<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2439095</hangar_id>
 <dok_id>GYB356</dok_id>
 <rm>2010</rm>
 <beteckning>56</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2010:56</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>56</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2010-08-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2010-08-31 00:00:00</publicerad>
 <titel>Innovationsupphandling</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GYB356/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GYB356</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB356</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Innovationsupphandling&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 195px 0px 81px 101px;padding: 0px;border: none;width: 593px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 593px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 380px;padding: 0px;border:none;width: 213px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:349px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 528px 0px 105px 100px;padding: 0px;border: none;width: 594px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 367px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 288px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;margin: 470px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:492px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:514px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:574px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:492px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:59px;z-index:-1;width:447px;height:569px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:447px;height:569px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:0px;z-index:-1;width:433px;height:356px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:433px;height:356px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:639px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:622px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:435px;height:622px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:110px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:431px;height:110px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:59px;z-index:-1;width:433px;height:197px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:433px;height:197px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:711px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:0px;z-index:-1;width:443px;height:534px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:443px;height:534px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:59px;z-index:-1;width:442px;height:621px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:442px;height:621px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:141px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:413px;height:141px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:513px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:609px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:609px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:439px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:197px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:197px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:575px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:415px;height:575px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 709px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 182px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 30px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_4 {border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:414px;height:446px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:414px;height:446px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:633px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:633px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:341px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:574px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:574px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:298px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:298px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:535px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:535px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:511px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:511px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 49px;padding: 0px;border: none;width: 745px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:0px;z-index:-1;width:456px;height:418px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:456px;height:418px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:31px;z-index:-1;width:459px;height:259px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:459px;height:259px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:314px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:314px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:470px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:413px;height:470px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:608px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:413px;height:608px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:324px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:413px;height:324px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:356px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:413px;height:356px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:459px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:285px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:285px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:314px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:413px;height:314px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:642px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:415px;height:642px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:280px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:280px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:618px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:415px;height:618px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:437px;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:415px;height:437px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:615px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:538px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:151px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:151px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:597px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:597px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:538px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:654px;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:654px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:654px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:654px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:510px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:584px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:141px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:413px;height:141px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:263px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:481px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:481px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:458px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:458px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:492px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:194px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:413px;height:194px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:407px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:337px;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:415px;height:337px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 103px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}

#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 209px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 130px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 95px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:634px;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:458px;height:634px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 108px 0px 151px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_342 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:87px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:567px;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:457px;height:567px;}




.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: 9px 'Verdana';line-height: 12px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft10{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: bold 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft12{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft13{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft14{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft15{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft19{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft22{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft23{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft24{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft26{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft27{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft28{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft29{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft30{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft31{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft32{font: 17px 'Symbol';line-height: 21px;}
.ft33{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft34{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft35{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft36{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft39{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft40{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft43{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft44{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft45{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft46{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft47{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft48{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft49{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft50{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft51{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft52{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft53{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft54{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft55{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft56{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft57{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft58{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft59{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft60{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft61{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft62{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft63{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft64{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft65{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft66{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft67{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft68{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft69{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft70{font: italic 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft71{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft72{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft73{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft74{font: bold 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft75{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft76{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft77{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft78{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft79{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft81{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft82{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft83{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft84{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft85{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft86{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft87{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft88{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft89{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft90{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft91{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft92{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft93{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft94{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft95{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft96{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft97{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft98{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft99{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft100{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft103{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft104{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft105{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft106{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft107{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft108{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft109{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft110{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft111{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft112{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft113{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft114{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft115{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft116{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft117{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft118{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft119{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft120{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft121{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft122{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft123{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft124{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft125{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft126{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft127{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft129{font: bold 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft130{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft131{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft132{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft133{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft134{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft135{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft136{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft137{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft138{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft139{font: 11px 'Verdana';line-height: 13px;}
.ft140{font: italic bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft141{font: italic 5px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft142{font: italic 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft143{font: italic 4px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft144{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft145{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft146{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft147{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft148{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft149{font: italic bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft150{font: italic 6px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft151{font: italic bold 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft152{font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft153{font: bold 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft154{font: bold 8px 'Arial';text-decoration: underline;color: #9a0000;line-height: 10px;}
.ft155{font: bold 8px 'Arial';color: #9a0000;line-height: 10px;}
.ft156{font: bold 8px 'Arial';color: #9a0000;line-height: 8px;}
.ft157{font: bold 8px 'Arial';color: #9a0000;line-height: 9px;}
.ft158{font: bold 7px 'Arial';color: #9a0000;line-height: 7px;}
.ft159{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft160{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft161{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft162{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft163{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft164{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft165{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft166{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft167{font: bold 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft168{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft169{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 15px;}
.ft170{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft171{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft172{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft173{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft174{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft175{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft176{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft177{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft178{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft179{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft180{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft181{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft182{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft183{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft184{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft185{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft186{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft187{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft188{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft189{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft190{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft191{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft192{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft193{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft194{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft195{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft196{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft197{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft198{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft199{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft200{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 520px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: justify;padding-right: 499px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 476px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 476px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 470px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 344px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -63px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 319px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 169px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 260px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: center;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 152px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 450px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 199px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 208px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 406px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 133px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 133px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 146px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 292px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 306px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: center;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 373px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p491{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 27px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 304px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 630px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p533{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:82px;height:24px;}
.p594{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:63px;height:12px;}
.p595{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:79px;}
.p596{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:88px;}
.p597{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p598{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:24px;}
.p599{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p600{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:73px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 327px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p603{text-align: center;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p604{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p605{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p606{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p607{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 382px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p629{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p646{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 27px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 424px;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 324px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 316px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: justify;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-right: 404px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p725{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 161px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 384px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p769{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 195px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 592px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 88px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p806{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 334px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 531px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p820{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p833{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p847{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p850{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: left;margin-top: 581px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p867{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p868{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p872{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p873{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p874{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p881{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p882{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 332px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 299px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p893{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 402px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 338px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 356px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 346px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 354px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 344px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 338px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 341px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 370px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p977{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #990033 1px solid;border-top: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-right: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #990033 1px solid;border-top: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-left: #990033 1px solid;border-right: #990033 1px solid;border-top: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-right: #990033 1px solid;border-top: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-right: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-left: #990033 1px solid;border-right: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-right: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-right: #990033 1px solid;border-bottom: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-right: #990033 1px solid;border-bottom: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-left: #990033 1px solid;border-right: #990033 1px solid;border-bottom: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-right: #990033 1px solid;border-bottom: #990033 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 29px;}
.tr8{height: 19px;}
.tr9{height: 14px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 16px;}
.tr12{height: 50px;}
.tr13{height: 22px;}
.tr14{height: 34px;}
.tr15{height: 20px;}
.tr16{height: 2px;}
.tr17{height: 15px;}
.tr18{height: 13px;}
.tr19{height: 12px;}
.tr20{height: 11px;}
.tr21{height: 5px;}
.tr22{height: 7px;}
.tr23{height: 52px;}
.tr24{height: 3px;}
.tr25{height: 10px;}
.tr26{height: 9px;}
.tr27{height: 8px;}
.tr28{height: 33px;}
.tr29{height: 4px;}
.tr30{height: 88px;}
.tr31{height: 70px;}
.tr32{height: 45px;}
.tr33{height: 6px;}
.tr34{height: 61px;}
.tr35{height: 43px;}
.tr36{height: 24px;}
.tr37{height: 23px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 148px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 416px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t7{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 415px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t12{width: 410px;margin-left: 76px;margin-top: 150px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t14{width: 413px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t16{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t18{width: 339px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t21{width: 415px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 8px 'Arial';}
.t24{width: 431px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 424px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 8px 'Arial';}
.t27{width: 447px;margin-left: 59px;font: 11px 'Arial';}
.t28{width: 433px;font: 11px 'Arial';}
.t29{width: 493px;font: 11px 'Arial';}
.t30{width: 435px;font: 11px 'Arial';}
.t31{width: 431px;margin-left: 59px;font: 11px 'Arial';}
.t32{width: 490px;font: 11px 'Arial';}
.t33{width: 433px;margin-left: 59px;font: 11px 'Arial';}
.t34{width: 495px;font: 11px 'Arial';}
.t35{width: 443px;font: 11px 'Arial';}
.t36{width: 442px;margin-left: 59px;font: 11px 'Arial';}
.t37{width: 431px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 431px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t39{width: 279px;font: bold 9px 'Arial';}
.t40{width: 103px;font: italic bold 8px 'Arial';}
.t41{width: 182px;font: bold 8px 'Arial';color: #9a0000;}
.t42{width: 198px;font: bold 8px 'Arial';color: #9a0000;}
.t43{width: 411px;margin-left: 4px;font: 8px 'Arial';}
.t44{width: 487px;margin-left: 27px;font: bold 9px 'Arial';}
.t45{width: 415px;margin-top: 3px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t46{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB3561x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Innovationsupphandlingsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2010&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;Stockholm 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23432-7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Till statsrådet Maud Olofsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 10 december 2009 att tillsätta en utred- ning med uppdrag att utreda förutsättningarna för ökad tillämpning av innovationsupphandling i Sverige, direktiv 2009:104. Samma dag utsågs Hans Jeppson till särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Utredningen antog namnet Innovationsupphandlingsutredningen (N 2009:12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Som experter i utredningen förordnades den 9 februari 2010 upphandlingssakkunnige Charlotte Brunlid, kanslirådet Åsa Edman, chefsjuristen Hans Ekman, experten Ted Ekman, enhetschefen &lt;NOBR&gt;Ann-Mari&lt;/NOBR&gt; Fineman, utredaren Lasse Henricson, departements- sekreteraren Sara Modig, verksamhetsansvarige Maria Sandqvist, t.f. chef &lt;NOBR&gt;IT-upphandlingen&lt;/NOBR&gt; Hans Sundström och rådgivaren Göran Uebel. Den 4 april 2010 entledigades Hans Ekman från sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Kanslirådet Ellen Hausel Heldahl förordnades fr.o.m. den 15 januari 2010 som sekreterare i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Textredigering och layout har utförts av assistenten Camilla Kivan&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ç.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande, Innovations- upphandling (SOU 2010:56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Stockholm den 31 augusti 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Hans Jeppson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;/Ellen Hausel Heldahl&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Utredningens uppdrag........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Bakgrund ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Terminologi..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Innovation.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Tjänsteinnovationer......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Innovationsupphandling ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Syftet med upphandlingen ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Innovationsupphandling eller teknikupphandling .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Miljöanpassad upphandling..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Historisk tillbakablick .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Teknikupphandlingens guldålder ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.2.2 Tjänsteinnovationer i historiskt perspektiv ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.2.3 Historiska paralleller till katalytisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;innovationsupphandling...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;1.2.4 Samhällsförändringar leder till minskad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;innovationsupphandling...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Synen på innovationsprocesser ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Upphandlingslagstiftningens framväxt...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft15"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll SOU 2010:56&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Tidigare utredningar.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;SOU 1976:69 Teknikupphandling...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.5.2 SOU 1997:88 Upphandling för utveckling .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.5.3 Regeringens uppdrag till Nutek och Vinnova.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Europeisk Innovationspolitik................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Europa 2020.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Pionjärmarknadsinitiativet .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Digitala agendan..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Innovationsupphandling i andra medlemsstater ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Storbritannien .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Nederländerna.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Risker vid innovationsupphandling.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.8.1 Risker för upphandlande myndigheter ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.8.2 Risker för innovativa företag......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;1.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Statsstöd..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.9.1 Kommer stödet från offentliga medel?......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.9.2 Selektivitet eller ekonomiskt gynnande.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Ekonomisk aktivitet....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Selektivitet ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.9.5 Snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.9.6 Påverka handeln mellan medlemsstaterna .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; roll .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1.9.8 Särskilda regler för forskning, utveckling och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;innovation (FoU)........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Innovationsvänlig upphandling respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;innovationsupphandling ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;regelverk..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Innovationsvänlig upphandling .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Lag (2007:1091) om offentlig upphandling..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Forskning och utveckling ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft15"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2010:56 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Jäv och likabehandling ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Inköpscentral..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Konkurrenspräglad dialog .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Funktionsupphandling ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;Anbud med alternativa utföranden.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;OPS-lösningar........................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;3.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Innovationsupphandling............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;Förkommersiell upphandling................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Projekttävling.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Avsiktsförklaring avseende kommande upphandlingar.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Upphandling av innovationer i enlighet med LOU.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Katalytisk upphandling..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;Energimyndighetens teknikupphandling ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Syfte.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;Marknadsöversikt och rimlighetsbedömning ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Krav och åtaganden ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Utvärdering.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Ekonomisk ersättning ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Verifiering ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Köp ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;4.5.9 Beträffande rätten för myndigheter att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;genomföra katalytisk upphandling ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft15"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innehåll SOU 2010:56&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Lag om förkommersiell upphandling....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Likabehandling............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Insyn ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Proportionalitet...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Ömsesidigt erkännande ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Lagens tillämpningsområde........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;De grundläggande principerna ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;En förkommersiell upphandling ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Annonsering................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Annonsens och förfrågningsunderlagets innehåll.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Förhandling .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Ansökan.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Uteslutning av leverantörer........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Underrättelse...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Tilldelning av kontrakt och hävande av avtal ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Överprövning..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.1.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Lag om allmänna förvaltningsdomstolar ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;5.1.19 Sekretesslagen..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Innovationskrav i LOU, LUF och LOV ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Dynamiska inköpssystem ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;5.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Skälen till utredningen förslag....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;innovativa företag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;Upphandlingsstöd för mera innovationsvänlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;upphandling ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;Upphandlingsstöd vid innovationsupphandling ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ekonomiskt stöd till upphandlande myndigheter och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;enheter i samband med innovationsupphandling.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;6.4 Vinnovas kostnader................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft15"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Särskilda insatser av vissa statliga myndigheter för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;innovationsupphandlingar.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Immaterialrätt och standarder....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Immaterialrätt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Upphovsrätt................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Patent...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Arbetstagares uppfinningar........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;7.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Standardisering.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Grön upphandling ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Om upphandling och miljöaspekter .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Miljöhänsyn i upphandlingsprocessen..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Substitution.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Innovationsvänlig miljöanpassad upphandling ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Miljödriven innovationsupphandling....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Katalytisk grön innovationsupphandling .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Innovationsupphandling av miljölösningar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;myndighetens eget behov......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Innovationer inom vården..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Många innovationsinitiativ inom hälso- och sjukvården.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.1.1 Vinnova – Innovationsslussar inom hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;sjukvården ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Almi.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;CTMH.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.1.4 Danderyds sjukhus innovation (DS Innovation) .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;Region Skånes innovationssatsning...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Jegrelius Forskningscenter.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Behovet av samverkan inom hälso- sjukvården....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Samverkansavtal..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;CE-märkning&lt;/NOBR&gt; av medicinteknik.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;9.2.3 Mätning av utfall inom den svenska sjukvården .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft7"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p26 ft15"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;9.2.4 Den kliniska forskningens betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;innovationer inom hälso- och sjukvården .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;9.2.5 Hinder för innovation i vården ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;9.2.6 LFTP – Stiftelsen Landstingens Fond för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;Teknikupphandling och Produktutveckling .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Överväganden och förslag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Innovationer inom trafikinfrastruktur...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Infrastukturinvesteringar.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Forskning och innovationer inom infrastrukturområdet....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Möjligheter och konsekvenser ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Exportmöjligheter ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.1.1 Överväganden..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Budgetmässiga effekter av innovationsvänligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;upphandlingar.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Budgetmässiga konsekvenser av förslagen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;innovationsupphandling.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Konsekvenser för företag, särskilt små- och medelstora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;företag .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Konsekvenser för kommunalt självstyre...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Konsekvenser för jämställdhet mellan könen.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Konsekvenser för integration ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Konsekvenser för lands- och glesbygd..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft7"&gt;11.10Konsekvenser för Sveriges åtagande inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Europeiska Unionen ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft15"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft7"&gt;Förslaget till lag om förkommersiell upphandling...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft7"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:298) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;allmänna förvaltningsdomstolar............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft7"&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (2009:400) ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft7"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1091) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;offentlig upphandling ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p38 ft7"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;och posttjänster......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:962) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;valfrihetssystem......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Bilaga 1 &lt;/SPAN&gt;Kommittédirektiv ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Bilaga 2 &lt;/SPAN&gt;Utdrag ur Konkurrensverkets rekommendationer beträffande hänsyn till småföretag vid upphandling ... 345&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft15"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p43 ft6"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;AAKU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Avsiktsförklaring avseende kommande upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;CE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Conformité Européenne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;CPV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft25"&gt;Kommissionens nomenklatur för varor, tjänster och byggentreprenader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;CTHM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Centrum för teknik i medicin och hälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;DS Innovation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Danderyds sjukhus Innovation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;EES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Europeiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;EPO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;European Patent Office&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;ESO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;europeiska standardiseringsorganisationerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;FEUF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;fördraget om Europeiska unionens funktionssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;FL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;firmalagen (1974:156)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;FMV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Försvarets materielverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;forskning och utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;GATT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;General Agreement on Tariffs and Trade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;HSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen(1982:763)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;IETF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Internet Engineering Task Force&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;IVA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Ingenjörsvetenskapsakademin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;KI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Karolinska institutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;KL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;kommunallagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;KL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Kommunallagen (1991:900)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;KTH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Kungliga Tekniska Högskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;LAU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Lf&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Landstingsförbundet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;LFTP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Stiftelsen Landstingens Fond för Teknikupphandling och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Produktutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Lfu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;lag om förkommersiell upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;LOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;lagen (2007:1091) om offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;LOV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;lagen (2008:962) om valfrihetssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft15"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;LUF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;transporter och posttjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;ML&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;mönsterskyddslagen (1970:485)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Nivo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Nätverket för Innovationer inom Vård och Omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;NOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Nämnden för offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Nutek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Verket för näringslivsutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;OPS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;offentlig privat samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;PCT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Patent Cooperation Treaty&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;PL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;patentlagen (1967:837)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;regeringens proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;PRV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Patent- och registreringsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;RRV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Riksrevisionsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;SekrL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;sekretesslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;SFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Svensk författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;SKL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Sveriges kommuner och lansting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;SLL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Stockholms läns landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;SME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;små och medelstora företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;statens offentlig utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Spri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft25"&gt;Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;STU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Styrelsen för teknisk utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;TED&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Tenders Electronic Daily&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;TUK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Teknikupphandlingskommittén&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;URL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;VML&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;varumärkeslagen (1960:644)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;VR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;Vetenskapsrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;WTO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;World Trade Organization&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;ÄLOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;äldre lagen (1992:1528) om offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft15"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft28"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Utredningen har fått uppdraget att utreda förutsättningarna för offentlig innovationsupphandling i Sverige samt lämna förslag till åtgärder för att öka tillämpningen av innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;De åtgärder som föreslås ska syfta till att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet i bred bemärkelse och effektivitet med stöd av innovationsupphandling. Detta kan även främja innova- tionsförmågan och förutsättningarna för strukturomvandling i närings- livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft28"&gt;Innovationsbegrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Under senare år har begreppet efterfrågestyrda innovationsprocesser allt mera kommit i fokus för diskussionen om hur Europa ska kunna bli mera innovativt. Forskning har visat att många sammanhang där det finns en manifesterad efterfrågan på nya lösningar tenderar innovation att ske. Givetvis är den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden genom forskning avgörande för innovationsförutsättningarna, men det är inte alltid att kunskapen omvandlas till innovationer som sedan ligger till grund för entreprenörskap. Manifesterad efterfråga på lösningar av specifika problem är däremot ofta grunden för kommersiellt framgångsrika innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Innovationsupphandling benämndes tidigare teknikupphandling och förekom i förhållandevis stor utsträckning under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; fram till &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Kända exempel som ofta nämns i diskussionen om innovationsupphandling även i dag är samarbetet mellan å ena sidan statliga verk som Vattenfallsverket, SJ, Televerket och FMV och å andra sidan innovativa företag som ASEA, LM Ericsson och Saab. Utredningen har konstaterat att detta nära samarbete var mycket betydelsefullt för en del företags möjligheter att utvecklas men att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft15"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;huvuddelen av den snabba expansionen av högteknologisk svensk exportindustri under efterkrigstiden inte kan tillskrivas teknikutveck- ling genom offentliga beställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Sverige är i många avseenden ett annorlunda land 2010 än 1980. Det finns inte förutsättningar att återskapa relationerna mellan stat och privata företag som fanns vid den tiden. Det vore inte heller till fördel för Sveriges utveckling. I dag gäller det i stället att utnyttja de förutsättningar som finns för att utveckla den offentliga sektorns effektivitet och samtidigt stärka de innovativa företagens konkurrens- kraft. Det finns annars en risk att det uppstår en slags innovations eftersläpning inom delar av offentlig sektor om inte den offentliga upphandlingen efterfrågar nya lösningar på samma sätt som sker på den privata marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Utredningen har konstaterat att det är viktigt att beakta två parallella ansatser beträffande förutsättningarna att skapa bättre möjligheter för innovationer inom offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Innovationsvänlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Innovationsupphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Innovationsvänlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Den viktigaste aspekten är att i princip &lt;SPAN class="ft31"&gt;all offentlig upphandling bör bli innovationsvänlig&lt;/SPAN&gt;. Med innovationsvänlig menas att vid normal upphandling är det viktigt att upphandlingen genomförs så att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas. Ut- redningen har erfarit att det finns en oro främst bland innovativa företag men även inom offentlig sektor att många upphandlingar i det närmaste slentrianmässigt utformas så att den upphandlande myndighet eller enheten efterfrågar samma lösning som vid den senaste upphandlingen. Det finns inom ramen för de vanliga upp- handlingsförfaranden inom LOU/LUF goda förutsättningar att göra upphandlingarna mera innovationsvänliga. Det handlar mycket om hur myndigheten beskriver sina behov och vilka alternativa lösningar som myndigheten är beredd att pröva. Användning av funktionsupphandling kan också vara innovationsvänliga. De nyligen genomförda förändringar i upphandlingslagstiftningen som innebär möjligheter att skapa inköpscentraler och nyttja upphandlingsför- farandet konkurrenspräglad dialog kan också uppmuntra till mera innovationsvänliga upphandlingar. Utredningen anser även att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;regeringen bör återkomma med förslag avseende införande av dynamiska upphandlingssystem i den svenska upphandlingslagstift- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Innovationskrav i upphandlingslagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För att understryka betydelsen av att upphandlande myndigheter beaktar innovationsfrågorna i sitt upphandlingsarbete föreslår utredningen att en lagändring i LOU, LUF respektive LOV. Den 15 juli 2010 genomfördes lagändringar i LOU och LUF varvid det infördes bestämmelser om att upphandlande myndigheter och en- heter bör ta miljöhänsyn och sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar detta. Utredningen föreslår att på samma sätt bör upp- handlande myndigheter och enheter också ta innovationshänsyn om upphandlingens art motiverar detta. Användningen av ordet ”bör” innebär att frågan inte kan bli föremål för domstolsprövning. Det ska ses som en uppmaning från lagstiftaren till upphandlande myndigheter och enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Information och vägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För att åstadkomma den önskade attitydförändringen hos upp- handlande myndigheter och enheter är inte lagändringen i sig till- räcklig, det krävs också förbättrad information och vägledning. I detta sammanhang är utformningen av och verksamheten inom det statliga upphandlingsstödet av stor betydelse. Regeringen har nyligen givit Statskontoret i uppdrag att lägga förslag om upphandlings- stödets organisation. Utredningen avstår därför från specifika förslag, men vill understryka vikten av ett väl fungerande upphandlingsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Beträffande innovationsupphandling, som i utredningens direktiv beskrivits som upphandling av i förväg okända lösningar på ett de- finierat problem eller behov för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad, kan utredningen konstatera att detta i dag sker i mycket begränsad omfattning. Dagens upphandlingslag- stiftning förhindrar inte innovationsupphandling men begränsar dock till en del möjligheterna för offentliga organ att aktivt arbeta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft15"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;med att få fram nya lösningar genom ett nära samarbete med innovativa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Förkommersiell upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Utredningen föreslår därför att Sverige bör införa förkommersiell upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster. I EU:s upp- handlingsdirektiv, som är helt styrande för de viktiga delarna av den svenska upphandlingslagstiftningen, finns ett undantag för forsknings- och utvecklingstjänster. Möjligheterna att samarbeta med privata innovativa företag är begränsade på grund av EU:s statsstödsregler. I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; meddelande Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa (KOM(2007)799) visar kommissionen att om FoU upphandlas i konkurrens är det möjligt att skapa former där offentlig sektor aktivt kan söka innovationer, inom ramen för statsstödsreglerna. En avgörande skillnad från de bidrag som myndigheter som Vinnova kan ge till innovativa företag är att vid förkommersiell upphandling kan en myndighet inom ramen för uppdraget finansiera utveck- lingen av en produkt fram till kommersialisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;En upphandlande myndighet söker oftast efter innovationer för att lösa ett problem i anslutning till den egna verksamheten. Om en myndighet, som inte hittar på marknaden tillgängliga lösningar, upphandlar ett innovationsarbete för eget behov skapas samtidigt nya möjligheter för de innovativa företagen. Offentlig innovations- upphandling kan skapa förutsättningar för kommersiell expansion och export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft28"&gt;Lag om förkommersiell upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Utredningen föreslår att det införs en ny upphandlingslag, lag om förkommersiell upphandling. Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de upphandlande myndigheter eller enheter som vill upphandla forsknings- och utvecklingstjänster. Lagen tillförsäkrar att de myndigheter/enheter som vill upphandla &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; följer de grundläggande principerna enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Dessa är likabehand- ling, insyn, proportionalitet och ömsesidigt erkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft15"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Nationell databas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Den upphandlande myndigheten eller enhet som vill genomföra en förkommersiell upphandling har enligt lagen och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; en skyldighet att annonsera. Med anledning av detta föreslår utred- ningen att det införs en nationell databas för förkommersiell upp- handling. I databasen, som enligt förslaget ska handhas av Vinnova, ska annonsen och förfrågningsunderlaget offentliggöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Annonsens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Av annonsen ska framgå den forsknings- och utvecklingstjänst som efterfrågas samt tidsfrister för inkommande av produktidé. Intres- serade leverantörer ska ges skälig tid att inkomma med ansökan om deltagande i den förkommersiell upphandlingen. I förfrågningsunder- laget ska framgå hur den upphandlande myndigheten eller enheten avser att förfara med de olika faserna, hur urvalet kommer att gå till, principerna för den ekonomiska ersättningen samt övriga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;Förhandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten får förhandla med sökanden och leverantörer i alla faser av den förkommersiella upp- handlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;En leverantör har rätt att lämna in en ansökan om att få delta i en förkommersiell upphandling och får inte uteslutas endast på grund av krav på att leverantören ska vara en fysisk eller juridisk person. Även grupper av leverantörer har rätt att lämna en sådan ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Bestämmelserna i 10 § förvaltningslagen (1986:223) om inkom- mande handlingar ska tillämpas när en ansökan om deltagande i en förkommersiell upphandling inkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;Uteslutning av leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;I den föreslagna lagen införs bestämmelser som reglerar under vilka omständigheter den upphandlande myndigheten eller enheten får utesluta leverantörer från deltagande i en förkommersiell upphand- ling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Underrättelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten ska snarast möjligt skriftligen underrätta sökanden om de beslut som fattats om att tilldela kontrakt och skälen för beslutet. En sådan underrättelse ska även lämnas om myndigheten beslutar att avbryta den förkom- mersiella upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Tilldelning av kontrakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;En upphandlande myndighet eller enhet ska teckna kontrakt med de leverantörer som lämnat ansökningar som på det mest tro- värdiga sättet kunnat ge vid handen att de har förutsättningar att genomföra uppdraget. Minst två leverantörer ska antas. Avtalet innebär oftast i praktiken att leverantören i en första fas ska göra en förstudie. Den upphandlande myndigheten eller enheten kan efter avslutat första fas erbjuda de leverantörer som lämnat de mest ändamålsenliga lösningarna att övergå i en andra fas, prototypfas. En upphandlande myndighet eller enhet kan efter avslutad andra fas erbjuda de leverantörer som lämnat de mest ändamålsenliga lösningar att övergå i en tredje fas, ursprunglig utveckling av en begränsad första serie produkter i form av testserie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Om myndigheten efter ett urval efter fas ett eller två beslutat att upphöra med arbete beträffande en viss produktidé ska myndigheten avbryta samarbetet med leverantören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Överprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;En leverantör som anser sig ha lidit eller kan komma att lida skada får ansöka hos allmän förvaltningsdomstol om att den förkom- mersiella upphandlingen ska göras om eller att rättelse ska vidtas. En ansökan ska inges skriftligen. En ansökan får inte prövas efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;det att tio dagar gått från det att den upphandlande myndigheten eller enheten lämnat underrättelse till sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Beslut om att avbryta samarbetet efter ett urvalsförfarande kan inte överklagas enligt lag om förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Om den upphandlande myndigheten eller enheten har brutit mot de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i lagen och detta medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att den förkommersiella upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Om den totala kontraktsbeloppet per leverantör understiger fyra pris basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring kan en förkommersiell upphandling inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft28"&gt;Katalytisk upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I vissa sammanhang har en myndighet en uppgift att påverka för- hållanden i samhället i en bestämd riktning. Då kan det finnas skäl att stimulera att nya lösningar sprids till olika användare som företag, kommuner och privatpersoner. Utredningen har valt att använda begreppet katalytisk upphandling för företeelsen när en myndighet stimulera tillkomsten av innovationer eller spridning av nya varor eller tjänster, produkter genom ett systematiskt arbete med utveckling och utvärdering i syfte att påverka marknaden. Energimyndigheten har under ett par decennier haft ett system med s.k. tekniktävlingar i syfte att få fram energibesparande produkter. Detta har medverkat till att få fram förbättrad teknik på ett antal olika område som medför minskad energiförbrukning. Därefter har olika aktörer; privata företag, privatpersoner och upphandlande myndigheter själva tagit beslut om inköp/upphandling utifrån resultatet i tekniktävlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Att genomföra en katalytisk upphandling medför ett avsteg från principen att offentliga organ inte ska förorda varor eller tjänster från vissa producenter. Därför bör katalytisk upphandling bara nyttjas när det finns starka skäl, och en sådan process måste genom- föras med stor eftertanke. Vissa statliga myndigheter kan inom ramen för ett övergripande ansvar ha anledning att överväga katalytisk upphandling. Det kan inte heller uteslutas att det i vissa sammanhang kan finnas skäl även för kommuner och landsting genomföra katalytisk upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft15"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Utredningen ser en potential för innovationsupphandling inom främst tre stora områden; infrastruktur, hälso- och sjukvård och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft28"&gt;Infrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Den 1 april bildades Trafikverket som dels har ett övergripande ansvar för frågor kring infrastruktur för transporter, dels äger och förvaltar en stor del av vägnätet och hela järnvägsnätet. Banverket och Vägverket har tidigare bedrivit ett forsknings- och innova- tionsarbete inom ramen för sina ansvarsområden. Det nya Trafik- verket har för avsikt att ytterligare utveckla detta arbete. Innova- tionsupphandling i olika former, inte minst förkommersiell upphandling skulle vara ett tillskott i Trafikverkets arbete med efterfrågestyrd forsknings- och innovationsarbete. Den utveckling av nya lösningar som sker kan också vara till fördel för kommunala väghållare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft28"&gt;Vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Sverige saknar en nationell sammanhållen innovations- och innova- tionsupphandlings politik inom hälso- och sjukvårdsområdet som kan bidra till erfarenhetsutbyte och utvärderingar av innovationer och innovationsupphandlingar i vården. Utredningen föreslår därför och att en tidsbegränsad delegation inrättas för att föreslå och bygga upp bättre institutionella och kunskapsmässiga förutsättningar för innovationer och innovationsupphandling inom hälso- och sjukvårds- området. Delegationen bör bestå av representanter för landstingen, SKL, medicinsktekniska företag, universitet/högskola och staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft28"&gt;Miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Under senare år har intresset hos olika myndigheter, inte minst kommunala, för s.k. grön upphandling ökat betydligt. Grön eller miljöanpassade upphandling är oftast innovationsvänlig upphandling genom att vara öppen för nya lösningar. Under förutsättning att grön upphandling är långsiktigt trovärdig, genom att baseras på relevanta miljökriterier och ta hänsyn till produktens övriga egen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;skaper, kommer det att vara intressant för företag att utveckla nya varor och tjänster med förbättrade miljöegenskaper. Miljöstyrnings- rådet bistår upphandlande myndigheter och enheter genom att med- verka till att utarbeta relevanta kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Det finns behov av innovationsupphandling inom miljöområdet, när en upphandlande myndighet eller enhet söker en lösning på ett specifikt problem, antingen för egen användning eller i form av en katalytisk upphandling, som har till mål att sprida mera miljö- anpassade lösningar på marknaden. Även här har utredningen dragit slutsatsen att förkommersiell upphandling kan vara ett värdefullt instrument där den offentliga sektorn kan medverka till att finansiera utvecklingsarbetet genom kontrakt inom ramen för en förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft28"&gt;Avsiktsförklaring avseende kommande upphandling &lt;SPAN class="ft32"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft28"&gt;AAKU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Ett förfarande som kan vara betydelsefullt inte minst när det gäller ansträngningar att få fram miljöanpassade innovationer, är avsikts- förklaring avseende kommande upphandling – AAKU, det som på engelska kallas ”forward commitment procurement”. Det är juri- diskt icke bindande men moraliskt förpliktigande utfästelse som en upphandlande myndighet/enheter gör. Om det kommer en ny lösning förbättrade egenskaper kommer myndigheten/enheten att upphandla produkten, under förutsättning att den uppfyller ett antal andra krav, t.ex. beträffande pris och funktion. AAKU har givetvis störst effekt på marknadens innovationsarbete om det är flera upphandlande myndigheter eller enheter som överenskommer om likalydande utfästelser. Ännu större effekt nås givetvis om sådana utfästelser kan göras på europeisk nivå. Inte minst när det gäller kommunal och landstingskommunal upphandling borde AAKU kunna få stor betydelse för att medverka till att skapa miljöinnovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft28"&gt;Vinnovas roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Beträffande innovationsupphandling, kanske främst förkom- mersiell upphandling, är det utredningens uppfattning att det finns betydande potentiella besparingar genom att finna nya lösningar på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft15"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;specifika problem. Detta gör att det finns incitament för upp- handlande myndigheter/enheter att själva arbeta med och finansiera förkommersiell upphandling. Emellertid har nästan alla myndig- heter upphört med innovationsupphandling och metoden att nyttja förkommersiell upphandling är ny. Därför menar utredningen att det är nödvändigt dels med en kompetensuppbyggnad, dels med ekonomiska incitament. Innovationsupphandling är ett förfarande som kräver hög kompetens från den upphandlande myndigheten eller enhetens sida. Utredningen föreslår därför att Vinnova ska få ett övergripande ansvara för att främja innovationsupphandling. Vinnova bör med hjälp av den myndighet som kommer att ha ansvar för upphandlingsstödet att bistå olika myndigheter med kompetens vid innovationsupphandling. För att underlätta före- komsten av innovationsupphandling bör det också vara möjligt för Vinnova att under vissa omständigheter ge bidrag till upphandlande myndigheter/enheter för att täcka en del av deras merkostnader för upphandlingsprocessen i samband med innovationsupphandling. I en del fall, när det samhällsekonomiska värdet av att en ny lösning kan tas fram är betydande, bör Vinnova även kunna ge bidrag till själva anskaffningskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Vinnova har i kontakter med utredningen uttryckt ett starkt intresse att arbeta med innovationsupphandling och utredningen bedömer därför att Vinnova redan under kommande budgetår bör kunna påbörja arbetet med att bygga upp kompetens kring innova- tionsupphandling. Vinnovas regelverk bör anpassas för att tydlig- göra möjligheterna till ekonomiskt stöd till upphandlande myndig- heter. Omfattningen av verksamhet måste fastställas dels utifrån intresset hos olika upphandlande myndigheter/enheter, dels utifrån Vinnovas anslagsmässiga situation. Medelsberäkning och medels- allokering måste göras successivt och bör ske inom ramen för Vinnovas arbete samt vara föremål för dialog med Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft28"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Utredningens direktiv föreskriver att utredningens förslag ska vara finansierade och icke kostnadsdrivande. En ökad användning av innovationsvänlig upphandling är, enligt utredningens förslag, inte kostnadsdrivande, tvärtom torde en öppenhet för nya lösningar skapa förutsättningar för minskade kostnader och ökad kvalitet. De&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;potentiella fördelarna överväger de ökade kostnaderna för själva upphandlingen som kan betingas av mer innovationsvänliga krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Utredningen har genomfört sedvanliga konsekvensanalyser. Därvid har utredningen dragit slutsatsen att det inte innebär någon öka regleringsbörda för företag att det öppnas nya möjligheter att sälja till offentlig sektor. Lagen om förkommersiell upphandling är utformad för att vara enkel att tillämpa och tillåta dialog och för- handlingar mellan upphandlande myndighet/enheter och leveran- törer. Förslagen innebär ingen öka ekonomisk belastning för kom- munerna, tvärtom ökar kommunernas och landstingens möjligheter att agera för att upphandla lösningar på sina problem. Vad gäller Sveriges förpliktelser inom ramen för EU är lagförslaget beträffande förkommersiell upphandling utformat just för att tillse att Sverige fullt ut lever upp till de fördragsmässiga förpliktelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft15"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft28"&gt;The mission of the Innovation Procurement Inquiry&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;This Inquiry was commissioned by the Swedish government on December 10, 2009, to investigate the conditions for public innovation procurement in Sweden and put forward proposals for measures to increase the application of innovation procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;In its directives to the Inquiry, the Government stressed that the proposed measures should aim to strengthen the quality and efficiency of public services in its broadest sense with the support of innovation procurement. Such a process can also stimulate innovation and thus enhance conditions for structural changes in the private sector.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft28"&gt;Innovation Concepts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;In recent years the concept of &lt;NOBR&gt;demand-driven&lt;/NOBR&gt; innovation processes has increasingly come into focus within the discussion on how Europe can become more innovative. Research has shown that in many situations where there is a manifest demand for new solutions, innovations tends to emerge. Of course, the &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; building of a knowledge base through research is an essential requirement for innovation, but new knowledge is not automati- cally transformed into innovations that then form the basis for an entrepreneurship. A manifest demand for new solutions to specific problems, however, is often the basis for commercially successful innovation processes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Innovation procurement was formerly known as technology procurement and were used in Sweden in a relatively large extent from the beginning of the last century until the 1980s. Well known examples that are even today often mentioned in discussions about innovation procurement are the collaboration between government&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft15"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;agencies such as Vattenfallsverket (the Royal Waterfall Board), SJ (The Swedish State Railroads), Televerket (Royal Telegraph Agency) and the FMV (Swedish Defense Material Administration) on the one hand and on the other hand, innovative companies like ASEA, LM Ericsson and Saab. The study found that this close cooperation was very important for the development of some enterprises, but that most of the rapid expansion of the &lt;NOBR&gt;high-tech&lt;/NOBR&gt; Swedish export industry in the postwar period cannot be attributed to the development of new technology through public procure- ment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Sweden is in many respects, a different country in 2010 than 30 years ago. It is not possible to return to the type of relations between state and private firms that existed in those days. Nor would it be to the advantage of Sweden's development. Today, within the framework of a modern society in the European Union and under the conditions prevailing on globalized markets, the task is to take advantage of the opportunities to develop the public sector while at the same time strengthening competitiveness of innovative businesses. Otherwise there is a risk of a kind of inno- vation lag emerging in parts of the public sector unless the public sector demand for new solutions can be fulfilled in ways resemb- ling conditions on the private market.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;The Inquiry has determined that it is important to consider two parallel approaches to create better opportunities for innovation in public procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Innovation-friendly&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Innovation procurement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Innovation-friendly&lt;/NOBR&gt; procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;The most important aspect is that, in principle, all public procure- ment should be innovation friendly. &lt;NOBR&gt;Innovation-friendly&lt;/NOBR&gt; means that under normal procurement procedures, it is important that procurement is carried out so that new innovative solutions are not excluded or disadvantaged. The investigation has learned that there is a concern particularly among innovative companies, but also in the public sector that many procurement specifications are routinely designed in such a way that the contracting authority or entity in reality are seeking the same solution that was used for the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;latest contract. However within the normal procurement pro- cedures, a contracting authority or entity has has good opportu- nities to make procurement more &lt;NOBR&gt;innovation-friendly.&lt;/NOBR&gt; The way the authority describes its needs and what alternative solutions that the authority is willing to consider will have great importance. The recent changes in Swedish procurement law, which has opened up to create central purchasing bodies and to utilize competitive dialogue as a procurement procedure may also be beneficial for more &lt;NOBR&gt;innovation-friendly&lt;/NOBR&gt; procurement. The Inquiry also suggests that the Government should put forward the prepared proposal for the introduction of dynamic purchasing systems in the Swedish procurement law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;To emphasize the importance that contracting authorities and entities take innovation issues into account in their procurement work, the Inquiry proposes an amendment in the procurement legislation. On July 15, 2010 changes were made in the procure- ment legislation which introduced provisions for contracting authorities and entities to take environmental and social considera- tions into account in their procurement procedures when suitable. This is not a legally binding provision; it should rather be regarded as an expression desired by the lawmakers. The Inquiry proposes that in the same way, contracting authorities and entities should take innovation aspects into account in their procurement procedures when suitable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft28"&gt;Information and guidance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;In order to achieve the desired change of attitudes among contract- ing authorities and entities the proposed amendment to the legislation is in itself not sufficient, it also requires improved information and guidance. In this context the design and operation of the government procurement support and advise service is essential. The Government recently gave the Swedish Agency for Public Management the task of submitting proposals for the reorganization of the procurement support and advice service. The Inquiry, therefore, refrains from specific proposals, but stresses the importance of a &lt;NOBR&gt;well-functioning&lt;/NOBR&gt; procurement support advice service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft15"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft33"&gt;Innovation procurement and &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Innovation procurement, which in the directives to the Inquiry given by the Government, is described as procurement of prior unknown solutions to a defined problem or the need for a solution that is not yet established on any market, is today seldom used in Sweden. The current procurement legislation does not prevent innovation procurement although it poses certain restrictions on the opportunities for public bodies to actively try to generate new solutions by working closely with innovative companies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;The Inquiry proposes that Sweden should introduce &lt;NOBR&gt;pre-com-&lt;/NOBR&gt; mercial procurement of R &amp; D services. In the EU procurement directives there is an exemption for research and development services. However the opportunities for public authorities and entities to collaborate with private innovative companies are limit- ed due to EU state aid rules. In the European Commission's Com- munication “Driving innovation to ensure public services of high quality in Europe” (COM (2007) 799) the Commission shows that if an authority or entity contract R &amp; D services that are tendered in competition, it is possible to actively seek innovations, while abiding state aid rules. A major difference from the grants awarded by Vinnova - The Swedish Governmental Agency for Innovation Systems, to R &amp; D projects carried out by innovative companies, is that under the rules of &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement the contract between an authority or entity and an innovative company can include financing the development of a product all the way to a &lt;NOBR&gt;test-series.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Contracting authorities are usually looking for innovations to solve a problem related to their own operations. If an authority or entity, who cannot find commercially available solutions, procure an innovation according to its own needs, it will however also create new opportunities for innovative companies to develop a product that is also suited for other potential purchasers. Public procurement of innovations can thus create the conditions for commercial expansion and exports.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft15"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;Act on &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;The study proposes to introduce a new law on &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement. The Act is intended to serve as a voluntary tool for contracting authorities and entities wishing to procure research and development services. The proposed law declares that the authori- ties or entities who wish to purchase R &amp; D services must follow the fundamental principles under European law. These are equality, transparency, proportionality and mutual recognition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;The contracting authority or entity wishing to conduct a pre- commercial procurement under the law has an obligation to advertise. The Inquiry proposes the establishment of a national database of &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement. In this database, which is to be managed by Vinnova, the advertisement and procurement specifications should be published.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;The advertisement should describe the research and develop- ment service required and the deadline for the submission of concept ideas. Interested suppliers should be allowed adequate time to submit applications for participation in the &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement. The contract documents shall specify how the contracting authority or entity intends to proceed with the various phases, the principles for selection, the principles of the compen- sation and other conditions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;The contracting authority or entity may negotiate with the applicants in all phases of &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;A supplier has the right to submit an application to participate in a &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement and may not be excluded solely because of requirements that the supplier should be a natural or legal person. Groups of suppliers may submit a joint application.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;The proposed law establishes rules governing the circumstances under which the contracting authority or entity may exclude appli- cants from participation in a &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement. These rules are essentially similar to the rules specified in EU directives on public procurement and hence included in Swedish procurement legislation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;The contracting authority or entity shall without delay notify in writing the applicant of the decision to award the contract and the reasons for the decision. Such notice shall also be provided if the authority or entity decides to cancel the &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procure- ment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft15"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;A contracting authority or entity should sign contracts with the applicants who submitted applications that in the most credible way show that they are competent to carry out the mission. At least two suppliers should be contracted. In practice, the procedure is likely to usually mean that the suppliers in a first stage will be making feasibility study. The contracting authority or entity may, after completion of first phase offer the suppliers who provided the most appropriate solutions to move to a second phase, the &lt;NOBR&gt;prototype-phase.&lt;/NOBR&gt; A contracting authority or entity may at the end of the second phase offer the suppliers who provided the most appropriate solutions to move to a third phase, the initial development of first products in the form of a limited test series.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;If the authority/entity after phase one or two, subject to an evaluation decides to stop work on a particular product idea, the authority/entity shall suspend cooperation with the supplier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;An applicant who feels to have suffered or may suffer injury, may appeal to the administrative court of the region where the authority or entity is legally domiciled, and demand that the pre- commercial procurement should be &lt;NOBR&gt;re-done&lt;/NOBR&gt; or a correction should be made. An appeal must be submitted in writing. An appeal may not be considered if more ten days has elapsed since the contracting authority or entity gave notice to the applicant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;However the decision to suspend the cooperation process cannot be appealed under the law on &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;If the contracting authority or entity has violated the basic principles or any other provision of law, and this meant that the supplier has suffered or may suffer injury, the Court may order the &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement to be &lt;NOBR&gt;re-done&lt;/NOBR&gt; on or that it may be terminated only after correction has been made.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft28"&gt;Catalytic procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;In some contexts an authority has a task to influence conditions in society in a particular direction. Then there can thus be reasons to encourage the spread of new solutions to various users such as enterprises, municipalities and individuals. The Inquiry has chosen to use the term catalytic procurement when an agency encouraging the development of innovations or diffusion of new products or services, through a systematic work on development and evaluation in order to influence the market. The Swedish Energy Agency has&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;over a couple of decades had a system of technology competitions, in order to obtain more &lt;NOBR&gt;energy-efficient&lt;/NOBR&gt; solutions. This has helped to generate improved technologies in a number of fields that involves lower energy consumption. After the technology competi- tions the various actors; private companies, individuals and contracting authorities themselves take decisions on purchasing or procurement based on the results in the technology completions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Engaging in a catalytic procurement constitutes a digression from the principle that public bodies should not recommend products or services from certain producers. Therefore, the catalytic procurement should only be used when there are strong reasons, and any such process must be conducted with great care. Only a few government agencies have been given such a role that they have reason to consider using catalytic procurement. Though, it cannot be excluded that in certain circumstances there may also be grounds for local governments to carry out catalytic procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft28"&gt;Infrastructure&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;The Inquiry envisages a special potential for innovation procure- ment mainly in three major areas: infrastructure, health and environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;On April 1, The Swedish Transport Administration was formed. This agency has overall responsibility for issues related to infra- structure for transport; it partly owns and manages a large part of the road network and the whole rail network. Most of the roles of the Swedish Rail Administration and the Swedish Road Admi- nistration were taken over by the new agency. Those two agencies had previously conducted research and innovation activities. The new Transport Administration intends to further develop this work. Innovation procurement in various forms, not least the pre- commercial procurement would be a complement to the work on &lt;NOBR&gt;demand-driven&lt;/NOBR&gt; research and innovation already carried out by the Swedish Transport Administration. The development of new solutions for road transport may also be beneficial to local governments responsible for roads and streets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft15"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;Healthcare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Sweden does not have a national innovation and innovation pro- curement policy in the health care field which can contribute to the exchange of experiences and evaluations of innovations and inno- vation procurement of care. The study proposes that a special commission with a limited duration ought to be established with a task mission to propose and develop better institutional conditions for innovations and innovation procurement in the healthcare field. The delegation should consist of representatives of county councils, the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), medical equipment industry, universities and ministries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft28"&gt;Environment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;In recent years the popularity of "green procurement” has increased significantly among various authorities, especially local govern- ment. Green or environmentally friendly procurement is generally &lt;NOBR&gt;innovation-friendly&lt;/NOBR&gt; procurement by being open to new solutions. Provided that green procurement has a &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; credibility, by being based on relevant environmental criteria and taking into account also other characteristics of the product, it will be inte- resting for companies to develop new products and services with enhanced environmental properties. The Swedish Environmental Management Council (SEMCo) assists contracting authorities and entities by developing relevant environmental criteria for pro- curement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;There is a need for innovation procurement in the environ- mental field, where a contracting authority or entity is seeking a solution to a specific problem, either for its own use or as a catalytic procurement, which has the goal to spread more environ- mentally friendly solutions to market. This Inquiry has concluded that &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement can be a valuable instrument under which the public sector can help to finance the development work of new environmentally friendly goods and services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;Forward Commitment Procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;A procedure that may be important not least in terms of efforts to produce &lt;NOBR&gt;environmentally-friendly&lt;/NOBR&gt; innovations is Forward Com- mitment Procurement, where a contracting authority or entity is stating certain intents regarding its future procurement contracts. This is not a legally binding instrument it is merely a morally binding promise by a contracting authority or entity. The authority or entity pledges that it if it will purchase a new solution with improved environmental properties, provided that the product meets a number of other requirements, such as price and function. Forward Commitment Procurement has the greatest effect on market innovation performance if several contracting authorities or entities agree on identical commitments. Even greater effect could of course be achieved if such commitments can be made at Euro- pean level. Especially in the case of municipal and county pro- curement, Forward Commitment Procurement could potentially be significant for helping to create environmental innovations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft28"&gt;The role of Vinnova&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Vinnova (The Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) has in its communications with the Inquiry expressed a strong interest to work with innovation procurement and the Inquiry concludes that Vinnova already in the coming financial year should be able to begin work on innovation procurement. The Inquiry proposes that Vinnova should have an overall responsibility to foster innovation procurement. Vinnova should work together with the authority that will have responsibility for procurement support and advice, in order to assist various contracting authorities and entities with expertise regarding inno- vation procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;In order to facilitate the emergence of innovation procurement it should be possible for Vinnova, under certain circumstances, to provide financial assistance to contracting authorities or entities in order to cover part of their additional costs for the procurement process related to innovation procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;In some cases, when the &lt;NOBR&gt;socio-economic&lt;/NOBR&gt; value of the new solu- tion expected to be generated is significant, Vinnova should also be able to provide grants also for the contract costs. This should be&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft15"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;applicable to &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement, especially during the prototype phase.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Regulations ruling Vinnova should be amended to clarify the agency’s authority to make financial support available to contracting authorities or entities. The scope of activities should be based partly on the interests of the various contracting authorities or entities, partly by Vinnova’s funding situation. Allocation of resources to innovation procurement should be made as an integral part of Vinnova’s spending and must be made gradually and subject to a dialogue with the Ministry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft28"&gt;Economic impact&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;The Inquiry concludes that it’s proposals will not be cost driving. An increased use of &lt;NOBR&gt;innovation-friendly&lt;/NOBR&gt; procurement, according to the Inquiry ´s proposals, would not constitute a &lt;NOBR&gt;cost-push;&lt;/NOBR&gt; on the contrary, openness to new solutions should help to create con- ditions for reducing costs and improving quality. The potential benefits outweigh the increased costs that may arise from more &lt;NOBR&gt;innovation-friendly&lt;/NOBR&gt; procurement procedures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;As for innovation procurement, perhaps mainly &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement, the Inquiry is of the opinion that there are significant potential savings to be made by finding new solutions to specific problems. This means that there are incentives for contracting authorities and entities to work with innovation procurement and to finance such processes and consequent contracts. However, almost all authorities have ceased to use any form of innovation procurement, and &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement is a new method. Therefore, the Inquiry argues that an injection of &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; and some economic incentives are necessary.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft28"&gt;Impact Assessment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;The Inquiry has conducted a customary impact assessment. In doing so, the Inquiry concluded that it’s proposal does not constitute any increased regulatory burden for businesses, but that the proposals create new opportunities for innovative firms to sell to the public sector. The law on &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement is&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft15"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;designed to be simple to apply and allow dialogue and negotiations between the contracting authority or entity and suppliers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;The proposals do not increase the financial burden on muni- cipalities, on the contrary, increasing local government’s capacity to procure solutions to their problems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;As for Sweden's legal obligations under European treaties and legislation, the proposed law on &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement is designed precisely to ensure that Sweden fully lives up to all its European obligations in this context.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft15"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Utredningens uppdrag är, enligt direktiven (dir. 2009:104), att utreda förutsättningarna för offentlig innovationsupphandling i Sverige samt lämna förslag till åtgärder för att öka tillämpningen av innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;De åtgärder som föreslås ska syfta till att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet i bred bemärkelse och effektivitet med stöd av innovationsupphandling. Detta kan även främja inno- vationsförmågan och förutsättningarna för strukturomvandling i näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Regeringen redovisade i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) sin avsikt att låta utreda förut- sättningarna för hur offentliga aktörers investeringar i samband med upphandling i ökad utsträckning kan bidra till utvecklingen av kunskapsintensiva företag. Mot bakgrund av detta ska en särskild utredare få i uppdrag att utreda förutsättningarna för offentlig innovationsupphandling i Sverige samt föreslå åtgärder för att öka tillämpningen av innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;De åtgärder eller modeller som föreslås ska kunna tillämpas i stora delar av den offentliga sektorn. Utredaren ska därför sam- verka med kommuner och landsting för att förbättra förutsätt- ningarna för att nå ökad innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Möjligheterna att främja innovation som kan stödja omställ- ningen till ett hållbart samhälle ska utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Frågan om små och medelstora företags möjlighet att delta i innovationsupphandling ska särskilt uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Direktiven återfinns i bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft15"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Utredningen har hållit tre möten med experterna samt i övrigt sammanträtt med företrädare för kommuner, landsting, statliga myndigheter, Europeiska unionens kommission, intresseorganisa- tioner och näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Utredningen har gjort fyra studieresor, dels till Helsingfors i Finland, Manchester och London i Storbritannien, Haag i Neder- länderna och Bryssel i Belgien. Utredningen har deltagit i olika seminarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;I enlighet med utredningens direktiv har utredningen samrått med Kammarkollegiet, Konkurrensverket, Regelrådet, Vinnova, Tillväxtverket och Statens energimyndighet. Vidare har utred- ningen samrått med Utredningen avseende uppföljning och analys av de statliga upphandlarnas åtgärder för att förbättra produktivi- teten och innovationsgraden inom anläggningsbranschen (N2009:10) och utredningen avseende genomförande av EG:s direktiv om upphandling inom försvars- och säkerhetsområdet (Fi 2009:37) samt andra relevanta kommittéer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft28"&gt;Betänkandets disposition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;När begreppet myndighet eller upphandlande myndighet används avses även i vissa fall upphandlande enheter. Utredningen har valt att inte alltid använda begreppen upphandlande myndighet och upphandlande enhet av redaktionella skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;I det inledande kapitlet (kapitel 1) finns en historiebakgrund och bakgrundsfakta som är relevant för att förstå utredningens senare bedömningar. I nästa kapitel (kapitel 2) anges de två spåren som är viktiga att skilja på – innovationsvänlig upphandling och innovationsupphandling. Efter att skillnaderna mellan begreppen klarlagts går utredningen igenom möjligheterna till innovations- vänlig upphandling inom ramen för nuvarande upphandlingslag- stiftning (kapitel 3) och innovationsupphandling (kapitel 4). Tyngd- punkten i betänkandet ligger i det kapitel som följer närmast (kapitel 5). Här redovisas den föreslagna nya lagen om förkommer- siell upphandling och övriga förslag till lagändringar. Utredningen beskriver därefter hur informationen kring den föreslagna lagen ska hanteras och Vinnovas roll i detta arbete. I betänkandet redovisas (kapitel 7) vissa aspekter kring immaterialrätt och standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;En beskrivning ges (kapitel 8) av innovationsmöjligheterna som grön upphandling ger. Vidare ges en beskrivning av innovations- möjligheterna inom vården (kapitel 9) och inom infrastruktur (kapitel10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I betänkandet ges en beskrivning av utredningens konsekvenser (kap. 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Utredningen har valt att publicera följande texter i bilageform: utredningens direktiv (bilaga 1), Konkurrensverkets råd för att underlätta för små- och medelstora företag att delta i upphand- lingar (bilaga 2) och en råd kring hur man upphandlar en innova- tion (bilaga 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;En del uppgifter förekommer på flera ställen i betänkandet. Texterna har avsiktligen utformats så för att underlätta tillgäng- ligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft15"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft28"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft28"&gt;lag om förkommersiell upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft35"&gt;Lagen tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag är tillämplig när en upphandlande myndighet eller enhet avser att upphandla forsknings- och utvecklingstjänster och tillämpar 1 kap. 6 § p. 6 lagen (2007:1091) om offentlig upphand- ling eller 1 kap. 19 § p. 5 lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten ska vid en för- kommersiell upphandling behandla alla leverantörer på ett likvär- digt och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; sätt. Myndigheten ska iaktta princi- perna om ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet i alla delar av förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft35"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft36"&gt;ansökan &lt;/SPAN&gt;avses en produktidé eller inriktning på problem- lösning som en leverantör lämnar till en upphandlande myndighet eller enhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft36"&gt;förkommersiell upphandling &lt;/SPAN&gt;avses ett förfarande för upp- handling av forsknings- och utvecklingstjänster i syfte att få till- gång till innovativ produkt till gagn för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;I en förkommersiell upphandling kan ingå maximalt tre faser. Inför varje fas görs en utvärdering och urval mellan sökande le-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;verantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft15"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft36"&gt;förfrågningsunderlag &lt;/SPAN&gt;avses sådana underlag för ansökan som en upphandlande myndighet eller enhet tillhandahåller en leve- rantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft36"&gt;kontrakt &lt;/SPAN&gt;avses ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter eller en- heter och en eller flera leverantörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;avser utförande av forsknings- och utvecklingsarbete i syfta att ta fram en vara eller tjänst, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;undertecknats av parterna eller signerats av dem med en elek- tronisk signatur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft36"&gt;leverantör &lt;/SPAN&gt;avses den som på marknaden tillhandahåller forsknings- och utvecklingstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Med leverantör avses också grupper av leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft23"&gt;sökande &lt;/SPAN&gt;avses den som ansöker om att få delta i en för- kommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft36"&gt;upphandlande myndighet &lt;/SPAN&gt;respektive upphandlade enhet avses den definition som återfinns i 2 kap. 12 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, och 2 kap 21 § lag (2007:1092) om upp- handling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;upphandlande enhet enligt lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster 2 kap. 20 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft35"&gt;Obligatorisk annonsering och annonsens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;En myndighet som avser att genomföra en förkommersiell upphandling ska annonsera en uppmaning att inkomma med pro- duktidé som kan svara mot den ens eller enhetens forsknings- och utvecklingsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I annonsen ska anges vilken forsknings- och utvecklingstjänst som den upphandlande myndigheten eller enheten avser att upp- handla. Till annonsen bifogas ett förfrågningsunderlag. I förfråg- ningsunderlaget anges tidsfrist för inkommande av produktidé från sökande och hur ansökan får lämnas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft15"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Av förfrågningsunderlaget ska framgå grunderna för tilldel- ning av kontrakt, hur den upphandlande myndigheten eller enheten avser att förfara med de olika faserna samt urvalet av leverantörer i de olika faserna. Grunderna för den ekonomiska ersättningen till leverantören i de olika faserna ska vidare framgå samt andra villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft35"&gt;Ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Fysiska och juridiska personer kan var för sig eller tillsammans med andra leverantörer lämna en ansökan. Den upphandlande myndigheten eller enhet får inte ställa upp villkor om att en grupp ska ha en bestämd juridisk form för att få lämna en ansökan. Den upphandlande myndigheten eller enheten får dock begära att en grupp ska ha en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontrak- tet, om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett god- tagbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten får inför be- dömningen av en ansökan samt varje fas av förfarandet förhandla med leverantörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;En ansökan ska lämnas in på de sätt myndigheten bestämmer. För bedömning av när en handling ska anses inkommen till den upphandlande myndigheten eller enheten ska gälla vad som sägs i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;10 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten får medge att en sökande rättar en felskrivning eller något annat uppenbart fel i ansökan. Den upphandlande myndigheten eller enheten får begära att en ansökan förtydligas eller kompletteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;En leverantör får uteslutas från att delta i förkommersiell upp- handling, om leverantören&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, ackord eller annat liknande förfarande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkes- utövningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och myndigheten kan visa detta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkrings- avgifter eller skatt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna bestämmelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avses i första stycket 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Myndigheten får, utom i det fall som avses i 18 §, begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta leve- rantören med stöd av första stycket 1, 2, 3 eller 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Vid kontroll av om en leverantör har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i Sverige enligt 17 § första stycket 5 ska den upphandlande myndigheten eller enheten inhämta uppgifter om detta från behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft35"&gt;Intyg och bevis angående sökanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheten ska som bevis för att det inte finns grund för att utesluta en sökande godta utdrag ur officiellt register eller annan likvärdig handling när det gäller ett förhållande som avses i 1 § eller 2 § första stycket 1, 2 eller 3 och intyg från behörig myndighet när det gäller ett förhållande som avses i 2 § första stycket 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Om sådana handlingar eller intyg som avses i första stycket inte utfärdas i leverantörens hemland eller ursprungsland eller inte om-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft15"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;fattar samtliga de fall som avses i 1 § eller 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; kan de ersättas med en utsaga som har avgetts på heder och samvete eller av en liknande försäkran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft35"&gt;Underrättelse om beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;En upphandlande myndighet eller enhet ska snarast möjligt skriftligen underrätta sökande om de beslut som fattats om att till- dela kontrakt och om skälen för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;En sådan underrättelse ska lämnas även när en upphandlande myndighet eller enhet beslutar att avbryta en förkommersiell upp- handling för vilken det har gått ut inbjudan att lämna ansökan samt vid beslut om att göra om den förkommersiella upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft35"&gt;Tilldelning av kontrakt m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;En upphandlande myndighet eller enhet ska teckna kontrakt med de leverantörer som lämnat ansökningar som på det mest tro- värdiga sättet kunnat ge vid handen att de har förutsättningar att utveckla den produktidé som svarar mot den upphandlande myn- dighetens eller enheten forsknings- och utvecklingsbehov. Minst två leverantörer ska antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Myndigheten eller enheten beslutar vilka faser som ska genom- föras. Om en myndighet eller enhet efter fas ett eller två beslutat att upphöra med forsknings- och utvecklingstjänsten beträffande en viss ska myndigheten eller enheten avbryta samarbetet med leve- rantören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut att inte teckna kontrakt med en sökande samt skälen därför, ska meddelas sökanden skriftligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut om avbryta samarbetet och skälen därför ska meddelas skriftligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Efter att den sista fasen genomförts avslutas förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft15"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Rättsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;En leverantör som anser sig ha lidit eller kan komma att lida skada enligt 26 § får som ansökan hos allmän förvaltningsdomstol om att den förkommersiella upphandlingen ska göras om eller att rättelse ska vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;En ansökan ska inges skriftligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;En ansökan får prövas till dess att tio dagar gått från det att den upphandlande myndigheten eller enheten lämnat underrättelse enligt 20 § till sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Beslut enligt 23 § kan inte överklagas enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;Om den upphandlande myndigheten eller enheten har brutit mot de grundläggande principerna i 2 § eller någon annan bestäm- melse i denna lag och detta medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att den förkommersiella upphandlingen eller någon av faserna ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;27 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 25 § och 26 § gäller dock inte om det totala kontaktsbeloppet per leverantör understiger fyra prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft35"&gt;Behörig domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;28 § &lt;/SPAN&gt;En ansökan ska enligt 25 § göras hos den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten eller enheten har sitt hemvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft35"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som utövar tillsyn över förkommersiell upphandling enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;30 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten får inhämta sådan upplysningar från den upphandlande myndigheten eller enheten som är nödvändiga för tillsynen. Upplysningarna ska i första hand inhämtas genom ett skriftlig förfarande. Om det på grund av materialets omfång, brådska eller något annat förhållande är lämpligt, får upplysningarna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;stället inhämtas genom besök hos den upphandlande myndigheten eller muntligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;31 § &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten är skyldig att tillhandahålla de upplysningar som tillsynsmyndigheten begär för sin tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft15"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft28"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft33"&gt;lag om ändring i lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft36"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft40"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft7"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;vid åtgärd som avser endast måls beredande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av en annan förvaltningsrätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid förvaltningsrätten eller vid en tingsrätt på samma ort som förvaltningsrätten. