2439608GYB388201088sousouStatens offentliga utredningar 2010:88Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar8802010-11-30 00:00:002016-03-16 08:35:002010-11-30 00:00:00Vägen till arbetetitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GYB388/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GYB388https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB388
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Vägen till arbete</TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 193px 0px 0px 99px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 480px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 273px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 301px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_7 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:399px;left:88px;z-index:-1;width:395px;height:235px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:395px;height:235px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:73px;z-index:-1;width:378px;height:330px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:378px;height:330px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:52px;z-index:-1;width:416px;height:238px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:238px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 273px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:650px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 273px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 273px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 273px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1145px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 1079px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:220px;left:91px;z-index:-1;width:380px;height:448px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:380px;height:448px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:91px;z-index:-1;width:380px;height:204px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:380px;height:204px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:643px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:643px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:0px;z-index:-1;width:480px;height:629px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:480px;height:629px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:99px;z-index:-1;width:371px;height:159px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:371px;height:159px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:2px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:714px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 327px 302px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 88px 0px 345px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 1065px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:27px;z-index:-1;width:377px;height:165px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:377px;height:165px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:92px;z-index:-1;width:396px;height:118px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:396px;height:118px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:108px;left:62px;z-index:-1;width:334px;height:256px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:334px;height:256px;}
#page_179 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:21px;}
#page_179 #inl_img2 {position:relative;width:8px;height:8px;}
#page_179 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_179 #inl_img4 {position:relative;width:8px;height:8px;}
#page_179 #inl_img5 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:24px;z-index:-1;width:371px;height:124px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:371px;height:124px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: -562px 0px 273px 5px;padding: 0px;border: none;width: 789px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 605px 0px 0px 231px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: -619px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 789px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:297px;z-index:-1;width:416px;height:621px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:621px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:26px;z-index:-1;width:380px;height:122px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:380px;height:122px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:401px;left:69px;z-index:-1;width:362px;height:266px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:362px;height:266px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:70px;z-index:-1;width:402px;height:293px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:402px;height:293px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:79px;z-index:-1;width:415px;height:290px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:290px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:70px;z-index:-1;width:409px;height:297px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:409px;height:297px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:114px;left:105px;z-index:-1;width:367px;height:139px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:367px;height:139px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:221px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:475px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:475px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:448px;left:106px;z-index:-1;width:368px;height:163px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:368px;height:163px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:108px;left:99px;z-index:-1;width:381px;height:415px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:381px;height:415px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:323px;left:30px;z-index:-1;width:375px;height:185px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:375px;height:185px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:92px;z-index:-1;width:380px;height:185px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:380px;height:185px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:33px;z-index:-1;width:372px;height:463px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:372px;height:463px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 78px;padding: 0px;border:none;width: 480px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 455px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_4 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:66px;z-index:-1;width:409px;height:298px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:409px;height:298px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:411px;left:69px;z-index:-1;width:389px;height:276px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:389px;height:276px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:331px;left:3px;z-index:-1;width:407px;height:296px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:407px;height:296px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:157px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:575px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:575px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 88px;padding: 0px;border:none;width: 706px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 301px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 100px 0px 0px 27px;padding: 0px;border:none;width: 378px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:389px;left:129px;z-index:-1;width:269px;height:197px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:269px;height:197px;}
#page_221 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_221 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:575px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:136px;z-index:-1;width:260px;height:210px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:260px;height:210px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 79px;padding: 0px;border:none;width: 479px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 263px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 82px 0px 0px 28px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 65px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:377px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:377px;}
#page_256 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_256 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_256 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:10px;}
#page_256 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:10px;}
#page_256 #inl_img5 {position:relative;width:1px;height:10px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:172px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:536px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:536px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:434px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:274px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:274px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:402px;left:98px;z-index:-1;width:359px;height:196px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:359px;height:196px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:528px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:528px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:253px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:93px;z-index:-1;width:371px;height:228px;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:371px;height:228px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:26px;z-index:-1;width:374px;height:223px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:374px;height:223px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:385px;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:385px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:377px;left:36px;z-index:-1;width:360px;height:279px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:360px;height:279px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:6px;z-index:-1;width:283px;height:234px;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:283px;height:234px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:111px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:621px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:621px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 65px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:187px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:606px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:606px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:66px;z-index:-1;width:453px;height:456px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:453px;height:456px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:568px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:568px;}
#page_289 #inl_img1 {position:relative;width:1px;height:20px;}
#page_289 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_289 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_289 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_289 #inl_img5 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_289 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_289 #inl_img7 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_289 #inl_img8 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_289 #inl_img9 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:340px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:2px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:256px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:303px;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:303px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:464px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 110px 0px 0px 138px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 143px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_391 #id_1 {float:left;border:none;margin: 107px 0px 0px 143px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {float:left;border:none;margin: 109px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 110px 0px 0px 136px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 136px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 95px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_394 #id_1 {float:left;border:none;margin: 107px 0px 0px 137px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {float:left;border:none;margin: 109px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft11{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft12{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft13{font: italic 25px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft14{font: 17px 'Symbol';line-height: 23px;position: relative; bottom: 11px;}
.ft15{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft16{font: 7px 'Symbol';line-height: 9px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft17{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft18{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft19{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft20{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft21{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft24{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft25{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 29px;}
.ft26{font: 24px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft27{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft28{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft29{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft30{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft31{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft32{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft33{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft34{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft35{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft36{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft37{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft38{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft39{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft40{font: bold 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft41{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft42{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft43{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft44{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft45{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft46{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft47{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft48{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft49{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft50{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft51{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft52{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft53{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft54{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft55{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft56{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft57{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft58{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft59{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft60{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft61{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft62{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft63{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft64{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft65{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft66{font: 15px 'MS PGothic';line-height: 15px;}
.ft67{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft68{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft69{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft70{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft71{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft72{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft73{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft74{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft76{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft77{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft78{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft79{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft81{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft82{font: 8px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft83{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft84{font: 8px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft85{font: 8px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft86{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft87{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft88{font: 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft89{font: 10px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft90{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft91{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft92{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft93{font: bold 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft94{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft95{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft96{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft97{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft98{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft99{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft100{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft102{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft103{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft104{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft105{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft106{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft107{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft108{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft109{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft110{font: 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft111{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft112{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft113{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft114{font: 8px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft115{font: 9px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft116{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 20px;}
.ft117{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 20px;}
.ft118{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft119{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft120{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft121{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft122{font: 9px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft123{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft124{font: 7px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft125{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft126{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft127{font: 8px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft128{font: 8px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft129{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft130{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft131{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft132{font: 8px 'Arial';line-height: 5px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft133{font: 8px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft134{font: 8px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft135{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft136{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft137{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft138{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft139{font: 13px 'Arial';color: #00003e;line-height: 16px;}
.ft140{font: 14px 'Arial';color: #00003e;line-height: 16px;}
.ft141{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft142{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 32px;line-height: 17px;}
.ft143{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft144{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 24px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft146{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft147{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft148{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft149{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft150{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft151{font: 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft152{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft153{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft154{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft155{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft156{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft157{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft158{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft159{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft160{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft161{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft162{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft163{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft164{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft165{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft166{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft167{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft168{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft169{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft170{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft171{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft172{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft173{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft174{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft175{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft176{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft177{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft178{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft179{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft180{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft181{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft182{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 99px;padding-right: 236px;margin-top: 528px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 500px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 99px;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 99px;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 393px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 320px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 296px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 319px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 390px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 110px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p79{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 117px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 368px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 309px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p97{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:6px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 376px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 604px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 268px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 184px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 442px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 560px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 385px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 110px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 345px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 356px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 330px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 660px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 305px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;margin-top: 560px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:11px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:10px;}
.p307{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:10px;}
.p308{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:11px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:11px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:10px;}
.p311{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:10px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:9px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:10px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:10px;}
.p315{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:11px;}
.p316{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:10px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:10px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:10px;}
.p319{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:11px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:10px;}
.p321{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:11px;}
.p322{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:10px;}
.p323{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:11px;}
.p324{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:11px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:10px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:11px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:11px;}
.p328{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:11px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:10px;}
.p330{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:10px;}
.p331{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:6px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:10px;}
.p337{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:40px;}
.p338{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:12px;}
.p339{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:12px;}
.p340{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:11px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:57px;}
.p342{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:11px;}
.p343{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:181px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 92px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p347{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:20px;}
.p349{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:6px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: center;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: right;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:17px;}
.p355{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:13px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:137px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 332px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p361{text-align: left;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p372{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:15px;}
.p374{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:14px;}
.p375{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:16px;}
.p376{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:14px;}
.p377{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:16px;}
.p378{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:15px;}
.p379{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:15px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:14px;}
.p381{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:16px;}
.p382{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:14px;}
.p383{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:62px;height:15px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:14px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:16px;}
.p386{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:14px;}
.p387{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:14px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:15px;}
.p389{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:14px;}
.p390{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:15px;}
.p391{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:15px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:15px;}
.p393{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:14px;}
.p394{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:8px;}
.p395{text-align: left;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 318px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p397{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 78px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p410{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 389px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 210px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 417px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-right: 402px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 369px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 321px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p459{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p460{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 206px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 353px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 426px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p486{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-right: 426px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:15px;}
.p494{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:15px;}
.p495{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:15px;}
.p496{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:16px;}
.p497{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:9px;}
.p498{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:15px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:15px;}
.p500{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:14px;}
.p501{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:15px;}
.p502{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:13px;}
.p503{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:13px;}
.p504{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:13px;}
.p505{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:14px;}
.p506{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:13px;}
.p507{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:9px;}
.p508{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:13px;}
.p509{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:14px;}
.p510{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:9px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:39px;}
.p515{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:234px;}
.p516{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:12px;}
.p517{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:12px;}
.p518{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:12px;}
.p519{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:12px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:30px;}
.p521{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:8px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 395px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 128px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 345px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 321px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 146px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:16px;}
.p549{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:33px;}
.p550{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:16px;}
.p551{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:16px;}
.p552{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:15px;}
.p553{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:16px;}
.p554{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:15px;}
.p555{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:16px;}
.p556{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:16px;}
.p557{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:8px;}
.p558{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:15px;}
.p559{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:13px;}
.p560{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:14px;}
.p561{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:14px;}
.p562{text-align: left;padding-right: 438px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 297px;margin-top: 652px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 392px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:2px;}
.p569{text-align: left;margin-top: -833px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:836px;height:0px;}
.p570{text-align: left;margin-top: -828px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:833px;height:0px;}
.p571{text-align: left;margin-top: -818px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:828px;height:0px;}
.p572{text-align: left;margin-top: -835px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:818px;height:0px;}
.p573{text-align: left;margin-top: -828px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:835px;height:0px;}
.p574{text-align: left;margin-top: -813px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:828px;height:0px;}
.p575{text-align: left;margin-top: -831px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:813px;height:0px;}
.p576{text-align: left;margin-top: -829px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:831px;height:0px;}
.p577{text-align: left;margin-top: -836px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:829px;height:0px;}
.p578{text-align: left;margin-top: -801px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:836px;height:0px;}
.p579{text-align: left;margin-top: -831px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:801px;height:0px;}
.p580{text-align: left;margin-top: -801px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:831px;height:0px;}
.p581{text-align: left;margin-top: -809px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:801px;height:0px;}
.p582{text-align: left;margin-top: -805px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:809px;height:0px;}
.p583{text-align: left;margin-top: -835px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:805px;height:0px;}
.p584{text-align: left;margin-top: -837px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:835px;height:0px;}
.p585{text-align: left;margin-top: -837px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:837px;height:0px;}
.p586{text-align: left;margin-top: -848px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:837px;height:0px;}
.p587{text-align: left;margin-top: -817px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:848px;height:0px;}
.p588{text-align: left;margin-top: -835px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:817px;height:0px;}
.p589{text-align: left;margin-top: -810px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:835px;height:0px;}
.p590{text-align: left;margin-top: -801px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:810px;height:0px;}
.p591{text-align: left;margin-top: -838px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:801px;height:0px;}
.p592{text-align: left;margin-top: -842px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:838px;height:0px;}
.p593{text-align: left;margin-top: -835px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:842px;height:0px;}
.p594{text-align: left;margin-top: -841px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:835px;height:0px;}
.p595{text-align: left;margin-top: -832px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:841px;height:0px;}
.p596{text-align: left;margin-top: -841px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:832px;height:0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 297px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 297px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 297px;padding-right: 76px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:13px;}
.p603{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:13px;}
.p604{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:12px;}
.p605{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:15px;}
.p606{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:12px;}
.p607{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:14px;}
.p608{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:13px;}
.p609{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:12px;}
.p610{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:13px;}
.p611{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:13px;}
.p612{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:13px;}
.p613{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:13px;}
.p614{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:13px;}
.p615{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:12px;}
.p616{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:13px;}
.p617{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:14px;height:13px;}
.p618{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:7px;}
.p619{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-right: 299px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:9px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p625{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:15px;height:9px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p627{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p628{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p629{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:10px;}
.p630{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:9px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p632{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p633{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:10px;}
.p634{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:9px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:71px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:71px;}
.p647{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p648{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:10px;}
.p651{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:71px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:10px;}
.p655{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:71px;}
.p656{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:71px;}
.p657{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p658{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:24px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p667{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p668{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:24px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p670{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:10px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p672{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p673{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:16px;height:24px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p675{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p676{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:10px;}
.p677{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:18px;height:24px;}
.p678{text-align: center;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p679{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p680{text-align: center;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p681{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:24px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p684{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p687{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:24px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p689{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p691{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:24px;}
.p692{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:24px;}
.p693{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p694{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 304px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:12px;}
.p702{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:12px;}
.p703{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:8px;}
.p704{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:12px;}
.p705{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:12px;}
.p706{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:12px;}
.p707{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:12px;}
.p708{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:12px;}
.p709{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:57px;height:12px;}
.p710{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:15px;height:12px;}
.p711{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:12px;}
.p712{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:12px;}
.p713{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:12px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 327px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p716{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:10px;}
.p717{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:11px;}
.p718{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:11px;}
.p719{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:10px;}
.p720{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:10px;}
.p721{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:11px;}
.p722{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:10px;}
.p723{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:57px;height:11px;}
.p724{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:10px;}
.p725{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:11px;}
.p726{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:40px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:74px;height:12px;}
.p736{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:12px;}
.p737{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:12px;}
.p738{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:12px;}
.p739{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:12px;}
.p740{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:10px;}
.p741{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:12px;}
.p742{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:8px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 134px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:156px;height:15px;}
.p777{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p778{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:36px;}
.p784{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:76px;height:10px;}
.p785{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:36px;}
.p786{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:36px;}
.p787{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:36px;}
.p788{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p789{text-align: left;padding-left: 231px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:133px;height:10px;}
.p792{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:135px;height:39px;}
.p793{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:10px;}
.p794{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:39px;}
.p795{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:39px;}
.p796{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p797{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-right: 300px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:94px;height:10px;}
.p802{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:39px;}
.p803{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:39px;}
.p804{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:88px;height:10px;}
.p805{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:39px;}
.p806{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:39px;}
.p807{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p808{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 87px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p815{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p843{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-right: 374px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 678px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 400px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p861{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 673px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p867{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:13px;}
.p869{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:63px;height:13px;}
.p870{text-align: center;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p871{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p873{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:130px;height:14px;}
.p874{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p875{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p876{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p881{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p882{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p887{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p893{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p894{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p899{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p901{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 325px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p904{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 118px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 135px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p920{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p921{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p922{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p923{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p924{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p925{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p926{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 327px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p933{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p934{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p937{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 313px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 288px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 172px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 342px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 359px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p953{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p956{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p959{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p963{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p969{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p970{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p971{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p972{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p973{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p975{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p976{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p977{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 77px;padding-right: 88px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p985{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p988{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p989{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p991{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p992{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p993{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p994{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p995{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 315px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1015{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 414px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 191px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 99px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 116px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1039{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1042{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1046{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1052{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 351px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 89px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1064{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1076{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 321px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 109px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1093{text-align: center;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1111{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1121{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1122{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1123{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1146{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1147{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1169{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 28px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1176{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1177{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1200{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 404px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1219{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1221{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1224{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1225{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1226{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1239{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1242{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1244{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1248{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1249{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1250{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1253{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1256{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1257{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1262{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1263{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1264{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 354px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1265{text-align: justify;padding-left: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: justify;padding-left: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 393px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1269{text-align: justify;padding-left: 160px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1270{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1277{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1286{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1292{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1297{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1300{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1302{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1303{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1315{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1318{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1320{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1321{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1322{text-align: left;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1324{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1325{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1328{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1329{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 121px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p1333{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1334{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1335{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 374px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1336{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 349px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1337{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1338{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 352px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1339{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1340{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 346px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1341{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 359px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1342{text-align: left;padding-left: 152px;padding-right: 364px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1343{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #383441 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #383441;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #383441;}
.td82{border-right: #383441 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-right: #383441 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-right: #383441 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-right: #383441 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-right: #383441 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-right: #383441 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-top: #383441 1px solid;border-bottom: #383441 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #383441;}
.td89{border-left: #b2aeac 1px solid;border-right: #383441 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-top: #383441 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #383441;}
.td92{border-left: #b2aeac 1px solid;border-right: #383441 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-top: #b2aeac 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #b2aeac;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #8d8ac4;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c41367;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #c01132 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #3e7123 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #fb7926 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #c01132 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #3e7123 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #fb7926 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td372{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td382{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td383{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td388{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td392{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td395{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td396{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td397{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td398{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td400{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td401{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td402{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td403{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td405{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td407{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td409{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td410{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td411{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td412{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td413{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td414{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td416{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td418{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td419{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td422{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td423{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td424{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td425{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td426{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td427{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td428{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td433{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td435{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td436{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td438{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td439{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td440{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td441{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td442{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td443{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 18px;}
.tr2{height: 34px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 38px;}
.tr7{height: 29px;}
.tr8{height: 14px;}
.tr9{height: 60px;}
.tr10{height: 16px;}
.tr11{height: 52px;}
.tr12{height: 20px;}
.tr13{height: 26px;}
.tr14{height: 11px;}
.tr15{height: 23px;}
.tr16{height: 15px;}
.tr17{height: 40px;}
.tr18{height: 47px;}
.tr19{height: 39px;}
.tr20{height: 35px;}
.tr21{height: 4px;}
.tr22{height: 9px;}
.tr23{height: 5px;}
.tr24{height: 3px;}
.tr25{height: 31px;}
.tr26{height: 17px;}
.tr27{height: 36px;}
.tr28{height: 27px;}
.tr29{height: 819px;}
.tr30{height: 0px;}
.tr31{height: 6px;}
.tr32{height: 10px;}
.tr33{height: 12px;}
.tr34{height: 22px;}
.tr35{height: 13px;}
.tr36{height: 7px;}
.tr37{height: 8px;}
.tr38{height: 2px;}
.tr39{height: 50px;}
.tr40{height: 69px;}
.tr41{height: 30px;}
.tr42{height: 78px;}
.tr43{height: 62px;}
.tr44{height: 33px;}
.tr45{height: 55px;}
.tr46{height: 75px;}
.tr47{height: 64px;}
.tr48{height: 32px;}
.tr49{height: 72px;}
.tr50{height: 61px;}
.tr51{height: 59px;}
.tr52{height: 48px;}
.tr53{height: 58px;}
.tr54{height: 25px;}
.tr55{height: 44px;}
.tr56{height: 41px;}
.tr57{height: 1px;}
.tr58{height: 54px;}
.tr59{height: 42px;}
.tr60{height: 24px;}
.tr61{height: 51px;}
.tr62{height: 49px;}
.tr63{height: 76px;}
.tr64{height: 57px;}
.tr65{height: 86px;}
.tr66{height: 67px;}
.tr67{height: 135px;}
.tr68{height: 94px;}
.tr69{height: 88px;}
.tr70{height: 63px;}
.t0{width: 391px;margin-left: 76px;margin-top: 147px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 415px;margin-top: 167px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t3{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t6{width: 381px;margin-left: 66px;margin-top: 3px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 436px;margin-left: 30px;margin-top: 31px;font: 6px 'Arial';}
.t8{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t9{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t11{width: 381px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 1079px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 398px;margin-left: 13px;margin-top: 16px;font: 8px 'Calibri';}
.t14{width: 341px;margin-left: 29px;font: 8px 'Calibri';}
.t15{width: 402px;margin-top: 17px;font: 8px 'Calibri';}
.t16{width: 163px;margin-left: 137px;margin-top: 15px;font: 8px 'Calibri';}
.t17{width: 394px;margin-top: 4px;font: 8px 'Calibri';}
.t18{width: 487px;font: 8px 'Calibri';}
.t19{width: 388px;margin-left: 12px;margin-top: 10px;font: 10px 'Calibri';}
.t20{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t21{width: 416px;margin-top: 6px;font: 9px 'Arial';}
.t22{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t23{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t24{width: 516px;margin-top: 4px;font: 11px 'Arial';}
.t25{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t28{width: 398px;margin-top: 47px;font: 10px 'Arial';}
.t29{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t30{width: 367px;margin-left: 16px;margin-top: 19px;font: 13px 'Arial';}
.t31{width: 378px;margin-left: 11px;margin-top: 12px;font: 8px 'Arial';}
.t32{width: 10px;margin-left: 325px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t33{width: 13px;margin-left: 10px;margin-top: 13px;font: 6px 'Arial';}
.t34{width: 370px;margin-left: 31px;font: 8px 'Arial';}
.t35{width: 374px;margin-left: 79px;font: 7px 'Arial';}
.t36{width: 399px;margin-left: 81px;font: 8px 'Arial';}
.t37{width: 397px;margin-left: 91px;font: 8px 'Arial';}
.t38{width: 371px;margin-left: 124px;margin-top: 2px;font: 10px 'Arial';}
.t39{width: 355px;margin-left: 81px;font: 8px 'Arial';}
.t40{width: 361px;margin-left: 118px;margin-top: 3px;font: 10px 'Arial';}
.t41{width: 377px;margin-left: 91px;margin-top: 15px;font: 9px 'Arial';}
.t42{width: 382px;margin-left: 11px;margin-top: 15px;font: 8px 'Arial';}
.t43{width: 318px;margin-left: 26px;margin-top: 7px;font: 7px 'Arial';}
.t44{width: 383px;margin-left: 91px;margin-top: 16px;font: 8px 'Arial';}
.t45{width: 379px;margin-left: 91px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t46{width: 382px;margin-left: 24px;margin-top: 10px;font: 8px 'Arial';}
.t47{width: 239px;margin-left: 112px;margin-top: 13px;font: 7px 'Arial';}
.t48{width: 382px;margin-left: 16px;margin-top: 13px;font: 8px 'Arial';}
.t49{width: 194px;margin-left: 134px;margin-top: 10px;font: 7px 'Arial';}
.t50{width: 386px;margin-left: 11px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t51{width: 280px;margin-left: 90px;margin-top: 11px;font: 8px 'Arial';}
.t52{width: 386px;margin-left: 12px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t53{width: 227px;margin-left: 115px;margin-top: 12px;font: 8px 'Arial';}
.t54{width: 378px;margin-left: 19px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t55{width: 280px;margin-left: 91px;margin-top: 11px;font: 8px 'Arial';}
.t56{width: 228px;margin-left: 118px;margin-top: 12px;font: 8px 'Arial';}
.t57{width: 334px;margin-left: 39px;margin-top: 1px;font: 12px 'Times New Roman';}
.t58{width: 367px;margin-left: 80px;font: 10px 'Arial';}
.t59{width: 214px;margin-left: 192px;margin-top: 2px;font: 10px 'Arial';}
.t60{width: 385px;margin-left: 14px;font: 11px 'Arial';}
.t61{width: 225px;margin-left: 131px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t62{width: 389px;margin-left: 81px;font: 11px 'Arial';}
.t63{width: 228px;margin-left: 199px;margin-top: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t64{width: 301px;font: 11px 'Calibri';}
.t65{width: 416px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 487px;font: bold 15px 'Arial';}
.t67{width: 300px;margin-left: 79px;margin-top: 18px;font: 11px 'Arial';}
.t68{width: 18px;font: 11px 'Arial';}
.t69{width: 257px;margin-left: 6px;margin-top: 14px;font: 11px 'Arial';}
.t70{width: 417px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t71{width: 416px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t72{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t73{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t74{width: 401px;margin-top: 19px;font: 10px 'Arial';}
.t75{width: 282px;margin-left: 71px;margin-top: 11px;font: 10px 'Arial';}
.t76{width: 401px;margin-top: 34px;font: 10px 'Arial';}
.t77{width: 282px;margin-left: 71px;margin-top: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t78{width: 416px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t79{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t80{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t81{width: 416px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t82{width: 403px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 9px 'Arial';}
.t83{width: 388px;margin-left: 13px;margin-top: 18px;font: 9px 'Arial';}
.t84{width: 351px;margin-left: 37px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t85{width: 388px;margin-left: 80px;margin-top: 18px;font: 9px 'Arial';}
.t86{width: 268px;margin-left: 145px;margin-top: 10px;font: 8px 'Arial';}
.t87{width: 373px;margin-left: 17px;margin-top: 15px;font: 7px 'Arial';}
.t88{width: 160px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 8px 'Times New Roman';}
.t89{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 9px 'Arial';}
.t90{width: 431px;margin-top: 8px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t91{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t92{width: 417px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t93{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t94{width: 416px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t95{width: 416px;margin-top: 14px;font: 9px 'Arial';}
.t96{width: 417px;margin-top: 7px;font: italic 12px 'Arial';}
.t97{width: 455px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t98{width: 341px;margin-left: 54px;margin-top: 22px;font: 11px 'Arial';}
.t99{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t100{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 16px;font: 9px 'Arial';}
.t101{width: 416px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t102{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 10px 'Arial';}
.t103{width: 416px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3881x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Vägen till arbete</P>
<P class="p1 ft1">Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration</P>
<P class="p2 ft2">Bilaga <NOBR>1–4</NOBR> till Långtidsutredningen 2011</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2010</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2010:88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3882x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p8 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p9 ft4">Tryckt av Elanders Sverige AB</P>
<P class="p10 ft4">Stockholm 2010</P>
<P class="p11 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23484-6</NOBR></P>
<P class="p10 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft7">Förord</P>
<P class="p12 ft8">Långtidsutredningen 2011 utarbetas av en arbetsgrupp under Finans- departementets strukturenhet. Utredningens fokus ligger denna gång på att analysera den svenska arbetsmarknadens funktionssätt med särskild tonvikt på åtgärder för att öka den varaktiga syssel- sättningen och minska jämviktsarbetslösheten. I samband med utredningen genomförs ett antal specialstudier på uppdrag av utredningen. Dessa presenteras som självständiga bilagor till Lång- tidsutredningen. Syftet med bilagorna är dels att de ska bidra till att sprida ny forskning och bidra till debatt om angelägna ekonomisk- politiska frågor, dels utgöra underlag för Långtidsutredningens huvud- betänkande.</P>
<P class="p13 ft8">Denna volym består av fyra bilagor. Bilagorna behandlar huvud- sakligen övergången till sysselsättning för arbetslösa, unga och nyanlända utrikes födda.</P>
<P class="p14 ft8">Bilaga 1 sammanfattar kunskapsläget vad gäller arbetsmarknads- effekterna av aktiv arbetsmarknadspolitik. Bilagan är utarbetad vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Författare är professor Anders Forslund och filosofie doktor Johan Vikström.</P>
<P class="p15 ft8">Bilaga 2 diskuterar den svenska ungdomsarbetslösheten och dess koppling till utformningen av den gymnasiala yrkesutbildningen. Bilagan är författad av filosofie doktor Lena Lindahl, ämnessak- kunnig vid Finansdepartementet och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.</P>
<P class="p14 ft8">Bilaga 3 analyserar genomströmningen i den svenska univer- sitets- och högskoleutbildningen i ljuset av internationell utbildnings- ekonomisk forskning. Bilagan är författad av professor Roope Uusitalo vid Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) i Helsingfors.</P>
<P class="p14 ft8">Bilaga 4 diskuterar situationen för nyanlända utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden och sammanfattar lärdomar om de åtgärder som syftar till att underlätta arbetsmarknadsinträdet för denna grupp. Bilagan är författad av filosofie doktor Stefan Eriksson, ämnes-</P>
<P class="p16 ft9">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p17 ft8">sakkunnig vid Finansdepartementet och biträdande lektor vid National- ekonomiska institutionen, Uppsala universitet.</P>
<P class="p18 ft8">Arbetet med långtidsutredningen följs av en rådgivande grupp (Advisory Board) bestående av professorerna John Hassler (ord- förande) vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) på Stockholms universitet, Francis Kramarz vid Centre de Recherche en Économie et Statistique (CREST) i Paris, Per Krusell vid IIES, Fabrizio Zilibotti vid Zürich universitet och Gerard van den Berg vid Mannheims universitet.</P>
<P class="p19 ft8">Arbetet med Långtidsutredningen leds av docent Oskar Nordström Skans tillsammans med Stefan Eriksson, Lena Lindahl och pro- fessor Eva Mörk, samtliga verksamma vid Finansdepartementet. Särskilt tack riktas till Charlotte Nömmera och Katja Rehnberg för hjälp med redigering av manus.</P>
<P class="p20 ft10">Ansvaret för innehåll och bedömningar i Långtidsutredningens bilagor vilar helt på bilagornas författare.</P>
<P class="p21 ft8">Stockholm i november 2010</P>
<P class="p22 ft11">Oskar Nordström Skans</P>
<P class="p23 ft8">Ämnessakkunnig, projektledare Långtidsutredningen 2011</P>
<P class="p24 ft9">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p25 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p26 ft8">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p26 ft8">Arbetsmarknadspolitikens effekter på syssel-</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p26 ft8">sättning och arbetslöshet – en översikt</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p26 ft8">Sid 7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p26 ft8">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft8">Den gymnasiala yrkesutbildningen och</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p26 ft8">inträdet på arbetsmarknaden</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p26 ft8">Sid 103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p26 ft8">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft8">Vad förklarar svenska universitetsstudenters</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p26 ft8">höga examensålder?</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p26 ft8">Sid 169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p26 ft8">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p26 ft8">Utrikes födda på den svenska arbets-</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p26 ft8">marknaden</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p26 ft8">Sid 243</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft9">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB3887x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p28 ft13">Bilaga 1 till LU2011</P>
<P class="p29 ft15">Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt<SPAN class="ft14">*</SPAN></P>
<P class="p30 ft11">Anders Forslund</P>
<P class="p31 ft11">Johan Vikström</P>
<P class="p32 ft17"><SPAN class="ft16">* </SPAN>Vi tackar John Hassler, Oskar Nordström Skans och Stefan Eriksson för användbara kommentarer.</P>
<P class="p33 ft9">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p0 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p26 ft18">1</P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p34 ft18">Inledning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p35 ft18">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft18">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken – en</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p34 ft18">översikt .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p35 ft18">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft19">Arbetsmarknadsutbildning......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft20">Subventionerad sysselsättning.................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft20">Förmedlingsverksamhet ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.4</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft20">Allmänna garantier...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.5</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft8">Den aktiva arbetsmarknadspolitikens omfattning.................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft18">3</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft21">Arbetsmarknadspolitikens tänkbara effekter ..................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft18">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><P class="p26 ft18">4</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p34 ft18">Arbetsmarknadsutbildning...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p35 ft18">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft20">Diskussion................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft18">5</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft18">Subventionerad anställning .........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft18">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft20">Ungdomsprogram....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">5.2</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft20">Diskussion................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft18">6</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p34 ft18">Förmedlingsverksamhet ..............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft18">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p26 ft8">6.1</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p34 ft20">Internationell evidens ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p35 ft8">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">6.2</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p34 ft20">Diskussion................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">49</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft9">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p26 ft18">7</P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p37 ft21">Arbetsmarknadspolitikens allmänna jämviktseffekter......</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p35 ft18">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p26 ft8">7.1</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p37 ft8">Arbetsmarknadspolitikens effekter på matchning .................</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p35 ft8">51</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">7.2</SPAN><SPAN class="ft23">Arbetsmarknadspolitikens direkta</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft20">undanträngningseffekter..........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p35 ft8">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">7.3</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft20">Effekter på lönebildningen ......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">7.4</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft8">Arbetsmarknadspolitiken och arbetskraftsdeltagandet .........</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">7.5</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft19">Totaleffekter på arbetslösheten...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">7.6</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft20">Diskussion ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p26 ft18">8</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p39 ft18">Obligatoriska program .................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft18">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p26 ft8">8.1</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft20">Internationell evidens...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p35 ft8">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">8.2</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft20">Diskussion ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p26 ft18">9</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p39 ft21">Statistisk profiling och targeting...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft18">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">9.1</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft20">Diskussion ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p26 ft18">10</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p39 ft18">Privata aktörer............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft18">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">10.1</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft20">Empirisk evidens ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">10.2</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft20">Diskussion ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p26 ft18">11</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p39 ft18">Ska arbetsmarknadspolitiken göras</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft18">konjunkturberoende?...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p35 ft18">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">11.1</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft20">Empirisk evidens ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">11.2</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft20">Diskussion ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p35 ft8">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p26 ft18">12</P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p39 ft21">Slutsatser och avslutande reflektioner...........................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p35 ft18">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p26 ft8">12.1</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p39 ft8">Den nuvarande arbetsmarknadsutbildningen fungerar</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p39 ft20">bra..............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p35 ft8">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p26 ft8">12.2</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p39 ft8">Subventionerade anställningar och</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p39 ft8">förmedlingsverksamhet är viktiga insatser..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p35 ft8">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p26 ft9">10</P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td11"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p35 ft22">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td13"><P class="p26 ft8">12.3</P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p40 ft8">Arbetsmarknadspolitiska program bör ibland användas</P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p40 ft20">för att testa arbetsviljan ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p41 ft8">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft8">12.4</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p40 ft8">Vi vet fortfarande lite om vilka arbetslösa som gynnas av</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p40 ft8">vilka program och hur omfattande åtgärderna ska vara.........</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p41 ft8">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft8">12.5</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p40 ft8">Det finns en motsättning mellan en individanpassad</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p40 ft8">arbetsmarknadspolitik och omfattande garantier ..................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p41 ft8">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft8">12.6</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p40 ft8">Det finns inga enkla vinster med att ha omfattande</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p40 ft19">inslag av kompletterande aktörer............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p41 ft8">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft8">12.7</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p40 ft8">Det behövs mer kunskap om hur</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p40 ft8">arbetsmarknadspolitiken ska anpassas till</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p40 ft20">konjunkturläget........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p41 ft8">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft8">12.8</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p40 ft8">Det finns fortfarande ett stort behov av nya studier .............</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p41 ft8">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p26 ft8">12.9</P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p40 ft8">Vi kan inte förvänta oss att reformer av den aktiva</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p40 ft8">arbetsmarknadspolitiken får avgörande effekter på</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p40 ft20">sysselsättningen........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p41 ft8">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p26 ft18">Referenser ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p41 ft18">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td11"><P class="p26 ft21">Effects of active labour market policies on employment and</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p40 ft18">unemployment – Summary..........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p41 ft18">95</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft9">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p0 ft7">1 Inledning</P>
<P class="p43 ft8">En aktiv arbetsmarknadspolitik är sedan länge en av grundbultarna i den svenska sysselsättningspolitiken och Arbetsförmedlingen (tidigare Ams) hanterar både en stor mängd arbetssökande och betydande belopp. Det finns alltså många goda skäl till att samman- ställa vad vi vet om politikens effekter.</P>
<P class="p14 ft8">Kunskap om den aktuella arbetsmarknadspolitikens effekter kan hämtas från olika håll. Vissa program har länge varit en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, och handlar det om omfattande insatser som använts under en längre period finns det ofta utvärde- ringar (om än ibland relativt gamla) av programmet i fråga. Handlar det om program som i stor utsträckning liknar tidigare program (eller kombinationer av tidigare program) kan utvärderingar av dessa program ge en vägledning om de förväntade effekterna av en insats. Handlar det om fundamentalt nya typer av program eller om program som inte tidigare utvärderats kan man ibland gå till utvär- deringar av liknande insatser i andra länder. Man måste dock alltid göra en noggrann bedömning av hur generaliserbara resultat som avser andra program eller andra länder är till den aktuella situatio- nen. Detta är ingen trivial uppgift. Vilka slutsatser ska vi dra om den förväntade effekten av ett svenskt program om vi får veta att ett liknande program fungerat bra för fattiga, lågutbildade ensam- stående mödrar i USA? Problemen med att generalisera resultat från denna grupp är att många i den gruppen har en social situation som är betydligt besvärligare än vad som är vanligt i Sverige</P>
<P class="p44 ft8">Calmfors m.fl. (2001, 2002, 2004) inventerade och samman- fattade resultaten i de studier av den svenska arbetsmarknadspoliti- kens effekter som var tillgängliga vid <NOBR>2000-talets</NOBR> början. Det har nu gått ett antal år sedan dess, och det finns därför goda skäl att upp- datera detta arbete med de studier av svenska arbetsmarknadspoli- tik som tillkommit under de senaste åren. Dessutom var översikten i Calmfors m.fl. begränsad till studier av svensk arbetsmarknadspo-</P>
<P class="p45 ft9">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Inledning</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">litik. Detta är en begränsning, då det saknas svenska studier inom ett antal områden där det finns studier av andra länders arbets- marknadspolitik som enligt resonemanget ovan ibland kan öka kunskapen om effekterna av den svenska politiken.</P>
<P class="p47 ft8">Syftet med den här översikten är att ge en uppdaterad bild av kunskapsläget när det gäller den svenska arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet. För att ge en bakgrund till denna diskussion beskriver kapitel 2 de program och insatser som använts under de senaste decennierna. Kapitlet ger också en översikt över omfattningen och utvecklingen av den svenska arbetsmarknadspolitiken. Kapitlet visar att inriktningen på den svenska politiken förändrats på en rad avgörande sätt sedan mitten på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Kapitel 3 ger därefter en allmän beskrivning av syftet med och tänkbara effekter av olika arbetsmarknadspolitiska pro- gram. Det visar att det är viktigt att ta hänsyn till att arbetsmark- nadspolitiken kan tänkas ha många olika direkta och indirekta effekter på sysselsättning och arbetslöshet.</P>
<P class="p48 ft8">Kapitel <NOBR>4–6</NOBR> diskuterar i tur och ordning resultaten för arbets- marknadsutbildning, subventionerad anställning och förstärkt för- medlingsverksamhet. Vår genomgång av dessa tre områden tar av- stamp i huvudresultaten i de studier som behandlades i de tidigare översikterna av Calmfors m.fl. Dessa översikter kompletteras med resultaten i senare svenska studier. Syftet med denna komplettering är att redovisa vilka slutsatser från tidigare studier som verkar vara robusta och vilka som möjligen bör modifieras. En slutsats är att den svenska litteraturen på vissa områden är tämligen begränsad. Det gäller i synnerhet förstärkt förmedlingsverksamhet. På detta område redovisar vi därför också resultat från internationella stu- dier.</P>
<P class="p49 ft8">Kapitel 7 redovisar evidensen när det gäller så kallade allmänna jämviktseffekter. Utgångspunkten är att många program inte bara påverkar dem som deltar i ett program. Genom effekter på löne- bildning, anställningsmönster med mera har programmen också omfattande indirekta effekter på andra arbetslösa och individer i arbete. För att fånga hela effekten på sysselsättning och arbetslös- het är det centralt att ta hänsyn till sådana indirekta effekter.</P>
<P class="p50 ft8">Förutom dessa frågeställningar som också aktualiserades i Calmfors m.fl. har en rad nya frågeställningar tillkommit. Det handlar om nya insatser – och därmed potentiellt nya frågor – som aktualiserats i senare svenska utvärderingar. Det handlar också om frågeställningar av intresse för den svenska politiken som aktualise-</P>
<P class="p51 ft9">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p26 ft24">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">rats av arbetsmarknadspolitiska insatser i andra länder. I Kapitlen <NOBR>8–11</NOBR> identifiera vi fyra stycken ”nya” frågeställningar. En naturlig följd av att det är relativt nya frågeställningar är att den svenska litteraturen är begränsad. Vi redovisar därför resultat från både svenska och internationella studier.</P>
<P class="p14 ft8">Kapitel 8 diskuterar effekterna av obligatoriska program. Ett obligatorium kan medföra att vissa individer reagerar på en anvis- ning till ett program och förändrar sitt beteende redan innan pro- grammet startar. Antingen på grund at att man upplever program- met som betungande eller på grund av att man väldigt gärna vill delta i programmet. Kapitel 9 diskuterar så kallad profiling och tar- geting. Profiling innebär att man systematiskt försöker identifiera vilka som riskerar att bli långtidsarbetslösa och vilka som antas hitta ett jobb fort. Lyckas man med det kan man tidigt sätta in insatser för dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Targeting innebär att man försöker att individanpassa åtgärderna som sätts in så att varje arbetslös får de åtgärder som passar bäst. Motsatsen till en sådan individanpassad arbetsmarknadspolitik är olika typer av garantier där alla arbetslösa går in i samma program vid samma till- fälle. Kapitel 10 redovisar vi vad vi ett om effekten av att använda kompletterande/privata aktörer i arbetsmarknadspolitiken. Kapitel 11 diskuterar om arbetsmarknadspolitiken ska göras konjunktur- beroende, dvs. om arbetsmarknadspolitiken ska vara särskilt om- fattande i ett speciellt konjunkturläge.</P>
<P class="p44 ft8">Slutligen sammanfattar vi och ger några avslutande reflektioner i Kapitel 12.</P>
<P class="p53 ft9">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p54 ft26"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft25">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken</SPAN></P>
<P class="p55 ft7">– en översikt</P>
<P class="p12 ft8">Det är inte självklart vad man ska mena med aktiv arbetsmarknads- politik. Vi kommer att skilja mellan och diskutera i huvudsak tre typer av insatser: (1) arbetsmarknadsutbildning; (2) subventione- rad sysselsättning; och (3) förmedlingsåtgärder. Vissa åtgärder kan ha flera inslag, men uppdelningen är ändå ändamålsenlig. Förutom dessa insatser ingår också så kallade ”garantier” som kombinerar olika typer av insatser, och rörlighetsstimulanser i den aktiva arbets- marknadspolitiken.</P>
<P class="p56 ft27"><SPAN class="ft27">2.1</SPAN><SPAN class="ft28">Arbetsmarknadsutbildning</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">Arbetsmarknadsutbildningen var länge främst <SPAN class="ft11">yrkesinriktad </SPAN>men kom så småningom att innehålla också allt mer av kurser av mer <SPAN class="ft11">förberedande </SPAN>slag. De tidigare är inriktade på specifika yrken, där de vanligaste är vård/omsorg, tillverkning/hantverk, maskinoperatör och transportutbildningar. De senare kurserna syftar inte till att förbereda deltagarna för jobb, utan ska i normalfallet vara en grund för vidare insatser, ofta (men absolut inte alltid) yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Utbildningen har även tagit andra for- mer, t ex datortek och Swit <NOBR>(IT-utbildning</NOBR> i samarbete med när- ingslivet). Kurser inom arbetsmarknadsutbildningen har normalt varat knappt ett halvår, men avvikelser både uppåt och nedåt har förekommit. Ersättning till deltagarna har utgått med belopp mot- svarande ersättning från <NOBR>a-kassa.</NOBR></P>
<P class="p58 ft10">En viktig institutionell förändring var att arbetsmarknadsutbild- ning 1986 blev kvalifikationsgrundande för ny period med ersätt- ning från <NOBR>a-kassan.</NOBR> Detta påverkade incitamenten för deltagande</P>
<P class="p59 ft9">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken– en översikt</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft8">och därmed sannolikt också de skattade effekterna av <NOBR>1990-talets</NOBR> arbetsmarknadsutbildning. Vi återkommer till detta.</P>
<P class="p61 ft27"><SPAN class="ft27">2.2</SPAN><SPAN class="ft28">Subventionerad sysselsättning</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Det har under åren funnits en mängd olika former av subventione- rad anställning. Den traditionella formen var under många år <SPAN class="ft11">beredskapsarbete </SPAN>(tillfälliga offentliga arbeten), där ersättningen var avtalsenlig lön. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> kom de traditionella beredskaps- arbetena att till stor del ersättas av ALU (<SPAN class="ft11">arbetslivsutveckling</SPAN>), som innefattade aktiviteter ”som inte annars skulle ha kommit till stånd”. Syftet med denna inriktning var att försöka undvika att arbetsgivarna ersatte ”riktiga” anställningar med ALU anställ- ningar. Ersättningen i ALU utgjordes av <NOBR>a-kassa.</NOBR></P>
<P class="p50 ft11">Rekryterings- och anställningsstöd <SPAN class="ft8">har utgjort andra program av mer anställningsliknande karaktär. I båda fallen har det handlat om subventioner till arbetsgivare som anställt arbetslösa (ofta långtids- arbetslösa) till avtalsenlig lön. Till samma kategori av program hör </SPAN>nystartsjobben <SPAN class="ft8">som introducerades 2007. En viktig skillnad jämfört med tidigare former av subventionerade sysselsättning är att mål- gruppen för nystartsjobben utgörs av personer med långa samman- hängande perioder av både arbetslöshet och sjukskrivning (så kallat ”utanförskap”).</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Till den subventionerade sysselsättningen kan man även hänföra <SPAN class="ft11">starta </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">eget-bidrag</SPAN>,</NOBR> som har lämnats till arbetslösa för att starta som egenföretagare efter prövning av arbetsförmedlingen. Ersättningen har motsvarat <NOBR>a-kassa</NOBR> under sex månader (med möjlighet till för- längning). Förmedlingen har dessutom ofta anordnat ”företagar- orienterade” utbildningar för deltagarna.</P>
<P class="p63 ft8"><SPAN class="ft11">Resursarbeten </SPAN>infördes i juli 1997 och innebar bidrag (motsva- rande det belopp deltagaren skulle ha fått i arbetslöshetsersättning) till arbetsgivare för tillfällig anställning av arbetslösa (högst sex månader med möjlighet att förlänga till nio). Deltagaren skulle huvudsakligen arbeta men även delta i kompetenshöjande verksam- het och söka jobb. Lönen fick uppgå till högst 90 procent av dag- penninggrundande inkomst i <NOBR>a-kassan.</NOBR></P>
<P class="p50 ft10"><SPAN class="ft29">Utbildningsvikariat </SPAN>innebar ekonomiskt stöd i högst sex måna- der till arbetsgivare som bekostade utbildning för en anställd och som med anställningsstöd anställde en ersättare (med lön enligt</P>
<P class="p64 ft9">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p26 ft24">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken– en översikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">kollektivavtal). Utbildningsvikariat var alltså både utbildning och en form av subventionerad sysselsättning.</P>
<P class="p15 ft8">Januari 2006 infördes ytterligare en typ av anställningsstöd, <SPAN class="ft11">plusjobb</SPAN>. Plusjobb riktades till personer som varit arbetslösa under minst två år. Dessa personer kunde få anställning i form av plus- jobb inom offentligt finansierad verksamhet. Arbetsuppgifterna kunde vara nya arbetsuppgifter som förbättrade den allmänna ser- vicenivån, eller arbetsuppgifter som normalt inte skulle utföras eller som dragits in på grund av begränsade ekonomiska resurser. Plus- jobbet skulle alltså medföra ett nettotillskott till arbetsgivare utan att tränga ut befintlig verksamhet. Plusjobben avskaffades i sam- band med det senaste regeringsskiftet.</P>
<P class="p65 ft8">En del program kan närmast karaktäriseras som praktik. Vi har valt att klassificera dessa program som subventionerad sysselsätt- ning, men syftet har varit att de också ska ha ett utbildningsinne- håll. Till denna kategori hör ungdomsprogram av olika slag.</P>
<P class="p15 ft8">Det första ungdomsprogrammet var <SPAN class="ft11">ungdomslag</SPAN>, som introdu- cerades 1984. Det följdes av <SPAN class="ft11">inskolningsplatser</SPAN>. Båda dessa program hade en begränsad omfattning. 1992 introducerades <SPAN class="ft11">ungdomsprak- tik</SPAN>, som snabbt fick en stor omfattning. Programmet omfattade ungdomar under 25 år. Syftet var att ge ungdomarna yrkespraktik och arbetslivserfarenhet. Liksom med ALU fanns bestämda direk- tiv (ungdomspraktik fick inte ersätta normal rekrytering och var en sistahandsåtgärd) som syftade till att förhindra undanträngning. Ersättning lämnades i form av utbildningsbidrag under normalt sex månader. <SPAN class="ft11">Kommunala ungdomsprogram </SPAN>(KUP), riktade till arbets- lösa ungdomar mellan 18 och 20 år, infördes 1995 och innebar att kommunerna kunde välja att ta över ansvaret för ungdomar som inte genomgick gymnasieskola eller liknande. Förutsättningen var att kommunen och länsarbetsnämnden hade tecknat ett avtal där kommunens ansvar reglerades. Kommunen ersattes av staten för den verksamhet som bedrevs. För utom dessa ungdomsinsatser finns/fanns ungdomsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Vi återkommer till dessa i avsnitt 2.4.</P>
<P class="p44 ft8">Andra (tidigare) exempel på praktikprogram är <SPAN class="ft11">akademiker- och invandrarpraktik</SPAN>, som haft samma principiella konstruktion som ungdomspraktik, fast andra målgrupper. Till praktikkategorin hör också <SPAN class="ft11">arbetsplatsintroduktion </SPAN>(API), som i juli 1995 ersatte akade- mikerpraktik, invandrarpraktik och ungdomspraktik. 1999 ersattes ALU och API av ett praktikprogram som fick namnet <SPAN class="ft11">arbetsprak- tik</SPAN>, ett program som fortfarande finns kvar under samma namn.</P>
<P class="p66 ft9">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38820x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken– en översikt</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft27"><SPAN class="ft27">2.3</SPAN><SPAN class="ft28">Förmedlingsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Förutom arbetsmarknadsutbildning och subventionerad anställning finns en rad verksamheter på arbetsförmedlingen som sker löpande istället för inom välavgränsade program. I första hand handlar det om klassisk förmedlingsverksamhet där den arbetslöse får rådgiv- ning och vägledning av en förmedlare. Under denna kategori ham- nar också en rad andra insatser, såsom intensifierad förmedling, jobbcoacher, kurser i att skriva CV, yrkesvägledning och slutligen workshops, seminarier och kurser om hur man effektivast söker efter ett nytt jobb. Dessa aktiviteter är en viktig del av arbetsför- medlingens verksamhet, som i vissa andra länder endast ges till vissa arbetslösa.</P>
<P class="p68 ft8">Under de senaste åren har en del av förmedlingstjänsterna upp- handlats av privata aktörer. Den traditionella förmedlingsverksam- heten har också kompletterats med s.k. jobbcoacher. Jobbcoacher har både anställts inom förmedlingen och upphandlats av privata tillhandahållare.</P>
<P class="p69 ft27"><SPAN class="ft27">2.4</SPAN><SPAN class="ft28">Allmänna garantier</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">På senare tid har olika så kallade garantier blivit mer centrala i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Garantier skiljer sig jämfört med övriga program på två viktiga punkter: (1) De kombinerar flera olika åtgärder, såsom utbildning, förstärkt förmedling och subven- tionerad anställning; (2) Alla arbetslösa (eller alla ungdomar) går in i garantin vid ett och samma tillfälle.</P>
<P class="p63 ft8">Garantiernas tidsålder började med att Ungdomsgarantin (f.d. utvecklingsgarantin) infördes år 1998. Syftet med åtgärden var att utveckla ungdomarnas kompetens så att deras möjligheter till arbete eller studier förbättras. Insatsen skulle bygga på en individu- ell handlingsplan och anpassas efter lokala förutsättningar och i samverkan med det lokala näringslivet. Ungdomsgarantin erbjöds ungdomar mellan 20 och 24 år. Förutsättningen var att kommun och länsarbetsnämnd hade tecknat avtal om att kommunen skulle erbjuda sådan åtgärd. Avtalet innebar att kommunen blev skyldig att erbjuda ungdomar som stod till arbetsmarknadens förfogande en aktiverande och utvecklande insats på heltid.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Skyldigheten inträdde om annan sysselsättning inte kunnat erbjudas inom 90</P>
<P class="p71 ft17"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.</P>
<P class="p72 ft9">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38821x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p26 ft24">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken– en översikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">dagar från att ungdomen anmält sig som arbetslös. Deltagarna anvi- sades plats i programmet av arbetsförmedlingen. Kommunen skulle erbjuda verksamhet inom tio dagar från att dess skyldighet inträdde. Insatsen fick vara i högst 12 månader. När det gäller de kommunala ungdomsprogrammen är relativt lite känt om vad de innehöll. Det lilla man vet tyder på att innehållet varierade högst påtagligt från kommun till kommun. De kommunala ungdomspro- grammen avskaffades december 2007 och ersattes då av jobbgaran- tin för ungdomar<SPAN class="ft30">2</SPAN>. Den nya jobbgarantin skiljer sig från de tidigare ungdomsprogrammen i vissa avseenden. För det första är Arbets- förmedlingen och inte kommunerna huvudman. För det andra är innehållet mer strukturerat och innebär inledningsvis en ökad inriktning på stöd och uppföljning av jobbsökande. Dessutom sker en snabbare avtrappning av ersättningen för dem som har ersätt- ning från <NOBR>a-kassan.</NOBR></P>
<P class="p74 ft8">En annan viktig reform var införandet av <SPAN class="ft11">aktivitetsgarantin </SPAN>år 2000. Denna åtgärd riktades till dem som var eller riskerade att bli långtidsinskrivna vid förmedlingen eller som hotades av utförsäk- ring från <NOBR>a-kassan.</NOBR> I praktiken gick deltagarna in i garantin efter en eller två perioder med ersättning från <NOBR>a-kassan</NOBR> (dvs. efter 14 eller 28 månader). De som omfattades av aktivitetsgarantin skulle delta i någon heltidsaktivitet tills dess att de fann ett arbete eller började studera. Ersättningen till deltagarna motsvarade ersättningen från <NOBR>a-kassan.</NOBR> Denna reform genomfördes i samband med att den tidi- gare möjligheten att återkvalificera sig för <NOBR>a-kassa</NOBR> genom del- tagande i en <NOBR>Ams-åtgärd</NOBR> avskaffades. Aktivitetsgarantin ersattes i juli 2007 av <SPAN class="ft11">jobb- och utvecklingsgarantin </SPAN>(JOG). En viktig skillnad mellan aktivitetsgarantin och JOG är att ersättningen till deltagarna i JOG är lägre än i <NOBR>a-kassan</NOBR> – högst 65 % av tidigare inkomst. Tids- gränsen för inträde är också preciserad till att infalla efter en period med ersättning från <NOBR>a-kassan.</NOBR> Eftersom eventuella dagar i arbets- marknadspolitiskt program som infaller under en pågående period med ersättning från <NOBR>a-kassan</NOBR> räknas av från det totala antalet dagar med <NOBR>a-kassa</NOBR> innebär regeländringarna sammantaget att inträdet i JOG ligger tidigare under en pågående arbetslöshetsperiod än vad som var fallet i aktivitetsgarantin.</P>
<P class="p75 ft17"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>Namnet är intressant med tanke på att en av de saker man inte kan garantera inom programmet är jobb.</P>
<P class="p76 ft9">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38822x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken– en översikt</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft27"><SPAN class="ft27">2.5</SPAN><SPAN class="ft28">Den aktiva arbetsmarknadspolitikens omfattning</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Det finns en lång tradition av aktiv arbetsmarknadspolitik i Sverige. Figur 1 ger en tydlig bild av hur den aktiva arbetsmarknadspoliti- ken i Sverige har förändrats. Under 1960- (inte i figuren) och 1970- talen ökade deltagandet i utbildningsprogram och subventionerad anställning stadigt. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> och inledningen av <NOBR>1990-talet</NOBR> hade antalet deltagare i subventionerad anställning och praktikpro- gram ett klart kontracykliskt mönster. I slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> med ett överhettat konjunkturläge var antalet deltagare sålunda litet för att sedan explodera under krisen i början på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Utbild- ningsprogrammen har, förutom en kraftig ökning i början av den ekonomiska krisen på <NOBR>1990-talet,</NOBR> inte haft ett lika uttalat kontra- cykliskt mönster. Under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och <NOBR>2000-talet</NOBR> mins- kade antalet deltagare i de flesta programmen successivt. Speciellt tydligt var detta för utbildningsprogrammen som domineras av arbets- marknadsutbildning.</P>
<P class="p78 ft32">Figur 1: Deltagare i olika typer av arbetsmarknadspolitiska program <NOBR>1976–2009.</NOBR> Andelar av arbetskraften i procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td17"><P class="p79 ft22">3.0</P></TD>
<TD class="tr12 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td17"><P class="p79 ft22">2.5</P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td23"><P class="p80 ft33">Subv. sysselsättning</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td18"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td20"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td21"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p79 ft22">2.0</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td17"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p81 ft35">Utbildning</P></TD>
<TD class="tr15 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><P class="p79 ft22">1.5</P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p79 ft22">1.0</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p79 ft22">0.5</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p82 ft35">Praktik</P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td17"><P class="p79 ft22">0.0</P></TD>
<TD class="tr15 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td19"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td17"><P class="p35 ft22">1980</P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p83 ft22">1985</P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p84 ft22">1990</P></TD>
<TD class="tr16 td20"><P class="p85 ft22">1995</P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p86 ft22">2000</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p35 ft22">2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr10 td24"><P class="p26 ft36">Källa: Arbetsförmedlingens <NOBR>Händel-databas</NOBR> och SCB, Arbetskraftsundersökningar.</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft10">Den tydliga minskningen av antalet deltagare under slutet av 1990- talet och <NOBR>2000-talet</NOBR> framgår ännu tydligare i Figur 2. Figuren är baserad på arbetsförmedlingens databas Händel och visar antalet</P>
<P class="p88 ft9">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p26 ft24">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken– en översikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">deltagare som var inskrivna i olika program den 15:e varje månad. I detta fall har vi valt att slå samman praktik och olika typer av sub- ventionerad anställning, eftersom det i praktiken ofta är svårt att särskilja dem. De tendenser vi såg i Figur 1 är här ännu mer utta- lade. Arbetsmarknadsutbildningen har också på senare år fortsatt att minska i omfattning. Subventionerad anställning och praktik fick en tillfällig uppgång kring 2006 i samband med införandet av plusjobben men har därefter fortsatt att minska i omfattning, trots att nystartsjobben introducerats. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var ung- domspraktiken mycket omfattande, vilket förklarar den stora om- fattningen för ungdomsprogrammen under denna period. Tar man hänsyn till att antalet deltagare är olika under olika delar av året så har ungdomsinsatserna därefter hållits på en relativt konstant nivå. En viss nedgång märks under 2007, vilket förklaras av att de kom- munala ungdomsprogrammen och den tidigare ungdomsgarantin avvecklades, samtidigt som jobbgarantin för ungdomar ännu inte tagit fart. Den kraftiga ökning av kategorin ”praktik” under det sista året beror på att Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin faller i denna kategori.</P>
<P class="p90 ft9">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB388/GYB38824x1.jpg" style="width:394px;height:344px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken– en översikt</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft32">Figur 2: Antalet deltagare i olika typer av arbetsmarknadspolitiska program <NOBR>1992–2008</NOBR></P>
<P class="p92 ft37">Källa: Arbetsförmedlingens <NOBR>Händel-databas.</NOBR></P>
<P class="p93 ft38">Not: Kategorin ”Praktik” inkluderar subventionerad sysselsättning i denna figur.</P>
<P class="p94 ft8">I Figur 2 syns också de så kallade garantiernas tillkomst. Det handlar om aktivitetsgarantin som senare ersattes av jobb- och utvecklingsgarantin. Som synes har insatser av detta slag med tiden kommit att bli en alltmer dominerande del av den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken. I mitten av 2008 var sålunda Jobb- och utvecklingsgarantin den mest omfattande åtgärden räknat i antalet deltagare. Det är också den enda typen av insats som har ökat under senare år. Tendensen att en allt större del av deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program deltar inom ramen för en garanti- åtgärd skulle bli ännu mer uttalad om vi inkluderade deltagarna i Ungdomsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. Den senare är nu den helt dominerande typen av insats för ungdomar.</P>
<P class="p95 ft10">Det är också intressant att jämföra omfattningen av den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken med hur det ser ut i andra länder. I Figur 3 beskriver vi hur utgifterna för den aktiva arbetsmarknads-</P>
<P class="p72 ft9">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38825x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p26 ft24">Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken– en översikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">politiken som andel av totala BNP har utvecklats i Sverige och i OECD i genomsnitt. I aktiv politik räknas här de olika program- men och arbetsförmedlingens verksamhet men inte ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Återigen ser vi att den aktiva arbets- marknadspolitiken i Sverige har minskat i betydelse under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Ett liknande mönster finns också i genomsnitt för de övriga OECD länderna, men minsk- ningen är inte lika stor som i Sverige.</P>
<P class="p96 ft32">Figur 3: Utgifter på aktiv arbetsmarknadspolitik (inkl arbetsförmedling) i Sverige och OECD <NOBR>1998–2007.</NOBR> Andel av BNP, procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td26"><P class="p97 ft39">3</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p97 ft39">2.5</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p97 ft39">2</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr18 td25"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-43px;margin-bottom:0px;" class="p98 ft40"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-39px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:41px;" class="p98 ft40"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:21px;margin-right:-22px;margin-bottom:20px;" class="p98 ft40"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td26"><P class="p97 ft39">1.5</P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td30"><P class="p99 ft39">Sverige</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td27"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td29"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td27"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td30"><P class="p99 ft39">OECD</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td26"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td28"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td26"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td28"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td29"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td27"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td30"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td26"><P class="p97 ft39">1</P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td26"><P class="p97 ft39">0.5</P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td26"><P class="p97 ft39">0</P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td26"><P class="p35 ft39">1998</P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p35 ft39">1999</P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p35 ft39">2000</P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p35 ft39">2001</P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p35 ft39">2002</P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p100 ft39">2003</P></TD>
<TD class="tr22 td29"><P class="p35 ft39">2004</P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p35 ft39">2005</P></TD>
<TD class="tr22 td27"><P class="p35 ft39">2006</P></TD>
<TD class="tr22 td30"><P class="p101 ft39">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td28"><P class="p102 ft40">År</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft38">Källa: OECD.</P>
<P class="p103 ft9">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p104 ft45"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft44">Arbetsmarknadspolitikens tänkbara effekter</SPAN></P>
<P class="p105 ft8">Som en bakgrund till genomgången av arbetsmarknadspolitikens effekter diskuterar vi nu vilka typer av problem som arbetsmark- nadspolitiska insatser avses lösa samt de effekter olika typer av insatser kan förväntas ha. En första observation är att det knappast funnits en klar hierarki av mål som gällt för arbetsmarknadspoliti- ken sedan tillkomsten av Ams under det sena <NOBR>1940-talet.</NOBR> På ett allmänt plan har naturligtvis arbetsmarknadspolitiken haft som viktigaste mål att bidra till varaktigt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Det är emellertid också klart att dessa mål kan upp- fyllas på olika sätt, och mekanismerna är inte desamma för alla insatser. Dessutom skiljer sig de arbetssökandes utmaningar åt, exempelvis i vilken utsträckning de hindras av bristande utbildning och erfarenhet, låg produktivitet eller liten erfarenhet av att söka jobb. Eftersom insatserna varierar i hur väl de kan hantera dessa specifika problem återkommer vi till diskussioner om detta när vi diskuterar respektive program. I det här stycket ger vi istället några allmänna reflektioner om arbetsmarknadspolitikens tänkbara effekter.</P>
<P class="p106 ft8">En viktig observation är att programmen kommer att ha effekter för de berörda individerna (deltagarna), men i normalfallet även för andra än deltagarna. Ekonomer kallar sådana effekter för allmänna jämviktseffekter. Exempelvis skulle en subventionerad anställning kunna tränga undan en ordinarie icke subventionerad anställning. Sådan undanträngning innebär att arbetsgivare väljer att anställa den subventionerade programdeltagaren i stället för att anställa någon annan utan subvention. I detta fall har programmet ingen direkt effekt på sysselsättningen (eller arbetslösheten), utan kom- mer istället att omfördela sysselsättningen till förmån för program- deltagarna. Vi diskuterar direkt undanträngning mer utförligt i Avsnitt 7.2.</P>
<P class="p107 ft9">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadspolitikens tänkbara effekter</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">Förutom direkta undanträngningseffekter kan allmänna jäm- viktseffekter uppstå på många olika sätt, exempelvis genom att en viss insats påverkar lönebildningen. Exempelvis skulle en ambitiös arbetsmarknadspolitik kunna leda till att fackliga organisationer formulerar högre lönekrav, eftersom medlemmarna inte drabbas lika hårt av arbetslöshet om de blir hjälpta av ambitiösa och hög- kvalitativa arbetsmarknadspolitiska program. Samtidigt kan sådana program, om de bidrar till hårdare konkurrens om de befintliga jobben, också bidra till lönemoderation. Sammantaget måste man, för att få en fullständig bild av arbetsmarknadspolitikens effekter, studera såväl effekter för de berörda individerna som effekter för andra än deltagarna.</P>
<P class="p68 ft8">Ytterligare en observation är att samtliga typer av arbetsmark- nadspolitiska program kan användas för att lösa problem med överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen genom att anvis- ningar till program kan vara ett sätt att testa den arbetslöses vilja att stå till arbetsmarknadens förfogande i arbetsmarknadslägen med mindre möjligheter att anvisa arbetslösa arbeten. Genom att pro- grammen ”konfiskerar” den arbetslöses tid, så kan såväl en anvis- ning till ett program som förväntan om att en anvisning komma att inträffa påverka den arbetslöses sökaktivitet. När (eller om) pro- grammen används i detta syfte är det inte i första hand den eventu- ella ”behandlingseffekten” av deltagandet man är ute efter. Därför är det inte givet att alla typer av program är lämpliga om man endast är ute efter att testa den arbetslöses arbetsvilja – det är exempelvis inte uppenbart att den dyra arbetsmarknadsutbild- ningen är ett lämpligt redskap för detta ändamål.</P>
<P class="p95 ft8">När det gäller effekterna för deltagarna i olika arbetsmarknads- politiska program är dessa potentiellt av olika karaktär. Vi kan typiskt tänka oss att vi först kan ha en s.k. <SPAN class="ft11">annonseringseffekt</SPAN>. Annonseringseffekter uppkommer som ett resultat av att förväntan om en anvisning till ett framtida programdeltagande kan påverka den arbetslöses beteende redan innan den förväntade anvisningen med konsekvenser exempelvis för flödet till jobb innan den för- väntade programstarten. Annonseringseffekten kan gå åt vilket håll som helst, beroende på om den arbetslöse vill undvika eller om hon tror sig ha nytta av programdeltagandet. Under programdeltagan- det förväntar vi oss en <SPAN class="ft11">inlåsningseffekt </SPAN>eftersom deltagarna i mindre utsträckning söker jobb än om de är öppet arbetslösa. Ett undantag från detta är naturligtvis program som innebär ökat jobbsökande. Slutligen kan programmen ha en <SPAN class="ft11">behandlingseffekt </SPAN>om de påverkar</P>
<P class="p109 ft9">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38829x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadspolitikens tänkbara effekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft8">den framtida arbetsmarknadssituationen för deltagaren genom att påverka exempelvis chansen att få och behålla ett jobb eller pro- duktivitet och lön i framtida anställningar.<SPAN class="ft30">3</SPAN></P>
<P class="p111 ft17"><SPAN class="ft31">3 </SPAN>Tidigare tillkom en ytterligare effekt genom att deltagande i åtgärder påverkade möjlig- heten att få arbetslöshetsersättning framöver.</P>
<P class="p112 ft9">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38831x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">4 Arbetsmarknadsutbildning</P>
<P class="p113 ft8">Den grundläggande tanken med arbetsmarknadsutbildning är att utbildningen ska ge den arbetslöse nya färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Utbildningarna är i normalfallet ganska korta (normalt högst sex månader), så den huvudsakliga effekten bör rimligen komma via en förbättrad matchning snarare än via en på- tagligt större ”humankapital”. Om detta resonemang är riktigt borde vi se effekter på yrkesmässig rörlighet och på flödet till jobb och inte i någon större utsträckning på löner. Trots ett relativt stort antal studier av arbetsmarknadsutbildningen finns det tyvärr inga studier av arbetsmarknadspolitikens effekter på den yrkesmäs- siga rörligheten, utan studierna avser i allmänhet effekter på syssel- sättning eller inkomster.</P>
<P class="p114 ft8">Resultaten i de studier som diskuterades av Calmfors m.fl. var varierande, men ett intressant mönster var att effekterna av arbets- marknadsutbildningen skiljde sig åt beroende på om studierna avsåg 1980- eller <NOBR>1990-talet.</NOBR> Studier av det tidiga <NOBR>1980-talets</NOBR> arbets- marknadsutbildning fann positiva effekter på deltagarnas syssel- sättning eller inkomster. Studier av arbetsmarknadsutbildning från 1989 och framåt fann däremot i allmänhet insignifikanta eller negativa effekter. Ett antal utvärderingar av <NOBR>1990-talets</NOBR> arbets- marknadsutbildning har publicerats senare än de studier som redo- visades i Calmfors m fl.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Huvudintrycket – att arbetsmarknads- utbildningen uppvisade nedslående resultat – står sig, även om resultaten delvis är blandade.</P>
<P class="p114 ft8">Det har gjorts tre utvärderingar av arbetsmarknadsutbildningen under <NOBR>2000-talet;</NOBR> de Luna m.fl. (2008) samt två tillkomna vid AF (Okeke, 2005; Arbetsförmedlingen, 2009).<SPAN class="ft30">5 </SPAN>de Luna m.fl (2007)</P>
<P class="p115 ft48"><SPAN class="ft46">4</SPAN><SPAN class="ft47">Se exempelvis Fredriksson & Johansson (2003), Stenberg (2003), Stenberg & Westerlund (2004), Andrén & Andrén (2004), Andrén & Gustafsson (2004), Stenberg (2005), Axelsson & Westerlund (2005) och Johansson (2006).</SPAN></P>
<P class="p116 ft50"><SPAN class="ft46">5</SPAN><SPAN class="ft49">Forslund & Nordström Skans (2006) jämförde arbetsmarknadsutbildning för ungdomar i åldern </SPAN><NOBR>20–24</NOBR> år under perioden <NOBR>1999–2003</NOBR> med praktikprogram för samma grupp och fann</P>
<P class="p117 ft9">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38832x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsutbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">fann att den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen hade betydande positiva effekter för deltagare som gick in i programmet <NOBR>2002–04:</NOBR> den förväntade tiden till arbete förkortades med drygt 20 %. Denna slutsats gällde i stort sett oavsett grupp av deltagare och kursinriktning. Detta resultat kan naturligtvis återspegla att nya betingelser och ny implementering av politiken har medfört bättre resultat än under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vi återkommer till detta i dis- kussionen nedan. En annan viktig förklaring är emellertid att tidi- gare studier i stor utsträckning sannolikt inte bara skattat effekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, utan de har avsett både förberedande och yrkesinriktad utbildning. När de Luna m.fl. (2008) skattade effekterna på den förväntade tiden till arbete av den samlade arbetsmarknadsutbildningen reducerades effekten från drygt 20 % till under 5 %.</P>
<P class="p48 ft8">Okeke studerade effekterna av att avsluta yrkesinriktad arbets- marknadsutbildning under andra kvartalet 2003. Resultaten tyder på att programmet hade en positiv effekt på deltagarnas övergång till sysselsättning (inklusive anställningar med anställningsstöd). Okeke fann positiva effekter även med mått på sysselsättning som exkluderade anställningsstöd samt i skattningar som inte under- sökte avslutad utan påbörjad arbetsmarknadsutbildning. Arbets- förmedlingen (2009) skattade effekterna för perioden <NOBR>1993–2008</NOBR> och fann positiva effekter under hela perioden. Effekterna var dock enligt denna studie avsevärt bättre under de senare åren (med undantag för perioden <NOBR>2007–)</NOBR> än under början av den studerade perioden.</P>
<P class="p49 ft8">de Luna m.fl. (2008) skattade även separata effekter för olika grupper av såväl deltagare som kurstyper. De fann inga betydande könsskillnader, i viss utsträckning beroende på vilka utfall som stu- derades. De fann vidare en viss tendens till sämre resultat för del- tagare yngre än 25 år. Lågutbildade med högst grundskola fick bättre resultat än personer med högre utbildning och utomnordiska invandrare drog större nytta av arbetsmarknadsutbildningen än deltagare från Sverige eller övriga Norden. de Luna m.fl. (2008) undersökte också effekter av kurser med olika inriktningar och fann bl.a. att utbildningar inom transport och maskinoperatörs- yrken, men även vårdutbildningar hade särkilt goda effekter.</P>
<P class="p118 ft17">blandade resultat. Resultaten ger ett visst stöd för att arbetsmarknadsutbildningen har bättre effekter på längre än på kortare sikt. Resultaten säger dock ingenting om effekterna av arbetsmarknadsutbildning jämfört med att inte delta i något program.</P>
<P class="p119 ft9">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsutbildning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">Det är svårt att säga något meningsfullt om vilken roll utbild- ningens längd spelar för effekten. Detta beror på minst två förhål- landen. För det första skulle man behöva kurser som i alla avseen- den utom kurslängd var identiska. Detta villkor är med största san- nolikhet mycket sällan uppfyllt. För det andra skulle man behöva information om hur långa kurserna avses vara. Den informationen är inte lätt tillgänglig; det man vet är i normalfallet istället hur länge olika deltagare varit inskrivna i de kurser de deltagit i.</P>
<P class="p121 ft27"><SPAN class="ft27">4.1</SPAN><SPAN class="ft28">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">De redovisade studierna pekar således på att effekterna av arbets- marknadsutbildning var betydligt sämre under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Om detta verkligen återspeglar politikens effekter, vad kan det då bero på? Calmfors m.fl. redovisade ett antal möjliga förklaringar. En första förklaring är skillnaden i arbetsmarknadsläge: Sannolikt är det enklare att organisera arbetsmarknadsutbildningen när det finns gott om lediga jobb att utbilda för; det måste finnas identifierbara flaskhalsar och bristyrken att utbilda för, speciellt med tanke på att utbildningarna är relativt korta och därmed framförallt är lämpade för att tillgodose ganska precisa behov. Speciellt det tidiga 1990- talets arbetsmarknad var avsevärt svagare än det tidiga <NOBR>1980-talets,</NOBR> och det bör därmed ha varit svårare att veta vad man skulle utbilda för. En andra möjlighet är att de stora volymerna och den snabba volymökningen under <NOBR>90-talets</NOBR> första halva medförde att utbild- ningens kvalitet blev lägre. Slutligen berättigade deltagande i arbetsmarknadsutbildning under <NOBR>1990-talet,</NOBR> till skillnad mot under (större delen av) <NOBR>1980-talet,</NOBR> till en ny period med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Detta kan ha inneburit att deltagarna i större utsträckning än tidigare motiverades av annat än att skaffa sig färdigheter för att få ett jobb.</P>
<P class="p123 ft8">Sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> har arbetsmarknadsutbildningen och <NOBR>a-kassan</NOBR> reformerats i viktiga avseenden. <SPAN class="ft11">För det första </SPAN>infördes det s k 70- procentsmålet år 1999. Målet innebar att 70 procent av dem som genomgick yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning skulle ha ett arbete inom 90 dagar efter avslutad utbildning. Detta kan ha påver- kat såväl selektionen in i programmet som förmedlingsverksam- heten efter avslutat program. När det gäller selektionen är det rim- ligt att tro att man försökt identifiera de personer som med stor sannolikhet skulle kunna vara i arbete inom den stipulerade tiden</P>
<P class="p124 ft9">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38834x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsutbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">(vilket inte behöver vara de personer för vilka behandlingen skulle ha störst effekt). Det är också sannolikt att man blivit mer selektiv i vilka utbildningar som ges. Detta skulle kunna förväntas bidra till en bättre behandlingseffekt. I den mån de som avslutat en yrkes- inriktad arbetsmarknadsutbildning också fått ta del av mer förmed- lingsresurser som en konsekvens av <NOBR>70-procentsmålet</NOBR> borde detta ha bidragit till ett snabbare utflöde till jobb. Denna effekt är dock knappast att betrakta som en behandlingseffekt av utbildningen.</P>
<P class="p50 ft8"><SPAN class="ft11">För det andra </SPAN>försvann möjligheten att via arbetsmarknads- utbildning (eller andra arbetsmarknadspolitiska program) återkva- lificera sig för en ny period med <NOBR>a-kassa</NOBR> under år 2001 när regelver- ket i <NOBR>a-kassan</NOBR> förändrades och aktivitetsgarantin hade införts. Med ledning av resonemanget ovan bör de förbättrade incitamenten för deltagarna att förvärva färdigheter ha haft en positiv effekt på effekterna av arbetsmarknadsutbildningen.</P>
<P class="p63 ft8"><SPAN class="ft11">För det tredje </SPAN>har arbetsmarknadsläget, även om vi har upplevt lågkonjunkturer, inte varit lika dåligt som under framför allt 1990- talets första hälft. Detta bör ha gjort det lättare att veta vad man ska utbilda för och därmed bidragit till bättre effekter.<SPAN class="ft30">6</SPAN></P>
<P class="p63 ft8">Den kunskap om arbetsmarknadsutbildningens effekter som tillkommit efter översikten i Calmfors m.fl. tyder således på att tidigare studier sannolikt givit en alltför mörk bild av arbetsmark- nadsutbildningens effekter samt att en kombination av ett nytt regelverk, mindre volymer och ett bättre konjunkturläge tycks ha bidragit till bättre effekter. Resultaten i de Luna m.fl. (2008) tyder också på att ”svaga grupper” (lågutbildade och utomnordiska invandrare) är de som drar störst nytta av arbetsmarknadsutbild- ningen. Det är dock inte en nödvändig slutsats att den nya kunska-</P>
<P class="p125 ft48"><SPAN class="ft31">6 </SPAN>Det finns också ett antal andra tänkbara förklaringar till de nedslående skattade effekterna av arbetsmarknadsutbildningen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En del av dem diskuteras på andra ställen i detta avsnitt. 1) Skillnader i matchningsmetoder; tidigare studier hanterade inte proble- matiken med dynamisk selektion in i programmet (Fredriksson och Johansson, 2009). 2) Tidigare studier gjorde sannolikt endast i undantagsfall skillnad mellan förberedande och yrkesinrikta arbetsmarknadsutbildning. 3) Om matchningen inte fungerar kan selektionen på icke observerade egenskaper skilja sig. Exempelvis kan selektionen under <NOBR>1990-talet</NOBR> på icke observerade egenskaper ha varit mer negativ.</P>
<P class="p126 ft9">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsutbildning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">pen kan tas som intäkt för en obetingad omallokering av resurser till arbetsmarknadsutbildningen – insatsen är den i särklass dyraste av alla arbetsmarknadspolitiska program och en möjlig delförklar- ing till de mer positiva resultaten under det tidiga <NOBR>2000-talet</NOBR> kan mycket väl vara att volymerna skalats ner.</P>
<P class="p127 ft9">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p0 ft7">5 Subventionerad anställning</P>
<P class="p12 ft8">De subventionerade anställningarna består av olika typer av anställ- ningsstöd och praktikinsatser. Tanken med anställningsstöden är att de ska underlätta övergången till ordinarie jobb för långtids- arbetslösa. Denna övergång tar normalt längre tid för en långtids- arbetslös än för en person med kortare arbetslöshet. Detta kan ha flera förklaringar. En möjlighet är att långtidsarbetslösa av arbets- givare uppfattas som mer lågproduktiva än andra personer med samma observerade egenskaper. Anställningsstödet är då en sub- vention till arbetsgivaren för den risk han tar när han anställer en långtidsarbetslös. Om den långtidsarbetslöse faktiskt är lågpro- duktiv kan detta i sin tur antingen hänga samman med en perma- nent lägre produktivitet eller med att arbetslösheten i sig har en negativ inverkan på personens förmåga att sköta ett jobb. Om det senare är fallet är anställningsstödet, som innebär en temporär lönesubvention, en rimlig åtgärd – under subventionsperioden kan den anställde åter förvärva de färdigheter som gått förlorade under arbetslöshetsperioden. Om den lägre arbetsförmågan istället är mer permanent, så kan sannolikt en tillfällig subvention inte lösa pro- blemet. Eftersom anställningsstöden i första hand är avsedda för grupper som står långt från arbetsmarknaden bör de rimligen i för- sta hand ses som ett sätt att omfördela bördorna av arbetslöshet och inte som medel att i någon större utsträckning påverka netto- sysselsättningen. Därför är undanträngningseffekter (se Avsnitt 7.2) ett mindre problem om programmen faktiskt riktas till perso- ner långt ifrån arbetsmarknaden.</P>
<P class="p128 ft8">När det gäller praktikprogram innehåller de element både av anställningar och av utbildning. Den viktigaste skillnaden mellan praktik och subventionerad anställning (om vi undantar utbild- ningsaspekten) är att deltagarna i praktikprogram förutsätts utföra uppgifter som (åtminstone i viss utsträckning) ligger vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter. Detta kan förväntas innebära mindre</P>
<P class="p45 ft9">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38838x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Subventionerad anställning</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">möjligheter att visa för en arbetsgivare att man klarar av att sköta ett arbete och dessutom mindre möjligheter att förvärva relevanta färdigheter. Samtidigt innebär naturligtvis konstruktionen att ris- kerna för undanträngning bör vara mindre än för subventionerade jobb. Behovet av att rikta praktikprogram till arbetslösa med en extra svag ställning på arbetsmarknaden är därför betydligt mindre.</P>
<P class="p47 ft8">Det finns betydligt färre studier per program av de olika for- merna av subventionerade arbeten än av arbetsmarknadsutbild- ningen. Resultaten är också mycket varierande och osäkerheten stor. De flesta av studierna har studerat effekter på flöden till jobb. Detta är ett relevant utfall att studera, eftersom vi förväntar oss att eventuella effekter framför allt bör avse chansen att lämna arbets- löshet för ett arbete.</P>
<P class="p50 ft8">Calmfors m.fl. fann dock ett mönster som återkom i flera av studierna (se exempelvis Sianesi, 2004), nämligen att effekterna var bäst för de program som mest liknar ordinarie anställningar (starta <NOBR>eget-bidrag,</NOBR> rekryteringsstöd, anställningsstöd) och en tendens att effekterna var sämre ju längre från ett normalt arbete programmet var. Det tycktes också som att effekten av att delta i ett program snarare än att fortsätta söka jobb som öppet arbetslös var positiv för några av de program som mest liknar ordinarie arbeten, dvs. anställningsstöd och starta <NOBR>eget-bidrag.<SPAN class="ft30">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>Detta betyder att jobb- sökande enligt genomgången i Calmfors m.fl. var effektivare än programdeltagande för den stora majoriteten av program.</P>
<P class="p50 ft8">När det gäller senare undersökningar studerade Forslund m.fl. (2004) deltagare i anställningsstöd. De fann att stöden påskyndade deltagarnas övergång till osubventionerade arbeten. Effekten inne- bar att den förväntade tiden till arbete minskade med ungefär 8 % eller 8 månader med en uppföljningshorisont på 3 år.</P>
<P class="p63 ft8">Vi vet inte med säkerhet om anställningsstödet i första hand fungerar som en subvention för den risk arbetsgivaren tar genom att anställa en långtidsarbetslös eller som en subvention för den långtidsarbetslöses kompetensuppbyggnad på arbetet. Forslund m.fl. (2004) visade emellertid att en betydande del av anställnings- stödets positiva effekt härrör från ett stort flöde från program till arbete just när subventionen tar slut. Detta tyder på att en bety- dande del av effekten uppkom genom att den subventionerade anställningen övergick i en ordinarie anställning.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>Detta mönster</P>
<P class="p129 ft48"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft52">Forslund, Johansson & Lindqvist (2004) fann exempelvis förhållandevis stora positiva effekter av allmänt anställningsstöd på flödet från arbetslöshet till arbete.</SPAN></P>
<P class="p130 ft17"><SPAN class="ft51">8</SPAN><SPAN class="ft53">Forslund m.fl. (2004).</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td37"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p26 ft24">Subventionerad anställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">skulle vi inte se om anställningsstöden i stor utsträckning subven- tionerade anställningar av personer med en permanent lägre arbetsförmåga. I den mån en betydande del av dem som står utan- för arbetsmarknaden gör det av detta skäl krävs antingen löne- anpassningar eller mer permanenta subventioner som förvärvs- avdrag eller andra former av skattereduktioner.</P>
<P class="p15 ft8">Lindqvist m.fl. (2005) studerade arbetsmarknadseffekterna av det s.k. friårsprogrammet. Friåret innebar att en anställd fick ledigt från sitt arbete i <NOBR>3–12</NOBR> månader samtidigt som en arbetslös anställ- des som vikarie för den friårsledige. Författarna fann med match- ningsmetoder att vikariatet medförde signifikant färre dagar i arbetslöshet. Detta resultat är konsistent med resultaten för anställningsstöd i Forslund m.fl. (2004). Det faktum att ledigheten för den friårsledige varierade mellan 3 och 12 månader gjorde det också möjligt att studera betydelsen av hur långvarigt ”anställnings- stöd” den arbetslöse vikarien fick. Författarna fann inga signifi- kanta effekter av vikariatets längd på arbetslöshet, sysselsättning eller löner. De fann emellertid att längre vikariat ökade sannolik- heten att få en fast anställning hos samma arbetsgivare. Dessa resultat är, så vitt vi vet, de enda som direkt säger något substanti- ellt om hur programeffekterna beror på programmets längd. För- hoppningsvis kan kommande utvärderingar av nystartsjobben fylla ut denna kunskapslucka något.</P>
<P class="p131 ft8">Det finns inte många studier som behandlat frågan om subven- tionerad sysselsättning har olika effekter för olika grupper av del- tagare. Carling & Gustafsson (1999) jämförde starta <NOBR>eget-bidrag</NOBR> med rekryteringsstöd och fann en positiv effekt av det förra pro- grammet. Denna effekt drevs av deltagare med svenskt medborgar- skap; effekterna för utomeuropeiska medborgare var inte signifi- kanta. Carling & Richardson (2004) jämförde effekterna av 8 olika svenska arbetsmarknadspolitiska program. Ett resultat i denna stu- die var att programmens relativa effektivitet inte varierade över olika demografiska grupper eller över utbildningsnivån hos del- tagarna.</P>
<P class="p132 ft27"><SPAN class="ft27">5.1</SPAN><SPAN class="ft28">Ungdomsprogram</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">Resultaten för ungdomar varierar enligt de studier som Calmfors m.fl. gick igenom. Flera tidiga studier av <NOBR>1980-talets</NOBR> erfarenheter fann positiva individeffekter. Men dessa resultat baserades på små</P>
<P class="p59 ft9">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38840x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Subventionerad anställning</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">datamaterial som inte självklart kan generaliseras till alla unga arbetslösa. För <NOBR>1990-talet</NOBR> finns det två studier. Larsson (2003) fann att de ungdomar som deltog i arbetsmarknadsutbildning eller ung- domspraktik under <NOBR>1990-talets</NOBR> första år fick både lägre inkomst, lägre sannolikhet att befinna sig i arbete och lägre sannolikhet att övergå till studier i det reguljära utbildningsväsendet än öppet arbetslösa ungdomar. Det är inte klarlagt vad dessa resultat beror på, men det faktum att en annan studie av effekten av att delta i arbetsmarknadsutbildning under samma period, för en äldre popu- lation, inte fann motsvarande negativa effekter tyder på att resul- taten för ungdomarna kan bero på deltagarna snarare än program- men. Carling & Larsson (2005) studerade utvecklingsgarantin (senare kallad ungdomsgarantin) och fann ingen effekt på flödet från arbetslöshet till arbete. Denna nolleffekt var summan av två motverkande effekter: ett snabbare flöde till arbete före program- start och en inlåsningseffekt av att faktiskt delta i programmet.</P>
<P class="p134 ft8">Den senaste studien av ungdomsprogram, Forslund & Nordström Skans (2006), fann i vissa avseenden likartade effekter som Carling & Larsson; det faktum att sannolikheten att gå in i program efter omkring 100 dagar var mycket stor för <NOBR>24-åringar</NOBR> men inte för 25- åringar tycktes vara förknippad med fler övergångar till jobb bland <NOBR>24-åringarna</NOBR> innan programmen började.<SPAN class="ft30">9 </SPAN>Detta tyder på att 24- åringar sökte arbete mer intensivt än <NOBR>25-åringar</NOBR> under de första hundra dagarna av en arbetslöshetsperiod, antingen på grund av mer assistans/kontroll från förmedlingen eller på grund av att de vill undvika att gå in i program efter 100 dagar. Vidare resultat i Forslund & Nordström Skans (2006) visade att <NOBR>19-åringar</NOBR> hittade jobb i mindre utsträckning än <NOBR>20-åringar,</NOBR> vilket kan ha återspeglat att <NOBR>19-åringar</NOBR> gick in i program för tidigt (redan innan 100 dagar). Samma studie visade också att arbetsförmedlingens program (AMU och arbetspraktik) ledde till jobb i större utsträckning än det kommunala programmet Ungdomsgarantin om man jämför ungdomar med likartade förutsättningar. Arbetspraktik tycktes leda till jobb i större utsträckning än AMU åtminstone på kort sikt. På längre sikt (två år) medförde dock utbildning högre syssel- sättning och inkomster.</P>
<P class="p135 ft8">Forslund & Nordström Skans (2006) redovisade också separata effekter uppdelade på kön, huruvida man var svenskfödd eller inte, om man var berättigad till <NOBR>a-kassa</NOBR> eller inte samt efter utbildnings-</P>
<P class="p136 ft17"><SPAN class="ft31">9 </SPAN>Jämförelserna är gjorda för personer födda samma år, men olika delar av året, för att minska risken att ålderseffekter påverkar resultaten.</P>
<P class="p137 ft9">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td37"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p26 ft24">Subventionerad anställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">nivå. Författarna fann en del skillnader i punktskattningar, men dessa var små; skattningarna hade oftast samma tecken och skillna- derna var sällan statistiskt signifikanta.</P>
<P class="p138 ft27"><SPAN class="ft27">5.2</SPAN><SPAN class="ft28">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Sammantaget kvarstår slutsatsen från Calmfors m.fl. att effekterna är mest positiva för de program som mest liknar ordinarie anställ- ningar (starta <NOBR>eget-bidrag,</NOBR> rekryteringsstöd, anställningsstöd) och en tendens att effekterna var sämre ju längre från ett normalt arbete programmet var. Resultaten i Forslund m.fl. (2004) tyder dessutom på att just anställningsstöd faktiskt hjälpt deltagarna att få osub- ventionerade arbeten i framtiden.</P>
<P class="p14 ft8">När det gäller ungdomsprogram bör den nästan entydigt nega- tiva bilden från genomgången i Calmfors m.fl. möjligen modifieras och kompletteras. Olika ”garantiprogram” för ungdomar kan tän- kas ha haft positiva annonseringseffekter som påskyndat flödet till jobb tidigt i pågående arbetslöshetsperioder. Dessa effekter har emellertid inte varit stora. Vidare tyder resultaten i Forslund & Nordström Skans (2006) på att den statliga arbetsmarknadspoliti- ken fungerade bättre än kommunala insatser för unga.</P>
<P class="p139 ft8">Det lilla (nästan obefintliga) vi vet om heterogena effekter av olika arbetsmarknadspolitiska insatser ger inget stöd för att reser- vera vissa typer av åtgärder för speciella grupper av arbetslösa. Den enda studie som gjort ett seriöst försök att studera frågan kom fram till att rangordningen mellan olika insatser var robust över många typer av potentiella deltagare.</P>
<P class="p140 ft9">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
</DIV>
<DIV id="page_43">
<P class="p0 ft7">6 Förmedlingsverksamhet</P>
<P class="p12 ft8">En viktig del av arbetsmarknadspolitiken är förmedlingsinsatser. På engelska talar man om ”job search assistance”, dvs. olika former av stöd till ett mer effektivt jobbsökande. Exempel på insatser är att förmedlare ger rådgivning och vägledning, jobbcoacher, kurser i att skriva CV och yrkesvägledning. Det är viktigt att notera att för- medlingsinsatser oftast innebär en blandning av morot/stöd och piska/kontroll. Intensifierad vägledning är givetvis i första hand tänkt att ge den arbetslöse morot och stöd. Samtidigt innebär en god vägledning att förmedlaren och den arbetslöse kartlägger den arbetslöses tidigare ansökningar, eventuella intervjuer och lediga jobb. En sådan kartläggning medför en indirekt kontroll av den arbetslöses jobbsökande. Den tätare kontakten med förmedlare innebär också att de arbetslösa som inte följer reglerna har fler till- fällen då detta kan upptäckas och sanktioner kan utfärdas. Den normala kontrollen skärps därför ofta. Många av de förmedlings- insatser som utvärderats har dessutom haft ett uttalat mål att skärpa kontrollen ytterligare. Vi väljer därför att analysera de inten- sifierade förmedlingsinsatserna utifrån att de medför både ökad vägledning och ökad kontroll.</P>
<P class="p123 ft8">Från ett utvärderingsperspektiv är det problematiskt att många av insatserna är svåra att utvärdera. De flesta åtgärderna ingår i arbetsförmedlingarnas basutbud, och ges därför till många arbets- lösa vid många olika tillfällen. Det kan jämföras med arbetsmark- nadsutbildning som ofta ges vid ett enstaka tillfälle till en väl avgränsad grupp. Att utvärdera effekterna av förmedlingsinsatser är därför i många fall väldigt svårt. Av denna anledning är antalet svenska utvärderingarna relativt litet.</P>
<P class="p139 ft8">Calmfors m.fl. (2002) redovisar resultaten från 6 studier om effekterna av intensifierad förmedlingsverksamhet gjorda på data från 1970- och <NOBR>80-talet.</NOBR> Deras slutsats är att ”Sammanfattningsvis tyder resultaten på att intensifierade förmedlingsinsatser för en</P>
<P class="p141 ft9">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38844x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Förmedlingsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8"><SPAN class="ft11">delmängd </SPAN>av de arbetssökande faktiskt ökar sannolikheten att denna grupp befinner sig i ett reguljärt arbete vid en senare tid- punkt. Däremot är det inte fastställt att en generell förstärkning av insatserna har en sådan effekt. Detta kan innebära att individeffek- terna av partiella satsningar har uppnåtts via undanträngning av (och ökad konkurrens för) <NOBR>icke-deltagare.</NOBR> Men det är anmärk- ningsvärt att ingen av de refererade studierna avser <NOBR>1990-talet:</NOBR> uppenbarligen finns här ett stort behov av nyare studier”.</P>
<P class="p50 ft8">Till stora delar har vi inte funnit anledning att omvärdera dessa slutsatser. Antalet svenska studier är fortfarande begränsat. Tro- ligtvis hänger detta ihop med de utvärderingsproblem som vi tidi- gare diskuterade. En ny studie är Hägglund (2009) som undersökte effekterna av fyra experiment i olika delar av landet. Deltagarna fick genomgå olika typer av förstärkt förmedling, vägledning och kontroll. Tyvärr var alla experimenten relativt små, vilket gör att den statistiska osäkerheten är stor. Hägglund (2009) fann trots detta flera intressanta effekter. För det första reagerade vissa arbetslösa innan den förstärkta förmedlingen startade. Redan hotet/löftet om att behöva genomgå ett program förefaller ha för- kortat tiden i arbetslöshet. Vi återkommer till sådana annonse- ringseffekter i senare avsnitt. För det andra fann Hägglund tecken på att intensifierad förmedlingsverksamhet förkortade tiden i arbetslöshet.<SPAN class="ft30">10 </SPAN>Detta gällde i synnerhet i det experiment som kom- binerade förstärkt förmedling med ökad kontroll.</P>
<P class="p142 ft8">Liljeberg & Lundin (2010) undersökte det så kallade Jobbnätet, som riktades till långtidsarbetslösa som deltog i aktivitetsgarantin i Stockholms län. Projektet är intressant eftersom liknande program finns idag inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Jobbnätet bestod av tre steg: 1) jobbforum med omfattande förstärkt förmedling, 2) förberedande anställning i form av praktik, och 3) fördjupad upp- följning för att försöka göra anställningen mer varaktig. Det fanns inga fasta tidsgränser för när olika insatser skulle sättas in, men den förstärkta förmedlingen förefaller ha varit den dominerande och avgörande insatsen. Liljeberg & Lundin (2010) fann signifikant po- sitiva effekter av Jobbnätet. Förstärkt förmedlingsverksamhet före- faller således vara en bra metod för få tillbaka långtidsarbetslösa i arbete. Det är dock viktigt att poängtera att undersökningen är</P>
<P class="p143 ft54"><SPAN class="ft31">10 </SPAN>Ett problem med studien är att hoteffekterna försvårar utvärderingen av själva pro- grammen. Eftersom vissa har lämnat kontrollgruppen och behandlingsgruppen innan pro- grammet, så är det inget som säger att dessa grupper är jämförbara när själva programmet startar. Det selektionsproblem som då uppstår hanteras inte i Hägglund (2009).</P>
<P class="p72 ft9">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td39"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p26 ft24">Förmedlingsverksamhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">gjord vid ett relativt bra konjunkturläge. I tider av hög arbetslöshet är det inte säkert att den här typen av åtgärd fungerar lika bra.</P>
<P class="p15 ft8">Slutligen studerade Johansson & Åslund (2006) och Andersson- Joona & Nekby (2009) olika program för invandrare. Johansson & Åslund (2006) utvärderade försöken med ”Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare” (SIN). I studien konstaterades att SIN till största delen kunde ses som intensifierad sök- och matchnings- hjälp. Studiens huvudresultat var att denna insats bidrog till ett ökat inflöde i arbetspraktik för målgruppen och att de som kom in i arbetspraktik förbättrade sina chanser att senare få ett arbete. Liknande resultat fann <NOBR>Andersson-Joona</NOBR> & Nekby (2009). De utvärderade ett experiment med slumpvis fördelning mellan del- tagare och <NOBR>icke-deltagare</NOBR> som gav vissa invandrare intensifierad förmedling och stöd från arbetsförmedlingens handläggare och flexibel tillgång till utbildning i svenska. De fann att deltagarna till högre grad fann jobb och i större utsträckning deltog i arbetsmark- nadspolitiska program. Även om resultaten från dessa två studier härrör från en specifik grupp pekar de på att ökade förmedlings- insatser kan bidra till att de arbetssökande hittar ett jobb via arbetsmarknadspolitiska insatser: om förmedlarna får mer tid för de arbetssökande har de sannolikt bättre möjligheter att identifiera vilka åtgärder som har störst möjligheter att leda till ett arbete.</P>
<P class="p144 ft27"><SPAN class="ft27">6.1</SPAN><SPAN class="ft28">Internationell evidens</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">På grund av att de finns få svenska studier av förmedlingsverksam- het försöker vi också att dra lärdomar från den internationella litte- raturen. Två centrala studier är Kluve (2006) och Card m.fl. (2009). Kluve (2006) ger en systematisk genomgång av 96 nyare europeiska skattningar av effekterna av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Card m.fl. (2009) går igenom sammanlagt 97 empiriska studier om effekterna av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, skrivna mel- lan 1995 och 2007. Fördelen med dessa två studier är att de är omfattande, systematiska genomgångar av både publicerade och opublicerade studier. I båda studierna har resultaten och informa- tion om typ av studie, typ av program, utvärderingsmetod och mål- grupp, från de enskilda studierna samlats in. Det har därigenom varit möjligt att genom en så kallad metastudie systematiskt under- söka om de skattade effekterna beror på typ av program, institutio- nella faktorer eller studiens utformning .</P>
<P class="p145 ft9">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Förmedlingsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Kluve (2006) och Card m.fl. (2009) delar in åtgärderna i olika kategorier. En av kategorierna är service och sanktioner. Anled- ningen till att service i form av förmedlingsinsatser och sanktioner klumpas ihop till en grupp följer av det ovan diskuterade argu- mentet att de ofta är svårt att avgöra om det är morot eller piska som dominerar en viss förmedlingsinsats. I båda studierna finner man att service och sanktioner generellt har positiva effekter. Exempelvis är resultaten för förmedlingsinsatser betydligt bättre än för arbetsmarknadsutbildning. Service och sanktioner är dock en bred kategori. I de två ovan diskuterade översikterna ingår allt från studier som undersöker effekterna av sanktioner till studier av kur- ser i effektivt jobbsökande. I Kluve (2006) ingår exempelvis 12 stu- dier som undersöker olika förmedlingsinsatser och kontroll. Av dessa visar 8 på positiva effekter. Det bekräftar indikationen från de svenska studierna att förmedlingsinsatser kan spela en viktig roll när det gäller att förkorta tiden i arbetslöshet.</P>
<P class="p147 ft8">Från ett policyperspektiv är det dock intressant att försöka bryta ner denna övergripande insikt. Det finns flera intressanta frå- gor: Är det moroten eller piskan som är avgörande? Fungerar insat- serna bättre för någon speciell grupp av arbetslösa? Vilken typ av insats fungerar bäst och när ska denna sättas in? För att försöka svara på dessa frågor har vi gått genom de enskilda studierna som ingår i de två ovan nämnda översikterna. Vi har också studerat resultaten i ett par studier från USA.</P>
<P class="p50 ft8">De amerikanska studierna är speciellt intressanta eftersom till- delningen till programmen var slumpmässig. Resultaten är därför mycket trovärdiga. Meyer (1995) diskuterar en första serie om 5 experiment från fem olika delstater. Experimenten utvärderar olika kombinationer av ökad kontroll av om de arbetslösa verkligen sökt jobb, och ökade vägledningsinsatser i form av intervjuer, resurs- centra, seminarier och workshops om hur man kan hitta jobb. Flertalet av experimenten visar på minskad tid i arbetslöshet och ökad inkomst, samt att insatserna var kostnadseffektiva. Slutsat- serna i Meyer (1995) är intressanta. I korthet menar han att en bred flora av insatser har positiva effekter, däremot är det svårt att av- göra om det är den ökade kontrollen eller den ökade vägledningen som är avgörande. Förmedlingsinsatser i kombination med ökad kontroll är således generellt ett bra sätt att öka effektiviteten på arbetsmarknaden. Däremot ger dessa experiment ingen vägledning om hur man kan utforma den mest effektiva balansen mellan väg- ledning och kontroll. Mot denna bakgrund är experimenten som</P>
<P class="p148 ft9">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38847x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td39"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p26 ft24">Förmedlingsverksamhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">redovisas i Ashenfelter m.fl. (2005) intressanta. De behandlade i dessa studier utsattes endast för ökad kontroll. Resultaten ger inga tydliga positiva effekter av kontroll i form av verifikation av sökta jobb.<SPAN class="ft30">11 </SPAN>Det förefaller således som att den ökade vägledningen är en avgörande faktor. I synnerhet om ökad vägledning eller förmedling kombineras med indirekt eller direkt utökad kontroll. Vi anser att detta är en första viktig slutsats.</P>
<P class="p149 ft8">Vi återkommer nu till de enskilda Europeiska studierna som redovisades i Kluve (2006). En viktig frågeställning är om förmed- lingsinsatser fungerar bättre för någon specifik grupp av arbetslösa? Utifrån denna frågeställning är det brittiska New Deal Youth Pro- grams (NDYP) ett intressant program. Det lanserade i april 1998 och tvingade alla ungdomar mellan <NOBR>18–24</NOBR> som hade fått ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i minst 6 månader att delta i ett 4 månader långt program. Deltagarna fick intensifierad förmedlings- verksamhet i form av att de tilldelades en mentor som de tvingades att möta minst en gång varannan vecka. Mentorn kombinerade kontroll med vägledning och utbildning i hur man söker jobb. Efter 6 månader i programmet blev ungdomarna involverade i antingen subventionerad anställning eller utbildning. Effekterna av NDYP har utvärderats av Blundell m.fl. (2003) och De Giorgi (2005). De tidigare undersöker de kortsiktiga effekterna av programmet och den senare de långsiktiga effekterna. Båda finner att programmet har gjort att ungdomarna hittat arbete snabbare. Åtminstone delar av effekten uppstår tidigt, vilket visar att den intensifierade för- medlingen har haft en positiv effekt för ungdomar. Dessa resultat stöds av resultaten från ett experiment som påbörjades 1989 utvär- derat i Dolton & O´Neill (2002). Ungdomar som varit utan jobb i 6 månader kallades till en obligatorisk intervju där en rådgivare gick igenom den arbetslöses aktiviteter och gav råd om jobb, utbild- ningar och jobbsökande, och ibland förmedlade direkt jobbkon- takter.</P>
<P class="p128 ft8">NDYP påminner en del om både den tidigare svenska Ung- domsgarantin och (framför allt) den nuvarande Jobbgarantin för ungdomar. En viktig skillnad är dock att de svenska programmen har inneburit programinträde betydligt tidigare (efter tre istället för efter sex månader). Detta innebär att vi bör vänta oss mindre inlås-</P>
<P class="p150 ft54"><SPAN class="ft31">11 </SPAN>Vi vill dock poängtera att kontroll och sanktioner har visat sig ha positiva i många andra studier såsom Abbring m.fl. (2005), Svarer (2007), Lalive m.fl. (2005) och van den Berg & Vikström (2009). Samtidigt finner en studie av Hofer & Weber (2003) att enbart utökad vägledning kan minska tiden i arbetslöshet. Dessa studier talar dock inte mot huvudslut- satsen att förmedling tillsammans kontroll är en effektiv kombination.</P>
<P class="p151 ft9">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Förmedlingsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">ningseffekter av det brittiska programmet, men möjligen också att vissa ungdomar kommer att få ta del av insatser för sent. Skillnaden mellan tre och sex månader är inte trivial, eftersom ungdomars arbetslöshetsperioder är korta. Det är därför svårt att veta i hur stor utsträckning studierna av det brittiska programmet säger något om effekterna av de svenska ungdomsprogrammen.</P>
<P class="p47 ft8">En ytterligare fråga är hur omfattande programmen ska vara och vilken typ av program som är mest effektiva. På denna punkt är den internationella litteraturen inte entydig. Exempelvis finner Dolton & O´Neill (2002) positiva effekter av ett program med intervjuer var sjätte månad. Programmet var alltså ett lågintensivt program. Hämäläinen m.fl. (2006) undersökte två experiment i Finland. De fann att kortare utbildningar/workshops om hur man söker jobb på bästa sätt i grupp inte minskade tiden i arbetslöshet. Samtidigt fann Weber & Hofer (2003) positiva effekter av utbildning i jobb- sökande som varade totalt 8 dagar under en sex veckors period. Ett annat exempel är Fougère m.fl. (2005), som studerade olika pro- gram och fann att det mest omfattande och intensiva programmet hade störst effekt. Utifrån dessa studier är det svårt att dra några närmare slutsatser om vilken typ av förmedlingsinsats som är vikti- gast, hur långa dessa insatser ska vara och när de ska sättas in. Det är speciellt svårt eftersom studierna kommer från olika länder med olika grundregler och sedvänjor.</P>
<P class="p147 ft8">En annan central fråga är vilka arbetslösa som gynnas av inten- sifierad förmedlingsverksamhet. I detta sammanhang är van den Berg & van der Klauuw (2006) en intressant studie. Man utvärde- rade ett experiment i form av tidigt stöd och kontroll i form av genomgång av planerade jobbansökningar, ansökningshandlingar och plan för framtiden. Studien fann små positiva, men inte statis- tiskt säkerställda effekter av experimentet. Författarna menar att en orsak till detta är att de tidiga insatserna fångade många högutbil- dade individer. Liknande slutsatser dras i Fougère m.fl. (2005), som finner störst effekter av förmedlingsverksamhet för lågutbildade arbetslösa. En potentiell förklaring till dessa resultat är att många högutbildade har bättre kunskap om sin potentiella arbetsmarknad jämfört med arbetsförmedlarna. De är därför i mindre utsträckning hjälpta av utökat förmedlingsstöd. Intensifierade förmedlingsinsat- ser förefaller därför fungera bättre för lågutbildade.</P>
<P class="p152 ft9">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td39"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p26 ft24">Förmedlingsverksamhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft27"><SPAN class="ft27">6.2</SPAN><SPAN class="ft28">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">En övergripande slutsats från den internationella evidensen är att förmedlingsinsatser kan öka sysselsättning, kanske i synnerhet om de kombineras med kontroll. En rimlig slutsats av vår genomgång är att resultaten uppnås genom att förmedlingsinsatserna skapar en effektiv mix av utökat stöd och djupare uppföljning. Det är viktigt att poängtera att den ökade kontrollen ofta är en biprodukt av det ökade stödet. Träffar man en förmedlare mer regelbundet eller deltar i någon annan typ av förmedlingsverksamhet diskuteras och utvärderas den arbetslöses insatser för att få ett nytt jobb mer ingå- ende. Den internationella evidensen ger också indikationer på att en förstärkt kontroll i samband med att man får extra stöd skulle vara fördelaktigt. Man kan se det som ett villkorat stöd, där den arbetslöse får extra stöd i utbyte mot att den verkligen gör sitt yttersta för att få ett nytt jobb. Dessa övergripande slutsatser från den internationella litteraturen bekräftas åtminstone delvis av den svenska evidensen på området. Exempelvis fann Hägglund (2009) mest positiva effekter för program som kombinerade ökat stöd med ökad kontroll.</P>
