2410837 GYB332 2010 32 sou sou Statens offentliga utredningar 2010:32 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 32 0 2010-04-28 00:00:00 2016-03-16 08:35:00 2010-04-28 00:00:00 Utrikesförvaltning i världsklass titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GYB332/text https://data.riksdagen.se/dokument/GYB332 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GYB332 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:74px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:79px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 103px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:100px;left:63px;z-index:-1;width:379px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:379px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:74px;left:0px;z-index:-1;width:388px;height:244px;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:388px;height:244px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:593px;height:79px;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:593px;height:79px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:6px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:267px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:666px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:666px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:359px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:413px;height:359px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:385px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:370px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:413px;height:370px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:127px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:413px;height:127px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:531px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:214px;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:413px;height:214px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:93px;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:413px;height:93px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:498px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:231px;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:413px;height:231px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:197px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:413px;height:197px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:723px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:397px;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:413px;height:397px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:395px;left:1px;z-index:-1;width:385px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:385px;height:1px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:98px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:459px;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:413px;height:459px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:728px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:509px;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:413px;height:509px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:89px;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:413px;height:89px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_185 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_185 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_187 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_187 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_189 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_189 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_191 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_191 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_193 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_193 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_193 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_193 #id_3 {border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_193 #dimg1z{position:absolute;top:165px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:532px;} #page_193 #dimg1 #img1 {width:70px;height:532px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_194 #dimg1z{position:absolute;top:264px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:462px;} #page_194 #dimg1 #img1 {width:69px;height:462px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_195 #dimg1z{position:absolute;top:168px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:579px;} #page_195 #dimg1 #img1 {width:70px;height:579px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_196 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_196 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_196 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_196 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_196 #id_3 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_196 #dimg1z{position:absolute;top:723px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_196 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_197 #dimg1z{position:absolute;top:212px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_197 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:142px;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:69px;height:142px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_199 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_199 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_199 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_199 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_199 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_199 #id_4 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_199 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_199 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_199 #id_5 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_200 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_200 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_200 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_200 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_200 #id_3 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_200 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:571px;} #page_200 #dimg1 #img1 {width:69px;height:571px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_201 #dimg1z{position:absolute;top:431px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_201 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_202 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_204 #dimg1z{position:absolute;top:131px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:194px;} #page_204 #dimg1 #img1 {width:69px;height:194px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_205 #dimg1z{position:absolute;top:257px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_205 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_206 #dimg1z{position:absolute;top:188px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_206 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_207 #dimg1z{position:absolute;top:168px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_207 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_208 #dimg1z{position:absolute;top:200px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:471px;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:69px;height:471px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_209 #dimg1z{position:absolute;top:143px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:271px;} #page_209 #dimg1 #img1 {width:70px;height:271px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_211 #dimg1z{position:absolute;top:623px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_211 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_212 #dimg1z{position:absolute;top:131px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_212 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_218 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_218 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_219 #dimg1z{position:absolute;top:229px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:440px;} #page_219 #dimg1 #img1 {width:70px;height:440px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_220 #dimg1z{position:absolute;top:160px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:301px;} #page_220 #dimg1 #img1 {width:69px;height:301px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_221 #dimg1z{position:absolute;top:379px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:43px;} #page_221 #dimg1 #img1 {width:70px;height:43px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_222 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_222 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_222 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_222 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_222 #id_3 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_223 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_223 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_223 #dimg1z{position:absolute;top:185px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:44px;} #page_223 #dimg1 #img1 {width:70px;height:44px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_226 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_226 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_226 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_226 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_226 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_226 #id_4 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_226 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_226 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_226 #id_5 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_228 #dimg1z{position:absolute;top:425px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_228 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_229 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_229 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_229 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_229 #dimg1z{position:absolute;top:485px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_229 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_230 #dimg1z{position:absolute;top:535px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:43px;} #page_230 #dimg1 #img1 {width:69px;height:43px;} #page_230 #tx1 {position:absolute;top:206px;left:277px;width:281px;height:106px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_232 #dimg1z{position:absolute;top:393px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:44px;} #page_232 #dimg1 #img1 {width:69px;height:44px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_235 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_235 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_235 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_235 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_235 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_236 #dimg1z{position:absolute;top:341px;left:1px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_236 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_237 #dimg1z{position:absolute;top:165px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_237 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_238 #dimg1z{position:absolute;top:373px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_238 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_239 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_239 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_239 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_239 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_239 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_239 #dimg1z{position:absolute;top:324px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_239 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_240 #dimg1z{position:absolute;top:488px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:244px;} #page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:244px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_243 #dimg1z{position:absolute;top:235px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:43px;} #page_243 #dimg1 #img1 {width:70px;height:43px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_244 #tx1 {position:absolute;top:190px;left:0px;width:162px;height:20px;} #page_244 #tx2 {position:absolute;top:222px;left:0px;width:281px;height:66px;} #page_244 #tx3 {position:absolute;top:301px;left:0px;width:280px;height:85px;} #page_244 #tx4 {position:absolute;top:366px;left:0px;width:281px;height:45px;} #page_244 #tx5 {position:absolute;top:397px;left:0px;width:280px;height:45px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_245 #dimg1z{position:absolute;top:443px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_245 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_251 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_251 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_251 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_251 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_251 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_251 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_252 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_252 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_252 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_252 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_252 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:637px;} #page_252 #dimg1 #img1 {width:458px;height:637px;} #page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_253 #dimg1z{position:absolute;top:14px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_253 #dimg1 #img1 {width:221px;height:1px;} .ft0{font: 22px 'Verdana' !important;l-h: 41px;} .ft1{font: italic 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft13{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft17{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft19{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft22{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft24{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft25{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft26{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft30{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft31{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft32{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;} .ft34{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft36{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft37{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft52{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft53{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 14px;} .ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft60{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft64{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft71{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft72{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft78{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;} .ft79{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft80{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft81{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft82{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft83{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft84{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 18px;} .ft85{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 18px;} .ft86{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 17px;} .ft87{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 18px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;position: relative; bottom: 4px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft93{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 16px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft95{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;} .ft96{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft97{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft98{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft99{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft100{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft101{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft103{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft104{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft105{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft106{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft107{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft108{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft109{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft110{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft111{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft112{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft113{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft114{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft115{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft116{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft117{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;} .ft118{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft119{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;} .ft120{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft121{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: 10px;} .ft122{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft123{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft124{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft125{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft126{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft127{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft129{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft130{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft131{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft132{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft133{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft134{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft135{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft136{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft137{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft138{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft139{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft140{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft141{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft142{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft143{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft144{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft145{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft146{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft147{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft148{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft149{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft150{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft151{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft152{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft153{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft154{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 493px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p17{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p19{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p20{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p21{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p49{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 553px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p80{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p92{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p101{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p107{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p139{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p152{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p171{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 406px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p178{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p179{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p180{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 4px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p197{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p210{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p217{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p221{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p232{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p246{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p256{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p265{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p269{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p288{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p290{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p295{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p302{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p325{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p329{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p330{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p338{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p347{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p357{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p365{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.67px;} .p367{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p368{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p378{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p379{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p380{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p381{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p396{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p399{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 525px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 4px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p410{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p416{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p427{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p432{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p442{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p474{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p476{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p485{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p491{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 575px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p505{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 609px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 253px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p517{text-align: left;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p522{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p525{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p531{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-right: 735px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p553{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p559{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p563{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p568{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p569{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.195px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p585{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p586{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p587{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p592{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p593{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p594{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p595{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p606{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p607{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p608{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p609{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p610{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p611{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p612{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p626{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p632{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p642{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p646{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 392px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p656{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p672{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p679{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p683{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 307px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p697{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p703{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p705{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p708{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p709{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p713{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p714{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p718{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p721{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p722{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p723{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p724{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p725{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p726{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p728{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p729{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 342px;margin-bottom: 0px !important;} .p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p731{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p732{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p733{text-align: left;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px !important;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p735{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p736{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p737{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p738{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p741{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 678px;margin-bottom: 0px !important;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p743{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p745{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p746{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px !important;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p748{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p749{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p750{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p751{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p752{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p753{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p755{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p757{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p758{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p759{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p760{text-align: left;margin-top: 361px;margin-bottom: 0px !important;} .p761{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p763{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p767{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p768{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p769{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p770{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px !important;} .p771{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p772{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p773{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p774{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p775{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p776{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 394px;margin-bottom: 0px !important;} .p777{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p778{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p780{text-align: left;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;} .p781{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p782{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p785{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p786{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p787{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p788{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p789{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p791{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p792{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p793{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 189px;} .p795{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p796{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p797{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p798{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p800{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p801{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p802{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p803{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p804{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p805{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p806{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p807{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p808{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p809{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p810{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px !important;} .p811{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p812{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p813{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p814{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p815{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p816{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;} .p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p818{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p819{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p820{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p821{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p822{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p823{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p824{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p825{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p826{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p827{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p828{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px !important;} .p829{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p830{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p831{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p832{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p833{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p834{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p835{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p836{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p837{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p838{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p839{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p840{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p841{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p842{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p844{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p845{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p846{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p847{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p848{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p849{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p850{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p851{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p852{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p853{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p854{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p855{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p856{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p857{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p858{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p859{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p860{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p861{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p862{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p863{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p864{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p865{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p866{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p867{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p868{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p869{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p870{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p871{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p872{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p873{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p874{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p875{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p876{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p877{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p878{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 21px;} .tr1{heightzzz: 37px;} .tr2{heightzzz: 38px;} .tr3{heightzzz: 28px;} .tr4{heightzzz: 17px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 27px;} .tr7{heightzzz: 14px;} .tr8{heightzzz: 19px;} .tr9{heightzzz: 16px;} .tr10{heightzzz: 50px;} .tr11{heightzzz: 36px;} .tr12{heightzzz: 20px;} .tr13{heightzzz: 22px;} .tr14{heightzzz: 35px;} .tr15{heightzzz: 26px;} .tr16{heightzzz: 24px;} .tr17{heightzzz: 29px;} .tr18{heightzzz: 23px;} .tr19{heightzzz: 33px;} .tr20{heightzzz: 45px;} .tr21{heightzzz: 31px;} .tr22{heightzzz: 25px;} .tr23{heightzzz: 2px;} .tr24{heightzzz: 5px;} .tr25{heightzzz: 3px;} .tr26{heightzzz: 15px;} .tr27{heightzzz: 8px;} .tr28{heightzzz: 9px;} .tr29{heightzzz: 46px;} .tr30{heightzzz: 52px;} .tr31{heightzzz: 49px;} .tr32{heightzzz: 34px;} .tr33{heightzzz: 61px;} .tr34{heightzzz: 54px;} .t0{width: 457px;margin-top: 185px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 48px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-top: 30px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t9{width: 457px;margin-top: 48px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 455px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 147px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 454px;margin-leftZ: 70px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;} .t13{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 455px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 418px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t16{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t17{width: 399px;margin-leftZ: 12px;margin-top: 21px;f:11px 'Verdana' !important;} .t18{width: 530px;margin-leftZ: 111px;f:bold 11px 'Verdana' !important;} .t19{width: 416px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 47px;f:12px 'Verdana' !important;} .t20{width: 535px;margin-leftZ: 6px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 456px;margin-top: 34px;f:12px 'Verdana' !important;} .t22{width: 535px;margin-leftZ: 9px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t23{width: 425px;margin-top: 7px;f:12px 'Verdana' !important;} .t24{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 61px;f:bold 16px 'Verdana' !important;} .t25{width: 457px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;} .t26{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;} .t27{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;} .t28{width: 460px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 15px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t29{width: 460px;f:14px 'Verdana' !important;} .t30{width: 464px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:14px 'Verdana' !important;} .t31{width: 460px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 29px;f:14px 'Verdana' !important;} .t32{width: 459px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 29px;f:14px 'Verdana' !important;} .t33{width: 353px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 16px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t34{width: 456px;margin-top: 45px;f:italic bold 15px 'Verdana' !important;} .t35{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 39px;f:15px 'Verdana' !important;} .t36{width: 457px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t37{width: 458px;f:15px 'Verdana' !important;} .t38{width: 458px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t39{width: 353px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t40{width: 458px;margin-leftZ: 66px;f:italic 12px 'Verdana' !important;} .t41{width: 353px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t42{width: 457px;margin-top: 13px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t43{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t44{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t45{width: 458px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t46{width: 359px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t47{width: 353px;margin-top: 18px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t48{width: 457px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t49{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 12px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t50{width: 456px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 28px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t51{width: 458px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;} .t52{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;} .t53{width: 353px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 14px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t54{width: 457px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t55{width: 456px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB3321x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Utrikesförvaltning i världsklass</P> <P class="p1 ft1">En mer flexibel utrikesrepresentation</P> <P class="p2 ft2">Delbetänkande av Utrikesförvaltningsutredningen</P> <P class="p3 ft2">Stockholm 2010</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft3">SOU 2010:32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p6 ft4">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P> <P class="p8 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p7 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p9 ft5">Tryckt av Elanders Sverige AB</P> <P class="p10 ft4">Stockholm 2010</P> <P class="p9 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-23385-6</NOBR></P> <P class="p10 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft7">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p11 ft7">Utrikesdepartementet</P> <P class="p12 ft8">I de flesta länder i världen förs en diskussion om vilka nya krav som globaliseringen ställer på dagens regeringar. Gemensamt för dessa diskussioner är att internationella förhållanden och nationell politik numera är oskiljaktigt förknippade med varandra. Det gäller också Sverige.</P> <P class="p13 ft8">Detta leder naturligt till frågor om hur svensk utrikesförvaltning kan förändras och organiseras på ett så effektivt och rationellt sätt som möjligt för att kunna möta globaliseringens krav och möjligheter.</P> <P class="p14 ft8">Riksdagen har uppmärksammat frågan och Regeringen har därför och mot ovanstående bakgrund den 23 juli 2009 beslutat om direktiv till en offentlig utredning om en bred översyn av den svenska utrikesförvaltningen. Regeringen beslutade samma dag att tillkalla då verkställande direktören, numera landshövdingen, Peter Egardt som särskild utredare.</P> <P class="p15 ft8">Den 31 augusti förordnades departementsrådet Anna Hammargren som huvudsekreterare. Departementsrådet Harald Sandberg, f.d. ambassadören Stellan Ottosson och f.d. ambassadören Anders Oljelund förordnades den 1 september som biträdande utredningssekreterare. Pol.mag. Elias Nyberg förordnades som biträdande utredningssekreterare den 1 oktober. F.d. regeringsrådet <NOBR>Bengt-Åke</NOBR> Nilsson och departementsrådet Bo Malmqvist har biträtt utredningen med juridiska bedömningar kring utlandsmyndigheternas status.</P> <P class="p16 ft8">Regeringen beslutade den 21 januari 2010 om tilläggsdirektiv till utredningen. Dessa tar fasta på önskemålen om att så snabbt som</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p17 ft8">möjligt öka flexibiliteten i utrikesrepresentationen, och fastslår att utredningen ska redovisa förslag rörande detta i ett delbetänkande senast den 1 maj 2010. Slutbetänkandet, som ska beröra de mer verksamhetsinriktade delarna av utredningsuppdraget, ska lämnas senast den 1 november 2010.</P> <P class="p18 ft8">Utredningen har haft tillgång till ett stort antal tidigare utredningar och rapporter som har berört delar av utrikesförvaltningens arbete. I Globaliseringsrådets rapport <SPAN class="ft9">Sverige i världen </SPAN>dras också ett antal slutsatser för Sveriges del, vilka också riktar sig till utrikesförvaltningen. Rapporten har föranlett en omfattande och konstruktiv diskussion inom utrikesförvaltningen med synpunkter som har beaktats av utredningen.</P> <P class="p19 ft8">En sakkunniggrupp har genom beslut den 10 oktober 2009 knutits till utredningen. De sakkunniga är verkställande direktören Claes de Neergaard, ambassadören Ulf Dinkelspiel, verkställande direktören Mats Harborn, landshövdingen Barbro Holmberg, generaldirektören Jörgen Holmquist, senior vice president Lars Göran Johansson, oppositionsborgarrådet Carin Jämtin, bitr. enhetschefen Anders Stålsby och f.d. överingenjören Johan Tunberger. Sakkunniggruppen har hittills sammanträtt tre gånger för att behandla föreliggande delbetänkande.</P> <P class="p19 ft8">Till utredningen har knutits en expertgrupp med företrädare för Regeringskansliets samtliga departement, Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen. Gruppen har tagit del av förslagen i delbetänkandet. En särskild diplomatgrupp med drygt tiotalet ledamöter samt en krets av administrativ personal har också biträtt utredningen. Inom ramen för utredningens hittillsvarande arbete har intervjuer med cirka 150 myndighetschefer, diplomater, näringslivsföreträdare, fackliga organisationer, organisationsföreträdare m.fl. genomförts. Studiebesök på plats har gjorts i Belgien, Danmark, Finland, Kanada, Kenya, Storbritannien och USA. Enkätundersökningar har genomförts med de svenska utlandsmyndigheterna samt med departementen, Förvaltningsavdelningen och Statsrådsberedningen.</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p20 ft11">Utredningen, som antagit namnet <SPAN class="ft10">Utrikesförvaltningsutredningen</SPAN>, får härmed överlämna delbetänkandet <SPAN class="ft10">En mer flexibel utrikesförvaltning</SPAN></P> <P class="p21 ft12">(SOU 2010:32). Merparten av de konkreta åtgärder som föreslås kan implementeras från och med hösten 2010.</P> <P class="p22 ft8">Stockholm den 27 april 2010</P> <P class="p23 ft8">Peter Egardt</P> <P class="p24 ft8">/Anna Hammargren</P> <P class="p25 ft8">Harald Sandberg</P> <P class="p25 ft8">Stellan Ottosson</P> <P class="p26 ft8">Anders Oljelund</P> <P class="p26 ft8">Elias Nyberg</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p0 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p27 ft13">Begrepp och förkortningar...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p28 ft13">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr1 td0"><SPAN class="p27 ft13">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p28 ft13">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p27 ft13">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p29 ft13">Inledning...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p28 ft13">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p27 ft8">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p29 ft14">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p30 ft8">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft8">1.1.1 Delbetänkandet – syfte, avgränsningar och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft14">upplägg ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p30 ft8">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p29 ft8">1.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft16">Det fortsatta utredningsarbetet ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p28 ft8">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p27 ft8">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p29 ft8">Omvärldsanalys; varför behövs en ökad flexibilitet?.............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p28 ft8">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p27 ft8">1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p29 ft8">Flexibilitet i utrikesrepresentationen......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p28 ft8">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p27 ft8">1.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td2"><SPAN class="p29 ft14">Sveriges utrikesrepresentation ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p28 ft8">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p29 ft8">1.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p31 ft8">Utrikesrepresentationens verksamhet,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft8">organisation och förändring.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p28 ft8">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft8">1.4.2 Jämförelser med några andra länder ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p28 ft8">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft8">1.4.3 Förändringsmotiv och trender i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft16">utrikesrepresentationen................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p28 ft8">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p29 ft8">1.4.4 Bedömningsgrunder för förändring av svensk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft14">närvaro...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p30 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p27 ft8">1.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p29 ft8">European External Action Service, EEAS..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p28 ft8">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p29 ft8">1.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft16">Organisatoriska förändringar.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p28 ft8">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td2"><SPAN class="p29 ft8">1.5.2 Konsekvenser för Sverige – bedömningar...................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p28 ft8">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p27 ft8">1.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td2"><SPAN class="p29 ft14">Nordiskt samarbete .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p28 ft8">50</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft17">7</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p27 ft13">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p33 ft13">Förändrad status för utlandsorganisationen ökar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p33 ft19">effektivitet och flexibilitet i verksamheten .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p30 ft13">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p27 ft8">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p33 ft8">Utlandsmyndigheter – är de myndigheter? ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p30 ft8">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p27 ft8">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p33 ft16">Varför bör myndighetsstatusen ändras ? ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p30 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p27 ft8">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p33 ft14">Konsekvenser av förändringen ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p30 ft8">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p33 ft8">2.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft14">Beslut och överklagande ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p30 ft8">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p33 ft8">2.3.2 Utlandsorganisationens förhållande till Sida och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft14">Migrationsverket...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p30 ft8">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p33 ft8">2.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft14">Lokalt anställd personal................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p30 ft8">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p33 ft8">2.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft14">Offentlighet och sekretess ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p30 ft8">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p33 ft8">2.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft14">Diarium och arkiv .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p30 ft8">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p33 ft8">2.3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft8">Specialattachéernas förhållande till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft14">utlandsenheten ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p30 ft8">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p27 ft13">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td8"><SPAN class="p33 ft19">Att begränsa beskickningarnas uppdrag eller avlasta</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p33 ft13">dem vissa uppgifter ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p30 ft13">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft8"><SPAN class="ft8">3.1</SPAN><SPAN class="ft20">Rättsliga och praktiska möjligheter att begränsa uppdrag</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td10"><SPAN class="p33 ft14">eller överföra uppgifter ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p30 ft8">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p33 ft8">3.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p31 ft14">Rättsliga överväganden .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p30 ft8">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p33 ft8">3.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p31 ft14">Praktiska möjligheter....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p30 ft8">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p30 ft8">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p33 ft16">Det departementala uppdraget ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p30 ft8">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p33 ft8">3.2.1 Nyckeln till ökad flexibilitet ligger i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p31 ft14">verksamhetsuppdraget ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p30 ft8">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p33 ft8">3.2.2 Samarbete och bördefördelning med andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p31 ft16">kan avlasta och skapa mervärde....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p30 ft8">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p33 ft8">3.2.3 Möjliga synergier med <NOBR>EU-delegationer</NOBR> i det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p31 ft14">utrikespolitiska arbetet .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p30 ft8">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p33 ft8">3.2.4 Regionala synergier kan löna sig ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p30 ft8">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p30 ft8">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p33 ft14">Konsulär verksamhet................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p30 ft8">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p33 ft8">3.3.1 Mycket varierande konsulär arbetsvolym....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p30 ft8">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p33 ft8">3.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p31 ft8">Konsulär krisberedskap och regionala</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p31 ft14">stödjepunkter ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p30 ft8">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p33 ft8">3.3.3 Möjligheter att begränsa det konsulära uppdraget......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p30 ft8">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p33 ft8">3.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p31 ft14">Konsulär beredskap.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p30 ft8">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p33 ft8">3.3.5 Stöd och tillsyn på det konsulära området ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p30 ft8">81</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft17">8</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <P class="p0 ft18">SOU 2010:32 Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p27 ft8">3.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p29 ft14">Migration och viseringar..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p28 ft8">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p29 ft8">3.4.1 En stor men ojämnt fördelad verksamhet...................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft8">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p29 ft8">3.4.2 Samarbete med andra Schengenländer.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft8">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p29 ft8">3.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft8">Lokalanställda i migrationsarbetet...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p28 ft8">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p29 ft8">3.4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft16">Externa tjänsteleverantörer..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft8">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p29 ft8">3.4.5 Begränsning av utlandsmyndigheters uppdrag ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft8">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p29 ft8">3.4.6 Regionala stödjepunkter och tillsyn............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p28 ft8">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p29 ft8">3.4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft14">Teknisk rationalisering.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p28 ft8">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p27 ft8">3.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p29 ft8">Administrativa uppgifter vid utlandsmyndigheterna.............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p28 ft8">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p29 ft8">3.5.1 Administration – en varierad och tidskrävande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft14">verksamhet ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p30 ft8">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p29 ft8">3.5.2 Nya vägar för att avlasta utlandsorganisationen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft14">administrativa uppgifter ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft8">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p29 ft8">3.5.3 Nordiskt administrativt samarbete kan förstärkas .....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p28 ft8">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p27 ft13">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td8"><SPAN class="p29 ft19">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet i</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p29 ft13">utlandsorganisationen.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p28 ft13">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft8"><SPAN class="ft8">4.1</SPAN><SPAN class="ft21">En effektiv utrikesrepresentation kräver moderna</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p37 ft14">arbetsredskap............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p28 ft8">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p37 ft8">4.1.1 IT inom utrikesförvaltningen som det ser ut i dag.....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft8">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p37 ft8">4.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p38 ft8"><NOBR>IT-arbete</NOBR> inom Regeringskansliet .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p28 ft8">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p37 ft8">4.1.3 Lösningar som möjliggör ökad mobilitet krävs........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p28 ft8">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p37 ft8">4.1.4 Tekniskt stöd för det departementala uppdraget .....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft8">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p37 ft8">4.1.5 Tekniskt stöd för administration och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p38 ft14">ärendehantering ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p28 ft8">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p37 ft8">4.1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p38 ft8">En modern <NOBR>IT-säkerhet..............................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft8">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p37 ft8">4.1.7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p38 ft8"><NOBR>E-diarium</NOBR> och arkivhantering ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft8">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p38 ft14">4.2 Lokalt anställda ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p30 ft8">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p37 ft8">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p38 ft16">Begreppet lokalt anställda ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p28 ft8">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p37 ft8">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p38 ft8">Arbetsuppgifternas utveckling...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft8">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p37 ft8">4.2.3 Begränsningar av uppgifter, säkerhets- och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p38 ft8">sekretessfrågor, vissa viseringsfrågor m.m................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p28 ft8">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p37 ft8">4.2.4 Lokalt anställda, villkor och antal..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft8">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p37 ft8">4.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p38 ft8">Verksamhetens förändrade behov .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p28 ft8">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p37 ft8">4.2.6 Fortsatt utveckling mot mer kvalificerade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p38 ft14">uppgifter......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p28 ft8">113</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft17">9</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p27 ft18">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p30 ft22">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p40 ft8">4.2.7 Förstärkt kapacitet i Stockholm – avlastning i fält ...114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p40 ft8">4.2.8 Tidsbegränsade projekt och kontrakt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p30 ft23">........................115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p40 ft8">4.2.9 Arbetsgivaransvaret i en samlad</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p41 ft14">utrikesförvaltning........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p30 ft8">115</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft8"><SPAN class="ft8">4.3</SPAN><SPAN class="ft20">Revidering av regelverk och förenkling av administrativa</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p42 ft14">uppgifter..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p30 ft8">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p42 ft8">4.3.1 Aktualisering av regelverk som UD ansvarar för......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p30 ft8">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p42 ft8">4.3.2 Regelverk med annan ansvarig än UD.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p30 ft8">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p42 ft8">4.3.3 Att förenkla arbetsformer och minska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p43 ft8">utlandsmyndigheternas administrativa arbete...........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p30 ft8">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p27 ft13">5</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td20"><SPAN class="p42 ft13">Flexibilitet genom att nyttja olika</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p42 ft13">representationsformer ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p30 ft13">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p27 ft8">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p42 ft14">Honorärkonsulat....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p27 ft8">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p42 ft14">Stockholmsbaserade Sändebud, SBS .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8">129</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft8"><SPAN class="ft8">5.3</SPAN><SPAN class="ft20">Utsänd diplomat på annat lands beskickning eller</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p27 ft14">sektionskanslier? ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p30 ft8">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p27 ft14">5.3.1 Lokalsamverkan...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p30 ft8">133</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft8"><SPAN class="ft8">5.4</SPAN><SPAN class="ft20">Ambassad med begränsat och förenklat</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td23"><SPAN class="p28 ft8">verksamhetsuppdrag – ”miniambassad”................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p30 ft8">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td23"><SPAN class="p30 ft8">5.4.1 Försöket med en miniambassad i Luanda..................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p30 ft8">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p45 ft8">5.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p30 ft8">Konceptet miniambassad bör utvecklas ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p30 ft8">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p45 ft8">5.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p30 ft8">Avslutande kommentar ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p30 ft8">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td23"><SPAN class="p30 ft16">5.5 Beskickning ledd av en <SPAN class="ft24">chargé d’affaires </SPAN>................