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;mål av enkel beskaffenhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;mål enligt lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, enligt lagen (1978:880) om betalnings- säkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastig- hetstaxeringslagen (1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar, visa upp handling eller lämna kontrolluppgift enligt skatteförfattningarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård i enskildhet enligt 15 b § samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft15"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet eller avskildhet enligt 34 § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första stycket &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; och 9 när det gäller de fall då vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 6 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (2005:716), mål enligt lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt fängelselagen (2010:610) samt mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål rörande preli- minär skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;mål enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskatt- ningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;mål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Lag (2010:616).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;mål enligt lagen (2011:0000) om förkommersiell upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft28"&gt;lag om ändring i sekretesslagen 2009:400&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att sekretesslagen 2009:400 19 kap. 3 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft36"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p174 ft36"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p175 ft45"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p176 ft7"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft35"&gt;Upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p174 ft35"&gt;Upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndig- hets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;utföra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p177 ft7"&gt;Om ett ärende enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Om ett ärende enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;stycket rör upphandling, får upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;stycket rör upphandling, får upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;gift som rör anbud eller som rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;gift som rör anbud eller som rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;motsvarande erbjudande inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;erbjudande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;en kommun, ett landsting eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;en kommun, ett landsting eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;en myndighet eller mellan statliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;en myndighet eller mellan statliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;myndigheter inte i något fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;myndigheter inte i något fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;lämnas till någon annan än den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lämnas till någon annan än den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;som har lämnat anbudet eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;som har lämnat anbudet eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;erbjudandet förrän alla anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;erbjudandet förrän alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p177 ft7"&gt;erbjudanden offentliggörs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;eller erbjudanden offentliggörs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;eller beslut om leverantör och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;eller beslut om leverantör och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;anbud fattats eller ärendet dess-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;anbud fattats eller ärendet dess-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;förinnan har slutförts. Sekretes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;förinnan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p178 ft7"&gt;slutförts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;Detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;sen enligt detta stycke gäller inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;gäller även ansökan enligt lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p177 ft7"&gt;ett ansökningsförfarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft36"&gt;(2011:0000) om förkommersiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;enligt lagen (2008:962) om val-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;upphandling&lt;/SPAN&gt;. Sekretessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;frihetssystem.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;detta stycke gäller inte vid ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;ansökningsförfarande enligt lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;(2008:962) om valfrihetssystem.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det avtalet slöts.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p182 ft35"&gt;31 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p183 ft7"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft35"&gt;Affärsverksamhet hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p184 ft35"&gt;Affärsverksamhet hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft35"&gt;kommunala eller landstings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft35"&gt;kommunala eller landstings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft35"&gt;kommunala företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p184 ft35"&gt;kommunala företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p185 ft7"&gt;Sekretess gäller i affärsverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Sekretess gäller i affärsverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;samhet hos en bank, ett kredit-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;samhet hos en bank, ett kredit-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;marknadsföretag eller ett värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;marknadsföretag eller ett värde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;pappersbolag som samverkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;pappersbolag som samverkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;kommuner eller landsting utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;kommuner eller landsting utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;ett rättsligt bestämmande in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;ett rättsligt bestämmande in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;flytande över för uppgift om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;flytande över för uppgift om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;enskilds ekonomiska eller per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;enskilds ekonomiska eller per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;sonliga förhållanden, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p185 ft7"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;sonliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p186 ft7"&gt;förhållanden, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;lämnas ut utan att den enskilde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;lämnas ut utan att den enskilde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;lider skada eller men. I ett ärende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;lider skada eller men. I ett ärende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;enligt lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p187 ft7"&gt;(2007:1091)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p185 ft7"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p187 ft7"&gt;(2007:1091)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;offentlig upphandling eller lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;offentlig upphandling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;(2007:1092)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p188 ft7"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p185 ft7"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;(2007:1092)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p189 ft7"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;inom områdena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p185 ft7"&gt;vatten, energi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;inom områdena vatten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;energi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;transporter och posttjänster gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p190 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;posttjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;dock sekretess för sådana upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft36"&gt;eller lagen (2011:0000) om för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;gifter endast om det kan antas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p184 ft36"&gt;kommersiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft40"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;dock sekretess för sådana upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;gifter endast om det kan antas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;att den enskilde lider skada eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p184 ft7"&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft15"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft33"&gt;lag om ändring i lag (2007:1091) om offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (2007:1091) om offentlig upp- handling ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft36"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft40"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft35"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p196 ft7"&gt;Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;9 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn, sociala hänsyn &lt;SPAN class="ft36"&gt;och innovationshänsyn &lt;/SPAN&gt;vid offentlig upphandling om upp- handlingens art motiverar detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft28"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft46"&gt;lag om ändring i lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ska ha följande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft36"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft36"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p200 ft35"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p201 ft7"&gt;24 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p200 ft7"&gt;Upphandlande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;enhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p202 ft7"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p200 ft7"&gt;Upphandlande enhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;beakta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;miljöhänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p202 ft7"&gt;och sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;beakta miljöhänsyn, sociala hän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p203 ft7"&gt;vid upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p202 ft7"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;syn &lt;/SPAN&gt;och innovationshänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;upphandlingens art motiverar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;upphandling om upphandlingens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;detta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;art motiverar detta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft15"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft28"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft28"&gt;lag om ändring i lag (2008:962) om valfrihetssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (2008:962) om valfrihets- system ska införas en ny paragraf i 1 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft36"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft40"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft36"&gt;Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn, sociala hänsyn och innovationshänsyn i ett valfrihetssystem om detta är motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft15"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35652x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;1 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Terminologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Terminologin beträffande innovationer och innovationsupphandling är inte helt entydig eller fullständigt etablerad. Utredningen har här vägledning av bl.a. regeringens direktiv och tidigare utredningar, men det är nödvändigt att nyttja även begrepp från akademisk litteratur och att i några fall introducera egna begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Innovation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;Vad avser begreppet &lt;SPAN class="ft31"&gt;innovation &lt;/SPAN&gt;skriver regeringen i direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft50"&gt;”Med innovation avses i dessa direktiv en nyskapande kombination av olika resurser som tar formen av ett värdehöjande erbjudande som svarar mot en efterfrågan på en marknad. Med resurser avses bl.a. kompetens, såväl forskningsbaserad som erfarenhetsbaserad kompetens.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Det är viktigt att notera ordet &lt;SPAN class="ft36"&gt;värdehöjande&lt;/SPAN&gt;. Värdehöjande inne- bär att tillföra ett värde, enklast kan detta mätas genom prismeka- nismen. En köpare är beredd att betala för den värdehöjande egen- skapen. Det finns gott om exempel på uppfinningar eller nya tjänster som inte varit lyckade, inte efterfrågats på marknaden eller spridits på annat sätt. Lite förenklat kan sägas att en sådan upp- finning eller ny tjänst som inte visat sig vara värdehöjande inte heller kan betraktas som en innovation. På engelska görs normalt en distinktion mellan &lt;SPAN class="ft36"&gt;invention &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft36"&gt;innovation&lt;/SPAN&gt;. Denna distinktion är möjlig även på svenska.&lt;A href="#page_52"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ordet invention återfinns i Svenska Akademins Ordbok bl.a. med betydelsen &lt;SPAN class="ft53"&gt;”ngt nytt (metod, färdighet, anordning, inrättning, apparat, maskin o. d.) av praktisk art som ngn uppfunnit l. utexperimenterat l. uttänkt l. konstruerat, uppfinning; ngn gg äv. om upptäckt av teoretisk art; numera bl. (föga br. utom i ssgn &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;INVENTIONS-SOFFA)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; i inskränktare anv.: sinnrik o. praktisk inrättning l. anordning l. apparat o. d., avsedd att underlätta det husliga arbetet l. öka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35653x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;En invention kan beskrivas som en uppfinning som inte nöd- vändigtvis svarar mot en efterfrågan, medan däremot en innovation är en ny vara, process eller tjänst för vilken det finns en efterfrågan. Givetvis är efterfrågan ett relativt begrepp och i praktiken måste, vid en innovationsupphandling, en kommande efterfrågan uppskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;När utredningen talar om innovationer är det således med presumtion att det handlar inte bara om en invention, utan om att varan eller tjänsten åtminstone i vissa aspekter kan förväntas uppfylla kriteriet av att vara ett värdehöjande alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;OECD definierar innovation som införandet eller genom- förandet av en ny eller substantiellt förbättrad produkt (vara eller tjänst), eller process, en ny marknadsföringsmetod eller en ny organisatorisk metod i affärsmodell, arbetsorganisation eller externa relationer.&lt;A href="#page_53"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;Innovation är ett brett begrepp, det kan innefatta vad vi i daglig tal benämner som en uppfinning (eller en teknisk innovation som har formen av en ny produkt&lt;A href="#page_53"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller process) men även nya tjänster som ibland kallas tjänsteinnovation. Ofta kan en innovation inne- hålla både teknik och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det bör noteras att idén eller uppfinningen respektive in- eller genomförandet av innovationen inte nödvändigtvis ligger nära varandra i tiden eller emanerar från samma innovatör eller innova- tiva företag. Det finns gott om exempel på tjänster och uppfin- ningar som initialt föreföll obrukbara eller ej efterfrågade, men som senare ”upptäckts” och utvecklats av en innovatör som kunnat skapa en efterfrågad produkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Ofta delas innovation in två olika kategorier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Radikala innovationer. Det handlar då om något helt nytt, t.ex. explosionsmotorn, syntetgummi eller halvledaren. Radikala innova- tion får betydande effekter, åtminstone efter en tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft53"&gt;den enskildes bekvämlighet, inventiös inrättning l. apparat o. d.” &lt;SPAN class="ft54"&gt;Ordet är belagt redan på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1650-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt; och förekommer fram till vår tid. Ordet Innovation som också förekommer sedan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1600-talet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt; beskrivs i Nationalencyklopedin som &lt;/SPAN&gt;” innovation (latin innova´tio, av i´nnovo 'förnya', 'åstadkomma något nytt', av in- och no´vus 'ny'), förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;s. 46, OECD (2005), Oslo Manual: Guidelines for Collecting and Interpreting Innovation Data. OECD, Paris.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Innefattande även nya material.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35654x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Inkrementella&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;innovationer, handlar om en marginell förbättring. Inom alla områden sker det en stegvis förbättring av varor, tjänster, processer och material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;När utredningen talar om innovationer i samband med innovations- upphandling så handlar det i praktiken om inkrementella innova- tioner.&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;I vissa sammanhang används uttrycket kombinatoriska innova- tioner. Det är då avsedd snarast att beskriva hur innovationen skapats, nämligen genom att utnyttja två eller flera etablerade produkter eller processer och, genom att kombinera eller samnyttja dessa, skapa en ny vara eller tjänst som har övriga karakteristika för en innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;Det är viktigt att hålla i minnet att innovationer är en nödvändig förutsättning för produktivitets- eller kvalitetsförbättring på makro nivå men därav följer inte att all produktivitets- eller kvalitetsför- bättring är resultatet av innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Allt lyckat och efterfrågat nyskapande kan inte heller betraktas som innovationer. Ibland kan en ny design i sig vara en innovation genom att förbättra produktens funktion, förbilliga dess produktion eller underlättar dess återvinning. I andra fall kan en ny design vara ett utryck för en ändrad estetisk utformning som i övrigt inte inne- bär någon förändring. En sådan designförändring kan vara mycket viktig för producentens konkurrenskraft men behöver således inte falla in under begreppet innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;På samma sätt kan en byggnad innehålla element som kan be- traktas som innovationer, men alla nydanande byggnader kan inte betraktas som innovationer. En arkitektonisk skapelse kan ses just som en skapelse som har ett värde genom sin utformning inte genom att introducera nya lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Innovationer är inte engångsskapelser. Utmärkande för de idéer eller uppfinningar som ligger till grund för en innovation är att de kan beskrivas, genom en konstruktionsritning, en processbeskriv- ning eller liknande. Sådana beskrivningar utgör ju också underlaget för det immaterialrättsliga skyddet, bl.a. patent. Beskrivningen gör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Inkrementell beskrivs i Nationalencyklopedin som en företeelse som baserar sig på en stegvis ökning av något slag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det finns ingen vedertagen lista över radikala innovationer, men även stora banbrytande tekniska landvinningar är ofta resultat av ett successivt utvecklingsarbete, t.ex. var bärraketerna för de första rymdfärderna utvecklade från vapenbärande missiler som härstammade från V2 bomberna. GPS systemet var, trots dess verkligt radikala effekt för navigering, en vidare- utveckling av tidigare satellitbaserade navigeringssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft15"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35655x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;att innovationen kan reproduceras. Därmed är innovationen inte kopplad till en speciell person, plats eller tid; det handlar om nya varor, tjänster, processer eller material, som kan beskrivas och därmed också återskapas av andra personer på andra platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tjänsteinnovationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;Tjänsteinnovation har under senare tid blivit mera uppmärksammade. Utveckling av olika tjänster i vid mening har stor betydelse för samhällets utveckling och för enskilda företags konkurrensförmåga. Tjänsteinnovationer är ett mycket brett begrepp och i viktiga delar skiljer sig inte tjänsteinnovationer från andra innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft67"&gt;Nationalencyklopedin definierar en tjänst som &lt;SPAN class="ft50"&gt;”en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;icke-materiell&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt; prestation, en aktivitet eller funktion som tillför värde till en mottagare”&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft67"&gt;Vinnova har använt en definition av begreppet tjänster utifrån myndigheten uppdrag och ansvarsområden. &lt;SPAN class="ft50"&gt;”Tjänster handlar om värdeskapande för kunden. Tjänster bygger på samverkan mellan kund och leverantör. Tjänster utgörs av processer där kommunikationen är central och där tjänsteleveransen och själva erbjudandet ofta möjlig- görs och förstärks av teknik, t.ex. informations- och kommunikations- teknik, och fysiska produkter.” &lt;/SPAN&gt;Samverkan mellan kund och leverantör är viktig i de flesta men inte i alla tjänster.&lt;A href="#page_55"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Det finns vissa beskrivningar av tjänsteinnovationer som utformas som om det skulle finns likhetstecken mellan en tjänsteinnovation och vad som kan betecknas som framgångsrik affärsverksamhet. Då riskerar begreppet innovation att förlora sin mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft67"&gt;Vinnova har på uppmaning från utredningen föreslagit följande definition: &lt;SPAN class="ft50"&gt;En tjänsteinnovation är resultatet av en innovationsprocess där själva resultatet är en tjänst som används. Det behöver dock inte innebära att det är själva tjänsten som är ny, även om upplevelsen är att den är det. Innovationen kan även utgöras av ett nytt distributions- sätt, en ny affärsmodell, en ny design, ny möjliggörande teknik, etc. Detta innebär att processinnovationer (organisatoriska och teknolo- giska), affärsinnovationer och varuinnovationer är av stor betydelse för tjänsteinnovationer. Vinnova menar dessutom att kommunikation och samspel med olika intressenter är centralt genom hela tjänste- innovationsprocessen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Det finns tjänster, t.ex. postbefordran, där måttet av samverkan är mycket litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35656x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;Utredningen konstaterar att Vinnova tar fram en väsentlig aspekt genom att framhålla den subjektiva ”upplevelsen”. Vinnova knyter också an till den ”normala” definitionen av innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Som ovan konstaterats ska en teknisk innovation kunna be- skrivas och därmed i princip återskapas av andra personer, på andra platser. Ett liknande kriterium bör enligt vår mening tillämpas även vid en diskussion av begreppet tjänsteinnovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft67"&gt;Tekes, den finska utvecklingscentralen för teknologi och inno- vationer, har i vissa sammanhang nyttjat denna definition: &lt;SPAN class="ft50"&gt;”Service innovation is a new or significantly improved service concept that is taken into practice. It can be for example a new customer interaction channel, a distribution system or a technological concept or a combination of them. A service innovation always includes replicable elements that can be identified and systematically reproduced in other cases or environments. The replicable element can be the service outcome or the service process as such or a part of them. A service innovation benefits both the service producer and customers and it improves its developer’s competitive edge.”&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Kravet att en tjänsteinnovation ska vara värdeskapande bör enligt utredningens mening inte innebära att innovationen nödvändigtvis medför ökat värde (nytta i någon mening) till &lt;SPAN class="ft31"&gt;både &lt;/SPAN&gt;producent och kund&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, även om det kanske är vanligast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Ett modest försök till beskrivning av en tjänsteinnovation skulle då innehålla följande element:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ett förbättrad metod att tillhandahålla en tjänst, eller en för- bättrade upplevelse av en tjänst som kan vara riktad till slut- användare eller vara en intermediär produktionsfaktor för en annan tjänst eller för en vara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Att den förbättrade metoden har en värdeökande effekt för åt- minstone någon aktör (producent eller kund).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Att denna nya metod, ska kunna beskrivas och därmed i princip också kunna vara replikerbar i andra företag/organisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Även denna definition är dock inte oproblematisk. eftersom den uppställer ett krav på att både producenter och konsumenter ska gynnas. Därtill förefaller det som om Tekes inte anser att en förbättrad tjänst som omedelbart görs allmänt tillgänglig, t.ex. genom beskriv- ning i ett vetenskaplig publikation eller en open source programvara skulle kunna vara en tjänsteinnovation eftersom den inte förstärker utvecklarens konkurrenskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ett exempel är förändringar i postutbärning. Det skulle kunna tänkas att en tjänsteinnova- tion beträffande brevutbärning skulle kunna innebära att servicen förblev helt oförändrad för kunderna (både fraktköparen och mottagaren) men däremot sänka kostnaderna för post- distributören.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35657x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft67"&gt;I direktivet anges vad som menas med innovationsupphandling. Där står att &lt;SPAN class="ft50"&gt;”Med innovationsupphandling avses i dessa direktiv upp- handling av i förväg okända lösningar på ett definierat problem eller behov för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Av direktivet framgår att det ska röra sig om i förväg okända lösningar. Vi vill här vidga synsättet till att förutom okända lös- ningar även inbegripa lösningar som är oprövade och därmed inte helt kända!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;Begreppet innovationsupphandling är inte ett juridiskt begrepp, utan är snarast en beteckning på en process som just syftar till att möjliggöra att nya lösningar utvecklas. Det innebär att när vi i vid mening talar om innovationsupphandling handlar det om en process där olika element mycket väl kan falla utanför regelverket för offentlig upphandling. Således är begreppet innovationsupphandling bredare än det juridiska begreppet offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Upphandling kan i princip göras både inom offentlig och privat sektor, men för tydlighetens skull talar utredningen om upphandling inom offentlig sektor och inköp&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;inom privat sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Syftet med upphandlingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft67"&gt;I utredningens direktiv står vidare &lt;SPAN class="ft50"&gt;”Innovationsupphandling kan sägas vara ett uttryck för en efterfrågestyrd innovationsprocess, eftersom utgångspunkten för innovationsupphandling är en analys av behov, problem eller utmaningar hos en eller flera offentliga aktörer eller för samhällsområden. Om denna behovsanalys i kombination med en marknadsanalys för att identifiera tillgängliga, existerande lösningar visar att lösningar som motsvarar behoven saknas, kan det strategiska beslutet att genomföra en innovationsupphandling bli konsekvensen.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Det handlar således primärt om att en myndighet söker tillfred- ställa ett behov eller lösa ett problem genom att söka efter ny teknik eller en ny tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Rent principiellt kan detta ses som en motpol mot en forsknings- driven innovationsprocess, som enkelt uttryckt utgår från att ny vetenskaplig kunskap ger upphov till innovationer genom att innovatörer försöker hitta användningsområden för idéer till varor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Vissa privata företag använder i praktiken inköpsmetoder som i delar påminner om offentlig upphandling, medan andra företag föredrar mycket mindre formella sätt att infodra anbud och förhandla fram affärsöverenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35658x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2010:56 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;processer, material eller tjänster som emanerar från den nya kunskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Givetvis är det så att uppfattningen om behov till stor del är ett subjektivt begrepp som också styrs av förändringar av den generella teknik- eller kunskapsnivån. Således kan en kunskapsförändring göra en myndighet medveten om dess behov. Att innovationsupp- handling är en efterfrågestyrd innovationsprocess är i sig inget hinder för att en innovatör i vissa fall kan väcka frågan om en myndighet har ett behov till vilket innovatören tror sig ha en lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Det finns därför inte skäl för att alltid föreskriva en slags strikt kausalitet där behovet alltid måste vara tydligt dokumenterat och värderat innan en myndighet kan ha diskussioner med en innovatör. Däremot måste rimligen en innovationsupphandling innehålla ett tydligt element där behovet och värdet av en eventuell lösning på något sätt uppskattas så att det kan ske en avvägning mot andra behov. Detta uppfattar vi som liggande inom ramen för en efter- frågestyrd process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Offentlig upphandling inom ramen för LOU och LUF syftar normalt till att tillgodose ett icke oväsentligt behov för den upp- handling myndigheten eller enheter.&lt;A href="#page_58"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I en del fall syftar dock innovationsupphandlingprocessen (i vid mening) till att stimulera introduktionen av nya lösningar på en specifik marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Energimyndigheten har ända sedan sin tillkomst arbetat med teknikupphandling&lt;A href="#page_58"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Myndigheten skriver själva: &lt;SPAN class="ft36"&gt;”Teknikupphand- lingen är ett styrinstrument för att påbörja en marknadsomställning mot en ny energieffektiv teknik – nya produkter, system eller processer. Det räcker dock inte med att bara ta fram tekniken. Utvecklingen måste följas av en rad olika åtgärder för spridning och användning av de nya produkterna, systemen eller processerna. Den som driver teknikupphandlingen måste ha god marknadskännedom och goda marknadskontakter.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;När Energimyndigheten talar om spridning av de nya produk- terna, systemen eller processerna, är det delvis fråga om spridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;En offentlig upphandling kan givetvis även avropa ett ramavtal, där den upphandlande myndigheten vid upphandling har satt som villkor att även andra myndigheter ska kunna avropa varor och tjänster i enlighet med ramavtalet, t.ex. sluter Kammarkollegiet ramavtal beträffande datorprogram. Utredningen återkommer till frågan om ramavtals betydelse i samband med innovationsupphandling i annat kapitel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;I förordning (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet anges i 2 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Statens energimyndighet ska …. 3. inom sitt verksamhetsområde främja forskning, utveckling, demonstration, innovation, affärsutveckling och kommersialisering, marknadsintroduktion av ny teknik och nya tjänster samt nyttiggörande av resultat från sådan verksamhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35659x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;till ett antal upphandlande myndigheter inom stat, landsting och kommuner, men framförallt handlar det om spridning till privata aktörer, i vissa fall även enskilda hushåll. Syftet med processen är att den nya tekniken ska bli känd och därefter efterfrågas på en marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;Det är givet att förutsättningarna och metoderna skiljer sig åt mellan de olika upphandlingsfallen: å ena sidan när en myndighet, t.ex. Luftfartsverket, upphandlar en viss utrustning för eget bruk&lt;A href="#page_59"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, å andra sidan när t.ex. Energimyndigheten önskar sprida en mer energieffektiv teknik till 100 &lt;NOBR&gt;000-tals&lt;/NOBR&gt; hushåll.&lt;A href="#page_59"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;För att i utredningens arbete kunna skilja mellan de olika fallen har vi valt att använda oss av den terminologi som presenteras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft75"&gt;Procurement as an innovation instrument&lt;A href="#page_59"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Initiation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;Escalation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Consolidation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Direct procurement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Interaction&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;Adaption&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Specification&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Cooperative procurement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Consultation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;Demonstration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-ordination&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Catalytic procurement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Translation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;Orchestration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Standardisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;I horisontell led handlar det om marknadsfaser. I den initiala fasen finns det ännu ingen färdig vara eller tjänst på marknaden. Det som författarna kalla &lt;SPAN class="ft36"&gt;Escalation &lt;/SPAN&gt;kan beskrivas som ”Early adaption” dvs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Givetvis är det så att om en myndighet anskaffar en ny vara eller tjänst och den fram- gångsrikt används av den svenska myndigheten, kan det leda till att samma nya vara eller tjänst efterfrågas även av myndigheter, eller för den delen av privata aktörer i Sverige, men också i andra länder. När t.ex. Luftfartverket efterfrågar en teknik som kan reducera personalbehovet i vissa flygledningsfunktioner är det primärt det egna behovet som styr upphandlingen. Det företag sedan vinner upphandlingen får möjlighet att presentera sin produkt på marknaden och därmed kan även andra flygledningsorganisationer i andra länder stimuleras att upphandla den typen av produkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;I fallet med Energimyndighetens teknikupphandling av t.ex. värmepumpar har myndigheten inget som helst eget behov av värmepumpar, inte heller finns det någon nämnvärd efterfråga hos andra statliga eller kommunala myndigheter, i stort sett all förväntad efterfråga av den energibesparande produkten finns hos enskilda hushåll och fastighetsägare. Energimyndigheten har ett uppdrag beträffande utveckling, demonstration, innovation, affärsutveckling och kommersialisering, marknadsintroduktion av ny teknik som bidrar till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem i Sverige. Den bedömer att den Teknikupphandling som man bedrivit varit ett verksamt instrument för omställning genom att underlätta produktens spridning på marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Gavras, Anastasius Rolfstam, Max, Hommen, Leif; &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Procurement as an innovation instrument&lt;/SPAN&gt;. [Tyskland]: &lt;NOBR&gt;Inno-Utilities,&lt;/NOBR&gt; [2005] Begreppen ”public, catalytic and &lt;NOBR&gt;co-operative&lt;/NOBR&gt; procurement” introdicerades av Edquist, C., Hommen, L., 1998; &lt;SPAN class="ft78"&gt;Government technology procurement and innovation theory. Paper for the project “Innovation Systems and European Integration” &lt;/SPAN&gt;(ISE). LinkopingEdquist and Hommen (1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35660x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;anammandet av lösningar som är mycket nya på marknaden. &lt;SPAN class="ft36"&gt;Consolidation &lt;/SPAN&gt;slutligen, är fasen när en innovation får bred spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;I det vertikala ledet handlar det om syftet med innovationsupp- handlingen. Det som benämns &lt;SPAN class="ft36"&gt;Direct Procurement&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;kan beskrivas just som upphandling för myndighetens eget behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Det som kallas &lt;SPAN class="ft36"&gt;Cooperative Procurment &lt;/SPAN&gt;handlar om upphandling som sker i samverkan mellan olika myndigheter, men också mellan myndigheter och privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;Slutligen använder författarna begreppet &lt;SPAN class="ft36"&gt;Cathalytic Procurement&lt;/SPAN&gt;. Detta kan beskrivas just som en katalytisk process avsedd att på- verka utbud och efterfrågan på en marknad. En katalytisk upphand- ling kan beskrivas som ett sätt varigenom en myndighet genom en strukturerad process stimulerar fram nya lösningar med avsikt att dessa ska spridas på marknaden.&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft9"&gt;I fälten som finns i diagrammet kan olika beskrivningar ersätta de olika engelska nyckelorden nyttjas för att beskriva processerna i respektive fall.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Utvecklingsfas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;Tidig introduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Spridning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p257 ft79"&gt;Upphandling för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft79"&gt;Interaktion mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Marknadsföring till andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;myndighets eget behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft79"&gt;myndighet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft79"&gt;kunder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft79"&gt;innovatör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;Upphandlings/inköps&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft79"&gt;Gemensam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Demonstrationseffekt inför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;samarbete&lt;SPAN class="ft81"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;anpassning av krav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;andra upphandlare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft83"&gt;och utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft83"&gt;inköpare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;Katalytisk upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;Tolkning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;Åtgärder för att påverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft79"&gt;marknadens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft79"&gt;marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p28 ft75"&gt;framtida efterfråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Som inte ska förväxlas med ”Direct Procurement”, i betydelsen direktupphandling, som är ett legalt begrepp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;I avsnitt 4.5 behandlas katalytisk upphandling djupare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Upphandlingssamarbete: På det statliga området är ramavtalsupphandlingarna ett exempel på upphandlingssamarbete. Det utvecklades från tanken att den myndighet som för sitt eget behov behövde göra de största upphandlingarna av en viss produkt också skulle upphandla åt andra myndigheter. På det kommunala området finns det exempel på hur kommuner sam- arbetar kring olika upphandlingar och den lagändring som trädde i kraft den 15 juli 2010 medför att detta samarbete kan ske genom s.k. inköpscentraler. Men upphandlingssamarbete kan även handla om samarbete mellan statliga myndigheter och kommunala myndigheter. Man kan även tänka sig en myndighet som i åtminstone delar av upphandlingsprocessen arbetar tillsammans med privata inköpare. Slutligen borde det vara möjligt med gräns- överskridande upphandlingssamarbete mellan myndigheter i olika länder, vilket skulle kunna ha betydelse inte minst för s.k. grön upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft15"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35661x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;För utredningens del är vi primärt intresserade av de sex vänstra processerna, d.v.s. dels de tre i den fas när det ännu inte finns en vara, process eller tjänst på marknaden, dels den tidiga introduk- tionen av nya varor, processer eller tjänster. Det som beskrivs som &lt;SPAN class="ft36"&gt;Spridning &lt;/SPAN&gt;är inte av primärt intresse i denna utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vi finner att begreppen &lt;/SPAN&gt;Direct Procurement, Cooperative Procurement &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Catalytic Procurement &lt;SPAN class="ft7"&gt;är användbara och medverkar till klarhet i diskussionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Begreppen som såldes kommer från ett vetenskapligt arbete är givetvis på engelska. Språklagen (2009:600) medför emellertid att en svensk vokabulär ska nyttjas. Detta är emellertid inte trivialt. Begreppen lämpar sig inte väl för översättning och en svensk vokabulär som återöversätts till engelska skapar lätt förvirring.&lt;A href="#page_61"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Utredningen kommer främst att nyttja de tre begreppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Upphandling för myndighetens eget behov, motsvarande Direct Procurement&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Upphandlingsamarbete, motsvarande Cooperative procurement,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Katalytisk upphandling, motsvarande Cathalytic Procurement,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;vilka är viktiga för att förstå utredningens argumentation, råd och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Innovationsupphandling eller teknikupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;Båda dessa begrepp används. Fram till för ett tiotal år sedan nyttjades främst begreppet teknikupphandling, numera har innovationsupp- handling&lt;A href="#page_61"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;fått vidare spridning. Utredningen kan konstatera att det inte finns någon vedertagen begreppsskillnad mellan teknikupphandling och innovationsupphandling. Möjligen kan sägas att begreppet teknikupphandling ibland använts på ett något vidare sätt och skulle kunna innefatta även teknik som är väletablerad på andra marknader men saknas på den svenska marknaden. Det förefaller vara ganska sällan som begreppet användes på det breda sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Det finns i generella krav på myndigheter i Språklagen (2009:600). I 12 § stadgas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;”Myndig- heter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns till- gänglig, används och utvecklas.” &lt;/SPAN&gt;Utredningen anser att ansvar vad avser terminologi inom innovationsområdet i första hand åvilar Vinnova.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;På engelska används begreppen Technology Procurement och Innovation Procurement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;Dock bör noteras att Miljöstyrningsrådet i sin rapport 2010:3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft50"&gt;Hållbar offentlig och annan professionell upphandling &lt;SPAN class="ft67"&gt;förespråkar att de två begreppen bör ges olika betydelse. Rådet skriver: &lt;/SPAN&gt;”Eftersom teknikupphandling allmänt betraktas som ett sätt att ”köpa miljö- anpassade produkter som ännu inte finns på marknaden” verkar det finnas skäl att skilja mellan upphandling av tekniska lösningar som redan utvecklats men som ännu inte är kommersiellt tillgängliga – teknikupphandling – och upphandling av tekniska lösningar som ännu inte har utvecklats – innovationsupphandling.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Utredningen uppskattar Miljöstyrningsrådets försök till förtyd- ligande men anser dock att det i realiteten inte är enkelt att skilja dessa två fall åt och att i vanligt språkbruk nyttjas det två be- greppen som synonyma. Utredningen har valt att genomgående använda begreppet innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Miljöanpassad upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Begreppet Miljöanpassad upphandling och det mera målande be- greppet Grön upphandling används numera ofta. Utredningen har dragit slutsatsen att det inte finns någon vedertagen definitions- skillnad mellan de två begreppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Begreppet Hållbar upphandling kan däremot anses ha något annorlunda betydelse. Miljöstyrningsrådet menar att Hållbar upp- handling innebär ett bredare perspektiv då det, förutom de miljö- mässiga eller ekologiska aspekterna, även innehåller sociala, arbets- rättsliga och ekonomiska beaktanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I internationellt språkbruk används olika benämningar främst, Sustainable Procurement, men även begreppet Green Public Procu- rement, GPP liksom, Environmentally Responsible Procurement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;I ett meddelande från EU kommissionen 2008; &lt;SPAN class="ft36"&gt;Public procurement for a better environment (Impact assessment)&lt;/SPAN&gt;. COM 400 final, har miljöanpassad offentlig upphandling definierats som ”&lt;SPAN class="ft36"&gt;…a process whereby public authorities seek to procure goods, services and works with a reduced environmental impact throughout their life cycle when compared to goods, services and works with the same primary function that would otherwise be procured”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft87"&gt;En i Sverige ofta använd definition av miljöanpassad offentlig upphandling, med något vidare utformning, är &lt;SPAN class="ft86"&gt;”det tillvägagångssätt med vilket offentliga organisationer integrerar miljökrav i hela upp- handlingsprocessen för att stimulera en större tillgång till miljöteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft15"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35663x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft36"&gt;och utveckling av miljöanpassade produkter genom att identifiera, verifiera och välja de produkter som har minst miljöpåverkan sett i ett livscykelperspektiv”.&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Den ovannämnda definitionen indikerar ett aktivt arbete med att stimulera en större tillgång till miljöteknik och utveckling av miljöanpassade produkter. Det knyter därmed an till innovations- upphandling/teknikupphandling för miljöanpassad upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Inom ramen för EU:s arbete med handlingsplanen för miljö- teknik, &lt;SPAN class="ft36"&gt;Environmental Technology Action Plan (ETAP&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;)&lt;/SPAN&gt;, har teknikupphandling definierats som &lt;SPAN class="ft36"&gt;”en strategi inom vilken offentliga myndigheter integrerar miljökriterier i alla steg i upphandlingsprocessen för att därigenom stimulera spridning av miljöteknik och utveckling av ekologiskt hållbara produkter genom att identifiera och välja ut de lösningar som har minsta möjliga miljöpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv”&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;International Energy Agency (IEA) har definierat teknikupphand- ling som &lt;SPAN class="ft36"&gt;”en process genom vilken produkter, tjänster eller system upphandlas och för vilka utvecklingen av nya tekniska lösningar krävs för att uppfylla köparnas behov. Arbetet med teknisk utveckling, som är ett led i processen, kan omfatta tillämpning av avancerad teknik, men också mindre avancerad teknik och produktändringar. Utveck- lingsarbetet kan omfatta själva produkten, produktsystemet och själva tillverkningsprocessen”&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Utredningen konstaterar att dessa internationella definitioner väl överensstämmer med det språkbruk utredningen nyttjar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Innovationsupphandling behöver inte handla om högteknologi, även mindre komplicerade lösningar kan innefatta innovationer genom att lösningen sätts in i ett nytt sammanhang eller kombineras med andra lösningar. Inom området för miljöanpassade upphand- ling kan ibland återgång till tidigare lösningar vara fördelaktigt och detta kan under vissa omständigheter vara en innovation.&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Denna (i stort sett likalydande) definition används av Energimyndigheten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;(”Våga vara bäst! Upphandling av energieffektiva produkter i svensk offentlig sektor&lt;/SPAN&gt;.”(Statens Energi- myndighet: Dnr &lt;NOBR&gt;00-07-3096)).&lt;/NOBR&gt; och av Miljöstyrningsrådet i deras nya &lt;SPAN class="ft84"&gt;Policy för Miljöstyrnings- rådets upphandlingsverksamhet&lt;/SPAN&gt;, från &lt;NOBR&gt;2010-03-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kommunikation från Kommissionen: &lt;/SPAN&gt;Stimulating Technologies for Sustainable Development: An Environmental Technologies Action Plan for the European Union &lt;SPAN class="ft54"&gt;COM(2004) 38.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Det finns exempel på en kommun som upphandlat tjänsten gräsklippning av parkmark i ett bullerkänsligt område och lösning som upphandlades byggde på att använda en häst- dragen gräsklippare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35664x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Historisk tillbakablick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Genom historien har offentliga makthavare anlitat personer med stor kunskap inom ett område, hantverkare, arkitekter, ingenjörer och forskare för att lösa problem: för att konstruera nya maskiner, uppföra nya byggnadsverk eller utforma nya samhällssystem, t.ex. för beskattning eller lagstiftning. Relationen byggde normalt på att en furste hade stort förtroende för en enskild expert. Ibland fick denne löpande betalt, ibland när han (för det har oftast rört sig om män) slutfört sitt uppdrag.&lt;A href="#page_64"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Innovationsupphandling i betydelse att den beställande offentliga enheten riktar sig till flera olika idégivare i konkurrens och sedan genom en urvalsprocess väljer ut en leverantör är huvudsakligen ett senare inslag. Men det förekom dock redan från &lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; olika slags anbudsförfaranden när svenska städer anlitade byggmästare för att uppföra offentliga byggnader. Någon gång kunde sådana byggnader eller anläggningar vara nydanande och lösa specifika problem, men i de flesta fall hade dåtidens arkitekter och bygg- mästare förebilder i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Upphandling har historiskt sett antagit olika former. En form av upphandling bygger på att prissummor eller andra belöningar utlyses för att belöna den förste som presenterar en fungerande teknisk lösning. Den kanske mest kända belöningen utlovades i en lag antagen av det brittiska parlamentet 1714. Den som konstruerade ett fungerande system för longitudinell positionsbestämning skulle erhålla en belöning på £ 20 000.&lt;A href="#page_64"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Ett exempel är Leonardo da Vinci som var anställd av olika furstar och av dessa fick uppdrag inom så varierande områden som vapensystem, underhållning, konstverk och byggnadskonst. Många av dessa tekniska lösningar var nya, men ofta saknades material som kunde möjlig- göra ett idéerna utvecklades till fungerande konstruktioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1675 grundades ett astronomiskt observatorium i Greenwich med uppgift att genom observa- tioner av himlakroppar skapa navigationsmetoder för att kunna räkna ut longituden var som helst på jorden. En av de möjliga metoderna skulle kräva mycket omfattande astronomiska observationer och matematiska beräkningar, beräkningar som uppskattades ta flera veckor. En annan ansats som bara krävde en observation av solen i zenit förutsatte dock korrekt tid. Problemet var att det då inte fanns några ur som under månadslånga sjöresor fortfarande visade korrekt tid. 1714 års lag ställde ett tydligt funktionskrav. Metoden skulle vara så exakt att den skulle möjliggöra navigation som inte gav mer fel än ½ grad (56 km vid ekvatorn eller motsvarande ett ur som inte gick mer än två minuter fel). Lagen förskrev att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;”The methods&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft53"&gt;would be tested on a ship, sailing ...over the ocean, from Great Britain to any such Port in the West Indies as those Commisioners Choose... without losing their Longitude beyond the limits before mentioned” and should prove to be ”...tried and found Practicable and Useful at Sea.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft54"&gt;Priset gällde således en metod, inte en kronometer. Många försök gjordes men först 50 år senare, 1765 färdigställde urmakaren John Harrison en kronometer som uppfyllde lagens krav och the Board of Longitudes tester. Han erhöll dock endast £ 10 000 och därefter följde flera år av diskussioner och dispyter mellan Harrison och the Board of Longitude be- träffande äganderätten till uppfinningen, rätten för staten att utnyttja andra leverantörer etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35665x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;En annan metod bygger på att olika leverantörer vid en visst tillfälle ska presentera sina förslag så att dessa kan jämföras och testas. En sådan mycket välkänd upphandling gällde lok för världens andra allmänna järnväg, The Liverpool and Manchester Railway. Företaget som var etablerat genom en lag antagen av det brittiska parlamentet, men privatfinansierat, genomförde 1829 en regelrätt innovationsupphandling. Bolaget hade ställt upp ett antal detaljerade och krävande funktionskrav på lok. Leverantörernas lokprototyper skulle testas genom en slags tävling. Vinnande konstruktion skulle erhålla ett pris på £ 500 och goda möjligheter till framtida beställningar från bolaget. Kraven och villkoren annonserades.&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Konstruktionstävlingar nyttjades även i Sverige vid en del tillfällen. Stockholms stad utlyste under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; t.ex. två olika tävlingar beträffande ny sluss mellan Saltsjön och Mälaren.&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Konkurrensutsatt upphandling var dock förhållandevis outvecklat i Sverige under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; eller början av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Visserligen in- fordrades ofta offerter men samtidigt verkade upphandlande myndig- heter haft en policy att fördela beställningar mellan olika, i första hand inhemska, leverantörer. I en del fall bedrev också staten egen tillverkning, t.ex. på vapenområdet med Carl Gustafs Stads Gevärs- faktori och Marinverkstäderna. (Karlskronavarvet och Stockholms örlogsvarv). Även Telegrafverket och Statens Järnvägar hade stora egna verkstäder med tillverkning och produktutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Teknikupphandlingens guldålder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Från början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; utvecklades ett slags symbiotiskt förhållande mellan vissa upphandlande myndigheter och en del företag. I innovationslitteratur brukar detta ofta benämnas &lt;SPAN class="ft36"&gt;utvecklingspar &lt;/SPAN&gt;i betydelsen en nära interaktiv relation mellan en beställare/nyttjare och en leverantör. Vem som i en sådan relation tar initiativet till teknikutveckling går inte alltid att härleda, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Efter prekvalificering återstod fyra ånglok som deltog i testerna vid Rainhill. Avgörandet stod mellan loket Novelty, konstruerat av den svenske innovatören John Ericson och John Braithwaite och Rocket, som George och Robert Stephenson ställde upp med. Stephensons hade byggt de lok som nyttjades på den då existerande järnvägen mellan Stockton och Darlington. Novelty, som var en lätt och i vissa delar nydanande konstruktion drabbades av ett brustet ångrör och kunde inte fullfölja tävlingen. Således deklarerades Rocket som vinnare. Stephensons bolag blev under några decennier ledande inom den då högteknologiska lok- tillverkningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Inget tävlingsbidrag accepterades dock av staden och istället fick Nils Ericsson uppdraget 1845. Trots att han då var anställd av Flottans Mekaniska Kår arbetade Nils Ericsson som en fristående entreprenör och innovatör.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35666x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;kontraktsförhållandena och förväntningen om kommande beställ- ningar gjorde att vissa företag kunde utvecklas gynnsamt och efter- hand även exportera sina produkter till offentliga och privata köpare utanför Sverige. Några exempel:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;AGA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Lotsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;fyrar&lt;SPAN class="ft81"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;ASEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Vattenfallsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft89"&gt;elgenerering, elkraftöverföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;ASEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Statens Järnvägar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;ellok, transformatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Bofors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Armén, Flottan/Försvarets Materialverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft25"&gt;artilleripjäser, luftvärnspjäser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;LM Ericsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Telegrafverket (Televerket)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft89"&gt;telefoner, telefonväxlar, kablar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;LM Ericsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;SJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;signalutrustning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;SAAB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Försvarets Materialverk/flygvapnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;stridsflygplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;VBB&lt;SPAN class="ft81"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;vägförvaltningar, kommuner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;konsultarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft79"&gt;Vattenfallsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Volvo Flygmotor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Försvarets Materialverk/flygvapnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;flygmotorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;Det ska framhållas att företagen också hade andra kunder och, med undantag för SAAB, gjorde betydande exportaffärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det företag som kanske bäst illustrerar relationen mellan ett företag och statliga upphandlande myndigheter var ASEA. När Statens Järnvägar redan 1915 elektrifierade delar av Malmbanan var Siemens leverantör, men snart därefter blev ASEA i praktiken ensam leverantör av alla ellok och inte minst all annan utrustning för den snabba elektrifieringen av järnvägsnätet som genomfördes under 1920- och &lt;NOBR&gt;1930-talet.&lt;/NOBR&gt; Under mer än 70 år köpte SJ ellok bara från ASEA och ASEA hade i stort sett inga andra kunder för sina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;ellok.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;29, 30, 31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Gustav Dahlén fick 1912 Nobelpriset i fysik med motivering att hans innovationer lagt grunden för en ny fyrteknik för säkrare sjöfart. Det är intressant att notera att det var Lotsverket som själva insåg att den acetylengasbelysning som AGA då försökte sälja som gatubelysning skulle passa i obemannade fyrar och bad AGA om att utveckla fyrljus för ledfyrar. Genom Dahléns innovation klippventilen från 1906 minskade gasförbrukningen med 90 % och det blev möjligt med olika fyrkaraktärer, vilket gjorde gasfyrar till det oftast fördelaktigaste alternativet och möjliggjorde en mycket snabb utbyggnad av farledsfyrar i hela världen. Dahlén konstruerade även en solventil som tände fyrljuset endast under mörker. AGA blev snabbt världsledande tillverkare av fyrbelysning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;VBB vann 1962 en mycket prestigefylld och uppmärksammad internationell upphandling från UNESCO beträffande uppdraget att flytta det egyptiska klipptemplet Abu Simbel som var på väg att dränkas av Assuandammen. VBB utvecklade en helt ny teknik som byggde på att såga sönder hela klippan i vilket templet var inhuggit. På så sätt kunde templet flyttas block för block. Inte bara VBB utan även Skånska Cementgjuteriet (numera Skanska) som var en av byggentreprenörerna och Sandvik som levererade sågblad fick genom projektet hjälp med sina exportaffärer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jan Glete, Storföretag i starkström, ASEA AB, Västerås 1984.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35667x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;Även med Vattenfallsverket hade ASEA en mycket nära relation och levererade i stort sätt all utrustning allt från vattenkraftverkens turbiner och generatorer, via högspänningsledningar, transformator- stationer och lågspänningsanläggningar ända fram till elmätarna. Liksom SJ hade Vattenfallsverket en omfattade egen teknisk kom- petens.&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En stor del av det svenska elsystemet ägdes dock av privata och kommunal bolag, men dessa följde ofta efter Vattenfalls tekniska specifikationer beträffande olika produkter och även inom den privata delen av branschen var ASEA den helt dominerande leverantören. Under &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; slut började dock Vattenfall även köpa en del från utländska leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Den mycket stora satsningen på kärnkraft under 1970 och 80- talen gav många order till ASEA och senare det med staten då del- ägda &lt;NOBR&gt;ASEA-Atom.&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Men ASEA:s roll hade inte varit given. Före- taget hade under många år försökt övertyga regeringen om att sats- ningen på den tungvattenreaktormodell som statliga AB Atom- energi utvecklade var olycklig och att ASEA istället borde få uppdrag att utveckla en lättvattenreaktor.&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;34, 35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;Under vissa perioder&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;har offentliga beställningar varit betydelse- fulla även för andra storföretag. Volvo och Scania levererade under flera decennier i princip samtliga fordon till det svenska försvaret och militära krav på prestanda och funktioner kan ha bidragit till teknikutvecklingen inom dessa företag, inte minst under 1940- och &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; när företagens exportandel ännu var låg. Men företagens stora expansion berodde på privat efterfråga, inte minst export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;1955 visade en intern utredning inom ASEA att företaget ibland levererade produkter innan SJ gjort någon beställning! Företaget agerade på informella kontakter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Först på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; lyckades ASEA med större exportaffärer av lok. Den direkta exporten var dock blygsam, men man sålde licenser för tillverkning av varianter av Rc lok.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Jan Glete drar slutsatsen att Vattenfallsverket ibland testade produkter från ASEA:s konkurrenter och sedan talade om för ASEA hur de skulle modifiera sina produkter innan man genomförde en upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;För det av Vattenfall då helägda kraftverket i Ringhals fick dock Westinghouse leverera 3 av 4 reaktorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Asea var likväl en mycket viktig underleverantör till AB Atomenergi som utvecklade den svenska tungvattenreaktortekniken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;ASEA fick redan 1965 en beställning på en lättvattenreaktor från den privata kraftindustrin. Efter att AB Atomenergis tungvattenreaktor i Marviken av säkerhetsskäl inte kunnat startas, och regeringen beslutade att avsluta den s.k. tungvattenlinjen, slogs den statliga verksamheten i AB Atomenergi samman med ASEA:s verksamhet till ett nytt halvstatligt bolag, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ASEA-Atom,&lt;/NOBR&gt; och bolaget leverade sammanlagt elva reaktorer till Sverige och Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Avspärrningen under andra världskriget ledde till en lång rad olika beställningar från staten för försvarsändamål, men även att staten av försörjningsskäl styrde produktionen i, i stort sett, alla svenska tillverkningsföretag, men det var en exceptionell period som varade enbart i drygt fyra år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft15"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35668x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;Ett annat exempel är den nytta företag som VBB, Skanska, Sandvik och Atlas Copco hade av de stora bergsbyggnadsprojekten i offentlig regi under &lt;NOBR&gt;1960-och&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;70-talen,&lt;/NOBR&gt; såsom Stockholms tunnel- bana, olika kraftverkstunnlar men främst bergrummen för olje- lagring som var en helt ny teknik som utvecklades i Sverige. Det var projekt som gav viktiga referenser för exportaffärer.&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Det finns några andra exempel på medelstora företag som levererat olika produkter till statliga verk och myndigheter och som delvis också genomfört tekniskt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Därtill finns det några företag som till stor del säljer till hälso- och sjukvårdssektorn som i många länder domineras av offentliga aktörer. Sådan exempel är &lt;NOBR&gt;Astra-Zeneca&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/NOBR&gt; Elekta, Gambro, Getinge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Men det är vikigt att komma ihåg att flera historiskt välkända svenska industriföretag utvecklats framgångsrikt utan någon speciell interaktion med köpare inom den offentliga sektorn. De företagen har huvudsakligen varit inriktade på produkter som efterfrågas inom privata företag eller bland hushåll, t.ex., Alfa Laval, Avesta, Bahco, Fagersta, Esab, Electrolux, Flygt, Karlstad Mekaniska Verkstad, Lindab, SKF, Stora Kopparberg, Sunds Defibrator, och Svenska Fläktfabriken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Åtminstone fram till &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; förefaller myndigheternas över- väganden vid upphandling till icke oväsentlig del ha styrts av omsorgen om den svenska industrin. Det fanns också styrande faktorer som gynnade svenska företag. Fram till början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; upprätthölls ett tullskydd på industrivaror från nästan alla länder, inklusive de dåvarande &lt;NOBR&gt;EG-länderna,&lt;/NOBR&gt; vilket fördyrade importerade produkter och premierade inhemska alternativ. Totalförsvarsstrategin baserades långt in på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; på en svensk självförsörjningsförmåga, som uttrycktes i en detaljerad totalförsvarsplanering som byggde på inhemsk produktion samt lagring av vissa råvaror. Därför behövde myndigheter också på olika sätt värna om svensk tillverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Det går dock inte utan vidare inte att klarlägga omfattningen av teknikupphandling vid denna tid.&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Medan bergrum för oljelagring avvecklats i Sverige så anläggs det fortfarande sådana anlägg- ningar i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Saudi-Arabien&lt;/NOBR&gt; och svenska företag arbetat vidare med tekniken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Astra fick under andra världskriget ett antal viktiga beställningar av statliga organ och företaget liksom de andra svenska läkemedelsföretagen var viktiga i totalförsvarsplaneringen under efterkrigstiden, men det förefaller inte funnits den typ av långsiktiga interaktion för innovation som är beskriven ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Teknikupphandlingskommitténs betänkande Teknikupphandling (SOU 1976:69) försökte göra uppskattningar av upphandling av vad man kallade avancerad teknisk utrustning. Det är emellertid inte samma sak som innovationsupphandling. I kommitténs uppskattning fanns givetvis utrustning som i sig var avancerad, men som var beprövad, t.ex. transformatorer eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35669x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Frihandelspolitiken, som främst manifesterades av det svenska deltagandet i EFTA 1960 och sedermera frihandelsavtalet med EG 1972, kan dock ha medverkat till att successivt ändra attityden till köp från utländska företag. Det verkar som om statliga upphandlare från &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; i ökad uträckning prövade utländska leverantörer.&lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tjänsteinnovationer i historiskt perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Givetvis har kungar och regeringar alltid köpt tjänster från entre- prenörer. I bland har dessa entreprenörer presenterat nya lösningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;– tjänsteinnovationer. I andra fall har det varit statsmakten som själv stått för innovationen och sedan sökt entreprenörer för att utföra olika arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Det finns några exempel på när nya introduktion av nya tjänster haft stora effekter i samhället. Ett exempel från Sveriges historia var försöken med att låta entreprenörer driva in skatt som gjordes i på &lt;NOBR&gt;1600-talet.&lt;/NOBR&gt; I början av Gustav II Adolfs regeringstid gjordes försök att modernisera och effektivisera statsförvaltningen. Kungs- gårdar och verkstäder som tidigare drivits av staten arrenderades ut. Erfarenheterna från detta ledde till att Willem de Besche 1618 fick kontrakt för skatterna i Finspångs län och sedan gick kronan snabbt vidare med att arrendera ut skatteintäkterna från hela län.&lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Systemet kom under 1620- och början av &lt;NOBR&gt;1630-talet&lt;/NOBR&gt; att täcka hela riket utom vissa delar av inre Finland. Men kritiken var hård, inte minst vid 1633 års riksdag. Även Axel Oxenstierna blev allt mer kritisk. Systemet kom att avvecklas efter ett principbeslut av råds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft54"&gt;telefonväxlar. Kommittén gjorde ingen undersökning av omfattningen, utan gjorde enbart en överslagsberäkning som byggde på en slags tumregel om att 5 % av faktureringsvärdet mot- svarade utvecklingskostnader. Man skrev ”Om man vidare antar att den civilt inriktade teknik- upphandlingen årligen har en omfattning av storleksordningen &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; miljarder så skulle de utvecklingsinsatser som sammanhänger med denna upphandling kunna uppskattas till storleks- ordningen &lt;NOBR&gt;250–500&lt;/NOBR&gt; miljoner kr.” Att direkt jämföra detta med innovationsupphandling är givetvis inte möjligt. Det av kommittén uppskattade värdet i dagens penningvärde skulle motsvara 1,1 till 2,2 miljarder kr. Teknikupphandlingsutredningen gjorde i sitt betänkande ”Upphandling för utveckling” SOU 1997:88 inte något som helst försök att uppskatta teknikupphandlingens omfattning vid mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ett exempel är Vattenfall som tillämpade en slags konkurrensregel som gjorde att ASEA inte kunde få leverera mer 80 % av utrustningen inom ett teknikområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Det handlade om ett strikt juridiskt kontrakt mellan staten och en entreprenör. Entre- prenören skull uppbära skatterna enligt gällande lag, och hade rätt att handla med de natura- skatter som levererades men skulle i gengäld betala en i förväg fastställd avgift till staten. Tanken var att staten skulle få säkrare inkomster medan entreprenören skulle kunna tjäna på effektiv förvaltning och försäljning av inlevererade produkter. Till skillnad från tidigare system med förläningar hade skattearrendatorerna inga övriga förpliktelser mot kronan utan var i grunden en privatperson inte en ämbetsman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft15"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35670x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2010:56 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft7"&gt;regeringen 1635&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Utarrendering av tullintäkter bibehölls dock ännu en tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Ett annat välkänt, snarast ökänt exempel på nyutvecklade former för tjänster var fattighjonsauktionerna. 1847 års fattigvårdsförord- ning var avsedd att reglera och modernisera ansvaret för personer som inte kunde försörja sig själva. I många socknar avvecklades gamla hävdvunna system, t.ex. rotehjon som enligt ett fastställt mönster sändes från gård till gård för att försörjas under en kortare tid&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. En av de metoder som fick spridning byggde på fattigauktioner där sockeninvånare fick bjuda på till hur låg kostnad de kunde åta sig att föda och ta hand om ett fattighjon eller ett föräldralöst barn, kom att bli vanliga. Tanken var att spara pengar åt fattigvård- styrelserna och att de gårdar där det fanns bäst förutsättningar att inhysa fattighjon och dra nytta av deras eventuella arbetsförmåga skulle utföra tjänsten åt fattigvårdsstyrelsen. Systemet kvarstod ända fram till 1918 då metoden förbjöds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft7"&gt;I modern tid finns några exempel på tjänsteinnovationer där det är lite lättare att se upphovet. Bakgrunden till det svenska systemet med privatdriven, skattefinansierad barnomsorg kan spåras till ett arbete som 1983 startade inom Svenska Managmentgruppen och som tillskrivs Bert Levin och Thomas Berglund. Tanken var att ett privat företag, som senare döptes till Pysslingen AB skulle driva daghem åt kommuner. Elektrolux gick in som finansiär. Tankarna på privatdriven barnomsorg väckte politisk debatt och redan 1984 beslutades om en lagändringen, vanligen kallad Lex Pysslingen, som gjorde att kommuner inte skulle kunna få statsbidrag för daghem som drevs av privata företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Pysslingen AB utvecklade en metod som för att likväl kunna driva verksamhet. Nacka kommun slöt ett avtal med Pysslingen AB där företaget svarade för en arbetsledningsentreprenad, endast för- skolechefen är anställd av Pysslingen AB. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; etable- rar företaget fler entreprenader på liknande villkor, inte minst i Stockholms stad. Den politiska diskussionen fortsatte, medan dispyterna med det fackliga successivt avtog. Efter regeringsskiftet 1991 ändras lagstiftningen och 1992 blir det tillåtet att driva barn- omsorg i privat regi, under förutsättning att verksamheten fanns med i kommunens barnomsorgsplan och att taxan inte var högre än den vanliga, kommunala taxan. Kommunerna får således möjlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Statsmakt till salu: arrendesystemet och privatiseringen av skatteuppbörden i det svenska riket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1618-1635.&lt;/NOBR&gt; Mats Hallenberg, Nordic Academic Press, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Auktioner förekom även före 1847 men i mindre utsträckning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35671x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;att välja att låta privat företag driva barnomsorg. Sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har antalet privata daghem ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Historiska paralleller till katalytisk innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Den historiska bakgrunden till katalytisk upphandling, kan möjligen spåras tillbaka till &lt;NOBR&gt;1700-talet&lt;/NOBR&gt; när staten understödde olika projekt som med dagens terminologi skulle kunna kallas FoU inom jord- bruksområdet för att visa nya möjliga grödor, t.ex. tobak, silke&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, liksom metoder för brännsvinsproduktion, papperstillverkning m.m. Bakgrunden var en vilja till importsubstitution; det uppfattades som en fördel om så mycket som möjligt kunde odlas eller tillverkas inom rikets gränser, även om kvaliteten var sämre och kostnaderna högre. Statens insatser var avsedda att få privata intressenter att odla grödorna eller producera varorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;I nyare tid kan spridningen av gengasaggregat under andra världs- kriget också ses som resultatet av någon slag katalytisk upphand- ling. Den särskilda nämnden för gengasdrift som staten inrättade hösten 1939 understödde teknikutveckling. KAK ordnade med Nämndens stöd 1940 en biltävling för att med olika moment visa det bästa gengasaggregatet.&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även på andra områden stödde staten utveckling av inhemska surrogatprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;Modernare exempel på katalytisk upphandling finns från 1980- talet, när Byggforskningsrådet, Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Byggentreprenörerna genomförde ett projekt för att utveckla &lt;NOBR&gt;”mini-hissar”&lt;/NOBR&gt; som skulle kunna installeras i samband med renovering av hyreshus. Förutsättningen för förmånlig statlig finansie- ring, s.k. ROT, var att byggnaderna handikappanpassades. Konven- tionella hisslösningar var dock så ekonomiskt betungande att många fastighetsägare inte ansåg att &lt;NOBR&gt;ROT-bidragen&lt;/NOBR&gt; var fördelaktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Silke var alldeles särdeles komplicerat eftersom det krävde odling av mullbärsträd, uppföd- ning av silkesmaskar och bearbetning silkesmaskarnas kokonger till silkestråd. På &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1750-talet&lt;/NOBR&gt; präglade staten en särskild medalj som tilldelades framgångsrika producenter av silke. Men någon tydligt framgångsrik metod kunde inte hittas och statens subventioner drogs in. Inte heller under &lt;NOBR&gt;1800-talet,&lt;/NOBR&gt; när det under närmare 70 års tid, gavs statsbidrag till fortfarande huvudsakligen experimentell tillverkning blev Sverige ett sidenproducerande land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Gengasdriften fick en väldig spridning i Sverige, större än i något annat land. Vid krigs- utbrottet upphörde praktisk taget all tillförsel av bensin och en mycket stor del av biltrafiken förbjöds. Sedan startade tillverkningen av gengasaggregat. Av de ca 250 000 motorfordon som fanns vid krigsutbrottet hade 1944 ca 100 000 fordon åter kunnat tas i drift med hjälp gengasaggregat som eldades med ved eller träkol och därvid producerade en gas som ersatte bensinen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft15"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35672x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; inledde NUTEK en verksamhet med katalytisk teknikupphandlingar av energisnål teknik som ännu fortgår hos Energimyndigheten. Se vidare avsnitt 4.5 om Katalytisk upphand- ling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Samhällsförändringar leder till minskad innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft7"&gt;Det kontakter med olika myndigheter som utredningen haft visar på en påtaglig nedgång av teknikupphandling under 1980 och 90- talen. Vid sidan av försvarsmaterialupphandling är det endast ett fåtal myndigheter som genomfört något som i vid mening kan betecknas som innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Våra slutsatser är att det finns tre faktorer som är avgörande för denna nedgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Omvandling av den offentliga sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Upphandlingslagstiftningen som infördes i samband med Sveriges inträde i EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Minskade ekonomiska resurser till olika myndigheter och en ökad institutionell riskaversion inom främst den statliga sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft35"&gt;Offentliga sektorn omvandlas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Den offentliga sektorn har genomgått mycket omfattande föränd- ringar under de senaste 25 åren. De strukturer för statlig och kom- munal verksamhet som successivt utvecklats från slutet av 1800- talet fram till &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; kom att ifrågasättas.&lt;A href="#page_72"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Önskemål om ökad produktivitet och valfrihet för medborgarna kom att innebära genom- gripande förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Den aktiva statliga industripolitiken som till del byggde på en särskild roll för statligt ägda företag kom att ersättas av en närings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Fram till &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; fanns en stor offentlig sektor där i stort sett all vård, omsorg och ut- bildning betaldes med skattemedel och utfördes av kommunalt eller statligt anställd personal i byggnader som ägdes av kommuner och stat. Även inom det kommunaltekniska området, såsom gator, VA, parker, fastighetsunderhåll, sophämtning och kollektivtrafik sköttes det löpande drifts- och underhållsarbetet av kommunalt anställd personal medan större anlägg- ningsarbeten kunde utföras av entreprenörer. Verksamheten som de stora statliga affärs- verken; SJ, Posten, Televerket, Vägverket, Domänverket och Luftfartsverket, ansvarade för drevs främst av egen personal, i egna lokaler med egen utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft15"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35673x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;politik som inriktades på företagens allmänna villkor inte på statligt finansierade investeringar i ett fåtal företag.&lt;A href="#page_73"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Förändringarna under den senaste 25 åren har inneburit:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Entreprenader &lt;/SPAN&gt;i stället för verksamhet i egen regi, (konkurrens- utsättning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Omfattande &lt;NOBR&gt;egen-regiverksamhet&lt;/NOBR&gt; inom kommunerna finns i dag endast inom vård och omsorg samt undervisning, och även i dessa sektorer finns nu ett stort antal privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Privatiseringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Vad som var statliga affärsverk/bolag med monopolställning som Televerket, Postverket, Postgirot, Vattenfallsverket, Statens Järnvägar, Apoteksbolaget, Vin &amp; Spritcentralen, Svensk Bilprov- ning, Statens Anläggningsprovning, är nu företag som arbetar på en konkurrensutsatt marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Försäljning och avveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Stat och kommun har minskat sina fastighetsbestånd, framför allt av kontorsfastigheter, men även bostadshus. Specialanlägg- ningar, t.ex. för beredskapslagring av förnödenheter, liksom mobiliseringsförråd och militära bergrumsanläggningar har också avvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Valfrihetsalternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft7"&gt;Kommunala/landstingskommunala daghem, skolor, vårdcentraler, hemvårdstjänster är nu kompletterade med privata alternativ som medborgarna kan välja att utnyttja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Dessa fyra faktorer har gjort dels att antalet sysselsatta i den offentliga sektorn minskat, dels att stat och kommuner i dag har mindre möjlighet att köpa innovativa lösningar än för 25 år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;I sig kan denna typ av förändringar stimulera innovation eftersom privata ägare kan tänkas ha starkare ekonomiska incitament att rationalisera en verksamhet och konkurrens skapar behov att ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; växte Statsföretagskoncernen fram med dels sedan tidigare ägda statliga företag som LKAB, NJA och ASSI, dels nyförvärvade företag inom textil, varv, bryggerier, byggmaterial, förlagsverksamhet, åkerier och järnvägfordonstillverkning. Under &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; slut och &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; avyttrades de flesta statligt ägda företag. Inom ramen för industripolitiken hade de statliga företagen och affärsverken engagerats i innovationsupphandlingsprojekt. Det mest kända resultatet var postdistributionsbilen &lt;SPAN class="ft53"&gt;Tjorven &lt;/SPAN&gt;som Kalmar Mekaniska Verkstad (KMV) utvecklade på uppdrag av Postverket och som byggdes i ca 1 200 exemplar &lt;NOBR&gt;1969–71.&lt;/NOBR&gt; Mindre känt är lastbilen/gaffeltrucken &lt;SPAN class="ft53"&gt;Kalmar Terminal &lt;/SPAN&gt;som KMV utvecklade för det statliga åkeriet Svelast och som var avsedd att konkurrera med Volvo och Scanias konventionella last- bilar. Det projektet lades dock ner efter att enbart några prototyper byggts. Både projekten omgavs av stor publicitet och hade stark politisk uppbackning från dåvarande regering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;veckla bättre kvalitet och nya funktioner. Samtidigt försvinner en del stordrifts- och samordningseffekter. Mindre entreprenörer har inte kompetensmässiga eller ekonomiska förutsättningar att driva eller medverka i utvecklingsprogram inom sina verksamhetsområden och upphandlande myndigheter kan ha svårt att genomdriva teknik- skiften hos sina entreprenörer även om det skulle kunna ge kostnads- besparingar på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;En annan relevant faktor som också måste beaktas är kompetensen hos upphandlande myndigheter. Interaktion mellan den upphandlande myndighetens personal och personal i det innovativa företagen är av stor betydelse för innovationsprocessen. I takt med att äldre personal omsätts i upphandlande myndigheter, finns det en viss risk att personer med erfarenhet från den praktiska verksamheten ersätts av personer som saknar kunskaper eller egen erfarenhet av den verksamhet som ska upphandlas. Därmed minskar givetvis möjlig- heten för den befattningshavaren både att ställa krav på innovationer i verksamheten och att kunna ta ställning till eventuella anbud med innovativa alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft35"&gt;Ny upphandlingslagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Inför Sveriges inträde i EU anpassades den svenska upphandlings- lagstiftningen till det dåvarande upphandlingsdirektivet. Det innebar betydande förändringar. Den tidigare svenska lagstiftningen gav möjlighet för upphandlande myndigheter att på ett mycket friare sätt skapa egna upphandlingsrutiner. Den nya lagstiftningen ställde detaljerade formkrav och uppfattades som komplicerad. De råd som gavs till upphandlande myndigheter från juridiskt håll kom ibland att uppfattas som att en teknikupphandling var i det närmaste omöjlig att genomföra utan att komma i konflikt med lagens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Som visas i annat avsnitt så innebär inte lagstiftningen att innovationsupphandling omöjliggörs. Den uppfattning som spred sig när den nya lagstiftningen infördes förefaller dock ha medverkat till att minska användningen av innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft15"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35675x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Förändrade resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Utredningen har inte genomfört någon självständig analys av hur den reala resurstilldelningen till olika myndigheter utvecklats, men den genomgående bilden är att företrädare för både statliga och kommunala myndigheter uppfattar det som att deras ekonomiska resurser under det senaste kvartsseklet minskat i förhållande till arbetsuppgifter och att detta inte kompenserats av produktivitets- förbättringen inom myndigheten.&lt;A href="#page_75"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;En situation med anslag som av myndighetens ledning och personal uppfattas som otillräcklig kan motverka ett långsiktigt perspektiv. Det kan leda till att framåtsyftande investeringar som har förutsättningar att på sikt minska myndighetens kostnader kan komma att få stå tillbaka för en prioritering av de i det korta perspektivet mest trängande behoven. Ett sådan beteende kan för- stärkas av att myndigheter i ökad utsträckning kommit att åläggas redovisa sin verksamhet i kvantitativa termer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Som berörs i annat avsnitt är frågan om risk av stor betydelse för avvägningen mellan innovationsupphandling och upphandling av befintliga lösningar. Det finns skäl att anta att riskaversionen hos beslutsfattare och upphandlande enheter ökar om de upplever att man har ont om resurser. Detta kan ha medverkat till att ytter- ligare ha minska intresset för innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Vidare har riskhantering inom statliga och kommunal myndig- heter fått ökad uppmärksamhet under senare år. Det är i sig positivt att en myndighet analyserar vilka risker som den är utsatt så att myndighetens ledning får ett begrepp om möjliga konsekvenser för verksamheten. En alltför stark riskaversion kan dock leda till brist på förnyelse och utveckling, och därmed i längden bidra till sämre kvalitet i de offentliga tjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Synen på innovationsprocesser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Innovationer har givetvis funnit i alla tider och är i själva verket motorn i den utveckling som skett från förhistoriens grottor jägarsamhällen till dagens avancerade samhällen. Från det att människan lärde sig att bemästra elden till dagens rymdfärder och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Detta kan till del vara resultatet av att arbetsuppgifterna förändrats över åren och blivit mera väldefinierade. Vidare ska man notera att för de statliga myndigheterna har detaljstyr- ningen från regering (och riksdag) i de flesta fall minskat vilket borde ge bättre möjligheter att nyttja tilldelade ekonomiska resurser effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35676x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;datamoln. Under historiens gång har ständigt nya tekniska lösningar förbättrats, nya material introducerats och nya sätt att organisera samhället samt olika verksamheter utvecklats. Tekniken har förbättrats, nya material har successivt introducerats, men ofta har dessa utvecklingsprocesser gått långsamt, utan systematik och varit föremål för begränsat politiskt intresse. Under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; upp- kom dock i Västeuropa och Nordamerika en allmän medvetenhet om innovationernas stora betydelse för samhällsutvecklingen. Det var en tid då förhållanden för enskilda individer under loppet av en ett eller ett par decennier påtagligt förändrades som ett resultat av att ny teknik kom att spridas i samhället. Uppfinning blev ett begrepp som var påtagligt men samtidigt alldagligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Synen på innovationsprocessen fokuserade då på den enskilde innovatören&lt;A href="#page_76"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i rollen som uppfinnare. Uppfinnarens förmåga och initiativkraft respekterades och hyllades. Under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och de första decennierna på &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; var tekniskt utvecklingsarbete huvudsakligen kopplad till en individuell innovatör.&lt;A href="#page_76"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Före första världskriget var det endast ett mycket litet antal företag i världen som hade speciella forsknings- och utvecklingsavdelningar, och det var endast i Tyskland som det fanns statliga tekniska forsknings- institut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft7"&gt;Successivt växte en mera komplex syn på innovationer fram, där den enskilde uppfinnaren inte längre stod i centrum. Under mellan- krigstiden byggde ett antal större företag upp egna utvecklings- avdelningar för att förbättra sina produkter. Ännu var dock verk- samheten ganska blygsam och ofta knuten till särskilda personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Först från 1960- och &lt;NOBR&gt;70-talen&lt;/NOBR&gt; blev &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheten&lt;/NOBR&gt; i de stora svenska industriföretagen strategiskt väsentlig. Samtidigt ökade antalet företag med &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Under efterkrigstiden ökade statens anslag till forskning snabbt. Branschforskningsinstituten som bildats under främst &lt;NOBR&gt;1930-,&lt;/NOBR&gt; 1940- och &lt;NOBR&gt;1950-talen&lt;/NOBR&gt; fick visserligen ökade resurser, men de statliga anslagen gick huvudsakligen till universiteten. Forskningsråden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;I Sverige namn som t.ex., Gustaf Erik Pasch – säkerhetständstickor, Gustaf de Laval – separator, Gustaf Dalén – fyrar, Lars Magnus Ericsson – telefoni, Alfred Nobel – sprängämnen, Sven Wingquist – sfäriska kullager, Carl Edvard Johansson – kombinationsmåttsatsen, Jonas Wenström – trefas växelström och Johan Petter Johansson – skiftnyckeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;I en del fall, t.ex. Thomas Edison och Gustaf Dalén, kunde dessa innovatörer ha ett ganska stort antal anställda medarbetare som arbetade med forskning och utveckling och som försökte finna applikationer i andra branscher eller som arbetade med annan teknik än innovatören.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft15"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35677x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;inrättades under &lt;NOBR&gt;1940-talet.&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Nya tekniska högskolor grundades i Lund, Linköping och Luleå under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen&lt;/NOBR&gt; och de naturvetenskapliga fakulteterna vid universiteten utvecklades snabbt. Det fanns tydliga tankar om vikten både av forskning vid universi- teten och av FoU inom näringslivet. Forskningen sågs som nyckeln till vidare tekniska framsteg och samhällets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;En tidigare ofta nyttjad förklaringsmodell för hur innovationer uppkommer kallas den linjära modellen. Den bygger på tanken att innovation utvecklas linjärt från ny kunskap i form av grundforsk- ningsresultat som utvecklas i tillämpad forskning och efterföljande utvecklingsarbete till dess att en marknadsintroduktion och efter- följande diffusion sker. Politik som bygger på den linjära modellen tenderar att prioritera grundforskning för att skapa ny vetenskaplig kunskap (som ses som grunden för innovation) och utgår under- förstått från att de senare faserna hanteras av marknaden. Detta gör att betydelsen av efterfrågan och användarnas roll i innovations- processen blir nedtonad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Lite förenklat kan sägas att den linjära modellen förutsätter att innovatörer eller entreprenörer dels kan identifiera ny kunskap och tillgodogöra sig denna, dels kan skapa en ny vara, process, material eller tjänst som efterfrågas på marknaden. Den linjära modellen har ofta varit en outtalad presumtion när sambandet mellan forsknings- anslag och ekonomisk tillväxt diskuteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Senare studier av innovationsprocesser har etablerat andra modeller för innovation, som visar på existensen av andra hinder än sub- optimala privata investeringar i kunskapsutvecklingen i innovations- processen. Dessa hinder har statsmakterna delvis försökt motverka genom att finansiera &lt;NOBR&gt;FoU-projekt&lt;/NOBR&gt; i samverkan mellan näringsliv och akademi, understödja branschforskningsinstitut och genom att ge etablerade företag möjlighet att göra skattelättnader för FoU- investeringar.&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Samtidigt är efterfrågeinriktad innovationspolitik ingalunda ny. Inte minst visade erfarenheterna från andra världskriget att efter- frågan för försvarsbehov kunde skapa stora mängder innovationer under kort tid. Under efterkrigstiden har flera &lt;NOBR&gt;OECD-länder,&lt;/NOBR&gt; som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Tekniska forskningsrådet respektive Statens råd för byggnadsforskning inrättades 1942 och 1944 till 1947 följde sedan forskningsråd för jordbruksforskning, medicinsk, naturvetenskaplig forskning, samt samhällsforskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mellan 1973 och 1984 medgavs enligt lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt ett avdrag för FoU som under de sista åren var utformat som ett basavdrag om 5 % och ett ökningsavdrag om 30 % beräknat på ett avgiftsunderlag motsvarande företagets lönekostnader för forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för förvärv av forskningsresultat m.m. Det var en skattestimulans till företagets FoU investeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35678x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;USA, Japan och Storbritannien, ibland använt så kallad målorienterad &lt;NOBR&gt;(”mission-oriented”)&lt;/NOBR&gt; politik för att uppnå vissa samhälleliga mål, vilket ibland har resulterat i betydande sidoeffekter för näringslivet. Det kanske mest internationellt kända exemplet ligger under USA:s försvarsdepartement: ”Advanced Research Projects Agency”, känd som DARPA&lt;A href="#page_78"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som bildades 1958.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I Sverige bedrevs under efterkrigstiden ett omfattande arbete inom FOA inriktat på utveckling av försvarsteknologi.&lt;A href="#page_78"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Först 1968 grundades Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) med uppgift att stödja teknisk utveckling i det svenska näringslivet.&lt;A href="#page_78"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;STU arbetade med både rådgivning och finansierade olika utvecklingsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; och början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; kom begreppet indikativ planering ofta att lyftas fram. Utan att i sig upphäva de marknadsekonomiska krafterna syftade den indikativa planering till att skapa en övergripande gemensam planering för stat och närings- liv, varvid statens satsningar på infrastruktur och forskning skulle sammanlänkas med näringslivets investeringar och utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Västeuropeiska stater var vid denna tid i besittning av betydande styrinstrument i form av valutareglering, investeringskontroll och tillståndsgivning för olika verksamheter. En av tankarna bakom den indikativa planeringen var att forskningsresurser skulle nyttjas mera tillväxtfrämjande.&lt;SPAN class="ft51"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Ekonomiska kriser under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; ledde till en omsvängning inom nationalekonomin till förmån för mera marknadsekonomiska lösningar och den indikativa planeringen fick ringa genomslag. De politiska ambitionerna att styra offentligt finansierad forskning för att direkt passa ihop med industrins behov minskade i och med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;ARPA (sedermera DARPA), som bildades 1958 har alltid varit en med amerikanska mått mycket liten myndighet med ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;100-tal&lt;/NOBR&gt; anställda men med en stor budget. Uppgiften har just handlat om beställa och finansiera avancerad forskning och myndigheten har ofta syftat till att få fram radikala innovationer, snarare än inkrementella innovationer som lämnats till andra enheter inom Försvarsdepartementet. Uppgiften har varit att finna teknik för militärt bruk, men fram till början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; kunde myndigheten även stödja projekt av civil karaktär. ARPA tillskrivs ofta en icke oväsentlig roll för varaktiga effekter på allmän teknisk utveckling, framförallt beträffande operativsystem för datorer och datorkommunikation. Andra exempel är &lt;NOBR&gt;3-dimensionell&lt;/NOBR&gt; animation och algoritmer för vägnavigation. ARPA la ut uppdrag till universitetsinstitutioner och forskningsinstitutioner, som Bell Labs, men även till företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;FOA, FMV och svenska tillverkare av försvarsmaterial samarbetade kring FoU i syfte att utveckla svenska vapensystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det är kanske symptomatiskt att FOA:s GD Martin Fehrm fick som nytt uppdrag att som generaldirektör för STU bygga upp dess verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ofta beskrevs Japan som ett föregångsland; Industriministeriet MITI:s täta samarbete med såväl de stora japanska konglomeraten som de vertikalt integrerade storföretagen ansågs ligga bakom den då exempellösa tillväxten av den japanska industrin och dess exportförmågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;detta. Mer generell kunskapsuppbyggnad genom forskning kom i fokus för diskussioner om innovationer och teknisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Trots erfarenheterna från olika efterfrågedrivna innovationssats- ningar har efterfrågans roll i innovationsprocessen varit dåligt undersökt både idémässigt och empiriskt. Traditionell makroeko- nomisk litteratur med neoklassiska förtecken om teknisk föränd- ring och efterfrågan tillskriver en tydlig roll för innovation i till- växtprocesser, men lämnar till stor del frågan om den aggregerade efterfrågans roll för att driva innovation därhän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Istället fokuseras på betydelsen av offentliga investeringar i forsk- ning och utveckling, som enligt en del debattörer behövs för att kompensera för en föregiven underinvestering i forskning i privata företag. Inom den under senare år utvecklade teoribildningen inom evolutionär ekonomi och innovationssystemsansatsen uppmärk- sammas däremot ibland betydelsen av utbuds- och efterfrågeför- hållanden för innovationsprocesserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Teorier om efterfrågan på innovationer &lt;NOBR&gt;(”demand-pull”)&lt;/NOBR&gt; bygger på antaganden om att förmågan att producera innovationer ofta är omfattande och flexibel, men att marknadstillfällen (dvs. efterfrågan) kan saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;På en fungerande marknad uppstår det en efterfrågan på nya lösningar. Innovativa företag kan vara små nischföretag som säljer ett koncept till större företag som parallellt med sin egen FoU- verksamhet köper in kunnande och lösningar från andra företag, men det kan naturligtvis även handla om ett innovativt företag som vänder sig direkt till en slutlig användare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Marknaden kan lida av systemfel, som gör det svårt för behov att artikuleras till reell efterfrågan. Detta används som ett argument för att politiska åtgärder behövs. Såväl den akademiska litteraturen som de praktiska erfarenheterna från innovationsfrämjande organ pekar dock på svårigheterna att rent praktiskt genomföra sådan åtgärder. Eftersom innovation ofta sker i nätverk, kan marknads- misslyckanden behöva hanteras genom incitament på flera ställen i en hel värdekedja. En framgångsrik efterfrågedriven innovations- politik kräver därför en god förståelse av drivkrafter och hinder för innovationsspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Huvuddelen av de efterfrågedrivna innovationsprocesserna initieras, utan några statliga stimulansåtgärder, inom ett företag eller på marknaden, huvudsakligen genom kontakter mellan ett köpande företag och dess underleverantörer. Det förekommer även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35680x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;att företag lägger ut &lt;NOBR&gt;FoU-uppdrag&lt;/NOBR&gt; på konsulter eller forsknings- institutioner, s.k. uppdragsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Efterfrågedriven innovation är således ett brett fält och utred- ningen kommer endast att beakta de speciella aspekter av efterfråge- driven innovationsprocesser som är initierade av offentliga myndig- heters efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Upphandlingslagstiftningens framväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Staten har under århundraden haft behov att köpa varor och betala för vissa tjänster. Inte minst var behoven stora i krigstid när för- nödenheter och utrustning behövde anskaffas. Upphandlingen skedde oftast decentraliserat eller genom att landshövdingar anmanades att göra inköp av förnödenheter som skulle transporteras till krigs- skådeplatsen.&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;1825 kom det första försöket att införa gemensamma regler för upphandling. Dessa bestämmelser gällde dock bara inom det militära området. Inom andra delar av statförvaltningen gällde olikartade regler som regeringen eller myndigheten själv fastställt. Den viktigast upphandlingsmetoden i 1825 års regelverk var leveransauktionen, där olika leverantörer bjöd under varandra för att få sälja sin vara eller för den delen att få utföra ett byggnadsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Inte förrän 1893 utfärdades en förordningen angående statens samlade upphandlings- och entreprenadväsen. Kritiken mot det regelverket ökade efterhand och 1913 uttalade sig riksdagen för en modernare och mera centraliserad upphandling. Ett av motiven för centraliseringen var att större upphandlande volymer skulle stimulera svenska företag att satsa på att utveckla och tillverka varor för statens räkning. 1916 avlämnade en särskild kommitté&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;med uppdrag att utarbeta förslag till upphandlingsreglemente sitt förslag. År 1920 trädde upphandlingsförordning i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Leverantörsauktioner utmönstrades nästan helt och regler om anbudssekretess infördes. Kommittén hade gjort en avvägning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1716 inrättade Karl XII ett extraordinärt ämbetsverk; Upphandlingsdeputationen, med ansvar för att inköpa förnödenheter och utrustning som behövdes för krigsföringen. Deputationen, som leddes av baron Georg Heinrich von Görtz, övergick snabbt från upphandling till en slags rekvisition och leverantörerna tvingades bl.a. acceptera betalning med de välkända jätte- lika nödmynten i koppar. Efter Karl XII:s död anklagades von Görtz för ekonomisk miss- hushållning och dömdes till döden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Centralupphandlingssakkunnigas betänkande, nummer 1, med förslag till förordning angående leveranser och arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom (leveransförordning) m.m., 1916.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft15"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35681x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;mellan å enas sidan viljan att främja den svenska tillverkningen, och å andra sidan behovet av konkurrens. Kommittén menade att det hade &lt;SPAN class="ft36"&gt;”en fostrande effekt” &lt;/SPAN&gt;att den svenska industrin utsattes för konkurrens. Men samtidigt stadgade reglerna att om den svenska varan eller arbetet (tjänsten) var av erforderlig beskaffenhet skulle den anskaffas istället för en utländsk. Regeringen kunde medge undantag från huvudregeln. Vid upphandlingen skulle myndig- heterna särskilt beakta betydelsen av den inhemska produktionen. En myndighet fick inte heller utforma kraven så att fungerande svenska produkter missgynnades. Under slutet av &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; skärptes preferensordningen ytterligare. Myndigheterna skulle ta särskild hänsyn till behovet av att bevara en viss näring inom landet eller till behovet att förhindra arbetslöshet. Om tvekan uppstod skulle frågan underställas Regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;1920 års lagstiftning betonade affärsmässigheten och det klar- gjordes att lägsta anbudet inte behövde vara det ekonomiskt för- månligaste för myndigheten när hänsyn till kvalitet och funktion gjordes. Myndigheterna fick relativt fria händer att välja mellan olika anbudsgivare och det fanns krav på att en myndighet skulle anlita experter för att utvärdera anbud om myndigheten saknade specifik egen kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Frågan om centralisering av upphandling löstes inte 1920, den frågan krävde enligt regeringen ytterligare utredningsarbete och sköts på framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Trettio år senare gjordes genomgripande förändringar av upp- handlingsreglerna. År 1952 utfärdades en upphandlingskungörelse (1952:496) som ställde större krav på affärsmässiga upphandlingar. Regler infördes som i stort sett liknar det regelverk som fanns omedelbart före LOU:s tillkomst. Enligt kungörelsen skulle besluten grundas enbart på affärsmässiga bedömningar och svenska leverantör skulle inte längre ha företräde framför utländska. Inte heller syssel- sättningssituationen fick inverka på myndigheternas beslut.