorsperspektiv..............</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p30 ft8">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p28 ft8">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p37 ft16">Utbildningssektorn ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">3.4.1 Förskola och annan pedagogisk verksamhet...............</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p37 ft8">3.4.2</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p28 ft8">Barn som inte tar del av förskola eller pedagogisk</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p28 ft16">omsorg ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p37 ft8">3.4.3</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p28 ft16">Förskoleklassen.............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p37 ft8">3.4.4</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p28 ft16">Grundskola....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">3.4.5 Obligatorisk särskola och specialskola ........................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p37 ft8">3.4.6</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p28 ft16">Gymnasieskola ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p37 ft8">3.4.7</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p28 ft16">Gymnasiesärskolan .......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p37 ft8">3.4.8</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p28 ft16">Stöd i modersmål ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p37 ft8">3.4.9</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p28 ft16">Elevhälsan ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td12"><P class="p28 ft8">3.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><P class="p37 ft16">Lagstiftning av relevans för utredningen ................................</P></TD>
<TD class="tr10 td14"><P class="p30 ft8">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p37 ft8">3.5.1</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p28 ft16">Samverkan......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p37 ft8">3.5.2</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p28 ft8">Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p28 ft16">uppföljning och utvärdering.........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p37 ft8">3.5.3</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p28 ft16">Elevhälsan ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p28 ft15">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><P class="p37 ft15">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p37 ft21">verksamhet med de barn och elever som utredningen</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p37 ft22">rör? .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft15">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p28 ft8">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p37 ft16">Kommunstudien.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft23">Hur ser ansvariga och verksamma på uppdraget?.....108</SPAN></P>
<P class="p39 ft8"><SPAN class="ft8">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft23">Hur arbetar förskolan, förskoleklassen och skolbarnsomsorgen med de barn utredningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p29 ft16">rör?...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p30 ft8">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td17"><P class="p40 ft8">4.1.3</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p29 ft8">Grundskolans arbete med utredningens målgrupp...</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p30 ft8">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td17"><P class="p40 ft8">4.1.4</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p29 ft8">Gymnasieskolans arbete med utredningens</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td18"><P class="p29 ft16">målgrupp......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft8">132</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft19">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p28 ft24"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p30 ft10">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p42 ft8">4.1.5</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p28 ft18">Hur arbetar elevhälsan?..............................................</P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p43 ft8">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td20"><P class="p42 ft8">4.1.6</P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p28 ft8">Överlämnande och övergångar – byte av skola</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p28 ft16">och skolform...............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p44 ft8">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p42 ft8">4.1.7</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p28 ft8">Framgångsfaktorer och hinder i arbetet med de</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td20"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p28 ft8">barn och elever som utredningen rör ........................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p44 ft8">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p42 ft8">4.1.8</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p28 ft8">Framgångsfaktorer i arbetet med utredningens</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p28 ft16">målgrupp .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p44 ft8">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p42 ft8">4.1.9 Efterfrågan på stöd från nationell nivå......................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p44 ft8">149</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft8">4.2</SPAN><SPAN class="ft17">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td24"><P class="p46 ft18">verksamhet enligt andra källor? ............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p30 ft8">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><P class="p46 ft8">4.2.1 Skolan som skydds- och riskfaktor – därför är det</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft8">viktigt att skolan lyckas med sitt uppdrag ................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p30 ft8">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p46 ft8">4.2.2</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft8">Resursfördelning till verksamheterna........................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p30 ft8">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p46 ft8">4.2.3</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft8">Systematiskt arbete för tidiga insatser och behov</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft18">av stöd – eller avsaknad av detta?...............................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p30 ft8">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><P class="p46 ft8">4.2.4 Vilka barn och elever uppmärksammas och hur</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft16">tolkas tecknen? ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p30 ft8">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><P class="p46 ft8">4.2.5 Hur agerar förskola och skola efter upptäckt? .........</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p30 ft8">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><P class="p46 ft8">4.2.6 Förskolan och skolan som arbetsmiljö......................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p30 ft8">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td3"><P class="p28 ft15">5</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td2"><P class="p46 ft21">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?... 171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td3"><P class="p28 ft8">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td24"><P class="p46 ft8">Redovisning av hur och när samverkan sker ........................</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p30 ft8">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p28 ft8">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><P class="p46 ft16">Skolan och polisen .................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p30 ft8">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p46 ft8">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft18">Brottsförebyggande arbete.........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p30 ft8">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><P class="p46 ft8">5.2.2 Olika ledtider vid brottsanmälan och</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft16">brottsutredning...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p30 ft8">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><P class="p46 ft8">5.2.3 Kriminell verksamhet in i klassrummet ....................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p30 ft8">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><P class="p46 ft8">5.2.4 Skolan och rättsväsendet i övrigt...............................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p30 ft8">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td3"><P class="p28 ft8">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td24"><P class="p46 ft16">Skolan och socialtjänsten.......................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p30 ft8">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p46 ft8">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft8">Skolans samarbete med hemmet – den</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft8">gemensamma gränsytan med socialtjänsten..............</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p30 ft8">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><P class="p46 ft8">5.3.2 Socialtjänstens service, förebyggande och öppna</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft8">insatser samt placeringar utanför hemmet ................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p30 ft8">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p46 ft8">5.3.3</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft8">Anmälningsskyldigheten............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p30 ft8">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p46 ft8">5.3.4</P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft8">Socialtjänstens utredningsansvar möter skolans</P></TD>
<TD class="tr2 td25"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft8">uppgiftsskyldighet och vardag ...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p30 ft8">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><P class="p46 ft8">5.3.5 Utbildning och drogrelaterade frågor .......................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p30 ft8">199</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft19">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr11 td28"><P class="p48 ft25">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td29"><P class="p30 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p28 ft8">5.3.6 Utbildningssituationen för placerade barn och</P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p30 ft8">unga..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft8">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p49 ft8">5.4</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p30 ft18">Skolan och hälso- och sjukvården .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p30 ft8">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p28 ft8">5.4.1 Kunskapsläget inom området barns och ungas</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p30 ft8">psykiska hälsa kopplat till skolan och samverkan .....</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p30 ft8">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p28 ft8">5.4.2 Skolans arbete med barns och ungas psykiska</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td28"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p30 ft8">hälsa i mötet med sjukvården .....................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft8">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td28"><P class="p49 ft8">5.5</P></TD>
<TD class="tr10 td30"><P class="p30 ft8">Krock mellan parternas olika regelverk ................................</P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p30 ft8">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td28"><P class="p49 ft8">5.6</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p30 ft8">Tvärprofessionella team och gränsöverskridande arbete .....</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p30 ft8">215</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft8">5.7</SPAN><SPAN class="ft20">Samhällsekonomiska analyser av tvärsektoriell</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr15 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td13"><P class="p37 ft16">samverkan ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td14"><P class="p30 ft8">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td12"><P class="p28 ft15">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><P class="p37 ft15">Utredningens problemanalys......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p30 ft15">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p28 ft8">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p37 ft16">Samverkan – ett evigt problem? ............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">6.1.1 Nationella insatser behöver koordineras...................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p37 ft8">6.1.2 Problem i samverkan mellan skolan och andra</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft16">parter?..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">6.1.3 Samverkan är inte en del av det ordinarie</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft16">uppdraget.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p28 ft8">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p37 ft16">Rättssäkerheten behöver stärkas ...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p37 ft8">6.2.1</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft8">Regelverket innebär tolkningsproblem .....................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">6.2.2 Sekretessreglerna kan utgöra hinder vid</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft16">samverkan....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">6.2.3 Görs det för få anmälningar i förskola och skola?....</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">6.2.4 Rätten till utbildning för elever i samhällsvård .........</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p37 ft8">6.2.5 Skolans organisering innebär risker ...........................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p28 ft8">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p37 ft16">Elevhälsan – en strategisk resurs ...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">6.3.1 Tillgång till elevhälsan – en problematisering ...........</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">6.3.2 Elevhälsans uppdrag och ansvar behöver</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft16">förtydligas....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p28 ft8">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p37 ft18">Vetenskap och beprövad erfarenhet......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p37 ft8">6.4.1 Mer stöd från nationell nivå efterfrågas.....................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p37 ft8">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft18">Forskningen behöver utvecklas..................................</P></TD>
<TD class="tr2 td14"><P class="p30 ft8">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p37 ft8">6.4.3</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft8">Problem knutna till grundutbildningen och</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td12"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft16">rektorsutbildning ........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">255</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft19">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p0 ft10">SOU 2010:95 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p28 ft8">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><P class="p46 ft16">Sammanfattande problemanalys............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td32"><P class="p34 ft8">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p28 ft15">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><P class="p46 ft21">Utredningens förslag och bedömningar......................</P></TD>
<TD class="tr5 td32"><P class="p34 ft15">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p28 ft8">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p46 ft18">Bättre samverkan krävs på alla nivåer ...................................</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p34 ft8">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p46 ft8">7.1.1 Bättre samordning mellan myndigheter....................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p34 ft8">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p46 ft8">7.1.2</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft8">Samverkan på kommunal central nivå behöver</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft16">förbättras.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p30 ft8">266</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p46 ft8">7.1.3 Förtydligande av skyldigheten att samverka.............</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p34 ft8">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td3"><P class="p28 ft8">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><P class="p46 ft18">Barns och elevers rätt behöver stärkas..................................</P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p34 ft8">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p46 ft8">7.2.1</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft8">Mer stöd för en korrekt tillämpning av gällande</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft16">regler behövs ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p34 ft8">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p46 ft8">7.2.2 Uppdrag om sekretessreglernas betydelse vid</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft16">samverkan....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p34 ft8">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p46 ft8">7.2.3</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft8">Vikten av att övergångar utformas så att de</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft18">stödjer elevers fortsatta lärande .................................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p34 ft8">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p46 ft8">7.2.4</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft8">Uppföljning av rutiner för och kunskapen om</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft16">anmälan till socialtjänsten ..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p34 ft8">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p46 ft8">7.2.5</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft8">Granskning av undervisningen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft8">som är placerade genom beslut av socialtjänsten......</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p30 ft8">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p28 ft8">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p46 ft18">Elevhälsan och kunskapssatsningar ......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p34 ft8">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p46 ft8">7.3.1</P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft8">En samlad elevhälsa – ett stöd för elevers</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p29 ft16">måluppfyllelse .............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p34 ft8">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><P class="p46 ft8">7.3.2 Tidiga insatser – en satsning för ökad kunskap ........</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p30 ft8">288</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p28 ft8">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><P class="p46 ft18">Vetenskap och beprövad erfarenhet .....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p34 ft8">292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p46 ft8">7.4.1 Forskningen och spridning av forskningsresultat ....</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p34 ft8">292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><P class="p46 ft8">7.4.2 Uppföljning av grund- och rektorsutbildningen ......</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p34 ft8">296</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p46 ft8">7.4.3</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft8">Information om kunskapsläget beträffande tidiga</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p29 ft18">insatser för barn i förskoleåldern...............................</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p34 ft8">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td3"><P class="p28 ft15">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td13"><P class="p46 ft15">Konsekvensanalys ....................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td32"><P class="p34 ft15">299</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft8"><SPAN class="ft8">8.1</SPAN><SPAN class="ft17">Konsekvenser för ansvarsfördelningen mellan stat och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr8 td23"><P class="p34 ft8">kommun och frågor gällande kommunalt självstyre ..........</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p30 ft8">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><P class="p34 ft8">8.2 Finansieringsprincipens tillämplighet...................................</P></TD>
<TD class="tr7 td25"><P class="p30 ft8">300</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft27"><SPAN class="ft8">8.3</SPAN><SPAN class="ft26">Konsekvenser för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr3 td33"><P class="p28 ft16">större företags ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p30 ft8">300</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft19">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft8"><SPAN class="ft8">8.4</SPAN><SPAN class="ft20">Konsekvenser för möjligheterna att nå de</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p28 ft18">integrationspolitiska målen....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p30 ft8">300</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8"><SPAN class="ft8">8.5</SPAN><SPAN class="ft20">Konsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p55 ft16">män..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft8">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><P class="p28 ft8">8.6</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p55 ft8">Konsekvenser för samhällsekonomiska beräkningar ...........</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><P class="p28 ft8">8.7</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p55 ft8">Kostnadsberäkning av utredningens förslag.........................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td14"><P class="p28 ft15">9</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p55 ft15">Författningskommentar .............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p30 ft15">305</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8"><SPAN class="ft8">9.1</SPAN><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><P class="p42 ft16">(1982:763)...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft8">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p28 ft8">9.2 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)...........</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p28 ft15">Referenser.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p30 ft15">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p28 ft15">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td9"><P class="p28 ft16">Bilaga <NOBR>1–2</NOBR> Kommittédirektiv..........................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p30 ft8">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p28 ft8">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p28 ft8">Utsatta barn i förskola – utmaningar och</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td35"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p28 ft18">möjligheter En kunskapsöversikt .................................</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p30 ft8">331</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p28 ft8">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p28 ft8">Skolans arbete med utsatta barn – ett</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p28 ft16">samverkansperspektiv....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft8">393</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p28 ft8">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p28 ft16">Teknisk rapport .............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft8">467</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft19">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p57 ft28">Utredningens uppdrag och målgrupp</P>
<P class="p8 ft15">Utredningens uppdrag</P>
<P class="p58 ft8">Den 1 oktober 2009 utsågs jag till särskild utredare med uppdrag att leda Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn (U 2009:05). Uppdraget är omfattande (dir. 2009:80) och inne- bär att jag ska ge en samlad bild av ett område som till sin karaktär är svårdefinierat. Direktiven innehåller i korthet två övergripande uppdrag:</P>
<P class="p59 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Att kartlägga och analysera hur kommunala och fristående huvud- män inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet samt elevhälsan arbetar med barn som far illa eller riskerar att fara illa.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Att kartlägga och analysera hur samverkan fungerar mellan och inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet å ena sidan och med andra samhällsaktörer å andra sidan kring de barn och elever utredningen avser. Hinder och framgångsfaktorer ska identi- fieras.</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Ett tredje viktigt uppdrag är att klarlägga vilket ansvar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet har för förebyggande insat- ser avseende de barn och elever utredningen avser och att klargöra gränsdragningen mot andra aktörer. Utredningen är en utbild- ningspolitisk utredning som studerar samverkan ur förskolans, sko- lans och annan pedagogisk verksamhets perspektiv.</P>
<P class="p62 ft8">Direktiven nämner även betydelsen av tidig upptäckt och knyter den frågan till om kunskapen behöver öka om målgruppen och hur barn och unga på olika sätt kan ge uttryck för utsatthet. Direktiven ger även uttryck för att ett samlat grepp om frågorna är nödvändigt för att stödet ska bli starkare, effektivare och långsiktigt hållbart.</P>
<P class="p63 ft19">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39512x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">Utredningen kan om det behövs lägga lagstiftningsförslag och ska under utredningsarbetet informera om sina överväganden.</P>
<P class="p65 ft15">Utredningens målgrupp</P>
<P class="p66 ft8">Barns utsatthet är inte något väldefinierat begrepp. Det finns heller inga säkra uppgifter om hur många barn och unga som lever i en utsatt situation. Sviktande stöd från föräldrar kan bero på olika saker, t.ex. missbruk, psykisk ohälsa, kognitiva svårigheter, kriminalitet eller våld i familjen. Det kan även handla om asylsökande familjer med barn och unga som kommer till Sverige utan sina föräldrar. En viktig grupp att uppmärksamma är också barn och elever med olika funktionshinder och kroniska tillstånd som kräver insatser från olika aktörer. De barn och unga utredningen rör är en heterogen grupp med många olika stödbehov och för att tillgodose dem behöver ofta många samhällsaktörer samverka. I många familjer sammanfaller flera olika riskfaktorer<A href="#page_12"><SPAN class="ft32">1</SPAN></A>. Det försvårar möjligheten att ta fram samlad stati- stik över hur många dessa barn är och att bedriva forskning. Cen- trala och systematiskt insamlade data som möjliggör forskning för ökad förståelse om samband mellan resultat och samhällets olika insat- ser saknas på väsentliga områden. Det finns således en del osäkerhet kring hur målgruppen för utredningen ser ut och hur stor den kan tänkas vara. Helt säkert är dock att dessa barn och elever med pro- blem, som kan vara både tillfälliga eller långvariga, finns i förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet. De behöver få stödinsat- ser för att kunna få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd.</P>
<P class="p67 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Statens folkhälsoinstitut, Statens folkhälsoinstitut (2010) Kartläggning av insatser för barn och unga i risksituationer 2010, 2010:10.</P>
<P class="p68 ft19">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft28">Utgångspunkter för utredningen och arbetssätt</P>
<P class="p8 ft15">Utredningens utgångspunkter</P>
<P class="p70 ft8">Skollagens (2010:80), nya skollagen, inledande skrivningar om upp- draget är tydliga och utgör utgångspunkten för mina förslag:</P>
<P class="p71 ft11">Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt</P>
<P class="p72 ft11">att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar</P>
<P class="p73 ft8">Min utgångspunkt är att givet skolans viktiga roll som skyddsfaktor är huvuduppgiften att ge barnen och eleverna en god pedagogisk miljö som leder till att nya skollagens kunskaps- och värdegrundsupp- drag utförs så att barn och elever ges en likvärdig utbildning och får utvecklas så långt möjligt efter sina egna förutsättningar. Men för barn och elever som utredningen rör finns ytterligare en central upp- gift: Att se, tolka och agera! Det finns tre viktiga uttryck för detta uppdrag i nya skollagen som inte får fallera: Utredningsskyldigheten, anmälningsskyldigheten och samverkansskyldigheten. Dessa viktiga delar av regelverket får rollen av skyddsnät för utredningens målgrupp.</P>
<P class="p74 ft8">Skolan är en starkt personberoende verksamhet och avgörande för framgång är många gånger relationen som uppstår mellan lärare och elev i utbildningssituationen. Trots svårigheten att studera detta är det i utredningen nödvändigt. Både den nationella och den kom- munala centrala nivån i kombination med verksamhetsnivån där mötet sker mellan lärare och elev har betydelse. Alla dessa aspekter be- hövs för förståelsen och för att kunna skapa en bild av helheten. Den i sig komplexa bilden av förskola och skola ska dessutom komp- letteras med alla de övriga samhällsaktörer som ser skolan som en int- ressant arena att verka på och med de parter skolan samverkar med.</P>
<P class="p74 ft8">Uppdraget att ge en samlad bild av arbetet med och samverkan kring utsatta barn och elever är mot denna bakgrund utmanande. Det är många nivåer och aktörer som behöver studeras. Den decen- traliserade styrningen av skolan innebär att skillnaderna i verksam- heten många gånger är större inom och mellan skolor än mellan kommuner och gör kanske mitt uppdrag omöjligt.</P>
<P class="p62 ft8">Den helhetsbild jag ger i utredningen innebär att jag svarar på frågan hur förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet arbetar med de barn och elever som man vet finns i verksamheten men som man inte på förhand kan identifiera. Inget barn kan därför i förväg uteslutas från att kunna höra till gruppen. Det är förmågan i sig och</P>
<P class="p75 ft19">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39514x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">förutsättningarna för upptäckt och tidiga insatser, i enlighet med direktiven, som är särskilt intressanta att studera samt att identi- fiera hinder och framgångsfaktorer i arbetet och i samverkan. Exakt vilka stödbehov och typer av problem barn och elever visar blir med det valda arbetssättet inte lika viktiga som att de identifieras och att adekvata insatser görs oavsett vilka behoven är som ska till- godoses. Detta sätt att skapa en helhetssyn är ett viktigt vägval i utredningen och speglar i viss mån också hur skolans eget uppdrag ser ut. Oavsett vilka behov en elev är i ska de uppmärksammas. För att kunna ge en samlad bild i enlighet med direktiven studeras sko- lan som system. Hur ser uppgiften ut och på vilket sätt utförs den?</P>
<P class="p77 ft8">Sammantaget ger min analys en samlad bild som konstaterar att problem finns på alla nivåer. De måste också lösas på alla nivåer trots att det är mycket svårt att påverka de förhållanden som ligger inom det ansvar en huvudman har eller hur en enskild lärare möter en elev. Med utredningens systemperspektiv adresseras problemen på samtliga nivåer och lösningar föreslås som – åtminstone på sikt – kan påverka även den lokala nivån.</P>
<P class="p78 ft15">Utredningens arbetssätt</P>
<P class="p79 ft8">Utredningen har utfört två stora kartläggnings- och analysuppgif- ter: Den första gäller att besvara frågan hur förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet arbetar med utredningens målgrupp. Den andra ska besvara hur samverkan fungerar mellan förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet å ena sidan och med olika samhällsaktörer å den andra sidan. Hinder och framgångsfaktorer ska identifieras.</P>
<P class="p80 ft8">Utredningen har genomfört gruppintervjuer i åtta kommuner<A href="#page_14"><SPAN class="ft32">2</SPAN></A>. Denna studie utgör utredningens huvudsakliga empiriska grund för analysen av verksamheternas arbetssätt. Nära 400 personer i ansva- rig ställning (politiker och förvaltningschefer, rektorer och förskole- chefer) samt pedagoger (från förskola till och med gymnasiesko- lan) kompletterade med representanter från elevhälsan har bidragit till innehållet i denna kommunstudie. Analysen av samverkan vilar huvudsakligen på material från Skolverkets regeringsuppdrag om samverkan, 90 kommuner deltog i utvecklingsarbetet. Två uppdrag till forskare har utförts för utredningens räkning. Det ena gäller en</P>
<P class="p81 ft34"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Deltagande kommuner var Enköping, Göteborg, Helsingborg, Huddinge, Jönköping, Stor- fors, Umeå och Ystad.</P>
<P class="p68 ft19">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">fördjupad utvärdering kring samverkan, det andra är en kunskaps- översikt om förskolans arbete med barn tillhörande utredningens målgrupp. Utredningen har även publicerat ett delbetänkande <SPAN class="ft11">”Se de tidiga tecknen” – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola </SPAN>(SOU 2010:64). I samband med publiceringen anordnades en konferens som väckte stort intresse. Utredningen har haft ett öppet arbetssätt och anordnat ett flertal seminarier och hearingar där olika intressenter deltagit.</P>
<P class="p83 ft28">Några slutsatser från problemanalysen</P>
<P class="p70 ft8">I min problemanalys konstaterar jag att det finns problem både med förskolans och skolans arbetssätt. Förutsättningarna för för- skolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet att utföra sitt vik- tiga uppdrag har förändrats över tid, bl.a. till följd av stora sam- hällsförändringar. Deras uppdrag har genom olika skolreformer de senaste decennierna blivit mer ambitiöst och kräver mer av verk- samheterna för att kunna genomföras. Denna utveckling ska ses i ljuset av ökade kompetenskrav i arbetsliv och samhälle. Jag saknar en analys av konsekvenserna av dessa förändringar och en djupare diskussion på nationell nivå av vad det betyder för möjligheterna att lyckas med ambitionerna. I utredningsarbetet har jag mött många ansvarstagande och engagerade politiker, tjänstemän och peda- goger. Gemensamt för dem är att de vill genomföra uppdraget, men att de ibland också vill få svar på frågan hur. Det gäller dels hur regelverket ska tolkas, dels och framför allt hur verksamheten och metoder kan utformas för att ge önskat resultat. Det saknas i dag en effektiv kunskapsspridning av god praktik, evidensbaserade meto- der och implementering av forskningsresultat som ger huvudmän och pedagoger i verksamheten möjlighet att ta ställning till vad som kan passa i den egna verksamheten men utan ”pekpinnar”. Det finns intressanta och positiva lärande exempel på god kommunal praktik men hur och av vem sprids kunskaperna vidare?</P>
<P class="p84 ft8">Den problembild angående bristande likvärdighet som Skolinspek- tionen identifierat är oacceptabel. Myndigheten pekar på väl kända och etablerade problem som trots påpekanden kvarstår över lång tid. Särskilt allvarlig är bilden för de barn och elever som utred- ningen fokuserar på. Deras rätt till en likvärdig utbildning vilar på en korrekt och rättssäker tillämpning av regelverket i kombination med en hög kompetens hos de verksamma.</P>
<P class="p85 ft19">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft8">Andra problem är otydligheter när det gäller ansvar och uppdrag som yttrar sig på olika sätt. På nationell nivå är det många olika myndigheter som – utan koordinering – vänder sig till förskola och skola för olika insatser. Det finns även kvarvarande hinder för sam- verkan trots att frågan prioriterats på olika sätt under lång tid. På lokal nivå finns också otydligheter och kanske missuppfattningar om både regelverk och uppdrag beträffande samverkansparter. En slutsats jag drar är att de hinder som finns är svåra att övervinna och därför krävs insatser på flera nivåer. Trots denna mörka bild ser jag samtidigt stora möjligheter att åstadkomma förändring. Bland annat till följd av det reformarbete som genomförts med en ny skol- lag och läroplaner som tydliggör det nationella uppdraget och vilka krav huvudmannen ska leva upp till. En annan viktig grund för min uppfattning är att det finns i kommuner och hos fristående aktörer goda erfarenheter som behöver ges spridning. Det är nu viktigt att ta vara på och konsolidera de kunskaper som vunnits i olika forsknings- och utvecklingsinsatser kring psykisk ohälsa för barn och unga samt i fråga om samverkan. Nu är det ett utmärkt tillfälle att gå vidare med nödvändiga förändringar.</P>
<P class="p87 ft28">Utredningens förslag och bedömningar</P>
<P class="p88 ft8">Utgångspunkten för mina förslag och bedömningar är förebygg- ande och främjande insatser. Med förebyggande insatser avses bland annat tidiga insatser som kan innebära att problem kan lindras eller lösas snabbt och att upprepade skolmisslyckanden kan undvikas så långt möjligt. Förebyggande insatser kan också vara ett tydligt regel- verk som leder till adekvata insatser när behov finns. Främjande insatser är att undanröja hinder för en effektiv samverkan och att klargöra ansvarsgränser samt åtgärder som kan höja kompetensen i berörda verksamheter. I mina förslag betonas vikten av en funge- rande samverkan. Förslagen i denna del baseras på att stora utveck- lingsinsatser har genomförts och delvis ännu pågår. Tillgänglig kunskap behöver nu tas om hand och leda till en implementering i verksamheten. Även formella, kvarvarande hinder för en fungerande samverkan behöver uppmärksammas.</P>
<P class="p89 ft27">Den statliga nivån behöver agera mer samstämt. Därför lägger jag förslag som ger ansvariga sektorsmyndigheter ett samordnings- ansvar för statliga insatser på området.</P>
<P class="p90 ft19">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft8">Det regelverk som ska skydda de allra svagaste barnen och elev- erna behöver stärkas för att ge den goda skyddseffekt som är av- sedd. Jag lägger förslag om förbättringar inom detta område.</P>
<P class="p92 ft8">Det finns signaler om bristande kunskaper om och misstro mellan olika parter som behöver mötas i samverkan. Ett klarlägg- ande behövs för att kunna bedöma om detta är ett reellt problem och hur det i så fall kan lösas.</P>
<P class="p93 ft8">Det behövs mer forskning och kunskapsspridningen behöver effektiviseras. Jag ser detta som en nationell angelägenhet. Inom utbildningsområdet behöver ett arbete inledas som synliggör vad som är beprövad erfarenhet och praktiknära forskning behöver stimuleras. Jag tydliggör hur detta arbete kan utvecklas.</P>
<P class="p94 ft8">Mina förslag baseras på nya skollagen samt de beslutade läropla- nerna för förskolan och grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet. När det gäller den nya skollagen har utredningen endast haft tillgång till själva lagtexten och förarbetena till lagen. Däremot har utredningen inte haft tillgång till eventuella tillkommande förordningar och andra styrdokument. Det är därför viktigt att mina förslag värderas mot denna bakgrund. Vidare har jag harmo- niserat mina förslag med beslutade och genomförda reformer på lärarområdet. Exempelvis gäller detta besluten om det s.k. Lärar- lyftet och lärarlegitimation samt inrättandet av lektorstjänster för att stärka samarbete mellan forskning och praktik.</P>
<P class="p95 ft8">Jag utgår från den rådande ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna samt den likställighet som ska råda mellan kom- munala och fristående anordnare.</P>
<P class="p96 ft8">Mina förslag omfattar fyra huvudområden. De är:</P>
<P class="p97 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Bättre samverkan på alla nivåer</SPAN></P>
<P class="p97 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Barns och elever rätt behöver stärkas</SPAN></P>
<P class="p98 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Elevhälsan och tidiga insatser</SPAN></P>
<P class="p97 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Vetenskap och beprövad erfarenhet</SPAN></P>
<P class="p99 ft28">Bättre samverkan krävs på alla nivåer</P>
<P class="p100 ft8">Inom detta område läggs tre olika förslag. Det första syftar till en koordinering av statliga insatser genom att Skolverket föreslås ges ett samordningsansvar. Det andra förslaget syftar till att stärka sam- verkan på kommunal central nivå genom systematiska och före-</P>
<P class="p101 ft19">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">byggande insatser. Det tredje förslaget förtydligar ansvaret att sam- verka och betonar vikten av att förskola, skola och annan pedago- gisk verksamhet får möjlighet att inta en jämlik roll i samverkan.</P>
<P class="p65 ft15">Bättre samverkan mellan myndigheter</P>
<P class="p79 ft8">Mitt förslag innebär att Skolverket bör ges ett samordningsansvar för statliga insatser som riktas mot förskola, skola och annan peda- gogisk verksamhet. Bakgrunden till förslaget är att skolan och för- skolan är en intressant arena för många myndigheter och företrä- dare för forskningen. Detta eftersom det är förhållandevis enkelt att där nå i princip alla barn och elever för att t.ex. besvara olika enkäter. Det är också ett enkelt sätt för samma aktörer att komma i kontakt med personal inom elevhälsan, rektorer eller annan perso- nal på olika nivåer i verksamheten och även föräldrarna till barn och elever. I utredningsarbetet har bristen på koordination i dessa insat- ser beskrivits som ett problem, och en risk för dubbelarbete finns.</P>
<P class="p77 ft8">Självfallet ger dessa undersökningar och forskningsenkäter och andra liknande statliga insatser en viktig och efterfrågad informa- tion, men denna och liknande typer av insatser från myndighetshåll skulle kunna koordineras bättre.</P>
<P class="p102 ft8">Ett samordningsansvar för Skolverket beträffande denna och lik- nande typer av nationella insatser riktade mot utbildningsverksam- het skulle kunna leda till en bättre dialog och ge möjligheter till effektiviseringar.</P>
<P class="p103 ft15">Samverkan på kommunal central nivå behöver förbättras</P>
<P class="p104 ft8">Mitt förslag innebär ett tidsbegränsat utvecklingsarbete för att stärka samverkan på kommunal central nivå mellan de ansvariga för ut- bildning och socialtjänst. Arbetet ska synliggöra framgångsrika meto- der och samhällsekonomiska konsekvenser av förebyggande insat- ser för barn och elever med sammansatta stödbehov. För detta utvecklingsarbete bör ett tidsbegränsat nationellt ekonomiskt stöd införas, ett stimulansbidrag. För att uppnå en helhetssyn på sam- verkan om förebyggande insatser för barn och unga bör även hälso- och sjukvårdens insatser för målgruppen kunna ingå.</P>
<P class="p77 ft8">Bakgrunden till förslaget är att hemkommunen för barn och elever som huvudman för verksamhet i förhållande till övriga huvud-</P>
<P class="p105 ft19">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39519x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">män enligt nya skollagen har en unik position genom sitt ansvar för uppföljning av skolplikten och sitt ansvar för att finansiera barns och elevers utbildning. Dessa ansvarsfrågor vilar på den kommu- nala huvudmannen oavsett var ett barn eller en elev genomför sin skolgång eller deltar i verksamhet i förskola eller annan pedagogisk verksamhet. Ansvaret ger goda möjligheter till uppföljning av insat- ser och stöd till barn och elever i behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p95 ft8">Om barn och elever i behov av stöd blir föremål för tidiga insat- ser och även det förebyggande arbetet är framgångsrikt innebär det troligen också att framtida kostnader för kommunen, men även samhället i stort, kan minska till följd av att behovet av stödinsatser på sikt minskar.</P>
<P class="p14 ft8">På central kommunal nivå har hemkommunen även ett ansvar för socialtjänst och utbildningsfrågor (med kultur- och fritid) och kan genom överenskommelser med andra kommuner eller huvud- män för hälso- och sjukvården underlätta samverkan.</P>
<P class="p62 ft8">Kommunen har alltså en möjlighet att ta ett helhetsansvar för barns och elevers utbildning oavsett var utbildningen ges. Denna unika position med starka incitament och stora möjligheter att agera har – som jag ser det – ingen annan aktör när det gäller barn och elever med olika typer av stödbehov.</P>
<P class="p14 ft8">Nya skollagens krav på huvudmannen avseende systematiska kvalitetsarbete skulle kunna utnyttjas för att stärka förutsättning- arna för en samverkan mellan främst skolan och socialtjänsten men även med hälso- och sjukvården. Samverkan bör inriktas på av forskningen definierade riskfaktorer för psykisk ohälsa och social problematik. Även uppföljningen av verksamheten bör inriktas mot vad forskningen identifierar som tydliga riskfaktorer på dessa två områden. Även den forskning som finns om vilka faktorer som är betydelsefulla för en framgångsrik samverkan bör utnyttjas. Att detta skulle kunna var ett sätt att stärka och utveckla samverkan stöds av vad som framkommit inom ramen för det s.k. Modellom- rådesprojektet och genom tidigare utvecklingsarbete och forskning kring samverkan<A href="#page_19"><SPAN class="ft32">3</SPAN></A>.</P>
<P class="p107 ft8">Jag menar därför att samverkan på kommunal central nivå mel- lan ansvariga för utbildning och socialtjänst behöver stärkas och att framgångsrika metoder och samhällsekonomiska konsekvenser av förebyggande insatser för barn och unga med sammansatta stöd- behov behöver tydliggöras genom att ett utvecklingsarbete genom-</P>
<P class="p108 ft34"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Sveriges Kommuner och Landstings Modellområdesprojekt. För mer information besök projektets hemsida: http://modellomraden.skl.se/web/psynk.aspx</P>
<P class="p109 ft19">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39520x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">förs. Denna samverkan med bas i det kommunala ansvaret för ut- bildning och socialtjänst kan ses som ett naturligt nästa steg i det utvecklingsarbete som Modellområdesprojektet med basen i lands- tingen utgör. Genomförandet bör stödjas med hjälp av ett tidsbe- gränsat nationellt stöd, ett stimulansbidrag.</P>
<P class="p102 ft8">Jag anser att denna utvecklingsinsats har nära samband med det pågående Modellområdesprojektet som nu genomförs av SKL och som går in en avslutande fas under år 2011. Denna utvecklings- insats grundas på en överenskommelse med staten om innehåll och villkor för genomförandet. Det finns starka skäl för regeringen att överväga att låta staten ingå en ny överenskommelse där det utbild- ningspolitiska perspektivet är utgångspunkten för överenskom- melsen. Det finns flera fördelar med en sådan överenskommelse eftersom vunna erfarenheter av genomförandet av Modellområdes- projektet kan tas tillvara. SKL har ansvar både för utbildning, socialtjänst och hälso- och sjukvård och därigenom den nödvändiga kompetensen för att genomföra en sådan utvecklingsinsats som jag föreslår. Viktigt är dock att även fristående aktörer erbjuds att delta i utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p110 ft15">Förtydligande av skyldigheten att samverka</P>
<P class="p111 ft8">Mitt förslag innebär att bestämmelserna om samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen ändras så att det tydliggörs att socialnämndens initiativ inte krävs för att samverkan ska ske.<A href="#page_20"><SPAN class="ft32">4 </SPAN></A>Socialtjänsten ska fortfarande ha ett förstahandsansvar för att samverkan kommer till stånd. De begränsningar för att lämna ut uppgifter som följer av sekretess- och tystnadspliktslagstiftning påverkas inte av förslaget.</P>
<P class="p112 ft8">Bakgrunden till förslaget är att det i dag finns oklarheten när det gäller vilka samhällsaktörer som kan ta initiativ till samverkan vad avser barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Av be- stämmelserna ska efter den av mig föreslagna ändringen klart fram- gå att socialnämndens initiativ inte krävs för att en samverkan ska komma till stånd, utan att även de andra samhällsaktörer som anges i samverkansbestämmelserna har möjlighet att ta initiativ till sam- verkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p113 ft34"><SPAN class="ft33">4 </SPAN>Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i dess lydelse enligt SFS 2010:662 och skollagen (2010:800).</P>
<P class="p68 ft19">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft8">Otydligheten i dagens reglering har fått till följd att i vart fall förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet och deras per- sonal i vissa fall avstått från att ta initiativ till samverkan i tron att de inte haft denna möjlighet trots att detta har varit påkallat. För- skolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet har uppfattat det som att relationen mellan dem och socialtjänsten inte är jämlik. Genom att ta bort orden ” på socialnämndens initiativ” åstadkoms förtydliganden i berörda lagstiftningar och lydelsen blir härigenom utformad på ett likartat sätt.</P>
<P class="p83 ft28">Barns och elevers rätt behöver stärkas</P>
<P class="p100 ft8">Under denna rubrik lägger jag fem förslag alla syftande till att stärka rätten till en likvärdig utbildning. En viktig anledning är att en kor- rekt tillämpning av regler vid beslut som innebär myndighetsut- övning är nödvändig för att de barn och elever utredningen rör ska kunna garanteras en likvärdig utbildning. Rätten till särskilt stöd är ett exempel på beslut som avses. Förslagen avser:</P>
<P class="p115 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">En inventering av behovet av mer stöd för en korrekt tillämp- ning av gällande regler vid myndighetsutövning som påverkar barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning och om så är påkallat lämpliga åtgärder från regeringens sida för att tillgodose behoven.</SPAN></P>
<P class="p116 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Kartläggning och analys av om tillämpningen av sekretessregler utgör hinder för samverkan</SPAN></P>
<P class="p117 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Utformningen av övergångar mellan olika skolor och skolformer</SPAN></P>
<P class="p118 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Uppföljning av rutiner och kunskaper om anmälningsskyldig- heten till socialtjänsten</SPAN></P>
<P class="p119 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Granskning av elevers rätt till en likvärdig utbildning när de fullgör sin skolgång efter placeringsbeslut av socialtjänsten.</SPAN></P>
<P class="p120 ft15">Mer stöd för en korrekt tillämpning av gällande regler behövs</P>
<P class="p73 ft8">Mitt förslag är att regeringen bör ge Skolverket och Skolinspektio- nen ett gemensamt uppdrag att inventera behovet av förordningar, föreskrifter och allmänna råd för att tillämpningen av nya skollagen ska bli mer rättssäker vad avser myndighetsutövning vid beslut som avser barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning.</P>
<P class="p121 ft19">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39522x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft8">Bakgrunden till förslaget är att bestämmelserna i skollagen (1985:1100), 1985 års skollag avseende barn och elever i behov av särskilt stöd ska garantera en likvärdig utbildning. Det gör den i praktiken inte i dag eftersom tillämpningen brister. Skolinspek- tionen pekar i sin rapport till regeringen på att bristerna i detta avseende inte avhjälpts trots mångåriga problem<A href="#page_22"><SPAN class="ft32">5</SPAN></A>. Av rapporten framgår att det finns stora brister i tillämpningen trots de allmänna råd som Skolverket utfärdat och annat stödjande material. En all- varlig konsekvens av detta är att barn och elever kan gå miste om sin rätt till en likvärdig utbildning. Ett allvarligt exempel på detta är de brister Skolinspektionen påtalat när det gäller elever som på brist- fälligt underlag placerats inom särskolan.</P>
<P class="p112 ft8">Denna allvarliga bild bekräftas i utredningen också av att ansva- riga i verksamheterna efterlyser ett tydligt stöd i handläggningen av beslut som berör barn och elevers rätt till en likvärdig utbildning. Den efterkontroll av besluten som Skolinspektionens tillsyn och beslut i anmälningsärenden innebär kan inte fylla detta behov.</P>
<P class="p122 ft8">Jag ser allvarligt på att de regler som ska skydda de barn och elever som behöver mest stöd hittills inte förmått garantera deras rätt till en likvärdig utbildning på grund av att de tillämpas felaktigt eller på olika sätt över landet. Det är oacceptabelt och det måste säker- ställas att detta förändras när nya skollagen börjar tillämpas.</P>
<P class="p112 ft8">De brister i tillämpningen av 1985 års skollag som de som del- tagit i kommunstudien pekat på och som Skolinspektionen iaktta- git i sina granskningar är allvarliga och kvarstår trots påpekanden och stödinsatser. Sådana åtgärder är alltså inte tillräckliga för att komma till rätta med problemen.</P>
<P class="p102 ft8">En berättigad fråga är därför om nya skollagens regler ensamma förmår garantera en tillämpning som leder till likvärdighet och rätts- säkerhet vid beslut om åtgärdsprogram eller anpassad studiegång eller andra beslut eller åtgärder där elevers rätt till utbildning berörs utan att dess bestämmelser förtydligas genom förordningar, före- skrifter och annan vägledning i dessa avseenden.</P>
<P class="p102 ft8">Jag gör bedömningen att svårigheterna att tillämpa regelverket inte med säkerhet avhjälps av införandet av den nya skollagen mot bakgrund av de allvarliga problem som konstaterats. Vidare är det inte troligt att nya skollagen ensam kan åtgärda identifierade brister i de avseenden som angetts ovan eftersom reglerna vad avser barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning i många fall är oför-</P>
<P class="p68 ft34"><SPAN class="ft33">5 </SPAN>Skolinspektionen (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009.</P>
<P class="p123 ft19">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">ändrade. Jag föreslår därför att regeringen ger Skolinspektionen och Skolverket ett gemensamt uppdrag att inventera vilka tillämp- ningsproblem som finns enligt nu gällande regelverk vad avser myndighetsutövning i samband med beslut som berör barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. Myndigheterna bör därefter noga följa genomförandet av nya skollagen och särskilt följa upp om de identifierade tillämpningsproblemen minskat eller kvarstår och hur behovet av förtydliganden av hur nya skollagens bestäm- melser ser ut.</P>
<P class="p95 ft8">De främsta argumenten för att en sådan inventering och upp- följning bör göras är följande:</P>
<P class="p118 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Rättsosäkerhet råder för både barn, elever och vårdnadshavare då regelverkets konsekvenser i enskilda ärenden inte kan bedömas.</SPAN></P>
<P class="p124 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">För ansvariga beslutsfattare är rättsläget också osäkert.</SPAN></P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Handläggningen av olika beslut kan leda till kritik i efterhand av Skolinspektionen. Skolinspektionens tillsyn har ökat och att det har därigenom blivit tydligare att dess beslut i anmälningsären- den leder till en de facto normering.</SPAN></P>
<P class="p116 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Tillämpningen enligt 1985 års skollag förbättrades inte tillräck- ligt trots stödmaterial från Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p125 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Överklaganderätten som införs i nya skollagen är avsedd att stärka rättssäkerheten, men kan om dagens förhållanden i övrigt består komma att leda till att de som överklagar fattade beslut missbedömer rättsläget. Det kan i sin tur leda till många onödiga överklaganden som påverkar förvaltningsrätternas och Skolver- kets överklagandenämnds arbetsbelastning och kostnader.</SPAN></P>
<P class="p126 ft8">När Skolinspektionen och Skolverket avgett sin gemensamma rap- port kan regeringen ta ställning till frågan om det finns ett behov av kompletterande förordningar, föreskrifter och annan vägledning och om så är fallet se över vilka eventuella lagändringar som krävs för att detta ska kunna förverkligas. Om inventeringen och upp- följningen skulle visa att det finns ett behov av kompletterande förtydligande regler till nya skollagen överlämnar jag till regeringen att avgöra hur behovet lämpligen kan tillgodoses. Jag konstaterar dock att Skolverket rimligen bör få ansvaret för att utfärda even- tuella föreskrifter och annan vägledning på området i den mån det är denna typ av kompletterande regelverk som krävs. I dag saknar</P>
<P class="p127 ft19">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">Skolverket i flera avseenden sådana bemyndiganden som krävs för att detta skulle vara möjligt.</P>
<P class="p122 ft8">Sådana förtydligande regler är enligt min bedömning väl fören- liga med den mål- och resultatstyrning och den grund för ansvars- fördelningen som finns mellan stat och kommun. En ökad komp- letterande reglering på det område som gäller likvärdighet och en rättssäker myndighetsutövning innebär inte heller någon inskränk- ning i den pedagogiska friheten eller det lokala ansvaret för skolut- veckling.</P>
<P class="p128 ft15">Hindrar sekretessreglernas tillämpning samverkan?</P>
<P class="p79 ft8">Mitt förslag är att Skolverket, Socialstyrelsen och Skolinspektionen ges ett gemensamt uppdrag av regeringen att kartlägga och analy- sera om tillämpningen av gällande sekretessregler utgör ett hinder för samverkan mellan förskola, skola och annan pedagogisk verk- samhet och socialtjänst och hälso- och sjukvård och – i så fall <NOBR>–i</NOBR> vilken omfattning. Om svårigheterna kan avhjälpas genom förtyd- liganden, kompletterande reglering eller utbildningsinsatser så bör myndigheterna återkomma till regeringen med förslag på hur.</P>
<P class="p102 ft8">Bakgrunden till förslaget är att jag under utredningsarbetet mött många inom förskolan, skolan och elevhälsan som uttryckt misstro mot hur andra verksamheter tillämpar sekretesslagstiftningen inom sina respektive områden vid samverkan. Denna uppfattning kan säkerligen i många fall vila på ett missförstånd om vilket uppdrag exempelvis socialtjänsten eller BUP har och vilka gränser gällande sekretesslagstiftning sätter för möjligheten att samverka och lämna ut uppgifter i främst individärenden. En sådan misstro gagnar inte en god samverkan och kritiken bör tas på allvar. Den kan tyda på att tillämpningen av gällande sekretessregler leder till att samverkan försvåras.</P>
<P class="p89 ft8">Om dessa svårigheter kan avhjälpas genom förtydliganden, kompletterande reglering eller utbildningsinsatser så bör myndig- heterna återkomma till regeringen med förslag på hur. En fråga som särskilt bör undersökas inom ramen för uppdraget är hur möj- ligheten till menprövning som finns i vissa sekretessregler tillämpas och om samtycke från den enskilde efterfrågas för att möjliggöra ett utlämnande av uppgifter som annars inte hade fått lämnas ut.</P>
<P class="p129 ft19">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft35">Övergångar måste utformas</P>
<P class="p72 ft15">så att det stödjer elevens fortsatta lärande</P>
<P class="p131 ft8">Min bedömning är att övergångar inom och mellan skolor och skolformer behöver utformas så att de underlättar barns och elevers fortsatta lärande. Huvudmännen behöver se till att rutiner för övergångar utarbetas och utformas på ett ändamålsenligt sätt i syfte att stödja detta.</P>
<P class="p13 ft8">Bakgrunden till min bedömning är att jag under utrednings- arbetet fått entydiga signaler om att övergångar mellan olika skolor och skolformer är en kritisk punkt för många elever och särskilt svåra kan de vara för den grupp barn och elever utredningen rör. Övergångar inom och mellan olika skolformer för barn och elever i behov av särskilt stöd kan innebära en risk för att viktig pedagogisk information går förlorad. Uppgifter i ett åtgärdsprogram som inne- håller känslig information om en elev är i dag oftast skyddade av sekretess. När utredningen intervjuat verksamma i kommunstudien om sekretesslagstiftningen utgör något hinder eller problem i arbetet har svaren varierat. En majoritet anser att sekretesslag- stiftningen inte är ett hinder eftersom skolan ofta får samtycke av elevens föräldrar att lämna ut nödvändig information vid över- gångar mellan skolor. Andra svar pekar på problem. Det finns för- äldrar som inte vill lämna sitt samtycke. Många gånger beror det på att föräldrarna vill att deras barn ska få komma till en ny skola utan att vara belastad av tidigare dokumentation.</P>
<P class="p132 ft8">Min slutsats när det gäller övergångar och eventuella sekretess- problem är att den starkaste framgångsfaktorn är att åstadkomma ett förtroendefullt samarbete mellan skolan och föräldrarna. Ett sådant byggs upp genom ömsesidig respekt och ett ömsesidigt för- troende samt en tilltro till att skolans dokumentation är professio- nell och innehåller relevant information för elevens fortsatta lärande. Ett annat problem jag mött under utredningens arbete är att lärare inte efterfrågar dokumentation om en elev eftersom den professio- nella nivån på denna uppfattas vara för låg. Exempelvis finns brister i relevansen i innehållet eller ofullständigheter som ger tolknings- problem, det framgår inte klart vilket syfte dokumentationen har. Det är alltså viktigt att dokumentation i skolan håller en hög pro- fessionell nivå både för att föräldrar ska vara positiva till att den överlämnas och för att den ska kunna leda till en bra lärandesitua- tion för eleven. En annan orsak till att dokumentationen bör vara professionell är att skolan som tar emot eleven ska vara intresserad</P>
<P class="p133 ft19">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft8">av att ta emot och även efterfråga informationen. Skolinspektionen har pekat på problem med bristande professionell standard i dokumen- tation av elever och i utredningsarbetet har denna bild bekräftats.</P>
<P class="p65 ft15">Två uppdrag till Skolinspektionen</P>
<P class="p135 ft11">Uppföljning av anmälningsskyldigheten</P>
<P class="p79 ft8">Mitt förslag är att Skolinspektionen ska följa upp att verksamheterna har tydliga rutiner för och kunskaper om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, till socialtjäns- ten beträffande barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p122 ft8">Bakgrunden till mitt förslag är att det på nationell nivå inte finns någon säker bild av hur verksamheter sköter sin anmälningsplikt till socialtjänsten beträffande barn som far illa eller riskerar att fara illa. Detta är allvarligt och jag har i utredningsarbetet mött uppfatt- ningen att verksamheterna anmäler i för liten utsträckning. Samti- digt har det under arbetets gång också framkommit att andra före- trädare för verksamheterna menar att de anmäler och anmäler utan att något händer.</P>
<P class="p136 ft8">Anmälningsplikten är ett av de viktigaste instrumenten för de barn och elever som lever i en utsatt situation ska få den hjälp de behö- ver. Deras rätt och skydd hänger på att reglerna om anmälan är kända och tillämpas korrekt. Skolinspektionen kan enligt min mening inom ramen för sitt tillsynsansvar och sitt uppdrag att utföra kvali- tetsgranskningar granska att verksamheterna har tydliga rutiner för och kunskaper om anmälningsplikten. En granskning av anmäl- ningsplikten i den meningen att myndigheten gör en bedömning av det berättigade i en anmälan, en prövning i sak, faller dock utanför Skolinspektionens befogenheter.</P>
<P class="p78 ft11">Hur tillgodoses rätten till undervisning för barn</P>
<P class="p137 ft11">och unga som är placerade genom beslut av socialtjänsten?</P>
<P class="p138 ft8">Jag föreslår att Skolinspektionen i samarbete med Socialstyrelsen bör genomföra en granskning av hur barns och elevers rätt till ut- bildning tillgodoses när de fullgör sin skolgång efter placeringsbes- lut av socialtjänsten. Det är även viktigt att socialtjänsten och skola tar ansvar för sina verksamhetsområden både vad avser planering,</P>
<P class="p139 ft19">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">genomförande och uppföljning vid en placering utanför det egna hemmet.</P>
<P class="p92 ft8">Bakgrunden till förslaget är att Skolinspektionen har granskat den särskilda undervisningen vid hem för vård och boende (HVB) och därvid funnit att det vid tidpunkten för granskningen fanns en del problem och oklarheter beträffande denna undervisningsform. Skolinspektionen föreslog vissa åtgärder för att komma till rätta med de uppmärksammade problemen.</P>
<P class="p141 ft8">Sedan granskningen genomfördes har nya skollagen trätt i kraft och denna börjar tillämpas fr.o.m. 1 juli 2011. Det är svårt att dra några bestämda slutsatser beträffande om nya skollagen löser de problem som Skolinspektionen pekat på i sin rapport eller inte. Det bör dock framhållas att nya skollagen löst en del av den problema- tik som framkommit vid Skolinspektionens granskning, t.ex. sam- verkansproblem och frågor om överlåtande av huvudmannaskapet för utbildning. Att så är fallet har utredningen underhand också fått bekräftat av Skolinspektionen.</P>
<P class="p13 ft8">Det är ändå av stor vikt att en ny granskning genomförs. Granskningen bör dock denna gång utvidgas till att avse alla de barn och unga som genom beslut av socialtjänsten är placerade och där Skolinspektionen har ett ansvar för att utöva tillsyn över utbild- ningen i syfte att utvärdera hur deras utbildningssituation ser ut. Att en sådan utvidgning av granskningen bör ske vinner stöd av kommunstudien. Granskningen bör syfta till att utvärdera om nya skollagen löst en stor del av den problematik som tidigare funnits eller om i vart fall delar av problemområdena kvarstår alternativt nya problem uppstått. Granskningen bör även i den mån det är på- kallat innehålla åtgärdsförslag.</P>
<P class="p142 ft8">En särskilt viktig fråga att överväga inom ramen för gransk- ningen är om det kan behövas en tydligare reglering för att social- tjänsten och utbildningsansvariga i kommunen ska kunna hantera ett barns eller en elevs rätt till utbildning på ett säkert och ända- målsenligt sätt i samband med ett placeringsbeslut som socialtjäns- ten fattar. Detsamma gäller möjligheten för utbildningsansvariga att följa upp skolpliktsansvaret för dessa elever. Skolinspektionen bör även belysa i vilken grad utbildningsfrågor för dessa elever kan beaktas i samband med tillståndsgivning.</P>
<P class="p74 ft8">Den nya granskningen bör genomföras när nya skollagen till- lämpats en tid. På så sätt är det inte bara möjligt att utvärdera huruvida lagen i sig faktiskt löser den problematik jag här pekar på utan också gör det möjligt att se hur lagen rent faktiskt tillämpas.</P>
<P class="p143 ft19">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">När i tiden granskningen bör genomföras menar jag bör överlåtas till regeringen att avgöra.</P>
<P class="p65 ft28">Elevhälsan och kunskapssatsningar</P>
<P class="p138 ft8">Under denna rubrik lägger jag två förslag. Det första förslaget syf- tar till att klargöra att införandet av en samlad elevhälsa i nya skol- lagen bör leda till tydliga ställningstaganden gällande ansvarsför- delningen mellan myndigheterna Skolverket, Socialstyrelsen och Skolinspektionen. Jag pekar också på behov av förtydliganden även när det gäller ansvaret för behandling av barn och unga med psy- kiska besvär och att regeringen bör se över hur den medicinska delen av elevhälsan kan utveckla samverkan med primärvården.</P>
<P class="p112 ft8">Mitt andra förslag är att regeringen bör inrätta en delegation för att ta fram en gemensam kunskapssyn på värdet och effekterna av tidiga insatser avseende barn i förskoleålder och elever i första åren i grundskolan.</P>
<P class="p103 ft15">En samlad elevhälsa – ett stöd för elevers måluppfyllelse</P>
<P class="p104 ft8">Elevhälsan har en strategisk uppgift inom skolans ram och dess uppdrag förtydligas i nya skollagen. Därmed bör den ses som en självklar del av det utbildningspolitiska uppdraget. Det bör också få konsekvenser för hur ansvaret för elevhälsan synliggörs på nationell myndighetsnivå. I dag utfärdar Socialstyrelsen riktlinjer för skol- hälsovården som utgör en del av myndighetens sektorsansvar för hälso- och sjukvård. Nu – med nya skollagens definition av en sam- lad elevhälsa behöver Skolverkets roll och ansvar för elevhälsan ses över. Som en följd av utformningen av elevhälsans uppdrag bör regeringen i första hand i samband med den översyn som nu sker av förordningar och andra styrdokument för de verksamheter som berörs av nya skollagen se över det behov av förtydliganden av an- svaret för den samlade elevhälsan som kan finnas mellan den sek- torsansvariga myndigheten Skolverket och tillsynsmyndigheten Skol- inspektionen och, vad avser elevhälsans medicinska del, Socialstyrelsen.</P>
<P class="p144 ft8">Skolverket måste få förutsättningar och mandat att ta rollen som sektorsansvarig myndighet med ett samordningsansvar för den samlade elevhälsan. Detta ansvar innebär en nära samverkan med Socialstyrelsen som i dag har ett bemyndigande att både utfärda före-</P>
<P class="p145 ft19">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">skrifter och riktlinjer inom sitt myndighetsområde. Jag ser det som nödvändigt att Skolverket såsom sektorsansvarig myndighet ges möj- lighet att inta en jämlik ställning i förhållande till Socialstyrelsen.</P>
<P class="p147 ft8">Under utredningsarbetet har oklarheter i ansvaret för behand- lingsansvar för barn och ungas psykiska ohälsa redovisats för mig. Denna oklarhet finner jag både allvarlig och viktig att den klaras upp men frågan kan inte anses på något sätt ligga inom ramen för mitt uppdrag. Jag känner dock ett ansvar för att redovisa att pro- blemet finns och behöver lösas. Min bedömning är att detta är en uppgift för Regeringskansliet och där berörda departement. En fråga som hänger samman med behandlingsansvaret är också att det fak- tiska innehållet i skolhälsovården nu behöver genomlysas mot bak- grund av nya skollagens beskrivning av elevhälsans uppdrag där sär- skilt samarbete med hälso- och sjukvården betonas. Hur och på vil- ket sätt skolhälsovården kan samarbeta med barnhälsovården är en fråga som behöver ses över med nya skollagens definition av elev- hälsa som utgångspunkt. Jag föreslår att regeringen ser över dessa frågeställningar. Hur detta ska ske överlämnas till regeringen att bedöma.</P>
<P class="p148 ft15">Tidiga insatser – en satsning för ökad kunskap</P>
<P class="p149 ft8">Mitt förslag innebär att regeringen bör inrätta en delegation med uppdraget att belysa värdet av tidiga insatser för barn i för- skoleåldern samt elever i grundskolans tidiga årskurser ur ett tvär- disciplinärt och internationellt forskningsperspektiv samt att utifrån ett utbildningspolitiskt perspektiv formulera en gemensam kunskaps- syn beträffande värdet och effekterna av tidiga insatser. I delega- tionen bör ingå sektorsansvariga myndigheter samt representanter för huvudmän och sammansättningen bör spegla den helhetssyn och tvärdisciplinära kompetens som krävs på området tidiga insatser.</P>
<P class="p74 ft8">Resultatet av delegationens arbete bör ligga till grund för rekom- mendationer både till beslutsfattare och verksamma inom området.</P>
<P class="p147 ft8">Bakgrunden till förslaget är att det redan i dag finns interna- tionell forskning som visar att tidiga insatser för barn och elever är viktiga och kan innebära att risken för senare studiemisslyckanden minskar eller undviks helt. Svensk forskning på området saknas i hög grad. Forskningsläget när det gäller barn under tio år är gene- rellt bristfälligt. Kunskapsläget beträffande barn i förskoleålder som inte går i förskolan är knapphändigt och från BVC finns i dag inte</P>
<P class="p150 ft19">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39530x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft8">någon nationell statistik att tillgå. Däremot har kunskapsläget i Sverige förbättrats när det gäller förskolans och grundskolans arbetssätt vad avser området psykisk ohälsa.</P>
<P class="p151 ft8">I både Finland och Norge ses tidiga insatser som en viktig fram- gångsfaktor. Länderna har därför valt att prioritera specialpedago- giska insatser under barns och elevers tidiga år. Motsvarande sats- ningar har inte gjorts i Sverige, även om frågan om betydelsen av specialpedagogiska stödinsatser inom förskolan har varit föremål för överväganden i tidigare utredningar.<A href="#page_30"><SPAN class="ft32">6 </SPAN></A>Kungl. Vetenskapsakade- miens (KVA) stora studie kring kausala samband mellan skola, lärande och psykisk hälsa utöver viktiga forskningsresultat så visar den också på intressanta kunskapsluckor. Studien baserades på inter- nationell forskning eftersom de högt uppställda kraven på kausali- tet fick till följd att svenska studier inte klarade den förberedande granskningen. Mot bakgrund av att det var Hälsoutskottet som stod bakom insatsen så gavs den utbildningsvetenskapliga respektive pedagogiska forskningens roll inte en framträdande position, andra discipliner var mer framträdande. I Sverige pågår för tillfället en debatt om tidiga insatser, värdet av diagnoser och synen på neuropsykiat- riska funktionshinder. Olika forskningsdiscipliner har inte en gemen- sam syn inom området. Avsaknaden av en samsyn kan få betydelse för hur barn och elever bemöts och det finns en risk för att det leder till en bristande likvärdigheten i de insatser barn och unga får.</P>
<P class="p144 ft8">Under utredningsarbetets gång har det framkommit att de som är verksamma inom förskola, skola och annan pedagogisk verksam- het ser tidiga insatser som en viktig framgångsfaktor.</P>
<P class="p122 ft8">Det finns också indikationer på att tidiga insatser ur ett sam- hällsperspektiv kan vara kostnadseffektiva. Vidare står det klart att det saknas svensk forskning på avgörande områden. Pedagoger som deltagit i kommunstudien har tydligt efterfrågat mer kunskapsstöd från den nationella nivån.</P>
<P class="p112 ft8">Mot bakgrund av vad som nu sagts, särskilt det förhållandet att det saknas ett stabilt kunskapsläge, föreslår jag att regeringen gör en särskild tidsbegränsad satsning inom området tidiga insatser i syfte att ta fram mer kunskap och ge ett bättre beslutsunderlag inför ett ställningstagande till om och hur tidiga insatser bör prioriteras och i så fall om elevhälsan samt barnhälsovården bör och kan spela en viktig roll i detta arbete, särskilt om elevhälsan eller delar av den görs tillgänglig även för förskolan. Denna satsning ska ses som ett</P>
<P class="p152 ft34"><SPAN class="ft33">6 </SPAN>Bland annat i Skollagskommittén, U 1990:01 Kommittén för översyn av skollagen.</P>
<P class="p123 ft19">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">viktigt nästa steg i det arbete som Kungl. Vetenskapsakademien gjorde genom sin stora konferens men samtidigt ska denna satsning ges en tydlig utbildningsvetenskaplig utgångspunkt.</P>
<P class="p147 ft8">Satsningen bör enligt min uppfattning bestå i att regeringen in- rättar en delegation som ska stödja och utveckla en samlad bild av kunskapsläget och arbetet med tidiga insatser riktade till barn i för- skoleåldern och elever i de tidiga årskurserna av grundskolan ur ett utbildningspolitiskt perspektiv. Delegationens arbete bör inriktas på att klarlägga värdet och effekterna av tidiga insatser för dessa grup- per och ta sin utgångspunkt i de resultat som framtagits i Kungliga Vetenskapsakademiens arbete med att studera de kausala samban- den mellan skola, lärande och psykisk hälsa. Arbetet bör baseras på dels en utvärdering av den empiriska grund som tagits fram inom kommunsektorn, dels den kunskap som avslutade och pågående forskningsprojekt inom området psykisk ohälsa utvecklat. Det är särskilt angeläget att delegationen i sitt arbete belyser elevhälsans roll och betydelsen av samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst.</P>
<P class="p153 ft8">Delegationen bör ha ett tvärdisciplinärt perspektiv och belysa den internationella forskning som finns på området. Genom dele- gationens arbete ges härigenom dels en möjlighet att konsolidera och vidareutveckla sådan kunskap som redan finns, dels en möjlig- het att komplettera med ett utbildningsvetenskapligt perspektiv som hittills saknats i hög grad.</P>
<P class="p14 ft8">Frågan om tidiga insatser är kostnadseffektiva i ett förebygg- ande arbetssätt bör studeras inom ramen för arbetet.</P>
<P class="p92 ft8">Delegationen bör avrapportera resultatet av sitt arbete till rege- ringen. Avrapporteringen bör utformas på ett sådant sätt att den kan läggas till grund för rekommendationer till verksamma och be- slutsfattare för hur arbetet med tidiga insatser bör bedrivas. Vidare bör resultatet av denna tidsbegränsade insats kunna ge ett bättre beslutsunderlag vad avser arbetet med tidiga insatser och – för- hoppningsvis – också bidra till att stödja det pedagogiska arbetet och att utveckla samarbetet mellan elevhälsan och andra aktörer.</P>
<P class="p142 ft8">Ett antal kommuner bör enligt min bedömning erbjudas att delta i arbetet. Vidare bör olika forskningsprojekt knytas till dele- gationen och ett tvärdisciplinärt synsätt användas för att besvara frågan om tidiga insatsers betydelse. Eftersom de pedagogiska och utbildningsvetenskapliga forskningsinsatserna hittills inte varit fre- kventa behöver dessa perspektiv nu förstärkas. Jag föreslår därför att delegationen knyter till sig fem eller flera olika forskargrupper</P>
<P class="p154 ft19">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">där olika pedagogiska inriktningar samt , nationalekonomisk och medicinsk kompetens finns företrädd men med en tyngdpunkt i de utbildningsvetenskapliga frågeställningarna. Delegationen kan i denna fråga använda Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté för handläggning och konstituerandet av forskargrupper, gärna med internationell och nordisk medverkan.</P>
<P class="p102 ft8">Flera frågor bör besvaras inom ramen för delegationens uppdrag för att kunskapsläget ska förbättras och – om möjligt – en samsyn uppnås. Om det skulle visa sig inte vara möjligt att nå ett enhetligt synsätt på värdet av tidiga insatser måste delegationen i vart fall klarlägga eventuella skillnader i synsätt och på vilken vetenskaplig grund de baseras.</P>
<P class="p102 ft8">Delegationen ska verka under två år och under arbetet bidra till att kunskap sprids om resultat och det uppdrag delegationen har. I delegationen bör finnas företrädare för sektorsansvariga myndig- heter och företrädare för huvudmän, både kommunala och fristå- ende aktörer. Sammansättningen av delegationen bör också spegla den helhetssyn och tvärdisciplinära kompetens som krävs inom området tidiga insatser.</P>
<P class="p78 ft28">Vetenskap och beprövad erfarenhet</P>
<P class="p138 ft8">Inom detta område läggs tre förslag och bedömningar. Det första är bedömningar om forskningsfrågor på området. De övriga avser en uppföljning av grund- och rektorsutbildningen samt en utveck- lingsinsats för tidiga insatser för barn i förskoleåldern.</P>
<P class="p103 ft15">Forskning och kunskapsspridning</P>
<P class="p79 ft8">Åtgärder för att stärka forskning om barn och elever i behov av särskilt stöd och i utsatta situationer behövs. Forskningsläget be- höver stärkas på flera områden där forskning saknas eller där svensk forskning skulle behöva komplettera internationella forsk- ningsresultat.</P>
<P class="p155 ft8">Resurstilldelningen till området behöver ses över i samband med beredningen av regeringens forskningspolitiska proposition.</P>
<P class="p122 ft27">Vidare måste åtgärder vidtas för att stimulera ett tvärdisciplinärt synsätt och en helhetssyn. Förutsättningarna för att bedriva forsk- ning och kunna göra s.k. policyutvärderingar inom området behö-</P>
<P class="p156 ft19">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">ver utvecklas och förstärkas. Detta gäller särskilt tillgången till indi- viddata för att möjliggöra forskning av longitudinell karaktär och användandet av kvantitativa metoder.</P>
<P class="p14 ft8">En mer praktiknära forskning behöver stimuleras. Verksamma inom skolan ger uttryck för att det saknas forskning som uppfattas som relevant i den egna verksamheten.</P>
<P class="p92 ft8">Kunskapsspridningen av forskningsresultaten behöver effektivi- seras och ett utvecklingsarbete syftande till att synliggöra och pröva innehållet i beprövad erfarenhet och framtagandet av en rekom- menderad god praxis behöver initieras. Jag konstaterar att det i dag inte finns någon aktör med ett sådant nationellt ansvar inom ut- bildningsområdet men pekar på att behovet finns. Min bedömning är också att det finns anledning att studera det utvecklingsarbete som bedrivs av Socialstyrelsen tillsammans med huvudmän och pro- fession kring nationella riktlinjer inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta arbete är långsiktigt och har skett stegvis med resultat att kunskapsläget om vad som kan kallas god praktik kun- nat utvecklas för allt fler områden. SKL har i utvecklingsarbetet kring Öppna jämförelser visat ett intresse för att delta i utveck- lingsarbete inom flera kommunala sektorer, exempelvis när det gäl- ler att identifiera framgångsfaktorer. Jag vill framhålla att jag ser arbetet kring nationella riktlinjer som ett utvecklingsarbete syf- tande till att ta fram vad som skulle kunna vara en god praxis – en rekommendation och inte en bindande föreskrift – inte någon pek- pinne och därför förenlig med begrepp som pedagogisk frihet eller lokal skolutveckling.</P>
<P class="p157 ft8">Min bedömning är att denna väg skulle kunna vara intressant att beträda även inom skolans område. Ett sådant utvecklingsarbete syftande till att ta fram vad som kan betecknas som god praxis måste ses som långsiktigt och bör ske stegvis och i samarbete med forsk- ningen inom området, SKL och myndigheter som kan bidra till ett tvärsektoriellt perspektiv. Men framför allt behöver professionen själv engageras i att synliggöra vad som kan betecknas som beprö- vad erfarenhet. Därigenom blir den utvärderingsbar och möjlig att definiera som god praxis. Jag vill också framhålla att ett sådant arbete måste utformas i en kontext som passar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet. Det går inte att kopiera det arbete som görs i dag inom hälso- och sjukvården men det är viktigt att dra lärdom och låta sig inspireras.</P>
<P class="p153 ft8">Jag anser att de önskemål som framförts om mer stöd från den nationella nivån behöver ges ett svar, kunskapsspridningen behöver</P>
<P class="p158 ft19">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39534x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">förbättras och utbildningssektorn skulle behöva knyta starkare band mellan forskning och praktik. Det kan göras om fler lektorer an- ställs och om ett arbete inleds syftande till att synliggöra vad som kan betecknas vara beprövad erfarenhet. Ett synliggörande innebär att den både kan utvärderas och definieras. Var ansvaret ska läggas för ett sådant utvecklingsarbete och utformningen av ett sådant ansvar skulle kunna övervägas i samband med den nya utvärderings- funktionen inom utbildningsområdet som aviseras i budgetproposi- tionen för 2011.<A href="#page_34"><SPAN class="ft32">7 </SPAN></A>Jag ser att en lämplig kombination av uppgifter för en sådan funktion skulle kunna vara kunskapsspridning, policy- utvärdering inom utbildningssektorn med ett tvärdisciplinärt inne- håll samt ansvar för att synliggöra, utvärdera och definiera inne- hållet i beprövad erfarenhet eller god praxis.</P>
<P class="p159 ft15">Uppföljning av grund- och rektorsutbildningen</P>
<P class="p79 ft8">Högskolverket och Skolverket bör tillsammans få i uppdrag att se över innehållet i grundutbildningarna i samband med att de nya grundutbildningarna utvärderas. Översynen bör inriktas på huru- vida utbildningen tillräckligt väl förbereder pedagoger för de krav som barn och elever med mer komplexa stödbehov ställer.</P>
<P class="p102 ft8">Skolverket bör också få i uppdrag att följa upp och utvärdera rektorsutbildningen. Det bör särskilt undersökas i vad mån utbild- ningen ger tillräcklig kunskap om de regler som styr arbetet med barn och elever med sammansatta behov och samverkans- skyldigheten beträffande barn och elever som far illa eller riskerar att fara illa och därmed sammanhängande sekretesslagstiftning.</P>
<P class="p102 ft8">I den mån det finns brister i utbildningarna bör åtgärder vidtas av Skolverket för att tillgodose behovet av ytterligare kompetens- utveckling.</P>
<P class="p65 ft15">Tidiga insatser för barn i förskoleåldern</P>
<P class="p88 ft8">Mitt förslag är att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i sam- arbete med Socialstyrelsen genomföra regionala konferenser för an- svariga och verksamma i förskola och pedagogisk omsorg i syfte att informera om kunskapsläget och om praktiska tillämpningar vad gäller tidiga insatser för barn i förskoleåldern.</P>
<P class="p160 ft34"><SPAN class="ft33">7 </SPAN>Prop. 2010/11:Utgiftsområde 16, s. 49.</P>
<P class="p123 ft19">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td38"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td39"><P class="p28 ft25">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft8">Bakgrunden till förslaget är att tidiga insatser för barn i för- skoleåldern av forskningen har identifierats som viktiga. Det finns i dag forskningsresultat och resultat från utvecklingsarbete som bör spridas till de kategorier som är verksamma inom förskola och peda- gogisk omsorg. Det finns kommuner som medvetet arbetar för tidiga upptäckter och insatser. En sådan kunskapsspridning och informa- tion baserad på praktik skulle kunna bidra till en ökad uppmärk- samhet och uppmuntra till en pedagogisk diskussion i frågan om tidiga insatser för barn i förskoleåldern.</P>
<P class="p95 ft8">När frågan diskuterats tidigare har de pedagogiska frågeställ- ningarna inte alltid varit centrala. Min uppfattning är att frågan om tidiga insatser behöver diskuteras utifrån ett tvärdisciplinärt per- spektiv med de nya läroplanerna som grund.</P>
<P class="p99 ft28">Konsekvensbedömning av utredningens förslag</P>
<P class="p58 ft8">Utredningen ska i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) redovisa konsekvenser av framlagda förslag.</P>
<P class="p92 ft8">Den problemanalys utredningen genomfört visar på allvarliga problem både när det gäller arbetssätt och samverkan. Jag har också visat på att det genom att statliga insatser riktade mot utbildnings- sektorn inte är koordinerade finns ett betydande dubbelarbete. De förslag jag lägger och de kostnader som kan vara förenade med dessa ska vägas mot denna problembild. Att inte göra något för att åstad- komma förändring är sett mot den bakgrunden förenat med både samhällsekonomiska kostnader och kostnader som belastar de olika berörda verksamheterna.</P>
<P class="p95 ft8">Förslagen om en inventering och uppföljning av behovet av för- tydliganden på utbildningsområdet innebär i sig ingen förändring av omfattningen av det kommunala självstyret. En eventuell påver- kan uppstår först om regeringen, efter förslag från Skolverket och Skolinspektionen, kommer fram till att normeringen behöver för- stärkas och vidtar åtgärder i denna riktning. Att jag i utredningen väcker frågan motiveras av de starka önskemål och behov av ett förtydligande regelverk som framkommit i utredningen. Utred- ningen ser heller inga konsekvenser för kommunal verksamhet av förslagen som nu aktualiserar en tillämpning av finansieringsprin- cipen.</P>
<P class="p107 ft8">De förslag jag lägger om samverkan innebär inte att samhälls- ekonomiska konsekvenser uppstår men ska leda till att kunskaps-</P>
<P class="p161 ft19">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">läget beträffande sådana effekter förbättras. Ett tydligt exempel på detta utgör den utvecklingsaktivitet som syftar till att skapa en gemensam kunskapssyn om värdet och effekter av tidiga insatser. De förslag jag lägger som kräver extra finansiering är:</P>
<P class="p122 ft8">Förslaget om samverkan på central kommunal nivå ska finan- sieras med ett tidsbegränsat stimulansbidrag under två år. För detta föreslår jag att medel avsätts för ändamålet motsvarande 15 miljoner kronor under totalt två budgetår. Dessa medel ska bekosta medver- kan från forskning, för utvärdering och samhällsekonomiska beräk- ningar. Ett lämpligt antal kommuner ska få ersättning för kostna- der för projektadministration.</P>
<P class="p102 ft8">Förslaget om utvecklingsarbete för ökad kunskap om tidiga in- satser ska finansieras med totalt 50 miljoner kronor under två år som ska tas från det tillfälliga stimulansbidrag regeringen aviserat gällande elevhälsan. Medlen ska finansiera en delegation, ett flertal forsk- ningsprojekt med tvärdisciplinär inriktning, extern utvärdering av kommunal empirisk kunskap om tidiga insatser samt forsknings- översikter av internationell forskning inom området. Utåtriktade verksamheter ska genomföras och en slutrapport och slutkonferens ska hållas.</P>
<P class="p77 ft8">Förslaget om kompetensutvecklingsinsats för ansvariga och verk- samma inom förskola eller annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern beräknas kosta 5 miljoner kronor och är en engångs- insats.</P>
<P class="p162 ft19">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39537x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p163 ft7">Författningsförslag</P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft28">1</SPAN><SPAN class="ft36">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p165 ft37">lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)</P>
<P class="p166 ft8">Härigenom föreskrivs att 2 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr17 td40"><P class="p28 ft11">Lydelse enligt SFS 210:662<SPAN class="ft38">1</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td41"><P class="p167 ft11">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td42"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td43"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td45"><P class="p28 ft8">2 f §</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td40"><P class="p168 ft8">Hälso- och sjukvården ska <SPAN class="ft11">på</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td41"><P class="p30 ft8">Hälso- och sjukvården <SPAN class="ft11">ska</SPAN>, i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td40"><P class="p28 ft11">socialnämndens initiativ<SPAN class="ft8">, i frågor</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p167 ft8">frågor som rör barn som far illa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td40"><P class="p28 ft8">som rör barn som far illa eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td41"><P class="p167 ft8">eller riskerar att fara illa, sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td40"><P class="p28 ft8">riskerar att fara illa, samverka</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td41"><P class="p167 ft8">verka med samhällsorgan, orga-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p28 ft8">med</P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p169 ft8">samhällsorgan,</P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p168 ft8">organisa-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p167 ft8">nisationer och andra som be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td40"><P class="p28 ft8">tioner och andra som berörs. I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td41"><P class="p167 ft8">rörs. I fråga om utlämnande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td40"><P class="p28 ft8">fråga om utlämnande av upp-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td41"><P class="p167 ft8">uppgifter gäller de begräns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td42"><P class="p28 ft8">gifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p168 ft8">gäller de begränsningar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p167 ft8">ningar som följer av 6 kap. 12–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td42"><P class="p28 ft8">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td47"><P class="p168 ft8">följer av 6 kap. <NOBR>12–14</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p167 ft8">14 §§</P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p30 ft8">patientsäkerhetslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td48"><P class="p28 ft8">patientsäkerhetslagen</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p168 ft8">(2010:659)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td41"><P class="p167 ft8">(2010:659) och av offentlighets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td40"><P class="p28 ft8">och av offentlighets- och sekre-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td41"><P class="p167 ft8">och sekretesslagen (2009:400).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td48"><P class="p28 ft8">tesslagen (2009:400).</P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td45"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p170 ft8">Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § social- tjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p171 ft8">Denna lag träder i kraft den 1 december 2011.</P>
<P class="p172 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Lydelsen träder i kraft den 1 januari 2011.</P>
<P class="p173 ft19">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39538x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft28"><SPAN class="ft28">2</SPAN><SPAN class="ft36">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p175 ft28">lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p176 ft8">Härigenom föreskrivs att 29 kap. 13 § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td49"><P class="p28 ft39">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p177 ft11">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td53"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td56"><P class="p178 ft40">29 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p179 ft8">13 §<SPAN class="ft32">2</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td49"><P class="p180 ft8">Huvudmannen</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p181 ft8">för</P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p34 ft8">verk-</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p182 ft8">Huvudmannen för verk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td57"><P class="p28 ft8">samhet som avses i denna lag</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p177 ft8">samhet som avses i denna lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td57"><P class="p28 ft8">och den som är anställd i sådan</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p177 ft8">och den som är anställd i sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td57"><P class="p28 ft11"><SPAN class="ft8">verksamhet, </SPAN>ska på social-</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p177 ft8">verksamhet, <SPAN class="ft11">ska </SPAN>i frågor som rör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td57"><P class="p28 ft11">nämndens initiativ <SPAN class="ft8">i frågor som</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p177 ft8">barn som far illa eller riskerar att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td57"><P class="p28 ft8">rör barn som far illa eller</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p177 ft8">fara illa samverka med samhälls-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td57"><P class="p28 ft8">riskerar att fara illa samverka</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p177 ft8">organ, organisationer och andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><P class="p28 ft8">med</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td58"><P class="p34 ft8">samhällsorgan, organisa-</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p177 ft8">som berörs. I fråga om utläm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td57"><P class="p28 ft8">tioner och andra som berörs. I</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p177 ft8">nande av uppgifter gäller de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td57"><P class="p28 ft8">fråga om utlämnande av upp-</P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p177 ft8">begränsningar som följer av 14 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><P class="p28 ft8">gifter</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p33 ft8">gäller</P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p28 ft8">de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td59"><P class="p34 ft8">begränsningar</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p177 ft8">och offentlighets- och sekretes-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><P class="p28 ft8">som</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p29 ft8">följer</P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p167 ft8">av</P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p180 ft8">14 §</P></TD>
<TD class="tr2 td51"><P class="p34 ft8">och</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p177 ft8">slagen (2009:400).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft8">offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400).</P>
<P class="p122 ft8">Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § social- tjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p184 ft8">Denna lag träder i kraft den 1 december 2011.</P>
<P class="p185 ft34"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>SFS 2010:800. Lagen börjar tillämpas den 1 juli 2011.</P>
<P class="p123 ft19">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<P class="p0 ft7">1 Inledning</P>
<P class="p186 ft8">Den 1 oktober 2009 utsågs jag till särskild utredare med uppdrag att leda Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn (U 2009:05). Uppdraget är omfattande (dir. 2009:80) och innebär att jag ska ge en samlad bild av ett område som till sin karaktär är svårdefinierat. De barn och unga utredningen rör är en heterogen grupp med många olika stödbehov och för att tillgodose dem behöver ofta många samhällsaktörer samverka. Utredningen ska bl.a. klarlägga vilket ansvar förskola, skola och annan peda- gogisk verksamhet har för dessa barn och elever. Utredningen är en utbildningspolitisk utredning som studerar denna samverkan ur förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets perspektiv.</P>
<P class="p187 ft8">Direktiven innehåller i korthet två övergripande uppdrag:</P>
<P class="p188 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Att kartlägga och analysera hur kommunala och fristående huvudmän inom förskola, skola och annan pedagogisk verk- samhet samt elevhälsan arbetar med barn som far illa eller riskerar att fara illa.</SPAN></P>
<P class="p189 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Att kartlägga och analysera hur samverkan fungerar mellan och inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet å ena sidan och med andra samhällsaktörer å andra sidan kring de barn och elever utredningen avser. Hinder och framgångsfaktorer ska identifieras.</SPAN></P>
<P class="p61 ft8">Andra frågor som poängteras i direktiven är vikten av tidiga upptäckter och insatser. Utredningen kan om det behövs lägga lagstiftningsförslag. Utredningen har också i uppdrag att sprida information om utredningens resultat och slutsatser till verksamma i förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet.</P>
<P class="p190 ft19">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39540x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Inledning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft28"><SPAN class="ft28">1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Några utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p135 ft15">Vad är känt om de barn och elever utredningen rör?</P>
<P class="p88 ft8">Barns utsatthet är inte något väldefinierat begrepp. Det finns heller inga säkra uppgifter om hur många barn och unga som lever i en utsatt situation. Sviktande stöd från föräldrar kan bero på olika saker, t.ex. missbruk, psykisk ohälsa, kognitiva svårigheter, krimi- nalitet eller våld i familjen. Det kan även handla om asylsökande familjer med barn och unga som kommer till Sverige eller barn och unga som kommer till Sverige utan sina föräldrar. I många familjer sammanfaller flera olika riskfaktorer.<A href="#page_40"><SPAN class="ft32">1 </SPAN></A>Det försvårar möjligheten att ta fram samlad statistik över hur många dessa barn är. Forskare pekar också på att möjligheterna att forska och ta reda på mer om dessa barn i det närmaste är omöjligt.<A href="#page_40"><SPAN class="ft32">2 </SPAN></A>Det saknas centrala och systematiskt insamlade data som möjliggör forskning för ökad förståelse om samband mellan resultat och samhällets olika insat- ser. Det finns således en del osäkerhet kring hur målgruppen för utredningen ser ut och hur stor den kan tänkas vara. Helt säkert är dock att dessa barn och elever med problem, som kan vara både tillfälliga eller långvariga, finns i förskola, skola och annan peda- gogisk verksamhet. En viktig grupp i sammanhanget att uppmärk- samma är barn och elever med olika funktionshinder och med olika kroniska tillstånd. Det är inte ovanligt att det uppstår problem när deras behov av stöd för att de ska få en likvärdig skolgång ska tillgodoses. Skolinspektionen tar emot förhållandevis många anmälningar som gäller just denna grupp barn och elever. Det är osäkert hur detta kan tolkas men en försiktig tolkning är att för- äldrar till dessa barn och elever ser problem i hur förskola och skola förmår att utforma verksamheten för att denna grupps behov ska tillgodoses, trots skollagstiftningens skyddsregler. Andelen elever i skolan som har åtgärdsprogram, en dokumentation av olika stödbehov, brukar anges till cirka 20 procent av en årskull igenom- snitt. Denna uppgift måste tolkas med stor försiktighet och med insikten om att variationerna lokalt kan vara stora. Av dessa hör givetvis inte alla till utredningens målgrupp. En annan uppskattning är att det är 12 procent av alla elever som går ur grundskolan som</P>
<P class="p191 ft44"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft43">Statens folkhälsoinstitut, Statens folkhälsoinstitut (2010) Kartläggning av insatser för barn och unga i risksituationer 2010, 2010:10.</SPAN></P>
<P class="p192 ft34"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft45">Sjögren, Anna och Svaleryd, Helena, Livets lotteri och vårt ansvar för de utsatta barnen, i Utredningens delbetänkande SOU 2010:64. Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola.</SPAN></P>
<P class="p193 ft19">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39541x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p28 ft10">SOU 2010:39</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p28 ft25">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">inte är behöriga att påbörja gymnasiestudier och andelen som hoppar av sina gymnasiestudier uppgår till cirka 6 procent, en siffra som hållit sig relativt konstant över de senaste åren.<A href="#page_41"><SPAN class="ft32">3 </SPAN></A>Det är inte heller säkert att alla elever i dessa grupper hör till utredningens målgrupp men de uppvisar en av forskare definierad riskfaktor för social problematik och psykisk ohälsa, sviktande skolresultat, kanske till följd av hög frånvaro. Av alla elever som börjar gym- nasieskolan finns det säkerligen de som behöver olika stödinsatser för att kunna slutföra sina studier men vars skolresultat inte alls indikerar stödbehov. Det finns också anledning att peka på att barn och elever kan råka ut för kriser i familjen som är omöjliga att förutse. Sammanfattningsvis visar denna korta presentation att det är svårt att få en säker bild av hur många och vilka barn och elever utredningen rör. Säkert är att de finns i förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet och behöver få stödinsatser för att kunna få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd. Ett viktigt konsta- terande är att det inte i förväg går att utesluta någon från gruppen. I den meningen ingår alla barn och elever i gruppen som förskola, skola eller annan pedagogisk verksamhet behöver uppmärksamma.</P>
<P class="p194 ft15">Hur viktig är skolgången för dessa barn och elever?<A href="#page_41"><SPAN class="ft46">4</SPAN></A></P>
<P class="p195 ft8">Forskning visar att det finns mycket som skolan kan göra för att främja en positiv utveckling och hindra uppkomsten av problem i skolan och senare i livet. Särskilt viktigt att framhålla är att en för- skola med hög pedagogisk kvalitet kan ge positiva och varaktiga effekter för barn upp i grundskoleålder.<A href="#page_41"><SPAN class="ft32">5 </SPAN></A>Skolan kan också vara en stark riskfaktor. Exempel på detta är icke fungerande stödinsatser, konflikter med lärare och elever, låga förväntningar i omgivningen och hos eleven själv. Goda pedagogiska miljöer är däremot bra för alla elever men särskilt för de barn och elever som lever i utsatthet. Pedagogiska miljöer av hög kvalitet kan skydda både mot skolmiss- lyckanden och beteendeproblem, två företeelser som kan gå hand i hand för socialt utsatta barn.<A href="#page_41"><SPAN class="ft32">6 </SPAN></A>De, som av olika skäl inte fullföljer</P>
<P class="p196 ft49"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2010) Skolverkets lägesbedömning 2010, rapport 350.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft50">Skolan som begrepp används här i vid mening för att beskriva barns och elevers lärande med start i förskoleåldern till och med gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft50">Balldin, Jutta och Tallberg Broman, Ingegerd, Förskolan och de utsatta barnen- utmaningar och möjligheter, i SOU 2010:64 Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola.</SPAN></P>
<P class="p94 ft34"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft51">Westling Allodi, Mara, Vad gör skolan för utsatta barn?, i SOU 2010:64 Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola.</SPAN></P>
<P class="p109 ft19">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Inledning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">en gymnasieutbildning, får med dagens arbetsmarknad svårt att bryta negativa effekter och möter risken av långvarig arbetslöshet. De samhällsekonomiska kostnaderna av skolmisslyckanden och en svag position på arbetsmarknaden är höga. Det finns olika beräk- ningar som visar att tidiga insatser exempelvis i förskola och skola ur denna aspekt är lönsamma både för individen men även för samhället. Ett viktigt konstaterande är att skolans bemötande och förhållningssätt till de barn och elever utredningen rör har stor betydelse för eleven i utbildningssituationen men påverkar även förutsättningarna för elevens fortsatta väg ut i arbetslivet.</P>
<P class="p198 ft15">En bredare syn behövs på utbildningsfrågornas roll i samhället</P>
<P class="p79 ft8">Skolan är en spegel av samhällsutvecklingen och de problem den för med sig visar sig snabbt i utbildningssektorn. En ökning av psy- kisk ohälsa, ökad migration och följderna av en lågkonjunktur påverkar på olika sätt förutsättningarna för skolan att utföra sitt uppdrag. Uppdraget uppfattas av många i dag ha blivit svårare. Skolan ställs inför delvis nya problem och behöver stöd från andra kompetenser för att lösa dem. Samtidigt är det viktigare än någon- sin att skolan klarar sitt uppdrag. Konsekvenserna av skolmiss- lyckanden är i dag värre än förr till följd av ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden. De problem skolans personal särskilt önskar stöd för att hantera gäller områden som psykisk ohälsa, social problematik och kriminalitet. Samtidigt finns problem och brister även i de pedagogiska delarna av skolans uppdrag, t.ex. kritiserar Skolinspektionen skolan för bristande systematik i insatserna kring elever i behov av särskilt stöd. För att ge de barn och elever utred- ningen rör det stöd de behöver krävs många gånger samverkan mellan skolan och andra samhällsaktörer som socialtjänst, hälso- och sjukvård samt polisen.</P>
<P class="p87 ft15">En samlad bild där helhetssynen saknas</P>
<P class="p79 ft8">Uppdraget att ge en samlad bild av arbetet med och samverkan kring utsatta barn och elever är utmanande. Det är många nivåer och aktörer som behöver studeras. Den decentraliserade styrningen av skolan innebär att skillnaderna i verksamheten många gånger är större inom och mellan skolor än mellan kommuner och gör</P>
<P class="p199 ft19">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td60"><P class="p28 ft10">SOU 2010:39</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p28 ft25">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">kanske uppdraget omöjligt. Skolan är en starkt personberoende verksamhet och avgörande för framgång är många gånger rela- tionen som uppstår mellan lärare och elev i stunden. Trots dessa svårigheter är det i utredningen nödvändigt att studera både den nationella och den kommunala centrala nivån i kombination med verksamhetsnivån där mötet sker mellan lärare och elev. Alla dessa aspekter behövs för förståelsen och för att kunna skapa en bild av helheten. Den i sig komplexa bilden av förskola och skola ska kompletteras med alla de övriga samhällsaktörer som ser skolan som en intressant arena att verka på och med de parter skolan samverkar med.</P>
<P class="p200 ft8">Den helhetsbild jag ger i utredningen innebär att jag svarar på frågan hur förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet arbetar med de barn och elever som man vet finns i verksamheten men som man inte på förhand kan identifiera. Inget barn kan därför i förväg uteslutas från att kunna höra till gruppen. En hel- hetssyn innebär att det är förmågan och förutsättningarna för upptäckt och tidiga insatser, i enlighet med direktiven, som är särskilt intressanta samt identifiering av hinder och framgångs- faktorer i arbetet och i samverkan. Vilka stödbehov och typer av problem barn och eleverna visar blir inte lika viktiga som att de identifieras och att adekvata insatser görs oavsett vilka behov som ska tillgodoses. Detta sätt att skapa en helhetssyn är ett viktigt vägval i utredningen och speglar i viss mån också hur skolans eget uppdrag ser ut. Oavsett vilka behov en elev är i ska de uppmärk- sammas. För att kunna ge en samlad bild i enlighet med direktiven studeras skolan som system. Hur ser uppgiften ut och på vilket sätt utförs den?</P>
<P class="p201 ft8">Slutligen är en viktig uppgift att klargöra ansvaret för förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet för de barn och elever utredningen rör. Min utgångspunkt är att givet skolans viktiga roll som skyddsfaktor är huvuduppgiften att ge barnen och eleverna en god pedagogisk miljö som leder till att nya skollagens kunskaps- och värdegrundsuppdrag utförs så att de ges en likvärdig utbildning och får utvecklas så långt möjligt efter sina egna förutsättningar. Men för barn och elever som utredningen rör finns ytterligare en central uppgift: Att se, tolka och agera! Det finns tre viktiga uttryck för detta uppdrag i nya skollagen som inte får fallera: Utredningsskyldigheten, anmälningsskyldigheten och samverkans- skyldigheten.</P>
<P class="p202 ft19">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Inledning</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft8">En samlad bild och ett helhetsgrepp innebär att min analys konstaterar att problemen finns på alla nivåer och måste lösas på alla nivåer trots att det är mycket svårt att påverka de förhållanden som ligger inom det ansvar en huvudman har eller hur en enskild lärare möter en elev. Med utredningens systemperspektiv adres- seras problemen på samtliga nivåer och lösningar föreslås som – åtminstone på sikt – kan påverka även den lokala nivån.</P>
<P class="p203 ft28"><SPAN class="ft28">1.2</SPAN><SPAN class="ft41">Disposition</SPAN></P>
<P class="p138 ft8">Betänkandets dispositionen är som följer: Kapitel ett är betänk- andets inledning, följt av kapitel två som innehåller en beskrivning av vägval, metoder, avgränsningar och arbetssätt. I tredje kapitlet presenteras en kort bakgrund till dagens ansvarsfördelning, utbild- ningssektorns struktur, relevant lagstiftning och en kort presen- tation av tidigare utredningar, rapporter och utvecklingsinsatser av betydelse för utredningens ställningstaganden. Kapitel fyra beskri- ver hur förskola, skola och annan pedagogisk verksamheter arbetar med barn och elever tillhörande utredningens målgrupp. Kapitel fem beskriver hur förskola och skola samverkar med andra aktörer kring utredningens målgrupp. Kapitel sex innehåller utredningens samlade problemanalys. Kapitel sju innehåller bedömningar och förslag följt av kapitel åtta som är en konsekvensanalys. Kapitel nio slutligen innehåller en författningskommentar till den lagändring som föreslås och som återfinns i betänkandets början.</P>
<P class="p204 ft19">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39545x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p163 ft7">2 Metoder och arbetssätt</P>
<P class="p205 ft8">I detta kapitel presenteras uppdraget som det är formulerat i direktiven, förutsättningarna för uppdraget, tolkningar och av- gränsningar samt utredningens val av arbetssätt.</P>
<P class="p206 ft28"><SPAN class="ft28">2.1</SPAN><SPAN class="ft41">Om utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p207 ft8">I detta avsnitt presenteras övergripande innehållet i utredningens direktiv.<A href="#page_45"><SPAN class="ft32">1</SPAN></A></P>
<P class="p208 ft8">Syftet med utredningen är att förstärka och effektivisera stödet kring utsatta barn och utredaren ska ta ett helhetsgrepp över frågorna samt ge en samlad bild. Uppdraget innefattar två över- gripande kartläggningsuppgifter. Den ena uppgiften är att kart- lägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet arbetar med barn och elever som far illa eller riskerar att fara illa. Den andra uppgiften är att kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet samverkar med socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård. Inom ramen för dessa övergripande uppdrag beskrivs hur utredningen ska belysa dels hur kommunala och fristående huvudmän arbetar med tidig upp- täckt av barn och elever som far illa eller riskerar att fara illa, dels hur rutiner för anmälan till socialnämnden och polisen ser ut och fungerar. Uppdraget innefattar även att belysa elevhälsans insat- ser inom området.</P>
<P class="p209 ft8">Utifrån kartläggningen ska utredningen analysera det arbete som bedrivs med utsatta barn och elever samt lämna förslag på åtgärder som kan förbättra detta arbete. En förutsättning för att kunna sätta in tidiga och adekvata insatser beskrivs i direktiven vara att öka kunskapen om målgruppen och dess behov samt hur</P>
<P class="p210 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Direktiv 2009:80, se bilaga 1 och Tilläggsdirektiv 2010:18, se bilaga 2.</P>
<P class="p173 ft19">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39546x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p28 ft10">Metod och arbetssätt</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft8">barn och elever ger uttryck för utsatthet. Det är även av vikt att klargöra förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppdrag och ansvar för förebyggande insatser samt synliggöra gränsdragning mot berörda myndigheter. Utredningen ska också belysa vilka hinder för samverkan som fortfarande kvarstår och analysera dessa så att förslag på åtgärder kan utarbetas. De fak- torer som bidragit till ett framgångsrikt samverkansarbete ska lyftas fram och kunskapen spridas.</P>
<P class="p212 ft8">Utredningen ska också lämna förslag på åtgärder som kan underlätta samverkan mellan kommunala och fristående huvud- män inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet samt berörda myndigheter.</P>
<P class="p213 ft8">Utredningen ska också belysa arbetet med barn och elever som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränk- ningar och fysisk eller psykisk försummelse. Utredningen ska även uppmärksamma att nya arenor uppstått genom Internet och telefonitjänster. Utredningen ska uppmärksamma barn och elever med socialt nedbrytande beteende som missbruk, självdestruk- tivt beteende och kriminalitet. Detsamma gäller barn och elever med allvarliga svårigheter, som utsätts för mobbning och som har lång frånvaro från skolan.</P>
<P class="p214 ft8">Direktiven tar också upp att stöd behövs för att utveckla en systematisk och organiserad samverkan med socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård. Det stödet bör ta sin utgångspunkt i den <SPAN class="ft11">Strategi för samverkan </SPAN>som utarbetats av Socialstyrelsen tillsam- mans med Rikspolisstyrelsen och Skolverket (tidigare Myndig- heten för skolutveckling) samt med beaktande av Barnskydds- utrednings förslag (Lag om stöd och skydd för barn och unga, SOU 2008:68).<A href="#page_46"><SPAN class="ft32">2</SPAN></A></P>
<P class="p215 ft49"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Stödet ska utgå från: Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialsty- relsen (2007) Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa och Barnskyddsutredningen SOU 2008:68. Lag om stöd och skydd för barn och unga.</P>
<P class="p216 ft19">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td63"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft25">Metod och arbetssätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft28"><SPAN class="ft28">2.2</SPAN><SPAN class="ft41">Tolkning av utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p218 ft8">Målgruppen som utredningens arbete avser måste klargöras. I direktiven beskrivs utredningens målgrupp och preciseras genom exemplifieringar. Utredningen har tillsammans med de som är verk- samma i förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet gjort tolkningen att när uppgiften är att upptäcka vilka dessa barn och elever är kan lärare och annan personal inte veta detta i förväg. Därför är det viktigt att se att uppdraget i denna del kan gälla alla barn då ingen i förväg kan uteslutas.</P>
<P class="p219 ft8">Alla barn finns i skolan och nästan alla barn finns i förskola och pedagogisk omsorg. Ingen annan verksamhet träffar barn och elever under så lång tid och har så täta kontakter med hem- met. Det ger unika möjligheter som har stor betydelse, särskilt för barn som har olika stödbehov, riskerar att fara illa eller far illa. Skolans uppdrag är att se dessa barn och elever, att kunna tolka de signaler som finns och agera på ett adekvat sätt.<A href="#page_47"><SPAN class="ft32">3 </SPAN></A>De stödbe- hov barn och elever har, är därtill mycket varierande och kräver individuella insatser. Ibland kan ett stödbehov vara tillfälligt och övergående med adekvata insatser som sätts in när behov upp- kommer. Andra behov kan vara långvariga och kräver en helhets- syn på skolgången för enskild elev. Barn och elever med funk- tionshinder, såsom utvecklingsstörning, autism, CP, neuropsy- kiatriska funktionshinder eller med kroniska sjukdomar såsom epilepsi, diabetes, astma hör till den gruppen. De bakomliggande orsakerna till att stödbehov finns är givetvis mycket varierande, exempelvis de ovan nämnda samt social problematik, läs- och skrivinlärningsproblem eller familjekriser. För att dessa varierade stödbehov ska kunna identifieras och stödinsatser sättas in behö- ver pedagoger kompetens och många gånger krävs även komplet- terande kompetenser från elevhälsa eller andra som socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Självklart krävs det också tillräckligt med resurser för att skapa en god lärandesituation för eleven.</P>
<P class="p220 ft34"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Notera att utredningsskyldigheten även gäller andra svårigheter, än skolsvårigheter, vil- ket bland annat preciseras i skollagen (2010:800) 3 kap. 8 §.</P>
<P class="p221 ft19">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p28 ft10">Metod och arbetssätt</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft8">Utredningen studerar mot denna bakgrund förskolans, sko- lans och annan pedagogisk verksamhets kapacitet att arbeta med tidig upptäckt och adekvata insatser. Uppdraget dessa verksam- heter har innebär också att all personal i förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet i sitt arbete kan komma i kontakt med målgruppen. Det är av stor vikt att förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet identifierar problem och sätter in tidiga och adekvata insatser. Därför blir förskolan och grundskolans tidiga år särskilt centrala, även om ansatsen i utredningens arbete är tydligt skolformsövergripande. Tidig insats innebär också att närhelst ett problem uppkommer ska åtgärder vidtas oavsett var i systemet barnet eller eleven befinner sig. Ansvaret för att upp- täcka, sätta in adekvata och tidiga insatser och att samverka i de fall andras kompetenser behöver kopplas in kan aldrig exkluderas från skolans övergripande kunskaps- och värdegrundsuppdrag.</P>
<P class="p223 ft8">Det är viktigt att poängtera att utredningen är en utbildnings- politisk utredning. Förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppgift är att tillgodose alla barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. I den nya skollagen lyfts också fram alla elevers rätt att utvecklas så långt som det är möjligt utifrån sina förutsättningar.</P>
<P class="p212 ft8">Frågor som berör socialtjänstens ansvarsområde är centrala för utredningen eftersom en kartläggning av förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppdrag innefattar verksam- heternas kontakter med barn och elevers vårdnadshavare. Sam- arbetet med vårdnadshavarna gränsar mot socialtjänstens ansvars- område och arbete och innebär ett gemensamt område. Men utredningen analyserar endast socialtjänsten utifrån ett utbild- ningspolitiskt perspektiv. Därför lägger utredningen inga förslag som avser socialtjänstens, polisens eller hälso- och sjukvårdens ansvarsområden utan klargör gränserna mellan dessa områden och det utbildningspolitiska ansvarsområdet. De frågeställningar som uppkommer i detta sammanhang kommer att behandlas ur ett utbildningspolitiskt perspektiv.</P>
<P class="p223 ft27">I betänkandet är nya skollagen (2010:800) en utgångspunkt, detta innebär att nya skollagens begrepp genomgående kommer</P>
<P class="p224 ft19">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39549x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td63"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft25">Metod och arbetssätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft8">att användas. Enligt direktiven ska utredningens kartläggning omfatta såväl kommunala som fristående aktörer. Utredningen har i sitt material inte funnit centrala skillnader mellan skolor med fristående och kommunal huvudman. I likhet med nya skol- lagen, likställs fristående skolor och skolor med kommunal huvud- man i betänkandet. De beskrivningar som återges och förslag som lämnas avser således samtliga utbildningsverksamheter oav- sett huvudman.</P>
<P class="p226 ft8">Utredningens arbete och insamling av material har ägt rum innan nya skollagen börjar tillämpas, vilket innebär att de obser- vationer som har gjorts grundas på nu gällande rätt (1985:1100), 1985 års skollag.</P>
<P class="p227 ft28"><SPAN class="ft28">2.3</SPAN><SPAN class="ft41">Kommunstudien</SPAN></P>
<P class="p228 ft8">Utredningen har genomfört en omfattande intervjustudie som i detta betänkande kallas för kommunstudien.<A href="#page_49"><SPAN class="ft32">4 </SPAN></A>En övergripande uppgift för utredningen är att kartlägga och analysera hur för- skola, skola och annan pedagogisk verksamhet arbetar med ut- redningens målgrupp. En sådan kartläggning kräver att det finns material och empiri som beskriver hur arbetet faktiskt utförs. I ett tidigt skede fick utredningen klart för sig att något sådant material inte fanns tillgängligt på nationell nivå. För att kunna genomföra uppdraget, var enda alternativet för utredningen att själv samla in material från kommunal verksamhetsnivå. Det bör tilläggas att det i viss mån finns empiri om grundskolans arbete i utredningens frågor på nationell nivå men att det för övriga verk- samheter som förskolan, gymnasieskolan och annan pedagogisk verksamhet i stort sett saknades.</P>
<P class="p229 ft8">Kommunstudien består av gruppintervjuer utförda under tre dagar i vardera av åtta kommuner. Kommunerna i studien valdes ut i samarbete med utredningens expertgrupp. Valet föll på kom- munerna Jönköping, Enköping, Huddinge, Storfors, Ystad, Helsing-</P>
<P class="p230 ft34"><SPAN class="ft33">4 </SPAN>För mer information om kommunstudiens genomförande, se Bilaga 5 Teknisk rapport.</P>
<P class="p231 ft19">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p28 ft10">Metod och arbetssätt</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">borg, Umeå och Göteborg. Storfors bedriver gymnasieskola i be- gränsad form (endast <NOBR>IV-program),</NOBR> därför har <NOBR>Karlstads-Hammarö</NOBR> gymnasieförvaltning också ingått i kommunstudien.</P>
<P class="p213 ft8">Utredningen har i kommunstudien intervjuat förskollärare och förskolechefer samt specialpedagoger som arbetat i förskolan. Vidare har utredningen intervjuat lärare och specialpedagoger i grundskolans första del och lärare och specialpedagoger i grund- skolans senare del samt rektorer i grundskolan. Intervjuer har också hållits med lärare i gymnasieskolan; från studieförbere- dande, yrkesförberedande program och individuella programmet samt rektorer i gymnasieskolan. Även företrädare för elevhälsan i grundskolan och gymnasieskolan samt ansvariga politiker, för- valtningschefer och verksamhetschefer har deltagit i intervjuerna.</P>
<P class="p233 ft8">Sammanlagt har 389 personer intervjuats fördelat på 78 inter- vjuer. Mer tekniska detaljer om kommunstudien presenteras i bilaga 5 – Teknisk rapport.</P>
<P class="p212 ft8">I kommunstudien har utredningen endast träffat verksam- heter med kommunal huvudman. Utredningen har därför säker- ställt sina observationer i denna genom intervjuer med represen- tanter från fristående skolor. Representanterna kom från tre större verksamma koncerner inom området; Pysslingen Förskolor och Skolor AB, Kunskapsskolan i Sverige AB och Vittra (AcadeMedia AB). Kontakter har även tagits med Friskolornas riksförbund.</P>
<P class="p233 ft8">För att även få information om barn som inte tar del av för- skolans verksamhet, har utredningen haft kontakt med ansvarig i en stadsdel i Stockholms kommun.</P>
<P class="p213 ft8">Kommunstudien kommer att presenteras i kapitel fyra som beskriver hur förskola och skola arbetar och kapitel fem som be- skriver hur förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet samverkar med andra aktörer. I dessa kapitel kommer resultatet av kommunstudien att beskrivas och innehållsmässigt kunna värderas i förhållande till annat material.</P>
<P class="p234 ft19">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td63"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft25">Metod och arbetssätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft28"><SPAN class="ft28">2.4</SPAN><SPAN class="ft41">Uppdrag till forskare</SPAN></P>
<P class="p235 ft8">På områden där en samlad nationell bild har saknats har utred- ningen beställt rapporter av forskare.</P>
<P class="p236 ft8">Jutta Balldin fil dr i pedagogik, lektor i barndoms- och ung- domsvetenskap vid Malmö Högskola, har haft uppdraget att ut- arbeta en forskningsbaserad kunskapsöversikt om förskolans arbete med utsatta barn<SPAN class="ft11">.</SPAN><A href="#page_51"><SPAN class="ft38">5 </SPAN></A>Fokus har legat på förskolans förhållningssätt till och arbete med barn som riskerar att fara illa eller som far illa socialt, fysiskt och/eller psykiskt och som befinner sig under förskolans ansvar. Syftet är att sammanställa nordisk pedagogisk forskning som på olika sätt berör förskolans arbete med gruppen utsatta barn men också att mer specifikt belysa hur förskolan samverkar med andra sociala instanser.</P>
<P class="p237 ft8">Ytterligare ett uppdrag har Berth Danermark professor i socio- logi från Örebro universitet haft och utfört tillsammans med Per Germundsson, universitetsadjunkt och Ulrika Englund, projekt- assistent.<A href="#page_51"><SPAN class="ft32">6 </SPAN></A>Danermark har tidigare utfört en formativ utvärdering av skolverkets treåriga regeringsuppdrag om samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och BUP.<A href="#page_51"><SPAN class="ft32">7 </SPAN></A>I uppdraget till utredningen gör Danermark en uppföljande studie där syftet är att kartlägga om, och i så fall under vilka former samverkan bedrivs samt beskriva vilka faktorer som främjat respektive försvårat en fort- satt samverkan<A href="#page_51"><SPAN class="ft32">8</SPAN></A>. Studien syftar även till att belysa pedagogers synsätt på samverkande parter och samverkan som process samt nå kunskap om centrala faktorer för långsiktig samverkan kring målgruppen. Vidare är syftet att utröna hur skolan förmår att hantera sitt pedagogiska uppdrag i samverkan kring utsatta barn</P>
<P class="p238 ft44"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft50">Balldin, Jutta (2010)Utsatta barn i förskolan – utmaningar och möjligheter. En kun- skapsöversikt. Bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p239 ft44"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft50">Danermark, Englund & Germundsson (2010) Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv. Bilaga 4.</SPAN></P>
<P class="p240 ft34"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft51">Danermark, B., Germundsson, P. & Englund, U. (2009) Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, social- tjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri.</SPAN></P>
<P class="p241 ft19">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39552x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p28 ft10">Metod och arbetssätt</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft8">och elever samt hur ett pedagogiskt perspektiv kan stärkas i en samverkan kring målgruppen.</P>
<P class="p213 ft8">Utredningen har också anlitat fyra forskare i arbetet med del- betänkandet ”<SPAN class="ft11">Se de tidiga tecknen” – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola</SPAN>. Mer om delbetänkandet och artiklarna finns i avsnitt 2. 10.</P>
<P class="p242 ft28"><SPAN class="ft28">2.5</SPAN><SPAN class="ft41">Samverkan</SPAN></P>
<P class="p243 ft8">Ett av utredningens övergripande uppdrag är att kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet samverkar med socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård. Kommunstudien har genererat syn- punkter på samverkan utifrån förskolan, skolans och elevhälsans perspektiv som kommer att presenteras i kapitel fem som behandlar samverkan. Kapitlet består även av beställd forskning och mate- rial från det regeringsuppdrag om samverkan som Skolverket (tidigare Myndigheten för skolutveckling) haft. I den nationella satsningen deltog nära 90 kommuner under åren <NOBR>2006–2009.</NOBR> Inom ramen för uppdraget publicerades <SPAN class="ft11">Kraften av samverkan </SPAN>som är ett stödmaterial om lärande exempel utgivet av Skolverket 2009 samt <SPAN class="ft11">Erfarenheter av samverkan </SPAN>som är en sammanfattning av rapporten.<A href="#page_52"><SPAN class="ft32">9 </SPAN></A>Utöver publicerade rapporter har det treåriga pro- jektet genererat ett mycket rikt material som utredningen vilar sina skrivningar på.</P>
<P class="p244 ft8">Dessutom tas Barnskyddsutredningens (SOU 2008:68) betän- kande särskilt tillvara i detta kapitel.</P>
<P class="p245 ft34"><SPAN class="ft33">9 </SPAN>Skolverket (2009). Kraften av samverka och<SPAN class="ft52">. </SPAN>Skolverket (2010). Erfarenheter av samverkan.</P>
<P class="p246 ft19">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td63"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft25">Metod och arbetssätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft54"><SPAN class="ft28">2.6</SPAN><SPAN class="ft53">Samråd och kontakter med myndigheter, utredningar och organisationer</SPAN></P>
<P class="p248 ft8">Utredningen har haft kontakt med och samrått med Statens Skol- verk, Statens Skolinspektion, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Barnombudsmannen, Statens Folkhälsoinstitut, Specialpedago- giska skolmyndigheten samt Sveriges Kommuner och Landsting.</P>
<P class="p249 ft8">Utredningen har i utredningsarbetet vidare samrått med Utred- ningen om sekretess för uppgifter i skolväsendet och vissa andra utbildningsformer och verksamheter (U 2010:02) och Utred- ningen om skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolvä- sendet, förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen (U 2010:03) samt med Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA (U 2008:08). Vid samråden har gemensamma frågor och avgränsningar disku- terats.</P>
<P class="p250 ft8">Utredningen har även haft kontakter med flera ideella orga- nisationer verksamma på utredningens område.</P>
<P class="p251 ft28"><SPAN class="ft28">2.7</SPAN><SPAN class="ft41">Hearingar och seminarier</SPAN></P>
<P class="p218 ft8">Då ambitionen har varit att arbeta på ett öppet sätt har det resul- terat i ett stort antal hearingar och seminarier. En hearing anord- nades med aktörer från myndigheter och utredningar som arbetar med parallella frågor. Deltagande var företrädare från Delegatio- nen för jämställdhet i skolan, DEJA (U 2008:08), Särskoleutred- ningen (U 2009:04), Socialstyrelsen <NOBR>(UPP-centrum</NOBR> – Utvecklings- centrum för barns psykiska hälsa), Rikspolisstyrelsen, Skolverket (Jämställdhetsprojektet, Värdegrundprojektet och Skolverkets projekt om mobbning) och Sveriges Kommuner och Landsting (Modell- områdesprojektet och Pinocchioprojektet).</P>
<P class="p237 ft8">Ett seminarium anordnades med professor Bo Vinnerljung med anledning av sjunde kapitlet i Socialstyrelsens Sociala rapport</P>
<P class="p252 ft19">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39554x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft10">Metod och arbetssätt SOU 2010:95</P>
<P class="p253 ft11"><SPAN class="ft8">”</SPAN>Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn<SPAN class="ft8">".</SPAN><A href="#page_54"><SPAN class="ft32">10</SPAN></A></P>
<P class="p254 ft8">Ytterligare två hearingar har arrangerats, en med syfte att belysa elevhälsans arbete och en med syfte att belysa barn och elevers perspektiv. Vid den ena hearingen med företrädare för barn- och elevperspektivet var företrädare för Sveriges Elevråd (SVEA), Sveriges elevråds centralorganisation (SECO), Allmänna Barn- huset, Rädda Barnen, BRIS och Stadsmissionen representerade. Deltagande vid hearing som behandlade elevhälsans arbete var företrädare från Föreningen för psykologer i förskola och skola, Riksföreningen för skolsköterskor och Riksföreningen för barn- sjuksköterskor båda sektioner i Svensk sjuksköterskeföreningen, Svenska förbundet för Specialpedagogik, Svenska Barnläkarföre- ningen samt Sveriges Skolkuratorers förening.</P>
<P class="p233 ft8">Utredningen har även bjudit in till en hearing med Special- pedagogiska skolmyndigheten samt en hearing där de lärarfack- liga organisationerna med företrädare från Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Skolledarna var representerade.</P>
<P class="p212 ft8">En hearing har också anordnats med syfte att bland annat ge utredningen möjlighet att bedöma vilka erfarenheter som finns av kunskapsstyrning, såsom den används inom ramen för social- tjänsten och hälso- och sjukvårdens område samt få belyst vilka erfarenheter som finns av arbete med kunskapsstöd och evidens- baserade metoder i dag. Deltagande var företrädare från Sveriges kommuner och landsting, Skolverket, Skolinspektionen och Social- styrelsen.</P>
<P class="p255 ft28"><SPAN class="ft28">2.8</SPAN><SPAN class="ft41">Studiebesök i Norge</SPAN></P>
<P class="p256 ft8">Utredningen har även besökt Norge för att få utredningens frågor belysta ur ett norskt perspektiv. Besöket skedde mot bakgrund av att ett antal norska offentliga utredningar (NOU) med stark sam- stämmighet med föreliggande utrednings uppdrag har genom-</P>
<P class="p257 ft34"><SPAN class="ft33">10 </SPAN>Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010<SPAN class="ft52">.</SPAN></P>
<P class="p216 ft19">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39555x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td63"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft25">Metod och arbetssätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft8">förts.<A href="#page_55"><SPAN class="ft32">11 </SPAN></A>Under besöket fick utredningen ta del av det bered- ningsarbete som bedrivs på Kunnskapsdepartementet och <NOBR>Barne-,</NOBR> likestillings- och inkluderingsdepartementet. Utredningen fick även ta del av verksamheter som pågår på Utdanningsdirekto- ratet, motsvarande Skolverket, samt på kommun- och fylkesnivå av företrädare för Utdanningsetaten, motsvarande utbildnings- förvaltningen, i Oslo kommune.</P>
<P class="p227 ft28"><SPAN class="ft28">2.9</SPAN><SPAN class="ft41">Expertgruppen</SPAN></P>
<P class="p218 ft8">Utredningen har till sitt stöd haft en expertgrupp med ledamöter från Utbildningsdepartementet, Socialdepartementet, Finans- departementet, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, Skolinspektionen, Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen. Utred- ningen har haft sju möten med expertgruppen samt haft kontak- ter med enskilda ledamöter under utredningstidens gång.</P>
<P class="p259 ft54"><SPAN class="ft28">2.10</SPAN><SPAN class="ft55">”</SPAN><SPAN class="ft56">Se de tidiga tecknen</SPAN>” – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola</P>
<P class="p260 ft8">Ett av utredningens uppdrag är att sprida information om utred- ningens resultat och slutsatser till verksamma i utbildningsverk- samheten. För detta har en antologi publicerats som behandlar utredningens frågor. Antologin; ”<SPAN class="ft11">Se de tidiga tecknen</SPAN>” – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola (SOU 2010:64) syftar till att belysa mötet mellan verksamma i förskola och skola, som beskriver och reflekterar över sitt arbete med utred- ningens målgrupp och forskning på centrala områden för utred- ningens frågor. Sex forskare fick i uppdrag att utifrån utförda intervjuer med praktiker, författa artiklar som innehåller reflek- tioner med utgångspunkt i intervjuerna och som grundas i det egna forskningsområdet. De intervjuade var:</P>
<P class="p261 ft34"><SPAN class="ft33">11 </SPAN>Detta gäller bland annat Rett till læring, (NOU 2009:18) och Det du gjør, gjør det helt, (NOU 2009:22).</P>
<P class="p221 ft19">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39556x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p28 ft10">Metod och arbetssätt</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">En förskolepedagog</SPAN></P>
<P class="p263 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">En rektor för förskoleklass till årskurs 9</SPAN></P>
<P class="p264 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">En fritidspedagog</SPAN></P>
<P class="p264 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">En pedagog från Individuella programmet</SPAN></P>
<P class="p263 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">En pedagog från yrkesprogrammet Barn- och fritidsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p264 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">En specialpedagog på gymnasienivå</SPAN></P>
<P class="p264 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">En skolläkare</SPAN></P>
<P class="p265 ft8">Forskarna som reflekterar över intervjuerna är:</P>
<P class="p266 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Fritjof Sahlström, docent på Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet samt verksam vid Helsingfors universitet.</SPAN></P>
<P class="p267 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Jutta Balldin, F.D i pedagogik och lektor i barn- och ung- domsvetenskap vid Lärarhögskolan, Malmö Högskola och Ingegerd Tallberg Broman, professor i pedagogik vid Malmö högskola.</SPAN></P>
<P class="p267 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Mara Westling Allodi, docent på Specialpedagogiska institu- tionen vid Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p268 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Anna Sjögren, ekonomie doktor vid Institutet för Arbets- marknadspolitisk utvärdering (IFAU) och Helena Svaleryd, docent vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).</SPAN></P>
<P class="p269 ft8">I samband med publiceringen anordnades en konferens. Konfe- rensen hölls i Rosenbad den 4 oktober 2010. Konferensen blev positivt mottagen. Den blev snabbt fulltecknad och flera per- soner fick istället följa konferensen via webben.<A href="#page_56"><SPAN class="ft32">12</SPAN></A></P>
<P class="p270 ft34"><SPAN class="ft33">12 </SPAN>http://www.sou.gov.se/utsattabarn/index.htm.</P>
<P class="p216 ft19">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td63"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft25">Metod och arbetssätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft28"><SPAN class="ft28">2.11</SPAN><SPAN class="ft59">Avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p228 ft8">I utredningens direktiv finns inte arbetsmiljöfrågorna i de peda- gogiska verksamheterna nämnda och det är inte heller explicit nämnt att utredningen ska samråda med Arbetsmiljöverket som har ansvar för frågan på nationell nivå. Utredningen har dock mottagit synpunkter att detta är viktiga frågor i både förskola och skola samt att de – ur elevsynpunkt – är viktiga icke minst för de elever som befinner sig i en utsatt situation. Utredningen berör frågor som vikten av en trygg arbetsmiljö fri från kränk- ningar men lämnar inga förslag eller överväganden i frågan.</P>
<P class="p219 ft8">Grundutbildningen av pedagoger är inte heller en fråga som nämnts explicit i direktiven som en del av uppdraget, detsamma gäller innehållet i rektorsutbildningen. Under utredningsarbetet har utredningen emellertid mottagit synpunkter på och önske- mål om förändringar i innehållet i grundutbildningen. Dessa redovisas i utredningen och behandlas även i utredningens för- slag och bedömningar i kapitel sju.</P>
<P class="p219 ft8">När det gäller sekretessfrågor har utredningen mot bakgrund av sekretessutredningens (U2010:02) uppdrag endast behandlat sekretessfrågan i utredningens problemanalys och särskilt frågor som rör tillämpningen av regelverket.</P>
<P class="p271 ft8">Vidare har utredningen i sitt arbete endast haft tillgång till nya skollagen och förarbeten till lagen. Däremot har utredningen inte haft tillgång till eventuella tillkommande förordningar och andra styrdokument.</P>
<P class="p272 ft19">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft7">3 Bakgrund och nuläge</P>
<P class="p57 ft28">Inledning</P>
<P class="p273 ft8">Kapitlet inleds med en kort bakgrund där viktiga samhälls- förändringar samt reformer på skolområdet redovisas.</P>
<P class="p274 ft8">Därpå redovisas kort tidigare utredningar, rapporter och utveck- lingsinsatser som utredningen anser har betydelse för förståelsen av dagens situation och som utgör en viktig grund för utredningens arbete.</P>
<P class="p275 ft8">Därefter ges en bild av nuvarande ansvarsförhållanden på olika nivåer för de barn och elever utredningen rör. Det är många olika samhällsaktörer som agerar när det gäller barn och elever med sammansatta behov och komplicerad problematik. Rektorer och förskolechefer har utbildningsansvaret för dessa barn och elever. Mot den bakgrunden har utredningen valt att spegla hur ansvarsförhållandena ser ut från en rektors eller förskolechefs perspektiv.</P>
<P class="p276 ft8">Utredningen redovisar vidare hur strukturen ser ut inom utbild- ningssektorn, därefter behandlas viss lagstiftning av relevans för utredningen. Utredningen har valt att begränsa denna del av fram- ställningen till att avse tre av de fyra förslagsområden som betänkandet innehåller.</P>
<P class="p277 ft8">Först behandlas samverkan ur ett rättsligt perspektiv. I det avsnittet finns också en kort redogörelse för 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), dvs. anmälnings- och uppgifts- skyldigheten till socialtjänsten beträffande barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p278 ft8">Därefter tas rättssäkerhetsfrågor upp ur ett rättsligt perspektiv varvid utredningen redogör för Skolverkets och Skolinspektionens roller till den del det avser tillsyn m.m.</P>
<P class="p27 ft8">Till sist behandlas elevhälsan ur ett rättsligt perspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39559x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft8">Beträffande den fjärde beståndsdelen i utredningen – vetenskap och forskning – finns ingen redogörelse för lagstiftningen.</P>
<P class="p280 ft8">I betänkandet nämns en rad andra enskilda lagbestämmelser i framför allt nya skollagen. I denna del har dock utredningen avstått från att särskilt redogöra för bestämmelserna separat. I den mån det har varit påkallat har utredningen i stället mycket kort beskrivit bestämmelsen i anslutning till det att den behandlas.</P>
<P class="p281 ft8">Utredningen har ansett detta vara en framkomlig väg eftersom utredningen endast lägger ett författningsförslag och intresset av en mer omfattande rättslig redogörelse därför är relativt begränsat. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att bestämmelserna i nya skollagen som förekommer i betänkandet behandlats utförligt i prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygget. För den läsare som önskar få mer information om de enskilda lagbestämmelser i nya skollagen som nämns i betänkandet hänvisas till denna proposition.</P>
<P class="p282 ft8">När det gäller den sekretess- och tystnadspliktslagstiftning som finns för förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet har utredningen avstått från att redogöra för dessa bestämmelser och begränsat framställningen i denna del till att på ett mera allmänt plan redogöra för sekretess- och tystnadspliktslagstiftningen i anslutning till avsnittet om samverkan. Orsaken till denna begräns- ning är dels att frågorna om sekretess- och tystnadsplikt på nu nämnda verksamheters område är föremål för en särskild översyn, dels att utredningen i denna del valt att behandla frågan om sekretess- och tystnadspliktslagstiftning i princip uteslutande ur ett samverkansperspektiv och att en mer omfattande redogörelse därför inte behövs.</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft60">Skolreformer av betydelse</SPAN></P>
<P class="p284 ft8">Flera viktiga skolreformer genomfördes vid <NOBR>1990-talets</NOBR> början. Skolverket beskriver dem som början på ett systemskifte för skolans del.<SPAN class="ft32">1 </SPAN>En stark gemensam nämnare var decentralisering och förslagen präglades av den tidsanda som ledde fram till en minskad detaljreglering och ett större kommunalt självstyre. Det svenska skolsystemet förändrades på kort tid från att vara ett av de mest centraliserade till att bli ett av de mest avreglerade. Tankarna bakom ansvarsfördelningen presenterades i den s.k. Ansvars-</P>