<P class="p154 ft8">Samtidigt är det viktigt att poängtera att den svenska evidensen på detta område är tämligen begränsad. Förutom den ovan nämnda studien finns det i första hand endast studier från långt tillbaka i tiden eller för enskilda grupper som invandrare. En anledning till detta är troligtvis att de flesta förmedlingsåtgärderna ingår i arbetsförmedlingarnas basutbud och inte inom i tiden välavgrän- sade program så är fallet för arbetsmarknadsutbildningen. Det finns därför ingen tydlig kontrollgrupp, vilket gör det svårt att utvärdera de olika insatserna. En viktig slutsats är därför att vi behöver expe- riment med tydliga behandlingsgrupper och kontrollgrupper för att på allvar kunna utvärdera effekterna av olika förmedlingsinsatser.</P>
<P class="p114 ft8">Det faktum att många olika typer av förmedlingsinsatser ingår i basutbudet i Sverige påverkar också hur den internationella eviden- sen ska tolkas. Den internationella evidensen visar att olika insat- ser, som till exempel möten med förmedlare, har positiva effekter. Det betyder att det finns all anledning att tro att den ordinarie förmedlingsverksamheten på arbetsförmedlingen är en viktig och fungerande del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt betyder det att den internationella evidensen inte kan tas som intäkt för att obetingat öka denna verksamhet.</P>
<P class="p155 ft9">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Förmedlingsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">En annan närliggande frågeställning är om dessa insatser ska vara obligatoriska eller inte. Empiriskt är detta en svår fråga, efter- som det naturligt inte finns några utvärderingar som jämför ett och samma program men där det bara i ena fallet är obligatoriskt att delta. I slutändan handlar det om vilken tyngdpunkt programmen har. Är stödet det tongivande kommer det troligtvis av många arbetslösa uppfattas som något positivt, och då behövs inget obli- gatorium. Om å andra sidan kontroll är en viktig del är troligtvis ett obligatorium viktigt.</P>
<P class="p156 ft8">Slutligen konstaterar vi att det finns liten empirisk grund för att dra slutsatser om vilken typ av förmedlingsverksamhet som är mest ändamålsenlig, när dessa insatser ska sättas in, hur omfattande de ska vara, och för vilka grupper de är viktigast. Det finns viss evi- dens från Storbritannien att förmedlingsinsatser kan gynna unga och annan evidens att förmedlingsverksamhet är mest fördelaktig för lågutbildade. Vi kan dock konstatera att det behövs mer syste- matisk forskning om hur insatserna ska utformas. Det gäller inte minst för Sverige.</P>
<P class="p157 ft9">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<P class="p104 ft45"><SPAN class="ft7">7</SPAN><SPAN class="ft44">Arbetsmarknadspolitikens allmänna jämviktseffekter</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Alla arbetsmarknadspolitiska program kommer att ha effekter för andra än deltagarna – om inte annat så för att de måste finansieras med skatter som påverkar alla (potentiella) skattebetalare. Vissa effekter för andra än deltagarna – allmänna jämviktseffekter – är i själva verket önskade resultat av politiken. Ett sådant exempel är att en rölighetsstimulerande politik, exempelvis arbetsmarknads- utbildning, skulle kunna förbättra matchningen mellan arbets- sökande och lediga platser och därmed i jämvikt leda till att före- tagen utlyser fler lediga platser med en ökad sysselsättning som resultat. Andra effekter kan snarare ses som icke önskade bieffek- ter av politiken. Ett anställningsstöd som ökar jobbchanserna för en långtidsarbetslös kan samtidigt minska jobbchanserna för någon annan; ökade förmedlingsinsatser för en viss grupp på en lokal arbetsmarknad kan ha negativa effekter på jobbchanserna för en annan grupp arbetssökande på samma lokala arbetsmarknad. Listan kan göras lång, men gemensamt för alla allmänna jämviktseffekter är att man inte fångar dem med studier av politikens effekter för deltagarna i olika program.</P>
<P class="p159 ft27"><SPAN class="ft27">7.1</SPAN><SPAN class="ft28">Arbetsmarknadspolitikens effekter på matchning</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">En första typ av allmänna jämviktseffekter gäller matchningspro- cessen. Studierna av arbetsmarknadspolitikens inverkan på match- ningsprocessen är av olika slag: skattningar av arbetsmarknadspoli- tikens roll i <SPAN class="ft11">Beveridgekurvor, matchningsfunktioner </SPAN>och politikens effekter på den <SPAN class="ft11">geografiska rörligheten</SPAN>.</P>
<P class="p149 ft10">När det gäller Beveridgekurvor och matchningsfunktioner är antalet studier litet, och särskilt skattningar av Beveridgekurvor avser sällan perioder senare än <NOBR>1980-talet.</NOBR> Calmfors m.fl drog slut-</P>
<P class="p160 ft9">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38852x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadspolitikens allmänna jämviktseffekter</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">satsen att”vi i stort sett saknar kunskap och att behovet av nya stu- dier är mycket stort”. Sedan dess har några studier av matchnings- funktionen genomförts (Forslund & Johansson, 2007; Aranki & Löf, 2008 och Fransson, 2009). Resultaten i Forslund & Johansson (2007) samt i Fransson (2009) tyder på att programdeltagare och personer med lönesubvention bidrar till matchningen i mindre utsträckning än öppet arbetslösa.<SPAN class="ft30">12</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">När det gäller geografisk rörlighet är antalet studier något större, men även här avser de flesta studierna perioden före 1990- talet. Calmfors m.fl. drar slutsatsen att de flesta resultaten tyder på att arbetsmarknadspolitiken antingen minskat den geografiska rör- ligheten eller att den saknat effekt.</P>
<P class="p63 ft8">Senare studier styrker i huvudsak denna slutsats. Fredriksson & Johansson (2003) fann att arbetsmarknadspolitiska program mins- kade den geografiska rörligheten. Effekten kom av att programmen minskade flödet till arbete; för dem som faktiskt fick arbete var rörligheten varken större eller mindre bland programdeltagarna jämfört med bland dem som inte deltog i program. Lindgren & Westerlund (2003) fann olika effekter av olika typer av program – arbetsmarknadsutbildning bidrog till ökad rörlighet, medan del- tagande i två typer av subventionerad sysselsättning inte gjorde det. Arbetsmarknadsutbildningens nettoeffekt jämfört med arbets- sökande i öppen arbetslöshet uppkom som summan av en inlås- ningseffekt på flyttar och en stimulans av arbetspendling.</P>
<P class="p161 ft56"><SPAN class="ft27">7.2</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetsmarknadspolitikens direkta undanträngningseffekter</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Direkt undanträngning inträffar om arbetsgivare ersätter ordinarie anställda med programdeltagare. Konkret innebär detta antingen att man säger upp anställda eller (mer sannolikt) låter bli att anställa. Studierna av direkt undanträngning är av två typer: <SPAN class="ft11">Enkät- studier </SPAN>och <SPAN class="ft11">ekonometriska undersökningar.</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">I enkätundersökningarna har arbetsgivare, programdeltagare eller arbetsförmedlare tillfrågats om de (i) tror att det arbete som utförs av programdeltagare skulle ha utförts även i programmets frånvaro (<SPAN class="ft11">substitutionseffekter</SPAN>), och (ii), i vissa fall om svaret på frå- gan var ja, om samma person skulle ha anställts (<SPAN class="ft11">dödviktseffekter</SPAN>).</P>
<P class="p163 ft17"><SPAN class="ft31">12 </SPAN>Aranki & Löf (2008) undersöker inte vilken roll arbetsmarknadspolitiken spelar i match- ningsprocessen.</P>
<P class="p137 ft9">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadspolitikens allmänna jämviktseffekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">Resultaten antyder, enligt genomgången av Calmfors m.fl. att undanträngning av en <NOBR>icke-trivial</NOBR> storleksordning nästan utan undantag att förekommit för samtliga studerade sysselsättnings- program. Ett annat huvudresultat är att undanträngningen har varit större ju närmare den ordinarie arbetsmarknaden programmen har varit. Ett antal nyare enkätstudier (se sammanfattningen i Lundin & Liljeberg, 2008) tyder också på en inte försumbar undanträng- ning av olika typer av subventionerade anställningar.</P>
<P class="p14 ft8">De ekonometriska studierna är färre än enkätundersökningarna och har i de flesta fall inte jämfört alla enskilda program med var- andra. Det finns här inga studier som tillkommit sedan Calmfors m.fl. översikt(er). I allmänhet finner de ekonometriska studierna större undanträngningseffekter än dem man funnit i enkätstudierna</P>
<P class="p164 ft8">– typiska storlekar på skattade undanträngningseffekter i de eko- nometriska studierna ligger över 50 procent för de olika formerna av subventionerade anställningar. I enkätstudierna är de skattade undanträngningseffekterna bara i något enstaka fall över 50 pro- cent. Om dessa skattningar är korrekta, betyder det att för 100 subventionerade jobb försvinner mer än 50 ordinarie arbetstillfäl- len. Nettoeffekten på arbetslösheten blir därmed betydligt mer blygsam än omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska program- men. Det kan emellertid vara på sin plats att påpeka att problemet med omvänd kausalitet, det vill säga möjligheten att programvoly- men påverkats av arbetsmarknadsläget snarare än tvärtom, är svår- löst. Därför måste skattningarna av undanträngningseffekterna tol- kas med försiktighet även om flera av studierna försökt åtgärda problemet.</P>
<P class="p74 ft8">Direkt undanträngning säger emellertid inte allt om undan- trängningen i allmän jämvikt. Per definition avser direkt undan- trängning vad som sker vid givna löner. I allmän jämvikt bör vi emellertid förvänta oss att lönerna påverkas och att de potentiellt påverkas olika beroende på hur programmen är utformade. Anställningsstöd är förknippade med stor direkt undanträngning. Om emellertid anställningsstöden riktas till personer långt från den ordinarie arbetsmarknaden så försvinner personer som inte i någon stor utsträckning påverkar lönebildningen – de är ”outsiders” och konkurrerar sannolikt inte om lediga jobb särskilt effektivt. De personer som blir undanträngda kommer då att i större utsträck- ning vara ”insiders” och effektiva konkurrenter om de befintliga jobben. Detta bör leda till en press nedåt på lönerna som då mot- verkar den direkta undanträngningseffekten. Sens moral: pro-</P>
<P class="p165 ft9">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadspolitikens allmänna jämviktseffekter</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft8">grammens utformning och vem som får ta del av dem kommer att spela roll för sysselsättningseffekten i allmän jämvikt.</P>
<P class="p61 ft27"><SPAN class="ft27">7.3</SPAN><SPAN class="ft28">Effekter på lönebildningen</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">En omfattande arbetsmarknadspolitik kan påverka lönebildningen på (minst) två sätt (se t ex Calmfors & Lang, 1995; Forslund & Kolm, 2004). Om, <SPAN class="ft11">för det första</SPAN>, den som blir av med sitt arbete uppfattar det som bättre att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program än att vara öppet arbetslös (exempelvis därför att pro- gramdeltagandet innebär en högre ekonomisk ersättning eller för att det förbättrar chansen att snabbt hitta ett nytt arbete) och om fackliga organisationer tar hänsyn till detta när de formulerar sina lönekrav, så kommer en ökad satsning på arbetsmarknadspolitiska program att driva upp löneökningstrycket i ekonomin: Kostnaden för att minska sysselsättningen genom högre löner minskar. Men om, <SPAN class="ft11">för det andra</SPAN>, programdeltagandet stärker deltagarnas ställning på arbetsmarknaden, så kommer den som förlorar sitt arbete, <SPAN class="ft11">ceteris paribus</SPAN>, att möta en ökad konkurrens om befintliga arbetstillfällen om programdeltagandet är omfattande. Detta skulle tendera att sänka de fackliga organisationernas lönekrav. I allmänhet kan vi inte på teoretiska grunder bestämma nettoeffektens riktning. Frå- gan om arbetsmarknadspolitiken löneeffekter är i denna mening en empirisk fråga.</P>
<P class="p166 ft8">Calmfors m.fl. redovisade ett relativt stort antal studier som undersökt sambandet mellan löner och arbetsmarknadspolitik. De flesta av dem fann antingen att politiken var löneuppdrivande eller att den inte hade någon signifikant effekt. Osäkerheten är emeller- tid betydande. Vi kan vidare notera att de flesta studierna inte skil- jer mellan olika typer av program, utan skattar effekter av den samlade arbetsmarknadspolitiken.</P>
<P class="p50 ft8">Några studier har ställt frågan om sambandet mellan löner och arbetsmarknadspolitik ändrades under <NOBR>1990-talet,</NOBR> som ju känne- tecknades av högre arbetslöshet, större programvolymer och en annan avvägning mellan olika typer av program än tidigare. Kanske något förvånande har inga studier kunnat påvisa några signifikanta förändringar i lönebildningsmekanismerna under <NOBR>1990-talet</NOBR> (se t ex genomgången i Forslund & Kolm, 2004). Inga nya studier av sam- banden mellan arbetsmarknadspolitik och lönebildning har till- kommet efter Calmfors m.fl. genomgång.</P>
<P class="p148 ft9">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadspolitikens allmänna jämviktseffekter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft56"><SPAN class="ft27">7.4</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetsmarknadspolitiken och arbetskraftsdeltagandet</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">Ett uttalat syfte med den svenska arbetsmarknadspolitiken under <NOBR>1990-talet</NOBR> var att den skulle bibehålla arbetskraften så intakt som möjligt och förhindra marginalisering av arbetslösa. Frågan om arbetsmarknadspolitikens effekter på arbetskraftsdeltagandet är relativt outforskad, men det finns i alla fall fyra studier av vilka två undersöker <NOBR>1990-talets</NOBR> erfarenheter. Tre av de totalt fyra studierna (Wadensjö, 1993; Johansson & Markowski, 1995 och Johansson, 2001) var tillgängliga när Calmfors m.fl. gjorde sin genomgång.</P>
<P class="p139 ft8">Samtliga genomförda studier, inklusive den studie (Johansson, 2006) som tillkommit efter den tidigare översikten, påvisar positiva effekter av arbetsmarknadspolitiken på arbetskraftsdeltagandet. Resultaten kan emellertid delvis återspegla att fler blev kvar i arbetskraften genom att utnyttja deltagande i arbetsmarknadspoli- tiska program som ett sätt att förnya behörigheten för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Om det förhåller sig på detta sätt är det oklart i vilken utsträckning det ökade arbetskraftsdeltagandet också innebar ett ökat effektivt arbetsutbud.</P>
<P class="p56 ft27"><SPAN class="ft27">7.5</SPAN><SPAN class="ft28">Totaleffekter på arbetslösheten</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">I ett antal inbördes ganska olika studier har arbetsmarknadspoliti- kens totaleffekt på sysselsättning och arbetslöshet undersökts. I de här studierna är inte fokus på arbetsmarknadspolitikens mekanis- mer, utan intresset gäller eventuella effekter, oavsett hur de upp- kommit. Följande resultat i översikten av Calmfors m.fl. kan näm- nas.</P>
<P class="p169 ft8">Subventionerade arbeten har sänkt den öppna arbetslösheten, men också den ordinarie sysselsättningen. Detta resultat är konsi- stent med studierna av direkt undanträngning. Det tycks också som om arbetsmarknadspolitikens effekt på den öppna arbetslös- heten har varit större på kort sikt än på lång sikt. Vidare pekar resultaten på att ungdomsprogram har trängt undan reguljär syssel- sättning bland ungdomar.</P>
<P class="p139 ft8">Bassanini & Duval (2006) är en studie som tillkommit sedan Calmfors m.fl översikt. Här studeras samband mellan arbetsmark- nadsutfall (arbetslöshet och sysselsättning), institutioner och poli- tik för en panel av <NOBR>OECD-länder.</NOBR> Studien fann att ökade utgifter</P>
<P class="p165 ft9">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadspolitikens allmänna jämviktseffekter</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">på arbetsmarknadspolitik minskade arbetslösheten och att de negativa effekterna av en generös arbetslöshetsförsäkring dämpades av en mer ambitiös aktiv arbetsmarknadspolitik. En aktiv arbets- marknadspolitik dämpade också genomslaget av negativa stör- ningar som arbetsmarknaden drabbades av. Ett annat intressant resultat i studien är att det tycks ha varit arbetsmarknadsutbildning som i första hand bidrog till effekterna på arbetslösheten. Det faktum att arbetsmarknadsutbildningen dessutom hade en positiv effekt på sysselsättningsgraden tyder på att effekten på arbetslös- heten inte enbart handlade om en ”bokföringseffekt” av att flytta arbetslösa till programmet.</P>
<P class="p170 ft27"><SPAN class="ft27">7.6</SPAN><SPAN class="ft28">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Studierna som diskuterats i detta avsnitt härrör nästan uteslutande från <NOBR>1990-talet.</NOBR> I likhet med de mikroekonomiska studierna från denna period så är den övergripande bilden av resultaten i de mak- roekonomiska studierna ganska nedslående. Det finns inga starka belägg för att programmen förbättrat matchningen. De program som mest påminner om ordinarie sysselsättning har varit förknip- pade med betydande undanträngningseffekter. Programmen har bidragit till en lägre arbetslöshet, men detta till priset av en lägre sysselsättning. Den största ljusglimten är att programmen också har bidragit till att hålla uppe arbetskraftsdeltagandet.</P>
<P class="p48 ft8">Vi konstaterar att det tyvärr inte finns några studier av arbets- marknadspolitikens allmänna jämviktseffekter på <NOBR>2000-talet.</NOBR> Med tanke på att de mikroekonomiska studier som redovisades i Avsnitten 4 och 5 påvisade bättre resultat under denna period finns det anledning att tro att de avsedda allmänna jämviktseffekterna på exempelvis matchning och rörlighet har varit mer positiva under <NOBR>2000-talet</NOBR> jämfört med på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta är dock mer spekula- tion än något vi kan finna stöd för i vår genomgång.</P>
<P class="p171 ft9">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p0 ft7">8 Obligatoriska program</P>
<P class="p12 ft8">Grundtanken med arbetsmarknadspolitiska program är att de ska ge de arbetslösa nya kunskaper och erfarenheter, och/eller ge dem vägledning så att de enklare kan hitta ett nytt jobb. Samtidigt inne- bär deltagande i ett program att individen går miste om fritid under tiden man deltar i programmet. Arbetslösa som sätter ett högt värde på sin fritid kommer därför uppleva deltagande i ett program som något negativt. Därför kan hotet om att behöva delta i ett pro- gram göra att vissa arbetslösa ökar sin sökinsats eller tar ett mindre attraktivt jobb. Detta skulle då minska tiden i arbetslöshet. Man kan därför prata om anvisningseffekter, hoteffekter eller som vi valt att kalla det annonseringseffekter.</P>
<P class="p65 ft8">Annonseringseffekter kan skapas på olika sätt. De kan skapas genom att förmedlarna gör en direkt anvisning till ett obligatoriskt program. Om den arbetslöse inte deltar förlorar den sin ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Valet står då mellan programdelta- gande, ingen ersättning eller att den arbetslösa ökar sin ansträng- ning att få ett jobb. Ett annat sätt är att ha fasta tidsgränser då de arbetslösa måste delta i ett program eller någon annan typ av åtgärd. Om programmen som kan komma i fråga upplevs som jobbiga kan det också ge upphov till annonseringseffekter.</P>
<P class="p172 ft8">Det är dock viktigt att poängtera att vi teoretisk endast förvän- tar oss att finna sådana annonseringseffekter för vissa typer av arbetslösa och för vissa typer av program. För individer som upp- lever programmet som jobbigt och meningslöst är annonserings- effekten troligtvis stor. Individer som har mycket att vinna på att få delta i ett visst utbildningsprogram eller ett visst vägledningspro- gram kan istället se fram emot programmet. Man kanske till och med stannar kvar längre i arbetslöshet bara för att kunna få delta ett visst program. En andra viktig faktor är hur de enskilda arbetslösa värderar sin fritid. Vissa arbetslösa mår socialt väldigt dåligt av att</P>
<P class="p173 ft9">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Obligatoriska program</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">inte ha något jobb eller sysselsättning att gå till. Annonserings- effekterna för dessa individer är naturligtvis små.</P>
<P class="p174 ft8">Det finns endast enstaka svenska studier. Därför går vi också igenom aktuella internationella studier. En intressant svensk studie är Hägglund (2006), som presenterar resultaten från tre experi- ment, där de behandlade anvisades till ett obligatoriskt program. I ett av de tre experimenten reagerade de behandlade på anvisningen genom att fortare övergå i arbete redan innan programmet startade. I de övriga två experimenten fanns inga sådana annonseringseffek- ter. Det är därför intressant att spekulera i varför annonserings- effekter uppstod i ett fall men inte i de andra. Experimentet med annonseringseffekt riktades till alla typer av arbetslösa, medförde ökad kontroll och hade längre tid mellan anvisningen och program- starten. De två andra experimenten riktade sig till unga respektive högutbildade, och innebar utökade förmedlingsinsatser. Eftersom flera faktorer skiljer mellan experimenten är det inte uppenbart varför annonseringseffekten bara uppstod i ett av experimenten. Den ökade kontrollen kan ha gjort programmet med annonserings- effekt mindre attraktivt, vilket skulle kunna förklara en större annonseringseffekt. Samtidigt är det inte uppenbart att ungdomar och högutbildade skulle värdera fritid mindre jämfört med andra arbetslösa. Slutligen skulle det kunna vara en konsekvens av den kortare tiden mellan anvisningen och programmet.</P>
<P class="p175 ft8">Förutom denna studie som explicit studerar annonserings- effekter finns det ett par studier där sådana effekter indirekt har undersökts. Carling & Larsson (2005) och Forslund & <NOBR>Nordström-Skans</NOBR> (2006) studerade Ungdomsgarantin, som dels innebar ökad assistans tidigt under arbetslösheten och dels en garanti/krav om deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program efter 100 dagars arbetslöshet. Både studierna fann att de ungdomar som deltog i ungdomsgarantin lämnade arbetslöshet snabbare under de första 100 dagarna. Detta är antingen en effekt av den ökade assistansen från förmedlingen eller en annonseringseffekt där ungdomarna vill undvika att delta i de obligatoriska program- men efter 100 dagar. Resultaten i Carling & Larsson (2005) pekar i riktningen att annonseringseffekten är betydande. De undersöker nämligen effekterna strax efter att ungdomsgarantin introduceras, vilket var en period då den ökade assistansen sannolikt inte var så omfattande.</P>
<P class="p142 ft8">Utifrån dessa svenska studier drar vi slutsatsen att annonse- ringseffekter potentiellt är en viktig mekanism, åtminstone för</P>
<P class="p176 ft9">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p26 ft57">Obligatoriska program</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">vissa typer av program. Vi vill dock poängtera att den befintliga forskningen är tämligen begränsad. Annonseringseffekter är därför ett viktigt område för framtida forskning.</P>
<P class="p138 ft27"><SPAN class="ft27">8.1</SPAN><SPAN class="ft28">Internationell evidens</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">En intressant studie är Black m.fl. (2003) som undersöker ett arbetsmarknadspolitiskt program i USA. Programmet som under- söks kombinerade ökad kontroll, mer vägledning, workshops och träningsprogram. Deltagarna i programmet valdes delvis ut slump- mässigt, vilket gör att resultaten från undersökningen är trovärdiga och potentiellt intressanta. Efter att deltagarna valts ut informera- des de om att de valts ut och var tvingade att delta i programmet. Författarna finner att programmet minskade tiden i arbetslöshet och ökade deltagarnas efterföljande inkomst. Stora delar av denna effekt uppkom redan innan deltagarna hade påbörjat programmet. De reagerade med andra ord på hotet/löftet om att delta i pro- grammet, dvs. tydliga annonseringseffekter.</P>
<P class="p172 ft8">Förutom denna studie domineras den internationella evidensen av studier från Danmark. Studierna är av skiftande kvalitet, vilket gör att vi inte vill dra alltför långtgående slutsatser av studierna. De visar dock att på ett bra sätt annonseringseffekter kan tänkas upp- stå på ett flertal olika sätt. Geerdsen (2006) undersökte effekterna av det danska systemet där man delar in arbetslöshetsperioden i en passiv och en aktiv period. Under den passiva perioden i inled- ningen av arbetslöshetsperioden har de arbetslösa rätt att söka jobb mer eller mindre som de vill. Under den aktiva perioden som där- efter följer är de arbetslösa tvingade att delta i ett program om de vill ha fortsatt ersättning. Längden på den passiva perioden har gradvis (under <NOBR>1990-talet)</NOBR> minskats från 4 till 2 år, och den aktiva perioden var konstant 3 år. Om de arbetslösa upplever program- deltagande som förknippat med negativ nytta förväntar vi oss att se ett ökat utflöde mot slutet av den passiva perioden. Genom att använda förändringarna i längden på den passiva perioden fann Geerdsen (2006) att så var fallet.</P>
<P class="p44 ft8">En andra typ av annonseringseffekt studerades av Graversen and van Ours (2008), Rosholm (2008) och Vikström m.fl. (2010). De studerade alla effekterna av ett experiment med en blandning av ökad kontroll, vägledning och programdeltagande. En intressant sak med experimentet är att alla dessa åtgärder skulle ges vid fasta</P>
<P class="p165 ft9">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Obligatoriska program</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">och välkända arbetslöshetstider. De arbetslösa var med andra ord på förhand medvetna om att de till exempel måste delta i ett pro- gram om de varit arbetslösa i fyra månader. Resultaten från de tre studierna visar alla att deltagarna reagerade på detta genom att ta jobb i större utsträckning veckorna innan det förväntade program- deltagandet.</P>
<P class="p177 ft8">En sista typ av annonseringseffekt påvisades i Rosholm & Svarer (2008) och Geerdsen & Holm (2007). I båda studierna undersökte man om en allmänt ökad sannolikhet för programdeltagande upp- levs som ett hot. Det handlade således inte om någon direkt anvis- ning, fast tidsgräns eller specifika aktiva perioder, utan om en all- mänt högre sannolikhet att behöva delta i ett program. Resultaten i båda studierna tyder på att en sådan högre sannolikhet ökade utflödet från arbetslöshet.</P>
<P class="p50 ft8">Sammanfattningsvis kan således annonseringseffekter uppstå genom fasta tidsgränser för en mer aktiv arbetsmarknadspolitik, en allmänt ökad sannolikhet för programdeltagande respektive genom fasta tidsgränser då de arbetslösa måste delta i ett program. Det är svårt att se några ytterligare mönster från de danska studierna. Flertalet studier studerar alla typer av arbetslösa, vilket gör det svårt att utmåla någon grupp där annonseringseffekten skulle vara speciellt stor. Det studeras inte heller om annonseringseffekten är speciellt stor för något specifikt program.</P>
<P class="p170 ft27"><SPAN class="ft27">8.2</SPAN><SPAN class="ft28">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">Vår genomgång tyder på att det finns annonseringseffekter för en rad olika program och tidsgränser. Det betyder dock inte att alla arbetsmarknadspolitiska program ska utformas för att maximera annonseringseffekterna. Tidigare i denna genomgång har vi sett att arbetsmarknadsutbildning, subventionerad anställning och intensi- fierad förmedlingsverksamhet kan hjälpa vissa arbetslösa. De arbetslösa som verkligen gynnas av dessa program ska erbjudas utbildning och stöd som kan vara till avgörande nytta för dem. Den avgörande svårigheten i detta sammanhang är naturligtvis att iden- tifiera vilka dessa arbetslösa faktiskt är. Förutsatt att man lyckats identifiera individer som faktiskt kan dra nytta av att delta i ett program är deltagandet motiverat även om annonseringseffekterna då kan ha motsatt riktning, eftersom dessa arbetslösa troligtvis kommer se fram emot programmet och därför minskar sina</P>
<P class="p178 ft9">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr8 td43"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p26 ft57">Obligatoriska program</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">ansträngningar att finna ett jobb. Program med annonserings- effekter (och ett betydande inslag av att man konfiskerar tid) ska istället riktas till arbetslösa som har goda kvalifikationer och all- mänt kan betraktas som anställningsbara på arbetsmarknaden, men som sätter ett högt värde på den fritid som arbetslöshet för med sig. Dessa individer behöver inte kvalificerad arbetsmarknads- utbildning och inte ökad vägledning. Här kan istället anvisning till ett mindre attraktivt program som testar deras arbetsvilja vara det effektivaste sättet att förkorta arbetslösheten. Vår genomgång av empiriska resultat visar att en politik av detta slag kan utformas på olika sätt. Antingen kan man ha fasta tidsgränser för programdelta- gande, information om allmänt ökad risk för deltagande eller, naturligtvis, enklast genom en direkt anvisning till ett specifikt program.</P>
<P class="p74 ft8">Ett problem är naturligtvis att avgöra vilka arbetslösa som verk- ligen behöver utbildning och vägledning och för vilka det finns ett läge att anvisa till ett program som testar deras arbetsvilja. Den befintliga evidensen ger inga svar på denna fråga. Det finns dock anledning att tro att förmedlarna har relativt goda möjligheter att göra en god bedömning. Vid sidan om förmedlarnas kunskaper om de enskilda arbetslösa skulle profilering, som vi återkommer till i Avsnitt 9, vara ett alternativ. Vi konstaterar också att den befintliga evidensen inte ger någon direkt vägledning om vilken typ av pro- gram som har störst annonseringseffekter.</P>
<P class="p179 ft9">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38863x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">9 Statistisk profiling och targeting</P>
<P class="p113 ft8">En arbetsförmedlare har normalt ansvaret för ett stort antal arbetslösa arbetssökande, särskilt under perioder med hög arbets- löshet. Många av dessa arbetssökande kan förväntas hitta ett jobb relativt snabbt och utan alltför omfattande insatser från förmed- laren. Vissa arbetssökande riskerar emellertid att bli långvarigt arbetslösa. Ett sätt att motverka långtidsarbetslöshet är att erbjuda de arbetssökande insatser redan tidigt under en arbetslöshets- period. Antalet arbetssökande per förmedlare innebär emellertid att alla arbetssökande inte kan få sådan hjälp och att det skulle bli mycket dyrt att ge alla arbetssökande ett tidigt och omfattande stöd. Detta problem kan lösas på olika sätt. Ett sätt är att vänta med insatser under en inledande del av en arbetslöshetsperiod. Vissa arbetssökande kommer då att hitta jobb utan förmedlingens hjälp och antalet potentiella långtidsarbetslösa reduceras. Väntar man tillräckligt länge med insatserna kommer uppenbarligen alla kvarvarande arbetssökande att vara långtidsarbetslösa, men då har ingen av dessa kunnat få tidig hjälp. Görs vänteperioden istället kort, så kommer antalet kvarvarande arbetssökande fortfarande att var stort och inte så mycket är vunnet. Ett alternativ är att överlåta beslutet om tidiga insatser till förmedlaren. Detta tillvägagångssätt förutsätter att förmedlaren kan göra en god prognos om vem som riskerar att bli långtidsarbetslös så att förmedlingens resurser fak- tiskt kommer att användas för att ge stöd åt dem som har störst nytta och behov av det.</P>
<P class="p180 ft8">I ett antal länder har man utvecklat statistiska modeller som ett stöd för förmedlarna att förutsäga vilka arbetslösa som riskerar att bli långtidsarbetslösa, s.k. profiling.<SPAN class="ft30">13 </SPAN>Profilingmodeller används alltså för att identifiera vem som riskerar långtidsarbetslöshet. En relaterad, men ambitiösare uppgift är att dessutom använda statis-</P>
<P class="p181 ft17"><SPAN class="ft31">13 </SPAN>Se exempelvis Rosholm m.fl. (2004), Frölich m.fl. (2003) eller Behnke m.fl. (2006). En svensk profilingmodell, baserad på Bennmarker m.fl. (2007), användes på försök under en kortare period i Gävleborgs län. Detta försök är inte utvärderat.</P>
<P class="p182 ft9">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38864x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Statistisk profiling och targeting</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">tiska modeller för att bedöma vilka som ska få ta del av olika arbetsmarknadspolitiska insatser och när de i så fall ska sättas in, s.k. targeting.</P>
<P class="p174 ft8">Black m.fl. (2003) skattade effekterna av “Worker Profiling and Reemployment Services” i Kentucky. I detta program gavs olika förmedlings- och programinsatser tidigt i en arbetslöshetsperiod baserat på prognostiserade arbetslöshetsperioder.<SPAN class="ft30">14 </SPAN>På grund av platsbrist i programmet lottades platser ut i en försöksgrupp, där deltagande var ett villkor för ersättning från arbetslöshetsförsäk- ringen. På arbetslösa i kontrollgruppen ställdes inga sådana krav. Programdeltagarna fick högre inkomster och kortare perioder med <NOBR>a-kassa.</NOBR> Programeffekten uppkom huvudsakligen som ett kraftigt ökat flöde till jobb tidigt under arbetslöshetsperioderna. Syftet med uppsatsen är i första hand att undersöka de ovan redovisade effek- terna av själva programmet, men författarna undersökte också hur profilingen fungerade. Resultatet blev att profilingen i detta fall inte fungerade särskilt väl. Individer som antogs vara kvar länge i arbetslöshet påverkades inte mer av programmet jämfört med andra arbetslösa. Vi vill dock markera att detta resultat gäller för denna typ av profiling och detta arbetsmarknadspolitiska program. Black m.fl. (2007) använde diskontinuiteter i programplacering för att skatta effekter för en bredare population och fann liknande effek- ter.</P>
<P class="p135 ft8">Lechner & Smith (2006) studerade effekterna av program- placeringar som arbetsförmedlare gjorde i Schweiz 1998. I studien jämfördes effekterna av de programplaceringar som förmedlarna gjorde med en slumpmässig fördelning och en fördelning som baserades på en statistisk modell. Lechner & Smith fann att arbetsförmedlarna uppnådde ungefär samma effekt som en slump- mässig programallokering, men att allokering enligt den statistiska modellen gav ett signifikant bättre resultat.</P>
<P class="p170 ft27"><SPAN class="ft27">9.1</SPAN><SPAN class="ft28">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">Grundtanken med profiling är att man tidigt ska identifiera vilka individer som riskerar att bli långtidsarbetslösa. Targeting innebär att man på ett systematiskt sätt försöker individanpassa den aktiva arbetsmarknadspolitiken så att varje arbetslös får den mest opti- mala behandlingen. För att det senare ska fungerar måste vi veta</P>
<P class="p183 ft17"><SPAN class="ft31">14 </SPAN>I själva verket på prognoser som avsåg prognostiserade perioder med <NOBR>a-kassa.</NOBR></P>
<P class="p72 ft9">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td45"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p26 ft24">Statistisk profiling och targeting</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">vilka åtgärder som fungerar för vilka typer av arbetslösa, dvs. vi behöver identifiera heterogena effekter. Vi har i denna översikt dis- kuterat vilken typ av problem olika insatser är tänkt att lösa. Med bakgrund i dessa diskussioner framkommer vilken typ av arbetslösa som kan behöva vilka åtgärder. Samtidigt är den systematiska genomgången av heterogena effekter i den empiriska litteraturen tämligen begränsat. Det är därför omöjligt att ge ett knivskarpt svar på vilken typ av arbetslösa som gynnas av olika typer av program. En slutsats är därför att vi behöver mer information om hur effek- terna av olika program skiljer sig åt för olika grupper av arbetslösa för att man ska kunna skapa en trovärdig och systematisk targe- tingmetod.</P>
<P class="p184 ft8">Ett alternativ till profiling och targeting är olika former av garantier där deltagarna får olika typer av aktiviteter vid förut- bestämda tidpunkter. Två sådana program är aktivitetsgarantin och jobb- och utvecklingsgarantin. Inom ramen för jobb- och utveck- lingsgarantin ska deltagarna aktiveras vid specifika tidpunkter, där- emot ska de specifika aktiverna individanpassas så mycket som möjligt. Detta är uppenbarligen ett annat synsätt än det som ligger bakom profiling och targeting, där tanken att individer som är i riskzonen tidigt ska få insatser samtidigt som inga insatser satsas på de som bedöms klara sig själva. Ett problem med garantierna är att de är fundamentalt svåra att utvärdera, eftersom alla individer går in i dem vid ett och samma tillfälle. Det finns därför ingen naturlig kontrollgrupp. Vi vet därför inte hur effektiva garantierna har varit på att få tillbaka de arbetslösa i arbete. Här behövs mer omfattande forskning, och försök som skapar en naturlig kontrollgrupp. Det finns också all anledning att pröva om lika former av garantier är det mest optimala sättet att utforma den aktiva arbetsmarknads- politiken.</P>
<P class="p185 ft9">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38867x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">10 Privata aktörer</P>
<P class="p186 ft8">De svenska arbetsmarknadspolitiska insatserna har tills nyligen huvudsakligen varit tillhandahållna av offentliga instanser<SPAN class="ft30">15 </SPAN>– Arbetsförmedlingen (tidigare Ams), men också i viss utsträckning av kommunerna – men under den senaste tiden har en ökande andel av insatserna upphandlats av privata tillhandahållare (”kom- pletterande aktörer”). Frågan om privata aktörer ger upphov till en rad intressanta teoretiska och empiriska frågeställningar? Vilka insatser är bättre/sämre lämpade för privata aktörer? Vilka arbets- lösa ska anvisas till privata aktörer? Hur ska kontrakten specificeras och hur ska ersättningen till de privata aktörerna utformas? Ska den arbetslöse eller arbetsförmedlingen välja privat aktör? Kan man helt ersätta arbetsförmedlingen med privata arbetsförmedlingar? Inom ramen för denna översikt har vi inte möjlighet att ge fullödiga svar på alla dessa frågor. En viktig anledning till detta är att den befint- liga empiriska evidensen är tämligen begränsad. Vi pekar istället först ut ett antal punkter som vi anser är centrala för diskussionen kring privata aktörer. Vi redovisar därefter den begränsade svenska och internationella evidens som finns på området.</P>
<P class="p187 ft8">Huvudskälet för offentliga myndigheter, inklusive arbetsför- medlingen, att upphandla tjänster i stället för egen produktion är att privata aktörer har större ekonomiska incitament att investera i kostnadsbesparande och kvalitetsförbättrande innovationer efter- som frukten av sådana investeringar ger ägaren vinster (Grossman & Hart, 1986; Hart & Moore, 1990; Hart, 1995). Om de privata aktörernas ekonomiska incitament gör att de uppfinner mer effek- tiva arbetsmetoder eller tillhandahåller bättre tjänster är det natur- ligtvis positivt med privata aktörer. Det kan också vara så att de privata aktörerna har andra typer av nätverk som de kan använda för att hjälpa de arbetslösa tillbaka till arbete. Hur viktig dessa effekter är för att gör arbetsmarknadspolitiken mer effektiv är</P>
<P class="p1 ft17"><SPAN class="ft31">15 </SPAN>Arbetsmarknadsutbildning har upphandlats sedan mitten av <NOBR>1980-talet.</NOBR></P>
<P class="p188 ft9">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Privata aktörer</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">naturligtvis en empirisk fråga. Oavsett finns det ett antal potenti- ella problem man måste hantera för att ett system med privata aktörer ska fungera.</P>
<P class="p174 ft8">Ett problem är att privata aktörer i vissa fall har incitament att istället skapa vinst genom att producera till låga kostnader med negativa konsekvenser för kvaliteten (Shleifer, 1998; Hart m.fl., 1997). Detta är möjligt eftersom det i många fall är omöjligt att i detalj specificera kvaliteten på tjänsten som de privata aktörerna ska erbjuda. Om så är fallet har man lite att vinna på privata aktö- rer. Ett sätt att försöka hantera detta problem är att de arbetslösa får välja den aktör de tycker är bäst. Om de enskilda arbetslösa verkligen kan bedöma hur bra de olika aktörerna kommer det inte finnas någon marknad för dem som erbjuder tjänster av lägre kva- litet. Problemet är att det inte är säkert att de arbetslösa verkligen har så god information att de kan bedöma hur bra de olika aktö- rerna är.</P>
<P class="p49 ft8">Det är också i sammanhanget viktigt att poängtera att arbets- förmedlingen har en viktig roll som kontrollant av de arbetslösas sökbeteende. Arbetsförmedlingens verksamhet är en kombination av stöd i form av olika insatser och kontroll av att de arbetslösa verkligen söker jobb. När en privat aktör övertar ansvaret för en arbetslös har arbetsförmedlingens personal så klart mindre möjlig- het att utföra denna kontroll. Det är därför centralt att de privata aktörerna kontrollerar de arbetslösa minst lika bra som arbetsför- medlingen. Problemet är att de arbetslösa som inte vill bli kontrol- lerade kan komma att välja privata aktörer som har rykte om sig att vara mindre noggranna kontrollanter.</P>
<P class="p48 ft8">Förutom att ge den arbetslösa rätt att välja sin arbetsförmedlare kan man hantera problemet med att de privata aktörerna har inci- tament att erbjuda en produkt av låg kvalitet genom att knyta ersättningen som de privata aktörerna får till hur bra de lyckas med sin uppgift. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att betala en högre ersättning om de arbetslösa verkligen hittar ett jobb.</P>
<P class="p63 ft8">Ett annat problem med privata aktörer är att de har incitament att försöka attrahera de arbetslösa som kräver minst omfattande insatser. Därigenom kan de skapa vinst genom att hjälpa de arbets- lösa som står närmast arbetsmarknaden, samtidigt som arbets- förmedlingen får ta hand om de arbetslösa som behöver mer omfattande insatser. Detta problem kan uppstå även om upphand- lingen från de privata aktörerna riktas in på en specifik grupp, t.ex. långtidsarbetslösa, eftersom det finns stor variation även inom</P>
<P class="p88 ft9">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p26 ft24">Privata aktörer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">denna grupp. Det är lång ifrån säkert att samhället som helhet gynnas av en sådan sortering av arbetslösa. Ett tänkbart alternativ är därför att låta ersättningen som de privata aktörerna får bero på vilken typ av arbetslös man hjälper, exempelvis utifrån en profilingmodell.</P>
<P class="p189 ft8">Generellt kan man därför säga att förutsättningarna för att upp- handlingen av privata aktörer ska ge ett gott resultat är bättre om det finns små möjligheter att spara kostnader genom att sänka kva- liteten på sätt som är svåra att specificera i kontrakt, om branschen kännetecknas av hög innovationsaktivitet och om konkurrensen är hård mellan privata aktörer som är beroende av ett gott rykte. Upphandling kan alltså förväntas ge olika effekt i olika typer av verksamhet, och det är inte uppenbart hur de tjänster som Arbets- förmedlingen traditionellt har tillhandahållit kan beskrivas i termer av de olika faktorer som borde påverka hur upphandlingen utfaller. Vi vill därför påpeka att frågan om hur kontrakten med de privata aktörerna ska utformas är av helt avgörande betydelse.</P>
<P class="p172 ft8">En annan fråga är om hur omfattande ansvar de privata aktörerna ska ha. En potentiell fördel med arbetsförmedlingen är att den inrymmer många olika typer av åtgärder, i form av förmed- lingsinsatser, arbetsmarknadsutbildning, subventionerad anställ- ning med mera. Det är också så att olika kombinationer vid olika tid- punkter passar olika arbetslösa. Fördelen med en offentlig arbets- förmedling är att man kan samla alla dessa olika insatser under ett paraply. De som väljer en privat aktör kommer mest sannolikt inte ha tillgång till denna flora aktiviteter, i synnerhet inte dyrare aktivitet som arbetsmarknadsutbildning. Det är också svårt att se hur man kan utforma kontrakt som möjliggör att de privata aktör- erna kan och vill anvisa arbetslösa till exempelvis arbetsmarknads- utbildning. Alternativet är att de privata företag endast ansvarar för enskilda avgränsade insatser, som till exempel en arbetsmarknads- utbildning eller en avgränsad förstärkt förmedlingsverksamhet.</P>
<P class="p190 ft8">Slutligen finns det annat argument mot upphandling som går ut på att många anställda i verksamheter som bedrivs i offentlig regi kan drivas av en stark inneboende (ickepekuniär) motivation för sitt arbete så att de i stor utsträckning internaliserar verksamhetens mål. Om så är fallet kan det gå att åstadkomma rätt incitament i offentlig verksamhet på billigare vis än i privat verksamhet (Besley & Ghatak, 2005).</P>
<P class="p191 ft9">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38870x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Privata aktörer</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft27"><SPAN class="ft27">10.1</SPAN><SPAN class="ft58">Empirisk evidens</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Av naturliga skäl finns det inte en uppsjö av studier av privata aktö- rer i den svenska arbetsmarknadspolitiken.<SPAN class="ft30">16 </SPAN>Bennmarker m.fl. (2009) utvärderade en försöksverksamhet som genomfördes 2007– 08 med privat arbetsförmedling i tre län. Slumpvis utvalda ung- domar, funktionshindrade och utrikes födda fick i försöket möjlig- het att gå till en privat förmedling. Arbetssökande som gick till en privat förmedling hade i genomsnitt lika stor sannolikhet att få jobb som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Gruppernas inkomster skiljde sig inte heller åt. Utlandsfödda som erbjöds pri- vat förmedling fick dock arbete snabbare och tjänade också mer än de som var på Arbetsförmedlingen. Det är oklart om skillnaderna berodde på att förmedlingarna satsade olika mycket resurser eller på att de privata förmedlingarna arbetade på ett mer effektivt sätt. Det kan också vara en effekt av att de fick byta till en ny aktör och inte att det just var en privat aktör. Vissa resultat tyder på att ung- domarna hos de privata förmedlingarna klarade sig sämre. En möj- lig förklaring till detta är att de inte praktiserade hos arbetsgivare lika ofta. Alla effekter tenderade att försvinna relativt snabbt med en längre uppföljningshorisont.</P>
<P class="p142 ft8">Behrenz m.fl. (2002) utvärderade en försöksverksamhet som inleddes i september år 2000 där ett bemanningsföretag i Södertälje jämfördes med förstärkt förmedlingsverksamhet i Malmö. Behand- lingsgruppen bestod av arbetslösa med invandrarbakgrund. Utvär- deringen fann inga signifikanta skillnader mellan bemanningsföre- taget och den förstärkta förmedlingsverksamheten när det gällde summerade arbetslöshetstider under observationsperioden. Det är emellertid inte helt klart att försöks- och kontrollgrupperna var helt jämförbara – exempelvis är det inte uppenbart att man kan jämföra utfall mellan arbetsmarknaden i Södertälje och Malmö. Resultaten bör därför tas med en nypa salt. Det bör också noteras att den förstärkta förmedlingsverksamheten vid förmedlingen i Malmö gav en signifikant positiv behandlingseffekt jämfört med ordinarie förmedlingsverksamhet för samma målgrupp vid förmed- lingskontor i Göteborg.</P>
<P class="p192 ft10">Privat tillhandahållen arbetsmarknadspolitik finns i ett antal länder (Australien Nederländerna, Danmark, Storbritannien, Tyskland, se exempelvis Struyven & Steurs, 2005; Bruttel, 2005; Jahn &</P>
<P class="p136 ft17"><SPAN class="ft31">16 </SPAN>Möjligen kan det tyckas vara anmärkningsvärt att upphandlingen av arbetsmarknads- utbildning inte alls har utvärderats.</P>
<P class="p137 ft9">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td47"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p26 ft24">Privata aktörer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">Ochel, 2007; Bredgaard & Larsen, 2007; Finn, 2008 och Wright, 2008). Det finns däremot bara ett litet antal försök att skatta effekterna av privatiseringen. Winterhager (2006) och Bernard & Wolff (2008) fann små negativa eller <NOBR>icke-signifikanta</NOBR> genomsnitt- liga sysselsättningseffekter av upphandling av förmedlingstjänster i Tyskland, medan Winterhager m.fl. (2006) fann positiva effekter för arbetssökande som utnyttjade vouchers på förmedlingstjänster hos privata förmedlingar i Tyskland. Utvärderingar av Brittiska ”sysselsättningszoner” tyder på positiva effekter av att lägga ut insatser för att återintegrera långtidsarbetslösa i vissa svaga regioner på privata utförare (Hasluck m.fl., 2003).</P>
<P class="p172 ft8">Slutligen är Behagel m.fl. (2009, 2010) en ny intressant fransk studie. De studerar effekterna av ett omfattande experiment med privata arbetsförmedlare i Frankrike. Till skillnad från Bennmarker m.fl. (2009) jämförde man två typer av förstärkt förmedlingsverk- samhet. En grupp arbetslösa fick tillgång till förstärkt förmedling genom den offentliga arbetsförmedlingen och en grupp arbetslösa fick liknande insatser genom privata aktörer. Båda dessa grupper jämfördes med en slumpmässigt utvald kontroll grupp som fick ordinarie stöd vid den offentliga förmedlingen. I studien såg man att den förstärkta förmedlingen minskade arbetslöshetstiderna, det gällde oavsett om den genomfördes i privat eller offentlig regi. Effekterna av förstärkt förmedling var dock mycket större i offent- lig regi jämfört med privat regi. En anledning till detta var att den offentliga verksamheten riktade in sig på att hjälpa alla arbetslösa, medans den privata lade ner större resurser på att hjälpa de arbets- lösa som gav dem större ersättning. Det visar att vi generellt inte kan förvänta oss att privata aktörer är bättre jämfört med den offentliga förmedlingen. Det visar också återigen att det är centralt hur de privata aktörernas incitament utformas.</P>
<P class="p194 ft27"><SPAN class="ft27">10.2</SPAN><SPAN class="ft58">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">Varken teoretiska resonemang eller empiriska studier talar ett entydigt språk om effekter av att upphandla arbetsmarknadspoli- tiska insatser av privata aktörer. Att de empiriska studierna inte ger några entydiga resultat är dock inte speciellt förvånande. Det finns endast ett svensk experiment och ett franskt experiment som lyck- ats identifiera kausala effekter på ett systematiskt sätt. Ingen av studierna indikerar att privata aktörer skulle vara bättre på att få</P>
<P class="p124 ft9">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Privata aktörer</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">arbetslösa tillbaka i arbete jämfört med den offentliga förmed- lingen. Om något visar det franska experimentet att de är sämre på att föremedla arbeten. Vi vill dock poängtera att det handlar om två tidsmässigt avgränsade experiment. Det är inte säkert att man skulle få samma resultat över en längre tid. De privata aktörerna kanske behöver tid för att pröva ut sina arbetsmetoder. Det tar också tid innan de bästa privata aktörerna sorteras ut. Övriga stu- dier är väsentligen gjorda på ”observationsdata” vilket gör att del- tagarna kan skilja sig åt på olika sätt och det är därmed inte själv- klart att studierna har lyckats med att identifiera kausala effekter. I själva verket kan självselektion vara en svår komplikation för studi- erna om de arbetslösa själva har fått välja mellan privata och offent- liga aktörer.</P>
<P class="p68 ft8">Vi vill också påpeka att det inte självklart att man skulle förvänta sig en väldefinierad effekt av att privata i stället för offentliga aktö- rer tillhandahåller tjänster. En viktig dimension av varje upphand- ling är vilka drivkrafter de använda kontrakten skapar och hur dessa drivkrafter förhåller sig till drivkrafterna hos de offentliga utfö- rarna.</P>
<P class="p156 ft8">De drivkrafter som skapas av olika kontrakt kommer att avspegla hur svårt det är att i kontrakten specificera vad den privata aktören ska tillhandhålla, och detta kan naturligtvis skilja sig åt från en kontext till en annan. Men vi ska heller inte underskatta betydel- sen av upphandlarens kompetens. Det är en rimlig hypotes att sådan kompetens tar tid att bygga upp och att resultaten därför kan avspegla under hur lång tid de offentliga myndigheterna har byggt upp kompetensen att sköta upphandlingar. De skattade effekterna kommer sannolikt att fånga upp skillnader beroende på sådana faktorer och de kan därför variera över tid, mellan länder och mellan verksamheter.</P>
<P class="p195 ft9">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<P class="p196 ft45"><SPAN class="ft7">11</SPAN><SPAN class="ft59">Ska arbetsmarknadspolitiken göras konjunkturberoende?</SPAN></P>
<P class="p105 ft8">En intressant fråga är om arbetsmarknadspolitikens volym, inrikt- ning och selektion av deltagare ska anpassas till konjunkturläget. För att kunna besvara dessa frågor är åtminstone tre punkter cen- trala.</P>
<P class="p197 ft8">Den första punkten är så kallade inlåsningseffekter. Arbetslösa som deltar i ett program har mindre tid att söka jobb under tiden man deltar i programmet. Storleken på denna inlåsningseffekt beror på avkastningen av den arbetslöses jobbsökande. Om den arbets- löshet relativt lätt kunnat hitta ett jobb är naturligtvis inlåsnings- effekten större. Man kan därför förvänta sig att programmen har mindre inlåsningseffekter i en lågkonjunktur. Om det är ont om jobb kan det vara svårt att hitta ett jobb oavsett hur mycket man anstränger sig. I ett sådant läge skulle man kunna passa på att utbilda vissa arbetslösa eftersom de skulle varit arbetslösa under programtiden oavsett om de utbildas eller söker jobb på heltid. En lägre avkastning på jobbsökande kan också ha andra effekter. Det skulle kunna göra vissa program mindre effektiva. Ett exempel är intensifierade förmedlingsinsatser. Om det är väldigt ont om jobb medför det att vissa arbetslösa inte kommer att hitta något jobb oavsett hur mycket vägledning, coachning eller stöd de får från förmedlarna.</P>
<P class="p131 ft8">En andra viktigt punkt är att olika program har mer eller mindre stora undanträngningseffekter. Dessa effekter uppstår om arbets- givare ersätter ordinarie anställda med programdeltagare. Denna effekt blir konjunkturberoende om arbetsgivarna är mer benägna att ersätta en vanlig anställd med en programdeltagare i tider av stor osäkerhet, exempelvis under en lågkonjunktur.</P>
<P class="p139 ft10">För det tredje kan det vara så att rekryteringen och utform- ningen av programmen skiljer sig beroende på konjunkturläget. Det kan vara svårare att veta vad man ska utbilda de arbetslösa till i</P>
<P class="p117 ft9">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Ska arbetsmarknadspolitiken göras konjunkturberoende?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">en djup lågkonjunktur. I en lågkonjunktur har dessutom arbets- förmedlarna ofta fler arbetslösa att ta hand om, vilket skulle kunna göra att urvalet av deltagare genomförs på ett mindre optimalt sätt. Samtidigt har man en större pool av arbetslösa att välja från under en lågkonjunktur. Eventuellt skulle det kunna göra det lättare att hitta många som skulle gynnas av ett specifikt program.</P>
<P class="p63 ft8">Det finns således många faktorer som potentiellt skulle kunna göra effekterna av ett visst program konjunkturberoende. De tre punkterna visar också att vi kan förvänta oss olika effekter skiljer sig mellan olika program. Det är därför synd att den empiriska evi- densen är förhållandevis svag. En anledning är troligtvis att det är svårt att besvara om ett visst program är mer effektivt i tider av hög eller låg arbetslöshet. Programmen är ofta utformade på olika sätt och deltagarna skiljer sig ofta mellan olika tidsperioder. Det gör jämförelser mellan olika konjunkturlägen problematiska.</P>
<P class="p69 ft27"><SPAN class="ft27">11.1</SPAN><SPAN class="ft58">Empirisk evidens</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Från en svensk horisont är det slående att flera utvärderingar visar att flertalet arbetsmarknadspolitiska program varit förhållandevis ineffektiva under <NOBR>1990-talet</NOBR> och förhållandevis effektiva under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Vid en första anblick skulle det tala för att arbetsmark- nadspolitiken är mer effektiv i en högkonjunktur jämfört med i en lågkonjunktur. Vi vill dock påminna om att förutom konjunktur- läget är det flera andra faktorer som skiljer mellan dessa två decen- nier. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> fanns inte de s.k. <NOBR>70-procentsmålet,</NOBR> det fanns möjlighet att återkvalificera sig till <NOBR>a-kassan</NOBR> genom att delta i arbetsmarknadsutbildning, och eftersom krisen under <NOBR>1990-talet</NOBR> var speciellt djup kan det ha varit extra svårt att veta vad man skulle utbilda för. Vi vill därför inte ta skillnaden mellan <NOBR>1990-talet</NOBR> och <NOBR>2000-talet</NOBR> som avgörande intäkt för att arbetsmarknadspolitiken är mer effektiv i en högkonjunktur. Det är snarare ett område där vi är i stort behov av svenska studier.</P>
<P class="p147 ft8">I den internationella litteraturen är Lechner & Wunsch (2009) en intressant studie. Studien fokuserar på frågan om den aktiva arbetsmarknadspolitiken är mer effektiv när arbetslösheten är hög. De studerar alla arbetslösa i Västtyskland som gick in i ett arbets- marknadspolitiskt program mellan 1986 och 1995. I första hand handlar det om olika typer av utbildningsprogram. För att skatta effekterna använder man en matchningsinsats. I ett första steg</P>
<P class="p148 ft9">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td49"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p26 ft24">Ska arbetsmarknadspolitiken göras konjunkturberoende?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">indikerar denna analys att programmen är mer effektiva när arbetslösheten är hög. Frågan är då om detta verkligen beror på skillnaden i konjunkturläge eller om det beror på skillnader i vilka som deltar i programmen eller skillnader i vilka program som ges. För att kontrollera för detta justerar Lechner & Wunsch (2009) sitt urval med avseende på en målpopulation med jämförbara egenska- per i alla tidsperioder. Man justerar på samma sätt för att samman- sättningen av programmen ser olika ut i olika tidsperioder. Man finner återigen att arbetsmarknadspolitiken är mer effektiv om arbetslösheten är hög. Resultatet är intressant, eftersom man så explicit försökt kontrollera för andra faktorer som skiljer sig mel- lan olika konjunkturlägen. Samtidigt ska man ha i åtanke att deras resultat i första hand gäller för deras målpopulation bestående av individer med egenskaper som gör det troligt att de deltar i pro- gram oavsett konjunkturläge.</P>
<P class="p184 ft8">Lechner & Wunsch (2009) använder också en annan empirisk ansats. De delar in alla regioner i regioner med låg respektive hög arbetslöshet. De finner att i genomsnitt är programmen i regioner med hög arbetslöshet något mer effektiva jämfört med motsva- rande program i regioner med låg arbetslöshet.</P>
<P class="p149 ft8">En tredje empirisk ansats finns i översikten Kluve m.fl. (2006). De ger en systematisk genomgång av 96 nyare europeiska skatt- ningar av effekterna av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Man med hjälp av en så kallad <NOBR>Meta-analys</NOBR> studerar de om resultaten från de olika studierna är systematiskt korrelerade med typ av pro- gram, empirisk metod, konjunkturläge med mera. Man finner att studier som studerar program under tider av högre arbetslöshet och mindre ekonomisk tillväxt tenderar att vissa mer positiva resultat. Frågan är dock om detta speglar att programmen faktiskt är mer effektiva i en lågkonjunktur eller om det är en effekt av att del- tagarna och programmen skiljer sig åt i någon dimension som man inte kan ta hänsyn till.</P>
<P class="p198 ft27"><SPAN class="ft27">11.2</SPAN><SPAN class="ft58">Diskussion</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">De studier som finns på området pekar således i riktning mot att vissa typer av program skulle vara mer effektiva i en lågkonjunktur. En trolig förklaring är att inlåsningseffekterna är lägre om arbets- lösheten är hög. Det är dock viktigt att poängtera att studierna är få. De olika studierna är också behäftade med olika typer av pro-</P>
<P class="p165 ft9">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Ska arbetsmarknadspolitiken göras konjunkturberoende?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">blem. Dessutom gäller resultaten i den dominerande studien Lechner & Wunsch (2009) i princip endast för olika typer av arbetsmarknadsutbildning. Slutligen är erfarenheterna av hur pro- grammen fungerade i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> inte så goda.</P>
<P class="p63 ft8">Vi vill därför inte dra några säkra slutsatser från den existerande empiriska evidensen. Vi konstaterar dock att det teoretiskt finns goda skäl för att utöka exempelvis arbetsmarknadsutbildning under en lågkonjunktur. Detta gäller dock endast om ansvariga myndig- heter klarar av att upprätthålla kvaliteten på programmen, utforma bra program med rätt inriktning och klarar av att välja ut de arbetslösa som har störst nytta av programmen även om arbetslös- heten är hög.</P>
<P class="p199 ft9">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<P class="p200 ft15"><SPAN class="ft7">12</SPAN><SPAN class="ft60">Slutsatser och avslutande reflektioner</SPAN></P>
<P class="p201 ft8">I den här rapporten har vi diskuterat och sammanfattat vad forsk- ningen säger om hur de olika delarna av den aktiva arbetsmark- nadspolitiken påverkar sysselsättningen. Vi summerar nu de all- männa lärdomarna och ger ett par avslutande reflektioner. I vårt arbete har vi tagit avstamp i Calmfors m.fl. (2001, 2002, 2004) som inventerade och sammanfattade resultaten i de studier av den svenska arbetsmarknadspolitikens effekter som var tillgängliga vid <NOBR>2000-talets</NOBR> början. Vi har komplitterat den bild som gavs i dessa studier med nya forskningsresultat från Sverige, tagit intryck från internationella studier på de områden där den svenska evidensen är begränsad, samt behandlat en rad nya områden. Det har gjort att vissa av slutsatserna från Calmfors m.fl. måste revideras samt att nya frågeställningar har tillkommit.</P>
<P class="p202 ft56"><SPAN class="ft27">12.1</SPAN><SPAN class="ft61">Den nuvarande arbetsmarknadsutbildningen fungerar bra</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">Calmfors m.fl. målade en ganska dyster bild över effekterna av den svenska arbetsmarknadsutbildningen. Anledningen är att studier av det tidiga <NOBR>1980-talets</NOBR> arbetsmarknadsutbildning fann positiva effekter på deltagarnas sysselsättning eller inkomster, medan stu- dier som avsåg det sena <NOBR>1980-talet</NOBR> och <NOBR>1990-talet</NOBR> i allmänhet fann insignifikanta eller negativa effekter. Mot denna dystra bild står tre stycken utvärderingar av arbetsmarknadsutbildningen under 2000- talet som alla visar på positiva effekter av arbetsmarknadsutbild- ning. Den dystra bilden i Calmfors m.fl. måste därför revideras. I dagsläget går det inte med säkerhet att förklara orsaken till denna avgörande skillnaden mellan <NOBR>1990-talet</NOBR> och <NOBR>2000-talet.</NOBR> Vi har dock spekulerat i ett antal tänkbara förklaringar. Det s.k. <NOBR>70-procents-</NOBR></P>
<P class="p203 ft9">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">målet, som innebär att 70 procent av dem som genomgick yrkes- inriktad arbetsmarknadsutbildning skulle ha ett arbete inom 90 dagar efter avslutad utbildning, har troligtvis gjort att arbetsför- medlingen i större utsträckning försökt identifiera dem som verk- ligen gynnas av utbildningen. Det är också sannolikt att man blivit mer selektiv i vilka utbildningar som ges. Avskaffandet av möjlig- heten att återkvalificera sig för en ny period genom deltagande i arbetsmarknadsutbildning har troligtvis också gjort att de som idag deltar i utbildningen är mer lämpade för utbildningen. Slutligen har arbetsmarknadsläget troligtvis spelat in. I bättre tider är det lättare att veta vad man ska utbilda för, vilket sannolikt bidragit till att arbetsmarknadsutbildningen idag fungerar bättre. Denna omvärde- ring av effekterna av arbetsmarknadsutbildningen ska dock inte tas som intäkt för en obetingad omallokering av resurser till arbets- marknadsutbildningen – insatsen är den i särklass dyraste av alla arbetsmarknadspolitiska program och en möjlig delförklaring till de mer positiva resultaten under det tidiga <NOBR>2000-talet</NOBR> kan mycket väl vara att volymerna skalats ner.</P>
<P class="p142 ft8">Dessa lärdomar visar också att reglerna påverkar hur bra arbets- marknadsutbildningen fungerar. En slutsats är att arbetsmarknads- politiska program inte bör kvalificera för en ny period med arbets- löshetsförsäkring. Det är också viktigt att arbetsförmedlingen har tydliga effektivitetsmål för de olika programmen, även om ett fast <NOBR>70-procentsmål</NOBR> kan diskuteras.</P>
<P class="p204 ft63"><SPAN class="ft27">12.2</SPAN><SPAN class="ft62">Subventionerade anställningar och förmedlingsverksamhet är viktiga insatser</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Vid sidan om arbetsmarknadsutbildning är olika typer av subven- tionerad anställning och praktik den dominerande typen av pro- gram. Calmfors m.fl. konstaterade att det på det här området fanns betydligt färre studier per program, att resultaten var mycket varie- rande och att osäkerheten var stor. De fann dock ett avgörande mönster, nämligen att effekterna var bäst för de program som mest liknar ordinarie anställningar (starta <NOBR>eget-bidrag,</NOBR> rekryteringsstöd, anställningsstöd) och en tendens att effekterna var sämre ju längre från ett normalt arbete programmet var. Det tycktes också som att effekten av att delta i ett program snarare än att fortsätta söka jobb som öppet arbetslös var positiv för några av de program som mest liknar ordinarie arbeten, dvs. anställningsstöd och starta eget-</P>
<P class="p109 ft9">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p26 ft24">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">bidrag. Denna bild bekräftas av de fåtal svenska studier som till- kommit under <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p205 ft8">Ett potentiellt problem är dock att de program som mest liknar ordinarie anställningar förefaller ha haft störst undanträngnings- effekter. Personerna med subventionerade har trängt undan andra anställningar. Om man fick välja skulle man naturligtvis välja ett program som givet effekten på deltagarna har mindre undanträng- ningseffekter, eftersom de allmänna effekterna då är mer positiva. Vi skulle dock vilja poängtera att om olika typer av subventionerad anställning riktas in mot långtidsarbetslösa behöver undanträng- ningen kanske inte vara ett så stort problem. Eftersom långtids- arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden kommer den som läm- nar arbetslösheten för programmet att vara en person som inte i någon större utsträckning konkurrerar om de befintliga jobben. Den undanträngde, som inte är långtidsarbetslös och som står närmare arbetsmarknaden, kommer därför att bidra till en ökad konkurrens om jobben med en resulterande press nedåt på lönerna och därmed en indirekt effekt som motverkar den direkta undan- trängningen</P>
<P class="p106 ft8">En tredje viktig del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken är förmedlingsverksamheten. På detta område konstaterade Calmfors m.fl. att den befintliga svenska evidensen var föråldrad och endast avsåg insatser för enskilda grupper, vilket gjorde det omöjligt att fastställa om en generell förstärkning av förmedlingsinsatserna skulle ha en positiv effekt. Vår genomgång av nyare svenska studier och internationella lärdomar ger delvis tydligare svar. En över- gripande slutsats av de internationella studierna är att förmed- lingsinsatser kan öka sysselsättningen, kanske i synnerhet om de kombineras med kontroll. Ökat stöd och rådgivning tillsammans med ökad kontroll förefaller skapa en god mix av utökat stöd och djupare uppföljning. Man skulle kunna se det som ett villkorat stöd, där den arbetslöse får extra stöd i utbyte mot att den verkli- gen gör sitt yttersta för att få ett nytt jobb. Det är dock viktigt att den internationella evidensen tolkas utifrån det faktum olika typer av förmedlingsinsatser ingår i basutbudet i Sverige. Den internatio- nella evidensen visar att olika insatser, som till exempel möten med förmedlare, har positiva effekter. Det betyder att det finns all anledning att tro att den ordinarie förmedlingsverksamheten på arbetsförmedlingen är en viktig och fungerande del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt betyder det att den internatio-</P>
<P class="p206 ft9">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft8">nella evidensen inte kan tas som intäkt obetingad förstärkning av förmedlingsverksamheten.</P>
<P class="p207 ft65"><SPAN class="ft27">12.3</SPAN><SPAN class="ft64">Arbetsmarknadspolitiska program bör ibland användas för att testa arbetsviljan</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Förutom de ovan diskuterade insatserna som också diskuterades i Calmfors m.fl. har vi studerat en rad ytterligare frågeställningar som aktualiserats av forskningen under senare tid. En sådan fråge- ställning är att arbetsmarknadspolitiska program kan ha en avskräckande effekt i och med att de som deltar i programmen går miste om fritid. Arbetslösa som sätter ett högt värde på sin fritid upplever därför programmet som något negativt, och ökar sin sökinsats eller tar ett mindre attraktivt jobb bara på grund av hotet att behöva delta i ett program. Den befintliga litteraturen visar att sådana anvisningseffekter, hoteffekter eller som vi valt att kalla det annonseringseffekter kan skapas på flera olika sätt. Lite tillspetsat skulle man kunna tala om ”träskjobb” eller liknande insatser. Vi ställer oss dock avvaktande till att detta skulle vara en allmän moti- vation för den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Individer som behöver utbildning eller förvärva nya färdigheter hittar troligtvis inte jobb fortare om man konfiskerar deras fritid. Annonserings- effekter har dock en roll att spela för arbetslösa som har fullgoda kvalifikationer men ändå är arbetslös under en längre tid. För att maximera denna effekt ska man då ha tillgång till program som har ett uttalat mål att konfiskera fritid och en anvisning till ett sådant program måste naturligtvis vara obligatoriskt.</P>
<P class="p208 ft65"><SPAN class="ft27">12.4</SPAN><SPAN class="ft64">Vi vet fortfarande lite om vilka arbetslösa som gynnas av vilka program och hur omfattande åtgärderna ska vara</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Ett genomgående tema i denna översikt har varit att vi för program efter program vet relativt lite om vilken typ av arbetslösa som gyn- nas av ett visst program. Sådan kunskap är viktig eftersom det är möjligt att ett visst program fungerar bra en viss typ av arbetslösa men sämre för andra. Exempelvis skulle det kunna vara så att ung- domar gynnas av andra program jämfört med äldre arbetslösa. En närliggande fråga är hur de olika programmen ska utformas. Hur</P>
<P class="p209 ft9">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p26 ft24">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">lång ska exempelvis arbetsmarknadsutbildningen vara, vilken är den optimala längden och subventionsgraden för nystartsjobb och andra typer av subventionerade anställningar, och vilka typer av förmedlingsaktiviteter är viktigast? Återigen kan vi konstatera att den nuvarande litteraturen är väldigt begränsad. En viktig anledning till detta är att man för att kunna göra en vettig utvärdering skulle behöva två program som i alla avseenden utom programlängd eller annan intressant dimension var identiska.</P>
<P class="p65 ft8">För att kunna utforma en effektiv arbetsmarknadspolitik är därför detta ett område där ny forskning är av central betydelse. Det är också viktigt att redan när programmen utformas fundera över hur man ska kunna utvärdera dem på ett bra sätt.</P>
<P class="p210 ft65"><SPAN class="ft27">12.5</SPAN><SPAN class="ft64">Det finns en motsättning mellan en individanpassad arbetsmarknadspolitik och omfattande garantier</SPAN></P>
<P class="p211 ft8">En annan intressant frågeställning är hur pass individanpassad arbetsmarknadspolitiken ska vara och hur denna anpassning ska ske. Ett alternativ som diskuterats i litteraturen är så kallad profi- ling och targeting. Profiling innebär att man systematiskt försöker identifiera vilka som riskerar att bli långtidsarbetslösa och vilka som antas hitta ett jobb fort. Lyckas man med det kan man tidigt sätta in insatser mot dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa, samtidigt som man sparar pengar genom att inte satsa pengar på dem som relativt fort skulle hittat ett jobb ändå. Targeting innebär att man försöker att individanpassa åtgärderna som sätts in så att varje arbetslös får de åtgärder som passar bäst. Systematisk profi- ling har testats på ett par ställen runt om i världen. Ett alternativ till profiling och targeting är olika former av garantier där deltagarna får olika typer av aktiviteter vid förutbestämda tidpunkter. Exem- pelvis ska deltagarna inom ramen för jobb och utvecklingsgarantin aktiveras vid specifika tidpunkter. Däremot ska de specifika aktivi- teterna individanpassas så mycket som möjligt. Det är dock ett annorlunda synsätt mot profiling och targeting där tanken att indi- vider som är i riskzonen att blir långtidsarbetslösa tidigt ska få insatser, samtidigt som inga insatser satsas på dem som bedöms klara sig själva.</P>
<P class="p180 ft10">I grunden är garantier och profiling således två olika synsätt på politikens allmänna utformning. På teoretiska grunder känns den</P>
<P class="p212 ft9">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">senare ansatsen mer rimlig: var och en får rätt insats vid rätt tid- punkt. Argumentet förstärks ytterligare om man noterar att inlås- ningseffekten av en garanti rimligtvis är större om garantin omfat- tar en stor grupp där de flesta står nära arbetsmarknaden och där programmet i liten utsträckning innebär jobbsökande. Det finns därför anledning att ifrågasätta att olika garantier ska dominera den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken. Vi vill dock poängtera att den empiriska kunskapen är fortfarande begränsad. Inte minst gäller detta kunskaper om effekten av att sätta in ”behandling” vid olika tidpunkter under en pågående arbetslöshetsperiod. Hur san- nolikt det än kan verka att ”tidiga insatser” är effektiva, finns det så vitt vi vet inget empiriskt stöd för att det förhåller sig på detta sätt.</P>
<P class="p48 ft8">För att öka kunskapen om effekterna av statistisk profiling och targeting ser vi också gärna att framtida försök med dessa instru- ment i Sverige genomförs på ett sådant sätt att de kan utvärderas på ett trovärdigt sätt. Vi vill också framhålla ett problem med garanti- erna, nämligen att de är fundamentalt svåra att utvärdera, eftersom alla individer går in i dem vid ett och samma tillfälle. Det finns därför ingen naturlig kontrollgrupp. Det behövs med andra ord mer forskning och försök som skapar naturliga kontrollgrupper till deltagarna i olika garantiprogram.</P>
<P class="p213 ft63"><SPAN class="ft27">12.6</SPAN><SPAN class="ft62">Det finns inga enkla vinster med att ha omfattande inslag av kompletterande aktörer</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">En intressant fråga som vi har undersökt i denna studie är frågan om förmedlingstjänster i större utsträckning ska tillhandahållas av privata aktörer. Privata aktörer kan potentiellt spela en avgörande roll både som leverantörer av ett specifikt program eller med ett övergripande ansvar, dvs. en sorts privat förmedlingsverksamhet. I Sverige är detta en relativt ny företeelse, med regeringens mål att en tredjedel av alla deltagare i jobbgarantin för ungdomar och jobb och utvecklingsgarantin ska vara hos en kompletterande aktör. Vi konstaterar att varken teoretiska resonemang eller empiriska stu- dier talar ett entydigt språk om effekter av att upphandla arbets- marknadspolitiska insatser av privata aktörer. Ett svenskt experi- ment visar att kompletterande aktörer är lika bra som offentlig förmedling, och ett franskt experiment visar att kompletterande aktörer är sämre än offentlig förmedling. Övriga studier är väsent-</P>
<P class="p214 ft9">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p26 ft24">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">ligen gjorda på observationsdata och det är inte självklart att dessa studier har lyckats med att identifiera kausala effekter.</P>
<P class="p215 ft8">Ett problem med dessa studier är att det inte är självklart att man skulle förvänta sig en väldefinierad effekt av att privata i stället för offentliga aktörer tillhandahåller tjänster. En viktig dimension av varje upphandling är vilka drivkrafter de använda kontrakten skapar och hur dessa drivkrafter förhåller sig till drivkrafterna hos de offentliga utförarna. De drivkrafter som skapas av olika kon- trakt kommer att avspegla hur svårt det är att i kontrakten specifi- cera vad den privata aktören ska tillhandhålla, och detta kan natur- ligtvis skilja sig åt från en kontext till en annan. Men vi ska heller inte underskatta betydelsen av upphandlarens kompetens. Det är en rimlig hypotes att sådan kompetens tar tid att bygga upp och att resultaten därför kan avspegla under hur lång tid de offentliga myndigheterna har byggt upp kompetensen att sköta upphand- lingar. De skattade effekterna kommer sannolikt att fånga upp sådana skillnader mellan olika länder och verksamheter.</P>
<P class="p187 ft8">Utifrån den begränsade litteraturen och vikten av kontrakten med de kompletterande aktörerna vill vi inte dra alltför långtgående slutsatser. Vi konstaterar dock att ett system med omfattande kompletterande aktörer inte erbjuder några enkla effektivitets- vinster. Väljer man trots allt ett system med kompletterande aktö- rer är utformningen av kontrakten helt central. Kontrakten måste utformas så att aktörerna inte får snedvridna incitament och så att aktörerna inte får incitament att försöka välja ut de arbetslösa med bäst egenskaper.</P>
<P class="p216 ft65"><SPAN class="ft27">12.7</SPAN><SPAN class="ft64">Det behövs mer kunskap om hur arbetsmarknadspolitiken ska anpassas till konjunkturläget.</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">En intressant fråga är om arbetsmarknadspolitiken ska göras kon- junkturberoende. En grund till detta är det faktum att arbetslösa som deltar i ett program har mindre tid att söka jobb under tiden man deltar i ett program. Inlåsningseffekten är större om avkast- ningen på individens jobbsökande är högt, exempelvis i goda tider då många jobb är lediga. Ett teoretiskt argument för att göra arbetsmarknadspolitiken konjunkturberoende är därför att man i en lågkonjunktur lika gärna kan passa på att utbilda vissa arbetslösa eftersom de skulle varit arbetslösa under programtiden oavsett om</P>
<P class="p217 ft9">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">de utbildas eller söker jobb på heltid. Mot detta står bland annat att det kan vara svårare att veta vad man ska utbilda de arbetslösa till i en djup lågkonjunktur. Det är därför nedslående att oss veterligen endast en enda empirisk studie angriper denna fråga på något mer systematiskt sätt. Studien som är gjord på data från Västtyskland finner att arbetsmarknadspolitiken är mer effektiv i en lågkon- junktur. Vi vill inte dra alltför långtgående slutsatser från denna enda studie. Vi konstaterar dock att det teoretiskt finns goda skäl för att utöka exempelvis arbetsmarknadsutbildning under en låg- konjunktur. Detta gäller dock endast om ansvariga myndigheter klarar av att upprätthålla kvaliteten på programmen, utforma bra program med rätt inriktning och klarar av att välja ut de arbetslösa som har störst nytta av programmen även om arbetslösheten är hög.</P>
<P class="p218 ft65"><SPAN class="ft27">12.8</SPAN><SPAN class="ft64">Det finns fortfarande ett stort behov av nya studier</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">I den här studien har vi sammanfattat och diskuterar en lång rad studier av intresse för den svenska arbetsmarknadspolitiken. Trots denna omfattande litteratur finns det ett stort behov av nya studier. Det tillkommer alltid nya typer program som måste utvärderas. Program som funnits med under en längre tid måste också utvärde- ras på nytt, eftersom det kan vara så att hur effektivt ett program är kan förändras över tiden. Ett exempel är arbetsmarknadsutbild- ningen som påvisade dåliga resultat under <NOBR>1990-talet</NOBR> och bra resul- tat under senare tid.</P>
<P class="p156 ft8">I översikten har vi också identifierat ett par områden där bristen på studier är speciellt stor. Vi har redan nämnt de så kallade garan- tierna, profiling och targeting respektive hur arbetsmarknadspoliti- ken ska anpassas till konjunkturläget. Ett annat område där det behövs mer studier är effekterna av förmedlingsinsatser. I dag finns endast ett fåtal studier, varav flera är för speciella grupper, som undersöker effekterna av förstärkt förmedling. Det är också väl- kommet med fler studier om hur de så kallade kompletterande aktörerna fungerar.</P>
<P class="p68 ft8">Ett genomgående tema är att de områden där vi saknar studier också är svåra att utvärdera. Ett sådant exempel är förmedlings- aktiviteter. De flesta förmedlingsåtgärderna ingår i arbetsförmed- lingarnas basutbud, och ges därför till många arbetslösa vid många</P>
<P class="p51 ft9">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p26 ft24">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">olika tillfällen. Det kan jämföras med arbetsmarknadsutbildning som ofta ges vid ett enstaka tillfälle till en väl avgränsad grupp. Att utvärdera effekterna av förmedlingsinsatser är därför i många fall väldigt svårt. För att underlätta utvärdering och utveckling är det därför centralt att man redan när man utformar en åtgärd eller insats funderar om den kan utvärderas och följas upp på ett bra sätt. Uppföljning är central för möjligheterna att utforma en effek- tiv arbetsmarknadspolitik. Ett bra sätt att göra det är att genomföra fler experiment med slumpmässigts tilldelade behandlings- och kontrollgrupper.</P>
<P class="p172 ft8">Slutligen vill vi också påpeka att de positiva lärdomarna av all- män förmedlingsverksamhet som vi har redovisat i denna studie påverkar hur resultaten för de olika programmen ska tolkas. I dessa fall har jämförelsegruppen bestående av öppet arbetslösa haft till- gång till arbetsförmedlingens tjänster. Vissa nedslående resultat av programdeltagande skulle därför kunna återspegla att den offent- liga arbetsförmedlingen faktiskt fungerat bra och att det är lika väl (om inte bättre) använd tid att söka arbete som att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. I många sammanhang görs en skillnad mellan aktiv (= program) och passiv (= ersättning från a- kassan) arbetsmarknadspolitik. Sådana resonemang tycks bygga på en föreställning om ersättning från <NOBR>a-kassan</NOBR> som en ersättning för att inte arbeta. Detta är en missledande beskrivning. Arbetslöshets- försäkringen har ett regelverk som på olika sätt ska se till att den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker jobb. I Sverige spelar Arbetsförmedlingen en nyckelroll i detta sammanhang. Arbetsförmedlingen ska både hjälpa den arbetslöse att söka jobb och övervaka att den som uppbär <NOBR>a-kassersättning</NOBR> står till arbetsmarknadens förfogande på det sätt som arbetslös- hetsförsäkringens regelverk föreskriver. Förmedlingsverksamheten bör i detta perspektiv i själva verket ses som ett arbetsmarknads- politiskt program.</P>
<P class="p219 ft65"><SPAN class="ft27">12.9</SPAN><SPAN class="ft64">Vi kan inte förvänta oss att reformer av den aktiva arbetsmarknadspolitiken får avgörande effekter på sysselsättningen</SPAN></P>
<P class="p150 ft10">Sysselsättningen i en ekonomi bestäms, för en given befolkning i arbetsför ålder, dels av hur många som vill och kan arbeta (för- värvsfrekvensen), dels av hur stor andel av dessa som faktiskt får</P>
<P class="p117 ft9">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Slutsatser och avslutande reflektioner</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">ett jobb (arbetslösheten). Även om arbetsmarknadspolitiken kan ha en viss effekt på förvärvsfrekvensen, så är denna effekt sannolikt mycket mindre än effekterna av annan offentlig politik som pen- sionssystem, skolsystem och skatter.</P>
<P class="p47 ft8">När det gäller arbetslösheten på längre sikt handlar det i grund och botten om hur effektivt de arbetslösa konkurrerar om jobben. Konkurrensen om jobben har flera dimensioner: de arbetslösa måste söka jobb och göra det på ”rätt sätt”, de arbetslösa måste ha kvalifikationer så att de kan konkurrera effektivt om de befintliga jobben. Här kan uppenbarligen arbetsmarknadspolitiken (inklusive arbetslöshetsförsäkringen) ge bidrag.</P>
<P class="p63 ft8">Arbetsförmedlingen kan genom stöd och övervakning påverka de arbetslösas sökbeteende så att de både söker mer och effekti- vare. Vidare kan arbetsförmedlingen förmå arbetslösa att söka jobb genom att ”beskatta deras fritid” med anvisningar till program, där programmens viktigaste egenskap är att de lägger beslag på en betydande del av den arbetslöses tid.</P>
<P class="p63 ft8">För en stor grupp arbetslösa är jobbsökande den snabbaste vägen till ett nytt jobb. För en mindre grupp arbetslösa krävs sanno- likt andra insatser. Förmedlingen kan bidra till att göra dessa arbets- lösa mer anställningsbara, antingen genom att uppgradera deras kompetens eller genom att subventionera företag som anställer dem.</P>
<P class="p156 ft8">En väl avvägd arbetsmarknadspolitik kan på så sätt bidra till en lägre långsiktig arbetslöshet och därmed en hållbart högre syssel- sättning. Skattningar av jämviktsarbetslösheten (som är notoriskt svåra att göra) talar för att den kan ligga i storleksordningen <NOBR>5–6</NOBR> % av arbetskraften, och att den fram till <NOBR>90-talskrisen</NOBR> låg mellan 2 och 3 %. Om det senare tas som en gräns för vad som skulle vara möj- ligt i den bästa av världar, så blir det uppenbart att en aldrig så väl utformad arbetsmarknadspolitik i bästa fall kan ge ett inte försum- bart, men heller inte stort bidrag till den långsiktiga sysselsätt- ningen.</P>
<P class="p68 ft8">Vår genomgång av den svenska arbetsmarknadspolitiken har inte identifierat några uppenbar och stora systemfel. Sannolikt är det därför relativt ont om lågt hängande frukter som väntar på att bli plockade inom detta område. Vår slutsats är därför att vi bara ska förvänta oss marginella bidrag till den långsiktiga sysselsätt- ningen från arbetsmarknadspolitiken.</P>
<P class="p220 ft9">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<P class="p0 ft7">Referenser</P>
<P class="p221 ft8">Abbring, J., G. van den Berg and J. van Ours (2005), The effect of unemployment insurance sanctions on the transition rate from unemployment to employment, Economic Journal 115, 602– 630.</P>
<P class="p222 ft8"><NOBR>Andersson-Joona,</NOBR> O. & L. Nekby (2009), TIPing the scales towards greater employment chances? Evaluation of a trial introduction program (TIP) for <NOBR>newly-arrived</NOBR> immigrants based on a random program assignment, IZA Discussion Paper No. 4072.</P>
<P class="p223 ft8">Andrén, D. & T. Andrén (2004), Assessing the Employment Effects of Vocational Training using a <NOBR>One-factor</NOBR> Model, Working Papers in Economics No 133, Department of Economics, School of Economics and Commercial Law, Göteborg University.</P>
<P class="p224 ft8">Andrén, T. & B. Gustafsson (2004), Income Effects from Labour Market Training Programs in Sweden during the 1980s and 1990s, International Journal of Manpower 25, <NOBR>688–713.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Aranki, T. & M. Löf (2008), Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys, Penning- och Valuta- politik 1:2008, <NOBR>48–58.</NOBR></P>
<P class="p225 ft10">Arbetsförmedlingen (2009), Arbetsmarknadsrapport 2009:2, Arbetsförmedlingen, Stockholm.</P>
<P class="p226 ft8">Ashenfelter, O., D. Ashmore & O. Deschênes (2005), Do unemployment insurance recipents actively search work? Evidence from randomized trials in four U.S. States, Journal of Econometrics 125, <NOBR>53–65.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Axelsson, R. & O. Westerlund (2005), Kunskapslyftets effekter på årsarbetsinkomster, Umeå Economic Studies No 647, Depart- ment of Economics, Umeå University.</P>
<P class="p227 ft10">Bassanini, A. och R. Duval (2006), Employment Patterns in OECD Countries: Reassessing the Role of Policies and Institu-</P>
<P class="p228 ft9">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft8">tions. Social, Employment and Migration Working Papers 35, OECD.</P>
<P class="p230 ft8">Behagel, L., B. Crepon & M Gurgand, (2009), “Evaluation d’impact de l’accompagnement des demandeurs d’emploi par les operéteurs de placement et le programme Cap ver l’entreprise”, Rapport final, September 2009.</P>
<P class="p231 ft8">Behagel, L., B. Crepon & M. Gurgand, (2010), “Private or Public counseling of jobseekers: a lesson from a large randomized experiment”, presentation Gent April 2010.</P>
<P class="p232 ft8">Behnke, S., M. Frölich & M. Lechner (2006), ”Statistical assistance for programme selection – For a better targeting of active labour market policies in Switzerland”, CESifo DICE Report 2/2006, <NOBR>61–68.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Behrenz, L., L. Delander, J. Månsson & E. Nyberg (2002), ”Utvär- dering av Pilotprojektet för arbetslösa invandrare: Ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmed- ling”, Arbetsmarknadsstyrelsen Ura 2002:6.</P>
<P class="p230 ft10">Bennmarker, H., K. Carling & A. Forslund (2007) ”Vem blir lång- tidsarbetslös? IFAU Rapport 2007:20.</P>
<P class="p232 ft8">Bennmarker, H., E. Grönqvist & B. Öckert (2009), ”Effects of outsourcing employment services: evidence from a randomized experiment”, IFAU Working paper 2009:23.</P>
<P class="p232 ft8">Bernard, S. & J. Wolff, (2008), ”Contracting out placement services in Germany: Is assignment to private providers effec- tive for need <NOBR>job-seekers?”,</NOBR> IAB Discussion Paper 5/2008.</P>
<P class="p230 ft8">Besley, T. and M. Ghatak (2005), “Competition and Incentives with Motivated Agents”, American Economic Review, 95(3), <NOBR>616–636.</NOBR></P>
<P class="p233 ft8">Black, D.A., J. Galdo, & J.A. Smith, (2007), ”Evaluating the Worker Profiling and Reemployment Services System Using a Regression Discontinuity Approach”, American Economic Review Papers and Proceedings 97, page.</P>
<P class="p231 ft8">Black, D., J. Smith, M. Berger & B. Noel (2003), ”Is the threat of reemployment services more effective than the services them- selves? Experimental Evidence from the UI system, American Economic Review 93(4), <NOBR>1313–1327.</NOBR></P>
<P class="p231 ft8">Blundell, R., M. Costas Dias, C. Meghir, & J. Van Reenen (2004), “Evaluating the Employment Impact of a Mandatory Job Search Program”, Journal of the European Economic Association 2, <NOBR>569-606.</NOBR></P>
<P class="p64 ft9">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft8">Bredgaard, T. & F. Larsen (2007), “Implementing public employ- ment policy: what happens when <NOBR>non-public</NOBR> agencies take over?”, International Journal of Sociology and Social Policy 27(7/8), <NOBR>287–300.</NOBR></P>
<P class="p227 ft8">Bruttel, O. (2005), “Are Employment Zones Successful?: Evidence from the First Four Years”, Local Economy, 20(4), <NOBR>389–403.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Card, D., Kluve J. & Weber A., (2009), ”Active labor market policy evaluations: A <NOBR>Meta-Analysis”,</NOBR> IZA Discussion Paper No. 4002.</P>
<P class="p226 ft8">Calmfors, L., A. Forslund & M. Hemström (2001) “Does active labour market policy work? Lessons from the Swedish experi- ences” ,Swedish Economic Policy Review 8, s <NOBR>61–131.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Calmfors, L., A. Forslund & M. Hemström (2002) ”Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?, IFAU Rapport 2002:8.</P>
<P class="p235 ft8">Calmfors, L., A. Forslund & M. Hemström (2004) “The effects of active <NOBR>labor-market</NOBR> policies in Sweden: What is the evidence?” , i J. Agell, M. Keen & J. Weichenrieder (red), Labor Market Institutions and Public Regulation, MIT Press.</P>
<P class="p235 ft8">Calmfors, L. & H. Lang (1995), “Macroeconomic effects of active labour market programmes in a union <NOBR>wage-setting</NOBR> model”, The Economic Journal 105, <NOBR>601–619.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Carling, K. & L. Gustafson (1999), <NOBR>Self-employment</NOBR> grants vs. subsidized employment: Is there a difference in the re- unemployment risk?, Working Paper 1999:6, IFAU.</P>
<P class="p226 ft8">Carling, K. & L. Larsson (2005), “Does early intervention help the unemployed youth?”, Labour Economics 12(3), s <NOBR>301–319.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Carling, K. & K. Richardson (2004), The relative efficiency of labor market programs: Swedish experience from the 1990's, Labour Economics 11, <NOBR>335–354.</NOBR></P>
<P class="p235 ft8">De Giorgi, G. (2005), <NOBR>“Long-term</NOBR> effects of a mandatory multistage program: the New Deal for young people in the UK”, IFS Working Papers W05/08, Institute for Fiscal Studies, London.</P>
<P class="p236 ft8">de Luna, X., A Forslund & L Liljeberg (2008), ”Effekter av yrkes- inriktad arbetsmarknadsutbildning under perioden <NOBR>2002–2004”,</NOBR> IFAU Rapport 2008:01.</P>
<P class="p225 ft8">Dolton, P. and D. O’Neill (2002), ”The <NOBR>Long-Run</NOBR> Effects of Unemployment Monitoring and Work Search Programmes”, Journal of Labor Economics 20, <NOBR>381–403.</NOBR></P>
<P class="p237 ft9">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft8">Finn, D. (2008), “The British ‘welfare market’ Lessons from con- tracting out welfare to work programmes in Australia and the Netherlands”, Joesph Rowntree Fundation.</P>
<P class="p230 ft8">Forslund, A. & K. Johansson (2007) ”Random and <NOBR>stock-flow</NOBR> models of labour market matching – Swedish evidence” IFAU Working paper 2007:11.</P>
<P class="p230 ft8">Forslund, A. , P. Johansson & L Lindqvist (2004), ”Employment subsidies – A fast lane from unemployment to work?” IFAU Working Paper 2004:18.</P>
<P class="p232 ft8">Forslund, A. & <NOBR>A.-S.</NOBR> Kolm (2004) “Active labour market policies and <NOBR>real-wage</NOBR> determination – Swedish Evidence” in S Polachek (ed),”Accounting for worker <NOBR>well-being”,</NOBR> Research in Labor economics vol 23.</P>
<P class="p231 ft8">Forslund, A. & O. Nordström Skans (2006), ”Swedish youth labour market policies revisited”, IFAU Working Paper 2006:6.</P>
<P class="p232 ft8">Fougère, D., J. Pradel & M. Roger (2005), ”Does Job Search Assistance Affect Search Effort and Outcomes? – A Microeco- nometric Analysis of Public versus Private SearchMethods”, IZA Discussion Paper 1825, Bonn.</P>
<P class="p230 ft8">Fransson, K. (2009), Matchningsfunktionen – en indikator för matchningsprocessen, Working Paper 2009:1, Arbetsförmed- lingen.</P>
<P class="p231 ft8">Fredriksson, P. & P. Johansson (2003), Employment, mobility, and active labor market programs, Working Paper 2003:3, IFAU.</P>
<P class="p232 ft8">Fredriksson, P. & P. Johansson (2009), “Dynamic Treatment Assignment – The Consequences for Evaluations using Obser- vational Data”, Journal of Business and Economic and Statistics 26, <NOBR>435–445.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Frölich, M., M. Lechner & H. Steiger (2003), Statistically assisted programme selection – International experience and potential benefits for Switzerland, Swiss Journal of Economics and Statistics 139, <NOBR>311-31.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Geerdsen, L. & A. Holm (2007), ”Duration of UI periods and the perceived threat effect from labour market programmes”, Labour Economics 14, <NOBR>639–652.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Geerdsen, L. (2006), ”Is there a threat effect of labour market pro- grammes? A study of ALMP in the Danish UI system”, Eco- nomic Journal 116, <NOBR>738–750.</NOBR></P>
<P class="p231 ft10">Graversen, B. & Van Ours, J. (2008) ”How to Help Unemployed Find Jobs Quickly: Experimental Evidence from a Mandatory</P>
<P class="p239 ft9">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft8">Activation Programme Journal of Public Economics” 92, 2020– 2035 .</P>
<P class="p226 ft8">Grossman, S. & O. Hart (1986), “The Costs and Benefits of Ownership: A Theory of Vertical and Lateral Integration”, Journal of Political Economy 94, <NOBR>691<SPAN class="ft66">-</SPAN>719.</NOBR></P>
<P class="p225 ft10">Hart, O. (1995), ”Firms, Contracts, and Financial Structure”, Oxford University Press, Oxford.</P>
<P class="p226 ft8">Hart, O. & J. Moore (1990), “Property Rights and the Nature of the Firm”, Journal of Political Economy, 98, <NOBR>1119–1158.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Hart, O., A. Shleifer & R. Vishny (1997), “The Proper Scope of Government: Theory and an Application to Prisons”, Quarterly Journal of Economics 112, <NOBR>1127–1161.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Hasluck, C., P. Elias & A. E. Green (2003), The Wider Labour Market Impacts of Employment Zones. Warwick Institute of Employment Research.</P>
<P class="p241 ft8">Hämäläinen, K., R. Uusitalo & J. Vuori (2006), <NOBR>”Long-term</NOBR> effects of job search training: Evidence from two ndomized field expe- riments.” Helsinki School of Economics, mimeo.</P>
<P class="p225 ft8">Hägglund P. (2006), ”Are there <NOBR>pre-programme</NOBR> effects of Swedish active labour market policies?: Evidence from three randomised experiments”, IFAU Working Paper 2006:2.</P>
<P class="p241 ft8">Hägglund P. (2009), ”Experimental evidence on intensified place- ment efforts among unemployed in Sweden”, IFAU Working Paper 2009:16.</P>
<P class="p225 ft8">Jahn, E. and W. Ochel (2007), <NOBR>“Contracting-out</NOBR> employment ser- vices: temporary agency work in Germany”, Journal of European Social Policy 17(2), <NOBR>125–138.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Johansson, K. (2001), ”Do labor market programs affect labor force participation?”, Swedish Economic Policy Review 8, 175-</P>
<P class="p23 ft8"><NOBR>–213.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Johansson, K. (2006), Do labor market flows affect <NOBR>labor-force</NOBR> participation? Working Paper 2006:17, IFAU.</P>
<P class="p241 ft8">Johansson, K. & A. Markowski (1995) ”Påverkar arbetsmarknads- politik arbetskraftsdeltagandet? – en empirisk studie”, Kon- junkturläget maj 1995, Specialstudier, Konjunkturinstitutet, Stockholm.</P>
<P class="p241 ft8">Johansson, P. (2006), Using Internal Replication to Establish a Treatment Effect, Working paper 2006:3, IFAU.</P>
<P class="p225 ft10">Johansson P. & Åslund O. (2006), ”Vitrues of <NOBR>SIN-effects</NOBR> of an immigrant workplace introduction program”, IFAU Working Paper 2006:7</P>
<P class="p160 ft9">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<P class="p0 ft22">Referenser Bilaga 1 till LU2011</P>
<P class="p242 ft8">Kluve J. (2006), ”The effictiveness of European Active Laor Market Policy” IZA Discussion Paper No. 2018.</P>
<P class="p232 ft8">Lalive R., J. van Ours & J. Zweimller, (2005), “The effect benefit sanctions on the duration of unemployment”, Journal of the European Economic Association 3, <NOBR>1386–1417.</NOBR></P>
<P class="p230 ft10">Lindqvist L., L. Larsson & O. Nordström Skans (2005), ”Friårets arbetsmarknadseffekter”, IFAU Rapport 2005:10.</P>
<P class="p232 ft8">Larsson L. (2003), ”Evaluation of Swedish Youth Programs”, Jour- nal of Human Resources 38, <NOBR>891–927.</NOBR></P>
<P class="p232 ft8">Lechner, M. & J. A. Smith, (2006), ”What is the value added by caseworkers?”, Labour Economics 14, <NOBR>135–151.</NOBR></P>
<P class="p232 ft8">Lechner M. & C. Wunsch (2009), ”Are training programs more effective when unemployment is high?, Journal of Labor Eco- nomics 27, <NOBR>653–692.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Liljeberg L. & M. Lundin (2010), Jobbnätet ger jobb: effekter av intensifierade arbetsförmedlingsinsatser för att bryta långtids- arbetslöshet, IFAU Rapport 2010:2</P>
<P class="p231 ft8">Lindgren, U. & O. Westerlund (2003), Labour market programmes and geographical mobility: migration and commuting among programme participants and openly unemployed, Working Paper 2003:6, IFAU.</P>
<P class="p230 ft8">Lundin, D. & L. Liljeberg (2008), Arbetsförmedlingens arbete med nystartsjobben, Rapport 2008:9, IFAU.</P>
<P class="p232 ft10">Meyer B. (1995), Lessons from the U.S. Unemployment Insurance experiments, Journal of Economic Literature 33, <NOBR>91–131.</NOBR></P>
<P class="p232 ft8">Okeke, S. (2005), Arbetsmarknadsutbildningens effekter för indi- viden, Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik, Ura 2005:6, Ams.</P>
<P class="p243 ft8">Rosholm M. (2008), Experimental evidence on the nature of the Danish employment miracle, Working Papers <NOBR>08-14,</NOBR> University of Aarhus, Aarhus School of Business, Department of Econo- mics.</P>
<P class="p233 ft8">Rosholm, M., M. Svarer & B. Hammer (2004), A Danish profiling system, Working Paper <NOBR>2004-13,</NOBR> Department of Economics, University of Aarhus.</P>
<P class="p230 ft8">Rosholm, M. & M. Svarer (2008), The threat effect of active labour market programmes, Scandinavian Journal of Economics 110(2), <NOBR>385–401.</NOBR></P>
<P class="p231 ft10">Sianesi, B. (2004), An Evaluation of the Swedish System of Active Labor Market Programs in the 1990s, The Review of Economics and Statistics 86(1), <NOBR>133–155.</NOBR></P>
<P class="p244 ft9">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft8">Shleifer, A. (1998), State Versus Private Ownership, Journal of Economic Perspectives 12 (4), <NOBR>133<SPAN class="ft66">-</SPAN>150.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Stenberg, A. (2003), An Evaluation of the Adult Education Initia- tive Relative Labour Market Training, Umeå Economic Studies No 609, Department of Economics, Umeå University (doktors- avhandling).</P>
<P class="p222 ft8">Stenberg, A. (2005), Comprehensive Education of Vocational Training for the Unemployed?, Umeå Economic Studies No 663 , Department of Economics, Umeå University.</P>
<P class="p245 ft8">Stenberg, A. & O. Westerlund (2004), Does Comprehensive Edu- cation Work for the <NOBR>Long-Term</NOBR> Unemployed?, http://www.econ.umu.se/Umeå Economic Studies No 641, Department of Economics, Umeå University.</P>
<P class="p225 ft8">Struyven, L. & G. Steurs, (2005), Design and redesign of a quasi- market for the reintegration of jobseekers: empirical evidence from Australia and The Netherlands, Journal of European Social Policy 15(3), <NOBR>211-29.</NOBR></P>
<P class="p225 ft10">Svarer, M. (2007), The effect of sanctions on the job finding rate: Evidence from Denmark, IZA Discussion Paper No. 3015.</P>
<P class="p245 ft8">Van den Berg, G.J. & B. van der Klauuw (2006), Counseling and monitoring of unemployed workers: theory and evidence from a controlled social experiment, International economic review 47(3), <NOBR>895–936.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Van den Berg, G.J. & J. Vikström (2009), Job search monitoring regimes, punishments, exit to work, and job quality, IFAU Working paper no 2009:18.</P>
<P class="p241 ft8">Wadensjö, E. (1993), Arbetsmarknadspolitikens effekter på löner och priser, Politik mot arbetslöshet, SOU 1993:43, Fritzes. Stockholm.</P>
<P class="p224 ft8">Weber, A. & H. Hofer (2003), Active <NOBR>job-search</NOBR> programs a pro- mising tool? A microeconometric evaluation for Austria, IHS working paper, Economic Series 131, Vienna.</P>
<P class="p225 ft8">J Vikström, M. Rosholm och M. Svarer (2010), The Relative Effici- ency of Active Labour Market Policies: Evidence From a Social Experiment and <NOBR>Non-Parametric</NOBR> Methods, mimeo, IFAU.</P>
<P class="p225 ft8">Winterhager, H. (2006), Private Job Placement Services A Micro- econometric Evaluation for Germany, Discussion Paper No. 06- 026.</P>
<P class="p227 ft10">Winterhager, H., A. Heinze & A. Spermann (2006), Deregulating job placement in Europe: A microeconometric evaluation of an</P>
<P class="p246 ft9">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 1 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p247 ft8">innovative voucher scheme in Germany, Labour Economics 13, <NOBR>505–517.</NOBR></P>
<P class="p248 ft10">Wright, S. (2008), Contracting out employment services: lessons from Australia, Denmark, Germany and the Netherlands, CPAG policy briefing: December 2008.</P>
<P class="p249 ft9">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<P class="p250 ft15">Effects of active labour market policies on employment and unemployment – Summary</P>
<P class="p251 ft67">Introduction</P>
<P class="p252 ft8">In this report we survey and discuss research evidence on the effects of active labour market policies (ALMPs) on employment and unemployment. The point of departure is Calmfors et al. (2001, 2002, 2004) where Swedish evidence available in the early 2000s was surveyed. We have complemented the picture given in these surveys by new Swedish evidence as well as international evi- dence in areas where Swedish evidence is scarce. We have also cove- red a number of new topics. In this process some of the conclu- sions reached by Calmfors et al. have been modified and a number of new issues have been raised.</P>
<P class="p253 ft67">Vocational training programmes</P>
<P class="p254 ft8">The picture painted by Calmfors et al. of the effects of ALMPs in the 1990s was to a large extent a gloomy one. Not least is this the case for training programmes. Whereas the few available studies of training programmes in the 1980s found significant and reasonably large positive effects of vocational training programmes, most eva- luations of those programmes in the 1990s at best found insignifi- cant effects. This pattern is again reversed in the three studies of training programmes in roughly the last decade, where positive tre- atment effects are found again.</P>
<P class="p172 ft8">As yet, there is no conclusive evidence on why treatment effects seem to have improved since the 1990s. One can, however, list a number of possible explanations: <SPAN class="ft11">First</SPAN>, a target was introduced that 70 per cent of vocational training programme participants should</P>
<P class="p165 ft9">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB38896x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p255 ft8">have a job within 90 days after completed training. This may have induced the case workers at the Public Employment Service (PES) to work harder to identify both participants and courses. With heterogeneous treatment effects, this could lead to better treat- ment effects to the extent that the individuals identified actually would be selected on expected treatment effects rather than on expected job finding rates. To the extent that the target made case workers work harder to identify courses that were better adapted to labour demand, this would produce better treatment effects. <SPAN class="ft11">Second</SPAN>, the possibility to renew UI benefit eligibility by participa- tion in a training programme was removed. This changed the incentives in a way that probably made participants more interested in acquiring useful skills rather than a prolonged period with UI benefits. <SPAN class="ft11">Third</SPAN>, the recession of the 1990s was very deep. This made it hard to identify which occupations and sectors to train for</P>
<P class="p256 ft8">– there were no easily identified bottlenecks. Also in this respect, things had changed for the better for the training programme par- ticipants of the early 2000s. <SPAN class="ft11">Finally</SPAN>, it seems that a number of the evaluations of training programmes in the 1990s did not make a distinction between prep courses and vocational training. This rai- ses some issues of how the estimated effects should be interpreted, and results in Forslund et al. (2007) suggest that that the estimates are likely to be downward biased estimates of the effects of voca- tional training programmes.<SPAN class="ft30">17</SPAN></P>
<P class="p257 ft8">It is, however, important to stress that the new results should not be used as a rationale for an unconditional expansion of trai- ning programmes. Training programmes are much more expensive than other programmes, and the improved results probably, at least partly, reflect that volumes in the early 2000s were much smaller than in the 1990s.</P>
<P class="p3 ft67">Subsidised employment programmes</P>
<P class="p258 ft8">The second major type of programme is subsidised employment of various kinds (including practice programmes and most program- mes targeted at youth). Calmfors et al. concluded that the available evidence suggested that the closer a programme in this category</P>
<P class="p259 ft54"><SPAN class="ft31">17 </SPAN>There is a fundamental problem involved in estimating the effects of prep courses. This problem arises because prep courses are designed to prepare for other programmes (most often, but by no means always, vocational training programmes), and not directly for transitions from unemployment to work. This raises hard to solve issues of how sequences of programmes should be evaluated.</P>
<P class="p260 ft9">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<P class="p261 ft8">was, the more likely it was to speed up the transition to an ordinary job. They also found that the programmes with the closest resemblance to ordinary jobs (employment subsidies and self employment grants) actually seemed to have a positive treatment effect in the sense that they outperformed continued job search in open unemployment. The latter result is confirmed by the few available new studies.</P>
<P class="p13 ft8">A potential problem with the programmes most similar to ordi- nary jobs is that there is evidence that these programmes also tend to be the programmes most associated with crowding out ordinary jobs. However, how serious this problem is, taking also other gene- ral equilibrium effects into account, depends crucially on how the programmes are targeted. If the programmes are targeted at long- term unemployed outsiders, those “crowded in” by the programme will on average exert only a limited downward pressure on wage as they are outsiders and probably also rather compete for available jobs only to a limited extent. Those crowded out will on average be more like insiders and efficient competitors for the available jobs. The net effect will be a downward pressure on wages and higher employment, counteracting the direct crowding out effect at given wages.</P>
<P class="p262 ft67">Employment service</P>
<P class="p263 ft8">A third important part of active labour market policies is the emp- loyment service. Calmfors et al. concluded that Swedish evidence was rather old and pertained to certain groups only. Hence, they concluded that it was impossible to establish whether or not a general increase in the service level would have a positive effect. Our survey of international and more recent Swedish research gives somewhat more precise answers.</P>
<P class="p65 ft8">An overall conclusion based on the international studies is that intensified job search assistance, in particular combined with incre- ased control, gives rise to positive effects on employment. Increa- sed support and counselling together with increased control seems to create a good mix of increased support and more <NOBR>in-depth</NOBR> fol- low up. It can be considered conditional support, where the unemployed gets extra support in exchange for increased search efforts. However, when interpreting the international evidence, it is important to keep in mind that monitoring and counselling are parts of the normal supply of “services” at the Swedish PES. Hence, unless effects are linear, the international evidence does not</P>
<P class="p217 ft9">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<P class="p255 ft8">support an unconditional increase in counselling and monitoring. More research using controlled variation in levels of counselling and monitoring is needed to determine whether or not the benefits exceed the costs of raising the level of support in the Swedish PES above its present level.</P>
<P class="p20 ft8">The positive effects found for counselling and monitoring also has some bearing on how one should interpret the estimated effects of participating in various labour market programmes. The control group in Swedish studies of labour market programmes consists of unemployed persons with access to the services offered by the PES. Some gloomy evaluation results may therefore reflect good effects of the alternative treatment – it may well be the case that time used for job search, using the facilities of the PES is equ- ally well (or better) used than time spent in a labour market pro- gramme. In fact, the distinction between active (= programmes) and passive (= UI benefits) labour market policies may be serio- usly misleading and seems to be based upon a view of UI benefits as compensation for <NOBR>non-work.</NOBR> In fact, in the Swedish unemploy- ment insurance, as well as unemployment insurance in other coun- tries, receipt of benefits is conditional on meeting a whole set of requirements relating to job search and being available for work. In Sweden, the PES plays a key role in this process. The PES is suppo- sed to provide job search assistance as well as monitoring of job search behaviour to make sure the benefit recipient meets the requirements in the legal framework of UI. From this perspective, job search assistance and monitoring should be considered a labour market programme.</P>
<P class="p264 ft67"><NOBR>Pre-programme</NOBR> effects and compulsory programmes</P>
<P class="p258 ft8">In addition to the topics discussed above, which were also covered by Calmfors et al., we have covered a number of issues raised by recent research. One such issue relates to compulsory programmes where the timing of programme entry can be predicted with good accuracy. The interest in such programmes at least to some extent has arisen because expected programme entry may affect the beha- viour of the unemployed already before programme start. In prin- ciple, the effect on present behaviour of future expected compul- sory programme participation will depend on the expected utility of taking part in the programme. If the expected utility is negative (compared to some relevant alternative), the unemployed has</P>
<P class="p265 ft9">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<P class="p266 ft8">incentives to avoid the programme. The normal way to achieve this is to find a job. If, on the other hand, the expected utility of pro- gramme participation is positive, the unemployed will act so as to get access to the programme. Hence, the announcement of a com- pulsory programme will generally affect the <NOBR>job-finding</NOBR> rate of the unemployed already before programme start, <NOBR>pre-programme</NOBR> effects.</P>
<P class="p13 ft8">The empirical literature indicates that such <NOBR>pre-programme</NOBR> effects actually seem to be present. This creates a complicated situ- ation for policy design. In order to maximise a <NOBR>pre-programme</NOBR> inc- rease in the <NOBR>job-finding</NOBR> rate, programmes should be made unattractive: they should confiscate a maximum of leisure time, pay low benefits and have bad treatment effects. However, it is likely that at least some unemployed job seekers would benefit from a well designed programme involving skills upgrading. Hence, an optimal policy design would treat job seekers with different labour market prospects differently in terms of the types of programmes offered. For job seekers with good labour market prospects, com- pulsory <NOBR>low-quality</NOBR> programmes may be a good way to increase <NOBR>job-search</NOBR> efforts and decrease reservation wages. Job seekers with bad labour market prospects should instead be offered programmes with important <NOBR>skills-upgrading</NOBR> components. Given this view, it becomes crucial for policy to identify how to sort the unemployed into these different kinds of treatments. This is, of course, a non- trivial task.</P>
<P class="p267 ft67">Profiling and targeting</P>
<P class="p252 ft8">One possible way to improve programme assignment is to give caseworkers access to statistical profiling and targeting instru- ments. Profiling aims at early identification of the labour market prospects of unemployed job seekers, usually in the form of a pre- diction of the risk that somebody will become <NOBR>long-term</NOBR> unemplo- yed. If the caseworker, aided by the profiling instrument, can iden- tify those at risk of becoming <NOBR>long-term</NOBR> unemployed, measures can be taken early in the unemployment spell and resources will not be wasted on those that will find a job anyway. A pilot using a profi- ling model was launched a few years ago. This pilot has as yet not been evaluated. Systematic profiling has been used in a few other countries, but the empirical evidence on the effects so far is not conclusive.</P>
<P class="p237 ft9">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<P class="p268 ft8">Suppose that those at risk of becoming <NOBR>long-term</NOBR> unemployed are properly identified (possibly from a statistical profiling instru- ment). A more ambitious task is then to assign the “right” treat- ment to those at risk. This is the aim of statistical targeting models. Targeting models have also been used on a small number of occa- sions. Too little is known about the effects to warrant any conclu- sions.</P>
<P class="p269 ft8">Fundamentally, compulsory programme assignment for all and profiling/targeting represent polar views on how to conduct ALMPs. On a priori grounds, the latter approach is attractive: each and every one will get the right treatment at the right time. In addition, <NOBR>locking-in</NOBR> effects will be excessively large if a compulsory programme is used for groups with good labour market prospects, especially if the programmes only to a limited extent involve job search activities. Hence, there may be good reasons to question the strong focus in present Swedish ALMPs on compulsory program- mes, “guarantees”. However, it is necessary to stress that empirical knowledge in this area is almost <NOBR>non-existent.</NOBR> For instance, this applies to knowledge about the effects of the timing of treatment. However probable it may seem that early intervention is an effici- ent strategy, there is no empirical support for this view.</P>
<P class="p270 ft8">To increase the knowledge about the effects of targe- ting/profiling, it is necessary to introduce such instruments in a way that facilitates evaluation. It is also necessary to gain more knowledge about the alternative – compulsory programmes for all. A fundamental problem about compulsory programmes for all is that they, in general, cannot be evaluated due to the lack of control groups. To gain more knowledge about such programmes, it is necessary to conduct pilot studies where, for example, programmes are not rolled out in the whole country at the same time.</P>
<P class="p271 ft67">Private provision of ALMPs</P>
<P class="p258 ft8">An interesting has arisen due to the introduction in Sweden of pri- vately provided labour market policy measures during the last few years. Private providers can potentially be important complements to the publicly provided services, both as providers of specific pro- grammes and as providers of whole packages of services (similar to what is provided by the PES). In Sweden this is a recent phenome- non, but the government aims for a rapid increase in the market share of private providers; actually the target for the present year is</P>
<P class="p267 ft9">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<P class="p266 ft8">that a third of the participants in the Job and development guaran- tee and the Job guarantee for youth should be serviced by private providers. Our survey of theoretical arguments and empirical evi- dence suggests that there are no unambiguous effects to be expec- ted from privatisation.</P>
<P class="p14 ft8">There are only a small number of empirical studies of the effects of private provision of labour market policy measures. All but one of them (the only Swedish study) relies on <NOBR>non-experimental</NOBR> observational data, and it is not completely clear that the studies have actually identified causal effects, given that <NOBR>self-selection</NOBR> to private providers poses a serious evaluation problem. However, even if selection has been handled in a satisfactory way, it is not evident what one should expect. An important dimension of any process with private provision of services is contract design. All contracts create incentives, and the extent to which these incenti- ves reflect the interest of the principal depends on a number of conditions, and these conditions, such as how hard it is to specify the services in a way that is verifiable, can be expected to vary from one context to another. A special feature of interest in the context of labour market policies is the fact that private provision a relati- vely novel feature. Probably it takes time for the principal to acquire skills in contract design. The results in the empirical studies may well reflect also this learning process – estimated effects are likely to pick up such differences between different countries and types of services.</P>
<P class="p265 ft67">(How) Do policy effects differ due to differences in context?</P>
<P class="p252 ft8">A last interesting question is whether the effects of labour policies vary with the business cycle in a predictable way and, if so, which the consequences of this are for policy conduct. The main basis for the belief that ALMPs may have varying effects over the business cycle is that there is survey evidence that programme participants devote less time to job search than do openly unemployed. This creates a <NOBR>locking-in</NOBR> effect of programmes. This effect will be incre- asing in the payoff to job search, which normally will be higher in good business cycle conditions with many vacant jobs. Hence, there is a sound argument for, ceteris paribus, increased pro- gramme participation in bad business cycle conditions. On the other hand, looking specifically at training programmes, we argued earlier that it is harder to identify what to train for in a bad labour market.</P>
<P class="p272 ft9">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<P class="p268 ft8">Unfortunately, there is to our knowledge only one empirical study that has attacked this issue systematically. This study, looking at German training programmes, found higher programme efficiency in bad business cycle conditions. Similar results were also found in a “meta study” compiling evidence from a number of stu- dies. It is, however, premature to base any final verdict based on this scarce evidence.</P>
<P class="p273 ft9">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p28 ft13">Bilaga 2 till LU2011</P>
<P class="p274 ft15">Den gymnasiala yrkesutbildningen och inträdet på arbetsmarknaden<SPAN class="ft14">*</SPAN></P>
<P class="p275 ft11">Lena Lindahl</P>
<P class="p276 ft54"><SPAN class="ft16">*</SPAN>Jag är tacksam för värdefulla kommentarer från Anders Björklund, Robert Eriksson, Anders Forslund, Peter Fredriksson, Markus Jäntti, Lena Schröder, Anders Stenberg, <NOBR>Sten-Åke</NOBR> Stenberg och övriga deltagare i Långtidsutredningen samt Långtidsutredningens Advisory Board.</P>
<P class="p277 ft9">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
</DIV>
<DIV id="page_105">
<P class="p0 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p26 ft18">1</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p34 ft18">Introduktion.............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p35 ft18">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p34 ft18">Gymnasieskolan i Sverige..........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p35 ft18">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p26 ft8">2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p34 ft20">Översikt..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p35 ft8">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft8">Nuvarande skolsystem och tidigare reformer......................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft20">Ny gymnasiereform 2011......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.4</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft8">Gymnasieskolan inom <NOBR>OECD-länderna ..............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.5</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft19">Yrkes- och lärlingsutbildningen............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p34 ft8">2.5.1 Yrkes- och lärlingsutbildning i Sverige .....................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p34 ft8">2.5.2 Yrkes- och lärlingsutbildning i Norden ....................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td3"><P class="p26 ft18">3</P></TD>
<TD class="tr27 td55"><P class="p34 ft18">Arbetsmarknadsinträdet ............................................</P></TD>
<TD class="tr27 td8"><P class="p35 ft18">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p26 ft8">3.1</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p34 ft20">Ungdomsarbetslöshet............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p35 ft8">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p34 ft8">3.1.1 Ungdomsarbetslöshet i Sverige och</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p278 ft20">internationellt .............................................................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p34 ft8">3.1.2 Arbetslöshetens varaktighet.......................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">126</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">3.2</SPAN><SPAN class="ft68">Övergången från skola till arbetsliv i Sverige och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td56"><P class="p26 ft20">internationellt.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p35 ft8">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p26 ft8">3.2.1 Varför är arbetslösheten högre bland ungdomar –</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td56"><P class="p279 ft20">faktorer utanför skolan ..............................................</P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft8">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td56"><P class="p26 ft8">3.2.2 Avhopp från gymnasieskolan.....................................</P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft8">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p26 ft8">3.2.3 Faktorer som kan påverka risken för avhopp ...........</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p35 ft8">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td56"><P class="p26 ft8">3.2.4 Skillnader i etableringsgrad på arbetsmarknaden</P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p279 ft19">efter studieinriktning..................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p35 ft8">133</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft9">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td59"><P class="p281 ft8">3.2.5 Betydelsen av informella kontakter vid</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td61"><P class="p26 ft43">övergången från skola till arbetsliv ............................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p26 ft18">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p281 ft21">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td59"><P class="p281 ft18">underlättas? .............................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft18">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft8">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p281 ft20">Gymnasieskolans organisation ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p35 ft8">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p281 ft8">4.1.1</P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p26 ft42">Antagningskrav och prestationskrav .........................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td59"><P class="p281 ft8">4.1.2 Betydelsen av tidigt val av studieinriktning...............</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td58"><P class="p26 ft8">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td59"><P class="p281 ft8">Yrkesutbildningens längd och innehåll.................................</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p35 ft8">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td58"><P class="p26 ft8">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p281 ft8">Yrkesutbildningens effekter på arbetsmarknadsutfall .........</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td60"><P class="p281 ft8">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p26 ft69">Arbetsplatsförlagd eller skolförlagd</P></TD>
<TD class="tr29 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td58"><P class="p26 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p26 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr30 td61"><P class="p26 ft69">yrkesutbildning ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p35 ft70">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td58"><P class="p26 ft70"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td59"><P class="p26 ft69">4.3.2 Lärlingsutbildning och barn till invandrade</P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p26 ft70"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td58"><P class="p26 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p26 ft70"> </P></TD>
<TD class="tr30 td61"><P class="p26 ft69">föräldrar .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p35 ft70">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td58"><P class="p26 ft71">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td59"><P class="p26 ft71">Sammanfattning och slutsatser ..................................</P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p35 ft72">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td62"><P class="p26 ft71">Referenser</P></TD>
<TD class="tr30 td61"><P class="p100 ft72">.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p35 ft72">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr30 td63"><P class="p26 ft71">Appendix A: Arbetslöshet och utbildningsinriktning .............</P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p35 ft72">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr30 td63"><P class="p26 ft71">Vocational .......Training and Labor Market Entry – Summary</P></TD>
<TD class="tr30 td8"><P class="p35 ft72">163</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft73">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<P class="p0 ft7">1 Introduktion</P>
<P class="p43 ft8">Sedan millennieskiftet har vi sett en ökning av arbetslösheten bland ungdomar och idag tillhör Sverige ett av de länder inom OECD som har högst ungdomsarbetslöshet (OECD 2008a). Mot bak- grund av detta fokuserar den här rapporten på övergången från gymnasiet till arbetsmarknaden för de ungdomar som inte önskar fortsätta till högskolestudier. Tre faktorer indikerar att utform- ningen av yrkesutbildningen på gymnasiet kan ha stor betydelse i sammanhanget. För det första påbörjas en stor del av ungdomars arbetslöshetsperioder direkt efter gymnasiet. Det tyder på att elever som inte fortsätter utbilda sig har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och att det finns utrymme för förbättringar när det gäller övergången mellan skola och yrkesliv. För det andra förefaller sannolikheten att få jobb att delvis hänga samman med valet av studieinriktning på gymnasiet (SCB 2008). För det tredje kan det noteras att arbetslöshetsperioder bland ungdomar igenom- snitt är förhållandevis korta, men att den grupp unga som drabbas av längre perioder av arbetslöshet framför allt är de som avbryter sina gymnasiestudier i förtid. Medan elever på vissa yrkesprogram (t.ex. elprogrammet och byggprogrammet) uppvisar förhållandevis hög genomströmning är det bara 63 respektive 68 procent av eleverna som avslutar studierna inom fyra år från t.ex. industri- programmet och fordonsprogrammet (Skolverket 2007a).</P>
<P class="p282 ft8">Tillsammans pekar dessa faktorer på att utformningen av utbild- ningssystemet på gymnasienivå i allmänhet och utformningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet i synnerhet är viktiga för att för- stå problemen för svenska ungdomar på arbetsmarknaden. Rappor- ten tar detta som en utgångspunkt för en genomgång och gransk- ning av den internationella litteraturen och tolkar den utifrån ett svenskt perspektiv. Rapportens fokus ligger på gymnasieskolan. Det innebär att yrkesutbildning på högskolenivå, inom kommunal</P>
<P class="p283 ft9">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Introduktion</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">vuxenutbildning (komvux) eller i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte kommer att beröras.</P>
<P class="p47 ft8">Resten av rapporten är disponerad på följande vis: Avsnitt 2 ger en översikt av gymnasieskolan i Sverige och beskriver de reformer som har skett under de senaste årtiondena. Avsnitt 3 belyser ung- domsarbetslöshetens omfattning i Sverige i jämförelse med omvärl- den samt kartlägger hur ungdomars väg från skola till yrkesliv ser ut idag. Avsnitt 4 sammanfattar forskningen kring tre huvudfrågor när det gäller ungdomars arbetsmarknadsinträde. Den första hand- lar om betydelsen av antagningskrav för inträde till gymnasie- skolan. Denna fråga är aktuell i samband med gymnasiereformen 2011 som innefattar en skärpning av antagningskraven, både till studie- och yrkesförberedande program. Den andra frågan berör yrkesutbildningens längd och innehåll där studierna i huvudsak fokuserar på de reformer som yrkesutbildningen har genomgått. Den tredje frågan handlar om betydelsen av arbetsplatsförlagd eller skolförlagd yrkesutbildning. Här berörs även lärlingsutbildning som har varit praktiskt taget obefintlig i Sverige men som har introducerats i form av en försöksperiod som pågår fram till 2011. Avsnitt 5 sammanfattar rapporten och diskuterar några möjliga förändringar i organisationen av yrkesutbildningen som kan bidra till att minska arbetslösheten bland unga i Sverige.</P>
<P class="p284 ft9">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<P class="p0 ft7">2 Gymnasieskolan i Sverige</P>
<P class="p285 ft27"><SPAN class="ft27">2.1</SPAN><SPAN class="ft28">Översikt</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">Efter nio års obligatorisk grundskola har alla svenska elever i prin- cip rätt att fortsätta studera på gymnasienivå. Övergången från grundskola till gymnasiestudier är första gången som eleverna gör ett val av studieinriktning som påverkar deras utbildningsnivå i framtiden. Utbildningen på gymnasienivå är frivillig, men flertalet elever väljer att fortsätta studera. Under senare tid har gymnasie- skolan kommit att bli en skola för alla då 99 procent av grundsko- leeleverna numera fortsätter direkt till gymnasiet. Detta kan jäm- föras med att mindre än 90 procent gick vidare till gymnasiet i slu- tet av <NOBR>1980-talet</NOBR> (Skolverket 2008).</P>
<P class="p172 ft8">Eleverna kan söka till 17 olika nationella inriktningar eller ”pro- gram” på gymnasiet, vilka alla är treåriga. Utöver de nationella pro- grammen finns individuella program (IV) och specialutformade lokala program. De individuella programmen vänder sig till elever som inte kommer in på de nationella programmen och ska för- bereda dem för utbildning på ett nationellt program. De special- utformade lokala programmen är utformade så att de kombinerar ämnen från olika nationella program. De nationella programmen kan delas upp i två huvudkategorier – studieförberedande och yrkesinriktade – och eleverna fördelar sig idag förhållandevis jämnt mellan dessa. De yrkesinriktade programmen är tämligen specifice- rade och förbereder för jobb som t.ex. fordonstekniker, byggnads- arbetare eller inom vårdyrken. De studieförberedande utbildning- arna syftar främst till fortsatta studier och har olika inriktningar som t.ex. samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig eller teknisk inriktning. Majoriteten av eleverna läser nationella program, vilka innehåller en mängd kurser där vissa (kärnämnena) är obligatoriska för alla elever. Dessutom finns programspecifika kurser samt ett antal kurser som eleven själv kan välja fritt. I och med att de flesta</P>
<P class="p272 ft9">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">grundskoleelever går vidare till gymnasiet är fördelningen mellan pojkar och flickor på gymnasiet mycket jämn. Detta gäller dock inte för de olika studieinriktningarna som ibland har en mycket tydlig könsuppdelning. På de nationella vårdprogrammen är t.ex. andelen kvinnor 87 procent medan andelen kvinnor som läser energiprogrammet eller elprogrammet endast är 2 procent (Skol- verket 2006). Grovt sett kan man säga att unga kvinnor samt de som bor i storstadsområdena främst väljer att läsa studieförbere- dande utbildningar på gymnasiet. Yrkesutbildningarna, å andra sidan, har en stark dominans av män som bor utanför storstads- områdena, särskilt i glest befolkade områden (Skolverket 2001).</P>
<P class="p50 ft8">Antagningskraven för de nationella programmen är att eleven ska ha avslutat sista årskursen i grundskolan samt fått godkänt betyg i matematik, svenska (eller svenska som andra språk), och engelska. Det är ingen skillnad i antagningskrav mellan studieför- beredande program och yrkesprogram. Våren 2009 saknade 23 pro- cent av de elever som slutade årskurs nio i grundskolan fullständiga betyg, vilket innebär att de inte uppnådde godkänt i ett eller flera av grundskolans ämnen. 11 procent av eleverna fick inte godkänt betyg i ett eller flera av ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk och blev därmed inte behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. För dessa elever finns möjlighet att söka till det individuella programmet och under läs- året 2009/10 gick 15 procent av alla nyintagna elever på gymnasie- skolans <NOBR>IV-program.</NOBR> Vid ansökan till gymnasiet finns två olika urvalskriterier, grundskolebetyg och närhetsprincipen där den senare innebär att eleven får plats vid den skola som geografiskt ligger närmast. Varje enskild kommun avgör vilka specifika regler som ska gälla och därmed hur pass stor vikt som ska läggas vid respektive kriterium. De flesta kommuner erbjuder inte alla utbild- ningsinriktningar. Eleven kan välja att studera i en annan kommun, vilket då finansieras av den kommun som eleven bor i. Flertalet gymnasieskolor är kommunala men under senare år har det skett en kraftig tillväxt av fristående skolor. Sedan början av <NOBR>2000-talet</NOBR> har andelen elever på fristående skolor ökat från 10 till närmare 20 pro- cent (Skolverket 2010a). De flesta fristående skolor erbjuder utbild- ningar som liknar dem som finns i kommunal regi och är även kommunalt finansierade (Skolverket 2005).</P>
<P class="p286 ft10">Enligt skollagen ska kommunerna erbjuda ett rikt utbud av gymnasieprogram. På 1950- och <NOBR>60-talet</NOBR> bestämdes urvalet av utbild- ningsinriktningar på statlig nivå, baserat på prognoser av framtida</P>
<P class="p244 ft9">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td60"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p26 ft24">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">arbetskraftsbehov. Sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> har det skett en övergång från central planering till ett decentraliserat system där kommunerna i huvudsak ska tillgodose elevernas önskemål (Skolverket 1999).</P>
<P class="p138 ft27"><SPAN class="ft27">2.2</SPAN><SPAN class="ft28">Nuvarande skolsystem och tidigare reformer</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">Den svenska gymnasieskolan har genomgått ett antal större refor- mer under de senaste decennierna. Huvudsyftet med reformen som trädde i kraft höstterminen 1971 var att det gamla gymnasiet, fack- skolan och yrkesskolan skulle förenas i en ny utbildningsform – gymnasieskolan. Tidigare fanns flera olika typer av yrkesskolor: Landstingskommunala verkstads- och yrkesskolor, kommunala yrkesskolor, privata men statsunderstödda yrkesskolor samt före- tagsskolor varav de flesta var mycket små. Även efter 1971 års reform var gymnasieskolan en förhållandevis splittrad utbildnings- form. Sammantaget fanns 25 linjer uppdelade på <NOBR>två-,</NOBR> tre- och fyra- åriga teoretiska och tvååriga praktiska linjer. Dessutom fanns 400 specialkurser med varierande längd och innehåll (SOU 1981:96).</P>
<P class="p172 ft8">1991 års gymnasiereform skapade en organisatoriskt samman- hållen gymnasieskola där alla gymnasieprogram blev treåriga och fick en likformig utformning. Dels fick programmen gemensamma kärnämnen, dels kom alla program att ge grundläggande behörighet till högskolestudier. Den gymnasieskola vi har idag vilar i allt väsentligt på <NOBR>90-talsreformen</NOBR> som ledde fram till en decentralise- rad, kursutformad och målstyrd gymnasieskola, (SOU 2008:27). Reformen innebar också att alla studenter, inklusive de som läser yrkesinriktade utbildningar, ska läsa ett antal kärnkurser (svenska, matematik, engelska, naturvetenskap, religion, samhällsvetenskap, bild och idrott). För att få ett komplett slutbetyg krävs godkända betyg på dessa kurser.</P>
<P class="p154 ft8">Den del av reformen som riktades mot yrkesutbildningarna inleddes med en försöksverksamhet under perioden <NOBR>1988–1991</NOBR> (Hall 2009). En av förändringarna var att de yrkesinriktade utbild- ningarna förlängdes från två till tre år där det tredje året främst bestod av teoretiska studier. Både förlängningen av utbildnings- tiden och den ökade andelen teoretisk undervisning på yrkespro- grammen gjorde att skillnaden mellan studie- och yrkesförbere- dande utbildningar minskade i samband med reformen. En annan del av reformen var att det tidigare relativa betygssystemet ersattes med ett s.k. mål- och kunskapsrelaterat system med fyra betygs-</P>
<P class="p287 ft9">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">nivåer. Därmed kom betygen att sättas utifrån specifika mål utsta- kade i kursplanen istället för att relateras till andra elevers resultat. Ytterligare en del av reformen var införandet av det individuella programmet som var avsett att förbereda elever med svaga skol- resultat i grundskolan för något av de nationella gymnasiepro- grammen.</P>
<P class="p47 ft8"><NOBR>1990-talets</NOBR> gymnasiereform sammanföll med flera andra större förändringar för den svenska skolan. Ansvaret för skolan överför- des från staten till kommunerna 1991, vilket bland annat innebar att kommunerna ersatte staten som arbetsgivare för lärarna. 1992 ändrades dessutom statsbidragssystemet så att varje kommun får avgöra hur statsbidragen ska fördelas mellan olika verksamheter. Slutligen kom även nya regler om ekonomiskt stöd för fristående skolor, s.k. friskolor, som ökade deras möjligheter till etablering. Det ekonomiska stödet utgjordes av att skolan fick ett bidrag per elev på minst 85 procent av elevkostnaden i de kommunala sko- lorna.</P>
<P class="p68 ft8">Sammantaget kan det sägas att den svenska gymnasieskola som utformades på <NOBR>1990-talet</NOBR> kännetecknas av en långtgående decent- ralisering vad gäller både utformning och ansvarsfördelning. Detta system avviker starkt från t.ex. de övriga nordiska länderna vars skolsystem på gymnasiet i hög grad styrs av nationella regelverk.</P>
<P class="p69 ft27"><SPAN class="ft27">2.3</SPAN><SPAN class="ft28">Ny gymnasiereform 2011</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">I regeringens proposition 2008/09:199 ingår ett antal förändringar som gäller gymnasieskolan. Regeringen fattade beslut om proposi- tionen i maj 2009 och riksdagen biföll propositionen i oktober samma år. Därefter har regeringen gett Skolverket i uppdrag att förbereda de föreslagna förändringarna och de första eleverna kommer att börja i den nya gymnasieskolan hösten 2011.</P>
<P class="p288 ft8">Eleverna kommer att kunna välja mellan 18 nationella program i gymnasieskolan, varav 13 yrkesprogram och 5 högskoleförbere- dande program.</P>
<P class="p47 ft8">I reformen ingår också skärpta antagningsregler. Alla program kräver att eleven har godkänt betyg i svenska, engelska och mate- matik. För behörighet till yrkesprogrammen krävs godkänt betyg i ytterligare fem ämnen (dvs. sammanlagt 8 ämnen) medan sökande till de högskoleförberedande programmen behöver ha godkänt betyg i sammanlagt 12 ämnen. Vilka dessa ämnen är beror på pro-</P>
<P class="p109 ft9">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td60"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p26 ft24">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">graminriktningen. Åtta s.k. programgemensamma ämnen ingår i samtliga program: Svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap, naturkun- skap samt idrott och hälsa. För yrkesprogrammen kommer inslaget av teori (dvs. de programgemensamma ämnena) att minska till förmån för de ämnen som är speciellt utformade för program- inriktningen (sk. karaktärsämnen). Dagens individuella program ska enligt förslaget ersättas av ett <SPAN class="ft11">preparandår</SPAN>, ett <SPAN class="ft11">individuellt alternativ </SPAN>och en <SPAN class="ft11">programintroduktion</SPAN>. Preparandåret riktas till ele- ver som är obehöriga att söka till gymnasiet men som bedöms kunna bli behöriga inom ett år. Elever som bedöms behöva mer insatser än så för att bli behöriga kan läsa individuellt alternativ som kan innefatta både utbildning och praktik. Programintroduk- tion, slutligen, riktar sig till nyanlända invandrare och består av en intensivutbildning i svenska språket samt individuell vägledning. Efter genomgången programintroduktion kan eleven söka något av de två första alternativen eller till ett nationellt program. I refor- men ingår även introduktionen av den lärlingsutbildning som redan bedrivs på försöksbasis fram till 2011.</P>
<P class="p44 ft8">En ny betygsskala, med betygsstegen <NOBR>A–F,</NOBR> ska introduceras, där <NOBR>A–E</NOBR> står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Eleverna kommer även fortsättningsvis att betygsättas efter varje avslutad kurs. I den nya gymnasieskolan införs två sorters examen, dels en yrkesexamen, dels en högskoleförberedande examen. För att få en yrkesexamen ska eleven ha minst 2250 godkända poäng, godkänt betyg i svenska, engelska och matematik samt i de pro- gramgemensamma ämnena (Skolverket 2010b).</P>
<P class="p139 ft8">I samband med gymnasiereformen 2011 kommer Skolverket att inrätta nationella råd för de tolv yrkesprogrammen. Programrådens ledamöter ska nomineras av <NOBR>bransch-,</NOBR> arbetsgivar- och arbetstagar- organisationer och utses formellt av Skolverket. Programråden ska ge Skolverket råd när det gäller att anpassa och förnya utbildnings- utbudet och innehållet i yrkesutbildningen och på så vis få yrkes- utbildningen att bättre motsvara den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Råden ska även följa upp kvantitet och kvalitet i den arbetsplatsförlagda utbildningen.</P>
<P class="p289 ft9">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft27"><SPAN class="ft27">2.4</SPAN><SPAN class="ft28">Gymnasieskolan inom </SPAN><NOBR>OECD-länderna</NOBR></P>
<P class="p70 ft8">Det finns stora skillnader mellan <NOBR>OECD-länderna</NOBR> när det gäller utbildningssystemens innehåll och institutionella utformning. Två centrala begrepp, standardisering och stratifiering, brukar användas för att beskriva dessa skillnader. Standardisering syftar på graden av nationell enhetlighet när det gäller betygssystem och examenskrav, medan stratifiering refererar till mängden utbildningsinriktningar och hur tidigt valet av inriktning sker. De tysktalande länderna och USA kan beskrivas som varandras motpoler i dessa dimensioner. Det tyska utbildningssystemet är i hög grad standardiserat med nationellt gällande regler för alla examina, medan USA helt saknar sådana generella regler. Även åldern för inriktningsvalet varierar stort mellan <NOBR>OECD-länderna.</NOBR> I Tyskland och Österrike väljer ele- verna utbildningsinriktning redan vid 10 års ålder, medan elever i USA och även England och Norden väljer inriktning först efter avslutad grundskola, vid 16 års ålder. I USA erbjuds främst generell utbildning medan utbildningssystemen i Tyskland och Österrike erbjuder yrkesinriktade utbildningar med hög grad av specialise- ring, d.v.s. utbildningen är i hög grad utformad för att leda till ett specifikt yrke. Det svenska utbildningssystemet, med dess helt sammanhållna grundskola och relativt breda yrkesutbildningar i gymnasieskolan, kan beskrivas som högt standardiserat och lågt stratifierat. De svenska grundskole- och gymnasiereformerna under <NOBR>1990-talet</NOBR> har inneburit ett steg bort från den tyska modellen och ett närmande till USA:s utbildningssystem (Schröder 2000).</P>
<P class="p290 ft8">Utbildning fram till gymnasienivå har idag blivit normbildande för flertalet ungdomar. I de flesta <NOBR>OECD-länderna</NOBR> är andelen som genomgår gymnasieutbildning 70% eller högre (OECD 2009). De flesta studenter som avslutar gymnasiestudierna uppnår grund- läggande högskolebehörighet, även om andelen som väljer att fort- sätta studera varierar stort mellan olika länder (OECD 2008a).</P>
<P class="p291 ft27"><SPAN class="ft27">2.5</SPAN><SPAN class="ft28">Yrkes- och lärlingsutbildningen</SPAN></P>
<P class="p292 ft18"><SPAN class="ft18">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft74">Yrkes- och lärlingsutbildning i Sverige</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Yrkesutbildningen på gymnasiet har idag 14 olika inriktningar som alla är treåriga. Samtliga yrkesprogram ska innehålla 15 veckors arbets- platsförlagd utbildning (APU). Skolorna har ansvar för att arrangera</P>
<P class="p293 ft9">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td60"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p26 ft24">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">praktiken och kontrollera dess kvalitet. Samverkan mellan skola och arbetsliv när det gäller APU har dock vilat på frivillig grund och har ytterst varit den enskilda skolans ansvar utan stöd från nationell nivå. Yrkesutbildningens kvalitet beror i hög grad på hur pass väl skolan lyckas med att etablera kontakter med företagen. I många fall har man kunnat påvisa brister just beträffande företags- kontakten. Orsakerna till detta varierar, men Skolverket hävdar att lärare på grund av tidsbrist har kommit att överlåta alltför stort ansvar på eleverna när det gäller att hitta <NOBR>APU-platser,</NOBR> (Skolverket 2004). Det är stora skillnader mellan olika program i det här avse- endet. Omvårdnadsprogrammet och barn och fritid är exempel på framgångsrika program när det gäller <NOBR>APU-målet,</NOBR> medan media- programmet och elprogrammet har lyckats sämre med att förmedla <NOBR>APU-platser</NOBR> (Skolverket 2004). Om inte ett tillräckligt antal APU- platser kan förmedlas tillåter regelverket att praktiken istället för- läggs till skolan (SFS 1999). Det har tidigare framkommit att elever med utländsk bakgrund har svårare än andra att hitta praktik- platser, vilket särskilt gäller för pojkar (Arnell Gustafsson 2000). Det innebär att den elevgrupp som ofta får svårigheter senare på arbetsmarknaden även har svårt att få del av arbetsplatsförlagd praktik och istället får skolförlagd praktik. I Gymnasieutredningen fanns ett förslag om ett obligatoriskt minimikrav på 15 veckors APU på samtliga yrkesprogram, vilket skulle innebära att dispen- sen som möjliggör en skolförlagd APU försvinner (SOU 2008:27). I underlaget till den nya gymnasiereformen 2011 finns dock samma formulering av undantaget kvar i regelverket, (se prop. 2009/10:165 § 38). Problemet att tillhandahålla <NOBR>APU-platser</NOBR> har också upp- märksammats i tidigare forskning där man förespråkar mer statlig reglering för att få företag och fackföreningar att ta ett större ansvar för yrkesutbildningen (Jonsson 2007).</P>
<P class="p294 ft8">Lärlingsutbildningen har historiskt sett haft en svag ställning i Sverige med mycket begränsad omfattning. Medan yrkesutbild- ningen expanderade kraftigt i samband med offentliga anslag och utbyggda yrkesskolor under 1950- och <NOBR>1960-talet,</NOBR> så kan lärlings- utbildningen snarast beskrivas som ett marginellt inslag i utbild- ningssystemet. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> omfattades ca 3 000 personer av lärlingsutbildningen, varav ca 70 procent av lärlingarna fanns inom byggbranschen (Olofsson 2006). I samband med den ekonomiska krisen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> minskade antalet lärlingar markant, 1996 fanns bara 39 stycken i hela landet (SOU 2010:19). Av</P>
<P class="p295 ft9">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8"><NOBR>OECD-länderna</NOBR> är det idag bara Sverige som tillsammans med Japan, Korea och Spanien i praktiken saknar ett lärlingssystem.</P>
<P class="p174 ft8">I den nya gymnasiereformen 2011 introduceras lärlingsutbild- ning på försöksbasis som ett alternativ till den skolförlagda yrkes- utbildningen. Försöksperioden är 1 juli <NOBR>2008–30</NOBR> juni 2011 och minst halva utbildningstiden (1250 poäng) ska vara arbetsplatsför- lagd. Inom ramen för försöksverksamheten står skolan för kärn- ämnesutbildningen och arbetsplatsen för den praktiska delen av undervisningen. Syftet är att ge eleverna en grundläggande yrkes- utbildning med möjlighet att under handledning på en arbetsplats få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet (SFS 2007).</P>
<P class="p48 ft8">Antagningskraven och examensmålen ska vara desamma för lär- lingsutbildningen som för den (i huvudsak) skolbaserade yrkes- utbildningen. Skolverket och de nationella programråden ska ta fram riktlinjer för lärlingsutbildningen. Dessa kan skilja sig åt för lärlingsplatser inom olika yrkesområden. Riktlinjerna anger t.ex. vilka delar av utbildningen som ska vara skolförlagda och vilka delar som ska vara arbetsplatsförlagda samt hur introduktionen till yrkesområdet ska se ut. Programråden ska även ta fram riktlinjer för vilken ersättningen bör vara för de företag som tar emot lär- lingar.</P>
<P class="p68 ft8">Både i försöksverksamheten och i den nationella introduktionen av lärlingsutbildning ska det finnas en möjlighet att utbildningen sker i form av att lärlingen får en anställning på företaget. I för- söksverksamheten har detta dock hittills bara skett i enstaka fall. Tågordningen vid en eventuell anställning bli den att eleven först antas till ett gymnasieprogram och får ett utbildningskontrakt. Först därefter kan lärlingen komma ifråga för en tidsbegränsad anställning som varar så länge som utbildningen pågår. Den lön som lärlingen erhåller kommer skattemässigt att hanteras som vil- ken inkomst som helst med rätt till inkomstrelaterade socialförsäk- ringar. Eftersom lärlingsperioden räknas som utbildning kommer lönen inte att påverka rätten till studiemedel (SOU 2010:19).</P>
<P class="p48 ft8">Under våren 2009 deltog cirka 3600 elever i försöksverksam- heten med lärlingsutbildning. Av dessa hade ungefär 30 procent avbrutit lärlingsstudierna ett år senare. Enligt huvudmännen var en vanlig orsak till avhopp låg studiemotivation hos en del elever (Skolverket 2010c).</P>
<P class="p296 ft9">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td60"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p26 ft24">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft18"><SPAN class="ft18">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft74">Yrkes- och lärlingsutbildning i Norden</SPAN></P>
<P class="p297 ft8">I Sverige, Norge och Finland är studie- och yrkesinriktade gymna- sieutbildningar samlade i en gemensam utbildningsorganisation medan de är separata skolformer i Danmark och Island. Finland har, liksom Sverige, främst skolförlagda yrkesutbildningar medan lärlingsutbildningen dominerar i Danmark och Norge. På Island har både lärlingsutbildningen och yrkesutbildningen i stort en svag ställning, (Olofsson och Panican 2008).</P>
<P class="p14 ft8">I Danmark attraherar lärlingsutbildningen ca 35 procent av grund- skoleeleverna. Under utbildningstiden alternerar eleverna mellan lärlingsjobbet på arbetsplatsen och studier på yrkesskolan, ett upplägg som brukar kallas för <SPAN class="ft11">det duala systemet</SPAN>. Ett problem hos lärlingsutbildningen har varit genomströmningen i utbildningen och man har kunnat konstatera att det är de inledande teoretiska momenten som orsakar avhopp bland många yrkeselever, (Olofsson och Wadensjö 2006). Under utbildningstiden får danska lärlingar en lön som ligger på en nivå som motsvarar ungefär 50 procent av en fullärd arbetares lön (Albaek, 2005). Lärlingsutbild- ningen har dels statlig finansiering, dels finansiering från de arbets- platser som tar emot lärlingarna och slutligen från arbetsgivarkol- lektivet. På arbetsplatsen ska arbetsgivaren betala avtalsenlig lön, vilken dock subventioneras från statligt håll med ungefär 20 pro- cent (SOU 2008:27).</P>
<P class="p298 ft8">Till skillnad från de duala systemen (som varvar praktik och teori) är standardmodellen för yrkesutbildning i Norge den så kal- lade <NOBR><SPAN class="ft11">två+två-modellen</SPAN>.</NOBR> Denna innehåller ett fyraårigt program där de första två åren är skolbaserad utbildning och de efterföljande två åren är arbetsplatsförlagd lärlingsperiod. Yrkesutbildningen i Norge har ökat i omfång sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> och idag väljer ca 58 pro- cent av eleverna att läsa en yrkesutbildning vilket är fler än i de övriga nordiska länderna. I Norge är eleverna liksom i Danmark, anställda och får lön under den arbetsplatsförlagda perioden (SOU 2009:85).</P>
<P class="p184 ft8">I Finland är det drygt en tredjedel av eleverna som väljer att läsa en yrkesutbildning på gymnasiet. Eleverna har minst 20 veckors arbetsplatsförlagd praktik och vanligen utbetalas inte någon lön under praktikperioden (Olofsson och Panican, 2008). Det finns även möjlighet att gå en lärlingsutbildning, men omfattningen är relativt begränsad.</P>
<P class="p299 ft9">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Gymnasieskolan i Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p268 ft8">Sammanfattningsvis framstår den mycket begränsade andelen arbetsplatsbaserad praktik i Sverige som den största skillnaden mellan svenska och övriga nordiska yrkesutbildningar. 15 veckors praktik i Sverige kan jämföras med att ungefär hälften av utbild- ningstiden i Norge och Danmark sker på en arbetsplats. Skillnaden i andelen arbetsplatsförlagd praktik är även stor när Sverige jämförs med många av <NOBR>OECD-länderna</NOBR> (OECD 2010a, b).<SPAN class="ft30">1</SPAN></P>
<P class="p300 ft17"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Se även OECD (2004a,b).</P>
<P class="p301 ft9">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<P class="p0 ft7">3 Arbetsmarknadsinträdet</P>
<P class="p186 ft8">Det här kapitlet belyser övergången mellan skola och arbetsliv i Sverige samt lyfter fram skillnader i den processen mellan Sverige och andra länder. Den litteratur som studerar övergången mellan skola och arbete för ungdomar – <NOBR>school-to-work</NOBR> transitions – bru- kar fokusera på arbetsmarknadsutfallet i åldersintervallet <NOBR>15–24</NOBR> år. Detta är en period då individen utifrån sin specifika utbildning och förmåga utvecklar kompetens för att träda in i arbetslivet. Det bör dock nämnas att övergången från skola till arbetsliv är en process som är svåranalyserad eftersom det är stora skillnader mellan indi- vider när övergången sker. Dessutom är det vanligt att övergången sker gradvis både genom att studier omväxlande varvas med perio- der av arbete och genom att arbete och studier bedrivs parallellt.</P>