&lt;A href="#page_81"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En intressant aspekt av 1952 års lagstiftning var att skyldigheten att annonsera togs bort. Istället skulle myndigheten kunna tillskriva tänkbara leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Teknikupphandling behandlades inte explicit i upphandlings- kungörelsen trots att de affärsdrivande verken vid denna tid i stor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Dock fanns ett företräde för produkter som tillverkades på fångvårdsanstalter. Om en vara kunde tillverkas av fångar skulle myndigheten lägga ut en beställning utan upphandling. Nu ställde säkerligen fängelsernas kompetens och kapacitet starka begränsningar beträffande vilka varor som kunde tillverkas, men att fångar arbetade med att ”sy postsäckar” var en allmän uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35682x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;utsträckning arbetade med teknikupphandling av olika slag. I en del fall användes upphandlingsreglerna, i andra fall gick myndigheter och affärsverk helt enkelt vid sidan av upphandlingskungörelsen och definierade samarbetet med ett företag i andra termer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;1973 fick de statliga myndigheterna arbeta i enlighet med en ny upphandlingskungörelse&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(SFS 1973:600). Upphandlingskommittén&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som utarbetat förslaget till lagstiftning samverkade under arbetets gång med Svenska Kommunförbudet och Landstingsförbundet för att även utforma ett normalreglemente för kommunal upphandling. Även om vissa kommuner hade egna upphandlingsreglementen kom under mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; samtliga kommuner att omfattas av ungefär likalydande upphandlingsreglementen. Under vissa omständigheter var det möjligt att begära laglighetsprövning av ett kommunalt upphandlingsbeslut. Det var dock inte leverantörer som hade denna möjlighet utan laglighetsprövningen kunde endast begäras av kommunmedborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;I samband med att vissa mindre ändringar, ändrades 1980 namnet, i enlighet med nomenklaturen i den då relativt nya Regerings- formen, från Upphandlingskungörelsen till Upphandlingsförord- ningen (UF) (1980:850).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Statlig upphandling var inte föremål för internationell reglering förrän på &lt;NOBR&gt;1960-talet.&lt;/NOBR&gt; I &lt;NOBR&gt;EFTA-konventionen&lt;/NOBR&gt; som undertecknades 1960 fanns ett principiellt förbud mot diskriminering av övriga &lt;NOBR&gt;EFTA-länders&lt;/NOBR&gt; företag vid offentlig upphandling. Konventionen saknade dock rättsmedel för leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; påbörjades ett arbete inom OECD i syfte att minska handelshinder till följd av diskriminerande statlig upphandling. Det arbetet resulterade i ett inte helt fullbordat utkast till en multilateral kod som syftade till att reglera och harmonisera &lt;NOBR&gt;OECD-ländernas&lt;/NOBR&gt; regler för offentliga inköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Frågan om statlig upphandling introducerades istället i de multi- laterala handelsförhandlingarna inom GATT i samband med den s.k. &lt;NOBR&gt;Tokyo-rundan&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; 1979 kunde ett antal länder (EG samt en del av OECD:s medlemsländer ) inom ramen för GATT (General Agreement on Tariffs and Trade), sluta ett avtal om offentlig upphandling.&lt;SPAN class="ft51"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Sverige var en av dessa länder som åtog sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kungörelsen byggde på ett betänkande av Upphandlingskommittén, SOU 1971:88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 1971:88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;General Procurement Agreement (GPA) i den nuvarande versionen trädde i kraft 1996. Förutom EU är Kanada, Hong Kong, Island, Israel, Japan, Sydkorea, Liechtenstein, Norge, Singapore, Schweiz och USA anslutna till avtalet. Vissa länder har dessutom gjort reservationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft15"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35683x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;att ta bort regler som diskriminerade utländska leverantörer.&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Avseende behandlingen av utländska leverantörer behövde dock inte de svenska reglerna ändras. Konventionen gällde vid upphand- lingar som översteg 875 000 kr&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt gällde endast större statliga myndigheter.&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För dessa myndigheter var det dock betydande förändringar, bl.a. genom ett antal nya formkrav avseende annon- sering och striktare krav kring anbudsunderlag och anbud. Dessa regler trädde i kraft 1983.&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;Upphandlingsförordningen ändrades åter 1986&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till följd av för- fattningsförordningen, varvid Riksrevisionsverket utfärdade före- skrifter (som var bindande för de statliga myndigheterna) samt allmänna råd och kommentarer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; regler om offentlig upphandling kan härledas till Romfördraget 1956, där allmänna formuleringar om att avlägsna kvantitativa begränsningar och om den fria etableringsrätten ligger till grund för senare detaljerade upphandlingsdirektiv. Under 1960- talet kom de första direktiven.&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa var början på den europeiska upphandlingslagstiftningen. Efter den organisatoriska förändringen genom Enhetsakten 1985 som möjliggjorde en snabbare utveckling av EG kom de direktiv om offentlig upphandling&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som i väsentliga delar innehöll det som dagens lagstiftning bygger på. En mycket viktig utveckling var antagandet av rättsmedelsdirektiven&lt;A href="#page_83"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som skapade mera likvärdiga förutsättningar för leverantörer att få sina invändningar rättsligt prövade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Sedan dess har &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; på upphandlingsområdet ytterligare utvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Inför Sverige deltagande i &lt;NOBR&gt;EES-samarbetet&lt;/NOBR&gt; och som ett led i Sveriges anknytning till Europa tillsattes inom Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft58"&gt;beträffande en del typer av upphandlingar där länder förbehåller sig rätten att bibehålla diskriminerande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Proposition 1979/80:24 om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Cirka 2,7 miljoner kr i dagens penningvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1994 gällde regelverket för rikspolisstyrelsen; kriminalvårdsstyrelsen; försvarets sjukvårds- styrelse; fortifikationsförvaltningen; försvarets materielverk; statens räddningsverk; kustbevak- ningen; socialstyrelsen; läkemedelsverket; postverket; vägverket; sjöfartsverket; luftfartsverket; generaltullstyrelsen; byggnadsstyrelsen; riksskatteverket; skogsstyrelsen; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;AMU-gruppen;&lt;/NOBR&gt; lant- mäteriverket; statens industriverk; domänverket; statistiska centralbyrån och statkontoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SFS 1983:38.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;SFS 1986:366.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Direktiv 66/683och 70/32 för försörjningssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Direktiv 88/295 respektive direktiv 89/44032 för försörjningssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Direktiv 89/995 respektive direktiv 92/13 för försörjningssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35684x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;en arbetsgrupp som arbetade fram förslag till hur den svenska offentliga upphandlingslagstiftningen borde utformas för att mot- svara de regler som fanns inom EU och som därmed med automatik skulle kommer att gälla inom EES. Arbetsgruppens förslag innebar att även för upphandlingar som låg under tröskelvärdena för direktivens tillämpning skulle den svenska lagstiftningen bygga på samma principer vilket innebar att upphandlingar avseende lägre belopp skulle behandlas på i stort sett samma sätt som de större &lt;NOBR&gt;”Europa-upphandlingarna”.&lt;/NOBR&gt; Lagen (1992:1528) om offentlig upp- handling antogs 1992 och trädde i kraft vid årsskiftet 1993/94 sam- tidigt som &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;Senare har direktiven åter reviderats och för närvarande är det direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, samt direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) som tillsammans med det s.k. rättsmedelspaketet styr hur den svenska lagstiftningen kan utformas. Dessa har implementerats i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och post- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Tidigare utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 1976:69 Teknikupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft35"&gt;Teknikupphandlingskommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;I december 1976 avgav Teknikupphandlingskommittén&lt;A href="#page_84"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;sitt betän- kande, som benämndes &lt;SPAN class="ft36"&gt;Teknikupphandling&lt;/SPAN&gt;. Det fanns enligt Teknik- upphandlingskommittén två huvudmotiv för ett samband mellan offentlig upphandling och teknisk utveckling; dels att allmänna rationaliseringsmotiv talade för att offentliga organ utnyttjar och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Det finns även några andra äldre utredningar bl.a. PM från Statskonsult &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Teknikupphandling från Småföretag &lt;/SPAN&gt;(Ds I 1982:4) och Datadelegationens rapport &lt;SPAN class="ft53"&gt;Teknikupphandling inom data- området med offentliga sektorn som beställare&lt;/SPAN&gt;. (Ds I 83:8). Utredningen har dock ansett att dessa numera saknar vidare allmänt intresse för framtida innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kommittén bestod av fyra sakkunniga, varav verkställande direktören Bo Aler (AB Atom- energi) var ordförande och de tre andra sakkunniga var avdelningschefen Åke Gustafsson, kanslirådet Gunnar Ribrant och planeringsdirektören Jan Uhler. Sekreterare var överingenjören Harald Haegermark, biträdande sekreterare var avdelningsdirektören Folke Lindgren, som dock avled och efterträddes av avdelningsdirektören Ulf Eklund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft15"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;initierar teknisk utveckling i samband med upphandling, dels att den offentliga upphandlingen utgör en viktig avsättningsmarknad företag, vilket påverkar både inriktning av näringslivets produkt- utveckling och dess konkurrensförmåga på exportmarknader. Ett industripolitiskt motiv att påverka produktförnyelsen i näringslivet ansågs därför föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén menade att teknisk utveckling kan komma till stånd inom alla steg i den process som leder fram till slutlig leverans. Processen anknyter till planeringsverksamhet inom myndigheten, innehåller utredningar, tekniskt utvecklings- arbete, prototypframställning m. m. samt omfattar de direkta upp- handlingsmomenten specifikation, kontraktstecknande, leverans- kontroll och provning. För att med ett samlat begrepp innefatta hela den beskrivna processen som ska innehålla moment av teknisk utveckling använde Teknikupphandlingskommittén termen teknik- upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén talade om de affärsverk som hade ansvar för nationella system som t.ex. SJ, Posten, Televerket och Vattenfall liksom myndigheter samt FMV, SMHI. Dessa nämns återkommande men står inte i fokus för kommitténs övervägande. Det framgår indirekt att dessa verk/myndigheter har en särställning och kommittén föreföll mena att dessa inte hade behov av vare sig ökad kompetens eller ekonomiskt stöd för att kunna genomföra teknikupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Vidare kan noteras att Teknikupphandlingskommittén talar om de speciella behov som skulle kunna uppstå vid stora reformer och därför borde kommittéväsendet beakta teknikbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén önskade vidare sektoriella råd/ organ/institut som underlag för planering/dimensionering av offentlig upphandling vilket skulle vara till hjälp för näringslivets arbete med produktutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;De förslag som Teknikupphandlingskommittén lade fram gällde dock främst upphandlarsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén betraktade teknikupphandling som en successiv anskaffningsprocess. Denna process innehåller flera arbetsmoment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Det första momentet borde vara anskaffningsplaneringen som skulle resultera i preliminära funktionskrav och kostnadsramar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Därefter borde följa moment med förstudier och utredningar som syftar till att ange ett antal alternativa tekniska lösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;samt preliminära uppskattningar av dessas tekniska prestanda, totala kostnader och effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Det tredje momentet var tänkt att innehålla specifikation, upp- handling och ledning av utvecklingsprojekt. Utvecklingsarbetets syfte skulle vara att klarlägga osäkra faktorer i olika alternativa utföranden och möjliggöra att kvarstående alternativ kunde värderas och jämföras. Arbetet vara tänkt att vanligen omfatta framtagning av prototyper samt försöksverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Efter beslut om val av alternativ process, skulle det fjärde momentet genomföras som avsågs innefatta specifikation, upp- handling och kontroll. Detta moment i anskaffningsprocessen var inte tänkt att på något avgörande sätt skilja sig från upp- handling i allmänhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén ansåg att åtgärder för att främja teknikupphandling kunde vidtas inom ramen för då gällande upp- handlingsregler. Teknikupphandling skulle vara en verksamhet som det enskilda upphandlande organet ansvarade för. Upphandling skulle ske under utnyttjande av befintliga konkurrensmöjligheter och med iakttagande av affärsmässighet. Begreppet affärsmässig menande Teknikupphandlingskommittén kunde inrymma alla de hänsynstaganden som måste göras för att upphandlingen ska bli så ekonomisk och ändamålsenlig som möjligt. Vid teknikupphandling borde dock avvägningar mellan &lt;NOBR&gt;investerings-,&lt;/NOBR&gt; drifts- och andra kostnader få ökad tyngd. I allmänhet låg, enligt Teknikupphand- lingskommitténs mening, ett affärsmässigt agerande från de enskilda myndigheternas sida i linje med det industripolitiska målet. I enskilda fall kunde emellertid detta mål ha sådan uppenbar betydelse att det borde väga över vid bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén underströk att reglerna gav möjligheter att genomföra en motiverad teknikupphandling, men de lämnade å andra sidan inte några garantier för att en prövning av nya tekniska möjligheter kommer till stånd under anskaffnings- processen. Åtgärder för att främja en sådan prövning behövde dock enligt Teknikupphandlingskommitténs mening inte avse ändringar i regelsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Projektstöd från STU till upphandlande organ i samband med anskaffningsförberedelser förekom redan och hade i enskilda projekt inneburit relativt stora insatser från STU:s sida. Antalet sådana projekt var dock litet och Teknikupphandlingskommittén ville&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft15"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;stärka sambandet mellan STU och upphandlande organ, liksom samverkan mellan myndigheter beträffande gemensamt utnyttjande av expertkunskap, gemensamma utrednings- och utvecklingsprojekt, gemensam upphandling samt fördelning av kostnader för anskaff- ning och anskaffningsförberedelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén framhöll att anskaffning av ny teknik innebär ett risktagande både för upphandlare och leverantör. Teknikupphandling genomförd som en successiv process på det sätt som nyss beskrivits syftade bl.a. till att reducera detta risk- tagande, men kommittén ansåg att externt finansiellt stöd i vissa fall kunde vara motiverat för utvecklingsarbetet och utredningar som föregår en anskaffning. Riskavlyftet som Teknikupphandlings- kommittén skissade på skulle begränsas till själva framtagandet av ny utrustning och borde inte omfatta indirekta följdkostnader vid eventuella misslyckanden, även om kommittén påpekade att risken för sådana kostnader ofta kan vara den mest återhållande faktorn för den upphandlande myndigheten. Sådana garantier skulle nämligen motverka att anskaffningsförberedelser genomförs i erforderlig ut- sträckning. De skulle också reducera myndigheternas direkta ansvar för upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén föreslog därför att STU skulle kunna medfinansiera utvecklings- och utredningsprojekt som initieras av den uppdragsgivande myndigheten. Förutsättning skulle vara att projektets genomförande förväntades resulterar i ett mervärde utöver att tillfredsställa uppdragsgivarens behov, t.ex. vara av betydelse för upphandlingen inom andra offentliga organ eller att det kan för- väntas ha betydelsefulla industriella effekter t.ex. leda till exploater- bara produkter på en större marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén underströk att myndigheterna måste disponera expertkunnande inom olika områden, speciellt teknisk kompetens. Kommittén menade att även då krav på expertkunskap i stor utsträckning skulle kunna tillgodoses med extern kompetens är betingelserna för att teknikupphandling ska komma till stånd beroende av den enskilda myndighetens ställ- ningstaganden och därmed också av dess egen personella resurser och kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén lade förslag om att utvidga myndigheternas möjligheter att utföra tjänster i form av betalda uppdrag för andra myndigheter i syfte att underlätta ett gemensamt utnyttjande av expertis. TUK föreslog att STU skulle ges möjlighet att utföra avgiftsfinansierade uppdrag från offentliga organ att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;biträda vid teknikupphandlingar. Den föreslagna uppdragsfunk- tionen borde även kunna innebära att STU själv skulle delta i finan- sieringen av sådana uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén menade att när uppdraget till STU enbart medförde rådgivningsinsatser från STU borde den uppdragsgivande myndigheten ha beställaransvar för de konsult- uppdrag som rådgivningen avser. När STU skulle bidra till finan- sieringen av sådana uppdrag bör beställaransvaret regleras genom en uppgörelse mellan STU och den uppdragsgivande myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Den kommunala teknikupphandlingen exemplifierades med sjuk- vård, energiförsörjning, vatten- och avlopp, kollektivtrafik, avfalls- hantering och skolväsende. Enskilda upphandlingsobjekt ansågs vanligen vara för små för att var för sig motivera utvecklings- insatser från upphandlarnas sida, menade Teknikupphandlingskom- mittén, som ansåg att lokala skillnader i behov dock inte borde utesluta att förutsättningar kunde finnas för gemensamma utred- ningar, förstudier och utvecklingsprojekt som avser likartad teknik i anskaffningsobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén ville att en liknande ramprogram- konstruktion, som vid den tiden användes vid statligt stöd till s.k. kollektiv forskning, även skulle tillämpas för teknisk utveckling i anslutning till förväntad kommunalteknisk anskaffning inom såväl det primär- som det landstingskommunala området. Respektive samarbetsprogram borde bygga på ett antal delprogram som vardera svarar mot ett avgränsat teknikområde såsom medicinsk teknik, energiförsörjning, vatten- och avloppsteknik, avfallshantering etc. Varje sådant delprogram borde bestå av utvecklingsplaner i form av projekt där gemensamma intressen föreligger hos ett antal kom- muner. Projektverksamheten förutsattes till stor del innebära att uppdrag skulle komma att läggas ut på befintliga företag och institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;Inom den landstingskommunala sektorn, vars upphandling domineras av sjukvården, borde Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) kunna svara både för programunderlag och för genomförandet av vissa projekttyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommittén föreslog vidare att statens personalutbildningsnämnd borde få i uppdrag att anordna utbild- ning i teknikupphandling för befattningshavare i myndigheter i samarbete med STU och riksrevisionsverket (RRV).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft15"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35689x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Resultatet av Teknikupphandlingskommitténs arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Remissinstanserna var övervägande positiva till kommitténs slut- satser. Landstingsförbundet, Spri och STU ansåg dock att Landstings- förbundet och inte Spri borde ha ansvaret för ett ramprogram inom hälso- och sjukvårdsområdet. Landstingsförbundet ville att staten genom STU gemensamt med de båda kommunförbunden skulle skapa ett särskilt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Teknikupphandlingskommitténs betänkande behandlades av regering och riksdag i samband med proposition 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m.m. Regeringen ställde sig då bakom utredningens förslag till stora delar men till skillnad från andra delar av propositionen där STU:s verksamhet behandlades i detalj var avsnitten om teknik- upphandling kortfattade och allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Genom riksdagsbeslutet fick STU möjlighet att utföra uppdrag åt andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Beträffande Teknikupphandlingskommitténs förslaget om med- finansiering av STU i teknikupphandlingsprojekt ansåg regeringen att förslaget inte innebar någon förändring av de möjligheter som STU redan hade att lämna stöd till projekt av teknikupphandlings- karaktär. Statsrådet Olof Johansson anförde: &lt;SPAN class="ft36"&gt;”Antalet sådana projekt har dock hittills varit mycket litet. Det är enligt min uppfatt- ning väsentligt att ökade ansträngningar görs för att projekt av denna typ skall komma till stånd.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Beträffande särskilt organ för ett ramprogram inom hälso- och sjukvårdsområdet meddelade regeringen i propositionen att STU skulle få regeringens uppdrag att förhandla med Landstingsförbundet. Dessa förhandlingar ledde senare till tillkomsten av Landstingens fond för Teknikupphandling.&lt;A href="#page_89"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Regeringen och riksdag beslutade att inrätta ett särskilt program för myndighetsservice i STU:s verksamhet, som avsåg STU:s upp- gift att biträda departement och myndigheter med sakkunskap och erfarenheter. Dessa uppgifter innefattade biträde åt andra myndig- heter vid teknikupphandling, förhandlingsverksamhet, dokumenta- tion och spridning av information om behov och kompetensutbud inom olika samhällsområden samt kompetenshöjande åtgärder, t.ex. utbildningsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 9.2.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35690x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;Vidare meddelade regeringen att Statens personalutbildnings- nämnd skulle få i uppdrag att i samråd med STU och RRV ta fram förslag till utbildning i teknikupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Proposition 1977/78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m.m. innebar stora förändringar i STU:s arbete och organisation på andra områden. Det förefaller att trots Teknikupphandlingskommitténs arbete så blev det inte någon omfattande teknikupphandlingsverksamhet, även om några projekt blev välkända.&lt;A href="#page_90"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 1997:88 Upphandling för utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Den 27 april 1995 tillsatte regeringen en utredningen om former och områden för offentlig teknikupphandling. Denna utredning antog namnet Teknikupphandlingsutredningen.&lt;A href="#page_90"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dess betänkandet &lt;SPAN class="ft36"&gt;Upphandling för utveckling &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:88) presenterades den 25 juni 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Teknikupphandlingsutredningen framhöll att det finns två huvud- moment för teknikupphandling: samverkan och konkurrens, samt konstaterade att genom Sveriges medlemskap i EU och därmed den då relativt nya Lagen om Offentlig upphandling, så har sam- verkansmöjligheterna begränsats. Istället måste den upphandlande myndigheten förlita sig på sin egen kompetens eller anlitade experter för att klara kravspecifikationer vid en upphandling. Sedan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ett av de kända projekten under slutet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; var skoldatorn Compis, en förkortning av &lt;SPAN class="ft53"&gt;COMPuter In School&lt;/SPAN&gt;. Förberedelserna inom myndighetsvärlden tog lång tid och inte förrän 1982 gick uppdraget till ett företag med namnet Svenska Datorer AB. Detta gick dock efter kort tid i konkurs och arbetet övertogs av Televerkets dotterbolag TeleNova. 1984 kom datorerna ut på markanden och köptes av olika skolor i Sverige och Norge (där dock under namnet Scandis). Vid den tiden fanns det minst ett dussintal tillverkare av ”persondatorer” i världen; alla dessa persondatorer led dock brist på kompatibilitet och de få program som fanns vara rudimentära och kopplade till varje datormodell. Till skillnad från den bild av Compis som spreds av Skolöverstyrelsen och Industridepartementet, var inte Compis en helsvensk produkt. Den viktigaste delen, processorn, var en Intel 80186 vilken redan från början kan sägas varit föråldrad eftersom Intel redan då hade introducerat den välkända 80286 processorn. Compis saknade hårddisk och data sparades på floppy disks. Syftet med Compis var att ta fram en skoldator men dess användningsområde var mycket begränsat. 1983 introducerade IBM sin XT modell med hårddisk och &lt;NOBR&gt;PC-DOS&lt;/NOBR&gt; (en variant av Microsofts &lt;NOBR&gt;MS-DOS)&lt;/NOBR&gt; som operativsystem. Detta koncept blev på bara ett par år en de facto standard och Compis framstod som teknikiskt undermålig. Samtidigt ska framhållas att Compisdatorerna var betydligt mer avancerade än de ABC 80 och ABC 800 från Luxor som i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; hade fått ganska stor spridning bland svenska småföretag och inom delar av offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Utredare i Teknikupphandlingsutredningen var dåvarande universitetskanslern Stig Hagström och som utredningssekreterare tjänstgjorde Olle Hammarström (senare Clean Water Sweden AB) och Tobias Sjö (senare FMV).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft15"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35691x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;kan det finnas två huvudmetoder; normal upphandling eller funktionsupphandling. Vidare säger Teknikupphandlingsutredningen att om upphandlingen sker i flera steg i form av selektiv upphand- ling eller förhandlad upphandling ökar möjligheterna till ett för- djupat samarbete mellan köpare och leverantörer.&lt;A href="#page_91"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningen innehåller inte någon genomgång av rättsläget eller analys vilka möjligheter som den då gällande lagstiftningen gav för teknik- upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Vidare konstaterade Teknikupphandlingsutredningen att det under senare decennier hade skett förändringar som påverkat möjlig- heterna att tillämpa teknikupphandling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Produkternas livslängd har förkortats och många företag erbjuder långtgående kundanpassningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Varu- och tjänsteproduktionen har allt mer integrerats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Hastigheten i teknikutvecklingen har ökat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;Teknikupphandlingsutredningen menade att utvecklingen hade gjort att det på många områden inte gick att bedriva teknikupphandling i traditionella former, istället gjorde producenternas intresse för kundanpassning att offentliga köpare kunde tillgodose sina intressen utan teknikupphandling. Däremot underströk Teknikupphandlings- utredningen att det var vikigt med ”tidiga användare” som är beredda att pröva nya produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;I den mån teknikupphandling skulle nyttjas borde det vara inom ramen för en övergripande prioriteringsprocess för teknisk forsk- ning, ett planeringsinstrument som utredningen menade borde skapas även i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Vidare menade Teknikupphandlingsutredningen att landstingen borde ge LFTP&lt;A href="#page_91"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i uppdrag att undersöka om det finns former för teknikupphandling som passade kvinnor bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Beträffande de regionalpolitiska aspekterna menade Teknikupp- handlingsutredningen att offentlig teknikupphandling i huvudsak befäste den existerande företagsstrukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Teknikupphandlingsutredningen menade att varje upphandling borde drivas av de verkliga kunderna dvs. de myndigheter som ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Teknikupphandlingsutredningen förklarar inte förutsättningarna under vilken en upp- handlande myndighet i enlighet med den då gällande lagen (1992:1528) om offentlig upp- handling (ÄLOU) skulle kunna nyttja selektiv eller förhandlad upphandling. Förutsätt- ningarna torde varit begränsade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Landstingens fond för Teknikupphandling(se 9.2.5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35692x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;använda den upphandlade produkten, men att NUTEK ska kunna vara den myndighet som påtar sig rollen som upphandlingsteknisk rådgivare för den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Beträffande det landstingskommunala området skrev utredningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft36"&gt;”Det förefaller som om leverantörerna utvecklat sina kontakter med de professionella grupperna inom vården, särskilt läkarna, på ett sätt som gör att teknikupphandling inte fått någon naturlig roll. Om teknikupphandling skall få någon betydelsefull roll inom den teknikiskt avancerade vården krävs ett tydligt och kraftfullt intresse från vårdpolitikerna”&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;På det kommunal området konstaterade Teknikupphandlings- utredningen att teknikupphandling är koncentrerad till de största kommunerna, men att en faktor som medverkar till den låga aktiviteten är osäkerheten om vad som är tillåtet. Därför efterlyste utredningen riktlinjer från NOU.&lt;A href="#page_92"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft7"&gt;Beträffande teknikupphandling för gemensamma behov&lt;A href="#page_92"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;före- slog Teknikupphandlingsutredningen att Byggnadskostnadsdelega- tionen skulle få i uppdrag att göra en studie för teknikupphandling av byggkomponenter i trä för att utveckla byggandet av fler- bostadshus i trä. Utredningen såg även möjligheter för teknikupp- handling i samband med nollvisionen beträffande trafiksäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft35"&gt;Resultatet av utredningens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;I regeringens skrivelse 1997/98:19 &lt;SPAN class="ft36"&gt;Utvecklingen i informations- samhället &lt;/SPAN&gt;säger regeringen, med anledning av utredningen, att ett viktig område för näringslivets &lt;NOBR&gt;IT-utveckling&lt;/NOBR&gt; gäller den offentliga förvaltningens teknikupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;I regeringens proposition 1997/98:145 &lt;SPAN class="ft36"&gt;Svenska miljömål – Miljöpolitik för ett hållbart Sverige &lt;/SPAN&gt;hänvisade regeringen till utred- ningens betänkande som sades peka på att offentlig teknik- upphandling främst bör användas för den offentliga sektorns behov och för att tillgodose andra samhällsintressen. Ett exempel på sådant samhällsintresse är miljön. Regeringen skrev att den &lt;SPAN class="ft36"&gt;”bedömer att teknikupphandling även framgent bör användas som ett instrument i miljöpolitiken.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Nämnden för Offentlig Upphandling var en liten myndighet som hade till uppgift att utöva tillsyn över offentlig upphandling i Sverige. Nämnden avvecklades den 1 september 2007 och tillsynen över den offentliga upphandlingen övertogs av Konkurrensverket medan upphandlings- stödet till upphandlande myndigheter överfördes till Kammarkollegiet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Det som i denna utredning benämns katalytisk upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft15"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;Det har under de senaste decenniet inte funnit något samlat arbete kring teknikupphandling eller innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringens uppdrag till Nutek och Vinnova&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Regeringen gav i april 2006 i uppdrag till Nutek och Vinnova att i samråd med Nämnden för offentlig upphandling (NOU) utreda hur offentlig upphandling kan bidra till ökad innovation och kreativ förnyelse. Redovisning skulle utformas så att den kunde utgöra underlag för en policy med riktlinjer för offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Uppdraget har genomfördes till att börja med som ett samarbete mellan Nutek och Vinnova men myndigheterna överlämnade var sin rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft39"&gt;Nuteks redovisning av regeringsuppdraget (R 2006:21) Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft7"&gt;Myndigheten framhöll att offentlig upphandling inte används som drivkraft för innovation och förnyelse av offentlig verksamhet i den omfattning som skulle vara önskvärd. En förklaring tycks enligt Nutek vara att upphandling sällan betraktas som en strategisk fråga för offentliga myndigheters och organisationers egen verksamhets- utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;En annan förklaring menade Nutek är att offentlig upphandling betraktas som svår på grund av ett komplext regelsystem. Fokus inom upphandlingsområdet har därför legat på kostnadseffektiv upphandling inom gällande regelsystem, snarare än på långsiktig innovation och förnyelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;En mer innovationsfrämjande offentlig upphandling ställer krav dels på tydliga och styrande incitament från staten, dels på ökad kunskap inom upphandlande enheter. För att bidra till en ökad användning av innovationsfrämjande upphandling föreslog utred- ningen följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ta fram en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;centralt förankrad nationell policy för offentlig upp- handling &lt;/SPAN&gt;som belyser vikten av innovation och förnyelse vid upphandling och innehåller tydliga incitament för offentliga myndigheter och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se över identifierade utvecklingsområden för att ta fram &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;konkreta riktlinjer för innovationsfrämjande upphandling&lt;/SPAN&gt;, som inte står i strid med gällande regelsystem eller i konflikt med andra politiska ambitioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Förstärk och utveckla den nationella supportstrukturen inom upphandlingsområdet&lt;/SPAN&gt;, för att underlätta tillämpningen av en mer innovationsfrämjande nationell upphandlingspolicy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Teknikupphandling hade flera viktiga syften förutom att driva fram ny miljöanpassad teknik och produkter, främst en viktig roll i att utjämna en ”styrkeobalans” mellan kund och leverantör (i den mån den förekommer), vilket på sikt kan bidra till att skapa en bättre fungerande marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Beträffande den ovannämnda förankrade nationella policyn redovisade inte Nutek i rapporten några konkreta förslag. Be- träffande de konkreta riktlinjerna förslog myndigheten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utveckling och spridning av kunskap och metoder som ökar möjligheterna att tillämpa mer innovationsfrämjande upphand- ling. Nutek ansåg att mycket tyder på att fokus på funktion och prestanda och tillämpning av nya upphandlingsformer sannolikt skulle ge ökat utrymme för kreativitet och innovation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utveckling av incitament för strategisk styrning av offentlig upphandling mot ökad grad av innovation och förnyelse bl.a. genom krav i regleringsbrev eller förordningar, rapporterings- krav, belöningssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Ta fram riktlinjer för i vilka situationer samordning av upphand- ling kan vara lämpligt. En ökad samordning mellan mindre upphandlande enheter kan i vissa faser och sektorer öka kompetensen, skapa kritisk massa och ge möjlighet att tillämpa effektivare upphandlingsmetoder (t.ex. funktionsupphandling, standardisering av förfrågningsunderlag, elektroniska verktyg, osv.). I andra situationer riskerar dock samordning att bli kon- serverande och uteslutande, speciellt för mindre företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Säkerställ mindre företags möjligheter att medverka i offentlig upphandling genom att utreda och ta hänsyn till vilka kon- sekvenser samordning och tillämpning av olika kravspecifika- tioner, avtalsvillkor och upphandlingsformer får på dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft15"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Utveckling av datainsamlingsmetoder och förbättrad redovis- ning och statistik för att möjliggöra uppföljning av upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Nutek drog, dock utan att göra någon rättslig analys, slutsatsen att LOU inte är ett hinder för innovationer och myndigheten redo- visade olika upphandlingselement som den ansåg skulle främja innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Alternativa anbud – vilket möjliggör för leverantörer att lämna anbud på s.k. ”gröna varianter”, som innebär att leverantörer kan tillhandahålla mer miljöanpassade alternativ som uppfyller den efterfrågade funktionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Formgivningstävling – vilket innebär att pröva olika tävlings- bidrag i en anbudsutvärdering då ”designbegreppet” ofta har en vidare betydelse och även kan innefatta miljöegenskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Förhandlad upphandling – vilket är en upphandlingsform med särskilda tillvägagångssätt och kriterier för den klassiska sektorn och försörjningssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Funktionsupphandling – vilket snarare innebär en specificering av vad som ska uppnås snarare än hur det ska uppnås och som kan ge större utvecklingsmöjligheter för en leverantör, dock att det kan bli svårare att verifiera framkomna anbud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;”Request For Information” (RFI) – vilket bl.a. innebär att genom att informera marknaden att en upphandling ämnas göras, skapas beredskap och ett sätt att införskaffa underlag för att erhålla realistisk förfrågningsunderlag för att säkerställa att leverantörer kan tillfredställa de identifierade behoven inom rimliga kostnads- ramar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Koncessioner – vilket innebär att en leverantör får ensamrätt för en väl definierad samhällstjänst och får täckning för sina kost- nader för det som levereras, t.ex. upphandling av tjänsten sop- hämtning istället för sopbilar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Vidare menade myndigheten att om minst hälften av kontraktets värde omfattar &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; behöver en myndighet inte tillämpa ordinarie regelverket för LOU utan det faller under &lt;NOBR&gt;WTO-undan-&lt;/NOBR&gt; taget för FoU. Om detta villkor är uppfyllt är det också möjligt att använda risk/värdedelning mellan beställare och leverantör menade Nutek som dock samtidigt framhöll att det var oklart om metoden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft15"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;faller inom direktiven för LOU, varför myndigheten menade att metoden behövdes studeras närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Nutek var också medvetna om att EU kommissionen arbetade med att ta fram förslag om förkommersiell upphandling men i rapporten berördes inte detta ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Slutligen efterlyste myndigheten ett utvecklingsarbete för att underlätta och öka incitamenten för innovationsfrämjande offentlig upphandling. Nutek menade att det skulle behövas en stödjande myndighetsstruktur med ett antal funktioner med tillräckliga resurser, kvalitet och effektivitet, framför allt om följande funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;metodutveckling, lärande och stöd både kring offentliga upp- handlingar i allmänhet och kring innovativa upphandlingar i synnerhet. I detta kan bl.a. ingå att utbildningar, utveckling av neutrala arenor för möten med leverantörer och konkreta råd och stöd i komplexa upphandlingssituationer, t.ex. i samband med s.k. förkommersiell upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;tillsyn, utformning, precisering och tolkning av spelregler, in- klusive formell hantering i enlighet med LOU och dess bakom- liggande grundprinciper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;utveckling av rättsorganisationen och rättsprocesserna kring offentlig upphandling så att dessa bidrar till ökad effektivitet. Nutek anförde att genom centralisering av överprövningar skulle proffessionalitet och effektivitet i hanteringen kunna ökas och tillämpningen av rättspraxis bli tydligare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;utvärdering av de samhällsekonomiska effekterna, inklusive innovations- och förnyelseeffekterna, av offentlig upphandling, baserat på ett förbättrat statistikunderlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft35"&gt;Vinnova:s redovisning av regeringsuppdrag: &lt;NOBR&gt;(2006-01487)&lt;/NOBR&gt; Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Vinnova förslog följande åtgärder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Inför offentlig innovationsupphandling, det vill säga upphandling som innehåller FoU, som en generell upphandlingsform i Sverige, helt inom ramen för rådande regelverk för offentlig upphandling och FoU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft15"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Skapa stödjande kompetensstrukturer med hjälp av de myndigheter som har &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-granskning&lt;/NOBR&gt; som kärnverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inför tydliga incitament för upphandlande myndigheter genom målsättningen att en procent av upphandlings- volymen skall utgöras av innovationsupphandling samt att framgångsrika innovationsupphandlingar uppmärk- sammas och premieras. På detta sätt kan offentlig inno- vationsupphandling bli en strategisk fråga för svenska myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Stärk organisationen av och förenkla procedurer för offentlig upphandling så att samordning och kritisk massa i metodkom- petens och efterfrågan uppnås. Gör detta så att små- och medel- stora företags innovations- och effektivitetspotential tillvaratas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Skapa tillförlitlig information för uppföljning och statistik om offentliga upphandlingar. Utvärdera offentliga upphandlingars omfattning och fördelning samt dess effekter på offentliga verk- samheters förnyelse och effektivitet, liksom dess effekter på innovation i näringslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Vinnova menade att kvalitetsgranskningen av &lt;NOBR&gt;FoU-innehållet&lt;/NOBR&gt; innova- tionsupphandlingar borde kunna genomföras av myndigheter som har bedömning av &lt;NOBR&gt;FoU-finansiering&lt;/NOBR&gt; som sin kärnverksamhet, såsom Vinnova, Vetenskapsrådet, Formas, FAS, Energimyndigheten, med flera. Sådana &lt;NOBR&gt;FoU-bedömningar&lt;/NOBR&gt; borde sedan ligga till grund för den upphandlande myndighetens slutgiltiga ställningstaganden kring inkomna anbud. Om så behövs skulle även &lt;NOBR&gt;FoU-finansierande&lt;/NOBR&gt; myndigheterna kunna vara behjälpliga i utformandet av &lt;NOBR&gt;FoU-delarna&lt;/NOBR&gt; i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Den mest genomgripande förslaget som Vinnova ställde var för- ändring av hela grunden för offentlig upphandling. Vinnova ansåg att det inte var uppenbart att de samlade kraven på myndigheter inom ramen för deras upphandlingar skulle ha som huvudsyfte att utgå från målet att utveckla offentliga verksamheter i kvalitets- förnyande och effektiviserande riktning. Mot denna bakgrund före- slog Vinnova därför att en allmän översyn av Sveriges nationella upphandlingspolicy borde genomföras. Målet borde vara att utveckla den nationella upphandlingspolicyns principer och strukturer så att offentliga myndigheters verksamhetsutveckling stärks och att positiva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft15"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35698x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;samhällsekonomiska effekter främjas. Tre centrala funktioner i en utvecklad nationell upphandlingspolicy borde enligt Vinnova tydlig- göras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;grundläggande målsättningar och prioriteringsprinciper för offentlig upphandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;tydliggörande av centrala myndigheters ansvar och deras rela- tioner för att policyn ska få så starkt genomslag som möjligt och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;säkrande av tillräcklig kraft för utveckling av principer och metoder samt uppföljning av offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Vinnova efterlyste att ett tydligare koncernperspektiv borde genom- syra det statliga upphandlingssystemet, där olika myndigheter kan och bör stödja varandra för ökad kvalitet och effektivitet. Detta menade Vinnova måste ytterst baseras på politisk styrning och ett tydligt ledarskap som utgår från &lt;SPAN class="ft31"&gt;regeringen&lt;/SPAN&gt;. Till stöd för dessa politiska ambitioner borde stödjande myndighetsfunktioner för- delas och tydliggöras. Det skulle kräva en noggrann översyn av kraften i och samspelet mellan rådande myndighetsroller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Europeisk Innovationspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europa 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;Europa 2020&lt;A href="#page_98"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; nya ekonomisk strategi med syfte att ta EU ur krisen och få en starkare ekonomi under det kommande decenniet. Strategin innehåller en vision för ekonomisk tillväxt inom EU:s sociala marknadsekonomi under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Tillväxten ska åstadkommas genom insatser på såväl &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; som på nationell nivå. Honnörsorden är &lt;SPAN class="ft36"&gt;smart tillväxt&lt;/SPAN&gt;, dvs. främja kun- skap, innovation, utbildning och ett digitalt samhälle, &lt;SPAN class="ft36"&gt;hållbar till- växt&lt;/SPAN&gt;, dvs. få en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi, och samtidigt bättre konkurrenskraft, samt &lt;SPAN class="ft36"&gt;tillväxt för alla &lt;/SPAN&gt;dvs. fler jobb, höjd kompetens och satsningar på fattigdomsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Fem kvantitativa mål har satts upp för att förverkliga visionen nämligen att;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;1. 75 procent av befolkningen i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; ska ha ett arbete,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Meddelande från Kom- missionen (KOM(2010) 2020 slutlig) Europa 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB35699x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;tre procent av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveck- ling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;klimat- och miljömålen 20/20/20&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska nås,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;andelen ungdomar som slutar skolan i förtid vara under 10 pro- cent, och minst 40 procent av den yngre generationen ska full- borda högre studier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft7"&gt;För att uppnå detta kvävs det enligt kommissionen att &lt;NOBR&gt;EU-länderna:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;blir bättre på att uppmuntra innovationer genom att skapa när- mare samarbete mellan forskning och marknad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;satsar mer på en digital marknad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;förbättrar kvaliteten på den högre utbildningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;gör Europa mer resurseffektivt och koldioxidsnålt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;uppmuntrar entreprenörskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;modernisera arbetsmarknaderna, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att ”Europeisk plattform mot fattigdom” garanterar social och territoriell sammanhållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Pionjärmarknadsinitiativet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Pionjärmarknadsinitiativet, som är en del av EU:s innovationsstra- tegi, syftar till att underlätta marknadsintroduktion av innovativa produkter och tjänster genom regulatorisk förenkling, offentlig upphandling och andra underlättande åtgärder. Pionjärmarknads- initiativets&lt;A href="#page_99"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;uttryck ”Pionjärmarknad” syftar på den marknad där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Mot &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20–20&lt;/NOBR&gt; till 2020 Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna Meddelande från Kommissionen COM(2008) 30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft66"&gt;EU:s klimat- och energipolitik har följande mål för 2020:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft58"&gt;•Minska växthusgasutsläppen med minst 20 % jämfört med 1990 års nivå (30 % om andra &lt;NOBR&gt;i-länder&lt;/NOBR&gt; gör jämförbara åtaganden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft58"&gt;•Öka andelen energi från förnybara energikällor (vind, sol, biomassa osv.) till 20 % av den totala energiproduktionen (i dag är andelen förnybar energi cirka 8,5 %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft58"&gt;•Minska energikonsumtionen med 20 % av de beräknade nivåerna för 2020 genom att förbättra energieffektiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;The Lead Market Initiative (LMI) (KOM (2007) 860.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;en innovation först får fäste innan den slår igenom på en global marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Pionjärmarknader med potential kan inte skapas på konstgjord väg, däremot kan utvecklingen av dessa marknader understödjas genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att överföra idéer och innovationer till nya produkter och marknader. Att gynna till- växten av pionjärmarknader kan överbrygga gapet mellan framta- gandet av nya produkter, teknologier och tjänster och kommersia- liseringen av dessa innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Initiativet är resultatet av Kommissionens slutsats att avsakna- den av innovationsvänliga marknader i Europa medför att Europa hamnar efter på innovationsområdet. Fragmentiserad reglering, komplexa standardiseringsförfaranden och olikheter vad gäller till- lämpningen av offentlig upphandling medför problem. Detta kan innebära reducerad avkastning av investeringar och minskad för- säljning av innovativa varor och tjänster på marknaden. Detta kan också avskräcka företag att investera i forskning och innovationer i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Pionjärmarknadsinitiativet som lanserades 2008, är en innova- tionspolicy som avser att skapa förutsättningar för samlat arbete mellan medlemsstaterna, företag, föreningar, publika organisationer och andra intressenter samt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i frågan hur man kan reducera tiden för marknadsintroduktionen av nya varor och tjänster. Pionjärmarknadsinitiativet fokuserar på sex olika innovations- områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;IT i vården (eHealth)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;hållbart byggande (sustainable construction)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;skyddande textilier (protective textiles)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;bio-baserad&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; produkter &lt;NOBR&gt;(bio-based&lt;/NOBR&gt; products)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;återvinning (recycling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;förnybar energier (renewable energies)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;De åtgärder som föreslås syftar till att underlätta ett marknads- inträde och är inriktade mot insatser där kommissionen och med- lemsstaterna kan påverka. Den typ av åtgärder som föreslås ligger inom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft15"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Lagstiftning: &lt;/SPAN&gt;t.ex. sekretessfrågor vid utveckling av tjänster inom IT i vården, ökad andel funktionsbaserade byggregler, utveckling av definitioner av avfall,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Offentlig upphandling: &lt;/SPAN&gt;t.ex. sammanföra intressenter för att genomföra offentliga upphandlingar bl.a. baserade på kommis- sionens guidelines.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Standardisering, märkning och certifiering: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;t.ex. interoperabi- litet mellan olika &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;IT-system&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; i vården, metodutveckling för definition hållbart byggande, etablera standards för biobaserade produkter, möjliggöra för CEN att ta fram avfallsstandards, utveckla standards inom biodrivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Åtgärder för att engagera användarna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;t.ex. rekommendationer för management, stärka tillgången till riskkapital.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;Offentlig upphandling tas upp i initiativet för att det antas kunna stimulera efterfrågan av innovationer. I de handlingsplaner som utarbetats för varje enskild pionjärmarknad anges att offentliga myndigheter måste agera som pilotkund för nya lösningar. Offentlig upphandling kan enligt handlingsplanen även bidra till att uppnå en kritisk massa för att stödja utvecklingen av produkter på pionjärmarknaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Åtgärder som nämns i initiativet är att ställa krav baserade på kompatibilitet, att samla mindre beställningar till större order och att satsa på utbildning och medvetandehöjande insatser för upp- handlande tjänstemän och skapande av nätverk mellan upphandlande myndigheter inom samtliga sex pionjärmarknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Genom konkurrenskraft- och innovationsprogrammet (Com- petitiveness and Innovation Programme, CIP&lt;A href="#page_101"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;) stödjer EU aktivt utvecklandet av gränsöverskridande nätverk för att främja upp- handling som gynnar innovation inom pionjärmarknaderna. Tre miljoner euro har avsatts för att stödja tre eller fyra projekt inom pionjärmarknaderna. Syftet med projekten ska vara att förbättra upphandlande myndigheters kunskaper om innovativa lösningar inom den aktuella sektorn, förbättra utarbetandet av och informa- tionen kring upphandlingsstrategier, underlätta en dialog mellan myndigheter och näringslivet samt att utbyta erfarenheter mellan myndigheter i olika medlemsstater. De &lt;NOBR&gt;CIP-finansierade&lt;/NOBR&gt; nätverken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;http://www.proinnoeurope.eu/index.cfm?fuseaction=page.display&amp;topicID=232&amp;parent ID=88 090224&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;började arbeta under andra kvartalet 2009 och ska genomföra pro- jektet under högst tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Hösten 2009 publicerade en halvtidrapport&lt;A href="#page_102"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;beträffande Pionjär- marknadsinitiativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;I Sverige fick Vinnova ett uppdrag från regeringen att efter sam- råd med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Kemikalie- inspektionen ta fram förslag beträffande återvinning och biobase- rade produkter. Vinnova avrapporterade detta i oktober 2008. I den korta rapporten underströk myndigheten att den offentliga sek- torns efterfrågan, som enbart riktas mot existerande produkter, inte ger upphov till innovationer. Offentlig efterfrågan som mot- svaras av offentlig upphandling, standardisering eller lagstiftade produkt krav främjar forskning och utveckling som resulterar i innovationer, framhöll Vinnova.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Digitala agendan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft7"&gt;Även i arbetet med den Digitala Agendan uppmärksammas för- kommersiell upphandling som ett sätt att växla upp de privata investeringarna i FoU och bidra till att förverkliga den digitala ekonomin för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Innovationsupphandling i andra medlemsstater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;Av utredningens direktiv framgår att utredaren ska inhämta inter- nationella erfarenheter och särskilt belysa erfarenheterna från Stor- britannien, Nederländerna och Finland. Dessa länder arbetar sedan några år tillbaka med flera intressanta projekt rörande innovations- upphandling som beskrivs nedan. Det finns även andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som aktivt arbetar med innovationsupphandling, men dessa har ännu inte kommit så långt att det finns erfarenheter att beskriva, t.ex. Flandern (Belgien) och Ungern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Lead Market Initiative for Europe – &lt;NOBR&gt;Mid-term&lt;/NOBR&gt; progress report Commission Staff Working Document SEC (2009) 1198.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft15"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Den brittiska regeringen anser att innovationspolitik och innova- tionsupphandling är viktiga instrument för att uppnå de mål som satts upp inom områdena sänkta koldioxidutsläpp, underlättande från små- och medelstora företag, ökad effektivitet inom offentlig sektor och bättre utnyttjande av resurserna. Huvudansvaret för re- geringens innovationspolitiken ligger inom Departement for Business, Innovation and Skills (BIS). Eftersom den brittiska regeringen anser att det är viktigt att transformera myndigheternas upphand- lingar till att bli framåtsiktande, har regeringen tagit fram en vitbok om innovationsupphandling och en innovationsupphandlingsplan, som omfattar även upphandling från små- och medelstora företag och förkommersiell upphandling. Alla departement har fått i upp- drag att använda innovationsupphandling som ett instrument för att uppnå ”best value for money” och öka effektiviseringen av verk- samheten. BIS uppmuntrar även regionala och lokala myndigheter att använda innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I Storbritannien ansvarar staten för publiceringen av upphand- lingsannonser som överstiger ett värde av 20 000 pund. Dessa annonser läggs ut på en webbportal och är kostnadsfri för myndig- heter och leverantörer. Den brittiska regeringen avser att utveckla denna tjänst ytterligare genom att särskilt ange att vissa kontrakt är särskilt lämpar sig för små- och medelstora företag att ansöka om och att särskilt uppmärksamma innovationsupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Den brittiska regeringen arbetar med flera olika former av innovationsupphandlingar och projekt, bl.a. Forward Commitment Procurement (FCP) och, Small Business Research and Innovation (SBRI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft35"&gt;FCP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;FCP (Forward Commitment Procurement) är en form av efter- frågestyrd upphandling. Det är myndighetens sätt att kommunicera med marknaden och tala om vad man kommer att efterfråga i fram- tiden. Det är vidare ett förhållningssätt gentemot risk och riskför- delning. Att efterfråga nya produkter betyder risk, eftersom dessa kanske inte kommer att fungera som avsett, inte levereras i tid, bli dyrare än kalkylerat och att produkten saknar referenser. Samtidigt är det ibland viktigt att efterfråga nya produkter för att uppnå de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft15"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;mål som satts upp, t.ex. minskade koldioxidutsläpp och ökad effektivisering. Att utveckla nya produkter medför, för leverantörer, teknologiska risker och kräver investeringar i tid och pengar. Ett rationellt företag utvecklar bara ny produkter när de måste, eftersom det påverkar vinsten. Teknologiska och resurs- mässiga risker (personal och kunskap inom företaget) kan hanteras av leverantören, däremot är leverantören sämre på att hantera för- säljningsrisken, dvs. risken att ingen kommer att köpa produkten. Britterna menar således att innovation är en fråga om risk, inte kostnader. Många bolag misslyckas efter prototypframställan att utveckla bolaget och sälja produkten på marknaden. Gapet mellan utveckling och kommersialisering brukar ibland benämnas ”valley of death”, dvs. ett mängd svårhanteriga risker. En kritisk faktor för leverantörerna av nya produkter är således tryggheten i kunskapen om att det kommer att finnas en marknad för produkten när den är testad och klar. Det privata näringslivets benägenheten att vilja investera är beroende av denna trygghet. Användarna av produkterna, dvs. den offentliga sektorn, kan underlätta genom att försäkra näringslivet om att det kommer att finnas en marknad för produkten. FCP är således ett sätt för offentlig sektor att påvisa de framtida behoven utan att varken upphandlare eller leverantörer kommer att ta ohanterliga risker, genom att förbinda sig att upphandla en viss volym inom en viss tidsram om specifika- tionerna, priset och prestationen uppfyller myndighetens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft35"&gt;SBRI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;SBRI är britternas program för upphandling av forsknings- och utvecklingsprodukter, m.a.o. en form av förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Målet med SBRI är att hjälpa offentlig sektor att hitta nya lös- ningar på problem, upphandla bättre lösningar och uppmuntra engagemang hos privata företag som vanligtvis inte tillhandahåller tjänster till offentlig sektor, eftersom dessa kan tillföra nya idéer och teknologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;Detta sker genom;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;att påskynda teknologisk kommersialisering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;att stödja utvecklingen i innovationsföretag genom stöd och krediter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;att stödja upphandling av ny lösningar till existerande problem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;att bidra med finansiering av FoU med upp till 100 % som stödjer sig på upphandlingsreglerna istället för statsstödsreglerna, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att immateriella rättigheter stannar kvar i bolaget. Användarna får istället nyttjanderättigheter. Bolagen uppmuntras att exploatera sina rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;SBRI-processen&lt;/NOBR&gt; är en form av upphandling och finansierar helt eller delvis det privata företagets forsknings- och utvecklingskost- nader. Processen ser ut på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Öppen konkurrens genom tävling, offentlig sektor definierar de problem som finns och som de önskar en lösning på.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Tävlingen annonseras genom TSB:s (Technology Strategy Board) kanaler och i den nationella databasen, med syfte är att nå ut till ett stort antal teknologiföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Ansökningarna bedöms och de mest intressanta får teckna kon- trakt med SBRI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Projektrisken är indelad i faser; fas 1 – förstudie ca 6 månader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft9"&gt;och max 100 000 pund, fas 2 – utveckling av prototyp upp till 2 år och max 1 miljon pund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;SBRI och TSB samarbetar men TSB är processägare, dvs. tar hand om dokument och ritningar samt definierar problem. Den första &lt;NOBR&gt;SBRI-piloten,&lt;/NOBR&gt; enligt nuvarande modell startade 2008 och SBRI- programmet började i april 2009. Fram till idag har SBRI utlyst 25 tävlingar, över 1 000 företag har skickat in ansökningar om del- tagande och 370 kontrakt har utdelats till ett sammanlagt värde av 24,5 miljoner pund. Ingen diskriminering av utländska bolag är tillåten dvs. ett kontrakt har gått till ett utländskt bolag. Ersätt- ningen till bolagen som fått ett &lt;NOBR&gt;SBRI-kontrakt&lt;/NOBR&gt; betalas ut månads- vis, och någon enstaka gång i förskott. Avgörande i tävlingen är kvaliteten på idén. Varje departement bestämmer själva vilka krav som ska ställas i förfrågningsunderlaget. Av de bolag som fått &lt;NOBR&gt;FoU-medel&lt;/NOBR&gt; på detta sätt är ca. 75 % små- och medelstora företag dvs. bolag med mindre än 250 anställda, ca. 25 % är microföretag, dvs. maximalt 10 anställda. Några enstaka företag är stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Den brittiska regeringen har avsatt 100 miljoner pund fram till 2014 för &lt;NOBR&gt;SBRI-programmet.&lt;/NOBR&gt; Dessa pengar räknar man med att få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft15"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;tillbaka genom de kostnadsbesparingar som de nya produkterna kommer att medföra för offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft35"&gt;Department of Health&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;En av de myndigheter som av regeringen fått ett särskilt uppdrag när det gäller innovationsupphandling är Departement of Health. Anledning är att man ser stor potential att spara pengar med nya innovationslösningar inom hälso- och sjukvården, t.ex. sätt att be- gränsa &lt;NOBR&gt;MRSA-bakteriens&lt;/NOBR&gt; spridning på sjukhus och effektivare desinficering av vårdpersonalens händer. Målet är att identifiera och finansiera hundra nya medicintekniska produkter som kommer att medföra besparingar. Regeringen har vidare genom National Inno- vation Center (NIC)&lt;A href="#page_106"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;startat ett projekt och en databas i syfte att hitta och efterlysa innovationslösningar inom hälso- och sjuk- vården. I databasen finns information om nya lösningar på medi- cinska problem. Vidare finns efterlysningar av produkter som ännu inte finns på marknaden men som efterfrågas av hälso- och sjuk- vården. Inom ramen för projektet kan privata företag inom det medicintekniska området få tillgång till &lt;NOBR&gt;”test-sjukhus”,&lt;/NOBR&gt; dvs. sjukhus som kan testa de nya produkter som tas fram. Department of Health och NIC använder sig också av &lt;NOBR&gt;SBRI-programmet.&lt;/NOBR&gt; Ett bolag som får ett &lt;NOBR&gt;SBRI-kontrakt&lt;/NOBR&gt; kan få mellan 20 &lt;NOBR&gt;000–250&lt;/NOBR&gt; 000 pund för utveckling av en medicinteknisk produkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft35"&gt;OGC&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;OGC, Office of Government Commerce, är en oberoende myn- dighet under HM Treasury, med syfte att stödja och hjälpa myn- digheter och företag i upphandlingsfrågor. OGC samarbetar med och hjälper även regionala och kommunala myndigheter. OGC är en resursstark myndighet som i princip ansvarar för alla upphand- lingsrelaterade frågor i Storbritannien dvs. det som i Sverige ligger på flera myndigheter, t.ex. Kammarkollegiet, Konkurrensverket, ESV och Finansdepartementet. Inom ramen för sitt uppdrag har OGC tagit fram flera riktlinjer och rekommendationer när det gäller innovationsupphandling, dessa går att hitta på www.ogc.gov.uk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;NIC är ett organ inom NHS (National Health Service).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Den nederländska regeringen har tillsatt en interdepartemental struktur, Innovationsenheten, i syfte att skapa en innovationsvänlig och konkurrenskraftig ekonomi med ett bra företagsklimat. Bak- grunden är en analys som indikerar att i den nederländska samhälls- strukturen finns högkvalitativ vetenskaplig forskning, men att det skapas förhållandevis få innovationer samtidigt som det föreligger brist på välutbildad arbetskraft inom vetenskap och ingenjörskonst. Med anledning av detta har den nederländska regeringen beslutat att arbeta med flera program, bl.a. det s.k. baspaketet och innova- tionsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Baspaketet är ett stöd till forskning inom små- och medelstora företag. Stödet bygger till stora delar på olika former av skattelätt- nader. Nystartade företag och unga nyutexaminerade studenter från universiteten kan få särskilt stöd och rådgivning, bl.a. att driva företag, utveckla innovationer och utbildning i immaterialrätt. Vidare finns ”Innovationsvouchers” som är en skattereduktion om 2 500 eller 7 500 euro och ”Innovation Preformance Contracts” som är ett program för SME som vill samarbeta med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Innovationsupphandlingspolitiken kanaliseras i huvudsak till Outsourcing Innovation Research (SBIR). Vilket är den nederländska motsvarighet till britternas SBRI. Det nederländska SBIR liknar också i flera avseenden den brittiska &lt;NOBR&gt;SBRI-modellen.&lt;/NOBR&gt; Programmet har till syfte att uppmuntra utveckling inom vissa strategiskt viktiga områden. Det är fråga om efterfrågestyrd upphandling som används framför allt inom områdena hälso- och sjukvård, energi, vatten– och avlopp (VA) och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Pågående &lt;NOBR&gt;SBIR-projekt&lt;/NOBR&gt; finns inom branscherna – bil, logistik, hälsa, marin, VA, kemi, mat och näring. För närvarande löper ca. 10 program. Kommande &lt;NOBR&gt;SBIR-projekt&lt;/NOBR&gt; inrymmer serviceinnovationer and ICT inom pensionssystemet. I utvecklingsfasen finns även planer på att omfatta den kreativa industri (div. nöjen och kultur).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;SBIR-programmet&lt;/NOBR&gt; har ett antal målsättningar, dessa är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;miljöförbättringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;lösa sociala frågor med hjälp av innovationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;stimulera innovationer i synnerhet inom SME,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;teknisk överföring i synnerhet för SME, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft15"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;överkomma ”valley of death”, dvs. få ut kommersialiserade pro- dukter på marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;SBIR-programmet&lt;/NOBR&gt; bygger på den metod som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; presenterat i meddelande om förkommersiell upphandling (se kap. 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;De olika faserna &lt;NOBR&gt;SBIR-programmet&lt;/NOBR&gt; är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;ekonomiska, tekniska och organisatoriska förstudier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;forskning och utveckling, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;kommersialisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Budgeten som avsatts till &lt;NOBR&gt;SBIR-programmet&lt;/NOBR&gt; uppgår till 43 300 000 euro under en fyraårs period. Hittills är sex projekt klara. De flesta sökande företag som fått ett kontrakt är små och medelstora och nystartade. Hittills har inga utländska företag fått ett &lt;NOBR&gt;SBIR-kon-&lt;/NOBR&gt; trakt, men inget hindrar att utländska bolag söker (alla handlingar finns dock endast att tillgå på holländska).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;De immateriella rättigheterna är beskrivna i upphandlingsdoku- mentet och i de flesta fall får den upphandlande myndigheten en licens att använda produkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Exempel på &lt;NOBR&gt;SBIR-upphandlingar&lt;/NOBR&gt; är övervakningssystem av dammar med hjälp av satellitradarteknik och ”Application of hydrogen and fuel cell system in civil works” vilket är ny teknik för ledljus i vägmontrar vilket bl.a. har upphandlats av det svenska Vägverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;FCP används inte ännu i Nederländerna med det finns planer på att introducera metoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft35"&gt;Piano&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Piano är den nederländska myndigheten med ansvar för upphand- lingsfrågor. Piano har ett antal upphandlingsrättsjurister och experter anställda, arbetar medvetet i nätverk, publicerar skrifter och rikt- linjer, tillhandahåller webbportaler med information och arrangerar möten. Piano har ett nära samarbete med den olika departementet. I Pianos nätverk finns ca. 3 000 deltagare/upphandlare och man eftersträvar ett större samarbete med andra länder i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Ett av målen för Piano är att uppmuntra innovationsupphand- lingar och SBIR, bl.a. genom att synliggöra innovationsupphand- lingar. Man eftersträvar vidare att ändra upphandlingsbeteendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;genom att stimulera och stödja upphandling inom vissa sektorer, så som transport, vatten och energi som är viktiga för den nederländska ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft35"&gt;Arbets- och näringsministeriet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Det finns sedan januari 2008 två enheter inom arbets- och närings- ministeriet som arbetar med innovationspolitik, dels Kunskaps- baserade innovationer och dels Efterfrågebaserade innovationer. Anledningen till nuvarande struktur är att man anser det vara viktigt att koppla samman FoU och innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;De framsteg som görs inom innovationspolitiken ska avrappor- teras till riksdagen varje år. I dessa rapporter ska man lyfta fram både det positiva och det negativa, dvs. vad fungerar och vad funge- rar inte i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft35"&gt;Tekes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Tekes som är den finländska utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (motsvarigheten till svenska Vinnova), driver ett projekt inom området innovationer och offentlig upphandling. Kortfattat kan man säga att det går ut på att uppmuntra upphand- lande myndigheter att i högre utsträckning genomföra funktions- upphandlingar. I och med att man i upphandlingen ställer ett antal funktionskrav hoppas Tekes att innovationer ska kunna uppstå genom offentlig sektors efterfrågan. De upphandlande myndig- heterna kan ansöka om ekonomiska medel för merkostnader i form av utbildning och konsulthjälp vid framtagande av förfrågnings- underlag, utvärdering av förfrågningsunderlag och kontraktsskriv- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Syftet med projektet är att förbättra kvaliteten och produktivi- teten inom offentlig upphandling och samtidigt främja innovationer. Genom funktionsupphandling uppmuntras leverantörerna att utveckla sin egen service eller produkt efter kundens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Merkostnaden för ett vanligt upphandlingsprojekt uppgår till 10 &lt;NOBR&gt;000–100&lt;/NOBR&gt; 000 euro, Tekes stöd uppgår till &lt;NOBR&gt;35–75&lt;/NOBR&gt; % av denna kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft15"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;Hittills har Tekes fått in tjugo ansökningar, tio av dessa har beviljats medel. De flesta projekt är inom byggnadssektorn, men man ser en stor potential inom social- och hälsovårdsbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;En annan del av arbetet inom Tekes går ut på att upprätthålla kontakt med alla innovativa företag i Finland. Man anser det vara viktigt att känna till bolagen och de behov som dessa har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Risker vid innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Risk och riskbedömning är väsentliga faktorer för att förklara olika aktörers intresse för eller brist på intresse för innovationsupphand- ling och innovationsfrämjande upphandlingskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Riskfrågorna har under senare år fått större uppmärksamhet. Detta visar sig bland annat i att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; nyligen låtit en expertgrupp ta fram en studie av riskhantering vid innovationsupp- handling.&lt;A href="#page_110"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som berörts i avsnitt 1.1 har det inom svensk förvaltning på senare år vuxit fram en större medvetenhet om risker och behovet av att kunna hantera risker. Därför är insikten om vilka risker som upphandlande myndigheter respektive innovativa företag möter viktig för att kunna förstå förutsättningarna för innovations- upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Det kan inledningsvis finnas skäl att reflektera något över be- greppet risk. En gammal definition som baseras på ekonomen Frank H. Knights arbete&lt;A href="#page_110"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;går ut på att risk är en bedömningsbar osäkerhet beträffande utfallet av en handling, både beträffande positivt resultat och negativ konsekvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Att tala om bedömningsbar kan förefalla märkligt men det handlar om en sannolikhetsberäkning som beroende på omständigheterna kan vara allt från närmast en gissning till en empiriskt väl under- byggd analys. Men det är väsentligt att risken på något sätt är mätbar&lt;SPAN class="ft51"&gt;88&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Risk management in the procurement of innovation – Concept and empirical evidence in the European Union.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Knight (1921) Risk, Uncertainty and Profit. New York: AM Kelley.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Begreppet risk innebär att någon är medveten om att en viss slags händelse kan inträffa. Det går inte att tala risk i ex &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ante-perspektivet&lt;/NOBR&gt; för något helt okänt. Inte heller efter att det förut okända och oförutsedda inträffat kan man tala om risk i ett ex &lt;NOBR&gt;post-perspektiv;&lt;/NOBR&gt; det går inte att klandra någon för att inte tagit hänsyn till risken. När röntgentekniken utvecklades och radioaktiva ämnen isolerades skadades flera vetenskapsmän. Det går knappast att säga att de initialt tog några risker eftersom de till att börja med inte kunde inse att strålning var farlig för biologisk materia. Men när de första skadorna av strålning blivit kända, så blev det en risk att exponeras för strålning. Efterhand som vetenskapen utvecklades gick det att utröna hur farlig olika slags strålning är för levande varelser. Även om vår kunskap i dag är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;Risk handlar egentligen både om negativa och positiva utfall, det senare kallar vi i vardagen ofta möjligheter. I praktiken är det emeller- tid nästan enbart negativa utfall som uppfattas som risker. Nedan kommer vi huvudsakligen att tala om risk i betydelsen negativa utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft7"&gt;Diskussionen nedan behandlar risk från ett övergripande perspektiv. Vid upphandling av specifika typer av varor eller tjänster kan det vara meningsfullt att beskriva risker i andra kategorier&lt;A href="#page_111"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Men för att förstå de olika aspekter som i en upphandlingssituation påverkar dels upphandlande myndigheter, dels anbudsgivare eller leverantörer har utredning försökt beskriva dessa aspekter. Beskrivningen är inte hel- täckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Beträffande risker vid s.k. katalytisk upphandling behandlas dessa kortfattat i kapitel 4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Risker för upphandlande myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft7"&gt;Risker för upphandlande myndigheter kan delas in i fyra&lt;A href="#page_111"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;olika kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Funktionsrisker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Organisatoriska risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Finansiella risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Marknadsrisker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Dessa riskkategorier kan oftast delas upp i två olika riskkanaler beroende på varifrån riskerna emanerar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Riskerna emanerar från den upphandlande myndigheten (eller i förlängningen regeringen och olika andra myndigheter)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Riskerna emanerar från innovatörer och företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft58"&gt;mycket större så är inte kunskapen fullständig, varför exponering för strålning är en risk. Baserad på bästa vetenskapliga underlag och metoder går det att förutse skadeverkningar men också att uppskatta möjligheten att beräkningarna är felaktiga. Därför kan strålning nyttjas i en rad olika applikationer eftersom riskerna anses som rimliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Det finns t.ex. en speciell nomenklatur för riskfördelning vid entreprenadupphandling där olika upphandlings- och kontraktsformer kan jämföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Därvid bortses i denna diskussion från en slags storskaliga makrorisker som natur- katastrofer, krig eller liknande, vilka inte är relaterade till upphandlingen, men som givetvis kan påverka utfallet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Det är viktigt att inse att en myndighet inte bara har att beakta risker som kommer från leverantörer utan även endogena risker, d.v.s. risker orsakade av den egna myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;I nedanstående uppställning återkommer ”renomméförlust” ofta. Renomméförlust kan givetvis inte så lätt mätas. Till skillnad från i privata företag där försämrad renommé oftast åtföljs av för- svagad försäljning påverkas inte myndigheternas ekonomiska förut- sättningar direkt av en renomméförlust. Men det är uppenbart att ledningen för många myndigheter upplever att främst media, men även personal och politiker ibland utnyttjar misslyckanden för att ifrågasätta myndighetens ledning eller rent av myndighetens verk- samhet och roll. Det är naturligt att ledningar även reagerar på denna typ av risk. Därför bedömer utredningen att det är nödvän- digt att beakta även risken för renomméförluster vid en genomgång av de risker som möter upphandlande myndigheter vid innova- tionsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft15"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Funktionsrisker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft7"&gt;Funktionsrisker&lt;A href="#page_113"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;handlar om att de funktioner som myndigheten vill upphandla inte levereras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft27"&gt;Funktionsrisker för myndigheten som emanerar från myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Utfall för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;funktionskravs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Om funktionskraven inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td111"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;specifikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;formuleras på ett adekvat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;effektivitetsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;sätt kan upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;misslyckas eller resultera i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;en vara eller tjänst som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;inte fungerar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kompatibilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Bristande kompatibilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;effektivitetsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;med existerande lösningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft110"&gt;kan leda till att varan eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;tjänsten inte kan brukas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;avsett sätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p432 ft27"&gt;Funktionsrisker för myndigheten som emanerar från innovatören/leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;innovationsbrist&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;Inget anbud avges efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;som ingen leverantör tror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;sig kunna finna en lösning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandlingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;på myndighetens behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;som uppfyller kraven.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Den av leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td111"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;misslyckande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;offererade lösningen visar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;sig inte uppfylla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;funktionskraven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;möjligen rättstvister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;Varan eller tjänsten visar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;effektivitetsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td111"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;misslyckande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;sig inte fungera tillfred-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;ställande vid operationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;drift i myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;I fråga om funktionsrisker kan sägas att utfallet tenderar att bli allt allvarligare ju senare det blir uppenbart att varan eller tjänsten inte fungerar tillfredställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;I litteraturen benämns dessa risker ibland som tekniska risker. Och vid utveckling av ny teknik handlar det givetvis oftast om en teknisk risk. Men begreppet teknisk risk är dock lite för snävt, och tenderar till att leda bort tanken från tjänsteinnovationer. Vid en utveckling av en tjänst så kan det vara själva tjänsten som misslyckas, den efterfrågade funktionen kan inte uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft35"&gt;Organisatoriska risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft9"&gt;Här handlar det inte om funktionen kopplat till varan eller tjänsten utan om andra faktorer som leder till att projektet misslyckats, framförallt brist på kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft27"&gt;Organisatoriska risker för myndigheten som emanerar från myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td119"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td120"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td122"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Utfall för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;behovssamman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Myndigheten kan inte på ett adekvat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;ställningskompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;sätt kan sammanställa och presentera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;sina behov. En innovationsupphand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft111"&gt;ling kan komma att genomförs med fel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;underlag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;marknadsöversikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft111"&gt;Myndigheten förmår inte genomföra en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft112"&gt;adekvat marknadsöversikt över vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;som finns tillgängligt att upphandla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;på marknaden. En innovations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;upphandling kan vara onödig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandlings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Myndigheten kan inte genomföra upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;handlingsprocessen korrekt varför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;upphandlingen kan komma att av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;brytas eller myndigheten kan komma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;att åläggas göra ett ej önskat till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;delningsbeslut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p257 ft89"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;applikations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Myndigheten kan på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;effektivitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;organisatoriska skäl eller bristande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;förlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kompetens inom ledning och/eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;personal inte tillgodogöra sig den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft110"&gt;upphandlande varan eller tjänsten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Kan ge kostnader för redundanta eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;parallella lösningar och/eller ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;förväntade utbildningskostnader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p437 ft15"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td138"&gt;&lt;P class="p438 ft25"&gt;Organisatoriska risker för myndigheten som emanerar från innovatören/leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;anbudskompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Innovatören förmår inte lämna ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;effektivitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;korrekt anbud trots att innovatören har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;förlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;en fungerande lösning. Myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;kan då tvingas acceptera en sämre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;lösning än den skulle önska.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;genomförande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Leverantören förmår inte slutföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;uppdraget enligt avtal. Det kan bero&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;på att leverantören saknar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;förlorar nyckelkompetens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;bedrägeri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Leverantören levererar en vara eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tjänst som leverantören vet inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;motsvarar kraven.&lt;A href="#page_115"&gt;92&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;uppföljnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Leverantören har inte förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;effektivitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;anpassa eller utveckla varan eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;förlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;tjänsten och myndigheten kan inte till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;rimliga kostnader finna alternativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;leverantörer av denna anpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;eller utveckling. Myndigheten kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;tvingas byta system i förtid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Bedrägeri kan förekomma vid leverans av varor och tjänster som anskaffats genom offentlig upphandling. I en del situationer kan det vara svårt eller kostsamt för den upphandlande myndigheten att kontrollera funktionen i den levererade varan eller tjänsten. Då ökar givetvis incitamenten för bedrägeri. Vad gäller innovationsupphandling i de olika former som utred- ningen diskuterar bör dock riskerna för bedrägeri i normalfallet vara begränsade, främst genom att en innovationsupphandling bör bygga på nära kontakter mellan upphandlande myndighet och företag, men även genom att ersättningssystemen kan utformas så att leverantören ska kunna visa konkreta resultat. Dock kan inte bedrägeri uteslutas och måste därför behandlas som en risk varför myndigheter alltid måste överväga adekvata kontroll- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft35"&gt;Finansiella risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;De finansiella riskerna är viktiga i alla kontraktsrelationer &lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft27"&gt;Finansiella risker för myndigheten som emanerar från myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td143"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td120"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td122"&gt;&lt;P class="p183 ft104"&gt;Utfall för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p183 ft27"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td2"&gt;&lt;P class="p257 ft89"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnadskontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft104"&gt;Oförutsedda kostnader i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p183 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;interna kostnader inom myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;Myndighetens budgeterade medel för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft104"&gt;projektet räcker inte och det får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;konsekvenser för annan verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td148"&gt;&lt;P class="p37 ft27"&gt;inom myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td2"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;hela projektet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;anslags/intäkts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;Myndighetens anslag minskas eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p183 ft104"&gt;kapacitetsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;minskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;intäkter minskar. Om då, p.g.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;kontraktets utformning och längd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft104"&gt;inga besparingar kan göras inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;innovationsupphandlingen får det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;konsekvenser för annan verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;inom myndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;Risker för myndigheten som emanerar från innovatören/leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td2"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;hela projektet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;obestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;Leverantören får ekonomiska svårig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p183 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;heter som leder till konkurs eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p183 ft102"&gt;tidsförluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft25"&gt;rekonstruktion vilket kan förhindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;leverans.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p442 ft7"&gt;Risken att leverantören kommer på obestånd är givetvis en reell risk i många upphandlingar. I en innovationsupphandling kan detta vara extra besvärligt eftersom förutsättningarna att byta leverantör är sämre. Särskilt hög är risken om det är ett nystartat innovativt företag som har fått ett innovationsupphandlingsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;En myndighet försöker ofta skydda sig från leverantörer som kommer på obestånd genom att kräva tecken på ekonomisk uthållig- het och därför föreskriva t.ex. en viss omsättning för att få delta i en upphandling. Men eftersom en innovationsupphandling syftar till att främja innovationer är det fullt rimligt att ett anbudsgivande företag kan vara nystartat. Givetvis vore det kontraproduktivt att ställa krav som utesluter sådana företag även om myndighetens risk skulle öka betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft9"&gt;Det är också normalt mycket svårare att i förväg beräkna utveck- lingskostnader, jämfört med produktionskostnader. Det ökar risken för att innovationsföretag kan komma på obestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Riskerna är likartade de finansiella risker som finns vid all upphandling. Men riskerna kan bli mera accentuerade vid innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft15"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Marknadsrisker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Med marknadsrisker menas här att marknaden förändras så att projektet i efterhand framstår som ett dåligt projekt. Riskerna emanerar från det i sig diffusa begreppet marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft27"&gt;Risker för myndigheten som emanerar från markanden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td153"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td155"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Utfall för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;nya varor eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td157"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;När resultatet av innovations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;tjänster har hunnit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td157"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;upphandlingen ska levereras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;etableras på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td157"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;finns motsvarande eller bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;ev. effektivitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;vara eller tjänst redan på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;förlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;marknaden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p446 ft35"&gt;Risker ur ett myndighetsperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;Risker bedöms olika beroende på hur allvarliga utfallen är i förhållande till verksamheten. Detta påverkas av om effekten av ett miss- lyckande är fundamental eller marginell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;I vissa fall kan en misslyckad introduktion av en ny lösning vara helt avgörande för myndighetens förmåga ett genomföra sina upp- gifter, i andra fall kan myndigheten ”klara sig” utan den förväntade nya lösningen. I det förstämnda fallet, om det inte finns något alternativ måste givetvis myndigheten vara mycket riskobenägen eftersom ett misslyckade skulle undergräva myndighetens förmåga att genomföra sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;I andra fall kan ett misslyckande vara av marginell betydelse för myndigheten. Om nya lösningar kan införas successivt och obero- ende av andra verksamheter är rimligen myndigheten mera benägen att pröva nya lösningar. Då är troligen kostnaden även marginell i förhållande till myndighetens anslag eller intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Riskbedömningen påverkas också av vem i en myndighet som gör riskbedömningen. I den akademiska litteraturen finns hypoteser om att beslut som fattas på låg nivå i en myndighet ökar risk- aversionen. I ett antal sammanhang finns rådet att upphandlings- frågor ska ses som strategiska frågor och behandlas av myndighetens ledning. En orsak är att ledningen har bättre förutsättningar att göra en övergripande riskbedömning, inte för den enskilda upphandlingen utan för den samlade verksamheten inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;En intressant fråga är om det finns en skillnad i riskaversion mellan statliga och kommunala myndigheter. En kommunal myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;het befinner sig normalt nära den politiska ledningen. I de flesta kommunala myndigheter som genomför offentliga upphandlingar sitter företrädare från den politiska ledningen med i en styrelse eller liknande som har någon slags roll i upphandlingsbesluten. I en statlig myndighet har myndigheten begränsade kontakter med regeringen och myndigheternas upphandlingar blir inte föremål för en politisk bedömning. Det skulle möjligen kunna göra kommunal upphandling mera riskbenägen än statlig. Men samtidigt kan det antas att folkvalda politiker kan vara särskilt bekymrade över risker för renomméförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Risker för innovativa företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Innovationsupphandling innebär möjligheter, men även risker, för innovativa företag. Ibland kan riskerna medföra att ett företag avstår från att delta i offentlig upphandling för att istället inrikta sig på att sälja till den privata marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft35"&gt;Funktionsrisker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;I en innovationsupphandling är givetvis funktionsriskerna i fokus. Det gäller även för det innovativa företaget. Beroende på hur upphandlingen är utformad så blir konsekvenserna av ett funktionellt misslyckande olika&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Vid en upphandling i enlighet med utredningens förslag till förkommersiell upphandling kan kontraktsvillkoren utformas så av den upphandlanden myndigheten att företagets ekonomiska risk vid ett funktionellt misslyckande kan bli begränsad. Vid en innovations- upphandling enligt LOU eller LUF som bygger på att leverantören ska leverera en vara eller tjänst med vissa funktionella egenskaper som kan kräver en innovation är det givet att ett funktionellt misslyckande också skulle kunna få betydande negativa ekonomiska konsekvenser för företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p451 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p452 ft89"&gt;Funktionsrisker för innovatören eller leverantören som emanerar från myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Utfall för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;innovatören/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandlings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;funktionskravs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Om funktionskraven inte formuleras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;specifikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft112"&gt;på ett adekvat sätt kan upphand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;lingen leda till att innovatörens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;anbud inte beaktas (trots att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;företaget har en lösning på det av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;myndigheten uppgivna problemet).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;funktionskontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Myndigheten kan inte utvärdera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;varan eller tjänsten på ett adekvat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;sätt och underkänner leveransen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kompatibilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Myndigheten kan inte få varan eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;renomméförlust&lt;SPAN class="ft69"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;tjänsten att fungera i myndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td173"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;tekniska eller organisatoriska miljö.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p452 ft89"&gt;Funktionsrisker för innovatören eller leverantören som emanerar från innovatören eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td162"&gt;&lt;P class="p453 ft89"&gt;leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;anbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Innovatören kan inte presentera en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;trovärdig funktionell lösning i sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;anbud.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td168"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;funktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Leverantören misslyckas med att ta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;fram vara eller tjänst enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;åtagande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Organisatoriska risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Även för innovatörens eller leverantörens del handlar det oftast om brist på kompetens eller ej fungerande organisatoriska lösningar i det egna företaget eller hos den upphandlande myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft27"&gt;Organisatoriska risker för innovatören/leverantören som emanerar från myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Utfall för innovatören/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandlings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Myndigheten har misslyckats med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;att genomföra en juridiskt korrekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft110"&gt;upphandling. Upphandling avbryts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;eller skjuts upp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandlings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Myndigheten avbryter upphand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;lingen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;applikations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Myndigheten kan på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;renomméförlust&lt;SPAN class="ft69"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;organisatoriska skäl eller bristande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;kompetens inom ledning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;personal inte tillgodogöra sig den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;upphandlande varan eller tjänsten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td181"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Leverantören förknippas med ett misslyckande trots att varan eller tjänsten fungerat enligt specifikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td189"&gt;&lt;P class="p257 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td192"&gt;&lt;P class="p451 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td193"&gt;&lt;P class="p455 ft89"&gt;Organisatoriska risker för innovatören eller leverantören som emanerar från innovatören eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td190"&gt;&lt;P class="p203 ft102"&gt;leverantören själv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;anbuds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Innovatören förmår inte lämna ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;korrekt anbud trots att innovatören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;har en fungerande funktionell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td181"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;lösning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;Leverantören förmår inte slutföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;uppdraget enligt avtal. Det kan bero&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;tidsförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;på att leverantören saknar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;förlorar nyckelkompetens.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td158"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;diskvalifikation&lt;SPAN class="ft69"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;genomförande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Leverantören klarar inte sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;garanti- eller serviceåtaganden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td158"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;diskvalifikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;uppföljnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Innovatören eller leverantören klarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;konkurrens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kompetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;inte att följa upp leveransen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;försämring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;utvärdera möjligheter till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;förbättring,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;Ett specialfall inom ramen för organisatoriska risker gäller sekretess- frågorna. Utredningen har i flera kontakter mött frågan om hur sekretessaspekterna beaktas vid offentlig upphandling. Detta är naturligt eftersom innovativa företag oftast har uppfattningen om att de besitter en bättre lösning på ett problem än konkurrerande företag, och därför inte vill att konkurrenten ska kunna nyttja deras lösning. Patentskydd är givetvis viktigt, men kan inte i alla samman- hang ge ett tillräckligt skydd.&lt;A href="#page_120"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Varan eller tjänsten förknippas med problem och misslyckanden trots att varan eller tjänsten i sig fungerar enligt specifikation. En del tidiga försök med datorisering drabbades av vanrykte genom att tekniskt väl fungerande system inte kunde hanteras av personalen inom de etablerade rutinerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Företaget kan komma att diskvalificeras från annan offentlig upphandling på grund av att det inte fullföljt sina åtaganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;När det gäller tjänsteinnovationer är det inte normalt möjligt att kunna erhålla patent. Även vissa varor kan vara svåra att patentera och inte minst kan patentprocessen ta lång tid. En del företag väljer därför att avstå från patent om de tror att de under en tid kan använda sitt kunskapsförsprång. Mindre företag kan också sakna de ekonomiska resurserna att söka patent på olika marknader eller försvara sina patent mot intrång. Se vidare avsnitt 7.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft15"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td198"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td191"&gt;&lt;P class="p461 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td200"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td203"&gt;&lt;P class="p462 ft25"&gt;Sekretessrisker för innovatören eller leverantören som emanerar från myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;Utfall för innovatören/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td158"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kontakter före&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;bristande sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft25"&gt;Ett innovativt företag beskriver sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;förlust av företags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;vara eller tjänst för en upphandlande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;hemlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;myndighet i syfte att intressera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;myndigheten men beskrivningen blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;offentligt eller på annat sätt känd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;konkurrenter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;funktionskravs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;Den upphandlande myndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;förlust av företags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;specifikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;funktionsbeskrivning av den lösning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;hemlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;som myndigheten vill upphandla röjer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft111"&gt;genom själva beskrivningen företagets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;metod.