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p30 ft8">141</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft8"><SPAN class="ft8">5.6</SPAN><SPAN class="ft20">Ambassad med sidoackreditering eller regionalt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p42 ft14">verksamhetsansvar..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p30 ft8">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p46 ft8">5.7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p42 ft16">Representation eller delegation .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p30 ft8">144</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p46 ft8">5.8</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p42 ft16">Framtida nordiskt samarbete ?..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p30 ft8">145</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft17">10</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td26"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p27 ft25">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p27 ft13">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p27 ft8">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p28 ft14">Kommittédirektiv..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p28 ft8">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p27 ft8">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p28 ft14">Tilläggsdirektiv..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p28 ft8">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td30"><SPAN class="p27 ft8">Bilaga 3 Utlandsmyndigheterna – en del av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p28 ft14">Regeringskansliet ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p28 ft8">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td30"><SPAN class="p27 ft8">Bilaga 4 Förslag till ändringar i lagar och andra föreskrifter ....</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p28 ft8">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p27 ft8">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p48 ft8">Förslag till stöd vid beredning av beslut om</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p30 ft14">utlandsnärvaro................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p30 ft8">255</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft17">11</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p0 ft7">Begrepp och förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">Ord</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p27 ft8">Förklaring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p27 ft8">Ambassad</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p27 ft8">Högsta formen av diplomatisk repre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">sentation, vanligen ledd av en ambas-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">sadör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p27 ft8">Beskickning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p27 ft8">Diplomatisk representation, vanligt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">vis ambassad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">BRIC</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p27 ft8">Brasilien, Ryssland, Indien och Kina</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td31"><SPAN class="p27 ft8">CFSP</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p27 ft16">EU:s gemensamma utrikes- och säker-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p27 ft8">hetspolitik (Common Foreign and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">Security Policy)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p27 ft8">Chargé d’affaires ad interim</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p27 ft8">Diplomat som leder en ambassad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">vid ackrediterad ambassadörs från-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">varo</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td31"><SPAN class="p27 ft8">Chargé d’affaires en pied</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p27 ft8">Diplomat som leder en ambassad till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">vilken ambassadör inte har utsetts</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p27 ft8">CSN</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p27 ft8">Centrala Studiestödsnämnden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p27 ft8">Delegation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p27 ft8">Kan vara en tillfälligt sammansatt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">grupp som företräder sitt land vid-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">en konferens eller förhandling, eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">en ständig närvaro vid en inter-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">nationell organisation där landet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">endast får bevaka förhandlingarna</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft17">13</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p0 ft18">Begrepp och förkortningar SOU 2010:32</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">Departementsuppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft8">Den del av utrikesförvaltningens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">verksamheten i vilken UD och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">inrikesrepresentationen utgör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">beredningsorgan och repre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">sentant för regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p27 ft8">ECA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p27 ft8">Employment Conditions Abroad,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">brittiskt konsultföretag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">EEAS</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft8">European External Action Service,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">den europeiska utrikestjänsten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">EPC</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft8">European Political Cooperation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p27 ft8">ESA</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p27 ft8">Europeiska rymdorganisationen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">(European Space Agency)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">ESP</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft8">Extern tjänsteleverantör (External</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">Service Provider)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft8">Europeiska Unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td31"><SPAN class="p27 ft8">Exekvatur</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p27 ft8">Den mottagande statens erkän-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">nande av en utländsk konsul</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">FN</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td33"><SPAN class="p27 ft8">Förenta Nationerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p27 ft8">Förvaltningsavdelningen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td33"><SPAN class="p27 ft8">Regeringskansliets förvaltningsavdel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">ning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td31"><SPAN class="p27 ft8">G 20</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p27 ft16">Group of 20, bestående av EU samt de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">nitton länderna Argentina. Australien,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">Brasilien, Frankrike, Indien, Indo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">nesien, Italien, Japan, Kanada, Kina,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p27 ft8">Mexiko. Ryssland, Saudiarabien, Stor-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">britannien, Sydafrika, Sydkorea, Turk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">iet, Tyskland och USA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td31"><SPAN class="p27 ft8">G 7</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td33"><SPAN class="p27 ft8">Group of 7, bestående av Frankrike,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">Italien, Japan, Kanada, Storbritan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">nien, Tyskland och USA. Möten på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">finansministernivå. G8 inkluderar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">Ryssland och möts på statschefsnivå.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td31"><SPAN class="p27 ft8">Honorärkonsulat</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td33"><SPAN class="p27 ft8">Konsulat där oavlönad honorär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p27 ft8">konsul ansvarar för verksamheten</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft17">14</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p27 ft26">Begrepp och förkortningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">HR</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p27 ft8">EU:s höga representant för utrikes</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">frågor och säkerhetspolitik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p27 ft8">IFUR</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p27 ft8">Förordning (1992:247) med instruk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">tion för utrikesrepresentationen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td31"><SPAN class="p27 ft8">IRK</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td36"><SPAN class="p27 ft8">Förordning (1996:1515) med instruk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">tion för Regeringskansliet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">Karriärkonsulat</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p27 ft8">Konsulat där arbetet leds av utsänd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">avlönad personal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">Konsulat</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p27 ft8">Utlandsrepresentation, oftast utan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">för huvudstaden, med huvudsaklig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">uppgift att ta hand om konsulära ären-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">den och främja hemlandet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p27 ft8">KUSP</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p27 ft8">Kommittén för utrikes- och säker-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">hetspolitik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">LOK</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p27 ft8">Avtal för lokalanställda vid utlands-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">myndighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">OECD</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p27 ft8">Organisationen för ekonomiskt sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">arbete och utveckling (Organisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">Development)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p27 ft8">OSSE</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p27 ft8">Organisationen för säkerhet och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">samarbete i Europa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">Regeringskansliet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p27 ft8">Statlig förvaltningsmyndighet under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">regeringen, bestående av <NOBR>statsråds--</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">beredningen, förvaltningsavdel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">ningen och de olika <NOBR>fackdeparte--</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">menten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p27 ft8">Representation</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p27 ft16">Ett lands ständiga närvaro vid en inter-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">nationell organisation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">SOU</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p27 ft8">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p27 ft8">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p27 ft8">Utrikesdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p27 ft8"><NOBR>UD-AF</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p27 ft8">Afrikaenheten, Utrikesdepartementet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td31"><SPAN class="p27 ft8"><NOBR>UD-EC</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p27 ft8">Enheten för Östeuropa och <NOBR>Central--</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p27 ft8">asien</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft17">15</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p53 ft18">Begrepp och förkortningar</P> <P class="p54 ft8"><NOBR>UD-EKO</NOBR></P> <P class="p55 ft8"><NOBR>UD-EXPCH</NOBR></P> <P class="p56 ft8"><NOBR>UD-FIM</NOBR></P> <P class="p56 ft8"><NOBR>UD-FMR</NOBR></P> <P class="p56 ft8"><NOBR>UD-IH</NOBR></P> <P class="p56 ft8"><NOBR>UD-KC</NOBR></P> <P class="p57 ft8"><NOBR>UD-MU</NOBR></P> <P class="p57 ft8"><NOBR>UD-P</NOBR></P> <P class="p56 ft8"><NOBR>UD-PLAN</NOBR></P> <P class="p56 ft8"><NOBR>UD-PROT</NOBR></P> <P class="p58 ft8"><NOBR>UD-SPRÅK</NOBR></P> <P class="p56 ft8"><NOBR>UD-SSSB</NOBR></P> <P class="p57 ft8"><NOBR>UD-UP</NOBR></P> <P class="p56 ft8">UNESCO</P> <P class="p59 ft8">Utlandsmyndighet</P> <P class="p60 ft17">16</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p61 ft18">SOU 2010:32</P> <P class="p62 ft12">Ekonomienheten, Utrikesdepartementet</P> <P class="p63 ft12">Expeditionschefen, Utrikesdepartementet</P> <P class="p64 ft12">Enheten för främjande och inre marknaden</P> <P class="p65 ft12">Enheten för folkrätt och mänskliga rättigheter, Utrikesdepartementet</P> <P class="p66 ft12">Enheten för internationell handel, Utrikesdepartementet</P> <P class="p67 ft12">Enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden, Utrikesdepartementet</P> <P class="p68 ft12">Enheten för multilateralt utvecklingssamarbete, Utrikesdepartementet</P> <P class="p69 ft12">Personalenheten, Utrikesdepartementet</P> <P class="p70 ft12">Planeringsstaben, Utrikesdepartementet</P> <P class="p71 ft8">Protokollet, Utrikesdepartementet</P> <P class="p72 ft12">Språkenheten, Utrikesdepartementet</P> <P class="p73 ft12">Sekretariatet för säkerhet, sekretess och beredskap, Utrikesdepartementet</P> <P class="p74 ft12">Enheten för utvecklingspolitik, Utrikesdepartementet</P> <P class="p75 ft12">Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization)</P> <P class="p76 ft12">Ambassad, representation, delegation eller karriärkonsulat</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p27 ft26">Begrepp och förkortningar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">Utlandsorganisationen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p27 ft8">Sveriges nätverk av <NOBR>utlandsmyndig--</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">heter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p27 ft8">Utrikesförvaltningen</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td32"><SPAN class="p27 ft8">Utrikesdepartementet i Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">samt utrikesrepresentationen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">Utrikesrepresentationen</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p27 ft8">Sveriges nätverk av <NOBR>utlandsmyndig--</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">heter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p27 ft8">Verksuppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p27 ft8">Den del av utrikesrepresentationens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">verksamhet som rör förvaltnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">ärenden och myndighetsutövning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p27 ft8">mot enskild</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p77 ft17">17</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p0 ft7">Sammanfattning</P> <P class="p78 ft8">Omfattande internationella förändringar har under de senaste tjugo åren radikalt förändrat förutsättningarna för Sveriges internationella samarbete. Snabba förändringar kommer att fortsätta att känneteckna den internationella utvecklingen. En fortsatt globalisering kommer att erbjuda stora möjligheter för den som är rustad att ta dem till vara.</P> <P class="p79 ft8">Sverige är alltmer en del av världen. Inrikespolitiken är alltmer sammankopplad med utrikes- och Europapolitiken. Svenska intressen är beroende av förståelse för omvärlden och av att kunna påverka den. Globaliseringen, <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> och en alltmer multipolär värld ökar Sveriges möjligheter till inflytande över den egna och omvärldens framtid.</P> <P class="p79 ft8">En förändrad omvärld och ökande möjligheter innebär större krav på Sveriges utrikespolitik och utrikesrepresentation. Svensk närvaro måste finnas där svenska intressen behöver främjas eller försvaras, där svenska företag verkar, där svenska medborgare finns, där utvecklingssamarbete bedrivs – och där fred och demokrati hotas. Sverige driver sina intressen i Europeiska Unionen.</P> <P class="p79 ft8">Utrikesdepartementet, UD, och utrikesrepresentationen, dess ledning och personal, står inför nya förväntningar, större utmaningar och ökande möjligheter. Övriga departement, hela Regeringskansliet, möter nya krav i sina allt viktigare internationella och EU- uppgifter. Detta är bakgrunden till att riksdagen begärt en genomgripande översyn av Sveriges utrikesförvaltning och att regeringen tillsatt en utredning. Förslag ska presenteras som syftar till att göra den svenska utrikesförvaltningen än bättre rustad att stärka Sveriges plats i världen; en utrikesförvaltning i världsklass.</P> <P class="p15 ft8">Utredningen har ett brett uppdrag. Den kommer att redovisa sina slutsatser och förslag senast den 1 november 2010. De kommer att handla om UD:s och utrikesrepresentationens roll i regeringskansliet, om säkerhetspolitiken, om utvecklingssamarbetet, om frihandels-</P> <P class="p80 ft17">19</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft8">politiken, om migrationsverksamhet och konsulära frågor, om Sverigebilden och näringslivsfrämjandet, och andra internationella förhållanden och händelser som påverkar Sveriges trygghet. Slutbetänkandet tar också fasta på frågor om styrningen av denna varierade verksamhet och dess effektivitet, om kompetens och kunnande, om den offentliga diplomatin <SPAN class="ft14">och </SPAN>om behovet av samarbete över gränserna i Regeringskansliet.</P> <P class="p82 ft8">Detta delbetänkande handlar om själva utlandsorganisationen. Det handlar därför inte om utrikesförvaltningen som helhet utan om möjligheter att på ett mer flexibelt och samtidigt långsiktigt sätt sörja för att den svenska utrikesrepresentationen finns på plats när och där den behövs och i de former som gör mest nytta. Med flexibilitet menas att svensk diplomatisk närvaro smidigare måste kunna anpassas efter utvecklingen i omvärlden, svenska intressen och verksamhetens behov och lokala förutsättningar.</P> <P class="p83 ft8">Ansvaret för att effektivisera utrikesrepresentationen och dess verksamhet delar UD med andra delar av Regeringskansliet. För förslagen i delbetänkandet är Regeringskansliets förvaltningsavdelning en viktig deltagare i ett förändringsarbete. I slutbetänkandet kommer frågor om styrning och ansvar i verksamhetsplaneringen för utrikesrepresentationen att röra hela Regeringskansliet.</P> <P class="p84 ft8">Utredningen konstaterar att många utredningar och översyner har gjorts av utrikesförvaltningens omfattning och olika verksamheter, att effektiviseringar har genomförts och att flera arbeten pågår. För att verkligen nå resultat krävs en ökad genomförandekapacitet.</P> <P class="p85 ft8">Utredningen bedömer att Sveriges regering för sin verksamhet har behov av ett välplacerat, aktivt och väl fungerande internationellt nätverk som verkar för svenska intressen. Utrikesrepresentationens uppdrag har i princip alltid varit att tillvarata svenska intressen och att tillhandahålla olika former av service åt svenska medborgare. Huvuduppgifter och geografiskt fokus har dock varierat över åren. Utlandsmyndigheter hanterar en bredd av departementala uppgifter, verksuppgifter och stödjande verksamhet. De är i vissa avseenden att betrakta som en del av Regeringskansliets politiska verksamhet medan de i andra avseenden är självständiga med myndighetsutövande uppgifter mot enskild.</P> <P class="p86 ft12">Omfattning av utrikesrepresentationen har skiftat. Som störst var den 1986 med 116 utlandsmyndigheter. Sedan 1990 har cirka 30 ambassader öppnats och ungefär lika många stängts, medan 8 karriär-</P> <P class="p87 ft17">20</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33218x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p27 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft8">konsulat har öppnats och 25 stängts.<A href="#page_18"><SPAN class="ft27">1 </SPAN></A>Antalet utlandsmyndigheter har under perioden ändå varit relativt stabilt. Det har uppgått till cirka 100. Kostnadsmässigt svarar utlandsorganisationen för <NOBR>70–75</NOBR> procent av UD:s ramanslag. Placering och förändringar av svensk närvaro har främst styrts av olika omvärldsförutsättningar som påverkat svenska intressen och av resursmässiga förutsättningar .</P> <P class="p79 ft8">Svensk utrikerepresentations omfattning kan i jämförelse med andra länders inte anses överdimensionerad. Utredningen konstaterar att andelen personal som tjänstgör i utlandet är lägre än i många andra länders utrikesförvaltningar. I en nordisk jämförelse mellan utrikesförvaltningars kostnader avviker inte Sveriges i absoluta kostnadstal, men relativt sett satsar Sverige mindre resurser på sin utrikesförvaltning.</P> <P class="p89 ft8">En utrikesrepresentation anpassad till dagens och morgondagens internationella förhållanden och förändringstakt måste vara flexibel. En ökad variation av representationsformer – honorärkonsulat, karriärkonsulat (generalkonsulat), ambassader, miniambassader, sektionskanslier, sändebud, regionala lösningar, lokala samarbeten osv. – måste därför kunna nyttjas. Det förutsätter att verksamheter och stödfunktioner i utlandsorganisationen kan förenklas och begränsas. Vissa uppgifter bör centraliseras, regionaliseras eller <SPAN class="ft9">outsourcas </SPAN>i högre utsträckning. Förenkling av representationen uppnås också genom att utlandsmyndigheternas myndighetsstatus avskaffas, att tillgång till moderna kommunikationslösningar garanteras och att lokalanställdas möjligheter att delta i olika verksamheter breddas. Delbetänkandet går igenom dessa förutsättningar och lämnar förslag. I kapitel 5, med tillhörande bilaga 5, knyts arbetet ihop i en genomgång av möjliga diplomatiska representationsformer och förslag till bedömningsgrunder att använda som beslutstöd.</P> <P class="p90 ft8">Delbetänkandets förslag, som syftar till att öppna upp möjligheter för mer flexibla representationsformer, sammanfattas som följer:</P> <P class="p91 ft9"><SPAN class="ft8">Utredningen föreslår att </SPAN>utlandsmyndigheternas myndighetsstatus avskaffas <SPAN class="ft8">och att utrikesrepresentationen som en del av utrikesförvaltningen inlemmas i Regeringskansliet. Huvudskälen är att skapa rättslig tydlighet genom att frångå den dubbla status som utlandsmyndigheterna de facto har i dag och att öppna för ökad flexibilitet i organisation och verksamhet. Utredningen ser betydande fördelar med ett avskaffande, och finner inga avgörande funktionella skäl att</SPAN></P> <P class="p92 ft29"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Antalet öppnade ambassader inkluderar den annonserade uppgraderingen av tio sektionskontor 2010.</P> <P class="p93 ft17">21</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">upprätthålla en myndighetsgräns mellan Regeringskansliet och dess utlandsorganisation eller utlandsmyndigheter emellan. En konstruktion med uppdelning i 100 separata myndigheter är inte anpassad till den verksamhet som bedrivs. Avsikten är också att skapa ytterligare synergier i verksamheter, att möjliggöra administrativ effektivisering och förenkla interna arbetsprocesser. Till huvudsaklig grund för bedömningarna ligger den rättsliga analys som återfinns som bilaga 3.</P> <P class="p95 ft9">Lokalt anställda ska kunna utföra fler kärnuppgifter <SPAN class="ft8">i utlandsorganisationen. En rationellare arbetsfördelning mellan utlandsmyndighetens personalgrupper åstadkoms om rekrytering i större utsträckning än hittills sker av lokalt anställd personal med rötter i värdlandet. Verksamhetsmässigt är värdet stort av att språkligt och kulturellt välförankrade tjänstemän integreras i fler uppgifter. Flexibilitets- och effektivitetsmässigt finns också fördelar, och sårbarheten för små myndigheter kan avsevärt begränsas. Utlandsmyndigheters arbeten i projektform kring vissa aktiviteter bör öppna för fler projektanställningar.</SPAN></P> <P class="p83 ft8">Ett antal åtgärder inom <NOBR>IT-området</NOBR> behövs. <SPAN class="ft9">Ett modernt och verksamhetsanpassat </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">IT-stöd</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>är avgörande för att Regeringskansliet/UD ska fungera effektivt och för att utrikesrepresentationen ska kunna nyttjas på ett optimalt sätt. Regeringskansliets förvaltningsavdelning och UD måste ta ett gemensamt ansvar för att utveckla lösningar som tar hänsyn till utrikesrepresentationens verksamhetsmässiga särart. Mobilitet, säkerhet och enkelhet i <NOBR>IT-stöden</NOBR> måste förbättras för att mindre och flexiblare former av svensk diplomatisk närvaro ska kunna nyttjas, för att verksamhetsuppdrag ska kunna begränsas, och för att stödfunktioner ska kunna föras bort från utlandsmyndigheterna.</P> <P class="p83 ft8">Mervärdet av utlandsnärvaro är störst i den externt riktade verksamheten. Genom att föra bort uppgifter som inte är beroende av geografisk närhet kan resurser frigöras för kärnuppgifter. Utredningen anser att vissa av utrikesrepresentationens verksamheter kan centraliseras, regionaliseras eller <SPAN class="ft9">outsourcas </SPAN>till privat aktör. Främst bör stödfunktioner kunna föras från utlandsmyndigheter, men även andra uppgifter kan effektiviseras på detta sätt. Man kan då undvika fragmentisering och splittrad kompetens för uppgifter som koncentreras, och kvalitetssäkringen kan förbättras.</P> <P class="p96 ft12">Ökad <SPAN class="ft30">centralisering </SPAN>av administrativa uppgifter bör prövas av UD och Förvaltningsavdelningen, bl.a. inom ekonomiadministration, personalbostadsfördelning, hantering av lokalt anställd per-</P> <P class="p97 ft17">22</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p27 ft25">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">sonal samt för serverkapacitet. Utredningen konstaterar dock att en del administrativa stödfunktioner för utrikesrepresentationen redan är centraliserade. Den centrala konsulära telefonberedskapen bör kunna utsträckas till att omfatta hela utrikesrepresentationen. Den konsulära enheten bör också kunna ge ökat stöd till främst mindre utlandsmyndigheter. Inom viseringsverksamheten bör beslut för alla utlandsmyndigheter med få ärenden centraliseras till Migrationsverket.</P> <P class="p79 ft8">För vissa verksamheter bör en <SPAN class="ft9">regionalisering </SPAN>ske. I en region av svenskt intresse utifrån ett särskilt sakpolitiskt perspektiv (konfliktmönster, främjandepotential, påverkansarbete inom miljö- och klimat eller dylikt), är placering av en regional specialist/rådgivare/stödfunktion relevant. En sådan utplacering bidrar till regional flexibilitet i utlandsverksamheten. Detsamma gäller för att allmänt skapa mer personalrörlighet mellan beskickningar och att arbeta i regionala projekt. Vidare bör vissa utlandsmyndigheter ges ett regionalt ansvar som stödjepunkter på det konsulära området även för ärenden av mer löpande karaktär. Passhanteringen bör också kunna regionaliseras i lämpliga regioner, samtidigt som användning av mobila fotostationer kan utökas. Migrationsattachéernas roll som regionala stödjepunkter för migrationsverksamheten är fortsatt viktig.</P> <P class="p90 ft8">Utredningen anser att UD och Förvaltningsavdelningen gemensamt bör eftersträva att på sikt <SPAN class="ft9">outsourca </SPAN>en del stödfunktioner, bl.a. vad gäller ekonomiadministration och olika typer av underhållsservice. Många länders utrikesförvaltningar går i denna riktning. <SPAN class="ft9">Outsourcing </SPAN>kräver ofta tydliga processer och anpassade IT- stöd, varför en utveckling kan behöva inledas med centralisering av tjänster. Verkliga rationaliseringsvinster kan vara svåra att uppnå med så begränsad volym som den svenska, vilket skulle tala för att samarbete med t.ex. annat nordiskt land kan var lämpligt. Även inom viseringsverksamheten är <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>vanligt förekommande. Regeringskansliet och Migrationsverket bör aktivt verka för att detta arbete kan utvecklas i enlighet med EU:s viseringskodex och med respekt för krav på rättsäkerhet.</P> <P class="p99 ft12">Ytterligare sätt att skapa flexibilitet och effektivitet i utlandsorganisationen är att utöka <SPAN class="ft30">samarbeten med andra länder</SPAN>.</P> <P class="p100 ft8">Inrättandet av <NOBR>EU-delegationer</NOBR> erbjuder nya möjligheter till både lokalgemenskap och ökad sakpolitisk samverkan för att skapa genomslag för EU:s utrikespolitik. Sverige bör aktivt tillvarata dessa möjligheter. Sverige bör också verka för att EU:s nya utrikes-</P> <P class="p101 ft17">23</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft8">tjänst på sikt får en starkare roll inom det konsulära samarbetet. Inom migrationsområdet bör ökad bördefördelning eftersträvas inom ramen för Schengensamarbetet, i riktning mot att endast en beskickning per ort hanterar ansökningar.</P> <P class="p84 ft8">Även det nordiska samarbetets möjlighet till bördefördelning på migrationsområdet ska nyttjas, och i nordisk krets bör UD ta upp frågan om att lokalt utöka det konsulära samarbetet. Det fördjupade samarbete som inletts mellan de nordiska utrikesförvaltningarna erbjuder på många områden goda möjligheter till synergier och samarbeten. Sverige bör aktivt tillvarata dessa, bl.a. lokalt inom olika sakpolitiska områden. För att stärka det administrativa samarbetet mellan ländernas utrikesförvaltningar föreslås att en nordisk <NOBR><SPAN class="ft9">task-force</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>inrättas.</P> <P class="p82 ft8">Utöver en renodling av utlandsorganisationens uppdrag krävs också <SPAN class="ft9">förenklingar </SPAN>av olika slag. Regelverk och rutiner för olika verksamheter måste rensas och moderniseras. Det arbete som UD inlett på det området är välkommet och måste fortsatt prioriteras. På motsvarande sätt bör övriga departement genomföra översyner av regelverk inom deras ansvarsområden som ålägger utlandsmyndigheter uppgifter som är obsoleta, kan förenklas, avgiftsbeläggas eller utföras av annan aktör. En regelövervakningsfunktion bör inrättas vid UD.