<P class="p56 ft27"><SPAN class="ft27">3.1</SPAN><SPAN class="ft28">Ungdomsarbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p302 ft18"><SPAN class="ft18">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Ungdomsarbetslöshet i Sverige och internationellt</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">Sverige är ett av de länder inom OECD som har högst ungdoms- arbetslöshet. Figur 1 visar att arbetslösheten bland ungdomar i åldern <NOBR>15–24</NOBR> år uppgick till ungefär 25 procent 2009 och därmed kom Sverige att rankas på nionde plats bland <NOBR>OECD-länderna.</NOBR></P>
<P class="p303 ft9">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p304 ft32">Figur 1 Arbetslöshet för ungdomar och gruppen <NOBR>25–54</NOBR> år inom OECD- länderna i procent 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td65"><P class="p82 ft75">40</P></TD>
<TD class="tr23 td66"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td67"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td68"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td66"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td71"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td72"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td73"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td71"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td65"><P class="p82 ft75">35</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td66"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr32 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td74"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td65"><P class="p82 ft75">30</P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td74"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td81"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td75"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td77"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td71"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td65"><P class="p82 ft75">25</P></TD>
<TD class="tr32 td74"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr32 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td74"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td81"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td82"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td77"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td71"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td72"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td73"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td65"><P class="p82 ft75">20</P></TD>
<TD class="tr21 td74"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr24 td80"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr21 td82"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td83"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td83"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td84"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td84"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td83"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td83"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td84"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td79"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td85"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td70"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td69"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td66"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr32 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td65"><P class="p82 ft75">15</P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td80"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td85"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td73"><P class="p35 ft75"><NOBR>15-24</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td65"><P class="p82 ft75">10</P></TD>
<TD class="tr31 td74"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr31 td89"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=12 class="tr31 td90"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td79"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td87"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td86"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td69"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td69"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td69"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td70"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td69"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td66"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr36 td71"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td72"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td73"><P class="p35 ft75"><NOBR>25-54</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td65"><P class="p82 ft75">5</P></TD>
<TD class="tr36 td74"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr36 td89"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td83"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td84"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr36 td3"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr31 td93"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td79"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr37 td92"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td87"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td86"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td66"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr22 td71"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr1 td65"><P class="p82 ft75">0</P></TD>
<TD class="tr31 td74"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr31 td89"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td84"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td83"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td71"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td72"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td73"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td79"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td80"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td87"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td86"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td66"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr32 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td78"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td72"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td75"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td77"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td78"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td71"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td72"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td73"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-23px;margin-right:-16px;margin-bottom:23px;" class="p305 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-23px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p305 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-15px;margin-right:-8px;margin-bottom:31px;" class="p305 ft75"><![endif]>Spanien</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-25px;margin-right:-15px;margin-bottom:25px;" class="p306 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-25px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p306 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-17px;margin-right:-7px;margin-bottom:32px;" class="p306 ft75"><![endif]>Estland</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-17px;margin-right:-23px;margin-bottom:17px;" class="p307 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-17px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p307 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-5px;margin-right:-11px;margin-bottom:28px;" class="p307 ft75"><![endif]>Slovakien</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-26px;margin-right:-13px;margin-bottom:26px;" class="p308 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-26px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p308 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-19px;margin-right:-6px;margin-bottom:32px;" class="p308 ft75"><![endif]>Ungern</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-29px;margin-right:-10px;margin-bottom:29px;" class="p309 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-29px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p309 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-24px;margin-right:-5px;margin-bottom:34px;" class="p309 ft75"><![endif]>Irland</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-19px;margin-right:-21px;margin-bottom:19px;" class="p310 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-19px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p310 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-8px;margin-right:-10px;margin-bottom:29px;" class="p310 ft75"><![endif]>Grekland</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-28px;margin-right:-12px;margin-bottom:28px;" class="p311 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-28px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p311 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-22px;margin-right:-6px;margin-bottom:34px;" class="p311 ft75"><![endif]>Italien</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-26px;margin-right:-13px;margin-bottom:26px;" class="p308 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-26px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p308 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-19px;margin-right:-6px;margin-bottom:32px;" class="p308 ft75"><![endif]>Turkiet</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-26px;margin-right:-17px;margin-bottom:26px;" class="p312 ft81"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-26px;margin-right:-2px;margin-bottom:41px;" class="p312 ft81"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-18px;margin-right:-9px;margin-bottom:33px;" class="p312 ft81"><![endif]>Sverige</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-18px;margin-right:-22px;margin-bottom:18px;" class="p313 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-18px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p313 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-7px;margin-right:-11px;margin-bottom:29px;" class="p313 ft75"><![endif]>Frankrike</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-32px;margin-right:-8px;margin-bottom:32px;" class="p314 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-32px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p314 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-28px;margin-right:-4px;margin-bottom:36px;" class="p314 ft75"><![endif]>Chile</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-25px;margin-right:-14px;margin-bottom:25px;" class="p315 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-25px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p315 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-18px;margin-right:-7px;margin-bottom:32px;" class="p315 ft75"><![endif]>Belgien</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-31px;margin-right:-10px;margin-bottom:31px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-31px;margin-right:-1px;margin-bottom:40px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-26px;margin-right:-5px;margin-bottom:35px;" class="p316 ft75"><![endif]>Polen</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-24px;margin-right:-16px;margin-bottom:24px;" class="p317 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-24px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p317 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-16px;margin-right:-8px;margin-bottom:32px;" class="p317 ft75"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-21px;margin-right:-19px;margin-bottom:21px;" class="p318 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-21px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p318 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-11px;margin-right:-9px;margin-bottom:30px;" class="p318 ft75"><![endif]>Portugal</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-37px;margin-bottom:2px;" class="p319 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-2px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p319 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:17px;margin-right:-18px;margin-bottom:20px;" class="p319 ft75"><![endif]>Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-36px;margin-right:-4px;margin-bottom:36px;" class="p320 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-36px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p320 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-34px;margin-right:-2px;margin-bottom:38px;" class="p320 ft75"><![endif]>USA</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-14px;margin-right:-25px;margin-bottom:14px;" class="p321 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-14px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p321 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:26px;" class="p321 ft75"><![endif]>Luxemburg</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-22px;margin-right:-18px;margin-bottom:22px;" class="p322 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-22px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p322 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-13px;margin-right:-9px;margin-bottom:31px;" class="p322 ft75"><![endif]>Tjeckien</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-9px;margin-right:-30px;margin-bottom:9px;" class="p323 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:-9px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p323 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:6px;margin-right:-15px;margin-bottom:24px;" class="p323 ft75"><![endif]>Nya Zeeland</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-28px;margin-right:-12px;margin-bottom:28px;" class="p311 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-28px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p311 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-22px;margin-right:-6px;margin-bottom:34px;" class="p311 ft75"><![endif]>Island</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-24px;margin-right:-15px;margin-bottom:24px;" class="p324 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-24px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p324 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-16px;margin-right:-7px;margin-bottom:31px;" class="p324 ft75"><![endif]>Kanada</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-17px;margin-right:-23px;margin-bottom:17px;" class="p307 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-17px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p307 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-5px;margin-right:-11px;margin-bottom:28px;" class="p307 ft75"><![endif]>Slovenien</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-15px;margin-right:-25px;margin-bottom:15px;" class="p325 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-15px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p325 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-2px;margin-right:-12px;margin-bottom:27px;" class="p325 ft75"><![endif]>Australien</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-19px;margin-right:-20px;margin-bottom:19px;" class="p326 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-19px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p326 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-9px;margin-right:-10px;margin-bottom:29px;" class="p326 ft75"><![endif]>Danmark</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-20px;margin-right:-19px;margin-bottom:20px;" class="p327 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-20px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p327 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-10px;margin-right:-9px;margin-bottom:29px;" class="p327 ft75"><![endif]>Tyskland</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-25px;margin-right:-15px;margin-bottom:25px;" class="p306 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-25px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p306 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-17px;margin-right:-7px;margin-bottom:32px;" class="p306 ft75"><![endif]>Mexico</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-19px;margin-right:-21px;margin-bottom:19px;" class="p310 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-19px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p310 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-8px;margin-right:-10px;margin-bottom:29px;" class="p310 ft75"><![endif]>Österrike</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-30px;margin-right:-9px;margin-bottom:30px;" class="p328 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-30px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p328 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-25px;margin-right:-4px;margin-bottom:34px;" class="p328 ft75"><![endif]>Korea</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-30px;margin-right:-9px;margin-bottom:30px;" class="p328 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-30px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p328 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-25px;margin-right:-4px;margin-bottom:34px;" class="p328 ft75"><![endif]>Norge</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-30px;margin-right:-10px;margin-bottom:30px;" class="p329 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-30px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p329 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-25px;margin-right:-5px;margin-bottom:35px;" class="p329 ft75"><![endif]>Japan</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-23px;margin-right:-17px;margin-bottom:23px;" class="p330 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-23px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p330 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-14px;margin-right:-8px;margin-bottom:31px;" class="p330 ft75"><![endif]>Schweiz</P></TD>
<TD class="tr39 td94"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p331 ft82"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-44px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:44px;" class="p331 ft82"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:22px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="p331 ft82"><![endif]>Nederländerna</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft38">Källa: OECD, Stat Extract</P>
<P class="p332 ft8">Arbetslösheten är känslig för konjunkturförändringar och olika länder kan befinna sig i olika konjunkturlägen vid en given tid- punkt. Ett sätt att rensa bort sådan konjunkturvariation är att stu- dera ungdomsarbetslösheten i förhållande till arbetslösheten för vuxna. I figur 2 visas därför arbetslösheten för ungdomar i åldern <NOBR>15–24</NOBR> år dividerat med arbetslösheten för vuxna i åldern <NOBR>25–54</NOBR> år.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr26 td26"><P class="p333 ft32">Figur 2</P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr26 td95"><P class="p334 ft35">Ungdomsarbetslöshet relativt gruppen <NOBR>25–54</NOBR> år, inom OECD-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p334 ft83">länderna 2009</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td26"><P class="p335 ft75">4,5</P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td26"><P class="p335 ft75">4</P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p335 ft75">3,5</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p335 ft75">3</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p335 ft75">2,5</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td26"><P class="p335 ft75">2</P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p335 ft75">1,5</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p335 ft75">1</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><P class="p335 ft75">0,5</P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td26"><P class="p335 ft75">0</P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-31px;margin-right:-29px;margin-bottom:31px;" class="p336 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:-31px;margin-right:-1px;margin-bottom:59px;" class="p336 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-17px;margin-right:-15px;margin-bottom:45px;" class="p336 ft75"><![endif]>Norge</P></TD>
<TD class="tr26 td96"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-20px;margin-right:-9px;margin-bottom:20px;" class="p337 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-20px;margin-right:0px;margin-bottom:29px;" class="p337 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-15px;margin-right:-4px;margin-bottom:24px;" class="p337 ft75"><![endif]>USA Turkiet Japan Tyskland</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td26"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:29px;margin-top:-14px;margin-right:-55px;margin-bottom:14px;" class="p338 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:3px;margin-top:-14px;margin-right:-29px;margin-bottom:40px;" class="p338 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:16px;margin-top:-1px;margin-right:-42px;margin-bottom:27px;" class="p338 ft75"><![endif]>Luxemburg</P></TD>
<TD class="tr11 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-26px;margin-right:-14px;margin-bottom:26px;" class="p339 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-26px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p339 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-19px;margin-right:-7px;margin-bottom:33px;" class="p339 ft75"><![endif]>Sverige</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-9px;margin-right:-32px;margin-bottom:9px;" class="p340 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-9px;margin-right:0px;margin-bottom:41px;" class="p340 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:7px;margin-right:-16px;margin-bottom:25px;" class="p340 ft75"><![endif]>Nya Zeeland</P></TD>
<TD class="tr11 td96"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:24px;margin-top:-1px;margin-right:-18px;margin-bottom:1px;" class="p341 ft84"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:30px;margin-top:-1px;margin-right:-24px;margin-bottom:-5px;" class="p341 ft84"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:27px;margin-top:-4px;margin-right:-21px;margin-bottom:-2px;" class="p341 ft84"><![endif]>Italien Belgien Storbritannien Finland Polen Frankrike Ungern</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-20px;margin-right:-23px;margin-bottom:20px;" class="p313 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-20px;margin-right:-1px;margin-bottom:42px;" class="p313 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-9px;margin-right:-12px;margin-bottom:31px;" class="p313 ft75"><![endif]>Grekland</P></TD>
<TD class="tr11 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-23px;margin-right:-19px;margin-bottom:23px;" class="p342 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-23px;margin-right:-1px;margin-bottom:41px;" class="p342 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-14px;margin-right:-10px;margin-bottom:32px;" class="p342 ft75"><![endif]>Tjeckien</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:127px;margin-bottom:0px;" class="p343 ft85"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:131px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:-129px;" class="p343 ft85"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:67px;margin-top:-65px;margin-right:62px;margin-bottom:-64px;" class="p343 ft85"><![endif]>Korea Chile Island Australien Slovenien Slovakien Irland Österrike Mexico Nederländerna Spanien Schweiz Portugal Kanada Danmark Estland</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft38">Källa: OECD, Stat Extract</P>
<P class="p267 ft9">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">Figur 2 visar att ungdomsarbetslösheten är mer än dubbelt så hög som arbetslösheten bland vuxna i alla <NOBR>OECD-länder</NOBR> utom Japan och Tyskland. Det framgår också att Sverige de facto har den näst högsta relativa ungdomsarbetslösheten (efter Luxemburg) av de inkluderade länderna. I de flesta fall har länder med låg eller genomsnittlig total arbetslöshet också låg eller genomsnittlig ung- domsarbetslöshet. Detta mönster gäller dock inte för Sverige, där den totala arbetslösheten under 2009 var nära genomsnittet, och relationen mellan den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslös- heten får därmed sägas vara ovanlig. Något som inte framgår av figuren men som också kan nämnas är att ungdomars relativa posi- tion gentemot vuxna har försämrats sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> i två tredje- delar av alla <NOBR>OECD-länderna</NOBR> (Quintini och Martin 2007).</P>
<P class="p172 ft8">I underlaget till figur 1 och 2 ingår även heltidsstuderande som sökt och kunnat ta arbete. Den definition av arbetslöshet som SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) baserar sig på ändrades i Sverige under 2007 som en anpassning till internationella definitio- ner. Ändringen innebar att arbetslösa studenter som söker arbete definieras som arbetslösa, till skillnad från före ändringen då de inte ingick i arbetskraften.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Numera överrensstämmer den svenska stati- stiken med <NOBR>ILO-definitionen</NOBR> av arbetslöshet som sedan länge använts av OECD och EU och många andra länder.</P>
<P class="p172 ft8">En fördel med <NOBR>ILO-definitionen</NOBR> är att arbetslöshetsstatistiken inkluderar fler arbetslösa ungdomar än den gamla definitionen av arbetslöshet. T.ex. framstår det som önskvärt att ungdomar som väljer att studera på grund av att de inte lyckas hitta ett jobb ingår i arbetslöshetsstatistiken. Samtidigt kan det faktum att heltidsstude- rande som söker arbete räknas som arbetslösa i åtminstone ett avseende försvåra jämförelsen av ungdomsarbetslöshet mellan län- der. Orsaken är att andelen studerande och deras benägenhet att söka jobb under studietiden kan skilja sig åt mellan olika länder. Ytterligare en dimension när det gäller hur vi ska tolka arbetslös- hetsstatistiken handlar om hur de arbetslösa studenterna själva ser på sin situation. SCB har ställt frågan om arbetslösa ungdomar som bedriver heltidsstudier i huvudsak betraktar sig själva som stude- rande eller arbetssökande (SCB 2009). Ungefär 41 procent av ung- domarna mellan <NOBR>15–24</NOBR> år betraktade sig själva som studerande,</P>
<P class="p344 ft54"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>Noterbart är också att sättet att samla in statistiken ändrades år 2005 då personer som väntar på jobb som börjar inom 3 månader (tidigare 1 månad) började räknas som arbetslösa. Detta gjorde framförallt att antalet studenter som räknas som arbetslösa är högre från och med år 2005.</P>
<P class="p345 ft9">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">medan den resterande delen i huvudsak betraktade sig som arbets- sökande. En rimlig tolkning av det är att drygt hälften av de arbets- lösa studenterna i praktiken står till arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p346 ft32">Figur 3 Den relativa ungdomsarbetslösheten enligt den officiella resp. den gamla definitionen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr14 td101"><P class="p26 ft75">Gammal definition</P></TD>
<TD class="tr14 td102"><P class="p26 ft75">Officiell definition</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr33 td103"><P class="p347 ft75">4,5</P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><P class="p347 ft75">4</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td103"><P class="p347 ft75">3,5</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td103"><P class="p347 ft75">3</P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td103"><P class="p347 ft75">2,5</P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td103"><P class="p347 ft75">2</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td103"><P class="p347 ft75">1,5</P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td103"><P class="p347 ft75">1</P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td103"><P class="p347 ft75">0,5</P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td103"><P class="p347 ft75">0</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td103"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:25px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:20px;margin-top:5px;margin-right:-29px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1970</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1972</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1974</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1976</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1978</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1980</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:5px;margin-right:-12px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1982</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1984</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1986</P></TD>
<TD class="tr4 td104"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p348 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:-1px;" class="p348 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:13px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p348 ft75"><![endif]>1988</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p349 ft82"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p349 ft82"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p349 ft82"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:5px;margin-right:-12px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:5px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=10 class="tr41 td105"><P class="p35 ft36">Källa: Egna beräkningar baserade på Nordström Skans (2009)</P></TD>
<TD class="tr41 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft8">För att få en uppfattning om hur definitionsändringen har påverkat arbetslöshetsstatistiken är det motiverat att jämföra utvecklingen av ungdomsarbetslösheten över tid med och utan gruppen av arbets- lösa studenter. Figur 3 visar utvecklingen av den relativa ungdoms- arbetslösheten i Sverige enligt den nuvarande officiella ILO- definitionen respektive den gamla definitionen (där arbetslösa studenter är borträknade.) Nivån på den relativa ungdomsarbets- lösheten enligt den gamla definitionen understiger nivån enligt <NOBR>ILO-definitionen</NOBR> för de flesta åren, men utvecklingen kan inte sägas skilja sig markant från denna.</P>
<P class="p351 ft9">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr10 td106"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr10 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p35 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td28"><P class="p26 ft32">Figur 4</P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=18 class="tr18 td110"><P class="p352 ft35">Arbetslöshet i olika åldersgrupper, <NOBR>1990–2010</NOBR> i procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td28"><P class="p335 ft75">35</P></TD>
<TD class="tr34 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td109"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td28"><P class="p335 ft75">30</P></TD>
<TD class="tr25 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td109"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td28"><P class="p335 ft75">25</P></TD>
<TD class="tr25 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td109"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td109"><P class="p353 ft75"><NOBR>15-19</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td28"><P class="p335 ft75">20</P></TD>
<TD class="tr14 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td109"><P class="p353 ft75"><NOBR>20-24</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td28"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td108"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td107"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td109"><P class="p353 ft75"><NOBR>25-29</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td28"><P class="p335 ft75">15</P></TD>
<TD class="tr32 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td109"><P class="p353 ft75"><NOBR>30-34</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td28"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p353 ft75"><NOBR>35-44</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td28"><P class="p335 ft75">10</P></TD>
<TD class="tr14 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td109"><P class="p353 ft75"><NOBR>45-54</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td28"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td28"><P class="p335 ft75">5</P></TD>
<TD class="tr13 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td28"><P class="p335 ft75">0</P></TD>
<TD class="tr25 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td109"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:21px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p354 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:2px;" class="p354 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:20px;margin-top:1px;margin-right:-22px;margin-bottom:1px;" class="p354 ft75"><![endif]>1990</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p349 ft82"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p349 ft82"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p349 ft82"><![endif]>1991</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1992</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1993</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p355 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p355 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:3px;margin-right:-13px;margin-bottom:3px;" class="p355 ft75"><![endif]>1994</P></TD>
<TD class="tr4 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1995</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1996</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1997</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1998</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>1999</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2001</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2002</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2003</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2004</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2005</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2006</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2007</P></TD>
<TD class="tr4 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2008</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p316 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p316 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p316 ft75"><![endif]>2009</P></TD>
<TD class="tr4 td109"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:109px;margin-bottom:0px;" class="p356 ft75"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:127px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:-118px;" class="p356 ft75"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:68px;margin-top:-59px;margin-right:50px;margin-bottom:-59px;" class="p356 ft75"><![endif]>2010</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft38">Källa: OECD, Stat Extract</P>
<P class="p73 ft8">Figur 4 visar nivån på arbetslösheten över tid och fördelat över olika åldersgrupper. Ungdomar är arbetslösa i högre utsträckning än äldre och allra högst är arbetslösheten i åldersgruppen <NOBR>15–19</NOBR> år, dvs. under den period då de flesta ungdomar lämnar gymnasiet. Här kan vi även se att det har skett en markant ökning i arbetslös- het i den yngsta gruppen sedan millennieskiftet.<SPAN class="ft30">3</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">I internationella studier har man kunnat visa att elever med oav- slutade gymnasiestudier löper en påtagligt större risk för arbetslös- het än andra ungdomar. I genomsnitt är risken för arbetslöshet ungefär 7 procent högre för elever som avbrutit sina gymnasiestu- dier, (OECD 2008a). En översikt från OECD (2006) belyser arbetsmarknadsinträdet för ungdomar inom <NOBR>OECD-länderna</NOBR> och identifierar två (delvis överlappande) grupper av ungdomar med särskilt stora problem att hitta ett varaktigt arbete efter att ha läm- nat skolan. Den ena gruppen består av bristfälligt integrerade och nyanlända utrikesfödda ungdomar (”poorly integrated new entrants”) medan den andra utgörs av ungdomar som på olika sätt har halkat efter (”youth left behind”). Den senare gruppen består främst av ungdomar med oavslutade gymnasiestudier och/eller har</P>
<P class="p357 ft17"><SPAN class="ft31">3 </SPAN>Figuren är dock delvis missvisande vad gäller utvecklingen kring år 2005 då de som väntar på arbete som börjar efter 3 månader (istället för 1 månad) började räknas med i arbets- löshetsstatistiken.</P>
<P class="p358 ft9">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">invandrarbakgrund och kan approximeras av antalet inaktiva ung- domar, dvs. som varken är anställda eller i utbildning. Figur 5 visar andel inaktiva ungdomar per <NOBR>1-års</NOBR> åldersintervall bland <NOBR>15–29</NOBR> åringar för några utvalda länder.</P>
<P class="p359 ft9">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB388/GYB388125x1.jpg" style="width:499px;height:655px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft32">Figur 5 Andel unga i utbildning, sysselsatta eller inaktiva, i procent 2006</P>
<P class="p361 ft38">Källa: OECD, Stat Extract.</P>
<P class="p287 ft9">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">De inaktiva ungdomarna som varken arbetar eller är i utbildning illustreras av ytan högst upp i figuren för respektive land. I Sverige är inaktivitet bland ungdomar vanligast i övre tonåren, d.v.s. vid åldern då de flesta avslutat gymnasiet, medan inaktiviteten fördelas jämnare över olika åldrar i de övriga länderna. Noterbart är också att i de flesta länderna avtar storleken på andelen som befinner sig i utbildning med åldern hos ungdomarna. Detta gäller dock inte för Sverige och Danmark där vi kan se att det finns fler <NOBR>23-åringar</NOBR> som studerar än vad det finns <NOBR>20-åringar</NOBR> som gör det. Det beror på att många unga i Norden väljer att senarelägga sina högskolestudier.</P>
<P class="p170 ft18"><SPAN class="ft18">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Arbetslöshetens varaktighet</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Arbetslösheten bland unga utgörs i stor utsträckning av korta arbetslöshetsperioder. Det innebär att det finns ett inflödespro- blem snarare än att ungdomarna fastnar i långvarig arbetslöshet. Längden på arbetslöshetsperioderna ökar tydligt med åldern. Under första kvartalet 2009 var 42 procent av de arbetslösa ung- domarna arbetslösa fyra veckor eller mindre medan motsvarande andel var 19 procent för personer i åldern <NOBR>25–54</NOBR> år och 11 procent för personer i åldern <NOBR>55–64</NOBR> år, (SCB 2009). Ungdomars arbetslös- hetsperioder är kortare än äldres även i termer av registrerad arbetslöshet, d.v.s. andelen unga som är inskrivna vid arbetsför- medlingen.</P>
<P class="p68 ft8">Frågan är om ungdomsarbetslösheten därmed ska uppfattas som relativt harmlös i och med att perioderna är korta? Under de senaste 15 åren har antalet tillfälliga anställningar ökat markant i Sverige, särskilt bland ungdomar. Om de korta arbetslöshetsperio- derna i huvudsak avbryts av korta tillfälliga anställningar så kan det tyda på ett allvarligare underliggande problem. Dessutom har ung- domar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet visat sig ha en högre risk för arbetslöshet även senare i livet. Den ökade risken kvarstår åtminstone under en femårsperiod (Nordström Skans 2005). Då arbetslöshet bland unga oftast förekommer i kortare perioder innebär det på motsvarande sätt att en relativt liten andel av ungdomarna är långtidsarbetslösa. Det betyder förstås inte att långtidsarbetslöshet inte förekommer bland unga eller att det inte ska tas på allvar. OECD (2008a) visar att de grupper som har mest problem med långa arbetslöshetstider är de som har dåliga studie-</P>
<P class="p362 ft9">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">resultat bakom sig. Dessa grupper är därmed särskilt utsatta och i behov av stöd för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p15 ft8">Sammanfattningsvis har vi fått en bild av att den svenska ung- domsarbetslösheten är hög i ett internationellt perspektiv. Arbets- lösheten bland ungdomar relativt vuxna har stigit trendmässigt sedan millennieskiftet och i sådan utsträckning att Sverige ligger i topp bland <NOBR>OECD-länderna.</NOBR> Det faktum att en så stor del av ung- domars inaktivitet infaller direkt efter gymnasiet tyder på att det finns problem med övergången mellan skola och arbetsliv. Forsk- ningen pekar dessutom på att ungdomar som misslyckats med sina gymnasiestudier tillhör den grupp som i framtiden kan förväntas få mest problem på arbetsmarknaden i form av långa arbetslöshets- tider.</P>
<P class="p363 ft65"><SPAN class="ft27">3.2</SPAN><SPAN class="ft86">Övergången från skola till arbetsliv i Sverige och internationellt</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">Ungdomars inträde på arbetsmarknaden sker allt senare i livet. Delvis beror det på att många befinner sig längre tid inom utbild- ningssystemet än tidigare och delvis på att fler studenter senareläg- ger sin högskoleutbildning (se Bilaga 3 till långtidsutredningen 2011). Dessutom tar det allt längre tid att komma in på arbets- marknaden efter avslutad utbildning (Åslund m.fl. 2006). Forsk- ningen visar också att ett misslyckat inträde på arbetsmarknaden kan ha negativ inverkan på inkomsten även på längre sikt (Nordström Skans 2005, Åslund och Rooth 2007). Åslund m.fl. (2006) beskriver problemet med genomströmning som att många mindre studiemotiverade elever förr om åren gick direkt ut på arbetsmarknaden medan denna elevgrupp idag ägnar tid åt gymna- siestudier som de inte fullföljer. Elever som hoppat av gymnasiet lyckas i allmänhet sämre på arbetsmarknaden, bland annat utgör de den grupp som har de längsta arbetslöshetsperioderna. Nedan diskuteras i mer detalj skolans roll som bestämningsfaktor av ung- domsarbetslösheten, men det kan vara värt att först nämna något om andra förklaringar till att ungdomar, generellt sett, är arbetslösa mer än vuxna, samt diskutera möjliga skäl till att problemet tycks vara mer utbrett i Sverige.</P>
<P class="p364 ft9">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft18"><SPAN class="ft18">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft74">Varför är arbetslösheten högre bland ungdomar – faktorer utanför skolan</SPAN></P>
<P class="p366 ft8">En vanlig förklaring till att ungdomar i alla länder betydligt oftare är arbetslösa än vuxna är att ungdomarna oftare är friktionsarbets- lösa, dvs. befinner sig mellan studier och arbete eller mellan två arbeten. Det kan ta tid innan studenter hittar sitt första arbete efter avslutad utbildning, och ungdomarna kan därefter av olika anled- ningar vara mer rörliga än äldre. Som visas i Bilaga 3 till Långtids- utredningen 2011 så tycks svenska ungdomar i större utsträckning än ungdomar i andra länder varva studier och utbildning (framför- allt genom långa uppehåll) vilket kan bidra till en relativt sett om- fattande friktionsarbetslöshet.</P>
<P class="p50 ft8">En annan förklaring är att ungdomar kan förväntas vara mindre produktiva på arbetsmarknaden just för att de är unga och saknar arbetslivserfarenhet. Om inte lönen anpassas nedåt kommer det leda till att många arbetsgivare väljer bort unga i anställningspro- cessen. Den främsta anledningen till att löneivåerna för ungdomar kan vara högre än deras produktivitet är om de institutionellt bestämda lägstalönerna är för höga. De svenska lägstalönerna bestäms i avtal och de bedöms ofta som höga i ett internationellt perspektiv (Skedinger 2007). Dessutom har antalet personer som täcks av lägstalönerna ökat över tid, särskilt i de servicebranscher där många ungdomar arbetar. Ungdomar som söker en första anställning möter därmed en arbetsmarknad med höga ingångs- löner vilket kan riskera att försvåra inträdet på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p95 ft8">Även anställningsskyddets utformning kan spela en roll för ung- domars möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden (se kommande bilaga till långtidsutredningen 2011 om anställningsskyddet). Forskningen tyder på att ett striktare anställningsskydd miss- gynnar de inträdande grupperna. Ett striktare regelverk tenderar att minska dynamiken på arbetsmarknaden och därmed skapa färre ingångar för ungdomar. Dessutom tycks konstruktioner som inne- bär stora skillnader i skydd för tillsvidareanställda och tillfälligt anställda bidra till att ungdomar har svårt att få tillgång till tills- vidareanställningar, något som kan skapa frekventa övergångar mellan tillfälliga anställningar och arbetslöshet. Det svenska regel- verket utmärker sig i just detta avseende, d.v.s. det gör den största skillnaden mellan tillsvidareanställningar och tillfälliga anställningar i hela OECD. Kombinationen av höga minimilöner och starkt anställningsskydd för tillsvidareanställningar kan även i sig tänkas</P>
<P class="p367 ft9">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">förvärra situationen för unga på arbetsmarknaden. Orsaken är att unga som söker sig till arbetsmarknaden för första gången och därmed inte tidigare har kunnat visa sin produktivitet troligen innebär ett större risktagande i en anställningsprocess, bland annat eftersom kostnaden för en felrekrytering ökar (se t.ex. Skedinger, 2008).</P>
<P class="p368 ft8">Även OECD (2010a) lyfter fram betydelsen av tillfälliga anställ- ningar när det gäller ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Före- komsten av tidsbegränsade anställningskontrakt bland ungdomar mellan <NOBR>15–24</NOBR> år har ökat med nära 5 procentenheter inom OECD- länderna sedan 1998. Det är även stora länderskillnader när det gäller hur vanligt det är med tillfälliga kontrakt. Minst hälften av de anställda ungdomarna i Sverige, Frankrike, Tyskland, Spanien och Portugal har tillfälliga anställningar, medan siffran är ungefär 20 procent i Storbritannien, Ungern och Tjeckien. För många ung- domar kan de tillfälliga jobben leda till mer varaktiga anställningar. Anställningssannolikheten är högre för de ungdomar som haft ett tillfälligt jobb än för de som var arbetslösa föregående period (OECD 2010). Cockx och Picchio (2009) finner att korta anställ- ningar fungerar som språngbräda till mer varaktiga anställningar för arbetslösa ungdomar som hoppat av gymnasiet i Belgien. Men i andra länder verkar tillfälliga anställningar mer sällan leda till var- aktig sysselsättning, t.ex. i Spanien (Quintini och Martin 2007).</P>
<P class="p369 ft18"><SPAN class="ft18">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft74">Avhopp från gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">Andelen elever som slutar direkt efter grundskolan eller hoppar av gymnasiet har ökat på senare år och uppgår nu till ungefär en fem- tedel av varje årskull (Åslund m.fl. 2006). Elever som avbryter gymnasiestudierna i förtid brukar i svenska registerdata definieras som antalet personer mellan <NOBR>16–19</NOBR> år som lämnar gymnasiet utan att ha avslutat sin utbildning (OECD 2008a). Figur 6 visar andelen elever i en ålderskohort som fullföljt sina gymnasiestudier inom <NOBR>OECD-länderna.</NOBR> Andelen som fullföljt gymnasiestudierna ligger i Sverige under <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> som är 84 procent.</P>
<P class="p370 ft9">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p371 ft32">Figur 6 Genomströmningen av elever på utbildningar motsvarande gymnasieskolan inom <NOBR>OECD-länderna</NOBR> 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr16 td111"><P class="p372 ft87">100</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td111"><P class="p372 ft87">90</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td111"><P class="p372 ft87">80</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td111"><P class="p372 ft87">70</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td111"><P class="p372 ft87">60</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td111"><P class="p372 ft87">50</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td111"><P class="p372 ft87">40</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td111"><P class="p372 ft87">30</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td111"><P class="p372 ft87">20</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td111"><P class="p372 ft87">10</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td111"><P class="p372 ft87">0</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-37px;margin-right:-26px;margin-bottom:37px;" class="p373 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-26px;margin-top:-37px;margin-right:0px;margin-bottom:63px;" class="p373 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-24px;margin-right:-13px;margin-bottom:50px;" class="p373 ft87"><![endif]>Norge</P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-31px;margin-right:-33px;margin-bottom:31px;" class="p374 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-33px;margin-top:-31px;margin-right:0px;margin-bottom:64px;" class="p374 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-14px;margin-right:-16px;margin-bottom:47px;" class="p374 ft87"><![endif]>Ungern</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-45px;margin-right:-17px;margin-bottom:45px;" class="p375 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-45px;margin-right:0px;margin-bottom:62px;" class="p375 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-36px;margin-right:-8px;margin-bottom:53px;" class="p375 ft87"><![endif]>USA</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-11px;margin-right:-53px;margin-bottom:11px;" class="p376 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-53px;margin-top:-11px;margin-right:0px;margin-bottom:64px;" class="p376 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:16px;margin-right:-26px;margin-bottom:37px;" class="p376 ft87"><![endif]>Luxembourg</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td111"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:26px;margin-top:-24px;margin-right:-48px;margin-bottom:24px;" class="p377 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:4px;margin-top:-24px;margin-right:-26px;margin-bottom:46px;" class="p377 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:15px;margin-top:-13px;margin-right:-37px;margin-bottom:35px;" class="p377 ft87"><![endif]>Tyskland</P></TD>
<TD class="tr43 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-29px;margin-right:-18px;margin-bottom:29px;" class="p378 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-29px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p378 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-20px;margin-right:-9px;margin-bottom:38px;" class="p378 ft87"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr43 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-23px;margin-right:-24px;margin-bottom:23px;" class="p379 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-23px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p379 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-11px;margin-right:-12px;margin-bottom:35px;" class="p379 ft87"><![endif]>Grekland</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-37px;margin-right:-11px;margin-bottom:37px;" class="p380 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-37px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p380 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-31px;margin-right:-5px;margin-bottom:42px;" class="p380 ft87"><![endif]>Japan</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-37px;margin-right:-11px;margin-bottom:37px;" class="p380 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-37px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p380 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-31px;margin-right:-5px;margin-bottom:42px;" class="p380 ft87"><![endif]>Korea</P></TD>
<TD class="tr43 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-35px;margin-right:-11px;margin-bottom:35px;" class="p381 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-35px;margin-right:0px;margin-bottom:46px;" class="p381 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-29px;margin-right:-5px;margin-bottom:40px;" class="p381 ft87"><![endif]>Irland</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-28px;margin-right:-20px;margin-bottom:28px;" class="p382 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-28px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p382 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-18px;margin-right:-10px;margin-bottom:38px;" class="p382 ft87"><![endif]>Schweiz</P></TD>
<TD class="tr43 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-47px;margin-bottom:0px;" class="p383 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-47px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p383 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-24px;margin-top:24px;margin-right:-23px;margin-bottom:23px;" class="p383 ft87"><![endif]>Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-27px;margin-right:-21px;margin-bottom:27px;" class="p384 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-27px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p384 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-16px;margin-right:-10px;margin-bottom:37px;" class="p384 ft87"><![endif]>Tjeckien</P></TD>
<TD class="tr43 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-34px;margin-right:-12px;margin-bottom:34px;" class="p385 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-34px;margin-right:0px;margin-bottom:46px;" class="p385 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-28px;margin-right:-6px;margin-bottom:40px;" class="p385 ft87"><![endif]>Island</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-23px;margin-right:-25px;margin-bottom:23px;" class="p386 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-23px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p386 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-10px;margin-right:-12px;margin-bottom:35px;" class="p386 ft87"><![endif]>Danmark</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-34px;margin-right:-14px;margin-bottom:34px;" class="p387 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-34px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p387 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-27px;margin-right:-7px;margin-bottom:41px;" class="p387 ft87"><![endif]>Italien</P></TD>
<TD class="tr43 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-21px;margin-right:-27px;margin-bottom:21px;" class="p373 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-21px;margin-right:-1px;margin-bottom:47px;" class="p373 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-8px;margin-right:-14px;margin-bottom:34px;" class="p373 ft88"><![endif]>Slovakien</P></TD>
<TD class="tr43 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-37px;margin-right:-10px;margin-bottom:37px;" class="p388 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-37px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p388 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-32px;margin-right:-5px;margin-bottom:42px;" class="p388 ft87"><![endif]>Polen</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-29px;margin-right:-19px;margin-bottom:29px;" class="p389 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-29px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p389 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-19px;margin-right:-9px;margin-bottom:38px;" class="p389 ft87"><![endif]>Kanada</P></TD>
<TD class="tr43 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-9px;margin-right:-38px;margin-bottom:9px;" class="p390 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-38px;margin-top:-9px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p390 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:10px;margin-right:-19px;margin-bottom:28px;" class="p390 ft87"><![endif]>Nya Zealand</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-28px;margin-right:-20px;margin-bottom:28px;" class="p382 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-28px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p382 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-18px;margin-right:-10px;margin-bottom:38px;" class="p382 ft87"><![endif]>Spanien</P></TD>
<TD class="tr43 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-31px;margin-right:-16px;margin-bottom:31px;" class="p391 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-31px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p391 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-23px;margin-right:-8px;margin-bottom:39px;" class="p391 ft87"><![endif]>Sverige</P></TD>
<TD class="tr43 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-25px;margin-right:-22px;margin-bottom:25px;" class="p392 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-25px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p392 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-14px;margin-right:-11px;margin-bottom:36px;" class="p392 ft87"><![endif]>Portugal</P></TD>
<TD class="tr43 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-32px;margin-right:-16px;margin-bottom:32px;" class="p393 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-32px;margin-right:0px;margin-bottom:48px;" class="p393 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-24px;margin-right:-8px;margin-bottom:40px;" class="p393 ft87"><![endif]>Turkiet</P></TD>
<TD class="tr43 td25"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-31px;margin-right:-23px;margin-bottom:31px;" class="p394 ft89"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-31px;margin-right:0px;margin-bottom:54px;" class="p394 ft89"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-19px;margin-right:-11px;margin-bottom:42px;" class="p394 ft89"><![endif]>Mexico</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft38">Källa: OECD, Stat Extract</P>
<P class="p350 ft8">I tabell 3.1 visas att 81,7 procent av de elever som påbörjade ett nationellt program i Sverige under perioden <NOBR>1997–2001</NOBR> hade full- följt studierna och fått ett slutbetyg inom fyra år. De studieför- beredande inriktningarna (naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och teknisk inriktning) ligger i topp, där <NOBR>84–91</NOBR> procent av eleverna fullföljde studierna inom fyra år medan flera av de yrkesinriktade utbildningarna ligger betydligt lägre, som t.ex. industriprogrammet och fordonsprogrammet, där andelen var 63 respektive 68 procent. Hantverksprogrammet och mediaprogrammet ligger å andra sidan strax över genomsnittet. Kvinnor fullföljer sina studier i något högre utsträckning än män medan elever med utländsk bakgrund gör det i lägre utsträckning. På vissa av yrkesprogrammen, som industriprogrammet, är skillnaden särskilt stor, medan elever med utländsk bakgrund fullföljer t.ex. studier på det naturvetenskapliga programmet i nästan lika stor utsträckning som genomsnittseleven, (Skolverket 2007a).</P>
<P class="p395 ft9">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft32">Tabell 3.1 Antal elever som påbörjade gymnasiet under <NOBR>1997–2001</NOBR> som fullföljt studierna inom fyra år, i procent. (Ungefärlig procentandel elever på varje utbildning inom parantes)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft35">Totalt</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p398 ft38">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">Elever med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td116"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td119"><P class="p399 ft33">utländsk bakgrund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td113"><P class="p334 ft32">Alla nationella program</P></TD>
<TD class="tr16 td20"><P class="p397 ft38">81,7</P></TD>
<TD class="tr16 td114"><P class="p398 ft38">83,7</P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p399 ft38">74,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Barn och fritid (7%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">72,4</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p398 ft38">74,5</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">62,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><P class="p334 ft32">Bygg (2%)</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p397 ft38">79,6</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p398 ft38">81,9</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p399 ft38">68,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">El (8%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">79,7</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p398 ft38">74,6</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">72,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><P class="p334 ft32">Energi (1%)</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p397 ft38">75,8</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p398 ft38">92,9</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p399 ft38">68,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Estetiska programmet (8%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">78,4</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p398 ft38">80,4</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">73,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Fordon (4%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">67,8</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p400 ft38">60,6</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">57,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><P class="p334 ft35">Handel och administration (7%)</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p397 ft38">74,3</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p398 ft38">76,2</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p399 ft38">63,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Hantverk (3%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">82,5</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p398 ft38">85,0</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">80,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Hotell- och restaurang (6%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">74,0</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p400 ft38">76,0</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">62,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><P class="p334 ft32">Industri (2%)</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p397 ft38">63,3</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p400 ft38">61,3</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p399 ft38">45,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Livsmedel (1%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">70,8</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p398 ft38">73,6</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">72,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Media (7%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">83,0</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p400 ft38">86,0</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">73,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><P class="p334 ft32">Naturbruk (5%)</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p397 ft38">77,4</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p398 ft38">76,7</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p399 ft38">59,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Naturvetenskap (7,5%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">91,4</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p400 ft38">93,2</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">86,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p334 ft32">Omvårdnad (3%)</P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p397 ft38">71,7</P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p398 ft38">73,1</P></TD>
<TD class="tr26 td115"><P class="p399 ft38">64,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td113"><P class="p334 ft32">Samhällsvetenskap (22%)</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p397 ft38">85,7</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p398 ft38">87,6</P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p399 ft38">76,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td116"><P class="p334 ft32">Teknisk gren (5%)</P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p397 ft38">83,7</P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p398 ft38">84,0</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p399 ft38">76,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft38">Källa: Skolverket (2007).</P>
<P class="p402 ft8">Elever med avbrutna gymnasiestudier är en relativt heterogen grupp. Vanligen ingår både elever som saknar enstaka kurspoäng och de som avbrutit studierna tidigt i utbildningen i definitionen. Ungefär en fjärdedel av studenterna som hoppar av gör det under det första läsåret på gymnasiet, medan 60 procent hoppar av under det tredje läsåret. Elever som går utbildningar med en överrepre- sentation av motsatta könet tenderar att hoppa av utbildningen i större utsträckning än andra, liksom elever som läser på det indivi- duella programmet (Skolverket 2007b).</P>
<P class="p403 ft18"><SPAN class="ft18">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft74">Faktorer som kan påverka risken för avhopp</SPAN></P>
<P class="p404 ft8">En markant förändring i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> är ökningen av andelen elever som saknar godkända slutbetyg. Som vi såg i avsnitt två, innebar gymnasiereformen 1991 bland annat att det tidigare</P>
<P class="p405 ft9">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">relativa betygssystemet ersattes med ett s.k. mål- och kunskaps- relaterat system med fyra nivåer. Därmed kom betygen att sättas utifrån specifika mål utstakade i kursplanen istället för att relateras till andra elevers resultat.</P>
<P class="p47 ft8">Minskningen i genomströmning har kopplats till när det mål- relaterade betygssystemet infördes, något som främst påverkar ele- ver födda 1978 och senare (Björklund m.fl. 2010). För elever födda 1976 var genomströmningen på gymnasiet 86 procent för både män och kvinnor. Därefter föll genomströmningen kraftigt i och med att det nya betygssystemet infördes. För elever födda 1982 hade den fallit till 69 procent för män och 75 procent för kvinnor. Benä- genheten att fullfölja gymnasiestudierna har avtagit mest för elever som har låga grundskolebetyg, något som gäller både på yrkes- inriktade och studieförberedande utbildningar. Allra störst är ned- gången dock bland elever som läser yrkesutbildningar. Andelen som fullföljer gymnasiestudierna inom normal tid minskade med 13 procentenheter för elever som påbörjade yrkesutbildningar och betygsattes enligt det nya meritvärdessystemet. För elever som påbörjat studieförberedande utbildningar var minskningen nära 8 procentenheter. Björklund m.fl. (2010) drar slutsatsen att införan- det av de målrelaterade betygen verkar ha haft negativ inverkan på genomströmningen hos elever som påbörjat yrkesutbildningar.</P>
<P class="p166 ft8">Vilka konsekvenser har detta haft för eleverna när de ska ut på arbetsmarknaden? Björklund m.fl. (2010) undersöker om elevernas framtida inkomster vid en given ålder påverkas av betygsreformen. De använder endast data på elever som gått yrkesutbildningar eftersom elever på studieförberedande utbildningar i stor utsträck- ning fortfarande är kvar i utbildningssystemet och inte har hunnit få någon inkomst under den observerade perioden. Författarna mäter inkomsterna som andel av medianinkomsten hos dem som arbetar vid 26 års ålder och finner att yrkeselever som betygssatts enligt det gamla relativa systemet tjänade knappt 77 procent av medianinkomsten.<SPAN class="ft30">4 </SPAN>Efter att det nya betygssystemet införts mins- kade inkomsterna med nära 5 procentenheter. För de elever som hoppat av gymnasiet och inte kompletterar sin utbildning i efter- hand kan den negativa effekten på inkomsten bero på den kortare utbildningstiden i sig. För de elever som kompletterar studierna i efterhand kan den negativa effekten tänkas uppkomma av att ele-</P>
<P class="p406 ft17"><SPAN class="ft31">4 </SPAN>Studiepopulationen är individer födda <NOBR>1976–1979</NOBR> som slutade grundskolan på normaltid och direkt påbörjade en yrkesutbildning. Löneinkomsterna mäts vid 26 års ålder och obser- veras alltså under perioden <NOBR>2002–05.</NOBR></P>
<P class="p119 ft9">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">verna har förlorat tid som potentiellt kunde ha använts till att arbeta och få arbetslivserfarenhet.</P>
<P class="p15 ft8">Till sist är det troligt att arbetsgivare i en anställningssituation ser ett godkänt slutbetyg som en signal på elevens kvalitet, vilket leder till att elever som saknar slutbetyg drabbas hårdare än innan betygsreformen. Sammantaget tyder resultaten i Björklund m.fl. (2010) på att övergången till målrelaterade betyg minskade den sammanlagda utbildningsnivån och förlängde den tid det i genom- snitt tar för elever att passera genom utbildningssystemet, särskilt för yrkeselever. Dessutom tyder resultaten på att detta hade nega- tiva effekter på yrkeselevernas framtida inkomster.</P>
<P class="p407 ft18"><SPAN class="ft18">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft74">Skillnader i etableringsgrad på arbetsmarknaden efter studieinriktning</SPAN></P>
<P class="p211 ft8">En översikt från SCB visar att sannolikheten att få jobb delvis hänger samman med valet av studieinriktning på gymnasiet (SCB 2008). Tabell 3.2 visar andelen elever som avgick från gymnasie- skolan läsåret 2001/2002 som inte studerar och som var sysselsatta med en lägsta dokumenterad arbetsinkomst på 142 100 kr i novem- ber 2005.</P>
<P class="p408 ft9">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p409 ft32">Tabell 3.2 Etableringsgrad på arbetsmarknaden 2005 för elever som avgick från gymnasieskolan läsåret 2001/2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr4 td120"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p410 ft38">Män</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p411 ft32">Kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td123"><P class="p334 ft32">Alla nationella program</P></TD>
<TD class="tr10 td90"><P class="p412 ft38">57</P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p413 ft38">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Barn och fritid</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">46</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Bygg</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">59</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">El</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">65</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td123"><P class="p334 ft32">Energi</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td90"><P class="p412 ft38">71</P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p410 ft90">*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td124"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Estetiska programmet</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Fordon</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">72</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td123"><P class="p334 ft32">Handel och administration</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p412 ft38">57</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p410 ft38">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Hantverk</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">58</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Hotell- och restaurang</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">50</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p412 ft38">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td123"><P class="p334 ft32">Industri</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p412 ft38">71</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p410 ft38">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">57</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Media</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">48</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td123"><P class="p334 ft32">Naturbruk</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p412 ft38">59</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p410 ft38">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Naturvetenskap</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">52</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td123"><P class="p334 ft32">Omvårdnad</P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p412 ft38">57</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p410 ft38">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td123"><P class="p334 ft32">Samhällsvetenskap</P></TD>
<TD class="tr1 td90"><P class="p412 ft38">52</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p410 ft38">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td120"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td121"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td122"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft38">Källa SCB (2008) <SPAN class="ft91">* </SPAN>Andelen kvinnor redovisas inte på grund av för få individer.</P>
<P class="p87 ft8">Överlag är skillnaderna i sysselsättningsgrad stora mellan olika utbildningsinriktningar. För samtliga program har männen etable- rat sig på arbetsmarknaden i högre grad än kvinnorna tre år efter avslutat gymnasieprogram. Elever som gått tekniskt yrkesförbere- dande program, som <NOBR>fordons-,</NOBR> <NOBR>industri-,</NOBR> <NOBR>energi-,</NOBR> el- och byggpro- grammet har etablerat sig på arbetsmarknaden i högre grad än ele- ver från andra yrkesprogram. Yrkesprogrammen med lägst etable- ringsgrad var media, estetiska programmet, livsmedel och barn och fritid. Jämförelsen av utfallet för studie- och yrkesförberedande program försvåras av att uppföljningsperioden bara är tre år, men ungefär hälften av eleverna som gått studieförberedande program var sysselsatta tre år efter avslutat gymnasieprogram. I Appendix A görs en mer detaljerad genomgång av hur arbetslöshetsrisken under det år då studenterna slutar gymnasiet skiljer sig åt beroende på studieinriktning i en analys som rensar bort betydelsen av föräldra- bakgrund och grundskolebetyg. Bilden är tämligen likartad som</P>
<P class="p415 ft9">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknadsinträdet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">den som ges av tabell 3.2. Exempelvis tycks övergångarna från industri och fordonsprogrammen fungera väl, och bland de kvinno- dominerade programmen tycks omvårdnadsprogrammet vara för- knippat med en avsevärt bättre övergång till arbetslivet än barn och fritidsprogrammet.</P>
<P class="p416 ft18"><SPAN class="ft18">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft74">Betydelsen av informella kontakter vid övergången från skola till arbetsliv</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">Det finns en omfattande litteratur om betydelsen av nätverk och kontakter för att lyckas på arbetsmarknaden (se Ioannides och Loury 2004 för en översikt). Många studier visar att cirka hälften av alla jobb tillsätts genom informella kontakter i form av vänner, familj och tidigare arbetskompisar. Ett exempel är Pellizzari (2004) som i en studie av 15 <NOBR>EU-länder</NOBR> visar att ca 60 procent av alla anställda har fått jobb via egen eller bekantas kontakt med arbets- givare. Både anställda och arbetslösa som använt sin bekantskaps- krets för att söka jobb fick fler erbjudanden och accepterade fler erbjudanden än personer som använt andra medel för att söka jobb (Blau och Robins 1990). Åslund m.fl. 2006 visar att nästan var tionde börjar sin första anställning på en arbetsplats där en av för- äldrarna arbetar. De finner dessutom att en viktig kanal in på arbetsmarknaden för många unga är att ha sommarjobbat. På senare tid har detta forskningsfält mer kommit att betona svårig- heten i att studera betydelsen av kontakter och att denna varierar stort mellan olika individer. Överlag verkar män och lågutbildade använda sig av informella kontakter i större utsträckning än andra. Forskningsresultaten är inte fullt lika tydliga när det gäller betydel- sen av informella kontakter bland arbetssökande i olika åldrar. Många studier finner att unga arbetssökande använder sig mer av informella kontakter än vad äldre gör medan några studier har visat på motsatsen (Ionnides och Loury 2004). Sammantaget pekar dock forskningen på att informella kontakter och sociala nätverk kan vara viktiga faktorer för övergången från yrkesutbildningar till arbetsmarknaden.</P>
<P class="p417 ft9">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
</DIV>
<DIV id="page_137">
<P class="p418 ft15"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft92">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</SPAN></P>
<P class="p419 ft8">Det här kapitlet sammanfattar svensk och internationell forskning kring tre huvudfrågor när det gäller ungdomars arbetsmarknads- inträde och med ett särskilt fokus på yrkesutbildningen. Den första frågan handlar om gymnasieskolans organisation och belyser bland annat betydelsen av antagningskraven för inträde till gymnasie- skolan. Den andra frågan berör yrkesutbildningens längd och inne- håll där studierna i huvudsak fokuserar på de reformer som yrkes- utbildningen har genomgått. Den tredje frågan handlar om betydel- sen av arbetsplatsförlagd eller skolförlagd yrkesutbildning.</P>
<P class="p56 ft27"><SPAN class="ft27">4.1</SPAN><SPAN class="ft28">Gymnasieskolans organisation</SPAN></P>
<P class="p302 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Antagningskrav och prestationskrav</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">Gymnasieskolan reglerar antagningen till de olika programmen genom att ställa krav på elevernas resultat i tidigare skolgång. Nivån på antagningskraven har naturligtvis konsekvenser för hur många elever som antas men de kan även förväntas ha betydelse i fler sammanhang. Nackdelar som kan förknippas med alltför låga antagningskrav är att de troligen har negativa effekter på elevernas studiemotivation i grundskolan. Dessutom kan elever som har låga betyg men som nätt och jämnt når upp till behörighetskraven antas vara dåligt rustade för gymnasiestudier. Om antagningsreglerna till yrkesprogrammen är alltför strikta kan å andra sidan de elever som har minst chans att bli antagna till alternativa utbildningar riskera att bli helt utestängda från gymnasiet.</P>
<P class="p420 ft9">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">Det finns mycket få studier om betydelsen av antagningskrav för utbildningsutfall med svenska data och de studier som finns har främst fokuserat på effekter av antagningssystem på social sned- rekrytering till högskolestudier (SOU 1993:85). Dessa studier utnyttjar att antagningskraven till högskolestudier successivt har blivit lägre i Sverige, främst sedan början av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Resultaten visar att det inte verkar finnas någon effekt av de generösare antag- ningsreglerna på snedrekryteringen till högre studier. Endast en svensk studie berör antagningskraven till gymnasiet. Söderström och Uusitalo (2010) använder reformen av antagningssystemet i Stockholms län som genomfördes år 2000. Reformen innebar att den s.k. närhetsprincipen som gav elever boende i skolans upptag- ningsområde förtur vid antagningen till gymnasiet togs bort och ersattes med betyg som enda urvalsgrund. Studien visar att refor- men påverkade fördelningen av elever och därmed ledde till mer betygssegregering i skolorna. Dessutom observeras ökade skillna- der mellan skolorna när det gäller elevernas bakgrund som föräld- rars inkomst, utbildning och etnicitet.</P>
<P class="p49 ft8">Det finns omfattande amerikansk forskning kring effekterna av skärpta betygs- och examinationskrav. Studierna visar att elevers testresultat i allmänhet ökar i skolor där betygskraven är hårdare. Ökningen är vanligen större för högpresterande elever än för elever med svagare skolresultat. Flertalet studier finner också att andelen som hoppar av gymnasiet ökar, särskilt bland minoritetsgrupper. En möjlig tolkning av detta är att det kan uppkomma en negativ effekt av att elever jämför sig sinsemellan. Överlag finns en sam- stämmighet i forskningen att höjda betygs- och examinationskrav ökar risken för avhopp från gymnasiet och att detta främst drabbar svagare elevgrupper. (Se Betts och Grogger, 2003, Bishop och Mane, 2001, Figlio och Lucas 2003, Lillard och DeCicca, 2001, Jacob, 2001).</P>
<P class="p49 ft8">I ett remissvar (yttrande <NOBR>2009-12-11,</NOBR> dnr 132/2009) gör IFAU en bedömning av de effekter som skärpta behörighetskrav till yrkesprogrammen kan väntas få. Även om de skärpta kraven bara berör en mindre del av eleverna kommer andelen svaga elever som ställs utanför gymnasieskolans nationella program rimligen att öka. Eftersom få elever lyckas få slutbetyg från de individuella pro- grammen (23 procent inom fem år), menar IFAU att ökade antag- ningskrav riskerar att påverka elever med svaga studieresultat nega- tivt i deras fortsatta utbildnings- och arbetsmarknadskarriär.</P>
<P class="p421 ft9">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft24">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft8">Sammanfattningsvis finns mycket lite forskning om betydelsen av höjda antagningskrav för utbildningsutfall på svenska data, men troligen försämras utbildningsutfallet för elever med svaga studie- resultat eftersom resultaten för de som försökt ta sig vidare genom de alternativa utbildningsvägarna (som <NOBR>IV-programmet)</NOBR> hittills varit svaga.</P>
<P class="p423 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Betydelsen av tidigt val av studieinriktning</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">I Sverige ändrades tidpunkten för val av inriktning i skolan i sam- band med grundskolereformen på <NOBR>1960-talet.</NOBR> Före grundskole- reformen gick eleverna de första sex åren i folkskola och därefter kunde de välja att antingen fortsätta där eller börja i realskolan som i sin tur gav behörighet till högre utbildning. Därmed kom elever på den tiden att grupperas efter om de skulle gå vidare till högre utbildning eller inte i ett tidigt skede av skolgången, något som brukar kallas för ett <SPAN class="ft11">selektivt </SPAN>skolsystem. Bland argumenten för grundskolereformen var att det skulle främja jämlikheten i samhäl- let om alla barn fick rätt till 9 år i grundskolan. Dessutom påtalades att ett senarelagt inriktningsval innebär att både eleven själv och föräldrarna har mer information om elevens studiekapacitet och intresse än vad som skulle vara fallet då valet görs tidigt. Vanliga argument mot reformen var att det är mer effektivt om de elever som har bäst förutsättningar går längst tid i utbildning. Motsva- rande resonemang fördes om elever med sämre förutsättningar: Om inriktningsvalet görs alltför sent kan de eleverna uppleva att de tvingas läsa en alltför teoretisk utbildning vilket sannolikt ökar ris- ken för avhopp från studierna.</P>
<P class="p131 ft8">Relativt få svenska studier har analyserat grundskolereformens effekter men ett exempel är Meghir och Palme (2005) som utnytt- jar att reformen genomfördes successivt i olika delar av landet. De studerar sambandet mellan antalet år som eleverna går i grund- skolan och deras totala utbildningstid samt inkomst i vuxen ålder. Resultaten visar att den genomsnittliga utbildningstiden ökade något, främst för elever med bra studieresultat vars fäder hade låg utbildning. Studien finner inga effekter på genomsnittsinkomsten men för elever med bra studieresultat vars fäder hade låg utbildning uppmättes positiva effekter.</P>
<P class="p172 ft10">Bland de utländska studierna av liknande reformer finns Pekkarinen, Uusitalo och Kerr (2009) som studerar den finska</P>
<P class="p424 ft9">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">grundskolereformen (som även den genomfördes successivt i olika delar av landet). De finner små effekter av reformen på elevers genomsnittliga testresultat och mycket små effekter på spridingen hos testresultaten. På norska data har Black, Deveraux och Salvanes (2005) använt en liknande ansats och finner att den norska grund- skolereformen ökade elevernas samlade utbildningstid. Hanushek och Wössman (2006) använder internationella undersökningar av läsförmåga, matematik och naturvetenskap för att studera nivån och spridningen i elevernas resultat i årskurs 4 och årskurs 8. I ungefär hälften av de undersökta länderna var utbildningen upp- delad i antingen teoretisk eller praktisk inriktning efter årskurserna <NOBR>4–6.</NOBR> Resultaten visar att i de länder som har tidigt inriktningsval var spridningen i elevernas resultat större i årskurs 8 jämfört med årskurs 4 och dessutom var medelresultatet något lägre. Senare stu- dier har pekat på svagheter i den metod som använts i den här stu- dien vilket gör att den bör tillmätas något lägre vikt.<SPAN class="ft30">5 </SPAN>En ny studie på tyska data ger dock stöd för slutsatsen att tidigt inriktningsval leder till lägre medelresultat samt större spridning i elevresultat (Schubert och Becker 2010). Slutligen finner Baumert m.fl. (2010) att tidig differentiering stärker sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och elevresultat.</P>
<P class="p135 ft8">Sammanfattningsvis ger den internationella forskningen om betydelsen av tidpunkten för inriktningsvalet i skolan visst stöd för att tidigt inriktningsval leder till större variation i elevresultat samt att medelresultatet inte verkar påverkas positivt.</P>
<P class="p291 ft27"><SPAN class="ft27">4.2</SPAN><SPAN class="ft28">Yrkesutbildningens längd och innehåll</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">Gymnasiereformen 1991 innebar tre större förändringar av yrkes- utbildningen. Dels förlängdes yrkesutbildningen från två till tre år, dels utökades den teoretiska delen av undervisningen i och med att det tredje året främst kom att innehålla teoretisk undervisning. Dessutom innebar reformen att samtliga gymnasieprogram kom att ge grundläggande behörighet till högskolestudier. En konsekvens av reformen var därmed att de studieförberedande utbildningarna och yrkesutbildningarna innehållsmässigt kom att närma sig var- andra.</P>
<P class="p425 ft17"><SPAN class="ft31">5 </SPAN>Se diskussionen i Björklund (2010) om kritiken mot studien av Hanushek och Wössman (2006).</P>
<P class="p137 ft9">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft24">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft8">Ett vanligt argument för den här förändringen är att yrkesele- verna får en bredare och mer allmän utbildning som underlättar byte av studieinriktning i framtiden. En allmän utbildning med mer generella kunskaper brukar även ses som en form av ”försäkring” under perioder då efterfrågan på arbetsmarknaden förändras. Van- liga argument mot de nämnda förändringarna av yrkesutbildningen är att inte alla elever har nytta av och/eller klarar av en längre utbildning med ökat teoretiskt innehåll och att det därför är ineffektiv resursanvändning (Brunello och Checchi 2007). Dess- utom underlättas framtida byten av studieinriktning av det faktum att elever i Sverige har goda möjligheter till omskolning via kom- vux.</P>
<P class="p426 ft8">Den del av gymnasiereformen som riktades mot yrkesutbild- ningen introducerades först på försöksbasis under läsåren 1988/89– 1990/91. Hall (2009) gör en utvärdering av försöksverksamheten och visar att förlängningen av yrkesutbildningarna minskade sanno- likheten att elever fullföljer gymnasiestudierna med i genomsnitt 35 procent i Sverige. För studenter med svaga skolresultat minskade sannolikheten att fullfölja studierna med 50 procent. Det är dock oklart om orsaken till detta är den förlängda studietiden i sig eller den ökade mängden teori.</P>
<P class="p65 ft8">Vidare så hade det tredje året i utbildningen ingen effekt på ele- vernas benägenhet att fortsätta till universitetsutbildning. Hall visar även att den kortsiktiga effekten på elevers inkomster är negativ, vilket man kan förvänta sig i och med att arbetsmarknadsinträdet senareläggs med ett år. På längre sikt finner hon en liten positiv effekt på inkomsten, men troligen är den inte så stor att den inle- dande negativa effekten kompenseras. Resultaten i Hall (2009) pekar på att nedgången i genomströmningen kan kopplas till det tredje året på yrkesutbildningen och att detta särskilt har påverkat elever med sämre studieförutsättningar. Resultaten är i linje med de som återfinns i experimentella utvärderingar av s.k. Career Acade- mies som kombinerar teoretisk utbildning och yrkespraktik på gymnasienivå i USA (Kemple och <NOBR>Scott-Clayton</NOBR> 2004 och Kemple och Willner 2008). I dessa hade fler elever sökt än vad det fanns platser, varför platserna lottades ut. Därmed kunde utfallet för ele- verna som deltagit i Career Academies jämföras med utfallet för dem som hade läst på vanligt gymnasium. I likhet med Hall fanns inga effekter på benägenheten att gå vidare till högskolestudier. Effekten på inkomsten var positiv för män men inte för kvinnor</P>
<P class="p427 ft9">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">och avhoppsfrekvensen från Career Academies visade sig vara lägre än den på vanligt gymnasium.</P>
<P class="p47 ft8">Sammanfattningsvis visar forskningen på åtminstone tre konse- kvenser av att yrkesutbildningen förlängdes. Först och främst har andelen som fullföljer gymnasiestudierna minskat sedan samtliga gymnasieprogram blev treåriga, d.v.s. avhoppen har blivit fler. Vidare är den kortsiktiga effekten på elevers inkomster negativ, medan en liten positiv effekt finns på längre sikt. Till sist har det tredje året i utbildningen ingen effekt på elevernas benägenhet att fortsätta till universitetsutbildning. Slutsatsen av detta är att för- längningen av yrkesutbildningen inte framstår som en lyckad del av den gamla gymnasiereformen när det gäller att understöda elevers övergång från skola till arbete.</P>
<P class="p428 ft65"><SPAN class="ft27">4.3</SPAN><SPAN class="ft86">Yrkesutbildningens effekter på arbetsmarknadsutfall</SPAN></P>
<P class="p429 ft18"><SPAN class="ft18">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft74">Arbetsplatsförlagd eller skolförlagd yrkesutbildning</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">På alla yrkesförberedande program i gymnasieskolan finns samver- kan med arbetslivet i form av arbetsplatsförlagd utbildning, (APU). Generellt sett brukar APU förknippas med flera fördelar: dels utgör den i bästa fall en bra och lärorik miljö för eleven att utveck- las i, dels underlättas anställningsprocessen för företaget i och med att arbetsgivaren under utbildningstiden får klart för sig vilka kva- lifikationer eleven har. Arbetsplatsförlagd utbildning kan även utgöra en länk mellan skolor och företag så att skolledningen kan få bättre insikt i vilka önskemål som potentiella arbetsgivare har.</P>
<P class="p50 ft8">Lärlingsutbildningen, som definieras av en mycket omfattande arbetsplatsförlagd utbildning, har haft en svag ställning i Sverige jämfört med länder som t.ex. Danmark och Tyskland där lärlings- systemen sedan länge är fast förankrade. Däremot har det politiska intresset för lärlingsutbildning i Sverige ändå varit förhållandevis stort, vilket återspeglas i att lärlingsutbildningen håller på att intro- duceras i form av en försöksperiod från 1 juli 2008 till 30 juni 2011.</P>
<P class="p50 ft8">Det finns en omfattande internationell forskning om elevers arbetsmarknadsinträde efter fullbordad yrkesutbildning respektive lärlingsutbildning som i huvudsak är baserad på länderjämförelser. Olofsson och Panican (2008) studerar skillnader i ungdomars eta- blering på arbetsmarknaden mellan de nordiska länderna och sätter</P>
<P class="p178 ft9">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft24">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">dem i relation till respektive lands utbildningssystem. Medan de nordiska länderna ofta ses som enhetliga i många sammanhang gäller detta inte ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Det finns stora skillnader mellan länderna i arbetslöshet och inaktivitet bland ungdomar. Ungdomar i Sverige och Finland har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än ungdomar i Danmark och Norge. Författarna kopplar detta delvis till att yrkesutbildningen i Sverige och Finland främst är förlagd till skolor. I Norge och Danmark genomförs yrkesutbildningen istället i stor utsträckning som lärlingsutbildningar där ungdomarna har lärlingsanställningar på faktiska arbetsplatser.</P>
<P class="p13 ft8">Elias m.fl. (1994) jämför utbildningssystemen för yrkesutbild- ningen i Storbritannien och Norge under <NOBR>1980-talet</NOBR> genom att stu- dera deltagarnas efterföljande inkomster. Vid den tiden hade Norge skolbaserad yrkesutbildning för <NOBR>16–19-åringar</NOBR> medan Storbritannien sedan länge hade arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning för elever i samma ålder. Resultaten visar att avslutad lärlingsutbildning i Storbritannien var positivt korrelerad med inkomsten för män. För Norges del uppmättes inga positiva effekter av yrkesutbildningen på inkomsten. En studie av jobbrörlighet efter lärlingsutbildning i Tyskland finner att hälften av de tidigare lärlingarna slutar på lärlingsföretaget under en efterföljande period om två år (Frans och Zimmerman 2002). Orsakerna till de avslutade anställningarna kunde kopplas både till företagen och till lärlingarna själva. Författarna finner också att företag med höga upplärningskostnader anställer sina lär- lingar under längre tidsperioder, något som kan tolkas som att företagen försöker återfå något av den investering de har gjort i samband med att de har utbildat en lärling.</P>
<P class="p430 ft8">Exempel på mer omfattande komparativa studier är Van der Velden m.fl. (2001) som använder data för 15 <NOBR>EU-länder</NOBR> och finner att sysselsättningen bland ungdomar systematiskt är högre i de län- der som har välutvecklade lärlingssystem än i länder som saknar detta, eller tillämpar lärlingsutbildning i mycket liten omfattning. En studie som jämför arbetsmarknadsutfall av skol- och arbets- platsbaserad utbildning, inklusive lärlingsutbildning i 12 <NOBR>EU-länder</NOBR> finner att utfallet för elever som genomgått lärlingsutbildning är bättre än för elever som genomgått skolbaserade yrkesutbildningar (Gangl 2003). Studien visar också att de länder som har välutveck- lade lärlingssystem har en arbetslöshetsnivå bland lärlingar som närmar sig den nivå som återfinns hos högskolestudenter efter examen. Ytterligare komparativa studier på området finner stöd för</P>
<P class="p424 ft9">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">att lärlingsutbildning verkar bidra till att minska arbetslöshetsris- ken (Green 1999, Wolbers 2007). Överlag har länder med stark lär- lingstradition lägre ungdomsarbetslöshet, något som gäller framför allt perioden fram till slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har många länder fått stora problem med att upprätthålla ett tillräckligt antal lärlingsplatser. Effekten av lärlingsutbildningen på långsiktig sysselsättning samt på löner är mindre entydig i de studier som finns på området (Ryan 2001).</P>
<P class="p63 ft8">Ett generellt problem vid jämförelser mellan länder är att län- derna kan skilja sig åt i andra avseenden som kan påverka ung- domars arbetsmarknadssituation, till exempel vad gäller lönebild- ning eller arbetsrättsliga regler. Ett alternativ är att analysera skill- nader mellan ungdomar som har valt olika typer av utbildningar inom samma land, men då uppstår istället problemet att det kan finnas systematiska skillnader mellan eleverna vad gäller förkun- skaper och grundförutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Ett sätt att mildra det problemet är att göra en studie av s.k. expe- rimentell karaktär. I ett sådant upplägg lottas utbildningsplatser till lärlingsutbildning ut bland elever som söker till yrkesutbildningen vilket gör att eleverna på olika utbildningar blir mer jämförbara. Någon svensk studie av det slaget finns inte att tillgå, men som tidigare nämnts utfördes experimentella studier på amerikanska data vid utvärderingen av de s.k. Career Academies (Kemple och <NOBR>Scott-Clayton</NOBR> 2004 och Kemple och Willner 2008) vilka alltså tycks ha haft positiva effekter på inkomsten (för män) och på avhoppsfrekvensen. Det finns mycket få studier som på ett trovär- digt sätt jämför utfallet för elever som har läst skolbaserad respek- tive arbetsplatsbaserad yrkesutbildning/lärlingsutbildning utanför USA. Ett exempel är Parey (2008) som utnyttjar att variation i utbudet av lärlingsplatser påverkar ungdomars utbildningsval i Tyskland. Hans resultat visar också på att lärlingsutbildningen leder till avsevärt lägre arbetslöshet vid åldern <NOBR>23–26</NOBR> år än vad den skolbaserade utbildningen gör. Däremot finner han inga effekter på lönenivåer.</P>
<P class="p286 ft8">Yrkesutbildningens positiva effekter förefaller vara tydligast i de länder där utbildningen har en mer specifik än generell karaktär, dvs. där den är riktad mot ett yrke och där det finns en nära kopp- ling mellan skola och arbetsliv (SOU 2008:27). Utvärderingar som gjorts av lärlingsutbildningar i olika länder har visat på positiva re- sultat när det gäller arbetmarknadsutfall, vilket också kopplas till låga arbetslöshetsnivåer bland ungdomar i länder med stark lär-</P>
<P class="p88 ft9">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft24">Hur kan övergången från yrkesutbildning till arbete underlättas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">lingstradition. Däremot är de långsiktiga effekterna av lärlings- utbildning mindre entydiga. Sammanfattningsvis pekar dock forsk- ningen i riktning mot att ett ökat inslag av arbetsplatsförlagd yrkes- utbildning har positiva effekter på ungdomarnas arbetsmarknads- utfall.</P>
<P class="p431 ft18"><SPAN class="ft18">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft74">Lärlingsutbildning och barn till invandrade föräldrar</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">En jämförelse av barn till föräldrar som invandrat från Turkiet till antingen Tyskland eller Österrike visar på goda möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden för de barn som fått tillgång till en lär- lingsplats (Crul 2007). Problemet med diskriminering tenderar att minska i och med lärlingsskapet, något som lyfts fram som en tro- lig förklaring till de positiva resultaten. I många fall har dock barn till invandrade föräldrar svårt att få tillgång till lärlingsplatser, del- vis på grund av att de har sämre skolresultat än infödda barn. Dess- utom tycks den generella bristen på lärlingsplatser ha tenderat att drabba barn till invandrade föräldrar hårdare än infödda barn (Worbs 2003). Liknande problem återfinns i Österrike där antalet sökande överstiger antalet lärlingsplatser och företagen som gene- rellt får välja fritt mellan elever tenderar att föredra elever utan utländsk bakgrund <NOBR>(Herzog-Punzenberger</NOBR> 2003). Betydelsen av nätverk förefaller även mycket viktig för att lyckas få en lärlings- plats.</P>
<P class="p298 ft8">I Norge är goda betyg viktiga för att få en lärlingsplats och detta särskilt för elever vars föräldrar har invandrat från länder utanför Västeuropa. Det har visat sig att dessa elever måste ha högre betyg än infödda elever för att ha samma chans att få tillgång till en lär- lingsplats (Helland och Støren 2006). Det tycks också vara viktigt att ha tillgång till egna nätverk när det gäller möjligheten att få en lärlingsplats. Även i Sverige har elever med utländsk bakgrund haft svårare än andra att hitta praktikplatser, särskilt gäller detta för pojkar (Arnell Gustafsson 2000).</P>
<P class="p139 ft8">Sammanfattningsvis tycks den arbetsplatsförlagda utbildningen ha positiva effekter även för ungdomar med utländsk bakgrund, men genomgående verkar barn till invandrade föräldrar ha problem att finna tillgång till lärlings- och praktikplatser. Delvis kan detta förklaras av att de i genomsnitt har såväl sämre betyg som sämre nätverk.</P>
<P class="p432 ft9">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
</DIV>
<DIV id="page_147">
<P class="p0 ft7">5 Sammanfattning och slutsatser</P>
<P class="p12 ft8">Mot bakgrund av den höga svenska ungdomsarbetslösheten foku- serar den här rapporten på hur övergången från yrkesutbildning till arbete kan underlättas för svenska gymnasieelever. Arbetslösheten bland ungdomar relativt vuxna har stigit trendmässigt sedan mil- lennieskiftet i sådan utsträckning att Sverige numera ligger i topp bland <NOBR>OECD-länderna</NOBR> i detta avseende. Problemet med ungdomar utan vare sig arbete eller studier inleds i huvudsak från och med 19 års ålder, d.v.s. sammanfaller med tidpunkten då gymnasiestudierna vanligen avslutas. Ungdomar som misslyckats med sina gymnasie- studier tillhör den grupp som i genomsnitt får mest problem på arbetsmarknaden i form av långa arbetslöshetstider. Dessutom har elever som läser yrkesutbildningar större risk att avbryta studierna än andra elever. Sammantaget pekar detta på att utformningen av yrkesutbildningen på gymnasiet är en viktig komponent när det gäller att förstå problemen som ungdomar möter på arbetsmarkna- den.</P>
<P class="p298 ft8">Den här rapporten sammanfattar också forskningen kring tre huvudsakliga områden där yrkesutbildningens utformning kan vara av betydelse för ungdomars arbetsmarknadsinträde. Den första handlar om betydelsen av antagningskrav för inträde till gymnasie- skolans yrkesprogram. Denna fråga är aktuell i samband med gym- nasiereformen 2011 som innefattar en skärpning av antagningskra- ven, både till studie- och yrkesförberedande program, men tyvärr visar genomgången att mängden relevant forskning är begränsad. Den andra frågan berör yrkesutbildningens längd och innehåll, där det finns tydliga studier av de reformer som yrkesutbildningen har genomgått under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den tredje frågan berör betydelsen av var yrkesutbildningen äger rum, d.v.s. om den är arbetsplatsförlagd eller skolförlagd, ett område där det finns en hel del internationella studier.</P>
<P class="p433 ft9">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Sammanfattning och slutsatser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">I korthet visar den forskning som finns att skärpta behörighets- krav till yrkesprogrammen kan leda till att andelen elever som ställs utanför gymnasieskolans nationella program ökar. Detta drabbar särskilt elever med svaga studieresultat. När det gäller yrkesutbild- ningens längd visar forskningen att förlängningen av utbildnings- tiden från två till tre år (som var en del av gymnasiereformen 1991) ledde till att andelen som fullföljer gymnasiestudierna minskade, d.v.s. avhoppen har blivit fler. Beträffande yrkesutbildningens inne- håll visar genomgången att svenska yrkeselever tillbringar en rela- tivt liten andel av studietiden på arbetsplatsförlagd praktik jämfört med andra länder. Dessutom uppfylls inte alltid de minimikrav som reglerar mängden praktik varför det är rimligt att tro att många elever som avslutat yrkesutbildningar har dåligt utvecklade kontak- ter med arbetslivet. Då informella kontakter och sociala nätverk är mycket viktiga för ungas arbetsmarknadsinträde, särskilt för unga utan högre utbildning, blir det ännu viktigare att skolan och arbets- livet samarbetar och hjälper eleverna att skapa dessa kontakter med arbetslivet.</P>
<P class="p49 ft8">En ytterligare fråga gäller tillgången på praktikplatser för olika elever. Barn till invandrade föräldrar tycks i lägre grad göra praktik på arbetsplatser än vad andra elevgrupper gör, något som kan bidra till negativ social selektion. Till sist visar forskningen att lärlings- utbildning leder till lägre arbetslöshet efter avslutad utbildning än vad den skolbaserade yrkesutbildningen gör. Detta framkommer både vid länderjämförelser, sysselsättningen bland ungdomar är systematiskt högre i de länder som har välutvecklade lärlingssystem än i länder som saknar detta, och i studier som jämfört olika utbildningsformer inom länder.</P>
<P class="p48 ft8">Resultaten tyder på att en ökning av andelen arbetsplatsförlagd utbildning är den viktigaste punkten på dagordningen om man vill förbättra ungdomarnas arbetsmarknadssituation genom reformer inom yrkesutbildningen. En hårdare reglering av den arbetsplats- förlagda praktiken (som t.ex. att avlägsna undantaget som tillåter skolförlagd praktik) skulle leda till att skolorna realiserar den angivna mängden arbetsplatsförlagd utbildning, vilket troligen har positiva effekter, framförallt för svaga grupper som tycks över- representerade bland de som fått relativt lite arbetsplatsförlagd utbildning i det nuvarande systemet. Om yrkesutbildningar som inte lever upp till mängden arbetsplatsförlagd utbildning inte tillåts få fortsätta kommer även utbudet av utbildningsinriktningar styras i riktning mot behovet på den lokala arbetsmarknaden. Detta skulle</P>
<P class="p109 ft9">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td127"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p26 ft24">Sammanfattning och slutsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">i förlängningen kunna leda till ett utbud av yrkesutbildningar som i högre grad utbildar till en existerande arbetsmarknad. Den nya gymnasiereformen 2011 går delvis i denna riktning i och med introduktionen av lärlingsutbildningen, där minst hälften av utbild- ningstiden är förlagd till en arbetsplats. Regleringen av mängden APU (minst 15 veckor) finns dock kvar för de som väljer en annan yrkesutbildning än den som ges av lärlingsspåret. Till sist har regleringen kring det undantag i gymnasieförordningen som tillåter skolor att använda sig av alternativet skolförlagd praktik om det saknas praktikplatser skärpts i 2010 års uppdatering av lagtexten (se fotnot 7) men innebörden är även efter uppdateringen att alternati- vet skolförlagd praktik fortsättningsvis finns kvar.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>(SFS 1992).</P>
<P class="p434 ft48"><SPAN class="ft31">6 </SPAN><SPAN class="ft93">6 § </SPAN>Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram får utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller 2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd ske med det lokala program- rådet. Om utbildning har skolförlagts på grund av vad som sägs i första stycket 1, ska huvud- mannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Förordning <SPAN class="ft94">(2010:1040)</SPAN>.</P>
<P class="p435 ft9">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
</DIV>
<DIV id="page_151">
<P class="p0 ft7">Referenser</P>
<P class="p436 ft8">Albaek, K. (2005), ”Om lærepladsspørsmålet”, <SPAN class="ft11">Nationaløkonomisk Tidskrift</SPAN>, 1, <NOBR>1–25.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Arnell Gustafsson, U. (2000), ”Marknad eller utbildningspolitik? Om ungdomars extrajobb och den arbetsplatsförlagda utbild- ningen som väg in i arbetslivet”, <SPAN class="ft11">Arbetsmarknad & Arbetsliv</SPAN>, 6(3), <NOBR>167–184.</NOBR></P>
<P class="p241 ft8">Baumert, J., Maaz, K., Trautwein, U. och Lüdtke, O. (2010), ”Edu- cational Transitions and Differential Learning Environments: How Explicit <NOBR>Between-School</NOBR> Tracking Contributes to Social Inequality in Educational Outcomes”, <SPAN class="ft11">Child Development Per- spectives, 2(2), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">99</SPAN>–<SPAN class="ft11">106</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Betts, J. och Grogger, J. (2003), ”Achievement, educational attainment, and <NOBR>entry-level</NOBR> earnings”, <SPAN class="ft11">Economics of Education Review</SPAN>, 22(4), <NOBR>343–352.</NOBR></P>
<P class="p227 ft8">Björklund, A., Fredriksson, P., Gustafsson, J. E. och Öckert, B. (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknads- effekter – Vad säger forskningen?”, rapport 2010:13 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.</P>
<P class="p225 ft8">Bishop, J. och Mane, F. (2001), ”The impacts of minimum compe- tency exam graduation requirements on high school graduation, college attendance and early labor market success”, <SPAN class="ft11">Labour Eco- nomics</SPAN>, 8(2), <NOBR>203–222.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Black, S., Deveraux, P. och Salvanes, K. (2005), ”Why Apple doesn't Fall Far: Understanding Intergenerational Transmission of Human Capital”, <SPAN class="ft11">American Economic Review </SPAN>95(1), <NOBR>437–449.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Blau, D. och Robins, P. (1992), ”Job Search Outcomes for the Employed and Unemployed”, <SPAN class="ft11">Journal of Political Economy</SPAN>, 98(3), <NOBR>637–655.</NOBR></P>
<P class="p227 ft8">Brunello, G. och Checchi, D. (2007), ”Does School Tracking Affect Equality of Opportunity? New International Evidence”,</P>
<P class="p437 ft11">Economic Policy<SPAN class="ft8">, 22, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">781–861.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p438 ft9">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft8">Crul, M. (2007), ”Pathways to Success for the children of immigrants”, Bertelsmann Stiftung and Migration Policy Insti- tute.</P>
<P class="p243 ft8">Cockx, B. och Picchio, M. (2009), ”Are <NOBR>Short-Lived</NOBR> Jobs Stepping Stones to <NOBR>Long-Lasting</NOBR> Jobs?” IZA DP, nr 4007.</P>
<P class="p230 ft8">Elias, P., Heraes E., och Baker, M. (1994), ”Vocational Education and Training in Britain and Norway”, in <SPAN class="ft11">Training and the private sector</SPAN>, Lisa M. Lynch (red.), University of Chicago Press, Chicago.</P>
<P class="p231 ft8">Figlio, D. och Lucas, M. (2004), ”Do high grading standards affect student performance?” <SPAN class="ft11">Journal of Public Economics</SPAN>, <NOBR>88(9–10),</NOBR> <NOBR>1815–1834.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Frans, W. och Zimmerman, V. (2002), ”The Transition from Apprenticeship Training to Work”, <SPAN class="ft11">International Journal of Manpower</SPAN>, 23(5), <NOBR>411–425.</NOBR></P>
<P class="p232 ft8">Gangl M. (2003), ”Returns to Education in Context: Individual Education and Transition Outcomes in European Labour Markets”, i W. Muller and M. Gangl (red.), <SPAN class="ft11">Transitions from Education to Work in Europe – the Integration of Youth into EU Labour Markets</SPAN>, Oxford University Press, Oxford.</P>
<P class="p230 ft8">Green, A. (1999), ”Education and Globalization in Europe and East Asia: Convergent and Divergent Trends”, <SPAN class="ft11">Journal of Education Policy</SPAN>, 14(1), <NOBR>55–71.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Hall, C. (2009), ”Förlängningen av yrkeslinjerna på gymnasiet: effekter på avhopp, utbildningsnivå och inkomster”, <SPAN class="ft11">Ekonomisk Debatt</SPAN>, 37(8), <NOBR>61–75.</NOBR></P>
<P class="p231 ft8">Hanushek, E. A., och Wössmann, L. (2006), ”Does Educational Tracking Affect Performance and Inequality? Difference in Difference Evidence Across Countries”, <SPAN class="ft11">Economic Journal</SPAN>, 116, <NOBR>63–76.</NOBR></P>
<P class="p231 ft8">Helland, H. och Støren, L. A. (2006), ”Vocational Education and the Allocation of Apprention of Apprenticeships: Equal Chances for Applicants Regardless of Immigrant Background?”</P>
<P class="p174 ft11">European Sociological Review<SPAN class="ft8">, 22(3), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">339–351.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">Herzog-Punzenberger,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> B. (2003), ”Ethnic Segmentation in School</SPAN></P>
<P class="p439 ft10">and Labor Market – 40 year Legacy of Austrian Guestworker Policy”, <SPAN class="ft29">International Migration Rewiew</SPAN>, 37(4), <NOBR>1020–1144.</NOBR></P>
<P class="p232 ft10">Ioannides Y. M. och Datcher Loury L. (2004), ”Job Information Networks, Neighborhood Effects, and Inequality”, <SPAN class="ft29">Journal of Economic Literature</SPAN>, 42(4), <NOBR>1056–1093.</NOBR></P>
<P class="p415 ft9">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft8">Jacob, B. (2001), ”Getting Tough? The Impact of Mandatory High School Graduation Exams on Student Outcomes”, <SPAN class="ft11">Educational Evaluation and Policy Analysis</SPAN>, 23(2), <NOBR>99–122.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Jonsson, J. O. (2007), ”Gymnasiets yrkesutbildningar efter refor- men – mer valvärda alternativ?”, pp. <NOBR>123–142</NOBR> i J. Olofsson (ed.),</P>
<P class="p441 ft29">Utbildningsvägen – vart leder den? Om ungdomar, yrkesutbild- ning och försörjning<SPAN class="ft10">, SNS, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft8">Kemple, J. och <NOBR>Scott-Clayton,</NOBR> J. (2004), <SPAN class="ft11">Career Academies: Impacts on Labor Market Outcomes and Educational Attainment</SPAN>, New York.</P>
<P class="p226 ft8">Kemple, J. och Willner, C. (2008), <SPAN class="ft11">Career Academies: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">Long-Term</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Impacts on Labor Market Outcomes, Educational Attainment, and Transitions to Adulthood</SPAN>, New York.</P>
<P class="p225 ft8">Lillard, D. och DeCicca, P. (2001), ”Higher standards, more dropouts? Evidence within and across time”, <SPAN class="ft11">Economics of Edu- cation Review</SPAN>, 20(5), <NOBR>459–473.</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Meghir, C. och Palme, M. (2005), ”Educational Reform, Ability and Family Background”, <SPAN class="ft11">American Economic Review</SPAN>, 95(1), <NOBR>414–424.</NOBR></P>
<P class="p227 ft8">Nordström Skans, O. (2005), ”Har ungdomsarbetslöshet lång- siktiga effekter?”, <SPAN class="ft11">Arbetsmarknad och Arbetsliv</SPAN>, 11(3), <NOBR>147–156.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Nordström Skans, O. (2009), ”Varför är den Svenska Ungdoms- arbetslösheten så hög?” Rapport till Finanspolitiska rådet.</P>
<P class="p226 ft29"><SPAN class="ft10">OECD (2004a), </SPAN>Learning for Tomorrow’s world: First Results from PISA 2003<SPAN class="ft10">, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft8">OECD (2004b), </SPAN>Completing the Foundation for Lifelong Learning, an OECD Survey of Upper Secondary Schools<SPAN class="ft8">, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p442 ft8">OECD (2006), <SPAN class="ft11">The Jobs for Youth Review</SPAN>, OECD, Paris. OECD (2008a), OECD <SPAN class="ft11">Economic Surveys Sweden</SPAN>, OECD, Paris.</P>
<P class="p226 ft10">OECD (2008b), <SPAN class="ft29">Learning for Jobs</SPAN>, OECD Reviews of Vocational Education and Training, OECD, Paris.</P>
<P class="p226 ft8">OECD (2009), <SPAN class="ft11">Education at a Glance 2009</SPAN>, OECD Indicators, Paris.</P>
<P class="p245 ft8">OECD (2010a), ”Rising Youth Unemployment During the Crisis: How to Prevent Negative <NOBR>Long-Term</NOBR> Consequences on a Generation”, OECD Social, Employment and Migration Papers, no. 106.</P>
<P class="p222 ft8">OECD (2010b), ”Learning for Jobs”, Synthesis Report of the OECD Reviews of Vocational Education and Training, OECD, Paris.</P>
<P class="p443 ft9">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft8">Olofsson, J. och Wadensjö, E. (2006) ”Lärlingsutbildning – ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet?”, ESS Rapport 2006:4.</P>
<P class="p232 ft8">Olofsson, J. och Panican, A. (2008), ”Ungdomars väg från skola till arbetsliv”, TemaNord, Rapport 584.</P>
<P class="p232 ft10">Parey, M. (2008), ”Vocational Schooling versus Apprenticeship Training – Evidence from Vacancy Data”, manuscript.</P>
<P class="p232 ft8">Pekkarinen, T., Uusitalo, R. och Kerr, S. (2009), ”School tracking and intergenerational income mobility: Evidence from the Finnish comprehensive school reform”, <SPAN class="ft11">Journal of Public Eco- nomics</SPAN>, <NOBR>93(7–8),</NOBR> <NOBR>965–973.</NOBR></P>
<P class="p232 ft10">Pellizzari, M. (2004), ”Do Friends and Relatives Really Help in Getting a Good Job?”, CEP Discussion Paper, no. 623.</P>
<P class="p232 ft8">Quintini, G., Martin, J. P., och Martin, S. (2007), ”The Changing Nature of the <NOBR>School-to-Work</NOBR> Transition Process in the OECD Countries”, IZA Discussion Paper, no. 2582.</P>
<P class="p232 ft8">Ryan, P. (2001), ”The <NOBR>School-to-Work</NOBR> Transition: A Cross- National Perspective.” <SPAN class="ft11">Journal of Economic Literature</SPAN>, 39(1), <NOBR>34–92.</NOBR></P>
<P class="p444 ft8">SCB (2008), ”Etablering på arbetsmarknaden, tre år efter gymna- sieskolan”, Temablad 2008:2, Stockholm.</P>
<P class="p232 ft8">SCB (2009), ”Tema utbildning”, Statisktiska meddelanden, AM 11 SM 0902, Stockholm.</P>
<P class="p232 ft8">Schröder, L. (2000), ”Ungdomsarbetslösheten i ett internationellt perspektiv”, rapport 2000(4), Institutet för arbetsmarknads- politisk utvärdering.</P>
<P class="p230 ft8">Schubert, F. och Becker, R. (2010), ”Social inequality of reading literacy: A longitudinal analysis with <NOBR>cross-sectional</NOBR> data of PIRLS 2001 and PISA 2000 utilizing the pair wise matching procedure”, <SPAN class="ft11">Research in Social Stratification and Mobility</SPAN>, 28(1), <NOBR>109–133.</NOBR></P>
<P class="p71 ft8">SFS (1992), Gymnasieförordningen, 1992:394.</P>
<P class="p232 ft10">SFS (1999), Gymnasieförordningen, Utbildningens innehåll – Arbetsplatsförlagd utbildning, 1999:844.</P>
<P class="p232 ft8">SFS (2007), Förordning om försöksverksamhet med gymnasial lär- lingsutbildning, 2007:1349.</P>
<P class="p230 ft8">Skedinger, P. (2007), ”The design and effects of collectively agreed minimum wages, evidence from Sweden”, WP. 700, Institutet för Näringslivsforskning.</P>
<P class="p230 ft11"><SPAN class="ft8">Skedinger, P. (2008), </SPAN>Effekter av anställningsskydd – vad säger forsk- ningen<SPAN class="ft8">, SNS förlag, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p176 ft9">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (1999), </SPAN>Skolan och den föränderliga ekonomin<SPAN class="ft8">, rapport nr 179, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2001), </SPAN>Barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Skol- verkets lägesbedömning 2001<SPAN class="ft8">, rapport nr 211, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p225 ft29"><SPAN class="ft10">Skolverket (2004), </SPAN>Arbetsplats för Lärande – Om Samverkan mellan Skola och Arbetsliv<SPAN class="ft10">, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft8">Skolverket (2005), <SPAN class="ft11">The Swedish School System</SPAN>, Skolverket, Stockholm.</P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2006), </SPAN>Educational results, national level<SPAN class="ft8">, rapport nr 274, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2007a), </SPAN>Descriptive data on <NOBR>pre-school</NOBR> activities, school- age childcare, school and adults education in Sweden 2006<SPAN class="ft8">, rapport nr. 283, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p225 ft29"><SPAN class="ft10">Skolverket (2007b), </SPAN>Heltid och resursförstärkning – utvecklingen av individuella program<SPAN class="ft10">, dnr: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2006-03130,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2008) </SPAN>Studieresultat i gymnasieskolan – en statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier<SPAN class="ft8">, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p225 ft8">Skolverket (2009), <SPAN class="ft11">Skolverkets lägesbedömning 2009</SPAN>, rapport nr. 337, Skolverket, Stockholm.</P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2010a), </SPAN>Barn, elever och personal. Riksnivå<SPAN class="ft8">, rapport nr. 347, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft10">Skolverket (2010b), <SPAN class="ft29">En ny gymnasieskola – GY 2010</SPAN>, Skolverket, Stockholm.</P>
<P class="p446 ft96"><SPAN class="ft95">Skolverket (2010c), </SPAN>Redovisning av uppdraget att redovisa omfatt- ningen av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning och hur statsbidraget har använts<SPAN class="ft95">, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p225 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 1981:96, </SPAN>En reformerad gymnasieskola. Ett principbetänkande av gymnasieutredningen<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 1993:85, </SPAN>Ursprung och Utbildning <SPAN class="ft8">– </SPAN>Social Snedrekrytering till högre studier<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft29"><SPAN class="ft10">SOU 2008:27, </SPAN>Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola<SPAN class="ft10">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft8">SOU (2009:85), </SPAN>Gymnasial lärlingsutbildning – hur blev det<SPAN class="ft8">?, Del- betänkande av Nationella Lärlingskommittén, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p223 ft11"><SPAN class="ft8">SOU (2010:19), </SPAN>Lärling – en Bro Mellan Skola och Arbetsliv<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p443 ft9">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft8">Söderström, M., och Uusitalo, R. (2010), ”School Choice and Seg- regation: Evidence from an Admission Reform”, <SPAN class="ft11">Scandinavian Journal of Economics</SPAN>, 112(1), <NOBR>55–76.</NOBR></P>
<P class="p232 ft8">van der Velden, R., och Wolbers, W. M. (2001), ”The Integration of Young People into the Labour Market within the European Union: the Role of Institutional Settings”, Research Centre for Education and the Labour Market, working paper no 2001/7E.</P>
<P class="p230 ft8">Wolbers, M. H. J. (2007), ”Patterns of Labour Market Entry: A Comparative Perspective on <NOBR>School-to-Work</NOBR> Transitions in 11 European Countries”, <SPAN class="ft11">Acta Sociologica</SPAN>, 50(3), <NOBR>189–210.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Worbs, S. (2003), ”The Second Generation in Germany: Between School and Labor Market”, <SPAN class="ft11">International Migration Review</SPAN>, 37(4), <NOBR>1011–1038.</NOBR></P>
<P class="p230 ft8">Åslund, O., Erikson, R., Nordström Skans, O. och Sjögren, A. (2006), <SPAN class="ft11">Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till arbete</SPAN>, SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p231 ft10">Åslund, O. och Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> (2007), ”Do When and Where Matter? Initial Labor Market Conditions and Immigrant Earnings”, <SPAN class="ft29">Economic Journal</SPAN>, 117, <NOBR>422–448.</NOBR></P>
<P class="p447 ft9">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft80">00</P>
<P class="p448 ft15">Appendix A: Arbetslöshet och utbildningsinriktning<SPAN class="ft97">7</SPAN></P>
<P class="p201 ft8">Detta appendix beskriver hur arbetslöshetsrisken under övergångs- fasen från gymnasium till arbete beror på utbildningens inriktning. Analysen baseras på registerbaserad statistik från Arbetsförmed- lingen. Det bör noteras att det finns ett antal skillnader mellan denna statistik och den officiella arbetslöshetsstatistiken. Den officiella arbetslöshetsstatistiken baseras på urvalsundersökningar (arbetskraftsundersökningarna) där intervjupersoner ombeds svara på frågor om i vilken utsträckning de arbetar, och om de inte gör det, om de söker arbete eller väntar på ett arbete som ska börja inom tre månader. I den officiella statistiken räknas de som inte arbetar men aktivt söker efter (alternativt väntar på) ett arbete som arbetslösa, vilket också är den rådande internationella definitionen av arbetslöshet. Ett alternativt sätt att mäta arbetslöshet är att använda sig av Arbetsförmedlingens register över inskrivna per- soner. En nackdel med detta är att inte alla arbetslösa skriver in sig vid förmedlingen, framförallt inte bland de unga som ofta inte har rätt till arbetslöshetsersättning. En annan nackdel är att det inte är säkert att alla inskrivna faktiskt söker efter arbete, vilket innebär att inte alla inskrivna med säkerhet är arbetslösa enligt den gängse definitionen. Fördelen med att använda registerdata är dock att de är mer heltäckande och lättare kan kopplas till andra datakällor.</P>
<P class="p449 ft17"><SPAN class="ft31">7 </SPAN>Beräkningarna i detta appendix är gjorda av Oskar Nordström Skans.</P>
<P class="p345 ft9">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Appendix A: Arbetslöshet och utbildningsinriktning</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">För att studera hur arbetslöshetsrisken varierar mellan olika utbildningsinriktningar på gymnasiet kombinerar vi arbetsförmed- lingens statistik med data från utbildningsregistret, vilket innehåller uppgifter om de som avslutat grundskolan respektive gymnasie- skolan.<SPAN class="ft30">8 </SPAN>Vi mäter arbetslöshetsrisk som antalet dagar personen är inskriven vid Arbetsförmedlingen under samma år som personen gått ut från gymnasiet. Vi inkluderar tid i olika typer av åtgärder, men inte tid i sökandekategorier som innebär arbete, som till exempel timanställning. Vi kodar lokala specialutformade program och program vid friskolor som tillhörande de närmast liggande nationella programmen. De program som helt saknar koppling till nationella program, som exempelvis Waldorfskolor, kodas som övrigt.</P>
<P class="p68 ft8">Tabell A1 visar hur arbetslösheten varierar mellan olika utbild- ningsinriktningar. Tabellen visar att den genomsnittlige gymnasis- ten har 26 dagars registrerad arbetslöshet under det halvår som följer efter att han eller hon avslutat gymnasiet. Antalet dagar är något högre för yrkesinriktade program och det finns betydande skillnader mellan olika program. Tabellen visar dock även att grundskolebetygen skiljer sig åt betydligt mellan de som går olika program, vilket innebär att de skillnader i utfall vi ser lika gärna kan bero på skillnader mellan de studenter som väljer olika program som på programmen i sig.</P>
<P class="p156 ft8">För att ta så långt det är möjligt ta hänsyn till att de som går olika program kan skilja sig åt systematiskt i andra avseenden skattar vi en regressionsmodell som tar hänsyn till betydelsen av familjebakgrund och grundskolebetyg. Resultaten redovisas i tabell A2. Alla skattningar visar skillnader i antal dagar av arbetslöshet jämfört med en ”referenskategori” (omvårdnadsprogram, man, bland de högsta 10 procenten i betygsfördelningen, 2006) efter att hänsyn tagits till de andra faktorerna som visas i tabellen och till familjebakgrund. Skattningarna av programeffekter visar till exem- pel hur många fler dagar i arbetslöshet under avgångsåret studen- terna på olika program hade jämfört med liknande studenter som gått omvårdnadsprogrammet. Storleken på skattningarna förstås bäst om de sätts i relation till medelvärdet som var 26 dagars arbetslöshet under år 2006.</P>
<P class="p147 ft8">Resultaten visar att det finns betydande skillnader i utfall även efter att hänsyn tagits till föräldrabakgrund och grundskolebetyg.</P>
<P class="p136 ft17"><SPAN class="ft31">8 </SPAN>De data som används i analysen har även använts av OECD (2008, Box 4.2) för att studera risken för långtidsarbetslöshet bland ungdomar.</P>
<P class="p137 ft9">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td129"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p26 ft24">Appendix A: Arbetslöshet och utbildningsinriktning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">Studenter som gått naturbruksprogrammet, estetiskt program eller medieprogrammet tillbringade exempelvis fler dagar i arbetslöshet under året än studenter med liknande betyg och föräldrabakgrund som gått omvårdnadsprogrammet (skillnaden var drygt 20 dagar). Omvårdnadsprogrammet är det program som var mest framgångs- rikt i detta avseende, men skillnaderna mot <NOBR>bygg-,</NOBR> fordons- eller industriprogrammen är små och inte statistiskt säkerställda. De stora studieförberedande programmen <NOBR>natur-,</NOBR> teknik- och sam- hällsprogrammen, placerar sig i mitten av fördelningen.</P>
<P class="p149 ft8">Genomgående visar resultaten också att studenter med lägre grundskolebetyg har en högre arbetslöshetsrisk, skillnaderna mel- lan de med sämst och bäst betyg är i samma storleksordning som skillnaderna mellan de program som är förknippade med högst och lägst arbetslöshetsrisk. Som visas av OECD (2008) är även risken att fastna i långvarig arbetslöshet större för dem med låga grund- skolebetyg.</P>
<P class="p65 ft8">Vi ser också att yrkesinriktade program som utförts i en lokal form (antingen via en friskola eller via en kommunal specialinrikt- ning) är förknippade med en något högre arbetslöshetsrisk än mot- svarande nationella program, men dessa skillnader får i samman- hanget betraktas som små. Även könsskillnaderna och skillnader mellan olika år är av mindre betydelse än betygs- och programskill- naderna.</P>
<P class="p450 ft9">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<P class="p0 ft22">Appendix A: Arbetslöshet och utbildningsinriktning Bilaga 2 till LU2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Tabell A.1</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr26 td132"><P class="p26 ft35">Registrerad arbetslöshet vid arbetsförmedlingen under</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td134"><P class="p26 ft32">gymnasieavgångsåret (2006)</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td136"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td137"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td138"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td139"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td140"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td139"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td142"><P class="p451 ft32">Arbetslöshet</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td131"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td141"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr38 td143"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td143"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td135"><P class="p452 ft36">Betygsrang</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p452 ft38">Andel av</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p452 ft33"><NOBR>(1-100)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td131"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p413 ft38">Antal</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p413 ft35">total</P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td135"><P class="p452 ft33">från</P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p452 ft38">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p413 ft38">dagar per</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p413 ft33">arbets-</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p413 ft38">Andel av</P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p452 ft33">grund-</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p453 ft38">obeserva-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td141"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p413 ft38">student</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p413 ft38">löshet</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p413 ft38">studenter</P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p413 ft33">skolan</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p452 ft38">tioner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td144"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr38 td143"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td143"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td139"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td139"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td144"><P class="p334 ft102">Yrkesförberedande</P></TD>
<TD class="tr10 td22"><P class="p335 ft102">32,8</P></TD>
<TD class="tr10 td22"><P class="p413 ft103">53,4%</P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p410 ft103">41,8%</P></TD>
<TD class="tr10 td135"><P class="p413 ft103">41</P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p452 ft103">35 187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr44 td144"><P class="p334 ft35">Livsmedelsprogrammet (LP)</P></TD>
<TD class="tr44 td22"><P class="p335 ft32">49,8</P></TD>
<TD class="tr44 td22"><P class="p413 ft38">0,5%</P></TD>
<TD class="tr44 td133"><P class="p410 ft38">0,9%</P></TD>
<TD class="tr44 td135"><P class="p413 ft38">37</P></TD>
<TD class="tr44 td133"><P class="p453 ft38">392</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td144"><P class="p334 ft35">Naturresursprogrammet (NP)</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p335 ft32">42,7</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p413 ft38">3,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p410 ft38">4,9%</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p413 ft38">47</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p452 ft38">2 501</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Barn och fritid (BF)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">41,9</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">4,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">6,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">37</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">3 505</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Handelsprogrammet (HP)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">40,6</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">4,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">6,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">37</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">3 504</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td144"><P class="p334 ft32">Mediaprogrammet (MP)</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p335 ft32">36,5</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p413 ft38">4,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p410 ft38">6,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p413 ft38">51</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p452 ft38">3 956</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Hotel och restaurang (HR)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">34,0</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">4,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">5,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">3 656</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Elprogrammet (EC)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">33,7</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">5,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">7,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">42</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">4 991</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td144"><P class="p334 ft32">Hantverksprogrammet (HV)</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p335 ft32">33,2</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p413 ft38">2,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p410 ft38">2,5%</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p413 ft38">55</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p452 ft38">1 658</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Fordonsprogrammet (FP)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">28,3</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">3,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">4,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">29</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">3 112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Industriprogrammet (IP)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">25,5</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">1,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">1,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">42</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">1 558</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td144"><P class="p334 ft35">Omvårdnadsprogrammet (OP)</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p335 ft32">21,3</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p413 ft38">3,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p410 ft38">2,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p413 ft38">41</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p452 ft38">2 700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Energiprogrammet (EN)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">20,4</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">0,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">0,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">35</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">621</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Byggprogrammet (BP)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">16,4</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">3,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">2,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">36</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">3 033</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td144"><P class="p334 ft102">Studieförberedande</P></TD>
<TD class="tr27 td22"><P class="p335 ft102">20,0</P></TD>
<TD class="tr27 td22"><P class="p413 ft103">42,7%</P></TD>
<TD class="tr27 td133"><P class="p410 ft103">54,8%</P></TD>
<TD class="tr27 td135"><P class="p413 ft103">69</P></TD>
<TD class="tr27 td133"><P class="p452 ft103">46 110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td144"><P class="p334 ft32">Estetiskt program (ES)</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p335 ft32">33,2</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p413 ft38">6,4%</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p410 ft38">8,3%</P></TD>
<TD class="tr2 td135"><P class="p413 ft38">62</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p452 ft38">5 399</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft32">Tekniskt program (TE)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">22,1</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">5,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">5,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">62</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">4 962</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><P class="p334 ft35">Samhällsvetarprogrammet (SP)</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p335 ft32">20,0</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p413 ft38">28,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p410 ft38">21,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p413 ft38">66</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p452 ft38">23 651</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td144"><P class="p334 ft32">Naturvetarprogrammet (NV)</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p335 ft32">13,4</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p413 ft38">14,4%</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p410 ft38">7,5%</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p413 ft38">81</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p452 ft38">12 098</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td131"><P class="p334 ft32">Övriga</P></TD>
<TD class="tr2 td141"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p335 ft32">30,6</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p413 ft38">3,3%</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p410 ft38">4,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td135"><P class="p413 ft38">62</P></TD>
<TD class="tr2 td133"><P class="p452 ft38">2 800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td136"><P class="p334 ft102">Alla</P></TD>
<TD class="tr3 td137"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p335 ft102">25,7</P></TD>
<TD class="tr3 td143"><P class="p413 ft103">100%</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p410 ft103">100%</P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p413 ft103">57</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p452 ft103">84 097</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p454 ft36">Bara de med grundskolebetyg är med i datamaterialet (1146 observationer tappas). “Övriga” innehåller studenter från program som saknar koppling till nationella program (till exempel Waldorf, International Baccalaureate, och inriktningar med nationellt intag). Endast de med slutbetyg enligt gymnasieregistret ingår. Betygsrangen är räknat som plats i den totala betygsfördelningen (per år) vid grundskolans slut. Medelvärdet är högre än 50 eftersom de med lägre betyg mer sällan går klart gymnasieskolan. Källa: Händel och SCB:s utbildningsregister.</P>
<P class="p455 ft9">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td129"><P class="p26 ft22">Bilaga 2 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td130"><P class="p26 ft24">Appendix A: Arbetslöshet och utbildningsinriktning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p456 ft32">Tabell A.2 Skillnader i antal dagar som registrerat arbetslös beroende på typ av inriktning med hänsyn taget till grundskolebetyg och familjebakgrund <NOBR>(2002–2006)</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr1 td145"><P class="p334 ft35">Program</P></TD>
<TD class="tr1 td146"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td147"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td148"><P class="p457 ft35">Skattning</P></TD>
<TD class="tr1 td149"><P class="p26 ft35">Standard-</P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td151"><P class="p281 ft35">Skattning</P></TD>
<TD class="tr1 td152"><P class="p26 ft35">Standard-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td153"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td156"><P class="p281 ft35">fel</P></TD>
<TD class="tr16 td157"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td159"><P class="p458 ft35">fel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td160"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td162"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td164"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td165"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td166"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td167"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td153"><P class="p334 ft35">Naturbruk</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td154"><P class="p459 ft35">NP</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p460 ft35">29,138**</P></TD>
<TD class="tr16 td156"><P class="p281 ft35">(1,851)</P></TD>
<TD class="tr16 td157"><P class="p26 ft35">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr16 td158"><P class="p461 ft35">2,534**</P></TD>
<TD class="tr16 td159"><P class="p462 ft35">(0,430)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Estetiskt</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">ES</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">23,040**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,522)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p26 ft35">Man</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">(referens)</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td153"><P class="p334 ft35">Media</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p459 ft35">MP</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p460 ft35">22,229**</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p281 ft35">(1,585)</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p26 ft35">Grundskolebetyg</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Barn och fritid</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">BF</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">18,448**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,642)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p26 ft35">Lägsta 10 procenten: 1</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">28,797**</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft35">(1,971)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Övriga</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">-</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">18,049**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,577)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">2</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">26,364**</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft35">(1,296)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td153"><P class="p334 ft35">Livsmedel</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p461 ft35">LP</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p460 ft35">17,671**</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p281 ft35">(3,488)</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p40 ft35">3</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p461 ft35">18,768**</P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p462 ft35">(1,071)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Handels</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">HP</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">17,640**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,653)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">4</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">15,650**</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft35">(0,952)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Hantverk</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">HV</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">17,550**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,936)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">5</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">12,842**</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft35">(0,854)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td153"><P class="p334 ft35">Samhälls</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p459 ft35">SP</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p460 ft35">16,952**</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p281 ft35">(1,276)</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p40 ft35">6</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p461 ft35">9,331**</P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p462 ft35">(0,781)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Naturvetenskaplig</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p461 ft35">NV</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">16,182**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,347)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">7</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">7,020**</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft35">(0,718)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">El</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">EC</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">15,878**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,538)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">8</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">4,913**</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft35">(0,652)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td153"><P class="p334 ft35">Hotell & resturang</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p459 ft35">HR</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p460 ft35">15,127**</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p281 ft35">(1,525)</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p40 ft35">9</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p461 ft35">2,648**</P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p462 ft35">(0,581)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Tekniskt</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">TE</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">14,655**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,493)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p26 ft33">Högsta 10 procenten: 10</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">(referens)</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Energi</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">EN</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">6,874*</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(2,679)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">År</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td153"><P class="p334 ft35">Industri</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p459 ft35">IP</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p460 ft35">2,097</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p281 ft35">(2,023)</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p40 ft35">2002</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p461 ft35"><NOBR>-1,206*</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p462 ft35">(0,525)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Fordons</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">FP</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">1,593</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,722)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">2003</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">1,600**</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft35">(0,505)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Bygg</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p459 ft35">BP</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">0,014</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,634)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">2004</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">3,785**</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft35">(0,484)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td153"><P class="p334 ft35">Omvårdnad</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p459 ft35">OP</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p460 ft33">(referens)</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p40 ft35">2005</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p461 ft35">5,988**</P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p462 ft35">(0,544)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p40 ft35">2006</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">(ref)</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">Friskola</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft35">Yrkesförb,</P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">3,218**</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,168)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td153"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft35">Studieförb,</P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p460 ft35"><NOBR>-0,979</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p281 ft35">(0,850)</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p26 ft35">Konstant</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p461 ft35"><NOBR>-3,884**</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p462 ft35">(1,456)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft35">Annat</P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">3,600</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(3,155)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td153"><P class="p334 ft35">Lokal special-</P></TD>
<TD class="tr20 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr20 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr20 td156"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr20 td157"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr20 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">utformad</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p334 ft35">inriktning</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft35">Yrkesförb,</P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">3,176*</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(1,246)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td153"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p26 ft35">Studieförb,</P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p460 ft35">0,797</P></TD>
<TD class="tr1 td156"><P class="p281 ft35">(0,575)</P></TD>
<TD class="tr1 td157"><P class="p26 ft35">Antal observationer</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p461 ft35">123 592</P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft35">Annat</P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p460 ft35">7,120</P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p281 ft35">(3,797)</P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p26 ft35">Antal syskongrupper</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p461 ft35">60 309</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td160"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td162"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td164"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td165"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td166"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td167"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p463 ft38">Skattningarna är baserade på jämförelser mellan syskon som valt olika inriktningar. Urvalet består av avgångna från gymnasiekolans program som har grundskolebetyg och som har minst ett syskon som också uppfyller detta villkor. Kategorin med lägst arbetslöshet har valts som referens (med undantag för år). Källa: Händel, flergenerationsregistret och utbildningsregistren. * och ** indikerar att skattningen är skild från noll med 95 resp. 99 procents säkerhet.</P>
<P class="p464 ft9">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
</DIV>
<DIV id="page_163">
<P class="p0 ft7">Vocational Training and Labor Market</P>
<P class="p465 ft7">Entry – Summary</P>
<P class="p466 ft27">Introduction</P>
<P class="p150 ft8">Youth unemployment in Sweden has increased during the past decade to an extent that the Swedish youth unemployment rate is currently among the highest in the OECD member countries (OECD 2008). Against that background, this report examines the transition from upper secondary school to employment for those youths who do not intend to continue to higher education in Sweden. Three facts suggest that the design of vocational upper secondary educations may be of major importance. First, many youth unemployment spells start directly after the end of upper secondary education. The large number of unemployment spells at this point suggests that the transition from school to work might be improved upon. Second, the youth unemployment rates and the speed of transitions into the labor market appear to be partly determined by the fields of study. Third, while the unemployment spells on average are quite short, we know that those youth who experience long jobless spells are mainly <NOBR>drop-outs</NOBR> from upper secondary education. While students in certain vocational tracks (such as electricity and construction programs) to a large extent tend to graduate within the statutory time, the same is only true for 63% and 68% of students in the industrial and vehicle pro- grams.</P>
<P class="p467 ft8">These facts suggest that the design of vocational education in upper secondary school is important for understanding the poor performance of the Swedish youth labor market. Taking this as the point of departure, this report reviews the international research literature and interprets it in the context of the Swedish system of upper secondary education. Three main questions are addressed: The first one concerns the importance of admission rules to voca-</P>
<P class="p468 ft9">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<P class="p469 ft8">tional education, a question that is of particular interest as stricter rules (both to <NOBR>school-based</NOBR> and apprenticeship programs) are to be implemented as a part of the 2011 upper secondary school reform. The second question is about the length and content of vocational education, which is mainly addressed by examining research about previous school reforms. The third question concerns the impor- tance of <NOBR>workplace-based</NOBR> and <NOBR>school-based</NOBR> vocational education. This section also discusses apprenticeships which have been virtu- ally <NOBR>non-existent</NOBR> in Sweden but are being introduced as a pilot scheme. Finally, the report suggests potential changes in the design of vocational education that might help to reduce youth unemplo- yment in Sweden.</P>
<P class="p470 ft104">Improving the <NOBR>school-to-work</NOBR> transition for vocational students – what do we know from research?</P>
<P class="p471 ft8">Admission to programs in upper secondary school is restricted through requirements on students’ previous school grades. The admission rules regulate the number of students being accepted but the strictness of the rules can also be expected to matter for other outcomes. For example, with too generous admission rules, stu- dents who just about meet the requirements may perform poorly or fail to finish the program. Too generous rules might also have a detrimental impact on the motivation of students in compulsory school. Too strict admission rules to vocational programs, on the other hand, may lead to students who are least likely to be accepted to alternative programs to not be admitted at all.</P>
<P class="p472 ft8">There are very few Swedish studies on the importance of admis- sion rules for educational outcomes. Early studies have mainly focused on the effects of systems of admission rules to higher edu- cation on social exclusion. The main finding is that there are no such effects. Concerning the effects of stricter grading and exami- nation rules, there is substantial evidence from the US, where the main result is that stricter rules improve students’ test results. The improvement is larger for high achievers than for students with poorer school performance. Most studies also show that stricter rules lead to lower graduation rates, suggesting that some negative effect might appear from student competition. In sum, the research points to increased risks that students drop out of school and that this risk is larger for students with weaker school performance.</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<P class="p205 ft8">Previous Swedish research concerning the length and content of vocational education has primarily made use of the 1991 upper secondary school reform. That reform prolonged vocational pro- grams from two to three years, with the third year mainly expan- ding the theoretical content of vocational education. In addition, the reform gave basic eligibility to apply to university after gradua- ting from any program at the upper secondary level. The part of the reform that was directed towards vocational education was first implemented as a pilot scheme in <NOBR>1988–1991.</NOBR> Research shows that the prolongation of vocational tracks reduced the probability of graduating from upper secondary school by 35 percent in Sweden. For students with weak school performance, the probability to drop out increased by 50 percent. The third year of vocational edu- cation had no effect on a student’s transition to university. The initial effect on income was negative, a consequence of the leng- thening by one year of the education. In the longer run, a small positive income effect was found, but that was so small that the initial negative effect on income was not likely to be compensated for. These results are in line with those found in experimental eva- luations of vocational education at the upper secondary level (the <NOBR>so-called</NOBR> Career Academies) in the US. In sum, the evidence sug- gests that the prolongation of vocational education as it was implemented in the 1991 school reform in Sweden does not appear to have been successful in improving the <NOBR>school-to-work</NOBR> transi- tion.</P>