&lt;A href="#page_121"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;bristande sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;Ett inlämnat anbud med dokumenta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;förlust av företags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;tion av varan eller tjänsten blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;hemlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;offentligt eller på annat sätt känd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;konkurrenter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;utvärdering/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;bristande sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft25"&gt;Varans eller tjänstens konstruktion/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;testning/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;utformning röjs vid utvärderingen/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;leverans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;testning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;Den upphandlande myndighetens ex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;renomméförlust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft112"&gt;postutvärdering av den levererade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;konkurrens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;varan/tjänsten blir offentlig och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;försämring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p28 ft112"&gt;riskera skada företaget eller ge för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;delar till konkurrenter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Sekretessproblemen kan vara svåra, men är sällan omöjliga att lösa. Den upphandlande myndigheten har här emellertid att ta ställning till ett antal motverkande intressen. Det finns skäl till öppenhet för att skydda trovärdigheten i upphandlingsprocedurerna, samtidigt som det finns ett behov att skydda anbudsgivarnas intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Företaget kan i sina kontakter med den upphandlande myndigheten ha beskrivit sin innova- tion i syfte att göra myndigheten medveten om innovationens existens. Om myndigheten finner innovationen intressant och beskriver dess funktion kan det innebära att företagets innovation beskrivs på ett sätt som gör att konkurrenter kan erbjuda en likartad lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft35"&gt;Finansiella risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft7"&gt;Ett innovativt företag som tecknar kontakt med ett annat företag tar en finansiell risk, eftersom köparen under tiden fram till slut- betalning kan få ekonomiska problem och hamnar i obestånd. Den risken torde vara mycket liten vid offentlig upphandling&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft27"&gt;Finansiella risker för innovatören/leverantören som emanerar från myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td204"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td205"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td206"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td207"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;Utfall för innovatören/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td210"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;under hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td209"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;anslags/intäkts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;Om myndighetens anslag minskas eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;kapitalförsörjnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;projektet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td209"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;minskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft104"&gt;myndighetens intäkter minskar, kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;problem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;myndigheten ompröva sina framtida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;investeringsplaner. Om innovatörens/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;leverantörens engagemang beror på en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;förväntning om framtida leveranser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;(efter den aktuella upphandlingen) så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;kan myndighetens ändrade planer ändra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;de ekonomiska förutsättningarna (t.ex.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft102"&gt;extern finansiering) även för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td213"&gt;&lt;P class="p37 ft27"&gt;aktuella upphandlingen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p461 ft89"&gt;Finansiella risker för innovatören/leverantören som emanerar från innovatören/leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;hela projektet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td209"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;brister i kapital-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;Upphandlingen kan medföra sådana krav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;konkurs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td209"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;försörjningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft89"&gt;och/eller konsekvenser för leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td210"&gt;&lt;P class="p37 ft112"&gt;att leverantören saknar kapital för sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td213"&gt;&lt;P class="p37 ft27"&gt;verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Statliga myndigheter och kommuner kan inte gå i konkurs eller ställa in betalningar. I sig skulle ett statligt eller kommunalt ägt bolag, t.ex. SJ eller ett allmännyttigt bostadsbolag, som omfattas av reglerna i LOU, kunna gå i konkurs. Även om det i en del fall saknas formella garantier från stat eller kommun kan det dock anses som i det närmaste otänkbart med konkurser för denna typ av företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft15"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Bakgrund SOU 2010:56&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Marknadsrisker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft27"&gt;Risker för innovatören/leverantören som emanerar från markanden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;Faser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;Utfall för innovatören/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;leverantören&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p28 ft25"&gt;upphandlings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;konkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;nya varor eller tjänster som är över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;fas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;lägsna det innovatören kan offerera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;har hunnit etableras på marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;under anbudstiden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;framtiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;ignorans/ointresse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;andra myndigheter (inom och utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;bristande efterfråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;landet ) eller andra potentiella köpare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;förstår inte varans eller tjänstens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;egenskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;framtiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;konkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;nya varor eller tjänster som är över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;konkurrensförsämring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;lägsna det innovatören kan offerera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;har hunnit etableras på marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;innan nästa upphandling&lt;A href="#page_123"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;innan andra myndigheter (inom och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;utom landet ) eller andra potentiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td208"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;köpare tar sina inköpsbeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;I de allra flesta fall har ett företag som deltar i en innovationsupp- handling givetvis förhoppningen att den lösning som tas fram för den upphandlande myndigheten också ska efterfrågas av andra köpare. Just osäkerheten om det finns en framtida efterfrågan är av avgörande betydelse för det innovativa företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Riskbedömningen hos både myndigheter och innovativa företag är styrande för deras agerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Som kommer att visas i andra kapitel måste upphandlande myn- digheter vara villiga att ta vissa risker i samband med innovations- upphandling. Upphandlande myndigheter kan också, genom att utforma upphandlingen på ett genomtänkt sätt, medverka till att minska riskexponering både för myndigheten och för de innovativa företagen. Det är inte ett &lt;NOBR&gt;noll-summespel&lt;/NOBR&gt; där risken ska allokeras mellan två parter; det kan finnas situationer där båda parter kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;Detta kan förefalla som märkligt att ta med en sådan möjlig framtida utveckling som en risk som ska beaktas inför en upphandling, men det kan vara relevant om innovatören räknar med att den offentliga upphandlingen i sig inte ger fullt täckning för kostnaderna (men att senare upphandlingar skulle kunna finansiera dessa kostnader) eller att den kräver personal- insatser som kan nyttjas bättre till andra projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;gynnas av upphandlings- och kontraktsformer som är anpassade till riskbilden vid innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Statsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Reglerna om statligt stöd är en del av &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; konkurrensregler. Målet med konkurrensreglerna är att skapa lika konkurrensvillkor inom den inre marknaden dvs. inom EES och EU. Artiklarna 106– 108 (f.d. &lt;NOBR&gt;87–89)&lt;/NOBR&gt; FEUF handlar om statligt stöd i allmänhet.&lt;A href="#page_124"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den grundläggande statsstödsbestämmelsen är artikel 107.1, vilken stadgar att statligt stöd som snedvrider konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenlig med den gemen- samma markanden om det påverkar handeln mellan medlems- staterna. Huvudprincipen är att allt offentligt stöd till näringslivet är förbjudet, men det finns ett antal undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;För att ett stöd ska anses föreligga anges i artikel 107.1 att stödet ska uppfylla fyra grundkriterier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;offentliga medel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;selektivitet eller ekonomiskt gynnande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;påverkar handeln mellan medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft9"&gt;Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att det ska föreligga ett stöd enligt föredragets regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommer stödet från offentliga medel?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Stöd som kommer från offentliga medel, bl.a. stat, myndigheter, kommuner, landsting, offentligt ägda bolag och stiftelser eller privata bolag som hanterar offentliga medel omfattas av begreppet. Däremot omfattas inte ekonomiska medel som härrör från privata företag av reglerna i artikel 107.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Vad som är att anse som offentliga medel har varit föremål för prövning av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; upprepade gånger. Enligt rättspraxis är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock andra regler i fördraget som rör stöd. Dessa är jordbruk och transporter art. 38 (f.d. 32) och art. 90 (f.d. 70), ersättning för utförande av allmännyttiga tjänster (art. 106. 2), stöd med anledning av plötslig kris i betalningsbalanserna art. 144 (f.d. 120) och stöd till tillvekning av vapen och ammunition (art. &lt;NOBR&gt;346–348).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;det ett krav att den aktuella stödåtgärden direkt, indirekt eller potentiellt belastar den offentliga budgeten i form av utgifter eller reducerade intäkter. Vanligtvis är det ingen tvekan att det före- ligger ett direkt stöd till ett företag eller befrielse från en ekono- misk belastning, t.ex. försäljning av egendom till underpris eller skattereduktion, vilket har en effekt på den offentliga budgeten. I andra fall kan det vara mer tveksamt huruvida det föreligger en anknytning mellan stödet och den offentliga budgeten. Lagar eller vissa andra bestämmelser som medför en fördel för vissa företag omfattas inte utan vidare av statsstödsreglerna. Ett exempel på detta är att ett regelverk kan föreskriva vissa förpliktelser angående miljöutsläpp. En sådan bestämmelse påverka kostnaderna för att bedriva verksamheten som innebär en ekonomisk fördel för några företag. Bestämmelserna är emellertid inte att betrakta som offent- ligt stöd eftersom det är en lagstiftningsåtgärd som inte involverar offentliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;Beslutet att ge stödet måste komma från en offentlig myndig- het. Det kan t.ex. handla om ett beslut från fullmäktige eller regeringen att tilldela medel till viss företagsverksamhet eller beslut att undanta en sektor från t.ex. en miljöavgift. I dessa fall torde det inte föreligga någon tvekan om att beslutet är fattat av en offentlig myndighet. I andra fall framgår inte lika tydligt vem som fattat beslutet. Frågor huruvida ett beslut är fattat av det offentliga kan uppstå då ett offentligt ägt företag eller företag som på ett eller annat sätt står under det allmännas kontroll, fattat beslut om att fördela ekonomiska medel. Problemställningen som måste analyseras i dessa fall är om &lt;SPAN class="ft36"&gt;stödet kan tillgodoräknas det offentliga&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Selektivitet eller ekonomiskt gynnande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Med offentligt stöd räknas alla insatser av ekonomisk art som inne- bär fördelar för enskilda företag eller branscher. Någon mer exakt och för alla tider giltig definition av stödbegreppet finns inte. Stödet ska på något sätt gynna mottagaren eller ge en ekonomisk fördel. Begreppet omfattar inte enbart direkta subventioner utan listan på åtgärder som har ansetts utgöra statligt stöd är lång. Bl.a. omfattas nedsättning av skatter och avgifter, lån eller garantier till förmånliga villkor, offentligt köp till överpris, offentlig försäljning till underpris, kapitaltillskott på &lt;NOBR&gt;icke-marknadsmässiga&lt;/NOBR&gt; villkor och subventionerade tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft15"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;Det finns även exempel på oförenligt statsstöd som man i första hand inte tänker på, t.ex. offentligt privata partnerskap (OPP) eller kontrakt som inte är konkurrensprövad, konsultråd, stöd till offentligt ägda företag som ska privatiseras, gratis reklamplats och infrastrukturprojekt som gynnar specifika användare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ekonomisk aktivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Stödet ska hjälpa ett företag, dvs. ett organ som bedriver någon form av ekonomisk aktivitet. Med begreppet ekonomisk aktivitet avses köp och försäljning av varor eller tjänster på en marknad. Detta inne- bär att även &lt;NOBR&gt;icke-vinstdrivande&lt;/NOBR&gt; företag eller ideella föreningar om- fattas av statsstödsreglerna om de bedriver någon form av ekono- misk aktivitet, där det finns kommersiella konkurrenter. Egenföre- tagare omfattas av reglerna, men inte enskilda individer eller hushåll. Även offentlig sektor som bedriver företagsverksamhet omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Som regel är det inte svårt att bedöma om ett företag bedriver ekonomisk verksamhet och på grund av detta omfattas av reglerna. När en kommun ger ett stöd till det lokala näringslivet i enlighet med reglerna i kommunallagen (1991:900) 2 kap. 8 §, måste även statsstödsreglerna beaktas. En kommun kan även ge bidrag till diverse lokala aktiviteter för barn och ungdomar dock utan att behöva beakta statsstödsreglerna, eftersom dessa inte betraktas som ekonomisk verksamhet. Både offentlig och privata sektor är att anse som företag när de utövar ekonomisk aktivitet. När stat, kommun eller landsting startar en ekonomisk aktivitet i konkurrens med privata företag, kan staten, kommunen eller landstinget omfattas av företagsbegreppet i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Organisationer som endast bedriver social och kulturell verk- samhet omfattas som regel inte av begreppet ekonomisk verksam- het. En idrottsförening som organiserar barn- och ungdomsverk- samhet bedriver vanligtvis ingen ekonomisk verksamhet. Däremot kan idrott på elitnivå omfattas av reglerna, eftersom dessa klubbar bedriver ekonomisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;När offentlig sektor utövar myndighetsutövning är &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; konkurrensregler inte applicerbara eftersom detta inte kan anses vara företagsverksamhet, t.ex. tillsyn, försvar, polis, utbildning och rättsväsendet. Vidare är tjänster som omfattas av en offentlig ensamrätt inte att betrakta som ekonomisk verksamhet, t.ex. kom- munal grundskola och räddningstjänst. När däremot en tjänst kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;konkurrensutsättas, dvs. stat, kommun eller landsting kan upp- handla tjänsten från en privat leverantör är tjänsten att betrakta som ekonomisk verksamhet. Bedömningen av företagsbegreppet är således oberoende av om den aktuella enheten är offentlig eller privat och vilken juridisk status denna har. Det avgörande för bedömningen är om den offentliga enheten köper eller säljer varor eller tjänster på en marknad. Detta innebär att om det offentliga erbjuder en tjänst i konkurrens med privata aktörer kommer tjänsten vanligtvis att betraktas som en ekonomisk aktivitet. Vad som är ekonomisk verksamhet och vad som är &lt;NOBR&gt;icke-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; verksamhet kan ibland vara svårt att avgöra.&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Konsekvenserna för offentlig verksamhet som utövar ekonomisk aktivitet är att dessa omfattas av statsstödsreglerna och stöd som dessa mottar måste vara förenliga med reglerna i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Ett organ kan tänkas utföra både ekonomiska aktiviteter och myndighetsutövning. Även om man ansvarar för någon form av myndighetsutövning så befriar inte detta den del som utgör den ekonomiska aktiviteten från &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; konkurrensregler.&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Sammanfattningsvis kan det verka som om domstolen anser att ekonomisk verksamhet omfattar verksamhet som består i att till- handahålla varor och tjänster på en viss marknad och som, i vart fall i princip, skulle kunna utföras av ett privat företag i vinstsyfte.&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Selektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Generella stödåtgärder som kommer hela näringslivet till godo om- fattas inte av selektivitetskriteriet. Som generella stödåtgärder om- fattas t.ex. infrastruktur och skatteregler som behandlar alla lika. Reglerna motsvarar bestämmelsen i kommunallagen (1991:900) 2 kap. 8 §, dvs. kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Stöd- ordningar som är öppna för alla och som baserar sig på objektiva, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; och kontrollerbara kriterier gynnar vanligtvis inte enstaka företag och är därför inte selektiva. I de fall det före- ligger ett stort mått av flexibilitet i tillämpningsmöjligheterna kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis finns en lång rad rättsfall som behandlar begreppet, t.ex. C- 41/90 Klaus Höfner och Fritz Elser v. Macrontron GmbH, samt &lt;NOBR&gt;C-35/96&lt;/NOBR&gt; kommissionen v. Italien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;I målet Aéroport de Paris &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;T-128/98&lt;/NOBR&gt; angav domstolen att den administrativa delen av flygplatsen som kan jämföras med myndighetsutövning ska anses som separerad från den ekonomiska delen, dvs. att driva flygplatsen, konkurrensrättsligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se generaladvokat Jacobs utlåtande i mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-218/00&lt;/NOBR&gt; INAIL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;en stödordning, som på papperet ser generell ut, ändå komma att vara selektiv. Detta innebär att det stöd som i praktiken endast kommer ett fåtal företag till godo kan komma att omfattas av bestämmelserna i artikel 107.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Ett selektivt stöd kan bara fås av vissa företag. Det kan t.ex. föreligga villkor om lokalisering, produktionsprocesser, storlek på företag eller andra krav som bara vissa företag uppfyller. Även stöd till en hel sektor kan betraktas som selektivt stöd. Inom skatte- området finns en rad ärenden där det ansetts föreligga stöd som står i strid mot statsstödsreglerna eftersom åtgärden varit selektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det finns dock vissa fall då en differentiering eller undantag från en generell regel inte anses uppfylla selektivitetskravet. En stöd- ordning som medför att företag behandlas olika är tillåten om olik- heten är en naturlig och logisk del av systemet. Logiska åtgärder inom systemet är t.ex. progressiv beskattning och undantag för att förhindra dubbelbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Stödet ska potentiellt eller faktiskt stärka stödmottagaren i för- hållande till konkurrenterna. Enligt rättspraxis är nästan allt selektivt stöd konkurrenssnedvridande, oavsett omfattning eller stöd- mottagarens marknadsandelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Kommissionen hade ursprungligen åsikten att statligt stöd alltid påverkar konkurrensen och att det inte vara nödvändigt att värderar effekten av stödet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har emellertid ändrat rättspraxis och uttalat att det är nödvändigt att värdera om stödet stärker positionen för det stödmottagande företaget i förhållande till andra företag på marknaden. Detta innebär att kommissionen måste beskriva de omständigheter som innebär att konkurrensen sned- vrids, och inte bara hävda att så är fallet. Det är även nödvändigt att beskriva den relevanta produktmarknaden. Med detta avses marknaden för produkter som kan ersätta varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Påverka handeln mellan medlemsstaterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;De flesta varor och tjänster är föremål för handel mellan medlems- staterna och därför kan nästa all företagsverksamhet eller ekonomisk aktivitet på ett eller annat sätt påverka handeln mellan medlems-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft15"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;staterna. Det spelar ingen roll att det enskilda företaget inte be- driver någon export eller import av varor eller tjänster inom EU/EES. Samhandelskriteriet kan också vara uppfyllt när företag från andra &lt;NOBR&gt;EES/EU-länder&lt;/NOBR&gt; potentiellt kan erbjuda samma tjänster även om de inte är etablerade här i Sverige. Ett stöd kan även ha en avhållande effekt på företag från ett annat land som skulle vara intresserad av att etablera sig här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Det finns ett fåtal undantag, t.ex. enskilda företagare såsom hårfrisörer eller barnomsorg som vänder sig till en lokal marknad och som inte finns i närheten av någon landsgräns.&lt;A href="#page_129"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft35"&gt;Vilka stöd är förenliga med EU reglerna? Vilka syften/mål har sådana stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Grundprincipen är att allt stöd är otillåtet, men fördraget anger ett antal undantag från denna förbudsprincip. Ett stöd kan vara förenligt med fördraget, eftersom fördraget också innehåller andra målsättningar, t.ex. god miljö, folkhälsa och sysselsättning. Huvud- principen är att ett stöd ska bidra till att uppnå fördragets övriga målsättningar och att snedvridningen av konkurrensen på grund av detta kan rättfärdigas. I praxis sker detta genom att stödet uppfyller tre kriterier (compensatory justification).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Stödet ska ha ett syfte som bidrar till förverkligandet av för- draget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Stödet måste vara nödvändigt för att uppnå syftet. Om den privata marknaden kan uppnå syftet utan stöd från det offentliga, bör ett offentligt stöd inte tillåtas. Marknadsmisslyckande kan således vara ett grund för statligt stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Även om ovan nämnda kriterier är uppfyllda måste ändå stödet vara proportionellt, dvs. stödet ska balanseras mot den snedvrid- ning av konkurrensen som stödet medför. I fördraget anges ett antal stödåtgärder som är eller kan vara tillåtna och som således uppfyller ovan nämnda kriterier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Det finns inte särskilt många rättsfall där kommissionen fastslagit att samhandelskriteriet inte varit uppfylld. De mest kända fallen är &lt;NOBR&gt;Freizeit-bad&lt;/NOBR&gt; Dorsten, N 258/2000 och piren i Brighton N 560/01. Enligt rättspraxis kan även mycket små stödbelopp påverka handeln. I ärendet om badhuset i Dorsten i Tyskland, ansåg kommissionen att samhandelspåverkan inte förelåg. Kommissionen menade att eftersom badhuset i huvudsak fanns till för skolelever och invånarna i staden samt för besökande inom en radie av 50 km och att gränsen till Neder- länderna låg längre bort, var samhandeln inte påverkad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft15"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft7"&gt;Enligt art. 107.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft35"&gt;är &lt;/SPAN&gt;följande stöd tillåtna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Socialt stöd till enskilda konsumenter, under förutsättning att stödet ges utan diskriminering med avseende på varornas ursprung.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd till att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Stöd till vissa delar av Tyskland p.g.a. återföreningen av Tyskland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;Enligt art. 107.3 &lt;SPAN class="ft35"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;dessa stöd vara förenliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det rådet allvarlig brist på sysselsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemen- samt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig stör- ning i en medlemsstats ekonomi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd för att underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ rikt- ning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd av annat slag i enlighet med vad rådet på förslag från kom- missionen kan komma att bestämma genom beslut med kvalifi- cerad majoritet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft9"&gt;Kommissionen har hittills antagit rambestämmelser, riktlinjer eller gruppundantagsförordningar som anger vilka kriterier som tillämpas på följande kategorier av stöd:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Stöd för att bekämpa klimatförändring och till annat miljöskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Stöd till forskning, utbildning och innovation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårig- heter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Stöd till små och medelstora företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Sysselsättningsstöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft15"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd till utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd till riskkapital.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;Fördraget tillåter även möjligheten att ge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd som är nödvändigt till jordbruket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd till transporttjänster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekono- miskt intresse (art. 106.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Artikel 108 ger ramarna för &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; viktiga roll i stats- stödsärenden. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; är exklusivt forum när det gäller att fastslå om ett stöd är förenligt med den gemensamma marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Medlemsstaterna är enligt art. 108.3 skyldiga att informera kom- missionen om alla planer på att genomföra eller ändra i befintliga stödåtgärder. Denna skyldighet föreligger även för kommuner och landsting. Detta görs genom en s.k. notifiering via Näringsdeparte- mentet. Medlemsstaten måste sedan invänta kommissionen god- kännande innan stödåtgärden kan träda ikraft. Om stödet godkänts tidigare genom s.k. gruppundantag gäller inte denna notifierings- skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Om stödgivaren inte inhämtar kommissionens godkännande medför detta att stödet är oförenligt och stödmottagaren kommer att bli återbetalningsskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Kommissionen har en omfattande rättighet att kontroller och granska statligt stöd i de enskilda medlemsstaterna. De kan godkänna ett stöd enligt t.ex. art. 107.3 eller enligt andra legala grunder eller efter en granskning av det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Som regel kan man inte räkna med att ett generellt driftstöd kommer att kunna godkännas av kommissionen. Orsaken är att driftstöd uppfattas som mycket konkurrenssnedvridande eftersom de grundläggande kriterierna enligt ovan inte är uppfyllda (com- pensatory justification). Till driftstöd räknas löpande utgifter som ett företag normalt har, t.ex. löner, finansiella kostnader, hyra, reklam och marknadsundersökningar. Stödet bidrar med andra ord&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft15"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;inte till fördraget måluppfyllelse och kan bara tillåtas i vissa undan- tagsfall. Inom regelverket för regionalstöd finns dock tillåtna drift- stöd i form av transportstöd i norra Sverige. Driftstöd kan också ges i form av de minimis&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och enligt miljöriktlinjerna. I övrigt är det endast investeringsstöd som är möjligt att ge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Särskilda regler för forskning, utveckling och innovation (FoU)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, ut- veckling och innovation (FEUF C 323, 30.12.2006, s. 1), de s.k. ram- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Rambestämmelserna omfattar alla åtgärder genom vilka statligt stöd ges till företag för forskning, utveckling och innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-stöd&lt;/NOBR&gt; som inte anses utgöra statligt stöd:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Offentlig finansiering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; som bedrivs av forskningsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;FoU-verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; som offentliga myndigheter köper av företag på marknadsmässiga villkor (öppet anbudsförfarande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft35"&gt;Begrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Grundforskning: &lt;/SPAN&gt;Försöksverksamhet eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta, och som inte syftar till någon direkt praktisk tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Industriell forskning: &lt;/SPAN&gt;Planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Experimentell utveckling: &lt;/SPAN&gt;Att förvärva, kombinera, forma och använda befintlig vetenskaplig, teknisk, näringslivsmässig eller annan relevant kunskap och färdigheter, i syfte att utarbeta planer, arrange- mang eller design för nya, ändrade eller förbättrade produkter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; på stöd av mindre betydelse (FEUF L 379, 28.12.2006, s. 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft15"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;processer eller tjänster (inbegripet utveckling av kommersiellt använd- bara prototyper och pilotprojekt på vissa villkor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft35"&gt;Stödåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Följande åtgärder kan enligt rambestämmelserna anses förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 107.3 c i &lt;NOBR&gt;EU-för-&lt;/NOBR&gt; draget:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd till personal för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-projekt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd till nystartade innovativa företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd till process- och organisationsinnovation inom tjänstesektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovations- stödjande tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd för att hyra in högkvalificerad till innovationskluster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft35"&gt;Stödberättigande kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Vilka kostnader som är stödberättigande beror på vilken typ av åtgärd det är fråga om. De stödberättigande kostnaderna för varje åtgärdstyp beskrivs i det relevanta avsnittet i rambestämmelserna. Till exempel anses följande kostnader vara stödberättigande för stöd för &lt;NOBR&gt;FoU-projekt&lt;/NOBR&gt; (dvs. den första kategori som nämns ovan):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kostnader för den personal som sysselsätts inom forsknings- projektet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kostnader för instrument, utrustning, mark och byggnader, i den utsträckning och under den tid som de tas i anspråk av forskningsprojektet (i förekommande fall ska avskrivning göras).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kostnader för kontraktsforskning, tekniskt kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor till marknads- pris.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft15"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Kostnader för externa konsulttjänster och motsvarande tjänster som uteslutande används för projektet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ytterligare omkostnader som uppkommit till omedelbar följd av forskningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Andra driftskostnader som uppkommit till omedelbar följd av forskningsverksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft35"&gt;Stödnivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft7"&gt;Liksom för stödberättigande kostnader skiljer sig stödnivåerna åt beroende på vilken åtgärd det är fråga om. Som ett exempel anges i nedanstående tabell vilka stödnivåer som gäller för den första typen av stödåtgärd, stöd för &lt;NOBR&gt;FoU-projekt:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft75"&gt;Stödnivåer för &lt;NOBR&gt;FoU-projekt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;Typ av FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p451 ft75"&gt;Små&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p184 ft75"&gt;Medelstora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p23 ft75"&gt;Stora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p502 ft75"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td223"&gt;&lt;P class="p503 ft75"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p187 ft75"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td221"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;Grundforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td222"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;100 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td223"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;100 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;100 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;Industriell forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;70 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td226"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;60 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td221"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td222"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td223"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;Industriell forskning som innebär:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;• samarbete mellan företag; för stora företag:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft25"&gt;• gränsöverskridande samarbete eller samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p451 ft79"&gt;med minst ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td225"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;80 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td226"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;75 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td98"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;65 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;• litet eller medelstort företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;• samarbete mellan ett företag och ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p451 ft79"&gt;forskningsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;• Resultatspridning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td221"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td222"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td223"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;Experimentell utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;45 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td223"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;35 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;Experimentell utveckling som innebär:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;• samarbete mellan företag; för stora företag:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p451 ft25"&gt;gränsöverskridande samarbete eller samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;60 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td226"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p202 ft75"&gt;40 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p451 ft27"&gt;med minst ett litet eller medelstort företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td224"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;• samarbete mellan ett företag och ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td221"&gt;&lt;P class="p451 ft75"&gt;forskningsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td222"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td223"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft15"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Särskilda villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Rambestämmelserna innehåller tre olika typer av bedömningar, som bygger på ett avvägningstest mellan stödets positiva och negativa effekter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Standardbedömning &lt;/SPAN&gt;– om projektet uppfyller villkoren i kapitel 5 i rambestämmelserna antas det att avvägningstestet är positivt. Följande åtgärder ingår i denna kategori (under förutsättning att stöd endast beviljas efter ansökan till de nationella myndigheterna):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Projektstöd och genomförbarhetsstudier där stödmottagarna är små och medelstora företag och stödbeloppet är mindre än 7,5 miljoner euro per företag för ett projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriella rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd till nystartade innovativa företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd för innovationsrådgivningstjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd för innovationsstödjande tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd för att hyra in högkvalificerad personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Standardbedömning &lt;/SPAN&gt;plus &lt;SPAN class="ft36"&gt;påvisande &lt;/SPAN&gt;av stimulanseffekt och nöd- vändighet – i enlighet med kapitel 5 och 6 i rambestämmelserna: för allt anmält stöd som &lt;SPAN class="ft35"&gt;understiger &lt;/SPAN&gt;tröskelvärdena för den detaljerade bedömningen (se nedan) &lt;SPAN class="ft35"&gt;och &lt;/SPAN&gt;som inte faller under någon av de kategorier som omfattas av standardbedömningen på grundval av enbart kapitel 5 (som förutsätts ha en stimulanseffekt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Detaljerad bedömning &lt;/SPAN&gt;– med hänsyn till den större risken för snedvridningar av konkurrensen kommer kommissionen att göra en detaljerad bedömning av åtgärder där beloppet överstiger följande tröskelvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;För projektstöd och genomförbarhetsstudier:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;om projektet huvudsakligen består av grundforskning, 20 miljoner euro,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;om projektet huvudsakligen består av industriell forskning, 10 miljoner euro,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;för alla övriga projekt: 7,5 miljoner euro.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft15"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;För processinnovationer eller organisatoriska innovationer inom tjänstesektorn, 5 miljoner euro.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;För innovationskluster, 5 miljoner euro.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft7"&gt;För varje stödordning krävs en årlig rapport om genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft27"&gt;Stödkategorier, tillämpliga stödtak enligt gruppundantagsförordningen och tröskelvärden som utlöser en detaljerad bedömning enligt rambestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td227"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;Stödåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td228"&gt;&lt;P class="p515 ft27"&gt;Högsta tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p516 ft27"&gt;Standard-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p40 ft27"&gt;Detaljerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p452 ft89"&gt;stödbelopp enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;bedömning (Ram-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p517 ft89"&gt;bedömning&lt;A href="#page_136"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p517 ft89"&gt;gruppundantags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p518 ft111"&gt;bestämmelserna)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;(Rambestämmelserna)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p452 ft89"&gt;förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;Projektstöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;Grundforskning&lt;SPAN class="ft27"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;Ja (om villkoren i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft130"&gt;Grundforskning&lt;SPAN class="ft27"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft102"&gt;genomförbarhets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;20 miljoner euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;gruppundantags&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;20 miljoner euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;studier:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft131"&gt;Industriell forskning&lt;SPAN class="ft104"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p517 ft111"&gt;förordningen inte är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft131"&gt;Industriell forskning&lt;SPAN class="ft104"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;10 miljoner euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;uppfyllda)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;10 miljoner euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt;: 7,5 miljoner euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt;: 7,5 miljoner euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;per företag per projekt 2x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft25"&gt;per företag per projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td234"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;om Eureka&lt;SPAN class="ft69"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td235"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;2x om Eureka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft25"&gt;Små och medelstora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;5 miljoner euro per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft89"&gt;företags kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;företag per projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft89"&gt;industriell äganderätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft89"&gt;Nystartade innovativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;1 miljon euro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;Innovations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;200 000 euro per företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;rådgivningstjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;under tre år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft102"&gt;och innovations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p257 ft27"&gt;stödjande tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;Inhyrning av högt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;50 % av de stöd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft25"&gt;kvalificerad personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;berättigande kostnaderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft102"&gt;under tre år per inhyrd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td234"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft25"&gt;Processinnovationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Ingår inte i grupp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;I tjänstesektorn: 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft102"&gt;eller organisatoriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft112"&gt;undantagsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;miljoner euro per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft102"&gt;innovationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft102"&gt;företag per projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td230"&gt;&lt;P class="p257 ft104"&gt;Innovationskluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft104"&gt;Ingår inte i grupp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p452 ft111"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p28 ft104"&gt;5 miljoner euro per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td234"&gt;&lt;P class="p24 ft25"&gt;undantagsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p28 ft27"&gt;kluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p519 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Alla ärenden som anmäls till kommissionen på grund av att en skyldighet att göra en individuell anmälan föreskrivs i gruppundantagsförordningen blir föremål för en detaljerad bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Eureka är ett alleuropeiskt nätverk för marknadsorienterad industriell forskning och ut- veckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft15"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Anmälan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;Genom gruppundantagsförordningen undantogs nya kategorier av stöd för forskning, utbildning och innovation från anmälnings- skyldigheten. Under förutsättning att villkoren i gruppundantags- förordningen är uppfyllda (bl.a. särskilda stödnivåer) är i vissa fall stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, stöd till tekniska genom- förbarhetsstudier, stöd till små och medelstora företags kostnader för immateriella rättigheter, stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorn, stöd till nystartade innovativa företag, stöd till innovationsrådgivningstjänster, stöd till innovationsstödjande tjänster och stöd till att hyra in högt kvalificerad personal undan- taget från anmälningsskyldigheten. Sådant stöd ska dock alltid anmälas när de tröskelvärden för individuell anmälan som anges i tabellen ovan överskrids. Stöd ska också anmälas om villkoren i gruppundantagsförordningen inte är uppfyllda och kommer då att bedömas på grundval av rambestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft35"&gt;Skattelättnader för FoU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;I vissa fall kan skattelättnader för FoU som utgör statligt stöd vara förenliga med fördraget på grundval av artikel 107.3. Vid utformandet av skattelättnader för FoU bör medlemsstaterna ta hänsyn till ovan- nämnda meddelande och ramverk. Det första steget är att avgöra huruvida en sådan skattelättnad kan anses vara en allmän åtgärd. I de flesta fall anses skattelättnader för FoU som är öppna för alla företag oberoende av storlek, bransch eller belägenhet vara allmänna åtgärder som inte lyder under ramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Vid granskning av en skattelättnad för FoU som utgör statligt stöd i enlighet med artikel 107.1 i FEUF kommer kommissionen särskilt noggrant kontrollera att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;skattelättnaden för FoU gäller för en eller flera av de kategorier av FoU som definieras i ramverket (det vill säga grundforskning, industriell forskning och experimentell forskning),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;skattelättnaden för FoU gäller endast för vissa särskilda kost- nader för FoU som listas i ramverket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;stödnivån hos skattelättnaden för FoU kan fastställas och inte överträder den högsta nivå som anges i ramverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Vidare anges i ramverket för forskning, utveckling och innovation att kommissionen genom att utföra ovannämnda kontroller och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft15"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;bedöma undersökningsresultat som redovisas av medlemsstaterna kommer att utgå från att skattelättnaderna för FoU stimulerar företag att lägga mer pengar på dessa områden. Hänsyn måste också tas till relevanta kumulationsregler som avgör om ett företag får ta emot stöd enligt olika bestämmelser. Man måste också under- söka huruvida skattemässiga bestämmelser faller inom ramen för gruppundantagsförordningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Garantin är knuten till en specifik finansiell transaktion, ges ett maximum belopp, täcker inte mer än 80 % av det utestående lånet och är inte obegränsat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ordningens villkor är baserad på en realistisk värdering av risken så att betalningen gör ordningen självfinansierande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Ordningens villkor och finansiering värderas minst en gång per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Garantipremien täcker både den normala risken som är för- bunden med att ge garantin och de administrativa kostnaderna med ordningen, inkl. normal avkastning och uppstartskapital.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft35"&gt;De minimis – försumbart stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Kommissionens förordning 1998/2006. Enligt denna är det tillåtet att ge ett försumbart stöd till ett företag, eftersom så små belopp inte medför att samhandeln påverkas negativt. Stödet får maximalt uppgå till 200 000 euro under en treårsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I syfte att förhindra missbruk har förordningen gjorts tillämplig endast på genomsynligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Genomsynligt stöd är stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut det exakta beloppet utan att behöva göra en riskbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;Följande stöd anses vara genomsynligt stöd:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd i form av lån, under förutsättning att beloppet beräknats på grundval av de marknadsräntor som gäller när stödet beviljas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd i form av kapitaltillskott, under förutsättning att det sam- manlagda offentliga kapitaltillskottet ligger under taket för stöd av mindre betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Stöd i form av riskkapitalåtgärder, under förutsättning att stödet till vart och ett av mottagarföretagen ligger under taket för stöd av mindre betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft15"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p524 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Stöd i form av lånegarantier, under förutsättning att garanterade lånebeloppet inte överskrider 1,5 miljoner euro (eller 750 000 euro när det gäller vägtransportsektorn). Medlemsstaterna får dock bevilja lånegarantier för belopp som överstiger 1,5 miljoner euro under förutsättning att de på grundval av en av kommissionen godkänd metod kan bevisa att bidragsdelen av garantin inte över- stiger 200 000 euro.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft15"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p526 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Innovationsvänlig upphandling respektive innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är lämpligt att skilja mellan dels innovationsvänlig upphandling dels innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utredningen lägger i kapitel ”Innova- tionsvänlig upphandling” respektive kapitel ”Innovationsupp- handling” förslag om åtgärder för att främja och möjliggöra offentlig upphandling som tar hänsyn till innovation, respektive som syftar till en innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;I utredningens direktiv skriver regeringen &lt;SPAN class="ft36"&gt;”Uppdraget ska omfatta såväl förkommersiell upphandling som möjligheterna till innovativa ansatser vid kommersiell upphandling.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Därav följer att uppdraget inte begränsas till upphandling av innovationer utan uppdraget avser även innovativa ansatser inom ramen för vanlig upphandling. Detta är en mycket viktig aspekt. Ska upphandling inom offentlig sektor i större omfattning bidra till nya lösningar måste all upphandling bli mera öppen för innovativa lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Utredningen har därför valt att tala om &lt;SPAN class="ft31"&gt;Innovationsvänlig upp- handling&lt;/SPAN&gt;. Som namnet antyder handlar det om upphandlingspro- cesser som tillåter varor eller tjänster som i någon mening kan betecknas som innovationer att vara med i konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Ofta leder tidsbrist och riskaversion till att en upphandlande myndighet och enheter upprepar den senaste upphandling av en viss produkt. Myndigheten kan missa möjligheter att introducera nya effektivare lösningar som hade varit till nytta för myndighetens arbete, samtidigt som myndighetens beställning skulle kunna medverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft15"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling respektive innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft7"&gt;till att stimulera nya lösningar som hade stärkt den svenska konkurrens- kraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Som visas i andra avsnitt hindrar inte det europeiska upphand- lingsregelverket att upphandlande myndigheter och enheter genomför en innovationsupphandling, än mindre hindrar det innovationsvänlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Innovationsvändlig upphandling innebär att den upphandlande myndigheten eller enheten aktivt beaktar möjligheten att det kan finnas produkter baserade på nya innovationer som redan finns på marknaden eller som är så utvecklade att de vid upphandling kan utgöra ett alternativ till etablerade produkter. Innovationsvänlig upphandling handlar om att en myndighet vid upphandlingen beaktar även varor och tjänster som innebär nya lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;I nedanstående kapitel beskrivs närmare olika upphandlingsformer och förfarande som kan vara innovationsvänliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft67"&gt;I direktivet definierar regeringen begreppet innovationsupp- handling; &lt;SPAN class="ft50"&gt;”Med innovationsupphandling avses i dessa direktiv upp- handling av i förväg okända lösningar på ett definierat problem eller behov för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Vid innovationsvänlig upphandling tar myndigheten eller enheten hänsyn till att det kan finnas relevanta innovationer och skapar förutsättningar att dessa beaktas i upphandlingsprocessen, medan vid innovationsupphandling arbetar den upphandlande myndigheten för att göra en upphandling (i bred bemärkelse) som leder till innovationer. Innovationsupphandling handlar om att myndigheten ”köper” en ny lösning på ett specifikt problem. Därefter kan myndigheten gå vidare och köpa en vara eller tjänst baserade på denna nya lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;Innovationsupphandling kräver en hög kompetens hos den upp- handlande myndigheten/enheten och ett beslut att genomföra en innovationsupphandling måste baseras på en väl underbyggd analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft15"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p532 ft137"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Innovationsvänlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningens viktigaste slutsats är att i princip all offentlig upphandling bör bli innovationsvänlig. Upphandlande myndigheter bör och kan i ökad uträckning be- akta innovationsaspekterna och genomföra upphandlingar på ett mera innovationsvänligt sätt. Detta kan ske inom ramen för gällande upphandlingslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft7"&gt;Det finns risk för en teknologieftersläpning inom offentlig sektor genom att många upphandlingsförfaranden inte ger tillräckliga möjligheter för innovativa företag att offerera och sälja nya lösningar. En sådan teknologieftersläpning är till nackdel för utvecklingen inom den offentliga sektorn. Samtidigt är skillnaderna i incitament till innovationsarbete mellan privat och offentlig sektor ofördelaktigt för de företag som främst säljer varor och tjänster till offentlig sektor. Mera innovationsvänlig upphandling skulle kunna stärka svenska företags konkurrensförutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Vid normal upphandling är det viktigt att upphandlingen genom- förs så att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas. Utredningen har erfarit att det finns en oro, främst bland innovativa företag, men även inom offentlig sektor, över att många upphand- lingar i det närmaste slentrianmässigt utformas så att den upp- handlande myndigheten efterfrågar samma lösning som vid den senaste upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Som visas nedan i detta kapitel finns det inom ramen för vanliga upphandlingsförfaranden inom LOU/LUF goda förutsättningar att göra upphandlingarna mera innovationsvänliga. Det handlar mycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft15"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;om hur myndigheten beskriver sina behov och vilka alternativa lösningar som myndigheten är beredd att pröva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Användning av funktionsupphandling kan också vara innovations- vänligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;De nyligen genomförda förändringarna i upphandlingslagstift- ningen som ger möjligheter att skapa inköpscentraler och som också möjliggör användning av upphandlingsförfarandet konkurrenspräglad dialog kan också medverka till mer innovationsvänlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Utredningen anser även att regeringen, som ett led i ansträng- ningarna att skapa bättre förutsättningar för innovationsvänlig upp- handling, bör arbeta vidare med förslaget att införa dynamiska upp- handlingssystem i den svenska upphandlingslagstiftningen. Detta behandlas vidare i avsnitt 5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Innovationsvänlig upphandling handlar till stor del om attityder men också om policy. Det behövs ett övergripande perspektiv inom upphandlande myndigheter, men det krävs också kompetens och engagemang bland alla som arbetar med offentlig upphandling. En stor del av offentlig upphandling i Sverige görs av enskilda kom- muner och landsting, vilket gör det särskilt viktigt att det bland kommunala beslutsfattare finns en medvetenhet om fördelar med att genomföra innovationsvänliga upphandlingar. Utredningen åter- kommer i kapitel 6 med övervägande beträffande upphandlingsstöd m.m. och i kapitel 8 till kopplingen mellan s.k. grön upphandling och innovationsvänlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lag (2007:1091) om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, trans- porter och posttjänster (LUF) bygger på två direktiv, ett för klas- sisk sektor (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, klassiska upphandlingsdirektivet) samt ett för försörjningssekto- rerna (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om upphandling av viss infrastruktur för vatten, energi, transporter och posttjänster). LOU reglerar offentlig upphandling som görs av kommuner, landsting, statliga myndigheter och många av deras bolag. LUF reglerar sådan upphandling som görs av statliga myn- digheter, kommuner, landsting m.fl. samt offentlig- och privatägda företag när de bedriver verksamhet inom vissa i LUF angivna om-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft15"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;råden. Inom LOU finns flera upphandlingsformer, bl.a. öppet, selektivt och förhandlat förfarande. Efter den 15 juli tillkommer ytterligare ett förfarande konkurrenspräglad dialog. &lt;SPAN class="ft36"&gt;Någon av lagens upphandlingsformer måste tillämpas när en upphandlande myndighet tecknar ett kontrakt, dvs. ingår ett avtal med ekonomiska villkor, med en leverantör&lt;/SPAN&gt;, under förutsättning att reglerna för direktupphand- ling inte är tillämpbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Om en upphandlande myndighet ingår ett avtal med en leve- rantör och detta avtal inte är ett kontrakt enligt 2 kap. 10 § i LOU:s mening behöver lagen inte tillämpas. Däremot kan fördra- gets regler komma att gälla, framför allt artikel 49 (f.d. artikel 43) och artikel 56 (f.d. artikel 49) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;I vissa sammanhang återfinns termer eller begrepp som inte omnämns i LOU. Exempel på detta är &lt;SPAN class="ft36"&gt;kooperativ offentlig upp- handling&lt;/SPAN&gt;, dvs. avser när en myndighet gör en upphandling tillsam- mans med privata kunder och den offentliga investeringen används som ett sätt att skapa en ny marknad, och &lt;SPAN class="ft36"&gt;katalytisk offentlig upp- handling &lt;/SPAN&gt;som avser när en myndighet initierar eller genomför en upphandling av en produkt som man inte behöver för eget bruk utan som är avsedd endast för privata slutkunder. Huruvida LOU gäller i fråga om kooperativ eller katalytisk upphandling måste be- dömas i varje enskilt fall, dvs., huruvida avtalet uppfyller 2 kap. 10 § i LOU. I de fall då LOU inte aktualiseras kan istället andra lagar eller regler såsom EU:s statsstödsregler och kommunallagen (1991:100) komma att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;I utredningens uppdrag ingår bl.a. att analysera i vilken utsträckning och i vilka former innovationsupphandling redan till- lämpas i Sverige i förhållande till de möjligheter som ryms inom gällande rätt. Frågan om de små och medelstora företagens möjlig- heter att delta ska särskilt uppmärksammas. Uppdraget ska omfatta såväl förkommersiell upphandling som möjligheterna till innovativa ansatser i kommersiell upphandling. Utredaren ska identifiera hinder för innovationsupphandling och lämna förslag på hur dessa ska minskas eller elimineras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;Med anledning av detta kommer att redogöras för ett antal metoder för innovationsfrämjande upphandling. Dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;funktionsupphandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;konkurrenspräglad dialog,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft15"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;förhandlad upphandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;alternativa anbud eller sidoanbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;kombinatorisk upphandling, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;OPS – offentlig privat samverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Forsknings- och utvecklingstjänster, FoU (och som innebär att man söker ny kunskap och nya lösningar på problem), omnämns på flera ställen i LOU. I 1 kap. 6 § 6 p. anges att LOU inte gäller för forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag för sådana vilkas resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i den egna verksamheten och betalas av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;För att kunna tillämpa undantaget i lagen ska resultatet antingen kunna tillkomma även annan än den upphandlande myndigheten eller tjänsten betalas även av annan än den upphandlande myndig- heten. Man kan även uttrycka det som att den upphandlande myn- digheten inte ska ha en ensamrätt till resultaten av &lt;NOBR&gt;FoU-tjänsten.&lt;/NOBR&gt; Detta lagrum är baserat på artikel 16 f i direktiv 2004/18/EG, som i sin tur lyder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft13"&gt;Detta direktiv ska inte tillämpas på sådana offentliga tjänstekontrakt som avser forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana vars resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten helt och hållet betalas av den upphandlande myndigheten.&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft7"&gt;Direktivtexten är något mer utförlig än den svenska lagtexten. I lagtexten anges att tjänsten ska betalas av den upphandlande myn- digheten&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;medan det i direktivet anges att det ska &lt;SPAN class="ft36"&gt;helt och hållet &lt;/SPAN&gt;betalas av den upphandlande myndigheten. Detta medför att om undan- taget ska åberopas måste resultatet av forsknings- och utvecklings- tjänster, som endast kommer den upphandlande myndigheten till godo, kräva någon form av med- och samfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;This Directive shall not apply to public service contracts for: research and development services other than those where the benefits accrue exclusively to the contracting authority for its use in the conduct of its own affairs, on condition that the service provided is wholly remunerated by the contracting authority.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;LOU 6 § Denna lag gäller inte för kontrakt som avser…. 6 forsknings- och utveck- lingstjänster, med undantag för sådana vilkas resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i den egna verksamheten och betalas av myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft7"&gt;Av preambeln till direktivet 2004/18/EG framgår även följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft13"&gt;(23) Enligt artikel 163 i fördraget är stimulans av forskning och tek- nisk utveckling ett sätt att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapens industri, och öppnandet av den offentliga upphandlingen av tjänster kommer att bidra till att detta mål nås. Medfinansiering av forskningsprogram bör inte omfattas av detta direktiv. Det omfattar följaktligen endast sådana kontrakt för forsk- nings- och utvecklingstjänster som uteslutande är till nytta för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet, förutsatt att de tjänster som tillhandahålls helt bekostas av den upphandlande myn- digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft7"&gt;I regeringens propositionen 2006/07:128, Ny lag om offentlig upp- handling och upphandling inom områdena vatten, energi, trans- porter och posttjänster, s. 289 noterar regeringen vad Vägverket skriver i sitt remissvar angående detta undantag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft13"&gt;Vägverket utgår vidare beträffande punkten 6 från att någon ändring i sak mot vad som tidigare gällt inte är avsedd utan att tolkningen ska vara att undantaget gäller för forsknings- och utvecklingstjänster där resultatet inte endast tillkommer den upphandlande myndigheten och tjänsten inte heller betalas helt och hållet av den upphandlande myn- digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Regeringen skriver med anledning av remissinstansernas synpunkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft13"&gt;Motsvarande bestämmelser finns i artikel 16 i direktivet och i 5 kap. 1 § andra stycket [Ä]LOU. Artikeln är identisk med artikel 1 första stycket a i det äldre tjänstedirektivet. Några ändringar i sak har således inte gjorts i förhållande till tidigare direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Av propositionstexten kan således utläsas att det inte har skett någon förändring i sak jämfört med tidigare upphandlingslagstift- ning, dvs. ÄLOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Om en tjänst uppfyller kraven i LOU 1 kap. 6 § p. 6 behöver LOU inte tillämpas och tjänsten faller således också utanför direk- tivets omfång. Detta medför emellertid inte att en upphandlande myndighet är fri att göra hur som helst. Upphandlingar av FoU- tjänster måste trots allt ske i enlighet med &lt;NOBR&gt;EUT-fördragets&lt;/NOBR&gt; be- stämmelser, primärt artiklarna 49, 56, 106.2 och 107.1. Den upp- handlande myndighet som vill åberopa undantag från lagen har bevisbördan för att rekvisiten är uppfyllda. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har ett antal mål, bl.a. i målet Parking Brixen &lt;NOBR&gt;C-458/03&lt;/NOBR&gt; p. 63 och &lt;NOBR&gt;C-26/03&lt;/NOBR&gt; Stadt Halle och RPL Lochau, punkt 46. konstaterat att vad gäller undantag från de allmänna gemenskapsrättsliga bestämmelserna ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft15"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;dessa tolkas strikt, och det är den som avser att åberopa undantags- bestämmelsen som har bevisbördan för att det verkligen föreligger sådana särskilda omständigheter som motiverar att undantag görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Vid tolkningen av om undantaget i 1 kap 6 § p. 6 kan åberopas gäller att fastslå hur stor andel av resultatet som tillfaller andra än den upphandlande myndigheten och hur stor finansiering av externt kapital som krävs. Sue Arrowsmith&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;skriver att ett exempel angående undantagets tillämplighet av t.ex. övervakningsutrustning åt en myndighet som avser att använda utrustningen för egen del i sin verksamhet omfattas av direktivet och ska således upphandlas. Vid &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; där målsättningen är att får fram produkter eller teknik som gynnar hela marknaden och som myndigheten själv inte har någon användning av, är undantaget tillämpligt. FoU undantaget gäller även i de fall där någon annan part än myndig- heten bidrar med medel för finansiering, oavsett vem som har nyt- tan av resultatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft7"&gt;Enligt Peter Trepte&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;var avsikten med att införa undantag för &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; i upphandlingsdirektiven att sådana tjänster kan gynna samhället i stort, under förutsättning att forskningsresulta- ten även kommer andra till del, t.ex. forskningsinstitut, universitet eller privata företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Frågan är dock vart gränsen går för att uppfylla kraven på del- ning av forskningsresultat samt delning av betalningsansvar. Om det endast är fråga om ett fiktivt delande av resultat eller symbo- liskt delande av betalningsansvar, torde undantaget knappast kunna åberopas. Direktiven anger dock att resultatet &lt;SPAN class="ft36"&gt;endast &lt;/SPAN&gt;ska tillkomma den upphandlande myndigheten och finansieringen ska komma &lt;SPAN class="ft36"&gt;uteslutande &lt;/SPAN&gt;från myndigheten, vilket indikerar att undantaget kan åberopas även om resultatet endast i mindre del kommer annan till del eller om finansieringen endast i mindre del kommer från annan. Det är, enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis, upp till den upphand- lande myndigheten att visa att de uppfyller kraven för att åberopa undantaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Enligt 4 kap. 2 § får förhandlat förfarande med föregående annonsering användas för byggentreprenad, som endast har forsk- &lt;NOBR&gt;nings-,&lt;/NOBR&gt; provnings- eller utvecklingsändamål och som inte syftar till vinst eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader. Enligt 4 kap. 7 § får en upphandlande myndighet använda förhand- lat förfarande utan föregående annonsering för tilldelning av varu-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Sue Arrowsmith, The law of public and utilities procurement, 2 uppl. 2005, s. 319 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Peter Trepte, Public Procurement in the EU, 2 uppl. 2007, s. 250 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;kontrakt om det gäller varor som framställs endast för &lt;NOBR&gt;forsknings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;experiment-,&lt;/NOBR&gt; studie- eller utvecklingsändamål, och kontraktet inte syftar till vinst eller till att täcka forsknings- och utvecklingskost- nader och under förutsättning att det inte försämrar möjligheten till konkurrens vid en senare kontraktstilldelning som i första hand har ett sådant syfte. Enligt 15 kap. 5 § får en upphandlande myn- dighet utan föregående annonsering begära anbud genom att skicka en skrivelse till endast en leverantör om det gäller varor som fram- ställs enbart för &lt;NOBR&gt;forsknings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;utvecklings-,&lt;/NOBR&gt; experiment- eller studie- ändamål och under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Jäv och likabehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;En fråga som kan aktualiseras vid innovationsupphandlingar är om den relation som den upphandlande myndigheten haft med leve- rantören i &lt;NOBR&gt;FoU-fasen&lt;/NOBR&gt; kan påverka möjligheten för denna leverantör att i ett senare skede lämna anbud i den efterföljande upphand- lingen. Frågan och jäv och likvärdighet (1 kap 9 § LOU) av samt- liga leverantörer är väsentlig i alla upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; dömde den 3 mars 2005, i förenade målen C- 21/03 och &lt;NOBR&gt;C-34/03&lt;/NOBR&gt; Fabricom SA mot État belge i frågan om möj- ligheterna för en leverantör som medverkat vid förberedelserna inför en upphandling att delta i upphandlingen. I den belgiska lag- stiftningen föreskrevs bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;”1. Det är inte tillåtet för personer som har haft ansvar för forskning, experiment, analys eller utveckling avseende bygg- och anläggningsarbeten, varor eller tjänster att begära att få delta eller lämna ett anbud i en offentlig upphandling av sådana bygg- och anläggningsarbeten, varor eller tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;2. Ett företag som är närstående till en sådan person som avses i punkt 1 har inte rätt att begära att få delta i en upphandling eller lämna ett anbud, såvida företaget inte kan styrka att det inte därvid åtnjuter en otillbörlig fördel som kan snedvrida de normala konkurrens- förhållandena. Med närstående företag i den mening som avses i förevarande artikel avses varje företag inom vilket en sådan person som avses i punkt 1, direkt eller indirekt, kan utöva ett be- stämmande inflytande, eller ett företag som kan utöva ett bestäm- mande inflytande på denna person eller som, liksom nämnda per- son, står under ett bestämmande inflytande från ett annat företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;på grund av ägarförhållanden, ekonomisk delaktighet eller regler som styr företaget.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Fabricom (ett bygg- och anläggningsföretag) väckte talan vid Conseil d’État och yrkade att de aktuella bestämmelserna skulle ogiltigförklaras. Conseil d’État begärde då ett förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och frågade bl.a. om det stred mot upphand- lingsdirektiven att i den nationella lagstiftningen föreskriva att en person, som har ansvarat för forskning, experiment, analys eller utveckling med avseende på bygg- och anläggningsarbeten, varor eller tjänster, inte är behörig att begära att få delta i eller lämna ett anbud i en upphandling av dessa bygg- och anläggningsarbeten, varor eller tjänster, utan att denna person ges möjlighet att i det konkreta fallet visa att erfarenheterna från dessa aktiviteter inte kan leda till en snedvridning av konkurrensen. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstate- rade inledningsvis att likabehandlingsprincipen innebär att lika situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan be- handling. Domstolen uttalade därefter att ”[e]n person som har haft ansvar för forskning, experiment, analys eller utveckling med avseende på bygg- och anläggningsarbeten, varor eller tjänster avse- ende en offentlig upphandling (nedan kallad person som har utfört visst förberedande arbete) befinner sig emellertid inte nödvändigt- vis i samma situation, när det gäller deltagande i upphandlingsför- farandet, som en person som inte har utfört ett sådant arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft7"&gt;För det första kan nämligen en person som har deltagit i visst förberedande arbete ha en fördel när det gäller att formulera anbu- det, på grund av den information som personen kan ha erhållit om den ifrågavarande offentliga upphandlingen när den utförde nämnda förberedande arbete. Samtliga anbudsgivare måste emellertid ha samma chans att formulera sina anbud […].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;För det andra kan nämnda person befinna sig i en situation som kan leda till en intressekonflikt, genom att – såsom Europeiska gemen- skapernas kommission med rätta har påpekat – den kan påverka villkoren för upphandlingen på ett för den gynnsamt sätt om den själv lämnar anbud inom ramen för den ifrågavarande upphandlingen, även om den inte har en sådan avsikt. En sådan situation skulle snedvrida konkurrensen mellan anbudsgivarna. Med hänsyn till den situation som en person som har utfört visst förberedande arbete kan befinna sig i kan det därför inte anses att likabehandlings- principen innebär ett krav på att denna person ska behandlas på samma sätt som samtliga övriga anbudsgivare.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft15"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade vidare att den berörda bestämmel- sen inte gav den person som har utfört visst förberedande arbete någon möjlighet att i det konkreta fallet visa att problem med otill- börliga fördelar eller intressekonflikter inte förelåg. Bestämmelsen gick därför utöver vad som var nödvändigt för att uppnå målet av- seende likabehandling av samtliga anbudsgivare. En tillämpning av bestämmelsen kunde nämligen, enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; få till följd att personer som har utfört visst förberedande arbete utesluts från upphandlingsförfarandet, fastän deras deltagande i förfarandet inte skulle innebära någon som helst risk för den fria konkurrensen mellan anbudsgivarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade därefter att upphandlingsdirektiven utgör hinder för nationella bestämmelser som innebär att ”… en person som har ansvarat för forskning, experiment, analys eller utveckling med avseende på bygg- och anläggningsarbeten, varor eller tjänster inte får begära att få delta eller lämna ett anbud i en upphandling av dessa bygg- och anläggningsarbeten, varor eller tjänster, utan att denna person ges möjlighet att i det konkreta fallet visa att erfarenheterna från dessa aktiviteter inte leder till en snedvridning av konkurrensen.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Kammarrätten i Stockholm avgjorde &lt;NOBR&gt;2010-02-11&lt;/NOBR&gt; mål nr &lt;NOBR&gt;6986-09,&lt;/NOBR&gt; Bravida Sverige ./. Uppsala kommuns Fastighetsaktiebolag. Det aktuella målet rörde i huvudsak frågan om ett konsultbolag som bistått upphandlande myndighet att ta fram ett förfrågningsunder- lag och därefter deltog i den påföljande upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Uppsala kommuns Fastighetsaktiebolag (Kommunen) genom- förde en upphandling avseende sprinklerentreprenad våren och sommaren 2009. Bolaget Ryström &amp; Ohlsson AB (nedan ROAB) anlitades av kommunen för att ta fram ramhandlingen som skulle användas vid upphandlingen av sprinklerentreprenaden. Verkstäl- lande direktör för ROAB var även VD för den anbudsgivare som sedermera tilldelades kontraktet (FCC Sprinkler och Service AB, nedan FCC) och det var även denne VD som undertecknade både den ramhandling som levererades och FFC:s anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Bravida Sverige AB (Bravida) ansökte om överprövning och anförde att det skett en snedvridning av konkurrensen genom nämnda bolags VD:s dubbla medverkan. Länsrätten biföll ansökan och beslutade att kommunen skulle vidta rättelse genom att genomföra en ny utvärdering. Kommunen vidtog därefter rättelse genom att utreda huruvida sådan snedvridning förekommit. Kom- munens slutsats blev att så inte skett, varefter FCC på nytt tilldela-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft15"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;des kontraktet. Bravida ansökte på nytt om överprövning och åbe- ropade bl.a. att det stred mot likabehandlingsprincipen att tillåta ett bolag som deltagit i förberedelserna inför en upphandling även deltar som anbudsgivare i den påföljande upphandlingen, om inte den upphandlande myndigheten säkerställt att någon konkurrens- fördel inte har uppkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Kammarrätten ansåg att det förelåg en stark presumtion för att en dubbel medverkan innebar en konkurrensfördel för den vin- nande anbudsgivaren vilken inneburit en snedvridning av konkur- rensen. Det hade inte visats i målet att vare sig FCC eller kommu- nen under upphandlingen vidtagit några åtgärder för att säkerställa att konkurrensfördelar inte getts till FCC. Kommunens i efterhand genomförda utredning, var alltför knapphändig för att på ett över- tygande sätt visa att den dubbla medverkan inte inneburit någon konkurrensfördel. Kommunen hade därmed inte kunnat visa lika- behandlingsprincipen upprätthållits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;I en promemoria upprättad inom Konkurrensverket &lt;NOBR&gt;2010-03-09&lt;/NOBR&gt; kommenteras domen på följande sätt:&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft13"&gt;Domen från Kammarrätten visar att den upphandlande myndigheten bör vara medveten om att anlitade konsultbolag kan få otillbörliga för- delar om konsultbolaget sedermera har för avsikt att lämna anbud i upphandlingen och även att konsultbolaget på grund av denna tidigare medverkan t.o.m. kan behöva uteslutas från deltagande i upphand- lingen. Det finns inga lagregler som uttryckligen reglerar situationer där ett konsultbolag deltagit i förberedelsearbete och därefter lämnar in anbud i en påföljande upphandling. Deras medverkan i en senare upphandling får istället bedömas utifrån de grundläggande principerna, främst likabehandlingsprincipen. Med hänsyn till att ett konsultbolags situation i en upphandling kan skilja sig åt från övriga leverantörers situation kan det finnas skäl att trots likabehandlingsprincipen be- handla konsultbolaget annorlunda än övriga anbudsgivare och där- igenom i vis mån begränsa konsultbolagets möjlighet att delta i den efterföljande upphandlingen. Kammarrätten anger i sin dom att den upphandlande myndigheten har bevisbördan för att någon konkurrens- fördel inte uppkommit. Som grund för sin slutsats om placeringen av bevisbördan anger Kammarrätten &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom mål &lt;NOBR&gt;C-21/03&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-34/03,&lt;/NOBR&gt; Fabricom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft13"&gt;I &lt;NOBR&gt;Fabricom-domen&lt;/NOBR&gt; uttalar &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; emellertid endast att det inte är förenligt med de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principerna att genom nationell lagstiftning på förhand utesluta t.ex. ett konsultbolag som medverkat i förberedande arbete inför en upphandling, eftersom en sådan lagregel går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet avseende lika-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;http://www.kkv.se/beslut/&lt;SPAN class="ft139"&gt;_&lt;/SPAN&gt;0215092541&lt;SPAN class="ft139"&gt;_&lt;/SPAN&gt;001.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft13"&gt;behandling av samtliga anbudsgivare och därmed skulle vara opropor- tionerlig. En sådan bestämmelse kan få till följd att personer som har utfört visst förberedande arbete utesluts från upphandlingsförfarandet, fastän deras deltagande i förfarandet inte skulle innebära någon som helst risk för den fria konkurrensen mellan anbudsgivarna. Konsult- bolaget som utfört det förberedande arbetet ges inte heller någon möj- lighet att i det konkreta fallet visa att någon konkurrensfördel inte förelåg. Ett konsultbolag måste enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ges möjlighet att i det konkreta fallet visa att deltagande i förberedande arbete inte leder till en snedvridning av konkurrensen. &lt;NOBR&gt;Fabricom-domen&lt;/NOBR&gt; tar däremot inte upp frågan om huruvida en upphandlande myndighet gentemot klagande leverantör har att bevisa att någon konkurrensfördel erhållits av en annan anbudsgivare. Kammarrättens tolkning av Fabricom- domen synes således inte överensstämma med de slutsatser som anges i &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom. Kammarrätten var inte enig, utan en skiljaktig ledamot menade att bedömningen i målet skulle ske med hänsyn till gällande praxis rörande åberopsbörda med hänvisning till Regerings- rättens mål &lt;NOBR&gt;7287-08.&lt;/NOBR&gt; Där konstaterade Regeringsrätten att eftersom ingen specialreglering finns i LOU ska de allmänna bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (FPL) tillämpas. Enligt 4 § FPL ska den som klagar på ett beslut ange de omständigheter som ligger till grund för överklagandet eller i upphandlingsfall överprövningen. Vidare bör kla- gande ange vilken bevisning som han vill åberopa och vad som ska bevisas med varje bevis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft7"&gt;Utredningen instämmer för sin del i de slutsatser som redovisats ovan beträffande &lt;NOBR&gt;Fabricom-domen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Varken likabehandlingsprincipen eller jävsbestämmelserna utgör något hinder mot innovations- upphandling eller innovationsfrämjande upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Fabricom-mål&lt;/NOBR&gt; framgår att man inte på förhand kan utesluta en leverantör som medverkat i förberedande arbete inför en upphandling. Ett sådan behandling av en leverantör går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet avseende likabehandling av samtliga anbudsgivare och därmed skulle vara oproportionerlig. En leverantör ska inte uteslutas från upphandlingsförfarandet endast på den grunden att denna utfört visst förberedande arbete, En leverantör har dessutom en rätt av visa att det i det konkreta fallet inte medför någon snedvridning av konkurrensen om de tillåts delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft15"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;Med anledningen av detta gör utredningen bedömningen att likabehandlingsreglerna och reglerna om jäv inte utesluter deltagare i t.ex. en förkommersiell upphandling att delta i en senare kommer- siell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det torde däremot vara viktigt att dokumentera relationer till eventuella leverantörer vid innovationsupphandling och innovations- främjande upphandling, innan upphandlingen startar, men reglerna om jäv och likabehandling hindrar inte en upphandlande myndighet från att göra innovationsupphandlingar eller innovationsfrämjande upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Inköpscentral&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Ett av de stora hindren för utvecklingen av innovationsupphand- lingar är att de upphandlande myndigheterna/enheter är förhållande- vis små med begränsade inköpsvolymer och budget (jmf t.ex. i National Health Service, Storbritannien). Av utredningsdirektiven framgår att utredningen ska beakta förutsättningarna att samverka med kommuner och landsting för att främja utvecklingen av innovations- upphandlingar. Ett sätt att öka samverkan och samarbeta kring upphandling kan vara de nya bestämmelserna i LOU/LUF om inköpscentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet/enhet som anskaffar varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter/enheter, genomför offentlig upphandling eller ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter. Två huvudtyper av centraliserad upphandling kan urskiljas i direktiven. En typ av inköpscentral upphandlar byggentreprenader, varor och tjänster för vidareförsälj- ning till andra upphandlande myndigheter, dvs. en form av grossist- verksamhet. En annan typ av inköpscentral upphandlar ramavtal för varor och tjänster, som sedan andra upphandlande myndigheter kan göra avrop ifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Från den 15 juli 2010 har reglerna om inköpscentralen införts i upphandlingslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft15"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;I och med att bestämmelserna om inköpscentral nu implementerats i upphandlingslagstiftningen finns möjligheter för myndigheter och enheter att samarbeta vid innovationsupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;En inköpscentral är ett organ&lt;A href="#page_154"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som upphandlande myndigheter skapar och som kan ingå ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter/enheter eller som medverkar vid en upphandling i egenskap av ombud åt flera upphandlande myndigheter/enheter. Förändringen i lagstiftning som innebär att direktivens regler om inköpscentraler implementeras i svensk lagstiftning är till stor del en kodifiering av praxis. Kommuner och landsting har i visa fall haft organ med denna typ av roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Lagändringen innebär en förenkling vid tilldelningsbeslut och innebär även att en upphandlande myndighet/enhet, t.ex. en kommun inte behöver upphandla de konsulttjänster beträffande upphandling som kommunen ”köper” från inköpscentralen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;I sig innebär inte förekomsten av inköpscentraler någon av- görande skillnad från innovationssynvinkel men om kommuner och landsting i ökad uträckning inleder samarbete kring upphandling så kan denna samverkan medverka till att stärka upphandlingskom- petensen vilket bör vara till fördel för innovationsaspekterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Upphandlande myndigheter/enheter avgör själva i vilken utsträck- ning de vill samverka med andra upphandlande myndigheter/enheter, både för vilka specifika upphandlingar och/eller för vilka varu- eller tjänstekategorier som man vill att inköpscentralen ska upphandla ramavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Upphandling måste alltid utgå från den upphandlande myndig- hetens/enhetens behov. Därför är det viktigt att personal på operativ nivå arbetar med kravspecifikationer till upphandlingsunderlaget. Samtidigt finnas det behov av upphandlingsexperter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;En inköpscentral måste alltid vara en upphandlande myndighet/enhet. Då kan således statliga och kommunala myndigheter, eller offentligt styrda organ dvs. sådana bolag, före- ningar, delägarförvaltningar eller stiftelser där staten, en kommun eller ett landsting svarar för finansieringen, eller kontrollerar verksamheten antingen genom att utse mer än halva styrelsen eller på annat sätt, under förutsättning att verksamheten inte är av kommersiell karaktär, ikläda sig rollen som inköpscentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft15"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Rätt utformade och skötta bör inköpscentraler kunna medverka till att bygga upp kunskaper om innovationsvänliga upphandlings- former och uppmuntra till innovationer inom offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Utredningen bedömer att det finns en god potential för sam- arbete beträffande upphandlingar på den kommunal och lands- tingskommunala sidan. Svårigheterna ligger ofta på det organisato- riska planet. Inköpscentraler kan medverka till att ge kommuner tillgång till mer kompetent personal vid upphandlingar. Det kan göra att inköpscentralerna kan bygga upp kompetens och arbeta aktivt med att försöka ta innovationshänsyn i upphandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Konkurrenspräglad dialog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Vid sidan av de två förfaranden för upphandling som alltid får användas, öppet och selektivt förfarande, innehåller rådets direkti- vet 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upp- handling av byggentreprenader, varor och tjänster, två förfaranden som får användas endast under vissa förutsättningar, förhandlat förfarande (med eller utan meddelande om upphandling) och kon- kurrenspräglad dialog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Av prop. 2009/10:180 framgår att förfarandet konkurrens- präglad dialog företer vissa likheter med förhandlat förfarande med föregående annonsering men knappast med förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Konkurrenspräglad dialog har ett vidare tillämpningsområde än förhandlat förfarande genom att det får användas oavsett om upphandlingen avser byggentreprenader, varor eller tjänster, medan förhandlat förfarande däremot får användas i princip endast för upphandling av vissa tjänster, t.ex. finansiella tjänster och intellektuella tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Det är frivilligt för medlemsstaterna att införa bestämmelser om konkurrenspräglad dialog. Detta förfarande får användas av en upphandlande myndighet som genomför särskilt komplicerade kontrakt, om myndigheten i fråga anser att användningen av öppet eller selektivt förfarande inte medger tilldelning av kontraktet. Den upphandlande myndigheten ska offentliggöra ett meddelande om upphandling och inleda en dialog med de anbudssökande som valts ut på närmare föreskrivet sätt. Syftet med dialogen är att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst kan tillgodoses. Under dialogen får den upphandlande myndigheten inte röja för de övriga deltagarna vilka lösningar en deltagare har föreslagit. Efter att ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft15"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;förklarat dialogen avslutad ska myndigheten uppmana deltagarna att lämna sitt slutgiltiga anbud. Tilldelning av kontrakt ska ske enbart på det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Förfarandet konkurrenspräglad dialog är således ett komplement till redan be- fintliga former av upphandling. Förfarandet präglas särskilt, som berörts, av att det innefattar möjlighet för den upphandlande myn- digheten att föra en dialog med utvalda leverantörer i syfte att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst ska kunna tillgodoses. Det ska vara möjligt att använda oavsett om upphand- lingen avser byggentreprenader, varor eller tjänster. Avsikten är att konkurrenspräglad dialog ska vara en flexibel procedur för tilldel- ning av särskilt komplicerade kontrakt när ett öppet eller selektivt förfarande inte medger tilldelning av kontrakt. Förfarandet ska bidra till att skapa goda förutsättningar för ett effektivt resurs- utnyttjande och förmånliga inköpsvillkor för det allmänna. Kon- kurrenspräglad dialog kommer att kunna användas när det är omöjligt att utforma någon mer exakt specifikation, samt i de fall när det inte går att utforma specifikationer som gör det möjligt att värdera alla lösningar som marknaden kan erbjuda. Förfarandet är möjligt att använda när den upphandlande myndigheten i stort känner till vilket slutresultat som ska uppnås, men där myndig- heten inte i förväg kan fastställa hur resultatet ska uppnås på bästa sätt i form av t.ex. finansiering, rättsfrågor eller tekniska lösningar. Regeringen anser att genom att leverantörerna använder dialog- fasen för att presentera sina egna individuella lösningar, kan för- farandet antas leda till ökad kompetens och erfarenhet hos upp- handlande myndigheter. Dialogen ökar enligt regeringen också möjligheten att beakta t.ex. tekniska innovationer när den upp- handlande myndigheten fortlöpande kan diskutera och väga unika lösningar mot varandra. Det är således sannolikt att upphandling genom konkurrenspräglad dialog kan stimulera framväxten av ny teknik och design av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft7"&gt;Regeringen har uppdragit åt Kammarkollegiet att utforma och publicera en vägledning om konkurrenspräglad dialog.&lt;A href="#page_156"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vägled- ningen ska utformas i samråd med företrädare för de myndigheter och andra organisationer som berörs av de nya förfarandena. Uppdraget har redovisats den 2 augusti 2010. Regeringen anser att en vägledning som beskriver goda rutiner för genomförandet av konkurrenspräglad dialog kan bidra till ökad klarhet, rättssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Regeringens beslut &lt;NOBR&gt;2010-03-18,&lt;/NOBR&gt; Fi2010/1674 (delvis).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;och förutsebarhet kring regelverkets tillämpning. Vägledningen ska vara ett stöd för upphandlande myndigheter och enheter samt leverantörer som vill genomföra respektive delta i en konkurrens- präglad dialog. Den ska därför göras tillgänglig på det sätt Kammar- kollegiet anser lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningen delar regeringens be- dömning att konkurrenspräglad dialog kan vara innovations- främjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft7"&gt;Konkurrenspräglad dialog ger så som ovan angivits möjlighet att föra en dialog med leverantörerna. Syftet med förfarandet konkur- renspräglad dialog är just att genom att kunna föra dialoger med olika potentiella leverantörer kunna identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst kan tillgodoses när detta inte står klart för myndigheten. Dialogen kan enligt utredningen bedömning leda fram till upphandlingar som tar hänsyn till nya innovationer. I en del fall bör även konkurrenspräglad dialog kunna nyttjas för en innovationsupphandling. Möjligheten till dialog med anbudsgivarna ger möjlighet att förstå deras idéer och hur dessa kan utvecklas. Det kan också leda till att leverantören måste ta fram nya lösningar och arbeta med innovationer för att lösa uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Funktionsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Det finns i dag ingen allmänt vedertagen definition av begreppet funktionsupphandling. Generellt kan dock sägas att funktionsupp- handling innebär en försörjningsform i samverkan med verksam- hetens strategi för utveckling och inbegriper parametrar för att lägga tyngd på att åstadkomma verksamhetsnytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;En funktion kravställs utifrån verksamhetens behov till skillnad mot krav på teknik och tekniska detaljer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Beställaren upphandlar funktioner med fastställda egenskaper istället för att specificera innehåll och utförande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Funktionens egenskaper ska gå att mäta och reglera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft15"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ansvaret för att den avtalade funktionen upprätthålls under avtalsperioden överlämnas till leverantören.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Funktionsupphandling ställer krav på relationen mellan kund och leverantör, dvs. hur de samverkar under avtalstiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Vid köp av en funktion kan både tjänster och produkter ingå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Grundtanken i funktionsupphandlingar är att kunderna efterfrågar funktionalitet, inte produkten i sig. En fysisk produkt kan då ersättas med en tjänst såsom röstbrevlådor hos teleoperatörer ersatt telefonsvarare hos abonnenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Ett exempel på funktionsupphandling är när en kund beställer en paketerad lösning för en &lt;NOBR&gt;PC-arbetsplats&lt;/NOBR&gt; där funktionaliteten specificeras och leverantören sätter samman komponenter såsom hårdvara, mjukvara och tjänster för anskaffning, finansiering och avyttring. Kunden specificerar inte vilken typ av dator, telefon och övriga tekniska komponenter som ska ingå utan endast de egenska- per, standard och servicenivå som verksamheten har behov av. I avtalet regleras parametrar för kompatibilitet och funktionalitet, servicenivåer, säkerhetsåtaganden etc. En funktionsupphandling är således inte nödvändigtvis enkel. I en del fall kan just beskrivningen av vad för funktioner som avses, bli mycket komplicerad, inte minst i de fall där funktionen på något sätt ska vara kompatibla med system som redan finns eller som ligger utanför funktions- upphandlingen.&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;En skillnad mot tjänsteupphandlingar ligger i hanteringen av ansvar. I en tjänsteupphandling betalar kunden vanligtvis för varje arbetad timme som levereras. Serviceavtal innebär att vid ett drift- avbrott kommer snabbt en tekniker och återställer funktionaliteten men leverantörens ansvar upphör efter att teknikern åtgärdat felet. Uppstår problem igen är det kundens ansvar tills teknikern åter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det finns funktionsupphandlingar där leverantören har en mycket aktiv roll med att upp- rätthålla funktionen genom t.ex. drift av en anläggning. Det finns å andra sidan upphand- lingar där leverantören normalt inte ska behöva vara ständigt aktiv utan garanterar funk- tionen under en viss tid, t.ex. vid funktionsupphandling av vägbeläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det kan ibland framstå som kravlistor vid upphandlingar innehåller triviala eller självklara krav. Det är ofta en besvärlig börda för leverantörer att beskriva och visa att man kan klara alla detaljerade funktionskrav. Samtidigt är sådana detaljerade krav en slags säkerhetslina för myndigheten. Med mindre rigorösa krav utsätter sig myndigheten för en risk att en leve- rantör med en undermålig produkt eller tjänst kan vinna upphandlingen. Samtidigt kan de detaljerade kraven leda till att anbudskostnaderna blir så avskräckande att vissa leverantörer avstår från att delta i upphandlingen. I en upphandlingssituation är det således viktigt för myndigheten att avgöra hur detaljerade krav som anbudsgivare måste uppfylla vid anbuds- tillfället och i vilken mån kraven kan uppfyllas först vid leverans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;inkallats. Vid upphandling av funktionen ”stabil drift” är det upp till leverantören att skicka ut tekniker, uppgradera mjukvara, byta ut hårdvara eller vidta andra åtgärder för att upprätthålla avtalad funktionalitet. Leverantören kan således planera och vidta åtgärder utifrån ett större perspektiv än vid hanteringen av enstaka kompo- nenter. Samtidigt ställer kontraktsformen höga krav på den upp- handlande myndigheten att utforma villkoren på ett avvägt sätt. Ställs kraven för höga riskerar den upphandlande myndigheten att få betala mycket för funktionen eftersom leverantören tvingas göra mycket stora investeringar för att på marginalen uppfylla kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Den främsta anledningen för kunder att gå mot funktionsupp- handling är att sänka kostnaderna och öka effektiviteten. En stark drivkraft att köpa funktioner från en extern leverantör är möjlig- heten för kunden att fokusera på sin egen kärnverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;En form av funktionsupphandling bygger på att myndigheten betalar en avgift eller hyra för en funktion. Myndighetens investerings- budget belastas inte då heller eftersom ”hyra” av funktionen istället blir en driftkostnad. Genom funktionsupphandling ges en ökad kostnadskontroll genom att funktionen har en fastställd periodisk avgift. Möjligheten att härleda kostnader till källan ökar då man får en direkt koppling mellan funktion och kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Samtidigt är detta i en del fall som innefattar stora investeringar en av problemen med funktionsupphandling. Förfarandet innebär att den upphandlande myndigheten låter leverantören finansiera investeringarna för att sedan successivt betala av dessa. Som nämnts i kapitel 1.8 om risk föreligger det en asymmetri beträffande finansiella risker mellan en upphandlande myndighet och en leverantör. Leverantören tar nästan inga finansiella risker beträffande den upphandlande myndigheten; stat och kommun går inte i konkurs. Det kan däremot leverantören gå i konkurs vilket innebär en risk för myndigheten. Men därtill kommer att leverantören, på grund av obeståndsrisken, betalar högre ränta än när myndigheten själv lånar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Nu kan också relationen mellan myndighet och leverantör ut- formas så att myndigheten står för kapitalförsörjningen även vid funktionsupphandling, samtidigt som de ekonomiska incitamenten för leverantören att leverera funktionen så effektivt som möjligt kan kvarstå. Det innebär förenklat att myndigheten betalar initialt medan leverantören kvarstår med risken att funktionen inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft15"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft7"&gt;upprätthålls&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och då också måste ekonomiskt kompensera myndigheten för bristande funktion, t.ex. i form av viten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vad som är speciellt för funktionsupphandling är möjligheten för leverantörerna att vara kreativa och proaktiva. Istället för att kunden lägger sig i hur exempelvis driftövervakning utförs och vilka verktyg som används låter man leverantören använda sin kompetens och professionella förmåga att tillgodose vad kunden efterfrågar. Kravet på att kunden själv ska hålla en bred och djup teknisk kompetens minskar och kunden får en beställarroll där funktionella krav ställs med utgångspunkt i verksamhetens behov. Allt eftersom den tekniska utvecklingen går framåt kan leverantö- ren byta ut komponenter för att minska sina kostnader om detta kan ske utan att förlorad funktionalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;Upphandlingen kan utformas så att leverantören får ett åläg- gande att successivt förbättra funktionen på visst sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Om inte leverantören levererar enligt avtalat åtagande bör på- följder såsom viten användas. Även bonus kan användas för att ge leverantören incitament att överträffa avtalade nivåer på funktio- nerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Funktionsupphandling kan vara innovationsfrämjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;Funktionsupphandling har från innovationssynvinkel viktiga för- delar. I och med att en privat leverantör fått ett helhetsansvar för att upprätthålla en funktion ändras också arbetet med att utveckla den produkt som utgör grunden för funktionen. Detta är i sig innovationsdrivande, vilket visats inom motsvarigheten inom den privat sektorn – funktionsförsäljning.&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;I en funktionsupphandling är leverantörens risk begränsad till det leverantören själv för- väntas kunna kontrollera, dvs. risker för produktens/tjänstens funktion och eventuella kapitalkostnader för produkten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Motsvarigheten till funktionsupphandling är funktionsförsäljning inom privat sektor. Under senare år har denna försäljningsform för maskiner inom industrin ökat betydligt. När tillverkare t.ex. av en pump inte säljer pumpen utan äger pumpen och snarare säljer pump- funktionen antal m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;/s, ändras också fokus i produktutvecklingen till att beakta energi- kostnader, skrotningskostnader m.m. Detta anförs i ”Funktionsförsäljning/funktionsupp- handling för hållbar tillväxt – Idépromemoria och kunskapsöversikt”, C Berggren; M Björkman, Linköpings Universitet, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Funktionsupphandling är en slags upphandling av en tjänst. På samma sätt som vid upphandling av tjänster finns det en sannolik- het att den upphandlande myndigheten bara får vad som avtalats, dvs. att under avtalsperioden har leverantören föga intresse av att förbättra funktionen med mindre än att detta leder till kostnads- minskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Helt utan intresse att genomföra förbättringar behöver inte leverantören vara, denne kan ha intresse av att vårda företagets image som modernt och kompetent.&lt;A href="#page_161"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;En funktionsupphandling som sträcker sig över en lite längre tidsperiod kan därför behöva innehålla krav på funktionsförbätt- ring under avtalsperioden. Sådan klausuler kan dock vara svåra att utforma. Under avtalsperioden förlorar myndigheten till en del förfogandemöjligheter inom verksamheten och kan inte utan svå- righet kräva t.ex. att ny, mera miljövänlig teknik ska introduceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Även om tanken bakom funktionsupphandling är att leverantö- ren själv ska kunna göra viktiga teknikval under förutsättning att funktionskraven kan tillfredställas, kan ibland funktionskraven bli så detaljerade att den upphandlande myndigheten därmed i rea- liteten också bestämmer vilken teknik som ska nyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Även vid funktionsupphandling måste den upphandlande myn- digheten göra egna övervägande om hur den vill att ny teknik ska kunna nyttjas inom myndigheten och sedan utforma funktions- upphandlingen så att innovationshänsyn tas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Anbud med alternativa utföranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Av LOU 6 kap. 9 § framgår att om en upphandlande myndighet antar det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får den tillåta anbudsgivare att lämna anbud med alternativa utföranden. En upp- handlande myndighet ska i annonsen om upphandlingen ange om den godkänner anbud med alternativa utföranden. Om detta inte anges, är anbud med alternativa utföranden inte tillåtna. En upp- handlande myndighet som tillåter anbud med alternativa utföran- den ska i förfrågningsunderlaget ange vilka minimikrav som gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Vid funktionsförsäljning är incitament till att ”bjuda på” funktionsförbättringar betydligt större. Det beror på att inköpsprocessen i företag förutom priset också tar hänsyn till det förtroendekapital som utvecklats mellan leverantör och köpare. Förtroendekapitalet bygger på att båda företagen har ett långsiktigt intresse att ha en affärsrelation. I en upphandlings- process i en myndighet är det mycket svårt att ta hänsyn till denna typ av ömsesidigt för- troende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;för sådana anbud och de särskilda villkor som gäller för hur de ska presenteras. Endast sådana anbud som uppfyller minimikraven får beaktas vid upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;I LUF finns inga bestämmelser om alternativa utföranden men däremot regleras i 6 kap. &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; §§ bestämmelser om likvärdiga lösningar. Där i anges att en upphandlande enhet som väljer att hänvisa till tekniska specifikationer får inte förkasta anbud enbart på grund av att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationen som den har hänvisat till, om anbudsgivaren i sitt anbud kan visa att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt de tekniska specifikationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Att acceptera alternativa utföranden kan leda till nya innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft7"&gt;Utredningen anser att en upphandlande myndighet bör, där så är lämpligt, tillåta anbudsgivare att lämna anbud med alternativa utföranden. En myndighet som är i begrepp att upphandla kan ha svårt att förutse alla tänkbara lösningar som finns på markanden. Genom att tillåta alternativa utföranden öppnar myndigheten för leverantörer med innovativa idéer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;OPS-lösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;OPS &lt;NOBR&gt;offentligt-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan (PPP – public private partner- ship) är ett begrepp som täcker ett antal olika samarbetsformer av varierande karaktär. &lt;NOBR&gt;Offentligt-privat&lt;/NOBR&gt; samarbete sammanför ett ömsesidigt intresse och en nytta mellan två eller flera parter, varav minst en är offentlig och en är privat, i ett långsiktigt samarbete vars resultat bidrar till offentliga tjänster. Samarbetet karaktäriseras av att det har en kontraktsliknande eller associationsrättslig form som i synnerhet reglerar fördelningen av risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Begreppet &lt;NOBR&gt;offentligt-privat&lt;/NOBR&gt; partnerskap finns även i &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Kommissionen presenterade 2004 en grönbok om &lt;NOBR&gt;offentligt-privat&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft15"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;partnerskap&lt;A href="#page_163"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och koncessioner (KOM (2004) 327 slutlig). Initiati- vet med grönboken föranleddes av att det i flera medlemsländer upprättats partnerskap med det privata näringslivet för att möta det offentliga investeringsbehovet genom tillskott av privat finansiering och &lt;NOBR&gt;know-how.