<P class="p285 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39560x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft8">propositionen.<SPAN class="ft32">2 </SPAN>I korthet skulle den nationella, politiska nivån (riksdag och regering) besluta om tydliga mål för verksamheten. Kommunerna som huvudmän skulle ansvara för att genomföra och organisera skolväsendet samt ge förutsättningar för de profes- sionella (lärare och rektorer) att utforma verksamheten inom dessa givna ramar. Regleringen av den garanterade undervisningstiden blev kvar som ett golv för omfattningen av undervisningen.</P>
<P class="p287 ft8">Det markerades tydligt att ambitionen om en nationellt lik- värdig utbildning låg kvar som mål. Nationella styrdokument som läroplaner och kursplaner skulle ge förutsättningar för en nationell likvärdighet, men också lämna utrymme för pedagogisk frihet inom dessa ramar. Lärarutbildningen sågs som en del av den nationella styrningen liksom det sektorsbidrag för skolväsendet som tillämpa- des vid tiden för riksdagsbeslutet.</P>
<P class="p276 ft8">När beslutet togs i riksdagen om det nya styrsystemet fanns ännu inte de styrdokument som skulle precisera uppdraget och ge de tydliga nationella målen. Genomförandet av reformen påbörja- des ändå och skedde successivt under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den nya centrala myndigheten Statens skolverk bildades 1991 och gavs en central roll för utformandet av styrdokument och implementering.</P>
<P class="p277 ft8">Samtidigt som denna stora reform skulle sjösättas i kommunsektorn inträffade den statsfinansiella krisen i Sverige i början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilken ledde till omfattande besparingar i både den statliga och i den kommunala sektorn. Inom kommunsektorn fanns också starka krav på resurser för genomförandet av äldre- omsorgsreformen, den s.k. Ädelreformen. Samtidigt inföll den s.k. <NOBR>baby-boomen</NOBR> som ledde till ökade krav på utbyggnad av barn- omsorgen. Ett nytt generellt utformat statsbidrag infördes år 1993, vilket innebar att skolans resurser inte längre var öronmärkta utan utsatta för konkurrens från andra sektorers behov i kommunen. Sammantaget innebar detta att skolreformerna inte fick de bästa förutsättningarna för att etablera alla nya tankar och förankra dem hos ansvariga politiker, förvaltningschefer, rektorer och lärare som skulle genomföra reformen. Framför allt saknades en tydlig bild av det nationella uppdrag som skulle utföras och stöd till dem som skulle genomföra det.</P>
<P class="p288 ft8">Andra reformer på skolområdet som bör nämnas är etablerandet av fristående skolor och olika valfrihetssystem i kommunsektorn. Den tidigare närhetsprincipen försvann där planerings-</P>
<P class="p289 ft34"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39561x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft8">förutsättningarna var enklare att tillämpa. För skolor generellt innebar detta en konkurrens och att skolor numera befinner sig i en marknadssituation.</P>
<P class="p280 ft8">Betygssystemet reformerades och ett kunskapsrelaterat system infördes. De tidigare sifferbetygen försvann. Behörighetskrav infördes till gymnasieskolan, vilket ledde till att skolmisslyckanden i form av bristande behörighet blev tydliga. <NOBR>IV-programmets</NOBR> utveckling i gymnasieskolan blev ett tydligt uttryck för detta. Flera utredningar om lärarutbildningen och gymnasieskolan har genom- förts under senare period. På myndighetsområdet har flera refor- mer skett. Skolverkets roll har skiftat under perioden och i dag finns en särskild myndighet, Skolinspektionen, som genomför till- syn, kvalitetsgranskning och handlägger tillståndsärenden gällande fristående skolor. Myndigheten för skolutveckling har lagts ned och utvecklingsfrågor och kompetensutvecklingsfrågor är upp- gifter för huvudmannen.</P>
<P class="p291 ft8">Strategisk kompetensutveckling, exempelvis rektorsutbildning, är ett nationellt ansvar och hanteras av Skolverket. Myndigheten hanterar även olika statsbidrag för tidsbegränsade insatser som exempelvis Lärarlyftet.</P>
<P class="p292 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft60">Samhällsutvecklingen</SPAN></P>
<P class="p284 ft8">Förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppdrag har förändrats. Hur sammansättningen av barn och elever ser ut återspeglar samhället i stort. Här redovisas ett urval av sam- hällsförändringar av betydelse för de barn och elever som utred- ningens arbete omfattar. Detta avsnitt bygger i huvudsak på Social- styrelsens Social rapport 2010.</P>
<P class="p78 ft40">Demografiska faktorer</P>
<P class="p293 ft8">Årskullarnas storlek och sammansättning kan få central betydelse för villkoren i skolan om de varierar över tid. I Sverige har års- kullarna varierat starkt över tid, se figur 3 nedan<SPAN class="ft32">3 </SPAN>(avgångna elever ur grundskolan efter födelseår).</P>
<P class="p110 ft34"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB39562x1.jpg" style="width:433px;height:253px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft62">Figur 1 Avgångna elever ur grundskolan efter födelseår</P>
<P class="p294 ft64"><SPAN class="ft63">Källa</SPAN>: <NOBR>Gold-databasen</NOBR> 2009, Göteborgs universitet.</P>
<P class="p295 ft8">Barnkullarna var minst <NOBR>1976–1982</NOBR> och störst var kullarna 1988– 1991. Skillnaderna mellan dessa extremer uppgår till 30 000 barn. Skolverket har räknat på vad en sådan stor ökning av barnkullar innebär och redovisar att de motsvarar cirka 1 200 klassrum med 25 elever i varje. För undervisning av dessa barn behövs fler lärare och Skolverket pekar på att dessa demografiska svängningar och sättet som skolan hanterat dem på kan vara en viktig delförklaring till sjunkande resultat i skolan.</P>
<P class="p296 ft40">Migration – utveckling under senare decennier</P>
<P class="p297 ft8">Migrationen till Sverige har under <NOBR>1990–2000-talen</NOBR> ökat i volym och flykting- och anhöriginvandringen fortsätter att utgöra en betydande del av migrationen och eftersom de flesta migranter är unga är även deras barnafödande högt.</P>
<P class="p287 ft8">En viktig faktor när det gäller migration och de frågor utred- ningen har att ta ställning till är att det finns stora skillnader mellan olika kommuner när det gäller omfattningen av flykting- mottagandet. Vissa kommuner eller delar av kommunen har en förhållandevis stark koncentration av migranter och det kan inne- bära att förskolor och skolor i dessa kommuner därför får en högre koncentration, än andra kommuner eller kommundelar. För</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB39563x1.jpg" style="width:433px;height:617px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft8">skolresultatens utveckling är det viktigt i vilken ålder skolgången börjar, se figur 2<SPAN class="ft32">4 </SPAN>(Antal avgångna elever från grundskolan – olika migrationsgrupper efter födelseår).</P>
<P class="p298 ft62">Figur 2 Antal avgångna elever från grundskolan – olika migrationsgrupper efter födelseår</P>
<P class="p299 ft64"><SPAN class="ft63">Källa</SPAN>: <NOBR>Gold-databasen</NOBR> 2009, Göteborgs univesitet.</P>
<P class="p300 ft8">Skolverket konstaterar att antalet barn med utländsk bakgrund successivt ökat sedan 1990 (barn födda 1975 och framåt). Det är framför allt gruppen utlandsfödda som står för ökningen. Skol- verket menar att det är rimligt att anta att denna ökning kräver extra resurser till skolan för att ge eleverna likvärdiga förut- sättningar. Till resursfrågan hör också i vilken utsträckning det har funnits en tillräcklig beredskap för att ta emot dessa grupper.</P>
<P class="p301 ft8">Forskning visar att åldern vid immigrationstillfället är av särskild betydelse för skolresultaten. De som anländer före 9 års ålder har i allmänhet inga större problem att klara av den svenska skolan. För de som kom till Sverige i åldrarna <NOBR>7–13</NOBR> år är förutsättningarna något sämre när det gäller att klara av svensk skola än för svenska barn. Gruppen av barn och unga som kom till Sverige i åldrarna 7– 13 år har antalsmässigt blivit allt större. Barn födda år 1972 var ca 1 000 till antalet men barn födda 1982 uppgick till 4 000. Kohorterna av elever med utländsk bakgrund har ökat från att ha utgjort 2,5 procent av årskullen barn födda 1972 till att utgöra <NOBR>6–7</NOBR> procent av årskullarna under 1986 och 1987.</P>
<P class="p302 ft34"><SPAN class="ft33">4 </SPAN>Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39564x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar</P>
<P class="p303 ft8">Allt fler ungdomar mår allt sämre. Det finns ett klart samband mellan psykisk hälsa och möjligheten att ta till sig kunskap i skolan. Det här konstaterades av en tvärvetenskaplig panel utan egen forskning inom ämnesområdet vid Kungl. vetenskaps akademien konferenser med fokus på barn och ungas psykiska hälsa.<SPAN class="ft32">5</SPAN></P>
<P class="p304 ft8">Vid sammankomsterna behandlades psykiska ohälsa som feno- men och det diskuterades bland annat huruvida det finns ömse- sidiga kausala relationerna mellan skolprestation och psykisk hälsa. Syftet var att bidra med underlag, evidens och incitament till åtgärder som kan förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland barn och unga. I samband med konferenserna initie- rades en systematisk kunskapsöversikt om metoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn i skolåldern. Översikten finansierades och genomfördes av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), i samverkan med Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p305 ft8">Panelen nådde slutsatsen att skolan har stor betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Det är viktigt för det fortsatta lärandet och för att barnet ska må bra att de första skolåren blir en positiv erfarenhet och att barnet lär sig läsa. Dåliga skolprestationer leder i sin tur till en låg självkänsla, som kan leda till utagerande bete- enden, som riskerar att förstärkas om lärare och kamrater bemöter barnets beteende negativt.</P>
<P class="p277 ft8">Vidare framhölls att forskning även visar på ett orsakssamband i andra riktningen, nämligen att en låg självkänsla och ett utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan.</P>
<P class="p274 ft8">Panelen pekade på att det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren.</P>
<P class="p304 ft8">Barnets läsförmåga anses central. Forskning som presenterades vid konferensen tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalitet kan förbättra barnets läsförmåga och matematiska färdigheter. Vistelsen i förskolan har effekt upp i ungdomsåren. En av studierna visade att en högkvalitativ förskola är speciellt viktigt för barn från</P>
<P class="p306 ft49"><SPAN class="ft33">5 </SPAN>Under våren 2010 anordnade Kungl. vetenskapsakademien tre konferenser med fokus på barn och ungas psykiska hälsa, en av dessa fokuserade särskilt på Skola, lärande och psykisk hälsa. Vid samtliga tillfällen arbetades ett uttalande fram av en tvärvetenskaplig panel med vetenskaplig expertis i andra ämnen än det som konferensen behandlade. För mer infor- mation besök: www.buph.se</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39565x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft8">mindre resursstarka hem, men det krävs mer forskning för att belägga detta.</P>
<P class="p65 ft40">Sociala faktorer av betydelse</P>
<P class="p293 ft8">Långvarig fattigdom, som varar fem år eller längre, har minskat kontinuerligt under de senaste tio åren. Av de fattiga utgör utrikes födda och ensamboende en allt större del. Detsamma gäller för långvarigt ekonomiskt bistånd. Fattigdom under uppväxten ökar risken för att själv bli fattig som vuxen och ju lägre inkomster föräldrarna hade när man växte upp desto högre är sannolikheten att man själv hamnar i de lägre inkomstskikten.</P>
<P class="p301 ft8">Fattigdomen är ojämnt fördelad mellan olika befolknings- grupper även om skillnaderna minskat något under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Fattigdom är vanligt bland unga vuxna och invandrare och särskilt vanligt är fattigdom hos nyanlända, ensamboende och ensam- stående kvinnor med minderåriga barn. Den senare kategorin hör till de mest utsatta och har en tydligt förhöjd risk för såväl långvarig (minst 5 år) som upprepad fattigdom och andelen som haft ekonomiskt bistånd under lång tid är ungefär dubbelt så hög som i befolkningen som helhet.</P>
<P class="p307 ft8">Ensamstående föräldrar löper ökad risk för att även drabbas av samtidigt förekommande välfärdsproblem, bland annat ekonomisk utsatthet, arbetslöshet, ohälsa, trångboddhet, otrygghet, bristande medborgarresurser och sociala relationer.</P>
<P class="p308 ft8">Kombinationer av olika välfärdsproblem kan ofta uppträda även för andra grupper. Ungefär var fjärde vuxen uppger att de har två eller fler samtidigt förekommande välfärdsproblem. Det uppges vara en låg nivå i jämförelse med övriga Europa.</P>
<P class="p281 ft8">Förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet möter i den dagliga verksamheten barn i förskole- och skolåldern som lever i socialt utsatta familjer. Under utredningsarbetet har pedagoger uttryckt en stor osäkerhet när det gäller att möta de behov dessa barn ger uttryck för. Att pedagogerna känner denna osäkerhet bekräftas av forskningsrapporten om samverkan<SPAN class="ft32">6</SPAN>. I rapporten uttrycker pedagoger ett stort behov av stöd när det gäller psykisk ohälsa, social problematik och kriminalitet.</P>
<P class="p309 ft34"><SPAN class="ft33">6</SPAN>Danermark, Englund & Germundsson (2010) Skolans arbete med utsatta barn – ett sam- verkansperspektiv. Bilaga 4</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39566x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft8">Statens folkhälsoinstitut har pekat på att kunskapen om hur stor denna grupp barn är och vilken situation de lever i är ofullständig. En orsak till att det är svårt att mäta denna grupps storlek och få en bild av hur deras situation ser ut är att det i samma familj kan finnas flera riskfaktorer. Bland dessa nämns missbruk, psykisk ohälsa, kognitiva svårigheter, kriminalitet eller våld i familjen. Det kan även handla om asylsökande familjer eller barn och unga som kommer till Sverige utan sina föräldrar. Folkhälsoinstitutet fram- håller också att en viktig skyddsfaktor för dessa barn och unga är en kvalitativt bra förskola och skola samt möjligheter till framgång i skolarbetet.<SPAN class="ft32">7</SPAN></P>
<P class="p311 ft40">Medieanvändning hos barn och unga</P>
<P class="p312 ft8">Mot bakgrund av ovan nämnda samhällsförändringar bör även den digitala utvecklingen nämnas. En intressant indikation på it- utvecklingen kan vara medieanvändning hos barn och unga.</P>
<P class="p276 ft8">Medierådet har studerat barn och ungas användning av bland annat mobil och dator i <SPAN class="ft11">Ungar och medier 2010 </SPAN>och <SPAN class="ft11">Småungar och medier 2010. </SPAN>I de båda rapporterna har 2 000 personer tillfrågats som underlag i respektive rapport. Av dessa har mellan 59 och 62 procent svarat. Småungar, eller små barn är barn mellan 2 och 9 år (där målsmannen har svarat på enkäten) och det är första mätningen Medierådet utför av småbarns användning av olika medier. Medierådet menar att ett barns debut på Internet börjar vid 4 års ålder. Bland de tillfrågade <NOBR>2–5</NOBR> åringarna och <NOBR>5–9</NOBR> åringarna används dator på olika sätt, vilket bland annat är avhängigt läs- förmåga. De sajter som barnen mellan <NOBR>2–9</NOBR> år använder sig av är exempelvis Youtube, Spela.se (för att spela spel) eller Bolibompa.<SPAN class="ft32">8 </SPAN>Bland <NOBR>5–9</NOBR> åringarna har vart femte barn en egen mobiltelefon<SPAN class="ft32">9</SPAN>.</P>
<P class="p313 ft8">Bland de barn i åldrarna <NOBR>9–12</NOBR> år har 89 procent egen mobil- telefon och bland de unga mellan <NOBR>12–16</NOBR> år har 96 procent egen mobiltelefon. De tillfrågade använder sin mobiltelefon till att sms:a med i högre utsträckning än de använder telefonen att ringa med. Av barnen mellan <NOBR>9–12</NOBR> år har 47 procent av de tillfrågade dator på sitt rum. För de unga mellan <NOBR>12–16</NOBR> år hade 74 procent dator på det</P>
<P class="p314 ft44"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft50">Statens folkhälsoinstitut (2010). Kartläggning av insatser för barn och unga i risksituationer 2010.</SPAN></P>
<P class="p315 ft49"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft48">Medierådet (2010). Småungar & medier 2010</SPAN></P>
<P class="p16 ft34"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft51">Medierådet (2010). Småungar & medier 2010</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39567x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft8">egna rummet<SPAN class="ft32">10</SPAN>. I svaren på enkäten framgår att de unga är mer kommunikativa i sitt Internetanvändande, genom att de mejlar, umgås på sociala sajter eller chattar. Många unga tittar också på klipp, spelar spel, läser bloggar eller gör läxor med mera.<SPAN class="ft32">11</SPAN></P>
<P class="p317 ft54"><SPAN class="ft28">3.2</SPAN><SPAN class="ft53">Tidigare utredningar, rapporter och utvecklingsinsatser av betydelse</SPAN></P>
<P class="p284 ft8">Nedan kommer tidigare utredningar, rapporter och utvecklings- insatser av betydelse att presenteras. Presenterade rapporter är ett urval, flera rapporter från bland annat Skolinspektionen, Social- styrelsen och Skolverket kommer istället att presenteras i kommande kapitel.</P>
<P class="p292 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft60">Barn och ungas rätt</SPAN></P>
<P class="p284 ft8">I nya skollagen klargörs en av flera principiella utgångspunkter för den nya skollagen vara att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Detta innebär en tydlig koppling till FN:s konven- tion om barnets rättigheter i nya skollagen.</P>
<P class="p308 ft8">Alla huvudmän ska erbjuda utbildning av sådan kvalitet att barn och ungdomar får likvärdiga förutsättningar för att nå utbild- ningens mål. Alla barn och elever ska också få möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.<SPAN class="ft32">12</SPAN></P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft8">Proposition 2009/10:232 </SPAN>Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige <SPAN class="ft8">syftar till att vara utgångspunkt för offentliga aktörer i Sverige, kommunala såväl som statliga, för att barns rätt ska säkerställas. I propositionen presenteras även en samlad bild av Regeringens insatser som syftar till att bekämpa våld mot barn.</SPAN><SPAN class="ft32">13</SPAN></P>
<P class="p318 ft49"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft48">Medierådet (2010). Ungar & medier 2010</SPAN></P>
<P class="p319 ft49"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft48">Medierådet (2010). Ungar & medier 2010</SPAN></P>
<P class="p319 ft65"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft50">Proposition 2009/19: 165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet</P>
<P class="p319 ft52"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft51">Proposition 2009/10:232 </SPAN>Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39568x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Utbildning – en viktig faktor</SPAN></P>
<P class="p273 ft8">Socialstyrelsen slår i sin rapport fast att utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter.<SPAN class="ft32">14 </SPAN>Det finns forskning som visar att ju tidigare utbildningskedjan bryts desto allvarligare blir konsekvenserna för barnet eller eleven. Föräldrar med hög utbildning förefaller mer framgångsrika i att ge sina barn förutsättningar för goda skolprestationer. Det är <NOBR>fem–sex</NOBR> gånger vanligare med låga eller ofullständiga betyg bland barn till ej facklärda arbetare än bland barn till högre tjänstemän. Intressant att notera är att bra betyg i år 9 i grundskolan har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnets socioekonomiska bakgrund.</P>
<P class="p320 ft8">Grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, miss- bruk och självmordsbeteende. Grupper som inte går vidare till gymnasieutbildning eller hoppar av gymnasieutbildningen har svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p287 ft8">Unga med fullständig gymnasieutbildning har en säkrare posi- tion på arbetsmarknaden och är inte lika sårbara vid konjunktur- svackor jämfört med unga som saknar sådan utbildning. I dag fullföljer kvinnor i högre utsträckning än män sin utbildning och på motsvarande sätt fullföljer inrikes födda i högre utsträckning än utrikes födda sin gymnasieutbildning.</P>
<P class="p287 ft8">Barn och unga som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande försörjningsstöd lämnar grundskolan med långt sämre betyg än andra barn och elever. I vuxen ålder har de lägre utbildningsnivå än jämnåriga med motsvarande kognitiva förmåga men även jämfört med barn och elever med samma betyg från grundskolan.</P>
<P class="p321 ft8">Dessa barn och elever har också mycket höga överrisker för ogynnsam utveckling över tid. Det avser självmordsbeteende, miss- bruk, kriminalitet, bidragsberoende och tonårsföräldraskap. Betygen från år 9 i grundskolan är en nyckelfaktor för att förklara och förstå dessa samband. Omvänt är frånvaron av skolmiss- lyckanden den starkast skyddande faktorn.</P>
<P class="p287 ft8">Socialstyrelsen drar slutsatsen att långvarig familjehemsvård har en svag kompensatorisk påverkan på utsatta barns och ungas fram- tidsutsikter avseende skolprestationer och utbildning. Detta trots</P>
<P class="p322 ft34"><SPAN class="ft33">14 </SPAN>Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39569x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft8">att lagstiftningen i decennier markerat att kommunerna har ett särskilt ansvar för placerade barns och ungas utbildning. Myndig- heten framhåller att det behövs ett kraftfullt stöd för att förbättra skolgången för denna grupp. Resultaten i rapporten utgör starka argument för att satsa på forskning och praktik för att utveckla effektiva metoder som kan förbättra utsatta barns och ungas skol- gång. Socialtjänsten bör göra placerade barns och ungas skolgång och utbildning till ett högprioriterat område anser Socialstyrelsen med dessa fakta som grund.</P>
<P class="p203 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft60">Psykisk hälsa</SPAN></P>
<P class="p284 ft8">Redan år 1998 lyfte Barnpsykiatrikommittén i sitt slutbetänkande ”<SPAN class="ft11">Det gäller livet – Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem”</SPAN>(SOU 1998:31) frågan om det fanns ett behov av att förtydliga var gränsen mellan skolans och skolhälsovårdens och elevvården å ena sidan och barn- och ungdomspsykiatrin å den andra sidan går.<SPAN class="ft32">15 </SPAN>Barnpsykiatrikommittén menade att skolan borde ta ett större ansvar för elevernas psykiska hälsa. Ansvars- fördelningen mellan skolan och BUP berördes även i två utred- ningar som behandlade psykisk hälsa och ohälsa år 2006. Den ena hade inriktning mot ungdomars stress och psykiska ohälsa medan den andra behandlade psykiska sjukdomar och funktionshinder.<SPAN class="ft32">16</SPAN></P>
<P class="p323 ft8">I elevvårdsutredningen år 2000 och efterföljande proposition föreslogs att elevvården och skolhälsovården skulle gå samman i ett gemensamt verksamhetsområde under beteckningen elevhälsa.<SPAN class="ft32">17 </SPAN>Utredningen och propositionen lyfte fram att det framtida elevhälsoarbetet behövde ha en förebyggande och hälsofrämjande inriktning, inte enbart åtgärdande. De betonade att lusten att lära är starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande. Barn och unga behöver känna trygghet och trivsel, uppleva sammanhang och helhet samt delaktighet och inflytande. De här huvudtankarna fullföljdes genom nya skollagen.</P>
<P class="p323 ft8">Inom området psykisk hälsa agerar många aktörer på nationell nivå i förhållande till skolan. Förutom skolmyndigheterna är det</P>
<P class="p324 ft44"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 1998:31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. Socialdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p325 ft44"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft43">SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – analyser och förslag till åtgärder</SPAN><SPAN class="ft65">. </SPAN>Stockholm: och SOU 2006:100. Ambition och ansvar – Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder<SPAN class="ft65">.</SPAN></P>
<P class="p326 ft34"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft51">SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling</SPAN><SPAN class="ft52">. </SPAN>och Prop. 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39570x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft8">Socialstyrelsen genom bl.a. <NOBR>UPP-centrum</NOBR> och tillsynen av elevhälsans medicinska del. En annan aktör är och Folkhälso- institutet, NASP (Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa) samt Sveriges Kommuner och Landsting via sina projekt Pinocchio och Modellområden.</P>
<P class="p99 ft40"><NOBR>UPP-Centrum</NOBR></P>
<P class="p297 ft8">Socialstyrelsen har inrättat ett nationellt utvecklingscentrum; Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (även kallat UPP- centrum). <NOBR>UPP-centrums</NOBR> uppdrag syftar till att sammanställa kunskap om effektiva metoder när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt, tidigt stöd samt behandlande insatser för barn och unga <SPAN class="ft11">som börjar visa tecken på psykisk ohälsa och/eller oroande social utveckling samt barn och unga i uppenbara riskmiljöer.</SPAN><SPAN class="ft38">18 </SPAN>I sitt arbete vänder sig <NOBR>UPP-centrum</NOBR> till de professionella som möter barn och unga i förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p328 ft8"><NOBR>UPP-centrum</NOBR> har genomfört en nationell inventering i kom- muner och landsting där även förskolor och skolor ingick.<SPAN class="ft32">19 </SPAN>I undersökningen inventerades metoder som används för att upp- täcka och förebygga psykisk ohälsa hos barn. Inventeringen visade att personalens metodmedvetenhet behöver utvecklas i alla aktuella verksamheter och att det finns ett nationellt behov av att utvärdera metoder och dess effekter för barn och föräldrar samt att det föreligger ett stort behov av stöd vid val av metoder. I det senare fallet behöver olika verksamheters uppdrag klargöras och utifrån detta behöver sedan val av metoder diskuteras.</P>
<P class="p328 ft8"><NOBR>UPP-centrum</NOBR> har som en del i sitt uppdrag publicerat kun- skapssammanfattningar om barns och elevers psykiska hälsa och psykosociala svårigheter till verksamma i förskola och skola med syftet att stödja dem med användbar kunskap inom ett par viktiga områden.<SPAN class="ft32">20 </SPAN>De har låtit experter sammanfatta vetenskap och beprö- vad erfarenhet mot bakgrund av att dessa barn behöver upp- märksammas tidigt för att få rätt stöd.</P>
<P class="p329 ft49"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft48">Socialstyrelsens hemsida- </SPAN><NOBR>UPP-Centrum</NOBR></P>
<P class="p330 ft44"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft66">Socialstyrelsen (2008). Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering.</SPAN></P>
<P class="p331 ft34"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft67">Kunskapsstödet erbjuds i form av skrifter med namnen Barn som utsätts för fysiska övergrepp, Ledsna barn, Blyga och ängsliga barn, Barn som utmanar samt Barn som tänker annorlunda.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39571x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft8">Inom ramen för sitt hälsofrämjande uppdrag riktar sig Statens folkhälsoinstitut till skolan t.ex. för att främja psykisk hälsa bland barn och unga. Under hösten 2009 genomförde Folkhälsoinstitutet även en omfattande kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa tillsammans med SCB. Varje elev i grundskolans årskurser 6 och 9 fick under lektionstid besvara en enkät om hur de upplevde sin hälsosituation.</P>
<P class="p78 ft40">Folkhälsa</P>
<P class="p293 ft8">Inom området missbruk har Statens folkhälsoinstitut (FHI) sedan 2005 ett regeringsuppdrag att aktivt verka i skolan genom insatser med syfte att förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak. FHI använder alltså skolan som arena för sitt arbete. Det görs inom ramen för preventions- arbetet ”Skolan förebygger”. Insatserna tar sikte på hur skolor ska arbeta med elevhälsa, hur de ska möta föräldrar eller reducera före- komst av mobbning.</P>
<P class="p78 ft40">NASP</P>
<P class="p333 ft8">Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, NASP vid Karolinska Institutet, är sedan 1995 statens expertorgan för suicid- prevention, men också ett <NOBR>WHO-samarbetscenter.<SPAN class="ft32">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft32"> </SPAN>NASP har bland annat gjort en genomgång av olika metoder som riktar sig till föräldrar samt förskola och skola med målet att stärka unga vuxnas psykiska hälsa.<SPAN class="ft32">22</SPAN></P>
<P class="p103 ft40"><NOBR>Pinocchio-projektet</NOBR></P>
<P class="p333 ft8">Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) projekt Pinocchio har haft som mål att förbättra arbetet med barn under 12 år vilka riskerar att utveckla ett normbrytande beteende. Normbrytande beteende definieras i den forskningsöversikt SKL lutar sig emot som ”beteende som på olika sätt bryter mot rådande normer och</P>
<P class="p334 ft44"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft50">Sedan oktober 2007 är, enligt riksdags- och regeringsbeslut NASP:s verksamhet en del av Karolinska Institutet. Verksamheten är inskriven i Karolinska Institutets regleringsbrev.</SPAN></P>
<P class="p326 ft34"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft68">Karolinska Institutet (2003). Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39572x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft8">regler i den miljö individen befinner sig”.<SPAN class="ft32">23 </SPAN>Det kan innebära både aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur, och <NOBR>icke-aggressiva</NOBR> normbrytande beteenden som att bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla saker och vandalisera.</P>
<P class="p287 ft27">Arbete har bedrivits i team där skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri(BUP) samverkat. Resultaten har samlats i en rapport som vänder sig till de deltagande verksamheterna.</P>
<P class="p335 ft40">Modellområden</P>
<P class="p312 ft8">SKL driver även ett projekt kallat Modellområden under <NOBR>2009–2011</NOBR> där de samverkande parterna skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård strävar efter att tillsammans möta barns och ungdomars psykiska hälsobehov med helhetsinsatser.<SPAN class="ft32">24 </SPAN>Syftet är att synkroni- sera, det vill säga att tillsammans ge insatserna och utveckla natio- nella mått för att mäta barns och ungas psykiska hälsa. SKL vill också eliminera dubbelarbete, flaskhalsar och organisatoriska glapp. Organisationen framhåller att detta kan innebära både minskat mänskligt lidande och att kommuner och landsting använder sina resurser mer effektivt. Modellområdesprojektet utgår från lokala förutsättningar och strävar efter att ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som ska fungera långsiktigt.</P>
<P class="p313 ft8">Det handlar t.ex. om samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård som tillsammans ska ge rätt hjälp på rätt nivå. En av grundstenarna är att familj, anhöriga och den unge själv ska ha förmåga att påverka sin situation.</P>
<P class="p336 ft44"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft69">Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) & Statens Institutionsstyrelse (SiS) (2005) Normbrytande beteende i barndomen, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p337 ft49"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft48">SKL har i en överenskommelse tillsammans med staten tagit ansvar för att driva projektet . Socialdepartementet finansierar projektet. Det finns 14 lokala projektområden i landet. De är i Dalarna, Gävleborg, Jönköping, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västra Götaland och Östergötland.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39573x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft54"><SPAN class="ft28">3.3</SPAN><SPAN class="ft53">Ansvarsfördelningen sedd ur ett rektorsperspektiv</SPAN></P>
<P class="p36 ft8">Ansvaret för barn och elever i förskola, skola och annan pedagogisk omsorg är tydligt och nya skollagen gör ansvaret än tydligare. Ansvaret för att genomföra utbildningen enligt fastställda mål är rektors ansvar. För de barn och elever som utredningen avser, barn och elever med sammansatta behov och komplicerad problematik som kräver samverkan med andra samhällsaktörer, blir ansvars- fördelningen svårare.</P>
<P class="p339 ft8">Under utredningsarbetet har detta åskådliggjorts på flera sätt. Många olika myndigheter har genomfört olika insatser inom området och nära nog samtliga har riktats mot den lokala förskolan eller skolnivån. En rektor i en kommunal eller fristående skola får härigenom en omfattande omvärld att orientera sig i och många krav på insatser att ta ställning till. Detta gäller utöver de kontaktytor som naturligen faller inom uppdraget som elev- och föräldrakontakter och att leda verksamheten. Utredningen har tagit fram en bild för att tydliggöra hur ansvarsfördelningen kan te sig för en rektor i en kommunal skola eller för en förskolechef i kommunal verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB39574x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft62">Figur 3 Ansvarsfördelning ur ett rektorsperspektiv</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39575x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Departements- och myndighetsnivå</P>
<P class="p293 ft8">Överst i bilden finns sex olika departement i Regeringskansliet. Ett av dessa, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, upphör vid årsskiftet 2010/2011. Samtliga dessa departement har under sig ett antal statliga myndigheter som agerar mot den lokala nivån på olika sätt.<SPAN class="ft32">25</SPAN></P>
<P class="p281 ft8">Under Utbildningsdepartementet finns myndigheterna Skol- verket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Barn- och elevombudet (BEO) (som är en del av Skol- inspektionen med självständigt uppdrag) och Centrala studiestöds- nämnden (CSN). Under Finansdepartementet finns Statistiska centralbyrån (SCB). Under Integrations- och jämställdhets- departementet finns myndigheterna Ungdomsstyrelsen och Migra- tionsverket (som även återfinns under Justitiedepartementet). Myndigheterna Rikspolisstyrelsen, Justitieombudsmannen (JO) eller Riksdagens ombudsmän, Diskrimineringsombudsmannen, Brottsförebyggande rådet (Brå) och Brottsoffermyndigheten finns under Justitiedepartementet. Under Socialdepartementet finns myndigheterna Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Barnombuds- mannen, Statens institutionsstyrelsen, Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska institutet (NASP) och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Under Arbetsmarknads- departementet finns myndigheten Arbetsmiljöverket.</P>
<P class="p110 ft40">Länsnivå</P>
<P class="p293 ft8">Under den statliga myndighetsnivån finns länsnivån och lands- tingen. Landstingen ansvarar bland annat för hälso- och sjukvårds- insatser och för förskolechefen eller rektorn kan detta exempelvis handla om barnhälsovården med barnavårdscentralen (BVC), barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller barnhabiliteringen.</P>
<P class="p78 ft40">Kommunal central nivå</P>
<P class="p293 ft27">Den kommunala centrala nivån innehåller ansvarig politisk nämnd. Antalet nämnder kan variera beroende på hur kommunen väljer att organisera sin politiska organisation. Varje nämnd innebär att nya</P>
<P class="p293 ft34"><SPAN class="ft33">25 </SPAN>Detta är ingen fullständig förteckning, andra myndigheter finns men de har inte direkt påverkan på rektor eller förskolechefen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39576x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft8">myndighetsgränser uppstår. Detta får konsekvenser för över- lämnande av dokumentation beträffande barn och elever som t.ex. byter skola. I bilden finns flera nämnder beskrivna, Socialnämnd och Kultur- och fritidsnämnden tillsammans med Utbildnings- nämnden. En rektor vid en skola kan ha flera kontaktytor i sam- verkan och det politiska ansvaret kan vara uppdelat på olika sätt.</P>
<P class="p99 ft40">Verksamhetsnivå</P>
<P class="p342 ft8">På verksamhetsnivån, återgiven längst ned på bilden, finns flera samverkansparter för en rektor. Den vänstra raden visar social- tjänst, polis och BUP.</P>
<P class="p304 ft8">På höger sida finns andra aktörer som en rektor kan ha kontakt med. I egenskap av att vara kommunernas intresseorganisation genomför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) olika utveck- lingsinsatser som en rektor har anledning att delta i eller följa. Forskningsprojekt vid universitet eller högskolor kan vara intresserade av att genomföra olika undersökningar och tar kontakt med förskolan eller skolan som en intressant arena. Fristående skolor och även kommunala skolor kan överlämna elever eller på annat sätt vara en kontaktyta.</P>
<P class="p83 ft40">Elev och föräldrar</P>
<P class="p273 ft8">Underst i bilden finns huvudpersonerna eleverna och föräldrarna. Förskolans och skolans organisation med olika övergångar inom och mellan olika skolformer har illustrerats med en vågrät kedja av olika hus. Rektors- eller förskolechefens ansvar innebär ett totalt ansvar för en elevs skolgång under den tid eleven går i den förskola och skola som rektorn ansvarar för. Eleven kan ha gått i andra skolor tidigare och ska kanske överlämnas vidare till ytterligare skolor i systemet. Bilden illustrerar att rektorsansvaret för en elev kan vara tillfälligt. Helhetsansvaret vilar enligt utredningens uppfattning på kommunen.</P>
<P class="p305 ft27">Denna bild ger anledning till reflektion. Kan ansvarsfrågorna förtydligas och hur sker samverkan på de olika nivåerna? Till dessa frågor återkommer utredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB39577x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft28"><SPAN class="ft28">3.4</SPAN><SPAN class="ft41">Utbildningssektorn</SPAN></P>
<P class="p333 ft8">Nedan presenteras kort information om förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet. Annan pedagogisk verksamhet benämns i 1985 års skollag som förskoleverksamhet, skolbarns- omsorg, pedagogisk omsorg, öppen förskola och öppen fritids- verksamhet. Presentationen är avsedd att ge en överblick av de olika skolformerna i svensk skola. Samtliga uppgifter är hämtade från Skolverkets lägesbedömning 2010. Det bör poängteras att regionala skillnader och skillnader mellan olika huvudmän före- kommer i förhållande till presenterade uppgifter.</P>
<P class="p301 ft8">För en överblick av svenska skolsystemet se bilden nedan. Bilden tar sin utgångspunkt i 1985 års skollag.<SPAN class="ft32">26</SPAN></P>
<P class="p285 ft62">Figur 4. Nuvarande utbildningsstruktur</P>
<P class="p343 ft64"><SPAN class="ft63">Källa: </SPAN>Skolverket (2010) Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data. Rapport 349.</P>
<P class="p344 ft8">Nedan presenterade uppgifter kan förstås i relation till SKL:s rapport <SPAN class="ft11">Bra måste bli bättre. Dagens skola och hur den kan bli bättre.</SPAN></P>
<P class="p345 ft8">SKL redogör för utvecklingen i svensk skola fram till 2009 och lyfter fram att allt fler elever uppnår målen i alla ämnen. Fler elever slutför också sin gymnasieutbildning. Lärartätheten de tio senaste åren har ökat och klasserna i grundskolan har i genomsnitt färre än 24 elever.<SPAN class="ft32">27</SPAN></P>
<P class="p346 ft49"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2010) Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data. Rapport 349.</SPAN></P>
<P class="p345 ft34"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft51">Sveriges Kommuner och Landsting år (2009). Bra måste bli bättre. Dagens skola och hur den kan bli bättre.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39578x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft8">Rapporten kan i sin tur ställas mot Skolverkets information om våren 2010 som visar att resultaten för första gången på fem år sjönk och likaså att andelen behöriga elever till gymnasieskolan är den lägsta sedan 1998.<SPAN class="ft32">28</SPAN></P>
<P class="p287 ft8">Dessa båda rapporter illustrerar hur svårt det kan var att ge en entydig bild av en komplex verklighet.</P>
<P class="p251 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft60">Förskola och annan pedagogisk verksamhet</SPAN></P>
<P class="p297 ft8">Förskoleverksamhet används som benämning för förskola, peda- gogisk omsorg och öppen förskola. Skolbarnsomsorg är ett samlingsnamn för fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet. 2009 var 825 800 barn inskrivna i förskole- verksamhet eller skolbarnsomsorg.<SPAN class="ft32">29</SPAN></P>
<P class="p287 ft8">I nya skollagen ändras begreppen. Verksamheter som ersätter eller kompletterar förskolan eller fritidshemmet omnämns som annan pedagogisk verksamhet. Annan pedagogisk verksamhet omfattar i nya skollagen öppen förskola, öppen fritidsverksamhet, pedagogisk omsorg och omsorg som erbjuds då förskola och fritidshem inte erbjuds.</P>
<P class="p348 ft40">Förskola</P>
<P class="p312 ft8">82 procent av barn mellan <NOBR>1–5</NOBR> år går i förskola. Det kan jämföras med motsvarande uppgift tio år tidigare då 64 procent av barnen mellan <NOBR>1–5</NOBR> år gick i förskola.</P>
<P class="p276 ft8">Hösten 2009 var det genomsnittliga antalet barn per grupp i förskola 16,8. 55 procent av grupperna bestod av 17 barn eller fler. I 17 procent av förskolorna var grupperna 21 barn eller fler. Samma år var antalet barn per årsarbetare 5,3.</P>
<P class="p287 ft8">Nästan var tredje grupp är en så kallad småbarnsgrupp för barn mellan <NOBR>0–3</NOBR> år. Hälften av dessa småbarnsgrupper hade <NOBR>14–16</NOBR> barn 2009 medan 14 procent innehöll 17 barn eller fler.</P>
<P class="p331 ft8">Av inskrivna barn i förskolan är 19 procent inskrivna i en enskild förskola. Av dessa går 25 procent i föräldrakooperativ och 43 procent i bolagsdriven förskola.<SPAN class="ft32">30</SPAN></P>
<P class="p349 ft49"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket år (2010). PM – En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2010</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket 2010 Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data (2010).</SPAN></P>
<P class="p350 ft34"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket 2010 Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data (2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39579x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft8">96 procent av förskolans årsarbetare är utbildade för arbete med barn och 54 procent av dem har pedagogisk högskoleutbildning.<SPAN class="ft32">31</SPAN></P>
<P class="p65 ft40">Pedagogisk omsorg</P>
<P class="p284 ft8">Pedagogisk omsorg är ett samlingsnamn, där exempelvis familje- daghem ingår, men även flerfamiljslösningar. Begreppet används för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte bedrivs i form av förskola, fritidshem, öppen förskola eller öppen fritids- verksamhet.</P>
<P class="p307 ft8">Hösten 2009 fanns 4 350 verksamheter inom ramen för peda- gogisk omsorg. 98 procent av dem var i familjedaghem och 1 procent i flerfamiljslösningar. Hösten 2009 var 22 100 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Det motsvarar 4 procent av alla barn mellan <NOBR>1–5</NOBR> år och 0,5 procent av alla <NOBR>6–9</NOBR> åringar. I pedagogisk omsorg går det i genomsnitt 4, 9 barn per personal och ska ses mot bakgrund av att personalen ofta har ensamt ansvar för barnen i verksamheten.</P>
<P class="p351 ft8">18 procent av den pedagogiska omsorgen bedrivs i enskild regi.<SPAN class="ft32">32 </SPAN>Pedagogisk omsorg är mer vanligt förekommande i glesbygds- kommuner. Av personalen i pedagogisk omsorg har 73 procent utbildning för arbete med barn. 39 procent har barnskötar- utbildning och 30 procent har annan utbildning för arbete med</P>
<P class="p352 ft8">barn. 4 procent har pedagogisk högskoleutbildning.</P>
<P class="p65 ft40">Öppen förskola</P>
<P class="p293 ft8">Öppen förskola erbjuder en gruppverksamhet för barn tillsammans med de besökande vuxna. I öppen förskola är barnen inte inskrivna.</P>
<P class="p308 ft8">Hösten 2009 fanns 472 verksamheter, vilket kan jämföras med 1991 då antalet öppna förskolor var 1 644 stycken. 160 av de öppna förskolorna ingår i en familjecentral.<SPAN class="ft32">33 </SPAN>118 kommuner saknar öppen förskola.</P>
<P class="p281 ft8">2009 var 723 personer anställda i öppen förskola av dessa hade 79 procent pedagogisk högskoleutbildning och 12 procent hade barnskötarutbildning.</P>
<P class="p353 ft44"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft50">Med pedagogisk högskoleutbildning avses förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning och lärarutbildning.</SPAN></P>
<P class="p354 ft49"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2010) Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data. Rapport 349.</SPAN></P>
<P class="p355 ft34"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket (2010) Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data. Rapport 349.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39580x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft8">69 av de 472 öppna förskolorna drevs under samma år i enskild regi.</P>
<P class="p71 ft40">Fritidshem</P>
<P class="p297 ft8">Skolbarnsomsorg genomförs i form av fritidshem, som är en pedagogisk gruppverksamhet för barn när de inte går i skolan. 80 procent av <NOBR>6–9</NOBR> åringarna och 14 procent av barn mellan <NOBR>10–12</NOBR> år är inskrivna på fritidshem. Hösten 2009 gick 10 procent av barnen i ett fritidshem med fristående huvudman.</P>
<P class="p287 ft8">Det går 36,7 barn per avdelning i fritidshemmen. Personal- tätheten är 20,9 barn per årsarbetare. 3 av 4 årsarbetare i fritids- hemmen har utbildning för arbete med barn. 59 procent av fritids- personalen har pedagogisk högskoleutbildning<SPAN class="ft32">34</SPAN>, 18 procent har fritidsledarutbildning, utbildning inom social omsorg eller pedagogik.</P>
<P class="p357 ft8">Personal på fritidshem är i många verksamheter också verksamma i skolan. 40 procent av fritidspedagogerna och 17 procent av förskollärarna arbetar även i grundskola och/eller förskoleklass.</P>
<P class="p358 ft40">Öppen fritidsverksamhet</P>
<P class="p303 ft8">Öppen fritidsverksamhet är en öppen verksamhet för barn mellan 10 och 12 år. Barn som går i öppen fritidsverksamhet är inte inskrivna i verksamheten. Hösten 2009 fanns det 640 verksamheter i 69 kommuner.</P>
<P class="p96 ft8">97 av de 640 öppna fritidsverksamheterna drevs i enskild regi.</P>
<P class="p359 ft72"><SPAN class="ft70">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft71">Barn som inte tar del av förskola eller pedagogisk omsorg</SPAN></P>
<P class="p303 ft8">Kunskapen om de barn som inte tar del av förskola eller pedagogisk omsorg är begränsad på nationell nivå. För att få en bättre bild av hur kunskaperna i en kommun ser ut kring dessa barn tog utredningen kontakt med en stadsdel i Stockholms kommun.</P>
<P class="p360 ft34"><SPAN class="ft33">34 </SPAN>Förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarexamen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39581x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft8">Den bild utredningen fick är att man vet hur många barn som finns i stadsdelen. Olika samhällsaktörer har kontakter med dessa barn och deras föräldrar. En viktig kontaktyta är barnhälsovården genom BVC. Det är i stort sett alla barn som besöker BVC. En vanlig väg in i förskola eller annan pedagogisk verksamhet är den öppna förskolan. I stadsdelen finns två öppna förskolor som hade 15 000 besök respektive 5 000 besök per år.<SPAN class="ft32">35 </SPAN>Antalet besök registreras men stadsdelen vet inte vilka barn som tar del av verksamheten. När barnet närmar sig förskoleåldern är det vanligaste och mest efterfrågade alternativet förskola men det finns också familjedaghem. I stadsdelen drevs dessa inte av kommunen. Antalet vårdnadsbidrag i stadsdelen uppgår till 110 stycken per månad. I stadsdelen var denna siffra förhållandevis konstant, antalet varken ökade eller minskade. Vårdnadsbidraget ger indika- tioner om en förälder med vårdnadsbidrag, det faktiska antalet barn som föräldern har hand om saknas det däremot kunskap om.</P>
<P class="p361 ft8">För de familjer som har kontakter med socialtjänsten finns kunskapen om barnen och deras behov av pedagogisk verksamhet.</P>
<P class="p280 ft8">Barn som bedöms ha ett eget behov av förskola på grund av fysiska, psykiska eller av andra skäl eller barn som har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt ska erbjudas plats i förskola.<SPAN class="ft32">36</SPAN></P>
<P class="p307 ft8">En slutsats av denna begränsade undersökning är att om familjer har kontakter med exempelvis öppen förskola, socialtjänst eller BVC finns möjligheter att barn som har behov av pedagogiskt stöd också får detta. Kunskapen om hur barn har det i andra familjer är starkt begränsad och mycket svår att uttala sig om.</P>
<P class="p292 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft60">Förskoleklassen</SPAN></P>
<P class="p293 ft8">95 procent av alla sexåringar går i förskoleklass, varav 9 procent av dem går i en förskoleklass som drivs av fristående huvudman eller i enskild regi.</P>
<P class="p308 ft8">I förskoleklassen går det 6, 3 årsarbetare per 100 elever. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen var närmare 84 procent.<SPAN class="ft32">37</SPAN></P>
<P class="p362 ft44"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft50">Det förhållandevis låga antalet besök i den ena öppna förskolan förklaras av att det skedde ett lokalbyte.</SPAN></P>
<P class="p354 ft49"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft48">8 kap. 7 § Nya skollagen (2010: 800)</SPAN></P>
<P class="p355 ft34"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket 2010 Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data Rapport 349</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft60">Grundskola</SPAN></P>
<P class="p364 ft8">Hösten 2009 fanns det 4 660 grundskolor. Av dessa var 709 grund- skolor som drevs i enskild regi. 11 procent av eleverna går i fristående skolor, vilket kan jämföras med storstadskommunerna<SPAN class="ft32">38 </SPAN>där en femtedel av eleverna går i fristående skolor. I 32 kommuner går inte några elever i fristående skolor. Det kan ställas i relation till att flera grundskolor har under 100 elever varav mer än hälften av de fristående skolorna har färre än 100 elever.</P>
<P class="p287 ft8">Hösten 2009 var 88, 8 procent av avgående niondeklassare behöriga till gymnasieskolan. Av elever med en högskoleutbildad förälder var 95 procent behöriga till gymnasieskolan. Av elever som föddes utomlands hade 53 procent behörighet till gymnasieskolan. Av 18 500 elever som föddes utomlands hade 5 200 invandrat efter skolstart.</P>
<P class="p365 ft8">87 procent av årsarbetarna hade pedagogisk högskoleexamen.<SPAN class="ft32">39 </SPAN>Lärartätheten i kommunerna varierade mellan 7,1 till 11, 6 per 100 elever. I de fristående skolorna var lärartätheten 7, 6.<SPAN class="ft32">40</SPAN></P>
<P class="p251 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.5</SPAN><SPAN class="ft60">Obligatorisk särskola och specialskola</SPAN></P>
<P class="p364 ft8">År 2009 gick 1, 4 procent av eleverna i grundskolan i obligatorisk särskola, vilket motsvarar 12 700 elever. Av dessa var 20 procent integrerade i grundskolan. Två tredjedelar av eleverna gick i grundsärskolan och en tredjedel gick i träningsskolan. År 2009/ 2010 fanns 685 kommunala grundsärskolor, en bedrevs av lands- tinget och 36 särskolor bedrevs i enskild regi. Antal lärare med pedagogisk högskoleexamen (omräknat till heltidstjänster) var 87,9 procent.</P>
<P class="p305 ft8">Barn och ungdomar som är döva eller har en hörselnedsättning och som inte kan gå i grundskola får utbildning vid specialskola. Utbildning vid specialskola omfattade 500 elever läsåret 2009/ 2010.<SPAN class="ft32">41 </SPAN>År 2009/10 hade 81 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen.</P>
<P class="p366 ft49"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft48">Med storstadskommuner avses Stockholm, Göteborg och Malmö.</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft48">Omräknat till heltidstjänster, Skolverket 2010.</SPAN></P>
<P class="p350 ft44"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft50">Skolverket 2010 Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data (2010).</SPAN></P>
<P class="p350 ft34"><SPAN class="ft47">41</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket 2010 Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskrivande data (2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39583x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.6</SPAN><SPAN class="ft60">Gymnasieskola</SPAN></P>
<P class="p284 ft8">Antalet gymnasieskolor var hösten 2009 976 stycken, vilket kan jämföras med att antalet 2001/02 var 654 stycken.</P>
<P class="p280 ft8">Läsåret 2009/10 studerade 394 800 elever på gymnasieskolan. Det fanns under samma läsår 497 kommunala skolor, 458 fri- stående skolor och 21 landstingskommunala skolor. 22 procent av eleverna studerar på fristående gymnasieskolor, vilket kan jämföras med antalet elever vid fristående skolor i storstadskommuner där nära 45 procent går i fristående gymnasieskolor. En procent av eleverna studerar vid landstingskommunala skolor.</P>
<P class="p301 ft8">31 procent av eleverna i gymnasieskolan läser i en annan kom- mun än hemkommunen.</P>
<P class="p367 ft8">Hösten 2009 var antal lärare per 100 elever 7, 9 stycken.</P>
<P class="p280 ft8">Enligt skolverket får <NOBR>65–69</NOBR> procent av eleverna tre år efter påbörjad gymnasieutbildning ett slutbetyg. Efter fyra år i gymnasieskolan har <NOBR>73–76</NOBR> procent slutbetyg och efter fem år har <NOBR>74–77</NOBR> procent avslutat sin gymnasieutbildning. För elever som börjat sina studier vid IV har 6 procent avslutat sin utbildning inom 3 år, <NOBR>17–21</NOBR> procent har avslutat den inom fyra år och <NOBR>21–25</NOBR> procent har avslutat den inom fem år. Vid redovisning av IV, omfattas även elever som går på ett programinriktat individuellt program (PRIV) och elever som går Invandrarintroduktion (IVIK).</P>
<P class="p368 ft8">6 procent av eleverna som hösten 2008 påbörjade sin gymnasie- utbildning avbröt sina studier under det första året. Av de elever som påbörjat sin gymnasieutbildning på IV hade 29 procent bytt program efter första året. Av de elever som påbörjat sin utbildning på ett nationellt program hade 12 procent bytt program efter ett år.</P>
<P class="p369 ft8">75 procent av lärarna har pedagogisk högskoleexamen.<SPAN class="ft32">42</SPAN></P>
<P class="p370 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.7</SPAN><SPAN class="ft60">Gymnasiesärskolan</SPAN></P>
<P class="p284 ft8">Antalet elever i gymnasiesärskola var läsåret 2009/10 9400 elever. Totalt finns 269 gymnasiala särskolor, varav 29 hade kommunal huvudman och 8 drevs i landstingets regi.</P>
<P class="p371 ft8">Närmare 4 procent var integrerade i en gymnasieklass. 5 procent går i en fristående skola.<SPAN class="ft32">43</SPAN></P>
<P class="p372 ft8">80 procent av personalen hade pedagogisk högskoleutbildning.</P>
<P class="p373 ft49"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2010) Skolverkets lägesbedömning 2010. Del 1 Beskrivande data. Rapport 349.</SPAN></P>
<P class="p355 ft34"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket (2010) Skolverkets lägesbedömning 2010. Del 1 Beskrivande data. Rapport 349.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39584x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.8</SPAN><SPAN class="ft60">Stöd i modersmål</SPAN></P>
<P class="p374 ft8">I förskolan är det ovanligt att elever får stöd i sitt modersmål. 18 procent av förskolans barngrupp har annat modersmål än svenska. Av dessa fick 20 procent stöd i sitt modersmål.</P>
<P class="p331 ft8">I pedagogisk omsorg har 6, 7 procent av barnen annat modersmål än svenska och av dessa fick 6 procent modersmålsstöd. Hösten 2009 hade 18 procent i förskoleklassen annat modersmål än svenska och 8 procent fick stöd i sitt modersmål.</P>
<P class="p287 ft27">I grundskolan har 19 procent av eleverna annat modersmål och av dessa fick 53 procent av eleverna modersmålsstöd.</P>
<P class="p375 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.9</SPAN><SPAN class="ft60">Elevhälsan</SPAN></P>
<P class="p297 ft8">Elevhälsan utgör en central funktion i skolan som komplementär resurs till pedagogiken. Den kunskap som i dag finns på nationell nivå om elevhälsan och dess omfattning är begränsad. Skolverkets statistik från 2009 utgår från elevhälsa med kommunal och fristående huvudman. För personal i elevhälsa med kommunal huvudman går det 529 elever per skolsköterska.<SPAN class="ft32">44 </SPAN>Det går 9 603 elever per skolläkare och 728 elever per skolkurator. Motsvarande sätt går det 1 740 elever per skolpsykolog. I fristående grund- och gymnasieskolor går det 436 elever på varje skolsköterska. Det går 2 080 elever per skolläkare. Det går 825 elever per skolkurator och 2 766 elever per skolpsykolog.<SPAN class="ft32">45</SPAN></P>
<P class="p357 ft8">Det som är viktigt att poängtera i förhållande till presenterade uppgifter, är att det inte ger fördjupad kunskap om vilka profes- sioner som är tillgängliga för vilka årskurser. Vi vet heller inte hur fördelningen ser ut eller vilka skillnader som finns i och mellan olika kommuner. Då tjänsterna i elevhälsan kan vara på deltid eller fördelade på flera skolor kan också detta göra att resultatet blir svårtolkat. Skolverket uppger också att huvudmännen haft svårig- heter med att ange antal årsarbetare.</P>
<P class="p277 ft27">Elevhälsans arbete kommer att beskrivas närmare i kommande kapitel.</P>
<P class="p376 ft44"><SPAN class="ft47">44</SPAN><SPAN class="ft69">Uppgifterna som presenteras är beräknade på antal elever per årsarbetare. Detta gäller vid presentation av de respektive yrkeskategorierna i elevhälsan i avsnittet.</SPAN></P>
<P class="p377 ft34"><SPAN class="ft47">45</SPAN><SPAN class="ft51">I kategorin fristående skolor har även internationella skolor och riksinternat räknats in.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39585x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft28"><SPAN class="ft28">3.5</SPAN><SPAN class="ft41">Lagstiftning av relevans för utredningen</SPAN></P>
<P class="p293 ft8">Nedanstående avsnitt innehåller en kort och översiktlig redo- görelse för lagstiftning av relevans för utredningens problemanalys samt förslag och bedömningar. Framställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande utan är begränsad till att på ett kortfattat sätt försöka beskriva lagstiftning av betydelse för tre av utredningens fyra förslagsområden – samverkan, rättssäkerhet och tidiga insat- ser. Hur avgränsningarna närmare har gjorts framgår av inled- ningen till kapitel 3.</P>
<P class="p301 ft8">Rättsläget beskrivs i huvudsak utifrån nu gällande regler. I den mån utredningen ansett det nödvändigt har utredningen dock också kortfattat redogjort för vad kommande ändringar i lag- stiftningen kan innebära. När det gäller lagstiftningen för förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet har utredningen, med något undantag, valt att utgå från nya skollagen.</P>
<P class="p203 ft15"><SPAN class="ft15">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft60">Samverkan</SPAN></P>
<P class="p378 ft40">Inledning</P>
<P class="p333 ft8">I detta avsnitt beskrivs några samverkansbestämmelser. Särskild vikt har i framställningen lagts på de bestämmelser om samverkan som avser barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Texten innehåller också en kortare redogörelse för olika aktörers mål och ansvar för barn och unga eftersom ansvarsgränserna får betydelse vid samverkan. Vidare behandlas sekretess- och tystnads- pliktslagstiftningen i korthet utifrån ett samverkansperspektiv. Slutligen behandlas anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.</P>
<P class="p281 ft8">Det bör redan nu påpekas att SoL till den del den innehåller bestämmelser om socialtjänstens ansvar för barn och unga har varit föremål för en utredning (SOU 2009:68, Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) Betänkande av Barnskyddsutredningen). I den utredningen föreslås en ny lag, lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Utredningens lagförslag är under behand- ling.</P>
<P class="p368 ft8">Även lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) har varit föremål för en översyn. Som ett resultat av den utredningen träder en ny lag som ersätter LYHS i kraft den 1 januari 2011 – Patientsäkerhetslagen (2010:654).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39586x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft8">Patientsäkerhetslagen kommer även att innebära ändringar i annan lagstiftning, bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL.</P>
<P class="p304 ft8">Slutligen trädde nya skollagen i kraft den 1 augusti 2010. 1985 års skollag och ett antal där med sammanhängande författningar upphävdes samtidigt. Nya skollagen kommer dock med undantag av vissa i lagens övergångsbestämmelser införda undantag att till- lämpas på utbildning och annan verksamhet först fr.o.m. den 1 juli 2011. 1985 års skollag och där med sammanhängande författningar gäller därför för utbildning och annan verksamhet till utgången av juni 2011.</P>
<P class="p311 ft40">Barn och unga är allas ansvar</P>
<P class="p8 ft11">Allmänt</P>
<P class="p273 ft8">Det övergripande målet för samhällets omsorg om barn och unga måste vara att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Förutom det grundläggande ansvar som föräldrarna alltid har, förutsätts att alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan tar ett gemensamt ansvar för att uppmärk- samma barn och unga och för att se till att deras behov tillgodoses. Detta gemensamma ansvar blir extra viktigt i relation till de barn och unga som är utsatta eller riskerar att hamna i en utsatt situation i något sammanhang.</P>
<P class="p311 ft11">Socialtjänstens ansvar</P>
<P class="p312 ft8">Socialtjänsten kan sägas vara samhällets yttersta skyddsnät. När hjälp eller stöd från annat håll inte räcker eller barnet eller den unge behöver skydd är det socialtjänstens uppgift att ingripa.</P>
<P class="p274 ft8">I 2 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, slås fast att kom- munen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens yttersta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som ligger på andra huvudmän. Detta framgår uttryckligen av samma paragraf.</P>
<P class="p380 ft8">Socialnämnden ska enligt 5 kap. 1 § SoL bl.a. verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga. Att socialnämnden ska verka för respektive främja antyder att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39587x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft8">ansvaret för barn och unga är delat med andra samhällsfunktioner och att fråga är om mål för socialtjänstens arbete med barn och unga i utsatta situationer. De övergripande målen kan sägas ge uttryck för att samhället ska stödja och komplettera föräldrarna i deras uppgift att ge barnen och de unga goda uppväxtvillkor. Här fyller förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet samt kultur- och fritidssektorn en viktig roll, men även verksamheter med landstinget som huvudman, såsom mödra- och barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri och barn- och ungdomshabilitering. Samtliga dessa verksamheter påverkar indirekt socialtjänstens roll och uppgifter när det gäller barn och unga som inte får sina behov tillgodosedda.</P>
<P class="p139 ft11">Förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets ansvar</P>
<P class="p293 ft8">Förskolans pedagogiska roll stärks genom nya skollagen och en ny läroplan och innebär bland annat att uppföljning och utvärdering blir en del av förskolans uppdrag. Barns utveckling och lärande ska följas och dokumenteras. Skolan ges med nya skollagen ett tydligare uppdrag. Alla huvudmän måste erbjuda utbildning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att nå målen. Alla barn och elever ska ges rätten att utvecklas så långt möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Verksamheterna ska utformas så att de ger trygghet och studiero för alla barn och unga. Värdegrundsarbetet och arbetet mot kränkningar betonas. Barn och elever som är i behov av särskilt stöd ska få det. I nya skollagen skärps utred- ningskraven. Rättssäkerheten stärks också genom att en över- klagandemöjlighet införs beträffande beslut om t.ex. åtgärds- program.</P>
<P class="p291 ft8">Skolans åtagande begränsas dock till utbildningssituationen och skolarbetet, vilket är viktigt att understryka. Skolans uppgift är att erbjuda en för eleven fungerande utbildningssituation. Skol- relaterade problem ska hanteras inom skolan. Skolans huvud- uppdrag är kunskaps- och värdegrundsuppdraget och elevens rätt till utbildning gäller under hela skoltiden, även under behandlings- situationer eller i samhällets vård. För de barn och elever utred- ningen avser är det ytterligare uppdrag som behöver prioriteras. För att dessa barns och elevers rätt ska kunna säkerställas krävs att personalen i de verksamheter nya skollagen reglerar kan se och tolka de uttryck för stödbehov och utsatthet som barn och elever</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39588x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft8">uppvisar och att förskolan och skolan agerar genom att vidta adekvata insatser. Reglerna om anmälningsskyldighet, utrednings- skyldighet och skyldighet att samverka med andra samhällsaktörer utgör därigenom ett viktigt skyddsnät.</P>
<P class="p99 ft11">Elevhälsans ansvar</P>
<P class="p273 ft8">I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas en elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psyko- logiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Elevhälsans personal ska komplettera och stötta skolpersonalen (2 kap. <NOBR>25–28</NOBR> §§ nya skollagen). För en närmare redogörelse av elevhälsan och de bestämmelser som reglerar denna se avsnitt 3.5.3</P>
<P class="p296 ft11">Hälso- och sjukvårdens ansvar</P>
<P class="p312 ft8">Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvårdshuvudmännen har alltså ansvaret för den vård som kräver insatser av medicinskt utbildad personal eller av sådan personal i samarbete med annan personal. Utgångspunkten för vårdansvaret är hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL.</P>
<P class="p277 ft8">Hälso- och sjukvården och dess personal kommer på olika sätt genom sina verksamhetsområden i kontakt med barn och unga och även barn och unga i utsatta situationer. Barnhälsovården når i stort sett alla barn och unga och har möjlighet att följa deras hälsa, utveckling och övriga förhållanden under lång tid. Dessa verk- samheter kan därför bygga upp ett förtroende i relation till barnet eller den unge och dess vårdnadshavare, men också uppmärksamma om ett barn eller en ung person far illa. Andra verksamheter inom hälso- och sjukvården träffar inte barn eller unga alls, men kan ändå ha att uppmärksamma barns och ungas förhållanden. Ytterligare andra verksamheter möter både barn, unga och vuxna, t.ex. allmän- medicin, akutsjukvården och primärvården.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39589x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft11">Polisens ansvar</P>
<P class="p293 ft8">Till polisens uppgifter hör att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten. Polisen ska också lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen (2 § polislagen). Polisen ska också förhålla sig till annan gällande lagstiftning t.ex. brottsbalken och socialtjänstlagen (2001:453). Uppdraget polisen har kan i olika sammanhang aktualiseras även i förhållande till barn och unga i samhället (se t.ex. 3, 12 och 16 §§ polislagen).</P>
<P class="p78 ft40">Samverkansskyldigheten beträffande barn och unga</P>
<P class="p381 ft11">Allmänt</P>
<P class="p284 ft8">Som framgår av redogörelsen ovan har flera av samhällets aktörer ett ansvar för frågor som rör barn och unga. Mandaten är i de flesta fall vida och svåra att avgränsa mot varandra. Detta gäller också i förhållande till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p308 ft8">Lagstiftaren har insett att vissa av samhällets frågor endast kan lösas om flera arbetar tillsammans. Det finns därför ett antal lagbestämmelser som tillkommit för att möjliggöra en samverkan mellan olika samhällsaktörer. Trots existensen av sådana sam- verkansbestämmelser stöter samhällsaktörerna på vissa hinder när de försöker samverka med varandra.</P>
<P class="p281 ft8">Sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser kan sätta gränser för samhällsaktörernas möjligheter att samverka, särskilt i ett enskilt fall. I all samverkan mellan myndigheter och yrkesgrupper är det viktigt att värna om enskilda personers integritet. En samverkan på individnivå är i princip inte möjlig utan den enskildes samtycke.</P>
<P class="p301 ft8">På motsvarande sätt kan de gränsytor som oundvikligen upp- kommer mellan aktörerna leda till problem i samverkansarbetet.</P>
<P class="p280 ft8">Ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser förutsätter att den offentliga sektorn verkar över sektorsgränserna. Konkret kan samverkan betyda allt från att man samarbetar i enskilda ärenden till samordning av olika frågor eller enkla informations- överföringar. Samverkan kräver emellertid att de ingående aktörerna löser tvister kring gränsdragningsfrågor, ansvar, mandat och kompetens.</P>
<P class="p368 ft8">De vanligaste hindren för samverkan som brukar anföras är att man inte har tid att etablera en samverkan, att man ser väldigt olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39590x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft8">på problemet som samverkan ska lösa, att man har för dålig kunskap om varandras ansvar och mandat och slutligen att man är rädd för att samverkan kan innebära en övervältring av kostnads- ansvar, dvs. man vakar över sina egna ekonomiska intressen.</P>
<P class="p276 ft8">Behovet av samverkan för att bl.a. undvika dubbelarbete blir mer uttalat i tider med krympande resurser på olika områden. Detta tillsammans med insikten om att man tillsammans kan uppnå bättre resultat ökar behovet av att utveckla principer för samverkan. För att en välfungerande samverkan ska uppnås är det inte tillräckligt att det i lag finns en skyldighet att samverka, utan detta kräver också att man tydliggör, och är någorlunda enig om vilken ansvarsfördelning som gäller.</P>
<P class="p277 ft8">Trots vissa svårigheter finns det en enighet om att samverkan behövs. Erfarenhetsmässigt vet man också att samverkan leder till kostnadsmedvetenhet, ett bättre utnyttjande av resurser och ökad professionalism och kompetens.</P>
<P class="p99 ft11">Socialtjänsten</P>
<P class="p312 ft8">Socialtjänsten har ett unikt uppdrag och ansvar för barn och unga i utsatta situationer. När det gäller barns och ungas behov så handlar det ofta om förebyggande insatser och insatser där andra samhälls- sektorer har det ansvar, de instrument och den kompetens som behövs. Som exempel på sådana samhällssektorer kan nämnas skola, förskola och hälso- och sjukvård. Ett nära och gemensamt ansvarstagande är nödvändigt när det gäller barn och unga med behov av stöd inom många områden. Socialtjänsten har ett stort behov av samverkan med olika samhällsorgan och organisationer.</P>
<P class="p328 ft8">Av intresse för utredningen är främst den samverkans- bestämmelse som tar sikte på frågor som gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa. Samverkan ska ske med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Samverkan ska ske kring alla barn som på ett eller annat sätt far illa eller riskerar att fara illa och som kan vara i behov av socialtjänstens insatser. Samverkan ska ske även om det inte är klarlagt att ett barn faktiskt far illa, (5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p277 ft8">Socialnämnden har enligt samma paragraf i, SoL, ett särskilt lagfäst ansvar för att samverkan kommer till stånd, ett första- handsansvar. Detta kommer till uttryck genom att det i lagtexten anges att nämnden aktivt ska verka för att en samverkan kommer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39591x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft8">till stånd. Samverkan enligt bestämmelsen ska ske både på över- gripande nivå och kring individer, men bestämmelsen bryter inte eventuell sekretess. Detta framgår också direkt av lagtexten.</P>
<P class="p65 ft11">Förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet</P>
<P class="p293 ft8">Nya skollagen innehåller en bestämmelse om samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (29 kap. 13 § nya skollagen). Bestämmelsen i nya skollagen är i princip oförändrad i förhållande till 1985 års skollag. Bestämmelsen har dock för- tydligats och det framgår uttryckligen av nya skollagens bestäm- melse att det är både huvudmännen för verksamheten och anställda i verksamheten som på socialnämndens initiativ ska samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Skyldigheten omfattar även enskilt bedriven verksamhet.</P>
<P class="p301 ft8">En erinran om gällande sekretess- och tystnadspliktsbestäm- melser har tagits in i lagen, vilket påminner om att samverkans- skyldigheten inte bryter eventuell sekretess eller tystnadsplikt.</P>
<P class="p281 ft8">Huvudmännen för verksamhet som avses i nya skollagen och den som är anställd i sådan verksamhet har till skillnad från socialtjänsten inget förstahandsansvar för att en samverkan kommer till stånd. I övrigt är dock skyldigheten att samverka densamma.</P>
<P class="p383 ft11">Hälso- och sjukvården</P>
<P class="p293 ft8">I 2 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, finns en bestäm- melse som stadgar att hälso- och sjukvården på socialnämndens initiativ beträffande frågor som rör barn som far illa eller löper risk att fara illa ska samverka med samhällsorgan, organisationer och andra berörda. Skyldigheten gäller såväl på individnivå som på övergripande nivå. Bestämmelserna gäller såväl offentligt bedriven vård som den vård som bedrivs i enskild regi.</P>
<P class="p301 ft8">På motsvarande sätt som i Socialtjänstlagen (2001:453) finns en erinran om gällande sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser då samverkansskyldigheten inte bryter eventuell sekretess och tystnadsplikt. Hälso- och sjukvården har till skillnad från social- tjänsten inget förstahandsansvar för att en samverkan kommer till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39592x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft8">stånd. I övrigt gäller dock skyldigheten att samverka på samma sätt som för socialtjänsten. En motsvarande bestämmelse finns i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. Bestämmelsen (2 kap. 1 a § LYHS) gäller för hälso- och sjukvårdens personal. I denna paragraf sägs dock inget om att samverkan ska ske på socialnämndens initiativ.</P>
<P class="p276 ft8">En motsvarande bestämmelse kommer att finnas i 6 kap. 5 § i patientsäkerhetslagen (2010:659) som ersätter LYHS den 1 januari 2011.</P>
<P class="p71 ft11">Polisen</P>
<P class="p342 ft8">Polisen ska enligt 3 § polislagen (1984:387) samverka med andra myndigheter och organisationer vars verksamhet berör polis- verksamheten. Polisen ska enligt samma paragraf fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten. Bestämmelsen möjliggör samverkan på alla samhällsnivåer i fråga om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Bestämmelsen fanns redan när lag- stiftaren år 2003 införde en samverkansskyldighet beträffande barn som far illa eller riskerar att fara illa och något behov av att ändra bestämmelsen ansågs inte föreligga.</P>
<P class="p83 ft40">Sekretess- och tystnadspliktslagstiftningen</P>
<P class="p273 ft8">Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, och annan lag- stiftning om sekretess och tystnadsplikt anses i många fall skapa bekymmer på samverkansområdet då regler om samverkan oftast inte bryter den sekretess eller tystnadsplikt som kan gälla inom ett visst område.</P>
<P class="p287 ft8">Sekretess gäller t.ex. mellan olika nämnder i samma kommun, mellan självständiga verksamheter inom samma nämnd, mellan olika kommuner eller stadsdelsnämnder och mellan olika myndig- heter.</P>
<P class="p278 ft8">OSL och annan lagstiftning innehållande sekretess- och tyst- nadspliktsbestämmelser förbjuder i princip utlämnande av person- liga uppgifter utan samtycke från den det gäller.</P>
<P class="p304 ft8">Möjligheterna till samverkan mellan myndigheter och andra samhällsaktörer i enskilda ärenden bygger, med vissa undantag,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39593x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft8">alltså i princip alltid på den enskildes, eller om fråga är om underåriga, som huvudregel på vårdnadshavarnas samtycke.</P>
<P class="p280 ft8">Det finns dock vissa undantag och begränsningar i sekretessen och tystnadsplikten som i vissa fall möjliggör samverkan innefat- tande ett uppgiftsutbyte utan eller oavsett samtycke, t.ex. kan en menprövning leda till att vissa uppgifter kan lämnas ut trots att den enskilde vägrat lämna samtycke</P>
<P class="p301 ft8">Ytterst handlar det om en avvägning mellan olika intressen. Intresset av att med mesta möjliga kunskap snabbt kunna se vilken åtgärd som behövs, vari ligger både ett rationaliseringsintresse men också ett intresse av att ge den bästa hjälpen, ställs mot intresset att skydda enskilda personers integritet.</P>
<P class="p385 ft73">Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen</P>
<P class="p378 ft11">Inledning</P>
<P class="p293 ft8">Nedanstående är en kort redogörelse för den anmälnings- och uppgiftsskyldighet som finns beträffande barn som far illa eller riskerar att fara illa. Orsaken till att utredningen valt att redogöra för dessa skyldigheter är de problem inom detta område som identifierats i bl.a. kommunstudien.</P>
<P class="p78 ft11">14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)</P>
<P class="p284 ft8">Socialnämnden behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att, beroende på allvarlighetsgraden, förebygga, erbjuda stödinsatser eller ingripa till ett barns skydd.</P>
<P class="p281 ft8">Enligt 14 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL, bör var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd anmäla detta till nämnden.</P>
<P class="p281 ft8">Myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdom är emellertid enligt andra stycket samma lagrum skyldiga att genast anmäla till nämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att nämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även de som är anställda hos en sådan myndig- het. Sådan anmälningsskyldighet gäller också de som är verksamma</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39594x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft8">inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga.</P>
<P class="p304 ft8">Enligt 14 kap. 1 § fjärde stycket SoL är myndigheter, befatt- ningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket samma lag skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.</P>
<P class="p304 ft8">Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter den sekretess som annars hade gällt.</P>
<P class="p304 ft8">I 29 kap. 13 § andra stycket nya skollagen, finns en erinran om skyldigheten att anmäla till socialnämnden. Motsvarande erinran finns i 2 f § andra stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 3 § andra stycket polislagen (1984:387).</P>
<P class="p99 ft11">Barnskyddsutredningens förslag</P>
<P class="p342 ft8">Barnskyddsutredningen har förslagit vissa förändringar av 14 kap. 1 § SoL om den överförs till LBU. Vissa terminologiska ändringar har föreslagits liksom ett förtydligande av när en anmälan ska göras. Utredningen har också föreslagit att en helt ny möjlighet för anmälaren att begära ett möte i samband med socialnämnden i samband med att anmälan görs. Denna möjlighet är enligt förslaget inte utan undantag. Slutligen har utredningen också förslagit att anmälaren på begäran ska ha rätt till information om beslutet att inleda eller inte inleda en utredning. Förslagen är under beredning.</P>
<P class="p227 ft15"><SPAN class="ft15">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft60">Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning</SPAN></P>
<P class="p386 ft15">och nationell uppföljning och utvärdering</P>
<P class="p8 ft40">Inledning</P>
<P class="p273 ft8">Nedanstående avsnitt är en kort redogörelse för de regler om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering som finns i 26 kap. nya skollagen och de roller som Skolverket och Skolinspektionen har.</P>
<P class="p287 ft8">I 26 kap. nya skollagen finns bestämmelser om tillsyn, ingri- panden vid tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell upp- följning och utvärdering (26 kap. 1 § nya skollagen). Utredningen kommer inte här att gå in på kommunens tillsynsansvar eller de bestämmelser som reglerar vilka befogenheter tillsynsfunktionerna har.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39595x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Allmänt</P>
<P class="p293 ft8">Verksamheten inom skolväsendet är decentraliserad till kommuner och enskilda huvudmän och bygger på principen om mål- och resultatstyrning. I ett sådant system krävs en tydlig och effektiv uppföljning, utvärdering, granskning och tillsyn. En likvärdig verk- samhet enligt nya skollagen kräver att rättssäkerheten och kvali- teten kan säkerställas. För barn och elever är det viktigt att brister tidigt uppmärksammas.</P>
<P class="p78 ft40">Tillsyn</P>
<P class="p135 ft11">Begreppet tillsyn</P>
<P class="p333 ft8">Med tillsyn avses i nya skollagen en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen (26 kap. 2 § nya skollagen).</P>
<P class="p103 ft11">Tillsynens omfattning</P>
<P class="p381 ft8">Skolinspektionen har tillsyn över</P>
<P class="p387 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt nya skollagen,</SPAN></P>
<P class="p388 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">utbildning som avses i 29 kap. 17 § nya skollagen,</SPAN></P>
<P class="p387 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ och 29 kap. 9 § nya skollagen och</SPAN></P>
<P class="p389 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 26 kap. 4 §. Detta framgår av 26 kap. 3 § nya skollagen.</SPAN></P>
<P class="p344 ft8">Skolinspektionen har inte tillsynsansvaret om tillsynen enligt ovan är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet (26 kap. 3 § sista stycket nya skollagen).</P>
<P class="p281 ft27">Tillsynen omfattar alltså, utöver tillsyn över skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan verksamhet enligt nya skol- lagen, tillsyn över hur kommunen fullgör sitt ansvar för att se till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39596x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft8">att skolpliktiga barn får föreskriven utbildning samt kommunens handläggning av frågor som rör fullgörande av skolplikten på annat sätt. Myndigheten ska också ha tillsyn över hur hemkommunen informerar sig om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder.</P>
<P class="p99 ft11">Förebyggande åtgärder</P>
<P class="p273 ft8">Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning (26 kap. 9 § nya skollagen).</P>
<P class="p304 ft8">Tillsynens främsta uppgift är att verka förebyggande. Normalt bör därför tillsynsmyndigheten kunna ge råd och vägledning med stöd av de regler som styr verksamheten för att ge huvudmannen möjlighet att frivilligt avhjälpa bristerna.</P>
<P class="p99 ft40">Statlig kvalitetsgranskning</P>
<P class="p390 ft8">Enligt 26 kap. 19 § nya skollagen ska Skolinspektionen granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under en tillsyn av en kommun enligt detta kapitel.</P>
<P class="p71 ft11">Inriktningen</P>
<P class="p390 ft8">Av 26 kap. 20 § nya skollagen framgår att granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhåll- ande till mål och andra riktlinjer.</P>
<P class="p71 ft40">Nationell uppföljning och utvärdering</P>
<P class="p390 ft8">Skolverket ska enligt 26 kap. 24 § nya skollagen på nationell nivå följa upp och utvärdera skolväsendet, övriga utbildningar och verksamheter som står under skolinspektionens tillsyn enligt nya skollagen och annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. nya skollagen och som anordnas av enskild.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39597x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft15"><SPAN class="ft15">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft60">Elevhälsan</SPAN></P>
<P class="p378 ft40">Inledning</P>
<P class="p293 ft8">Nedanstående är en kort redogörelse för reglerna i nya skollagen avseende den s.k. samlade elevhälsan. Avsnittet är också tänkt att försöka beskriva vad elevhälsa är och vad som ingår i begreppet och vad skolans och/eller elevhälsans mål och ansvar är.</P>
<P class="p281 ft8">Avsikten är inte att försöka definiera begreppet elevhälsa eller dess beståndsdelar utan endast att ge en sammanfattande redogörelse för hur begreppet och de ingående delmomenten i olika sammanhang beskrivits. Redogörelsen gör inte på något sätt anspråk på att vara fullständig.</P>
<P class="p103 ft40">Allmänt om elevhälsan</P>
<P class="p135 ft11">Internationella konventioner m.m.</P>
<P class="p333 ft8">Barnkonventionen ger ett barn rätt till utbildning. Utbildning ska ges på grundval av lika möjligheter. I detta ligger en rätt till individuellt anpassad undervisning för barn och elever med särskilda behov. Enligt barnkonventionen måste staten vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott (artikel 28 e). I artikel 24 ges barnet rätt att få bästa uppnåeliga hälsa och sjukvård och rehabilitering. Detta åtagande får betydelse för skolans hälsoarbete. Konventionen är juridiskt bindande för Sverige som ratificerat den.</P>
<P class="p281 ft8">Enligt Salmancadeklarationen om principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever i behov av särskilt stöd betonas att skolorna ska ge plats för alla barn oavsett deras fysiska, intellek- tuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra förutsättningar.</P>
<P class="p281 ft8">Salmancadeklarationen bygger på andra dokument utarbetade inom FN. Ett av dessa är FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. I dessa (regel 6) slås fast att staterna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med funktionshinder och att den ska vara integrerad med ordinarie utbildning. Specialundervisning kan i vissa fall övervägas. FN:s standardregler är inte bindande, men tanken är att de ändå ska påverka hur olika länder utformar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39598x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft8">Sverige har även tillträtt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den är juridiskt bindande i Sverige. Konventionen innebär bl. a. att barn med funktions- nedsättning ska ha rätt till utbildning och få den hjälp de behöver.</P>
<P class="p99 ft11">Skolan och elevhälsan</P>
<P class="p297 ft8">Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Lärande och hälsa påverkas på många sätt av samma generella faktorer. Kunskaps- målen betonas mycket tydligt i skolans verksamhet, men skolan har även till uppgift att utveckla en elevs alla möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Skolan ska uppmärksamma såväl de intellektuella som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna i arbetet. Ett hälsofrämjande arbete går hand i hand med skolans uppdrag att främja lärande.</P>
<P class="p320 ft8">En lärare har i första hand kompetensen för att utveckla elevernas lärande men eftersom lärandet påverkas av hela den situation eleven befinner sig i kan fokus inte endast ligga på den pedagogiska processen. Lärandet är skolans huvudprocess men för att den ska fungera tillfredställande behövs stöd från andra verksamheter inom skolan. På en skola finns flera olika stödjande processer som bidrar till en fungerande helhet. En sådan process är elevhälsan.</P>
<P class="p357 ft8">Arbetet med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning i ambition att motverka ohälsa. Elevhälsans fokus ska inte vara hälso- och sjukvårdsinsatser i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv, även om det också ska vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser.</P>
<P class="p274 ft8">Arbetet med elevhälsan förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten.</P>
<P class="p276 ft8">I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisning om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB39599x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft8">tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elev- hälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor.</P>
<P class="p281 ft8">Elevhälsoarbetet i skolan ska skapa en arbetsmiljö som främjar lärande hos alla elever. Elevhälsans personal tillsammans med övrig skolpersonal ska samverka kring arbetsmiljön och andra frågor som skolor har att hantera.</P>
<P class="p103 ft40">Elevhälsan i lagen</P>
<P class="p135 ft11">Allmänt</P>
<P class="p293 ft8">Elevhälsan är ett nytt brett verksamhetsområde inom skolan och infördes i lag genom nya skollagen. Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande.</P>
<P class="p308 ft8">Elevhälsan omfattar enligt nya skollagens lydelse medicinska, psykologiska, sociala och specialpedagogiska insatser. I en samlad elevhälsa bör alltså i princip ingå det som förr benämndes skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser.</P>
<P class="p281 ft8">Reglerna om elevhälsa finns i 2 kap. <NOBR>25–28</NOBR> §§ i nya skollagen. I 2 kap. <NOBR>25–26</NOBR> §§ nya skollagen regleras elevhälsans omfattning. Bestämmelsen i 2 kap. 26 § nya skollagen riktar sig till huvudmannen för kommunal vuxenutbildning och är inte av intresse för utredningen. S.k. hälsobesök regleras i 2 kap. 27 § nya skollagen och i 2 kap. 28 § nya skollagen regleras enkla sjuk- vårdsinsatser. Det bör återigen betonas att nya skollagen trätt i kraft, men ännu inte börjat tillämpas.</P>
<P class="p139 ft11">Elevhälsans omfattning</P>
<P class="p293 ft8">För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, same- skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elev- hälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psyko- sociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas (2 kap. 25 § nya skollagen).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft8">Elevhälsan som införts i nya skollagen har i förarbetena beskrivits som en samlad elevhälsa. I den samlade elevhälsan ingår skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser.</P>
<P class="p304 ft8">Förskolan omfattas inte av elevhälsan. Som skäl för detta anfördes att bl.a. barnavårdscentralerna (BVC) har ett ansvar för barn i förskoleåldern, varför det inte ansågs lämpligt eller nödvändigt att ålägga huvudmannen för förskolan ett ansvar för att anordna elevhälsa.</P>
<P class="p99 ft11">Skolhälsovården – elevhälsans medicinska del</P>
<P class="p303 ft8">Skolhälsovården är det begrepp som i dag används för att beteckna den medicinska delen av skolans elevvård och är en integrerad del av denna. Skolhälsovården har i flera sammanhang beskrivits som elevernas företagshälsovård. Det har då också påpekats att den bör ges i nära anslutning till elevernas arbetsplats och av personal med kännedom om den aktuella arbetsmiljön, dvs. såväl skolans innehåll och verksamhet som den aktuella skolans miljö och inre arbete.</P>
<P class="p287 ft8">Begreppet skolhälsovård får genom nya skollagen anses ha vidgats. Det har ersatts av uttrycket elevhälsans medicinska insatser enligt intentionerna i propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14). Liksom skolhälsovården ska dock de medicinska insatserna inom elevhälsan följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa samt verka för sunda levnadsvanor.</P>
<P class="p277 ft8">Skolhälsovård är en gren dels inom den allmänna hälso- och sjukvården, dels inom skolan. Detta innebär att grenen omfattas av två regelsystem. Även efter det att nya skollagen börjar tillämpas ska motsvarigheten till skollagens skolhälsovård anses utgöra en självständig verksamhetsgren i förhållande till övriga elevhälsan och den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt.</P>
<P class="p83 ft11">Hälsobesök</P>
<P class="p273 ft8">I 1985 års skollag finns bestämmelser om tvångsvisa under- sökningar inom skolhälsovården i vissa fall och även om särskilda undersökningar föranledda av elevers funktionsnedsättning. Dessa bestämmelser har tagits bort i nya skollagen. Orsaken var dels att behovet av obligatoriska undersökningar ansågs täckt av annan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft8">hälso- och sjukvårdslagstiftning, dels att det i dag inte finns något direkt behov av någon av dessa undersökningsformer.</P>
<P class="p308 ft8">I nya skollagen införs ett nytt och modernare begrepp – hälso- besök – som ersättning för det tidigare begreppet hälsokontroll. Orsaken till att det ansågs nödvändigt att byta benämning var att ordet hälsobesök bättre förmedlade syftena bakom elevhälsan. (2 kap. 27 § nya skollagen).</P>
<P class="p78 ft11">Enkla sjukvårdsinsatser</P>
<P class="p293 ft27">Med enklare sjukvårdsinsatser avses t.ex. omplåstring eller preli- minära bedömningar vid smärre olyckor under utbildningsmoment eller akut sjukdom (2 kap. 28 §).</P>
<P class="p391 ft11">Elevvård – psykologiska, psykosociala och sociala insatser</P>
<P class="p284 ft8">Med det som inom 1985 års skollags tillämpningsområde kallas elevvård avses en rad insatser på olika områden i syfte att stödja elevers utveckling. Begreppet får också delvis utifrån lokala förhål- landen en lokal innebörd. Begreppet elevvård definieras inte i 1985 års skollag. Flera av elevvårdens beståndsdelar är inte reglerade. Detta gäller de omvårdande, sociala och psykologiska insatser som kuratorer, skolpsykologer och andra utför.</P>
<P class="p301 ft8">Begreppet elevvård har flera betydelser. Det syftar dels på de insatser som lärare och andra i skolan gör för elever i behov av särskilt stöd, dels de särskilda yrkeskategorierna skolkurator och skolpsykolog och ibland båda dessa och skolhälsovården.</P>
<P class="p308 ft8">I mer avgränsad mening avses skolans strävanden att förebygga uppkomsten av skolsvårigheter och andra personliga problem för den enskilda eleven. Vidare avses de särskilda åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med svårigheter som ändå uppstår.</P>
<P class="p371 ft27">I läroplan för grundskolan 1969 (Lgr 69) finns en definition av elevvård. Troligen beskriver den definitionen även i dag vad många menar att elevvård var eller är.</P>
<P class="p392 ft16">Allmänt innebär elevvård att skolan ska söka hjälpa varje elev att lära känna sig själv, att på egen hand bilda sig en uppfattning om de uppgifter, som skola och samhälle ställer, att komma till rätta med personliga problem och så långt möjligt utveckla sina olika egenskaper. I denna mening är alltså elevvård inte enbart särskilda anordningar eller åtgärder som skolan kan tillgripa när svårigheter av skilda slag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p393 ft16">uppträder. Det är snarare fråga om den anda och de arbetsformer, som allmänt bör prägla det dagliga arbetet i skolan.</P>
<P class="p394 ft16">I mer avgränsad mening innefattar elevvården skolans strävanden att förebygga uppkomsten av skolsvårigheter och andra personliga problem för den enskilde. I de fall sådana situationer ändå uppstår, omfattar den därjämte mera speciella åtgärder i avsikt att komma till rätta med skolsvårigheterna.</P>
<P class="p395 ft8">I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 (Lpo 94) anges att rektor har ett särskilt ansvar för att utbildningen och elevvårdsverksamheten utformas så att elever får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. I den läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som kommer att tillämpas fr. o . m. den 1 juli 2011 anges istället att rektor har ett särskilt ansvar för att undervisning och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Ändringen är alltså marginell.</P>
<P class="p380 ft8">Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) säger i stället att rektor har ett särskilt ansvar för att undervisning, elevvårds- och syoverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta. Arbetet med att ta fram någon ny läroplan för de frivilliga skolformerna har ännu inte initierats.</P>
<P class="p277 ft8">I skolformsförordningar som anknyter till 1985 års skollag föreskrivs att det skall finnas en elevvårdskonferens.</P>
<P class="p304 ft8">Begreppet elevvård används inte i nya skollagen. Regleringen av elevvårdskonferenser har upphört och ersatts av en utrednings- skyldighet när en elev är i behov av ett särskilt stöd.</P>
<P class="p304 ft8">När nya skollagen börjar tillämpas är det rektor som har ansvaret för att stödåtgärder beslutas i ett åtgärdsprogram. Det ska finnas rutiner för samråd i dessa frågor men hur detta ska gå till har man inte lagstiftat om. Det är skolhuvudmannen som ska organi- sera samråd, konferenser eller liknande för att skapa ett forum för samråd.</P>
<P class="p358 ft11">Specialpedagogiska insatser</P>
<P class="p390 ft8">När det gäller det fokus elevhälsan ska ha på elever som är i behov av hjälp och stöd för sitt lärande är skolans specialpedagogiska kompetens som omfattar särskilda kunskaper om barn och ung- domars lärande utifrån olika forskningsfält extra viktig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft8">Den specialpedagogiska verksamheten bör bedrivas i interaktion med den övriga pedagogiska verksamheten och ska vara ett kvalifi- cerat komplement när den pedagogisk verksamheten inte räcker. Den specialpedagogiska insatsen behövs för att se till att varje elev utifrån sina förutsättningar får det utbyte av skolan som han eller hon har rätt till.</P>
<P class="p281 ft8">En specialpedagog bör förutom att undervisa även ha kompetens att arbeta med handledning, rådgivning, uppföljning eller utvärdering och skolutveckling.</P>
<P class="p65 ft11">Behov av särskilt stöd samt utrednings- och samrådsskyldighet</P>
<P class="p293 ft8">Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkom- mer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.</P>
<P class="p281 ft8">Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Kontakterna måste ske med beaktande av gällande sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser. Med att samråd är uppenbart obehövligt avses exempelvis det fallet att behovet avser rent pedagogiska insatser (3 kap. 8 § nya skollagen).</P>
<P class="p301 ft8">Bestämmelserna om särskilt stöd gäller utifrån vad som här är av intresse inte för förskolan. Orsaken till detta är att målen i för- skolan inte avser individuella barns prestationer utan verksam- hetens kvalitetsutveckling. Även i förskolan finns dock en skyldig- het att ge barn särskilt stöd. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd deras speciella behov kräver. Det är förskolechefen som ska se till att ett barn ges ett sådant stöd om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller barnets vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd. Barn ska ges särskilt stöd i den omfattning och på det sätt som behövs för att barnet ska ha möjlighet att utvecklas och lära enligt läroplanen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td43"><P class="p28 ft61">Bakgrund och nuläge</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft11">Elevhälsans personal</P>
<P class="p273 ft8">För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (2 kap. 25 § nya skollagen).</P>
<P class="p304 ft8">När det gäller personal med specialpedagogisk kompetens är tanken att denna personalkategori utifrån de uppgifter som finns om en elevs hälsa, sociala situation etc. ska kunna bedöma och planera hur elevens problem bäst ska bemötas i undervisningen.</P>
<P class="p304 ft8">Tillgång till specialpedagogisk kompetens syftar inte enbart på personer med specialpedagogisk utbildning utan även på t.ex. speciallärare eller en skolledare med ett särskilt ansvar för specialpedagogiska insatser på skolan.</P>
<P class="p304 ft8">Personalen som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser. För att tillse detta har man i nya skollagen infört ytterligare yrkes- kategorier inom elevhälsan. Förutom skolläkare och skolsköterska, som även bör ha folkhälsovetenskaplig kompetens, ska det även finnas psykolog och kurator. Medicinsk, psykologisk och psyko- social kompetens syftar på dessa yrkesgrupper (2 kap. 25 § nya skollagen).</P>
<P class="p396 ft8">Genom att räkna upp de personalkategorier som ska finnas tillgängliga ska tillses att det finns tillgång till den kompetens elevhälsan kräver för att eleverna ska få det stöd de behöver. Genom att reglera kompetensen ställs också krav på att personalen som avses har adekvat utbildning.</P>
<P class="p276 ft8">Huvudmannen avgör själv omfattningen av och inriktningen på personalens sammansättning och kompetens utifrån lokala behov och förutsättningar. Huvudmannen kan själv anställa personalen eller ordna det på annat sätt.</P>
<P class="p99 ft11">Den medicinska personalens särställning</P>
<P class="p273 ft8">Skolläkare och skolsköterska har en särställning i skolpersonalen. Deras verksamhet regleras i flera avseenden på annat sätt och i andra författningar än skolan i övrigt. Socialstyrelsen har tillsyn inte bara över den medicinska delen av elevhälsan, tidigare skol- hälsovården, utan även över dess personal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bakgrund och nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft8">Skolläkare och skolsköterska ska uppfylla vissa behörighetskrav och har ett särskilt yrkesansvar. De bär själva ansvaret för hur de fullgör sina yrkesuppgifter. Genom hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd omfattas den medicinska delen av elevhälsan också av ett särskilt kvalitetssäkringssystem under vårdgivarens och dennes verksamhetschefs ansvar. Bestämmelser inom hälso- och sjukvården om utförande, dokumentation och kvalitetsarbete gäller.</P>
<P class="p368 ft8">Skolläkare och skolsköterskan är emellertid också en del av skolväsendet och omfattas därmed även av det regelsystem som finns för skolan.</P>
<P class="p65 ft11">Tillsyn</P>
<P class="p333 ft8">Inom tillsynen av elevhälsan finns mer än en tillsynsmyndighet. I sådana situationer är det viktigt att tillsynsmyndigheterna sam- verkar i tillsynsfrågorna över tillsynsobjektet.</P>
<P class="p280 ft8">Den del av elevhälsans personal som är hälso- och sjuk- vårdspersonal står under Socialstyrelsens tillsyn i yrkesutövningen. Det som tidigare kallades skolhälsovården är en gren av hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p281 ft8">För denna verksamhet gäller den allmänna sjukvårds- lagstiftningen och Socialstyrelsens allmänna råd. Socialstyrelsen har befogenhet att meddela föreskrifter och allmänna råd om det som tidigare kallades skolhälsovård. I förarbetena till nya skollagen föreslogs ingen ändring i dessa avseenden.</P>
<P class="p281 ft8">Skolhälsovården regleras, såsom varandes en del av skolan, även i skollagstiftningen. I denna ges bestämmelser om vilka som omfattas av skolhälsovården och vilken uppgift den har.</P>
<P class="p308 ft8">Den del av elevhälsan som avser specialpedagogiska insatser utövar i stället liksom enligt 1985 års skollag Skolinspektionen tillsyn över. Tillsynsreglerna finns i 26 kap. nya skollagen, se avsnitt 3.5.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<P class="p350 ft7"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft76">Hur arbetar förskola,</SPAN></P>
<P class="p397 ft77">skola och annan pedagogisk verksamhet med de barn</P>
<P class="p386 ft7">och elever som utredningen rör?</P>
<P class="p57 ft28">Inledning</P>
<P class="p398 ft8">Kapitel 4 består av två delar. Den första redovisar resultatet från den intervjustudie i åtta kommuner som genomförts. Den andra delen redovisar andra källor som kompletterar kommunstudien och belyser hur förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet arbetar med de barn och elever utredningen rör.</P>
<P class="p227 ft28"><SPAN class="ft28">4.1</SPAN><SPAN class="ft41">Kommunstudien</SPAN></P>
<P class="p100 ft8">Redovisningen inleds med hur ansvariga för verksamheten ser på sitt uppdrag i förhållande till de barn och elever utredningen fokuserar. Andra frågor de besvarar är vilka hinder respektive framgångsfaktorer de ser samt hur de bedömer stödet från den nationella nivån.</P>
<P class="p399 ft8">För andra grupper som intervjuats som står närmare verksam- heten i förskola och skola samt elevhälsa besvaras även frågor om hur arbetet konkret bedrivs. En samlad beskrivning av hur förskola och skola samverkar med olika samhällsaktörer finns i kapitel 5.</P>
<P class="p62 ft8">De bilder av hinder och framgångsfaktorer som ges av både ansvariga och pedagogisk personal är samstämmiga. Exempelvis gäller det synen på samverkan både som ett hinder och en fram- gångsfaktor. Föräldrarnas viktiga roll för framgång i arbetet lyfts också fram av alla grupper. För att göra beskrivningarna och de personer utredningen mött i intervjusituationer rättvisa finns ett</P>
<P class="p400 ft19">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft8">antal citat i texten. De är inte språkligt bearbetade utan tagna från de samtal som förts för att ge tydlighet.</P>
<P class="p402 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft60">Hur ser ansvariga och verksamma på uppdraget?</SPAN></P>
<P class="p378 ft40">Ansvariga politiker</P>
<P class="p88 ft8">I kommunstudien genomfördes intervjuer med ansvariga politiker och förvaltningschef. I några intervjuer ingick även verksam- hetschefer. Intervjuerna av politiker genomfördes med presidiet för ansvariga nämnder för att ge både majoritet och opposition tillfälle att ge sin syn. I någon kommun lämnade politiker återbud vilket fick till följd att intervjun genomfördes med endast majoritetens företrädare. Oftast var förvaltningschefen närvarande när politi- kerna intervjuades.</P>
<P class="p403 ft8">Kommunerna uppvisade skillnader i nämndorganisation. Skillnaderna avsåg bland annat gymnasieskolans placering i politisk nämnd där ansvaret antingen kunde vara kopplat till grundskolan eller mot vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor. I en av kom- munerna fanns ingen gymnasieskola men ansvarig politisk nivå deltog i gymnasiesamverkan med andra kommuner. Det fanns också exempel på att individ- och familjeomsorgen fanns i samma nämnd som utbildningsfrågorna. Skillnader fanns även i förvalt- ningsstruktur. I några kommuner betjänades nämnderna av en förvaltning med en chef, i andra var förvaltningen uppdelad.</P>
<P class="p198 ft11">Hur ser politiker på sitt uppdrag?</P>
<P class="p138 ft8">Politikers uppdrag gällande just de barn och elever utredningen rör hänger samman med andra generella frågor inom ansvarsområdet. Dessa frågor behandlas i kommunen tillsammans med annan verksamhet. Det finns emellertid i materialet särskilda beslut och prioriteringar som gäller utredningens frågeområde. Dessa kom- menteras särskilt.</P>
<P class="p102 ft8">Uppdraget på politisk nivå är att skapa och ge förutsättningar för verksamheten – sätta mål, följa upp att de genomförs, genom budgetbeslut ge ekonomiska förutsättningar och uttrycka priori- teringar. En samfälld uppfattning bland politiker oavsett politisk tillhörighet var att arbetet kring och ansvaret för de barn och elever som hör till utredningens målgrupp inte i sig är någon</P>
<P class="p198 ft19">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">partiskiljande fråga. Samtliga politiker såg detta område som en prioriterad och viktig fråga. Det finns en samsyn men under intervjuerna togs exempel upp på frågor som lett till diskussion och ibland även till olika ställningstaganden mellan partierna. Några exempel på detta var frågan om att prioritera resultatuppföljning i syfte att fånga upp problem och därigenom kunna sätta in åtgärder tidigt. Skillnader finns i synsätt på om det är lämpligt och i så fall från vilka åldrar. Synen på särskilda undervisningsgrupper ställt mot ett helt inkluderande arbetssätt där sådana mindre grupper inte ska förekomma kunde också skilja. Utformning av resursfördel- ningssystem var också exempel på en fråga med politiska skiljelinjer där exempelvis frågan om kompensation för bristande socio- ekonomiska förhållanden var ett diskussionsämne på politisk nivå. I flera av intervjuerna framkom att politiska beslut kunde innehålla prioriteringar eller styrsignaler om pedagogiska förhållningssätt parallellt med beslut om finansiering av verksamheten.</P>
<P class="p132 ft8">Resursfördelning och budgetstyrning tog alla politiker upp som tydliga uttryck för den roll politiker har. Prioriteringar blir tydliga. Exempel på prioriteringar med relevans för utredningen redo- visades. I en kommun hade man reserverat medel under tre år för att genomföra en särskild satsning på elevhälsan. Det innebar att den osäkerhet som uppstår med ettåriga budgetbeslut eliminerades och att beslutet togs i politisk enighet. Beslutet innebar också att elevhälsan centraliserades under en verksamhetschef och att rekto- rerna i denna kommun inte kunde förfoga över besluten om elev- hälsan lokalt. Utredningen mötte denna form av organisations- förändring i flera av de undersökta kommunerna. Andra uttryck för politiska prioriteringar är att det i flera av kommunerna fanns familjecentraler, öppen förskola och centrala samverkansorganisa- tioner och utvecklingsarbete, ibland med forskarstöd. Modersmåls- satsningar och språkutveckling för barn i låg ålder var också priori- terade områden i flera kommuner. Tidiga upptäckter och insatser, exempelvis redan i förskoleåldern, prioriterades i flera kommuner. Elevhälsans kompetens ställdes där till förfogande för observa- tioner och handledning. Tidiga insatser definierades i en kommun som år tre i grundskolan. Majoriteten av kommunerna definierade dem som insatser i förskoleåldern. I en kommun fanns politiskt beslut på att verksamheterna ska använda evidensbaserade metoder i arbetet mot kränkningar. Det fanns även exempel på prioriterade insatser för elever i familjehem eller HVB.</P>
<P class="p404 ft19">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft8">Gränsdragningen mellan politiker och tjänstemän uppfattades som viktig att upprätthålla.</P>
<P class="p405 ft78">Politiker utför inte och går inte in på områden där professionen ska genomföra sitt uppdrag.</P>
<P class="p406 ft8">Politiker i intervjuerna talade mycket om samverkan mellan olika förvaltningar och även hälso- och sjukvården. Att främja sam- verkan såg de som ett uppdrag för den politiska nivån och de hade också genom olika beslut främjat sådan samverkan. Flera av kommunerna i studien deltar i Modellområdesprojektet som syftar till att effektivisera samverkan kring psykisk hälsa.<A href="#page_109"><SPAN class="ft32">1 </SPAN></A>I en kommun hade man valt att organisera delar av socialtjänsten (individ- och familjeomsorgen) tillsammans med utbildningsfrågorna. Det var ett uttryck för att stärka insatserna kring de barn som många gånger finns i båda verksamheterna.</P>
<P class="p77 ft8">På fråga om kommunpolitikerna hade samarbete med lands- tingspolitiker i dessa frågor var svaren varierande. En del hade kontakter inom den egna partiorganisationen. Andra hade inga alls medan vissa politiker hade uppdrag också i landstinget. Ett intryck utredningen fick var att de politiska kontakterna med kollegorna i landstinget var sparsamma och knappast förekom alls i de frågor kommunpolitikerna är ansvariga för i kommunen.</P>
<P class="p78 ft11">Finns det hinder i arbetet med de barn och elever utredningen rör?</P>
<P class="p88 ft8">De politiker som tog upp att det fanns hinder gjorde det utifrån erfarenheter av att själva i den egna kommun ha initierat både utveckling och samverkan. Många av de problem de sett hade också lett till beslut och prioriteringar syftande till att minska problemen. Typexempel på åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med problemen var följande.</P>
<P class="p407 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Öppen förskola och familjecentral finansieras för att kunna fånga upp de barn som inte går i förskola eller annan pedagogisk verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p408 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Ett centralt frånvaroregister utvecklas för att kunna följa upp frånvaro.</SPAN></P>
<P class="p105 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Sveriges Kommuner och Landstings Modellområdesprojekt</P>
<P class="p123 ft19">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p409 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">En skoljuridisk kurs ges till samtliga rektorer för att stärka en korrekt myndighetsutövning</SPAN></P>
<P class="p119 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Prioriteringar av insatser i låga åldrar syftande till göra tidiga upptäckter och insatser. Anslagen till förskola och grundskola förstärks i förhållande till gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p410 ft8">Listan kunde göras mycket lång. I dessa kommuner har politiker och tjänstemän på alla nivåer arbetat med utveckling. De är ett positivt urval kommuner och många av dessa kommuners utveck- lingsinsatser är välkända nationellt.</P>
<P class="p93 ft8">Finns det då hinder kvar och vilka är de i så fall? En slående iakttagelse är att de hinder som finns kvar rör frågor som kom- munen och /eller förvaltningen inte kan hantera självständigt. Sam- verkansfrågor kring socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är sådana exempel.</P>
<P class="p411 ft78">Hur ska vi hitta barnen så att vi inte jobbar parallellt från olika håll med dem? Måste finnas en bättre samverkan kring barnet.</P>
<P class="p412 ft8">Ett annat exempel är svårigheter i samverkan med vissa föräldrar:</P>
<P class="p413 ft16">Samarbetet med föräldrar, barnen far illa men föräldrarna vill inte vara med.</P>
<P class="p140 ft27">Resurser är ett problem i den meningen att det är en bristvara som det råder konkurrens om mellan olika intressen i kommunen.</P>
<P class="p414 ft16">Tröttsamheten i att man styrs av årsbudget. Man vet inte hur skatteintäkterna ser ut. Önskar en långsiktighet.</P>
<P class="p415 ft8">Några politiker tog också upp samverkansfrågor med andra kommuner, exempelvis kommunalförbund med gymnasieskolan eller med kommuner som själva saknar gymnasieskola. Ett hinder är att kompetensen kring gymnasieskolan inte finns. Grund- skoletänkande räcker inte när det handlar om gymnasiefrågor. Det blir svårt att diskutera det uppföljningsansvar som hemkommunen har om en elev får problem eller behöver stödinsatser under gymnasietiden. Hemkommunen upplever sig ha köpt sig fri från problemet och betalar för en gymnasieplats för en ”normalelev” utan tillkommande kostnader för insatser. Problemen uppfattas som svåra att diskutera och lösa.</P>
<P class="p416 ft19">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft11">Vilka är framgångsfaktorerna i arbetet med de barn och unga som utredningen rör?</P>
<P class="p79 ft8">I de åtta kommunerna ingår både små och stora kommuner. En liten kommun ser fördelarna med personkännedom och korta beslutsvägar. Större kommuner i urvalet ser en fördel med att de kan bygga upp central kompetens, driva utvecklingsprojekt och vara långsiktiga i utvecklingsinsatser. Viktiga framgångsfaktorer är tidiga insatser. Det är en tydlig signal från politiskt håll. Någon nyanserar det till att se tidiga signaler utan att stigmatisera – det handlar om pedagogers inställning och bemötande.</P>
<P class="p77 ft8">Att politiker och förvaltning ger tydliga signaler till verk- samheten är en framgångsfaktor. Det är viktigt med tydliga upp- följningssystem så att politiken kan uppmärksammas snabbt på problem och behov av omprioriteringar. Väl etablerade kontakter med verksamheten och effektiva kontaktvägar behövs i arbetet.</P>
<P class="p102 ft8">En långsiktig hållning och inte tillfälliga organisatoriska lös- ningar skapar framgång. Därför definieras politisk enighet i dessa frågor som en framgångsfaktor.</P>
<P class="p418 ft16">Det är viktigt att lära av andra kommuner, Skolverket skulle här kunna svara för en idébank.</P>
<P class="p419 ft8">Samverkan är en framgångsfaktor., Den behöver prioriteras och ges en effektiv utformning. Många av de besökta kommunerna hade också byggt upp sådana organisationer men trots detta fanns problem.</P>
<P class="p420 ft8">En god uppföljning lyfts fram, t.ex. att frånvarouppgifter rapporteras i nämnden, liksom elevernas måluppfyllelse och ett systematiskt arbete syftande till att ge nämnden information från verksamhetsnivå. Här framhåller politikerna att det är lättare att få denna typ av information från grundskolan. Förskolans verksamhet är svårare att följa upp. Detta gäller även för skolbarnsomsorgen. Politikerna tar även upp kompetensfrågor som en viktig positiv faktor. Det finns också exempel i dessa kommuner på särskilda satsningar för att höja kompetensen.</P>
<P class="p421 ft78">Kunnig personal som kan tolka tidiga tecken och vet vad som ska hända sedan. Sådan personal vågar agera.</P>
<P class="p422 ft16">Kompetensen, ju mer kompetens vi kan stoppa in i organisationen desto bättre. Volym och kvalitet och blandad kompetens. Vi har valt att ha en bred specialpedagogisk kompetens med olika personer med spetskompetens med bredd och djup.</P>
<P class="p110 ft19">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">Några politiker tar också upp att samverkan med andra bygger på förtroendefulla relationer och att det inte handlar om att värna sina egna resurser. Om initiativ tas i syfte att vältra över kostnader och ansvar på någon annan försvåras samverkan.</P>
<P class="p423 ft16">Samarbete, samarbete och åter samarbete. Mellan nämnder, inom tjänstemannanivån och med föräldrarna. Viktigt att bjuda in även de föräldrar som har problem så de känner sig delaktiga.</P>
<P class="p71 ft11">Hur ser politiker på stödet från den nationella nivån?</P>
<P class="p73 ft8">Politikerna kommenterar frågor som rör Skolverkets, Skolinspek- tionens med Barn- och elevombudet roll samt det nationella ansvaret för lärarutbildningen.</P>
<P class="p62 ft8">Skolinspektionens och Skolverkets nyhetsbrev och rapporter används i likhet med hemsidan.</P>
<P class="p14 ft8">Lärarutbildningen lyfts fram som viktig lokalt, en strategisk fråga för regional utveckling och det finns kontakter med lärar- utbildningen. Men hur förbereder den för tidiga upptäckter och insatser och vad ingår i rektorsutbildningen? Politikerna uttrycker viss oro för att utbildningen inte förbereder för hur lärar- och rektorsrollen ser ut i dag.</P>
<P class="p424 ft8">Under intervjuerna kommer olika synsätt fram om de båda statliga myndigheterna Skolverket och Skolinspektionen och diskussion uppstår bland annat om kraven på dokumentation och de kommande möjligheterna till överklagande av vissa beslut.</P>
<P class="p423 ft16">Hur mycket tid ska man som anställd i skola och förskola lägga på att dokumentera? Det är viktigt med dokumentation, samtidigt som det tar tid som kunde användas till annat. Det finns ett slags synda- bockstänkande från statlig nivå. Det handlar mer om att hänga ut en skola som inte gjort tillräckligt istället för att på ett stödjande sätt komma med goda råd om hur det ska hanteras.</P>
<P class="p425 ft16">Skolan har inte varit van vid att dokumentera. Hur ska man kunna försvara fattade beslut om det inte finns dokumentation? Det skrivna, som förhoppningsvis skrivs i anslutning till det som händer avspeglar mer vad som hände i stunden. En dokumentation ger mycket mindre utrymme för godtycke.</P>
<P class="p426 ft16">Dokumentation tar mycket tid från annat men ses som viktig, det vi ser nu är en tillvänjningssituation. Syftet med dokumentationen behöver klargöras bättre och sekretessfrågorna är viktiga, bra att de utreds.</P>
<P class="p427 ft19">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft8">Politikerna kommenterar även frågan om kunskapsstyrning och jämförelser görs mellan skolan och hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p428 ft16">Skulle vara väldigt bra om det fanns något som sade vad som är beprövat och inte, som för professionella inom sjukvården. Samma sak skulle finnas för professionella i skolan. Det förutsätter att det finns ett bra vetenskapligt underlag för att kunna säga just detta.</P>
<P class="p428 ft16">Skolan ska bygga på vetenskap och beprövade metoder och vi för- väntar oss att skolan är en kunskapsbaserad verksamhet men vi talar inte om vad professionen ska göra av detta. Sen tror jag att skolan är mer komplicerad än en blindtarmsoperation. Det finns inte bara en metod inom skolan. Kanske att samla beprövade metoder. Skolan är en extremt personberoende verksamhet.</P>
<P class="p429 ft27">Politiker uttrycker stora förhoppningar på vilka svar forskningen kan ge. Samtidigt utgör uttalandet nedan en syn på att utbildning måste ses som en del av en helhet.</P>
<P class="p430 ft16">Jag tycker att det vore bra om det fanns en systematisk forskning inom utbildningsområdet så man vet vad man ska satsa på samhälls- ekonomiskt.</P>
<P class="p431 ft8">En samstämmig uppfattning på politisk nivå är att stöd och råd från nationell nivå gärna tas emot men inte direktiv .</P>
<P class="p432 ft16">Att få stöd med hur ska vi tolka allt det vill ingen myndighet göra, det är frustrerande. Jamen hjälp mig då hur jag ska göra eller borde göra. Men de talar bara om vad som är fel. Det borde vara en dialog, ett samtal eller något så man kan göra något i stället för att vänta ända tills det kraschar och då kommer det en rapport. Man är ju inte särskilt hjälpt av det i verksamheten. Det är mycket enklare att bara kontrol- lera än att ge stöd så man vet hur man ska rätta till det som var fel.</P>
<P class="p433 ft16">Det är alltid en balansgång hur tydligt det ska vara. Om inspektionen kommer och talar om att något är fel då är det ett problem när man inte tydligt vet vad man ska göra för att åtgärda detta.</P>
<P class="p428 ft16">Det jag kan reagera på att man mäter framgångarna i procent. Vad händer med de få procenten som inte är med?</P>
<P class="p428 ft16">De sämsta och bästa skolorna jämförs i media. Och där bidrar ju Skolverket också. Det finns ingenstans man kan gå och läsa om skolor som lyckas att lösa stora problem.</P>
<P class="p428 ft16">Saknar samverkan på nationell nivå inom de här frågorna, mellan departementen, den är sämre än i kommunerna.</P>
<P class="p428 ft16">Jag ser det positivt att Skolinspektionen kommer hit och ger förslag på förbättring. Vi får inte glömma att vi är till för barnen och då är det bra att någon kommer och granskar.</P>
<P class="p159 ft19">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Förvaltningschefer och verksamhetschefer</P>
<P class="p73 ft8">I kommunstudien har förvaltningscheferna intervjuats, ibland ensamma, ibland tillsammans med politiker eller med verksamhets- chefer för elevhälsan eller olika skolformer.</P>
<P class="p93 ft8">Förvaltningschefens uppdrag är tydligt och relaterat till den politiska nämnden och fokuserat på genomförandefrågor. Flera av de intervjuade har själva tagit initiativ eller genomfört politiska initiativ på för utredningen relevanta områden, exempelvis när det gäller samverkan eller frågor kopplade till elevhälsans roll och orga- nisering. Samverkansfrågor med socialtjänsten på denna nivå redo- visas inte av någon som ett problem. På chefsnivån är kontakterna förhållandevis problemfria. Samverkansfrågor som gäller lands- tingsnivån är annorlunda och tas upp som ett olöst problem. Relationen mellan elevhälsan och primärvården och BUP och de missuppfattningar som finns beträffande elevhälsans uppdrag är andra problem. Kritik riktas även mot att kommunens skolbudget ska betala för skolhälsovårdens uppdrag som huvudsakligen bestäms av Socialstyrelsen. Denna kritik framförs i de kommuner som kommit förhållandevis långt i att utveckla elevhälsan i den riktning den nya skollagen anger med ett stödjande uppdrag för elever och pedagoger och ett förebyggande arbetssätt.</P>
<P class="p434 ft11">Hinder i arbetet med de barn och elever utredningen rör</P>
<P class="p70 ft8">Ett viktigt hinder i arbetet är kompetens- och resursfrågor i kombi- nation med att uppdraget skolan har är svårare att utföra i dag. Ökningen av psykisk ohälsa, sociala problem, migrationsrelaterade frågor i kombination med ökade krav på att skolan ska klara att hantera stora samhällsproblem innebär svåra utmaningar alternativ oöverstigliga problem som kräver samverkan med andra aktörer för att kunna lösas.</P>
<P class="p95 ft8">En av förvaltningscheferna anser att skolans uppdrag när det gäller de elever utredningen rör är nästintill omöjligt att utföra. Detta sägs i en kommun som satsat mycket på tidiga insatser och en utbyggd elevhälsa.</P>
<P class="p411 ft78">Det är en komplex fråga och lärarens kompetens räcker inte, de är inte rustade för detta uppdrag.</P>
<P class="p435 ft19">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">Förvaltningscheferna pekar också på att det finns en grupp elever med vårdkrävande insatser kopplade till habilitering och dem finns det system för. Stödet för elever med synliga funktionshinder är tydligt men inte för de med osynliga funktionshinder. Det är de andra eleverna som är problematiska, där man känner att någon borde komma in och hjälpa dem. I skolan vet man inte hur det ska gå till, för man har inte det stödet. Att upptäcka dessa barn är en sak, att veta vilka insatser som är de bästa är en helt annan sak.</P>
<P class="p436 ft16">Det är frustrerande att jobba med de här frågorna och få så lite stöd från den pedagogiska forskningen. Vad har vi för metoder, vad säger forskningen och vad är vårt uppdrag? Det är otydligt och jättesvårt att göra en kartläggning av vem som har ansvaret</P>
<P class="p437 ft27">En verksamhetschef pekar också på att skolan inte får resurser för det faktiska arbete som utförs av skolan med utsatta barn. Där ingår endast barn i behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p430 ft16">Om man tänker efter vilka personalen behöver lägga ner mycket tid på så är det ofta utsatta barn och av funktionsnedsättningar så är det ADHD.</P>
<P class="p76 ft8">Förvaltningschefer och verksamhetschefer nämner också som hinder de situationer som uppkommer när skolan inte får med sig föräldrarna i arbetet. Elever som flyttar ofta och problem med överlämnandeinformation aktualiseras av följande citat:</P>
<P class="p432 ft16">Hur ska skolan hantera att det finns föräldrar somvägrar ha kontakt och samarbeta? Och där familjen flyttar så fort det bränner under fötterna? Det fattas en ”pysparagraf” liknande den i nya skollagen om att föräldrarnas samtycke ska kunna kringgås om synnerliga skäl avgör…</P>
<P class="p76 ft8">Samverkansproblem finns både med BUP och socialtjänsten och cheferna oroas av hot mot personalen och en anmälningskultur som kan leda till att personalen tvekar att göra anmälningar till socialtjänsten. När det gäller samverkan med BUP kommer i intervjun upp att det finns många barn med traumatiska upplevelser.</P>
<P class="p432 ft16">Vi har barnen dagligen och har skolplikten men hur kan vi stötta dem och vad är andra aktörers roll, det finns exempelvis otydligheter i vilken roll BUP har. Det mångkulturella inslaget i skolan med modersmålsträning och tolkstöd i många situationer kräver mycket mer resurser än vad som avsätts. Otydliga förväntningar finns både hos skolan och socialtjänsten – här behövs det bättre kunskaper.</P>
<P class="p110 ft19">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p438 ft11">Hur ser framgångsfaktorerna ut för de barn och elever utredningen rör?</P>
<P class="p73 ft8">Förvaltningschefer och verksamhetschefer tar upp föräldrarna som den viktigaste framgångsfaktorn i konkret arbete med barn och elever. Andra faktorer är tillgången till en kompetent och till- gänglig elevhälsa som stöd för pedagogerna i verksamheterna. Tidiga upptäckter och tidiga insatser är prioriterade områden i en majoritet av kommunerna.</P>
<P class="p439 ft8">Samverkan är en framgångsfaktor – det går inte att lösa dessa barn och elevers stödbehov utan hjälp av andra. Kommunen behöver utveckla ett tydligt koncerntänkande – det är en förut- sättning för att kunna arbeta förebyggande.</P>
<P class="p62 ft8">Förvaltningscheferna talar också om vikten av politisk samsyn över partigränser – det ger långsiktighet i insatserna.</P>
<P class="p71 ft11">Hur ser ni på stödet från den nationella nivån?</P>
<P class="p8 ft8">En förvaltningschef påpekar att</P>
<P class="p423 ft16">…styrningen från den nationella nivån ser annorlunda ut än den kommunala, mycket mjukare. Det finns exempelvis inga signaler om hur vi använder resurser, mer på förväntat resultat. Så som styrningen ser ut nu har vi stor följsamhet.</P>
<P class="p440 ft8">Förvaltningschefer pekar på att Skolinspektionens verksamhet innebär en ökad nationell närvaro. Tillsynen och granskningen är bra och nödvändig. En vanlig uppfattning är att den nationella nivån är duktig på att säga vad som är fel men inte på att ge stöd för hur man ska göra för att göra rätt.</P>
<P class="p441 ft16">Ibland får man en känsla av att den nationella nivån skuldbelägger den lokala. Skolan ska bära samhällets problem, istället för att se på vårt gemensamma ansvar för det samhälle vi lever i. Skolan ska fixa allt, vi orkar inte med att klara hela problematiken.</P>
<P class="p442 ft8">Flera förvaltningschefer pekar på att kommuner och ofta enskilda skolor får lägga ner mycket tid på att ta fram mallar eller strukturer och blanketter för planer eller dokument som Skolverket tagit fram allmänna råd om. Det finns önskemål om att den typen av vägledning skulle vara tydligare. Som det ser ut i dag tar det mycket tid från undervisning och det innebär också att hjulet uppfinns många gånger om. Ett exempel som togs upp var likabehandlings-</P>
<P class="p443 ft19">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">planen där kritik också riktades mot att den nationella nivån missbedömer hur lång tid som behövs för implementering av nya bestämmelser. Ett annat exempel på ett område där tydliga riktlinjer behövs är utredningar beträffande barns och elevers stödbehov.</P>
<P class="p444 ft16">Det finns förväntningar från andra parter att skolan ska göra utredningar men vi gör utredningar som ska stödja vårt system och uppdrag och det är inte lätt att förstå för utomstående. Det borde finnas preciserade krav på hur en utredning ska se ut.</P>
<P class="p431 ft8">Förvaltningschefer saknar också stöd från nationella nivån när det gäller tolkningen av regelverket.</P>
<P class="p432 ft16">Någonstans känns det att det inte är lönt ens att ställa en fråga till Skolverket för man får bara tillbaka en lagtext och den kan man ju själv kolla upp. Det är ett bollplank (man behöver) så man vet hur man ska tolka den. Men då är det ju bättre med kontroll för det är ju i alla fall någon form av feedback på hur man har gjort.</P>
<P class="p445 ft8">En verksamhetschef från elevhälsan uttrycker att det även finns en efterfrågan på metodstöd som inte tillgodoses.</P>
<P class="p432 ft16">Jag ser att jag har mycket mer nytta av Socialstyrelsen än av Skolverket och går på deras utbildningar. Vi ger gärna ut exempel på metoder, de efterfrågas av rektorer. Det saknar jag från Skolverket, det fattas någonting.</P>
<P class="p446 ft40">Chefer och pedagoger från förskola och skola reflekterar över uppdraget och dess gränser</P>
<P class="p88 ft8">I kommunstudien ställdes frågan om hur de intervjuade såg på sitt uppdrag och hur uppdraget uppfattades i förhållande till begreppen professionell, personlig och privat mot bakgrund av att pedagogers uppdrag många gånger handlar om att bygga relationer till barn och elever och deras föräldrar. Frågan preciserades på så sätt att de intervjuade fick svara på om gränserna för det egna uppdraget uppfattades som klart i förhållande till andra professioner.</P>
<P class="p112 ft8">När cheferna svarade på frågan gavs en samstämmig bild av att det finns gränsdragningsproblem. Det absolut vanligaste är att lärare och förskolepedagoger engagerar sig mycket i ett barn eller elev och att chefens roll blir att säga stopp när gränserna</P>
<P class="p447 ft19">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">överskrids. Särskilt yngre lärare utan erfarenhet uppges ha en tendens att tolka det egna uppdraget som för stort.</P>
<P class="p92 ft8">Ett professionellt engagemang är behövs för att bli en bra lärare och att skapa goda relationer både till eleven och föräldrar är nödvändigt och en starkt framgångsfaktor. Att en lärare är person- lig i sitt engagemang är också viktigt och en del av det profes- sionella. Förtroende skapas i en professionell och personlig rela- tion. Skolan och förskolan är också unika verksamheter i den meningen att lärare får långa perioder med barnet och lär känna familjen. Ingen såg något värde i privata relationer, tvärtom. En professionell hållning kräver att det privata i en relation inte ges utrymme. För att utveckla en professionell inställning krävs dialog, handledning och reflektion tillsammans med chef och kollegor. Arbetslaget och dialog med elevers mentorer var vanliga inledande åtgärder. Dessa kunde följas av kontakter med elevhälsan som får rollen av stödjande, kompletterande kompetens.</P>
<P class="p448 ft8">Gränserna för andras professioner var inte alltid lätta att sätta men diskuteras med kollegor och chef. Elevhälsans roll betonades som viktig genom handledning och expertstöd vid bedömningar och utredningar av elever. Erfarna lärare redovisade att en säker bedömning av hur läraruppdraget ser ut och var gränserna går kommer med tiden och lärs inte ut på grundutbildningen. Lärare vittnade också om att problemen de möter i dag är svårare och att de inte känner sig rustade för dem. Flera av de intervjuade lärarna berättade personligt om svåra situationer där förmågan att sätta gränser för det egna uppdraget prövats.</P>
<P class="p142 ft8">En synpunkt från lärare och chefer var också att de kände sig ensamma med uppdraget, andra aktörer snävar in sina uppdrag eller kräver stora utredningar innan samverkan kan komma till stånd. Det är tydliga mål som ska uppnås tillsammans med eleven men från nationell nivå finns inte stöd i hur detta ska gå till.</P>
<P class="p83 ft40">Företrädare för elevhälsan reflekterar över uppdraget</P>
<P class="p58 ft8">De företrädare för elevhälsan som intervjuades representerade organisationer som såg mycket olika ut och som befann sig i olika utvecklingsfaser. Exempelvis fanns det i tre kommuner en centraliserad elevhälsa med goda resurser som arbetade med starkt stöd från ledningen med ett uttalat utvecklingsmandat att skapa en samlad elevhälsa och med ett tydligt stödjande uppdrag inom både</P>
<P class="p449 ft19">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">förskola och skola. Andra kommuners elevhälsa befann sig i en mer osäker position, en omorganisation stod för dörren eller hade nyligen genomförts men var svagt förankrad i organisationen. Resursmässigt fanns också stora skillnader mellan kommunerna. Det var också tydligt att yrkesprofessionen och den identitet den skapar är stark. Detta betonades i intervjuerna både som en styrka och en svaghet när en samlad elevhälsa ska etableras. Social- styrelsens roll på området var välkänd och den naturliga myndig- heten på nationell nivå att vända sig till eller använda i utbild- ningssituationer med undantag av specialpedagogerna där Skol- verket och SPSM var naturliga kontakter.</P>
<P class="p112 ft8">Uppdragets innehåll bestäms på olika sätt. Socialstyrelsens riktlinjer avseende skolhälsovården styr den medicinska delen och hälsobesöken. I vilken grad rektor förfogade över elevhälsans uppdrag och resurser varierade i de besökta kommunerna. De kommuner som centraliserat elevhälsan hade tagit bort rektors beslutsmandat över resursfrågan. Detta var också ett skäl för den centrala organisationen. Elevhälsan behöver styras centralt och det finns en ”kritisk massa” för att kompetensutvecklingen ska bli ändamålsenlig. I en kommun pågick en diskussion i motsatt rikt- ning, en central elevhälsa skulle nu decentraliseras för att ge rektor fulla beslutsmandatet.</P>
<P class="p450 ft8">Elevhälsan erbjuder i varierande grad en löpande verksamhet av arten att elever, föräldrar och lärare kan kontakta elevhälsan vid behov. Lärare använder elevhälsan för konsultationer och hand- ledning och rektor använder den för utredningar och kontakter med andra aktörer. Kontakter med socialtjänst och BUP låg ofta på elevhälsan i individärenden.</P>
<P class="p112 ft8">Yrkesrollerna och uppdragen flöt ihop i vissa kommuner och skolor, t.ex. när en skolsköterska får ta kuratorsuppdrag eftersom det saknas en skolkurator. Uppdraget för skolkuratorn varierade också med vilken faktisk kompetens kurator besatt. För kuratorer finns inte klara krav på viss utbildning.</P>
<P class="p102 ft8">I intervjuerna ställdes också frågan i vilken grad elevhälsan i dag arbetar förebyggande och hälsofrämjande eller om de operativa inslagen dominerar. Frågan ledde till diskussion om hur ett förebyggande arbete kan definieras. Om en insats görs av operativ karaktär som kan hindra att problem förvärras – är det ett före- byggande arbete? I så fall arbetar elevhälsan förebyggande och hälsobesöken lyfts fram som ett strategiskt och viktigt före- byggande arbete. Elevhälsans syn på uppdraget är att den skulle</P>
<P class="p451 ft19">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">kunna bidra mer än vad den gör i dag. Förebyggande insatser är viktiga för tidiga upptäckter och insatser och lärarna behöver mer stöd och handledning. Det som hindrar detta i dag är huvud- sakligen resursbrist och att i de fall elevhälsan arbetar på uppdrag av rektor att den kommer in för sent och att förväntningarna på elevhälsans inte är rimliga. Antingen att de är för högt ställda – ett problem som skolan identifierat och arbetat med länge och miss- lyckats med ska nu lösas snabbt av elevhälsan eller att skolan vet hur problemet ska lösas och kopplar in elevhälsan av rent formella skäl för en remiss till BUP exempelvis. Elevhälsan ser sig i dessa kommuner som en underutnyttjad resurs och det finns stora behov av utveckling tillsammans med skolan för att förverkliga en samlad elevhälsa enligt nya skollagens intentioner.</P>
<P class="p452 ft72"><SPAN class="ft70">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft71">Hur arbetar förskolan, förskoleklassen och skolbarnsomsorgen med de barn utredningen rör?</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">I detta avsnitt presenteras intervjuer med förskollärare i förskolan och förskoleklassen. Till största delen har professionerna intervju- ats tillsammans och kommer därför också presenteras så. Redo- visningen följs av en kort beskrivning av hur skolbarnsomsorgen arbetar med utredningens målgrupp.</P>
<P class="p83 ft40">Ett barns väg genom förskolan och förskoleklassen</P>
<P class="p58 ft8">Ett barns tid i förskolan fram till grundskolan innebär inte för alla barn en sammanhållen tid i en och samma grupp. Istället är det möjligt att ett barn under tre år får erfarenhet av tre olika orga- nisationer med olika vuxna. Det första gruppbytet, sker för många barn i förskolan och är övergången från småbarnsgrupp till en grupp för de lite äldre barnen. Barn med någon form av stödbehov kan fungera väl i en känd struktur med många vuxna där lärande sker med leken som redskap som i förskolan. Övergången<A href="#page_120"><SPAN class="ft32">2 </SPAN></A>till en grupp med lite äldre barn menar några intervjupersoner skulle behöva göras mer flexibel än vad som faktiskt sker. Barns utveckling skiljer sig åt och ett litet antal barn skulle tjäna på att vänta något med övergången. För många barn kan tiden i förskolan</P>
<P class="p453 ft34"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Begreppet övergång används när ett barn eller elev byter skolform eller grupp exempelvis mellan förskola och förskoleklass.</P>
<P class="p454 ft19">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">istället bestå av en samlad tid i en och samma grupp för alla barn mellan <NOBR>1–5</NOBR> år.</P>
<P class="p122 ft8">När ett barn lämnar förskolan för förskoleklass kan det innebära en stor förändring som upplevs som svår för vissa barn. Barnet lämnar en liten grupp med flera vuxna till en skolliknande miljö och skolbarnsomsorg med ofta mycket stora barngrupper. Efter ett år i förskoleklass byter i princip alla barn grupp, för att börja grund- skola år 1.</P>
<P class="p78 ft40">Ett barns start i förskolan</P>
<P class="p88 ft8">I intervjuer har utredningen ställt frågan om vad förskolläraren vet om barnen när de börjar förskolan. Ett barns start i förskola sker i de flesta fall när barnen är väldigt små. I de fall då det i förväg finns information som förskolan efterfrågar, är när barn med synliga funktionshinder börjar. Då har det förekommit att det följer med en assistent. Samarbetet mellan barnhabilitering och förskolan har återkommande beskrivits fungera väl.<A href="#page_121"><SPAN class="ft32">3</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft8">I flera kommuner har personal på förskolan beskrivit att de när de får kännedom om att barn är aktuellt för deras verksamhet skriver ett välkomstbrev till föräldrarna om vad som händer under barnets första vecka vid inskolningen i förskolegruppen. Inskolning i förskolan kan också inledas med att föräldrar och barn tillsammans besöker förskolan. Den veckan kan det föras inledande samtal med föräldrar om barnets behov och pedagogerna berättar om förskolans verksamhet, läroplan och att de har anmälningsplikt. I några kommuner erbjuder förskolan hembesök hos barnen för att få möjlighet att lära känna barnet bättre och få en inblick i hur barnet fungerar i en trygg hemmiljö.</P>
<P class="p77 ft8">Förskolan har i flera kommuner samarbete med en öppen förskola. En öppen förskola kan i sin tur vara samordnad med en familjecentral med socialtjänst, barn- och/eller mödrahälsovård.<A href="#page_121"><SPAN class="ft32">4 </SPAN></A>Då pedagogen träffar föräldrarna i den öppna barnverksamheten byggs relationer upp. Den formen av tidigt relationsskapande mellan pedagog, barn och förälder är även värdefull i ett senare skede av förskolans eller förskoleklassens arbete.</P>
<P class="p112 ft8">I förskolan finns en hög ambition att också kunna ta emot barn på ett bra sätt som har ett behov av förskolan. I flera intervjuer har</P>
<P class="p455 ft49"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft79">Mer om samverkan, se kapitel 5.</SPAN></P>
<P class="p355 ft34"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft45">För mer information om familjecentraler. Se kapitel 5.</SPAN></P>
<P class="p123 ft19">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">förskollärare berättat att de fått kännedom om att ett barn har fått sin förskoleplats för att socialtjänsten eller barnavårdscentralen (BVC) erbjudit familjen platsen<A href="#page_122"><SPAN class="ft32">5</SPAN></A>. Fallen rör väldigt få barn, men den gruppen barn är väldigt viktig i utredningens arbete. De intervjuade har beskrivit att de vid placering av ett barn i verk- samheten upplever att de får för lite information och att de med mer information om bakgrunden till placeringen av barnen hade kunnat vara en bättre resurs.</P>
<P class="p19 ft8">Förskollärare har också beskrivit en oro över barn som har erbjudits en förskoleplats som en åtgärd av BVC eller social- tjänsten, men som ändå inte är närvarande i förskolan. Då tanken med åtgärden är att barnen ska närvara i förskolan och ta del av dess verksamhet.<A href="#page_122"><SPAN class="ft32">6 </SPAN></A>Personalen upplever också att det tar mycket tid att motivera föräldrarna att komma till förskolan med sina barn.</P>
<P class="p95 ft8">Det har även redovisats svårigheter med att ta emot barn som nyligen anlänt till Sverige när information om barnet inte per automatik följer med. I en intervju beskrevs hur ett barn började i förskolan utan att förskolan hade kunskap om vilket språk barnet talar. Den okunskapen beskrevs leda till en tidskrävande process och de intervjuade frågar sig också om det är en del av förskolans arbetsuppgifter.</P>
<P class="p83 ft40">Barn som förskolan och förskoleklassen uppmärksammar</P>
<P class="p100 ft8">En rektor beskrev sitt problem med frånvaro som mest förekom- mande i förskoleklassen och under de tidiga åren i grundskolan. Rektor berättade om hur denne har avsatt en halv lärartjänst som ringer hem och knackar dörr för att väcka barnen på morgonen för att det ska komma i tid. Till de äldre barnen hade skolan köpt väckarklockor för att de själva ska kunna vakna och komma i tid till skolan.</P>
<P class="p456 ft16">Vi går hem till barnen när de inte kommer till oss. Barnen kan vara fullt friska. När vi kommer hem till barnen och ser att det inte finns mat i kylskåpen, föräldrarna har inte möjlighet att städa och tvätta. Barnkonventionen gäller inte för våra barn i X.</P>
<P class="p457 ft44"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft66">Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl ska erbjudas förskola. Detsamma gäller om barnet har ett get behov pga. familjesituationen. Jfr. 8 kap. 5 § och 8 kap. 7 § nya skollagen.</SPAN></P>
<P class="p458 ft34"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft51">Barn som inte är närvarande i förskolan ska inte blandas ihop med begreppet frånvaro som används i förhållande till grundskolans skolplikt.</SPAN></P>
<P class="p454 ft19">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p459 ft8">Förskolan oroar sig också för barn som uppvisar tecken på brister i hemmiljön. I förskolor som ligger i områden med sämre socio- ekonomiska förutsättningar har beskrivits hur ”ribban” för vilka barn man tror far illa eller riskerar att fara illa förändras då en stor andel av barnen lever under svåra förhållanden. Begreppet ”fara illa” riskerar då att ges en relativ innebörd för att normalitetsbegreppet ställs i relation till hur andra barn har det. I arbete med barn, som förskolan uppmärksammar, menar förskollärare att förskolan kan hantera pedagogiska problem givet att det finns resurser och utrymme för att vara flexibel. Däremot är det svårare att hantera barn som lever i trångboddhet eller fattigdom. Det är också svårare att upptäcka eftersom det inte alltid är så att alla tecken är synliga eller givna.</P>
<P class="p460 ft8">En grupp barn som förskolepersonalen möter är barn i familjer som systematiskt flyttar. Personalen har beskrivit hur de i arbetet med ett barn misstänker att något inte stämmer, men har haft svårt att veta vad. När förskolan kommer för nära, exempelvis genom att förskolan gör en anmälan till socialtjänsten, så flyttar familjen. De intervjuade menar att det med all sannolikhet är den här gruppen barn och elever som far mest illa.</P>
<P class="p461 ft40">Hur arbetar förskolan med de barn som omfattas av utredningens arbete?</P>
<P class="p138 ft8">I intervjuer har utredningen ställt frågor om hur förskolan arbetar med barn som har ett stödbehov eller befinner sig i en proble- matisk situation.</P>
<P class="p432 ft16">Det är jättebrett. Om ett barn har diagnos eller blivit utredd då försöker vi göra om miljön och jobbar jättestrukturerat för de behöver mycket struktur. Först pratar vi med föräldrar när vi har magkänsla och ser om vi får napp. Om vi får löfte av föräldrarna så kontaktar vi BVC eller så kan föräldrarna kontakta BVC. Om föräldrarna själva har problem, så pratar personalgruppen ihop sig och korrelerar sina iakt- tagelser och pratar med chefen och om det är aktuellt såg gör vi en anmälan till socialtjänsten.</P>
<P class="p462 ft8">När personalen berättar hur de arbetar, inleds arbetet med att pedagogerna ser barnen i den dagliga verksamheten. I förskolan observerar personalen exempelvis språk, motorik och socialt sam- spel. Flera förskollärare poängterar att man fokuserar på miljön i förskolan och inte på barnet.</P>