<P class="p473 ft8">The final question in this report concerns the relative merits of <NOBR>workplace-based</NOBR> and <NOBR>school-based</NOBR> vocational education. It is gene- rally argued that workplace training has several advantages. In addition to its potential to provide a good learning environment for students, it also facilitates recruitment by providing employers with insights into the qualifications of potential new workers. It can also provide a link between firms and schools, so that school administrations can learn about the skills employers demand. In Sweden today, all vocational programs are required to include 15 weeks of <NOBR>workplace-based</NOBR> education. In practice, the programs are not always able to provide that training, as teachers have limited time resources. As a consequence, responsibility for organizing vocational training places has to some extent shifted from the schools to the students.</P>
<P class="p154 ft8">Apprenticeship training, an alternative model of workplace trai- ning, is currently being tested in Sweden. The trial period is bet-</P>
<P class="p474 ft9">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<P class="p475 ft8">ween July 1<SPAN class="ft30">st </SPAN>2008 – June30<SPAN class="ft30">th </SPAN>2011 and the education is required to include <NOBR>work-place</NOBR> learning for at least half of the time, or 1 250 points. The National agency for education can distribute 6 000 study slots and all schools that have applied in 2010 were provided with slots.</P>
<P class="p476 ft8">There is a large international literature about vocational educa- tion that is based on country comparisons. The typical finding is that youth employment is higher in countries with <NOBR>well-developed</NOBR> apprenticeship systems. The positive effects of vocational educa- tion are most pronounced in countries where the education has a specific rather than a general character, i.e., where it is directed towards a particular occupation and where there is a clear connec- tion between schools and workplaces. A general problem in these studies is that the countries differ in other ways that affect the labor market position of youths, such as, for instance, wage setting institutions or <NOBR>labor-market</NOBR> legislation. An alternative is to analyze labor market outcomes for youths who have attended different educations within a country, but then there are of course differen- ces in the skills and abilities that students start out with. One way to reduce this problem is to conduct an experimental study with randomly allocated study slots.</P>
<P class="p477 ft8">There are few such studies, but one example is a study based on evaluations of US Career Academies, which combine academic learning at the upper secondary level with vocational training at a workplace. The results of this study were that the effects on income were positive for men but not for women and dropout rates were lower than at regular schools. A German experimental study found that students who finish an apprenticeship are experi- encing lower unemployment rates at the age of <NOBR>23–36</NOBR> years.</P>
<P class="p478 ft27">Conclusions</P>
<P class="p479 ft8">This report discusses how to improve the <NOBR>school-to-work</NOBR> transi- tion for vocational students based on international research fin- dings. The main results include that stricter grading and examina- tion rules increased the risk that students drop out of formal edu- cation and that this risk is larger for students with weaker school performance. Similar effects were found from an evaluation of the prolongation of the vocational education from two to three years.</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<P class="p205 ft8">Research that evaluates vocational education shows that at least some vocational education in combination with theoretical educa- tion seems to have positive effects on labor market outcomes. The research also points to the importance of <NOBR>well-developed</NOBR> coopera- tion between schools and workplaces. The failure to adequately provide <NOBR>work-place</NOBR> training to students is a major shortcoming of the organization of Swedish vocational education. In the research on apprenticeships, the typical finding is that students who finish apprenticeships seem to suffer less from unemployment than other student groups. In line with this, youth employment is also found to be higher in countries with <NOBR>well-developed</NOBR> apprenticeship systems.</P>
<P class="p426 ft8">In sum, the results in this report indicate that the most impor- tant policy suggestion for reducing youth unemployment through reforms of vocational education is to increase the share of work- place training. This would be crucial for creating closer contacts between students, schools and the local labor market. Vocational programs that fail to meet the <NOBR>workplace-training</NOBR> requirements should be discontinued. The 2011 upper secondary school reform is to some extent, going in this direction in introducing the possi- bility to work as an apprentice while attending upper secondary school. However, the minimum amount of <NOBR>work-based</NOBR> training (15 weeks) is unchanged for those who choose vocational education other than the apprenticeship education.</P>
<P class="p480 ft9">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<P class="p0 ft22">I</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p28 ft13">Bilaga 3 till LU2011</P>
<P class="p481 ft15">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder<SPAN class="ft14">*</SPAN></P>
<P class="p30 ft11">Roope Uusitalo</P>
<P class="p482 ft17"><SPAN class="ft16">* </SPAN>Jag vill tacka Gerard van den Berg, Francis Kramarz och deltagarna i Långtidsutredningen för detaljerade synpunkter på tidigare utkast samt Björn Öckert och Jörgen Moen för hjälp med beräkningar baserade på svenska data.</P>
<P class="p483 ft9">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
</DIV>
<DIV id="page_171">
<P class="p0 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td62"><P class="p26 ft18">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p34 ft18">examensålder? .........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p35 ft18">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">1</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft20">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft8">Examensåldern i ett internationellt perspektiv ....................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">3</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft8">En ekonomisk tankeram kring valet av examensålder.........</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">4</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft8">Skattningar av examensålderns ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p34 ft20">konsekvenser..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p35 ft8">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">5</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft19">Möjliga åtgärder för en sänkt examensålder.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft18">1</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p34 ft105">Factors affecting the late graduation of Swedish</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p34 ft18"><SPAN class="ft105">university students </SPAN>...................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p35 ft18">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td3"><P class="p26 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p34 ft21">Swedish tertiary graduates compared to graduates in</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p34 ft18">other OECD countries ...............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft18">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p26 ft8">2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p34 ft20">Graduation age .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p35 ft8">186</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">Cross-country</SPAN></NOBR> comparison of factors related to average</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr1 td56"><P class="p26 ft20">graduation age ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p35 ft8">189</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p484 ft8"><SPAN class="ft8">2.3</SPAN><SPAN class="ft68">Participation in education and employment rates of</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p34 ft19">youth in the OECD countries ..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p35 ft8">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.4</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft20">Timing of education and work..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.5</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft8">Summary of the international comparison...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft18">3</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p34 ft21">An economic analysis of late graduation .....................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p35 ft18">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr45 td55"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr45 td8"><P class="p35 ft9">171</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p485 ft10"><SPAN class="ft8">3.1</SPAN><SPAN class="ft106">Motivation for public involvement in individual choices regarding the level and timing of investments in</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p37 ft20">education.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p35 ft8">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft18">4</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p37 ft21">Empirical research on economic incentives affecting</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p37 ft18">the graduation age....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p35 ft18">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft8">4.1</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p37 ft8">Financial incentives for early vs. late graduation..................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft8">4.2</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p37 ft8">Financial incentives to study and work in parallel ...............</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft8">4.3</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p37 ft19">Social vs. private costs of late graduation .............................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft8">4.4</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p37 ft8">Summary of research on economic incentives .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft18">5</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p37 ft21">Potential policies to lower the graduation age ..............</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p35 ft18">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft8">5.1</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p37 ft20">Start school at 6......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p37 ft20">Effects of early school start ...................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">226</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">5.2</SPAN><SPAN class="ft23">Impose restrictions to UI benefits for high school</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p37 ft20">graduates .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p35 ft8">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p459 ft8">5.3</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p37 ft8">Increase guidance for students in high school......................</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p35 ft8">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p459 ft8">5.4</P></TD>
<TD class="tr5 td168"><P class="p37 ft19">Reform the admission system ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p35 ft8">229</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p484 ft8"><SPAN class="ft8">5.5</SPAN><SPAN class="ft23">Reform student support system to reward faster</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td170"><P class="p35 ft8">graduation and to discourage working while enrolled.........</P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p35 ft8">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td170"><P class="p35 ft8">5.6 Create incentives for students for timely graduation ..........</P></TD>
<TD class="tr5 td169"><P class="p35 ft8">233</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">5.7</SPAN><SPAN class="ft23">Introduce tuition fees alongside increased student</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p37 ft20">support....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p35 ft8">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft8">5.8</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p37 ft19">Increase incentives to universities.........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft18">6</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p37 ft18">Concluding comments...............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p35 ft18">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td63"><P class="p26 ft18">References ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p35 ft18">239</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft9">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<P class="p487 ft15">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?</P>
<P class="p488 ft29">Bilagan följs av en längre fördjupad text på engelska i vilken det finns omfattande forskningsreferenser.</P>
<P class="p489 ft27">1 Inledning</P>
<P class="p133 ft8">Genomsnittsåldern för de svenskar som tar examen från svenska universitet och högskolor är 29 år. Det innebär att Sverige har en högre examensålder än alla andra länder i OECD förutom Island. Svenska studenter påbörjar också sina studier sent. Hälften av de nya studenterna på svenska universitet och högskolor är 22 år eller äldre, vilket också är näst högst inom OECD.</P>
<P class="p14 ft8">Den höga examensåldern innebär ett problem om den leder till minskad sysselsättning, eller till en minskad produktivitet bland de sysselsatta. Det senare kan bli fallet om studenter jobbar före eller under studietiden, men då är mindre produktiva än efter avklarade studier. Inför en framtid med en åldrande befolkning, och den ökade försörjningsbörda detta innebär, söker de flesta europeiska länder efter sätt att öka sysselsättning och produktivitet. Ett möj- ligt sätt att åstadkomma detta som ofta diskuteras är att höja pen- sionsåldern. Ett alternativ till detta är dock att försöka sänka den ålder vid vilken ungdomar träder in på arbetsmarknaden. Eftersom de flesta andra europeiska länder har en lägre examensålder än Sverige framstår en sänkt examensålder som ett policyalternativ som kan vara speciellt attraktivt just i Sverige. En sänkning av exa- mensåldern skulle med största sannolikhet leda till en högre syssel- sättning och en högre produktivitet.</P>
<P class="p490 ft9">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Denna bilaga analyserar olika faktorer som är relaterade till de svenska ungdomarnas höga examensålder. Bilagan börjar med att analysera internationella data från OECD över sysselsättning och deltagande i högre utbildning med syfte att belysa de aspekter av det svenska utbildningssystemet som särskiljer Sverige från andra länder. Därefter går rapporten igenom den utbildningsekonomiska litteraturen och ger en översikt av evidensen kring vilken typ av åtgärder som kan påverka den ålder vid vilken högskolestudenter träder in på arbetsmarknaden. I den svenska kontexten berör detta både åtgärder för att premiera tidigare inträde i den högre utbild- ningen och åtgärder för att förkorta studietiderna. Slutligen görs en samlad bedömning av för- och nackdelarna med ett antal möjliga åtgärder.</P>
<P class="p49 ft8">Bilagans bedömningar görs från ett utifrånperspektiv. Syftet är inte att ge detaljerade synpunkter som är väl förankrade i svenska institutioner utan istället att ge en bild av de ekonomiska effekterna av en hög examensålder, och om för- och nackdelar med möjliga åtgärder som kan användas för att sänka examensåldern. I huvudsak baseras rapportens slutsatser på erfarenheter från andra nordiska länder och från den internationella utbildningsekonomiska forsk- ningen.</P>
<P class="p239 ft27">2 Examensåldern i ett internationellt perspektiv</P>
<P class="p70 ft8">Två aspekter är speciellt anmärkningsvärda när det gäller den svenska examensåldern. Den första aspekten är att examensåldern i genomsnitt är hög. Jämfört med andra <NOBR>OECD-länder</NOBR> tar svenska studenter examen väldigt sent. Under 2007 var den genomsnittliga examensåldern i Sverige 29 år. Detta är den näst högsta åldern bland de 21 OECD länder för vilka data finns tillgängliga, vilket framgår av Figur 1. Skillnaderna mot andra länder är betydande. Examensåldern är ungefär två år högre än i Norge och Tyskland, och ungefär fyra år högre än i Nederländerna. Noterbart är att alla de nordiska länderna har relativt höga examensåldrar, vilket antyder att fenomenet är förknippat med den nordiska modellen generellt och inte är ett unikt svenskt problem.</P>
<P class="p491 ft9">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td172"><P class="p26 ft24">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft32">Figur 1 Genomsnittlig examensålder 2000 och 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr16 td159"><P class="p492 ft33">32</P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td159"><P class="p492 ft107">30</P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td3"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td159"><P class="p492 ft109">28</P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td173"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td3"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td173"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td173"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td159"><P class="p492 ft107">26</P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td3"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td159"><P class="p492 ft107">24</P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td3"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td159"><P class="p492 ft107">22</P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td3"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td108"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td159"><P class="p492 ft109">20</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-3px;margin-right:-59px;margin-bottom:3px;" class="p493 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-55px;margin-top:-3px;margin-right:-2px;margin-bottom:60px;" class="p493 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:26px;margin-right:-30px;margin-bottom:31px;" class="p493 ft33"><![endif]>Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-33px;margin-right:-29px;margin-bottom:33px;" class="p494 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-33px;margin-right:-2px;margin-bottom:60px;" class="p494 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-19px;margin-right:-15px;margin-bottom:46px;" class="p494 ft33"><![endif]>Turkiet</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-26px;margin-right:-37px;margin-bottom:26px;" class="p495 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-31px;margin-top:-26px;margin-right:-3px;margin-bottom:60px;" class="p495 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-9px;margin-right:-20px;margin-bottom:43px;" class="p495 ft33"><![endif]>Tjeckien</P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td173"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td3"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:-23px;margin-right:-46px;margin-bottom:23px;" class="p496 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-26px;margin-top:-23px;margin-right:-10px;margin-bottom:59px;" class="p496 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-5px;margin-right:-28px;margin-bottom:41px;" class="p496 ft33"><![endif]>Österrike</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-36px;margin-right:-30px;margin-bottom:36px;" class="p497 ft110"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:-36px;margin-right:0px;margin-bottom:66px;" class="p497 ft110"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-21px;margin-right:-15px;margin-bottom:51px;" class="p497 ft110"><![endif]>Italien</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td174"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:-21px;margin-right:-49px;margin-bottom:21px;" class="p498 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-21px;margin-right:-10px;margin-bottom:60px;" class="p498 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-1px;margin-right:-29px;margin-bottom:40px;" class="p498 ft33"><![endif]>Slovakien</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-23px;margin-right:-39px;margin-bottom:23px;" class="p499 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-35px;margin-top:-23px;margin-right:-2px;margin-bottom:60px;" class="p499 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-4px;margin-right:-20px;margin-bottom:41px;" class="p499 ft33"><![endif]>Tyskland</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-21px;margin-right:-43px;margin-bottom:21px;" class="p500 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-21px;margin-right:-3px;margin-bottom:61px;" class="p500 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:41px;" class="p500 ft33"><![endif]>Slovenien</P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-31px;margin-right:-31px;margin-bottom:31px;" class="p501 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:-31px;margin-right:-2px;margin-bottom:60px;" class="p501 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-16px;margin-right:-16px;margin-bottom:45px;" class="p501 ft33"><![endif]>Sverige</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-36px;margin-right:-27px;margin-bottom:36px;" class="p386 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-36px;margin-right:-2px;margin-bottom:61px;" class="p386 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-23px;margin-right:-14px;margin-bottom:48px;" class="p386 ft33"><![endif]>Island</P></TD>
<TD class="tr14 td173"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td159"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:35px;margin-top:-31px;margin-right:-53px;margin-bottom:31px;" class="p378 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:17px;margin-top:-31px;margin-right:-35px;margin-bottom:49px;" class="p378 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:26px;margin-top:-22px;margin-right:-44px;margin-bottom:40px;" class="p378 ft33"><![endif]>Cypern</P></TD>
<TD class="tr47 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:0px;" class="p502 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-48px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:51px;" class="p502 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-23px;margin-top:26px;margin-right:-28px;margin-bottom:25px;" class="p502 ft38"><![endif]>Nederländerna</P></TD>
<TD class="tr47 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-22px;margin-right:-33px;margin-bottom:22px;" class="p503 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-22px;margin-right:-4px;margin-bottom:51px;" class="p503 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-7px;margin-right:-18px;margin-bottom:36px;" class="p503 ft38"><![endif]>Bulgarien</P></TD>
<TD class="tr47 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-27px;margin-right:-28px;margin-bottom:27px;" class="p504 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-27px;margin-right:-4px;margin-bottom:51px;" class="p504 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-15px;margin-right:-16px;margin-bottom:39px;" class="p504 ft38"><![endif]>Spanien</P></TD>
<TD class="tr47 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-19px;margin-right:-34px;margin-bottom:19px;" class="p505 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-19px;margin-right:-3px;margin-bottom:50px;" class="p505 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-3px;margin-right:-18px;margin-bottom:34px;" class="p505 ft38"><![endif]>Rumänien</P></TD>
<TD class="tr47 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-26px;margin-right:-28px;margin-bottom:26px;" class="p506 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-26px;margin-right:-3px;margin-bottom:51px;" class="p506 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-13px;margin-right:-15px;margin-bottom:38px;" class="p506 ft38"><![endif]>Portugal</P></TD>
<TD class="tr47 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-31px;margin-right:-24px;margin-bottom:31px;" class="p507 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-31px;margin-right:0px;margin-bottom:55px;" class="p507 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-19px;margin-right:-12px;margin-bottom:43px;" class="p507 ft111"><![endif]>Litauen</P></TD>
<TD class="tr47 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-31px;margin-right:-23px;margin-bottom:31px;" class="p508 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-31px;margin-right:-3px;margin-bottom:51px;" class="p508 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-21px;margin-right:-13px;margin-bottom:41px;" class="p508 ft38"><![endif]>Ungern</P></TD>
<TD class="tr47 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-36px;margin-right:-14px;margin-bottom:36px;" class="p385 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-36px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p385 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-30px;margin-right:-8px;margin-bottom:42px;" class="p385 ft33"><![endif]>Norge</P></TD>
<TD class="tr47 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-23px;margin-right:-30px;margin-bottom:23px;" class="p509 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-23px;margin-right:-3px;margin-bottom:50px;" class="p509 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-9px;margin-right:-16px;margin-bottom:36px;" class="p509 ft33"><![endif]>Danmark</P></TD>
<TD class="tr47 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-31px;margin-right:-24px;margin-bottom:31px;" class="p508 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-31px;margin-right:-4px;margin-bottom:51px;" class="p508 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-21px;margin-right:-14px;margin-bottom:41px;" class="p508 ft38"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr47 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-12px;margin-right:-43px;margin-bottom:12px;" class="p510 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-43px;margin-top:-12px;margin-right:0px;margin-bottom:55px;" class="p510 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:10px;margin-right:-21px;margin-bottom:33px;" class="p510 ft111"><![endif]>Genomsnitt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p86 ft38">2000</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p82 ft38">2007</P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=12 class="tr7 td175"><P class="p26 ft36">Not: Gäller examen från ”tertiary 5A programs” (första examina).</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td159"><P class="p26 ft36">Källa: OECD.</P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td3"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td174"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr32 td173"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p511 ft8">En annan anmärkningsvärd aspekt är att svenska studenter ofta tar sina examina sent eftersom de påbörjar sina studier sent. Hälften av de studenter som påbörjar högre studier i Sverige är äldre än 22 år. Även detta är den näst högsta åldern inom OECD, vilket framgår av Figur 2. Svenska studenter är i genomsnitt två år äldre när de påbörjar sina studier än studenter i ett genomsnittligt europeiskt land. Följaktligen är även andelen inom en ålderskohort som är i utbildning vid 20 års ålder en av de lägsta bland de länder där jäm- förbara data finns att tillgå. Anledningen är att svenska studenter ofta tar ett flerårigt uppehåll mellan gymnasium och den högre utbildningen. Å andra sidan tar inte svenska studenter exceptionellt lång tid på sig när de väl påbörjat sina studier. I någon mån särskil- jer detta Sverige från andra nordiska länder där problemen även omfattar långa studietider. Detta antyder att insatser som syftar till att sänka examensåldern i första hand bör inriktas på att sänka inträdesåldern.</P>
<P class="p512 ft9">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr26 td2"><P class="p86 ft32">Figur 2</P></TD>
<TD class="tr26 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td45"><P class="p40 ft35">Medianålder vid inträde i universitets- och högskoleutbildning</P></TD>
<TD class="tr26 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p40 ft32">2007</P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td2"><P class="p513 ft38">24</P></TD>
<TD class="tr48 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td2"><P class="p513 ft38">23</P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td2"><P class="p513 ft38">22</P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td2"><P class="p513 ft38">21</P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td2"><P class="p513 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p513 ft38">19</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td2"><P class="p513 ft38">18</P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td2"><P class="p513 ft38">17</P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td2"><P class="p513 ft38">16</P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td42"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td2"><P class="p513 ft37">15</P></TD>
<TD class="tr14 td75"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td71"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr49 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-21px;margin-right:-13px;margin-bottom:21px;" class="p514 ft113"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-21px;margin-right:-1px;margin-bottom:33px;" class="p514 ft113"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-15px;margin-right:-7px;margin-bottom:27px;" class="p514 ft113"><![endif]>Grekland Spanien Irland</P></TD>
<TD class="tr14 td75"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td26"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr49 td42"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:9px;margin-top:-7px;margin-right:160px;margin-bottom:7px;" class="p515 ft113"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:178px;margin-top:-7px;margin-right:-9px;margin-bottom:-162px;" class="p515 ft113"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:94px;margin-top:-92px;margin-right:75px;margin-bottom:-77px;" class="p515 ft113"><![endif]>Italien Turkiet Polen Norge Tjeckien Ungern Slovakien Österrike Australien Portugal Nya Zeeland Tyskland Finland Schweiz Danmark Sverige Island OECD</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td2"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:32px;margin-top:-34px;margin-right:-47px;margin-bottom:34px;" class="p516 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:17px;margin-top:-34px;margin-right:-32px;margin-bottom:49px;" class="p516 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:24px;margin-top:-26px;margin-right:-39px;margin-bottom:41px;" class="p516 ft38"><![endif]>Japan</P></TD>
<TD class="tr50 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-28px;margin-right:-23px;margin-bottom:28px;" class="p517 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-28px;margin-right:-2px;margin-bottom:49px;" class="p517 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-17px;margin-right:-12px;margin-bottom:38px;" class="p517 ft38"><![endif]>Belgien</P></TD>
<TD class="tr50 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-19px;margin-right:-31px;margin-bottom:19px;" class="p518 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-19px;margin-right:-1px;margin-bottom:49px;" class="p518 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-4px;margin-right:-16px;margin-bottom:34px;" class="p518 ft38"><![endif]>Sydkorea</P></TD>
<TD class="tr50 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-2px;margin-right:-49px;margin-bottom:2px;" class="p519 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-45px;margin-top:-2px;margin-right:-2px;margin-bottom:49px;" class="p519 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:22px;margin-right:-25px;margin-bottom:25px;" class="p519 ft38"><![endif]>Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr50 td26"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-42px;margin-bottom:0px;" class="p520 ft114"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:31px;" class="p520 ft114"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:16px;margin-right:-26px;margin-bottom:15px;" class="p520 ft114"><![endif]>USA Mexiko Nederländerna</P></TD>
<TD class="tr50 td25"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-35px;margin-right:-18px;margin-bottom:35px;" class="p521 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-35px;margin-right:0px;margin-bottom:53px;" class="p521 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-26px;margin-right:-9px;margin-bottom:44px;" class="p521 ft115"><![endif]>EU19</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft38">Källa: OECD.</P>
<P class="p94 ft8">Den höga genomsnittliga examensåldern beror troligen inte på ovanligt många ungdomar väljer att studera. Genomgången visar nämligen att antalet studenter i Sverige är av ungefär samma stor- leksordning som i andra jämförbara länder. Detta gäller både vid jämförelser av andel högskoleexamina och vid jämförelser av ande- len unga personer som studerar. Detta är av betydelse eftersom det indikerar att det är möjligt att sänka examensåldern utan att för den skull minska antalet studenter.</P>
<P class="p48 ft8">Genomgående är examensåldern högre i de länder där den eko- nomiska avkastningen på utbildning är lägre, vilket antyder att det kan vara möjligt att sänka examensåldern genom att ändra de eko- nomiska incitamenten. Ett progressivt skattesystem, som gynnar dem som väljer att studera och arbeta parallellt istället för att utbilda sig först och arbeta senare, avsaknad av studieavgifter, och små löneskillnader mellan hög- och lågutbildade är faktorer som tycks vara gemensamma nämnare för länder med en hög examens- ålder. Sambanden är dock inte speciellt starka och det är svårt att belägga dem med någon större statistisk precision. Dessutom sak- nas det jämförbara data för andra möjliga förklaringsfaktorer, som studiemedelssystemens utformning, som kan vara väl så viktiga. Därmed får evidensen närmast betraktas som indikationer på sam- band.</P>
<P class="p523 ft9">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td172"><P class="p26 ft24">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p524 ft65"><SPAN class="ft27">3</SPAN><SPAN class="ft116">En ekonomisk tankeram kring valet av examensålder</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">I den ekonomiska litteraturen betraktas ofta utbildningsbeslutet som en form av investeringsbeslut. Under studietiden betalas en kostnad som ger en avkastning senare och individerna antas välja att utbilda sig om avkastningen är större än kostnaden. I länder som Sverige, där själva utbildningen är gratis handlar kostnaden framförallt om förlorad arbetsinkomst under studietiden. Avkast- ningen mäts oftast i termer av den högre lön som utbildningen kan ge upphov till efter studietiden, men även andra faktorer, som exempelvis lägre arbetslöshetsrisk eller högre social status, kan räknas hit även om en del av dessa faktorer är svåra att mäta.</P>
<P class="p139 ft8">Enkla analyser av kostnader och intäkter visar att utbildning bör genomföras tidigt. Det finns två skäl till detta. Om lönepotentialen ökar med åldern är det bäst att utbilda sig när alternativkostnaden (den förlorade arbetsinkomsten) är som lägst. Av större betydelse är dock att de flesta väljer att pensionera sig senast vid 65 års ålder, och den som tar examen tidigare har därmed möjlighet att räkna in positiva intäkter under en längre tid. Detta innebär att en utbild- ning som är lönsam att påbörja vid 20 års ålder inte nödvändigtvis är lönsam att påbörja vid 40 års ålder.</P>
<P class="p114 ft8">Resonemanget ovan utgår från individens beslut. En viktig fråga är dock om det finns anledning för samhället att försöka styra dessa beslut genom regleringar eller andra interventioner. Generellt sett gäller att det inte finns någon anledning för offentliga interventio- ner i utbildningsbesluten om tre villkor är uppfyllda: i) individerna är rationella och framåtblickande, ii) individerna själva bär alla kostnader och intäkter för sina beslut, och iii) individerna utan restriktioner kan låna de medel de behöver under sina studier. Om dessa villkor är uppfyllda finns ingen anledning att intervenera, varken vad gäller beslut om <SPAN class="ft11">hur </SPAN>länge man vill utbilda sig eller beslut om <SPAN class="ft11">när </SPAN>man väljer att utbilda sig.</P>
<P class="p172 ft8">I realiteten är det osannolikt att villkoren är uppfyllda och det är också därför vi ser ett betydande inslag av offentlig utbildnings- politik i alla länder. Inom den utbildningsekonomiska litteraturen finns en omfattande diskussion om motiven för en offentlig utbildningspolitik, men mycket lite av diskussionen rör betydelsen av när utbildningen bör ske. Litteraturen innehåller relativt lite evi- dens om hur ungdomar skapar sina förväntningar, men de studier som finns pekar på att ekonomiska incitament är betydelsefulla. De</P>
<P class="p468 ft9">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">mest tydliga argumenten för en utbildningspolitik är dock att studenterna inte själva kan låna upp de resurser de behöver under studietiden och att de inte själva får hela den ekonomiska avkast- ningen av sina utbildningsbeslut. Nedan redovisas skattningar av i vilken utsträckning studenterna får del av den ekonomiska avkast- ningen som är förknippad med tidigare examina.</P>
<P class="p525 ft65"><SPAN class="ft27">4</SPAN><SPAN class="ft117">Skattningar av examensålderns ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">De ekonomiska konsekvenserna av att utbilda sig skattas ofta som (den diskonterade) summan av de inkomster under en hel livstid som är förknippade med en kort utbildning jämfört med summan av de inkomster som är förknippade med en lång utbildning. På samma sätt kan avkastningen på examensålder skattas som skillna- der i livsinkomster beroende på vid vilken ålder personen tog exa- men. Som diskuterades ovan är avkastningen troligen högre om utbildningen genomförs tidigt eftersom alternativkostnaden är lägre i unga år och det återstår fler år att hämta hem intäkterna på för studenter som tar examen tidigt. Därför finns det en betydande ekonomisk avkastning av att ta examen tidigt.</P>
<P class="p95 ft8">För att empiriskt belysa de ekonomiska konsekvenserna av att ta examen vid en högre ålder skattas livsinkomsteffekter av exa- mensålder på svenska registerdata. I skattningarna har betydelsen av kön, invandrarbakgrund och studieinriktning rensats bort.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>Skattningarna visar att det finns betydande ekonomiska incitament för att utbilda sig tidigt. Beräkningarna som redovisas i Figur 3 visar att en ettårig förskjutning av examensåldern kostar individen ungefär 80 000 kronor i disponibel livsinkomst. Noterbart är att de samhälleliga kostnaderna är ungefär dubbelt så stora. Anledningen till detta är att de som tar examen senare i genomsnitt tar emot mer transfereringar och att ett progressivt skattesystem gör att en del av inkomstvinsten från en tidig examen tillfaller samhället i form av skatteintäkter. Denna betydande skillnad mellan den individuella och den samhälleliga avkastningen innebär att det finns ett starkt motiv för samhället att utforma institutioner som premierar en lägre examensålder.</P>
<P class="p526 ft17"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Se den fördjupade engelska texten för detaljer.</P>
<P class="p72 ft9">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td172"><P class="p26 ft24">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft32">Figur 3 Samhällsekonomiska och privatekonomiska kostnader för uppskjutna studier (kronor)</P>
<P class="p528 ft118">250000</P>
<P class="p528 ft118">200000</P>
<P class="p528 ft118">150000</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr34 td176"><P class="p529 ft35">100000</P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td176"><P class="p529 ft118">50000</P></TD>
<TD class="tr6 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td176"><P class="p529 ft118">0</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td176"><P class="p35 ft118"><NOBR>24-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p35 ft118"><NOBR>25-26</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p35 ft118"><NOBR>26-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p35 ft118"><NOBR>27-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p35 ft118"><NOBR>28-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p35 ft118"><NOBR>29-30</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p530 ft32"><INGENBILD zsrc="GYB388179xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB388179xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB388179xi4.jpg/" id="inl_img3"> Samhällsekonomisk kostnad <INGENBILD zsrc="GYB388179xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB388179xi6.jpg/" id="inl_img5"> Privatekonomisk kostnad</P>
<P class="p22 ft38">Källa: Egna beräkningar baserat på uppgifter från <NOBR>IFAU-databasen,</NOBR> se den fördjupade engelska texten för detaljer.</P>
<P class="p531 ft27">5 Möjliga åtgärder för en sänkt examensålder</P>
<P class="p122 ft8">I denna bilaga ges även en översikt av den utbildningsekonomiska evidensen kring åtgärder som kan sänka den genomsnittliga exa- mensåldern. En detaljerad genomgång finns i den engelska för- djupningstexten. Tyvärr är dock evidensen inte så omfattande som man skulle önska.</P>
<P class="p15 ft8">Det finns ett antal forskningsrapporter som analyserar vilka faktorer som påverkar hur lång tid det tar för studenter att ta exa- men. Resultaten i dessa rapporter antyder att studieavgifter för- kortar studietiderna betydligt. Forskningsresultaten är mindre tyd- liga när det gäller effekterna av studiemedelssystemets utformning. Det finns dock tydlig evidens som pekar på att arbete under stu- dietiden förlänger tiden till examen. Men eftersom arbete under studietiden har positiva inkomsteffekter när studierna väl är avkla- rade kan åtgärder som utformas för att minska omfattningen av arbete under studietiden ha både positiva och negativa effekter.</P>
<P class="p532 ft8">De studier som finns visar även att den ekonomiska avkastningen på utbildning är lägre om det sker uppehåll under studietiden och</P>
<P class="p424 ft9">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder?</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">att uppehåll mellan gymnasium och högre utbildning är förknip- pade med betydande minskningar i livsinkomster. Ett problem är dock att vi vet väldigt lite om varför studenter väljer att göra uppe- håll innan de påbörjar högre utbildning och därmed än mindre om vilka åtgärder som kan vara mest effektiva för att snabba på denna övergång.</P>
<P class="p533 ft8">Det mest direkta sättet att påskynda övergången till arbetslivet är att sänka skolstartsåldern med ett år (till sex års ålder) utan att ändra längden på därpå följande utbildningar. Enligt åtminstone två välgjorda studier skulle detta ha positiva effekter på livsinkoms- terna. En nackdel är dock att skolresultaten i allmänhet blir sämre vid en tidigare skolstart.</P>
<P class="p63 ft8">Som nämnts ovan är evidensen kring vilka effekter olika typer av insatsers har inte är så stark som man skulle kunna önska. Men den evidens som finns pekar ändå i riktning mot att en mer realistisk och ändå effektiv åtgärdsmix för att sänka examensåldern borde innehålla följande fyra komponenter: i) intensifierad studieråd- givning under gymnasietiden för att minska osäkerheten vid stu- dievalen, ii) extrapoäng i antagningsprocessen för de som ansöker till universitet och högskolor relativt snart efter att de gått ut gym- nasiet för att premiera de som väljer snabba övergångar och som därför genererar ett större positivt bidrag till samhällsekonomin, iii) låga studieavgifter, möjligen kombinerade med högre studie- medel, för att ge studenterna incitament för att bli färdiga relativt snart och iv) en finansiering av universitet och högskolor som innebär att de får mer betalt för studenter som tar examen i tid för att ge utbildningsanordnarna stärkta ekonomiska incitament till att bidra till kortare studietider.</P>
<P class="p534 ft9">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<P class="p535 ft15"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft92">Factor affecting the late graduation of Swedish university students</SPAN></P>
<P class="p419 ft8">Swedish university graduates are on average 29 years old when they finish their studies. This is the second highest average graduation age in the OECD countries. Iceland is the only country where the average graduation age is higher than in Sweden. The Swedish uni- versity students also start their <NOBR>university-level</NOBR> studies exceptio- nally late. The median entry age is over 22, which is also the second highest age among the OECD countries.</P>
<P class="p139 ft8">As in other European countries, the Swedish population is aging rapidly. When a growing fraction of people will reach retirement age and start receiving pensions, the burden to public finances is increasing. Since the pension system is not fully funded, the pen- sion payments need to be financed mainly from social security contributions collected from the working age population. Increases in the <NOBR>life-expectancy</NOBR> are also likely to lead to increases in health care expenditure and therefore create an additional burden on the public purse.</P>
<P class="p65 ft8">As a response to these challenges many OECD countries have implemented reforms aiming to delay retirement. A sufficiently large increase in the employment rate of the older cohorts could solve the problem that population aging creates for public finances. However, policies with large effects on the average retirement age are hard to implement. In addition, creating stronger incentives to delay retirement would typically require cutting benefits from people who retire early. As early retirement often is caused by vari- ous disabilities, such policies may also be harsh to people with diminished work ability and limited chances to affect their retire- ment age. Since extending the work careers at older ages is difficult, it seems natural to ask whether it would be easier to instead incre-</P>
<P class="p287 ft9">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Introduction</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">ase employment rates by getting the youth into the labor market earlier.</P>
<P class="p47 ft8">Given that most OECD countries manage to get their youth through the higher education system much faster than Sweden, there might be scope to increase the efficiency of the Swedish system and lower the average graduation age. This would most likely also increase aggregate employment rates. However, since many students are employed already during their university studies or before entering a university – at least part time – faster gradua- tion may also decrease employment rates in some age groups. The net effect on employment depends on the relative size of these effects working in opposite directions. However, in addition to the potential effects on employment, the policy makers should be inte- rested in the effects of graduation age on productivity. If lowering the graduation age leads to a decrease in unskilled <NOBR>part-time</NOBR> stu- dent employment and a simultaneous increase in <NOBR>post-graduation</NOBR> employment, this is would be beneficial for productivity even if the aggregate employment rate remained constant.</P>
<P class="p142 ft8">It is also clear that a lower graduation age is a sensible policy goal only if a sufficiently high quality and quantity of education could be maintained. Efficiency is improved if the same amount of human capital is produced faster, but not if lowering the average graduation age would imply a large decrease in the quality of edu- cation that the graduates receive.</P>
<P class="p63 ft8">Though average graduation age in Sweden is exceptionally high, the questions related to the late graduation are not entirely specific to the Swedish education system, nor are they very recent. The problems related to late graduation are currently discussed also in other Nordic countries where graduation ages are almost as high as in Sweden. Interestingly the topic has been discussed for quite some time, also in countries where graduation ages are substantially lower. The earliest example is probably an article written already in 1903 by W. Scott Thomas published in the <SPAN class="ft11">Popular Science Monthly:</SPAN></P>
<P class="p536 ft20">“The belief seems to have become general that the American boy of today takes his first collegiate degree – A.B. or its equivalent – a good deal older than his father took his, and a great deal older than his grandfather.”(Thomas, 1903)</P>
<P class="p537 ft8">In 1925 Arthur Jones wrote about the same issue in <SPAN class="ft11">The School Review</SPAN>. At the time the discussion was focused on the need of</P>
<P class="p109 ft9">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td178"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p26 ft24">Introduction</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft8">organizing American secondary schools more efficiently but the underlying issues were quite similar:</P>
<P class="p539 ft20">“The movement toward the reorganization of secondary education began in the last decade of the nineteenth century (…) One of the chief arguments in favor of this reorganization was the need for shor- tening the period of preparation for lifework, especially the profes- sions. It was argued that our schools and colleges were organized in such a way as to render it difficult, if not impossible, for a young man to begin his work as a physician or a lawyer before the age of twenty- six or even thirty, that it was advisable to begin professional work at an earlier age, and that some reorganization should be effected that would reduce the number of years necessary for preparation”. (Jones, 1925)</P>
<P class="p122 ft8">The issues discussed in these early examples are surprisingly similar to issues in current policy discussions. Late graduation is a problem mainly because it delays the entry into productive work and lowers the employment rate. The problem is getting increasingly severe as the share of the population in the working age is decreasing. Maintaining the welfare state requires high employment rates. Dec- reasing average age of entry into the labor market is one of the important margins where the employment rate could potentially be increased.</P>
<P class="p184 ft8">This report reviews factors related to the progress of the Swedish youth through the higher education system to the labor market. It starts with a comparative analysis that is largely based on OECD data on employment, unemployment, and participation in the education system. The purpose of this comparison is to iden- tify the features of the Swedish system that differ from the other OECD countries. After this comparison the report covers the lite- rature on the effects of policies that affect or may affect the labor market entry age. In the Swedish context these policies are related both to the age of entry into higher education and to the duration of higher education.</P>
<P class="p426 ft8">In the end of the report I will go through potential policy recommendations that might have an effect on the age of entry into the labor market. In addition to policies implemented or discussed in Sweden, I will also discuss experiences of policy inter- ventions implemented elsewhere, particularly policies implemented in Finland. The Finnish experiences could be useful as the labor market and educational institutions in many are ways similar. Another natural reason is that I am more familiar with Finnish experiences than with effects of policies implemented elsewhere.</P>
<P class="p540 ft9">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Introduction</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">This report is an outsider’s view on the Swedish higher educa- tion system. Conclusions are based on international research, dra- wing primarily on studies published by economists. Thus, the rep- ort will not go into details regarding the Swedish system, and will not include a complete coverage of Swedish studies from other fields. Rather, the report aims to provide a bird’s eye perspective on the main features of the Swedish system, and summarize the les- sons that can be learned from international economic research on the topic.</P>
<P class="p541 ft9">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<P class="p542 ft15"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft92">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">This chapter compares the progression of the Swedish youth thro- ugh the higher education system to that of the youth in other OECD countries. In some of the more detailed comparisons the Swedish youth are compared to the youth in Finland, Norway, Denmark, Germany, France, Holland, the UK and the USA. Thro- ugh comparison to the other industrialized countries, I will try to identify the special features of the Swedish educational system, and to find dimensions where the Swedish higher education system appears to be more or less effective than the systems in other countries.</P>
<P class="p426 ft8">The data for the comparisons are mainly derived from various OECD databases. The OECD has collected vast amounts of data on the performance of the education systems in the member countries. These data are particularly useful since they make it pos- sible to compare systems with widely varying characteristics. However, comparisons should be made with due care. For example, in some countries graduating from tertiary education typically refers to completing a “short” bachelor level program lasting three years while in others a typical first tertiary level degree is a Master’s degree that typically takes five years to complete. Direct compari- sons of the duration of university studies in different countries might therefore be misleading. Instead, comparing time spent in education between ages 15 and 29 is probably more informative regarding differences in investments in education.</P>
<P class="p543 ft9">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft27"><SPAN class="ft27">2.1</SPAN><SPAN class="ft28">Graduation age</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">A natural place to start the comparison is to examine the differen- ces in the average university graduation age in different countries.<SPAN class="ft30">2 </SPAN>Figure 2.1 reports the results from these calculations. According to the figure, the average age of <NOBR>tertiary-level</NOBR> graduates varies a lot across countries. The average graduation age is lowest in Cyprus where university students typically graduate already at the age of 22. Also, graduates from the UK universities are very young; the average graduation age is below 24. University graduates in all Scandinavian countries are in the other tail of the age distribution. In 2007, the average graduation age in all five Scandinavian coun- tries was over 27. The average graduation age in Sweden was over 29 which was the second highest number among the countries from which data was available; only Iceland had an even higher ave- rage graduation age.</P>
<P class="p49 ft8">Since some graduates are very old in most countries, and this group thus have a large effect on the mean, one could argue that the median graduation age (i.e. the age when half of the graduates have graduated) could be used instead of the mean. In most coun- tries the median age is lower than the average (median graduation age is 27 in Sweden) but the ranking of countries is hardly affected at all if medians are used instead of means. One should also note that changes in the average age of graduates from year to year may not reflect changes in the speed of processing through the system. For example, policies that induce those whose studies have been delayed to complete their degrees would increase the number of older graduates and hence increase the average graduation age. However, as shown in Figure 2.1 below, average graduation ages have been relatively stable over time within countries; the ranking of countries is very similar for the years 2000 and 2007.</P>
<P class="p545 ft54"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>Interestingly, such statistics turned out to be hard to find. The most recent publication reporting comparable numbers from several countries is <SPAN class="ft119">The OECD Education at a Glance </SPAN>from 1998. However, the average graduation age can be calculated based on data in the Eurostat database.</P>
<P class="p72 ft9">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft32">Figure 2.1 Average age of university graduates from tertiary 5A programs (first degrees)</P>
<P class="p547 ft24">Average age of graduates</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr8 td181"><P class="p513 ft36">30</P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td181"><P class="p513 ft36">29</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p333 ft90">2000</P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td181"><P class="p513 ft36">28</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p333 ft90">2007</P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td181"><P class="p513 ft36">27</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td181"><P class="p513 ft36">26</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td181"><P class="p513 ft36">25</P></TD>
<TD class="tr35 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td181"><P class="p513 ft36">24</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td181"><P class="p513 ft36">23</P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td181"><P class="p513 ft36">22</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td181"><P class="p513 ft36">21</P></TD>
<TD class="tr35 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td181"><P class="p513 ft36">20</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td57"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:-34px;margin-right:-16px;margin-bottom:34px;" class="p548 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-34px;margin-right:-7px;margin-bottom:43px;" class="p548 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:-29px;margin-right:-11px;margin-bottom:38px;" class="p548 ft38"><![endif]>UK</P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td103"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-13px;margin-right:-15px;margin-bottom:13px;" class="p549 ft120"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-13px;margin-right:-2px;margin-bottom:26px;" class="p549 ft120"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-6px;margin-right:-8px;margin-bottom:19px;" class="p549 ft120"><![endif]>Turkey Czech Republic</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-15px;margin-right:-31px;margin-bottom:15px;" class="p501 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:-15px;margin-right:-2px;margin-bottom:44px;" class="p501 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:29px;" class="p501 ft38"><![endif]>Bulgaria</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-24px;margin-right:-21px;margin-bottom:24px;" class="p550 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-24px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p550 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-14px;margin-right:-11px;margin-bottom:33px;" class="p550 ft38"><![endif]>Spain</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-12px;margin-right:-33px;margin-bottom:12px;" class="p551 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-12px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p551 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:4px;margin-right:-17px;margin-bottom:27px;" class="p551 ft38"><![endif]>Romania</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-14px;margin-right:-32px;margin-bottom:14px;" class="p552 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-14px;margin-right:-2px;margin-bottom:44px;" class="p552 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:1px;margin-right:-17px;margin-bottom:29px;" class="p552 ft38"><![endif]>Portugal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-11px;margin-right:-34px;margin-bottom:11px;" class="p553 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:-11px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p553 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:5px;margin-right:-18px;margin-bottom:27px;" class="p553 ft38"><![endif]>Lithuania</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-19px;margin-right:-27px;margin-bottom:19px;" class="p554 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-19px;margin-right:-2px;margin-bottom:44px;" class="p554 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-6px;margin-right:-14px;margin-bottom:31px;" class="p554 ft38"><![endif]>Austria</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-30px;margin-right:-15px;margin-bottom:30px;" class="p555 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-30px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p555 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-23px;margin-right:-8px;margin-bottom:36px;" class="p555 ft38"><![endif]>Italy</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-14px;margin-right:-32px;margin-bottom:14px;" class="p552 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-14px;margin-right:-2px;margin-bottom:44px;" class="p552 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:1px;margin-right:-17px;margin-bottom:29px;" class="p552 ft38"><![endif]>Slovakia</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-11px;margin-right:-34px;margin-bottom:11px;" class="p553 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:-11px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p553 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:5px;margin-right:-18px;margin-bottom:27px;" class="p553 ft38"><![endif]>Germany</P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-14px;margin-right:-32px;margin-bottom:14px;" class="p552 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-14px;margin-right:-2px;margin-bottom:44px;" class="p552 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:1px;margin-right:-17px;margin-bottom:29px;" class="p552 ft38"><![endif]>Slovenia</P></TD>
<TD class="tr14 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-18px;margin-right:-28px;margin-bottom:18px;" class="p373 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-18px;margin-right:-2px;margin-bottom:44px;" class="p373 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-5px;margin-right:-15px;margin-bottom:31px;" class="p373 ft38"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-15px;margin-right:-30px;margin-bottom:15px;" class="p556 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-26px;margin-top:-15px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p556 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-1px;margin-right:-16px;margin-bottom:29px;" class="p556 ft38"><![endif]>Sweden</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr51 td25"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-19px;margin-right:-32px;margin-bottom:19px;" class="p557 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-19px;margin-right:0px;margin-bottom:51px;" class="p557 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-3px;margin-right:-16px;margin-bottom:35px;" class="p557 ft115"><![endif]>Iceland</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td181"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:21px;margin-top:-19px;margin-right:-40px;margin-bottom:19px;" class="p318 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:2px;margin-top:-19px;margin-right:-21px;margin-bottom:38px;" class="p318 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:11px;margin-top:-9px;margin-right:-30px;margin-bottom:28px;" class="p318 ft36"><![endif]>Cyprus</P></TD>
<TD class="tr52 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="p558 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:33px;" class="p558 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:17px;margin-right:-19px;margin-bottom:16px;" class="p558 ft36"><![endif]>Netherlands</P></TD>
<TD class="tr52 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-14px;margin-right:-25px;margin-bottom:14px;" class="p559 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-14px;margin-right:-4px;margin-bottom:35px;" class="p559 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-3px;margin-right:-14px;margin-bottom:24px;" class="p559 ft36"><![endif]>Hungary</P></TD>
<TD class="tr52 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-17px;margin-right:-21px;margin-bottom:17px;" class="p560 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-17px;margin-right:-4px;margin-bottom:34px;" class="p560 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-8px;margin-right:-12px;margin-bottom:25px;" class="p560 ft36"><![endif]>Norway</P></TD>
<TD class="tr52 td5"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-11px;margin-right:-27px;margin-bottom:11px;" class="p561 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-11px;margin-right:-4px;margin-bottom:34px;" class="p561 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:1px;margin-right:-15px;margin-bottom:22px;" class="p561 ft36"><![endif]>Denmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft36">Source: Own calculations based on data from Eurostat http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/education/data/database.</P>
<P class="p563 ft120">Note: The original data contain the number of graduates from tertiary (5A) programmes with academic orientation by age. In calculating the average graduation age missing values on number of graduates at a certain age that are zero by default or not available are assigned a value of zero. In cases where only an age interval is given I have used the midpoint of age range and coded age groups 30 – 34 to 32, 35 – 39 to 37 and over 40 arbitrarily to 42.</P>
<P class="p564 ft8">The average university graduation age depends on the average entry age into universities and on the average duration of university stu- dies. Even if the university studies are efficiently organized, the average graduation age will be high if the students enter university late.</P>
<P class="p169 ft8">Figure 2.2 displays median age of entry into tertiary level pro- grams in the OCED countries. The entry age is clearly among the highest in Sweden, though Icelandic students appear to start even later. The entry age is also high in Denmark and Finland. Compa- red to the OECD average the Swedish students enter into tertiary level education about two years later which already explains a large fraction of their comparatively high graduation age.</P>
<P class="p565 ft9">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p566 ft32">Figure 2.2 Median age of entry into tertiary education (2007)</P>
<P class="p567 ft24">Median entry age to tertiary level programmes 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><P class="p35 ft38">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p35 ft37">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p35 ft37">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td76"><P class="p35 ft121">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p35 ft37">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p35 ft37">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td76"><P class="p35 ft121">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p35 ft37">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p35 ft37">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td76"><P class="p35 ft38">15</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:700px;margin-top:0px;margin-right:-727px;margin-bottom:0px;" class="p568 ft101"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:673px;margin-top:0px;margin-right:-700px;margin-bottom:27px;" class="p568 ft101"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:686px;margin-top:14px;margin-right:-713px;margin-bottom:13px;" class="p568 ft101"><![endif]>Iceland</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-833px;margin-right:-836px;margin-bottom:833px;" class="p569 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-836px;margin-top:-833px;margin-right:0px;margin-bottom:1669px;" class="p569 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-418px;margin-top:-415px;margin-right:-418px;margin-bottom:1251px;" class="p569 ft122"><![endif]>Sweden</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-828px;margin-right:-833px;margin-bottom:828px;" class="p570 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-833px;margin-top:-828px;margin-right:0px;margin-bottom:1661px;" class="p570 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-417px;margin-top:-411px;margin-right:-416px;margin-bottom:1244px;" class="p570 ft122"><![endif]>Denmark</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-818px;margin-right:-828px;margin-bottom:818px;" class="p571 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-828px;margin-top:-818px;margin-right:0px;margin-bottom:1646px;" class="p571 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-414px;margin-top:-404px;margin-right:-414px;margin-bottom:1232px;" class="p571 ft122"><![endif]>Switzerland</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-835px;margin-right:-818px;margin-bottom:835px;" class="p572 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-818px;margin-top:-835px;margin-right:0px;margin-bottom:1653px;" class="p572 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-409px;margin-top:-426px;margin-right:-409px;margin-bottom:1244px;" class="p572 ft122"><![endif]>Finland</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-828px;margin-right:-835px;margin-bottom:828px;" class="p573 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-835px;margin-top:-828px;margin-right:0px;margin-bottom:1663px;" class="p573 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-418px;margin-top:-410px;margin-right:-417px;margin-bottom:1245px;" class="p573 ft122"><![endif]>Germany</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-813px;margin-right:-828px;margin-bottom:813px;" class="p574 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-828px;margin-top:-813px;margin-right:0px;margin-bottom:1641px;" class="p574 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-414px;margin-top:-399px;margin-right:-414px;margin-bottom:1227px;" class="p574 ft122"><![endif]>New Zealand</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-831px;margin-right:-813px;margin-bottom:831px;" class="p575 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-813px;margin-top:-831px;margin-right:0px;margin-bottom:1644px;" class="p575 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-407px;margin-top:-424px;margin-right:-406px;margin-bottom:1237px;" class="p575 ft122"><![endif]>Portugal</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-829px;margin-right:-831px;margin-bottom:829px;" class="p576 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-831px;margin-top:-829px;margin-right:0px;margin-bottom:1660px;" class="p576 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-416px;margin-top:-413px;margin-right:-415px;margin-bottom:1244px;" class="p576 ft122"><![endif]>Australia</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-836px;margin-right:-829px;margin-bottom:836px;" class="p577 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-829px;margin-top:-836px;margin-right:0px;margin-bottom:1665px;" class="p577 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-415px;margin-top:-421px;margin-right:-414px;margin-bottom:1250px;" class="p577 ft122"><![endif]>Austria</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-801px;margin-right:-836px;margin-bottom:801px;" class="p578 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-836px;margin-top:-801px;margin-right:0px;margin-bottom:1637px;" class="p578 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-418px;margin-top:-383px;margin-right:-418px;margin-bottom:1219px;" class="p578 ft122"><![endif]>Slovak Republic</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-831px;margin-right:-801px;margin-bottom:831px;" class="p579 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-801px;margin-top:-831px;margin-right:0px;margin-bottom:1632px;" class="p579 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-401px;margin-top:-430px;margin-right:-400px;margin-bottom:1231px;" class="p579 ft122"><![endif]>Hungary</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-801px;margin-right:-831px;margin-bottom:801px;" class="p580 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-831px;margin-top:-801px;margin-right:0px;margin-bottom:1632px;" class="p580 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-416px;margin-top:-385px;margin-right:-415px;margin-bottom:1216px;" class="p580 ft122"><![endif]>Czech Republic</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-809px;margin-right:-801px;margin-bottom:809px;" class="p581 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-801px;margin-top:-809px;margin-right:0px;margin-bottom:1610px;" class="p581 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-401px;margin-top:-408px;margin-right:-400px;margin-bottom:1209px;" class="p581 ft122"><![endif]>EU19 average</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-805px;margin-right:-809px;margin-bottom:805px;" class="p582 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-809px;margin-top:-805px;margin-right:0px;margin-bottom:1614px;" class="p582 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-405px;margin-top:-400px;margin-right:-404px;margin-bottom:1209px;" class="p582 ft122"><![endif]>OECD average</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-835px;margin-right:-805px;margin-bottom:835px;" class="p583 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-805px;margin-top:-835px;margin-right:0px;margin-bottom:1640px;" class="p583 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-403px;margin-top:-432px;margin-right:-402px;margin-bottom:1237px;" class="p583 ft122"><![endif]>Norway</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-837px;margin-right:-835px;margin-bottom:837px;" class="p584 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-835px;margin-top:-837px;margin-right:0px;margin-bottom:1672px;" class="p584 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-418px;margin-top:-419px;margin-right:-417px;margin-bottom:1254px;" class="p584 ft122"><![endif]>Poland</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-837px;margin-right:-837px;margin-bottom:837px;" class="p585 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-837px;margin-top:-837px;margin-right:0px;margin-bottom:1674px;" class="p585 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-419px;margin-top:-418px;margin-right:-418px;margin-bottom:1255px;" class="p585 ft122"><![endif]>Turkey</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-848px;margin-right:-837px;margin-bottom:848px;" class="p586 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-837px;margin-top:-848px;margin-right:0px;margin-bottom:1685px;" class="p586 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-419px;margin-top:-429px;margin-right:-418px;margin-bottom:1266px;" class="p586 ft122"><![endif]>Italy</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-817px;margin-right:-848px;margin-bottom:817px;" class="p587 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-848px;margin-top:-817px;margin-right:0px;margin-bottom:1665px;" class="p587 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-424px;margin-top:-393px;margin-right:-424px;margin-bottom:1241px;" class="p587 ft122"><![endif]>Netherlands</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-835px;margin-right:-817px;margin-bottom:835px;" class="p588 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-817px;margin-top:-835px;margin-right:0px;margin-bottom:1652px;" class="p588 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-409px;margin-top:-426px;margin-right:-408px;margin-bottom:1243px;" class="p588 ft122"><![endif]>Mexico</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-810px;margin-right:-835px;margin-bottom:810px;" class="p589 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-835px;margin-top:-810px;margin-right:0px;margin-bottom:1645px;" class="p589 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-418px;margin-top:-392px;margin-right:-417px;margin-bottom:1227px;" class="p589 ft122"><![endif]>United States</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-801px;margin-right:-810px;margin-bottom:801px;" class="p590 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-810px;margin-top:-801px;margin-right:0px;margin-bottom:1611px;" class="p590 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-405px;margin-top:-396px;margin-right:-405px;margin-bottom:1206px;" class="p590 ft122"><![endif]>United Kingdom</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-838px;margin-right:-801px;margin-bottom:838px;" class="p591 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-801px;margin-top:-838px;margin-right:0px;margin-bottom:1639px;" class="p591 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-401px;margin-top:-437px;margin-right:-400px;margin-bottom:1238px;" class="p591 ft122"><![endif]>Ireland</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-842px;margin-right:-838px;margin-bottom:842px;" class="p592 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-838px;margin-top:-842px;margin-right:0px;margin-bottom:1680px;" class="p592 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-419px;margin-top:-423px;margin-right:-419px;margin-bottom:1261px;" class="p592 ft122"><![endif]>Spain</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-835px;margin-right:-842px;margin-bottom:835px;" class="p593 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-842px;margin-top:-835px;margin-right:0px;margin-bottom:1677px;" class="p593 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-421px;margin-top:-414px;margin-right:-421px;margin-bottom:1256px;" class="p593 ft122"><![endif]>Greece</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-841px;margin-right:-835px;margin-bottom:841px;" class="p594 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-835px;margin-top:-841px;margin-right:0px;margin-bottom:1676px;" class="p594 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-418px;margin-top:-423px;margin-right:-417px;margin-bottom:1258px;" class="p594 ft122"><![endif]>Korea</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-832px;margin-right:-841px;margin-bottom:832px;" class="p595 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-841px;margin-top:-832px;margin-right:0px;margin-bottom:1673px;" class="p595 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-421px;margin-top:-411px;margin-right:-420px;margin-bottom:1252px;" class="p595 ft122"><![endif]>Belgium</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-841px;margin-right:-832px;margin-bottom:841px;" class="p596 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-832px;margin-top:-841px;margin-right:0px;margin-bottom:1673px;" class="p596 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-416px;margin-top:-425px;margin-right:-416px;margin-bottom:1257px;" class="p596 ft122"><![endif]>Japan</P>
<P class="p597 ft38">Source: Education at a Glance 2009: OECD Indicators, Table A2.4.</P>
<P class="p598 ft8">Comparable data on the duration of tertiary education for most countries can also be found in the OECD databases.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>The latest OECD estimates are displayed in Figure 2.3. According to these data, the average Swedish tertiary student is enrolled in university for slightly less than five years. Note that this figure refers to the average duration of enrolment, including the duration for students who leave their studies without receiving a university degree. The figure shows that average enrolment duration in Sweden is longer than the OECD average, but Sweden does not stand out as extreme in this comparison. Compared to Sweden, the study times are sub- stantially longer in countries such as Germany, Austria and even the UK.</P>
<P class="p599 ft17"><SPAN class="ft31">3 </SPAN>The OECD uses these to estimate cumulative monetary investments in education over the duration of studies.</P>
<P class="p600 ft9">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft32">Figure 2.3 Average duration of tertiary education (2006)</P>
<P class="p601 ft24">Average duration of teriary education</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr33 td71"><P class="p35 ft39">7,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p35 ft39">6,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td71"><P class="p35 ft39">5,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td71"><P class="p35 ft39">4,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p35 ft39">3,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td71"><P class="p35 ft39">2,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td71"><P class="p35 ft39">1,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p35 ft39">0,00</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr53 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-32px;margin-right:-17px;margin-bottom:32px;" class="p339 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-32px;margin-right:-3px;margin-bottom:46px;" class="p339 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-25px;margin-right:-10px;margin-bottom:39px;" class="p339 ft36"><![endif]>Turkey</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-24px;margin-right:-24px;margin-bottom:24px;" class="p559 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-24px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p559 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-13px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p559 ft36"><![endif]>Australia</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-30px;margin-right:-18px;margin-bottom:30px;" class="p602 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-30px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p602 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-22px;margin-right:-10px;margin-bottom:37px;" class="p602 ft36"><![endif]>Mexico</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-27px;margin-right:-21px;margin-bottom:27px;" class="p603 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-27px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p603 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-18px;margin-right:-12px;margin-bottom:36px;" class="p603 ft36"><![endif]>Belgium</P></TD>
<TD class="tr53 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-11px;margin-right:-38px;margin-bottom:11px;" class="p604 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-11px;margin-right:-3px;margin-bottom:46px;" class="p604 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:7px;margin-right:-20px;margin-bottom:28px;" class="p604 ft36"><![endif]>New Zealand</P></TD>
<TD class="tr53 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-31px;margin-right:-14px;margin-bottom:31px;" class="p605 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-31px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p605 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-25px;margin-right:-8px;margin-bottom:37px;" class="p605 ft36"><![endif]>Poland</P></TD>
<TD class="tr53 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-24px;margin-right:-25px;margin-bottom:24px;" class="p606 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-24px;margin-right:-3px;margin-bottom:46px;" class="p606 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:35px;" class="p606 ft36"><![endif]>Denmark</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p607 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-42px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:44px;" class="p607 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:22px;margin-right:-24px;margin-bottom:22px;" class="p607 ft36"><![endif]>Slovak Republic</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-32px;margin-right:-16px;margin-bottom:32px;" class="p608 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-32px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p608 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-25px;margin-right:-9px;margin-bottom:38px;" class="p608 ft36"><![endif]>Ireland</P></TD>
<TD class="tr53 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-26px;margin-right:-23px;margin-bottom:26px;" class="p609 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-26px;margin-right:-3px;margin-bottom:46px;" class="p609 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-16px;margin-right:-13px;margin-bottom:36px;" class="p609 ft36"><![endif]>Hungary</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-35px;margin-right:-13px;margin-bottom:35px;" class="p610 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-35px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p610 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-30px;margin-right:-8px;margin-bottom:40px;" class="p610 ft36"><![endif]>Korea</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-4px;margin-right:-44px;margin-bottom:4px;" class="p611 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-38px;margin-top:-4px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p611 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-23px;margin-bottom:24px;" class="p611 ft36"><![endif]>OECD average</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-35px;margin-right:-13px;margin-bottom:35px;" class="p610 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-35px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p610 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-30px;margin-right:-8px;margin-bottom:40px;" class="p610 ft36"><![endif]>Japan</P></TD>
<TD class="tr53 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-31px;margin-right:-18px;margin-bottom:31px;" class="p516 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-31px;margin-right:-3px;margin-bottom:46px;" class="p516 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-23px;margin-right:-10px;margin-bottom:38px;" class="p516 ft36"><![endif]>France</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-30px;margin-right:-18px;margin-bottom:30px;" class="p602 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-30px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p602 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-22px;margin-right:-10px;margin-bottom:37px;" class="p602 ft36"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-28px;margin-right:-20px;margin-bottom:28px;" class="p612 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-28px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p612 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-19px;margin-right:-11px;margin-bottom:36px;" class="p612 ft36"><![endif]>Sweden</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-41px;margin-right:-7px;margin-bottom:41px;" class="p613 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-41px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p613 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:-39px;margin-right:-5px;margin-bottom:43px;" class="p613 ft36"><![endif]>Italy</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-14px;margin-right:-34px;margin-bottom:14px;" class="p614 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-14px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p614 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:2px;margin-right:-18px;margin-bottom:29px;" class="p614 ft36"><![endif]>Netherlands</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-30px;margin-right:-18px;margin-bottom:30px;" class="p602 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-30px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p602 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-22px;margin-right:-10px;margin-bottom:37px;" class="p602 ft36"><![endif]>Greece</P></TD>
<TD class="tr53 td112"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-15px;margin-right:-34px;margin-bottom:15px;" class="p615 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-15px;margin-right:-3px;margin-bottom:46px;" class="p615 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:1px;margin-right:-18px;margin-bottom:30px;" class="p615 ft36"><![endif]>Switzerland</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-35px;margin-right:-13px;margin-bottom:35px;" class="p610 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-35px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p610 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-30px;margin-right:-8px;margin-bottom:40px;" class="p610 ft36"><![endif]>Spain</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-31px;margin-right:-17px;margin-bottom:31px;" class="p616 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-31px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p616 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-24px;margin-right:-10px;margin-bottom:38px;" class="p616 ft36"><![endif]>Austria</P></TD>
<TD class="tr53 td108"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-44px;margin-right:-4px;margin-bottom:44px;" class="p617 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:2px;margin-top:-44px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p617 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:-43px;margin-right:-3px;margin-bottom:44px;" class="p617 ft36"><![endif]>UK</P></TD>
<TD class="tr53 td182"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-23px;margin-right:-28px;margin-bottom:23px;" class="p618 ft123"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-23px;margin-right:0px;margin-bottom:51px;" class="p618 ft123"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-9px;margin-right:-14px;margin-bottom:37px;" class="p618 ft123"><![endif]>Germany</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p619 ft37">Source: Education at a Glance 2009: OECD Indicators, Table B1.3b.</P>
<P class="p620 ft36">Notes: Data refer to <NOBR>tertiary-type</NOBR> A education and advanced research programmes only. The OECD estimates average duration of tertiary studies for most countries using the “chain method”. The method is based on transition rates i.e. the fraction of students in year <NOBR>i-1</NOBR> that continue to study in year i. The product of these transition rates gives a probability that a student that started i years ago will still be enrolled. Summing these probabilities then produces an estimate of duration of studies. The method measures the duration of enrolment but not time required until degree since all students participating in tertiary education are taken into account, including <NOBR>drop-outs.</NOBR> Still the measure can be used to estimate the average length of time during which students stay in tertiary education until they either graduate or drop out.</P>
<P class="p621 ft65"><SPAN class="ft27">2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft86">Cross-country</SPAN></NOBR> comparison of factors related to average graduation age</P>
<P class="p168 ft8">Large <NOBR>cross-country</NOBR> differences in the average graduation age and in the average entry age raise the question of whether one could explain these differences with observable differences in the way the tertiary education systems are organized, or perhaps with the eco- nomic incentives that the students and universities have for timely completion of university degrees. I will examine these incentives in more detail in the subsequent chapters; this chapter presents results of an exploratory analysis of the <NOBR>cross-country</NOBR> differences.</P>
<P class="p139 ft8">Lack of detailed comparable <NOBR>cross-country</NOBR> data makes these comparisons rather speculative. A serious econometric analysis would also require a much larger sample. Therefore, I will only be able to present simple two variable plots on the relationship bet- ween the characteristics of the systems and the average graduation age. I have drawn a regression line to each figure to illustrate the direction of correlation between the variables. It should be noted</P>
<P class="p622 ft9">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">that these correlations are typically not statistically significant, and since many important features of the systems are left unaccounted for when calculating these bivariate correlations, the regression lines should not be interpreted as causal effects on the graduation age.</P>
<P class="p533 ft8">One of the obvious explanations for the differences in study times – though not necessarily for the differences in starting ages – is the difference in the tuition fees charged by the universities. In Figure 2.4 I have plotted the OECD estimates of the average tui- tion fee in tertiary education against the average graduation age in each country. According to the figure these are negatively correla- ted. Tuition fees are zero in all Scandinavian countries where the average graduation ages are the highest. Similarly, the tuition fees are sizable in the UK, where the average graduation age is low. The high tuition fees and the low average graduation age in the UK has a large impact on the visual impression from the Figure, but the correlation is negative (though no longer statistically significant) even if the UK is dropped from the data.</P>
<P class="p51 ft32">Figure 2.4 Average tuition fee and average graduation age</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr25 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p623 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:22px;" class="p623 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:11px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p623 ft111"><![endif]>30</P></TD>
<TD class="tr25 td183"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p624 ft90">Finland</P></TD>
<TD class="tr7 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p317 ft121"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p317 ft121"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p317 ft121"><![endif]>men</P></TD>
<TD class="tr22 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td183"><P class="p624 ft90">Sweden</P></TD>
<TD class="tr22 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-6px;margin-bottom:2px;" class="p625 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-2px;margin-right:0px;margin-bottom:8px;" class="p625 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:1px;margin-right:-3px;margin-bottom:5px;" class="p625 ft111"><![endif]>28</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td183"><P class="p624 ft90">Iceland</P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr54 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-12px;margin-bottom:3px;" class="p311 ft121"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p311 ft121"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:3px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p311 ft121"><![endif]>age,</P></TD>
<TD class="tr31 td173"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td177"><P class="p626 ft90">Italy</P></TD>
<TD class="tr31 td20"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td184"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td173"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td183"><P class="p624 ft124">Denmark</P></TD>
<TD class="tr24 td20"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td184"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td13"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr36 td183"><P class="p624 ft90">Norway</P></TD>
<TD class="tr36 td177"><P class="p627 ft90">Austria</P></TD>
<TD class="tr36 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr36 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr36 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td183"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td124"><P class="p628 ft90"><SPAN class="ft125">Spain </SPAN>Portugal</P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr55 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p629 ft121"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:34px;" class="p629 ft121"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p629 ft121"><![endif]>graduation</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr55 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-19px;margin-right:-16px;margin-bottom:19px;" class="p630 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-19px;margin-right:0px;margin-bottom:35px;" class="p630 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-11px;margin-right:-8px;margin-bottom:27px;" class="p630 ft111"><![endif]>26</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p624 ft90">Poland</P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td185"><P class="p631 ft90">Turkey</P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td185"><P class="p624 ft90">Czech Republic</P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p632 ft90">Netherlands</P></TD>
<TD class="tr22 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p633 ft121"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:27px;" class="p633 ft121"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;" class="p633 ft121"><![endif]>Average</P></TD>
<TD class="tr3 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-4px;margin-right:-24px;margin-bottom:4px;" class="p507 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-4px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p507 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:8px;margin-right:-12px;margin-bottom:16px;" class="p507 ft111"><![endif]>24</P></TD>
<TD class="tr3 td183"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td183"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td177"><P class="p26 ft90">Belgium</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p35 ft90">United Kingdom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td173"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td183"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td20"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td184"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td173"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p634 ft111"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:20px;" class="p634 ft111"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:10px;margin-right:-10px;margin-bottom:10px;" class="p634 ft111"><![endif]>22</P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p635 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr10 td177"><P class="p636 ft38">1000</P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p637 ft38">2000</P></TD>
<TD class="tr10 td184"><P class="p638 ft38">3000</P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p35 ft38">4000</P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p637 ft38">5000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td183"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td186"><P class="p461 ft36">Tuition fee in tertiary education</P></TD>
<TD class="tr33 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td114"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft36">Source: Average annual tuition fees in public institutions or in government subsidized private institutions based on OECD Education at a Glance 2009. Tuition fees refer to fee charged from national students in academic year 2006/2007. Tuition fee from private institutions is used instead if the share of students in private institutions exceeds 50%. These tuition fees exclude membership fees to student unions. The average graduation age is based on authors own calculations as described in footnote to Figure 2.1.</P>
<P class="p640 ft9">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">Another potential explanation has to do with the progressivity of the tax system. Tax progression and the fact that taxes depend on annual earnings create an incentive to spread earnings into several years by studying and working <NOBR>part-time</NOBR> for a longer period instead of first concentrating on studies and then entering work with higher earnings. Figure 2.5 plots a simple measure of the pro- gressivity – the difference between the average tax rate of a person earning 133% of average wage and a person earning 67% of the ave- rage wage<SPAN class="ft30">4 </SPAN>– against the average graduation age. The relationship is positive; the average graduation ages tend to be higher in countries where the income tax system is more progressive. However, the correlation is not statistically significant and even the sign is sensi- tive to the way tax progression is measured. Furthermore, one sho- uld note that according to the measures used here, the Swedish tax system is not particularly progressive and the late graduation age in Sweden cannot really be explained by the (lack of) incentives to graduate due to progressive income taxes. One should also note that the OECD measure of tax progression does not account for income dependent benefits such as student grants or housing allo- wances. However, general tax deductions for low income workers that make <NOBR>part-time</NOBR> student employment potentially very attractive should be captured in the OECD measure.</P>
<P class="p641 ft17"><SPAN class="ft31">4 </SPAN>These percentiles are picked as rough proxies of average earnings of university graduates and average earnings of students.</P>
<P class="p642 ft9">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft32">Figure 2.5 Tax progression and graduation age</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr44 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td187"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:33px;margin-bottom:0px;" class="p644 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:43px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:-38px;" class="p644 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:24px;margin-top:-19px;margin-right:14px;margin-bottom:-19px;" class="p644 ft33"><![endif]>30</P></TD>
<TD class="tr44 td188"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td189"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td188"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr56 td189"><P class="p645 ft36">Sweden</P></TD>
<TD class="tr2 td54"><P class="p398 ft36">Finland</P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p317 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p317 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p317 ft126"><![endif]>men</P></TD>
<TD class="tr36 td187"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td188"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td9"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td5"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td159"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td187"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-2px;margin-right:49px;margin-bottom:2px;" class="p646 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:59px;margin-top:-2px;margin-right:-5px;margin-bottom:-52px;" class="p646 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:32px;margin-top:-29px;margin-right:22px;margin-bottom:-25px;" class="p646 ft33"><![endif]>28</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td188"><P class="p647 ft36">Germany</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td189"><P class="p37 ft36">Iceland</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr34 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p311 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p311 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p311 ft126"><![endif]>age,</P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td187"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td188"><P class="p648 ft127">Denmark</P></TD>
<TD class="tr24 td9"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td5"><P class="p26 ft127">Italy</P></TD>
<TD class="tr24 td189"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td159"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td190"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr57 td188"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr57 td183"><P class="p649 ft128">Norway</P></TD>
<TD class="tr57 td189"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr57 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr57 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr57 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td187"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td188"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td9"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td191"><P class="p26 ft129">Austria</P></TD>
<TD class="tr37 td54"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td159"><P class="p84 ft129">Hungary</P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=6 class="tr58 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p650 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-44px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:44px;" class="p650 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:22px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="p650 ft126"><![endif]>graduation</P></TD>
<TD class="tr37 td187"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td188"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td9"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr16 td191"><P class="p26 ft36">Switzerland</P></TD>
<TD class="tr37 td54"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td159"><P class="p347 ft129">Portugal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td190"><P class="p26 ft36">Spain</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td187"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td188"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td9"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td159"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td187"><P class="p651 ft36">Poland</P></TD>
<TD class="tr21 td188"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td9"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td54"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td159"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td190"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td188"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td9"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td5"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td189"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td159"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td190"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr48 td187"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-20px;margin-right:54px;margin-bottom:20px;" class="p652 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:64px;margin-top:-20px;margin-right:-5px;margin-bottom:-39px;" class="p652 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:35px;margin-top:-50px;margin-right:24px;margin-bottom:-9px;" class="p652 ft33"><![endif]>26</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td192"><P class="p653 ft36">Slovak Republic</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td188"><P class="p648 ft36"><SPAN class="ft130">Turkey</SPAN>Netherlands</P></TD>
<TD class="tr26 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p26 ft36">Czech Republic</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td54"><P class="p26 ft36">Greece</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr59 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p654 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:32px;" class="p654 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:16px;margin-right:-16px;margin-bottom:16px;" class="p654 ft126"><![endif]>Average</P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td188"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td189"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td187"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:39px;margin-bottom:5px;" class="p655 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:49px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:-39px;" class="p655 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:27px;margin-top:-27px;margin-right:17px;margin-bottom:-17px;" class="p655 ft33"><![endif]>24</P></TD>
<TD class="tr48 td188"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td189"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td193"><P class="p632 ft36">United Kingdom*</P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td189"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td188"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td183"><P class="p649 ft36">Belgium</P></TD>
<TD class="tr32 td189"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td187"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:36px;margin-bottom:0px;" class="p656 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:46px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:-41px;" class="p656 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:26px;margin-top:-21px;margin-right:15px;margin-bottom:-20px;" class="p656 ft33"><![endif]>22</P></TD>
<TD class="tr41 td188"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td9"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td189"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td187"><P class="p657 ft33">1.1</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p658 ft33">1.2</P></TD>
<TD class="tr26 td9"><P class="p81 ft38">1.3</P></TD>
<TD class="tr26 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p645 ft33">1.4</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p513 ft33">1.5</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p659 ft33">1.6</P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td192"><P class="p660 ft33">Tax progression</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft120">Note: Progressivity of the tax system is measured as a ratio of average tax rate of a single person earning 133% of the average wage to average tax rate of a single person earning 67% of the average wage. Taxes include both local and national taxes and compulsory employee contributions but exclude employer contributions.</P>
<P class="p662 ft38">Source: OECD Tax database Table I.5 from 2008 www.oecd.org/ctp/taxdatabase. Average graduation age based on own calculations as described in the footnote to Figure 2.1.</P>
<P class="p94 ft8">Finally, in Figure 2.6, average graduation age is compared to the OECD estimates of the private return to <NOBR>tertiary-level</NOBR> education. The OECD calculates these estimates as a net present value of ter- tiary education accounting both the direct and indirect costs of investments in education and the effect of education on lifetime earnings. Effects of taxes and transfers and the effects on the risk of unemployment are accounted for in this calculation. However, in practice, the private return to education is closely correlated with the raw wage difference between graduates from tertiary and secondary levels of schooling.</P>
<P class="p68 ft8">According to Figures 2.6a and 2.6b average graduation age tends to be highest in countries where the return to education is low, particularly so in Denmark, Sweden, and Norway. The average gra- duation age is substantially lower in countries like Portugal, Italy, Poland and the Czech Republic where the return to education is high. The relationship between the return to education and the ave- rage graduation age appears to be tighter for women (Fig. 2.6b).</P>
<P class="p209 ft9">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p663 ft8">For women the return to education also explains a substantial frac- tion of the <NOBR>cross-country</NOBR> variance in the average graduation age (R<SPAN class="ft30">2</SPAN>=0.22), for the men the fraction is only 6%.</P>
<P class="p664 ft32">Figure 2.6a Return to education vs. average graduation age, men</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr27 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr27 td8"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-3px;margin-right:-12px;margin-bottom:3px;" class="p665 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-3px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p665 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:2px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p665 ft35"><![endif]>30</P></TD>
<TD class="tr27 td141"><P class="p666 ft36">Sweden</P></TD>
<TD class="tr27 td144"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr27 td185"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr27 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td141"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td144"><P class="p667 ft36">Finland</P></TD>
<TD class="tr60 td185"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr55 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p629 ft131"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:34px;" class="p629 ft131"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p629 ft131"><![endif]>age</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr55 td8"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-14px;margin-right:-9px;margin-bottom:14px;" class="p668 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-14px;margin-right:-3px;margin-bottom:20px;" class="p668 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:-11px;margin-right:-6px;margin-bottom:17px;" class="p668 ft35"><![endif]>28</P></TD>
<TD class="tr7 td141"><P class="p636 ft36">Denmark</P></TD>
<TD class="tr7 td144"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p669 ft36">Norway</P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p26 ft36">Hungary</P></TD>
<TD class="tr14 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td141"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td144"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td181"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=5 class="tr61 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p670 ft131"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:41px;" class="p670 ft131"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p670 ft131"><![endif]>graduation</P></TD>
<TD class="tr15 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td141"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td144"><P class="p671 ft36">Germany</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td185"><P class="p672 ft36">Italy</P></TD>
<TD class="tr15 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td8"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td144"><P class="p631 ft36">Austria</P></TD>
<TD class="tr21 td181"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr60 td8"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-8px;margin-right:5px;margin-bottom:8px;" class="p673 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:-8px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p673 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:-12px;margin-right:1px;margin-bottom:4px;" class="p673 ft35"><![endif]>26</P></TD>
<TD class="tr36 td141"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td185"><P class="p674 ft36">Poland</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td181"><P class="p26 ft36">Portugal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td141"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td144"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td141"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td144"><P class="p675 ft36">Spain</P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr62 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-8px;margin-right:-31px;margin-bottom:8px;" class="p676 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-31px;margin-top:-8px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p676 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:8px;margin-right:-15px;margin-bottom:23px;" class="p676 ft126"><![endif]>Average</P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td141"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td185"><P class="p674 ft36">Czech Republic</P></TD>
<TD class="tr22 td181"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td8"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td141"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td144"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td181"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td141"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p26 ft36">Turkey</P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:3px;margin-bottom:0px;" class="p677 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:-6px;" class="p677 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:-3px;" class="p677 ft35"><![endif]>24</P></TD>
<TD class="tr1 td141"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td144"><P class="p678 ft36">Belgium</P></TD>
<TD class="tr19 td185"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td8"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:3px;margin-bottom:0px;" class="p677 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:-6px;" class="p677 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:-3px;" class="p677 ft35"><![endif]>22</P></TD>
<TD class="tr1 td141"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td144"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr16 td94"><P class="p35 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr16 td101"><P class="p35 ft33">50000</P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p35 ft33">100000</P></TD>
<TD class="tr16 td194"><P class="p679 ft33">150000</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p35 ft33">200000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr35 td195"><P class="p680 ft33">Net private present value of tertiary education, males</P></TD>
<TD class="tr35 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p681 ft9">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft32">Figure 2.6b Return to education vs. average graduation age, women</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr2 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p682 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:10px;" class="p682 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:5px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p682 ft33"><![endif]>30</P></TD>
<TD class="tr2 td196"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td197"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td196"><P class="p683 ft36">Finland</P></TD>
<TD class="tr48 td197"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td196"><P class="p624 ft36">Sweden</P></TD>
<TD class="tr32 td197"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p330 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="p330 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p330 ft126"><![endif]>age</P></TD>
<TD class="tr28 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-11px;margin-right:3px;margin-bottom:11px;" class="p673 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:13px;margin-top:-11px;margin-right:-5px;margin-bottom:3px;" class="p673 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:9px;margin-top:-15px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p673 ft33"><![endif]>28</P></TD>
<TD class="tr28 td196"><P class="p684 ft36">Germany</P></TD>
<TD class="tr28 td197"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td196"><P class="p674 ft133"><SPAN class="ft132">Denmark</SPAN>Italy Norway</P></TD>
<TD class="tr23 td197"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td181"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=5 class="tr61 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p670 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:41px;" class="p670 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p670 ft126"><![endif]>graduation</P></TD>
<TD class="tr21 td13"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td196"><P class="p685 ft134">Austria</P></TD>
<TD class="tr21 td197"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td181"><P class="p26 ft36">Portugal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td196"><P class="p686 ft36">Hungary</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td197"><P class="p684 ft36">Spain</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td13"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td196"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td181"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr48 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-9px;margin-right:-4px;margin-bottom:9px;" class="p687 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:-9px;margin-right:-5px;margin-bottom:8px;" class="p687 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:-10px;margin-right:-5px;margin-bottom:9px;" class="p687 ft33"><![endif]>26</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td197"><P class="p688 ft36">Poland</P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr60 td196"><P class="p689 ft36">Turkey</P></TD>
<TD class="tr1 td197"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-9px;margin-right:-31px;margin-bottom:9px;" class="p676 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-31px;margin-top:-9px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p676 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:7px;margin-right:-15px;margin-bottom:24px;" class="p676 ft126"><![endif]>Average</P></TD>
<TD class="tr31 td13"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td197"><P class="p690 ft36">Czech Republic</P></TD>
<TD class="tr31 td181"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td13"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td196"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td181"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p691 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:16px;" class="p691 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:8px;" class="p691 ft33"><![endif]>24</P></TD>
<TD class="tr17 td196"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td197"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p26 ft36">Belgium</P></TD>
<TD class="tr13 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td13"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p692 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:8px;" class="p692 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:4px;margin-right:-9px;margin-bottom:4px;" class="p692 ft33"><![endif]>22</P></TD>
<TD class="tr48 td196"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td197"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr48 td181"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr16 td94"><P class="p35 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr16 td124"><P class="p35 ft33">50000</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p693 ft33">100000</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p35 ft33">150000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td198"><P class="p347 ft33">Net private present value of tertiary education, females</P></TD>
<TD class="tr35 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p694 ft36">Source: Private net present value for an individual obtaining tertiary education as part of initial education, ISCED 5/6 in 2005 from OECD Education at a Glance 2009, Table A8.2. Calculated based on OECD estimates of direct costs, forgone earnings while at university assuming standard duration of program, earnings gains, gross earnings gains, income taxes and transfers and effect of education on the risk of unemployment. In calculations for the present value a 4% discount rate is assumed. Average graduation age is based on own calculations as described in the footnote to Figure 2.1.</P>
<P class="p695 ft8">As a summary of the <NOBR>cross-country</NOBR> comparisons one could conc- lude that there are signs that differences in the average graduation ages are correlated with the incentives to invest in education which suggest that one could potentially lower the average graduation age by manipulating economic incentives. A progressive tax system, lack of tuition fees and low monetary returns to education weaken the incentives to move into the labor market quickly. However, the evidence is suggestive at best. The correlations are relatively weak and the number of available <NOBR>cross-country</NOBR> observations is so low that it is impossible to make credible claims on the effects of incentives. Lack of comparable data on the other interesting featu- res, such as the student support system, also makes it difficult to examine the reasons for the variation in graduation age with cross- country data.</P>
<P class="p696 ft9">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p697 ft65"><SPAN class="ft27">2.3</SPAN><SPAN class="ft86">Participation in education and employment rates of youth in the OECD countries</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">The implications of late graduation age (and late starting age) for the aggregate employment rate depend on how much the students work before graduation, and what the students do before entering into higher education. Below, I will use data from the OECD for <NOBR>cross-country</NOBR> comparisons of youth employment rates and partici- pation in education by <NOBR>one-year</NOBR> age groups.</P>
<P class="p698 ft8">A useful starting point is to analyse the size of the tertiary edu- cation sector in the OECD countries. In Figure 2.7, I plot the OECD estimates for the tertiary level graduation rates in different countries. These figures refer to tertiary type A education that cor- responds to the usual first <NOBR>university-level</NOBR> degrees. <NOBR>Tertiary-level</NOBR> vocational programs that are important in some countries (not in Sweden) would be classified as tertiary type B education and are not included in this figure.</P>
<P class="p65 ft8">The tertiary education sector has expanded rapidly in most OECD countries. For Sweden the OECD estimates indicate that the <NOBR>tertiary-level</NOBR> graduation rate has increased from 24% of the relevant age cohort in 1995 to 40% in 2007. This growth rate seems incredibly high and probably also reflects changes in classification. However, according to the OECD figures <NOBR>tertiary-level</NOBR> graduation rates are not particularly high in Sweden even in 2007. The Swedish tertiary level graduation rate is above the OECD average but clearly lower than in the other Nordic countries, particularly lower than in Iceland. This also suggests that late entry to the labor mar- ket is not solely explained by higher rates of participation in higher education in Sweden. This is an important observation since it indi- cates that there is no automatic <NOBR>trade-off</NOBR> between average gradua- tion age and the rates of participation in higher education. Policies aiming to lower the average graduation age in order to boost emp- loyment and productivity are more likely to be optimal in the absence of such a <NOBR>trade-off.</NOBR></P>
<P class="p699 ft9">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft32">Figure 2.7 Graduation rates from tertiary education</P>
<P class="p700 ft38">Tertiary type A graduation rate, in 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr10 td181"><P class="p651 ft38">70</P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td181"><P class="p651 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td181"><P class="p651 ft38">50</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td181"><P class="p651 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td181"><P class="p651 ft38">30</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td181"><P class="p651 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td181"><P class="p651 ft38">10</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td181"><P class="p651 ft38">0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-22px;margin-right:-43px;margin-bottom:22px;" class="p701 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-41px;margin-top:-22px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p701 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-1px;margin-right:-22px;margin-bottom:43px;" class="p701 ft38"><![endif]>Slovenia</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-38px;margin-right:-27px;margin-bottom:38px;" class="p338 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-38px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p338 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-25px;margin-right:-14px;margin-bottom:51px;" class="p338 ft38"><![endif]>Italy</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-33px;margin-right:-32px;margin-bottom:33px;" class="p615 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:-33px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p615 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-17px;margin-right:-16px;margin-bottom:48px;" class="p615 ft38"><![endif]>Israel</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-29px;margin-right:-36px;margin-bottom:29px;" class="p604 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-34px;margin-top:-29px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p604 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-11px;margin-right:-18px;margin-bottom:46px;" class="p604 ft38"><![endif]>OECD</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-31px;margin-right:-34px;margin-bottom:31px;" class="p702 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-31px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p702 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-14px;margin-right:-17px;margin-bottom:47px;" class="p702 ft38"><![endif]>Japan</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-17px;margin-right:-48px;margin-bottom:17px;" class="p519 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-46px;margin-top:-17px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p519 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-23px;margin-top:7px;margin-right:-24px;margin-bottom:40px;" class="p519 ft38"><![endif]>Slovak R.</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-29px;margin-right:-35px;margin-bottom:29px;" class="p604 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-35px;margin-top:-29px;margin-right:0px;margin-bottom:64px;" class="p604 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-11px;margin-right:-17px;margin-bottom:46px;" class="p604 ft38"><![endif]>Ireland</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-44px;margin-right:-21px;margin-bottom:44px;" class="p609 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-44px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p609 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-34px;margin-right:-11px;margin-bottom:54px;" class="p609 ft38"><![endif]>NZ</P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr63 td25"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-26px;margin-right:-42px;margin-bottom:26px;" class="p703 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-42px;margin-top:-26px;margin-right:0px;margin-bottom:68px;" class="p703 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-5px;margin-right:-21px;margin-bottom:47px;" class="p703 ft115"><![endif]>Iceland</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr64 td181"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:19px;margin-top:-26px;margin-right:-38px;margin-bottom:26px;" class="p704 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-26px;margin-right:-19px;margin-bottom:45px;" class="p704 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:9px;margin-top:-16px;margin-right:-28px;margin-bottom:35px;" class="p704 ft38"><![endif]>Greece</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-26px;margin-right:-20px;margin-bottom:26px;" class="p704 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-26px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p704 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-16px;margin-right:-10px;margin-bottom:35px;" class="p704 ft38"><![endif]>Austria</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-18px;margin-right:-28px;margin-bottom:18px;" class="p705 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-26px;margin-top:-18px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p705 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-4px;margin-right:-14px;margin-bottom:31px;" class="p705 ft38"><![endif]>Germany</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-22px;margin-right:-28px;margin-bottom:22px;" class="p325 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-22px;margin-right:-3px;margin-bottom:47px;" class="p325 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-9px;margin-right:-15px;margin-bottom:34px;" class="p325 ft36"><![endif]>Hungary</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-24px;margin-right:-22px;margin-bottom:24px;" class="p517 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-24px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p517 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-13px;margin-right:-11px;margin-bottom:34px;" class="p517 ft38"><![endif]>Canada</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-8px;margin-right:-38px;margin-bottom:8px;" class="p706 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-36px;margin-top:-8px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p706 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:11px;margin-right:-19px;margin-bottom:26px;" class="p706 ft38"><![endif]>Switzerland</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-32px;margin-right:-14px;margin-bottom:32px;" class="p707 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-32px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p707 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-25px;margin-right:-7px;margin-bottom:38px;" class="p707 ft38"><![endif]>Spain</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-17px;margin-right:-29px;margin-bottom:17px;" class="p708 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:-17px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p708 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-3px;margin-right:-15px;margin-bottom:31px;" class="p708 ft38"><![endif]>Czech R.</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p709 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-44px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p709 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:23px;margin-right:-23px;margin-bottom:22px;" class="p709 ft38"><![endif]>United States</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-30px;margin-right:-16px;margin-bottom:30px;" class="p516 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-30px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p516 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-22px;margin-right:-8px;margin-bottom:37px;" class="p516 ft38"><![endif]>EU19</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-42px;margin-right:-4px;margin-bottom:42px;" class="p710 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-42px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p710 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-40px;margin-right:-2px;margin-bottom:43px;" class="p710 ft38"><![endif]>UK</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-23px;margin-right:-23px;margin-bottom:23px;" class="p606 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-23px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p606 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-12px;margin-right:-12px;margin-bottom:34px;" class="p606 ft38"><![endif]>Sweden</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-22px;margin-right:-24px;margin-bottom:22px;" class="p711 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-22px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p711 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-10px;margin-right:-12px;margin-bottom:33px;" class="p711 ft38"><![endif]>Portugal</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-7px;margin-right:-39px;margin-bottom:7px;" class="p712 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-7px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p712 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:12px;margin-right:-20px;margin-bottom:26px;" class="p712 ft38"><![endif]>Netherlands</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-25px;margin-right:-21px;margin-bottom:25px;" class="p609 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-25px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p609 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-15px;margin-right:-11px;margin-bottom:35px;" class="p609 ft38"><![endif]>Norway</P></TD>
<TD class="tr64 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-19px;margin-right:-28px;margin-bottom:19px;" class="p338 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-19px;margin-right:-2px;margin-bottom:45px;" class="p338 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-6px;margin-right:-15px;margin-bottom:32px;" class="p338 ft38"><![endif]>Denmark</P></TD>
<TD class="tr64 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-26px;margin-right:-19px;margin-bottom:26px;" class="p704 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-26px;margin-right:0px;margin-bottom:45px;" class="p704 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-16px;margin-right:-9px;margin-bottom:35px;" class="p704 ft38"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr64 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-27px;margin-right:-20px;margin-bottom:27px;" class="p713 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-27px;margin-right:-2px;margin-bottom:45px;" class="p713 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-18px;margin-right:-11px;margin-bottom:36px;" class="p713 ft38"><![endif]>Poland</P></TD>
<TD class="tr64 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-19px;margin-right:-27px;margin-bottom:19px;" class="p338 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-19px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p338 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-6px;margin-right:-14px;margin-bottom:32px;" class="p338 ft38"><![endif]>Australia</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p714 ft38">Source: OECD. Education at a Glance 2009 Table A3.1</P>
<P class="p87 ft8">The tertiary level graduation rate is perhaps not the best indicator for the investments in tertiary level education. Education systems differ across countries so that roughly similar education may be classified as tertiary education in some countries and as secondary education in other countries. However, the OECD also publishes estimates on the expected number of years in the education system. These numbers are based on calculating the fraction of each age cohort between 15 and 29 in education using data from the EU Labor Force Survey. In Figure 2.8 these fractions are added up across cohorts. In addition, the students are classified into a group that is in <NOBR>full-time</NOBR> education and a group that is simultaneously employed. The most natural interpretation of the figure is that it describes both the fraction of youth that participate in education and the number of years they spend in education.</P>
<P class="p95 ft8">According to Figure 2.8, the Swedish youth spend a larger frac- tion of their lives in education than the average OECD youth, but slightly less than the youth in Denmark, Finland and Iceland. Another interesting observation is that student employment does not appear to be as widespread in Sweden as in some other coun- tries. Only 20% of Swedish students are classified as employed while this fraction is over 30% in Finland and Norway and close to 60% in Denmark and Iceland. The low student employment rate in</P>
<P class="p88 ft9">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB388/GYB388197x1.jpg" style="width:433px;height:495px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">Sweden seems a bit surprising. A partial explanation is that the OECD data is from the first quarter of the year and excludes summer employment. Still according to SCB 60% of Swedish uni- versity students were employed during the spring term of 2007. However, only 25% of those who were employed, worked more than 20 hours per week. (UF 57 SM 0701)</P>
<P class="p715 ft32">Figure 2.8 Expected years in education and not in education for <NOBR>15–29</NOBR> <NOBR>year-olds</NOBR> (2007)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p627 ft38">100%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p627 ft38">90%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p627 ft38">80%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p627 ft38">70%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p627 ft38">60%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p627 ft38">50%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p627 ft38">40%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p627 ft38">30%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p627 ft38">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p627 ft38">10%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-27px;margin-right:-41px;margin-bottom:27px;" class="p716 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-35px;margin-top:-27px;margin-right:-3px;margin-bottom:65px;" class="p716 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-8px;margin-right:-22px;margin-bottom:46px;" class="p716 ft36"><![endif]>Hungary</P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-43px;margin-right:-23px;margin-bottom:43px;" class="p717 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-43px;margin-right:-2px;margin-bottom:64px;" class="p717 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-32px;margin-right:-12px;margin-bottom:53px;" class="p717 ft36"><![endif]>Italy</P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td71"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr46 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-33px;margin-right:-35px;margin-bottom:33px;" class="p654 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-33px;margin-right:-3px;margin-bottom:65px;" class="p654 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-17px;margin-right:-19px;margin-bottom:49px;" class="p654 ft36"><![endif]>Mexico</P></TD>
<TD class="tr26 td65"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td111"><P class="p627 ft38">0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-31px;margin-right:-19px;margin-bottom:31px;" class="p330 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-31px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p330 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-22px;margin-right:-10px;margin-bottom:39px;" class="p330 ft36"><![endif]>Iceland</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-31px;margin-right:-20px;margin-bottom:31px;" class="p330 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-31px;margin-right:-3px;margin-bottom:48px;" class="p330 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-22px;margin-right:-11px;margin-bottom:39px;" class="p330 ft36"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-32px;margin-right:-18px;margin-bottom:32px;" class="p317 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-32px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p317 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-24px;margin-right:-10px;margin-bottom:40px;" class="p317 ft36"><![endif]>Poland</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-14px;margin-right:-35px;margin-bottom:14px;" class="p718 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-31px;margin-top:-14px;margin-right:-2px;margin-bottom:47px;" class="p718 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:3px;margin-right:-18px;margin-bottom:30px;" class="p718 ft36"><![endif]>Netherlands</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-25px;margin-right:-26px;margin-bottom:25px;" class="p307 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-25px;margin-right:-3px;margin-bottom:48px;" class="p307 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:36px;" class="p307 ft36"><![endif]>Germany</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-24px;margin-right:-26px;margin-bottom:24px;" class="p719 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-24px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p719 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-12px;margin-right:-14px;margin-bottom:36px;" class="p719 ft36"><![endif]>Denmark</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-32px;margin-right:-17px;margin-bottom:32px;" class="p324 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-32px;margin-right:-2px;margin-bottom:47px;" class="p324 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-24px;margin-right:-9px;margin-bottom:39px;" class="p324 ft36"><![endif]>France</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-28px;margin-right:-22px;margin-bottom:28px;" class="p720 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-28px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p720 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-18px;margin-right:-12px;margin-bottom:38px;" class="p720 ft36"><![endif]>Sweden</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-13px;margin-right:-36px;margin-bottom:13px;" class="p721 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-13px;margin-right:-2px;margin-bottom:47px;" class="p721 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:4px;margin-right:-19px;margin-bottom:30px;" class="p721 ft36"><![endif]>Luxembourg</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-27px;margin-right:-23px;margin-bottom:27px;" class="p310 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-27px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p310 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-16px;margin-right:-12px;margin-bottom:37px;" class="p310 ft36"><![endif]>Belgium</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-17px;margin-right:-32px;margin-bottom:17px;" class="p323 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-17px;margin-right:-2px;margin-bottom:47px;" class="p323 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-2px;margin-right:-17px;margin-bottom:32px;" class="p323 ft36"><![endif]>Switzerland</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-26px;margin-right:-25px;margin-bottom:26px;" class="p313 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-26px;margin-right:-3px;margin-bottom:48px;" class="p313 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-15px;margin-right:-14px;margin-bottom:37px;" class="p313 ft36"><![endif]>Australia</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-10px;margin-right:-40px;margin-bottom:10px;" class="p716 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-36px;margin-top:-10px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p716 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:9px;margin-right:-21px;margin-bottom:29px;" class="p716 ft36"><![endif]>New Zealand</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-2px;margin-right:-49px;margin-bottom:2px;" class="p722 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-43px;margin-top:-2px;margin-right:-3px;margin-bottom:48px;" class="p722 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:21px;margin-right:-26px;margin-bottom:25px;" class="p722 ft36"><![endif]>Czech Republic</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-10px;margin-right:-40px;margin-bottom:10px;" class="p716 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-36px;margin-top:-10px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p716 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:9px;margin-right:-21px;margin-bottom:29px;" class="p716 ft36"><![endif]>United States</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:-31px;margin-right:-20px;margin-bottom:31px;" class="p330 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-31px;margin-right:-3px;margin-bottom:48px;" class="p330 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-22px;margin-right:-11px;margin-bottom:39px;" class="p330 ft36"><![endif]>Norway</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-29px;margin-right:-21px;margin-bottom:29px;" class="p318 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-29px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p318 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-19px;margin-right:-11px;margin-bottom:38px;" class="p318 ft36"><![endif]>Canada</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-32px;margin-right:-17px;margin-bottom:32px;" class="p324 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-32px;margin-right:-2px;margin-bottom:47px;" class="p324 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-24px;margin-right:-9px;margin-bottom:39px;" class="p324 ft36"><![endif]>Austria</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-31px;margin-right:-19px;margin-bottom:31px;" class="p330 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-15px;margin-top:-31px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p330 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-22px;margin-right:-10px;margin-bottom:39px;" class="p330 ft36"><![endif]>Greece</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-48px;margin-bottom:1px;" class="p723 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-44px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:47px;" class="p723 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:22px;margin-right:-25px;margin-bottom:24px;" class="p723 ft36"><![endif]>Slovak Republic</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-51px;margin-bottom:0px;" class="p724 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-45px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:48px;" class="p724 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:24px;margin-right:-27px;margin-bottom:24px;" class="p724 ft36"><![endif]>United Kingdom</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-27px;margin-right:-23px;margin-bottom:27px;" class="p310 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-27px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p310 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-16px;margin-right:-12px;margin-bottom:37px;" class="p310 ft36"><![endif]>Portugal</P></TD>
<TD class="tr53 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-36px;margin-right:-13px;margin-bottom:36px;" class="p725 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-36px;margin-right:-2px;margin-bottom:47px;" class="p725 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-30px;margin-right:-7px;margin-bottom:41px;" class="p725 ft36"><![endif]>Spain</P></TD>
<TD class="tr53 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-32px;margin-right:-18px;margin-bottom:32px;" class="p317 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-32px;margin-right:-2px;margin-bottom:48px;" class="p317 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-24px;margin-right:-10px;margin-bottom:40px;" class="p317 ft36"><![endif]>Ireland</P></TD>
<TD class="tr53 td111"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-34px;margin-right:14px;margin-bottom:34px;" class="p726 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:18px;margin-top:-34px;margin-right:-2px;margin-bottom:18px;" class="p726 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:10px;margin-top:-42px;margin-right:6px;margin-bottom:26px;" class="p726 ft36"><![endif]>Turkey</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr32 td199"><P class="p727 ft90">In education, not employed</P></TD>
<TD class="tr32 td200"><P class="p26 ft90">In education, employed</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p727 ft90">Not in education, employed</P></TD>
<TD class="tr35 td202"><P class="p26 ft90">Not in education, unemployed</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td201"><P class="p727 ft90">Not in education and not in the labour force</P></TD>
<TD class="tr35 td202"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td203"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
<TD class="tr21 td204"><P class="p26 ft135"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p728 ft121">Source: Education at a Glance 2009: OECD Indicators, Table C3.1a.</P>
<P class="p729 ft120">Note: Persons in education include <NOBR>part-time</NOBR> as well as <NOBR>full-time</NOBR> students. <NOBR>Non-formal</NOBR> education or educational activities of very short duration are excluded. Data are collected as part of the annual OECD Labour Force Survey and refer to the first quarter of the calendar year, thereby excluding summer employment. The labour force status catego- ries are defined according to International Labour Organisation (ILO) guidelines. Therefore, persons are classified as employed if they did any work for pay or profit for at least one hour during the reference week.</P>
<P class="p730 ft10">One can also use data presented in Figure 2.8 to calculate employ- ment rates for the age group between 15 and 29.<SPAN class="ft136">5 </SPAN>The point of this calculation is that late graduation is more costly if students do not</P>
<P class="p731 ft50"><SPAN class="ft137">5 </SPAN>Given that the numbers were originally calculated by one year age groups and then added up without weighting by cohort size, these are not equivalent to the numbers that one would get by calculating employment rates for the whole age group between 15 and 29 years from a raw data of the Labor Sorce Survey. Employment rates calculated from a Labor Force Survey would automatically weight the <NOBR>age-specific</NOBR> employment rates by the cohort size.</P>
<P class="p732 ft9">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">work before graduating. Late graduation would be costless in terms of the aggregate employment rate if student employment and employment before entering into higher education were suffici- ently common to compensate for the delay (although productivity differences have to be properly accounted for).</P>
<P class="p63 ft8">Figure 2.9 displays the youth employment rates in the OECD countries. The ranking of the countries depends on whether the students who are employed while enrolled are included as emplo- yed or not. If one excludes the students, the employment rate of Swedish youth was slightly over 40 percent in 2007 which is close to the average employment rates among the OECD countries with available data. This fraction is also close to the employment rates in Denmark or Iceland, but clearly larger than in Finland and smaller than in Norway. As already noted, at least in these data, student employment is less common in Sweden than in other OCED countries. Including employed students increases the employment rate in Sweden to about 50 percent of the age group. However the increase in other countries is much larger and the employment rate in Sweden is therefore clearly below the OECD average if student employment is included in the comparison.</P>
<P class="p733 ft32">Figure 2.9 Employment rate, <NOBR>15–29</NOBR> <NOBR>year-olds</NOBR> (2007)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td112"><P class="p82 ft36">0,8</P></TD>
<TD class="tr36 td205"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td206"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td207"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td69"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td67"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td208"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td209"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td210"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td182"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr24 td211"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td212"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td214"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr21 td215"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr0 td112"><P class="p82 ft36">0,7</P></TD>
<TD class="tr23 td210"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td76"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td216"><P class="p734 ft138">Employment rate, students</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td210"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td182"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td217"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td205"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td218"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td211"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td216"><P class="p734 ft36">excluded</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td210"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr4 td112"><P class="p82 ft36">0,6</P></TD>
<TD class="tr22 td210"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td182"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td216"><P class="p734 ft36">Employment rate, students</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td210"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td182"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td219"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td205"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td218"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td211"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr33 td216"><P class="p734 ft36">included</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td210"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td182"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td76"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td72"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td112"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td210"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td182"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td72"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr8 td104"><P class="p651 ft36">0,5</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td104"><P class="p651 ft36">0,4</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td104"><P class="p651 ft36">0,3</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td104"><P class="p651 ft36">0,2</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td104"><P class="p651 ft36">0,1</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td104"><P class="p651 ft36">0</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr65 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-36px;margin-right:-39px;margin-bottom:36px;" class="p712 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-36px;margin-right:-1px;margin-bottom:74px;" class="p712 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-17px;margin-right:-20px;margin-bottom:55px;" class="p712 ft38"><![endif]>Mexico</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr65 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-12px;margin-right:-63px;margin-bottom:12px;" class="p735 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-61px;margin-top:-12px;margin-right:-1px;margin-bottom:74px;" class="p735 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-30px;margin-top:19px;margin-right:-32px;margin-bottom:43px;" class="p735 ft38"><![endif]>New Zealand</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr66 td104"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:20px;margin-top:-48px;margin-right:-27px;margin-bottom:48px;" class="p736 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:13px;margin-top:-48px;margin-right:-20px;margin-bottom:55px;" class="p736 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:16px;margin-top:-44px;margin-right:-23px;margin-bottom:51px;" class="p736 ft38"><![endif]>Italy</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-37px;margin-right:-19px;margin-bottom:37px;" class="p713 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-17px;margin-top:-37px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p713 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-28px;margin-right:-10px;margin-bottom:46px;" class="p713 ft38"><![endif]>Turkey</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-30px;margin-right:-26px;margin-bottom:30px;" class="p737 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-30px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p737 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-17px;margin-right:-13px;margin-bottom:42px;" class="p737 ft38"><![endif]>Hungary</P></TD>