&lt;/NOBR&gt; Gemensamt för &lt;NOBR&gt;OPS-lösningar&lt;/NOBR&gt; är att den privata leverantören tillför ekonomiska medel och/eller tar en ekonomisk risk inom ramen för projektet. Många &lt;NOBR&gt;OPS-lösningar&lt;/NOBR&gt; omfattas inte av LOU, medan för andra kan en gränsdragningsproblematik uppstå. Det gäller t.ex. koncessioner, som tolkas och används restriktivt i Sverige jämfört med många andra medlemsstater, och bygg- entreprenader, som måste avgöras från fall till fall beroende på kontraktens utformning och graden av risktagande för leverantören. Det avgörande för att partnerskapslösningar ska kunna användas inom ramen för dagens upphandlingslagstiftning torde vara möjlig- heten att identifiera lämpliga urvalskriterier. Beställaren måste kunna tala om vad som gör att man kommer att prioritera ett anbud så att anbudslämnarna ges identiska förutsättningar för att formulera sina förslag. LOU begränsar sannolikt möjligheten till sådan flexibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;Det saknas ännu &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bestämmelser som enbart är av- sedda för att upprättande av en &lt;NOBR&gt;OPS-lösning.&lt;/NOBR&gt; Av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och upphandlingsdirektiven följer att varje åtgärd, varigenom en offent- lig myndighet eller annan enhet tilldelar tredje man ett kontrakt med ekonomiska villkor, ska de underkastas de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; prin- ciperna. Till dessa hör insyn, likabehandling och proportionalitet. I praktiken innebär detta att man ska, om så är möjligt, upphandla sin partner eller åtminstone följa de grundläggande principerna enligt fördraget artikel 49 (f.d. 43) och 56 (f.d. 49). Ett OPS- projekt med en offentlig aktör kan dessutom sannolikt lättare attrahera finansiärer än ett rent privat projekt. Grunden för detta är en kommun eller stat inte kan gå i konkurs och är således en säker partner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Myndighetens urval av partner måste ske öppet, &lt;NOBR&gt;icke-diskrimi-&lt;/NOBR&gt; nerade och transparent. I Storbritannien, som har lång erfarenhet av att nyttja med &lt;NOBR&gt;OPS-lösningar,&lt;/NOBR&gt; är det vanligt att man notifierar &lt;NOBR&gt;OPS-lösningarna&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Detta är ofta något som den privata finansiären kräver för att vara säker på att projektet inte står i strid med statsstödsreglerna, så att återbetalning inte kan bli aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I den svenska versionen av grönboken används termen, &lt;NOBR&gt;offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; partnerskap och i den svenska diskussionen nyttjas ibland förkortningen OPP och ibland PPP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsvänlig upphandling inom gällande regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p578 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har angett att man avser att komma med ett utkast till direktiv rörande OPS och koncessioner under 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;OPS ger generellt möjligheter till innovativa lösningar. OPS kan också under vissa omständigheter vara ett instrument för innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft7"&gt;OPS har likheter med funktionsupphandling men vid OPS tar leve- rantören också ytterligare risker. Om utfallet för leverantören på- verkas av t.ex. publiktillströmning som beror på om allmänheten finner anläggningen tilltalande har leverantören ekonomiska incita- ment som liknar ett normalt privat företag. Men om utfallet inte kan påverkas av hur leverantören sköter anläggningen, saknas också den naturliga drivkraften för förbättringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;OPS-lösningar&lt;/NOBR&gt; är normalt tänkt att vara storskaliga lösningar men det finns även små OPS projekt som kanske inte kallas OPS men där en kommun och enskild näringsidkare har gjort ett gemensamt projekt med förpliktelser i förhållande till varandra.&lt;A href="#page_164"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;OPS sträcker sig nästan alltid över flera decennier. I dessa fall accentueras problemen med det inte är givet att den privata partnern har samma intresse av att introducera ny teknik som den upp- handlande myndigheten. Men, beroende på hur avtalen utformas, kan OPS ge möjligheter att successivt introducera innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I en del fall skulle en offentlig myndighet kunna använda en OPS för att lösa ett specifikt problem som kräver en innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;T.ex. en privat campingplats som ligger bredvid ett kommunalt bad, där campingägaren sköter drift och underhåll av kommunens badbryggor mot att kommunen gjort en investe- ring i nya bryggor. Kommunen och campingägaren har ömsesidiga långsiktiga förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft15"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;4 Innovationsupphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;Så som framgår av kapitel 2 finns inom begreppet innovationsupp- handling ett flertal metoder eller förfaranden som kan användas. Nedan följer en redogörelse av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förkommersiell upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;En myndighet kan antingen ge anslag eller bidrag till &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; eller köpa &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster.&lt;/NOBR&gt; Om man väljer det förstnämnda ska dessa anslag eller bidrag vara i överensstämmelse med EU:s statsstöds- bestämmelser, artiklarna &lt;NOBR&gt;107–108&lt;/NOBR&gt; FEUF (f.d. &lt;NOBR&gt;87–88).&lt;/NOBR&gt; Om en myndighet istället väljer att köpa eller upphandla &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; har kommissionen tagit fram ett meddelande som anger hur detta bör gå till, för att förfarandet inte ska komma i konflikt med fördragets grundbestämmelser, primärt artiklarna 49 (f.d. 43), 56 (f.d. 49), 107 och 108 FEUF. Så som angivits ovan omfattas köp av &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; inte av upphandlingsdirektivet 2004/18/EG och således inte heller av LOU. I meddelandet från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; KOM (2007) 799 betyder ”förkommersiell upphandling” en metod för upphandling av &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; förutom dem som ”uteslutande är till förmån för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet under förut- sättning att dessa tjänster helt finansieras av den upphandlande myndigheten” och som inte utgör statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft15"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;Innovationsupphandling SOU 2010:56&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Den förkommersiella upphandlingen kännetecknas enligt EU- kommissionen av följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft36"&gt;(1) Den omfattar enbart &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;FoU kan omfatta till exempel förslag på problemlösning och design, framtagande av prototyper, fram till utvecklingen av en begränsad volym första produkter eller tjänster i form av en test- serie. ”Ursprunglig utveckling av en första produkt eller tjänst får inbegripa begränsad produktion eller leverans för att också resul- taten av tester på fältet ska bli tillgängliga och för att visa att varan eller tjänsten lämpar sig för produktion eller leverans i stora kvan- titeter och med godtagbar kvalitet.” FoU omfattar således inte kommersiell utveckling som serietillverkning, lager för att fastställa kommersiell gångbarhet eller för att täcka &lt;NOBR&gt;FoU-kostnader,&lt;/NOBR&gt; integra- tion, kundanpassning, stegvis anpassning och förbättringar av be- fintliga produkter eller processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft36"&gt;(2) Delning av risker och fördelar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Vid förkommersiell upphandling reserverar den offentlige upp- handlaren inte &lt;NOBR&gt;FoU-resultaten&lt;/NOBR&gt; enbart för egen användning. Myn- digheter och industrin delar risker och fördelar med den FoU som behövs för att utveckla nya innovativa lösningar som överglänser dem som finns på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft36"&gt;(3) Konkurrenskraftig upphandling utan statsstöd:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Att delningen av risker och fördelar samt hela upphandlingskedjan organiseras så att man uppnår maximal konkurrens, insyn, öppen- het, rättvisa och prissättning på marknadsvillkor gör att den offentlige upphandlaren kan få en bild av bästa möjliga lösningar på marknaden. Meddelandet syftar till göra medlemsstaterna upp- märksamma på de möjligheter som förkommersiell upphandling ger, men som för närvarande mycket sällan utnyttjas. Eftersom erfarenheterna av förkommersiell upphandling är begränsade i EU, vill &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; utröna i vilken utsträckning sådan upp- handling skulle kunna bidra till mer FoU och innovation i EU och därigenom ge klara fördelar, både samhälleliga och ekonomiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Åtgärder som vidtas vid förkommersiell upphandling hindrar inte konkurrens i kommersialiseringsfasen, eftersom principerna i direktiven om offentlig upphandling och fördraget, som direktiven baseras på, gäller fullt ut. När det gäller förkommersiell upphand- ling väljer den offentlige upphandlaren att inte reservera FoU-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;resultaten enbart för egen användning. Förkommersiell upphand- ling är en metod för att upphandla &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; som innebär att risker och fördelar delas, utan att utgöra statstöd. Metoden innebär enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Delning av risker och fördelar på marknadsvillkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Stegvis konkurrensinriktad utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Åtskillnad av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-fasen&lt;/NOBR&gt; från kommersiellt införande av slut- produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;Målet är att underlätta kostnadseffektiv utveckling av innovativa lösningar för offentliga tjänster med ett bredare, mer globalt per- spektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Med den här metoden delar den offentlige upphandlaren FoU- resultaten med andra myndigheter och marknaden i stort genom offentliggörande, och kommersialisering av resultaten, men det kan även leda till t.ex. standardisering. För att metoden ska gynna både den offentlige upphandlaren och de företag som deltar i den för- kommersiella upphandlingen, anser &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att FoU- riskerna och fördelarna mellan dem delas på ett sådant sätt att bägge parter sporras att kommersialisera produkten i största möj- liga mån och att sprida nya lösningar. Om de delade fördelarna omfattar immaterialrätter, anser &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att när de tilldelas de företag som deltar i den förkommersiella upphand- lingen, ska det göras så att företagen vid eventuella framtida upphandlingar inte får orättvisa fördelar och på ett sådant sätt att den offentlige upphandlaren kan få tillgång till en tillräckligt omfattande och konkurrenskraftig leverantörskedja. Den offentlige upphandlaren kan kräva en gratislicens för intern användning av &lt;NOBR&gt;FoU-resultaten.&lt;/NOBR&gt; Den offentlige upphandlaren kan i vissa situa- tioner gå längre och till exempel kräva att deltagande företag licensierar immaterialrätter till tredje parter på rättvisa och rimliga marknadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft7"&gt;Om man enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ser till att alla potentiella anbudsgivare får samma möjligheter att bjuda innebär det att upphandlingen, inklusive arrangemangen för immaterialrätter, inte leder till att någon anbudsgivare, framförallt små och medelstora företag, diskrimineras. Om delningen av risker och fördelar inte sker på marknadsvillkor, och om det pris som erläggs för tjänsterna ligger över marknadspriset, kommer det normalt att uppfattas som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft15"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;statsstöd som måste anmälas till och bedömas av kommissionen i enlighet med artiklarna &lt;NOBR&gt;107–108&lt;/NOBR&gt; FEUF och gemenskapens ram- bestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;För att se till att delningen av risker och fördelar sker på mark- nadsvillkor menar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att företaget, som deltar i den offentliga upphandlingen, ska kompensera den offentlige upphandlaren för alla &lt;NOBR&gt;FoU-fördelar&lt;/NOBR&gt; som delas mellan den offentlige upphandlaren och det företaget. Kompensationen ska ske på marknadsvillkor, vilket kan ske genom en prissänkning jämfört med kostnaderna för exklusiv utveckling som motsvarar marknads- värdet på de erhållna fördelarna och de risker som företaget utsatts för. Både företag och offentliga upphandlare gynnas av bred kommersialisering och spridning av de lösningar som utvecklats. På så vis stimuleras bägge parterna att driva på standardisering och offentliggörande av &lt;NOBR&gt;FoU-resultat,&lt;/NOBR&gt; vilket kan bidra till att göra allmänhetens efterfrågan mindre splittrad. Den finansiella komp- ensation som den offentlige upphandlaren får för att inte exklusivt reservera alla &lt;NOBR&gt;FoU-fördelar&lt;/NOBR&gt; för sig själv kan, enligt &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen, jämfört med exklusiv utveckling, göra det förmånligare att ge konkurrerande företag utvecklingsuppdrag och att låta upp- handlingen ske tidig i &lt;NOBR&gt;FoU-ledet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Om offentliga upphandlare agerar tidigt i &lt;NOBR&gt;FoU-ledet&lt;/NOBR&gt; kan det, enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ge bättre avkastning av följande skäl:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Genom bedömning av prestanda hos prototyper och testpro- dukter i en verklig kundmiljö kan offentliga upphandlare an- passa produktutvecklingen efter kundernas önskemål vid en tid- punkt då det fortfarande går att påverka branschens utveck- lingsplaner och kommande standarder. Om man kan göra en bättre bedömning av efterfrågan på nya lösningar, kan leveran- törer marknadsföra sina produkter snabbare och myndigheter kan införa nya lösningar på ett tidigare stadium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ju tidigare myndigheter engagerar sig i innovationskedjan, desto lättare kan de upptäcka eventuella problem i fråga om politiska riktlinjer eller på regelområdet som måste lösas för att de nya lösningarna ska kunna introduceras vid rätt tidpunkt inom offentliga tjänster och andra marknader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft15"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;En avstämning på ett tidigt stadium av industrins FoU gent- emot offentliga köpbehov gör att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-processen&lt;/NOBR&gt; och FoU- utgifterna utnyttjas maximalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft7"&gt;En annan metod för att minska riskerna och kostnaderna förknip- pade med FoU innebär att man i olika faser upphandlar FoU under en period och på så vis skapar konkurrens mellan företag, vilket ger flera alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; talar i sitt meddelande om följande principer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Att utmana marknaden på ett öppet sätt och bjuda in flera före- tag som på konkurrensbasis ska utveckla lösningar på problemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Att undersöka och jämföra olika lösningars för- och nackdelar. En sådan ömsesidig process för offentliga inköpare och företag gör att efterfrågesidan kan få handfast bekräftelse på funktions- behov och prestandakrav, och utbudssidan kan få samma be- kräftelse på den nya teknikens möjligheter och begränsningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Att organisera upphandlingen i olika faser, bland annat genom utvärdering efter varje &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-fas&lt;/NOBR&gt; så att de bästa lösningarna kan väljas löpande. Härigenom kan offentliga upphandlare styra ut- vecklingen så att den offentliga sektorns behov tillgodoses på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Åtgärder efter varje &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-fas&lt;/NOBR&gt; så att de lösningar som utvecklas är kompatibla och så att man kan byta produkter mellan dem. På så vis lägger man grogrunden för öppna standarder och undviker risken att de som först börjar använda innovativa lösningar tyngs av det extra besväret att anpassa sina lösningar till stan- darder som definieras i ett senare skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Att behålla minst två deltagande företag till sista fasen så att man försäkrar sig om en framtida konkurrensutsatt marknad. Om konkurrenstrycket på leverantörer behålls kan offentliga inköpare dra nytta av de bästa marknadslösningarna samtidigt som de inte låses till en leverantör.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Kommissionen framhåller att företag som har deltagit i konkurrens- utsatt utveckling är också bättre rustat att hävda sig på globala mark- nader och dra till sig externa investeringar, till exempel riskkapital, för att utnyttja ytterligare marknadsmöjligheter. Detta är inte minst viktigt för små och medelstora företag. Beroende på den inbyggda risken för misslyckande inom FoU, kan man inte alltid vara säker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;på tekniska framgångar. Först i slutet av den förkommersiella upp- handlingen förfogar den offentlige upphandlaren över jämförbara testresultat som visar om de utvecklade lösningarna verkligen är bättre än andra lösningar på marknaden. Det faktum att ett företag har utfört FoU och utvecklat en fungerande testserie är i sig ingen garanti för att företaget tilldelas kontraktet på massleverans, vilket av många uppfattas som problematiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;Förkommersiell upphandling är en förberedelse som gör att offentliga inköpare kan filtrera bort tekniska &lt;NOBR&gt;FoU-risker&lt;/NOBR&gt; i alterna- tiva lösningar innan de bestämmer sig för ett brett kommersiellt införande. Om man skiljer den offentliga upphandlingen från det kommersiella införandet innebär det att den förkommersiella upp- handlingen kan inriktas på att skaffa de kunskaper som krävs för att hitta den bästa lösningen på marknaden vid tidpunkten för det kommersiella införandet, utan att det leder till ensidigt statligt stöd till industrin. Att skilja förkommersiell upphandling från den offentliga upphandlingen för kommersiellt införande överensstämmer också med bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;WTO-avtalet&lt;/NOBR&gt; om offentlig upphandling&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och tillämpliga bilaterala avtal. Bortsett från EES och stabiliserings- och associeringsavtal med partnerländer i den europeiska grannskaps- politiken finns i EU inga krav på nationell behandling eller på icke- diskriminering gentemot andra delar av världen i fråga om upp- handling av &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster,&lt;/NOBR&gt; däremot för varuleveranser. Eftersom förkommersiell upphandling rör &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster,&lt;/NOBR&gt; kan offentliga in- köpare från fall till fall fatta beslut om globalt anbudsförfarande och om relevanta villkor, samtidigt som man beaktar det europeiska forskningsområdets sammanlagda potential.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;EU och dess medlemsstater är bundna av &lt;NOBR&gt;WTO-avtalet&lt;/NOBR&gt; The Agreement on Government Procurment (GPA) från 1994. I detta avtal finns dock i artikel XV 1 (e) ett undantag som är tillämpligt för förkommersiell upphandling. Kravet på att en upphandling ska ske genom ett specifikt anbudsförfarande gäller inte när ”an entity procures prototypes of a first product or service which are developed at its request in the course of, and for, a particular contract for research, experiment, study or original development.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2010:56 Innovationsupphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; kan en förkommersiell upphandling illustreras på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p592 ft140"&gt;Förkommersiell upphandling&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr30 td240"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-6px;margin-right:-59px;margin-bottom:6px;" class="p593 ft141"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-57px;margin-top:-6px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p593 ft141"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-28px;margin-top:23px;margin-right:-30px;margin-bottom:35px;" class="p593 ft141"&gt;&lt;![endif]&gt;Förkommersielllt anbudsförfarande (WTOGPA*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr31 td241"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-7px;margin-right:-55px;margin-bottom:7px;" class="p594 ft142"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-47px;margin-top:-7px;margin-right:-4px;margin-bottom:58px;" class="p594 ft142"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:19px;margin-right:-29px;margin-bottom:32px;" class="p594 ft142"&gt;&lt;![endif]&gt;gällerinte)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=4 class="tr31 td31"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-3px;margin-right:9px;margin-bottom:3px;" class="p595 ft143"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:-3px;margin-right:-3px;margin-bottom:-9px;" class="p595 ft143"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:9px;margin-top:-9px;margin-right:3px;margin-bottom:-3px;" class="p595 ft143"&gt;&lt;![endif]&gt;Mellanliggande utvärdering Urval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=4 class="tr31 td244"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-3px;margin-right:18px;margin-bottom:3px;" class="p596 ft143"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:24px;margin-top:-3px;margin-right:-3px;margin-bottom:-18px;" class="p596 ft143"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:-14px;margin-right:7px;margin-bottom:-7px;" class="p596 ft143"&gt;&lt;![endif]&gt;Mellanliggande utvärdering Urval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft144"&gt;Leverantör A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft144"&gt;Leverantör B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td248"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td253"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;Leverantör C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td248"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft144"&gt;Leverantör C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;Leverantör C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr4 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;Leverantör D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td256"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td248"&gt;&lt;P class="p19 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td248"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft144"&gt;Leverantör D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;Leverantör E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=4 class="tr4 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;Leverantör E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td256"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td248"&gt;&lt;P class="p19 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft144"&gt;Leverantör E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td258"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p597 ft149"&gt;Offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td240"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-38px;margin-bottom:0px;" class="p598 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-36px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:37px;" class="p598 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:19px;margin-right:-19px;margin-bottom:18px;" class="p598 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;Förkommersielllt anbudsförfarande (WTO GPA*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td259"&gt;&lt;P class="p599 ft151"&gt;för kommersiellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td259"&gt;&lt;P class="p599 ft151"&gt;införande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td259"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-11px;margin-right:36px;margin-bottom:11px;" class="p600 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:46px;margin-top:-11px;margin-right:-5px;margin-bottom:-30px;" class="p600 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:26px;margin-top:-32px;margin-right:15px;margin-bottom:-9px;" class="p600 ft152"&gt;&lt;![endif]&gt;gäller inte)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p601 ft144"&gt;Leverantör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft153"&gt;A,B,C,D,E eller X&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td260"&gt;&lt;P class="p190 ft154"&gt;Fas 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p603 ft154"&gt;Fas 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td261"&gt;&lt;P class="p452 ft154"&gt;Fas 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td260"&gt;&lt;P class="p604 ft155"&gt;Forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p603 ft155"&gt;Undersökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td261"&gt;&lt;P class="p518 ft155"&gt;Prototyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td260"&gt;&lt;P class="p190 ft156"&gt;driven av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p603 ft156"&gt;lösningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td260"&gt;&lt;P class="p190 ft157"&gt;kunskaps&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td260"&gt;&lt;P class="p190 ft158"&gt;&lt;NOBR&gt;-törst&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td262"&gt;&lt;P class="p605 ft154"&gt;Fas 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p518 ft154"&gt;Fas 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p606 ft157"&gt;Ursprunglig utveckling av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td31"&gt;&lt;P class="p518 ft157"&gt;Kommersialisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p605 ft157"&gt;en begränsad första serie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td31"&gt;&lt;P class="p518 ft157"&gt;av produkter /tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p605 ft157"&gt;produkter / tjänster i form&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td31"&gt;&lt;P class="p518 ft157"&gt;(kommersiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p605 ft155"&gt;av en testserie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p518 ft155"&gt;utveckling)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td263"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td264"&gt;&lt;P class="p183 ft159"&gt;Produkt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td266"&gt;&lt;P class="p183 ft159"&gt;Utkast till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td264"&gt;&lt;P class="p607 ft159"&gt;Prototyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td268"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td269"&gt;&lt;P class="p184 ft159"&gt;Första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td270"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p607 ft159"&gt;Kommersiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td272"&gt;&lt;P class="p452 ft159"&gt;idé&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td265"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p183 ft159"&gt;lösning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td268"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td273"&gt;&lt;P class="p608 ft159"&gt;test-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td270"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p452 ft159"&gt;slut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td263"&gt;&lt;P class="p19 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td265"&gt;&lt;P class="p19 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td268"&gt;&lt;P class="p19 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td270"&gt;&lt;P class="p19 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td263"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td265"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td276"&gt;&lt;P class="p19 ft76"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td268"&gt;&lt;P class="p19 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td277"&gt;&lt;P class="p183 ft159"&gt;produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td270"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td278"&gt;&lt;P class="p184 ft159"&gt;produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr36 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft160"&gt;GPA = avtalet om offentlig upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr18 td279"&gt;&lt;P class="p515 ft155"&gt;Typisk livscykel för produktinnovation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td216"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td268"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft162"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; modell för för- kommersiell upphandling är intressant för svensk del. Utred- ningen anser dock att den av kommissionen beskrivna metoden bör modifieras i några mindre delar inom ramen för den be- skrivna modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft162"&gt;Utredningen anser att det av kommissionens text tycks framgå att vissa åtgärder ska vidtas efter varje &lt;NOBR&gt;FoU-fas&lt;/NOBR&gt; som innebär att de lös- ningar som utvecklas är kompatibla och kan bytas ut mellan dem. Detta kan lätt tolkas så att de olika deltagande leverantörerna ska ta del av varandras lösningar. I det fall att upphandling leder till att två eller flera leverantörer arbetar utifrån likartade idéer och har lös- ningar som ligger nära varandra är det enligt utredningen mening viktigt att ge möjlighet för företagen att konkurrera. Därmed ska inte upphandlingsprocessen innehålla element som röjer de olika företagens hemligheter för varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft144"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Projekttävling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Projekttävling kan avse tilldelning av ett tjänstekontrakt, eller vara en tävling som innefattar priser eller ersättningar till deltagarna Tävlingen anordnas av en upphandlande myndighet eller enhet syfte att förvärva en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Förfarandet nyttjas främst för områden som stads- och lands- bygdsplanering, arkitektur, formgivningsteknik och samt konstär- lig utsmyckning av offentliga utrymmen. Upphovsrätten till rit- ningarna eller projektbeskrivningen kan överföras till såväl den myndighet som genomför upphandlingen eller en annan myndighet under förutsättning att detta anges när tävlingen påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Projekttävlingar är ett eget upphandlingsförfarande. Bestämmel- serna återfinns i 14 kap. LOU och i 13 kap. i LUF. För att be- stämmelserna om projekttävlingar ska bli tillämpliga ska upphand- lande myndighet eller enhet stå som arrangör för tävlingen. Det är dock tillåtet att en upphandlande myndighet eller enhet ger någon annan i uppdrag att genomföra tävlingen för myndighetens räk- ning. Av definitionen av projekttävlingar framgår att syftet med projekttävlingar ska vara att förvärva en ritning eller projekt- beskrivning. Huruvida tävlingen i det enskilda fallet verkligen leder till ett sådant förvärv saknar däremot betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;En projekttävling inleds med att den upphandlande myndigheten eller enheten annonserar tävlingen. Rätten att delta i tävlingen får inte begränsas till deltagare från ett visst land. Oftast finns det en prekvalifikationsfas där ett visst antal deltagare väljs ut, oftast med utgångspunkt från tidigare erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Om tävlingen avser att resultera i att en tjänst som ska upp- handlas är det tillåtet för den upphandlande myndigheten eller enheten att tilldela ett därpå följande tjänstekontrakt direkt till den leverantör som vinner tävlingen, detta under förutsättning att tjänstekontraktet har en direkt funktionell koppling till föremålet för upphandlingen. Om myndigheten eller enheten har för avsikt att tilldela ett kontrakt på detta sätt ska det anges i annonsen om tävlingen. Om projekttävlingen leder till ett byggentreprenadkon- trakt eller en varuleverans måste en separat byggentreprenad- eller varuupphandling göras efter det att tävlingen har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Tävlingsförfarandet kan genomföras med eller utan priser eller ersättningar till deltagarna. I en traditionell upphandling tävlar leve- rantörerna om att vinna ett kontrakt. Vid sådana upphandlingar är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft15"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;det ovanligt att det utgår ersättning för att lämna anbud. Att lämna anbud ses som en naturlig del i affärsprocessen och kostnaderna för framtagande av anbud är normalt en del av företagets försäljnings- kostnader. Leveransen påbörjas först efter anbudsprocessen avslutats och det är där som möjligheten till förtjänst för leverantören finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Vid en projekttävling utförs ofta hela tjänsten eller leveransen under tävlingen. Alla deltagare får således utföra ett omfattande arbete under tävlingen utan några garantier för att vinna. För att göra det attraktivt att vara med i tävlingen och få många deltagare kan den upphandlande myndigheten/enheten därför betala ersätt- ningar till deltagarna. Eventuella priser och ersättningar för att delta i tävlingen ska ingå i tröskelvärdesberäkningen och ska anges i annonsen om tävlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Ett utmärkande drag för en projekttävling är att en jury ska utse det vinnande bidraget. Ledamöterna i juryn ska vara fysiska perso- ner. Det finns dock inget förbud mot att ledamöterna utses i egen- skap av företrädare för organisationer, allmänhet eller företag. Ledamöterna ska dock göra sina bedömningar självständigt i för- hållande till de organisationer som de eventuellt är företrädare för. För att iaktta principen om likabehandling, och i Sverige även sek- retesslagens bestämmelser, ska endast de som är berörda av ett upphandlingsärendes handläggning få befatta sig med ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten ska se till att juryn inte får ta del av innehållet i planer och projekt innan tids- fristen för inlämnande av anbud har löpt ut. När tävlingsbidragen presenteras för juryn ska det göras på ett sådant sätt att det inte framgår vem som har lämnat respektive bidrag. Den anonymiteten ska gälla fram till dess att juryn har lämnat sitt yttrande eller med- delat sitt beslut. På detta sätt skiljer sig en projekttävling från övriga upphandlingsförfaranden där de som utvärderar anbuden normalt sett har vetskap om vilken leverantör som har lämnat respektive anbud.&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;Kriterier som kan vara av betydelse vid utvärderingen av tävlings- bidragen är exempelvis användarvänlighet, pris, innovation, estetiska värden och miljömässiga hänsyn, men endast de kriterier som angetts i annonsen om projekttävlingen får beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det innebär även att ett företag som deltar i en formgivningstävling inte under tävlingens gång får göra detta känt. En arkitektfirma som deltar in tävling beträffande en ny byggnad får t.ex. inte diskutera sitt förslag med kringboende, eller efterhöra tänkta nyttjares behov, om detta kan leda till att deras medverkan eller deras förslag kan bli känt. Arkitektfirman får förlita sig det program som den upphandlande myndigheten upprättat och som ligger till grund för tävlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft15"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Projekttävling är oftast inte ett lämpligt instrument för innovationsupphandling. Upphand- lingsformen har nackdelar, ur innovationssynvinkel, som gör att endast under särskilda omständigheter bör projekttävlingar nyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft7"&gt;Den helt dominerande formen av projekttävlingar gäller arkitektur. Upphandlande myndighet eller enhet kan använda andra upphand- lingsformer för att upphandla arkitekttjänster, men för mera synliga byggnader nyttjas ofta arkitekttävlingar eftersom det blir en tävling, inte mellan företag utan egentligen mellan olika byggnads- koncept.&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En ny byggnad kan ofta vara nydanande men som tidi- gare konstaterats är det inte alltid det samma som innovativ. I några fall har dock arkitekttävlingar varit tydligt inriktade på att kräva innovativa lösningar. Den nya upphandlingsformen konkurrens- präglad dialog kan i framtiden även komma att nyttjas för upp- handling av arkitekttjänster och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Det är svårt att utifrån erfarenheterna med arkitekttävlingar och tävlingar om konstnärlig utsmyckning dra några slutsatser för generell innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Nutek föreslog 2006 att projekttävlingar är ett lämpligt instru- ment för innovationsupphandling. Utredningen gör motsatt be- dömning. I de flesta fall är projekttävling en upphandlingsform som är mindre väl lämpad för att innovationsupphandling. Nackdelarna är uppenbara, främst den regel som gör att juryn inte får känna till vare sig vilka leverantörer som arbetar med uppdraget eller vilken leverantör som presenterat en viss lösning. Det gör att dialogen mellan å ena sidan leverantören och å andra sidan myndigheten eller enheten och inte minst de som är att betrakta som potentiella ”brukare” under den tid tävlingsbidraget utformas blir mycket kringskuren. Eftersom tävlingsbidraget är det egentliga uppdraget är detta hinder ett stort problem. För att kunna genomföra en projekttävling måste myndigheten eller enheten därför formulera uppdraget mycket tydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det händer inte sällan att upphandlande myndighet inte delar juryns uppfattning och avstår från att utnyttja resultatet för att uppföra byggnaden. Eftersom tävlingen normalt inte gäller en färdigprojekterad byggnad kan arkitektens koncept ibland också förändras av den myndigheten upphandlade projekteringskonsulten eller byggentreprenören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;Tävlingsmomentet i projekttävling är ofta mediala och borde därför kunna vara av intresse vid katalytisk innovationsupphand- ling. Men återigen gör regelverket om tävlingsbidragens anonyma karaktär att den mediala potentialen blir begränsad. Det finns t.ex. inte möjlighet till publicering av inlämnade tävlingsbidrag förrän efter att juryn lämnat sitt yttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Utredningen gör därför bedömningen att det är endast under särskilda omständigheter som en projekttävling kan vara ett instrument för innovationsupphandling. En sådan omständighet kan vara om projektets karaktär gör behovet av dialog med beställare och brukare begränsat, t.ex. när de tävlande själva har god insikt om problemet och förutsättningarna att lösa detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Avsiktsförklaring avseende kommande upphandlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Avsiktsförklaring avseende kom- mande upphandlingar (AAKU) är genomförbar med nuvarande lagstiftning. En sådan avsiktsförklaring till marknaden är inte lagligt bindande för myndigheten. Instrumentet kan emellertid stimulera leverantörer att utveckla nya lösningar i enlighet med myndighetens önskemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft7"&gt;Britterna har infört något de kallar forward commitment procu- remnet (FCP) &lt;SPAN class="ft36"&gt;(sv. ungefär – avsiktsförklaring avseende kommande upphandling AAKU)&lt;/SPAN&gt;. FCP betraktas som en form av innovations- upphandling för efterfrågestyrd upphandling. Bakgrunden till infö- randet av denna upphandlingsform var att den brittiska regeringen uppfattade att många offentliga upphandlare var tveksamma till möjligheten att upphandla innovationer. Inköp av nya produkter och tjänster medför ofta risker, t.ex. att innovationen inte fungerar, inte levereras i tid, kostar mer eller saknar referenser. Den brittiska regeringen menade att det i vissa fall är nödvändigt att upphandla innovation eftersom det man efterfrågar inte finns på marknaden. Den brittiska regeringen har, för att kunna uppnå utsläppsmålet av koldioxid, angett att nya tekniska lösningar eftersträvas och att dessa ska användas av offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft9"&gt;Att utveckla nya produkter medför teknologiska risker och krä- ver investeringar i tid och pengar. Ett rationellt företag utvecklar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft15"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;bara nya produkter om de måste eftersom utvecklingskostnader påverkar vinsten samtidigt som företaget önskar ta nya marknads- andelar. Ett företag torde, enligt bedömningen inom Department of Business, Innovation and Skills (BIS), normalt kunna ta de tekniska, organisatoriska och ekonomiska riskerna&lt;A href="#page_176"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för en innovation. Ett för företagen svårhanterligt problem är risken att ingen kommer att köpa produkten, dvs. ta risken att ingen kommer att efterfråga innovationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Enligt britterna handlar innovation således om risk – inte kost- nader. Många bolag misslyckas efter prototypframställan att utveckla bolaget och sälja produkten på marknaden. Gapet mellan utveckling och prototyp till kommersialisering brukar ibland benämnas ”dödens dalgång”&lt;A href="#page_176"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, eftersom det är i den fasen som de flesta innovationsföretag stupar. En kritisk faktor för leverantörer av nya produkter är således tryggheten i att det kommer att finnas en marknad för den nya produkten efter att den är testad och klar. Benägenheten att vilja investera från det privata näringslivet är beroende av denna trygghet. Användarna av produkterna, dvs. offentlig sektor kan underlätta detta risktagande genom att för- säkra företagen om att det kommer att finnas en marknad för en produkt med vissa egenskaper, dvs. att upphandlande myndigheter kommer att efterfråga innovationen i framtida upphandlingar. För att inte träda &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; för när är det trots detta åtagande viktigt att upprätthålla konkurrensen mellan bolagen och utforma förfråg- ningsunderlagen därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;FCP (AAKU) är således ett sätt för offentlig sektor att påvisa de framtida behoven utan att varken upphandlare eller leverantörer tar ohanterliga risker, genom att förbinda sig att upphandla ett viss volym inom ett viss tidsram om specifikationerna, priset och prestationen uppfyller kraven. FCP(AAKU) utnyttjar på så sätt kraften i offentlig upphandling för att transformera marknaden till att forska fram produkter som sänker koldioxidutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Konceptet AAKU är i grunden enkelt. Offentlig sektor har ett behov som inte finns tillgodosett på marknaden. Istället för att kompromissa och köpa något som man egentligen inte vill ha, erbjuder offentlig sektor att i framtiden genom en avsiktsförklaring eller ”letter of intent” anskaffa produkten. En sådan avsiktsför- klaring bör förutom de eftersökta egenskaperna redovisa myndig- hetens förväntning avseende pris, egenskaper och kvalitet för den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se kapitel 1.8 om risker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;På engelska ”valley of death”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;eftersökta produkten. En sådan avsiktsförklaring ska inte jämställas med en förhandsannonseringen enligt LOU. Avsiktsförklaringen är endast moraliskt bindande för myndigheten och avser dennes önskan att köpa den nya produkten om förutsättningarna är de rätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;Systemet med AAKU överför marknadsrisken till den upp- handlande myndigheten eller enheten och den tekniska och resurs- mässig risken till leverantörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Ett exempel på AAKU i Sverige är Jegrelius – Institutet för till- lämpad grön kemi (en resursenhet inom Jämtlands läns landsting) pågående försök att göra en upphandling av giftfria blodpåsar. Bak- grunden till projektet är att dagens blodpåsar för röda blodkroppar tillverkas av PVC som i sin tur innehåller mjukgöraren och Phthalaten DEHP. Mjukgöraren, som vandrar ut i blodet och vidare in i patienten, misstänks påverka fortplantningsförmågan och är därför till exempel förbjuden i leksaker. I blodpåsar är dock ämnet tillåtet och de alternativ som finns på marknaden för vissa specifika användningsområden har andra egenskaper som gör att de efterfrågas i begränsad utsträckning. Jegrelius, i samarbete med blodcentraler inom flera av landstingen, har som mål att stimulera utvecklingen av en blodpåse utan DEHP. Ett ”letter of intent” har skickats ut till de ledande medicinska bolagen i världen, som idag tillverkar blodpåsar. ”Letter of intent” är en viljeförklaring från landstingen att de, när en eller flera lämplig produkter finns mark- naden, har för avsikt att upphandla produkten i enlighet med LOU. På detta sätt signalerar landstingen att det finns en marknad för en produkt som ännu inte existerar. Men eftersom blodpåsar är en global produkt där den svenska efterfrågan är mycket liten i för- hållande till världsmarknaden så krävs det att tillverkarna förväntar sig liknande efterfråga från andra inköpare i omvärlden för att den svenska viljeförklaringen ska ha betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft15"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Upphandling av innovationer i enlighet med LOU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Nuvarande reglering i LOU och LUF ger upphandlande myndigheter och enheter möjligheter att upphandla innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft7"&gt;Projekttävling och Avsiktsförklaring avseende kommande upp- handlingar (AAKU), som behandlats ovan, är metoder som kan medföra innovationer inom ramen för nuvarande upphandlingslag- stiftning. En upphandlande myndighet eller enhet kan även välja t.ex. någon av upphandlingsformerna öppen, selektiv eller för- handlat förfarande för att genomföra en innovationsupphandling. Om en upphandlande myndighet eller enhet bedömt att produkten som denne har behov av inte finns på marknaden, kan myndigheten eller enheten genom dialog med marknaden uppmuntra intresse- rade leverantörer att ta fram produkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;I detta sammanhang bör reglerna om förhandsannonsering lyf- tas fram. Ett sätt att föra en dialog med marknaden kan vara att ut- nyttja regler om förhandsannonsering i 7 kap. 2 § LOU och 7 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ i LUF, dvs. annonsera ska i dessa fall offentliggöras tidigast tolv månader före den dag då myndigheten eller enheten skickar ut inbjudan om att delta i upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Ett exempel på en innovationsupphandling inom ramen för LOU är Rikspolisstyrelsens (RPS) upphandling av passmaskiner.&lt;A href="#page_178"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;RPS genomförde för ett antal år sedan en selektiv upphandling för att ta fram en ny passmaskin, en produkt som tidigare inte fanns på marknaden. Inför upphandlingen genomfördes en dialog med marknaden, genom att RPS kontaktade tänkbara leverantörer och tillfrågade dem om de kunde ta fram prototyper på en passmaskin, utan ekonomisk ersättning från RPS. Flera företag visade intresse för detta och flera olika prototyper togs fram. Utifrån prototyp- erna och testerna av dessa arbetades ett förfrågningsunderlag fram som därutöver ställde ytterligare krav på produkten. Framgångs- faktorer i denna innovationsupphandling var sannolikt den stora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;En passmaskin är den maskinella utrustning som används vid utfärdande av svenska pass i Sverige och även nationella identitetskort på polisens passexpedition/utlandsmyndigheter. Passmaskinen består av en höj- och sänkbar digitalkamera samt en bildskärm och en digital skrivplatta. Digitalkameran ställs in på den sökandes kroppslängd, och därefter tas två kort som lagras i polisens passregister, dels en biometrisk bild i passet eller identitetskortet. Den sökande ska skriva in sin namnteckning på den digital plattan och därefter godkänna utseende och namnteckning tillsammans med utfärdaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;omfattningen av upphandlingen (passmaskiner för hela landet), att RPS givit marknaden tid att utveckla produkten och en relativt lång avtalstid (5 år med möjlighet till max, 2 års förlängning). Vidare fanns även ett intresse från andra länder och företagen såg därigenom möjligheter att exportera produkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Det finns även andra exempel på när myndigheter har utnyttjat existerade regelverk för att ta fram innovationer, bl.a. Luftfartsver- kets (LFV) upphandling av videoövervakning av flygplanrörelser på marken (Remote Operated Tower), Post och telestyrelsen (PTS) upphandling av vissa hjälpmedel för synskadade, Statens ramavtals- upphandling inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; och dess upphandling av &lt;NOBR&gt;Bank-ID.&lt;/NOBR&gt; Vidare har Försvarets materielverk (FMV) gjort flera innovations- upphandlingar inom ramen för LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Katalytisk upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Katalytisk upphandling är ett instrument för innovationsupphandling. Katalytisk upphandling bör dock endast nyttjas i de fall där det finns starka skäl för offentliga organ att påverka efterfrågan på marknaden. Katalytisk upphandling kräver omfattande planering och noggrannna av- vägningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;Katalytisk upphandling&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är benämningen på en process där en offentlig myndighet&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;väljer ut en eller flera produkter eller tjänster som har av myndigheten särskilt efterfrågade egenskaper i syfte att skapa eller öka efterfrågan på dessa produkter eller tjänster. Det är inte någon egentlig upphandling i meningen att myndigheten själv har ett eget behov av produkten eller tjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Katalytisk upphandling är komplicerad och kräver ett omfat- tande arbete för att kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Processen innehåller också ett antal svåra avgöranden. I och med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Med begreppet katalytisk offentlig upphandling avses när en myndighet initierar eller genomför en upphandling av en innovation/produkt som man inte behöver för eget bruk utan som är avsedd endast för andra offentliga eller privata slutkunder. Myndighetens avsikt är dock att uppfylla egna mål genom att organisera en upphandling för slutanvändares räk- ning. Ett sådant mål kan till exempel vara att påskynda introduktionen av nya önskvärda tekniker på en viss marknad - upphandlingen ska ge en katalyserande effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;I sig skulle kan man tänka sig att en icke offentlig myndighet t.ex. en miljöorganisation eller en intresseorganisation, på eget initiativ och med egna medel genomför en process som liknar katalytisk upphandling. Ett sådan förfarande faller dock utanför denna utrednings uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft15"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;att syftet är att påverka marknaden, d.v.s. vad enskilda aktörer, köper för slags produkter eller tjänster, kan en katalytisk upp- handling få påtagliga effekter för företag på marknaden. Vissa producenter kan förlora kunder eller rent av tvingas avveckla verk- samheten. Köpare kan i en del fall göra stora investeringar utifrån att de litar på resultatet av den katalytiska upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;I en marknadsekonomi ska statsmakterna inte ingripa på mark- naden till fördel för vissa produkter eller tjänster med mindre än att det finns starka skäl. Normalt sker sådan ingripanden genom gene- rella åtgärder som lagstiftning&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, beskattning&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller i något enstaka fall genom bidragsgivning.&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I dessa fall förhåller sig statsmakterna normalt neutral i förhållande till köparnas val av produkt eller tjänst. Vid katalytisk upphandling tar myndigheten ställning till förmån för en eller flera produkter och därmed för dess producen- ter. En sådan katalytisk upphandling utgör således en avvikelse från den marknadsekonomiska normen att statsmakterna ställer upp ett regelverk och inom ramen för detta har rollen att konkurrera med olika produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Katalytisk upphandling bör således utnyttjas endast när det finns starka skäl att frångå statsmakternas normala roll att vara neutral mellan olika företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Det är därför förståeligt att katalytisk upphandling fått förhål- landevis liten spridning både i Sverige och internationellt. Det finns få exempel på katalytisk upphandling, och även i internationella sammanhang nämns ofta den svenska Energimyndighetens&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;erfa- renheter som exempel på katalytisk upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Energimyndighetens teknikupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Energimyndighetens teknikupphandlingar ses av myndigheten som ett styrinstrument för att börja en marknadsomställning och för att sprida ny effektiv teknik (nya produkter, system eller processer). Energimyndigheten anser inte dess uppgift kan fullgöras enbart genom att medverka till att ta fram ny teknik. Utvecklingen måste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;T.ex. förbud eller tillståndsgivning beträffande vissa produkter eller tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Vissa skatter har till föregivet syfte att minska användningen av viss vara, t.ex. alkohol- och tobaksbeskattningen, liksom skatter på energi och drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Varor eller tjänster som statsmakterna vill främja kan under vissa omständigheter subven- tioneras genom bidrag eller skatteförmåner. T.ex. hade vissa europeiska länder under 2009 s.k. skrotningspremier på bilar vilket i stor utsträckning var en subvention av nya bilar. I Sverige har det funnits en flora av bidrag till energibesparingsåtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Tidigare Nuteks teknikupphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;följas av en rad olika åtgärder för spridning och användning av de nya produkterna, systemen eller processerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Den som driver teknikupphandlingen måste ha god marknads- kännedom och goda marknadskontakter. Genom att Energimyn- digheten tagit initiativ till att samla grupper av beställare anser man att man har fått en större tyngd genom en större aggregerad köpar- volym och därmed fått bättre påverkansmöjlighet på tillverkarna. Tillverkarna å sin sida har kunnat se möjligheten att nå nya mark- nader och att få uppmärksamhet för sina produkter genom att delta i teknikupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Vanligtvis genomför Energimyndigheten teknikupphandlingar på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;En förstudie initieras för att undersöka marknaden och se vilken potential till förbättring som finns. I ett tidigt skede kontaktas även olika beställare som kan vara intresserade av att driva ut- vecklingen framåt och upphandla ny förbättrad teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Den existerande eller formerade beställargruppen formulerar de krav som den vill att produkten eller systemet ska uppfylla. Kravnivåerna tas i vissa fall fram med hjälp av olika experter inom området. Svårigheten ligger i att ställa lagom hårda krav så att ett tekniksprång uppnås, men inte så hårda så att tillverkarna inte klarar av det. Kraven delas oftast in i s.k. ska- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bör-krav.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Ska-kraven&lt;/NOBR&gt; måste uppfyllas för deltagande i upphandlingen medan uppfyllande av &lt;NOBR&gt;bör-kraven&lt;/NOBR&gt; inverkar positivt vid bedöm- ningen. Kraven kan innefatta allt ifrån energieffektivitet, pris och service till miljö, ergonomi och utseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;När kravspecifikationen och anbudsunderlaget är färdigt inbjuds alla leverantörer/tillverkare på marknaden att delta i upphand- lingen. Tillverkarna får en bestämd tid på sig att komma in med anbud som beskriver i vilken mån de kan uppfylla kraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;De tillverkare som anses uppfylla kraven får ytterligare en tid på sig att utveckla en prototyp. Prototyperna utvärderas och provas därefter i laboratorium och/eller i fält.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;De prototyper som uppfyller kravspecifikationen utses av beställar- gruppen som vinnare. En eller flera tillverkare kan utses som vinnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft15"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p627 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Beställargruppen gör en upphandling/inköp&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och i vissa fall har Energimyndigheten även utbetalat ett investeringsstöd till de första upphandlade myndigheterna eller enheterna för att öka intresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Beställargruppen och tillverkarna sprider information om tek- nikupphandlingen för att fler beställare ska efterfråga den nya tekniken. I de allra flesta fall leder teknikupphandlingen till effektivare lösningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Energimyndighetens arbete framhålls ofta, men det finns skäl att understryka att det är endast en liten andel av de medel som myn- digheten använder för att stödja utveckling av energisnål teknik som nyttjas till myndighetens teknikupphandlingsprocess. Det finns också kritik mot teknikupphandlingarna, främst att de inte är effektiva eftersom teknikutveckling skulle ha skett även utan myn- dighetens insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Förutom Energimyndighetens katalytiska upphandlingar genom- fördes under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; ett par teknikupphandlingar i syfte att finna nya tekniska lösningar för underlätta ombyggnad av bostads- hus.&lt;A href="#page_182"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten har tagit initiativet till två fasta beställargrupper;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft58"&gt;• Beställargruppen för lokaler BELOK, omfattar många av Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler, t.ex. de privata företagen Diligentia och Fabege, affärsverket Luftfartsverket (numera det statliga bolaget Swedavia), de statliga fastighets- förvaltarna Akademiska Hus och Statens Fastighetsverk, liksom kommunalt ägda fastig- hetsbestånd som Locum, Skolor i Stockholm AB (SISAB) och Lokalförsörjningsförvalt- ningen i Göteborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft58"&gt;• Beställargruppen för bostäder BeBo som har ett dussintal allmännyttiga bostadsföretag som medlemmar. Därtill är även HSB, Riksbyggen och organisationen Fastighetsägarna medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Byggnadsforskningsrådet, Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och Byggentreprenör- erna genomförde &lt;NOBR&gt;1985–1989&lt;/NOBR&gt; ett projekt för att utveckla &lt;NOBR&gt;”mini-hissar”&lt;/NOBR&gt; som skulle kunna installeras i samband med renovering av hyreshus. Förutsättningen för förmånlig statlig finansiering s.k. ROT var att byggnaderna handikappandpassades och konventionella hiss- lösningar visade sig då ofta vara allt för kostsamma för att renoveringar skulle kunna genomföras. Syftet var att få fram mindre kostsamma hissar som dessutom skulle kunna installeras på ett par dagar och vara användbara för handikappade hyresgäster. Projektet genomfördes i flera faser med förstudie, kravspecifikation och testning av prototyper innan några allmännyttiga bostadsbolag var för sig lade beställningar till en hisstillverkare. Därefter kom även konkurrerande hisstillverkare att presentera likartade lösningar och konceptet nyttjades av ett antal fastighetsägare vid ombyggnad av hyreshus under några år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;När en myndighet överväger en katalytisk upphandlig krävs det omfattande studier och analyser. Utgångspunkten finns givetvis i myndighetens uppgift. Det finns ett antal statliga myndigheter som har till uppgift att vid sidan om det av lagstiftningen givna regel- verket, påverka utvecklingen i samhället, t.ex. Naturvårdsverket (miljöhänsyn), Folkhälsoinstitutet (beteendemönster för bättre hälsa), Sida (utveckling i utvecklingsländer) och Trafikverket (tra- fiksäkerhet och resvanor). Även kommunala myndigheter kan av de politiska beslutsorganen tilldelas en uppgift att arbeta med lik- nande mål, t.ex. miljö, integration eller folkbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Myndigheter med sådana uppgifter har tagit fram olika metoder att påverka utvecklingen i samhället, t.ex. information och forsk- ning. Katalytisk upphandling är ett komplement till andra metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Politiska beslut anger oftast övergripande mål varefter myndig- heten får uppgiften att bryta ner dessa övergripande mål till opera- tiva mål och ta fram medel för att nå dessa. En första förutsättning för att överväga katalytisk upphandling är att det finns en eller flera operativa mål. Detta mål, t.ex. att introducera effektiv rening av avloppsvatten för enskilda avlopp i glesbygd bör vara väl under- byggt, i detta tänkta fall t.ex. genom att det finns vetenskapliga belägg&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för att enskilda avlopp åsamkar skada i ekosystemen och även att det är samhällsekonomiskt försvarbart att åtgärda proble- met jämfört med andra åtgärder. Den samhällsekonomiska kalkylen ger också ett skuggpris för vad en lösning kan få kosta. Men om förväntningen är att enskilda aktörer, t.ex. enskilda husägare frivil- ligt ska köpa in produkten eller tjänsten så måste utgångspunkten istället vara deras betalningsvilja.&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Marknadsöversikt och rimlighetsbedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;I nästa steg måste en myndighet undersöka om det redan finns produkter på marknaden som innebär en lösning på problemet. En sådan marknadsöversikt inkluderar givetvis vad som erbjuds på den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det kommer inte alltid att gå att finna en konsensus bland allmänheten om målets rele- vans. Många saknar erforderlig kunskap eller är känslomässigt blockerade. Men om det emellertid är svårt att nå en god konsensus om åtgärderna bland välinformerade experter, då kan det förutsättas att målen kommer att vara så ifrågasatta att det knappast går att genom- föra en framgångsrik katalytisk innovationsupphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Betalningsviljan kan givetvis påverkas på olika sätt, främst information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;svenska marknaden men även produkter som utbjudes på andra marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Om resultatet av marknadsöversikten visar att det helt saknas en produkt som inom de angivna ramarna kan åtgärda problemet, är det möjligt att en katalytisk innovationsupphandling är en lämplig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft7"&gt;Myndigheten måste också göra en rimlighetsbedömning huru- vida det är troligt att det går att skapa en produkt som kan lösa problemet. Det kräver att myndigheten, själv eller på annat sätt, har viss teknisk/ekonomisk kompetens. Samtidigt måste understrykas att myndighetens personal inte behöver vara innovatörer i sig, även om de måste göra en bedömning av om det finns rimliga förutsätt- ningar för innovatörer att lösa uppgiften. Dialog mellan innovativa företag och personal i upphandlande myndigheter eller enheter kan hjälpa myndigheten att förstå om det finns rimliga förutsättningar för en katalytisk innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Myndigheten måste också beakta att redan ett beslut om att inleda en katalytisk innovationsupphandling innebär att myndig- heten påverkar marknaden, t.ex. genom att investeringar skjuts på framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Krav och åtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;I och med att myndigheten själv inte har en egen efterfråga på pro- dukten eller tjänsten blir förväntningen av framtida beställningar avgörande för hur attraktivt det är för innovativa företag att delta i den katalytiska upphandlingen. Det instrument för förkommersiell upphandling som utredningen föreslår bör införas i Sverige kan nyttjas även för katalytisk upphandling.&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Då kan ersättning utgå för företagens utvecklingsarbete vilket i någon mån sänker kraven på förutsebarhet av kommande efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Likväl är förväntningen om en framtida efterfrågan av en färdig produkt den viktigaste drivkraften för ett innovativt företag. Erfa- renheterna från Energimyndigheten visar på behovet av att aktivt arbeta med s.k. beställargrupper. I vissa typer av katalytisk innova-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Varken från Storbritannien eller Nederländerna finns det exempel på renodlad katalytisk upphandling i samband med deras SBRI/SBIR system. Men det finns, främst i Nederländerna, ett stort antal projekt där det handlar om att ta fram ny teknik vars avsättning ligger inom privat sektor, t.ex. inom jord- och vattenbruksföretag. Svagheten verkar här vara att det är oklart vilken efterfråga som finns inom företag i dessa branscher. Utredningen bedömer dock att förkommersiell upphandling mycket väl kan nyttjas för katalytisk innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;tionsupphandling kan det vara förhållandevis enkelt att formera sådana grupper. Om de förväntade framtida köparna är statliga myndigheter kan den upphandlande myndigheten eller enheten troligen själv samla dessa.&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Om de förväntade köparna finns inom kommunal eller lands- tingskommunal sektor är det viktigt att dessa och/eller strukturer som organiserar kommunal verksamhet är engagerade. Det kan ibland vara motiverat att skapa särskilda formella eller informella strukturer för katalytiska upphandlingar medan andra gånger kan existerande strukturer t.ex. en intresseorganisation fullgöra rollen som beställargrupp. Engagemanget bör dock alltid vara aktivt så att det står klart för den upphandlande myndigheten/enheten att det finns intresse och stöd bland ett rimligt antal möjliga köpare. Ju mera motivation och engagemang det finns bland möjliga köpare ju större förutsättningar har den katalytiska upphandlingen att blir framgångsrik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;Arbetet i en beställargrupp innefattar dels en kravspecifikation, dels ett formellt eller informellt åtagande att köpa in den aktuella produkten, givet att kravspecifikationen kan uppfyllas. Sådana beställargrupper kan, i likhet med vad Energimyndighetens erfarenheter visat, bestå av såväl upphandlande myndigheter/en- heter som privata företag. Men en beställargrupp är inte det samma som ett löst nätverk eller en ”politisk” deklaration&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;”, det bör vara en aktiv grupp som drivs av gemensamma intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Om den förväntade kommande efterfrågan finns bland enskilda småföretag eller hushåll är uppgiften mycket svårare. Ibland kan en intresseorganisation komma att utgöra en värdefull partner för den upphandlande myndigheten eller enheten. Den kan ge upphand- lingsprocessen en legitimitet i de enskilda småföretagens/hus- hållens ögon men i sig är knappast medverkan av en intresse-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Här kan arbetet givetvis knytas an till det arbete med ramavtal som i dag görs av några olika myndigheter. Förekomsten av ett ramavtal för en ny produkt eller tjänst är inte det samma som att ramavtalet kommer att nyttjas för inköp. När det handlar om en ny produkt eller tjänst måste den upphandlande myndigheten arbeta aktivt med de myndigheter som är förväntade köpare för att tillse dels att det finns ett genuint intresse, dels att krav- specifikation får ett brett stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Det finns exempel på initiativ, t.ex. beträffande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CSR-frågor&lt;/NOBR&gt; där företag gör åtagande genom att låta sitt namn vara med i presentation av åtagandet. Sådana åtaganden har betydelse på ett övergripande plan och kan medverka till att ändra attityder men beställar- grupper kan inte fungera på det sättet. I en beställgrupp bör det finnas deltagare som är genuint intresserade och aktivt vill delta för att utveckla kravspecifikationer och sedan, vilket är allra viktigast vara beredda att följa resultatet i upphandling inom åtminstone en del av sin egen verksamhet. Deltagande i en beställargrupp kan i sig vara en strategisk fråga som behandlas på högsta ledningsnivå, men företaget/myndigheten måste representeras av kom- petenta företrädare som är direkt kopplade till företaget/myndighetens anskaffningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;organisation med 1 &lt;NOBR&gt;000-tals&lt;/NOBR&gt; medlemmar tillräckligt för att få ett genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Om tanken är att den nya produkten ska spridas på marknaden genom frivilliga inköp krävs antagligen en strategi för att påverka de enskilda småföretagen/hushållen genom media eller direkt marknadsföring. Beträffande marknadsföring måste upphandlande myndigheten eller enheten beakta de begränsningar som följer av statstödsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Kravspecifikation är en beskrivning av vilka krav som produkten ska uppfylla. Det är viktigt att understryka att vid katalytisk upp- handling måste produktens alla egenskaper beaktas. Även om myndighetens syfte är att sprida mera miljövänlig teknik innebär det inte att enbart miljövänligheten bör utvärderas och bedömas. Ofta måste den katalytiska upphandlingen efterlikna en verklig inköpssituation. Således måste utvärderingskriterierna även inne- hålla egenskaper som hanterbarhet, livslängd, produktkvalitet och inte minst pris. Endast på så sätt kan kravspecifikationen framstå som realistisk i potentiella köpares ögon och den katalytiska upp- handlingen vara trovärdig. Ju svagare beställargrupp, ju viktiga är det att den upphandlande myndigheten eller enheten själv tillser att dessa aspekter beaktas.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Hur produkten ska utvärderas är avgörande och detta arbetet kan vara ganska komplicerat.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Eftersom det i katalytisk innovations- upphandling inte finns skäl att välja den billigaste produkten ansökande utan den i bred mening bästa kommer den fysiska/prak- tiska utvärderingen av produkten än mer i fokus. Utvärderingen måste ske på ett transparant sätt som är givet inför varje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Det kan givetvis framstå som märkligt att en myndighet ordnar en katalytisk innovations- upphandling inom miljöteknikområdet om resultatet efter utvärdering är att en produkt som representerar etablerad teknik vid en samlad bedömning är den mest fördelaktiga. Denna risk motsvaras av den risk en upphandlande myndighet tar vid en vanlig innovationsupphandling, då det kan visa sig att en ny produkt eller tjänst inte är tillräckligt bra för att det ska vara motiverat att överge tidigare teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ett exempel på hur tekniskt komplicerat det ibland måste vara kan hämtas från BeLOK´s arbete med energibesparing i lokaler. Det finns många olika metoder att uppnå en drastisk minskning av energiförbrukning i ett rum, men eftersom det inte är tilltalande att arbeta inne i någon slags kall, mörk och fuktig termosflaska så fick BeLOK utarbeta en mätbar norm för god inomhusmiljö, t.ex. temperatur, luftfuktighet, drag och ljusinsläpp. Sedan kunde energi- förbrukningen av olika energibesparande utrustning mätas och jämföras under förutsättning att utrustningen klarade den uppställda normen för god inomhusmiljö. Denna form av förfarande måste ibland nyttjas vid utvärdering av katalytisk innovationsupphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;ansökningsomgång. I vissa situationer måste utvärderingen även omfatta referensprodukter så att det är möjligt att jämföra ny teknik med etablerad teknik.&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Utredningens förslag till förkommersiell upphandling möjliggör en uppdelning av upphandlingen i olika faser. En sådan uppdelning bör vara till nytta vid katalytisk innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ekonomisk ersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Syftet bakom den katalytiska upphandling är att sprida en ny pro- dukt eller tjänst på marknaden. Det innebär att en framgångsrik katalytisk upphandling kan förväntas leda till en betydande efter- fråga av produkten. Den huvudsakliga drivkraften för företag att delta i en katalytisk upphandling är förväntningen om framtida efterfrågan. I sådana fall kan företag vara beredda att delta i en kata- lytisk upphandling utan att få ersättning från myndigheten som genomför processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I andra fall är det motiverat att den upphandlande myndig- heten/enheter utger ersättning för att stimulera deltagande och för att möjliggöra utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;En katalytisk upphandling som sker utan ersättning till del- tagande företag faller utanför såväl LOU/LUF som den av utred- ningen föreslagna lagen om förkommersiell upphandling.&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Även om en katalytisk upphandling skulle falla utanför ramarna för lagstiftningen är det ändå viktigt att myndigheten genomför denna på ett transparent och opartiskt sätt. Dåligt genomförda katalytiska upphandlingar skadar metoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Vid sidan om ersättning till de deltagande innovativa företagen behöver den myndighet eller enhet som genomför en katalytisk innovationsupphandling i en del fall även ge ekonomisk ersättning till arbetet i beställargrupper liksom att myndigheten i en del fall kan behöva ge ekonomiskt stöd till introduktionen av den nya pro- dukten. Som tidigare framhållits måste katalytisk upphandling vara en del av en övergripande strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Referensprodukterna representerar existerande teknik och syftet är att visa hur ny teknik kan mäta sig mot äldre teknik i olika aspekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Dock bör noteras att om villkoren för den katalytiska upphandlingen är sådana att myndigheten åtager sig att betala för t.ex. marknadsföringsåtgärder för de företag som vinner upphandling så kan det ses som en ekonomisk ersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft15"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Verifiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Ett speciellt fall kan uppstå om myndigheten vid sin marknadsöver- sikt finner att det redan finns en eller flera produkter med de egenskaper, t.ex. minskad miljöpåverkan, som myndigheten efter- strävar,&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;men att denna inte efterfrågas på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Myndigheten måste då försöka analysera orsakerna till att denna eller dessa produkter inte efterfrågas. Det kan bero på priset, men det kan också bero på att produkten avviker från vad kunderna betraktar som normalt. Om myndigheten då bedömer att det finns starka skäl att produkterna borde få en bättre spridning på den svenska marknaden, kan en myndighet genomföra en katalytisk upphandling som har till syfte att utvärdera eller verifiera egenska- perna hos de olika produkter som redan finns på markanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Det är åter viktigt att understryka att om detta ska vara en slags katalytisk upphandling måste produktens alla egenskaper beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Köp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Syftet med den katalytiska upphandlingen är att påverka köp och beställningar både inom offentlig sektor och inom privat sektor. Beställargrupperna är avsedda att visa på att det finns en, visserligen icke bindande, men likväl förankrad utfästelse om att köpa den eller de produkter som tas fram vid den katalytiska innovationsupp- handlingen. Efter att den katalytiska upphandlingen genomförts övergår processen till ett upphandlings/inköpsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;För privata företag som deltagit i en beställargrupp betyder det att var för sig eller tillsammans begära in offert på den produkt som ”vunnit” den katalytiska upphandlingen.&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Är pris och leveransvill- kor acceptabla för företagen är givetvis förväntningen att de står vid sina tidigare åtaganden och köper in produkten eller tjänsten. Avtalen kan utformas som ramavtal eller som avtal beträffande en specifik omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;För de deltagare i beställargrupperna som är upphandlande myndigheter eller enheter är det mera komplicerat. De får inleda en upphandlingsprocess enligt LOU/LUF. Det kan handla om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Produkten eller tjänsten kan finnas på någon annan marknad i något annat land eller kan finnas på den svenska marknaden men ha mycket begränsad spridning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Den katalytiska upphandlingsprocessen kan resulterar i att det finns mer än en produkt som uppfyller eller överträffar resultatet och att skillnaderna mellan produkterna är sådan att det är motiverat att tala om två eller flera ”vinnare”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;varje myndighet eller enhet gör en egen upphandling eller en gemensam upphandling. Det kan antingen gälla en upphandling av en specifik omfattning eller ett ramavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;En fråga som uppkommit är om det skulle kunna anses som ett oproportionellt krav enligt LOU/LUF att vid upphandlingen ta hänsyn till de egenskaper som produkten har, som tagits fram genom den katalytiska upphandlingen. Resultat av den katalytiska upphandlingen kan sägas motsvara en produkt som ligger ”i tekni- kens framkant”. Det är fullt rimligt för en upphandlande myndig- het eller enhet att söka upphandla bästa möjliga produkt. Därför bedömer utredningen att det normalt ska vara möjligt att utforma upphandlingskraven med hänsyn till de egenskaper som produkten som framkommit som ett resultat av den katalytiska upphand- lingen. Givetvis måste kraven och/eller utvärderingskriterierna uppställas på ett sådant sätt att det möjliggör för alla företag som tagit fram produkter med motsvarande egenskaper&lt;A href="#page_189"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att kon- kurrera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;När en katalytisk innovationsupphandling genomförts och del- tagare i beställargruppen genomför sina inköp/upphandlingar ligger det normalt på den myndighet eller enhet som genomfört den katalytiska upphandlingen att sprida informationen även till andra potentiella köpare. Det krävs en strategi för en sådan informations- spridning ska vara framgångsrik. Det eller de företag som vunnit den katalytiska upphandlingen bör också arbeta på att sprida information om sina produkter och resultatet av den katalytiska upphandlingen. Även i det senare skede är beställargrupperna vik- tiga eftersom de kan uppvisa referensobjekt och verka som före- dömen för potentiella köpare.&lt;A href="#page_189"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;Om syftet med den katalytiska upphandlingen är att påverka inköp hos småföretag eller enskilda hushåll blir informationssprid- ningen än mera avgörande för den katalytiska upphandlingens för- utsättningar att vara framgångsrik, dvs. att ändrade inköpsbeteenden får den av myndigheten eftersträvade generella effekten. Myndig- heten måste därför noga överväga och planera denna fas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det kan ju mycket väl hända att under den tid som förlöpt sedan myndigheten som genomförde den katalytiska upphandlingen gjorde sin marknadsgenomgång har, oberoende av den katalytiska upphandlingen, en produkt med likartade egenskaper utvecklats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Man måste dock inse att motiven för företag att delta i beställargrupper kan vara deras önskan att genom att medverka till att utveckla ny teknik skaffa sig en konkurrensfördel på marknaden. I fallet med Energimyndighetens teknikupphandlingar har produkterna syftat till minskad energiåtgång vilket medfört lägre energikostnader. Men även när en kostnads- besparing inte kan förutses kan ett privat företag se det som en konkurrensfördel att nyttja t.ex. mer miljövänlig teknik än den teknik som konkurrenter nyttjar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft15"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Beträffande rätten för myndigheter att genomföra katalytisk upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte skäl att införa särskild reglering av myndigheters och enhetens möjlighet att genom- föra katalytisk upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Som belyst ovan är katalytisk upphandling en besvärlig process som innefattar ett antal bedömningar och avgörande. Vidare finns det en risk att misslyckade katalytiska upphandlingar på ett område får effekter på andra områden eftersom instrumentet av innovativa företag då inte uppfattas som trovärdigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Därför har utredningen övervägt om det bör finnas särskilda regler för katalytisk upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;Det finns några tänkbara alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Särskild lagregler beträffande katalytisk upphandling. Sådana lagregler kan ange kriterium för när katalytisk upphandling ska vara tillåten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ingen lagreglering men ett tydliggörande från Regeringen att endast de myndigheter som in författning, instruktion eller regleringsbrev fått angivit att katalytisk upphandling är ett instrument för myndigheten ska genomföra sådana upphand- lingar. Det medför att kommunala myndigheter borde ha mot- svarande begränsningar från den politiska ledningen i respektive kommun.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Ingen lagreglering och särskild styrning av statliga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Utredningen bedömer att både statliga och kommunala myndig- heter har förutsättningar att inse vilka svårigheter och avvägningar som det innebär att genomföra en katalytisk upphandling. Huvud- delen av statliga myndigheter har inte uppgifter som skulle kunna motivera katalytisk upphandling. Inte heller kommunala myndig- heter/enheter kan förväntas ha skäl att ofta utnyttja katalytisk upphandling. Därför förväntar sig inte utredningen att det kommer att genomföras ett stort antal katalytiska upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Utredningens slutsats är att den inte bedömer att det är nöd- vändigt med särskild reglering av katalytisk upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft15"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;P class="p641 ft137"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lag om förkommersiell upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; meddelande Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa (KOM(2007)799) framgår att medlemsstaterna har möjlighet att införa en metod för att upphandla &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; före kommersialiseringsfasen av en slutlig produkt, s.k. förkommersiell upphandling. Metoden bygger på att om en upphandlande myndighet eller enhet vill upphandla &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; kan denna åberopa undantaget i direktivet 2004/18/EG artikel 16 f och 2004/18/EG artikel 24 e, dessa regler är implemen- terade i LOU 1 kap. 6 § p. 6 och LUF 1 kap. 19 § p. 5. Av kommis- sionens meddelande framgår att en upphandlande myndighet eller enhet som vill genomföra en förkommersiell upphandling måste följa fördragets principer, primärt artiklarna 18 (f.d. 12), 49 (f.d. 43) och artikel 56 (f.d. 49) Fördraget om Europeisk unionens funk- tionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;Förkommersiell upphandling är inte det enda upphandlings- förfarandet som ligger utanför upphandlingsdirektivens tillämp- ningsområde men innanför fördragets regler. Vissa av dessa, t.ex. upphandlingar under tröskelvärdet och &lt;NOBR&gt;B-tjänster&lt;/NOBR&gt; är reglerade i svensk lag (kap. 15 LOU) medan andra inte är det, t.ex. reglerna om tjänstekoncessioner. Reglerna i kap. 15 LOU innebär i prak- tiken att alla upphandlande myndigheter, när de tillämpar bestäm- melserna i kap. 15, även uppfyller principerna i fördraget, eftersom upphandlingslagarna är en kodifiering av fördragets principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i ett antal rättsfall klargjort vilka krav som fördraget ställer på en upphandlande myndighet som vill upphandla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft15"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;en tjänstekoncession, t.ex. &lt;NOBR&gt;C-238/98&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;”Telaustria-målet”&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-231/03&lt;/NOBR&gt; ”Coname”&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;C-458/03&lt;/NOBR&gt; Parking Brixen&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, &lt;NOBR&gt;C-410/04&lt;/NOBR&gt; ANAV&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, och C- 91/08 ”Wall”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;År 2000 publicerade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ett tolkningsmed- delande avseende koncessioner enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En tjänste- koncession måste enligt kommissionen innehålla en rätt för kon- cessionshavaren att ekonomiskt utnyttja sina tjänster gentemot användarna, och den måste innebära en ekonomiska risken för leverantören. Tjänstekoncessioner regleras, som ovan nämnts, inte i något &lt;NOBR&gt;EG-direktiv.&lt;/NOBR&gt; I tolkningsmeddelandet utvecklar kommission- en sin syn på hur tjänstekoncessioner ska tilldelas och vilka bestäm- melser som ska styra vid tilldelningsförfarandet. Enligt kommis- sionen ska tjänstekoncessioner följa bestämmelserna i fördragets artikel &lt;NOBR&gt;28–30&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;43–55&lt;/NOBR&gt; dvs. principerna i (f.d.) &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Detta är av intresse för en bedömning av &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; krav även beträffande förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Likabehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Denna princip innebär att alla potentiella koncessionshavare ska kunna få kännedom om spelreglerna, som ska gälla lika för alla. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har angett att alla ansökningar måste följa krav- specifikationen så att de kan jämföras objektivt med varandra.&lt;A href="#page_192"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om en upphandlande myndighet eller enhet beaktar en ändring av ett enda anbud efter det att anbuden öppnats, anser domstolen dessutom att den anbudsgivaren har gynnats. Mot likabehand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;C-324/98,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Telaustria och Telefonadress, REG 2000, s. &lt;NOBR&gt;I-10745,&lt;/NOBR&gt; p. &lt;NOBR&gt;60–62.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;C-231/03&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Coname, REG 2005, s. &lt;NOBR&gt;I-7287,&lt;/NOBR&gt; p. &lt;NOBR&gt;17–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;C-458/03,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Parking Brixen, REG 2005, s. &lt;NOBR&gt;I-8585,&lt;/NOBR&gt; p. &lt;NOBR&gt;46–50.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;C-410/04&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; ANAV, Reg 2006, s. &lt;NOBR&gt;I-3303,&lt;/NOBR&gt; p. 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kommissionens tolkningsmeddelande om koncessioner enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; EGT C 121 (29.04.2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;C-324/98&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Telaustria. Målet handlar om huruvida en tjänstekoncession, med uppgift att tillverka och ge ut tryckta och elektroniskt användbara abonnentförteckningar (telefon- kataloger), omfattas av direktiv 93/38 (försörjningsdirektivet). Avtalet mellan parterna var oneröst. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fastslog att trots att sådana avtal, som består i att företaget får rätt att utnyttja sina egna tjänster kommersiellt, på gemenskapsrättens nuvarande stadium inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 93/38, är de upphandlande myndigheter som ingår sådana avtal ändå skyldiga att beakta fördragets grundläggande regler i allmänhet och principen om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet i synnerhet. Denna princip förutsätter bl.a. att det finns en skyldighet att lämna insyn, så att den upphandlande myndigheten kan försäkra sig om att principen iakttas. Denna skyldighet att lämna insyn som åvilar varje upphandlande myndighet syftar till att garantera varje potentiell anbuds- givare att upphandlingen kringgärdas av sådan offentlighet att tjänstemarknaden är öppen för konkurrens och att det går att kontrollera om upphandlingsförfarandena är opartiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;lingsprincipen strider också bestämmelserna som förbehåller offentliga kontrakt till offentligt ägda företag, om inte de s.k. in- house reglerna är tillämpbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Insyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Insyn kan tryggas på lämpligt sätt t.ex. genom offentliggörande av alla uppgifter som behövs för att de potentiella koncessionshavarna ska kunna avgöra om de är intresserade. I domen &lt;NOBR&gt;C-324/98&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;”Telaustria-målet”&lt;/NOBR&gt; (understryker domstolen att den upphandlande myndigheten är skyldig att garantera tillräcklig offentlighet för alla potentiella koncessionsinnehavare när en koncession tilldelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Proportionalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Enligt proportionalitetsprincipen måste alla åtgärder vara både nödvändiga och lämpliga för att nå det mål som eftersträvas. När det gäller koncessioner får en medlemsstat inte ställa oproportion- erliga krav eller orimliga tekniska, yrkesmässiga eller ekonomiska krav vid urvalet. Koncessionens löptid får inte heller begränsa konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att garantera avbetalning av investeringarna och en skälig avkastning på det investerade kapitalet, samtidigt som koncessionshavaren bär risken för driften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ömsesidigt erkännande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Enligt principen om ömsesidigt erkännande måste en medlemsstat godta varor och tjänster som levereras av ekonomiska aktörer från en annan medlemsstat. Staten måste också godta tekniska specifi- kationer, kontroller, examensbevis och intyg från en annan medlems- stat om dessa är erkänt likvärdiga. När det gäller koncessioner måste den upphandlande myndigheten motivera avslag eller av- visande av ett anbud, så att den anbudsgivare som anser sig miss- gynnad kan överklaga avslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; skriver i dom &lt;NOBR&gt;C-91/08&lt;/NOBR&gt; ”Wall” att enligt dom- stolens rättspraxis ankommer det, i avsaknad av unionsrättsliga föreskrifter på området, på varje medlemsstats interna rättsordning att fastställa de rättsmedel som syftar till att säkerställa skyddet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;enskildas rättigheter enligt unionsrätten.&lt;A href="#page_194"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa rättsmedel får varken vara mindre förmånliga än liknande rättsmedel som grundas på nationell rätt (likvärdighetsprincipen) eller göra det i praktiken omöjligt eller orimligt svårt att utöva rättigheter som följer av unionsrätten (effektivitetsprincipen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;För att säkerställa leverantörernas rättigheter och de grundläggande principerna i &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; bl.a. krav på annonsering och tillgång på rättsmedel, behövs särskild lagreglering för förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Att det införs en lag, lag om förkom- mersiell upphandling (LFU), som tillgodoser de krav som EU- rätten ställer på myndigheterna och den interna rättsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft7"&gt;LOU, LUF och de bakomliggande direktiven bygger på fördragets regler och principer. Detta medför bl.a. att det föreligger en annonseringsskyldighet, med vissa explicit angivna undantag i lag. Vidare anges i 1 kap. 9 § LOU och 1 kap. 24 § LUF de grund- läggande principerna, dvs. att man ska behandla leverantörerna på ett likvärdigt och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; sätt samt genomföra upphandlingarna på ett öppet sätt. Vid upphandlingarna ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. I kap. 16 LOU och LUF finns rättsmedel som säkerställer skyddet för den enskildes rättigheter. Vid tillämpning av förkommersiell upphandling utnyttjas undantaget i 1 kap. 6 § p. 6 LOU och 1 kap. 19 § p. 6 LUF. I paragraferna anges att LOU resp. LUF inte gäller för kontrakt som avser forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag för sådana vilkas resultat endast tillkommer en upphand- lande myndighet i den egna verksamheten och betalas av myndig- heten. Detta innebär att varken en leverantör eller upphandlande myndighet/enhet kan åberopa LOU:s resp. LUF:s regler vid för- kommersiell upphandling för att få sina rättigheter tillgodosedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft9"&gt;Bidragsgivning av forsknings- och utvecklingsmedel, t.ex. de medel som Vinnova lämnar enligt förordningen (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation, sker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-91/08,&lt;/NOBR&gt; Wall AG, p. &lt;NOBR&gt;63–64&lt;/NOBR&gt; (se, för liknande resonemang, &lt;NOBR&gt;C-432/05&lt;/NOBR&gt; Unibet, REG 2007, s. &lt;NOBR&gt;I-2271,punkt&lt;/NOBR&gt; 39).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;med stöd av förordning utfärdad av regeringen. Enligt förord- ningen får myndighetens beslut inte överklagas (29 §). Förord- ningen är notifierad i enlighet med statsstödsreglerna artiklarna &lt;NOBR&gt;107–108&lt;/NOBR&gt; FEUF (f.d. &lt;NOBR&gt;87–88)&lt;/NOBR&gt; och godkänd av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förkommersiell upphandling är ett sätt att dela ut forsknings- och utvecklingsstöd utan statsstödsreglernas begränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Av Högsta domstolens beslut (mål nr. Ö &lt;NOBR&gt;1261-08&lt;/NOBR&gt; av den 22 oktober 2009) framgår att allmän domstol är behörig att pröva en tvist angående artikel 108.3 FEUF dvs. statsstödsreglerna, som gäller skadestånd eller tvist med syfte att förhindra ytterligare skada. Högsta domstolen skriver att ”i avsaknad av lag eller annan författning som utpekar annan myndighet än domstol eller särskild domstol som ensam behörig upp uppta en sådan tvist (10 kap. 17 § första stycket 1 rättegångsbalken) ankommer det på allmän domstol att pröva den förda talan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Förvaltningslagen tillhandahåller rättsmedel i &lt;NOBR&gt;22–24&lt;/NOBR&gt; §§ förvalt- ningslagen (1986:223). Enligt 22 § får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det går honom eller henne emot och beslutet kan överklagas. Reglerna syftar till att garantera rättssäker- heten inom förvaltningen och att underlätta för den enskilde att ha med myndigheten att göra. Flera av reglerna tar i första hand sikte på handläggningen av ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Begreppet myndighetsutövning, i den mening som avses i förvaltningslagen, omfattar endast ärenden där saken avgörs ensi- digt genom beslut av myndigheten. Begreppet kan därmed inte omfatta ärenden som avgörs genom att myndigheten träffar avtal med en enskild. Ärenden som gäller offentlig upphandling omfattas således inte av de bestämmelser i förvaltningslagen som enbart gäller handläggning av ärenden som avser myndighetsutövning. Förvaltningslagen gäller bl.a. förvaltningsmyndighetens handlägg- ning av ärenden. Utanför lagens tillämpningsområde faller däremot organ som inte utgör myndigheter, t.ex. bolag och andra organ som är organiserade i privaträttsliga former.&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft7"&gt;I april 2010 överlämnade Förvaltningslagsutredningen betänk- andet En ny förvaltningslag, SOU 2010:29. I förslaget till ny för- valtningslag har bestämmelserna om överklagande byggts ut och innefattar bl.a. regler om besluts överklagbarhet och mer fullständiga föreskrifter om klagorätt, t.ex. vad gäller myndighetens möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Bryssel den 01.VIII.2008 K(2008)4257&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft60"&gt;N 560/2007 – Sverige – Stödordning för forskning, utveckling och innovation (Vinnova). &lt;SPAN class="ft69"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/07:128, s. &lt;NOBR&gt;142–143.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;i detta hänseende. Kriterierna för att ett beslut som ska kunna överklagas och för att någon ska ha klagorätt har också formulerats på ett nytt sätt, som innebär att den ofta förekommande och missvisande anknytningen till förekomsten av s.k. rättsliga verk- ningar elimineras.&lt;A href="#page_196"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förslagen till ändringar i förvaltningslagens överklagandebestämmelser medför dock inte att ingående av avtal mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en leverantör är ett beslut som är överklagbart enligt förvaltningslagen. Förslaget från förvaltningslagsutredningen innebär således ingen förändring i denna del i förhållande till nuvarande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Av Högsta domstolens beslut framgår således att om inget annat forum är behörig att pröva talan är allmän domstol behörig. Detta medför att Sverige uppfyller &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; grundläggande kra- vet på tillgång till domstol (access to court). Utredningens bedöm- ning är emellertid att det bör införas en lag om förkommersiell upphandling för att säkerställa att de grundläggande principerna efterlevs, framför allt artiklarna 18, 49 och 56 FEUF och för att tillhandahålla ett effektivt rättsmedel. Eftersom även kommuner och landsting bör kunna tillämpa bestämmelserna om förkommer- siell upphandling krävs lagreglering. Bakgrunden till denna bedöm- ning är &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av fördraget avseende upphand- lingar utanför direktiven. Nuvarande svenska lagregler ger inte en sökande möjlighet att föra talan i förvaltningsdomstol. Denna möjlighet finns endast för upphandlingar enligt LOU, LUF eller LOV. &lt;A href="#page_196"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att föra talan i allmän domstol med yrkandet om att upphandlingen ska rättas eller göras om därför att t.ex. ett förfrågningsunderlag innehåller ett diskriminerande krav torde medföra vissa svårigheter. Innan en lagakraftvunnen dom föreligger är det sannolikt att den förkommersiella upphandlingen är så långt framskriden att det inte är möjligt att göra om upphandlingen eller rätta eventuella fel i förfrågningsunderlaget, därtill kan anskaff- ningsbehovet redan vara tillgodosett. För en sökande återstår därmed en skadeståndsprocess gentemot myndigheten. Eftersom en leverantör i en förkommersiell upphandling endast får delar eller hela kostnaden för forsknings- och utvecklingsarbetet ersatt torde en skadeståndsprocess som bygger på ersättning för det positiva kontraktsintresset, dvs. utebliven vinst, knappast vara framgångs- rikt. Det som återstår är den sökandens ersättning för kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, dvs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2010:29. En ny förvaltningslag, sid. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Det finns ännu ingen rättspraxis från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; avsende förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft7"&gt;ersättning med det negativa kontraktsintresset.&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att tillförsäkra sökanden en möjlighet få sin talan prövad inom rimlig tid och att samtidigt införa liknande regler som övriga upphandlingsformer, dvs. en möjlighet att föra talan i förvaltningsdomstol, anser utredningen vara väsentlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagen om förkommersiell upphandling är tillämplig när en upphandlande myndighet eller enhet använder sig av undantagen i 1 kap. 6 § 6 p. LOU eller 1 kap. 19 § 6 p. LUF, och vill i konkurrens upphandla forsknings- och utvecklingstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft7"&gt;I LOU och LUF finns, så som ovan berörts, möjlighet att ingå kontrakt om &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; utan att tillämpa LOU resp. LUF. Om en upphandlande myndighet eller enhet vill upphandla en FoU- tjänst i konkurrens, utan att komma i konflikt med statsstöds- bestämmelserna&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller de grundläggande principerna i fördraget är lagen tillämplig, lagen är således frivillig för upphandlande myndig- heter eller enheten att tillämpa. Det kan finnas situationer då en upphandlande myndighet eller enhet ingår kontrakt om en FoU- tjänst, men där varken LOU, LUF eller lagen om förkommersiell upphandling blir aktuell. Det kan t.ex. röra sig om ett &lt;NOBR&gt;FoU-stöd,&lt;/NOBR&gt; som är förenligt med statsstödsreglerna, eller någon annan form av avtal. Det är dock viktigt att understryka att en upphandlande myndighet eller enhet som vill anskaffa en &lt;NOBR&gt;FoU-tjänst&lt;/NOBR&gt; måste följa de principer som gäller enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Ersättningen bör som regel utgå med ett med hänsyn till bl. a. överträdelsens karaktär, nedlagda kostnader och utsikter till vinst uppskattat skäligt belopp (jfr Hellner, Skadeståndsrätt, 5 uppl., s. 468).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;107–108&lt;/NOBR&gt; FEUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;De grundläggande principerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Att det i lagen anges att de grund- läggande gemenskapsrättsliga principerna ska respekteras. I lagförslaget beaktas principerna om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering,&lt;/NOBR&gt; insyn och likabehandling bl.a. genom kravet att förkommersiell upphandling ska annonseras. Systemet är öppet och transparent genom att förfrågningsunderlag och övriga avtalsvillkor offentliggörs. Kraven på rättsmedel tillgodoses genom att leverantörerna ges möjlighet att klaga till förvaltningsdomstol på t.ex. bristande annonsering, diskriminerande avtalsvillkor eller godtycklighet i bedömningen av huruvida de krav som ställts är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;I förslaget till lag finns en grundläggande bestämmelse som anger att de principerna som råder i &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; bl.a. artiklarna 18, 49 och 56 FEUF och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Kravet på likabehandling och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; medför att alla ansökningar från leverantörer om att delta i en förkommersiell upphandling ska behandlas lika. Faktorer som nationalitet eller etableringsort ska inte spela någon roll. Detta betyder att även företag från andra länder ska ges samma möjlighet att verka. De krav som ställs i förfrågningsunderlaget får inte heller gynna någon som kommer från orten eller visst område. (Jmf &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar &lt;NOBR&gt;C-31/87&lt;/NOBR&gt; Gebroeders Beentjes BV mot Nederländska staten och &lt;NOBR&gt;C-243/89&lt;/NOBR&gt; Europeiska gemenskapernas kommission mot Danmark, &lt;NOBR&gt;Storabält-domen).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Principen om öppenhet innebär en skyldighet att offentliggöra en annons med information om hur man lämnar ansökningar att delta. Alla som är intresserade ska ges möjlighet att lämna in en ansökan om att få delta. Vidare medför principen att de som ansökt om att få delta i förfarandet informeras om resultatet och att alla ansökningar som lämnas in i princip är offentliga. (Jmf &lt;NOBR&gt;C-324/98&lt;/NOBR&gt; Teleaustria och &lt;NOBR&gt;C-87/94&lt;/NOBR&gt; Europeiska gemenskapernas kommission mot Belgien, Wallonska bussarna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Principerna om proportionalitet förutsätter att alla krav som ställs i förfrågningsunderslaget ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. &lt;NOBR&gt;FoU-tjänstens&lt;/NOBR&gt; art och omfattning kan variera och därför bör även kraven som ställs variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft15"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft7"&gt;Principen om ömsesidigt erkännande innebär att även andra medlemsstaters examina och meriter ska värderas på ett icke- diskriminerande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft7"&gt;De grundläggande principerna ska iakttas i alla faser av den förkommersiella upphandlingen. Dock ska poängteras att informa- tion som kommer myndigheten tillhanda efter t.ex. förstudien eller prototypfasen kan vara föremål för sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En förkommersiell upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Med förkommersiell upphandling avses ett förfarande för upphandling av forsknings- och utvecklings- tjänster. Förfarandet kan innehålla flera faser. Efter varje fas sker ett urval och beslut om vilka leverantörer som ska ges möjlighet att fortsätta. Efter sista fasen avslutas förfarandet och en eventuell kommersiell upphandling enligt LOU, LUF eller LOV äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft15"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;En förkommersiell upphandling syftar till att få fram en vara eller tjänst som ännu inte finns på marknaden som tillgodoser myndighetens eller myndigheternas behov. En förkommeriell upphandling inleds med att den upphandlande myndigheten eller enheten definierar sitt behov, och upprättar ett förfrågnings- underlag som anger behovet och de krav som myndigheten ställer på sökanden samt andra villkor för utförandet av tjänsten. Den upphandlande myndigheten eller enheten annonserar därefter och intresserade leverantörer ges möjlighet att ansöka om att delta i den förkommersiell upphandlingen. Leverantörerna presenterar i ansökningarna sin produktidé som kan lösa myndighetens behov. De leverantörer som presenterar idéer som myndigheten anser kan motsvara behovet får teckna kontrakt med myndigheten. Myndigheten måste, om det finns fler än en sökande, teckna kontrakt med flera leverantörer. Syftet med detta är att upprätthålla en konkurrenssituation. Det är därtill svårt att i ett tidigt stadium avgöra vilka idéer som kommer att bli framgångsrika, har myndigheten flera alternativ är möjligheten till framgång större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;För att få fram en ny vara eller en ny tjänst på marknaden krävs, även för ett privat bolag, att utvecklingen sker i steg. En förkommersiell upphandling innehåller vanligtvis flera i, vad utredningen valt att kalla, &lt;SPAN class="ft36"&gt;faser&lt;/SPAN&gt;. Den första fasen är vanligtvis en förstudie. En förstudie syftar till att utforska tänkbara lösningar. Efter att leverantörerna presenterat sina förstudier gör myndig- heten en bedömning av resultaten, gör ett urval, och beslutar vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;leverantörer som ska få fortsätta till nästa fas – prototypfasen. En prototypfas syftar till att ta fram en prototyp av produkten eller tjänsten. Efter denna fas gör myndigheten åter igen en bedömning av resultaten, gör ett urval och beslutar vilka eller vilken leverantör som får gå vidare till den tredje och sista fasen – testserie. En testserie syftar till att prova om prototypen fungerar på avsett sätt och säkra kvaliteten. Efter att testserien är klar och presenterad för den upphandlande myndigheten eller enheten är den förkommer- siella upphandlingen avslutad. Om den upphandlande myndigheten eller enhet vill anskaffa varan eller tjänsten för att tillgodose myndighetens behov måste myndigheten göra en upphandling enligt LOU eller LUF. En förkommersiell upphandling måste inte innehålla de tre faserna som ovan angivits. Det kan finns skäl till att bara ha en eller två faser beroende på förutsättningarna och resultaten som framkommer under arbetes gång. Det kanske redan finns ett antal förstudier gjorda av en viss innovation men någon prototyp eller testserie har aldrig gjorts. Den kanske inte behövs en prototyp för att ta fram en testserie om det t.ex. rör sig om en tjänst, denna fas kan då hoppas över. (En testserie blir i detta fall fas två) Det finns med andra ord en stor frihet för den upp- handlande myndigheten eller enheten att utforma en förkommer- siell upphandling så att resultatet av &lt;NOBR&gt;FoU-tjänsten&lt;/NOBR&gt; tillfredsställer myndighetens behov. Om den upphandlande myndigheten eller enheten väljer att fortsätta i en andra eller tredje fas görs ett urval och myndigheten beslutar om vilka eller vilken leverantör som ska erbjudas att fortsätta och vilka myndigheten/enheten vill avsluta samarbetet med. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; meddelande&lt;A href="#page_201"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;framgår att det i alla faser ska finnas konkurrens, dvs. att det i ett sista skede ska finnas minst två leverantörer. Utredningen anser att detta naturligtvis är önskvärt, ju fler alternativa lösningar som tas fram ju större potential till bra lösningar finns. Dessutom medför detta att det i en senare kommersiell upphandling kan finnas konkurrens på marknaden. Detta är enligt utredningens mening en mycket viktig aspekt, eftersom konkurrens kan leda till bättre kvalitet och lägre priser. Till skillnad från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; anser inte utredningen att det i senare faser av den förkommersiell upphandlingen ofrån- komligen måste finnas konkurrens. Enligt utredningens bedöm- ning är det inte rimligt att en upphandlande myndighet eller enhet ska tvingas att utge ersättning till ett projekt som inte är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;KOM(2007)799.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;framgångsrikt eller hållbart, bara för att en fiktiv konkurrens- situation ska upprätthållas i förfarandet. Det kan, efter t.ex. att förstudien är gjord, framkomma att det bara presenterats en rimlig lösning på problemet. Det kan även vara så att andra konkurre- rande leverantörerna ”kastar in handduken” och väljer att avsluta samarbetet eftersom de inte lyckat få fram en vettig lösning. Det faktum att det bara finns en leverantör som lyckats i förstudien kan inte rimligtvis innebära att den upphandlande myndigheten eller enheten inte kan få fortsätta att finansiera resterande faser. Utredningens förslag är därför att myndigheten kan välja att fortsätta med endast en leverantör i resterande faser. Samtidigt vill utredningen understryka, om det är ekonomiskt och &lt;NOBR&gt;FoU-mässigt&lt;/NOBR&gt; rimligt, att det är önskvärt att det finns konkurrens i alla faser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Annonsering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Att det i lag om förkommersiell upp- handling införs regler om annonsering. Annonseringen ska ske i en nationell databas för förkommersiell upphandling. I denna databas ska de myndigheter som tillämpar lagen annonsera. Utredningen föreslår att regeringen ger Vinnova i uppdrag att ansvara för den nationella databasen. Till annonsen ska för- frågningsunderlaget bifogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;Annonseringsplikten är, som tidigare angivits obligatorisk enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; En upphandling enligt LOU eller LUF ska annonseras i TED (Tenders Electronic Daily) om det är fråga om en upp- handling av &lt;NOBR&gt;A-tjänster&lt;/NOBR&gt; över tröskelvärdena. I Sverige annonseras ca. 3 &lt;NOBR&gt;000–3&lt;/NOBR&gt; 500 upphandlingar per år i TED. Resterande upphand- lingar, dvs. upphandlingar under tröskelvärdena och &lt;NOBR&gt;B-tjänster,&lt;/NOBR&gt; vilket utgör den överväldigande majoriteten, annonseras nationellt i diverse media och databaser som tillhandahålls av privata bolag. Det svenska förfarandet skiljer sig därmed från de flesta andra medlemsstater i EU, vilka i stället har nationella databaser för annonsering av alla upphandlingar. I t.ex. Storbritannien finns bestämmelser som anger att alla upphandlingar över 20 000 pund måste annonseras i en statlig nationell databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Utredningen berör i kapitel 3, i samband med åtgärder för mer innovationsvänliga upphandlingar, även frågan om annonsering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft15"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Med anledning av de slutsatserna och utredningens förväntning om omfattningen av förkommersiell upphandling, bl.a. baserat på erfarenheterna från Nederländerna och Storbritannien föreslår därför utredningen att en separat nationell databas&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för för- kommersiell upphandling införs. Utredningen anser att Vinnova är den myndighet som är bäst lämpad att ta om hand uppdraget, eftersom myndigheten ansvarar för forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Till annonsen ska förfrågningsunderlaget bifogas. Det bör ankomma på upphandlande myndigheter eller enheter att ta ställning till om det finns skäl att tillhandahålla förfrågnings- underlaget även på andra språk än svenska. Leverantörerna ska ha skälig tid att inkomma med ansökan. Det är viktigt att understryka att tidsfristen för inkommande med ansökan inte bör vara snävt tilltagen. Det ligger i sakens natur att det kan ta tid att komma fram med en produktidé som kan uppfylla myndighetens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Annonsens och förfrågningsunderlagets innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Av annonsen ska framgå den forsknings- och utvecklingstjänst som efterfrågas samt tidsfrister för inkommande av produktidé. I förfrågningsunderlaget ska fram- gå hur den upphandlande myndigheten eller enheten avser att förfara med de olika faserna, hur urvalet kommer att gå till, principerna för den ekonomiska ersättningen samt övriga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft7"&gt;Det kan vara svårt att hitta en &lt;NOBR&gt;CPV-kod&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som anger i detalj vad myndigheten önskar upphandla vid förkommersiell upphandling. Den upphandlande myndigheten eller enheten måste därför försöka definiera och beskriva vilken &lt;NOBR&gt;FoU-tjänst&lt;/NOBR&gt; de eftersöker. Detta görs i annonsen och även i förfrågningsunderlaget. Av förfrågningsunderlaget ska även framgå tidsfrister för inkommande av ansökan om att få delta samt hur ansökan ska skickas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;I förfrågningsunderlaget ska vidare principerna för den ekonomiska ersättningen framgå. En ersättningsmodell är att utge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Det förfaller inte troligt att det vid ett givet tillfälle kommer att finnas mer än ett dussintal upphandlingar som är öppna för ansökan. Vinnova bör dock tillse att de privata bolag som tillhandahåller annonstjänster för offentlig upphandling ska kunna repliera dessa uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Innovationsupphandling är ett förfarande som kräver hög kompetens från den upphandlande myndigheten eller enhetens sida. Förordning (213/2008/EC). NIC är ett organ inom NHS (National Health Service).