</P> <P class="p82 ft8">Om myndighetsstatusen för utlandsmyndigheterna kan avskaffas, deras uppdrag renodlas och uppgifter förenklas, <NOBR>IT-stöden</NOBR> moderniseras och lokalanställda ges ansvar för fler kärnuppgifter, möjliggörs en <SPAN class="ft9">mer varierad användning av olika former för diplomatisk representation. </SPAN>Utgångspunkten för uppdrag och format ska vara verksamhetsnyttan. Vissa ambassader måste kunna ha ett uppdrag omfattande i princip bara näringslivsfrämjande, medan andra har tydlig inriktning på migrationsverksamhet. Det måste bli enklare att flytta resurser inom verksamheter och regioner. Verksamhet utförd av bara en utsänd tjänsteman eller ett sektionskansli måste kunna nyttjas i större omfattning, och synergier måste kunna uppnås genom samlokalisering och lokala samarbeten med andra länder eller <NOBR>EU-dele-</NOBR> gationer. Enklare former av representation måste kunna nyttjas mer, och att ett generellt koncept för miniambassad föreslås utvecklas. Ett <SPAN class="ft9">beredningsstöd inför beslut om svensk närvaro </SPAN>presenteras i korthet i bilaga 5.</P> <P class="p102 ft12">För en överblick av samtliga förslag hänvisas till de förslagsrutor som återfinns först i varje kapitel eller avsnitt.</P> <P class="p103 ft17">24</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p0 ft7">1 Inledning</P> <P class="p104 ft31"><SPAN class="ft31">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p105 ft8">Utrikesförvaltningsutredningen, UfU, ska göra en bred översyn av utrikesförvaltningen – dess uppdrag, roll i Regeringskansliet, styrning, funktion och effektivitet, samråd med andra intressenter och kompetensförsörjning. Utredningens angreppssätt är också brett och arbetet tar sin utgångspunkt i just frågan om verksamhetsuppdraget: vad är svensk utrikesförvaltnings roll i det tjugoförsta århundradet? Översynen ska utgå från de ändrade förutsättningar som ges av en fördjupad globalisering och av det svenska <NOBR>EU-med-</NOBR> lemskapet. Vilka nya krav ställs och vilka möjligheter skapas av dessa förändringar och av att internationella maktförhållanden förskjuts, av ändrade resemönster och migrationsströmmar och av en galopperande teknikutveckling inom kommunikationsområdet?</P> <P class="p99 ft8">Att andra delar av Regeringskansliet har en allt viktigare roll i många internationella frågor skapar också nya förutsättningar. Sambandet mellan utrikespolitik och inrikespolitik är alltmer uppenbart. Det är själva innebörden av internationalisering och globalisering. Länken mellan de två världarna behöver fortlöpande förstärkas.</P> <P class="p106 ft8">Genom förändringarna öppnas möjligheter för Sverige att vara en mer relevant internationell aktör. Yttrandet från riksdagen (2008/09:UU 1y) om behovet av en bred översyn, och Globaliseringsrådets rapport ”Sverige i världen” pekar i samma riktning. Utredningens avsikt är därför att lämna förslag som bidrar till att skapa en stark, kompetent och flexibel utrikesförvaltning som är väl rustad att möte omvärldens skiftande utmaningar. Utrikesförvaltningen ska i vid mening vara ett effektivare redskap för Riksdagens och Regeringens intentioner. En nutida utrikesförvaltning måste arbeta på ett nutida sätt och svensk närvaro ska ha flexibla och anpassningsbara former som möter dagens behov.</P> <P class="p107 ft17">25</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Kärnuppgifterna är att tillvarata landets och medborgarnas intressen och så kommer det att förbli. Verksamheten ska fullgöras i en ny och föränderlig miljö, under andra politiska villkor och med andra metoder idag än för bara för 10 år sedan. Sverige söker i dag säkerhet tillsammans med andra länder på ett sätt som inte skett tidigare. En betydande del av det internationella samarbetet bedrivs genom EU. Deltagande i fredsinsatser sker långt bortom våra gränser och utvecklingssamarbetet med konflikt och <NOBR>post-konflikt-</NOBR> länder ökar. Sverige är pådrivande för internationell frihandel och en öppen inre marknad i EU. Främjandet av bilden av Sverige i omvärlden, av det svenska näringslivet samt tillväxt och sysselsättning i Sverige är en huvudfråga för utrikesförvaltningen. Svenskar arbetar utomlands och reser mer än någonsin tidigare, och andra länders invånare söker sig i större utsträckning till Sverige. Sverige har ett ökande antal svenska invånare med ursprung i andra länder, ofta långt utanför Europa. Det är en tillgång för Sverige i det internationella arbetet liksom i näringslivets internationalisering.</P> <P class="p109 ft8">Svensk närvaro behövs därför där nationella intressen ska främjas, där människor från Sverige behöver stöd och hjälp, där politiska kontakter ska utvecklas, där Sverige är en aktör för fred och utveckling och där svenskt näringsliv bygger framtida välstånd.</P> <P class="p110 ft8">Utredningen har inte i uppdrag att föreslå en förändrad inriktning av svensk utrikespolitik. Den är inriktad på att bedöma hur utrikesförvaltningen och andra delar av Regeringskansliet med internationella verksamheter bäst kan utföra Riksdagens och Regeringens utrikespolitiska uppdrag. Utifrån den samstämmighet som finns i Riksdagen om behovet av denna översyn är avsikten att de förslag som läggs ska ses som rationella, genomförbara och långsiktigt relevanta oavsett partipolitiska bevekelsegrunder i övrigt.</P> <P class="p110 ft8">Utrikesförvaltningsutredningen är inte heller en besparingsutredning. Den ska lägga förslag om en mer flexibel samt mer kostnads- och verksamhetseffektiv utrikesförvaltning inom nuvarande resursram. De resurser som på kort eller längre sikt kan komma att frigöras genom implementering av utredningens förslag i del- och slutbetänkande kan därmed komma andra verksamheter inom utrikesförvaltningens uppdrag till godo och på så sätt medverka till att förstärka den utrikespolitiska kärnverksamheten.</P> <P class="p83 ft12">Utredningens slutbetänkande läggs fram senast den 1 november 2010. Däri kommer huvuddelen av frågeställningarna som rör verksamheter och styrning att behandlas och förslag att presenteras.</P> <P class="p97 ft17">26</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Regeringen har emellertid begärt att redan under våren få förslag som gäller flexibilitet och former för Sveriges diplomatiska och konsulära närvaro i utlandet. Delbetänkande är därför inriktat på detta.</P> <P class="p112 ft13"><SPAN class="ft13">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Delbetänkandet – syfte, avgränsningar och upplägg</SPAN></P> <P class="p113 ft8">Genom tilläggsdirektiv, bilaga 2, ges utredningen förlängd utredningstid från den 1 februari 2010 till senast den 1 november 2010. Ett delbetänkande ska avlämnas senast den 1 maj 2010, inriktat på hur ökad flexibilitet kan uppnås i utrikesrepresentationen. Enligt tilläggsdirektiven ska förslagen innehålla åtgärder som gör det enklare att begränsa uppdragen för svenska utlandsmyndigheter och därigenom tydligare anpassa deras verksamhet, format och omfattning efter behov. Den pågående utvecklingen av internationella förhållanden ska beaktas i arbetet.</P> <P class="p16 ft8">Utifrån den tidsram som ges och de uppdragsmässiga ramar som läggs fast i tilläggsdirektivet har vissa avgränsningar som kräver en förklaring gjorts i delbetänkandet.</P> <P class="p89 ft8">Delbetänkandet kommer inte att gå in på samarbete och ansvarsfördelning mellan utrikesförvaltningen och övriga Regeringskansliet vad gäller styrning och uppföljning av utlandsmyndigheternas verksamhet. Denna huvudpunkt från ursprungsdirektiven har tydlig koppling till möjligheter att avlasta utlandsmyndigheter uppgifter eller att begränsa deras verksamhetsuppdrag, men den hanteras i slutbetänkandet.</P> <P class="p114 ft8">Att föreslå instrument för en adekvat och långsiktig kompetensförsörjning är också en huvudpunkt i ursprungsdirektiven med uppenbar koppling till flexibilitet i utlandsorganisationen. Frågan bör dock behandlas sammantaget för hela utrikesförvaltningen, och andra delar av Regeringskansliet, och tas därför främst upp i slutbetänkandet. I detta betänkande behandlas dock den lokalt anställda personalens ställning och potential, kapitel 4.2.</P> <P class="p15 ft8">Delbetänkandet tar i kapitel 1 avstamp i en omvärldsanalys där internationella förhållanden som ställer krav på ökad flexibilitet i utrikesrepresentationen presenteras. Som förklarande bakgrund görs en genomgång av den svenska utrikesrepresentationen, inklusive historik och vissa jämförelser med andra länder. Här förklaras också vad utredningen avser med begreppet flexibilitet. I slutet av kapitlet diskuteras de särskilda förutsättningar för ökat samarbete med andra</P> <P class="p115 ft17">27</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">utrikesförvaltningar som erbjuds genom skapandet av en europeisk utrikestjänst, EEAS, och den pågående fördjupningen av samarbetet mellan de nordiska utrikesförvaltningarna. I kapitel <NOBR>2–5</NOBR> ges förslag till åtgärder som kan skapa ökad flexibilitet och effektivitet i utlandsorganisationen. Förslagen i kapitel <NOBR>2–4</NOBR> utgör i många avseenden förutsättningar för att nyttjandet av olika representationsformer, kapitel 5, verkligen ska kunna anpassas till omvärldens och verksamhetens krav. Kapitel 2 föreslår att utlandsmyndigheternas myndighetsstatus avskaffas, kapitel 3 redogör för möjligheter att avlasta utlandsmyndigheterna vissa uppgifter och kapitel 4 föreslår generella effektiviseringar och förenklingar. Till kapitel 2 knyts en förtydligande rättslig analys (bilaga 3), samt förslag till författningsändringar med kommentarer (bilaga 4). Bilaga 5 utgör en sammanställning av förslag till bedömningsgrunder att tillämpa vid beslut om svensk diplomatisk närvaro.</P> <P class="p117 ft8">Förslagen i delbetänkandet är av olika karaktär och detaljeringsgrad, bl.a. beroende på om tidigare arbeten gjorts inom området. Exempel från andra utrikesförvaltningars reformarbeten lyfts fram där det är relevant.</P> <P class="p118 ft8">Två påpekanden är på sin plats:</P> <P class="p119 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Utredningen har valt att i redogörelser om utrikesrepresentationens verksamhet dela upp den i det departementala uppdraget, verksuppgifter och stöd, jmf främst kapitel 3.</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">En avveckling av myndighetsstatusen föreslås, se kapitel 2, men utredningen har ändå valt att använda begreppet utlandsmyndighet i delbetänkandets övriga kapitel.</SPAN></P> <P class="p121 ft13"><SPAN class="ft13">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft33">Det fortsatta utredningsarbetet</SPAN></P> <P class="p122 ft8">Slutbetänkandet kommer att inriktas på övergripande frågor om Regeringskansliets internationella verksamhet och utrikesförvaltningens roll och uppdrag inom denna. Betänkandet kommer att gå in på utrikesförvaltningens huvuduppgifter utifrån de förhållanden eller internationella förutsättningar som ges. Däri tas också fasta på frågor om styrning av den varierade verksamheten och dess effektivitet, inklusive former för ökat deltagande av hela Regeringskansliet i en mer kostnadsbaserad planering för utrikesrepresentationen. Förslag om hur en bred och verksamhetsanpassad kompetensförsörjning bör se ut för utrikesförvaltningen kommer också att presenteras.</P> <P class="p123 ft17">28</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">Vidare förutses de särskilda uppdrag som direktiven ger vad gäller utrikesförvaltningens samarbete och rollfördelning med bl.a. Sida, Exportrådet och Migrationsverket att ge upphov till vissa förslag. Jämfört med delbetänkandet tar alltså slutbetänkandet ett bredare grepp och inriktas på hela utrikesförvaltningen och dess uppdrag och förhållande till andra intressenter. Syftet med utredningen är dock genomgående, i del- och slutbetänkande, att ge förslag som ska skapa en stark, kompetent och flexibel utrikesförvaltning, väl rustad att möta omvärldens skiftande utmaningar.</P> <P class="p16 ft8">Utredningen konstaterar att många idéer om vad som kan och bör göras för att skapa en mer flexibel utlandsorganisation och en allmänt modernare utrikesförvaltning redan finns inom och utanför UD. För att förslag som läggs i UD:s interna arbeten eller av Utrikesförvaltningsutredningen ska kunna genomföras framgångsrikt kommer det att krävas en i verksamheten väl förankrad och tillräckligt resurssatt strategisk förändringsorganisation med ett tydligt mandat från departementets ledning. Teoribildning och erfarenhet av förändringsarbeten i stora organisationer pekar ut dessa två förhållanden som avgörande framgångsfaktorer.</P> <P class="p125 ft37"><SPAN class="ft31">1.2</SPAN><SPAN class="ft36">Omvärldsanalys; varför behövs en ökad flexibilitet?</SPAN></P> <P class="p126 ft8">Omfattande internationella förändringar har under de senaste tjugo åren radikalt förändrat förutsättningarna för Sveriges och Europeiska Unionens, EU:s, internationella samarbete och därmed också för Regeringskansliets och utrikesförvaltningens verksamhet. Snabba förändringar kommer att fortsätta att känneteckna den internationella utvecklingen. Ömsesidiga beroenden stater emellan men också med andra aktörer kommer att förstärkas. Osäkerheten om framtiden kommer att bestå. Ekonomiska och politiska tyngdpunkter kommer att förskjutas. Nya säkerhetspolitiska utmaningar och kriser kommer att uppstå. Men samtidigt kommer en fortsatt globalisering liksom hittills att erbjuda stora möjligheter för den som är rustad att ta dem till vara.</P> <P class="p99 ft8">Dessa internationella förändringar kan ingen regering och ingen utrikesförvaltning ställa sig vid sidan av. Också nationella förändringar skapar nya förutsättningar. Den tydligaste omläggningen under de senaste tjugo åren är att Sverige sedan 1995 är medlem i EU, vilket har påverkat arbetet i såväl Riksdagen som för Reger-</P> <P class="p101 ft17">29</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33227x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">ingen och Regeringskansliet. Utrikespolitiskt har det medfört stora förändringar. Sverige har förändrat grunderna för sin säkerhetspolitik. Utvecklingssamarbetet har näst intill tredubblats de senaste femton åren och blivit en allt mer integrerad del av svensk utrikespolitik. Det bredare frihandelsuppdraget – handelspolitiken, politiken för en öppen inre marknad i EU och det internationella handelsfrämjandet – har i en globaliserad ekonomi utvecklats till en viktigare uppgift. Ett ökat resande med förändrade resemönster ställer också nya krav, i synnerhet på utrikesrepresentationen.</P> <P class="p128 ft8">Regeringen beslöt därför i juli 2009, på Riksdagens uppmaning, att göra en samlad översyn av den svenska utrikesförvaltningen.</P> <P class="p129 ft8">På många sätt har globaliseringen medfört att den nationella politikens handlingsutrymme krympt. Men staters och regeringars handlande kommer också i framtiden att ha en avgörande betydelse för att möta ödesfrågor såsom fred och säkerhet, klimathot, fattigdom, migration, internationell brottslighet och terrorism. Statens roll i det internationella samarbetet och behov av internationella överenskommelser har under de senaste åren lyfts fram också i det ekonomiska samarbetet i ljuset av den finansiella kris världen upplevt.</P> <P class="p130 ft8">De internationella utmaningar som stater och andra aktörer står inför gör det uppenbart att multilateralt samarbete blir allt viktigare. Förenta Nationerna, FN, är i många avseenden fortsatt den plattform där legitima globala förhandlingar kan föras. Men i de fall där FN lamslås av motsättningar uppstår nya samarbetsstrukturer med potentiell makt.</P> <P class="p82 ft8">Världens ekonomiska och därmed politiska centrum flyttar allt mer österut. Främst Kinas men också Indiens internationella tyngd ökar, medan Stilla Havet övertar allt mer av den roll Atlanten haft i vår världsbild. Nya regionala centra och samarbetsstrukturer kommer att uppstå. G20s<A href="#page_27"><SPAN class="ft27">1 </SPAN></A>legitimitet ökar i konkurrens med G7/8<A href="#page_27"><SPAN class="ft27">2</SPAN></A>, <NOBR>BRIC-länderna<A href="#page_27"><SPAN class="ft27">3</SPAN></A></NOBR><A href="#page_27"><SPAN class="ft27"> </SPAN></A>vill öka sitt samarbete och ytterst talas om G2 – USA och Kina. För Sveriges del är det främst genom att vara en stark röst i EU som vi kan och bör påverka den internationella politiken. Förutsättningarna ändras ytterligare i och med <NOBR>Lissabon-fördragets</NOBR></P> <P class="p131 ft40"><SPAN class="ft38">1</SPAN><SPAN class="ft39">Group of 20, bestående av EU samt de nitton länderna Argentina, Australien, Brasilien, Frankrike, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Mexiko,Ryssland, Saudiarabien, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland och USA.</SPAN></P> <P class="p132 ft40"><SPAN class="ft38">2</SPAN><SPAN class="ft39">Group of 7, bestående av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. Möten på finansministernivå. G8 inkluderar Ryssland och möts på statschefsnivå.</SPAN></P> <P class="p133 ft29"><SPAN class="ft38">3</SPAN><SPAN class="ft41">Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.</SPAN></P> <P class="p134 ft17">30</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">ikraftträdande och inrättandet av en europeisk utrikestjänst, European External Action Service, EEAS (jmf avsnitt 1.5.).</P> <P class="p136 ft8">Föränderligheten på den internationella scenen gör det nödvändigt att ha verktyg för att smidigt anpassa utrikesrepresentationen till nya realiteter. Men det diplomatiska umgänget tyngs ibland av tröghet och tradition. Symbolvärdet av en ambassad eller ett konsulat på plats är ibland större än den faktiska nyttan. Det yttersta syftet med diplomatisk närvaro är dock inte att markera gillande lika litet som frånvaron av diplomatisk närvaro är en markering av ogillande. Verksamhetsnyttan bör överväga i bedömningen.</P> <P class="p137 ft8">Behovet av diplomatiska och konsulära förbindelser mellan regeringar kommer att finnas kvar. Det övergripande syftet har länge varit och förblir att främja svenska intressen och skydda svenska medborgare, men rollen och arbetsuppgifterna förändras. Sveriges samarbetsnät med andra länder är numera i många fall mycket täta och breda. Det gäller sedan länge de nordiska länderna och i ökande grad också EU:s medlemsländer. På ett helt annat sätt än tidigare finns lättillgänglig information om andra länder och deras politik. <NOBR>IT-kommunikationerna</NOBR> har i grunden förändrat våra möjligheter att följa utvecklingen och agera i realtid i förhållande till andra länder eller i internationella förhandlingar. Regeringars öppenhet har i vissa avseenden blivit större, vilket också gör det lättare att följa och bedöma den politiska utvecklingen. Det gäller också på säkerhetspolitikens område. Underrättelser kan lättare än förr inhämtas via öppna källor. Ambassadernas roll påverkas av detta. De är långtifrån ensamma som allmänna informationshämtare och bevakare i utlandet. Den rollen har med rätta krympt. Deras uppgift inom det departementala uppdraget blir i ökad utsträckning att analysera och påverka det internationella skeendet ur ett specifikt svenskt perspektiv, till nytta för Sverige i stort. I den rollen är de unika.</P> <P class="p138 ft8">I dag finns andra behov för Sverige än tidigare att kunna ha diplomatisk närvaro i ett land för en begränsad period eller för ett visst uppgift utan att för dens skull upprätta en ambassad med fullständigt verksamhetsuppdrag. Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser utesluter, som kommer att framgå nedan, inte sådana möjligheter.</P> <P class="p114 ft12">Det faktum att EEAS upprättats skapar ett momentum att tänka nytt för svensk utrikespolitik. Inom ramen för det nordiska samarbetet finns också möjligheter att ytterligare bygga ut den diplo-</P> <P class="p139 ft17">31</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">matiska samverkan. Att många länders utrikesförvaltningar, i likhet med den svenska, för närvarande är föremål för översyn eller reformer, kan också skapa goda förutsättningar att finna nya, ändamålsenliga lösningar.</P> <P class="p140 ft31"><SPAN class="ft31">1.3</SPAN><SPAN class="ft32">Flexibilitet i utrikesrepresentationen</SPAN></P> <P class="p141 ft8">Enligt ursprungsdirektiven ska Utrikesförvaltningsutredningen lämna förslag till förändringar som leder till ökad flexibilitet i utrikesförvaltningen. Ökad flexibilitet ska också kunna uppnås för utlandsmyndigheternas uppdrag och bemanning. Utredningens tilläggsdirektiv (bilaga 2) föreskriver att delbetänkandets förslag ska koncentreras till åtgärder som kan skapa ökad flexibilitet i utrikesrepresentationen.</P> <P class="p83 ft8">Begreppet flexibilitet ska här tolkas som bättre möjligheter att variera den svenska diplomatiska närvaron inom ramen för Wienkonventionen. Svensk utlandsnärvaro måste enklare och snabbare kunna anpassas efter utvecklingen i omvärlden, svenska intressen och verksamhetens behov samt lokala förutsättningar. Därmed kan effektiviteten i verksamheten öka. Utredningens avsikt är att lämna förslag som gör att beskickningar i allmänhet inte ska behöva läggas ner av enbart budgetskäl. Deras uppdrag och omfattning ska kunna anpassas. Avvecklingar och öppnanden av beskickningar bör avgöras av politiskt satta prioriteringar om var svensk närvaro är viktigast.</P> <P class="p130 ft8">Den svenska utrikesrepresentationens syfte är att verka för svenska intressen men uppgifterna har länge varierat från land till land. Flexibilitet i meningen variation inom vissa fastlagda ramar förekommer alltså. I en del länder dominerar utvecklingssamarbete, i andra främjande eller konsulärt arbete. Kraven på utlandsposterna kan tidvis bli mycket specifika: engagemang i en politisk eller konsulär kris, stöd till fredsfrämjande insats, satsning på ekonomiskt samarbete eller svensk projektexport, påverkansarbete i samband med en pågående internationell förhandling om t.ex. handel eller miljö, stöd i förenade internationella ansträngningar att komma ur finanskris osv. Denna variation i arbetsuppgifter kommer sannolikt att accentueras och behöver smidigt kunna justeras när förutsättningar och verksamhetsbehov förändras.</P> <P class="p86 ft8">Samtidigt talar flera skäl för långsiktighet i fråga om planering av utlandsrepresentationen. Det har över åren inte varit ovanligt att en och</P> <P class="p142 ft17">32</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33230x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">samma utlandsmyndighet har öppnats och stängts, eller lagts ner och återupprättats med bara några års mellanrum. I vissa fall kan detta ha varit motiverat, medan det i andra inneburit onödiga kostnader, både resursmässigt och politiskt.<A href="#page_30"><SPAN class="ft27">4 </SPAN></A>Öppnanden av ambassader är i dag ofta mer kostsamma än för några decennier sedan, bl.a. på grund av ökade krav på säkerhetsinstallationer, avancerade tekniklösningar och på ett fullgott skalskydd för <NOBR>IT-plattformen.</NOBR> Att stänga en beskickning medför politiska kostnader som kan undvikas om beslut i stället fattas om att enbart dra ner verksamhet och bemanning, kanske t.o.m. behålla bara en enda utsänd tjänsteman på plats. Uppgradering kan då ske på ett smidigt sätt om verksamhetskraven ökar. Beslut om neddragningar och uppgraderingar kan tas inom ramen för den årliga verksamhetsplaneringsprocessen. Med detta sagt kommer öppningar och avvecklingar även fortsatt att vara ett naturligt flexibilitetsinstrument för en strategisk anpassning av svensk närvaro till omvärldsförändringar och svenska prioriteringar.</P> <P class="p143 ft8">För att kunna skapa mer verksamhetsanpassade lösningar för utrikesrepresentationen krävs en kombination av ökad flexibilitet och tydlighet, samt skarpare prioriteringar i styrningen. För den senare frågan gäller, enligt utredningens bedömning, att hemmadepartementet, UD, och övriga delar av Regeringskansliet måste förbättra sin samordning. Till denna fråga återkommer utredningen i slutbetänkandet.</P> <P class="p79 ft8">I en flexibel och effektiv utlandsorganisation måste också chefer och personal vara redo att anpassa kompetens och verksamhetsinriktning efter förändrade förutsättningar. Även dessa frågor kommer att i huvudsak behandlas i slutbetänkandet, även om de också något berörs i avsnitt 4.2 och 5.6.</P> <P class="p15 ft8">Det som uppfattas som brist på flexibilitet i den svenska utlandsorganisationen kan handla om att svensk förvaltning i sitt internationella arbete verkar under <NOBR>icke-svenska</NOBR> förhållanden. De dikteras av internationella överenskommelser och praxis, och i många avseenden av krav på anpassning till lokala lagar och traditioner, diplomatiska och protokollära tolkningar, svåra säkerhetsförhållanden osv. Mått på förvaltningars effektivitet i Sverige är inte alltid tilllämpliga på utlandsmyndigheter. Det som kan uppfattas som brist på effektivitet eller flexibilitet i den svenska utlandsorganisationen</P> <P class="p144 ft42"><SPAN class="ft28">4 </SPAN>Exempel: amb Kinshasa (stängd 1995, öppnad 1998), ), amb Ljubljana (öppnad 1999, stängd 2010), amb Bratislava (öppnad 2003, stängd 2010), GkK Toronto (öppnad 1990, stängd 1993) Gk Gdansk (öppnad 1997, stängd 2008), Gk Los Angeles (öppnad 1998, stängd 2010), Gk Kaliningrad (öppnad 2002, stängd 2009).</P> <P class="p145 ft17">33</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p146 ft8">kan därför ibland vara ett utslag av ofrånkomlig anpassning till omvärldsförutsättningar och lokala förhållanden.</P> <P class="p147 ft31"><SPAN class="ft31">1.4</SPAN><SPAN class="ft32">Sveriges utrikesrepresentation</SPAN></P> <P class="p141 ft8">Den diplomatiska utrikesrepresentationen har sitt ursprung i att nationalstater har behövt former för att hantera sina relationer till andra stater. Diplomatins spelregler utvecklades och befästes sedvanerättsligt, och det var inte förrän på <NOBR>1960-talet</NOBR> som de traktatsfästes i de två Wienkonventionerna om diplomatiska (1961) respektive konsulära (1963) förbindelser.</P> <P class="p82 ft8">Wienkonventionerna sätter ramar för den diplomatiska och konsulära representationen och verksamheten. De möjliggör viss flexibilitet, och olika länders uttolkningar skiljer sig åt. Sverige, liksom flera andra europeiska länder, tillämpar en förhållandevis strikt tolkning. Det finns uppenbara risker med att urholka respekten för konventionerna, men gränserna för vad som är acceptabelt avgörs i vissa fall ytterst av värdländers acceptans. En viss reciprocitet tilllämpas i uttolkningen. En tydlig restriktion för beskickningar och dess personal är att diplomater inte ”för egen vinning” får utöva affärsverksamhet i den mottagande staten (SÖ 1967:1, artikel 42). Hur Wienkonventionerna sätter ramar och ger möjligheter till flexibilitet vad gäller former av diplomatisk närvaro tas upp i kapitel 5.</P> <P class="p148 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.1</SPAN><SPAN class="ft33">Utrikesrepresentationens verksamhet, organisation och förändring</SPAN></P> <P class="p149 ft8">Utrikesförvaltningen, inkl utrikesrepresentationen, hanterar både departementala uppgifter, verksuppgifter och stödjande verksamhet. Verksamheterna presenteras noggrannare i kapitel 3. Utredningen har valt att använda begreppen departementala uppgifter respektive verksuppgifter. Med departementala uppgifter eller det departementala uppdraget avses beredning av regeringsärenden och biträde i övrigt åt regeringen och statsråden i deras verksamhet (1§ SFS 2009:923, instruktion för Regeringskansliet). Verksuppgifter omfattar de uppgifter av förvaltningsmyndighetskaraktär som utrikesförvaltningen ansvarar för. För utlandsmyndigheter ingår här myndighetsutövning mot enskild inom bl.a. konsulär verksamhet och migrationshantering. Det går dock inte</P> <P class="p35 ft17">34</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">att dra en skarp gräns mellan departements- och verksuppgifter för utlandsorganisationen. Exempelvis är viss handelsfrämjande verksamhet och vissa uppgifter inom utvecklingssamarbetet att betrakta som myndighetsarbete snarare än policyarbete. De stödjande uppgifterna är resurskrävande och omfattar bl.a. administration, personalfrågor, säkerhet, ekonomi och fastighetsfrågor. I synnerhet i utlandsverksamheten är andelen administration hög.</P> <P class="p15 ft8">Mervärdet av att ha en utrikesrepresentation ligger i att vara på plats, i landet eller vid förhandlingsbordet. Sveriges regering har för sin verksamhet behov av ett välplacerat, aktivt och väl fungerande internationellt nätverk som verkar för svenska intressen. Kontaktskapande, kunskap om landet eller organisationen, insikt om politiska och näringslivsmässiga förhållanden m.m. byggs som regel bäst upp genom aktiv permanent närvaro. Inte bara UD:s fackdepartementala uppdrag ställer krav på internationell närvaro utan andra departement och myndigheter behöver också utlandsbevakning. Konsulära ärenden eller kriser, liksom migrationsverksamhet, kräver också oftast hantering på plats.</P> <P class="p16 ft8">På ett övergripande plan har uppdraget för utlandsorganisationen traditionellt sett alltid varit att bevaka och tillvarata Sveriges politiska och ekonomiska intressen. Innebörd, tillvägagångssätt och fokus har skiftat över tid. Att värna om sitt lands medborgare har också historiskt sett varit en viktig uppgift och ingenting som påkallats av moderna tiders omfattande resande. Men även om diplomatins grund och utrikesrepresentationens övergripande uppdrag är relativt stabila justeras löpande den svenska utlandsnärvarons verksamhet, ramar och placering. Beskickningars uppdrag och resurser prövas årligen i utrikesförvaltningens verksamhetsplaneringsprocess, och större omprioriteringar har gjorts över åren, bl.a. i form av öppnanden och avvecklingar av utlandsmyndigheter i förhållandevis stor omfattning.</P> <P class="p90 ft8">Nedanstående tabell 1.1 och figur 1.1 visar förändringar i den svenska utlandsnärvaron sedan 1990.</P> <P class="p150 ft17">35</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33233x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p151 ft43">Tabell 1.1 Öppningar och stängningar av svenska utlandsmyndigheter <NOBR>1990–2010</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p152 ft45">Öppnade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p153 ft46">Öppnade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p154 ft43">Stängda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p155 ft45">Stängda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p27 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p153 ft48">ambassader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p156 ft48">konsulat</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p157 ft48">ambassader</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p158 ft45">konsulat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td49"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td41"><SPAN class="p31 ft43">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p152 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td43"><SPAN class="p159 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p160 ft43">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">1991</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p152 ft43">3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p159 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p160 ft43">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">1992</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p152 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p156 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p160 ft43">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">1993</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p156 ft43">5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p160 ft43">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">1994</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p160 ft43">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">1995</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p156 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p160 ft43">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p152 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p159 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p159 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p152 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p159 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p160 ft43">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p152 ft43">3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p156 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p152 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p156 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p152 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p156 ft43">5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p159 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p152 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p152 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p159 ft43">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p31 ft43">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p156 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p152 ft43">4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p156 ft43">4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p160 ft43">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p160 ft43">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">2010</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p152 ft43">10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p27 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p156 ft43">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p160 ft43">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p31 ft43">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p152 ft43">32</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p159 ft43">8</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p156 ft43">29</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p160 ft43">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td49"><SPAN class="p27 ft49">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft50">Utvecklingen av svensk diplomatisk utlandsnärvaro 1990 t.o.m. 2010. Uppställningen omfattar även tio aviserade uppgraderingar av sektionskontor till ambassad. De antas genomföras under 2010.