<TD class="tr66 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-36px;margin-right:-19px;margin-bottom:36px;" class="p704 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-36px;margin-right:0px;margin-bottom:55px;" class="p704 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-26px;margin-right:-9px;margin-bottom:45px;" class="p704 ft38"><![endif]>Poland</P></TD>
<TD class="tr66 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-34px;margin-right:-23px;margin-bottom:34px;" class="p517 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-34px;margin-right:-2px;margin-bottom:55px;" class="p517 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-23px;margin-right:-12px;margin-bottom:44px;" class="p517 ft38"><![endif]>Greece</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-14px;margin-right:-42px;margin-bottom:14px;" class="p738 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-40px;margin-top:-14px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p738 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:7px;margin-right:-21px;margin-bottom:34px;" class="p738 ft38"><![endif]>Luxembourg</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-31px;margin-right:-25px;margin-bottom:31px;" class="p739 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-31px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p739 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-19px;margin-right:-13px;margin-bottom:43px;" class="p739 ft38"><![endif]>Belgium</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-35px;margin-right:-21px;margin-bottom:35px;" class="p609 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-35px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p609 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-25px;margin-right:-11px;margin-bottom:45px;" class="p609 ft38"><![endif]>France</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:0px;" class="p740 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:57px;" class="p740 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-26px;margin-top:29px;margin-right:-31px;margin-bottom:28px;" class="p740 ft36"><![endif]>Slovak Republic</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-31px;margin-right:-25px;margin-bottom:31px;" class="p739 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-31px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p739 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-19px;margin-right:-13px;margin-bottom:43px;" class="p739 ft38"><![endif]>Sweden</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-35px;margin-right:-21px;margin-bottom:35px;" class="p609 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-35px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p609 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-25px;margin-right:-11px;margin-bottom:45px;" class="p609 ft38"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-30px;margin-right:-26px;margin-bottom:30px;" class="p737 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-30px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p737 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-17px;margin-right:-13px;margin-bottom:42px;" class="p737 ft38"><![endif]>Portugal</P></TD>
<TD class="tr66 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-57px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:55px;" class="p741 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-26px;margin-top:28px;margin-right:-29px;margin-bottom:27px;" class="p741 ft38"><![endif]>Czech Republic</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-41px;margin-right:-15px;margin-bottom:41px;" class="p339 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-41px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p339 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-34px;margin-right:-8px;margin-bottom:48px;" class="p339 ft38"><![endif]>Spain</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-27px;margin-right:-29px;margin-bottom:27px;" class="p708 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:-27px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p708 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-13px;margin-right:-15px;margin-bottom:41px;" class="p708 ft38"><![endif]>Germany</P></TD>
<TD class="tr66 td65"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-10px;margin-right:-45px;margin-bottom:10px;" class="p709 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-45px;margin-top:-10px;margin-right:0px;margin-bottom:55px;" class="p709 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-23px;margin-top:13px;margin-right:-22px;margin-bottom:32px;" class="p709 ft38"><![endif]>United States</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-56px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-54px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p741 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:28px;margin-right:-28px;margin-bottom:27px;" class="p741 ft38"><![endif]>United Kingdom</P></TD>
<TD class="tr66 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-37px;margin-right:-20px;margin-bottom:37px;" class="p713 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-37px;margin-right:-2px;margin-bottom:55px;" class="p713 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-28px;margin-right:-11px;margin-bottom:46px;" class="p713 ft38"><![endif]>Ireland</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-36px;margin-right:-20px;margin-bottom:36px;" class="p704 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-36px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p704 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-26px;margin-right:-10px;margin-bottom:45px;" class="p704 ft38"><![endif]>Austria</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-32px;margin-right:-24px;margin-bottom:32px;" class="p711 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-32px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p711 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:-20px;margin-right:-12px;margin-bottom:43px;" class="p711 ft38"><![endif]>Canada</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-33px;margin-right:-23px;margin-bottom:33px;" class="p606 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-33px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p606 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-22px;margin-right:-12px;margin-bottom:44px;" class="p606 ft38"><![endif]>Norway</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-35px;margin-right:-21px;margin-bottom:35px;" class="p609 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-35px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p609 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-25px;margin-right:-11px;margin-bottom:45px;" class="p609 ft38"><![endif]>Iceland</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-29px;margin-right:-27px;margin-bottom:29px;" class="p338 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-29px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p338 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-16px;margin-right:-14px;margin-bottom:42px;" class="p338 ft38"><![endif]>Australia</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-17px;margin-right:-39px;margin-bottom:17px;" class="p712 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-17px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p712 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:2px;margin-right:-20px;margin-bottom:36px;" class="p712 ft38"><![endif]>Switzerland</P></TD>
<TD class="tr66 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-27px;margin-right:-29px;margin-bottom:27px;" class="p708 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:-27px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p708 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-13px;margin-right:-15px;margin-bottom:41px;" class="p708 ft38"><![endif]>Denmark</P></TD>
<TD class="tr66 td25"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-16px;margin-right:-43px;margin-bottom:16px;" class="p742 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-43px;margin-top:-16px;margin-right:0px;margin-bottom:59px;" class="p742 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:6px;margin-right:-21px;margin-bottom:37px;" class="p742 ft115"><![endif]>Netherlands</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p743 ft38">Source: Own calculations based on data in Education at a Glance 2009: OECD Indicators, Table C3.1a.</P>
<P class="p744 ft9">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft27"><SPAN class="ft27">2.4</SPAN><SPAN class="ft28">Timing of education and work</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Even if the total investments in education do not seem to be parti- cularly high in Sweden, timing of education appears to be different in Sweden than in the other OECD countries. This can be seen in Figures 2.10a and 2.10b that display the fraction of the cohort in education by <NOBR>one-year</NOBR> age groups. The Swedish youth are first compared to the other Scandinavian countries and the Netherland and then to the large EU countries and to the US. In both figures the fraction in education includes both <NOBR>full-time</NOBR> and <NOBR>part-time</NOBR> stu- dents.</P>
<P class="p745 ft8">In all the countries displayed, except in the UK, almost the entire cohorts are in school up to age 17. This mainly reflects high secondary level participation rates. After age 17 the fraction of the cohort in education rapidly declines in Sweden so that participation rates in Sweden at ages 19 and 20 are lower than in any other country in this comparison, even lower than in the UK. A similar, but not quite as large, decline also occurs in Finland and Norway. In the Finnish case, compulsory military service explains a large part of low participation rates around age 20, but in Sweden the share of the male cohort serving in the armed forces is too small to explain the pattern. Still, the decline in the fraction of the cohort in education is particularly large in Sweden.</P>
<P class="p172 ft8">In all the Nordic countries the fraction of the age cohort in education increases between ages 20 and 22. This mainly reflects the fact that the entry into tertiary education typically occurs only after a couple of gap years. In Sweden the fraction in education inc- reases until age 22 and remains at a comparatively high level there- after. Comparison of employment rates in <NOBR>one-year</NOBR> age groups indicates that the time gap between finishing secondary education and entering into the tertiary level is specifically important in Sweden. This again suggests that if one would like to reduce the average <NOBR>tertiary-level</NOBR> graduation ages, the efforts should focus on factors related to the delay in the entry age.</P>
<P class="p746 ft9">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB388/GYB388200x1.jpg" style="width:397px;height:432px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft32">Figure 2.10a Fraction of age cohort in education</P>
<P class="p747 ft9">Fraction of cohort in education incl. employed</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p102 ft36">120</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p102 ft36">100</P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p102 ft36">80</P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p102 ft36">60</P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p102 ft36">40</P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p102 ft36">20</P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p102 ft36">0</P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><P class="p35 ft36">15</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">16</P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p35 ft36">17</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">18</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">19</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">20</P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p35 ft36">21</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">22</P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p35 ft36">23</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">24</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">25</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">26</P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p35 ft36">27</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">28</P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p35 ft36">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr14 td22"><P class="p26 ft90">Denmark</P></TD>
<TD class="tr14 td220"><P class="p26 ft90">Finland</P></TD>
<TD class="tr14 td102"><P class="p26 ft90">Netherlands</P></TD>
<TD class="tr14 td220"><P class="p26 ft90">Norway</P></TD>
<TD class="tr14 td221"><P class="p26 ft90">Sweden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft32">Figure 2.10b Fraction of age cohort in education</P>
<P class="p747 ft9">Fraction of cohort in education incl. employed</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr35 td29"><P class="p102 ft36">120</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p102 ft36">100</P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p102 ft36">80</P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p102 ft36">60</P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p102 ft36">40</P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td29"><P class="p102 ft36">20</P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p102 ft36">0</P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td29"><P class="p35 ft36">15</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">16</P></TD>
<TD class="tr33 td154"><P class="p35 ft36">17</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">18</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">19</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">20</P></TD>
<TD class="tr33 td154"><P class="p35 ft36">21</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">22</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">23</P></TD>
<TD class="tr33 td154"><P class="p35 ft36">24</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">25</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">26</P></TD>
<TD class="tr33 td154"><P class="p35 ft36">27</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">28</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft36">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr32 td222"><P class="p26 ft90">France</P></TD>
<TD class="tr32 td177"><P class="p26 ft90">Germany</P></TD>
<TD class="tr32 td159"><P class="p26 ft90">Sweden</P></TD>
<TD class="tr32 td21"><P class="p26 ft90">UK</P></TD>
<TD class="tr32 td76"><P class="p26 ft90">US</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p749 ft120">Source: OECD Employment Outlook 2008, Activity status by single year of age in OECD countries, 2006 (2005 for the United States), OECD Secretariat calculations based on the European Labour Force Survey (EULFS).</P>
<P class="p350 ft8">If the students do not enter directly to tertiary level education, an interesting and policy relevant question is what they do in the meantime. If most students are employed during these years, the aggregate employment would not necessarily be affected by a reduction in the entry age. An increase in the employment rate due to earlier graduation would be partially offset by a decrease in employment rate around age 20. A delay in starting tertiary educa- tion might still have efficiency effects if <NOBR>tertiary-level</NOBR> graduates are more productive after tertiary education than before entering terti-</P>
<P class="p750 ft9">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">ary level education. And, if the gap years imply that students are unemployed or perhaps preparing for the university entrance exa- minations, the gap years could be regarded as a sign of inefficiency.</P>
<P class="p698 ft8">Figures 2.11a and 2.11b display employment rates in various countries by one year age groups (excluding those employed while enrolled). These figures indicate that employment rates are compa- rably high in Sweden around age 20 and decrease later to the level in Norway and the Netherlands. Overall these figures show that the pattern of employment rates in Sweden differs from that observed in other countries, which is consistent with the delay in entry into tertiary level education.</P>
<P class="p271 ft32">Figure 2.11a Employment rates by age</P>
<P class="p751 ft22">Employment rate</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr10 td98"><P class="p657 ft38">100</P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td98"><P class="p657 ft38">80</P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><P class="p657 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><P class="p657 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td98"><P class="p657 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td98"><P class="p657 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td98"><P class="p35 ft38">15</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">16</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">17</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">18</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">19</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">21</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">22</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">23</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">24</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">25</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">26</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">27</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">28</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr33 td19"><P class="p26 ft36">Denmark</P></TD>
<TD class="tr33 td135"><P class="p26 ft36">Finland</P></TD>
<TD class="tr33 td141"><P class="p26 ft36">Netherlands</P></TD>
<TD class="tr33 td135"><P class="p26 ft36">Norway</P></TD>
<TD class="tr33 td104"><P class="p26 ft36">Sweden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p752 ft9">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft32">Figure 2.11b Employment rates by age</P>
<P class="p753 ft22">Employment rate</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr10 td21"><P class="p458 ft38">80</P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td21"><P class="p458 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td21"><P class="p458 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td21"><P class="p458 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td21"><P class="p458 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td21"><P class="p35 ft38">15</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">16</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">17</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">18</P></TD>
<TD class="tr35 td3"><P class="p35 ft38">19</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">21</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">22</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">23</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">24</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">25</P></TD>
<TD class="tr35 td3"><P class="p35 ft38">26</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">27</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">28</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr14 td177"><P class="p26 ft36">France</P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p26 ft36">Germany</P></TD>
<TD class="tr14 td223"><P class="p26 ft36">Sweden</P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p26 ft36">UK</P></TD>
<TD class="tr14 td65"><P class="p26 ft36">US</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p754 ft120">Source: OECD Employment Outlook 2008, Activity status by single year of age in OECD countries, 2006 (2005 for the United States), OECD Secretariat calculations based on the European Labour Force Survey (EULFS).</P>
<P class="p755 ft8">The OECD also calculates the fraction of the age cohort that is neither employed nor enrolled in school. This NEET rate shows a very distinct pattern in Sweden. At age 19 about 20 percent of the Swedish youth are neither in education nor employed. This number is clearly highest among the countries in this comparison. By age 22 it declines below the level observed in the large European coun- tries and the US but remains higher than in most Scandinavian countries.</P>
<P class="p756 ft9">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GYB388/GYB388203x1.jpg" style="width:387px;height:482px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p26 ft24">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft32">Figure 2.12a Not enrolled and not in employment by age</P>
<P class="p757 ft22">NEET rate</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr10 td21"><P class="p458 ft38">25</P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td21"><P class="p458 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p458 ft38">15</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p458 ft38">10</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td21"><P class="p458 ft38">5</P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p458 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><P class="p35 ft38">15</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">16</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">17</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">18</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">19</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">21</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">22</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">23</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">24</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">25</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">26</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">27</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p35 ft38">28</P></TD>
<TD class="tr8 td154"><P class="p35 ft38">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr33 td19"><P class="p26 ft36">Denmark</P></TD>
<TD class="tr33 td0"><P class="p26 ft36">Finland</P></TD>
<TD class="tr33 td18"><P class="p26 ft36">Netherlands</P></TD>
<TD class="tr33 td0"><P class="p26 ft36">Norway</P></TD>
<TD class="tr33 td181"><P class="p26 ft36">Sweden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p758 ft32">Figure 2.12b Not enrolled and not in employment by age</P>
<P class="p759 ft22">NEET rate</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr10 td21"><P class="p458 ft38">30</P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td21"><P class="p458 ft38">25</P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td21"><P class="p458 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td21"><P class="p458 ft38">15</P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td21"><P class="p458 ft38">10</P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td21"><P class="p458 ft38">5</P></TD>
<TD class="tr60 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td21"><P class="p458 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td21"><P class="p35 ft38">15</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">16</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">17</P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p35 ft38">18</P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p35 ft38">19</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">21</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">22</P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p35 ft38">23</P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p35 ft38">24</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">25</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">26</P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p35 ft38">27</P></TD>
<TD class="tr35 td174"><P class="p35 ft38">28</P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p35 ft38">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr14 td135"><P class="p26 ft36">France</P></TD>
<TD class="tr14 td189"><P class="p26 ft36">Germany</P></TD>
<TD class="tr14 td223"><P class="p26 ft36">Sweden</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p26 ft36">UK</P></TD>
<TD class="tr14 td65"><P class="p26 ft36">US</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p760 ft120">Source: OECD Employment Outlook 2008, Activity status by single year of age in OECD countries, 2006 (2005 for the United States), OECD Secretariat calculations based on the European Labour Force Survey (EULFS).</P>
<P class="p761 ft27"><SPAN class="ft27">2.5</SPAN><SPAN class="ft28">Summary of the international comparison</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">To summarize the results from international comparisons presen- ted in this chapter, one could note that the graduation age from <NOBR>university-level</NOBR> studies is indeed very high in Sweden. However, the average graduation age is also high in other Scandinavian coun-</P>
<P class="p762 ft9">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr35 td6"><P class="p26 ft9">Swedish tertiary graduates compared to graduates in other OECD countries</P></TD>
<TD class="tr35 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">tries and particularly so in Iceland and Finland. High average gra- duation age in Sweden does not appear to be due to an unusually high fraction of a cohort pursuing <NOBR>university-level</NOBR> studies nor to unusually long duration of studies. Instead, the main reason for the high average graduation age in Sweden appears to be that the Swedish youth enter into <NOBR>university-level</NOBR> education later than the youth in other comparable countries. A delay in average graduation age of <NOBR>2–3</NOBR> years compared to the average of the other countries in this comparison can be explained by a <NOBR>2–3</NOBR> year difference in the entry age. This also implies that policies aiming to lower the ave- rage graduation age should probably put the main emphasis on lowering the entry age rather than on speeding up the studies of the enrolled students.</P>
<P class="p763 ft9">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<P class="p764 ft15"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft92">An economic analysis of late graduation</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">Many economic models of education treat education as an invest- ment in human capital. As investments in physical capital, invest- ments in education entail costs during the investment period that can be recouped later if productivity and earnings increase as a result of the educational investment. Rationally behaving profit maximizing investors invest in education as long as these invest- ments are profitable i.e. as long as the (discounted) <NOBR>life-time</NOBR> costs of educational investments are below the (discounted) <NOBR>life-time</NOBR> expected benefits from education.</P>
<P class="p426 ft8">In countries like Sweden where education is free to the student, the costs of education are mainly opportunity costs, consisting of wages and other incomes that the students could have earned if they were not in school. The returns to the investments in educa- tion are typically measured as increases in wages over lifetime due to educational investments. In addition to the monetary returns, it is also possible that education creates <NOBR>non-pecuniary</NOBR> benefits in terms of more pleasant or interesting jobs, lower unemployment risk, higher social prestige or even better chances at the marriage market. These benefits may be hard to measure but nevertheless may be important for the investment decisions.</P>
<P class="p114 ft8">Simple <NOBR>cost-benefit</NOBR> calculations suggest that investments in education should be completed early in life. There are two main reasons for this. If earnings opportunities increase with age and work experience, the opportunity cost of studying instead of working is lowest in the beginning of the career. Even more important is that the period when the returns to education can be captured is finite and typically ends around age 65. Completing education early in life increases the length of the period when the returns to investments are captured and therefore increases the present value of the return to education. This implies that invest-</P>
<P class="p474 ft9">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">An economic analysis of late graduation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft8">ments in education that are profitable if made around age twenty may be no longer be worthwhile at age 40.</P>
<P class="p765 ft65"><SPAN class="ft27">3.1</SPAN><SPAN class="ft86">Motivation for public involvement in individual choices regarding the level and timing of investments in education</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">An individual’s educational choices would be socially optimal if (i) the individuals making school choices acted rationally and made schooling choices based on expected (monetary) returns, if (ii) the individuals paid all the costs and received all benefits from invest- ments in education, and if (iii) the individuals could freely borrow the funds needed for investments without credit or other con- straints. In this case, there would be no need for the government to intervene with individual decision making. Socially optimal deci- sions would also not only imply that the choices of the educational level would be optimal, but also that the choices of when to invest would be socially optimal. Therefore, the government would have no reason to try to affect the timing of education either.</P>
<P class="p95 ft8">However, conditions (i), (ii) and (iii) are unlikely to hold in reality and this motivates public interventions in private decisions regarding education. The arguments for public intervention on educational choices have been thoroughly analyzed in the litera- ture. Much less is known about whether private decisions on the timing of education correspond to the socially optimal timing. Below I will discuss the incentives to invest in education early in life compared to the incentives to delay these investments. I will also discuss the possible differences in the privately and socially optimal timing. However, since the motivation for government involvement in the timing of investments are closely related to the motivation of intervening in the choices regarding the level of edu- cation it is useful to start by briefly reviewing the main arguments why the governments should try to affect the level of investments in education.</P>
<P class="p766 ft9">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td225"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p26 ft24">An economic analysis of late graduation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft11">i) Are decision makers rational and acting based on expected returns?</P>
<P class="p254 ft8">Even if one is willing to ignore <NOBR>non-monetary</NOBR> motives for invest- ments in education, lifetime income maximization is a very strong assumption. Essentially it requires that the youth making choices about their education can accurately predict their lifetime out- comes under several alternative education choices and make informed decisions based on this information.</P>
<P class="p65 ft8">Not that much is known about how the youth who make edu- cational choices form expectations of outcomes related to different schooling options, or how they react to changes in expected costs and benefits. Manski (1993) discusses the problem in detail. Some of the few attempts to measure expected wages for alternative choices of education include Dominiz and Manski (1996) who measure the expectations using surveys to high school students and Brunello, Lucifora and <NOBR>Winter-Ebmer</NOBR> (2004) who provide similar <NOBR>survey-based</NOBR> evidence on wage expectations of college students. Neither of these papers link expectations to actual behaviour.</P>
<P class="p65 ft8">The effects of monetary incentives on choices regarding educa- tion have been examined in only a handful of papers. Fredriksson (1997) examines the effects of changes in return to education on college entry and finds that a decrease in university enrolment in Sweden after the 1960’s can be attributed to a dramatic reduction in the <NOBR>(after-tax)</NOBR> university wage premium. According to his study, the later rebound in enrolment can also be explained by an increase in wages of university graduates. The generosity of the study allowance scheme and unemployment are of comparatively less importance.</P>
<P class="p426 ft8">If the youth cannot form unbiased expectations regarding the outcomes under different educational choices, there is little hope to influence these choices by altering incentives. For the youth that make the decisions about education evaluating the effects of delaying entry into higher education may be even more difficult than evaluating the benefits of pursuing higher education overall. Incomplete information on the effects of the level or timing of investments in education also implies that choices could be poten- tially influenced by providing information about average outcomes on educational choices to the youth making decisions about edu- cation.</P>
<P class="p184 ft8">The analysis gets a fair bit more complicated if one deviates from standard economic analysis where the decisions are based on</P>
<P class="p474 ft9">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">An economic analysis of late graduation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">maximising expected benefits by maximizing the discounted sum of lifetime earnings with a constant discount rate and stable prefer- ences. If someone had a high preference for leisure (perhaps travel) when young s/he might well choose to spend time travelling before entering into higher education. Even if postponing higher educa- tion would be costly in terms of monetary costs and rewards, the society could not make welfare improving interventions to private decisions.</P>
<P class="p209 ft11">ii) How different are private and social returns?</P>
<P class="p163 ft8">If schooling has external effects, private decisions on investments in education are not socially optimal. No matter whether the deviation between private and social returns to education are caused by public policies that distort private decisions away from the socially optimal level (e.g. through progressive taxes) or whether the education has intrinsically external effects (e.g. by reducing crime), this creates an argument for public interventions.</P>
<P class="p63 ft8">It has long been argued that schooling has positive effects also on others than the individual pursuing education. Positive external effects may occur if schooling improves the workings of the democracy or reduces crime. Positive externalities also arise if edu- cation spurs innovation and growth and if the benefits from these innovations are not fully captured by the innovators. Since gov- ernments subsidize education in all developed countries, one can deduce that the positive external effects are perceived to be impor- tant. Schooling may also have negative externalities. The best known example in the signalling model by Spence (1974) where the schooling investments are not productive but only produce a signal that the employers use in selecting employees to demanding jobs. If the signalling model is true, additional investments in education are privately beneficial but socially wasteful. A gain by a person who receives extra education is offset by a loss by someone else who is not selected to a good job.</P>
<P class="p142 ft8">Solid empirical evidence on external effects of education has turned out to be hard to find. Some studies have made attempts to measure external effects by examining the effect of the average education level in a certain area (e.g. Rauch, 1993; survey by Moretti 2004). These studies have reported positive estimates on external effects though the comparability of areas with different education levels is clearly problematic. There is also some evidence</P>
<P class="p88 ft9">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td225"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p26 ft24">An economic analysis of late graduation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">on the negative external effects noting that earnings depend not only on one’s own absolute level of education but also on the rela- tive level of education. Hence investments in education by one per- son have negative effects on other persons whose relative position is weakened (Kroch and Sjöblom 1994; Hämäläinen and Uusitalo, 2008).</P>
<P class="p189 ft8">Also, the society affects the costs and benefits of education in several ways. In most countries education is free or at least heavily subsidized by the society. The students also get direct support in terms of interest subsidized loans and student allowances that lower the costs of education and make private investments more profitable. On the other hand, progressive taxation decreases the private returns to investments in education by taxing away a part in the wage increase due to education.</P>
<P class="p65 ft8">The OECD estimates the effects of government intervention by calculating the social and private returns to education separately. In these calculations the external effects refer to the effects of educa- tion on tax revenue and to the direct costs not paid by the students themselves. A similar calculation can easily be performed by com- paring the social and private returns to the timing of education. I will present results of such calculation in the next chapter after first surveying existing evidence on the returns to early vs. late gradua- tion.</P>
<P class="p253 ft11">iii) Constrained choices</P>
<P class="p254 ft8">A common argument for public support for education is that the youth are credit constrained and cannot invest in education as much as if credit was freely available. Human capital cannot be offered to private banks as collateral for the loans. A similar argu- ment could possibly be made for the timing of investments. Working while enrolled at university may be necessary if the stu- dents cannot get large enough loans to cover their expenses while at school.</P>
<P class="p184 ft8">Empirical relevance of credit constraints is questionable at least in countries that have well developed student support systems and where tuition fees are negligible. Note also that removing credit constraints calls for government guaranteed loans rather than direct grants.</P>
<P class="p169 ft8">More important constraints for investments in education are admission requirements by universities. In the countries where</P>
<P class="p474 ft9">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">An economic analysis of late graduation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">direct costs of education are small university slots are almost always in excess demand. Entry requirements create important constraints that cannot be ignored when evaluating the effects of delayed entry into university level education. This is clearly a diffi- cult question that is hard to fit into economic models. I will return to this issue when discussing potential policies for lowering the average graduation age.</P>
<P class="p767 ft9">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p535 ft15"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft92">Empirical research on economic incentives affecting the graduation age</SPAN></P>
<P class="p158 ft8">I will discuss specific policies that the government might use to induce earlier graduation in the final chapter. Before that, it is use- ful to analyse what kind of financial incentives already exist in the current education systems, and how they might affect the gradua- tion age. Below I first review studies that have examined the finan- cial returns to the timing of investments in higher education by comparing the earnings of people who enter into higher education directly after secondary school to earnings of those who enter into higher education at later stages in life. After that I review studies that analyse the effects of studying and working in parallel by examining the effects of work experience while at school. Finally, I calculate the private and social returns to late graduation using Swedish data.</P>
<P class="p132 ft27"><SPAN class="ft27">4.1</SPAN><SPAN class="ft28">Financial incentives for early vs. late graduation</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">The most natural way of analysing the effects of timing of invest- ments is to compare lifetime earnings between those who complete higher education early in life to those who graduate later. However, most existing studies only analyse the effects of graduation age at earnings in a single point in time or at a certain age.</P>
<P class="p139 ft8">The earliest analysis on the effects of graduation age that I am aware of is reported in an article by Jones (1925).<SPAN class="ft30">6 </SPAN>The study analy- ses data on age at graduation of college graduates from Who’s Who in America <NOBR>1922–23</NOBR> and compares the age of graduation of those listed in Who’s Who to the general age distribution of college</P>
<P class="p22 ft17"><SPAN class="ft31">6 </SPAN>Apparently, the analysis was actually done by one of his students, Adele Rudolph.</P>
<P class="p345 ft9">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">graduates reported by Thomas (1903). The study shows that the median age for graduation from college of 1080 people selected at random from Who’s Who was 22 years and 3.3 months. In com- parison Thomas (1903) had reported that the median age of all graduates for the same age cohorts (mainly from the New England colleges) was 22 years and 9.3 months. Jones concludes that <SPAN class="ft11">“there is very little difference between the two groups but whatever difference there is indicates that, so far as inclusion in Who’s Who is a measure of success, those who graduate from college under the median age have a somewhat greater chance of success than those who are of median age or older.”</SPAN>(Jones 1925, p. 190).</P>
<P class="p50 ft8">In a somewhat more recent study, Light (1995) examines the effects of interrupted schooling on wages based on National Longitudinal Survey of Youth (in the US). She finds that men who delay their schooling receive ‘wage boosts’ that are smaller than those received by their continuously schooled counterparts. She notes for example that individuals who wait two years before advancing from 12 to 16 years of school (i.e. from high school to college) receive a 20 percent wage boost upon completing their re- enrolment spell. This reward is considerably smaller than the 40 per cent wage gap in starting wages between individuals who attain these two schooling levels prior to starting their careers. However, the wages grow rapidly during the first years in the labor market. Therefore, if an individual attends school for 12 years, works con- tinuously for four years and then attends school for four more years, his starting wage is 17 percent lower than the wage of a per- son that attended school for 16 years and then worked continu- ously for four years. This gap diminishes over time and virtually disappears in four years.<SPAN class="ft30">7</SPAN></P>
<P class="p135 ft8">A more serious attempt to evaluate the effects of college timing was performed by Holmlund, Liu and Nordström Skans (2008) who estimate the effects of postponing higher education on life- time earnings using Swedish data. They note that over 25% on new university entrants have a <NOBR>2–4</NOBR> <NOBR>-year</NOBR> gap and 40% of entrants more</P>
<P class="p768 ft48"><SPAN class="ft31">7 </SPAN>A related study by Monks (1997) uses an expanded version of the same data, including also women and minorities, to address the issue. He also makes an attempt to control for the differences across individuals by focusing on <NOBR>within-individual</NOBR> earnings growth instead of comparing earnings across individuals who have graduated at different ages. Unfortunately, this also wipes away all variation in age of college completion since each person in his data graduates only once. Apparently he also uses information on wages prior to graduation which effectively drops all persons who enter college directly after high school from the analysis and hence the estimates provide no information on the key issue, whether a delayed entry has an impact on earnings.</P>
<P class="p176 ft9">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p26 ft24">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">than a five year (!) gap between completing high school and entry into university. They then estimate the effect of gap years on annual earnings after graduation. According to their estimates, one additional gap year is associated with 2% lower earnings at age 35. This is actually a very large estimate given that the return to educa- tion in Sweden is comparatively low. The effect of gap years declines over time and disappears by age 40. The main reason is that earnings growth is rapid during the first years after completing a university degree. The first years of work experience is valuable and those who graduate when they still are relatively young have obtained more experience by age 35. By age 40 late starters have caught up as small differences in experience become less important after the first few years.</P>
<P class="p769 ft8">The data used by Holmlund et. al (2008) is based on Swedish administrative registers. The sample size is much larger and the information much more detailed than in the previous studies. This allows controlling for a large set of covariates including high school GPA as well as the field and duration of university education. Still their estimates could be affected by unobserved individual charac- teristics that affect earnings and the likelihood of entering univer- sity directly after high school. As an attempt to identify causal effects of gap years they also try to use variation in admission poli- cies to identify the effects but unfortunately the results are rather imprecise. Perhaps the strongest argument that the study still identifies causal effects of timing is that no effects on earnings are found after age 40. So if the delay in entry is due to some unob- served factors, these factors apparently have no permanent effects on earnings. The problems of estimating the effect of delayed entry into higher education are also discussed in a recent paper by Humlum (2007). She notes that the age of entry is likely to be cor- related with a number of individual characteristics that may have direct effects on earnings. Her proposal is to use variation in entry age due to admission requirements, student grant system, compul- sory military service or distance to schools to identify causal effects of entry age. In practice, this has proven to be rather difficult, and attempts to follow such strategies have not been very successful.</P>
<P class="p180 ft8">Due to the caveats listed above, the results in Holmlund et. al should be interpreted with care. However, at the moment they probably present the best available estimate regarding the effects of gap years on earnings. The study also estimates the effects of gap years separately on annual earnings at each age between 20 and 44.</P>
<P class="p770 ft9">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">According to the results those who take gap years have higher earnings until age 23 (because many are working during the gap). After that the effect of gap years is negative (first reflecting later graduation and then lower experience). Using these estimates, and assuming a 4% discount rate, they calculate that two gap years reduce the present value of lifetime earnings by <NOBR>40–50%</NOBR> of annual earnings at age 40. This is also a very large effect and indicates that there are substantial social costs of delaying entry into tertiary edu- cation.</P>
<P class="p771 ft65"><SPAN class="ft27">4.2</SPAN><SPAN class="ft86">Financial incentives to study and work in parallel</SPAN></P>
<P class="p772 ft8">A large fraction of students work while enrolled in a university. This raises several issues. Spending more time at work may imply that less time is spent on studying which may delay graduation. On the other hand, work experience while at university may improve chances of getting a job after graduation and potentially increase wages. Still not much research exists on the effects of working while enrolled.</P>
<P class="p476 ft8">An article by Ehrenberg and Sherman (1987) is probably one of the first (economic) studies on the effects of employment while in college. They use US data from the National Longitudinal Survey of Youth (NLSY) and examine the effect of hours of work during the academic year on academic achievement and <NOBR>post-college</NOBR> out- comes. According to their results weekly hours of work during college had almost no adverse effects on grade point average or <NOBR>post-college</NOBR> earnings. However, according to their results, increasing hours worked increased the dropout rates and reduced the probability of graduating on time.</P>
<P class="p773 ft8">Light (2001) analyses the effects of <NOBR>in-school</NOBR> work experience. She notes that in the US a typical college graduate gains over 5000 hours of work experience by the time he leaves school. Light esti- mates that an individual who accumulates 2 years of experience while completing 16 years of school (typical college graduate) begins his <NOBR>post-school</NOBR> career earning about 10% more than his counterpart who gains no <NOBR>in-school</NOBR> experience. She also finds that return to education is much lower if <NOBR>in-school</NOBR> experience is con- trolled for. Hence, part of the return to education really is return to work experience acquired during enrolment.</P>
<P class="p265 ft9">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p26 ft24">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p774 ft8">Hotz, Xu, Tienda and Ahituv (2002) analyze the effects of working while in school on wages after school also using the NLSY data from the US. Compared to previous papers they make a more serious effort to separate causal effects of in school work experi- ence from spurious correlations caused by unobserved factors that affect both working and later earnings. They also find that the cor- relation of working while in college (or high school) and later wages is positive, which is consistent with previous research on the topic. However, they find that men who worked while in school differed in many ways from those who did not work. For example, their scores on ability tests and their mothers’ educational attain- ment were both substantially higher. Therefore, the results suggest that the men who worked while is school were more advantaged than those who did not acquire work experience while in school. Controlling for this selectivity led to much smaller estimated returns to working while enrolled. They conclude that “policies to increase a young man’s skills via <NOBR>full-time</NOBR> schooling will have greater payoffs to subsequent wage attainment than will policies that promote employment of enrolled youth”.</P>
<P class="p298 ft8">Häkkinen (2004) studies the effects of <NOBR>work-experience</NOBR> on <NOBR>post-school</NOBR> outcomes using data on Finnish university students. She also finds that <NOBR>work-experience</NOBR> acquired during university studies has a positive effect on earnings after graduation. The effect is largest immediately after the graduation date, and decreases over time. Importantly however, the result only holds conditional on duration of studies <NOBR>(time-to-degree).</NOBR> Working while enrolled typi- cally increases the duration of studies and those who spend more time in school accumulate less experience after graduation. Accounting for the effect through the duration of studies leads to the conclusion that student employment has no significant effects of later earnings.</P>
<P class="p426 ft8">All the studies that have reviewed the effects of working while at school on later incomes have analyzed the effects on gross income. However, private profitability of <NOBR>in-school</NOBR> employment also depends on the tax treatment of earnings. Earned income tax deductions and progressive taxes that are based on annual earnings increase the incentives of spreading earnings to several years by working and studying in parallel.</P>
<P class="p139 ft10">One should note that the effective tax rates for students may also be quite high if study grants are reduced when earnings increase. In the Swedish case the students who work and study at</P>
<P class="p775 ft9">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">the same time may keep the full amount of the study support if their income does not exceed the exempt amount which is cur- rently SEK 107 000 per year for <NOBR>full-time</NOBR> studies. When income exceeds this amount, study support decreases by half of what the student earns over the exempt amount. In practice, this implies that the effective tax rate is low up to the exempt amount, but is 50% plus the income tax rate for students that earn more than 107 000 per year. However, at the current level the exempt amount does not seem to matter much. As shown in Figure 3.1 below, most university students earn much less. Also, there is no bunch- ing of earnings just below the exempt amount which suggests that the students are not strategically planning their earnings to maxi- mize the amount of student aid.</P>
<P class="p262 ft32">Figure 4.1 Annual earnings of <NOBR>full-time</NOBR> students in 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-141px;margin-bottom:0px;" class="p776 ft4"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-141px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:141px;" class="p776 ft4"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-71px;margin-top:71px;margin-right:-70px;margin-bottom:70px;" class="p776 ft4"><![endif]>Fraction</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft4">0.020</P>
<P class="p265 ft4">0.015</P>
<P class="p267 ft4">0.010</P>
<P class="p267 ft4">0.005</P>
<P class="p265 ft4">0.000</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr0 td94"><P class="p35 ft4">0</P></TD>
<TD class="tr0 td229"><P class="p35 ft4">50,000</P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p492 ft4">100,000</P></TD>
<TD class="tr0 td159"><P class="p35 ft4">150,000</P></TD>
<TD class="tr0 td131"><P class="p35 ft4">200,000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td94"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td229"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p777 ft4">Earnings, 2006</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft121">Source: Calculations by Björn Öckert based on data from the IFAU database</P>
<P class="p778 ft120">Notes: Annual earnings include labor income, income from <NOBR>self-employment,</NOBR> allowances for sickness absence and parental leave but exclude student aid. Data contains university students that were studying <NOBR>full-time</NOBR> both in the spring and fall terms of 2006 and were receiving student aid (197,769 individuals). Those with zero income in 2006 are excluded (about 15%). The vertical line shows the exempt amount (101,250 in 2006).</P>
<P class="p779 ft9">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p26 ft24">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft27"><SPAN class="ft27">4.3</SPAN><SPAN class="ft28">Social vs. private costs of late graduation</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">To my knowledge no existing studies have compared the private and social costs of delayed graduation. Below, I present <NOBR>cross-sec-</NOBR> tional calculations based on Swedish data.</P>
<P class="p205 ft8">I calculate the social costs of delaying graduation based on esti- mates of the effects of delays on gross lifetime income, which serves as a proxy for the productive contribution of the worker. The private costs of delay are calculated based on estimates of the effects delayed graduation on lifetime disposable income, which is a fairly accurate measure of the economic well being of the individ- ual. The difference between social costs and private costs are exter- nalities, i.e. costs carried by society. Thus, government intervention aiming to lower the graduation age would (only) be beneficial for society if the social costs of delayed graduation are larger than the private costs.<SPAN class="ft30">8</SPAN></P>
<P class="p426 ft8">My basic data includes all Swedes that have completed a univer- <NOBR>sity-level</NOBR> education by 2007 drawn from the LOUISE database. I use these data to calculate lifetime gross and net incomes, and social transfers by age of graduation.</P>
<P class="p15 ft8">I estimate lifetime earnings profiles from a <NOBR>cross-section</NOBR> data. To be able to calculate average earnings also from years before graduation, I take data from 1996 and merge to these data the age of graduation as recorded in 2008. For those who graduate after 1996, this naturally refers to a future date. I restrict the data to per- sons between 19 and 50 in 1996 and to persons who have graduated or will graduate between ages 24 and 30.</P>
<P class="p139 ft8">To remove some observable differences across students that graduate at different ages, I regress earnings separately at each age on gender, immigration status and field of education (17 different fields) and calculate average earnings adjusted for these covariates by setting them to the sample averages.<SPAN class="ft30">9 </SPAN>It would be useful to</P>
<P class="p780 ft48"><SPAN class="ft46">8</SPAN><SPAN class="ft47">Due to lack of data direct costs of education are not included in these calculations. It may not cause major problems, since it is far from clear that students who graduate later use more university resources.</SPAN></P>
<P class="p781 ft50"><SPAN class="ft46">9</SPAN><SPAN class="ft49">I do this adjustment somewhat unconventionally with levels rather than log earnings. There are two main reasons for this. First, data includes persons with zero earnings and having no earnings is relevant information (using logs would drop these observations). Second, I need levels of earnings to calculate discounted lifetime earnings. Naturally, predicted values (i.e conditional means) from regression on log earnings can be converted to levels using the exponential function, but since logarithmic and exponential functions are nonlinear, this would create biased estimates for levels (unless one properly accounts for variances). To lessen the influence of extreme values on the estimates, I drop all observations with annual earnings or annual disposable income over one million krones. (0.24% of the data).</SPAN></P>
<P class="p622 ft9">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">account also for other differences across students, for example high school grades. However, since graduation years in the data range from 1970 to 2007, this would require much more intensive data work than was possible within this project.</P>
<P class="p63 ft8">Figure 4.2 presents the results of these calculations for average annual gross wage earnings. I have plotted earnings in 1996 at each age separately for those who graduated (or will eventually gradu- ate) at ages 24, 26, 28 and 30. The pattern is expected. Those who graduate at a later age have somewhat higher earnings between ages 20 and 25, because they work more, e.g. during gap years. Earnings increase quickly after graduation and the large part of the cost of delay in graduation age is apparently related to the earnings lost during the first few years after graduation. However the gap in earnings seems to be persistent. Those who graduate earlier have higher earnings through most of their lifetimes compared to those who graduate from the same fields at an older age. This difference should naturally not be interpreted as a causal effect. Fast gradua- tion is likely to be correlated with student ability that has inde- pendent effects on earnings.</P>
<P class="p782 ft32">Figure 4.2 Gross annual wage earnings by age and age of graduation</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr3 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:0px;" class="p783 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:1px;" class="p783 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:1px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p783 ft33"><![endif]>3000</P></TD>
<TD class="tr3 td142"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr63 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:0px;" class="p784 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-66px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:66px;" class="p784 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-33px;margin-top:33px;margin-right:-33px;margin-bottom:33px;" class="p784 ft126"><![endif]>wage incom e</P></TD>
<TD class="tr63 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-18px;margin-right:-26px;margin-bottom:18px;" class="p785 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-18px;margin-right:-4px;margin-bottom:40px;" class="p785 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-7px;margin-right:-15px;margin-bottom:29px;" class="p785 ft33"><![endif]>2000</P></TD>
<TD class="tr63 td142"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr63 td124"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr63 td17"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-38px;margin-bottom:0px;" class="p716 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-38px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:38px;" class="p716 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:19px;margin-right:-19px;margin-bottom:19px;" class="p716 ft126"><![endif]>Adjusted</P></TD>
<TD class="tr52 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p786 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-8px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p786 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:-6px;margin-right:-6px;margin-bottom:10px;" class="p786 ft33"><![endif]>1000</P></TD>
<TD class="tr52 td142"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr52 td124"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr52 td17"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr59 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr59 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p787 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:6px;" class="p787 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:3px;margin-right:-7px;margin-bottom:3px;" class="p787 ft33"><![endif]>0</P></TD>
<TD class="tr59 td142"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr59 td124"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr59 td17"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td98"><P class="p35 ft33">20</P></TD>
<TD class="tr12 td142"><P class="p35 ft33">30</P></TD>
<TD class="tr12 td124"><P class="p84 ft33">40</P></TD>
<TD class="tr12 td17"><P class="p35 ft33">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td142"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p788 ft33">Age</P></TD>
<TD class="tr35 td17"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p789 ft139">Graduation age</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td174"><P class="p347 ft38">24</P></TD>
<TD class="tr23 td230"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td9"><P class="p347 ft33">26</P></TD>
<TD class="tr23 td231"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td181"><P class="p347 ft33">28</P></TD>
<TD class="tr23 td232"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td107"><P class="p35 ft33">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td27"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td27"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td27"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p790 ft120">Regression adjusted estimates for average annual gross earnings by age and eventual age of graduation based on <NOBR>cross-sectional</NOBR> micro data for 1996.Amounts in 100 kr. Source: The <NOBR>IFAU-data</NOBR> base. For details see text.</P>
<P class="p220 ft9">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p26 ft24">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">In Figure 4.3 I have repeated the calculation using disposable incomes as the income measure instead. This income concept accounts for income taxes and all transfers and benefits including e.g student grants. Student loans are also counted as income and re- payments of these loans after graduation are deducted from earned income. Transfers for families are individualized by Statistics Sweden.</P>
<P class="p13 ft8">The pattern in Figure 4.3 looks similar to Figure 4.2 but the differences across persons graduating at different ages are smaller. This mainly reflects the effects of progressive taxes. Interestingly also the differences before graduation are small indicating that those graduating earlier do not suffer much in terms of forgone earnings – or that these losses are compensated by the student sup- port system.</P>
<P class="p478 ft32">Figure 4.3 Disposable income by age and age of graduation</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr67 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-123px;margin-bottom:2px;" class="p791 ft131"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-123px;margin-top:-2px;margin-right:0px;margin-bottom:125px;" class="p791 ft131"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-62px;margin-top:60px;margin-right:-61px;margin-bottom:63px;" class="p791 ft131"><![endif]>disposable incom e</P></TD>
<TD class="tr67 td233"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-100px;margin-bottom:0px;" class="p792 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-92px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:96px;" class="p792 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-44px;margin-top:48px;margin-right:-52px;margin-bottom:48px;" class="p792 ft35"><![endif]>1000 1500 2000</P></TD>
<TD class="tr67 td100"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr67 td234"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr67 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p793 ft131"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-40px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p793 ft131"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p793 ft131"><![endif]>Adjusted</P></TD>
<TD class="tr39 td233"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-7px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p794 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-7px;margin-right:-4px;margin-bottom:11px;" class="p794 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:2px;margin-top:-5px;margin-right:-6px;margin-bottom:9px;" class="p794 ft35"><![endif]>500</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td234"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td233"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:2px;margin-bottom:0px;" class="p795 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:-6px;" class="p795 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:-3px;margin-right:-1px;margin-bottom:-3px;" class="p795 ft35"><![endif]>0</P></TD>
<TD class="tr44 td100"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td234"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td233"><P class="p35 ft35">20</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p35 ft35">30</P></TD>
<TD class="tr12 td234"><P class="p651 ft35">40</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p35 ft35">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td100"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p796 ft35">Age</P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft140">Graduation age</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td3"><P class="p347 ft35">24</P></TD>
<TD class="tr31 td235"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td104"><P class="p347 ft35">26</P></TD>
<TD class="tr31 td236"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td104"><P class="p347 ft35">28</P></TD>
<TD class="tr31 td237"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td5"><P class="p35 ft35">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td224"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td224"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td224"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p798 ft36">Regression adjusted estimates for average disposable income by age and eventual age of graduation based on cross- sectional micro data for 1996. Amounts in 100 kr. Data source: The <NOBR>IFAU-data</NOBR> base. For details se text.</P>
<P class="p799 ft8">Finally in Figure 4.4 I have calculated average social transfers by age of graduation. This is a summary measure used by Statistics Sweden and includes student support and all other benefits that are</P>
<P class="p800 ft9">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">paid during absence from the labor market (e.g unemployment benefits and benefits during sickness absences). Here the results are quite striking. The society clearly pays much larger subsidies to persons who enter the labor market later.</P>
<P class="p71 ft32">Figure 4.4 Income transfers received by age and age of graduation</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr68 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-84px;margin-bottom:0px;" class="p801 ft131"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-84px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:84px;" class="p801 ft131"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-42px;margin-top:42px;margin-right:-42px;margin-bottom:42px;" class="p801 ft131"><![endif]>e transfers</P></TD>
<TD class="tr2 td233"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:1px;margin-bottom:0px;" class="p802 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:9px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:-5px;" class="p802 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:-3px;margin-right:-2px;margin-bottom:-2px;" class="p802 ft35"><![endif]>1.5</P></TD>
<TD class="tr2 td238"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td233"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:-24px;margin-bottom:1px;" class="p803 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-16px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:21px;" class="p803 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:9px;margin-right:-14px;margin-bottom:11px;" class="p803 ft35"><![endif]>1</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr69 td76"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-78px;margin-bottom:0px;" class="p804 ft131"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-78px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:78px;" class="p804 ft131"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-39px;margin-top:39px;margin-right:-39px;margin-bottom:39px;" class="p804 ft131"><![endif]>Adjusted incom</P></TD>
<TD class="tr69 td233"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-24px;margin-right:-29px;margin-bottom:24px;" class="p805 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:-24px;margin-right:-4px;margin-bottom:49px;" class="p805 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-9px;margin-top:-11px;margin-right:-16px;margin-bottom:36px;" class="p805 ft35"><![endif]>.5</P></TD>
<TD class="tr69 td238"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr69 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr69 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td233"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p806 ft35"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:-1px;" class="p806 ft35"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:5px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p806 ft35"><![endif]>0</P></TD>
<TD class="tr6 td238"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td233"><P class="p35 ft35">20</P></TD>
<TD class="tr0 td238"><P class="p35 ft35">30</P></TD>
<TD class="tr0 td239"><P class="p335 ft35">40</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p35 ft35">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td238"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td239"><P class="p807 ft35">Age</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p808 ft140">Graduation age</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td8"><P class="p83 ft35">24</P></TD>
<TD class="tr31 td235"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td240"><P class="p83 ft35">26</P></TD>
<TD class="tr31 td236"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td240"><P class="p83 ft35">28</P></TD>
<TD class="tr31 td237"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td5"><P class="p35 ft35">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td224"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td224"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td224"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p809 ft120">Regression adjusted estimates for average combined transfer incomes by age and eventual age of graduation based on <NOBR>cross-sectional</NOBR> micro data for 1996. Amounts in 100 kr. Data source: The <NOBR>IFAU-data</NOBR> base. For details see text.</P>
<P class="p810 ft8">I used the earnings profiles displayed above to calculate discounted present value of lifetime earnings by age of graduation. I did this separately for gross earnings and disposable income. In these cal- culations I assumed a 3% discount rate and calculated the present values of earnings streams between 19 and 50 discounted to age 19. As noted before my calculations were based on 1996 data. Below I have deflated the results to the level of 2009 SEK using the con- sumer price index<SPAN class="ft30">10</SPAN>. In addition to groups displayed in the figures above I repeated these calculations for those who graduated at age 25, 27 and 29. As a result I was able to calculate an average cost of a</P>
<P class="p811 ft17"><SPAN class="ft31">10 </SPAN>Alternatively, this could be done with wage index which would imply multiplying the 1996 values by 1.60 instead of CPI deflator that is 1.17.</P>
<P class="p137 ft9">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p26 ft24">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p812 ft8">one year delay in the graduation age and compare the social cost and cost to the individual.</P>
<P class="p813 ft8">I have plotted the estimated costs in Figure 4.5. According to the estimates a <NOBR>one-year</NOBR> delay in graduation may cost up to 250,000SEK in terms of lost lifetime labour earnings, Average cost of a one year delay within the age range used in calculations in 160,000. The number is close to median annual earnings of employed university graduates at the time of measurement. This estimate may be biased upwards if the students that graduate earlier are somehow more productive at work. However, even if the esti- mates for the gross cost of delaying graduation would be biased, it is instructive to compare the costs for the individual to the social costs. According to the Figure 4.5 the individual pays only about half of the cost for the delay. This implies that delay in graduation age has substantial external effects suggesting that government actions aiming at a lower average graduation age are well motivated.</P>
<P class="p814 ft32">Figure 4.5 Social and private costs of delaying graduation by one year, in 2009 SEK</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr10 td241"><P class="p815 ft87">250000</P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td241"><P class="p815 ft87">200000</P></TD>
<TD class="tr3 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr3 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td241"><P class="p815 ft87">150000</P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td241"><P class="p815 ft87">100000</P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td241"><P class="p815 ft141">50000</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td241"><P class="p815 ft141">0</P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td2"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr19 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td241"><P class="p35 ft141"><NOBR>24-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p35 ft141"><NOBR>25-26</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td2"><P class="p35 ft141"><NOBR>26-27</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td2"><P class="p35 ft141"><NOBR>27-28</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td2"><P class="p35 ft141"><NOBR>28-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p35 ft141"><NOBR>29-30</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft141"><INGENBILD zsrc="GYB388221xi2.jpg/" id="inl_img1"> Social cost</P>
<P class="p816 ft141"><INGENBILD zsrc="GYB388221xi3.jpg/" id="inl_img2"> Private cost</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p25 ft38">Source: Own Calculations based on <NOBR>cross-section</NOBR> data from 1996 deflated to 2009 price level. For details, see text.</P>
<P class="p817 ft27"><SPAN class="ft27">4.4</SPAN><SPAN class="ft28">Summary of research on economic incentives</SPAN></P>
<P class="p818 ft10">According to the studies reviewed above delaying entry into terti- ary education is costly in terms of lifetime earnings. The costs for the society are even larger than the private costs borne by the stu-</P>
<P class="p819 ft9">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">dent. The results regarding the incentives to work and study in par- allel are more mixed. Work experience acquired while at school appears to have positive effects on earnings after graduation, but also postpones the graduation date.</P>
<P class="p47 ft8">If one is willing to take the estimates in the existing studies as representing the causal effects of delaying entry into higher educa- tion, one has to conclude that delayed entry has substantial effects on lifetime earnings. This also implies that there already are sub- stantial financial incentives to enter higher education immediately after completing secondary education.</P>
<P class="p50 ft8">Since the gap years are common despite of financial incentives to enter university directly after high school one has to find alter- native explanations to the observed behaviour. At least the follow- ing could be a part of the story</P>
<P class="p820 ft8"><SPAN class="ft8">(i)</SPAN><SPAN class="ft142">The students perceive the incentives in a different way. Pre- dicting future incomes after higher education is difficult and it may be even more difficult to understand the costs of delaying entry into higher education. Lack of informa- tion leads to decisions that are not optimal for the individ- ual.</SPAN></P>
<P class="p821 ft8"><SPAN class="ft8">(ii)</SPAN><SPAN class="ft143">Making decisions about schooling and occupational choice is difficult, and delaying the decision may be a rational response to uncertainty about ones own schooling prefer- ences.</SPAN></P>
<P class="p820 ft8"><SPAN class="ft8">(iii)</SPAN><SPAN class="ft144">The youth have a strong preference for leisure when young and free from family commitments. Another way of stating this is that the youth are </SPAN><NOBR>short-sighted</NOBR> so that their subjec- tive discount rates are higher than the 3% that was used in the calculations referred above. This may induce taking a gap year even if there are financial costs later in life.</P>
<P class="p822 ft8">Given that the social cost of late graduation appears to be larger than the private cost borne by the student there would be a case for government intervention. The government could influence the schooling decisions by creating stronger incentives to invest in education earlier in life by altering the incentives by reforming the tax and student support systems. Such reforms should aim at aligning private incentives with social objectives and removing the distortions created by the taxation and social benefits. However, if</P>
<P class="p421 ft9">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p26 ft24">Empirical research on economic incentives affecting graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft8">delay in entry is primarily due to <NOBR>non-monetary</NOBR> reasons chances of inducing more rapid entry with stronger incentives may be limited.</P>
<P class="p823 ft9">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p824 ft15"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft92">Potential policies to lower the graduation age</SPAN></P>
<P class="p825 ft8">In this chapter I will review policies that have been proposed or implemented in order to lower the average graduation age. The intention is not to present specific policy conclusions but rather evaluate the pros and cons of potential reform options.</P>
<P class="p826 ft27"><SPAN class="ft27">5.1</SPAN><SPAN class="ft28">Start school at 6</SPAN></P>
<P class="p827 ft8">One of the simplest and yet most radical ways to lower average graduation and labor market entry age would be to lower the school starting age without extending the duration of schooling. This would naturally affect not only the university graduation age but also the graduation age of those competing lower degrees. Sweden is one of the few countries where compulsory schooling starts at the age of seven. Naturally, these differences may be somewhat artificial, since over 90 per cent of Swedish <NOBR>six-year-olds</NOBR> participate in some form of <NOBR>pre-school</NOBR> where to curriculum may not be very different from school curriculum in countries where the <NOBR>six-year-olds</NOBR> attend school.</P>
<P class="p828 ft32">Table 5.1 Compulsory school starting age in various countries</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr1 td155"><P class="p334 ft32">Four</P></TD>
<TD class="tr1 td243"><P class="p26 ft32">Northern Ireland</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td155"><P class="p334 ft32">Five</P></TD>
<TD class="tr16 td243"><P class="p26 ft32">England, Malta, Netherlands, Scotland, Wales</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td155"><P class="p334 ft32">Six</P></TD>
<TD class="tr1 td243"><P class="p26 ft38">Austria, Belgium, Cyprus, Czech Republic, Denmark, France, Germany, Greece,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td155"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td243"><P class="p26 ft35">Hungary, Iceland, Republic of Ireland, Italy, Liechtenstein, Luxembourg,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td243"><P class="p26 ft32">Norway, Portugal, Romania, Slovakia, Slovenia, Spain, Turkey ,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td155"><P class="p334 ft32">Seven</P></TD>
<TD class="tr26 td243"><P class="p26 ft32">Bulgaria, Estonia, Finland, Latvia, Lithuania, Poland, Sweden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td244"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p829 ft38">Source: Eurydice: <NOBR>http://www.nfer.ac.uk/eurydice/briefingseurope/schoolstarting-ages.cfm.</NOBR></P>
<P class="p830 ft9">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft18">Effects of early school start</P>
<P class="p366 ft8">Effects of school starting age have been evaluated in several recent studies. Most of these rely on <NOBR>within-country</NOBR> data and variation in school starting age caused by the <NOBR>cut-off</NOBR> dates in first grade enrol- ment. For example, in Sweden the children typically start school in the year when they turn seven. This creates an eleven month differ- ence in the school starting age between children who are born in January and the children who are born in December. In addition, some children are held back and start school when they are eight and some children start school earlier, in the year when they turn six. Since these decisions are not random, a comparison of children starting a year earlier or a year later to the children who start in the usual age would be misleading. However, as long as month of birth is uncorrelated with child ability, a comparison of children born early or late in the year can provide reliable information on the effects of school starting age.</P>
<P class="p49 ft8">Bedard and Dhuey (2006) use this approach and examine the effects of school starting age in 19 OECD countries including Sweden. They use data from the Trends in International Mathe- matics and Science Study (TIMSS) that measures mathematical skills at ages 9 and 13. They find that the oldest students score 4– 12 percentiles higher than the youngest students at the fourth grade level, and <NOBR>2–9</NOBR> percentiles higher at the eighth grade level across a wide range of countries. They also report that the effects are <NOBR>long-lasting:</NOBR> in the US students that are older when starting school are more likely to participate in <NOBR>pre-university</NOBR> academic programs during the final years of high school, and are more likely to enter flagship postsecondary institutions.</P>
<P class="p95 ft8">A problem with TIMSS data is that students that start school later are automatically older when taking a test given at a certain grade. If age at the test date has independent effects on test scores, the differences between students born early and late in the year may reflect age at test rather than age at school start. Solving this problem requires data that measures the effect of age at school start at a given point in time rather than at a given grade. Even this is problematic, since those who are younger when they start school have completed more schooling by any given age. However, meas- uring outcomes after compulsory schooling is over may solve this problem. This approach has been used by Fredriksson and Öckert (2006) and Black, Devereaux and Salvanes (2008).</P>
<P class="p832 ft9">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft24">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p774 ft8">Black, Devereaux and Salvanes (2008) use Norwegian data on military tests and find a small positive effect of early school start on IQ scores measured at age 18. They also note that age at test has a large effect on the test scores. They find little effect on educa- tional attainment of boys or girls. Interestingly they report that beginning school at a younger age has a <NOBR>short-run</NOBR> positive effect on earnings. This effect disappears by age 30. This pattern could be explained by the effect of school starting age on the labor market entry age and the effect of labor market experience on earnings. If educational attainment remains constant, those who are older when they start school are also older when they finish, and have hence less labor market experience at any given age. However, the effect of small differences in labor market experience becomes less important as individuals get older.</P>
<P class="p172 ft8">For the Swedish case the paper by Fredriksson and Öckert (2006) which uses Swedish data is naturally the most relevant. They use a similar strategy based on variation in age at school start due to differences in the month of birth. According to their results, those who are older when they start school do better in all subjects in school. They also note that this is mainly due to absolute age, not age relative to the other children in the same class. Those who are older when they start school also obtain more education and are more likely graduate from college. The effect age at start on earn- ings is negative up to age 35 mainly because those who are older when they start have obtained less work experience at a given age. This effect turns positive at later ages but remains small. Over the lifecycle the net effect of starting school later is negative implying that the loss due to entering the labor market later outweighs the long term gains due to better school performance.</P>
<P class="p190 ft8">The results by Fredriksson and Öckert seem to indicate that starting school earlier would lower the graduation age and increase the aggregate employment rates. At the same time early starting age may have negative effects on school performance. However, if increasing the employment rate and lowering the average gradua- tion age is considered to be sufficiently important, changing the school staring age to six would be potentially effective policy change.</P>
<P class="p289 ft9">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p833 ft65"><SPAN class="ft27">5.2</SPAN><SPAN class="ft86">Impose restrictions to UI benefits for high school graduates</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">The incentives to enter into higher education also depend on the opportunity costs of schooling. Good employment prospects or generous unemployment benefits lessen the incentives to enter into tertiary level education directly after high school. One possi- ble policy option for inducing earlier entry into higher education would therefore be limiting the options for receiving unemploy- ment benefits for youth without vocational education. Such reforms were implemented in Finland in 1996 and 1997.</P>
<P class="p50 ft8">The Finnish unemployment benefits consist of <NOBR>earnings-related</NOBR> <NOBR>UI-benefits</NOBR> and <NOBR>flat-rate</NOBR> labor market support. Receiving earnings- related benefits requires membership in a <NOBR>UI-fund</NOBR> and fulfilling an employment condition i.e. having been employed for ten months prior to entry into unemployment. Hence, most recent high school graduates are not eligible for <NOBR>earnings-related</NOBR> UI benefits but the unemployed youth may receive labor market support.</P>
<P class="p50 ft8">In 1996 the eligibility for labor market support was restricted so that youth below age 20 were no longer eligible unless they had completed vocational education (general high school education is not classified as vocational education). In 1997 this age limit was lifted to 25 years. The intention of the reform was to activate the youth pushing them into jobs or into further education. The 1996 reform was never evaluated, but Hämäläinen (2005) has examined the effects of the 1997 reform. According to her results losing the eligibility for labor market support increased employment and par- ticipation in formal education, but the effects were small. For example, the fraction in education only increased by 1.6 percentage points.</P>
<P class="p834 ft27"><SPAN class="ft27">5.3</SPAN><SPAN class="ft28">Increase guidance for students in high school</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">To the extent that delay in entry into higher education is related to lack of information on potential schooling options or lack of information on one’s own skills, a natural solution would be increasing information for the high school students so that they would be better prepared to make career choices. Unfortunately, little research exists on the impact of providing information, but</P>
<P class="p214 ft9">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft24">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">since increasing career counselling at high schools is likely to be a low cost intervention, such policies could be experimented with.</P>
<P class="p698 ft8">An interesting example of the experiment on the effects of information is a study by Vuori et.al (2008) where a randomly cho- sen group of Finnish ninth graders were offered a <NOBR>one-week</NOBR> career counselling workshop to help them in the transition to upper sec- ondary level. Though the study could not demonstrate significant effects on <NOBR>secondary-level</NOBR> schooling choices the authors argue that the intervention was beneficial for students with high <NOBR>drop-out</NOBR> risk and had more generally positive effects on measures of career- choice <NOBR>self-efficacy.</NOBR> They also argue that similar experiments among the <NOBR>upper-secondary</NOBR> school graduates who are in the proc- ess of making choices for tertiary education could be very useful.</P>
<P class="p198 ft27"><SPAN class="ft27">5.4</SPAN><SPAN class="ft28">Reform the admission system</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">Swedish university admissions are based on high school grades and a general scholastic assessment test (Högskoleprovet). In addition, some slots are allocated using special admissions criteria. Accord- ing to calculations by Björklund et al (2010) about half of the slots are allocated using high school grades and one quarter each by the two other systems.</P>
<P class="p698 ft8">The goal of the admission system should be to select students who benefit most from university education, or to select students that have the best chances to successfully complete university edu- cation (note that these are not necessarily the same groups). Other possible criteria for a good admission system include providing equal opportunities for all applicants irrespective of gender, place of residence, ethnicity or family background.</P>
<P class="p139 ft8">Admission systems may have an effect on graduation age, if they provide favourable treatment to those who do not apply to universities immediately after high school. The worst option is to introduce entrance exams that require a long preparation period, as is the case in e.g. Finland. Also, giving credits for previous work experience is likely to increase the fraction of older entrants and hence delay the average graduation age. The Swedish system is rea- sonably efficient since it has a centralized admission system and a large part of students are selected based on high school grades. However, increasing the fraction of students admitted based on grades further might improve efficiency. Björklund et al (2010)</P>
<P class="p287 ft9">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">also note that the test scores in scholastic achievement tests increase when the test is taken repeatedly. Therefore, students that have just finished secondary schooling and are taking the test for the first time have a slight disadvantage in the university admission relative to older competitors who may have taken the tests repeat- edly.</P>
<P class="p533 ft8">Häkkinen (2004) analyses the predictive value of entrance exams vs. high school grades in Finland. In Finland most universi- ties admit students using a combination of the two criteria but the weights given to grades and entrance exams vary across universi- ties. Häkkinen uses data on three cohorts of applicants to Helsinki University of Technology and University of Jyväskylä. As an achievement measure she uses the number of study credits accu- mulated over four years and likelihood of graduating within seven years from the entry date. Interestingly, she finds that entrance exams are better predictors of academic achievement than past school performance in engineering, social sciences and sport sci- ences. In contrast, past school performance is a better predictor of achievement in education. She also notes that grades and exam results are strongly correlated which implies that a large fraction of admitted students would be admitted no matter which admission criteria were used. Comparing marginal students that would be admitted using grades but not using exam results, or vice versa, reveals that a reform abolishing entrance exams would change the pool of admitted students in a way that would reduce academic achievement. Naturally, this loss should be compared to the cost imposed by the entrance exams in terms of delayed entry.</P>
<P class="p135 ft8">A potentially effective way of shortening the gap between com- pleting secondary education and entering <NOBR>university-level</NOBR> education would be to give extra entry credits to students who apply to a uni- versity directly after completing high school. A report by Commis- sion on Higher Education Admission (SOU 2004:29) takes a very negative view on quotas and supplementary credits for the younger students. The report argues that general credits would not work well since the heterogeneity of university programs is large. Some programs are dominated by young and some by much older stu- dents. The committee also argues that the potential for increasing direct transition from secondary to tertiary level varies across high school programs noting that: <SPAN class="ft11">“Among the traditional higher educa- tion preparatory programmes– Natural Science and Social Science –</SPAN></P>
<P class="p835 ft9">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft24">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft11">direct transition within three years is about 70 per cent. For other national programmes, it is a mere 14 per cent.”</P>
<P class="p15 ft8">Strict quotas may be difficult to impose given very different age structure of applicants to different programs. However, simply giving extra admission credits to those applying directly from sec- ondary education could be a feasible policy option. It is also highly questionable whether starting university education within three years after completing secondary school can be called a direct tran- sition. Shortening the gap between secondary and higher education from three or two years to one or zero years would be a major improvement in terms of employment and productivity.</P>
<P class="p836 ft65"><SPAN class="ft27">5.5</SPAN><SPAN class="ft86">Reform student support system to reward faster graduation and to discourage working while enrolled</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">The characteristics of the student support system may have important implications for the graduation age, though not much research on the topic exits. Important features include the size of the support, whether the support is given as a subsidized loan or direct support and how own labor income affects student aid. The Swedish Fiscal Policy Council suggests in its 2009 Fiscal Policy Report increasing the support stating that <SPAN class="ft11">“Study support should be at a level at which students can manage on their own without parallel incomes, to prevent students from working too much during their study time.” </SPAN>They also suggest lowering the exempt amount, i.e. the maximum labor earnings that students can earn before student support is lowered, as well as a limit on the number of years that support can be collected. Perhaps the most interesting proposal of the Council is to make student support more generous for younger students (in higher education). The motivation is to encourage students to begin their studies soon after completing secondary education.</P>
<P class="p131 ft8">In Häkkinen and Uusitalo (published in Häkkinen 2004) we examined the effects of Finnish student support reform imple- mented in 1992. The reform replaced an old system that was mainly based on loans with direct grants that were about three times larger than prior to the reform. At the same time, the maximum duration of the support period was cut from seven years to 55 months. The intention of the reform was to shorten graduation times by pro-</P>
<P class="p837 ft9">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">viding more aid at a faster rate, allowing the students to concen- trate on studies instead of working <NOBR>part-time.<SPAN class="ft30">11</SPAN></NOBR></P>
<P class="p174 ft8">Unfortunately, the reform took place just before a major reces- sion and it is hard to argue that changes in student employment or in <NOBR>times-to-degree</NOBR> after the reform would be entirely due to the student support system. Still our results suggest that the reform did not have the intended effects on student employment or graduation times. Removing the interest subsidy made the loans unpopular. Also, student employment increased rapidly after the reform (though part of this was no doubt due to the business cycle). However, the graduation times shortened in fields where they used to be very high. Our interpretation was that this to a large extent was due to the lower maximum duration over which student aid can be received. Our results also indicated that employment opportunities (measured by variation in local unem- ployment rates) had important effects on <NOBR>times-to-degree</NOBR> implying that working while enrolled in a university did delay graduation.</P>
<P class="p142 ft8">Overall, it seems that if student employment is to be discour- aged, increasing the study support could be a wise policy change. A cost effective way of implementing this would be to increase the loan component of study support while keeping the direct grant constant. This would be in line with treating education as an investment and would retain the incentives to take into account the profitability of the investment in the choices of education. The loans could be <NOBR>income-contingent</NOBR> spreading the risk of unem- ployment more evenly. An even more effective way would proba- bly be to lower the exempt amount that the students can earn without having their student support decreased. This would increase the effective marginal tax rate for student incomes and discourage students from working while receiving student aid. A modest decrease in the period over which student support can be received to match the normal time to degree could also be imple- mented.</P>
<P class="p838 ft17"><SPAN class="ft31">11 </SPAN>In practice, an important reason for the reform was also that the banks were unwilling to grant student loans with a regulated interest rate when the market rates were much higher.</P>
<P class="p137 ft9">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft24">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p839 ft65"><SPAN class="ft27">5.6</SPAN><SPAN class="ft86">Create incentives for students for timely graduation</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">As argued in the previous chapters, there are already substantial monetary incentives to graduate at a younger age. This is mainly due to the difference between average earnings of graduates and average earnings of during or before studies. Still, the private returns to graduating quickly are apparently lower than the social returns and the society would therefore benefit from faster graduation. A direct way of internalizing the externalities is to attach incentives to faster graduation.</P>
<P class="p65 ft8">A recent tax allowance introduced in Finland present an exam- ple of how such reforms can be implemented. The allowance, applying to students that started their studies after 2005, grants graduates 30% of the student loan exceeding 2500€, but only if the degree was completed within target time. However, so far there are no evaluations of the effectiveness of the system.<SPAN class="ft30">12</SPAN></P>
<P class="p840 ft65"><SPAN class="ft27">5.7</SPAN><SPAN class="ft86">Introduce tuition fees alongside increased student support</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">A market solution that could solve the problem related to long study times and high average graduation age is to make the stu- dents pay for the resources they use. Long enrolment periods are costly, and when education is free to the student she only pays a part of this cost (in terms of forgone earnings). Introducing tuition fees could align the private and social costs of extensive study times, and potentially increase efficiency of the system.</P>
<P class="p14 ft8"><NOBR>Cross-country</NOBR> correlations reported earlier suggest that graduation age is highest in the countries with no tuition fees and considerably lower in countries that charge substantial fees. How- ever, little credible <NOBR>micro-level</NOBR> evidence on the effects of tuition fees exists.</P>
<P class="p745 ft8">One of the few convincing studies of the effects of tuition fees was performed by Garibaldi et. al (2009) who estimate the effects of tuition fees on graduation times at Bocconi university in Italy. At Bocconi, the tuition fees depend on family income according to a step function so that students just above each threshold pay</P>
<P class="p841 ft17"><SPAN class="ft31">12 </SPAN>However, a recent report by the Ministry of Education indicates that <NOBR>take-up</NOBR> of student loans has remained unaffected by the introduction of the new system (OPM 2009).</P>
<P class="p642 ft9">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">higher tuition than the students just below the threshold. Com- paring students that differ in tuition but that are almost identical on all other respects, the authors can identify the direct effect of tuition fees. The results suggest that increases in tuition for the years beyond the standard program length have a substantial effect on the likelihood of finishing on time.</P>
<P class="p20 ft8">To ensure that introducing tuition fees would not prevent stu- dents from poor families from entering tertiary education, student support could be increased by means of larger student loans. An alternative is to introduce a voucher system. In a voucher system, each student that is admitted to a tertiary program would be granted a voucher that would cover tuition fees for a standard duration of the program, but not beyond that. Effectively this would introduce a heavy tax on studies that delay beyond the stan- dard length.</P>
<P class="p476 ft8">A simple voucher system that would grant the right to study for a given number of semesters would however still not create incen- tives to graduate sooner than the standard length of the program. Therefore, ideally the vouchers should be tradable so that the stu- dents that are not using there full entitlement could sell their unused vouchers to students that need more than the standard time to complete their degrees. Such a system would resemble the cap- <NOBR>and-trade</NOBR> market for carbon dioxide emissions that is in place in the EU and would be an effective solution as it would create incentives to shorten study times for those of the students who can do so at a low cost.</P>
<P class="p842 ft8">A potential problem with tuition fee / voucher systems is that entry into tertiary education may be delayed further if students are risk averse and uncertain about their preferences. In such cases the students may be hesitant to use their vouchers for potentially wrong schooling choices. Given that the main reason for late graduation in Sweden seems to be a delay in entry into the tertiary level, tuition fees may not be as effective in Sweden as in countries where late graduation is related to extensive student employment and long average enrolment periods.</P>
<P class="p843 ft9">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td126"><P class="p26 ft22">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p26 ft24">Potential policies to lower graduation age</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft27"><SPAN class="ft27">5.8</SPAN><SPAN class="ft28">Increase incentives to universities</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Creating strong incentives for students may not help much if the universities lack incentives to organize studies in a way that makes rapid progression possible. Creating incentives to universities is a policy route taken by other Nordic countries. In Finland universi- ties get about a third of their basic funding based on output. The number of degrees has the largest weight in these funding rules but funding also depends on reaching other targets such as the number of students that graduate within seven years, and the number of students that attain at least a given number of credits per year. A working group appointed by the Finnish Ministry of Education suggests further increasing targets that are related to timely graduation. The funding rules of the Danish system have also been reformed in 2009 so that universities get completion bonuses for each degree, but only if the degree has been achieved within tar- geted time (OPM, 2010).</P>
<P class="p844 ft9">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
</DIV>
<DIV id="page_237">
<P class="p0 ft7">6 Concluding comments</P>
<P class="p43 ft8">Swedish university students graduate exceptionally late compared to students in other European countries. This creates a substantial monetary cost of which only part is borne by the students them- selves. Hence, effective policies that would lower the average graduation age would be called for.</P>
<P class="p15 ft8">Ideally, previous research should provide the foundation for a list of policies that have proven to be effective elsewhere and that could be easily implemented in Sweden. Unfortunately that is not the case. Too little research exits on the effects of policies with this aim, and the quality of existing research leaves much room for improvement. In general one can conclude that creating stronger incentives to graduate quickly would be beneficial for society but, in practice, pinpointing exactly how such policies should be designed is a difficult task.</P>
<P class="p184 ft8">Still, acknowledging the uncertainty created by lack of credible research, the evidence reviewed in this report suggests that policies aiming towards a lower average graduation age probably should contain the following elements:</P>
<P class="p845 ft8"><SPAN class="ft146">-</SPAN><SPAN class="ft147">increased career counselling at the high school level aiming to provide more information on further schooling options and preparing the students for decisions regarding their edu- cation</SPAN></P>
<P class="p845 ft10"><SPAN class="ft146">-</SPAN><SPAN class="ft148">favourable treatment of recent high school graduates in uni- versity admissions</SPAN></P>
<P class="p846 ft8"><SPAN class="ft146">-</SPAN><SPAN class="ft147">introduction of modest tuition fees alongside a correspond- ing increase in student support effectively, creating a voucher system</SPAN></P>
<P class="p847 ft8"><SPAN class="ft146">-</SPAN><SPAN class="ft147">increased incentives to universities by tying their funding further to completion rates and graduation times.</SPAN></P>
<P class="p848 ft9">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
</DIV>
<DIV id="page_239">
<P class="p0 ft7">References</P>
<P class="p221 ft8">Bedard, K. and E. Dhuey (2006). “The Persistence of Early Childhood Maturity: International Evidence of <NOBR>Long-Run</NOBR> Age Effects”, <SPAN class="ft11">The Quarterly Journal of Economics</SPAN>, Vol. 121, No. 4, pp. <NOBR>1437–1472.</NOBR></P>
<P class="p223 ft8">Björklund, A., Fredriksson, P., Gustafsson, J. E., and B. Öckert (2010), ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknads- effekter – Vad säger forskningen?”, rapport 2010:13 IFAU.</P>
<P class="p227 ft8">Björklund A. “Högre studier”, Chapter 10 in unpublished manusc- ript.</P>
<P class="p223 ft8">Black, S., P. Devereux and K. Salvanes (2008). “Too Young to Leave the Nest? The Effects of School Starting Age”, NBER Working Paper No. 13969, March 2008.</P>
<P class="p225 ft8">Bound, J., M. Lovenheim, and S. Turner (2007). “Understanding the Increased Time to the Baccalaureate Degree”, SIEPR Discussion Paper No. <NOBR>06-43.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Brunello, G., C. Lucifora, and R. <NOBR>Winter-Ebmer</NOBR> (2004). “The Wage Expectations of European Business and Economics Students”,</P>
<P class="p441 ft29">The Journal of Human Resources<SPAN class="ft10">, Vol. 39, No. 4 (Autumn, 2004), pp. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">1116–1142</SPAN></NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Chevalier, A., Harmon, C., Walker, I and Zhu, Y (2004). “Does education raise productivity or just reflect it?”, <SPAN class="ft11">The Economic Journal </SPAN>114, <NOBR>F499–517.</NOBR></P>
<P class="p245 ft8">Commission on Higher Education Admission (2004). “Tre vägar till den öppna högskolan”, Betänkande av Tillträdesutredningen, SOU 2004:29.</P>
<P class="p225 ft8">Ehrenberg, R. and D. Sherman (1985). “Employment While In College, Academic Acheivement and <NOBR>Post-college</NOBR> Outcomes: A Summary of Results”, <SPAN class="ft11">The Journal of Human Resources</SPAN>, Vol. 22, No. 1 (Winter, 1987), pp. <NOBR>1–23.</NOBR></P>
<P class="p465 ft8">Eurostat (2010). Education database</P>
<P class="p848 ft9">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">References</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft8">http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/education/dat</P>
<P class="p849 ft8">a/database</P>
<P class="p232 ft8">Fredriksson, P. and B. Öckert (2006). “Is Early Learning Really More Productive? The Effect of School Starting Age on School and Labor Market Performance”, IFAU Working Paper 2006:12. Uppsala: Institute for Labour Market Policy Evalua- tion.</P>
<P class="p444 ft8">Garibaldi, P., F. Giavazzi, A. Ichino and E. Rettore (2009). “College cost and time to complete a degree: Evidence from tuition discontinuities”, IGIER Working Paper 354, Bocconi University.</P>
<P class="p233 ft8">Holmlund, B., Liu, Q. and Nordström Skans, O. (2008). ”Mind the gap? Estimating the Effects of Postponing Higher Education”, Oxford Economic Papers, 60: <NOBR>683–710.</NOBR></P>
<P class="p231 ft8">Hotz, V. J., L. C. Xu, M. Tienda, and A. Ahituv (2002). “Are There Returns to the Wages of Young Men from Working While in School?”, <SPAN class="ft11">The Review of Economics and Statistics</SPAN>, Vol. 84, No. 2 (May, 2002), pp. <NOBR>221–236.</NOBR></P>
<P class="p231 ft8">Humlim, M. (2007). “Estimating the effects of delayed entry into higher education: A discussion”, Unpublished manuscript, University of Aarhus.</P>
<P class="p230 ft8">Häkkinen, I. (2006). “Do University Entrance Exams Predict Academic Achievement?”, Department of Economics, Working paper 2004:16, Uppsala University</P>
<P class="p232 ft8">Häkkinen, I. and R. Uusitalo (2004). “The effect of student aid reform on graduation: A duration analyisis”, Chapt. 3 in Häkkinen I. Essays on School Resources, Academic Achieve- ment and Student Employment, Department of Economics Economic Studies 89 Uppsala University.</P>
<P class="p230 ft8">Häkkinen, I. (2006). “Working while enrolled in a university: does it pay?”, <SPAN class="ft11">Labour Economics</SPAN>, Volume 13, Issue 2, April 2006, pp. <NOBR>167–189.</NOBR></P>
<P class="p231 ft8">Hämäläinen, U. (2005). “Aktivoivatko työmarkkinatuen rajaukset? Kokemuksia nuorten työmarkkinatuen rajoituksista”, in K. Hämäläinen, H. Taimio and R. Uusitalo <SPAN class="ft11">Työttömyys – taloustieteellisiä puheenvuoroja</SPAN>, Helsinki, Edita.</P>
<P class="p230 ft8">Hämäläinen, U. and R. Uusitalo (2008). “Signalling or human capital: Evidence from the Finnish polytechnic school reform”,</P>
<P class="p850 ft11">Scandinavian Journal of Economics <SPAN class="ft8">110, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">755–775.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p851 ft9">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<P class="p226 ft8">Jones A. (1925). “Age at Graduation from College and Success in Life”, <SPAN class="ft11">The School Review</SPAN>, Vol. 33, No. 3 (Mar., 1925), pp. 184– 190.</P>
<P class="p241 ft8">Kroch, E. and Sjoblom, K (1994). “Schooling as human capital or a signal: some evidence”, <SPAN class="ft11">Journal of Human Resources </SPAN>29, 156– 180.</P>
<P class="p225 ft8">Light, A. (1995). “The Effects of Interrupted Schooling on Wages”, <SPAN class="ft11">The Journal of Human Resources</SPAN>, Vol. 30, No. 3 (Sum- mer, 1995), pp. <NOBR>472–502</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Light, A. (1995). “Hazard model estimates of the decision to re- enroll in school”, <SPAN class="ft11">Labour Economics, </SPAN>Volume 2, Issue 4, (December 1995), pp. <NOBR>381–406</NOBR></P>
<P class="p225 ft8">Light, A. (2001). <NOBR>“In-School</NOBR> Work Experience and the Returns to Schooling”, <SPAN class="ft11">Journal of LaborEconomics</SPAN>, Volume 19, No. 1, pp. <NOBR>65–93.</NOBR></P>
<P class="p226 ft8">Manski, C.F. 1993a. “Adolescent Econometricians: How Do Youth Infer the Return to Schooling?”, In C. T. Clotfelter and M. Rothschild, eds. “<SPAN class="ft11">Studies of Supply and Demand in Higher Education</SPAN>, pp. <NOBR>43—57.</NOBR> Chicago: University of Chicago Press.</P>
<P class="p241 ft8">Monks, J. (1997). “The impact of college timing on earnings”, <SPAN class="ft11">Eco- nomics of Education Review</SPAN>, Volume 16, Issue 4, October 1997, pp. <NOBR>419–423.</NOBR></P>
<P class="p241 ft8">Moretti, E. (2004), “Human Capital Externalities in Cities”, In J. V. Henderson and <NOBR>J-F.</NOBR> Thisse, eds. “<SPAN class="ft11">Handbook of Regional and Urban Economics</SPAN>”, Vol. IV, Elsevier: <NOBR>North-Holland.</NOBR></P>
<P class="p852 ft8">OECD Employment Outlook 2008, Paris OECD 2008. OECD. Education at a Glance 2009, Paris OECD 2008.</P>
<P class="p225 ft8">OPM (2009). “Opintotuen rakenteen kehittäminen” (Structural development of student financial aid). Reports of the Ministry of Education, Finland 2009:33.</P>
<P class="p245 ft8">OPM (2010) “Ei paikoillanne vaan valmiit, hep!, Koulutukseen siirtymisistä ja tutkinnon suorittamista pohtineen työryhmän muisto” (Memorandum of a working group on entry into edu- cation and degree completion), Reports of the Ministry of Edu- cation, Finland 2010:11.</P>
<P class="p225 ft8">Rauch, J. (1993), “Productivity Gains from Geographic Concen- tration of Human Capital: Evidence from the Cities,” <SPAN class="ft11">Journal of Urban Economics</SPAN>, 34, pp. <NOBR>380–400.</NOBR></P>
<P class="p227 ft10">Spence, M. (1973), “Job market signalling”, <SPAN class="ft29">The Quarterly Journal of Economics</SPAN>, 87, pp. <NOBR>355–374.</NOBR></P>
<P class="p853 ft9">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">References</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 3 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p854 ft8">Swedish Fiscal Policy Council (2009). “Swedish Fiscal Policy”, www.finanspolitiskaradet.se.</P>
<P class="p855 ft10">Thomas, W. S. (1903). “Changes in the age of college graduation”, <SPAN class="ft29">The Popular Science Monthly</SPAN>, LXIII (June 1903), pp. <NOBR>159–171.</NOBR></P>
<P class="p856 ft9">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p28 ft13">Bilaga 4 till LU2011</P>
<P class="p857 ft15">Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden<SPAN class="ft14">*</SPAN></P>
<P class="p275 ft11">Stefan Eriksson</P>
<P class="p858 ft17"><SPAN class="ft16">* </SPAN>Jag är tacksam för värdefulla kommentarer från Mats Hammarstedt, Eskil Wadensjö och övriga deltagare i Långtidsutredningen och Långtidsutredningens Advisory Board.</P>
<P class="p859 ft9">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
</DIV>
<DIV id="page_245">
<P class="p0 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p26 ft18">1</P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p34 ft18">Introduktion.............................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p35 ft18">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft18">2</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p34 ft21">Arbetsmarknaden för utrikes födda.............................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p35 ft18">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><P class="p26 ft8">2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p34 ft19">Invandringen och de utrikes födda .......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p35 ft8">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft8">Utrikes föddas sysselsättning och arbetslöshet ...................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><P class="p26 ft8">2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p34 ft20">Framtidens invandring...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">267</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft8"><SPAN class="ft8">2.4</SPAN><SPAN class="ft68">Utrikes föddas sysselsättning i ett internationellt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p636 ft20">perspektiv ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p35 ft8">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p26 ft18">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p636 ft18">Migration och sysselsättning: Teoretiska</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p636 ft18">utgångspunkter ........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p35 ft18">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p26 ft8">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p636 ft8">Från invandring till arbetsmarknadsetablering ....................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p26 ft8">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p636 ft8">Vad kan förklara utrikes föddas låga sysselsättning?...........</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">274</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p26 ft18">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p636 ft21">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p636 ft18">utrikes födda ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p35 ft18">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p26 ft8">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p636 ft20">Humankapital.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td245"><P class="p636 ft8">4.1.1</P></TD>
<TD class="tr1 td246"><P class="p860 ft20">Utbildning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td245"><P class="p636 ft8">4.1.2</P></TD>
<TD class="tr26 td246"><P class="p860 ft20">Arbetslivserfarenhet ...................................................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td245"><P class="p636 ft8">4.1.3</P></TD>
<TD class="tr1 td246"><P class="p860 ft20">Språkkunskaper...........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">287</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td5"><P class="p26 ft8">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td59"><P class="p636 ft19">Normer, sökaktivitet och nätverk.........................................</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p35 ft8">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td59"><P class="p636 ft8">4.2.1 Normer, sökmetod och sökintensitet .......................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">292</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td245"><P class="p636 ft8">4.2.2</P></TD>
<TD class="tr1 td246"><P class="p860 ft20">Nätverk........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td5"><P class="p26 ft8">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td59"><P class="p636 ft20">Kraven för anställningsbarhet ...............................................</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p35 ft8">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td5"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr11 td245"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr11 td246"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p35 ft9">245</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p26 ft8">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td59"><P class="p281 ft20">Diskriminering .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p35 ft8">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td58"><P class="p26 ft8">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p281 ft20">Sammanfattning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p26 ft18">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p281 ft18">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td59"><P class="p281 ft18">arbetsmarknadssituation ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft18">303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p26 ft8">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p281 ft8">Tiden från ansökan till beslut om uppehållstillstånd ...........</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p35 ft8">304</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p281 ft8">5.1.1</P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p37 ft20">Översikt över regelverket...........................................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">304</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td59"><P class="p281 ft8">5.1.2 Aktiviteter under väntan på ett beslut.......................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p281 ft8">5.1.3</P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p37 ft20">Bosättningsbeslutet.....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td59"><P class="p281 ft8">5.1.4 I vilken riktning bör dagens verksamhet</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p37 ft20">förändras? ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td58"><P class="p26 ft8">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td59"><P class="p281 ft8">Introduktionsverksamheten för nyanlända ..........................</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p35 ft8">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p281 ft8">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p37 ft20">Översikt över regelverket...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">316</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td59"><P class="p281 ft8">5.2.2 Erfarenheter av dagens verksamhet ...........................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td59"><P class="p281 ft8">5.2.3 I vilken riktning bör dagens verksamhet</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p37 ft20">förändras? ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td58"><P class="p26 ft8">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><P class="p281 ft20">Svenska för invandrare ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p35 ft8">326</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p281 ft8">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p37 ft20">Översikt över regelverket...........................................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">326</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td59"><P class="p281 ft8">5.3.2 Erfarenheter av dagens verksamhet ...........................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">327</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td59"><P class="p281 ft8">5.3.3 I vilken riktning bör dagens verksamhet</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p37 ft20">förändras? ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">335</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td58"><P class="p26 ft8">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td59"><P class="p281 ft20">Validering................................................................................</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p35 ft8">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p281 ft8">5.4.1</P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p37 ft20">Översikt över regelverket...........................................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td59"><P class="p281 ft8">5.4.2 Erfarenheter av dagens verksamhet ...........................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td59"><P class="p281 ft8">5.4.3 I vilken riktning bör dagens verksamhet</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p37 ft20">förändras? ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">341</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td58"><P class="p26 ft8">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td59"><P class="p281 ft20">Arbetsmarknadspolitik ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p35 ft8">343</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p281 ft8">5.5.1</P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p37 ft20">Översikt över regelverket...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">343</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td59"><P class="p281 ft8">5.5.2 Erfarenheter av dagens verksamhet ...........................</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p35 ft8">345</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td59"><P class="p281 ft8">5.5.3 I vilken riktning bör dagens verksamhet</P></TD>
<TD class="tr26 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td58"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td247"><P class="p37 ft20">förändras? ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p35 ft8">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td58"><P class="p26 ft18">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p281 ft18">Avslutning................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p35 ft18">353</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td248"><P class="p26 ft21">Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p334 ft18">.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p35 ft18">359</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p861 ft9">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr10 td249"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr10 td106"><P class="p35 ft22">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr61 td249"><P class="p26 ft21">Appendix: Integrationsinsatser i andra europeiska länder .....</P></TD>
<TD class="tr61 td106"><P class="p41 ft18">376</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td249"><P class="p26 ft18">The Swedish labor market for <NOBR>foreign-born</NOBR> people –</P></TD>
<TD class="tr6 td106"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td249"><P class="p631 ft18">Summary.................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p41 ft18">383</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p862 ft9">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">1 Introduktion</P>
<P class="p12 ft8">De senaste decenniernas invandring har medfört en kraftig ökning av andelen utrikes födda personer i Sverige. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick antalet utrikes födda till drygt 1,3 miljoner, vil- ket motsvarar 14,3 procent av Sveriges befolkning. Befolknings- prognoser visar att denna andel förväntas fortsätta att öka även i framtiden. Många av de personer som har kommit till Sverige på senare år är flyktingar eller anhöriga till flyktingar.</P>
<P class="p139 ft8">Det finns många skäl till varför det är viktigt att personer som invandrar till Sverige integreras väl i det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har som mål ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.<SPAN class="ft30">1 </SPAN>En för- utsättning för att det ska kunna uppnås är att de som invandrar ges möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. I dagsläget finns det dock tydliga tecken på att många utrikes födda har stora svårig- heter med detta. År 2009 var andelen sysselsatta i åldersgruppen <NOBR>16–64</NOBR> år 75,7 procent för de inrikes födda och 62,5 procent för de utrikes födda. Sysselsättningen är speciellt låg bland nyanlända invandrare som kommit till Sverige från utomeuropeiska länder som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. En låg sysselsättning för utrikes födda är ett stort samhällsproblem av flera skäl. För det första medför det en välfärdsförlust för de berörda personerna då de inte ges möjlighet att fullt ut bli delaktiga i det svenska sam- hället. För det andra går samhället miste om den produktion som dessa personer skulle kunna bidra med. Detta är speciellt allvarligt med tanke på de utmaningar som en åldrande befolkning medför. Utrikes födda är en av få grupper där det finns en potential för en ökad sysselsättning. Det är således viktigt både för de berörda indi- viderna och för samhället att integrationen av de utrikes födda för- bättras så att de som vill arbeta ges möjlighet att göra det.</P>
<P class="p863 ft17"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Regeringens proposition 2008/09:1.</P>
<P class="p345 ft9">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Introduktion</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">För att effektiva åtgärder ska kunna vidtas är det dock nödvän- digt att veta varför många utrikes födda lyckas sämre än inrikes födda på arbetsmarknaden. Syftet med denna rapport är att ge en översikt över vad vi, utifrån svensk och internationell forskning, vet om utrikes föddas arbetsmarknadssituation. Rapporten har fyra delsyften: För <SPAN class="ft11">det första </SPAN>att beskriva hur utrikes föddas arbets- marknadssituation ser ut i dagsläget. För <SPAN class="ft11">det andra </SPAN>att diskutera betydelsen av olika faktorer som kan förklara dagens situation. För <SPAN class="ft11">det tredje </SPAN>att diskutera effekterna av de åtgärder som har vidtagits för att understödja utrikes föddas arbetsmarknadsetablering. För det fjärde att dra slutsatser om i vilken riktning dagens åtgärder bör förändras för att uppnå en effektivare integration. Rapporten, som delvis bygger på Eriksson (2007), ger en översikt över kunskaps- läget, men gör inte anspråk på att utgöra en fullständig genomgång av all litteratur. I rapporten diskuteras forskningsresultat som gäller alla utrikes födda, men speciellt fokuserar rapporten på de som kommit till Sverige som flyktingar eller som anhöriga till flyk- tingar. Detta innebär att personer som kommit till Sverige av andra skäl, som exempelvis arbetskraftsinvandrare, studenter och adopte- rade, behandlas mer kortfattat. Vidare fokuserar rapporten på utri- kes föddas situation på arbetsmarknaden och bortser därmed från andra viktiga aspekter på integration.</P>
<P class="p166 ft8">I rapporten används följande begrepp. Med <SPAN class="ft11">utrikes födda </SPAN>(utlandsfödda) avses personer som är födda i ett annat land än i Sverige, och med <SPAN class="ft11">inrikes födda </SPAN>(svenskfödda) avses personer som är födda i Sverige. Med <SPAN class="ft11">utländsk bakgrund </SPAN>avses personer som antingen är utrikes födda eller vars båda föräldrar är utrikes födda. Med <SPAN class="ft11">svensk bakgrund </SPAN>avses personer som är inrikes födda och har minst en inrikes född förälder. Med <SPAN class="ft11">flyktinginvandrare </SPAN>avses perso- ner som fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller av mot- svarande skäl. Med <SPAN class="ft11">anhöriginvandrare </SPAN>avses främst personer som fått uppehållstillstånd som anhöriga till flyktinginvandrare.</P>
<P class="p48 ft8">Rapporten är disponerad enlig följande: Avsnitt 2 ger en över- siktlig bild över dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda genom att beskriva invandringen till Sverige, dagens sysselsätt- ningssituation, den förväntade framtida utvecklingen, samt ger en internationell utblick. Avsnitt 3 presenterar en enkel modellram som sedan används som underlag för diskussionen i resten av rap- porten. Här diskuteras hur man kan se på tiden från invandring till etablering på arbetsmarknaden och vilka faktorer som kan tänkas påverka arbetsmarknadsutfallet. I avsnitt 4 diskuteras, utifrån</P>
<P class="p864 ft9">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td178"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p26 ft24">Introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">svensk och internationell empirisk forskning, i vilken utsträckning olika faktorer som vi kan förvänta oss påverkar sysselsättningen förklarar dagens arbetsmarknadssituation. Avsnitt 5 diskuterar olika åtgärder som har vidtagits, framförallt i Sverige, för att under- stödja arbetsmarknadsetableringen. De åtgärder som behandlas är verksamheter under tiden från ansökan till beslut om uppehållstill- stånd inklusive bosättningsbeslutet, introduktionsverksamheten för nyanlända, svenska för invandrare, validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet, samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För varje åtgärd ges en översikt över regelverket, diskute- ras dagens verksamhet utifrån de utvärderingar som har gjorts samt dras slutsatser om i vilken riktning åtgärderna kan behöva föränd- ras för att uppnå en effektivare arbetsmarknadsintegration. I avsnitt 6 sammanfattas rapportens slutsatser.</P>
<P class="p865 ft9">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p866 ft15"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft92">Arbetsmarknaden för utrikes födda</SPAN></P>
<P class="p201 ft8">För att vi ska kunna diskutera orsakerna till dagens arbetsmark- nadssituation för utrikes födda krävs att vi har en klar bild av hur situationen ser ut i dagsläget. Detta avsnitt beskriver därför över- siktligt invandringen till Sverige, sysselsättningsutvecklingen, den förväntade framtida utvecklingen, samt jämför situationen i Sverige med situationen i andra länder.</P>
<P class="p121 ft27"><SPAN class="ft27">2.1</SPAN><SPAN class="ft28">Invandringen och de utrikes födda</SPAN><SPAN class="ft149">2</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Sedan 1945 har Sverige upplevt en betydande nettoinvandring. Omkring 2,9 miljoner människor har invandrat samtidigt som 1,6 miljoner människor har utvandrat. Figur 2.1 visar den årliga in- och utvandringen mellan 1940 och 2009.</P>
<P class="p867 ft54"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>För en utförligare beskrivning, se till exempel Lundh och Ohlsson (1999), Lundh (2005) och Bengtsson m.fl<SPAN class="ft119">. </SPAN>(2005). Det bör noteras att registerbaserad statistik över in- och utvandring har en del kvalitetsproblem som bör beaktas, bland annat vet vi att det förekommer en betydande <NOBR>icke-registrerad</NOBR> utflyttning (se diskussionen i Ekberg (2009)).</P>
<P class="p345 ft9">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft32">Figur 2.1 Invandring och utvandring <NOBR>1940–2009</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr1 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p513 ft35">110000</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr20 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p868 ft150"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:22px;" class="p868 ft150"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:11px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p868 ft150"><![endif]>antal</P></TD>
<TD class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">100000</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">90000</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">80000</P></TD>
<TD class="tr36 td103"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td29"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td28"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td240"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td103"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=5 class="tr70 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-50px;margin-bottom:0px;" class="p869 ft150"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-50px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:50px;" class="p869 ft150"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-25px;margin-top:25px;margin-right:-25px;margin-bottom:25px;" class="p869 ft150"><![endif]>utvandring,</P></TD>
<TD class="tr36 td103"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td29"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td28"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td240"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td103"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr36 td54"><P class="p26 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">70000</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">60000</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">50000</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">40000</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p610 ft150"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:10px;" class="p610 ft150"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p610 ft150"><![endif]>och</P></TD>
<TD class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">30000</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">20000</P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td29"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td28"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td240"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td54"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td71"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-4px;margin-bottom:2px;" class="p613 ft150"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-2px;margin-right:0px;margin-bottom:6px;" class="p613 ft150"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:4px;" class="p613 ft150"><![endif]>In-</P></TD>
<TD class="tr23 td103"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td28"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td240"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td103"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td250"><P class="p513 ft35">10000</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td250"><P class="p513 ft35">0</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p35 ft35">1940</P></TD>
<TD class="tr10 td103"><P class="p35 ft35">1950</P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p35 ft35">1960</P></TD>
<TD class="tr10 td28"><P class="p333 ft35">1970</P></TD>
<TD class="tr10 td240"><P class="p35 ft35">1980</P></TD>
<TD class="tr10 td103"><P class="p35 ft35">1990</P></TD>
<TD class="tr10 td54"><P class="p632 ft35">2000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td71"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td250"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p461 ft33">Invandring</P></TD>
<TD class="tr5 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td188"><P class="p870 ft38">Utvandring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft38">Källa: SCB Befolkningsstatistik.</P>
<P class="p94 ft8">Grovt sett kan man dela in invandringen under denna period i två faser där såväl skälen till invandringen som de invandrades ursprung skiljer sig åt. Under perioden från andra världskriget till det tidiga <NOBR>1970-talet</NOBR> bestod invandringen i huvudsak av arbets- kraftsinvandring från de övriga nordiska länderna, Västeuropa och Medelhavsområdet. Under perioden från <NOBR>1970-talet</NOBR> och framåt avstannade arbetskraftsinvandringen samtidigt som flykting- och anhöriginvandringen från utomeuropeiska länder ökade i omfatt- ning.</P>
<P class="p68 ft8">Efter andra världskrigets slut var efterfrågan på arbetskraft stark, vilket medförde att det ansågs nödvändigt att aktivt rekrytera utländsk arbetskraft. Rekryteringsåtgärder vidtogs därför både av enskilda företag och i samarbete mellan Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), ursprungsländernas myndigheter och de rekryterande företagen. Lagstiftning och praxis ändrades samtidigt från att ha varit restriktivt inställd till invandring till att ge nordiska medbor- gare full frihet att arbeta i Sverige (den gemensamma nordiska arbetsmarknaden infördes år 1954), och lite senare även till att i praktiken medge närmast fri invandring för andra utländska med- borgare. Många kom till Sverige som turister, och sökte sedan arbete. De som hittade ett jobb beviljades därefter, efter rutinmäs- sigt medgivande från AMS och yttrande av facket, vanligen arbets- och uppehållstillstånd. De flesta av dem som invandrade till Sverige</P>
<P class="p51 ft9">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td251"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">under denna period kom från de övriga nordiska länderna, framför- allt Finland. Under <NOBR>1950-talet</NOBR> invandrade även många från Tyskland, Österrike och Italien, samt under <NOBR>1960-talet</NOBR> från Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Storleken på invandringen vari- erade kraftigt mellan olika år beroende på situationen i ursprungs- länderna och det svenska arbetsmarknadsläget, men i genomsnitt invandrade årligen runt 30 000 personer. En inte obetydlig del av arbetskraftsinvandrarna stannade dock bara en begränsad tid i Sverige innan de återvände till sina ursprungsländer.</P>
<P class="p65 ft8">Från slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> förändrades dock successivt förutsätt- ningarna för arbetskraftsinvandringen. Lågkonjunkturer och struktur- omvandling ledde till att stödet för arbetskraftsinvandringen minskade. Lagstiftningen skärptes så att arbetstillstånd krävdes före inresan till Sverige och de fackliga organisationerna valde att i allt mindre utsträckning yttra sig positivt om ansökningar om arbetskrafts- invandring. Den fria invandringsrätten för nordiska medborgare behölls dock. Samtidigt som arbetskraftsinvandringen avstannade tog dock flyktinginvandringen fart. Före <NOBR>1970-talet</NOBR> hade flykting- invandringen omfattat endast runt 1 000 personer per år, men på grund av en rad militärkupper, krig och etniska motsättningar på olika håll i världen ökade den till över 10 000 personer per år från <NOBR>1970-talet</NOBR> och framåt. Många flyktinginvandrare har sitt ursprung i Balkanländerna, Latinamerika, Asien och Afrika. En speciellt stor grupp är de som kom från det forna Jugoslavien under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p769 ft8">Parallellt med övergången från arbetskrafts- till flyktinginvand- ring har även anhöriginvandringen ändrat karaktär och ökat i omfattning. Under den inledande fasen av arbetskraftsinvandringen beviljades uppehållstillstånd till familjemedlemmar endast om deras försörjning och bostad var ordnad. Senare ändrades dock reglerna så att anhöriga kom att beviljas uppehållstillstånd utan särskild arbetsmarknadsprövning. Gruppen som har omfattats av rätten till anhöriginvandring har varierat något över tiden men den har alltid inkluderat make/maka och minderåriga barn. Även andra släk- tingar, som åldriga föräldrar, har dock tidvis getts rätt att invandra. Nyligen har reglerna för anhöriginvandring ändras genom att för- sörjningskrav i vissa fall åter tillämpas.</P>
<P class="p172 ft8">På senare år har möjligheterna till arbetskraftsinvandring suc- cessivt ökat. För medborgare i andra <NOBR>EU/EES-länder</NOBR> startade denna process i och med Sveriges medlemskap i EES 1994, och numera har medborgare i andra <NOBR>EU/EES-länder</NOBR> rätt att arbeta i Sverige.</P>
<P class="p272 ft9">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda Bilaga 4 till LU2011</P>
<P class="p871 ft8">Medborgare i övriga länder kan sedan 2008 beviljas uppehålls- och arbetstillstånd om de hittar ett arbete.</P>
<P class="p872 ft10">Figur 2.2 visar hur sammansättningen av den utrikes födda befolkningen har förändrats över tiden.</P>
<P class="p714 ft32">Figur 2.2 De utrikes födda fördelade efter födelseregion</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-116px;margin-bottom:0px;" class="p873 ft22"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-116px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:116px;" class="p873 ft22"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-58px;margin-top:58px;margin-right:-58px;margin-bottom:58px;" class="p873 ft22"><![endif]>Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p35 ft35">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td5"><P class="p35 ft35">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td5"><P class="p35 ft35">60</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr4 td252"><P class="p874 ft35">40</P></TD>
<TD class="tr4 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td252"><P class="p874 ft35">20</P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td252"><P class="p874 ft35">0</P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td252"><P class="p35 ft35">1970</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p35 ft35">1980</P></TD>
<TD class="tr10 td253"><P class="p460 ft35">1990</P></TD>
<TD class="tr10 td224"><P class="p35 ft35">2000</P></TD>
<TD class="tr10 td159"><P class="p35 ft35">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td252"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td253"><P class="p875 ft9">År</P></TD>
<TD class="tr12 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<P class="p0 ft33"><INGENBILD zsrc="GYB388256xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB388256xi3.jpg/" id="inl_img2"> Övriga Världen</P>
<P class="p876 ft151"><INGENBILD zsrc="GYB388256xi4.jpg/" id="inl_img3"> Övriga Europa <INGENBILD zsrc="GYB388256xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB388256xi6.jpg/" id="inl_img5"> Norden</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p877 ft38">Källa: SCB Befolkningsstatistik.</P>
<P class="p878 ft8">Av figur 2.2 framgår att andelen av den utrikes födda befolkningen som har utomeuropeiskt ursprung har ökat över tiden (från 7 till 45 procent), medan andelen med nordiskt ursprung minskat i motsva- rande grad (från 60 till 20 procent). Tabell 2.1 visar den utlands- födda befolkningen år 2009.</P>
<P class="p879 ft32">Tabell 2.1 De utrikes födda fördelade efter födelseregion, år 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr4 td254"><P class="p334 ft32">Region</P></TD>
<TD class="tr4 td255"><P class="p657 ft32">Antal</P></TD>
<TD class="tr4 td256"><P class="p880 ft32">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td171"><P class="p334 ft32">Alla</P></TD>
<TD class="tr10 td257"><P class="p657 ft32">1 337 965</P></TD>
<TD class="tr10 td258"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td171"><P class="p334 ft32">Norden utom Sverige</P></TD>
<TD class="tr26 td257"><P class="p657 ft32">266 519</P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p881 ft33">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td171"><P class="p334 ft32">EU utom Norden</P></TD>
<TD class="tr26 td257"><P class="p657 ft32">259 300</P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p881 ft33">19%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td171"><P class="p334 ft32">Europa utom Norden och EU</P></TD>
<TD class="tr1 td257"><P class="p657 ft32">217 072</P></TD>
<TD class="tr1 td258"><P class="p881 ft33">16%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td171"><P class="p334 ft32">Asien</P></TD>
<TD class="tr26 td257"><P class="p657 ft32">388 037</P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p881 ft33">29%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td171"><P class="p334 ft32">Afrika</P></TD>
<TD class="tr26 td257"><P class="p657 ft32">103 077</P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p881 ft33">8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td171"><P class="p334 ft32">Sydamerika</P></TD>
<TD class="tr1 td257"><P class="p657 ft32">62 465</P></TD>
<TD class="tr1 td258"><P class="p881 ft33">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td171"><P class="p334 ft32">Nordamerika</P></TD>
<TD class="tr26 td257"><P class="p657 ft32">30 145</P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p881 ft33">2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td171"><P class="p334 ft32">Övriga världen</P></TD>
<TD class="tr26 td257"><P class="p657 ft32">11 350</P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p881 ft33">1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td254"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td255"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td256"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft37">Källa: SCB Befolkningsstatistik.</P>
<P class="p882 ft38">Not: Kategorin övriga världen inkluderar även personer med okänt födelseland.</P>
<P class="p883 ft9">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td251"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p884 ft8">Av tabell 2.1 framgår att runt en femtedel av de utrikes födda kommer från något av de övriga nordiska länderna, drygt hälften kommer från Europa, och resten kommer från utomeuropeiska länder, främst i Asien. Tabell 2.2 visar att de vanligaste födelse- länderna är Finland, Irak, Jugoslavien, Polen och Iran.</P>
<P class="p885 ft32">Tabell 2.2 De tio vanligaste födelseländerna, år 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr4 td259"><P class="p334 ft32">Land</P></TD>
<TD class="tr4 td260"><P class="p372 ft32">Antal</P></TD>
<TD class="tr4 td261"><P class="p886 ft32">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td52"><P class="p334 ft32">Finland</P></TD>
<TD class="tr10 td128"><P class="p372 ft32">172 218</P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p887 ft33">13%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td52"><P class="p334 ft32">Irak</P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p372 ft32">117 919</P></TD>
<TD class="tr26 td7"><P class="p887 ft33">9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td52"><P class="p334 ft32">Jugoslavien</P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p372 ft32">71 578</P></TD>
<TD class="tr26 td7"><P class="p887 ft33">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p334 ft32">Polen</P></TD>
<TD class="tr1 td128"><P class="p372 ft32">67 518</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p887 ft33">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td52"><P class="p334 ft32">Iran</P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p372 ft32">59 922</P></TD>
<TD class="tr26 td7"><P class="p887 ft33">4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td52"><P class="p334 ft32"><NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p372 ft32">56 127</P></TD>
<TD class="tr26 td7"><P class="p887 ft33">4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td52"><P class="p334 ft32">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr1 td128"><P class="p372 ft32">47 803</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p887 ft33">4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td52"><P class="p334 ft32">Danmark</P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p372 ft32">46 002</P></TD>
<TD class="tr26 td7"><P class="p887 ft33">3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td52"><P class="p334 ft32">Norge</P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p372 ft32">43 819</P></TD>
<TD class="tr26 td7"><P class="p887 ft33">3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td259"><P class="p334 ft32">Turkiet</P></TD>
<TD class="tr12 td260"><P class="p372 ft32">40 766</P></TD>
<TD class="tr12 td261"><P class="p887 ft33">3%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft38">Källa: SCB Befolkningsstatistik.</P>
<P class="p402 ft8">Ett sätt att få en mer detaljerad bild av vilka som har invandrat till Sverige är att studera av vilka skäl de har beviljats uppehållstill- stånd. Det bör dock noteras att alla som invandrar till Sverige inte behöver uppehållstillstånd.<SPAN class="ft30">3 </SPAN>Tabell 2.3 visar antalet personer som beviljats uppehållstillstånd fördelade efter skäl under perioden <NOBR>1980–2009</NOBR> (i siffrorna för EU/EES ingår uppehållsrätter). Vi ser att runt 40 procent av de utrikes födda som har beviljats uppehålls- tillstånd under denna period är flyktingar eller deras anhöriga. Även gruppen övriga anhöriga är stor.</P>
<P class="p888 ft54"><SPAN class="ft31">3 </SPAN>Invandrare som är medborgare i något av de nordiska länderna behöver inte uppehålls- tillstånd. Invandrare som är medborgare i länder i EU/EES behöver inte heller uppehållstill- stånd. De har alltid rätt att vistas i Sverige i tre månader. Därefter krävs att uppehållsrätten registreras, vilket kan ske om personen uppfyller vissa krav.</P>
<P class="p889 ft9">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<P class="p0 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda Bilaga 4 till LU2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr12 td131"><P class="p334 ft32">Tabell 2.3</P></TD>
<TD class="tr12 td262"><P class="p26 ft32">Skäl till beviljade uppehållstillstånd år <NOBR>1980–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td250"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td136"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td263"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td264"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td136"><P class="p334 ft32">Skäl</P></TD>
<TD class="tr26 td263"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p462 ft32">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p334 ft32">Alla</P></TD>
<TD class="tr10 td262"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p462 ft35">1 235 017</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td265"><P class="p334 ft32">Flyktingar motsv.</P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p462 ft32">365 523</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft38">Flyktinganhöriga</P></TD>
<TD class="tr26 td262"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p462 ft32">131 866</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft33">Övriga anhöriga</P></TD>
<TD class="tr1 td262"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p462 ft32">436 219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Adoptivbarn</P></TD>
<TD class="tr26 td262"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p462 ft32">22 732</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">EU/EES</P></TD>
<TD class="tr26 td262"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p462 ft32">173 549</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td265"><P class="p334 ft32">Arbetsmarknad (permanent)</P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p462 ft32">11 168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Studerande</P></TD>
<TD class="tr26 td262"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p462 ft32">93 960</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td136"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td263"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td264"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p890 ft37">Källa: Migrationsverket.</P>
<P class="p93 ft38">Not: Tidsbegränsade uppehållstillstånd för arbete inkluderas inte.</P>
<P class="p891 ft8">Tabell 2.4 visar hur skälen till de beviljade uppehållstillstånden för- delades år 2009. Värt att notera är att arbetskraftsinvandringen ökat på grund av förändrad lagstiftning (de flesta uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl är dock tidsbegränsade).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr12 td131"><P class="p334 ft32">Tabell 2.4</P></TD>
<TD class="tr12 td266"><P class="p892 ft35">Skäl till beviljade uppehållstillstånd år 2009</P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td136"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td267"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td268"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p334 ft32">Skäl</P></TD>
<TD class="tr16 td266"><P class="p893 ft32">Antal</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p462 ft32">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td136"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td267"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td268"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p334 ft32">Alla</P></TD>
<TD class="tr16 td266"><P class="p893 ft32">98 644</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft35">Flykting motsv.</P></TD>
<TD class="tr1 td266"><P class="p893 ft32">11 265</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p462 ft32">11%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft38">Flyktinganhöriga</P></TD>