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft15"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;samma ersättning till samtliga leverantörer. En annan ersättnings- modell baseras på att ersättningen täcker hela &lt;NOBR&gt;FoU-kostnaden&lt;/NOBR&gt; i de olika faserna eller en andelar av dessa kostnader. Vid beräkningen av kostnadsbaserade ersättningar är det lämpligt att den upphand- lande myndigheten eller enheten kräver en öppen redovisning av leverantören för de kostnader denne haft. Ersättning kan t.ex. utgå för X procent av leverantörens kostnad. Därtill bör det givetvis finnas ett maximibelopp. Detta ersättningssystem motiveras av att, inom samma förkommersiella upphandling, kan olika produktidéer vara olika dyra att ta fram. Det kan bero på att en idé är mer tekniskt komplicerad i utvecklingsfasen än ett annan idé.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Utredningens bedömning är att det inte är möjligt att i lag ange hur ersättningssystemen ska vara konstruerade, däremot måste den upphandlande myndigheten eller enheten i förfrågningsunderlaget ange de principer de kommer att tillämpa. Enligt principen om transparens och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; är det viktigt att samtliga leverantörer behandlas lika utifrån de olika förutsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Eftersom det är fråga om köp av &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; vet den upp- handlande myndigheten eller enheten inte i förväg om upphand- lingen kommer att lyckas, dvs. få en produkt eller tjänst som tillgodoser behoven. Majoriteten av leverantörerna kommer sanno- lika vara små eller medelstora företag. Ett litet bolag har sällan ekonomisk kapacitet att klara av allt för stora väntetider mellan utgiften och inkomsten Detta medför att det är lämpligt att den upphandlande myndigheten eller enheten utger ersättningen löpande allt eftersom kostnaderna uppstår och inte i en klump- summa. Vid en förkommersiell upphandling är det inte företagets ekonomiska kapacitet som står i centrum, utan deras kompetens och idéer. Detta är viktigt att ha i åtanke när förfrågningsunder- laget utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Även andra villkor som den upphandlande myndigheten eller enheten ställer på leverantörerna ska anges i förfrågningsunder- laget, t.ex. villkor för hävande av avtal, immaterialrättsliga villkor, insyn, leveranstider etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft15"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Förhandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten får förhandla med sökanden och leverantörer i alla faser av den förkommersiella upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;För att en förkommersiell upphandling ska bli framgångsrik krävs att det sker en löpande dialog mellan den upphandlande myndig- heten eller enheten och leverantören. Förfarandet kan i vissa avseenden jämföras med konkurrenspräglad dialog, där förhandling tillåts. Även förkommersiell upphandling är ett komplicerad kontrakt som präglas av en osäkerhet av vad marknaden kan erbjuda och vilka tänkbara lösningar som finns. En dialog är viktig för båda parter under alla delar av processen. Förslaget till lag om förkommersiell upphandling innebär att parterna i princip får förhandla om allt, så länge de grundläggande principerna i fördraget efterlevs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Ansökan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredarens förslag: &lt;/SPAN&gt;En leverantör har rätt att lämna in en ansökan om att få delta i en förkommersiell upphandling och får inte uteslutas endast på grund av krav på att leverantören ska vara en fysisk eller juridisk person. Även grupper av leverantörer har rätt att lämna en sådan ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft9"&gt;Bestämmelserna i 10 § förvaltningslagen (1986:223) om inkommande handlingar ska tillämpas när en ansökan om deltagande i en förkommersiell upphandling inkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft7"&gt;I lagens mening finns inget alternativ till att vara fysisk eller juridisk person. Fysiska eller juridiska personer har rätt att var för sig eller tillsammans med andra lämna ansökan i en förkommersiell upphandling. En grupp av sökande som, då ansökan skickas in, inte har en bestämd juridisk form, får inte uteslutas av denna anledning. Om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett godtag- bart sätt får dock den upphandlande myndigheten eller enheten kräva att gruppen ska ha en viss juridisk form när den tilldelar kontraktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Om den upphandlade myndigheten eller enheten ställer upp ett villkor om att leverantören ska ha en viss juridisk form, när de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft15"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;blivit tilldelade kontraktet, ska detta framgå av förfrågningsunder- laget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;En ansökan ska anses inkommen till myndigheten den dag då handlingen anländer till myndigheten eller kommer en behörig tjänsteman till handa, enligt 10 § förvaltningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Uteslutning av leverantörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;I den föreslagna lagen införs bestäm- melser som reglerar under vilka omständigheter den upp- handlande myndigheten eller enheten får utesluta leverantörer från deltagande i en förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;I den föreslagna lagen finns regler för uteslutning av leverantörer. Dessa är identiska med de som finns i 10 kap. 2 § LOU. Utred- ningen anser att det är relevant att dessa regler även tillämpas vid en förkommersiell upphandling, eftersom det är viktigt för trovärdig- heten att myndigheten/enheten tecknar kontrakt med leverantörer som uppfyller rimliga samhälleliga krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Myndigheten får ange att en leverantör ska uteslutas om denne:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;är i konkurs eller likvidation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångs- förvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;är dömd för brott avseende yrkesutövningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen och myndigheten kan visa detta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkrings- avgifter, eller skatt i det egna landet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i den föreslagna lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft15"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Underrättelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten ska snarast möjligt skriftligen underrätta sökanden om de beslut som fattats om att tilldela kontrakt och skälen för beslutet. En sådan underrättelse ska även lämnas om myndig- heten beslutar att avbryta den förkommersiella upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft7"&gt;Det är naturligtvis viktigt att underrätta de sökanden om vilka leverantörer som den myndigheten eller enheten avser att teckna kontrakt med. Skälen för besluten ska anges. De leverantörer som inte får teckna kontrakt med myndigheten/enheten behöver få kännedom om varför deras ansökan inte valts ut, dels för att förstå grunden för myndighetens/enhetens urval, dels för att kunna tillvarata sina grundläggande rättigheter, bl.a. rätten att begära överprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Tilldelning av kontrakt och hävande av avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;En upphandlande myndighet eller enhet ska teckna kontrakt med de leverantörer som lämnat ansök- ningar som på det mest trovärdiga sättet kunnat ge vid handen att de har förutsättningar att genomföra uppdraget. Minst två leverantörer ska antas. Avtalet innebär oftast i praktiken att leverantören i en första fas ska göra en förstudie. Den upp- handlande myndigheten eller enheten kan efter avslutat första fas erbjuda de leverantörer som lämnat de mest ändamålsenliga lösningarna att övergå i en andra fas, prototypfas. En upphand- lande myndighet eller enhet kan efter avslutad andra fas erbjuda de leverantörer som lämnat de mest ändamålsenliga lösningar att övergå i en tredje fas, ursprunglig utveckling av en begränsad första serie produkter eller tjänster i form av testserie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft9"&gt;Om myndigheten efter ett urval efter fas ett eller två beslutat att upphöra med arbete beträffande en viss produktidé ska myndigheten avbryta samarbetet med leverantören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft9"&gt;De leverantörer som lämnat in de ansökningar som på det mest trovärdiga sättet kunnat ge vid handen att de kan genomföra den forsknings- och utvecklingstjänst som beskrivits i annonsen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft15"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;förfrågningsunderlaget får teckna kontrakt med myndigheten. Kontraktet är ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor. Till skillnad från LOU och LUF är det inte det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller anbudet med lägsta pris som får teckna kontrakt. I stället är det de anbud som innehåller de mest trovärdiga lösningarna. Den förkommersiella upphandlingen handlar om att upphandla forsknings- och utvecklingstjänsten, inte en färdig produkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Så som behandlats ovan är inte antalet faser i lag bestämt utan kan variera till antalet samt i vilken ordning de kommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Efter att ett urval gjorts beslutar myndigheten vilka eller vilken leverantör som får fortsätta till nästa fas. Detta beslut är inte överklagbart och ska inte heller betraktas som ett nytt avtal. Det kontrakt som den upphandlande myndigheten eller enheten teck- nat med en leverantör löper till dess att myndigheter bestämmer sig för att bryta eller avsluta samarbetet eller till dess att den förkommersiella utvecklingsarbetet avslutats. Avbrytande kan ske efter varje urvalsprocess. Detta hindrar dock inte parterna från att, på civilrättslig grund, häva avtalet. Både leverantör och myndighet kan ha anledning att häva avtalet bl.a. på grund av bristande prestation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Frågan om vad som händer om en leverantör går i konkurs eller väljer att sälja verksamheten vidare vid en förkommersiell upp- handling är relevant. Ett leverantör som fått en kontrakt på grund av sin produktidé, kanske inte klarar av att utveckla idén utan vill sälja den vidare. I &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;C-454/06&lt;/NOBR&gt; Pressetext (19 juni 2008) behandlas frågan om partsbyte. I domen anges att huvudsyftet med bestämmelserna om offentlig upphandling är att säkerställa fri rörlighet för tjänster och att öppna för icke snedvriden konkurrens. För att uppnå detta dubbla syfte medför unionsrätten särskilt tillämpning av &lt;NOBR&gt;icke-diskrimineringsprincipen&lt;/NOBR&gt; och likabehandlingsprincipen och den därav följande skyldigheten att lämna insyn. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; anför att i syfte att säkerställa insyn i förfarandena och likabehandling av anbudsgivarna ska ändringar som görs i ett kontrakt under dess löptid anses utgöra ett nytt kontrakt respektive en ny upphandling om de ändrade bestäm- melserna uppvisar betydande skillnader i förhållande till bestäm- melserna i det ursprungliga kontraktet och följaktligen visar på en avsikt från parternas sida att omförhandla de väsentliga villkoren. Vidare anges att ett byte av medkontrahent i regel ska anses utgöra en sådan ändring av ett av de väsentliga villkoren i kontraktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft15"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;Detta är således huvudregeln och avsteg härifrån utgör undantag som enligt praxis ska tillämpas restriktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Överprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningen förslag: &lt;/SPAN&gt;En leverantör som anser sig ha lidit eller kan komma att lida skada får ansöka hos allmän förvalt- ningsdomstol om att den förkommersiella upphandlingen ska göras om eller att rättelse ska vidtas. En ansökan ska inges skriftligen. En ansökan får inte prövas efter att tio dagar gått från det att den upphandlande myndigheten eller enheten lämnat underrättelse till sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;Beslut om att avbryta samarbetet efter ett urvalförfarande kan inte överklagas enligt lag om förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft7"&gt;Om den upphandlande myndigheten eller enheten har brutit mot de grundläggande principerna eller någon annan bestäm- melse i lagen och detta medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att den förkommersiella upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft9"&gt;Om den totala kontraktsbeloppet per leverantör understiger fyra prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring kan en förkommersiell upphandling inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft7"&gt;Så som tidigare angivits är det en &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; skyldighet för medlemsstaterna att tillse att det finns ett rättsmedel för den eller de leverantörer som anser sig lidit skada eller kan komma att lida skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft7"&gt;En skriftlig ansökan om överprövning ska inges till allmän förvaltningsdomstol. En sökanden har tio dagar på sig, efter att denne mottagit myndighetens beslut, att överklaga. Det finns med andra ord en tiodagars preskriptionsfrist. Efter denna tidpunkt kan den upphandlande myndigheten eller enheten teckna kontrakt med de leverantörer som man anser vara bäst lämpade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Beslutet att avbryta samarbetet inför påbörjande av ny fas kan inte överklagas. Skälen till detta förslag är dels att &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; enligt utredningens bedömning inte kräver det och dels att det skulle belasta förfarandet på ett oproportionerligt sätt genom att den myndigheten riskerar stora fördröjningar under pågående FoU-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft15"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;arbete&lt;A href="#page_210"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Man får därtill utgå från att myndigheten är den som är bäst lämpad att bedöma &lt;NOBR&gt;FoU-resultatet&lt;/NOBR&gt; efter avslutat fas. Även om det finns en bestämmelse som anger att beslutet att inte tillåta en leverantör att gå vidare till nästa fas genom att avbryta samarbetet, inte får överklagas, finnas det naturligtvis möjligheter att på civilrättslig grund få avtalet prövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Rätten till överprövning innebär att domstolen kan besluta om att den förkommersiella upphandlingen ska göras om eller får avslutas först sedan rättelse gjorts, om sökanden lidit skada eller kan komma att lida skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;I LOU 15 kap. 3 § finns gränser för direktupphandling, dvs. när kontraktets värde uppgår till högst 15 procent av det tröskelvärde som avses i 3 kap. 1 § 1 st. eller om det finns synnerliga skäl.&lt;A href="#page_210"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Någon motsvarande bestämmelse finns inte i denna lag. Orsaken till detta är att kontraktens storlek sannolikt inte kommer att vara försumbara eller låga. Utredningens förslag är att det, i stället för att en direktupphandlingsgräns, införs en gräns för när överprövning kan ske. Under denna gräns ska domstolen avvisa målet. Om den totala ersättningen till en leverantör under alla faser inte beräknas överstiga fyra prisbasbelopp&lt;A href="#page_210"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;kan en sökande inte begära överprövning av myndighetens beslut om kontrakts- tilldelning. Fyra prisbasbelopp motsvarar, lågt räknat, gränsen för direktupphandling för statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Någon skadeståndsregel, motsvarande 16 kap. 20 § LOU och 16 kap. &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§ LUF, finns inte i lagen. En leverantör som tilldelas ett förkommersiell kontrakt får delar eller hela forsknings- och utvecklingskostnad ersatt, däremot medför ersättningen ingen vinst för leverantören dvs. inget positivt kontraktsintresse. I LOU har nyligen införts en regel som tydliggör rättspraxis om ersättning för det negativa kontraktsintresset 16 kap. 20 § 2 st. LOU, en tydlig bestämmelse har sedan tidigare funnits i LUF 16 kap. 7 §. Detta innebär att en anbudsgivare eller anbudssökande som deltagit i en upphandling är berättigad till ersättning för kostnaden för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsido-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Man måste beakta att flera leverantörer parallellt kan arbeta med samma utvecklings- uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Direktiv (2009/81/EG), för 2010: Statliga myndigheter 1 243 375 kr.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft58"&gt;Övriga upphandlande myndigheter (t ex kommuner, landsting, allmännyttiga bolag, föreningar, stiftelser) 1 919 771 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prisbasbeloppet är 2010 42 400 kr.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;sättandet av bestämmelserna i lagen menligt har påverkat hans eller hennes möjligheter att tilldelas kontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Enligt utredningens bedömning är det inte nödvändigt att införa en särskild skadeståndsbestämmelse i lagen om förkommersiell upphandling. De allmänna skadeståndsrättsliga reglerna i skade- ståndslagen (1972:207) är tillfylles för att tillförsäkra en sökande att fel som myndigheten begår kan medföra skadeståndsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Lag om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredarens förslag: &lt;/SPAN&gt;I lag (1971:298) om allmänna förvaltnings- domstolar införs en bestämmelse som anger att vid över- prövning enligt lagen om förkommersiell upphandling är förvaltningsrätten domför med en domare ensam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft7"&gt;I lag om förkommersiell upphandling är det lämpligt att förvalt- ningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam. Bestämmelsen överensstämmer därmed med hanteringen av mål enligt LOU, LUF och LOV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Sekretesslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det införs en bestämmelse i sekretess- lagen som anger att sekretess även gäller vid förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Sekretesslagens övriga bestämmel- ser uppfyller de behov av sekretess som föreligger i en för- kommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft7"&gt;Utredningen föreslår att även lagen om förkommersiell upp- handling omfattas av bestämmelserna i 19 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt sekretesslagen gäller sekretess för ärende som rör upp- handling, uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter får inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft15"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;bestämmelse föreslås bli tillämplig även på förkommersiell upp- handling. Utredningens bedömning är ett denna bestämmelse fyller de behov av sekretess som föreligger, produktidéer kan behöva skyddas under pågående ansökningstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Enligt 31 kap. 3 § sekretesslagen gäller sekretess i affärs- verksamhet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värde- pappersbolag som samverkande kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över för uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. I ett ärende enligt lagen (2007:1091) om offentlig upp- handling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster gäller dock sekretess för sådana uppgifter endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Utredningen föreslår att denna bestämmelse även ska gälla lag om förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;I och med att dessa bestämmelser föreslås införas i sekretess- lagen är det utredningens mening att tillräcklig för att skydd för leverantörernas forsknings- och utvecklingsarbete föreligger under den förkommersiella upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Innovationskrav i LOU, LUF och LOV&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser införs i LOU och LUF som anger att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta innovationshänsyn i sina upphandlingar om upp- handlingens art motiverar detta. En motsvarande bestämmelse inför även i LOV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft7"&gt;I proposition 2009/10:180 har införts bestämmelser i LOU och LUF om att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn i sina upphandlingar om upp- handlingens art motiverar detta i 1 kap. 9 a § LOU samt 1 kap. 24 a § LUF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har i en rad meddelanden lyft fram möjlig- heten att upphandla innovationer, i bl.a. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; innovationsstrategi Kunskap i praktiken: en brett upplagd innova- tionsstrategi för EU&lt;A href="#page_212"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, pionjärmarknadsinitiativet för Europa&lt;A href="#page_212"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;KOM (2006) 502.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; meddelande om förkommersiell upphandling, Att driva innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa&lt;A href="#page_213"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; Communication staff working document &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement: Driving innovation to ensure sustainable high quality services in Europe, exemple of possible approach for procuring R&amp;D services applying &lt;NOBR&gt;risk-benefit&lt;/NOBR&gt; sharing at market conditions, i.e. &lt;NOBR&gt;pre-commercial&lt;/NOBR&gt; procurement.&lt;A href="#page_213"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Medlemsländerna har av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; uppmanats att vidta åtgärder för att stimulera innovation och forskning genom för- bättrad upphandlingspraxis. Utredningen anser att denna upp- maning är välgrundad och det finns skäl att dels skapa särskilda former för innovationsupphandling, dels skapa medvetenhet om innovationsaspekterna inom ramen för all upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Utredningen anser att det finns risker för att upphandlingarna utformas så att nya produkter, processer eller tjänster kan komma att uteslutas. I sig borde det givetvis ligga i upphandlande myndig- heter eget intresse att ta till vara de fördelar som innovationer kan erbjuda verksamheten under förutsättning att det är ekonomiskt försvarbart att upphandla dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Emellertid visar utredningens kontakter att kravspecifikationer ofta utformas så att upphandlingen i praktiken gäller produkter eller tjänster som är mycket lika de som myndigheten tidigare har upphandlat. Förutsättningarna för alternativa anbud kan således bli mycket inskränkta. Att kravspecifikationer, innehåller s.k. &lt;NOBR&gt;ska-krav&lt;/NOBR&gt; som utformas så att alternativa anbud omöjliggörs eller försvåras kan ofta förklaras med en vilja hos upphandlande myndighet att dels minska riskexponeringen vid en upphandling, dels förenkla utvärderingen av de olika anbuden. Även om en sådan försiktighet och förenkling är förståelig och försvarbar vid de enskilda upp- handlingstillfällena så finns det en risk för en systematisk skillnad mellan hur innovationer kan introduceras inom privat respektive offentlig sektor. En sådan snedvridning kan till en del motiveras med att det i privat sektor ofta finns en potentiell lönsamhets- förbättring som ger större positiva incitament till risktagande än effektivitets- och kvalitetsförbättringspotentialen inom offentlig sektor. Men samtidigt får en alltför kraftig snedvridning två struk- turella effekter. Dels kan effektivitets- och kvalitetsförbättringar inom offentlig verksamhet bromsas, dels kan innovationsprocesser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;KOM (2007) 860.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;KOM (2007) 799 slutlig, 14.12.2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Brussels 14.12.2007, SEC (2007) 1668.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;bromsas inom områden där de potentiella avnämarna finns inom offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Utredningen anser att det inom ramen för regeringens utred- ningsdirektiv finns anledning att lägga förslag som syftar till att offentliga upphandlingar i framtiden bör vara mera innovations- vänliga. Ett viktigt element för att uppnå detta är åtgärder som gör att en upphandlade myndigheten inför en upphandling medvetet utvärderar tilltänkta &lt;NOBR&gt;ska-krav&lt;/NOBR&gt; för att göra en avvägning mellan å ena sidan minskad risk för myndigheten och å andra sidan de fördelar som myndigheten kan ha av att nya produkter eller tjänster kan komma till användning i myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Utredningen anser därför att det finns starka skäl att understryka detta för upphandlande myndigheterna. Givetvis kan detta budskap förmedlas till upphandlande myndigheter på olika sätt, men för att nå samtliga upphandlande myndigheter förslår utredningen att i samband med andra ändringar av LOU och LUF, även denna aspekt behandlas i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Det bör ske genom en ändring i 1 kap. 9 a § LOU och 1 kap. 24 a § LUF Utformningen av lagtexten föreslås stå i överstämmelse med den ändring beträffande miljöhänsyn och social hänsyn&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som trädde i kraft den 1 juli 2010 dvs. utformas som en ”bör” regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Motsvarande bestämmelse till ovan nämnda 1 kap. 9 a § LOU föreslås även införas i LOV. Det finns i dag möjlighet att enligt 4 kap. 2 § som tillkommande kontraktsvillkor ställa särskilda sociala- och miljövillkor. Även inom vård och omsorg som omfat- tas av LOV finns utvecklingspotential och möjligheter till tjänste- innovationer. Detta bör enligt utredningens mening uppmuntras. Utredningens förslag är att lagtexten bör stadga att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn, sociala hänsyn och innova- tionshänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Utredningen är medveten om den diskussion som förts beträf- fande bruket av ”bör” i lagstiftning. En sådan regel är enbart ett målsättningsstadgande. I proposition 2009/10:180 framhöll regeringen att den av regeringen föreslagna lagändringen beträffande miljö- hänsyn och social hänsyn inte var avsedd att ge någon möjlighet att med stöd av denna regel kräva av upphandlande myndigheter att de ska ställa miljökrav eller sociala krav eller att framgångsrikt klandra en upphandling för att sådana krav inte har ställts. Utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;anser inte att det vore ändamålsenligt att ge möjlighet till rättslig överprövning beträffande myndighetens hänsynstagande till dessa mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft7"&gt;Bestämmelsen som utredningen föreslår har sålunda till syfte att främja att en upphandlande myndighet vid utformningen av upp- handlingens utformning och kravspecifikationer beaktar möjlig- heter för nytillkomna produkter eller tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Det är således inte fråga om att ge företräde för innovationer. Grunden för varje upphandling måste även fortsättningsvis vara myndighetens bedömning om vilket anbud som efter de uppställda utvärderingskriterierna är mest fördelaktigt för myndigheten.&lt;A href="#page_215"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Utredningens förslag innebär att en upphandlade myndighet kommer att kunna använda olika instrument för att på olika sätt ta hänsyn till innovationsaspekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;En upphandlande myndighet/enhet utforma kravspecifikationer så att det är möjligt för en anbudsgivare att erbjuda en produkt eller tjänst som utvecklats som ett resultat av en innovation i stället för den produkt som hittills upphandlats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;En upphandlande myndighet/enhet kan också inom ramen för regelverket i LOU och LUF ställa krav på att en anbudsgivare måste presentera innovativa lösningar för att kunna genomföra uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;En myndighet kan om den söker främja tillkomsten av innova- tioner för att tillfredställa vissa av myndigheten specificerade behov, nyttja den förkommersiella upphandling som utred- ningen förslår ska regleras i särskild lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;I detta sammanhang kan begreppet innovationshänsyn ha två aspekter. Dels handlar det om behovet av innovationer för att lösa behov som den upphandlande myndigheten/enheten har ansvar att ta hand om. Detta är den viktigaste aspekten. Den andra aspekten, kan ses som en indirekt effekt såtillvida att det handlar om att i allmänhet stärka det innovativa klimatet genom att även den offentliga sektorn efterfrågar innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Det är givet att det kan finnas situationer där en anbudsgivare presenterar en lösning som innebär betydande funktionsförbättringar i jämförelse med konkurrerande anbud men där myndigheten vid en utvärdering av funktion och kostnad likväl kommer till slutsatsen att funktionsförbättringen inte kan värderas så högt att det motiverar att det dyrare anbudet skall antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft15"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;Detta kan jämföras med miljöhänsyn och social hänsyn. Att upphandlande myndigheter/enheter tar miljöhänsyn vid upphand- lingen handlar primärt om att minska miljöeffekterna av den vara eller tjänst som upphandlats men det handlar givetvis även om den indirekta aspekten, att efterfrågan från upphandlande myndigheter hjälper till att bygga en marknadsefterfrågan på varor och tjänster som medför lägre miljöbelastning och att denna efterfråga också stimulerar ett utbud. På samma sätt kan innovationshänsyn vid offentlig upphandling sägas leda till efterfråga på ny teknik eller nya tjänster som också stimulerar ett ökat utbud till allmän nytta för svensk konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;I andra avsnitt har utredningen redovisat varför det är viktigt att innovationsupphandling är ett resultat av en behovsanalys och varför metoden inte är lämplig för att stödja kunskapsinitierade innovationsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Dynamiska inköpssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser tas in i LOU och LUF som gör det möjligt att använda ett dynamiskt inköpssystem vid upphandling. Bestämmelserna utformas i nära överensstämmelse med bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EG-direktiven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;I upphandlingsdirektiven finns bestämmelser om dynamiska inköpssystem. Ett dynamiskt inköpssystem består av två steg. I det första steget ska systemet införas av en upphandlande myndighet/ enhet, som därvid ska följa bestämmelserna om öppet förfarande. I det andra steget ska kontrakt tilldelas inom ramen för det dynami- ska inköpssystemet. I båda stegen ska uteslutande elektroniska medel användas. Medlemsstaterna har enligt direktiven möjlighet att tillåta förfarandet men är inte skyldiga att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Statskontoret skrev i en rapport som lämnades till regeringen den 1 december 2005 följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft13"&gt;Syftet med det dynamiska inköpssystemet är att effektivisera anskaff- ning av standardprodukter. Elektroniska metoder ska användas genomgående. Även utvärdering av anbud kan helt eller delvis göras med elektroniska hjälpmedel. För att det ska vara möjligt att göra en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft13"&gt;automatisk utvärdering måste förfrågningsunderlaget vara utformat på sätt som understöder utvärderingen, troligen är det då också frågan om förhållandevis ”enkla” produkter som är väl definierade. Både dyna- miska inköpssystem och ramavtal betecknas som repetitiva proce- durer, det kan göras många anskaffningar från ett upphandlings- förfarande. En skillnad mellan ramavtal och dynamiska inköpssystem är att i det senare finns möjlighet att ansluta leverantörer i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft13"&gt;Vid genomförande av dynamiska inköpssystem kan elektroniska kataloger användas. Elektroniska kataloger är elektroniska dokument som har upprättats av leverantörer och som beskriver produkter och priser. Under vissa förhållanden kan de utgöra ett anbud. I det dyna- miska inköpssystemet kan leverantörer tillkomma under avtalstiden. Av beskrivningen framgår dock inte att leverantörer ska kunna utgå ur systemet. De kontrakt som tecknas under avtalstiden måste då följa den ursprungliga förfrågan. En annan fråga berör anslutning av leverantörer under det dynamiska inköpssystemets löptid. Anslutning ska kunna ske kontinuerligt och det innebär att den upphandlande myndigheten kan behöva utvärdera nya leverantörer och preliminära anbud samt fatta beslut om anslutning eller inte. Det är inte klart om dessa beslut blir överprövningsbara. Sammantaget kan administra- tionen av ett dynamiskt inköpssystem bli tung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft13"&gt;Om dynamiska inköpssystem kommer att införas i det svenska rättssystemet är det viktigt att offentlig sektor skaffar sig erfarenheter inom området och att dessa erfarenheter sprids vidare till både offentliga organisationer och leverantörer. Några lärande projekt inom området bör eftersträvas. Bl.a. behöver både upphandlande enheter skaffa sig erfarenhet av dynamiken i systemet och hur marknad, produkter och pris påverkas av detta upphandlingsförfarande. Vidare behöver systemstöd utvecklas och prövas utifrån lagkrav och den praktiska hanteringen. Inom ramen för dynamiska inköpssystem är det också viktigt att beskriva vad en elektronisk katalog är och hur den ska se ut och tillhandahållas. Beroende på hur den tillhandahålls kan olika tilläggstjänster erbjudas kring katalogen. Arbete pågår i olika former för att ta fram de facto och officiella standarder för elektroniska kataloger. Inom ramen för &lt;NOBR&gt;IDA-arbetet&lt;/NOBR&gt; samt senare en gruppering från olika länder (Danmark, Norge, Storbritannien, Sverige med flera) har ett arbete gjorts för att täcka in krav för elektroniska kataloger i standarden UBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft7"&gt;I betänkandet SOU 2006:28 föreslog upphandlingsutredningen att bestämmelser om dynamiska inköpssystem tas in i båda lagarna, dvs. både LOU och LUF. Skälen till utredningens förslag var att i upphandlingsdirektiven har användningen av elektroniska medel vid upphandling en väsentlig roll. Utvecklingen kommer med all sannolikhet att leda till en ökande användning av sådana medel. Såvitt kan förstås kommer dessa moderna tekniska hjälpmedel att,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft15"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;rätt använda, kunna leda till effektivitetsförbättringar och därmed till kostnadsminskningar. Användningen av dynamiska inköps- system kan bidra till dessa effekter och kan dessutom leda till lägre priser på det som upphandlas. Den genomgång av direktivens bestämmelser om dynamiska inköpssystem som upphandlings- utredningen gjorde visade inte att de är förenade med nackdelar som innebär att Sverige borde avstå från att införa möjligheten att tillåta användning av dynamiska inköpssystem. Det fanns därför enligt upphandlingsutredningens bedömning inte anledning att begränsa användningen till den direktivstyrda upphandlingen, utan även införliva reglerna om dynamiskt inköpssystem i lag.&lt;A href="#page_218"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;I regeringens proposition 2009/10:180, Nya rättsmedel på upphandlingsområdet, behandlas förutom nya rättsmedel även frågor så som konkurrenspräglad dialog, elektroniska auktioner och inköpscentraler. Dessa förfaranden, som enligt upphandlings- direktiven är frivilliga att införa, har varit föremål för upphandlings- utredningens bedömning och förslag. Dynamiskt inköpssystem kom däremot inte att behandlas i propositionen, varför utredningens förslag ännu inte har genomförts i svensk lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Skälen till utredningen förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Statskontorets upphandling av &lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; genomfördes som en förhandlad upphandling för cirka 10 år sedan. Upphandlingen var innovationsdriven och syftade till att åstadkomma en teknik som var rättssäker, tillgänglig, kostnadseffektiv och kostnadsneutral. Upphandlingen innebar att ny teknik introducerades i offentlig förvaltning. Det innebar också att medborgarna fick ett nytt sätt att rättssäkert kommunicera med förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Upphandlingen som var en förhandlad upphandling enligt äldre LOU var framgångsrik i den meningen att ny kostnadseffektiv teknik introducerades. Samtidigt innebar det att andra aktörer blev utestängda under avtalstiden. &lt;NOBR&gt;E-legitimationssystemet&lt;/NOBR&gt; är ett slutet system och inte utformat på ett sådant sätt som möjliggör samverkan med andra system, det vill säga interoperabla lösningar. Interoperabla lösningar och standardiserade gränssnitt är alltid önskvärt men är svåra att åstadkomma vid vanliga upphandlingar. Ett dynamiskt inköpssystem skulle ha möjliggjort att andra lik- värdiga lösningar och att andra aktörer skulle kunna haft tillrädde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;SOU 2006:28, Nya upphandlingsregler 2, sid. 135 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Lag om förkommersiell upphandling m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p684 ft7"&gt;till marknaden för offentlig förvaltning om och när de kan presen- tera likvärdig teknik. Den tekniska lösningen och specifikationer skulle i så fall kunnas göra mer teknikneutral och på så sätt bli innovationsdrivande. &lt;NOBR&gt;E-legitimationer&lt;/NOBR&gt; kan då också ställas inför löpande högre krav och konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;Innovationsupphandlingsutredning ska enligt utredningsdirek- tiven lägga förslag som underlättar innovationer i offentlig upp- handling. Utredningen anser att dynamiska inköpssystem i vissa sammanhang kan vara en fördelaktig metod för upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;Som utredningen konstaterat är det väsentligt att offentlig sek- tor kan följa utvecklingen i resten av samhället och att introduktion av ny teknik inte hämmas av upphandlingssystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft7"&gt;Utredningen bedömer att det finns förutsättningar att nyttja dynamiska upphandlingssystem för komplicerade men väl definie- rade produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft7"&gt;Utredningens bedömning är att dynamiska upphandlingssystem skulle kunna medverka till att stärka konkurrensen mellan olika leverantörer av produkter samtidigt som systemet främjar introduk- tion av allt bättre produkter. I detta avseende kan dynamiska inköpssystem vara innovationsvänligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft9"&gt;Utredningen förslår därför förändringar i LOU och LUF som innebär att Sverige väljer att implementera den möjlighet till dyna- miska inköpssystem som finns i EU:s upphandlingsdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft15"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p689 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Upphandlingsstöd för mera innovationsvänlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Om mer innovationsvänlig upp- handling ska kunna uppnås behövs förändrade upphandlings- procedurer hos upphandlande myndigheter och enheter. För att sådana förändringar ska kunna komma till stånd är det nödvän- digt att beslutsfattare inom olika upphandlande myndigheter och enheter generellt sett får bättre information om olika möj- ligheter och alternativ i samband med upphandlingsbeslut. Därför behövs ett mera aktivt upphandlingsstöd. Även många företag behöver få bättre kunskaper om offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Regeringen har givit Statskontoret i uppdrag att ta fram förslag om hur det framtida upphandlings- stödet bör organiseras. Då utredningens slutsatser beträffande upphandlingsstödet har gjorts utifrån det specifika behovet av mera innovationsvänliga upphandlingar, medan Statskontorets uppdrag är övergripande, anser utredningen att det inte i detta betänkande finns anledning att komma med specifika förslag beträffande upphandlingsstödets organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft7"&gt;Utredningens kontakter med upphandlande myndigheter och enheter inom såväl statlig som kommunal sektor, liksom med innovativa företag ger vid handen att det finns en frustration över svårig- heterna att ta del av och förstå olika råd. Utredningens kontakter med Kammarkollegiet har också visat hur myndigheten försöker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft15"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;finna former att tillfredsställa stora förväntningar på upphandlings- stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;I andra europeiska länder är upphandlingsstödet organiserat på olika sätt. Utredningen har uppfattat att viktiga faktorer är inter- aktion mellan personer som arbetar med upphandling och de som arbetar med upphandlingsstöd. I vissa länder används även nät- verksmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Det är viktigt att understryka att såväl myndigheter som företag kan ta del av information kring upphandling. Utredningen anser att det är viktigt att det finns fora för dialog mellan upphandlande myndigheter och företag, både på ett övergripande plan och för mera specifika frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 6 maj 2010 att uppdra till Statskonto- ret att utreda hur upphandlingsstödjande verksamheter i statlig regi kan samordnas och hur stabsstödet på upphandlingsområdet bör utvecklas. Förslaget ska redovisas senast den 15 oktober 2010. Delar av uppdraget som rör stabsstödet till Regeringskansliet, Ekonomi- styrningsverkets ramavtalsupphandling och transaktionsdatabas ska redovisas senast den 10 januari 2011. Utredningen utgår från att Statskontoret vid genomförandet av uppdraget tar hänsyn till behovet av att ge förutsättningar för mera innovationsvänliga upphandlings- former. Då utredningens slutsatser beträffande upphandlingsstödet har gjorts utifrån det specifika behovet av mera innovationsvänliga upphandlingar, medan Statskontorets uppdrag är övergripande, anser utredningen att det inte i detta betänkande finns anledning att komma med specifika förslag beträffande upphandlingsstödets organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft15"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Upphandlingsstöd vid innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De finns ett antal upphandlande myndigheter och enheter, både statliga och kommunala, som kan komma att vid enstaka tillfällen göra innovationsupphand- lingar. Däremot är det få myndigheter som kan förväntas nyttja innovationsupphandling med hög frekvens. Därmed kommer de flesta upphandlande myndigheter och enheter att ha svårt att i sin egen organisation ha kompetens beträffande innovations- upphandling. Initialt kommer kunskapen om de olika möjliga formerna för innovationsupphandling att vara låg i de allra flesta myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid sidan om det vanliga upphandlings- stödet bör det finnas en särskild kompetenskraftsamling kring innovationsupphandling. Utredningen föreslår att Vinnova bör få denna uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;Som utredningen konstaterat har innovationsupphandlingar nästan helt försvunnit. Endast ett fåtal har genomförts under senare år.&lt;A href="#page_222"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därför kommer det att behöva utvecklas kunskap och råd kring innovationsupphandling. Detta måste ske både med beaktande av de upphandlingsjuridiska aspekterna och ett innovationsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Upphandlande myndigheter och enheter kommer att behöva få råd om användning av förkommersiell upphandling och om andra former av innovationsupphandling. Det kan gälla såväl arbetet med marknadsöversikter, som utformningen av en upphandling utlys- ningen av upphandlingen, ersättningsformer och kontraktsför- hållanden, kriterier och former för urval, med mera. Detta kommer att handla om råd och information som går utöver vad som normalt förekommer inom ramen för det vanliga upphandlingsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Även innovativa företag kommer att ha behov av hjälp att förstå hur förkommersiell upphandling fungerar och vilka möjligheter, såväl som risker det finns för ett företag att försöka utveckla en ny lösning inom ramen för en förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Med tanke på utredningens bedömning att instrumentet för- kommersiell upphandling initialt kommer att nyttjas i relativt få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Dock bör noteras att det inom &lt;NOBR&gt;IT-området&lt;/NOBR&gt; ganska ofta förekommer att en upphandling avser att lösa ett specifikt problem. En del av dessa kan betraktas som innovations- upphandling medan andra snarast faller inom ramen för sedvanlig kundanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft15"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;upphandlingar är det enligt utredningens mening motiverat att skapa en kompetenskraftsamling kring förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Vinnova är statens myndighet för innovationssystem. Inom Vinnova finns det ett stort intresse för efterfrågestyrda innova- tionsprocesser. Vinnova har nyligen genomgått en organisations- förändring i syfte att skapa en effektivare organisation och möjlig- göra bättre kontakter med innovativa företag. Utredningens kon- takter med Vinnova bekräftar att det hos myndigheten finns ett stort intresse att arbeta aktivt med att underlätta för myndigheter att genomföra innovationsupphandlingar och likaledes att stimulera företag att delta i innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Som konstaterats i andra kapitel kan innovationsupphandling genomföras på olika sätt. Ett av dessa är den av utredningen före- slagna formen för förkommersiella upphandling, men det är även möjligt att tillämpa bestämmelserna i LOU/LUF. Därtill kan det i en del fall vara troligt att det efterfrågade resultatet kan uppnås utanför ramen för upphandlingslagstiftningen, t.ex. genom bidrags- givning till &lt;NOBR&gt;FoU-insatser&lt;/NOBR&gt; inom vissa specifika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det krävs således en del övergripande val av den upphandlande myndigheten eller enheten. Beroende på vilket upphandlingsför- farande som väljs kommer det också att krävas en del upphandlings- juridiska överväganden. Vid alla upphandlingar kommer det även att behövas kompetens kring de kontraktsmässiga förhållandena mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och de avtals- slutande företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Utredningen förslår att Vinnova tar ansvar för en kompetens- kraftsamling för innovationsupphandling. Därvidlag är det utred- ningens förväntning att den eller de myndigheter som har ansvar för det generella upphandlingsstödet nära samarbetar med Vinnova genom att ställa upphandlingsjuridisk kunskap till förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;När förkommersiell upphandling introduceras i Sverige finns det ingen kompetens inom detta område. I viss mån finns erfarenheter från Storbritannien och Nederländerna, men dessa länder har valt andra juridiska medel för att reglera utformningen av förkommersiell upphandling. Därför saknas vägledande domstolutslag. Den praktiska utformningen av förkommersiell upphandling i Sverige kommer därför i praktiken att till väsentlig del styras av hur dessa upp- handlingar utformas under de första åren som förfarandet tillämpas. Om olika myndigheter i ett sådant läge kommer med divergerande tolkningar av lagstiftningen finns det en betydande risk att osäker- heten sprider sig såväl bland upphandlande myndigheter som innovativa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft15"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;företag. Då riskerar förkommersiell upphandling att bli ett sällan eller aldrig utnyttjat upphandlingsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Mot bakgrund av detta vill utredningen understryka vikten av att den eller de myndigheter som har ansvar för upphandlingsstöd till upphandlande myndigheter och enheter och de myndigheter som har till uppgift att informera företag om offentlig upphandling till- sammans med Vinnova arbetar med att vara upphandlande myndig- heter och enheter behjälpliga med utformningen av förkommersiell upphandling. Det är viktigt att understryka att det måste handla om ett nära och permanent samarbete mellan Vinnova och de andra ansvariga myndigheterna, ett samarbete som måste sträcka sig längre än att bara bidra med synpunkter på allmänna informations- och rådgivningsdokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;För Vinnovas del innebär detta dels ett behov av att avsätta sär- skild personal för uppgiften, men det är också viktigt att dra nytta av den kompetens som finns inom Vinnova och de kontakter inom forskningsverksamheten som Vinnova har, för att kunna göra adekvata bedömningar ur ett innovationsperspektiv. Att Vinnova ska ha en uppgift både i förhållande till upphandlande myndigheter och enheter och i förhållande till innovativa företag kan givetvis förefalla motsägelsefullt. Men som tidigare framhållits är det viktigt att råd och förslag inte divergerar. Vinnovas normal uppgift är att stödja innovationssystem, vilket i praktiken ofta innebär att under- lätta för innovativa företag. Att Vinnova i detta fall hjälper upp- handlande myndigheter och enheter med innovationsupphandling beror just på myndighetens uppgift att skapa bättre förutsättningar för innovativa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;I synnerhet upphandlingsförfarande förkommersiell upphand- ling måste bygga, inte bara på ett samarbete mellan myndighet och innovativa företag, utan även på en slags intressegemenskap kring en ny lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Utredningen anser därför att det är motiverat att kompetenskraft- samlingen kring innovationsupphandling både har upphandlande myndigheter och enheter och innovativa företag som målgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft15"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Ekonomiskt stöd till upphandlande myndigheter och enheter i samband med innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömningar: &lt;/SPAN&gt;Innovationsupphandlingar är okända för de flesta upphandlande myndigheter och enheter. Det finns en osäkerhet kring upphandlingsförfarandet i stort. Samtidigt har utredningen mött ett stort positivt intresse hos olika myndigheter, både statliga och kommunala, för att kunna engagera sig i processer för att ta fram nya lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;För att underlätta förekomsten av inno- vationsupphandling bör det vara möjligt för Vinnova att under vissa omständigheter ge bidrag till upphandlande myndigheter och enheter för att täcka en del av de merkostnader som uppstår för upphandlingsprocessen i samband med innovationsupp- handling. I en del fall, när det samhällsekonomiska värdet av att en ny lösning kan tas fram är betydande bör Vinnova vid för- kommersiell upphandling även kunna ge bidrag till en del av kostnaderna för kontrakten med de innnovativa företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;Utredningen har konstaterat att det föreligger ett stort intresse för innovationsupphandling och i synnerhet de ökade möjligheter som upphandlingsformen förkommersiell upphandling kan ge. Det är naturligt att detta intresse har uttryckts av innovativa företag och näringslivsorganisationer, liksom fackliga organisationer. Men även en del upphandlande myndigheter och enheter har visat ett tydligt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Samtidigt är det uppenbart att de flesta myndigheter och enheter inte har beställar- eller upphandlingsfunktioner som är vana vid innovationsupphandling eller liknande arbete med FoU. Det är inte i sig ett avgörande hinder för att myndigheten eller enheten ska kunna genomföra innovationsupphandlingar men det innebär ökad tidsåtgång och i en del fall behov av extern kompetens, t.ex. beträffande marknadsöversikter. För att dessa ökade omkostnader för upphandlingen inte ska utgöra ett påtagligt hinder för innova- tionsupphandlingar bedömer utredningen att det vore en fördel om Vinnova i en del fall skulle kunna vara en partner för den upphand- lande myndighet och enheter som önskar genomföra en innova- tionsupphandling. Som tidigare redovisats bör detta normalt kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft15"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;göras genom att Vinnova bidrar med kompetens. Men det finns skäl att Vinnova under en tid även bör kunna ge ett visst ekono- miskt stöd till den upphandlande myndigheten och enheter. Det gäller i första hand för merkostnader för innovationsupphandlings- processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;Det kan givetvis ifrågasättas om inte de flesta upphandlande myndigheter och enheter har tillräckliga resurser för att kunna täcka merkostnaderna för en innovationsupphandling inom ramen för löpande kostnader för myndigheten. I sig är det säkerligen nästan alltid på det sättet. Problemet är emellertid att i många upp- handlande myndigheter och enheter är kostnaderna budgeterade på olika kostnadsställen som sällan medger någon större flexibilitet under löpande budgetår. Det finns då en risk att frågan om mer- kostnader för innovationsupphandling förvandlas till en budget- diskussion inom myndigheten, vilket lätt kan leda till tidspillan. Vidare kan den riskaversion som förefaller finnas hos professionella upphandlare samspela med kostnadsperspektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Utredningen anser vidare att det finns skäl att understryka den positiva samhällsekonomiska nyttan av ökad innovationsefterfrågan. Detta kan symboliskt visas genom att myndigheten för innovations- system biträder i innovationsupphandlingsprocessen med kompetens, men i en del fall även med ekonomiska bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Utredningen vill understryka att det givetvis handlar om att bidra till att täcka &lt;SPAN class="ft31"&gt;en del &lt;/SPAN&gt;av merkostnaderna, dvs. att den upphandlande myndigheten eller enheten även själv måste visa så stort intresse för innovationsupphandlingen att den är intresserad att ta en del av extrakostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Utredningens förslag är således att Vinnova bör kunna ge ett visst ekonomiskt bidrag till upphandlande myndigheter och enheter, såväl statliga som kommunala för merkostnader i samband med innovationsupphandlingsprocesser. Det är inte frågan om någon garanterad medfinansiering, utan om en möjlighet för Vinnova att ge bidrag när myndigheten bedömer att det är motiverat med hän- syn till projektets syfte och uppläggning. Syftet är att stimulera upphandlande myndigheter och enheter att genomföra flera inno- vationsupphandlingar. Om det efter några år visar sig att det finns ett stort intresse för innovationsupphandling hos upphandlande myndigheter och enheter kan det vara motiverat att ompröva stöd- formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Innovationsupphandlingsprocessen kan leda till att den upphand- lande myndigheten eller enheten väljer någon av de olika metoderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;som redovisats i utredningen. Det finns anledning att tro att för- kommersiell upphandling kommer att vara en intressant metod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Ur den upphandlande myndighetens eller enhetens perspektiv finns det givetvis fördelar med den konkurrens som är grunden för den förkommersiella upphandlingsmetoden. Det gör att olika innovativa företag var för sig söker finna en lösning, vilket normalt bör öka förutsättningar att denna lösning kan uppnås. Nackdelen för den upphandlande myndigheten eller enheten är dock att den måste betala ersättning till flera olika innovativa företag parallellt. I de flesta fall torde detta inte utgöra något påtagligt hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Vad avser kostnader för själva upphandlingen, dvs. de kontrakt som den upphandlande myndigheten eller enheten sluter med innovativa företag, gäller det ersättningen för företagens arbete med att ta fram nya lösningar. Som framgår av kapitel 5 om för- kommersiell upphandling kan detta arbete delas i tre faser; förstu- die, konstruktion/prototyp respektive provserie/provverksamhet. Principen är här att den upphandlande myndigheten eller enheten och de innovativa företagen förhandlar fram principer för ersätt- ningarnas storlek. Det finns ju oftast ett ekonomiskt intresse hos de innovativa företagen att utveckla innovationen, eftersom företa- get därigenom utvecklar en kommersialiserbar vara eller tjänst som i framtiden kan säljas till andra kunder. Detta bör bidra till att hålla nere kostnaderna för den upphandlande myndigheten eller enheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;I en del fall kan dock kostnaderna för innovationsarbetet vara betydande. Då kan den bärande tanken bakom förkommersiell upphandling, nämligen konkurrens mellan innovativa företag upp- fattas som en kostnadshöjande faktor för den upphandlande myn- digheten eller enheten. Om det handlar om en innovation som kan förväntas ha betydande samhällsekonomiskt värde bör det vara möjligt för Vinnova att även delfinansiera den upphandlande myn- dighetens eller enhetens kostnaderna. I första hand bör det gälla konstruktions/prototypfasen då denna fas kan vara omfattande och kostsam samtidigt som det inte alltid finns möjligheter att göra en bedömning om innovationsarbetet har goda förutsättningar att vara framgångsrikt eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Det bör framhållas att några upphandlande myndigheter på den statliga sidan redan i dagsläget arbetar med omfattande &lt;NOBR&gt;FoU-sats-&lt;/NOBR&gt; ningar inom ramen för sina anslag. Sådana myndigheter torde normalt inte ha behov av särskild finansiering för förkommersiell upphandling från Vinnova.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft15"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vinnovas kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömningar: &lt;/SPAN&gt;Att arbeta med innovationsupp- handling är en naturlig utveckling av Vinnovas allmänna arbete med innovationsfrämjande. Verksamheten är således nära för- knippad med den hittillsvarande verksamheten.&lt;A href="#page_228"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Likväl är dock uppbyggnaden av kompetens för innovationsupphandling, lik- som ekonomiska bidrag till upphandlande myndigheters och enheters merkostnader för innovationsupphandlingsprocesser, samt i vissa fall ekonomiska bidrag till kostnaderna för förkommersiell upphandling, en ambitionshöjning hos Vinnova. Utredningen har erfarit att det finns ett starkt intresse för en sådan ambitionshöjning hos Vinnovas ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Vinnova bör redan under kommande budgetår kunna påbörja arbetet med att bygga upp kompetens kring innovationsupphandling. Vinnovas regelverk bör anpassas för att tydliggöra möjligheterna till ekonomiskt stöd till upp- handlande myndigheter och enheter. Omfattningen av verk- samhet måste fastställas dels utifrån intresset hos olika upp- handlande myndigheter och enheter, dels utifrån Vinnovas anslagsmässiga situation. Medelsberäkning och medelsallokering måste göras successivt och bör ske inom ramen för Vinnovas arbete samt vara föremål för dialog med Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft7"&gt;Vinnova är statens primära organ för att understödja innovationer. Detta sker till stor del genom att Vinnova lämnar bidrag till forsk- nings- och utvecklingsinsatser, dels inom ramen för högskolor och forskningsinstitutioner, dels inom näringslivet. Totalt finansierade Vinnova forskning och utveckling för 2 070 miljoner kronor år 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vinnovas bidrag till företag styrs av förordningen (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Vissa av Vinnovas program innebär att verket lämnar stöd till kommuner och landsting. I dagsläget ligger dessa nästan helt inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Vinnova bidrar redan i dag med innovationskompetens i projekt som syftar till att utvecklas till innovationsupphandling, t.ex. ett projekt som Naturvårdsverket finansierar beträffande beväxtningsfria båtbottnar. Likasi finansierar Vinnova det tidigare omfattade projektet med blodpåsar som syftar till en slags innovationsupphandling eller en avsiktsförklaring avseende kommande upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft15"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;området Hälsa&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Syftet är att kommuner och landsting ska genom- föra insatser som främjar tillkomsten av innovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Utredningen bedömer att de av utredningen föreslagna bidragen har ett likartat syfte. Likväl kan det vara motiverat att det görs en genomgång av gällande regelverk för att säkerställa Vinnovas möjlig- heter att utge den form av bidrag till upphandlande myndigheter eller enheter, både statliga och kommunala, som utredningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Utredningen har noterat ett stort intresse för innovationsupp- handling och för förkommersiell upphandling. Det handlar dock om attitydförändringar hos upphandlande myndigheter och enheter liksom om kompetensuppbyggnad vilket kommer att ta viss tid. Hur många förkommersiella upphandlingar som kommer att genom- föras de närmaste åren, går inte att förutse. Utredningen har därför avstått från att försöka uppskatta kostnaderna för Vinnova som ett resultat av ovan föreslagna insatser inom innovationsupphandlings- området.&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft7"&gt;Vinnovas kostnader kommer att vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Uppbyggnaden av kompetenskraftsamling kring innovations- upphandling, främst kostnader för att allokera personal till verk- samheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bidrag till upphandlande myndigheter och enheter för del av mer- kostnader för upphandlingsprocessen i samband med innovations- upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bidrag till upphandlande myndigheter och enheter för del av kontraktskostnader vid förkommersiell upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Det är viktigt att verksamheten snabbt kommer igång och Vinnova finner bra former för att samarbeta med intresserade upphandlande myndigheter och enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Vinnova delfinansierar t.ex. programmet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;E-hälsa&lt;/NOBR&gt; som fokuserar på att skapa tjänster och &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; lösningar som utgår från patienters, anhörigas och den närmaste vård och om- sorgspersonalens behov. Ett annat program är innovationsslussar inom hälso- och sjuk- vården som ska stödja utvecklingen av idéer till behovsdrivna innovationer från hälso- och sjukvård inom landsting och kommuner. Vinnova satsar 40 miljoner kr på att finansiera upp till hälften av fem innovationslussar. Se vidare avsnitt 9.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Finska innovationsmyndigheten Tekes har sedan ca 1½ år ett system där Tekes lämnar bidrag till kommuner som genomför innovationsfrämjande upphandlingar. Syftet med bidraget är att täcka en del av kommunernas kostnaderna för fördyrade förberedelser inför upphandlingar. Hittills har projekten huvudsakligen handlat om funktionsupphandlingar av byggnader. Tekes uppger att de inte har budgeterat ett specifikt belopp för dessa insatser, utan att insatserna har hög prioritet men är av så begränsad omfattning att Tekes interna medelsallokering säkerställer att det kommer att finnas medel tillgängliga för lämpade projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td283"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft7"&gt;Normalt bör Vinnovas kompetenskraftsamling kring innovations- upphandling inte arbeta på uppdragsbasis&lt;A href="#page_230"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Utredningen bedömer att i nuvarande läge skulle det försämra förutsättningarna att introdu- cera innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Utredningen drar slutsatsen att medelsberäkning och medels- allokering för Vinnovas arbete med innovationsupphandling måste göras successivt och bör ske inom ramen för Vinnovas budget- arbete samt vara föremål för dialog med Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Särskilda insatser av vissa statliga myndigheter för innovationsupphandlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns en del myndigheter som formellt eller informellt har ett sektorsansvar och som därför kan förväntas ha särskilda skäl att bidra till att innovationer ut- vecklas inom dessa sektorer. Utredningen anser att Trafikverket bör arbeta med innovationsupphandling. Beträffande andra myn- digheter med sektorsansvar bör Regeringskansliet inom ramen för den sedvanliga myndighetsdialogen beakta respektive myndig- hets möjligheter och förutsättningar att ta ett särskilt ansvar för innovationsupphandling inom respektive myndighets ansvars- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft7"&gt;Utredningen har ovan behandlat Vinnovas speciella roll för att främja innovationer. Det finns en del myndigheter som formellt eller informellt har ett sektorsansvar och som därför kan förväntas ha särskilda skäl att bidra till att innovationer utvecklas inom dessa sektorer. I kapitel 10 behandlas särskilt förutsättningarna för innovationsupphandling inom Trafikverkets ansvarsområden. Vid sidan av Trafikverket finns även andra myndigheter med formellt eller informellt sektorsansvar. Dessa bör kunna ta en egen roll för att främja innovationsupphandling inom sina respektive ansvars- områden. Det gäller såväl upphandling av nya lösningar för eget behov, som ofta innebär att även andra aktörer inom sektorn får tillgång till denna nya lösning, och ren katalytisk upphandling i de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Vinnova har i enlighet med §5 i förordningen (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem rätt utföra uppdrag åt andra. Myndigheten ska då ta ut ersättning enligt avgiftsförordningen (1992:191) som dock stadgar att verksamheten, t.ex. rådgivning skall vara av tillfällig natur eller av mindre omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Stöd och hjälp till upphandlande myndigheter och innovativa företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;fall när myndigheten bedömer att det finns ett starkt samhälls- ekonomiskt intresse att en ny lösning introduceras på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Utredningen har inte haft tid att ha djuplodande kontakter med alla potentiella myndigheter och avstår därför från att lägga förslag om vilka myndigheter, förutom Trafikverket som bör ha särskilt ansvar för att arbeta med innovationsupphandling. Inom ramen för den sedvanliga myndighetsdialogen bör Regeringskansliet beakta respektive myndighets möjligheter och förutsättningar att ta ett särskilt ansvar för innovationsupphandling inom respektive myn- dighets ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft15"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;7 Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Immaterialrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Immaterialrätt är en sammanfattande benämning för det rätts- område som genom lag och prejudikat reglerar rätten till skydd för olika former av intellektuellt arbete. De flesta rättssystem erkänner skydd för till exempel patent, varumärken, mönster, upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk, heraldiska vapen och namn. Upphovsmannen till ett bestämt verk av immateriell art ges i allmänhet under en bestämd tid skydd för kopiering eller annan avbildning. Immaterialrätten omfattar således ett rättsligt skydd för litteratur, konst, vetenskap, teknik, industriell formgivning, design, varumärken etc. Rättsskyddet är reglerat i ett antal lagar främst lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL), patentlagen (1967:837) (PL), mönsterskyddslagen (1970:485) (ML), varumärkeslagen (1960:644) (VML) firmalagen (1974:156) (FL) och Växtförädlarrättslagen (1997:306).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Upphovsrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Upphovsrätt bygger på idén att den person som har skapat ett verk av en viss verkshöjd också ska ha ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Upphovsmannens rättigheter skyddas genom bestämmelser om straff för den som utan upphovsmannens med- givande nyttjar verket. Lagstiftning eller praxis innehåller bestäm- melser om skadestånd till upphovsmannen och förbud för annan att utnyttja verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Ensamrätten innebär att upphovsmannen äger en ekonomisk rätt och en ideell rätt. Den ekonomiska rätten innebär rätt att trycka eller framföra verket för allmänheten och att uppbära den ekonomiska ersättning som rätten genererar. Den ideella rätten innebär att den som skapat ett verk har rätt att bli omnämnd som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft15"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;upphovsman och ett skydd att inte verket används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens pers- onliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla. Upphovsmannens ensamrätt är försedd med flera undantag, t.ex. rätt för andra att citera delar av ett verk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Patent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Patent är en tidsbegränsad och lagbunden rätt att inneha ensam- rätten till att dra kommersiell nytta av en viss uppfinning. Patent är även ett strängt formbundet system. Patent avsedda att skydda uppfinningar&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som innebär en tidigare okänd lösning av ett tekniskt problem, eller lösning på ett tekniskt problem, medan patentinstru- mentet i vissa andra länder, främst USA genom rättspraxis utvecklats till att skydd även annat än tekniska uppfinningar, till exempel affärsmetoder. För att patent ska beviljas krävs att upp- finningen är ny, har uppfinningshöjd och att den är industriellt tillämpbar. Att en uppfinning har uppfinningshöjd innebär att den skiljer sig väsentligt från tidigare känd teknik.&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;När patent beviljas offentliggörs detaljerat hur uppfinningen fungerar. Patentets ensamrätt på viss tid är en belöning som upp- finnaren får i utbyte mot att uppfinningen offentliggörs. I stället för att söka patentskydd, kan en uppfinnare även välja att hålla sin uppfinning hemlig, varvid den i någon mån skyddas av lagen (1990:409) om skydd för företagshemlighet och mot industrispio- nage. Något s.k. världspatent finns inte. Uppfinnaren har att söka patent inom varje jurisdiktion, där han eller hon önskar skydd. Numera har man dock möjlighet att centralt söka patent s.k. Europapatentet som omfattar 37 länder. Man är dock fortfarande tvungen att betala för patenträttigheten i varje land där man vill ha skyddet. Patent kan sökas på olika sätt, hos PRV&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;på nationellt sätt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Patentlagstiftningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;I patentlagstiftningen talas om uppfinning, vilket inte är liktydigt med det innovations- begrepp som utredningen använder, utan snarast en invention. Se vidare avsnitt 1.7 om terminologi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PRV – Patent- och registreringsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft16"&gt;SOU 2010:56 Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft7"&gt;en internationell patentansökan enligt &lt;NOBR&gt;PCT&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;-systemet&lt;/NOBR&gt; eller en europeisk patentansökan via EPO.&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Patenten i sig är en handels- och bytesvara. Det är inte ovanligt att ett företag utvecklar och patenterar fler uppfinningar än det använder i sina produkter. Överskottet kan licensieras ut till andra tillverkare eller användas som hinder för konkurrenter. När två företag äger patent som förhindrar varandra att utveckla sina produkter, kan de enas om korsvis licensiera patenten, med eller utan ekonomisk ersättning. Om flera företag ingår en sådan uppgörelse, talar man om en patentpool. Patentpooler som omfat- tar de dominerande tillverkarna på ett område är en sorts karteller, som försvårar för nya företag att etablera sig. När standarder etableras är det inte ovanligt att de bygger på patent. De patent- ägande företagen brukar i dessa fall tvingas att licensiera dessa patent på lika villkor till alla tillverkare som vill följa standarden. Internetstandarder som fastslås av IETF&lt;A href="#page_234"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;tillåts däremot inte bygga på patenterad teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Det är inte heller ovanligt att patent ägs av flera gemensamt. Samägande kan uppstå genom samarbete när uppfinningen görs eller genom att avtal har ingåtts i efterhand. Om uppfinnare från flera företag eller institutioner samverkar i ett forskningsprojekt kan parterna gemensamt komma att äga patentet eller uppfin- ningen. I dessa fall är det dock vanligt man avtalar om att en av samarbetsparterna äger patentet och de andra har en licens till uppfinningen. En viktig fråga att reglera i avtalet mellan parterna är om en part har rätt att använda uppfinningen utan att inhämta de andra parternas tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;En uppfinning skiljer sig från fysisk egendom genom att den kan utnyttjas av flera samtidigt utan att användarna fysiskt inkräk- tar på varandra. Parterna kan i dessa fall avtala om att den ekono- miska fördelen som uppfinningen ger delas mellan ägarna utifrån andelar i patentet, den som utnyttjar patentet får betala en skälig licensavgift till de andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Det är många gånger både tidskrävande och kostsamt att uppnå patentskydd, en patentansökan tar i Sverige ca. tre år. Det är därför viktigt att noga överväga om det kommer att vara lönsamt att ansöka om patent, dvs. om den ekonomiska vinningen av patentet överväger kostnaderna. Om man inte är säker på att patentet kom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;PCT – Samarbetskonventionen (Patent Cooperation Treaty, 1970).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;EPO – Europeiska Patentverket (European Patent Office).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;IETF – Internet Engineering Task Force.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;mer att löna sig kan s.k. patentprofylax övervägas. Patentprofy- laxen innebär att uppfinningen offentliggörs på ett sådant sätt att nyheten blir förstörd. Därigenom tillförsäkrar man sig att ingen annan kan söka patent för uppfinningen. Offentliggörandet sker enligt 2 § 2 st. PL genom att uppfinningen blivit allmänt känd genom skrift, föredrag, utnyttjande etc. Genom patentprofylax hindrar man all patentering, även den egna. Alla kan därefter ut- nyttja uppfinningen fritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Ett alternativ till patent är att försöka hålla uppfinning hemlig. Hemligheten kan komma att skyddas av lagstiftningen genom lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL). En företags- hemlighet kan patenteras senare, under förutsättning att den inte har offentliggjorts. På detta sätt kan en uppfinning skyddas längre tid än vad patenträtten anger. Vissa produkter lämpar sig bättre som företagshemligheter än andra, därför att de helt enkelt är lättare att hemlighålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Så kallat &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; kan ha skydd enligt FHL, om informatio- nen hålls hemlig och utnyttjandet riskerar att skada näringsidkaren i konkurrenshänseende. Enligt Högsta domstolens dom NJA 1998 s. 633 kan &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; överlåtas. Högsta domstolen&lt;A href="#page_235"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;har även slagit fast att en anställds kopiering av hemlig information för privat bruk kan vara skadeståndsgrundande men inte straffsanktionerat, om den anställde haft tillgång till informationen i sitt arbete.&lt;A href="#page_235"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Know-how&lt;/NOBR&gt; är ofta betydelsefullt när det gäller överföring av kunskap om en tillverkningsprocess. När en kommersiell aktör köpt t.ex. ett patent är det inte nödvändigtvis så att denne sitter inne med kunskapen om hur produkten ska tillverkas. I dessa fall kan den kommersielle aktören behöva få ta del av eller köpa know- how. Det rättsliga problemen uppstår när vissa frågor, som vilket skydd &lt;NOBR&gt;know-how-givaren&lt;/NOBR&gt; har mot &lt;NOBR&gt;know-how-tagarens&lt;/NOBR&gt; utnyttjande och mot tredje man, aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;(NJA 2001 s. 362).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Utnyttjande av ritningar som erhållits i samband med en anbudsförfrågan (upphandling av lotsbåtar) har bedömts som obehörigt enligt lagen om för företagshemligheter, även fråga om skadeståndets storlek (RH 2002:11 – Robina Fisk). Svea hovrätt skriver bl.a. att ”med hänsyn till vad i målet hörda personer berättat om vad som är brukligt i branschen, nämligen att ritningar, särskilt spantrutor, regelmässigt hålls hemliga samt till vad som angetts i det ifrågavarande anbudsmaterialet borde &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;B-varvet&lt;/NOBR&gt; ha förstått att ritningen inte fick spridas vidare eller utnyttjas i något annat sammanhang än det, i vilket man fick del av den. &lt;NOBR&gt;B-varvet&lt;/NOBR&gt; har trots detta kommersiellt utnyttjat ritningen. Detta utnyttjande måste i vart fall anses ha skett av oaktsamhet av betydande grad. &lt;NOBR&gt;D-varvet,&lt;/NOBR&gt; som alltså förvärvat D.C:s rättigheter, är därför berättigat att enligt 6 § lagen om skydd för företagshemligheter erhålla skadestånd av &lt;NOBR&gt;B-varvet.”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft15"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft35"&gt;Licenser och överlåtelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Licenser på patent är i stort sett oreglerade i svensk lagstiftning. En patentlicens innebär att en utomstående får rätt att utnyttja upp- finningen. Rätten uppstår vanligtvis genom avtal mellan patent- innehavaren och patentutnyttjaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vid överlåtelser av rättigheter gäller köplagens regler. Att inne- hållet i avtalet mellan patentinnehavaren och patentutnyttjaren uppfyller båda parters avsikter och vilja är väsentligt. Avtalet bör reglera frågor som omfattning geografiskt och tekniskt, kvalitet i produktion och tid. Patentutnyttjaren bör klargöra vad patentet ska användas till och hur produktionen ska ske för att säkerställa att avtalet omfattar avsedd tillverkning eller produktion. Eventuell överskridande av överlåtelsen kan medföra sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;En enkel licens ger patentutnyttjaren en rätt att utnyttja uppfinningen. En exklusiv licens innebär att patentinnehavaren inte överlåta eller sälja licenser till någon annan på en marknad, vilket innebär att patentutnyttjaren undgår konkurrens. En ensamlicens innebär att licensgivaren tillsammans med licenstagaren har en ensam rätt att utnyttja uppfinningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Ersättning för utnyttjande av patent genom licens sker vanligt- vis mot betalning. Ersättningskonstruktionen kan se olika ut, den kan dels vara en fast ersättning och dels en rörlig ersättning beroende av intäkter eller produktionsvolym, eller en kombination av dem båda (s.k. royalty).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Det är möjligt att hos PRV registrera köp av patent och licenser. Betydelsen av en registrering är, enligt 64 § PL, att den som vill väcka talan om patentens ogiltighet, överföring av patent eller med- delande om tvångslicens ska underrätta alla som enligt patent- registret innehar licens eller patent. Den som är registrerad får information om viktiga händelser avseende patentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Patent som gäller i Sverige kan enligt 12 kap. PL pantsättas. För små eller nystartade företag kan patentet vara den viktigaste tillgången i bolaget och därför kan det finnas behov av att pantsätta patentet som säkerhet för lån. Pantsättningen registreras hos pant- verket och ger därefter ett sakrättsligt skydd för borgenären. Patenthavaren kan vid behov sälja patentet för att få täckning för sin fordran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft15"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Patent och konkurrensrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;De konkurrensrättsliga reglerna om missbruk av dominerande ställning återfinns i artikel 102 i &lt;NOBR&gt;FEUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och i den svenska konkurrenslagens (2008:579) 2 kap. 7 §. Det är mycket sällsynt att ett företags patentanvändning, t.ex. att neka att licensiera, kan betraktas som ett missbruk eller att patent i sig ger en dominerande ställning. I den dagliga hanteringen av patent är konkurrensrätten vid avtal viktig. Licenser innebär att patentens monopoleffekter minskar och underlättar teknikspridning. Det har emellertid med åren visat sig att patentlicenser kan användas konkurrensbegrän- sande, i synnerhet vid horisontella licenser dvs. mellan konkur- renter som verkar på samma marknad.&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Av 2 kap. 1 § konkurrenslagen (101.1 FEUF) framgår att avtal vars syfte eller effekt är att förhindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på markanden på ett märkbart sätt är förbjudna. Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;marknader eller inköpskällor delas upp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;Enligt 2 kap. 2 § gäller förbudet inte avtal som bl.a. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande. På vilket sätt dessa bestämmelser påverkar patent och licensavtal kräver individuella analyser. För att underlätta bedömningarna har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; utfärdat ett antal gruppundantag som finns angivna i 2 kap. 3 § konkurrenslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Bengt Domeij, Patenträtt, 2007, s. 144.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft35"&gt;Tvångslicenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det är inte endast bestämmelserna i konkurrenslagen som kan hindra missbruk av patent. I 50 § PL anges att tvångslicens med- delas av rätten, som även bestämmer i vilken omfattning uppfin- ningen får utnyttjas samt fastställer vederlaget och övriga villkor för licensen. När väsentligt ändrade förhållanden påkalla det, äger rätten på yrkande upphäva licensen eller fastställa nya villkor för denna. En tvångslicens för att utöva en uppfinning i Sverige får enligt 45 § meddelas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;det har gått tre år från det att patentet meddelades och fyra år från det att patentansökan gjordes,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;uppfinningen inte utövas i skälig utsträckning i Sverige, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;det saknas godtagbar anledning till att uppfinningen inte utövas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Reglerna om tvångslicens syftar till att säkerställa tillgången till samhällskritisk teknik. Syftet är således inte att underlätta för kom- mersiell aktörer som inte lyckats få köpa en licens av patent- innehavaren. I Sverige har inga tvångslicenser meddelats de senaste decennierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Arbetstagares uppfinningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Många uppfinningar görs inom ramen för en anställning och lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU) regle- rar vad som gäller mellan en anställd uppfinnare och dennes arbets- givare. Lagen gäller patenterbara uppfinningar gjorde i Sverige i en anställning. Det räcker att uppfinningen i princip ska kunna patenteras. En arbetsgivare kanske väljer att inte patentera idén utan istället bevara den som en företagshemlighet. Att arbets- tagaren har blivit bekant med ett problem och tillägnat sig kunska- per inom området räcker inte för att uppfinning ska anses gjord hos arbetsgivaren. Det krävs en färdig uppfinning under anställ- ningsperioden. Det finns därutöver en bevisregel i LAU som anger att forskningsuppfinningar som patentsöks inom sex månader efter det att anställningen har upphört, antas vara gjorda under anställningen. Arbetstagaren har bevisbördan för att visa att upp- finningen gjordes efter att anställningen upphört. Vissa anställda har undantagits från lagen nämligen lärare vid universitet, hög-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft15"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;skolor och andra inrättningar inom undervisningsväsendet (det s.k. lärarundantaget) samt viss militär personal. Övertagande- och ersättningsreglerna beror på hur uppfinningen klassificerats; forsk- ningsuppfinningar, andra tjänsteuppfinningar och övriga uppfin- ningar inom arbetsgivarens verksamhetsområde. En grundläggande förutsättning är att uppfinningen tillhör arbetsgivaren verksam- hetsområde. Uppfinningar som ligger utanför arbetsgivarens verk- samhetsområde tillhör uppfinnaren. Enligt lagen har arbetsgivaren rätt att helt eller delvis överta en uppfinning som är ett resultat av en forsknings- eller uppfinningsverksamhet (3 § LAU) som varit arbetstagarens huvudsakliga uppgift, eller eljest innefatta lösningen av en i tjänsten förelagd närmare angiven uppgift. Arbetsgivaren har rätt att helt eller delvis överta uppfinningen, arbetstagaren har rätt till skälig ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Har arbetstagaren gjort en uppfinning inom ramen för en på- gående anställning, och uppfinningen beror på arbetstagarens an- ställning, men resultatet inte klassificeras som en forskningsupp- finning, är det en annan tjänsteuppfinning. Arbetsgivaren är i dessa fall berättigad till en enkel licens. Arbetstagaren kan inte neka att arbetsgivaren utnyttjar uppfinningen. Enligt bestämmelsens sista stycke ska enligt bestämmelsen i dessa fall under fyra månader för- handla uteslutande med arbetsgivaren. Arbetsgivarens olika över- tagandemöjligheter möjliggörs genom en skyldighet för arbetstaga- ren att informera arbetsgivaren om uppfinningar, att hålla kunska- pen om uppfinningarna hemliga samt att inte kontakta andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Om arbetsgivaren utnyttjar rättigheterna enligt lagen till den anställdes uppfinning helt eller delvis, har den anställde rätt till skälig ersättning. Man ska ta hänsyn till uppfinningens värde och storleken av den rätt till uppfinningen som arbetsgivaren övertar. Frågan om arbetstagares uppfinningar regleras även i vissa kollek- tivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft15"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vid en innovationsupphandling bör de immateriella rättigheterna som eventuellt skapas ligga hos den part som bäst kan utnyttja dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft7"&gt;Strategier i samband med skydd och överlåtelse av immateriella rättigheter måste fastställas i ett mycket tidigt stadium när inno- vationer söks och upphandlas. Det finns två delar att beakta, dels redan existerande immaterialrättsligt skydd och dels de immaterial- rättsliga skydd som kan komma att uppkomma vid forsknings- och utvecklingstjänster som den upphandlande myndigheter medverkar i eller finansierat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft35"&gt;Innan upphandling genomförs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;När en upphandlande myndighet avser att engagera sig i upphand- ling av innovationer är det en viktigt del att förstå hur man ur immaterialrättslig synvinkel erbjuder en för båda parter attraktiv lösning. Målet är att hitta en fördelning av rättigheterna som medför ekonomiska incitament och vinning för alla inblandade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;En början kan vara att den upphandlande myndigheten gör en undersökning av marknaden, vilka patent, publicerade patentansök- ningar och andra immateriella rättigheter finns på området. Resultaten av en sådan undersökning kan hjälpa myndigheten att identifiera ägarna till rättigheterna som kan innehålla en lösning på det problem som man eftersträvar en lösning på. PRV kan utföra denna undersökning på uppdrag av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Som ovan beskrivits finns en rad olika immaterialrättsliga be- stämmelser som kan aktualiseras vid upphandling av innovationer. Det är karaktären och förutsättningarna av de nya och innovativa lösningar som avgör vilken eller vilka bestämmelser som gäller vid aktuell tidpunkt. Många innovatörer kommer sannolikt att känna en oro för hur deras immateriella rättigheter kommer att påverkas när de lämnar in idéer och innovationer till den upphandlande myndigheten. Myndigheten måste därför noga överväga hur man vill hantera detta i förfrågningsunderlag och i uppföljning. Viktiga punkter att beakta är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft15"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;I förfrågningsunderlaget (antingen webbplats eller annan doku- mentation), måste myndigheten klargöra hur de immaterial- rättsligt skyddet kommer att hanteras och att myndigheten är ansvarig för innovatörens immaterialrättsliga skydd genom sekretess. Av information bör framgå huruvida immaterialrätten i senare skede kan komma att ägas av båda parter eller av myndigheten ensam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Myndigheten kan i dialog med leverantörerna klargöra vilket immaterialrättsligt skydd som finns för innovationer. Myndig- heten måste tillse att personal och system som utvärderar anbud/ansökningar/lösningar är medvetna om vad sekretessbe- stämmelserna anger och hur informationen ska hanteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Det är viktigt att myndigheten kontrollerar att leverantörens påstående om att innovationen är ny stämmer. Om så inte är fallet kan, vid ev. utnyttjande av innovationen, myndigheten komma att krävas på ersättning eller skadestånd från t.ex. en befintlig patentinnehavare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft35"&gt;Äganderätt till immaterialrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Grundprincipen i Sverige i dag är att den som har utfört utvecklingsarbetet också har rättigheterna till resultatet dvs. de immateriella rättigheterna, medan finansiären har en användnings- rätt, detta bör dock reglerats i avtalet mellan parterna. Om man vill frångå huvudregeln, t.ex. genom att hela eller delar av rättigheterna till resultatet övergår till beställaren måste parterna avtala om detta när ett samarbete inleds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;När det gäller ägande av eventuella immateriella rättigheter, anser utredningen att de immateriella rättigheterna bör ligga hos den part som bäst kan utnyttja den. Denna part är i de flesta fall innovatören eller leverantören. Offentliga myndigheter har sällan incitament, vilja eller kunskap att driva teknikutvecklingen vidare eller att förvalta en immateriell rättighet på bästa sätt. De ekono- miska incitamenten är naturligtvis viktiga, vem har mest att tjäna på rättigheterna? Myndigheten bör överväga hur avtalet kommer att påverka leverantörens rättigheter att sälja och utveckla lösningen, och hur kommer detta påverka leverantörens förmåga att fortsätta att göra affärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft15"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft7"&gt;Innovatören eller leverantören av immateriella rättigheter kan i stället ge myndighet en licens som medför att myndigheten obegränsat eller i viss omfattning kan utnyttja innovationen, kost- nadsfritt eller mot viss ersättning. Licensering av immateriella rättigheter är inte okomplicerat och kräver därför diskussioner och analys i tidigt skede av upphandlingen. Det kan vara lämpligt att i dessa sammanhang ta hjälp av juridisk expertis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Alternativet är att partnerna är överens om att innovatören i ett första skede kommer att äga alla immateriella rättigheter till någon produkt eller process som är resultatet av upphandlingen. Alla innovatörer eller leverantörer är inte i stånd att utnyttja sina immateriella rättigheter. Det kan naturligtvis i vissa speciella fall även finnas skäl att myndigheten äger de immateriella rättigheterna av en innovation till följd av en upphandling. Men det är viktigt att ha i åtanke att detta kan medföra att vissa leverantörer eller inno- vatörer avskräcks från att lämna in anbud, ansökan eller produk- tidé.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;Att enas om villkoren för överlåtelse, eller licensiering, av imma- teriella rättigheter i förväg är viktigt, så även betalningsvillkor, vilka delar av immateriella rättigheter som är att hänföras till vem, på vilka områden och hur länge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vid utformningen av slutliga villkoren är det väsentligt att vara flexibel beroende på vad innovationen avser och hur den sannolikt kommer att användas och säljas. Det är viktigt att beakta längden på ägandet av de immateriella rättigheterna i varje enskilt fall, och de skulder och ersättningar som detta kan leda till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Sammanfattningsvis är det viktigt att ha i åtanke att om myndigheten vill ha några rättigheter utöver nyttjanderätt så måste parterna reglera det i avtalet om utveckling av produkten. Sannolik kommer leverantören av produkten alltid vilja behålla en viss del av upphovsrätten själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft35"&gt;Konkurrensproblem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Vid en förkommersiell upphandling, där myndigheten har finan- sierat hela eller delar av forsknings- och utvecklingskostnaderna, kan det uppstå konkurrensrättsliga problem vad gäller de immate- riella rättigheterna. Så som ovan angivits anser utredningen att de immateriella rättigheterna i första hand bör ligga hos innovatören. Innovatören eller leverantören kan ansöka om patent på upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft15"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;finningen som utarbetats under förfarandet. Om denne därefter är den enda som, efter den förkommersiella upphandlingen, kan leverera den önskade produkten på marknaden uppstår en mono- polliknande situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Utredningen anser att den upphandlande myndigheten i upp- handlingsunderlaget kan ställa krav som återspeglar vad som upp- nåtts i den förkommersiella upphandlingen under förutsättningen att det finns objektiva skäl för att ställa sådana krav. Objektiva krav kan gälla funktion, miljöeffekt eller liknande. Då kan det innebära att det bara finns en leverantör som kan uppfylla kraven eftersom denne innehar ett för kraven uppfyllande nödvändig patenträtt.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;I det läget skulle en upphandlande myndighet kunna använda de undantagsregler som gäller när en leverantör har ensamrätt, t.ex. ett patent. I de fallen kan myndigheten tillämpa förhandlat förfarande utan annonsering. Det måste dock åter understrykas att de krav som myndigheten ställer upp måste vara proportionerliga och sakligt underbyggda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Emellertid skulle en sådan situation innebära att den leverantör som har ensamrätten också blir monopolist. Vid förväntan av en sådan situation kan den upphandlande myndigheten i upphand- lingsunderlaget ange en kostnadsram. Det ger myndigheten en rätt att avvisa anbud som visserligen uppfyller de materiella kraven men där priser för varan eller tjänsten överstiger vad den upphandlande myndigheten beräknat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;I ett läge där den enda anbudsgivaren således begär ett högre pris än myndigheten är beredd att betala skulle det under vissa förutsättningar finnas möjlighet för den upphandlande myndig- heten att utnyttja en föreliggande licens för eget bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Rent praktiskt kan det gå till så att myndigheten anger att den som vinner upphandlingen kan nyttja den licens för eget bruk som myndigheten har. Men det bör noteras att licensen gäller enbart för varor eller tjänster specifikt för den upphandlande myndighetens behov.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Andra förutsättningar föreligger om den upphandlande myndig- heten väljer att utnyttja resultatet i den förkommersiella upphand- lingen, i den efterföljande upphandlingen, inte som &lt;NOBR&gt;ska-krav&lt;/NOBR&gt; utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Eller åtminstone har ansökt om patent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Det kan leda till det finns ett begränsat intresse hos företag eftersom det inte finns några förutsättningar att utveckla verksamheten genom att sälja till andra kunder. Därtill är det viktigt att hålla i minnet att en produkt, eller för den delen även i många fall en tjänst, enbart baseras på ett enda patent. Således måste ett företag ibland behöva skaffa sig rätten att utnyttja även andra patent för att kunna producerade den efterfrågade varan eller tjänsten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft15"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;som &lt;NOBR&gt;bör-krav.&lt;/NOBR&gt; Det betyder att de efterfrågade kraven, som även i detta fall måste vara objektivt grundade, ligger till grund för utvärderingen av anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;En av leverantörerna är visserligen, genom sitt patent, den enda som kan uppfylla de uppställda &lt;NOBR&gt;bör-kraven,&lt;/NOBR&gt; men andra leverantörer kan likväl konkurrera, t.ex. genom ett lägre pris. Den upphandlande myndigheten får göra en helhetsbedömning och ta hänsyn till de utvärderingskriterier den uppställt. När en tillverkare av en vara gjort ett tekniskt genombrott som ger en för kunden bättre vara, tvingas konkurrerande tillverkare sänka priset på sina produkter för att kunna konkurrera tills de själva kan komma med ett förbättrad vara. Detta är en fullt naturlig process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Nackdelen för myndigheten att tillämpa sådana utvärderings- kriterier kan vara att den eftersökta förbättringen inte med säker- het uppnås. Ett exempel kan vara detta; en myndighet, t.ex. en kommun har genomfört en förkommersiell upphandling i syfte att få fram en bättre produkt, i detta tänkta fallet ett miljövänlig sätt att samla ihop höstlöv. Efter avslutad upphandling har kommunen kunna konstatera att kommunen åter köpt just sådana bullrande bensindrivna lövblåsare som kommunen genom den förkommer- siella upphandlingen försökt hitta ett alternativ till. Visserligen kunde kommunen köpa lövblåsarna till ett betydligt lägre pris än tidigare, men likväl skulle den förkommersiella upphandlingen, även om den tekniskt var lyckad, vara ett marknadsmisslyckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Detta skulle kanske kunna lösas genom licensiering dels till myndigheten dels att myndigheten från början skriver in i avtalet att leverantören förpliktas att licensiera patenten till ev. konkur- renter vid en senare kommersiell upphandling, men då minskar även leverantörernas incitament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Standardisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Standarder är en aspekt som berör diskussionerna kring innovationsupphandling. Standarder kan vara både innovationsbefrämjande genom att skapa gemen- samma förutsättningar men standarder kan även vara konserve- rande och därmed försvåra för nya lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft15"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Standarder tas fram i konsensus inom privaträttsliga organisationer för frivillig användning av parterna på en marknad. Standarder kan göras tvingande genom lagar och förordningar. När EG under åttiotalet sjösatte programmet för den inre marknadens genom- förande fram till 1993 beslöt man att systematiskt använda sig av standarder till stöd för lagstiftningen på varuområdet. EG lät bl.a. bygga upp en effektiv europeisk standardisering och instrument att ge särskilda uppdrag till de europeiska standardiseringsorganen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Användningen av standardisering som ett instrument i inre marknadsarbetet har varit mycket framgångsrik – enligt flera bedö- mare hade inte den inre marknaden kunnat genomföras 1993 utan standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Sedan åttiotalet har fokus kommit att förändras. Standardise- ringen har breddat sitt verksamhetsfällt till områden som tjänster, kvalitetsstyrning, miljö, klimat etc. samtidigt som alltmer av arbetet utförs i de globala standardiseringsorganen. Samtidigt har politiskt fokus flyttats från standarder som stöd för lagstiftning till standar- der som stöd på andra politikområden. såsom konkurrenskraft, tillväxt och innovation. Studier i olika länder antyder att standarder har bidragit till en betydande del av den ekonomiska tillväxten, från en procentenhet per år till en fjärdedel av de totala tillväxten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Diskussioner förs nu om standarder som instrument för inno- vation i näringslivet. Både &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och Rådet är ägnat frågan uppmärksamhet. Tanken är att standardiseringsarbetet ska knytas närmare till &lt;NOBR&gt;FoU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och att standarderna ska represen- tera ”state of the art”. Genom standarderna ska innovationer göras tillgängliga för alla, i synnerhet småföretag, och ges genomslag på marknaden. Tidig standardisering kan också underlätta ”förkom- mersiell upphandling” menar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;A href="#page_245"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt; I pionjärmark- nadsinitiativet, Lead market initiative, vill kommissionen främja innovation genom höga krav, bl.a. miljö- och energikrav, och genom tidig standardisering och offentlig upphandling föra ut innovationerna på marknaden. Diskussioner om standarder och innovation är dock ännu i ett tidigt skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Ett annat område är standardisering på tjänsteområdet. Detta område är i stor utsträckning är oreglerat i Sverige. För att stan- darder ska få genomslag måste dessa ses som något positivt av aktörerna på marknaden. De svenska tjänsteproducerande näringarna är dock ofta negativa till standardisering på deras områden då man&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;COM(2008) 133 final, Communication from the Commission, Towards an increased contribution from standardisation to innovation in Europé.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;ser det som en inskränkning i konkurrensmöjligheterna. För städ- tjänster har stora offentliga upphandlare tagit initiativ till ett standardiseringsarbete och den färdiga standarden har fått stort genomslag på marknaden. Ökad offentlig upphandling av t.ex. vård- eller utbildningstjänster kan leda till liknande initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Studier på både makro- och mikroekonomiska plan i olika europeiska länder och runt om i världen har i vissa områden, visat tydliga fördelarna med standarder och standardisering för den övriga ekonomin. Standarder kan spela en roll för att underlätta utbytet av gemensamma tekniska lösningar, avlägsna handels- hinder, vilket möjliggör tekniköverföring och underlätta säkerhet på marknaden. Men i vissa fall kan en s.k. &lt;NOBR&gt;top-down&lt;/NOBR&gt; standardisering leda till oönskade resultat, t.ex. låsning till lägre kvalitet inom industrin. Samtidigt kan standarder ha både positiva och negativa effekter på konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;De viktigaste problemen som identifierats av EU- kommis- sionen, för att främja en aktiv användning av standarder, och för att främja innovation och tillväxt i EU är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Brist på insikt av innovationsaktörerna. I synnerhet små och medelstora företags tillgång till utveckling och genomförande av standarder måste förbättras menar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Utbild- ning och informationsspridning om den avgörande roll som standarder kan spela för den inre marknaden saknas till stor del i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;I synen på standarder, till exempel, finns det vissa som uppfattar att standarder kan hämma innovation i sig, eftersom de minskar produktsortimentet. Standarder, trots att de potentiellt kan användas för att minska osäkerheten på marknaden, transak- tionskostnader och handelshinder, är inte ett universalmedel. De är ett redskap, och måste användas på rätt sätt, menar EU- kommissionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft35"&gt;Gränssnittet mellan immaterialrätt och standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Till viss del kan det tyckas att standarder och immateriella rättigheter är näst intill oförenliga, eftersom de förstnämnda ökar öppenhet, medan den senare innebär exklusiva rättigheter. På vissa marknader, särskilt &lt;NOBR&gt;IT-området,&lt;/NOBR&gt; blir enskilda &lt;NOBR&gt;IPR-skyddade&lt;/NOBR&gt; produkter de &lt;NOBR&gt;facto-standarder,&lt;/NOBR&gt; på andra marknader, t.ex. telekom,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft15"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;förenar konsortier av företag sina immateriella rättigheter för att bygga standarder för framtiden. På vissa marknader förekommer samexistens av dessa situationer, med vissa kompletterande pro- dukter som är patentskyddade, medan andra domineras av interna- tionella standarder. Ofta är olika system beroende på hur långt utvecklingen av olika kompletterande produkter gått. Helt nya produkter är mer sällan föremål för internationella normer än mer etablerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft35"&gt;Små och medelstora företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Små och medelstora företag verkar vara frånvarande i många stadier av standardisering, och framför allt i utvecklingsfasen. &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen har identifierat flera hinder för små och medelstora företag att dra nytta av standarder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;kunskaper om standarder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;medvetenhet om betydelsen av standarder för små och medel- stora företag respektive eget företag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;spårning av standarder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;erhålla standarder ,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;insikter om normer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;att genomföra olika normer, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;utvärdering av tillämpningen av standarderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Dessutom har små och medelstora företagen problem med att dra nytta av deltagande i standardisering, från medvetenhet om processen och vikten av deltagande i standardisering till spårning av standardiseringsprojekt. Om små och medelstora företag medver- kar i större utsträckning som användare i standardiseringsprocessen medför detta att de utvecklade standarderna lättare kan användas för små och medelstora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft15"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td284"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Immaterialrätt och standarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft35"&gt;Globala marknadstillträde och internationella standarder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Svårigheter att få tillgång till europeiska och internationella stan- darder innebär också att europeiska företag hamnar i svårigheter när det gäller att främja sina produkter på en större marknad. I detta avseende är utvecklingen av europeiska standarder till inter- nationella standarder viktigt för de europeiska företagens konkur- renskraft, särskilt små och medelstora företag, främst inom sek- torer som domineras av formell standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft7"&gt;Nyligen offentliggjorde arbetsgruppen EXPRESS&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;en rapport inriktad på framtiden för standardiseringen i EU och rekommen- derar bl.a. ett ökat samarbete mellan europeiska standardiserings- organisationerna (ESO), ökat samarbete mellan Europeiska kom- missionens generaldirektorat för att säkerställa att standarderna konsekvent används som en grund för att uppnå politiska mål, starkare samverkan mellan europeiska standardiseringsorgan med forum och konsortier, forskare och aktörer inom läkemedelsin- dustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft35"&gt;Standarder, immateriella rättigheter och konkurrens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Inom vissa sektorer, är en av de frågor som påverkar utvecklingen av vissa typer av standarder och deras inverkan på konkurrens och konkurrenskraft gränssnittet mellan immateriella rättigheter och standarder. Europeiska kommissionen har påtalat att missbruk av immateriella rättigheter i standardiseringsprocessen kan på bety- dande sätt påverka marknaden., Neelie Kroes (f.d. kommissionär för konkurrensfrågor och nuvarande kommissionär för den digitala agendan) har uttalat att "Missbruk av standardisering kan skada nyskapandet och leda till högre priser för företag och konsumenter. Kommissionen kommer därför att fortsätta att driva igenom EU: s antitrustregler på detta område, till förmån för den tekniska utvecklingen och de europeiska konsumenterna. "&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;The Expert Panel for the Review of the European Standardisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;http://ec.europa.eu/enterprise/policies/european- standards/files/express/exp_384_express_report_final_distrib_en.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft15"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;8 Grön upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Om upphandling och miljöaspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Miljöaspekterna måste i dag vara viktiga inslag i all offentlig upp- handling. Begreppet ”Grön upphandling” ska således inte ses som en särfall, utan som normalfallet. Detta understryks också av de lagändringar som trädde i kraft den 15 juli år 2010 då det infördes bestämmelser om att upphandlande myndigheter och enheter bör ta miljöhänsyn och sociala hänsyn om upphandlingens art motive- rar detta.&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det handlar således om att beakta miljöaspekterna och därvid ställa relevanta miljökrav på de varor och tjänster som ska upp- handlas. Detta gäller i stort sett samtliga upphandlande myndig- heter/enheter. Därtill har ett antal myndigheter anledning att upphandla lösningar som motverkar specifika existerande miljö- problem, t.ex. utrustning för vattenrening, skötsel av natur- områden, bullerdämpning eller åtgärder för att uppnå beteende- förändringar hos olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Miljöhänsyn i upphandlingsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Om det vid upphandlingar ställdes relevanta och mer långtgående miljökrav skulle en del av den negativa miljöpåverkan kunna undvikas. Samtidigt skulle mark- naden påverkas så att utbudet av miljöanpassade varor och tjänster ökade. Grön upphandling kan således leda till fler inno- vationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ändringarna avsåg 1 kap. 9 a § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling respektive 1 kap. 24 a § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Prop. 2009/10:180, sid. 267 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft15"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Europeiska kommissionen presenterade 2008 ett meddelande om offentlig upphandling för en bättre miljö.