<P class="p463 ft19">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p464 ft16">Sedan lär man känna barnet och föräldrarna och söker få det att fungera i gruppen. Vi pratar väldigt mycket om det i arbetsgruppen, kanske inte fokuserar på enskilt barn. Det är mycket fokus på hur vi jobbar och hur vår miljö ser ut. Om ett barn har måltidsproblem till exempel så fokuserar vi snarare på miljön än på barnet.</P>
<P class="p465 ft8">Vid upptäckt att något inte fungerar som förväntat så säkrar personalen sina observationer, vad såg jag och vad betyder det? I intervjuerna beskrivs hur en upptäckt följs av att personalen pratar med sina kollegor och har så kallat ”barnprat”. Tiden då förskole- personalen får möjlighet att prata om vad de har sett, vad de oroar sig för och reflekterar över i arbetet har beskrivits som värdefull. Personalen i förskolan beskriver också svårigheten med att få tid till reflektion. I arbetet söker personalen felen i den egna verk- samheten. Kan det vara något särskilt i förskolans miljö och struktur som är möjlig att förändra? Under tiden så pratar perso- nalen om barnet, vad man observerar och dokumenterar det. Kontakt kan tas med föräldrar för att beskriva vad det är man har uppmärksammat. Det är flera som poängterar att om man upptäcker något som inte stämmer, så kan det också vara första gången som det påtalas för föräldrarna. I flera kommuner har förskolor använt sig av systematiska arbetssätt för att uppmärk- samma barns eventuella stödbehov. En förskola arbetade med barnobservationer och en annan arbetade med Tidig registrering av språkutveckling (TRAS).</P>
<P class="p157 ft8">I intervjuer har begreppet observationer använts i olika bemärk- elser. Barnobservationer har använts som systematiskt arbetssätt och ska därför skiljas från de observationer som personal i förskola gör i sin dagliga verksamhet i arbete med barnen.</P>
<P class="p62 ft8">Om förskolans insatser eller tillrättaläggande av arbetssätt inte hjälper behöver personalen ta hjälp av expertis utifrån. I flera besökta kommuner hade delar av elevhälsan även gjorts tillgänglig för förskolans personal. Då kan specialpedagog eller skolpsykolog observera barnet i barngruppen och handleda personalen i sitt arbete med barnet. De förskollärare som har tillgång till elevhälsans olika kategorier för att rådfråga och få handledning i arbetet beskriver hur arbetet uppfattas som enklare att hantera och gör att förskollärarna känner sig säkrare i sin yrkesroll.</P>
<P class="p95 ft8">I de fall då förskolläraren uppmärksammar en situation som kräver en anmälan till socialtjänst, så skickas det till rektor:</P>
<P class="p466 ft19">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft16">Vi har ett barnteam med specialpedagog, biträdande förskolechef och socionom), vi träffas en gång per månad. X kommer och vi går igenom ärendet och därefter arbetar vi. Idag får jag som rektor större ansvar och står i frontlinjen. Vi får den större makten och vi måste ta den, personalen behöver ha bättre daglig kontakt med föräldrar och måna om den.</P>
<P class="p468 ft40">Hur arbetar skolbarnsomsorgen med utredningens målgrupp?</P>
<P class="p138 ft8">Mötet med skolbarnsomsorgen inträffar för många barn i samband med förskoleklassen. I flera kommuner följer personal från skol- barnsomsorgen eller specialpedagoger eleverna från förskolan, in i förskoleklassen och upp i grundskolans år 1. För barn som tar del av skolbarnsomsorgen kan skolbarnsomsorgen bli en kontinuitet i de skolövergångar och lärarbyten som under en kort tid kan bli förhållandevis många. Personalen får då möjlighet att skapa sig en helhetssyn av barnet. Det förekommer också att de stödresurser en elev har under sin dag i skolan, inte följer med till fritidshemmet.</P>
<P class="p102 ft8">Utredningen har ställt frågan vad fritidspedagogerna gör när ett stödbehov uppmärksammas. Fritidspedagogerna beskriver att de arbetar tillsammans med läraren på ett liknande vis som skolan. Skillnaden är att fritidspedagogerna, i likhet med förskollärarna, träffar föräldrarna ofta. De har också uppgett att om personal från skolan gör en anmälan till socialtjänsten så kan fritidspedagogen få ta del av reaktioner från föräldrar, eftersom det är fritidspedagogen som har föräldramedverkan i sin vardag.</P>
<P class="p112 ft8">I de kommuner där utredningen har intervjuat fritidspedagoger har storleken på barngruppen beskrivits som väl stor. Även om det finns personal, är en grupp på fritidshemmen på 70 eller 100 barn i mesta laget, särskilt i förhållande till de lokaler som de intervjuade har att förfoga över.</P>
<P class="p436 ft16">Det finns inget stöd för fritidshemsbarn som behöver extra. Fritids- hemmen idag är inte vad vi skulle önska att de var. Vad jag blir irriterad över är att socialtjänst har som åtgärd när hemmen sviktar att ge barnet en plats på fritids. 100 barn och en vuxen, det är förvaring. Och ingenting finns för dessa barn med behov. Läxhjälp har vi på skolan, men inte på fritids…//…Det räcker med att en eller två personal är borta så faller verksamheten och då får barnen vara ute och leka på gården. Är det egentligen skolans uppgift att serva elever med sviktande omsorgsplikt? Vi får för många dispenser. Det blir jobbigt för de barn som behöver lugn.</P>
<P class="p469 ft19">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft16">När vi ska iväg på utflykt behöver barnen matsäck. Den som inte har med sig matsäck får från fritids. Förra gången halade en flicka upp rulltårta, läsk och gick fram till läraren för att han skulle öppna den och han såg en folköl. Vi har många sådana barn. Vi har barn som ber oss att vi ska hjälpa barnen att tvätta kläder. Vi har hela spännvidden, de som vi tror att det rullar på för, till de som vi är så oroliga för. Det är därför vi blir så frustrerade när vi anmäler och inget händer.</P>
<P class="p471 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft60">Grundskolans arbete med utredningens målgrupp</SPAN></P>
<P class="p73 ft27">Intervjuer i avsnittet om grundskolans arbete med de barn och elever som utredningens arbete handlar om baseras på intervjuer med lärare och rektorer från grundskolans samtliga delar.</P>
<P class="p335 ft40">En elevs väg genom grundskolan</P>
<P class="p472 ft8">En elevs väg genom grundskolan innebär minst två övergångar<A href="#page_126"><SPAN class="ft32">7 </SPAN></A>mellan olika skolformer som innebär förändring i struktur och kunskapskrav. Även om en elev går i en skola som samlar förskole- klassen och grundskolan till och med år 9 <NOBR>(F-9</NOBR> skola) sker över- gångar som kan innebära risker. I år ett inleds skolplikten. Den första övergången sker mellan år 3 och 4 och den andra övergången mellan årskurs 6 och 7. Bytet mellan år tre och fyra i grundskolan kan bli en svår övergång för vissa barn såsom många pedagoger uppfattar det. Övergången innebär att arbetstyngden ökar, under- visningen utgår från mer textintensiva läroböcker, fler ämnen introduceras och högre krav ställs vad gäller kognitiva förmågor. Om inte elever fått med sig grundläggande färdigheter som att kunna läsa, skriva och/eller räkna kan ett mindre stödbehov utvecklas till ett än större problem och leda till att elevens självförtroende sjunker. På det viset beskrivs övergången mellan årskurs 3 och 4 som en av de mer kritiska punkterna<A href="#page_126"><SPAN class="ft32">8 </SPAN></A>i över- gångarna genom skolsystemet. Övergångar kan också innebära att insatser och särskilt stöd inte med säkerhet är åtgärder som följer med från årskurs 3 till årskurs 4. Övergång till årskurs sex eller sju innebär fler ämneslärare och en förändrad struktur i skolan med ett större eget ansvarstagande. Introduktionen av betyg i år åtta</P>
<P class="p329 ft49"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft48">Begreppet övergångar används när en elev byter skolform exempelvis mellan årskurs 5 och</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft80">6</SPAN><SPAN class="ft66">eller 6 och 7. Övergångar kan ske inom en skola, exempelvis en </SPAN><NOBR>F-9</NOBR> skola och mellan skolor.</P>
<P class="p16 ft34"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft51">Kritisk punkt används som kritiskt tillfälle.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft8">påverkar höstterminen och elever kan börja oroa sig för betygs- sättningens konsekvenser. Skolor organiserar sig också olika. Det innebär att en övergång kan vara aktuell för delar av kommunens elever inför årskurs 6 och för andra inför årskurs 7. Utifrån ovan beskrivna väg genom skolsystemet, är skolans bästa sätt att undvika risker vid övergångar ett gott överlämnande.</P>
<P class="p99 ft40">Hur arbetar grundskolan för att möjliggöra tidiga insatser?</P>
<P class="p474 ft8">På frågan hur lärare i grundskolan arbetar, har flera av intervju- personerna beskrivit att de arbetar systematiskt för att upptäcka en elevs eventuella stödbehov och för att kunna sätta in tidiga insatser. De intervjuade använder olika diagnoser för <NOBR>läs-,</NOBR> skriv- och språkutveckling samt matematikutveckling. Den formen av insatser används för att stämma av elevens språk- och matematikutveckling inför fortsatt arbete. Kommuner använder sig också av en talpeda- gog som arbetar i klasserna och gör screenings. Talpedagogen har vidare samarbete med logoped och kan tack vare det systematiska arbetet göra tidiga upptäckter. I flera kommuner lyftes hur kom- munen medvetet prioriterade möjligheten till tidiga upptäckter och insatser. Vid beskrivning av tidiga insatser är det nödvändigt att klargöra att tidiga insatser har tolkats som tidiga i olika bemärk- elser i olika kommuner. Som beskrivits ovan, har vissa kommuner redan i förskolan prioriterat möjligheter till tidiga insatser exempel- vis genom förskolans tillgång till elevhälsans pedagogiska personal. I en kommun arbetade man med ”tjänstemannagarantier” för att alla elever ska kunna läsa efter sitt första skolår. De intervjuade menade att det är ett sätt att systematiskt uppmärksamma ett barn i behov av särskilt stöd. I en annan kommun kontrollerade man först i år 3 läs- och skrivutveckling som ett medvetet sätt att arbeta med tidig upptäckt och insats. I samma kommun lyftes fram att test inte betraktas som synonymt med stimulans och man arbetade istället med att stimulera och utveckla språket på andra vis.</P>
<P class="p475 ft8">I sitt arbete med kränkande behandling arbetade flera kom- muner med strukturerade arbetssätt med hjälp av evidensbaserade metoder enligt Olweusprogrammet.<A href="#page_127"><SPAN class="ft32">9 </SPAN></A>I en kommun var det ett resultat av ett beslut på politisk nivå, att endast använda sig av</P>
<P class="p476 ft34"><SPAN class="ft33">9 </SPAN>Olweusprogrammet är ett program för arbete mot mobbing. Programmet är vetenskapligt utvärderat.</P>
<P class="p477 ft19">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">evidensbaserade metoder. I en skola i en annan kommun hade samtlig personal utbildats i Olweusprogrammet.</P>
<P class="p71 ft40">Arbetet med elever som grundskollärare uppmärksammar</P>
<P class="p70 ft8">I arbetet så har lärare återgivit att vissa signaler är ett särskilt tydligt tecken på att något inte stämmer. I en kommun beskrev en lärare hur denne också försökte uppmärksamma sin lärarkandidat på signalerna:</P>
<P class="p456 ft16">Vi pratar med lärarkandidater om den här delen av arbetet. Hur man ska kunna hjälpa de här barnen och vilka signaler man kan vara uppmärksam på. Sådana signaler kan vara: När en elev inte vill klä om till idrotten, uppträder annorlunda på rasterna mot kamrater och om de har några kamrater, att föräldrar aldrig kommer på föräldramöten, att barnen undviker att prata om vissa saker.</P>
<P class="p465 ft8">Ett återkommande tecken på ”att något inte stämmer” är enligt flera av de intervjuade frånvaro. Frånvaro, olovlig som giltig, kan vara ett varningstecken. Olovlig frånvaro kan innebära frånvaro från lektioner, men närvaro i skolans lokaler. Det kan också innebära frånvaro från skolan under en längre tid eller från vissa lektioner. I en intervju beskrev en rektor hur de hade organiserat undervisningen så att alla elever hade lektioner och raster samtidigt. Detta innebar att alla på skolan hade lektioner samtidigt och visste att de elever som befann sig i korridorerna inte befann sig på lektion.</P>
<P class="p439 ft8">Ytterligare ett varningstecken som beskrivits i samtliga inter- vjuer är barn i familjer som flyttar. Återkommande har det beskrivits hur läraren har uppmärksammat ett barn. Vid kontakt med hemmet eller vid anmälan till socialtjänsten har barnet lämnat verksamheten och flyttat från kommunen. Utöver stor risk att barnen far illa, kan dessutom den här formen av upprepade flyttar innebära en osammanhängande skolgång för eleverna.</P>
<P class="p95 ft27">Utredningen har i intervjuer frågat lärarna vad de gör när de har upptäckt att en elev har ett stödbehov eller är i en problematisk situation.</P>
<P class="p478 ft81">Sen är det en sak att upptäcka dessa barn och en helt annan sak att veta vilka insatser som är de bästa.</P>
<P class="p479 ft8">Citatet är talande för arbetet med utredningens elever. Flera av de intervjuade har uttryckt att de uppmärksammar tecken, men att de</P>
<P class="p480 ft19">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">inte per automatik innebär att lärare vet vad tecknet är ett uttryck för. Exempelvis kan flickor och pojkar uppvisa skilda uttryck för Asperger syndrom eller depression. Uttrycken kan också vara lika, men orsaken kan vara långt mer komplex och differentierad.</P>
<P class="p102 ft8">Efter att en lärare har upptäckt att ett barn har ett stödbehov, eller har misstankar om att barnet far illa eller riskerar att fara illa, krävs agerande. Som citatet ovan beskriver är det inte givet vad det som läraren uppmärksammar är ett tecken på. Direkta tecken på att ett barn far illa eller riskerar att fara illa, har däremot beskrivits leda till en anmälan till socialtjänsten.<A href="#page_129"><SPAN class="ft32">10 </SPAN></A>I de fall då läraren inte är säker kan elevhälsan kontaktas.</P>
<P class="p436 ft16">Jag kan prata med rektor eller med elevhälsa så jag får hjälp att sätta gränserna. Visst kan man få hjälp av elevhälsan att gå vidare med fallet och att lärare i klassen kan få handledning. Detta har inte funnits tidigare. …//… och man får nya infallsvinklar och input hur man ska kunna arbeta vidare.</P>
<P class="p429 ft8">En observation som en lärare gör, följs av att läraren kontrollerar observationen i sitt arbetslag. I en kommun arbetade personalen med så kallade ”åtgärdstrappor”. En åtgärdstrappa som utredningen fick beskriven hade identifierade punkter, som vid upptäckt skulle leda till kontakt med exempelvis kurator. Hur arbetet fortskred följdes upp varje vecka i samtal samt huruvida elevhälsan skulle kopplas in eller inte.</P>
<P class="p102 ft8">När en lärare uppmärksammar en elev som har ett stödbehov eller är i en problematisk situation kan läraren ta kontakt med elevhälsan. I kommunstudien har pedagogernas tillgång till elev- hälsan beskrivits som en framgångsfaktor, men också elevernas tillgång elevhälsa. Elevhälsan kan bland annat komplettera de observationer som lärarna har gjort. Elevhälsan kan också handleda läraren vidare i hur denne ska hantera den situation som upp- kommit. I ett fåtal fall har lärare haft avsatt tid för att diskutera en situation med en elev eller klassen. Om elevens stödbehov behöver utredas kan elevhälsan vid behov komplettera lärarens utredning.</P>
<P class="p77 ft8">I arbetet med elever i behov av särskilt stöd beskriver flera av de intervjuade hur de upplever sig ha kunskap att hantera det pedagogiska arbetet med utredningens målgrupp. Psykisk ohälsa och social problematik upplever lärare sig däremot osäkra på och efterfrågar inom dessa områden mer kunskap och stöd. Trots att flera av de intervjuade menar att de själva kan hantera elever i behov</P>
<P class="p481 ft34"><SPAN class="ft33">10 </SPAN>Mer om anmälan till socialtjänsten i kapitel 3 och 5.</P>
<P class="p123 ft19">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">av särskilt stöd visar kommunstudien också hur verksamheten är personberoende. Lösningar och insatser är beroende av enskild persons arbete och inte alltid ett resultat av ett systematiskt arbetssätt, som bland annat visar sig genom att pedagoger har beskrivit hur elever skickas vidare genom systemet utan att elementära problem har upptäckts.</P>
<P class="p482 ft73">Om ökade kunskapskrav i arbetet med de barn och elever som utredningen rör</P>
<P class="p195 ft8">I grundskolan, stegras kunskapskraven för varje övergång. I den mån behov av stöd för elever inte uppmärksammas, finns stora risker för att skolan utvecklas från den skyddsfaktor skolan har möjlighet att vara till att bli en riskfaktor. På samma vis som kunskapskraven ökar i och med övergången till årskurs 4, ökar kraven återigen i och med starten för år 6 eller 7. Det kan generera ett dubbelt misslyckande, då tempot skruvas upp. Högre tempo kräver också en stabil kunskapsbas att bygga vidare på. Inom ramen för år <NOBR>6–9</NOBR> förekommer också betyg för första gången. Utöver frånvaron som varningstecken kan bristande måluppfyllelse också vara ett varningstecken.</P>
<P class="p439 ft8">Med ökade kunskapskrav menar flera lärare att det finns svårig- heter med att utföra sitt uppdrag inom ramen för ett inkluderande arbetssätt när ett stort antal elever samtidigt är i behov av särskilt stöd. En lärare beskrev hur hon/han arbetade i en klass med tjugosex elever, varav tjugotvå hade åtgärdsprogram. De fåtal elever som inte var i behov av särskilt stöd hann hon/han därför inte med. Lärarna beskrev sig själva som framgångsrika i att hjälpa alla elever att nå målen, men för de som ville nå längre fanns det inte resurser. Det beskrevs också hur det kunde se ut i klassrummet; några ska sitta enskilt, några ska ha muntlig hjälp, någon behöver hjälp med något annat och det resulterade i att studiero var svårt att uppnå.</P>
<P class="p142 ft27">Då varje elev ska ha möjlighet att klara sig så långt det går utifrån sina förutsättningar, har det beskrivits hur kraven på skolan och enskild lärare blir högre.</P>
<P class="p483 ft16">Jag tycker att skolan är alldeles för lite av en lärande institution. Den bör verkligen vara det utifrån hur samhället ser ut i dag. Vi kan inte räkna med föräldrarna som förr. Vi bör ha läxhjälpstid med pedagoger vilket är en kostnadsfråga. Elever med annan språkdräkt i bakgrunden ska ha någon form av studiehandledning som förbereder dom för NO eller SO där de behöver ha förförståelse för att förstå vissa begrepp så</P>
<P class="p484 ft19">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft16">de kan hänga på. Vi saknar en organisation för att lära eleverna bli lärande individer. På så sätt bidrar vi själva till att skapa fler individer som får svårigheter i skolan. Jag vill hävda att vi skulle kunna göra andra saker för att fler elever ska kunna klara sig bättre. Och de duktiga eleverna skulle då också få studiero. Vi ger ju inte dom förutsättningarna.</P>
<P class="p462 ft8">I flera intervjuer har lärare beskrivit hur de arbetar för att varje elev ska ges samma möjlighet. Lärare beskriver bland annat hur åtgärds- program innehåller åtgärder om att en elev får göra läxor på fritidshemmet, där den kan få hjälp av en specialpedagog. I en kommun beskrev rektor hur de arbetade systematiskt med doku- mentation om vilka insatser som satts in och hur de följer upp huruvida de lyckas eller inte.</P>
<P class="p112 ft8">Stöd som ges utanför ordinarie undervisning har kort beskrivits och ämnet har i kommunstudien uppfattats som känsligt. I en kommun beskrevs inkludering som förbjudet att diskutera och ifrågasätta. Pedagoger har beskrivit hur inkludering<A href="#page_131"><SPAN class="ft32">11 </SPAN></A>ska användas som enda lösningen på alla elevers behov och hur det har betraktats som ett mål i sig. Det har också beskrivits att inkludering som enda lösning, snarare har framkallat lösningar som smygs undan. Där kan den pedagog som har minst erfarenhet av att ta hand om de elever med mest sammansatt problematik och som kräver störst pedagogisk kunskap och erfarenhet få arbeta. De lösningar som göms undan kan också bidra till att sammansättningen på ”den lilla gruppen” inte är genomtänkt. Inkludering är en fråga som utred- ningen har mött i framför allt grundskolan. Det utesluter däremot inte att beskrivningen också kan vara aktuell på gymnasieskolan.</P>
<P class="p485 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft60">Gymnasieskolans arbete med utredningens målgrupp</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Redovisning av lärare och rektorers arbete med de elever som utredningens arbete rör som baseras på intervjuer med lärare och rektorer från gymnasieskolans samtliga delar. I beskrivning av gymnasieskolans arbete, kommer den att delas upp i intervjuer med intervjuade från Individuella programmet och intervjuade från studie- och yrkesförberedande programmet.</P>
<P class="p486 ft34"><SPAN class="ft33">11 </SPAN>Begreppet inkludering används när ett barn i behov av särskilt stöd ska få stöd i skolans ordinarie miljö.</P>
<P class="p68 ft19">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">En elevs väg genom gymnasieskolan</P>
<P class="p58 ft8">Övergången till gymnasieskolan innebär, i jämförelse med övergång mellan år 6 och 7, ytterligare förändringar med en kursutformad utbildning och ett stort eget ansvarstagande. Gymnasieskolan inne- bär också att eleven kan välja en utbildning efter intresseinriktning. För övergång mellan grundskolan och gymnasieskolan, arbetar gymnasieskolan utifrån andra organisatoriska förutsättningar. På vårterminen när överlämnande äger rum, vet varken elev eller mottagande lärare med säkerhet vilka elever de kommer att ta emot. Mottagningsbesked för gymnasiet kommer under vårter- minen och det slutgiltiga beskedet kommer under sommarlovet. De slutgiltiga betygen är inte klara vid tidpunkten för när över- lämningar vanligen äger rum. Efter att betygen är satta finns en grupp elever som efter kurser på sommarskola får godkänt i behörighetsgivande ämnen och kommer in på ett nationellt program. I gymnasiet inträder gymnasievalet som innebär att elever i teorin kan komma från lika många skolor som klassen har elever. När terminen har börjat sker många byten, därför är det möjligt att läraren inte med säkerhet vet vilka elever som går i dennes klass förrän halva terminen har gått.</P>
<P class="p487 ft40">Individuella programmet</P>
<P class="p70 ft8">I kommunstudien har utredningen mött välutbyggda och även specialiserade <NOBR>IV-program</NOBR> som varit anpassade efter särskilda behov, exempelvis för elever med Aspergers syndrom, men utred- ningen har också mött det motsatta.</P>
<P class="p93 ft8">I intervjuer med personal på <NOBR>IV-programmet</NOBR> har utredningen ställt frågor om vad gymnasielärare och rektorer vet när de tar emot en elev till IV och hur de gör för att ta emot information. Ett antal av de intervjuade har arbetat på <NOBR>IV-program</NOBR> som fokuserat på överlämningar. Dessa sker genom besök på de skolor som eleverna kommer från. De intervjuade beskrev hur de bokar tid på enheter och resursskolor i upptagningsområdet under våren för att kunna ta emot information.</P>
<P class="p488 ft78">Vi vill träffa en pedagog och SYV där vi går igenom alla elever som skolan misstänker inte blir godkända i de tre betygen.</P>
<P class="p435 ft19">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">Då elever, i likhet med övriga gymnasieskolan, söker <NOBR>IV-program-</NOBR> met från olika skolor och olika kommuner, har flera av de intervjuade istället fokuserat på mottagande av elever.</P>
<P class="p432 ft16">Vi skickar ut ett välkomstbrev med ett frågebatteri om vad de tycker är roligt i skolan, vad som varit svårt, om de gått i stor eller liten grupp och så vidare. Vi är noga med att få in svaren för där får vi mycket information. Sen är det samma för oss, att det är svårt att få kontakt med grundskolan. Varje år får vi en eller flera elever som kommer från en behandlingsinstitution och då får vi inte veta någonting. Det är verkligen svårt för mycket hade kunnat räddas om vi hade fått veta mer från början. Brevet är ett bra sätt att bryta isen och ha något att börja samtalet omkring vid första mötet med eleven.</P>
<P class="p406 ft8">För att få lämna över information krävs föräldrars underskrift. Lärarna i intervjun menade att när grundskolan efterfrågar sam- tycke från föräldrar att lämna över information tackar enstaka föräldrar nej. Det innebär bland annat att om eleven har en tidigare utredning så får inte den mottagande skola tillgång till den.</P>
<P class="p432 ft16">Men det där brukar visa sig under terminens gång. Det har hänt att föräldrar har hållit igen och när vi vill satsa på en ny utredning då först kryper det fram att det faktiskt finns en sedan tidigare. När eleven kommer på hösten har vi tre veckors introduktion med intervjuer då vi också scannar av deras kunskapsläge och etablerar kontakt</P>
<P class="p429 ft8">Under mottagandet och det fortsatta arbetet med eleverna gör flera lärare upptäckter av elevers stödbehov, som de uppfattar borde ha utretts tidigare. De frågar sig varför elever har skickats vidare till IV utan att tidigare skola gjort en grundläggande utredning vilket har uppfattats som förvånande.</P>
<P class="p102 ft8">I en kommun beskrev lärarna i intervjun hur de menade att flera elever som de tog emot till Individuella programmet saknade utredningar och var stigmatiserade från tidigare skola. På samma program hade de tagit emot elever som grundskolan beskrev som särskolemässig. En av dessa elever gjorde ett nationellt prov i engelska och fick VG utan att ha förberett sig.</P>
<P class="p436 ft16">Ibland får vi så mycket material från grundskolan och inget säger mer än att eleven är kass. …//… Så har det varit på mellanstadiet också. Då har de sagt att elever var särskolemässiga, fast det inte alls har varit så.</P>
<P class="p431 ft27">I en annan kommun hade de Individuella programmen organiserats i en grupp för elever med Asperger syndrom.</P>
<P class="p489 ft19">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p464 ft16">Ibland har eleverna blivit satta i särskolan när det inte har fungerat i skolan trots att de har högfungerande autism. Det kan även handla om att skolan inte ens gjort en ordentlig pedagogisk kartläggning utan bara antagit att eleven tillhör särskolans personkrets, men där har det blivit en positiv utveckling. Sen är det inte ovanligt att de kommer utan utredning och då får de gå ett år på vanliga IV. Om det inte fungerar där det året får de genomgå en utredning, därför att vi kräver en sådan för att få plats hos oss. Föräldrarna säger att detta har de velat i alla år men inte fått och nu är det ni i skolan som kräver att de ska ha en. Efter hela den här långa processen får de till slut en plats hos oss.</P>
<P class="p483 ft16">Vårt uppdrag är att ge dessa unga elever en gymnasieutbildning och att de får lära sig om sitt funktionshinder så att de ska kunna fungera i samhället. Det är väldigt få som får full poäng därför att fokus ligger på att de ska kunna få ett liv efter gymnasiet. De flesta har haft en svår grundskoletid och blivit mobbade. Så vi får jobba en hel del med deras svåra upplevelser. Visst finns det människor i grundskolan som förstår de här eleverna men dom har inte möjlighet att organisatoriskt få till det, det är många förflyttningar och olika rum. Eleverna behöver ju mycket struktur. Och de som varit i små grupper har suttit med andra funktionshinder som ADHD och haft stökigt. Det har de inte klarat.</P>
<P class="p100 ft8">Flera lärare och rektorer på <NOBR>IV-programmet</NOBR> har beskrivit sina arbetsuppgifter som att de handlar om att bygga upp elevers själv- förtroende och reparera resultat efter tidigare skolgång. Arbetet med eleverna kan vara tungt och innebära flera externa kontakter. I en kommun hade central politisk nivå tagit beslut om att använda elevhälsa som handledning för gymnasielärare. <NOBR>IV-programmet</NOBR> hade prioriterats, vilket innebar att handledning var mer förekom- mande där än för övriga lärare. Handledning har däremot inte varit tillgängligt i alla kommuner där intervjuerna ägt rum. Däremot har tillgång till handledning efterfrågats i flera fall.</P>
<P class="p490 ft16">I vår grupp arbetar vi åtta lärare tätt ihop och har handledning var tredje vecka. Det är väldigt skönt när man gått därifrån. Fast ibland orkar man inte gå dit men det är verkligen bra, hon kan lyfta det till en annan nivå, hon kan få oss att se frågan på ett annat sätt. Är detta ert ansvar, var går gränserna och så vidare. För man gör ju så mycket när inte andra instanser går in.</P>
<P class="p425 ft16">Men det finns utvecklingsområden som till exempel rutiner för externa kontakter när vi ska träffa socialtjänsten etc. Formaliserade rutiner; vi gör det då, har kontakt med arbetsförmedlingen då, med LSS då etc. Egentligen borde det finnas någon övergripande funktion där man får information om socialtjänstlagen och vad det finns för hjälp att söka, för det blir så många ställen man får ringa runt till innan man inser, ja men den här eleven behöver ju främst LSS.</P>
<P class="p491 ft19">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">I en kommun hade det individuella programmet tagit emot elever boende på en institution. Det beskrevs hur en situation med eleverna boende på institutionen hade uppstått som rektor och lärare på skolan inte upplevde att de kunde hantera. Det resulterade i att eleverna fick hemundervisning under en månad i taget. Hur länge eleverna hade haft hemundervisning framgick inte i intervjun. Elevernas hemundervisning innebar att de träffade en lärare i lärar- rummet en gång i veckan. Under ett möte med Statens institutions- styrelse<A href="#page_135"><SPAN class="ft32">12</SPAN></A>, menade företrädare att ett flertal ungdomar som inter- vjuats av SIS boende på <NOBR>SIS-hem</NOBR> upplevde att de hade blivit avstängda från skolan. Antalet elever på <NOBR>SIS-institution</NOBR> som upp- levde sig ha blivit avstängda verkade orimligt hög. Det är rimligt att ifrågasätta vilken den upplevda skillnaden är för elever som stängs av från skolan och som får hemundervisning enligt beskrivet fall ovan.</P>
<P class="p90 ft40">Studie- och yrkesförberedande program</P>
<P class="p138 ft8">I intervjuer har utredningen frågat vad lärare och rektorer vet när de tar emot eleverna i gymnasieskolan. Flera rektorer menar att förberedelse för ett mottagande till gymnasieskolan, genom över- lämnandekonferenser med avlämnande elevers rektorer eller lärare i praktiken är ogenomförbart. Ett fritt skolval innebär att elever kan kommer från flera olika skolor och från olika kommuner. I en större kommun beskrev en rektor:</P>
<P class="p436 ft16">Det är ganska omöjligt att göra samma överlämning på gymnasiet som på grundskolan, därför att våra elever kommer från nästan lika många skolor som det finns elever. Det var därför vi började med de här elevintervjuerna.</P>
<P class="p76 ft8">Flera skolor har fokuserat på mottagandet av elever. Skolstarten har därför inletts med intervjuer och screening av elevernas kunskaps- läge. I andra skolor har de intervjuade beskrivit hur rektor försökt få kontakt med grundskolans specialpedagoger för att få informa- tion om elever i behov av särskilt stöd. Då många elever kommer outredda till gymnasiet arbetade en skola med att få ta emot tidigare dokumentation för att få kännedom om elevers tidigare skolgång och för att veta vad som är utfört sedan tidigare. I likhet</P>
<P class="p492 ft34"><SPAN class="ft33">12 </SPAN>Mötet med Statens institutionsstyrelse (SIS) skedde vid ett nätverksmöte som ägde rum på Skolverket 9 april 2010.</P>
<P class="p68 ft19">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">med tidigare beskrivna skolformer, har flera lärare i gymnasieskolan uttryckt förvåning över att elever skickas vidare till gymnasieskolan utan att elevens stödbehov har upptäckts och utretts tidigare. Vid överlämningar förekommer att elevens föräldrar nekar avlämnande lärare från att lämna över dokumentation.</P>
<P class="p147 ft8">Flera arbetar också med avstämning av elevers kunskapsläge vid skolstart. I en kommun beskrev en lärare hur deras screeningstest med läshastighet och läsförståelse utfördes av svenskläraren. Resultaten analyserades av speciallärare och specialpedagog. I arbetet med uppföljningen följde specialläraren och specialpeda- gogen upp resultaten med alla elever för att undvika stigmatisering.</P>
<P class="p95 ft8">I intervjuer med rektor och lärare i gymnasieskolan har utred- ningen frågat om de upptäcker stödbehov på gymnasiet och vad de upptäcker. Flera har lyft en bristande måluppfyllelse som ett varningstecken, men även upprepade byten av gymnasieprogram. Byte av gymnasieprogram erbjuds elever som av någon anledning önskar byta till ett annat gymnasieprogram. Det kan handla om att eleven inte kom in på sitt förstahandsval, inte trivdes eller valde fel program. När byten av program sker vid upprepade tillfällen är det en möjlig signal om problem. Flera av de intervjuade har uppmärksammat olovlig frånvaro som ett varningstecken. Frånvaro kan vara frånvaro från enstaka lektioner med närvaro i skolan, eller frånvaro under enstaka hela dagar till längre perioder.</P>
<P class="p493 ft16">Det tar så stor tid innan något händer. Studiemedlet kan man ha kvar tills man har passerat 20 procent frånvaro. Om man passar på att anmäla giltig frånvaro så får man sitt studiemedel i alla fall. En elev som har moderata svårigheter klarar sig när de är i skolan men när de börjar drilla med den här frånvaron så får de svårt att hänga med.</P>
<P class="p415 ft8">Till gymnasieskolan kan det komma elever utan tillräckliga för- kunskaper. I en intervju beskrevs mottagandet och förberedelser för elever som läser vid PRIV.<A href="#page_136"><SPAN class="ft32">13 </SPAN></A>En elev vid PRIV följer ett natio- nellt program samtidigt som han eller hon läser upp sitt grund- skolebetyg i behörighetsgivande ämnen. För elever vid PRIV förbereddes stöd att klara av gymnasiet samt det eller de behörig- hetsgivande ämnen som eleven saknar betyg i. Till gymnasieskolan kommer också elever som har formell behörighet till gymnasie- skolan men som endast har godkänt i svenska, engelska och mate-</P>
<P class="p442 ft49"><SPAN class="ft33">13 </SPAN>PRIV är ett programinriktat individuellt program. Elever som läser vid PRIV saknar godkänt i något av de behörighetsgivande ämnena (svenska, engelska och matematik) men läser ändå på ett nationellt program samtidigt som stöd ges i de behörighetsgivande ämnena som betyg saknas i.</P>
<P class="p473 ft19">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">matik. För dessa elever var inte samma stöd garanterat. Läraren beskrev att den tagit emot information om elever som börjar vid PRIV, men saknade information från grundskolan om de elever med samlade 30 poäng.</P>
<P class="p103 ft40">Mentorskap</P>
<P class="p88 ft8">I gymnasieskolan beskrevs vikten av mentorskapet. Att vara mentor innebär att ha ett särskilt ansvar för en grupp elever. Det beskrevs som en del av arbetet med eleverna och en möjlighet att uppmärksamma eventuell problematik. Under gymnasietiden är lärarna fler och mentorn förväntas ha en överblick av sina elever. Huruvida mentorsrollen innehåller förutsättningar för att bygga relationer med sina elever är något som problematiserats av de intervjuade. Bilden av mentorn som den lärare som träffar eleven mest av alla är inte korrekt menar flera av de intervjuade. En nyansering krävs av hur mycket läraren träffar eleven, vilket i sin tur är beroende på det ämne som läraren undervisar i. Detta måste ses mot bakgrund av gymnasieskolans kursutformning. En mentor på ett studieförberedande program kan träffa sin mentorsgrupp tre timmar i veckan tillsamman med 30 andra elever och att bygga goda relationer och lära känna eleven är inte givet. Det presenteras också hur de yrkesförberedande programmen har andra förutsättningar där eleverna i gruppen kan vara färre.</P>
<P class="p89 ft8">Mentorn väntas i sin mentorsroll följa en elevs måluppfyllelse för att kunna sätta in stödinsatser. Då kan kursutformningen vara ett problem. Kursutformningen innebär att läraren inte får infor- mation om betygen förrän kurserna är avslutade, i bästa fall under mitterminskonferenserna. Då vissa kurser pågår under ett år, kan det därför dröja innan mentorn får en samlad bild av varje elevs arbete och vet om stödinsatser behövs.</P>
<P class="p112 ft8">En lärare i gymnasieskolan beskrev sitt arbete som mentor och hur läraren använder sig av elevhälsan:</P>
<P class="p494 ft16">Man gör väldigt mycket innan man går till elevhälsoteamet. Som mentor kommer det upp väldigt mycket grejer, som personliga problem, problem i familjen. Om det är något jag känner att jag inte kan hantera själv går jag till elevhälsoteamet eller ber eleven gå dit.</P>
<P class="p495 ft78">Vi har en regelbunden tid med elevhälsoteamet där vi pratar om våra mentorselever, individuellt i egenskap av mentor.</P>
<P class="p496 ft19">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.5</SPAN><SPAN class="ft60">Hur arbetar elevhälsan?</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">Avsnittet om elevhälsan baseras på intervjuer med elevhälsan i de åtta kommuner som ingått i kommunstudien. Elevhälsan har haft olika konstellationer och varit organiserad på olika vis. Utöver att utredningen har intervjuat elevhälsopersonal som i nya skollagen anges vara skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, kurator och personal med sådan kompetens att elevernas behov av special- pedagogiska insatser kan tillgodoses har utredningen i flera kom- muner även intervjuat logoped, talpedagog, hälsopedagog, social- pedagog eller specialpedagoger med särskild kompetens inom tvåspråkighet eller fokus på neuropsykiatriska funktionshinder.</P>
<P class="p296 ft40">Elevhälsan – en viktig resurs i arbetet</P>
<P class="p58 ft8">Elevhälsans arbete förutsätter en hög grad av samverkan då elevhälsan i sitt arbete samarbetar med olika personalgrupper inom skolan och med socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Det samarbete som sker med hälso- och sjukvården har i kommun- studien till största delen handlat om barn- och ungdomspsykiatrin. I ett fåtal kommuner har delar av elevhälsan även arbetat inom förskolan, vilket framför allt har handlat om att specialpedagog och skolpsykolog har funnits tillgängliga för personalen i förskolan. Elevhälsans blir också inkopplad i de fall då skolan upptäcker något som pedagogen inte kan hantera utifrån sin pedagogiska kompetens eller i fall där pedagogen bedömer att denne behöver stöd i sitt arbete. I arbetet med utredningens målgrupp blir elevhälsans roll därför särskilt strategisk.</P>
<P class="p497 ft40">Hur arbetar elevhälsan?</P>
<P class="p100 ft8">Elevhälsans arbete har i kommunstudien varit organiserad på olika sätt. Det kan betyda att delar av elevhälsan finns på plats på den lokala skolan som en tillgång för elever och pedagoger närhelst det behövs. Det kan också innebära att valda delar av elevhälsan är organiserad på en annan fysisk plats och tillgänglig på uppdrag av pedagog eller rektor. De delar av elevhälsan som i ett antal kommuner arbetat på uppdrag har arbetat på beställning av rektor eller ibland av enskild lärare.</P>
<P class="p498 ft19">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft8">I flera intervjuer med representanter för elevhälsan har de uppmärksammat utredningen på ”stamkundsbarnen”. Barn och elever som återkommande besöker elevhälsan för att man till exempel har ont i magen eller huvudet, fast den egentliga orsaken ofta är en annan.</P>
<P class="p155 ft8">De hälsobesök som skolhälsovården erbjuder har i flera intervjuer beskrivits som en framgångsfaktor. På gymnasiet har hälsobesöken särskilt lyfts fram då de kan kompensera för uteblivna överlämningar mellan grundskolan och gymnasieskolan. I de fall då hälsobesöken sker sent på vårterminen, kan det innebära att elevhälsan får kunskap om eleverna väl sent. Hälsobesöken har beskrivits som ett värdefullt tillfälle att upptäcka eventuella stöd- behov eller problem. På flera sätt har skolsköterskan uppfattats som en strategisk person. Det har till exempel förekommit att skolsköterskans arbetsuppgifter, i avsaknad på för eleverna till- gänglig skolpsykolog och skolkurator, får arbetsuppgifter som egentligen skulle vara kuratorns eller skolpsykologens. Det har också beskrivits att skolsköterskan uppfattas av eleven som en relativt ”ofarlig person” att stämma möte med. Pedagoger har berättat om elever som de bedömer skulle må bra av att ha en kontakt med elevhälsan. Flera elever har då inte varit intresserade av att träffa kuratorn, men sagt ja till att träffa en skolsköterska. På så vis har skolsköterskan fungerat som en ingång till elevhälsan.</P>
<P class="p144 ft8">Elevhälsan blir inblandad i arbetet med utredningens målgrupp på flera sätt. Det förekommer att föräldrar, ett syskon, en kompis eller eleven själv tar kontakt med elevhälsan. Elevhälsan blir också, på olika sätt, kontaktad av förskollärare och lärare i deras arbete och fungerar då som en expertis som handleder, observerar och utreder. I intervjuerna uppgavs det därför som viktigt att eleverna har tillgång till elevhälsans personal. Återkommande har det beskrivits att det är väsentligt för elevhälsan att arbeta med mottagningstider och ”en öppen dörr”.</P>
<P class="p77 ft8">I flera kommuner användes någon form av ”ansöknings- förfarande” för att ta kontakt med elevhälsan. Lärare som upp- märksammar ett stödbehov eller ett problem kan meddela elev- hälsan. I elevhälsogruppen diskuteras ärenden som anmälts samt hur de ska hanteras. I intervjuer har det också förekommit att lärare uttrycker frustration över att väntetiden till skolans egen elevhälsa har varit för lång. En lärare menade att denne fick vänta två veckor innan denne fick ett möte med elevhälsan.</P>
<P class="p87 ft19">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Förebyggande arbete</P>
<P class="p58 ft8">I nya skollagen beskrivs hur elevhälsan främst ska vara före- byggande och hälsofrämjande. Vidare beskrivs att elevens utveck- ling mot utbildningens mål ska stödjas. Huruvida elevhälsan är förebyggande har i intervjuer närmast uppfattas som en defini- tionsfråga. Att elevhälsan har operativa inslag är en återkommande beskrivning av elevhälsans arbete. En kurator specificerade sina arbetsuppgifter för att undvika operativa inslag i den mån det var möjligt. Vid samtal med elever, så sattes en gräns i antal möten upp. Då eleverna var i behov av mer stöd, sökte kuratorn i så fall hjälp vidare. Samtidigt så menar flera att förebyggande blir ett relativt begrepp. Förebyggande inför vad är ett svar som också återkommit. Ett arbete kan vara förebyggande inför nästa potentiella händelse eller för att undvika att problem förvärras.</P>
<P class="p493 ft16">För mig är det viktigt att se vad är skolans uppdrag? Att vara stöd för den pedagogiska verksamheten. Stötta för att eleverna ska klara av skolan.</P>
<P class="p500 ft27">På frågan om elevhälsan ansåg sig ha ett förebyggande uppdrag och om de arbetar med behandling svarade en kurator:</P>
<P class="p425 ft16">Det beror på vad man menar med behandling. Jag har kontakt med ungefär <NOBR>140–160</NOBR> ungdomar per år. På tre områden, psykisk ohälsa, familjerelaterade problem och skolproblem plus en slaskgrupp: drog- ärenden. Jag pratar om de som kommer in och berättar en historia. De flesta kommer mellan en och tio gånger. En handfull kommer regelbundet varje vecka, under lång tid. Att ha öppna dörrar är viktigt. Vi ska vara tillgängliga.</P>
<P class="p501 ft40">Tillgång till – ett begrepp med flera innebörder</P>
<P class="p100 ft8">Nya skollagen föreskriver att det ska finnas tillgång till elevhälsans olika professioner (2 kap. 25 § andra stycket nya skollagen). Till- gång till elevhälsa är ett begrepp som har tagits upp i flera bemärkelser i kommunstudien. Elevhälsan har beskrivits som framgångsrik då elevhälsans personalen finns tillgänglig för lärarna. Även elevhälsans personal har beskrivit tillgängligheten som en framgångsfaktor och lyft fram att det är viktigt att de har avsatt tid för eleverna. Vad tillgång till däremot har inneburit har varit varierande i de olika kommunerna. I en kommun ansåg ansvarig på verksamhetschefsnivå att psykolog inte var en profession som</P>
<P class="p502 ft19">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">behövdes på gymnasiet. Den intervjuade menade att det som psykologen skulle användas till borde vara upptäckt före gymnasiet. I en annan kommun frågade sig skolpsykologen om dennes telefonnummer skulle stå i telefonkatalogen. Den retoriska frågan ställdes mot bakgrund av att skolpsykologen inte arbetade med elever på annat vis än vid utredningar. I andra kommuner har delar av elevhälsan, däribland skolpsykologen, varit tillgänglig för förskolan.</P>
<P class="p420 ft8">Begreppet tillgång till har också använts i förhållande till vilken kompetens som elevhälsan själv kan bygga upp. Det har lyfts fram att skolan behöver ha tillgång till olika professioner på plats, för elever såväl som för lärare, men också tillgång till en ”kunskaps- intensiv bas” för att kunna hantera barn och elever med ett mer komplext stödbehov. Flera menar också att varje skola inte själva har möjlighet att skaffa den kvalificerade kompetensen. Sådan kunskap nåddes i en central elevhälsa som arbetar med kommunens samtliga mer komplexa stödbehov. Att elevhälsan i sitt arbete är tillgänglig för personal och elever samtidigt som den arbetar med barn och elever med ett mer komplext stödbehov har inte uppfattats som möjligt.</P>
<P class="p460 ft8">Frågan om tillgång har vid upprepade tillfällen beskrivits i samband med hur elevhälsan är organiserad. I en kommun hade man på central kommunal nivå tagit ett beslut om att organisera elevhälsan på central kommunal nivå i stället för att låta rektor styra över elevhälsan. Bakgrunden till beslutet var att man såg en sammantagen minskning av antalet skolkuratorer i kommunen. En annan kommun hade gjort det omvända, gått från att ha en organisering av elevhälsan under rektor men också på central nivå till att decentralisera elevhälsan till att endast arbeta på lokal verk- samhetsnivå. Den formen av organisering menade elevhälsan skulle kunna leda till att den kunskapsintensiva bas som de har byggt upp kunde gå förlorad.</P>
<P class="p503 ft35"><SPAN class="ft35">4.1.6</SPAN><SPAN class="ft82">Överlämnande och</SPAN></P>
<P class="p504 ft15">övergångar – byte av skola och skolform</P>
<P class="p88 ft8">I beskrivning av hur förskola och skola arbetar med de barn och elever som tillhör utredningens målgrupp, har utredningen också beskrivit hur barn och elever går igenom skolan. Utredningen har också beskrivit hur skolan, inte går att betrakta som en enda skola.</P>
<P class="p156 ft19">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft8">I utförda intervjuer har utredningen ställt frågan om det finns särskilt kritiska punkter i ett barns väg genom skolväsendet med start i förskolan och fram till gymnasieutbildningens slut.<A href="#page_142"><SPAN class="ft32">14 </SPAN></A>Svaret på frågan är samstämmigt: Alla övergångar mellan skolformer och byten av lärare kan innebära en ökad risk för barn och elever i målgruppen. Skolans sätt att möta eventuella problem för elever är att se till att övergångarna föregås av ett överlämnande där doku- mentation om eleven ligger som grund.<A href="#page_142"><SPAN class="ft32">15 </SPAN></A>I kommunstudien fanns det mycket kritiska synpunkter på hur övergångarna genomfördes. Dessutom så innebär varje övergång en organisatorisk förändring med ökade kunskapskrav, vilket bedöms som särskilt svår för delar av utredningens målgrupp. För att illustrera övergångar har utredningen tagit fram en bild.</P>
<P class="p506 ft62">Figur 1 En elevs väg genom skolan</P>
<P class="p507 ft40">Överlämnande – ett logistikproblem</P>
<P class="p508 ft8">Skolans sätt att möta ett barn och elevs väg genom skolan sker genom en god överlämning till ansvarig rektor, lärare och/eller elevhälsa. För varje övergång finns risk att den information som ska överlämnas inte överlämnas på ett korrekt sätt. Bristfälliga överlämningar kan bero på att informationen inte innehåller pedagogisk relevant information, att föräldrar inte samtycker till att information lämnas över eller att förutsättningar för att ta emot information inte har funnits.</P>
<P class="p509 ft8">När överlämnande inte har kunnat ske, har intervjupersoner beskrivit att det kan gå en månad innan man upptäcker elevens behov av stöd. Innan pedagogen upptäcker hur stödet ska utformas, kan mer tid gå. Flera pedagoger beskriver hur en termin har gått utan att adekvat stöd har kunnat sättas in.</P>
<P class="p510 ft49"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft48">Begreppet kritisk punkt används som kritiskt tillfälle.</SPAN></P>
<P class="p511 ft34"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft68">Överlämnande används som den information som mottagande pedagog behöver ha vid en elevs byte av skolform eller skola.</SPAN></P>
<P class="p512 ft19">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft8">Svårigheter som redovisats med överlämnanden är att det har satts upp hinder för hur en överlämning ska gå till i form av resurser. När information ska överlämnas har personal i intervjuer beskrivit att en tidsgräns har satts upp för hur lång tid ett överlämnande av en klass får ta, vilket kan innebära 40 minuter eller en timme. Om det sedan innebär att personalen får avstå från att berätta om vissa barn eller elever i klassen för att ett annat barn eller en elev behöver ha en mer gedigen överlämning har ingen hänsyn tagits till.</P>
<P class="p420 ft8">Vid upprepade tillfällen beskrivs hur förskolan eller grundskolan skickar vidare elever som grundskolan eller gymnasieskolan senare upptäcker har ett stödbehov. I de fall som grundskolan återkommer med frågor om en elev, menar förskolan att det sällan innebär några överraskningar. Samtidigt har det återkommande beskrivits hur senare delen av grundskolan och gymnasieskolan får ta emot elever som uppenbart är i behov av stöd som inte tidigare har tillgodosetts i tillräcklig utsträckning.</P>
<P class="p112 ft8">När pedagoger får ta emot individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram menar flera av de intervjuade att handlingarna många gånger är oprofessionellt utformade. Flera verksamma menar att de också kan få ta emot överlämningar som innehåller tydligt värderande åsikter om elevens personlighet. En flicka kan vara ”tyst, skötsam och glad”. En pojke kan vara ”busig och lite lat”. Den formen av överlämningar har av lärare beskrivits inte vara ett hjälpmedel för hur mottagande lärare ska förbereda sitt arbete med sin nya klass. Utöver att bidra till ett dåligt överlämnande, kan föreställning om genus reproduceras över hur flickor och pojkar är eller ”ska” vara och kan bidra till förutfattade meningar om hur eleverna är som personer. Utredningen har dessutom stött på hur pedagoger inte har önskat ta emot information, för att de anser att eleverna ska få börja om på nytt, som ett blankt papper. Huruvida det beror på upplevelser av ickeprofessionella överlämningar eller ej, har inte utredningen möjlighet att bedöma.</P>
<P class="p144 ft8">För att information ska kunna lämnas över mellan förskolor och skolor ska föräldrar godkänna det. Information som enligt peda- goger behöver lämnas över är information om tidigare utredningar och åtgärdsprogram. Om föräldrar inte godkänner att information lämnas över till mottagande pedagog så stannar informationen hos avlämnande personal. De intervjuade menar att de föräldrar som säger nej är få till antalet. Däremot kan de fallen vara eller bli allvarliga. I de fall föräldrarna inte vill att personal lämnar över</P>
<P class="p451 ft19">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">information om en elev samtidigt som personalen bedömer att det finns ett behov av att information lämnas över, har personalen berättat att föräldrar inte vill att de lämnar över information om eleven, för att göra mottagande pedagog uppmärksam.</P>
<P class="p93 ft8">Beskrivningar av överlämnande i samband med skolbyten och övergångar försvåras för såväl mottagande som avlämnande peda- goger genom det fria skolvalet. Det är viktigt att också peka på att elever inte bara byter skola vid övergångar utan också inom respektive skolform. Det är inte givet vilken skola som eleven väljer att fortsätta sina studier vid. Samtliga tillvägagångssätt ställer höga krav på goda överlämnanden som följer eleven till sin nya skola.</P>
<P class="p513 ft21"><SPAN class="ft15">4.1.7</SPAN><SPAN class="ft83">Framgångsfaktorer och hinder i arbetet med de barn och elever som utredningen rör</SPAN></P>
<P class="p100 ft8">I kommunstudien har utredningen särskilt frågat om de intervjuade upplever att det finns hinder i arbetet med utredningens målgrupp.</P>
<P class="p71 ft40">Resursbrist</P>
<P class="p70 ft27">Ett hinder som lyfts fram är bristen på resurser. Förskollärare och lärare önskar mer tid och flexibilitet i sitt arbete för att kunna arbeta med de elever som har ett omfattande stödbehov.</P>
<P class="p483 ft16">Tänk att du som mentor har en elev som skär sig, en som får stryk hemma, en som har ADHD etc. Tänk om man hade mer flexibilitet i sin lärartjänst när man har väldigt mycket möten med kurator, socialtjänsten så man får utrymme till alla dessa möten och tid för samtal med professionella, föräldrar och eleven.</P>
<P class="p120 ft40">När samverkan inte fungerar</P>
<P class="p398 ft8">När utredningen har ställt frågor om hur förskola och skola arbetar har ett hinder som nämnts upprepade gånger varit samverkan som inte fungerar. Den samverkan, som fungerar har beskrivits som en stark framgångsfaktor. I de flesta fallen har dock upplevelsen snarare varit att den inte fungerat. Samverkan kommer att beskrivas närmare i kapitel 5.</P>
<P class="p514 ft19">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Personberoende</P>
<P class="p88 ft8">Personberoende är ett hinder som inte explicit har beskrivits som ett hinder i sig. Däremot har flera av de som intervjuats indirekt beskrivit verksamhetens personberoende som ett hinder. Intervju- personer har beskrivit hur systematik i arbetet brister liksom kontinuiteten. Personal beskriver hur de saknar kunskap om hur man ska hantera barn med psykisk ohälsa. Det finns inte heller utarbetade arbetssätt för att ta tillvara på den äldre generationens kunskap och goda praxis. Utan systematiskt arbete, innebär det att skolans arbete blir ett uttryck för enskild persons engagemang. I flera intervjuer har utredningen tagit del av hur rektorer med ett tiotal år i tjänsten inom kommunen har byggt upp ett väl funge- rande kontaktnät och arbetssätt. I en annan intervju fick utred- ningen kunskap om en nyinflyttad skolsköterska som saknade ett kontaktnät i den nya kommunen.</P>
<P class="p90 ft40">Anmälan till socialtjänsten och brist på återkoppling</P>
<P class="p138 ft8">Flera förskollärare, lärare, förskolechefer och rektorer uppger också att de följer den lagstadgade anmälningsskyldigheten till socialtjänsten som återfinns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Kritiken består framför allt i att de saknar återkoppling från socialtjänsten i de ärenden som de anmält. Personalen menar att de anmäler, men att de upplever att inget händer och att barnet fortsätter i förskolan eller skolan. Rektorer och förskolechefer menar också att de anmäler fall flera gånger utan att de får kunskap om vad som händer i fallet.</P>
<P class="p128 ft40">Hanteringen av sekretess</P>
<P class="p138 ft8">Sekretess har diskuterats i flera intervjuer. Synpunkterna är inte samstämmiga. Å ena sidan uppger flera av informanterna att sekretessen utgör ett problem i deras arbete, å andra sidan uppger andra att sekretessen absolut inte utgör ett problem i arbetet. Vad som däremot har beskrivits som ett hinder i arbetet är att skolan uppfattar det som att möjligheten till samtycke för att bryta sekre- tessen inte utnyttjas. De verksamma i skolan har i samarbete med föräldrarna frågat om de får möjlighet att ta del av exempelvis en utredning från BUP. I det fallet hade BUP ändå inte velat dela med</P>
<P class="p159 ft19">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">sig av utredningen, trots föräldrars samtycke. I flera intervjuer har rektorer och lärare frågat sig varför de inte får ta del av mer information från socialtjänsten eller BUP. En rektor frågade sig om det beror på att föräldrar tackar nej, för att BUP glömmer att fråga efter samtycke eller för att de avstår från att fråga? Det bör noteras, i samband med påståendet, att utredningen inte har ställt kompletterande frågor om rektor formellt begärt ut sekretess- behandlande uppgifter.</P>
<P class="p348 ft40">Relationer till elever och föräldrar</P>
<P class="p195 ft8">Relationen till föräldrarna och barnet eller eleven är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet. När föräldrarna saknar förtroende för förskolan eller skolan så blir det också ett stort hinder i arbetet. Det visar sig bland annat om förskola och skola uppmärksammar ett stödbehov, som de uppfattar skulle behöva utredas vidare. Det har också beskrivits i samband med övergångar mellan skolor och skolformer, då föräldrar inte vill att förskolan eller skolan lämnar över tidigare utredningar om barnet eller eleven.</P>
<P class="p142 ft8">Lärare, förskollärare och elevhälsan arbetar i sin vardag med förtroenden. Förtroenden som de ibland tvingas att bryta. En kurator beskrev det som ett hinder. Kuratorn beskrev hur han hade byggt upp ett förtroende hos en elev. I samtal kom det fram information som gjorde att kuratorn var skyldig att anmäla situa- tionen till socialtjänsten och förtroendet bröts. Eleven erbjöds socialhjälp i form av en frivillig insats och tackade nej till hjälp. Senare återkommer eleven till kuratorn med förbrukat förtroende. Under kommunstudien kom det fram att personal upplever en maktlöshet inför att bryta ett uppbyggt förtroende, som den professionelle är skyldig att svika på grund av de uppgifter som kommer fram.</P>
<P class="p515 ft72"><SPAN class="ft70">4.1.8</SPAN><SPAN class="ft71">Framgångsfaktorer i arbetet med utredningens målgrupp</SPAN></P>
<P class="p70 ft27">Utredningen har i intervjuerna ställt frågor om vilka framgångs- faktorerna är för att lyckas i arbetet med de barn och elever som utredningen rör.</P>
<P class="p516 ft19">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Föräldrar</P>
<P class="p79 ft8">Det är viktigt att poängtera att föräldrarna har en central roll i arbetet i förskolan och skolan. Att ha god kontakt och ett stort förtroende för föräldrarna återkommer som en viktig faktor. I kommunstudien tas vikten av att skapa en förtroendefull relation till föräldrarna upp. Oavsett var i skolsystemet vi befinner oss, beskrivs föräldrarna återkommande som den enskilt viktigaste framgångsfaktorn.</P>
<P class="p403 ft8">I gymnasiet lyfts föräldrarna som en framgångsfaktor, samtidigt som flera av de intervjuade poängterar skillnaden mellan grund- skolan och gymnasieskolan. Under grundskolan har föräldrarna ett större mandat till skillnad från i gymnasieskolan då eleverna under sin utbildning blir myndiga.</P>
<P class="p78 ft40">Handledning och reflektion</P>
<P class="p88 ft8">I de kommuner där förskolan haft tillgång till elevhälsa, har också förskolelärarna haft tillgång till handledning och konsultation. Det har beskrivits som en stark framgångsfaktor. Konsultation har också förekommit i grundskolan. I ett fåtal fall har enskild lärare haft avsatt tid för handledning.</P>
<P class="p103 ft40">Tillgång till elevhälsa</P>
<P class="p138 ft8">I flera kommuner beskrivs elevhälsan och arbetet med den som en framgångsfaktor. Flera menar också att elevhälsan är en fram- gångsfaktor i de fall man upprättat en verksamhetsplan runt elev- hälsan, definierat uppdraget och arbetar aktivt med elevhälsans uppdrag. Tillgången till elevhälsa beskrivs återkommande som en framgångsfaktor; tillgång i form av flera professioner i elevhälso- teamet, tillgång i form av olika professioner på plats i skolan för eleverna att vända sig till och tillgång till elevhälsa för att perso- nalen ska få stöd och handledning. Ytterligare en framgångsfaktor är möjligheten att ha en central elevhälsa då det innebär förut- sättningar att satsa på kompetensutveckling.</P>
<P class="p517 ft19">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.9</SPAN><SPAN class="ft60">Efterfrågan på stöd från nationell nivå</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">I kommunstudien har utredningen frågat hur de verksamma ser på stödet från den nationella nivån. I arbetet menar de verksamma att det i dag inte finns någon som beskriver hur arbetet kan utföras. Däremot förekommer beskrivningar från myndighetsnivå och politisk nivå om hur de verksamma i förskola och skola ska för- verkliga en vision om att alla barn och elever ska nå målen och vistas samtidigt i samma klassrum. Bilden presenteras samtidigt som ett stort antal rapporter och forskning visar på hur läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång.</P>
<P class="p95 ft8">De intervjuade upplever att det saknas beskrivningar av hur man gör, forskningsresultat med utgångspunkt i skolans vardag eller goda exempel. Konsekvensen kan bli att det är svårt nå målet om en likvärdig skola.</P>
<P class="p93 ft8">De intervjuade beskriver hur de saknar koppling till vad som fungerar i praktiken. Flera av de intervjuade beskrev hur de prövar olika arbetssätt för att de inte vet vad som kommer att fungera. De menar också att elevgruppen har förändrats och det har verksam- heten inte fått stöd att hantera. En informant beskrev hur denne kände sig övergiven av den nationella nivån och menade att myndigheternas vision om att alla ska nå målen var svår.</P>
<P class="p518 ft16">Det känns som att myndigheter säger; gör så här! Och vi säger, hur då? Så står man utan svar.</P>
<P class="p519 ft19">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft8">I intervjun svarade en annan informant:</P>
<P class="p520 ft16">Säger de inte; så här ska resultatet se ut?</P>
<P class="p367 ft16">Det är klart att alla ska få godkänt…//…</P>
<P class="p372 ft16">Hur ska jag räcka till? Det är så många som mår dåligt.</P>
<P class="p437 ft8">De intervjuade uppfattar inte heller att forskningen som praktiskt relevant, vilket kan innebära att de beslut och arbetssätt som vardagen innebär står utan förankring i forskningen. I kommun- studien har de intervjuade menat att de framför allt anser sig behöva stöd i arbetet med psykisk ohälsa och kriminalitet. Det är områden som faller inom ramen för andra aktörers arbete men också frågor som enskild rektor eller pedagog möter.</P>
<P class="p102 ft8">När personalen i verksamheten ställs inför ett fall eller situation som den saknar erfarenhet av hanteras fallet ofta internt. De verksamma nyttjar framför allt strukturen i den egna skolan, arbetslaget eller elevhälsan. Det förekommer också att en centralt placerad elevhälsa konsulteras eller personal på central förvaltnings- nivå, t.ex. en skoljurist. Genom att rådfråga kollegor på skolan, kollegor verksamma på andra skolor eller i andra kommuner kan en rektor eller en pedagog få hjälp och tips. Det förekommer också att personalen söker kunskap på olika hemsidor som Skolporten eller Skolverkets hemsida. Den information som sprids, blir information som utbyts på en konferens och via personliga kontaktnät.</P>
<P class="p77 ft8">De kommuner som anses vara särskilt framgångsrika tar åter- kommande emot studiebesök och frågor från de som är intres- serade. Vilket i en intervju resulterade i en fråga huruvida den formen av arbetssätt är det mest effektiva? Kunskapsspridningen sker inte systematiskt. Framgångsrika kommuner har under utred- ningens arbete också frågat om det är meningen att de som enskild kommun ska ta ansvar för den nationella skolutvecklingen.</P>
<P class="p112 ft8">På frågan om hur de ser på stödet från den nationella nivån har flera kommuner lyft Skolinspektionen som ett stor stöd i arbetet. Flera ser det som bra att få sin verksamhet granskad. De intervju- ade har också uppskattat de diskussioner som följt av gransk- ningen. Det stöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bidrar med, har återkommande av de som har kommit i kontakt med SPSM beskrivits som en framgångsfaktor. SPSM har möjlighet att vara det bollplank och det stöd som de intervjuade återkommande efterfrågar och anser att de har behov av. I flera kommuner har man också beskrivit att man saknar det metodstöd som tidigare Myndigheten för Skolutveckling (MSU) bidrog med.</P>
<P class="p521 ft19">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Stöd från den nationella nivån och implementering</P>
<P class="p58 ft8">I intervjuerna har utredningen noterat en skillnad i vilka personal- grupper som tar del av rapporter från bland annat myndigheter. Återkommande har personer på central kommunal nivå och i viss mån elevhälsans företrädare beskrivit att de tar del av publicerat material som de får kännedom om. En grupp som i utredningen bedömer i liten utsträckning tar del av material är lärarna. De har återkommande beskrivit att det inte finns tid att ta del av det material som man kanske hade behövt.</P>
<P class="p95 ft8">Evidensbaserade metoder har också diskuteras i samband med att frågan om stöd har ställts. I en kommun frågade sig företrädare från elevhälsan varför det inte finns kunskap på nationella nivå som kommuner behöver i sitt arbete.</P>
<P class="p423 ft16">Synd att ingen bevakar evidensbaserade metoder. En bank borde byggas upp på nationell nivå. Varför finns det inte någon kunskap nationellt om hur man hanterar stor frånvaro? Varför måste man ta kontakt med Eskilstuna, Göteborg, med flera. Varför ska vi här hos oss sitta och leta upp detta när vi ska jobba med frågan? Det fick jag göra. Jag letade efter normer och riktlinjer men det fanns inget att tillgå. Det blir <NOBR>trial-and-error</NOBR> för varje kommun.</P>
<P class="p440 ft8">Lärarutbildningen har också behandlats i samband med frågor om kunskapsstöd. Flera pedagoger har beskrivit att de inte tycker att de under sin utbildning har förberetts för arbetet med de barn och elever som utredningen rör i tillräcklig utsträckning. Rektorer menar också att de nyanställda lärarna verkar vara dåligt rustade för att möta arbetet med målgruppen.</P>
<P class="p522 ft54"><SPAN class="ft28">4.2</SPAN><SPAN class="ft53">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet enligt andra källor?</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">Kommunstudien som presenterades i 4.1 är, som tidigare har nämnts, baserad på ett positivt urval. Urvalet har inneburit att besökta kommuner är framgångsrika i sitt arbete på ett eller flera vis. På flera sätt har det bidragit till att bilden som presenteras är positiv i många avseenden, även om det också förekommer kritiska iakttagelser. Avsnitt 4.2 kompletterar den bild som utredningen genom sina intervjuer tagit del av i förhållande till andra källor i syfte att kunna värdera de iakttagelser som utredningen har gjort.</P>
<P class="p523 ft19">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p524 ft8">Flera grupper av barn och elever har omnämnts under intervju- erna i kommunstudien som problem som är svåra att hantera. I avsnitt 4.2 väljer vi att ge en kompletterande bild av dessa. Beskrivningarna gör inte anspråk på att ge en fullständig bild.</P>
<P class="p525 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft60">Skolan som skydds- och riskfaktor – därför är det viktigt att skolan lyckas med sitt uppdrag</SPAN></P>
<P class="p526 ft27">Att skolan har stor betydelse för de barn och elever som utred- ningen avser har lyfts fram av flera aktörer.</P>
<P class="p524 ft8">Kungl. vetenskapsakademien (KVA) anordnade under våren 2010 konferenser som behandlade barn och ungas psykiska hälsa. För varje konferens arbetades ett uttalande; ”State of the science” fram av en tvärvetenskaplig oberoende panel med vetenskaplig expertis i andra ämnen än det som konferensen behandlade. Syftet var att nå samlad kunskap på området.</P>
<P class="p22 ft8">Enligt den oberoende panelen visar forskning på kausala relationer mellan psykisk hälsa och skolprestation såtillvida att barn som har svårigheter att följa skolarbetet också löper ökad risk för ett lågt självförtroende och att må sämre än andra barn. Omvänt förhållande gäller också, dålig psykisk hälsa ökar risken för sämre skolprestationer. Några av slutsatserna panelen nådde är att en förskola av hög pedagogisk kvalitet är särskilt viktig för barn från resurssvaga hem (det krävs dock mer forskning för att belägga detta). Förskolan har enligt panelen även effekt på barnets läs- förmåga och matematiska färdigheter. Dessa effekter är bevisade upp till mellanstadiet.<A href="#page_151"><SPAN class="ft32">16 </SPAN></A>Sjögren och Svaleryd visar även på att ett samband mellan hälsa, utbildning och familjebakgrund ger en ökad risk för att vara socialt utsatt som ung vuxen.<A href="#page_151"><SPAN class="ft32">17 </SPAN></A>I Socialstyrelsens <SPAN class="ft11">Social rapport 2010 </SPAN>beskrivs att betyg från grundskolans år 9 har avgörande betydelse för en elevs fortsatta möjligheter att studera vidare, oavsett socioekonomisk bakgrund. Elever med mer gynnade bakgrund lyckas i större utsträckning än elever från en mindre gynnad bakgrund, vilket kan leda till att det sociala arvet reprodu- ceras i och genom skolan<A href="#page_151"><SPAN class="ft32">18</SPAN></A>. Ofullständiga betyg eller låga betyg, är därför den starkaste riskfaktorn för ogynnsamt utfall i framtiden</P>
<P class="p527 ft44"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft50">Uttalande vid konferens– Skola, lärande och psykisk hälsa, Kungl. Vetenskaps Akademien. För att ta del av uttalandet, besök konferensen hemsida: www.buph.se</SPAN></P>
<P class="p528 ft44"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft69">Sjögren och Svaleryd, Livets lotteri och vård ansvar för de utsatta barnen i Se de tidiga tecknen" – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola (SOU 2010:64).</SPAN></P>
<P class="p377 ft34"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft51">Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010.</SPAN></P>
<P class="p130 ft19">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">enligt analysen. Särskilt svår är situationen för barn och unga som växer upp i samhällets vård.<A href="#page_152"><SPAN class="ft32">19</SPAN></A></P>
<P class="p15 ft11"><SPAN class="ft8">I </SPAN>Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? <SPAN class="ft8">beskrivs ett antal faktorers påverkan på svensk grundskola och dess resultat. Arbets- former som innebär att eleven utför eget individuellt arbete lyfts fram av Skolverket som ett problem. Det har i sin tur resulterat i att stöd hemifrån har blivit mer centralt, vilket i sin tur leder till att föräldrars utbildningsbakgrund ges en större betydelse. Det påvisas också samband mellan ökad andel eget arbete och att elever når sämre resultat.</SPAN><A href="#page_152"><SPAN class="ft38">20</SPAN></A></P>
<P class="p142 ft8">Balldin och Tallberg Broman beskriver hur diskussioner om kvalitet inom det pedagogiska fältet har hamnat i en återvänds- gränd, då det pedagogiska uppdraget kan lösas på olika sätt. Att det kan lösas på olika sätt, är däremot inte synonymt med att samtliga sätt är lika bra. Balldin och Tallberg Broman beskriver ett antal faktorer som kan knytas till god praxis. Faktorerna kan bidra till att värdera kvaliteten i den pedagogiska verksamheten, faktorerna är:<A href="#page_152"><SPAN class="ft32">21</SPAN></A></P>
<P class="p441 ft16">1. Relationen mellan pedagoger och medhjälpare (läs: förskollärare och barnskötare). 2. Den kommunikativa ordningen, det vill säga hierarkier och hur personal samarbetar och kommunicerar med varandra, barn och andra professionella. 3. Processer som bidrar till att barn hamnar utanför. 4. Barns egen aktivitet. 5. Föreställningar om förskolan som en icke formell, familjär institution.<A href="#page_152"><SPAN class="ft84">22</SPAN></A></P>
<P class="p529 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting beskriver i sin analys av öppna jämförelser ett antal framgångsfaktorer i svenska skolkommuners ledning och övergripande styrning. Framgångsfaktorer som presen- teras är, i likhet med resultatet från kommunstudien, att elever som är i ett behov av särskilt stöd fångas upp, exempelvis genom rutiner för tidig upptäckt av elever som inte når kunskapsmålen. Det är också viktigt, i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, att det</P>
<P class="p349 ft49"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft48">Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft66">Skolverket (2010). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft66">Balldin, Jutta & Tallberg Broman, Ingegerd (2010). Förskolan och de utsatta barnen – utmaningar och möjligheter i SOU 2010:64 Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola.</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft85">Balldin refererar i citatet till Kjær, Bjørg (2009). Basispladspædagogik og</SPAN></P>
<P class="p530 ft49">institutionskultur. Om god praxis i pædagogisk arbejde med børn i psykosociale vanskeligheder i Københavns Kommune. Professionsinstitut for Almen Pædagogik, Special- og Specialpædagogik, København i Balldin, Jutta & Tallberg Broman, Ingegerd (2010). Förskolan och de utsatta barnen – utmaningar och möjligheter i SOU 2010:64 Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Delbetänkande av utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn.</P>
<P class="p454 ft19">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">finns tillgång till elevhälsa. Andra framgångsfaktorer är att kontroll sker av kunskaper och att insatser kopplas in för de elever som inte klarar målen.<A href="#page_153"><SPAN class="ft32">23</SPAN></A></P>
<P class="p402 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Resursfördelning till verksamheterna</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Den politiska nivåns uppdrag och arbete innebär att den ska sätta mål för verksamheterna, följa att målen genomförs och genom beslut om budget ge ekonomiska förutsättningar. I Folkhälso- institutets <SPAN class="ft11">Folkhälsopolitisk rapport 2010 </SPAN>beskrivs hinder för före- byggande och hälsofrämjande folkhälsoarbete. I rapporten beskrivs hur det saknas incitament för att skapa åtgärder för hälsofrämjande insatser då aktören som bär kostnaden för insatserna inte är den som tjänar på dem.<A href="#page_153"><SPAN class="ft32">24</SPAN></A></P>
<P class="p112 ft8">Skolverket har kartlagt om och hur kommuner i resurs- fördelningen till verksamheterna beaktar olikheter i individers och respektive enheters förutsättningar. I de sammanfattande slut- satserna menar Skolverket att förskolor och skolor verkar under olika förutsättningar samtidigt som resursfördelningen inte alltid tar hänsyn till olikheterna. De resurser som omfördelas, omfördelas på ett <SPAN class="ft11">alldeles för försiktigt vis </SPAN>enligt myndigheten. Den omfördelning som har skett, har inte följts upp eller utvärderats, vilket innebär att fördelningen av resurser inte vilar på empirisk grund.<A href="#page_153"><SPAN class="ft32">25</SPAN></A></P>
<P class="p531 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft60">Systematiskt arbete för tidiga insatser</SPAN></P>
<P class="p532 ft15">och behov av stöd – eller avsaknad av detta?</P>
<P class="p88 ft8">I arbetet med utredningens målgrupp har pedagoger inom förskola och skola själva ansett sig trygga i att hantera barn och elever med stödbehov eller problem som är tydligt skolrelaterade. Elever som har en social problematik eller psykisk ohälsa har däremot beskrivits som betydligt svårare att hantera. Resultatet har stöd i Danermarks rapport om samverkan. I rapporten beskrivs hur peda- goger i enkäten ansåg elever i kriminalitet och psykisk ohälsa</P>
<P class="p81 ft44"><SPAN class="ft33">23 </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Analys. Öppna Jämförelser.</P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft33">24</SPAN>Folkhälsoinstitutet (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa – allas ansvar.</P>
<P class="p534 ft34"><SPAN class="ft33">25 </SPAN>Skolverket (2009). Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?</P>
<P class="p123 ft19">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">tillhöra de största utmaningarna i arbetet och att det inom detta område fanns ett stort behov av samverkan. Arbetet med otillåten frånvaro var en fråga som pedagogerna kunde hantera i större utsträckning.<A href="#page_154"><SPAN class="ft32">26</SPAN></A></P>
<P class="p535 ft8">I nuläget utför Skolinspektionen en granskning av hand- läggning och utredning av mottagande i särskolan. Skolinspek- tionen har i samband med detta, uppmärksammat stora brister i utredningar inför placering i särskolan.<A href="#page_154"><SPAN class="ft32">27 </SPAN></A>Skolinspektionen menar också, i flera granskningar, att skolor brister i sitt arbete med kunskapsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Detta får konsekvenser för utredningens målgrupp på flera plan. Skolinspek- tionen har i en granskning visat att flera skolor inte alltid arbetar systematiskt med att förbättra elevernas kunskapsutveckling. Skolor arbetar bäst med att följa upp och utvärdera resultaten på individnivå. Detta är särskilt vanligt förekommande i de högre årskurserna. Fokusering på individnivå förklaras av användning av betyg och individuella utvecklingsplaner. Skolinspektionen menar också att skolan söker resultatet av eventuella misslyckanden hos eleven.<A href="#page_154"><SPAN class="ft32">28 </SPAN></A>I <SPAN class="ft11">Rätten till kunskap </SPAN>granskar Skolinspektionen huruvida granskade skolor kan ge elever möjlighet att uppnå goda resultat. Granskningen visar bland annat att förutfattade meningar om elever och elevgrupper får styra. I en skola med övervägande elever med utländsk bakgrund framhålls svårigheter med elevgruppen som skolan också pratar om som en homogen grupp. Samma generali- sering uppmärksammar Skolinspektionen i en annan skola vid hantering av pojkar i klassen som beskrevs som ”svåra”, samtidigt som flickors tystnad premieras. I samma granskning beskrivs en skola med hög frånvaro, där uppfattningen var att elever som missar lektioner får skylla sig själva.<A href="#page_154"><SPAN class="ft32">29</SPAN></A></P>
<P class="p536 ft8">Brister på systematiskt arbete, vilket definieras som användning av program och strukturerade arbetssätt för tidiga upptäckter, beskrivs också av Socialstyrelsen i två rapporter som syftar till att kartlägga förskolans och skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Socialstyrelsen använder i rapporterna en bred definition av psykisk ohälsa. Det får bland annat till följd att ett</P>
<P class="p537 ft44"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft86">Danermark, Berth; Englund, Ulrika & Germundsson, Per (2010). Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv, Örebro universitet. Se även kapitel 5.</SPAN></P>
<P class="p315 ft49"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft48">Skolinspektionens hemsida</SPAN></P>
<P class="p18 ft44"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft50">Skolinspektionen (2010). Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskaps- utveckling? Kvalitetsgranskning.</SPAN></P>
<P class="p94 ft34"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft68">Skolinspektionen (2010). Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Kvalitetsgranskning.</SPAN></P>
<P class="p454 ft19">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft8">fåtal av de program och metoder som nämns används i arbete mot kränkande behandling och i ett fall språkutveckling (TRAS – tidig registrering av språkutveckling).<A href="#page_155"><SPAN class="ft32">30</SPAN></A></P>
<P class="p24 ft8">I likhet med utredningen poängterar Socialstyrelsen förskolans unika roll och förutsättningar för att göra tidiga upptäckter i arbetet med barn med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa definieras i ovan nämnda rapporter som <SPAN class="ft11">psykiska symptom som påverkar barnets känslomässiga välbefinnande och/eller hindrar optimal utveckling och delaktighet i vardagsaktiviteter.</SPAN><A href="#page_155"><SPAN class="ft38">31 </SPAN></A>Resultaten av kartläggningen visar att förskolan inte arbetar systematiskt med att upptäcka tecken på psykisk ohälsa. I den mån som förskolan använder strukturerade program<A href="#page_155"><SPAN class="ft32">32 </SPAN></A>i sitt arbete hade en tredjedel inte utvärderat program- men de använde. Däremot använder man sig av rutiner och handlingsplaner.<A href="#page_155"><SPAN class="ft32">33 </SPAN></A>I rapporten om skolans arbete med metoder för att förebygga psykisk ohälsa har majoriteten av de tillfrågade rutiner eller riktlinjer för åtgärder vid upptäckt av tecken på psykisk ohälsa. Åtgärderna som beskrivs i rapporten har hög samstämmighet med det arbetssätt som beskrivits i kom- munstudien. Arbetet med elevgruppen inleds med upptäckt och följs av en kontakt med någon ur elevhälsans personal eller en centralt samlad elevhälsa eller resursteam i kommunen. Hälften av de tillfrågade använde sig av strukturerade arbetssätt och en majoritet av de som använde program alternativt strukturerade arbetssätt hade också utvärderat sitt arbete.<A href="#page_155"><SPAN class="ft32">34</SPAN></A>.</P>
<P class="p538 ft8">Den efterfrågan på kunskapsstöd som utredningen har mött i intervjuer uppmärksammas också av Socialstyrelsen som funnit att ett utbrett kunskapsstöd efterfrågas från verksamma i förskola och skola. Förskolan och skolan har i undersökningen efterfrågat kunskapsstöd. Efterfrågan är särskilt tydligt inom områdena barn i</P>
<P class="p539 ft44"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft69">Socialstyrelsen (2009). Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn & Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn.</SPAN></P>
<P class="p26 ft44"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft50">Socialstyrelsens(2009). Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn- En nationell inventering, Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn- En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor och Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa – En nationell inventering.</SPAN></P>
<P class="p26 ft44"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft50">För närmare beskrivning av program se: Socialstyrelsen (2009)Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn- En nationell inventering.</SPAN></P>
<P class="p26 ft44"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft50">Socialstyrelsen (2009). Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn- En nationell inventering.</SPAN></P>
<P class="p540 ft34"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft68">Socialstyrelsen (2009). Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn- En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor.</SPAN></P>
<P class="p477 ft19">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft8">olika riskmiljöer, funktionsnedsättningar och diagnoser, program för tidig upptäckt samt stöd och behandling.<A href="#page_156"><SPAN class="ft32">35</SPAN></A>.</P>
<P class="p542 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft60">Vilka barn och elever uppmärksammas och hur tolkas tecknen?</SPAN></P>
<P class="p131 ft8">I flera intervjuer har det kommit fram att skolan eller förskolan identifierar ett barn eller en elev som är i behov av stöd eller i en problematisk situation, men att det inte är givet hur tecknen ska tolkas.</P>
<P class="p19 ft8">I flera kommuner har det redovisats hur förskolan och skolan tycker att de identifierar elever med ett starkt stödbehov som de anser borde ha upptäckts tidigare. Utredningen har också, genom att följa skolformerna, träffat lärare som menar att elever som de tar emot till sin verksamhet inte har fått det stöd som de borde ha rätt till, till exempel tar lärare i gymnasieskolan emot elever med dyslexi och dyskalkyli, utan utredningar. En tänkbar slutsats blir att det finns en motsägelse hos de intervjuade lärarna. Kan de känna sig säkra på hur pedagogiskt relaterade problem ska hanteras när Skolinspektionen identifierar detta som ett problemområde?</P>
<P class="p296 ft40">Normalitet” – ”avvikelse” – om förväntningar på barn och elever</P>
<P class="p73 ft8">Modellområdesprojektet talar om förväntad utveckling, som en väg för att göra tidiga upptäckter. Utgångspunkten är individens för- väntande utveckling och att uppmärksamma avvikelser från denna, exempel på utveckling anges vara längd, vikt, motorik, kunskap, social kompetens och utveckling av identitet.<A href="#page_156"><SPAN class="ft32">36</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft8">I arbetet med att uppmärksamma barn och elevers stödbehov, beskriver Balldin hur förskolan observerar fler tecken på omsorgs- svikt i problemtyngda områden, än i bostadsområden med goda socioekonomiska förutsättningar.<A href="#page_156"><SPAN class="ft32">37 </SPAN></A>När ett barn eller en elev</P>
<P class="p543 ft44"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft69">Socialstyrelsen (2009). Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn- En nationell inventering & Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn- En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft87">Modellområdesprojektets presentation vid konferens den 4 oktober i samband med utredningens publicering av delbetänkande. För att tal de av presentationer vid konferensen eller för att ta del av konferensen:</SPAN></P>
<P class="p377 ft49">http://www.sou.gov.se/utsattabarn/index.htm</P>
<P class="p94 ft34"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft68">Balldin, Jutta (2010). Utsatta barn i förskolan – utmaningar och möjligheter. Publicerad som bilaga i detta betänkande. Se bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p454 ft19">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft8">uppvisar stödbehov är det viktigt att tecken på sådana kan tolkas av de professionella. Det är möjligt att tolkningen hindras på grund av förutfattade meningar om barnet eller eleven. Balldin menar att de professionella i förskolan bedömer barn utifrån sociala kategorier såsom etnicitet, ekonomi och genus och refererar även till Lundens studie som visar på ett samband mellan förskolepersonalens föreställning om vilka barn som far illa och anmälningsfrekvens.<A href="#page_157"><SPAN class="ft32">38</SPAN></A></P>
<P class="p23 ft8">En diskussion om ”normalitet” och ”avvikelse” behöver också ställas i relation till förväntningar på barn och elever utifrån deras respektive könstillhörighet. I rapporten <SPAN class="ft11">Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt </SPAN>analyserar Frånberg, på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, jämställdhetsprojekt som utförs i svenska kommuner<SPAN class="ft11">. </SPAN>En reflektion som Frånberg gör är att flera jämställdhetsprojekt fokuserar båda könen. I dessa söker man ”förändra” beteenden. Flickor tränas till bättre självförtroende och pojkar tränas på det de anses behöva träna på. Detta kan enligt Frånberg snarare förstärka könsmönster och man bör också ifrågasätta huruvida det är rimligt att tro att jämställdhetsarbete ligger i förändring av respektive elevs beteende.<A href="#page_157"><SPAN class="ft32">39 </SPAN></A>Förväntningar på barn och elever utifrån kön är centralt i betraktandet av de barn och elever som utredningen rör.</P>
<P class="p544 ft8">När de tecken som barn och elever uppvisar knyts till omedvetna eller medvetna fördomar om barn och elever kan det bli problematiskt. Det är därför rimligt att utifrån en diskussion om ”normalitet”, problematisera vad personal i förskola och skola uppfattar och hur det kan tolkas.</P>
<P class="p99 ft40">Systematiska flyttar och skolfrånvaro</P>
<P class="p545 ft8">För att kunna göra tidiga insatser krävs att förskolan och skolan kan tolka tecken på behov av tidiga insatser i ett så tidigt skede som det är möjligt. Tydliga tecken finns bland annat hos barn och elever som systematiskt flyttar eller har olovlig frånvaro. Bland de källor som presenteras i betänkandet har utredningen inte funnit någon närmare studie på familjer som systematiskt flyttar. Det är viktigt att understryka att barn i de familjerna enligt de intervjuade, med all sannolikhet kan vara de barn som far mest illa.</P>
<P class="p546 ft49"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft48">Balldin, Jutta (2010). Utsatta barn i förskolan – utmaningar och möjligheter. Se bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p547 ft34"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft45">Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) Frånberg, </SPAN><NOBR>Gun-Marie</NOBR> Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt Rapport XI.</P>
<P class="p477 ft19">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft8">Frånvaro har återkommande beskrivits som ett tydligt tecken på att något ”inte stämmer”. Vad frånvaro är ett tecken på är inte entydigt. Giltig som ogiltig frånvaro i skolan har lyfts fram som ett möjligt tecken, däremot är det inte givet vad som är giltig frånvaro och vad som är ogiltig frånvaro. Det är inte heller menar Skolverket givet vad som är sjukdom eller psykisk trötthet. Det förekommer också att föräldrar med barn som har ogiltig frånvaro skyddar sina barn genom att sjukanmäla dem.<A href="#page_158"><SPAN class="ft32">40</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft11"><SPAN class="ft8">Frånvaro beskrivs närmare i ”</SPAN>Rätt till utbildning – om elever som inte går i skolan<SPAN class="ft8">”, som syftar till att kartlägga omfattningen av långvarig och ogiltig skolfrånvaro. Skolarbetet lyfts upp som anledning till frånvaro för att eleven upplever undervisningen som ointressant, jobbig eller för att eleven hade svårt att hänga med i arbetet.</SPAN><A href="#page_158"><SPAN class="ft32">41 </SPAN></A><SPAN class="ft8">I ”</SPAN>Skolfrånvaro och vägen tillbaka<SPAN class="ft8">”, har elever med erfarenhet av långvarig ogiltig frånvaro intervjuats. Långvarig från- varo lyfts fram som ett rop på hjälp, där elevers utbildnings- situation inte har tillgodosetts eller eleven upplevt sig inte ha haft möjlighet att påverka sin skolgång. I rapporten lyfts fram att frånvaro är ett tecken på något som är långt mer komplext med sammansatta orsaker till frånvaro. Det kan vara en betungande hemsituation, att eleven inte förstår, att eleven känner sig dum och får ett minskat självförtroende. Det kan också bero på kränkningar och trakasserier i skolan eller svårigheter med skolans organi- sering.</SPAN><A href="#page_158"><SPAN class="ft32">42 </SPAN></A><SPAN class="ft8">I kommunstudien har det beskrivits hur viktigt det är att skolan arbetar för att undvika misslyckanden och att eleven för- lorar självförtroendet. På flera </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">IV-program</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> har lärare berättat att stor del av arbetet går åt att reparera följderna av tidigare ”skol- misslyckanden”.</SPAN></P>
<P class="p549 ft8">Skolfrånvaro har också lyfts fram av Autism- och Aperger- förbundet som samlar personer inom autismspektrat, anhöriga samt professionella. Förbundet har utfört en enkätundersökning med sammantaget 628 svar. Förbundet visar hur de svarande har uppgivit att ett stort antal elever har varit frånvarande i grund- skolan. I svaren har cirka en femtedel varit hemma från skolan fyra veckor eller mer på grund av situationen i skolan. Frånvaron för de personer som varit hemma under kortare perioder eller regelbundet frånvarande i vissa ämnen uppgår till 38 procent. 43 procent av de 628 svaranden har varit frånvarande under en längre eller kortare</P>
<P class="p550 ft49"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka.</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">41</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2008). Rätten till utbildning.</SPAN></P>
<P class="p350 ft34"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft8">period på grund av skolsituationen.<A href="#page_159"><SPAN class="ft32">43 </SPAN></A>Resultaten ska dock tolkas med försiktighet. Det rapporten syftar till i detta kapitel är att ge en bild av skolfrånvaro.</P>
<P class="p65 ft40">Barn och unga vid HVB – utbildning en rättighet</P>
<P class="p88 ft8">Skolinspektionen gjorde under 2010 en inspektion av samtliga kända HVB som bedriver särskild undervisning. Granskningen omfattar 114 elever. De centrala slutsatserna i rapporten beskriver hur endast ett hem gav undervisning i alla de ämnen som eleven hade rätt till. Skolinspektionen menar vidare att det i samtliga elev- ärenden saknades utredning samt beslut om anpassad studiegång. Skolinspektionen frågar sig också om elevernas problematik borde kräva den formen av omfattande inskränkningar som granskningen visat. Problemen som redovisas i rapporten behandlar hur huvud- mannen för utbildning inte har fattat formella beslut om barnet eller elevens utbildning vid placering. Skolinspektionen såg också brister i tillgång till pedagoger som är utbildade i det ämne som de undervisar i. De visar också på hur eleverna saknar rektor och hur skolan inte gjort upp med HVB om betygssättning. Skolinspek- tionen har också observerat hur bedömning om utbildningens utformande fattas på generell basis och inte efter elevens indivi- duella behov.<A href="#page_159"><SPAN class="ft32">44</SPAN></A></P>
<P class="p552 ft11"><SPAN class="ft8">Barnombudsmannen har i </SPAN>I.M sorry – Röster från särskilda ungdomshem 2010 <SPAN class="ft8">låtit unga komma till tals från fyra av Statens institutionsstyrelses (SIS) behandlingshem. I ett av kapitlen beskrivs de intervjuades syn på skolan. Barnombudsmannen lyfter fram hur de intervjuade har en gemensam syn på skolan, att den har stor betydelse. Flera elever är nöjda med den anpassning av under- visningen som är möjlig att göra på de särskilda ungdomshemmen, med små grupper och efter deras kunskapsnivå. Men det finns också unga som är kritiska till att de får för lite skola, det beskrivs hur en elev endast går i skolan två timmar per dag, att idrotts- lektionen är obligatorisk, fast de inte har en idrottslärare. Flera av de intervjuade uppger att de saknar undervisning i alla ämnen. Det</SPAN></P>
<P class="p553 ft44"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft69">Autism- och Aspergerförbundets medlemsundersökning om frånvaro. Våren 2010. Sam- manfattning och analys.</SPAN></P>
<P class="p192 ft34"><SPAN class="ft47">44</SPAN><SPAN class="ft51">Skolinspektionen (2010). Utbildning vid hem för vård eller boende, HVB. Elever får inte den undervisning de har rätt till.</SPAN></P>
<P class="p68 ft19">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">lyfts också fram hur skolan har begränsats för elever, vars problem aldrig har handlat om skolan.<A href="#page_160"><SPAN class="ft32">45</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft40">Barn som lever med skyddade personuppgifter</P>
<P class="p554 ft8">Människor kan ha skyddade personuppgifter av olika skäl.<A href="#page_160"><SPAN class="ft32">46 </SPAN></A>Det vanligaste skälet för ett barn är att det bor tillsammans med en mamma som har skyddade personuppgifter och att skyddet avser en man med vilken hon haft en nära relation till och som miss- handlat henne. För att skyddet ska bli effektivt får då även barnen skyddade personuppgifter. Det kan också gälla en ung person som utsatts för hedersrelaterat våld. Barn och unga med skyddade personuppgifter är begränsade i sin förskole- och skolvardag, både socialt och prestationsmässigt.<A href="#page_160"><SPAN class="ft32">47 </SPAN></A>De lever med en ständig oro över att skyddet ska avslöjas och att ett nytt uppbrott väntar. Osäkerheten i livssituationen kan påverka skolarbetet och skol- situationen negativt. Skolverket har ett pågående uppdrag angående barn som lever med skyddade personuppgifter.</P>
<P class="p296 ft40">Barn med föräldrar i komplicerade vårdnadstvister</P>
<P class="p100 ft8">Barn med föräldrar i komplicerade vårdnadstvister hamnar i en svår situation som även påverkar tillvaron i förskolan och skolan.<A href="#page_160"><SPAN class="ft32">48 </SPAN></A>Förutom att barnet eller eleven kanske behöver stöd att hantera de känslomässiga aspekterna handlar det om hanteringen av ordinarie föräldrakontakter som utvecklingssamtal och daglig information. För de yngre barnen i förskolan kan det även handla om vem som har rätt att hämta dem på förskolan.</P>
<P class="p555 ft49"><SPAN class="ft47">45</SPAN><SPAN class="ft48">Barnombudsmannen (2010). I.M sorry – Röster från särskilda ungdomshem.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">46</SPAN><SPAN class="ft87">Stiftelsen Allmänna Barnhuset/Umeå universitet (2007). G(l)ömda — en studie om kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">47</SPAN><SPAN class="ft48">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2009). Barn med skyddade personuppgifter.</SPAN></P>
<P class="p197 ft34"><SPAN class="ft47">48</SPAN><SPAN class="ft68">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2007). Barn i kläm – hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge.</SPAN></P>
<P class="p454 ft19">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Nyanlända och ensamkommande flyktingbarn</P>
<P class="p79 ft8">Nyanlända och ensamkommande flyktingbarn är utsatta för stor press när de kommer till ett nytt land.<A href="#page_161"><SPAN class="ft32">49 </SPAN></A>De kan bära med sig starka upplevelser som i kombination med alla nya intryck kan göra situationen extra svår i förskola och skola. Barnen och ungdomarna kan kanske drivas till uttryck som kan vara svåra att förstå både för lärare och övriga barn i klassrummet.<A href="#page_161"><SPAN class="ft32">50</SPAN></A></P>
<P class="p112 ft8">Mot bakgrund av rapporter från Skolverket och Skolinspek- tionen om att kommuner hanterar nyanländas skolgång så olika har Skolverket givit ut Allmänna råd inom området.<A href="#page_161"><SPAN class="ft32">51 </SPAN></A>Nyanlända får inte alltid den undervisning de har rätt till. Kommuner rekom- menderas att se över regelverket så att det blir bättre utformat efter elevernas behov. Allmänna råden efterlyser tydligare och bättre riktlinjer, både på kommun- och skolnivå, bl.a. bör det tydliggöras vad som gäller i kommunen mellan elever, föräldrar, lärare, rektor och skolförvaltning.</P>
<P class="p139 ft40">Barn och ungas hemlöshet</P>
<P class="p88 ft8">Ungdomar som rymmer hemifrån eller kastas ut eller av någon annan anledning inte kan bo hemma är barn som riskerar att fara väldigt illa. Det finns en överhängande risk att de tvingas ut i kriminella miljöer eller missbruksmiljöer där de i brist på annat söker nattkvarter hos människor de egentligen inte vill vara hos.<A href="#page_161"><SPAN class="ft32">52 </SPAN></A>En sådan situation kan få allvarliga konsekvenser för den unges skolgång, hälsa, utveckling och liv i allmänhet. I en nationell kartläggning visar Rädda Barnen att risken för uppbrott hemifrån ökade avsevärt i familjer där det förekommer negativa relationer och i synnerhet psykiskt och fysiskt våld.<A href="#page_161"><SPAN class="ft32">53</SPAN></A></P>
<P class="p556 ft44"><SPAN class="ft47">49</SPAN><SPAN class="ft50">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2006). Satsa på barnens vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar.</SPAN></P>
<P class="p354 ft49"><SPAN class="ft47">50</SPAN><SPAN class="ft48">Rädda Barnen (2004). Till en pedagog från en psykolog . Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p319 ft49"><SPAN class="ft47">51</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">52</SPAN><SPAN class="ft50">Stockholms Stadsmission (2008). Unga i hemlöshet vuxna i maktlöshet – frivilligorganisa- tionens möjligheter.</SPAN></P>
<P class="p533 ft34"><SPAN class="ft47">53</SPAN><SPAN class="ft88">Rädda Barnen (2008). Tillfälligt uppbrott. Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån.</SPAN></P>
<P class="p68 ft19">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Unga utanför</P>
<P class="p195 ft8">För de unga under 20 år som slutfört grundskolan men inte går i gymnasieskolan, har kommunen ett särskilt informationsansvar (29 kap. 9 § nya skollagen). Informationsansvaret innebär att kom- munen ska ha kunskap om vilka ungdomarna är samt erbjuda åtgärder. Ungdomsstyrelsen refererar i <SPAN class="ft11">Ung i dag 2010 </SPAN>till <SPAN class="ft11">Vägarna in. I Vägarna in </SPAN>kartlades ett urval av kommuners arbete med informationsansvaret. Det visade sig bland annat vara svårt att få kontakt med de ungdomar som hamnat utanför. Ungdoms- styrelsen refererar också till Skolinspektionens kvalitetsgranskning om skolans arbete för att hindra att elever avbryter sina studier.<A href="#page_162"><SPAN class="ft32">54</SPAN></A></P>
<P class="p74 ft8">Skolinspektionen visar i ovan nämnda granskning hur de granskade skolorna saknar ett målmedvetet arbete för att få elever att avsluta sin gymnasieutbildning. Skolinspektionen lyfter också fram att personalen i skolan tenderar att skuldbelägga eleven för resultatet eller uteblivet engagemang. Skolinspektionen har också intervjuat elever som själva menar att det är undervisningens utformning som är avgörande för huruvida de ska fullfölja studierna eller inte. Skolinspektionen lyfter också fram att vissa elevgrupper tenderar att i mindre utsträckning fullfölja sin utbild- ning, exempelvis elever vars föräldrar har kortare utbildning.<A href="#page_162"><SPAN class="ft32">55</SPAN></A></P>
<P class="p557 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft60">Hur agerar förskola och skola efter upptäckt?</SPAN></P>
<P class="p58 ft8">Kommunstudien har visat att förskolan har en viktig roll att spela i arbetet med att upptäcka barn med stödbehov eller i en proble- matisk situation. Förskolan har möjlighet till nära relationer till familjen och en närhet i arbetet kan skapa en helhetssyn på barnet. Samtidigt har Balldin i forskningsöversikt om förskolans arbete med utsatta barn visat hur en av flera utmaningar i förskolan är att forskningen inte är överens om vad för åtgärder som fungerar för utsatta barn i olika åldrar.<A href="#page_162"><SPAN class="ft32">56 </SPAN></A>Samtidigt begränsas förskolans möjlig- heter till effektiva insatser, då utsatta barn har en ojämn fördelning i förskolan. Forskning visar att insatser fungerar mest effektivt då utsatta barn är under 10 procent av en barngrupp. Balldin refererar till Jespersen som menar att 50 procent av utsatta barn är</P>
<P class="p558 ft49"><SPAN class="ft47">54</SPAN><SPAN class="ft48">Ungdomsstyrelsen(2010). Ung idag 2010</SPAN><SPAN class="ft89">.</SPAN></P>
<P class="p18 ft44"><SPAN class="ft47">55</SPAN><SPAN class="ft86">Skolinspektionen (2009). Varannan i mål. Om gymnasieskolors (o)förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning Rapport 2009:1</SPAN></P>
<P class="p16 ft34"><SPAN class="ft47">56</SPAN><SPAN class="ft51">Balldin, Jutta (2010). Utsatta barn i förskolan – utmaningar och möjligheter. Se bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft8">koncentrerade till 20 procent av förskolorna. Det är centralt att i sammanhanget poängtera att Jespersens studie ägde rum i Danmark.<A href="#page_163"><SPAN class="ft32">57</SPAN></A></P>
<P class="p65 ft40">Elevhälsan</P>
<P class="p88 ft8">Tillgång till elevhälsans kompetenser beskrivs i lag (2 kap. 25 § nya skollagen). Genom nya skollagen introduceras också begreppet en samlad elevhälsa. Den samlade elevhälsan ska enligt nya skollagens bestämmelser tillhandahålla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lagen preciserar också vilka yrkes- kategorier som det ska finnas tillgång till inom ramen för elev- hälsan. När det gäller den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan anges i nya skollagen att det ska finnas tillgång till personal inom denna kompetens. Vilken kompetens denna personal ska besitta framgår däremot inte lika klart.</P>
<P class="p112 ft8">Av den statistik utredningen fått ta del av under hand framgår att det finns stora skillnader i bemanning inom elevhälsan mellan olika kommuner och mellan kommunala och fristående huvudmän. Det är dock viktigt att påpeka att tjänsterna inom elevhälsan ofta är integrerade mellan olika verksamheter, vilket kan göra att det finns betydande mätproblem som gör statistiken svårtolkad. Bilden av att det finns stora skillnader i bemanningen bekräftas emellertid även i kommunstudien. Av de uppgifter som lämnades i denna framkom att skillnaderna var betydande både vad avsåg bemanning och hur elevhälsan var organiserad.</P>
<P class="p77 ft27">Av material som utredningen har fått ta del av under hand visar en kartläggning av elevhälsan på stora skillnader mellan olika skolors tillgång till elevhälsopersonal.<A href="#page_163"><SPAN class="ft90">58</SPAN></A></P>
<P class="p391 ft40">Anmälningsskyldighet till socialtjänsten</P>
<P class="p88 ft8">I kommunstudien har flera av de intervjuade beskrivit de anmälningar enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) som de har gjort. De har också beskrivit hur flera anmälningar har behandlat samma barn eller elev. Den forskning som finns sedan tidigare har referats av Balldin och visat att anmälan till</P>
<P class="p559 ft49"><SPAN class="ft47">57</SPAN><SPAN class="ft48">Balldin, Jutta (2010). Utsatta barn i förskolan – utmaningar och möjligheter. Se bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p560 ft34"><SPAN class="ft47">58</SPAN><SPAN class="ft68">Utredningen har under hand fått ta del av en rapport om kvalitetsarbete inom elevhälsa från Socialstyrelsen som ännu inte är publicerad.</SPAN></P>
<P class="p68 ft19">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft8">socialtjänsten i förskolan inte är tillräckligt frekvent.<A href="#page_164"><SPAN class="ft32">59 </SPAN></A>I de fall förskolan inte anmäler till socialtjänsten, ansåg personalen i förskolan att förskolan kunde hantera situationen i den egna verksamheten.<A href="#page_164"><SPAN class="ft32">60</SPAN></A></P>
<P class="p399 ft8">I intervjuer har inte verksamheterna på central nivå heller följt upp de anmälningar som förskola och skola gör. I kommunstudien har flera av de intervjuade beskrivit hur förskolor och skolor saknar återkoppling på de anmälningar de har gjort. Barnskydds- utredningen behandlar problematik med bristande återkoppling och har lämnat förslag som innebär att socialtjänsten på begäran av den som är anmälningsskyldig kan få uppgift om huruvida utred- ning har inletts eller inte.<A href="#page_164"><SPAN class="ft32">61 </SPAN></A>Detta förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p562 ft8">I flera intervjuer med förskollärare och lärare som arbetar i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar har de beskrivit hur tolkningen av vilka barn som far illa eller riskerar att fara illa blir relativt. Barnen jämförs med varandra och begreppet ”fara illa” ges ett relativt innehåll.</P>
<P class="p99 ft11">Särskilt stöd</P>
<P class="p70 ft8">Enligt nya skollagen ska, om en elev uppfattas inte klara kunskaps- kraven som minst ska uppnås, fallet anmälas till rektor. Behovet av särskilt stöd ska även utredas, om eleven <SPAN class="ft11">uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation </SPAN>(3 kap. 8 § nya skollagen)..</P>
<P class="p11 ft8">Nya skollagen innehåller följande bestämmelser om särskilt stöd:</P>
<P class="p563 ft16">6 § Bestämmelserna om särskilt stöd i <NOBR>7–12</NOBR> §§ gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.</P>
<P class="p564 ft16">7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom en elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.</P>
<P class="p565 ft16">Utredning</P>
<P class="p564 ft16">8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att</P>
<P class="p566 ft49"><SPAN class="ft47">59</SPAN><SPAN class="ft48">Balldin, Jutta (2010). Utsatta barn i förskolan – utmaningar och möjligheter. Se bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">60</SPAN><SPAN class="ft48">Balldin, Jutta (2010). Utsatta barn i förskolan – utmaningar och möjligheter. Se bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p350 ft34"><SPAN class="ft47">61</SPAN><SPAN class="ft51">Barnskyddsutredningen har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft16">elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.</P>
<P class="p367 ft16">Åtgärdsprogram</P>
<P class="p422 ft16">9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärds- program utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.<A href="#page_165"><SPAN class="ft84">62</SPAN></A></P>
<P class="p567 ft8">Om eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges det. För elever i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram vid behov upprättas.<A href="#page_165"><SPAN class="ft32">63</SPAN></A></P>
<P class="p122 ft8">I Skolinspektionens sammanfattande rapport över tillsyn och kvalitetsgranskning från 2009 riktar myndigheten kritik mot de brister som den funnit i skolans hantering av elever i behov av särskilt stöd. Skolan ska upprätta ett åtgärdsprogram för att tillsätta ett adekvat stöd. Skolinspektionen menar att de åtgärdsprogram som upprättats i tre av fem fall är bristfälliga eller obefintliga.<A href="#page_165"><SPAN class="ft32">64 </SPAN></A>Skolinspektionen menar också att personal i arbetet med elever i behov av särskilt stöd använder standardlösningar som inte utgår från enskild elevs behov samt att det fokuseras på brister hos eleven i stället för i undervisningen.<A href="#page_165"><SPAN class="ft32">65 </SPAN></A>Åtgärdsprogram saknas i flera fall enligt Skolinspektionen och i den mån de finns är antalet åtgärds- program som inte följs upp stort.<A href="#page_165"><SPAN class="ft32">66</SPAN></A></P>
<P class="p450 ft8">Möjligheterna att anpassa verksamheten för barn i behov av särskilt stöd i fritidshemmen beskrivs av Skolinspektionen som svåra. En kritisk punkt som lyfts är de varierande gruppstorlekar som uppgår till mellan 17 och 125 barn. <A href="#page_165"><SPAN class="ft32">67</SPAN></A></P>
<P class="p568 ft49"><SPAN class="ft47">62</SPAN><SPAN class="ft48">Nya skollagen (2010: 800)</SPAN></P>
<P class="p319 ft49"><SPAN class="ft47">63</SPAN><SPAN class="ft48">Nya skollagen (2010:800)</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">64</SPAN><SPAN class="ft87">Skolinspektionen (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 – Skolinspektionens erfarenheter och resultat</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">65</SPAN><SPAN class="ft87">Skolinspektionen (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 – Skolinspektionens erfarenheter och resultat</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">66</SPAN><SPAN class="ft87">Skolinspektionen (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 – Skolinspektionens erfarenheter och resultat</SPAN></P>
<P class="p533 ft34"><SPAN class="ft47">67</SPAN><SPAN class="ft91">Skolinspektionen (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 – Skolinspektionens erfarenheter och resultat</SPAN></P>
<P class="p68 ft19">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft8">Skolverkets rapport Särskilt stöd i grundskolan är en kunskaps- översikt som beskriver studier om särskilda stödinsatser i grund- skolan. I rapporten tas upp att det presenterats nya avhandlingar inom området specialpedagogik som lett till mer kunskap på området. Då de flesta är kvalitativa innebär det att resultaten i stor utsträckning saknar generaliserbarhet. I samma rapport presenteras ett antal paradoxer. Den första paradoxen behandlar att Skolverket erfar att elever som inte når målen ökar samtidigt upplever lärare att behov av stöd ökar vilket också bekräftas av en longitudinell jämförelse som visar på just det.</P>
<P class="p95 ft8">Den andra paradoxen visar att ju mer stöd som sätts in och ju tidigare detta sker desto sämre resultat. Paradoxen problematiseras vidare och det negativa sambandet tros hänga samman med att elever som getts särskilts stöd, har haft sämre förutsättningar än andra elever. Det kan i sin tur enligt Skolverket innebära att stödet haft goda effekter, men att det trots insatserna inte har räckt.</P>
<P class="p95 ft8">En tredje paradox visar på att användandet av åtgärdsprogram tenderar att ”<SPAN class="ft11">snäva in förståelsen av elevers problematik, snarare än motsatsen.” </SPAN>Myndigheten menar att den formen av bedömningar leder till att en rad centrala faktorer utesluts och därigenom leder till ”fel sorts stöd.”<A href="#page_166"><SPAN class="ft32">68</SPAN></A></P>
<P class="p93 ft8">I resultatet av kommunstudien har motsägelser i beskrivning av hur arbetet med utredningens målgrupp framträtt, till exempel så menar flera av de intervjuade att de tar emot elever till sin verksamhet som borde har varit föremål för en tidigare utredning, inom skolan eller med extern hjälp. Att behovet av utredning, inte har uppmärksammats tidigare har av mottagande pedagoger beskri- vits som förvånande. Däremot har det inte i intervjuer kommit fram att personalen själv har upplevt att de inte har upptäckt eller låtit bli att utreda elevers behov av stöd.</P>
<P class="p83 ft11">Tidiga insatser</P>
<P class="p100 ft8">I en Stortingsmelding beskrivs bland annat skillnader mellan sär- skilt stöd som ges i Norge och Finland. Det särskilda stödet i skolan som ges i Norge ges utanför och i ordinarie klassrum, men i huvudsak i ordinarie skolor. Den statistik som refereras visar att det stöd som sätts in sätts in för sent vilket sågs som ett problem. I</P>
<P class="p569 ft34"><SPAN class="ft33">68 </SPAN>Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan En sammanställning av senare års forskning och utvärdering.</P>
<P class="p454 ft19">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft8">samband med detta konstaterande görs en jämförelse med den finska skolan. I den norska skolan ges särskilt stöd som efter varje år ökar i omfattning. Elever får del av mest särskilt stöd i <NOBR>8–10</NOBR> årskursen. I den finländska skolan såg fördelning av särskilt stöd annorlunda ut, de största stödinsatserna gavs när barnet var 7 år, för att minska successivt för varje år och tillslut avstanna och plana ut mellan 11 och 13 års ålder.<A href="#page_167"><SPAN class="ft32">69</SPAN></A></P>
<P class="p570 ft15"><SPAN class="ft15">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft60">Förskolan och skolan som arbetsmiljö</SPAN></P>
<P class="p571 ft8">Enligt Skolverkets attitydundersökning visar mätningar att en majoritet av eleverna trivs mycket bra eller ganska bra med sitt skolarbete. Detta gäller elever i årskurs <NOBR>4–6,</NOBR> årskurs <NOBR>7–9</NOBR> och gymnasieelever.</P>
<P class="p572 ft8">Vid en jämförelse mellan mätningar från 2000<A href="#page_167"><SPAN class="ft32">70</SPAN></A>, 2003, 2006 och 2009 framgår att elever som uppger att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan successivt har ökat, så även i mätningen från 2009. Detta gäller inte för elever i årskurs <NOBR>7–9,</NOBR> där elever som trivs mycket bra eller ganska bra i skolan minskade år 2003, för att i mätningen 2006 återigen öka.<A href="#page_167"><SPAN class="ft32">71 </SPAN></A>Det finns också många barn och elever som inte upplever att de trivs bra med sitt skolarbete, eller i skolan som miljö.</P>
<P class="p573 ft8">Arbetsmiljöverket är ansvarig för tillsyn av att arbetsmiljö- lagstiftningen följs i grundskolan och gymnasieskolan. Frågor om arbetsmiljö har i utredningens arbetet framför allt redovisats av elevorganisationerna som central för eleverna. I nya skollagen 5 kap. 3 § föreskrivs att:</P>
<P class="p574 ft16">utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.</P>
<P class="p71 ft40">Kränkande behandling</P>
<P class="p545 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket rapport </SPAN>Diskriminerad, trakasserad, kränkt? <SPAN class="ft8">är resultatet av 156 gruppintervjuer med sammanlagt 529 barn. Studien visar bland annat att trakasserier och kränkningar till störst del förekom- mer efter lektionstid. I de flesta fall sker trakasserier och</SPAN></P>
<P class="p575 ft44"><SPAN class="ft47">69</SPAN><SPAN class="ft69">Stortingsmelding nr. 16 </SPAN><NOBR>(2006–2007).</NOBR> … og ingen sto igjen – Tidlig innsats for livslang læring<SPAN class="ft65">.</SPAN></P>
<P class="p315 ft49"><SPAN class="ft47">70</SPAN><SPAN class="ft48">Mätning och jämförelse från år 2000 omfattar inte år </SPAN><NOBR>4–6.</NOBR></P>
<P class="p16 ft34"><SPAN class="ft47">71</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket(2010). Attityder till skolan år 2009</SPAN></P>
<P class="p130 ft19">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td64"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p28 ft25">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">kränkningar mellan barn och/eller elever. I ett fåtal fall har de intervjuade berättat om lärare som kränker elever. Skolverket visar också att bakomliggande faktorer sällan är en ensam företeelse. De kan i stället förstås som komplexa maktrelationer med hänsyn till rådande normer. I rapporten beskrivs hur diskriminering, trakas- serier och kränkande behandling har koppling till de normer som finns i verksamheten. Skolverket gör bedömningen att personal i verksamheterna skulle behöva tid för att diskutera och reflektera över värdegrundsfrågor samt skulle behöva göras medvetna om de normer som de själva bär på och därigenom reproducerar.<A href="#page_168"><SPAN class="ft32">72</SPAN></A></P>
<P class="p74 ft8">Barn och elevombudet (BEO) bevakar de delar av skollagen som behandlar kränkande behandling. Enligt BEO har 9 av 10 granskade skolor brister i planer mot kränkande behandling. År 2009 fick BEO in cirka 600 anmälningar om upplevd kränkande behandling. I de anmälda fallen anser anmälaren att det inte har gjorts tillräckligt för att hindra den kränkande behandlingen. BEO lyfter också fram att många kränkningar inte kommer till BEO: s kännedom. I 199 av fallen riktade BEO kritik mot skolans agerande.</P>
<P class="p93 ft8">De flesta anmälningar, 528 stycken behandlade grundskolan, 36 anmälningar avsåg gymnasieskolan och 20 avsåg förskolan.<A href="#page_168"><SPAN class="ft32">73</SPAN></A></P>
<P class="p147 ft8">Flera elever känner sig exempelvis rädda i skolan en gång i månaden och flera av dem känner sig också rädda varje skoldag enligt Skolverkets attitydundersökning. Flera uppger också att någon gör dem illa en gång i månaden upp till varje dag.<A href="#page_168"><SPAN class="ft32">74</SPAN></A></P>
<P class="p99 ft11">IT</P>
<P class="p100 ft8">Medierådets rapporter om barn och ungas användning av medier kan förstås som att Internetanvändningen generellt ökar och att yngre barn tar del av Internet tidigt. <A href="#page_168"><SPAN class="ft32">75</SPAN></A></P>
<P class="p147 ft8">Svårigheterna med Internetanvändning genom exempelvis kränkningar, hot och övergrepp som sker ”över nätet” behandlas bland annat i BRIS rapport <SPAN class="ft11">Barnen, BRIS och it 2009</SPAN>.</P>
<P class="p14 ft8">Användning av Internet och mobiltelefoni kan förstås i sam- band med skolans arbetsmiljö då Internet och mobiltelefoner som medel inte känner de gränser som klassrummet och skolan har. Det</P>
<P class="p576 ft44"><SPAN class="ft47">72</SPAN><SPAN class="ft50">Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326. 2009</SPAN></P>
<P class="p315 ft49"><SPAN class="ft47">73</SPAN><SPAN class="ft48">Skolinspektionen (2010). Rapport. Anmälningsärenden gällande kränkande behandling</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">74</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2010). Skolverkets lägesbedömning 2010</SPAN><SPAN class="ft89">. </SPAN>Del 2. Bedömningar och slutsatser.</P>
<P class="p350 ft34"><SPAN class="ft47">75</SPAN><SPAN class="ft51">Medierådet (2010). Småungar & Medier och Ungar & Medier.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur arbetar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet …</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p26 ft8">är möjligt att de kränkningar som barn och elever upplever i skolan utökas till att även omfatta fritiden exempelvis genom användning av mobiltelefon och dator. Skolans och förskolans uppdrag att se och tolka tecknen, blir därför särskilt viktigt.</P>
<P class="p577 ft19">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p578 ft93"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft92">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</SPAN></P>
<P class="p579 ft8">Samverkan är en fråga som stått på dagordningen under många decennier för verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Redan 1959 rekommenderade Kungl. Maj:t i ett cirkulär att sär- skilda samverkansorgan skulle bildas i kommunerna för att uppnå ett regelbundet samarbete.<A href="#page_170"><SPAN class="ft32">1 </SPAN></A>Tolv år senare, år 1971, gav Social- styrelsen, Rikspolisstyrelsen och Skolöverstyrelsen ut gemen- samma råd och anvisningar om ett intensifierat samarbete mellan socialtjänst, polis och skola.<A href="#page_170"><SPAN class="ft32">2</SPAN></A></P>
<P class="p13 ft8">Under dessa år har god samverkan hunnit utvecklas inom en rad områden. Två exempel är familjecentraler och barnahus, vilka beskrivs i avsnitt 5.6. Många andra samverkansmodeller har prövats genom åren, men oftast i tillfällig projektform. Uppföljningar visar att till och med samverkansprojekt som ansetts framgångsrika inte har påverkat den ordinarie verksamheten i långsiktig riktning. Vidare har de överlevt endast en begränsad tid.<A href="#page_170"><SPAN class="ft32">3 </SPAN></A>En återkommande fråga som ställts har varit hur stabilare strukturer för samverkan ska kunna byggas upp.</P>
<P class="p439 ft8">År 2003 röstade Sveriges riksdag igenom förslagen i proposi- tionen <SPAN class="ft11">Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m</SPAN>.<A href="#page_170"><SPAN class="ft32">4 </SPAN></A>Bland annat skärptes lagstiftningen om skyldigheten att samverka när barn och unga far illa eller riskerar att fara illa.<A href="#page_170"><SPAN class="ft32">5 </SPAN></A>Samtidigt fick Socialstyrelsen</P>
<P class="p580 ft44"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft50">Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen (2007). </SPAN><SPAN class="ft65">Strategi för samverkan – barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa</SPAN>. Stockholm. (reviderad upplaga), s. 3.</P>
<P class="p377 ft49"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft48">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft48">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 2002/03:53, som bygger på betänkande </SPAN><SPAN class="ft65">Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda </SPAN>(SOU 2001:72).</P>
<P class="p581 ft80"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft94">Den 1 juli 2003 infördes skyldigheten att samverka för skola och hälso- och sjukvård. Polisen och socialtjänsten hade sedan tidigare bestämmelser om samverkan. samverkansskyldigheten lagstiftades även för enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnsomsorg. Det infördes även hän- visningar till anmälningsskyldigheten och uppgiftsskyldigheten i de lagar som reglerar verksamheter som regelbundet kommer i kontakt med barn.</SPAN></P>
<P class="p484 ft19">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p582 ft8">i uppdrag att ta fram en nationell strategi för samverkan.<A href="#page_171"><SPAN class="ft32">6 </SPAN></A>Upp- draget skulle genomföras tillsammans med Rikspolisstyrelsen och dåvarande Myndigheten för skolutveckling. Det redovisades 2004 och publicerades i en reviderad upplaga år 2007.<A href="#page_171"><SPAN class="ft32">7</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft8">År 2006 gav regeringen i uppdrag till Myndigheten för skol- utveckling att fördela medel om 100 miljoner kronor till pilot- projekt och lokalt utvecklingsarbete för att få till stånd en utökad samverkan mellan skola, polis, socialtjänst samt barn- och ung- domspsykiatri.<A href="#page_171"><SPAN class="ft32">8 </SPAN></A>En tredjedel av Sveriges kommuner fick bidrag inom ramen för den nationella satsningen. Uppdraget överfördes till Skolverket den 1 oktober 2008 och redovisades för regeringen i december 2009.<A href="#page_171"><SPAN class="ft32">9 </SPAN></A>Föreliggande utredning fick samma höst i sitt direktiv uppdraget att kartlägga hur verksamheterna på utbild- ningsområdet samverkar med andra aktörer.<A href="#page_171"><SPAN class="ft32">10</SPAN></A></P>
<P class="p198 ft28">Övergripande om kapitel fem</P>
<P class="p138 ft8">Detta avsnitt baseras på och tar sin utgångspunkt i det regerings- uppdrag om samverkan som Skolverket avrapporterat samt allt övrigt material som upparbetades i den treåriga nationella satsningen till vilken professor Berth Danermark med sin forskar- grupp vid Örebro universitet bidrog med en utvärdering av kom- munernas lokala projekt.<A href="#page_171"><SPAN class="ft32">11 </SPAN></A>Andra källor är det fördjupande forskningsuppdrag Berth Danermark genomfört på föreliggande utrednings uppdrag,<A href="#page_171"><SPAN class="ft32">12 </SPAN></A>övrigt material som framkommit i utred- ningen samt Barnskyddsutredningens betänkande <SPAN class="ft11">Lag om stöd och</SPAN></P>
<P class="p583 ft44"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft43">Strategin skulle vara ”ett policydokument och innehålla förslag till struktur för gemensamt arbete mellan huvudmän på olika samhällsnivåer och också behandla frågan om hur uppföljning av samverkan skall ske på längre sikt”. Regeringsbeslut S2003/7118/ST.</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft42">7</SPAN><SPAN class="ft66">Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen (2007). </SPAN><SPAN class="ft65">Strategi för samverkan – barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa</SPAN>. Stockholm. (reviderad upp- laga).</P>
<P class="p584 ft44"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringsuppdrag till Myndigheten för skolutveckling att fördela medel till samverkans- projekt inom grund- och gymnasieskolan, U2006/5879/S.</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft43">Redovisning av uppdrag givet till Myndigheten för skolutveckling om att fördela medel till samverkansprojekt inom grund- och gymnasieskolan. Dnr: 2008:03634.</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft50">I kommittédirektiven 2009:80 preciseras uppdraget på sid 11: ”Kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården”.</SPAN></P>
<P class="p585 ft44"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft69">Danermark B, Germundsson P & Englund U (2009). </SPAN><SPAN class="ft65">Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri</SPAN>. Örebro: Örebro universitet. Hälsoakademin.</P>
<P class="p192 ft52"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft88">Danermark B et al (2010). </SPAN>Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv. Rapport till utredningen ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn<SPAN class="ft34">”. Örebro universitet. (Se bilaga).</SPAN></P>
<P class="p193 ft19">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft8"><SPAN class="ft11">skydd för barn och unga (LBU</SPAN>).<A href="#page_172"><SPAN class="ft32">13 </SPAN></A>Vidare grundar sig kapitlet på aktuella rapporter och studier från utredningar, universitet och myndigheter m.fl. aktörer vilka redovisas i noter i den löpande texten.</P>
<P class="p587 ft16">Utredningen har i sina direktiv fått uppdraget att utifrån ett utbild- ningspolitiskt perspektiv belysa hur samverkan sker, vilket metod- mässigt innebär att samverkan beskrivs med utgångspunkt i förskolans och skolans behov. Det betyder i sin tur att vissa samverkansparter blir mer viktiga både vad gäller volym och svårigheter.</P>
<P class="p588 ft27">Sammanfattningsvis innehåller utredningens uppdrag när det gäller samverkan tre beståndsdelar;</P>
<P class="p589 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Att kartlägga hur verksamheterna på utbildningsområdet samverkar med andra aktörer.</SPAN></P>
<P class="p117 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Att analysera hinder och framgångsfaktorer.</SPAN></P>
<P class="p97 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Att lämna förslag på åtgärder som underlättar framtida samverkan.</SPAN></P>
<P class="p590 ft8">Det här kapitlet svarar på den första punkten och berör inled- ningsvis den andra punkten. I kapitel 6 besvaras den andra punkten dels under rubriken om samverkan och dels som en del av analysen inom andra problemområden. Motsvarande gäller i kapitel 7, genom att resultaten av utredningsarbetet inom samverkans- området ligger till grund för flera förslag.</P>
<P class="p83 ft28">Vad innebär samverkansbegreppet?</P>
<P class="p100 ft8">En nationell strategi skulle göra samverkan mindre sårbar och personberoende, menade regeringen i sitt uppdrag, och underströk att samverkan behöver utvecklas både på individnivå och över- gripande nivå.<A href="#page_172"><SPAN class="ft32">14 </SPAN></A>På individnivå (eller individuell nivå) ska arbetet utgå från huvudprincipen att den som berörs <SPAN class="ft11">samtycker </SPAN>och är <SPAN class="ft11">delaktig </SPAN>så långt det är möjligt, betonade strategin. På övergripande nivå, både nationellt och lokalt, beskrivs att samverkan är nöd- vändig för att de missförhållanden som vissa barn och unga lever under ska sättas in i ett samhälleligt sammanhang.<A href="#page_172"><SPAN class="ft32">15 </SPAN></A>Den ska ge de grundläggande förutsättningarna som behövs på övriga nivåer och</P>
<P class="p591 ft89"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2009:68. </SPAN>Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). <SPAN class="ft49">Socialdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 2002/03:53, s. 58 och 60.</SPAN></P>
<P class="p592 ft34"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft67">Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen (2007). </SPAN><SPAN class="ft52">Strategi för samverkan – barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa</SPAN>. Stockholm, sid 22ff.</P>
<P class="p454 ft19">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">legitimera arbetet. Det betonas hur strategiskt viktig övergripande samverkan är för utvecklingen av arbetet med enskilda barn och ungdomar med målet att de inte ska bollas runt mellan olika myndigheter och ”falla mellan stolarna” eller bli ”Svarte Petter”.<A href="#page_173"><SPAN class="ft32">16 </SPAN></A>Vidare understryker strategin att övergripande ledningssamverkan på det lokala planet behövs inom två områden, nämligen tidiga insatser i förhållande till riskgrupper och samverkan vid mer omfat- tande insatser. Gemensamt för all samverkan, såväl på individ- som övergripande nivå, är att den ska präglas av ett konsekvent barnperspektiv i motsats till ett verksamhetsperspektiv.<A href="#page_173"><SPAN class="ft32">17</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft8">Definitionen av <SPAN class="ft11">samverkan</SPAN>, här i utredningen, följer den definition som anges i strategin, det vill säga ”när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra”.<A href="#page_173"><SPAN class="ft32">18 </SPAN></A>Danermark pekar på att samverkan bör handla om (i) målinriktade handlingar, (ii) en avgränsad målgrupp samt (iii) ett definierat problem och ett klart uttalat syfte.<A href="#page_173"><SPAN class="ft32">19 </SPAN></A>Som en följd av dessa tre aspekter ställs tre grundläggande frågor i forskningsrapporten:</P>
<P class="p593 ft8"><SPAN class="ft11">Vilka </SPAN>samverkar vi om? <SPAN class="ft11">Varför </SPAN>samverkar vi?</P>
<P class="p137 ft8"><SPAN class="ft11">Vad </SPAN>gör vi när vi samverkar?</P>
<P class="p594 ft8">Samverkan är med andra ord inte alla handlingar som två eller flera parter gör tillsammans utan de målinriktade handlingar man genomför gemensamt utifrån sitt eget uppdrag. Det tidigare nämnda Modell- områdesprojekten som drivs av SKL använder ordet synkronisering i stället för samverkan därför att projektet vill fånga en dimension som löper risk att försvinna i ordet samverkan, nämligen att parternas arbete kuggar i varandra, blir synkroniserade. Parterna söker en effektivisering så att dubbelarbete undviks.</P>
<P class="p112 ft27">Målgruppen barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa beskrivs i utredningens direktiv som en heterogen grupp:</P>
<P class="p595 ft44"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft66">Socialstyrelsen och Länsstyrelserna (2004) – Uttrycket finns bl.a. i tillsynsrapportens rubrik och syftar på samverkan mellan socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Ur </SPAN><SPAN class="ft65">Strategi för samverkan </SPAN>sid 24 och Bohman, G. & Westlund, P. (1995) – Namn på en lokal samverkansmodell. Ur <SPAN class="ft65">Strategi för samverkan, </SPAN>s. 24.</P>
<P class="p596 ft49"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft48">Bohman och Westlund (1995), s. 16.</SPAN></P>
<P class="p319 ft49"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft48">Ibid. s. 11.</SPAN></P>
<P class="p585 ft96"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft95">Danermark B et al (2010). </SPAN>Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv. Rap- port till utredningen ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn<SPAN class="ft80">”. Örebro universitet. sid 7.</SPAN></P>
<P class="p391 ft19">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft16">Det kan vara barn och unga med allvarliga skolsvårigheter eller som utsätts för mobbning, hot, våld eller andra övergrepp av jämnåriga. Det kan också vara barn och unga som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp, kränk- ningar eller fysisk eller psykisk försummelse. Det kan handla om barn och unga med ett socialt nedbrytande beteende som missbruk, krimi- nalitet eller annat självdestruktivt beteende. Vidare kan det handla om barn och unga som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna och barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.</P>
<P class="p465 ft8">Att göra en exakt analys av samverkan är svårt med denna breda beskrivning av målgruppen eftersom samverkan tar sig olika uttryck beroende på målgruppens sammansättning och de behov som de olika barnen uppvisar. I Skolverkets rapport till regeringen med anledning av regeringsuppdraget delades samverkan in i fyra områ- den i syfte att ge respektive part en tydlig roll i arbetet. Det skedde enligt premissen att var och en av de fyra samverkansparterna (skola, socialtjänst, polis, BUP) var mer synlig inom respektive område och att problematiken var kopplad till partens uppdrag samt ansvar att uppmärksamma tidiga signaler på utsatthet hos barn och unga. Dessa fyra problemområden definierades inled- ningsvis som stor skolfrånvaro, missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa medan de under arbetets gång döptes om till stor olovlig frånvaro, drogförebyggande arbete, brottsförebyggande arbete samt psykisk ohälsa. Motsvarande indelning saknas i föreliggande utred- nings direktiv, men kommer i viss mån att användas i texterna nedan vid beskrivningen av respektive part som skolan samverkar med.</P>
<P class="p598 ft28"><SPAN class="ft28">5.1</SPAN><SPAN class="ft41">Redovisning av hur och när samverkan sker</SPAN></P>
<P class="p398 ft8">Utredningens utbildningspolitiska utgångspunkt innebar att forskar- gruppen vid Örebro universitet fick uppdraget att kartlägga och analysera samverkan ur skolans perspektiv. Arbetet skulle resultera i en fördjupad kunskap inom följande områden:</P>
<P class="p116 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Hindrande och främjande faktorer i en samverkansprocess kring utsatta barn.</SPAN></P>
<P class="p589 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Betydelsefulla faktorer för en långsiktig samverkan kring utsatta barn.</SPAN></P>
<P class="p125 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Hur förmår skolan att hävda och upprätthålla sitt pedagogiska uppdrag i en samverkansprocess kring utsatta barn?</SPAN></P>
<P class="p484 ft19">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Hur kan ett pedagogiskt perspektiv stärkas i en samverkans- process kring utsatta barn?</SPAN></P>
<P class="p429 ft8">Här ges en sammanfattning av resultaten som framkommit genom uppdraget till forskarna vid Örebro universitet. För en mer utförlig behandling av de olika frågeställningarna hänvisas till forskar- rapporten.</P>
<P class="p600 ft15">Hindrande och främjande faktorer i en samverkansprocess kring utsatta barn</P>
<P class="p111 ft8">Hindrande faktorer är både strukturella och individuella. Viktiga exempel på hinder är brist på kunskap och tid. Pedagoger upplever förhållandevis ofta också (det bristande) stödet från skolledningen som ett hinder. Centralt är också andras synsätt, dvs. huvud- aktörernas syn på varandra, vilket aktualiserar frågan om domän- konflikter. Med domänkonflikter menas i detta sammanhang att olika yrkeskategorier har olika synsätt och olika legitimitet.<A href="#page_175"><SPAN class="ft32">20 </SPAN></A>Det kan riskera elevers och föräldrars möjlighet till delaktighet och inflytande i samverkansprocesser. Elevens, men framför allt för- äldrarnas, förhållningssätt är också vanliga hinder.</P>
<P class="p77 ft8">Ett strukturellt hinder är att organisationen kring utsatta barn är starkt fragmentariserad. Stödet från samhället är specialiserat i olika kompetenser och uppsplittrat på olika aktörer. Antalet berörda aktörer är många, problematiken ofta svår och resurserna knappa.</P>
<P class="p122 ft8">Ett annat hinder är regelverket. Det handlar ofta om inskränk- ningar i handlingsmöjligheter, exempelvis genom sekretess- lagstiftning. Det finns också en rad interna regelverk såsom beslutsmandat hos den enskilde aktören, vilket påverkar möjlig- heterna till samverkan.</P>
<P class="p420 ft8">Omfånget och graden av dessa hinder varierar mellan problem- område och komplexiteten av frågan. Svårigheterna och dess lösningar är avhängigt målgrupp och typ av problem, en fråga som belyses i text och graf nedan.</P>
<P class="p102 ft8">Främjande faktorer är delvis en spegelbild av de hindrande. Främst lyfter rapporten fram skolledningens centrala roll för en fungerande samverkansprocess. Rapporten pekar på att många skolledare inte tycks vara rustade för denna krävande uppgift</P>
<P class="p81 ft34"><SPAN class="ft33">20 </SPAN>Den här frågan fördjupas i forskningsrapporten. Den berörs även senare i det här kapitlet (avsnitt 5.4.2).</P>
<P class="p68 ft19">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">eftersom de saknar tillräcklig kunskap och erfarenhet. En slutsats som dras i forskarrapporten är att den statliga rektorsutbildningen bör ta upp samverkanskunskap i sitt utbildningsprogram.</P>
<P class="p601 ft15">Vilka är de betydelsefulla faktorerna för en långsiktig samverkan kring utsatta barn?</P>
<P class="p195 ft8">Långsiktig och strukturellt uppbyggd samverkan som är person- oberoende behöver byggas såväl uppifrån och ned i organisationen som nerifrån och upp. Den politiska ledningens och förvalt- ningsledningens roll är central. Samverkan på ledningsnivå mellan respektive aktörer är en förutsättning för samverkan på lägre nivå i organisationen. Samtidigt krävs att de som samverkar operativt, i sitt dagliga arbete, dokumenterar och sprider sina erfarenheter uppåt i organisationen. För att detta skall komma till stånd måste dock hindren i form av exempelvis kunskap och tid undanröjas.</P>
<P class="p602 ft72">Hur förmår skolan hävda och upprätthålla sitt pedagogiska uppdrag i en samverkansprocess kring utsatta barn?</P>
<P class="p70 ft8">Forskning inom området är mycket eftersatt, menar Danermark, vilket får till följd att den generella kunskapen om denna centrala aspekt är mycket begränsad. Det här blir ett hinder för pedagogen och skolan i stort och de får svårigheter att hävda sitt pedagogiska uppdrag. Detta sammanhänger bl.a. med komplexiteten i proble- men, och med ojämna maktförhållanden i förhållande till andra aktörer med andra uppdrag och mål för sin verksamhet.</P>
<P class="p95 ft8">I rapporten redovisas hur allvarligt pedagoger som arbetar i förskolan och skolan bedömer de fyra problemområdena stor skolfrånvaro, missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. Utifrån deras framförda uppfattningar följer att psykisk ohälsa är nästan fem gånger vanligare att hantera i det pedagogiska arbetet än missbruk. De verksamma angav att psykisk ohälsa är det område som sammantaget innebär mest utmaningar ur ett pedagogiskt perspektiv. När det gäller problemtyngd får det samma problem- tyngdsindex som kriminalitet därför att problemet bedöms som så frekvent och därigenom framstår som ett stort problem. Krimi- nalitet å sin sida är ett område som inte gäller särskilt många elever men däremot upplevs problematiken vara svår att hantera för den</P>
<P class="p603 ft19">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">enskilde pedagogen. Behovet av samverkan var störst i den fråga som skolan så att säga äger minst, kriminalitet, och det omvända förhållandet när det gäller otillåten frånvaro där skolan i större utsträckning äger såväl kompetens som redskap att arbeta med frågan.</P>
<P class="p481 ft62">Figur 1 Problemtyngd – index</P>
<P class="p604 ft64"><SPAN class="ft25">Problemtyngd – index (</SPAN>Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv. Rapport till utredningen ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn”. Örebro universitet)</P>
<P class="p406 ft8">Möjligen kan man förstå dessa resultat, menar forskargruppen, mot bakgrund av att det inom elevhälsan finns en första instans i skolan med kompetens inom området psykisk ohälsa medan det inom området kriminalitet inte finns motsvarande kompetens. Även en annan hypotes framförs som orsak till att samverkan runt missbruk och kriminalitet är relativt ovanlig i materialet, närmare bestämt att respondenterna i deras undersökning främst varit förskole- och grundskolelärare. Den slutsatsen stämmer överens med resultaten från utredningens kommunstudie där frågor om missbruk tar förhållandevis stor plats på gymnasiet.</P>
<P class="p112 ft8">Den interna samverkan med elevhälsa, skolledning och andra kollegor upplevs av den enskilde pedagogen som ett större behov än extern samverkan. Generellt sett upplevs kurator och skol- ledning vara de viktigaste interna aktörerna för arbete med mål- gruppen. När det gäller de externa aktörerna upplevs familjen och socialtjänsten vara det.</P>
<P class="p112 ft8">Hur ser skolan på sitt behov av samverkan med externa aktörer kring olika typer av problem i den heterogena målgrupp som finns beskrivna i utredningens direktiv? Detta visas i figuren nedan. Sexuella övergrepp, våld och självdestruktivt beteende är områden</P>
<P class="p156 ft19">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p605 ft8">där det föreligger störst samverkansbehov. Minst behov av extern samverkan gäller områden som skolan traditionellt hanterar själv, t.ex. mobbing och kränkningar.</P>
<P class="p606 ft62">Figur 2 Behov av samverkan med extern part, % (n=94)</P>
<P class="p607 ft25">Behov av samverkan med extern part, % (n=94)</P>
<P class="p608 ft64">(Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv. Rapport till utredningen ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn”. Örebro universitet)</P>
<P class="p609 ft8">De här resultaten aktualiserar frågorna som propositionen <SPAN class="ft11">Stärkt skydd för barn i utsatta situationer </SPAN>avsåg att lösa genom den för- stärkta lagstiftningen om samverkan och uppdraget att ta fram en nationell strategi.</P>
<P class="p610 ft97">Hur kan ett pedagogiskt perspektiv stärkas i en samverkansprocess kring utsatta barn?</P>
<P class="p611 ft8">Forskargruppen menar att ett utjämnande av maktförhållandena mellan de inblandade aktörerna och professionerna, t.ex. i form av lagstiftning och tydligt klargörande av ansvarsfrågan skulle kunna vara till hjälp.</P>
<P class="p612 ft8">En grundläggande fråga är också att pedagogerna ges goda för- utsättningar för att fullgöra sitt pedagogiska uppdrag i samverkan</P>
<P class="p613 ft19">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">med andra aktörer. För att detta skall komma till stånd fordras bl.a. att de nämnda hindren för samverkan undanröjs och att peda- gogens roll i samverkan tydliggörs av skolledningen. Det är också skolledningens uppgift att kommunicera det här till andra aktörer.</P>
<P class="p102 ft8">En generell slutsats är att kunskap om samverkan kring utsatta barn och unga bör spridas på ett mycket tydligare sätt än vad som är fallet i dag, såväl inom skolans värld som bland andra involverade aktörer. Forskargruppen menar att samverkan som ett eget kun- skapsområde behandlas styvmoderligt inom aktuella professions- utbildningar som lärar- och socionomutbildningarna.</P>
<P class="p78 ft15">Avslutningsvis</P>
<P class="p79 ft8">De iakttagelser som redovisas av Danermarks forskargrupp styrks också av resultaten i hela det material i övrigt som utredningen har haft tillgång till. Före beskrivningen nedan av hur samverkan ser ut samverkanspart för samverkanspart följer här några allmänna iakttagelser.</P>
<P class="p122 ft8">Sett från skolans perspektiv finns allmänna samverkanshinder med parterna vilka försvårar kontinuitet i samverkan. Som exempel kan nämnas att det ofta genomförs omorganisationer inom polisen och att socialtjänsten har hög omsättning på personal. Många rektorer, förskolechefer och pedagoger beskriver att de får tala med en ny person varje gång de ringer i samma ärende (om samma barn).</P>
<P class="p403 ft8">Det råder olika tidsperspektiv mellan parterna. Skolan är här och nu, personalen träffar eleven dagligen och stundligen Skolans upp- drag är ständigt och avser alla elever från den dag de börjar till den dag de slutar. Andra parter gör tidsbegränsade insatser i angivna frågor för vissa barn och unga. Det här kan skapa frustration hos de pedagoger som står nära barnet eller ungdomen och följer hur hon eller han mår allt sämre och hur behovet av externt stöd ökar från externa parter som BUP eller socialtjänsten samtidigt som resurser tryter och väntetiderna är långa.</P>
<P class="p614 ft19">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft28"><SPAN class="ft28">5.2</SPAN><SPAN class="ft41">Skolan och polisen</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">Om en skola polisanmäler att ett brott har blivit begånget kan detta inte betraktas som samverkan enligt definitionen ovan eftersom skolan då kallar på polisen för att den ska genomföra sitt uppdrag på skolans arena. Däremot kan det initiera samverkan i syfte att förhindra att fler eller allvarligare brott sker.</P>
<P class="p62 ft8">Behov av samverkan mellan skola och polis uppstår i polisens brottsförebyggande arbete och vid vissa tillfällen vid utredning av brott. Skolan har ett värdegrundsuppdrag men inte ett brotts- preventivt uppdrag. I forskning visas på samband mellan en god skolgång och minskad risk för att ett barn eller en ung person utvecklar ett normbrytande beteende,<A href="#page_180"><SPAN class="ft32">21 </SPAN></A>vilket innebär att en god skolgång i viss mening kan ge en brottspreventiv effekt. I övrigt kan skolan ha behov av den polisiära kompetensen i sitt arbete med värdegrundsuppdraget, samhällskunskap m.fl. områden vid tema- dagar, föräldramöten etc. lika väl som polisen har behov av skolan som arena vid brottsprevention inom ett bostadsområde.</P>
<P class="p615 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft60">Brottsförebyggande arbete</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">Brottsprevention eller brottsförebyggande arbete syftar till att minska benägenheten att begå brott eller minska antalet tillfällen att begå brott. Forskning visar att ju tidigare en person börjar använda droger eller begå brott desto större är risken för missbruk och brottslighet senare i livet.<A href="#page_180"><SPAN class="ft32">22 </SPAN></A>Att barn och unga med dessa problem uppmärksammas i tid anses därför viktigt.</P>
<P class="p62 ft8">Allmänt sett kan skola och polis samverka i ett brotts- förebyggande arbete då polisen har prioriterat ett bostadsområde och där vänder sig till skolans elever i klassrummen och till föräldrar på föräldramöten, till fritidssektorn och till näringsidkare. I sådana fall utgör skolan en arena bland andra som polisen verkar på enligt sin brottsförebyggande strategi.</P>
<P class="p95 ft8">Det förekommer även riktade brottspreventiva samverkans- insatser med det gemensamma målet att fånga upp unga i riskzon. Ett exempel är så kallade bekymringssamtal som är ett metodiskt och strukturerat samtal där polisen arbetar nära skolan och</P>