<TD class="tr26 td266"><P class="p893 ft32">9 273</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p462 ft32">9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft33">Övriga anhöriga</P></TD>
<TD class="tr26 td266"><P class="p893 ft32">24 809</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p462 ft32">25%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32">Adoptivbarn</P></TD>
<TD class="tr1 td266"><P class="p893 ft32">622</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p462 ft32">1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">EU/EES</P></TD>
<TD class="tr26 td266"><P class="p893 ft32">17 606</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p462 ft32">18%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft35">Arbetsmarknad</P></TD>
<TD class="tr26 td266"><P class="p893 ft32">21 582</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p462 ft32">22%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32">Studerande</P></TD>
<TD class="tr1 td266"><P class="p893 ft32">13 487</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p462 ft32">14%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td136"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td267"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td268"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p890 ft121">Källa: Migrationsverket.</P>
<P class="p894 ft38">Not: Både tidsbegränsade och permanenta uppehållstillstånd för arbete inkluderas.</P>
<P class="p895 ft8">En stor del av de som invandrar är relativt unga: Av de som invand- rade år 2008 var runt 60 procent mellan 20 och 44 år. De är även värt att notera att av den inrikes födda befolkningen hade år 2008 omkring fyra procent två utrikes födda föräldrar och omkring sju procent en utrikes född förälder (SCB (2010a)).</P>
<P class="p63 ft10">Sammantaget har invandringen till Sverige över tiden förändras dels från arbetskraftsinvandring till flykting- och anhöriginvand-</P>
<P class="p832 ft9">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td251"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft8">ring, dels från personer med nordiskt och europeiskt ursprung till personer med utomeuropeiskt ursprung.</P>
<P class="p138 ft27"><SPAN class="ft27">2.2</SPAN><SPAN class="ft28">Utrikes föddas sysselsättning och arbetslöshet</SPAN><SPAN class="ft149">4</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Generellt gäller att de som invandrade till Sverige under perioden av arbetskraftsinvandring snabbt etablerade sig på arbetsmarkna- den, medan de som kommit senare har haft det svårare. Fram till början av <NOBR>1970-talet</NOBR> var sysselsättningsgraden högre för utrikes födda än för inrikes födda, vilket förklaras av att många hade jobb som väntade när de kom till Sverige. Från <NOBR>1970-talet</NOBR> har dock de utrikes födda alltid haft en lägre sysselsättningsgrad än de inrikes födda. För utrikes födda män började sysselsättningsgraden falla redan under <NOBR>1970-talet.</NOBR> För utrikes födda kvinnor ökade syssel- sättningsgraden fram till slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> men då ökningstakten var klart lägre än för de inrikes födda, ökade gapet över tiden även för kvinnorna. Figur 2.3 visar sysselsättningsgraden för inrikes och utrikes födda män och kvinnor sedan 1987.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr12 td245"><P class="p333 ft32">Figur 2.3</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr12 td269"><P class="p100 ft32">Sysselsättningsgrad <NOBR>(16–64</NOBR> år), <NOBR>1987–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td245"><P class="p657 ft33">90</P></TD>
<TD class="tr44 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td245"><P class="p657 ft33">80</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><P class="p657 ft33">70</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td245"><P class="p657 ft33">60</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td245"><P class="p657 ft33">50</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td245"><P class="p657 ft33">40</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p647 ft33">1987</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p35 ft33">1989</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr10 td240"><P class="p35 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">1997</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">1999</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">2001</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p461 ft33">2003</P></TD>
<TD class="tr10 td154"><P class="p35 ft33">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">2007</P></TD>
<TD class="tr10 td240"><P class="p35 ft33">2009</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr33 td270"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr14 td271"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td272"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td271"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td272"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td271"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td273"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr14 td274"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td275"><P class="p457 ft33">Inrikes födda män</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td276"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td277"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td278"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td279"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td276"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td280"><P class="p457 ft33">Inrikes födda kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td281"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td282"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td281"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr35 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td284"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td40"><P class="p457 ft33">Utrikes födda män</P></TD>
<TD class="tr33 td284"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td284"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td285"><P class="p457 ft33">Utrikes födda kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td281"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td282"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td282"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td282"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td286"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td287"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td287"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td213"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td284"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td288"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td284"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td289"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td290"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td284"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td291"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p896 ft38">Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna.</P>
<P class="p897 ft54"><SPAN class="ft31">4 </SPAN>Beskrivningar av utvecklingen av arbetsmarknadssituationen för de utrikes födda återfinns bland annat i Ekberg och Gustafsson (1995) samt Edin och Åslund (2001). Det bör noteras att även sysselsättningsstatistiken har vissa kvalitetsbrister vad gäller de utrikes födda (se diskussionen i Ekberg (2009)).</P>
<P class="p345 ft9">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">Av figur 2.3 framgår tydligt att de utrikes födda drabbades mycket hårt av <NOBR>1990-talskrisen.</NOBR> I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> var skillnaden i sys- selsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i storleksord- ningen 20 procentenheter. Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har skillnaden mins- kat, men sysselsättningsgapet är fortfarande betydande. Det är dock värt att notera att de utrikes födda under den nuvarande kri- sen inte har drabbats hårdare än andra grupper. Det bör även näm- nas att det finns stora regionala skillnader i utrikes föddas syssel- sättningsutveckling (se avsnitt 4.3).</P>
<P class="p257 ft8">Figur 2.4 visar arbetslöshetens utveckling under samma tids- period. Även här är samma utveckling tydlig; arbetslösheten steg snabbt under <NOBR>1990-talet</NOBR> för alla grupper, men ökningen var betyd- ligt större för de utrikes födda. Även om man bortser från effek- terna av <NOBR>1990-talskrisen,</NOBR> ser man tydligt att rangordningen mellan grupperna i termer av sysselsättning och arbetslöshet alltid är den- samma. Oavsett konjunkturläget lyckas de utrikes födda betydligt sämre.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr12 td133"><P class="p333 ft32">Figur 2.4</P></TD>
<TD colspan=10 class="tr12 td292"><P class="p898 ft32">Andel arbetslösa i arbetskraften <NOBR>(16–64</NOBR> år), <NOBR>1987–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr12 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td133"><P class="p372 ft33">20</P></TD>
<TD class="tr44 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr44 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td133"><P class="p372 ft33">16</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p372 ft33">12</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td133"><P class="p372 ft33">8</P></TD>
<TD class="tr28 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td133"><P class="p372 ft33">4</P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td133"><P class="p372 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td133"><P class="p647 ft33">1987</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p35 ft33">1989</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">1997</P></TD>
<TD class="tr10 td240"><P class="p35 ft33">1999</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">2001</P></TD>
<TD class="tr10 td240"><P class="p35 ft33">2003</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft33">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td224"><P class="p462 ft33">2007</P></TD>
<TD class="tr10 td174"><P class="p35 ft33">2009</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr35 td270"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td271"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td272"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td271"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td272"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td271"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td273"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr33 td274"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td275"><P class="p457 ft33">Utrikes födda män</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td278"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td279"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td278"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td279"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td278"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td293"><P class="p734 ft33">Utrikes födda kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td281"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td78"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td72"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td282"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td281"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr35 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr35 td72"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td284"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td40"><P class="p457 ft33">Inrikes födda män</P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td25"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td294"><P class="p734 ft33">Inrikes födda kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td281"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td282"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td286"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td287"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td287"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td213"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td284"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td288"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td290"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td290"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td283"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td295"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p896 ft38">Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna.</P>
<P class="p350 ft8">Tabell 2.5 visar sysselsättningsgraden, den relativa arbetslösheten och andelen personer utanför arbetskraften för inrikes och utrikes födda <NOBR>(16–64</NOBR> år) år 2009.</P>
<P class="p899 ft9">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p877 ft22">Bilaga 4 till LU2011 Arbetsmarknaden för utrikes födda</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr26 td248"><P class="p334 ft32">Tabell 2.5</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr26 td180"><P class="p37 ft32">Sysselsatta, arbetslösa och utanför arbetskraften <NOBR>(16–64</NOBR> år),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td248"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td253"><P class="p37 ft32">år 2009</P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td296"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td297"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td298"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td297"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td248"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td299"><P class="p513 ft33">Sysselsättningsgrad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td300"><P class="p335 ft35">Relativ arbetslöshet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td299"><P class="p900 ft33">Utanför arbetskraften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td248"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td253"><P class="p637 ft35">Inrikes</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p513 ft35">Utrikes</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p335 ft32">Inrikes</P></TD>
<TD class="tr1 td253"><P class="p335 ft32">Utrikes</P></TD>
<TD class="tr1 td223"><P class="p335 ft32">Inrikes</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p901 ft32">Utrikes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td248"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td253"><P class="p97 ft35">födda</P></TD>
<TD class="tr8 td135"><P class="p372 ft35">födda</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p102 ft83">födda</P></TD>
<TD class="tr8 td253"><P class="p458 ft83">födda</P></TD>
<TD class="tr8 td223"><P class="p458 ft83">födda</P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p335 ft83">födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td296"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td301"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td301"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td302"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td248"><P class="p334 ft32">Alla</P></TD>
<TD class="tr10 td253"><P class="p901 ft32">75,7%</P></TD>
<TD class="tr10 td135"><P class="p632 ft32">62,5%</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p659 ft32">7,1%</P></TD>
<TD class="tr10 td253"><P class="p460 ft32">15,2%</P></TD>
<TD class="tr10 td223"><P class="p460 ft32">18,5%</P></TD>
<TD class="tr10 td0"><P class="p462 ft32">26,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td248"><P class="p334 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p901 ft32">77,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p632 ft32">67,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">7,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p460 ft32">16,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td223"><P class="p460 ft32">16,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p462 ft32">20,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td248"><P class="p334 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p901 ft32">74,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p900 ft32">58,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">6,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p460 ft32">14,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td223"><P class="p659 ft32">20,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p462 ft32">31,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td296"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td301"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td301"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td302"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p829 ft38">Källa: SCB Arbetskraftsundersökningar.</P>
<P class="p884 ft8">Av tabell 2.5 framgår att sysselsättningsgraden är lägre medan arbetslösheten och andelen utanför arbetskraften är högre bland de utrikes födda.</P>
<P class="p902 ft8">Sysselsättningsgraden samvarierar i hög grad med individernas födelseregion och vistelsetid i Sverige. Man bör dock vara försiktig när man tolkar skillnader i sysselsättning baserade på födelseregion eftersom dessa skillnader ibland kan förklaras av att en stor grupp människor anlänt till Sverige från en viss region vid en viss tid- punkt. Det bör även noteras att medelåldern hos dem som är födda i de övriga nordiska länderna är högre än i övriga grupper utrikes födda. Tabell 2.6 jämför sysselsättningsgrad, relativ arbetslöshet och andel personer utanför arbetskraften för utrikes födda <NOBR>(15–74</NOBR> år) fördelade efter födelseregion.</P>
<P class="p903 ft32">Tabell 2.6 Sysselsatta, arbetslösa och utanför arbetskraften <NOBR>(15–74</NOBR> år), fördelade efter födelseregion, år 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr4 td119"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td303"><P class="p901 ft33">Sysselsättningsgrad</P></TD>
<TD class="tr4 td304"><P class="p461 ft33">Relativ arbetslöshet</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p462 ft33">Utanför arbetskraften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td115"><P class="p334 ft32">Europa</P></TD>
<TD class="tr16 td306"><P class="p904 ft32">57,4%</P></TD>
<TD class="tr16 td185"><P class="p461 ft32">10,4%</P></TD>
<TD class="tr16 td307"><P class="p462 ft32">35,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td115"><P class="p334 ft32">Afrika</P></TD>
<TD class="tr1 td306"><P class="p904 ft32">54,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p461 ft32">24,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td307"><P class="p462 ft32">28,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td115"><P class="p334 ft32">Asien</P></TD>
<TD class="tr26 td306"><P class="p904 ft32">51,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td185"><P class="p461 ft32">22,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td307"><P class="p462 ft32">33,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td115"><P class="p334 ft32">Sydamerika</P></TD>
<TD class="tr26 td306"><P class="p904 ft32">66,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td185"><P class="p461 ft32">13,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td307"><P class="p462 ft32">22,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td115"><P class="p334 ft32">Nordamerika</P></TD>
<TD class="tr1 td306"><P class="p904 ft32">61,9%</P></TD>
<TD class="tr1 td185"><P class="p461 ft32">14,9%</P></TD>
<TD class="tr1 td307"><P class="p462 ft32">27,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td115"><P class="p334 ft32">Övriga världen</P></TD>
<TD class="tr26 td306"><P class="p904 ft32">63,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td185"><P class="p461 ft32">9,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td307"><P class="p462 ft32">29,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td119"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td303"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td304"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td305"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p829 ft38">Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna.</P>
<P class="p905 ft10">Av tabell 2.6 framgår tydligt att sysselsättningen varierar med födelseregion. Den lägsta sysselsättningsgraden återfinns i de grup- per som är födda i Asien och Afrika.</P>
<P class="p906 ft9">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">Sysselsättningsgraden bland de utrikes födda varierar också med vistelsetiden i Sverige. De individer som vistats länge i Sverige har en högre sysselsättningsgrad än de som vistats här en kort tid, men skillnaden mellan dem med lång vistelsetid och de inrikes födda är fortfarande betydande. Tabell 2.7 illustrerar vistelsetidens bety- delse.</P>
<P class="p907 ft32">Tabell 2.7 Sysselsatta <NOBR>(16–64</NOBR> år), fördelade efter födelseregion och vistelsetid, år 2009 (kvartal <NOBR>1–3)</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr26 td186"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p347 ft32">Andel</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td186"><P class="p334 ft35">Födelseregion/vistelsetid</P></TD>
<TD class="tr8 td250"><P class="p347 ft83"><NOBR>0–4</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p632 ft83"><NOBR>5–9</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p347 ft35"><NOBR>10–19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p347 ft83">20– år</P></TD>
<TD class="tr8 td159"><P class="p462 ft83">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td308"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td264"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td167"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td186"><P class="p334 ft32">Norden</P></TD>
<TD class="tr16 td250"><P class="p347 ft32">71,0%</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p632 ft32">77,3%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p347 ft32">80,8%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p347 ft32">70,2%</P></TD>
<TD class="tr16 td159"><P class="p462 ft32">71,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td186"><P class="p334 ft32">Övriga Europa</P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p347 ft32">60,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p632 ft32">66,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p347 ft32">65,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p347 ft32">67,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td159"><P class="p462 ft32">65,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td186"><P class="p334 ft32">Övriga världen</P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p347 ft32">37,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p632 ft32">49,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p347 ft32">58,9%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p347 ft32">70,9%</P></TD>
<TD class="tr1 td159"><P class="p462 ft32">57,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td308"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td264"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td167"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: SCB (2009a).</P>
<P class="p94 ft8">Det är även viktigt att poängtera att skillnaderna i sysselsättning kvarstår om man kontrollerar för skillnader, i till exempel, ålder och civilstånd.<SPAN class="ft30">5</SPAN></P>
<P class="p63 ft10">Skillnaderna i sysselsättningsgrad och relativ arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är betydande i alla utbildnings- och åldersgrupper, vilket framgår av tabell 2.8.</P>
<P class="p909 ft32">Tabell 2.8 Sysselsatta och arbetslösa <NOBR>(15–74</NOBR> år), fördelade efter utbildningsbakgrund och ålder, år 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr1 td186"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td197"><P class="p85 ft35">Sysselsättningsgrad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td309"><P class="p492 ft32">Relativ arbetslöshet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td186"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p461 ft33">Inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr10 td311"><P class="p659 ft33">Utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p461 ft33">Inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr10 td248"><P class="p462 ft33">Utrikes födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td308"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td312"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td313"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td312"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td296"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td186"><P class="p334 ft32">Förgymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr16 td310"><P class="p461 ft32">40,5%</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p659 ft32">36,4%</P></TD>
<TD class="tr16 td310"><P class="p461 ft32">15,3%</P></TD>
<TD class="tr16 td248"><P class="p462 ft32">24,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td186"><P class="p334 ft32">Gymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p461 ft32">72,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p659 ft32">60,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p461 ft32">7,1%</P></TD>
<TD class="tr1 td248"><P class="p462 ft32">14,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td186"><P class="p334 ft35">Eftergymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p461 ft32">80,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p659 ft32">71,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p461 ft32">3,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p462 ft32">11,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td186"><P class="p334 ft32"><NOBR>15–24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p461 ft32">38,6%</P></TD>
<TD class="tr20 td311"><P class="p659 ft32">32,3%</P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p461 ft32">23,9%</P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p462 ft32">35,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td186"><P class="p334 ft32"><NOBR>25–54</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p461 ft32">88,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p659 ft32">69,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p461 ft32">4,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p462 ft32">14,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td186"><P class="p334 ft32"><NOBR>55–74</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p461 ft32">47,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p659 ft32">36,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p461 ft32">4,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p462 ft32">8,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td308"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td312"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td313"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td312"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td296"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft38">Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna.</P>
<P class="p425 ft17"><SPAN class="ft31">5 </SPAN>Det är till och med så att skillnaderna ökar om man tar hänsyn till dessa faktorer (se Integrationsverket (2005a)).</P>
<P class="p137 ft9">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td251"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p884 ft8">Utrikes föddas situation på arbetsmarknaden skiljer sig således kraftigt åt beroende på tidpunkt och skäl för invandringen, vistelse- tid och födelseland. Ett bra sätt att studera sysselsättnings- utvecklingen är därför att studera de som kommit till Sverige ett visst år och sedan följa deras situation över tiden. Tabell 2.9 visar hur sysselsättningen utvecklas med vistelsetiden i Sverige för de utrikes födda som tagits emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet.</P>
<P class="p910 ft32">Tabell 2.9 Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar <NOBR>(20–64</NOBR> år), fördelade efter mottagningsår och antal år efter mottagandet, procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td314"><P class="p461 ft35">Antal år efter mottagningsåret</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p35 ft32">0</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft32">1</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft32">2</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft32">3</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft32">4</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft32">5</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft32">6</P></TD>
<TD class="tr10 td103"><P class="p333 ft32">7</P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p35 ft32">8</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft32">9</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p35 ft32">10</P></TD>
<TD class="tr10 td224"><P class="p462 ft32">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td315"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td316"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td319"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td320"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td57"><P class="p35 ft38">1997</P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p35 ft32">3,5</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p35 ft32">9,8</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p35 ft32">17,9</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p35 ft32">30,6</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p35 ft32">38,7</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p35 ft32">43,8</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p35 ft32">46,6</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p333 ft32">48,3</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p35 ft32">49,7</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p35 ft32">55,3</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p35 ft32">58,8</P></TD>
<TD class="tr16 td224"><P class="p462 ft32">59,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p35 ft38">1998</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p35 ft32">4,1</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">11,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">24,1</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">33,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">38,5</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">42,7</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">45,6</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p333 ft32">47,4</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p35 ft32">52,1</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">57,1</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">57,9</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft38">1999</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p35 ft32">4,4</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">13,5</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">22,6</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">28,8</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">34,4</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">38,4</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">40,5</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p333 ft32">46,2</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p35 ft32">52,1</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">54,5</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft38">2000</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p35 ft32">4,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">11,0</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">18,6</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">25,3</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">31,1</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">35,0</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">42,3</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p333 ft32">47,8</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p35 ft32">50,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p35 ft38">2001</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p35 ft32">4,2</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">9,7</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">16,9</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">23,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">28,7</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">36,8</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">44,1</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p333 ft32">47,3</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft38">2002</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p35 ft32">4,3</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">9,3</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">16,6</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">23,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">32,8</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">41,1</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">44,6</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p333 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft38">2003</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p35 ft32">5,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">10,7</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">17,5</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">27,6</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">35,9</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">40,9</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p333 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p35 ft38">2004</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p35 ft32">5,7</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">10,4</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">18,9</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">28,7</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">35,8</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p333 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft38">2005</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p35 ft32">9,1</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">15,6</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">26,6</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">36,5</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p333 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft38">2006</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p35 ft32">7,3</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">17,5</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">27,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p333 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><P class="p35 ft38">2007</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p35 ft32">3,7</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">10,2</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p333 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td57"><P class="p35 ft38">2008</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p35 ft32">3,7</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p333 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p35 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td315"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td316"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td319"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td320"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p829 ft38">Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).</P>
<P class="p911 ft8">Av tabell 2.9 framgår att sysselsättningen visserligen ökar med vis- telsetiden, men att sysselsättningen är låg även för dem med lång vistelsetid. SCB (2009a) har gjort en mer detaljerad analys för de som kom till Sverige år 1997, 2000 och 2003. Figur 2.5 visar syssel- sättningsutvecklingen för de personer i åldern <NOBR>20–55</NOBR> år som invandrade år 1997 under deras första tio åren i Sverige.</P>
<P class="p912 ft9">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft32">Figur 2.5 Andel sysselsatta åren efter invandringen, invandringsskäl</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr16 td104"><P class="p459 ft38">70</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td104"><P class="p459 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr54 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td104"><P class="p459 ft38">50</P></TD>
<TD class="tr13 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td104"><P class="p459 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr54 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td104"><P class="p459 ft38">30</P></TD>
<TD class="tr28 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td104"><P class="p459 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr54 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr54 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td104"><P class="p459 ft38">10</P></TD>
<TD class="tr13 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td104"><P class="p459 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr13 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td104"><P class="p35 ft38">1</P></TD>
<TD class="tr33 td155"><P class="p81 ft38">2</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p35 ft38">3</P></TD>
<TD class="tr33 td26"><P class="p35 ft38">4</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p84 ft38">5</P></TD>
<TD class="tr33 td169"><P class="p35 ft38">6</P></TD>
<TD class="tr33 td253"><P class="p84 ft38">7</P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p35 ft38">8</P></TD>
<TD class="tr33 td111"><P class="p35 ft38">9</P></TD>
<TD class="tr33 td233"><P class="p35 ft38">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td104"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td253"><P class="p901 ft38">Asyl</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td32"><P class="p901 ft38">Familjeband</P></TD>
<TD class="tr13 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td321"><P class="p335 ft36">Källa: SCB (2009a).</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft8">Av figur 2.5 framgår att sysselsättningsgraden är mycket låg under de första åren i Sverige, men sedan stiger. Vi ser dock att syssel- sättningsgraden även efter tio år i Sverige är i storleksordningen 60 till 65 procent, och därmed betydligt lägre än för inrikes födda. För dem som har kommit till Sverige som flyktingar var sysselsätt- ningen närmast obetydlig de första åren efter invandringen och det tog drygt sex år innan hälften blivit sysselsatta. Sysselsättnings- graden varierar även beroende på födelseland. Figur 2.6 visar syssel- sättningsutvecklingen för de personer som har invandrat från några av de vanligaste invandringsländerna.</P>
<P class="p914 ft9">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td251"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft32">Figur 2.6 Andel sysselsatta åren efter invandringen, födelseland</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr16 td58"><P class="p461 ft38">80</P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p461 ft38">70</P></TD>
<TD class="tr15 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p461 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td58"><P class="p461 ft38">50</P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p461 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td58"><P class="p461 ft38">30</P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p461 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td58"><P class="p461 ft38">10</P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p461 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td111"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td58"><P class="p35 ft38">1</P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p35 ft38">2</P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p35 ft38">3</P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p35 ft38">4</P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p35 ft38">5</P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p35 ft38">6</P></TD>
<TD class="tr35 td111"><P class="p35 ft38">7</P></TD>
<TD class="tr35 td26"><P class="p35 ft38">8</P></TD>
<TD class="tr35 td98"><P class="p35 ft38">9</P></TD>
<TD class="tr35 td233"><P class="p35 ft38">10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr14 td322"><P class="p26 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr32 td323"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td324"><P class="p734 ft36">Forna Jugoslavien</P></TD>
<TD class="tr32 td325"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td326"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td325"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td327"><P class="p860 ft38">Turkiet</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td328"><P class="p26 ft38">Irak</P></TD>
<TD class="tr32 td325"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td329"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td274"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td330"><P class="p457 ft38">Iran</P></TD>
<TD class="tr32 td325"><P class="p26 ft112"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td331"><P class="p880 ft38">Somalia</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td332"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td282"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td333"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td317"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td334"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td334"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td312"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td334"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td336"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td284"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td337"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td334"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td338"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft38">Källa: SCB (2009a).</P>
<P class="p916 ft8">Av figur 2.6 framgår att de finns stora skillnader mellan olika grup- per. Medan personer med sitt ursprung i det forna Jugoslavien har en relativt hög sysselsättningsgrad efter tio år i Sverige är mot- svarande andel avsevärt lägre bland personer med sitt ursprung i exempelvis Somalia. För de länder där sysselsättningen är som lägst är så få som 35 procent sysselsatta efter tio år i Sverige. Slutligen varierar sysselsättningen även beroende på utbildningsnivå, vilket framgår av figur 2.7 som visar sysselsättningen för personer med olika utbildningsnivå som har kommit till Sverige som flyktingar. Personer med enbart förgymnasial utbildning har en betydligt lägre sysselsättning än övriga grupper.</P>
<P class="p917 ft9">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft32">Figur 2.7 Andel sysselsatta åren efter invandringen, högsta utbildningsnivå</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr16 td58"><P class="p461 ft38">80</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><P class="p461 ft38">70</P></TD>
<TD class="tr15 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p461 ft38">60</P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td58"><P class="p461 ft38">50</P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p461 ft38">40</P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td58"><P class="p461 ft38">30</P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p461 ft38">20</P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td58"><P class="p461 ft38">10</P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr60 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td58"><P class="p461 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td22"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td133"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td58"><P class="p35 ft38">3</P></TD>
<TD class="tr35 td133"><P class="p35 ft38">4</P></TD>
<TD class="tr35 td133"><P class="p35 ft38">5</P></TD>
<TD class="tr35 td22"><P class="p35 ft38">6</P></TD>
<TD class="tr35 td22"><P class="p35 ft38">7</P></TD>
<TD class="tr35 td133"><P class="p35 ft38">8</P></TD>
<TD class="tr35 td133"><P class="p35 ft38">9</P></TD>
<TD class="tr35 td135"><P class="p35 ft38">10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr14 td322"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td339"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td340"><P class="p734 ft36">Eftergymnasial</P></TD>
<TD class="tr32 td341"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td278"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr32 td325"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td342"><P class="p860 ft38">Gymnasial</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td343"><P class="p26 ft36">Förgymnasial</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td332"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td240"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td65"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td333"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td344"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td345"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td346"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td283"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td334"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td347"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td348"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p918 ft38">Källa: SCB (2009a).</P>
<P class="p87 ft10">Det är även värt att kort beröra hur arbetsmarknadssituationen ser ut för de utrikes föddas barn. Tabell 2.10 visar sysselsättnings- graden år 2008 för personer mellan 20 och 64 år i olika grupper.</P>
<P class="p782 ft32">Tabell 2.10 Sysselsatta <NOBR>(20–64</NOBR> år), fördelade efter bakgrund, år 2008</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr1 td349"><P class="p334 ft32">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr1 td350"><P class="p919 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr1 td351"><P class="p462 ft32">Kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td352"><P class="p334 ft35">Född i Sverige och båda föräldrarna födda i Sverige</P></TD>
<TD class="tr16 td12"><P class="p919 ft32">86%</P></TD>
<TD class="tr16 td189"><P class="p462 ft32">83%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td352"><P class="p334 ft32">Född i Sverige och en förälder född utomlands</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p919 ft32">83%</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p462 ft32">82%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td352"><P class="p334 ft35">Född i Sverige och båda föräldrarna utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p919 ft32">80%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p462 ft32">79%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td352"><P class="p334 ft32">Utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p919 ft32">62%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p462 ft32">57%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td349"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td350"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td351"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: SCB (2010a).</P>
<P class="p895 ft8">Av tabell 2.10 framgår att andelen sysselsatta är något lägre för andragenerationens invandrare än för de vars båda föräldrar är födda i Sverige, men att skillnaderna är relativt små. När man tolkar dessa siffror bör man dock komma ihåg att många av de andragene- rationens invandrare som nu är i yrkesverksam ålder ännu är barn till arbetskraftsinvandrare. I framtiden kommer denna grupp att i allt större utsträckning bestå av barnen till de senaste decenniernas flyktinginvandrare.</P>
<P class="p148 ft9">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td251"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft8">Sammantaget är sysselsättningssituationen i dagsläget betydligt sämre för utrikes än för inrikes födda: Sysselsättningsgraden är lägre, arbetslösheten är högre och fler befinner sig utanför arbets- kraften. För många utrikes födda som har kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar tar det mycket lång tid innan man lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. I vissa invandrargrup- per har efter tio år i landet inte ens hälften etablerat sig.</P>
<P class="p121 ft27"><SPAN class="ft27">2.3</SPAN><SPAN class="ft28">Framtidens invandring</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">Under de närmaste 50 åren förväntas den svenska befolkningen växa från 9,3 till 10,9 miljoner (SCB (2010b)). Figur 2.8 visar hur andelen utrikes födda, totalt och fördelade efter födelseregion, för- väntas utvecklas under denna period.</P>
<P class="p920 ft32">Figur 2.8 Förväntad utveckling av andelen utrikes födda, totalt och fördelade efter födelseregion</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p333 ft33">20</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p333 ft33">18</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td107"><P class="p333 ft33">16</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p333 ft33">14</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td107"><P class="p333 ft33">12</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td107"><P class="p333 ft33">10</P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td107"><P class="p333 ft33">8</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p333 ft33">6</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td107"><P class="p333 ft33">4</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p333 ft33">2</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td107"><P class="p333 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td103"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td107"><P class="p921 ft90">0</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td77"><P class="p921 ft90">15</P></TD>
<TD class="tr33 td3"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr33 td173"><P class="p921 ft90">0</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr48 td21"><P class="p921 ft90">2025</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr48 td103"><P class="p921 ft90">2030</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr48 td27"><P class="p921 ft90">2035</P></TD>
<TD class="tr33 td29"><P class="p921 ft90">0</P></TD>
<TD class="tr33 td154"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td76"><P class="p921 ft90">45</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr48 td29"><P class="p921 ft90">2050</P></TD>
<TD class="tr33 td174"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td77"><P class="p921 ft90">55</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr48 td29"><P class="p921 ft90">2060</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td107"><P class="p922 ft152">1</P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td3"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td65"><P class="p922 ft152">2</P></TD>
<TD class="tr21 td29"><P class="p922 ft152">4</P></TD>
<TD class="tr21 td154"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td174"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td107"><P class="p923 ft39">20</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td21"><P class="p924 ft153">0</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td13"><P class="p921 ft153">0</P></TD>
<TD class="tr23 td173"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td29"><P class="p925 ft90">20</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td21"><P class="p924 ft153">0</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td29"><P class="p924 ft153">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td57"><P class="p921 ft90">2</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td3"><P class="p921 ft90">2</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td173"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p921 ft90">2</P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td174"><P class="p921 ft90">2</P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p926 ft38">Samtliga utrikes födda</P>
<P class="p927 ft38">Utrikes födda från Norden, EU och övriga rika länder</P>
<P class="p927 ft38">Utrikes födda från övriga länder</P>
<P class="p619 ft121">Källa: SCB (2010b).</P>
<P class="p928 ft38">Not: SCB har kategoriserat länderna enligt FN:s human development index (HDI). Det innebär att man delat in samt- liga länder i någon av kategorierna högt, medel eller lågt HDI. Rika länder är länder med högt HDI. Övriga länder är länder med medel eller lågt HDI.</P>
<P class="p929 ft9">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">Av figur 2.8 framgår att andelen utrikes födda beräknas öka från 14 procent i dagsläget till drygt 18 procent år 2060. Av figuren fram- går också att de flesta av framtidens invandrare förväntas komma från länder utanför Norden, EU och övriga rika länder. En succes- sivt ökande andel av de utrikes födda förväntas alltså tillhöra grup- per där sysselsättningsgraden i dagsläget är låg.</P>
<P class="p63 ft8">Sammantaget förväntas såväl andelen utrikes födda som andelen svenskfödda med utländsk bakgrund fortsätta öka under överskåd- lig tid.</P>
<P class="p930 ft65"><SPAN class="ft27">2.4</SPAN><SPAN class="ft86">Utrikes föddas sysselsättning i ett internationellt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">En intressant fråga är om Sverige lyckats bättre eller sämre med integrationen av de utrikes födda än andra jämförbara länder. Det finns dock ett antal problem som bör beaktas innan man gör en internationell jämförelse (se Integrationsverket (2004a)). För det första så skiljer sig reglerna om vem som kan få uppehållstillstånd och/eller medborgarskap kraftigt åt mellan olika länder. För det andra skiljer sig invandringens sammansättning åt beroende på olika länders skilda historiska erfarenheter och geografiska och/eller språkliga närhet. Ett exempel på en sådan skillnad är för- delningen mellan arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring, där länder som Australien, Kanada och USA har övervägande arbetskraftsinvandring medan länderna i Nordeuropa framför allt har flykting- och anhöriginvandring. Ett annat exempel är att vissa länder, som Storbritannien och Frankrike, främst har tagit emot invandrare från sina forna kolonier vilka ofta har relevanta språk- kunskaper redan när de anländer. Internationella jämförelser av sysselsättningen för utrikes födda bör således tolkas med viss för- siktighet. Tabell 2.11 visar andelen av befolkningen som är utrikes födda samt sysselsättningsgraden bland inrikes och utrikes födda mellan 15 och 64 år för ett urval av länder (rangordnade efter stor- leken på sysselsättningsgapet).</P>
<P class="p931 ft9">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td251"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p26 ft24">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p932 ft32">Tabell 2.11 Andel av befolkningen som är utrikes födda, år 2008, samt sysselsättningen bland inrikes och utrikes födda <NOBR>(15–64</NOBR> år), år 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td353"><P class="p26 ft35">Sysselsättningsgrad</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td12"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td188"><P class="p397 ft38">Andel av</P></TD>
<TD class="tr10 td311"><P class="p399 ft33">Inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr10 td353"><P class="p881 ft33">Utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p457 ft32">Skillnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td350"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td354"><P class="p397 ft38">befolkningen</P></TD>
<TD class="tr26 td313"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td355"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td268"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td12"><P class="p334 ft32">Sverige</P></TD>
<TD class="tr16 td188"><P class="p397 ft38">13,9</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p398 ft38">74,2</P></TD>
<TD class="tr16 td353"><P class="p881 ft38">62,1</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p881 ft38">12,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Nederländerna</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p397 ft38">10,9</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">78,6</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">66,6</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft38">12,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p334 ft32">Belgien</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p933 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p398 ft38">63,2</P></TD>
<TD class="tr1 td353"><P class="p881 ft38">52,2</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p881 ft38">11,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p933 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">72,5</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">63,5</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft38">9,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Danmark</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p397 ft38">7,3</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">76,6</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">68,1</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft38">8,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p334 ft32">Österrike</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p397 ft38">15,3</P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p398 ft38">73,1</P></TD>
<TD class="tr1 td353"><P class="p881 ft38">64,7</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p881 ft38">8,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Frankrike</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p397 ft38">8,4</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">65,1</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">58,0</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft38">7,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Norge</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p397 ft38">10,3</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">77,1</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">70,2</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft38">6,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p334 ft32">Finland</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p397 ft38">4,1</P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p398 ft38">68,9</P></TD>
<TD class="tr1 td353"><P class="p881 ft38">63,8</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p881 ft38">5,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p397 ft38">10,8</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">70,5</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">66,0</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft38">4,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Kanada</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p397 ft38">20,2</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p399 ft38">72,3</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">68,5</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft38">3,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p334 ft32">Spanien</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p397 ft38">14,1</P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p398 ft38">60,1</P></TD>
<TD class="tr1 td353"><P class="p881 ft38">58,0</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p881 ft38">2,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Irland</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p397 ft38">16,7</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">61,8</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">62,0</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft33"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">USA</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p397 ft38">13,7</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">67,5</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">68,1</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft33"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td12"><P class="p334 ft32">Portugal</P></TD>
<TD class="tr1 td188"><P class="p397 ft38">6,1</P></TD>
<TD class="tr1 td311"><P class="p398 ft38">66,0</P></TD>
<TD class="tr1 td353"><P class="p881 ft38">69,8</P></TD>
<TD class="tr1 td48"><P class="p881 ft33"><NOBR>-3,8</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Grekland</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p933 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p398 ft38">60,7</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">66,0</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft33"><NOBR>-5,3</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p334 ft32">Italien</P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p933 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td311"><P class="p399 ft38">56,9</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p881 ft38">62,8</P></TD>
<TD class="tr26 td48"><P class="p881 ft33"><NOBR>-5,9</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td350"><P class="p334 ft32">Luxemburg</P></TD>
<TD class="tr12 td354"><P class="p397 ft38">37,3</P></TD>
<TD class="tr12 td313"><P class="p398 ft38">61,9</P></TD>
<TD class="tr12 td355"><P class="p881 ft38">69,3</P></TD>
<TD class="tr12 td268"><P class="p881 ft33"><NOBR>-7,4</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft38">Källa: OECD (2010).</P>
<P class="p402 ft8">De länder som uppvisar de minsta skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är dels länder som Kanada och USA, där invandringen främst består av arbetskraftsinvandrare som ofta väljs ut med hjälp av poäng- och kvotsystem, dels länder i Syd- europa, där invandringen främst består av arbetskraftsinvandrare till jordbrukssektorn. De länder som lyckas mindre väl återfinns alla i Nordeuropa och inkluderar Sverige, Nederländerna och Belgien. I dessa länder utgörs invandringen främst av flykting- och anhöriginvandring. Det är föga förvånande att länder med över- vägande arbetskraftsinvandring uppnår en hög sysselsättning. De flesta länder som haft en likartad utveckling av invandringen som Sverige har dock inte lyckats bättre. Slutligen är det värt att notera att skillnader i utbildningsnivån hos de invandrade inte förklarar sysselsättningsskillnaderna mellan länder (se OECD (2007)).</P>
<P class="p934 ft9">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Arbetsmarknaden för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft8">Sammantaget har de flesta länder vars invandringsmönster liknar Sveriges också en likartad situation på arbetsmarknaden för dessa grupper: Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är betydande.</P>
<P class="p935 ft9">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<P class="p936 ft45"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft44">Migration och sysselsättning: Teoretiska utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p419 ft8">Innan vi diskuterar vad den empiriska forskningen har att säga om orsakerna till de utrikes föddas svaga ställning på den svenska arbetsmarknaden är det lämpligt att kort diskutera dels hur man kan se på migrationsbeslutet och dess effekt på migrantens human- kapital, dels vilka faktorer som man kan tänka sig påverkar utrikes föddas sysselsättningsutfall. Den modellram som presenteras i detta avsnitt används sedan som en utgångspunkt i resten av rap- porten.</P>
<P class="p937 ft27"><SPAN class="ft27">3.1</SPAN><SPAN class="ft28">Från invandring till arbetsmarknadsetablering</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">När man analyserar en persons migrationsbeslut utgår man van- ligen från att hon jämför det förväntade utfallet av att stanna i hemlandet med det förväntade utfallet av att flytta till något av de länder hon överväger att migrera till. En sådan jämförelse påverkas dels av vilka inkomstmöjligheter hon förväntar sig, dels av de kost- nader som en flytt medför. Kostnaderna kan bestå av direkta kost- nader för att migrera, kostnader för att lära sig det nya landets språk samt även mer svårmätbara kostnader förenade med att, till exempel, tvingas lämna släkt och vänner. Ibland talar man om att migrationsbeslutet påverkas av så kallade ”push” och ”pull” fakto- rer. Med ”push” faktorer menar man faktorer i hemlandet som gör det mer lockande att migrera, som krig, dåliga arbetsmarknads- utsikter eller andra problem. Med ”pull” faktorer menar man fakto- rer i det land personen överväger att migrera till som gör det mer attraktivt att migrera, som goda möjligheter att hitta ett välavlönat arbete och goda levnadsvillkor. Givetvis är det sannolikt att dessa överväganden skiljer sig åt mellan en person som väljer att lämna sitt hemland av arbetsmarknadsskäl och en person som tvingas</P>
<P class="p287 ft9">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Migration och sysselsättning: Teoretiska utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">lämna sitt hemland av flyktingsskäl, men det är trots allt rimligt att tro att båda gruppernas beslut påverkas av såväl situationen i hem- landet som möjligheterna i de länder man överväger att migrera till.</P>
<P class="p47 ft8">Nästa fråga är hur man ska förvänta sig att en persons produkti- vitet påverkas av att migrera. En rimlig utgångspunkt är att en per- sons möjligheter på arbetsmarknaden i hög grad påverkas av hennes humankapital. I begreppet humankapital inkluderas både de fakto- rer som direkt påverkar personens produktivitet, som utbildning, arbetslivserfarenhet och andra färdigheter, men också faktorer som personens kännedom om hur samhället fungerar i olika avseenden. Det är rimligt att anta att en betydande del av en persons human- kapital är landsspecifikt och att en flytt till ett annat land därmed medför att hon förlorar en del av sitt humankapital. Det kan gälla kunskaper i språk, kultur och historia, lokalkännedom, tillgång till nätverk och kontakter samt kunskap om hur olika yrken utövas. En person som migrerar måste därför använda en stor del av den första tiden i det nya landet till att åter bygga upp sitt humankapital. Hur mycket humankapital en person som migrerar förlorar beror på hur överförbara färdigheter från hemlandet är till det nya landet. Det är troligt att förlusten av humankapital är speciellt stor för dem som tvingas lämna sitt land som flyktingar eftersom dessa personer ofta måste lämna sina hemländer snabbt utan att ha möjlighet att välja det land som bäst matchar deras humankapital. Figur 3.1 illustrerar hur man kan förvänta sig att en persons humankapital utvecklas från tidpunkten för migrationen och framåt.</P>
<P class="p938 ft9">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p26 ft24">Migration och sysselsättning: Teoretiska utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p939 ft32">Figur 3.1 Utvecklingen av humankapitalet från migrationstidpunkten och framåt</P>
<P class="p816 ft20">Humankapital</P>
<P class="p940 ft20">Tid</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr32 td72"><P class="p35 ft154">1</P></TD>
<TD class="tr32 td358"><P class="p35 ft154">2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft8">I figur 3.1 antas att migranten har en stabil humankapitalnivå i hemlandet, men vid migrationstillfället förlorar en del av detta kapital (i figuren sker detta vid tidpunkten t<SPAN class="ft155">1</SPAN>). Under den första tiden i det nya landet antas hon sedan successivt återuppbygga sitt humankapital (i figuren sker detta mellan tidpunkterna t<SPAN class="ft155">1 </SPAN>och t<SPAN class="ft155">2</SPAN>). Slutligen antas hon uppnå en ny stabil humankapitalnivå, som kan vara både högre eller lägre än den ursprungliga nivån (i figuren sker detta vid tidpunkten t<SPAN class="ft155">2</SPAN>).</P>
<P class="p184 ft8">Nästa fråga är vad detta innebär för arbetsmarknadsutfallet. Om lönerna fullt ut kan anpassas till varje persons produktivitet blir resultatet att den nyanlände initialt bara kan få relativt okvalifice- rade jobb, vars lön avspeglar den lägre produktiviteten. Därefter kan hon, i takt med att humankapitalet växer genom att språkkun- skaperna och/eller yrkeskunnandet förbättras, successivt få alltmer kvalificerade jobb och lönen stiger därmed över tiden. I verklig- heten är dock lönerna sällan så flexibla att de avspeglar den faktiska produktiviteten. Ofta finns det dessutom en lägsta möjliga lön, vil- ken kan överstiga värdet av vissa personers produktivitet. Det kan medföra att dessa personer inte betraktas som anställningsbara av företagen och därmed fastnar i arbetslöshet.</P>
<P class="p172 ft8">Olika typer av insatser från samhällets sida kan användas för att hjälpa den nyanlände under anpassningsfasen. Det är rimligen</P>
<P class="p424 ft9">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Migration och sysselsättning: Teoretiska utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">oundvikligt att humankapital förloras vid migrationstillfället, men åtgärder kan sättas in som påskyndar anpassningen och därmed kortar ned tiden mellan tidpunkterna t<SPAN class="ft155">1 </SPAN>och t<SPAN class="ft155">2 </SPAN>i figuren. Detta är speciellt viktigt om det finns få jobb för personer med låg produk- tivitet. Målet med sådana insatser bör vara dels att förkorta anpass- ningsperioden, dels att se till att de nyanlända snabbt uppnår en tillräckligt hög humankapitalnivå för att betraktas som anställ- ningsbara. Det är dock viktigt att poängtera att det långsiktiga målet måste vara att även uppnå en hög matchningskvalitet. Ofta kan detta gynnas av ett snabbt arbetsmarknadsinträde, men ibland kan det vara bättre med en koncentrerad utbildningsperiod innan arbetsmarknadsinträdet.</P>
<P class="p68 ft8">Sammantaget är det rimligt att förvänta sig att den som flyttar till ett annat land i samband med flytten förlorar en del av sitt humankapital, och därför måste använda den första tiden i det nya landet till att åter bygga upp detta kapital. Speciellt flyktinginvand- rare, som ofta tvingats lämna sina ursprungsländer snabbt, kan för- väntas få problem med att etablera sig på arbetsmarknaden på grund av detta. För att förkorta dessa personers väg in på arbets- marknaden är det därför viktigt att samhället erbjuder åtgärder som bidrar till att snabbt höja deltagarnas humankapitalnivå. Tidiga investeringar i utbildning kan därför förväntas vara samhällseko- nomiskt lönsamma.</P>
<P class="p941 ft65"><SPAN class="ft27">3.2</SPAN><SPAN class="ft86">Vad kan förklara utrikes föddas låga sysselsättning?</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Det faktum att sysselsättningen för utrikes födda är relativt låg kan förklaras av ett flertal faktorer. Grovt sett kan dessa faktorer delas in i tre grupper: Faktorer hos individerna själva (utbudsfaktorer), faktorer hos de rekryterande arbetsgivarna (efterfrågefaktorer) och politiskt beslutade faktorer (policyfaktorer). Figur 3.2 illustrerar detta.</P>
<P class="p942 ft9">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr8 td356"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td357"><P class="p26 ft24">Migration och sysselsättning: Teoretiska utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p943 ft32">Figur 3.2 Faktorer som kan förklara utrikes föddas arbetsmarknads- situation</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr7 td359"><P class="p944 ft17">Humankapital</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td360"><P class="p631 ft17">Policy</P></TD>
<TD class="tr7 td361"><P class="p26 ft17">Krav för anställningsbarhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td362"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td363"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr21 td364"><P class="p26 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td362"><P class="p26 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr35 td365"><P class="p26 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr35 td241"><P class="p26 ft156"> </P></TD>
<TD class="tr35 td364"><P class="p26 ft156"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td362"><P class="p26 ft156"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td363"><P class="p26 ft54">Arbetsmarknadsutfallet</P></TD>
<TD class="tr35 td364"><P class="p26 ft156"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td362"><P class="p944 ft17">Normer, sökaktivitet</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td364"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td366"><P class="p944 ft17">och nätverk</P></TD>
<TD class="tr16 td367"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td368"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td369"><P class="p26 ft17">Diskriminering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p945 ft8">Figur 3.2 visar att de tänkbara orsakerna till de utrikes föddas svaga ställning på dagens arbetsmarknad kan delas in i fem delvis över- lappande kategorier.</P>
<P class="p946 ft8">För det första kan utrikes födda ha mindre <SPAN class="ft11">humankapital </SPAN>än andra grupper, exempelvis i termer av utbildning, arbetslivserfaren- het och/eller språkkunskaper. Detta kan gälla såväl humankapital från hemlandet som från Sverige, men också i hur hög grad human- kapital från hemlandet är relevant i Sverige (dvs. graden av överför- barhet; se avsnitt 3.1).</P>
<P class="p947 ft8">För det andra kan utrikes föddas <SPAN class="ft11">normer, sökaktivitet och nätverk </SPAN>avvika från andra gruppers. Detta kan gälla skillnader i tillgången till, och sammansättningen av, de informella nätverk där många jobb tillsätts, skillnader i valet av sökmetoder och hur intensivt jobbsökandet bedrivs eller skillnader i inställningen till förvärvs- arbete.</P>
<P class="p948 ft8">För det tredje kan utrikes födda ha svårare än andra grupper att uppfylla <SPAN class="ft11">arbetsgivarnas krav för anställningsbarhet</SPAN>. Detta är en fak- tor som kan ha blivit mer besvärande över tiden om kraven för anställningsbarhet, i termer av exempelvis formell utbildning och språkkunskaper, har ökat på ett sätt som missgynnar utrikes födda.</P>
<P class="p947 ft8">För det fjärde kan utrikes födda vara utsatta för <SPAN class="ft11">etnisk diskrimi- nering</SPAN>. Diskriminering kan vara av flera typer, men de två viktigaste är preferensbaserad diskriminering och statistisk diskriminering. Preferensbaserad diskriminering innebär att arbetsgivare väljer bort utrikes födda för att de själva, deras anställda eller deras kunder har en negativ inställning till utrikes födda.<SPAN class="ft30">6 </SPAN>Statistisk diskriminering innebär att arbetsgivare, som har svårt att avgöra arbetssökandes</P>
<P class="p949 ft17"><SPAN class="ft31">6 </SPAN>Preferensbaserad diskriminering kan även innebära att arbetsgivare har preferenser för den egna gruppen (dvs. nepotism eller favoritism).</P>
<P class="p950 ft9">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Migration och sysselsättning: Teoretiska utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">produktivitet, väljer bort sökande från grupper som de vet (eller tror sig veta) har sämre egenskaper i genomsnitt.<SPAN class="ft30">7</SPAN></P>
<P class="p174 ft8">För det femte kan olika <SPAN class="ft11">policyåtgärder</SPAN>, även de som är tänkta att hjälpa de utrikes födda fördröja eller förhindra, arbetsmarknads- etableringen om de är felaktigt utformade. Detta kan till exempel inträffa om språk- eller introduktionskurser omöjliggör för del- tagarna att arbeta och/eller söka efter arbete parallellt, men också om dessa åtgärder tar upp tid utan att ge deltagarna de färdigheter som de behöver för att lyckas på arbetsmarknaden (något som bru- kar benämnas inlåsningseffekter).</P>
<P class="p50 ft8">Förklaringarna är inte ömsesidigt uteslutande, utan det är troligt att de samverkar och förstärker varandra. Ett exempel är att om etnisk diskriminering förekommer kan det leda till att en del per- soner väljer att inte utbilda sig, vilket resulterar i mindre human- kapital. Politiskt beslutade åtgärder kan dessutom ha effekter både direkt, exempelvis genom inlåsningseffekter, och indirekt via de övriga effekterna.</P>
<P class="p156 ft8">Diskussionen i resten av rapporten utgår från den modellram som presenterats i detta avsnitt. I avsnitt 4 diskuteras vad vi, utifrån empirisk forskning, vet om betydelsen av de fyra första faktorerna i figur 3.2. I avsnitt 5 diskuteras hur olika politiskt beslutade åtgär- der kan påverka situationen antingen direkt eller indirekt via ovan- stående kanaler, med fokus på åtgärder riktade mot nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Åtgärderna diskuteras utifrån utgångspunkten att målet är att uppnå både en hög sysselsättning och en god matchningskvalitet på ett sådant sätt att längden på anpassningsfasen (se figur 3.1) blir så kort som möjligt.</P>
<P class="p951 ft54"><SPAN class="ft31">7 </SPAN>Statistisk diskriminering kan även innebära att arbetsgivare tror att utrikes födda har större spridning vad gäller någon viktig egenskap. Om det dessutom är så att en negativ avvikelse är mer kostsam än en positiv avvikelse kan det leda till att det blir rationellt att inte anställa utrikes födda.</P>
<P class="p744 ft9">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<P class="p952 ft15"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft92">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</SPAN></P>
<P class="p953 ft8">Utrikes föddas situation på arbetsmarknaden är i många avseenden betydligt sämre än inrikes föddas: Sysselsättningsgraden är lägre, arbetslösheten är högre och fler befinner sig utanför arbetskraften. För att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas för att lösa dessa pro- blem krävs kunskap om vilka faktorer som ligger bakom dessa skillnader.</P>
<P class="p745 ft8">I detta avsnitt diskuteras, utifrån empirisk forskning, betydelsen av skillnader mellan inrikes och utrikes födda vad gäller: (i) Humankapital, (ii) normer, sökaktivitet och nätverk, (iii) kraven för anställningsbarhet, och (iv) diskriminering.</P>
<P class="p431 ft27"><SPAN class="ft27">4.1</SPAN><SPAN class="ft28">Humankapital</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">En av de viktigaste faktorerna som avgör hur en person lyckas på arbetsmarknaden är vilka kvalifikationer han eller hon har. En naturlig fråga är därför om utrikes födda personer, i genomsnitt, har mindre humankapital i termer av utbildning, arbetslivserfaren- het, språkkunskaper eller annan landsspecifik kunskap än svensk- födda, samt om detta kan förklara gruppens svaga ställning på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p121 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Utbildning</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">En första fråga är om utrikes föddas utbildningsnivå skiljer sig från svenskföddas, och om dessa skillnader kan förklara skillnaderna i arbetsmarknadsutfallet.</P>
<P class="p954 ft9">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">Tabell 4.1 visar högsta uppnådda utbildningsnivå för inrikes och utrikes födda. Det bör noteras att det saknas uppgifter om utbild- ning för relativt många utrikes födda.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Tabell 4.1</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr26 td370"><P class="p26 ft35">Högsta utbildningsnivå för inrikes och utrikes födda <NOBR>(25–64</NOBR> år),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td131"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td252"><P class="p26 ft83">år 2009</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td136"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td371"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td163"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td163"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td163"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td351"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
<TD class="tr22 td367"><P class="p26 ft77"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p334 ft32">Grupp</P></TD>
<TD class="tr16 td252"><P class="p657 ft32">Kön</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p458 ft32">För-</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p460 ft38">Gymnasial</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p399 ft33">Efter-</P></TD>
<TD class="tr16 td189"><P class="p955 ft35">Efter-</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p347 ft35">Bortfall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td252"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p460 ft38">gymnasial</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p460 ft35">utbildning</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p399 ft38">gymnasial</P></TD>
<TD class="tr16 td189"><P class="p933 ft38">gymnasial</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td131"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td252"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p460 ft35">utbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p399 ft35">utbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td189"><P class="p955 ft35">utbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft145"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td136"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td371"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p956 ft35">(<3 år)</P></TD>
<TD class="tr26 td351"><P class="p955 ft32"><SPAN class="ft35">(</SPAN><SPAN class="ft157">= </SPAN>3 år)</P></TD>
<TD class="tr26 td367"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p334 ft32">Inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr10 td252"><P class="p461 ft32">Totalt</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p461 ft32">13%</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p461 ft32">48%</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p461 ft32">15%</P></TD>
<TD class="tr10 td189"><P class="p83 ft32">23%</P></TD>
<TD class="tr10 td54"><P class="p462 ft32">(0%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p461 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">11%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">46%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">16%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p83 ft32">27%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p462 ft32">(0%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p461 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">16%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">50%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p83 ft32">19%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p462 ft32">(0%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td131"><P class="p334 ft32">Utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr20 td252"><P class="p461 ft32">Totalt</P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p461 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p461 ft32">39%</P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr20 td189"><P class="p83 ft32">25%</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p462 ft32">(7%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p461 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">23%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">37%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p83 ft32">26%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p462 ft32">(6%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p461 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">41%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p83 ft32">23%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p462 ft32">(8%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td136"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td371"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td351"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td367"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p890 ft37">Källa: SCB Statistik över befolkningens utbildning</P>
<P class="p957 ft38">Not: Bortfall avser de individer för vilka uppgift om utbildning saknas. Dessa individer ingår inte i den procentuella fördelningen.</P>
<P class="p94 ft8">Av tabell 4.1 framgår att utrikes födda, i genomsnitt, har en något lägre utbildningsnivå än inrikes födda. Den största skillnaden är att</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD class="tr1 td106"><P class="p26 ft8">andelen som</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p26 ft8">endast har</P></TD>
<TD class="tr1 td229"><P class="p26 ft8">förgymnasial</P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p958 ft8">utbildning är</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p35 ft8">högre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td106"><P class="p26 ft8">(13 respektive</P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p26 ft8">22 procent).</P></TD>
<TD class="tr26 td229"><P class="p734 ft8">Skillnaden är</P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p959 ft8">större för</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p35 ft8">kvinnor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft8">(12 procent) än för män (6 procent). Det är dock troligt att utbild- ningsskillnaderna är större än tabellen antyder då längden på en förgymnasial utbildning i många länder är betydligt kortare än den svenska grundskolan. Andelen med gymnasial utbildning är lägre för utrikes födda, medan andelen med eftergymnasial utbildning är likartad.</P>
<P class="p533 ft8">Utrikes födda är dock inte någon homogen grupp där alla har en likartad utbildningsbakgrund utan det finns betydande skillnader mellan grupper som invandrat vid olika tidpunkter, från olika län- der och av olika skäl. Tabell 4.1 visar högsta uppnådda utbildnings- nivå för olika grupper av utrikes födda.</P>
<P class="p961 ft9">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<P class="p877 ft22">Bilaga 4 till LU2011 Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92">
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p334 ft32">Tabell 4.2</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr26 td372"><P class="p397 ft35">Högsta utbildningsnivå för utrikes födda <NOBR>(25–64</NOBR> år), fördelade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr16 td372"><P class="p919 ft35">efter födelseregion och tidpunkt för invandringen, år 2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td373"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td374"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td161"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td163"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td163"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td163"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr37 td375"><P class="p26 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><P class="p334 ft35">Födelseregion</P></TD>
<TD class="tr10 td376"><P class="p460 ft35">Tidpunkt för</P></TD>
<TD class="tr10 td0"><P class="p102 ft32">För-</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p26 ft35">Gymnasial</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p398 ft35">Efter-</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p399 ft33">Efter-</P></TD>
<TD class="tr10 td222"><P class="p460 ft35">Bortfall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p347 ft35">invandring</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p659 ft38">gymnasial</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p334 ft32">utbildning</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p399 ft38">gymnasial</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p399 ft38">gymnasial</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p26 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p26 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p659 ft35">utbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p26 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p398 ft35">utbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p399 ft35">utbildning</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p26 ft158"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td373"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td374"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p398 ft35">(<3 år)</P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p399 ft35"><SPAN class="ft33">(</SPAN><SPAN class="ft159">= </SPAN>3 år)</P></TD>
<TD class="tr26 td375"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><P class="p334 ft32">Norden utom</P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p461 ft32">Alla</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p459 ft32">23%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p962 ft38">46%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">12%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">19%</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p459 ft32">(5%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><P class="p334 ft32">Sverige</P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p461 ft32"><1990</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p459 ft32">26%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p962 ft38">50%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">11%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">13%</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p459 ft32">(0%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">16%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">36%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">34%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(4%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>2001–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">13%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">26%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">17%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">44%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(27%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td373"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td374"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td375"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><P class="p334 ft32">EU 27 utom</P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p461 ft32">Alla</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p459 ft32">11%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p962 ft38">38%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">16%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">35%</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p459 ft32">(12%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p334 ft83">Norden</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p461 ft83"><1990</P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p459 ft83">16%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p962 ft38">47%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">14%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">23%</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p459 ft83">(1%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">11%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">35%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">15%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">39%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(3%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>2001–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p459 ft32">7%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p962 ft38">30%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">17%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">46%</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p459 ft32">(25%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td373"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td374"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td375"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><P class="p334 ft32">Europa utom</P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p461 ft32">Alla</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p459 ft32">27%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p962 ft38">45%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">11%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">17%</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p459 ft32">(4%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><P class="p334 ft32">EU27 och</P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p461 ft32"><1990</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p459 ft32">39%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p962 ft38">46%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">7%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">8%</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p459 ft32">(1%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p334 ft83">Norden</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p459 ft83">22%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p962 ft38">48%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">12%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">18%</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p459 ft83">(2%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>2001–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">24%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">36%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">26%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(12%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td373"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td374"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td375"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p334 ft83">Asien</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p461 ft83">Alla</P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p459 ft83">26%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p962 ft38">32%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">16%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">26%</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p459 ft83">(7%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p461 ft32"><1990</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p459 ft32">20%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p962 ft38">44%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p459 ft32">(1%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">29%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">35%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(2%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>2001–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">29%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">21%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">18%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">32%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(14%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td373"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td374"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td375"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p334 ft83">Afrika</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p461 ft83">Alla</P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p459 ft83">28%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p962 ft38">39%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">15%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">18%</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p459 ft83">(11%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p461 ft32"><1990</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p459 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p962 ft38">50%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">12%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">16%</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p459 ft32">(1%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">27%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">45%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">13%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">15%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(3%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>2001–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">32%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">29%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">17%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(20%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td373"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td374"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td375"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p334 ft83">Sydamerika</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p461 ft83">Alla</P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p459 ft83">17%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p962 ft38">44%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">16%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">23%</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p459 ft83">(3%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p461 ft32"><1990</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p459 ft32">18%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p962 ft38">52%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">16%</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p459 ft32">(1%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">17%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">39%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">17%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">27%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(1%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>2001–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">28%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">21%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">37%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(10%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td373"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td374"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td375"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p334 ft83">Nordamerika</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p461 ft83">Alla</P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p459 ft83">8%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p962 ft38">27%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">19%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">46%</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p459 ft83">(8%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p461 ft32"><1990</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p459 ft32">10%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p962 ft38">39%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">17%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">34%</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p459 ft32">(1%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">10%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">27%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">18%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">45%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(3%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>2001–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">6%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">15%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">57%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(16%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td373"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td374"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr24 td375"><P class="p26 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><P class="p334 ft32">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr16 td376"><P class="p461 ft32">Alla</P></TD>
<TD class="tr16 td0"><P class="p459 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p962 ft38">39%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p461 ft32">25%</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p459 ft32">(7%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p334 ft83">utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td376"><P class="p461 ft83"><1990</P></TD>
<TD class="tr8 td0"><P class="p459 ft83">23%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p962 ft38">48%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">12%</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p461 ft83">17%</P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p459 ft83">(1%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p459 ft32">22%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p962 ft38">40%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">14%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p461 ft32">24%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p459 ft32">(2%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td376"><P class="p461 ft35"><NOBR>2001–2009</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p459 ft32">21%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p962 ft38">27%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">17%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p461 ft32">35%</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p459 ft32">(18%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td373"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td374"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td375"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p963 ft121">Källa: SCB Statistik över befolkningens utbildning</P>
<P class="p964 ft38">Not: Bortfall avser de individer för vilka uppgift om utbildning saknas. Dessa individer ingår inte i den procentuella fördelningen.</P>
<P class="p965 ft9">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">Av tabell 4.2 framgår att utbildningsbakgrunden varierar mellan individer med olika födelseregion. Vi ser att jämfört med de svenskfödda så är de som är födda i de övriga nordiska länderna och Europa utanför Norden/EU tämligen lågutbildade, de som är födda i länderna i EU och Nordamerika mer utbildade, de som är födda i Sydamerika ganska lika utbildade och de som är födda i Afrika, och till viss del Asien, mindre utbildade. Något som inte framgår av tabellen är dock att det ibland även finns betydande skillnader mellan dem som har sitt ursprung i olika länder inom en viss region. Av tabellen framgår också att utbildningsnivån för nyanlända har ökat något över tiden i de flesta grupper.</P>
<P class="p48 ft10">En annan viktig faktor är inriktningen på utbildningen. Tabell 4.3 visar inriktningen på gymnasie- och högskoleutbildningen för inrikes respektive utrikes födda.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93">
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Tabell 4.3</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr26 td370"><P class="p26 ft32">Utbildningsinriktning för de gymnasie- och högskoleutbildade,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td131"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td300"><P class="p26 ft32">år 2009</P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td136"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr37 td298"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td377"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td378"><P class="p26 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td300"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td238"><P class="p679 ft32">Gymnasium</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td100"><P class="p892 ft32">Högskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr38 td379"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td380"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td192"><P class="p334 ft32">Utbildningsinriktning</P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p904 ft32">Inrikes</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p904 ft32">Utrikes</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p904 ft32">Inrikes</P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p83 ft32">Utrikes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td136"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td298"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td140"><P class="p651 ft32">födda</P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p651 ft32">födda</P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p513 ft32">födda</P></TD>
<TD class="tr26 td380"><P class="p84 ft32">födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td192"><P class="p334 ft32">Allmän utbildning</P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p461 ft32">19,4%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p659 ft32">29,3%</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p659 ft32">0,3%</P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p462 ft32">0,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td192"><P class="p334 ft32">Pedagogik och lärarutbildning</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p461 ft32">0,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">0,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">11,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p462 ft32">7,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td192"><P class="p334 ft32">Humaniora och konst</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p461 ft32">4,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">3,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">6,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p462 ft32">8,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td192"><P class="p334 ft35">Samhällsvetenskap, juridik, handel etc.</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p461 ft32">14,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p659 ft32">11,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p659 ft32">24,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p462 ft32">21,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td192"><P class="p334 ft35">Naturvetenskap, matematik och data</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p461 ft32">0,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">1,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">7,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p462 ft32">11,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td192"><P class="p334 ft32">Teknik och tillverkning</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p461 ft32">35,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">27,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">31,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p462 ft32">28,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td192"><P class="p334 ft32">Lant- och skogsbruk, djursjukvård</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p461 ft32">3,5%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p659 ft32">1,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p659 ft32">1,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p462 ft32">1,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td192"><P class="p334 ft35">Hälso- och sjukvård, social omsorg</P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p461 ft32">9,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">7,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">9,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p462 ft32">10,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Tjänster</P></TD>
<TD class="tr26 td300"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p461 ft32">9,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">8,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p659 ft32">6,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p462 ft32">3,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td192"><P class="p334 ft32">Okänd utbildningsinriktning</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p461 ft32">2,6%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p659 ft32">9,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p659 ft32">0,3%</P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p462 ft32">7,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td136"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td298"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td140"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td380"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: SCB Statistik över befolkningens utbildning.</P>
<P class="p895 ft8">Av tabell 4.3 framgår att skillnaderna i utbildningsinriktning är små. De skillnader som finns vad gäller gymnasiet är framförallt att andelen utrikes födda som har en utbildning med teknisk inrikt- ning är lägre medan andelen som har en utbildning med allmän inriktning är högre. Vad gäller inriktningen på högskoleutbild- ningen är det istället vanligare bland de utrikes födda att ha en</P>
<P class="p966 ft9">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">utbildning i naturvetenskap, matematik och data, och mindre van- ligt att ha en utbildning inriktad mot pedagogisk verksamhet.</P>
<P class="p205 ft8">Det finns alltså vissa skillnader i genomgången utbildning mel- lan inrikes och utrikes födda, även om skillnaderna inte är speciellt stora. En viktig fråga är dock i vilken utsträckning dessa skillnader kan förklara skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet. Det man vanligen finner i empiriska studier är att skillnader i utbildning inte kan förklara merparten av de observerade skillnaderna i sysselsätt- ning (se exempelvis Integrationsverket (2003a, 2004a) för referen- ser). Man bör dock komma ihåg att det finns grupper bland de utrikes födda, speciellt bland kvinnorna, som har en mycket kort utbildning, och som därmed kan förväntas få problem med sin arbetsmarknadsetablering på grund av detta.</P>
<P class="p58 ft8">Även om skillnader i utbildning inte kan förklara sysselsätt- ningsskillnaderna är det fortfarande av intresse att veta om utbild- ning lönar sig även för utrikes födda. Rooth och Åslund (2006) visar att det finns ett tydligt samband mellan utbildning och syssel- sättning för utrikes födda. Resultaten visar att effekten av utbild- ning på sysselsättningen ofta är störst i de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Studien visar också att utbild- ning ökar chansen att vara sysselsatt oavsett om utbildningen är genomförd i Sverige eller i ett annat land. Dock så indikerar resul- taten att avkastningen är högre om utbildningen, till åtminstone någon del, skett i Sverige. Nordin (2009), visar att avkastningen i termer av inkomst är betydligt högre om utbildningen slutförts i Sverige (se även Nordin (2007)). Även studier av data från andra länder visar att utbildning lönar sig även för utrikes födda, men att avkastningen tenderar att vara lägre om den skett i ursprungslandet (se exempelvis OECD (2008), Schoeni (1997), Friedberg (2000), Bratsberg och Ragan (2002), samt Hartog och Zorlu (2009)).</P>
<P class="p190 ft8">Sammantaget är de utrikes födda i genomsnitt något mindre utbildade än de inrikes födda. Empiriska studier visar dock att dessa skillnader inte kan förklara merparten av skillnaderna i syssel- sättningsutfallet. Vidare visar forskningen att utbildning lönar sig i termer av sysselsättning och inkomst även för utrikes födda, speci- ellt om utbildningen är genomförd i Sverige. Av detta följer att det är viktigt med utbildningsinsatser som hjälper de utrikes födda som behöver komplettera sina utbildningar (se avsnitt 5.2 och 5.5), att det är viktigt att informera utrikes födda, speciellt de som befinner sig i skolåldern, att utbildning lönar sig (se avsnitt 5.2), och att det</P>
<P class="p295 ft9">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft8">är viktigt med insatser som hjälper arbetsgivare att värdera utbild- ning som är genomförd i andra länder (se avsnitt 5.4).</P>
<P class="p61 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Arbetslivserfarenhet</SPAN></P>
<P class="p366 ft8">En andra fråga är om utrikes föddas arbetslivserfarenhet skiljer sig från inrikes föddas i termer av omfattning och/eller typ. I detta avsnitt diskuteras vad vi vet om de utrikes föddas yrkeserfarenhet både i hemlandet och i Sverige, hur väl deras yrkesfördelning över- ensstämmer med deras utbildningsbakgrund, samt vad detta bety- der för deras arbetsmarknadssituation.</P>
<P class="p63 ft8">Det finns inte speciellt mycket statistik om de utrikes föddas arbetslivserfarenhet i hemlandet. Studier av deltagarna i de kom- munala introduktionsprogrammen visar att runt 60 procent av de nyanlända har arbetslivserfarenhet från sina hemländer (Integra- tionsverket (2004b, 2005b)). Könsskillnaderna är dock stora. Medan runt 80 procent av männen har arbetat i födelselandet är motsvarande siffra för kvinnorna runt 40 procent. Speciellt lågut- bildade kvinnor har ofta väldigt lite arbetslivserfarenhet innan invandringen.</P>
<P class="p156 ft8">När det gäller de utrikes föddas arbetslivserfarenhet i Sverige så kan man få en grov bild genom att studera hur dessa individer är fördelade mellan branscher. Integrationsverket (2003a) visar att de utrikes föddas branschfördelning är tämligen stabil över tiden. Utrikes födda män är överrepresenterade i hotell- och restaurang- branschen och till viss del inom vård och omsorg samt industrin. Utrikes födda kvinnor är överrepresenterade i industri, hotell och restaurang samt privat service. Personer med ursprung i övriga nordiska länder och Europa utanför EU är ofta anställda inom industrin, medan de med ursprung i Asien och Sydamerika ofta är anställda inom vård och omsorg.<SPAN class="ft30">8</SPAN></P>
<P class="p95 ft8">Tabell 4.4 och 4.5 visar yrkesfördelningen för olika grupper år 2008. Yrkesklassificeringen i tabellen är rangordnad efter kvalifika- tionsgrad där ett lågt nummer indikerar ett högkvalificerat yrke (se tabellnoter).</P>
<P class="p967 ft17"><SPAN class="ft31">8 </SPAN>Svenskt Näringsliv (2010) visar ett liknande mönster med data från SCB för år 2007.</P>
<P class="p72 ft9">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<P class="p877 ft22">Bilaga 4 till LU2011 Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr12 td102"><P class="p334 ft32">Tabell 4.4</P></TD>
<TD colspan=10 class="tr12 td383"><P class="p671 ft32">Yrkesfördelning för män <NOBR>(16–64</NOBR> år), år 2008 (procent)</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td384"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td385"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td318"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td386"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td319"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td318"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td319"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td316"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td317"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td317"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td317"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td387"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td102"><P class="p334 ft32">Yrke/</P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p968 ft35">1</P></TD>
<TD class="tr10 td103"><P class="p777 ft38">2</P></TD>
<TD class="tr10 td181"><P class="p969 ft38">3</P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p875 ft38">4</P></TD>
<TD class="tr10 td103"><P class="p648 ft35">5</P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p777 ft38">6</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p648 ft38">7</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p80 ft38">8</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p969 ft35">9</P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p970 ft38">X</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p40 ft32">okänd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td102"><P class="p334 ft83">Ursprung</P></TD>
<TD class="tr8 td169"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td181"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td104"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td104"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td104"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td384"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td386"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td319"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td319"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td316"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td387"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td102"><P class="p334 ft32">Sverige</P></TD>
<TD class="tr16 td169"><P class="p968 ft38">8,4</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p648 ft38">16,4</P></TD>
<TD class="tr16 td181"><P class="p969 ft38">17,6</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p648 ft38">5,2</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p648 ft38">8,8</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p648 ft38">1,3</P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p648 ft38">17,2</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p80 ft38">16,1</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p969 ft38">4,3</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p971 ft38">0,5</P></TD>
<TD class="tr16 td26"><P class="p959 ft38">4,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p334 ft35">Övr. Norden</P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p968 ft38">7,5</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p777 ft38">13,5</P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p969 ft38">15,0</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p648 ft38">4,7</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p648 ft38">6,6</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p648 ft38">1,1</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p648 ft38">20,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p80 ft38">22,0</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p969 ft38">5,3</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p970 ft38">0,2</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p959 ft38">3,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td102"><P class="p334 ft35">Övr. Europa</P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p968 ft38">4,2</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p777 ft38">14,6</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p969 ft38">9,3</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">5,3</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">9,4</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">0,8</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p648 ft38">14,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p80 ft38">21,9</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">9,9</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p971 ft38">0,1</P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p972 ft38">10,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td102"><P class="p334 ft32">Asien</P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p968 ft38">2,8</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p777 ft38">13,2</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p80 ft38">8,7</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">6,3</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">17,1</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">0,4</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p648 ft38">8,4</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p80 ft38">17,9</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">12,7</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p971 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p972 ft38">12,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p334 ft32">Afrika</P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p968 ft38">1,7</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p648 ft38">9,1</P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p80 ft38">6,8</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p648 ft38">7,5</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p648 ft38">21,9</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p648 ft38">0,2</P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p648 ft38">5,7</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p80 ft38">17,0</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p969 ft38">20,1</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p971 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr1 td26"><P class="p959 ft38">9,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td102"><P class="p334 ft35">Sydamerika</P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p968 ft38">2,3</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">11,5</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p969 ft38">10,1</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">6,8</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">19,6</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">0,4</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p648 ft38">10,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p80 ft38">15,6</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">17,0</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p971 ft38">0,1</P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p959 ft38">6,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td102"><P class="p334 ft35">Nordamerika</P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p968 ft38">5,7</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p777 ft38">26,4</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p969 ft38">13,0</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">4,9</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">12,5</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">0,6</P></TD>
<TD class="tr26 td21"><P class="p648 ft38">8,7</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p80 ft38">10,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">9,4</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p970 ft38">0,1</P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p959 ft38">8,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td384"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td386"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td319"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td319"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td316"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td387"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft37">Källa: SCB Yrkesstatistiken.</P>
<P class="p973 ft37">Not: Yrkeskoder: 1=ledningsarbete, 2=arbete som kräver teoretisk specialistkompetens, 3=arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper, 4=kontors- och kundservicearbete, <NOBR>5=service-,</NOBR> omsorgs- och försäljningsarbete, 6=arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske, 7=hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning, 8=process- och maskinoperatörer, 9=arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, och X=millitärt arbete.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95">
<TR>
<TD class="tr12 td102"><P class="p334 ft32">Tabell 4.5</P></TD>
<TD colspan=10 class="tr12 td388"><P class="p671 ft35">Yrkesfördelning för kvinnor <NOBR>(16–64</NOBR> år), år 2008 (procent)</P></TD>
<TD class="tr12 td29"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td384"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td385"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td318"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td386"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td317"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td317"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td319"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td386"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td317"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td318"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td389"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr31 td390"><P class="p26 ft160"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td102"><P class="p334 ft32">Yrke/</P></TD>
<TD class="tr16 td169"><P class="p968 ft35">1</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p777 ft38">2</P></TD>
<TD class="tr16 td181"><P class="p969 ft38">3</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p80 ft38">4</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p969 ft35">5</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p777 ft38">6</P></TD>
<TD class="tr16 td181"><P class="p974 ft38">7</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p962 ft38">8</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p648 ft35">9</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p975 ft38">X</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p453 ft33">okänd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td102"><P class="p334 ft32">Ursprung</P></TD>
<TD class="tr16 td169"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td181"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td181"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td384"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td386"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td319"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td386"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td389"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td390"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td102"><P class="p334 ft32">Sverige</P></TD>
<TD class="tr16 td169"><P class="p968 ft38">4,1</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p648 ft38">19,4</P></TD>
<TD class="tr16 td181"><P class="p969 ft38">20,8</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p80 ft38">12,4</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p969 ft38">30,3</P></TD>
<TD class="tr16 td13"><P class="p648 ft38">0,5</P></TD>
<TD class="tr16 td181"><P class="p974 ft38">1,0</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p974 ft38">3,1</P></TD>
<TD class="tr16 td103"><P class="p648 ft38">5,4</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p976 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td29"><P class="p453 ft38">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td102"><P class="p334 ft35">Övr. Norden</P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p968 ft38">4,2</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p777 ft38">17,9</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p969 ft38">19,1</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p80 ft38">11,7</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">29,6</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">0,4</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p974 ft38">1,2</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p974 ft38">5,7</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">8,4</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p975 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr26 td29"><P class="p453 ft38">1,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p334 ft35">Övr. Europa</P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p968 ft38">1,9</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p777 ft38">16,8</P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p969 ft38">13,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p969 ft38">8,3</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p969 ft38">30,0</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p648 ft38">0,3</P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p974 ft38">1,2</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p974 ft38">6,3</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p648 ft38">15,1</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p975 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p453 ft38">6,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td102"><P class="p334 ft32">Asien</P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p968 ft38">1,3</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p777 ft38">12,9</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p969 ft38">12,4</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">6,9</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">36,6</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">0,2</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p974 ft38">0,9</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p974 ft38">4,3</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">16,7</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p975 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr26 td29"><P class="p453 ft38">7,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td102"><P class="p334 ft32">Afrika</P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p968 ft38">0,8</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">6,3</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p80 ft38">7,8</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">4,4</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">56,5</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">0,1</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p974 ft38">0,3</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p974 ft38">1,4</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">15,4</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p976 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr26 td29"><P class="p453 ft38">6,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p334 ft35">Sydamerika</P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p968 ft38">1,5</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p648 ft38">12,6</P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p969 ft38">12,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p969 ft38">7,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p969 ft38">42,5</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p648 ft38">0,1</P></TD>
<TD class="tr1 td181"><P class="p974 ft38">0,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p974 ft38">3,2</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p648 ft38">14,6</P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p976 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p453 ft38">4,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td102"><P class="p334 ft35">Nordamerika</P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p968 ft38">3,0</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p777 ft38">27,7</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p969 ft38">16,8</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">8,0</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p969 ft38">26,1</P></TD>
<TD class="tr26 td13"><P class="p648 ft38">0,2</P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p974 ft38">0,7</P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p974 ft38">1,9</P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p648 ft38">9,1</P></TD>
<TD class="tr26 td27"><P class="p975 ft38">0,0</P></TD>
<TD class="tr26 td29"><P class="p453 ft38">6,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td384"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td386"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td319"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td386"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td317"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td318"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td389"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td390"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft37">Källa: SCB Yrkesstatistiken.</P>
<P class="p973 ft37">Not: Yrkeskoder: 1=ledningsarbete, 2=arbete som kräver teoretisk specialistkompetens, 3=arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper, 4=kontors- och kundservicearbete, <NOBR>5=service-,</NOBR> omsorgs- och försäljningsarbete, 6=arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske, 7=hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning, 8=process- och maskinoperatörer, 9=arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, och X=millitärt arbete.</P>
<P class="p402 ft8">Av tabell 4.4 och 4.5 framgår tydligt att de utrikes födda i hög grad återfinns inom lågkvalificerade yrken. Skillnaden gentemot svensk- födda är störst för dem som har sitt ursprung i utomeuropeiska länder. Exempelvis är andelen svenskfödda män som har ett led- ningsarbete (yrke 1) runt fem gånger större än för män från Afrika. Samtidigt har 20 procent av männen från Afrika, men under fem procent av de svenskfödda männen, okvalificerade arbeten (yrke 9). Totalt har runt 42 procent av alla män födda i Sverige ett kvalifice-</P>
<P class="p977 ft9">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p978 ft8">rat arbete (yrke <NOBR>1–3),</NOBR> medan motsvarande siffra för dem som är födda i Afrika är mindre än 18 procent.</P>
<P class="p979 ft10">Ett alternativt sätt att studera yrkesfördelningen är att titta på andelen i chefsposition respektive andelen med eftergymnasial utbildning som har ett kvalificerat arbete, vilket visas i tabell 4.6.</P>
<P class="p980 ft32">Tabell 4.6 Andel i chefsposition och andel med eftergymnasial utbildning som har ett kvalificerat arbete <NOBR>(20–64</NOBR> år), år 2008</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD class="tr26 td391"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p955 ft38">Andel i chefsposition</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p398 ft38">Andel med eftergym. utb.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td392"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td393"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p398 ft35">med kvalificerat arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p334 ft102">Födelseland:</P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p334 ft32">Sverige</P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p955 ft33">6,5%</P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p398 ft38">71,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td391"><P class="p334 ft32">Norden utom Sverige</P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p955 ft33">5,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p398 ft38">70,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td391"><P class="p334 ft32">EU/EFTA utom Norden</P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p955 ft33">4,4%</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p398 ft38">61,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td391"><P class="p334 ft32">Övriga världen</P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p955 ft33">2,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p398 ft38">47,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td391"><P class="p334 ft102">Vistelsetid:</P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p334 ft32"><2år</P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p955 ft33">1,3%</P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p398 ft38">34,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td391"><P class="p334 ft32"><NOBR>2–4</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p955 ft33">1,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p398 ft38">33,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td391"><P class="p334 ft32"><NOBR>4–10</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr1 td194"><P class="p955 ft33">1,9%</P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p398 ft38">44,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td391"><P class="p334 ft32">>10 år</P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p955 ft33">3,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p398 ft38">61,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td391"><P class="p334 ft102">Skäl:</P></TD>
<TD class="tr27 td194"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr27 td124"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td391"><P class="p334 ft32">Skyddsbehövande / anhöriga</P></TD>
<TD class="tr10 td194"><P class="p955 ft33">1,2%</P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p398 ft38">44,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td391"><P class="p334 ft32">Övriga</P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p955 ft33">4,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p398 ft38">58,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td392"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td393"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p963 ft37">Källa: SCB Yrkesstatistiken.</P>
<P class="p981 ft38">Not: Med chefsposition avses ledningsarbete enligt ssyk, och med ett kvalificerat arbete avses ett arbete på tredje eller fjärde kvalifikationsnivån enligt ssyk.</P>
<P class="p982 ft8">Av tabell 4.6 framgår att relativt få utrikes födda har högkvalifice- rade arbeten. Detta gäller speciellt personer med kort vistelsetid som kommit till Sverige från utomeuropeiska länder av flyktings- skäl. Liknande resultat återfinns i Ekberg och Rooth (2004), som studerar de individer som har minst 80 högskolepoäng, och finner att runt 60 procent av de utrikes födda akademikerna har ett kvali- ficerat arbete. Andelen ökar dock med vistelsetiden i Sverige. Berggren och Omarsson (2001) finner att 40 procent av de akade- miker som är födda utanför EU/EES har ett arbete som motsva-</P>
<P class="p983 ft9">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">rade deras kvalifikationsnivå, medan motsvarade siffra för de svensk- födda är 90 procent.<SPAN class="ft30">9</SPAN></P>
<P class="p15 ft8">Vi ser alltså att de utrikes födda, om de är sysselsatta, i stor utsträckning har lågkvalificerade yrken. En närliggande fråga är hur gruppens yrkesrörlighet ser ut. Med yrkesrörlighet avses i vilken utsträckning en person som initialt har ett jobb med låg status med tiden lyckas avancera till ett jobb med högre status. Yrkesrörlig- heten bland utrikes födda akademiker studeras av Rooth (2006). Studien utgår från hypotesen att den initiala yrkespositionen kommer att vara sämre, och den efterföljande yrkesrörligheten högre, om personens utbildning har en låg grad av överförbarhet mellan länder. Förklaringen till denna hypotes är att en person vars utländska utbildning är svår att direkt överföra till svenska förhål- landen behöver tid för att komplettera sin utbildning eller på annat sätt förvärva kunskaper som är specifika för Sverige (se avsnitt 3.1). Med tiden är det dock rimligt att personen förvärvar sådan kunskap och detta bör medföra en rörlighet uppåt i yrkesstatus. De som kommit till Sverige som flykting- och anhöriginvandrare från län- der utanför Europa har troligen kunskaper med låg grad av över- förbarhet och bör således ha en låg initial yrkesposition, men en högre yrkesrörlighet än andra invandrare. Studien visar att yrkes- rörligheten visserligen är lite högre för dessa grupper, men att denna rörlighet sker från en så låg initialposition att gruppen aldrig kommer ifatt. Studien visar således att de som initialt hamnar i en svag position (låg status eller <NOBR>icke-sysselsatt)</NOBR> har en låg sannolikhet att förbättra sin position över tiden. Slutsatsen av detta är att det inte är tillräckligt att en utrikes född person som sitt första jobb efter ankomsten till Sverige anställs i vilket yrke som helst, utan det krävs att detta yrke har en rimlig kvalitet för att individens yrkes- position ska bli god på lång sikt. Både kvantitet och kvalitet på yrkeserfarenheten i Sverige spelar således stor roll, och det är vik- tigt att högutbildade utrikes födda får jobb i nivå med sin kunskap för att inte riskera att fastna i jobb med låg status.</P>
<P class="p984 ft8">En annan aspekt av arbetslivserfarenhet är andelen av de syssel- satta som är tidsbegränsat anställda. Tidsbegränsat anställda har ofta en osäker position på arbetsmarknaden, en högre arbetslös- hetsrisk och en lägre sannolikhet att få ta del av kompetensutveck- ling. Samtidigt kan dock tillfälliga jobb vara en väg in på arbets- marknaden för svaga grupper (se de Graaf m.fl. (2010)). Tabell 4.7</P>
<P class="p985 ft17"><SPAN class="ft31">9 </SPAN>Jusek (2009) visar liknande resultat för personer med samhällsvetenskaplig utbildning.</P>
<P class="p345 ft9">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">visar andelen tidsbegränsat anställda. Av tabellen framgår att utri- kes födda är överrepresenterade bland tillfälligt anställda, vilket speciellt gäller dem med kort vistelsetid.<SPAN class="ft30">10</SPAN></P>
<P class="p986 ft32">Tabell 4.7 Andel tidsbegränsat anställda <NOBR>(16–64</NOBR> år), år 2009 (kvartal <NOBR>1–3)</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr4 td394"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td310"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td395"><P class="p631 ft32">Andel sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr4 td250"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td396"><P class="p334 ft32">Vistelsetid/födelseland</P></TD>
<TD class="tr26 td312"><P class="p987 ft32">Norden</P></TD>
<TD class="tr26 td136"><P class="p334 ft35">Övriga Europa</P></TD>
<TD class="tr26 td397"><P class="p26 ft32">Övriga världen</P></TD>
<TD class="tr26 td264"><P class="p636 ft32">Alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td394"><P class="p334 ft32"><NOBR>0–4</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p398 ft38">18,6</P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p398 ft38">25,2</P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p933 ft38">38,5</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p956 ft38">31,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td394"><P class="p334 ft32"><NOBR>5–9</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p398 ft38">13,4</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p398 ft38">25,9</P></TD>
<TD class="tr26 td32"><P class="p933 ft38">29,1</P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p956 ft38">26,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td394"><P class="p334 ft32"><NOBR>10–19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p398 ft38">11,9</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p398 ft38">17,1</P></TD>
<TD class="tr26 td32"><P class="p933 ft38">21,6</P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p956 ft38">18,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td394"><P class="p334 ft32">20– år</P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p398 ft38">7,1</P></TD>
<TD class="tr1 td131"><P class="p399 ft38">7,7</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p933 ft38">13,6</P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p988 ft38">9,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td394"><P class="p334 ft32">Inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p398 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td131"><P class="p399 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td32"><P class="p933 ft32">-</P></TD>
<TD class="tr26 td250"><P class="p956 ft38">12,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td396"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td312"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td136"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td397"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td264"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: SCB (2009a).</P>
<P class="p895 ft8">En viktig fråga är om skillnader i arbetslivserfarenhet mellan inrikes och utrikes födda personer kan förklara skillnaderna i sysselsätt- ningsutfall. Den allmänna slutsatsen från empiriska studier är att skillnader i längden på arbetslivserfarenheten har en effekt, men att dessa skillnader endast förklarar en liten del av skillnaderna i syssel- sättning (se Nekby (2006)). Precis som med utbildning gäller dock att arbetslivserfarenhet lönar sig även för utrikes födda. En relate- rad fråga är om arbetslivserfarenhet värderas olika beroende på var den ägt rum. Det finns internationell evidens för att arbetslivserfa- renhet från migrantens hemland värderas lägre än erfarenhet från det land migranten flyttar till (se OECD (2008) samt Ferrer och Riddell (2008)). Det finns även empiriska studier som visar att situationen på arbetsmarknaden vid invandringstillfället kan ha långsiktiga effekter på lön och sysselsättning, och att arbetslöshet i sig kan medföra negativa effekter på individens framtida sysselsätt- ning och lön (se Åslund och Rooth (2007) och Nordström Skans (2004)).</P>
<P class="p142 ft8">Sammantaget är det svårt att ge ett entydigt svar på frågan om vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för utrikes föddas arbets- marknadssituation. Empiriska studier visar att längden på arbets- livserfarenheten spelar en viss roll, men att detta inte förklarar spe- ciellt mycket av gruppens sämre arbetsmarknadsutfall. Man kan dock inte bortse från att gruppens låga sysselsättningsgrad, i kom- bination med lågkvalificerade jobb och tillfälliga anställningar, kan</P>
<P class="p522 ft17"><SPAN class="ft31">10 </SPAN>Se även Håkansson (2001), Jonsson och Wallette (2001) samt Hjerm (2002).</P>
<P class="p72 ft9">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">försämra gruppens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Det är således av yttersta vikt att utrikes födda snabbt kommer ut på arbetsmarknaden och får svensk arbetslivserfarenhet, men det är samtidigt viktigt att man beaktar matchningskvaliteten och rörlig- heten så att de inte fastnar i jobb som de är överkvalificerade för (se avsnitt 5.2).</P>
<P class="p431 ft18"><SPAN class="ft18">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft74">Språkkunskaper</SPAN></P>
<P class="p211 ft8">En tredje fråga är vilken betydelse kunskaper i svenska och annan landsspecifik kunskap har. Internationella studier visar att språk- kunskaper har en mycket stor betydelse för utrikes föddas situation på arbetsmarknaden (se exempelvis Dustmann (1994), Dustmann och Fabbri (2003), Constant och <NOBR>Schultz-Nielsen</NOBR> (2004) samt Ferrer m.fl. (2006)). I detta avsnitt diskuteras vad vi vet om utrikes föddas kunskaper i svenska och annan landsspecifik kunskap, samt vilken betydelse detta har för sysselsättningsutfallet.</P>
<P class="p14 ft8">Det är rimligt att tro att svenskkunskaperna och annan lands- specifik kunskap ökar med vistelsetiden i Sverige. En enkel metod för att undersöka betydelsen av landsspecifik kunskap är därför att studera sambandet mellan vistelsetid och sysselsättningsstatus. I avsnitt 2.2 såg vi att sysselsättningsgraden ökar med vistelsetiden. Det behöver dock inte betyda att det är vistelsetiden i sig som påverkar sysselsättningsutfallet. De som kommit till Sverige vid olika tidpunkter kan skilja sig åt även i andra dimensioner och situationen på arbetsmarknaden vid ankomsten kan spela roll (se Åslund och Rooth (2007)). De flesta studier som tar hänsyn till skillnader i andra observerbara faktorer finner dock att vistelse- tiden spelar en betydande roll (se Nekby (2002)).</P>
<P class="p769 ft8">En alternativ metod för att undersöka betydelsen av landsspeci- fik kunskap är att direkt mäta språkkunskaperna hos vuxna indivi- der i ett land. Ett exempel på ett försök att göra detta är Interna- tional Adult Literacy Survey (IALS), som var ett internationellt samarbetsprojekt syftande till att mäta vuxnas läsförmåga.<SPAN class="ft30">11 </SPAN>Under- sökningen genomfördes i tre omgångar mellan 1994 och 1998, och för varje deltagande land studerades ett representativt urval av befolkningen mellan 16 och 65 år.<SPAN class="ft30">12 </SPAN>Avsikten med IALS var att</P>
<P class="p133 ft48"><SPAN class="ft46">11</SPAN><SPAN class="ft47">Se OECD (2000), Skolverket (2000) och Myrberg m.fl. (2000) för en beskrivning av IALS.</SPAN></P>
<P class="p532 ft17"><SPAN class="ft46">12</SPAN><SPAN class="ft161">För Sveriges del ingick drygt 3 000 personer i undersökningen 1994 och drygt 750 personer i en uppföljning 1998. Av dessa var totalt 546 utrikes födda.</SPAN></P>
<P class="p642 ft9">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388288x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">mäta individers förmåga att praktiskt använda språket snarare än enbart förmågan att läsa och skriva enkla texter.<SPAN class="ft30">13 </SPAN>Varje deltagare graderades i fem nivåer, där nivå tre motsvarar de kunskaper som den obligatoriska grundskolan ska ge. Generellt uppvisar Sverige de bästa resultaten av de deltagande länderna.<SPAN class="ft30">14 </SPAN>Tabell 4.8 visar utfallet i förmåga att läsa och förstå text för utrikes och inrikes födda.</P>
<P class="p989 ft32">Tabell 4.8 Förmåga att läsa och förstå text (andel av respektive grupp som uppnått en viss nivå)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97">
<TR>
<TD class="tr4 td344"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td398"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td399"><P class="p990 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr4 td143"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td399"><P class="p991 ft38">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr4 td143"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td358"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td191"><P class="p992 ft35">Utrikes</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p992 ft35">Inrikes</P></TD>
<TD class="tr16 td191"><P class="p993 ft33">Utrikes</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p994 ft35">Inrikes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td240"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td358"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td191"><P class="p995 ft38">födda</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p992 ft38">födda</P></TD>
<TD class="tr16 td191"><P class="p993 ft38">födda</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p994 ft38">födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td344"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td398"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td399"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td143"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td399"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td143"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td240"><P class="p334 ft35">Nivå 1</P></TD>
<TD class="tr16 td358"><P class="p26 ft32">– Klarar inte testet</P></TD>
<TD class="tr16 td191"><P class="p995 ft38">36%</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p993 ft33">5%</P></TD>
<TD class="tr16 td191"><P class="p993 ft38">28%</P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p993 ft33">4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td240"><P class="p334 ft35">Nivå 2</P></TD>
<TD class="tr26 td358"><P class="p26 ft32">– Klarar enkla texter</P></TD>
<TD class="tr26 td191"><P class="p995 ft38">33%</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p992 ft38">19%</P></TD>
<TD class="tr26 td191"><P class="p993 ft38">30%</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p994 ft38">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td240"><P class="p334 ft35">Nivå 3</P></TD>
<TD class="tr1 td358"><P class="p26 ft32">– Klarar vardagliga texter</P></TD>
<TD class="tr1 td191"><P class="p995 ft38">24%</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p992 ft38">40%</P></TD>
<TD class="tr1 td191"><P class="p993 ft38">31%</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p994 ft38">42%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td400"><P class="p334 ft35">Nivå 4/5 – Klarar svåra/okända texter</P></TD>
<TD class="tr26 td191"><P class="p992 ft33">7%</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p992 ft38">36%</P></TD>
<TD class="tr26 td191"><P class="p993 ft38">11%</P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p994 ft38">34%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td344"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td398"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td399"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td143"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td399"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td143"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: Skolverket (2000).</P>
<P class="p895 ft8">Av tabell 4.8 framgår tydligt att de utrikes födda klarar sig betyd- ligt sämre än de svenskfödda, och att utrikes födda män uppvisar de lägsta resultaten. Det visar sig även att ett antal individfaktorer spelar stor roll. Bland dem som vistats mindre än tre år i Sverige återfinns en majoritet på nivå 1, medan motsvarande siffra bland dem som vistats här 15 till 30 år uppgår till ungefär 25 procent. Betydelsen av vistelsetiden avklingar dock tämligen snabbt och majoriteten av de utrikes födda uppnår aldrig nivå 3 oavsett vistel- setid. Åldern vid ankomsten till Sverige spelar även roll, och det visar sig att endast bland dem som invandrat före skolstarten upp- når över 50 procent minst nivå 3. Utrikes födda med nordisk bak- grund klarar sig bäst medan de med utomeuropeisk bakgrund kla- rar sig sämst. Slutligen spelar individens utbildningsnivå stor roll, men 40 procent av de utrikes födda med en universitetsutbildning har språkkunskaper under nivå 3. IALS studerar även hur syssel-</P>
<P class="p996 ft48"><SPAN class="ft46">13</SPAN><SPAN class="ft52">Deltagarna gavs uppgifter på tre områden: Förmåga att läsa löpande text, förmåga att tolka och använda diagram, kartor och blanketter, och förmåga att genomföra beräkningar utifrån underlag i texter och dokument. För alla tre delområdena gavs uppgifter som varierade i svårighetsgrad från mycket elementära till mycket komplicerade.</SPAN></P>
<P class="p997 ft54"><SPAN class="ft46">14</SPAN><SPAN class="ft162">Av svenskarna uppnår runt 75 procent minst nivå 3, och runt en tredjedel någon av de högsta två nivåerna på alla de tre områdena. Det som speciellt utmärker Sverige är den mycket låga andelen på nivå 1, men det bör noteras att 25 procent inte uppnår nivå 3, och att denna grupp framförallt inkluderar personer över 55 år, utrikes födda och lågutbildade.</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">sättningssituationen ser ut för de individer som uppnått respektive nivå. Figur 4.1 visar de utrikes föddas fördelning på sysselsättnings- status för olika uppnådda testnivåer.</P>
<P class="p998 ft32">Figur 4.1 Sysselsättningsstatus för utrikes födda, fördelad efter uppnådd nivå</P>
<P class="p999 ft35">Nivå <NOBR>4-5</NOBR></P>
<P class="p1000 ft35">Nivå 3</P>
<P class="p1001 ft35">Nivå 2</P>
<P class="p1000 ft35">Nivå 1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr10 td112"><P class="p35 ft33">0%</P></TD>
<TD class="tr10 td48"><P class="p35 ft35">20%</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p35 ft35">40%</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p35 ft35">60%</P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p35 ft35">80%</P></TD>
<TD class="tr10 td376"><P class="p35 ft35">100%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1002 ft35"><INGENBILD zsrc="GYB388289xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GYB388289xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GYB388289xi4.jpg/" id="inl_img3"> Sysselsatt <INGENBILD zsrc="GYB388289xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GYB388289xi6.jpg/" id="inl_img5"> Arbetslös <INGENBILD zsrc="GYB388289xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GYB388289xi8.jpg/" id="inl_img7"> Studerande <INGENBILD zsrc="GYB388289xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GYB388289xi10.jpg/" id="inl_img9"> Övrigt</P>
<P class="p1003 ft38">Källa: Skolverket (2000).</P>
<P class="p564 ft8">Av figur 4.1 framgår att det finns ett tydligt samband mellan syssel- sättning och kunskaper i svenska. Man ska dock komma ihåg att det kan finnas andra bakomliggande faktorer som förklarar både dåliga språkkunskaper och låg sysselsättning, och sysselsättning i sig leder troligen till bättre språkkunskaper. OECD (2000) visar dock att de finns ett samband mellan resultatet på läsförståelse- delen i IALS och sannolikheten att vara arbetslös även när man tar hänsyn till skillnader i kön, ålder och utbildning. Liknande sam- band har visats även i en senare undersökning, Adult Literacy and Life Skills Survey (ALL), där dock inte Sverige ingår (se OECD (2005)). OECD (2008) visar att om man tar hänsyn till resultaten i IALS så förklarar det i stor utsträckning varför utländsk utbildning värderas lägre än inhemsk utbildning (se även Ferrer m.fl. (2006)).</P>
<P class="p769 ft10">Även Rooth och Åslund (2006) undersöker sambandet mellan sysselsättning och språkkunskaper.<SPAN class="ft136">15 </SPAN>De använder sig av data dels från IALS, dels från två andra undersökningar av utrikes föddas</P>
<P class="p133 ft17"><SPAN class="ft31">15 </SPAN>Även resultaten i Delander m.fl.(2010) kan tolkas som ett stöd för vikten av språk- kunskaper för arbetsmarknadsutfallet.</P>
<P class="p642 ft9">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388290x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">språkkunskaper. Det ena av dessa datamaterial samlades in inom ramen för projektet invandrares arbetsmarknad, språkkunskaper och sociala nätverk (IASS).<SPAN class="ft30">16 </SPAN>Datamaterialet innehåller uppgifter om uppnådd nivå på samma lästest som användes i IALS samt om intervjuarnas bedömning av respondenternas förmåga att tala svenska. Resultatet visar att 71 procent av respondenterna läste bra eller mycket bra på svenska, medan 64 procent uppnådde motsva- rande nivå i talad svenska. Inkluderas bara de som är födda i länder utanför Europa var andelen som talade bra eller utmärkt svenska 57 procent. Det andra datamaterialet samlades in av Lange under <NOBR>1990-talet</NOBR> (se Lange (2000)). Resultatet visar att 88 procent uppgav att de talade bra eller utmärkt svenska. Inkluderas bara de som kommer från länder utanför Europa är dock andelen 28 procent. Rooth och Åslund (2006) skattar sambandet mellan sysselsättning och förmågan att tala/läsa svenska, och visar att det finnas ett posi- tivt samband. De visar att effekten är betydande; ”sysselsättnings- premien” för att behärska språket väl verkar ligga i storleksord- ningen 10 procentenheter. Storleksordningen på dessa effekter överensstämmer med vad man funnit i studier med data från andra länder. Dessa studier visar att effekten av goda språkkunskaper på sysselsättningen är i storleksordningen 10 till 15 procent, och effekten på inkomsten 5 till 15 procent.<SPAN class="ft30">17 </SPAN>De flesta av dessa studier baseras dock på data där de utrikes födda själva värderat sina språk- kunskaper.</P>
<P class="p175 ft8">En annan metod för att mäta förekomsten av landsspecifik kun- skap är att studera utfallet av utbildningar i svenska. Ett viktigt utfall är studieresultaten i svenska för invandrare (sfi), vilket bör säga något om språkkunskaperna, åtminstone hos de nyanlända. I avsnitt 5.3 analyseras sfi och där visas att många som påbörjar sfi avslutar sina studier utan godkänt resultat. Eftersom vi i allmänhet inte vet vad som händer med dem som avslutar sfi utan godkänt betyg, är det dock svårt att veta om dessa personer, under eller efter utbildningen, skaffar sig språkkunskaper på något annat sätt. Det finns dock en del indikationer på att många som deltagit i sfi har bristfälliga språkkunskaper. Integrationsverket (2004b) visar att endast runt 30 procent av dem som genomfört introduktionspro- grammen i hög eller mycket hög grad uppnått tillräckliga språk-</P>
<P class="p125 ft48"><SPAN class="ft46">16</SPAN><SPAN class="ft52">Totalt intervjuades 559 män som fått permanent uppehållstillstånd av flyktingskäl under perioden </SPAN><NOBR>1987-89,</NOBR> och som invandrat från Etiopien/Eritrea, Chile, Iran eller Rumänien då de var i åldern 20 till 40 år. Intervjuerna genomfördes under våren 2003.</P>