&lt;A href="#page_250"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Meddelandet syftar till att öka miljökraven vid offentlig upphandling för att minska miljö- påverkan av offentlig konsumtion samt stimulera utvecklingen av miljöinnovation, &lt;NOBR&gt;-produkter&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;-tjänster&lt;/NOBR&gt; inom EU. Att harmoni- sera miljökriterierna inom EU minskar även risken att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden och bör även leda till mins- kade administrativa kostnader för både upphandlande myndigheter och leverantörer. Kommissionen föreslog att formalisera ett sam- rådsförfarande för framtagande av gemensamma frivilliga miljökri- terier för produkt- och tjänstegrupper i nära samarbete med med- lemsstater, experter, näringsliv och andra berörda aktörer. Kom- missionen ville också ha ett övergripande politiskt vägledande mål att 50 procent av upphandlingen per medlemsstat skulle vara miljö- anpassad till 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft67"&gt;I regeringens skrivelse 2006/07:54 om miljöanpassad offentlig upphandling sades &lt;SPAN class="ft50"&gt;”att miljöanpassad offentlig upphandling är ett marknadsbaserat och kraftfullt styrmedel i arbetet med att styra sam- hället mot en långsiktigt hållbar konsumtion och därmed produktion.” &lt;/SPAN&gt;samt att &lt;SPAN class="ft50"&gt;”myndigheter inom stat, kommun och landsting ställer, så långt det är möjligt enligt LOU och gemenskapsrätten, krav på miljö- hänsyn vid offentlig upphandling. Detta får inte innebära att den administrativa bördan ökar för företag eller att det försvårar för före- tag, särskilt små, att delta. Offentliga upphandlare och leverantörer har tillgång till verktyg, utbildningar och annat stöd avseende miljö- hänsyn vid offentlig upphandling”&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (artikel 6) framgår att miljöskyddskrav ska integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet, särskilt för att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling brukar sägas vara ett samspel mellan de tre delarna – ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. &lt;NOBR&gt;EU-direkti-&lt;/NOBR&gt; ven om offentlig upphandling innehåller bestämmelser som delvis styr i vilken utsträckning upphandlande myndigheter genom upp- handling kan bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;Vid formulerandet av miljökrav vid offentlig upphandling ska enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ett antal viktiga utgångspunkter beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft166"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;EU kommissionensmeddelande; &lt;/SPAN&gt;Public procurement for a better environment (Impact assessment)&lt;SPAN class="ft60"&gt;. COM 2008:400 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft7"&gt;Miljökraven ska vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;tillräckligt omfattande och ändamålsenliga för att uppnå sitt syfte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;proportionerliga, förutsägbara och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;tydligt formulerade så att alla tänkbara anbudsgivare ges samma möjlighet att delta i upphandlingen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;förenliga med andra krav eller tekniska specifikationer i förfråg- ningsunderlaget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;möjliga att jämföra och utvärdera (med avseende på värderings- kriterier), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;möjliga att kontrollera och följa upp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;För en del produkter kan upphandlande myndigheter i sina upp- handlingar knyta an till de medel som nyttjas på marknaden i övrigt såsom miljömärkning och produktklassificering. Redan under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; blev &lt;NOBR&gt;Svanen-märkningen&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;en konkurrensfaktor som gjorde att inom vissa produktsortiment blev snabbt nästan all kon- sumentförsäljning &lt;NOBR&gt;Svanen-märkt.&lt;/NOBR&gt; Inom många produktområden är det således enskilda konsumenter eller enskilda företags efterfråga som styr utbudet. Om miljöintresset i samhället kan hållas högt, och miljömärkning, produktklassificering&lt;A href="#page_251"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och andra åtgärder kan utvecklas kommer företagen att svara på efterfrågan genom att ta fram produkter med allt bättre miljöegenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Av LOU 6 kap. 7 § framgår att en upphandlande myndighet kan ange miljöegenskaper i form av prestanda- eller funktionskrav och använda detaljerade specifikationer, eller vid behov delar av dessa, som fastställts för miljömärkning, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;specifikationen är lämplig för att definiera egenskaper hos de varor eller tjänster som ska upphandlas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;kraven för märket har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;märkena är tillgängliga för alla berörda parter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Svanen blev Nordens officiella miljömärke för drygt 20 år sedan. Fler än 1 000 företag i Sverige marknadsför drygt 6 500 Svanenmärkta produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Exempelvis den obligatoriska klassificering av vitvaror med avseende på energiförbrukning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Den upphandlande myndigheten får ange att varor eller tjänster som är försedda med ett sådant miljömärke ska antas motsvara de tekniska specifikationer som angetts i förfrågningsunderlaget men ska godta även annat lämpligt bevis för att så är fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Medan det på vissa områden således finns förutsättningar att knyta an till generell efterfråga av miljöanpassade varor och tjänster är det inom andra områden viktigt att den offentliga sektorn kan ta ledningen för att stimulera utvecklingen av produkter med bättre miljöegenskaper. Det är givet att när upphandlande myndigheter och enheter kräver miljöanpassade produkter finns en stor poten- tial för innovativa företag. På marknaden drivs hela tiden före- tagens utvecklingsarbete av att ta fram produkter som har bättre egenskaper som konsumenterna efterfrågar t.ex. användbarhet, hållbarhet (i betydelsen att produkten inte går sönder alltför fort), design och inte minst lägre pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Efterhand som energikostnaderna har stigit har låg energiför- brukning blivit en konkurrensfaktor. Även andra miljöegenskaper är en konkurrensfaktor som får ökad generell betydelse. Offentlig efterfrågan på miljöanpassade varor och tjänster kommer då också att skapa förutsättningar för enskilda hushåll och företag att köpa miljöanpassat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;I Sverige är det framför allt Miljöstyrningsrådet&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som arbetar för att bidra till en hållbar utveckling genom att stödja företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kost- nadseffektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Substitution&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Substitution av hälso- och miljöfarliga ämnen mot mindre skadliga alternativ är, enligt Miljöstyrningsrådet, ett effektivt verktyg för att minska negativ miljöpåverkan. Utfasning av skadliga ämnen är till exempel prioriterat för att återskapa en levande och hälsosam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;AB Svenska Miljöstyrningsrådet bildades 1995 och är ett organ som ägs gemensamt av offentlig sektor och näringsliv genom Miljödepartementet, Sveriges Kommuner och Lands- ting och Svenskt Näringsliv. Miljöstyrningsrådet har i uppdrag att administrera tre frivilliga system – EMAS, EPD och Miljöstyrningsrådets Upphandlingskriterier (tidigare EKU). Miljöstyrningsrådet är en av huvudaktörerna för genomförandet av regeringens handlings- plan för miljöanpassad upphandling &lt;NOBR&gt;2007–2009.&lt;/NOBR&gt; I arbetet ingår information och utbildnings- insatser och ett utvecklat arbete med uppdatering och utveckling av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Dessutom arbetar Miljöstyrningsrådet med att ta fram underlag för konsumtionsmål och att utvärdera hur sociala och etiska aspekter kan integreras i upphand- lingskriterierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Östersjö. Miljöstyrningsrådets menar att teknikupphandling kan bidra till att nya, mindre skadliga alternativ kommer ut på markna- den samtidigt som svenskt näringsliv stimuleras att ligga i front- linjen när det gäller substitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Frågan om vilka miljökrav som kan ställas för att åstadkomma substitution är dock inte helt okomplicerad. Kammarrätten i Sundsvall, har behandlat en överprövning&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;av en upphandling som Jämtlands läns landsting har genomfört. I förfrågningsunderlaget efterfrågades suturer&lt;A href="#page_253"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som inte innehåller det antibakteriella ämnet triclosan. Jämtlands läns landsting har antagit ett miljömål där det framgår att landstinget ska öka mängden miljöanpassade läkemedel, kemikalier, produkter och tjänster. Triclosan är ett ämne som klas- sas som miljöfarligt eftersom det har en miljöpåverkan och bl.a. är giftigt för vattenlevande organismer. Den klagande leverantören har ansett att kravet strider mot proportionalitetskravet i 1 kap. 9 § i LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;Kammarrätten anför i domen att en upphandlande myndighet har långtgående friheter att bestämma vilka krav som den vill ställa i ett förfrågningsunderlag och att det inte finns några principiella hinder mot att myndigheten ställer krav på att en vara inte får innehålla ett ämne som är skadligt för miljön. Alla krav måste emellertid vara förenliga med de gemenskapsrättsliga principerna. Det aktuella miljökravet medför att landstinget utestänger pro- dukter på marknaden som i funktionshänseende i vart fall är likvär- digt med de andra produkterna på marknaden. Då det uppställda kravet innebär en konkurrensinskränkning krävs, för att kravet ska vara förenligt med proportionalitetsprincipen, att det inte funnits ett mindre ingripande alternativ och att den miljövinst som följer av kravet står i proportion till konkurrensinskränkningen och den skada som leverantören åsamkas. Kammarrätten anser i domen att det framstår som tveksamt om miljökravet medför någon vinst ur miljöhänseende. Domstolens bedömning bygger på att Natur- vårdsverket inte bedömt triclosan utgöra en miljörisk och dess- utom att mängden triclosan är mycket liten i suturerna. Miljökravet som ställts har således inte bedömts vara proportionerligt och upp- handlingen måste därför enligt Kammarrättens dom göras om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Mål nr. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2437-09&lt;/NOBR&gt; av den 30 november 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Suturer är de stygn som läkare, särskilt kirurger, använder för att hålla samman skinn, inre organ, blodkärl och annan vävnad i den mänskliga kroppen efter en olycka eller ett kirurgiskt ingrepp. Suturerna måste vara starka, ogiftiga och hypoallergeniska (för att undvika oönskade reaktioner i kroppen, och flexibla (så de kan träs och knytas lätt). Två av de vanligaste materialen vid tillverkning av suturer är catgut och nylon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;Domen är överklagade och Regeringsrätten har beviljat pröv- ningstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Innovationsvänlig miljöanpassad upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det breda arbete som bedrivs i Sverige med miljöanpassad upphandling hos olika myndigheter är innovationsvänlig upphandling. Genom att ställa miljökrav möjliggör upphandlande myndigheter och enheter att innovativa lösningar beaktas. Utvecklingen mot miljöanpassad upphandling är långsiktigt positiv inte enbart för miljön utan även för den svenska konkurrenskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft9"&gt;Trovärdigheten för Grön upphandling och därmed möjlig- heten att innovationer stimuleras ligger i att de krav och krite- rier som används vid upphandlingarna är väl underbyggda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;I regeringens skrivelse 2006/07:54 om miljöanpassad offentlig upp- handling utpekade regeringen Miljöstyrningsrådet som en nyckel- aktör för att driva utvecklingen av miljöanpassad upphandling framåt, och uttalade att &lt;SPAN class="ft36"&gt;”Det är viktigt att Miljöstyrningsrådet noga följer utvecklingen av arbetet med åtgärder och dess effekter för att kunna fungera som bästa stöd för upphandlare över tid …. Samarbete mellan Miljöstyrningsrådet, Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter är viktigt.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet har således viktiga uppgifter att hjälpa upp- handlande myndigheter och enheter att utforma miljöpolicy för att kunna ställa relevanta och effektiva krav vid upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet har nyligen presenterat en utförlig rapport om upphandling; &lt;SPAN class="ft36"&gt;”Hållbar offentlig och annan professionell upp- handling”&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som avser att redovisa resultat från regeringens hand- lingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;För att säkerställa att en upphandlande myndighet tillämpar miljökrav effektivt anser Miljöstyrningsrådet att den upphandlande myndighetens upphandlingspolicy bör dokumentera ställnings- taganden även beträffande ett antal tänkbara riskområden såsom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;risk för att miljökraven diskriminerar eller utestänger företag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;orimligt höga uppföljnings- eller övervakningskostnader på grund av oklara eller oprecisa miljökrav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;orimligt höga kostnader till följd av en stor regelbörda, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;brist på vetenskaplig grund till stöd för miljökraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Utredningen vill understryka att oaktat utgången i den ovan- nämnda målet inför Regeringsrätten beträffande proportionalitets- kraven för miljömässigt motiverade upphandlingskrav är det mycket viktigt för trovärdigheten i grön upphandling att krav på specifika miljöegenskaper är väl vetenskapligt underbyggda och att upphandlingarna utformas på ett genomtänkt sätt. Det är förut- sättningarna för att innovativa företag ska finna det intressant att utveckla nya varor och tjänster för att motsvara upphandlande myndigheters kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet menar att miljöanpassad upphandling ännu till stor del är driven av lagstiftning och menar att eftersom driv- krafter av policymässig karaktär är av stor betydelse i den offentliga sektorn, kan detta också påverka de miljöanpassade inköpen i den privata sektorn. Offentlig upphandling kan således stimulera hela näringslivet att öka ambitionen att utveckla mer miljöanpassade produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Miljöhänsyn inom ramen för vanlig upphandling kan ske dels genom att ställa &lt;NOBR&gt;ska-krav,&lt;/NOBR&gt; dels genom ta hänsyn till miljökriterier vid utvärdering av anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ska-kraven&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; leder till att leverantörer med produkter som har dåliga miljöegenskaper kan uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Miljökriterier vid utvärdering stimulerar företag att förbättra produktens egenskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Kriterieverksamheten utgör Miljöstyrningsrådets kärnverksamhet och resulterar i förslag till miljökriterier av olika slag som kan användas vid upphandling av varor och tjänster. Det övergripande syftet är att underlätta användningen av miljökriterier för upp- handlare i förfrågningsunderlag, men även att informera potentiella leverantörer och anbudsgivare om de miljökriterier som kan komma att tillämpas i framtida upphandlingar.&lt;A href="#page_255"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I samband med initieringen av Miljöstyrningsrådets arbete med upphandlingsfrågor 2003 bildades en beslutskommitté, med representanter från Miljöstyrningsrådets ägare, för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier omfattar i dagsläget ett drygt &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; kriteriedokument. Arbetet med att utveckla krite- rier tar normalt mellan &lt;NOBR&gt;6–12&lt;/NOBR&gt; månader beroende på produktområ- dets komplexitet och omfattar olika faser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Val av prioriterade produktgrupper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Förstudie.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Öppet intressentmöte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Expertgruppsarbete med utarbetande av kriterieförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Remiss.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Revision/godkännande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Publicering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet har med hjälp av Kungliga Tekniska Högsko- lan (KTH) i Stockholm tagit fram en metod&lt;A href="#page_256"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för ett slags objektiv identifiering av produktgrupper som är relevanta att utarbeta krite- rier för i samband med offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet arbetar med rutiner för att identifiera rele- vanta nationella/internationella standarder som kan komma till användning för det aktuella produktområdet med koppling till tek- niska specifikationer och mätmetoder samt miljö- och sociala/ etiska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft9"&gt;Miljöstyrningsrådets arbete med marknadsöversikten inom ramen för den ovannämnda förstudien är viktig. Marknadsöversik- ten ska huvudsakligen ge information om fördelningen av miljöpre-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft58"&gt;slutligt godkänna förslag till kriterier. I riktlinjerna för arbetet fastställdes att besluts- kommittén ska fatta beslut i konsensus. Under arbetets gång med ett ökat antal kriterie- dokument för olika produktgrupper framkom allteftersom svårigheter för beslutskom- mitténs relativt få ledamöter att kompetensmässigt täcka in alla de olika typer av frågeställ- ningar som behövde tas ställning till, alltifrån kunskap om kemiska substanser, olika miljö- effekter, lagstiftningsfrågor, djurskydd, trafiksäkerhet m.m. Många av dessa frågor hade tidigare behandlats i expertgrupperna som genom sin breda sammansättning bedömdes ha bättre förutsättning att hantera olika typer av sakfrågor. År 2009 omarbetade Miljöstyrnings- rådet processen för kriteriearbetet och gav den formen av ett ledningssystem med instruk- tioner och rutiner som i slutskedet granskas och godkänns av utomstående revisorer, ett för- farande som liknar ett ISO &lt;NOBR&gt;14001/EMAS-arbete&lt;/NOBR&gt; och därmed överensstämmer med inter- nationella förebilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Metoden bygger på en systematik utgående från det s.k. &lt;NOBR&gt;SEEA-systemet,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;System for Environmental and Economic Accounts&lt;/SPAN&gt;, och har tillämpats med följande tre utgångspunkter för enskilda produktgrupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Utvärdering av den relativa omfattningen av miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Beräkning av den totala årliga försäljningsvolymen inom den offentliga sektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Insamling av inköpspreferenser från offentliga upphandlare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft15"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;standa hos en produktgrupp i förhållande till aktuell marknads- volym. Denna information används för att formulera förslag till kriterier på olika nivåer med beaktande av ”marknadsmognaden” för den aktuella produktgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;En annan viktig information som en marknadsöversikt kan ge är hur stor del av marknadsutbudet där det kan vara aktuellt att inklu- dera miljökriterier vid upphandling. Det finns anledning att utgå från att det för vissa produktgrupper inte är relevant att ställa mil- jökrav vid upphandling. Det finns produkter som kan betecknas som globala, ett fåtal tillverkare svarar för hela världsproduktionen. Då kan inte en upphandlande myndighet förvänta sig att kunna på- verka utbudet med mindre än att tillverkaren inser att det i fram- tiden kommer att finns många fler kunder i olika länder som kom- mer att vilja ta motsvarade hänsyn. Således måste alla miljökrav ställas utifrån en marknadsanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet arbetar med att försöka tillgodose de olika ambitionsnivåer för den miljöanpassade upphandlingen som finns företrädda på olika håll hos de upphandlande myndigheterna. Detta sker genom att upphandlingskriterier fastställs på tre olika nivåer med avseende på stringens och ambitionsnivå:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Nivå 1: Baskrav – omfattar produkter som uppfyller grund- läggande krav på god miljöprestanda (kraven överstiger i de flesta fall lagstadgade krav).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Nivå 2: Avancerade krav – omfattar produkter i översta kvarti- len av marknadens utbud av produkter med goda miljöprestanda vilket ungefär motsvarar kriterier för miljömärkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Nivå 3: Spjutspetskriterier – omfattar produkter som ligger i absolut framkant vad gäller miljöutveckling, t.ex. utifrån be- greppet bästa tillgängliga teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft15"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Miljödriven innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;I vissa fall kan det finnas skäl att göra innovationsupphandlingar motiverade av miljöhänsyn. Det gäller då upphandling av produkter som inte finns på marknaden och där det inte heller kan förväntas att produkten med de efterfrågade egenskaperna kommer att introduceras på mark- naden i snar framtid. Syftet kan vara en upphandling för den egna myndighetens behov, eller att genomföra en katalytisk upphandling för att påverka utbudet på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft7"&gt;Energieffektivitetsutredningen framhöll i sitt delbetänkande i mars 2008 (SOU 2008:25) att innovations- och teknikupphandling inom området energieffektivisering borde återupptas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft67"&gt;Inom kemikalieområdet har KemI, i sin redovisning av ett regeringsuppdrag gällande tillämpningen av produktvalsprincipen i tillsynen på kemikalieområdet&lt;A href="#page_258"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, föreslagit att &lt;SPAN class="ft50"&gt;”regeringen stimulerar offentlig teknikupphandling för att skapa förutsättningar för utveckling av tekniska produkter som bidrar till att minska kemiska risker och därmed på sikt till att uppnå miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö””&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Ur utredningens synvinkel är det i Miljöstyrningsrådet klassifi- kation av stringens och ambitionsnivå för upphandlingskriterier; Nivå 3: Spjutspetsklassen som är intressant. Konceptet med spjut- spetskriterier, som emanerar från den svenska handlingsplanen för miljöanpassad offentlig upphandling, är en förhållandevis ny före- teelse i upphandlingssammanhang och Miljöstyrningsrådet arbetar fortfarande med att finna lämpliga arbetsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådets nuvarande arbete med innovationsupp- handlingar syftar till att bygga upp en grund för ett svenskt pro- gram för miljödriven innovationsupphandling med hjälp av kunska- perna från projektet och med den kunskap som redan finns inom teknikupphandling på energiområdet. Tekniska lösningar med minimal miljöpåverkan ger stora möjligheter till miljöförbättringar och stimulerar små- och medelstora företags tillväxt samt ger ökad svensk export av miljöteknik, enligt miljöstyrningsrådet. Första steget är fokuserat på innovationsupphandling för en giftfri miljö. Miljöstyrningsrådet säger att ett fortsatt arbete skulle kunna foku- sera på innovativa lösningar för att nå klimatmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Kemikalieinspektionen (2008). Produktval, substitution och tillsyn – redovisning från ett regeringsuppdrag. Rapport 1/08. Kemikalieinspektionen, mars 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft15"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;Modellen som arbetas fram kommer att användas i arbetet med Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för att möjliggöra innovationsdrivna upphandlingar i den absoluta teknikfronten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådets projekt består av sju olika delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;att kartlägga produkt- och tjänsteområden som är relevanta för teknikupphandling med fokus på substitution av hälso- och miljöfarliga ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;att identifiera olika beställargrupper samt övriga viktiga sam- arbetspartners som är intresserade av att genomföra teknikupp- handling för ett antal utvalda produkter och tjänster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;att generellt beskriva hur teknikupphandling i praktiken kan utformas och hur inkomna substitutionsförslag kan bedömas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;att redogöra för olika sätt på vilka teknikupphandling för substi- tution av hälso- och miljöfarliga ämnen kan finansieras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;att presentera ett översiktligt tillvägagångssätt hur teknikupp- handling som metod löpande kan integreras i Miljöstyrnings- rådets upphandlingskriterier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;att visa på hur processen kring teknikupphandling kan kopplas till teknik- och affärsutveckling, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;att identifiera intressanta internationella samarbetspartners.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet har etablerat s.k. innovationsforum för att främja leverantörsdialoger och &lt;NOBR&gt;”match-making”&lt;/NOBR&gt; mellan leverantörer och upphandlare som vill driva utvecklingen inom de upphand- lingsområden där produkter med tillräcklig miljöprestanda saknas. Det första initiativet till att etablera ett innovationsforum togs genom att Miljöstyrningsrådet åtog sig att leda det administrerade arbetet i den nationella substitutionsgruppen för kemikalier i varor inom landstingen. Syftet med Innovationsforum är att skapa en mötesplats för en aktiv och konstruktiv diskussion mellan inköpare och leverantörer om hur kraven på önskade miljöprestanda hos en produkt kan formuleras för att stimulera innovationer hos leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft7"&gt;Därvidlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;arbetar inköpare aktivt med prioriteringslistor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;presenterar leverantörer tänkbara innovationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft15"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;organiseras leverantörsseminarier för att identifiera potentiella produkter i frontlinjen och villkoren för att utveckla ny teknik, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;identifieras leverantörer med idéer om tänkbara innovationer inom miljöområdet som kan intressera beställargrupper och in- köpsorganisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Likaså anordnar Miljöstyrningsrådet regelbundet ”spjutspetsforum” tillsammans med Näringslivets miljöchefer, NMC, där leverantörer får möjlighet att presentera idéer till miljöinnovationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Det är vikigt att hålla i minnet att Miljöstyrningsrådets arbete bara är en av elementen för att den miljöanpassade upphandlingen ska kunna utvecklas och spridas. Det slutliga avgörandet ligger på de upphandlande myndigheterna. Dessa måste göra de viktiga prio- riteringarna mellan olika aspekter såsom pris, funktion, kvalitet och miljöpåverkan när myndigheten ska göra en upphandling av en vara eller tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Många myndigheter och många kommuner har antagit olika mer eller mindre utvecklade miljöpolicies. Dessa kan i viss mån vara till vägledning i de enskilda upphandlingsfallen men nästan alltid krävs vid upphandlingstillfället ett aktivt val mellan olika aspekter. Som ovan framhållit har olika myndigheter olika ambitionsnivå och denna ambitionsnivå kan variera över tid och inte minst skifta mel- lan olika upphandlingar.&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därför krävs kunskaper hos alla upp- handlande myndigheter om miljöaspekterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Detta knyter direkt an till riskbedömningar. I vissa sammanhang är det naturligt att en myndighet prioriterar miljöaspekterna relativt lågt i förhållande till andra aspekter. Medan det finns starka skäl att vid upphandling av fordon beakta bränsleförbrukning både ur ekonomisk men även ur miljösynvinkel, så är det naturligt att vid upphandling av fordon till räddningstjänsten främst prioritera driftssäkerhet. Risken av allvarliga negativa effekter av att ett utryckningsfordon får motorstopp måste vägas mot fördelen av mindre utsläpp från ett fordon som körs mycket få kilometer under sin livslängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Katalytisk grön innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Grön upphandling kommer att vara en viktig fråga som får allt vidare spridning. Såväl arbetet med kriterier för miljöanpassad upphandling som katalytisk innova- tionsupphandling är viktiga instrument. Huvuddelen av voly- men kommer att finnas inom ramen för kommunala myndig- heters verksamhet och därmed kommer arbetet till betydande del att ha karaktären av katalytisk upphandling med kommuner som tänkta köpare. Arbetet med att stärka medvetenheten om miljöanpassad upphandling måste fortsätta och framförallt måste det finnas ett stöd för upphandlande myndigheter och enheter att göra relevanta prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Miljöstyrningsrådets huvudmän bör uppmuntra rådets verksamhet att stärka innovationsaspekten. Beträffande formering av beställargrupper och handhavande av dessa kan flera olika modeller prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;I den ovannämnda rapporten från Miljöstyrningsrådet förordar rådet ökad innovationsupphandling. Rådet understryker vikten av medverkan från intresserade beställare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådets uppgift handlar om ge förutsättningar för både upphandlande myndigheter och för inköpande företag att ta miljöhänsyn. Rådet har således en bred uppgift att sprida kunskap och att bistå olika upphandlande myndigheter och inköpare genom att utarbeta och sprida kriterier som kan nyttjas vid upphand- ling/inköp. När det gäller innovationsupphandling är det utifrån dessa utgångspunkter som rådets förslag bör ses. Deras förslag och synpunkter koncentreras därför till processer med upphandling som avser många olika upphandlande myndigheter och med för- väntningen om att de framtagna lösningarna ska spridas på mark- naden. Det är således med utredningens språkbruk främst fråga om katalytisk innovationsupphandling, och i vissa fall upphandlings- samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;Rådet konstaterar att de flesta katalytiska innovationsupp- handlingar som har gjorts har främst haft syftet att få snabb sprid- ning på en ny innovation och har därför riktat sig mot opinionsbil- dande kunder.&lt;A href="#page_261"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ofta har det då involverat företag med produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Miljöstyrningsrådet har anammat det synsätt forskare i första hand E.M. Rogers, (Diffusion of Innovations (5th ed.) 2003) som studerat olika typer av innovationsprojekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;som delvis redan funnits färdigutvecklade, och en sådan produkt har som regel kunnat etableras på marknaden inom några år. För att stimulera de mindre innovativa företagen menar Miljöstyrnings- rådet att det kan behövas en annan typ av upplägg, eftersom ett litet innovativt företag sällan kan leverera i de produktvolymer som en större innovationsupphandling kräver. Är produkten dessutom under utveckling kan företaget ha behov av att kunden garanterar köp av en ”nollserie” eller demonstrationsanläggning. Denna anläggning behövs för att skapa trovärdighet gentemot kund i all- mänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;För att få igång ett arbete med innovationsupphandling riktat mot innovationer i tidiga skeden menar Miljöstyrningsrådet att det förmodligen krävs tillgång till offentliga myndigheter som har för- utsättningar att identifiera och organisera nätverk av föregångs- kunder. Dessa nätverk bör organiseras utifrån olika ändamål såsom energieffektivisering eller substitution av hälso- och miljöfarliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet framhåller att ett program för innovations- upphandling riktat mot innovationer i tidiga skeden dock kräver mycket engagerade och uthålliga kunder. Utvecklingstiderna kan vara upp till 5 år eller mer. Denna typ av upphandling innebär där- för risker för upphandlande myndigheterna. För att reducera risken kan det vara lämpligt enligt Miljöstyrningsrådet att utföra pro- grammet i olika faser genom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;behovsidentifiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;förstudie, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;huvudprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;Vidare framhåller rådet att en kompetent organisation med aukto- ritet och förtroende som kan leda och administrera innovations- upphandlingsprojekt – en så kallad Operativ part (Operating Agent) – är en viktig förutsättning för framgång. En sådan Operativ part bör, tillsammans med en beställargrupp, ha det övergripande ansvaret för upphandlingens genomförande gentemot producenter/leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft58"&gt;och som har klassificerat kunder i olika grupper efter deras benägenhet att efterfråga innovationer. Grupperna har benämnts som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Föregångskunder (innovativa kunder)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Opinionsbildare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kundgruppen ”tidig och sen majoritet”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;”Eftersläpare”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft7"&gt;Erfarenheter av genomförda innovations- och upphandlingar visar tydligt på betydelsen av en sådan organisatorisk lösning, menar Miljöstyrningsrådet. För att skapa engagemang inom beställar- gruppen är det också betydelsefullt att det är gruppen själv och de representanter som ingår i gruppen som formellt ”äger” det produkt- koncept som är föremål för upphandlingen. Det är dessutom viktigt med ett bra samarbete och förtroende generellt sett mellan en Operativ part och beställargruppen, konstaterar Miljöstyrningsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft7"&gt;Rådet tar även upp incitament för köpare och konstaterar att flertalet tidigare genomförda katalytiska innovations- och teknik- upphandlingar har haft energieffektivisering som huvudsaklig driv- kraft. Förutom direkta miljövinster har detta tydligt kunnat motiveras som en ekonomisk besparing för användarna. Att bilda beställargrupper för andra produktområden måste sannolikt bygga på andra drivkrafter. Inom t.ex. kemikalieområdet är, som omnämnts ovan, den ekonomiska vinsten betydligt svårare att koppla direkt till utbytet av en viss kemikalie. Det miljöproblem som beställar- gruppen önskar reducera/komma ifrån via en innovationsupphand- ling kan ge en lösning som istället innebära en ökad kostnad. En sådan upphandling kan kanske ses som ett offensivt tillämpande av försiktighetsprincipen med moraliska och etiska värderingar som grund. Naturligtvis är det en styrka om dessa baseras på en långsiktig policy från köparen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft9"&gt;Miljöstyrningsrådet diskuterar i rapporten således en del om förutsättningarna för katalytisk innovationsupphandling.&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Miljöstyrningsrådet anger i sin Rapport 2010:3 &lt;SPAN class="ft84"&gt;Hållbar offentlig och annan professionell upphandling &lt;/SPAN&gt;ett antal rekommendationer angående katalytisk innovationsupphandling för miljöanpassad upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft167"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft167"&gt;Miljöstyrningsrådets rekommendationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;• Initiera gemensamma och, med fördel politiskt förankrade, över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p743 ft66"&gt;gripande mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Etablera en kompetent samordnande Operativ part&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Etablera en fast struktur med samarbete mellan olika myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Sätt samman en engagerad, och finansiellt stark, beställargrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Säkerställ kontinuerlig medverkan av experter i beställargrupperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Ordna tidiga marknadskontakter med intresserade företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Säkerställ god samverkan mellan den Operativ parten och beställar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p743 ft60"&gt;grupperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Iscensätt informationskampanjer och marknadsföringsaktiviteter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Säkerställ långsiktig finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Garantera initialt ekonomiskt stöd vid upphandling av produkter med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p743 ft66"&gt;ringa förväntad ”direktvinst”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft66"&gt;• Uppmärksamma behovet av flexibel medelstilldelning, särskild foku-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p743 ft66"&gt;serat på småföretag i tidiga skeden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td287"&gt;&lt;P class="p33 ft15"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Utredningen kan för sin del ställa sig bakom stora delar av Miljö- styrningsrådets slutsatser. Det är dock viktigt att understryka, vad som anförts i kapitel 4.4 om katalytisk upphandling beträffande trovärdigheten i dessa processer. Om inte innovativa företag upp- lever att potentiella kunder känner förtroende för urvalsprocessen inom den katalytiska upphandlingen kommer inte den katalytiska upphandlingar att uppfattas som intressanta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det nya upphandlingsinstrument – förkommersiell upphandling, som utredningen lagt förslag om i kapitel 5 innebär möjligheter att inom ramen för en katalytisk upphandling helt eller delvis ersätta det innovativa företaget för dess kostnader. Det kommer att under- lätta förutsättningarna för att genomför katalytiska upphandlingar på miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Det mest avgörande för innovativa företags intresse för att delta i dylika projekt kommer att vara den förväntade framtida efter- frågan. Som Miljöstyrningsrådet påpekat går det inte att dra alltför långtgående slutsatser från Energimyndighetens katalytiska upp- handlingar. Anledningen är att flera av de nya lösningar som kan komma fram vid en katalytisk upphandling på det allmänna miljö- området, till skillnad från när ny teknik leder till minskad energi- förbrukning kan förväntas, åtminstone initialt, leda till högre inköps- kostnader för köparen. Det är därför nödvändigt att överväga kompletterande insatser inom andra politikområden för att främja vissa specifika miljövänliga lösningar som har stor betydelse för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;Vad gäller frågan om det som Miljöstyrningsrådet kallar Opera- ting Agent, delar utredningen uppfattningen att den struktur som byggs upp kring en katalytisk upphandling är mycket viktig för hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft66"&gt;Upphandlings- • Betrakta innovations- och teknikupphandling som en iterativ och processen lärande process&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Säkerställ god samverkan med kund, särskilt i ”tidiga skeden”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Skapa kontakt med innovativa företag och ”föregångskunder”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Beakta ”nischmarknader”, som är särskilt viktiga i ”tidiga skeden”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Starta med mindre komplicerade system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Tillämpa en genomtänkt strategi för att välja relevanta fokusområden och identifiera potentiella beställargrupper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Involvera alla parter i förädlingskedjan – leverantörer, detaljhandel och slutkund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;För in funktionskrav i större omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Utnyttja potentialen i den miljöanpassade offentliga upphandlingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft15"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft34"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;projektet kan genomföras. Erfarenheterna är begränsade. I princip ser utredningen inget hinder mot att den praktiska rollen handhas av ett organ eller företag på uppdrag av en myndighet. Dock är det viktigt att understryka att även vid en katalytisk upphandling måste det vara den ansvariga myndigheten som beslutar om inriktning, avgränsning och villkor för den katalytiska upphandlingsprocessen. Detta beslut måste bygga på en analys av existerande problem och förutsättning för att dessa skulle kunna åtgärdas med hjälp av eventuella nya lösningar som skulle kunna utvecklas och spridas på marknaden som ett resultat av en katalytisk innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Innovationsupphandling av miljölösningar för myndighetens eget behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;I syfte att finna lösningar på miljöproblem kan det i vissa fall finnas skäl för en myndighet att genomföra en innovationsupphandling för myndighetens eget behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;De åtgärdsprogram för att genomföra förkommersiell upphandling som föreslagits i kapitel 6 bör inne- hålla element kring innovationsupphandling inom miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft7"&gt;Utredningen vill framhålla att det breda arbetet som Miljöstyr- ningsrådet utför och som avser att försöker påverka många olika upphandlande myndigheter inte står i motsats till att enskilda upp- handlande myndigheter på egen hand genomför innovationsupp- handling som syftar till att lösa eller mildra miljöproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Det finns myndigheter, både statliga och kommunala som av olika skäl har att beakta förhållandevis specifika miljöproblem. Det kan gälla existerade miljöproblem, t.ex. kontaminerade ytor eller löpande miljöaspekter, t.ex. vattenemissioner från viss verksamheten. Även om de inte är sannolikt att myndigheten är helt ensam om dessa problem kan det likväl vara motiverat att myndigheten aktivt arbetar med att lösa problemen utifrån sitt eget behov. Innova- tionsupphandling för eget behov kan då vara motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Utredningens förslag som redovisas i andra delar, t.ex. upphand- lingsformen förkommersiell upphandling och det stöd till upp- handlande myndigheter som utredningen förslår kan ge förutsätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft15"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Grön upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;ningar för en myndighet att genomföra innovationsupphandling som utgår från miljöaspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;En lösning som tagits fram på detta sätt kan sedan etableras på marknaden och därmed bidra till att skapa bättre miljöförhållanden på andra håll samt ge underlag för ett innovativt företags möjlig- heter att expandera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Sverige har betydande kompetens inom miljöteknikområdet och miljöteknikexporten har under många år tillskrivits goda framtids- utsikter. Oaktat ett antal framgångsrika företag har likväl inte mil- jöteknikexporten ökat i den utsträckning det funnits anledning att hoppas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;En analys av dessa problem ligger utanför denna utrednings uppdrag, dock kan konstateras att ett närmare samarbete mellan upphandlande myndigheter och företag bör vara till nytta för bran- schens utvecklingsförutsättningar. Inte minst bedömer utred- ningen att förbättrade möjligheter till att uppföra prototyp- och demonstrationsanläggningar vore viktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Därtill vill utredningen understryka behovet av en bred dialog mellan upphandlande myndigheter, tillsynsmyndigheter och inno- vativa företag. Utan att tillsynsmyndigheterna därmed ger avkall på sitt ansvar att övervaka miljölagstiftningens tillämpning behöver både upphandlande myndigheter och innovativa företag, som är potentiella leverantörer, förstå hur lagstiftningen ska uttolkas och bättre kunna förutse framtida ställningstagande från tillsynsmyn- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;Utredningen menar att upphandling av miljölösningar bör vara ett vikigt element inom ramen för de åtgärder för att genomföra förkommersiell upphandling som föreslagits i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft15"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356267x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;9 Innovationer inom vården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Många innovationsinitiativ inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Inom vård- och omsorgsområdet finns en stor potential för inno- vationer och innovationsupphandlingar. Det finns på området en rad strukturer och projekt som pågår inom stat och landsting för att uppmuntra innovationer. Nedan anges ett antal av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vinnova – Innovationsslussar inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Regeringen har givit Vinnova i uppdrag att driva ett projekt som kallas innovationsslussar inom hälso- och sjukvården för kommer- sialisering av idéer och introduktion av nya innovationer inom hälso- och sjukvården&lt;A href="#page_267"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Uppdraget sker i samråd med Almi Före- tagspartner AB, Innovationsbron AB och Sveriges Kommuner och Landsting. Antalet system/miljöer som arbetar med att främja kommersialisering av idéer mot innovationer inom hälso- och sjuk- vården är i dag relativt få. Det finns dock ett stort intresse att utveckla stödjande miljöer som bättre kan ta till vara innovationer inom detta område. Den totala potentialen för att vidareutveckla innovationer inom området bedöms vara stor men det kräver en utveckling av system/miljöer som kan vidareutveckla konkretise- rade idéer som kommer från personer som arbetar inom hälso- och sjukvården. Tanken med innovationsslussar inom hälso- och sjuk- vården är att dessa ska stödja utvecklingen av idéer till behovs- drivna innovationer från hälso- och sjukvård inom landsting och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;N2008/7291/FIN, &lt;NOBR&gt;2008-11-13,&lt;/NOBR&gt; Uppdrag att genomföra en satsning med syfte att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft15"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p756 ft7"&gt;Syftet är att innovationsslussarna ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;ta till vara, utveckla och kommersialisera idéer från hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;fungera som kontaktnoder för företag och underlätta introduk- tionen av innovationer inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;Innovationsslussarna består av personal som har kompetens och erfarenhet för att kunna utveckla ett väl fungerande samarbete mellan de som arbetar inom hälso- och sjukvården och de regionala innovationssystemen samt såddkapital, tidiga investerare, företag och andra potentiella kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;En innovationssluss ska arbeta aktivt med personer som är verksamma inom hälso- och sjukvården och på ett strukturerat sätt fånga idéer, utvärdera, utveckla och kommersialisera nya eller förbättrade produkter. Innovationsslussen ska kunna fungera som kontaktnoder för företag som vill utveckla innovationer inom hälso- och sjukvården och skapa kontakter med hälso- och sjukvårdshuvudmännens upphandlingssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Idéer från vårdpersonal ska kunna leda till nya kommersialiserade och implementerade innovationer inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft9"&gt;Inledningsvis är målet att finansiera fem innovationsslussar under tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Vinnovas bidrag till innovationslussarna uppgår till högst hälf- ten av kostnaderna. Över tre år finns sammanlagt 40 miljoner kr avsatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Almi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Almi Företagspartner AB satsar på ett nationellt program för utveckling av innovationer inom vård och omsorg. Satsningen innebär att fler idéer inom vård och omsorg kommer att utvecklas till kommersialiserbara produkter och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Syftet med satsningen är att bidra till ett innovativt klimat inom vård och omsorg. Vårdpersonal är ofta idérik och det finns många som har bra lösningar på praktiska problem i det vardagliga arbetet. Almis satsning innebär att fler får möjlighet att utveckla en idé till en kommersialiserbar produkt eller tjänst. Målet är att få fram nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft15"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;eller förbättrade produkter som ger en bättre sjukvård, tandvård, kundnytta och ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;De tre regionala bolag som var först ut med verksamhet inom området var Almi Jönköping, Almi Värmland och Almi Östergöt- lands län. Under 2008 och 2009 kom ytterligare åtta av Almis 19 bolag att ha specialkunskap inom området vård och omsorg. Enligt Almis erfarenheter tar det igenomsnitt tre år för en innovation inom vård och omsorg att komma ut på marknaden. På Almi i Jönköping, som har jobbat med innovationer inom detta område en längre tid, har arbetet resulterat i 130 idéer, varav ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; blivit kommersialiserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;CTMH&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH är ett samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms läns landsting (SLL). Dess uppdrag är att bidra till utvecklingen av Stockholm som en världsledande medi- cintekniskt kluster. Målet för CTMH är att skapa och utgöra en medicinteknisk &lt;NOBR&gt;FoU-miljö&lt;/NOBR&gt; i Sverige och vara bland de fem bästa i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;CTMH organiserar verksamheten och skapar arenor som sti- mulerar och utvecklar samverkan mellan näringsliv, universitet och hälso- och sjukvårdssystemen i gränserna teknik, hälsa, forskning och tillämpning. Syftet med CTMH är att uppnå bättre användning av resurserna i skärningspunkten mellan medicinsk och teknisk kunskap. Detta sker genom att;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;etablera nätverk och samarbeten mellan universitet, industrin och vården,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;initiera och skapa ett intresse för och bidra till forskning och utbildning inom teknik/medicin/hälsa, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;bidra till processer som underlättar skapandet av nya produkter, tjänster och företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft15"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356270x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Danderyds sjukhus innovation (DS Innovation)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;DS Innovation är Danderyds sjukhusets särskilda enhet för att ta tillvara och omsätta personalens idéer och uppslag till nya innova- tiva produkter för användning inom sjukvården. DS Innovation stödjer också entreprenörer och företag som vill få kontakt med den kliniska expertis som finns inom sjukvården. Att involvera användaren i produktutvecklingsprocessen ser man från sjukhusets sida som en viktig hörnsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Idéerna och uppslagen från vårdpersonalen erbjuder ofta inno- vativa lösningar på existerande behov och problem inom vården. Det kan röra sig om idéer som underlättar för vårdpersonalen i deras dagliga arbete eller uppslag till produkter som bidrar till en bättre vård av patienterna. Kännetecknande för medarbetarnas innovationer är att de alltid utgår från ett identifierat behov. Genom att fokus ligger på att finna lösningar på identifierade behov riskerar inte DS Innovation att ta fram produkter utan egentliga användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;DS Innovation arbetar med hela innovationskedjan – dvs. från att en anställd kläckt en bra idé eller funnit en lösning på ett behov till att innovatören ska få ersättning, prototyp ska konstrueras, patentansökan eller ansökan om mönsterskydd kanske ska lämnas in. Slutligen ska en affärsuppgörelse nås, med det medicintekniska företag eller organisation som ska kommersialisera produkten och föra den vidare till dess slutanvändare – patienterna och vårdperso- nalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Den medicintekniska avdelning där DS Innovation ingår är cer- tifierad enligt ISO 13485:2003 och ISO 9001:2000. Certifieringen innebär att DS Innovation arbetar under ett kvalitetssystem som motsvarar det som krävs av en utvecklingsavdelning för att den ska kunna utveckla &lt;NOBR&gt;CE-märkta&lt;/NOBR&gt; medicintekniska produkter. Tack vare certifieringen har DS Innovation även möjlighet att egentillverka de produkter man utvecklar för användning på olika avdelningar inom sjukhuset.&lt;A href="#page_270"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;DS Innovation uppger även att de tillhandahåller ett antal tjänster till personal och företag. Dessa beskriver DS Innovation på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;http://www.ds.se/Web/NormalPage&lt;SPAN class="ft139"&gt;_&lt;/SPAN&gt;1844.aspx&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft35"&gt;Innovationsrådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;DS Innovations rådgivare stödjer utveckling av innovationer inom vårdsektorn. Rådgivningsinsatserna erbjuds till idégivare inom vårdsektorn i deras produktutveckling och kommersialiseringspro- cess. Rådgivningen anpassas efter behov, vilket ibland innebär att rådgivning sker individuellt och ibland i grupp. Anställd vårdperso- nal inom SLL får gratis innovationsrådgivning i samarbete med Entrepreneur Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft35"&gt;Prototyptillverkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;Personal med bra idéer kring nya produkter erbjuds hjälp med 3D CAD och 3D skrivare, vilket innebär att man snabbt och kostnads- effektiv kan ta fram en idé till färdig prototyp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Produktutvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Genom att DS Innovation är en del av Danderyds Sjukhus AB finns möjlighet att anordna utvärdering och testning av framtagna produkter i sjukhusmiljö. DS Innovation kan hjälpa till med att planera och lägga upp ett komplett testprogram direkt i vården i kontakt med patient. De utför både behovs- och användbarhets- utvärderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft35"&gt;Underlag inför &lt;NOBR&gt;CE-märkning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;För att vårdsektorn ska köpa in medicintekniska produkter ställs kravet att de ska vara &lt;NOBR&gt;CE-märkta.&lt;/NOBR&gt; DS Innovation hjälper den per- sonal som vill börja sälja en ny produkt med underlag för CE- märkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft35"&gt;Kliniska utvärderingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Medicintekniska produkter ska utvärderas för att visa att de upp- fyller avsedda användning och är säkra för patient och personal. DS Innovation hjälper personal och företagare/innovatör med klinisk utvärdering till en rimlig kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft15"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Riskanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Att göra en riskanalys inom det medicintekniska området innebär att identifiera och värdera konsekvenserna som den aktuella pro- dukten kan medföra. DS Innovation anser sig ha kompetens att leda eller assistera i arbetet med att göra en komplett riskanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Region Skånes innovationssatsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Region Skåne har under några år arbetat med att lägga grunden för stödet till medarbetare som vill utveckla en idé. Alla medarbetares initiativ till utveckling och problemlösning ska välkomnas. Syftet med Region Skånes innovationssatsning är att främja, stimulera och uppmuntra detta och att utveckla Region Skåne till en arbetsgivare med en innovativ kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;I arbetet med Region Skånes innovationssatsning har det tagits fram riktlinjer, samt en ersättnings- och belöningsmodell. Det har också bildats ett innovationsbolag – Innovator Skåne AB och en Innovationsgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Innovator Skåne AB är helägt av Region Skåne. Bolagets syfte är att främja och stödja utvecklingen av innovationsprojekt initierade av Region Skånes medarbetare. Innovator Skånes uppgift är också att etablera samarbeten som kan leda till att nya bolag bildas runt dessa uppfinningar och projekt om det finns en marknadspotential. Innovator Skåne ska dessutom förvalta de innovationer man utvecklat och över tid skapa en intressant egen innovationsportfölj. Innovator Skåne har en styrelse med delvis kända personer från näringsliv och förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Innovationsgruppen i Region Skåne är kontaktpunkt för de anställda som har en idé eller ett förslag på ett innovationsprojekt som kan utvecklas. Region Skånes innovationssatsning leds och samordnas av Innovationsgruppen, som har bred representation från organisationen. Gruppen utvärderar projektförslagens nytta för Region Skåne och fattar beslut om passande utvecklingsstöd. Det kan vara i form av rådgivning om utvecklingsresurser, patente- ringsmöjligheter, osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Innovationsprojekt som kan få stöd och hjälp kan vara utveck- ling av typen tekniskt stöd, medicinsk teknik, processer, metoder eller arbetssätt, tjänster eller datorprogram.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;www.innvatorskane.com&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Jegrelius Forskningscenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Jegrelius forskningscentrum, inom Jämtlands läns landsting, är en forsknings- och utvecklingsverksamhet som syftar till hållbart nyttjande av bioresurser, substitution av hälso- och miljöskadliga kemikalier, ökad folkhälsa genom en sundare kemikaliehantering och hållbar näringslivsutveckling. Som ett led i detta arbete vill Jegrelius forskningscenter verka för innovationsupphandling. Syf- tet är att nyttja köpkraften i offentlig upphandling för att efterfråga ny miljöteknik och minimera inköp av produkter innehållande far- liga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Ett pilotfall som nu genomförs av Jegrelius, tillsammans med ett antal andra landsting, är att stimulera utvecklingen av en giftfri blodpåse. Jegrelius motiv är att man menar att blodpåsar i dag innehåller fertilitetsstörande ämnen som läcker ut i blodet. I dialog med sjukvården har framkommit önskemål att dessa fertilitets- störande ämnen fasas ut, och Jegrelius företrädare menar att de från leverantörernas sida erfarit att dessa ser möjligheter att utveckla nya typer av blodpåsar om kraven ställs i en innovationsdrivande upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Behovet av samverkan inom hälso- sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Flera av de personer som utredningen träffat vittnar om problemet med att få tillgång till kliniska tester av nya produkter. Detta pro- blem kan övervinnas genom ökad samverkan och dialog mellan landstingen och innovatören eller företag. Även delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen lyfter fram behovet av kontinuerlig dialog mellan parterna. Framför allt för att ta var på nya möjligheter, identifiera behov och forskningsfrågor som leder till konkret nytta för patienten som slutanvändare men också för att tillsammans lösa nya hinder för forskningsverksamheten som uppkommer, t.ex. gällande patienttillgång, arbetsvillkor, prissätt- ning, behov av ändrade avtalsregler etc.&lt;A href="#page_273"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Sverige har länge varit ett föregångsland vad gäller medicintek- nik. Den främsta orsaken till framgångarna har varit en god sam- verkan mellan de medicintekniska företagen och hälso- och sjuk- vården. Resultatet har gett många värdefulla innovationer. Inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Alla vinner genom samverkan inom den kliniska forskningen, Slutrapport från Delega- tionen för samverkan inom den kliniska forskningen, N 2007:04, sid. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;vården stöter man ibland på problem som vårdpersonalen tillsam- mans med företagen kan lösa genom nya produkter, terapier och metoder. En öppen dialog och utbyte av kunskap och erfarenheter är därför oerhört viktigt för utvecklingen av en väl fungerande, effektiv och säker vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Samverkansavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Den 1 januari 2006 ingick Sveriges kommuner och landsting (SKL) en överenskommelse med Swedish Medtech och Swedish Labtech (f.d. SINDIF). Den 1 juli 2006 trädde överenskommelsen i kraft. I maj 2006 tecknade Capio Norden Sjukvård AB ett hängavtal till överenskommelsen och det gjorde även Sveriges Läkarförbund den 1 september 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Samverkansavtalet – Sveriges Kommuner och Landsting och industrin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Samverkansavtalet – Capio och industrin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Samverkansavtalet – Sveriges Läkarförbund och industrin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra hur den medicin- tekniska industrin och medarbetare inom vården ska samverka. Samverkansavtalet ska underlätta i mötet mellan vård och industri och säkerställa att denna relation bidrar till den viktiga utveck- lingen mot en allt bättre, säkrare och effektivare vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Inte bara nya produkter tas fram i samverkan utan även hand- havandet av befintliga säkras med en god relation. Många av de medicintekniska produkterna kräver, för att de ska användas på rätt sätt, kontinuerlig fortbildning av vårdpersonal. Företagen har också ett ansvar att följa produkten ända ut i vården och säkerställa att den personal som använder deras produkter har fått rätt informa- tion om hur produkten ska handhas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Samverkansavtalet har tagits fram för att trygga en relation mellan den medicintekniska branschen och vårdens medarbetare. Överenskommelsen omfattar alla medarbetare inom den offentliga hälso- och sjukvården, anställda Capio Sjukvård Norden, medlem- mar i Sveriges Läkarförbund och företag som tillhandahåller pro- dukter inklusive diagnostika inom det medicintekniska området. Till medarbetare inom hälso- och sjukvården räknas även studenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft15"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;samt personal från personaluthyrningsföretag. Som företag räknas även uppdragstagare som agerar för företags räkning.&lt;A href="#page_275"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;CE-märkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; av medicinteknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Vid utvecklandet av medicintekniska produkter är vetenskaplig dokumentation om kliniska effekter genom kliniska prövningar inte bara etiskt nödvändigt utan även ett lagstadgat krav. Från 21 mars 2010 gäller det utvecklade medicintekniska direktivet MDD (Directiv 2007/47/EC) vilket implementerats i Socialstyrelsens nya föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1). Föreskrifterna har tagits fram i samverkan med läkemedelsverket. Från den 1 april 2010 gäller också nya bindande föreskrifter om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning (SOSFS 2009:32) respektive vid donation och tillvaratagande av organ, väv- nader och celler (SOS 2009:30). Socialstyrelsen är tillsynsorgan och Läkemedelsverket tillser att regelverket för &lt;NOBR&gt;CE-märkning&lt;/NOBR&gt; (Con- formité Européenne) följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;De nya bindande reglerna innebär skärpta krav och ansvarsför- hållanden. Krav på klinisk utvärdering/prövning ökar för att närma sig regler för läkemedel. Medicintekniska produkter innefattar nu även informationssystem, t.ex. journalsystem, oberoende av om mjukvaran är knuten till hårdvara eller ej. Tillverkaren bekostar prövning, monitorering, försäkring (kliniska studier vid sjukhus omfattas oftast av patientförsäkring) och dokumentation och lång- tidsuppföljning ska vara möjlig. Verksamhetschefen, som har juri- diskt ansvar för användningen av medicintekniska produkter får ett tydligare säkerhets- och utbildningskrav på bl.a. anmälan, doku- menterade rutiner samt körkortsutfärdande och är jämställd med tillverkaren vid egentillverkad (icke &lt;NOBR&gt;CE-märkt)&lt;/NOBR&gt; eller modifierad medicintekniska produkter. Patientförsäkring gäller endast efter utförd riskanalys, dokumentation, anmälan till Läkemedelverket, godkännande av etisk kommitté, skriftlig patientinformation och dokumenterad acceptans. Anmälningsskyldighet enligt lex Maria har kompletterats med skyldighet att anmäla potentiellt patient- skadande händelser med medicintekniska produkter till såväl till- verkare, Läkemedelsverket som Socialstyrelsen. &lt;NOBR&gt;CE-märkning&lt;/NOBR&gt; innebär att produkten uppfyller de väsentliga kraven på säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;www.swedishmedtech.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;och effektivitet och kan därmed fritt marknadsföras inom EES- området. Tillverkaren kunde tidigare &lt;NOBR&gt;CE-märka&lt;/NOBR&gt; efter egen riskanalys och dokumentation om klinisk utvärdering, där kliniska data från litteratur och användning av liknande produkt ofta varit tillräckligt. I och med ändringen i föreskrifterna skärps kraven och avsedd användning ska vara definierad och skriftlig handhavande- och produktinformation ska finnas på svenska.&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Mätning av utfall inom den svenska sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;På initiativ av styrelseordföranden i Getinge Group, Carl Bennet och forskningschefen vid AstraZeneca, Anders Ekblom, uppdrogs åt Boston Consulting Group (BCG) att utreda hur systematiska mätningar av sjukvårdens utfall skulle kunna stärka Sveriges kli- niska forskning. Av rapporten framgår att ett väl utbyggt system för mätning av sjukvården utfall skapar mycket attraktiva förutsätt- ningar för industriella samarbeten och förväntas locka investeringar till Sverige. Läkemedelsbolag och Medtechbolag måste i allt större utsträckning bidra till sjukvårdens produktivitet. I de flesta länder saknas tillgång till den typ av jämförelsedata som de svenska kvalitetsregistren har. Rapporten framhäver att en kraftfull satsning på infrastruktur och kompetens för kvalitetsregistren är av bety- dande strategiska betydelse för Sverige. Det skulle öka vårdens kvalitet, öka dess kostnadseffektivitet och dessutom lägga grunden för en ny generation innovationsföretag och locka progressiva internationella sjukvårdsbolag till Sverige.&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Den kliniska forskningens betydelse för innovationer inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Regionerna har, till skillnad från landstingen, ett näringspolitiskt uppdrag. En näringspolitiska kompetens underlättar när resurser läggs på &lt;NOBR&gt;kunskaps-,&lt;/NOBR&gt; innovations- och produktutveckling. Region Skånes satsning på innovationer kan således ses i ljuset av denna kompetens. Vården är, enligt Delegationen för klinisk forskning, en motor för tillväxt och gynnas av att erbjuda testbäddar för indu- strin, särskilt små och medelstora företag i den egna regionen. Vår-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Utvecklat regelverk för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1), CTMH.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;www.sou.gov.se/samverkanklinforsk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;den kan dessutom tillhandahålla innovationsstödjande funktioner med hög kompetens om potentiella marknader för att utveckla nya produkter. Landstingen bör därför, likväl som privata företag, inve- stera i utveckling.&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Delegationen framhäver vidare att en struktur behovs inom vården för långsiktiga externa relationer som den del av den strategiska utvecklingen, t.ex. genom innovationsupphand- ling. Ett innovationssystem är beroende av att de medicinska fakulteterna efterfrågar mer klinisk forskning som utgår från ett vårdbehov. Nya kunskaper inom grundforskningen behöver om- sättas i praktiken för att uppnå bättre vård, produkter, processer och tjänster. För att utnyttja de innovationsmöjligheter som finns är det viktigt att det finns en dialog mellan sjukvården, forskningen och industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Hinder för innovation i vården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Delegationen för den kliniska forskningen gav Stina Gestrelius, Sigrid Science, i uppdrag att samla goda exempel på innovationer i vården, hinder och incitament. Av hennes slutsatser framgår föl- jande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;”Innovationer från vårdpersonal som inte är anställda forskare är oftast praktikbaserade och i princip alltid avsedda att lösa ett verk- ligt behov inom vården. Det innebär att de kan utvecklas av, eller oftare tillsammans med, användarna och att innovationerna har mycket goda marknadsförutsättningar. Många av idéerna kräver inte stora kliniska studier men alla behöver valideras, dvs. testas så att de motsvarar behovet i vården ur medicinsk, teknisk, ekono- misk och säkerhetsmässig synpunkt. Typiska produkter är medi- cinsk teknik, allt från operationshandskar till implantat, diagnostisk utrustning, från stickor till bildbehandling, och inte minst olika former av informationsteknik och kommunikationsutrustning för både patienter, närstående och vårdorganisationen. Det är produk- ter som kan ha ett högt kommersiellt värde men i än högre grad få en stor betydelse för patienter och vårdpersonal. Eftersom det inte finns ett spritt innovationssystem eller innovationstänkande i vår- den är det imponerande att det trots allt kommer fram idéer, ibland ”under radarn” utan vetskap eller hjälp från huvudmannen. En läkare väljer att kontakta en kollega med lärarundantag på univer-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Alla vinner genom samverkan inom den kliniska forskningen, Slutrapport från Delega- tionen för samverkan inom den kliniska forskningen, N 2007:04, sid. 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;sitetet eller kanske ett företag, och en sjuksköterska råkar ha en släkting som är tekniker och kan ta sig an idén. Men totalt är det alltför få exempel för att ge rimligt utbyte, både med tanke på behovet och i relation till det stora antalet anställda inom vården. Hindren som upplevs för att kunna arbeta med innovationer är både mentala och verkliga. De mentala hindren är troligen de svå- raste att riva och kräver bl.a. att;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;innovationer i vården uppmuntras av alla chefer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kvalitetsutbildning och leanprocesser utnyttjas som en möjlig- het för innovation hos vårdteamen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kontakter med näringslivet är inte tabu utan ska organiseras för att ge kunskap om olika tekniska lösningar, design och godkän- nandekrav, gärna tillsammans med akademin, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;innovationsarbetet redovisas i ”Sjukvårdens årsberättelse”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft9"&gt;De verkliga hindren kan lösas med politiska och praktiska/eko- nomiska insatser, menar Stina Gestrelius:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Det införs ett tydligt innovationsstödjande system med så lokal spridning som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Chefer på alla nivåer utbildas om innovationer, speciellt om hur de både kan ge patientnytta och fördelar för vårdgivaren/personalen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Innovationsutveckling är en accepterad bisyssla och det ska vara möjligt att söka finansiering och partiell tjänstledighet för ut- vecklingsarbetet, som kan behöva ske på arbetsplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;För den som inte själv vill arbeta med en utvald idé ska det finnas mottagare som utvecklar den vidare mot kommersialisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Vårdens innovationsingång kan kopplas mot existerande system men finansieringen måste vara tillräcklig för att utveckling, kom- mersialisering och implementering ska gå snabbt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Vårdorganisationer ska kunna köpa utveckling av nya produkter, även sådana som bygger på personalens idéer, via innovationsupp- handling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Idégivaren bör ersättas för innovationer, både patenterbara (enligt lag) och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-patenterbara,&lt;/NOBR&gt; enligt ett system som premierar såväl idégivaren som dennes arbetsteam, speciellt om de deltar under utvecklingen och valideringen av den nya produkten/proces- sen/tjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft15"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Sammanfattningsvis bör sjukvårdshuvudmännen uppfatta innova- tionsfrämjande aktiviteter som en arbetsgivarskyldighet och inno- vationssystemen måste arbeta för en snabb kommersialisering och implementering eftersom just det anses vara den viktigaste fram- gångsfaktorn för vårdens innovatörer.&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;LFTP – Stiftelsen Landstingens Fond för Teknikupphandling och Produktutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Ett annat välkänt problem innovationsupphandling och innova- tionsfrämjande upphandlingar är tillgången på riskkapital. Proble- met är inte nytt. Dåvarande Lanstingsförbundet skapade tillsam- mans med Teknisk utveckling (STU) för ca. 25 år sedan en risk- kapitalfond för teknikupphandling och produktutveckling (LFTP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;LFTP är ett av de få offentligfinansierade organ som har arbetat med teknikupphandling som sin primära affärsidé. Efter drygt 25 års verksamhet avvecklades stiftelsen våren 2010. Beslutet om avveckling togs redan 1999, men eftersom stiftelsens ekonomi ut- vecklades mer positivt än vad man antagit tog det tio år att tömma stiftelsen på dess kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft35"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterades hur landstingen skulle kunna bli mer aktiva och stimulera produktutvecklingen inom hälso- och sjukvår- den. Som stor köpare av produkter, metoder och processer ansågs det att landstingen borde kunna vara aktiv i att definiera sina egna behov och bjuda in företag att komma med lösningsförslag på eko- nomiskt fördelaktiga villkor. Man inspirerades av de lyckade exem- pel från samspelet mellan offentlig sektor och näringslivet från andra branscher, t.ex. SJ och ASEA för rälsbunden trafik, Telever- ket och LM Ericsson för utveckling av telekommunikation och inte minst försvarets samverkan med försvarsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Dåvarande Landstingsförbundet (Lf) och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU, sedermera NUTEK) bildade 1982 Stiftelsen Landstingens Fond för Teknikupphandling och Produktutveckling. Båda organisationerna förpliktigade sig att tillföra 40 miljoner kro- nor vardera som stiftelsekapital. För att markera Lf:s större ”mora-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;www.sou.gov.se/samverkanklinforsk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;liska” ansvar för verksamheten beslutades att Lf skulle tillsätta fem ordinarie och fem suppleanter i styrelsen. STU nöjde sig med tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Lf ägde även rätten att utse ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;STU hade stor erfarenhet av finansiering av utvecklingsprojekt med lån med s.k. villkorlig återbetalning, kom fonden också att erbjuda denna typ av finansiering. Fondens finansiering utgjorde normalt upp till 50 % av utvecklingskostnaden. Återbetalningen till fonden skedde med en procentsats på bolagets uppnådda fakture- ring. Räntan kapitaliserades, dvs. lades till kapitalskulden tills, lånet var återbetalat. Om projektet misslyckades avskrevs lånet. Denna konstruktion innebar både för och nackdelar. Om utvecklingstiden blev lång och försäljningsframgångarna dröjde, kom ”ränta på ränta problemet” att bli betydande. Fonden fick också snart erfara att flera låntagares skulder ökade trots återbetalning. Ett annat pro- blem var att återbetalningen baserades på försäljningspriset. Om vinstmarginalen var för låg, försvann merparten av vinsten till åter- betalning. Incitament att fortsätta att producera produkten fanns ibland inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Erfarenheterna från ett antal teknikupphandlingsprojekt gav vid handen att det svenska hälso- och sjukvårdssystemet hade mycket att lära om att utveckla en gedigen beställarkompetens vid teknik- upphandlingar. Först måste behoven definieras och beskrivas i en kravspecifikation. Vad ska och bör t.ex. produkten klara av? Eko- nomiska frågor som inköpspris, underhållskostnader, avskrivnings- tid, avvecklingskostnader etc. behövde vägas in i bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Ett annat stort problem för fonden var att de ekonomiska kun- skaperna hos cheferna var begränsade. Dessutom kunde föränd- ringar i produkter leda till förändringar i de omgivande systemen. De ekonomiska kalkylerna blev mycket komplexa och slutresulta- tet svårt att förutse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft35"&gt;Inköpsfunktionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;För att kunna bevilja lån till ett företag krävdes att minst ett lands- ting förpliktigade sig att köpa en viss kvantitet av den nyutvecklade produkten. Via avtal reglerades landstingets, företagets och LFTP:s rättigheter och skyldigheter. När det blev problem i projekten upp- stod frågan om rollfördelningen och vilken part man skulle stötta. En av fondens huvudmän var ju landstingen, som samtidigt var den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft15"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;kund som i slutändan skulle betala för produkten. Å andra sidan var det företaget som lånat pengar av fonden och som skulle betala tillbaka dessa till fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Med tiden visade det sig att det inte gick att skriva dessa tre- partsavtal, inte minst med tanke på att inköpssystemen decentrali- serades. I början av fondens verksamhet präglades landstingsvärl- den av centraliserade inköpsfunktioner. Det var relativt lätt att identifiera vilka som var de reella beslutsfattarna och få dessa att besluta om inköpet. Istället utvecklades en metod som LFTP kal- lade för dokumenterat köpintresse. Rättsverkan av denna metod var begränsad, man kan säga att det är en form av ”letter of intent”. Kunden uttrycker en vilja att köpa x stycken, under tiden y, till en kostnad av z under förutsättning av att produkten uppfyller en definierad funktionalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft35"&gt;Projektfinansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Under perioden 1982 till 1999 beviljades 108 miljoner kronor till ca. 120 medicintekniska utvecklingsprojekt. Dessa resulterade i 54 miljoner kronor i återbetalningar. Siffran kunde ha blivit högre, om inte fonden styrelse beslutat om avveckling av verksamheten 1999. Låneportföljen avvecklades i förtid och låntagarna fick möjlighet att med rabatt lösa sina skulder. Ett antal av dagens medicin- tekniska företag hade nytta av fondens finansiering för sin verk- samhet. Genom fondens utvärdering av projekten fick bolagen ett ”kvitto” på realism och genomförbarhet.&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;LFTP initierade också flera förstudier, som ledde fram till olika typer av samarbetsprojekt. Ett sådant exempel är det Internetbase- rade patientinformationssystemet Infomedica, som med tiden kom att bli www.sjukvardsradgivningen.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Några exempel på bolag, som i ett tidigt skede fick finansiering via fonden var;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sectras digitalisering av röntgenbilder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ortivus hjärtövervakningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;CarmelPharmas sätt att administrera cytostatika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Radi Medicals benbiopsiprovtagare och styrbara kateter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;CellaVisions analysinstrument för blodceller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Ny inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Under andra halvan av &lt;NOBR&gt;90-talet&lt;/NOBR&gt; ökade utlåningen men fondens kapitalbas var samtidigt för liten för att verksamheten skulle kunna drivas långsiktigt. Styrelsen diskuterade olika lösningar för att ut- veckla verksamheten, utvecklingen fick dock ett helt annat förlopp: ordföranden, landstingsrådet Ove Löfgren avled hastigt och styrel- sen beslutade då att ett konsultbolag skulle titta på verksamheten. Uppdraget gick till EuroFutures AB. I sin rapport konstaterade man bl.a. att ”…EuroFutures ser inga motiv för stiftarna att för- orda att LFTP ska vara verksam på de områden där det i dag finns ett betydande antal privata och offentligt finansierade aktörer. Dels därför att det redan nu finns en fungerande marknad, dels att ett ytterligare offentligt engagemang kan komma att snedvrida kon- kurrensen på marknaden genom att erbjuda alltför billigt kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;EuroFutures identifierade tre tydliga vård- och näringspolitiska uppgifter som konsultbolaget menade skulle vara lämpade för LFTP:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;öka intresset för utvecklingsfrågor inom vården genom informa- tion och utbildning m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;medverka till att skapa utvecklingsarenor och genomföra förstu- dier, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;bistå vid paketering och finansiering av projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;Styrelsens beslut att ändra fondens inriktning i enlighet med kon- sultbolagets förslag resulterade i att LFTP under åren &lt;NOBR&gt;1999–2006&lt;/NOBR&gt; gav stöd till medicinteknisk utvecklingsverksamhet inom sex geo- grafiska regioner med syfte att stimulera näringslivsutveckling, som hade vård- och omsorg som sin marknad. Totalt betalades 26 mil- joner kronor ut som bidrag till de sex regionala programmen, där regionerna bl.a. kunde lämna bidrag till förstudier. Cirka 130 för- studier genomfördes. Knappt hälften av dessa har lett till antingen en kommersiellt tillgänglig produkt eller en verksamhetsföränd- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft9"&gt;Den långsiktiga effekten av LFTP:s blev dock begränsade. Fem av de sex landstingen/regionerna valde att inte driva verksamheten vidare när LFTP:s bidrag upphörde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft15"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft35"&gt;Nätverket för Innovationer inom Vård och Omsorg – Nivo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;En gemensam frågeställning för samtliga landsting har varit hur äldrefrågorna ska hanteras i framtiden. Gemensamma kravställ- ningar, utvärderingsmodeller, s.k. testbäddar, är exempel på verk- samheter som är likartade oberoende av vem som är huvudman. Detta ledde till bildandet av nätverket Nivo, ett försök att finansi- era ett fortsatt arbete när LFTP:s finansiering upphört. Denna verksamhet har emellertid haft finansieringsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningen anser att de förslag som presenterades i SOU 2009:43 Klinisk forskning – Ett lyft för sjukvården&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, om inrättande av en fond för klinisk behand- lingsforskning med en årlig finansiering omfattande 500 miljo- ner kronor per år från i första hand offentliga forskningsfinansi- ärer är intressant och skulle få positiva effekter för innova- tionsförutsättningarna i anslutning till hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Sverige saknar en nationell sammanhål- len innovations- och innovationsupphandlingspolitik inom hälso- och sjukvårdsområdet som kan bidra till erfarenhetsutbyte och utvärderingar av innovationer och innovationsupphandlingar i vården. Utredningen föreslår därför och att en tidsbegränsad delegation inrättas för att föreslå och bygga upp bättre institu- tionella och kunskapsmässiga förutsättningar för innovationer och innovationsupphandling inom hälso- och sjukvårdsområdet. Delegationen bör bestå av representanter för landstingen, SKL, Medicinsktekniska företag, universitet/högskola och staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft7"&gt;Som exemplen ovan visar finns det ett antal strukturer och projekt inom hälso- och sjukvården med syfte att uppmuntra innovationer och innovationsupphandling. Vissa landsting och regioner arbetar mycket aktivt med frågan medan andra är mer passiva. Visst sam- arbete sker också över gränserna mellan stat, landsting, universitet och näringsliv. För att kunna dra nytta av det arbete som sker, sprida kunskap och erfarenhet samt att höja medvetenheten om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Utredningen av den kliniska forskningen (U 2007:04).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;innovationspotentialen och kraften i medveten upphandling av innovationer, är utredningens bedömning att det krävs en kataly- tisk struktur på nationell nivå. Målet för arbetet bör vara att Sverige i framtiden ska ligga i framkanten när det gäller uppmuntran och upphandling av innovationer inom vård och omsorg. Detta kan leda till en både bättre och mer effektiv vård och omsorg till nytta för både huvudmän och patienter. Vidare kan arbetet leda fram till nya företag och produkter på marknaden. Utredningen föreslår därför att en Delegation eller motsvarande struktur&lt;A href="#page_284"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för innovationer inom hälso- och sjukvården införs. Uppdraget bör vara tidsbegrän- sat till mellan två – tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Delegationen ska arbeta med att finna praktiska samarbetsfor- mer kring hur innovationer inom hälso- och sjukvårdssektorn, både sådana innovationer som emanerar från personal och forskare och sådana som är framtagna av innovativa företag, kan utvecklas. Syf- tet ska vara att utgå från behoven inom hälso- och sjukvården men att samtidigt beakta konkurrenskraftsaspekterna och inte minst möjligheterna till ökad export av innovativa produkter och tjänster inom hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Delegationen bör innehålla representanter för landstingen, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), näringslivet och universite- ten/högskolor, liksom Vinnova. Det är viktigt att understryka att delegationen måste arbeta konkret och att de som företräder de olika intressenterna måste ha både kunskaper och renommé. Arbetet bör handla om att finna praktiska lösningar kring samarbetsformer, finansiering, upphandling, demonstationsanläggningar och erfaren- hetsutbyte, inte att producera ett betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Delegationen bör ha ett tidsbegränsat uppdrag och skulle kunna upprättas inom kommittéväsendet men ett alternativ kan vara att den administreras av Vinnova.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Utredningen SOU 2009:43 Klinisk forskning – Ett lyft för sjuk- vården lämnade ett antal förslag för stärkt innovation och imple- mentering genom att en ny fond för finansiering av oberoende kliniks forskning byggs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Utredningen för den kliniska forskningen framhäver i sitt betänkande att för att forskningsresultaten ska få en chans att göra nytta krävs ett ansvar och finansiering av forskningens hela utveck- lingskedja, från explorativ forskarinitierad verksamhet på laborato- rier till genomförande av systematiska kliniska prövningar och stu-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Kan även ha formen av en utredning eller ett råd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;dier av resultatens implementering i vården. I dag är möjligheterna till genomförande av oberoende kliniska studier liksom implemen- tering av forskningsresultaten två flaskhalsar. Utredningen för den kliniska forskningen har vid sin analys av det nationella finansie- ringssystemet funnit stora brister vad gäller finansiering av forsk- ning med klinisk behandlingsprövning och implementering av nya metoder i vården. Vetenskapsrådet, FAS&lt;A href="#page_285"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och Vinnova är de offentliga forskningsfinansiärer som står för en stor del av den finansiering som sker av forskning kring hälsoområdet. Dessa finansiärer stödjer enligt sina instruktioner grundforskning, behovsstyrd forskning samt innovationer kopplade till forskning och utveckling. Det saknas därmed forskningsfinansiär med ett tydligt program för behandlingsforskning och implementering av nya forskningsresultat i vården. Finansiering av innovationsinriktad forskning förväntas ske inom ramen för de allmänna förstärkningar som universitet, forskningsråd och Vinnova får efter den senaste forskningspropositionen. Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vionnova har fått regeringens uppdrag att bilda en samordningsgrupp för att förstärka innovationsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft7"&gt;Utredningen för den kliniska forskningen anser att det behövs en organisation som tar ett nationellt ansvar för finansiering och samverkan kring klinisk behandlingsforskning och implementering av nya metoder i vården. Med en gemensam nationell fond för forskning kring innovation och implementering i klinisk sjukvård anser Utredningen för den kliniska forskningen att möjligheter för att nya behandlingar och ny diagnostik ska nå patienten förbättras. En gemensam nationell fond för innovation och implementering bör därför skapas i samverkan mellan myndigheter som Vinnova, Vetenskapsrådet, sjukvårdshuvudmännen, universiteten, forsk- ningsstiftelser och industrin. Det är här viktigt att tillgängliga resurser i form av olika myndigheters och kliniska forskningsorga- nisationers kunskaper tillvaratas och samutnyttjas, menar utred- ningen för den kliniska forskningen. Inom ramen för denna fond ska enligt Utredningen för den kliniska forskningen finnas möjlig- het att finansiera den behandlingsforskning som för närvarande saknar stöd. Fonden ska också fungera som en plattform där industrin skulle kunna få ökade möjligheter att utveckla sina inno- vationer i samverkan både med akademiska forskare och praktisk sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS initierar och finansierar grund- läggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p162 ft7"&gt;Innovationsupphandlingsutredningen anser att en stärkt klinisk forskning genererar innovationer inom hälso- och sjukvården. Innovationsupphandlingsutredningen är därför i princip positiv till förslaget om inrättandet av en fond för klinisk forskning. Utred- ningen har dock inte kunnat göra en egen bedömning om den finansiering som Utredningen för den kliniska forskningen föreslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft15"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p777 ft137"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Innovationer inom trafikinfrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Infrastukturinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Utredningen har identifierat infrastrukturområdet som en av de viktiga områdena för framtida innovationsupphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Under närmaste åren kommer stora investeringar att göras inom den offentligt ägda infrastrukturen för trafik, dvs. gator och vägar, järnvägar och spårvägar, hamnar och farleder samt flygplatser och flygledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Innevarande år har Trafikverket anslag för nyinvesteringar inom f.d. Vägverkets och f.d. Banverkets ansvarsområden som uppgår till över 9,5 miljarder kr. Därtill uppgår driftsanslaget till ett motsva- rande belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft7"&gt;Kommunerna investerade år 2005&lt;A href="#page_287"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;knappt 4,3 miljarder kronor i det kommunala vägnätet och de årliga kostnaderna för drift och underhåll av kommunala gator och vägar är ca 4 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Ur innovationssynvinkel är såväl nyinvesteringar som drift och underhåll intressant.&lt;A href="#page_287"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Beträffande annan trafikinfrastruktur än väg och järnväg så ser bilden lite annorlunda ut. Sjöfartsverket är ett affärsverk och finan- sieras med avgifter på handelssjöfarten. Verket underhåller far- leder&lt;A href="#page_287"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, vissa slussar och gör en del investeringar i nya eller fördju- pade farleder. Hamnarna ägs, med undantag från vissa kajer i an- slutning till industrier, av kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Enligt SIKA Statistik 2009:28 finns det inte någon total bild över kommunala väginfra- strukturinvesteringar för någon längre tidsperiod och det förekommer luckor i redo- visningen av vissa poster. År 2005 var då det senaste året som ger en någorlunda komplett bild av de kommunala investeringarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Skillnaden mellan investering och den förbättring som sker som ett resultat av underhålls- åtgärder är inte alltid tydlig. Underhåll kan t.ex. innebära ny vägbana och då kan nya metoder eller material vara ett alternativ till det som tidigare nyttjats på vägsträckan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Främst fyrar och sjömärken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom trafikinfrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Flygets infrastruktur består dels av flygplatser, varav de tio för luftfarten mest väsentliga flygplatserna ägs av det statliga bolaget Swedavia och ett antal mindre flygplatser som ägs av kommuner. Affärsverket Luftfartsverket ansvarar för flygledning. &lt;A href="#page_288"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Forskning och innovationer inom infrastrukturområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns behov och intresse inom Trafikverket att arbeta med innovationsfrågor i syfte att få fram nya metoder och produkter för vägar och järnvägar. Nya lös- ningar inom väghållning som tas fram av Trafikverket kan vara till nytta även för kommunal och privat väghållning. De meto- der för efterfrågestyrd &lt;NOBR&gt;FoU-arbete&lt;/NOBR&gt; som de båda tidigare myn- digheterna Banverket och Vägverket nyttjat ger en god grund för Trafikverket att arbeta med innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Trafikverket bör främja innovationer inom sitt ansvarsområde, dels genom innovationsvänliga upp- handlingar inom ramen för verkets normala upphandling av varor och tjänster, dels genom att medvetet genomföra innova- tionsupphandling i syfte att ta fram nya lösningar till nytta för trafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft7"&gt;Trafikverkets&lt;A href="#page_288"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;storlek och verksamhet gör att verket skiljer sig från andra upphandlande enheter. Det sker inom verket redan ett kon- tinuerligt förbättrings- och utvecklingsarbete i samband med nyin- vesteringar och drift av vägar och järnvägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Att ansvaret för statliga vägar och för järnvägar nu förts till en myndighet ger möjlighet till synergier mellan de två trafikslagen i samband med investeringar. Samtidigt är det två tekniskt sett olika trafikslag vilket också får betydelse för förutsättningarna för inno- vationer in de två ansvarsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;En av de större flygplatserna är dock privatägd – Skavsta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Myndigheten är i praktiken en sammanslagning av vad som fanns kvar av Vägverket och Banverket efter att tidigare myndighetsutövandet överförts till Transportstyrelsen, samt en stor del av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;egen-regiverksamheten&lt;/NOBR&gt; förts till Svevia AB, tidigare Vägverket produktion, Infra- nord AB, tidigare Banverket produktion och Vectura AB som utför konsulttjänster inom projektering av transportinfrastruktur. Transportverket svarar för driften av t.ex. vägfärjor (genom Transportverket Färjerederi) trafikledning av järnvägstrafiken m.m. Totalt arbetar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;500 personer inom verket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td290"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td291"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom trafikinfrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;Förenklat kan sägas att vägsystemet är tekniskt mindre kompli- cerat men det är samtidigt svårare att planera genom att verket har små möjligheter att styra när och hur vägarna används av trafikan- ter. Järnvägsnätet är mera komplicerat men samtidigt har myndig- heten bättre förutsättningar att planera eftersom all trafik är tid- tabellsbunden. Inom järnvägsnätet ställs höga krav på kompatibili- tet och enhetlighet.&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Konsekvenserna av en misslyckad introduk- tion av en ny innovation är också mera påtaglig inom järnvägsdrift än inom vägnätet.&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därför kan det finnas sakliga skäl till lite olika syn på utprovning och införande av ny teknik inom de två områ- dena, vägar respektive järnvägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Både Banverket och Vägverket avsatte medel för &lt;NOBR&gt;FoU-verksam-&lt;/NOBR&gt; het. Banverkets kostnad för forskning, utveckling och demonstra- tion var 122 miljoner kronor 2009. Cirka 60 procent av kostna- derna rör forskning inom ramen för sektorsansvaret. Vägverkets kostnaderna för forskning, utveckling och demonstration(FUD) var samma år 338 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Syftet var i båda fallen att genom forskning lägga en grund för nya lösningar som skulle underlätta för myndigheterna att fullgöra sin uppgifter, dvs. att skapa förutsättningar för effektiva och säkra transporter på järnvägar respektive vägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Banverket hade en forskningsstrategi som lade fast ett antal om- råden för forskning och utvecklingsinsatser. Under senare år har Banverket lämnat bidrag till ett antal olika projekt som t.ex. Gröna Tåget&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, konceptstudier om duospårvagnar för integrerad pendling i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Transportarbetet på vägarna utförs av någon miljon motorfordon som sinsemellan är olika till utförande. Fordonens utformning ställer mycket låga krav på enhetlighet i vägnätet. En bil kan köras ena ögonblicket på en grusväg, nästa på en motorväg. Beläggning, skyltning m.m. påverkar trafiksäkerhet och effektivitet. Arbete på vägen kan orsaka besvärliga och ibland även oväntad köbildning. Järnvägsnätet är mera som en slags maskin där banan och det rullande materielen interagerar. Det ställs höga krav på enhetlighet och kompatibilitet, t.ex. signaler, eldrift, spårvidd och lastprofil. Även om det vore en ekonomisk och teknisk fördel att på en nyanlagd bansträcka nyttja el med 25 kV spänning respektive 50 Hz frekvens, som överensstämmer med det vanliga elnätet, istället för dagens svenska järnvägs- standard som är 15 kV och 16 2/3 Hz, måste den fördelen vägas mot nackdelen att sträckan endast skulle kunna nyttjas av nya ellok med asynkronmotorer för olika spänning och frekvenser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ett exempel var att på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; bytte en leverantör av betongslipers tillverkningsmetod för att kunna klara omfattande order från Banverket. Efter en tid visade sig många sliprar vara defekta. Konsekvensen var att hastighetsbegränsningar fick införas på ett flertal sträckor och trafiken sedan stängas vissa tider för att sliperbyten kunde utföras. Bytena kostade Ban- verket ca 440 miljoner kr under åren &lt;NOBR&gt;2005–2007.&lt;/NOBR&gt; Ett kvalitetsproblem i samband med ny teknik gav således upphov till mycket stora och dyra effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ett branschgemensamt fordonsforskningsprogram som syftar till att ta fram kunskap om framtida höghastighetståg anpassade för svenska/nordiska förhållanden. Programmet starta- des av Banverket år 2005 i samarbete med Bombardier, KTH, samt ytterligare representanter från järnvägssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom trafikinfrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Östergötland, luftkvaliteten i Stockholms tunnelbana, metod- utveckling för värdering av farligtgodsolyckor och optimering av driftssystem. Det är huvudsakligen forskare inom högskolorna och forskningsinstitutioner som fått bidrag för att utföra olika studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Banverket skrev i sin forsknings- och innovationsstrategi&lt;A href="#page_290"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft13"&gt;Banverkets ambition är att det skall finnas ett antal strategiska FUD- miljöer som håller vetenskaplig excellens. Det är miljöer där relevant kunskap ska utvecklas och underhållas. Det sker genom att stödja doktorandprojekt vid några miljöer som utvalts till kompetenscentra. Exempel på sådana centra är Charmec vid CTH, samband &lt;NOBR&gt;hjul-räl,&lt;/NOBR&gt; Järnvägsgruppen vid KTH, fordon och systemfrågor samt Järnvägstekniskt Centrum vid LTU, drift och underhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;Banverkets forskningsverksamhet var av naturliga skäl huvud- sakligen inriktad på järnvägstrafiken, men även tunnelbanetrafiken och samt spårvägstrafik.&lt;A href="#page_290"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;En viktig utgångspunkt för Vägverkets arbete för forskning och sektorsansvar för vägtransportsystemets utveckling som tilldelades Vägverket redan i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genom den så kallade sek- torspropositionen.&lt;A href="#page_290"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Vägverkets roll och ansvar inom området forskning och inno- vation definierades ytterligare genom instruktionen (1997:652), som angav följande uppgifter när det gäller forskning, utveckling och demonstration (FUD) inom vägverket:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft13"&gt;Vägverket skall särskilt verka för att samhällsmotiverad tillämpad &lt;NOBR&gt;forsknings-,&lt;/NOBR&gt; utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom väg- transportsystemet planeras, initieras, genomförs, dokumenteras och utvärderas samt att resultaten sprids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;I regleringsbrevet för år 2005 fick Vägverket i uppdrag att redovisa vilka insatser som görs för att skapa ett gott innovationsklimat och stimulera till innovation i den egna verksamheten. Uppdraget skulle enligt detta regleringsbrev genomföras med utgångspunkt från regeringens strategi Innovativa Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Forskning och utvecklingsarbetet inom Vägverket prioriterades och styrdes på samma sätt som all annan verksamhet inom Vägver- ket. Det fanns därför inte något speciellt &lt;NOBR&gt;FoU-program&lt;/NOBR&gt; vid sidan om den strategiska planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Banverkets forsknings och innovationsstrategi &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2007-12-21&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;F07-870/AL50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Banverket äger med några få undantag (industrispår o dylikt) alla järnvägar medan tunnel- banan och spårvagnsspåren har andra ägare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet (Prop. 1995/96:131).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft15"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td290"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td291"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom trafikinfrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p578 ft7"&gt;Vägverket arbetade med en forsknings- och innovationsprocess med sju element:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/SPAN&gt;: skapa tillgång till redan känd kunskap och kända lösningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Forskning&lt;/SPAN&gt;: vid behov producera ny kunskap som inte redan är känd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Idéfödsel&lt;/SPAN&gt;: kläcka en idé till ny lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Utveckling&lt;/SPAN&gt;: använda idén för utveckling av en ny lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Demonstration&lt;/SPAN&gt;: göra utvecklingsresultatet (den nya lösningen) synligt genom en prototyp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Införande (implementering)&lt;/SPAN&gt;: vidta erforderliga åtgärder av alla de slag för att den nya lösningen ska kunna komma till allmän användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Innovation&lt;/SPAN&gt;: allmän användning av den nya lösningen, det vill säga förnyelse är skapad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Utredningen konstaterar att detta arbetssätt har likheter med den tänkta processen i samband med förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Vägverket stödde olika initiativ för att utveckla nya lösningar i näringslivet om de bidrog till att utveckla vägtransportsystemet i önskvärd riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;För att förstärka denna ambition tecknade Vägverket i decem- ber 2006 ett samarbetsavtal med Innovationsbron AB, som för- fogar över riskkapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Trafikverket som bildades den 1 april beställer, dokumenterar och sprider sådan &lt;NOBR&gt;forsknings-,&lt;/NOBR&gt; utvecklings- och demonstrations- verksamhet inom transportområdet som motiveras av verkets upp- gifter att nå de transportpolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Trafikverket samspelsformer med externa utförare och intres- senter delas in följande fyra kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Basstöd&lt;/SPAN&gt;: som avser Trafikverkets icke projektbundna medel för finansiering av strategiskt viktiga professurer vid akademiska lärosäten för att stödja forskningshandledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Ramstöd&lt;/SPAN&gt;: som avser en form av ”partnering” genom avtal om en garanterad beställningsvolym till viktiga &lt;NOBR&gt;FoU-utförare.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft15"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Innovationer inom trafikinfrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p368 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Bransch/sektorssamordning&lt;/SPAN&gt;: som syftar till att befrämja till- komsten av färre men större sammanhållna &lt;NOBR&gt;FoI-satsningar&lt;/NOBR&gt; genom stöd för ledning och administration av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Projektinitiering&lt;/SPAN&gt;: som avser när Trafikverket initierar och finan- sierar projekt inom definierade problemområden. För detta ändamål används utlysningar där projektförslag efterfrågas för definierade frågeställningar vid bestämda tillfällen. Projekt initi- eras också av Trafikverket genom direktbeställning alternativt upphandlingsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;Ur utredningens synvinkel är arbete med projektinitiering mest relevant, eftersom det finns likheter med innovationsupphandling både vad avser syfte och metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;För närvarande pågår ett arbete med att ta fram Trafikverkets Utvecklingsplan som kommer att ersätta tidigare Banverkets och Vägverkets FoI planer. Detta arbete pågår fram till maj 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;I år har verket dock utlyst ett antal forsknings- och innova- tionsprojekt (FoI) för genomförande med start år 2011. Dessa finns inom i första hand järnvägsområdet Verket har definierat nio olika temaområden av olika karaktär.&lt;A href="#page_292"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Hur initiering och finansiering av FoI inom andra områden kommer att gå till avser Trafikverket besluta om senare under 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Utredningen bedömer att det inom ramen för Trafikverkets verksamhet finns goda förutsättningar att genomföra innovations- upphandlingar, både genom förkommersiell upphandling och i form av upphandling inom ramen för LOU. Därtill kan givetvis de metoder som Vägverket och Banverket utvecklat för stöd till forskning även inriktas på att främja utveckling av innovationer inom ramen för en efterfrågestyrd innovationsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Som ovan belysts arbetar Trafikverket nu med att utforma instrument för verkets forsknings- och innovationsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Utredningen anser att det är viktigt att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Trafikverket i sitt löpande upphandlingsarbete beaktar behovet av innovationsvänlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Inom vare område beskriver verket en ”problemställning” där man efterfrågar forsknings- projekt. För att visa på konkretionsnivå kan tas ett exempel från området &lt;SPAN class="ft78"&gt;Trafikplanering och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;-styrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt; &lt;/SPAN&gt;där verket skriver &lt;SPAN class="ft78"&gt;”Vid framtagande av tågplan sker en avvägning mellan antal tåg, operativ drift och punktlighet. Det finns behov av att utveckla analysmetoder för att ta beslut när kapacitetstaket är uppnått. Det gäller i första hand bankkapacitet, men kan även inbegripa elkraftsystem, planering av fordonsomlopp m.m.