<P class="p616 ft44"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft69">Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) & Statens Institutionsstyrelse (SiS) (2005) </SPAN><SPAN class="ft65">Normbrytande beteende i barndomen</SPAN>, Stockholm.</P>
<P class="p377 ft34"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft51">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p582 ft8">socialtjänsten enligt en norsk förebild.<A href="#page_181"><SPAN class="ft32">23 </SPAN></A>Det innebär att unga som misstänks för brott kallas till polisen tillsammans med sina för- äldrar. Tanken är att det ska handla om lindrigare brott som snatteri, skadegörelse eller ringa misshandel. Ungdomarna ska vara mellan 8 och 16 år och får inte ha en för allvarlig problematik. Bekymringssamtalen är frivilliga och där diskuteras vad som hänt och vilka konsekvenser det kan få. De tar också upp situationen på fritiden, i hemmet och i skolan i de fall där eleven skolkar. Syftet är att skapa reflektion hos ungdomarna och deras föräldrar och försöka bidra till att det kommer igång en förändringsprocess.</P>
<P class="p77 ft8">Hur rättsväsendet som helhet och samhället ska bemöta ung- domsbrottslighet och kriminella ungdomsgäng har nyligen blivit genomlysta i en utredning och en departementsskrivelse.<A href="#page_181"><SPAN class="ft32">24 </SPAN></A>När det gäller allvarliga våldsbrott begångna i skolan har Brottsföre- byggande rådet (Brå) gett ut rapporten <SPAN class="ft11">Grövre våld i skolan </SPAN>där de på regeringens uppdrag, kartlagt förekomsten av grövre våld i skolorna och hur det kan förebyggas.<A href="#page_181"><SPAN class="ft32">25 </SPAN></A>Med rapporten som grund har Skolverket gett ut ett stödmaterial riktat till skolor.<A href="#page_181"><SPAN class="ft32">26 </SPAN></A>En central fråga som behandlas är lagstiftningen om skolans ansvar och befogenheter att ingripa vid hot om våld eller när våld inträffar. Där finns exempel på dels förebyggande insatser, dels krav på åtgärder när frågan är akut. Bland de förebyggande insatserna nämns goda och personliga relationer mellan elever och vuxna, hög vuxen- närvaro, trygghet och arbetsro men också att åtgärder mot mobbning i skolan är avgörande för att kunna förebygga det grova våldet. Om inte lindrigt våld åtgärdas kan våldet komma att upp- fattas som en normalitet.</P>
<P class="p617 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Olika ledtider vid brottsanmälan och brottsutredning</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Skolan och polisen arbetar efter olika ledtider när ett brott blivit begånget i skolan. Det är logiskt utifrån polisens perspektiv att inte alltid agera direkt efter att en anmälan har inkommit utan att följa sina fasta rutiner och avvakta en brottsutredning. Ett agerande i inledningsskedet kan i denna kontext försvåra utredningsarbetet.</P>
<P class="p618 ft49"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft48">Skolverket (2009). </SPAN><SPAN class="ft89">Kraften av samverkan</SPAN>. Stockholm.</P>
<P class="p533 ft65"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft50">Justitiedepartementet (2010). </SPAN>Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp, SOU 2010:15. <SPAN class="ft44">Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p319 ft89"><SPAN class="ft49">Justitiedepartementet (2010). </SPAN>Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet, Ds 2010:9.</P>
<P class="p319 ft44">Stockholm</P>
<P class="p319 ft44"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft50">Brottsförebyggande rådet (2009). </SPAN><SPAN class="ft65">Grövre våld i skolan</SPAN>. Stockholm</P>
<P class="p319 ft52"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket (2009). </SPAN>Grövre våld i skolan – vad man vet och vad man kan göra. <SPAN class="ft34">Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p123 ft19">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft8">Sett från skolans håll däremot måste skolan agera omedelbart enligt skollagstiftningen och utreda eventuella stödbehov samt sätta in eventuella insatser för att åtgärda det som skolan har möjlighet att åtgärda inom ramen för sitt uppdrag. Om skolan inte agerar riskerar den, och även huvudmannen, att få kritik av Skol- inspektionen. Ur ett barnperspektiv (eller elevperspektiv) handlar det framför allt om att eleven inte får det stöd som hon/han är tillförsäkrad genom skolförfattningarna, i de fall då skolan brister i det här avseendet.</P>
<P class="p19 ft8">Dessa motstridiga intressen och mål kan leda till missförstånd och konflikter som förmodligen i första hand handlar om en kunskapsbrist om varandras uppdrag från båda parter. Polisen vet inte tillräckligt väl hur skolan arbetar och vice versa. Skolan känner inte till polisens rutiner. Polisen utreder brott. Skolan har skyl- dighet att ge stöd och ska inte ställa frågor om händelseförloppet kring den situation som har hänt, vilket är centralt i sammanhanget.</P>
<P class="p13 ft8">Från skolans håll finns en osäkerhet om olika myndigheters roll när det gäller brott mot barn såsom misshandel och sexuella övergrepp i hemmet. Man undrar om skolan har andra förpliktelser utöver att anmäla. I första hand är det socialtjänsten som har ansvaret för att utreda och tillgodose barnets behov av stöd och skydd. Vid en polisanmälan ska polisen fullfölja sin uppgift att utreda brottet. På de platser i landet där det finns barnahus kom- mer även andra aktörer in, som åklagare och olika delar av hälso- och sjukvården. Barnahus är en plats där barnet både ska kunna läkarundersökas, förhöras av polis och få stöd på ett och samma ställe. Målet är att genomföra bättre utredningar, skapa en effek- tivare rättsprocess och framför allt att ge ett bättre stöd och skydd för de utsatta barnen. I det här sammanhanget kan skolan bidra till stöd för barnet genom sitt agerande. Yngre barn som utsatts för brott riskerar att komma i kläm om det inte finns en bra kontakt mellan skolan och polisen. Ett exempel kan vara då en särskild företrädare har utsetts för barnet, enligt lagen om särskild före- trädare för barn.<A href="#page_182"><SPAN class="ft32">27 </SPAN></A>Om någon som känner barnet från förskolan, skolan eller fritidshemmet följer med till polisstationen eller barna- huset ökar chansen att barnet känner större trygghet.</P>
<P class="p619 ft34"><SPAN class="ft33">27 </SPAN>Lagen om särskild företrädare för barn (1999:997)</P>
<P class="p473 ft19">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft60">Kriminell verksamhet in i klassrummet</SPAN></P>
<P class="p111 ft8">En god samverkan bygger enligt strategin på att varje parts uppdrag och ansvar tydliggörs och inte på att skillnaden mellan de profes- sionellas uppdrag suddas ut. I pågående arbete kan frågor identi- fieras som inte självklart ingår i samverkansområdet men ändå har en beröring med det. De frågor som berörs i detta avsnitt tillhör den kategorin.</P>
<P class="p102 ft8">Hur vanligt är det att unga blir utsatta för gängkultur där vuxnas normer, regler och lagar spelar så liten roll att skolan saknar bety- delse för ungdomarna i jämförelse med att följa gängets normer? Den här frågan har tagits upp av ett antal skolor i vår kom- munstudie. Den har också diskuterats i media i samband med reportage om så kallad bötning som är en form av utpressning eller rån. Det kan innebära att elev blir hotad, misshandlad och bränd med cigaretter av andra elever. Tillvägagångssättet är oftast att eleven blir konfronterad av en eller flera skolkamrater med någon- ting som personen påstås ha gjort, och blir sedan tvingad att böta, med pengar eller andra saker såsom mobiltelefoner för att slippa bli utsatt för våld.</P>
<P class="p460 ft8">En annan fråga i sammanhanget handlar om elever som ingår i kriminella ungdomsgäng där den kriminella affärsverksamheten (som t.ex. drogförsäljning) tar sig in i klassrummet. Den här före- teelsen gäller såväl grundskolans senare del som gymnasiet. Rektor och lärare beskriver att en elev kan få ett SMS under lektionstid varpå han eller hon reser sig upp mitt under lektionen och lämnar klassrummet. Skolan känner sig maktlös och har ytterst få medel att sätta emot, både enligt skollagstiftningen för att hindra eleven att ge sig iväg och när det gäller arbetssätt och metoder för att motivera eleven att tycka att skolan är ett viktigare vägval än brottets bana.<A href="#page_183"><SPAN class="ft32">28 </SPAN></A>Skolan kan få till svar att vägen in i kriminell aktivitet är mycket enklare än att leva ett lagligt liv i samhället, därför att man inte behöver någon CV och därför att man får tillräckligt med pengar för att man ska klara sig ”hyggligt”.</P>
<P class="p460 ft8">Skolan är den part som har huvudansvar under skoltid för att barn och unga inte utsätts för fara på grund av mobbning eller annan kränkande behandling. Lagstiftningen har successivt skärpts och i nya skollagen får barn och unga en <SPAN class="ft98">starkare ställning inom området. </SPAN><SPAN class="ft99">En gränsdragningsfråga mellan skola och polis som</SPAN></P>
<P class="p620 ft101"><SPAN class="ft100">28 </SPAN>I nya skollagen (2010:80) får skolan ett tydligare regelsystem på den här punkten: Kap 5, Trygghet och studiero och kap 6, Åtgärder mot kränkande behandling.</P>
<P class="p68 ft102">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">stundtals kommer upp är företeelser som i skolan benämns som mobbning och kränkande behandling medan de i samhället utanför skolan betraktas som allvarliga brott. Det gäller olaga hot, miss- handel, ofredande, övergrepp i rättssak och egenmäktigt för- farande. Frågan är främst aktuell i grundskolans senare årskurser och på gymnasiet. Skolans uppdrag att stötta elevens utveckling och socialisering på vägen in i vuxenvärlden måste givetvis genom- föras med hänsyn till elevens mognad och ålder. Det är dock relevant hur företeelser betecknas i förhållande till brottsbalkens rubricering, exempelvis förtal på Internet. Problemet med lagstift- ningens olika begrepp i förhållande till skolans anser vi faller utanför utredningens uppdrag, icke desto mindre är det en fråga värd att fundera på. Frågan accentuerar behovet av att skolan arbetar aktivt med värdegrundsuppdraget.</P>
<P class="p615 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft60">Skolan och rättsväsendet i övrigt</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">Enligt Brås statistik är omkring 30 000 ungdomar per år i ålders- gruppen <NOBR>15–20</NOBR> år föremål för domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser.<A href="#page_184"><SPAN class="ft32">29 </SPAN></A>Av dessa ungdomar frihetsberövas några av dem. Är ungdomarna <NOBR>15–18</NOBR> år blir det institutionsvård och är de <NOBR>18–20</NOBR> år blir det fängelse. Knappt 700 får fängelse och 100 får sluten ungdomsvård. Minst 1 550 får ungdomsvård inom social- tjänsten, förmodligen ett par tusen till.<A href="#page_184"><SPAN class="ft32">30 </SPAN></A>Det är svårt att utläsa den exakta siffran ur statistiken eftersom ungdomsvård ingår som en del av andra påföljder i andra kolumner. I övrigt varierar påfölj- derna från samhällstjänst för ungdomar över 18 år till ungdoms- tjänst och böter för hela åldersspannet.</P>
<P class="p448 ft8">Oberoende av om Kriminalvårdsverket, Statens institutions- styrelse eller socialtjänsten har ansvar för verkställande av påföljden är det ur ett utbildningspolitiskt perspektiv viktigast att ung- domens rätt till utbildning blir säkerställd. En central fråga blir hur man ska agera så att den ordinarie skolgången inte får allt för stora avbrott och att den unge får samma förutsättningar att fullfölja sin skolgång som andra ungdomar. Den här frågan har kommit att bli</P>
<P class="p621 ft65"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft86">Brottsförebyggande rådet www.bra.se </SPAN>Tabell 440. Lagföringsbeslut efter påföljd och den lagförde personens ålder, år 2009. <SPAN class="ft44">Sveriges officiella statistik. Statistiken är indelad i två ålderskategorier, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">15-17</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> år respektive </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">18-20</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> år.</SPAN></P>
<P class="p622 ft49"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft103">Det som tidigare hette ”överlämnande till vård inom socialtjänsten” kallas nu för ungdomsvård. Det innefattar såväl öppna insatser (t.ex. kontaktperson eller samtalskontakt) som placering utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen eller LVU, Lagen om vård av unga.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">mer betydelsefull de senare åren i takt med att en allt mer enig forskning påvisar att utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för framtida goda levnadsförhållanden, bland annat mot risken att hamna i brottslig verksamhet.<A href="#page_185"><SPAN class="ft32">31</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft8">Två problem av mindre art har lyfts av skolor i kommunstudien i det här sammanhanget. Det ena är då ungdomstjänst och samhällstjänst krockar med skolans arbete. Även om detta ska utföras på kvällar och helger då eleven vanligtvis är ledig från skolan sker krockarna när skolan har utökad verksamhet såsom intensiva skolaktiviteter med utflykter och studieresor. Det andra problemet som skolor lyft är dilemmat mellan å ena sidan skolans skyldighet att erbjuda den unge utbildning mot å andra sidan skolans ansvar att i viss mening erbjuda skydd och trygghet för andra elever.<A href="#page_185"><SPAN class="ft32">32</SPAN></A></P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft28">5.3</SPAN><SPAN class="ft41">Skolan och socialtjänsten</SPAN></P>
<P class="p138 ft8">Socialtjänsten är en viktig samverkanspart för skolan. Det gäller situationer när skolans ansvar för att tillgodose barns och ungas rätt till utbildning sammanfaller med socialtjänstens ansvar att utreda och bedöma barns och ungas behov av insatser, särskilt då det blir fråga om placeringar utanför det egna hemmet. Även andra delar av socialtjänstens arbete är viktiga för skolan, som anmäl- ningsförfarandet, även om det inte kan betraktas som samverkan enligt betydelsen i definitionen ovan.</P>
<P class="p112 ft8">Ännu en omständighet gör socialtjänsten till en ytterst viktig samverkanspart för skolan. Den är det faktum att det uppstår en gemensam gränsyta mellan skola och socialtjänst då de möts i skolans uppdrag att samarbeta med hemmen och i socialtjänstens uppdrag att arbeta med familjerelaterade frågor, dvs. att tillsam- mans med hemmen tillgodose barns och ungas behov av stöd och skydd.<A href="#page_185"><SPAN class="ft32">33</SPAN></A></P>
<P class="p623 ft49"><SPAN class="ft47">31</SPAN><SPAN class="ft48">Socialstyrelsen (2010). </SPAN><SPAN class="ft89">Social rapport 2010. </SPAN>Stockholm.. kap.7.</P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">32</SPAN><SPAN class="ft50">I den nya skollagen (2010:80) finns utrymme för skolan att skapa både arbetsro och trygg- het kombinerat med rätten att nå målen.</SPAN></P>
<P class="p355 ft34"><SPAN class="ft47">33</SPAN><SPAN class="ft51">Socialtjänstlagen (2001:453), 5 kap. 1 §.</SPAN></P>
<P class="p123 ft19">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft35"><SPAN class="ft35">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Skolans samarbete med hemmet –</SPAN></P>
<P class="p624 ft15">den gemensamma gränsytan med socialtjänsten</P>
<P class="p625 ft27">Skolförfattningarna utgår ifrån att skolan ska genomföra sitt upp- drag tillsammans med barnets eller elevens föräldrar.</P>
<P class="p187 ft16"><SPAN class="ft104">Ur nya skollagen</SPAN><A href="#page_186"><SPAN class="ft105">34</SPAN></A></P>
<P class="p626 ft16">Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.</P>
<P class="p627 ft16"><SPAN class="ft104">Ur nya läroplanen</SPAN><A href="#page_186"><SPAN class="ft32">35</SPAN></A></P>
<P class="p628 ft16">Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skol- gång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.</P>
<P class="p629 ft106">Riktlinjer</P>
<P class="p565 ft16">Alla som arbetar i skolan ska</P>
<P class="p630 ft78">- samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.</P>
<P class="p629 ft16">Läraren ska</P>
<P class="p631 ft16"><SPAN class="ft16">-</SPAN><SPAN class="ft107">samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och</SPAN></P>
<P class="p631 ft16"><SPAN class="ft16">-</SPAN><SPAN class="ft107">hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.</SPAN></P>
<P class="p442 ft8">Enligt socialtjänstlagen har socialtjänsten ett ansvar att medverka till att utbildningsbehovet hos de placerade barnen och ung- domarna blir tillgodosett. Även ensamkommande flyktingbarn ingår i gruppen.</P>
<P class="p632 ft16"><SPAN class="ft104">Ur socialtjänstlagen</SPAN><A href="#page_186"><SPAN class="ft38">36</SPAN></A></P>
<P class="p633 ft16">Socialnämnden skall i fråga om de barn som avses i 6 § /medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma upp- växtförhållanden,</P>
<P class="p634 ft16"><SPAN class="ft16">-</SPAN><SPAN class="ft108">verka för att de får lämplig utbildning,</SPAN></P>
<P class="p633 ft78"><SPAN class="ft16">-</SPAN><SPAN class="ft109">lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver.</SPAN></P>
<P class="p440 ft8">Det finns starka samband mellan skolprestationer och hur det går senare i livet för placerade barn, vilket påvisas av Socialstyrelsen i deras senaste Sociala rapport<A href="#page_186"><SPAN class="ft32">37 </SPAN></A>samt även av forskare vid Institutet</P>
<P class="p550 ft49"><SPAN class="ft47">34</SPAN><SPAN class="ft48">Skollagen (2010:800), 1 kap 4 §.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">35</SPAN><SPAN class="ft69">Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. 2.4 Skola och hem.</SPAN></P>
<P class="p350 ft49"><SPAN class="ft47">36</SPAN><SPAN class="ft48">Socialtjänstlagen (2001:453), 6 kap. 7 §.</SPAN></P>
<P class="p350 ft34"><SPAN class="ft47">37</SPAN><SPAN class="ft51">Socialstyrelsen (2010). </SPAN><SPAN class="ft52">Social rapport 2010, </SPAN>kap 7.</P>
<P class="p473 ft19">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p582 ft8">för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).<A href="#page_187"><SPAN class="ft32">38 </SPAN></A>Kortfattat kan man säga att de som lyckas i skolan tenderar att klara sig bra, medan de som misslyckas har stora överrisker för framtida ogynn- samma utfall, såsom psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk, tonårs- föräldraskap och försörjningssvårigheter.</P>
<P class="p122 ft8">Det kan även uppstå behov av samverkan mellan skolan och socialtjänsten de gånger då förskolans och skolans uppdrag att samarbeta med föräldrarna kompliceras av olika anledningar. Ibland kanske föräldrar inte orkar eller förmår bära upp det föräldraansvar som lagstiftaren förutsätter. Sett ur ett barnperspektiv uppstår det en omsorgssvikt. En riskfaktor i detta sammanhang är att barnets rätt till utbildning inte blir tillgodosedd. De praktiska konse- kvenserna blir att skolan och hemmet inte förmår genomföra sitt gemensamma uppdrag för barnets skolgång enligt de premisser som skolförfattningarna bygger på. Samtidigt har de berörda barnen ett stort behov av skolans insatser.</P>
<P class="p89 ft8">Hur kan socialtjänsten och skolan verka tillsammans för att alla elevers rätt till utbildning säkerställs? Behöver gränsytan mellan skola och socialtjänst förtydligas och formaliseras ytterligare, och i så fall hur? Till dessa frågor återkommer utredningen i kapitel 6 och 7.</P>
<P class="p635 ft21"><SPAN class="ft15">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft83">Socialtjänstens service, förebyggande och öppna insatser samt placeringar utanför hemmet</SPAN></P>
<P class="p138 ft8">Beskrivningen av socialtjänstens arbete i det här kapitlet görs för att fullt ut förstå skolans och socialtjänstens olika uppdrag (sam- arbetsytor). Det är även väsentligt att känna till vissa begrepp som brukar användas inom preventionsforskning för att beskriva före- byggande arbete med syftet att unga människor inte ska drabbas av sociala problem eller psykisk ohälsa. Tidigare användes termerna <NOBR>primär-,</NOBR> sekundär- och tertiärprevention.<A href="#page_187"><SPAN class="ft32">39 </SPAN></A>Dessa begrepp har nu i preventionsforskning m.fl. sammanhang ersatts av nivåerna <SPAN class="ft11">universell, selektiv </SPAN>och <SPAN class="ft11">indikativ </SPAN>prevention.<A href="#page_187"><SPAN class="ft32">40 </SPAN></A>Universella insatser riktar sig till alla barn, selektiva insatser riktar sig till riskgrupper</P>
<P class="p636 ft44"><SPAN class="ft47">38</SPAN><SPAN class="ft69">Sjögren & Svaleryd. Livets lotteri och vårt ansvar för de utsatta barnen, s. 123 i Utred- ningens delbetänkande SOU 2010:64 .</SPAN><SPAN class="ft65">Se de tidiga tecknen</SPAN>, SOU 2010:64.</P>
<P class="p354 ft49"><SPAN class="ft47">39</SPAN><SPAN class="ft48">Beskrivet av Socialtjänstkommittén, SOU 1994: 139.</SPAN></P>
<P class="p560 ft34"><SPAN class="ft47">40</SPAN><SPAN class="ft88">Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling (2007): </SPAN><SPAN class="ft52">Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, si </SPAN>34f.</P>
<P class="p68 ft19">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">och indikativa insatser riktar sig till barnet som har akut behov av extra stöd, vård eller behandling.</P>
<P class="p147 ft8">Följande beskrivning av socialtjänstens insatser följer i stort de tre nivåerna från service för alla, till förebyggande och öppna insatser för riskgrupper och enskilda barn över till placeringar utanför hemmet. I Barnskyddsutredningen beskrivs socialtjänstens öppna insatser i kapitel 12, varifrån huvuddelen av texten i före- liggande avsnitt är hämtad.<A href="#page_188"><SPAN class="ft32">41 </SPAN></A>Förslagen i Barnskyddsutredningen har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p83 ft40">Service</P>
<P class="p100 ft8">Mot bakgrund av att många kommuner erbjuder allt fler sociala insatser i form av service, dvs. utan biståndsbeslut, fick Barn- skyddskommittén i uppdrag att utreda om reglerna för öppen- vårdsinsatser behöver ändras och i vilken utsträckning det ska vara möjligt att erbjuda sådana insatser utan föregående utredning och beslut.</P>
<P class="p93 ft8">I Barnskyddsutredningen betonas att socialtjänstens service är en del av det förebyggande arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Med service avses rådgivning och stöd till individer i form av allmänna erbjudanden, t.ex. föräldrarådgivning, föräldrastödsprogram eller gruppverksamhet för barn till miss- brukare. Den här servicen är inte individanpassad utan lika för alla, dvs. följer ett givet program, och bygger på att individer själva söker upp verksamheten, även om det kan ske efter rekom- mendation.</P>
<P class="p424 ft8">Socialtjänsten bedriver ofta sitt förebyggande arbete inom ramen för generella verksamheter, som en familjecentral, en ung- domsmottagning, en skola etc. eller i nära samverkan med sådana basverksamheter. Socialtjänsten har en lång tradition av före- byggande arbete i ungdomsmiljöer, i samverkan med polis, skola och kommunernas fritidsverksamhet, även om skillnaderna är stora i landet.</P>
<P class="p13 ft8">I Barnskyddsutredningen beskrivs en kartläggning och en kunskapsöversikt om familjecentraler och tidigt stöd som Social- styrelsen och dåvarande Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) genomförde år 2008, på regeringens uppdrag. Där framkom att det fanns 131 familjecentraler eller</P>
<P class="p637 ft52"><SPAN class="ft33">41 </SPAN><SPAN class="ft34">SOU 2009:68. </SPAN>Lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU)<SPAN class="ft34">. Socialdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">familjecentralsliknande verksamheter. Kunskap om dessa är inriktad på processer och samverkan och hur personal och besökare upplever verksamheten. Resultatet i både den nationella och internationella kunskapsöversikten visade att familjecentralens öppna och tillgängliga verksamhet uppskattades av föräldrarna. Besökarna i verksamheten var i huvudsak socioekonomiskt starka föräldragrupper. Omkring 20 procent av verksamheterna använde sig av särskilda program för föräldrastöd. Rapporten avslutades med uppmaningen att definiera de behov som familjecentralen avser att tillgodose och att i högre grad utvärdera effekter av sin verksamhet.</P>
<P class="p450 ft8">Barnskyddsutredningen framhåller att även om service inte medför något krav på dokumentation och uppföljning på individ- nivå är det viktigt att det sker verksamhetsuppföljning och utvär- dering men också att det utvecklas system för inhämtande av mängdstatistik på lokal och nationell nivå. Utredningen föreslog att det införs en särskild lagbestämmelse om att kommunen får erbjuda allmänna öppna insatser till barn, unga och deras föräldrar utan föregående behovsprövning.</P>
<P class="p139 ft40">Andra förebyggande insatser</P>
<P class="p88 ft8">Barnskyddsutredningen understryker att begreppet förebyggande insatser syftar på insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling, men att det har en vidare betydelse än service. Det ingår även uppsökande arbete, informationsinsatser, åtgärder mot destruktiva gängbildningar och olämpliga barn- och ungdoms- miljöer samt annat s.k. områdesarbete, vilket i sin tur ofta bygger på att verksamheten själv söker upp, initierar och motiverar för insatser. Därmed föreslog Barnskyddsutredningen en bestämmelse i den av utredningen föreslagna lagen om skydd och stöd för barn och unga (LBU) som tydliggör socialnämndens ansvar att bedriva förebyggande arbete tillsammans med andra samhällsorgan och organisationer. Den är tänkt att komplettera nuvarande bestäm- melse om socialnämndens ansvar för alkohol- och drogföre- byggande arbete.</P>
<P class="p460 ft8">Det förs ett resonemang i utredningen om vikten av att socialtjänsten ges förutsättningar att utveckla sina unika uppgifter för de barn och unga som har allra störst behov. Det görs en jämförelse med Nationella psykiatrisamordningen som beskriver</P>
<P class="p156 ft19">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">att barn- och ungdomspsykiatrin är en specialistresurs och att basnivån måste förstärkas.<A href="#page_190"><SPAN class="ft32">42 </SPAN></A>På motsvarande sätt, menar Barns- kyddsutredningen, att socialtjänsten i första hand är en specialist- resurs. Därför anses det angeläget att i lagen tydliggöra att barn- och ungdomsvården har en viktig roll att fylla på den selektiva nivån med fokus på s.k. riskgrupper och <NOBR>-miljöer,</NOBR> för att förhindra att barn och unga far illa.</P>
<P class="p83 ft40">Öppna insatser</P>
<P class="p195 ft8">Begreppet öppna insatser används som ett samlande begrepp för alla insatser som ges till barn och unga som bor i det egna hemmet. Enligt officiell statistik och en kartläggning av Socialstyrelsen är kontaktfamilj, familjepedagogiska insatser i hemmet och stöd- samtal de vanligast förekommande öppenvårdsinsatserna. Drygt 28 400 barn och unga fick del av en eller flera öppenvårdsinsatser den 1 november 2009.<A href="#page_190"><SPAN class="ft32">43 </SPAN></A>Ett problem som lyfts fram med den officiella statistiken är att den endast omfattar insatser som är beslutade.</P>
<P class="p200 ft8">Under de senaste decennierna har barn- och ungdomsvården överlag breddat sitt utbud av öppna insatser. Socialstyrelsens kart- läggning visade att det pågår en utveckling som innebär att insatser i högre utsträckning än tidigare ges utan utredning och särskilt biståndsbeslut. Några kommuner har en gräns i form av tid eller antal tillfällen som man kan få stöd i en verksamhet, innan det görs en biståndsprövning. Detta motiverar de med behovet av att skilja mellan service (råd och stöd) och behandling, vilket de menar kräver ett beslut.</P>
<P class="p142 ft8">I sin nationella tillsyn av barn- och ungdomsvården har länsstyrelserna berört utvecklingen och ansett att den är både på gott och ont. Det är positivt att stöd och hjälp blir lättillgänglig, samtidigt som det finns en risk att barn inte får sina behov tillgodo- sedda, då valet av insats inte grundar sig på en allsidig utredning. Enligt länsstyrelserna består riskerna i att serviceinsatser inte</P>
<P class="p616 ft44"><SPAN class="ft47">42</SPAN><SPAN class="ft69">Nationell psykiatrisamordning var namnet på en offentlig utredning som arbetade under åren </SPAN><NOBR>2003–2006.</NOBR> Särskild utredare var Anders Milton. SOU 2006:100. <SPAN class="ft65">Ambition och ansvar – Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder.</SPAN></P>
<P class="p377 ft89"><SPAN class="ft47">43</SPAN><SPAN class="ft103">Socialstyrelsen (2010). </SPAN>Barn och unga – insatser år 2009. Sveriges officiella statistik.</P>
<P class="p94 ft34">Stockholm. Tabell 22. Öppenvårdsinsatser. Barn och unga med behovsprövat insats den 1 november 2009.</P>
<P class="p454 ft19">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">medför några krav på individuell planering, dokumentation och uppföljning.</P>
<P class="p638 ft8">Barnskyddsutredningen framhåller att barn och ungdomar som lever i särskilt utsatta situationer oftast inte nås av allmänna öppna insatser. Dessutom behöver dessa barn och ungdomar vanligtvis mer än vad generellt utformade insatser kan erbjuda. Utvecklandet av förebyggande insatser och service får, enligt utredningen, inte stå i motsättning till utvecklandet av mer individanpassade och kvalificerade insatser för barn, unga och familjer med de allra största behoven, eller ske på bekostnad av dessa.</P>
<P class="p77 ft8">Barnskyddsutredningen föreslog införandet av en generell bestämmelse i LBU, som omfattar beslutade öppna insatser mot bakgrund av att tillsynsmyndigheterna påtalat att skillnaderna i insatsutbud mellan olika kommuner är orimligt stora.<A href="#page_191"><SPAN class="ft32">44</SPAN></A></P>
<P class="p103 ft40">Placeringar utanför hemmet</P>
<P class="p79 ft8">Socialtjänsten ska utreda, bedöma, fatta beslut om lämplig insats och genomföra insatsen samt följa upp beslutet. Det som är avgörande för om socialtjänsten behöver erbjuda insatser eller ingripa med tvång är om barnets eller den unges behov kan tillgodoses av föräldrar och nätverk med stöd av samhällets bas- verksamheter i form av förskola, skola, skolbarnsomsorg samt hälso- och sjukvård. Det ställs stora krav på rättssäkerhet i denna myndighetsutövning.</P>
<P class="p403 ft8">Drygt 23 400 barn och unga fick heldygnsinsatser någon gång under år 2009.<A href="#page_191"><SPAN class="ft32">45 </SPAN></A>Socialtjänstens heldygnsinsatser för barn och unga innebär att en placering utanför hemmet i ett familjehem eller på en institution.<A href="#page_191"><SPAN class="ft32">46 </SPAN></A>Ur ett historiskt perspektiv anses dagens nivåer inte särskilt höga. På <NOBR>1950-talet</NOBR> placerades i genomsnitt 28 000 barn och unga om året utanför hemmet.</P>
<P class="p112 ft27">Ett Hem för vård eller boende <NOBR>(HVB-hem)</NOBR> är antingen en öppen eller sluten institution för behandling.<A href="#page_191"><SPAN class="ft90">47 </SPAN></A>Barn och unga placeras där på frivillig grund eller med stöd av lagen med särskilda</P>
<P class="p639 ft49"><SPAN class="ft47">44</SPAN><SPAN class="ft48">Ibid. Kap 12.5.3.</SPAN></P>
<P class="p319 ft89"><SPAN class="ft47">45</SPAN><SPAN class="ft110">Socialstyrelsen (2010). </SPAN>Barn och unga – insatser år 2009. Sveriges officiella statistik.</P>
<P class="p533 ft44">Stockholm. Tabell 20. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under 2009 fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU.</P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">46</SPAN><SPAN class="ft50">Familjehem är det officiella namnet inom socialtjänsten och lagens benämning medan man inom forskningen skriver fosterhem (foster home).</SPAN></P>
<P class="p319 ft34"><SPAN class="ft47">47</SPAN><SPAN class="ft51">Socialtjänstlagen 2001:453, 6 kap 1§.</SPAN></P>
<P class="p123 ft19">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p640 ft8">bestämmelser om vård av unga, LVU.<A href="#page_192"><SPAN class="ft32">48 </SPAN></A>Det handlar ofta om att få ungdomar att bryta ett alkohol- eller narkotikamissbruk eller kriminalitet. Kommunens socialnämnd beslutar om placering enligt socialtjänstlagen eller LVU. Barns och ungas skolgång sker i den kommun där de har placerats om de befinner sig på en öppen institution.</P>
<P class="p93 ft8">Möjligheter att uppnå varaktiga förändringar för barnet i stöd- och behandlingsarbetet är enligt Barnskyddsutredningen små om det inte finns en viss grad av frivillighet från föräldrarnas sida. För att möjliggöra en ökad kontroll i situationer där föräldrarna inte vill medverka till insatser och stärka skyddet för den här gruppen barn föreslås bl.a. uppföljning oberoende av samtycke efter avslutad utredning och placering, ändrade regler för anmälningsförfarandet samt ökade möjligheter för barn att få öppna insatser utan vård- nadshavarens samtycke.</P>
<P class="p95 ft8">Barnombudsmannen har fått i uppdrag av regeringen att lyssna till vad barn och unga har att berätta om sina upplevelser, positiva såväl som negativa, av att vara placerad i familjehem och hem för vård eller boende (HVB).<A href="#page_192"><SPAN class="ft32">49 </SPAN></A>I uppdraget ingår att identifiera vad som kan utvecklas vidare samt att pröva metoder för att få del av barns och ungas erfarenheter och synpunkter och delge uppgifterna till myndigheter, kommuner och landsting som input i deras arbete med att lyssna på barn i utsatta situationer.</P>
<P class="p83 ft40">De yttersta åtgärderna</P>
<P class="p195 ft8">Varje år tar särskilda ungdomshem emot cirka 1 000 ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem och 1 000 personer över 18 år med livshotande missbruk.<A href="#page_192"><SPAN class="ft32">50 </SPAN></A>De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). Institutionerna arbetar med tvångsvård, utredning och be- handling (paragraf <NOBR>12-hem).</NOBR></P>
<P class="p95 ft27">Det är förvaltningsrätten som fattar beslut om vård enligt LVU efter ansökan av socialnämnden. I akuta situationer kan</P>
<P class="p73 ft44"><SPAN class="ft47">48</SPAN><SPAN class="ft66">Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52). Placering på ett särskilt ungdomshem sker enligt 12 §. Andra </SPAN><NOBR>LVU-placeringar</NOBR> kan göras på olika ställen såsom övriga <NOBR>HVB-hem,</NOBR> familjehem och det egna hemmet.</P>
<P class="p641 ft44"><SPAN class="ft47">49</SPAN><SPAN class="ft66">Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2011.</SPAN></P>
<P class="p642 ft34"><SPAN class="ft47">50</SPAN><SPAN class="ft68">År 2009 skrevs 814 pojkar och 400 flickor in vid SiS särskilda ungdomshem. Medelåldern var 16,7 år. Den genomsnittliga vårdtiden var knappt fem månader. Hälften av ungdomarna var inskrivna kortare tid än två månader.</SPAN></P>
<P class="p643 ft19">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">socialnämndens ordförande besluta om ett omedelbart omhänder- tagande, men det måste bekräftas av förvaltningsrätten.<A href="#page_193"><SPAN class="ft32">51</SPAN></A></P>
<P class="p638 ft8">Grunden för placering är att de barn och unga genom sitt beteende utsätter sin hälsa och utveckling för en påtaglig risk att skadas. Den som är under 18 år kan även omhändertas på grund av brister i hemmiljön som innebär fara för den unges hälsa eller utveckling.</P>
<P class="p420 ft8">Särskilda ungdomshem har platser för unga mellan 15 och 17 år som begått allvarliga brott. Tingsrätten har dömt dem till en frihetsberövande påföljd i stället för fängelse.<A href="#page_193"><SPAN class="ft32">52 </SPAN></A>Strafftiden varierar mellan 14 dagar upp till fyra år.</P>
<P class="p102 ft8">Ungdomarna som kommer till de särskilda ungdomshemmen har vanligtvis en mycket problematisk förhistoria. Tidigare insatser och åtgärder från samhällets sida har inte lett till avsedda effekter med resultatet att det inte gått att bryta den destruktiva utveckling ungdomarna befunnit sig.</P>
<P class="p203 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft60">Anmälningsskyldigheten</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Ett återkommande önskemål från skolans håll i kommunstudien är att socialtjänsten ska bygga ut sina öppenvårdsinsatser. Motiven är flera, bl.a. att det borde finnas en mellaninstans innan anmälan så man inte undergräver förtroendet till föräldrar. Det efterfrågas stödverksamhet så att barn och unga (men också deras familj) kan få växa sig ur en svår situation. En förvaltningschef sa ”Jag efter- frågar inte bara de tuffa bitarna utan mer lighta saker” och en rektor menade att steget mellan tvång och frivillighet är gigantiskt.</P>
<P class="p112 ft8">Det finns en rad svårigheter som hänger samman med skol- personalens anmälningsskyldighet, framför allt har frågan om återkoppling uppkommit i hela utredningsarbetet och den berörs även i Barnskyddsutredningen.<A href="#page_193"><SPAN class="ft32">53 </SPAN></A>Här ges några korta glimtar från förskolans och skolans perspektiv. Många förskolor och skolor skiljer mellan anmälan och ansökan. Hos socialtjänsten aktualiseras ett ärende både genom anmälan och ansökan. Det senare gör förskolan eller skolan tillsammans med föräldrarna. En förskol- lärare beskriver skillnaden på följande sätt:</P>
<P class="p644 ft49"><SPAN class="ft47">51</SPAN><SPAN class="ft48">Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU (1990:52). § 6.</SPAN></P>
<P class="p319 ft49"><SPAN class="ft47">52</SPAN><SPAN class="ft48">Lagen om verkställigheten av sluten ungdomsvård (1998:603).</SPAN></P>
<P class="p319 ft34"><SPAN class="ft47">53</SPAN><SPAN class="ft51">SOU 2009:68. Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Socialdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p123 ft19">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft16">När vi får en magkänsla att något inte stämmer går vi till chefen. För det mesta försöker vi börja med att göra åtgärder själva, som att tillrättalägga miljön så det blir lättare för barnet. Man prövar sig fram och utvärderar vad som fungerar för just det här barnet. Vi reflekterar tillsammans och provar många gånger innan vi tar hjälp utifrån. Men om det är ett anmälningsärende är det en annan sak.</P>
<P class="p564 ft16">Om föräldrarna själva har problem så pratar vi ihop oss i personal- gruppen och korrelerar våra iakttagelser och pratar med chefen. Är det aktuellt gör vi en anmälan. Beroende på vilket typ av problem det handlar om kan man prata ihop sig med föräldern och stötta dom på annat sätt. Då blir det mer av gemensam ansökan än en anmälan. Vi sätter oss ner tillsammans med socialtjänsten och pratar. Och dom som flyttar iväg från vår kommun är nog dom som man kommer för nära.</P>
<P class="p646 ft8">Det bör dock betonas att formellt gör skolan en anmälan och föräldrar en ansökan, oaktat vad skolan väljer att benämna det som.</P>
<P class="p92 ft8">Flera menar att det är enklare att agera när barnen har synliga bevis som blåmärken och andra fysiska skador. Då finns rutiner för anmälan m.m. Däremot är de mer osäkra när de känner en allmän oro för att barnet far illa.</P>
<P class="p14 ft8">I forskarrapporten om förskolan som Jutta Balldin fick i upp- drag av utredningen att ta fram, beskrivs förskolans arbete kring tidig upptäckt och anmälan.<A href="#page_194"><SPAN class="ft32">54 </SPAN></A>Det är vanligt att förskolor använder särskilda program eller strukturerade arbetssätt för att upptäcka tidiga tecken. Avsaknaden av generella metoder, systematisk doku- mentation och uppföljning vad gäller utsatta barn relateras inom forskning till det faktum att förskolan, trots påtryckningar och skärpta stadgar angående anmälningsplikt, inte genomför anmäl- ningar i tillräcklig utsträckning. Orsaker som förs fram är före- ställningar ellerfördomar, brist på kunskap, misstro gentemot andra sociala instanser, att förskolan anser sig kunna lösa problemet själv eller komplettera, och/eller etiska dilemman.</P>
<P class="p647 ft8">En enskild pedagog har sällan detaljkunskap om anmälningsplikten eller om Socialstyrelsens allmänna råd respektive deras handbok i ämnet.<A href="#page_194"><SPAN class="ft32">55 </SPAN></A>Den kunskapen besitter däremot chefer på förvalt- ningsnivå och ute i verksamheterna samt elevhälsan. Det här kan vara särskilt problematiskt för förskolans pedagoger eftersom de inte omfattas av elevhälsans resurser. Det är därför inte alltid känt</P>
<P class="p648 ft96"><SPAN class="ft47">54</SPAN><SPAN class="ft111">Jutta Balldin (2010). </SPAN>Utsatta barn i förskola <NOBR>–utmaningar</NOBR> och möjligheter. En kunskaps- översikt<SPAN class="ft80">. Malmö högskola. Barn, unga, samhälle. Publicerad som bilaga till detta betänkande.</SPAN></P>
<P class="p94 ft52"><SPAN class="ft47">55</SPAN><SPAN class="ft88">Socialstyrelsen (2003). </SPAN>Allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen <SPAN class="ft34">(2001:453). SOSFS 2003:16 (S) och Socialstyrelsen (2004). </SPAN>Anmälning- sskyldighet om missförhållanden som rör barn. <SPAN class="ft34">Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p643 ft19">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">att vissa akuta situationer kräver ett särskilt tillvägagångssätt. Det gäller framför allt vid misstanke om misshandel eller övergrepp i hemmet eller vid hedersrelaterat våld. Då bör föräldrarna <SPAN class="ft11">inte </SPAN>informeras om att en anmälan görs. Allra först måste barnet eller ungdomen få ett omedelbart skydd.</P>
<P class="p122 ft8">När det gäller kunskap om förekomsten av anmälningar och vad de leder till finns olika uppgifter om detta. Det framgår av både svenska och utländska undersökningar att det finns ett stort gap mellan antalet barn som misstänks fara illa och det antal fall som anmäls.<A href="#page_195"><SPAN class="ft32">56 </SPAN></A>I synnerhet gäller det förskolebarn där högst hälften av misstankarna anmäls. I Sverige saknas officiell statistik över antal anmälningar, hur många som leder till utredning och hur många som leder till beslut om insats. Enligt Barnskyddsutredningen finns det endast en känd brittisk studie som brett har undersökt hur många barn som far illa oberoende om de blivit föremål för social barnavård eller inte.<A href="#page_195"><SPAN class="ft32">57 </SPAN></A>Bristen på systematisk kunskap kanske är en av flera förklaringar till att benägenheten att anmäla är låg i förskolor och skolor, då pedagogerna inte vet effekterna av sina handlingar.</P>
<P class="p649 ft8">Flera berättelser från personer ute i verksamheterna tyder på att socialtjänsten och skolan inte fullt ut har insikt i varandras uppdrag och att det lätt uppstår missförstånd. Huruvida följande beskriv- ning från en förskollärare grundar sig på ett sådant missförstånd har inte gått att utröna då endast pedagogens version funnits tillgänglig. Uttalandet speglar dock vilken villrådighet denne känner över att skicka hem ett barn med sin drogpåverkade förälder:</P>
<P class="p436 ft16">Vi hade en ensamstående förälder som var missbrukare. Vi anade när den här föräldern var påverkad. När ska vi skicka hem barnet och när ska vi inte skicka hem barnet? Då ringde jag några gånger till socialen och frågade. Vi tror att den här föräldern är påverkad, vad ska vi göra och vad gör ni? Vi fick aldrig veta vad de gjorde. Det här pågick i ett halvår. När jag ringde så sa de: Har du pratat med föräldern? Ska jag då konfrontera föräldern när den kommer och säga: Nu är du påverkad så då ringer jag till socialen! Nej, det gör man ju inte. Sen ringde jag socialtjänsten flera gånger, men upplevde inte att något hände. Efter jul, så ringer familjen och säger att barnet skulle ta semester. Så jag kontaktade socialen om de kände till det. Då sa dom: Ja, vi vet att barnet är på semester. Dom har ju sin sekretess, men vi har ju barnet hos oss!</P>
<P class="p650 ft65"><SPAN class="ft47">56</SPAN><SPAN class="ft66">SOU 2009:68. </SPAN>Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). <SPAN class="ft44">Socialdepartementet, s. 256.</SPAN></P>
<P class="p596 ft34"><SPAN class="ft47">57</SPAN><SPAN class="ft51">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p123 ft19">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Barnskyddsutredningen har behandlat denna problematik och lämnat ett förslag till en bestämmelse som innebär att social- tjänsten på begäran av den som är anmälningsskyldig kan få lämna uppgift (återkoppla) huruvida en utredning har inletts eller inte.</P>
<P class="p251 ft35"><SPAN class="ft35">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft82">Socialtjänstens utredningsansvar</SPAN></P>
<P class="p624 ft15">möter skolans uppgiftsskyldighet och vardag</P>
<P class="p195 ft8">I nya skollagens (och även i 1985 års skollag) samverkansparagraf (29 kap. 13 §) kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa finns det en erinran om den anmälningsskyldighet och uppgifts- skyldighet som gäller för verksamheter enligt skollagstiftningen enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Hur väl skolan känner till och lever upp till uppgiftsskyldigheten är svårt att besvara då det inte finns någon uppföljning eller andra data om detta. Frågan är adekvat därför att skolor ibland ställer frågor till skolmyndigheterna om vilka uppgifter skolan egentligen har skyldighet att lämna ifrån sig.</P>
<P class="p562 ft8">Om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden vid en utredning ta de kontakter som behövs för bedömning av behovet av insatser.<A href="#page_196"><SPAN class="ft32">58 </SPAN></A>Vad som ska betraktas som betydelsefulla uppgifter för socialtjänstens utredningar grundas på vad som är relevant i det enskilda ärendet. Skyldigheten gäller både muntliga och skriftliga uppgifter.</P>
<P class="p147 ft8">Enligt socialtjänstlagen ska det som framkommer vid en utredning dokumenteras och förvaras på ett betryggande sätt. Barn och unga har rätt att komma till tals och bli lyssnade till i hela processen. Socialtjänsten får i barnavårdutredningar tala med barn utan att föräldrarna samtycker till det. Uppgifter till en utredning bör hämtas in på ett strukturerat sätt och utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. Ett sådant sätt kan vara att använda det hand- läggnings- och dokumentationssystem som utarbetats av Social- styrelsen, vilket benämns Barns behov i centrum (BBIC).<A href="#page_196"><SPAN class="ft32">59 </SPAN></A>Syst- emet används i dag av en stor andel av landets kommuner.</P>
<P class="p142 ft8">Syftet med BBIC, Barns behov i centrum, är att stärka barnets ställning i den sociala barnavården samt att göra även föräldrar mer</P>
<P class="p651 ft49"><SPAN class="ft47">58</SPAN><SPAN class="ft48">Socialtjänstlagen (2001:453), 11 kap. 2 §.</SPAN></P>
<P class="p18 ft49"><SPAN class="ft47">59</SPAN><SPAN class="ft85">Socialstyrelsen ansvarar för innehållet i BBIC och för dess nationella kvalitetssäkring. För att arbeta med BBIC behövs kunskap och en licens som kommuner får genom ett avtal med Socialstyrelsen. BBIC har sina rötter i England men har anpassats till svenska förhållanden av Socialstyrelsen tillsammans med ett antal svenska kommuner.</SPAN></P>
<P class="p652 ft19">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">delaktiga. Tanken är att de nationellt utvecklade dokumenten ska utgöra en garant för likvärdighet och rättssäkerhet för barn och unga som är föremål för socialtjänstens insatser.</P>
<P class="p122 ft8">Många av samverkansprojekten i Skolverkets nationella satsning har lyft fram BBIC som betydelsefull för arbetet med de gemen- samma barnen. Verktyget har bidragit till att förbättra kommu- nikationen mellan socialtjänst och skola samt till ett mer enhetligt språk dem emellan. Intressant är också att fokus flyttas från att tala om ”barnets problem” till att tala om ”barnets behov”. Andra positiva faktorer som lyfts fram är att de verksamma ser över sin egen organisation i högre grad samt att föräldrar bjuds in tidigare i processen och att detta generellt sett har påverkat samarbetet i positiv riktning.<A href="#page_197"><SPAN class="ft32">60 </SPAN></A>De kritiska röster som höjts har handlat om att vokabulären främst kommer från socialt håll därför att den formuleras i socialtjänstens kontext. Det har inneburit att ett av projekten arbetat med anpassa BBIC till en skolkontext.</P>
<P class="p159 ft40">Tidsproblematik och överskådlighet</P>
<P class="p88 ft8">En problematik som påtalas av många skolor är de fall då ett barn utreds inom socialtjänsten och det drar ut på tiden. Frustrationen ökar hos de vuxna som befinner sig runt barnet i förskolan och skolan i takt med att barnet eller ungdomen mår allt sämre. De känner en maktlöshet av att hela tiden åse försämringen och samtidigt inte kunna påverka detta i någon riktning, eftersom deras pedagogiska kompetens inte är tillräckligt stöd för barnet. Skolan är här och nu och månader är långa perioder i ett barns liv.</P>
<P class="p112 ft8">En annan problematik utifrån socialtjänstens perspektiv är sko- lans organisatoriska struktur. Skolårets fasta indelning är en stor utmaning då barns och ungdomars utsatthet inte begränsar sig till skolans höst- och vårterminer. För socialtjänsten är skolan ofta det enda alternativet att tillgodose barns och ungdomars behov av en planerad dag och sysselsättning. De efterfrågar en skola som är flexibel och kan möta eleverna just när de behöver skolans stöd som mest. Om svaret blir ”Du kan inte börja skolan nu, du får komma tillbaka om tre veckor.” uppstår problem. Som en social- sekreterare uttryckte det ”Då kan det vara kört, för då har den unge redan gett sig ut på nya äventyr.”</P>
<P class="p113 ft52"><SPAN class="ft33">60 </SPAN><SPAN class="ft34">Skolverket (2010). </SPAN>Erfarenhet av samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. <SPAN class="ft34">Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p68 ft19">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft8">Det är svårt att få ett helhetsgrepp över all dokumentation runt barnet och alla utredningar som olika aktörer genomför. Det är en fråga som tagits upp av många under utredningsarbetet. Frågan ställdes på sin spets, berättade en chef i kommunstudien, när en pappa blev kallad till ett möte med anledning av stödbehov för hans dotter. Han kom med en tjock pärm under armen som han dängde i bordet. ”Det här är min dotter”, sa han uppgivet. Där fanns alla utredningar och övrig dokumentation om hans dotter som olika aktörer hade genomfört utan att någon av dem hade tagit ansvar för helheten.</P>
<P class="p439 ft8">Sammanfattningsvis medför dagens utredningsförfarande att det uppstår problem som hänger samman med tidsaspekter och över- skådlighet. En tidsaspekt handlar om att skolan ser behov av snabbt agerande från socialtjänsten men man upplever att ingenting händer. I det här fallet har skolan vanligtvis genomfört en peda- gogisk kartläggning av elevens skolsituation. En annan tidsaspekt gäller skolårets tidsindelning och att den inte svarar upp mot socialtjänstens krav att barns och ungas akuta behov av syssel- sättning behöver tillgodoses.</P>
<P class="p74 ft8">Ett ytterligare problem handlar om överskådlighet över alla utredningar och insatser som utmynnar från olika aktörer. Den frågan har i viss mening berörts i Barnskyddsutredningen och där läggs förslaget att socialnämnden i samband med placering ska utse en särskild namngiven socialsekreterare med ansvar att följa upp vårdplan och genomförandeplan samt ha kontakt med barnet under hela placeringen.<A href="#page_198"><SPAN class="ft32">61 </SPAN></A>Det finns även empiri från Skolverkets natio- nella samverkanssatsning där antalet samhällskontakter illustreras från barnets perspektiv samt att projekt har positiva erfarenheter av lösa problematiken med en <NOBR>koordinator-funktion,</NOBR> en person som fungerar som ”en dörr in” i samhällets system för samordnade insatser runt barnet och vid behov runt hela familjen.<A href="#page_198"><SPAN class="ft32">62</SPAN></A></P>
<P class="p615 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft60">Utbildning och drogrelaterade frågor</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">Missbruk av alkohol, narkotika och andra droger utgör en risk för barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa och utveckling. Vuxna kan på flera sätt i de olika sammanhang där barn och unga befinner sig motverka risker med missbruk och destruktivt</P>
<P class="p196 ft89"><SPAN class="ft47">61</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2009:68. </SPAN>Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), <SPAN class="ft49">s.483,..</SPAN></P>
<P class="p16 ft34"><SPAN class="ft47">62</SPAN><SPAN class="ft51">Skolverket (2010). </SPAN><SPAN class="ft52">Erfarenheter av samverkan</SPAN>. Stockholm.</P>
<P class="p473 ft19">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">beteende. Något som ofta framhålls är vikten av att identifiera risk- och skyddsfaktorer. Genom att klarlägga sådana betydelsefulla faktorer kan det förebyggande arbetet inriktas mot att framför allt stärka skyddsfaktorer för barn och ungdomar. Skolans roll i detta är central av flera skäl, bland annat ger en fungerande skolgång och skolframgång i sig ett starkt skydd för att inte utveckla problembeteende. Att arbeta förebyggande och med tidiga insatser mot alkohol innebär att risken för missbruk av andra droger minskar. Detta då risk- och skyddsfaktorerna överlappar varandra samt att flera bakomliggande faktorer för kriminalitet och skolk är detsamma.<A href="#page_199"><SPAN class="ft32">63</SPAN></A></P>
<P class="p450 ft8">Det kom in förhållandevis få ansökningar inom området miss- bruk till Skolverkets nationella samverkanssatsning. Skälen är säkert flera. Kanske uppfattar skolor att drogförebyggande sam- verkan är en fråga för andra aktörer eftersom användandet av droger vanligen inte sker i skolan. Att dessa frågor emellertid kan påverka skolarbetet visar bland annat en undersökning av Central- förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) från 2005.<A href="#page_199"><SPAN class="ft32">64 </SPAN></A>Där uppger mer än var tionde elev i gymnasiets andra årskurs att deras alkoholkonsumtion påverkat skolarbetet på ett negativt sätt.</P>
<P class="p654 ft8">Inom området alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) har det på nationell nivå tagits fram åtgärdsprogram med ett sektors- och ämnesövergripande perspektiv. Det sker inom ramen för ett <NOBR>ANDT-sekretariat</NOBR> inom regeringskansliet med ansvar för nationell samordning i frågorna, med målen:<A href="#page_199"><SPAN class="ft32">65</SPAN></A></P>
<P class="p655 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">En minskning av alkoholens medicinska och sociala skade- verkningar.</SPAN></P>
<P class="p656 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Ett narkotikafritt samhälle.</SPAN></P>
<P class="p388 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">En idrottsrörelse och ett samhälle fritt från dopning.</SPAN></P>
<P class="p657 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Ett minskat tobaksbruk, framför allt bland ungdomar.</SPAN></P>
<P class="p658 ft65"><SPAN class="ft33">63 </SPAN><SPAN class="ft44">Statens Folkhälsoinstitut (2008). </SPAN>Slutrapport avseende regeringsuppdrag <NOBR>2005–2007</NOBR> om spridning av kunskap och metoder som stärker det alkohol- och drogförebyggande arbetet i skolan<SPAN class="ft44">, sid. 4, 6.</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">64</SPAN><SPAN class="ft69">Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN (2009). </SPAN><SPAN class="ft65">Skolelevers drog- vanor</SPAN>. Stockholm. Tabell 71. Andelen elever som upplevt problem i samband med alkohol- konsumtion.</P>
<P class="p659 ft34"><SPAN class="ft47">65</SPAN><SPAN class="ft112">Fri från missbruk </SPAN>– Regeringens åtgärdsprogram för <NOBR>alkohol-,</NOBR> <NOBR>narkotika-,</NOBR> dopnings- och tobakspolitiken 2009. S2009.001.</P>
<P class="p68 ft19">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">I kommunstudien framhåller gymnasiets pedagoger och elevhälsan vikten av att skolan får kännedom om när eleven går igenom ett missbruksprogram så att de kan ta fram sin fingertoppskänslighet. De vill undvika att eleven ska misslyckas med sitt arbete på grund av att skolan inte har insikt om vilken knepig livssituation eleven befinner sig i.</P>
<P class="p93 ft8">Samverkansparterna saknar kunskap om varandras verksamheter och då faller barn och unga mellan stolarna. Flera gymnasieskolor hävdar att de blir styvmoderlig behandlade när socialtjänst och BUP samverkar med skolan. Parterna har en föreställning om att de samverkar med hela skolan medan de i själva verket inte har någon kontakt med gymnasieskolan.</P>
<P class="p93 ft8">En speciell problematik inträder på gymnasiet när det kommer elever från andra kommuner och hemkommunen har betalat för en ”normalstudent” vilket inte innefattar insatser om eleven hamnar i akuta missbruksproblem. Det här har beskrivits ingående av större kommuner som tar emot elever från mindre kranskommuner, av de kommuner som bildar gymnasieförbund tillsammans med krans- kommuner samt de gymnasieskolor som har riksintag med åtfölj- ande inackorderingar. Följande citat från en rektor belyser frågan. Den angivna verksamheten är socialtjänstens plats för rådgivning och behandling. Den vänder sig till unga upp till 25 år med missbruks- eller beroendeproblematik.</P>
<P class="p490 ft16">Arbetet med hemkommunen är svårt. Om en elev använder droger kan vi ringa till ”verksamheten”<A href="#page_200"><SPAN class="ft84">66 </SPAN></A>och de kommer samma dag och har ett samtal med eleven. De erbjuder att lämna urinprov, fortsätta samtala och ett helt batteri av åtgärder. Om eleven kommer från en liten kommun så ringer vi dit och där har man inte sådana rutiner utan prioriterar de yngre åldrarna. Det kan ta tre veckor innan de kommer med ett erbjudande och då kan eleven vara död. Hur ska man lösa det? Jo man skulle köpa en plats här på gymnasiet och även detta ska ingå, precis som med skolmat. Det skulle ingå i själva paketet. Egentligen är det sociala generellt, men när det inte fungerar så köper dom inget mer än för <NOBR>mainstream-eleven.</NOBR></P>
<P class="p646 ft8">På den övergripande centrala nivån i kommunerna resonerar både förvaltningschefer och politiker om hur den här frågan ska kunna lösas. Här följer ett citat från en sådan intervju:</P>
<P class="p423 ft16">Drogförebyggande arbete och akuta situationer är svåra att hantera inom ett gymnasieförbund. Det går inte att släppa ungdomen vid 16 års ålder och tro att sådana frågor löser sig. Jag har hävdat att vi inte</P>
<P class="p412 ft34"><SPAN class="ft33">66 </SPAN>Begreppet verksamhet används i stället för namnet på avdelningen eller verksamheten.</P>
<P class="p473 ft19">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft16">har penetrerat de organisatoriska frågorna till förmån för de ekono- miska frågorna. Våra grannkommuner har ett annat sätt att organisera sig än vi och det är ett digert arbete att pussla ihop detta. Respektive kommun måste se över sitt eget ansvar. Idag ligger ansvaret på gymnasieförbundet som gör detta till en komplex fråga. Det handlar om hela stora valet av olika gymnasieskolor och ökade kostnader när de väljer andra kommuner. Men vi behöver se över detta mycket mer än tidigare och titta på helhetslösningar. Kort sagt, det finns ett glapp när det gäller den röda tråden och vi vill titta över helhetslösningar.</P>
<P class="p406 ft8">En annan infallsvinkel kommer från studie- och yrkesvägledare, SYV, som pekar på signaler att vara uppmärksamma på för den professionen:</P>
<P class="p432 ft16">En stor svårighet vi har att förhålla oss till är detta med drogerna som vi inte kommer åt. Eleverna utvecklar ett flyktbeteende, att bara fly iväg när något är jobbigt. Och systemet understödjer detta beteende. Man kan byta program hur enkelt som helst, det är bara att kontakta SYV så fixar det sig. En kritisk punkt är då skolan börjar upptäcka något och då väljer de bort och flyter omkring istället. Så upptäcker man inte deras problem förrän sent. En duktig SYV:are bör se detta. Tidsmässigt brukar det sammanfalla med när gymnasiet skruvar upp kraven, i årskurs 1 i november och på vårterminen.</P>
<P class="p660 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft60">Utbildningssituationen för placerade barn och unga</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Lagstiftningen är tydlig, som tidigare nämnts, när det gäller social- tjänstens skyldighet att verka för att barn och unga som placeras utanför hemmet i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB) ska få en lämplig utbildning.<A href="#page_201"><SPAN class="ft32">67 </SPAN></A>Det är dock inte socialtjänstens ansvar att tillgodose rätten till utbildning – den ligger hos skolan. Tillämpningen av lagstiftningen fungerar inte, visar granskningar genomförda av Skolinspektionen, Social- styrelsen, Statens institutionsstyrelse m.fl. De sociala och peda- gogiska insatserna synkroniseras inte i en samverkan mellan de två parterna. Socialnämnden utgår från att skolan genomför sin skyldighet och vice versa från andra hållet. Utbildningsnämnden utgår från att socialtjänsten har läget under kontroll. Bristerna hör samman med avsaknad av kontinuitet i skolgången både före, under och efter en placering. Följden blir att de barn och unga som redan</P>
<P class="p654 ft34"><SPAN class="ft33">67 </SPAN>Det finns en bestämmelse i socialtjänstlagen om att socialtjänsten inför en placering ska samråda med den nya kommunen (6 kap. 6 § 2 st.) inklusive skolan. Den infördes 1997 och finns att läsa om i prop. 1996/97: 124 sid. 115 samt författningskommentaren.</P>
<P class="p193 ft19">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">befinner sig i en utsatt situation även får svårigheter som hänger samman med skolgången. I värsta fall blir skolan en riskfaktor i stället för en skyddsfaktor.</P>
<P class="p92 ft8">I Socialstyrelsens Sociala rapport lyfts utbildning för placerade barn och ungdomar fram.<A href="#page_202"><SPAN class="ft32">68 </SPAN></A>Rapporten refereras till i flera kapitel i utredningen och beskrivs mer utförligt i kapitel 3. I det här sam- manhanget aktualiseras den sociala rapportens resultat som visar att placerade barn och unga har väsentlig lägre utbildningsnivå i vuxen ålder än andra jämnåriga oavsett längd på placeringen, ålder vid placeringen eller placeringsform. Flera av dem uppnår endast gund- skolenivå och inte ens det. Det här gäller även när placerade barn och unga jämförs med barn till föräldrar med enbart grund- skoleutbildning.</P>
<P class="p562 ft8">Skolinspektionen har i en rapport om undervisning på HVB- hem konstaterat att det föreligger stora brister i rutiner för hur elevens rätt till utbildning ska säkerställas.<A href="#page_202"><SPAN class="ft32">69 </SPAN></A>Eleverna får inte undervisning i tillräcklig utsträckning, varken i alla ämnen eller i undervisningstid. Ofta saknas både beslut och utredningar till grund för anpassad studiegång. Om det finns beslut om särskild undervisning har de ofta fattats på bräcklig grund utan stöd i utredning av den enskilde individens förutsättningar och behov. Huvudmännen för barnens och ungdomarnas skolor är passiva när det gäller att säkerställa elevens utbildningsrätt och att följa upp elevens utveckling under placeringen.</P>
<P class="p562 ft8">Statens institutionsstyrelse sammanställer intervjuer som görs med ungdomarna när de skrivs in och ut vid särskilda ung- domshem, s.k. <NOBR>ADAD-intervjuer.</NOBR> Vid inskrivningen handlar frå- gorna om ungdomarnas situation, problem och behov av hjälp inom olika livsområden och vid utskrivningen blir det en upp- följning. Graden av specifika skolproblem som redovisas brukar vara ungefär samma mellan olika kartläggningsår. Drygt 20 procent av ungdomarna i åldern <NOBR>12–15</NOBR> år har avbrutit eller hoppat av sin skolgång trots att de är skolpliktiga och könsfördelningen är relativt jämn.<A href="#page_202"><SPAN class="ft32">70 </SPAN></A>Motsvarande siffror för gymnasiet ligger högre.<A href="#page_202"><SPAN class="ft32">71 </SPAN></A>Enligt erfarna bedömare som lärare och behandlare på <NOBR>SiS-institu-</NOBR> tionerna deltar ungdomarna sällan i någon verksamhet eller något</P>
<P class="p558 ft49"><SPAN class="ft47">68</SPAN><SPAN class="ft48">Socialstyrelsen (2010</SPAN><SPAN class="ft89">). Social rapport</SPAN>. Stockholm, kap. 7.</P>
<P class="p197 ft65"><SPAN class="ft47">69</SPAN><SPAN class="ft50">Skolinspektionen (2010). </SPAN>Undervisning vid Hem för vård eller boende, HVB. Elever får inte den undervisning de har rätt till. <SPAN class="ft44">Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:2.</SPAN></P>
<P class="p581 ft96"><SPAN class="ft47">70</SPAN><SPAN class="ft94">Statens institutionsstyrelse (2009). </SPAN>Allmän <NOBR>SiS-rapport</NOBR> 2009:7. Årsrapport ADAD 08. Ung- domar som skrivits in på särskilda ungdomshem under år 2008. Tabeller. T<SPAN class="ft80">abell 6:A.1.</SPAN></P>
<P class="p16 ft34"><SPAN class="ft47">71</SPAN><SPAN class="ft51">Ibid. Tabell 6:A.2.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">projekt inom socialtjänsten eller liknande, utan de flyter omkring i ett samhälleligt ingenmansland.<A href="#page_203"><SPAN class="ft32">72 </SPAN></A>En stor andel av ungdomarna beskriver olika skolproblem såsom skoltrötthet (85%), misslyckats i skolan (55%), svårt att hänga med (52%), svårt att lära sig (41%) och struntat i läxor (79%).<A href="#page_203"><SPAN class="ft32">73</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft8">I kommunstudien har olika episoder redovisats där det framgår en rad svårigheter för skolan att upprätthålla en god kvalitet för placerade barn och unga, vilket belyses genom citaten nedan. Först beskriver en skolsköterska hur det kan se ut inom elevhälsan och därefter återges tankar från en pedagog.</P>
<P class="p436 ft16">Dom får ju ingen likvärdig skolhälsovård. Vem ska fylla i alla med- givandepapper? Vi får t.ex. inte ge vaccin utan föräldrarnas medgivande och fosterföräldrarna är bara vårdnadshavare om barnen är över- skrivna. Och sen dom barn som finns på <NOBR>HVB-hem</NOBR> och får hem- undervisning, ja dom är det riktigt svårt att nå därför dom försvinner bort från min verksamhet. Var finns journalerna? Ingenstans? Dom bara försvinner, men vart? Det finns inga journaler.</P>
<P class="p494 ft16">När ska vi samarbeta med fosterföräldrarna och när med dom biologiska? När det händer något akut går jag till ansvariga foster- föräldrar men om det är något som är studierelaterat så vill jag även ha med elevens biologiska föräldrar eftersom det kan behövas en lång studieplan. Det är också viktigt att ta reda på om de har gemensam vårdnad och om båda behöver kontaktas. Det kan vara knepigt när de bor <NOBR>20–30</NOBR> mil bort. Ibland får man inte veta att eleven är foster- hemsplacerad förrän något akut händer och då kan olika saker rullas upp.</P>
<P class="p391 ft40">Synkronisering av sociala och pedagogiska insatser</P>
<P class="p88 ft8">Skolinspektionen framhåller att vårdplanen som socialtjänsten upprättar vid varje placering bör kompletteras med ett dokument som avser elevens undervisning, vilket de benämner undervis- ningsplan. Den beteckningen finns inte i någon skolförfattning. Vanligtvis fattas nödvändiga dokument från utbildningssidan, visar Skolinspektionens rapport. Vårdplanen innehåller uppgifter om vilken vårdform som planeras och vilken inriktning vården ska ha. Det ska också finnas en genomförandeplan som beskriver hur vårdplanen ska konkretiseras. Av genomförandeplanen ska framgå vem som ansvarar för vad. Planen ska tas fram i samarbete med</P>
<P class="p661 ft44"><SPAN class="ft47">72</SPAN><SPAN class="ft50">Specialpedagogiska skolmyndigheten & Statens institutionsstyrelse (2009). </SPAN><SPAN class="ft65">För alla elevers rätt till lärande och utveckling! </SPAN>Stockholm,<SPAN class="ft65">. </SPAN>s. 113.</P>
<P class="p192 ft52"><SPAN class="ft47">73</SPAN><SPAN class="ft67">Statens institutionsstyrelse (2009). </SPAN>Allmän <NOBR>SiS-rapport</NOBR> 2009:7. Årsrapport ADAD 08. Ungdomar som skrivits in på särskilda ungdomshem under år 2008. Tabeller. T<SPAN class="ft34">abell 6:F.</SPAN></P>
<P class="p68 ft19">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">barn och unga och deras föräldrar och vårdgivaren. En ”under- visningsplan” är tänkt att utformas på motsvarande sätt.</P>
<P class="p15 ft8">När ett barn placeras utanför det egna hemmet är det inte alltid möjligt att förutsäga hur länge placeringen ska pågå, i synnerhet inte om det är fråga om en akut- eller utredningsplacering. Det finns hem med akutplats, utredningsplats eller en plats där barnet placeras under längre tid och ibland har hemmen en kombination av flera av dessa verksamheter. Därför är det inte ovanligt att barnet omplaceras, vilket kan innebära flera flyttningar med ständiga avbrott i skolgången men även under förskoletiden. Utgångs- punkten är att det ska framgå av vårdplanen hur länge placeringen beräknas pågå. Ibland händer dock att insatsen görs i en akut- situation och att placeringen blir långvarig.</P>
<P class="p662 ft8">Skolinspektionen ställer sig frågan i vilket skede det kan vara skäligt att kräva att en elev erbjuds undervisning. Kan det vara omedelbart vid en akutplacering eller bör man avvakta tills man är säker på att eleven kommer att vara frånvarande från vanligt skolarbete en längre tid?</P>
<P class="p19 ft8">Det kan uppstå logistiska problem när barn och unga placeras utanför det egna hemmet om utgångspunkten är att alla dokument ska finnas på plats den stund barnet eller ungdomen behöver dem i sitt nya ”hem”.<A href="#page_204"><SPAN class="ft32">74 </SPAN></A>Skolinspektionen menar att i de fall då nödvändiga underlag saknas bör det genomföras noggranna utredningar innan en ”undervisningsplan” upprättas. Vid de tillfällen då det handlar om en akut placering uppstår ett akut behov av utredningar runt elevens skolsituation. I sådana fall bör ”undervisningsplanen” komplettera placeringsbeslutet inom någon vecka, enligt Skolinspektionen.<A href="#page_204"><SPAN class="ft32">75 </SPAN></A>Statens institutionsstyrelses bild och den bild som kommunstudien ger visar båda att det finns stora svårigheter att få information om elevens pedagogiska historia. Ofta saknas dokumentation. Det kan ta flera veckor för en hemskola att upprätta ett gediget pedagogiskt åtgärdsprogram beroende på vilka pedagogiska kartläggningar samt eventuella utredningar som behöver ligga till grund för åtgärderna i programmet. Skulle nödvändiga underlag saknas på hemskolan, är frågan vad det finns för möjligheter att i efterhand ställa</P>
<P class="p663 ft44"><SPAN class="ft47">74</SPAN><SPAN class="ft69">”Hem” syftar på familjehem, Hem för vård eller boende (HVB) eller särskilt ungdomshem vilket Statens institutionsstyrelse ansvarar för.</SPAN></P>
<P class="p642 ft52"><SPAN class="ft47">75</SPAN><SPAN class="ft51">Skolinspektionen (2010). </SPAN>Undervisning vid Hem för vård eller boende, HVB. Elever får inte den undervisning de har rätt till. <SPAN class="ft34">Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:2, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p454 ft19">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft8">erforderliga diagnoser och genomföra tester för den elev som har akutplacerats när eleven inte längre befinner sig där.</P>
<P class="p402 ft28"><SPAN class="ft28">5.4</SPAN><SPAN class="ft41">Skolan och hälso- och sjukvården</SPAN></P>
<P class="p138 ft8">Vilka aktörer avses med förskolans och skolans samverkanspart inom hälso- och sjukvården? För förskolan handlar det om BVC medan det för grund- och gymnasieskolor i främst handlar om BUP men även om Ungdomsmottagningen. Samverkan mellan skola och primärvård förefaller inte vara särskilt vanlig. En skillnad mellan förskolan och skolan är att förskolor inte har någon egen elevhälsa där det ingår professioner med motsvarande kompetens som deras samverkansparter.</P>
<P class="p102 ft8">Strikt samverkan mellan skolan och BUP enligt den angivna definitionen, att den ska avse målinriktade handlingar som utförs tillsammans i en avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte, förefaller inte varit särskilt förekommande. Flertalet frågor mellan parterna handlar om avgränsningsproblematik när det gäller ansvar och rollfördelning. En återkommande fråga är ”Vad åvilar respektive part, vem har huvudansvar och vilka har delansvar?” Mest frekventa områden där dessa avgränsningsfrågor ställs är vid utredning och vid behandling av barn och unga samt då det ska avgöras vem som ska betala för en identifierad insats som ett barn eller en ung person anses behöva.</P>
<P class="p77 ft8">Det här avsnittet som behandlar skolans samverkan med hälso- och sjukvården inom området barns och ungas psykiska hälsa är indelat i fyra underrubriker. De är i tur och ordning en kort tillbakablick på utredningar inom området, dagens kunskapsläge inom området, nationella aktörer inom området samt slutligen skolan arbete inom området i mötet med sjukvården.</P>
<P class="p664 ft21"><SPAN class="ft15">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft83">Kunskapsläget inom området barns och ungas psykiska hälsa kopplat till skolan och samverkan</SPAN></P>
<P class="p138 ft8">Det pågår en kunskapsutveckling i Sverige och internationellt kring olika aspekter som rör barns och ungas psykiska hälsa, vilken beskrivs i kapitel 3 Där finns även en genomgång av alla nationella aktörer inom området. I utredningar och studier skiljer man numera mellan psykisk ohälsa i allmänhet och psykisk sjukdom i</P>
<P class="p145 ft19">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">synnerhet. Psykisk ohälsa definieras som psykiska symtom vilka ger subjektivt lidande, men som inte är så uttalade att de överensstämmer med en psykiatrisk diagnos. Psykisk sjukdom däremot är psykiska symtom som är så uttalade att de leder till lidande och funktionsförlust och överensstämmer med uppsatta kriterier i gängse klassifikationssystem för en psykiatrisk diagnos.<A href="#page_206"><SPAN class="ft32">76 </SPAN></A>Ungefär 100 000 barn och unga träffar Barn och ungdoms- psykiatrin (BUP) årligen och 15 procent har kontakt med BUP någon gång under sin uppväxt.<A href="#page_206"><SPAN class="ft32">77</SPAN></A></P>
<P class="p19 ft8">Inom den psykiatriska forskningen har man visat att det spelar roll vid vilken ålder en person blir psykiskt sjuk och om symtomen finns kvar under lång tid, tidigare insjuknande och längre var- aktighet försämrar prognosen.<A href="#page_206"><SPAN class="ft32">78 </SPAN></A>Tidigare insjuknande är dessutom förenat med mer komplex symtombild. Ju längre tid med symtom desto större risk för fortsatt sjukdom och för låg funktionalitet i vardagen. Psykiska störningar under uppväxten leder till ökad risk att drabbas av fortsatt psykisk sjuklighet i vuxen ålder och för tidig död. Barnpsykiater Mia Ramklint, tidigare medarbetare vid UPP- centrum, hävdar betydelsen av att utveckla metoder för upptäckt i de miljöer där barnen finns, men också vikten av att utveckla förebyggande metoder och metoder för åtgärd i barnens miljöer. En ökad metodmedvetenhet innebär samverkan mellan ansvariga parter i val av metoder, så att en insats bygger på en tidigare. Frågan om ökad metodmedvetenhet gäller alla samverkande parter, inte endast skola och BUP.</P>
<P class="p665 ft113">En kritik mot forskningsområdet kring samverkan har varit att det funnits för lite intresse av att visa om en förbättrad samverkan mätt med mätbara framgångsfaktorer, faktiskt har betydelse för resultat mätt i andra termer såsom utfall hos målgruppen eller bättre processer, som i sin tur har effekt på målgruppen. Inom några Modellområdesprojekt på SKL <SPAN class="ft99">pågår ett arbete i syfte att öka den här kunskapen. Till projekten har forskning kopplats med ett uttalat effektfokus som är inriktat mot att undersöka om för- bättrad samverkan påverkar resultatet av samhällets insatser för barn som har eller riskerar psykisk ohälsa. Syftet är att ta reda på om och i så fall hur det går att hantera mätbara mål. De undersöker processmått vilket förutsätter ett mätbart arbetssätt och de undersöker vidare om detta i sin tur skulle kunna leda till</SPAN></P>
<P class="p666 ft116"><SPAN class="ft114">76</SPAN><NOBR><SPAN class="ft115">ICD-10</SPAN></NOBR> och <NOBR>DSM-IV.</NOBR></P>
<P class="p350 ft116"><SPAN class="ft114">77</SPAN><SPAN class="ft115">Sveriges Kommuner och Landsting, Modellområdesprojektets hemsida.</SPAN></P>
<P class="p350 ft101"><SPAN class="ft114">78</SPAN><SPAN class="ft117">Fergusson 2007, Weissman 1999, Sourander 2007. Från boken “In the long run” från APA.</SPAN></P>
<P class="p473 ft102">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft8">resultatmått, dvs. resultera i en mätbar effekt för barnen med möjlighet till basmätning och slutmätning.</P>
<P class="p667 ft21"><SPAN class="ft15">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft83">Skolans arbete med barns och ungas psykiska hälsa i mötet med sjukvården</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Det framträder en entydig bild från professor Danermarks uppfölj- ningsstudie och utredningens kommunstudie att skolpersonal känner sig ytterst ensamma med de elever som har allvarlig psykisk ohälsa. Samverkan mellan skola och sjukvård kring insatser som främjar barns och ungdomars psykiska hälsa varierar starkt från relativt mörka bilder till betydligt mer ljusa inslag. I det här avsnittet redovisas de mörkare inslagen medan motsatsen beskrivs i avsnitt 5.6.</P>
<P class="p403 ft8">När ska BUP ta vid och vad har skolan, skolhälsovården och elevhälsan för ansvar tycks ha varit en tvistefråga både i offentliga utredningar och ute i verksamheter i landet. I en kommun uttryckte sig den centrala elevhälsan så drastiskt som att det hade pågått ett trettioårigt krig mellan skolan och BUP när det gällde deras ömsesidiga ansvarsfördelning och att de fortfarande stod långt ifrån varandra.</P>
<P class="p403 ft8">Ett återkommande tema när skolor beskriver sitt arbete inom området psykisk hälsa är att de känner sig bakbundna när barnen och ungdomarna mår psykiskt dåligt därför att andra verksamheter avgränsar sina uppdrag. Det här förhållandet belyses i följande citat från först en person i centrala elevhälsan i en kommun och sedan från en pedagog i en annan kommun.</P>
<P class="p436 ft16">Nu när BUP definierar sitt uppdrag så snävt leder det till att många barn inte får det dom behöver. Den här frågan är verkligen het och det har den varit i flera år. Landstinget har haft ekonomiska åtstramningar för varje år. Vi i skolan har eleverna varje dag och vi ramlar in i andra sektorers beslut. Det faller tillbaka in i skolans system. Till exempel pratade jag idag med en skolpsykolog som hade ett barn med en väldigt svår separationsångest och det är en fråga för BUP. Då säger dom: ”Det är inte vårt bord.” Men vems bord är det då? För vi har inte kompetens att ta hand om sådan problematik.</P>
<P class="p430 ft16">Barnen ska gå i skolan och vi ska fixa det på något sätt. Alla andra kan säga `Det där gör inte vi. Men alla barn har faktiskt skolplikt så det ska ni klara av.´ Vi i skolan ska få det att funka med en elev som har den grövsta <NOBR>ADHD-problematik</NOBR> medan BUP och socialtjänsten stramar upp allt mer var de ska sätta sina gränser.</P>
<P class="p668 ft19">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">När det gäller samverkanshinder med sjukvården anges köerna till BUP mest frekvent och att det fattas ett mellanled – en mellanzon</P>
<P class="p94 ft8">– mellan BUP:s specialistvård och skolans elevhälsa. Köfrågan tas upp av politiker, förvaltningschefer och rektorer lika ofta som av pedagoger och elevhälsan. Konsekvenserna i skolans vardag beskrivs i citatet nedan av en pedagog. Även landstingets organisa- toriska uppbyggnad anges som ett besvärligt hinder, vilket åskåd- liggörs i det andra citatet av en förvaltningschef i södra Sverige.</P>
<P class="p441 ft16">Det blir som en tennismatch mellan oss och sjukvården och social- tjänsten. Och det blir luddigt. Det känns ofta att man skrider över gränser för när man vill ha snabb hjälp utifrån får man ingen. Då får man jobba vidare med det man kan för elevens skull. Ibland tar man vitrocken på sig och ibland lärarrocken. Det är en enorm process och det tar lång tid innan hjälpen kommer in.</P>
<P class="p425 ft16">Har ni läst revisionsrapporten från vårt landsting revisorer om läget och kommunernas förhållande till BUP? Min enda kommentar är att dom måste sluta att organisera om sig för det går aldrig att hitta någon som ska representera dom. Den som staplade den brädhögen har gjort det mycket svårt för oss tjänstemän. Det är en oreda av privata företrädare, olika offentliga vårdgivare osv.</P>
<P class="p529 ft8">I avsnitt 5.3.3 ovan beskrevs hur dagens utredningsförfarande med- för en rad logistiska problem i skolans och socialtjänstens sam- verkan. De svårigheter som tornar upp sig mellan skolan och sjuk- vården vid utredningar handlar främst om gränsdragningsfrågor och rollfördelning. Begrepp som basutredning, utredning och pedagogisk kartläggning används om vartannat med olika innehåll. I skolförfattningarna används endast ordet utredning. Situationen förenklas inte av att det saknas föreskrifter eller riktlinjer med kvalitets- och kompetenskrav för hur en dyslexiutredning ska se ut. Det är inte heller fastställt i vilken mån skolan bör bidra till BUP:s neuropsykiatriska utredningar. Från många håll efterlyser man preciserade krav. Ibland står uppgift mot uppgift och det är svårt att utröna vad som stämmer eftersom det inte finns någon kommunal uppföljning eller annan dokumentation. Ett exempel är då skolor hävdar att de inte får ta del av utredningar från BUP trots att föräldrarna vill detta.</P>
<P class="p665 ft8">I nya skollagen står det ”Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds”.<A href="#page_208"><SPAN class="ft32">79 </SPAN></A>Vid två tillfällen preciseras kraven på innehåll i en utredning, nämligen inför en elevs</P>
<P class="p442 ft34"><SPAN class="ft33">79 </SPAN>SFS 2010:800, 3 kap §§ 8 9. Motsvarande text finns i något modifierad form i senare paragrafer.</P>
<P class="p454 ft19">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft8">mottagande i särskolan eller i specialskolan.<A href="#page_209"><SPAN class="ft32">80 </SPAN></A>Vid dessa tillfällen ska en utredning omfatta pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.</P>
<P class="p638 ft8">När det gäller dyslexiutredningar och vem som har rätten att ställa en diagnos är situationen mer diffus. Det här finns varken reglerat i skollagen, annan skolförfattning eller i någon annan svensk författning. I praktiken innebär det, enligt Specialpeda- gogiska skolmyndigheten (SPSM), att en person som har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen samt erfarenhet av och kom- petens i utredningsförfarande kan ställa diagnos.<A href="#page_209"><SPAN class="ft32">81 </SPAN></A>Den oklara situationen har resulterat i att intresseföreningar blivit aktiva inom området. Intresseföreningen Dyslexiförbundet FMLS föreslår att en utredning ska göras av ett resursteam eller av specialpedagog, logoped eller psykolog.<A href="#page_209"><SPAN class="ft32">82 </SPAN></A>Svenska Dyslexiföreningen tillhandahåller en modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter, vilken både SPSM och Dyslexiförbundet FMLS hänvisar till.<A href="#page_209"><SPAN class="ft32">83</SPAN></A></P>
<P class="p77 ft8">Självklart får det oklara läget återverkningar ute i skolor och kommuner vilket påverkar det enskilda barnet eller ungdomen. I kommunstudien finns ett stort antal berättelser om detta, allt från årslånga väntetider för dyslexiutredningar på gymnasiet till att en elev i grundskolans årskurs 3 fick vänta ända till årskurs 7 innan utredningen blev klar därför att det saknades logoped i kommunen.</P>
<P class="p112 ft8">Det finns förväntningar från externa parter att skolan ska göra omfattande utredningar, s.k. basutredningar. En basutredning inne- håller en specialpedagogisk utredning, en social utredning och en psykologisk utredning. Dessa utredningar kräver stora resurser med expertis som en enskild skola själv inte alltid besitter. Det förefaller vara svårt för utomstående att förstå att skolans grund för en utredning är att den ska stödja det egna systemet, skolans uppdrag att tillgodose elevens behov enligt skollag och läroplan.</P>
<P class="p584 ft8">Kritik har riktats mot det faktum att basutredning används som standard för samtliga ansökningsförfaranden till BUP. Föräldrar som sökt till BUP, har skickats tillbaka till skolan med kravet att skolan först måste göra en basutredning.</P>
<P class="p102 ft8">Flera fall har beskrivits där ett barn eller en ungdom har uttryckt suicidtankar med självskadebeteende och skolan vid</P>
<P class="p669 ft49"><SPAN class="ft47">80</SPAN><SPAN class="ft48">SFS 2010:8 00, 7 kap. §§ 5 och 6.</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">81</SPAN><SPAN class="ft50">Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, beskriver situationen i sin databas Frågor & Svar.</SPAN></P>
<P class="p319 ft49"><SPAN class="ft47">82</SPAN><SPAN class="ft48">Se Dyslexiförbundet FMLS webbplats www.fmls.nu/</SPAN></P>
<P class="p670 ft34"><SPAN class="ft47">83</SPAN><SPAN class="ft45">Svenska Dyslexiföreningen, ett </SPAN><NOBR>pdf-dokument:</NOBR> <A href="http://www.dyslexiforeningen.se/pdf/utredningsmodell%20090821.pdf">www.dyslexiforeningen.se/pdf/utredningsmodell%20090821.pdf</A></P>
<P class="p68 ft19">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">kontakt med BUP har fått till svar att de inte har uppdraget att ta hand om fallet innan skolan först gjort en basutredning. Elev- hälsopersonal menar bestämt att sådana utredningar knappt är möjliga att utföra när barnet eller ungdomen är i en sådan kris- situation. Om inte BUP har uppdraget att ta hand om den här problematiken, vem har då det?</P>
<P class="p19 ft8">Många personer i kommunstudien har ställt frågan huruvida skolan har ett behandlande uppdrag eller inte och hur gräns- dragningen till BUP bör se ut. Skolan har två stora huvuduppdrag, kunskapsuppdraget och värdegundsuppdraget, som är ett demo- kratiskt uppdrag för att stödja barnets socialisering in i samhällets demokratiska värden. Elevhälsan har enligt skollagen i första hand ett hälsofrämjande uppdrag, inte ett behandlingsansvar. Trots att skolförfattningarna är tydliga på den punkten kan skolan i prak- tiken få sig tilldelad en behandlande roll från både BUP och socialtjänsten. De samverkansavtal som har slutits mellan kom- muner och landsting har på sina håll upplevts negativt ur skolans perspektiv. En rektor uttrycker saken på följande sätt:</P>
<P class="p493 ft16">Vårt avtal med landstinget är ett dokument som har författats av sjukvården där skolan kommer på undantag. BUP kan utreda barnet och sen utse oss till att lösa det. De utreder men det finns ingen behandling på barnet. Vi stöter på barn som anses så sjuka att de inte kan utredas av BUP eller socialtjänsten men likaväl ska vi ta hand om dom. BUP kan bara säga till oss att detta barn är alldeles för svårt att utreda just nu.</P>
<P class="p671 ft28"><SPAN class="ft28">5.5</SPAN><SPAN class="ft41">Krock mellan parternas olika regelverk</SPAN></P>
<P class="p100 ft8">Ett grundläggande strukturellt hinder för samverkan, enligt profes- sor Danermarks forskning, är den mycket fragmentariserade organisationen kring utsatta barn, vilket är en bild som även framträder i vårt övriga utredningsarbete. Danermark beskriver att i takt med att stödbehovet runt barnen och familjen fragmentari- seras tenderar samverkansbehovet att öka. Antalet berörda aktörer är många, problematiken är ofta komplicerad och resurserna knappa.</P>
<P class="p672 ft19">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft15">Insatser kopplade till olika åldrar</P>
<P class="p79 ft8">Det finns en rad interna regelverk och olika beslutsmandat hos de enskilda aktörerna som påverkar möjligheterna till samverkan. Ett exempel är att insatser kopplas till olika åldrar för respektive samverkanspart. Det här har påtalats av flera förvaltningschefer och rektorer för gymnasieskolor där eleven har rätt att studera fram till 21 år. De beskriver hur pågående insatser på BUP och social- tjänsten avbryts efter att eleven fyllt 18 därför att dessa verk- samheter organiserar sig efter andra åldersintervaller, vilket får konsekvenser för elevens möjligheter att klara sin skolgång. När det inträffar befinner sig eleven många gånger i en känslig slutfas av ett behandlingsarbete för att klara av att bryta en negativ utveck- ling. Just då har ungdomen ett stort behov av kontinuerligt stöd från flera håll för att klara av de sista terminerna i skolan.</P>
<P class="p89 ft8">Åldersbegreppet inom socialtjänsten följer socialtjänstlagens definition av barn, dvs. en människa upp till 18 år. Det gäller även BUP.<A href="#page_211"><SPAN class="ft32">84 </SPAN></A>Både socialtjänsten och psykiatrin utgår från en annan organisering för unga över 18. Att flyttas över till Vuxenpsykiatrin innebär oftast väntetider, inom socialtjänsten tar det också tid innan ärendet har beretts i annan ordning av en annan social- sekreterare.</P>
<P class="p403 ft8">Barnskyddsutredningen föreslår i samband med att samverkans- bestämmelsen rekommenderas bli införd i LBU, att samverkan inte bara ska avse barn utan även unga. Med unga avses varje människa under 21 år.</P>
<P class="p103 ft15">Krav på dokumentation och utredningar</P>
<P class="p79 ft8">Kraven på dokumentation och utredningar kring ett barns stöd är omfattande i författningarna för skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I vilken grad är det möjligt att fullt ut leva upp till dessa krav vid akuta situationer om insatserna ska vara synkroni- serade? Frågan har berörts i avsnitt 5.3.4 när det gäller problem med överskådlighet och i avsnitt 5.3.6 i samband med att social- tjänsten behöver ingripa snabbt (akut placering) och då detta med- följs av ett krav på att det ska finnas befintliga dokument och utredningar om elevens pedagogiska historia. Följande dokument</P>
<P class="p673 ft34"><SPAN class="ft33">84 </SPAN>Socialtjänstlag (2001:453). 1 kap 2 §.</P>
<P class="p123 ft19">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">och utredningar behöver följa ett barn eller en ung person vid ett sådant tillgälle.</P>
<P class="p14 ft8">Från socialtjänsten: Vårdplan som också innehåller en genom- förandeplan. Om barnet placeras i en annan kommun ska det även finnas en överenskommelse mellan huvudmännen i hemkommunen (placeringskommunen) och vistelsekommunen. Kontakt med migrationsmyndigheten och eventuella handlingar om det gäller nyanlända barn och unga. Särskilda förhållanden råder om barnet eller ungdomen lever under skyddade personuppgifter.</P>
<P class="p13 ft8">Från skolan: Individuell utvecklingsplan (IUP) en utredning med underlag som grund för bedömning av elevens stödbehov, ett åtgärdsprogram (ÅP), ett beslut om särskild undervisning om detta är aktuellt, ett beslut om anpassad studiegång i aktuella fall samt själva dokumentet med innehållet i den anpassade studiegången. Dessutom bör det finnas en notering om vilka hälsokontroller och hälsosamtal barnet har genomgått. Själva journalhandlingarna är sekretesskyddade och bör skötas mellan respektive skolhälsovård i hemskola och vistelseskola.</P>
<P class="p62 ft8">Från hälso- och sjukvården: Beroende på problematik och behov hos barnet gäller olika dokument. En utredning från BUP om det handlar om ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Har barnet någon annan funktionsnedsättning bör kanske andra aktuella doku- ment finnas. Det bör finnas en habiliteringsplan från barn- och ungdomshabiliteringen om barnet har en utvecklingsstörning eller annat funktionshinder som ingår i deras personkrets. Om barnet eller ungdomen varit inlagt på en <NOBR>BUP-avdelning</NOBR> och går på efter- vård på en <NOBR>BUP-mottagning</NOBR> för t.ex. depression, ätstörning eller självskadebeteende bör det finnas en notering om detta i de fall placering sker inom annat landsting så att behandlingen får slut- föras. Själva journalhandlingarna är sekretesskyddade och bör skötas mellan respektive landsting.</P>
<P class="p142 ft8">Därutöver kan följande dokumentation vara aktuell: Beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).<A href="#page_212"><SPAN class="ft32">85 </SPAN></A>Dokumentation från placering på särskilt ungdomshem.</P>
<P class="p62 ft8">Dessutom är upprättandet av en Individuell plan huvudregel för personer med psykiska funktionshinder som kommun och</P>
<P class="p497 ft34"><SPAN class="ft33">85 </SPAN>Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS.</P>
<P class="p674 ft19">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p582 ft8">landsting har gemensamt ansvar för.<A href="#page_213"><SPAN class="ft32">86 </SPAN></A>Personer som omfattas av LSS har också rätt att begära en sådan.<A href="#page_213"><SPAN class="ft32">87</SPAN></A></P>
<P class="p638 ft8">En sammanställning av alla erforderliga dokument visar att det handlar om många handlingar. Flera frågetecken i sammanhanget handlar om rättsaspekter, likvärdighet och kvalitet. Finns alla dokument på plats som barnet eller ungdomen har rätt till och har det fattats formella beslut om dessa? Frågan är relevant eftersom flera av besluten kan överklagas i förvaltningsdomstol. En annan fråga berör kvaliteten i dokumenten, är insatser och åtgärder grundade på gedigna utredningar? Och sist, men inte minst, vem tar ansvar och bevakar det här?</P>
<P class="p112 ft8">Redan 2005 fick Socialstyrelsen och dåvarande Special- pedagogiska institutet (numera Specialpedagogiska Skolmyndig- heten) i uppdrag av regeringen att analysera och ta fram förslag på effektivare samverkan och tydligare ansvarsfördelning när både kommun och landsting är involverade i ett samhällsstöd till barn och unga med funktionshinder. Uppdraget resulterade i en rapport där övergripande förslag och slutsatser presenteras i syfte att ge förutsättningar för bättre samverkan utifrån ett helhetsperspektiv på insatserna.<A href="#page_213"><SPAN class="ft32">88</SPAN></A></P>
<P class="p112 ft8">Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) har tillsammans med Socialstyrelsens och Statens institutionsstyrelse (SiS) byggt vidare på den rapporten och erfarenheter från kommundialoger där man analyserat förutsättningarna för att samordna de individuella planer som ungdomar med funktionshinder kan ha.<A href="#page_213"><SPAN class="ft32">89</SPAN></A></P>
<P class="p112 ft8">I ett ytterligare projekt, det s.k. <NOBR>VIS-projektet</NOBR> har sedan en modell utarbetats av SPSM och SiS.<A href="#page_213"><SPAN class="ft32">90 </SPAN></A><NOBR>VIS-modellen</NOBR> är inriktad på samordning av insatserna när det gäller ungdomarnas skolgång under sin vistelse på särskilda ungdomshem. De anlägger ett <NOBR><SPAN class="ft11">före-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> under </SPAN>– och <SPAN class="ft11">efter</SPAN>perspektiv i syfte att förena socialtjänstens och</P>
<P class="p675 ft44"><SPAN class="ft47">86</SPAN><SPAN class="ft43">Bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) och i socialtjänstlagen (2001:453, SOL) som trädde i kraft 1 januari 2010.</SPAN></P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">87</SPAN><SPAN class="ft43">Individuell plan enligt LSS är till för att samordna stödet. Få personer utnyttjar möjligheten att begära en individuell plan, beskrivs i en gemensam rapport från landets länsstyrelser. De konstaterar att det bland annat kan bero på bristande information och att det inte är en prioriterad fråga i kommunerna. Länsstyrelserna (2009): </SPAN><SPAN class="ft65">Individuell plan enligt LSSS – en rättighet för många men som utnyttjas av få</SPAN>.</P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">88</SPAN><SPAN class="ft43">Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (2005). </SPAN><SPAN class="ft65">Ta ansvar för samverkan! Helhetsperspektiv på samhällsstöd till barn och unga med funktionshinder. </SPAN>En idéskrift. Stockholm.</P>
<P class="p533 ft44"><SPAN class="ft47">89</SPAN><SPAN class="ft43">Socialstyrelsen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (2007). </SPAN><SPAN class="ft65">Gemensam planering på den enskildes villkor. </SPAN>Stockholm.</P>
<P class="p192 ft34"><SPAN class="ft47">90</SPAN><SPAN class="ft45">Specialpedagogiska skolmyndigheten & Statens institutionsstyrelse (2009). </SPAN><SPAN class="ft52">För alla elevers rätt till lärande och utveckling.</SPAN>Stockholm.</P>
<P class="p68 ft19">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft8">skolans planer, dvs. förberedelser innan placering kombinerat med samordning under och efter.</P>
<P class="p676 ft37"><SPAN class="ft28">5.6</SPAN><SPAN class="ft118">Tvärprofessionella team och gränsöverskridande arbete</SPAN></P>
<P class="p58 ft8">Under senaste decenniet har det till stöd för barn och unga bildats en rad verksamheter med multikompetenta team över profes- sionsgränser och sektorsgränser, vilka ibland kallas gränsöver- skridande team. Några har funnits under en längre tid och är fasta verksamheter i en linjeorganisation. Oftast har olika huvudmän delat på resurserna med utgångspunkt i respektive parts eget upp- drag. Det finns också verksamheter där olika parter samlokaliserar sig tillsammans under ett tak kring ett gemensamt syfte.</P>
<P class="p13 ft8">Här redovisas ett antal exempel på sådana verksamheter. Inom den första gruppen nämns två verksamheter som riktar sig till alla barn (universell nivå). Nästa grupp av exempel är verksamheter som ger individuellt stöd till riskgrupper, dvs. barn och unga som antingen far illa eller riskerar att fara illa. Avslutningsvis beskrivs två exempel som inte låter sig kategoriseras på samma sätt, ett från en större kommun och ett från en mindre. Beskrivningarna är relativt korta och följer samma ordning: Målgrupp, problematik och syfte samt vilka professioner som ingår i teamet.</P>
<P class="p83 ft15">Verksamheter som riktar sig till alla</P>
<P class="p73 ft8"><SPAN class="ft40">Familjecentraler </SPAN>riktar sig till barn <NOBR>0–6</NOBR> år tillsammans med deras föräldrar. Syftet är att främja en god start i barnets liv genom att olika yrkeskategorier arbetar gemensamt kring barnfamiljen med förebyggande och stödjande insatser. Vid behov bygger de en stödstruktur runt familjen, stöttar föräldrar och försöker fånga upp barnet så tidigt som möjligt. Förutom barnmorskor, sjuk- sköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. Verksamheter som samordnar sig är öppen förskola, mödrahälsovård, barn- hälsovård och socialtjänst. Ibland benämns verksamheten även Familjecentrum eller Familjens hus.</P>
<P class="p142 ft27"><SPAN class="ft73">Ungdomsmottagningar </SPAN>riktar sig till unga från <NOBR>12–13</NOBR> år upp till <NOBR>20–25</NOBR> års ålder. Målet är ”att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka</P>
<P class="p677 ft19">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">ungdomar i identitetsutvecklingen så att de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner”. De har både individinriktad verksamhet med mottagningar och utåtriktad med besök av skolklasser. Det finns även en webbsida för Ungdomsmottagningarna dit ungdomar kan vända sig med frågor som rör hur det är att vara ung. De yrkesgrupper som arbetar på mottagningarna är framför allt barnmorskor, läkare, kuratorer och psykologer. En del mottagningar har också sjuksköterskor, många gånger manliga, som har hand om så kallade killmottagningar.</P>
<P class="p139 ft15">Individuellt stöd till riskgrupper</P>
<P class="p111 ft8"><SPAN class="ft40">Barnahus. </SPAN>När det finns misstanke att ett barn varit utsatt för allvarligt brott, som övergrepp eller misshandel, finns numera Barnahus. Syftet är att barnet inte ska behöva ha kontakter med polis, åklagare, rättsmedicin, socialtjänst och barnpsykiatri på olika platser utan istället bara behöva komma till ett ställe. Målet är att genomföra bättre utredningar, en effektivare rättsprocess och framför allt ge ett bättre stöd och skydd för det utsatta barnet. Samverkande myndigheter är Åklagarmyndigheten, Rikspolis- styrelsen, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket.</P>
<P class="p77 ft8"><NOBR><SPAN class="ft40">ALMA-team</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> </SPAN>har byggts upp kring barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Verksamheten har utvecklats i Malmö. De här barnen har tidigare varit relativt osynliga, trots sin svåra uppväxtmiljö och sårbarhet, då fokus främst har inriktats på stöd till de vuxna och deras problematik, ett förhållande som ALMA- teamen vill förändra. Delaktiga verksamheter är socialtjänsten, barn- och vuxenpsykiatrin, mödra- och barnhälsovården samt förskolan och skolan.</P>
<P class="p403 ft40">VITS (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) <SPAN class="ft8">vänder sig till barn och unga som har svårigheter med koncentration och uppmärksamhet vilket kan antas ha en neuropsykiatrisk grund, till exempel ADHD eller annat. Verksamheten byggdes ursprungligen upp i Uppsala. Syftet med verksamheten är att barnets behov ska upptäckas så tidigt som möjligt, att det finns ett aktivt samarbete med föräldrarna och att vardagsnära insatser ska initieras för familj, förskola och skola. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">VITS-teamen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> består av samordnare, psykolog, specialpedagog, barnpsykiater, logoped, arbetsterapeut, sjuk- gymnast och socialsekreterare.</SPAN></P>
<P class="p668 ft19">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft40">Skolnärvaroteam, Skolteam, Resursteam, <NOBR>ELIS-team,</NOBR> Rebus- team eller Mobila team <SPAN class="ft8">vänder sig till barn och unga i grund- skoleåldern. Teamen kopplas in när frånvaron blivit omfattande, eller då tidigare insatser på grundskolan inte fungerat. Oftast sker detta via den egna skolan, men det kan även vara BUP eller socialtjänsten som upptäckt frånvaroproblematik under en utred- ning och tar initiativ till samverkan kring lösningar och gemensamma insatser. I stödet kring eleven kan även aktörer kring barnets fritid bjudas in som idrottsföreningar, frivillig- organisationer eller kyrkan. Huvudmannaskapet varierar, antingen är teamet knutet till endera socialförvaltningen eller utbildnings- förvaltningen, eller annars har de ett gemensamt ansvar. Ibland kan även landstinget ingå som part i det delade ansvaret. Professioner som ingår är specialpedagog, socionom, psykolog men också socialpedagog, familjeterapeut och fritidspedagog.</SPAN></P>
<P class="p662 ft40">Navigator, Min Framtid, Ungdomstorget, Second Chance m.fl<SPAN class="ft8">. riktar sig till ungdomar från 16 år och uppåt. Några av verksamheterna sträcker sig till 20 år och en av dem ända upp till 34 år. Det övergripande syftet är att utifrån Ungdomsstyrelsens kriterier stötta ungdomar ut i arbetslivet genom att skapa förut- sättningar för ekonomiska, sociala och jämlika levnadsvillkor, men också att se till att inte någon hamnar i rundgång mellan olika system och myndigheter. Bakgrunden är propositionen </SPAN><SPAN class="ft11">Makt att bestämma – rätt till välfärd </SPAN><SPAN class="ft8">och föregående utredning </SPAN><SPAN class="ft11">Unga Utanför </SPAN><SPAN class="ft8">som kartlade gruppen ungdomar i åldern </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">16–24-år</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> vilka varken studerar, arbetar eller har någon annan känd sysselsättning.</SPAN><A href="#page_216"><SPAN class="ft32">91 </SPAN></A><SPAN class="ft8">Riksdagen antog förslaget i propositionen om att införa en ändring i skollagen så att hemkommunen skulle åläggas en uttrycklig skyldighet att följa upp hur ungdomar mellan 16 och 20 år är sysselsatta.</SPAN><A href="#page_216"><SPAN class="ft32">92 </SPAN></A><SPAN class="ft8">Det s.k. kommunala uppföljningsansvaret har förts över till nya skollagen och heter där det kommunala informations- ansvaret.</SPAN><A href="#page_216"><SPAN class="ft32">93 </SPAN></A><SPAN class="ft8">Samverkande parter i dessa verksamheter är Utbild- ningsnämnd, Socialnämnd, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, lokala näringslivet, föreningslivet och ibland även BUP. För det</SPAN></P>
<P class="p678 ft65"><SPAN class="ft47">91</SPAN><SPAN class="ft69">Socialdepartementet. </SPAN>Makt att bestämma – rätt till välfärd <SPAN class="ft44">Prop. 2004/05:2. </SPAN>Unga utanför<SPAN class="ft44">. SOU 2003:92.</SPAN></P>
<P class="p197 ft44"><SPAN class="ft47">92</SPAN><SPAN class="ft69">I propositionen konstaterades det även att personuppgifter måste samlas in och bearbetas för att kommunerna ska kunna fullfölja sitt ansvar. Det framhölls att hänsyn bör tas till den unges integritet eftersom syftet med lagstiftningen inte är att kontrollera utan att säkerställa att berörda erbjuds individuella åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p377 ft34"><SPAN class="ft47">93</SPAN><SPAN class="ft51">SFS 2010:800. 29. kap, 9 §. Information om icke skolpliktiga elever.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">mesta finns det en koordinatorperson som möter den unga personen enligt tanken ”en dörr in”.</P>
<P class="p122 ft8"><SPAN class="ft40">Second Chance School </SPAN>var från början ett projekt som initi- erades av Europeiska Kommissionen för att bekämpa ungdoms- arbetslöshet. Det vände sig till ungdomar i åldern <NOBR>20–30</NOBR> år som saknar betyg och kvalifikationer och därför riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. I Norrköping har Second Chance School sedan starten 1999 bara omfattat <NOBR>17–20-åringar,</NOBR> men senare har verksamheten breddats så att även långtidsarbetslösa <NOBR>20–24-åringar</NOBR> får plats. Utökningen finansieras av Norrköpings samordnings- förbund, där Norrköpings kommun, försäkringskassan, arbets- förmedlingen och landstinget ingår.</P>
<P class="p77 ft8"><SPAN class="ft40">UNiK </SPAN>står för Unga Nya i Kommunen och riktar sig till nyan- lända ungdomar i Umeå. Under ett antal veckor läser de svenska på förmiddagarna medan eftermiddagarna ägnas åt introduktion i det nya landet och kommunen med stöd av en coach som talar deras modersmål. Därefter förs de över till Sfi eller IVIK.<A href="#page_217"><SPAN class="ft32">94</SPAN></A></P>
<P class="p103 ft15">Exempel från stor kommun</P>
<P class="p79 ft8">Med målet att skapa goda förutsättningar för en optimal skolgång för familjehemsplacerade barn utvecklade Helsingborg sitt sam- verkansarbete med SkolFam, som står för skolsatsning inom familjehemsvården.<A href="#page_217"><SPAN class="ft32">95 </SPAN></A>Med erfarenheter från uppföljning och utvärdering av SkolFam har samverkan fortsatt kring andra identi- fierade riskgrupper som flyktingbarn och barn i familjer med lång- varigt ekonomisk bistånd.</P>
<P class="p112 ft8">Helsingborg deltar i SKL:s projekt Modellområden och kom- munen planerar, på grundval av sina erfarenheter från ovan beskrivna samverkan, att bygga utbildningstjänster som följer grundtankarna i preventionsnivåerna. På den universella nivån befinner sig dagens reguljära utbildningstjänster (förskola, grund- skola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola). På den selektiva nivån vill de bygga anpassade utbildningstjänster och på den indi- kerade nivån komplexa utbildningstjänster. Tanken är att systemet ska vara stabilt och bygga in långsiktighet samtidigt som barnet</P>
<P class="p679 ft44"><SPAN class="ft47">94</SPAN><SPAN class="ft50">IVIK är en förkortning för Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program</SPAN></P>
<P class="p596 ft34"><SPAN class="ft47">95</SPAN><SPAN class="ft51">SkolFam lyfts fram i Socialstyrelsens </SPAN><SPAN class="ft52">Social rapport 2010,. </SPAN>s. 260.</P>
<P class="p123 ft19">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">eller ungdomen flexibelt ska kunna röra sig mellan nivåerna bero- ende på det aktuella behovet av stöd.</P>
<P class="p71 ft15">Exempel från liten kommun</P>
<P class="p195 ft8">I ett antal kommuner samordnas socialförvaltningens insatser för barn och unga med utbildningsförvaltningens insatser för barn i behov av särskilt stöd. De bildar en egen verksamhet som arbetar på uppdrag av socialnämnden och utbildningsnämnden. Strömstad var bland de första kommunerna i landet som utvecklade ett sådant arbete. Målet för Resurscentrum i Strömstad är att kraftsamla i ett gemensamt stöd för barn och unga <NOBR>0–20</NOBR> år och deras familjer enligt grundtanken att verksamma, bildligt talat, ska slå en ring runt familjen och barnet i stället för tvärtom, att barn och familj ska skickas runt till olika institutioner. Verksamheten arbetar med individuella insatser riktade till barn och ungdomar, med stöd till föräldrar, med undervisning, med stöd till personal samt med verksamhetsutveckling. De utreder behov, planerar och genomför insatser som oftast bygger vidare på barnets nätverk vilket anses särskilt viktigt att ta vara på. Teamet består av socionomer, special- pedagoger, psykolog, skolsköterskor och skolläkare, personal från barn- och ungdomsteamet med flera.</P>
<P class="p680 ft54"><SPAN class="ft28">5.7</SPAN><SPAN class="ft53">Samhällsekonomiska analyser av tvärsektoriell samverkan</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">En fråga som ofta uppkommit i utredningsarbetet är att det ekonomiska styrmedlet ettårsbudgetar kan bli ett hinder för samverkan över sektorsgränser därför att de begränsar långsiktiga lösningar. Osäkerheten om det finns medel nästa budgetår för pågående insatser eller om de uteblir leder till avbrott i arbetet. Kontinuitet är en avgörande faktor, enligt forskning, för att nå goda resultat vid insatser för barn och unga i utsatta situationer.<A href="#page_218"><SPAN class="ft32">96 </SPAN></A>I synnerhet efterlyser man en gemensam budget för samverkan kring barn och unga med stora sammansatta behov. Förslag har väckts om att parterna förenat ska avsätta medel i en gemensam social investeringsbudget eller en social investeringsfond.</P>
<P class="p99 ft34"><SPAN class="ft33">96 </SPAN>Sveriges kommunförbund (2003<SPAN class="ft52">). Barn i riskzon</SPAN>. Stockholm.</P>
<P class="p473 ft19">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft8">Förebyggande arbete inom verksamhetsområdet kan ge lång- siktiga samhällsekonomiska vinster när man anlägger ett tvär- sektoriellt perspektiv, visade Socialstyrelsen, Skolverket och Folkhälsoinstitutet redan år 2004 i sin gemensamma rapport <SPAN class="ft11">Tänk långsiktigt</SPAN>! Den fick stort genomslag ute i landet och efterföljare i många projekt vilka beskrivs nedan. En fråga som aktualiserats är att det saknas gemensamma nyckeltal för att kunna följa upp och påvisa om ett förebyggande arbete har potential att ge långsiktiga samhällsekonomiska vinster och vilka ramfaktorer som bör gälla i förekommande fall.</P>
<P class="p77 ft8">Grundsynen att det lönar sig ekonomiskt att satsa på tidiga stödinsatser för barn och unga i olika svårigheter har framförts i flera sammanhang under årens lopp i s.k. <NOBR>cost-benefit</NOBR> beräkningar från bl.a. Brå. Rapporten <SPAN class="ft11">Tänk långsiktigt! </SPAN>gav förutom argument för tidiga insatser även stöd med en samhällsekonomisk modell för beräkning av kostnader i arbetet med barns och ungas psykiska hälsa. Kortsiktiga kostnader för insatser ställs mot insatsernas effekter och de långsiktiga samhällsekonomiska vinster som dessa i sin tur ger upphov till. Som en direkt följd av rapporten inledde Allmänna Barnhuset ett nationellt projekt med målet att pröva och tillämpa modellen i fyra kommuner. Socialstyrelsen å sin sida startade projektet Agera långsikt som resulterade i en rapport hösten 2010. Skolverket kopplade en socioekonomisk analys till sitt nationella samverkansuppdrag och SKL tillämpar modellen för kostnadsberäkningar i sitt pågående projekt Modellområden. Det är svårt att ge en allsidig bild av gensvaret ute i kommunerna. För mer information om arbetet lokalt ute i landet hänvisas till de angivna noterna. Texten nedan följer ovanstående beskrivning av händelseförloppet sedan Tänk <NOBR>långsiktigt-rapportens</NOBR> utgivning. Avslutningsvis presenteras två forskare vid Institutet för Arbets- marknadspolitisk utvärdering (IFAU) och Institutet för Närings- livsforskning. Med utgångspunkt från teorin om humankapital beskriver de behovet av att investera i barnets humankapital och att bygga upp det tidigt eftersom detta får stora konsekvenser längre fram i livet.</P>
<P class="p681 ft19">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft15">Allmänna barnhusets rapporter</P>
<P class="p70 ft8">Som en direkt följd av rapporten ”Tänk långsiktigt” initierade Stiftelsen Allmänna Barnhuset ett forsknings- och utvecklings- projekt till vilket de knöt forskarna Jan E. Persson och Ulrika Westrup, båda ekonomie doktorer.<A href="#page_220"><SPAN class="ft32">97 </SPAN></A>Syftet var att dels utveckla kunskap kring vilka förändringar som krävs för att skapa hållbara samverkansformer mellan kommun och landsting, och dels att pröva nya modeller för styrning som stödjer ett gränsöverskridande arbetssätt. Det visade sig vara ovanligt att personal från olika enheter har gemensamma dialoger i budgetarbetet eller diskuterade tillsammans vad man kan göra för den gemensamma målgruppen. Dagens styrsystem bygger på principer som motverkar en helhets- syn i arbetet med barn och ungdomar.<A href="#page_220"><SPAN class="ft32">98 </SPAN></A>Bland lärdomarna märks vikten av tvärgående dialoger i budgetprocessen. Det krävs nya beräkningsmallar för att gränsöverskridande dialoger ska finnas med i budgetarbetet och kopplas till ekonomiska termer. Dessutom bör belöningssystemen tas fram som inte bara har fokus på den egna enheten.</P>
<P class="p665 ft8">Persson & Westrup drar slutsatsen att förebyggande insatser nästan alltid lönar sig, därför att det vanligtvis blir dyrare att sätta in resurser i en senare fas. Ett exempel som nämns är en ungdoms- mottagning i projektet. Ungdomsmottagningar mäter ofta sin framgång med antal besök. Det gällde även den här specifika ungdomsmottagningen, som under en tid hade brottats med problemet att antalet besök ökade kraftigt. Ekonomer från de olika förvaltningarna i kommunen bjöds in till ett möte. Det visade sig att man hade ansett sig tvingade att välja bort informationsinsatser ute i skolorna för att förebygga tonårsaborter därför att det saknades resurser. Ändå fanns det ett tydligt samband mellan information och antalet aborter. När kostnaderna sedan vägdes mot varandra blev det ganska uppenbart att information var ett förhållandevis billigt sätt att angripa problemet. Lösningen blev att socialtjänst, skola och ungdomsmottagningen delade på notan.</P>
<P class="p448 ft8">Två år senare gav Allmänna barnhuset återigen ut en rapport där fortsatta erfarenheter ute i landets kommuner beskrivs.<A href="#page_220"><SPAN class="ft32">99 </SPAN></A>Där</P>
<P class="p682 ft44"><SPAN class="ft47">97</SPAN><SPAN class="ft50">De fyra kommuner Gävle, Bollnäs, Burlöv och Helsingborg ingick i det s.k. </SPAN><NOBR>ProG-projekt</NOBR> tillsammans med två landsting</P>
<P class="p197 ft65"><SPAN class="ft47">98</SPAN><SPAN class="ft87">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2007). </SPAN>Gränsöverskridande ledarskap och styrning - Förutsättningar för preventivt arbete med barn och ungdomar<SPAN class="ft44">. Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p642 ft52"><SPAN class="ft47">99</SPAN><SPAN class="ft51">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2009</SPAN>). <NOBR>NU-inte</NOBR> senare! Om hur vi hjälper barn i tid och om klok samhällsekonomi. <SPAN class="ft34">Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p454 ft19">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">intervjuas bland annat ekonomichef Birthe Lindh från social- tjänsten i Helsingborg. I nedan citat ur den angivna rapporten reflekterar hon över problemet med att det ofta saknas utvär- deringar av resultat och effekter av förebyggande arbete.<A href="#page_221"><SPAN class="ft32">100</SPAN></A></P>
<P class="p494 ft16"><SPAN class="ft16">-</SPAN><SPAN class="ft108">Vi ska arbeta långsiktigt. Ekonomin är inte överordnad allt, i stället är det resultaten av det arbete vi gör som räknas. Det viktiga är att veta effekterna och likaså hur mycket det har kostat.</SPAN></P>
<P class="p495 ft16">Birthe Lindhs dröm är att man ska se barn och ungdomar som investeringar för samhället. Att bygga hus och vägar är, självklart, investeringar medan stödet till barn och unga ses som kostnader, driftskostnader.</P>
<P class="p495 ft16"><SPAN class="ft16">-</SPAN><SPAN class="ft108">Ettårsbudgetar är förödande eftersom barn kan behöva uppbackning under flera år för att klara skolan så att de senare får jobb och ett bra liv.</SPAN></P>
<P class="p683 ft16">Hon gör en jämförelse. När en kommun påbörjat ett bygge fullföljer man det. Det är ytterst sällan man lämnar bygget ofärdigt. För behandlingsarbete, däremot, kan det fattas pengar i nästa budget. Samtidigt är det slöseri med resurser att inte fullfölja stödet till olika målgrupper. Då är man på ruta noll igen.</P>
<P class="p684 ft15">Socialstyrelsen rapport Olika villkor</P>
<P class="p111 ft8">Med utgångspunkten att det finns behov av en ökad helhetssyn kring barn och unga har Socialstyrelsen tagit fram en rapport om kommunal resursfördelning och dess relation till ofärd i mål- gruppen.<A href="#page_221"><SPAN class="ft32">101 </SPAN></A>Där konstateras att barns och ungas levnadsvillkor och kommunal resursfördelning behöver ses utifrån ett samhälls- perspektiv där barn och unga står i fokus snarare än enskilda verksamheter.</P>
<P class="p420 ft8">Landets kommuner skiljer sig avsevärt åt när det gäller sats- ningarna på barn och unga, men också när det gäller hur stor andel unga som lever under problemfyllda förhållanden. I rapporten presenteras sju ofärdsindikatorer och sex riskindikatorer. En fråga som lyfts är hur väl samhället lyckas med målet att ge vård och omsorg på lika villkor så att alla barn ska ha samma möjlighet att få hjälp och stöd i förhållande till sina behov, oavsett kön, ålder, social status, födelseland, bostadsort och andra liknande faktorer.</P>
<P class="p77 ft27">Efter en genomgång av indikatorerna och olika faktorer som påverkar effektiviteten i kommunens verksamhet förs ett resone- mang om svårigheter i analyserna och att det finns ett stort behov</P>
<P class="p685 ft49"><SPAN class="ft47">100</SPAN><SPAN class="ft48">Ibid. s. 42.</SPAN></P>
<P class="p355 ft34"><SPAN class="ft47">101</SPAN><SPAN class="ft51">Socialstyrelsen (2010). </SPAN><SPAN class="ft52">Olika villkor</SPAN>. Stockholm.</P>
<P class="p123 ft19">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">av utvecklingsarbete, både när det gäller vad som är bra indikatorer och tillgången på relevant statistik. Ett steg i den riktningen, enligt rapporten, är Socialstyrelsens arbete med att ta fram indikatorer inom öppna jämförelser för den sociala barn- och ungdomsvården. Målet är att förbättra även den officiella statistiken kring insatser för barn och unga.</P>
<P class="p99 ft15">Socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansuppdrag</P>
<P class="p73 ft8">För att i något avseende kunna mäta effekterna av samverkans- uppdraget beställde Skolverket en socioekonomisk analys av projektarbetet.<A href="#page_222"><SPAN class="ft32">102 </SPAN></A>Uppdraget genomfördes av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vilka medverkat i publika- tionen Tänk långsiktigt. Deras analyser och kalkyler innefattar räkneexempel på vad utanförskap kostar samhället och vad samverkansinsatser kan resultera i, ur ett ekonomiskt perspektiv.</P>
<P class="p93 ft8">De visar på att förebyggande insatser, om de är adekvata och effektiva, kan innebära en långsiktig ekonomisk investering. Hur stort belopp de långsiktiga besparingarna kan handla om är svårt att exakt beräkna då det finns ett stort antal variabler.<A href="#page_222"><SPAN class="ft32">103 </SPAN></A>Om samhället lyckas hindra ett enda barn eller en ung människa att hamna i framtida utanförskap kan det röra sig om <NOBR>10–15</NOBR> miljoner kronor, enligt deras beräkningar. Skulle socioekonomiska bokslut införas i vanliga planeringsmodeller inför beslutsfattande kunde ekonomin fungera som stöd för verksamhetsansvariga vid beslut om före- byggande insatser, enligt nationalekonomerna.</P>
<P class="p74 ft8">Hur mycket marginalisering kan ett välfärdssamhälle bära utan att krackelera? Med hypotesen att det finns strukturella marginali- seringsmekanismer i samhället beräknar de värdet av denna margi- naliseringsprocess. Om en människa hamnar i långtidsarbetslöshet, i långtidssjukskrivning, inom psykiatrin eller kriminalvården får det ekonomiska återverkningar på instanser som arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun, landsting, rättsväsende m.fl. men det kanske också uppstår kostnader för försäkringar, förstörelse och polispådrag. För att beräkna värdet av prevention måste kortsiktiga kostnader för insatser vägas mot de långsiktig vinster som insats- erna kan ge. Det som hitintills varit den stora osäkerhetsfaktorn är</P>
<P class="p410 ft44"><SPAN class="ft47">102</SPAN><SPAN class="ft69">Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog (2009). </SPAN><SPAN class="ft65">En socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt. </SPAN>Stockholm. <NOBR>Pdf-dok.</NOBR></P>
<P class="p622 ft34"><SPAN class="ft47">103</SPAN><SPAN class="ft51">Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog hanterar mellan </SPAN><NOBR>100-200</NOBR> varibler när de kartlägger en målgrupp.</P>
<P class="p454 ft19">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">att de kortsiktiga kostnaderna är säkra till skillnad från de långsiktiga vinsterna vilka måste uppskattas. Förutom de eko- nomiska aspekterna riskerar utanförskapet att skapar en känsla av att inte vara behövd, ett främlingsskap och en ”inlärd hjälplöshet”, understryker de.</P>
<P class="p420 ft8">I sin rapport till Skolverket beskriver de ett antal kommuner ute i landet som tar sig an de här frågorna inom olika områden. Där finns också en diskuterande del med tankar om hur ett socio- ekonomiskt perspektivet ska kunna användas i det dagliga och strategiska beslutsfattandet.</P>
<P class="p78 ft15">Modellområden och socioekonomiska kostnadsberäkningar</P>
<P class="p111 ft8">Även inom Modellområdesprojekten bedrivs det ett utveck- lingsarbete runt forskning och praktik kring samhällsekonomisk utvärdering av välfärdstjänster. Målet är att skapa förutsättningar för en mer effektiv användning av de resurser som satsas på barn, unga och deras familjer från olika aktörer såsom kommuner, landsting samt statliga, privata och ideella verksamheter.</P>
<P class="p112 ft8">Utvecklingsarbetet består av flera delar. En del handlar om att skapa ett heltäckande underlag kring olika typer av kostnader som uppstått på grund av barn och ungas psykiska ohälsa. I en annan del utvecklar de en lättfattlig metod för att genomföra enkla skatt- ningar av den samhällsekonomiska effekten av ett beslut.</P>
<P class="p103 ft119">Humankapitalteorin</P>
<P class="p79 ft99">I sin forskningsartikel i utredningens delbetänkande inleder Anna Sjögren, doktor i nationalekonomi, och Helena Svaleryd, docent i nationalekonomi, med att återge tankar från nobelpristagaren och nationalekonomen James Heckman.<A href="#page_223"><SPAN class="ft120">104 </SPAN></A>Han menar att ett av sam- hällets största marknadsmisslyckanden är att barn föds med olika förutsättningar och utan möjlighet att välja i vilken familj de vill födas.</P>
<P class="p403 ft121">Forskarna betonar att det å ena sidan kan låta kyligt och eko- nomistiskt, men att det i grund och botten handlar om ett effek- tivitetsargument, nämligen att vi har ett gemensamt samhälleligt</P>
<P class="p686 ft101"><SPAN class="ft100">104 </SPAN>SOU 2010:64. Se de tidiga tecknen. Artikel av Sjögren & Svaleryd. Livets lotteri och vårt ansvar för de utsatta barnen.</P>
<P class="p68 ft102">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p28 ft25">Hur samverkar förskola och skola med andra aktörer?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">ansvar för barns uppväxtvillkor. Detta ska läggas till argumentet om alla barns rättigheter till en god start i livet. De framhåller att satsningar på mödravård, barnavårdscentraler, barnomsorg, skola och skolhälsovård kan alla motiveras utifrån detta samhällsansvar.</P>
<P class="p62 ft8">Barns utveckling och humankapitalbildning har sammanfattats i en modell med kunskaper från bl.a. utvecklingspsykologi, neuro- logi, nationalekonomi och sociologi. Modellen tydliggör hur utveckling och tidig inlärning, liksom hälsa i barndomen får konsekvenser längre fram i livet.<A href="#page_224"><SPAN class="ft32">105 106</SPAN></A>Humankapital syftar på individens kunskaper, färdigheter och beteenden, men även psykisk och fysisk hälsa som bidrar till att vi är produktiva och fram- gångsrika på arbetsmarknaden och i privatlivet. En grundläggande tanke i humankapitalteorin är att vi kan investera i och bygga upp vårt humankapital – snarare än att endast se talanger och förmågor som givna och opåverkbara.</P>
<P class="p200 ft8">Färdigheter är avhängiga olika typer av investeringar. I vissa åldrar är det lättare att förvärva vissa färdigheter, vilket innebär att en viss ålder eller utvecklingsfas kan vara helt kritisk för en del personer. Andra färdigheter kan förvärvas lite när som helst.</P>
<P class="p62 ft8">De förklarar hur viktiga egenskaper i processen att bygga upp humankapital bevisar betydelsen och effekten av att stötta utsatta barns utveckling tidigt. En förutsättning för att kunna göra detta effektivt, menar de, är att satsa resurser på att systematiskt dokumentera och samla in statistik om vad som görs på barnavårdscentraler (BVC) i skolor och kommuner. Då finns det på sikt reella förutsättningar att förvärva lärdomar om vilka insatser som faktiskt fungerar så att samhället kan förebygga och stötta barn och unga i utsatta situationer på ett tidigt stadium.</P>
<P class="p687 ft44"><SPAN class="ft47">105</SPAN><SPAN class="ft50">Cunha et al (2006). "Interpreting the Evidence on Life Cycle Skill Formation," </SPAN><SPAN class="ft65">Handbook of the Economics of Education</SPAN>, Elsevier.</P>
<P class="p642 ft34"><SPAN class="ft47">106</SPAN><SPAN class="ft68">Cunha och Heckman (2007). "The Technology of Skill Formation," </SPAN><SPAN class="ft52">American Economic Review</SPAN>, 97(2), s. <NOBR>31–47.</NOBR></P>
<P class="p454 ft19">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">6 Utredningens problemanalys</P>
<P class="p57 ft28">Inledning</P>
<P class="p70 ft8">Nya skollagen – stadgar att alla barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt och utifrån sina egna förutsättningar kan tillgodogöra sig en utbildning som ska vara likvärdig (1 kap. 4 och 9 §§).</P>
<P class="p14 ft8">För att nya skollagens skrivningar ska bli verklighet måste skolan se barnens och elevernas behov och kunna tolka dem. Vidare måste skolan agera med adekvata insatser och, när det behövs, ta initiativ till och delta i samverkan både inom skol- väsendet och med externa samhällsaktörer. För att detta ska bli möjligt att uppnå krävs förändringar både på nationell nivå, central kommunal nivå och den lokala verksamhetsnivån.</P>
<P class="p95 ft8">Min analys visar att det i dag finns allvarliga problem som utgör hinder för att förverkliga nya skollagens ovan beskrivna mål. Grunden för min analys utgörs i huvudsak av den kommunstudie utredningen genomfört, vars resultat bekräftas av andra källor. Bland de kommuner som deltagit i studien finns flera som arbetar målmedvetet och framgångsrikt, men även dessa kommuner pekar på problem som behöver lösas. Den problembild som växt fram är allvarlig och överensstämmer i stora drag med vad Skol- inspektionens granskning visar.<A href="#page_225"><SPAN class="ft32">1 </SPAN></A>I Skolinspektionens samman- fattande granskningsrapport redovisas betydande problem inom skolan. Särskilt intressant för utredningen är de påtalade bristerna i rättssäkerhet i samband med myndighetsutövning inom skolan, exempelvis när det gäller utformandet av åtgärdsprogram. Utredningen har dock även identifierat andra minst lika allvarliga problem som inte redovisas i Skolinspektionens granskning. Ett viktigt exempel är de problem skolväsendets organisering innebär. Barn och elever byter under sin utbildning skola och skolform vid</P>
<P class="p289 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Skolinspektionen (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009.</P>
<P class="p473 ft19">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">ett flertal tillfällen. Det ställer krav på att den kommunala centrala nivån tar ett helhetsansvar för barnens och elevernas lärande. Det kommunala helhetsansvaret behöver utvecklas och förtydligas. Elevhälsans strategiska roll som stöd i arbetet med utredningens målgrupp behöver också uppmärksammas. Viktigt att belysa är också de problem som kvarstår inom samverkansområdet och vid tillämpningen av bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt samt den anmälningsskyldighet som gäller beträffande barn som far illa eller riskerar att fara illa (14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p102 ft8">I detta kapitel redovisar jag de problem jag identifierat och på vilket sätt de har betydelse för utredningens målgrupp. I flera fall är problemen kända sedan lång tid till tillbaka, men kvarstår trots stora utvecklingsinsatser och politiska prioriteringar. Detta faktum finner jag särskilt allvarligt. Flera samhällsnivåer berörs och proble- men kräver insatser både på kort och på lång sikt. Det finns ingen enkel lösning men jag ser också många goda krafter som utgör en tillgång i arbetet att nå dit.</P>
<P class="p112 ft8">Jag konstaterar sammantaget att det finns allvarliga brister, men att det också finns ljuspunkter. Det finns många kommuner och fristående aktörer med engagerade pedagoger som arbetar i enlighet med vad som skulle kunna betecknas som en god praxis. Deras erfarenheter behöver synliggöras och tas tillvara. Kunskapsläget på betydelsefulla områden har blivit bättre till följd av utvecklings- projekt och stora kartläggningsinsatser inom området psykisk ohälsa samt tillgången till forskningsresultat om samverkan mellan olika aktörer i samhället. Denna utveckling ser jag som något positivt som kan bidra till att besvara frågan om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att lösa de identifierade problemen. En del av lösningen består i ett ökat kunskapsstöd från den nationella nivån. Sist men inte minst utgör det reformarbete som nya skollagen, nya läroplaner, en ny lärarutbildning och satsningar kring kompe- tensutveckling av lärare en god grund för nödvändiga förändringar.</P>
<P class="p688 ft28"><SPAN class="ft28">6.1</SPAN><SPAN class="ft41">Samverkan – ett evigt problem?</SPAN></P>
<P class="p138 ft8">En välfungerande samverkan bygger på en tydlig ansvarsfördelning, god kunskap om varandras uppdrag, en jämlik relation och tydliga rutiner. Den förutsätter också resurser och kompetens. I kommun- studien har jag mött många problem inom samverkansområdet och</P>
<P class="p103 ft19">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">ibland hård kritik mot de aktörer förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet ska samverka med. Jag är bekymrad över den bild som växt fram, eftersom den ger negativa återverkningar på samverkan inte bara på generell nivå utan även för de enskilda barn och elever som behöver det samlade stöd som en samverkan i ett individuellt fall kan ge. Varför fungerar inte samverkan trots alla insatser på området för att stärka den?</P>
<P class="p570 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft60">Nationella insatser behöver koordineras</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">I kommunstudien framfördes från både centralt håll och från rektorer och verksamhetschefer att det finns många myndigheter och andra aktörer som intresserar sig för framför allt förskolan och skolan. Särskilt stort är intresset för de barn och elever som uppvisar olika typer av problem som psykisk ohälsa, social proble- matik eller kriminalitet. Skolan blir en intressant arena för myndig- heter och forskare också av den anledningen att det är förhåll- landevis lätt att få svar på olika frågor inom olika områden genom bl.a. enkäter. Det finns behov av en bättre koordinering av natio- nella insatser på området. Myndigheter som har ett särskilt sektorsansvar behöver samordna insatserna på ett bättre sätt. Det är angeläget och till detta återkommer jag i kapitel 7.</P>
<P class="p615 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft60">Problem i samverkan mellan skolan och andra parter?</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">Barn och unga är allas ansvar och detta synsätt återspeglas bl.a. i lagstiftningen avseende skyldigheten att agera när ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Reglerna innebär såväl en skyldighet att samverka på övergripande nivå som i individärenden. Social- nämnden har enligt lag ett förstahandsansvar för att samverkan kommer till stånd. Förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppdrag framgår av nya skollagen och i vissa fall läroplanerna. Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett värdegrundsuppdrag. Förskolans roll för det livslånga lärandet har förtydligats. Inom ramen för ett samverkansarbete med externa aktörer innebär det att förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet alltid har ansvaret för och kompetensen att bedöma frågor som hänger samman med det pedagogiska ansvaret. Under utredningsarbetet har det framkommit att samverkan mellan</P>
<P class="p400 ft19">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet och social- tjänsten inte alltid fungerar väl och det kan bero på flera faktorer. En tänkbar förklaring är att kunskapen om varandras uppdrag och möjligheter att agera inom regelverkets ramar inte är tillräcklig. En annan tänkbar förklaring är samverkansbestämmelsens lydelse (29 kap. 13 § nya skollagen). I bestämmelsen anges att samverkan ska ske på socialnämndens initiativ. En bokstavlig tolkning av denna formulering leder till att en samverkan endast kan komma till stånd om socialnämnden tar initiativ till denna. Förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet har inte sällan uppfattat sig sakna initiativrätt och relationen har tolkats som ojämlik i detta avseende. Detta är troligen ett missförstånd baserat på tolkningsproblem till följd av bestämmelsens lydelse. Det är ändå allvarligt eftersom det kan leda till att förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet inte tar initiativ när det är befogat och detta kan leda till att barns och elevers rätt inte tillgodoses. Bestämmelsen behöver förtydligas. Jag återkommer i kapitel 7 till denna fråga.</P>
<P class="p89 ft8">Skolans uppdrag beaktas inte alltid i samverkan. Skolinspek- tionen har pekat på att socialtjänstens beslut vid individplaceringar kan innehålla skrivningar som påverkar en elevs rätt till utbildning utan att ansvariga för dessa frågor varit inblandade i beslutet. Skolinspektionen och även forskning visar att det finns många exempel på att just hanteringen av dessa elever, som kan befinna sig i en mycket utsatt situation där rätten till utbildning kan ha avgörande betydelse för individen, inte fungerar väl. Detta är ett exempel på att skolans ansvar förminskas.</P>
<P class="p77 ft8">Ett annat exempel som kan orsaka problem i samverkans- situationen är de missuppfattningar som råder om vad skolan kan åta sig av behandlingsansvar. I det fallet ges skolan ett utvidgat ansvar som den inte har varken enligt 1985 års skollag eller nya skollagen. Exempelvis har Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i vissa fall ansett det som möjligt och lämpligt att skolan åtar sig behandlingsansvar för en elev efter en utredning utförd av BUP.</P>
<P class="p112 ft8">Andra problem som lyfts i samband med samverkan med BUP är att skolans pedagogiska utredningar inte accepteras som under- lag av BUP som önskar ett bättre anpassat underlag för att göra sin egen utredning. Från skolans företrädare anges detta leda till dyra och som man anser onödiga utredningar av elever som kan vara i behov av en snabb utredning i ett pressat läge. Ytterligare problem som lyfts i samband med BUP är att man efter utredning</P>
<P class="p110 ft19">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">”ordinerar” lämplig pedagogisk lösning utan att ta hänsyn till att det är skolan som har det pedagogiska ansvaret.</P>
<P class="p14 ft8">I Modellområdesprojektet som drivs av SKL redovisas också denna typ av problem. När det gäller området psykisk ohälsa är behandlingsansvaret oklart. Även Socialstyrelsen pekar i en kom- mande tillsynsrapport på denna otydlighet.<A href="#page_229"><SPAN class="ft32">2</SPAN></A></P>
<P class="p14 ft8">Nu redovisade exempel på svårigheter inom samverkansområdet visar att förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppdrag uppfattas på olika sätt. Min bedömning är att det därför är viktigt att ansvarsfrågorna förtydligas så att samverkansarbetet underlättas.</P>
<P class="p14 ft8">Samverkansfrågor med polisen har inte lyfts fram som problem i kommunstudien vilket är skälet till att samverkan med denna part ges lite utrymme i problemanalysen.</P>
<P class="p93 ft8">Nya skollagen förtydligar förskolans, skolans och annan peda- gogisk verksamhets uppdrag vilket borde minska samverkans- problemen till den del de beror på missuppfattningar om verk- samheternas uppdrag. Vissa andra svårigheter kvarstår dock i samma omfattning. På kommunal central nivå behövs rutiner för samverkan kring barns och elevers rätt till utbildning tas fram dels för att säkerställa att det finns ett underlag för beslut i frågor om barnets eller elevens utbildning, dels tillse att barnets eller elevens rätt till utbildning inte eftersätts när socialtjänsten måste ingripa till skydd för barnet. Det är viktigt att skolan kopplas in för att fatta de beslut som avser pedagogiska insatser för barnet eller eleven. Vidare behövs förtydliganden av vad en utredning inom skolans område ska innehålla. Förtydliganden behövs också av vilken instans inom hälso- och sjukvården som har behandlingsansvaret för barn och elever vid psykisk ohälsa. Det bör vidare övervägas om elevhälsan ska ha remissmöjlighet till primärvården.</P>
<P class="p598 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft60">Samverkan är inte en del av det ordinarie uppdraget</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">Flera av de kommuner som deltog i kommunstudien medverkar också i SKL:s Modellområdesprojekt. Flera av kommunerna har erfarenhet av samverkan och denna uppfattas som nödvändig. En kommun t.ex. hade funnit att socialtjänsten och skolväsendet många gånger arbetade med samma målgrupp men att insatserna</P>
<P class="p689 ft34"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Socialstyrelsen har genomfört en granskning av skolhälsovården. Utredningen har under hand fått ta del av vissa slutsatser i den ännu ej publicerade rapporten.</P>
<P class="p454 ft19">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">inte var koordinerade, vilket ledde till att ett utvecklat samarbete togs fram i syfte att minska dessa problem.</P>
<P class="p638 ft8">En välfungerande samverkan kan, enligt vad som framkommit genom den dokumentation som bl. a. Skolverket tagit fram i sam- band med regeringsuppdraget kring samverkan, hotas av att sam- verkan ibland uppfattas som ett projekt, en tidsbegränsad aktivitet utan förankring i ledningen. Vidare saknas ibland tydliga resurser inom samverkansramen. För att skapa en välfungerande samverkan krävs att samverkan prioriteras av ledningen och att den blir föremål för en uppföljning samt ses som en naturlig del av upp- draget och ges resurser därefter.</P>
<P class="p77 ft8">Kommunstudien pekar på stora problem inom samverkans- området. När det gäller samverkan som syftar till att förebygga en annalkande problematik är avsaknaden av tid och bristen på resurser för att få till stånd samverkan en svårighet. Detta leder i sin tur till att det när det krävs en samverkan i ett individuellt ärende varken finns etablerade personliga relationer eller tydliga rutiner för hur samverkan ska komma till stånd och bedrivas.</P>
<P class="p102 ft8">I kommunstudien ställdes frågan om det i kommunen fanns ekonomiska beräkningar för kostnader eller eventuella vinster av samverkan. Frågan ställdes mot bakgrund av att det finns studier som visar att samverkan kan bedrivas så att den ekonomiska belast- ningen på kommunen minskar genom att tidiga och effektiva insat- ser på sikt kan leda till minskade kostnader både för kommunen och för samhället i stort. Oftast blev svaret att några sådana beräk- ningar av kostnader och eventuella vinster inte gjordes.</P>
<P class="p102 ft8">Frågan är om ett förebyggande samverkansarbete i kommunen genom effektiva stödinsatser kan minska eventuella problem eller i vart fall hindra att de förvärras?</P>
<P class="p122 ft8">Sammanfattningsvis ses samverkan inte som en naturlig del av det ordinarie uppdraget om det inte finns en tydlig förankring av samverkansarbetet hos ledningen av verksamheten. Det är viktigt att perspektivet att samverkan är ett medel för att uppnå resultat, inte ett mål i sig. Om det inte avsätts tid och resurser för sam- verkan är risken stor att frågan inte prioriteras.</P>
<P class="p112 ft8">Incitamenten för att samverka är svaga. Detta kan möjligen bero på att de inte är kända. Det råder en osäkerhet kring om strategin för samverkan har lett till någon tydlig förändring av synsättet på samverkan. Det förefaller som om det inte finns någon aktör som har ett tydligt ansvar att se till att den utvecklade kunskap om samverkan som finns sprids och implementeras.</P>
<P class="p451 ft19">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft28"><SPAN class="ft28">6.2</SPAN><SPAN class="ft41">Rättssäkerheten behöver stärkas</SPAN></P>
<P class="p100 ft8">Skolinspektionens granskningsrapport, Tillsyn och kvalitets- granskning 2009, slår fast att det finns mycket allvarliga problem när det gäller rättssäkerhet och att likvärdigheten åsidosätts vid myndighetsutövning inom framför allt skolan.<A href="#page_231"><SPAN class="ft32">3 </SPAN></A>Vilka beslut är det som åsyftas och på vilket sätt har det betydelse för utredningens målgrupp?</P>
<P class="p690 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft60">Regelverket innebär tolkningsproblem</SPAN></P>
<P class="p58 ft8">Barn och elever i behov av särskilt stöd kan bli föremål för flera viktiga beslut. Viktigt att påpeka är dock att alla dessa barn och elever inte kan anses tillhöra utredningens målgrupp. De beslut som avses kan gälla utformning och innehåll i ett åtgärdsprogram, beslut om anpassad studiegång eller om placering i en särskild studiegrupp. Som ytterligare exempel kan nämnas att det i ett ärende kring ett barn eller en elev i behov av särskilt stöd kan bli aktuellt att tillämpa sekretesslagstiftning, eller bli aktuellt med en anmälningsskyldighet och/eller uppgiftsskyldighet.</P>
<P class="p93 ft8">Regelverket ska garantera en likvärdig utbildning och/eller en rättssäker process vid beslut som påverkar denna rätt. Beslut av detta slag kan få långtgående konsekvenser för individen. Utred- ningen har i kommunstudien mött exempel som visar att elever med stödbehov inte utreds. En orsak bland flera till att en utredning inte kommer till stånd, trots att så borde ha skett, är det s.k. ”växa bort”- syndromet. Syndromet innebär att pedagoger bedömt att en utredning eller annan insats inte är nödvändig. Andra exempel är att elever inte får det stöd de behöver i sitt lärande eller att det ges sent i förhållande till vad som hade varit möjligt. En annan problematik är att det stöd som ges inte har önskad effekt. Samtliga dessa exempel motiverar att utredningen uppmärksammar behovet av en ökad rättssäkerhet vid myndig- hetsbeslut som gäller barn och elever i behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p107 ft8">I kommunstudien framhöll både pedagoger och tjänstemän att det behövs ett tydligare regelverk för vad som gäller i de fall som nu beskrivits. De känner ett behov av ett tydligare stöd i det beslutsfattande som innebär myndighetsutövning i förhållande till det enskilda barnet eller den enskilde eleven. Det finns inte en klar</P>
<P class="p691 ft34"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Skolinspektionen (2010). Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009.</P>
<P class="p473 ft19">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">och tydlig vägledning, för hur t.ex. en åtgärdsprogram kan se ut. I kommunstudien uttrycktes frustration över att de regler som staten sätter upp när det gäller denna typ av beslut ges en konkret uttolkning lokalt. Det tar tid att utveckla en rutin för tillämpning och det leder till olika lösningar som kan hota likvärdigheten. Det uttrycktes önskemål om att staten borde ta ett större ansvar och även i övrigt se till att vägledningen för de verksamma i skol- väsendet blir mer tydlig. Det uppfattas varken som rättssäkert eller effektivt att varje skola eller undantagsvis kommun utvecklar en egen tillämpningsvariant av det regelverk som styr skolan.</P>
<P class="p77 ft8">För de som är ansvariga för beslutsfattandet innebär avsaknaden av en tydlig vägledning att de inte i förväg kan bedöma om beslutet de fattat uppfyller de krav som ställs på en rättssäker myndig- hetsutövning. I realiteten blir det Skolinspektionen som genom sin tillsyn och granskning tolkar regelverket och skapar en de facto normering, vars innehåll inte kan förutses av berörda. Detta uppfattas av skolan och de verksamma inom skolan som otillfreds- ställande och innebär en rättsosäkerhet för det enskilda barnet eller den enskilde eleven. De brister som nu beskrivits får betydelse för de barn och elever besluten rör, men också för ansvariga besluts- fattare som i efterhand kan få kritik för de beslut de fattat. Jag anser detta vara ett allvarligt problem som behöver åtgärdas.</P>
<P class="p159 ft40">Skolområdet jämfört med andra sektorer</P>
<P class="p79 ft8">När utredningen talar om normering avses den rätt regeringen eller en av regeringen bemyndigad ansvarig myndighet har att meddela föreskrifter som gäller inom den sektor myndigheten ansvarar för.</P>
<P class="p122 ft8">Socialstyrelsen har ett ansvar för hälso- och sjukvården medan Skolverket har ett ansvar för skolväsendet. Utformningen av man- datet för myndigheterna och deras möjligheter att t.ex. meddela föreskrifter skiljer sig åt. Här kan vi således se hur staten på olika sätt styr kommuner som har i uppdrag att utföra en individuell tjänst på ett område där det finns en nationell politik.</P>
<P class="p112 ft8">Nuvarande ansvarsfördelning på skolområdet mellan stat och kommuner grundas på förslag i den s.k. Ansvarspropositionen.<A href="#page_232"><SPAN class="ft32">4 </SPAN></A>En vägledande princip för förslaget var en övergång från detaljreglering till mål – och resultatstyrning. Kommunerna fick hela ansvaret för skolan. Statsrådet uttryckte det som att ”…kraften i skolans</P>
<P class="p692 ft34"><SPAN class="ft33">4 </SPAN>Prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan.</P>
<P class="p123 ft19">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft8">utveckling nu måste sökas i klassrummen och den enskilda skolan.”<A href="#page_233"><SPAN class="ft32">5 </SPAN></A>Förändringen uttrycktes även på följande sätt: ”…Det är angeläget att decentraliseringen av beslutanderätten och det för- ändrade ansvarstagandet inte gör halt vid kommungränsen eller hos politikerna. Det är i själva skolverksamheten som det tydligt framgår vilka åtgärder som måste vidtas och vilka prioriteringar som bör göras för att skolan skall bli bättre. Möjligheterna att på de enskilda skolenheterna – inom de ramar som dragits upp för det kommunala självstyret – mera självständigt styra och ansvara för verksamheten måste bli större. Ansvaret för att sådana förändringar kommer till stånd ligger hos kommunerna.”<A href="#page_233"><SPAN class="ft32">6</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft8">Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun innebär att staten formulerar de nationella målen men inte i detalj reglerar hur de ska uppnås. Grunden för det kommunala självstyrets omfattning och uttolkning finns i regeringsformen (1974:152), RF. Omfattningen av det kommunala självstyret kan variera mellan olika sektorer och över tid. Utformningen av regleringen inom olika sektorer som verkar mot kommunal sektor uppvisar också stora skillnader.</P>