</P> <P class="p162 ft17">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33234x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft43">Figur 1.1 Antalet lönade utlandsmyndigheter sedan 1907</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p153 ft51">140</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p153 ft51">120</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p153 ft51">100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p153 ft51">80</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p153 ft51">60</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p153 ft51">40</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p153 ft51">20</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p153 ft51">0</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p30 ft51">1907</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">1913</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">1920</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">1924</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">1946</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">1959</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">1972</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">1981</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td52"><SPAN class="p30 ft51">1990</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td51"><SPAN class="p30 ft51">2010</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft52">Som störst var den svenska utrikesrepresentationen 1981, vilket framgår av figur 1.1. Sverige hade då 116 utlandsmyndigheter. Paradoxalt nog var ökningstakten i utlandsrepresentationen som starkast under <NOBR>1970-talet,</NOBR> samtidigt som den svenska, liksom den internationella, ekonomin mattades av. Förklaring kan eventuellt sökas i att Sverige upplevde en period av allmän tillväxt av offentlig sektor, att Sverige upprättade förbindelser med nya självständiga stater och att utrikespolitiken, inte minst utvecklingssamarbetet, byggdes ut. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> och fram till 2007 var antalet svenska utlandsmyndigheter förhållandevis stabilt, kring 100. De senaste årens förändringar har lett till att antalet lönade utlandsmyndigheter har minskat till 90. I och med en uppgradering av ett antal s.k. sektionskanslier samt beslut i januari 2010 om ett antal nedläggningar kommer Sverige vid utgången av 2010 att ha 99 utlandsmyndigheter. De fördelas regionmässigt enligt tabell 1.2 nedan. Utöver detta har Sverige också cirka 400 honorärkonsulat, ett antal som legat relativt konstant under senare år.</P> <P class="p165 ft53">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33235x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft43">Tabell 1.2 Utlandsmyndigheter 2010 fördelade per region</P> <P class="p167 ft45"><SPAN class="ft45">*</SPAN><SPAN class="ft54">Av dessa öppnas 4 under år 2010.</SPAN></P> <P class="p168 ft45"><SPAN class="ft45">**</SPAN><SPAN class="ft55">Av dessa öppnas 1 under år 2010.</SPAN></P> <P class="p168 ft45"><SPAN class="ft45">***</SPAN><SPAN class="ft56">Av dessa öppnas 2 under år 2010.</SPAN></P> <P class="p169 ft8">Vad som ovan framhölls som mervärdet med utlandsorganisationen måste ställas mot de merkostnader det innebär att ha personal och verksamhet i utlandet jämfört med i Sverige. Kostnader för utrikesrepresentationen motsvarar de senaste åren <NOBR>70–75</NOBR> procent av UD:s ramanslag<SPAN class="ft27">5</SPAN>. I UD:s ramanslag ingår för utrikesrepresentationen kostnader för löner, fastighetskostnader som drift och hyror samt vissa verksamhetskostnader (bl.a. resor, representation). Nivån är jämförbar med andra länders, se avsnitt 1.4.2.</P> <P class="p170 ft8">För att få en bild av utrikesrepresentationens omfattning i förhållande till UD kan det också vara relevant att se hur stor andel av personalen som tjänstgör i Stockholm jämfört med i utlandet. I mars 2010 hade UD 1 267 anställda. 745 tjänstgjorde i Stockholm<A href="#page_35"><SPAN class="ft27">6 </SPAN></A>och 522 i utlandet. Andelen utsända var 41 procent. Vid samma tidpunkt var antalet lokalt anställda på utlandsmyndigheterna 1 243. Om de lokalanställda räknas in tjänstgjorde 70 procent av utrikesförvaltningens anställda i utlandet.</P> <P class="p170 ft8">Både kostnads- och personalandel för utrikesrepresentationen har varit relativt konstanta under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Andelen har fluktuerat främst i samband med att administrativa funktioner har centraliserats från UD till Förvaltningsavdelningen och, helt naturligt, när utrikesrepresentationen minskat eller ökat.</P> <P class="p171 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Jämförelser med några andra länder</SPAN></P> <P class="p172 ft8">Den svenska utrikesrepresentationens omfattning kan också ses i relation till andra länders. Nedan lämnas några exempel. Vilka</P> <P class="p173 ft40"><SPAN class="ft38">5</SPAN><SPAN class="ft39">År 2008 uppgick UD:s ramanslag till 2 188 miljoner kronor och 2009 var siffran 2 442 miljoner kronor. Den utökade budgeten 2009 berodde bl.a. på högre valutakurser, kostnader för ambassaderna i Bagdad och Kabul samt </SPAN><NOBR>EU-ordförandeskapet.</NOBR></P> <P class="p174 ft29"><SPAN class="ft38">6</SPAN><SPAN class="ft41">Siffran inkluderar 14 anställda vid kommittéer.</SPAN></P> <P class="p175 ft17">38</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33236x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">länder som finns med i olika sammanställningar varierar, dels för att olika länder är intressanta för olika jämförelser, dels för att statistik varit svår att hitta och att sedan kunna rensa för att möjliggöra jämförelser.</P> <P class="p13 ft8">Som konstaterats är det dyrt att bemanna en utlandsmyndighet jämfört med att ha personal i Stockholm. Flera med Sverige jämförbara länder har ändå, utifrån en bedömning om mervärde av verksamheten, en högre andel personal i utlandet än Sverige. För Kanada är förhållandet 1:1,5 (dvs. att för varje hemmastationerad tjänsteman arbetar 1,5 tjänsteman i utlandsorganisationen). Målet är att förhållandet ska vara 1:2 år 2013. Motsvarande siffra är för Storbritannien 1:3, Tyskland 1:2,85, Frankrike 1:2,7, Australien 1:1,66 och Danmark 1:2,2. För Sverige ligger andelen på 1:1,48<A href="#page_36"><SPAN class="ft27">7</SPAN></A>.</P> <P class="p99 ft8">Nedan redovisas också omfattningen av några andra länders diplomatiska utlandsrepresentationer.</P> <P class="p176 ft42"><SPAN class="ft28">7 </SPAN>För att bättre motsvara övriga länders förvaltningsmodeller inkluderar den svenska siffran UD (med lokalanställda), Sida samt den statligt finansierade delen av Exportrådet. I beräkningarna har utredningen utgått från att Exportrådets offentliga uppdrag fördelas mellan Sverige och utlandet på samma sätt som den övriga verksamheten.</P> <P class="p145 ft17">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr12 td53"><SPAN class="p177 ft43">Tabell 1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td54"><SPAN class="p38 ft45">Andra länders diplomatiska utlandsnärvaro, 2009</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td56"><SPAN class="p27 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p27 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p27 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td59"><SPAN class="p27 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td60"><SPAN class="p27 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p177 ft43">Land</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p178 ft43">Ambassader</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p179 ft46">Konsulat</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p155 ft46">Delegationer</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p180 ft45">Totalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td56"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td57"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td59"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td60"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td53"><SPAN class="p177 ft43">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p178 ft43">78</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p179 ft43">8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p155 ft43">7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p180 ft43">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">77</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">160</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">105</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">17</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">282</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Irland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">58</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">10</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Italien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">123</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">103</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Japan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">127</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">65</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Kanada</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">99</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">40</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft45">Nederländerna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">112</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">27</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">19</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Nya Zeeland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">42</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">90</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">36</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Ryssland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">149</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">89</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">12</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Spanien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">118</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">95</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">11</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">224</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft45">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">140</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">102</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">21</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">263</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">86</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Sydafrika</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">103</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">14</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">149</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">64</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">12</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft43">USA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p178 ft43">168</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p179 ft43">85</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p155 ft43">9</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p180 ft43">262</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td56"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td57"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td58"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td59"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td60"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft46"><SPAN class="ft60">Källa</SPAN>: Utrikesdepartementens offentliga hemsidor samt publikationen ”The Ministry of Foreign Affairs of Italy in Numbers <SPAN class="ft61">– </SPAN>Statistical Yearbook 2009”. Tabellen inkluderar endast det rubrikerna förevisar, dvs. att kulturinstitutioner eller andra avvikande representationsformer inte räknats med.</P> <P class="p127 ft8">Om man ser till förändringar i utlandsorganisation är det också i andra länder vanligt att öppna och stänga utlandsmyndigheter. Mellan 1990 och 2009 har t.ex. Finland öppnat 21 utlandsmyndigheter och stängt 15, Norge har öppnat 49 och stängt 15, Storbritannien har öppnat 84 och stängt 56 och Tyskland har öppnat 60 och stängt 44. Flera länder har dock en politik som innebär att de hellre drar verksamhet och bemanning till ett minimum än faktiskt lägger ner myndigheten. Så arbetar bl.a. Finland, Kanada och Storbritannien.</P> <P class="p83 ft8">Att jämföra kostnader för olika länders utrikesförvaltning eller utrikesrepresentation är vanskligt. Dels omfattar utrikesförvaltningar olika verksamheter, dels tillämpas olika budgetindelning och därtill är det bara Sverige som har en förvaltningsmodell med små departement och relativt stora självständiga förvaltningsmyndigheter. Tidigare försök som gjorts har pekat på att Sverige satsar en mindre andel än många andra länder. I förhållande till de siffrorna</P> <P class="p123 ft17">40</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33238x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft8">har dock kostnaderna i tabellen nedan för Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges utrikesförvaltningar anpassats för att bli mer jämförbara.<A href="#page_38"><SPAN class="ft27">8 </SPAN></A>Även om ytterligare marginella justeringar skulle kunna göras kan jämförelsen antas vara rättvisande. Tabellen visar att Sverige i absoluta tal satsar mindre än Norge, men mer än Danmark och Finland på sin utrikesförvaltning. Ser man på kostnaden som del av BNP blir bilden en annan, och Sverige satsar då minst.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p31 ft43">Tabell 1.4</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td64"><SPAN class="p27 ft45">Kostnader för Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands utrikes-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr26 td64"><SPAN class="p27 ft43">förvaltningar i miljarder svenska kronor samt som del av BNP</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p27 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p27 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td67"><SPAN class="p27 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td68"><SPAN class="p27 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p183 ft43">Kostnad</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td70"><SPAN class="p184 ft43">Andel av BNP</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td67"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td68"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p177 ft43">Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p183 ft43">3,68</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td71"><SPAN class="p180 ft43">0,14 %</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td68"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p177 ft43">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p183 ft43">2,61</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p180 ft43">0,17 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p177 ft43">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p183 ft43">2,27</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td71"><SPAN class="p180 ft43">0,16 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p177 ft43">Norge</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p183 ft43">4,50</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p180 ft43">0,21 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td67"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td68"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p185 ft8">Sammanställningarna i avsnitt 1.4.2. pekar på att svensk utrikesförvaltning</P> <P class="p186 ft8"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft65">har en lägre andel personal i utrikesrepresentationen jämfört med i huvudstaden än andra jämförbara länder</SPAN></P> <P class="p187 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft35">i jämförelse med andra länder inte har ett osedvanligt stort antal utlandsmyndigheter</SPAN></P> <P class="p187 ft8"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft66">precis som många andra länder öppnar och avvecklar utlandsmyndigheter med viss regelbundenhet</SPAN></P> <P class="p188 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">i en nordisk jämförelse inte avviker i absoluta kostnadstal men relativt sett satsar mindre resurser på sin utrikesförvaltning</SPAN></P> <P class="p189 ft8">Alla siffror av detta slag måste ställas i relation till uppdrag, ambitionsnivå och effektivitet i verksamheten. Men det är svårt att utifrån dessa sammanställningar hävda att svensk utrikesförvaltning, eller utrikesrepresentation, skulle vara överdimensionerad i förhållande till det mycket breda uppdrag den har.</P> <P class="p190 ft42"><SPAN class="ft27">8 </SPAN>För att motsvara den breda verksamhet som ingår i det danska samlade anslaget har i den svenska siffran inkluderats den statliga finansieringen av Exportrådet och Svenska institutet, samt kostnaden för Sida och Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (SADEV). I den norska siffran ingår administration av det norska utvecklingssamarbetet inklusive Norad samt nettokostnaden för Innovasjon Norge. För Finland har den statligt finansierade delen av Finpros exportfrämjande räknats med.</P> <P class="p191 ft17">41</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft8">Utredningen konstaterar avslutningsvis att många andra länder sett över sina utrikesförvaltningar eller planerar att göra det, mot bakgrund av ändrade omvärldsförutsättningar. Ofta utgör behov av effektiviseringar, kopplade till besparingskrav, motiv till översynerna. De frågor som ställs gäller vilken roll en utrikesförvaltning kan och bör ha i det 21a århundradet, vilka nationella intressen som ska styra i utrikespolitiken och hur de ska identifieras respektive prioriteras. Man reser också rena organisationsfrågor, hur olika politikområden med internationell koppling bättre kan samordnas, var det är mest motiverat att ha diplomatisk närvaro, vilken roll den gemensamma europeiska utrikestjänsten, EEAS, kan spela och hur man bättre kan samarbeta med likasinnade länder. I arbetena ingår också i de flesta fall förslag om förändringar i utlandsrepresentationer.</P> <P class="p109 ft8">Utrikesförvaltningsutredningens uppdrag är således inte unikt, vilket kan ses som en fördel. Det finns möjligheter att lära av andra länders erfarenheter, liksom att undgå andras misstag. Vad gäller effektivitet och synergier i representationslösningar är det särskilt positivt att flera länder visar intresse att diskutera olika nya lösningar, gärna i samarbete med andra länder.</P> <P class="p193 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.3</SPAN><SPAN class="ft33">Förändringsmotiv och trender i utrikesrepresentationen</SPAN></P> <P class="p194 ft8">De övergripande faktorer som styrt placering och förändring av svensk diplomatisk närvaro kan sägas ha varit förändringar i omvärlden som påverkat svenska intressen, samt resursmässiga förutsättningar.</P> <P class="p195 ft8">Berlinmurens fall och de politiska förändringarna i Östeuropa resulterade i tillkomsten av ett antal nya stater och öppnade nya möjligheter för en aktiv svensk utrikespolitik i närområdet. Mellan 1990 och 2008 öppnades tolv nya svenska utlandsmyndigheter i Öst- och Centraleuropa, inklusive på Balkan. I anslutning till det svenska <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> 1995 öppnades ambassader i de återstående <NOBR>EU-medlemsstaterna,</NOBR> utom Malta där lösningen med en Stockholmsbaserad ambassadör behölls. I samtliga andra regioner gjordes nettoneddragningar i den svenska diplomatiska närvaron under 1990- och <NOBR>2000-talen.</NOBR></P> <P class="p196 ft12">Även förändringarna av det svenska utvecklingssamarbetet har i hög grad påverkat den svenska utlandsorganisationen. Sidas biståndskontor är sedan länge integrerade i utlandsrepresentationen. Under senare år</P> <P class="p142 ft17">42</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33240x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">har utvecklingssamarbetet blivit en allt viktigare del av den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken, vilket har ställt delvis nya krav på ambassader och delegationer, och också medfört att Sverige har en stark närvaro i ett större antal konfliktdrabbade och arbetsmässigt komplicerade länder. Därtill kommer att ökande biståndsvolymer ställer allt högre krav på resurser för styrning, genomförande och uppföljning. Det svenska biståndsanslaget uppgick för 2009 till 33.9 miljarder kronor, varav ungefär hälften förmedlades genom Sida och återstoden gick till internationella organisationer.</P> <P class="p16 ft8">Värt att notera är att antalet svenska lönade generalkonsulat har minskat kraftigt under de senaste tjugo åren: 25 karriärkonsulat har stängts medan endast åtta har öppnats – varav fem därefter har stängts igen. Delvis förklaras detta av att vissa konsulära uppgifter förändrats eller t.o.m. nästan försvunnit, som sjöfartsärenden. Men i kombination med neddragningar i vissa tillväxtekonomier och – regioner ger antalet konsulatstängningar intryck av att handels- och näringslivsfrämjande motiv till svensk diplomatisk närvaro har nedvärderats. Den satsning på i huvudsak främjandearbete som gjordes i utlandsorganisationen <NOBR>2003–2008/09</NOBR> fasades till större delen ut trots en positiv utvärdering.<A href="#page_40"><SPAN class="ft27">9 </SPAN></A>Utvecklingen kan förefalla paradoxal, givet ökad medvetenhet om samband mellan ekonomiska och politiska skeenden och globaliseringens stora inverkan på Sveriges ekonomiska sårbarhet och möjligheter. Utredningen återkommer till frågan i slutbetänkandet.</P> <P class="p197 ft8">De senaste årens förändringar i utlandsorganisationen tycks alltså sammantaget visa på en förskjutning mot ökad svensk närvaro i säkerhetspolitiskt komplexa länder, varav Sverige har utvecklingssamarbete med flera och/eller de ligger i vårt närområde.<A href="#page_40"><SPAN class="ft27">10 </SPAN></A>I länder utanför Europa, som utgör mer mogna marknader, och i vissa tillväxtregioner har svensk närvaro snarast minskat.</P> <P class="p198 ft8">Budgetmässiga förutsättningarna sätter ramar för omfattningen av svensk utrikesrepresentation.<A href="#page_40"><SPAN class="ft27">11 </SPAN></A>Under perioder då flera nya beskickningar har öppnats har budgetbelastningen för utrikesförvaltningen ökat och för att på kort sikt återskapa balans i budgeten har nedläggningar genomförts. Eftersom kostnader som uppstår i</P> <P class="p199 ft40"><SPAN class="ft68">9</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringskansliets satsning på tillväxt och fördjupat </SPAN><NOBR>EU-samarbete</NOBR> genom att förstärka utlandsorganisationen tillkom genom överenskommelse mellan UD, Fi och FA 23/2 2004. Den innebar personalförstärkning med cirka 30 tjänstemän i utlandsorganisationen.</P> <P class="p200 ft40"><SPAN class="ft68">10</SPAN><SPAN class="ft69">Det rör sig främst om s.k. Katagori 2 länder, länder i konflikt eller </SPAN><NOBR>post-konfliktsituation,</NOBR> och länder på Balkan respektive inom Oberoende Staters Samvälde, OSS (Kategori 3), enligt den landfokusering av biståndet som har genomförs.</P> <P class="p201 ft29"><SPAN class="ft68">11</SPAN><SPAN class="ft70">Detta konstateras bl.a. i SOU 1988:85, Rapport från Kriterieutredningen 2002 och i underlag till regeringsbeslut om nedläggningar som fattats </SPAN><NOBR>2007–2010.</NOBR></P> <P class="p93 ft17">43</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">utlandet står för <NOBR>70-75</NOBR> procent av UD:s budgetram är det uppenbart att omfattningen av utlandsrepresentationen har en stark inverkan på budgetutfallet. Avvecklingar blir ett naturligt instrument för att på kort sikt anpassa verksamheten till resurserna. Öppnandet av nya myndigheter i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> resulterade i ökad budgetbelastning, vilken i sin tur ledde till omfattande nedläggningsbeslut kring 1993 (jmf tabell 1.1). Man kan också anta att de öppnanden som skedde under senare hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> i varje fall delvis orsakade de underskott som tvingade fram stängningarna <NOBR>1999–2001.</NOBR> De underskott som ackumulerades under början av <NOBR>2000-talet</NOBR> kan dock knappast förklaras av kostsamma öppnanden av beskickningar. Andra förklaringar får sökas. Bl.a. var kontrollen över vissa av UD:s kostnader, för t.ex. personal, då bristfällig. Ofördelaktiga valutakurser är också en delförklaring. Därtill uppstår UD:s kostnader i huvudsak i utlandet där inflationstakten är högre än i Sverige, vilket modellen för pris- och löneomräkning inte tar hänsyn till.</P> <P class="p202 ft8">Politisk ambition och budgetramar måste gå i takt för att utlandsorganisationen ska klara av sina uppdrag. Uppdragen är ofta breda och varierade och kan växla snabbt. Omvärldsförändringar har inte bidragit till att minska trycket. Säkerhetssituationen har på många platser försämrats, den konsulära beredskapen kräver ökad uppmärksamhet, ändrade resmönster för svenska medborgare skapar efterfrågan på konsulära tjänster och viserings- och migrationsverksamheten har växt. Därtill kräver större biståndsvolymer mer administration, ökad internationell konkurrens kräver en vässad svensk offentlig diplomati (<SPAN class="ft9">public diplomacy), </SPAN>handels- och näringslivsfrämjande prioriteras, efterfrågan på utlandsmyndigheternas tjänster och kompetens från andra departement än UD ökar osv. Tidshorisont och mätbarhet för uppgifterna varierar, men styrning/prioritering, resurssättning och uppföljning måste kunna utvecklas. Uppdragen måste kunna göras mer specifika och riktade, och kunna smidigt justeras för att skapa flexibilitet. Utredningen återkommer i huvudbetänkandet till styrningsfrågor och verksamhetsplanering som berör UD:s och hela Regeringskansliets internationella verksamhet. Delbetänkandet koncentreras till andra möjligheter att för vissa verksamheter avlasta utlandsmyndigheter och förenkla deras verksamhet.</P> <P class="p203 ft17">44</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft13"><SPAN class="ft13">1.4.4</SPAN><SPAN class="ft33">Bedömningsgrunder för förändring av svensk närvaro</SPAN></P> <P class="p205 ft8">I avsnitt 1.3.2. konstaterades att placering och förändring av svensk diplomatisk närvaro främst styrts av förändringar i omvärlden som påverkat svenska intressen, samt resursmässiga förutsättningar. UD har över åren också utvecklat och tillämpat bedömningsgrunder eller kriterier som beredningsstöd för att avgöra var svensk närvaro är motiverad. Några utredningar har berört frågan. I SOU 1988:85 <SPAN class="ft9">Utrikesförvaltningens inriktning och organisation, </SPAN>den senaste SOU som gällt svensk utrikesförvaltning i sin helhet, konstaterades att förhållanden som gällde säkerhetspolitik, utrikespolitik, utrikeshandel, internationellt utvecklingssamarbete, konsulära uppgifter samt informations- och kulturfrågor borde ligga till grund för bedömningarna om svensk närvaro. Utredningen ansåg att beslut om förändringar borde tas utifrån samlade genomgångar av hela utlandsorganisationen, baserade på dessa kriterier och med hänsyn tagen till resursläget. Redan här förespråkades nyttjande av olika representationsformer, snarare än att regelmässigt landa i en diskussion om nedläggningar och nyöppnanden. Utredningen lämnade inga förslag kring svensk representation i multilaterala samarbetsorganisationer.</P> <P class="p206 ft9"><SPAN class="ft8">Ett steg längre gick </SPAN>Rapport från Kriterieutredningen <SPAN class="ft8">(2002) som förordade införandet av åtta kriterier som stöd vid beslut om utlandsorganisationen. Här inkluderas även de multilaterala organisationerna.</SPAN></P> <P class="p198 ft12">Enligt <SPAN class="ft30">Rapporten </SPAN>fanns starka skäl till svensk diplomatisk närvaro, då:</P> <P class="p207 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">landet, delen av landet eller organisationen är av stor betydelse för att uppnå svenska utrikes- och säkerhetspolitiska mål,</SPAN></P> <P class="p208 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">landet eller delen av landet utgör en viktig marknad för svenskt näringsliv, en källa för investeringar i Sverige eller då det finns betydande återvinningsbara fordringar på landet i fråga,</SPAN></P> <P class="p207 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">det i landet eller i delen av landet finns ett stort antal bosatta eller besökande svenskar, till exempel i form av närvaro av svenska företag, som inte på annat rimligt sätt kan tillhandahållas konsulärt bistånd,</SPAN></P> <P class="p209 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">den politiska situationen i landet är sådan att en utlandsmyndighet har stor betydelse som kanal att tillvarata de intressen som viktiga delar av det svenska samhället har,</SPAN></P> <P class="p210 ft17">45</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">landet, delen av landet eller organisationen är en betydelsefull partner i bilateralt och/eller multilateralt utvecklingssamarbete,</SPAN></P> <P class="p212 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">det finns en stor volym eller särskilda utlänningsärenden som inte kan hanteras på annat rimligt vis, eller särskilda Schengenskäl att ha representation i landet,</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">landet, delen av landet eller organisationen har särskild regional vikt och inflytande,</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">svensk diplomatisk närvaro har betydelse för landets utveckling i fråga om fred, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling.</SPAN></P> <P class="p213 ft9"><SPAN class="ft8">Den </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">UD-interna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> utredningen </SPAN>Översyn av utrikesförvaltningens närvaro i regioner/länder <SPAN class="ft8">(Tauriainen/Nilsson 2007) föreslog, med utgångspunkt i bl.a. Kriterieutredningen, ett antal förändringar i utlandsorganisationen. De beslut om nedläggningar av beskickningar som har fattats under perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2007–2010</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> har delvis baserats på </SPAN>Översynens <SPAN class="ft8">slutsatser. I den konstaterades dock att kriterier bör tillämpas som komplement till de specifika prioriteringar som regeringen vill göra inom utrikesförvaltningens olika politikområden. För första gången noterades samtidigt att även andra hänsyn, såsom andra svenska myndigheters behov av närvaro i utlandet, på något sätt borde vägas in vid beslut om förändringar.</SPAN></P> <P class="p96 ft8">Utredningen konstaterar att de bedömningsgrunder eller kriterier som har funnits har tagit fasta på <SPAN class="ft9">att </SPAN>eller <SPAN class="ft9">var </SPAN>svensk närvaro är motiverad. I utredningens uppdrag ingår också att resonera kring <SPAN class="ft9">vilken form </SPAN>av svensk närvaro som kan vara lämplig. Ett bredare resonemang om bedömningsgrunder och ett försöka att knyta ihop dem till ett bättre beredningsstöd görs därför i kapitel 5, med tillhörande bilaga 5.</P> <P class="p193 ft31"><SPAN class="ft31">1.5</SPAN><SPAN class="ft32">European External Action Service, EEAS</SPAN></P> <P class="p214 ft8">I en diskussion om behov av svensk närvaro i utlandet, såväl inom EU som utanför unionens gränser, måste förändringar och möjligheter som uppstår genom inrättandet av EEAS beaktas särskilt. Delbetänkandet beskriver vilka möjligheter till ökad samverkan och förenklingar lokalt som EEAS’ inriktning och <NOBR>EU-delegationernas</NOBR> upprättande kan ge för den svenska utlandsorganisationen.</P> <P class="p103 ft17">46</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft8">Utrikespolitiken hölls utanför Romfördraget i det tidiga Europasamarbetet, men redan på <NOBR>1970-talet</NOBR> växte ett europeiskt politiskt samarbete fram (EPC) – dock frivilligt till sin natur. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens (CFSP) stadfästes i Maastrichtfördraget 1992, som gav det en rättslig grund vilande på mellanstatliga principer, dvs. konsensusdrivet. Det roterande ordförandeskapet har sedan dess lett <NOBR>CFSP-arbetet,</NOBR> medan andra utrikespolitiska instrument, fr.a. handel och bistånd, har hanterats av kommissionen. Funktionen som hög representant för externa relationer inrättades 1999 i Amsterdamfördraget.</P> <P class="p99 ft8">Denna trehövdade <NOBR>EU-ledning</NOBR> på det utrikespolitiska området har inte skapat den tydlighet och effektivitet i det externa agerandet som har behövts. Lissabonfördragets ikraftträdande innebär att en ny institutionell arkitektur på det utrikespolitiska området ska utvecklas. Med fördraget omfördelas existerande funktioner och mandat till en ny aktör, EU:s höge representant (HR). Denne ska:</P> <P class="p216 ft8"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft65">leda rådet för utrikesfrågor istället för det roterande ordförandeskapet samt samordna och representera EU gentemot tredje land och internationella organisationer,</SPAN></P> <P class="p217 ft8"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft66">sköta </SPAN><NOBR>CFSP-arbetet</NOBR> samt</P> <P class="p218 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">som vice ordförande i kommissionen samordna dess externa åtgärder (samtidigt upphör funktionen som kommissionär för externa åtgärder).</SPAN></P> <P class="p219 ft8">Dessutom ska representanter för HR, i stället för som nu det roterande ordförandeskapet, leda KUSP (kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik) samt merparten av rådsarbetsgrupperna på det utrikespolitiska området, för att få en enhetlig kommandokedja i rådsstrukturen. Till sin hjälp ska HR ha en ”europeisk utrikestjänst” (EEAS), bestående av befintliga strukturer i kommissionen och rådssekretariatet samt av de cirka 130 existerande kommissionskontoren som bytt namn till <NOBR>EU-delegationer.</NOBR> En politisk överenskommelse i rådet om etableringen lägger grunden för beslut om budget och för formalisering under hösten 2010.</P> <P class="p220 ft8"><NOBR>Lissabon-fördraget</NOBR> medför inte överföring av kompetens från medlemsstaterna till Bryssel. Utrikespolitiken, CFSP, vilar fortfarande på den mellanstatliga principen och beslut i rådsstrukturen fattas, liksom tidigare, med enhällighet. Det som sker är en omorganisation av befintliga strukturer, där HR blir den samordnande funk-</P> <P class="p221 ft17">47</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">tionen med ett ben i rådet och ett i kommissionen. Genomförandet av de externa åtgärderna strömlinjeformas på så sätt. HR får även inflytande genom sitt mandat att samordna unionens yttre åtgärder i genomförandet av åtgärder där kompetens ligger hos kommissionen (fram för allt utvecklingssamarbete, handel och utvidgning).</P> <P class="p222 ft8"><NOBR>EU-delegationernas</NOBR> verksamhet består redan av omfattande aktiviteter, främst genomförande av unionens <NOBR>handels-,</NOBR> bistånds- och utvidgningspolitik. Nu övertar de också det roterande ordförandeskapets uppgifter att samordna och representera unionen (vilket redan inletts på ett <NOBR>50-tal</NOBR> ställen) och kommer att ägna sig åt utrikespolitisk rapportering till HR.</P> <P class="p140 ft13"><SPAN class="ft13">1.5.1</SPAN><SPAN class="ft33">Organisatoriska förändringar</SPAN></P> <P class="p194 ft8">I Bryssel slås kommissionens och rådssekretariatets utrikespolitiska funktioner samman. Vissa synergieffekter bör uppstå när dubbleringar försvinner. Inga direkta nyanställningar förutses i Bryssel. Utrymme för tjänstemän från medlemsstaterna (på sikt uppemot 1/3 av tjänstemännen) skapas genom naturliga avgångar, omflyttningar och indragningar av tidsbegränsade kontrakt. EEAS beräknas inom några år komma att sysselsätta uppskattningsvis cirka 700 handläggande diplomater i Bryssel.</P> <P class="p82 ft8">Vad gäller de cirka 130 <NOBR>EU-delegationerna,</NOBR> som i dag sysselsätter cirka 6 000 tjänstemän, uppskattar kommissionen att igenomsnitt <NOBR>2-3</NOBR> nyanställningar per delegation behöver göras för att hantera nya uppgifter. På vissa platser behövs inga alls, på andra betydligt fler som vid <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> vid FN:s högkvarter i New York, Genève och Wien. Redan i dag har dock <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> på många håll en god rapporteringskapacitet.</P> <P class="p83 ft8">Totalt för EEAS och <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> kan det på sikt röra sig om max 400 nyanställningar, i huvudsak posterade i tredje land. Siffran är dock mycket osäker. Reformen är förenad med kostnader motsvarande i huvudsak vad som krävs för att uppgradera och bemanna <NOBR>EU-delegationerna.</NOBR> För medlemsstaterna innebär reformen samtidigt möjligheter till besparingar då ansvaret att genomföra det roterande ordförandeskapet på det utrikespolitiska området försvinner från och med nu.</P> <P class="p223 ft17">48</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft13"><SPAN class="ft13">1.5.2</SPAN><SPAN class="ft33">Konsekvenser för Sverige – bedömningar</SPAN></P> <P class="p113 ft8">I detta mycket tidigare skede av EEAS’ historia är det svårt att förutse vilka konsekvenser och möjligheter för Sverige som kan öppnas av förändringen.</P> <P class="p79 ft8">En central del av EU:s arbete, inte minst när unionen bedöms av omvärlden, utgörs av utrikes- och säkerhetspolitiken. Om Sverige ska tillhöra EU:s kärna behöver vårt land därför vara en välformulerad och pådrivande aktör på detta område. EU är alltmer Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena och redskap. Under ordförandeskapet 2009 var Sverige drivande i ratificeringen av Lissabonfördraget och utnämningen av HR, och spelade en central roll i det arbete som grundlade EEAS. Sverige stödjer HR och verkar för att EEAS ska bli den starka utrikespolitiska aktör som är avsett. Det ställer på kort- och medellång sikt stora krav på alliansbyggande, nätverkande och allmän skicklighet och drivkraft i det svenska diplomatiska påverkansarbetet. I ett tidsperspektiv på tre till fyra år, vilket antas motsvara den tid det kommer att ta innan EEAS är fullt utvecklat kommer därför inte några resursbesparingar i svensk förvaltning att vara aktuella, menar utredningen. Tvärtom bör beredskap finnas för att öka resurserna under etableringsfasen för att Sverige, tillsammans med andra likasinnade medlemsstater, ska kunna få gehör för förslag som på sikt kan generera effektiva lösningar, bl.a. genom ökade synergier mellan medlemsstater och <NOBR>EEAS/EU-delegationer</NOBR> inom vissa politikområden.</P> <P class="p224 ft8">Även när EEAS har funnit sina former måste Sverige vara aktivt för att vinna gehör för utrikespolitiska värden, bedömningar och prioriteringar i EU:s externa verksamhet. Krav kommer alltid att ställas på resurser, förhandlingsskicklighet och kompetens för att framgångsrikt driva svenska intressen. Den historiska erfarenheten visar att ökade befogenheter för institutioner i Bryssel eller anställning av svenskar i <NOBR>EU-institutioner</NOBR> knappast har möjliggjort minskad resursåtgång på svensk sida. Jämförelser kan göras med t.ex. handels- och jordbrukspolitik.</P> <P class="p198 ft8">Det är viktigt att Sverige lanserar och får in duktiga tjänstemän på centrala poster i EEAS och på <NOBR>EU-delegationerna.</NOBR> Viktigt blir också att göra skarpare prioriteringar inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Närmare samarbeten med likasinnade medlemsstater kan sannolikt nyttjas mer.</P> <P class="p198 ft12">Omprioriteringar kan behöva göras till förmån för att resurssätta representationen i Bryssel, kapaciteten i centrala <NOBR>EU-huvud-</NOBR></P> <P class="p225 ft17">49</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">städer och berörda enheter vid UD (kan växla över tid) för att kunna påverka utformningen av EU:s utrikespolitik inom för Sverige prioriterade områden. I prioriterade <NOBR>tredje-lands-regioner</NOBR> bör svensk utlandsnärvaro inte minska.</P> <P class="p128 ft8">Vad gäller <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> kan det finnas möjligheter att redan på kortare sikt sträva efter synergier. Vilka öppningar som kan finnas framgår av kapitel 3 och 5. Medlemsstaterna bör t.ex. kunna få del av <NOBR>EU-delegationernas</NOBR> rapportering, även om frågor som inte ligger specifikt inom EEAS mandat. I länder där Sverige saknar egen närvaro skulle tillgång till rapportering vara av särskild nytta. Vad gäller konsulär krishantering ges <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> redan nu en tydligare roll.</P> <P class="p83 ft8">Ansvar för konsulära frågor i övrigt har diskuterats, och här kan öppningar finnas på sikt. Inom biståndsområdet finns redan en rollfördelning och välutvecklade samarbetsformer lokalt mellan EUdelegationer och medlemsstater. På sikt kan ytterligare synergieffekter uppnås om Sverige går i riktning mot ökat samarbete via EU. Synergier på migrations- och viseringsområdet realiseras redan inom ramen för Schengensamarbetet. Det bör kunna utökas. För det multilaterala arbetet återstår vissa särskilda överväganden av rättslig, politisk och praktisk natur att göra, och det pågår ett arbete för att tillförsäkra EU:s multidelegationer erforderlig kapacitet och fastställa adekvata arbetsmetoder. Det multilaterala arbetets förändringar kommer utredningen därför inte att kommentera.</P> <P class="p226 ft31"><SPAN class="ft31">1.6</SPAN><SPAN class="ft32">Nordiskt samarbete</SPAN></P> <P class="p214 ft8">De nordiska länderna står varandra mycket nära. Det är därför naturligt att vi samarbetar inom många områden och söker gemensamma problemlösningar. Det nordiska samarbetet har hittills inte i första hand syftat till att stärka Norden som en internationell aktör. Men här har det skett en ändring. Sedan 2007 står de s.k. globaliseringsfrågorna högst på Nordiska Ministerrådets dagordning. Syftet är att Norden ska kunna öka sin konkurrenskraft och möta globaliseringens utmaningar. Utrikespolitiken har alltmer funnit en plats i det nordiska samarbetet.</P> <P class="p83 ft8">Tre nordiska länder är medlemmar av Nato, två är det inte. Tre är medlemmar av EU, två är det inte. Dessa skillnader består men har mindre vikt i dag än för bara några år sedan. Nu är det inte bara</P> <P class="p142 ft17">50</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td39"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p27 ft25">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">möjligt utan också önskvärt för de nordiska länderna att ha ett nära samarbete även på utrikes- och försvarspolitikens område. Därmed finns det också ännu större anledning för oss att arbeta tillsammans och bistå varandra i våra utrikesrepresentationer.</P> <P class="p89 ft8">I februari 2009 presenterade förre norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg på de nordiska utrikesministrarnas uppdrag en rapport om nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Den innehöll tretton förslag varav ett tog sikte på samarbete mellan utrikesförvaltningarna. Stoltenberg föreslog bland annat att i länder där en eller flera nordiska utlandsmyndigheter fanns etablerade skulle möjlighet öppnas för andra nordiska länder att placera personal. I länder där inget land är representerat skulle nya beskickningar kunna upprättas och drivas gemensamt av de länder som så önskar. Instruktioner skulle komma från den utsändes huvudstad.</P> <P class="p16 ft8">Diskussionen om dessa förslag har sedan fortsatt mellan de nordiska länderna men med ett ännu bredare upplägg, inriktat på att utveckla det samarbete som redan pågår på många orter. Det kan ta formen av gemensam rapportering eller utbyte av rapporter, arbetsfördelning vid bevakning av möten, gemensamma uppvaktningar, gemensamma regionala och lokala möten kring vissa teman, gemensamma resor för informationsinhämtning, effektivisering av det redan pågående konsulära samarbetet, gemensamma konsulära krisövningar, utlåning av personal vid tillfälliga arbetstoppar osv.</P> <P class="p15 ft8">Mycket av det som diskuteras görs redan i olika former. Ett bra exempel är det nordiska samarbetet på fastighetsområdet. Där har utvecklingen gått snabbt de senaste åren. På cirka 20 orter delar två eller flera nordiska länder lokaler. Samarbets- och avtalsformer har numera utvecklats så att effektiva nordiska lokallösningar regelbundet prövas.</P> <P class="p15 ft8">Ett reglerat konsulärt samarbete bedrivs inom ramen för ett samarbetsavtal från 1962 och den gemensamma nordiska instruktionen för konsulärt samarbete som antogs år 1967. Det nordiska konsulära samarbetet är ett viktigt komplement till EU:s gemensamma kris- och katastrofsamarbete och har vid flera kriser visat sig ha stora operativa fördelar. År 2005 beslutade därför de nordiska utrikesministrarna att stärka det nordiska samarbetet på krisberedskapsområdet, såväl i huvudstäderna som på ambassader och konsulat. Avsikten var att effektivisera biståndet till nordiska medborgare i en krissituation.</P> <P class="p220 ft8">Det nordiska samarbetet underlättas också av att de nordiska länderna av andra regeringar oftast betraktas som en ganska enhet-</P> <P class="p227 ft17">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">lig grupp länder – ”the Nordics”. Vi förväntas ha ett gott samarbete och i många fall sammanfallande intressen. Det gäller ofta även i de fall våra organisationstillhörigheter skiljer sig åt, såsom i EU- och <NOBR>Nato-arbetet.</NOBR></P> <P class="p84 ft8">Utredningen vill starkt förorda fortsatta förhandlingar mellan de nordiska länderna för att ytterligare utveckla samarbetet mellan utrikesrepresentationerna bl.a. i enlighet med förslag som presenterats i Stoltenbergrapporten. Initiativet är ofta lokalt men huvudstäderna har självfallet en avgörande roll i sin styrning av ambassader och delegationer, vid utformning av regler, vid bemanning och i inte minst i allmän förväntan på dem. Det finns självfallet begränsningar som har att göra med politiska och ekonomiska intressen, regelsystem, teknikval, säkerhetsbestämmelser, men erfarenheten visar att många problem kan övervinnas när väl en viss samarbetsform prövas. Ett framgångsrikt lokalt samarbete kan bana vägen för mer långtgående samarbetsformer framöver.</P> <P class="p96 ft8">Diskussionen om nya samarbetsformer måste självfallet vara gemensam mellan de nordiska länderna. Enligt utredningens mening är det av samma skäl viktigt att enskilda nordiska länders beslut om förändringar i deras utrikesrepresentationer sker i samråd.</P> <P class="p128 ft8">Utredningen vill inte utesluta att mer okonventionella och radikala lösningar kan visa sig möjliga och önskvärda i en framtid. De nordiska länderna kan genom stabiliteten och djupet av sitt samarbete ha särskilda förutsättningar att ligga steget före i sökandet efter nya arbets- och representationsformer som alternativ till den klassiska diplomatin. Förslag om hur det nordiska samarbetet kan utvecklas presenteras i kapitel 3 och 5.</P> <P class="p228 ft17">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33250x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p229 ft72"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft71">Förändrad status för utlandsorganisationen ökar effektivitet och flexibilitet i verksamheten</SPAN></P> <P class="p230 ft8">Förslag:</P> <P class="p231 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Utredningen föreslår att utlandsmyndigheterna ska upphöra att vara myndigheter och i stället föras in i Regeringskansliet som en del av utrikesförvaltningen.</SPAN></P> <P class="p232 ft8">Utlandsmyndigheterna är i dag självständiga myndigheter i den mening att de utövar en myndighetsfunktion mot enskilda, såsom i det konsulära arbetet och viseringsverksamhet. I andra avseenden är de inte myndigheter utan fungerar som en del av Regeringskansliet för politiska och andra relationer mellan Sverige och verksamhetsländer eller multilaterala organisationer.</P> <P class="p15 ft8">Utredningen ser övertygande fördelar med att avskaffa utlandsmyndigheternas myndighetsstatus, och föreslår att de integreras i Regeringskansliet som en del av utrikesförvaltningen. Avgörande är att förändringen öppnar för ökad flexibilitet i organisation och verksamhet, och att tydlighet skapas jämfört med dubbla status de i dag har. I avsnitt 2.2. presenteras motiven utförligt, och i efterföljande avsnitt redogörs för rättsliga aspekter av vad förändringen skulle innebära för beslutsordning och för olika ärendens hantering. Som bilaga 3 återfinns en särskild rapport med rättsliga överväganden och ändringsförslag som utredningen låtit sammanställa, och i bilaga 4 presenteras förslag till ändringar i vissa för utlandsorganisationen centrala författningar samt författningskommentarer. Utredningen har gjort en första rättslig genomgång och allmän bedömning av vad en förändring skulle kunna innebära för</P> <P class="p233 ft17">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Förändrad status för utrikesrepresentationen ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">att skapa ökad flexibilitet. Ytterligare beredning kommer att krävas inom olika områden för att realisera reformen.</P> <P class="p84 ft8">Många av de förslag som presenteras i delbetänkandets efterföljande kapitel <NOBR>3–5</NOBR> förutsätter eller underlättas av att myndighetsstatusen avskaffas. Det gäller bl.a. förslag om centralisering av olika administrativa funktioner, möjlighet för utrikesrepresentationen att få del av flexibla och moderna <NOBR>IT-lösningar</NOBR> och ett utökat nyttjande av mindre eller regionala former av diplomatisk representation. Detta utvecklas i avsnitt 2.2.</P> <P class="p83 ft8">Utredningen har valt att, trots förslaget om att avskaffa myndighetsstatusen, använda begreppet utlandsmyndighet i övriga av delbetänkandets kapitel.</P> <P class="p147 ft31"><SPAN class="ft31">2.1</SPAN><SPAN class="ft32">Utlandsmyndigheter – är de myndigheter?</SPAN></P> <P class="p234 ft8">Svaret på frågan i rubriken är inte entydigt. Också tidigare utredningar har konstaterat att statusen för svenska beskickningar inte har gått att passa in i svensk förvaltningsrätt och dess förankring i myndighetsbegreppet. Vid myndighetsutövning mot enskild, såsom beslut i migrations- eller konsulära ärenden fattade av utlandsmyndigheten eller tjänsteman inom myndigheten med delegerad beslutsrätt, är myndighetsstatusen tydlig. I den del av verksamheten som består av beredning av regeringsärenden och biträde i övrigt åt regeringen och statsråden i deras verksamhet fungerar utlandsorganisationen i stället som en del av Regeringskansliet/UD. Att detta skulle innebära ministerstyre av självständiga förvaltningsmyndigheter har inte ansetts rimligt. Den övergripande styrningen av utlandsmyndigheternas verksamhet sker inte heller som för reguljära myndigheter genom instruktion och regleringsbrev, utan inom ramen för Regeringskansliets och UD:s verksamhetsplanering. Finansiering sker över UD:s andel av Regeringskansliets förvaltningsanslag.</P> <P class="p102 ft8">Svaret på frågan är således ”både och”. Det var också den bedömning som gjordes i bl.a. SOU 1988:58 och i <SPAN class="ft9">Utrikesförvaltningens regeringskansli- och förvaltningsmyndighetsuppgifter </SPAN>(Taxell, Karlberg 2007). Den senare utredningen föreslog som lösning en förstärkt myndighetsstatus och bl.a. styrning av utlandsmyndigheterna via regleringsbrev, med hänvisning till att tyngdpunkten i utlandsmyndigheternas verksamhet skulle ligga i verksuppgifter. Utrikesförvaltningsutredningen ser inte att starkare myndighetsstatus kan bidra till ökad flexibilitet utan tvärtom riskerar att</P> <P class="p235 ft17">54</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p27 ft25">Förändrad status för utlandsorganisationen ……</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">minska den. Dessutom skulle den uppdelning som utredningen föreslog av utrikesförvaltningen i en verksdel och en departementsdel kunna medföra dubbleringar av administrativa stödfunktioner. Även om uppdelningen skulle vara möjlig i Stockholm ger Wienkonventionerna inte utrymme för en uppdelning av utlandsmyndigheterna. Diplomatisk representation i utlandet ska vara ”odelbar”.</P> <P class="p236 ft31"><SPAN class="ft31">2.2</SPAN><SPAN class="ft32">Varför bör myndighetsstatusen ändras ?</SPAN></P> <P class="p105 ft8">Det finns relevans i att snarare vända på frågan och utifrån verksamhetsmässig grund pröva vilken funktion myndighetsgränsen egentligen fyller i de verksamheter som bedrivs inom utrikesförvaltningen/Regeringskansliet och där utlandsorganisationen är en viktig deltagande part. Vad det tjänar till att ha myndighetsgränser mellan olika enheter i utrikesrepresentationen, är också en relevant fråga. Utredningen har haft svårt att hitta funktionella skäl som talar för myndighetsgränser, vilket redan i sig är ett starkt skäl till en organisationsförändring.</P> <P class="p79 ft8">Man kan också göra tankeexperimentet att ett Regeringskansli/UD med tillhörande utrikesrepresentation hade byggts upp i dag. Då hade en konstruktion med uppdelning i 100 separata myndigheter sannolikt aldrig kommit på tal. Modellen är helt enkelt inte anpassad till verkligheten.</P> <P class="p13 ft8">De fördelar som uppnås genom en förändring handlar i första hand om ökad tydlighet och flexibilitet i organisationen. Utredningens förslag är att avskaffa myndighetsstatusen helt och att som en del av utrikesförvaltningen integrera utlandsorganisationen i Regeringskansliet.</P> <P class="p15 ft8">Utlandsmyndigheterna ges då en entydig rättslig status. Enligt SOU 1988:58, <SPAN class="ft9">Utrikesförvaltningens inriktning och organisation, </SPAN>kunde den dubbla statusen t.o.m. anses strida mot Regeringsformen. Där stadgas i 10 kap 8 § att chefen för det departement till vilket utrikesärendena hör ska hållas underrättad, när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet. I 11 kap 7 § fastslås samtidigt myndigheters självständighet i myndighetsutövning mot enskild. Båda paragraferna kan gälla utlandsmyndigheter, vilket skapar konflikt om huruvida självständig myndighetsutövningen är möjlig eller inte för dessa. Den nära samverkan som ibland sker</P> <P class="p237 ft17">55</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Förändrad status för utrikesrepresentationen ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">mellan UD och utlandsmyndigheterna vid handläggning av konsulära ärenden visar tydligt denna konflikt. En myndighetsstatus ska inte komma och gå beroende på ärendetypen. Detta problem bör undanröjas.</P> <P class="p110 ft8">En reform är också i linje med förändringar som genomförts inom andra delar av statlig förvaltning under de senaste femton åren. Ombildningar till s.k. <NOBR>en-myndigheter</NOBR> har gjorts av hierarkiska myndighetsorganisationer med centrala, regionala och lokala myndigheter, s.k. myndighetskoncerner. Som exempel kan nämnas Skatteverket och Arbetsförmedlingen. I dessa fall har samtliga myndigheter inom en förvaltningsgren, myndighetskoncernen, sammanförts till en enda myndighet. Avsikten har varit att skapa synergier i verksamheten, tydligare ledning och styrning, ökad flexibilitet i verksamheten, ett mer effektivt resursutnyttjande, ökad rättssäkerhet och enhetlig rättstillämpning samt förbättrad service. Samtliga dessa mål stämmer väl överens med de skäl utredningen finner till att föreslå en liknande reform för utrikesförvaltningen. Samtidigt ska påpekas att vissa av de ”centraliseringsvinster” som uppnåtts vid nämnda sammanslagningar sedan tidigare är realiserade för Regeringskansliet/utrikesförvaltningen, bl.a. genom att Regeringskansliet redan är en myndighet. Men ökad flexibilitet i utlandsorganisationens uppdrag, ett mer effektivt resursutnyttjande och ett proaktivt arbete för att skapa enhetlig rättstillämpning kan underlättas betydligt av att myndighetsgränser upphör.</P> <P class="p238 ft8">Att myndighetsgränser kan skapa oönskade och onödiga hinder mellan verksamheter med samma mål är känt. För utrikesförvaltningens del kan man säga att effekten begränsats av att utlandsmyndigheternas status är tveeggad. Men psykologiskt är den en realitet som kan undanröjas om utrikesrepresentationen som en del av utrikesförvaltningen inlemmas i Regeringskansliet. Om effekten tillvaratas rätt gynnas verksamhetsmässig flexibilitet och integration. Osynliga men ibland reella murar både inom utlandsorganisationen, och emellan den och UD/Regeringskansliet kan försvinna. Dagens organisation kan försvåra vissa beslut om förändringar, bl.a. vad gäller omföring av resurser och organisationsförändringar inom utrikesrepresentationen. Beslut om avveckling och öppnanden av beskickningar skulle kunna förenklas och tas av utrikesministern, dock med respekt för gängse krav på gemensam beredning inom Regeringskansliet.</P> <P class="p239 ft8">Om myndighetsstatusen för utlandsmyndigheter avvecklas så underlättas också ökad användning av olika mer flexibla former av</P> <P class="p240 ft17">56</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p27 ft25">Förändrad status för utlandsorganisationen ……</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">diplomatisk representation. I kapitel 5 redogörs för möjligheter som står till buds. Särskilt intressant är det att kunna nyttja mindre, mer flexibla och mindre resurskrävande former av närvaro. Dessa lösningar förutsätter bl.a. en begränsning av administration och av förvaltningsmässiga uppgifter eller ansvar som åligger svenska myndigheter. Exempelvis förenklas centralisering av administration, och viss möjlighet att tillfälligt hålla en ambassad stängd kan öppnas om myndighetsstatusen avvecklas. Detsamma gäller utrikesrepresentationens möjligheter att få del av vissa moderna <NOBR>IT-lösningar.</NOBR> Regional integration i utlandsorganisationen och dess verksamheter förenklas i en <NOBR>en-myndighetsstruktur.</NOBR> Utlandsenheterna kan utvecklas till mer integrerade delar av ett och samma regionala uppdrag inom en gemensam resursram.</P> <P class="p143 ft8">Ett ytterligare skäl som talar för att avskaffa myndighetsstatus är att handlingar som går mellan utlandskontoren och hemmaorganisationen blir interna, vilket får anses vara det naturliga och normala tillståndet inom den sammanhållna förvaltning som regeringskansliet utgör. Det skapar ibland problem i verksamheten att t.ex. underlag i beredningen av politiskt eller integritetsmässigt känslig fråga inte kan utväxlas mellan Regeringskansliet och berörda utlandsmyndigheter utan att bli allmän handling.</P> <P class="p79 ft8">En risk med reformen skulle kunna vara att rollen som chef i utlandsorganisationen urholkas vad gäller ansvaret att leda och ansvara för myndighetens samlade interna och externa verksamhet. Det är inte utredningens avsikt, och de förslag som läggs vad gäller ändringar i beslutsordning m.m. syftar till att i den delen bevara rådande förhållanden. Som nämndes ovan måste det dock samtidigt vara naturligt att arbeta integrerat och över beskickningsgränser, vilket underlättas av avskaffade myndighetsgränser.</P> <P class="p16 ft8">Att bevara rådande ordning gäller också för huvuddelen av övriga förändringar i författningar som föreslås. Att ändra myndighetsstatusen kräver anpassning av en mängd regelverk (i flertalet gäller det enbart begreppet), men avsikten är inte att de facto ändra ansvarförhållanden utan att skapa en mer verksamhetsanpassad och enhetlig reglering av förhållandet mellan utlandsorganisationen och UD/Regeringskansliet.</P> <P class="p16 ft8">Det är naturligt att reformen genomförs så att utrikesrepresentationens förhållande till UD bibehålls. Av verksamhetsmässiga skäl bör ledningen av utlandsenheterna liksom hittills åvila UD och i administrativt hänseende ska UD svara för utrikesrepresentationen. En liknande ordning råder i alla av utredningen kända</P> <P class="p101 ft17">57</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33255x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Förändrad status för utrikesrepresentationen ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">länder som kan jämföras med Sverige. Samtidigt är UD en del av Regeringskansliet, och en <NOBR>en-myndighetsreform</NOBR> skapar goda förutsättningar för en gemensam verksamhetsplanering, bl.a. vad gäller samverkan mellan övriga departement och utrikesrepresentationen<SPAN class="ft73">.</SPAN><A href="#page_55"><SPAN class="ft74">1 </SPAN></A>Utredningen återkommer i slutbetänkandet till frågan om styrning av utlandsenheterna, inklusive av <NOBR>EU-representationen</NOBR> i Bryssel.</P> <P class="p110 ft8">Utredningen konstaterar avslutningsvis att Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1) inte lägger något hinder i vägen för att den svenska utrikesrepresentationen organiseras som enheter av en myndighet. Detsamma gäller ifråga om den motsvarande konventionen för konsulära förbindelser, Wienkonventionen om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10). En allmän reflektioner i sammanhanget är att Sverige är ensamt om att fästa avgörande vikt vid frågan om myndighetsstatus för utlandsorganisationen. Andra länder som utredningens varit i kontakt med saknar den strikta myndighetsreglering som Sverige har utvecklat och tillämpar.