<P class="p1004 ft17"><SPAN class="ft46">17</SPAN><SPAN class="ft161">Se Rooth och Åslund (2006) för en översikt över resultat från utländska studier.</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">kunskaper för att fungera i yrkesliv och utbildning enligt de kom- munala handläggarna. Det bör även nämnas att runt 25 procent av de arbetsgivare som besvarade en enkät om utrikes föddas språk- kunskaper upplevde att utrikes födda saknar de nödvändiga/till- räckliga kunskaper i svenska som krävs för arbete i deras företag (se Rooth och Åslund (2006)). Ett annat viktigt utfall är skolbetygen i svenska för dem som genomfört hela eller delar av sin utbildning i Sverige. Generellt gäller att utrikes födda elever uppvisar sämre skolresultat, och det gäller även i ämnet svenska. Även den del av PISA som mäter läsförståelse visar på sämre resultat för utrikes födda elever (se Skolverket (2007)). Arai m.fl. (2000) analyserar om det finns ett samband mellan betyg i svenska och arbets- marknadsutfall genom att studera situationen år 2002 för dem som slutade den svenska grundskolan 1988. Studien visar att elevernas betyg i svenska inte nämnvärt påverkar arbetslöshetsrisken.<SPAN class="ft30">18</SPAN></P>
<P class="p58 ft8">Sammantaget är det ännu inte är helt klarlagt vilken betydelse brister i svenskkunskaper och annan landsspecifik kunskap har för utrikes föddas arbetsmarknadsutfall. Det främsta skälet till detta är avsaknad av data om gruppens språkkunskaper. De svenska och internationella studier som finns tyder dock på att goda språkkun- skaper är en nyckelfaktor för en lyckad arbetsmarknadsetablering. Av detta följer att det är av yttersta vikt att utbildningen i svenska håller hög kvalitet (se avsnitt 5.3).</P>
<P class="p121 ft27"><SPAN class="ft27">4.2</SPAN><SPAN class="ft28">Normer, sökaktivitet och nätverk</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">En viktig faktor som påverkar en arbetssökandes chans att finna ett arbete är individens sökaktivitet. En person som har bestämt sig för att söka efter arbete måste bestämma dels vilka sökkanaler som ska användas, dels hur intensivt arbetssökandet ska bedrivas. I detta avsnitt diskuteras om skillnader i inställningen till förvärvsarbete, val och tillgång till olika sökkanaler, sökintensiteten och tillgången till nätverk skiljer sig åt mellan inrikes och utrikes födda personer för att se vilken betydelse detta har för sysselsättningsutfallet.</P>
<P class="p1005 ft17"><SPAN class="ft31">18 </SPAN>Liknande resultat återfinns i Vilhelmson (2002).</P>
<P class="p345 ft9">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft18"><SPAN class="ft18">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft74">Normer, sökmetod och sökintensitet</SPAN></P>
<P class="p366 ft8">En första fråga är om det finns skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer i hur man värderar vikten av att ha ett förvärvsar- bete. Detta är givetvis mycket svårt att mäta empiriskt och därför finns det mycket få studier som har studerat detta. Arai m.fl. (1999) använder sig av ett datamaterial, som tagits fram inom ramen för ett nordiskt projekt om arbetslöshetsersättning och sök- beteende, för att studera bland annat sökaktiviteten i gruppen utri- kes födda.<SPAN class="ft30">19 </SPAN>I en av frågorna fick respondenterna ta ställning till ett antal påståenden om förvärvsarbete och arbetslöshet. Resultaten visar att de utrikes födda som ingick i studien ansåg det mycket viktigt att ha ett arbete, att arbetet för många betyder mest i livet och att anhöriga och vänner utsätter dem för ett socialt tryck att skaffa sig ett arbete. De utrikes födda upplevde även i betydligt högre grad än de inrikes födda att tiden i arbetslöshet medfört dålig hälsa, minskad köpkraft samt värderade friheten att slippa arbeta lägre. I studien dras slutsatsen att skillnader i motivation för arbete, eller större acceptans för arbetslöshet, inte är en trovärdig förklar- ing för den högre arbetslösheten bland utrikes födda. En faktor som manar till försiktighet när man tolkar resultaten är dock att studien bygger på ett ganska begränsat urval, och att majoriteten av dem som tillfrågades hade lyckats finna ett arbete vid intervjutill- fället.</P>
<P class="p1006 ft8">En andra fråga är om sökaktiviteten skiljer sig åt mellan utrikes och inrikes födda antingen vad gäller hur intensivt man söker eller vilka sökkanaler man använder sig av och/eller har tillgång till. Givet detta kan man dra slutsatser om vilka sökkanaler som är effektivast för de utrikes födda, och som gruppen därför bör upp- muntras att använda sig av. Det är här viktigt att skilja mellan for- mella och informella sökkanaler. Från utländska studier vet vi att informella kanaler kan missgynna personer från minoritetsgrupper (se exempelvis Battu m.fl. (2004) och Frijters m.fl. (2005)). Vi vet att många jobb även i Sverige tillsätts via informella sökkanaler och det är därför viktigt att undersöka om detta missgynnar utrikes födda personer.<SPAN class="ft30">20 </SPAN>Empiriska studier visar vanligen att utrikes födda har en minst lika hög sökintensitet som inrikes födda, men att man</P>
<P class="p1007 ft48"><SPAN class="ft46">19</SPAN><SPAN class="ft52">Data samlades in genom telefonintervjuer med arbetssökande under 1998. Sammanlagt intervjuades 723 personer som inte lyckats lämna arbetslösheten under perioden och 1 333 personer som lämnat arbetslösheten, antingen genom att de fått ett jobb eller genom att de lämnat arbetskraften. Studien fokuserar på den sistnämnda gruppen.</SPAN></P>
<P class="p1004 ft17"><SPAN class="ft46">20</SPAN><SPAN class="ft161">Se exempelvis Ekström (2001) samt Harkman och Sahin (2003).</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">delvis använder sig av andra sökkanaler. Exempelvis visar Arai m.fl. (1999) att utrikes födda är mer benägna att svara på annonser, har mer kontakt med arbetsförmedlingen och tar mer direktkontakter med arbetsgivare, medan inrikes födda oftare kontaktas direkt av en arbetsgivare.<SPAN class="ft30">21 </SPAN>Andra studier indikerar att utrikes födda från utomeuropeiska länder lyckas bättre om de använder formella än informella sökmetoder (se Olli Segendorf (2005b)).</P>
<P class="p139 ft8">Sammantaget visar forskningen att man inte kan hävda att utri- kes födda generellt sett värderar betydelsen av förvärvsarbete lägre, eller söker arbete mindre intensivt, än inrikes födda. De empiriska studier som gjorts pekar i riktning mot att skillnader i sökintensitet inte kan förklara skillnaderna i sysselsättningsutfall. Det finns dock fortfarande ganska få studier av detta och det kan därför inte ute- slutas att det finns grupper bland de utrikes födda som gett upp i sitt arbetssökande, vilket bör beaktas när arbetsmarknadspolitiska åtgärder utformas (se avsnitt 5.5).</P>
<P class="p56 ft18"><SPAN class="ft18">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft74">Nätverk</SPAN></P>
<P class="p1008 ft8">Eftersom många jobb tillsätts genom informella sökkanaler är det av intresse att undersöka om tillgången till, och sammansättningen av, nätverk skiljer sig åt mellan inrikes och utrikes födda personer. En person som har tillgång till bra informella nätverk kan dra nytta av detta i sitt jobbsökande på många olika sätt, exempelvis genom att få kännedom om fler lediga jobb eller få tillgång till värdefulla rekommendationer. Det är dock svårt att empiriskt studera bety- delsen av nätverk eftersom detta i stor utsträckning beror av vilka personer en individ känner och umgås med. Den internationella litteraturen visar dock att sociala nätverk har en mycket stor bety- delse på arbetsmarknaden (se exempelvis Ioannides och Loury (2004) för en översikt).</P>
<P class="p769 ft8">De svenska studier som finns indikerar att inrikes födda som fått sina jobb genom informella kontakter har en högre lön än de som fått sina jobb via formella kontakter, medan det omvända gäller för utrikes födda (se Behtoui (2008) och Olli Segendorf</P>
<P class="p1009 ft48"><SPAN class="ft31">21 </SPAN>Liknande resultat visas i Behtoui (2008) som också delar upp de utrikes födda i dem som kommer från ett västland respektive ett <NOBR>icke-västland,</NOBR> och finner att de skillnader som visades ovan främst gäller för dem som kommer från ett <NOBR>icke-västland.</NOBR> <NOBR>Olli-Segendorf</NOBR> (2005a) visar att de som är födda utanför Europa söker jobb mer intensivt än inrikes födda samt att utrikes födda som inte söker jobb mer intensivt än inrikes födda löper en stor risk att inte finna ett jobb. Sökbeteendets betydelse analyseras även i Larsson och Lindén (2006) samt Ackum Agell (1995).</P>
<P class="p474 ft9">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">(2005b)). Förklaringen till detta är troligen skillnader i samman- sättningen av de nätverk där de informella rekryteringarna sker. Denna slutsats stöds av Behtoui (2007) som undersökt tillgången till och kvaliteten på olika personers nätverk.<SPAN class="ft30">22 </SPAN>Studien visar att de nätverk som omger inrikes födda i betydlig högre utsträckning omfattar personer med kvalificerade yrken än vad som gäller för personer födda i <NOBR>icke-västliga</NOBR> länder. Slutsatsen i studien är att det är de utrikes föddas brist på kontakter med personer med god ställning på arbetsmarknaden som förklarar att de får lägre lön när de får arbete genom informella kontakter.</P>
<P class="p50 ft8">Flera andra studier visar också betydelsen av nätverk. Bevelander och Lundh (2006) visar att sannolikheten för flyktingar att ha ett jobb är högre i de kommuner som redan tidigare har en hög andel utrikes födda. Detta kan tolkas antingen som att nyanlända flyk- tingar i dessa orter ges bättre tillgång till de informella nätverken eller att företag som tidigare anställt utrikes födda personer är mer benägna än andra företag att anställa även nyanlända. Åslund m.fl. (2009) (se även Hensvik m.fl. (2009)) visar att chefer ofta anställer personer med en etnisk bakgrund som liknar den egna<SPAN class="ft30">23</SPAN>, och Nordström Skans och Åslund (2010) visar att många arbetsplatser är starkt segregerade (se även Nordström Skans och Åslund (2006)). En relaterad fråga är om det faktum att många utrikes födda bor i områden med en hög koncentration av arbetslösa och socialbidragstagare, och därmed sannolikt har dålig tillgång till bra nätverk, påverkar deras sysselsättningsutfall. Effekten av att bo i så kallade ”etniska enklaver” är dock omtvistad (se avsnitt 5.1).<SPAN class="ft30">24</SPAN></P>
<P class="p147 ft8">Sammantaget visar forskningen att nätverk är viktiga och att utrikes födda troligen har sämre tillgång till de informella nätverk genom vilka många jobb tillsätts. Detta minskar sannolikt deras möjligheter att hitta kvalificerade jobb. Av detta följer att det är viktigt att såväl introduktionsverksamheten för nyanlända som arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till utrikes födda har stora inslag av direkta kontakter med arbetsmarknaden (se avsnitt 5.2 och 5.5).</P>
<P class="p1010 ft48"><SPAN class="ft46">22</SPAN><SPAN class="ft52">Dataunderlaget till studien bygger på en enkätundersökning riktad till alla som fått jobb i Malmö kommun och stannat i detta jobb under åren </SPAN><NOBR>2001-2003.</NOBR></P>
<P class="p1011 ft54"><SPAN class="ft46">23</SPAN><SPAN class="ft163">Se även Andersson Joona och Wadensjö (2009).</SPAN></P>
<P class="p1012 ft17"><SPAN class="ft46">24</SPAN><SPAN class="ft161">Se Andersson (1998, 2001), Integrationsverket (2003a, 2004a) samt Edin m.fl. (2003).</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft27"><SPAN class="ft27">4.3</SPAN><SPAN class="ft28">Kraven för anställningsbarhet</SPAN></P>
<P class="p57 ft8">För att arbetssökande ska kunna hitta ett arbete krävs att de upp- fattas som anställningsbara, vilket innebär att arbetsgivarna måste anse att de är tillräckligt produktiva för att motivera en anställning vid rådande lönekostnader. Detta är en faktor där det kan finnas anledning att tro att förutsättningarna har förändrats över tiden. Under de senaste decennierna har de flesta industriländerna genom- gått en omfattande strukturomvandling (se exempelvis Braunerhjelm m.fl. (2009) och OECD (2000) för översikter). Globaliseringen, teknologiska framsteg och förändringar i arbetsorganisationen har medfört stora förändringar. Generellt har industrisektorn minskat något i betydelse, medan servicesektorn har expanderat. Lågkvali- ficerade jobb har försvunnit och ersatts av högkvalificerade jobb inom kunskapsintensiva delar av ekonomin. En viktig fråga är om dessa förändringar har påverkat utrikes födda annorlunda än inrikes födda. Detta kan exempelvis vara fallet om utrikes födda tidigare varit överrepresenterade i de sektorer av ekonomin som har minskat i betydelse, eller om förändringarna lett till att kraven för anställ- ningsbarhet ökat på ett sådant sätt att utrikes födda drabbats hårdare än andra grupper.</P>
<P class="p430 ft8">Industrisektorns andel av den totala sysselsättningen har mins- kat något under de senaste decennierna och många industrijobb kräver numera betydande yrkeskompetens. Detta har givetvis påverkat både inrikes och utrikes födda, men då andelen av de utri- kes födda som är anställda i industrin länge varit betydligt högre än motsvarande andel för de inrikes födda kan nedgången ha drabbat denna grupp extra hårt. Integrationsverket (2006a) visar att andelen utrikes födda sysselsatta i industrin minskat kraftigt mellan 1987 och 2004. En tolkning av detta är att de lågkvalificerade industri- jobb som tidigare i stor utsträckning utfördes av arbetskrafts- invandrare slogs ut under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En annan studie som visar industrisektorns betydelse är Ekberg och Ohlson (2000), vilka analyserar regionala skillnader i sysselsättningsgraden för de bos- nier som kom till Sverige under <NOBR>1990-talet.</NOBR> De visar sig att syssel- sättningsgraden för denna grupp varierar kraftigt mellan olika kommuner. Sysselsättningen är speciellt hög i småföretagar- distriktet i nordvästra Småland (Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo), vilket kan tolkas som att industrisektorns storlek spelar roll för sysselsättningsutfallet.<SPAN class="ft30">25</SPAN></P>
<P class="p1013 ft17"><SPAN class="ft31">25 </SPAN>Se även Bevelander och Lundh (2004, 2006, 2007) samt Integrationsverket (2002d, 2003c).</P>
<P class="p345 ft9">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p255 ft8">Några studier försöker mer explicit undersöka strukturomvand- lingens betydelse för utrikes föddas arbetsmarknadssituation. Ett exempel är Bevelander (2000) som argumenterar för att struktur- omvandlingen spelat en stor roll för att förklara den över tiden för- sämrade sysselsättningssituationen för utrikes födda. Han argu- menterar för att strukturomvandlingen har medfört en ökad efter- frågan på personer med både en hög formell utbildning, och en hög grad av informell kompetens i termer av exempelvis ”kulturspecifik kunskap”, språkkunskaper och förmågan att arbeta i arbetslag. Detta, hävdar han, missgynnar personer som kommer från länder som avviker mycket från Sverige kulturellt och språkligt. Broomé m.fl. (1996), vilka baserar sin studie på intervjuer, identifierar ett antal förändringstendenser som de menar bidragit till att förvärra utrikes föddas situation. Dessa förändringar medför, enligt förfat- tarna, att kraven på de anställda i termer av formell utbildning och kommunikativ förmåga ökat kraftigt, något som speciellt drabbar personer utan goda kunskaper i det svenska språket och med begränsade kunskaper om hur det svenska samhället fungerar (så kallad ”kulturspecifik kompetens”).<SPAN class="ft30">26 </SPAN>Det är dock mycket svårt att empiriskt testa vilken betydelse sådana förändringar har haft för sysselsättningssituationen, och teorierna med ”kulturellt avstånd” som förklaringsvariabel har starkt ifrågasatts (se Integrationsverket (2003a)).</P>
<P class="p1014 ft8">Frågan om vilka krav på arbetssökande som är motiverade att ställa utifrån arbetsuppgifternas karaktär, och hur olika kvalifika- tioner ska värderas, är ofta inte lätt att svara på.<SPAN class="ft30">27 </SPAN>Man kan, till exempel, fråga sig om det är strukturomvandlingen som medfört ökade krav och/eller om kraven varierar med konjunkturläget. Det finns en del evidens för att företagens krav, på till exempel språk- kunskaper, tenderar att öka när arbetslösheten är hög och det där- med är lätt att rekrytera. Det kan även vara så att omotiverade krav ibland används för att dölja diskriminering.</P>
<P class="p773 ft8">En relaterad fråga är vilken betydelse reglerna om minimilöner i kollektivavtalen och lagstiftningen om anställningsskydd spelar för de utrikes föddas möjligheter på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft30">28 </SPAN>Personer som har en låg produktivitet kan missgynnas av höga minimilöner efter- som det leder till att utbudet av lågkvalificerade jobb minskar. Som</P>
<P class="p772 ft48"><SPAN class="ft46">26</SPAN><SPAN class="ft52">Liknande slutsatser dras i Scott (1999), Rosholm, Røed och Schøene (2006), Rosholm, Scott och Husted (2006) samt Bevelander och Skyt Nielsen (2001).</SPAN></P>
<P class="p1015 ft54"><SPAN class="ft46">27</SPAN><SPAN class="ft163">Se Edholm och Hägglund (1999), Höglund (2002), Åberg (1999) samt Knocke (2003).</SPAN></P>
<P class="p1016 ft17"><SPAN class="ft46">28</SPAN><SPAN class="ft53">Se Skedinger (2007, 2008a, 2008b och 2008c) för översikter samt Ekberg (2006), Integra- tionsverket (2002a) och Calleman (2003) för analyser av effekterna av LAS.</SPAN></P>
<P class="p985 ft9">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">framgår av diskussionen i avsnitt 3.1 kan man misstänka att en del nyanlända, åtminstone under sin första tid i landet, har en relativt låg produktivitet och därmed kan missgynnas av höga kollektiv- avtalsbaserade minimilöner. Empiriska studier visar att svaga grup- per kan missgynnas av minimilöner, men det saknas ännu studier av effekterna på invandrares sysselsättning. Även regler om anställ- ningsskydd kan missgynna utrikes födda då sådana regler kan göra företagen mindre benägna att anställa personer vars produktivitet man har svårt att värdera, vilket speciellt kan drabba nyanlända. Forskningen visar att ett strikt anställningsskydd inte nödvändigt- vis höjer den genomsnittliga arbetslösheten, men kan missgynna svaga grupper (se Cahuc (2010)). Exempelvis kan reglerna i LAS missgynna utrikes födda, då dessa grupper, bland annat, ofta har kort anställningstid och tillfälliga anställningar, men samtidigt ger dessa regler ett skydd för dem som har jobb.</P>
<P class="p769 ft8">Sammantaget är det rimligt att tro att den pågående struktur- omvandlingen har medfört att kraven för anställningsbarhet, i ter- mer av formell utbildning och svenskkunskaper, har ökat. Utbudet av lågkvalificerade jobb har minskat och företagen har troligen bli- vit mindre villiga att anställa personer vars kompetens man finner svår att värdera. Det är rimligt att anta att vissa nyanlända, och en del av de tidigare arbetskraftsinvandrarna, kan ha problem med att uppfylla de ökande kraven. Samtidigt har många av de utrikes födda en minst lika hög utbildning som svenskfödda, även om också hög- utbildade utrikes födda kan påverkas om företagen har svårigheter att värdera kompetens förvärvad i utlandet eller om de saknar till- räckliga språkkunskaper. Det är därför osäkert hur viktiga de ökade kraven är för att förstå sysselsättningsutvecklingen. Det är dock viktigt att introduktionsverksamheten för nyanlända, sfi och arbetsmarknadspolitiken utformas så att deltagarna uppfyller de krav på kompetens som ställs på arbetsmarknaden (se avsnitt 5.2, 5.3 och 5.5). Det är även viktigt att beakta konsekvenserna av höga kollektivavtalsbestämda minimilöner för dessa grupper.</P>
<P class="p369 ft27"><SPAN class="ft27">4.4</SPAN><SPAN class="ft28">Diskriminering</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">En möjlig förklaring till utrikes föddas problem på arbetsmarkna- den är etnisk diskriminering. Diskriminering kan vara av flera typer, varav de två viktigaste är preferensdiskriminering (arbets- givare, anställda eller kunder har en negativ inställning till utrikes</P>
<P class="p424 ft9">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">födda personer) eller statistisk diskriminering (osäkerhet om de arbetssökandes egenskaper leder till att arbetsgivare väljer bort sökande från grupper man i genomsnitt tror har ofördelaktiga egenskaper).</P>
<P class="p63 ft8">Det finns ett ganska stort antal studier som försöker påvisa förekomsten av diskriminering genom att i en regressionsanalys undersöka hur stor del av skillnaderna i sysselsättning, eller inkomst, som kan förklaras av observerbara skillnader i produkti- vitetspåverkande egenskaper.<SPAN class="ft30">29 </SPAN>Den kvarvarande skillnaden kan sedan tolkas som diskriminering, men kan också avspegla icke- observerbara skillnader mellan grupperna. Det som skiljer dessa studier åt är hur detaljerade data man har tillgång till avseende indi- vidernas egenskaper. De allra enklaste studierna tar enbart hänsyn till skillnader i kön, ålder, vistelsetid och utbildning, medan andra mer ambitiösa studier tar hänsyn även till skillnader i exempelvis skolbetyg, kunskaper i svenska med mera. Det man vanligen finner är att betydande skillnader kvarstår efter att man beaktat alla obser- verbara skillnader.</P>
<P class="p49 ft8">En annan metod för att studera förekomsten av diskriminering är att skicka ut enkäter och/eller intervjua individer med frågor runt detta. Man ska dock komma ihåg att vad man mäter här är vad de tillfrågade tror eller tycker snarare än vad som faktiskt har skett. Frågar man en individ om han eller hon utsatts för diskriminering är det upplevd diskriminering man mäter snarare än faktisk diskri- minering. Man kan inte bortse från att människor kan uppleva sig utsatta för diskriminering trots att ingen diskriminering förekom- mer, och omvänt kan man inte heller utesluta att faktisk diskrimi- nering inte upplevs som diskriminering eller inte rapporteras. Det kan heller inte uteslutas att svaren avspeglar hur och av vem frå- gorna ställs. Lange (2000) sammanfattar resultaten av en serie undersökningar om diskriminering som genomförts under 1990- talet på uppdrag av olika myndigheter. Enkätsvaren visar att före- komsten av upplevd diskriminering är omfattande, och att det mesta av denna diskriminering uppges ha skett i arbetslivet. Baserat på sina studier drar Lange slutsatsen att den omfattande upplevda diskrimineringen även måste avspegla en omfattande faktisk diskriminering. Även Integrationsverket (2006c) visar i en intervju-</P>
<P class="p1017 ft54"><SPAN class="ft31">29 </SPAN>Se exempelvis Integrationsverket (2004a, 2006a), Vilhelmson (2002), le Grand och Szulkin (2002), Bevelander och Skyt Nielsen (2001), Behtoui (2006) Nekby och Özcan (2006) samt Hammarstedt och Shukur (2007). En liknande ansats har använts för att studera risken att bli arbetslös; se exempelvis Arai och Vilhelmsson (2004).</P>
<P class="p72 ft9">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">och enkätundersökning att självupplevd diskriminering på olika områden i samhället är omfattande.</P>
<P class="p215 ft8">För att komma runt problemet med <NOBR>icke-observerbara</NOBR> faktorer har ett antal studier under de senaste åren använt sig av speciella datamaterial och/eller metoder för att mer direkt försöka under- söka förekomsten av diskriminering. Resultaten i dessa experi- mentliknande studier stödjer vanligen slutsatsen att diskriminering förekommer.<SPAN class="ft30">30</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">Det finns även några svenska studier som studerar om personer med utländska namn väljs bort av svenska arbetsgivare.<SPAN class="ft30">31 </SPAN>Arai och Skogman Thoursie (2009) (se även Arai m.fl. (2006)) studerar hur löneinkomsterna påverkas för de personer som bytt från utlands- till svenskklingande namn. Man finner att inkomstutvecklingen var ungefär densamma för båda grupperna åren innan namnbytet, medan inkomsterna åren efter namnbytet steg något snabbare för dem som bytt namn. Speciellt verkar detta gälla för personer med låga inkomster. Resultaten kan tolkas antingen som att diskrimine- ring baserat på namn förekommer eller som att de som har bytt namn förändrat sitt beteende efter namnbytet, exempelvis som en följd av stärkt självförtroende. Åslund och Nordström Skans (2007) analyserar ett försök med anonyma jobbansökningar och visar att utrikes födda har en högre sannolikhet att väljas ut för en intervju om ansökningarna är anonyma. Studien visar dock att detta inte påverkar sannolikheten att anställas.</P>
<P class="p190 ft8">Den mest övertygande evidensen för att diskriminering före- kommer kommer dock från studier där man i forskningssyfte skickat ut fiktiva jobbansökningar till rekryterande arbetsgivare. I vissa fall har man även låtit utvalda personer få påhittade meriter och därefter låtit dem genomföra hela eller delar av faktiska rekry- teringsprocesser. Utgångspunkten i dessa studier är att man kon- struerar par av sökande som är identiska i alla avseenden utom vad gäller deras etniska bakgrund. Därefter skickas jobbansökningarna till arbetsgivarna och man observerar sedan vilka av de sökande som kontaktas, kallas till en intervju och/eller erbjuds anställning. Diskriminering mäts vanligen som nettodiskriminering, alltså skillnaden mellan antalet fall där enbart personen som tillhör majo-</P>
<P class="p1018 ft50"><SPAN class="ft46">30</SPAN><SPAN class="ft49">Några av dessa studier använder data från så kallade naturliga experiment; dvs. studerar effekterna av händelser som exempelvis terrorattackerna den 11 september 2001, se Rooth och Åslund (2005a, 2005b) Se även Rooth (2001, 2002) som använder data för adopterade.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft17"><SPAN class="ft46">31</SPAN><SPAN class="ft161">Andra studier som indikerar att de med utländska namn diskrimineras är Knocke (2003), Ahmed (2003), Eriksson och Lagerström (2007), Knocke och Hertzberg (2000) samt de los Reyes och Wingborg (2002).</SPAN></P>
<P class="p358 ft9">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">ritetsgruppen väljs minus antalet fall där enbart personen som till- hör minoritetsgruppen väljs dividerat med antalet fall där minst en av de sökande väljs.</P>
<P class="p47 ft8">Det finns numera ganska många utländska studier som med denna metod påvisar etnisk diskriminering.<SPAN class="ft30">32 </SPAN>Zegers de Beijl (2000) diskuterar resultaten från denna typ av studier i några europeiska länder. Studierna visar att diskriminering förekommer i alla tre faserna av en rekrytering – ansökan, intervju och beslut – i samtliga undersökta länder. Det visar sig dock vara vanligast att sökande med utländsk bakgrund sorteras bort i det första steget av rekryte- ringsprocessen. Omfattningen av nettodiskrimineringen uppgår till mellan 20 och 35 procent, vilket får ses som en betydande omfatt- ning. Det visar sig vara främst inom servicesektorn, och då fram- förallt för jobb med direktkontakt med kunder och klienter, som sökande med utländsk bakgrund väljs bort. Detta kan tolkas som att arbetsgivare väljer bort sökande från etniska minoriteter för att de tror att deras kunder kan ha en negativ inställning till personal som tillhör dessa grupper.</P>
<P class="p49 ft8">Det finns även ett antal svenska studier av denna typ. Ett bra exempel är Carlsson och Rooth (2007a, 2007b) som under 2005 och 2006 skickade ut fiktiva ansökningar till företag som annonse- rade på Arbetsförmedlingens hemsida.<SPAN class="ft30">33 </SPAN>Jobben gällde 13 yrkes- kategorier i Stockholms och Göteborgs arbetsmarknadsregioner. För varje utannonserat jobb skickades två ansökningar som signale- rade likartade kvalifikationer förutom att den ena sökanden gavs ett typiskt svenskt namn och den andre sökanden ett typiskt arabiskt namn. Resultaten visar att diskriminering förekom i 29 procent av fallen, och visade sig vara mer omfattande i lågkvalificerade yrken. Dessa studier ger ett starkt stöd för att diskriminering förekom- mer.</P>
<P class="p68 ft8">Sammantaget finns det stark evidens för att det förekommer etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Det finns numera så många studier som pekar i den riktningen att det vore orimligt att hävda något annat än att en del av skillnaden i sysselsättningsgrad avspeglar faktisk diskriminering. Detta innebär dock inte att hela skillnaden i sysselsättningsgrad ska tolkas som en effekt av diskri- minering och tyvärr är det svårt att uppskatta hur stor del som kan förklaras av denna faktor. Klart är dock att insatser mot diskrimi-</P>
<P class="p822 ft48"><SPAN class="ft46">32</SPAN><SPAN class="ft52">Se Riach och Rich (2002) för en översikt samt Bertrand och Mullainathan (2004) för en studie med data från USA.</SPAN></P>
<P class="p130 ft17"><SPAN class="ft46">33</SPAN><SPAN class="ft161">Andra studier med liknande resultat är Carlsson (2010) och Bursell (2007).</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr8 td381"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td382"><P class="p26 ft24">Förklaringar till dagens arbetsmarknadssituation för utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p663 ft8">nering har en stor potential om de kan utformas så att de får reella effekter. Typiska insatser mot diskriminering inkluderar såväl lag- stiftning som insatser som synliggör utrikes föddas kompetens för att motverka diskriminering på grund av osäkerhet (se avsnitt 5.4).</P>
<P class="p1020 ft27"><SPAN class="ft27">4.5</SPAN><SPAN class="ft28">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p818 ft8">Utifrån diskussionen i detta avsnitt kan man dra slutsatsen att de utrikes föddas svaga ställning på den svenska arbetsmarknaden för- klaras av ett antal samverkande faktorer, varav de viktigaste troligen är:</P>
<P class="p1021 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Brister i språkkunskaper</SPAN></P>
<P class="p1022 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Bristande tillgång till informella nätverk</SPAN></P>
<P class="p1023 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft165">Höga krav för anställningsbarhet</SPAN></P>
<P class="p1023 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft166">Etnisk diskriminering</SPAN></P>
<P class="p1024 ft10">Alla dessa faktorer har de gemensamt att de direkt eller indirekt kan påverkas av olika typer av politiskt beslutade åtgärder.</P>
<P class="p1025 ft9">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
</DIV>
<DIV id="page_303">
<P class="p1026 ft45"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft44">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</SPAN></P>
<P class="p953 ft8">I Sverige är utgångspunkten att policyåtgärder ska vara generella och således gälla alla. Det innebär att utrikes födda med uppehålls- tillstånd har tillgång till samma åtgärder som andra svenskar. Det finns dock ett antal säråtgärder som riktar sig mot nyanlända invandrare. Exempel på åtgärder som berör utrikes födda är aktivi- teter medan ansökan om uppehållstillstånd prövas, introduktions- verksamheten för nyanlända, svenska för invandrare, validering, samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De utvärderingar som gjorts av dessa verksamheter visar dock att utfallet påfallande ofta varit otillfredsställande.</P>
<P class="p426 ft8">I detta avsnitt diskuteras erfarenheterna av de åtgärder som i dagsläget används för att förbättra de utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden. Främst diskuteras åtgärder i Sverige, men även erfarenheterna från liknande åtgärder i andra länder tas i viss mån upp. Utgångspunkten är att insatsernas mål måste vara att öka de utrikes föddas sysselsättningsgrad till de inrikes föddas nivå. För att uppnå detta krävs dels åtgärder som bidrar till att nyanlända snabbt kan etablera sig på arbetsmarknaden och få jobb som passar deras önskemål och färdigheter, dels åtgärder som hjälper de per- soner som trots att de vistats lång tid i Sverige inte har lyckats med sin arbetsmarknadsetablering. Genomgående dras slutsatser om hur dagens åtgärder kan behöva förändras för att bättre bidra till dessa mål.</P>
<P class="p1027 ft9">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388304x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1028 ft65"><SPAN class="ft27">5.1</SPAN><SPAN class="ft86">Tiden från ansökan till beslut om uppehållstillstånd</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Tiden från att en person ansöker om uppehållstillstånd tills ansö- kan antingen beviljas eller slutgiltigt avslås tenderar i många fall att bli mycket lång. Ett flertal åtgärder har därför satts in dels för att korta ned handläggningsprocessen, dels för att se till att väntetiden blir meningsfull både för dem som slutligen beviljas respektive inte beviljas uppehållstillstånd. I detta avsnitt beskrivs kortfattat regel- verket för dessa åtgärder, diskuteras erfarenheterna av dagens verk- samhet, och dras slutsatser om i vilken riktning åtgärderna kan behöva förändras. I fokus står de personer som ansöker om asyl efter att de kommit till Sverige, och speciellt diskuteras väntetidens längd, aktiviteter medan ansökan prövas och bosättningsbeslutet.<SPAN class="ft30">34</SPAN></P>
<P class="p170 ft18"><SPAN class="ft18">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft74">Översikt över regelverket</SPAN></P>
<P class="p1029 ft8">Migrationsverket ansvarar för mottagningsverksamheten.<SPAN class="ft30">35 </SPAN>Medan de asylsökande väntar på ett beslut är de inskrivna vid någon av verkets mottagningsenheter, men får själva välja om de vill bo på en föreläggning (anläggningsboende, ABO) eller om de själva vill ordna sitt boende (eget boende, EBO). Migrationsverket ska dock alltid kunna erbjuda en plats på en förläggning, och detta boende utgörs normalt av en lägenhet i ett vanligt bostadsområde. Vidare ansvarar Migrationsverket för att, i lämplig omfattning, ge de asyl- sökande tillfälle att ”delta i svenskundervisning, skötsel av förlägg- ningar eller annan verksamhet som bidrar till att göra vistelsen meningsfull”. Detta kan innefatta samhällsinformation, deltagande i svenska för invandrare, komplettering av yrkesutbildning och praktik. Asylsökande har ingen generell rätt att arbeta, men de kan få ett undantag från kravet på arbetstillstånd om de bedöms ha bidragit till att klarlägga sin identitet. Tidigare krävdes även att Migrationsverket bedömde att det skulle ta längre tid än fyra månader att fatta ett beslut i asylärendet, men sedan augusti 2010 är detta krav avskaffat. Den som får ett sådant undantag har rätt arbeta tills ansökan slutligen har avgjorts. De asylsökande som sak-</P>
<P class="p822 ft48"><SPAN class="ft46">34</SPAN><SPAN class="ft52">Vilka som kan få uppehållstillstånd av dessa skäl regleras i utlänningslagen (2005:716). Övriga sökande ansöker i regel om uppehållstillstånd direkt från sina hemländer och diskuteras därför inte i detta avsnitt.</SPAN></P>
<P class="p1030 ft17"><SPAN class="ft46">35</SPAN><SPAN class="ft53">Regleras i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt i förordning (2002:1118).</SPAN></P>
<P class="p137 ft9">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">nar egen försörjning får dagersättning. Ersättning kan även utbeta- las efter att ett uppehållstillstånd beviljats. För dem som bott i ett anläggningsboende kan detta ske tills en kommunplats anvisats, men för dem som bott i ett eget boende kan detta ske under högst en månad. Ersättningen kan dras in helt eller delvis om personen inte deltar i erbjuden verksamhet eller försvårar utredningen av asylärendet. De som har andra angelägna behov kan även få ett sär- skilt bidrag. Staten ersätter kommunerna för de kostnader som är förenade med asylmottagandet.</P>
<P class="p65 ft8">Den som beviljas uppehållstillstånd har rätt att flytta till valfri ort om man på egen hand kan ordna en bostad. Boende i anlägg- ningsboende som efter att de fått uppehållstillstånd inte kan ordna sitt fortsatta boende anvisas ett boende i någon av de kommuner som Migrationsverket har avtal med. Boende i eget boende kan också anvisas ett boende i en kommun om de anmäler att de önskar detta till Migrationsverket inom en månad efter att de beviljats uppehållstillstånd. Från december 2010 kommer Arbetsförmed- lingen att ta över ansvaret för kommunanvisningarna för de flesta nyanlända (se avsnitt 5.2). Valet av bostadsort ska då diskuteras under ett etableringssamtal där information samtidigt ges om hur arbetsmarknadsutsikterna ser ut på olika orter.</P>
<P class="p172 ft8">Det finns i dagsläget även ett förslag om ytterligare förändringar av dagens regler (se SOU 2009:19). Förslaget innebär att Migra- tionsverkets anläggningar delas upp i <SPAN class="ft11">ankomstboende och ordnat boende</SPAN>. Ankomstboende ska erbjudas de asylsökande under de för- sta veckorna efter att ansökan om uppehållstillstånd lämnats in. Där ska asylutredningen påbörjas och där ges även information om handläggningen och det svenska samhället. Dessutom kartläggs individens utbildning, erfarenhet och personliga förhållanden, och det fortsatta boendet planeras. Därefter erbjuds personen att bo i ordnat boende. Ordnat boende ska erbjudas på orter där det finns goda möjligheter till meningsfull sysselsättning och kontakter med samhället. Under väntetiden ska de kommuner där personen vistas erbjuda svenskundervisning samt, om det är möjligt, praktik eller annan sysselsättning. De asylsökande ska dock enligt detta förslag även fortsättningsvis ges möjlighet att bo i eget boende som ett alternativ till både ankomstboende och ordnat boende. Den som avböjer att bo i ett ankomstboende föreslås dock inte få någon ersättning under den inledande tiden och den som avböjer att bo i ett ordnat boende får endast halv ersättning. Andra förslag innebär att möjligheterna att arbeta under väntetiden ska utökas och att</P>
<P class="p287 ft9">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388306x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">den som deltar i erbjudna verksamheter ska få en aktivitetsbonus utöver en generell grundersättning. Slutligen föreslås att ersätt- ningen till kommunerna ska förenklas. Inga beslut har dock ännu fattats om dessa förändringar.</P>
<P class="p291 ft18"><SPAN class="ft18">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft74">Aktiviteter under väntan på ett beslut</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">En faktor som kan förväntas påverka de asylsökande på både kort och lång sikt är hur lång tid det tar innan asylansökan slutgiltigt avgörs. I Migrationsverkets mål fastlås att handläggningen ska ske ”enhetligt, skyndsamt och effektivt”, och att ett beslut ska fattas inom sex månader från det att ansökan inkommit. Dessa mål har dock visat sig vara svåra att uppnå i praktiken. Tabell 5.1 visar stati- stik över handläggningstiden.</P>
<P class="p522 ft32">Tabell 5.1 Handläggningstider för asylärenden <NOBR>2006–2009</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr4 td403"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td404"><P class="p35 ft32">2006</P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p35 ft32">2007</P></TD>
<TD class="tr4 td163"><P class="p35 ft32">2008</P></TD>
<TD class="tr4 td384"><P class="p462 ft32">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td405"><P class="p334 ft32">Inkomna asylärenden</P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p35 ft32">27 224</P></TD>
<TD class="tr10 td0"><P class="p35 ft32">38 347</P></TD>
<TD class="tr10 td155"><P class="p35 ft32">24 860</P></TD>
<TD class="tr10 td102"><P class="p462 ft32">24 194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td405"><P class="p334 ft32">Avgjorda asylärenden</P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p35 ft32">18 838</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p35 ft32">32 492</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p35 ft32">33 845</P></TD>
<TD class="tr26 td102"><P class="p462 ft32">27 394</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td405"><P class="p334 ft32">Andel inom 3 månader</P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p35 ft32">31%</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p35 ft32">21%</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p35 ft32">15%</P></TD>
<TD class="tr26 td102"><P class="p462 ft32">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td405"><P class="p334 ft32">Andel inom 6 månader</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p35 ft32">59%</P></TD>
<TD class="tr1 td0"><P class="p35 ft32">53%</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p35 ft32">31%</P></TD>
<TD class="tr1 td102"><P class="p462 ft32">51%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td405"><P class="p334 ft35">Genomsnittlig handläggningstid (dagar)</P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p35 ft32">201</P></TD>
<TD class="tr26 td0"><P class="p35 ft32">218</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p35 ft32">267</P></TD>
<TD class="tr26 td102"><P class="p462 ft32">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td403"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td404"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td161"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td384"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: Migrationsverket (2010).</P>
<P class="p895 ft8">Av tabell 5.1 framgår att den genomsnittliga handläggningstiden år 2009 var drygt 6,5 månader. Endast för 51 procent av ansökning- arna uppnåddes sexmånadersmålet. Under 2010 har dock hand- läggningstiderna reducerats. Ett alternativt sätt att belysa hand- läggningstiderna är att vid en viss tidpunkt studera antalet inskrivna i mottagningssystemet, vilket framgår av Tabell 5.2. Av tabellen framgår dels att Migrationsverkets har relativt långa handlägg- ningstider, dels att överklagandeprocesserna ofta drar ut på tiden. Noterbart är att det som är mest relevant för en analys av integra- tionsprocessen är handläggningstiden för positiva asylbeslut. Tyvärr redovisas dock inte tid till avslag respektive bifall separat.</P>
<P class="p455 ft9">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<P class="p877 ft22">Bilaga 4 till LU2011 Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr12 td187"><P class="p334 ft32">Tabell 5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td406"><P class="p26 ft32">Inskrivna i mottagningssystemet, år 2009</P></TD>
<TD class="tr12 td407"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td373"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td408"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td409"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td410"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td184"><P class="p624 ft32">Antal</P></TD>
<TD class="tr10 td407"><P class="p412 ft38">Genomsnittlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td187"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td407"><P class="p412 ft33">vistelsetid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr38 td411"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td409"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td410"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td412"><P class="p334 ft32">Öppet asylärende hos Migrationsverket</P></TD>
<TD class="tr16 td184"><P class="p453 ft38">10 554</P></TD>
<TD class="tr16 td407"><P class="p412 ft38">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td412"><P class="p334 ft32">Öppet överklagandeärende hos Migrationsverket</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p453 ft38">773</P></TD>
<TD class="tr1 td407"><P class="p412 ft38">391</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td412"><P class="p334 ft35">Öppet överklagandeärende hos migrationsdomstol</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">7 899</P></TD>
<TD class="tr26 td407"><P class="p412 ft38">534</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td412"><P class="p334 ft33">Avslagsbeslut i överklagandeärende hos migrationsdomstol</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">11 423</P></TD>
<TD class="tr26 td407"><P class="p412 ft38">802</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td412"><P class="p334 ft32">Med uppehållstillstånd</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p453 ft38">1 925</P></TD>
<TD class="tr1 td407"><P class="p412 ft38">359</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td187"><P class="p334 ft32">Övriga</P></TD>
<TD class="tr26 td34"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">2 507</P></TD>
<TD class="tr26 td407"><P class="p412 ft38">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td373"><P class="p334 ft32">Totalt</P></TD>
<TD class="tr4 td408"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td409"><P class="p453 ft38">35 081</P></TD>
<TD class="tr4 td410"><P class="p412 ft38">487</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p829 ft38">Källa: Migrationsverket (2010).</P>
<P class="p1031 ft8">Vilka slutsatser kan man då dra om väntetidens effekter? På kort sikt är det uppenbart att man kan förvänta sig negativa effekter. Asylsökande som väntar på ett beslut står inför en stor osäkerhet, vilket innebär att man knappast kan förvänta sig att dessa personer fullt ut ska kunna dra nytta av de aktiviteter som erbjuds under väntetiden och/eller kunna fatta beslut om framtiden. Man kan därför inte bortse från risken att långa väntetider har långsiktiga effekter på sysselsättning, inkomst och övriga levnadsförhållanden för dem som slutligen beviljas uppehållstillstånd. Det finns dock ganska få studier av betydelsen av väntetiden. Bevelander och Pendakur (2009) visar att längden på vistelsetiden i landet innan asyl beviljats har en positiv effekt på sysselsättningen. Studien är dock av begränsat värde eftersom den relevanta frågan är om tiden kunnat användas bättre om asyltiden varit kortare, den spenderade tiden har en alternativkostnad. Om tiden i väntan på ett beslut inte används på ett lika meningsfullt sätt som om beslutet hade kommit tidigare medför detta en välfärdsförlust för både individen och samhället. En mer relevant studie är Rooth (1999) som studerar ett stort antal personer som invandrade <NOBR>1987–91,</NOBR> och finner att en förlängd tid på förläggning minskar sannolikheten att ha ett arbete på fyra till åtta års sikt (dock inte för alla invandrargrupper).</P>
<P class="p1032 ft8">Under väntetiden erbjuds de asylsökande att delta i ett antal aktiviteter. Syftet är att aktiviteterna ska vara värdefulla såväl vid ett eventuellt beviljande av uppehållstillstånd som vid ett eventuellt återvändande till hemlandet. Enligt Migrationsverket erbjuds de asylsökande ett inskrivningssamtal en kort tid efter att asylansökan lämnas in och därefter erbjuds en kortare introduktionsutbildning.</P>
<P class="p1033 ft9">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388308x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">Enligt riktlinjerna är introduktion, kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrund och upprättandet av en handlingsplan obligatoriskt för alla vuxna asylsökande, men i praktiken varierar omfattningen av dessa insatser. Övriga aktiviteter som undervisning i svenska, praktik eller arbete betraktas som frivilliga av Migrationsverket. De uppföljningar som gjorts visar att mycket få personer deltar i dessa aktiviteter, vilket är speciellt tydligt vad gäller reguljärt arbete. Tabell 5.3 visar antalet asylsökande som arbetade i november 2005– 09.</P>
<P class="p1034 ft32">Tabell 5.3 Antal asylsökande <NOBR>(18–64</NOBR> år) som arbetar, november 2005– 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr4 td413"><P class="p334 ft32">År</P></TD>
<TD class="tr4 td414"><P class="p1035 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p631 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr4 td355"><P class="p400 ft35">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td415"><P class="p334 ft32">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p1036 ft32">612</P></TD>
<TD class="tr10 td307"><P class="p410 ft38">102</P></TD>
<TD class="tr10 td353"><P class="p453 ft38">715</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td415"><P class="p334 ft32">2006</P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p1036 ft32">264</P></TD>
<TD class="tr26 td307"><P class="p410 ft38">37</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p453 ft38">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td415"><P class="p334 ft32">2007</P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p1036 ft32">520</P></TD>
<TD class="tr26 td307"><P class="p410 ft38">91</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p453 ft38">611</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td415"><P class="p334 ft32">2008</P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p1036 ft32">383</P></TD>
<TD class="tr26 td307"><P class="p410 ft38">91</P></TD>
<TD class="tr26 td353"><P class="p453 ft38">434</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td415"><P class="p334 ft32">2009</P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p1036 ft32">273</P></TD>
<TD class="tr1 td307"><P class="p410 ft38">41</P></TD>
<TD class="tr1 td353"><P class="p453 ft38">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td413"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td414"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td305"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td355"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: Migrationsverket (2010).</P>
<P class="p136 ft8">Av tabell 5.3 framgår att mycket få asylsökande förvärvsarbetar. Av 16 803 inskrivna personer mellan 18 och 64 år arbetade endast 314 personer i november 2009, vilket motsvarar under två procent av de asylsökande i åldern <NOBR>18–64</NOBR> år. Fler kan dock ha arbetat utan att ha rapporterat detta till Migrationsverket. Även deltagandet i andra aktiviteter är lågt, vilket framgår av Tabell 5.4.</P>
<P class="p1037 ft32">Tabell 5.4 Antal asylsökande <NOBR>(18–64</NOBR> år)i olika typer av organiserade aktiviteter, november 2009</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr4 td416"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td417"><P class="p627 ft32">ABO</P></TD>
<TD class="tr4 td404"><P class="p624 ft32">EBO</P></TD>
<TD class="tr4 td375"><P class="p624 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr4 td367"><P class="p34 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr4 td417"><P class="p1038 ft32">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td134"><P class="p334 ft32">Antal inskrivna <NOBR>18–64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr16 td183"><P class="p1039 ft38">6 544</P></TD>
<TD class="tr16 td242"><P class="p970 ft38">10 259</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p971 ft38">11 470</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p975 ft38">5 333</P></TD>
<TD class="tr16 td183"><P class="p412 ft38">16 803</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td134"><P class="p334 ft35">Antal deltagare i aktiviteter <NOBR>18–64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p1039 ft38">1 719</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p971 ft38">2 053</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p970 ft38">2 644</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p975 ft38">1 128</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p410 ft38">3 722</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td134"><P class="p334 ft102">Andel av alla inskrivna <NOBR>18–64</NOBR> år:</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td134"><P class="p334 ft32">Någon aktivitet</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p1039 ft33">26%</P></TD>
<TD class="tr10 td242"><P class="p970 ft38">20%</P></TD>
<TD class="tr10 td222"><P class="p971 ft38">23%</P></TD>
<TD class="tr10 td54"><P class="p975 ft33">21%</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p410 ft33">22%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td134"><P class="p334 ft32">Arbete</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p1039 ft38">0,5%</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p971 ft38">2,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p971 ft33">2,4%</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p975 ft38">0,8%</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p410 ft38">1,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td134"><P class="p334 ft32">Praktik</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p1039 ft38">2,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p971 ft38">4,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p971 ft33">4,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p975 ft38">1,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p410 ft38">3,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td134"><P class="p334 ft32">Svenska</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p1039 ft38">16,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p971 ft38">7,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p970 ft38">10,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p975 ft38">12,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p410 ft38">10,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td134"><P class="p334 ft32">Introduktion</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p1039 ft38">3,9%</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p971 ft38">2,5%</P></TD>
<TD class="tr1 td222"><P class="p971 ft33">3,1%</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p975 ft38">3,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p410 ft38">3,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td134"><P class="p334 ft32">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p1039 ft38">3,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p971 ft38">2,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td222"><P class="p971 ft33">2,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p975 ft38">3,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p410 ft38">3,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td416"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td417"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td404"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td375"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td367"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td417"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: Migrationsverket (2010).</P>
<P class="p51 ft9">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388309x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">Av tabell 5.4 framgår att mindre än en fjärdedel av de asylsökande deltog i någon form av organiserade aktiviteter i november 2009. Deltagandet var något högre bland boende i anläggningsboende (ABO) än bland boende i eget boende (EBO), och andelen var även något högre bland män än bland kvinnor. Den i särklass van- ligaste aktiviteten var studier i svenska. Det finns ingen statistik om hur tidsmässigt omfattande aktiviteterna varit.</P>
<P class="p14 ft8">Migrationsverket uppger att i princip alla vuxna asylsökande erbjuds att delta i organiserade aktiviteter, men att många avböjer. Som förklaringar till det låga deltagandet anförs skäl som oklara mål och ambitioner, bristande resurser, dålig samverkan med andra myndigheter, bristfällig individanpassning, svaga incitament för de asylsökande att delta samt en rad praktiska svårigheter (se Riksrevi- sionsverket (2002), SOU 2003:75 och SOU 2009:19). Migrations- verket arbetar för närvarande med att utveckla de organiserade aktiviteterna. Den nya lagstiftningen om arbetskraftsinvandring ger också de asylsökande starkare incitament att arbeta då de nya reg- lerna ger den som hittar ett jobb en viss möjlighet att få stanna som arbetskraftsinvandrare om asylansökan avslås.<SPAN class="ft30">36</SPAN></P>
<P class="p114 ft8">En potentiellt viktig aktivitet för att förbereda de asylsökande inför den fortsatta integrationen är att en ordentlig kartläggning av deras utbildning och arbetslivserfarenhet görs (se ovan). Migra- tionsverket ska se till att en sådan kartläggning sker, men uppfölj- ningar visar att de kartläggningsinsatser som görs varierar i omfatt- ning och kvalitet. Arbetsförmedlingen medverkar dessutom nästan inte alls i dessa kartläggningar, och överföringen av information mellan olika myndigheter fungerar dåligt (se SOU 2009:19 och Riksrevisionen (2006)).</P>
<P class="p164 ft8">Det är i dagsläget oklart vilka effekter det låga deltagandet i de organiserade aktiviteterna, och bristen på en tidig kartläggning av deltagarnas erfarenheter från hemlandet, har på arbetsmarknads- utfallet då det saknas statistik och uppföljningsstudier. De, ofta kvalitativa, studier som har gjorts indikerar dock att många asyl- sökande verkar ha fastnat i en vardag präglad av passivt väntande på ett beslut (se till exempel Lennartsson (2007)).</P>
<P class="p139 ft10">Sammantaget finns det mycket som talar för att man bör sträva efter att reducera väntetiden på beslut. Handläggningen av ett asyl-</P>
<P class="p1009 ft54"><SPAN class="ft31">36 </SPAN>En asylsökande vars ansökan avslås kan ansöka om uppehållstillstånd för arbete om han eller hon haft en anställning sedan minst sex månader, anställningen är en tillsvidare- anställning eller har en varaktighet om minst ett år från ansökningstillfället och de allmänna förutsättningarna för ett arbetstillstånd uppfylls. Ansökan ska ske inom två veckor efter att beslutet vunnit laga kraft.</P>
<P class="p1040 ft9">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">ärende måste givetvis få ta den tid som krävs för att prövningen ska kunna ske på ett rättssäkert och humant sätt, men samtidigt skapar en lång väntetid en risk för negativa långsiktiga arbetsmarknads- effekter eftersom väntetiden troligen inte används på ett lika effek- tivt sätt som tiden efter ett positivt beslut. Det är i dagsläget påfal- lande få asylsökande som deltar i organiserade aktiviteter medan de väntar på beslut, och den verksamhet som bedrivs varierar kraftigt i kvalitet och omfattning. Kunskap saknas ännu om vilken effekt detta har på lång sikt, men den fortsatta integrationen gynnas knappast av att väntetiden ägnas åt ett passivt väntande.</P>
<P class="p170 ft18"><SPAN class="ft18">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft74">Bosättningsbeslutet</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Det finns två bosättningsbeslut som behöver diskuteras; dels valet av bostadsort medan asylprövningen sker, dels valet av bostadsort efter att ansökan beviljas för dem som får stanna. Dessa beslut ten- derar dock att vara sammanlänkade och diskuteras därför parallellt i detta avsnitt.</P>
<P class="p63 ft8">Asylsökande får välja om de vill bo i anläggningsboende eller i eget boende. Tabell 5.5 visar fördelningen mellan dessa typer av boende år 2009.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100">
<TR>
<TD class="tr12 td131"><P class="p334 ft32">Tabell 5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td418"><P class="p26 ft32">Asylsökandes boende, år 2009</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td136"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td419"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td420"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr23 td421"><P class="p26 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td136"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td419"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td420"><P class="p1041 ft38">Antal</P></TD>
<TD class="tr1 td421"><P class="p412 ft38">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td422"><P class="p334 ft32">Anläggningsboende</P></TD>
<TD class="tr16 td179"><P class="p1041 ft38">15 760</P></TD>
<TD class="tr16 td38"><P class="p412 ft38">46%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Eget boende</P></TD>
<TD class="tr26 td18"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td179"><P class="p1041 ft38">18 316</P></TD>
<TD class="tr26 td38"><P class="p412 ft38">54%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td136"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td419"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td420"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td421"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: Migrationsverket (2010).</P>
<P class="p94 ft8">Av tabell 5.5 framgår att 54 procent av de asylsökande valde att bo i eget boende. Denna andel har varit ganska konstant sedan slutet på <NOBR>1990-talet,</NOBR> och varierat mellan 45 och 60 procent.</P>
<P class="p63 ft8">Asylsökande i eget boende bor i regel som inneboende hos släkt eller vänner, och återfinns i de flesta svenska städer. Många är dock koncentrerade till invandrartäta områden i stora och medelstora städer. Flest asylsökande i eget boende återfinns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje och Botkyrka, medan andelen i för- hållande till befolkningen är högst i Södertälje och Botkyrka. Asyl- sökande i anläggningsboende är spridda i runt 160 kommuner, ofta belägna utanför storstadsområdena. Boendet utgörs ofta av</P>
<P class="p244 ft9">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">utspridda lägenheter i vanliga bostadsområden. Beroende på famil- jestorlek består boendet av en hel eller en del av en lägenhet. Regeln är två personer per rum, vilket innebär att sex personer ska bo i en trerumslägenhet. Ensamstående förväntas således dela rum och familjer dela lägenhet. I realiteten erbjuds dock familjer ofta en egen lägenhet.</P>
<P class="p15 ft8">Det har förts en hel del diskussion om för- och nackdelar med valfriheten av boende under asylprövningen.<SPAN class="ft30">37 </SPAN>En del hävdar att det är en fördel att de asylsökande får välja bostadsort, medan andra betonar de problem som detta kan medföra. Bland de skäl som brukar anföras för att välja ett eget boende kan nämnas att det kan bidra till en känsla av normalitet, självbestämmande och kontroll, och att det ger möjlighet att bo med, eller nära, släkt och vänner. Många asylsökande verkar dessutom ha en negativ uppfattning om att bo i anläggningsboenden, då dessa upplevs vara lokaliserade till oattraktiva orter och hålla en låg standard. Bland de skäl som bru- kar anföras mot att låta asylsökande välja boende är olika problem sammanhängande med trångboddhet, som risken för att konflikter med dem man bor hos uppstår, frekventa byten av boende, bristande studiero för barnen, slitage på lägenheterna och störda grannar. Kommuner med många asylsökande brukar också påpeka att skolor, barnomsorg och annan social service i invandrartäta områden utsätts för en hård belastning om många asylsökande väl- jer att bosätta sig där. Slutligen kan asylprövningen fördröjas, och deltagande i organiserad verksamhet försvåras, om de asylsökande är utspridda på många platser och/eller är svåra att nå. I stor utsträckning saknas dock systematiska studier av effekterna av eget boende, vilket gör det svårt att ta ställning till hur betydelsefulla olika faktorer är för de asylsökande och/eller kommunerna.</P>
<P class="p282 ft8">En viktig fråga är om valet av boende under asylprövningen har långsiktiga effekter för sysselsättningsutfallet för dem som får stanna. Bevelander m.fl. (2008) analyserar effekterna av valet av boende under asylprövningen på ett antal indikatorer (bostads- situation, sysselsättning och inkomst) på några års sikt. Resultaten visar att om man tar hänsyn till ett antal demografiska, socioeko- nomiska och geografiska bakgrundsfaktorer så har de som valt eget boende en högre sannolikhet att äga en bostadsrätt eller ett eget hem och att vara sysselsatta än de som valt anläggningsboende.</P>
<P class="p1042 ft17"><SPAN class="ft31">37 </SPAN>Se även SOU 2003:75 och SOU 2009:19. Bevelander m.fl. (2008) diskuterar dessa frågor utförligt. Brekke (2004) och Lennartsson (2007) är exempel på nyare studier av effekterna på de asylsökande av valet av boende.</P>
<P class="p358 ft9">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388312x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">Man bör dock vara försiktig när man tolkar dessa resultat då det är sannolikt att det finns <NOBR>icke-observerbara</NOBR> faktorer som påverkar både valet av boende och hur väl man lyckas (selektionseffekter). Det finns dock i dagsläget få belägg för att hävda att möjligheten att välja eget boende under asylprövningen medför betydande negativa effekter på arbetsmarknadsutfallet.</P>
<P class="p47 ft8">Nästa fråga gäller det bosättningsbeslut som måste fattas av dem som beviljas uppehållstillstånd. Detta är ett beslut som måste fattas av alla som får stanna, men är givetvis mest aktuellt för dem som bott i anläggningsboende. Dessa personer kan, som tidigare nämnts, antingen ordna ett eget boende eller låta Migrationsverket anvisa en boendekommun enligt de kommunöverenskommelser verket träffat. De som har bott i ett eget boende under asylpröv- ningen kan också be Migrationsverket om en kommunanvisning, men de flesta väljer av naturliga skäl att stanna på den ort där de bott under asylprövningen.</P>
<P class="p68 ft8">Var bosätter sig då de nyanlända? SCB (2009b) analyserar utri- kes föddas flyttmönster, och visar att de som ordnar sitt eget boende i hög utsträckning bosätter sig i storstäderna (runt 70 pro- cent). De som anvisas en kommunplats sprids till en början ut mer över landet, men efter några år har många flyttat till storstäderna. Även fem år senare är dock de som anvisats ett boende mer spridda. Liknande tendenser återfinns i många andra europeiska länder.</P>
<P class="p156 ft8">Många nyanlända bosätter sig således i storstädernas invandrar- täta områden.<SPAN class="ft30">38 </SPAN>En viktig fråga är dock om man ska betrakta detta som ett problem. Att bo i ett invandrartätt område kan medföra både för- och nackdelar.<SPAN class="ft30">39 </SPAN>Exempelvis kan det ge tillgång till etniska nätverk som bidrar med värdefulla kontakter, men samtidigt finns det en risk att kontaktytorna med resten av samhället begränsas. Forskningen ger i dagsläget inget entydigt svar om vilka effekter bostadssegregationen har på det långsiktigt arbetsmarknadsutfal- let.<SPAN class="ft30">40</SPAN></P>
<P class="p156 ft8">En viktig fråga är om bostadssegregationen i huvudsak ska betraktas som frivillig eller ofrivillig. Det finns en del evidens som tyder på att en betydande del av bostadssegregationen är frivillig.</P>
<P class="p1043 ft54"><SPAN class="ft46">38</SPAN><SPAN class="ft163">I Nordström Skans och Åslund (2009) beskrivs, bland annat, bostadssegregationen.</SPAN></P>
<P class="p960 ft48"><SPAN class="ft46">39</SPAN><SPAN class="ft52">Se Hagström (2009) och Robinson m.fl. (2003) för översikter och referenser till fler studier.</SPAN></P>
<P class="p1044 ft17"><SPAN class="ft46">40</SPAN><SPAN class="ft53">Effekterna av att bo i så kallade etniska enklaver diskuteras i Andersson (1998, 2001), Integrationsverket (2004a) samt Edin m.fl. (2003). Se även Musterd (2003) samt Beckers och Borghans (2002) för liknande resultat för Nederländerna.</SPAN></P>
<P class="p119 ft9">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388313x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">Exempelvis visar studier av nyanländas flyttmönster att många under de första åren flyttar till invandrartäta orter (se Nordström Skans och Åslund (2009) samt Åslund (2005)). Även en frivilligt vald segregation kan dock vara problematisk om bosättningsbeslu- tet baseras på felaktig information eller om inte alla samhällseko- nomiskt relevanta effekter beaktas. Man kan inte heller bortse från att diskriminering och brist på resurser kan begränsa individernas valmöjligheter.<SPAN class="ft30">41 </SPAN>Exempelvis kan bostadsbrist och höga bostadspri- ser göra det svårt, eller rentav omöjligt, för resurssvaga grupper att välja ett boende som underlättar arbetsmarknadsetableringen.</P>
<P class="p65 ft8">Under åren har det gjorts en hel del försök att sprida de utrikes födda över landet. Det mest omfattande försöket var ”Hela Sverige strategin” där nyanlända anvisades bostadsorter spridda över lan- det. Det har gjorts ett ganska stort antal utvärderingar av denna strategi och genomgående visar dessa klara negativa effekter på arbetsmarknadsutfallen. En möjlig förklaring till detta är att många av orterna valdes mer på grundval av tillgången på bostäder än till- gången på jobb (se exempelvis Edin m.fl. (2003) samt Edin m.fl. (2004)). Betydelsen av arbetsmarknadssituationen på den ort där den nyanlände placeras är väl dokumenterad (se Åslund m.fl. (2010) samt Åslund och Rooth (2007)). På senare år har även ett antal informationsinsatser prövats där nyanlända har uppmuntrats att flytta (se SOU 2003:75 och SOU 2009:19). Effekterna av dessa insatser är dock oklara. Även om ”Hela Sverige strategin” inte längre tillämpas, så placeras även idag ett stort antal personer enligt systemet med kommunöverenskommelser (runt 4 500 personer år 2009). Ett kvarvarande problem med denna typ av åtgärder är att tillgången på bostäder riskerar att bli mer styrande än arbetsmark- nadssituationen, vilket tydligt är fallet när Migrationsverket anvisar boende. Trots att den enskildes arbetsmarknadsutsikter ska beaktas är detta ofta svårt att genomföra i praktiken då tillgången på kom- munplatser ofta är knapp. Även i många andra europeiska länder har försök gjorts att sprida ut de nyanlända, men erfarenheterna av dessa åtgärder är sällan positiva.<SPAN class="ft30">42</SPAN></P>
<P class="p1045 ft10">Sammantaget vet vi att många utrikes födda väljer att bosätta sig i invandrartäta områden i storstadsområdena både under asylpröv- ningen och därefter. Utifrån befintlig forskning är det svårt att dra</P>
<P class="p1046 ft48"><SPAN class="ft46">41</SPAN><SPAN class="ft47">Evidens för att etnisk diskriminering förekommer på bostadsmarknaden återfinns i Ahmed och Hammarstedt (2008) samt Ahmed m.fl. (2010).</SPAN></P>
<P class="p532 ft17"><SPAN class="ft46">42</SPAN><SPAN class="ft161">Se OECD (2007, 2008, 2009a) för översikter, Damm och Rosholm (2003, 2010) för erfarenheter från Danmark samt Djuve och Kavli (2000) för erfarenheter från Norge.</SPAN></P>
<P class="p642 ft9">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1047 ft8">entydiga slutsatser om bostadssegregationens effekter på det lång- siktiga arbetsmarknadsutfallet. De åtgärder som har vidtagits för att sprida de nyanlända över landet har dock inte visats sig vara spe- ciellt framgångsrika. Det är dock viktigt att bosättningsbeslutet baseras på korrekt information om hur situationen ser ut på olika orter så att individerna kan fatta genomtänkta beslut.</P>
<P class="p291 ft18"><SPAN class="ft18">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft74">I vilken riktning bör dagens verksamhet förändras?</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Hur bör då verksamheten under asylprövningen och bosättnings- beslutet utformas för att arbetsmarknadsutfallet ska bli bra på kort och lång sikt? Det saknas ännu kunskap för att ge ett fullständigt svar på denna fråga, men några slutsatser kan ändå dras om i vilken riktning dagens verksamhet kan behöva förändras.</P>
<P class="p1048 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Väntetiden på beslut om uppehållstillstånd bör vara så kort som möjligt</SPAN><SPAN class="ft8">. Det är viktigt att dessa beslut fattas på ett rättssäkert och humant sätt, men givet detta bör man eftersträva kortast möjliga beslutsprocess eftersom en lång väntetid medför en risk för negativa arbetsmarknadseffekter. Detta innebär att Migra- tionsverket måste förmås att effektivisera sina handläggnings- rutiner, samt, om detta inte visar sig vara tillräckligt, tillföras ytterligare resurser. Även om ökade resurser krävs för att korta ned handläggningstiderna är det sannolikt att det är kostnads- effektivt då boende och försörjning för asylsökande är kost- samt. Det är även viktigt att det finns incitament för de sökande att aktivt medverka i asylutredningen genom att exempelvis uppge och styrka sin identitet.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Verksamheten under väntetiden bör utformas så att den bidrar till att de som slutligen får stanna snabbt kan komma gå vidare med sin integration. </SPAN><SPAN class="ft8">Det finns visserligen en målkonflikt då en del personer inte får stanna, men det är viktigt att de som får uppehållstillstånd är väl förberedda inför den fortsatta integra- tionsprocessen. Insatserna bör omfatta en ordentlig kartlägg- ning av individens utbildning, yrkeserfarenhet och önskemål om framtiden, vilken dokumenteras på ett sådant sätt att informa- tionen enkelt kan föras vidare till andra aktörer senare i integra- tionsprocessen. Även utbildning i svenska, komplettering av yrkesutbildning, praktik och arbete kan vara lämpliga åtgärder. Det är även rimligt att de asylsökande som aktivt medverkar till asylprövningen ges möjlighet och incitament att söka arbete.</SPAN></P>
<P class="p88 ft9">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388315x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1050 ft8">Det är därför bra att dagens regler ger asylsökande ökade möjligheter att arbeta under asylprövningen. Det kan även vara rimligt att överväga om man bör öka möjligheterna för asyl- sökande som får avslag på sin asylansökan att få stanna som arbetskraftsinvandrare om det hittar ett arbete.</P>
<P class="p1051 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">De personer som beviljas uppehållstillstånd bör själva få bestämma var de ska bosätta sig</SPAN><SPAN class="ft8">. Erfarenheterna av de försök som gjorts att sprida de nyanlända över landet är inte speciellt positiva, och det är orealistiskt att tro att en myndighet alltid är bättre än de berörda individerna på att bedöma vad som är en lämplig bostadsort. Det är dock viktigt att bosättningsbeslutet grundas på bästa möjliga information om hur arbetsmarknadsutsikterna ser ut på olika håll i landet, och att de nyanlända ges incitament att ta hänsyn till möjligheterna att hitta ett jobb vid valet av bostadsort. Detta kan ske dels genom att de nyanlända tidigt ges tydlig och korrekt information om arbetsmarknadsutsikterna på olika orter, dels genom att de som snabbt finner ett jobb på något sätt premieras (se avsnitt 5.2). För de personer som inte själva kan eller vill ordna sitt boende är det viktigt att utpla- ceringen beaktar hur möjligheterna att få arbete ser ut på olika håll i landet. Mycket talar även för att asylsökande också bör få välja sitt boende under asylprövningstiden, utom möjligen under den allra första tiden i landet då prövningen kan under- lättas av ett mer samlat boende.</SPAN></P>
<P class="p194 ft27"><SPAN class="ft27">5.2</SPAN><SPAN class="ft28">Introduktionsverksamheten för nyanlända</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">De som beviljas uppehållstillstånd har under sin första tid i Sverige rätt till vissa speciella insatser. Omfattningen av dessa insatser skiljer sig dock åt beroende på skälet till att personen får uppe- hållstillstånd. För nyanlända flyktingar, skyddsbehövande och vissa av deras anhöriga består hjälpen av rätten att delta i ett introduk- tionsprogram. I detta avsnitt beskrivs kortfattat regelverket för dessa verksamheter, diskuteras de utvärderingar som har gjorts och dras slutsatser om hur dessa verksamheter kan behöva förändras för att bättre bidra till en snabb arbetsmarknadsetablering.<SPAN class="ft30">43</SPAN></P>
<P class="p1052 ft17"><SPAN class="ft31">43 </SPAN>En mer detaljerad beskrivning och diskussion av introduktionsverksamheten återfinns i SOU 2003:75, SOU 2008:58 och SOU 2010:16.</P>
<P class="p642 ft9">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388316x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1053 ft18"><SPAN class="ft18">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft74">Översikt över regelverket</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Reglerna för introduktionsverksamheten kommer snart att ändras. I december 2010 ersätts dagens regler av en ny lagstiftning. Nedan beskrivs huvuddragen av både det nuvarande och det kommande systemet.</P>
<P class="p47 ft8">Enligt de nuvarande reglerna gäller att de som får uppehållstill- stånd av flyktingskäl, som skyddsbehövande eller som anhörig till någon i dessa grupper (inom en tidsram av två år), ska erbjudas en plats i ett introduktionsprogram i bosättningskommunen. Kom- munen får ersättning från Migrationsverket för denna verksamhet i form av en grund- och schablonersättning under maximalt 24 månader, samt i vissa fall ersättning för särskilda kostnader etc.<SPAN class="ft30">44 </SPAN>För att ha rätt till sådan ersättning ska kommunen erbjuda ett pro- gram för den nyanländes introduktion i samhället i enlighet med en skriftlig introduktionsplan som utarbetas i samråd med individen. För den som är i arbetsför ålder ska även samråd med den lokala arbetsförmedlingen ske. Introduktionen ska för personer som fyllt 16 år innehålla svenskundervisning för invandrare (sfi), praktik i den utsträckning som är möjlig, orientering om svenska samhälls- förhållanden och svenskt samhällsliv samt information om var- dagslivet i en kommun och andra liknande förhållanden. Deltagarna får introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Kommunerna väljer själva vilken typ av ersättning man vill betala ut och kan även välja att betala ut ett högre belopp än biståndsnormen, samt tillåta att hela eller delar av ersättningen får behållas även om individerna har vissa andra inkomster.<SPAN class="ft30">45 </SPAN>För de personer som får uppehållstill- stånd av andra skäl, exempelvis övriga anhöriginvandrare, får kom- munerna inget statligt stöd och man har inte heller någon skyldig- het att erbjuda dessa grupper deltagande i programmen. Det finns dock inget som förhindrar att en kommun låter också dessa perso- ner delta.</P>
<P class="p286 ft8">Från december 2010 ersätts nuvarande regler av en ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Målgruppen för- blir i huvudsak oförändrad (arbetsföra personer mellan 20 och 64 år), men samordningsansvaret för verksamheten flyttas från kom- munerna till Arbetsförmedlingen. Då en nyanländ beviljats uppe- hållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra ett etablerings- samtal där rådgivning och information ska ges om hur arbetsmark-</P>
<P class="p1054 ft54"><SPAN class="ft46">44</SPAN><SPAN class="ft163">Enligt förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera.</SPAN></P>
<P class="p1012 ft17"><SPAN class="ft46">45</SPAN><SPAN class="ft161">Enligt lagen om introduktionsersättning för flyktingar och andra utlänningar (1992:1068)).</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388317x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">nadsmöjligheterna ser ut på olika håll i landet. För dem som inte kan ordna sitt eget boende sköter Arbetsförmedlingen även kom- munplaceringen.<SPAN class="ft30">46 </SPAN>Tiden som den nyanlände kan begära hjälp med bosättningen förlängs till sex månader. Så snart som möjligt (senast inom ett år efter folkbokföringen) ska Arbetsförmedlingen upp- rätta en individuell etableringsplan. Planen ska utarbetas tillsam- mans med den nyanlända, och i samverkan med bosättningskom- munen och andra berörda aktörer. Planen ska omfatta högst 24 månader och minst innehålla svenskundervisning för invandrare (sfi), samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta den nyanländes etablering i arbetslivet. Av planen ska framgå vilken tid den gäller, vilka aktiviteter som ingår och aktiviteternas omfattning och längd. Aktiviteterna ska bedrivas på heltid. Vid behov kan pla- nen revideras.</P>
<P class="p74 ft8">Kommunerna ska även fortsättningsvis ansvara för sfi och sam- hällsorienteringen. För att hjälpa de nyanlända med arbetsmark- nadsetableringen ska Arbetsförmedlingen även ge dem möjlighet att fritt välja en etableringslots. Lotsarna ska vara fristående från Arbetsförmedlingen och bistå med coachning, råd och kontakter. De som deltar i aktiviteter enligt etableringsplanen ska få etable- ringsersättning, och under vissa förutsättningar etableringstillägg och bostadsersättning. Ersättningen ska vara individuell och vara lika över hela landet. Om den nyanlände arbetar samtidigt som han eller hon följer etableringsplanen ska ersättningen i normalfallet få behållas. Ersättningen betalas ut tills planen löpt ut eller tills den nyanlände förvärvsarbetat på heltid minst sex månader eller påbör- jat en högskoleutbildning. Arbetsförmedlingen ges även ett ansvar för uppföljning och utvärdering av insatserna. Det bör noteras att de personer som inte omfattas av den föreslagna lagen, till exempel anhöriga till flyktingar som anlänt till Sverige mer än två år efter flyktingen, inte heller i det nya systemet ges någon rätt att delta i ett introduktionsprogram.</P>
<P class="p1055 ft18"><SPAN class="ft18">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft74">Erfarenheter av dagens verksamhet</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">Det finns relativt få systematiska studier av de kommunala intro- duktionsverksamheternas innehåll och utfall, vilket förklaras av att ingen systematisk inrapportering har skett från kommunerna till någon central myndighet. Integrationsverket genomförde dock ett</P>
<P class="p1056 ft17"><SPAN class="ft31">46 </SPAN>För övriga grupper behåller Migrationsverket ansvaret för kommunplaceringarna.</P>
<P class="p345 ft9">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388318x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">antal undersökningar, baserade på enkäter riktade till de kommu- nala handläggarna och deltagarna. Ett exempel på en sådan studie är Integrationsverket (2005b), som baseras på enkätsvar från handläg- garna för 4 561 personer i 52 kommuner år 2002.<SPAN class="ft30">47 </SPAN>Studien ger föl- jande beskrivning av verksamheten.</P>
<P class="p1048 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft165">De flesta (87 procent) av dem som omfattas av ersättnings- förordningen deltar i introduktionsinsatser. Det är dock van- ligare bland kvinnor än bland män att inte delta och de vanlig- aste skälen till detta är sjukdom, funktionshinder, flytt från kommunen, graviditet och föräldraledighet. Bland dem som inte omfattas av ersättningsförordningen deltar mycket få (12 pro- cent).</SPAN></P>
<P class="p1057 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft165">De flesta (75 procent) börjar introduktionen inom en månad efter ankomsten till kommunen. Vanliga skäl till att introduk- tionen försenats är väntan på svenskundervisning, väntan på plats i barnomsorg/skola och sjukdom. Det finns stora varia- tioner mellan kommuner i hur snabbt introduktionen startat.</SPAN></P>
<P class="p1058 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft165">Mediantiden för introduktionens omfattning är </SPAN><NOBR>21–30</NOBR> timmar i veckan. Kvinnor deltar i mindre omfattning än män, och det gäller speciellt lågutbildade kvinnor. Mycket få deltar på heltid, och variationen mellan olika kommuner är stor.</P>
<P class="p1059 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft165">Majoriteten av deltagarna (76 procent) får introduktions- ersättning, vilken i en del fall (38 procent) är högre än bistånds- normen. Av dem som också haft andra inkomster får vissa (28 procent) behålla sin ersättning oreducerad. Övriga deltagare får försörjningsstöd (13 procent), eller lever på egen eller make/makas inkomst etc.</SPAN></P>
<P class="p1057 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft165">De flesta fullföljer introduktionen, men runt en tiondel avbryter den helt. De vanligaste skälen till avbrott är graviditet, föräldra- ledighet och arbete. Mediantiden för (pågående eller avslutat) deltagande är 22 månader. Tiden varierar inte med utbildnings- bakgrunden, men skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner.</SPAN></P>
<P class="p1007 ft8">Integrationsverket (2007) redovisar ett antal indikatorer för inne- hållet i och utfallet av introduktionsprogrammen. Studien bygger på enkäter som skickades till de kommunala handläggarna för 3 381 nyanlända. Frågorna handlade om vilka insatser de nyanlända fått</P>
<P class="p822 ft54"><SPAN class="ft31">47 </SPAN>Över tiden har insatserna förändrats i riktning mot snabbare start av sfi, mer arbets- marknadskontakter och praktik, mer samverkan med Arbetsförmedlingen och ökad använd- ning av introduktionsersättning (se exempelvis Integrationsverket (2002c, 2002d, 2003c, 2004b, 2004c, 2007) samt Schröder och Sahin (2007)).</P>
<P class="p72 ft9">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388319x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p884 ft8">senast tolv månader efter att de folkbokförts i respektive kommun. Tabell 5.6 visar resultatet för ett urval av dessa indikatorer.</P>
<P class="p1060 ft32">Tabell 5.6 Indikatorer för nyanländas etablering tolv månader efter folkbokföringen i en kommun, andel</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101">
<TR>
<TD class="tr1 td423"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td424"><P class="p645 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr1 td139"><P class="p635 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr1 td367"><P class="p987 ft32">Alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td425"><P class="p334 ft32">Sysselsatta totalt</P></TD>
<TD class="tr16 td233"><P class="p975 ft38">20,8%</P></TD>
<TD class="tr16 td133"><P class="p976 ft38">7,0%</P></TD>
<TD class="tr16 td54"><P class="p413 ft38">13,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td425"><P class="p334 ft32">Sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p975 ft38">16,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p976 ft38">6,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p413 ft38">11,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p334 ft32">Validering för dem med eftergymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr20 td233"><P class="p975 ft38">22,5%</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p976 ft38">25,6%</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p413 ft38">24,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td425"><P class="p334 ft38">Validering för dem med förgymnasial/gymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p975 ft38">6,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p976 ft38">2,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p410 ft33">4,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td425"><P class="p334 ft32">Validering av reell kompetens</P></TD>
<TD class="tr1 td233"><P class="p975 ft38">7,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p976 ft38">4,3%</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p410 ft33">6,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td425"><P class="p334 ft32">Yrkesbedömning initierad av Arbetsförmedlingen</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p975 ft38">12,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p976 ft38">4,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p410 ft33">8,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p334 ft32">Godkänd betygsnivå sfi</P></TD>
<TD class="tr20 td233"><P class="p975 ft38">30,6%</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p976 ft38">23,3%</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p413 ft38">27,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td425"><P class="p334 ft32">Avslutat annan utbildning i svenska</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p975 ft38">14,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p976 ft38">7,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p413 ft38">10,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td425"><P class="p334 ft32">Arbetspraktik initierad av Arbetsförmedlingen</P></TD>
<TD class="tr20 td233"><P class="p975 ft38">6,4%</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p976 ft38">2,0%</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p410 ft33">4,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td425"><P class="p334 ft32">Därav arbetspraktik parallellt med utb. i svenska</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p975 ft38">1,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p976 ft38">1,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p410 ft33">1,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td425"><P class="p334 ft32">Arbetsmarknadspraktik initierad av kommunen</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p975 ft38">29,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p976 ft38">20,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p410 ft33">24,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td425"><P class="p334 ft33">Därav arbetsmarknadspraktik parallellt med utb. i svenska</P></TD>
<TD class="tr1 td233"><P class="p975 ft38">25,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p976 ft38">19,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td54"><P class="p413 ft38">22,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td425"><P class="p334 ft38">Arbetsmarknadsutbildning initierad av Arbetsförmedlingen</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p975 ft38">4,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p976 ft38">1,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p410 ft33">3,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td423"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td424"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td139"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td367"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p829 ft38">Källa: Integrationsverket (2007).</P>
<P class="p905 ft8">En viktig fråga är hur det går för deltagarna efter genomförd intro- duktion. Integrationsverket (2005b) undersöker detta inom ramen för den enkätundersökning man gjort bland deltagarna i introduk- tionsprogrammen. Tabell 5.7 visar vad individerna uppgav att ”de gör idag”, cirka 30 månader efter ankomsten till kommunen. Det bör noteras att andelen sysselsatta stämmer ganska väl med de sys- selsättningsandelar som redovisades i tabell 2.9 för perioden 1997– 2008.</P>
<P class="p1061 ft9">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388320x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation Bilaga 4 till LU2011</P>
<P class="p1062 ft32">Tabell 5.7 Vad gör personen idag? (cirka 30 månader efter ankomsten till kommunen)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td427"><P class="p413 ft38">Omfattas av</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p34 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p40 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p40 ft32">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td428"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td429"><P class="p452 ft33">ersättningsförordningen</P></TD>
<TD class="tr26 td430"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td431"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td432"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td426"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p451 ft32">Nej</P></TD>
<TD class="tr16 td189"><P class="p1063 ft32">Ja</P></TD>
<TD class="tr16 td28"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td428"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td351"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td430"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td431"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td432"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td426"><P class="p334 ft32">Arbetar som anställd</P></TD>
<TD class="tr16 td155"><P class="p958 ft38">34%</P></TD>
<TD class="tr16 td189"><P class="p1064 ft33">13%</P></TD>
<TD class="tr16 td28"><P class="p959 ft33">30%</P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p959 ft38">21%</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p410 ft33">25%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p334 ft35">Arbetar där jag tidigare praktiserat</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p972 ft33">4%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p1064 ft33">4%</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p959 ft33">6%</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p972 ft33">2%</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p410 ft33">4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p334 ft32">Arbetar som egen företagare</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p958 ft38">5%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p1064 ft33">1%</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p959 ft33">5%</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p972 ft33">2%</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p410 ft33">4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td426"><P class="p334 ft32">Är arbetslös</P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p958 ft38">11%</P></TD>
<TD class="tr20 td189"><P class="p975 ft38">12%</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p959 ft33">14%</P></TD>
<TD class="tr20 td220"><P class="p959 ft38">9%</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p410 ft33">11%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p334 ft35">Arbetsmarknadspolitiskt program</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p972 ft33">2%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p1064 ft33">3%</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p959 ft33">3%</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p972 ft33">2%</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p410 ft33">3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td426"><P class="p334 ft32">Praktiserar på en arbetsplats</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p972 ft33">3%</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p1064 ft33">5%</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p959 ft33">4%</P></TD>
<TD class="tr1 td220"><P class="p959 ft38">3%</P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p410 ft33">4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td426"><P class="p334 ft32">Läser svenska</P></TD>
<TD class="tr2 td155"><P class="p958 ft38">24%</P></TD>
<TD class="tr2 td189"><P class="p1064 ft33">37%</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p959 ft33">24%</P></TD>
<TD class="tr2 td220"><P class="p959 ft38">33%</P></TD>
<TD class="tr2 td98"><P class="p410 ft33">29%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td426"><P class="p334 ft32">Studerar på grundskolenivå</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p972 ft33">6%</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p1064 ft33">8%</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p959 ft33">5%</P></TD>
<TD class="tr1 td220"><P class="p959 ft38">8%</P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p410 ft33">6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p334 ft32">Studerar på gymnasienivå</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p958 ft38">12%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p1064 ft33">9%</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p959 ft33">10%</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p959 ft38">12%</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p410 ft33">11%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p334 ft32">Studerar på högskolenivå</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p972 ft33">7%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p1064 ft33">3%</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p959 ft33">5%</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p972 ft33">5%</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p410 ft33">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td426"><P class="p334 ft32">Är föräldraledig</P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p972 ft33">8%</P></TD>
<TD class="tr20 td189"><P class="p1064 ft33">4%</P></TD>
<TD class="tr20 td28"><P class="p959 ft33">1%</P></TD>
<TD class="tr20 td220"><P class="p959 ft38">10%</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p410 ft33">6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p334 ft32">Är hemarbetande utan lön</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p972 ft33">3%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p1064 ft33">0%</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p959 ft33">0%</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p959 ft38">2%</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p410 ft33">2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td426"><P class="p334 ft32">Är sjukskriven</P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p972 ft33">1%</P></TD>
<TD class="tr1 td189"><P class="p1064 ft33">4%</P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p959 ft33">2%</P></TD>
<TD class="tr1 td220"><P class="p972 ft33">2%</P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p410 ft33">2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p334 ft32">Är förtidspensionär</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p972 ft33">0%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p1064 ft33">1%</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p959 ft33">0%</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p959 ft38">0%</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p410 ft33">0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td426"><P class="p334 ft32">Annat</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p972 ft33">6%</P></TD>
<TD class="tr26 td189"><P class="p1064 ft33">6%</P></TD>
<TD class="tr26 td28"><P class="p959 ft33">5%</P></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p972 ft33">6%</P></TD>
<TD class="tr26 td98"><P class="p410 ft33">6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td428"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td351"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td430"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td431"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td432"><P class="p26 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p890 ft37">Källa: Integrationsverket (2005b).</P>
<P class="p1065 ft38">Not: Flera alternativ är möjliga för varje individ. Med ersättningsförordningen avses Förordning (1990:27) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.</P>
<P class="p94 ft8">Tabell 5.7 visar att endast 32 procent har ett arbete som anställd eller egenföretagare 30 månader efter ankomsten till kommunen, medan övriga i stor utsträckning fortfarande läser svenska eller stu- derar på olika nivåer i det vanliga utbildningssystemet. Vi ser att män arbetar i högre grad än kvinnor. Runt 41 procent av dem som inte omfattas av ersättningsförordningen arbetar medan motsva- rande siffra för dem som omfattas är 18 procent. Av detta bör man dock inte dra slutsatsen att deltagandet i introduktionen har en negativ effekt på deltagarnas arbetsmarknadsetablering, eftersom individerna även kan skilja sig åt i andra dimensioner som det är svårt att fullt ut ta hänsyn till. Studien indikerar dock att det kvar- står en oförklarad skillnad även när man beaktar ett antal av dessa faktorer. Det är värt att notera att en stor grupp av de nyanlända</P>
<P class="p1066 ft9">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">efter introduktionsprogrammen övergår till studier i den kommu- nala vuxenutbildningen (komvux). Integrationsverket (2004a) visar att de utrikes födda generellt är överrepresenterade inom komvux, speciellt inom den del som motsvarar den svenska grundskolan. Integrationsverket (2006a) visar att många av dessa är högutbil- dade. Carlson (2006) analyserar orsakerna till detta och finner att många av deltagarna varit dåligt informerade om vad studier på komvux innebär. Många, både deltagare och kommunala tjänste- män, verkar betrakta komvux som en naturlig fortsättning efter sfi, vilket medför en risk att många fastnar i långvariga komvuxstudier efter att de slutfört introduktionsprogrammet.</P>
<P class="p172 ft8">Två studier som med enkätdata undersöker frågan om ett delta- gande i introduktionsprogrammen ökar deltagarnas sannolikhet att få ett jobb är Svantesson (2006) samt Svantesson och Aranki (2006). Svantesson (2006) finner, bland annat, att ett deltagande i introduktionsprogrammen har en negativ effekt på sannolikheten att ha ett jobb, och att detta gäller även om man kontrollerar för ett antal andra observerbara skillnader mellan deltagare och <NOBR>icke-delta-</NOBR> gare. Svantesson och Aranki (2006) undersöker om sannolikheten att ha ett jobb skiljer sig åt beroende på vilka insatser som ingått i introduktionen. De finner att deltagande i arbetspraktik och andra arbetsmarknadskontakter ökar sannolikheten att ha ett jobb. De finner också att språkpraktik och kontakter med arbetsförmed- lingen inte har någon signifikant effekt på sannolikheten att ha ett jobb. Ett problem med dessa studier är dock att <NOBR>icke-observerbara</NOBR> skillnader mellan deltagare och <NOBR>icke-deltagare</NOBR> kan påverka resulta- ten.</P>
<P class="p298 ft8">Andersson Joona och Nekby (2009a, 2009b) analyserar en för- söksverksamhet för vissa nyanlända invandrare (FNI). FNI pågick <NOBR>2006–2008</NOBR> vid ett antal arbetsförmedlingar i Stockholm, Kronoberg och Skåne, och innebar att en slumpmässigt utvald grupp gavs tillgång till, bland annat, en personlig coach på Arbets- förmedlingen. De nyanlända erbjöds arbetsmarknadsinriktade insatser (praktik, aktivt arbetssökande etc.) i kombination med svenskundervisning. En fördel med denna studie är att deltagandet i försöket var slumpmässigt, vilket gör att man kommer runt många av selektionsproblemen. Resultaten visar att deltagarna hade fyra procentenheters högre sannolikhet att övergå till ett osubven-</P>
<P class="p1067 ft9">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388322x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1068 ft8">tionerat arbete senast 15 månader efter inskrivningen jämfört med kontrollgruppen.<SPAN class="ft30">48</SPAN></P>
<P class="p174 ft8">Clausen m.fl. (2009) analyserar effekterna av det danska intro- duktionsprogrammets arbetsmarknadsinsatser. De finner bety- dande inlåsningseffekter av att delta i dessa åtgärder. Dock finner de en positiv effekt för dem som deltagit i subventionerat arbete samt att bättre språkkunskaper har en positiv effekt på sannolik- heten att ha ett jobb (se även Djuve och Kavli (2007) för fler nor- diska studier). Sarvimäki och Hämäläinen (2010) analyserar effek- terna av en reform av det finska introduktionsprogrammet. Refor- men innebar ett krav på att en individuell integrationsplan ska upp- rättas där aktiviteter, som språkträning, yrkesutbildning, praktik etc., specificeras. Resultaten visar att de invandrare som fått en integrationsplan uppvisade högre sysselsättning och lön samt mindre bidragsberoende.</P>
<P class="p68 ft8">Resultaten av dessa studier indikerar att det finns en uppenbar risk att inlåsningseffekter uppstår, men att en tydlig arbetsmark- nadsfokus gynnar utfallet. Frågan om deltagande i dagens svenska introduktionsverksamhet gagnar individernas arbetsmarknadseta- blering förtjänar dock att studeras mer.</P>
<P class="p63 ft8">Introduktionsprogram riktade mot nyanlända invandrare före- kommer i någon form i de flesta europeiska länder (se Djuve och Kavli (2007), Carrera (2006), Integrationsverket (2006b), OECD (2007, 2008, 2009a)). Under de senaste åren har många länder för- ändrat sina program i riktning mot ökad centralstyrning och en allmänt ökad ambitionsnivå. I ett appendix beskrivs huvuddragen i några andra europeiska länders introduktion. Utifrån dessa länders erfarenheter är följande aspekter värda att lyfta fram:</P>
<P class="p1069 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Deltagande</SPAN>: I många länder, som Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland och delar av Belgien, är deltagandet i introduktions- programmen obligatoriskt för de flesta invandrare från utom- europeiska länder. Den som inte deltar riskerar nedsatta bidrag och/eller fördröjda uppehållstillstånd. Obligatoriskt deltagande motiveras ofta med att en framgångsrik integration kräver kunskaper i språk och samhällsförhållanden. Samtidigt finns en risk att inlåsningseffekter uppstår, speciellt om ersättningen till deltagarna är så hög att det inte lönar sig att lämna programmen och börja arbeta.<SPAN class="ft30">49 </SPAN>Ett alternativ till obligatoriska program, som</P>
<P class="p1070 ft54"><SPAN class="ft46">48</SPAN><SPAN class="ft163">Effekten noterades dock bara för män.</SPAN></P>
<P class="p1012 ft17"><SPAN class="ft46">49</SPAN><SPAN class="ft161">Se OECD (2009a), Djuve (2003) och Kavle m.fl. (2007).</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388323x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1071 ft8">används i Nederländerna, är att göra ett prov i språk- och sam- hällskunskap obligatoriskt.<SPAN class="ft30">50</SPAN></P>
<P class="p1072 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Målgrupp: </SPAN>I de länder som har ett utbyggt introduktionspro- gram är vanligen målgruppen personer som kommer från icke- europeiska länder och saknar nödvändiga kunskaper. Det inne- bär att både flyktingar och deras anhöriga omfattas av rätten, och i många fall skyldigheten, att delta. Ibland erbjuds även per- soner som invandrat vid en tidigare tidpunkt men inte lyckats med sin etablering att delta.</P>
<P class="p1073 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Ansvar: </SPAN>I de flesta länderna är det kommunerna och/eller regi- onerna som ansvarar för verksamheten. På senare år har dock statens samordnande roll förstärkts i många länder.</P>
<P class="p1074 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Omfattning: </SPAN>Introduktionsprogrammen omfattar vanligen en period på ett till tre år, men variationen är stor. De norska och danska programmen tillhör de längre <NOBR>(2–3</NOBR> år), medan de franska och tyska är kortare (upp till 2 år).</P>
<P class="p1074 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Innehåll: </SPAN>Alla introduktionsprogram innehåller språkträning och viss samhällsinformation. I många program ingår även arbets- marknadsanknutna aktiviteter och/eller validering. I Danmark används exempelvis en arbetsmarknadsintegration i form av en stegmodell där vägledning, arbetsträning och subventionerad anställning följer varandra.</P>
<P class="p1075 ft10"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft168">Utvärdering: </SPAN>Trots att många länder satsar stora resurser på integrationen så utvärderas dessa insatser i förvånansvärt liten utsträckning (se OECD (2008)). Ett undantag är Danmark som har ett system där skillnader i sysselsättningsutfall mellan olika kommuner följs upp regelbundet (se Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs (2009a)).</P>
<P class="p133 ft8">Jämfört med andra europeiska länder så är det svenska programmet tämligen långt och omfattande, men samtidigt frivilligt och har en något mer begränsad målgrupp. Risken för att inlåsningseffekter uppstår och bristen på utvärderingar av verksamheten är dock gemensamma drag.</P>
<P class="p169 ft8">Sammantaget är det väl belagt att introduktionsverksamheten sedan länge präglats av ett antal brister, vilka kortfattat kan sam- manfattas i följande punkter:</P>
<P class="p1076 ft50"><SPAN class="ft137">50 </SPAN>I Nederländerna måste den som invandrar klara ett prov i holländska och samhällskunskap inom 3,5 år. Invandraren får själv skaffa sig de kunskaper som behövs för att klara provet, och vid behov köpa kurser (med ekonomiskt stöd från staten i vissa fall). På senare tid har dock dessa regler ändrats i riktning mot obligatoriskt deltagande i introduktionsprogram.</P>
<P class="p732 ft9">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1077 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Bristande arbetsmarknadsfokus</SPAN>. Verksamheten präglas inte alltid av en tydlig arbetsmarknadsfokus, vilket, bland annat, illustreras av att arbetsmarknadskontakterna ofta är mycket begränsade.</P>
<P class="p1059 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Bristande samordning</SPAN>. Många aktörer ansvarar för delar av integrationen, men det har visat sig svårt att samordna insat- serna och utbyta information. I många fall har kommunerna varit tvungna att ta ansvar för insatser som andra aktörer egent- ligen borde ansvara för.</P>
<P class="p1059 ft10"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft169">Bristande individanpassning</SPAN>. Insatserna har i många fall inte anpassats efter deltagarnas förutsättningar och önskemål.</P>
<P class="p1078 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Bristande likvärdighet</SPAN>. Insatsernas omfattning och kvalitet vari- erar kraftigt mellan olika kommuner, och det finns tydliga köns- skillnader i vilka insatser som erbjuds.</P>
<P class="p1078 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Svaga incitament för kommuner och deltagare</SPAN><SPAN class="ft8">. Kommunerna och deltagarna har länge mött tämligen svaga direkta incitament för att medverka till en snabb arbetsmarknadsetablering.</SPAN></P>
<P class="p1059 ft29"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft169">Bristande uppföljning och utvärdering</SPAN><SPAN class="ft10">. Ingen central myndighet har i realiteten getts förutsättningar att systematiskt följa upp verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p1079 ft18"><SPAN class="ft18">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft74">I vilken riktning bör dagens verksamhet förändras?</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Trots bristerna i dagens verksamhet är det rimligt att tro att nyan- ländas arbetsmarknadsetablering gynnas av deltagande i väl utfor- made introduktionsprogram. Visserligen finns det viss evidens för att de som inte deltar har en högre sannolikhet att ha ett arbete, men det förklaras troligen av selektionseffekter. Forskningen ger dock i dagsläget inte något entydigt svar på hur ett optimalt intro- duktionsprogram bör vara utformat. Att utforma en bra introduk- tionsverksamhet är svårt med tanke på att deltagarnas bakgrund skiljer sig kraftigt åt, möjligheterna att erbjuda flexibla lösningar kan vara begränsade i mindre kommuner, det är svårt att veta vilka krav som ställs i arbetslivet och det är svårt att undvika inlåsnings- effekter. Några slutsatser kan ändå dras om i vilken riktning dagens verksamhet kan behöva förändras.</P>
<P class="p1080 ft172"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft170">Introduktionsverksamheten bör ha en tydlig arbetsmarknadsfokus</SPAN><SPAN class="ft171">. En förutsättning för en väl fungerande integration är att ny- anlända lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Det är därför centralt att de insatser som ingår i introduktionsprogrammen utformas utifrån detta mål samt att man beaktar risken för att</SPAN></P>
<P class="p831 ft9">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1081 ft8">inlåsningseffekter uppstår. Forskningen indikerar att ett bra arbetsmarknadsutfall bäst uppnås genom åtgärder som sker nära arbetsmarknaden och sådana åtgärder bör därför användas i första hand.</P>
<P class="p1051 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Introduktionsverksamheten bör vara individanpassad och flexibel</SPAN><SPAN class="ft8">. En snabb arbetsmarknadsetablering kräver att tiden i program- met används till att rusta deltagarna med det humankapital – språkkunskaper, yrkesfärdigheter och kontakter – som de behöver för att lyckas på arbetsmarknaden. Detta kräver dels en ordent- lig kartläggning av deltagarnas bakgrund och önskemål (jmf avsnitt 5.1), dels en verksamhet som är så flexibel att deltagarnas behov kan mötas. För att detta ska vara möjligt krävs samverkan mellan många olika aktörer, som Arbetsförmedlingen, kom- muner, utbildningsanordnare och andra aktörer. Aktiviteterna i introduktionsprogrammet bör påbörjas direkt efter att den nyanlände anlänt till bosättningskommunen, och sedan bedrivas så flexibelt att aktiviteterna understödjer, och inte förhindrar, arbetssökande och förvärvsarbete. Mycket talar för att olika aktiviteter bör bedrivas parallellt. Speciellt viktigt är att praktik och andra arbetsmarknadskontakter ingår så tidigt som möjligt under introduktionen, eftersom detta rimligen både ger möjlig- het att knyta kontakter med arbetsgivare och skapar motivation för språkstudierna. Det är troligen bäst att låta deltagandet vara frivilligt, men samtidigt är det av, bland annat, legitimitetsskäl rimligt att alla former av försörjningsstöd kräver ett aktivt deltagande. Utöver nyanlända flyktingar är det sannolikt att många anhöriginvandrare också är betjänta av att delta. Det är svårt att se varför inte även dessa erbjuds att delta och det är därför rimligt att förlänga den tidsgräns på två år som begränsar flyktinganhörigas deltaganderätt.</SPAN></P>
<P class="p1082 ft96"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft173">Introduktionsverksamhetens ersättningssystem bör vara utformade så att både deltagarna och de som anordnar åtgärderna ges incita- ment att bidra till en effektiv arbetsmarknadsetablering</SPAN><SPAN class="ft95">. Risken för att inlåsningseffekter uppstår är uppenbar och det är därför viktigt att beakta incitamentseffekter. En avvägning bör göras mellan att å ena sidan ge deltagarna en tillräckligt hög ersättning för att motivera ett aktivt deltagande men å andra sidan se till att det lönar sig att lämna programmet även för relativt låg- avlönande jobb. Incitamenten för deltagarna kan stärkas genom att de får behålla en del av ersättningen en tid om de hittar ett jobb eller genom någon form av bonus. Ersättningen till de som</SPAN></P>
<P class="p424 ft9">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388326x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1083 ft8">anordnar insatserna bör utformas så att en koppling skapas mellan utfall och ersättning, vilket kan ske genom att en del av ersättningen hålls inne tills deltagaren fått ett jobb. Samtidigt får inte ersättningen kopplas så starkt till utfallet att svaga grupper nedprioriteras i verksamheten.</P>
<P class="p1058 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Introduktionsverksamheten bör följas upp och utvärderas konti- nuerligt</SPAN><SPAN class="ft8">. För detta krävs dels att en nationell aktör ges ansvar för uppföljning och utvärdering, dels att det skapas databaser med den information som behövs för att meningsfulla uppföljningar och utvärderingar ska vara möjliga att genomföra.</SPAN></P>
<P class="p69 ft27"><SPAN class="ft27">5.3</SPAN><SPAN class="ft28">Svenska för invandrare</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">Goda kunskaper i svenska är en avgörande faktor för att lyckas med arbetsmarknadsetableringen (jmf avsnitt 4.1.3). Utrikes födda erbjuds svenskundervisning i form av svenska för invandrare (sfi).<SPAN class="ft30">51 </SPAN>Nedan beskrivs kort regelverket för sfi, diskuteras de utvärderingar som gjorts av hur verksamheten fungerar, och dras slutsatser om i vilken riktning den kan behöva förändras.</P>
<P class="p291 ft18"><SPAN class="ft18">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft74">Översikt över regelverket</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Svenska för invandrare (sfi) är en egen skolform inom ramen för det allmänna skolväsendet.<SPAN class="ft30">52 </SPAN>Alla invandrare som fyllt 16 år har rätt att kostnadsfritt delta om de saknar grundläggande kunskaper i svenska (utom de med kunskaper i danska eller norska), och rätten att delta gäller så länge personen saknar dessa kunskaper oavsett vistelsetiden i landet. Kommunerna åläggs att aktivt verka för att nå dem som har rätt till sfi och motivera dem att delta. Kommunerna väljer själva om de vill bedriva verksamheten i egen regi eller om de vill ge andra, till exempel studieförbund eller privata utbildnings- anordnare, uppdraget att bedriva utbildningen. Sfi ska starta så snart som det är möjligt, men allra senast inom tre månader, om det inte finns särskilda skäl. Riktvärdet för omfattningen är 525 tim- mar, men det får över- eller underskridas beroende på elevernas behov. Undervisningen ska i genomsnitt under en fyraveckors-</P>
<P class="p1084 ft48"><SPAN class="ft46">51</SPAN><SPAN class="ft52">En mer detaljerad beskrivning och diskussion av sfi återfinns i SOU 2003:77 och DS 2008:19.</SPAN></P>
<P class="p130 ft17"><SPAN class="ft46">52</SPAN><SPAN class="ft161">Se SFS 1985:1100 och 1994:895.</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">period omfatta minst 15 timmar i veckan. Kursplanen för sfi är nivågrupperad och innehåller fyra kurser (A, B, C och D) som kan läsas enligt tre studievägar (A+B, B+C och C+D). Det är möjligt att gå vidare till nästa studieväg när man genomfört den före- gående. Betyg ska ges och som hjälp i betygsättningen finns natio- nella slutprov.</P>
<P class="p368 ft8">Kommunerna ska verka för att eleverna ges möjlighet att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Sfi ska även kunna kombineras med förvärvsarbete. Sfi finansieras dels av de schablonersättningar kommunerna erhåller för flyktingmottagningen, dels över kommunernas allmänna bud- getar. Under perioden <NOBR>2007–10</NOBR> ges även kommunerna en viss extra ersättning för varje flyktinginvandrare som uppnår godkänt betyg på kurs B, C eller D inom tolv månader. Deltagarnas försörjning beror på om deltagandet sker inom ramen för introduktionspro- grammet eller ej. Deltagare i introduktionsprogram erhåller ersätt- ning enligt de regler som gäller för dessa program. Övriga deltagare i sfi kan uppbära försörjningsstöd, erhålla aktivitetsersättning om de anvisas till sfi av arbetsförmedlingen (som en åtgärd under nor- malt max sex månader) eller erhålla studiestöd om de kombinerar sfi med andra studier till minst 50 procent. Sedan september 2010 kan flyktinginvandrare m.fl. som inom tolv månader uppnår god- känt betyg på kurs B, C eller D få en bonus. Det bör noteras att kommunerna även efter reformeringen av introduktionsprogram- men (jmf 5.2.1) ska fortsätta ansvara för sfi.</P>
<P class="p431 ft18"><SPAN class="ft18">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft74">Erfarenheter av dagens verksamhet</SPAN></P>
<P class="p1085 ft8">Sfi har under åren utvärderats ett antal gånger, ofta med nedslående resultat. Brister har identifierats i både organisation och målupp- fyllelse. I detta avsnitt diskuteras deltagarna, verksamheten, resul- taten och arbetsmarknadseffekterna. En första fråga är vilka som deltar i sfi, vilket redovisas i Tabell 5.8.</P>
<P class="p1086 ft9">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<P class="p0 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation Bilaga 4 till LU2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr12 td131"><P class="p334 ft32">Tabell 5.8</P></TD>
<TD class="tr12 td433"><P class="p26 ft32">Deltagarna i sfi läsåret 2008/09</P></TD>
<TD class="tr12 td363"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td136"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td434"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td414"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td136"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td434"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td414"><P class="p956 ft38">Antal/andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p334 ft35">Antal deltagare</P></TD>
<TD class="tr10 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p956 ft38">84 333 st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft102">Kön:</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p334 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr10 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p399 ft38">43,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p399 ft38">56,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft102">Ålder:</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>16–19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr10 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p399 ft38">2,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>20–24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p399 ft38">15,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>25–39</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">58,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>40–54</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">21,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>55–år</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p399 ft38">3,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td435"><P class="p334 ft102">Utbildning i hemlandet:</P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>0–3</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr10 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p399 ft38">13,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>4–6</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p399 ft38">10,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>7–9</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">15,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>10–12</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">28,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32"><NOBR>13–år</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p399 ft38">33,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft102">Modersmål:</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p334 ft32">Arabiska</P></TD>
<TD class="tr10 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p399 ft38">24,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32">Somaliska</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p399 ft38">6,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Thailändska</P></TD>
<TD class="tr26 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">6,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Polska</P></TD>
<TD class="tr26 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">5,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32">Spanska</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p399 ft38">4,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Engelska</P></TD>
<TD class="tr26 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">3,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td435"><P class="p334 ft32">Kurdiska/nordkurdiska</P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">3,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft32">Persiska</P></TD>
<TD class="tr1 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td363"><P class="p399 ft38">3,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td435"><P class="p334 ft32">Bosniska/kroatiska/serbiska</P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">3,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Turkiska</P></TD>
<TD class="tr26 td433"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p399 ft38">2,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td136"><P class="p334 ft32">Övriga</P></TD>
<TD class="tr12 td434"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td414"><P class="p399 ft38">36,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr33 td435"><P class="p334 ft38">Källa: Skolverket (2010).</P></TD>
<TD class="tr33 td363"><P class="p26 ft108"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p895 ft8">Av tabell 5.8 framgår att deltagarna är en mångfacetterad grupp där majoriteten inte är flyktinginvandrare. En mer detaljerad analys av deltagarna i sfi görs i Kennerberg och Sibbmark (2005), som stude- rar de som invandrade under perioden 1993 till 2000 med register- data (se även Kennerberg (2009) samt Kennerberg och Åslund (2010)). De finner att andelen som påbörjat sfi inom tre år från att de fått uppehållstillstånd varierat mellan 53 och 72 procent. Ande- len var störst bland dem som kom 1993 och 1994, men har därefter</P>
<P class="p176 ft9">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">fallit till runt 60 procent. En förklaring till detta kan vara att ande- len flyktingar var hög under det tidiga <NOBR>1990-talet</NOBR> och att flyktingar är mer benägna att delta i sfi än övriga invandrare. En annan för- klaring kan vara att det svåra arbetsmarknadsläget under dessa år medförde att fler deltog. Rapporten analyserar även, med hjälp av en regressionsanalys, vilka egenskaper hos individerna som påver- kar sannolikheten att delta och finner att män, ensamstående och personer med ursprung i Västeuropa deltar i lägre grad än kvinnor, gifta, och personer med ursprung i det forna Jugoslavien, Irak och Iran. Kennerberg (2009) studerar <NOBR>icke-deltagarna</NOBR> och drar slutsat- sen de som inte har deltagit ofta är personer som står närmare arbetsmarknaden än de som har deltagit. Hon finner även att icke- deltagarna arbetar i högre grad än deltagarna, men att det även finns en relativt stor grupp av <NOBR>icke-deltagare</NOBR> som inte arbetar alls.</P>
<P class="p58 ft8">En andra fråga är hur <NOBR>sfi-verksamheten</NOBR> ser ut vad gäller individ- anpassning, flexibilitet, samverkan och möjlighet att kombinera sfi med andra aktiviteter. Statskontoret (2009) undersöker detta i en omfattande enkätstudie riktad till kommunerna. Tabell 5.9 redo- visar några indikatorer för verksamheten.</P>
<P class="p1087 ft9">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<P class="p0 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation Bilaga 4 till LU2011</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr12 td131"><P class="p334 ft32">Tabell 5.9</P></TD>
<TD class="tr12 td436"><P class="p26 ft32">Kommunernas sfi verksamhet</P></TD>
<TD class="tr12 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td136"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td437"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr31 td438"><P class="p26 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td136"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td437"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td438"><P class="p1088 ft32">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td131"><P class="p334 ft174">Nivågruppering:</P></TD>
<TD class="tr10 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td439"><P class="p334 ft32">Alla läser tillsammans</P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td439"><P class="p334 ft32">Efter studieväg (1,2,3)</P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">14%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td439"><P class="p334 ft32">Efter kurs (A,B,C,D)</P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p413 ft33">34%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td439"><P class="p334 ft32">Efter studieväg och kurs</P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">37%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft38">Annan indelning</P></TD>
<TD class="tr26 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td439"><P class="p334 ft102">Yrkeskanknuten sfi:</P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Ja</P></TD>
<TD class="tr26 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">36%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Nej</P></TD>
<TD class="tr26 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">64%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft102">Flexibilitet:</P></TD>
<TD class="tr1 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft35">Distansstudier</P></TD>
<TD class="tr26 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">30%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Kvällsstudier</P></TD>
<TD class="tr26 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">59%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft35">Deltidsstudier</P></TD>
<TD class="tr1 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p413 ft33">59%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td439"><P class="p334 ft32"><NOBR>It-baserade</NOBR> självstudier</P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">39%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td131"><P class="p334 ft32">Annat</P></TD>
<TD class="tr26 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">28%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft102">Samverkan:</P></TD>
<TD class="tr1 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td439"><P class="p334 ft32">Arbetsförmedlingen</P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">85%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td439"><P class="p334 ft32">Lokala arbetsplatser</P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">64%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td131"><P class="p334 ft38">Andra kommuner</P></TD>
<TD class="tr1 td436"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p413 ft33">50%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td439"><P class="p334 ft102">Andra aktiviteter:</P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td439"><P class="p334 ft32">Annan utbildning</P></TD>
<TD class="tr10 td239"><P class="p413 ft33">19%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td439"><P class="p334 ft32">Arbetslivsorientering</P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p413 ft33">45%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td439"><P class="p334 ft32">Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p452 ft38">23%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td439"><P class="p334 ft32">Validering/prövning</P></TD>
<TD class="tr26 td239"><P class="p413 ft33">25%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td136"><P class="p334 ft32">Praktik</P></TD>
<TD class="tr12 td437"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td438"><P class="p413 ft33">37%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft38">Källa: Statskontoret (2009b).</P>
<P class="p895 ft8">Av tabell 5.9 framgår att de flesta kommuner kartlägger deltagarnas bakgrund och försöker nivågruppera. Uppdelningen är dock sällan fullständig så i realiteten sker ofta samläsning med både låg- och högutbildade deltagare. Lite drygt en tredjedel av kommunerna erbjuder yrkesanpassad sfi och många erbjuder flexibla undervis- ningsformer. Runt 37 procent av deltagarna erbjuds praktik. Denna siffra förefaller dock osannolikt hög; enligt Skolverket (2010) har bara 8,6 procent av sfi deltagarna läsåret 2008/09 fått praktik.</P>
<P class="p50 ft8">En tredje fråga är hur studieresultaten ser ut för de som deltagit i sfi. Ett mått på detta är hur stor andel som uppnått godkänt på sfi</P>
<P class="p1089 ft9">330</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388331x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1031 ft8">tre år efter att studierna påbörjats. Tabell 5.10 visar studieresultaten till och med läsåret 2008/09 för dem som påbörjade sfi läsåret 2006/07.</P>
<P class="p1090 ft32">Tabell 5.10 Studieresultat till och med läsåret 2008/09 för de elever som påbörjat sin utbildning läsåret 2006/07 fördelade efter ålder, utbildningsbakgrund och modersmål</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103">
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p40 ft32">Totalt</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">Andel som</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">Andel som</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">Andel som</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p40 ft32">Andel som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td185"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr16 td183"><P class="p860 ft32">antal</P></TD>
<TD class="tr16 td310"><P class="p453 ft35">slutfört</P></TD>
<TD class="tr16 td184"><P class="p399 ft35">slutfört</P></TD>
<TD class="tr16 td158"><P class="p398 ft35">avbrutit</P></TD>
<TD class="tr16 td184"><P class="p860 ft32">fortsätter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td183"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p452 ft33">någon kurs</P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p398 ft33">kurs D</P></TD>
<TD class="tr8 td158"><P class="p398 ft33">kurs</P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td304"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td417"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td312"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td409"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td166"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr38 td409"><P class="p26 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td185"><P class="p334 ft32">Totalt</P></TD>
<TD class="tr16 td183"><P class="p956 ft38">33 140</P></TD>
<TD class="tr16 td310"><P class="p452 ft38">62,9%</P></TD>
<TD class="tr16 td184"><P class="p398 ft38">29,3%</P></TD>
<TD class="tr16 td158"><P class="p400 ft38">27,5%</P></TD>
<TD class="tr16 td184"><P class="p453 ft38">9,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft102">därav</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Män</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">15 618</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">58,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">24,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">31,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">10,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p956 ft38">17 522</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">67,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">33,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">23,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">9,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft102">därav i åldern</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>16–19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">1 116</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">66,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">34,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">25,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">8,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>20–24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">6 710</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">63,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">31,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">28,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">8,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>25–39</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p988 ft38">18 766</P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p452 ft38">64,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p398 ft38">30,5%</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p400 ft38">26,5%</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p453 ft38">9,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>40–54</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">5 714</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">60,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">23,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">28,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">11,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">55 <NOBR>–år</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">834</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">48,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">16,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">38,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">12,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft174">därav med utbildning</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>0–3</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">4 097</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">64,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">27,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">23,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">11,6%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>4–6</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">3 256</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">59,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">11,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">28,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">12,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>7–9</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p988 ft38">4 739</P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p452 ft38">58,9%</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p398 ft38">16,7%</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p400 ft38">30,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p453 ft38">11,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>10–12</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">9 531</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">63,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">29,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">28,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">8,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32"><NOBR>13–år</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">11 517</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">64,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">40,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">26,8%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">8,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft174">därav med modersmål</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Arabiska</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">6 959</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">64,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">26,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">24,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">10,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Bosniska/</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td185"><P class="p334 ft32">kroatiska/serbiska</P></TD>
<TD class="tr16 td183"><P class="p988 ft38">1 493</P></TD>
<TD class="tr16 td310"><P class="p452 ft38">69,7%</P></TD>
<TD class="tr16 td184"><P class="p398 ft38">38,6%</P></TD>
<TD class="tr16 td158"><P class="p400 ft38">23,0%</P></TD>
<TD class="tr16 td184"><P class="p453 ft38">7,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Engelska</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">1 480</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">47,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">26,9%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">42,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">10,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft32">Kurdiska/</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p26 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td185"><P class="p334 ft83">nordkurdiska</P></TD>
<TD class="tr8 td183"><P class="p988 ft38">1 260</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p452 ft38">66,4%</P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p398 ft38">18,7%</P></TD>
<TD class="tr8 td158"><P class="p400 ft38">24,4%</P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p453 ft38">9,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft32">Persiska</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p988 ft38">1 092</P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p452 ft38">67,4%</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p398 ft38">37,6%</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p400 ft38">22,1%</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p453 ft38">10,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Polska</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">2 246</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">53,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">29,5%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">36,7%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">9,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Ryska</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">1 395</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">74,3%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">48,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">19,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">6,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td185"><P class="p334 ft32">Somaliska</P></TD>
<TD class="tr1 td183"><P class="p988 ft38">1 620</P></TD>
<TD class="tr1 td310"><P class="p452 ft38">65,6%</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p398 ft38">16,2%</P></TD>
<TD class="tr1 td158"><P class="p400 ft38">23,1%</P></TD>
<TD class="tr1 td184"><P class="p453 ft38">11,4%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Spanska</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">1 502</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">58,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">31,6%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">32,2%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">9,8%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><P class="p334 ft32">Thailändska</P></TD>
<TD class="tr26 td183"><P class="p988 ft38">1 571</P></TD>
<TD class="tr26 td310"><P class="p452 ft38">64,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p398 ft38">22,1%</P></TD>
<TD class="tr26 td158"><P class="p400 ft38">26,4%</P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p453 ft38">9,7%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td304"><P class="p334 ft32">Övriga</P></TD>
<TD class="tr12 td417"><P class="p988 ft38">12 522</P></TD>
<TD class="tr12 td312"><P class="p452 ft38">62,7%</P></TD>
<TD class="tr12 td409"><P class="p398 ft38">30,6%</P></TD>
<TD class="tr12 td166"><P class="p400 ft38">28,0%</P></TD>
<TD class="tr12 td409"><P class="p453 ft38">9,3%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft38">Källa: Skolverket (2010).</P>
<P class="p1091 ft9">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">Av tabell 5.10 framgår att runt 63 procent slutfört minst en kurs tre år efter påbörjad utbildning, men bara drygt 29 procent har slutfört den sista kursen (kurs D). Nästan 28 procent har avbrutit utbild- ningen och över 9 procent deltar fortfarande. Det är också tydligt att ju mer utbildning individerna har från hemlandet desto bättre blir utfallet. Andelen godkända varierar även med nivån på kursen. Av dem som läste på den lägsta nivån uppnådde endast 14 procent av dem som påbörjade studierna läsåret 2002/03 godkänt inom tre år, medan motsvarande siffra var 48 procent av dem som läste på den högsta nivån (se DS 2008:19). Riksdagens revisorer (2000a) har använt regressionsanalys för att avgöra vilka faktorer som har bety- delse för möjligheterna att uppnå godkänd <NOBR>sfi-nivå.</NOBR> Man finner att äldre elever har svårare än yngre att uppnå godkänt, utbildnings- bakgrunden spelar en stor roll, språklig bakgrund spelar en mindre roll och lärartätheten har betydelse. I samma studie skickades även en enkät ut till utbildningsanordnarna, vilken visar att vanliga orsa- ker till att eleverna inte klarar sfi uppges vara låg utbildning från hemlandet, avsaknad av studievana, sjukdom och låg motivation.</P>
<P class="p147 ft8">Ett speciellt anmärkningsvärt faktum är den höga andelen som avbrutit sina studier. Tabell 5.11 visar de vanligaste orsakerna till avbrotten.</P>
<P class="p1092 ft32">Tabell 5.11 Orsaker till att nybörjare 2005/06 avbrutit studierna under 2007/08 eller tidigare</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr4 td440"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td379"><P class="p1093 ft38">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><P class="p334 ft32">Totalt antal som avbrutit</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p1093 ft33">8 492 st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p334 ft102">därav på grund av</P></TD>
<TD class="tr1 td192"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><P class="p334 ft32">Annan utbildning</P></TD>
<TD class="tr10 td192"><P class="p1093 ft38">3,2%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td15"><P class="p334 ft32">Studieuppehåll</P></TD>
<TD class="tr26 td192"><P class="p1093 ft38">3,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p334 ft32">Flyttat</P></TD>
<TD class="tr1 td192"><P class="p1093 ft38">3,3%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td15"><P class="p334 ft32">Fått arbete</P></TD>
<TD class="tr26 td192"><P class="p1093 ft38">15,1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td15"><P class="p334 ft32">Sjukdom</P></TD>
<TD class="tr26 td192"><P class="p1093 ft38">3,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><P class="p334 ft32">Barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr1 td192"><P class="p1093 ft38">5,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td15"><P class="p334 ft32">Okänd anledning</P></TD>
<TD class="tr26 td192"><P class="p1093 ft38">65,9%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td440"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td379"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p908 ft38">Källa: Skolverket (2009b).</P>
<P class="p895 ft10">Av tabell 5.11 framgår att de allra flesta som avbrutit sfi gjort det av okänd anledning, vilket gör det svårt att veta både om avbrottet är tillfälligt eller permanent och vad som i övrigt har hänt med dessa</P>
<P class="p1089 ft9">332</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">individer efter avbrottet. Statskontoret (2009) analyserar vilka som avbryter sfi och finner att deltagare som är äldre, lågutbildade eller invandrat av andra skäl än som flyktingar avbryter utbildningen i högre utsträckning. Man finner även att färre avbryter sfi om arbetslösheten är hög. Slutligen finner man att av dem som avbrutit sfi av okända skäl hade 41 procent varit sysselsatta minst en timme under november följande år (vilket faktiskt är lite högre än för dem som avslutat sfi med godkänt resultat).</P>
<P class="p149 ft8">En fjärde fråga är hur sfi påverkar deltagarnas arbetsmarknads- etablering. Statskontoret (2009) rapporterar att 36 procent av dem som uppnått godkänt på sfi var sysselsatta minst en timme i november följande år. Detta säger dock inget om effekten av sfi. Riksrevisionen (2008) konstaterar, efter konsultationer med fors- kare, att sfi:s effekter aldrig har utvärderats och att detta beror på att befintlig statistik och traditionella metoder inte medger sådana utvärderingar. Utvärderingar av sfi försvåras av att det finns icke- observerbara faktorer som påverkar såväl deltagande och studie- resultat som arbetsmarknadsutfall. För att komma runt detta pro- blem krävs antingen mer detaljerade data eller kontrollerade expe- riment där deltagarna fördelas slumpmässigt mellan olika alternativ. Även internationellt saknas välgjorda effektstudier av språkunder- visning för nyanlända.</P>
<P class="p58 ft8">En studie som trots dessa problem försöker analysera arbets- marknadseffekterna av sfi är Kennerberg och Åslund (2010). I stu- dien matchas deltagare och <NOBR>icke-deltagare</NOBR> baserat på observerbara egenskaper. Resultaten visar att de som deltar inledningsvis har lägre sysselsättning och förvärvsinkomster än jämförbara personer som inte deltar, men att efter tio år i Sverige är inkomsterna jäm- förbara och sysselsättningsgraden fem procentenheter högre för deltagarna. Speciellt kvinnor och lågutbildade verkar gynnas av sfi. Resultaten visar även att utfallet för dem som avbryter sfi liknar utfallet för dem som aldrig deltagit. Man kan dock inte bortse från att dessa resultat kan påverkas av <NOBR>icke-observerbara</NOBR> skillnader mel- lan grupperna.</P>
<P class="p74 ft8">En femte fråga är hur arbetsgivare och arbetsförmedlingen uppfattar värdet av genomgången sfi. Riksdagens revisorer (2000a) försöker undersöka detta genom att intervjua handläggare på arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlarna verkar generellt anse att de arbetssökande som genomgått sfi kan för lite svenska för att kunna ta ett arbete och att språkkunskaperna inte heller är tillräckliga för att delta i många arbetsmarknadspolitiska program (se även Stats-</P>
<P class="p468 ft9">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">kontoret (2009)). Vanliga synpunkter är att sfi måste bli bättre och ge mer kvalificerade språkkunskaper i yrkessvenska. För dem som inte genomgått sfi bedömdes chanserna att få ett arbete som när- mast obefintliga och dessa anvisades av de flesta arbetsförmedlingar till sfi. Studien pekar ut en motsättning i bedrivandet av sfi. Å ena sidan tyder det faktum att under hälften av deltagarna uppnår god- känt resultat på att kraven är för höga. Å andra sidan menar arbetsförmedlarna att sfi ger för dåliga kunskaper i svenska för att individerna ska kunna ta ett arbete eller delta i ett arbetsmarknads- politiskt program. Det finns i dagsläget inga mer systematiska stu- dier av vad arbetsgivarna anser om sfi.</P>
<P class="p48 ft8">Även i de flesta andra europeiska länder förekommer språkkur- ser riktade mot invandrare. Omfattningen är vanligen mellan 200 och 2 000 timmar. Danmark och Norge utmärker sig med en omfattning på 2 000 respektive 3 000 timmar (för dem med extra stora behov). Samtidigt ökar risken för inlåsningseffekter med längden på utbildningen (se OECD (2008, 2009b) samt Clausen m.fl. (2009)).</P>
<P class="p156 ft8">Sammantaget är det väl belagt att sfi har ett antal brister, vilka kortfattat kan sammanfattas i följande punkter:</P>
<P class="p1094 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">En låg andel av deltagarna uppnår godkänt resultat inom en rimlig tid</SPAN><SPAN class="ft8">. Efter tre år har under två tredjedelar uppnått godkänt på minst en kurs, medan övriga antingen avbrutit eller fortfarande finns kvar i utbildning. Många av avbrotten sker dessutom av okända skäl.</SPAN></P>
<P class="p1058 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Bristande individanpassning och flexibilitet</SPAN><SPAN class="ft8">. Alltför ofta placeras deltagare med olika bakgrund i samma grupp, och möjligheterna till flexibilitet är begränsade i många kommuner. Yrkesanknuten sfi förekommer, men långtifrån överallt.</SPAN></P>
<P class="p1095 ft172"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft170">Oklarhet råder om godkänd sfi ger deltagarna de kunskaper i svenska som de behöver för att etablera sig på arbetsmarknaden</SPAN><SPAN class="ft171">. Arbets- förmedlingens handläggare verkar inte anse att sfi ger tillräckliga kunskaper och det är okänt vad företagen anser. Det råder även osäkerhet om lärarnas kompetens är tillräcklig, och många lärare saknar utbildning i svenska som andra språk.</SPAN></P>
<P class="p1096 ft9">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1097 ft18"><SPAN class="ft18">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft74">I vilken riktning bör dagens verksamhet förändras?</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">Goda språkkunskaper i svenska är med all säkerhet en nyckelfaktor för en lyckad arbetsmarknadsetablering. En väl utformad sfi bör ha goda förutsättningar att ge deltagarna detta. Att utforma sfi opti- malt är dock svårt med tanke på att deltagarnas bakgrund skiljer sig kraftigt åt, möjligheterna att erbjuda flexibla lösningar kan vara begränsade i mindre kommuner, det är svårt att veta vilka krav på språkkunskaper som ställs i arbetslivet och det är svårt att undvika inlåsningseffekter. Ett antal slutsatser kan dock dras om i vilken riktning dagens sfi kan behöva utvecklas för att bättre bidra till en snabb arbetsmarknadsetablering.</P>
<P class="p1098 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Sfi bör starta snabbt efter den nyanländes ankomst till kommunen och utgå från personens bakgrund och önskemål. </SPAN><SPAN class="ft8">Chansen att få ett jobb för en person utan svenskkunskaper är mycket begrän- sad, vilket gör det mycket angeläget att språkstudierna startar snabbt. Det är även viktigt att de som har en stark utbildnings- bakgrund ges möjlighet att bedriva intensiva studier i ett högt tempo, medan de med mer begränsad utbildning ges möjlighet att bedriva studier i en lugn takt.</SPAN></P>
<P class="p1099 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Sfi bör bedrivas på ett flexibelt sätt och gå att kombinera med förvärvsarbete. </SPAN><SPAN class="ft8">Visserligen kan det vara svårt för mindre kom- muner att erbjuda yrkesbaserad sfi eller undervisning på kvällar och helger, men möjligheterna att erbjuda undervisning på distans, eller i samverkan med närliggande kommuner, företag och andra utbildningsanordnare, bör då prövas. Särskilt viktigt är att sfi går att kombinera med förvärvsarbete så att inte deltag- arna måste avstå från att arbeta och/eller söka jobb för att kunna delta i studierna (dvs. inlåsningseffekter undviks). Kontakter med arbetslivet under språkutbildningen är dessutom viktiga för att skapa kontakter och motivation, vilket exempelvis kan ske genom yrkesinriktad sfi i samverkan med arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p1100 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Sfi bör utformas så att både deltagarna och utbildningsanordnarna ges incitament att se till att studierna bedrivs effektivt</SPAN><SPAN class="ft8">. Detta kan exempelvis ske genom att deltagarna ges någon form av bonus om de uppnår godkända resultat och/eller om ersättningen till de som anordnar utbildningen knyts till måluppfyllelsen. Den senare lösningen bör även ge utbildningsanordnarna incitament att anställa kompetenta lärare. Samtidigt får inte ersättningen kopplas så starkt till utfallet att svaga grupper nedprioriteras i verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p770 ft9">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388336x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1077 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Sfi:s innehåll och omfattning bör förankras hos arbetsmarknadens parter</SPAN><SPAN class="ft8">. Det är viktigt att betyg om genomgången sfi uppfattas som ett bevis på goda kunskaper i svenska. Detta underlättas sannolikt om samverkan sker med arbetsmarknadens parter om kursplanernas utformning samt genom att en större del av språkutbildningen sker ute i arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p69 ft27"><SPAN class="ft27">5.4</SPAN><SPAN class="ft28">Validering</SPAN><SPAN class="ft149">53</SPAN></P>
<P class="p70 ft8">Ofta kan det vara svårt för rekryterande företag att värdera den utbildning och arbetslivserfarenhet som en sökande har förvärvat i sitt hemland. Det finns klar evidens för att arbetsgivare betraktar utbildning och erfarenhet från utlandet som mindre värd än mot- svarande kompetens från det egna landet (jmf avsnitt 4.1.2). Osä- kerhet om de arbetssökandes kompetens kan leda till att arbets- givare väljer bort utrikes födda sökande (dvs. statistisk diskrimine- ring). För att underlätta bedömningen av utländsk kompetens kan validering därför erbjudas. Validering definieras som ”en process som innebär en strukturerad bedömning, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats”.<SPAN class="ft30">54 </SPAN>Definitionen av begreppet vali- dering är således mycket bred, men i praktiken avses ofta en jäm- förelse mellan den utländska kompetensen och motsvarande svensk utbildning och/eller yrkeskrav. I detta avsnitt beskrivs dagens vali- deringsverksamhet, diskuteras de utvärderingar som gjorts av denna verksamhet, och dras slutsatser om vad som är viktigt för att denna verksamhet ska fungera tillfredsställande.</P>
<P class="p1101 ft18"><SPAN class="ft18">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft74">Översikt över regelverket</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Ett antal myndigheter ansvarar för att bedöma eller pröva utländsk kompetens, och länge fanns det ingen nationell myndighet som hade ett samordnat ansvar. Nyligen har dock den nyinrättade Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh) getts ett sådant ansvar, vil-</P>
<P class="p1102 ft50"><SPAN class="ft46">53</SPAN><SPAN class="ft175">Begreppet validering lanserades i Sverige av Kunskapslyftskommittén 1996. Validering på gymnasienivå har behandlats i ett antal statliga utredningar, till exempel i SOU 1998:165, SOU 2001:78 och DS 2003:23. Internationellt finns “the European centre for the develop- ment of vocational training” (CEDEFOP) som arbetar med dessa frågor. För en litteratur- översikt se Colardyn och Björnåvold (2004) eller Andersson, Sjösten och Ahn (2003).</SPAN></P>
<P class="p1012 ft17"><SPAN class="ft46">54</SPAN><SPAN class="ft161">DS 2003:23, sid. 19.</SPAN></P>
<P class="p72 ft9">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">ket bland annat innebär att man upprättat en internetportal med information till den som behöver validering (www.validerings- info.se). Även i nya systemet för introduktionsprogrammen beto- nas Arbetsförmedlingens ansvar för att se till att validering ingår i introduktionen. Nedan beskrivs kortfattat dagens verksamhet.</P>
<P class="p1103 ft11">Bedömning av utländsk högskoleutbildning för att söka arbete.</P>
<P class="p1104 ft8">Vad gäller avslutad utländsk högskoleutbildning är det Högskole- verket (HSV) som bedömer sådan utbildning. Bedömningen base- ras på de handlingar som den sökande bifogar sin ansökan och HSV ger ett utlåtande som jämför den utländska utbildningen med närmast motsvarande svenska utbildning beträffande nivå, omfatt- ning och innehåll. Utlåtandet uttrycks i termer av svenska examina, men utan angivande av poäng och kan närmast ses som en rekom- mendation till arbetsgivarna om den ungefärliga svenska motsva- righeten till individens utbildning. För yrken med krav på legitima- tion gäller speciella regler; exempelvis utfärdar Högskoleverket behörighet för lärare, Socialstyrelsen för hälso- och sjukvårds- yrkena och Jordbruksverket för veterinäryrket. Här tas även hän- syn till yrkeserfarenhet och vanligen krävs kompletteringar, i form av kurser, praktik etc. innan behörighet utfärdas. HSV bedömer inte oavslutad högskoleutbildning.</P>
<P class="p1105 ft11">Bedömning av annan postgymnasial utbildning för att söka arbete.</P>
<P class="p261 ft8">Vad gäller slutförd postgymnasial utbildning som inte bedrivits på ett universitet eller en högskola är det Myndigheten för Yrkeshög- skolan (Yh) som bedömer sådan utbildning. Den sökande skickar in handlingar som styrker att utbildningen slutförts och Yh ger ett utlåtande som kortfattat beskriver den utländska utbildningen och vilken svensk examen den motsvarar. Utlåtandet kan sedan använ- das för att visa en arbetsgivare vilken utbildning individen har.</P>
<P class="p65 ft11">Bedömning av annan utbildning för att söka arbete: <SPAN class="ft8">Vissa möjlig- heter finns att få en utbildning på gymnasial nivå bedömd av Skol- verket. Den som genomgått en utbildning där auktorisation krävs ska vända sig till ansvarig myndighet.</SPAN></P>
<P class="p149 ft11">Bedömning av utländsk gymnasieutbildning för att söka till efter- gymnasial utbildning<SPAN class="ft8">. Vad gäller utländska utbildningar på gymna- sienivå för behörighet till svensk högskoleutbildning är det Verket för Högskoleservice (VHS) som bedömer sådan utbildning. För att VHS ska bedöma gymnasieutbildning krävs dock att den är avslu- tad. Även här baseras bedömningen på de handlingar som den sökande bifogar sin ansökan. VHS gör sedan en preliminär bedöm- ning av hur individens betyg bedöms i dagsläget. Bedömningen</SPAN></P>
<P class="p468 ft9">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">anger vilka olika behörigheter det utländska betyget motsvarar i Sverige. Det finns dock inte något krav på att VHS ska ha gjort en sådan bedömning för att individen ska kunna söka en svensk hög- skoleplats. Det är de enskilda lärosätena som själva bedömer och beslutar om behörighet, antagning eller tillgodoräknande av utländsk utbildning. Enskilda lärosäten kan dock ge VHS i uppdrag att besluta om en individ uppfyller kraven för behörighet. Enskilda universitet och högskolor kan även begära experthjälp av HSV för att bedöma värdet av utländsk utbildning. Det är även de enskilda lärosätena som bedömer om utländsk utbildning och/eller yrkes- erfarenhet ska få tillgodoräknas inom ramen för en högskole- utbildning.</P>