<P class="p13 ft8">På skolans område innebär regleringen en långtgående decentrali- sering som ger de lokala skolenheterna en autonom ställning. Grunden till detta får sökas i att decentraliseringen ses som ett sätt att ge skolorna och pedagogerna större frihet och därigenom åstad- komma en fruktbar skolutveckling. Den kommunala huvudmannen ges inte en framträdande roll och myndighetsutövning och tillsyn på statlig nivå gavs inledningsvis en undanskymd plats. Mål- och resultatstyrning innebär att fokus i stället lagts på uppföljning och utvärdering av de statliga målen. Tanken är att uppföljning och utvärdering ska vara viktiga instrument för att utveckla styrningen och lagstiftningen för skolan är utformad därefter. Den ansvarsfördelning som gällt sedan Ansvarspropositionen är ett trendbrott i förhållande till den styrning som gällde tidigare med specialdestinerade statsbidrag och en detaljreglering som förvalta- des av Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna. Lagstiftningen inom skolan riktar sig direkt till de verksamhetsansvariga. Rektor har ett ansvar för att genomföra de mål staten ställt upp. Det innebär också att lagen ger uttryck för en syn innebärande att skolan och dess rektor är en entitet som ska genomföra det uppdrag som framgår av lagstiftningen. För ett enskilt barn eller en</P>
<P class="p570 ft49"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft48">Prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan.</SPAN></P>
<P class="p16 ft34"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan.</SPAN></P>
<P class="p473 ft19">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">enskild elev är det dock i realiteten fråga om flera skolor och rektorer som sammantaget har att utföra uppdraget.</P>
<P class="p122 ft8">Skolornas självständiga ställning innebär att den kommunala huvudmannen och dennes ansvar inte framträder tydligt. När det gäller fristående aktörer blir också skillnaden tydlig mot hälso- och sjukvårdssektorn. De privata aktörer som är verksamma där har ett entreprenadförhållande i förhållande till landstinget eller regionen som formulerar uppdraget, medan en kommun i förhållande till en fristående skola inte har denna relation.</P>
<P class="p112 ft8">Nya skollagen förtydligar ansvarsfrågorna inom verksamheterna enligt nya skollagen och det materiella innehållet i lagen är mer omfattande än i 1985 års skollag. Tidigare fanns bestämmelser i läroplaner och förordningar i större omfattning, men i nya skol- lagen har en stor del av dessa bestämmelser förts in direkt i lagen. Huvudmannens ansvar tydliggörs men fortfarande är det dock så att skolan och rektor behåller en förhållandevis självständig roll. Skolverket har dock ett sektorsansvar.</P>
<P class="p78 ft40">Om behovet av föreskrifter</P>
<P class="p79 ft8">På skolområdet finns med undantag av inom vissa specifika områ- den inte föreskrifter och annan vägledning på samma sätt som inom många andra sektorer. Begrepp som utredning och vilka krav som ställs exempelvis på ett åtgärdsprogram förklaras och besvaras inte på det sättet. Grunden kan troligen sökas i den ansvars- fördelning som fastställdes i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> och de mål som föranledde förändringen. På skolområdet har utvecklats en tradi- tion som skiljer sig från andra områden.</P>
<P class="p112 ft8">Det finns ett behov av att problematisera kring den autonoma roll skolorna fått. Syftet var att skapa en skolutveckling men frågan om vad det kunde innebära för möjligheterna att uppnå en rätts- säker myndighetsutövning diskuterades inte. Jag anser det rimligt att staten tar ett ansvar för hur lagstiftningen ska tolkas när det gäller begrepp som får återverkningar på likvärdighet och rätts- säkerhet i skolväsendets myndighetsutövning. Däremot menar jag inte att staten ska reglera hur den rent pedagogiska verksamheten arbetar eller vilka metoder som ska användas.</P>
<P class="p77 ft27">I dag innebär Skolinspektionens tillsyn och beslut i anmälnings- ärenden att det uppstår en de facto normering som är svår att förutse. För elever innebär frånvaron av normering en risk för en</P>
<P class="p673 ft19">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">rättsosäker myndighetsutövning och för ansvariga beslutsfattare att de inte kan förutse hur bestämmelser ska tolkas och bedömas i efterhand av Skolinspektionen. När den nya skollagen börjar till- lämpas den 1 juli 2011 kommer vissa beslut att bli möjliga att över- klaga. Med hänsyn till vad som nu sagts finns det anledning att se över behovet av tydligare vägledning.</P>
<P class="p227 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Sekretessreglerna kan utgöra hinder vid samverkan</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">I kommunstudien togs många gånger upp ett missnöje från skolans sida när det gäller hur sekretesslagstiftningen tillämpas i sam- verkanssituationer. Kritiken gick ut på att andra parter i samverkan, socialtjänst och BUP, inte efterfrågade samtycke som skulle kunna bryta sekretessen gentemot skolan. Problemet uppfattas som stort i den meningen att kritiken är frekvent från förskolan och skolan men kommunstudien har inte utrett och hört socialtjänsten eller BUP i frågan.</P>
<P class="p13 ft8">Den misstro som kommer till uttryck befrämjar inte samverkan och bör därför leda till handling syftande till att ta reda på om tillämpningen av sekretessreglerna innebär reella problem och hur de i så fall kan avhjälpas. Till denna fråga återkommer jag i kapitel 7.</P>
<P class="p693 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft60">Görs det för få anmälningar i förskola och skola?</SPAN></P>
<P class="p149 ft8">Kunskapsläget om hur tillämpningen av anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) fungerar är brist- fälligt. Det finns från socialtjänstens sida en oro för att anmäl- ningarna är för få i förhållande till de problem som barn och elever har. Anmälningsskyldigheten är ett av de viktigaste instrumenten för att skydda de mest utsatta barnen i vårt samhälle och att reglerna tillämpas korrekt kan inte nog betonas.</P>
<P class="p95 ft8">Från förskola och skola ges bilden i kommunstudien att de anmäler men att det också finns hotbilder som kan innebära att några tvekar att anmäla. För att skydda personalen är det vanligt att chefen formellt gör anmälan. En tung och vanlig kritik är att skolan återkommande anmäler till socialtjänsten men att de uppfattar att inget händer. Det är frustrerande eftersom förskolan och skolan har barnet hos sig dagligen och ser att det mår dåligt men trots</P>
<P class="p694 ft19">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">anmälan inte vet om något görs för att avhjälpa problemen. Bristen på återföring är den vanligaste kritiken utredningen mött och det kan också leda till att benägenheten att anmäla kan avta om man tror att den inte leder till något. Det finns i vart fall när det gäller anmälningar enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) stöd för att det kan vara värdefullt för en verksamhet som anmält att ett barn far illa eller riskerar att fara illa att få någon återkoppling från socialtjänsten vad som hänt med anmälan. Barnskyddsutredningen har lagt ett sådant förslag som för närvarande bereds i Regerings- kansliet efter remissbehandling.</P>
<P class="p77 ft8">I kapitel 5 har redovisats frågor knutna till samverkan mellan förskola och skola och socialtjänst.</P>
<P class="p122 ft8">Bristerna i kunskapsläget behöver avhjälpas och om det finns problem så behöver även de avhjälpas. Till denna fråga återkommer jag i kapitel 7.</P>
<P class="p402 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft60">Rätten till utbildning för elever i samhällsvård</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Skolinspektionen redovisade en granskning av den särskilda under- visningen vid hem för vård och boende (HVB) våren 2010 och fann allvarliga brister. Sedan granskningen genomfördes har den nya skollagen trätt i kraft och rätten till utbildning stärks i denna nya lagstiftning. Utredningen har uppmärksammat att de barn och elever som utredningen rör lever i en risksituation och Social- styrelsen tar upp frågan i Socialrapport 2010. De barn som är pla- cerade genom ett beslut av socialtjänsten har en utbildningshistoria som ger dem betydligt sämre livschanser än andra barn med liknande förutsättningar i ålder eller kognitiv förmåga.</P>
<P class="p77 ft8">De barn och elever som placeras av socialtjänsten behöver få sin rätt till utbildning tillgodosedd på ett bättre sätt än vad Skol- inspektionens granskning redovisar. För att detta ska möjliggöras behöver kommunens utbildningsansvariga ta fullt ansvar för elevens rätt till utbildning och socialtjänsten behöver säkerställa att så sker när beslut fattas. Det finns i dag god dokumentation av de barn och elever som fått sin skolgång på detta sätt och deras erfarenheter behöver tas tillvara. Jag lägger förslag i kapitel 7 för att stärka dessa elevers rätt.</P>
<P class="p695 ft19">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft15"><SPAN class="ft15">6.2.5</SPAN><SPAN class="ft60">Skolans organisering innebär risker</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">I kommunstudien har utredningen i intervjuer ställt frågan om det finns särskilt kritiska punkter under ett barns väg genom skol- väsendet från förskoleverksamhet till gymnasieutbildningens slut. Svaret på frågan är entydigt: Alla övergångar mellan olika skolor och skolformer och byten av lärare kan innebära en ökad risk för barn och elever i målgruppen. Som systemet ser ut i dag går barnet eller eleven från verksamheter med förhållandevis många vuxna och små barngrupper till större grupper och färre vuxna. Strukturen i utbildningen ändrar sig. Med stigande ålder ökar antalet ämnen och lärare att relatera till. Det egna ansvarstagandet för eleven ökar när strukturen blir mer komplex i grundskolans högre del och i gymnasieskolan. Höstterminen år åtta i grundskolan uppges vara en kritisk punkt eftersom det är då betyg introduceras. Det skapar oro hos vissa elever.</P>
<P class="p696 ft8">I realiteten innebär den utformning skolan har att en rektor har ett ansvar för en elevs lärande under en begränsad tid. Om det blir en lyckosam period i skolan kan ha att göra med hur eleven tas emot men också bero på vad som hänt tidigare under elevens skolgång. Även faktorer som vem eleven är och vilken kompetens skolan har att möta elevens behov kan ha betydelse. Men finns det någon som har ett helhetsansvar?</P>
<P class="p93 ft8">Barn eller elever som har någon form av stödbehov kan fungera väl i en känd struktur med kända vuxna som barnet eller eleven uppfattar som trygga . Vid en övergång kan nya eller dittills okända problem dyka upp.</P>
<P class="p93 ft8">Skolans sätt att möta och parera eventuella problem för barn och elever i samband med de ovan beskrivna övergångarna är att se till att dessa föregås av ett överlämnande. Vidarebefordrandet av dokumentation om barnet eller eleven är en viktig del av över- lämnandet. Överlämnandet genomförs ofta av personal från elev- hälsan och rektor. Der görs ofta i god tid före övergången så att en planering ska kunna göras inför barnets eller elevens skolstart. Den absolut viktigaste dokumentationen är de eventuella utredningar och åtgärdsprogram som finns avseende barnet eller eleven och som ska ge en bild av barnets eller elevens stödbehov.</P>
<P class="p142 ft8">Utredningen har i kommunstudien ställt frågan vad den mot- tagande skolan vet om eleven när han eller hon tas emot och om det händer att skolan upptäcker stödbehov som borde ha setts tidigare. Svaret var ett tydligt ja. Alla skolor ser någon gång brister i</P>
<P class="p697 ft19">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">de stödinsatser elever fått eller borde ha fått. Det förekommer att elever först i gymnasieskolan får besked om dyslexi eller andra läs- och skrivinlärningsproblem.</P>
<P class="p638 ft8">I kommunstudien fanns det mycket kritiska synpunkter på hur överlämningar genomfördes men också exempel på bra överläm- ningar. Förutsättningarna för ett gott överlämnande är väldigt varierande. I en storstadskommun där elever väljer gymnasieskola över hela länet och en gymnasieskola kan ta emot elever från ett närmast oändligt antal kommuner och skolor görs ingen överläm- ning över huvud taget. Skälet är att det inte går att genomföra. I gymnasieskolan försöker man i stället lära känna sina elever och deras eventuella stödbehov genom samtal, screening och föräldra- möten. Elevhälsan genomför också hälsobesök, vilket är betydelse- fullt för att kunna fånga upp eventuella stödbehov.</P>
<P class="p77 ft8">Det finns en hård kritik mot hur överlämnandet går till. Doku- mentationen kring en elev uppfattas inte alltid som relevant eller professionell i den meningen att den bidrar till att beskriva en elevs studiekapacitet eller hinder för denna. Några lärare vägrade därför att använda den dokumentation om elever som ges i samband med överlämnandet och vill själva bilda sig en uppfattning om eleven i stället.</P>
<P class="p102 ft8">Skolinspektionen har lyft fram att det finns åtgärdsprogram som inte håller en god professionell standard. I de fall där utredningar genomförts är det viktigt att de förs vidare vid överlämningarna för att underlätta elevens fortsatta studier.</P>
<P class="p102 ft8">Det händer, men är inte vanligt, att föräldrar inte godkänner att dokumentation lämnas vidare. En orsak till en förälders vägran kan vara att han eller hon vill att eleven ska få chansen att börja i en ny skola utan ballast. Det kan innebära att elever med stödbehov inte får sina behov tillgodosedda i tid och att värdefull tid tappas.</P>
<P class="p122 ft8">Kvalitetsproblem med dokumentation kring elever kan leda till ett minskat förtroende både hos föräldrar till elever och mot- tagande lärare. Det kan leda till att dokumentationen inte efter- frågas även i de fall den innehåller viktig information.</P>
<P class="p122 ft8">Elever som behöver särskilda stödinsatser ska utredas och ett åtgärdsprogram ska upprättas. Det framgår av 1985 års skollag. Kraven skärps ytterligare i nya skollagen. Kraven på en korrekt myndighetsutövning och rättssäkerhetskrav måste ställas högt.</P>
<P class="p102 ft27">Skolverket har utarbetat allmänna råd om åtgärdsprogram. Dessa togs fram mot bakgrund av en utarbetad kunskapsöversikt om elever i behov av särskilt stöd. De allmänna råden utkom år</P>
<P class="p103 ft19">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">2008. Skolinspektionen konstaterar i sin rapport från hösten 2010 att åtgärdsprogrammen inte håller måttet och samma bild ges i kommunstudien. Det innebär att elevers rätt till stödinsatser och en likvärdig utbildning inte kan garanteras. Det är ett oacceptabelt och måste åtgärdas.</P>
<P class="p14 ft27">Jag bedömer att nya vägar behöver prövas för att stärka rättssäkerheten för barnen och eleverna.</P>
<P class="p15 ft8">I kommunstudien framkom att många rektorer uppfattade sig ha att självständigt lösa alla problem som uppkommer. När budgetbeslutet var fattat låg ansvaret på verksamhetsnivå. Jag vill här peka på att det för den elevgrupp utredningen rör behövs ett helhetsansvar i kommunen. Om ett barn eller en elev har konstaterats ha ett stödbehov av varaktig karaktär så innebär det att skolgången behöver särskild uppmärksamhet genom hela skolan. I kommunstudien och i anmälningsärenden till Skolinspektionen beskrivs hur elever måste byta skola t.ex. på grund av föräldrars missnöje med skolan eller en social problematik. Eventuellt är socialtjänsten inblandad. Hot kan ha riktats mot enskilda personer. Det kan handla om barn med skyddad identitet. Vidare kan det finnas annan problematik som i och för sig kanske inte är ovanlig men för den enskilde rektorn inte hör till vanligheterna</P>
<P class="p696 ft8">Rektor har ett ansvar för skolgången, men kommunen har fortfarande ett helhetsansvar som inte kan delegeras till rektor. Uppdraget som skolan har att hantera uppfattas som mycket svårare jämfört med tidigare. Planeringsförutsättningarna är svåra. Elever flyttar och skolan får sent besked om vilka elever som ska börja till hösten. I gymnasieskolan sker många byten både mellan program och mellan skolor sent in på höstterminen. Kraven på skolans förhållningssätt till elever och deras föräldrar är höga samtidigt som ledarskapet i sig är utmanande. Skolinspektionen och anmälningsärenden är en realitet som innebär nya och tuffa krav.</P>
<P class="p562 ft8">I några kommuner hade förvaltningen särskilt satsat på rektorerna och den skoljuridik de har att hantera för att härigenom också tydliggöra deras uppdrag för dem. Andra kommuner beto- nade en helhetssyn med ett enhetligt styrsystem och sammanhållna <NOBR>IT-lösningar</NOBR> i kommunen. En tydlig prioritet var tidiga insatser och satsning på elevhälsan. Flera kommuner gjorde en tydlig priori- tering av elevhälsan och tidiga insatser.</P>
<P class="p95 ft8">I nya skollagen och styrdokument inom skolområdet finns tydliga skrivningar om verksamhetsnivåns uppdrag och rektors</P>
<P class="p698 ft19">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">särskilda mandat. Även huvudmannens ansvar beskrivs och det framgår att denne bl.a. har ett uppföljningsansvar för skolplikten och ett informationsansvar för elever som inte går i gymnasie- skolan. I nya skollagen betonas också vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete under elevens hela skoltid. Även i förskolans läroplan betonas vikten av uppföljning och utvärdering. I kom- munstudien ställdes också frågan om kommunen hade rutiner för överlämnande. Vidare frågade utredningen om kommunen följde upp anmälningar enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) centralt och om det fanns strukturer för samverkan.</P>
<P class="p112 ft8">Ingen kommun följde upp anmälningar till socialtjänsten, vilket innebär att ingen bedömning kan göras av om anmälningsskyldig- heten tillämpas väl.</P>
<P class="p102 ft8">Skolinspektionen (och tidigare även Skolverket) har pekat på att uppföljningen av skolplikten är bristfällig. Det finns också exempel på kommuner som sett behov av att stärka sin uppföljning och i detta syfte samverkar med socialtjänsten för att kunna effektivisera insatserna på ömse håll. En särskild fråga är vilka möjligheter en liten kommun som saknar egen gymnasieskola har att fullgöra sitt informationsansvar, följa frånvaron eller göra tidiga insatser för elever som får problem i gymnasieskolan. Ansvaret enligt nya skol- lagen är detsamma för kommuner, små som stora. Men hur kan ansvaret tas?</P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft28">6.3</SPAN><SPAN class="ft41">Elevhälsan – en strategisk resurs</SPAN></P>
<P class="p699 ft15"><SPAN class="ft15">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft60">Tillgång till elevhälsan – en problematisering</SPAN></P>
<P class="p378 ft40">Elevhälsans omfattning</P>
<P class="p138 ft8">Det är i dag svårt att få en samlad bild av hur utbyggd elevhälsan är. Skolverket har en bild av hur den ser ut på nationell nivå, men eventuella regionala skillnader går inte att utläsa av Skolverkets publicerade material. Inte heller går det att genom statistiken se om det finns skillnader mellan de olika skolformernas tillgång till elev- hälsan. Utredningen har under hand fått tillgång till en kommande rapport från Socialstyrelsen som kartlagt kvalitetsarbetet inom skolhälsovården/elevhälsan med psykisk ohälsa. Den rapporten ger vissa indikationer om omfattning av elevhälsa, men resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Informationsläget om elev-</P>
<P class="p128 ft19">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">hälsans omfattning på nationell nivå är således för utredningen något osäker.</P>
<P class="p15 ft8">Flera av de kommuner som ingått i kommunstudien har lyft fram elevhälsans strategiska roll och poängterat att tillgången till denna är en stark framgångsfaktor. Kommunerna har främst pekat på vad elevhälsan kan bidra med inom den pedagogiska verk- samheten. Det stöd elevhälsan utgör för elever och hälsobesökens viktiga förebyggande roll har särskilt betonats. För gymnasieskolan anges hälsobesöken vara särskilt viktiga då det inte är vanligt att överlämningar från grundskolan äger rum. För att elevhälsan ska kunna bidra till framgång i arbetet med elever måste den enligt vad som framkommit i kommunstudien vara tillgänglig för eleverna att besöka. Vidare måste det redan finnas eller i vart fall finnas möjlig- het till utveckling av en relation mellan eleven och elevhälsan. För den pedagogiska personalen har kommunerna som deltog i kom- munstudien pekat på betydelsen av elevhälsans roll som expertis, rådgivare och handledare. Det är således både elevens och perso- nalens behov av stöd från elevhälsa och elevhälsans tillgänglighet som betonats.</P>
<P class="p700 ft8">I nya skollagen finns bestämmelser av innebörd att det ska finnas en elevhälsa i skolan från och med förskoleklass. Elevhälsans innehåll preciseras direkt i lag. Genom nya skollagen introduceras begreppet en samlad elevhälsa. Den samlade elevhälsan ska enligt nya skollagens bestämmelser tillhandahålla medicinska, psyko- logiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lagen preci- serar också vilka yrkeskategorier som det ska finnas tillgång till inom ramen för elevhälsan.</P>
<P class="p62 ft8">När det gäller den specialpedagogiska kompetensen inom elev- hälsan anges i nya skollagen att det ska finnas tillgång till personal inom denna kompetens. Vilken kompetens denna personal ska besitta framgår däremot inte lika klart.</P>
<P class="p701 ft8">Av den statistik utredningen fått ta del av under hand<A href="#page_241"><SPAN class="ft32">7 </SPAN></A>framgår att det finns stora skillnader i bemanning inom elevhälsan mellan olika kommuner och mellan kommunala och fristående huvudmän. Det är dock viktigt att påpeka att tjänsterna inom elevhälsan ofta är integrerade mellan olika verksamheter, vilket kan göra att det finns betydande mätproblem som gör statistiken svårtolkad. Bilden av att det finns stora skillnader i bemanningen bekräftas emellertid även i kommunstudien. Av de uppgifter som lämnades i denna framkom</P>
<P class="p108 ft34"><SPAN class="ft33">7 </SPAN>Utredningen har under hand fått ta del av en rapport om kvalitetsarbete inom elevhälsa från Socialstyrelsen som ännu inte är publicerad.</P>
<P class="p454 ft19">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">att skillnaderna var betydande både vad avsåg bemanning och hur elevhälsan var organiserad.</P>
<P class="p638 ft8">Av Socialstyrelsens tidigare nämnda preliminära rapport framgår att det ofta saknas kuratorskompetens under de tidiga åren i grund- skolan, vilket innebär att skolsköterskan får ta sig an uppgifter som annars hade legat på en kurator. På gymnasiet är psykologkompe- tensen sparsam, vilket också bekräftades av kommunstudien.</P>
<P class="p102 ft8">I nya skollagen preciseras inte vad det innebär att det ska finnas tillgång till en elevhälsa. Elevhälsan ges dock i lagen viktiga uppgifter när det gäller att tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Detta sammantaget med att rektors ansvar för att behov av stöd hos en elev utreds skärps och att beslut om särskilt stöd blir överklagningsbara kan tolkas som att elevhälsan ska utgöra ett viktigt stöd i rektors utredningsarbete.</P>
<P class="p102 ft8">Samtidigt ska elevhälsan finnas för eleverna i de olika verk- samheterna. Det finns enligt min uppfattning en inbyggd konflikt i att elevhälsan både ska finnas på plats och vara tillgänglig för elevernas spontana besök och parallellt med denna funktion hantera uppgiften att planera för hälsosamtal och utredningar i önskvärd omfattning.</P>
<P class="p420 ft8">Det är vanligt att en problematik hos en elev uppmärksammas genom att eleven själv eller en kamrat till honom eller henne tar kontakt med elevhälsan. Det förutsätter att elevhälsan finns på plats när den efterfrågas. Rektorer och pedagoger har behov av expertis för bedömningar och handledning och elevhälsan måste vara tillgänglig även för dem.</P>
<P class="p112 ft8">Antalet hälsobesök som ska erbjudas en elev preciseras i antal i nya skollagen. Hälsobesöken är möjliga att planera till skillnad från mer akuta ärenden. Den bild utredningen fått är att förebyggande insatser många gånger får stå tillbaka för akuta insatser. I gymnasie- skolan har detta exempelvis fått till följd att hälsobesök kunde erbjudas nya elever först under vårterminen även om de börjat på skolan redan under hösten.</P>
<P class="p112 ft8">Elevhälsan och tillgången till dess strategiska kompetenser är enligt min uppfattning avgörande dels för hur både förskola och skola ska kunna identifiera barn och elevers stödbehov, dels för att sätta in adekvata åtgärder. Vidare har elevhälsan en viktig roll genom att den vid behov ska ge den pedagogiska personalen handledning. Inte minst för förskoleverksamheten som har unika möjligheter till tidiga insatser är elevhälsans möjliga roll och bety- delse av intresse. Elevhälsans kompetens behöver också komplet-</P>
<P class="p451 ft19">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">tera den pedagogiska på de områden där det finns en stor osäkerhet om den egna kompetensen. Det gäller särskilt områdena psykisk ohälsa och social problematik. Den nya skollagen innebär att fristående skolor kommer att omfattas av samma reglering som kommunala och det är i dagsläget svårt att bedöma om detta kom- mer att leda till en utbyggnad av elevhälsan eller inte. En annan viktig aspekt när det gäller tillgång till elevhälsa är små kommuners möjligheter att tillgodose de nya krav som ställs i nya skollagen.</P>
<P class="p95 ft8">Frågor som måste ställas och besvaras är vem som kommer att avgöra om elevhälsan är tillgänglig eller inte och för vem är den tillgänglig och för vad. Ytterst kan detta bli en fråga för tillsyns- ansvariga myndigheter, Skolinspektionen och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p99 ft40">Tidiga insatser och elevhälsa i förskolan</P>
<P class="p58 ft8">Det är viktigt att möjliggöra tidiga insatser genom att stimulera till tidig upptäckt. En konsekvens av detta synsätt blir att förskolans roll och möjligheter blir särskilt intressanta. I kapitel 4 har utred- ningen redovisat att flera kommuner fokuserat särskilt på tidig upptäckt och tidiga insatser. Ett uttryck för detta är att förskolan i dessa kommuner har getts tillgång till elevhälsan i kommunen trots att lagen inte kräver detta. Den roll elevhälsan fått i förhållande till förskolan är att vara en expertis att rådfråga. Elevhälsan tillkallas för att säkerställa de observationer som förskolans personal gjort och bistår med handledning av personalen. Elevhälsan har också en viktig roll att spela när det gäller att motivera och stödja föräldrar att gå vidare med en utredning av ett barn för att säkerställa om det finns problem. En samfälld uppfattning i de kommuner som gjort elevhälsan tillgänglig för förskolan är att den är en stark framgångs- faktor och det gäller särskilt tillgången till specialpedagogisk kompetens.</P>
<P class="p662 ft8">Elevhälsan skapar också en kontinuitet i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola. I sammanhanget ska nämnas att det finns många förskollärare som har specialpeda- gogisk kompetens. I några fall hade de tjänster där just den kompetensen efterfrågades. I andra fall uppfattade utredningen att kompetensen inte togs tillvara i verksamheten på något tydligt sätt i form av ändrade arbetsuppgifter.</P>
<P class="p702 ft27">I förarbetena till nya skollagen (prop. 2009/10:165) redovisar regeringen sin syn på tidigare framförda förslag om ett införande av</P>
<P class="p677 ft19">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395244x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">elevhälsa även i förskolan. Med hänvisning till bl.a. barnavårds- centralernas (BVC) ansvar för barn i förskoleåldern ansåg reger- ingen det varken som lämpligt eller nödvändigt att ålägga huvud- mannen ett ansvar för att anordna elevhälsa i förskolan.</P>
<P class="p102 ft8">Den bild utredningen fått är att BVC:s möjligheter att samarbeta med förskolan är starkt begränsade. I någon kommun i kommunstudien fanns det inskrivet att det skulle finnas ett samarbete mellan förskolan och BVC, men när frågan aktuali- serades visade det sig att BVC inte ansåg sig ha några möjligheter att ställa upp och att det inte ingick i dess uppdrag. För att kunna utnyttja BVC:s kompetens gick förskolan utan undantag via föräldrarna som av förskolan uppmanades att ta kontakt med BVC.</P>
<P class="p102 ft8">Primärvården är alltså i realiteten som huvudregel inte tillgänglig som resurs för förskolan. I de kommuner där BVC, förskolan och andra aktörer bedrev samverkan inom ramen för en särskild organi- sation, t.ex. en familjecentral utgjorde dock viktiga undantag. I dessa kommuner var BVC en tillgänglig resurs.</P>
<P class="p102 ft8">En samlad elevhälsa såsom regeringen beskriver den har ett annat uppdrag än BVC och barnhälsovården. Den ska stödja elevernas måluppfyllelse och vara en resurs för de pedagogiska verksamheterna. Socialstyrelsen påpekade också i sitt remissvar på ”… att BVC har en aktiv roll för barn upp till 2 års ålder men att kontakterna sker mer sällan därefter”. Det innebär också att när förskolan kan behöva handledning eller stöd för att säkerställa observationer och bedömningar så finns varken elevhälsan eller BVC naturligt tillgänglig om inte kommunen beslutat om en sådan ordning.</P>
<P class="p450 ft8">Förskolan har en central roll vad gäller att upptäcka barn som kan behöva stöd. De pedagogiska målen för förskolan har nyligen förtydligats och en allmän förskola har införts från tre års ålder. Det finns viktiga skillnader mellan det som i nya skollagen från och med förskoleklass benämns som en elevs individuella utveckling i skolan, där elevers individuella resultat stäms av mot kursplanemål och betygskriterier. I förskolan ska varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras. Detta görs för att kunna följa och analysera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.<A href="#page_244"><SPAN class="ft32">8</SPAN></A></P>
<P class="p468 ft34"><SPAN class="ft33">8 </SPAN>Läroplan för förskolan Lpfö 98. Revideras 2010.</P>
<P class="p123 ft19">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p703 ft8">Förskolan har en unik möjlighet att lära känna barnet men också att observera eventuella problem som kan hindra barnet från att utvecklas i enlighet med sin förmåga. Denna unika möjlighet har sin grund i att förskolan ofta har täta kontakter både med barnet och med dess familj. Förskolepersonalens möjligheter att upptäcka eventuella stödbehov är goda. I personalens grund- utbildning ingår element om barns utveckling och avvikelser från denna. Bland de kommuner utredningen studerat fanns det mycket goda erfarenheter av att låta elevhälsan vara en resurs också för förskoleverksamheten. Det kan således konstateras att det finns goda skäl för att förskoleverksamheten ska ha tillgång till elev- hälsan i sin verksamhet för att effektivt kunna göra tidiga upp- täckter och sätta in tidiga insatser. Den rollen kan varken fyllas av BVC eller primärvården.</P>
<P class="p497 ft15">6.3.2 Elevhälsans uppdrag och ansvar behöver förtydligas</P>
<P class="p195 ft8">I nya skollagen införs en samlad elevhälsa. Elevhälsans arbete ska i stor utsträckning vara förebyggande och hälsofrämjande. Detta framgår bl.a. genom att elevhälsan åläggs ett stort ansvar för att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor Vidare ska elevernas utveckling mot målen stödjas. I förarbetena till nya skollagen sägs också att elevhälsans fokus inte ska vara hälso- och sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv (prop. 2009/ 10:165). Det framhålls dock att elever ska kunna få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten.</P>
<P class="p704 ft40">Förebyggande arbete inom elevhälsan</P>
<P class="p58 ft8">I kommunstudien mötte utredningen företrädare för elevhälsan och frågade bl.a. om de ansåg att deras nuvarande arbetsinsats var förebyggande. Det svar utredningen fick var att det fanns många inslag inom elevhälsan som exempelvis akuta insatser och utred- ningar samt kontakter med socialtjänsten som inte kan betecknas som förebyggande. Det fanns ett mycket stort behov även av förebyggande insatser. Det var dock ofta svårt att hinna med dem.</P>
<P class="p705 ft19">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft8">Utredningen förde även en diskussion med företrädarna för elevhälsan om vad förebyggande arbete är. Kan exempelvis tidiga insatser av utredningskaraktär och stöd ses som förebyggande eftersom de problem som finns kan bemästras eller minska i stället för att eskalera? Att hälsobesök är förebyggande rådde det enighet om.</P>
<P class="p420 ft8">Förebyggande arbete sattes i kommunstudien också i relation till behandlande uppgifter. Det dominerande intrycket var att det inte görs några behandlande insatser inom elevhälsan om insatserna definieras som planerade eller långvariga. Däremot hålls samtal av akut karaktär med eleverna och sker detta under en kortare tid ses de inte som en behandlande insats.</P>
<P class="p706 ft8">Av kommunstudien framkom att elevhälsans företrädare fann det problematiskt att samverka med hälso- och sjukvården. Den vanligaste samarbetspartnern som nämndes var BUP. Detta för- klaras sannolikt av att de elever som refererades till ofta var föremål för utredning. Att andra delar av hälso- och sjukvården kom upp var mer ovanligt. Företrädarna för elevhälsan gav många exempel på att BUP utgick ifrån att behandling av eleven kunde ske genom elevhälsans försorg. BUP ställde också krav på långtgående utred- ningar från skolans sida innan en elev togs emot där. I kommun- studien redovisades fall där BUP till följd av långa köer kunde ta emot en elev för utredning först efter en längre tid. I andra kom- muner hade BUP förstärkt sina resurser och att det gick relativt snabbt för en elev att få hjälp.</P>
<P class="p460 ft8">Att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande verkar utifrån vad som framkom genom kommunstudien inte stå helt klart för elevhälsans samverkansaktörer. Denna slutsats bekräftas också av de kartläggningar som genomförts av deltagarna i det s.k. Modellområdesprojektet som bedrivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Elevhälsan uppfattar det som att andra aktörer snävar in sina uppdrag, medan skolan upplever sig inte ha någon motsvarande möjlighet på grund av hur dess uppdrag är formulerat. Skolans uppdrag ska utföras här och nu och pågår ständigt. Elever med olika stödbehov finns i skolan och det kan ge upphov till frustration hos skolans personal om det tar tid innan en elev upp- fattas få den hjälp som behövs, särskilt eftersom skolans uppdrag har en särskild tyngd mot bakgrund av gällande skolplikt och verk- samhetens obligatorium.</P>
<P class="p707 ft19">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Vem styr elevhälsan?</P>
<P class="p58 ft8">Under utredningens kommunbesök i samband med kommun- studien har det hänt att elevhälsans innehåll kommit att diskuteras. Särskilt när det gäller det som benämns skolhälsovården uppfattar man från kommunalt håll det som frustrerande att kommunen har ett betalningsansvar för något som den till innehållet har små eller inga möjligheter att påverka. Elevhälsan kan vara en resurs som styrs av en lokal rektor eller en central resurs med en verksam- hetschef. De som diskuterade frågan om elevhälsans ställning ifråg- asatte dagens styrning av denna. Det uppfattades som att skol- hälsovården till sitt innehåll var en fortsättning på det uppdrag BVC har inom ramen för primärvården.</P>
<P class="p708 ft8">Skolhälsovårdens verksamhet – elevhälsans medicinska insatser</P>
<P class="p197 ft8">– styrs av nationella riktlinjer meddelade av Socialstyrelsen. De kommuner som var kritiska pekade på att de kunde ha intresse av att elevhälsan prioriterade vissa frågor, men att de inte helt fritt kunde disponera resurserna eftersom delar av uppdraget bestäms av en annan aktör, trots att kommunen står för kostnaden. Det fanns också synpunkter på överenskommelser som slutits mellan kom- muner och landstinget på övergripande nivå som fått vittgående konsekvenser för skolans möjligheter att samverka med exempelvis BUP.</P>
<P class="p696 ft8">Socialstyrelsen har ett tillsynsansvar över personal med hälso- och sjukvårdsuppgifter. Det gäller också för personal inom den medicinska delen av elevhälsan. För elevhälsans medicinska insatser gäller också vissa generella bestämmelser som är giltiga för all hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen har som sektorsansvarig myndighet för hälso- och sjukvården också en rätt att meddela föreskrifter i vissa frågor som rör hälso- och sjukvård. I andra sammanhang lyder elevhälsan i stället under skolans regelverk. Det är av stor vikt att myndigheter med ansvar för tillsyn över samma tillsynsobjekt samverkar. Detta betonas i förarbetena till nya skollagen. Däremot sägs det inget om det eventuella samverkans- behovet inom området normering eller utfärdandet av riktlinjer. I vissa av de kommuner som ingått i kommunstudien uppfattas denna dubbla styrning av en viktig resurs som tveksam eftersom de vill se ett tydligt uppdrag för elevhälsan att vara ett stöd för skolan i dess uppdrag. En viktig fråga att diskutera är om införandet av en samlad elevhälsa innebär någon skillnad jämfört med tidigare? Har skolhälsovårdens medicinska ansvar förändrats i någon mån? Bör</P>
<P class="p709 ft19">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">det i så fall få konsekvenser för hur samverkan bör ske mellan de sektorsansvariga myndigheterna när det gäller tillsyn och nor- mering på området?</P>
<P class="p122 ft8">I dag är också olika yrkesprofessioner inom elevhälsan mer bundna till sin yrkesroll än till en samlad uppgift inom skolans ram. Om en samlad elevhälsa ska kunna fyllas med ett innehåll och kunna bli en stödjande resurs för elever och lärare behövs kompetensutveckling både för elevhälsans personal men också tillsammans med de pedagoger elevhälsan ska samverka med. Upp- giften att utveckla en samlad elevhälsa kräver stor uppmärksamhet både på nationell och lokal nivå. Samtidigt är det viktigt att peka på att det finns intressanta exempel att ta lärdom av i kommun- sektorn. De utgör en viktig resurs i ett nödvändigt utvecklings- arbete. I detta utvecklingsarbete behöver både kommunala och fristående aktörer delta.</P>
<P class="p139 ft40">Oklara ansvarsförhållanden</P>
<P class="p137 ft40">beträffande vårdansvaret för barn och unga</P>
<P class="p88 ft8">En kompetent och tillgänglig elevhälsa är en strategisk resurs för barn och elever i behov av olika stödinsatser. Som tidigare nämnts så finns det dock flera missuppfattningar beträffande elevhälsans uppdrag och dessa behöver klaras ut innan nya skollagen börjar tillämpas.</P>
<P class="p420 ft8">Barnhälsovården (BVC) har ett tydligt ansvar för barn upp till sex års ålder. För barn som går i förskoleverksamhet finns i normalfallet inte tillgång till en elevhälsa.</P>
<P class="p122 ft8">För barn som börjar i förskoleklass blir elevhälsan tillgänglig men primärvårdens ansvar i förhållande till elevhälsans är otydligt. Elevhälsan har ett förebyggande ansvar. BUP har ett specialist- ansvar vid psykisk sjukdom. Frågan är dock vem som har vård- ansvaret och behandlingsansvaret för barn i skolåldern vid psykisk ohälsa? Denna fråga behöver redas ut. Effektivitetsskäl talar för att den dyraste specialistvården bör reserveras till de svåraste fallen och att primärvården bör vara skolans naturliga samverkanspart.</P>
<P class="p710 ft19">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Tidiga upptäckter och insatser</P>
<P class="p73 ft8">Med tidiga insatser menar jag dels tidig upptäckt och adekvat insats i tidig ålder, dels snabb insats när stödbehov upptäcks oavsett elevens ålder.</P>
<P class="p147 ft8">I kommunstudien fanns kommuner som medvetet prioriterat tidiga insatser för att de såg detta som en stark framgångsfaktor. Det innebar bl.a. att förskoleverksamheten i kommunen hade tillgång till specialpedagogisk kompetens för förskolebarn för att bistå i utredningar och ge handledning. En central elevhälsa sågs också som en stark framgångsfaktor av flera kommuner eftersom den möjliggjorde både en bred och djup kompetens. Med en central elevhälsa avses att det finns en central ledning för elevhälsan och att denna utgör en central bidragande resurs för kompetensutveckling inom sina kompetensområden. Att satsa på en central elevhälsa var en medveten satsning av kommunerna för att skydda resurser och se till att elevhälsan höll en viss nivå. Rektorer förfogade inte över beslut om denna resurs.</P>
<P class="p153 ft8">Tidiga insatser uppfattas av forskningen vara en stark fram- gångsfaktor vilket redovisats i tidigare avsnitt. Inom olika forsk- ningsdiscipliner finns emellertid olika uppfattningar om värdet av tidiga upptäckter.</P>
<P class="p62 ft8">I en kommun fanns ett politiskt beslut om att tidig upptäckt och insats handlade om barn i år tre i grundskolan. Andra kom- muner ansåg att tidig upptäckt handlar om förskolebarn och uppåt. Det innebär att barn i behov av stöd beroende på i vilken kommun de bor har olika förutsättningar att uppmärksammas och få hjälp. Likvärdigheten brister och kan i värsta fall leda till att barn och elever kan gå miste om värdefulla insatser. Detta är ett område där kunskapsläget behöver klargöras mellan forskningsföreträdare med en tvärdisciplinär sammansättning.</P>
<P class="p62 ft8">Inom området psykisk ohälsa pågår många olika aktiviteter syftande till att förbättra kunskapsläget när det gäller barn och unga. <NOBR>UPP-centrum</NOBR> på Socialstyrelsen är ett exempel. Ett annat exempel är Modellområdesprojektet som drivs av SKL. Av de kartläggningar som genomförts så kan konstateras att det före- byggande arbetet mot psykisk hälsa inom förskoleverksamhet och skola inte bedrivs systematisk och utifrån evidensbaserade metoder.</P>
<P class="p439 ft27">I Danermarks utvärdering uttryckte pedagogerna att de såg stora stödbehov för skolan när det gällde psykisk ohälsa och social</P>
<P class="p677 ft19">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft8">problematik.<A href="#page_250"><SPAN class="ft32">9 </SPAN></A>Skolinspektionens rapport lyfter också fram att personalen känner sig säker på att identifiera barn/elever med stöd- behov men är osäkra på vad som är adekvata insatser.<A href="#page_250"><SPAN class="ft32">10</SPAN></A></P>
<P class="p122 ft8">Att tidiga insatser behövs har starkt stöd av internationell välmeriterad forskning. I Sverige finns kommuner som satsar på tidiga insatser men vad som är att betrakta som en tidig insats varierar. Kunskapsläget behöver förbättras och elevhälsans roll för att stödja arbetet med tidiga insatser behöver utvärderas</P>
<P class="p292 ft28"><SPAN class="ft28">6.4</SPAN><SPAN class="ft41">Vetenskap och beprövad erfarenhet</SPAN></P>
<P class="p138 ft27">Frågor om kunskapsspridning, forskningsstöd och synliggörandet av vad som kan utgöra en god praxis på förskolans och skolans område behöver uppmärksammas.</P>
<P class="p53 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft60">Mer stöd från nationell nivå efterfrågas</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Skolinspektionens rapporter och kommunstudien har visat att det finns allvarliga problem när det gäller utredningens målgrupp. Det saknas kompetens på metodområdet. Det systematiska arbetet brister och bedrivs inte i enlighet med det nationella uppdraget. Rättssäkerheten brister och likvärdigheten i insatserna kan ifråga- sättas. Ändå har skolan att dagligen hantera de problem detta rymmer och det är befogat att fråga vilket stöd skolan och enskilda pedagoger har i detta uppdrag. Det finns en kritik mot att forsk- ningen inte ger svar på det som pedagoger bedömer som relevanta frågor i deras praktik och att tillämpad eller praktikdriven forsk- ning saknas på viktiga områden.</P>
<P class="p450 ft8">Det finns mycket kunskap inom skolan och det finns många kommuner som bedriver utvecklingsarbete av kvalificerad natur, men detta sker splittrat. Forskningsskolor finns och situationen kan komma att förbättras när fler pedagoger kan forska och ges lektorstjänster, men det är inte en snabb process. Det finns i dag ingen nationell bild av hur ett begrepp som beprövad erfarenhet skulle kunna tolkas på detta område. Den upparbetade kunskapen</P>
<P class="p711 ft80"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft122">Danermark Berth m.fl. (2010). Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv, Örebro universitet. Publicerad som bilaga i detta betänkande. Se bilaga 4.</SPAN></P>
<P class="p355 ft34"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft51">Skolinspektionen (2010) Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009.</SPAN></P>
<P class="p123 ft19">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">och forskningsrön omsätts inte i vad som skulle kunna kallas en god praktik.</P>
<P class="p14 ft8">På skolans område finns inte någon tradition av att arbeta med vetenskap och beprövad erfarenhet på det organiserade sätt som görs inom exempelvis hälso- och sjukvården. På Socialstyrelsen har man ett nära samarbete med huvudmän och profession när det gäller att ta fram nationella riktlinjer – ett led i vad som betecknas som kunskapsstyrning och är inte bindande föreskrifter. Arbetet leds av Socialstyrelsen, är långsiktigt och bedrivs i form av en stegvis utveckling där område för område analyseras i syfte att ta fram en god evidensbaserad praktik för vilken det finns nationella riktlinjer. Syftet är att säkerställa en god praxis i verksamheten. Arbetet med nationella riktlinjer bedrivs både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten men har hunnit längst inom hälso- och sjukvården. På det sociala området finns även myndigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering, (SBU) som tar fram forskningsöversikter genom expertgrupper. I arbetet inom SBU deltar personer som har sin kunskapsbas i forskning och praktik.</P>
<P class="p712 ft8">För att göra något liknande inom skolväsendet krävs ett nytänkande som måste bygga på skolans kontext. Det finns spirande förutsättningar med forskarskolor, erfarna pedagoger och i drivande kommuner en framväxande empirisk grund som skulle kunna vara utvärderingsbar. Problemet i dag är att den beprövade erfarenheten inte är synliggjord, och därigenom inte heller utvärderingsbar eller möjlig att ompröva och definiera. På skolans område är kunskapen god om vilka framgångsfaktorerna är. Skol- inspektionen menar att de är vedertagna och ett begrepp som god praxisanvänds i forskningssammanhang<A href="#page_251"><SPAN class="ft32">11</SPAN></A>. En professionalisering och synliggörande av skolans insatser på detta område behövs. I dag finns ingen nationell aktör som har ett sådant uppdrag. Till denna fråga återkommer jag i kapitel 7.</P>
<P class="p615 ft15"><SPAN class="ft15">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft60">Forskningen behöver utvecklas</SPAN></P>
<P class="p73 ft27">På det område utredningen behandlar saknas forskning på väsent- liga områden i Sverige. Det är givetvis även ett generellt problem för hela utbildningssektorn, men särskilt påtagligt när det gäller de</P>
<P class="p543 ft34"><SPAN class="ft33">11 </SPAN>Balldin, Jutta och Tallberg Broman, Ingegerd, Förskolan och de utsatta barnen – utma- ningar och möjligheter, i SOU 2010:64 Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola</P>
<P class="p643 ft19">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">barn och elever som utredningen rör. Skolverket påtalade i en kunskapsöversikt 2008 att det behövs mer forskning kring särskilt stöd. Vidare pekade Skolverket på att en stor del av den forskning som bedrivs är kvalitativ och generaliserbarheten i resultaten därför begränsad<SPAN class="ft18">. </SPAN><A href="#page_252"><SPAN class="ft123">12 </SPAN></A>Andra problem som gäller forskning är att förutsätt- ningarna att bedriva forskning med kvantitativa metoder och exempelvis göra policyutvärderingar behöver förbättras genom att göra individdata tillgängliga. På detta sätt skulle forskare från flera discipliner kunna attraheras att forska på skolans område. I detta arbete behövs en tvärdisciplinär ansats och internationell forskning, särskilt nordisk, kan vara ett komplement. En ökad samverkan med andra länder på forskningsområdet skulle behöva stimuleras.</P>
<P class="p112 ft8">I kommunstudien framförs tydliga önskemål om mer kunskaps- stöd från nationell nivå. Kommunerna efterfrågar också ett kunskapsstöd om metoder och forskningsöversikter. En iakttagelse utredningen gjorde under kommunstudien var att lärare genom- gående uppfattade det som svårt eller direkt omöjligt att följa kunskapsläget. Detta gällde även Skolverkets rapporter. För perso- nal inom elevhälsan eller förvaltningsnivån uppfattades möjlig- heterna till kunskapsinhämtande som bättre.</P>
<P class="p102 ft8">I Danermarks rapport lyfts särskilt fram att ett sådant stöd behövs inom områden som psykisk ohälsa och social problematik. Socialstyrelsen har pekat på att skolan när det gäller förebyggande insatser kring psykisk ohälsa uppvisar brister i sitt metod- användande. I Skolinspektionens rapport framkommer tydligt att det behövs ett stöd även inom skolans eget kunskapsområde. Skolinspektionen menar att standardiserade metoder används vilket innebär att individuella behov hos en elev inte beaktas tillräckligt.<A href="#page_252"><SPAN class="ft32">13</SPAN></A></P>
<P class="p112 ft8">Av kommunstudien framgår att skolan är en extremt person- beroende verksamhet och att systematiken i insatserna inte är tydlig. Något även Skolinspektionen kritiserat. Frågor som tagits upp under utredningsarbetet med verksamhetsföreträdare är om ett bättre metodstöd och en effektivare kunskapsspridning skulle kunna bidra till en ökad likvärdighet i insatserna.</P>
<P class="p112 ft8">Den kunskapen som genererats av Kungliga Vetenskaps- akademiens (KVA) konferens och i olika utvecklingsprojekt behöver spridas och implementeras i verksamheterna. Vem som har ansvaret för att så sker behöver tydliggöras. Når kunskapen</P>
<P class="p713 ft44"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft50">Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan En sammanställning av senare års forskning och utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p596 ft34"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft51">Skolinspektionen (2010) Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009.</SPAN></P>
<P class="p123 ft19">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft8">verkligen pedagogerna i verksamheten i dag? Till dessa frågor åter- kommer jag i kapitel 7.</P>
<P class="p375 ft35"><SPAN class="ft35">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft82">Problem knutna till</SPAN></P>
<P class="p624 ft15">grundutbildningen och rektorsutbildning</P>
<P class="p58 ft8">Under kommunstudien och i Danermarks rapport tas olika problem upp som relaterar till pedagogers grundutbildning, kompetens- utveckling och innehållet i rektorsutbildningen<A href="#page_253"><SPAN class="ft32">14</SPAN></A>.</P>
<P class="p14 ft8">En tydlig bild utredningen fick i kommunstudien var att lärare inte känner sig rustade för det uppdrag de ställs inför. Uppdraget upplevs som mer komplext i dag. Problem som togs upp var att kunna tolka det man ser och veta vilka insatser som kan vara adekvata. Föräldrakontakter och samverkansfrågor med andra aktörer samt reglerna kring anmälningsskyldigheten är andra exem- pel där lärare behöver stöd. I Danermarks rapport redovisas att lärare särskilt känner behov av samverkan kring elever med psykisk ohälsa, social problematik och kriminalitet.</P>
<P class="p95 ft8">I intervjuerna bad utredningen pedagoger och deras chefer reflektera över begreppen professionell, personlig och privat i syfte att få en bild över om pedagoger är klara över var gränserna för uppdraget går och när andras profession bör ta över ansvaret. Denna gränsdragning var inte utan problem, det var en sam- stämmig bild. En befogad fråga blir mot denna bakgrund hur grundutbildningen förbereder blivande pedagoger för sitt uppdrag. Eftersom mötet mellan lärare och elev är mycket betydelsefullt för hur elevens möjligheter tas om hand blir frågor kring grund- utbildningen viktiga i denna utredning. Ytterligare en sådan fråga är om det specialpedagogiska innehållet i grundutbildningen behöver breddas mot bakgrund av att uppdraget som pedagog blivit mer komplext. Rektorsutbildningen innehåller inte frågor kring sam- verkan i tillräcklig grad och skyldigheten att samverka behöver betonas mera för att underlätta samverkan. Vidare noterar utred- ningen att det finns behov av att se till att skolan har en korrekt bild av socialtjänstens och BUP:s uppdrag och möjligheter att bidra i samverkan. Med en bättre information om varandras uppdrag kan rimliga förväntningar på samverkan skapas. Detta bör också kunna</P>
<P class="p714 ft34"><SPAN class="ft33">14</SPAN>Danermark Berth m.fl. (2010). Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv, Örebro universitet.</P>
<P class="p454 ft19">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">leda till ett bättre samarbete i praktiken. Till dessa frågor åter- kommer jag i kapitel 7.</P>
<P class="p122 ft8">Det finns i dag en samsyn inom stora delar av forskarsamhället om vikten av tidiga insatser och den lyfter även fram vikten av insatser för barn i tidig ålder. Kommunstudien innehåller också flera exempel på kommuner som arbetar med fokus på tidiga insatser för barn och elever i låg ålder. Samtidigt fanns det också exempel på att tidiga insatser definieras olika inom kommun- sektorn. Behoven av en bred diskussion som når ansvariga och verksamma inom både förskolan och annan pedagogisk omsorg behöver initieras. För att nå denna målgrupp bedömer jag att stra- tegisk kompetensutveckling i form av regionala konferenser är lämplig. Innhållet i dessa bör vara en presentation av nuvarande kunskapsläge och leda till reflektion och kompetensutveckling av en mycket viktig grupp för de barn som utredningen rör.</P>
<P class="p485 ft28"><SPAN class="ft28">6.5</SPAN><SPAN class="ft41">Sammanfattande problemanalys</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Tidiga insatser är betydelsefulla och skolan har en unik möjlighet att se, tolka och agera. Alla barn finns där under lång tid och ett förtroendeskapande samarbete mellan skolan och elever och dess föräldrar är en stark framgångsfaktor. Det är ett tydligt budskap från kommunstudien där nära 400 verksamma inom förskola och skola gett sin bild.</P>
<P class="p112 ft8">I dag visar forskning att förskola och skola med hög pedagogisk kvalitet är en stark skyddsfaktor. Men förskola och skola kan också bli en riskfaktor om verksamheten inte håller en hög nivå. Det är särskilt allvarligt för de barn och elever som är utredningens målgrupp. Det står härmed klart att betydelsen av vägval och för- hållningssätt i verksamheten är viktiga både för individen men också indirekt för samhället.</P>
<P class="p112 ft8">Av problemanalysen framgår att det finns allvarliga problem både när det gäller rätten till en likvärdig utbildning, brister i samverkan och ansvariga inom skolan uttrycker att de behöver mer stöd i sitt arbete. Särskilda områden som pekats ut som angelägna där stöd krävs är psykisk ohälsa, social problematik och krimi- nalitet. Det är ett tydligt uttryck för att skolans ansvar i dag behöver tolkas bredare än tidigare. Sektorsansvaret är tvärdiscipli- närt och inte bara pedagogiskt. Samtidigt har den nya skollagen definierat skolans ansvar på ett tydligt sätt. Skolans uppdrag utgår</P>
<P class="p521 ft19">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td68"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p28 ft25">Utredningens problemanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">från kunskaps- och värdegrundsuppdraget. Jag ser dock skäl att ytterligare poängtera uppdraget att se, tolka och agera. Med detta menar jag förmågan att se och kunskapen att tolka vad det är man ser samt förmåga att agera på ett adekvat sätt. Alla dessa aspekter finns i skollagens skyldigheter att utreda, anmäla och samverka. De är viktiga delar av ett skyddsnät just för de barn och elever utredningen rör.</P>
<P class="p19 ft8">En stark framgångsfaktor både i det egna arbetet och i sam- verkan med andra är ett tydligt ansvar. Vidare att det finns en god kunskap om regelverket och de krav det ställer samt kunskap och kompetens hos all personal. Det finns i dag forskning som också förekommer i samhällsdebatten att den enskilt viktigaste fram- gångsfaktorn är lärarens kompetens. Detta kan också leda till tolkningen att problem kan förklaras av bristande kompetens i lärarkåren. Det finns risker med ett sådant synsätt om inte förutsättningarna för enskild lärare synliggörs. Samspelet mellan den lokala verksamhetsnivån, huvudmannen för utbildningen samt den nationella nivån är viktigt. Läraren finns i ett sammanhang där kollegor och rektor är betydelsefulla. Vilken kompetens läraren besitter och vilka resurser som står till buds, exempelvis en till- gänglig och komptent elevhälsa, kan vara avgörande faktorer. Ytterligare viktiga faktorer är forskning och lättillgänglig informa- tion om vad som kan vara god praxis inom området. På samtliga dessa områden kommer jag att lämna bedömningar och förslag syftande till att stärka arbetet kring utredningens målgrupp. För att lyckas i det arbetet krävs samverkan på alla nivåer. Läraren är viktig men det finns andra viktiga aktörer också. I detta arbete kan läraren inte stå ensam.</P>
<P class="p549 ft8">Utgångspunkter för mina förslag och bedömningar är utred- ningens problemanalys som konstaterar att det finns problem både med förskolans och med skolans arbetssätt. Det finns även kvar- varande hinder för samverkan trots att frågan prioriterats på olika sätt under lång tid. En slutsats jag drar är att de hinder som finns är svåra att övervinna och därför krävs insatser på flera nivåer. Det är också tydligt att en helhetssyn behövs och att ett tvärdisciplinärt synsätt där kunskap kan vägas samman från olika håll är viktigt. Jag ser också att det nu är viktigt att ta vara på och konsolidera de kunskaper som vunnits i olika utvecklingsinsatser kring psykisk ohälsa för barn och unga. Att Skolinspektionens problembild innehåller väl kända och etablerade problem som trots påpekande kvarstår över lång tid är oacceptabelt. Särskilt allvarlig är bilden för</P>
<P class="p677 ft19">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens problemanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">de barn och elever som utredningen fokuserar på. Deras rätt till en likvärdig utbildning vilar på en korrekt och rättssäker tillämpning av regelverket i kombination med en hög kompetens hos de verksamma. Trots denna mörka bild ser jag samtidigt stora möjlig- heter att åstadkomma förändring. Bland annat till följd av det reformarbete som genomförts med en ny skollag och läroplaner som tydliggör det nationella uppdraget och vilka krav huvud- mannen ska leva upp till. En annan viktig grund för min upp- fattning är att det finns kommuner och goda erfarenheter som behöver ges spridning. Nu är det ett utmärkt tillfälle att gå vidare med nödvändiga förändringar.</P>
<P class="p715 ft19">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<P class="p716 ft93"><SPAN class="ft7">7</SPAN><SPAN class="ft92">Utredningens förslag och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p717 ft28">Förebyggande och främjande insatser behöver stärkas</P>
<P class="p718 ft8">Mina direktiv innehåller två övergripande uppdrag:</P>
<P class="p118 ft27"><SPAN class="ft124">-</SPAN><SPAN class="ft125">Att kartlägga och analysera hur arbetet sker med utsatta barn i förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet. Analysen ska svara på vilka insatser som behövs för att stärka detta arbete. –</SPAN></P>
<P class="p589 ft27"><SPAN class="ft124">-</SPAN><SPAN class="ft125">Att kartlägga och analysera hur samverkan mellan utbild- ningsansvariga och övriga samhällsaktörer kring utsatta barn fungerar. Hinder och framgångsfaktorer ska redovisas.</SPAN></P>
<P class="p100 ft8">Ett tredje viktigt uppdrag är att klarlägga vilket ansvar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet har för förebyggande insatser avseende de barn och elever utredningen avser och att klargöra gränsdragningen mot andra aktörer. Direktiven nämner även betydelsen av tidig upptäckt och knyter den frågan till om kunskapen behöver öka om målgruppen och hur barn och unga på olika sätt kan ge uttryck för utsatthet. Direktiven ger även uttryck för att ett samlat grepp om frågorna är nödvändigt för att stödet ska bli starkare, effektivare och långsiktigt hållbart och mitt uppdrag är mot denna bakgrund att ta fram en samlad bild av de frågor utredningen omfattar.</P>
<P class="p107 ft8">Jag har nu genomfört mitt uppdrag och kan ge svar på de frågor uppdraget ställt. De problem jag identifierat är allvarliga och kräver insatser på flera nivåer samt en långsiktighet i insatserna för att möjliggöra en förändring.</P>
<P class="p719 ft19">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p720 ft72">Hur ser uppdraget ut som de utbildningsansvariga ska genomföra?</P>
<P class="p721 ft8">Förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppdrag formuleras i nya skollagen (2010:800)och det är min utgångspunkt. En huvudprincip när jag tydliggör ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter är att alla frågor som nya skollagen reglerar är upp- drag som ska genomföras inom utbildningssektorn. Detta gäller även om nya skollagen refererar till annan lagstiftning. För att förstärka ett genomförande av skollagen behöver uppdraget vara tydligt – både för de som arbetar med barn och elever och för andra aktörer i samverkan. Det finns statliga myndigheter som har ett särskilt sektorsansvar för utbildningsfrågor och som bör ges ansvar för att samordna de statliga insatserna på området. På kommunal verksamhetsnivå finns också gränsdragningsproblem som jag upp- märksammar.</P>
<P class="p89 ft8">Nya skollagen innehåller både ett kunskapsuppdrag och ett värdegrundsuppdrag. Båda uppdragen är viktiga och kräver tydliga insatser. Nya skollagens inledande skrivningar om uppdraget är tydliga och utgör utgångspunkten för mina förslag:</P>
<P class="p65 ft35">Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt</P>
<P class="p137 ft15">att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.</P>
<P class="p111 ft8">Alla barn finns i skolan och nästan alla barn finns i förskola och annan pedagogisk verksamhet. Inga andra verksamheter träffar barn och elever under så lång tid och har så täta kontakter med hemmet. Det ger unika möjligheter som har stor betydelse, särskilt för barn och elever som har olika stödbehov eller som far illa eller riskerar att fara illa. Förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppdrag är att se dessa barn och elever, att tolka de signaler som finns och agera på ett adekvat sätt. Att så sker är mycket betydelsefullt för de enskilda barn och elever detta gäller. Vilka dessa barn och elever är kan lärare och annan personal inte veta i förväg. Därför är det viktigt att se att uppdraget i denna del kan gälla alla barn och elever – ingen kan uteslutas i förväg.</P>
<P class="p89 ft8">De stödbehov som barn och elever kan uppvisa är mycket vari- erande och kräver individuella insatser. Ibland kan ett stödbehov vara tillfälligt och övergående med adekvata insatser som sätts in när behov uppkommer. Andra behov kan vara långvariga och ibland</P>
<P class="p199 ft19">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">bero på kroniska tillstånd som kräver en helhetssyn på skolgången för den enskilda eleven. De bakomliggande orsakerna till att ett stödbehov finns är givetvis mycket varierande. Neuropsykiatriska funktionshinder, social problematik, läs- och skrivinlärnings- problem eller familjekriser är bara några exempel på tänkbara orsaker till ett stödbehov. För att alla dessa varierade stödbehov ska kunna identifieras och stödinsatser sättas in behöver pedagoger god kompetens och många gånger krävs kompletterande insatser från t.ex. elevhälsa, socialtjänst eller BUP. Självklart krävs det också tillräckligt med resurser för att skapa en god lärandesituation för barnet eller eleven.</P>
<P class="p562 ft8">Det finns i dag forskning som visar att tidiga insatser är betydelsefulla. Med tidiga insatser avser jag både sådana insatser som ges till barn och elever i tidig ålder och snabba insatser i nära samband med att behovet hos barnet eller eleven upptäckts.</P>
<P class="p14 ft8">Elevhälsan är en strategisk resurs, men tillgången till den kompetens elevhälsan besitter är ojämnt fördelad. När den finns tillgänglig kan den tillföra värdefulla kompletterande kompetenser som behövs i skolan där uppdraget över tid blivit mer krävande.</P>
<P class="p93 ft8">Gränserna för förskolans, skolans och annan pedagogisk verk- samhets ansvar för barn och elever vars stödbehov kräver sam- verkan med andra samhällsaktörer behöver tydliggöras. Nya skol- lagen ställer krav på att utbildningen för barn och elever ska vara likvärdig och på att barn och elever ska ha rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Detta gäller även om en elev befinner sig under behandling eller i samhällsvård. Förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets uppdrag för de barn och elever utredningen rör är att ha kompetensen att se behoven, tolka dem och ge adekvata stödinsatser. Det finns också gränser för ansvaret. Dessa verksamheter har inte ett behandlingsansvar för utredningens målgrupp. Förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet ska betraktas som en jämlik part i samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa utifrån att verk- samheterna, liksom övriga samhällsaktörer, har ett särskilt ansvar och en specifik kompetens inom det egna ansvarsområdet som måste tas tillvara i samverkansarbetet.</P>
<P class="p665 ft8">Slutligen vill jag peka på att förutsättningarna för förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet att utföra sitt viktiga uppdrag har förändrats över tid, bl.a. till följd av stora samhälls- förändringar. Deras uppdrag har genom olika skolreformer de senaste decennierna blivit mer ambitiöst och kräver mer av</P>
<P class="p722 ft19">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">verksamheterna för att kunna genomföras. Denna utveckling ska bl.a. ses i ljuset av ökade kompetenskrav i arbetsliv och samhälle. Jag saknar en analys av konsekvenserna av dessa förändringar och en djupare diskussion på nationell nivå av vad det betyder för möjligheterna att lyckas med ambitionerna. I utredningsarbetet har jag mött många ansvarstagande och engagerade politiker, tjänste- män och pedagoger. Gemensamt för dem är att de vill genomföra uppdraget, men att de ibland också vill få svar på frågan hur. Det gäller dels hur regelverket ska tolkas, dels och framför allt hur verk- samheten och metoder kan utformas för att ge önskat resultat. Det saknas i dag en effektiv kunskapsspridning av god praktik, evidens- baserade metoder och implementering av forskningsresultat som ger huvudmän och pedagoger i verksamheten möjlighet att ta ställning till vad som – utan pekpinnar – kan passa i den egna verk- samheten. Det finns intressanta och positiva lärande exempel på god kommunal praktik men hur och av vem sprids kunskaperna vidare? Till dessa frågor återkommer jag i avsnitt 7.4.1.</P>
<P class="p451 ft15">Sammanfattning av mina förslag</P>
<P class="p111 ft8">Utgångspunkten för mina förslag och bedömningar är före- byggande och främjande insatser. Med förebyggande insatser avses bland annat tidiga insatser som kan innebära att problem kan lindras eller lösas snabbt och att upprepade skolmisslyckanden kan undvikas så långt möjligt. Förebyggande insatser kan också vara ett tydligt regelverk som leder till adekvata insatser när behov finns. Främjande insatser är att undanröja hinder för en effektiv sam- verkan och att klargöra ansvarsgränser samt åtgärder som kan höja kompetensen i berörda verksamheter. Mina förslag betonar vikten av en fungerande samverkan. Förslagen i denna del baseras på att stora utvecklingsinsatser har genomförts och delvis ännu pågår. Tillgänglig kunskap behöver nu tas om hand och leda till en imple- mentering i verksamheten. Även formella, kvarvarande hinder för en fungerande samverkan behöver uppmärksammas.</P>
<P class="p89 ft8">Den statliga nivån behöver agera mer samstämt. Därför lägger jag förslag som ger vissa ansvariga sektorsmyndigheter ett sam- ordningsansvar för statliga insatser på området.</P>
<P class="p102 ft27">Det regelverk som ska skydda de allra svagaste barnen och eleverna behöver stärkas för att ge den goda skyddseffekt som är avsedd. Jag lägger förslag om förbättringar inom detta område.</P>
<P class="p673 ft19">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft8">Det finns signaler om bristande kunskaper om och misstro mellan olika parter som behöver mötas i samverkan. Ett klar- läggande behövs för att kunna bedöma om detta är ett reellt problem och hur det i så fall kan lösas.</P>
<P class="p93 ft8">Det behövs mer forskning och kunskapsspridningen behöver effektiviseras. Jag ser detta som en nationell angelägenhet. Inom utbildningsområdet behöver ett arbete inledas som synliggör vad som är beprövad erfarenhet och en praktiknära forskning behöver stimuleras. Jag tydliggör hur detta arbete kan utvecklas.</P>
<P class="p94 ft8">Mina förslag baseras på den nya skollagen samt de beslutade läro- planerna för förskolan och grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. När det gäller den nya skollagen har utredningen endast haft tillgång till själva lagtexten och förarbetena till lagen. Däremot har utredningen inte haft tillgång till eventuella tillkom- mande förordningar och andra styrdokument. Det är därför viktigt att mina förslag värderas mot denna bakgrund. Vidare har jag harmoniserat mina förslag med beslutade och genomförda reformer på lärarområdet. Exempelvis gäller detta besluten om det s.k. Lärar- lyftet och lärarlegitimation samt inrättandet av lektorstjänster för att stärka samarbete mellan forskning och praktik.</P>
<P class="p142 ft27">Jag utgår från den rådande ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna samt den likställighet som ska råda mellan kom- munala och fristående anordnare.</P>
<P class="p335 ft15">Övergripande syfte med förslagen</P>
<P class="p131 ft8">De förslag jag lägger handlar om barn och elever som visar på olika stödbehov och där förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet har en viktig roll. Inte minst elevhälsans stöd är viktigt. Jag anser att förskolans, skolans och annan pedagogisk verksam- hets viktiga roll som skyddsfaktor kan stärkas genom mina förslag.</P>
<P class="p95 ft27">Om förslagen genomförs kan de leda till positiva effekter även för andra barn och elever än dem som utredningen primärt upp- märksammar.</P>
<P class="p723 ft19">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft28"><SPAN class="ft28">7.1</SPAN><SPAN class="ft41">Bättre samverkan krävs på alla nivåer</SPAN></P>
<P class="p618 ft15"><SPAN class="ft15">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft60">Bättre samordning mellan myndigheter</SPAN></P>
<P class="p724 ft27"><SPAN class="ft73">Mitt förslag: </SPAN>Skolverket bör ges ett samordningsansvar för statliga insatser som riktas mot förskola, skola och annan peda- gogisk verksamhet.</P>
<P class="p661 ft8">Under utredningsarbetet har jag noterat att det är många myndig- heter som agerar på förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets område. Jag har redogjort för dessa förhållanden i kapitel 3. En förklaring till att det ser ut på detta sätt kan vara den vikt som tillmäts utbildningsområdet, vilket givetvis är positivt.</P>
<P class="p102 ft8">I kommunstudien har emellertid framkommit att de verksamma inom förskolan och skolan och annan pedagogisk verksamhet ser det som ett problem att stort antal myndigheter agerar inom deras område eftersom det bidrar till ett ”stuprörstänkande” och det saknas en koordinering. För att exemplifiera vad de menar har kommunala företrädare, rektorer och förskolechefer m.fl. pekat på att det tar mycket tid från annan verksamhet för att t.ex. fylla i enkäter som avser samma frågeställningar men som skickas ut av flera skilda aktörer. Den tiden tas i allmänhet från den ordinarie verksamheten, t.ex. undervisningen.</P>
<P class="p112 ft8">Bl.a. skolan är en intressant arena för många myndigheter och företrädare för forskningen. Detta eftersom det är förhållandevis enkelt att där nå i princip alla elever för att t.ex. besvara olika enkäter. Det är också ett enkelt sätt för samma aktörer att komma i kontakt med personal inom elevhälsan, rektorer eller annan perso- nal på olika nivåer i verksamheten.</P>
<P class="p102 ft8">Självfallet ger dessa undersökningar och forskningsenkäter en viktig och efterfrågad information, men denna och liknande typer av insatser från myndighetshåll skulle kunna koordineras bättre .</P>
<P class="p560 ft8">Ett aktuellt exempel är att det på relativt kort tid gjorts flera olika totalundersökningar angående psykisk ohälsa. Troligen hade svars- frekvensen blivit bättre, informationsvärdet högre och kostnaderna på nationell och kommunal nivå för undersökningarna minskat om dessa undersökningar hade samordnats.</P>
<P class="p112 ft8">Ett samordningsansvar för Skolverket beträffande denna och liknande typer av nationella insatser riktade mot utbildnings- verksamhet skulle kunna leda till en bättre dialog och ge möjlig- heter till effektiviseringar. Om ingen förändring görs kan det på</P>
<P class="p65 ft19">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">sikt leda till ett sämre kunskapsläge eftersom benägenheten att t.ex. besvara enkäter minskar. Om flera, likartade undersökningar genomförs parallellt finns det också en risk för att resultaten av enkäterna inte blir samstämmiga till följd av att olika frågeformulär använts och begrepp definierats olika.</P>
<P class="p62 ft8">Nationella satsningar och resultaten av dessa har många gånger stor betydelse för utredningens målgrupp eftersom de i stor utsträckning avser områden som är av betydelse för dessa barn och unga och belyser hur insatser av vikt för dem fungerar.</P>
<P class="p62 ft8">Jag anser att det behövs en bättre samordning av insatser av detta slag och att Skolverket som har ett sektorsansvar på utbild- ningsområdet bör ges en tydligare roll genom att myndigheten får ett samordningsansvar förslagsvis på sätt beskrivs nedan för statliga insatser som riktas mot förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet.</P>
<P class="p147 ft8">Socialstyrelsen har i dag enligt 8 § förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen ett sådant samordningsansvar för statliga insatser inom hälso- och sjukvård och socialtjänst rikt- ade mot barn och unga. Motsvarande bestämmelse finns inte i förordningen (2009:1214) med instruktion för Statens skolverk.</P>
<P class="p62 ft8">Jag ser här behov av att Regeringskansliet bevakar att Skolverket ges ett samordningsansvar när så krävs. Det behöver alltså inte nödvändigtvis ske genom en ändring av Skolverkets instruktion. En annan möjlig väg att uppnå samordning är nämligen att i stället ge myndigheter fler gemensamma uppdrag och samtidigt ge den sektorsansvariga myndigheten ett samordningsansvar. Om upp- dragen därtill resulterar i en gemensam rapport som tas emot av Regeringskansliet kan detta också underlätta den kommande beredningen av frågan. Jag tar inte ställning till vilket av dessa alternativ som bör väljas utan överlåter detta till regeringen att bestämma, särskilt med hänsyn till att det för närvarande till följd av nya skollagens tillkomst pågår en översyn av de kompletterande regelverken.</P>
<P class="p725 ft19">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p726 ft21"><SPAN class="ft15">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft83">Samverkan på kommunal central nivå behöver förbättras</SPAN></P>
<P class="p724 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>För att stärka samverkan på kommunal central nivå mellan de ansvariga för utbildning och socialtjänst och synliggöra framgångsrika metoder och samhällsekonomiska konse- kvenser av förebyggande insatser för barn och elever med sam- mansatta stödbehov behöver ett utvecklingsarbete genomföras.</P>
<P class="p727 ft8">För detta utvecklingsarbete bör ett tidsbegränsat nationellt ekonomiskt stöd införas, ett stimulansbidrag.</P>
<P class="p724 ft27"><SPAN class="ft73">Min bedömning: </SPAN>För att uppnå en helhetssyn på samverkan om förebyggande insatser för barn och unga bör även hälso- och sjukvårdens insatser för målgruppen kunna ingå.</P>
<P class="p661 ft8">Hemkommunen för barn och elever har som huvudman för verk- samhet enligt nya skollagen i förhållande till övriga huvudmän enligt nya skollagen en unik position genom sitt ansvar för uppföljning av skolplikten och sitt ansvar för att finansiera barns och elevers utbildning. Dessa ansvarsfrågor vilar på den kom- munala huvudmannen oavsett var ett barn eller en elev genomför sin skolgång eller deltar i verksamhet i förskola eller annan peda- gogisk verksamhet. Ansvaret ger goda möjligheter till uppföljning av insatser och stöd till barn och elever i behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p112 ft8">Om barn och elever i behov av stöd blir föremål för tidiga insatser och även det förebyggande arbetet är framgångsrikt inne- bär det troligen också att framtida kostnader för kommunen, men även samhället i stort, kan minska till följd av att behovet av stödinsatser på sikt minskar.</P>
<P class="p102 ft8">På central kommunal nivå har hemkommunen även ett ansvar för socialtjänst och utbildningsfrågor (med kultur- och fritid) och kan genom överenskommelser med andra kommuner eller huvud- män för hälso- och sjukvården underlätta samverkan.</P>
<P class="p122 ft8">Kommunen har alltså en möjlighet att ta ett helhetsansvar för barns och elevers utbildning oavsett var utbildningen ges. Denna unika position med starka incitament och stora möjligheter att agera har – som jag ser det – ingen annan aktör när det gäller barn och elever med olika typer av stödbehov.</P>
<P class="p112 ft8">I utredningens kartläggning har framkommit att det finns flera kommuner som kommit förhållandevis långt i detta arbete, men att</P>
<P class="p105 ft19">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">det också finns betydande problem inom området. I dagens regler- ing av skolan betonas rektors och pedagogers autonoma ställning. Den rektor som för tillfället har ansvaret för en elevs skolgång har alltså att förverkliga hela det nationella uppdraget för skolan under den tid som eleven är knuten till den skola som han eller hon är rektor för. I ett mål- och resultatstyrt system som kännetecknas av en långtgående decentralisering kombinerad med en valfrihet för elever och föräldrar är det svårt att urskilja det helhetsansvar som huvudmannen, kommunen på central nivå, har.</P>
<P class="p62 ft8">Skolinspektionen har riktat kritik mot att kommuner brustit i sitt uppföljningsansvar och inte har haft den helhetssyn som krävs när det gäller planeringsansvaret för elevers hela skolgång och behovet och tillgången till stödinsatser.</P>
<P class="p14 ft8">I kommunstudien har jag mött rektorer som har haft att självständigt hantera svåra konflikter och stödbehov men som känt att de inte fått nödvändigt stöd från central kommunal nivå. Exempel på motsatsen finns dock också i kommunstudien. Det finns kommuner där politiker och förvaltning tillsammans med chefer och verksamheter tagit initiativ till olika utvecklingsinsatser eller resultatuppföljning. Ett exempel är att vissa kommuner valt att utveckla elevhälsans roll och ansvar. I dessa kommuner har denna insats setts som en stark framgångsfaktor.</P>
<P class="p142 ft8">Nuvarande regelverk lägger enligt min bedömning inte hinder i vägen för kommuner som vill utnyttja sitt mandat. Detta gäller även i förhållande till rektorers och pedagogers autonoma ställning då initiativ när de tagits har tagits i samförstånd. Som framgår ovan finns det också redan flera framgångsrika exempel på kommuner som gör detta. De framgångar dessa kommuner rönt och hur de uppnått dessa sprids emellertid inte på ett effektivt sätt och de får därför inte genomslag nationellt trots ambitiösa satsningar från bl.a. SKL<A href="#page_265"><SPAN class="ft32">1 </SPAN></A>(Öppna jämförelser och till utvecklingsarbetet knutna analysrapporter om framgångsfaktorer) och Skolverket (utveck- lingsprojektet om samverkan).</P>
<P class="p142 ft8">En annan aspekt är att resultat från forskning och utvecklings- insatser implementeras i begränsad omfattning, varför utvecklingen sammantaget blir fragmentarisk. Det nu pågående utvecklings- arbetet kring psykisk hälsa för barn och unga som bedrivs av SKL är exempel på att organisationen i en överenskommelse med staten har tagit ansvar för att driva ett projekt där 14 lokala</P>
<P class="p108 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets kommuner, landsting och regioner.</P>
<P class="p454 ft19">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">modellområden (landsting där en eller flera kommuner ingår) deltar. Projektet, Modellområdesprojektet, beräknas vara avslutat år 2011 och har som syfte att parallellt utveckla både samverkans- modeller och arbetssätt för nationell spridning.</P>
<P class="p728 ft40">Systematiskt kvalitetsarbete som grund för samverkan med inriktning på förebyggande insatser</P>
<P class="p79 ft8">Huvudmännen för verksamheter enligt nya skollagen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Regeringen betonar att nationell likvärdighet i ett decentraliserat system förutsätter att staten fastställer nationella mål och systematiskt följer upp och granskar att målen nås och att ett systematiskt kvalitetsarbete utvecklas på lokal nivå.</P>
<P class="p102 ft8">Nya skollagens krav på huvudmannen skulle kunna utnyttjas för att stärka förutsättningarna för en samverkan mellan främst skolan och socialtjänsten men även med hälso- och sjukvården. Samverkan bör inriktas på av forskningen definierade riskfaktorer för psykisk ohälsa och social problematik. Även uppföljningen av verk- samheten bör inriktas mot vad forskningen identifierar som tydliga riskfaktorer på dessa två områden. Även den forskning som finns om vilka faktorer som är betydelsefulla för en framgångsrik sam- verkan bör utnyttjas. Att detta skulle kunna var ett sätt att stärka och utveckla samverkan stöds av vad som framkommit inom ramen för det s.k. Modellområdesprojektet och genom tidigare utveck- lingsarbete och forskning kring samverkan.</P>
<P class="p77 ft8">Jag menar därför att samverkan på kommunal central nivå mellan ansvariga för utbildning och socialtjänst behöver stärkas och att framgångsrika metoder och samhällsekonomiska konsekvenser av förebyggande insatser för barn och unga med sammansatta stödbehov behöver tydliggöras genom att ett utvecklingsarbete genomförs. Denna samverkan med bas i det kommunala ansvaret för utbildning och socialtjänst kan ses som ett naturligt nästa steg i det utvecklingsarbete som Modellområdesprojektet med basen i landstingen utgör. De erfarenheter som vunnits under genom- förandet av Modellområdesprojektet ska tas tillvara i denna före- slagna satsning kring samverkan. Genomförandet bör uppmuntras med hjälp av ett tidsbegränsat nationellt stöd, ett stimulansbidrag.</P>
<P class="p567 ft27">Detta utvecklingsprojektsarbete skiljer sig från tidigare utveck- lingsinsatser genom att samverkan ska bedrivas som en del av det</P>
<P class="p463 ft19">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">ordinarie förebyggande arbete som en kommun kan genomföra inom ramen för sin uppföljning av verksamheten inför exempelvis kommande budgetbeslut. Arbetet ska baseras på resultat från forskningen om risk- och skyddsfaktorer och vikten av tidiga och förebyggande insatser. De kommuner som arbetar framgångsrikt med detta bör bidra med resultat som kan utvärderas och spridas nationellt för att därefter kunna implementeras i fler kommuner.</P>
<P class="p95 ft8">Utvecklingsarbetet skulle inom de gränser som nu gällande lagstiftning uppställer kunna innefatta följande moment.</P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Samtliga enheter (förskola, skola och annan pedagogisk verk- samhet, i såväl fristående som kommunal regi) lämnar i den mån de berörs avidentifierade uppgifter till den centrala kommunala förvaltningen. Det är helhetsansvaret som åvilar kommunen som här adresseras. Därför måste både kommunala och fri- stående enheter ingå. Uppgifterna bör avse frånvaro, risk för att målen inte kommer att nås, långvariga och höga stödbehov hos barn och elever samt antalet anmälningar till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och till polisen på grund av misstänkt brottslighet.</SPAN></P>
<P class="p729 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Detta underlag kan sedan ligga till grund för samverkan med socialtjänsten i kommunen. Socialtjänsten bör ta fram ett avidentifierat underlag om antal föräldrar med långvarigt för- sörjningsstöd, missbruksproblem respektive psykisk sjukdom med barn i skolåldern.</SPAN></P>
<P class="p730 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Samverkan på kommunal central nivå bör främst syfta till att utröna om det kan finnas behov av förebyggande och främjande insatser för att stödja de barn och elever som finns i verk- samheterna.</SPAN></P>
<P class="p731 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Kommunen har på central nivå ett helhetsansvar för uppföljning av skolplikt och ett betalningsansvar för elever oavsett i vilken skola eleven går samt är också den instans som kan få eko- nomiska vinster av ett förebyggande arbete. Det finns kom- muner som försökt att uppskatta dessa och inrättat särskilda finansieringsstöd, s.k. sociala investeringsfonder. Andra kom- muner har sett behovet av att samfinansiera aktiviteter eller institutionalisera samverkan i form av t.ex. familjecentraler.</SPAN></P>
<P class="p732 ft19">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395268x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p733 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Följande frågor borde ställas och besvaras: Elevhälsans roll i samverkan – underlättar elevhälsans olika kompetenser sam- verkan? Hur kan hälso- och sjukvårdens kompetens stödja före- byggande insatser för barn och elever? Vilken information skulle kunna lämnas för att stödja kommunens förebyggande insatser?</SPAN></P>
<P class="p636 ft8">Jag anser att denna utvecklingsinsats har nära samband med det pågående Modellområdesprojektet som nu genomförs av SKL och som går in en avslutande fas under år 2011. Denna utveck- lingsinsats grundas på en överenskommelse med staten om innehåll och villkor för genomförandet. Det finns starka skäl för regeringen att överväga att låta staten ingå en ny överenskommelse där det utbildningspolitiska perspektivet är utgångspunkten för överens- kommelsen. Det finns flera fördelar med en sådan överenskom- melse eftersom vunna erfarenheter av genomförandet av Modell- områdesprojektet kan tas tillvara. SKL har ansvar både för utbildning, socialtjänst och hälso- och sjukvård och därigenom den nödvändiga kompetensen för att genomföra en sådan utvecklings- insats som jag föreslår. Viktigt är dock att även fristående aktörer erbjuds att delta i utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft60">Förtydligande av skyldigheten att samverka</SPAN></P>
<P class="p734 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>Bestämmelserna om samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i dess lydelse enligt SFS 2010:662 och skollagen (2010:800) ändras så att det tydliggörs att socialnämndens initiativ inte krävs för att samverkan ska ske.</P>
<P class="p735 ft8"><SPAN class="ft40">Min bedömning: </SPAN>Socialtjänsten ska fortfarande ha ett första- handsansvar för att samverkan kommer till stånd. De begräns- ningar för att lämna ut uppgifter som följer av sekretess- och tystnadspliktslagstiftning påverkas inte av förslaget.</P>
<P class="p736 ft19">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Bakgrund</P>
<P class="p58 ft8">Barn och unga är allas ansvar; föräldrars, samhällets, socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens, förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets och i viss mån även polisens. Detta gäller särskilt vad avser att uppmärksamma och därefter agera när ett barn eller en ung person far illa eller riskerar att fara illa i något avseende.</P>
<P class="p93 ft8">För att samhället ska kunna ta detta gemensamma ansvar och förebygga och åtgärda situationer som innebär att ett barn eller en ung person far illa eller riskerar att fara illa har lagstiftaren bl. a. infört särskilda regler som innebär en skyldighet för vissa aktörer att samverka i dessa frågor både på ett övergripande plan och i individärenden.</P>
<P class="p62 ft8">Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa regleras i följande bestämmelser.</P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">1 kap. 2 a § skollagen (1985:1100), 1985 års skollag. Bestäm- melsen finns även i 29 kap. 13 § i skollagen (2010:800), nya skollagen, med ett förtydligande av vilka inom all verksamhet som avses i nya skollagen som omfattas av skyldigheten.</SPAN></P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">5 kap. 1 a § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Barnskyddsutred- ningen har föreslagit att samverkansbestämmelsen i SoL ska överföras till den av den utredningen föreslagna lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU) med vissa mindre ändringar som här inte är av direkt betydelse.</SPAN></P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">2 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL.</SPAN></P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">2 kap. 1 a § lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjuk- vårdens område (1998:531), LYHS. När LYHS den 1 januari 2011 ersätts av patientsäkerhetslagen (2010:659) kommer sam- verkansbestämmelsen i LYHS att överföras till 6 kap 5 § i den lagen.</SPAN></P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">3 § polislagen (1984:387).</SPAN></P>
<P class="p737 ft8">Socialnämnden har enligt 5 kap. 1 a § SoL ett förstahandsansvar för att samverkan kommer till stånd.</P>
<P class="p738 ft19">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Oklar utformning av samverkansbestämmelserna</P>
<P class="p88 ft8">I HSL och nya skollagen anges att hälso- och sjukvården respektive huvudmannen för verksamhet som avses i nya skollagen och den som är anställd i sådan verksamhet ”på socialnämndens initiativ” ska samverka i frågor beträffande barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p102 ft8">Uttrycket ”på socialnämndens initiativ” återfinns varken i polislagen eller i LYHS utan där anges endast att polisen respektive hälso- och sjukvårdspersonalen ska samverka i dessa frågor.</P>
<P class="p122 ft8">Varför bestämmelserna om samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa fick olika lydelser när de infördes år 2003 går enligt min uppfattning inte att utläsa av förarbetena. I Kom- mitténs mot barnmisshandel slutbetänkande Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72) fanns uttrycket ”på social- nämndens initiativ” inte med i lagförslaget. I propositionen (2002/03:53) Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. behandlas inte uttrycket särskilt. Det har alltså inte såvitt jag kunnat utröna i propositionen behandlats varför man till skillnad från Kommittén mot barnmisshandel valde att i två av de föreslagna lagbestämmelserna, paragraferna i HSL och i 1985:års skollag, föra in orden ”på socialnämndens initiativ”.</P>
<P class="p403 ft8">Vid en bokstavlig tolkning av orden ”på socialnämndens initiativ” ger de närmast intryck av att samverkan ska komma till stånd endast om socialnämnden tar initiativ till denna. Detta tycks dock enligt min mening inte ha varit lagstiftarens avsikt när bestämmelserna infördes år 2003. Enligt förarbetena är sam- verkansskyldigheten för aktörerna densamma, med den skillnaden att socialnämnden ålagts ett förstahandsansvar för att en samverkan kommer till stånd. Språkligt innebär ett förstahandsansvar inte ett exklusivt ansvar utan enbart ett huvudansvar som inte utesluter att andra också har ett ansvar.</P>
<P class="p450 ft8">Begreppet ”på socialnämndens initiativ” har enligt vad som framkommit under utredningens gång, både genom kommun- studien och genom uppgifter från Skolinspektionen, skapat en osäkerhet hos i vart fall förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet och deras respektive personal om hur samverkans- bestämmelsen ska förstås, dvs. huruvida verksamheterna och perso- nalen har möjlighet att själva ta initiativ till en samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Många av verksamheterna</P>
<P class="p302 ft19">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">och dess personal har tolkat bestämmelsen bokstavligen på sätt som beskrivits ovan.</P>
<P class="p14 ft27">Huruvida hälso- och sjukvården präglas av samma osäkerhet har jag ingen kännedom om.</P>
<P class="p120 ft40">Möjligheten att ta initiativ till samverkan bör förtydligas</P>
<P class="p73 ft8">Oklarheten när det gäller vilka samhällsaktörer som kan ta initiativ till samverkan vad avser barn och unga som far illa eller riskerar illa måste undanröjas. Det ska av bestämmelserna klart framgå att socialnämndens initiativ inte krävs för att en samverkan ska komma till stånd, utan att även de andra samhällsaktörer som anges i sam- verkansbestämmelserna har möjlighet att ta initiativ till samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p62 ft8">Min uppfattning är att även samverkansbestämmelsen för hälso- och sjukvården bör förtydligas så att samtliga bestämmelser blir enhetligt utformade.</P>
<P class="p14 ft8">Otydligheten har fått till följd att i vart fall förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet och deras personal i vissa fall avstått från att ta initiativ till samverkan trots att detta har varit påkallat i tron att de inte haft denna möjlighet. Förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet har uppfattat det som att rela- tionen mellan dem och socialtjänsten inte är jämlik. Påpekas bör i detta sammanhang att förskolans, skolans och annan pedagogisk verksamhets behov att ta initiativ till samverkan med andra aktörer i samhället aktualiseras i de fall där dessa verksamheter behöver knyta komplementär kompetens till sig, dvs. inom det område som inte definieras som deras eget och som inte följer av nya skollagens materiella innehåll. Detsamma torde gälla hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p153 ft8">Genom ett tydliggörande av bestämmelsen kan det i större utsträckning säkerställas att barn som far illa eller riskerar att fara illa också ett tidigt skede får den hjälp och det stöd de kan behöva. Förskolan, skolan och fritidshemmet är exempel på naturliga delar av barnets vardag och har därför många gånger goda möjligheter att redan initialt upptäcka dessa barn och unga. Även hälso- och sjukvården har goda sådana möjligheter, vilka bör tas tillvara. Att tydliggöra bestämmelserna på sätt förslaget innebär ligger också i linje med att barn och unga som far illa är hela samhällets ansvar och innebär ett stöd för bl.a. skolan i arbetet med dessa barn.</P>
<P class="p516 ft19">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Hur kan bestämmelserna förtydligas?</P>
<P class="p88 ft8">Jag föreslår att 2 f § HSL i dess lydelse enligt SFS 2010:662 som träder i kraft den 1 januari 2011 och 29 kap. 13 § nya skollagen som börjar tillämpas den 1 juli 2011 förtydligas genom att orden ”på socialnämndens initiativ” utgår. Genom denna ändring framgår det klart redan av paragrafernas lydelse att inte bara socialnämnden kan ta initiativ till samverkan. I begreppet samverkan får anses ligga både en skyldighet att själv uppmärksamma ett eventuellt behov av samverkan och att samverka inom de gränser lagstiftningen uppställer.</P>
<P class="p112 ft8">I polislagen och LYHS finns som sagt inte motsvarande formu- lering varför någon ändring av samverkansbestämmelserna i dessa lagar inte är nödvändig.</P>
<P class="p122 ft8">Inte heller krävs någon ändring i den patientsäkerhetslag som ersätter LYHS den 1 januari 2011 då bestämmelsen om samverkan oförändrad överförs till den lagen.</P>
<P class="p739 ft73">Återstående begränsningar av möjligheterna att få en samverkan till stånd</P>
<P class="p111 ft8">Förutsättningarna för att få en samverkan till stånd ser olika ut på övergripande nivå respektive i ett individärende. Samverkans- skyldigheten avser alla nivåer.</P>
<P class="p122 ft8">Under förutsättning att det finns en samsyn, en förståelse för och kunskap om varandras uppdrag och gränserna för dessa samt rutiner och en vilja att bedriva ett samverkansarbete på en över- gripande nivå ställer sällan eller aldrig tolkningen eller tillämp- ningen av lagstiftningen några hinder i vägen för att få en sådan samverkan till stånd.</P>
<P class="p112 ft8">På individnivå finns ytterligare hinder för att en samverkan ska komma till stånd. Samverkan på individnivå bygger i huvudsak på den enskildes och/eller vårdnadshavarnas samtycke. Finns inget samtycke kan en samverkan i princip inte initieras. Samverkan kan inte heller innefatta ett utbyte av information om individen om inte den enskilde och/eller vårdnadshavaren samtycker till att så sker eller sekretess- och tystnadspliktslagstiftningen medger detta efter en menprövning. En annan begränsning i möjligheten att få en samverkan till stånd i ett individärende är de regler som gäller för de olika samhällsaktörernas respektive verksamhet och deras möjligheter att agera och samverka inom sitt ansvarsområde.</P>
<P class="p740 ft19">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft8">Det är, inte minst vid ett förtydligande av nu aktuellt slag av samverkansbestämmelserna, viktigt att samhällsaktörerna som berörs av ändringen har och får kunskap om samt respekterar varandras uppdrag och de begränsningar som kan finnas i möjlig- heten att få en samverkan till stånd även om en aktör utnyttjat sin möjlighet att påtala behovet.</P>
<P class="p93 ft8">Det är också viktigt att rutiner för samverkan, särskilt på individnivå, utarbetas. Slutligen måste samhällsaktörerna verka för att få samtycke från enskilda att lämna ut uppgifter inom ramen för samverkan och, när detta inte går, utnyttja de möjligheter som kan finnas i vissa fall att efter en menprövning trots allt lämna ut upp- gifterna i de fall detta kan vara lämpligt. I detta sammanhang vill jag rikta uppmärksamhet mot de två förslag jag presenterar i avsnitten 7.2.2 och 7.4.2.</P>
<P class="p99 ft40">Socialnämndens förstahandsansvar</P>
<P class="p741 ft73">och begränsningarna i möjligheten att lämna ut uppgifter om en individ kvarstår oförändrade</P>
<P class="p149 ft8">Socialnämnden har ett förstahandsansvar för att samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa kommer till stånd. Detta framgår av 5 kap. 1 a § SoL sista meningen. Nämnden ska aktivt verka för att en samverkan kommer till stånd. Det framstår enligt min mening som både rimligt och korrekt att social- nämnden har detta ansvar och någon ändring i detta avseende föreslås inte av mig.</P>
<P class="p200 ft8">Inte heller föreslår jag någon ändring beträffande möjligheten att i samband med samverkan lämna ut uppgifter om en enskild. De begränsningar sekretess- och tystnadspliktslagstiftningen innebär i detta avseende ska fortfarande gälla. Samverkan bryter inte even- tuell sekretess och tystnadsplikt för någon av de samhällsaktörer som ingår i samverkan men det finns som framgår ovan vissa möjligheter att trots dessa regler i vissa fall lämna ut uppgifter.</P>
<P class="p570 ft28"><SPAN class="ft28">7.2</SPAN><SPAN class="ft41">Barns och elevers rätt behöver stärkas</SPAN></P>
<P class="p100 ft27">Alla barn och elever ska ha rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Utbildningen ska vara likvärdig. Genom nya skol- lagen stärks barns och elevers rätt till stöd. Men kan regelverket</P>
<P class="p697 ft19">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p742 ft8">skydda barn och elever i behov av stöd och deras rätt? Vilka lärdomar kan dras av tillämpningen av dagens regelverk?</P>
<P class="p375 ft35"><SPAN class="ft35">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Mer stöd för en korrekt</SPAN></P>
<P class="p743 ft15">tillämpning av gällande regler behövs</P>
<P class="p744 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Skolverket och Skolinspek- tionen ett gemensamt uppdrag att inventera behovet av för- ordningar, föreskrifter och allmänna råd för att tillämpningen av skollagen (2010:800) ska bli mer rättssäker vad avser myndig- hetsutövning vid beslut som avser barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning.</P>
<P class="p745 ft8">Om regeringen, efter myndigheternas avrapportering, bedömer att ett sådant behov föreligger avgör regeringen hur behovet lämpligen ska tillgodoses.</P>
<P class="p746 ft8">Rätten till överklagande av vissa beslut utvidgas och rätts- säkerheten stärks i nya skollagen. För att överklaganderätten ska få tänkt effekt och för att rättsäkerheten verkligen ska stärkas är det viktigt att tillsyn, anmälningar och överklaganden grundas på ett tydligt och enhetligt regelverk så att t. ex. ansvariga huvudmän och rektorer kan fatta beslut på ett rättssäkert sätt och tillse att personalen har kunskap om gällande regelverk. Lika viktigt är att barn och elever eller framför allt deras vårdnadshavare har möjlig- het att förutse besluten och att överblicka sina möjligheter att röna framgång vid ett överklagande.</P>
<P class="p573 ft8">1985 års skollags bestämmelser avseende barn och elever i behov av särskilt stöd ska garantera en likvärdig utbildning. Det gör den i praktiken inte i dag eftersom tillämpningen brister. Skolinspek- tionen pekar i sin rapport till regeringen på att bristerna i detta avseende inte avhjälpts trots mångåriga problem. Av Skolinspek- tionens rapport framgår att det finns stora brister i tillämpningen trots de allmänna råd som Skolverket utfärdat och annat stödjande material. En allvarlig konsekvens av detta är att barn och elever kan gå miste om sin rätt till en likvärdig utbildning. Ett allvarligt exempel på detta är de brister Skolinspektionen påtalat när det gäller elever som på bristfälligt underlag placerats inom särskolan.</P>
<P class="p544 ft8">Denna allvarliga bild bekräftas i utredningen också av att ansvariga i verksamheterna efterlyser ett tydligt stöd i hand-</P>
<P class="p747 ft19">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">läggningen av beslut som berör barn och elevers rätt till en lik- värdig utbildning. I kommunstudien framkom tydliga önskemål om ett tydligare regelverk som gör beslutsfattandet enklare. Den efterkontroll av besluten som Skolinspektionens tillsyn och beslut i anmälningsärenden innebär kan inte fylla detta behov.</P>
<P class="p14 ft8">Jag ser allvarligt på att de regler som ska skydda de barn och elever som behöver mest stöd hittills inte förmått garantera deras rätt till en likvärdig utbildning på grund av att de tillämpas felaktigt eller på olika sätt över landet. Det är oacceptabelt och det måste säkerställas att detta förändras när nya skollagen börjar tillämpas.</P>
<P class="p95 ft8">De brister i tillämpningen av 1985 års skollag som de som deltagit i kommunstudien pekat, på och som Skolinspektionen iakttagit i sina granskningar, är allvarliga och kvarstår trots på- pekanden och stödinsatser. Sådana åtgärder är alltså inte tillräckliga för att komma till rätta med problemen.</P>
<P class="p62 ft8">En berättigad fråga är därför om nya skollagens regler ensamma förmår garantera en tillämpning som leder till likvärdighet och rättssäkerhet vid beslut om åtgärdsprogram eller anpassad studie- gång eller andra beslut eller åtgärder där elevers rätt till utbildning berörs utan att dess bestämmelser förtydligas genom förordningar, föreskrifter och annan vägledning i dessa avseenden.</P>
<P class="p62 ft8">Jag gör bedömningen att svårigheterna att tillämpa regelverket inte med säkerhet avhjälps av införandet av den nya skollagen mot bakgrund av de allvarliga problem som konstaterats. Vidare är det inte troligt att nya skollagen ensam kan åtgärda identifierade brister i de avseenden som angetts ovan eftersom reglerna vad avser barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning i många fall är oför- ändrade. Jag föreslår därför att regeringen ger Skolinspektionen och Skolverket ett gemensamt uppdrag att inventera vilka tillämp- ningsproblem som finns enligt 1985 års skollag vad avser myndig- hetsutövning i samband med beslut som berör barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning. Myndigheterna bör därefter noga följa genomförandet av nya skollagen och särskilt följa upp om de identifierade tillämpningsproblemen minskat eller kvarstår och behovet av förtydliganden av hur nya skollagens bestämmelser ska tillämpas.</P>
<P class="p107 ft8">De främsta argumenten för att en sådan inventering och uppföljning bör göras är följande.</P>
<P class="p118 ft27"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft30">Rättsosäkerhet råder för både barn, elever och vårdnadshavare då regelverkets konsekvenser i enskilda ärenden inte kan bedömas.</SPAN></P>
<P class="p502 ft19">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p559 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">För ansvariga beslutsfattare är rättsläget också osäkert.</SPAN></P>
<P class="p748 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Handläggningen kan leda till kritik i efterhand av Skol- inspektionen. Skolinspektionens tillsyn har ökat och att det har därigenom blivit tydligare att dess beslut i anmälningsärenden leder till en de factonormering.</SPAN></P>
<P class="p408 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Tillämpningen enligt 1985 års skollag förbättrades inte till- räckligt trots stödmaterial från Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p408 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Överklaganderätten som införs i nya skollagen är avsedd att stärka rättssäkerheten, men kan om dagens förhållanden i övrigt består komma att leda till att de som överklagar fattade beslut missbedömer rättsläget. Det kan i sin tur leda till många onödiga överklaganden som påverkar förvaltningsrätternas och Skol- verkets överklagandenämnds arbetsbelastning och kostnader.</SPAN></P>
<P class="p138 ft8">Skolinspektionen och Skolverket avrapporterar i dag självständigt till regeringen sina bedömningar av skolsektorn. Jag har erfarit att Skolverket och Skolinspektionen har regelbundna kontakter. Dessa kontakter behöver systematiseras för att identifiera behovet av ett förtydligande av den nya skollagstiftningen.</P>
<P class="p122 ft8">Min bedömning är att resultatet av Skolinspektionens tillsyn och beslut i anmälningsärenden redan i dagsläget med nuvarande regelverk som grund genererat ett unikt och bra underlag för att systematiskt kunna bedöma om det finns behov av ett förtyd- ligande av den nya skollagstiftningen genom förordningar, före- skrifter m.m. Skolinspektionens arbete ger också en god indikation beträffande på vilka områden behoven kan vara särskilt stora. Skolinspektionens konstateranden så här långt bör kunna tas som utgångspunkt i arbetet med att inventera behoven inom ramen för nya skollagen. Även Skolverket får genom olika förfrågningar en bild av oklarheter i nu gällande regelverk.</P>
<P class="p112 ft8">Inventeringen bör vara baserad på en analys utifrån dels genom- förd tillsyn och beslut vid anmälningar, dels en analys av gällande författningar i syfte att tillse att tillämpningen av reglerna blir rättssäker och därigenom garanterar en likvärdig utbildning för alla barn och elever.</P>
<P class="p112 ft8">Ansvariga företrädare från kommunal central nivå och från verk- samhetsnivå, varvid både kommunala och fristående verksamheter enligt skollagen bör vara företrädda, bör ges möjlighet att lämna synpunkter inom ramen för arbetet. Det är särskilt viktigt eftersom</P>
<P class="p50 ft19">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">det finns kommuner och fristående verksamheter som utarbetat rutiner som kan ge ett bra underlag för vad som är att betrakta som en god tillämpning på området.</P>
<P class="p92 ft8">När Skolinspektionen och Skolverket avgett sin gemensamma rapport kan regeringen ta ställning till frågan om behovet av kompletterande förordningar, föreskrifter och annan vägledning och se över vilka eventuella lagändringar som krävs för att detta ska kunna förverkligas.</P>
<P class="p93 ft8">Om inventeringen och uppföljningen skulle visa att det finns ett behov av kompletterande förtydligande regler till nya skollagen överlämnar jag till regeringen att avgöra hur behovet lämpligen kan tillgodoses. Av förklarliga skäl kan jag i dagsläget inte uttala mig om behovet och vad som krävs för att detta ska kunna tillgodoses. Jag nöjer mig med att konstatera att Skolverket rimligen bör få ansvaret för att utfärda föreskrifter och annan vägledning på området i den mån det är denna typ av kompletterande regelverk som krävs. I dag saknar Skolverket i flera avseenden sådana bemyndiganden som krävs för att detta skulle vara möjligt.</P>
<P class="p74 ft8">Sådana eventuella förtydligande regler är enligt min bedömning väl förenliga med den mål- och resultatstyrning och den grund för ansvarsfördelningen som finns mellan stat och kommun. En ökad kompletterande reglering på det område som gäller likvärdighet och en rättssäker myndighetsutövning innebär inte någon inskränk- ning i den pedagogiska friheten eller det lokala ansvaret för skol- utveckling. Mitt förslag om en inventering och uppföljning av det behov av kompletterande reglering som jag redan nu tycker mig se gäller endast beslut som innebär myndighetsutövning där barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning berörs. På sikt innebär mitt förslag att ansvariga för beslutsfattande på olika nivåer kommer att få en bättre bild av hur olika bestämmelser i nya skollagen ska tolkas och tillämpas. Det bör kunna leda till att fler barn och elever får de insatser de har rätt till enligt lag. För ansvariga i t.ex. skolan kan den osäkerhet som råder i dag minska och förutsägbarheten för enskilda öka. Förslaget ska ses som ett svar på de behov av stöd från nationell nivå som uttryckts av beslutsfattare på olika nivåer.</P>
<P class="p749 ft19">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p750 ft15"><SPAN class="ft15">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Uppdrag om sekretessreglernas betydelse vid samverkan</SPAN></P>
<P class="p751 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Skolverket, Skolinspektionen och Socialstyrelsen ett gemensamt uppdrag att kartlägga och analysera om tillämpningen av gällande sekretessregler utgör ett hinder för samverkan mellan förskola, skola och annan peda- gogisk verksamhet och socialtjänst samt hälso- och sjukvård och i så fall i vilken omfattning.</P>
<P class="p727 ft27">Om dessa svårigheter kan avhjälpas genom förtydliganden, kompletterande reglering eller utbildningsinsatser så bör myndig- heterna återkomma till regeringen med förslag på hur.</P>
<P class="p654 ft8">Under utredningsarbetets gång har jag mött många inom för- skolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet men också andra verksamheter som uttryckt misstro mot hur andra verksamheter tillämpar sekretesslagstiftningen inom sina respektive områden vid samverkan. Denna uppfattning kan säkerligen i många fall vila på ett missförstånd om vilket uppdrag exempelvis socialtjänsten eller BUP har och vilka gränser gällande sekretesslagstiftning sätter för möjligheten att samverka och lämna ut uppgifter i främst individ- ärenden. En sådan misstro gagnar inte en god samverkan och kritiken bör tas på allvar. Den kan tyda på att tillämpningen av gällande sekretessregler leder till att samverkan försvåras.</P>
<P class="p112 ft8">Regeringen bör ge Skolverket, Skolinspektionen och Social- styrelsen i uppdrag att klarlägga om tillämpningen av sekretess- lagstiftningen skapar hinder i samverkan mellan förskolan, skolan och annan pedagogisk verksamhet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården och i så fall i vilken omfattning. Om dessa svårigheter kan avhjälpas genom förtydliganden, kompletterande reglering eller utbildningsinsatser så bör myndigheterna återkomma till reger- ingen med förslag på hur. En fråga som särskilt bör undersökas inom ramen för uppdraget är hur den menprövningsmöjlighet som finns i vissa sekretessregler tillämpas och om samtycke från den enskilde efterfrågas för att möjliggöra ett utlämnande av uppgifter som annars inte hade fått lämnas ut.</P>
<P class="p89 ft8">För närvarande pågår en översyn av sekretess- och tystnads- pliktslagstiftningen inom utbildningsområdet, Utredningen om sekretess för uppgifter i skolväsendet och vissa andra utbildnings- former och verksamheter (U 2010:02). Den utredningen har ännu</P>
<P class="p199 ft19">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft8">inte redovisat sitt arbete. Det är viktigt att nu aktuellt förslag samordnas med resultatet av den utredningens arbete.</P>
<P class="p375 ft35"><SPAN class="ft35">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft82">Vikten av att övergångar utformas</SPAN></P>
<P class="p624 ft15">så att de stödjer elevers fortsatta lärande</P>
<P class="p752 ft8"><SPAN class="ft40">Min bedömning: </SPAN>För att underlätta barns och elevers över- gångar inom och mellan skolor och skolformer behöver huvud- männen för verksamheter enligt nya skollagen se till att rutiner för dessa utarbetas och utformas på ett ändamålsenligt sätt i syfte att stödja elevens fortsatta lärande.</P>
<P class="p753 ft8">Jag har tidigare pekat på kommunens ansvar för en helhetssyn på barns och elevers utveckling och lärande. Ett barns väg genom utbildningen innebär många kritiska punkter där det finns risk att värdefull information går förlorad. Det är en särskilt viktigt fråga att uppmärksamma för de elever som har behov av stödinsatser av olika slag.</P>
<P class="p93 ft8">I kommunstudien framkom att det inte fanns centrala riktlinjer från förvaltningens sida på hur övergångar och dokumentation ska hanteras men från verksamheten fanns många uttalanden om att detta var ett förbättringsområde även om undantag fanns. Jag är medveten om att övergångar försvåras av att exempelvis gymnasie- skolor tar emot elever från många skolor och att övergångar på det sätt som sker inom grundskolans ram inte är genomförbara. Detta får dock inte hindra att värdefull information på annat sätt förs vidare så som också sker när gymnasieskolor tar emot nya elever.</P>
<P class="p95 ft8">Beroende på hur en kommun organiserar sig och fördelar det politiska nämndansvaret så kan det bli fler eller färre övergångar där en elev passerar en myndighetsgräns. Övergångar inom och mellan olika skolformer för barn och elever i behov av särskilt stöd kan innebära en risk för att viktig pedagogisk information går förlorad. Uppgifter i ett åtgärdsprogram som innehåller känslig information om en elev är i dag oftast skyddade av sekretess. När utredningen intervjuat verksamma i kommunstudien om sekretesslagstiftningen utgör något hinder eller problem i arbetet har svaren varierat. En majoritet anser att sekretesslagstiftningen inte är ett hinder efter- som skolan ofta får samtycke av elevens föräldrar att lämna ut nödvändig information vid övergångar mellan skolor. Andra svar</P>
<P class="p603 ft19">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">pekar på problem. Det finns föräldrar som inte vill lämna sitt sam- tycke. Många gånger beror det på att föräldrarna vill att deras barn ska få komma till en ny skola utan att vara belastad av tidigare dokumentation.</P>
<P class="p122 ft8">Min slutsats när det gäller övergångar och eventuella sekretess- problem är att den starkaste framgångsfaktorn är att åstadkomma ett förtroendefullt samarbete mellan skolan och föräldrarna. Ett sådant byggs upp genom ömsesidig respekt och ett ömsesidigt förtroende samt en tilltro till att skolans dokumentation är profes- sionell och innehåller relevant information för elevens fortsatta lärande. Ett annat problem jag mött under utredningens arbete är att lärare inte efterfrågar dokumentation om en elev eftersom den professionella nivån på denna uppfattas vara för låg. Exempelvis finns brister i relevansen i innehållet eller ofullständigheter som ger tolkningsproblem. En förklaring som angetts till bristerna i doku- mentationen i kommunstudien är att syftet med denna inte klargjorts.</P>
<P class="p450 ft8">Jag vill dock också lyfta fram att för många skolor fungerar samarbetet väl både med föräldrar och mottagande skola. I de fall där föräldrar trots skolans försök att skapa en förtroendefull relation inte lämnar samtycke kan skolan inte bortse från för- äldrarnas vägran att ge sitt samtycke. Skolan kan dock, vilket vissa skolor också gör, utnyttja elevhälsan som en viktig samarbets- partner i arbetet att försöka motivera föräldrarna till att trots allt lämna samtycke till att dokumentationen överlämnas.</P>
<P class="p77 ft8">Det är alltså viktigt att dokumentation i skolan håller en hög professionell nivå både för att föräldrar ska vara positiva till att den överlämnas och för att den ska kunna leda till en bra lärande- situation för eleven. En annan orsak till att dokumentationen bör vara professionell är att skolan som tar emot eleven ska vara intresserad av att ta emot och även efterfråga informationen. Skolinspektionen har pekat på problem med bristande professionell standard i dokumentation av elever och i utredningsarbetet har denna bild bekräftats.</P>
<P class="p754 ft19">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft35"><SPAN class="ft35">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft82">Uppföljning av rutiner för och</SPAN></P>
<P class="p624 ft15">kunskapen om anmälan till socialtjänsten</P>
<P class="p755 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>Skolinspektionen bör inom ramen för sitt tillsyns- uppdrag och sitt uppdrag att granska kvaliteten i verksamheten följa upp att verksamhet enligt nya skollagen har tydliga rutiner för och kunskaper om anmälningsplikten till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p756 ft8">Skolinspektionen efterfrågar inom den regelbundna tillsynen (fr o m år 2010) om förskolor och skolar har rutiner för anmälnings- skyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). På nationell nivå finns dock i dag inte någon säker bild av hur verk- samheter enligt nya skollagen sköter sin anmälningsplikt till social- tjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, beträf- fande barn som far illa eller riskerar att fara illa. Detta är allvarligt och jag har i utredningsarbetet mött uppfattningen att verksam- heterna anmäler i för liten utsträckning. Samtidigt har det under arbetets gång också framkommit att andra företrädare för verksam- heterna menar att de anmäler och anmäler utan att något händer.</P>
<P class="p142 ft8">Anmälningsplikten är ett av de viktigaste instrumenten för de barn och elever som lever i en utsatt situation ska få den hjälp de behöver. Deras rätt och skydd hänger på att reglerna om anmälan är kända och tillämpas korrekt.</P>
<P class="p62 ft8">Skolinspektionen kan enligt min mening inom ramen för sitt tillsynsansvar och sitt uppdrag att utföra kvalitetsgranskningar granska att verksamheterna har tydliga rutiner för och kunskaper om anmälningsplikten. En granskning av anmälningsplikten i den meningen att myndigheten gör en bedömning av det berättigade i en anmälan, en prövning i sak, faller dock utanför Skol- inspektionens befogenheter.</P>
<P class="p439 ft8">Kommunstudien visade att det inte på kommunal central nivå fanns någon uppföljning av antalet anmälningar till socialtjänsten. Detta faktum innebär att det inte heller från huvudmannens sida finns någon uppfattning om hur förskolor och skolor m.fl. till- lämpar regelverket kring anmälningar. Det var därigenom inte heller möjligt att få någon bild av hur samverkan med socialtjänsten fungerade i dessa fall. Jag bedömer att detta är en fråga som kommunen kan ha anledning att följa upp. Jag ser att den med fördel kan ligga till grund för samverkan på central nivå mellan</P>
<P class="p694 ft19">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">utbildningsansvariga och socialtjänstansvariga. Mot bakgrund av att detta helt ligger inom kommunens ansvar redovisar jag endast mina iakttagelser men gör ingen bedömning.</P>
<P class="p757 ft15"><SPAN class="ft15">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft60">Granskning av undervisningen för barn och</SPAN></P>
<P class="p532 ft15">unga som är placerade genom beslut av socialtjänsten</P>
<P class="p724 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>Skolinspektionen bör i samarbete med Social- styrelsen inom ramen för sin kvalitetsgranskning genomföra en granskning av hur barns och elevers rätt till utbildning till- godoses när de fullgör sin skolgång efter ett beslut om placering av socialtjänsten.</P>
<P class="p735 ft8"><SPAN class="ft40">Min bedömning: </SPAN>Det är av vikt att socialtjänsten och skola tar ansvar för sina verksamhetsområden både vad avser planering, genomförande och uppföljning vid en placering utanför det egna hemmet.</P>
<P class="p675 ft8">Skolinspektionen har granskat den särskilda undervisningen vid hem för vård och boende (HVB) och därvid funnit att det vid tidpunkten för granskningen fanns en del problem och oklarheter beträffande denna undervisningsform. Skolinspektionen föreslog vissa åtgärder för att komma till rätta med de uppmärksammade problemen.</P>
<P class="p420 ft8">Sedan granskningen genomfördes har nya skollagen trätt i kraft och denna börjar tillämpas fr.o.m. 1 juli 2011. Det är svårt att dra några bestämda slutsatser beträffande om nya skollagen löser de problem som Skolinspektionen pekat på i sin rapport eller inte. Det är också svårt att avgöra om nya skollagen kan ge upphov till andra nya problem. För att kunna dra några säkra slutsatser måste nya skollagen ha tillämpats ett tag. Bilden kompliceras ytterligare av att förordningar m.m. med koppling till nya skollagen ännu inte är beslutade.</P>
<P class="p403 ft8">Det bör dock framhållas att nya skollagen löst en del av den problematik som framkommit vid Skolinspektionens granskning, t.ex. samverkansproblem och frågor om överlåtande av huvud- mannaskapet för utbildning. Att så är fallet har utredningen underhand också fått bekräftat av Skolinspektionen.</P>
<P class="p496 ft19">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p758 ft8">Det är ändå av stor vikt att en ny granskning genomförs och prioriteras då elever vid HVB och andra barn och unga som pla- cerats efter beslut av socialtjänsten många gånger inte bara utbild- ningsmässigt utan även inom andra områden är att betrakta som mycket utsatta. Andra placeringar som bör vara föremål för gransk- ning är bl.a. socialtjänstens familjehem och Statens Institutions- styrelses institutioner. En ny granskning som därtill innehåller förslag på åtgärder av eventuella problem som framkommer skulle vara ett bra instrument för att uppnå målet att varje barn och elev ska få en god och likvärdig utbildning och för Sverige att leva upp till kravet om alla barn och elevers rätt till utbildning enligt de internationella konventioner som Sverige ratificerat.</P>
<P class="p759 ft8">Om detta kan uppnås skulle samhället göra stora vinster på flera plan, både i form av humant och ekonomiskt kapital, eftersom forskning visar på ett starkt samband mellan en god utbildning och hur det går för en individ i samhället i övrigt.</P>
<P class="p760 ft8">Granskningen bör dock denna gång inte begränsas till att enbart avse den särskilda undervisningen vid HVB utan utvidgas till att avse alla de barn och unga som genom beslut av socialtjänsten är placerade och där Skolinspektionen har ett ansvar för att utöva tillsyn över utbildningen i syfte att utvärdera hur deras utbildnings- situation ser ut. Att en sådan utvidgning av granskningen bör ske vinner stöd av kommunstudien.</P>
<P class="p761 ft8">Granskningen bör syfta till att utvärdera om nya skollagen löst en stor del av den problematik som tidigare funnits eller om i vart fall delar av problemområdena kvarstår alternativt nya problem uppstått. Granskningen bör även i den mån det är påkallat innehålla åtgärdsförslag.</P>
<P class="p761 ft8">En särskilt viktig fråga att överväga inom ramen för gransk- ningen är om det kan behövas en tydligare reglering för att social- tjänsten och utbildningsansvariga i kommunen ska kunna hantera säkerställandet av ett barns eller en elevs rätt till utbildning på ett ändamålsenligt sätt i samband med ett placeringsbeslut som socialtjänsten fattar. Detsamma gäller möjligheten för utbildnings- ansvariga att följa upp skolpliktsansvaret för dessa elever. Skol- inspektionen bör även belysa i vilken grad utbildningsfrågor för dessa elever kan beaktas i samband med tillståndsgivning.</P>
<P class="p762 ft8">Den nya granskningen bör genomföras när nya skollagen tillämpats en tid. På så sätt är det inte bara möjligt att utvärdera huruvida lagen i sig faktiskt löser den problematik jag här pekar på utan också gör det möjligt att se hur lagen rent faktiskt tillämpas.</P>
<P class="p763 ft19">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft8">När i tiden granskningen bör genomföras menar jag bör överlåtas till regeringen att avgöra.</P>
<P class="p402 ft28"><SPAN class="ft28">7.3</SPAN><SPAN class="ft41">Elevhälsan och kunskapssatsningar</SPAN></P>
<P class="p618 ft35"><SPAN class="ft35">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">En samlad elevhälsa –</SPAN></P>
<P class="p504 ft15">ett stöd för elevers måluppfyllelse</P>
<P class="p724 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>Regeringen bör i första hand i samband med den översyn som nu sker av förordningar och andra styrdokument för de verksamheter som berörs av nya skollagen se över det behov av förtydliganden av ansvaret för den samlade elevhälsan som kan finnas mellan den sektorsansvariga myndigheten Skol- verket och tillsynsmyndigheten Skolinspektionen och vad avser elevhälsans medicinska del Socialstyrelsen.</P>
<P class="p764 ft40">Min bedömning:</P>
<P class="p765 ft8">Regeringen bör också dels se över behovet av att behandlingsansvaret för barn och unga med psykiska besvär tydliggörs, dels se över behovet av att klargöra elevhälsans samverkans- och remitteringsmöjligheter till primärvården. Slut- ligen bör regeringen se över hur den medicinska delen av elev- hälsan bättre kan samarbeta med primärvården.</P>
<P class="p686 ft8">Elevhälsan har en strategisk uppgift inom skolans ram och dess uppdrag förtydligas i nya skollagen. Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas mål- uppfyllelse. I lagen regleras vilka personalkategorier och kompe- tenser som elevhälsan omfattar. I förarbetena till nya skollagen framhålls att det är angeläget att elevhälsan ska samarbeta med socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p102 ft8">Under utredningsarbetets gång har jag mött kommuner som medvetet satsat på och utvecklat elevhälsan till att vara en stöd- resurs för elever och lärare i den pedagogiska verksamheten.</P>
<P class="p102 ft8">Av kommunstudien framgår också att kommuner och före- trädare för skolan gärna skulle se att elevhälsan knöts närmare skolan i syfte att bidra till att elever når målen för utbildningen och att eventuella hinder för detta minskas.</P>
<P class="p102 ft8">Genom skollagens definition av en samlad elevhälsa ges nu öppningar för en utveckling där elevhälsan kan bli en än mer</P>
<P class="p684 ft19">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">strategisk resurs för att möjliggöra tidiga insatser och arbeta före- byggande. Elevhälsan tillför också strategisk kompetens på de områden där skolan uttrycker stora stödbehov, psykisk ohälsa och social problematik.</P>
<P class="p14 ft8">Elevhälsan regleras i nya skollagen och bör därmed enligt min bedömning ses som en självklar del av det utbildningspolitiska uppdraget. Det bör också få konsekvenser för hur ansvaret för elevhälsan synliggörs på nationell myndighetsnivå. I dag utfärdar Socialstyrelsen riktlinjer för skolhälsovården som utgör en del av myndighetens sektorsansvar för hälso- och sjukvård. Med nya skollagens definition av en samlad elevhälsa behöver Skolverkets roll och ansvar för elevhälsan ses över. Som en följd av utform- ningen av elevhälsans uppdrag bör regeringen i samband med den översyn som nu sker av förordningar och andra styrdokument för de verksamheter som berörs av nya skollagen se över det behov av förtydliganden av ansvaret för den samlade elevhälsan som kan finnas mellan den sektorsansvariga myndigheten Skolverket och tillsynsmyndigheten Skolinspektionen och, vad avser elevhälsans medicinska del, Socialstyrelsen. I den del detta inte kan ske inom ramen för nu pågående översyn bör regeringen tillse att så sker i den utvärdering av nya skollagen som jag förutsätter kommer att äga rum sedan nya skollagen tillämpats en tid. Skolverket måste få förutsättningar och mandat att ta rollen av sektorsansvarig myndig- het med ett samordningsansvar för den samlade elevhälsan. Detta ansvar innebär en nära samverkan med Socialstyrelsen som i dag har ett bemyndigande att både utfärda föreskrifter och riktlinjer inom sitt myndighetsområde. Jag ser det som nödvändigt att Skol- verket såsom sektorsansvarig myndighet ges möjlighet att inta en jämlik ställning i förhållande till Socialstyrelsen.</P>
<P class="p766 ft8">Regeringen har i förarbetena till nya skollagen poängterat vikten av ett sådant samarbete mellan Skolinspektionen och Social- styrelsen vad gäller tillsyn som också är ett delat ansvarsområde.</P>
<P class="p62 ft8">I kommunstudien finns belägg för att elevhälsans uppdrag är oklart för skolans parter i samverkan. Exempelvis råder oklarheter om elevhälsan har ett behandlingsansvar och kan ta över behandling vid psykisk ohälsa.</P>
<P class="p738 ft19">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Översyn av elevhälsan</P>
<P class="p721 ft8">Under utredningsarbetet har oklarheter i ansvaret för behandlings- ansvar för barn och ungas psykiska ohälsa redovisats för mig. Denna oklarhet finner jag både allvarlig och viktig att den klaras upp men frågan kan inte anses på något sätt ligga inom mina direktiv. Jag känner dock ett ansvar för att redovisa att problemet finns och behöver lösas. Min bedömning är att detta är en uppgift för Regeringskansliet och där berörda departement. En fråga som hänger samman med behandlingsansvaret är också att det faktiska innehållet i skolhälsovården nu behöver genomlysas mot bakgrund av nya skollagens beskrivning av elevhälsans uppdrag där särskilt samarbete med hälso- och sjukvården betonas. Hur och på vilket sätt skolhälsovården kan samarbeta med barnhälsovården är en fråga som behöver ses över med skollagens definition av elevhälsa som utgångspunkt. Jag föreslår att regeringen ser över dessa fråge- ställningar. Hur detta ska ske överlämnas till regeringen att bedöma.</P>
<P class="p767 ft15"><SPAN class="ft15">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft60">Tidiga insatser – en satsning för ökad kunskap</SPAN></P>
<P class="p768 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag</SPAN>: Regeringen bör inrätta en delegation bestående av berörda sektorsansvariga. Delegationen ges i uppdrag att belysa värdet av tidiga insatser för barn i förskoleåldern samt elever i grundskolans tidiga årskurser ur ett tvärdisciplinärt och inter- nationellt forskningsperspektiv samt att utifrån ett utbildnings- politiskt perspektiv formulera en gemensam kunskapssyn beträffande värdet och effekterna av tidiga insatser.</P>
<P class="p727 ft27">Resultatet av delegationens arbete bör ligga till grund för rekommendationer både till beslutsfattare och verksamma inom området.</P>
<P class="p620 ft8">Det finns redan i dag internationell forskning som visar att tidiga insatser för barn och elever är viktiga och kan innebära att risken för senare studiemisslyckanden minskar eller undviks helt. Svensk forskning på området är inte framträdande. Forskningsläget när det gäller barn under tio år är generellt bristfälligt. Kunskapsläget beträffande barn i förskoleålder som inte går i förskolan är knapp- händigt och från BVC finns i dag inte någon nationell statistik att tillgå. Däremot har kunskapsläget i Sverige förbättrats när det gäller förskolans och grundskolans arbetssätt vad avser området</P>
<P class="p159 ft19">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">psykisk ohälsa. Tack vare den stora satsning som Kungliga Veten- skapsakademien genomförde i sin State of the <NOBR>Science-konferens</NOBR> har kunskapsläget förbättrats. Andra viktiga bidrag är de kart- läggningar Socialstyrelsen och <NOBR>UPP-Centrum</NOBR> genomfört på området. Även Folkhälsoinstitutet har bidragit till förbättring. Kartläggningen pekar på en problematik bestående i att många frågor alltjämt är obesvarade eller att problembilden i vart fall är tvetydig.</P>
<P class="p200 ft8">I både Finland och Norge ses tidiga insatser som en viktig framgångsfaktor. Länderna har därför valt att prioritera special- pedagogiska insatser under barns och elevers tidiga år. Motsvarande satsningar har inte gjorts i Sverige, även om frågan om betydelsen av specialpedagogiska stödinsatser inom förskolan har varit föremål för överväganden i tidigare utredningar.<A href="#page_287"><SPAN class="ft32">2 </SPAN></A>Kungliga Vetenskaps- akademiens (KVA) stora studie kring kausala samband mellan skola, lärande och psykisk hälsa visar också på intressanta kun- skapsluckor. Studien baserades på internationell forskning efter- som de högt uppställda kraven på kausalitet fick till följd att svenska studier inte klarade den förberedande granskningen. Den utbildningsvetenskapliga respektive pedagogiska forskningens roll var blygsam medan andra discipliner var mer framträdande i studien. I Sverige pågår för tillfället en debatt om tidiga insatser, värdet av diagnoser och synen på neuropsykiatriska funktions- hinder. Olika forskningsdiscipliner har inte en gemensam syn inom området. Avsaknaden av en samsyn kan få betydelse för hur barn och elever bemöts och det finns en risk för att det leder till en bristande likvärdigheten i de insatser barn och unga får.</P>
<P class="p157 ft8">Under utredningsarbetets gång har det framkommit att de som är verksamma inom förskola, skola och annan pedagogisk verk- samhet ser tidiga insatser som en viktig framgångsfaktor.</P>
<P class="p15 ft8">Det finns också indikationer på att tidiga insatser ur ett samhällsperspektiv kan vara kostnadseffektiva. Vidare står det klart att det saknas svensk forskning på avgörande områden. Pedagoger som deltagit i kommunstudien har tydligt efterfrågat mer kunskapsstöd från den nationella nivån.</P>
<P class="p93 ft8">Av Danermarks rapport om samverkan framgår också att pedagoger behöver stöd och är beroende av att samverka med andra samhällsaktörer inom vissa områden. Behoven är störst vid psykisk ohälsa hos barn och unga och när ett barn eller en elev har sociala</P>
<P class="p477 ft34"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Bland annat i Skollagskommittén, U 1990:01 Kommittén för översyn av skollagen.</P>
<P class="p473 ft19">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">problem samt vid förekomsten av kriminalitet. Skolan har inte själv de kunskaper som krävs för att ensam hantera dessa typer av problematik utan är beroende av komplementära kompetenser.</P>
<P class="p638 ft8">I vissa av de kommuner som deltog i kommunstudien hade elevhälsan en viktig roll i arbetet med att göra tidiga upptäckter och insatser. I vissa av kommunerna var elevhälsan tillgänglig även för förskolan. Elevhälsan var ett viktigt stöd för förskolans personal i arbetet med att säkerställa observationer, genomföra utredningar och ge handledning. Det förekom också att elevhälsan stödde personalen vid föräldrakontakter. Resultatet av kommunstudien visar tydligt på värdet av tidiga insatser som en framgångsfaktor och elevhälsans tillgänglighets stora betydelse. Kommunstudiens resultat vinner stöd i internationell forskning som indikerar att tidiga insatser är viktiga.</P>
<P class="p403 ft8">Mot bakgrund av vad som nu sagts, särskilt det förhållandet att det saknas ett stabilt kunskapsläge, föreslår jag att regeringen gör en särskild tidsbegränsad satsning inom området tidiga insatser i syfte att ta fram mer kunskap och ge ett bättre beslutsunderlag inför ett ställningstagande till om och hur tidiga insatser bör prioriteras och i så fall om elevhälsan samt barnhälsovården bör och kan spela en viktig roll i detta arbete, särskilt om elevhälsan eller delar av den görs tillgänglig även för förskolan. Denna satsning ska ses som ett viktigt nästa steg i det arbete som Kungliga Veten- skapsakademien gjorde genom sin stora konferens men samtidigt ska denna satsning ges en tydlig utbildningsvetenskaplig utgångs- punkt.</P>
<P class="p769 ft8">Satsningen bör enligt min uppfattning bestå i att regeringen inrättar en delegation som ska stödja och utveckla en samlad bild av kunskapsläget och arbetet med tidiga insatser riktade till barn i förskoleåldern och elever i de tidiga årskurserna av grundskolan ur ett utbildningspolitiskt perspektiv. Delegationens arbete bör inriktas på att klarlägga värdet och effekterna av tidiga insatser för dessa grupper och ta sin utgångspunkt i de resultat som framtagits i Kungliga Vetenskapsakademiens arbete med att studera de kausala sambanden mellan skola, lärande och psykisk hälsa. Arbetet bör baseras på dels en utvärdering av den empiriska grund som tagits fram inom kommunsektorn, dels den kunskap som avslutade och pågående forskningsprojekt inom området psykisk ohälsa utveck- lat. Det är särskilt angeläget att delegationen i sitt arbete belyser elevhälsans roll och betydelsen av samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst.</P>
<P class="p521 ft19">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">Delegationen bör ha ett tvärdisciplinärt perspektiv och belysa den internationella forskning som finns på området. Genom delega- tionens arbete ges härigenom dels en möjlighet att konsolidera och vidareutveckla sådan kunskap som redan finns, dels en möjlighet att komplettera med ett utbildningsvetenskapligt perspektiv som hittills saknats i hög grad.</P>
<P class="p147 ft8">Frågan om tidiga insatser är kostnadseffektiva i ett förebyg- gande arbetssätt bör studeras inom ramen för arbetet.</P>
<P class="p92 ft8">Delegationen bör avrapportera resultatet av sitt arbete till reger- ingen. Avrapporteringen bör utformas på ett sådant sätt att den kan läggas till grund för rekommendationer till verksamma och besluts- fattare för hur arbetet med tidiga insatser bör bedrivas. Vidare bör resultatet av denna tidsbegränsade insats kunna ge ett bättre beslutsunderlag vad avser arbetet med tidiga insatser och – för- hoppningsvis – också bidra till att stödja det pedagogiska arbetet och till att utveckla samarbetet mellan elevhälsan och andra aktörer.</P>
<P class="p74 ft8">Ett antal kommuner bör enligt min bedömning erbjudas att delta i arbetet. Vidare bör olika forskningsprojekt knytas till delegationen och ett tvärdisciplinärt synsätt användas för att besvara frågan om tidiga insatsers betydelse. Eftersom de peda- gogiska och utbildningsvetenskapliga forskningsinsatserna hittills inte varit frekventa behöver dessa perspektiv nu förstärkas. Jag föreslår därför att delegationen knyter till sig fem eller flera olika forskargrupper där olika pedagogiska inriktningar samt, national- ekonomisk och medicinsk kompetens finns företrädd men med en tyngdpunkt i de utbildningsvetenskapliga frågeställningarna. Dele- gationen kan i denna fråga använda Vetenskapsrådets utbildnings- vetenskapliga kommitté för handläggning och konstituerandet av forskargrupper, gärna med internationell och nordisk medverkan. Flera frågor bör besvaras inom ramen för delegationens uppdrag för att kunskapsläget ska förbättras och – om möjligt – en samsyn uppnås. Om det skulle visa sig inte vara möjligt att nå ett enhetligt synsätt på värdet av tidiga insatser måste delegationen i vart fall klarlägga eventuella skillnader i synsätt och på vilken vetenskaplig grund de baseras. Delegationen ska verka under två år och under arbetet bidra till att kunskap sprids om resultat och det uppdrag delegationen har. I delegationen bör finnas företrädare för sektors- ansvariga myndigheter och företrädare för huvudmän, både kom- munala och fristående aktörer. Sammansättningen av delegationen bör också spegla den helhetssyn och tvärdisciplinära kompetens som krävs inom området tidiga insatser.</P>
<P class="p770 ft19">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395290x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p771 ft8">Enligt min bedömning bör delegationen bl.a. besvara följande frågor.</P>
<P class="p748 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Vilken kompetens behöver personalen inom förskolan förskole- klassen och grundskolans tidiga år för att kunna se tidiga tecken och göra tidiga insatser och vilka krav kan man ställa på perso- nalen i dessa avseenden?</SPAN></P>
<P class="p388 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Finns det risker med att sätta in tidiga insatser?</SPAN></P>
<P class="p748 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Hur ser kunskapsläget ut när det gäller hur olika stödbehov kommer till uttryck hos barn och unga beroende på om det rör sig om pojkar eller flickor? Finns det skillnader i hur insatser bör utformas som bör beaktas utifrån ett genusperspektiv?</SPAN></P>
<P class="p408 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Behövs en bredare kompetensutveckling för de personal- kategorier som berörs?</SPAN></P>
<P class="p408 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Kan elevhälsan vara en resurs i arbetet med tidiga insatser i högre utsträckning än vad den är i dag?</SPAN></P>
<P class="p772 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Är god praxis eller evidensbaserad praktik användbara begrepp?</SPAN></P>
<P class="p657 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Vilka metoder är adekvata för tidiga insatser?</SPAN></P>
<P class="p655 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Behöver den specialpedagogiska kompetensen förstärkas i för- skola och skola?</SPAN></P>
<P class="p656 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Vilken roll har föräldrar i arbetet med tidiga insatser?</SPAN></P>
<P class="p388 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Finns det samhällsekonomiska vinster med tidiga insatser?</SPAN></P>
<P class="p402 ft28"><SPAN class="ft28">7.4</SPAN><SPAN class="ft41">Vetenskap och beprövad erfarenhet</SPAN></P>
<P class="p699 ft15"><SPAN class="ft15">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft60">Forskningen och spridning av forskningsresultat</SPAN></P>
<P class="p734 ft8"><SPAN class="ft40">Min bedömning: </SPAN>Åtgärder för att stärka forskning om barn och elever i behov av särskilt stöd och i utsatta situationer behöver stärkas. Resurstilldelningen till området behöver ses över i sam- band med beredningen av regeringens forskningspolitiska proposition.</P>
<P class="p773 ft27">Vidare måste åtgärder vidtas för att stimulera ett tvär- disciplinärt synsätt och en helhetssyn.</P>
<P class="p774 ft8">Förutsättningarna för att bedriva forskning och kunna göra s.k. policyutvärderingar inom området behöver utvecklas och</P>
<P class="p145 ft19">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p775 ft8">förstärkas. Detta gäller särskilt tillgången till individdata för att möjliggöra forskning av longitudinell karaktär och användandet av kvantitativa metoder.</P>
<P class="p776 ft8">En mer praktiknära forskning behöver stimuleras. Kunskapsspridningen av forskningsresultaten behöver effek-</P>
<P class="p777 ft27">tiviseras och ett utvecklingsarbete syftande till att synliggöra och pröva innehållet i beprövad erfarenhet och framtagandet av en rekommenderad god praxis behöver initieras.</P>
<P class="p682 ft8">Av kommunstudien framgår tydligt att förskola och skola efterfrågar mer kunskapsstöd i sitt arbete med barn och elever i behov av stöd. Uppdraget att se tidiga tecken, tolka dem rätt och kunna bedöma värdet av olika insatser uppfattas som svårt.</P>
<P class="p778 ft8">Jag har tidigare redovisat att det finns forskningsresultat som indikerar att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar men – som framhållits tidigare – är resultaten svårtolkade. Det är också viktigt att påpeka att den psykiska hälsan hos yngre barn (upp till 10 år) är sämst kartlagd. Det finns ingen säker bild. Samtidigt beto- nas vikten av tidiga och adekvata insatser som en stark fram- gångsfaktor. I KVA:s tidigare refererade slutrapport är inslagen av svensk forskning inte framträdande.</P>
<P class="p95 ft8">Av den forskning jag beställt till utredningen och annat material som ingått i denna bekräftas bilden av att det saknas viktig forskning som pedagoger skulle behöva i sitt arbete med barn och elever som befinner sig i en utsatt situation. Det är enligt Socialstyrelsens kartläggningar också få förskolor och skolor som använder utvärderade eller evidensbaserade metoder.</P>
<P class="p96 ft8">Det finns således flera problem vad gäller kunskapsläget.</P>
<P class="p119 ft8"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft31">Forskningsläget behöver stärkas på flera områden där forskning saknas eller där svensk forskning skulle behöva komplettera internationella forskningsresultat. Ett uppenbart bristområde är forskning kring yngre barn där forskning saknas när det gäller psykisk ohälsa. Ett annat är forskning kring föräldrar och föräldrarollen i samspel med skolverksamhet. Detta är behov som borde kunna tillgodoses genom forskarsamhällets egna prioriteringar av forskning. Men samtidigt måste konstateras att det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet inom Veten- skapsrådet inte är resursmässigt starkt. Detta finner jag olyckligt eftersom utbildningspolitik och skolfrågor i samhällsdebatten är framträdande. Forskningsmedlens storlek återspeglar inte detta</SPAN></P>
<P class="p502 ft19">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p779 ft8">förhållande. Efter vad jag erfarit finns diskussioner syftande till att förbättra läget genom samarbete mellan olika forskningsråd för att kunna följa upp resultaten av KVA:s forskningsprojekt kring psykisk ohälsa. Jag anser att resurstilldelningen till området behöver ses över i samband med beredningen av reger- ingens forskningspolitiska proposition.</P>
<P class="p655 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Praktiknära forskning som uppfattas som ett stöd till verk- samma inom skolan saknas. I dag är inte sådan forskning utbyggd på samma sätt som inom hälso- och sjukvården. Min bedömning är att tillgången till sådan forskning kan förbättras över tid genom forskarskolor och regeringens satsningar på ett starkare samband mellan förskollärare och lärares praktik och forskningen genom att lektorstjänster inrättas. Detta kräver dock att huvudmännen prioriterar att så sker och att kompe- tensutveckling inom skolans område uppfattas som prioriterad.</SPAN></P>
<P class="p780 ft8"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft23">Forskning för skolans verksamhet behöver också ges en tvär- disciplinär utformning. Det kräver att förutsättningarna för att bedriva forskning som kräver individdata förbättras. Ett sätt att öka forskningen inom skolområdet är att attrahera andra forsk- ningsområden än pedagogik eller utbildningsvetenskap. Kvanti- tativ forskning och longitudinell forskning som är nödvändiga inslag i en s.k. policyutvärdering kräver att det finns tillgång till individdata. Sådana data finns inte att tillgå i dag i önskvärd utsträckning. Särskilt gäller detta för yngre barn. Läget har förbättrats något genom att nationella prov från år 3 kommer att kunna göras tillgängliga för forskning. Denna fråga om individdata behöver uppmärksammas och Skolverket har i dag ett myndighetsansvar för statistik inom området men frågan är enligt min bedömning mer principiell än vad som ryms inom skolsektorn. Min bedömning är att denna fråga behöver beredas vidare i samband regeringens aviserade inrättande av utvär- deringsfunktion inom utbildningsområdet. </SPAN><A href="#page_292"><SPAN class="ft32">3</SPAN></A></P>
<P class="p781 ft27"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft58">Nya skollagen ställer krav på att utbildning ska bedrivas med stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet. På båda dessa</SPAN></P>