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td290"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td291"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innovationer inom trafikinfrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p788 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Trafikverket bör använda förkommersiell upphandling som ett instrument i verkets arbete med FoI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft7"&gt;Regeringskansliet bör överväga om det finns anledning att förtyd- liga Trafikverkets roll för att främja innovationer inom verkets ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft9"&gt;Trafikverket bör redan under 2011 kunna inleda arbetet med att utveckla innovationsupphandlingsmetoder som passar verkets upp- gifter och roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft15"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;11 Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Exportmöjligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ökad innovationsverksamhet baserad på efterfrågan inom offentlig sektor kommer att ha positiva effekter för de innovativa företagens konkurrensförmåga och dess exportmöjligheter. Om det innovativa företaget är framgångsrik med utvecklingsarbetet bör det vara möjligt för företaget att även vara framgångsrika i den efterföljande upp- handlingen vilket kan ge förutsättningar för försäljning även till andra kunder i Sverige och exportmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft7"&gt;Det finns en bred konsensus om att Sveriges framtida konkurrens- förmåga i stor utsträckning måste bygga på innovationer och förmåga till snabb anpassning. Utredningens förslag kan bidra till att bredda förutsättningar för innovativa företag genom att öka efterfrågan från svensk offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Från den allmänna debatten är det lätt att få intrycket att alla innovationer skapas i nya innovativa företag. Så är det givetvis inte. De flesta innovationer kommer fram inom ramen för ett utveck- lingsarbete inom existerande företag, både stora och små. Inte minst de stora svenska exportföretagen utvecklar stadigt nya lösningar. I en del fall leder utvecklingsarbetet till innovationer inom andra områden än där företaget har sin egen verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Vissa storföretag försöker systematiskt hantera innovationer som uppstått inom företaget men som inte passar in i företagets strategi. I en del fall leder det till att nya innovativa företag bildas för att vidareutveckla ett koncept som tillkommit inom ett stort företag. I andra fall avyttras konceptet till andra företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Men det är naturligt att särskild omsorg ägnas åt nystartade innovativa företag. Svårigheten för dessa företag är välkända och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft15"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;handlar både om att intressera potentiella kunder för deras nya lösningar på problem och skaffa kapital till företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Det bör noteras att förkommersiell upphandling ger möjligheter för upphandlande myndigheter att inom ramen för kontraktet beställa en s.k. nollserie, dvs. en vara eller tjänst som kan användas i normal verksamhet. Det betyder att den upphandlande myndig- heten helt eller delvis kan betala för företagets utvecklingsarbete fram till denna fas. Om den upphandlande myndigheten efter ut- värdering av nollserien är nöjd och vill efterfråga en vara eller tjänst med motsvarande egenskaper måste den upphandlande myndigheten genomföra en upphandling i enligt med LOU eller LUF. För det innovativa företagets del innebär detta att företaget måste delta i en upphandling i konkurrens med andra företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Kontrakt inom ramen för förkommersiell upphandling får inte innebära att företaget får ersättning för kommersialisering av sin innovation, för marknadsföring eller kundanpassning. Det kan innebära att ett innovativt företag vid avslutningen av den sista fasen i ett förkommersiellt förfarande behöver anskaffa kapital och kompetens. Detta bör normalt ske på marknadens villkor. Det finns också vissa stödformer och rådgivningsstrukturer för ny- startade företag som kan vara till nytta för ett företag i denna situation. Ofta kommer det att vara viktigt för det innovativa företaget att snabbt kunna kommersialisera sin innovation genom marknadsföring och kundanpassning. Det behov som föranlett den upphandlande svenska myndigheten att genomföra en innovations- upphandling finns troligen även hos myndigheter i andra länder eller inom privat sektor. Därför är det naturligt att det innovativa företaget kan räkna med en marknadspotential, men samtidigt är det realistiskt att förvänta sig att det snart kommer att finnas starka konkurrenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;Ur både företagsekonomisk och samhällsekonomisk synvinkel är viktigt med export. I många fall är den svenska marknaden alltför liten för företagets långsiktiga lönsamhet och fortlevnad. Exporten är grunden för det svenska välståndet och i takt med att traditio- nella svenska exportprodukter möter ökad konkurrens är det nödvändigt att innovationer leder till nya exportprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;För ett företag är det oftast ett stort steg att försöka exportera. Företaget måste ta ställning till en rad viktiga frågor, t.ex. vilka ut- landsmarknader företaget ska inrikta sig på, hur det ska representeras, hur marknadsföring ska hanteras. Exportansträngningar är initialt kapitalkrävande, och tar stora personella resurser i anspråk. Samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft15"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;är det i många fall en nödvändighet för företaget att expandera genom export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Export av varor som helt eller delvis tillverkats i Sverige ger också förutsättningar för efterfrågan av arbetskraft i Sverige. Det finns mycket få formella hinder för export av varor till andra EU länder. Även vid export till andra delar av världen har hindren under senare decennier minskat påtagligt. När det gäller nya produkter kan dock export försvåras av olika certifierings- och godkännande- förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Export av varor är i dag allt oftare kopplat till tjänster. Detta gäller inte minst varor som utvecklats inom ramen för en innova- tionsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Beträffande tjänstexport har förutsättningarna förbättrats något genom att EU:s tjänstedirektiv trätt i kraft och ger förbättrade för- utsättningar för tjänsteexport inom den europeiska unionen. Men likväl kvarstår en rad hinder, inte minst kulturella och språkliga som ofta kräver att tjänsteexporterande företag i hög utsträckning anpassar sig till olika marknader. Det innebär ofta att förutsätt- ningarna för svensk personal att arbeta i utlandet är begränsade. Likväl är även tjänstexport som inte skapar direkt sysselsättning i Sverige viktig. Genom att företaget kan expandera utomlands finns förutsättningar för att bygga upp större lednings och utvecklings- verksamhet i Sverige, likaså skapas kapitalinkomster till företagets ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;I en del fall är det inte realistiskt för ett svenskt företag att exportera en vara eller tjänst. Det beror på marknadsförhållanden. Teknikexport innebär att det innovativa företaget säljer sin kunskap till utländska företag. Detta kan ske genom försäljning av licenser eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Det är väsentligt att det finns väl fungerande exportrådgivnings- funktioner för innovativa företag. Samtidigt är det viktigt att framhålla att många företag arbetar med nischprodukter som gör att det inte kan förväntas att det hos Exportrådet alltid kan finnas kunskap om marknadssituationer i olika länder, utan att det ibland krävs speciella marknadsstudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft15"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är viktigt att svenska myn- digheter beaktar möjligheterna att främja svenska innovativa företags exportansträngningar på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Kommunala och statliga myndigheter som nyttjar innovativa produkter bör ge leverantörerna förutsätt- ningar att använda myndigheten som referensobjekt. I samband med olika bilaterala samarbetsavtal mellan svenska departement, svenska myndigheter och svenska kommuner och motparter i andra länder bör möjligheterna för innovativa företag att få demonstrera sina lösningar beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft7"&gt;Det är väsentligt att svenska företag kan demonstrera sina innova- tiva lösningar för olika kunder, inte minst utländska kunder. Det är därför betydelsefullt att myndigheter inser att de genom att låta leverantören visa hur den svenska myndigheten använder varan eller tjänsten i sin verksamhet, kan främja svensk export. För leverantören är det viktigt att kunna demonstrera fördelarna med sin produkt. Att då kunna praktiskt visa hur produkten används av en svensk myndighet är betydelsefullt. För myndigheten kan det givetvis uppfattas som ett visst besvär att leverantören önskar att myndigheten ska ta emot leverantörens potentiella kunder och redovisar sina erfarenheter av produkten. I det flesta fall är dock belastningen relativt ringa och kontakterna borde kunna ske på ett formlöst sätt. Under vissa omständigheter kan det vara motiverat att myndigheten och dess leverantör ingår avtal om ett samarbete kring en demonstrationsanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;I många olika sammanhang har både svenska staten, genom departement, myndigheter och kommuner ingått olika slags sam- arbetsavtal med utländska myndigheter. Sverige betraktas i många länder som ett föregångsland inom olika områden, t.ex. miljö, hälso- och sjukvård och informationsteknik. En del av de samarbetsavtal som ingåtts har begränsat substansinnehåll och det har ibland från svenskt sida funnits problem att ge avtalen en konkret funktion. Dock kan sådana avtal ibland ge förutsättningar för innovativa företag att demonstrera nya lösningar. Det kan ske i samband med seminarier, studiebesök och liknande. I dagsläget är kunskapen om de olika avtalen mycket begränsade och det är ofta svårt att dra nytta av sådan avtal för exportansträngningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft15"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356298x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Utredningens förslag till innovationsvänlig upphandling skulle om upphandlande myndigheter beaktar innovationsaspekterna vid upp- handling ge positiva samhällsekonomiska effekter genom att nya billigare eller effektivare varor och tjänster skulle anskaffas inom den offentliga sektorn. Utredningen har dragit slutsatsen att det finns en viss risk för en teknologieftersläpning inom främst de delar av offentlig sektor som efterfrågar varor och tjänster som endast i begränsad omfattning finner avsättning på den privata marknaden. En teknologieftersläpning kan leda till minskad pro- duktivitetstillväxt medan introduktion av innovationer bör leda till produktivitetsförbättringar.&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Det finns inte förutsättningar för utredningen att göra några kvantitativa beräkningar.&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Beträffande utredningens förslag till åtgärder för innovations- upphandling främst förslaget till lag om Förkommersiell upp- handling är det utredningens bedömning att detta kommer att ha positiva samhällsekonomiska konsekvenser. Syftet är att genom en efterfrågestyrd innovationsprocess utveckla nya varor eller tjänster. Utgångspunkten för detta utvecklingsarbete bör normalt vara att innovationen ska vara både bättre och billigare än vad som tidigare nyttjas. I en del fall kommer endera av de två aspekterna kostnad respektive funktion att ha övertaget. En förkommersiell upphand- ling innebär att en myndighet upphandlar ett forsknings- och utvecklingsarbete, inte att myndigheten förbinder sig att anskaffa varan eller tjänsten. Det beslutet görs normalt genom en normal upphandling då myndigheten har att väga kostnader mot funktion. Myndighetens beslut kan förväntas vara rationellt utifrån myndig- hetens förutsättningar.&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningens bedömning att de upphand- lande myndigheterna bör ha möjlighet att nytta instrumentet för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Inom vissa delar av offentlig sektor är det svårt att få fram adekvata produktivitetsmått. Likväl kan det antagas att i de flesta fall innebär kvalitativa förbättringar, t.ex. förbättrad omvårdnadsupplevelse hos patienter också samhällsekonomiska fördelar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Den totala volymen offentlig upphandling i Sverige uppges ofta till 500 miljarder kronor. Innovationsvänlig upphandling skulle i princip kunna påverka huvuddelen av upphandlingen, dock är det troligt att endast i en liten andel av dessa upphandlingar kommer innovations- vänlig upphandling att resultera i att nya produkter eller tjänster introducerar tidigare än de annars skulle ha gjort. Men även en liten andel skulle ha positiva samhällsekonomiska effekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Givetvis kan det innebär att i vissa speciella fall kan en myndighet göra upphandlingsval som är rationella för myndigheten, t.ex. med tanke på dess budget, men som i vid mening kan bedömas som samhällsekonomiskt mindre fördelaktigt. Detta gäller dock vid all upp- handling och en tillämpning av det föreslagna instrumentet förkommersiell upphandling ändrar inte dessa förutsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft15"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;kommersiell upphandling eftersom utredningen anser att det vore samhällsekonomisk fördelaktigt att även statliga och kommunala verksamheter kan beställa utvecklingsarbete för sina egna behov eller för ett viktigt samhällsbehov (katalytisk upphandling). Detta arbete kan samtidigt skapa förutsättningar för utveckling i närings- livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Det finns emellertid inga förutsättningar att göra några kvanti- tativa beräkningar. Utredningen räknar dock med att upphand- lingsformen förkommersiell upphandling initialt kommer att nytt- jas förhållandevis sällan. Detta är i linje med erfarenheterna från Storbritannien och Nederländerna där sammanlagt ca 400 kontrakt slutits inom ramen för deras SBRI respektive SBIR program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Beträffande katalytisk upphandling vill utredningen understryka att det inom ett fåtal områden kan finnas stora potentiella sam- hällsekonomiska vinster om företag och enskilda hushålls inve- sterings- och inköpsmönster påverkas. Samtidigt, vilket utred- ningen framhållit i avsnitt 4.4 katalytisk upphandling, är det en grannlaga uppgift att finna välmotiverade objekt för katalytisk upphandling och att utforma dessa upphandlingar. Utredningen menar att, givet att myndigheter endast agerar när det finns goda motiv och goda förutsättningar för en framgångsrik katalytisk upphandlingsprocess, kan det bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Budgetmässiga effekter av innovationsvänligare upphandlingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Beträffande utredningens förslag till innovationsvänlig upphandling innebär det att myndigheter bör ta innovationshänsyn när så är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;I vilken utsträckning som myndigheter i framtiden kommer att ändra sina upphandlingsproceduren går inte att förutse. Utredning- ens slutsats är dock att det finns en potential till generell förbätt- ring av upphandlingsprocedurer i en stor del, troligen huvuddelen av den offentliga upphandlingen. I många fall kommer det att vara relevant att beakta innovationsaspekterna. I kapitel 3 och 8 beskrivs de åtgärder som upphandlande myndigheter kan tänkas vidta för att genomför mera innovationsvänliga upphandlingar. Generellt sett innebär förbättrade upphandlingsprocedurer att myndig- heterna bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft15"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p417 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;förbereda upphandlingar bättre genom analys av behov och för- utsättningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;planera och genomföra upphandlingar noggrannare t.ex. genom utformning av förfrågningsunderlag, utformning av urvalskrite- rier och utvärderingen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;i efterhand analysera utfallet av upphandlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Dessa åtgärder kan förväntas kräva mera resurser än att rutinmäs- sigt upphandla varor och tjänster enligt samma specifikationer och göra tilldelningsbeslut utifrån enkla urvalskriterier, t.ex. offererat pris. Samtidigt är syftet att skapa förutsättningar för bättre upp- handlingsresultat, dvs. att myndigheten i slutändan erhåller en vara eller tjänst som är fördelaktigare för myndigheten. Myndigheten kan själv genom en avvägning mellan pris och funktion i urvalskri- terierna ta hänsyn till myndighetens ekonomiska förutsättningar.&lt;A href="#page_300"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett visst ökat behov av personal och/eller extern kompetens för att hantera förbättrade upphandlingsproceduren kan uppstå. Dessa fördyrande effekter bör i de flesta fall motverkas och ofta över- träffas av besparingar och funktionsförbättringar. Utredningen bedömer således att det inte finns någon generell kostnadsdrivande effekt av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft9"&gt;Således föreligger inget behov av att generellt kompensera myn- digheter för merkostnader.&lt;A href="#page_300"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Inte heller är förslagen av en sådan natur att det finns anledning att beakta den kommunala finansieringsprincipen, eftersom försla- gen inte innebär några kostnader påförs kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det finns inte anledning att tro att mera innovationsvänlig upphandling skulle innebär för- sämrad konkurrens mellan olika leverantörer. Priskonkurrens kommer att kompletteras med en konkurrens om olika funktionskrav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vad gäller kostnaderna för domstolsväsendet för överprövningar av offentlig upphandling har dessa ökat under senare år som ett resultat av att antalet upphandlingar som blir föremål för överprövning ökat. Mer innovationsvänliga upphandlingar innebär i många fall mera mångfacetterade utvärderingskriterier. Detta kan i sig leda till ett ökat antal överprövningar. Samtidigt gör utredningen bedömningen att mer genomarbetade upphandlingar skulle undanröja en del inslag i upphandlingar som ger en förfördelad leverantör förutsättningar att driva en begäran om överprövning. Dessa två effekter kan antas till stor del ta ut varandra, varför utredningen inte kan dra någon säker slutsats om den framtida överprövnings- frekvensen eller kostnaderna för domstolarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p798 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Budgetmässiga konsekvenser av förslagen om innovationsupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Utredningens förslag innebär att en ny upphandlingsform för- kommersiell upphandling görs tillgänglig för alla myndigheter samt att Vinnova vid förkommersiell upphandling ska ha möjligheter att ekonomisk stödja myndigheternas extrakostnader för upphand- lingsprocessen samt en del av kostnaderna för den förkommersiella upphandlingen. De kostnader utöver dessa som myndigheter kommer att ha för förkommersiell upphandling bör för myndig- hetens del vara motiverad av förväntningen om att upphandlingen ger ett positivt resultat och därmed ”löser ett problem” för myn- digheten. Att få fram en ny och bättre vara eller tjänst är givetvis inte utan kostnad men syftet med denna kostnad är att myndig- heten ska kunna få tillgång till, eller kunna sprida nyutvecklade varor eller tjänster. Därmed kan det inte ses som en egentlig kost- nadsökning för en myndighet om en lag om förkommersiell upp- handling införs. Det är finns inte i lagen något krav att en myndig- heten ska nyttja upphandlingsformen.&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Utredningens förslag att en ny lag införs och att vissa beslut i enlighet med den lagen kan överprövas av förvaltningsdomstol, medför enligt utredningen inga påtagliga kostnader för domstols- väsendet. Utredningens bedömning är att antalet förkommersiell upphandlingar initialt kommer att vara begränsat och att därför det inte är meningsfullt att beräkna effekterna för domstolsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Beträffande effekterna för kommunerna är de helt likartade med effekterna för upphandlande myndigheter inom staten. Lagförsla- get innebär ökade möjligheter för kommuner och landsting att skapa bättre förutsättningar att anskaffa varor eller tjänster av det slag kommunen eller landstinget anser sig behöva. De av utred- ningen föreslagna möjligheterna till Vinnova att under vissa om- ständigheter lämna ekonomiskt bidrag till upphandlande myndig- heter ska inte betraktas som någon kompensation eller kostnads- delning. Det handlar om stöd som Vinnova utger för att medverka till innovationsupphandling, vilket är i överensstämmelse med Vinnovas uppgifter att främja innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I den mån regeringen i något enstaka fall skulle finna skäl att särskilt ålägga en myndighet att genomföra förkommersiell upphandling får regeringen bedöma de budgetmässiga konsekvenserna för den specifika myndigheten. Motsvarande gäller även beträffande beslut inom kommunal sektor, konsekvenserna av en förkommersiell upphandling måste analyseras inför ett beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft15"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p800 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Konsekvenser för företag, särskilt små- och medelstora företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Om upphandlande myndigheter i ökade utsträckning övergår till innovationsvänliga upphandlingsprocesser kan det vid en hastig anblick uppfattas som att upphandlingarna blir mera komplicerade.&lt;A href="#page_302"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Urvalskriterierna kan bli mera mångfacetterade&lt;A href="#page_302"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;vilket innebär ökade krav på företag att i sina anbud beskriva de offererade produkterna vilket kan medföra ökade anbudskostnader för företag. Samtidigt ökar konkurrensen och möjligheterna för små innovativa företag att vinna en upphandling förbättras. Således skulle en mera innovationsvänlig upphandling gynna innovativa företag. Utredningen anser att ett sådant syfte är så viktigt att det motiverar att företag måste göra något större ansträngningar för att framgångsrikt kunna delta i en upphandling. Utredningens kontakter med företag och organisationer som företräder företagare har visat på ett starkt stöd för innovationsvänligare upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;I formell mening innebär inte utredningens förslag till mera innovationsvänliga upphandlingar några förändringar som innebär en ökad regulatorisk börda för företagen.&lt;A href="#page_302"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Utredningens förslag om förkommersiell upphandling innebär en ny upphandlingsform. I princip förekommer inte upphandling av denna slags &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;FoU-tjänst&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_302"&gt; i dag i Sverige.&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Därmed gör utred- ningen bedömningen att det för de enskilda innovativa företagen inte kan anses som en regulatorisk belastning att en ny upphand- lingsform införs, tvärtom bör det vara &lt;/A&gt;till företagens fördel att myndigheter använder detta instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Ett inslag som utredningen förespråkar är dialogmöten mellan den upphandlande myndig- heten och potentiella leverantörer. Att delta i ett sådan möte kräver givetvis en insats från företagets sida. Samtidigt innebär det möjligheter att förstå den upphandlande myndighetens behov och förutsättningar, liksom det kan möjliggöra för företaget att presentera nya varor eller tjänster vilket kan förbättra myndighetens möjligheter att göra en väl underbyggd upphandling. Det är således fel att se ett frivilligt dialogmöte som en ökad administrativ börda för ett företag som vill sälja till offentlig sektor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Givet att varan eller tjänsten uppfyller ett antal uppställda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ska-krav.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Utredningens förslag till ändrad lydelse i LOU resp. LUF och LOV är riktade till myndig- heter, inte till anbudsgivande företag och lydelsen är inte juridiskt bindande för en upphand- lande myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Däremot finns det ett system med bidrag från t.ex. Vinnova, Transportverket, Rymd- styrelsen, och Sida till innovativa företag för att ge finansiering i vissa delar av utvecklingsfasen. En del av dessa bidrag kan komma att ersättas av förkommersiell upphandling när det finns ett väldefinierat behov hos myndigheten. I andra fall kommer myndigheten att fortsätta med bidragsgivning eftersom myndigheten vill stödja teknik och tjänsteutveckling i allmänhet inte försöka få fram lösningar på väldefinierade specifika problem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft15"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Vad gäller utformningen av lagen om förkommersiell upphand- ling (LFU) har utredningen försökt skapa en laglig ram som är så enkel som möjligt att tillämpa och som ger möjlighet för den upphandlande myndigheten och de innovativa företagen att efter förhandlingar sluta kontrakt som är ömsesidigt tillfredställande. Utredningen anser därmed att den i sitt förslag tagit hänsyn till regeringens mål om regelförenkling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Konsekvenser för kommunalt självstyre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;De uppmaningar till innovationsvänlig upphandling som utred- ningen för fram är frivilliga för kommunerna att tillämpa. Det för- slag till ändrad lydelse i LOU resp. LUF och LOV kan inte bli föremål för en juridisk prövning. Utredningen anser inte att den kommunala självstyrelsen påverkas av utredningens förslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Vad avser förslagen om innovationsupphandling, främst försla- get till lag om förkommersiell upphandling (LFU) är det frivilligt för kommunerna att tillämpa denna. Lagen underlättar kommuners möjlighet att medverka i &lt;NOBR&gt;FoU-projekt.&lt;/NOBR&gt; Lagen underlättar även möjligheter att anskaffa en vara eller tjänst som behövs men inte finns på marknaden. Vidare ges kommuner och landsting möjlig- heter att genomföra en katalytisk upphandling. Utredningens för- slag stärker således det kommunala självstyret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Konsekvenser för jämställdhet mellan könen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Utredningens förslag har inga påtagliga konsekvenser för jäm- ställdheten. Ur ett genusperspektiv kan konstateras att högtekno- logiska företag i Sverige ofta domineras av patriarkala hierarkier. Samtidigt är det tydligt att det finns ett betydande antal innovativa företag inom tjänstesektorn där könsrollmönstrena inte är lika på- tagliga, utan där det även i toppen av hierarkierna återfinns kvin- nor. Utredningen drar dock slutsatsen att båda typer av företag skulle gynnas av innovationsvänlig upphandling och innovations- upphandling. Därmed går det inte att ur ett genusperspektiv dra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft15"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Möjligheter och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p803 ft7"&gt;någon säker slutsats av huruvida förslagen påverkar könsmaktsord- ningen.&lt;A href="#page_304"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Konsekvenser för integration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft7"&gt;Utredningen kan inte se att utredningens förslag kan påverka integrationen i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Konsekvenser för lands- och glesbygd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft9"&gt;Utredningens förslag torde inte påverka förhållanden i lands- och glesbygd på något påtagligt sätt.&lt;A href="#page_304"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Konsekvenser för Sveriges åtagande inom ramen för Europeiska Unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Utredningens förslag står helt i linje med Sveriges åtagande inom ramen för EU. Förslag att införa förkommersiell upphandling innebär att Sverige inför den form av upphandling som Kommis- sionen i sitt meddelande Kom (2007) 799 lyft fram i syfte att uppmuntra den europeiska innovationskraften och ekonomin. För att underlätta en rättslig prövning av huruvida en upphandlande myndighet uppfyller grundfördragets krav, främst principen om icke diskriminering, och tillgång till rättsmedel förslås att Sverige stiftar lag om förkommersiell upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Utredningen vill understryka att inom specifika teknikområden eller inom specifika sek- torer finns det indikationer på att kvinnors möjligheter kan stärkas. Inom hälso- och sjuk- vårdssektorn dominerar kvinnor i stort sett alla yrkeskategorier. Vissa regioner/lands- ting/sjukhus har sedan en tid ett organiserat arbete med att stimulera de anställdas innova- tionsprojekt och att medverka till att utveckla idéer till innovationer, som sedan kan kom- mersialiseras. I detta sammanhang har ett antal innovationer som emanerar från kvinnlig vårdpersonal fått stöd och kunnat kommersialiseras. På så sätt har kvinnlig förmåga tagits till vara till nytta för samhället, sjukvårdshuvudmannen/sjukvårdsentreprenören och givit eko- nomisk vinst till den enskilde innovatören.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Dock är det möjligt att katalytisk upphandling i något enstaka fall kan bli aktuellt för att finna lösningar för hushåll eller småföretag som på grund av geografisk placering inte fullt ut kan nyttja varor eller tjänster som förutsätter urban bebyggelse eller liknande och där mark- naden inte fungerar så att den behövliga tjänsten eller varan finns tillgänglig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft15"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;12 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Förslaget till lag om förkommersiell upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft36"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;I LOU och LUF finns ett undantag från lagens tillämpnings- område för forsknings- och utvecklingstjänster, 1 kap. 6 § p. 6. respektive 1 kap. 19 § p. 5. Detta innebär att den upphandlande myndigheten eller enhet som vill upphandla forsknings- och utvecklingstjänster som inte kommer endast den upphandlande myndigheten/enheten till godo eller betalats endast av myndig- heten/enheten inte behöver tillämpa LOU eller LUF. Om den upphandlande myndigheten eller enheten vill upphandla forsk- nings- och utvecklingstjänster, och säkerställa efterlevnaden av &lt;NOBR&gt;EUF-fördragets&lt;/NOBR&gt; regler, ska denna lag tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft36"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Paragrafen ger uttryck för de grundläggande principerna som ska råda i en förkommersiell upphandling. Paragrafen fastslår de prin- ciper som gäller enligt artiklarna 18, 49 och 56 EUF. Kravet på likabehandling och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; medför att alla ansökningar om att delta behandlas lika i alla skeden av förfarandet. Faktorer som nationalitet eller etableringsort ska inte spela någon roll. Detta betyder att även företag från andra länder inte kan uteslutas. De krav som ställs i förfrågningsunderlaget får inte heller gynna någon som kommer från orten eller visst område. (Jmf. &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; domar &lt;NOBR&gt;C-31/87&lt;/NOBR&gt; Gebroeders Beentjes BV mot Nederländska staten och &lt;NOBR&gt;C-243/89&lt;/NOBR&gt; Europeiska gemenskapernas kommission mot Danmark, Storabältdomen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft9"&gt;Principen om öppenhet innebär att uppgifter som gäller den för- kommersiella upphandlingen inte hemlighålls samt en skyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft15"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;att annonsera offentligt. Alla som är intresserade ska ges möjlighet att lämna in en ansökan om att få delta. Vidare medför principen att de som ansökt om att få delta i förfarandet informeras om resultatet och att alla handlingar i princip är offentliga om de inte omfattas av sekretesslagens (1980:100) bestämmelser. (Jmf. C- 324/98 Teleaustria och &lt;NOBR&gt;C-87/94&lt;/NOBR&gt; Europeiska gemenskapernas kom- mission mot Belgien, Wallonska bussarna.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Principerna om proportionalitet förutsätter att alla krav som ställs i förfrågningsunderlaget ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. Forsknings- och utvecklingstjänsternas art och omfattning kan variera från en förkommersiell upphandling till en annan, därför kan även kraven som ställs variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Principen om ömsesidigt erkännande innebär bl.a. att man ska godkänna andra &lt;NOBR&gt;EES-länders&lt;/NOBR&gt; intyg och bevis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;De grundläggande principerna ska iakttas i alla faser av förfaran- det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft36"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;En ansökan är ett svar från leverantören om att få delta i en för- kommersiell upphandling. I ansökan anger leverantören den pro- duktidé som denne har och på vilket sätt den motsvarar myndig- hetens krav samt annan information eller bevis som myndigheten efterfrågat i förfrågningsunderlaget. Med produktidé avses både vara eller tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft36"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Med begreppet förkommersiell upphandling avses enligt &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ett förfarande för upphandling av &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; förutom dem som uteslutande är till förmån för den upphandlande myndigheten eller enheten i dess egen verksamhet under för- utsättning att dessa tjänster helt finansieras av den upphandlande myndigheten eller enheten och som inte utgör statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft36"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ett förkommersiell förfarande består vanligtvis, men inte nödvändigtvis av flera faser. I en första fas görs en förstudie eller utforskning av lösningar, i ett andra skede tas prototyper fram och i en tredje fas utvecklas en begränsad serie första produkter eller tjänster i form av en testserie. En eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft15"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;flera av dessa faser ingår i en förkommersiell upphandling. I en förkommersiell upphandling är det viktigt att utmana marknaden på ett öppet sätt och bjuda in flera företag som på konkurrensbasis ska utveckla lösningar på problemet. Den upphandlande myndig- heten eller enheten ska undersöka och jämföra olika lösningars för- och nackdelar efter varje fas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Att organisera upphandlingen stegvis och efter varje avslutat fas utvärdera resultaten innan nästa fas börjas, är grundläggande för ett förkommersiellt förfarande enligt &lt;SPAN class="ft36"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;. De &lt;NOBR&gt;FoU-projekt&lt;/NOBR&gt; som har de bästa lösningarna går vidare, fram till dess att den förkommersiella förfarandet avslutats. Härigenom kan offentliga upphandlare styra utvecklingen så att den offentliga sektorns behov tillgodoses på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft36"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Begreppet förfrågningsunderlag är det samma som återfinns i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. I prop. 2006/07:128&lt;A href="#page_307"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att definitionen i princip överstämmer med 1 kap. 5 § LOU (1992:1528), som anger att ett förfrågningsunderlag är ett underlag för anbud som den upphandlande myndigheten eller enheten till- handahåller en leverantör samt bilagor och kompletterande hand- lingar. Ett förfrågningsunderlag innehåller vanligtvis en beskrivning av den vara eller tjänst som ska tillhandahållas och de villkor som ska gälla samt hur uppdraget ska fullföljas under kontraktstiden. Vidare kan finnas kontaktuppgifter, s.k. kravspecifikationer, avtals- tider, regler för avtalets tecknande samt regler för uppföljning och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;I en förkommersiell upphandling måste myndigheten ange de krav som den ställer på alla leverantörer för att dessa ska få en möj- lighet att teckna kontrakt med myndigheten samt övriga avtalsvill- kor. Vidare bör det finnas med en beskrivning av den efterfrågade &lt;NOBR&gt;FoU-tjänsten,&lt;/NOBR&gt; kontaktuppgifter och regler för dialog, uppföljning och kontroll etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Regerings proposition 2006/07:128, Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upp- handling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, Del 1, s. 300.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft15"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft36"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Ett kontakt i är ett avtal med ekonomiska och andra villkor som tecknas mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och den eller de leverantörer som ska tillhandahålla &lt;NOBR&gt;FoU-tjänsten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Forsknings- och utveckling (FoU) kan omfatta till exempel för- slag på problemlösning och design, framtagande av prototyper, fram till utvecklingen av en begränsad volym första produkter i form av en testserie. Ursprunglig utveckling av en första produkt får inbegripa begränsad produktion eller leverans för att också resultaten av tester på fältet ska bli tillgängliga och för att visa att varan lämpar sig för produktion eller leverans i stora kvantiteter och med godtagbar kvalitet. FoU omfattar inte kommersiell utveckling som serietillverkning, lager för att fastställa kommersiell gångbarhet eller för att täcka &lt;NOBR&gt;FoU-kostnader&lt;/NOBR&gt; för integration, kundanpassning, stegvis anpassning och förbättringar av befintliga produkter eller processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Kontraktet ska undertecknas av parterna eller signeras elektro- niskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;En leverantör kan t.ex. vara ett privat bolag, en ideell organisation, en forskningsinstitution eller enskild som tillhandahåller FoU- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft36"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Sökande kan enligt definitionen av leverantör vara såväl privata som offentligrättsliga subjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;I lagen används begreppet upphandlande myndighet och enhet. Begreppen upphandlande myndighet och upphandlande enhet är således de samma som i 2 kap 12 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling respektive 2 kap 20 § och 21 § i lagen 2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och post- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft15"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft36"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Annonseringsskyldigheten är en grundläggande princip enligt EU- rätten. Det är viktigt att alla intresserade leverantörer kan få kän- nedom om en myndighets planer på att genomföra en förkommer- siell upphandling. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(C-324/98)&lt;/NOBR&gt; har fastslagit att genom annonseringsplikten uppfylls kravet på insyn som åvilar varje myndighet och som syftar till att garantera att varje potentiell sökanden får tillgång till en marknad genom öppen konkurrens och att det går att kontrollera att förfarandet varit opartiskt. Leverantö- ren ska ges skälig tid att inkomma med ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Det inrättas en nationell databas där myndigheter som tillämpar denna lag annonserar. Syftet med detta är primärt att underlätta för intresserade leverantörer att hitta de förkommersiella upphandling- arna. Ett annat syfte är att tydliggöra skillnaden mellan upphand- lingar enligt LOU eller LUF och förkommersiell upphandling. Om förfarandet enligt de två lagarna annonseras på samma sätt är risken stor att det kommer att råda förvirring bland leverantörer om vil- ken lag som ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft36"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;I annonsen ska framgå vilken typ av forsknings- och utvecklings- tjänst som efterfrågas. Detta kan ske genom att beskriva vilket eller vilka problem den upphandlande myndigheten eller enhet önskar se en eller flera lösningar på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Av annonsen ska framgå tidsfristen för inkommande av ansö- kan. Med ansökan avses i dessa fall produktidé eller inriktning på problemlösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Av annonsen ska framgå hur en sökande lämnar in ansökan t.ex. elektroniskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft36"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;En av de grundläggande principerna i fördraget är transparens. Det är därför viktigt att i förfrågningsunderlaget klargöra för intresse- rade leverantörer att den upphandlande myndigheten eller enheten anger grunderna för tilldelning av kontrakt samt hur de avser att förfara inför urvalet av sökande i varje fas, vilka faser man avser att genomföra, hur dessa kommer att gå till, vilka kriterier man avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;att utvärdera, hur dialogen mellan myndigheten och de leverantö- rerna kommer att ske etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Principen för den ekonomiska ersättning som ska utgå måste framgå. Principerna för utgivande av den ekonomiska ersättningen i en förkommersiell upphandling kan se ut på flera sätt. Myndig- heten kan välja att ersätta leverantören med upp till 100 procent av forsknings- och utvecklingskostnaderna i ett öppet redovisnings- system. Myndigheten kan även välja att ersätta leverantörerna med ett lägre andel av &lt;NOBR&gt;FoU-kostnaderna.&lt;/NOBR&gt; Ersättningen som utgår kan vara den samma för samtliga leverantörer. Det finns även möjlighet att differentiera ersättningsnivåerna så att mer avancerad eller komplicerad &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; kan få högre ersättning än en enklare &lt;NOBR&gt;FoU-tjänst.&lt;/NOBR&gt; Huvudprincipen är dock att principerna för ersättning ska vara transparent, öppen och likartade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft36"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;I lagens mening finns inget alternativ till att vara fysisk eller juri- disk person. Fysiska eller juridiska personer har rätt att får sig eller tillsammans med andra lämna ansökan i en förkommersiell upp- handling. En grupp av sökande som, då ansökan skickas in, inte har en bestämd juridisk form, får inte uteslutas av denna anledning. Om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras på ett godtag- bart sätt får dock den upphandlande myndigheten eller enheten kräva att gruppen ska ha en viss juridisk form när den tilldelar kontraktet. Universitet och högskolor får ansöka om att delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;Om den upphandlande myndigheten eller enheten ställer upp ett villkor om att leverantören ska ha en viss juridisk form, när de blivit tilldelade kontraktet, ska detta framgå av förfrågningsunder- laget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft36"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten får förhandla med sökanden innan kontrakt tecknas. Myndigheten får även förhandla med leverantörerna inför en eventuell fas två och tre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft15"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft36"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Den upphandlande myndigheten eller enheten ska i förfrågnings- underlaget ange hur ansökan ska ges in. För att fastställa när en ansökan ska anses inkommen till den upphandlande myndigheten eller enheten ska bestämmelserna i 10 § förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft36"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Fel i ansökan kan rättas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Av paragrafens andra mening föreskrivs att ansökningarna kan förtydligas och kompletteras på initiativ får den upphandlande myndigheten eller enheten. Till skillnad från bestämmelsen i 9 kap. 8 § LOU behöver bestämmelsen inte tillämpas restriktivt. Efter- som det är fråga om nya lösningar på problem kan det finnas behov för den upphandlande myndigheten eller enheten att få alla delar av ansökan tydliggjord, dels genom förtydliganden och komplette- ringar dels genom förhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft36"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Bestämmelsen motsvarar i princip 10 kap. 2 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling samt art. 45.2 i direktivet 2004/18/EG. Para- grafen ger myndigheten/enheten en möjlighet, men inte en skylighet, att utesluta leverantörer som omfattas av punkterna &lt;NOBR&gt;1–6.&lt;/NOBR&gt; Paragrafen ger även en möjlighet att utesluta en leverantör som är en juridisk person, om någon företrädare för den juridiska personen har dömts för brott enligt bestämmelserna i första stycket punkten 3 eller gjort sig skyldig till fel som nämns i punkten 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft36"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Av 17 § framgår att upphandlande myndigheter eller enheten får utesluta leverantörer från att delta i en upphandling om leverantö- ren inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkrings- avgifter eller skatt. I denna bestämmelse föreslås att den upphand- lande myndigheten eller enheten från behörig myndighet, dvs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft15"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten, ska ansvara för att inhämta uppgifter om en leverantör har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i Sverige. Skyldigheten infaller när den upphandlande myndigheten eller enheten har för avsikt att beakta dessa uppgifter i en upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Bestämmelsen motsvarar i princip 10 kap. 3 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling samt art. 45.3 i direktivet 2004/18/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft36"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Alla sökande ska enligt &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;snarast möjligt få besked huruvida de får teckna kontrakt eller inte med den upphandlande myndigheten eller enhet samt skälen för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft36"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att den upphandlande myndigheten eller enheten ska lämna underrättelse till sökanden om myndig- heten har beslutat att avbryta upphandlingen. Detsamma gäller om beslut har fattats om att göra om upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Underrättelse behöver inte delges sökanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att den upphandlande myndigheten eller enheten ska tecknar kontrakt med de leverantörer som kan pre- sentera en produktidé eller inriktning på problemlösning som på bästa sätt motsvarar efterfrågan i förfrågningsunderlaget. Till skill- nad från LOU eller LUF är det således vid förkommersiell upp- handling inte fråga om lägsta pris eller ekonomiskt mest fördel- aktiga anbudet som ska antas. För att upprätthålla konkurrensen på marknaden är det viktigt att anta minst två leverantörer till en för- sta fas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Efter avslutad första fas ska den upphandlande myndigheten eller enheten göra en utvärdering av resultaten från leverantörerna och besluta om det förkommersiella förfarandet ska fortsätta till nästa fas. Vid beslut om fortsättning görs ett urval bland leve- rantörerna. Enligt &lt;SPAN class="ft36"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;kan den upphandlande myndig- heten eller enheten ensidigt besluta att avtalet ska fortlöpa genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;att erbjuda en eller flera leverantörer att ingå i en andra fas. Urvalet görs genom att utvärdera resultaten av de förstudier som på bästa sätt motsvarar efterfrågan i förfrågningsunderlaget. Den andra fasen innebär vanligtvis att leverantören ges möjlighet att ta fram en prototyp. Om myndigheten inte anser att &lt;NOBR&gt;FoU-resultatet&lt;/NOBR&gt; efter avslutad fas motsvarar myndighetens förväntan eller behov har myndigheten rätt att avbryta samarbetet med leverantören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Efter avslutad andra fas gör den upphandlande myndigheten eller enheten en utvärdering av resultaten från leverantörerna och beslutar om det förkommersiella förfarandet ska fortsätta till nästa fas. Vid beslut om fortsättning görs ett urval bland leverantörerna. Enligt bestämmelsen får den upphandlande myndigheten eller enheten ensidigt besluta om att avtalet ska fortlöpa genom att erbjuda leverantören att ingå i en tredje fas. Urvalet görs genom att utvärdera den eller de prototyper som tagits fram och som på bästa sätt motsvarar efterfrågan i förfrågningsunderlaget. Den tredje fasen innebär vanligtvis att en eller flera leverantörer ges möjlighet att utveckla en begränsad första serie produkter i form av testserie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft36"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;De sökande som inte får teckna kontrakt med den upphandlande myndigheten eller enheten ska meddelas om beslutet samt skälen för detta skriftligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft36"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;Om en upphandlande myndighet eller enheten beslutat att efter en urvalsprocess inte tillåta en leverantör att fortsätta till nästa fas, dvs. avbryta samarbetet, ska leverantören meddelas detta skriftligen samt skälen därför. Skälen ska vara sakliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft36"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Efter att den sista fasen genomförts är det förkommersiella avslutat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft15"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft36"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;riktar sig till den eller de leverantör som finner att en förkommersiell upphandling sker på ett sådant sätt att han eller hon inte kan delta på ett korrekt och i lagen förut- satt sätt. Exempel på sådana situationer kan vara att annonserna är så utformade att de utesluter från deltagande, eller att de kvalifika- tionskrav som den upphandlande myndigheten eller enheten valt att tillämpa formulerats på ett sådant sätt att någon reell ansökningstävlan inte kan uppkomma. Den som är berättigad att påtala ett missförhållande är den som antingen lidit skada eller som kan komma att lida skada. En leverantör bör angripa en feltillämpning på så tidigt stadium att det ska vara möjligt för domstol ska kunna ingripa innan någon faktisk skada uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft36"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att en skriftlig ansökan ska ges in till domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft36"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anges sista tidpunkt för prövning av en ansökan om åtgärd under ett pågående upphandlingsförfarande. Bestämmel- sen innebär att en sökanden, efter att ha mottagit en skriftlig under- rättelse, har tio dagar på sig att begära överprövning av beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Paragrafen innehåller de möjligheter som domstolen har att välja mellan när det gäller att säkerställa sökandens rätt. De åtgärder som domstolen beslutar om för att säkerställa sökandens rätt ska alltså även vara lämpliga med hänsyn till kostnader och andra men som åtgärderna för med sig i den pågående upphandlingen. Därigenom uppfylls krav på proportionalitet i åtgärderna. Domstolen kan alltså konstatera att ett fel har begåtts, men att den skada som föranletts av detta fel är mindre än de ekonomiska följderna av att ingripa i ett pågående förfarande. Domstolen får alltså i en sådan situation avslå framställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft36"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Bestämmelsen ger uttryck för en begränsning när leverantören inte kan anses ha lidit eller kan komma att lida skada. Om de belopp som sökanden kan beräknas erhålla från den upphandlande myn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft15"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;digheten eller enheten understiger fyra prisbasbelopp ska inte all- män förvaltningsdomstol handlägga målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft36"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;En ansökan om enligt 25 § ges enligt &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;in till den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten eller enheten har sitt hemvist. Prövningstillstånd krävs enligt &lt;SPAN class="ft36"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft36"&gt;29, 30 och 31 §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;I bestämmelserna stadgas att regeringen utser en myndighet att utöva tillsyn enligt lagen att tillsynsmyndigheten får inhämta upp- lysningar och att den upphandlande myndigheten eller enheten är skyldig att tillhandahålla upplysningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:298) om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft36"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;I mål om lagen om förkommersiell upphandling ska förvaltnings- rätten vara domför med en lagfaren domar ensam. Bestämmelsen överensstämmer därmed med hanteringen av mål enligt bl.a. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (2009:400)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft36"&gt;19 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I bestämmelsen tydliggörs av även ansökan om att deltagande i en förkommersiell upphandling ska behandlas på samma sätt som en uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter och får inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;31 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Bestämmelsen medför att lag (2011:0000) om förkommersiell upp- handling ges samma förutsättningar vid sekretessbedömningar som lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och lagen 2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft36"&gt;1 kap. 9 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Bestämmelsen har karaktären av målsättningsstadgande och är av- sedd att framhålla vikten av att myndigheter beaktar miljöhänsyn och sociala hänsyn och innovationshänsyn vid utformningen av valfrihetssystem. Den anger att den upphandlande myndigheten &lt;SPAN class="ft36"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn och innovationshänsyn. Bestämmelsen ger i sig inte något stöd för att påkalla domstols- prövning av en upphandling där myndigheten inte har tagit några miljöhänsyn, sociala hänsyn eller innovationshänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft36"&gt;1 kap. 24 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Bestämmelsen har karaktären av målsättningsstadgande och är av- sedd att framhålla vikten av att enheter beaktar miljöhänsyn och sociala hänsyn och innovationshänsyn vid utformningen av valfrihetssystem. Den anger att den upphandlande enheten &lt;SPAN class="ft36"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn och innovationshänsyn. Bestämmelsen ger i sig inte något stöd för att påkalla domstols- prövning av en upphandling där enheten inte har tagit några miljöhänsyn, sociala hänsyn eller innovationshänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft36"&gt;1 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Bestämmelsen har karaktären av målsättningsstadgande och är av- sedd att framhålla vikten av att myndigheter beaktar miljöhänsyn och sociala hänsyn och innovationshänsyn vid utformningen av val- frihetssystem. Den anger att den upphandlande myndigheten &lt;SPAN class="ft36"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn och innovationshänsyn. Bestämmelsen ger i sig inte något stöd för att påkalla domstols- prövning av ett valfrihetssystem där myndigheten inte har tagit några miljöhänsyn, sociala hänsyn eller innovationshänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft15"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft10"&gt;Offentliga tryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft35"&gt;Propositioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Proposition 2006/07/128 &lt;/SPAN&gt;Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena, vatten, energi, transporter och posttjänster&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;Proposition 2008/09:29 &lt;SPAN class="ft36"&gt;Lag om valfrihetssystem&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Proposition 2009/10:180 &lt;/SPAN&gt;Nya rättsmedel på upphandlingsområdet&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft35"&gt;Departementsskrift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Ds I 1982:4, &lt;/SPAN&gt;Teknikupphandling från Småföretag&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft35"&gt;Statens offentliga utredningar (SOU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 1976:96, &lt;/SPAN&gt;Teknikupphandling, betänkande av Teknikupphand- lingskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 1997:88, &lt;/SPAN&gt;Upphandling för utveckling, betänkande från Teknik- upphandlingsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2005:22, &lt;/SPAN&gt;Nya upphandlingsregler, delbetänkande av Upphand- lingsutredningen 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2006:28, &lt;/SPAN&gt;Nya upphandlingsregler 2, slutbetänkande av Upp- handlingsutredningen 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2007:72, &lt;/SPAN&gt;Kommunal kompetens i utveckling, betänkande från kommunala kompetensutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2008:15, &lt;/SPAN&gt;LOV att välja – lag om valfrihetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft15"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p826 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2008:25, &lt;/SPAN&gt;Ett energieffektivare Sverige bilaga – Nationell hand- lingsplan för energieffektivisering, delbetänkande av Energieffekti- viseringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SOU 2008:110, &lt;/SPAN&gt;Vägen till ett energieffektivare Sverige, slutbetän- kande av Energieffektiviseringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft35"&gt;Direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Dir 2009:104, &lt;/SPAN&gt;Förutsättningar och åtgärder för öka tillämpning av innovationsupphandling i Sverige&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft35"&gt;Övriga referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Action MedTech Sweden – &lt;/SPAN&gt;Key Measures for Growing the Medical Device Industry in Sweden&lt;SPAN class="ft9"&gt;, CTMH samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms läns landsting.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Almega &lt;/SPAN&gt;Innovativa tjänsteföretag och forskarsamhället – omaka par eller perfect match? &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2008-03-18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Arrowsmith Sue, &lt;/SPAN&gt;The law of public and utilities procurement&lt;SPAN class="ft7"&gt;, 2 uppl. 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft9"&gt;Carlsson B. &amp; Jacobsson, S. (red.), &lt;SPAN class="ft23"&gt;In Search of Useful Public Poli- cies: Key Lessons and Issues for Policy Makers&lt;/SPAN&gt;, Dordrecht, Kluwer Academic Publishers: 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft7"&gt;Chalmers EnergiCentrum (CEC ), &lt;SPAN class="ft36"&gt;Framtida teknikupphandlingar avseende elanvändning i lokalsektorn&lt;/SPAN&gt;, En förstudie på uppdrag av STEM:s Beställargrupp Lokaler – BELOK, Report – CEC 2006:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft7"&gt;CIRCLE Electronic Working Paper Series Lund University Paper no. 2008/06 Edquist, Charles 2006 &lt;SPAN class="ft36"&gt;Design of Innovation Policy through Diagnostic Analysis: Identification of Systemic Problems (or Failures)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft9"&gt;CIRCLE Electronic Working Paper Series Lund University WP 2009/13 Edquist, C. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Public Procurement for Innovation (PPI) – a Pilot Study.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft7"&gt;Department for business, Innovation and Skills, UK, 2008, &lt;SPAN class="ft36"&gt;Inno- vation Nation White Paper&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft15"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p832 ft7"&gt;Department for Innovation, Universities and Skills, UK December 2008 &lt;SPAN class="ft36"&gt;Procuring for innovation, innovation for procurement&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft9"&gt;Department of Health, UK 11 December 2009, &lt;SPAN class="ft23"&gt;National Innova- tion Procurement Plan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft7"&gt;Domeij Bengt, &lt;SPAN class="ft36"&gt;Patenträtt&lt;/SPAN&gt;, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Edquist Charles, &lt;/SPAN&gt;Offentlig teknikupphandling för behovstillfreds- ställelse och konkurrenskraft&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Linköpings Universitet Tema T Rapport 34, 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Edquist Charles, &lt;/SPAN&gt;Public Procurement for Innovation (PPI) – a Pilot Study&lt;SPAN class="ft9"&gt;, CIRCLE, Lund University Paper no. 2009/13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Eliasson, Gunnar &lt;/SPAN&gt;Synliga kostnader, osynliga vinster: offentlig upp- handling som industripolitik&lt;SPAN class="ft7"&gt;, SNS Förlag, 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Eliasson, Gunnar, &lt;/SPAN&gt;Advanced Public Procurement as Industrial Policy, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Springer, 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft86"&gt;Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Med- delande från Kommissionen COM(2008) 30, &lt;/SPAN&gt;Mot &lt;NOBR&gt;20–20&lt;/NOBR&gt; till 2020 Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft7"&gt;Europeiska Gemenskapernas Kommission, &lt;SPAN class="ft36"&gt;Public Procurement for Research and Innovation &lt;/SPAN&gt;Expert Group Report Developing pro- curement practices favourable to R&amp;D and innovation Septem- ber 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft7"&gt;Europeiska Gemenskapernas Kommission: Meddelande från Kommissionen KOM(2007) 799 &lt;SPAN class="ft36"&gt;Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa &lt;/SPAN&gt;(2007) (1668).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft7"&gt;Europeiska Gemenskapernas Kommission, &lt;SPAN class="ft36"&gt;The Lead Market Initi- ative &lt;/SPAN&gt;(LMI) (KOM (2007) 860).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft7"&gt;Europeiska Gemenskapernas Kommission: &lt;SPAN class="ft36"&gt;DG Information Society and Media Opportunities for public technology procurement in the ICT sector in Europe (April 2008)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft7"&gt;Europeiska Gemenskapernas Kommission: Meddelande från Kommissionen (KOM(2010) 2020 slutlig).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Fridlund Mats, &lt;/SPAN&gt;Switching Relations. The Government Development Procurement of Swedish Computerized Electronic Telephone Swit- ching Technology&lt;SPAN class="ft7"&gt;, Tema T Working paper Linköpings Universi- tet 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft7"&gt;Fölster, Stefan The Art of Encouraging Invention: &lt;SPAN class="ft36"&gt;A new Approach to Government Innovation Policy &lt;/SPAN&gt;1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft15"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p826 ft7"&gt;Gavras, Anastasius Rolfstam, Max, Hommen, Leif &lt;SPAN class="ft36"&gt;Procurement as an innovation instrument&lt;/SPAN&gt;. [Tyskland]: &lt;NOBR&gt;Inno-Utilities,&lt;/NOBR&gt; [2005].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft9"&gt;ITPS Tillväxtpolitisk utblick Nr 2, 2005, &lt;SPAN class="ft23"&gt;Offentlig upphandling kan utnyttjas bättre för tillväxtpolitiska mål&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ITPS A2004:027 &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling i EU och USA – hinder och möjligheter för små och medelstora företag&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;ITPS A2009:007 &lt;/SPAN&gt;En innovationspolitik för tjänster? Med exempel på drivkrafter och instrument i USA&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Lasinantti Lars, &lt;/SPAN&gt;Teknikupphandling – En process med företags- utvecklande effekter&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Tekniska Högskolan i Luleå 1995:30L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet Rapport 2008:10, &lt;SPAN class="ft36"&gt;Teknikupphandling – Verktyg för att främja innovationer och ny miljöteknik&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft7"&gt;Miljöstyrningsrådet Rapport 2009:3, &lt;SPAN class="ft36"&gt;Green Procurement – Taking it to the next level&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft9"&gt;Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:3, &lt;SPAN class="ft23"&gt;Hållbar offentlig och annan professionell upphandling&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Mowery, D. C&lt;/SPAN&gt;. National security and national innovation systems”. Paper presented at the PRIME/PREST workshop on &lt;NOBR&gt;Re-evalua-&lt;/NOBR&gt; ting the role of defence and security R&amp;D in the innovation system&lt;SPAN class="ft7"&gt;, University of Manchester, September &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;19–21:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft36"&gt;Nationell innovationsstrategi&lt;SPAN class="ft7"&gt;, Finland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Nutek R 2006:21, &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling som drivkraft för innova- tion och förnyelse&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Nutek R 2005:21, &lt;/SPAN&gt;Småföretag och offentlig upphandling – Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar&lt;SPAN class="ft181"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft7"&gt;RAND Europe's Health Research System Observatory 2009, &lt;NOBR&gt;Philipp-Bastian&lt;/NOBR&gt; Brutscher, Jonathan Cave, Jonathan Grant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft36"&gt;Innovation Procurement Part of the Solution&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft7"&gt;Review of Issues at Stake The Fraunhofer Report, &lt;SPAN class="ft36"&gt;Innovation and Public Procurement&lt;/SPAN&gt;, Report of the Independent Expert Group lead by Fraunhofer Institute – conducted for DG ENTR, March 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Rolfstam Max, &lt;/SPAN&gt;Public Procurement of Innovation&lt;SPAN class="ft9"&gt;, CIRCLE, Lund University 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Rubalcaba, L., &lt;/SPAN&gt;“Which policy for innovation in services”? &lt;SPAN class="ft9"&gt;Science and Public Policy, vol. 33, nr 10, december 2006, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;745–756.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; Beech Tree Publishing, Guildford, UK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft15"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SNS 1980:4, &lt;/SPAN&gt;Köp teknik för framtiden&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Swentec 2008, &lt;/SPAN&gt;Hur kan kompetensen hos kommunerna användas vid miljöteknikexport?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Swentec 2008, &lt;/SPAN&gt;Svenska strategier och initiativ för främjande av mil- jöteknik – En nationell översikt för genomförande av EU:s miljö- teknikplan ETAP&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft183"&gt;Swentec Rapport 20091214, &lt;SPAN class="ft182"&gt;Handlingsplan för svensk miljöteknik. &lt;/SPAN&gt;TemaNord 2006:522, &lt;SPAN class="ft182"&gt;Understanding &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;User-Driven&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt; Innovation&lt;/SPAN&gt;. TemaNord 2008:567, &lt;SPAN class="ft182"&gt;Technology procurement&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;TemaNord 2009:546 &lt;/SPAN&gt;The Next Big Thing? Trends Shaping Nordic Innovation &lt;SPAN class="ft7"&gt;© Nordic Council of Ministers, Copenhagen 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft9"&gt;Tillväxtpolitisk utblick Nr 2, 2008, &lt;SPAN class="ft23"&gt;Hållbara transporter på väg – nätverkssamhället som dellösning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Tillväxtverket Info &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;016-2009,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; &lt;/SPAN&gt;Teknikupphandling – verktyg för att främja innovationer och ny miljöteknik&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft7"&gt;Trepte Peter, &lt;SPAN class="ft36"&gt;Public Procurement in the EU&lt;/SPAN&gt;, 2 uppl. 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Verva PM &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2007-02-15,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; &lt;/SPAN&gt;Standarder och innovation i offentlig upp- handling&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vinnova &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2006-1487,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; &lt;/SPAN&gt;Offentlig upphandling som drivkraft för inno- vation och förnyelse&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vinnova Analys VA 2007:02, &lt;/SPAN&gt;Användningsdriven utveckling av IT i arbetslivet Effektvärdering av tjugo års forskning och utveckling kring arbetslivets användning av IT&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft9"&gt;Vinnova Analys VA 2007:06, &lt;SPAN class="ft23"&gt;Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationssystem&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vinnova Analys VA 2009:19, &lt;/SPAN&gt;Investering i hälsa Hälsoekonomiska effekter av forskning inom medicinsk teknik och innovativa livs- medel&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vinnova Forum VFI 2002:02, &lt;/SPAN&gt;Innovationspolitik för Sverige – mål, skäl, problem och åtgärder&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vinnova Forum VFI 2004:02, &lt;/SPAN&gt;Svensk innovationskraft Visionen måste vara starkare än motståndet&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vinnova Information VI 2007:05, &lt;/SPAN&gt;IT för sjukvård i hemmet Projekt- katalog&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft185"&gt;Vinnova Information VI 2008:11, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;E-tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt; i offentlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;. Vinnova Policy VP 2006:01, &lt;SPAN class="ft184"&gt;På spaning efter innovationssystem&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft15"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p851 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vinnova rapport VR 2009:21, &lt;/SPAN&gt;Innovationer för hållbar vård och omsorg Värdeskapande vård- och omsorgsprocesser utifrån patien- tens behov&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Vinnova rapport VR 2009:28, &lt;/SPAN&gt;eGovernment of tomorrow Future scenarios for 2020&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Visanu 2005:5, &lt;/SPAN&gt;Åskådare, regissör eller aktör? En studie av rollfördel- ningen mellan offentliga och andra aktörer i klusterutveckling&lt;SPAN class="ft181"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Westling Hans, &lt;/SPAN&gt;Technology Procurement for Innovation in Swedish Construction&lt;SPAN class="ft7"&gt;, Byggforskningsrådet, 1991.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft15"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p856 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft6"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td295"&gt;&lt;P class="p178 ft186"&gt;Förutsättningar och åtgärder för ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td296"&gt;&lt;P class="p40 ft186"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td295"&gt;&lt;P class="p178 ft186"&gt;tillämpning av innovationsupphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td296"&gt;&lt;P class="p40 ft186"&gt;2009:104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td297"&gt;&lt;P class="p178 ft186"&gt;i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p858 ft162"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft161"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft162"&gt;Utredaren ska utreda förutsättningarna för offentlig innovations- upphandling i Sverige samt lämna förslag till åtgärder för att öka tillämpningen av innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft162"&gt;De åtgärder som föreslås ska syfta till att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet i bred bemärkelse och effektivitet med stöd av innovationsupphandling. Detta kan även främja inno- vationsförmågan och förutsättningarna för strukturomvandling i näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft162"&gt;Regeringen redovisade i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) sin avsikt att låta utreda förutsätt- ningarna för hur offentliga aktörers investeringar i samband med upphandling i ökad utsträckning kan bidra till utvecklingen av kun- skapsintensiva företag. Mot bakgrund av detta ska en särskild utre- dare få i uppdrag att utreda förutsättningarna för offentlig innova- tionsupphandling i Sverige samt föreslå åtgärder för att öka till- lämpningen av innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft162"&gt;De åtgärder eller modeller som föreslås ska kunna tillämpas i stora delar av den offentliga sektorn. Utredaren ska därför sam- verka med kommuner och landsting för att förbättra förutsättning- arna för att nå ökad innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft187"&gt;Möjligheterna att främja innovation som kan stödja omställ- ningen till ett hållbart samhälle ska utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft162"&gt;Frågan om små och medelstora företags möjlighet att delta i innovationsupphandling ska särskilt uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft162"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft144"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Bakgrund till uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft36"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;I propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) konstaterade regeringen att nya produkter och processer behöver utvecklas för att offentlig verksamhet ska kunna leverera offentliga tjänster som är mer effektiva utan att förlora i kvalitet. Regeringen pekade på att upphandling av forsknings- och utvecklingsprocesser (så kallad förkommersiell upphandling) respektive innovation utifrån specifikationer av mål, behov och funktioner i stället för av befintliga produkter och processer kan vara ett sätt att åstadkomma detta. Genom en sådan ansats kan upphandlande myndigheter och enheter bidra till en ökad innovationsverksamhet och innovations- förmåga i både offentlig sektor och näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft7"&gt;En kompetens som varit relativt förbisedd i den innovations- politiska debatten, i såväl Sverige som andra länder, är den kompe- tens som en användare eller beställare har om sina egna behov eller, som fallet är för upphandlande myndigheter och enheter, behoven inom den samhällssektor som de ansvarar för. När t.ex. ny kun- skap, som växt fram genom forskning, utvecklas i kombination med att en användare formulerar sina behov kan innovation uppstå. Detta bidrar till förnyelse i näringsliv och offentlig sektor, till effektivitet, ökad kvalitet och stärkt konkurrenskraft. I förläng- ningen stärks förutsättningarna för att skapa tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft7"&gt;Innovationsförmågan i näringslivet är central för att företag i Sverige på längre sikt ska kunna konkurrera med företag i andra länder. Sveriges näringslivsstruktur bygger på en stark kunskaps- baserad tradition. Ny kunskap måste utvecklas och omvandlas till affärer i nya och befintliga företag för att skapa goda förutsätt- ningar för framtida tillväxt och välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft7"&gt;Förnyelse, kvalitet och effektivitet i de offentliga tjänsterna i form av såväl nya produkter och processer som organisatoriska lösningar är nödvändig, bl.a. till följd av det ökade efterfrågetryck och de utmaningar som kommer av bland annat en allt äldre befolk- ning och klimatförändringarna. Förnyelse, kvalitet och effektivitet är också angeläget i den offentliga sektorns planering och styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft7"&gt;Offentlig upphandling finansieras med skattemedel och ska genom- föras så att största möjliga samhällsekonomiska nytta skapas. Utgångs- punkten för offentlig upphandling är ett behov som identifierats av offentliga aktörer, för vilket en offentlig satsning – inköp eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p703 ft7"&gt;investering – planeras eller för vilket en viss samhällelig utveckling bedöms önskvärd. I dagens tillämpning av offentlig upphandling begränsar sig beställaren av olika skäl ofta till att endast efterfråga varor och tjänster som han eller hon definierat på förhand. Detta försvårar att innovativa lösningar på behoven kan utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft7"&gt;På marknader där offentliga aktörer är viktiga beställare och köpare kan företagens beredskap att utveckla ny kunskap för att vinna upphandlingar bli högre med ett ökat inslag av innovations- upphandling. Detta kan i sin tur leda till att företagen utvecklar nya varor och tjänster som kan lanseras på en större internationell marknad, samtidigt som möjligheterna till förnyelse i den offentliga verksamheten ökar. Ett exempel på område där Sverige, andra län- der och EU under många år stimulerat offentlig upphandling är grön upphandling. Kriterier har utvecklats, goda exempel finns inom de flesta teknikområden och allt fler offentliga aktörer till- lämpar grön upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft7"&gt;Att identifiera och formulera behov så att innovation och förny- else kan uppstå kräver en särskild kompetens hos de offentliga aktörerna. För att bedöma samhällsekonomiska kostnader och vinster av en upphandling på lång sikt kan också alternativa värde- ringsmodeller behöva utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft7"&gt;Storleken på den offentliga upphandlingen i Sverige är ungefär 500 miljarder kronor per år. I EU uppgår den annonserade offent- liga upphandlingen över tröskelvärdena till ca 1 500 miljarder euro årligen, vilket motsvarar 16 procent av EU:s BNP (2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft36"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Med &lt;SPAN class="ft36"&gt;innovation &lt;/SPAN&gt;avses i dessa direktiv en nyskapande kombination av olika resurser som tar formen av ett värdehöjande erbjudande som svarar mot en efterfrågan på en marknad. Med resurser avses bl.a. kompetens, såväl forskningsbaserad som erfarenhetsbaserad kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft7"&gt;Resurserna avser också ny kunskap och gjorda erfarenheter ut- ifrån bl.a. ett samspel mellan individer och organisationer. Detta innebär att innovation kan bygga på kompetens inom vetenskap, teknik, design, affärsmodeller, organisation, tjänsteproduktion, immaterialrätt m.m. Innovation kan med andra ord vara såväl forsknings- som erfarenhetsbaserad och inrymma såväl tekniska som &lt;NOBR&gt;icke-tekniska&lt;/NOBR&gt; innovationer. Forskningsbaserade bidrag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p869 ft7"&gt;innovation kan komma från alla vetenskapsområden. Andra resur- ser som är viktiga för att innovation ska uppstå är finansiering, infrastruktur och förtroende. De marknader som avses kan vara såväl privata som offentliga, det vill säga finansierade med allmänna medel (skatter och avgifter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft7"&gt;Med &lt;SPAN class="ft36"&gt;innovationsupphandling &lt;/SPAN&gt;avses i dessa direktiv upphandling av i förväg okända lösningar på ett definierat problem eller behov för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft7"&gt;Innovationsupphandling kan sägas vara ett uttryck för en efter- frågestyrd innovationsprocess, eftersom utgångspunkten för inno- vationsupphandling är en analys av behov, problem eller utma- ningar hos en eller flera offentliga aktörer eller för samhällsområ- den. Om denna behovsanalys i kombination med en marknadsana- lys för att identifiera tillgängliga, existerande lösningar visar att lösningar som motsvarar behoven saknas, kan det strategiska be- slutet att genomföra en innovationsupphandling bli konsekvensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft7"&gt;Innovationsupphandling kan innebära så kallad &lt;SPAN class="ft36"&gt;förkommersiell upphandling&lt;/SPAN&gt;. Med detta begrepp avses en metod för upphandling som presenterades i kommissionens meddelande Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa (KOM(2007)799). Förkommersiell upp- handling är en metod för upphandling före kommersialiseringen av en slutlig produkt. Den förkommersiella upphandlingen känne- tecknas av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;den enbart omfattar tjänster som utgörs av forskning och ut- veckling (FoU) (t.ex. design eller andra förslag på problemlös- ning, framtagande av prototyper fram till utvecklingen av en be- gränsad volym första produkter eller tjänster i form av en test- serie),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;upphandlande enhet och leverantörer delar risker och fördelar, bl.a. genom att den offentliga upphandlaren inte reserverar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FoU-resultaten&lt;/NOBR&gt; enbart för egen användning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;processen utgörs av upphandling i konkurrens utan inslag av statligt stöd genom att upphandlingsprocessen utformas för att maximera konkurrens, insyn, öppenhet och rättvisa. En pris- sättning på marknadsvillkor gör att den offentlige upphandlaren kan få en bild av bästa möjliga lösningar på marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft15"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Genom att handla upp &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; från flera leverantörer investe- rar den upphandlande myndigheten i alternativa lösningar på det ursprungliga behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft7"&gt;Eftersom FoU inte omfattar möjliga innovationsdrivande verk- samheter som t.ex. integration, kundanpassning eller stegvis anpassning och förbättringar av befintliga produkter eller processer finns en potential också i kommersiell upphandling. Det kan inne- bära att upphandlande myndigheter och enheter upphandlar mer innovativt genom &lt;SPAN class="ft36"&gt;förändrade rutiner i samband med kommersiell upphandling&lt;/SPAN&gt;. Detta kan t.ex. innebära prestandabaserade kravspeci- fikationer som öppnar för anbudsgivarna att erbjuda ett bredare urval av lösningar. Att utvärdera kostnaderna för hela varans eller tjänstens livstid i stället för att begränsa sig till inköpskostnaden är ett annat exempel på en förändrad rutin som kan leda till innova- tionsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft36"&gt;Tidigare erfarenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Innovationsupphandling i form av teknikupphandling har histo- riskt sett varit ett viktigt instrument för innovation och i förläng- ningen för konkurrenskraft i Sverige. Genom innovationsupp- handling har behov och kunskap ofta kombinerats på framgångs- rika sätt. Många av de produkter och system som utvecklats har haft goda resultat även på internationella marknader. Detta har starkt bidragit till framväxten av många av de multinationella hög- teknologiska och kunskapsintensiva koncerner som i dag utgör en stor del av det svenska näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft7"&gt;Förutsättningarna för staten att via myndigheter och affärsverk använda innovationsupphandling som förnyelsedrivande instru- ment har förändrats under de senaste decennierna. I Teknikupp- handlingsutredningens betänkande Upphandling för utveckling (SOU 1997:88) angavs bolagisering och privatisering av de tidigare affärsverken, omprövning av försvarets upphandlingsmönster samt Sveriges inträde i EU som begränsande faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft7"&gt;Myndigheter som Statens energimyndighet och Vägverket använder sig redan i dag av upphandling som ligger nära den ansats som uppdraget gäller. Konkurrensverket uppmärksammar innova- tionsfrämjande upphandling i sin strategi för upphandlingsfrågor från 2007. År 2006 lade dåvarande Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Verket för innovationssystem (Vinnova) fram rap-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p869 ft7"&gt;porter om hur offentlig upphandling kan bidra till ökad innovation (Nuteks rapport Offentlig upphandling för drivkraft för innova- tion och förnyelse (2006:21) och Vinnovas rapport Offentlig upp- handling som drivkraft för innovation och förnyelse &lt;NOBR&gt;(2006-01487)).&lt;/NOBR&gt; Vinnova inledde också 2008 arbetet med ett pilotprogram för att studera olika varianter av innovationsupphandling. Hösten 2009 hade två projekt lanserats inom ramen för detta program: Mat för äldre och Giftfria blodpåsar. Rådet för arkitektur, form och design (RAFD, verksamt till och med 2008) har i en rapport diskuterat kvalitetsbegreppets och designprocessens strategiska betydelse för att, med användarens och samhällets behov i fokus, stärka utveck- lingen av offentlig verksamhet och bidra till ökad innovation i näringslivet. (Kvalitet i offentlig upphandling när medborgarnas behov styr och staten handlar, RAFD 2008:3). I uppdraget till Kammarkollegiet att inrätta ett praktiskt nationellt upphandlings- stöd slår regeringen fast att de metoder och hjälpmedel som utvecklas inom ramen för upphandlingsstödet bör syfta till att upp- handlande myndigheter och enheter bl.a. uppmuntras till innova- tionsfrämjande upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft36"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;Regelverket för den offentliga upphandlingen bygger på &lt;NOBR&gt;EG-direk-&lt;/NOBR&gt; tiv och omfattar lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och lagen (2008:962) om valfri- hetssystem (LOV). Företagen ska ha lika förutsättningar att kon- kurrera och ageranden som begränsar konkurrensen ska undan- röjas. Avsikten är att det företag som säljer de efterfrågade varorna och tjänsterna mest förmånligt ska vinna en upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft7"&gt;Lagstiftningen ger utrymme för innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft7"&gt;Enligt 1 kap. 6 § punkt 6 LOU ska lagen inte gälla för kontrakt som avser ”forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag för sådana vilkas resultat endast tillkommer en upphandlande myndig- het i den egna verksamheten och betalas av myndigheten”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft7"&gt;Ett eventuellt införande av upphandlingsförfarandet ”konkur- renspräglad dialog” i svensk lagstiftning bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft15"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft36"&gt;Innovationsupphandling i EU:s innovationsstrategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I Europeiska kommissionens innovationsstrategi Kunskap i prakti- ken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU (KOM(2006)502) framhålls betydelsen av innovationsinriktad upphandling. Kommis- sionen slår fast att denna form av upphandling ryms inom upp- handlingsdirektiven från 2004. Medlemsstaterna uppmanas att vidta konkreta åtgärder för att stimulera innovation och forskning genom förbättrad upphandlingspraxis. Kommissionen utvecklade dessa skrivningar i meddelandet Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa (KOM (2007)799). I detta meddelande presenterades en metod för upphandling av &lt;NOBR&gt;FoU-tjänster&lt;/NOBR&gt; före kommersialiseringsfasen av en slutlig produkt, s.k. förkommersiell upphandling. I pionjärmarknadsinitiativet, som presenterades i meddelandet Ett pionjärmarknadsinitiativ för Europa (KOM (2007)860) framhölls också innovationsupphand- ling som en metod för att etablera nya och snabbt expanderande marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft35"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Utredaren ska utreda förutsättningarna för offentlig innovations- upphandling i Sverige samt lämna förslag till åtgärder för att öka tillämpningen av innovationsupphandling. Innovationsupphandling kan vara aktuellt om en behovsanalys i kombination med en mark- nadsanalys visar att tillgängliga och existerande lösningar som mot- svarar behoven saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft7"&gt;De åtgärder som föreslås ska syfta till att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet och effektivitet med stöd av innovationsupphandling, samtidigt som innovationsförmågan och förutsättningarna för strukturomvandling i näringslivet stärks. I uppdraget ingår att analysera i vilken utsträckning och i vilka for- mer innovationsupphandling redan tillämpas i Sverige i förhållande till de möjligheter som ryms inom gällande rätt. Frågan om små och medelstora företags möjlighet att delta i innovationsupphand- ling ska särskilt uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft7"&gt;Uppdraget ska omfatta såväl förkommersiell upphandling som möjligheterna till innovativa ansatser vid kommersiell upphandling. Utredaren ska identifiera hinder för innovationsupphandling och lämna förslag till hur dessa kan minskas eller elimineras. Detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft15"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;inkluderar frågan om i vilken utsträckning de olika upphandlings- förfarandena respektive metoder som funktionsupphandling kan användas. Vidare ska en analys av eventuella behov av incitament för de upphandlande enheterna att genomföra innovationsupp- handlingar göras. Om utredaren finner att behov av incitament finns ska förslag till utformning av sådana incitament lämnas. Frå- gor om riskhantering och immaterialrätt ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft7"&gt;Utredaren ska göra en bedömning av eventuellt behov av ny kompetens inom innovationsområdet i bred bemärkelse, dvs. inno- vation i varor, tjänster, organisation, system med flera former, hos berörda aktörer. Tillgång till och behov av metodik och kompetens hos näringslivet, särskilt små och medelstora företag, för att kunna delta i innovationsupphandling ska belysas. Om utredaren finner det påkallat ska han eller hon presentera en struktur för hur nöd- vändig kompetens inom innovationsområdet kan tillhandahållas och utvecklas utan att snedvrida konkurrensen på marknaden. Om utredaren finner det påkallat ska också förslag lämnas till en struktur för metodstöd till upphandlande myndigheter och leve- rantörer. Denna fråga inkluderar vilken roll det nationella upp- handlingsstödet hos Kammarkollegiet kan spela.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft7"&gt;Utredaren ska också föreslå insatser för att följa upp och utvär- dera resultat av offentlig innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft7"&gt;Förutsättningarna för ökad innovationsupphandling ska utredas för verksamheter där offentliga aktörer agerar som betydande köpare eller har ansvar för större samhällssektorer såsom infra- struktur, energi och hälso- och sjukvård. Frågan om hur innova- tionsupphandling kan fungera inom den statliga inköpssamord- ningen ska behandlas. De åtgärder eller modeller som föreslås ska kunna tillämpas i stora delar av den offentliga sektorn. Utredaren ska särskilt beakta förutsättningarna att samverka med kommuner och landsting för att främja utvecklingen av innovationsupphand- lingar. De delar av upphandlingen inom försvaret som omfattas av de nya principer för materielförsörjningen som presenterades i den försvarspolitiska propositionen Ett användbart försvar (prop. 2008/09:140) omfattas inte av uppdraget. Möjligheterna att främja innovation som kan stödja omställningen till ett hållbart samhälle ska utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft7"&gt;Utredaren ska identifiera ett antal offentliga aktörer inom vilka pilotverksamhet kan inledas. Om pilotverksamhet föreslås, ska utredaren även lämna förslag till hur de erfarenheter som görs i pilotverksamheterna kan följas upp, hur modeller och metoder kan vidareutvecklas, samt hur gjorda erfarenheter och goda exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;kan spridas. Hittills gjorda erfarenheter från Statens energimyndig- het, Vägverket, Miljöstyrningsrådet m.fl. ska tas till vara. De under- lag som utvecklats av Vinnova, Nutek, Rådet för arkitektur, form och design m.fl. ska tas i beaktande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft7"&gt;Förslagen ska utformas så att de inte kommer i konflikt med LOU, LUF och LOV samt gällande &lt;NOBR&gt;EG-rätt.&lt;/NOBR&gt; Utredarens förslag får inte utformas så att de begränsar förutsättningarna för konkur- rens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft7"&gt;Om utredaren finner att det behövs särskild reglering ska för- fattningsförslag lämnas. Frågan om hur regelverk, upphandlingar och åtgärder bör utformas för att underlätta för små och medel- stora företag att delta i innovationsupphandling ska särskilt belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft7"&gt;Avvägningen mellan ett nationellt konkurrenskraftsperspektiv och det faktum att Sverige är en del av den inre marknaden, där upphandlingsreglerna syftar till att möjliggöra konkurrens mellan leverantörer oavsett nationell hemvist ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft9"&gt;Utredarens förslag till åtgärder ska rymmas inom de givna stats- finansiella ramarna. Förslagen som lämnas får inte vara kostnads- drivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft36"&gt;Internationell kartläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Utredaren ska inhämta internationella erfarenheter av stödjande åtgärder för innovationsupphandling, i första hand från andra med- lemsstater inom EU, då dessa lyder under samma upphandlings- regler som Sverige. Länder som särskilt bör belysas är Storbritannien, Nederländerna och Finland. Utredaren ska också inhämta erfaren- heter från medlemsstater som infört bestämmelser om konkurrens- präglad dialog för att se i vilken utsträckning förfarandet tillämpas vid innovationsupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft35"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Förslagens påverkan på den administrativa bördan för företag ska redovisas. Vidare ska förslagens påverkan på den administrativa bördan och eventuella kostnadsökningar för myndigheter och andra offentliga upphandlande enheter redovisas och finansieras inom berörda utgiftsområden. Förslagen som lämnas får inte vara kostnadsdrivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft15"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Uppdragets genomförande och tidsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Utredaren ska fortlöpande hålla Regeringskansliet (Näringsdepar- tementet) informerat om sitt arbete. Utredaren ska under arbetet samråda med Kammarkollegiet, Konkurrensverket, Regelrådet (N 2008:05) och ramavtalsslutande myndigheter. Samråd ska även ske med andra berörda myndigheter, som Verket för Innovations- system (Vinnova), Tillväxtverket och Statens energimyndighet. Likaså ska utredaren samråda med Utredningen avseende uppfölj- ning och analys av de statliga upphandlarnas åtgärder för att för- bättra produktiviteten och innovationsgraden inom anläggnings- branschen (N 2009:10), Utredningen avseende genomförande av EG:s direktiv om upphandling inom försvars- och säkerhetsområ- det (Fi 2009:37) och andra relevanta kommittéer. Utredaren ska vidare samråda med relevanta intresseorganisationer, inklusive Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft7"&gt;Utredaren ska redovisa vilka eventuella författningsändringar som krävs till följd av utredningens förslag. Förslag till dessa för- fattningsändringar ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft7"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft7"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft15"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356334x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p856 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft137"&gt;Utdrag ur Konkurrensverkets rekommendationer beträffande hänsyn till småföretag vid upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft7"&gt;Myndigheters utformning av en upphandling har stor betydelse för små och medelstora företags förmåga att delta i denna. Konkur- rensverket har på sin hemsida lämnat rekommendationer när det gäller upphandling från mindre företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;Utredningen instämmer i dessa rekommendationer vars till- lämpning skulle vara till fördel både för småföretag i allmänhet och för innovativa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft35"&gt;Texten nedan kommer således från Konkurrensverkets hem- sida.&lt;A href="#page_334"&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft28"&gt;Planeringsfasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;För att den upphandlande myndigheten ska kunna skapa förutsätt- ningar som ökar deltagandet bland mindre företag i offentliga upp- handlingar är det viktigt att ta hänsyn till följande moment i plane- ringsfasen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft35"&gt;Identifiera och analysera det egna behovet &lt;SPAN class="ft7"&gt;och anpassa krav och villkor efter det. Det är också viktigt att det finns en tydlig dialog mellan brukare och upphandlare, så att behoven blir till- godosedda i upphandlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Inta ett leverantörsperspektiv &lt;/SPAN&gt;för att undvika otydliga krav i upphandlingsprocessen som bland annat kan vara problematiska för leverantörer att leva upp till och som får konsekvensen att vissa företag kanske inte kan lämna anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;http://www.kkv.se/t/Page&lt;SPAN class="ft139"&gt;_&lt;/SPAN&gt;4338.aspx, och http://www.kkv.se/t/Page&lt;SPAN class="ft139"&gt;_&lt;/SPAN&gt;4339.aspx&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft15"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Informera er &lt;/SPAN&gt;om de förutsättningar som gäller för leverantörer och produkter på den aktuella marknaden genom en noggrann marknadsundersökning. En upphandlande myndighet som saknar tillräcklig kunskap om den aktuella marknaden riskerar att ställa krav i upphandlingen som marknaden inte kan leva upp till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Det är ofta angeläget att inhämta kunskap om marknaden i dia- logen med tänkbara leverantörer, det kan handla om eventuella krav i förfrågningsunderlag eller betalningsvillkor. Informationen in- hämtas normalt innan upphandlingen påbörjas för att resultatet av dialogen ska kunna påverka utformningen av förfrågningsunder- laget. I kontakten med tänkbara leverantörer är det viktigt att uppge att upphandlingen inte har påbörjats och att diskussionen inte är en förhandling med leverantören utan just en diskussion inför en upphandling i konkurrens. Principerna om likabehandling och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; innebär bland annat att en leverantör inte får gynnas i förhållande till andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Sprid information &lt;/SPAN&gt;genom utannonserade informationsträffar via den egna webbplatsen eller via branschorganisationer. Det kan exempelvis handla om vilka upphandlingar som genomförs regel- bundet, tidpunkt för dessa upphandlingar, vilka upphandlingsruti- ner myndigheten har samt vilka krav som brukar ställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft35"&gt;Planera för upphandlingarna och annonsera dessa i god &lt;SPAN class="ft7"&gt;tid för att informera tänkbara leverantörer om upphandlingen och för att på så sätt få in fler och väl utarbetade anbud. Tänk på att se till att dessa annonser är tillräckligt detaljerade för att leverantörerna ska kunna utforma sina anbud. Även om förhandsannonsering är obligatorisk endast vid förkortade tidsfrister kan den upphandlande myndigheten ändå annonsera inför kommande upphandlingar för att informera marknaden om dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Upphandlingsannonser &lt;/SPAN&gt;som sätts in i en allmänt tillgänglig databas bör även &lt;SPAN class="ft35"&gt;tillkännages väl synligt på den egna webbplat- sen&lt;/SPAN&gt;. Även uppgifter och information om tidpunkt när ett kontrakt löper ut är värdefullt för leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft35"&gt;Undvik för stora och omfattande avtal&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Ofta efterfrågar myn- digheten mycket stora volymer och att leverantören ska kunna leverera över hela landet. Ibland ställs krav på att en leverantör ska klara hela kontraktet. Ingenting hindrar dock att förfrågnings- underlaget utformas så att det är möjligt att ge anbud på delar och/eller på helheten. Genom att anbudsgivare ges frihet i dessa avseenden kan konkurrensen öka och priserna pressas neråt. Om det är lämpligt kan den upphandlande myndigheten exempelvis dela&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft15"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;upp en upphandling i mindre delar exempelvis beträffande livs- medel eller konsulttjänster. Det är dock viktigt att tröskelvärdes- beräkningen ändå görs för hela projektet. Överväg om tecknandet av ett ramavtal som innebär att man knyter leverantörer till sig för lång tid och som kanske medför för stora volymer är den bästa lös- ningen eller om det kan vara &lt;SPAN class="ft35"&gt;lämpligare att göra separata upp- handlingar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft35"&gt;Undvik för kort tid mellan upphandlingens avslutande och påbörjan av leverans&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Särskilt mindre företag kan behöva viss tid på sig från besked om tilldelning av kontrakt och tidpunkt för leve- rans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Acceptera delbetalningar &lt;/SPAN&gt;där det är möjligt istället för att betala efter hela summan utfört arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft28"&gt;Vid utformning av förfrågningsunderlaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Mindre företag har ofta ont om tid och begränsade resurser för att utforma sina anbud i enlighet med myndighetens krav. Utforma därför förfrågningsunderlaget så tydligt och strukturerat som möj- ligt så att även dessa företag har möjlighet att lämna anbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft35"&gt;Klargör tydligt vad som är ett krav&lt;SPAN class="ft7"&gt;, vad kravet innebär och att följden av att inte uppfylla samtliga krav leder till att anbudet för- kastas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ha inte för korta anbudstider &lt;/SPAN&gt;och förläng dem med hänsyn till helgdagar så att leverantörerna får tillräcklig tid för att utforma ett väl utarbetat anbud. Det kan finnas behov för en leverantör att överväga att gruppera sig och att åberopa annans kapacitet. Ta hän- syn till hur komplicerad upphandlingen ifråga är, eventuellt behov hos leverantören att anlita underleverantörer och hur lång tid leve- rantörerna kan antas behöva för att utarbeta anbuden. Tänk på att tidsfristerna som anges i upphandlingslagstiftningen är minimi- tider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft35"&gt;Överväg noga vid varje enskild upphandling sambandet mellan kvalifikationskraven (krav på leverantörens lämplighet) och det som ska upphandlas för att undvika att onödiga krav ställs&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Av proportionalitetsprincipen följer att samtliga krav i för- frågningsunderlaget ska stå i proportion till upphandlingens storlek och värde, samt vara relevanta för föremålet för kontraktet. Viktigt är att kraven anpassas till den aktuella upphandlingen med hänsyn till upphandlingens art och omfattning. Ett alltför långtgående krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft15"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;på soliditet, likviditet eller omsättning kan exempelvis leda till att nyetablerade företag och mindre företag utesluts från deltagande i upphandlingen. Samma sak gäller till exempel krav på att företaget ska ha tidigare erfarenhet av att leverera en viss tjänst. Ett krav om att personal på företaget har denna erfarenhet har samma effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft39"&gt;Var flexibel och ge utrymme för leverantörerna att komma med idéer och var öppen för alternativ&lt;SPAN class="ft9"&gt;. De tekniska specifikatio- nerna kan antingen utformas som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;prestanda- eller funktionskrav eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;vara utformade genom hänvisning till olika standarder (6 kap. LOU/LUF).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Fördelen med att utforma de tekniska specifikationerna genom prestanda- eller funktionskrav är att friheten för anbudsgivarna att utveckla nya produkter eller tjänster ökar. Om myndigheten inte kan beskriva föremålet för upphandlingen tillräckligt preciserat och begripligt utan en hänvisning till ett visst varumärke eller ursprung får en sådan hänvisning ske. Upphandlingslagstiftningen ställer då krav på att myndigheten ska ange att de accepterar likvärdiga alter- nativ till de produkter eller tjänster som efterfrågas. Det ger ytter- ligare incitament för leverantörerna att presentera innovativa lös- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Vid varje upphandling bör upphandlande myndigheter &lt;SPAN class="ft35"&gt;undvika onödiga eller konkurrenshämmande krav &lt;/SPAN&gt;i de kommersiella och administrativa avsnitten. När det gäller de administrativa kraven och infordrande av olika dokument, bör utgångspunkten vara det som är nödvändigt och lämpligt för den aktuella upphandlingen. Exempelvis kan ett krav på att anbuden ska lämnas in i flera kopior medföra att leverantörer uppfattar beställaren som onödigt byråkratisk. Innan ett krav på till exempel en bankgaranti ställs bör myndigheten noga tänka igenom vilka effekter det får för konkur- rensen och tänkbara anbudsgivare. Även innebörden av krav på betalningsvillkor slår olika beroende på vilka resurser ett företag har. För långa betalningstider kan skapa likviditetsproblem för mindre företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Myndigheten bör överväga att i större utsträckning &lt;SPAN class="ft35"&gt;ta eget ansvar för att inhämta nödvändig information &lt;/SPAN&gt;om anbudsgivar- nas lämplighet när det gäller &lt;SPAN class="ft35"&gt;ekonomisk ställning &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft35"&gt;teknisk och yrkesmässig kapacitet. Checklistor &lt;/SPAN&gt;som anpassas till den aktuella upphandlingen kan vara lämpliga att använda för krav på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft15"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;SOU 2010:56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p684 ft7"&gt;formell dokumentation. Om det är möjligt, bör dokument som en anbudsgivare lämnat till den upphandlande myndigheten i en annan upphandling återanvändas, förutsatt att dessa dokument fort- farande är giltiga och relevanta för den aktuella upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft7"&gt;Överväga att, när det anses lämpligt, använda tilldelningsgrun- den &lt;SPAN class="ft35"&gt;det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet &lt;/SPAN&gt;snarare än pris. Detta kan göra det möjligt att ta hänsyn till aspekter såsom kvalitet och tekniska fördelar. Det kan innebära att inte enbart de direkta kostnaderna med ett anbud värderas, utan även kontraktsföre- målets livscykelkostnad. För anbudsgivare kan detta ge incitament till att erbjuda innovativa och bättre produkter. Vid ett sådant upplägg är det särskilt angeläget att tidigt i processen dra nytta av den sakkunskap och branschkännedom som de anställda har som kommer att arbeta med produkten eller tjänsten ifråga. Det är också viktigt att den upphandlande myndigheten preciserar de ut- värderingskriterier som används så att leverantörerna förstår vad som avses. Vid utvärderingen får dock inte hänsyn tas till sådant som inte anges i förfrågningsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft35"&gt;Använd en tydlig och enhetlig utvärderingsmall &lt;SPAN class="ft7"&gt;så att leve- rantörerna känner igen sig i krav och uttryck.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft15"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft189"&gt;Statens offentliga utredningar 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p894 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Lätt att göra rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;om förmedling av brottsskadestånd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Allmänna handlingar i elektronisk form&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;offentlighet och integritet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Skolgång för alla barn. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Prissatt vatten? M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;En reformerad budgetlag. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; Fi.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p332 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Avtalad upphovsrätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;En ny förvaltningslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Första hjälpen i psykisk hälsa. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1969–2009.&lt;/NOBR&gt; U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Mutbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;P class="p332 ft197"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Cirkulär migration och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Förundersökningsbegränsning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft192"&gt;En systematisk litteraturöversikt. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1999–2008.&lt;/NOBR&gt; Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Biologiska faktorer och könsskillnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft192"&gt;i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Romers rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;en strategi för romer i Sverige. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft192"&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Innovationsupphandling. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356341x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft189"&gt;Statens offentliga utredningar 2010&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft198"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft192"&gt;Lätt att göra rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft192"&gt;– om förmedling av brottsskadestånd. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft192"&gt;Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft192"&gt;Allmänna handlingar i elektronisk form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft192"&gt;– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft192"&gt;Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft199"&gt;Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft192"&gt;Cirkulär migration och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft192"&gt;– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft192"&gt;Förundersökningsbegränsning. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft192"&gt;Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft192"&gt;Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering &lt;NOBR&gt;1999–2008.&lt;/NOBR&gt; [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft198"&gt;Utrikespartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft192"&gt;Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft198"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft192"&gt;Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft192"&gt;Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft192"&gt;Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft198"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft192"&gt;Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft192"&gt;Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft192"&gt;Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p957 ft192"&gt;Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft192"&gt;Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft192"&gt;Multipla hälsoproblem bland personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft192"&gt;över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft198"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft192"&gt;Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft192"&gt;En reformerad budgetlag. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft192"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för &lt;NOBR&gt;e-förvaltning.&lt;/NOBR&gt; [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft198"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft192"&gt;Skolgång för alla barn. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft192"&gt;Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft192"&gt;Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft192"&gt;Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft192"&gt;Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft192"&gt;Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft192"&gt;Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola &lt;NOBR&gt;1969–2009.&lt;/NOBR&gt; [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft192"&gt;Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft192"&gt;Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GYB356342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p969 ft192"&gt;Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft197"&gt;Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft192"&gt;+ Engelsk rapport.[53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft192"&gt;Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft198"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft192"&gt;Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft192"&gt;Bättre marknad för tjänstehundar. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft192"&gt;Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft198"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft192"&gt;Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft192"&gt;Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft200"&gt;En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft198"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft192"&gt;Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft192"&gt;Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft192"&gt;Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft192"&gt;Utländsk näringsverksamhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft192"&gt;En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt; [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft192"&gt;Innovationsupphandling. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft144"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft192"&gt;Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft192"&gt;Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p984 ft192"&gt;Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft192"&gt;Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft198"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft192"&gt;Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft192"&gt;I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft192"&gt;På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft198"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft192"&gt;Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GYB356</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2010__56.pdf</filnamn>
<filstorlek>2814546</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Innovationsupphandling</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7B4F69F8-587E-4B05-BA03-65126E487019</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>