</P> <P class="p241 ft31"><SPAN class="ft31">2.3</SPAN><SPAN class="ft32">Konsekvenser av förändringen</SPAN></P> <P class="p242 ft8">I detta avsnitt med underavsnitt går utredningen igenom konsekvenser som följer av att utlandsmyndighetsstatusen avskaffas.</P> <P class="p243 ft8">Om utrikesrepresentationen förs in i Regeringskansliet som en del av utrikesförvaltningen krävs som nämnts bl.a. ett antal ändringar i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Sammanställningen i bilaga 3, annex 2 ger en överblick över de lagar och förordningar som kan behöva ändras. I huvudsak gäller det författningar inom fem departements ansvarsområden, nämligen Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet. I flera fall är det enbart fråga om terminologiska anpassningar. Revideringsbehovet är knutet till förslag i avsnitt 4.3. om behov av att se över regelverk som lägger uppgifter på utlandsorganisationen .</P> <P class="p239 ft12">Utöver ändringar i lagar och förordningar krävs justeringar av motsvarande slag i ett stort antal av de myndighetsföreskrifter som gäller inom utrikesförvaltningen.</P> <P class="p244 ft42"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Utrikesförvaltningen består idag av Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen (SFS 2009:923, § 3). I samma förordning fastslås att utrikesrepresentationen lyder under Regeringskansliet (§ 4). Denna lösning följde av att Regeringskansliet 1997 blev en myndighet.</P> <P class="p134 ft17">58</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33256x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p27 ft25">Förändrad status för utlandsorganisationen ……</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft8">Centrala föreskrifter i detta sammanhang är förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, Regeringskansliets föreskrifter (RKF 1998:1) med arbetsordning för Regeringskansliet, Regeringskansliets föreskrifter (UF 2009:5) med arbetsordning för Utrikesdepartementet samt förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p89 ft8">Den övergripande följden av den skisserade organisationsändringen är, som framgått ovan, att enheterna inom utrikesrepresentationen, utlandsmyndigheterna (ambassader, delegationer och karriärkonsulat), upphör att vara självständiga förvaltningsmyndigheter inom den svenska statsförvaltningen och i stället blir, inom ramen för utrikesförvaltningen, utlandsenheter i förvaltningsmyndigheten Regeringskansliet.</P> <P class="p79 ft8">Honorärkonsulaten och konsularagenternas ställning i utrikesförvaltningen ändras inte. De inlemmas inte i Regeringskansliet men behåller sin anknytning <SPAN class="ft52">till respektive beskickning.</SPAN></P> <P class="p246 ft52">En central fråga är om en förändring kan anses förenligt med 7 kap. 1 § regeringsformen<A href="#page_56"><SPAN class="ft75">2 </SPAN></A>som föreskriver att regeringskansliet bereder regeringsärenden. Utifrån uttolkning av denna bestämmelse förs idag förvaltningsärenden av olika slag snarare från Regeringskansliet än till myndigheten. Att inlemma utlandsmyndigheterna i Regeringskansliet medför däremot en ökning av antalet förvaltningsärenden som, formellt sett, hänförs till myndigheten. Utredningen konstaterar dock att den faktiska hanteringen av dessa ärenden, inklusive beslutsfattandet, kommer att ske på utlandsenheterna, liksom för närvarande. Regeringskansliet/UD hanterar redan i dag en betydande mängd förvaltningsärenden. En <NOBR>en-myndighets-</NOBR> organisation för utrikesförvaltningen bedöms endast mycket marginellt påverka Regeringskansliets arbete med förvaltningsärenden.</P> <P class="p143 ft52">Utlandsenheterna liksom tidigare utlandsmyndigheterna bör lyda under respektive ansvarig geografisk eller funktionell enhet på UD. Detta kan regleras genom ändringar i arbetsordningen. Verksamhet och ledning vid ambassader, delegationer och andra utlandsenheter inom utrikesförvaltningen behöver inte påverkas i någon större utsträckning av att myndighetsstatusen upphör, men flexibilitetsmöjligheter som uppstår ska givetvis tillvaratas.</P> <P class="p247 ft77"><SPAN class="ft76">2 </SPAN>I prop. 2009/10:80 föreslås en ändring i 7 kap. 1 § RF. Ändringen bedöms inte påverka den bedömning som görs här.</P> <P class="p93 ft53">59</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Förändrad status för utrikesrepresentationen ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Beslut och överklagande</SPAN></P> <P class="p249 ft8">I dag bemyndigas utlandsmyndigheterna i ett antal författningar att fatta beslut i vissa kategorier av förvaltningsärenden, bl.a. angående visum, pass och konsulärt ekonomiskt bistånd. Besluten, förutom viseringsbeslut, kan överklagas hos förvaltningsdomstol. Den enda beslutstyp som får överklagas hos Regeringskansliet gäller beslut i anställningsärenden. Överklagande av viseringsbeslut kommer enligt EU:s nya viseringskodex att vara möjligt fr.o.m. 2011. Svensk överklagandeinstans kommer inför den förändringen att behöva utses av Regeringen.</P> <P class="p82 ft8">Vid en <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> kommer Regeringskansliet att bemyndigas att fatta beslut i samtliga dessa ärenden. Den som beslutar på Regeringskansliets vägnar kommer emellertid som regel, efter delegering, liksom i dag att vara chefen för utlandsenheten eller annan tjänsteman där. Det innebär att överklaganden vad gäller pass, konsulärt bistånd m.m. även fortsatt går till allmän förvaltningsdomstol. Överklaganden av beslut om anställning av lokalanställd kommer dock inte att kunna göras, då utlandsenhetschefen, efter delegering, fattar beslut i Regeringskansliets namn.</P> <P class="p96 ft12">I detta ligger en del av den ökade flexibiliteten som eftersträvas med en omorganisation, då Regeringskansliet ges möjlighet att anpassa delegeringen.</P> <P class="p250 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft33">Utlandsorganisationens förhållande till Sida och Migrationsverket</SPAN></P> <P class="p251 ft8">Myndigheter som Migrationsverket och Sida har enligt vissa författningar rätt att instruera en utlandsmyndighet i ärenden som ligger inom Migrationsverkets respektive Sidas ansvarsområde. I sak påverkas inte dessa möjligheter av att utlandsmyndigheterna inlemmas i Regeringskansliet. Av formella skäl måste dock delegering av beslutsfattande då ske till Regeringskansliet, som blir den beslutande myndigheten. Utredningen förutsätter att Regeringskansliet i sin tur internt delegerar beslutsbehörigheten vidare till utlandsenheterna.</P> <P class="p252 ft8">Sidas och Migrationsverkets verksamheter kommer därvidlag att</P> <P class="p253 ft8">– på samma sätt som i dag – fullt ut vara integrerade delar i utlandsorganisationens verksamhet och inte en del av respektive myndighets verksamhet.</P> <P class="p254 ft17">60</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p27 ft25">Förändrad status för utlandsorganisationen ……</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft8">I förhållande till Sida regleras relationen verksamhetsmässigt och administrativt genom en förvaltningsöverenskommelse mellan Regeringskansliet och Sida. Den innehåller också en kostnadsdelningsmodell. Den utsända biståndspersonalen har Sida som huvudman. Migrationsverksamheten å sin sida finansieras genom ett tillskott på UD:s andel av Regeringskansliets förvaltningsanslag och den personalen vid utlandsmyndigheterna är anställda av UD.</P> <P class="p255 ft8">På biståndsområdet har sedan en längre tid pågått ett arbete mellan Regeringskansliet och Sida för att öka den administrativa samordningen vid utlandsmyndigheterna. Utredningen noterar att frågor om formerna för samarbetet, rollfördelningen på utlandsmyndigheterna och relationerna mellan UD, Sida och utlandsmyndigheterna fortfarande är föremål för diskussioner mellan de berörda parterna. En förändring av utlandsmyndighetsstatusen kommer inte att ändra på behovet av att finna väl fungerande former för samverkan., Hur förhållandena mellan UD och Sida ska regleras och fungera lokalt behöver, oavsett frågan om myndighetsstatus, fortsätta att ses över.</P> <P class="p220 ft8">Utredningen noterar i sammanhanget att Regeringskansliets roll påverkas när myndigheten får ansvar för både styrning och uppföljning av utvecklingssamarbetet (av UD) samt delvis även för genomförandet (vid utlandsenheterna).</P> <P class="p256 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft33">Lokalt anställd personal</SPAN></P> <P class="p257 ft8">I utlandsorganisationen tjänstgör cirka 1 275 lokalt anställda, varav knappt 375 har svensk medborgarskap. De lokalanställda är anställda av svenska staten. Anställningsbesluten fattas av respektive utlandsmyndighet. Arbetsrättsligt sett blir olika regelverk tillämpliga beroende av om den lokalanställde är svensk medborgare eller inte.</P> <P class="p79 ft8">Att inlemma utlandsmyndigheterna i Regeringskansliet innebär inte någon ändring i det grundläggande förhållandet att de lokalanställda är anställda av svenska staten. Anställningsmyndighet – i betydelsen den myndighet i vars namn ett anställningsbeslut fattas</P> <P class="p258 ft8">– blir emellertid Regeringskansliet i stället för utlandsmyndigheten. Efter bemyndigande kommer själva anställningsbeslutet även fortsättningsvis att fattas av chefen för utlandsenheten eller annan tjänsteman där. Enligt utredningens bedömning innebär förändringen inte några arbetsrättsliga ändringar för svenska medborgare respektive lokalanställda av annan nationalitet. Svenska medborgare kommer även fortsatt att omfattas av lagen om offentlig anställ-</P> <P class="p115 ft17">61</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Förändrad status för utrikesrepresentationen ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">ning, LOA, (1994:260) samt av allmänna arbetsrättsliga regler i lagen om anställningsskydd, LAS, (1982:80) och lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580). För svenska medborgare gäller också kollektivavtalet om turordning för arbetstagare hos staten <NOBR>(TurA-S).</NOBR> Tillämpning av turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist eller vid företrädesrätt till återanställning bedöms inte påverkas. Detsamma gäller arbetsgivarens skyldighet att erbjuda omplacering.</P> <P class="p193 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft33">Offentlighet och sekretess</SPAN></P> <P class="p149 ft8">Om utlandsmyndigheterna inom ramen för utrikesförvaltningen inlemmas i Regeringskansliet innebär detta att myndighetsgränserna försvinner och att all verksamhet kommer att ske inom en och samma myndighet, Regeringskansliet. Enligt huvudregeln kommer därigenom handlingar som utväxlas mellan olika organ eller enheter inte att bli allmänna. Med en förändring av myndighetsstatusen blir kommunikationen mellan Regeringskansliet och utlandsenheterna eller mellan olika utlandsenheter att betrakta på samma sätt som kommunikation mellan olika departement när det gäller tillämpning av bestämmelser om offentlighet och sekretess. Inom den sammanhållna förvaltning som regeringskansliet utgör är det naturligt att kommunikationen betraktas på detta sätt.</P> <P class="p117 ft8">I pågående utvecklingsarbeten som syftar till att skapa mer integrerade arbetssätt inom Regeringskansliet ingår projekt som rör dokumenthantering. Möjligheten att t.ex. skapa gemensamma lagringsytor och åtkomst av arbetsdokument förenklas om en <NOBR>en-myndig-</NOBR> hetslösning kommer till stånd. Det skulle vara av stort värde i många arbetsprocesser.</P> <P class="p83 ft8">En begäran att få ta del av offentlig handling hos en utlandsmyndighet prövas idag av myndigheten. Överklagande kan göras till Kammarrätten i Göteborg. Begärs en handling ut från UD ges ett tjänstemannabesked. Begärs ett formellt beslut fattas det av regeringen och kan inte överklagas. En förändring i myndighetsstatusen bör innebära att ansökningar till utlandsenheter hanteras på samma sätt som dagens ansökningar till UD.</P> <P class="p259 ft17">62</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p27 ft25">Förändrad status för utlandsorganisationen ……</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft33">Diarium och arkiv</SPAN></P> <P class="p113 ft8">Regelverket om diarieföring och arkivering inom utrikesförvaltningen är detaljerat. Huvuddragen redovisas i bilaga 3, annex 1. Diarieföringen inom utrikesförvaltningen är i en mening redan anpassad till en <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> i det att diarieföringen sker i ett gemensamt diarium, tillgängligt för UD och de flesta myndigheterna inom utrikesrepresentationen. En omorganisation behöver därför inte medföra några större förändringar. För förslag som rör praktiska hinder för att skapa ett smidigt och för utrikesförvaltningen verksamhetsanpassat diarieföringssystem hänvisas till avsnitt 4.3.</P> <P class="p15 ft8">En <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> innebär att utlandsenheterna inte behöver ha egna arkiv. De kommer på ett eller annat sätt att bli delar i Regeringskansliets arkiv, antingen genom att ingå i UD:s delarkiv eller som ett eget utrikesrepresentationens delarkiv, där handlingarna i sinom tid överlämnas till Regeringskansliets centralarkiv. Den nya ordningen hindrar dock inte att utlandsenheterna behåller sina handlingar, eller kopior av dem, så länge det är verksamhetsmässigt motiverat.</P> <P class="p99 ft8">Här kan, liksom för diarieföringen, finnas flexibilitetsvinster att göra om hanteringen kan begränsas och förenklas.</P> <P class="p260 ft13"><SPAN class="ft13">2.3.6</SPAN><SPAN class="ft33">Specialattachéernas förhållande till utlandsenheten</SPAN></P> <P class="p126 ft8">Förhållandet mellan en beskickning å ena sidan och specialattachéer och andra utsända tjänstemän med annan huvudman än Regeringskansliet å den andra, påverkas inte av organisationsändringen. Justeringar av berörda regelverk krävs emellertid. Utredningen konstaterar att det kan finnas behov av en mer enhetlig modell för tjänstemän med andra huvudmän än Regeringskansliet/UD, men som har verksamhet knuten till en enhet inom utrikesrepresentationen. Syftet skulle vara att skapa ett mer effektivt och efter verksamhetens varierande behov anpassat nyttjande av statligt anställd personal i utlandstjänst. Utredningen återkommer till denna fråga i slutbetänkandet.</P> <P class="p261 ft17">63</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <P class="p262 ft79"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft78">Att begränsa beskickningarnas uppdrag eller avlasta dem vissa uppgifter</SPAN></P> <P class="p263 ft8">För att enklare och mindre former av diplomatisk representation ska kunna nyttjas måste utlandsmyndigheterna kunna avlastas vissa uppgifter. Beroende på vilken verksamhet det gäller kan ändringar i lagar, förordningar, föreskrifter och interna styrdokument, samt en tydlig process för att identifiera och prioritera mellan verksamhetsbehoven bli nödvändiga. Dessutom krävs beslutsamhet och resurser att vidareutveckla och testa nya praktiska lösningar.</P> <P class="p15 ft8">Till verksamhetsplaneringen som process återkommer utredningen i sitt slutbetänkande. I detta kapitel görs inledningsvis en genomgång av rättsliga och praktiska möjligheter att begränsa beskickningarnas uppdrag eller avlasta dem viss verksamhet (3.1). Under <NOBR>3.2–3.5.</NOBR> prövas sedan avgränsningsåtgärder för olika verksamheter och förslag ges. I kapitel 5 knyts förslagen samman i resonemang om lämpliga representationsformer.</P> <P class="p264 ft37"><SPAN class="ft31">3.1</SPAN><SPAN class="ft36">Rättsliga och praktiska möjligheter att begränsa uppdrag eller överföra uppgifter</SPAN></P> <P class="p265 ft13"><SPAN class="ft13">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Rättsliga överväganden</SPAN></P> <P class="p266 ft8">Wienkonventionerna om diplomatiska (SÖ 1967:1) respektive konsulära (SÖ 1974:10) förbindelser sätter folkrättsliga ramar för verksamheten i utlandsorganisationen. Den förstnämnda är allmänt hållen vad gäller beskickningars verksamhet. Artikel 3 anger att en diplomatisk beskicknings uppgifter är att företräda den sändande staten och tillvarata dess intressen, att förhandla med mottagande stat, att bevaka och rapportera om utvecklingen i mottagande stat</P> <P class="p80 ft17">65</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">samt att främja och utveckla förbindelser inom olika områden. I artikel 41.3 anges att beskickningslokalen endast får användas för ändamål förenliga med beskickningens verksamhet och artikel 42 slår fast att diplomatiska företrädare ej för egen vinning får utöva yrkes- eller affärsverksamhet i mottagande stat. Wienkonventionen om konsulära förbindelser beskriver i detalj vad som ingår i konsulära verksamhet. Men konsulära förbindelser mellan två stater innebär inte krav på att samtliga dessa uppgifter ska kunna utföras, se vidare avsnitt 3.3.</P> <P class="p95 ft8">Det nationella regelverk som i första hand styr utrikesrepresentationens verksamhet är i dag Regeringens förordning (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen (IFUR). IFUR ger intrycket att alla svenska ambassader och konsulat i princip har samma, mycket breda, verksamhetsuppdrag. Men möjligheter finns till variation, genom prioriteringar i verksamhetsplaneringen, genom vissa undantag i lagar och förordningar (t.ex. vad gäller utfärdande av pass) eller genom samarbeten mellan länder (t.ex. representationsutbyte mellan Schengenländer för viseringsverksamhet i tredje land). Utöver verksamhetsplanen lägger utlandsmyndighetens arbetsordning fast verksamhet, organisation, beslutsordning, öppettider m.m.</P> <P class="p96 ft8">Den föreslagna ändringen av utlandsmyndigheternas status skulle medföra att IFUR avskaffas. Övergripande reglering av utlandsenheternas verksamhet skulle då formuleras dels i Regeringens förordning med instruktion för Regeringskansliet, IRK, dels i arbetsordningen.</P> <P class="p140 ft13"><SPAN class="ft13">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft33">Praktiska möjligheter</SPAN></P> <P class="p149 ft12">Praktiskt sett är olika metoder tillämpbara för att avlasta utlandsmyndigheterna arbetsuppgifter.</P> <P class="p129 ft8">Att <SPAN class="ft9">centralisera </SPAN>uppgifter och ansvar som i dag åligger utlandsorganisationen kan innebära fördelar, i synnerhet vad gäller viss administration och andra stödfunktioner. Det kan frigöra resurser för den externa kärnverksamhet som är syftet med utlandsorganisationen. I och med att myndighetsstatusen föreslås avvecklas öppnas ökade möjligheter att centralisera vissa verksamheter (registrering, arkiv, konsulär vägledning m.m.). Andra fördelar med centralisering kan vara att undvika fragmentisering och splittrad kompetens för uppgifter. Stordriftsfördelar kan till-</P> <P class="p267 ft17">66</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">varatas och ge effektivitetsvinster. Härigenom kan också kvalitetssäkringen förbättras. Fördelarna måste dock alltid vägas mot eventuella verksamhetsmässiga behov av närhet till landet/regionen.</P> <P class="p100 ft8">I en situation där närhetsaspekten anses viktig kan <SPAN class="ft9">regionalt samarbete </SPAN>eller överföring av verksamhet till annan beskickning i regionen vara ett alternativ. Även kostnadsfördelar kan tala för regionala lösningar.</P> <P class="p89 ft8">Med <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>av verksamhet avses överföring av process eller delprocess till extern, privat tjänsteleverantör. Ofta tillämpas det för stödfunktioner. Inom andra länders utrikesförvaltningar finns framgångsrika exempel som gett effektivitetsvinster, se avsnitt 3.5. För svensk offentlig förvaltning gäller att uppgifter som är att betrakta som myndighetsutövning inte kan <SPAN class="ft9">outsourcas</SPAN>. För viseringsverksamhet möjliggörs genom <NOBR>EU-direktiv</NOBR> viss <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>av ärendeberedning, se avsnitt 3.4. Sådan verksamhet förekommer redan i dag på några orter, däribland Moskva, New Delhi, Bangkok och Islamabad.</P> <P class="p268 ft8">Ytterligare ett sätt att effektivisera viss verksamhet vid utlandsmyndigheter kan vara <SPAN class="ft9">samarbete och arbetsfördelning med andra länder eller </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">EU-delegationer.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>Det kan röra verksamheter inom både departementsuppdrag och verksuppgifter, liksom stödfunktioner. Det nordiska samarbetet är ofta välutvecklat lokalt. I länder utanför EU sker <NOBR>EU-samråd</NOBR> regelbundet för olika politikområden. <NOBR>Lissabon-fördraget</NOBR> och inrättandet av EEAS syftar till ökad EU- samordning och skapar möjligheter. Representationsutbyten inom viseringsverksamheten sker inom ramen för Schengensamarbetet. Ökat samarbete av denna typ ligger i tiden och bör öka, av verksamhetsskäl liksom mot bakgrund av budget- och effektivitetskrav som ställs inom många utrikesförvaltningar som den svenska kan jämföras med.</P> <P class="p269 ft17">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33264x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">3.2</SPAN><SPAN class="ft32">Det departementala uppdraget</SPAN></P> <P class="p270 ft8">Bedömningar och förslag:</P> <P class="p271 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Ramarna för utlandsmyndigheternas departementala uppdrag läggs fast i förordning eller föreskrift.</SPAN></P> <P class="p272 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Detaljerad reglering av uppdragen bör ske i verksamhetsplaneringen.</SPAN></P> <P class="p272 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Sverige bör kunna nedprioritera vissa </SPAN><NOBR>policy-frågor</NOBR> och avlasta utlandsorganisationen genom ökat samarbete eller bördefördelning med andra likasinnade länder, lokalt eller på huvudstadsnivå.</P> <P class="p271 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Möjligheter till ökat </SPAN><NOBR>policy-samarbete</NOBR> bör tillvaratas genom den fördjupning av nordiskt samarbete som har inletts mellan utrikestjänsterna.</P> <P class="p271 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Sverige bör, tillsammans med andra medlemssatser, säkerställa att </SPAN><NOBR>EU-delegationernas</NOBR> rapportering kommer medlemsstaterna tillgodo.</P> <P class="p271 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utlandsmyndigheter bör etablera nära samarbete med EU- delegationerna för att skapa informationsutbyte, policydialog och ett välkoordinerat </SPAN><NOBR>EU-agerande</NOBR> i tredje land.</P> <P class="p271 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Regionala stödjepunkter eller rådgivare för prioriterade politikområden bör tillämpas i ökad utsträckning.</SPAN></P> <P class="p273 ft8">I detta avsnitt redogörs för vilka verksamheter som avses med det departementala uppdraget. Presentationen följs av bedömningar och förslag om åtgärder som kan skapa ökad flexibilitet och synergier genom verksamhetsbegränsningar och bördefördelning med andra länder.</P> <P class="p128 ft8">Utredningen har valt att använda begreppet departementalt uppdrag för den del av utrikesförvaltningens verksamhet som avser beredning av regeringsärenden och biträde i övrigt åt regeringen och statsråden i deras verksamhet.<A href="#page_64"><SPAN class="ft27">1</SPAN></A></P> <P class="p128 ft8">Utrikesrepresentationen utgör en del av regeringens beredningsorganisation. I Wienkonventionen för diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1), artikel 3, fastställs övergripande ramar för beskickningars departementala uppdrag. I IFUR (SFS 1992:247) preciseras den departementala verksamheten vid en svensk beskickning. Där framgår att</P> <P class="p274 ft29"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Beskrivningen utgår från 1 § SFS 2009:923, instruktion för Regeringskansliet.</P> <P class="p134 ft17">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33265x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p275 ft14">En beskickning skall följa den politiska, ekonomiska, kommersiella, rättsliga, sociala, vetenskapliga och kulturella utvecklingen, de internationella biståndsfrågorna samt frågor som gäller mänskliga rättigheter, flyktingar och migration i verksamhetslandet. Den skall också på andra områden skaffa sig kännedom om förhållanden som är av intresse för Sverige eller för förbindelserna mellan Sverige och verksamhetslandet. (3 §)</P> <P class="p276 ft8">Beskickningar och konsulat ska särskilt bevaka frågor som berör Sverige som medlem i EU (4 §). Som vägledning för rapporteringen anges att beskickningar och konsulat ska redovisa och analysera händelser och förhållanden som är av intresse för Sverige, för förbindelserna mellan Sverige och verksamhetslandet eller för bedömningen av det allmänna utrikespolitiska läget (5 §).</P> <P class="p198 ft8">Varje utlandsmyndighets uppdrag läggs fast i en verksamhetsplan. Inom den ramen styrs under året verksamheten genom instruktioner, beställningar och informella kontakter.</P> <P class="p89 ft8">De departementala arbetsuppgifterna syftar ytterst till att främja svenska politiska, ekonomiska och samhälleliga intressen. Det sker främst genom framförande och förhandlande av svenska politiska ståndpunkter, bevakning och rapportering, kontaktskapande och alliansbyggande, planering och genomförande av besök m.m.<A href="#page_65"><SPAN class="ft27">2 </SPAN></A>Arbetet utförs i varierande omfattning åt samtliga departement och åt statsrådsberedningen. I många sakpolitiska frågor deltar beskickningar som en naturlig aktör i policyutvecklingen.</P> <P class="p220 ft8">Enligt beräkningar från 2007 ägnar utlandsorganisationen i genomsnitt ungefär 30 procent av arbetstiden åt det departementala uppdraget (Taxell/Karlberg, 2007), om man också inkluderar handelsfrämjande och vissa uppgifter inom utvecklingssamarbetet.<A href="#page_65"><SPAN class="ft27">3 </SPAN></A>Inrikes- och utrikespolitisk bevakning och rapportering uppgår till en tredjedel, alltså endast cirka 10 procent av den totala verksamheten. Variationen är stor mellan olika beskickningar. Representationer och delegationer vid internationella organisationer ägnar så gott som all tid, utöver administrationen, åt det departementala uppdraget, medan verksuppgifter som migration och konsulär hantering utgör huvuduppgiften vid många bilaterala beskickningar.</P> <P class="p277 ft40"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft69">Uppgifterna motsvarar i princip vad som anges i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1) artikel 3.</SPAN></P> <P class="p278 ft42"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft80">Uppgiften är att betrakta som en uppskattning. Den bygger på enkätsvar och anger tidsåtgång för rapportering, press- och informationsfrågor protokollära och besöksfrågor samt främjande. Främjandeverksamheten uppgår till cirka 8 % i snitt. En schablon om 5 % har lagts till för utvecklingssamarbete utfört av UD:s tjänstemän.</SPAN></P> <P class="p145 ft17">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Utredningens enkäter som besvarats av utlandsorganisationen och Regeringskansliet (inte UD, Förvaltningsavdelningen och Regeringskansliets kommittéväsende) visar att utlandsorganisationen arbetar allt mer med andra departement och med statsrådsberedningen. Det är en naturlig följd av svenskt medlemskap i EU och av en ökad internationalisering av många politikområden. Över 80 procent av utlandsmyndigheterna som svarat anser att samarbetet med Regeringskansliet utanför UD har ökat under de senaste tio åren. 38 procent bedömer att ökningen varit högre än 20 procent. I genomsnitt ägnar utlandsmyndigheternas utsända UD- personal, enligt egna uppskattningar, över 15 procent av arbetstiden åt uppgifter som har sin hemvist i Statsrådsberedningen eller i andra departement än UD. För bilaterala beskickningar i EU- området och för representationer/delegationer är siffran högre, mellan 25 och 30 procent.</P> <P class="p239 ft8">Enkätsvaren från övriga departement samt Statsrådsberedningen visar att knappt 30 procent av årsarbetskrafterna arbetar med internationella eller <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Av de tillfrågade tolv instanserna förutser samtliga utom två att samarbetet med utlandsorganisationen kommer att öka. Behoven varierar kraftigt mellan länder och regioner.</P> <P class="p222 ft8">Utredningen återkommer i slutbetänkandet med analys och slutsatser utifrån de svar som enkäterna gett. Här kan dock konstateras att utlandsmyndigheterna i det departementala uppdraget tjänar hela Regeringskansliet och att samarbetet ökar.</P> <P class="p279 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Nyckeln till ökad flexibilitet ligger i verksamhetsuppdraget</SPAN></P> <P class="p149 ft8">För att möjliggöra flexibilitet och smidig verksamhetsanpassning i utlandsorganisationens är det rimligt att, som i dag, endast ramar för det departementala uppdrag läggs fast i förordning (f.n. IFUR). Om myndighetsstatusen ändras för utlandsmyndigheterna kan det vara rimligare att uppdragets ramar läggs fast i föreskrift med arbetsordning, jmf kapitel 2. Närmare prioriteringar bör sedan läggas fast i verksamhetsplaneringsprocessen. Utredningen återkommer till denna fråga i sitt slutbetänkande. Mycket tyder på att det, just vad gäller det departementala uppdraget, finns verksamhets- och kostnadsmässig relevans att skapa en process med bättre strategisk förankring i hela Regeringskansliets verksamhet.</P> <P class="p280 ft17">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33267x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft8">Vari ligger då mervärdet för arbetet i Regeringskansliet av svensk utlandsnärvaro? Utredningens expertgruppen och andra intressenter pekar på kunskap om värdlandet, goda kontaktnät, analys av politisk kontext för t.ex. ståndpunkter i <NOBR>EU-förhand-</NOBR> lingar, ”svenska glasögon” i rapportering och analys av politiska frågor och samhällsfrågor, språkkunskaper och bra besöksstöd.</P> <P class="p89 ft8">Departementala uppgifter som är del av en nationell prioritering kan inte läggas ut på t.ex. andra länders beskickningar eller på privata alternativ. Andra länder försvarar och driver sina nationella intressen, och att engagera privata aktörer, lokala eller svenska (tankesmedjor, lobbyföretag etc.), för löpande politisk bevakning har hittills inte varit aktuellt. En återföring till Stockholm, dvs. centralisering, av politisk bevakning ter sig svår utifrån ovanstående övergripande bedömning av utlandsorganisationens mervärde i det departementala internationella arbetet. Svenska glasögon och god svensk service ges endast av svenska utlandsmyndigheter på plats i verksamhetslandet eller vid den multilaterala organisationen.</P> <P class="p99 ft8">I den mån landet eller politikområdet kan nedprioriteras öppnar sig dock möjligheter att samarbeta med andra länder, att arbeta mer regionalt eller att sköta bevakningen från Stockholm. På så sätt kan utlandsmyndigheters uppdrag begränsas och resurser frigöras.</P> <P class="p282 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft33">Samarbete och bördefördelning med andra länder kan avlasta och skapa mervärde</SPAN></P> <P class="p283 ft8">Ett utökat policysamarbete med andra länder kan vara aktuellt när de politiska intressena sammanfaller, men inte konkurrerar, när samarbeten kan antas leda till ökat genomslag för ett förslag eller en position och när lösningen är ekonomiskt neutral eller attraktiv.