<P class="p495 ft8">områden ser jag behov av utvecklingsinsatser. Att ge verk- samheten en effektiv kunskapsspridning och att bistå med att definiera vad en beprövad erfarenhet kan vara ser jag som ett nationellt ansvar. Det ansvaret har i dag inte någon tydlig</P>
<P class="p160 ft34"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Prop. 2010/11:1 Utgiftsområde 16,s. 49.</P>
<P class="p123 ft19">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft8">hemvist. Att implementera en god praxis och bedriva verk- samheten i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet är däremot ett ansvar för huvudmannen. Likaså att svara för nödvändig kompetensutveckling. Detta gemensamma intresse av att se till att det finns tillgång till forskningsresultat och ett gott kunskapsläge vad gäller metoder behöver ges en effektivare utformning. Detta måste ske i samverkan mellan den nationella och kommunala nivån. Jag konstaterar att på skolans område är kunskapsstyrning i form av rekommendationer om god praxis eller nationella riktlinjer inte etablerat i dag. Här finns en skillnad t.ex. mot verksamheter inom Socialstyrelsens ansvars- område där arbetet med att ta fram nationella riktlinjer sker i samarbete med professionen och ansvariga huvudmän. Detta arbete är långsiktigt och har skett stegvis med resultat att kunskapsläget om vad som kan kallas god praktik kunnat utvecklas för allt fler områden. Arbetet sker på båda områdena hälso- och sjukvård samt socialtjänst. SKL har i utvecklings- arbetet kring Öppna jämförelser visat ett intresse för att delta i utvecklingsarbete inom flera kommunala sektorer, exempelvis när det gäller att identifiera framgångsfaktorer. Jag vill framhålla att jag ser arbetet kring nationella riktlinjer som ett utveck- lingsarbete syftande till att ta fram vad som skulle kunna vara en god praxis. Sådana riktlinjer ska vara rekommendationer och inte bindande föreskrifter och är därför, enligt min uppfattning, väl förenliga med begrepp som pedagogisk frihet eller lokal skolutveckling. Min bedömning är att denna väg skulle kunna vara intressant att beträda även inom skolans område. Ett sådant utvecklingsarbete syftande till att ta fram vad som kan betecknas som god praxis måste ses som långsiktigt och bör ske stegvis och i samarbete med forskningen inom området, SKL och myndigheter som kan bidra till ett tvärsektoriellt perspek- tiv. Men framför allt behöver professionen själv engageras i att synliggöra vad som kan betecknas som beprövad erfarenhet. Därigenom blir den utvärderingsbar och möjlig att definiera som god praxis. Jag vill också framhålla att ett sådant arbete måste utformas i en kontext som passar förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet. Det går inte att kopiera det arbete som görs i dag inom hälso- och sjukvården men det är viktigt att dra lärdom av och låta sig inspireras av det. Jag anser att de önskemål som framförts om mer stöd från den nationella nivån behöver ges ett svar, kunskapsspridningen behöver</P>
<P class="p782 ft19">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p779 ft8">förbättras och utbildningssektorn skulle behöva knyta starkare band mellan forskning och praktik. Det kan göras om fler lektorer anställs och om ett arbete inleds syftande till att synliggöra vad som kan betecknas vara beprövad erfarenhet. Ett synliggörande innebär att den både kan utvärderas och definieras. Var ansvaret ska läggas för ett sådant utvecklingsarbete och utformningen av ett sådant ansvar skulle kunna övervägas i samband med den nya utvärderings- funktionen inom utbildningsområdet som aviseras i budget- propositionen för 2011 (prop. 20010/11:1, utg.omr 16, s. 46 och 60). <SPAN class="ft32">4</SPAN>Jag ser att en lämplig kombination av uppgifter för en sådan funktion skulle kunna vara kunskapsspridning, policy- utvärdering inom utbildningssektorn med ett tvärdisciplinärt innehåll samt ansvar för att synliggöra, utvärdera och definiera innehållet i beprövad erfarenhet eller god praxis.</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft60">Uppföljning av grund- och rektorsutbildningen</SPAN></P>
<P class="p724 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>Högskolverket och Skolverket bör tillsammans få i uppdrag att se över innehållet i grundutbildningarna i samband med att de nya grundutbildningarna utvärderas. Översynen bör inriktas på huruvida utbildningen tillräckligt väl förbereder pedagoger för de krav som barn och elever med mer komplexa stödbehov ställer.</P>
<P class="p783 ft8">Skolverket bör också få i uppdrag att följa upp och utvärdera rektorsutbildningen. Det bör särskilt undersökas i vad mån utbildningen ger tillräcklig kunskap om de regler som styr arbetet med barn och elever med sammansatta behov och samverkansskyldigheten beträffande barn och elever som far illa eller riskerar att fara illa och därmed sammanhängande sekre- tesslagstiftning.</P>
<P class="p727 ft27">I den mån det finns brister i utbildningarna bör åtgärder vidtas av Skolverket för att tillgodose behovet av ytterligare kompetensutveckling.</P>
<P class="p654 ft27">Under utredningsarbetet har jag mottagit många signaler om att lärare i sin grundutbildning inte förbereds tillräckligt väl för arbetet med barn och elever som har olika stödbehov eller för föräldra-</P>
<P class="p481 ft34"><SPAN class="ft33">4 </SPAN>Prop. 2010/11:Utgiftsområde 16, s.49.</P>
<P class="p123 ft19">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td69"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p28 ft25">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">kontakter. Inte heller samverkansfrågor tas alltid upp i grundutbildningen. Detsamma gäller möjligheterna till samarbete med elevhälsans olika professioner.</P>
<P class="p14 ft8">Det är ett starkt önskemål från både rektorer och lärare att grundutbildningen på ett bättre sätt förbereder för dessa viktiga delar av yrket.</P>
<P class="p197 ft8">Jag föreslår att Högskoleverket i samarbete med Skolverket följer upp dessa frågor när lärarutbildningen utvärderas.</P>
<P class="p147 ft8">När det gäller rektorsutbildningen föreslår jag att Skolverket ser över och utvärderar om denna tillgodoser behovet av utbildning inom områden som barns och elevers behov av stöd och vilka regler som gäller vid samverkan med andra samhällsaktörer. I den mån det skulle framkomma att dessa behov inte tillgodoses i tillräcklig om- fattning bör Skolverket vidta åtgärder för att uppnå en förändring i dessa avseenden.</P>
<P class="p227 ft15"><SPAN class="ft15">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft60">Information om kunskapsläget</SPAN></P>
<P class="p386 ft15">beträffande tidiga insatser för barn i förskoleåldern</P>
<P class="p752 ft8"><SPAN class="ft40">Mitt förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att i sam- arbete med Socialstyrelsen genomföra regionala konferenser som riktar sig både till ansvariga för och till personal inom förskola och annan pedagogisk verksamhet i syfte att informera om kunskapsläget och om praktiska tillämpningar vad gäller tidiga insatser för barn i förskoleåldern.</P>
<P class="p756 ft8">Tidiga insatser för barn i förskoleåldern har av forskningen identifi- erats om viktiga. Det finns i dag forskningsresultat och resultat från utvecklingsarbete som bör spridas till de kategorier som är verksamma inom förskola och pedagogisk omsorg. Det finns kom- muner som medvetet arbetar för tidiga upptäckter och insatser. En sådan kunskapsspridning och information baserad på praktik skulle kunna bidra till en ökad uppmärksamhet och uppmuntra till en pedagogisk diskussion i frågan om tidiga insatser för barn i förskoleåldern.</P>
<P class="p696 ft8">När frågan diskuterats tidigare har de pedagogiska fråge- ställningarna inte alltid varit centrala. Min uppfattning är att frågan om tidiga insatser behöver diskuteras utifrån ett tvärdisciplinärt perspektiv med de nya läroplanerna som grund.</P>
<P class="p491 ft19">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Utredningens förslag och bedömningar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft8">Jag bedömer att ett genomförande av regionala konferenser som riktar sig både till ansvariga för och personal inom förskola och pedagogisk omsorg kan få en stor kunskapsspridningseffekt, särskilt om webbteknikens möjligheter utnyttjas vid genom- förandet av konferenserna. Antalet konferenser kan lämpligen uppgå till sex stycken eftersom detta ger en välavvägd geografisk spridning.</P>
<P class="p403 ft8">Konferenserna bör genomföras av Skolverket i samarbete med Socialstyrelsen och de två myndigheterna bör även gemensamt ta fram material om konferensen. Konferenserna som är riktade till en viss målgrupp bör ses som en del av den strategiska kompetens- utvecklingen.</P>
<P class="p784 ft19">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<P class="p0 ft7">8 Konsekvensanalys</P>
<P class="p57 ft28">Inledning</P>
<P class="p58 ft8">Utredningen ska i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) redovisa konsekvenser av framlagda förslag.</P>
<P class="p15 ft8">De förslag jag presenterar i föregående kapitel kommer enligt min bedömning inte att innebära några direkta effekter för syssel- sättning och offentlig service i olika delar av landet. Detsamma gäl- ler frågan om förslagen kan sägas påverka brottsligheten eller det brottsförebyggande arbetet.</P>
<P class="p95 ft8">Den problemanalys utredningen genomfört visar på allvarliga problem både när det gäller arbetssätt och samverkan. Jag har också visat på att det genom att statliga insatser riktade mot utbildnings- sektorn inte är koordinerade finns ett betydande dubbelarbete. De förslag jag lägger och de kostnader som kan vara förenade med dessa ska vägas mot denna problembild. Att inte göra något för att åstadkomma förändring är sett mot den bakgrunden förenat med både samhällsekonomiska kostnader och kostnader som belastar de olika berörda verksamheterna.</P>
<P class="p785 ft127"><SPAN class="ft28">8.1</SPAN><SPAN class="ft126">Konsekvenser för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och frågor gällande kommunalt självstyre</SPAN></P>
<P class="p580 ft8">Normeringen på skolområdet har hittills varit sparsam. Mitt förslag om en eventuell förstärkning av normeringen på utbildningsom- rådet innebär i sig ingen materiell förändring, utan den uppstår först om regeringen, efter förslag från Skolverket och Skolinspek- tionen, kommer fram till att normeringen behöver förstärkas och vidtar åtgärder i denna riktning. Att jag i utredningen väcker frågan</P>
<P class="p786 ft19">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">motiveras av de starka behov av ett förtydligande regelverk som framkommit i utredningen.</P>
<P class="p122 ft8">Mina förslag som avser olika utvecklingsinsatser baseras på att kommuner har ett starkt mandat och dels kan agera självständigt i samverkan med andra, dels kan driva ett framgångsrikt utvecklings- arbete som involverar flera kommunala verksamheter. Om förslag- et genomförs kan det leda till att flera kommuner kommer att satsa på förebyggande insatser vilket kan innebära samhällsekonomiska vinster.</P>
<P class="p531 ft28"><SPAN class="ft28">8.2</SPAN><SPAN class="ft41">Finansieringsprincipens tillämplighet</SPAN></P>
<P class="p787 ft27">Utredningen ser inga konsekvenser för kommunal verksamhet av förslagen som nu aktualiserar en tillämpning av finansieringsprincipen.</P>
<P class="p788 ft54"><SPAN class="ft28">8.3</SPAN><SPAN class="ft53">Konsekvenser för små företags arbetsförut- sättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags</SPAN></P>
<P class="p79 ft8">Inom utbildningsområdet finns fristående aktörer och deras för- hållanden påverkas inte av de förslag jag lägger. Nya skollagen, på vilken jag baserar mina förslag, har klarlagt förhållandena mellan fri- stående och kommunala anordnare av pedagogisk verksamhet. Mina förslag innebär inte någon förändring i denna fastlagda relation.</P>
<P class="p789 ft37"><SPAN class="ft28">8.4</SPAN><SPAN class="ft118">Konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">Mina förslag kan indirekt påverka de integrationspolitiska målen och i så fall i positiv riktning men det går inte att hävda att försla- gen med kausalitet kan bidra till detta. Effekten uppstår indirekt eftersom förslagen påverkar förhållanden för alla barn som deltar i utbildningsverksamhet.</P>
<P class="p790 ft19">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p28 ft61">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p791 ft37"><SPAN class="ft28">8.5</SPAN><SPAN class="ft118">Konsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och män</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">Mina förslag påverkar inte direkt jämställdheten mellan kvinnor och män men det finns indirekta effekter. Jag föreslår olika kun- skapsuppbyggande aktiviteter kring tidiga insatser och det finns viktiga genusskillnader i hur olika stödbehov kommer till uttryck. De förslag jag lägger kommer – indirekt – att ha en positiv påver- kan på jämställdheten. Förslagen som avser att stärka en rättssäker tillämpning vid myndighetsutövning kan även stärka förutsättning- arna för att jämställdheten uppmärksammas i beslut om särskilt stöd.</P>
<P class="p792 ft37"><SPAN class="ft28">8.6</SPAN><SPAN class="ft118">Konsekvenser för samhällsekonomiska beräkningar</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">De förslag jag lägger innebär inte att samhällsekonomiska konse- kvenser uppstår men ska leda till att kunskapsläget beträffande sådan effekter förbättras. Ett tydligt exempel på detta utgör den utvecklingsaktivitet som syftar till att skapa en gemensam kun- skapssyn om värdet och effekter av tidiga insatser.</P>
<P class="p227 ft28"><SPAN class="ft28">8.7</SPAN><SPAN class="ft41">Kostnadsberäkning av utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p793 ft27">Jag redovisar här kostnadsberäkningen för de förslag jag lägger. Förslagen redovisas i kronologisk ordning.</P>
<P class="p119 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft128">Förslaget om att koordinera statliga insatser riktade mot sek- torn kommer att leda till effektiviseringar både på statlig, kom- munal och verksamhetsnivå för fristående anordnare. Insatsen kan bekostas inom befintlig ram för berörda myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft128">Förslaget om samverkan på central kommunal nivå ska finan- sieras med ett tidsbegränsat stimulansbidrag under två år. För detta föreslår jag att medel avsätts för ändamålet motsvarande 15 miljoner kronor under totalt två budgetår. Dessa medel ska bekosta medverkan från forskning, för utvärdering och sam- hällsekonomiska beräkningar. Ett lämpligt antal kommuner ska få ersättning för kostnader för projektadministration. Medel för ersättning för dokumentation och konferenser ingår i summan. Om utvecklingsinsatsen kan visa att förebyggande insatser är</SPAN></P>
<P class="p794 ft19">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p795 ft8">samhällsekonomiskt lönsamma kan ett genomförande av förslaget på sikt leda till minskade kostnader både för kommunal och statlig nivå.</P>
<P class="p655 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft128">Förslaget om att förtydliga lagstiftningen syftar till att under- lätta samverkan, borde kunna leda till effektiviseringar. Arbetet kan bekostas av myndigheternas ramanslag.</SPAN></P>
<P class="p655 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft128">Förslaget om mer stöd för en korrekt tillämpning av gällande regler ska ses som en förebyggande insats. Om regelverket för- tydligas kommer fler beslut att tas baserade på ett gott underlag och onödiga överklaganden kan undvikas. Förslaget kan bekos- tas inom ramen för deltagande myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p655 ft27"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft129">Förslaget om sekretessreglernas tillämpning ska effektivisera och främja samverkan som är nödvändig och kan bekostas inom ramen för myndigheternas ramanslag.</SPAN></P>
<P class="p408 ft8"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft128">Förslaget om tillsyn om anmälningsskyldigheten leder inte till högre kostnader. Enligt uppgift har Skolinspektionen inlett arbete där denna uppgift ingår. Förslaget kan bekostas inom myndig- heternas ramanslag.</SPAN></P>
<P class="p407 ft8"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft128">Förslaget om uppföljning av Skolinspektionens </SPAN><NOBR>HVB-rapport</NOBR> leder inte till högre kostnader utan kan bekostas av myndig- heternas ramanslag.</P>
<P class="p655 ft8"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft128">Förslagen om förtydliganden av ansvaret för elevhälsan leder inte till högre kostnader utan kan bekostas inom myndigheternas ramanslag.</SPAN></P>
<P class="p655 ft8"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft128">Förslaget om utvecklingsarbete för ökad kunskap om tidiga in- satser ska finansieras med totalt 50 miljoner kronor under två år som ska tas från det tillfälliga stimulansbidrag regeringen avi- serat gällande elevhälsan. Medlen ska finansiera en delegation, ett flertal forskningsprojekt med tvärdisciplinär inriktning, extern utvärdering av kommunal empirisk kunskap om tidiga insatser samt forskningsöversikter av internationell forskning inom om- rådet. Utåtriktade verksamheter ska genomföras och en slutrap- port och slutkonferens ska hållas. Kostnadsberäkningarna byg- ger på schablonkostnader för forskarinsatser 800 000 kronor per år.</SPAN></P>
<P class="p378 ft8">10.Förslagen leder inte till högre kostnader.</P>
<P class="p796 ft19">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p28 ft61">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft8">11.Förslagen om insatser för grundutbildning och rektorsutbild- ning leder inte till högre kostnader utan kan bekostas av myn- digheternas ramanslag.</P>
<P class="p798 ft8">12.Förslaget om kompetensutvecklingsinsats för ansvariga och verksamma inom förskola eller annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern beräknas kosta 5 miljoner kronor och är en engångsinsats. Medlen ska även bekosta konferenser och framtagande av material inför konferenserna samt webbsänd- ningar.</P>
<P class="p799 ft19">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<P class="p0 ft7">9 Författningskommentar</P>
<P class="p800 ft37"><SPAN class="ft28">9.1</SPAN><SPAN class="ft118">Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)</SPAN></P>
<P class="p8 ft11">2 f §</P>
<P class="p801 ft130">Hälso- och sjukvården ska, i frågor som rör barn som far illa eller ris- kerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap. <NOBR>12–14</NOBR> §§ patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P>
<P class="p93 ft11">Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p126 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft11">första stycke </SPAN>ändras så att orden ”på socialnämndens initiativ” utgår.</P>
<P class="p14 ft8">Ändringen syftar till att tydliggöra att socialnämndens initiativ inte krävs för att hälso- och sjukvården ska samverka i frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p92 ft8">Möjligheten att samverka på individnivå kan dock liksom tidi- gare begränsas av bristande samtycke från den enskilde och de regler som styr var och en av de inblandade samhällsaktörernas respektive verksamhet. Dessa begränsningar har närmare beskrivits i avsnitt 7.1.3. Ändringen påverkar inte de begränsningar som finns beträffande möjligheten att utbyta uppgifter om en individ som lagen uppställer.</P>
<P class="p439 ft8">Socialnämndens förstahandsansvar enligt 5 kap. 1 a § sista meningen socialtjänstlagen (2001:453) för att samverkan kommer till stånd påverkas inte av ändringen. Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.1.3</P>
<P class="p802 ft19">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p803 ft54"><SPAN class="ft28">9.2</SPAN><SPAN class="ft53">Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)</SPAN></P>
<P class="p378 ft11">29 kap. 13 §</P>
<P class="p79 ft11">Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P>
<P class="p112 ft131">Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p406 ft27">Paragrafens <SPAN class="ft131">första stycke </SPAN>ändras så att orden ”på socialnämndens initiativ” utgår.</P>
<P class="p638 ft8">Ändringen syftar till att tydliggöra att socialnämndens initiativ inte krävs för att huvudmannen för verksamhet som avses i nya skollagen och den som är anställd i sådan verksamhet ska samverka i frågor om barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p638 ft8">Möjligheten att samverka på individnivå kan dock liksom tidi- gare begränsas av bristande samtycke från den enskilde och de regler som styr var och en av de inblandade samhällsaktörernas respektive verksamhet. Dessa begränsningar har närmare beskrivits i avsnitt 7.1.3. Ändringen påverkar inte de begränsningar att utbyta uppgifter om en individ som lagen uppställer.</P>
<P class="p112 ft8">Socialnämndens förstahandsansvar enligt 5 kap. 1 a § sista meningen socialtjänstlagen (2001:453) för att samverkan kommer till stånd påverkas inte av ändringen. Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.1.3</P>
<P class="p804 ft19">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<P class="p0 ft7">Referenser</P>
<P class="p57 ft28">Offentligt tryck</P>
<P class="p718 ft40">Statens offentliga utredningar</P>
<P class="p805 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2010:83 </SPAN>Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt</P>
<P class="p806 ft27">Frånberg, <NOBR>Gun-Marie</NOBR> Rapport XI Delbetänkande av Delegatio- nen för jämställdhet i skolan (DEJA)</P>
<P class="p807 ft131"><SPAN class="ft27">SOU 2010:64 </SPAN>Se de tidiga tecknen” – forskare reflekterar över sju be- rättelser från förskola och skola<SPAN class="ft27">. Delbetänkande av Utredningen om utsatta barn i skolan.</SPAN></P>
<P class="p808 ft131"><SPAN class="ft27">SOU 2010:15 </SPAN>Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp<SPAN class="ft27">. Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar</SPAN></P>
<P class="p808 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2009:68 </SPAN>Lag om stöd och skydd för barn och unga. <SPAN class="ft8">Betänkande av Barnskyddsutredningen.</SPAN></P>
<P class="p809 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2008:27 </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. <SPAN class="ft8">Betän- kande av Gymnasieutredningen</SPAN></P>
<P class="p810 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2006:100. </SPAN>Ambition och ansvar – Nationell strategi för utveck- ling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder<SPAN class="ft8">. Slutbetänkande av Nationell psykiatrisam- ordning</SPAN></P>
<P class="p811 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2006:77. </SPAN>Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – analyser och förslag till åtgärder<SPAN class="ft8">. Slutbetänkande av Utredningen om ungdo- mars psykiska hälsa</SPAN></P>
<P class="p809 ft8">SOU 2003:92. <SPAN class="ft11">Unga utanför. </SPAN>Betänkande av Utredningen om unga utanför</P>
<P class="p810 ft131"><SPAN class="ft27">SOU 2001:72. </SPAN>Barnmisshandel – Att förebygga och åtgärda. <SPAN class="ft27">Kom- mittén mot barnmisshandel</SPAN></P>
<P class="p812 ft19">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Referenser</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p813 ft8">SOU 2000:19. <SPAN class="ft11">Från dubbla spår till Elevhälsa </SPAN><NOBR>–i</NOBR> en skola som främ- jar lust att lära, hälsa och utveckling. Slutbetänkande av Elev- vårdsutredningen.</P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 1998:31. </SPAN>Det gäller livet<SPAN class="ft8">. </SPAN>Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. <SPAN class="ft8">Slutbetänkande av Barnspsykiatrikom- mittén.</SPAN></P>
<P class="p159 ft40">Departementspromemoria</P>
<P class="p815 ft8">Ds 2010:9 Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet Justitie- departementet</P>
<P class="p65 ft40">Propositioner</P>
<P class="p816 ft27">Proposition 2010/:1 – Utgiftsområde 16: Utbildning och universi- tetsforskning</P>
<P class="p817 ft11"><SPAN class="ft8">Proposition 2009/10:232 </SPAN>Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige</P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Proposition 2009/10:176 </SPAN>Personlig assistans och andra insatser – åtgärder för ökad kvalitet och trygghet.</P>
<P class="p818 ft131"><SPAN class="ft27">Proposition 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.</P>
<P class="p819 ft11"><SPAN class="ft8">Proposition 2007/08:95 </SPAN>Ett starkare skydd mot diskriminering.</P>
<P class="p534 ft8">Proposition 2007/08:50 <SPAN class="ft11">Nya skolmyndigheter.</SPAN></P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Proposition 2005/06:38 </SPAN>Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p820 ft11"><SPAN class="ft8">Proposition 2004/05:2 </SPAN>Makt att bestämma – rätt till välfärd</P>
<P class="p818 ft11"><SPAN class="ft8">Proposition 2002/03:53. </SPAN>Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.</P>
<P class="p821 ft133">Proposition 2001/02:14. <SPAN class="ft132">Hälsa, lärande och trygghet</SPAN>. Proposition 1990/91:18 <SPAN class="ft132">Ansvaret för skolan </SPAN>Proposition 1985/86:10 <SPAN class="ft132">om ny skollag m.m.</SPAN></P>
<P class="p822 ft19">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td73"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p28 ft25">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Direktiv från regeringen</P>
<P class="p823 ft11"><SPAN class="ft8">Direktiv 2009:80 </SPAN>Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn</P>
<P class="p809 ft11"><SPAN class="ft8">Tilläggsdirektiv 2010:18 </SPAN>Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn</P>
<P class="p71 ft40">Socialstyrelsens författningssamling</P>
<P class="p824 ft135"><SPAN class="ft134">SOSFS 2003:16 </SPAN>Socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om miss- förhållanden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (<SPAN class="ft134">2001:453).</SPAN></P>
<P class="p69 ft40">Publikationer från Skolinspektionen</P>
<P class="p823 ft131"><SPAN class="ft27">Skolinspektionen (2010). </SPAN>Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? <SPAN class="ft27">Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:10.</SPAN></P>
<P class="p808 ft8">Skolinspektionen (2010). Rapport. Anmälningsärenden gällande kränkande behandling.</P>
<P class="p809 ft11"><SPAN class="ft8">Skolinspektionen (2010). </SPAN>Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. <SPAN class="ft8">Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:14</SPAN></P>
<P class="p825 ft11"><SPAN class="ft8">Skolinspektionen (2010). </SPAN>Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 – Skolinspektionens erfarenheter och resultat</P>
<P class="p810 ft131"><SPAN class="ft27">Skolinspektionen (2010). </SPAN>Undervisning vid Hem för vård eller bo- ende, HVB Elever får inte den undervisning de har rätt till. <SPAN class="ft27">Kva- litetsgranskning. Rapport 2010:2.</SPAN></P>
<P class="p808 ft131"><SPAN class="ft27">Skolinspektionen (2009). </SPAN>Varannan i mål. Om gymnasieskolors (o)förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning <SPAN class="ft27">Rapport 2009:1</SPAN></P>
<P class="p335 ft40">Publikationer från Skolverket</P>
<P class="p8 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket(2010). </SPAN>Attityder till skolan år 2009</P>
<P class="p809 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2010). </SPAN>Erfarenhet av samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p786 ft19">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Referenser</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p813 ft8">Skolverket (2010). PM – En beskrivning av slutbetygen i grund- skolan våren 2010</P>
<P class="p818 ft131"><SPAN class="ft27">Skolverket (2010). </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 Beskri- vande data Förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxen- utbildning.</P>
<P class="p826 ft131"><SPAN class="ft27">Skolverket (2010). </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 2 Bedöm- ningar och slutsatser. Förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning.</P>
<P class="p352 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2010). </SPAN>Skolfrånvaro och vägen tillbaka<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2009). </SPAN>Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. <SPAN class="ft8">Skolverkets allmänna råd 2009.</SPAN></P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2009</SPAN>). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2009). </SPAN>Grövre våld i skolan – vad man vet och vad man kan göra<SPAN class="ft8">. Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p534 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2009). </SPAN>Kraften av samverkan.</P>
<P class="p814 ft8">Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag givet till Myndigheten för skolutveckling om att fördela medel till samverkansprojekt inom grund- och gymnasieskolan.</P>
<P class="p820 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2009). </SPAN>Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?</P>
<P class="p818 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2009). </SPAN>Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p820 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2008). </SPAN>Rätten till utbildning.</P>
<P class="p534 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2008). </SPAN>Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p818 ft27">Skolverket (2008). <SPAN class="ft131">Särskilt stöd i grundskolan. </SPAN>En sammanställning av senare års forskning och utvärdering.</P>
<P class="p198 ft40">Publikationer från Socialstyrelsen</P>
<P class="p816 ft11"><SPAN class="ft8">Socialstyrelsen (2010). </SPAN>Barn och unga – insatser år 2009. <SPAN class="ft8">Sveriges officiella statistik. Stockholm</SPAN></P>
<P class="p820 ft11"><SPAN class="ft8">Socialstyrelsen (2010). </SPAN>Barn som utsätts för fysiska övergrepp.</P>
<P class="p818 ft11"><SPAN class="ft8">Socialstyrelsen (2010). </SPAN>Barn som tänker annorlunda<SPAN class="ft38">. </SPAN>Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.</P>
<P class="p105 ft19">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td73"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p28 ft25">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p827 ft11"><SPAN class="ft8">Socialstyrelsen (2010). </SPAN>Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem.</P>
<P class="p828 ft133">Socialstyrelsen (2010). <SPAN class="ft132">Blyga och ängsliga barn. </SPAN>Socialstyrelsen (2010). <SPAN class="ft132">Ledsna barn. </SPAN>Socialstyrelsen (2010). <SPAN class="ft132">Olika villkor</SPAN>. Socialstyrelsen (2010). <SPAN class="ft132">Social rapport 2010.</SPAN></P>
<P class="p808 ft11"><SPAN class="ft8">Socialstyrelsen, (2009). </SPAN>Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn– En nationell inventering</P>
<P class="p810 ft131"><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen (2009). </SPAN>Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn – En nationell inventering i grundskolor och gym- nasieskolor</P>
<P class="p808 ft131"><SPAN class="ft27">Socialstyrelsen (2009). </SPAN>Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa – En nationell inventering</P>
<P class="p807 ft11"><SPAN class="ft8">Socialstyrelsen (2008). </SPAN>Metoder som används för att förebygga psy- kisk ohälsa hos barn. En nationell inventering<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p809 ft11"><SPAN class="ft8">Socialstyrelsen (2004). </SPAN>Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p704 ft40">Skrivelser samt publikationer från andra myndigheter</P>
<P class="p823 ft131"><SPAN class="ft27">Barnombudsmannen (2010). </SPAN>I.M sorry – Röster från särskilda ung- domshem.</P>
<P class="p829 ft8">Brottsförebyggande rådet (2009). <SPAN class="ft11">Grövre våld i skolan. </SPAN>Stockholm</P>
<P class="p830 ft27">Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) & Sta- tens Institutionsstyrelse (SiS) (2005). <SPAN class="ft131">Normbrytande beteende i barndomen</SPAN>.</P>
<P class="p831 ft8">Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (2003).</P>
<P class="p832 ft131">Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa.</P>
<P class="p833 ft11"><SPAN class="ft8">Länsstyrelserna (2009). </SPAN>Individuell plan enligt LSSS – en rättighet för många men utnyttjas av få.</P>
<P class="p834 ft137">Medierådet (2010). <SPAN class="ft136">Småungar & Medier </SPAN>Medierådet (2010). <SPAN class="ft136">Ungar & Medier.</SPAN></P>
<P class="p516 ft19">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Referenser</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p813 ft8">Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialsty- relsen (2007). <SPAN class="ft11">Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa</SPAN></P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Rädda Barnen (2008). </SPAN>Tillfälligt uppbrott. Om ungdomar som rym- mer och kastas ut hemifrån.</P>
<P class="p534 ft11"><SPAN class="ft8">Rädda Barnen (2004). </SPAN>Till en pedagog från en psykolog<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p814 ft8">Socialstyrelsen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (2007). <SPAN class="ft11">Gemensam planering på den enskildes villkor</SPAN>.</P>
<P class="p818 ft27">Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (2005). <SPAN class="ft131">Ta ansvar för samverkan! Helhetsperspektiv på samhällsstöd till barn och unga med funktionshinder</SPAN>. En idéskrift.</P>
<P class="p826 ft27">Socialstyrelsen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndighe- ten (2007). <SPAN class="ft131">Gemensam planering på den enskildes villkor.</SPAN></P>
<P class="p817 ft27">Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (2005). Ta ansvar för samverkan! <SPAN class="ft131">Helhetsperspektiv på samhällsstöd till barn och unga med funktionshinder.</SPAN></P>
<P class="p835 ft27">Socialstyrelsen och Länsstyrelserna. (2004). <SPAN class="ft131">Mellan två stolar? Om samverkan mellan socialtjänsten och barnpsykiatri: – verksamhe- ternas behov av samverkan och hur de faktiskt gör</SPAN>.</P>
<P class="p826 ft8">Specialpedagogiska skolmyndigheten & Statens institutionsstyrelse (2009). <SPAN class="ft11">För alla elevers rätt till lärande och utveckling!</SPAN></P>
<P class="p814 ft8">Statens institutionsstyrelse (2009). <SPAN class="ft11">Allmän </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">SiS-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> 2009:7. År- rapport ADAD 08. Ungdomar som skrivits in på särskilda ung- domshem under år 2008.</SPAN></P>
<P class="p814 ft8">Statens Folkhälsoinstitut (2010). <SPAN class="ft11">Kartläggning av insatser för barn och unga i risksituationer 2010</SPAN>.</P>
<P class="p818 ft27">Statens Folkhälsoinstitut. (2010) Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa – allas ansvar.</P>
<P class="p836 ft131"><SPAN class="ft27">Statens Folkhälsoinstitut (2008). </SPAN>Slutrapport avseende regeringsupp- drag <NOBR>2005–2007</NOBR> om spridning av kunskap och metoder som stärker det alkohol- och drogförebyggande arbetet i skolan<SPAN class="ft27">.</SPAN></P>
<P class="p826 ft8">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2009). <SPAN class="ft11">Barn med skyddade person- uppgifter.</SPAN></P>
<P class="p814 ft8">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2009). <NOBR><SPAN class="ft11">NU-inte</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> senare! Om hur vi hjälper barn i tid och om klok samhällsekonomi.</SPAN></P>
<P class="p837 ft19">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td73"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p28 ft25">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft8">Stiftelsen Allmänna Barnhuset/Umeå universitet (2007). G(l)ömda</P>
<P class="p838 ft8">– en studie om kvinnor och barn som lever med skyddade per- sonuppgifter.</P>
<P class="p809 ft8">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2007). <SPAN class="ft11">Barn i kläm – hur uppmärk- sammas barn i mål om verkställighet av umgänge</SPAN>.</P>
<P class="p810 ft27">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2007). Gränsöverskridande ledar- skap och styrning – Förutsättningar för preventivt arbete med barn och ungdomar.</P>
<P class="p808 ft27">Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2006). <SPAN class="ft131">Satsa på barnens vardags- miljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ung- domar</SPAN></P>
<P class="p808 ft27">Stockholms Stadsmission (2008). <SPAN class="ft131">Unga i hemlöshet vuxna i makt- löshet – frivilligorganisationens möjligheter</SPAN>.</P>
<P class="p839 ft8">Svenska Dyslexiföreningen, ett <NOBR>pdf-dokument:</NOBR> www.dyslexiforeningen.se/pdf/utredningsmodell%20090821.pdf</P>
<P class="p809 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting (2009). <SPAN class="ft11">Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. </SPAN>Analys. Öppna Jämförelser</P>
<P class="p809 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting (2010). <SPAN class="ft11">Bra måste bli bättre. Dagens skola och hur den kan bli bättre.</SPAN></P>
<P class="p810 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting (2009). <SPAN class="ft11">Projekt Pinocchio: </SPAN>erfarenheter från ett nationellt genombrottsprojekt med syfte att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utvec- kla ett varaktigt normbrytande beteende. Stockholm</P>
<P class="p840 ft137">Sveriges kommunförbund (2003<SPAN class="ft136">). Barn i riskzon</SPAN>. Ungdomsstyrelsen(2010). <SPAN class="ft136">Ung idag 2010.</SPAN></P>
<P class="p83 ft15">Litteratur</P>
<P class="p841 ft131"><SPAN class="ft27">Balldin, Jutta (2010). </SPAN>Utsatta barn i förskola <NOBR>–utmaningar</NOBR> och möj- ligheter. <SPAN class="ft27">En kunskapsöversikt. Malmö högskola. Barn, unga, samhälle. Publicerad som bilaga till detta betänkande.</SPAN></P>
<P class="p842 ft27">Bohman, Göran & Westlund, Peter. (1995). <SPAN class="ft131">Svarte Petter</SPAN>. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p807 ft8">Cunha, Flavio & Heckman, James (2007). ”The Technology of Skill Formation,” <SPAN class="ft11">American Economic Review</SPAN></P>
<P class="p843 ft19">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Referenser</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p813 ft8">Cunha, Flavio et al (2006). ”Interpreting the Evidence on Life Cycle Skill Formation,” <SPAN class="ft11">Handbook of the Economics of Educa- tion</SPAN>, Elsevier</P>
<P class="p534 ft8">Danermark, Berth Englund, Ulrika & Germundsson, Per (2010)</P>
<P class="p367 ft11">Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv.</P>
<P class="p372 ft8">Örebro universitet. Publicerad som bilaga i detta betänkande.</P>
<P class="p534 ft8">Danermark, Berth, Germundsson, Per. & Englund, Ulrika. (2009)</P>
<P class="p844 ft11">Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. <SPAN class="ft8">En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri. Örebro: Örebro univer- sitet, Hälsoakademin</SPAN></P>
<P class="p814 ft131"><SPAN class="ft27">Danermark, B. (2000). </SPAN>Samverkan. Himmel eller helvete. <SPAN class="ft27">Örebro: LäroMedia AB</SPAN></P>
<P class="p198 ft15">Övrigt</P>
<P class="p845 ft27">Autism- och Aspergerförbundet (2010) <SPAN class="ft131">Autism- och Aspergerför- bundets medlemsundersökning om skolfrånvaro. Sammanfattning och analys</SPAN></P>
<P class="p137 ft8">Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN (2009).</P>
<P class="p372 ft11">Skolelevers drogvanor<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p820 ft8">Dyslexiförbundet FMLS hemsida: www.fmls.nu/</P>
<P class="p818 ft27">Kungl. Vetenskaps Akademien. Uttalande vid konferens – Skola, lärande och psykisk hälsa, Uttalandet finns tillgängligt på hem- sidan: <A href="http://www.buph.se/">www.buph.se</A></P>
<P class="p352 ft8">Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Reviderad 2010</P>
<P class="p818 ft27">Modellområdesprojektets presentation vid konferens den 4 okto- ber i samband med utredningens publicering av delbetänkande:</P>
<P class="p819 ft8">finns på Utredningen om utsatta barn i skolans hemsida. (se nedan)</P>
<P class="p818 ft27">Nilsson, Ingvar och Wadeskog ,Anders (2009). En socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt. Stockholm.</P>
<P class="p846 ft137">NOU 2009:18. <SPAN class="ft136">Rett till læring. </SPAN>Utvalg av Midtlyngutvalget NOU 2009:22. <SPAN class="ft136">Det du gjør, gjør det helt. </SPAN>Utvalg av Flatøutvalget</P>
<P class="p847 ft8">Regeringens åtgärdsprogram för <NOBR>alkohol-,</NOBR> <NOBR>narkotika-,</NOBR> dopnings- och tobakspolitiken 2009. <SPAN class="ft11">Fri från missbruk</SPAN>. S2009.001</P>
<P class="p534 ft8">Skolinspektionens hemsida. www.skolinspektionen.se</P>
<P class="p383 ft19">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td73"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p28 ft25">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">Socialstyrelsens hemsida – <NOBR>UPP-Centrum:</NOBR> www.socialstyrelsen.se</P>
<P class="p848 ft8">Specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida: Databasen Frågor & svar.</P>
<P class="p849 ft8">Stortingsmelding nr. 16 <NOBR>(2006–2007)</NOBR> <SPAN class="ft11">… og ingen sto igjen – Tidlig innsats for livslang læring</SPAN>.</P>
<P class="p848 ft27">Svenska dyslexiföreningen (2006) Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Sammanställning av svenska dyslexiföreningen.</P>
<P class="p850 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting, Modellområdesprojektets hemsida. http://modellomraden.skl.se/web/psynk.aspx</P>
<P class="p851 ft8">Utredningen om utsatta barn i skolans hemsida: http://www.sou.gov.se/utsattabarn/index.htm</P>
<P class="p852 ft19">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395313x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p853 ft10">Bilaga 1</P>
<P class="p854 ft7">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr19 td74"><P class="p855 ft119">Översyn av skolans arbete med utsatta barn</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p856 ft138">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td74"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td75"><P class="p856 ft138">2009:80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td76"><P class="p28 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p28 ft139"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p857 ft99">Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009</P>
<P class="p858 ft140">Sammanfattning</P>
<P class="p859 ft99">En särskild utredare ska kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, förskoleklassen och skolor inom skolväsendet för barn och ungdom (nedan benämnt skolan) samt skolbarnsomsorgen arbetar med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Utredaren ska analysera det arbete som bedrivs och lämna förslag på åtgärder som kan förbättra detta arbete. Utredaren ska vidare kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med socialtjänsten, polisen samt hälso- och sjukvården. Utredaren ska ana- lysera de hinder för samverkan som fortfarande återstår och lyfta fram framgångsfaktorer samt lämna förslag på åtgärder som underlättar samverkan med berörda myndigheter. Utredaren ska även lämna de författningsförslag som bedöms motiverade. Syftet med utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödet kring utsatta barn. Uppdraget ska redovisas den 30 juni 2010.</P>
<P class="p860 ft140">Bakgrund</P>
<P class="p861 ft141">Barns trygghet</P>
<P class="p862 ft99">Barns och ungdomars trygghet och välfärd är ett angeläget område för samhället. Genom Sveriges ratificering av FN:s konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen – har samhället tydligt markerat att barn och ungdomar är en prioriterad grupp. Alla barn har rätt att få en god start i livet. Trygga och goda uppväxtvillkor är grund- läggande för barns och ungdomars lärande och utveckling. Familjen är grunden för barnets uppväxt och det är föräldrarna som ansvarar</P>
<P class="p863 ft102">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">för barnets välbefinnande och trygghet. För vissa barn är emellertid inte familjen den trygga plats som barnen behöver. Det är då viktigt att samhällets olika instanser i ett tidigt skede vidtar effektiva åtgär- der för att ge goda förutsättningar för ett bra liv.</P>
<P class="p103 ft11">Barn som far illa eller riskerar att fara illa</P>
<P class="p721 ft8">Barn som far illa eller riskerar att fara illa är inte någon homogen grupp. Av propositionen <SPAN class="ft11">Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. </SPAN>(prop. 2002/03:53) framgår att utsattheten kan bero på en mängd faktorer både på <NOBR>samhälls-,</NOBR> grupp- och individnivå. Det kan vara barn och unga med allvarliga skolsvårigheter eller som utsätts för mobbning, hot, våld eller andra övergrepp av jämnåriga. Det kan också vara barn och unga som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp, kränk- ningar eller fysisk eller psykisk försummelse. Det kan handla om barn och unga med ett socialt nedbrytande beteende som missbruk, krimi- nalitet eller annat självdestruktivt beteende. Vidare kan det handla om barn och unga som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna och barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.</P>
<P class="p159 ft40">Nuvarande reglering</P>
<P class="p66 ft8">Av skollagen (1985:1100) framgår att alla barn och ungdomar ska ges lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. För elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen ska särskilt stöd tillhanda- hållas.</P>
<P class="p136 ft8">Av skollagstiftningen framgår också tydligt verksamheternas ansvar för att elever får det stöd och den hjälp de behöver. Enligt 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Läroplanerna betonar att all personal i skolan har ett ansvar för elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Rektorn har ett särskilt ansvar för att under- visningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det</P>
<P class="p864 ft19">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">stöd och den hjälp de behöver. Läraren ska stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter.</P>
<P class="p15 ft8">Förskoleverksamhetens, skolans och skolbarnsomsorgens ansvar för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa regleras i 1 kap. 2 a § skollagen. Enligt dessa bestämmelser ska förskoleverksam- heten, skolan och skolbarnsomsorgen på socialnämndens initiativ samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p62 ft8">Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Social- nämndens ansvar regleras i 5 kap. socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p147 ft8">Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänst- lagen (2001:453).</P>
<P class="p62 ft8">Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400). Sekretesskyddet för uppgifter om enskildas per- sonliga förhållanden inom förskoleverksamhet, det offentliga skol- väsendet för barn och ungdom och skolbarnsomsorgen regleras i 23 kap. 1, 2 och 5 §§. Av 2 a kap. 18 § och 9 kap. 16 a § skollagen följer motsvarande tystnadsplikt för den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsom- sorg eller skola. Vidare finns i 10 kap. bestämmelser om när sekre- tessen kan brytas eller undantas mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda.</P>
<P class="p74 ft8">Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen har förskole- verksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen också ett ansvar för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
<P class="p99 ft40">Tidigare utredningar och insatser</P>
<P class="p8 ft11">Arbete och samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa</P>
<P class="p70 ft8">Det har under många år uppmärksammats att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa inte får det stöd och skydd de behöver från samhället. Flera utredningar och rapporter som har genomförts framför allt inom det sociala området pekar på detta, bl.a. slutbetänkandet från kommittén mot barnmisshandel, <SPAN class="ft11">Barn- misshandel – att förebygga och åtgärda </SPAN>(SOU 2001:72), slutbetänk- andet från den sociala barn och ungdomsvårdskommittén, <SPAN class="ft11">Källan</SPAN></P>
<P class="p694 ft19">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8"><SPAN class="ft11">till en chans </SPAN>(SOU 2005:81) och Länsstyrelsernas granskning av den sociala barn och ungdomsvården <NOBR>2006–2007,</NOBR> <SPAN class="ft11">Socialtjänsten och barnen</SPAN>. Inom utbildningsområdet finns slutbetänkandet från Elev- vårdsutredningen, <SPAN class="ft11">Från dubbla spår till elevhälsa </SPAN>(SOU 2000:19) och propositionen <SPAN class="ft11">Hälsa, lärande och trygghet </SPAN>(prop. 2001/02:14). I dessa dokument lyfts samverkan mellan socialtjänsten, skolan, polisen samt barn- och ungdomspsykiatrin fram som centralt för att på ett effektivt sätt kunna ge stöd åt barn och unga i svårigheter.</P>
<P class="p865 ft8">Det framgår tydligt att det finns en stor förväntan på vad för- skolan och skolan kan och bör göra för att utsatta barn och unga ska uppmärksammas i ett tidigt skede och för att förebygga en ogynn- sam utveckling. Förskolan och skolan har daglig kontakt med alla barn och unga och det anses därför naturligt att det är inom dessa verksamheter som stöd bör ges.</P>
<P class="p865 ft8">Förskolor och skolor har kommit olika långt i arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vissa förskolor och skolor har en väl fungerande samverkan med framför allt polisen och sociala myndigheter, men det finns också tecken på att verk- samheterna behöver stöd och fortbildning för att kunna utgöra en part i samverkansarbetet. Bland annat framkommer att förskolans och skolans personal inte i tillräcklig omfattning anmäler barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa till socialnämnden. Under- sökningar i Stockholms stad visar att endast en tredjedel av fallen i förskolan anmäldes till socialtjänsten och ca hälften av fallen inom grundskolan. Det tog i genomsnitt nio månader för förskoleperso- nalen att anmäla misstankar om att barn och unga for illa på grund av föräldrarnas bristande omsorg. Skälen som angavs för detta var bl.a. att det saknades tid, kompetens och kunskap om hur en anmälan går till och rutiner för hur man arbetar när man upptäcker att ett barn eller en ungdom far illa eller riskerar att fara illa. Sam- arbetssvårigheter med socialtjänsten uppgavs också vara en orsak.</P>
<P class="p866 ft8">Det framgår vidare att det finns strukturella hinder som för- svårar möjligheter att få till stånd samverkan som fungerar över tid. Sådana strukturella hinder kan vara skilda huvudmannaskap, orga- nisation, ledarskap, personalpolitik, arbetsvillkor, tid och resurser. Frågor som rör sekretess beskrivs också ofta ligga bakom sam- arbetssvårigheter mellan framför allt skolan och socialtjänsten. Flera studier visar dock att sekretessfrågan inte behöver vara ett avgörande hinder för samverkan eftersom frågan oftast kan lösas genom att samtycke ges från berörda individer.</P>
<P class="p87 ft19">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft8">Det finns också studier som pekar på att skolor behöver bli bättre på att systematisera och organisera sitt arbete med tidig upptäckt och förebyggande insatser. Den bilden ges i en undersökning från Utveck- lingscentrum för barns psykiska hälsa (prevention), <NOBR>UPP-centrum,</NOBR></P>
<P class="p778 ft11">Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn – en nationell inventering i kommuner och landsting<SPAN class="ft8">. Där beskrivs att de svarande skolornas samverkan med bl.a. socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin bara i mindre utsträckning är dokumen- terad och utvärderad.</SPAN></P>
<P class="p99 ft11">Särskilt om skolans samverkan med polisen</P>
<P class="p58 ft8">En skola med tydlig fokus på kunskapsuppdraget och med en miljö som skapar trygghet och studiero kan bidra till att förebygga kränk- ningar av elever och andra destruktiva handlingar som kan leda till brott.</P>
<P class="p535 ft8">Brottsförebyggande rådet, Brå, har på regeringens uppdrag kart- lagt det grövre våldet i skolan (U2008/4717/S). Slutrapporten, <SPAN class="ft11">Grövre våld i skolan</SPAN>, visar att det grova våldet inte förekommer i någon större omfattning. Samtidigt framkommer att det finns en grogrund för det grövre våldet i skolan. Resultaten från studien visar på en tydlig koppling mellan nivåerna av våld i skolan och förekomsten av mobbning och elevernas upplevelse av skolmiljön i allmänhet. Insatser som görs för att minska förekomsten av mindre grova brott och kränkningar spelar en central roll för möjligheterna att minska risken för alla former av skolvåld. Av rapporten framgår också att de incidenter som ändå inträffar, relativt sällan kommer till polisens kännedom.</P>
<P class="p448 ft8">Statens skolverk har på regeringens uppdrag arbetat fram ett stödmaterial för att förebygga och förhindra grövre våld i skolan, (U2009/4017/S). Enligt stödmaterialet visar erfarenheter att sam- verkan med myndigheter såsom socialtjänsten och polisen är centralt för att skolan ska kunna förebygga incidenter och för att snabbt kunna agera när en incident inträffar. Ett väl uppbyggt samarbete med polisen kan också avdramatisera polisens medverkan vid sådana tillfällen.</P>
<P class="p867 ft19">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft11">Strategi för samverkan</P>
<P class="p66 ft8">I syfte att stärka skyddet för barn och unga i utsatta situationer ändrades bl.a. skol- och socialtjänstlagstiftningen år 2003 enligt förslag i propositionen <SPAN class="ft11">Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m</SPAN>. (prop. 2002/03:53). En skyldighet för polisen, hälso- och sjukvården, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan att på social- tjänstens initiativ samverka i frågor som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa infördes i lagarna för respektive verk- samhetsområde. Vidare förstärktes anmälningsskyldigheten. Dess- utom gavs berörda myndigheter i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för samverkan mellan huvudmän på olika samhällsnivåer.</P>
<P class="p136 ft8">Socialstyrelsen har därför i samverkan med Rikspolisstyrelsen och Skolverket utarbetat en sådan strategi, <SPAN class="ft11">Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, </SPAN>utgiven 2007. I strategin konstateras att målet med samverkan är att barn och unga ska få stöd och skydd utifrån en helhetssyn och i ett tidigare skede av en ogynnsam utveckling samt att samverkan alltid ska ha barnet eller den unga i fokus.</P>
<P class="p78 ft11">Barnskyddsutredningen</P>
<P class="p868 ft8">I december 2007 tillsatte regeringen Barnskyddsutredningen med syfte att se över bestämmelserna till skydd och stöd för barn och unga i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1990:52) med särskilda be- stämmelser om vård av unga. Utredningen hade bl.a. i uppdrag att se över bestämmelser som rör den sociala barn- och ungdomsvård- ens övergripande mål och ansvar, reglerna för anmälningsskyldigheten, socialnämndens möjligheter att polisanmäla brott mot barn, reglerna för utredning, öppna insatser och uppföljning av insatser samt frågor som rör kompetens för arbetet inom barn- och ungdomsvården (dir. 2007:168). I juli 2009 överlämnade utredaren betänkandet <SPAN class="ft11">Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), SOU </SPAN>2009:68. I be- tänkandet föreslår utredaren bl.a. att reglerna för den sociala barn- och ungdomsvården samlas i en ny särskild lag. Utredaren föreslår också att det gemensamma ansvarsområdet för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa bör kartläggas av landsting och kommuner och leda till en överenskommelse om samordnade insatser, ansvar och kostnadsfördelning, uppföljning och utvärdering m.m. Vidare föreslår utredaren att den som är anmälningsskyldig ska kunna begära</P>
<P class="p128 ft19">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">ett möte med socialtjänsten i samband med anmälan i syfte att ta till- vara anmälarens engagemang samt att den som gjort anmälan ska kunna få återkoppling om utredning inleds eller inte.</P>
<P class="p869 ft131">Övriga insatser inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarns- omsorgen</P>
<P class="p149 ft8">För att stärka förskoleverksamhetens, skolans och skolbarnsom- sorgens arbete med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har regeringen genomfört en rad insatser under hela <NOBR>2000-talet.</NOBR> Skolverket har flera uppdrag inom området, dels att fördela medel till pilotprojekt och stödja lokalt utvecklingsarbete inom grund- och gymnasieskolan i syfte att få till stånd en utökad samverkan mellan skolan, socialtjänsten, polisen samt barn- och ungdomspsykiatrin (U2006/5879/S), dels att planera och genomföra insatser i syfte att främja jämställdhet i grundskolan och motsvarande skolformer, gym- nasieskolan och vuxenutbildningen (U2006/9049/S). I sistnämnda uppdrag ingår bl.a. att erbjuda personal i grund- och gymnasieskolan fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning och hedersrelaterat våld och förtryck samt att stödja elevhälsans arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i grund- och gymnasie- skolan.</P>
<P class="p870 ft8">För att stärka arbetet med värdegrundsfrågor och förebygga diskri- minering och annan kränkande behandling har regeringen gett Skol- verket i uppdrag att sprida kunskap till skolor om forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning (U2007/1205/S) och att genomföra insatser som främjar, stärker och sprider kunskap om skolans värde- grund (U2009/2848/S). På uppdrag av regeringen har Skolverket också följt upp barn- och elevskyddslagens tillämpning samt genomfört en omfattande intervjustudie om barn, elevers och vuxnas uppfattningar och upplevelser av situationer där diskriminering och trakasserier förekommer (U2006/5849/S).</P>
<P class="p296 ft40">Uppdraget</P>
<P class="p58 ft8">Myndigheter och kommunala organ m.fl. har ansvar för att barn och unga i utsatta situationer får stöd. För att åtgärderna ska bli mer effek- tiva är det, som nämnts tidigare, angeläget att olika instanser samver- kar. I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utg. omr. 16,</P>
<P class="p491 ft19">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">s. 111) ger regeringen återigen uttryck för betydelsen av samverkan mellan å ena sidan förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsom- sorgen och å andra sidan socialtjänsten, polisen och barn- och ung- domspsykiatrin för att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få det stöd och den hjälp de behöver.</P>
<P class="p865 ft8">Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen utgör viktiga aktörer i detta samverkansarbete då dessa verksamheter kontinu- erligt möter alla barn och unga under större delen av deras uppväxt- period. Samverkan med socialnämnden är central eftersom social- nämnden har det övergripande ansvaret för att utsatta barn och unga får samhällets stöd och skydd. Kontakter och samverkan med polisen har betydelse för möjligheten att sätta in tidiga åtgärder och därmed förhindra att barn och ungdomar dras in i kriminalitet. Samverkan med hälso- och sjukvården är angelägen för att förebygga framför allt psykisk ohälsa och destruktiva beteenden av olika slag.</P>
<P class="p136 ft8">Som framgår ovan har flera insatser gjorts inom skolans område för att stärka skyddet för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa och för att stödja myndigheternas arbete med dessa barn och unga och främja samverkan mellan myndigheterna. Trots dessa insatser finns det flera studier som pekar på att barn och unga inte får stöd i tillräcklig omfattning och att det fortfarande finns hinder för samverkan mellan olika myndigheter. Redan gjorda insatser inom området är inte tillräckliga. Ett samlat grepp om frågorna är nöd- vändigt för att stödet ska bli starkare, effektivare och långsiktigt hållbart. En särskild utredare bör därför få i uppdrag att ta fram en samlad bild över förskoleverksamhetens, skolans och skolbarnsom- sorgens arbete med och samverkan om barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa och föreslå relevanta åtgärder.</P>
<P class="p871 ft8">I uppdraget ingår följande:</P>
<P class="p872 ft131"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft142">Kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom för- skoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen arbetar med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa.</SPAN></P>
<P class="p873 ft8">Utredaren ska belysa hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen arbetar med tidig upptäckt av barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, rutiner för anmälan till socialnämnden och polisen samt hur det förebyggande arbetet bedrivs och vilka gränsdragningsproblem som finns mot andra myndigheters ansvar när det gäller förebyggande</P>
<P class="p673 ft19">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">arbete. Skolhälsovårdens och elevvårdens insatser inom detta område bör belysas. Kartläggningen ska ses som ett komplement till de utred- ningar och uppdrag som redan finns på området och särskilt belysa arbetet med barn och unga som inte tidigare har uppmärksammats inom skolområdet, t.ex. barn och unga som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar och fysisk eller psykisk försummelse. Kartläggningen ska beakta att Internet och nya tele- fonitjänster har ökat antalet arenor där kränkningar och övergrepp förekommer. Även barn och unga med ett socialt nedbrytande bete- ende som missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende, barn som lever med skyddade personuppgifter samt barn och unga som är placerade i familjehem eller hem för vård och boende be- höver uppmärksammas. Barn och unga med allvarliga skolsvårig- heter, som utsatts för mobbning och som har längre tids frånvaro från skolan, bör också belysas. En sådan kartläggning är en förut- sättning för att kunna analysera om det finns problem i arbetet med utsatta barn och unga samt för att kunna lämna förslag på vilka insatser som behöver sättas in för att stärka detta arbete.</P>
<P class="p874 ft131"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft143">Utifrån kartläggningen analysera det arbete som bedrivs med utsatta barn och unga samt lämna förslag på åtgärder som kan förbättra detta arbete.</SPAN></P>
<P class="p529 ft8">Utredaren ska analysera det arbete som pågår inom förskoleverk- samheten, skolan och skolbarnsomsorgen med tidig upptäckt, anmälan till socialnämnden och polisen samt förebyggande insatser m.m.. Utredaren ska vidare lämna förslag på åtgärder som kan förbättra detta arbete. En förutsättning för att kunna sätta in tidiga och adekvata insatser är t.ex. att öka kunskapen om målgruppen och dess behov samt hur barn och unga uttrycker utsatthet. Det är också viktigt att kunna bedöma när ett barn eller en ungdom behöver annat professionellt stöd än det som den egna verksamheten kan ge. Skolans huvud- uppdrag är att förmedla kunskap och färdigheter för deltagande i arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Mot denna bakgrund är det viktigt att klargöra vilket ansvar skolan har för förebyggande insatser och gränsdragningen mot berörda myndigheter.</P>
<P class="p875 ft135"><SPAN class="ft29">•</SPAN><SPAN class="ft144">Kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskole- verksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med social- tjänsten, polisen och hälso- och sjukvården.</SPAN></P>
<P class="p802 ft19">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">Utredaren ska bl.a. belysa hur kommunala och fristående huvud- män inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med berörda myndigheter och på vilka grunder. Utred- aren ska vidare belysa vilka hinder för samverkan som fortfarande återstår, t.ex. frågor som rör sekretess, organisation, ledarskap, arbets- villkor och kompetens.</P>
<P class="p876 ft12"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft145">Utifrån kartläggningen analysera de hinder för samverkan som fortfarande återstår och lyfta fram framgångsfaktorer för samverkan samt lämna förslag på åtgärder som underlättar samverkan mellan kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, skolan samt skolbarnsomsorgen och berörda myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">De hinder för samverkan som fortfarande återstår behöver ana- lyseras så att förslag på åtgärder för att komma tillrätta med hind- ren kan utarbetas. De faktorer som har bidragit till ett framgångs- rikt samverkansarbete behöver också lyftas fram så att myndigheter och kommunala organ m.fl. kan ta del av dessa och därmed få inspiration till sitt eget arbete.</P>
<P class="p102 ft8">Vidare ska utredaren lämna förslag på åtgärder som ska under- lätta samverkan mellan kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen och andra berörda myndigheter. Det behövs bl.a. stöd för att utveckla en systematisk och organiserad samverkan med socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården. Ett sådant stöd bör ta sin utgångspunkt i den strategi för samverkan som Socialstyrelsen har utarbetat till- sammans med Rikspolisstyrelsen och Skolverket samt med beakt- ande av barnskyddskommitténs förslag.</P>
<P class="p77 ft8">Viktiga förutsättningar för ett gott samarbete är också kunskaper om berörda myndigheters ansvar och befogenheter samt normer och värderingar. Utredningen ska därför även lämna förslag på hur kunskapen inom det området kan öka.</P>
<P class="p877 ft11"><SPAN class="ft146">• </SPAN>Lämna de författningsförslag som bedöms motiverade.</P>
<P class="p429 ft8">Utredaren ska lämna de författningsförslag som bedöms motiver- ade med utgångspunkt i utredarens förslag på åtgärder.</P>
<P class="p748 ft131"><SPAN class="ft57">•</SPAN><SPAN class="ft142">Sprida information om utredningens resultat och slutsatser till kommunala och fristående huvudmän och personal inom förskole- verksamhet, skola och skolbarnsomsorg.</SPAN></P>
<P class="p496 ft19">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Utredaren ska på olika sätt sprida information om utredningens resultat och slutsatser till kommunala och fristående huvudmän och personal inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarns- omsorgen. Eftersom all personal har ett ansvar för barn och unga som far illa är det angeläget att all personal också har den kunskap som krävs och att det finns stöd att tillgå.</P>
<P class="p99 ft40">Ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p100 ft8">Om utredarens förslag skulle innebära ökade kostnader för staten respektive kommunerna, ska förslag till finansiering lämnas.</P>
<P class="p71 ft40">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p58 ft8">Utredaren ska genomföra sitt arbete i samråd med berörda statliga myndigheter och organisationer, Sveriges kommuner och Landsting (SKL) samt huvudmän för förskoleverksamheten, skolan och skol- barnsomsorgen. Utredaren ska också samråda med andra utred- ningar och projekt på området, som t.ex. uppdraget att kartlägga hur myndigheter arbetar med unga som riskerar att utveckla en vane- kriminell livsstil (Ju 2009:G) samt SKL:s projekt med modeller för samarbete inom första linjens vård och omsorg som sker efter över- enskommelse med regeringen (S2008/7907/HS). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2010.</P>
<P class="p878 ft8">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p879 ft19">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395324x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p853 ft10">Bilaga 2</P>
<P class="p854 ft7">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr19 td80"><P class="p855 ft147">Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av</P></TD>
<TD class="tr19 td81"><P class="p31 ft138">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td80"><P class="p855 ft138">skolans arbete med utsatta barn</P></TD>
<TD class="tr15 td81"><P class="p31 ft138">2010:18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td82"><P class="p855 ft138">(U2009:05)</P></TD>
<TD class="tr15 td83"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p857 ft99">Beslut vid regeringssammanträde den 25 februari 2010</P>
<P class="p858 ft140">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p880 ft99">Med stöd av regeringens bemyndigande den 3 september 2009 har chefen för Utbildningsdepartementet gett en särskild utredare i uppdrag att se över skolans arbete med utsatta barn (dir. 2009:80). I uppdraget ingår att analysera det arbete som bedrivs, kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskole- verksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården samt lämna förslag på åtgärder som underlättar arbetet med sådana barn. Syftet med utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödet för utsatta barn.</P>
<P class="p881 ft99">Enligt utredningens direktiv ska uppdraget redovisas senast den 30 juni 2010. Det har dock sedan utredningen tillsattes visat sig att den kartläggande uppgiften kommer att bli mer omfattande än vad som inledningsvis bedömdes vara nödvändigt. Utredaren har därför begärt förlängd tid för uppdraget.</P>
<P class="p882 ft121">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska istället redovisas den 30 november 2010.</P>
<P class="p883 ft99">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p884 ft102">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<P class="p853 ft10">Bilaga 3</P>
<P class="p885 ft8">Malmö högskola Barn, unga, samhälle <NOBR>2010-09-01</NOBR></P>
<P class="p886 ft8">Jutta Balldin</P>
<P class="p887 ft77">Utsatta barn i förskola – utmaningar och möjligheter</P>
<P class="p888 ft7">En kunskapsöversikt</P>
<P class="p889 ft19">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft28">Förord</P>
<P class="p135 ft8">Denna kunskapsöversikt är utarbetad på uppdrag av utredningen</P>
<P class="p560 ft11">Översyn av skolans arbete med utsatta barn <SPAN class="ft8">(Dir. 2009:80). Upp- draget har bestått i att sammanställa de senaste tio årens svensk/ nordisk pedagogisk forskning som på olika sätt berör förskolans arbete med gruppen utsatta barn, men också mer specifikt hur förskolan samverkar med andra sociala instanser och familjer, samt hur grundutbildningen förbereder för detta arbete. Underlaget för kunskapsöversikten kommer från avhandlingar och vetenskapliga projekt, kartläggningar och kunskapsöversikter. Särskilt fokus rik- tas mot pedagogiska forskningsfrågor, forskningsperspektiv och resultat i förhållande till eventuella möjligheter respektive utma- ningar inom och gentemot förskolans arbete.</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Berörd forskning handlar om yngre barn som riskerar att fara illa eller som far illa socialt, fysiskt och/eller psykiskt, och som befinner sig under förskolans ansvar. Forskningsöversikten inne- fattar också aktuell forskning om närliggande och för området relevanta frågor. I sökprocessen har forskning med inriktning mot förskola i kombination med begrepp som utsatta barn, barn som far illa, pedagogisk kvalitet, interventioner och samarbete/sam- verkan i första hand identifierats. Vetenskapliga tidskrifter som refereras till i översikten är, Early Childhood Education, Educare, European Early Childhood Education Research Journal, Inter- national Journal of Early Years Education, Scandinavian Journal of Educational Research och Scandinavian Journal of Psychology.</P>
<P class="p77 ft8">Tack till Ingegerd Tallberg Broman för vägledning och stöd i arbetet, Bim Riddersporre och Sven Persson för kommentarer och inspiration.</P>
<P class="p890 ft19">332</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p891 ft28">Sammanfattning och centrala slutsatser</P>
<P class="p892 ft8">Forskning om utsatta barn har ofta ett socialt, psykologiskt eller medicinskt perspektiv och behandlar sällan förskolan specifikt. Utsatta barn i förskolan är ett relativt nytt forskningsfält och det finns generellt få studier om effekter av förskola/förskolevistelse för barn som är utsatta på olika sätt. Den forskning som finns och presenteras här lyfter fram viktiga om än tvetydiga resultat när det gäller arbetet med utsatta barn. Nedan sammanfattas översiktens kapitel i korthet med betoning på vilka möjligheter respektive utmaningar förskolan står inför gällande utsatta barns behov och rättigheter, förskolans uppdrag, förskolans pedagogiska grundsyn, förskolepersonalens kunskaper/insikter och föreställningar, god praxis i förhållande till utsatta barn i förskola, interventioner, grundutbildning och kompetensutveckling.</P>
<P class="p860 ft11">Utsatta barn, vilka är det?</P>
<P class="p893 ft8">I forskning om utsatta barn betonas i flera fall (Lundén 2004, Lundberg 2005, Jensen 2009a/b, Hagström 2010) en begreppslig mångtydighet avseende begreppets innebörd. Vad som menas med utsatthet är präglat av sociala, kulturella, politiska och pedagogiska aspekter. Variationen av begrepp, men framför allt variationen av innebörder är problematisk och återspeglas i praktiken, där mång- tydigheten leder till att barns eventuella beteendeavvikelser eller tecken på utsatthet förstås på olika sätt (Lundén 2004, Lundberg 2005, Jensen 2009a/b). Begrepp som utsatta barn, barn i riskzon, barn som far illa, barn vi bekymrar oss om, sårbara barn, barn med behov av stöd är exempel på begrepp som används parallellt och ofta med liknande innebörd. Vissa hänvisar mer till problem/ avvikelser i familj och omgivning, andra till avvikelser hos enskilda barn, trots forskning som visar att utsatthet i olika former är resultatet av en mängd olika, yttre och inre, faktorer (Kihlbom 2003, Drugli 2008).</P>
<P class="p894 ft8">Genom forskning har man identifierat ett antal risk- och skydds/friskfaktorer som samspelar på olika sätt och bör vägas in i bedömningen om ett barns utsatthet. Vilken effekt eventuella risk- faktorer får påverkas av barnets förmåga att hantera och anpassa sig till negativa livshändelser, något som varierar starkt från barn till barn. Barn som klarar sig bäst från svåra förhållanden är de som har</P>
<P class="p895 ft19">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">minst en trygg relation till vuxna utanför familjen, får hjälp med att bearbeta sina smärtsamma upplevelser och hantera sin aktuella situation så bra som möjligt, samt upplever sammanhang och kontinuitet i livet (Cederblad 2003, Kihlbom 2003, Hagström 2010).</P>
<P class="p102 ft8">Utsatthet bör således förstås och hanteras utifrån den komplexitet som den utvecklas och verkar genom. Det finns ofta förklaringar på olika plan, hos barnet själv, familjen, och inte minst i samhällets och olika sociala institutioners reproduktion av norma- litet och avvikelse. Forskning visar att föreställningar om barn och barns utveckling villkorar barns möjligheter, och att professionella i förskolan förstår och bedömer barn utifrån sociala kategorier som klass, ekonomi, etnicitet, och genus (Lundén 2004, Markström 2005, Palludan 2005, Emilson 2008, Jensen 2009a/b, Lutz 2009). Utsatta barn är ofta utsatta på många olika nivåer, varför medveten- heten om hur utsatthet uppstår och upprätthålls ses som centralt att utforska och förstå för att kunna bemöta och hjälpa barn på ett bra och effektivt sätt.</P>
<P class="p90 ft11">Förskolans unika position</P>
<P class="p88 ft8">I början av <NOBR>2000-talet</NOBR> finns en växande insikt om betydelsen av tidiga insatser för barns sociala och kognitiva utveckling, vilket pla- cerar förskolan och förskolepedagogiskt arbete i fokus. Personal inom förskolan ses som centrala personer när det gäller att både upptäcka och hjälpa barn som riskerar att fara illa, eftersom de har bättre möjlighet att skapa sig en helhetsbild av barns livsvillkor än andra professionella (t.ex. <NOBR>Larsson-Swärd</NOBR> 2001, Janson 2007, Drugli 2008). Att tillgång till förskola skyddar mot senare psykiska och sociala problem är däremot inget samband som studerats i Sverige (Bremberg 2001, Kihlbom 2003, Hindberg 2004). För- skolan kan vara en faktor som antingen ökar eller minskar den relativa utvecklingsrisken för ett visst barn. Det finns i Sverige ett ökat behov av forskning om eventuella effekter av förskolevistelse, inte minst i relation till barn som är utsatta. Förskolans <SPAN class="ft11">möjligheter </SPAN>att fånga upp och hjälpa barn som är utsatta eller far illa betonas från mångvetenskapligt perspektiv, medan <SPAN class="ft11">utmaningen </SPAN>ligger i att utveckla och till stor del förändra formerna för förskolans arbete mot bakgrund av forskning och interventioner som kan belysa samband och effekter för olika barn som är utsatta.</P>
<P class="p496 ft19">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft11">Uppdrag i förändring</P>
<P class="p58 ft8">Omsorg, tidig fostran och kunskapsutveckling har tidigare ansetts vara allmänt kunnande, men ses i dag som specialiserade uppgifter för professionella inom sociala institutioner för barn (Dahlberg, Moss & Pence 2006, Sandberg & Vuorinen 2007, Urban 2008). Ett av förskolans centrala uppdrag är samverkan och samarbete med hem och andra professionella inom till exempel socialtjänst och sjukvård. Samverkan anses internationellt ha en positiv effekt när det gäller arbete med utsatta barn, eftersom ett differentierat perspektiv, samt kontinuerlig kontakt med familj och föräldrar är centralt i arbetet med dessa barn (Killén 1999, Sandberg 2007, Drugli, 2008, Hagström 2010). Trots detta visar forskning att för- äldrar tenderar att uteslutas i beslutsfattande kring utsatta barn eller barn som behöver specialpedagogiskt stöd (Drugli 2008, Hagström 2010).</P>
<P class="p662 ft8">Förutsättningar för samverkan styrs bland annat av arbets- marknadens högre krav på tillgänglighet och flexibilitet, förändrade familjekonstellationer, etnisk mångfald och ökad segregation. Vidare bidrar en höjd utbildningsnivå till att fler föräldrar ställer nya och ökade krav på förskolans verksamhet. Forskning visar också att tvärvetenskapligt samarbete är nyckeln till ett effektivt förebyggande arbete med yngre barn som far illa eller riskerar att fara illa (Hindberg 1999, Drugli 2008, Skolverket 2010). Nationella satsningar när det gäller samverkan har inte gjorts i förskolan och i förhållande till yngre utsatta barn, men kartläggning av förskolans samverkan med andra sociala instanser påvisar brist på generella metoder och strategier, till förmån för egna arbetssätt (Tegenfeldt & Hellgren 2009). Annan forskning signalerar en inom förskolan utbredd misstro och uppgivenhet gentemot samverkan med andra sociala instanser (t.ex. Svensson & Janson 2008).</P>
<P class="p153 ft8">Förskolan har enligt översiktens forskning stora <SPAN class="ft11">möjligheter </SPAN>att göra skillnad för utsatta barn, främst genom fördjupad samverkan med föräldrar, men också genom kontinuerlig kontakt och samar- bete med andra sociala instanser vad gäller barn som är utsatta på olika sätt. <SPAN class="ft11">Utmaningarna </SPAN>finns främst inom förskolan, dels i form ovilja, okunskap och ovana, dels i form av en avsaknad av utar- betade strategier för samverkan med hem och samhälle, eller externt samarbete i form av samtal, utvärdering och handledning.</P>
<P class="p404 ft19">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft11">Vad gör förskolan (inte)?</P>
<P class="p79 ft8">Förskolor arbetar alltså inte systematiskt för att upptäcka barn som visar tecken på psykisk ohälsa, och enligt Jespersen (2006) och Lutz (2009) finns det inom förskolan en avsaknad av ambitioner att systematiskt dokumentera och följa upp barns utveckling och even- tuella avvikelser. Mindre än en tredjedel av förskolorna i Tegen- feldts och Hellgrens kartläggning (2009) uppgav att de använder särskilda program eller strukturerade arbetssätt för att upptäcka tecken. Däremot uppgav en majoritet av förskolorna att de har nedskrivna rutiner eller handlingsplaner för hur man ska gå tillväga om eller när någon ur personalen ser tecken på att ett barn mår dåligt. En majoritet av de deltagande förskolorna svarade dessutom att de samverkar med andra verksamheter utanför förskolan.</P>
<P class="p77 ft8">Förskolepersonalens tolkning av anmälningsplikten är enligt Lundén (2004) kopplad till en snäv form av utsatthet, som till exempel misshandel, sexuella övergrepp, misär, och föräldrars miss- bruk/våldsamhet. En tolkning som ger personalen anledning att anmäla färre barn, eller att inte anmäla barn vars utsatthet är min- dre uppenbar, etiskt känslig eller utgår från enskilda barns utveck- lingsavvikelser. Lundén menar att det finns ett starkt samband mellan bostadsområdets problemtyngd och antalet barn som perso- nalen trodde for illa och/eller hade observerat tecken på omsorgs- svikt hos. Det fanns också ett samband mellan personaltäthet, arbetslivserfarenhet, utbildning och antalet anmälningar. Endast tjugotre av nittioåtta förskolepedagoger uppgav att de fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt dåvarande § 71 Socialtjänstlagen och drygt hälften av de anmälda barnen aktualiserades hos Socialtjäns- tens individ- och familjeomsorg.</P>
<P class="p89 ft8">Tidigare forskning om upptäckt av och rapportering till sociala myndigheter när ett barn far illa visar att det vanligtvis finns olika anledningar till oro, men att rapporter till Socialtjänsten inte är fre- kventa nog. Svenssons och Jansons enkätundersökning med för- skolepersonal (2008) visar att under det år studien genomfördes misstänkte personalen på de medverkande förskolorna att två pro- cent av förskolebarnen for eller hade farit illa i hemmet. Barn som inte bodde med båda sina föräldrar och flerspråkiga barn var över- representerade.</P>
<P class="p77 ft27">Den vanligaste anledningen för att inte anmäla till Socialtjänsten var att personalen tyckte att förskolan hade tillräckliga resurser för att hjälpa barnet. Andra anledningar för att inte göra en anmälan är</P>
<P class="p673 ft19">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">att personalen inte värderar barnets situation som tillräckligt all- varlig, de trodde inte det var meningsfullt att göra en rapport eller kände de sig osäkra på föräldrarnas reaktioner om de gjorde en rapport.</P>
<P class="p19 ft8">Forskning visar att professionella i förskolan har <SPAN class="ft11">möjligheter</SPAN>, men också kunskap och förmåga att se och bedöma tecken på olika former av utsatthet. En central <SPAN class="ft11">utmaning </SPAN>är deras varierade kun- skaper och erfarenheter, en annan att de är präglade av föreställ- ningar/fördomar, en tredje att de upplever obehag, och en fjärde att de saknar strategier, insikt/kunskap om utsatthetens konsekvenser och handlingskompetens.</P>
<P class="p348 ft11">Pedagogiska övertygelser, tvetydiga synsätt</P>
<P class="p58 ft8">Bland förskolepersonal och föräldrar dominerar talet om barns naturliga utveckling med fokus på språklig, kroppslig och mog- nadsmässig utveckling. Sammantaget handlar det om utveckling mot större självständighet (Markström 2005). Markströms studie visar att föräldrar har stor tilltro till förskolans personal när det gäller att göra bedömningar i förhållande till deras barns naturliga utveckling, bland annat genom jämförelse med andra barn i samma ålder. Det finns vidare inom förskolans diskurs en stark betoning på betydelsen av det sociala samspelet, det kollektiva och barnens betydelse för varandra. Det önskvärda barnet i förskolan kan sägas vara ett omvårdande, demokratiskt och disciplinerat barn (Emilson 2008). Det barn som varken är självständigt eller fungerar i den kollektiva gemenskapen blir således avvikande.</P>
<P class="p153 ft8">Palludan (2005) visar att det mot bakgrund av förskolans peda- gogiska grundsyn och normer existerar exkluderande mekanismer i den dagliga (danska) förskoleverksamheten. Processer som skapar och upprätthåller ojämlikhet mellan barn handlar om att utsatta barns handlingar inte bekräftas, att de definieras i termer av brist, att glappet mellan de barn som förstår och kan läsa av personalens sociala koder och underliggande budskap och de som inte kan göra det är stort, samt att barnens relation till förskolepedagoger inte kan tas för given. Differentierande möten mellan barn och vuxna i förskolan kan alltså bidra till att skapa social ojämlikhet, som trots goda intentioner verkar tvärtemot potentiellt goda effekter av tidiga stödinsatser i barns liv.</P>
<P class="p896 ft19">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft8">Det finns enligt Jensen (2009a/b) två dominerande pedagogiska strategier i (danska) förskolor, en kompensatorisk strategi, som bygger på bilden av socialt utsatta barn som bristfälliga, och en innovativ strategi som syftar till att förbättra utsatta barns förut- sättningar genom utbildning, kompetensutveckling och social inkludering. Enligt Jensen finns det en motsättning mellan för- skolans traditionella arbetssätt och ett mer kunskapsmässigt, mål- inriktat uppdrag. Den dominerande kompensatoriska strategin ris- kerar därmed att motverka ett aktivt kompetensfrämjande arbete med barn som är utsatta på olika sätt. Pedagogerna i studien uttryc- ker själva att de behöver både utbildning och extra resurser för att kunna arbeta i en mer innovativ riktning.</P>
<P class="p77 ft8">Professionella i förskolan anses kompetenta och kunniga när det gäller bedömning av barns utveckling, vilket är en god grund och <SPAN class="ft11">möjlighet </SPAN>i samarbete med hem och föräldrar. Däremot uttrycker de själva att de behöver kunskap och stöd för att utveckla arbetet med utsatta barn i förskolan. Översiktens forskning speglar dock even- tuella <SPAN class="ft11">utmaningar </SPAN>vad gäller förskolans pedagogiska grundsyn och existerande normer och ideal vad gäller barns utveckling och posi- tioner.</P>
<P class="p78 ft11">God praxis för utsatta barn i förskolan</P>
<P class="p79 ft8">Enligt Kihlbom (2003) bör man i bedömningen av förskolans kvali- tet ta hänsyn till kontinuitet i relationer mellan barn och vuxen, hur invänjningen går till, barngruppens egenskaper, ledning och orga- nisationsklimat, personalens utbildning och kompetens, samarbete med barnens föräldrar, samt förändringar över tid. Andra faktorer som nämns i översiktens forskning är barns perspektiv och delak- tighet, samt fortbildning av föräldrar (Bremberg 2001, Sheridan 2001).</P>
<P class="p450 ft8">Begrepp som kvalitet och god praxis är svåra att ringa in eller generalisera kring. Inom pedagogiken är uppgifter och processer unika eftersom de handlar om människors lärande, välbefinnande och utveckling. Ofta kopplas begreppet god praxis till användandet av en specifik metod, vilket också är missvisande eftersom peda- gogisk metod i sin tur är ett begrepp som definieras och förstås på en mängd olika sätt. Kjær (2009) anger delvis andra faktorer kopp- lat till god praxis/kvalitet än de ovanstående, nämligen relationen mellan pedagoger och medhjälpare (läs: förskollärare och barn-</P>
<P class="p668 ft19">338</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">skötare), förskolans kommunikativa ordning, personalens medver- kan i marginaliseringsprocesser, marginaliseringsprocesser i barns egen aktivitet, samt föreställningar om förskolan som en icke for- mell, familjär institution. Sammanfattningsvis kan god praxis inom förskolan sägas handla om meningsskapande processer riktade mot att metodiskt undersöka, kvalificera, utveckla och förbättra de pro- cesser som utspelas i möten med barn och föräldrar.</P>
<P class="p62 ft8">Förskolan har alltså genom sin unika position i förhållande till barn och deras föräldrar goda <SPAN class="ft11">möjligheter </SPAN>att främja utsatta barns utveckling och hälsa. <SPAN class="ft11">Utmaningen </SPAN>ligger i utvecklandet och upp- rätthållandet av goda relationer, internt och externt samarbete, samt ett medvetandegörande av de underliggande personliga och strukturella faktorer som eventuellt verkar mot de utsatta barnens positiva utveckling och välbefinnande.</P>
<P class="p95 ft27">En <SPAN class="ft131">utmaning </SPAN>för den fortsatta forskningen är den tvetydighet som råder i förhållande till förskolans uppdrag, utsatta barns bästa och pedagogisk kvalitet.</P>
<P class="p335 ft11">Interventioner och förskolans effekter</P>
<P class="p70 ft8">Ett hinder för förskolans möjligheter att genomföra effektiva insat- ser för utsatta barn är enligt Jespersen (2006) en ojämn fördelning av utsatta barn i förskolan, trots forskning som visar att specifika insatser fungerar bäst när andelen barn från utsatta miljöer är under 10 procent. En annan central utmaning är ständigt ökade krav på förskolans omställningsberedskap, samt fler uppgifter och ansvars- områden. Jespersen menar att insatser med syfte att stärka utsatta barns sociala och kognitiva kompetenser har positiva effekter både på kort och lång sikt och på individuell och samhällelig nivå. Hon redogör för amerikanska interventioner som visar att hög kvalitet på förskolans verksamhet i kombination med specifika aktiviteter som samtidigt riktar sig mot barnens föräldrar har bäst effekt för särskilt utsatta barn.</P>
<P class="p662 ft8">Två presenterade insatser för utsatta barn i svensk respektive dansk förskola bygger på utbildning av personal och uppföljning av insatser. Den ena studien är ett lokalt projekt med fokus på att stärka utsatta barns socioemotionella utveckling, den andra inbegri- per ett flertal förskolor, och tar sikte på utsatta barns utveckling av social och kognitiv handlingskompetens. Hagströms studie (2010) hade som mål att utveckla pedagogernas kunskap om, och arbete</P>
<P class="p449 ft19">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">som, kompletterande anknytningsperson i förskola. Studien belyser vikten av att förskolepersonal använder och kopplar relevanta teo- rier till konkreta situationer från praktiken för att kunna använda sina kunskaper i verksamheten. Det riktade arbetet med anknyt- ning belyser framför allt kontinuitetens betydelse för utsatta barn.</P>
<P class="p122 ft8">Jensens (2009c) interventionsprojekt bygger på utbildning av pedagoger i inkluderande kompetensriktad pedagogik och imple- mentering av denna. Resultatet visar på svårigheter att nå positiv effekt hos de mest utsatta barnen, främst med hänsyn till sociala och emotionella kompetenser. Intellektuellt och kunskapsmässigt hade insatserna goda effekter på alla barn.</P>
<P class="p112 ft8">Översiktens forskning visar att förskolan genom riktat kun- skapsstöd och analys av dess effekter har <SPAN class="ft11">möjlighet </SPAN>att förbättra utsatta barns villkor i förskolan, men att det föreligger ett antal <SPAN class="ft11">utmaningar </SPAN>såsom ojämn fördelning av utsatta barn på respektive förskolor, fler och mer differentierade uppgifter för förskollärare, samt att forskningen inte är enig om vilka insatser som verkar mest gynnsamma för utsatta barn i olika åldrar.</P>
<P class="p78 ft11">Grundutbildning och kompetens</P>
<P class="p88 ft8">Variationen av kunskap bland förskolans professionella, samt en dokumenterad brist vad gäller systematisk dokumentation och uppföljning, bidrar enligt översiktens forskningsresultat till en god- tycklighet i arbetet med utsatta barn i förskola. Kompetensutveck- ling inom förskolan är högsta prioritet, vilket också blir tydligt genom de presenterade insatserna som bygger på utbildning och handledning av förskolans personal (Jensen 2009c, Hagström 2010).</P>
<P class="p102 ft8">Flera forskare understryker också att grundutbildningen måste ge kunskaper om barns fysiska, psykiska, sociala och kognitiva utveckling, men också avvikelser från denna. Även kunskap om barns reaktioner på allvarliga missförhållanden som vanvård, fysiska och psykiska övergrepp och andra brister i omsorgen, liksom på- frestningar i förskolan torde vara en del av förskolepersonalens grundläggande kunskaper. Dessa kunskaper ses som viktiga, inte minst därför att avvikelser då kan identifieras på ett tidigt stadium, vilket ökar möjligheterna att upptäcka när barn far illa (Kihlbom 2003, Hindberg 2004, Lundén 2004)</P>
<P class="p77 ft27">Översiktens forskning betonar vikten av grundläggande kun- skaper, men också betydelsen av kontinuerlig kompetensutveckling</P>
<P class="p463 ft19">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">genom internt och externt stöd, fortbildning och handledning. Betydelsen av bra relationer och samarbete med hem, föräldrar och professionella inom andra sociala insatser återkommer som en röd tråd genom översikten, ett samverkansarbete som grundutbildning och fortbildning kan och bör förbereda för genom kunskap om dess betydelse, inte minst för barn som är särskilt utsatta, men också genom relationspsykologi, metodik och handlingskompetens (t.ex. Kihlbom 2003, Kjær 2009, Hagström 2010).</P>
<P class="p83 ft40">Vilka perspektiv studeras och med vilka metoder?</P>
<P class="p58 ft8">Den presenterade forskningens empiri har främst samlats in med hjälp av enkäter eller andra skriftliga underlag. Andra metoder som använts är etnografiskt inspirerade och bygger på intervjuer med förskolepersonal. Slående i dessa studier är det professionella per- spektivet. En majoritet av studierna bygger på beskrivningar och självvärderingar av förskolepersonal. Chefer, rektorer och föräldrar förekommer som informanter i några studier, medan barn lyser med sin frånvaro. Det är speciellt uppseendeväckande med tanke på att just barn och familjer/föräldrar är centrala i studierna. En stor del av forskningsfrågorna är riktade mot att belysa samband, hand- lingsfrekvens, och förskolepersonalens egna värderingar vad gäller arbetet med utsatta barn, ofta mot bakgrund av förskolans politiska uppdrag.</P>
<P class="p448 ft8">Förskolans personal beskrivs oftast i termer av en enhetlig grupp professionella, och man hänvisar till deras kunskap, erfaren- heter, handlingskompetens eller brist på densamma som vore det en generell bild. Det återger en föga rättvis bild av professionella inom förskolan, som ju i praktiken består av en grupp människor med stora variationer i utbildning och arbetslivserfarenhet. Detta kan bero på en traditionell bild av förskolans personal i termer av en homogen grupp, och att förskolans personal tenderar att upp- rätthålla denna bild genom stark intern lojalitet och jämlikhets- tänkande. Även förskolans barn beskrivs ofta i termer av en homo- gen grupp, trots att modern utvecklingspsykologi och pedagogik understryker stora skillnader mellan barn när det gäller kognitiv, motorisk, känslomässig och social utveckling. Förskolans barn är mellan 1 och 5 år, vilket är ett stort spann vad gäller behov, förmåga och intressen. Barnens perspektiv är dåligt belyst och deras röster saknas i forskningen och som informanter om området</P>
<P class="p897 ft19">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">(utsatta barn i förskola), trots att just barns perspektiv och barns rätt till en god uppväxt, hälsa och inflytande är en av de centrala utgångspunkterna för detta forskningsfält. Även föräldrar till ut- satta barn och deras perspektiv/röster saknas i de flesta studier, trots att de ju anses vara nyckelpersoner i arbetet med barn som är utsatta på olika sätt.</P>
<P class="p102 ft8">De flesta studier bygger alltså på enkät- eller intervjustudier, vilket innebär att de producerar kvantitativa respektive kvalitativa resultat, men därmed sällan besvarar frågor om samband mellan kunskap, handling och möjliga orsaker till dessa. Barnpsykiater och psykoanalytiker Magnus Kihlbom (2004) kritiserar användandet av enkäter inom forskningsområdet, och menar att de visst kan vara värdefulla som instrument för att mäta utveckling och förändring över tid, men knappast som utvärderingsverktyg.</P>
<P class="p428 ft16">Alla som svarar på enkäter gör det utifrån halvmedvetna eller omed- vetna intressen. Föräldrar kan ge positiva svar därför att de inte vill belasta personalen. Det finns ofta en ohelig allians mellan personal och föräldrar. Föräldrar vill inte kritisera personalen, för de ser att perso- nalen går på knäna, och personalen vill inte öka föräldrarnas dåliga samvete genom att säga något negativt om förskolan. Skuldkänslor förvanskar svaren om hur det är i förskolan.</P>
<P class="p367 ft16">Kihlbom 2004, s. 39.</P>
<P class="p437 ft8">En annan tendens, som också lyfts av Ingvar Lundberg i en forsk- ningsöversikt från 2005, är att de studier som är gjorda inom området utsatta barn i Sverige ofta är små, lokala studier, som visserligen visar stor överensstämmelse och därmed kan anses ha hög tillförlitlighet, men inte kan återge generella mönster och orsakssamband. Forskningsfältet utsatta barn i förskola behöver utvecklas ur flera aspekter, men framför allt, och för att motverka den mångtydighet som präglar resultaten, behövs mer omfattande, tvärvetenskapliga forskningsansatser som över tid kan visa på eventuella samband mellan förskola och utsatta barns utveckling.</P>
<P class="p77 ft8">För en mer övergripande förståelse för området saknas vidare forskningsansatser som bygger på metodtriangulering, en kombi- nation av etnografiska tekniker, textanalys och statistiska kartlägg- ningar. Intervjuer och samtal i kombination med longitudinella observationer och observationer av specifika situationer, ger kun- skap både om ”det pedagogiska samtalet”, vilken pedagogik som genomförs, och inte minst sambandet mellan det som sägs och det som görs (Kjær 2009). Vidare bör detta material relateras till förskolors interna textmaterial eftersom dessa speglar det peda-</P>
<P class="p198 ft19">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">gogiska samtalet, verksamhetsplanering, utvärderingar och visioner. Samband och områden som enligt den presenterade forskningen behöver utforskas kräver både longitudinella och differentierade metodologiska ansatser. Det gäller till exempel studier om kvalitet och effekter av tidiga insatser för utsatta barn i förskola, relatio- nella och strukturella hinder för förskolans mer långsiktiga och målriktade arbete med barn som far illa på olika sätt, förhållandet mellan praktikens diskurser, grundutbildningens teorier och aktuell utbildningspolicy, förändring av pedagogisk praxis som en konse- kvens av dagens utbildningspolitik, en reviderad läroplan för för- skolan, samt ett ökat fokus på tidiga insatser vad gäller yngre barns lärande och utveckling.</P>
<P class="p311 ft28">Bakgrund</P>
<P class="p718 ft40">Yngre barns hälsa och utveckling</P>
<P class="p398 ft8">Enligt 2009 års Folkhälsorapport är hälsosituationen för svenska barn i flera avseenden bland den bästa i världen. UNICEF (2007) har utvecklat mått för att beskriva barns olika villkor. Av 21 granskade länder ses välbefinnandet som högst i Nederländerna, följt av Sverige. Sverige har en av världens lägsta dödlighet under spädbarns- och barnaår, och den främsta anledningen är att olycks- fallsdödligheten under barnaåren är låg. Trots dessa positiva faktorer har det under <NOBR>2000-talet</NOBR> blivit vanligare att spädbarn vårdas på sjukhus på grund av olycksfall och våld (Socialstyrelsen 2009), och forskningsrapporter visar att allt fler barn och unga utvecklar psykisk ohälsa i Sverige (Bremberg 2001, Tegenfeldt & Hellgren 2009). Psykisk ohälsa bland barn är ett komplext område eftersom barn ofta vistas inom ett flertal olika miljöer med vuxna som ser och bemöter dem utifrån olika erfarenheter och i olika ändamål. Forskning om barns utveckling och barndom bidrar dess- utom, och parallellt med samhällsutveckling och förändrade familjekonstellationer, till ökad uppmärksamhet när det gäller barns livsvillkor och hälsa. FN’s konvention om barns rättigheter betonar barns rätt till ett värdigt och meningsfullt liv, och deras sårbarhet och maktlöshet gör att samhället har ett särskilt ansvar att prioritera just barnen.</P>
<P class="p157 ft8">Svenska barns goda levnadsförhållanden kan troligen förklaras med välfärdssamhällets förbättrade sociala och ekonomiska förhåll-</P>
<P class="p502 ft19">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">anden för barnfamiljer, allt högre utbildningsgrad i befolkningen och en ökad jämställdhet med minskat ekonomiskt beroende för kvinnorna. Allt fler barn vistas i offentliga miljöer och majoriteten av barn vistas i förskola från låg ålder, vilket innebär att åtminstone grova former av misshandel blir nästan omöjliga att dölja. Till detta kommer en politisk enighet om att barn ska fostras utan aga, inte diskrimineras, och att alla barn har rätt till en gynnsam utveckling (Socialstyrelsen 2009).</P>
<P class="p403 ft8">Barndom är inte en transportsträcka till vuxenlivet och barns uppväxtvillkor är intimt förknippade med deras hälsa och utveck- ling. En central utgångspunkt i aktuell forskning om barns hälsa är betydelsen av tidiga insatser. Uppväxtåren är viktiga, främst genom att barns vardagsmiljöer utformas på ett sätt som främjar deras psykiska hälsa (Bremberg 2001). Det tidiga förebyggande arbetet betonas mot bakgrund av förbättrade kunskaper om människans utveckling och livsvillkor, men också fördjupad kunskap om rela- tionen mellan föräldrar och barn, och de faktorer som påverkar denna (Killén 2009). Familjens sociala position och socioeko- nomiska förutsättningar är relaterade till de hälsorisker barn utsätts för under barndomen, liksom kvaliteten på samspelet mellan för- äldrar och barn har ett samband med barnets fortsatta psykologiska utveckling. <NOBR>60–70</NOBR> procent av barn i Sverige utvecklar ett ”tryggt” anknytningsmönster i den bemärkelsen att barnet använder föräl- dern som en bas för att utforska omvärlden (Socialstyrelsen 2009).</P>
<P class="p144 ft8">Svenska barn har överlag goda möjligheter att växa upp och utvecklas i en trygg och stimulerande miljö, men det finns också barn vars rätt till utveckling och en trygg barndom är hotad. En kartläggning av Birthe Hagström (2001) visade att ett stort antal barn mellan 1 och 7 år växer upp med en förälder som har psykisk ohälsa. Enligt Socialstyrelsens hälsorapport (2009) får till exempel en mindre grupp barn, <NOBR>1–2</NOBR> procent, utstå upprepade fysiska över- grepp och ungefär vart tionde barn i Sverige beräknas vara i risk- zonen med fara för sin fortsatta utveckling. Hos <NOBR>2–5</NOBR> procent finner man riktigt allvarliga problem. Att denna grupp är större än den grupp som misshandlas allvarligt och upprepat innebär att mindre uppenbar utsatthet i termer av försummelse och vanvård måste ses som tunga riskfaktorer för barns utveckling. Vanvård är ofta en utdragen process som kan omfatta åratal av försummelser, men det saknas i dag svensk forskning inriktad på att följa upp långdragen försummelse. Det som uppmärksammats är att barn i resurssvaga familjer och bostadsmiljöer drabbas av fler olycksfall i trafiken, på</P>
<P class="p521 ft19">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">lekplatser, drunkningsolyckor och fall från byggnader jämfört med familjer med hög utbildning, goda ekonomiska resurser och väl- ordnade förhållanden. En del av förklaringen till den högre olycksrisken kan vara försummelse och bristfällig tillsyn. Natio- nella studier om våld mot barn har entydigt visat att misshandlade barn har betydligt högre olycksrisk än andra. Sexuella övergrepp hör till de brott där mörkertalet är stort, och när man frågar unga vuxna anonymt om de blivit utsatta för sexuella övergrepp under sin barndom brukar <NOBR>7–8</NOBR> procent av kvinnorna och <NOBR>1–3</NOBR> procent av männen ange det. Ungefär en fjärdedel av övergreppen sker i familjen, det vill säga av en förälder, syskon eller annan släkting.</P>
<P class="p296 ft40">Vad gör vi?</P>
<P class="p58 ft8">Barbro Hindberg skriver 1999 att ”samhällets skyddsnät för barn har glesa maskor” och att det generellt saknas ett barnperspektiv. Flera nationella utredningar och rapporter, främst inom det sociala området, visar att barn som far illa eller riskerar att fara illa inte får det stöd och skydd som de behöver och har rätt till från samhället, se till exempel <SPAN class="ft11">Barnmisshandel – att förebygga och åtgärda </SPAN>(SOU 2001:72) och <SPAN class="ft11">Källan till en chans </SPAN>(SOU 2005:81). Propositioner inom utbildningsområdet, exempelvis <SPAN class="ft11">Hälsa, lärande och trygghet </SPAN>(Prop.2001/02:14) betonar betydelsen av samverkan mellan skolan, socialtjänsten, polisen, samt barn- och ungdomspsykiatrin.</P>
<P class="p95 ft8">Förskolans arbete med utsatta barn har inte utvärderats speci- fikt, men samverkan ses nationellt som en positiv kraft och central utgångspunkt i arbetet med utsatta barn, se till exempel <SPAN class="ft11">Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan </SPAN>(2005), <SPAN class="ft11">Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa </SPAN>(2010), samt <SPAN class="ft11">Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan </SPAN>(2010).</P>
<P class="p95 ft8">Det framgår med tydlighet att förskolan och skolan har en cen- tral roll i det förebyggande arbetet med att uppmärksamma barns eventuellt ogynnsamma utveckling på ett tidigt stadium. För- skolans och skolans arbete med utsatta barn är i dag mycket varierat och i betänkandet <SPAN class="ft11">Lag som stöd och skydd för barn och unga</SPAN></P>
<P class="p778 ft8">(LBU) (SOU 2009:68), föreslås att det gemensamma ansvars- området för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa kartläggs av landsting och kommuner, samt leder till en överens-</P>
<P class="p843 ft19">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395340x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">kommelse om samordnade insatser, ansvar, utvärdering och så vidare.</P>
<P class="p898 ft8">Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag att inrätta ett natio- nellt utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa <NOBR>(UPP-centrum)</NOBR> och tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa. <NOBR>UPP-centrums</NOBR> arbete utgår från gängse uppfattningar om betydelsen av att tidigt främja psykisk hälsa och att så tidigt som möjligt försöka upptäcka tecken på psykisk ohälsa bland barn så att de kan få rätt hjälp och stöd. Förskolan anses ha särskilda möjligheter till detta eftersom den har kontakt med de allra flesta yngre barn (Tegenfeldt & Hellgren 2009).</P>
<P class="p136 ft8">Regeringen har med syfte att stärka förskoleverksamhetens, skolans och skolbarnomsorgens arbete med utsatta barn och unga genomfört en rad insatser under <NOBR>2000-talet,</NOBR> men hävdar att det fortfarande saknas ett samlat grepp kring arbete och samverkan till förmån för barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa. Utbildningsdepartementet har därför 2009 tillsatt en särskild utredning som kartlägger och analyserar det arbete som bedrivs med barn som riskerar att fara illa eller som far illa inom förskole- verksamhet, förskoleklassen, skolor, samt skolbarnomsorg. Utred- ningen ska vidare kartlägga samt analysera de eventuella hinder som föreligger vad gäller samverkan mellan kommunala och fristående huvudmän inom förskola, skola och skolbarnomsorg och social- tjänsten, polisen, samt hälso- och sjukvården, samt lämna förslag på åtgärder som underlättar samverkan. Det övergripande syftet med utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödet kring utsatta barn (se direktiv 2009:80 <SPAN class="ft11">Översyn av skolans arbete med utsatta barn </SPAN>U 2009:05).<A href="#page_340"><SPAN class="ft32">1</SPAN></A></P>
<P class="p87 ft40">Utsatta barn – ett begrepp med många innebörder</P>
<P class="p88 ft8">I utvärderingen används begreppet utsatta barn i betydelsen barn som far illa eller riskerar att fara illa socialt, psykiskt eller fysiskt, och vars utveckling och hälsa riskerar att påverkas. I forsknings- resultat som presenteras här används begreppet utsatta barn, men också ett antal andra parallella begrepp, ibland med samma inne- börd som ovan, ibland med delvis andra betydelser och fokus. Barn i riskzon, barn i riskfyllda miljöer, barn som far illa, barn med</P>
<P class="p81 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Utredningen har i oktober publicerat ett delbetänkande ”Se de tidiga tecknen” – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola (SOU 2010:64).</P>
<P class="p68 ft19">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">behov av särskilt stöd, socialt utsatta barn, barn med psykosocial problematik, barn i fara, missgynnade barn och så vidare. Listan över parallella begrepp kan göras lång. Några forskare för fram variationen av begrepp, men framför allt variationen av innebörder, som ett problem, eftersom dessa återspeglas i praktiken och hos till exempel förskolans personal, som på grund av olika kunskaper och uppfattningar både förstår och bedömer barns eventuella beteende- avvikelser eller tecken på utsatthet på olika sätt (Lundén 2004, Lundberg 2005, Svensson & Janson 2008). Karin Lundéns studie (2004) visar att <NOBR>BVC-sköterskor</NOBR> och barnomsorgspersonal i samma område inte oroade sig för samma barn, samt att det finns ett starkt samband mellan förskolepersonalens föreställningar om utsatthet och anmälningsfrekvens. Förskolepersonalen observerade tecken på omsorgssvikt hos betydligt fler barn i låg- och medel- statusområden och andelen barn som personalen <SPAN class="ft11">visste </SPAN>for illa var högst i det socialt mest belastade området. Föreställningen eller för- domen om att barn som far illa främst återfinns i socialt belastade områden inverkar på personalens tolkningar av barns beteende, eller att de inte ser tecken där de inte tror de finns.</P>
<P class="p899 ft8">Professionella som arbetar med yngre barn bedömer barn uti- från sin yrkesbakgrund och sitt kunskapsområde. Som den danska pedagogen Bente Jensen (2009a/b) resonerar speglar mängden av definitioner skillnader i synsätt, både på problemet i sig och på människans utveckling och lärande i ett vidare perspektiv. I sin egen forskning använder hon begreppet ”socialt utsatta barn” (socially endangered children) för att understryka det faktum att barns utsatthet relateras till en social kontext och som ett resultat av interaktionen mellan barnet och dess omgivning. Hon definierar socialt utsatta barn i termer av barn som riskerar att hamna i sårbara situationer, personligt, socialt och samhällsrelaterat, som en konsekvens av uppväxt i familj märkt av fattigdom eller andra sår- bara levnadsvillkor, och av bemötande inom sociala institutioner för barn från tidig ålder.</P>
<P class="p107 ft8">Ett sätt att tydliggöra innebörden i begreppet utsatta barn är att definiera olika former av fysisk och psykisk utsatthet, som till exempel fysiska eller sexuella övergrepp, försummelse och vanvård, emotionell kränkning, exploatering, diskriminering på grund av etnisk bakgrund, religiös övertygelse eller andra bakgrundsfaktorer som kan leda till utanförskap (Lundberg 2005, Socialstyrelsen 2010 a/b). Denna specificering görs givetvis i forskning som behandlar någon av dessa faktorer särskilt, men ofta är barn utsatta för mer än</P>
<P class="p900 ft19">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">ett slags övergrepp eller stigmatiserande villkor samtidigt, liksom en form av övergrepp kan leda till olika slags utsatthet, i andra situationer, individuellt och i samspel med andra.</P>
<P class="p638 ft8">Det är, menar Lundberg (2005), inte lätt att forska om utsatta barn, eftersom de faktorer som utforskas inte är renodlade utan snarare invävda i varandra på ett komplicerat sätt, vilket bland annat ställer krav på avancerade metoder och analysverktyg. Vad som menas med utsatthet är präglat av kulturella, sociala och eko- nomiska, och inte minst, individuella villkor. Vissa former av omsorgssvikt, vanvård, emotionell kränkning och så vidare kan vara speciellt svårt att avgränsa och skapar forskningsetiska dilemman. Ändå kan det vara nödvändigt med vissa riktlinjer för hur begrep- pet ska förstås och hanteras, inom och mellan vetenskapliga disci- pliner och olika sociala praktiker där barn vistas. Man bör enligt Lundberg inte blanda ihop utsatthet i sig, med de riskfaktorer som gäller för en viss form av utsatthet. Inte heller bör man blanda ihop utsatthet i sig med dess eventuella konsekvenser.</P>
<P class="p77 ft8">Forskningen har identifierat ett antal risk- och skyddsfaktorer som samspelar på olika sätt och som bör vägas in i bedömningen om ett barns utsatthet, liksom i förhållande till eventuella hjälp- insatser. Den norska psykologen May Britt Drugli (2003) använder begreppet ”barn vi bekymrar oss om” för barn som är utsatta och ger det en innebörd som inkluderar eventuella riskfaktorer hos barnet, omgivningen, föräldrar, andra vuxna och så vidare. Hon hänvisar till Elisabet <NOBR>Backe-Hansen</NOBR> (2004) som bland annat stu- derat hur det kommer sig att somliga barn är sårbara för fattig- domens verkningar medan andra anpassar sig på ett positivt sätt. <NOBR>Backe-Hansen</NOBR> presenterar fyra belastande förhållanden som kan medföra risker för ett barns utveckling, nämligen fysiska, somat- iska eller psykologiskt betingade egenskaper hos barnet självt, sociokulturella förhållanden, som bristfälliga sociala och ekonom- iska villkor, upprepade flyttningar, våld, missbruk och kriminalitet i uppväxtmiljön och så vidare, belastande familjeförhållanden (till exempel allvarlig psykisk sjukdom hos förälder), och belastande (för)skolerfarenheter. Kihlbom (2003) nämner också kön (pojkar är mer sårbara i vissa situationer, flickor i andra) och syskonrang (förstfödda är mer sårbara) som påvisade riskfaktorer.</P>
<P class="p901 ft8">Vilken effekt riskfaktorerna får påverkas av barnets förmåga att hantera och anpassa sig till negativa livshändelser, något som vari- erar starkt från barn till barn. Biologiska skyddsfaktorer som begåvning, lugnt temperament och god psykisk stabilitet, gott</P>
<P class="p159 ft19">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">självförtroende, mental öppenhet och nyfikenhet har betydelse, liksom barnets förmåga att ta ansvar, sätta upp egna mål i livet och be personer i sin omgivning om hjälp (Socialstyrelsen 2010). Barn- och ungdomspsykiatern Marianne Cederblad (2003) menar att aktiva, socialt orienterade och nyfiket informationssökande barn som under spädbarnsåret upplevts som ”lättskötta, snälla och gosiga” klarar sig bra i sin utveckling, även om det finns upp till fyra risk- faktorer för psykisk ohälsa i deras uppväxtmiljö.</P>
<P class="p93 ft8">De så kallade ”maskrosbarnen” har en förmåga att söka sig till vuxna som kan ge dem den hjälp och det stöd som de behöver. Andra barn i utsatta miljöer behöver hjälp både med att hitta dessa andra vuxna och med att lära sig utveckla sin sociala talang, sin förmåga att känna empati och att förstå hur andra människor tänker och känner. Det är vidare känt att barn som klarar sig bäst från svåra förhållanden är de som har minst en trygg relation till vuxna utanför familjen, får hjälp med att bearbeta sina smärtsamma upplevelser och hantera sin aktuella situation så bra som möjligt, samt upplever sammanhang och kontinuitet i livet (Cederblad 2003). Det är enligt Drugli (2008) svårt att bedöma vad riskfak- torer kring ett enskilt barn kan betyda på lång sikt. Framför allt i USA finns longitudinella studier som visar att många barn som levt under svåra förhållanden klarar sig väl som vuxna (till exempel <NOBR>Kauai-studien</NOBR> som startade 1955 och pågår fortfarande, samt kart- läggningen av <SPAN class="ft11">friskfaktorer </SPAN>genomförd av Emmy Warner). Så många som 50 procent av de barn man bekymrar sig för går det enligt amerikansk forskning ganska bra för i vuxen ålder. Problemet är att man ofta inte vet vilka barn som utgör dessa 50 procent och varför, eller vilka barn som verkligen löper allvarlig risk för att utveck- lingen ska gå snett. Det är därför inte särskilt meningsfullt att bara beskriva riskfaktorer i ett barns värld, utan att också bedöma dessa från fall till fall. Skydds- och sårbarhetsfaktorer kan finnas både hos barnet självt och i dess omgivning, vilket förklarar varför barn är olika när det gäller hur mycket de tål och vad de kan hantera igenom utan att det nämnvärt påverkar deras beteende och utveck- ling.</P>
<P class="p902 ft8">Barn som har funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom är mer utsatta för övergrepp än andra barn och främst gäller det barn som lever i låginkomstområden. Mest sårbara är utlandsfödda barn med långvarig sjukdom som lever under svaga ekonomiska för- hållanden. Risken för dessa barn att bli utsatta för övergrepp är fem gånger högre än för friska barn. Funktionshindrade barns utsatthet</P>
<P class="p900 ft19">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">kan bland annat förklaras med större isolering och sämre socialt nätverk. Många är beroende av sina föräldrar som vårdare och har sämre kontroll över den egna kroppen. Avvikande beteende, som till exempel vid <NOBR>ADHD-problematik,</NOBR> kan upplevas som provo- cerande av föräldrarna (Janson 2010a). Det har också visat sig att just barn med uppmärksamhetsbrister och koncentrationsstör- ningar är särskilt utsatta för fysiska övergrepp, vilket också är en viktig anledning till att pojkar med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än flickor (t.ex. Lundberg 2005). Indikationer på övergrepp misstas ibland som konsekvenser av funktionssvårig- heterna. Det är lätt att skylla blåmärken och andra skador som självorsakande hos ett barn med balanssvårigheter. Barn med funk- tionsnedsättning kan vidare ha svårigheter med språket, blir sämre lyssnade till och är inte betrodda i samma utsträckning som andra barn.</P>
<P class="p450 ft8">Friskfaktorer i förhållande till dessa barn handlar enligt Ceder- blad (2003) i stor utsträckning om föräldrars förmåga till samspel och förståelse, mer specifikt är dessa barn hjälpta av en harmonisk relation mellan föräldrarna, att föräldrarna förmedlar värderingar om ansvar och rättvisa, att de visar omsorg om barnen och låter dem delta i föräldrabeslut, samt att de uppmuntrar barnen till själv- ständighet samtidigt som de hela tiden finns i bakgrunden som ett stöd.</P>
<P class="p403 ft8">Barns vistelse i förskola är enligt Kihlbom (2003) en viktig fak- tor i förhållande till dessa samverkande faktorer. Om förskolan kommer att främja eller försvåra barnets utveckling beror på den kombinerade inverkan av förskolans kvalitet och barnets (familjens) individuella förutsättningar.</P>
<P class="p78 ft40">Utsatta barn i förskola</P>
<P class="p135 ft11">Förskolans specifika möjligheter</P>
<P class="p79 ft8">En stor andel av barn i Sverige går i förskola, 81 procent av barn mellan 1 och 6 år enligt Skolverket 2010, och förskolans möjligheter att utveckla stödjande miljöer för hälsa, lärande och trygghet uppmärksammas alltmer (Tegenfeldt & Hellgren 2010). I Propositionen <SPAN class="ft11">Stärkt skydd för barn i utsatta situationer</SPAN></P>
<P class="p419 ft8">(2002/03:53) beskrivs barnomsorgens roll särskilt, eftersom det är i förskolan som barn som far illa eller riskerar att fara illa bör bli</P>
<P class="p105 ft19">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">upptäckta för att få den hjälp och det stöd de behöver. Förskolans personal bör därför förfoga över all nödvändig kunskap för att kunna upptäcka, stödja och hjälpa barn som far illa eller riskerar att fara illa, och man betonar att det, så långt det är möjligt, bör skapas en samsyn bland dem som möter och arbetar med utsatta barn. I början av <NOBR>2000-talet</NOBR> finns en växande insikt om betydelsen av tidiga insatser för barns sociala och kognitiva utveckling, vilket placerar förskolan och förskolepedagogiskt arbete i fokus. Denna vetskap bygger vidare på de första försöken med högkvalitativa förskolor i USA på 1960- och <NOBR>70-talet</NOBR> och som resulterade i ett antal försöksverksamheter med barn från fattigare områden. Pedagogiken var uppbyggd kring små barngrupper, en strukturerad verksamhet, utbildad personal och ibland hembesök. Bakgrunden till denna satsning var att man konstaterat en försämrad social och intellektuell utveckling bland barn i fattigare, socialt utsatta, områden (i USA) och antog att högkvalitativa förskolor kunde kompensera för barnens belastade uppväxtvillkor. Uppföljande forskning visade att förskolebarnen klarade sig bättre på arbetsmarknaden, att färre blev kriminella som unga och vuxna, samt att den positiva självbild de utvecklade mot bakgrund av en gynnsam utveckling fick långvariga positiva effekter på deras liv (Albæk Nielsen & Nygaard Christoffersen 2009).</P>
<P class="p903 ft8">Låg ålder kan definieras som en riskfaktor i sig (Hindberg 1999). Skillnaden mellan uppväxtvillkor har ökat under senare år och bi- drar till ökad utsatthet speciellt för en växande grupp av de allra yngsta barnen och deras föräldrar, och speciellt de ensamstående föräldrarna (Salonen 2008). Det är de yngsta barnen som i störst utsträckning både kommer i skymundan av och innesluts i familje- tänkandet och därmed inte får stöd för sin egen skull (Andersson 2010).</P>
<P class="p200 ft8">Även i förskolan, och mot bakgrund av allt större barngrupper och färre personal, ses barns ålder som en eventuell riskfaktor. Det finns ingen forskning i dag som visar på konsekvenserna för yngre barns förskolevistelse i barngrupper som är så stora att deras behov av omsorg, bekräftelse, anknytning och samspel riskeras (Kihlbom, Niss & Lidholt 2010). En viktig kvalitetsfaktor i förskolan är enligt Skolverket (2005) personaltätheten och barngruppens storlek. Mindre barngrupper är i sig ingen garanti för en god kvalitet men barn- gruppen bör vara anpassad till de behov som råder i varje förskola. Låg personaltäthet och stora barngrupper har negativa effekter för de yngsta barnen som är beroende av kontinuerlig och nära vuxen-</P>
<P class="p443 ft19">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">kontakt. 45 procent av alla förskolegrupper har mellan 16 och 20 barn, medan Skolverkets rekommendationer på tre anställda är 12 barn för de yngsta, 15 för de äldre. Det är de riktigt små barnen som råkar mest illa ut och som därmed har störst behov av hög per- sonaltäthet och kontinuitet.</P>
<P class="p122 ft8">Att slå små barn medför betydande risker för skador och det är de yngsta barnen som blir mest slagna. Det är också de yngsta barnen som har svårast att berätta om vad som hänt. Fysiska över- grepp och vanvård av barn i förskoleålder kan visa sig i oroande beteendeförändringar (Socialstyrelsen 2010a). Mot bakgrund av ökad ohälsa bland barn i Sverige/Norden ses det som angeläget att professionella omsorgsgivare kan vara bra samspelsparter och anknytningspersoner för barn, och att förskola och skola ansvarar för att skapa ett sammanhang mellan omsorg i hemmet och omsorg inom de institutioner där barn tillbringar mycket tid (Killén 2009). Internationellt finns ett ökat intresse för tidiga interventioner och ”vad som fungerar” i förskoleverksamheten, inte minst i för- hållande till utsatta barn. Det sätter ökad press på förskolans förmåga att hantera detta uppdrag (Janson 2007). Personal inom förskolan ses som nyckelpersoner när det gäller att både upptäcka och anmäla barn som riskerar att fara illa, eftersom deras relation med barn i förskola bygger på närhet och kontinuitet, samt att de har återkommande kontakt med familjer och föräldrar och därmed har ökad möjlighet skapa sig en helhetsbild av barns livsvillkor <NOBR>(Larsson-Swärd</NOBR> 2001, Drugli 2008).</P>
<P class="p901 ft8">Att tillgång till förskola skyddar mot senare psykiska och sociala problem är däremot inget samband som studerats i Sverige (Brem- berg 2001, Hindberg 2004). Förskolan kan vara en faktor som antingen ökar eller minskar den relativa utvecklingsrisken för ett visst barn (Kihlbom 2003). Vi vet i dag mycket lite om förskolans effekter på barns utveckling, även om förskoleverksamheter potentiellt har en inverkan på förskolebarns framtida möjligheter genom olika former av interventioner och pedagogiska program (Jensen 2009a/b/c). Det finns således ett ökat behov av forskning om eventuella effekter. Vi vet i dag mer om vikten av samspel och anknytning, och mindre om vilka insatser som är mest effektiva till förmån för barn som är utsatta. Men, skriver den norska socio- nomen Kari Killén (2009), med öppenhet för föräldrars och barns signaler, teoretiskt väl förankrade arbetshypoteser och ett differen- tierat tillvägagångssätt ökar sannolikheten för att vi rör oss i rätt riktning.</P>
<P class="p904 ft19">352</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft11">Barn i förskola, föräldrar och professionella – samverkan i förändring</P>
<P class="p58 ft8">Ett återkommande argument för vidare forskning om och inom förskolan är förskolepersonalens förändrade arbetsvillkor i förhåll- ande till samhällsutveckling och barns framskjutna positioner i samhälle och utbildningspolitik. Omsorg och tidig utbildning/ fostran som tidigare ansetts vara allmänt kunnande ses i dag som speciali- serade uppgifter för professionella inom sociala institutioner för barn (Dahlberg, Moss & Pence 2006, Sandberg & Vuorinen 2007, Urban 2008). Barns positioner i samhälle och familj har förändrats mot bakgrund av samhällsutveckling, nya familjekonstellationer och värden, samt barns ökade delaktighet. FN:s konvention om barns rättigheter understryker barns självklara likvärdighet, rätten att ta del av frågor som berör dem, samt medverka till och i sin utbildning och vardag genom att bidra med egna kunskaper och förmågor. Det är faktorer som inverkar på relationer mellan barn och vuxna och inte minst relationer inom sociala institutioner för yngre barn. I en reviderad läroplan för förskolan (från och med juli 2011) förstärks barns position och delaktighet i förskolans verksamhet ytterligare. Vidare betonas och förstärks förskollära- rens uppdrag att stödja och uppmuntra barns förmåga och lust att läsa och utvecklas. Förskolans kvalitet i termer av dess möjlighet att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande ska utvecklas och uppnås genom förskollärares kontinu- erliga dokumentation, uppföljning och utvärdering.</P>
<P class="p905 ft16">Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.</P>
<P class="p565 ft16">Förnyad läroplan för förskolan, Regeringen, 2010</P>
<P class="p590 ft8">Sociala och utbildningsriktade verksamheter för yngre barn är och måste förstås som komplexa, eftersom dess praktik utspelas i inter- aktioner mellan barn och vuxna, individer och grupper, familjer och kommuner, lekmän och professionella – alla påverkade av egna och ofta motsägande intressen (Urban 2008). Ett av förskolans centrala uppdrag, inte minst i förhållande till utsatta barn, är samverkan och samarbete med hem och andra professionella inom till exempel socialtjänst och sjukvård. Samverkan anses internationellt ha en positiv effekt när det gäller arbetet med utsatta barn, dels eftersom ett differentierat perspektiv ofta är nödvändigt för att förstå och</P>
<P class="p400 ft19">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">hjälpa barn som far illa, och dels eftersom en nära och kontinuerlig kontakt med familj och föräldrar är centralt i arbetet med dessa barn (t.ex. Killén 1999, Sandberg 2007, Drugli, 2008). Hagström (2010) menar att stöd till små barn endast kan ges i samverkan med barnets föräldrar. Resultat från en kartläggning (2001) speglar en brist på samverkan kring utsatta förskolebarns situation, trots poli- tiska uppmaningar till förändring (SOU 2001:72, SOU 2006:100). Hagströms studie visar vidare att yrkeskompetensen inte tunnas ut (vilket ibland befaras) utan snarare förstärks av samverkan och fortbildning. Erfarenheter från studien visar att ett redovisnings- system för samverkan bör utarbetas för att minska risken för att redovisning konkurrerar med själva uppdraget att samverka.</P>
<P class="p112 ft8">Den ambition och övertygelse kring samverkan som kan skönjas i forskning och dokument som rör förskolan återspeglas enligt Anette Sandberg & Tuula Vuorinen (2007) inte i praktiken, och en orsak kan vara att det i dag saknas en universell metod för sam- verkan som fungerar i alla sammanhang. Förskollärare arbetar utifrån egna erfarenheter och antaganden om vad som kan betrak- tas som kvalitet och fungera i samverkansprocesser mellan hem och förskola. Politiker och föräldrar uttrycker i en kartläggning (Sand- berg & Vuorinen 2004) oro för en växande tendens som innebär att olika problem tillåts uppstå och accelerera inom förskolan utan föräldrarnas vetskap, medan förskollärare och avdelningschefer å sin sida betonar betydelsen av samverkan men då i förhållande till föräldrars behov av stöd och hjälp i föräldrarollen. En grund- förutsättning för att samverkan mellan hem och förskola ska kunna utvecklas och fungera är gemensamma intressen och föreställningar kring syftet med samarbete och samverkan.</P>
<P class="p144 ft8">Förändringar i samhälle och familj har enligt Sandberg & Vuorinen (2007) också betydelse för samverkans förutsättningar. Arbetsmarknaden ställer större krav på tillgänglighet och flexi- bilitet, vilket påverkar synen på förskolans roll, familjer konstru- eras och utvecklas på delvis andra sätt än tidigare, etnisk mångfald och ökad segregation innebär variation vad gäller syn på samverkan och fostran, liksom en höjd utbildningsnivå bidrar till att fler för- äldrar ställer nya och ökade krav på förskolans verksamhet. Enligt Killén (2009) har föräldrarollen aldrig varit så svår som den är i dag. Förutom att föräldrar befinner sig i en prioriteringskonflikt mellan barn och arbete, hem och arbete måste de också hantera myten om det lyckade, problemfria föräldraskapet, och framför allt mamman, som klarar allt, fixar och engagerar sig, som alltid har tid och kraft</P>
<P class="p463 ft19">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">åt sina barn, och dessutom ständigt är på gott humör. Professio- nella som arbetar förebyggande med yngre barn menar hon bör vara medvetna om detta och inte ge näring åt denna myt.</P>
<P class="p147 ft8">Det övergripande argumentet för samverkan mellan personal och föräldrar är enligt Drugli (2008) att det gynnar det enskilda barnets välbefinnande, utveckling och lärande. Det är förskollära- rens ansvar att upprätta en relation med föräldrar och att konti- nuerligt erbjuda dem delaktighet i förskolans verksamhet. Drugli menar vidare att professionella inom förskolan bör arbeta för att utveckla och upprätthålla en god och tillitsfull relation till föräldrar eftersom en stabil relation underlättar för samtal och kontakt om misstankar kring barnets hälsa eller utveckling skulle uppstå.</P>
<P class="p906 ft16">Når en jobber med små barn, er det å samarbeide med foreldrene en viktig del av jobben. Barna er nært knyttet til foreldrene sine, og andre voksne vil styrke sin relasjon til barnet ved å ha et godt samarbeid med foreldrene. Små barn drar nytte av mest mulig helhet i sitt omsorgs- miljø, at det er forbindelselinjer mellom alle barnets arenaer.</P>
<P class="p565 ft16">Drugli 2008, s. 122.</P>
<P class="p415 ft8">Trots generell övertygelse om samarbetets och den goda relatio- nens betydelse för barns välbefinnande visar forskning att föräldrar tenderar att uteslutas i beslutsfattande kring utsatta barn eller barn som behöver specialpedagogiskt stöd (Sandberg & Vuorinen 2007, Hagström 2010). Relationen till föräldrarna inverkar på arbetet med de utsatta barnen, och en kvalitetssäkring av föräldrasamar- betet borde därmed vara en fråga för ledningen menar Drugli (2008). I den reviderade läroplanen för förskolan (från och med 2011) förstärks och betonas förskolechefens uppdrag, inte minst i förhållande till samarbete med hem och föräldrar.</P>
<P class="p74 ft8">Föräldrar är överlag nöjda med den kontakt de har med förskola och skola, men det måste relateras till deras samtidigt mycket låga förväntningar på samarbete. Ett genomgående och signifikant sam- band mellan föräldrars skattade ekonomiska situation och nivån på deras förväntningar på förskolan och dess verksamhet föreligger, menar Ingegerd Tallberg Broman (2009). Föräldrar med svagare position har genomgående lägre och färre uttryckta förväntningar. Föräldrar uttrycker dessutom ofta att de inte vet vad som förväntas av dem i relation till professionella. Det åligger alltså förskolan att både initiera, upprätthålla och argumentera för goda relationer mellan hem och förskola. Förskolan bör, menar Drugli (2008) sam- arbeta med föräldrar genom reflektion, uppföljning av det föräld-</P>
<P class="p694 ft19">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">rarna föreslår och vill, genom förstärkning och bekräftelse, stöd och respekt, humor och optimism, genom att uppmuntra till aktiv delaktighet samt dela med sig av egna kunskaper och idéer.</P>
<P class="p638 ft8">Erfarenheter och forskning visar också att tvärvetenskapligt samarbete är nyckeln till ett effektivt förebyggande arbete med yngre barn som far illa eller riskerar att fara illa. Genom att ”lägga ihop pusslet” fås en helhetsbild som gör att behov kan bedömas och åtgärder vidtas med större säkerhet än om en myndighet eller yrkeskategori är ensam aktör (Hindberg 1999). Det är därför viktigt att professionella från olika kunskapsområden visar att de har respekt för varandras olikheter, men också arbetar mot bak- grund av en förståelse för att det är just olikheterna som är styrkan i samarbetet, och för att man ska kunna hjälpa barnet och familjen på bästa sätt (Drugli 2008).</P>
<P class="p112 ft8">En politisk målsättning har länge varit att stärka samarbetet och samordningen mellan olika hjälpinstanser på kommunal nivå. 1971 gav Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Skolöverstyrelsen ut gemensamma råd och anvisningar om ett intensifierat samarbete mellan socialtjänst, skola och polis. Uppföljande studier har visat att samverkan ofta prövas och utvecklas i tillfälliga projekt, och trots att vissa har varit framgångsrika har inte samverkan etablerats som en självklar och generell arbetsmetod. 2003 skärptes lagstift- ningen om skyldigheten att samverka när barn och unga far illa och samtidigt fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell strategi för samverkan. 2009 redovisade Skolverket ett regerings- uppdrag med syfte att få till stånd en utökad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och barn- och ungdomspsykiatri. Rappor- ten till regeringen bygger på genomförande och analys av 100 pro- jekt i 75 kommuner.</P>
<P class="p552 ft8">Projekten har lett till förbättringar när det gäller kunskap, regel- verk, organisation, dokumentation och synsätt, men har endast kunnat visa upp marginella förbättringar eller inga förbättringar alls inom områden som handlar om resurser, förankring och kommu- nikation. Det är tydligt att den positiva utvecklingen beror på de extra resurser som ställts till projektens förfogande. I rapporten beskrivs vidare en samverkansmetod utifrån tre centrala förutsätt- ningar, nämligen Styrning, Struktur och Samsyn. Den första för- utsättningen handlar om att de olika aktörernas regelverk måste vara kompatibla och en öppning i den riktningen är att samtyckes- paragrafen tillämpas i förhållande till sekretesslagstiftningen. Den andra förutsättningen handlar om kommunikation och samord-</P>
<P class="p463 ft19">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">ning, och den tredje om betydelsen av de olika aktörernas tilltro till varandras kompetenser. Enligt rapporten råder det förhållandevis god samsyn vad gäller synen på barn som far illa och betydelsen av samverkan. För att samverkan ska upprätthållas och utvecklas över tid krävs dock förankring på politisk nivå och på ledningsnivå, tillgång till resurser, tydliga och mätbara mål, formaliserade pro- cesser kring samverkan, samt gemensamt ansvar (Skolverket 2010).</P>
<P class="p62 ft8">Liknande nationella satsningar när det gäller samverkan har inte gjorts i förhållande till förskolan, men kartläggningar inom områ- det signalerar brist på generella metoder och strategier (Tegenfeldt & Hellgren 2009). Redogörelsen för fleråriga politiska ambitioner ovan visar att tvärvetenskaplig samverkan är svårt att få till stånd i praktiken. Det räcker inte med påtryckningar och rekommenda- tioner. I praktiken visar det sig att tvärfackligt arbete inte är så lätt att genomföra och att de som deltar, inte alltid är överens om målet för eller innehållet i arbetet (Drugli 2008). Rapporten ovan visar att det krävs resurser, aktiva insatser och tid för att bygga upp och utveckla samsyn vad gäller barnets bästa, tillit till varandras olika kompetenser och arbetssätt/strategier som fungerar.</P>
<P class="p448 ft8">Förskolan har en viktig roll när det gäller att stödja barnet i den sårbara familjen, att upptäcka missförhållanden och hjälpa vidare till rätt instans. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och gäller vid kännedom om något som kan innebära att Socialtjänsten kan behöva ingripa till ett barns skydd (Socialtjänstlagen kap 14, § 1). Även svårbestämda och obestyrkta uppgifter ska anmälas. Det finns ingen nationell statistik över antalet anmälningar eller vilka anmälningar som leder till att utredning inleds, men ett problem som personal från skola och förskola ofta för fram är att Social- tjänsten inte meddelar anmälaren om utredning påbörjats eller hur långt man kommit i utredningen. Flera statliga utredningar har påpekat etiska dilemman och andra hinder för anmälan, bland annat bristande återkoppling (Socialstyrelsen 2010). I Barnskydds- utredningens slutbetänkande (SOU 2009:68) föreslås förändringar för ett öppnare anmälningsförfarande med bättre återkoppling.</P>
<P class="p148 ft28">Förskolans arbete med utsatta barn</P>
<P class="p100 ft8">En generell utgångspunkt i forskning och utvärderingar av för- skolans arbete med utsatta barn är att professionella inom för- skolan har för lite kunskap om dessa barns behov, att insatserna är</P>
<P class="p443 ft19">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">för få, samt att de sällan utvärderas eller följs upp. I detta kapitel presenteras forskning om vad förskolan gör, och inte gör, för utsatta barn, bland annat vad gäller dokumentation och upp- följning, föräldrasamarbete och anmälningar till Socialtjänsten vid misstanke om utsatthet.</P>
<P class="p103 ft40">Vad gör förskolan (inte)?</P>
<P class="p79 ft8">Genom en enkätundersökning riktad till 600 förskolor konstaterar Thomas Tegenfeldt och Lars Hellgren (2009) att en majoritet av de deltagande förskolorna inte arbetar systematiskt för att upptäcka barn som visar tecken på psykisk ohälsa. Studien bygger på en webbaserad enkät besvarad av rektorer, enhetschefer eller utsedda ansvarspersoner. Enkäten kompletterades också med telefon- intervjuer. Svarsfrekvensen var 63 procent, vilket innebär att resul- tatet bör tolkas med försiktighet. Mindre än en tredjedel av förskolorna uppgav att de använder särskilda program eller struktu- rerade arbetssätt för att upptäcka tecken. Däremot uppgav en majoritet av förskolorna att de har nedskrivna rutiner eller hand- lingsplaner för hur man ska gå tillväga om eller när någon ur perso- nalen ser tecken på att ett barn mår dåligt. En majoritet svarade att de använder ett särskilt program eller ett strukturerat arbetssätt för stöd och tidiga insatser för barn som visar tecken på psykisk ohälsa. Fyra av fem svarande förskolor har utvärderat sina arbetssätt. För föräldrastöd och samverkan använder förskolorna ofta egna utar- betade program eller arbetssätt. Drygt hälften hade utvärderat dessa arbetssätt. Däremot svarade en majoritet av de deltagande förskolorna att de samverkar med andra verksamheter utanför förskolan i syfte att upptäcka, förebygga eller åtgärda psykisk eller psykosocial ohälsa. Vanligast var samverkan med socialtjänsten och därefter med barn- och ungdomspsykiatrin och polisen. Övriga verksamheter som nämns är barnhälsovården och kommunens centrala resursteam och barnhabilitering. Få hade samverkansavtal med andra verksamheter. Ännu färre har utvärderat eller doku- menterat samverkan enligt avtal.</P>
<P class="p907 ft8">Resultatet från Tegenfeldts och Hellgrens studie överens- stämmer med liknande studier gjorda i Danmark. I Danmark, liksom i Sverige och övriga Norden, finns i dag inte någon utbredd forskning om förskolans eventuella effekter på utsatta barns hälsa och utveckling, vilket enligt Cathrine Jespersen (2006) delvis måste</P>
<P class="p41 ft19">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">förstås mot bakgrund av en avsaknad av ambitioner att inom förskolan systematiskt dokumentera och följa upp barns utveckling och eventuella avvikelser. Jespersen menar att man inom dansk förskoleforskning snarare kan skönja ett motstånd mot specifika metoder och insatser i syfte att fokusera och ringa in socialt utsatta barn.</P>
<P class="p147 ft8">En liknande analys av svenska förhållanden görs av Kristian Lutz, som menar att det råder en antirörelse inom förskolan gent- emot diagnoser av barn. Lutz licentiatuppsats (specialpedagogik) (2009) bygger på förskolepersonalens självvärderingar och beskriv- ningar i förhållande till avvikelser bland förskolebarn, här mer specifikt barn med utåtagerande beteende eller utvecklingsmässiga problem som kräver extra stöd. Hur kategoriseras förskolebarn som blir föremål för extra personalresurser? Licentiatuppsatsen problematiserar begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” i för- hållande till ekonomiska, sociala och politiska villkor och ideal. Decentralisering och individualisering har, menar Lutz, förändrat förutsättningarna för människor med funktionshinder och därmed gjort dem mer utsatta i flera olika bemärkelser. Tidigare skydds- mekanismer i form av central styrning, specialinriktade resurser, professionssatsningar, nationella mål i lag och läroplaner, sviktar som en följd av dessa förändringar, och barns särskilda behov osyn- liggörs.</P>
<P class="p662 ft8">Studiens empiriska material består av 15 intervjuer med för- skollärare, rektorer och psykologer i Malmö, samt 79 ansökningar om extra resurser, ifyllda och inskickade under perioden 2001– 2004. Ansökningarna formuleras av förskollärare, skrivs under av föräldrar och biträdande rektor innan de skickas vidare till en sam- ordnare.</P>
<P class="p439 ft8">Analys av ansökningarna visar att utrymmet för att beskriva barnet är mycket begränsat, vilket signalerar att dessa beskrivningar är av sekundär betydelse. Snarare uppmuntras förskolepersonalen ge en summarisk bild av respektive barn, vilket lätt leder till katego- riseringar i förhållande till barns beteenden. Tre olika problemomr- åden dominerade i enkäterna, 1. Problem med språk och kommu- nikation. 2. Koncentrationssvårigheter. 3. Utagerande beteende. Problemområdena hänvisar alla till det enskilda barnets beteende. Utifrån dessa tre områden utarbetades vidare ett antal kategorier som rör barns specifika avvikelser i termer av, 1. Barnets samspel med andra barn/pedagoger, till exempel barnets oförmåga att leka på ett åldersadekvat sätt. 2. Barnets känslomässiga problem i för-</P>
<P class="p677 ft19">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">skolemiljön, till exempel aggressioner och passivitet. 3. Barnets fysiska problem, till exempel nedsatt syn, hörsel, rörelseförmåga, motoriska svårigheter. 4. Barnets problem i relation till verksam- heten. 5. Generella bedömningar. 6. Bedömningar som relaterar till egen ovisshet om metoder eller otillräcklig kunskap. Sammanfatt- ningsvis bedöms barns beteende i förhållande till förskolan som kontext och en generell utvecklingsnorm.</P>
<P class="p112 ft8">Avsaknaden av generella metoder och systematisk dokumenta- tion och uppföljning vad gäller utsatta barn relateras inom forsk- ningen till det faktum att förskolan, trots påtryckningar och skärpta regler angående anmälningsplikt, inte genomför anmäl- ningar i tillräcklig utsträckning. Orsaker som förs fram är föreställ- ningar/fördomar, brist på kunskap, misstro gentemot andra sociala instanser, att förskolan anser sig kunna lösa problemet eller kom- plettera, och/eller etiska dilemman.</P>
<P class="p102 ft8">Karin Lundéns avhandling (psykologi) (2004) återger en bild av komplexa och i vissa fall godtyckliga processer runt barn som är utsatta på olika sätt. I Lundéns studie uppgav tjugotre av nittioåtta förskolepedagoger att de fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt dåvarande § 71 Socialtjänstlagen. Förskolepersonalens tolkning av anmälningsplikten är kopplad till en snäv form av utsatthet, som till exempel misshandel, sexuella övergrepp, misär, och föräldrars missbruk/våldsamhet. Denna tolkning ger delvis personalen en anledning att anmäla färre barn, eller att inte anmäla barn vars utsatthet är mindre uppenbar, etiskt känslig eller utgår från enskilda barns utvecklingsavvikelser/möjligheter. Lundén menar att deltagarnas tolkningar i termer av barn- och föräldrakategorier, varav den första representerade en vidare tolkning av innehållet i anmälningsskyldigheten är en tolkningsskillnad som har betydelse för anmälningsfrekvensen. Hon understryker också att en vidare barninriktad tolkning stämmer mer överens med lagstiftningen och intentionen att säkra barns hälsa och utveckling.</P>
<P class="p144 ft8">Lundéns avhandling behandlar förskolepersonals och BVC- sköterskors förhållningssätt, bemötande och agerande i förhållande till barn de tror eller vet far illa. Begreppet barn som far illa används här med fokus på föräldrars sviktande omsorg, snarare än barns eventuellt medfödda svårigheter. Avhandlingen bygger på fyra del- studier baserade på enkäter och intervjuer med BVC personal och personal i förskola. I undersökningen ingick personal vid förskolor och barnavårdscentraler i tre stadsdelar med olika social struktur i Göteborg. I de tre stadsdelarna fanns 33 kommunala förskolor,</P>
<P class="p673 ft19">360</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">varav 28 deltog i studien. Vidare deltog 274 förskolepersonal som tillsammans ansvarade för 1 516 barn i åldern 1 till 6 år, samt 12 <NOBR>BVC-sjuksköterskor</NOBR> som tillsammans ansvarade för 3 995 barn mellan 0 och 6 år.</P>
<P class="p93 ft8">Med hjälp av en enkät kartlades först hur många barn som personalen i de olika områdena oroade sig för på grund av miss- tänkt omsorgssvikt och vilka tecken på omsorgssvikt personalen lagt märke till. Förskolepersonalen fick ta ställning till tecken på känslomässig otillgänglighet, försummelse, fysisk vanvård och fysiska övergrepp. I ett första led efterfrågades barn personalen trodde for illa, i ett andra barn de visste for illa på grund av identifierade tecken. Uppföljande individuella intervjuer gjordes angående de barn som personalen trodde for illa. De fyra delstudierna belyste i tur och ordning, 1. Hur många förskolebarn BVC personal och omsorgspersonal bedömde for illa. 2. Hur BVC personal och för- skolepersonal tolkar innehållet i 71 § Socialtjänstlagen (SoL), vilka begrepp som används för att beskriva anmälningsskyldigheten, om tolkningen skiljer sig inom personalgruppen, samt om tolkningen påverkas av graden av social belastning i den stadsdel man arbetar i. 3. Vilka tecken på omsorgssvikt personalen har observerat hos de barn man ansvarar för, om det finns skillnader relaterat till bostads- område, ålder och kön, samt vilka tecken som observerats hos barn som anmälts respektive inte anmälts enligt 14 kap, § 1, Socialtjänst- lagen. 4. Vilka strukturella faktorer inom barnomsorgen som för- svårar eller underlättar för personalen att upptäcka barns utsatthet, samt i vilken mån personalens individuella tolkning av anmälnings- skyldigheten leder i ena eller andra riktningen. Det övergripande syftet med studien var att försöka belysa faktorer som kan tänkas inverka på förskolepersonalens tendens att uppmärksamma om- sorgssvikt.</P>
<P class="p908 ft8">Förskolepersonalen oroade sig för 22 procent av barnen som de ansvarade för. 10 procent trodde de for illa och de visste, i betydel- sen hade observerat tecken hos 14 procent av barnen. ”Tror” eller ”oroar sig för” är den orosnivå som ansluter till lagstiftningens bestämmelse om anmälningsskyldighet. I enlighet med anmälnings- skyldigheten uppgav personalen att de anmält 24 procent av de barn som de tidigare identifierat som barn som for illa och där tecken på omsorgssvikt observerats. Förskolepersonal anmälde 11 procent av de barn som de trodde for illa. Drygt hälften av de anmälda barnen aktualiserades hos Socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Hos 386 barn (9,7 procent) hade antingen BVC</P>
<P class="p443 ft19">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">personal eller förskolepersonal observerat tecken på omsorgssvikt. Personalen trodde att ytterligare 110 barn for illa men där hade inte tecken observerats. Hos 106 barn hade förskolepersonalen obser- verat tecken men inte misstänkt omsorgssvikt.</P>