<P class="p68 ft8"><SPAN class="ft11">Validering av reell kompetens</SPAN>. Vad gäller validering av reell kom- petens är bilden mer splittrad och det finns inget nationellt regel- verk. Valideringsverksamhet i olika former pågår dock på många håll i landet i samarbete med branschorganisationer. För många yrken har det tagits fram kriterier för hur en validering ska gå till. Valideringsmodellerna ser olika ut för olika yrken, men består av fyra delprocesser: (1) Övergripande kompetenskartläggning (över- gripande beskrivning av individens kompetens för att identifiera möjligheter inom utbildning och arbetsliv utförd av studie/yrkes- vägledare eller Arbetsförmedlingen), (2) fördjupad kompetens- kartläggning (mer detaljerad beskrivning av individens kompetens på ett eller flera avgränsade områden utförd av studie/yrkesväg- ledare, Arbetsförmedlingen eller branschorganisation), (3) kompe- tensbedömning för intyg (bedömning av individens kompetens i förhållande till fastställda krav inom ett visst område utförd av behöriga lärare eller yrkeskunniga experter), och (4) kompetens- bedömning för bevis (prövning genom teoretiska och praktiska prov av om individens kompetens når upp till specifika krav för ett yrke eller en kurs utförd av behöriga lärare eller yrkeskunniga experter som följer standardiserade tillvägagångssätt). Om valider- ingen leder till ett yrkesbevis är det branschernas bevis som utgör slutdokumentet, exempelvis i form av ett certifikat, gesällbrev, licens eller behörighet. Det saknas ännu en ordentlig samman- ställning av omfattningen av dagens valideringsverksamhet, men för närvarande används ungefär 25 olika branschmodeller i Sverige vilka tillsammans omfattar 140 olika yrkesroller. En betydande del av den valideringsverksamhet som hittills bedrivits har skett inom ramen för olika försöksverksamheter. Det bör även nämnas att det</P>
<P class="p1106 ft9">338</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388339x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft8">mellan 2004 och 2007 fanns en Valideringsdelegation som arbetade med dessa frågor.<SPAN class="ft30">55</SPAN></P>
<P class="p138 ft18"><SPAN class="ft18">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft74">Erfarenheter av dagens verksamhet</SPAN></P>
<P class="p297 ft8">En viktig fråga är hur dagens valideringsverksamhet fungerar och om en genomförd validering ökar den validerades möjligheter att få arbete eller fortsätta studera i nivå med sin kunskap. Integrations- verket (2006a) påpekade att det inte finns några egentliga utvärde- ringar av valideringsverksamhetens effekter på arbetsmarknads- utfallet, och sedan dess har heller inga sådana studier gjorts. Avsaknaden av utvärderingar kan troligen förklaras av att verksam- heterna i många fall dels är relativt nystartade, dels bedrivs på ett väldigt decentraliserat sätt. I resten av detta avsnitt redovisas slut- satserna av några av de uppföljningar som trots allt gjorts av olika kommunala valideringsverksamheter samt beskrivs kortfattat några utländska erfarenheter av validering.</P>
<P class="p769 ft8">Andersson m.fl. (2006) beskriver och analyserar en försöksverk- samhet med validering av utländsk yrkeskompetens i Malmö, Göteborg och Botkyrka. Intervjuer genomfördes med 16 individer som blivit validerade och med dem som utförde valideringen.<SPAN class="ft30">56 </SPAN>Stu- dien omfattade frågor om hur urvalet gått till, vilka metoder som använts, vilken typ av kompetens som synliggjordes respektive inte synliggjordes och vad valideringen betytt för individerna. Valide- ringen i de berörda kommunerna tenderade att inriktas mot ett antal på förhand bestämda yrken. Av studien framkommer att då valideringen i de flesta fall finansierades av Arbetsförmedlingen, kom den främst att inriktas mot bristyrken. Kraven på den som skulle genomgå validering var att individen skulle ha valideringsbara yrkeskunskaper och tillräckliga språkkunskaper för att valideringen skulle kunna ske på svenska. Själva valideringen genomfördes genom att deltagarna fick utföra olika typer av praktiska och teore- tiska yrkesprov och kriterierna för valideringen togs fram i sam- arbete med arbetsmarknadens parter. Bland de positiva effekterna av valideringen nämns att individerna fått bekräftelse och stärkt självkänsla, ökat sitt lärande, fått kompletterande utbildningar samt, i vissa fall, skaffat sig förstärkta nätverk. Bland de negativa</P>
<P class="p1097 ft54"><SPAN class="ft46">55</SPAN><SPAN class="ft163">Arbetet beskrivs i Valideringsdelegationen (2005, 2008).</SPAN></P>
<P class="p1019 ft17"><SPAN class="ft46">56</SPAN><SPAN class="ft161">Liknande uppföljningar av pilot- och försöksverksamheten finns i Skolverket (2002), Andersson, Sjösten och Ahn (2003) och Andersson, Fejes och Hult (2003).</SPAN></P>
<P class="p642 ft9">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388340x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">effekterna nämns att valideringen ibland inneburit en degradering av individernas reella kompetens och därmed riskerat att inskränka snarare än att utvidga individernas möjligheter. I studien dras slut- satsen att om valideringen inriktas mot bristyrken finns risken att enskilda individer, väljer eller tvingas, genomgå validering mot yrken som ligger på en lägre nivå än den kompetens som individen faktiskt har. Effekten av valideringen blir då en degradering och en sortering av deltagarna istället för en hjälp till att få de jobb som motsvarar individernas kompetens.</P>
<P class="p63 ft8">Gundhäll Wood (2002) återger resultaten av två studier av Hög- skoleverkets värderingar av utländska högskoleutbildningar. Studi- erna visar att värderingen haft en begränsad effekt på möjligheterna att få ett jobb, och att arbetsgivarna i mycket liten omfattning beaktade värderingsutlåtandena vid rekryteringar. Även Dingu- Kyrklund (2001) diskuterar betydelsen av värdering av utländska högskoleutbildningar, och finner att sådana värderingar har ett begränsat värde för arbetsgivarna. Berggren och Omarsson (2001) visar dock att dessa värderingar kan ha en viss effekt, och i en enkätstudie riktad mot arbetsgivare visas att många arbetsgivare efterfrågar validering (se Rooth och Åslund (2006)).</P>
<P class="p48 ft8">Validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet är något som är aktuellt även på många andra håll i världen. I många länder är dock validering av utrikes föddas kompetens ännu under uppbyggnad. I Europa är Danmark och Nederländerna de länder som förefaller ha de mest utvecklade verksamheterna. Det saknas dock ännu systematiska utvärderingar av valideringens effekter. OECD (2008) konstaterar att det saknas data om valideringens omfattning och effekter, men att det finns indikationer på att invandrare har sämre tillgång till validering än andra grupper. Trots avsaknaden av effektstudier är det av intresse att diskutera vilka lärdomar man kan dra av olika länders erfarenheter.<SPAN class="ft30">57 </SPAN>Ramböll (2006) gör en internationell jämförelsestudie av valideringsverk- samheten i Kanada, Nederländerna och Frankrike. I alla länderna är verksamheten fortfarande relativt nystartad och därför fortfarande under utveckling. Länderna skiljer sig dock kraftigt åt vad gäller hur man organiserat verksamheten. Exempelvis är valideringen mycket centraliserad och detaljreglerad i lagar i Frankrike, medan decentralisering karaktäriserar verksamheten i Kanada och framför- allt Nederländerna. Författarna anser att följande lärdomar kan dras</P>
<P class="p1107 ft17"><SPAN class="ft31">57 </SPAN>Se även Valideringsdelegationen (2008).</P>
<P class="p72 ft9">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">från dessa länders erfarenheter: (i) Det finns ett behov av nationell samordning och styrning för att öka effektiviteten, rättssäkerheten, kvaliteten och legitimiteten i valideringsverksamheten. En alltför decentraliserad verksamhet riskerar att leda till ett sämre utfall. (ii) Det krävs att arbetsgivarna övertygas om valideringens betydelse för landets ekonomiska utveckling. För att uppnå detta krävs ofta stora informationsinsatser. Här utmärker sig speciellt Kanada, där initiativet till verksamhetens nuvarande utformning kommer från arbetsgivarna och där en klar resursfokus genomsyrar verksam- heten. (iii) Det krävs att valideringsverksamheten är ordentlig för- ankrad hos alla berörda parter, arbetsgivare, branschorganisationer, fackförbund, utbildningsaktörer etc. Speciellt gäller det att få alla att acceptera valideringsprocessens och kvalifikationskravens utformning. (iv) Det är viktigt att målgruppen för valideringen är bred. För att uppnå god legitimitet bör valideringen av utländsk kompetens integreras i andra former av livslångt lärande. I Nederländerna och Frankrike strävar man efter att kompetensbevi- sen ska se likadana ut för dem som får dem genom utbildning respektive genom validering. (v) Individens egna kostnader för valideringen bör hållas nere för att inte stora grupper ska ute- stängas. I alla de beskrivna länderna är det i dagsläget i stor utsträckning individen själv som bekostar valideringen.</P>
<P class="p180 ft8">Sammantaget är den svenska valideringsverksamheten fort- farande under uppbyggnad, och andelen nyanlända som genomgår validering inom ramen för introduktionsprogrammen är låg. Föl- jande problem kvarstår att lösa:</P>
<P class="p1108 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Möjligheterna att få utbildning eller annan kompetens validerad skiljer sig kraftigt åt mellan olika utbildningar, yrken och platser i landet.</SPAN></P>
<P class="p1109 ft29"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft169">Det har, åtminstone fram till nyligen, varit svårt för den som vill få sin kompetens validerad att veta vem man ska vända sig till.</SPAN></P>
<P class="p1110 ft172"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft170">Det saknas ordentliga utvärderingar av verksamhetens effekter, speciellt hur arbetsgivare uppfattar värdet av en validering</SPAN><SPAN class="ft171">.</SPAN></P>
<P class="p1111 ft18"><SPAN class="ft18">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft74">I vilken riktning bör dagens verksamhet förändras?</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">Det är rimligt att en väl utformad valideringsverksamhet bör kunna medföra positiva effekter för såväl deltagarna som samhället, även om studier om valideringens individeffekter fortfarande saknas.</P>
<P class="p490 ft9">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft8">Utifrån de erfarenheter som finns, kan dock några slutsatser dras om hur en framgångsrik valideringsverksamhet kan utformas.</P>
<P class="p1112 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Validering bör erbjudas de utrikes födda som är i behov av att tyd- liggöra sin kompetens</SPAN><SPAN class="ft8">. Deltagarna i introduktionsprogrammen bör på ett tidigt stadium erbjudas validering. Fördelarna med detta är dels att den nyanlände bättre kan visa sin kompetens för potentiella arbetsgivare, dels att innehållet i introduktionen kan anpassas efter de eventuella behov av kompletterande utbildning som deltagaren har. För att en validering ska kunna ske krävs dock att den föregås av en ordentlig kartläggning av den nyan- ländes utbildning, erfarenhet och önskemål om framtiden. En sådan kartläggning kan med fördel ske redan under asylpröv- ningstiden. Även de utrikes födda som inte deltar i introduk- tionsprogrammen, till exempel anhöriginvandrare, bör ges möj- lighet till validering. Det är dessutom viktigt att det är tydligt vem som erbjuder validering, vilket underlättas om de som är behov av validering kan vända sig till en samordnande myndig- het.</SPAN></P>
<P class="p1113 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Valideringen bör utgå från individens förutsättningar/behov och omfatta kompetens från såväl utbildning som yrkeserfarenhet</SPAN><SPAN class="ft8">. Det finns vissa tendenser att den nuvarande verksamheten dels i hög grad är inriktad mot bristyrken, dels bara tar hänsyn till den kompetens som har en direkt motsvarighet i kursplaner. Det kan medföra att vissa individer inte får tillgång till validering och/eller att valideringen inte tydliggör individernas hela kompetens. Samtidigt bör givetvis validering bara erbjudas när den är sam- hällsekonomiskt lönsam.</SPAN></P>
<P class="p1114 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Valideringen bör utformas så att den åtnjuter en hög grad av legitimitet hos arbetsgivare och branschorganisationer</SPAN><SPAN class="ft8">. För att vali- deringen ska uppnå sitt syfte måste ett rekryterande företag veta att ett valideringsintyg är ett trovärdigt bevis på en viss kompe- tens. Detta kräver dels att arbetsmarknadens parter är delaktiga i utformningen av verksamheten, dels att en tydlig kvalitets- säkring sker fortlöpande. Det är därför bra att branschorganisa- tioner är tydligt involverade i många av de verksamheter som nu byggs upp. Legitimitet kräver också att det genomförs utvärder- ingsstudier av valideringens arbetsmarknadseffekter.</SPAN></P>
<P class="p1115 ft9">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388343x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft27"><SPAN class="ft27">5.5</SPAN><SPAN class="ft28">Arbetsmarknadspolitik</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">I Sverige har aktiv arbetsmarknadspolitik sedan länge använts i stor omfattning. Syftet har varit att hålla nere den öppna arbetslösheten och att hjälpa individer att uppfylla de krav som ställs i arbetslivet. Ett uttalat mål är att hjälpa de arbetssökande som har särskilda svå- righeter på arbetsmarknaden och de utrikes födda är uppenbart en grupp där svårigheterna att ta sig in på arbetsmarknaden är bety- dande. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att alla åtgärder inte underlättar inträdet, arbetssökande som deltar i åtgärder söker i betydligt mindre utsträckning efter jobb vilket gör att åtgärderna kan fördröja inträdet, något som brukar benämnas inlåsnings- effekter. Av denna anledning är det inte alltid fallet att mer åtgärder är bättre, istället är det viktigt att man använder sig av de mest läm- pade åtgärderna. I detta avsnitt beskrivs de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktar sig mot utrikes födda. Dessutom diskuteras vad vi vet om effekterna av arbetsmarknadspolitik för denna grupp med betoning på hur möjligheterna att få ett jobb påverkas och vilka faktorer som är viktiga att beakta när arbetsmarknadspolitiken för utrikes födda utformas.<SPAN class="ft30">58</SPAN></P>
<P class="p369 ft18"><SPAN class="ft18">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft74">Översikt över regelverket</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">Den svenska arbetsmarknadspolitiken har som utgångspunkt att den ska vara generell, men det finns även ett antal åtgärder som är speciellt riktade mot nyanlända invandrare.</P>
<P class="p215 ft8">Dagens arbetsmarknadspolitik består av ett stort antal åtgärder, vilka grovt kan delas in i (i) arbetsförmedling och vägledning, (ii) subventionerad sysselsättning och stöd vid start av näringsverk- samhet, (iii) praktik och liknande åtgärder, och (iv) arbetsmark- nadstbildning.</P>
<P class="p149 ft8">Det finns ett antal åtgärder som utformats specifikt för nyan- lända invandrares behov. Bland annat finns det två typer av syssel- sättningssubventioner med särskilda regler för nyanlända. <SPAN class="ft11">Nystarts- jobb </SPAN>är ett anställningsstöd som är riktat mot dem som stått utan- för arbetsmarknaden en längre tid. De som fått uppehållstillstånd inom de senaste tre åren som flykting eller på grund av anknytning undantas dock från tidskravet. En arbetsgivare som anställer en</P>
<P class="p1116 ft50"><SPAN class="ft137">58 </SPAN>För en detaljerad genomgång av kunskapsläget om arbetsmarknadspolitiska insatser för utrikes födda hänvisas till Sohlman (2006a, 2006b), Statskontoret (2002) och Nekby (2008).</P>
<P class="p732 ft9">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388344x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">person som uppfyller dessa krav får ett stöd som motsvarar den dubbla arbetsgivaravgiften och stödet kan utbetalas tills treårs- gränsen har passerats. <SPAN class="ft11">Instegsjobb </SPAN>är en sysselsättningssubvention som är direkt riktat mot nyanlända. Den arbetsgivare som anställer en person som har fått uppehållstillstånd inom de senaste tre åren och där den nye medarbetaren samtidigt läser, eller har fått löfte om att läsa, svenska för invandrare (sfi) kan få ett bidrag mot- svarande 75 procent av lönekostnaden (högst 750 kr per dag). Den anställde ska ha fyllt 20 år och vara inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Stödet ges för sex månader i taget och kan som längst utbetalas under 24 månader. Är jobbet på heltid beviljas dock stödet under högst sex månader. Kravet för att få ytterligare en eller flera perioder med instegsjobb är att den anställde antingen fortsätter sina studier inom sfi eller redan uppnått godkänt på den sista kursen (kurs D).</P>
<P class="p68 ft8">Övriga åtgärder som är särskilt aktuella för utrikes födda är arbetsplatsintroduktion, <NOBR>prova-på-platser</NOBR> och arbetsplatsbedöm- ning av yrkeskompetens.<SPAN class="ft30">59 </SPAN><SPAN class="ft11">Arbetsplatsintroduktion </SPAN>riktar sig till nyanlända som deltar eller har deltagit i introduktionsprogrammen, eller i övrigt riskerar att bli långtidsinskrivna. Åtgärden innebär att en specialutbildad arbetsförmedlare ger stöd både till den enskilde och till arbetsplatsen under högst sex månader. <NOBR><SPAN class="ft11">Prova-på-platser</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>riktas mot nyinskrivna arbetslösa med ingen eller begränsad erfa- renhet av svensk arbetsmarknad, kan ske inom ramen för intro- duktionsprogrammen och innebär praktik under max tre månader.</P>
<P class="p1117 ft11">Arbetsplatsbedömning av yrkeskompetens <SPAN class="ft8">innebär en möjlighet för individer med ingen eller begränsad erfarenhet av svensk arbets- marknad att tidigt få visa upp sina kunskaper och få en bedömning av dessa. Åtgärden ska äga rum på en arbetsplats under en dag upp till tre veckor och kan ske parallellt med introduktionsprogram- men. Utöver dessa insatser pågår det för närvarande några försöks- verksamheter. Dels erbjuds sedan år 2009 cirka 5 000 nyanlända stöd med att finna ett arbete eller påbörja en utbildning genom kompletterande aktörer, dels erbjuds nyanlända i tre kommuner etableringssamtal (se avsnitt 5.2).</SPAN></P>
<P class="p1118 ft17"><SPAN class="ft31">59 </SPAN>Arbetsplatsintroduktion, <NOBR>prova-på-platser</NOBR> och arbetsplatsbedömning av yrkeskompetens riktar sig formellt sett inte enbart mot utrikes födda.</P>
<P class="p137 ft9">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft18"><SPAN class="ft18">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft74">Erfarenheter av dagens verksamhet</SPAN></P>
<P class="p297 ft8">I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår att man i sin verksamhet, bland annat, ska ”prioritera dem som befinner sig långt från arbets- marknaden” (SFS 2007:1030). Det är uppenbart att många utrikes födda tillhör denna grupp. Det är därför viktigt att studera om de utrikes födda prioriteras och om gruppen är överrepresenterad i någon specifik åtgärd.</P>
<P class="p14 ft8">Det finns ett flertal studier som analyserar dessa frågor för <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ett exempel är Riksdagens revisorer (2000b), som visar att Arbetsförmedlingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> prioriterade nyanlända utrikes födda i sin verksamhet, men samtidigt misslyckades med att prioritera övriga invandrare. Vidare verkar mixen av åtgärder vara sådan att utrikes födda oftare deltog i utbildningsinsatser. Runeson och Åslund (2002) räknar ut prioriteringsindex för olika grupper av utrikes födda under åren <NOBR>1996–2000.</NOBR> De finner att individer från Östeuropa, Syd- och Centralamerika och Asien prioriterades medan individer från Afrika inte prioriterades. Vidare finner man tecken på att de utrikes födda över tiden prioriterats i allt mindre grad. Sibbmark och Åslund (2006) analyserar arbetsförmedlingar- nas insatser för utrikes födda under år 2005. I studien visas att vissa grupper av utrikes födda, framförallt de med ursprung i Afrika, är underrepresenterade i arbetsmarknadspolitiska program. Bland dem som deltar i program finner man att, i jämförelse med de inri- kes födda, så finns de utrikes födda oftare i utbildningsåtgärder och mer sällan i subventionerad anställning. Tar man hänsyn till skill- nader i kön, ålder och utbildning minskar skillnaderna, men de utrikes födda är fortfarande överrepresenterade i utbildning och underrepresenterade i subventionerad anställning. Skillnaderna tenderar även att minska med vistelsetiden i Sverige. Utrikes födda deltar dessutom i genomsnitt längre tid i programmen, dock om man tar hänsyn till att programmen varar olika länge.</P>
<P class="p1045 ft10">I tabell 5.12 visas andelen utrikes födda i olika åtgärder i januari 2010. Dessa siffror kan jämföras med gruppens andel av de arbets- lösa, vilken uppgick till 31 procent.</P>
<P class="p1119 ft9">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388346x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation Bilaga 4 till LU2011</P>
<P class="p1120 ft32">Tabell 5.12 Andel utrikes födda i olika arbetsmarknadsåtgärder, januari 2010</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">Åtgärd</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p1121 ft38">Antal</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p1122 ft38">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td441"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p1121 ft33">utrikes födda</P></TD>
<TD class="tr26 td442"><P class="p1122 ft33">utrikes födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td175"><P class="p334 ft32">Sökande i program med aktivitetsstöd</P></TD>
<TD class="tr16 td153"><P class="p1123 ft38">41 938</P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p988 ft38">24%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">därav:</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">Arbetsmarknadsutbildning</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p1121 ft38">2 157</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p988 ft38">38%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td175"><P class="p334 ft32">Arbetspraktik</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p1121 ft38">7 224</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p988 ft38">39%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">Stöd till start av näringsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p1121 ft38">792</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p988 ft38">19%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">Ungdomsinsatser</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p1121 ft38">6 157</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p988 ft38">12%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td175"><P class="p334 ft32">Förberedande insatser</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p1121 ft38">5 847</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p988 ft38">24%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft35">Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p1121 ft38">49</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p988 ft38">42%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">Jobb- och utvecklingsgarantin</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p1121 ft38">19 712</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p988 ft38">29%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td175"><P class="p334 ft32">Sökande som har arbete med stöd</P></TD>
<TD class="tr20 td153"><P class="p1121 ft38">13 701</P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p988 ft38">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">därav:</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td175"><P class="p334 ft32">Särskilt anställningsstöd</P></TD>
<TD class="tr1 td153"><P class="p1123 ft38">958</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p988 ft38">33%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">Instegsjobb</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p1121 ft38">2 379</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p988 ft38">99%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td175"><P class="p334 ft32">Särskilda insatser för funktionshindrade</P></TD>
<TD class="tr26 td153"><P class="p1123 ft38">10 364</P></TD>
<TD class="tr26 td176"><P class="p988 ft38">16%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td175"><P class="p334 ft32">Nystartsjobb</P></TD>
<TD class="tr20 td153"><P class="p1121 ft38">8 420</P></TD>
<TD class="tr20 td176"><P class="p988 ft38">37%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td441"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td160"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr38 td442"><P class="p26 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td175"><P class="p334 ft38">Källa: Arbetsförmedlingen.</P></TD>
<TD class="tr12 td153"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr12 td176"><P class="p26 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">Av tabell 5.12 framgår att de utrikes födda generellt sett var prio- riterade i de flesta typer av arbetsmarknadspolitiska insatser, speci- ellt vad gäller vissa former av anställningsstöd. De är dock under- representerade vad gäller stöd till start av näringsverksamhet, ung- domsinsatser och stöd till funktionshindrade. Arbetsförmedling tar dock i sin redovisning inte hänsyn till skillnader i ålder, inskriv- ningstid och utbildning, och det är inte möjligt att dela upp de utrikes födda efter deras ursprung. Detta försvårar en jämförelse med ovan nämnda studier.</P>
<P class="p50 ft8">Nästa fråga är vad vi vet om effekterna av arbetsmarknadspolitik för utrikes födda. Det är inte självklart att effekterna av arbets- marknadspolitik skiljer sig åt mellan inrikes och utrikes födda. Därför finns det skäl att beakta både den allmänna litteraturen om effekterna av arbetsmarknadspolitik och de studier som närmare studerar gruppen utrikes födda.</P>
<P class="p50 ft10">Calmfors m.fl. (2002) ger en omfattande genomgång av forsk- ningen om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland slutsatserna</P>
<P class="p831 ft9">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">kan följande nämnas: (i) Subventioner av lönen i ordinarie jobb på den ordinarie arbetsmarknaden är den åtgärd som ger de bästa resultaten. Subventionerad sysselsättning har nästan alltid positiva individeffekter (förbättrar deltagarnas arbetsmarknadssituation), men har också stora undanträngningseffekter (minskar antalet <NOBR>icke-subventionerade</NOBR> arbeten). Sådana åtgärder bör därför begrän- sas till att enbart omfatta grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden. (ii) Stöd vid start av näringsverksamhet har unge- fär lika starka positiva effekter som lönesubventioner. (iii) Intensi- fierade arbetsförmedlingsinsatser verkar öka övergångsfrekvensen till sysselsättning. (iv) För arbetsmarknadsutbildning är det svårt att hitta entydigt positiva effekter. (v) Allmänt gäller att de positiva effekterna av en åtgärd tenderar att bli starkare ju mer åtgärden liknar reguljär sysselsättning. I en uppdatering av denna studie finner Forslund och Vikström (2010) att de flesta av dessa resultat fortfarande håller. Undantaget är att studier från de senaste åren visar att även arbetsmarknadsutbildning har positiva effekter för deltagarna. Slutsatserna om arbetsmarknadspolitikens effekter i dessa svenska översikter överensstämmer i huvudsak med vad man finner i internationell utvärderingslitteratur (se Kluve (2006, 2010) för översikter).</P>
<P class="p106 ft8">Det finns ett litet antal svenska studier som rangordnar olika typer av arbetsmarknadspolitik för utrikes respektive inrikes födda. Carling och Richardsson (2004) jämför olika åtgärder under perio- den <NOBR>1995–97</NOBR> vad gäller deras effekt på tiden i arbetslöshet för indi- vider med olika födelseland. Resultaten visar att rangordningen mellan åtgärderna är väldigt likartad för inrikes och utrikes födda, även om utfallet alltid är sämre för den sistnämnda gruppen. Carling och Gustafson (1999) jämför utfallet för åtgärderna stöd vid start av näringsverksamhet och rekryteringsstöd, och finner att för svenska medborgare är stöd till start av näringsverksamhet bättre än rekryteringsstöd medan ingen motsvarande skillnad kan påvisas för utländska medborgare. De Luna m.fl. (2008) visar att effekten av arbetsmarknadsutbildning är något starkare för perso- ner med ett utomnordiskt födelseland. Okeke (2005) finner, i en studie av effekterna av arbetsmarknadspolitik, att sannolikheten att få ett jobb inom 180 dagar efter att ha genomgått ett program vis- serligen är lägre för utomnordiska medborgare än för nordiska medborgare, men att dessa skillnader inte är statistiskt signifikanta. Richardsson och van den Berg (2002) finner, i en studie av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen, att åtgärdernas effek-</P>
<P class="p287 ft9">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388348x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">ter är desamma för inrikes och utrikes födda, men att de utrikes födda kommer långsammare ut på arbetsmarknaden. Även Sibbmark och Åslund (2006) visar att sannolikheten att vara i arbete 90 dagar efter programslut är lägre för de flesta grupper av utrikes födda även om man tar hänsyn till individegenskaper, bostadsort och pro- grammens typ och längd.</P>
<P class="p63 ft8">Johansson och Åslund (2006a, 2006b) har utvärderat en variant av arbetsplatsintroduktion, API/SIN, som bedrevs som en för- söksverksamhet i 20 kommuner. De arbetslösa erbjöds hjälp med kartläggning och arbetsanskaffning samt individuellt stöd på arbets- platsen i upp till sex månader. Studien finner överlag positiva effekter. Åtgärden ökar deltagandet i arbetspraktik och förmedlar- stödet tycks göra att arbetspraktiken på ett bättre sätt skapar möj- ligheter till arbete än annars. Som diskuterats i avsnitt 5.2.2 finner även Andersson Joona och Nekby (2009a, 2009b) positiva effekter av intensifierad förmedling. Effekterna av nystarts- och instegsjob- ben har ännu inte utvärderats. Slutligen är det värt att notera att utländska studier antyder att inlåsnings- och undanträngnings- effekterna kan vara mindre för åtgärder som riktar sig mot utrikes födda än åtgärder som riktar sig mot andra grupper (se OECD (2009a)).</P>
<P class="p49 ft8">Det finns även några studier som analyserar effekterna på utri- kes föddas arbetsmarknadsetablering av att involvera privata bemanningsföretag i platsförmedlingen. Motivet för att låta sådana företag arbeta med utrikes födda är att de kan utnyttja sina etable- rade företagskontakter för att förmedla platser mer effektivt än de offentliga arbetsförmedlingarna. Andersson och Wadensjö (2004a, 2004b) analyserar vilka grupper som främst arbetar i bemannings- företagen och hur flödena till och från dessa företag ser ut under tidsperioden 1998 till 2000.<SPAN class="ft30">60 </SPAN>I studien visas att de utrikes födda är överrepresenterade i bemanningsföretagen, och att skillnaderna kvarstår även om man även tar hänsyn till skillnader i kön, ålder och utbildning. I studien jämförs flödena till och från bemannings- branschen, och man finner att det är något vanligare för utrikes födda att gå från arbetslöshet till anställning i en annan bransch via bemanningsföretagen. Studien visar dock samtidigt att arbetslösa i gruppen utrikes födda inte är mer benägna än inrikes födda att söka sig till bemanningsföretagen, men då de oftare är arbetslösa är det fler utrikes födda som kommer från arbetslöshet till bemannings-</P>
<P class="p1124 ft17"><SPAN class="ft31">60 </SPAN>Liknande resultat gäller även för perioden efter år 2000 (se Andersson Joona och Wadensjö (2010)).</P>
<P class="p137 ft9">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">branschen. Resultaten indikerar att vägen via bemanningsföretagen kan vara en språngbräda för att hitta jobb i andra branscher. Behrenz m.fl. (2002) utvärderar effekterna av ett pilotprojekt med samverkan mellan arbetsförmedlingen och ett privat bemannings- företag avseende platsförmedlingsinsatser för invandrare. Utfallet av denna verksamhet jämfördes dels mot ett arbetsförmedlings- kontor som bedrev traditionell arbetsförmedling med ett resurstill- skott, dels mot ett arbetsförmedlingskontor som bedrev traditio- nell arbetsförmedling utan resurstillskott. Resultaten av studien visar att det inte finns några indikationer på att privata beman- ningsföretag är bättre än den offentliga arbetsförmedlingen på att bedriva traditionell arbetsförmedling, men att resursförstärkningar till den offentliga arbetsförmedlingen kan vara effektiva. Man ska dock komma ihåg att det är svårt att ta hänsyn till alla eventuella skillnader mellan de olika orternas arbetsmarknader, och det är rimligt att tro att de privata bemanningsföretagens styrka snarare ligger i att förmedla jobb till mer etablerade grupper som passar in i dessa företags reguljära förmedlingsverksamhet än att bedriva tra- ditionell arbetsförmedling för grupper med svag arbetsmarknads- förankring. En sak som tyder på detta är att mycket få av delta- garna i pilotprojektet erbjöds anställning som konsulter i företagets egen uthyrningsverksamhet. Bennmarker m.fl. (2009a och 2009b) utvärderar en försöksverksamhet <NOBR>2007–08</NOBR> med privat arbetsför- medling i tre län. Generellt finner man inga skillnader mellan Arbets- förmedlingen och de privata förmedlarna på deltagarnas sanno- likhet att få ett jobb, men de utrikes födda som fick hjälp av de privata förmedlarna fick jobb snabbare och tjänade mer. En faktor som kan förklara detta är att övergången till de privata aktörerna tycks ha inneburit mer förmedlingsaktivitet.</P>
<P class="p1125 ft8">Det bör även nämnas att det utöver den statliga arbetsmark- nadspolitiken existerar ett stort antal kommunala åtgärder, främst riktade mot personer som lever på försörjningsstöd. Mörk (2010) diskuterar till viss del dessa verksamheter. Avsaknaden av såväl översikter över verksamheternas omfattning som utvärderingsstu- dier är dock slående (se till exempel Salonen och Ulmestig (2004) samt Ulmestig (2006)). Därutöver bedrivs ett stort antal lokala projekt riktade mot utrikes födda, vilka finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Systematiska utvärderingar av dessa insatser saknas dock.</P>
<P class="p184 ft8">Sammantaget visar forskningen att effekterna av arbetsmark- nadspolitiska åtgärder är tämligen likartade för inrikes och utrikes</P>
<P class="p474 ft9">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">födda arbetssökande. De åtgärder som mest liknar reguljärt arbete har störst individeffekter. Dock tenderar vissa studier att finna större effekter för sökande med invandrarbakgrund, och forsk- ningsstödet för att intensifierad förmedlingsverksamhet fungerar är speciellt tydligt för utrikes födda. Det finns dock inte någon klar evidens för att privata förmedlare är effektivare än Arbetsförmed- lingen på att förmedla jobb åt utrikes födda. Noterbart är att de åtgärder som är mest effektiva generellt sett ofta visar sig medföra betydande undanträningseffekter, vilket innebär att antalet regul- jära arbeten minskar. Detta brukar tolkas som att dessa åtgärder ska riktas mot svaga grupper där undanträningseffekterna kan för- väntas vara mindre betydelsefulla. De utrikes födda är en tydlig sådan grupp.</P>
<P class="p1126 ft18"><SPAN class="ft18">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft74">I vilken riktning bör dagens verksamhet förändras?</SPAN></P>
<P class="p162 ft8">Generellt vet vi att aktiv arbetsmarknadspolitik ofta har positiva individeffekter, men samtidigt kan medföra stora undantränings- effekter. Om insatserna riktas mot grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kan dock åtgärderna förväntas bidra till att reducera jämviktsarbetslösheten genom att stärka dessa gruppers inflytande över lönebildningen (dvs. stärka så kallade outsiders position i löneförhandlingarna relativt så kallade insiders). Detta innebär att de undanträningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot utrikes födda som kan uppstå inte behöver ses som något stort problem. Mycket talar således för att aktiv arbets- marknadspolitik kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra arbetsmarknadssituationen för de utrikes födda. Det kräver dock, bland annat, följande:</P>
<P class="p1127 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Arbetsmarknadspolitiken bör prioritera de utrikes födda som är i behov av arbetsmarknadsåtgärder</SPAN><SPAN class="ft8">. Utrikes födda är en grupp med svag ställning på arbetsmarknaden och bör därmed i likhet med andra svaga grupper prioriteras inom arbetsmarknadspolitiken. Det är viktigt att detta inkluderar de nyanlända som deltar i introduktionsprogrammen, övriga nyanlända och de som kommit till Sverige för länge sedan men som ännu som inte har lyckats med sin arbetsmarknadsetablering. Tidigare studier visar att de två sistnämnda grupperna ibland prioriterats i mindre utsträck- ning än de nyanlända som deltar i introduktionsprogrammen.</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p26 ft24">Åtgärder för att förbättra utrikes föddas arbetsmarknadssituation</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1128 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Arbetsmarknadspolitiken bör använda de åtgärder som erfaren- heten visar ger de största individeffekterna</SPAN><SPAN class="ft8">. Forskningen visar att förstärkta förmedlingsinsatser och anställningsstöd vanligen har störst positiva individeffekter. Det är därför viktigt att dessa insatser används i första hand även för utrikes födda. Givetvis måste även hänsyn tas till undanträngningseffekter, men om insatserna stärker utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden (och inflytande över lönebildningen) är eventuella undantränings- effekter mindre viktiga.</SPAN></P>
<P class="p1129 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Arbetsmarknadspolitiken bör utvärderas</SPAN><SPAN class="ft8">. Det är viktigt att även de åtgärder som riktas mot utrikes födda, som förstärkta för- medlingsinsatser och instegsjobb, kontinuerligt utvärderas. Det är även viktigt att de omfattande lokala (kommunala och ESF) arbetsmarknadsinsatser som förekommer dokumenteras och utvärderas så att goda erfarenheter kan spridas mellan kommuner och mindre lyckade insatser fasas ut.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft9">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
</DIV>
<DIV id="page_353">
<P class="p0 ft7">6 Avslutning</P>
<P class="p12 ft8">För de flesta nyanlända utrikes födda är möjligheten att få ett jobb, och därmed kunna försörja sig själv och sin familj, en förutsättning för att man ska känna sig som en del av det svenska samhället. För samhällsekonomin är det viktigt att alla som vill och kan arbeta får möjlighet att göra det. Ett av de viktigaste målen för integrations- politiken måste därför vara att skapa förutsättningar för en snabb arbetsmarknadsetablering. I dagsläget är det dock uppenbart att detta mål inte uppfylls. Utrikes födda är visserligen en mycket heterogen grupp, men om man jämför arbetsmarknadssituationen för inrikes och utrikes födda är det tydligt att utrikes födda lyckas betydligt sämre: Sysselsättningsgraden är lägre, arbetslösheten är högre, fler befinner sig utanför arbetskraften, och många av dem som är sysselsatta har lågkvalificerade jobb.</P>
<P class="p114 ft8">För att verkningsfulla åtgärder ska kunna vidtas är det dock nödvändigt att ha en klar bild av varför utrikes födda lyckas sämre än inrikes födda på arbetsmarknaden. Speciellt behöver vi veta varför dagens omfattande och resurskrävande åtgärder riktade mot utrikes födda har misslyckats med att uppnå sina mål. Syftet med denna rapport är att ge en översikt av vad svensk och internationell forskning har att säga om dessa frågor.</P>
<P class="p65 ft8">I rapporten diskuteras betydelsen av fem potentiella förklaringar till skillnaderna i arbetsmarknadsutfallet: (i) Humankapital (utbild- ning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och annan landsspecifik kunskap), (ii) normer, sökaktivitet och nätverk, (iii) kraven för anställ- ningsbarhet, (iv) diskriminering, och (v) policyåtgärder. Utifrån diskussionen dras slutsatsen att följande faktorer är speciellt bety- delsefulla för att förstå skillnaderna i arbetsmarknadsutfall mellan inrikes och utrikes födda:</P>
<P class="p1131 ft10"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft169">Brister i språkkunskaper</SPAN>. Forskningen visar att kunskaper i landets språk är av avgörande betydelse för hur väl en person lyckas på arbetsmarknaden, vilket bland annat visas av att ”sysselsätt-</P>
<P class="p474 ft9">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Avslutning</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1132 ft8">nings- och lönepremien” av att kunna landets språk bra är bety- dande. Det finns många indikationer på att utrikes födda saknar tillräckliga språkkunskaper för att lyckas på arbetsmarknaden, något som speciellt gäller nyanlända.</P>
<P class="p1058 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Bristande tillgång till informella nätverk</SPAN><SPAN class="ft8">. Många lediga jobb till- sätts via informella sökkanaler, vilket medför att de som saknar kontakter har en lägre sannolikhet att få ett jobb. Forskningen visar att utrikes föddas nätverk ser annorlunda ut än inrikes föddas nätverk och att detta sannolikhet påverkar arbetsmark- nadsutfallet. Det gäller både för nyanlända och för de personer som trots lång vistelsetid i landet misslyckats med att etablera sig på arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p1114 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Höga krav för anställningsbarhet. </SPAN><SPAN class="ft8">Globaliseringen, teknologisk utveckling och förändringar i arbetsorganisationen har medfört att lågkvalificerade jobb har rationaliserats bort och att många yrken har förändrats i riktning mot ökade krav på språkkun- skaper och formell utbildning. Mycket tyder på att åtminstone en del utrikes födda har problem med att uppfylla de ökade kraven, något som speciellt gäller nyanlända och personer med kort utbildning. Det är dock mindre troligt att detta förklarar högutbildades problem, även om man inte kan bortse från att en del arbetsgivare har svårt att värdera utländsk utbildning och erfarenhet.</SPAN></P>
<P class="p1133 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Etnisk diskriminering</SPAN>. Forskningen visar att det förekommer etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, men att det fort- farande är oklart hur omfattande den är och vilken typ av diskriminering som är vanligast. Det finns dock indikationer på att både preferensdiskriminering och statistisk diskriminering förekommer, vilket kan drabba alla utrikes födda.</P>
<P class="p1114 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Bristfälligt utformade policyåtgärder</SPAN><SPAN class="ft8">. Studier visar att samhällets policyåtgärder kan ha bidragit till att försvåra utrikes föddas arbets- marknadsintegration, exempelvis genom att skapa inlåsnings- effekter (se diskussionen nedan).</SPAN></P>
<P class="p1007 ft8">Det är således tydligt att både faktorer hos de utrikes födda själva (utbudsfaktorer), som språkkunskaper och tillgång till nätverk, faktorer hos de rekryterande arbetsgivarna (efterfrågefaktorer), som val av rekryteringsmetoder, kraven för anställningsbarhet och diskriminering, samt samhällets policyåtgärder (policyfaktorer), spelar roll. Många av dessa faktorer har det gemensamt att de är svåra att mäta, och det är därför inte möjligt att utifrån dagens</P>
<P class="p864 ft9">354</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td183"><P class="p26 ft24">Avslutning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">forskning dra säkra slutsatser om deras relativa betydelse. Det är dessutom troligt att faktorerna sammanhänger och förstärker var- andra.</P>
<P class="p215 ft8">Många av de faktorer som förklarar de utrikes föddas svaga ställning på arbetsmarknaden påverkas i hög grad av politiskt beslutade åtgärder såväl direkt som indirekt. Sett ur ett samhälls- ekonomiskt perspektiv är det givetvis viktigt att de åtgärder som används utformas så att de bidrar till integrationen och inte låser in deltagarna i ineffektiva verksamheter utan klara mål. Det är därför viktigt att undersöka i vilken utsträckning dagens åtgärder uppfyl- ler målet att understödja utrikes föddas arbetsmarknadsetablering samt i vilken riktning åtgärderna kan behöva förändras för att fun- gera bättre.</P>
<P class="p184 ft8">I denna rapport diskuteras utförligt de åtgärder som erbjuds medan en asylansökan prövas, bosättningsbeslutet, introduktions- verksamheten för nyanlända, svenska för invandrare, validering samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För varje åtgärd beskrivs regelverket för dagens verksamhet, diskuteras de utvärderingar som har gjorts och dras slutsatser om i vilken riktning verksamheten kan behöva förändras för att bättre bidra till målet om en ökad sys- selsättning för utrikes födda. Det bör noteras att de saknas bra utvärderingsstudier av merparten av dagens åtgärder och att det därför är svårt att dra entydiga slutsatser om hur verksamheten optimalt bör utformas. Diskussionen visar att, bland annat, föl- jande faktorer är viktiga att beakta när åtgärderna utformas:</P>
<P class="p1134 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Det är viktigt att de åtgärder som används har en tydlig arbets- marknadsfokus</SPAN><SPAN class="ft8">. Forskningen indikerar att de åtgärder som sker nära arbetsmarknaden är effektivast. Positiva individeffekter kan därför förväntas av sådana åtgärder. Det är dessutom troligt att åtgärder som innehåller täta kontakter med arbetsmarknaden bidrar till att lösa många andra integrationsproblem, som brister i svenskkunskaper och avsaknad av tillgång till nätverk. Alla åtgärder riktade mot utrikes födda bör därför föregås av en noggrann analys av åtgärdernas effekter på deltagarnas möjlig- heter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är viktigt att man eftersträvar att aktiviteterna i introduktionsprogrammen, svenska för invandrare, validering, arbetsmarknadsinsatser etc., i så stor utsträckning som möjligt, sker på eller nära arbetsmarknaden. Det bör även betonas att då utrikes födda ofta har en svag ställning på arbetsmarknaden är de undanträngningseffekter</SPAN></P>
<P class="p490 ft9">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Avslutning</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1132 ft8">som sysselsättningsliknande åtgärder kan ge upphov till mindre besvärande. Väl utformade åtgärder riktade mot utrikes födda kan av denna anledning bidra till att pressa ned jämviktsarbets- lösheten.</P>
<P class="p1057 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Det är viktigt att de åtgärder som används är individanpassade</SPAN><SPAN class="ft8">. En effektiv arbetsmarknadsintegration kräver att åtgärderna utformas så att de ger deltagarna just de kunskaper, andra färdigheter och kontakter som de saknar. Detta kräver att åtgärderna föregås av en ordentlig kartläggning av deltagarnas behov och önskemål, och sedan skräddarsys utifrån detta. En god individanpassning kräver också att åtgärderna sätts in vid rätt tidpunkt så att värdefull tid inte går till spillo. Därför bör kartläggningen ske tidigt, helst redan under asylprövningstiden, och sedan snabbt följas av lämpliga insatser inom ramen för introduktionsprogrammen. Det är troligen bäst att åtgärderna är frivilliga, men att olika former av bidrag kopplas till aktivt del- tagande. Det är dock viktigt att de berörda individerna har tillgång till korrekt information innan de fattar sina beslut (exempelvis om hur arbetsmarknadssituationen ser ut på olika orter och i olika yrken). En invändning är att det kan vara svårt att uppnå full individanpassning för personer med speciella behov eller för dem som bor på mindre orter, men då bör sam- arbete sökas med andra aktörer såväl offentliga som privata. En annan invändning är att ökad individanpassning kan vara dyrt, men samtidigt är även de potentiella vinsterna ofta betydande.</SPAN></P>
<P class="p1094 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Det är viktigt att de åtgärder som används är flexibla</SPAN><SPAN class="ft8">. För att undvika inlåsningseffekter är det viktigt att åtgärderna går att kombinera med arbetssökande och förvärvsarbete. Introduk- tionsprogram, sfi och andra aktiviteter bör påbörjas direkt efter att den nyanlände anlänt till bosättningskommunen, och sedan bedrivas så flexibelt att aktiviteterna understödjer, och inte förhindrar, arbetssökande och förvärvsarbete. Dyker lämpliga arbetsmarknadsmöjligheter upp bör det vara möjligt att fortsätta sfi och annan utbildning på kvällstid och/eller distans så att arbetsmarknadsinträdet inte hindras av dessa aktiviteter.</SPAN></P>
<P class="p1135 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Det är viktigt att de åtgärder som används ger såväl deltagarna som anordnarna incitament till att bidra till en effektiv arbets- marknadsetablering</SPAN><SPAN class="ft8">. För att undvika inlåsningseffekter är det viktigt att åtgärderna utformas så att alla inblandade aktörer har incitament att bidra till att deltagarna snabbt kommer ut på arbetsmarknaden. Deltagarna bör ges incitament att såväl söka</SPAN></P>
<P class="p88 ft9">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td443"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td183"><P class="p26 ft24">Avslutning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1081 ft8">jobb som att acceptera lämpliga jobberbjudanden. Även för anordnarna av aktiviteter bör ersättningen kopplas till utfall. Det bör således prövas om ökad användning av bonus och andra incitament kan användas för att stärka incitamenten för ett snabbt arbetsmarknadsinträde. Samtidigt måste incitamenten utformas noga så att inte svaga individer nedprioriteras i verk- samheterna.</P>
<P class="p1136 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Det är viktigt att de åtgärder som används är väl förankrade hos arbetsmarknadens parter</SPAN><SPAN class="ft8">. Om företag, branschorganisationer och fackförbund är delaktiga i utformningen och genomförandet av introduktionsprogrammen, sfi och valideringsinsatserna ökar sannolikheten för en effektiv arbetsmarknadsintegration. För att ett intyg om validering eller godkänd sfi ska uppfattas som ett trovärdigt bevis på att personen faktiskt har tillräckliga kun- skaper krävs samverkan. Det är därför olyckligt att det saknas kunskap om hur arbetsgivarna betraktar sådana intyg.</SPAN></P>
<P class="p1129 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Det är viktigt att de åtgärder som används har tydliga mål och en klar ansvarsfördelning</SPAN><SPAN class="ft8">. En effektiv verksamhet kräver att det finns tydliga mål med de åtgärder som erbjuds. För att det ska vara meningsfullt att formulera mål krävs dock dels att mål- uppfyllelsen kan mätas, dels att en aktör har ett tydligt mandat och ansvar för att varje specifikt mål uppnås. Det är väl doku- menterat att många av de åtgärder som har använts saknat såväl klara mål som en tydlig ansvarsfördelning. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen i sin nya roll som samordnande myndig- het får möjlighet att samordna övriga aktörers arbete på ett bra sätt.</SPAN></P>
<P class="p1137 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft176">Det är viktigt att de åtgärder som används utvärderas kontinuerligt och systematiskt</SPAN><SPAN class="ft8">. För att man ska kunna dra nytta av goda erfa- renheter och undvika att misstag upprepas krävs en bra utvär- deringsverksamhet. Detta kräver att en myndighet ges ett ansvar för detta och att de datasystem som krävs för att utvärderingar ska vara möjliga att genomföra upprättas. Avsaknaden av väl- gjorda utvärderingar är i dagsläget slående.</SPAN></P>
<P class="p357 ft8">Dessa punkter sammanfattar i vilken riktning de verksamheter som i detalj diskuteras i rapporten kan behöva förändras för att bättre bidra till en snabb arbetsmarknadsetablering för utrikes födda. Utöver dessa åtgärder kan det även vara lämpligt att överväga insat- ser på andra områden. För det första kan det behövas åtgärder för att motverka diskriminering. Det finns i dagsläget stark evidens för</P>
<P class="p1138 ft9">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388358x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Avslutning</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">att diskriminering förekommer på arbetsmarknaden, men tyvärr saknas dock tydliga exempel på lyckade åtgärder för att minska diskrimineringen. För det andra kan det behövas åtgärder inom skolan. Elever med utländsk bakgrund uppnår sämre studieresultat än elever med svensk bakgrund. Studier visar visserligen att detta till stor del förklaras av föräldrarnas svaga ställning i samhället sna- rare än av elevernas etniska bakgrund, men oavsett orsak kan resultatet bli att dessa elever i framtiden får det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden på grund av bristande kunskaper.<SPAN class="ft30">61</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Sammantaget har många utrikes födda i dagsläget stora svårig- heter med att etablera sig på arbetsmarknaden. En del av dessa per- soner är nyanlända, medan andra vistats lång tid i landet. De flesta av dessa personer vill arbeta och samhället behöver deras arbets- insatser, speciellt med tanke på de demografiska utmaningar som väntar i framtiden. Det är därför viktigt att dagens integrations- insatser förbättras så dessa personers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ökar.</P>
<P class="p1139 ft50"><SPAN class="ft137">61 </SPAN>Se exempelvis Arai m.fl. (2000), Österberg (2000) Myndigheten för skolutveckling (2005) och SCB (2010d). Den kritiska åldern för att lyckas i skolan för utrikes födda elever verkar vara om de invandrat före ungefär 10 års ålder (se Arai m.fl. (2000) och Böhlmark (2008)).</P>
<P class="p1140 ft9">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<P class="p0 ft7">Referenser</P>
<P class="p1141 ft8">Ackum Agell, S. (1995), ”Arbetslösas sökaktivitet”, i <SPAN class="ft11">Aktiv arbets- marknadspolitik expertbilaga</SPAN>, Expertbilaga till Arbetsmark- nadspolitiska kommitténs betänkande, SOU 1996:34, Stockholm.</P>
<P class="p1142 ft11"><SPAN class="ft8">Ahmed, A. M. (2003), </SPAN>Vad säger ett efternamn? – En experimentell studie av etnisk diskriminering<SPAN class="ft8">, Bilaga till Rapport integration 2003, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft8">Ahmed, A., Andersson, L. och Hammarstedt, M. (2010), “Can ethnic discrimination in the housing market be reduced by inc- reasing the information about the applicants?”, <SPAN class="ft11">Land Econo- mics</SPAN>, 86, <NOBR>79–90.</NOBR></P>
<P class="p1143 ft10">Ahmed, A. och Hammarstedt, M. (2008), “Discrimination in the rental housing market – A field experiment on the internet”,</P>
<P class="p1144 ft11">Journal of Urban Economics<SPAN class="ft8">, 64, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">362–374.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1145 ft8">Andersson, R. (1998), ”Segregering, segmentering och socio- ekonomisk polarisering, Stockholmsregionen och sysselsätt- ningskrisen <NOBR>1990–95”,</NOBR> Partnerskap för multietnisk integration (PFMI), Uppsala.</P>
<P class="p1146 ft95">Andersson, R. (2001), “Spaces of socialization and social networks: A study of neighbourhood effects in Stockholm, Sweden”, i Andersen, H. T. och van Kempen, R. (red.), <SPAN class="ft96">Social Exclusion, social fragmentation and urban governance</SPAN>, Aldershot, Ashgate.</P>
<P class="p1143 ft8">Andersson, P., Fejes, A. och Hult, Å. (2003), <SPAN class="ft11">Validering av invandrade akademikers yrkeskompetens – Erfarenheter från nätverk Sörmland</SPAN>, Rapport 2003:04, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1147 ft8">Andersson, P., Hult, Å. och Osman, A. (2006), <SPAN class="ft11">Validering som sortering: Hur värderas utländsk yrkeskompetens?</SPAN>, Expertbilaga till Rapport integration 2005, Valideringsdelegationen och Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p280 ft9">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1148 ft8">Andersson, P., Sjösten, <NOBR>N.-Å.</NOBR> och Ahn, <NOBR>S.-E.</NOBR> (2003), <SPAN class="ft11">Att värdera kunskap, erfarenhet och kompetens – perspektiv på validering</SPAN>, Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.</P>
<P class="p1149 ft8">Andersson, P. och Wadensjö, E. (2004a), ”Hur fungerar beman- ningsbranschen?”, Rapport 2004:15, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1149 ft8">Andersson, P. och Wadensjö, E. (2004b), ”Bemanningsföretag: Ett sätt för invandrare att nå den reguljära arbetsmarknaden?”, i Ekberg, J. (red), <SPAN class="ft11">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? – Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten</SPAN>, SOU 2004:21, Stockholm.</P>
<P class="p1150 ft8">Andersson Joona, P. och Nekby, L. (2009a), ”Kan introduktions- programmen förbättras?”, <SPAN class="ft11">Ekonomisk debatt</SPAN>, 37(6), <NOBR>6–17.</NOBR></P>
<P class="p1149 ft8">Andersson Joona, P. och Nekby, L. (2009b), “TIPping the scales towards greater employment chances? Evaluation of a trial introduction program (TIP) for <NOBR>newly-arrived</NOBR> immigrants based on random program assignment”, IZA discussion paper no. 4072, IZA, Bonn.</P>
<P class="p1151 ft8">Andersson Joona, P. och Wadensjö, E. (2009). ”Being employed by a <NOBR>co-national:</NOBR> A <NOBR>cul-de-sac</NOBR> or a short cut to the main road of the labor market?”, Working paper 2009:11, SULCIS, Stockholm.</P>
<P class="p1152 ft8">Andersson Joona, P. och Wadensjö, E. (2010), ”Bemannings- branschen <NOBR>1998–2005:</NOBR> En bransch i förändring?”, Working paper 6/2010, SOFI, Stockholm.</P>
<P class="p1153 ft8">Arai, M., Regnér, H. och Schröder, L. (1999), <SPAN class="ft11">Är arbetsmarknaden öppen för alla?</SPAN>, Bilaga 6 till Långtidsutredningen 1999/2000, SOU 2000:7, Stockholm.</P>
<P class="p1153 ft8">Arai, M., Schröder, L., Skogman Thoursie, P. och Thoursie, A. (2006), <SPAN class="ft11">Måste alla heta som Svensson? – En empirisk studie av namnbyten och inkomster</SPAN>, LO, Stockholm.</P>
<P class="p1149 ft8">Arai, M., Schröder, L. och Vilhelmsson, R. (2000), <SPAN class="ft11">En svartvit arbetsmarknad – En </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> om vägen från skola till arbete</SPAN>, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, DS 2000:47, Stockholm.</P>
<P class="p1153 ft8">Arai, M., och Skogman Thoursie, P. (2009), “Renouncing personal names: An empirical examination of surname changes and ear- nings”, <SPAN class="ft11">Journal of Labor Economics</SPAN>, 27, <NOBR>127–147.</NOBR></P>
<P class="p1151 ft8">Arai, M. och Vilhelmsson, R. (2004), <NOBR>“Unemployment-risk</NOBR> diffe- rentials between immigrant and native workers in Sweden”,</P>
<P class="p1154 ft11">Industrial Relations<SPAN class="ft8">, 43, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">690–698.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1155 ft9">360</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1156 ft8">Battu, H., Seaman, P. och Zenou, Y. (2004), “Job contact networks and the ethnic minorities”, Working paper no. 628, IUI, Stockholm.</P>
<P class="p1145 ft8">Beckers, P. och Borgans, L. (2008), “Segregation and labour market outcomes of immigrants: Evidence from random assignment in the Netherlands”, Maastricht school of governance, Maastricht.</P>
<P class="p1157 ft8">Behrentz, L., Delander, L., Månsson, J., och Nyberg, E. (2002), ”Platsförmedling för arbetslösa invandrare – utvärdering av ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och arbets- förmedling”, <SPAN class="ft11">Arbetsmarknad & Arbetsliv</SPAN>, 8, <NOBR>273–285</NOBR> (även i SOU 2004:21).</P>
<P class="p1147 ft11"><SPAN class="ft8">Behtoui, A. (2006), </SPAN>Om de hade föräldrar födda på rätt plats<SPAN class="ft8">, Expertbilaga till Rapport integration 2005, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8">Behtoui, A. (2007), “The Distribution and return of social capital: Evidence from Sweden”, <SPAN class="ft11">European Societies</SPAN>, 9, <NOBR>383–407.</NOBR></P>
<P class="p1158 ft8">Behtoui, A. (2008), “Informal recruitment methods and disadvan- tages of immigrants in the Swedish labour market”. <SPAN class="ft11">Journal of Ethnic and Migration Studies</SPAN>, 34, <NOBR>411–430.</NOBR></P>
<P class="p1159 ft8">Bengtsson, T., Lundh, C. och Scott, K. (2005), “From boom to bust: The economic integration of immigrants in postwar Sweden”, i Zimmermann, K. F. (red), <SPAN class="ft11">European migration: What do we know</SPAN>?, Oxford university press, Oxford.</P>
<P class="p1159 ft8">Bennmarker, H., Grönqvist, E. och Öckert, B. (2009a), ”Betalt efter resultat – utvärdering av försöksverksamhet med privata förmedlingar”, Rapport 2009:23, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1143 ft8">Bennmarker, H., Grönqvist, E. och Öckert, B. (2009b), “Effects of outsourcing employment services: Evidence from a randomi- zed experiment”, Working paper 2009:23, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1158 ft8">Berggren, K. och Omarsson, A. (2001), <SPAN class="ft11">Rätt man på fel plats – en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1990-talet</SPAN>,</NOBR> Ura 2001:5, Arbetsmarknadsstyrel- sen, Stockholm.</P>
<P class="p1143 ft8">Bertrand, M. och Mullainathan, S. (2004), “Are Emily and Greg more employable than Lakisha and Jamal? A field experiment on labor market discrimination”, <SPAN class="ft11">American Economic Review</SPAN>, 94, <NOBR>991–1013.</NOBR></P>
<P class="p1147 ft29"><SPAN class="ft10">Bevelander, P. (2000), </SPAN>Immigrant employment, integration and structural change in Sweden <NOBR>1970–1995<SPAN class="ft10">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Lund studies in eco- nomic history 15, Almqvist & Wicksell, Lund.</SPAN></P>
<P class="p775 ft9">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1160 ft8">Bevelander, P., Emilsson och H., Hagström, M. (2008), ”Asyl- sökandes eget boende EBO – En kartläggning”, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare, Malmö.</P>
<P class="p1152 ft8">Bevelander, P. och Lundh, C. (2004), ”Regionala variationer i sys- selsättningen för invandrade män år 2000”, i Ekberg , J. (red),</P>
<P class="p1161 ft96">Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? – Invandrarna, arbets- marknaden och välfärdsstaten<SPAN class="ft95">, SOU 2004:21, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft8">Bevelander, P. och Lundh, C. (2006), ”Flyktingars jobbchanser – vad betyder lokala erfarenheter av tidigare arbetskraftsinvand- ring?”, <SPAN class="ft11">Arbetsmarknad & Arbetsliv</SPAN>, 12, <NOBR>83–97.</NOBR></P>
<P class="p1151 ft8">Bevelander, P. och Lundh, C. (2007), “Employment integration of refugees: The influence of local factors on refugee job oppor- tunities in Sweden”, IZA discussion papers no. 2551, IZA, Bonn.</P>
<P class="p1152 ft8">Bevelander, P. och Pendakur, R. (2009), “The employment attach- ment of resettled refugees and family reunion migrants in Sweden”, i Bevelander, P., Hagström, M. och Rönnqvist, S.,</P>
<P class="p1162 ft11">Resettled and included? – The employment integration of resett- led refugees in Sweden<SPAN class="ft8">, MIM, Malmö.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft8">Bevelander, P. och Skyt Nielsen, H. (2001), “Declining employ- ment success of immigrant males in Sweden: Observed or unobserved characteristics?”, <SPAN class="ft11">Journal of Population Economics</SPAN>, 14, <NOBR>455–471.</NOBR></P>
<P class="p1151 ft8">Bratsberg, B. och Ragan, J. (2002), “The impact of <NOBR>host-country</NOBR> schooling on earnings: A study of male immigrants in the United States”, <SPAN class="ft11">Journal of Human Resources</SPAN>, 37, <NOBR>63–105.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft8">Braunerhjelm, P., von Greiff, C. och Svaleryd, H. (2009), <SPAN class="ft11">Utveck- lingskraft och omställningsförmåga – En globaliserad svensk eko- nomi</SPAN>, Globaliseringsrådet, Stockholm.</P>
<P class="p1153 ft8">Brekke, <NOBR>J.-P.</NOBR> (2004), “While we are waiting – uncertainty and empowerment among asylumseekers in Sweden”, Institutt for samfunnsforskning, Report 2004:10, Oslo.</P>
<P class="p1163 ft8">Broomé, P., Bäcklund, <NOBR>A.-K.,</NOBR> Lundh, C. och Ohlsson, R. (1996),</P>
<P class="p1164 ft11">Varför sitter brassen på bänken? – Eller varför har invandrarna så svårt att få jobb<SPAN class="ft8">?, SNS förlag, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft8">Bursell M. “What’s in a name? – A field experiment test for the existence of ethnic discrimination in the hiring process”, SULCIS Working Paper 2007:7, SULCIS, Stockholm.</P>
<P class="p851 ft9">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1156 ft8">Böhlmark, A. (2008), “Age at immigration and school perfor- mance: A siblings analysis using Swedish register data”, <SPAN class="ft11">Labour Economics</SPAN>, 15, <NOBR>1366–1387.</NOBR></P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">Cahuc, P. (2010), </SPAN>Employment Protection Legislation in Sweden<SPAN class="ft8">, Bilaga till Långtidsutredningen 2011, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1145 ft8">Calleman, C. (2003), ”Invandrarna, skyddet för anställningen och diskrimineringslagstiftningen”, Rapport 2003:4, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1165 ft8">Calmfors, L., Forslund, A., och Hemström, M. (2002), ”Vad vet vi om arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?”, Rapport 2002:8, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1143 ft8">Carling, K. och Gustafson, L. (1999), <NOBR>“Self-employment</NOBR> grants vs. subsidized employment: Is there a difference in the re- unemployment risk?”, Working paper 1999:6, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1143 ft10">Carling, K. och Richardsson, K. (2004), “The relative efficiency of labor market programs: Swedish experience from the 1990s”,</P>
<P class="p1144 ft11">Labour Economics<SPAN class="ft8">, 11, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">335–354.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">Carlson, M. (2006), </SPAN>Högutbildade utlandsfödda i grundläggande vuxenutbildning – praktik och policy i två kommuner<SPAN class="ft8">, Expert- bilaga till Rapport integration 2005, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1147 ft8">Carlsson, M. (2010), “Experimental evidence of discrimination in the hiring of 1st and 2nd generation immigrants”, <SPAN class="ft11">Labour</SPAN>, kommande.</P>
<P class="p1142 ft8">Carlsson, M. och Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> (2007a), Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad – resultat från ett fältexperiment, <SPAN class="ft11">Eko- nomisk Debatt</SPAN>, 35(3), <NOBR>55–68.</NOBR></P>
<P class="p1166 ft8">Carlsson, M. och Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> (2007b), “Evidence of ethnic disc- rimination in the Swedish labor market using experimental data”, <SPAN class="ft11">Labour Economics</SPAN>, 14, <NOBR>716–729.</NOBR></P>
<P class="p1166 ft8">Carrera, S. (2006), “A comparison of integration programmes in the EU – trends and weaknesses”, Challenge papers no. 1, Centre for European policy studies, Bryssel.</P>
<P class="p1145 ft8">Clausen, J., Heineen, E., Hummelgaard, H., Husted, L. och Rosholm, M. (2009), “The effects of the introduction policies on the time until regular employment of newly arrived immigrants: Evidence from Denmark”, <SPAN class="ft11">Labour Economics</SPAN>, 16, <NOBR>409–417.</NOBR></P>
<P class="p1157 ft10">Colardyn, D. och Björnåvold, J. (2004), “Validation of formal, <NOBR>non-formal</NOBR> and informal learning: Policy and practices in EU member states”, <SPAN class="ft29">European Journal of Education</SPAN>, 39, <NOBR>69–89.</NOBR></P>
<P class="p775 ft9">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1148 ft8">Constant, A. och <NOBR>Schultz-Nielsen,</NOBR> <NOBR>M.-L.</NOBR> (2004), <SPAN class="ft11">Migrants, work, and the welfare state</SPAN>, University press of southern Denmark, Odense, Danmark.</P>
<P class="p1153 ft8">Damm, A.P. och Rosholm, M. (2003), “Employment effects of dispersal policies of refugees: Part II: Empirical evidence”, IZA Working paper no 925, Bonn.</P>
<P class="p1153 ft8">Damm, A.P. och Rosholm, M. (2010), “Employment effects of spatial dispersal of refugees”, <SPAN class="ft11">Review of Economics of the Household</SPAN>, 8, <NOBR>105–146.</NOBR></P>
<P class="p1149 ft8">de <NOBR>Graaf-Zijl,</NOBR> M., van den Berg, G. J., och Heyma, A. (2010), <NOBR>“Stepping-stones</NOBR> for the unemployed: The effect of temporary jobs on the duration until (regular) work”, <SPAN class="ft11">Journal of Popula- tion Economics</SPAN>, kommande.</P>
<P class="p1153 ft8">Delander, L., Hammarstedt, M., Månsson, J. och Nyberg, E. (2010), “Integration of immigrants: The role of language pro- ficiency and experience”, <SPAN class="ft11">Evaluation Review</SPAN>, 29, <NOBR>24–41.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft8">de los Reyes, P. och Wingborg, M. (2002), <SPAN class="ft11">Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige</SPAN>, Integrationsverkets rapportserie 2002:13, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1153 ft8">de Luna, X., Forslund, A. och Liljeberg, L. (2008), ”Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden <NOBR>2002–04”,</NOBR> Rapport 2008:1, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1153 ft8">Det konglige kommunal- och regionaldepartement (2005), <SPAN class="ft11">Lov om introduksjonsordning og norskopplaering for nyankomne innvandrere (introduksjonsloven)</SPAN>, Det konglige kommunal- och regionaldepartement, Oslo.</P>
<P class="p1153 ft8"><NOBR>Dingu-Kyrklund,</NOBR> E. (2001), ”Värdering av utländska högskole- utbildningar och dess effekter – verksamhet, utveckling, roll – en samlad syn”, CEIFO, Stockholms universitet, Stockholm.</P>
<P class="p1153 ft8">Djuve, A.B. (2003), ”Introduksjionsordning for nyankomne innvandrere – integrering eller overgrepp?”, <SPAN class="ft11">Søkelys på arbets- markedet</SPAN>, 20, <NOBR>3–11.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft8">Djuve, A.B. och Kavli, H.C. (2000), ”Styring over eget liv! Levekår og flytteaktivitet blant flyktninger i lys av myndighetenes bosettingsarbeid”, <NOBR>Fafo-report</NOBR> 344, Oslo.</P>
<P class="p1151 ft8">Djuve, A.B. och Kavli, H.C. (2007), ”Styringintegrering i Danmark, Sverige og Norge, Felles utfordringer – like løsninger?”, TemaNord 2007:575, Nordiskt ministerråd, Köpenhamn.</P>
<P class="p1152 ft11"><SPAN class="ft8">DS 2003:23, </SPAN>Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p176 ft9">364</P>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1167 ft11"><SPAN class="ft8">DS 2008:19, </SPAN><NOBR>Sfi-bonus</NOBR> – stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8">Dustmann, C. (1994), “Speaking fluency, writting fluency, and the earnings of immigrants”, <SPAN class="ft11">Journal of Population Economics</SPAN>, 7, <NOBR>133–156.</NOBR></P>
<P class="p1143 ft8">Dustmann, C. och Fabbri, F. (2003), “Language proficiency and labour market performance of immigrants in the UK”, <SPAN class="ft11">Eco- nomic Journal</SPAN>, 113, <NOBR>695–717.</NOBR></P>
<P class="p1143 ft8">Edholm, C. och Hägglund, P. (1999), <SPAN class="ft11">Flaskhals eller överdrivet formulerade krav – en analys av arbetsgivarnas krav vid rekryte- ring</SPAN>, Ura 1999:17, Ams, Stockholm.</P>
<P class="p1147 ft8">Edin <NOBR>P.-A.,</NOBR> Fredriksson, P. och Åslund, O. (2003), “Ethnic encla- ves and the economic success of immigrants: Evidence from a natural experiment”, <SPAN class="ft11">Quarterly Journal of Economics</SPAN>, 118, 329– 357.</P>
<P class="p1168 ft8">Edin <NOBR>P.-A.,</NOBR> Fredriksson, P. och Åslund, O. (2004), “Settlement policies and the economic success of immigrants”, <SPAN class="ft11">Journal of Population Economics</SPAN>, 17, <NOBR>133–155.</NOBR></P>
<P class="p1143 ft8">Edin, <NOBR>P.-A.</NOBR> och Åslund, O. (2001), <SPAN class="ft11">Invandrarna på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1990-talets</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> arbetsmarknad, i Ofärd i välfärden</SPAN>, Kommittén Välfärds- bokslut, SOU 2001:54, Stockholm.</P>
<P class="p1145 ft8">Ekberg, J. (2006), ”Försvårar arbetsrätten för invandrarna på arbetsmarknaden?”, i Rauhut, D. och Falkenhall, B. (red),</P>
<P class="p1169 ft29">Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt<SPAN class="ft10">, A2005:16, ITPS, Östersund. Ekberg, J. (2009), </SPAN>Invandringen och de offentliga finanserna<SPAN class="ft10">,</SPAN></P>
<P class="p1170 ft8">Rapport till expergruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:3, Stockholm.</P>
<P class="p1158 ft8">Ekberg, J. och Gustafsson, B. (1995), <SPAN class="ft11">Invandrare på arbetsmarkna- den</SPAN>, SNS förlag, Stockholm.</P>
<P class="p1158 ft10">Ekberg, J. och Ohlsson, R. (2000), ”Flyktingars arbetsmarknad är inte alltid nattsvart”, <SPAN class="ft29">Ekonomisk Debatt</SPAN>, 28, <NOBR>431–439.</NOBR></P>
<P class="p1145 ft8">Ekberg, J. och Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> (2004), <SPAN class="ft11">Yrke och utbildning på 2000- talets arbetsmarknad – skillnad mellan inrikes och utrikes födda personer</SPAN>, Bilaga till Rapport integration 2003, Integrations- verket, Norrköping.</P>
<P class="p1145 ft10">Ekström, E. (2001), ”Arbetsgivarnas rekryteringsbeteende”, Rapport 2001:3, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1158 ft29"><SPAN class="ft10">Eriksson, S. (2007), </SPAN>Arbetsutbud och sysselsättning bland personer med utländsk bakgrund<SPAN class="ft10">: En kunskapsöversikt, DS 2007:4, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p490 ft9">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1160 ft8">Eriksson, S. och Lagerström, J. (2007), “Detecting discrimination in the hiring process: Evidence from an <NOBR>internet-based</NOBR> search channel”, Working paper 2007:29, Uppsala universitet, Uppsala.</P>
<P class="p1171 ft8">Federal Office for Migration and Refugees (2005), <SPAN class="ft11">Concept for a </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">nation-wide</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> integration course</SPAN>, Federal Office for Migration and Refugees, Nuremberg.</P>
<P class="p1153 ft8">Federal Office for Migration and Refugees (2007), <SPAN class="ft11">Integration in Germany – supporting networking dialogue</SPAN>, Federal Office for Migration and Refugees Nuremberg.</P>
<P class="p1153 ft8">Ferrer, A., Green, D.A. och Riddell, W.C. (2006), “The effect of literacy on immigrant earnings”, <SPAN class="ft11">Journal of Human Resources</SPAN>, 41, <NOBR>380–410.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft8">Ferrer, A. och Riddell, W.C. (2008), “Education, credentials, and immigrant earnings”, <SPAN class="ft11">Canadian Journal of Economics</SPAN>, 41, 186– 216.</P>
<P class="p1153 ft8">Friedberg, R. (2000), “You can’t take it with you? Immigrant assi- milation and the portability of human capital”, <SPAN class="ft11">Journal of Labor Economics</SPAN>, 18, <NOBR>221–251.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft8">Frijters, P., Shields, M. och <NOBR>Wheatly-Price,</NOBR> S. (2005) “Job search methods and their success: A comparison of immigrants and natives in the UK”, <SPAN class="ft11">Economic Journal</SPAN>, 115, <NOBR>F359–F376.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft8">Forslund, A. och Vikström, J. (2010), <SPAN class="ft11">Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt</SPAN>, Bilaga till Långtidsutredningen 2011, Stockholm.</P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">Gundhäll Wood, A. (2004), </SPAN>Värdering av utländska högskoleutbild- ningar <NOBR>1991–1998<SPAN class="ft8">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Rapportserie 2002:11, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft8">Hagström, M. (2009), “Winners and Losers? The outcome of the dispersal policy in Sweden, i Bevelander”, P., Hagström, M. och Rönnqvist, S., <SPAN class="ft11">Resettled and included? – The employment integration of resettled refugees in Sweden</SPAN>, MIM, Malmö.</P>
<P class="p1153 ft8">Hammarstedt, M. och Shukur, G. (2007), “Immigrants’ relative earnings in Sweden – a quantile regression approach”, <SPAN class="ft11">Interna- tional Journal of Manpower</SPAN>, 28, <NOBR>456–473.</NOBR></P>
<P class="p1151 ft8">Harkman, A. och Sahin, G. (2003), Arbetsgivarnas användning av Arbetsförmedlingens internetkanaler, i <SPAN class="ft11">Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se – om betydelsen av arbetsförmedling- ens internettjänster på arbetsmarknaden</SPAN>, Ura 2003:7, Arbets- marknadsstyrelsen, Stockholm.</P>
<P class="p1172 ft9">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1167 ft8">Hartog, J. och Zorlu, A. (2009), “How important is homeland edu- cation for refugees’ economic position in the Netherlands”,</P>
<P class="p1173 ft11">Journal of Population Economics<SPAN class="ft8">, 22, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">219–246.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1143 ft8">Hensvik, L., Nordström Skans, O. och Åslund, O. (2009a), ”Sådan chef, sådan anställd – rekryteringsmönster hos invandrade och infödda chefer”, Rapport 2009:24, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1145 ft11"><SPAN class="ft8">Hjerm, M. (2002), </SPAN>Ett förlorat <NOBR>1990-tal,</NOBR> Invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden under perioden <NOBR>1990–1996<SPAN class="ft8">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Integrationsverkets rapportserie 2002:06, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft8">Håkansson, K. (2001), ”Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda”, Rapport 2001:1, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1147 ft8">Höglund, S. (1998), ”Svensk forskning om diskriminering i arbets- livet <NOBR>1990–1996</NOBR> – en kunskapsöversikt”, RALF, Stockholm.</P>
<P class="p1158 ft8">Höglund, S. (2002), ”Mångfaldens praktik II: Kunskapsöversikt över svensk forskning om rekrytering, kvalifikationsvärdering och kompetenshantering <NOBR>1990–2001,</NOBR> särskilt forskning som kan belysa eventuell diskriminering”, Occasional papers and reprints on ethnic studies 16, CEUS, Norrköping.</P>
<P class="p1174 ft29"><SPAN class="ft10">Inrikesministeriet (2008), </SPAN>Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen<SPAN class="ft10">, Finska inrikesministeriet, Helsingfors.</SPAN></P>
<P class="p1175 ft96"><SPAN class="ft95">Integrationsverket (2002a), </SPAN>Arbetsrättslagarna i praktiken – hur drabbade nedskärningarna de invandrade?<SPAN class="ft95">, Integrationsverkets rapportsserie 2002:12, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft8">Integrationsverket (2002b), <SPAN class="ft11">Ett steg bakåt</SPAN>, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1143 ft11"><SPAN class="ft8">Integrationsverket (2002c), </SPAN>Hur togs de emot? Enkätundersökning om 28 kommuners introduktionsverksamhet för nyanlända 1999<SPAN class="ft8">, Rapport 2002:04, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">Integrationsverket (2002d), </SPAN>Utveckling av introduktionen år 2001<SPAN class="ft8">, Stencilserie 2002:03, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft10">Integrationsverket (2003a), <SPAN class="ft29">Rapport integration 2002</SPAN>, Integrations- verket, Norrköping.</P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">Integrationsverket (2003b), </SPAN>Systemfel! – Ett ersättningssystem i oba- lans<SPAN class="ft8">, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft11"><SPAN class="ft8">Integrationsverket (2003c), </SPAN>Utveckling av introduktionen av nyan- lända invandrare år 2002<SPAN class="ft8">, Rapport 2003:02, Integrations- verket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft8">Integrationsverket (2004a), <SPAN class="ft11">Rapport integration 2003</SPAN>, Integrations- verket, Norrköping.</P>
<P class="p474 ft9">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1160 ft8">Integrationsverket (2004b), <SPAN class="ft11">Integration – var god dröj</SPAN>, Rapport 2004:01, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1149 ft10">Integrationsverket (2004c), <SPAN class="ft29">Introduktion – men inte för alla</SPAN>, Rapport 2004:02, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1149 ft8">Integrationsverket (2005a), <SPAN class="ft11">Statistikrapport 2004</SPAN>, Integrations- verket, Norrköping.</P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Integrationsverket (2005b), </SPAN>Introduktion för nyanlända invandrare<SPAN class="ft8">, Rapport 2005:01, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft10">Integrationsverket (2006a), <SPAN class="ft29">Rapport integration 2005</SPAN>, Integrations- verket, Norrköping.</P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Integrationsverket (2006b), </SPAN>Organisering av integrationspolitiken – översikt av politiken i några olika länder<SPAN class="ft8">, Dnr: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">INT-11-06-917,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Integrationsverket (2006c), </SPAN>Upplevelser av etnisk diskriminering hos utrikes födda personer i Sverige 2005<SPAN class="ft8">, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1151 ft8">Integrationsverket (2007), <SPAN class="ft11">Ett förlorat år</SPAN>, Integrationsverkets sten- cilserie 2007:05, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1153 ft8">Ioannides, I.M. och Loury, L.D. (2004), “Job information net- works, neighborhood effects, and inequality”, <SPAN class="ft11">Journal of Eco- nomic Literature</SPAN>, 42, <NOBR>1056–1093.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft8">Johansson, P. och Åslund, O. (2006a), “Virtues of SIN – effects of an immigrant workplace introduction program”, Working paper 2006:7, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1153 ft8">Johansson, P. och Åslund, O. (2006b), ”Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare – teori, praktik och effekter”, Rapport 2006:6, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1153 ft8">Jonsson, A. och Wallette, M. (2001), ”Är utländska medborgare segmenterade mot atypiska arbeten?”, <SPAN class="ft11">Arbetsmarknad & Arbetsliv</SPAN>, 7, <NOBR>153–168.</NOBR></P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Jusek (2009), </SPAN>Ge mer plats för invandrade akademiker<SPAN class="ft8">, Jusek, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft8">Justitie Immigratie- en Naturalisatiedienst (2009), <SPAN class="ft11">Annual policy report 2008 – developments in dutch migration and asylum policy</SPAN>, Rijswijk.</P>
<P class="p1153 ft10">Kavle, H., Hagelund, A. och Bråthen, M. (2007), ”Med rett till å laere og plikt till å delta”, <NOBR>Fafo-rapport</NOBR> 2007/34, Fafo, Oslo.</P>
<P class="p1149 ft8">Kennerberg, L. (2009), ”Hur försörjer sig nyanlända invandrare som inte deltar i sfi?”, Rapport 2009:19, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1153 ft8">Kennerberg, L. och Sibbmark, K. (2005), ”Vilka deltar i svenska för invandrare?”, Rapport 2005:13, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p176 ft9">368</P>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1176 ft8">Kennerberg, L. och Åslund, O. (2010), ”Sfi och arbetsmarknaden”, Rapport 2010:10, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1158 ft10">Kluwe, J. (2006), “The effectiveness of European active labor mar- ket policy”, RWI discussion papers no. 37, RWI, Essen.</P>
<P class="p1158 ft8">Kluwe, J. (2010), “The effectiveness of European active labor mar- ket programs”, <SPAN class="ft11">Labour Economics</SPAN>, kommande.</P>
<P class="p1158 ft8">Knocke, W. (2003), <SPAN class="ft11">Rekrytering för mångfald</SPAN>, Bilaga till Rapport integration 2003, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1158 ft8">Knocke, W. och Hertzberg, F. (2000), <SPAN class="ft11">Mångfaldens barn söker sin plats: En studie om arbetsmarknadschanser för ungdomar med invandrarbakgrund</SPAN>, Svartvitts förlag, Stockholm.</P>
<P class="p1143 ft29"><SPAN class="ft10">Lange, A. (2000), </SPAN>Diskriminering, integration och etniska relationer<SPAN class="ft10">, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8">Larsson, L. och Lindén, J. (2006), ”Arbetslösas sökbeteende enligt AKU”, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1143 ft8">le Grand, C. och Szulkin, R. (2002), “Permanent disadvantage or gradual integration: Explaining the <NOBR>immigrant-native</NOBR> earnings gap in Sweden”, <SPAN class="ft11">Labour</SPAN>, 16, <NOBR>37–64.</NOBR></P>
<P class="p1143 ft8">Lennartsson, R. (2007), ”Mellan hopp och förtvivlan – Erfaren- heter och strategier i väntan på asyl”, <NOBR>NTG-asyl</NOBR> & integrations skriftserie, nr 4/2007, <NOBR><SPAN class="ft11">NTG-asyl</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> & integration</SPAN>, Stockholm.</P>
<P class="p1158 ft8">Lundh, C. (2005), <SPAN class="ft11">Invandringen till Sverige</SPAN>, SNS förlag, Stockholm.</P>
<P class="p1177 ft29"><SPAN class="ft10">Lundh, C. och Ohlsson, R. (1999), </SPAN>Från arbetskraftsimport till flyk- tinginvandring<SPAN class="ft10">, SNS förlag, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8">Migrationsverket (2010), <SPAN class="ft11">Årsredovisning 2009</SPAN>, Migrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p0 ft8">Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs (2005),</P>
<P class="p1178 ft11">Consolidation of the act of integration of aliens in Denmark<SPAN class="ft8">, Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs, Köpenhamn.</SPAN></P>
<P class="p23 ft8">Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs (2006),</P>
<P class="p1178 ft11">International migration and Denmark<SPAN class="ft8">, SOPEMI report to OECD 2006, Ministry of Refugee, Immigration and Integra- tion Affairs, Köpenhamn.</SPAN></P>
<P class="p465 ft8">Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs (2009a),</P>
<P class="p1179 ft11">Effectiveness measurement of Danish municipalities integration policies from 1999 to 2007<SPAN class="ft8">, Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs, Köpenhamn.</SPAN></P>
<P class="p443 ft9">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft8">Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs (2009b),</P>
<P class="p1180 ft11">Integration 2009 – Nine focus areas<SPAN class="ft8">, Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs, Köpenhamn.</SPAN></P>
<P class="p1163 ft8">Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs (2009c),</P>
<P class="p1181 ft11">Vejledning om introduktionsprogrammet m.v. efter integrations- loven<SPAN class="ft8">, Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs, Köpenhamn.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft8">Musterd, S. (2003), “Segregation and integration: A contested rela- tionship”, <SPAN class="ft11">Journal of Ethnic and Migration Studies</SPAN>, 29, 623– 641.</P>
<P class="p1153 ft8">Myndigheten för skolutveckling (2005), <SPAN class="ft11">Vid sedan av eller mitt i – om undervisning av för sent anlända elever i grund- och gymna- sieskolan</SPAN>, Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.</P>
<P class="p1151 ft8">Myrberg, M., Gustavsson, <NOBR>A.-L.</NOBR> E. och Ericsson, Å. (2000), <SPAN class="ft11">Inter- national adult literacy survey – invandrares </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">läs-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> skriv- och räkneförmåga på svenska</SPAN>, Rapport till Skolverket och Kunskapslyftskommittén, Läspedagogiska institutet EMIR, Linköpings universitet, Linköping.</P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">Mörk, E. (2010), </SPAN>Från socialbidrag till arbete – Hur kan vägen underlättas<SPAN class="ft8">?, bilaga till Långtidsutredningen 2011, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft8">Nekby, L. (2002), “Employment convergence of immigrants and natives in Sweden”, Working Paper 2002:9, Nationalekono- miska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.</P>
<P class="p894 ft8">Nekby, L. (2006), ”Att mäta diskriminering”, i Neergaard, A. (red)</P>
<P class="p1180 ft11">På tröskeln till lönearbete – diskriminering, exkludering och underordning av personer med utländsk bakgrund<SPAN class="ft8">, SOU 2006:60, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Nekby, L. (2008), </SPAN>Active labor market policies for the integration of youths and immigrants into the labor market – the Nordic experi- ence<SPAN class="ft8">, Report for the UN economic commission for Latin America and the Caribbean, UN, Santiago.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft8">Nekby, L. och Özcan, G. (2006), <SPAN class="ft11">Utbildning och arbetsmarknad – är den svenska utbildningen lika för alla</SPAN>?, Expertbilaga till Rapport integration 2005, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1151 ft8">Nordin, M (2007), ”Invandrares avkastning på utbildning i Sverige”, Rapport 2007:10, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1163 ft8">Nordin, M. (2009), “Immigrants’ returns to schooling in Sweden”,</P>
<P class="p1182 ft11">International Migration<SPAN class="ft8">, kommande.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft10">Nordström Skans, O. (2004), “Scaring effects of the first labour market experience: A sibling based analysis”, Working Paper 2004:14, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p244 ft9">370</P>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1156 ft8">Nordström Skans, O och Åslund, O. (2006), ”Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser <NOBR>1985–2002",</NOBR> <SPAN class="ft11">Ekono- misk Debatt</SPAN>, 34(6), <NOBR>43–55.</NOBR></P>
<P class="p1158 ft8">Nordström Skans, O. och Åslund, O. (2009), <SPAN class="ft11">Segregationen i stor- städerna</SPAN>, SNS välfärdsrapport 2009, SNS förlag, Stockholm.</P>
<P class="p1145 ft10">Nordström Skans, O. och Åslund, O. (2010), “Will I see you at work? Ethnic workplace segregation in Sweden <NOBR>1985–2002”,</NOBR></P>
<P class="p1144 ft11">Industrial & Labor Relations Review<SPAN class="ft8">, 63, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">471–493.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">OECD (2000), </SPAN>Literacy in the information age – final report of the international adult literacy survey<SPAN class="ft8">, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft11"><SPAN class="ft8">OECD (2005), </SPAN>Learning a living – first results of the adult literacy and life skills survey<SPAN class="ft8">, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">OECD (2007), </SPAN>Jobs for immigrants – Labour market integration in Australia, Denmark, Germany and Sweden<SPAN class="ft8">, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft29"><SPAN class="ft10">OECD (2008), </SPAN>Labour market integration in Belgium, France, the Netherlands and Portugal<SPAN class="ft10">, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">OECD (2009a), </SPAN>Jobs for immigrants – Labour market integration in Norway<SPAN class="ft8">, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">OECD (2010), </SPAN>Trends in international migration<SPAN class="ft8">, SOPEMI, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft29"><SPAN class="ft10">Okeke, S. (2005), </SPAN>Arbetsmarknadsutbildningens effekter för indivi- den<SPAN class="ft10">, Ura 2005:6, Ams, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8">Olli Segendorf, Å. (2005a), “Job search by immigrants in Sweden”, i Olli Segendorf, <SPAN class="ft11">Job search strategies and wage effects for immigrants</SPAN>, Avhandlingsserien 65, SOFI, Stockholms univer- sitet, Stockholm.</P>
<P class="p1143 ft8">Olli Segendorf, Å. (2005b), “Wage effects of search methods for immigrants and natives in Sweden”, i Olli Segendorf, <SPAN class="ft11">Job search strategies and wage effects for immigrants</SPAN>, Avhandlings- serien 65, SOFI, Stockholms universitet, Stockholm.</P>
<P class="p1143 ft11"><SPAN class="ft8">Ramböll Management AB (2006), </SPAN>Internationell jämförelsestudie av validering – Validering av utländsk yrkeskompetens i Kanada, Nederländerna och Frankrike<SPAN class="ft8">, Expertbilaga till Rapport integration 2005, Valideringsdelegationen och Integrations- verket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft10">Regeringens proposition 2008/09:1, <SPAN class="ft29">Budgetpropositionen 2009</SPAN>. Regeringen skrivelse 2008/09:24, <SPAN class="ft29">Egenmakt mot utanförskap –</SPAN></P>
<P class="p1144 ft11">regeringens strategi för integration<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p1145 ft10">Riach, <NOBR>P.-A.</NOBR> och Rich, J. (2002), “Field experiments of discrimina- tion in the market place”, <SPAN class="ft29">Economic Journal</SPAN>, 112, <NOBR>F480–F518.</NOBR></P>
<P class="p853 ft9">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1160 ft8">Richardson, K. och van den Berg, G. J. (2002), “The effect of vocational employment training on the individual transition rate from unemployment to work”, Working paper 2002:8, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1183 ft96"><SPAN class="ft95">Riksdagens revisorer (2000a), </SPAN>Språk och arbete – svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad<SPAN class="ft95">, Rapport 2000/01:3, Riksdagens revisorer, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">Riksdagens revisorer (2000b), </SPAN>Arbetsmarknadspolitik för invand- rare, Bilaga till Språk och arbete – svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad<SPAN class="ft8">, Rapport 2000/01:3, Riksdagens revisorer, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft29"><SPAN class="ft10">Riksrevisionen (2006), </SPAN>Statliga insatser för nyanlända invandrare<SPAN class="ft10">, RiR 2006:19, Riksrevisionen, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Riksrevisionen (2008), </SPAN>Svenskundervisning för invandrare (sfi) – en verksamhet med okända effekter<SPAN class="ft8">, RiR 2008:13, Riksrevisionen, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft8">Riksrevisionsverket (2002), <SPAN class="ft11">Att etablera sig i Sverige</SPAN>, Rapport 2002:15, Riksrevisionsverket, Stockholm.</P>
<P class="p1153 ft8">Robinson, V., Andersson, R. och Musterd, S. (eds.) (2003), <SPAN class="ft11">Sprea- ding the ’burden’? A review of policies to disperse asylum seekers and refugees</SPAN>, The policy press, Bristol.</P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">Rooth, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">D.-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> (1999), </SPAN>Regugee immigrants in Sweden – educational investment and labour market integration<SPAN class="ft8">, Doktorsavhandling, Lund Economic Studies 84, Lunds universitet, Lund.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft8">Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> (2001), ”Etnisk diskriminering och <NOBR>”Sverige-speci-</NOBR> fik” kunskap – vad kan vi lära oss från studier av adopterade och andra generationens invandrare?”, <SPAN class="ft11">Ekonomisk Debatt</SPAN>, 29, <NOBR>535–546.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft8">Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> (2002), “Adopted children in the labour market – discrimination or unobserved characteristics?”, <SPAN class="ft11">International Migration Quarterly Review</SPAN>, 40, <NOBR>71–98.</NOBR></P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">Rooth, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">D.-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> (2006), </SPAN>Yrkesrörlighet för utrikes födda akademiker <NOBR>1990–2001<SPAN class="ft8">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> expertbilaga till Rapport integration 2005, Integ- rationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft8">Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> och Åslund, O. (2005a), ”11 september och etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden”, <SPAN class="ft11">Ekonomisk Debatt</SPAN>, 33(1), <NOBR>5–15.</NOBR></P>
<P class="p1151 ft10">Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> och Åslund, O. (2005b), “Shifting attitudes and the labor market outcomes of minorities: Swedish experience after <NOBR>9–11”,</NOBR> <SPAN class="ft29">Journal of Population Economics</SPAN>, 18, <NOBR>603–629.</NOBR></P>
<P class="p415 ft9">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1156 ft8">Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> och Åslund, O. (2006), <SPAN class="ft11">Utbildning och kunskaper i svenska: Framgångsfaktorer för invandrade</SPAN>?, SNS förlag, Stockholm.</P>
<P class="p1143 ft8">Rosholm, M., Røed, K. och Schøne, P. (2006), “Are new work practices and new technologies biased against immigrant wor- kers?”, IZA discussion papers no. 2135, IZA, Bonn.</P>
<P class="p1158 ft8">Rosholm, M., Scott, K. och Husted, L. (2006), “The times they are <NOBR>a-changing’,</NOBR> organizational change and immigrant employ- ment opportunities in Scandinavia”, <SPAN class="ft11">International Migration Review</SPAN>, 40, <NOBR>318–347.</NOBR></P>
<P class="p1166 ft8">Runeson, C. och Åslund, O. (2002), <NOBR>“Follow-up</NOBR> of the EU’s recommendations for integrating immigrants into the labour market”, Working paper 2002:4, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1143 ft8">Salonen, T. och Ulmestig, R. (2004), ”Nedersta trappsteget – en studie av kommunal aktivering”, Rapportserie i social arbete 001 2004, Växjö universitet, Växjö.</P>
<P class="p1143 ft8">Sarvimäki, M. och Hämäläinen, K. (2010), “Assimilating immigrants: The impact of an integration program”, CReAM discussion paper series CDP no. 19/10, London.</P>
<P class="p1147 ft11"><SPAN class="ft8">SCB (2009a), </SPAN>Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden<SPAN class="ft8">, Integ- ration: rapport 2, SCB, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p0 ft8">SCB (2009b), <SPAN class="ft11">Invandrares flyttmönster</SPAN>, SCB, Stockholm.</P>
<P class="p1143 ft11"><SPAN class="ft8">SCB (2010a), </SPAN>Födda i Sverige – ändå olika? – Betydelsen av födelse- land<SPAN class="ft8">, Demografiska rapporter 2010:2, SCB, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8">SCB (2010b), <SPAN class="ft11">Sveriges framtida befolkning </SPAN><NOBR>2009–2060,</NOBR> SCB, Stockholm.</P>
<P class="p1158 ft8">Schoeni, R. (1997), “New evidence on the economic progress of <NOBR>foreign-born</NOBR> men in the 1970s and 1980s”, <SPAN class="ft11">Journal of Human Resources</SPAN>, 32, <NOBR>683–740.</NOBR></P>
<P class="p1166 ft8">Schröder, L. och Sahin, G. (2007), ”Närmar sig och fjärmar sig”, Integrationsverkets stencilserie 2007:12, Integrationsverket, Norrköping.</P>
<P class="p1143 ft11"><SPAN class="ft8">Scott, K. (1999), </SPAN>The immigrant experience: Changing employment and income patterns in Sweden <NOBR>1970–1993<SPAN class="ft8">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Doktorsavhandling, Lunds universitet, Lund.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft8">Sibbmark, K. och Åslund, O. (2006), ”Vad för vem och hur gick det sen? En kartläggning av arbetsförmedlingens insatser för utrikes födda under 2005”, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1159 ft10">Skedinger, P. (2007), ”Minimilöners effekter på sysselsättning och löner – en översikt”, <SPAN class="ft29">Arbetsmarknad&Arbetsliv</SPAN>, 13(2), <NOBR>41–56.</NOBR></P>
<P class="p853 ft9">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1160 ft8">Skedinger, P. (2008a), ”Effekter av anställningsskydd – en över- sikt”, <SPAN class="ft11">Ekonomisk Debatt</SPAN>, 36(7), <NOBR>5–18.</NOBR></P>
<P class="p1149 ft29"><SPAN class="ft10">Skedinger, P. (2008b), </SPAN>Effekter av anställningsskydd – vad säger forskningen<SPAN class="ft10">?, SNS förlag, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Skedinger, P. (2008c), </SPAN>En exkluderande arbetmarknadsmodell? – Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv<SPAN class="ft8">, Underlagsrapport nr 24 till Globaliseringsrådet, Globalise- ringsrådet, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1184 ft96"><SPAN class="ft95">Skolverket (2000), </SPAN>The foundation for lifelong learning – a compara- tive international study of adult skills in understanding and using printed and written information<SPAN class="ft95">, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2002), </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag<SPAN class="ft8">: </SPAN>Validering av utländsk yrkeskompetens<SPAN class="ft8">, Rapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">01-2001:03631,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1183 ft29"><SPAN class="ft10">Skolverket (2007), </SPAN>PISA 2006<SPAN class="ft10">, </SPAN><NOBR>15-åringars</NOBR> förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och läsförståelse,</P>
<P class="p1182 ft8">Skolverket, Stockholm.</P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Skolverket (2009a), </SPAN>Tabeller för officiell statistik över deltagare i svenskundervisning för invandrare<SPAN class="ft8">, Skolverket, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft8">Skolverket (2009b), <SPAN class="ft11">Utbildningsresultat – Riksnivå</SPAN>, Skolverket, Stockholm.</P>
<P class="p1149 ft8">Skolverket (2010), <SPAN class="ft11">Utbildningsresultat – Riksnivå</SPAN>, Skolverket, Stockholm.</P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">Sohlman, Å. (2006a), </SPAN>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för integra- tion<SPAN class="ft8">, Expertbilaga till Rapport integration 2005, Integrations- verket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">Sohlman, Å. (2006b), </SPAN>Styrsystemet och utvärderingar som en del av styrsystemet<SPAN class="ft8">, Expertbilaga till Rapport integration 2005, Integ- rationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft29"><SPAN class="ft10">SOU 1998:165, </SPAN>Validering av utländsk yrkeskompetens<SPAN class="ft10">, Fritzes, Stockholm</SPAN></P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2001:78, </SPAN>Validering av vuxnas kunskap och kompetens<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1163 ft8">SOU 2003:75, <SPAN class="ft11">Etablering i Sverige</SPAN>, Fritzes, Stockholm</P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2003:77, </SPAN>Vidare vägar och vägen vidare – svenska som andra- språk för samhälls- och arbetsliv<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm .</SPAN></P>
<P class="p1149 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2008:58, </SPAN>Egenansvar med professionellt stöd<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1153 ft29"><SPAN class="ft10">SOU 2009:19, </SPAN>Aktiv väntan – asylsökande i Sverige<SPAN class="ft10">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p239 ft9">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p26 ft24">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1167 ft11"><SPAN class="ft8">SOU 2010:16, </SPAN>Sverige för nyanlända – världen, välfärdsstat, vardags- liv<SPAN class="ft8">, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft29"><SPAN class="ft10">Statskontoret (2002), </SPAN>Arbetsmarknadsåtgärder för invandrare år 2002<SPAN class="ft10">, Rapport 2002:29, Statskontoret, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft11"><SPAN class="ft8">Statskontoret (2009), </SPAN>Sfi – resultat, genomförande och lärarkompe- tens, En utvärdering av svenska för invandrare<SPAN class="ft8">, Rapport 2009:2, Statskontoret, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p1145 ft8">Svantesson, E. (2006), “Determinants of immigrants’ early labor market integration”, Working paper series no 2 2006, Örebro universitet, Örebro.</P>
<P class="p1166 ft8">Svantesson, E. och Aranki, T. (2006), “Do introduction programs affect the probability of immigrants getting work?”, Working paper series no 3 2006, Örebro universitet, Örebro.</P>
<P class="p1147 ft8">Svenskt Näringsliv (2010), <SPAN class="ft11">Arbetsmarknad och integration</SPAN>, Svenskt Näringsliv och SACO, Stockholm.</P>
<P class="p1143 ft11"><SPAN class="ft8">Thorud, E. (2009), </SPAN>International Migration <NOBR>2008–2009<SPAN class="ft8">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> SOPEMI Report for Norway, Department of Migration, Ministry of Justice, Oslo.</SPAN></P>
<P class="p1166 ft11"><SPAN class="ft8">Ulmestig, R. (2006), </SPAN>Kommunal arbetsmarknadspolitik i ett integra- tionsperspektiv<SPAN class="ft8">, Expertbilaga till Rapport integration 2005, Integrationsverket, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft11"><SPAN class="ft8">Valideringsdelegationen (2005), </SPAN>Lägesbeskrivning och redovisning av utvecklingen inom validering<SPAN class="ft8">, Valideringsdelegationen, Norrköping.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft8">Valideringsdelegationen (2008), <SPAN class="ft11">Valideringsdelegationens slut- rapport</SPAN>, Valideringsdelegationen, Norrköping.</P>
<P class="p1143 ft8">Vilhelmsson, R. (2002), “Ethnic differences in the Swedish youth labor market” i Vilhelmsson, R. <SPAN class="ft11">Wages and unemployment of immigrants and natives in Sweden</SPAN>, avhandlingsserien 56, SOFI, Stockholms universitet, Stockholm.</P>
<P class="p1147 ft8">Zegers de Beijl, R. (red) (2000), <SPAN class="ft11">Documenting discrimination against migrant workers in the labour market – comparative study of four European countries</SPAN>, ILO, Genève.</P>
<P class="p1185 ft8">Åberg, R. (1999), Balansen mellan arbetskraftens utbildningsnivå och jobbens kvalifikationskrav – ett struktur- eller konjunk- turproblem?, i <SPAN class="ft11">Kontrakt för arbete – rättvisa och tydliga regler för arbetslöshetsförsäkringen</SPAN>, Bilaga 2, DS 1999:58, Stockholm.</P>
<P class="p1147 ft10">Åslund, O. (2005), “Now and forever? Initial and subsequent location choices of immigrants”, <SPAN class="ft29">Regional Science & Urban Economics</SPAN>, 35, <NOBR>141–165.</NOBR></P>
<P class="p490 ft9">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388376x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Referenser</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1148 ft8">Åslund, O., Hensvik, L., och Nordström Skans, O. (2009), “See- king similarity: how immigrants and natives manage at the labor market”, Working paper 2009:24, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1153 ft8">Åslund, O. och Nordström Skans, O. (2007), “Do anonymous job application procedures level the playing field?”, Working paper 2007:31, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p1153 ft8">Åslund, O. och Rooth, <NOBR>D.-O.</NOBR> (2007), “Do when and where matter? Initial labor market conditions and immigrant earnings”, <SPAN class="ft11">Economic Journal</SPAN>, 117, 422– 448.</P>
<P class="p1153 ft8">Åslund, O., Östh, J. och Zenou, Y (2010), “How important is access to jobs? Old question – Improved answer", <SPAN class="ft11">Journal of Economic Geography</SPAN>, kommande.</P>
<P class="p1153 ft11"><SPAN class="ft8">Österberg, T. (2000), </SPAN>Economic perspectives on immigrants and intergenerational transmissions<SPAN class="ft8">, Doktorsavhandling, Ekono- miska studier 102, Nationalekonomiska institutionen, Han- delshögskolan, Göteborgs universitet, Göteborg.</SPAN></P>
<P class="p1186 ft15">Appendix: Integrationsinsatser i andra europeiska länder<SPAN class="ft97">62</SPAN></P>
<P class="p1187 ft17"><SPAN class="ft31">62 </SPAN>Se även SOU 2008:58.</P>
<P class="p72 ft9">376</P>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388377x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td49"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p26 ft24">Appendix: Integrationsinsatser i andra europeiska länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft27">Danmark<SPAN class="ft149">63</SPAN></P>
<P class="p915 ft11">Bosättning:</P>
<P class="p150 ft8">Immigrationsmyndigheten bestämmer i vilken kommun en flyk- tinginvandrare ska bo. Placeringarna sker för att uppnå en god geo- grafisk spridning, och hänsyn tas till individens önskemål, person- liga omständigheter samt arbetsmarknadsmöjligheterna. Den som flyttar från den tilldelade kommunen under de tre första åren riske- rar att förlora rätten att delta i introduktionsprogrammet (och därmed rätten till bidrag). Anhöriginvandrare får bosätta sig där de anhöriga bor.</P>
<P class="p1188 ft11">Integrationsprogram:</P>
<P class="p122 ft8">I princip alla invandrare från länder utanför EEA som är minst 18 år ska erbjudas att delta i ett kommunalt introduktionsprogram. Aktivt deltagande på heltid är obligatoriskt och programmet ska omfatta högst tre år. Den som inte deltar riskerar nedsättning i integrationsersättningen och/eller att inte få ett permanent uppe- hållstillstånd. Omfattningen och innehållet fastslås i ett integra- tionskontrakt och ska baseras på en bedömning av individens för- utsättningar och behov med fokus på en snabb arbetsmarknadseta- blering. Innehållet består av undervisning i danska och arbetsmark- nadsaktiviteter. Arbetsmarknadsaktiviteterna består av tre delar: Vägledning och uppgradering, arbetsträning och subventionerad sysselsättning. Deltagarna får en introduktionsersättning, vilken är lägre än socialbidragsnivån. En del av ersättning får behållas om deltagaren arbetar. Ersättningen till kommunerna är delvis kopplad till om deltagarna får ett jobb, börjar en utbildning eller klarar ett prov i danska inom treårsperioden. Kommunerna har en stor frihet att utforma integrationsprogrammen, men man har ett väl utbyggt system för kommunjämförelser av sysselsättningsutfallet (så kallad benchmarking).</P>
<P class="p1189 ft17"><SPAN class="ft31">63 </SPAN>Se Ministry of Refugee, Immigration and Integration Affairs (2005, 2006, 2009a, 2009b, 2009c) och OECD (2007).</P>
<P class="p642 ft9">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388378x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Appendix: Integrationsinsatser i andra europeiska länder</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft11">Språkträning:</P>
<P class="p62 ft8">Kommunerna är skyldiga att erbjuda alla invandrare undervisning i danska under tre år. Det finns tre studievägar bestående av sex moduler och varje studieväg avslutas med ett nationellt slutprov. Undervisningen ska kunna kombineras med arbete och annan utbildning. Omfattningen är runt 2 000 timmar (dvs. 1,2 år på hel- tid).</P>
<P class="p239 ft11">Validering:</P>
<P class="p62 ft8">Invandrare med formell utbildning från utlandet är rätt att få sin utbildning kostnadsfritt värderad av CIRIUS. Utvärderingen dokumenteras i en kort redogörelse som jämför ett utländskt cer- tifikat, diplom eller examen med närmaste danska motsvarighet vad gäller nivå och ämne. Ett antal regionala kunskapscenter utvärderar dessutom reell kompetens. Dessa verksamheter bedrivs i samarbete med arbetsgivarorganisationer och fackförbund, sker ute på före- tag, och kan dokumenteras i kompetenskort. Det finns även en informationsportal på internet om detta (www.kompetence- afklaring.dk).</P>
<P class="p176 ft27">Norge <SPAN class="ft149">64</SPAN></P>
<P class="p918 ft11">Bosättning:</P>
<P class="p62 ft10">Invandrare som beviljats uppehållstillstånd får i princip själv välja var de vill bosätta sig, men de som inte kan ordna sin egen försörj- ning och boende placeras i en kommun.</P>
<P class="p643 ft11">Integrationsprogram:</P>
<P class="p62 ft8">Flyktingar mellan 18 och 55 år som saknar grundläggande kvalifi- kationer har en rätt och en skyldighet att delta i ett individanpassat introduktionsprogram under upp till två år (tre år i vissa fall). Den som inte deltar riskerar att inte få introduktionsersättning. Även anhöriga till flyktingar som anländer inom fem år har rätt att delta.</P>
<P class="p125 ft17"><SPAN class="ft31">64 </SPAN>Se Det konglige kommunal- och regionaldepartement (2005), Thorud (2009), och OECD (2009b).</P>
<P class="p137 ft9">378</P>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388379x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td49"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p26 ft24">Appendix: Integrationsinsatser i andra europeiska länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft8">Programmet ska bestå av språkundervisning i norska, samhälls- information och förberedelser för arbete och/eller utbildning. Inne- hållet fastslås i en introduktionsplan. Deltagarna erhåller en intro- duktionsersättning som är högre än socialbidraget. Bidraget redu- ceras inte av andra inkomster.</P>
<P class="p1013 ft11">Språkträning:</P>
<P class="p57 ft8">Kommunerna är skyldiga att erbjuda kostnadsfri utbildning i norska till alla invandrare från länder utanför Norden/EU/EEA (övriga har ingen rättighet att delta). Deltagande är obligatoriskt för flyktingar och deras anhöriga mellan 16 och 55 år, och omfattar 250 timmar undervisning i norska och 50 timmar samhällsinforma- tion. De som är mellan 55 och 67 år har rätt men inte skyldighet att delta. Deltagandet ska ske under de tre första åren. Den som har behov ska därutöver erbjudas ytterligare 2 700 timmar undervisning i norska. En mindre del av den kommunala ersättningen är kopplad till utfallet.</P>
<P class="p301 ft11">Validering:</P>
<P class="p133 ft8">Genom NOKUT erbjuds validering av utländsk utbildning. Resul- tatet av utvärderingen ges som ECTS poäng och ett beslut om utbildningen är ekvivalent med en norsk examen. Det finns även ett system för validering av reell kompetens, men det är främst inriktat mot de som vill börja en högre utbildning och saknar nödvändiga formella meriter.</P>
<P class="p1190 ft27">Finland <SPAN class="ft149">65</SPAN></P>
<P class="p133 ft8">Kommunerna har en skyldighet att upprätta en integrationsplan för nyanlända som är arbetslösa eller som får socialbidrag och planen ska omfatta de tre första åren (kan förlängas med två år vid behov). Kommunerna har full frihet att själv utforma integrationspro- grammen, och det finns därför stora skillnader mellan kommuner. Programmen kan innehålla undervisning i finska eller svenska, sam- hällsinformation, utbildning och andra insatser som stödjer en</P>
<P class="p1191 ft17"><SPAN class="ft31">65 </SPAN>Se Inrikesministeriet (2008).</P>
<P class="p345 ft9">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388380x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Appendix: Integrationsinsatser i andra europeiska länder</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">arbetsmarknadsetablering. Den som har en integrationsplan ska erhålla ett integrationsstöd.</P>
<P class="p1192 ft27">Nederländerna<SPAN class="ft149">66</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Nederländerna erbjuder inte något egentligt introduktionspro- gram. Invandrare har dock en skyldighet att klara ett integrations- prov som testar den invandrades kunskaper i det holländska språket och om det holländska samhället. Även invandrare som kommit till Nederländerna tidigare och saknar kunskaper i holländska omfat- tas. Invandrarna får i princip själva välja integrationskurser på den privata marknaden. I princip ska deltagaren bekosta de kurser som krävs själv, men en del av kostnaden betalas tillbaka när deltagarna klarat provet. De som får socialbidrag m.fl. undantas dock vanligen från kravet på att betala. Under den senaste tiden har dessa regler ändrats något och kommunerna har numera återigen rätt att erbjuda (och kräva) deltagande i kommunala integrationsprogram (enligt den så kallade deltaplanen). Den som inte klarar provet inom vissa fastlagda tidsgränser <NOBR>(3,5–5</NOBR> år) riskerar böter och kan få svårigheter att få permanent uppehållstillstånd. Generellt erbjuds inga speciella insatser för att underlätta arbetsmarknadsetable- ringen. Socialbidragsmottagare kan dock erbjudas språkträning på arbetsplatser eller i kombination med praktik. Det finns dock inga incitament för de som erbjuder kurser att uppnå en snabb arbets- marknadsetablering då alla incitament är kopplade till andelen som klarar integrationsprovet. Anhöriginvandrare måste i många fall klara ett integrationsprov före inresan i landet.</P>
<P class="p290 ft8">Nederländerna har ett relativt väl utvecklat system för valide- ring. Det finns ett informationscentrum för validering som den som vill få sin utländska utbildning validerad kan vända sig till. Validering sker sedan hos två olika myndigheter: Yrkesutbildning på gymnasienivå och vuxenutbildning respektive allmän gymnasie- utbildning och högre utbildning. Valideringen är kostnadsfri för arbetslösa personer. Validering kan resultera i en holländsk akade- misk examen om ekvivalens kan fastslås. Validering av annan reell kompetens förekommer, men i mindre grad. Verksamheten, som är riktad till alla holländare, koordineras genom ett nationellt centrum för ackreditering av förvärvad kompetens.</P>
<P class="p1193 ft17"><SPAN class="ft31">66 </SPAN>Se Justitie immigratie- en naturalisatiedienst (2009) och OECD (2008).</P>
<P class="p72 ft9">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388381x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td49"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p26 ft24">Appendix: Integrationsinsatser i andra europeiska länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft27">Belgien <SPAN class="ft149">67</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">I Belgien sker integrationsinsatserna på regional nivå. I Flamlän- derna har nyanlända en rätt och en skyldighet att delta i ett ettårigt introduktionsprogram. Målgruppen för programmet inkluderar även utrikes födda som bott i landet en tid, men som erhåller soci- albidrag. Den som inte deltar riskerar symboliska böter. Ett indivi- duellt integrationsprogram utformas och dokumenteras i ett kon- trakt. Programmet innehåller samhällsorientering, språkkurser och arbetsmarknadsorientering. Språkkurserna omfattar runt <NOBR>90–180</NOBR> timmar. Efter introduktionen kan deltagarna gå vidare till olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilka kan inkludera språkkurser i ytterligare <NOBR>120–400</NOBR> timmar. I övriga två regioner är insatserna mindre omfattande.</P>
<P class="p1194 ft27">Frankrike <SPAN class="ft149">68</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Invandrare har rätt och skyldighet att delta i ett introduktions- program. Programmet inleds med att ett kontrakt skrivs (mottag- nings- och integrationskontraktet) och omfattar sedan ett år (som kan förlängas en gång) och innehåller ett antal sessioner om det franska samhället samt 200 till 400 timmars språkundervisning i franska. Programmet kan även omfatta utvärdering av deltagarens kompetens, men validering av utländsk utbildning och erfarenhet är inte speciellt väl utvecklad. Försörjningen för flyktingar sker via socialbidrag.</P>
<P class="p301 ft27">Tyskland<SPAN class="ft149">69</SPAN></P>
<P class="p122 ft8">Invandrare från länder utanför EU har rätt, och i många fall skyl- dighet, att delta i ett integrationsprogram om det inte är uppenbart att ett sådant behov inte finns. I mån av plats har även de som invandrat tidigare rätt att delta. Invandrare med bristande kunska- per i tyska som lever på socialbidrag kan åläggas att delta, annars riskerar de att få socialbidraget reducerat. Programmet består av 600 timmars språkundervisning (kan förlängas med 300 timmar för</P>
<P class="p1195 ft54"><SPAN class="ft46">67</SPAN><SPAN class="ft163">Se OECD (2008).</SPAN></P>
<P class="p469 ft54"><SPAN class="ft46">68</SPAN><SPAN class="ft163">Se OECD (2008).</SPAN></P>
<P class="p469 ft17"><SPAN class="ft46">69</SPAN><SPAN class="ft161">Se Federal office for migration and refugees (2005, 2007) och OECD (2007).</SPAN></P>
<P class="p345 ft9">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Appendix: Integrationsinsatser i andra europeiska länder</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">dem som inte klarar slutprovet) och en orienteringskurs på 45 timmar om tysk historia, kultur och politiska system. Kursen avslutas med ett slutprov. Kurserna tillhandahålls vanligen av halv- statliga eller privata organisationer. Under de tre första åren erbjuds också rådgivning. I övrigt sker integrationsinsatserna i hög grad på regional/lokal nivå och kan bestå av språkträning, utbild- ning, yrkeskvalificering, rådgivning och stöd till integration i sam- hället i övrigt. Utrikes födda har tillgång till samma arbetsmark- nadsåtgärder som övriga medborgare. Försörjning sker genom det vanliga systemet för socialbidrag.</P>
<P class="p1196 ft9">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<P class="p1197 ft15">The Swedish labor market for foreign- born people – Summary</P>
<P class="p158 ft8">In recent decades, the number of <NOBR>foreign-born</NOBR> people in Sweden has increased rapidly, and today the group constitutes more than 14 percent of the total population. Many of the newly arrived immigrants are refugees or relatives to refugees. The integration of immigrants into the Swedish society and labor market is currently one of the most important issues facing policymakers. A successful integration policy requires that newly arrived immigrants quickly find suitable jobs. However, looking at today’s labor market situa- tion, it is clear that many immigrants succeed significantly worse than natives: The employment rate is lower, the unemployment rate is higher, more people are <NOBR>out-of-the</NOBR> labor force, and many of those employed have <NOBR>low-skilled</NOBR> jobs.</P>
<P class="p172 ft8">To improve the current situation, it is important to have a clear picture of why immigrants succeed worse than natives in the labor market. The purpose of this report is to give an overview of what we, based on Swedish and international research, know about the situation for immigrants in the Swedish labor market. The report focuses on refugees and their relatives, and has four main objecti- ves: (i) To describe the current labor market situation for immigrants, (ii) to identify and discuss the reasons why employ- ment is lower for immigrants than for natives, (iii) to describe and discuss the policies which are currently used to support the labor market integration of immigrants, and (iv) to draw conclusions about how these policies may be improved.</P>
<P class="p58 ft8">Over time, immigration to Sweden has shifted from mainly labor migration from European countries to mainly refugee and family migration from <NOBR>non-OECD</NOBR> countries. At the same time, the labor market situation for immigrants has worsened signifi- cantly. In 2009, the employment rate for natives and immigrants were 75.7 and 62.5 percent, respectively. The employment rate is</P>
<P class="p837 ft9">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">especially low for refugees from <NOBR>non-OECD</NOBR> countries. Even ten years after the time of migration, the employment rate is less than 50 percent in some immigrant groups. Compared with other countries, the difference in employment between natives and immigrants in Sweden is big.</P>
<P class="p47 ft8">There are many factors which may explain the current labor market situation for immigrants in Sweden. The report discusses the importance of five types of factors: (i) Human capital (educa- tion, labor market experience and language skills), (ii) norms, cho- ice of search method /intensity and access to informal networks,</P>
<P class="p1011 ft8"><SPAN class="ft8">(iii)</SPAN><SPAN class="ft177">employers’ requirements to consider an applicant employable,</SPAN></P>
<P class="p1044 ft8"><SPAN class="ft8">(iv)</SPAN><SPAN class="ft177">ethnic discrimination, and (v) policy interventions. From the discussion, it is concluded that the following factors are especially important for understanding the differences in labor market out- comes between immigrants and natives:</SPAN></P>
<P class="p1048 ft8"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Lack of language skills</SPAN>. Many studies show that a thorough knowledge of the language spoken in the country is crucial for success in the labor market. The studies show that the ‘emplo- yment and wage premiums’ of good language skills are substan- tial. There are many indications that a substantial fraction of the immigrants lack sufficient skills in Swedish, and that this affects their labor market outcome. This explanation is most important for newly arrived immigrants, but there are indications that other immigrants also have poor language skills.</P>
<P class="p1114 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">Lack of access to informal networks</SPAN><SPAN class="ft8">. It is </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">well-known</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> that many vacancies are filled through informal search channels, which means that job seekers who do not have access to such contacts will have a lower chance of finding jobs. Several studies show that the networks of immigrants are different, and that this affects their labor market outcome. This explanation is impor- tant both for newly arrived immigrants and for immigrants who have lived in Sweden for a long time but have been unsuccessful in the labor market.</SPAN></P>
<P class="p1114 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">High requirements to be considered as employable</SPAN><SPAN class="ft8">. Globalization, technological advances and other changes have resulted in both the elimination of many </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">low-skilled</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> jobs and increased require- ments in terms of language skills and formal education in many occupations. There are many indications that at least some immigrants have a difficult time meeting these requirements. This explanation is most important for newly arrived</SPAN></P>
<P class="p1066 ft9">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p26 ft24">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1050 ft8">immigrants with low skills, but even immigrants with high skills may be affected if employers find it difficult to evaluate foreign education and other skills.</P>
<P class="p1072 ft8"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">Ethnic discrimination</SPAN>. Many studies show that there exist ethnic discrimination in the labor market, but it is still unclear how extensive it is and what kind of discrimination is most common. However, the existing evidence suggests that both preference- based and statistical discrimination occur. This explanation is important for all immigrants, but especially for immigrants from <NOBR>non-OECD</NOBR> countries.</P>
<P class="p1075 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft176">Poorly designed policy measures</SPAN><SPAN class="ft8">. Studies indicate that poorly designed policy interventions may have made the situation worse, for example, by creating </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">lock-in</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> effects (see the discus- sion below). This explanation is most important for newly arri- ved immigrants who spend most of their time enrolled in intro- duction programs, but may also affect other immigrants who need support to succeed in the labor market.</SPAN></P>
<P class="p1198 ft8">It is thus clear that the current labor market situation for immigrants is explained by factors associated with the immigrants themselves (i.e. supply factors), such as language skills, access to networks, factors associated with the recruiting employers (i.e. demand factors), such as the choice of recruitment methods, requi- rements for employability and discrimination, and policy interven- tions (i.e. policy factors). Many of these factors are difficult to measure, and thus it is difficult to draw clear conclusions about their relative importance. Moreover, it is likely that many of these factors are related and mutually reinforcing.</P>
<P class="p426 ft8">Many of the factors identified as important for understanding the current situation for immigrants in the Swedish labor market are affected by policy interventions both directly and indirectly. In Sweden, the starting point for policy measures is that they should be general. This means that immigrants with residence permits have access to the same activities offered to all Swedes, including the extensive labor market programs. However, newly arrived immigrants are also offered a number of specific measures both before and after they have received their residence permits. During the often long period when the asylum applications are evaluated, some activities are offered by the Migration Board. Those who get residence permits as refugees and their relatives then typically spend several years participating in introduction programs. Cur-</P>
<P class="p540 ft9">385</P>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft8">rently, the municipalities are responsible for these programs, but from December 2010 the Public Employment Service will take over this responsibility. The contents of the introduction programs are adapted to the participants, and include language training, civic studies and labor market activities. In most cases, these programs last for at least two years. Obviously, it is important that these activities are designed to help the participants quickly find suitable jobs, but there is a clear risk that poorly designed activities instead create <NOBR>lock-in</NOBR> effects. Thus an important issue is what we know about the effects of today’s extensive, and costly, policy interven- tions, and how they may be improved.</P>
<P class="p48 ft8">The report discusses in detail activities offered while the asylum applications are evaluated, the decision of where in Sweden the refugees settle, introduction programs for newly arrived refugees and their relatives, language education, validation of foreign educa- tion and other skills, and active labor market policies. For each activity, the regulatory framework is briefly described, the evalua- tions which have been performed are discussed, and conclusions are drawn about how the activities may be improved. A surprising fact is that most of the measures used today have never been evalu- ated. Thus it is difficult to draw clear conclusions about how the activities optimally should be designed. The discussion shows that, among others, the following factors are important to take into account when policy interventions are designed:</P>
<P class="p1199 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">It is important that the measures used have a clear labor market focus</SPAN><SPAN class="ft8">. The existing studies indicate that activities which take place close to the labor market (e.g. subsidized employment) are most effective. For such activities, a positive treatment effect for the participants can be expected. Moreover, it is likely that activities which include extensive contacts with the labor market help solve other integration problems, such as poor language skills and lack of access to informal networks. Thus all policies targeted at immigrants should be preceded by a thorough analy- sis of their expected effects on labor market integration. It is important that all activities in the introduction programs, langu- age education, validation, labor market programs etc. are con- ducted in, or close to, the labor market. Also, it should be stressed that, since immigrants typically are outsiders in the labor market, crowding out effects should not be a major con-</SPAN></P>
<P class="p1200 ft9">386</P>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p26 ft24">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1071 ft8">cern. Instead, carefully designed labor market activities offered to immigrants may even reduce equilibrium unemployment.</P>
<P class="p1201 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">It is important that the measures used are adapted to the individu- als</SPAN><SPAN class="ft8">. Effective labor market integration requires that the activities are designed to give the participants exactly the knowledge, skills and access to networks they need. This requires that the activities are preceded by a thorough mapping of the needs and wishes of the participants and that the activities then, to the lar- gest extent possible, are adapted to the participants. Individuali- zation also requires that the activities are offered promptly so that unnecessary delays are avoided. Thus the mapping should be done early in the integration process, preferably during the time the asylum applications are evaluated, and then quickly be followed by suitable activities within the introduction programs. It is probably best that participation in the activities is volun- tary, but that benefits are made contingent on active participa- tion. However, it is important that the individuals have access to correct information before they make their decisions (for example about the labor market situation in different municipa- lities and in different occupations). It may be argued that incre- ased individualization is difficult to achieve, for example, if the participants have special needs or live in small municipalities, but in such cases cooperation with other actors, both public and private, should be sought. It may also be argued that increased individualization is costly, but the potential gains are probably also substantial in most cases.</SPAN></P>
<P class="p1202 ft11"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft167">It is important that the measures used are flexible</SPAN><SPAN class="ft8">. To avoid lock- in effects, it is important that it is possible to combine partici- pation in integration activities with job search and work. Intro- duction programs, language training and other activities should start immediately after the immigrants arrive in the municipali- ties, and then be arranged in such a way that they support, and not obstruct, job search and work. If a suitable labor market opportunity arrives, it should be possible to continue language training and other education in evening classes and/or in distance learning so that the labor market entry is not delayed by these activities.</SPAN></P>
<P class="p1203 ft172"><SPAN class="ft164">•</SPAN><SPAN class="ft170">It is important that the measures used give both the participants and the organizers incentives to contribute to effective labor market integration. To avoid </SPAN><NOBR>lock-in</NOBR> effects, it is crucial that the activities offered give all actors involved – participants and organizers –</P>
<P class="p775 ft9">387</P>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p26 ft22">Summary</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p26 ft9">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1083 ft11">strong incentives for labor market entry<SPAN class="ft8">. Thus it is important that the participants are encouraged to both search for jobs and exit the programs if they find suitable jobs. Also, payment to the organizers of the activities should be linked to the results. Thus there may be scope for more use of bonuses and other incenti- ves to stimulate labor market entry. At the same time, it is important that the incentives are designed carefully so that the organizers do not focus only on the easy cases.</SPAN></P>
<P class="p1058 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">It is important that the measures used are designed in collaboration with the major parties in the labor market</SPAN><SPAN class="ft8">. If employers, industry associations and trade unions participate in the design and implementation of the introduction programs, the language education and the validation activities, the likelihood of effec- tive labor market integration increases. It is crucial that certifi- cates of validation or completed language studies are perceived as credible proof that the individuals really have sufficient skills. Such legitimacy requires cooperation when the criteria for approval are designed. It is unfortunate that it is still unclear how firms and others perceive such certificates.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">It is important that the measures used have clear objectives and a clear order of responsibility</SPAN><SPAN class="ft8">. Effective labor market integration requires that clear goals are associated with the activities offe- red. However, it is only meaningful to formulate goals if it is possible to measure if they are reached and if one actor is given a clear mandate and responsibility for the fulfillment of each goal. It is widely documented that many of the activities which have been used have lacked both clear objectives and a clear order of responsibility. Thus it is important that the Public Employment Service is given the opportunity to coordinate the activities of other actors in an effective way.</SPAN></P>
<P class="p1049 ft11"><SPAN class="ft157">•</SPAN><SPAN class="ft167">It is important that the measures used are continuously and syste- matically evaluated</SPAN><SPAN class="ft8">. To be able to learn from good examples and avoid repeating mistakes thorough evaluations are needed. This requires that one agency is given the responsibility for this task and that the computer systems needed for such evaluations are put in place. It is striking that so few of the activities used today have been thoroughly evaluated.</SPAN></P>
<P class="p822 ft10">These considerations summarize in which directions the activities discussed in detail in the report need to be changed in order to improve the labor market integration of immigrants. In addition to</P>
<P class="p209 ft9">388</P>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td14"><P class="p26 ft22">Bilaga 4 till LU2011</P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p26 ft24">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft8">these activities, interventions in some other areas may also be nee- ded. First, measures to prevent discrimination may be needed since there is clear evidence that there exist ethnic discrimination in the labor market. Thus it is unfortunate that it has proven difficult to find effective ways to prevent discrimination. Second, measures may be needed in the school system. Currently, there are troubling signs that children with a foreign background succeed considerably less well in the schools than other children. Studies show that this is mainly explained by the weak labor market position of the child- ren’s parents rather than by their ethnic background, but the result is nevertheless that these children in the future may encounter dif- ficulties in the labor market due to a lack of skills.</P>
<P class="p172 ft8">To summarize, currently many immigrants have a difficult time finding their place in the Swedish labor market. Some of these people are newly arrived, while others have been in Sweden for a long time. Most of these people want to work and the Swedish society needs them to work, especially given the challenges created by an aging population. Thus a crucial issue for policymakers is to improve the current integration policies so that the immigrants’ opportunities to enter the labor market increase.</P>
<P class="p1204 ft9">389</P>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft7">Statens offentliga utredningar 2010</P>
<P class="p728 ft6">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1205 ft17"><SPAN class="ft50">1.</SPAN><SPAN class="ft178">Lätt att göra rätt</SPAN></P>
<P class="p1206 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft53">om förmedling av brottsskadestånd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1207 ft17"><SPAN class="ft50">2.</SPAN><SPAN class="ft178">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1208 ft17"><SPAN class="ft50">3.</SPAN><SPAN class="ft178">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.</SPAN></P>
<P class="p1209 ft17"><SPAN class="ft50">4.</SPAN><SPAN class="ft178">Allmänna handlingar i elektronisk form</SPAN></P>
<P class="p1206 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft53">offentlighet och integritet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1209 ft17"><SPAN class="ft50">5.</SPAN><SPAN class="ft178">Skolgång för alla barn. U.</SPAN></P>
<P class="p1210 ft17"><SPAN class="ft50">6.</SPAN><SPAN class="ft178">Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010</SPAN></P>
<P class="p1211 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft53">utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.</SPAN></P>
<P class="p1212 ft17"><SPAN class="ft50">7.</SPAN><SPAN class="ft178">Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1213 ft17"><SPAN class="ft50">8.</SPAN><SPAN class="ft178">En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.</SPAN></P>
<P class="p1214 ft17"><SPAN class="ft50">9.</SPAN><SPAN class="ft178">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1215 ft17"><SPAN class="ft50">10.</SPAN><SPAN class="ft161">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p1216 ft17"><SPAN class="ft50">11.</SPAN><SPAN class="ft161">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1217 ft17"><SPAN class="ft50">12.</SPAN><SPAN class="ft161">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1218 ft17"><SPAN class="ft50">13</SPAN><SPAN class="ft179">Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">14.</SPAN><SPAN class="ft161">Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1219 ft17"><SPAN class="ft50">15.</SPAN><SPAN class="ft161">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1220 ft17"><SPAN class="ft50">16.</SPAN><SPAN class="ft161">Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft17"><SPAN class="ft50">17.</SPAN><SPAN class="ft161">Prissatt vatten? M.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">18.</SPAN><SPAN class="ft161">En reformerad budgetlag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1222 ft17"><SPAN class="ft50">19.</SPAN><SPAN class="ft161">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft17"><SPAN class="ft50">20.</SPAN><SPAN class="ft161">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för </SPAN><NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Fi.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p469 ft17"><SPAN class="ft50">21.</SPAN><SPAN class="ft161">Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1224 ft17"><SPAN class="ft50">22.</SPAN><SPAN class="ft161">Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1225 ft17"><SPAN class="ft50">23.</SPAN><SPAN class="ft161">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">24.</SPAN><SPAN class="ft161">Avtalad upphovsrätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1226 ft17"><SPAN class="ft50">25.</SPAN><SPAN class="ft161">Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">26.</SPAN><SPAN class="ft161">Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.</SPAN></P>
<P class="p1227 ft17"><SPAN class="ft50">27.</SPAN><SPAN class="ft161">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.</SPAN></P>
<P class="p1228 ft17"><SPAN class="ft50">28.</SPAN><SPAN class="ft161">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft17"><SPAN class="ft50">29.</SPAN><SPAN class="ft161">En ny förvaltningslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft17"><SPAN class="ft50">30.</SPAN><SPAN class="ft161">Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">31.</SPAN><SPAN class="ft161">Första hjälpen i psykisk hälsa. S.</SPAN></P>
<P class="p1230 ft17"><SPAN class="ft50">32.</SPAN><SPAN class="ft161">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.</SPAN></P>
<P class="p1231 ft17"><SPAN class="ft50">33.</SPAN><SPAN class="ft161">Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p1232 ft17"><SPAN class="ft50">34.</SPAN><SPAN class="ft161">På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1233 ft17"><SPAN class="ft50">35.</SPAN><SPAN class="ft161">Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola </SPAN><NOBR>1969–2009.</NOBR> U.</P>
<P class="p1234 ft17"><SPAN class="ft50">36.</SPAN><SPAN class="ft161">Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.</SPAN></P>
<P class="p1235 ft17"><SPAN class="ft50">37.</SPAN><SPAN class="ft161">Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">38.</SPAN><SPAN class="ft161">Mutbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1236 ft17"><SPAN class="ft50">39.</SPAN><SPAN class="ft161">Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p469 ft54"><SPAN class="ft50">40.</SPAN><SPAN class="ft163">Cirkulär migration och utveckling</SPAN></P>
<P class="p1237 ft17"><SPAN class="ft50">–</SPAN><SPAN class="ft161">kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1238 ft17"><SPAN class="ft50">41.</SPAN><SPAN class="ft161">Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.</SPAN></P>
<P class="p1239 ft17"><SPAN class="ft50">42.</SPAN><SPAN class="ft161">Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">43.</SPAN><SPAN class="ft161">Förundersökningsbegränsning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1240 ft17"><SPAN class="ft50">44.</SPAN><SPAN class="ft161">Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1241 ft17"><SPAN class="ft50">45.</SPAN><SPAN class="ft161">Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.</SPAN></P>
<P class="p1242 ft17"><SPAN class="ft50">46.</SPAN><SPAN class="ft161">Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett </SPAN><NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> N.</P>
<P class="p1217 ft17"><SPAN class="ft50">47.</SPAN><SPAN class="ft161">Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?</SPAN></P>
<P class="p1206 ft17">En systematisk litteraturöversikt. S.</P>
<P class="p1243 ft17"><SPAN class="ft50">48.</SPAN><SPAN class="ft161">Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.</SPAN></P>
<P class="p1216 ft17"><SPAN class="ft50">49.</SPAN><SPAN class="ft161">Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering </SPAN><NOBR>1999–2008.</NOBR> Ju.</P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">50.</SPAN><SPAN class="ft161">Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1244 ft17"><SPAN class="ft50">51.</SPAN><SPAN class="ft161">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">52.</SPAN><SPAN class="ft161">Biologiska faktorer och könsskillnader</SPAN></P>
<P class="p1245 ft17">i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.</P>
<P class="p1246 ft17"><SPAN class="ft50">53.</SPAN><SPAN class="ft161">Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.</SPAN></P>
<P class="p1247 ft17"><SPAN class="ft50">54.</SPAN><SPAN class="ft161">Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft17"><SPAN class="ft50">55.</SPAN><SPAN class="ft161">Romers rätt</SPAN></P>
<P class="p1206 ft17"><SPAN class="ft50">–</SPAN><SPAN class="ft161">en strategi för romer i Sverige. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft17"><SPAN class="ft50">56.</SPAN><SPAN class="ft161">Innovationsupphandling. N.</SPAN></P>
<P class="p1248 ft17"><SPAN class="ft50">57.</SPAN><SPAN class="ft161">Effektivare planering av vägar och järn- vägar. N.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft17"><SPAN class="ft50">58.</SPAN><SPAN class="ft161">Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.</SPAN></P>
<P class="p1249 ft17"><SPAN class="ft50">59.</SPAN><SPAN class="ft161">Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1250 ft17"><SPAN class="ft50">60.</SPAN><SPAN class="ft161">Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi- nering. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1229 ft181"><SPAN class="ft50">61.</SPAN><SPAN class="ft180">Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järn- vägssystem. N.</SPAN></P>
<P class="p1251 ft17"><SPAN class="ft50">62.</SPAN><SPAN class="ft161">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1252 ft17"><SPAN class="ft50">63.</SPAN><SPAN class="ft161">EU:s direktiv om sanktioner mot arbets- givare. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft17"><SPAN class="ft50">64.</SPAN><SPAN class="ft161">"Se de tidiga tecknen"</SPAN></P>
<P class="p1253 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft53">forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">65.</SPAN><SPAN class="ft161">Kompetens och ansvar. S.</SPAN></P>
<P class="p1230 ft17"><SPAN class="ft50">66.</SPAN><SPAN class="ft161">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">67.</SPAN><SPAN class="ft161">I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.</SPAN></P>
<P class="p1254 ft17"><SPAN class="ft50">68.</SPAN><SPAN class="ft161">Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande- frihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1255 ft17"><SPAN class="ft50">69.</SPAN><SPAN class="ft161">Förbättrad vinterberedskap inom järn- vägen. N.</SPAN></P>
<P class="p1226 ft17"><SPAN class="ft50">70.</SPAN><SPAN class="ft161">Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.</SPAN></P>
<P class="p1256 ft17"><SPAN class="ft50">71.</SPAN><SPAN class="ft161">Sexualbrottslagstiftningen </SPAN><SPAN class="ft35">– </SPAN>utvärdering och reformförslag. Ju.</P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">72.</SPAN><SPAN class="ft161">Folkrätt i väpnad konflikt</SPAN></P>
<P class="p1257 ft17"><SPAN class="ft35">–</SPAN><SPAN class="ft53">svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1258 ft17"><SPAN class="ft50">73.</SPAN><SPAN class="ft161">Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt- ningar. N.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">74.</SPAN><SPAN class="ft161">Mer innovation ur transportforskning. N.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">75.</SPAN><SPAN class="ft161">Gymnasial lärlingsutbildning</SPAN></P>
<P class="p1259 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft53">utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.</SPAN></P>
<P class="p1260 ft17"><SPAN class="ft50">76.</SPAN><SPAN class="ft161">Transportstyrelsens databaser på väg- trafikområdet – integritet och effektivitet. N.</SPAN></P>
<P class="p1235 ft17"><SPAN class="ft50">77.</SPAN><SPAN class="ft161">Sammanläggningar av landsting – över- gångsstyre och utjämning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1261 ft17"><SPAN class="ft50">78.</SPAN><SPAN class="ft161">Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS </SPAN><NOBR>IV-direktivet.</NOBR> Fi.</P>
<P class="p1262 ft17"><SPAN class="ft50">79.</SPAN><SPAN class="ft161">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. U</SPAN></P>
<P class="p1263 ft17"><SPAN class="ft50">80.</SPAN><SPAN class="ft161">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. U.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">81.</SPAN><SPAN class="ft161">En ny biobankslag. S.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft17"><SPAN class="ft50">82.</SPAN><SPAN class="ft161">Trafikverket ICT. N.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388392x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1264 ft54"><SPAN class="ft50">83.</SPAN><SPAN class="ft163">Att bli medveten och förändra sitt för- hållningssätt.</SPAN></P>
<P class="p1265 ft17">Jämställdhetsarbete i skolan. U.</P>
<P class="p1266 ft17"><SPAN class="ft50">84.</SPAN><SPAN class="ft161">Hedersrelaterad problematik i skolan</SPAN></P>
<P class="p1267 ft17">– en kunskaps- och forskningsöversikt. U.</P>
<P class="p1268 ft17"><SPAN class="ft50">85.</SPAN><SPAN class="ft161">Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S.</SPAN></P>
<P class="p1269 ft17"><SPAN class="ft50">86.</SPAN><SPAN class="ft161">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1266 ft17"><SPAN class="ft50">87.</SPAN><SPAN class="ft161">Skadestånd och Europakonventionen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1270 ft17"><SPAN class="ft50">88.</SPAN><SPAN class="ft161">Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsinteg- ration. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388393x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft7">Statens offentliga utredningar 2010</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft6">Systematisk förteckning</P>
<P class="p1271 ft35">Justitiedepartementet</P>
<P class="p882 ft17">Lätt att göra rätt</P>
<P class="p1272 ft17">– om förmedling av brottsskadestånd. [1]</P>
<P class="p1273 ft17">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]</P>
<P class="p1274 ft17">Allmänna handlingar i elektronisk form</P>
<P class="p1275 ft17">– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]</P>
<P class="p1276 ft17">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]</P>
<P class="p1277 ft182">Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)</P>
<P class="p877 ft17">Cirkulär migration och utveckling</P>
<P class="p1245 ft17">– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]</P>
<P class="p1274 ft17">Förundersökningsbegränsning. [43]</P>
<P class="p1278 ft17">Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]</P>
<P class="p1279 ft17">Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering <NOBR>1999–2008.</NOBR> [49]</P>
<P class="p1280 ft17">Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]</P>
<P class="p1281 ft17">EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]</P>
<P class="p1282 ft17">Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller. [68]</P>
<P class="p1283 ft17">Sexualbrottslagstiftningen <SPAN class="ft35">– </SPAN>utvärdering och reformförslag. [71]</P>
<P class="p1274 ft17">Skadestånd och Europakonventionen. [87]</P>
<P class="p1284 ft22">Utrikespartementet</P>
<P class="p1285 ft17">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]</P>
<P class="p1284 ft22">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1286 ft17">Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1287 ft17">Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]</P>
<P class="p465 ft17">Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]</P>
<P class="p1288 ft17">Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]</P>
<P class="p1289 ft17">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. [86]</P>
<P class="p896 ft22">Socialdepartementet</P>
<P class="p465 ft17">Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]</P>
<P class="p1290 ft17">Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]</P>
<P class="p1291 ft17">Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]</P>
<P class="p1292 ft17">Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]</P>
<P class="p1293 ft17">Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]</P>
<P class="p465 ft17">Multipla hälsoproblem bland personer</P>
<P class="p1294 ft17">över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]</P>
<P class="p1295 ft181">Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]</P>
<P class="p465 ft17">En ny biobankslag. [81]</P>
<P class="p1296 ft17">Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. [85]</P>
<P class="p1003 ft22">Finansdepartementet</P>
<P class="p1297 ft17">Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]</P>
<P class="p465 ft17">En reformerad budgetlag. [18]</P>
<P class="p1298 ft17">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> [20]</P>
<P class="p1299 ft17">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]</P>
<P class="p1300 ft17">Sammanläggningar av landsting – övergångs- styre och utjämning. [77]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388394x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1301 ft17">Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS <NOBR>IV-direktivet.</NOBR> [78]</P>
<P class="p1302 ft17">Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. [88]</P>
<P class="p896 ft22">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p465 ft17">Skolgång för alla barn. [5]</P>
<P class="p1303 ft17">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av</P>
<P class="p1304 ft17">Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]</P>
<P class="p1303 ft17">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]</P>
<P class="p1305 ft17">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]</P>
<P class="p1306 ft17">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]</P>
<P class="p1307 ft17">Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola <NOBR>1969–2009.</NOBR> [35]</P>
<P class="p1308 ft17">Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]</P>
<P class="p1309 ft17">Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]</P>
<P class="p1310 ft17">Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]</P>
<P class="p1311 ft54">Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".</P>
<P class="p1312 ft17">+ Engelsk rapport.[53]</P>
<P class="p465 ft17">Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]</P>
<P class="p465 ft17">"Se de tidiga tecknen"</P>
<P class="p1313 ft17">– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]</P>
<P class="p1314 ft17">Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]</P>
<P class="p23 ft17">I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]</P>
<P class="p465 ft17">Gymnasial lärlingsutbildning</P>
<P class="p1315 ft17">– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]</P>
<P class="p1316 ft17">Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. [79]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]</P>
<P class="p1317 ft17">Att bli medveten och förändra sitt förhåll- ningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. [83]</P>
<P class="p465 ft17">Hedersrelaterad problematik i skolan</P>
<P class="p1318 ft17">– en kunskaps- och forskningsöversikt. [84]</P>
<P class="p1003 ft22">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1319 ft17">Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]</P>
<P class="p465 ft17">Bättre marknad för tjänstehundar. [21]</P>
<P class="p1320 ft17">Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]</P>
<P class="p896 ft22">Miljödepartementet</P>
<P class="p1293 ft17">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]</P>
<P class="p1321 ft17">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]</P>
<P class="p1322 ft181">En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]</P>
<P class="p1003 ft22">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1323 ft17">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]</P>
<P class="p1324 ft17">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]</P>
<P class="p1325 ft17">Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]</P>
<P class="p465 ft17">Utländsk näringsverksamhet i Sverige.</P>
<P class="p1326 ft17">En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett <NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> [46]</P>
<P class="p23 ft17">Innovationsupphandling. [56]</P>
<P class="p1327 ft17">Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]</P>
<P class="p1328 ft17">Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]</P>
<P class="p1329 ft17">Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]</P>
<P class="p1330 ft17">Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]</P>
<P class="p465 ft17">Mer innovation ur transportforskning. [74]</P>
<P class="p1331 ft17">Transportstyrelsens databaser på vägtrafik- området – integritet och effektivitet. [76]</P>
<P class="p465 ft17">Trafikverket ICT. [82]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GYB388395x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p1332 ft22">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p1333 ft17">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]</P>
<P class="p1334 ft17">Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]</P>
<P class="p1335 ft17">Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]</P>
<P class="p1336 ft17">Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]</P>
<P class="p1337 ft17">Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]</P>
<P class="p1338 ft17">Ny struktur för skydd av mänskliga rättig- heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]</P>
<P class="p1339 ft22">Kulturdepartementet</P>
<P class="p1340 ft17">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]</P>
<P class="p1341 ft17">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]</P>
<P class="p1342 ft17">På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]</P>
<P class="p1343 ft22">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p1344 ft17">Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GYB388SOU_2010__88.pdf1690317pdfVägen till arbetehttps://data.riksdagen.se/fil/5AE94532-0D6D-4DB4-B185-7EAA078CFB0F