<P class="p102 ft8">Det vanligast förekommande tecknet på omsorgssvikt var tec- ken på känslomässig omsorgssvikt i <NOBR>föräldra-barn</NOBR> relationen, följt av tecken på fysisk vanvård och tecken på försummelse. Tecken på fysiska övergrepp observerades mer sällan. Studien visade vidare att tecken på försummelse förekom oftare hos pojkar än hos flickor och observerades hos betydligt fler av de äldsta barnen, medan tec- ken på vanvård observerats hos fler av de yngre barnen. En för- klaring kan vara att det är lättare att se vanvård hos det yngre barnet, medan försummelse först blir synligt längre upp i åldrarna. Tecken på fysisk misshandel hade observerats hos fler <NOBR>3–4</NOBR> åringar än i andra åldrar. Studien visade vidare att fler flickor än pojkar utsattes för vanvård. Att fler flickor än pojkar utsätts för sexuella övergrepp är tidigare känt, men att så skulle vara fallet med vanvård har enligt Lundén tidigare inte funnits stöd för inom forskning.</P>
<P class="p89 ft8">Det fanns vidare ett starkt och genomgående samband mellan bostadsområdets problemtyngd och antalet barn som personalen trodde for illa och/eller hade observerat tecken på omsorgssvikt hos. Förskolepersonalen observerade tecken på omsorgssvikt hos betydligt fler barn i låg- och medelstatusområdena än i högstatus- området och andelen barn som personalen visste for illa var högst i det socialt mest belastade området. Vidare ser personalen ibland tecken på omsorgssvikt trots att man inte trodde att det for illa. Det kan enligt Lundén bero på att personalen inte kopplar tecknen till omsorgssvikt, eller ser och förstår sambandet. Det fanns också ett samband mellan personaltäthet och antalet anmälningar, och det var vanligare bland personal som arbetat mindre än fem år både i sitt yrke och på sin arbetsplats att de trodde att lika många eller fler barn for illa än de observerat tecken hos, än de som arbetat längre. Fler förskollärare än personal med annan grundutbildning (oftast barnskötare) hörde till denna grupp, liksom personal som genom- gått fortbildning och personal som använde sig av en mer barn- orienterad tolkning.</P>
<P class="p552 ft8">Skillnaden mellan andelen barn där omsorgssvikt observerats men som inte anmälts och barn som anmälts på grund av obser- verade tecken var signifikant, speciellt när det gällde barn som visade tecken på enbart känslomässig otillgänglighet i <NOBR>föräldra-barn</NOBR> relationen. Tre gånger så många icke anmälda barn visade tecken på</P>
<P class="p159 ft19">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">enbart känslomässig otillgänglighet i <NOBR>föräldra-barn</NOBR> relationen i jäm- förelse med barn som anmälts. Ingen förskolepersonal hade anmält barn där enbart tecken på känslomässig otillgänglighet i föräldra- barn relationen observerats. Vissa enskilda tecken på omsorgssvikt ledde oftare till anmälan än andra. Tecken på vanvård som ”smutsig och luktar illa” ledde däremot sällan till anmälan. Det kan enligt Lundén bero på områdets känslighet och/eller att personalen inte tolkade det som ett ärende för Socialtjänsten. Ofta hanterade personalen denna form av vanvård genom att till det yttre ta hand om problemet själva, vilket enligt Lundén är oroande då denna form av vanvård kan få allvarliga konsekvenser. Otillräcklig omsorg påverkar barnet långt innan eventuella effekter visar sig i barnets beteende. Tecken på fysiska övergrepp förekom sällan bland barn som inte anmälts men något oftare hos anmälda barn. Barnavårds- utredning startades i hälften av de fall där barn som anmälts visat tecken på vanvård. Av de barn där tecken på fysiska övergrepp observerats anmäldes hälften och i nästan samtliga fall startades en utredning.</P>
<P class="p870 ft8">Majoriteten av de barn som förskolepersonalen trodde for illa identifierades av mer än en personal. I genomsnitt observerade del- tagarna 3,6 tecken hos de barn som anmäldes. Barn som anmäldes av personal inom barnomsorgen uppvisade i genomsnitt nästan dubbelt så många tecken på omsorgssvikt som barn som anmäldes av BVC sköterskor. Förskolepersonalen ser i allmänhet fler tecken, tror och vet i större utsträckning än BVC personal eftersom de träffar fler barn, har närmare kontakt med och arbetar pedagogiskt med både barn och föräldrar.</P>
<P class="p62 ft8">Det är krävande att hantera brister i omsorgen om barn, bland annat eftersom det i vårt samhälle finns klara normer när det gäller barnets tillhörighet till familjen och det väcker därmed starka känslor att antyda att en familj inte tar hand om sitt barn på ett bra sätt (Drugli 2008, Killlén 2009). Lundéns studie antyder detta dilemma. Ingen av de medverkande professionella hade till exempel anmält barn där enbart tecken på känslomässig otillgänglighet för- äldrars relation till sitt barn observerats.</P>
<P class="p95 ft8">Birgitta Svensson och Staffan Janson (2008) belyser detta dilemma i sin studie om förhållandet mellan anmälningsfrekvens och förskolepersonalens kontakt med familj och föräldrar. Syftet var att undersöka hur förskolepersonal i Sverige agerar när de miss- tänker att barn far illa i hemmet, och hur detta samspelar med erfarenheter av föräldrasamverkan och kontakt med aktuella famil-</P>
<P class="p900 ft19">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">jer. Forskningsfrågorna som besvarades genom studien var: 1. När och hur uppkommer misstankar bland personalen? 2. Hur upp- fattar personalen sin arbetssituation när de misstänker utsatthet? 3. Hur tolkar personalen ett barns hemsituation relaterat till omsorgsnivå? 4. När och hur agerar personalen när de misstänker att ett barn far illa? 5. Hur påverkas kontakten mellan personal och familj när misstanken väckts?</P>
<P class="p112 ft8">Studien bygger på en enkätundersökning bland 49 kommunala förskolor i Karlstad. Under denna tidsperiod fanns 3 112 barn inskrivna i de kommunala förskolorna, vilket motsvarade 80 pro- cent av stadens alla barn mellan <NOBR>1–5</NOBR> år. Personal från i princip alla barngrupper (99 procent) besvarade enkäten. Personalen ombads fylla i ett frågeformulär per barn som de misstänkte for illa. Tre vanligt förekommande definitioner på utsatthet medföljde enkäten. Dessa var, 1. När en förälder negligerar ett barns grundläggande behov och/eller när ett barn utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt övergrepp. 2. När ett barns hälsa eller utveckling riskeras på grund av otillfredsställande omständigheter i hemmiljön. 3. När ett barns fysiska eller psykiska utveckling riskeras på grund av bristande föräldraskap. I de fall personalen inte misstänkte några fall av utsatthet ombads de ändå fylla i delar av enkäten. Enkäten testades tre gånger innan en slutlig version skickades ut till berörda förskolor. En analys av databortfall visade på mindre än 10 procent, vilket inte bedömdes påverka slutresultatets reliabilitet.</P>
<P class="p144 ft8">Under det år studien genomfördes misstänkte personalen på de medverkande förskolorna att två procent av förskolebarnen for eller hade farit illa i hemmet. Barn som inte bodde med båda sina föräldrar och flerspråkiga barn var överrepresenterade. I 72 procent av fallen hade personalen uppmärksammat mer än ett tecken på utsatthet. Personalens övertygelse i förhållande till misstänkt utsatthet kontrasterades dock av osäkerhet i kontakt med föräldrar och brist på konsulterande stöd från socialtjänst eller psykolog. Personalen kände sig osäkra i kontakt med barnets mamma i 21 av 57 fall (37 procent) och i 24 av 53 fall (45 procent) i kontakt med barnets pappa. I nästan hälften av fallen tyckte personalen inte att de fick tillräckligt stöd från sociala instanser och/eller psykolog. Personalen tyckte att de hade bättre relation med barnet än med dess föräldrar både före och efter misstanke uppstod. Personalen informerade barnets mamma om deras oro i hälften av fallen (48 procent) men kontaktade papporna mer sällan (38 procent).</P>
<P class="p904 ft19">364</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">Kontakten mellan föräldrar och personal förblev opåverkad efter att misstanke uppstått i 85 procent av fallen.</P>
<P class="p147 ft8">Den vanligaste anledningen (67 procent) för att inte anmäla till Socialtjänsten var att personalen tyckte att förskolan hade till- räckliga resurser för att hjälpa barnet. I dessa fall pratade perso- nalen med mammorna om sin oro i hälften av fallen (47 procent) och med papporna i en fjärdedel av fallen (26 procent). Andra anledningar för att inte göra en anmälan är att personalen inte värderar barnets situation som tillräckligt allvarlig (42 procent), de trodde inte det var meningsfullt att göra en rapport (41 procent) eller kände de sig osäkra på föräldrarnas reaktioner om de gjorde en rapport (41 procent). Personalen gjorde en anmälan till de sociala myndigheterna i 17 fall (30 procent). Den vanligaste beskrivna känslan vid en anmälan var obehag (67 procent) trots att relationen med föräldrarnas bara påverkades i 25 procent av fallen. Personalen upplevde däremot inte att barnets förtroende för dem påverkades alls. Efter en anmälan till socialstyrelsen värderade personalen att det aktuella barnets situation förbättrades i 42 procent av fallen.</P>
<P class="p132 ft8">Studien bekräftar enligt Svensson och Janson tidigare forskning om upptäckt av och rapportering till sociala myndigheter när ett barn far illa. Det finns vanligtvis olika anledningar till oro, rappor- ter till Socialtjänsten är inte frekventa nog (30 procent), och förskolepersonal känner frustration i förhållande till Socialtjänsten och resultatet av anmälningar. I alla dessa fall är kontakten mellan personal och familj av stor betydelse, vilket denna studie också betonar. Författarna menar att resultatet visar på en problematik i förhållande till förskolans uppdrag enligt läroplanen för förskolan och skollagen, och vilket innebär respekt för föräldrar och medverkan i fostran, inte kompensation av denna. Förskolepersonal måste alltså hantera det faktum att de ska respektera föräldrar och bidra till barns gynnsamma utveckling, samtidigt som de förväntas observera och uppmärksamma bristande föräldraförmågor.</P>
<P class="p662 ft8">Resultatet visar enligt forskarna att förskolepersonal måste hantera lojalitetskonflikter i förhållande till utsatta barn. Dessa konflikter handlar om kunskap, erfarenheter och beslutstagande, relaterat till lojalitet gentemot och en osäkerhet i relationer med föräldrar. Lojalitetskonflikter väcker dessutom en central fråga, nämligen vems rättigheter som värderas när förskolepersonal miss- tänker att ett barn far illa – den vuxnes eller barnets rättighet? Det faktum att vuxna tenderar att skydda sig själva mer än barnen som</P>
<P class="p900 ft19">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">är i behov av hjälp är inte ny menar forskarna. Att se eller inte se barn som far illa är en fortgående utmaning för professionella i förskolan. Två obesvarade frågor avslutar artikeln; vad krävs för att förskolepersonal ska känna sig säkrare i kontakten med föräldrar, och bör otillräckligt föräldraskap kompenseras med förskolepeda- gogiska insatser?</P>
<P class="p102 ft8">Forskning om professionellas attityder och handling i förhåll- ande till utsatta barn i förskola visar att de ser, kan och vet mer än de har stöd, strategier och handlingskompetens till att faktiskt utföra. Studierna visar att en mängd olika faktorer samspelar och försvårar arbetet med utsatta barn i förskola. De visar att förskolan har möjligheter att hjälpa barn som far illa, men att de behöver pedagogiska verktyg och strategier för att hantera utmaningar som relationer med familj och föräldrar, föreställningar kring utsatthet relaterat till klass, ekonomi, etnicitet, genus och ålder, och misstro gentemot andra professionella. De behöver stöd för att arbeta uti- från barnets bästa, samt kunskap om olika former av utsatthet och dess eventuella konsekvenser för barns utveckling och hälsa.</P>
<P class="p198 ft40">Pedagogiska övertygelser, tvetydiga synsätt</P>
<P class="p88 ft8">”Förskolebarnet” utvecklas och reproduceras i gränslandet mellan det institutionella och det privata. Det menar <NOBR>Ann-Marie</NOBR> Mark- ström som i sin avhandling (pedagogik) (2005) studerat förskolan som institution och hur den både skapas och återskapas av och genom barn, föräldrar och personal på förskolan. Studien bygger på intervjuer och samtal med barn mellan 4 och 6 år (20+), föräldrar (27) och personal (16) vid två kommunala förskolor i en medelstor stad i Sverige.</P>
<P class="p403 ft8">Bland förskolepersonal och föräldrar dominerar talet om barns <SPAN class="ft11">naturliga </SPAN>utveckling med fokus på språklig, kroppslig, mognads- mässig utveckling, vilket kan härledas till utvecklingspsykologiska teorier om barns utveckling i stadier och perioder. Den kroppsliga utvecklingen handlar till exempel om att kunna äta själv, gå på toa- letten, klä på sig, medan den språkliga främst relateras till kom- munikation. Sammantaget handlar det om utveckling mot större självständighet. Vikten av att barn får vara barn och utvecklas i sin egen takt speglar en syn på barns utveckling enligt en generellt given naturlig takt. Samtidigt finns en stark övertygelse om att barnets naturliga utveckling kan påverkas utifrån, och därmed</P>
<P class="p145 ft19">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">kontrolleras. I en stimulerande,”rik”, miljö kan barnets positiva förmågor stärkas och avvikelser eller svagheter avhjälpas genom särskilda insatser. Synen på barns oberoende eller inifrån styrda utveckling står alltså delvis i motsättning till förskolans förväntade övervakning och inverkan på barnets positiva utveckling.</P>
<P class="p93 ft8">Markströms studie visar att föräldrar har stor tilltro till för- skolans personal när det gäller att göra bedömningar i förhållande till deras barns naturliga utveckling, bland annat genom jämförelse med andra barn i samma ålder. Förskolepersonal är genom erfaren- het och kunskap mer kompetent när det gäller att avgöra vad som är normalt respektive avvikande när det gäller förskolebarn, än för- äldrarna själva.</P>
<P class="p62 ft8">Bedömningar av barn och barns utveckling är kontextbundna i den bemärkelsen att det som anses viktigt för förskolebarn att kunna och förstå är kopplat till det som anses nödvändigt, normalt och eftersträvansvärt i just denna miljö. Detta samband har stu- derats av Anette Emilson (pedagogik) (2008) i en avhandling om kommunikationshandlingar mellan förskollärare och barn. Det framkommer i hennes studie att förskolebarns delaktighet och inflytande är begränsat, ett resultat som leder till en analys av vilka värden som kommuniceras till barn i förskolan. Värden tolkas här i termer av kvaliteter i socialt handlande, samt normer för beteende och önskvärda kompetenser som barnen uppmuntras utveckla.</P>
<P class="p74 ft8">Det empiriska materialet består av videofilmade interaktions- sekvenser i två förskolor särskilt inriktade mot värdegrundsarbete. Analys av 115 interaktionssituationer (177 min videofilm) visade att tio värden kontinuerligt kommunicerades till förskolebarnen, dessa var, 1. Värdet av att inte skada andra, 2. Förstå och känna med andra, 3. Hjälpa andra, 4. Komma överens med andra, 5. Delta i gemenskapen, 6. Utöva inflytande, 7. Förhandla, 8. Lyda, 9. Vara självständig, och 10. Prestera. Dessa kan vidare sammanfattas i de tre övergripande värdena demokratiska, disciplinerande och om- sorgsetiska värden. Det önskvärda barnet i förskolan kan således sägas vara ett omvårdande, demokratiskt och disciplinerat barn, ett barn som alltså träder fram med hjälp av och i samverkan med förskolans personal, miljö och verksamhet.</P>
<P class="p153 ft8">Det finns inom förskolans diskurs en stark betoning på bety- delsen av det sociala samspelet, det kollektiva och barnens bety- delse för varandra, vilket enligt Markström (2005/2007) antyder en glidning från en psykologisk syn på barn till en mer social och kulturell syn på barnet i samspel med sin omgivning. Barn som inte</P>
<P class="p722 ft19">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">vill eller kan anpassa sig till gemenskapen i förskolekollektivet blir därmed avvikande i denna kontext. En dansk nationell kartläggning av föräldrars värdering av deras barns utveckling och positioner visar liknande tendenser, nämligen att självständighet och kollektiv, social kompetens ses som grundläggande och viktiga kompetenser i dagens samhälle (Sommer, 2005). Det är normer och värden som bejakas och reproduceras inom förskolans ramar, men ses också som en förutsättning för att förskolans verksamhet ska fungera (Markström, 2005/2007).</P>
<P class="p112 ft8">Medan vissa beteenden och sätt bejakas inom förskolans rela- tioner och kommunikationshandlingar, finns det motsvarande beteenden som tvärtom negligeras eller definieras i termer av avvikande sätt. Det visar till exempel Charlotte Palludans avhand- ling (pedagogik) (2005) som bygger på en antropologisk studie med förskolepedagoger på en förskola i Danmark. Tekniker som används är intervjuer, samtal, observationer och ljudinspelningar med syfte att fånga det vardagliga, delvis underliggande samspelet i form av samtalstoner, rytmer och placeringar. Studien visar att det mot bakgrund av förskolans pedagogiska grundsyn och normer existerar exkluderande mekanismer i den dagliga förskoleverk- samheten. Hon beskriver fyra centrala processer som skapar och/ eller upprätthåller ojämlikhet mellan barn, 1. Utsatta barns hand- lingar bekräftas inte och deras förmågor definieras i termer av otill- räcklighet. I förhållande till förskolepersonalens normer och före- ställningar om barns normala utveckling hamnar utsatta barn längst ner i hierarkin. 2. Utsatta barn definieras i termer av brist. Som ett resultat av detta bedöms deras handlingar och sätt att vara utifrån brister och tillkortakommanden, vilket omedvetet ringar in barnet och dess familj som avvikande. 3. Skillnader i språk, regler och andra kommunikationsstrategier inom förskolans verksamhet iden- tifierades och visade att glappet mellan de barn som förstod och kunde läsa av personalens sociala koder och underliggande budskap och de som inte kunde det, var stort. 4. Barnens relation till för- skolepedagoger kan inte tas för given. Relationer konstrueras och förhandlas fram från en dag till en annan, och påverkas av förskole- pedagogers syn på och förståelse av det aktuella barnet.</P>
<P class="p909 ft8">Palludan menar att barn exkluderas i mötet mellan barn och förskollärare och att de positioner inom vilka barn själva placerar sig och placeras av vuxna, bestäms mot bakgrund av vuxnas före- ställningar. Sammanfattningsvis visar studien att barn ofta blir omedvetet fördelade i grupper som antingen får mycket av för-</P>
<P class="p159 ft19">368</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft8">skolepersonalens uppmärksamhet eller tvärtom. Förskoleperso- nalen definierade den senare gruppen i termer av barn som behöver vuxnas stöd, och den pedagogiska uppgiften i förhållande till dessa barn handlar om att hjälpa dem mot bakgrund av deras tillkorta- kommanden och svagheter/fel. Differentierande möten mellan barn och vuxna i förskola bidrar till att skapa och/eller upprätthålla social ojämlikhet och trots goda intentioner verkar dessa processer tvärtemot potentiellt goda effekter av tidiga stödinsatser i barns liv.</P>
<P class="p93 ft8">Dominerande barndomsdiskurser reproducerar barnet som natur, i vardande, och som en aktiv kultur- och kunskapsprodu- cent, här och nu (Markström 2005/2007, Dahlberg, Moss & Pence 2006, Halldén 2007). Denna tvetydiga bild av barnet är inte ny men förstärks genom samtida utbildningspolitik och som innebär ökat fokus på barns kunskapsutveckling från tidig ålder. En central fråga är hur förskola och förskolepersonal förstår och hanterar utsatta barn i ett förstärkt lärandeperspektiv. Danska nationella utvär- deringar visar att professionella inom förskolan upplever en asym- metri mellan deras aktuella utbildning och de många utmaningar dagens förskoleverksamhet ställer dem inför. Mot bakgrund av dessa utvärderingar sökte Jensen (2009a/b) i en större nationell dansk studie svar på frågan om vad denna asymmetri leder till i praktiken, samt vilka bakomliggande faktorer som präglar förskolans inställning. Studiens resultat bygger på en kombination av kvantitativa och kvalitativa data från ca 1 000 barnskötare och ca 170 förskollärare.</P>
<P class="p157 ft8">Förskollärare och barnskötare fick under studiens gång besvara frågor om hur många socialt utsatta barn de tror finns inom den aktuella förskolan, och hur de uppfattar och förstår uppdraget i förhållande till utsatta barn. Genom frågeformulär svarar 70 pro- cent av personalen att ingen av deras barn är utsatta, 21 procent värderar att de har ett barn som är utsatt, 5 procent värderar att de har två utsatta barn, och 3 procent att de har mellan tre och fyra utsatta barn. Förskollärarna värderar i högre drag än barnskötarna att det finns barn som är utsatta under deras ansvar (jfr Lundén studie ovan, som anger samband mellan utbildning och anmäl- ningsfrekvens).</P>
<P class="p562 ft8">Det tecken på utsatthet som personalen främst lyfter är barnets hygien och kläder, som inte är anpassade till behov och årstid. Där- efter nämns tecken på att barnet har beteende- och/eller socioemo- tionella problem, och fungerar bristfälligt i sociala relationer. Både kvantitativa och kvalitativa data visar att barns intellektuella och</P>
<P class="p722 ft19">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">kognitiva kompetenser inte lyfts fram eller fokuseras när det hand- lar om utsatta barn och hur utsatthet tar sig uttryck i barnens vardagsliv och handlingar. Sammantaget visar studien att förskolans personal kopplar problematiken kring social utsatthet till det utsatta barnets familj (se liknande slutsatser i Lundéns studie).</P>
<P class="p122 ft8">Jensen menar att det existerar två dominerande paradigm i danska förskolor, 1. En kompensatorisk strategi, som bygger på bilden av socialt utsatta barn som bristfälliga. Strategin bygger på en individbaserad psykologisk övertygelse som kopplar utsatthet till omsorgssvikt. Enskilda barn saknar något och som de behöver kompenseras för. 2. En innovativ strategi som syftar till att för- bättra socialt utsatta barns förutsättningar genom utbildning, kom- petensutveckling och social inkludering. Strategin bygger på ett socialkonstruktivistiskt, kritiskt perspektiv vari socialt arv och utsatthet ses som ett samhällsrelaterat problem, och som kräver resursorienterade insatser.</P>
<P class="p89 ft8">Den grupp förskolepersonal som förstår utsatthet från ett snävt individfokuserat perspektiv uppfattar uppdraget i termer av ett pro- blem. Andra, som anlägger ett mer samhällsorienterat perspektiv ser sig som nödgade att bidra till samspelet mellan barn och för- äldrar, förutom uppdraget att främja barnets förmågor i förskolan. Medan de sistnämnda ser mer optimistiskt på förskolans möjligheter att göra skillnad för barn som är utsatta, är den första gruppen mer pessimistisk vad gäller förskolans möjligheter.</P>
<P class="p102 ft8">Dessa olika perspektiv hänger samman med tre bärande prin- ciper för förskolan, varav den första handlar om att skapa en lugn och trygg ”hemmiljö”, en andra princip kombinerar detta med ambitionen att främja barns utveckling och förmågor genom upp- levelser i förskolan, och en tredje princip knyter an till föreställ- ningen om att barns utveckling och lärande stimuleras genom upp- levelser och att barnets förmågor och intellekt formas i samspel med förskolans miljö. De första principerna knyter an till den utvecklingstanke som presenteras ovan (se Markström 2005 & Emilson 2008) nämligen att barn utvecklas inifrån och att pedago- gik därmed handlar om att ”gödsla”, men inte gripa in och påverka. Den sista principen kan relateras till en interaktionistisk syn på barns utveckling och lärande.</P>
<P class="p460 ft8">Sammantaget är förskolepersonalen överens om att de högst prioriterade målen i arbetet med socialt utsatta barn är, 1. Att stärka barns självständighet, 2. Att utveckla ett bra föräldrasam- arbete, 3. Att stärka barnens kompetenser, socialt och personligt.</P>
<P class="p159 ft19">370</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">Personal i studien menar att de behöver mer tid och kunskap för att kunna förändra den aktuella verksamheten, här i betydelsen dämpa den kompensatoriska strategin, som är den mest dominerande, och som därmed riskerar att motverka innovativa lärandeintentioner och social inkludering baserat på barns kompetenser och rättig- heter. Jensen (2009a/b) hävdar att det finns en motsättning mellan förskolans traditionella arbetssätt och ett mer kunskapsmässigt, målinriktat uppdrag. Omsorgen om det enskilda barnet blir en vågskål som å ena sidan väger över mot det kompensatoriska uppdraget och omhändertagandet av ett oskyldigt, bristfälligt barn, å andra sidan mot det innovativa uppdraget i vilket omsorgen om barnet handlar om att se dess förmågor samt uppmuntra en inne- boende lust att lära och utvecklas. För att dessa vågskålar ska väga jämnt behöver pedagogerna utbildning och extra resurser, enligt dem själva.</P>
<P class="p662 ft8">Vuxna tolkar och bedömer barn utifrån den ”karta”, den män- niskosyn de bär med sig. De är därmed beredda på att fånga upp vissa typer av signaler och beteenden, men inte andra. Att möta barn med speciella förväntningar leder till bejakande av vissa signa- ler på bekostnad av andra. Svårigheten med barn som har olika former av utvecklingsproblem är just att de <SPAN class="ft11">inte </SPAN>sänder ut de signa- ler man förväntar sig att ett barn ska göra (Drugli 2008). Struk- turella faktorer samspelar med personliga och (inom förskolan) gemensamma föreställningar om barn och normalitet, fostran och utveckling, vilket riskerar att förstärka och upprätthålla domi- nerande diskurser och pedagogiska sätt, till förmån för föränd- ringar som gynnar barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p296 ft40">God praxis för utsatta barn i förskola?</P>
<P class="p100 ft8">Arbetet med barn som bekymrar oss måste präglas av systematik och reflektion, skriver Drugli (2008). I ett politiskt perspektiv är strävan efter att etablera god praxis legitim eftersom man vill ha garantier för att resurser används på ett effektivt och samhälls- ekonomsikt sätt (Kjær 2009). Internationell forskning visar att för- skolor som håller hög kvalitet i den bemärkelsen att personalen har insikt i barnens utveckling och liv, är lyhörda för och kan läsa av barns beteenden, att strukturella parametrar som gruppstorlek, samt möjlighet till samverkan och fortbildning är tillfredställande,</P>
<P class="p770 ft19">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">genererar stora samhällsekonomiska vinster (Albæk Nielsen & Nygaard Christoffersen 2009).</P>
<P class="p122 ft8">I den uppdaterade läroplanen för förskolan betonas förskolans uppdrag när det gäller att dokumentera och utvärdera den peda- gogiska verksamheten. En förutsättning för att kunna utvärdera är att det finns gemensamma faktorer att kvalitetsbedöma. Problemet är att kvalitet inte går att generalisera en gång för alla, eller beskriva i termer av s k ”hårda” data. Kvalitet skapas i ett komplext samspel mellan mål, föreställningar, behov, individer och specifika situa- tioner (Kihlbom 2003). Kvalitet kan enligt Kihlbom stå för de skydds- respektive riskfaktorer som tillsammans påverkar barn i förskolan. Förskolans målsättning borde därmed vara att kunna ”erbjuda en så kompetent och individualiserad (resursrik) verk- samhet att verksamheten understödjer utvecklingen, även hos de barn som så att säga kommer till förskolan med riskfaktorer i ryggsäcken” (s. 60). Enligt Kihlbom bör man i bedömningen av kvalitet i förskolan ta hänsyn till, 1. Kontinuitet i relationer mellan barn och vuxen, 2. Hur invänjningen går till, 3. Barngruppens egenskaper, 4. Ledning och organisationsklimat, 5. Personalens utbildning och kompetens, 6. Samarbete med barnens föräldrar, och 7. Förändringar över tid.</P>
<P class="p910 ft8">I en sammanställning av faktorer som främjar barns psykiska hälsa inom förskolan betonas, 1. Omfattningen av lärarnas utbild- ning, 2. En barncentrerad pedagogik, 3. Känslomässig träning av barnen, och 4. Fortbildning av föräldrar. Studier har till exempel visat att förekomst av utagerande psykiska problem minskar om förskolan använder sig av en barncentrerad pedagogik, om barnen tränas i att känna igen och tolka sina egna och andras känslor, samt om föräldrarna får fortbildning i att bemöta barns tendenser till utagerande beteende. Kopplingen mellan barns psykiska välmående och emotionell träning samt föräldrautbildning bedöms särskilt starka. Däremot har man inte kunnat visa att personaltäthet eller gruppstorlek har betydelse för förekomsten av utagerande psykiska problem, förutsatt att personaltätheten ligger inom intervallet 14– 26 vuxna på 100 barn och att barngrupperna inte omfattade fler än <NOBR>15–20</NOBR> barn. Ett mindre antal studier har analyserat förskolans effekter på inåtvända psykiska problem, och det främsta skyddet även i detta fall verkar vara en barncentrerad pedagogik (Bremberg 2001).</P>
<P class="p552 ft8">Sonja Sheridans avhandlingsarbete (2001) om pedagogisk kvali- tet i förskolan studerar inte pedagogisk praxis i förhållande till utsatta</P>
<P class="p198 ft19">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">barn specifikt, men visar i enlighet med ovanstående att ett bejak- ande av barns perspektiv och delaktighet i den pedagogiska verk- samheten har betydelse för barns utveckling och lärande. Hon understryker också att materiella resurser och utrymme är bety- delsefulla, men bara som verktyg för att uppnå kvalitet, det vill säga beroende på hur de förstås och används för att främja och förstärka barns förmåga och utvecklingsmöjligheter. För att förstå hur kvali- tet utvecklas och upplevs måste aktuella situationer och processer studeras från olika perspektiv, externa såsom interna. Extern granskning i kombination med självreflektion ses som en grund- förutsättning för att utveckla och upprätthålla god praxis (Sheridan 2001/2007).</P>
<P class="p696 ft8">”Best practice” är enligt pedagogen och etnologen Bjørg Kjær (2009) en idé som utgår från att det finns bestämda former för praxis, till exempel i form av tekniker, metoder, processer och akti- viteter, och som är mer effektiva än andra i förhållande till specifika mål. En risk med begreppet är att det används för att legitimera standardiserade arbetssätt som inte tar hänsyn till individuella behov eller specifika omständigheter. Inom pedagogiken är uppgif- ter och processer delvis unika, eftersom de handlar om människors lärande, välbefinnande och utveckling. Ofta kopplas begreppet till användandet av en specifik metod, vilket inte gör saken lättare, eftersom pedagogisk metod i sin tur är ett begrepp som definieras och förstås på en mängd olika sätt.</P>
<P class="p74 ft8">Kvalitetsdiskussioner inom det pedagogiska fältet har hamnat i en återvändsgränd eftersom liknande pedagogiska uppdrag kan lösas på ett flertal olika sätt. Vad som bestämmer kvalitet har med personliga, kulturella och professionella övertygelser att göra (Dahlberg, Moss & Pence 2006, Kjær 2009). Att en uppgift kan lösas på olika sätt betyder dock inte att alla sätt är lika bra, och det finns därmed en god grund för att faktiskt tala om god praxis, inte minst när det handlar om utsatta barns bästa i förskolan. Kjær (2009) återger i sin rapport ett antal faktorer som har visat sig betydelsefulla, och som hon menar kan användas för att värdera kvalitet i pedagogisk verksamhet. Dessa faktorer är, 1. Relationen mellan pedagoger och medhjälpare (läs: förskollärare och barn- skötare). Tidigare forskning speglar en ambivalent relation mellan pedagoger och medhjälpare som bejakar lojalitet och jämlikhet snarare än utnyttjar de olika gruppernas kompetenser och främst den teoretiska kunskap som förskollärare för med sig till kollek- tivet, 2. Den kommunikativa ordningen. Forskning har visat att</P>
<P class="p911 ft19">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">förskolan representerar en kommunikationskultur som upprätt- håller en inom professionen etablerad föreställning om att teori och praktik inte går eller heller är önskvärt att förena. Begreppet teori definieras till exempel i termer av allt det som inte är personligt upplevt, medan det personligt erfarna förknippas med praxis, 3. Personalens medverkan i marginaliseringsprocesser. Flera studier har visat att förskolan kan medverka till att både utveckla och upp- rätthålla marginaliserings- och segregeringsprocesser mot bakgrund av en pedagogik som fokuserar redan priviligerade barn och defi- nitioner av barn i termer av normalitet och avvikelser, 4. Margi- naliseringsprocesser i barns egen aktivitet. Personalens kunskap om och hantering av det som försiggår mellan barn har betydelse för värderingen av god praxis, 5. Föreställningar om förskolan som en icke formell, familjär institution. En föreställning som kan leda till överlappning mellan pedagogers privata och professionella sfärer, överinvolvering, maktlöshet och utbrändhet.</P>
<P class="p144 ft8">Forskningsprojektet har genomförts inom ramen för en sats- ning på nationell nivå i Danmark vad gäller ”Kvalitet i dagtilbud”, och som inkluderar sociala institutioner för barn med olika former av psykosociala problem. ”Basispladser” är de institutionella platser som erbjuds barn på grund av deras psykosociala, eller neurologiska problem, och föregås av en utredning. Dessa finns i allmänna för- skolor som har profilerat sig i förhållande till specifika problem- områden. De förskolor som ingår i projektet är medvetet valda på grund av sin pedagogiska metodik. Syftet var alltså att genom etno- grafiska studier få insikt i och kunskap om den pedagogik som praktiseras i förhållande till utsatta barn i några av Köpenhamns bästa förskolor. Resultatet bygger på analys av material som sam- lats in i fyra olika verksamheter och som kombinerar observationer av pedagogiska handlingar, situationer och samtal på förskolorna, med intervjuer och samtal med pedagoger både enskilt och i grupp, samt dokument i form av presentationsmaterial, interna arbets- material och så vidare.</P>
<P class="p144 ft8">Studien visar att dessa förskolor inte representerar en specifik pedagogik, utan snarare bygger på ett flertal välfungerande peda- gogiska resurser. Centralt i projektet blev därmed att försöka förstå vilka förutsättningar som ligger till grund för god praxis. Samman- fattningsvis handlar det om ett intrikat system av reflekterande, problematiserande, kvalificerad och prövad metodik, och en prak- tik som bygger på samspel mellan de professionella, miljön och det samhälleliga uppdraget.</P>
<P class="p451 ft19">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft8">Professionella som producerar god praxis karaktäriseras i termer av reflekterande metodiker, vilka utvecklar och upprätthåller speci- ella sätt att kommunicera, vara en kollega, samt förstå det profes- sionella uppdraget. Den reflekterande metodikern ser sig själv och sina handlingar som möjliga, men också nödvändiga att utsätta för systematisk granskning. Även kollegers, barns och föräldrars hand- lingar betraktas som möjliga och nödvändiga att analysera och använda som underlag för och kvalificera pedagogiska insatser. Det analytiska arbetet ses inte som ett individuellt projekt, utan snarare som del av en process.</P>
<P class="p95 ft8">Den professionella miljö som producerar god praxis karaktäri- seras i termer av en institutionskultur, inom vilken de reflekterande pedagogerna ges stöd, uppmuntras och kvalificeras till att agera som reflekterande metodiker, vilket innebär att de är starkt förank- rade i ett kollegium. Förskolans kultur upprätthålls genom ett kol- legialt system som bygger på en tydlig pedagogisk logik, insikt om institutionens demokratiska uppdrag, och ett engagemang som varken är personligt eller distanserat, utan professionellt sakligt. Det samhälleliga uppdraget fördjupas och problematiseras i en professionell miljö i vilken reflekterande pedagoger möter externa handledare, som hjälper personalen att kritiskt granska det egna arbetet.</P>
<P class="p562 ft8">God praxis hänger samman med meningsskapande processer som utvecklas inom professionella grupper, och som är riktade mot att metodiskt undersöka, kvalificera, utveckla och förbättra de pro- cesser som utspelas i möten med föräldrar och barn. Denna internt drivna och externt uppmuntrande löpande kvalificering menar Kjær är en nödvändig förutsättning för att förskolan ska kunna produ- cera, utveckla och bibehålla god praxis i arbetet med utsatta barn.</P>
<P class="p95 ft8">Det finns inga generella tillvägagångssätt i arbetet med utsatta barn, och det beror på utsatthetens komplexa former. Varje barn måste bemötas utifrån dessa specifika förutsättningar, problem och möjligheter. Drugli (2008) hävdar att det som är viktigt är att man är medveten om vad man gör eller inte gör och varför. Det gäller att våga utforska vad det är vi bekymrar oss för på ett professionellt sätt. Det handlar om att våga göra, men också om att våga tvivla. Ju mer riskutsatta barnen är, desto viktigare är det att de vuxna är medvetna om det samspel som försiggår mellan dem och barnen. På varje avdelning kan det finnas barn som befinner sig i riskzonen för att utvecklingen ska gå snett, och som är beroende av att någon av de vuxna ser detta och är beredd att försöka göra något åt det.</P>
<P class="p677 ft19">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">Idealiskt sett borde alla som arbetar med barn vara inställda på att arbeta så. Om man från början inte är förberedd på att arbeta med utsatta barn eller barn som riskerar att fara illa, kan det leda till att man varken uppmärksammar barnens behov eller klarar att ge dem det stöd de behöver.</P>
<P class="p103 ft40">Speciella insatser för utsatta barn</P>
<P class="p79 ft8">Studier om långsiktiga effekter av förebyggande insatser i barns liv lyser med sin frånvaro inom aktuell nordisk forskning. Jespersen (2006) redogör i sin rapport för amerikanska studier om långsiktiga effekter och diskuterar dem i förhållande till danska förhållanden. Rapporten visar att insatser med syfte att stärka utsatta barns soci- ala och kognitiva kompetenser har positiva effekter både på kort och lång sikt, på individuell och samhällelig nivå. Studier från USA sträcker sig över längre tidsperioder (i några av studierna finns uppgifter om de första 30 åren i en människas liv!), och bygger på interventioner och uppföljning i en helt annan utsträckning än vad som existerar i dag i de nordiska förskolorna. Det är i detta sam- manhang viktigt att poängtera att USA inte har en lika utbredd förskoletradition som i de nordiska länderna, där ju en majoritet av barn i yngre barndomen går i förskola. Insatserna i de amerikanska studierna är mer specifikt riktade mot en mindre grupp av svårt utsatta barn. Trots detta ger rapporten och jämförelsen mellan länderna indikationer på förskolans betydelse och samband mellan insatser och effekter på barns utveckling och hälsa.</P>
<P class="p552 ft8">En central utmaning för den danska förskolans möjligheter att genomföra effektiva insatser för utsatta barn är enligt Jespersen att fördelningen av utsatta barn i förskolan är ojämn (50 procent av de utsatta barnen är koncentrerade på 20 procent av förskolorna), samtidigt som forskning visar att specifika insatser fungerar bäst när andelen barn från utsatta hemmiljöer är under 10 procent. En annan central utmaning är ständigt ökade krav på förskolans omställningsberedskap samt fler uppgifter och ansvarsområden.</P>
<P class="p77 ft8">I USA finns en längre tradition av systematiska insatser för utsatta barn, samt dokumentation och uppföljning av dessa. Insat- serna har visat att barn som deltagit i specifika program har klarat sig bättre relaterat till utbildning och inkomst jämfört med barn som inte varit föremål för liknande insatser. På kort sikt har de vidare en positiv effekt på relationer mellan barn och föräldrar,</P>
<P class="p41 ft19">376</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">mellan barn och förskolepersonal, samt mellan föräldrar och för- skolepersonal. Centralt i dessa interventioner är hög kvalitet på förskolans verksamhet i kombination med specifika aktiviteter och som samtidigt riktar sig mot barnens föräldrar. Hög kvalitet inne- bär i detta sammanhang att personalen är välutbildad, det vill säga har en förskollärarutbildning, ofta kombinerad med vidare- utbildning. Jespersen betonar att en förändring av förskolans orga- nisatoriska ramar måste föregås av förändringar i grundutbildning och mer specifikt ett ökat fokus på tidiga insatser för utsatta barn.</P>
<P class="p62 ft8">Mot bakgrund av amerikansk och dansk forskning om interven- tioners betydelse för utsatta barn i förskola föreslår Jespersen tre områden inom vilka det bör göras insatser och uppföljande forsk- ning, nämligen, 1. Sociala olikheter (utvecklad kunskap om bety- delsen av antal utsatta barn och specifika insatsers betydelse, samt effekter av samspel mellan barn från resursstarka respektive resurs- svaga områden/familjer), 2. Marginaliseringsmekanismer (djup- gående studier av effekterna av de pedagogiska metoder som i dag används i förhållande till utsatta barn), och 3. Effekter av konkreta insatser (utveckling av metoder för att mäta eventuella effekter).</P>
<P class="p74 ft8">Nedan presenteras ett par aktuella studier om speciella insatser för utsatta barn i förskolan och vilka eventuella effekter dessa har för enskilda barn. Studierna skiljer sig åt både metodologiskt och omfångsmässigt vilket gör det svårt att jämföra resultaten, men de är ändå intressanta att ställa mot varandra eftersom de belyser delvis olika ambitioner i det förebyggande arbetet med utsatta barn. Båda insatserna bygger på utbildning av personal, men med olika inriktning. Den ena studien är ett lokalt projekt med speciellt fokus på att stärka utsatta barns socioemotionella utveckling, den andra inbegriper ett flertal förskolor, och tar sikte på barns utveckling av social och kognitiv handlingskompetens. Diskussionen om god praxis eller hög kvalitet tangerar eller finns inkluderad i dessa stu- dier och riktar blicken mot vad förskolan faktiskt kan göra för utsatta barn i ett kortare och längre perspektiv.</P>
<P class="p153 ft8">Birthe Hagströms avhandling (pedagogik) (2010) tar avstamp i tidigare forskning om utsatta barn i förskola, betydelsen av att uppmärksamma vanvård och psykisk otillgänglighet, samt vikten av att pedagoger ges möjlighet till vidare utbildning och handledning. Avhandlingen bygger på en kartläggning av hur många barn som växer upp med en förälder med psykisk ohälsa och vars slutsats kretsade kring bristande samverkan mellan olika sociala verksam- heter för barn (Hagström 2001). Ett verksamhetsövergripande</P>
<P class="p900 ft19">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">projekt inleddes med syfte att utveckla kunskap för att på ett tidigt stadium kunna uppmärksamma barns och föräldrars behov av hjälp och utveckla adekvata insatser inom förskola. Ökad samverkan och möjlighet till konsultation synliggjorde brister som inte tidigare uppmärksammats, bland annat att vissa barn saknade ett långsiktigt utvecklingsstöd. Resultaten användes som grund för ett lokalt förskoleprojekt med mål att utveckla pedagogernas kunskap om, och arbete som kompletterande anknytningsperson i förskola. Inom ramen för detta arrangerades också en fortbildning utifrån tre teoretiska inriktningar; anknytningsteori, affektteori och Sterns teori om självutveckling. I fortbildningen ingick dels bearbetning av teori och dels diskussioner och handledning om hur dessa teo- rier kan omsättas i praktiken.</P>
<P class="p77 ft8">Avhandlingens empiri består av pedagogernas berättelser (i muntlig och skriftlig form) om fortbildningen, deras egen utveck- ling och arbetet som anknytningsperson under de tre år som stu- dien pågick. Projektet genomfördes på en förskola med fem ålders- blandade avdelningar för barn mellan 1 och 6 år. Pedagoger på två av förskolans avdelningar valdes av rektor och biträdande rektor att delta i fortbildning och för att arbeta som kompletterande anknytningsperson. En av avdelningarna och fyra pedagoger med varierad utbildning och arbetslivserfarenhet ingår i avhandlingens studie.</P>
<P class="p450 ft8">Pedagogerna berättar bland annat att de under utbildningen gått från att tycka i termer av rätt eller fel till att förstå orsaker och sam- band. De fick ord och begrepp för att beskriva händelser och förstå dem på teoretisk grund. Tidigare kunde de känna oro, eller att något var fel, men hade inte ord för att förklara varför. Hagström menar att avsaknaden av gemensamma begrepp för relationer och processer inom förskolepedagogiken försvårar diskussioner mellan kollegor och utveckling av verksamheten. Studien belyser också vikten av att förskolepersonal använder och kopplar teori till konkreta situationer från praktiken för ökad förståelse och för att kunna använda sina kunskaper i verksamheten. En ökad förståelse för barnets beteende i termer av kommunikation leder till mer reflektion och färre snabba beslut, liksom en ökad förståelse för den egna betydelsen i arbetet med barnen. Som en följd av fortbildning ställde personalen fler frågor och sökte förklaringar i ökad utsträckning. De utvecklade en inre mognad och säkerhet, vilket krävs för att kunna vända blicken mot sig själv, och se och förstå andra. Att känna igen och förstå känslor hos sig själv är</P>
<P class="p912 ft19">378</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">grundläggande för att så småningom själv kunna reglera dessa. Kunskap och tron på den egna förmågan gav vidare stärkt yrkes- identitet och en ökad stolthet i arbetet.</P>
<P class="p92 ft8">Det riktade arbetet med anknytning belyste bland annat konti- nuitetens betydelse för utsatta barn. En slopad kafferast resulterade i en lugnare barngrupp, medan avbrott i kontinuiteten till exempel under jullov eller en personals längre frånvaro resulterade i att den tillit som byggts upp försvann och måste byggas upp igen. Perso- nalens erfarenheter av att ge omsorg och försöka stimulera, utan att få respons under lång tid, gav nya insikter och kunskaper. Vänd- punkter föregicks av s.k. ”magic moments” som visade att de var på rätt väg, till exempel genom olika händelser som uttryckte känsla. Studien visade att en yttre trygg ram på förskolan har betydelse för barnets självutveckling, samt att en vardaglig omsorg och sensi- tivitet gentemot de behov barn uttrycker är centralt för att kunna skapa en trygg ram för utveckling och lärande.</P>
<P class="p74 ft8">Trots att vi vet att interventioner i form av olika resurser kan hjälpa utsatta barn, kan vi inte enligt Jensen (2009c), peka ut någon specifik metod som leder till en specifik effekt, eller vilka former av förebyggande arbete som är mest effektiva. I ett danskt projekt <NOBR>HPA-projektet,</NOBR> (Handlekompetencer i pædagogisk arbejde med socialt udsatte børn og unge) utforskas sambandet mellan före- byggande insatser och dess effekter för utsatta barn. Projektet syftar till att kartlägga de insatser eller förändringar i pedagogisk praxis som har potential att påverka utsatta barn i en önskad riktning, här: reducera riskerna för att socialt utsatta barn får sämre möjligheter att realisera sina kunskaps- och utvecklingsmässiga möjligheter inom exempelvis förskola. Den bakomliggande hypo- tesen är att socialt utsatta barns livsvillkor kan förbättras genom utveckling av deras handlingskompetens, och att detta samtidigt är en insats som motverkar de onda cirklar i form av socioekonomiskt sämre villkor i kombination med institutionella marginaliserings- processer, som dessa barn ofta är utsatta för. Projektet bygger vidare på vetenskapliga teorier och antaganden om att praktiken förändras genom ett användarperspektiv, eller med fokus på dess deltagare, samt att ett sociologiskt lärandeperspektiv erbjuder ett alternativt sätt att arbeta pedagogiskt med utsatta barns särställning i förskolan.</P>
<P class="p549 ft27">Studien är den första i sitt slag i Danmark och innefattar 2 700 tre- till sexåringar i 60 förskolor i två olika kommuner. Verk- samheterna är slumpmässigt utvalda genom en urskillningsmodell</P>
<P class="p913 ft19">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">som fördelar verksamheterna i analytiskt relevanta grupper kopplat till social bakgrund och institutionella villkor. Inom varje demo- grafiskt område har ett jämt antal verksamheter och referens- verksamheter valts ut slumpmässigt. Insatsen består av utbildning av pedagoger med fokus på en inkluderande kompetensriktad pedagogik, samt implementering av denna. Insatsernas effekt på de utsatta barnens handlingskompetens mättes och bedömdes via ett frågeformulär till förskollärare och föräldrar vid tre tillfällen under projektets gång. Chefer vid de olika verksamheterna har vidare intervjuats vid projektets början och avslut.</P>
<P class="p112 ft8">Projektet visar på svårigheter att nå positiv effekt hos de mest utsatta barnen, främst med hänsyn till sociala och emotionella kompetenser. Intellektuellt och kunskapsmässigt hade insatserna goda effekter på alla barn. Jensen menar att det inte går att utläsa om resultatet beror på att institutionerna har svårt att anpassa insatserna i förhållande till varierande förutsättningar inom mål- gruppen, eller om pedagogerna ser mer till de utsatta barnens brist- er än deras förmågor, och därmed marginaliserar dessa barn trots andra avsikter. En annan möjlig orsak till svårigheterna att främja de mest utsatta barnens socioemotionella kompetenser, kan ligga i barngruppens sammansättning. En inkluderande och kunskapsin- riktad pedagogik kan kanske vara svår att upprätthålla om de inre sociala relationerna är problematiska. Resultatet pekar på behovet att undersöka själva insatsens fokus och innehåll ytterligare, men också institutionernas förutsättningar att förändra praxis mer än vad som varit möjligt inom ramarna för detta projekt. Sammantaget visar interventionen att effekterna av liknande insatser för utsatta barn i förskola är hållbara, och utgör en möjlighet att förbättra socialt utsatta barns livsvillkor.</P>
<P class="p910 ft8">Om vistelsen i förskola överlag har god eller dålig inverkan på barns utveckling beror på förskolans kvalitet relaterat till det en- skilda barnets utgångsläge, men det är många faktorer som sam- spelar i mötet mellan förskola, professionella, barn, föräldrar, och samhälle. Till exempel väljer troligtvis mer socioekonomiskt och psykologiskt gynnade familjer en förskola med hög kvalitet och god utveckling hos barnet kan därmed kanske inte kopplas till barnomsorgens kvaliteter (Kihlbom 2003). Goda effekter har enligt Kihlbom oftast observerats hos barn med sämre utgångsläge, vilket också blir tydligt ovan.</P>
<P class="p914 ft19">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Var står vi nu?</P>
<P class="p73 ft8">Översikten visar att forskning om utsatta barn präglas av varierade, ofta tvetydiga, resultat och riktlinjer. Utsatta barn definieras brett och oprecist, både inom forskning och i förskolans praktik (Lun- dén 2004, Bohlin 2004, Jensen 2009a/b). Som Kihlbom (2004) resonerar är det delvis en följd av ett mycket komplext område med från början komplicerade frågor och dilemman, och som engagerar professionella och forskare inom olika vetenskapliga fält. Studier av förskolans kvalitet i förhållande till tidiga insatser och effekter på barns utveckling är dessutom ett relativt nytt forskningsområde, och som samspelar med utbildningspolitiska ambitioner och riktlinjer. De motstridiga resultaten kan enligt Kihlbom delvis ses som en följd av att man inte lyckats fånga underliggande strukturer och att måtten är för grova. Förskolans barn studeras och disku- teras ofta som en homogen grupp, men barns varierade ålder ger olika slags utfall och kan mot bakgrund av en övergripande fråga ge tvetydiga resultat.</P>
<P class="p107 ft8">Den forskning som redovisats ovan återger beskrivningar av förskolans arbete, främst ur ett professionellt perspektiv. Förskole- personal har själva fått berätta och värdera sitt arbete genom enkätsvar eller i samtal och intervjuer. I några jämförande studier har föräldrar fått uttala sig. Barnens röster och åsikter lyser med sin frånvaro. Detta trots att barns rätt till delaktighet och inflytande skrivs fram som ett av förskolans centrala mål, och att barns per- spektiv och enskilda barns behov beskrivs vara det mest centrala i arbetet med utsatta barn, för att inte säga utgångspunkten för allt pedagogiskt arbete i förskolan (Sheridan 2007, Christensen & Hildingson Boqvist 2009).</P>
<P class="p153 ft8"><NOBR>Larsson-Swärd</NOBR> (2001) och Lutz (2009) skriver att barns egna beskrivningar och erfarenheter sällan tas upp i pedagogers bedöm- ningar och åtgärdsprogram, vilket <NOBR>Larsson-Swärd</NOBR> menar gör dem otillräckliga som grund för vidare bedömningar eller andra myndig- heters utredningar. Hon hävdar att bedömningar och åtgärdspro- gram måste bygga på en tydligare gemensam struktur, en beskriv- ning utifrån observationer och samtal med barnet och som så myc- ket som möjligt utesluter enskilda lärares åsikter och värderingar ur beskrivningar av barnet. Alla som arbetar med barn i utsatta livs- situationer har som utgångspunkt att göra det utifrån barnets bästa. Trots det gör professionella ofta bedömningar utifrån egna antag-</P>
<P class="p516 ft19">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">anden om vad som är ett barns bästa (Christensen & Hildingson Boqvist 2009).</P>
<P class="p638 ft8">Det är svårt att se barn som far illa, men det är ibland också svårt att tro att det händer (Hindberg 2006). BRIS har (genom Irgens & Moqvist 2002) sammanfattat ett antal hinder som gör det svårt för vuxna att inse att barn kan vara utsatta för misshandel och övergrepp, 1. Det är lätt att identifiera sig med föräldrar och vuxen- världen och svårt att se situationen ur ett barns perspektiv, 2. Att tvingas inse att ett barn far illa är smärtsamt, 3. Hos de yrkes- grupper som möter barn finns inte alltid tillräckliga kunskaper för att kunna bemöta utsatta barn utifrån deras behov, 4. Vårt samhälle har en kultur där familjens integritet ibland väger tyngre än barns rätt till skydd, 5. Det är vanligt att söka andra förklaringar än att tro på det man ser eller hör när ett barn blir misshandlat.</P>
<P class="p77 ft8">Forskning visar att professionella i förskola ofta upplever obehag när de måste ta ansvar i förhållande till barn som far illa. Lojalitet gentemot föräldrar, liksom misstro gentemot andra sociala insatser, eller rädsla för att göra missbedömningar leder inte sällan till att förskolepersonal avstår från att söka extern hjälp/anmäla barn som de tror eller vet far illa (Lundén 2004, Svensson & Janson 2008, Christensen & Hildingson Boqvist 2009). Lagstiftningen tillåter än så länge inte samtal med barn inom socialtjänsten utan föräldrars tillåtelse, vilket således kan leda till att barnets bästa blir förälderns eller ännu värre, den professionelles bästa. Det finns flera möjliga förklaringar till att barnets bästa inte tillvaratas i full utsträckning, men inom förskolans regi återfinns den ofta i relationer mellan vuxna, mellan föräldrar och professionella. Nära och kontinuerlig kontakt med familj och föräldrar måste därmed ses som ytterst centralt i arbetet med utsatta barn, och borde få mer uppmärk- samhet både i forskning och i styrdokument (t.ex. Killén 1999, Sandberg & Vuorinen 2007, Drugli 2008, Tallberg Broman 2009, Hagström 2010).</P>
<P class="p910 ft8">Som vuxen i förskolan bör man ta ett stort ansvar för att reagera om man tror att ett barn är utsatt för större risker än normalt, men värdering av graden av risk bör göras gemensamt med andra profes- sionella inom och/eller utanför förskolan (Drugli 2008). Samarbete i förhållande till bedömning av barn minskar risken för att för- domar och personliga ideal hamnar i förgrunden, och bidrar därmed till större rättssäkerhet för enskilda barn och familjer. Det på många sätt svåra och komplexa ansvaret över barn som far illa kan också underlättas och avdramatiseras genom ökat samarbete</P>
<P class="p673 ft19">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft8">inom förskolan och stöd från förskolans ledning <NOBR>(Larsson-Swärd</NOBR> 2001, Drugli 2008, Killén 2009).</P>
<P class="p147 ft8">Trots att brist på tid och resurser ofta förs fram som hinder för förskolans arbete, inte minst av förskolepersonal själv (t.ex. Lutz 2009), visar annan forskning att förskolans storlek och personal- täthet inte är av avgörande betydelse för utsatta barns hälsa och utveckling, men däremot utbildning, yrkeserfarenhet och personlig tolkning (Bremberg 2001, Lundén 2004). Kihlbom, Lidholt & Niss (2010) menar att man i diskussionen om resurser och barngrupper måste göra skillnad på yngre och äldre barn inom förskolan, och de betonar starkt de yngsta barnens utsatthet som en konsekvens av stora barngrupper och minskade personalresurser. Uppgifterna går isär när det gäller många av de centrala frågorna som rör yngre barns lärande och utveckling, och en orsak är att det fortfarande saknas övergripande forskning som visar på förskolans effekter.</P>
<P class="p153 ft8">Studier från positiva interventioner i förskolan och med utsatta barn visar att kollektiv planering och kontinuerliga diskussioner inom arbetslaget, i kombination med stöd från ledning och extern handledning underlättar och förbättrar arbetet med utsatta barn och har positiva effekter på utsatta barns utveckling och hälsa (Kjær 2010, Hagström 2010). Vikten av att förstå och framför allt inte försöka förenkla genom kategoriseringar och likriktade arbets- sätt i arbetet med utsatta barn betonas (se t.ex. Killén 2009, Lutz 2009). Flera forskare (t.ex. Lundén 2004, Drugli 2008, Jensen 2009a/b/c, Hagström 2010) betonar vikten av att förskolepersonal höjer sin medvetenhet om egna och andras förhållningssätt, för- väntningar och beteenden i arbetet med utsatta barn. Vuxna som arbetar i förskolan bör vara villiga att reflektera över och diskutera sitt eget förhållningssätt och beteende i förhållande till barn i all- mänhet, och till barn som bekymrar dem i synnerhet. Är man mer inriktad på att leta efter utvecklingspotentialen hos barn, än att stoppa in dem i fack, blir man också mer flexibel och öppen i sam- spelet med dem (Drugli 2008).</P>
<P class="p870 ft8">Förskolepersonal uttrycker ofta själva att de behöver och vill ha mer kunskaper (Tegenfeldt och Hellgren 2009, Jensen 2009a, b). Tegenfeldts och Hellgrens kartläggning visar till exempel att perso- nalen efterfrågar kunskapsstöd inom ett flertal olika områden, främst vad gäller barn och unga i riskmiljöer och i synnerhet kun- skap om barn vars föräldrar är psykiskt sjuka. Andra områden där man anser sig behöva kunskap gäller barn som har annan kulturell bakgrund och barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Vidare</P>
<P class="p900 ft19">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">efterfrågas mer kunskap om funktionsnedsättning och diagnoser, främst neuropsykiatriska diagnoser, men också barn med ätstör- ningar och/eller viktproblem, samt kunskap om olika program för tidig upptäckt, stöd och behandling, och de som nämns mer specifikt är COPE, Vägledande samspel (ICDP), Kom- munikationsmetod (Komet) och Marte Meo. Förskolorna efter- frågar dessutom råd och rekommendationer när det gäller tidiga signaler hos barn som riskerar att utveckla psykisk ohälsa, och stress hos barn vars föräldrar är psykiskt sjuka.</P>
<P class="p915 ft8">Tegenfeldt och Hellgren (2009) drar fyra slutsatser mot bak- grund av förskolepersonalens beskrivningar. De menar att, 1. Det behövs en fördjupad analys av förskolans uppdrag och roll för att upptäcka tecken på psykisk ohälsa och för att själv och i samverkan med andra ge barn med tecken på psykisk ohälsa rätt stöd. 2. Det behövs också mer systematiska insatser från förskolans sida för att tidigt upptäcka tecken på ohälsa bland elever eller för att själv eller i samverkan med andra ge elever med tecken på psykisk ohälsa rätt stöd. 3. Förskolan behöver få bättre tillgång till kunskaper om barns psykiska hälsa och hur de kan arbeta med att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa och själva och i samverkan med andra ge dessa elever rätt stöd. 4. Förskolans samverkan med bland annat hälso- och sjukvården behöver utvecklas, inte minst i förhållande till barnhälsovårdens uppdrag och möjligheter att ge stöd till barn som uppvisar tidiga tecken på psykisk ohälsa.</P>
<P class="p450 ft8">Osäkerhet kring när ett barn far illa diskuteras ofta i den prakt- iska verksamheten, varför en gemensam definition, liksom riktlinjer baserade på en gemensam teori om barns utveckling troligtvis skulle underlätta arbetet med de utsatta barnen (Lundén 2004). Även andra studier betonar vikten av att förskolan utvecklar syste- matiska, generella arbetssätt i arbetet med utsatta barn (Larsson- Swärd 2001, Lundberg 2005, Jensen 2009c, Hagström 2010).</P>
<P class="p112 ft8">Många är också överens om att arbetet måste börja med att eta- blera god kontakt med föräldrarna. Tillsammans med föräldrar kan de professionella nå långt för barnets bästa. Genom samarbete med föräldrar kan förskolans vuxna också få bättre insikt i barnens liv och därmed barnets hela utveckling. Det finns, menar Hagström (2010) ingen genväg i arbetet yngre barn, speciellt inte om de far illa. Ansvaret ligger hos förskolans personal och andra profes- sionella som arbetar med yngre barn som far illa. Däremot, och för barnets bästa, behöver ansvaret delas med andra, både internt och externt. Gemensam förståelse och kunskap kring utsatta barn och</P>
<P class="p673 ft19">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft8">vilken hjälp de behöver är centralt och betonas om och om igen i forskningen.</P>
<P class="p71 ft40">Grundutbildning och kompetensutveckling</P>
<P class="p423 ft148">Det finns ett behov av att utvidga och höja kompetensen hos alla professionella som möter barn och föräldrar tidigt i barnens liv, vare sig de möter dem på föräldrarnas och barnens gemensamma arenor, på barnens arenor eller på de vuxnas arenor. De professionella behöver ha en gemensam kunskapsbas om barn och hur barn utvecklas i samspel med omgivningen. De yrkesgrupper som har direktkontakt med för- äldrar och barn måste stärkas, både genom kompetenshöjning och genom att man får tillgång till konsultation i psykosociala frågor. Vi måste få till stånd ett medvetet och systematiskt yrkesövergripande samarbete. Ett sådant samarbete kommer inte automatiskt, utan det är något som vi måste lära oss.</P>
<P class="p916 ft16">Killén, 2007, s. 248.</P>
<P class="p415 ft8">En analys av åtgärdsprogram för barn som misstänks vara utsatta för sexuella övergrepp visar att de fokuserar barnets kognitiva utveckling och brister i helhetssyn, de är kortfattade, saknar be- skrivning av barnets eventuella svårigheter och möjligheter, de professionellas egen bedömning är framträdande, de går direkt på mål och åtgärd utan föregående kartläggning, de innehåller många värderande ord och uttryck, utan att ge exempel eller förklaringar, till exempel ”osäker i kamratkontakten, ”förefaller lat”, ”kan om han vill”, de är kopplade till skolämnen oavsett orsaken till svårig- heten, konsultation och samverkan saknas, uppföljningen är obefintlig. Sammanfattningsvis fokuserar beskrivningarna uteslutande symptom, aldrig eventuella orsaker till barnets tillstånd (Larsson- Swärd 2001).</P>
<P class="p662 ft8"><NOBR>Larsson-Swärds</NOBR> (2001) analys av de studerandes åtgärdsprogram överensstämmer på flera punkter med den analys Lutz (2009) gör av förskolepersonalens ansökningshandlingar. Beskrivningar av en- skilda barn är mycket korta, och barnens egna röster och beskriv- ningar saknas helt. Helhetsbilder av enskilda barns situation eller beskrivningar av beteenden saknas i dessa dokument, men verkar inte heller efterfrågas. Som studierna visar leder detta till vär- deringar och kategoriseringar, och en tendens att generalisera kring barns beteenden utan att analysera dem eller reflektera kring eventuella orsaker. Andra studier visar att förskolans personal ofta kopplar barns utsatthet till familjen, vilket speglar en snäv bild av</P>
<P class="p449 ft19">385</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">utsatthet. Förskollärare ser fler tecken på utsatthet än barnskötare, eller annan personal utan förskollärarutbildning, vilket också visar på vikten av kunskap (Lundén 2004, Jensen 2009a/b).</P>
<P class="p122 ft8">Översiktens forskning speglar en inom förskolan bristfällig och varierad kunskap vad gäller identifiering av barns eventuella tecken på omsorgsvikt, övergrepp, vanvård och så vidare, och efterlyser ett mer nyanserat och professionellt arbetssätt med utsatta barn i för- skola (t.ex. Lundén 2004, Palludan 2005, Tegenfeldt & Hellgren 2009). Förskolas personal uttrycker dessutom ofta själva att de sak- nar och behöver/vill ha mer kunskap i frågor som rör utsatthet, in- satser, föräldrasamverkan och så vidare (Jensen 2009a/b/c, Tegen- feldt & Hellgren 2009).</P>
<P class="p112 ft8">Kihlbom (2003) och Hindberg (2004) understryker vikten av att lärarutbildningen inte bara ger pedagogiska kunskaper utan också kunskaper om barns normala fysiska, psykiska, sociala och kognitiva utveckling. Dessa kunskaper är viktiga, inte minst därför att avvikelser då kan identifieras på ett tidigt stadium, vilket ökar möjligheterna att upptäcka när barn far illa. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer och hur dessa samspelar med varandra är vidare centralt i arbetet med utsatta barn menar Hindberg (2006), men även kunskap om barns reaktioner på allvarliga missförhållanden som vanvård, fysiska och psykiska övergrepp och andra brister i omsorgen, liksom påfrestningar i förskolan torde vara en del av för- skolepersonalens grundläggande kunskaper. Kihlbom, Lidholt & Niss (2010) betonar vikten av att förskolans professionella utveck- lar sin kunskap om de yngsta barnens utveckling, inte minst be- hovet av omsorg, kontinuitet och anknytning.</P>
<P class="p450 ft8">Inom den nordiska förskolan finns ingen uttalad skiljelinje mel- lan omsorg och lärande, men Skolverket visar i en utvärdering av förskolan (2004) att omsorg är underordnad lärande. I regeringens förslag till ny förskollärarutbildning, <SPAN class="ft11">En hållbar lärarutbildning </SPAN>(2008:109), är specialpedagogik integrerad i grundutbildningen som del av den utbildningsvetenskapliga kärnan, med inriktning mot individuella barns inlärningssvårigheter eller beteendeproblem. Se: barn med läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter och ADHD, samt pedagogiska insatser relaterade till dessa problem. Barn som far illa eller riskerar att fara illa, utsatthet i dess olika former och förskolans uppdrag i förhållande till detta nämns inte.</P>
<P class="p77 ft27">För utsatta barn kan förskolan ha större betydelse för utveck- ling och hälsa än andra, <SPAN class="ft131">om </SPAN>pedagogerna har kompetens att se och bemöta. Det är inte tillräckligt att sträva efter en generellt hög</P>
<P class="p103 ft19">386</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft8">kvalitet på förskolan. Vissa barn behöver trots en hög kvalitet, också särskilda insatser. Förskolan måste således aktivt förvärva specialiserad kunskap och pedagogiska metoder för att utveckla omsorgen om de utsatta barnen, eftersom deras behov är större än hos de barn som får sina omsorgsbehov tillgodosedda i hemmet (Hagström 2010).</P>
<P class="p147 ft8">Betydelsen av löpande självvärdering och utveckling genom internt och externt stöd, fortbildning och handledning, samt en kontinuerlig uppföljning, utvärdering och granskning av den egna verksamheten, skrivs fram som centrala faktorer i arbetet med utsatta barn i förskola. Vidare betonas betydelsen av bra relationer och samarbete med hem, föräldrar och professionella inom andra sociala insatser, ett samverkansarbete som grundutbildning och fortbildning kan och bör förbereda för genom kunskap om dess betydelse för barn som är särskilt utsatta, samt metodik och hand- lingskompetens (se t.ex. Kihlbom 2003, Kjær 2009).</P>
<P class="p13 ft8">Hagström (2010) visar att personalens fortbildning resulterar i både kunskapsmässiga, självreflekterande samt individuellt och kol- lektivt stärkande processer. Resultatet antyder också att en viss praktisk erfararenhet behövs. Grundutbildningen kan inte fullt ut förbereda studerande för de inre och yttre processer som mötet med utsatta barn innebär. Känslor som väcks kan vara ångest för att bli utsatt för arga föräldrar och för konsekvenserna av besluten, egna aggressioner eller förnekande av dem, brist på professionell hjälp, känsla av bristande kompetens, projicering av ansvar till andra, känslan av totalt ansvar för ett ärende, svårigheter att skilja personligt ansvar från professionellt ansvar, känslan av att vara ett offer, behov av att ha kontroll och så vidare (Killén 2008). Arbete med utsatta barn i förskolan är krävande, vilket måste uppmärk- sammas av utbildningen, men också genom externt stöd till speci- ella insatser, kontinuerlig fortbildning och handledning.</P>
<P class="p448 ft8">De forskningsbaserade insatser för utsatta barn i förskola som presenteras ovan bygger på fortbildning och handledning av för- skolans personal, en kompetensutveckling inom området som be- tonas i termer av högsta prioritet (se t.ex. Lundén 2004, Svensson</P>
<P class="p917 ft27"><SPAN class="ft8">&</SPAN><SPAN class="ft149">Janson 2007, Jensen 2009c, Hagström 2010). Förskollärarutbildningen är liksom förskolan präglad av en insti-</SPAN></P>
<P class="p197 ft8">tutionskultur och pedagogiska övertygelser. Det finns därmed an- ledning att anta att även grundutbildningen och inte minst blivande förskollärarna kan främjas av tvärvetenskaplig samverkan, förslags- vis med utbildningar i socialt arbete och psykologi, vars innehåll till</P>
<P class="p722 ft19">387</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft8">stor del fokuserar arbete med utsatta familjer och barn. En central utmaning i samverkansprocesser är enligt översiktens studier miss- tro gentemot andra professionellas arbete samt brister i samsyn, troligtvis mot bakgrund av olika utbildningar, teoribildningar, begrepp och metoder. Med fokus på det gemensamma uppdraget i förhållande till utsatta barn, och deras bästa, kanske grunderna för intern och extern samverkan kan skapas genom ökat samarbete mellan vetenskapliga discipliner och utbildningar.</P>
<P class="p918 ft19">388</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft28">Referenser</P>
<P class="p919 ft8">Albæk Nielsen, Alva & Nygaard Christoffersen, Mogen (2009) Børnehavens betydning for børns udvikling. En forsknings- oversigt. <SPAN class="ft11">Det nationale forskningscenter for velfærd, København</SPAN></P>
<P class="p809 ft8">Andersson, Gunvor (2010) Barn, fattigdom och social barnavård. <SPAN class="ft11">Socionomen</SPAN>, nr 4, s. <NOBR>32–41</NOBR></P>
<P class="p810 ft8"><NOBR>Backe-Hansen,</NOBR> Elisabet (2004) Barn och unges håndtering av vanskelige livsvilkår. Kunnskapsbidrag fra 36 studier av barn- fattigdom. <SPAN class="ft11">Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring NOVA, rapport nr 12, Oslo</SPAN></P>
<P class="p811 ft8">Bohlin, Gunilla (2004) Barnomsorgen i forskningen. I: Hindberg, Barbro (2004) Se till mig som liten är. Hälsa, utveckling och kvalitet i förskolan. <SPAN class="ft11">Allmänna Barnhusets konferens </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">3–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> november 2003, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p809 ft8">Bremberg, Sven (2001) Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa. <SPAN class="ft11">Statens folkhälsoinstitut</SPAN></P>
<P class="p809 ft8">Cederblad, Marianne (2003) Från barndom till vuxenliv. En över- sikt av longitudinell forskning. <SPAN class="ft11">Socialstyrelsen, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p810 ft27">Christensen, T & Hildingson Boqvist, A K (2009) <SPAN class="ft131">Att leva i en utsatt situation – med barnet i fokus</SPAN>. Lund: Studentlitteratur</P>
<P class="p807 ft27">Dahlberg, Gunilla & Peter Moss (2006) <SPAN class="ft131">Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan</SPAN>. Stockholm: HLS Förlag</P>
<P class="p11 ft11"><SPAN class="ft8">Dir. 2009:80, </SPAN>Översyn av skolans arbete med utsatta barn</P>
<P class="p810 ft27">Drugli, May Britt (2008). <SPAN class="ft131">Barn som vekker bekymring</SPAN>. Cappelen Akademisk Forlag</P>
<P class="p920 ft8">Emilson, Anette (2008) Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. <SPAN class="ft11">Akademisk avhandling, Göteborg Studies in Educa- tional Sciences 268, Göteborgs universitet</SPAN></P>
<P class="p825 ft8">Hagström, Birthe (2001) Barn på bräcklig grund – en kartläggning av barn mellan noll och sju år som har en psykiskt störd förälder. <NOBR><SPAN class="ft11">Pedagogiska-Psykologiska</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> problem, nr 667, Malmö högskola</SPAN></P>
<P class="p921 ft8">Hagström, Birthe (2010) Kompletterande anknytningsperson på förskola. <SPAN class="ft11">Akademisk avhandling, Lärarutbildningen, Malmö högskola</SPAN></P>
<P class="p449 ft19">389</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p813 ft11"><SPAN class="ft8">Hindberg, Barbro (1999) </SPAN>När omsorgen sviktar. Om barns utsatthet och samhällets ansvar<SPAN class="ft8">. Rädda Barnen, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p818 ft27">Hindberg, Barbro (2004) Se till mig som liten är. Hälsa, utveckling och kvalitet i förskolan. <SPAN class="ft131">Allmänna Barnhusets konferens </SPAN><NOBR><SPAN class="ft131">3–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> november 2003, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p826 ft131"><SPAN class="ft27">Hindberg, Barbro (2006) </SPAN>Sårbara barn – att vara liten, misshandlad och försummad<SPAN class="ft27">. Stockholm- Gothia</SPAN></P>
<P class="p817 ft8">Irgens, Peter & Moqvist, Ingeborg (2002) <SPAN class="ft11">Barnmisshandel ur BRIS och barns perspektiv. </SPAN>BRIS</P>
<P class="p814 ft8">Janson, Staffan (2007) A <NOBR>non-violent</NOBR> upbringing for children. In: M, Daly (ed) <SPAN class="ft11">Parenting in contemporary Europe: A positive approach</SPAN>. (pp <NOBR>37–57)</NOBR> Strasbourg: Council of Europe publishing</P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Jensen, Bente (2009a) </SPAN>Udsatte børn i dagplejen.En undersøgelse af viden, hverdagsliv og udveklingsmuligheder<SPAN class="ft8">. København: Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag</SPAN></P>
<P class="p814 ft8">Jensen, Bente (2009b) A Nordic approach to Early Childhood Education (ECE) and socially endangered children. <SPAN class="ft11">Early Child- hood Education, vol 17, pp </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">7–21</SPAN></NOBR></P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Jensen, Bente (2009c) </SPAN>Handlekompetencer i pædagogisk arbejde med socialt udsatte børn og unge : indsats og effekt: <NOBR>HPA-projektet:</NOBR> en sammenfatning<SPAN class="ft8">. København: Danmarks Pædagogiske Universi- tetsforlag</SPAN></P>
<P class="p814 ft8">Jespersen, Cathrine (2006) Socialt udsatte børn i dagtilbud. <SPAN class="ft11">Social- forskningsinstitutet, 06:21, København</SPAN></P>
<P class="p814 ft11"><SPAN class="ft8">Killén, Kari (2004) </SPAN>Sveket – omsorgssvikt er alles ansvar<SPAN class="ft8">. Oslo: Kommuneforlaget</SPAN></P>
<P class="p818 ft27">Killén, Karin (2009) <SPAN class="ft131">Barndomen varar i generationer</SPAN>. Om före- byggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur</P>
<P class="p817 ft27">Kihlbom, Magnus (2003) Om små barns behov och utveckling – nyare utvecklingspsykologiska och neurologiska rön. <SPAN class="ft131">Myndig- heten för skolutveckling, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p826 ft8">Kihlbom, Magnus (2004) Små barn i förskolan. I: Hindberg, Barbro (2004) Se till mig som liten är. Hälsa, utveckling och kvalitet i förskolan. <SPAN class="ft11">Allmänna Barnhusets konferens </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">3–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> november 2003, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p814 ft27">Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Gunilla Niss (2010) <SPAN class="ft131">Förskola för de allra minsta. På gott och ont</SPAN>. Stockholm: Carlssons bokförlag</P>
<P class="p103 ft19">390</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft8">Kjær, Bjørg (2009) Basispladspædagogik og institutionskultur. Om god praxis i pædagogisk arbejde med børn i psykosociale vanskeligheder i Københavns Kommune. <SPAN class="ft11">Professionsinstitut for Almen Pædagogik, Special- og Specialpædagogik, København</SPAN></P>
<P class="p809 ft131"><NOBR><SPAN class="ft27">Larsson-Swärd,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> Gunnel (2001) </SPAN>Åtgärdsprogram vid misstanke om sexuella övergrepp på barn. En pedagogisk handbok<SPAN class="ft27">. Lund: Studentlitteratur</SPAN></P>
<P class="p808 ft27">Lundberg, Ingvar (2005) Utsatta flickor och pojkar – en översikt av aktuell svensk forskning. <SPAN class="ft131">Forskningsrådet för arbetsliv och social- vetenskap</SPAN></P>
<P class="p808 ft27">Lundén, Karin (2004) Att identifiera omsorgssvikt hos förskole- barn. <SPAN class="ft131">Akademisk avhandling, Psykologiska institutionen, Göte- borgs universitet</SPAN></P>
<P class="p808 ft8">Lutz, Kristian (2009) Konstruktionen av det avvikande förskole- barnet. En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. <SPAN class="ft11">Licentiatuppsats, Lärarutbildningen, Malmö högskola</SPAN></P>
<P class="p809 ft27">Markström, <NOBR>Ann-Marie</NOBR> (2005) Förskolan som normaliserings- praktik. En etnografisk studie. <SPAN class="ft131">Akademisk avhandling, Linköping Studies in Pedagogic Practices, No 1, Linköpings universitet</SPAN></P>
<P class="p808 ft131"><SPAN class="ft27">Markström, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">Ann-Marie</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> (2007) </SPAN>Att förstå förskolan – vardagslivets institutionella ansikten<SPAN class="ft27">. Lund: Studentlitteratur</SPAN></P>
<P class="p807 ft8">Palludan, Charlotte (2005) <SPAN class="ft11">Børnehaven gør en forskel</SPAN>. København: Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag</P>
<P class="p809 ft11"><SPAN class="ft8">Salonen, Tapio (2008) </SPAN>Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2007<SPAN class="ft8">. Stockholm: Rädda Barnen</SPAN></P>
<P class="p810 ft27">Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2004) Framtiden skapas i barnen. <NOBR><SPAN class="ft131">Child-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft131"> nr 12, Mälardalens högskola, Västerås</SPAN></P>
<P class="p807 ft8">Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007) <SPAN class="ft11">Hem och förskola. Samverkan i förändring</SPAN>. Stockholm: Liber</P>
<P class="p809 ft8">Sheridan, Sonja (2001) Pedagogical quality in preschool: an issue of perspectives. <SPAN class="ft11">Göteborg studies in educational sciences 160, Akademisk avhandling</SPAN>, <SPAN class="ft11">Göteborgs universitet</SPAN></P>
<P class="p809 ft8">Sheridan, Sonja (2007) Dimensions of pedagogical quality in preschool. <SPAN class="ft11">International Journal of Early Years Education, vol 15, no 2, pp </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">197–217</SPAN></NOBR></P>
<P class="p825 ft11">Skolverket, 2004, Förskola i brytningstid – en nationell utvärdering av förskolan.</P>
<P class="p698 ft19">391</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p813 ft11">Skolverket, 2005, Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i för- skolan.</P>
<P class="p818 ft131">Skolverket, 2010, Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p817 ft11">Socialstyrelsen, 2004, Socialt arbete med barn och unga i utsatta situa- tioner. Förslag till kompetensbeskrivningar.</P>
<P class="p820 ft11">Socialstyrelsen, 2009, Folkhälsorapport 2009.</P>
<P class="p922 ft136">Socialstyrelsen, 2010 (a), Barn som utsätts för fysiska övergrepp. Socialstyrelsen, 2010 (b), Ledsna barn.</P>
<P class="p819 ft11">Socialtjänstlagen, 2001:452, kap 14, § 1</P>
<P class="p818 ft8">Sommer, Dion (2005) <SPAN class="ft11">Barndomspsykologiska fasetter</SPAN>. Stockholm: Liber</P>
<P class="p814 ft8">Svensson, Birgitta & Janson, Staffan (2008) Suspected Child Maltreatment: Preschool Staff in a Conflict of Loyalty. <SPAN class="ft11">Early Childhood Education, vol 36, pp </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">25–31</SPAN></NOBR></P>
<P class="p814 ft8">Tallberg Broman, Ingegerd (2009) ”No parent left behind”: Föräldradeltagande för inkludering och effektivitet. <SPAN class="ft11">Educare </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">2009:2–3,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">221–240</SPAN></NOBR></P>
<P class="p814 ft8">Tegenfeldt, Thomas & Hellgren, Lars (2009) Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell invent- tering. <SPAN class="ft11">Socialstyrelsen, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p923 ft13">Urban, Mathias (2008) Dealing with uncertainty: challenges and possibilities for the early childhood profession. <SPAN class="ft12">European Early Childhood Education Research Journal, vol 16, no 2, p </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">135–152</SPAN></NOBR></P>
<P class="p826 ft11">Utbildningsdepartementet, 2010, Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan</P>
<P class="p924 ft19">392</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395387x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p925 ft10">Bilaga 4</P>
<P class="p926 ft150">Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv</P>
<P class="p927 ft37">Rapport till utredningen ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn”</P>
<P class="p928 ft8">av</P>
<P class="p929 ft27">Berth Danermark Ulrika Englund Per Germundsson</P>
<P class="p930 ft8">Med bidrag från Mats Granlund Magnus Tideman Jerry Rosenqvist</P>
<P class="p931 ft8">Örebro universitet</P>
<P class="p932 ft8"><NOBR>2010-10-21</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">393</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395388x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft15">Förord</P>
<P class="p933 ft8">Författarna till denna rapport har under flera år genomfört studier av i första hand offentliga aktörers samverkan kring barn där behovet av samverkan är stort. De möjligheter och hinder för samverkan som forskningen visar tyder på att det föreligger stora problem med att få till stånd en långsiktig struktur för samverkan. Det finns ett mönster av svårigheter som kommer igen i studie efter studie. I föreliggande rapport bekräftas den generella bilden av samverkans- problematiken. Rapporten ger en tydlig bild av komplexiteten i samverkansprocessen. Svårigheterna och dess lösningar varierar bero- ende på målgrupp och typ av problem. Samverkansbehovet tenderar att öka i takt med att det stöd som barnen och familjen är i behov av fragmentariseras. Ett annat skäl till att behovet av samverkan är stort är att problembilden är komplex. Ofta sammanfaller olika pro- blem så att ett barn har t.ex. missbruksproblem och mår psykiskt dåligt vilket samtidigt leder till hög otillåten frånvaro.</P>
<P class="p934 ft8">De externa experternas (professorerna Mats Granlund, Magnus Tideman och Jerry Rosenqvist) bidrag till denna rapport har på ett påtagligt sätt – empiriskt och teoretiskt – bidragit till att centrala frågor belysts på ett mer kvalificerat sätt.</P>
<P class="p281 ft8">Rapporten visar på strukturella hinder som ligger utanför den enskilde individens möjlighet att påverka. Dessa hinder behöver på ett tydligt och konkret sätt adresseras. Det är därför med stort in- tresse vi ser fram emot utredningens förslag till hur en förbättrad samverkan kan uppnås.</P>
<P class="p463 ft8">Örebro i oktober, 2010</P>
<P class="p935 ft8">Berth Danermark, Ulrika Englund, Per Germundsson</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">394</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395389x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft15">Sammanfattande slutsatser</P>
<P class="p303 ft8">I de delstudier som genomförts inom ramen för uppdraget framgår att samverkan kring målgruppen är i stort behov av utveckling. För de olika områden för samverkan som särskilt fokuserats i denna rapport (missbruk, psykisk ohälsa, ogiltig frånvaro samt kriminalitet) upplever pedagogerna att problemen ökat under de senaste åren, i synnerhet avseende psykisk ohälsa. Åtta av tio pedagoger upplever att sam- verkan om utsatta barn är otillräcklig och att behovet att utveckla samverkan är mycket stort. Detta trots har två av tre projekt som erhållit stöd från dåvarande Myndigheten för skolutveckling fort- satt att utveckla samverkan även efter den externfinansierade projekt- tidens slut.</P>
<P class="p320 ft8">Som ett resultat av uppdraget till forskargruppen förväntades för- djupade kunskaper inom tre områden.</P>
<P class="p936 ft27"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft129">Hindrande och främjande faktorer i en samverkansprocess kring utsatta barn.</SPAN></P>
<P class="p937 ft8">Hindrande faktorer är såväl strukturella som individuella. Exempel på viktiga hinder är kunskapsbrist, gäller såväl om andra aktörer som om det man samverkar om, och brist på tid för samverkan. Andras synsätt är också central vilket aktualiserar frågan om professionens legitimitet i den aktuella frågan. Elevens, men framför allt föräld- rarnas, förhållningssätt är också vanliga hinder. Regelverket är även det hindrande. Det kan också noteras att (det bristande) stödet från skolledningen i förhållandevis stor omfattning upplevdes som ett hin- der. Omfattningen och graden av dessa hinder varierar mellan pro- blemområde och komplexiteten av frågan. Ett strukturellt hinder är den mycket fragmentariserade organisationen kring utsatta barn.</P>
<P class="p320 ft8">De främjande faktorerna är delvis en spegelbild av de hindrande. Det vi särskilt vill peka på är skolledningens centrala roll för en fun- gerande samverkansprocess. Många skolledare tycks inte vara rus- tade i form av kunskap och erfarenhet för denna krävande uppgift. Den statliga rektorsutbildningen bör inkludera samverkanskunskap i sitt utbildningsprogram.</P>
<P class="p938 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft128">Vilka de betydelsefulla faktorerna är för en långsiktig samverkan kring utsatta barn.</SPAN></P>
<P class="p939 ft27">Långsiktig och strukturellt uppbyggd samverkan som är person- oberoende byggs såväl uppifrån och ned i organisationen som ner-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">395</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">ifrån och upp. Den politiska ledningens och förvaltningsledningens roll är central. Samverkan på ledningsnivå mellan de olika aktörerna är en förutsättning för samverkan på lägre nivå i organisationen. Samtidigt är det viktigt att de som operativt, i sitt dagliga arbete samverkar, dokumenterar och sprider sina erfarenheter av samverkan uppåt i organisationen. För att detta skall komma till stånd måste dock hindren i form av t.ex. kunskapsbristerna och tidsbristen undanröjas.</P>
<P class="p940 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft128">Hur skolan förmår att hävda och upprätthålla sitt pedagogiska uppdrag i en samverkansprocess kring utsatta barn samt hur ett pedagogiskt perspektiv kan stärkas i en samverkansprocess kring utsatta barn.</SPAN></P>
<P class="p941 ft8">Forskningen inom området är mycket eftersatt. Vår generella kun- skap om denna centrala aspekt är därför mycket begränsad. Vad som framkommit i denna rapport visar dock att det föreligger hinder för detta. Pedagogen och skolan i stort har svårigheter att hävda sitt pedagogiska uppdrag. Detta sammanhänger bl.a. med komplexi- teten i problemen, i ojämna maktförhållanden i förhållande till andra aktörer med andra uppdrag och mål för sin verksamhet. Ett utjäm- nande av maktförhållandena mellan de inblandade aktörerna och professionerna, t.ex. i form av lagstiftning och tydligt klargörande av ansvarsfrågan skulle kunna vara till hjälp.</P>
<P class="p942 ft8">Grundläggande är också att pedagogerna ges goda förutsättningar för att fullgöra sitt pedagogiska uppdrag i samverkan med andra aktörer. För att detta skall komma till stånd fordras bl.a. att de hinder för samverkan som nämnts ovan undanröjs och att pedagogens roll i samverkan tydliggörs av skolledningen. Det är också skolledningens uppgift att kommunicera detta till andra aktörer.</P>
<P class="p943 ft8">Den kunskap om samverkan kring utsatta barn som finns bör, på ett mycket tydligare sätt än vad som är fallet i dag, spridas såväl inom skolans värld som bland andra aktörer som är involverade i samverkan kring utsatta barn. Vidare bör skolans centrala roll i sam- verkansprocessen kring utsatta barn på ett tydligare sätt än vad som är fallet i dag tydliggöras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">396</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Förteckning över figurer och tabeller</P>
<P class="p273 ft8">Figur 1: Organisationen av Barn- och elevhälsan i Örebro kom- mun, 2010</P>
<P class="p944 ft8">Figur 2. Genomsnittlig tid som ägnas åt samverkan, internt med yrkesverksamma från egen organisation och externt med yrkes- verksamma från andra organisationer</P>
<P class="p945 ft8">Figur 3: Samverkan med socialtjänst, skola, BUP och polis fungerar mycket bra, procent (n= 79)</P>
<P class="p946 ft27">Tabell 1: Sammanfattning av positiva och negativa erfarenheter av samverkan med socialtjänst, skola, BUP och polis</P>
<P class="p947 ft8">Figur 4: Upplevt behov av att utveckla samverkan med socialtjänst, skola, BUP och polis, procent (n=79)</P>
<P class="p948 ft8">Tabell 2: Några karaktäristika för respondenterna</P>
<P class="p949 ft8">Figur 5: Erfarenhet av problemområden, procent (n=94)</P>
<P class="p950 ft27">Figur 6: Upplevelse av ökade problem inom de olika samverkans- områdena, procent</P>
<P class="p951 ft8">Figur 7: Upplevelse av otillräcklig samverkan, procent</P>
<P class="p950 ft27">Figur 8: Upplevelse av ett stort behov av att utveckla samverkan, procent</P>
<P class="p952 ft151">Figur 9: Upplevelse av pedagogiskt hinder, procent Tabell 3: Upplevda hinder för samverkan, procent</P>
<P class="p953 ft8">Tabell 4: Parter med vilka pedagoger anser att det föreligger stort samverkansbehov, procent</P>
<P class="p949 ft8">Figur 10: Problemtyngd – index</P>
<P class="p948 ft8">Figur 11: Behov av samverkan med extern part, procent (n=94)</P>
<P class="p954 ft8">Tabell 5. Hur ofta externa ger stöd upp till 3 ggr/månad till barn i behov av särskilt stöd (antal gånger, procent)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">397</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395392x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Bakgrund</P>
<P class="p293 ft8">Frågan om samhällets insatser för barn som far illa eller riskerar att fara illa har varit i fokus under flera år. Ett flertal utredningar har granskat olika aspekter av frågan. Som ett resultat av detta har rege- ringen tillsatt en särskild utredare med uppdraget att bl.a.</P>
<P class="p955 ft16">kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverk- samheten, förskoleklassen och skolor inom skolväsendet för barn och ungdom (nedan benämnt skolan) samt skolbarnsomsorgen arbetar med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. … Utredaren ska vidare kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom för- skoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med social- tjänsten, polisen samt hälso- och sjukvården. Utredaren ska analysera de hinder för samverkan som fortfarande återstår och lyfta fram fram- gångsfaktorer samt lämna förslag på åtgärder som underlättar samverkan med berörda myndigheter. (Kommittédirektiv 2009:80. ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn”, s. 1).</P>
<P class="p956 ft8">I utredarens uppdrag ingår som nämnts att inkludera arbetet med barn i förskolan. En svårighet med detta är att det inte finns några bra kriterier för vilka de ”utsatta barn” eller ”barn som far illa” är. I synnerhet gäller detta för de yngre barnen. En fråga som vi åter- kommer till längre fram i rapporten (se avsnitt ”Barn i förskola”). Som ett led i detta arbete har utredaren vänt sig till forskare vid Örebro universitet, Institutet för handikappvetenskap, Hälsoakademin, för att belysa samverkansaspekten i uppdraget.</P>
<P class="p78 ft40">Uppdraget</P>
<P class="p135 ft8">Forskargruppens arbete förväntas resultera i fördjupad kunskap</P>
<P class="p957 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">om hindrande och främjande faktorer i en samverkansprocess kring utsatta barn</SPAN></P>
<P class="p387 ft27"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft152">vilka de betydelsefulla faktorerna är för en långsiktig samverkan kring utsatta barn</SPAN></P>
<P class="p958 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">hur skolan förmår att hävda och upprätthålla sitt pedagogiska uppdrag i en samverkansprocess kring utsatta barn</SPAN></P>
<P class="p959 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">hur ett pedagogiskt perspektiv kan stärkas i en samverkans- process kring utsatta barn</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">398</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395393x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft8">Syftet med föreliggande rapport är att redovisa resultaten av de stu- dier som genomförts inom ramen för uppdraget samt att ge under- lag för de förslag på åtgärder som utredningen skall lämna.</P>
<P class="p331 ft8">I detta arbete har erfarenheter från forskargruppens tidigare kart- läggning av samverkan inom 92 projekt, som erhållit medel från regeringen för att utveckla samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, tillvaratagits (Danermark et al. 2009).</P>
<P class="p99 ft40">Rapportens disposition</P>
<P class="p297 ft8">Rapporten tar fortsättningsvis upp samverkan som begrepp och några olika dimensioner av samverkan. Vidare refereras några studier vars resultat är relevanta för denna rapport.</P>
<P class="p287 ft8">Därefter beskrivs de tre olika delarna av kunskapsunderlaget till rapporten. Syftet, metoden och resultaten presenteras.</P>
<P class="p304 ft8">I den avslutande delen sammanförs resultaten från delstudierna i en gemensam sammanhållen analys utifrån forskargruppens uppdrag.</P>
<P class="p71 ft40">Uppdraget i ett teoretiskt perspektiv</P>
<P class="p312 ft8">Att samverka är ett komplext fenomen och det kan analyseras utifrån olika infallsvinklar och frågeställningar. Likaså är innebör- den av begreppet ”Samverkan” mångfasetterad. Här ges endast en kortfattad beskrivning av hur samverkan ses i denna kontext, skolans samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa.</P>
<P class="p380 ft8">Generellt kan samverkan definieras som: <SPAN class="ft11">”medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte” </SPAN>(Danermark, 2000). Denna övergripande definition tar inte fasta på nivån på samverkan som kan spänna över endast informationsutbyte till byggandet av en ge- mensam organisation. Definitionen vill i stället peka på att det skall handla om (i) målinriktade handlingar, (ii) en avgränsad målgrupp samt (iii) ett definierat problem och ett klart uttalat syfte. De tre aspekterna riktas mot tre för samverkan grundläggande frågor: <SPAN class="ft11">Vilka </SPAN>samverkar vi om?, <SPAN class="ft11">Varför </SPAN>samverkar vi? och <SPAN class="ft11">Vad </SPAN>gör vi när vi samverkar?</P>
<P class="p328 ft8">Vilka man samverkar med är en konsekvens av bland annat hur målgruppen definieras. I regeringens direktiv anges att målgruppen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395394x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft8">är ”barn som far illa eller riskerar att fara illa”. Detta är dock, som framhålls i direktiven, en heterogen grupp.</P>
<P class="p961 ft16">Det kan vara barn och unga med allvarliga skolsvårigheter eller som utsätts för mobbning, hot, våld eller andra övergrepp av jämnåriga. Det kan också vara barn och unga som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp, kränkningar eller fysisk eller psykisk försummelse. Det kan handla om barn och unga med ett socialt nedbrytande beteende som missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende. Vidare kan det handla om barn och unga som bevittnat våld av eller mot närstående vuxna och barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. (Kommittédirektiv 2009:80 ”Översyn av skolans arbete med utsatta barn”, s. 2).</P>
<P class="p685 ft8">Denna breda beskrivning av målgruppen försvårar en mer precis ana- lys av samverkan eftersom samverkan gestaltar sig olika beroende på målgruppens sammansättning och karaktär. Som kommer att framgå av resultatredovisningen har vi här fokuserat på de fyra huvud- grupper av barn som tidigare regeringssatsning omfattade: missbruk, ogiltig frånvaro, psykisk ohälsa samt kriminalitet (se Danermark et al. 2009). Vi har dock även inkluderat, om än perifert, andra aspekter av målgruppen.</P>
<P class="p962 ft8">I ett gemensamt dokument om samverkansstrategier, <SPAN class="ft11">”Strategi för samverkan – kring barn som far illa eller riskerar att fara illa” </SPAN>(Myn- digheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, 2007), lyfts tre för samverkan grundläggande förutsättningar fram (s. <NOBR>17–19):</NOBR></P>
<P class="p963 ft8"><SPAN class="ft18">a.</SPAN><SPAN class="ft153">styrning – här framhålls behovet av tydlig styrning på alla led- ningsnivåer, att ledningen för verksamheten legitimerar sam- verkan och att de efterfrågar uppföljning och utvärdering, att centrala överenskommelser finns som reglerar frågor om bl.a. ansvar. Nödvändigheten av ett gemensamt mål poängteras.</SPAN></P>
<P class="p940 ft8"><SPAN class="ft8">b.</SPAN><SPAN class="ft154">struktur – att samverkansarbetet har en tydlig struktur ses som en förutsättning för framgångsrikt arbete. De verktyg som för- fattaren pekar på är exempelvis avtal, riktlinjer, handlingsplaner, samverkanskompetens och sektorsövergripande möten.</SPAN></P>
<P class="p963 ft27"><SPAN class="ft8">c.</SPAN><SPAN class="ft129">samsyn – inom samverkan bör det råda enighet om vissa grund- läggande förhållanden såsom exempelvis hur ett problem skall uppfattas och angripas.</SPAN></P>
<P class="p964 ft27">I detta arbete kombineras dessa tre <SPAN class="ft131">förutsättningar </SPAN>med tre grund- läggande faktiska <SPAN class="ft131">förhållanden </SPAN>samverkan sker inom: den organisa-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395395x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft8">toriska struktur de samverkande parterna är verksamma inom; det regelverk de är underkastade; och de synsätt eller perspektiv som är dominerande inom den organisation de verkar i.</P>
<P class="p274 ft8">Som nämndes inledningsvis skall utredningsmannen bland annat analysera de hinder för samverkan samt lyfta fram framgångsfak- torer. Forskning om samverkan visar relativt entydigt att det före- ligger vissa hinder för samverkan som verkar vara generella. Oav- sett målgrupp, syfte och problemområde föreligger i varierande grad hinder som kan kopplas till regelverk, organisation och synsätt. Dessa framkom även i en tidigare analys av samverkan kring barn som far illa (Danermark et al. 2009). De hinder som kopplas till regelverk utgörs ofta av inskränkningar i handlingsmöjligheter, exempelvis genom sekre- tesslagstiftning. Det finns också en rad interna regelverk, exempelvis beslutsmandat hos den enskilde aktören, som påverkar möjlighet- erna till samverkan. Den enskilde aktören är också underkastad en lång rad restriktioner genom det sätt respektive huvudman valt att organisera arbetet, dels generellt och dels specifikt med den aktuella målgruppen. Här har det visat sig att i detta sammanhang är stödet från ledningen och kollegor en viktig faktor. Resursfrågan är också central. Som regel tar den sig uttryck i tillgång på tid för samverkan. Att samverka kan effektivisera arbetet men det tar också tid i anspråk att utveckla och underhålla en effektiv samverkan. Den tredje typ faktor som vi lyfter fram är synsätt. Detta är ett vitt begrep och inklu- derar exempelvis kunskap, förhållningssätt, värderingar och emo- tioner. Det har inte varit möjligt att inom ramen för detta uppdrag belysa alla dessa aspekter av synsätt utan vi har här tagit fasta på kunskap och förhållningssätt.</P>
<P class="p965 ft15">Några tidigare studier</P>
<P class="p303 ft8">Tidigare studier om samverkan kring barn som far illa visar på stora brister i samverkan och svårigheter i att få till stånd en väl fungerande samverkan. Studien som gjordes på uppdrag av Skolverket (dåvarande Myndigheten för Skolutveckling) visar bland annat på följande fak- torer som underlättande för samverkan:</P>
<P class="p966 ft27"><SPAN class="ft124">-</SPAN><SPAN class="ft125">Förankring av såväl projektet som projektets mål på såväl poli- tisk nivå som verksamhets- och förvaltningsledningsnivå är av central betydelse.</SPAN></P>
<P class="p124 ft8"><SPAN class="ft124">-</SPAN><SPAN class="ft155">Tydliga beslutmandat.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">401</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395396x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">I görligaste mån harmoniera aktörernas regelsystem.</SPAN></P>
<P class="p657 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">Gemensamma mål som är tydligt uttalade och mätbara.</SPAN></P>
<P class="p967 ft27"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft152">Öppenhet och vilja att ge andra aktörer tillgång till den egna orga- nisationens resurser.</SPAN></P>
<P class="p958 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">Tydliga roller och naturliga mötesplatser som främjar dialog och kommunikation.</SPAN></P>
<P class="p959 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">Kunskap om andra parters uppdrag och förutsättningar är viktig för respekt och förståelse.</SPAN></P>
<P class="p657 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">Avtal/formella överenskommelser och konkreta handlingsplaner.</SPAN></P>
<P class="p959 ft8"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft75">Löpande dokumentation och mätbara kriterier för framgångsrik samverkan (Danermark et al. 2009).</SPAN></P>
<P class="p968 ft8">Avseende den huvudfråga som regeringsuppdraget omfattade, huru- vida de extra resurserna som ställts till förfogande hade åstadkommit en utökad samverkan mellan parterna, visade studien att det på många avgörande punkter skett en utveckling av samverkan, i synnerhet inom aspekten kunskap. Utvärderarna konstaterade dock att projekten gene- rellt sett inom flera viktiga aspekter av samverkan uppvisade endast marginella förbättringar eller ingen förbättring alls. Detta gällde fram- för allt avseende resurser, förankring och kommunikation.</P>
<P class="p969 ft8">I en studie av samverkan och organisation av stöd kring barn i behov av särskilt stöd i Örebro kommun visar författarna (Englund, Germundsson & Danermark, 2010) att samverkan inom detta om- råde är en synnerligen komplex process. Antalet berörda aktörer är många, problematiken ofta svår och resurserna knappa. I nedanstå- ende figur illustreras den organisatoriska strukturen i samverkan sedd ur barn- och elevhälsoteamens perspektiv i Örebro kommun. Den illustrerar på ett tydligt sätt det fragmentariserade och speciali- serade stödet som ges till utsatta barn. Denna uppsplittring av stödet framtvingar ett komplext samverkansbehov. Några viktiga slut- satser av studien är att merparten av samverkan sker internt mellan olika delar i en organisation, exempelvis mellan rektorsgruppen och barn- och elevhälsoteamet. Den visar också på ett behov av att utveckla samverkan inom en grupp, exempelvis mellan rektorerna. Samverkan med olika externa aktörer varierar i omfattning och kvalitet. Mest problematisk ur ett skolperspektiv är samverkan med den myndig- hetsutövande delen av socialtjänsten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">402</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395397x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft62">Figur 1: Organisationen av Barn- och elevhälsan i Örebro kommun, 2010</P>
<P class="p970 ft157"><SPAN class="ft156">Källa: </SPAN>Englund, Germundsson & Danermark, 2010, s 13.</P>
<P class="p971 ft8">I en kvalitativt inriktad studie (Willumsen & Hallberg, 2003) om samverkan kring fem ungdomar <NOBR>(12–18</NOBR> år) med allvarliga psykosociala problem, framför allt kriminalitet, studerades samverkan mellan 23 professionella som var involverade i arbetet med ungdomarna (socio- nomer, barnpedagoger, psykologer, lärare, psykiatriker samt stude- rande vid högskolor). De förvaltningar som ingick i studien bestod av den kommunala barnavården, de statliga barnavårdsinstitution- erna, skolor på institutionerna och i lokalsamhället samt den psyki- atriska öppenvårdsmottagningen för ungdomar, dvs. samma typ av myndigheter som utredningen skall fokusera på. Författarna fram- håller vikten av att kunna tänja på professionella gränser men även omvärdering av egna ståndpunkter. Andra viktiga punkter var förtro- endefulla relationer. Därvid var tid för regelbundna möten nödvändigt. Flexibilitet framhålls som synnerligen centralt i sammanhanget, det var viktigare att vara flexibel än att hålla sig innanför de strikta pro- fessionsgränserna. Den ofta strikta ordning som de organisatoriska strukturerna leder till, exempelvis standardiserade tillvägagångssätt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">403</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395398x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p972 ft8">är inte anpassade till den flexibilitet som krävs för att möta indivi- duella behov.</P>
<P class="p973 ft8">I en annan norsk studie av interprofessionellt samarbete mellan lärare, specialpedagoger, psykologer, socialarbetare, primärvårdens sjuksköterskor, läkare, samt barnomsorgsarbetare kring barn med psykiska problem visar Ødegård (2007) att de i genomsnitt ägnade 40 procent av en arbetsdag åt samarbetsåtgärder, varav huvuddelen ägnades åt intern samverkan. Som framgår av figur 2 var det dock mycket stora skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Lärare, psyko- loger och specialpedagoger tillbringade i genomsnitt lika mycket tid (ungefär en timme och en kvart) på intern samverkan. Socialarbetare ägnade dagligen ungefär två timmar och primärvårdens sjuksköterskor ungefär en timme åt intern samverkan. För extern samverkan var det socialarbetare, specialpedagoger, primärvårdens sjuksköterskor och psykologer som tillbringade i genomsnitt en timmes tid. Det bör noteras att lärare i genomsnitt ägnade knappt tio minuter åt sam- verkan med andra organisationer. Det framgår tydligt att av de fem professionerna var socialarbetare den profession som använde mest tid åt intern samverkan och primärvårdens sjuksköterskor ägnade minst tid åt intern samverkan.</P>
<P class="p974 ft62">Figur 2 Genomsnittlig tid som ägnas åt samverkan, internt med yrkesverksamma från egen organisation och externt med yrkesverksamma från andra organisationer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">404</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395399x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft27">Författaren ställer viktiga frågor kring lärarens roll i samverkan med andra organisationer eftersom denna yrkesgrupp är den som regel- bundet och ofta möter barn och ungdomar samtidigt som det är den yrkesgrupp som ägnar minst tid åt extern samverkan. Författa- ren menar att läraren har en mycket viktig roll då ett barn behöver extra uppmärksamhet kring problem som berör mental hälsa. Vems ansvar är det att lösa problemen kring utsatta barn, lärarens eller professioner i hälsa och sociala tjänster? (Ødegård, 2007).</P>
<P class="p975 ft8">I en ytterligare studie av samverkan kring barn med psykisk ohälsa visar Ødegård (2006) att de yrkesverksamma uppfattade inter- professionell samverkan som ett komplext fenomen. De viktigaste faktorerna för samverkan var: interprofessionellt klimat (socialt stöd, kommunikation), organisationskultur, organisatoriska mål, profes- sionell makt, gruppledarskap och motivation.</P>
<P class="p276 ft8">Åter till svenska förhållanden finner vi en studie (Ahlström, 2009) av vad som kännetecknar framgångsrika skolor i arbetet med sociala mål och framför allt med mobbning. Studien fokuserar inte specifikt interorganisatorisk eller interprofessionell samverkan men lyfter fram betydelsen av en väl fungerande intern samverkan. Skolor där led- ningen lyckats utveckla en struktur som underlättar samverkan och en samverkanskultur är de skolor som lyckas bäst i arbetet med denna typ av utsatta barn. Detta är intressanta resultat som kommer att belysas även i denna rapport.</P>
<P class="p296 ft28">DEL I</P>
<P class="p976 ft40">Utveckling av samverkan om ”barn som far illa eller riskerar att fara illa”</P>
<P class="p303 ft8">I denna delstudie görs en uppföljande enkätstudie bland de projekt som deltog i utvärderingen av samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa (Danermark et al., 2009). <SPAN class="ft11">Syftet </SPAN>är att kartlägga om, i och så fall under vilka former, samverkan bedrivs samt be- skriva vilka faktorer som främjat respektive försvårat en fortsatt samverkan. <SPAN class="ft11">Metoden </SPAN>var en webbenkät (se bilaga 1) till de f.d. pro- jektansvariga. Sammantaget skickades 97 enkäter ut. Eftersom pro- jekten i flertalet fall formellt var avslutade – men samverkan antogs fortgå – innebar det att i flera fall hade de f.d. projektansvariga bytt roll och i några fall var de omöjliga att spåra. Vi vände oss i dessa fall till de som var ansvariga för projekten men även här visade det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">405</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395400x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p977 ft8">sig vara svårt att få fram uppgiftslämnare som hade den kunskap om projekten som krävdes för att besvara webbenkäten. Efter ett rela- tivt omfattande ”spårningsarbete” erhölls svar från 79. Av de 18 projekt som vi ej kunnat få information från är det några som inte specifikt fokuserar samverkan eller är direkt involverade i samverkan, t.ex. utveckling av läromedel. De övriga projekten som ej svarat uppvisar inga gemensamma drag. En analys av svarsbenägenheten visar att i de projekt som svarat efter första eller andra påminnelsen har samverkan utvecklats i samma omfattning som i de projekt som besvarat innan första påminnelsen. En försiktig slutsats är därför att de resultat som redovisas gäller för hela gruppen projekt.</P>
<P class="p978 ft8">I enkätens första frågeställning ombads projektsamordnaren ange hur samverkan ser ut i dagsläget. Detta följdes av en öppen fråga där huvudskälen till ovanstående svar skulle anges. Hade projektet upphört skulle huvudskäl till detta anges. Vidare skulle de i dagsläget invol- verade parterna i samverkan anges. I de resterande frågeställningarna tillfrågades projektsamordnarna hur de upplever att samverkan fungerar med respektive samverkanspart. Respondenten fick även möjlighet att beskriva vad som fungerade särskilt bra samt mindre bra/dåligt med respektive part. De ombads även ange i vilken omfattning de tycker att samverkan med respektive part sker i förhållande till behovet av samverkan. Avslutningsvis i webbenkäten kunde respondenterna öppet ange två sakfrågor där samverkan fungerat bäst respektive sämst.</P>
<P class="p979 ft8">Det bör observeras att respondenterna i denna delstudie är pro- jektsamordnare eller dylikt vilket innebär att de besvarar frågor om samverkan utifrån ett mer generellt perspektiv. Till skillnad från respondenterna i delstudie 2 – som är lärare och svarar på frågor om samverkan utifrån ett lärar- och skolperspektiv – skall projekt- samordnaren besvara enkäten utan att utgå från någon specifik aktörs horisont. I den kommande analysen kommer resultaten från de olika delstudierna att jämföras.</P>
<P class="p198 ft11">Resultat</P>
<P class="p293 ft8">Drygt 2/3 av de projekt som besvarat enkäten rapporterar att sam- verkan har utvecklats även efter det att det riktade ekonomiska stö- det upphört. Knappt vart femte projekt behåller nivån på samver- kan och i 11 procent av fallen har den minskat. Det projekt där samverkan har upphört anger som anledning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">406</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395401x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p980 ft16">En av slutsatser från projektet var att det krävs politiska beslut för att samverkan skall kunna verka på alla nivåer. Politikerna i X kommun anser inte att det är nödvändigt och det finns inget engagemang för att strukturera och utveckla samverkan.</P>
<P class="p981 ft8">Orsakerna till att samverkan i vissa av projekten minskade var som regel att arbetet efter den externfinansierade tiden omorganiserades, t.ex. fokuserades mot mer specifika grupper, att samordnare inte längre fanns.</P>
<P class="p982 ft8">Värt att notera är att av de projekt som inte utvecklats hade, med ett undantag, inget av projekten en väl utvecklad plan för fortsätt- ningen efter den externfinansierade projekttiden. Något tillspetsat kan sägas att en hög grad av långsiktigt tänkande är en nödvändig (men inte en tillräcklig) förutsättning för fortsatt utveckling.</P>
<P class="p982 ft8">Mellan vilka parter sker samverkan? I samtliga utom två av pro- jekten är både skola och socialtjänst involverade. BUP finns med i ca hälften av projekten (45 procent) liksom polisen. Det kan också noteras att i hälften av projekten finns även annan part med i samverkan, exempelvis Allmänna Barnhuset, arbetsmarknadsenheten, och familjecentrum.</P>
<P class="p983 ft8">Uppfattningen om hur väl de olika parterna fungerar ur ett sam- verkansperspektiv varierar (se figur 3). Vi bör hålla i minnet att det, som nämnts, är besvarat utifrån ett övergripande projektperspektiv. Uppgifterna skall alltså tolkas så att i dessa samverkansprojekt fun- gerar samverkan med exempelvis skola mycket bra i knappt vart femte projekt. Vi har valt att illustrera andelen projekt där sam- verkan uppfattas fungera <SPAN class="ft11">mycket </SPAN>bra. Projekten har haft flera år på sig att utveckla samverkan och dessutom fått betydande extra resurser för detta. Målsättningen är också att nå fram till en mycket bra sam- verkan. Det är svårt att avgöra om det är ett bra eller dåligt resultat att som bäst rör sig om vart fjärde projekt där samverkan mellan två av de fyra parterna fungerar mycket bra. Sänker vi målsättningen och även inkluderar de som anser att samverkan fungerar ”bra” är resul- tatet följande, avseende socialtjänsten 76 procent, skolan 78 procent, BUP 45 procent samt polisen 85 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">407</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395402x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p984 ft62">Figur 3: Samverkan med socialtjänst, skola, BUP och polis fungerar mycket bra, procent (n= 79)</P>
<P class="p985 ft8">Utifrån sina erfarenheter av de olika parterna har projekten angivit vad som fungerar särskilt bra respektive mindre bra med de olika aktörerna. I nedanstående tabell har de viktigaste och oftast åter- kommande aspekterna sammanfattats.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr2 td84"><P class="p31 ft62">Tabell 1:</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td85"><P class="p28 ft62">Sammanfattning av positiva och negativa erfarenheter av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td85"><P class="p28 ft62">samverkan med socialtjänst, skola, BUP och polis.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td86"><P class="p28 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p28 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p28 ft159"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p33 ft62">Part</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p986 ft62">Positivt</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p28 ft62">Negativt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td86"><P class="p28 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr23 td87"><P class="p28 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p28 ft160"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p33 ft62">Socialtjänsten</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p986 ft157">Engagemang, avsatt tid, fokuserar</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p28 ft157">Sekretess, bristande flexibilitet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p986 ft157">på samverkan, utvecklat kunskap</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p28 ft157">delar ej med sig av information,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td84"><P class="p28 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p986 ft157">om andra, strukturerat samverkan,</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p28 ft162">dålig återkoppling, stor arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p986 ft62">ledningen prioriterar</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p28 ft163">belastning, prioriterar ej samverkan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td84"><P class="p33 ft62">Skolan</P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p986 ft157">Möter barnen dagligen, god bild av</P></TD>
<TD class="tr24 td90"><P class="p28 ft157">Beroende av enskilda rektorers</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p986 ft157">barnens situation, skolledningen</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p28 ft157">engagemang, bristande kunskap</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td84"><P class="p28 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p986 ft162">prioriterar, engagemang, tydligt</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p28 ft157">om andra parter, vill ej anmäla,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p986 ft157">uppdrag genom elevhälsovården</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p28 ft62">tidsbrist, sluten kultur</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td84"><P class="p33 ft62">BUP</P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p986 ft62">Hög kompetens, engagemang</P></TD>
<TD class="tr24 td90"><P class="p28 ft157">Mycket stor tidsbrist, förhållnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p28 ft157">sätt (brister i respekt för andra),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td84"><P class="p28 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p28 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p28 ft162">organisatoriska brister</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td84"><P class="p33 ft62">Polis</P></TD>
<TD class="tr25 td89"><P class="p986 ft157">Engagemang och intresse, hög</P></TD>
<TD class="tr25 td90"><P class="p28 ft157">Bristande resurser, olika synsätt,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td84"><P class="p28 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p986 ft157">ambitionsnivå, öppenhet, sitter på</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p28 ft162">organisatoriska brister</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td84"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p986 ft62">viktig information</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td86"><P class="p28 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr23 td87"><P class="p28 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p28 ft160"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395403x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p987 ft8">Det har förts fram att genom det fokus som samverkan har fått finns risken att det byggs upp samverkansstrukturer som blir en byråkratisk överbyggnad och som stjäl tid från annan verksamhet, en form av byråkratisering som på engelska benämns <NOBR><SPAN class="ft11">co-ocracy</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>(härlett från <SPAN class="ft11">bureaucracy</SPAN>) (Allen, 1975). I denna studie har vi inte kunnat undersöka detta utifrån några mer objektiva kriterier men väl utifrån vad de tillfrågade anser om nivån på den aktuella sam- verkan i förhållande till behoven. I inget av projekten upplevs sam- verkan förekomma ”i för stor omfattning”. Risken för <NOBR><SPAN class="ft11">co-ocracy</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>tycks alltså inte föreligga utifrån en subjektiv skattning från projek- ten. Däremot rapporteras om ett behov av att fortsätta utveckla samverkan. I figur 4 anges hur stor andel av projekten som anser att det föreligger behov av att utveckla samverkan med de olika parterna.</P>
<P class="p988 ft62">Figur 4: Upplevt behov av att utveckla samverkan med socialtjänst, skola, BUP och polis, procent (n=79)</P>
<P class="p989 ft27">Trots att samverkan utvecklats i flertalet av projekten kvarstår be- hovet av fortsatt utveckling i majoriteten av projekten. Behovet av att utveckla samverkan är störst när det gäller BUP. Detta är heller inte överraskande med tanke på att den nuvarande samverkan med BUP inte fungerar lika bra som med de andra parterna. Det omvända förhållandet gäller för polisen (se figur 3 ovan).</P>
<P class="p990 ft8">Sammanfattningsvis kan det konstateras att en klar majoritet av projekten har fortsatt att utveckla sin samverkan kring utsatta barn,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">409</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395404x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft8">att samverkan fungerar olika bra med de olika parterna samt att det föreligger ett stort behov av att fortsätta utveckla samverkan. De största hindren för detta varierar men resursbrist i form av tid för samverkan är en återkommande faktor.</P>
<P class="p103 ft28">DEL II</P>
<P class="p381 ft40">Pedagogers upplevelse av samverkan</P>
<P class="p991 ft8">I delstudie II är inte projekten undersökningsenhet utan i stället enskilda pedagoger. Syftet är att utgå från pedagogernas perspektiv och redogöra för hur de upplever olika aspekter av samverkan. Även här har metoden varit en webbenkät (se bilaga 2). För att reducera uppgiftslämnarbördan har enkäten med några få undantag fasta svars- alternativ. Vid utformningen av enkäten med dess fasta svarsalter- nativ har resultaten från tidigare studier av samverkansprojekt och pedagoger legat till grund (se Danermark et al., 2009). Enkäten skickades ut till de pedagoger som tidigare besvarat en enkät om sam- verkan (184 st.) i den utvärdering som gjorts av samverkan på upp- drag av Skolverket. Samtliga pedagoger har således på ett eller annat sätt varit engagerade i de samverkansprojekt som studeras i delstudie I ovan. De har alla erfarenhet av att arbeta med samverkan kring antingen missbruk, ogiltig frånvaro, psykisk ohälsa eller kriminalitet.</P>
<P class="p979 ft8">94 svar har erhållits (51 procent). Orsaken till att så förhållandevis många avstått från att besvara enkäten vet vi inte men några har informerat oss om att de inte avser att besvara enkäten på grund av tidsbrist. De slutsatser som kan dras av undersökningen bör dock med viss försiktighet kunna generaliseras till gruppen pedagoger med erfarenhet av samverkan om utsatta barn. Ett skäl till detta är, som kommer att framgå nedan, att svaren är förhållandevis entydiga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">410</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395405x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p992 ft10">SOU 2010:95 Bilaga 4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td84"><P class="p855 ft62">Tabell 2:</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td91"><P class="p993 ft157">Några karaktäristika för respondenterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr26 td94"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr26 td95"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td96"><P class="p855 ft64">Ålder</P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p994 ft62">Medel: 49 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td96"><P class="p855 ft62">Kön</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p994 ft62">Kvinna: 79 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td84"><P class="p855 ft157">Verksam som:</P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><P class="p855 ft165">-</P></TD>
<TD class="tr2 td97"><P class="p28 ft62">lärare</P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p994 ft62">34 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p855 ft165">-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td100"><P class="p28 ft62">specialpedagog</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p994 ft62">43 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td101"><P class="p855 ft62"><SPAN class="ft165">- </SPAN>annan typ av pedagog</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p994 ft62">23 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr24 td101"><P class="p855 ft62">Antal yrkesverksamma år</P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p994 ft62">Medel: 22 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td84"><P class="p855 ft62">Typ av skola</P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><P class="p855 ft165">-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td100"><P class="p28 ft62">Kommunal skola</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p994 ft62">94 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p855 ft165">-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td100"><P class="p28 ft62">Annan skola</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p994 ft62">6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td96"><P class="p855 ft157">Nivå</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p855 ft165">-</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p28 ft62">Förskola</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p994 ft62">25 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><P class="p855 ft165">-</P></TD>
<TD class="tr2 td97"><P class="p28 ft163">Grundskola</P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p994 ft62">71 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td92"><P class="p855 ft165">-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td102"><P class="p28 ft62">Gymnasieskola</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p994 ft62">4 %</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p995 ft11">Resultat</P>
<P class="p996 ft8">Huvudfokus i studien ligger på pedagogernas erfarenhet av samver- kan om missbruk, ogiltig frånvaro, psykisk ohälsa och kriminalitet. Som framgår av figur 5 nedan har en stor majoritet (79 procent) av pedagogerna i sitt nuvarande arbete erfarenhet av samverkan kring psykisk hälsa. Det är stor skillnad mellan detta område och missbruk. Det är nästan fem gånger så vanligt att arbeta med psykisk ohälsa som med missbruk. En bidragande orsak till att samverkan om missbruk och kriminalitet är relativt ovanligt är troligtvis att det är förskole- och grundskolelärare som besvarat enkäten. Mot bakgrund av vad som framkom i delstudie I om BUP som samverkanspart antyder detta att det finns stor utvecklingspotential avseende samverkan inom detta område.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">411</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395406x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft62">Figur 5: Erfarenhet av problemområden, procent (n=94)</P>
<P class="p997 ft8">Det är också inom området psykisk ohälsa som man upplever att problemen öka mest (se figur 6). Cirka ¾ av de svarande uppger att problemet ökat under de senaste åren. I endast några få fall (5 st.) anges att problemen skulle ha minskat under de senaste åren. Det rör sig då om missbruk (1 fall) och otillåten frånvaro (4 fall). Det råder alltså bland de svarande pedagogerna en klar uppfattning om att problemen inom de nämnda områdena ökar.</P>
<P class="p998 ft62">Figur 6: Upplevelse av ökade problem inom de olika samverkansområdena, procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">412</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395407x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft8">Ur den enskilde pedagogens perspektiv är samverkan otillräcklig inom samtliga områden, i synnerhet vad gäller kriminalitet. En klar majo- ritet av de svarande upplever otillfredsställelse av den omfattningen som samverkan i dags bedrivs på.</P>
<P class="p999 ft62">Figur 7: Upplevelse av otillräcklig samverkan, procent</P>
<P class="p1000 ft8">Otillräckligheten av samverkan återspeglas också i det upplevda be- hovet av att utveckla samverkan. I figur 8 anges hur stor andel av pedagogerna som upplever ett <SPAN class="ft166">stort </SPAN>behov av att utveckla samver- kan. Det är värt att notera att <SPAN class="ft166">ingen </SPAN>av de tillfrågade anger att det inte föreligger något behov av att utveckla samverkan. De två svars- alternativ som används är ”stort behov” respektive ”visst behov”. Det kan noteras att pedagogerna uppger generellt ett större behov av att utveckla samverkan än vad som angavs från ett övergripande projekthåll i delstudie I (se figur 4 ovan). Detta kan tyda på att be- hovet ur ett mer operativt perspektiv upplevs större än det upplevs ur ett projektlednings- eller projektsamordningsperspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">413</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395408x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft62">Figur 8: Upplevelse av ett stort behov av att utveckla samverkan, procent</P>
<P class="p1001 ft8">Det föreligger alltså en närmast entydig uppfattning att samverkan är otillräcklig och att den behöver utvecklas inom samtliga av de fyra områdena.</P>
<P class="p308 ft8">Pedagogens roll i samverkan kring elever med olika typer av problem kan ibland vara problematisk. Att kunna fullfölja sin peda- gogiska uppgift försvåras av en lång rad olika skäl. Vanligast med upp- levda pedagogiska hinder är det när det gäller elever med psykisk ohälsa samt med kriminalitet (se figur 9). Två typer av hinder rap- porteras. Dels sådana som har att göra med att pedagogen blir in- volverad i en samverkan med andra parter som har andra huvud- uppgifter än den pedagogiska, och dels sådana hinder som är kopp- lade till själva företeelsen, t.ex. missbruk.</P>
<P class="p378 ft62">Figur 9: Upplevelse av pedagogiskt hinder, procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">414</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395409x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft8">Exempel på hinder som nämns inom missbruksområdet är att ade- kvat stöd och hjälp till eleven försvåras av att socialtjänstens insatser tar för lång tid och är otillräckliga, att när en elev testats positivt blir han eller hon avstängd från skolan. Bland de hinder som anges avse- ende psykisk ohälsa märks olika yrkeskulturer, man drar åt olika håll (bristande samsyn) och bristande flexibilitet. Samverkan kring otillåten frånvaro försvåras exempelvis av otydlig ansvarsfördelning och ledning samt avsaknad av en gemensam syn på problemet. När det gäller kri- minalitet pekas det på att insatser kommer för sent, att skolan lägger ansvaret på andra och långa handläggningstider.</P>
<P class="p320 ft8">Generellt gäller att det finns risk att andra behov kommer i förgrun- den och att de pedagogiska utmaningarna och lärandemiljön kommer på undantag. Exempelvis tar samverkan om en elev även elevens tid i anspråk och det blir mindre tid över för att arbeta med lärandemålen.</P>
<P class="p1002 ft11">Hinder för samverkan</P>
<P class="p303 ft8">Respondenterna har fått ta ställning till om ett antal angivna faktorer utgör ett hinder för samverkan inom de olika områdena. I tabell 3 redovisas hur stor andel av de svarande som upplever de olika faktorerna som ett hinder.</P>
<P class="p276 ft8">De två vanligaste hindren för samverkan är bristande kunskap och tid. Det varierar något mellan de olika typerna av problem. När det gäller otillåten frånvaro är detta ett problem som skolan i större utsträckning än de andra hanterar internt. Där upplevs kunskap och tid inte vara lika stora hinder som inom de andra tre områdena.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">415</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395410x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft10">Bilaga 4 SOU 2010:95</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr15 td103"><P class="p1003 ft62">Tabell 3:</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr15 td104"><P class="p1004 ft157">Upplevda hinder för samverkan (procent)</P></TD>
<TD class="tr15 td10"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td105"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr26 td106"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr26 td108"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr26 td83"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p28 ft164"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><P class="p33 ft62">Hinder</P></TD>
<TD class="tr21 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td111"><P class="p1005 ft163">Missbruk</P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p1005 ft163">Psykisk ohälsa</P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p1005 ft64">Otillåten frånvaro</P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p1006 ft157">Kriminalitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td103"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1005 ft62">(n=16)</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">(n=74)</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">(n=56)</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">(n=24)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td105"><P class="p28 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr23 td106"><P class="p28 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p28 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p28 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr23 td83"><P class="p28 ft167"> </P></TD>
<TD class="tr23 td109"><P class="p28 ft167"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td103"><P class="p33 ft62">Regelsystem</P></TD>
<TD class="tr21 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td111"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td103"><P class="p33 ft62">- regelverk</P></TD>
<TD class="tr2 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1005 ft62">56</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">45</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">39</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td113"><P class="p33 ft62">- beslutsmandat</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p1005 ft62">25</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p1005 ft62">23</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p1005 ft62">9</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p1006 ft62">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td103"><P class="p33 ft62">Organisation</P></TD>
<TD class="tr2 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td103"><P class="p33 ft62">- tidsbrist</P></TD>
<TD class="tr2 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1005 ft62">69</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">70</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">64</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td103"><P class="p33 ft157">- stöd kollegor</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p1007 ft62">6</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p1005 ft62">14</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p1005 ft62">25</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p1006 ft62">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td113"><P class="p33 ft62">- stöd skolledning</P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1007 ft62">19</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">27</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">30</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td113"><P class="p33 ft62">- stöd elevhälsan</P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1005 ft62">6</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">12</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">9</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td113"><P class="p33 ft62">- annan personal</P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p1005 ft62">13</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p1005 ft62">10</P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p1005 ft62">7</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p1006 ft62">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td103"><P class="p33 ft62">- extern aktör</P></TD>
<TD class="tr2 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1005 ft62">38</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">22</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">16</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td103"><P class="p33 ft62">Synsätt</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td111"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td81"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td103"><P class="p33 ft62">- kunskap</P></TD>
<TD class="tr2 td110"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1005 ft62">75</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">74</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">64</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td113"><P class="p33 ft62">- elevens förhållningssätt</P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1005 ft62">25</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">18</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">48</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td113"><P class="p33 ft157">- föräldrars förhållningssätt</P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p1005 ft62">38</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p1005 ft62">49</P></TD>
<TD class="tr2 td81"><P class="p1005 ft62">61</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1006 ft62">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td105"><P class="p33 ft163">- andras synsätt</P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p1005 ft62">38</P></TD>
<TD class="tr15 td108"><P class="p1005 ft62">46</P></TD>
<TD class="tr15 td83"><P class="p1005 ft62">39</P></TD>
<TD class="tr15 td109"><P class="p1006 ft62">46</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1008 ft8">De hinder som pedagogerna lyfter fram varierar naturligtvis mellan de olika problemområdena. Vid sidan av de två vanligaste inom samt- liga områden, kunskap och tid, finner vi inom missbruksområdet regelverk och socialtjänstens agerande. Detta stämmer väl med vad som framkom i studie I. Inom problemområdet psykisk ohälsa hand- lar det om ”andras uppfattning om hur problemet skall hanteras”, dvs. bristande samsyn. Även detta lyfts fram från de olika projek- ten. Intressant att notera är att föräldrarnas förhållningssätt också är ett stort hinder vilket kanske återspeglar den stigmatiserande atti- tyden till psykisk ohälsa som finns i samhälle. Vad gäller otillåten frånvaro lyfts såväl den enskilde elevens som föräldrarnas förhåll- ningssätt fram som ett hinder för samverkan. Även inom problem- området kriminalitet, slutligen, är elevens och föräldrarnas förhåll- ningssätt stora hinder. Här anger över hälften av pedagogerna, lik- som för missbruk, att regelverket är ett hinder för samverkan.</P>
<P class="p451 ft11">Samverkansbehov</P>
<P class="p293 ft27">De olika problemområdena är komplexa och kräver ofta en bred samverkan om det skall vara möjligt att upprätthålla en helhetssyn på eleven. I delstudie I berördes i huvudsak socialtjänsten, skolan,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395411x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1009 ft8">BUP och polisen. Från projektens sida angavs dock att samverkan skedde med flera andra aktörer. I denna delstudie har pedagogerna fått ange hur stort samverkansbehovet är med 13 olika parter (skol- hälsovården, studie- och yrkesvalspersonal, specialpedagog, kura- tor, skolledning, lärarkollegor, BUP, annan enhet inom hälso- och sjukvården, polis, socialtjänst, familjen, frivilligorganisation samt annan organisation). I följande tabell anges efter problemområde de oftast angivna parterna där det föreligger stort behov av samverkan.</P>
<P class="p1010 ft62">Tabell 4: Parter med vilka pedagoger anser att det föreligger stort samverkansbehov (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p49 ft163">Missbruk</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p49 ft163">Psykisk ohälsa</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p49 ft64">Otillåten frånvaro</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p994 ft157">Kriminalitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td116"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p49 ft62">(n=16)</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p49 ft62">(n=74)</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p49 ft62">(n=56)</P></TD>
<TD class="tr8 td109"><P class="p994 ft62">(n=24)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td114"><P class="p31 ft62">Intern samverkan</P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td114"><P class="p31 ft62">Skolhälsovården</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p49 ft62">69</P></TD>
<TD class="tr19 td72"><P class="p49 ft62">73</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p49 ft62">77</P></TD>
<TD class="tr19 td10"><P class="p994 ft62">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p31 ft62">Studie- och</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p49 ft62">19</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p49 ft62">18</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p49 ft62">38</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p994 ft62">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td114"><P class="p31 ft162">yrkesvalspersonal</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p28 ft168"> </P></TD>
<TD class="tr16 td72"><P class="p28 ft168"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p28 ft168"> </P></TD>
<TD class="tr16 td10"><P class="p28 ft168"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p31 ft62">Specialpedagog</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p49 ft62">33</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p49 ft62">80</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p49 ft62">77</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p994 ft62">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p31 ft62">Kurator</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p49 ft62">75</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p49 ft62">70</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p49 ft62">71</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p994 ft62">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p31 ft62">Skolledning</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p49 ft62">81</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p49 ft62">80</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p49 ft62">88</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p994 ft62">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p31 ft62">Lärarkollegor</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p49 ft62">25</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p49 ft62">73</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p49 ft62">79</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p994 ft62">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td114"><P class="p31 ft62">Extern samverkan</P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td10"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td114"><P class="p31 ft62">BUP</P></TD>
<TD class="tr24 td115"><P class="p49 ft62">69</P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p49 ft62">76</P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p49 ft62">27</P></TD>
<TD class="tr24 td10"><P class="p994 ft62">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p31 ft62">Annan enhet inom</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p49 ft62">0</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p49 ft62">19</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p49 ft62">5</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p994 ft62">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td114"><P class="p31 ft157">hälso- och sjukvård</P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p28 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p31 ft62">Polis</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p49 ft62">31</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p49 ft62">5</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p49 ft62">4</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p994 ft62">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p31 ft62">Socialtjänst</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p49 ft62">81</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p49 ft62">57</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p49 ft62">71</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p994 ft62">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td114"><P class="p31 ft62">Familj</P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p49 ft62">100</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p49 ft62">99</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p49 ft62">100</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p994 ft62">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p31 ft157">Frivilligorganisation</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p49 ft62">0</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p49 ft62">3</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p49 ft62">4</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p994 ft62">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td114"><P class="p31 ft157">Annan organisation</P></TD>
<TD class="tr2 td115"><P class="p49 ft62">0</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p49 ft62">3</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p49 ft62">4</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p994 ft62">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td116"><P class="p28 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p28 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p28 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr20 td95"><P class="p28 ft139"> </P></TD>
<TD class="tr20 td109"><P class="p28 ft139"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">417</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395412x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">Tabellen kan läsas såväl utifrån problemområden som utifrån vilka samverkansparter som anges som viktiga. Ser vi till missbruksom- rådet är det ett stort upplevt samverkansbehov med familjen (som kommer igen inom samtliga problemområden), med interna parter som kurator och skolledare de där behovet upplevs som störst. Bland de externa är det BUP och socialtjänsten. Konstellationen av parter är förväntad med ett undantag. Det är förvånande att pedagogerna inte upplever ett stort samverkansbehov med skolhälsovården i större utsträckning.</P>
<P class="p1011 ft8">Inom området psykisk ohälsa är det, vid sidan om föräldrar, spe- cialpedagogen som spelar en nyckelroll. Skolledarens roll i samver- kan betonas även här. Externt är det naturligt BUP som är en viktig samverkanspart. Lite förvånande är att socialtjänstens roll är så för- hållandevis blygsam när det gäller denna elevkategori.</P>
<P class="p973 ft8">Otillåten frånvaro är ett problemområde som skolan äger i större utsträckning än vad som är fallet med de andra områdena. Här är de interna aktörerna viktigast, förutom föräldrarna. Viktigast av alla interna samverkansparter är skolledningen. När det gäller otillåten frånvaro handlar det, vid sidan om socialt och pedagogiskt stöd, ofta om myndighetsbeslut från skolans sida, t.ex. anmälan till CSN med indraget studiestöd som följd. Policy och gemensamma principer är då av stor vikt.</P>
<P class="p1012 ft8">Kriminalitet kräver samverkan mellan kurator, skolledning, för- äldrar, socialtjänst och polis.</P>
<P class="p973 ft8">Tittar vi närmare på behovet av samverkan utifrån ett partspers- pektiv ser vi att några aktörer spelar mindre roll än andra: studie- och yrkesvalspersonal, annan enhet inom hälso- och sjukvården, polis, frivilligorganisation samt annan organisation. Behovet av samverkan är som störst bland de interna aktörerna; kurator och skolledning, och bland de externa aktörerna; socialtjänsten och familjen.</P>
<P class="p1013 ft8">Skolledningens centrala roll framträder tydligt. Det är den aktör där det råder störst upplevt behov av samverkan. Andra aktörer har framträdande roller beroende på vad man samverkar om. Exempel- vis är polisens roll framträdande när det gäller kriminalitet men be- tydligt mindre när det gäller andra områden.</P>
<P class="p943 ft8">Vid en sammanslagning av några av indikatorerna på svårigheter inom de fyra olika problemområdena visar det sig att psykisk ohälsa och kriminalitet verkar vara det mest allvarliga området och miss- bruk det minst problematiska. Figur 10 visar ett index där pedago- gernas upplevelse av problemet i termer av ökning, otillräcklig sam-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">418</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395413x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft8">verkan, pedagogiska hinder, hinder (kunskap och tid) och stort behov av samverkan vägts samman (se bilaga 3).</P>
<P class="p718 ft62">Figur 10: Problemtyngd – index</P>
<P class="p1014 ft8">I direktiven till utredaren anges en rad kriterier på barn som far illa (Direktiven, s. 2). Behovet av att samverka med externa aktörer, t.ex. BUP, socialtjänsten och polis, kring dessa olika typer av pro- blem redovisas avslutningsvis i nedanstående figur.</P>
<P class="p718 ft62">Figur 11: Behov av samverkan med extern part, procent (n=94)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">419</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395414x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft8">Sexuella övergrep, våld och självdestruktivt beteende är områden där störst behov av samverkan med extern aktör föreligger. Minst är det inom områden som skolan traditionellt hanterar själv, t.ex. mobbing och kränkningar.</P>
<P class="p281 ft8">Sammantaget visar matrisen och tabell 5 på en komplex sam- verkanssituation och att den är kontextuell, dvs. den varierar med problemområde. Stort behov av samverkan föreligger inom många olika områden som en pedagog möter i sin pedagogiska gärning.</P>
<P class="p381 ft28">DEL III</P>
<P class="p877 ft40">Barn i förskola<SPAN class="ft46">1</SPAN></P>
<P class="p991 ft8">I uppdraget ingår att belysa förhållandena även inom förskola. I ovan- stående redovisning har inte förhållandena i förskolan särredovisat. Därför har rapporten kompletterats med några iakttagelser där för- hållanden inom förskolan står i centrum.</P>
<P class="p281 ft8">När det gäller barn i åldern <NOBR>2–5</NOBR> finns nästan alla svenska barn (över 85 procent) i förskolan. Det är därför en miljö i vilken ”barn som far illa” kan identifieras. Psykisk ohälsa kan här definieras som barn utan diagnos som för att fungera i förskolan behöver extra stöd.</P>
<P class="p1015 ft8">I en studie av Lillvist & Granlund (2010) tillfrågades förskol- lärare på 540 förskoleavdelningar i två län om de på sin avdelning har barn som behöver extra stöd. De ombads beskriva barnens svå- righeter utifrån fasta svarsalternativ. Samma frågor ställdes dels för barn som <SPAN class="ft11">erhåller </SPAN>extra resurser utöver det förskolan erbjuder alla barn, dels för barn som förskollärarna anser behöver extra stöd för att fungera men för vilka man för tillfället <SPAN class="ft11">inte erhåller </SPAN>extra resur- ser. Förskollärarna anser att 17 procent av barnen behöver extra stöd för att fungera i förskolan. Av dessa var det dock färre än vart fjärde barn som av samhället definierats som ”barn i behov av särskilt stöd”. Det var alltså en stor grupp barn som förskollärarna ansåg behövde stöd men som man inte fick några extra resurser för. De vanligaste problemen rörde språkproblem (70 procent och 65 procent av barnen som erhåller respektive inte erhåller extra resurser) samt relationsproblem med kamrater (55 procent respektive 60 procent) samt problem med uppmärksamhetsstyrning (55 procent respektive 49 procent). Två eller fler svårigheter hade 43 procent respektive 37 procent av barnen. Skillnaderna i</P>
<P class="p1016 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Detta avsnitt är en bearbetning av bidrag från professor Mats Granlund, forskargruppen CHILD, Högskolan i Jönköping.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">420</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395415x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p987 ft8">problembilden mellan de barn som formellt ansetts vara i behov av särskilt stöd och de som ej varit det men av förskolepersonal ansetts vara det är alltså liten enligt förskollärarna.</P>
<P class="p982 ft8">I en uppföljande studie observerades barnen i samspel med kam- rater (40 barn ur följande tre grupper: barn identifierade som barn i behov av stöd, barn som förskollärarna identifierat samt barn med typiskt fungerande (Lillvist, 2009). Resultatet visade att båda grup- perna barn i behov av stöd skiljde ut sig från de typiska barnen. Barn som officiellt inte erhöll stöd hade i vissa avseenden större pro- blem än barnen som identifierats som barn i behov av särskilt stöd. Observationsstudien visade alltså på vissa skillnader som inte fram- kom i enkätstudien till förskollärarna.</P>
<P class="p25 ft8">I ytterligare en studie (Almqvist, 2006) följdes 1 035 <NOBR>1–3</NOBR> åringar från förskolor i en mellansvensk stad under tre år med en datain- samling per år. Barnens engagemang i förskolans aktiviteter används som mått på fungerade och definieras som ”den mängd tid barn tillbringar med att samspela med sin omgivning på et adekvat sätt utifrån sin kompetensnivå” (McWilliam, & Bailey, 1992). Förskole- personal och föräldrar svarade på frågor om barnens sampel, aktivi- teter de deltog i, engagemang samt förskolemiljö. I analysen fram- trädde fem distinkta mönster. Vare sig barnen hade utvecklingsför- seningar eller ej, var barnens samspelsfärdigheter samt tillgängligheten till aktiviteter på förskolan starka prediktorer till högt engagemang. Beteendestörning var den starkaste prediktorn till lågt engagemang. I en longitudinell uppföljning av samma barn ett år senare (Almqvist & Granlund, submitted) användes samma mått. Upprepade analy- ser gjordes baserat på fyra engagemangsindex <NOBR>(barn-barn</NOBR> samspel, deltagande i aktiviteter, lektyper, samt uppmärksamhet till vuxna). Grupperna som identifierades vid varje tillfälle jämfördes med hur ihärdiga barnen var i lek och engagemang. Grupperna jämfördes vad gäller tillgång till aktiviteter, förskolemiljö samt lärares lyhördhet. Barn med utvecklingsförsening visade ofta lägre engagemang. Beteende- störning var dock det enda karaktäristika som predicerade lågt enga- gemang över tid. Lärares lyhördhet predicerade stabilitet i barns engage- mangs nivå samt förändring till högre engagemangs nivåer. En slut- sats är att engagemang kan användas för att bedöma barns psykiska hälsa oavsett utvecklingsförsening eller inte.</P>
<P class="p1017 ft8">Studierna visar på ett tydligt sätt att gruppen ”barn i behov av särskilt stöd” inom förskolan är större än vad som formellt anges. Majoriteten av dessa barn har inte klassats som vara i behov av särskilt stöd men är ändå – enligt förskollärarna – i behov av sådant stöd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">421</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395416x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1018 ft8">Mot denna bakgrund blir frågan om samverkan viktig. Schalock et al (1994) identifierar tre olika typer av faktorer som påverkar ut- vecklingen av samverkan mellan olika inblandade aktörer: 1) <SPAN class="ft11">doku- mentation </SPAN>– det organisationen dokumenterar och avrapporterar resp. får återkoppling på påverkar starkt utvecklingen, 2) <SPAN class="ft11">kultur </SPAN>– den kultur (vanor, tankesätt, värderingar) som finns i systemet påverkar också systemets utveckling, och 3) <SPAN class="ft11">relationer </SPAN>mellan personer. Åtgärds- program, medicinska journaler, behandlingsplaner etc. kan ses som dokumentation som starkt påverkar vad man väljer att arbeta med. Ett problem i relation till samverkan är att varje organisation eller team inom organisation har sina egna dokument. När det gäller de gemensamma dokumenten inom en organisation är de ofta mer kopp- lade till resursförbrukning, kostnad t.ex. kostnaden för besök och antal besök, än till de mål organisationen har.</P>
<P class="p942 ft8">I en longitudinell studie följde Granlund & Steenson (1999) under fem år team av specialpedagogiska konsulenter (från dåvarande SIH) och den service de gav till klasslärare i särskolan. Kvantitativt effek- tiva team (de som jobbade med många ärenden) hade tydliga rutiner för ärendegång och för teamträffar. Kvalitativt effektiva team (hög grad av måluppfyllelse i enskilda ärenden) hade ett gemensamt syn- sätt både när det gällde målet för teamets arbete och för enskilda ärenden. I en annan studie i samma projekt bedömde klasslärare hur mycket de tyckte de lärde sig i samarbetet med teamen samt hur sam- verkan fungerade (Granlund & Steenson, 1999b). Tre olika strukturer för samverkan jämfördes: a) enskild konsulent samverkar med klass- lärare, b) team av konsulent samverkar med klasslärare men repre- senteras av en eller två team medlemmar i fysiska möten med klass- lärare, c) hela teamet träffas tillsammans. Resultatet visade att både vad det gäller kunskap och uppfattningar om samverkansformen så skattar klasslärare att träffa en eller två representanter från teamet (alt b ovan) som bättre än enskild konsulent eller alla på en gång.</P>
<P class="p1019 ft8">Ett annat problem är att det som dokumenteras inte motsvarar det arbete som utförs och att viktigt arbete därför inte dokumenteras. Inom Barn- och skolhälsovård dokumenteras ofta kroppsfunktion trots att psykosocial hälsa är i centrum för verksamheten (Ståhl et al, 2010). Detta kan vara en rättsäkerhetsrisk för barnen. I en nyli- gen genomförd studie (Ståhl et al) tillfrågades medlemmar av barn- hälsovårds- och skolhälsovårdsteam hur informationsöverföring mellan dessa två verksamheter går till. En mycket stor majoritet är nöjd med hur informationsöverföringen går till och med journalens utformning. Nästan alla överlämnar informationen vid personligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">422</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395417x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1020 ft8">möte (oavsett om man har pappersjournal eller elektronisk journal). Nästan alla svarade på direkt fråga att de ofta överlämnar informa- tion utöver det som står i journalen. Den information som lämnas ”vid sidan av” är i stor utsträckning om psykosocial situation för barnet och familjen.</P>
<P class="p1021 ft8">Ett tredje problem är kvaliteten i dokumenten. Granlund et al. har i ett flertal studier bedömt kvalitet i åtgärdsplaner. Kvaliteten har be- dömts utifrån om problemställning hänger ihop med mål och om meto- der bygger på de förklaringar som givits till problemen (Granlund & Sundin, 1999; Luttropp, submitted). Luttropp har bedömt åtgärds- planer i förskolan för tio barn med utvecklingsstörning och matchat det mot observationer av barnens samspel, förskollärares skatt- ningar av barnen samt förskollärares utsagor om delaktighet. Endast för fyra av tio barn finns mål och metoder fokuserade på delaktig- het och samspel trots att samspel och delaktighet identifierats som barnens viktigaste problem. I de två fall där det dessutom finns ett tydligt fokus på samspel och delaktighet i personalens utsagor är frekvensen samspel mellan barnen med utvecklingsstörning och deras kamrater mer frekvent. Opublicerat material (Granlund et al.) rörande samverkan om förskolebarn som bedömts av andra att vara i behov av särskilt stöd på de avdelningar som deltog i studien visar att stöd från personal utanför förskolan sker i förhållandevis lite utsträck- ning. Det är sällsynt med externt stöd inom förskolan. Vanligast är stöd från kommunens resursteam och från barnhabiliteringen. De förstnämnda gav stöd till förskolepersonalen minst en gång i måna- den i endast 5 procent av avdelningarna (30 st.). De senare i tre procent av avdelningarna (20 st.). De barn som endast förskole- personalen identifierat som vara i behov av särskilt stöd, vilket är majoriteten av barnen i behov av särskilt stöd (se ovan), får ännu mindre stöd utifrån (se tabell 5).</P>
<P class="p1022 ft162">Tabell 5. Hur ofta externa ger stöd upp till 3 ggr/månad till barn i behov av särskilt stöd (antal gånger, procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr21 td119"><P class="p169 ft157">Extern aktör</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td120"><P class="p28 ft157">Barn med formellt identi-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td121"><P class="p28 ft157">Barn där endast förskolepersonal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td122"><P class="p28 ft169"> </P></TD>
<TD class="tr27 td123"><P class="p28 ft170">fierat behov av stöd</P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p28 ft169"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td125"><P class="p28 ft171">bedömt behov av stöd föreligger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td119"><P class="p169 ft171">Kommunens resursteam</P></TD>
<TD class="tr27 td126"><P class="p30 ft171">30</P></TD>
<TD class="tr27 td61"><P class="p1007 ft163">(5,2 %)</P></TD>
<TD class="tr27 td119"><P class="p30 ft171">12</P></TD>
<TD class="tr27 td127"><P class="p1006 ft163">(1,8 %)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td119"><P class="p169 ft157">Barnhälsovården</P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p30 ft157">2</P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p1007 ft163">(0,2 %)</P></TD>
<TD class="tr21 td119"><P class="p30 ft157">5</P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p1006 ft163">(0,8 %)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td119"><P class="p169 ft157">Socialförvaltningen</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p30 ft157">3</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p1007 ft163">(0,3 %)</P></TD>
<TD class="tr16 td119"><P class="p30 ft157">3</P></TD>
<TD class="tr16 td127"><P class="p1006 ft163">(0,3 %)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td119"><P class="p169 ft157">Barnhabiliteringen</P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p30 ft157">20</P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p1007 ft163">(3,4 %)</P></TD>
<TD class="tr21 td119"><P class="p30 ft157">1</P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p1006 ft163">(0,1 %)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td119"><P class="p169 ft157">BUP</P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p30 ft157">4</P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p1007 ft163">(0,4 %)</P></TD>
<TD class="tr21 td119"><P class="p30 ft157">1</P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p1006 ft163">(0,1 %)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p169 ft157">Annan extern aktör<SPAN class="ft172">a</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td128"><P class="p1007 ft157">28 (4,8 procent)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td125"><P class="p1006 ft157">17 (2,9 procent)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1023 ft34">a) T.ex. logoped, talpedagog, psykolog, läkare, hemspråkslärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">423</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395418x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p977 ft8">Samma diskrepans finns när det gäller en så konkret resurs som personlig assistent. Av de barn som identifierats vara i behov av sär- skilt stöd även av andra än förskolepersonalen hade 23 procent av pojkarna personlig assistent och 13 procent av alla flickorna. Motsvarande siffra för de barn som endast förskolepersonalen identifierat som vara i behov av särskilt stöd var 1,0 procent respektive 1,3 procent.</P>
<P class="p1024 ft8">En viktig slutsats av detta är att barn som inte får en diagnos eller på annat sätt identifierats av fler än endast förskolepersonal vara i behov av särskilt stöd löper stor risk att inte få det stöd de är i behov av. Samverkan kring dessa barn är alltså betydligt mindre utvecklad.</P>
<P class="p1024 ft8">En litteraturöversikt från Kungliga vetenskapsakademin (2010) <SPAN class="ft11">School, learning and mental health </SPAN>innehåller ingen direkt litteratur om kopplingen mellan samverkan, organisation och barns psykiska hälsa. Antalet sådana studier var alltför litet. När det gäller skola och samverkan finns få studier som direkt tittat på samverkan och skolresultat, dvs. det som läraren förväntas åstadkomma i sitt peda- gogiska uppdrag. Ofta förbises lärarens pedagogiska uppdrag. Läraren ses ofta som en genomförare av psykologisk/social behandling med utfallsmått som handlar om psykisk hälsa snarare än lärande. Stora översikter t.ex. Hattie (2009) samt Cordingly et al. (2005, 2007) lägger stor vikt vid lärarfärdigheter och fortbildning men diskuterar inte samverkan.</P>
<P class="p159 ft28">Samverkan kring utsatta barn</P>
<P class="p1025 ft15"><SPAN class="ft74">-</SPAN><SPAN class="ft173">reflektioner ur ett handikappvetenskapligt och specialpedagogiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p1026 ft8">av Magnus Tideman, Högskolan i Halmstad<SPAN class="ft32">2</SPAN></P>
<P class="p103 ft40">Barn med funktionsnedsättning</P>
<P class="p991 ft8">Utsatta eller marginaliserade barn kan definieras på olika sätt. En till omfattningen betydande grupp som kan definieras som utsatt är de barn och unga som pga. funktionsnedsättningar är i behov av sär- skilt stöd i skolan och/eller av andra myndigheter. Funktionsned- sättning kan vara av olika typ och grad och påverka barnets/den</P>
<P class="p1027 ft34"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Professor Jerry Rosenqvist har gjort smärre tillägg som inkluderats i denna text.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">424</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395419x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1028 ft8">unges förutsättningar och förhållanden på en mängd olika sätt och i olika utsträckning. I ett handikappvetenskapligt perspektiv är det i relationen mellan den enskilde med funktionsnedsättning och omgiv- ningen i vid bemärkelse (fysisk miljö, socialt sammanhang, psyko- logiskt bemötande m.m.) som funktionshinder/handikapp kan upp- stå och därmed skapa utsatthet. När omgivningen inte förmår att anpassa sig efter den enskildes förutsättningar uppstår en handi- kappskapande process.</P>
<P class="p983 ft8">Ur ett specialpedagogiskt och handikappvetenskapligt perspektiv är det väsentligt att peka på de stora samverkansbehov som funk- tionsnedsättningar ofta medför för att undvika utsatthet. Socialt, psykologiskt, medicinsk, tekniskt och inte minst pedagogiskt stöd aktualiseras när barn har funktionsnedsättning och därmed invol- veras ett flertal olika professioner och myndigheter. För att ge ett gott stöd som optimerar barnets utveckling och förhållanden krävs att de olika aktörerna samverkar. Samverkansbehovet kring denna grupp barn kan ytterligare understrykas då det under senare år upp- märksammas en ökande social problematik bland barn/unga med funktionsnedsättning (Mineur et al., 2009, <NOBR>Ringsby-Jansson</NOBR> & Olsson, 2006). Som exempel från såväl forskning som praktik nämns själv- medicinering av alkohol och narkotika vid reumatism, kopplingar mellan neuropsykiatriska diagnoser och kriminalitet samt ensam- hetsproblematik bland och utnyttjande av personer med lindrig ut- vecklingsstörning. I studier av funktionshindrades levnadsvillkor har det framkommit att exempelvis intellektuellt funktionshindrade barns utsatthet för mobbing och hot om våld är i princip dubbelt så hög som för barn utan funktionshinder (Eriksson & Tideman, 2010). Kombinationen av funktionsnedsättning och andra former av utsatt- het gör att samverkansfrågorna får stor aktualitet och betydelse. Till detta faktum kommer även vikten av att relatera utsattheten till andra faktorer som kön, ålder, sexuell läggning och etnicitet dvs. ett intersektionellt perspektiv (Söder & Grönvik, 2008). Special- pedagogisk forskning visar exempelvis att pojkar erhåller betydligt större del av skolans specialpedagogiska insatser än flickor trots att det inte speglar behoven, vilket illustrerades på ett tydligt sätt i före- gående avsnitt. På samma sätt kan man anta att pojkars ofta mer utåtagerande beteende påverkar samtliga inblandade myndigheters prioriteringar av insatser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">425</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395420x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft40">Behov av samverkan</P>
<P class="p991 ft8">En slutsats i Cederblads översikt över longitudinell forskning om risk- och friskfaktorer i barns och ungdomars utveckling (Cederblad, 2004) är att samspelet mellan många olika aktörer och insatser är avgörande för utvecklingen. Det leder till att utsatta barn ofta be- höver insatser av flera slag och från flera håll samtidigt vilket kräver samverkan mellan olika myndigheter som skola, barnpsykiatri och socialtjänst. På liknande sätt konkluderar Andershed & Andershed (2005) i sin forskningsöversikt om normbrytande beteende i barn- domen med att poängtera betydelsen av att olika instanser blir bättre på att uppmärksamma, hantera och behandla barn med normbry- tande beteende och inte minst i samverkan stödja de som är i risk- zonen. I Lagerberg & Sundelins (2000) sammanställning och analys av forskning angående risk och prognos i socialt arbete med barn konstateras bland annat att interventionsinsatser måste var mångsi- diga och att flera olika samhälleliga myndigheter och verksamheter behövs för att säkerställa hälso- och utvecklingsbefrämjande insatser. Särskilt lyfts god pedagogisk miljö och förskolans och skolans bety- delse för utsatta barn fram. I konklusionen om samverkan understryks behovet av att formulera en gemensam övergripande vision som i sin tur kan omsättas på olika nivåer (a.a.). Behovet av tidig interven- tion framhålls också i ett flertal studier vad gäller t.ex. <NOBR>läs-,</NOBR> skriv- och språkutveckling för att undvika fortsatta svårigheter.</P>
<P class="p463 ft40">Skolans pedagogiska uppdrag</P>
<P class="p991 ft8">Samverkan mellan skolan och andra myndigheter aktualiseras av ut- satta barns behov av samtidigt stöd byggd på olika kompetenser. En utsatt grupp barn är de som är i samhällsvård, där den största gruppen är familjehemsplacerade till följd av föräldrarnas bristande omsorgsförmåga eller beroende på eget beteende/problematik (en del av dessa barn kan även ha en funktionsnedsättning). I en studie av samverkan mellan skola, fosterbarn, familjehemföräldrar och social- tjänsten konstateras att tillräcklig samverkan saknas (Tideman, 2005). Bristen på samverkan mellan skola och socialtjänst och en ofta alltför lite kunskapsutmanande inställning för fosterbarnen utgör hindrande faktorer för en optimal utveckling. Skolan har ofta svårt att hävda sitt pedagogiska uppdrag i samverkanssituationer då socialtjänsten upp- fattas vara mer intresserade av social trygghet för fosterbarnet än av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395421x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1028 ft8">kunskapsmässig utveckling. Inställningen kan sammanfattas i för myc- ket omsorg och för lite utmaningar för elever i samhällsvård, vilket även kännetecknar ett flertal utvärderingar av särskolan (som ansvarar för elever med utvecklingsstörning) (SoU 2003:35).</P>
<P class="p25 ft8">I studien ”Den stora utmaningen – om att se olikhet som resurs i skolan” (Tideman et al., 2004) är skolpersonalens upplevelser att orsaken till behov av specialpedagogiska insatser i allt större utsträck- ning beror på social problematik bland barn/unga. Det handlar dels om elever som själva har social problematik i form av t.ex. beteende- problematik, dels om att fler barn bedöms ha socialt svåra hemför- hållanden. Skolan anser sig inte ha kompetens för att möta denna typ av problem (vars konsekvenser ofta tydligt visar sig i skolan) men i brist på egen kompetens och bristande samverkan med sociala myndigheter och barn och ungdomspsykiatrin upplever man att barnet måste få någon form av stöd och uppmärksamhet som då kon- kretiseras i specialpedagogiska insatser. Kunskapsbristen ligger i linje med de resultat som redovisas i ovan beskrivna enkätstudie bland pedagoger.</P>
<P class="p1029 ft8">Ytterligare ett exempel på att pedagoger ibland upplever ett pro- blem med att hävda sig mot externa aktörer är det ökade behovet av diagnostisering för erhållandet av specialpedagogiskt stöd (se t.ex. Jakobsson, 2002 och Kräfve, 2001). Lutz (2009) hävdar att det kan råda en viss självcensur bland den pedagogiska personalen inför fram- ställning om behov av särskilda resurser i förskolan, där man lärt sig att det inte är meningsfullt att skriva fram behoven för barn i vissa problemsituationer, då erfarenheter visar att dessa ändå kommer att avslås.</P>
<P class="p983 ft8">En skolrelaterad process som aktualiserar behov av samverkan är strävan efter inkludering. Forskningen visar att inkludering kräver politisk uppbackning (både nationellt och lokalt), en skolledare som aktivt stöttar personal och elever i inkluderingsarbetet, att elever och föräldrar blir delaktiga i arbetet, att personalen får kompetens- utveckling och tid för planering etc. och att det inledningsvis kostar pengar med inkludering i form av tid (Tideman et al., 2004). Sär- skilt skolledarens betydelse understyrks och forskning om rektors- effekter (Grosin, 1998) visar på att skillnader i skolprestationer mellan olika skolor som inte kan förklaras av elevernas bakgrund eller andra faktorer, kan förklaras med ett kraftfullt ledarskap. I att skapa ett framgångsrikt pedagogiskt och socialt klimat, som per auto- matik kräver god samverkan, är skolledaren således betydelsefull. Lundgren & Persson (2003) pekar på att framgången i samverkan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">427</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395422x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1030 ft8">kring elever som är i riskzonen till stor del beror på skolkulturens förhållningssätt. Man skiljer här mellan proaktiv respektive reaktiv verksamhetskultur i skolan. Den proaktiva verksamhetskulturen präg- las av en gemensam syn på samhällsuppdraget, professionell kom- munikation och ett förebyggande arbete där samverkan är en naturlig del (a.a) Den reaktiva kulturen är mer individuell, regelstyrd och levererar akuta lösningar på akuta problem. Liksom studierna om faktorer för inkluderingsframgång framkommer behovet av t.ex. politisk uppbackning och tydliga uppdrag om samverkan för att åstad- komma reell samverkan.</P>
<P class="p198 ft40">Domänkonflikter</P>
<P class="p293 ft8">Samverkan förekommer mellan företrädare för olika myndig- heter/organisationer men också mellan yrkesgrupper inom samma organisation. I studier av skolan visas på interna domänkonflikter där olika yrkeskategorier har olika synsätt och olika legitimitet. Domänkonflikter bidrar till att möjligheterna till delaktighet och inflytande för elever och föräldrar i samverkansprocesser kraftigt begränsas (Backlund, 2007). I en studie av arbetet med att skapa en intern samverkan inom elevhälsoarbetet i en större kommun kon- staterades att intresse för samverkan både inom skolan och med andra myndigheter kring utsatta barn finns men att olika profes- sioners synsätt på orsaker till och behandling av elevernas problem är en hindrade faktor (Eriksson & Tideman, 2007). Elevrelaterade problem hanteras på skilda sätt beroende på vilka faktorer som till- mäts betydelse. I ett relationellt synsätt på elever i behov av särskilt stöd ses problemen som uppkomna i mötet mellan barnets förut- sättningar och skolans förmåga till anpassning. I ett kategoriskt eller kompensatoriskt synsätt söks orsaken till problematiken främst hos eleverna/individerna (Persson, 2008, Nilholm, 2007). I ett fler- tal specialpedagogiska studier återkommer dessa synsättsskillnader inom och mellan olika yrkeskategorier i skolan vilket påverkar både det interna och det externa samverkansarbetet kring barn. Exem- pelvis rapporterar en psykolog i ett utredningsteam hur hennes be- dömning och beslut vid flera tillfällen ändrats av andra aktörer med avvikande uppfattning om t.ex. behovet av ämnesundervisning på modersmålet (Rosenqvist, 2009). Det individuella perspektivet är starkt rotat inom skolan och har en tydlig koppling till fördelning av resurser (Isaksson, 2009). Synsätten får naturligtvis också olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395423x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft8">pedagogiska implikationer och leder till en stor variation av peda- gogiska stödinsatser (Tideman et al., 2004). Isakssons avhandling (2009) visar t.ex. att i takt med att variationen mellan elever i skolan ökar anses allt fler inte klara den vanliga undervisningen och placeras i stället i mindre grupper. Särskilda undervisningsgrupper har blivit allt vanligare sedan slutet på <NOBR>1990-talet</NOBR> (Heimdahl Mattson, 2008) liksom specialklasser för elever med olika typer av funktionshinder (Paulsson & Stenberg, 2009). Skolans sätt att hantera elever som t.ex. betraktas som utåtagerande och särskilja dem leder till att eleverna socialiseras in i uppfattningen att det är dem det är ”fel på” och att de själva är ansvariga för att förändra sig (Severinsson, 2010).</P>
<P class="p296 ft40">Barnets eget perspektiv och föräldrasamverkan</P>
<P class="p303 ft8">Det finns en risk för att samverkan koncentreras till samverkan mellan olika professionella grupper/myndigheter. Både eleverna och deras föräldrar kan utestängas från väsentliga delar av processen och endast bli mottagare av information. I detta sammanhang är det centralt att i en analys av samverkan kring utsatta barn tydliggöra skillnader mellan vuxnas barnperspektiv och barnets eget perspek- tiv (Qvarsell, 2001). Ett skäl till att barn behöver involveras och vara delaktiga i samverkans- och beslutsprocesser är att barns och vuxnas perspektiv inte sällan skiljer sig åt. Flera studier visar att när barn och vuxna tillfrågas om samma saker/situationer etc. gör vuxna och barn olika prioriteringar och har olika uppfattningar (se för en över- sikt Stenhammar, 2009). Att i samverkan kring utsatta barn invol- vera dem i processen är viktigt då man genom att försöka förstå hur barnet tänker och förstår världen ger barnet hjälp att uttrycka sin syn på behov, kapacitet och svårigheter vilket är en viktig grund i pla- neringen inför och val av insatser (a.a.).</P>
<P class="p1031 ft8">Synen på nedsatt förmåga/funktion och vad funktionshinder inne- bär, är ofta förknippad med medkänsla men också med låg status. Det senare gäller särskilt nedsatt intellektuell förmåga (utveck- lingsstörning). Strävan hos elever med intellektuella funktionsned- sättningar efter att ”vanliggöra” sig är dokumenterad (se Szönyi, 2005). Detta medför inte att förneka de svårigheter funktionsned- sättningen innebär utan att försöka hantera de ofta enkelspåriga förväntningar som andra människor har på barn och unga som stu- derar i särskolan. Forskningen pekar på att intellektuellt funktions- hindrade, liksom andra, samtidigt har flera olika identiteter och en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">429</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395424x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p559 ft8">sammansatt personlig mix av förmågor, intressen etcetera. Att bli betraktad och bemött som just en sammansatt och nyansrik person försvåras av de fördomar och förväntningar som samhällets katego- risering ofta för med sig. Självbilden och identiteterna för gym- nasiesärskolans elever konstrueras till en betydande del av de förut- sättningar och konsekvenser som samhällets bemötande och val av organisering av stöd medför. Det innebär i sin tur att de relationer och det sociala samspel som uppstår präglas av en obalans. I linje med Janson (2004) kan man här tala om vertikala relationer i stället för horisontella jämbördiga kamratrelationer. Det sker alltså ett slags över- och underordning där frånvaron av jämlikhet i rela- tionen dominerar. Genom särskoletillhörighet eller andra särskilda undervisningsformer förstärks det särskilda och avvikande i icke- funktionshindrades ögon och de funktionshindrade socialiseras in i roller som mottagare av andras stöd. Molin (2004) ser i sin studie tydliga försök från personal i särskolan att sätta elever, som visar stark självständighet, på plats (se även Nordström, 2002). Detta är exempel på hur skolans organisering av undervisningen påverkar funktions- hindrade barns delaktighet med jämnåriga både i skolan och på fri- tiden och därmed bidra till en ökad utsatthet. I en longitudinell norsk studie bekräftas detta och det påvisas också att barnens upplevelser av social acceptans har samband med skolans organisering av under- visning och stöd (Wendelborg, 2010).</P>
<P class="p1032 ft8">Ett återkommande tema i specialpedagogisk forskning är elever i behov av särskilt stöd/med funktionsnedsättning och deras föräld- rars kamp för erkännande och inkludering (Isaksson, 2009). I en omfattande utvärdering av dansk specialpedagogik konstateras att samverkan mellan hem och skola är avgörande för insatsernas resul- tat (Egelund & Tetler, 2009). Särskilt lyfts behovet att gå från för- äldrainformation till verkligt samarbete (Boye, 2009). En intressant aspekt av samverkan mellan hem och skola är betydelsen av gemen- samt förhållningssätt till barnets problematik. I en studie om grund- skoleplacerade särskolelever (Mineur & Tideman, 2008) framkommer att samsyn i förhållningssätt och syn på orsaker till och hanterande av barnets förhållanden är avgörande för framgång i det pedagogi- ska arbetet och för det sociala samspelet. Om det finns en konflikt mellan hem och skola i om och hur t.ex. andra elever ska informeras om det funktionshindrade barnets förutsättningar, diagnos etc. kan det försvåra en för eleven framgångsrik kunskaps- och social utveck- ling. I vissa fall innebär detta att skolan ”ställer upp” på en beskriv- ning av elevens förutsättningar som man inte fullt ut delar men där</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">430</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395425x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft8">man låter föräldrarna ha tolkningsföreträde för att skapa god sam- verkan och goda lärandesituationer. Det illustrerar vikten av att kunna kompromissa i samverkansarbete.</P>
<P class="p71 ft40">En kritiskt granskande blick på samverkan</P>
<P class="p342 ft8">Även om samverkan kan motiveras med en mängd goda motiv är det påkallat att behålla en kritiskt granskande blick. En allt mer betydelsefull del av samverkan är den ökade förekomsten av plane- ring och planer. Tron på individuell planering som problemlösnings- instrument är stark liksom att den antas öka delaktighet och ge bättre stöd till enskilda. Inom handikappområdet har Britta Högberg (2007) studerat planering som social process för barn i behov av habi- literande insatser. Även om intentionerna om att barnets bästa skulle stå i fokus för planeringen visade analysen att planeringen i stället blev en kraftfull styrning av både personal och barnets föräldrar. Planeringsinstrumenten styr samtalens fokus och barnets behov och perspektiv underordnas den givna mallen. Erfarenheter från organi- serade samverkansprojekt mellan Socialtjänst, Försäkringskassa, Pri- märvård och Arbetsförmedling pekar på flera vinster för såväl en- skilda som myndigheterna men också på nackdelar som att den en- skilde riskerar att möta en sampratad ”storebror”. Möjligheterna att hävda andra uppfattningar än de som myndigheterna ”backstage” (Goffman, 2004) kommit överens om är små eller obefintliga och det finns inte heller möjlighet att hämta stöd hos andra myndig- heter när man som enskild kommit i konflikt med t.ex. Försäk- ringskassan. Utöver detta bör också det som Börjesson & Palmblad (2003) skriver om samverkan som ”skvallrets byråkratisering” att uppmärksammas. Även om samverkan och dess intentioner är goda och välmenande kan det åsidosätta den enskildes skydd, integritet och anonymitet</P>
<P class="p83 ft40">Sammanfattande diskussion</P>
<P class="p949 ft11">Många samverkanspartners – internt och externt</P>
<P class="p718 ft8">I direktiven ger regeringen återigen</P>
<P class="p1033 ft16">uttryck för betydelsen av samverkan mellan å ena sidan förskoleverk- samheten, skolan och skolbarnsomsorgen och å andra sidan socialtjänsten, polisen och barn- och ungdomspsykiatrin för att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få det stöd och den hjälp de behöver. (s. 9).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">431</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395426x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p559 ft8">De angivna aktörerna är centrala och viktiga men denna studie visar att det är en komplex samverkanssituation som även involverar en lång rad andra aktörer. Det är således fler externa aktörer än de nämnda och inte minst är det en fråga om samverkan internt inom skolan samt med eleven och föräldrar.</P>
<P class="p943 ft8">Det fokus som riktas mot att bygga upp strukturer för extern samverkan är berättigad men det riskerar att dra uppmärksamheten från det mycket stora behov av intern samverkan inom skolan som också måste till för att tackla problemet framgångsrikt.</P>
<P class="p973 ft8">Vidare betonas i direktiven att familjen är grunden för barnets uppväxt och att föräldrarna har det avgörande ansvaret. Detta för- hållningssätt återspeglas tydligt i pedagogernas syn att föräldrar alltid skall vara en part i samverkan om barnet. Mycket uppmärk- samhet har ägnats åt att analysera hinder och framgångsfaktorer och finna former för samverkan mellan framför allt externa parter sett ur skolans perspektiv. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt hur föräldrar skall kunna bli en aktiv samverkanspart.</P>
<P class="p943 ft8">I direktiven hänvisas också till FN:s barnkonvention som ratifi- cerats av Sverige. I konventionen slås det tydligt fast att i alla beslut som rör ett barn skall barnet vara delaktig. Artikel 12:1 säger att barnet måste ges möjlighet att göra sig hörd och få möjlighet att påverka sin egen situation. UD skriver i sin redogörelse för barn- konventionen att just denna artikel kanske är det mest radikala i konventionen. Den <NOBR>FN-kommitté</NOBR> som övervakar konventionen har ställt frågor om hur artikeln efterlevs i skolans organisation och verksamhet (Regeringskansliet, 2003). Vid sidan av föräldrarna skall alltså barnet själv vara en samverkanspart. Detta är dock förknippat med en lång rad problem. Ett sådant framgår av denna studie där många pedagoger upplever att barnets egna förhållningssätt till det problem samverkan rör är ett hinder för samverkan. Barnets roll i samverkansprocessen behöver belysas ytterligare. I synnerhet mot att det var relativt vanligt att barnets eget förhållningssätt och upp- trädande var ett hinder inte bara för samverkan utan för hela inlär- ningsprocessen.</P>
<P class="p1034 ft8">När det gäller att involvera såväl eleven som föräldrar i samver- kan (100 procent av pedagogerna ansåg att det förelåg ett <SPAN class="ft166">stort </SPAN>behov av att samverkan med föräldrarna) finns det skäl att lyfta fram det som Tideman tar upp i sitt bidrag till rapporten, nämligen risken att eleven och föräldrarna upplever en maktlöshet och att deras integritet lätt kan kränkas. Detta har diskuterats utförligt av Greta Marie Skau (2003) i boken <SPAN class="ft11">Mellan makt och hjälp</SPAN>. Skau har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">432</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395427x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p987 ft8">stor erfarenhet av arbete inom norska motsvarigheten till BUP. Det ojämna maktförhållandet mellan professionella och elev/föräldrar är till nackdel för ”klienten”. I synnerhet när de professionella samverkar och byter information med varandra. Denna obalans tar sig uttryck både på system- och personnivå. Skau problematiserar förhållandena när barn blir ”klient” och pekar på risken för olika typer av kränkningar. Mot bakgrund av att en förhållandevis stor andel av pedagogerna upplevde att såväl barnets som föräldrarnas förhållningssätt var ett hinder för samverkan behöver frågan diskuteras på ett tydligare sätt än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p1035 ft11">Bristande kunskap och tidsbrist är stora hinder – skolledningens centrala roll</P>
<P class="p1036 ft8">Liksom i flertalet andra studier framkommer att bristande kunskap och tid är ett hinder för pedagogerna att ytterligare engagera sig i samverkan. Tidigare studier (se t.ex. Danermark et al, 2009) visar att kunskap i detta sammanhang är en kombination av kunskap om det man samverkar om samt kunskap om samverkansparten. I prak- tiken kan dessa olika kunskaper vara svår att särskilja. I samverkan med exempelvis BUP upplever pedagogerna en styrka i att inte bara ha viss kunskap om t.ex. psykisk ohälsa men också om hur BUP arbetar. Detta är strukturella förhållanden och skolledningens roll är synnerligen viktig i detta sammanhang. Det framgår också myc- ket tydligt att pedagogerna upplever stort behov av samverkan med skolledningen oberoende av vilken typ av problem man arbetar med. Skolledningens avgörande betydelse framhålls också av Ahlström (2009) och Tideman (se ovan). Mot denna bakgrund är det intres- sant att fråga sig hur samverkanskompetens – såväl teoretiskt som praktiskt – förmedlas inom den statliga rektorsutbildningen. En granskning av dess studie- och kursplaner visar att samverkan över- huvudtaget inte behandlas i rektorsutbildningen på ett systematiskt sätt. Samverkan är ett eget kunskapsområde där teorier, metoder och empiriska förhållanden ingår. Att helt utesluta detta i rektors- utbildningen är mycket anmärkningsvärt utifrån den betydelse som samverkan ges av regeringen och berörda departement. Samverkan som ett eget kunskapsområde är generellt sett mycket styvmoder- ligt behandlat även inom andra professionsutbildningar, t.ex. inom lärar- och socionomutbildningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">433</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395428x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft11">Kunskapsspridning</P>
<P class="p293 ft8">I detta sammanhang kan det vara av intresse att fästa uppmärksam- heten på frågan hur kunskap om samverkan sprids inom skolans sfär. År 2006 satsade regeringen 100 miljoner kronor på ett <NOBR>100-tal</NOBR> pro- jekt i syfte att utveckla samverkan mellan skola, socialtjänst, BUP och polis (se ovan s. 11 ff.) om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det var det största satsningen som gjorts i Sverige avseende ut- veckling av samverkan kring denna målgrupp. Uppdraget att imple- mentera satsningen gick till dåvarande Myndigheten för skolutveck- ling. När projekttiden löpt ut förelåg en omfattande analys av hinder och främjande samverkansfaktorer inom detta område (Danermark et al. 2009). Denna kunskap har inte på något systematiskt sätt spridits till relevanta aktörer i landet. Detta är märkligt mot bak- grund av den vikt som läggs på frågan och som denna utredning är ett uttryck för.</P>
<P class="p90 ft11">Pedagogens utsatta roll</P>
<P class="p991 ft8">Studierna i föreliggande rapport visar tydligt att samverkansförhåll- andena varierar mellan de olika problemområdena. Exempelvis så är behovet av samverkan såväl internt som externt olika beroende på vilket problemområde som fokuseras. De positiva och negativa erfaren- heterna variera beroende på samverkanspart, liksom behovet av att utveckla samverkan. Vad dessa studier inte säger något om är kom- plexiteten av samverkan kring elever med en sammansatt problema- tik (t.ex. vid psykisk ohälsa, missbruk, otillåten frånvaro och krimi- nalitet). Här är pedagogens roll om möjligt än viktigare men svårare. Pedagogen är den som regelbundet möter eleven och blir lätt navet i arbetet med eleven. Om inte dessa fall möts med väl fungerande tvärprofessionella team är risken stor att lärarens pedagogiska upp- gift trängs undan till förmån för andra uppgifter.</P>
<P class="p979 ft8">Bristande kunskap och tid angavs vara de största hindren för samverkan. När det gäller den fråga som skolan så att säga äger minst, kriminalitet, var behovet av samverkan störst och omvänt när det gäller otillåten frånvaro där skolan i större utsträckning äger såväl kompetens som redskap att arbeta med frågan. Psykisk ohälsa är annars det område som sammantaget är det mest utmanande ur ett pedagogiskt perspektiv. Det får samma problemtyngdsindex som kriminalitet men eftersom det är så mycket vanligare framstår det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">434</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395429x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft8">som ett stort problem. Det kan vara värt att notera att nästan hälf- ten av pedagogerna uppger att ”andras synsätt” är ett hinder för samverkan. Tideman anger ”domänkonflikt” och Danermark et al. (2009) analyserar detta i termer av ”sociala representationer”, att olika professioner har olika synsätt på problemet och varandra samt även olika legitimitet att uttala sig om problemen. Det empiriska underlaget för att hävda att det är vanligt med domänkonflikter är dock svagt. Oftast rör det sig om olika uppfattningar men dessa kan oftast lösas utan öppen konflikt. Pedagogernas möte med andra experter om psykisk ohälsa, t.ex. från BUP, synes dock ibland ha karaktär av potentiell domänkonflikt. Vi kunde notera att endast sex procent av pedagogerna ansåg att samverkan med BUP fungerade mycket bra. Som Tideman varnar för tenderar sådana konflikter att gå ut över samverkan med eleven och föräldrar.</P>
<P class="p1037 ft8">När det gäller skolans och pedagogens möjlighet att upprätthålla sitt pedagogiska uppdrag visar Granlund i sitt bidrag att studier av samverkan och skolresultat lyser med sin frånvaro. De studier av samverkan där pedagoger ingår visar att läraren oftare agerar som genomförare av psykisk/social behandling vid psykisk ohälsa än som pedagog med lärande som huvuduppgift. Även Tideman berör detta och pekar på att externa aktörer prioriterar andra typer av mål än de pedagogiska, t.ex. social trygghet. Olika resultat i de två studi- erna i denna rapport samt andra studier av forskargruppen (se t.ex. Danermark et al. 2009) visar på komplexiteten i samverkan mellan aktörer med olika uppdrag med olika makt där pedagogen skall hävda sitt specifika intresse och uppdrag. Det finns anledning att återknyta till hindren i form av bristande kunskap och tid. Samverkansforsk- ningen visar att kunskap om andra samverkansparter lägger grunden för respekt och tillit, två för samverkan avgörande förutsättningar. Att ge pedagogerna såväl kunskap som tid för samverkan kan ses som två nödvändiga, men inte tillräckliga, förutsättningar för en funger- ande samverkansprocess.</P>
<P class="p194 ft11">Resurser och behov</P>
<P class="p303 ft8">Avslutningsvis vill vi peka på en konflikt som samverkan kring utsatta barn aktualiserar. I vissa sammanhang framställs denna konflikt som ett dilemma, dvs. något som inte har en lösning. Detta samman- fattas av Jerlinder (2010) på följande sätt:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">435</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395430x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1038 ft16">Å ena sidan finns ett behov av att identifiera och kategorisera elever (som avvikande och speciella), för att kunna erbjuda en adekvat undervis- ning anpassad efter var och ens behov. Resurser måste då omfördelas till elevgrupper som behöver extra stöd. … Men att å andra sidan kate- gorisera och identifiera individer utifrån grupptillhörigheter till följd av t.ex. medicinska diagnoser är förenat med en rad utmaningar. (s. 14).</P>
<P class="p1039 ft8">Exempel på sådana utmaningar är det utpekande, särskiljande och stämplande om kan vara förknippat med kategoriseringen.</P>
<P class="p1013 ft8">Denna konflikt har bl.a. inneburit att det finns ett ibland pro- grammatiskt motstånd till att identifiera och kategorisera elever. Detta förhållningssätt har kritiserats av FN:s barnrättskommitté som i sin granskning av hur Sverige implementerar Barnkonventio- nen efterlyst en bättre dokumentation av förhållandena för utsatta barn (Committee on the Rights of the Child, 2009, punkterna 19 och 20). Kommittén upprepar sin kritik som de framförde även vid den förra granskningen av bristen på statistik om antal barn med funktionsnedsättning, barn som utsatts för våld och sexuellt utnytt- jande. Kommittén menar att, för att kunna följa utvecklingen och allokera resurser på ett optimalt sätt behövs det kunskap om vilka dessa barn är och var de finns i systemet. Det finns också väl utveck- lade föreställningar om hur man kan – om inte lösa dilemmat – så väl hantera detta dilemma (Jerlinder et al., 2009). Baserat på den amerikanska filosofen Nancy Frasers kombination av såväl ett socialt erkännande som fokus på resursfördelning kan dilemmat hanteras. Ett problem är dock att det finns mycket lite empirisk forskning om hur detta dilemma hanteras och vilka konsekvenser det har för den enskilde individen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">436</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395431x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft40">Referenser</P>
<P class="p1040 ft131"><SPAN class="ft27">Ahlström, B. (2009) </SPAN>Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools<SPAN class="ft27">. Akademisk avhandl- ing. Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p1041 ft8">Allen, J.E. (1975), <NOBR>”Co-ocracy:</NOBR> a proposal for classifying coordi- nating organizations”. <SPAN class="ft11">The Bureaucrat</SPAN>, vol 4, pp <NOBR>79–105.</NOBR></P>
<P class="p1042 ft8">Almqvist, L. (2006) Patterns of engagement for children with and without developmental delay. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, <NOBR>3,65–75</NOBR></P>
<P class="p1043 ft8">Almqvist, L. & Granlund, M. (submitted) Pathways of engagement of children with and without developmental delay.</P>
<P class="p1044 ft27">Andershed, H. & Andershed, <NOBR>A-K.</NOBR> (2005). <SPAN class="ft131">Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? </SPAN>Stockholm: Gothia.</P>
<P class="p1045 ft131"><SPAN class="ft27">Backlund, Å. (2007) </SPAN>Elevvård i grundskolan – resurser, organisering och praktik<SPAN class="ft27">. Doktorsavhandling. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p1041 ft27"><NOBR>Björk-Åkesson,</NOBR> E., Grandlund, M., Lillkvist, A., Norling, M. & Sandberg, A. (2004) Deskriptiv statistik PEGS. Datainsamling 1. Västerås: Mälardalens Högskola.</P>
<P class="p1046 ft27">Boye, C. (2009) Foraeldresamarbejde- fra foraeldreinformation till foraeldresamarbejde. I Teteler & Langager (red) Special- paedagogik i skolen. Köpenhamn: Gyldendals Laererbibliotyek</P>
<P class="p1041 ft8">Börjesson, M. & Palmblad, E. (2003) <SPAN class="ft11">I problembarnens tid. För- nuftets moraliska ordning</SPAN>. Stockholm: Carlssons.</P>
<P class="p1043 ft11"><SPAN class="ft8">Cederblad, M. (2004). </SPAN>Från barndom till vuxenliv. En översikt av longitudinell forskning<SPAN class="ft8">. Stockholm: Gothia.</SPAN></P>
<P class="p1047 ft8">Committee on the Rights of the Child (2009<SPAN class="ft11">). Consideration of reports submitted by states parties under article 44 of the convention: Concluding observations: Sweden</SPAN>. CRC/C/SWE/CO/4</P>
<P class="p1048 ft8">Cordingley P., Bell M., Evans D. & Firth A. (2005) The impact of collaborative CPD on classroom teaching and learning. Review: What do teacher impact data tell us about collaborative CPD? In: <SPAN class="ft11">Research Evidence in Education Library</SPAN>. London: EPPI- Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London. Hämtat från: <http://eppi.ioe.ac.uk/cms/Default.aspx?tabid=139>,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">437</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395432x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1049 ft8">Cordingley P., Bell M., Isham, C., Evans, D. & Firth A. (2007) What do specialists do in CPD programmes for which there is evidence of positive outcomes for pupils and teachers? In:</P>
<P class="p1050 ft11">Research Evidence in Education Library<SPAN class="ft8">. London: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EPPI-Centre,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London. Reference number 1504R.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft8">Danermark, B. (2000) <SPAN class="ft11">Samverkan. Himmel eller helvete</SPAN>. Örebro: LäroMedia AB</P>
<P class="p1052 ft8">Danermark, B., Germundsson, P. & Englund, U. (2009) <SPAN class="ft11">Sam- verkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri</SPAN>. Örebro: Örebro universitet, Hälsoakademin.</P>
<P class="p1053 ft8">Englund, U., Germundsson, P. & Danermark, B. (2010) <SPAN class="ft11">Sam- verkan kring och organisation av resurser till målgruppen barn i behov av särskilt stöd. En kartläggning inom Örebro kommun</SPAN>. Örebro: Örebro universitet, Hälsoakademin.</P>
<P class="p1051 ft8">Egelund, N. & Tetler, S. (red) (2009) <SPAN class="ft11">Effekter af special- undervsiningen. Paedagogiske vilkår i komplicerede laerings- situationer og elevernes faglige, sociale og personlige resultater</SPAN>. Köpenhamn: Danmarks pedagogiska Universitetsforlag.</P>
<P class="p820 ft8">Eriksson, H. & Tideman, M. (2007) <SPAN class="ft11">Från Dubbla spår till elevhälsa</SPAN></P>
<P class="p1054 ft11">– en utvärdering av ett förändringsarbete<SPAN class="ft8">. Högskolan i Halmstad: Sektionen för hälsa och samhälle.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft8">Eriksson. H. & Tideman, M. (2010) <SPAN class="ft11">Levnadsvillkor idag och jäm- förelser med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1990-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> En studie om barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada i Halmstads kommun</SPAN>. Högskolan i Halmstad: Wigforssgruppen.</P>
<P class="p1051 ft8">Granlund, M. & Steensson, <NOBR>A-L.</NOBR> (1999) Klasslärare och konsu- lenter arbetar tillsammans – en studie av samarbetsformer, beslutsprocess och tillfredsställelse med service. I M. Granlund, <NOBR>A-L.</NOBR> Steénsson, L. <NOBR>Roll-Pettersson,</NOBR> E. <NOBR>Björck-Åkesson,</NOBR> M. Sundin, & A. Kylén (red) <SPAN class="ft11">Barn med flera funktionsnedsättningar i särskolan</SPAN>. Stockholm: Stiftelsen ALA.</P>
<P class="p1053 ft27">Granlund, M. & Steénsson, <NOBR>A-L.</NOBR> (1999) Vad kännetecknar effek- tiva team. I J. Löfstedt, & L. Lindqvist (red). <SPAN class="ft131">En friare skola</SPAN>. Lund: Studentlitteratur.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">438</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395433x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1055 ft8">Granlund, M. & Sundin, M. (1999). Funktionalitet i mål och metoder. I M. Granlund, <NOBR>A-L.Steénsson,</NOBR> L. <NOBR>Roll-Pettersson,</NOBR> E. <NOBR>Björck-Åkesson,</NOBR> M. Sundin, & A. Kylén (red) <SPAN class="ft11">Barn med flera funktionsnedsättningar i särskolan</SPAN>. Stockholm: Stiftelsen ALA.</P>
<P class="p1056 ft12"><SPAN class="ft13">Grosin, L. (1998) </SPAN>Rektorer i framgångsrika skolor – om skolkulturer<SPAN class="ft13">. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p1045 ft8">Gustafsson, <NOBR>J-E.,</NOBR> Allodi M., Westling, Alin Åkerman B., Eriksson, C., WEriksson, L., Granlund, M., Gustafsson, P., Ogden, T. & Persson, R. (2010) <SPAN class="ft11">School, Learning and Mental Health</SPAN>. Stock- holm: Kungliga vetenskapsakademin.</P>
<P class="p1043 ft8">Gustavsson, A. (red) (2004) <SPAN class="ft11">Delaktighetens språk</SPAN>. Lund: Student- litteratur.</P>
<P class="p1057 ft8">Hattie, J. (2009) <SPAN class="ft11">Visible learning</SPAN>. Routledge. UK.</P>
<P class="p1044 ft131"><SPAN class="ft27">Hemidahl Mattson, E. (2008) </SPAN>Mot en inkluderande skola? Skol- ledares syn på specialpedagogiska insatser. En jämförande studie 1996 och 2006<SPAN class="ft27">. Stockholm: Specialpedagogiska institutet.</SPAN></P>
<P class="p1041 ft11"><SPAN class="ft8">Högberg, B. (2007) </SPAN>Planering som social process – om delaktighet och barnets bästa<SPAN class="ft8">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p1043 ft8">Jakobsson, <NOBR>I-L.</NOBR> (2002) <SPAN class="ft11">Diagnos i skolan</SPAN>. Göteborg Studies in Education.</P>
<P class="p1044 ft27">Janson, U. (2004) Delaktighet som social process – om lekande och kamratkultur i förskola. I</P>
<P class="p1045 ft11"><SPAN class="ft8">Goffman, E. </SPAN>Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik<SPAN class="ft8">. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.</SPAN></P>
<P class="p1056 ft12"><SPAN class="ft13">Grosin, L. (1998). </SPAN>Rektorer i framgångsrika skolor – om skolkulturer<SPAN class="ft13">. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p11 ft8">Gustavsson, A. (red) <SPAN class="ft11">Delaktighetens språk</SPAN>. Lund: Studentlitteratur</P>
<P class="p1056 ft11"><SPAN class="ft8">Isaksson, J. (2009) </SPAN>Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd<SPAN class="ft8">. Doktors- avhandling. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet</SPAN></P>
<P class="p1043 ft11"><SPAN class="ft8">Jerlinder, K. (2010) </SPAN>Social rättvisa i inkluderande idrotts- undervisning för elever med rörelsehinder – En utopi? <SPAN class="ft8">Studies from The Swedish Institute for Disability Research No 33.</SPAN></P>
<P class="p1043 ft8">Jerlinder, K., Danermark, B. & Gill, P. (2009) Normative approaches to Justice in Physical Education for Pupils with Physical Disabilities – Dilemmas of Recognition and Redistri- bution. <SPAN class="ft11">Disability & Society</SPAN>. 24 (3) <NOBR>331–342.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">439</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395434x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1058 ft8">Kungliga vetenskapsakademin (2010) <SPAN class="ft11">School, learning and mental health</SPAN>.</P>
<P class="p1059 ft131"><SPAN class="ft27">Kärfve, E. (2001) </SPAN>Hjärnspöken – Damp och hotet mot folkhälsan<SPAN class="ft27">. Stockholm/Stehag: Symposion.</SPAN></P>
<P class="p1060 ft27">Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000): <SPAN class="ft131">Risk och prognos i socialt arbete med barn,</SPAN>forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Förlagshuset Gothia.</P>
<P class="p1061 ft8">Lillvist, A. (in press) Observations of social competence in young children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. <SPAN class="ft11">Early Child Development and Care</SPAN>.</P>
<P class="p1062 ft27">Lillvist, A. & Granlund, M. (accepted) Preschool children in need of support. Prevalence of disability categories versus functional difficulties. <SPAN class="ft131">Acta Paediatrica</SPAN>.</P>
<P class="p1061 ft27">Lundgren, M. & Persson, B. (2003). <SPAN class="ft131">Barn och unga i riskzonen. Samverkan och förebyggande arbete</SPAN>. Stockholm: Svenska kommunförbundet.</P>
<P class="p1061 ft27">Luttropp, A. (submitted) Preschool a place for promoting children´s participation?</P>
<P class="p1060 ft131"><SPAN class="ft27">Lutz, K. (2009) </SPAN>Kategorisering av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa processer<SPAN class="ft27">. Malmö Studies in Educational Sciences No 44.</SPAN></P>
<P class="p1061 ft8">Mineur, T. & Tideman, M. (2008). <SPAN class="ft11">I en klass för sig eller i klass med alla andra – grundskoleplacerade särskolelevers upplevelser av sin skolvardag</SPAN>. Högskolan i Halmstad: Sektionen för hälsa och samhälle/Wigforssgruppen.</P>
<P class="p1062 ft8">Mineur, T., Bergh, S. & Tideman, M. (2009). <SPAN class="ft11">Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning – en kunskapsöversikt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1998–2009</SPAN>.</NOBR> Handikapp och Habilitering, Stockholms läns landsting.</P>
<P class="p1063 ft11"><SPAN class="ft8">Molin, M. (2004). </SPAN>Att vara i särklass – om delaktighet och utan- förskap i gymnasiesärskolan<SPAN class="ft8">. Linköping/Örebro: Studies from The Swedish Institute for Disability Research No. 11.</SPAN></P>
<P class="p1062 ft8">Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Social- styrelsen (2007) <SPAN class="ft11">Strategi för samverkan – kring barn som far illa eller riskerar att fara illa</SPAN>.</P>
<P class="p1062 ft8">Nilholm, C. (2007) <SPAN class="ft11">Perspektiv på specialpedagogik</SPAN>. Lund: Student- litteratur.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395435x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1064 ft11"><SPAN class="ft8">Nordström, I. (2002) </SPAN>Samspel på jämlika och ojämlika villkor. Om lindrigt utvecklingsstörda skolbarns samspel och relationer med kamrater<SPAN class="ft8">. (Doktorsavhandling.) Stockholms universitet: Peda- gogiska institutionen.</SPAN></P>
<P class="p1065 ft8">Paulsson, K. & Stenberg, L. (2009). <SPAN class="ft11">Särskild, särskiljd eller avskiljd?</SPAN></P>
<P class="p1066 ft131">– om skolsitutatione för elever med rörelsehinder<SPAN class="ft27">. Stockholm: Rädda Barnen.</SPAN></P>
<P class="p1045 ft11"><SPAN class="ft8">Persson, B. (2008) </SPAN>Elevers olikhet och specialpedagogisk kunskap<SPAN class="ft8">. Stockholm: Liber</SPAN></P>
<P class="p1042 ft8">Qvarsell, B. (2001) Det problematiska och nödvändiga barn- perspektivet. I Montgomery & Qvarsell (red) <SPAN class="ft11">Perspektiv och förståelse. Att kunna se från olika håll</SPAN>. Stockholm: Carlssons.</P>
<P class="p1043 ft8">Regeringskansliet (2003) Skrivelse 2003/04:47 Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter.</P>
<P class="p1056 ft12"><SPAN class="ft13">Rosenqvist, J. (red.) (2009) </SPAN>Specialpedagogik i mångfaldens Sverige. Särskolelever med utländsk bakgrund<SPAN class="ft13">. Specialpedagogiska rap- porter och notiser från Högskolan Kristianstad, Nr 4.</SPAN></P>
<P class="p1046 ft8"><NOBR>Ringsby-Jansson,</NOBR> B. & Olsson, S. (2006) Outside the system – Life patterns of young adults with intellectual disabilities. <SPAN class="ft11">Scandi- navian Journal of Disability Research</SPAN>. – Taylor & Francis A S. – <NOBR>1501–7419.</NOBR> 8:1, s. <NOBR>22–37.</NOBR></P>
<P class="p1042 ft8">Schalock, M.D., Fredericks, B., Dalke, B.A. & Alberto, P.A. (1994) The house that TRACES built: A conceptual model of service delivery systems and implications for change. <SPAN class="ft11">The Journal of Special Education</SPAN>, 28, <NOBR>203-223.</NOBR></P>
<P class="p1043 ft131"><SPAN class="ft27">SOU (2003:35). </SPAN>För den jag är – om utbildning och utvecklings- störning<SPAN class="ft27">. Delbetänkande från </SPAN><NOBR><SPAN class="ft27">Carlbeck-kommittén.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft27"> Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p1046 ft11"><SPAN class="ft8">Stenhammar, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">A-M.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> (2009). </SPAN>Lyssna på mig – Barn och unga med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem. En systematisk kunskapsöversikt<SPAN class="ft8">. Halmstad: Hög- skolan i Halmstad.</SPAN></P>
<P class="p1048 ft8">Ståhl, Y., Granlund, M., <NOBR>Gäre-Andersson,</NOBR> B. & Enskär, K. (2010). Mapping of children’s health and development data on popu- lation level using the classification system <NOBR>ICF-CY.</NOBR> <SPAN class="ft11">Scandi- navian Journal of Public Health, electronic </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">pre-print</SPAN>.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">441</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395436x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p28 ft10">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1058 ft11"><SPAN class="ft8">Severinsson, S. (2010). </SPAN>Unga i normalitetens gränsland : under- visning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende<SPAN class="ft8">. Doktorsavhandling. Linköping : Depar- tment of Social- and Welfare studies, Faculty of Educational Sciences, Linköping University</SPAN></P>
<P class="p1062 ft8">Ståhl, Y., Granlund, M. & Enskär, K. (accepted) Views on health information and perceptions of standardized electronic records in Child- and School Health Services. <SPAN class="ft11">Journal of Nursing Management</SPAN>.</P>
<P class="p1063 ft11"><SPAN class="ft8">Szönyi, K. (2005) </SPAN>Särskolan som möjlighet och begränsning- elev- perspektiv på delaktighet och utanförskap<SPAN class="ft8">. Stockholm: Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p1062 ft8">Söder, M. & Grönvik, L. (2008) ” Intersektionalitet och functions- hinder” i Grönvik, L & Söder, M (red) (2008) <SPAN class="ft11">Bara functions- hindrad? Funktionshinder och intersektionalitet</SPAN>. Malmö: Gleerups.</P>
<P class="p1062 ft131"><SPAN class="ft27">Tideman, K. (2005) </SPAN>Skolgångens betydelse för fosterhemsplacerade barn. Fosterbarns, fosterföräldrars och lärares erfarenheter<SPAN class="ft27">. Halmstad: Högskolan i Halmstad.</SPAN></P>
<P class="p1061 ft8">Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L. & Jacobsson, K. (2004). <SPAN class="ft11">Den stora utmaningen. Om att se olikhet som resurs i skolan</SPAN>. Halmstad: Högskolan i Halmstad & Malmö Högskola.</P>
<P class="p1062 ft11"><SPAN class="ft8">Wendelborg, C. (2010) </SPAN>Å vokse opp med funksjonshrmming i skole og blant jevnaldrende. En studie om opplaeringstilbud og deltakelse blant barn med nedsatt funksjonsevne<SPAN class="ft8">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">PhD-avhandling</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Institut for sosial arbeid och helsevitenskap. Trondheim: NTNU</SPAN></P>
<P class="p1063 ft27">Willumsen, E. & Hallberg, L. (2003) Interprofessional collabo- ration with young people in residential care: some professional perspectives. <SPAN class="ft131">Journal of Interprofessional Care, 17</SPAN>, 4, <NOBR>389–400.</NOBR></P>
<P class="p1061 ft27">Ødegård, A. (2007) Time used on interprofessional collaboration in child mental health. <SPAN class="ft131">Journal of Interprofessional Care</SPAN>, 21, 1, <NOBR>45–54.</NOBR></P>
<P class="p1061 ft27">Ødegård, A. (2006). Exploring perceptions of Interprofessional collaboration in child mental health care. <SPAN class="ft131">International Journal of Integrated Care</SPAN>, 6, December.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395437x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft175">Bilagor</P>
<P class="p805 ft176"><NOBR>Bilaga1.Enkät”Samverkanombarnsomfarilla-projekten”</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr16 td129"><P class="p1067 ft177">37768</P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p1068 ft177">0</P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p1068 ft177">1</P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p1069 ft177">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td132"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr28 td134"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1070 ft177">1284101881</P>
<P class="p296 ft179">https://websurvey.textalk.se/se</P>
<P class="p412 ft180">Samverkan kring barn som far illa</P>
<P class="p1071 ft181"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi2.jpg/" id="inl_img1">= Frågan är obligatorisk</P>
<P class="p3 ft181"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi3.jpg/" id="inl_img2">= Du kommer att få olika följdfrågor beroende på hur du svarar</P>
<P class="p4 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi6.jpg/" id="inl_img5">Projektets namn och ort</P>
<P class="p1072 ft183"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi10.jpg/" id="inl_img9">Hur har – enligt din uppfattning – samverkan gestaltat sig efter att projektets finansiering från Skolverket (tidigare Myndigheten för skolutveckling) upphörde?</P>
<P class="p1073 ft184">Oförändrat, på samma nivå</P>
<P class="p1074 ft184">Utvecklats</P>
<P class="p1074 ft184">Minskat</P>
<P class="p1074 ft184">Upphört</P>
<P class="p1075 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi12.jpg/" id="inl_img11">Ange huvudskälet till detta</P>
<P class="p72 ft185">Om du svarade Utvecklats, Minskat eller Upphört på föregående fråga</P>
<P class="p1076 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi13.jpg/" id="inl_img12"><INGENBILD zsrc="GYB395437xi14.jpg/" id="inl_img13">Om du svarat Upphört: Ange ytterligare viktiga skäl till detta</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">443</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395438x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr21 td135"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p1077 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td137"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr0 td136"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td141"><P class="p28 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p28 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p28 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr29 td144"><P class="p28 ft188"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p28 ft187"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td141"><P class="p28 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr27 td142"><P class="p28 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr27 td143"><P class="p28 ft187"> </P></TD>
<TD class="tr29 td144"><P class="p28 ft188"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p28 ft187"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td141"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td141"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi5.jpg/" id="inl_img4">Vilka parter är <SPAN class="ft189">idag </SPAN>involverade i samverkan?</P>
<P class="p1078 ft184">Socialtjänsten</P>
<P class="p1079 ft184">Skolan</P>
<P class="p1074 ft184">BUP</P>
<P class="p1074 ft184">Polis</P>
<P class="p1080 ft184">Annan huvudsaklig part <INGENBILD zsrc="GYB395438xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi7.jpg/" id="inl_img6"></P>
<P class="p747 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GYB395438xi11.jpg/" id="inl_img10">Hur upplever du att <SPAN class="ft189">Socialtjänsten </SPAN>fungerar som samverkanspart?</P>
<P class="p1081 ft184">Mycket bra</P>
<P class="p1074 ft184">Bra</P>
<P class="p1074 ft184">Varken bra eller dåligt</P>
<P class="p1074 ft184">Dåligt</P>
<P class="p1074 ft184">Mycket dålig</P>
<P class="p1074 ft184">Ej relevant (är ej involverad i samverkan)</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">444</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395439x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1082 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi3.jpg/" id="inl_img2">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar särskilt bra med Socialtjänsten som part.<INGENBILD zsrc="GYB395439xi4.jpg/" id="inl_img3"><SPAN class="ft190"> 0/250</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr25 td149"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr25 td150"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr25 td151"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr17 td152"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td153"><P class="p28 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td154"><P class="p28 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td155"><P class="p28 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td81"><P class="p28 ft191"> </P></TD>
<TD class="tr30 td152"><P class="p28 ft191"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td153"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td154"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr27 td156"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td152"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td157"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr29 td158"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr29 td159"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr27 td152"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr31 td60"><P class="p1083 ft182">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar mindre bra/dåligt med Socialtjänsten som</P></TD>
<TD class="tr32 td160"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td161"><P class="p40 ft177">0/250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr30 td60"><P class="p28 ft192">part.</P></TD>
<TD class="tr26 td162"><P class="p28 ft193"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td163"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr27 td164"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr27 td165"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr16 td152"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td153"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr17 td154"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr17 td152"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td153"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr15 td155"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr15 td81"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr15 td152"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td157"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr29 td159"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr27 td81"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr27 td152"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1084 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi7.jpg/" id="inl_img6">I vilken omfattning upplever du att samverkan med denna part sker i förhållande till behovet av samverkan?</P>
<P class="p1078 ft184">I för liten omfattning</P>
<P class="p1079 ft184">I lagom omfattning</P>
<P class="p1074 ft184">I för stor omfattning</P>
<P class="p1085 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GYB395439xi11.jpg/" id="inl_img10">Hur upplever du att Skolan fungerar som samverkanspart?</P>
<P class="p1078 ft184">Mycket bra</P>
<P class="p1074 ft184">Bra</P>
<P class="p1074 ft184">Varken bra eller dåligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">445</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395440x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1086 ft184">Dåligt</P>
<P class="p1074 ft184">Mycket dålig</P>
<P class="p1074 ft184">Ej relevant (är ej involverad i samverkan)</P>
<P class="p358 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi3.jpg/" id="inl_img2">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar särskilt bra med Skolan som part.<INGENBILD zsrc="GYB395440xi4.jpg/" id="inl_img3"><SPAN class="ft190"> 0/250</SPAN></P>
<P class="p1087 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi6.jpg/" id="inl_img5">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar mindre bra/dåligt med Skolan som part.<INGENBILD zsrc="GYB395440xi7.jpg/" id="inl_img6"><SPAN class="ft190"> 0/250</SPAN></P>
<P class="p1088 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi10.jpg/" id="inl_img9">I vilken omfattning upplever du att samverkan med denna part sker i förhållande till behovet av samverkan?</P>
<P class="p1078 ft184">I för liten omfattning</P>
<P class="p1074 ft184">I lagom omfattning</P>
<P class="p1074 ft184">I för stor omfattning</P>
<P class="p1089 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi13.jpg/" id="inl_img12"><INGENBILD zsrc="GYB395440xi14.jpg/" id="inl_img13">Hur upplever du att <SPAN class="ft189">BUP </SPAN>fungerar som samverkanspart?</P>
<P class="p1078 ft184">Mycket bra</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">446</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395441x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1090 ft184">Bra</P>
<P class="p1091 ft184">Varken bra eller dåligt</P>
<P class="p1091 ft184">Dåligt</P>
<P class="p1092 ft184">Mycket dålig</P>
<P class="p1091 ft184">Ej relevant (är ej involverad i samverkan)</P>
<P class="p1093 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395441xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395441xi3.jpg/" id="inl_img2">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar särskilt bra med BUP som part.<INGENBILD zsrc="GYB395441xi4.jpg/" id="inl_img3"><SPAN class="ft190"> 0/250</SPAN></P>
<P class="p1094 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395441xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395441xi6.jpg/" id="inl_img5">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar mindre bra/dåligt med BUP som part.</P>
<P class="p1088 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395441xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GYB395441xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395441xi9.jpg/" id="inl_img8">I vilken omfattning upplever du att samverkan med denna part sker i förhållande till behovet av samverkan?</P>
<P class="p1095 ft184">I för liten omfattning</P>
<P class="p1091 ft184">I lagom omfattning</P>
<P class="p1092 ft184">I för stor omfattning</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">447</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395442x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi5.jpg/" id="inl_img4">Hur upplever du att <SPAN class="ft189">Polisen </SPAN>fungerar som samverkanspart?</P>
<P class="p1078 ft184">Mycket bra</P>
<P class="p1074 ft184">Bra</P>
<P class="p1074 ft184">Varken bra eller dåligt</P>
<P class="p1079 ft184">Dåligt</P>
<P class="p1074 ft184">Mycket dålig</P>
<P class="p1074 ft184">Ej relevant (är ej involverad i samverkan)</P>
<P class="p1093 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi7.jpg/" id="inl_img6">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar särskilt bra med Polisen som part.<INGENBILD zsrc="GYB395442xi8.jpg/" id="inl_img7"><SPAN class="ft190"> 0/250</SPAN></P>
<P class="p1096 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi10.jpg/" id="inl_img9">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar mindre bra/dåligt med Polisen som part.<INGENBILD zsrc="GYB395442xi11.jpg/" id="inl_img10"><SPAN class="ft190"> 0/250</SPAN></P>
<P class="p1094 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi13.jpg/" id="inl_img12"><INGENBILD zsrc="GYB395442xi14.jpg/" id="inl_img13">I vilken omfattning upplever du att samverkan med denna part sker i förhållande till behovet av samverkan?</P>
<P class="p1078 ft184">I för liten omfattning</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">448</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395443x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft184">I lagom omfattning</P>
<P class="p1002 ft184">I för stor omfattning</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p1082 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395443xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395443xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395443xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395443xi5.jpg/" id="inl_img4">Hur upplever du att <SPAN class="ft189">annan ovan angiven huvudsaklig part </SPAN>fungerar som samverkanspart?</P>
<P class="p1078 ft184">Mycket bra</P>
<P class="p1079 ft184">Bra</P>
<P class="p1074 ft184">Varken bra eller dåligt</P>
<P class="p1074 ft184">Dåligt</P>
<P class="p1074 ft184">Mycket dålig</P>
<P class="p1074 ft184">Ej relevant (är ej involverad i samverkan)</P>
<P class="p1097 ft183"><INGENBILD zsrc="GYB395443xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395443xi7.jpg/" id="inl_img6">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar särskilt bra med annan ovan angiven huvudsaklig part.</P>
<P class="p1098 ft194"><INGENBILD zsrc="GYB395443xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395443xi9.jpg/" id="inl_img8">Beskriv kortfattat (med max 250 tecken) vad som fungerar mindre bra/dåligt med annan ovan angiven huvudsaklig part.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft177">0/250</P>
<P class="p1099 ft177">0/250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft186">449</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395444x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1082 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395444xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395444xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395444xi4.jpg/" id="inl_img3">I vilken omfattning upplever du att samverkan med denna part sker i förhållande till behovet av samverkan?</P>
<P class="p1100 ft184">I för liten omfattning</P>
<P class="p1101 ft184">I lagom omfattning</P>
<P class="p1101 ft184">I för stor omfattning</P>
<P class="p1085 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395444xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395444xi6.jpg/" id="inl_img5">Ange de två sakfrågor där du tycker samverkan har fungerat bäst?</P>
<P class="p1102 ft184">1.</P>
<P class="p1002 ft184">2.</P>
<P class="p1103 ft182"><INGENBILD zsrc="GYB395444xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GYB395444xi8.jpg/" id="inl_img7">Ange de två sakfrågor där du tycker samverkan har fungerat sämst?</P>
<P class="p1104 ft184">1.</P>
<P class="p1105 ft184">2.</P>
<P class="p691 ft182">Klicka på knappen "Svara" för att ange ditt svar</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">450</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395445x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft176">Bilaga2.Enkät”Pedagogersupplevelseavsamverkan”</P>
<P class="p1106 ft195">Pedagogers upplevelse av samverkan kring utsatta barn</P>
<P class="p1107 ft181"><INGENBILD zsrc="GYB395445xi2.jpg/" id="inl_img1">= Frågan är obligatorisk</P>
<P class="p3 ft181"><INGENBILD zsrc="GYB395445xi3.jpg/" id="inl_img2">= Du kommer att få olika följdfrågor beroende på hur du svarar</P>
<P class="p1108 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395445xi4.jpg/" id="inl_img3">Ålder</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr33 td21"><P class="p28 ft196">Kön</P></TD>
<TD class="tr33 td169"><P class="p28 ft197">man</P></TD>
<TD class="tr33 td4"><P class="p28 ft184">kvinna</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1109 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395445xi5.jpg/" id="inl_img4">Jag är verksam som</P>
<P class="p1110 ft197">Lärare</P>
<P class="p1081 ft197">Resurspedagog</P>
<P class="p1078 ft197">Speciallärare</P>
<P class="p1078 ft197">Specialpedagog</P>
<P class="p1078 ft197">Pedagogisk ledare</P>
<P class="p1078 ft197">Annat</P>
<P class="p1111 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395445xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395445xi7.jpg/" id="inl_img6">Hur många år har du varit verksam som pedagog/lärare?</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">451</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395446x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi3.jpg/" id="inl_img2">I vilken typ av skola är du huvudsakligen verksam?</P>
<P class="p1073 ft197">kommunal skola</P>
<P class="p1078 ft197">friskola</P>
<P class="p1078 ft197">specialskola</P>
<P class="p1078 ft197">annan typ av skola</P>
<P class="p1112 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi7.jpg/" id="inl_img6">På vilken nivå är du huvudsakligen verksam?</P>
<P class="p1110 ft197">förskola</P>
<P class="p1078 ft197">grundskola</P>
<P class="p1081 ft197">gymnasieskola</P>
<P class="p1112 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi9.jpg/" id="inl_img8">På vilken typ av program är du huvudsakligen verksam?</P>
<P class="p1110 ft197">studieförberedande</P>
<P class="p1078 ft197">yrkesförberedande</P>
<P class="p1078 ft197">individuellt program</P>
<P class="p1112 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GYB395446xi11.jpg/" id="inl_img10">Vilken är din nuvarande huvudsakliga ämnesinriktning?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr33 td170"><P class="p28 ft197">teoretiska ämnen</P></TD>
<TD class="tr33 td171"><P class="p28 ft184">praktiska ämnen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">452</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395447x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1082 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395447xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395447xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395447xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395447xi5.jpg/" id="inl_img4">Jag har i mitt nuvarande arbete erfarenhet av att arbeta med elever med missbruk (alkohol, droger)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr33 td169"><P class="p28 ft197">Ja</P></TD>
<TD class="tr33 td172"><P class="p28 ft184">Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1113 ft198">MISSBRUK</P>
<P class="p1114 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395447xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395447xi7.jpg/" id="inl_img6">Hur tycker du att omfattningen av problemet med missbruk har förändrats under de senaste åren?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr29 td173"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td169"><P class="p28 ft197">ökat</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td169"><P class="p28 ft197">oförändrat</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td169"><P class="p28 ft197">minskat</P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p28 ft197">ingen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td173"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td61"><P class="p28 ft184">uppfattning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td173"></TD>
<TD class="tr34 td169"><P class="p28 ft199"> </P></TD>
<TD class="tr34 td169"><P class="p28 ft199"> </P></TD>
<TD class="tr34 td169"><P class="p28 ft199"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1084 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395447xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395447xi9.jpg/" id="inl_img8">Med vem och i vilken omfattning upplever du behov av att samverka med om elever med missbruk?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr29 td115"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p1115 ft184">medelstort</P></TD>
<TD class="tr29 td43"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td115"><P class="p28 ft197">stort behov</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p1115 ft184">behov</P></TD>
<TD class="tr33 td43"><P class="p28 ft197">litet behov inget behov</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1116 ft197">a. skolhälsovården</P>
<P class="p1117 ft197">b. studie- och yrkesvalspersonal</P>
<P class="p1118 ft197">c. specialpedagog</P>
<P class="p1117 ft197">d. kurator</P>
<P class="p1118 ft197">e. skolledning</P>
<P class="p1117 ft197">f. lärarkollegor</P>
<P class="p1117 ft197">g. barn- och ungdomspsykiatrin</P>
<P class="p1118 ft197">h. annan enhet inom hälso- och sjukvården</P>
<P class="p1117 ft197">i. polis</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">453</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395448x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1119 ft197">j. socialtjänst</P>
<P class="p1120 ft197">k. familjen</P>
<P class="p1121 ft197">l. frivilligorganisation</P>
<P class="p1120 ft197">m. annan organisation</P>
<P class="p1122 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395448xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395448xi3.jpg/" id="inl_img2">Anser du att den samverkan som förekommer inom missbruksområdet är</P>
<P class="p1123 ft197">tillräcklig otillräcklig</P>
<P class="p1124 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395448xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395448xi5.jpg/" id="inl_img4">Vilka av följande faktorer uppfattar du vara ett hinder för samverkan inom missbruksområdet?</P>
<P class="p0 ft177">Flera svar kan anges</P>
<P class="p1123 ft197">tidsbrist</P>
<P class="p1100 ft197">bristande kunskap</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från kollegor</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från skolledning</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från elevhälsan</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från annan personal</P>
<P class="p1125 ft197">elevens förhållningssätt</P>
<P class="p1100 ft197">föräldrarnas förhållningssätt</P>
<P class="p1100 ft197">regelverk</P>
<P class="p1100 ft197">andras uppfattning om hur problemet skall hanteras</P>
<P class="p1100 ft197">extern aktörs agerande</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">454</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395449x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1086 ft197">otillräckligt eget beslutsmandat</P>
<P class="p1126 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi4.jpg/" id="inl_img3">Upplever du att samverkan om elever med missbruk utgör ett hinder att fullt ut stödja den utsatta elevens pedagogiska utveckling?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr33 td121"><P class="p28 ft197">ja, i stor utsträckning</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p28 ft197">ja, till viss del</P></TD>
<TD class="tr33 td175"><P class="p28 ft184">nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1109 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi6.jpg/" id="inl_img5">Om du svarat ja ange vilken/vilka typ/er av hinder du upplever</P>
<P class="p1127 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi8.jpg/" id="inl_img7">Anser du att det finns behov av fortsatt utveckling av samverkan inom missbruksområdet?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr33 td176"><P class="p28 ft197">ja, stort behov</P></TD>
<TD class="tr33 td177"><P class="p28 ft197">ja, visst behov</P></TD>
<TD class="tr33 td178"><P class="p28 ft197">nej</P></TD>
<TD class="tr33 td179"><P class="p28 ft184">ingen uppfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1075 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi12.jpg/" id="inl_img11">Jag har i mitt nuvarande arbete erfarenhet av att arbeta med elever med psykisk ohälsa</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr33 td169"><P class="p28 ft197">Ja</P></TD>
<TD class="tr33 td172"><P class="p28 ft184">Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1128 ft198">PSYKISK HÄLSA</P>
<P class="p1114 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi13.jpg/" id="inl_img12"><INGENBILD zsrc="GYB395449xi14.jpg/" id="inl_img13">Hur tycker du att omfattningen av problemet med psykisk ohälsa har förändrats under de senaste åren?</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">455</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395450x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr33 td178"><P class="p28 ft197">ökat</P></TD>
<TD class="tr33 td180"><P class="p28 ft197">oförändrat</P></TD>
<TD class="tr33 td176"><P class="p28 ft197">minskat</P></TD>
<TD class="tr33 td179"><P class="p28 ft184">ingen uppfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1129 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395450xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395450xi3.jpg/" id="inl_img2">Med vem och i vilken omfattning upplever du behov av att samverka med om elever med psykisk ohälsa?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr29 td115"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr29 td181"><P class="p1115 ft184">medelstort</P></TD>
<TD class="tr29 td43"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td115"><P class="p28 ft197">stort behov</P></TD>
<TD class="tr33 td181"><P class="p1115 ft184">behov</P></TD>
<TD class="tr33 td43"><P class="p28 ft197">litet behov inget behov</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1116 ft197">a. skolhälsovården</P>
<P class="p1117 ft197">b. studie- och yrkesvalspersonal</P>
<P class="p1118 ft197">c. specialpedagog</P>
<P class="p1117 ft197">d. kurator</P>
<P class="p1118 ft197">e. skolledning</P>
<P class="p1117 ft197">f. lärarkollegor</P>
<P class="p1117 ft197">g. barn- och ungdomspsykiatrin</P>
<P class="p1118 ft197">h. annan enhet inom hälso- och sjukvården</P>
<P class="p1117 ft197">i. polis</P>
<P class="p1117 ft197">j. socialtjänst</P>
<P class="p1118 ft197">k. familjen</P>
<P class="p1117 ft197">l. frivilligorganisation</P>
<P class="p1118 ft197">m. annan organisation</P>
<P class="p497 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395450xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395450xi5.jpg/" id="inl_img4">Anser du att den samverkan som förekommer om elever med psykisk ohälsa är</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">456</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395451x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1086 ft197">tillräcklig otillräcklig</P>
<P class="p1109 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395451xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395451xi3.jpg/" id="inl_img2">Vilka av följande faktorer uppfattar du vara ett hinder för samverkan inom området psykisk ohälsa?</P>
<P class="p72 ft177">Flera svar kan anges</P>
<P class="p1073 ft197">tidsbrist</P>
<P class="p1078 ft197">bristande kunskap</P>
<P class="p1078 ft197">bristande stöd från kollegor</P>
<P class="p1078 ft197">bristande stöd från skolledning</P>
<P class="p1078 ft197">bristande stöd från elevhälsan</P>
<P class="p1078 ft197">bristande stöd från annan personal</P>
<P class="p1081 ft197">elevens förhållningssätt</P>
<P class="p1078 ft197">föräldrarnas förhållningssätt</P>
<P class="p1078 ft197">regelverk</P>
<P class="p1078 ft197">andras uppfattning om hur problemet skall hanteras</P>
<P class="p1078 ft197">extern aktörs agerande</P>
<P class="p1078 ft197">otillräckligt eget beslutsmandat</P>
<P class="p1130 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395451xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395451xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395451xi6.jpg/" id="inl_img5">Upplever du att samverkan om elever med psykisk ohälsa utgör ett hinder att fullt ut stödja den utsatta elevens pedagogiska utveckling?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr33 td121"><P class="p28 ft197">ja, i stor utsträckning</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p28 ft197">ja, till viss del</P></TD>
<TD class="tr33 td175"><P class="p28 ft184">nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">457</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395452x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1082 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi3.jpg/" id="inl_img2">Om du svarat ja ange vilken/vilka typ/er av hinder du upplever</P>
<P class="p1127 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi5.jpg/" id="inl_img4">Anser du att det finns behov av fortsatt utveckling av samverkan inom psykisk ohälsa?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr33 td176"><P class="p28 ft197">ja, stort behov</P></TD>
<TD class="tr33 td176"><P class="p28 ft197">ja, visst behov</P></TD>
<TD class="tr33 td182"><P class="p28 ft197">nej</P></TD>
<TD class="tr33 td183"><P class="p28 ft184">ingen uppfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1075 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi9.jpg/" id="inl_img8">Jag har i mitt nuvarande arbete erfarenhet av att arbeta med elever med otillåten frånvaro</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr33 td169"><P class="p28 ft197">Ja</P></TD>
<TD class="tr33 td172"><P class="p28 ft184">Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1128 ft198">OTILLÅTEN FRÅNVARO</P>
<P class="p1114 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi11.jpg/" id="inl_img10">Hur tycker du att omfattningen av problemet med otillåten frånvaro har förändrats under de senaste åren?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr33 td178"><P class="p28 ft197">ökat</P></TD>
<TD class="tr33 td180"><P class="p28 ft197">oförändrat</P></TD>
<TD class="tr33 td176"><P class="p28 ft197">minskat</P></TD>
<TD class="tr33 td179"><P class="p28 ft184">ingen uppfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1131 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi13.jpg/" id="inl_img12"><INGENBILD zsrc="GYB395452xi14.jpg/" id="inl_img13">Med vem och i vilken omfattning upplever du behov av att samverka med om elever med otillåten frånvaro?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr29 td115"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p1115 ft184">medelstort</P></TD>
<TD class="tr29 td43"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td115"><P class="p28 ft197">stort behov</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p1115 ft184">behov</P></TD>
<TD class="tr33 td43"><P class="p28 ft197">litet behov inget behov</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">458</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB395/GYB395453x1.jpg" style="width:728px;height:1031px" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1082 ft197">a. skolhälsovården</P>
<P class="p1117 ft197">b. studie- och yrkesvalspersonal</P>
<P class="p1118 ft197">c. specialpedagog</P>
<P class="p1117 ft197">d. kurator</P>
<P class="p1118 ft197">e. skolledning</P>
<P class="p1117 ft197">f. lärarkollegor</P>
<P class="p1117 ft197">g. barn- och ungdomspsykiatrin</P>
<P class="p1118 ft197">h. annan enhet inom hälso- och sjukvården</P>
<P class="p1117 ft197">i. polis</P>
<P class="p1117 ft197">j. socialtjänst</P>
<P class="p1118 ft197">k. familjen</P>
<P class="p1117 ft197">l. frivilligorganisation</P>
<P class="p1118 ft197">m. annan organisation</P>
<P class="p1132 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395453xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395453xi3.jpg/" id="inl_img2">Anser du att den samverkan som förekommer om elever med otillåten frånvaro är</P>
<P class="p1110 ft197">tillräcklig otillräcklig</P>
<P class="p1103 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395453xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395453xi5.jpg/" id="inl_img4">Vilka av följande faktorer uppfattar du vara ett hinder för samverkan inom området otillåten frånvaro?</P>
<P class="p0 ft177">Flera svar kan anges</P>
<P class="p1110 ft197">tidsbrist</P>
<P class="p1081 ft197">bristande kunskap</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">459</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395454x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1133 ft197">bristande stöd från kollegor</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från skolledning</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från elevhälsan</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från annan personal</P>
<P class="p1100 ft197">elevens förhållningssätt</P>
<P class="p1125 ft197">föräldrarnas förhållningssätt</P>
<P class="p1100 ft197">regelverk</P>
<P class="p1100 ft197">andras uppfattning om hur problemet skall hanteras</P>
<P class="p1100 ft197">extern aktörs agerande</P>
<P class="p1100 ft197">otillräckligt eget beslutsmandat</P>
<P class="p1134 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395454xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395454xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395454xi4.jpg/" id="inl_img3">Upplever du att samverkan om elever med otillåten frånvaro utgör ett hinder att fullt ut stödja den utsatta elevens pedagogiska utveckling?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr33 td100"><P class="p28 ft197">ja, i stor utsträckning</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p28 ft197">ja, till viss del</P></TD>
<TD class="tr33 td172"><P class="p28 ft197">nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1109 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395454xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395454xi6.jpg/" id="inl_img5">Om du svarat ja ange vilken/vilka typ/er av hinder du upplever</P>
<P class="p1127 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395454xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GYB395454xi8.jpg/" id="inl_img7">Anser du att det finns behov av fortsatt utveckling av samverkan inom otillåten frånvaro?</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">460</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395455x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr33 td176"><P class="p28 ft197">ja, stort behov</P></TD>
<TD class="tr33 td177"><P class="p28 ft197">ja, visst behov</P></TD>
<TD class="tr33 td178"><P class="p28 ft197">nej</P></TD>
<TD class="tr33 td179"><P class="p28 ft184">ingen uppfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1075 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395455xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395455xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395455xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395455xi5.jpg/" id="inl_img4">Jag har i mitt nuvarande arbete erfarenhet av att arbeta med elever med kriminalitet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr33 td169"><P class="p28 ft197">Ja</P></TD>
<TD class="tr33 td172"><P class="p28 ft184">Nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1113 ft198">KRIMINALITET</P>
<P class="p1084 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395455xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GYB395455xi7.jpg/" id="inl_img6">Hur tycker du att omfattningen av problemet med kriminalitet har förändrats under de senaste åren?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr33 td178"><P class="p28 ft197">ökat</P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p28 ft197">oförändrat</P></TD>
<TD class="tr33 td176"><P class="p28 ft197">minskat</P></TD>
<TD class="tr33 td183"><P class="p28 ft184">ingen uppfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1135 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395455xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GYB395455xi9.jpg/" id="inl_img8">Med vem och i vilken omfattning upplever du behov av att samverka med om elever med kriminalitet?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr29 td115"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p1115 ft184">medelstort</P></TD>
<TD class="tr29 td43"><P class="p28 ft178"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td115"><P class="p28 ft197">stort behov</P></TD>
<TD class="tr33 td50"><P class="p1115 ft184">behov</P></TD>
<TD class="tr33 td43"><P class="p28 ft197">litet behov inget behov</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1116 ft197">a. skolhälsovården</P>
<P class="p1117 ft197">b. studie- och yrkesvalspersonal</P>
<P class="p1118 ft197">c. specialpedagog</P>
<P class="p1117 ft197">d. kurator</P>
<P class="p1117 ft197">e. skolledning</P>
<P class="p1118 ft197">f. lärarkollegor</P>
<P class="p1117 ft197">g. barn- och ungdomspsykiatrin</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">461</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395456x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1119 ft197">h. annan enhet inom hälso- och sjukvården</P>
<P class="p1120 ft197">i. polis</P>
<P class="p1121 ft197">j. socialtjänst</P>
<P class="p1120 ft197">k. familjen</P>
<P class="p1121 ft197">l. frivilligorganisation</P>
<P class="p1120 ft197">m. annan organisation</P>
<P class="p1122 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395456xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395456xi3.jpg/" id="inl_img2">Anser du att den samverkan som förekommer om elever med kriminalitet är</P>
<P class="p1123 ft197">tillräcklig otillräcklig</P>
<P class="p1103 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395456xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GYB395456xi5.jpg/" id="inl_img4">Vilka av följande faktorer uppfattar du vara ett hinder för samverkan inom området kriminalitet?</P>
<P class="p0 ft177">Flera svar kan anges</P>
<P class="p1136 ft197">tidsbrist</P>
<P class="p1100 ft197">bristande kunskap</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från kollegor</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från skolledning</P>
<P class="p1125 ft197">bristande stöd från elevhälsan</P>
<P class="p1100 ft197">bristande stöd från annan personal</P>
<P class="p1100 ft197">elevens förhållningssätt</P>
<P class="p1100 ft197">föräldrarnas förhållningssätt</P>
<P class="p1100 ft197">regelverk</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">462</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395457x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1086 ft197">andras uppfattning om hur problemet skall hanteras</P>
<P class="p1078 ft197">extern aktörs agerande</P>
<P class="p1078 ft197">otillräckligt eget beslutsmandat</P>
<P class="p1137 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi4.jpg/" id="inl_img3">Upplever du att samverkan om elever med kriminalitet utgör ett hinder att fullt ut stödja den utsatta elevens pedagogiska utveckling?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr33 td121"><P class="p28 ft197">ja, i stor utsträckning</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p28 ft197">ja, till viss del</P></TD>
<TD class="tr33 td175"><P class="p28 ft184">nej</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1109 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi6.jpg/" id="inl_img5">Om du svarat ja ange vilken/vilka typ/er av hinder du upplever</P>
<P class="p1127 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi8.jpg/" id="inl_img7">Anser du att det finns behov av fortsatt utveckling av samverkan inom kriminalitet?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr33 td176"><P class="p28 ft197">ja, stort behov</P></TD>
<TD class="tr33 td177"><P class="p28 ft197">ja, visst behov</P></TD>
<TD class="tr33 td178"><P class="p28 ft197">nej</P></TD>
<TD class="tr33 td179"><P class="p28 ft184">ingen uppfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1138 ft196"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GYB395457xi10.jpg/" id="inl_img9">Vilken/vilka av följande andra grupper av utsatta barn upplever du kräver att du samverkar med externa aktörer (t.ex. socialtjänst, BUP, polis)?</P>
<P class="p0 ft177">Ange de tre viktigaste.</P>
<P class="p1110 ft197">mobbning, hot, våld eller andra övergrepp av jämnåriga</P>
<P class="p1078 ft197">fysiskt eller psykiskt våld</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">463</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395458x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr16 td168"><P class="p28 ft174">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft174">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1133 ft197">hedersrelaterat våld och förtryck</P>
<P class="p1100 ft197">sexuella övergrepp</P>
<P class="p1100 ft197">kränkningar</P>
<P class="p1100 ft197">fysisk eller psykisk försummelse</P>
<P class="p1100 ft197">självdestruktivt beteende</P>
<P class="p1125 ft197">bevittnat våld av eller mot närstående vuxna och barn</P>
<P class="p1100 ft197">barn och unga som lever med skyddade personuppgifter</P>
<P class="p1093 ft196">Här slutar enkäten. Klicka på knappen Svara längre ner till höger för att avge ditt svar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft186">464</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395459x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr16 td78"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1139 ft62">Bilaga 3 Problemtyngd: indexberäkning</P>
<P class="p1140 ft8">Andel pedagoger som uppger att följande förhållanden föreligger fördelat på de fyra huvudområdena.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr3 td184"><P class="p28 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr3 td185"><P class="p1141 ft163">Missbruk</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p49 ft163">Psykisk ohälsa</P></TD>
<TD class="tr3 td186"><P class="p1142 ft64">Otillåten frånvaro</P></TD>
<TD class="tr3 td109"><P class="p1143 ft157">Kriminalitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td187"><P class="p33 ft62">Ökning av problemet</P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p1144 ft62">44</P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p1145 ft62">74</P></TD>
<TD class="tr21 td188"><P class="p1142 ft64">66</P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p1143 ft64">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td187"><P class="p33 ft157">Otillräcklig samverkan</P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p1144 ft62">75</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1145 ft62">82</P></TD>
<TD class="tr2 td188"><P class="p1142 ft64">82</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1143 ft64">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td187"><P class="p33 ft62">Pedagogiska hinder</P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p1144 ft62">50</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1145 ft62">62</P></TD>
<TD class="tr2 td188"><P class="p1142 ft64">62</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1143 ft64">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td187"><P class="p33 ft62">Brist på kunskap</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p1144 ft62">75</P></TD>
<TD class="tr3 td72"><P class="p1145 ft62">74</P></TD>
<TD class="tr3 td188"><P class="p1142 ft64">64</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p1143 ft64">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td187"><P class="p33 ft62">Brist på tid</P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p1144 ft62">69</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1145 ft62">70</P></TD>
<TD class="tr2 td188"><P class="p1142 ft64">64</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1143 ft64">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td187"><P class="p33 ft157">Stort utvecklingsbehov</P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p1144 ft62">69</P></TD>
<TD class="tr2 td72"><P class="p1145 ft62">72</P></TD>
<TD class="tr2 td188"><P class="p1142 ft64">63</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p1143 ft64">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td184"><P class="p33 ft62">Medelvärde</P></TD>
<TD class="tr15 td185"><P class="p1144 ft62">64</P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p1145 ft62">72</P></TD>
<TD class="tr15 td186"><P class="p1142 ft64">67</P></TD>
<TD class="tr15 td109"><P class="p1143 ft64">72</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">465</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<P class="p853 ft10">Bilaga 5</P>
<P class="p857 ft7">Teknisk rapport</P>
<P class="p1146 ft8">I denna bilaga beskrivs kommunstudiens genomförande närmare.</P>
<P class="p1147 ft28">Syfte</P>
<P class="p1148 ft8">Syftet med kommunstudien är att få ett underlag för att kartlägga och analysera hur förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet med kommunala huvudmän arbetar med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Underlaget kommer även att bidra till bilden av hur kommunala huvudmän inom ovan nämnda verk- samheter samverkar med socialtjänst, polis och hälso- och sjuk- vård. Utifrån kartläggningen analyseras arbetssätt, hinder och fram- gångsfaktorer. Kartläggning och analys bildar en grund för förslag på åtgärder som kan förbättra arbetet samt på åtgärder som underlättar samverkan mellan de olika parterna.</P>
<P class="p1149 ft8">Kommunstudien ger även empirisk grund för utredningens överväganden när det gäller tydliggörandet av skolans uppdrag inom utredningens område.</P>
<P class="p1150 ft8">I inledningen av utredningsarbetet konstaterades att det sak- nades information på nationell nivå om hur förskola, skola och elevhälsa arbetar med utredningens målgrupp. Grundskolan är för- hållandevis väl kartlagd på nationell nivå men informationsläget är betydligt sämre när det gäller övriga verksamheter. Därför bedömdes det som nödvändigt, för att kartlägga hur förskola och skolan arbetar med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, att genomföra en kommunstudie.</P>
<P class="p1151 ft15">Operationalisering</P>
<P class="p1152 ft27">En inledande tolkning av uppdraget består i att klargöra mål- gruppen för utredningen. För att kunna fråga dem som arbetar med utredningens målgrupp, krävs en närmare definition av mål-</P>
<P class="p1153 ft19">467</P>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p28 ft10">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">gruppen. Den tolkning som har gjorts i dialog med verksamma i förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet innebär att när uppgiften är att upptäcka vilka dessa barn och elever är kan lärare och annan personal inte på förhand känna till detta. Därför är det centralt att se att uppdraget i denna del kan gälla alla barn då ingen i förväg kan uteslutas. Utredningens tolkning av målgrup- pen innebär således att skolans kapacitet att arbeta med tidig upptäckt och adekvata insatser fokuseras samtidigt som de elever som har mycket allvarliga problem uppmärksammas särskilt. Det innebär också att alla i förskolan och skolan någon gång, i sitt arbete, kan komma i kontakt med de barn och elever som utred- ningen rör.</P>
<P class="p1154 ft8">Kartläggningsuppgiften förtydligades vidare vid intervjuerna i ett antal frågeställningar. Det är till exempel centralt, att inför intervjuer om arbetet också ta reda på vilka de själva uppfattar ingår i utredningens målgrupp. Det var också viktigt att ta reda på hur de intervjuade ser på sitt uppdrag för att senare kunna få svar på hur de gör i det faktiska arbetet med utredningens mål- grupp. Vidare kommer upplevda framgångsfaktorer och hinder i arbetet samt hur de intervjuade ser på kunskapsstöd från natio- nell nivå lyftas fram som är frågor som behandlats under kom- munstudien.</P>
<P class="p1155 ft15">Metod</P>
<P class="p1156 ft8">Då information efterfrågas om hur en organisation fungerar och verksamma inom den arbetar med särskilda frågor bedöms en metod som ger möjlighet att få spontana svar, längre som kort- are och där möjlighet finns att ta vara på vad som uttrycks i intervjusituationen som mest lämplig. I det här fallet samtals- intervjuer. Den kvalitativa metodens styrka i allmänhet och gruppintervjuer i synnerhet är att samtliga svar kan tas tillvara oavsett hur de uttrycks samtidigt som ett stort antal personers svar kan inhämtas. Gruppintervjuer innebär också möjlighet att</P>
<P class="p1157 ft19">468</P>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td189"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1158 ft8">ställa förtydligande frågor, vilket betyder att man har kontroll över primärdata.</P>
<P class="p236 ft8">Inför intervjuerna har ett antal frågor formulerats. De har i intervjusituationerna fungerat som utgångspunkt, beroende på vilka svar som getts har också kompletterande frågor ställts som inte har varit formulerade på förhand. Inför intervjuerna har frå- gorna skickats ut till den person på kommunnivå som varit i kontakt med utredningen och varit ansvarig för organiserandet av upplägg och urval av deltagande i gruppintervjuerna. Frågor och direktiv har distribuerats vidare till de personer som utred- ningen har träffat. I de allra flesta fall har de intervjuade tagit del av direktiven och frågorna på förhand. I ett fåtal fall har intervju- personen antingen tagit del av frågor och/eller direktiv i sent skede alternativt fått kännedom om sitt deltagande samma dag eller kvällen innan sitt deltagande i mötet och därför inte tagit del av ovan nämnda handlingar förrän under intervjun.</P>
<P class="p229 ft8">Från utredningens sida har tre till fyra personer deltagit i intervjuandet. För att få så hög likvärdighet i intervjusituationen som möjligt har samma person ställt frågor vid samtliga inter- vjuer. Varje intervju har spelats in med diktafon och anteck- ningar har förts under intervjuns gång. I snitt har i stort sett samtliga intervjuer haft en tidsram på en och en halv timme. I några fall har intervjutiden varit något kortare.</P>
<P class="p83 ft15">Urval</P>
<P class="p228 ft8">Direktiven beskriver hur utredningens fokus ska vara skolforms- övergripande. För att få en bild av samtliga delar av kommunens förskole- och skolverksamhets arbete bedömdes det lämpligt att tillbringa tre dagar för intervjuande i respektive kommun. I enlighet med givna tidsramar har åtta kommuner bedömts möj- liga att besöka. Ett så kallat positivt urval har använts. Ett krite- rium var att en kommun ska arbeta på ett intressant sätt i något avseende gällande utredningens frågor. Att vara framstående i ett eller flera fall innebär inte att kommunen behöver vara det i</P>
<P class="p1159 ft19">469</P>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p28 ft10">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">samtliga fall, istället innebär det att kommunen kan vara mindre framstående i andra frågor. Förslag på kommuner som erbjuder något intressant att studera togs fram i samarbete med den expertgrupp som är knuten till utredningen. De utvalda kom- munerna är Jönköping, Enköping, Huddinge, Storfors, Ystad, Helsingborg, Umeå och Göteborg. I urvalet var det också viktigt att en kommun inte själv erbjöd samtliga gymnasieutbildningar inom kommunen. Storfors är den kommun i urvalet som be- driver gymnasieskola i begränsad form (endast <NOBR>IV-program),</NOBR> därför har Karlstad och <NOBR>Karlstads-Hammarö</NOBR> gymnasieförvalt- ning också ingått i kommunstudien. Storfors gymnasieelever är varken samlade i en kommun eller vid en gymnasieskola, i stället finns ett flertal kommuner för gymnasieelever i Storfors att välja mellan. Det har inte inom ramen för utredningens uppdrag varit möjligt att besöka samtliga kommuner som tar emot gymnasie- elever från Storfors. I stället valdes Karlstad kommun ut, som dels kan ta emot elever från Storfors, dels elever från ett flertal andra värmländska kommuner.</P>
<P class="p1160 ft8">Då syftet har varit att ta reda på hur de intervjuade i kom- munen på den skola där de intervjuade är verksamma arbetar, har intervjuerna tagit formen av informantundersökningar. Informant- undersökningar används med fördel för att ge bästa möjliga skild- ring av hur något fungerar. De tillfrågade betraktas som källor. Valet av informantundersökning styrks ytterligare av att utred- ningen själva inte har haft kontroll över de personer som är ut- valda att ingå i intervjuerna. Samtliga av de verksamma på sko- lorna bör däremot kunna svara på hur man arbetar, oavsett vem som intervjuas.</P>
<P class="p214 ft8">Då definitionen har tolkats brett innebär det att samtliga barn och unga i skolverksamheten antas kunna, på något sätt och vid något tillfälle, ingå i gruppen. Det innebär också att alla verk- samma i skolan någon gång under något tillfälle kan komma att möta målgruppen. De yrkesgrupper som utredningen har träffat har därför inte avgränsats till särskilda skolformer eller klasser. Ett antal grupper av yrkeskategorier som utredningen har önskat träffa har specificerats inför kommunbesöken.</P>
<P class="p1161 ft19">470</P>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td189"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1162 ft8">Dessa grupper har varit; förskollärare, förskolechefer och spe- cialpedagoger som arbetat i förskolan. Vidare har utredningen intervjuat lärare och specialpedagoger i grundskolans tidigare del och lärare och specialpedagoger i grundskolans senare del samt rektorer i grundskolan. Intervjuer har också hållits med rektorer och lärare från gymnasieskolans studieförberedande och yrkes- förberedande program samt individuella programmet. Även före- trädare för elevhälsan i grundskolan och gymnasieskolan samt ansvariga politiker, förvaltningschefer och verksamhetschefer har deltagit i intervjuerna.</P>
<P class="p219 ft8">Inför mötet med respektive kommun har kontakt tagits med respektive kommuns förvaltningschef. Om nämnderna har varit tudelade, har kontakt tagits med förvaltningschefen för flest skolformer, vilket i praktiken har inneburit förskolan och grund- skolan. Urval av deltagande intervjupersoner såväl som vilken grupp de har tillhört under intervjun, har således legat på förvalt- ningschefen eller den som fått frågan delegerad i respektive kom- mun. Det är rimligt att föreställa sig att kontaktad förvaltnings- chef delegerar ärendet vidare, till annan person verksam i förvalt- ningen. Denne som i sin tur väljer ut representanter kan tänkas välja de som är representativa för verksamheten som denne arbetar för eller än troligare att representanter väljs ut som är särskilt framträdande i något avseende. Den delen av urvalet har utred- ningen inte haft kontroll över och oavsett hur urvalet har gått till kan det inte uteslutas att utredningen har träffat en majoritet av de olika kommunernas mer framträdande personal. Det skulle kunna resultera i att utredningen ges en mer skönmålad bild än vad som egentligen är fallet. Som kontrast till hur urvalet even- tuellt har gått till bör det ändå betonas att kritiska synpunkter framkommit i stor utsträckning.</P>
<P class="p1163 ft8">Då grupperna har konstruerats utan utredningens vetskap, enkom med hjälp av en önskan om vilka yrkeskategorier som efterfrågats, har deltagande i intervjuerna dessutom erbjudits att skicka information i efterhand till utredningen som komple- ment. Detta erbjudande har använts för att kunna komma undan eventuella biverkningar av intervjusituationen såsom grupp-</P>
<P class="p1164 ft19">471</P>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395465x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr16 td62"><P class="p28 ft10">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft8">dynamik, men även för att komplettera information om projekt eller arbetssätt i kommunen som samtalet berört.</P>
<P class="p1165 ft28">Om kommunerna och utförda intervjuer</P>
<P class="p243 ft8">De kommuner som ingår i utredningens kommunstudie har valts ut i samarbete med expertgruppen. Urvalskriterier för kommun- erna utöver att vara framstående har varit främst storlek och geo- grafisk placering, därför kommer de egenskaperna presenteras för respektive kommun. Jönköping som ligger i Jönköpings län har 126 331 invånare. Enköping som ligger i Uppsala län har 39 360 invånare. Huddinge ligger i Stockholms län och har 95 798 in- vånare. Storfors ligger i Värmlands län och har 4 363 invånare. Ystad ligger i Skånes län och har 28 109 invånare. Helsingborg lig- ger som Ystad, i Skåne län och har 128 359 invånare. Umeå ligger i Västerbottens län och har 114 075 invånare. Göteborg ligger i Västra Götalands läns landsting och har 507 330 invånare<A href="#page_465"><SPAN class="ft32">1</SPAN></A>.</P>
<P class="p214 ft8">De åtta kommuner som har besökts har resulterat i 78 inter- vjuer med sammantaget 389 deltagande. I den kommun som ut- redningen fick träffa minst antal grupper bestod av 7 och 8 grup- per. I de flesta kommunerna träffade utredningen mellan <NOBR>9–10</NOBR> grupper. I två kommuner fick utredningen träffa 12 och 14 grup- per. Antal grupper säger däremot inget om kvaliteten på inter- vjuerna eller deltagande i intervjuerna. Om motsvarande siffror presenteras i förhållande till hur många personer som samman- taget deltog i samtliga intervjuer per kommun blir motsvarande siffror att minst antal personer som utredningen träffade var mellan <NOBR>32–37</NOBR> personer vilket skedde i fyra kommuner. I tre träff- ade utredningen mellan <NOBR>50–65</NOBR> personer. I den kommunen där utredningen fick träffa allra flest personer träffade utredningen 81 personer.</P>
<P class="p1160 ft8">Efter att ha utfört intervjuer i tre kommuner upplevde utred- ningen att en teoretisk mättnad till viss del hade uppstått. Efter</P>
<P class="p269 ft34"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Information om folkmängd är hämta från Kommunala jämförelsetal 20091231 från Sta- tistiska centralbyrån.</P>
<P class="p246 ft19">472</P>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr16 td189"><P class="p28 ft10">SOU 2010:95</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p28 ft25">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft8">att ha avslutat det fjärde kommunbesöket bekräftades den teore- tiska mättnaden. Med teoretisk mättnad avses att intervjuerna på ett generellt plan genererade samma svar på frågorna. Däremot är det viktigt att poängtera att i samtliga kommunbesök framkom detaljer om hur verksamheterna arbetar som var nya för utred- ningen och tillförde utredningen ytterligare material.</P>
<P class="p83 ft28">Avgränsning</P>
<P class="p228 ft8">Det är centralt att notera att utredningen har träffat personal verksamma inom förskolor och skolor med kommunal huvud- man i kommunstudien. Vidare har utredningen genomfört inter- vjuer med representanter från fristående skolor för att säkerställa insamlat material. Dessa representerade tre av de större verksamma koncernerna på området; Pysslingen Förskolor och Skolor AB, Kunskapsskolan i Sverige AB och Vittra (AcadeMedia AB). I kommunstudiens intervjuer med personal från förskolan har utredningen till störst del mött förskolepedagoger, i fåtal fall har barnskötare deltagit. I intervjuerna har utredningen i ytterst få fall mött pedagoger som haft delar av sin arbetstid förlagd på en öppen förskola. Utredningen har i sina intervjuer inte heller mött verksamma inom pedagogisk omsorg. Personal från fritidshem- men har utredningen träffat i liten utsträckning.</P>
<P class="p229 ft8">I ett fall har utredningen noterat att utredningens uppdrag har tolkats snävt. I en kommun, så begränsades det urval av gym- nasiepedagoger som utredningen fick träffa till att enkom om- fatta pedagoger från Individuella programmet, i stället för att som i övriga kommuner också träffa pedagoger från övriga gymnasie- skolan.</P>
<P class="p1166 ft19">473</P>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395467x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft200">Statens offentliga utredningar 2010</P>
<P class="p1167 ft6">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1168 ft101"><SPAN class="ft201">1.</SPAN><SPAN class="ft202">Lätt att göra rätt</SPAN></P>
<P class="p1169 ft101"><SPAN class="ft101">–</SPAN><SPAN class="ft203">om förmedling av brottsskadestånd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1170 ft101"><SPAN class="ft201">2.</SPAN><SPAN class="ft202">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1171 ft101"><SPAN class="ft201">3.</SPAN><SPAN class="ft202">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.</SPAN></P>
<P class="p1172 ft101"><SPAN class="ft201">4.</SPAN><SPAN class="ft202">Allmänna handlingar i elektronisk form</SPAN></P>
<P class="p1169 ft101"><SPAN class="ft101">–</SPAN><SPAN class="ft203">offentlighet och integritet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1172 ft101"><SPAN class="ft201">5.</SPAN><SPAN class="ft202">Skolgång för alla barn. U.</SPAN></P>
<P class="p1173 ft101"><SPAN class="ft201">6.</SPAN><SPAN class="ft202">Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010</SPAN></P>
<P class="p1174 ft101"><SPAN class="ft101">–</SPAN><SPAN class="ft203">utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.</SPAN></P>
<P class="p1175 ft101"><SPAN class="ft201">7.</SPAN><SPAN class="ft202">Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1176 ft101"><SPAN class="ft201">8.</SPAN><SPAN class="ft202">En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.</SPAN></P>
<P class="p1177 ft101"><SPAN class="ft201">9.</SPAN><SPAN class="ft202">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1178 ft101"><SPAN class="ft201">10.</SPAN><SPAN class="ft117">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p1179 ft101"><SPAN class="ft201">11.</SPAN><SPAN class="ft117">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1180 ft101"><SPAN class="ft201">12.</SPAN><SPAN class="ft117">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1181 ft101"><SPAN class="ft201">13</SPAN><SPAN class="ft204">Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">14.</SPAN><SPAN class="ft117">Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1182 ft101"><SPAN class="ft201">15.</SPAN><SPAN class="ft117">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1183 ft101"><SPAN class="ft201">16.</SPAN><SPAN class="ft117">Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.</SPAN></P>
<P class="p16 ft101"><SPAN class="ft201">17.</SPAN><SPAN class="ft117">Prissatt vatten? M.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">18.</SPAN><SPAN class="ft117">En reformerad budgetlag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1184 ft101"><SPAN class="ft201">19.</SPAN><SPAN class="ft117">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.</SPAN></P>
<P class="p1185 ft101"><SPAN class="ft201">20.</SPAN><SPAN class="ft117">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för </SPAN><NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Fi.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p350 ft101"><SPAN class="ft201">21.</SPAN><SPAN class="ft117">Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1186 ft101"><SPAN class="ft201">22.</SPAN><SPAN class="ft117">Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1187 ft101"><SPAN class="ft201">23.</SPAN><SPAN class="ft117">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">24.</SPAN><SPAN class="ft117">Avtalad upphovsrätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1188 ft101"><SPAN class="ft201">25.</SPAN><SPAN class="ft117">Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">26.</SPAN><SPAN class="ft117">Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.</SPAN></P>
<P class="p1189 ft101"><SPAN class="ft201">27.</SPAN><SPAN class="ft117">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.</SPAN></P>
<P class="p1190 ft101"><SPAN class="ft201">28.</SPAN><SPAN class="ft117">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.</SPAN></P>
<P class="p16 ft101"><SPAN class="ft201">29.</SPAN><SPAN class="ft117">En ny förvaltningslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1191 ft101"><SPAN class="ft201">30.</SPAN><SPAN class="ft117">Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">31.</SPAN><SPAN class="ft117">Första hjälpen i psykisk hälsa. S.</SPAN></P>
<P class="p1192 ft101"><SPAN class="ft201">32.</SPAN><SPAN class="ft117">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.</SPAN></P>
<P class="p1193 ft101"><SPAN class="ft201">33.</SPAN><SPAN class="ft117">Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p1194 ft101"><SPAN class="ft201">34.</SPAN><SPAN class="ft117">På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1195 ft101"><SPAN class="ft201">35.</SPAN><SPAN class="ft117">Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR>1969–2009.</NOBR> U.</P>
<P class="p1196 ft101"><SPAN class="ft201">36.</SPAN><SPAN class="ft117">Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.</SPAN></P>
<P class="p1197 ft101"><SPAN class="ft201">37.</SPAN><SPAN class="ft117">Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">38.</SPAN><SPAN class="ft117">Mutbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1198 ft101"><SPAN class="ft201">39.</SPAN><SPAN class="ft117">Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p350 ft116"><SPAN class="ft201">40.</SPAN><SPAN class="ft115">Cirkulär migration och utveckling</SPAN></P>
<P class="p1199 ft101"><SPAN class="ft201">–</SPAN><SPAN class="ft117">kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1200 ft101"><SPAN class="ft201">41.</SPAN><SPAN class="ft117">Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.</SPAN></P>
<P class="p1201 ft101"><SPAN class="ft201">42.</SPAN><SPAN class="ft117">Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">43.</SPAN><SPAN class="ft117">Förundersökningsbegränsning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1202 ft101"><SPAN class="ft201">44.</SPAN><SPAN class="ft117">Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1203 ft101"><SPAN class="ft201">45.</SPAN><SPAN class="ft117">Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.</SPAN></P>
<P class="p1204 ft101"><SPAN class="ft201">46.</SPAN><SPAN class="ft117">Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett </SPAN><NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> N.</P>
<P class="p1180 ft101"><SPAN class="ft201">47.</SPAN><SPAN class="ft117">Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?</SPAN></P>
<P class="p1169 ft101">En systematisk litteraturöversikt. S.</P>
<P class="p1205 ft101"><SPAN class="ft201">48.</SPAN><SPAN class="ft117">Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.</SPAN></P>
<P class="p1179 ft101"><SPAN class="ft201">49.</SPAN><SPAN class="ft117">Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering </SPAN><NOBR>1999–2008.</NOBR> Ju.</P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">50.</SPAN><SPAN class="ft117">Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1206 ft101"><SPAN class="ft201">51.</SPAN><SPAN class="ft117">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">52.</SPAN><SPAN class="ft117">Biologiska faktorer och könsskillnader</SPAN></P>
<P class="p1207 ft101">i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.</P>
<P class="p1208 ft101"><SPAN class="ft201">53.</SPAN><SPAN class="ft117">Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.</SPAN></P>
<P class="p1209 ft101"><SPAN class="ft201">54.</SPAN><SPAN class="ft117">Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.</SPAN></P>
<P class="p16 ft101"><SPAN class="ft201">55.</SPAN><SPAN class="ft117">Romers rätt</SPAN></P>
<P class="p1169 ft101"><SPAN class="ft201">–</SPAN><SPAN class="ft117">en strategi för romer i Sverige. IJ.</SPAN></P>
<P class="p16 ft101"><SPAN class="ft201">56.</SPAN><SPAN class="ft117">Innovationsupphandling. N.</SPAN></P>
<P class="p1210 ft101"><SPAN class="ft201">57.</SPAN><SPAN class="ft117">Effektivare planering av vägar och järn- vägar. N.</SPAN></P>
<P class="p16 ft101"><SPAN class="ft201">58.</SPAN><SPAN class="ft117">Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.</SPAN></P>
<P class="p1211 ft101"><SPAN class="ft201">59.</SPAN><SPAN class="ft117">Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1212 ft101"><SPAN class="ft201">60.</SPAN><SPAN class="ft117">Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi- nering. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1191 ft206"><SPAN class="ft201">61.</SPAN><SPAN class="ft205">Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järn- vägssystem. N.</SPAN></P>
<P class="p1213 ft101"><SPAN class="ft201">62.</SPAN><SPAN class="ft117">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1214 ft101"><SPAN class="ft201">63.</SPAN><SPAN class="ft117">EU:s direktiv om sanktioner mot arbets- givare. Ju.</SPAN></P>
<P class="p16 ft101"><SPAN class="ft201">64.</SPAN><SPAN class="ft117">"Se de tidiga tecknen"</SPAN></P>
<P class="p1215 ft101"><SPAN class="ft101">–</SPAN><SPAN class="ft203">forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">65.</SPAN><SPAN class="ft117">Kompetens och ansvar. S.</SPAN></P>
<P class="p1192 ft101"><SPAN class="ft201">66.</SPAN><SPAN class="ft117">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">67.</SPAN><SPAN class="ft117">I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.</SPAN></P>
<P class="p1216 ft101"><SPAN class="ft201">68.</SPAN><SPAN class="ft117">Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande- frihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1217 ft101"><SPAN class="ft201">69.</SPAN><SPAN class="ft117">Förbättrad vinterberedskap inom järn- vägen. N.</SPAN></P>
<P class="p1188 ft101"><SPAN class="ft201">70.</SPAN><SPAN class="ft117">Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1218 ft101"><SPAN class="ft201">71.</SPAN><SPAN class="ft117">Sexualbrottslagstiftningen </SPAN><SPAN class="ft174">– </SPAN>utvärdering och reformförslag. Ju.</P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">72.</SPAN><SPAN class="ft117">Folkrätt i väpnad konflikt</SPAN></P>
<P class="p1219 ft101"><SPAN class="ft174">–</SPAN><SPAN class="ft203">svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1220 ft101"><SPAN class="ft201">73.</SPAN><SPAN class="ft117">Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt- ningar. N.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">74.</SPAN><SPAN class="ft117">Mer innovation ur transportforskning. N.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">75.</SPAN><SPAN class="ft117">Gymnasial lärlingsutbildning</SPAN></P>
<P class="p1221 ft101"><SPAN class="ft101">–</SPAN><SPAN class="ft203">utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.</SPAN></P>
<P class="p1222 ft101"><SPAN class="ft201">76.</SPAN><SPAN class="ft117">Transportstyrelsens databaser på väg- trafikområdet – integritet och effektivitet. N.</SPAN></P>
<P class="p1197 ft101"><SPAN class="ft201">77.</SPAN><SPAN class="ft117">Sammanläggningar av landsting – över- gångsstyre och utjämning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft101"><SPAN class="ft201">78.</SPAN><SPAN class="ft117">Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS </SPAN><NOBR>IV-direktivet.</NOBR> Fi.</P>
<P class="p1224 ft101"><SPAN class="ft201">79.</SPAN><SPAN class="ft117">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. U</SPAN></P>
<P class="p1225 ft101"><SPAN class="ft201">80.</SPAN><SPAN class="ft117">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. U.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">81.</SPAN><SPAN class="ft117">En ny biobankslag. S.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">82.</SPAN><SPAN class="ft117">Trafikverket ICT. N.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<P class="p1226 ft116"><SPAN class="ft201">83.</SPAN><SPAN class="ft115">Att bli medveten och förändra sitt för- hållningssätt.</SPAN></P>
<P class="p1227 ft101">Jämställdhetsarbete i skolan. U.</P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">84.</SPAN><SPAN class="ft117">Hedersrelaterad problematik i skolan</SPAN></P>
<P class="p1228 ft101">– en kunskaps- och forskningsöversikt. U.</P>
<P class="p1229 ft101"><SPAN class="ft201">85.</SPAN><SPAN class="ft117">Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S.</SPAN></P>
<P class="p1230 ft101"><SPAN class="ft201">86.</SPAN><SPAN class="ft117">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö.</SPAN></P>
<P class="p315 ft101"><SPAN class="ft201">87.</SPAN><SPAN class="ft117">Skadestånd och Europakonventionen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1231 ft101"><SPAN class="ft201">88.</SPAN><SPAN class="ft117">Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsinteg- ration. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1232 ft101"><SPAN class="ft201">89.</SPAN><SPAN class="ft117">Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. S.</SPAN></P>
<P class="p1233 ft101"><SPAN class="ft201">90.</SPAN><SPAN class="ft117">En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1234 ft101"><SPAN class="ft201">91.</SPAN><SPAN class="ft117">Planering på djupet – fysisk planering av havet. M.</SPAN></P>
<P class="p1235 ft101"><SPAN class="ft201">92.</SPAN><SPAN class="ft117">En effektivare förvaltning av statens fastigheter. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1233 ft101"><SPAN class="ft201">93.</SPAN><SPAN class="ft117">Att skapa arbete. Löner, anställnings- skydd och konkurrens. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1236 ft101"><SPAN class="ft201">94.</SPAN><SPAN class="ft117">Gotland – användningen av beteck- ningarna regionfullmäktige och region- styrelse. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1237 ft101"><SPAN class="ft201">95.</SPAN><SPAN class="ft117">Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395470x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft200">Statens offentliga utredningar 2010</P>
<P class="p1167 ft6">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft207">Justitiedepartementet</P>
<P class="p72 ft101">Lätt att göra rätt</P>
<P class="p1238 ft101">– om förmedling av brottsskadestånd. [1]</P>
<P class="p1239 ft101">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]</P>
<P class="p11 ft101">Allmänna handlingar i elektronisk form</P>
<P class="p1240 ft101">– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]</P>
<P class="p1241 ft101">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]</P>
<P class="p1242 ft208">Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)</P>
<P class="p0 ft101">Cirkulär migration och utveckling</P>
<P class="p1243 ft101">– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]</P>
<P class="p11 ft101">Förundersökningsbegränsning. [43]</P>
<P class="p1244 ft101">Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]</P>
<P class="p1245 ft101">Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering <NOBR>1999–2008.</NOBR> [49]</P>
<P class="p1246 ft101">Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]</P>
<P class="p1247 ft101">EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]</P>
<P class="p1248 ft101">Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller. [68]</P>
<P class="p1249 ft101">Sexualbrottslagstiftningen <SPAN class="ft174">– </SPAN>utvärdering och reformförslag. [71]</P>
<P class="p11 ft101">Skadestånd och Europakonventionen. [87]</P>
<P class="p1250 ft101">En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. [90]</P>
<P class="p10 ft207">Utrikespartementet</P>
<P class="p1251 ft101">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft207">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1252 ft101">Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]</P>
<P class="p1253 ft101">Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]</P>
<P class="p11 ft101">Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]</P>
<P class="p1254 ft101">Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]</P>
<P class="p1255 ft101">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. [86]</P>
<P class="p412 ft207">Socialdepartementet</P>
<P class="p72 ft101">Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]</P>
<P class="p1256 ft101">Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]</P>
<P class="p1257 ft101">Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]</P>
<P class="p1258 ft101">Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]</P>
<P class="p1259 ft101">Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]</P>
<P class="p11 ft101">Multipla hälsoproblem bland personer</P>
<P class="p1260 ft101">över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]</P>
<P class="p1261 ft206">Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]</P>
<P class="p11 ft101">En ny biobankslag. [81]</P>
<P class="p1262 ft101">Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. [85]</P>
<P class="p1263 ft101">Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteratur- översikt. [89]</P>
<P class="p10 ft207">Finansdepartementet</P>
<P class="p1264 ft101">Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]</P>
<P class="p11 ft101">En reformerad budgetlag. [18]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395471x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1265 ft101">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> [20]</P>
<P class="p1266 ft101">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]</P>
<P class="p1267 ft101">Sammanläggningar av landsting – övergångs- styre och utjämning. [77]</P>
<P class="p1268 ft101">Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS <NOBR>IV-direktivet.</NOBR> [78]</P>
<P class="p1269 ft101">Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. [88]</P>
<P class="p1270 ft101">En effektivare förvaltning av statens fastig- heter. [92]</P>
<P class="p1271 ft101">Att skapa arbete. Löner, anställningsskydd och konkurrens. [93]</P>
<P class="p1272 ft101">Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. [94]</P>
<P class="p412 ft207">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p72 ft101">Skolgång för alla barn. [5]</P>
<P class="p1273 ft101">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av</P>
<P class="p1274 ft101">Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]</P>
<P class="p1273 ft101">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]</P>
<P class="p1273 ft101">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]</P>
<P class="p1275 ft101">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]</P>
<P class="p1276 ft101">Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola <NOBR>1969–2009.</NOBR> [35]</P>
<P class="p1277 ft101">Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]</P>
<P class="p1278 ft101">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]</P>
<P class="p1272 ft101">Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]</P>
<P class="p1279 ft116">Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".</P>
<P class="p1280 ft101">+ Engelsk rapport.[53]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft101">Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]</P>
<P class="p72 ft101">"Se de tidiga tecknen"</P>
<P class="p1281 ft101">– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]</P>
<P class="p1282 ft101">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]</P>
<P class="p11 ft101">I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]</P>
<P class="p11 ft101">Gymnasial lärlingsutbildning</P>
<P class="p1283 ft101">– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]</P>
<P class="p1284 ft101">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. [79]</P>
<P class="p11 ft101">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]</P>
<P class="p1285 ft101">Att bli medveten och förändra sitt förhåll- ningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. [83]</P>
<P class="p72 ft101">Hedersrelaterad problematik i skolan</P>
<P class="p1286 ft101">– en kunskaps- och forskningsöversikt. [84]</P>
<P class="p1287 ft101">Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. [95]</P>
<P class="p412 ft207">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1288 ft101">Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]</P>
<P class="p11 ft101">Bättre marknad för tjänstehundar. [21]</P>
<P class="p1289 ft101">Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]</P>
<P class="p10 ft207">Miljödepartementet</P>
<P class="p1259 ft101">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]</P>
<P class="p1290 ft101">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]</P>
<P class="p1291 ft206">En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]</P>
<P class="p1292 ft101">Planering på djupet – fysisk planering av havet. [91]</P>
<P class="p412 ft207">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1293 ft101">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]</P>
<P class="p1294 ft101">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]</P>
<P class="p1292 ft101">Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB395472x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft101">Utländsk näringsverksamhet i Sverige.</P>
<P class="p1295 ft101">En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett <NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> [46]</P>
<P class="p11 ft101">Innovationsupphandling. [56]</P>
<P class="p1296 ft101">Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]</P>
<P class="p1297 ft101">Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]</P>
<P class="p1298 ft101">Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]</P>
<P class="p1299 ft101">Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]</P>
<P class="p72 ft101">Mer innovation ur transportforskning. [74]</P>
<P class="p1300 ft101">Transportstyrelsens databaser på vägtrafik- området – integritet och effektivitet. [76]</P>
<P class="p11 ft101">Trafikverket ICT. [82]</P>
<P class="p10 ft207">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p1301 ft101">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]</P>
<P class="p1302 ft101">Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]</P>
<P class="p1303 ft101">Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]</P>
<P class="p1304 ft101">Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]</P>
<P class="p1305 ft101">Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]</P>
<P class="p1306 ft101">Ny struktur för skydd av mänskliga rättig- heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]</P>
<P class="p412 ft207">Kulturdepartementet</P>
<P class="p1307 ft101">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]</P>
<P class="p1308 ft101">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]</P>
<P class="p1309 ft101">På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]</P>
<P class="p10 ft207">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p11 ft101">Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GYB395SOU_2010__95.pdf3573108pdfSe, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildninghttps://data.riksdagen.se/fil/87189198-C5A3-4A8E-91F9-AC83FA9F8934