<A href="#page_67"><SPAN class="ft27">4</SPAN></A></P> <P class="p106 ft8">Nordiskt samarbete står här i en klass för sig. Enligt en sammanställning som gjorts av UD samarbetar samtliga svenska utlandsmyndigheter på något sätt med sina nordiska kollegor lokalt. Ett antal förslag till hur samarbetet inom departementala frågor ytterligare bör förstärkas lokalt har presenterats. De rör ökat informationsutbyte, gemensam rapportering, samorganiserade möten och seminarier, gemensamma demarcher, samordning av besök från</P> <P class="p284 ft29"><SPAN class="ft28">4 </SPAN>Inom främst det multilaterala samarbetet kan det dock vara särskilt viktigt och långsiktigt verkningsfullt att ha ett nära samarbete med länder eller aktörer med positioner mer avlägsna från de svenska.</P> <P class="p285 ft17">71</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">huvudstäderna, gemensamma resor m.m. Många initiativ tas naturligt lokalt, men central samordning och riktlinjer från huvudstäderna är avgörande för att få arbetet att gå framåt. Utredningen stöder de nordiska utrikesförvaltningarnas arbete med att fördjupa det nordiska <NOBR>policy-samarbetet.</NOBR> Det öppnar för ökad flexibilitet i verksamhetsuppdragen för svenska utlandsmyndigheter först när mer av en bördefördelning kommer till stånd.</P> <P class="p128 ft8">Samarbetet kan drivas ett steg längre om ett land tillåts representera de övriga. Det sker i viss mån redan i multilaterala sammanhang, dock främst på central nivå. Exempelvis sker i FN:s sjätte utskott (juridiska frågor) nordisk bördefördelning och inom Världsbanken och Internationella valutafonden agerar Norden och Baltikum i gemensamma valkretsar. Sverige bör se till fler möjligheter att i olika <NOBR>policy-frågor</NOBR> skapa ökat samarbete med likasinnade länder – vanligen med nordiska men andra, t.ex. <NOBR>EU-länder,</NOBR> ska inte uteslutas.</P> <P class="p130 ft8">Bördefördelning bör kunna vidareutvecklas mellan likasinnade bilaterala beskickningar i tredje land, såsom bl.a. föreslås inom ramen för det fördjupade nordiska samarbetet. Inom utvecklingssamarbetet har försök gjorts med s.k. delegerat samarbete, där ett nordiskt land låtit ett annat ansvara lokalt för genomförande och uppföljning av ett samfinansieriat projekt. Modellen kan tillämpas även i fortsättningen för att uppnå just bördefördelning lokalt, i den utsträckning andra former för harmonisering och koordinering mellan givare inte gör det överflödigt.</P> <P class="p82 ft8">Vissa problem som anges när det gäller att skapa verklig nordisk integration berör inte själva <NOBR>policy-samarbetet</NOBR> utan är snarare av teknisk karaktär. Det kan gälla t.ex. <NOBR>icke-kompatibla</NOBR> <NOBR>IT-stöd</NOBR> eller olika lagstiftning för konsulärt arbete. Men det är också så att de nordiska länderna, t.ex. i främjandet, är konkurrenter och att exempelvis handelspolitiska och internationella näringspolitiska prioriteringar kan vara olika. Synlighet och politiskt inflytande innebär också ofrånkomligen att konkurrens kan ta över också i andra sammanhang, i multilaterala processer, i potentiella kandidatursituationer osv.</P> <P class="p96 ft8">Slutsatsen är ändå att det gemensamma intresset och mervärdet av samarbete överväger.</P> <P class="p286 ft17">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft33">Möjliga synergier med </SPAN><NOBR>EU-delegationer</NOBR> i det utrikespolitiska arbetet</P> <P class="p288 ft8">Etableringen av EEAS och effekterna för svensk utrikesförvaltning togs övergripande upp i avsnitt 1.5. Vad gäller det departementala uppdraget i fält kommer förändring att ske genom att <NOBR>EU-dele-</NOBR> gation i tredje land kommer att leda de samråd, arbeten och dialoger m.m. med värdlandet som tidigare sköttes av det roterande ordförandeskapet. Inom <NOBR>EU-området</NOBR> övergår inte <NOBR>EU-kontoren</NOBR> till att lyda under EEAS, utan kvarstår som kommissionens representationskontor. <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> får mandat inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och för den strategiska inriktningen (styrning och programmering) av utvecklingssamarbetet. Handelspolitiskt sker ingen större förändring vad gäller <NOBR>EU-delegationerna,</NOBR> eftersom frågorna blir kvar inom kommissionens mandat. Störst blir förändringarna för de multilaterala <NOBR>EU-representationerna.</NOBR> Det beräknas ta <NOBR>3–4</NOBR> år innan samtliga <NOBR>EU-delegationer</NOBR> är färdigformade och har börjat agera fullt ut i ny kapacitet.</P> <P class="p143 ft8">Att EEAS ges en samordnande roll för samtliga EU:s externa åtgärder stärker <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> generellt i all extern verksamhet. De utgör inte längre enbart kommissionens förlängda arm utan kan nu sägas indirekt bli också medlemsländernas gemensamma ambassader eller delegationer. Beträffande policysamverkan med medlemsstaternas beskickningar i tredje land anges i det förslag som den Höge Representanten lade fram i mars 2010 att <NOBR>EU-dele-</NOBR> gationerna ska arbeta nära tillsammans med dem och att ”all relevant information” ska tillhandahållas på ömsesidig basis. Formuleringen är inte helt tydlig. Men för medlemsstaterna bör det vara av stort intresse att få del av <NOBR>EU-delegationernas</NOBR> rapportering, både den utrikespolitiska och annan rapportering. För många medlemsstater, t.ex. Sverige, skulle det innebära ett betydande mervärde eftersom tillgång skulle ges till rapportering av hög kvalitet om bl.a. länder där egen representation saknas. Allmänt bör Sverige verka i riktning mot att öka informationsutbyte och policydialog med EU- delegationerna, och att uppnå ett välkoordinerat <NOBR>EU-agerande</NOBR> i tredje land tillsammans. Det är viktigt att svensk politik drivs även lokalt. På sikt kan det öppna upp för synergier och eventuella möjligheter till bördefördelning.</P> <P class="p289 ft12">Det är dock tydligt att <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> i första hand är EEAS’ och andra <NOBR>EU-institutioners</NOBR> representation i fält. I fråga om departementala uppgifter av servicekaraktär, som planering och genomförande</P> <P class="p290 ft17">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">av besök, bilaterala demarcher eller information om tredje land utifrån medlemsstaternas specifika nationella behov, kan stöd från <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> inte påräknas. Den rapportering som produceras kommer inte heller att sätta in skeenden i en svensk politisk kontext. Främjande av enskilda medlemsstaters kommersiella intressen kommer fortsatt att vara en nationell angelägenhet, men <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> ägnar sig åt viss allmän information om och främjande av EU och medlemsstaterna.</P> <P class="p193 ft13"><SPAN class="ft13">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft33">Regionala synergier kan löna sig</SPAN></P> <P class="p194 ft8">Legala och andra strukturella förutsättningar för regional representation tas upp i avsnitt 5.6. För det departementala uppdraget kan det finnas möjlighet till ökad flexibilitet och bättre verksamhetsanpassning av svensk utlandsnärvaro genom inrättande av regionala funktioner för olika sakpolitiska områden. Även för andra departement än UD, eller för myndigheter, bör detta vara ett intressant verktyg.</P> <P class="p82 ft8">För den departementala policyverksamheten är mervärdet av närvaro i landet eller möjligen regionen vanligen stort. Ovan listades värden som kunskap om värdlandet, goda kontaktnät, analys av politisk kontext för t.ex. ståndpunkter i <NOBR>EU-förhandlingar,</NOBR> ”svenska glasögon” i rapportering och analys av politiska- och samhällsfrågor, språkkunskaper och bra besöksstöd. Uppgifter av detta slag är vanligen svårare att utföra eller tillhandahålla ju längre från verksamhetslandet man befinner sig. I ett område där regionen som sådan är av svenskt intresse, kanske utifrån ett särskilt perspektiv (konfliktmönster, främjandepotential, påverkansarbete inom miljö- och klimat eller dylikt), men inte motiverar extra resurser placerade i varje land, bör en regional specialist/rådgivare/stödfunktion i stället kunna vara relevant. Lösningen kan vara permanent eller temporär, beroende på verksamhetsbehov. Mobila tekniska lösningar och utrustning för telefon- eller videokonferens skulle underlätta och skapa ytterligare flexibilitet. Lösningen kan göras kostnadsmässigt fördelaktig eftersom schablonkostnaden för en utsänd uppgår till cirka 1,5 mnkr, exklusive kontorskostnader. Att allmänt skapa mer personalrörlighet mellan beskickningar och att arbeta i regionala projekt kan ge samma effekt.</P> <P class="p291 ft17">74</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33271x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">3.3</SPAN><SPAN class="ft32">Konsulär verksamhet</SPAN></P> <P class="p292 ft8">Förslag:</P> <P class="p231 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utrikesdepartementets konsulära enhet bör ges ett tydligare uppdrag, och nödvändiga resurser, för att övervaka och stödja små utlandsmyndigheters konsulära arbete.</SPAN></P> <P class="p231 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utrikesförvaltningen bör ge vissa utlandsmyndigheter ett regionalt ansvar som stödjepunkter på det konsulära området även när det inte är fråga om större kriser eller katastrofer.</SPAN></P> <P class="p231 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Fler utlandsmyndigheter bör undantas från passhantering. Samtidigt bör i vissa fall ökad mobilitet eftersträvas genom användning av mobila fotostationer. Möjligheter att undanta utlandsmyndigheter från vissa konsulära uppgifter, bl.a. vid förnyelse av körkort och pass, bör bevakas.</SPAN></P> <P class="p293 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utrikesdepartementet bör i den nordiska kretsen ta upp frågan om utökat konsulärt samarbete på fältet.</SPAN></P> <P class="p294 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Sverige bör verka för att EU:s nya utrikestjänst successivt får en starkare roll på det konsulära området.</SPAN></P> <P class="p294 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Pilotprojektet med vidarebefordran av joursamtal från sju utlandsmyndigheter till Utrikesdepartementet, bör utsträckas, om inget oväntat framkommer, till att omfatta hela utrikesrepresentationen.</SPAN></P> <P class="p295 ft8">Konsulära frågor tillhör sedan länge kärnverksamheterna inom såväl utrikesrepresentationen som UD. Det konsulära området inkluderar en lång rad olika aktiviteter, såsom stöd åt nödställda svenskar utomlands, konsulära insatser vid krissituationer, vissa sjöfartsärenden samt olika civilrättsliga ärenden, såsom notarius <NOBR>publicus-funktioner,</NOBR> utfärdande av levnadsintyg, delgivningar, faderskapsärenden mm.</P> <P class="p137 ft8">Det konsulära arbetet regleras i en rad lagar och förordningar. Däribland kan nämnas Lag (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd, Förordning (1989:29) om avgifter för konsulärt bistånd, Medborgarskapsförordningen (2001:218), Passlag (1978:302), Passförordning (1979:664), Vallag (2005:837), Förordning (1991:1379) om handläggning av sjöfartsärenden vid utlandsmyndigheterna m.fl. Därtill kommer ett antal föreskrifter för det konsulära området, utfärdade av UD eller Regeringskansliet.</P> <P class="p16 ft8">Vissa delar av det konsulära arbetet har ökat kraftigt under senare år. Det gäller inte minst svårare konsulära biståndsärenden.</P> <P class="p296 ft17">75</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft8">Samtidigt har enklare rutinärenden ifråga om konsulärt bistånd minskat, tack vare mobiltelefoner och moderna metoder för penningöverföring. Sjöfartsärenden, som för några decennier sen utgjorde en stor del av utrikesrepresentationens verksamhet, har i stort sett upphört.</P> <P class="p85 ft8">Under de senaste fem åren har utrikesförvaltningens konsulära arbete genomgått en omfattande och väl genomtänkt reformering, som bl.a. syftat till att renodla och förenkla verksamheten. I huvudbetänkandet ska utredningen återkomma till förändringar i den konsulära arbetsbelastningen samt till behovet av bl.a. bättre statistik för detta område.</P> <P class="p82 ft12">Ibland, särskilt internationellt, räknas även migrationsfrågor till det konsulära området. Utredningen har emellertid valt att behandla migrationsfrågorna separat, i avsnitt 3.4.</P> <P class="p121 ft13"><SPAN class="ft13">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Mycket varierande konsulär arbetsvolym</SPAN></P> <P class="p297 ft8">I huvudsak ger lagar och förordningar samma uppdrag på det konsulära området till alla svenska utlandsmyndigheter. Genom ändringar i Passlagen och Passförordningen kan emellertid Regeringskansliet undanta vissa utlandsmyndigheter från rollen som passmyndighet.</P> <P class="p128 ft8">Arbetsvolymen varierar kraftigt från plats till plats. Några exempel:</P> <P class="p298 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Sveriges ambassad i Bangkok hanterade under 2009 mer än 400 faderskapsutredningar och nästan lika många konsulära biståndsärenden rörande bl.a. medellösa, psykiskt störda, sjuka, frihetsberövade eller avlidna. Men många utlandsmyndigheter har bara en handfull konsulära biståndsärenden per år.</SPAN></P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Ambassaden i London utfärdade under samma år över 6 000 pass, medan mer än hälften av alla utlandsmyndigheter hade mindre än ett passärende per arbetsdag i genomsnitt.</SPAN></P> <P class="p120 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ambassaderna i Bangkok, Madrid, London, Paris och Oslo hade under 2009 (utöver pass- och migrationsärenden) mer än 1 000 expeditionsärenden, såsom levnadsintyg, körkort, </SPAN><NOBR>ID-kort</NOBR> mm. En tredjedel av utlandsmyndigheterna hade färre än 100 sådana ärenden.</P> <P class="p300 ft8">Ansvarig personal vid utlandsmyndigheter med många konsulära ärenden av visst slag bygger upp rutiner och kompetens inom</P> <P class="p240 ft17">76</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">området. Det är svårare att garantera en rättssäker och effektiv hantering om ärendena är få och inträffar sällan. De fåtaliga ärendena kan då ta oproportionerligt lång tid att hantera och det finns risk att kvaliteten i handläggningen blir lidande.</P> <P class="p198 ft12">Kostnaderna per ärende i form av utbildning och utrustning kan bli mycket höga om ärendemängden är låg. Det finns flera förklaringar till detta:</P> <P class="p301 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">Att utbilda en tjänsteman under flera arbetsdagar för att han/hon ska bli kompetent att hantera ärenden som förekommer mycket sällan, blir dyrbart, räknat per ärende.</SPAN></P> <P class="p207 ft8"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft65">En undersökning som genomförts av UD:s planeringsstab har visat att tidsåtgången per viseringsärende är mycket större vid utlandsmyndigheter med små ärendemängder än vid de utlandsmyndigheter som hanterar många ärenden. Motsvarande torde gälla i fråga om en rad andra ärendeslag.</SPAN></P> <P class="p302 ft13"><SPAN class="ft13">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft33">Konsulär krisberedskap och regionala stödjepunkter</SPAN></P> <P class="p283 ft8">Efter flodvågskatastrofen 2004 har utrikesförvaltningen avsevärt förbättrat sin beredskap att ge konsulärt bistånd i krigs- och katastrofsituationer utomlands. Betydande erfarenheter vanns vid massevakueringen från Libanon 2006. Frågan om statens ansvar vid sådana situationer har utretts av en parlamentarisk kommitté (SOU 2008:23) och Regeringen har föreslagit en lag om konsulära katastrofinsatser (prop 2009/10:98). Utredningen får anledning att återkomma till dessa frågor i slutbetänkandet.</P> <P class="p79 ft8">En del av de reformer som genomförts vad gäller krisberedskap skulle, enligt utredningens mening, kunna tillämpas även vid mindre extraordinära situationer. Det gäller i första hand resursernas rörlighet. Utredningen konstaterar att den konsulära belastningen varierar mycket mellan utlandsmyndigheterna. Belastningen varierar också kraftigt över tid. Det kommer aldrig att vara möjligt att på permanent basis ge små utlandsmyndigheter tillräckliga resurser för att hantera en anhopning av flera svåra konsulära fall.</P> <P class="p99 ft8">Det regionala tänkande som har etablerats i samband med krisberedskapen kan därför med fördel utsträckas till att gälla även om det inte föreligger något omfattande katastrof. Vid svårare konsulära fall bör någon tjänsteman från en större ambassad med regionalt ansvar kunna sändas ut för att bistå vid handläggningen.</P> <P class="p296 ft17">77</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">Så sker redan i dag på ad <NOBR>hoc-basis.</NOBR> Detta slag av rörlighet bör ingå i uppdraget för vissa tjänster. Utredningen anser att utvecklingen i riktning mot tydligt utpekade regionala stödjepunkter bör drivas vidare. Vissa länder, däribland Kanada och Storbritannien, har redan ett utbyggt system med sådana stödjepunkter.</P> <P class="p140 ft13"><SPAN class="ft13">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft33">Möjligheter att begränsa det konsulära uppdraget</SPAN></P> <P class="p149 ft8">En möjlighet att bidra till ökad flexibilitet i utlandsorganistionen är att vissa utlandsmyndigheter, särskilt mindre sådana, ges begränsade uppdrag, som inte omfattar alla de verksamheter som nämns i Instruktion för utrikesförvaltningen (IFUR). Detta bör, i viss utsträckning, kunna ske på det konsulära området.</P> <P class="p110 ft8">Numera kan, sedan Passlagen och Passförordningen ändrats, Regeringskansliet besluta att vissa utlandsmyndigheter inte ska utfärda pass. Det är inte en unik svensk företeelse. Nya Zeelands utrikestjänst har passervice endast på ambassaden i London och på generalkonsulaten i Sydney och Hongkong. Bl.a. Kanada och Storbritannien går också i riktning mot regional passervice. I dag utfärdas reguljära svenska pass inte i Kabul, Khartoum, Mariehamn och en handfull andra utlandsmyndigheter, men provisoriska pass ska fortfarande utfärdas vid alla ambassader och karriärkonsulat.</P> <P class="p96 ft8">Utredningen anser att fler utlandsmyndigheter successivt bör kunna undantas från uppgiften att utfärda vanliga pass. Det bör gälla inte minst inom <NOBR>EU-området</NOBR> och på orter där det bor mycket få svenskar, där det finns en annan utlandsmyndighet i närheten som kan överta uppgiften eller där det är mycket nära till Sverige. Köpenhamn är ett uppenbart exempel på det sistnämnda. Bibehållen god service och ökad mobilitet i passervicen kan uppnås genom att vissa utlandsmyndigheter får regionalt ansvar för att sända tjänstemän med bärbara fotostationer till andra beskickningar i regionen eller till avlägset belägna orter med större svenskkolonier.</P> <P class="p303 ft8">Genom modern kommunikationsteknik kan det ibland vara möjligt att begränsa utlandsmyndigheternas befattning med enklare rutinärenden, exempelvis genom att den sökande själv går in på berörda myndigheters hemsida. Utrikesförvaltningen, liksom övriga berörda myndigheter, bör bevaka de rationaliseringsmöjligheter som modern teknik kan komma att öppna exempelvis när det gäller rutinmässiga förnyelser on line av körkort och pass.</P> <P class="p304 ft17">78</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft8">Till skillnad från vad som gäller i fråga om pass medger nuvarande svensk lagstiftning inte att vissa ambassader eller karriärkonsulat undantas från uppgiften att ge konsulärt ekonomiskt bistånd till nödställda svenskar. Vi anser inte heller att en sådan möjlighet bör införas. Det skulle vara stötande om svenska utlandsrepresentationer avvisade hjälpsökande svenska resenärer med allvarliga problem. Däremot ger samarbetet inom EU på bl.a. sjukvårdsområdet möjligheter att i flera avseenden begränsa och underlätta utlandsmyndigheternas roll.</P> <P class="p79 ft8">Om Sverige saknar representation på en ort kan, tack vare samarbetet inom Norden och EU, nödställda svenskar, uppsöka en representation för ett annat nordiskt land eller <NOBR>EU-land.</NOBR> Det förefaller inte sannolikt att EU:s External Action Service (EEAS) kommer att få mandat att hantera enskilda konsulära fall, i varje fall inte inom de närmaste åren. Däremot kan EEAS få andra uppgifter på det konsulära området, såsom krisberedskap, information, samordning m.m. Sverige bör följa utvecklingen i den nya utrikestjänsten och verka för att EEAS på sikt får en ökad roll även på det konsulära området, t.ex. i form av praktiskt stöd till medlemsstaternas ambassader och konsulat.</P> <P class="p15 ft8">Den fördjupning av det nordiska samarbetet som införts i fråga om beredskapsplanering borde kunna tillämpas även vid mindre omfattande konsulära insatser. Om en liten nordisk ambassad samtidigt måste hantera flera svåra konsulära ärenden vore det, enligt utredningens mening, värdefullt om ambassaden kunde vända sig till eventuella nordiska kolleger på platsen med begäran om praktisk assistans. En sådan möjlighet vore av särskilt värde för små eller tillfälliga utlandsmyndigheter och skulle därmed öka flexibiliteten i utrikesrepresentationen. Huvudansvaret bör dock alltid ligga kvar på den ambassad vars medborgare ärendet gäller. Utredningen anser att UD bör ta upp denna fråga med övriga nordiska länder.</P> <P class="p197 ft8">Många utlandsmyndigheter har, i konsulära ärenden, etablerat samarbete med andra organ, såsom resebyråer, honorärkonsulat, Svenska kyrkan i utlandet m.fl. Samarbete av detta slag blir särskilt angeläget för små utlandsmyndigheter och för utlandsmyndigheter med specialiserad inriktning.</P> <P class="p198 ft8">Det nederländska utrikesministeriet förhandlar om <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>av konsulärt bistånd till SOS International, som har ett finmaskigt internationellt nät av kontor. För svensk del skulle en sådan <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>förutsätta ändring av bl.a. lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd. Utredningens bedömning är att konsulärt</P> <P class="p101 ft17">79</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">bistånd bör förbli en kärnverksamhet för svensk utlandsförvaltning, och att <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>till privata aktörer bör undvikas inte bara av formella skäl, utan även av språkskäl. De nederländska erfarenheterna bör dock bevakas eftersom samarbete av detta slag på sikt kunde vara ett alternativ på platser där det inte finns någon svensk utlandsmyndighet.</P> <P class="p84 ft8">En del utlandsmyndigheter uttrycker frustration över vissa tidskrävande konsulära uppgifter. Det kan exempelvis vara fråga om delgivningar, som i vissa länder är svåra eller ibland omöjliga att genomföra, men som tar mycket tid i anspråk.</P> <P class="p128 ft8">Åtskilliga rationaliseringar av det konsulära arbetet har genomförts under senare år. Utrikesdepartementet bör, även framöver, systematiskt undersöka möjligheter att eliminera uppgifter som inte ger rimligt utbyte i förhållande till arbetsinsatsen, eller som skulle kunna utföras på annat sätt, t.ex. genom direktkontakter mellan myndigheter i verksamhetslandet och Sverige, genom <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>till lokala advokatkontor, genom <NOBR>online-kontakt</NOBR> mellan sökande och svensk myndighet etc.</P> <P class="p193 ft13"><SPAN class="ft13">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft33">Konsulär beredskap</SPAN></P> <P class="p242 ft8">För vissa utlandsmyndigheter innebär kravet på konsulär beredskap (ibland felaktigt kallat ”jourtjänstgöring”) under kvällar och helger en ganska stor belastning, även om antalet ärenden inte är så stort. Det gäller särskilt om bara ett fåtal tjänstemän delar denna uppgift mellan sig. Därmed kan beredskapskravet försvåra flexibla representationsformer.</P> <P class="p110 ft8">Vissa länder, däribland Danmark och Kanada, har centraliserat denna funktion. Telefonsamtal till ambassadernas jourtelefon kopplas automatiskt vidare till en jourtjänst i Köpenhamn respektive Ottawa. Erfarenheten visar att denna hemmabaserade jourtjänst kan klara mer än nittio procent av samtalen genom olika former av rådgivning, eller genom uppmaning till den nödställde att uppsöka ambassaden på kontorstid. Endast i ett begränsat antal svårare fall behöver ambassaden eller konsulatet kopplas in utanför normal arbetstid.</P> <P class="p130 ft8">Inom den svenska utrikesförvaltningen pågår för närvarande ett pilotprojekt där samtal till några utlandsmyndigheter i Europa under kvällar och helger kopplas till UD:s konsulära vakthavande. Om projektet ger goda erfarenheter, vilket hittills tycks ha varit</P> <P class="p305 ft17">80</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33277x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">fallet, bör det utvidgas till att omfatta fler utlandsmyndigheter, särskilt de mindre och resurssvaga. På sikt bör alla utlandsmyndigheter kunna omfattas.</P> <P class="p260 ft13"><SPAN class="ft13">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft33">Stöd och tillsyn på det konsulära området</SPAN></P> <P class="p126 ft8">För små svenska representationer som huvudsakligen är inriktade på något eller några specialområden kan den ofrånkomliga konsulära uppgiften bli svår att hantera, även om biståndsfallen inträffar med långa mellanrum. Därför är det viktigt att departementets konsulära enhet har resurser att ge tillräckligt stöd åt sådana utlandsmyndigheter.</P> <P class="p79 ft8">Ett alternativ, eller ett komplement, kan, som framgått, vara att någon resursstarkare ambassad i samma region får i uppgift att bistå vid handläggning av besvärligare ärenden.</P> <P class="p260 ft31"><SPAN class="ft31">3.4</SPAN><SPAN class="ft32">Migration och viseringar</SPAN></P> <P class="p306 ft8">Förslag:</P> <P class="p231 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Med tanke på flexibilitets- och stordriftsfördelarna bör Sverige aktivt verka för ökad arbetsfördelning på migrationsområdet dels inom den nordiska kretsen, dels mellan alla Schengenländer.</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Slutmålet bör vara att alla viseringsärenden handläggs av gemensamma kontor alternativt att Schengenländerna delar upp ansvaret för viseringar mellan sig, så att på varje plats endast en beskickning tar hand om ansökningar för alla Schengenländer.</SPAN></P> <P class="p308 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Regeringskansliet och Migrationsverket bör bevaka att det utökade samarbetet inte försvårar för affärsresenärer som uppfyller villkoren.</SPAN></P> <P class="p231 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Regeringskansliet och Migrationsverket bör under vissa förutsättningar ge lokalt anställd personal, särskilt medborgare i nordiska länder eller Schengenländer, ökad behörighet på migrationsområdet.</SPAN></P> <P class="p231 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Tillståndsverksamheten på utlandsmyndigheterna bör ges mer stöd och tillsyn från Migrationsverket och migrationsattachéer. Detta gäller särskilt beskickningar med liten personal.</SPAN></P> <P class="p233 ft17">81</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33278x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Migrationsverket bör centralisera viseringsbesluten för alla utlandsmyndigheter med få ärenden. Alternativt sker utbyte med andra länder.</SPAN></P> <P class="p271 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Regeringskansliet och Migrationsverket bör aktivt verka för att arbetsbesparande </SPAN><SPAN class="ft30">outsourcing </SPAN>i viseringsverksamheten kan utvecklas i enlighet med EU:s viseringskodex och med respekt för kraven på rättssäkerhet.</P> <P class="p310 ft8">Att behandla ansökningar om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd är en av huvuduppgifterna för många svenska utlandsmyndigheter. Enligt utredningen ”Utrikesförvaltningens regeringskansli- och förvaltningsmyndighetsuppgifter” (Taxell/Karlberg 2007) ägnade beskickningar och konsulat i genomsnitt drygt 13 procent av sin arbetstid åt migrationsärenden. Lokalt anställda svarade för tre fjärdedelar av den nedlagda arbetstiden.</P> <P class="p128 ft8">Förutsättningarna för migrationsarbetet vid ambassader och konsulat har i grund förändrats genom Sveriges deltagande i Schengensamarbetet. Gränskontrollerna har tagits bort mellan de samarbetande staterna och en gemensam visering ger besökare från tredje land rätt att röra sig fritt inom området. Det finns dock möjlighet att i undantagsfall utfärda nationell visering som inte ger tillträde till andra länder än det utfärdande. Innehavare av uppehållstillstånd i ett Schengenland kan resa till andra länder inom området under en period på upp till tre månader (per sexmånadersperiod). För närvarande deltar i samarbetet 22 av de 27 <NOBR>EU-medlemmarna</NOBR> samt därutöver Island, Norge och Schweiz.</P> <P class="p83 ft8">För utrikesrepresentationen ger Schengensamarbetet goda möjligheter till rationalisering och arbetsfördelning, samtidigt som det i vissa avseenden begränsar vår handlingsfrihet. Från den 5 april 2010 tillämpar samtliga Schengenstater en ny gemensam viseringskodex. Under 2011 införs för svensk del en möjlighet för de sökande att överklaga (något som de flesta Schengenländer redan har infört). Under en tvåårsperiod, med början i december 2010, introduceras successivt en teknik för biometriska data vid de svenska utlandsmyndigheter.</P> <P class="p96 ft8">I viseringsärenden tas besluten i det överväldigande flertalet av fallen av utlandsmyndigheterna. Dessa har dock möjlighet att överlämna tveksamma fall till Migrationsverkets bedömning. Beslut om uppehålls- och arbetstillstånd är i huvudsak centraliserat till Migrationsverket, på grundval av intervjuer som genomförs av utlands-</P> <P class="p311 ft17">82</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft8">myndigheterna. Vissa beslut om tillstånd för besök och studier kan dock tas av utlandsmyndigheter.</P> <P class="p260 ft13"><SPAN class="ft13">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft33">En stor men ojämnt fördelad verksamhet</SPAN></P> <P class="p257 ft8">Under 2009 inkom 196 000 viseringsansökningar till svenska utlandsmyndigheter. Det är en minskning med 16 procent jämfört med 2008, men en ökning med 27 procent sedan 2002. Antalet ansökningar om uppehållstillstånd (UT) och arbetstillstånd (AT) har ökat snabbare än viseringsansökningarna. Totalt inkom 2009 74 000 sådana ansökningar, vilket är 55 procent fler än 2002. Här fanns inte någon minskande tendens under 2009.</P> <P class="p15 ft8">Arbetsbördan är ojämnt fördelad mellan utlandsmyndigheterna. Både i fråga om viseringar och UAT inlämnades ungefär hälften av alla ansökningar till de <NOBR>sex-sju</NOBR> största mottagarna. I fråga om viseringar är Moskva och S:t Petersburg i särklass störst mottagare med 30 864 respektive 20 275 ansökningar under 2009. Störst mottagare av <NOBR>UAT-ansökningar</NOBR> var Bangkok och Addis Abeba. Några ambassader tillhör de tio största både i fråga om viseringar och UAT: Bangkok, Teheran, Peking och New Delhi. Vid jämförelse med de stora <NOBR>EU-länderna</NOBR> är våra siffror ändå blygsamma. Och finska generalkonsulatet i S:t Petersburg hanterar omkring en halv miljon viseringsärenden per år, mer än dubbelt så mycket som alla svenska utlandsmyndigheter tillsammans tar emot.</P> <P class="p99 ft8">Många svenska utlandsmyndigheter, framför allt i <NOBR>EU-regionen,</NOBR> mottar bara en handfull viserings- och <NOBR>UAT-ansökningar</NOBR> per år. Det är då fråga om ansökningar från viseringspliktiga tredjelandsmedborgare. Och eftersom de sökande är av olika nationalitet måste utlandsmyndigheterna skaffa sig kunskap om vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas för respektive kategori.</P> <P class="p79 ft8">Det säger sig självt att det är svårare att bygga upp effektiva och rättssäkra rutiner och vidmakthålla en god kompetens om antalet ärenden är litet. Kostnaden per ärende kan dessutom bli mycket hög, dels genom att utbildningskostnaden blir orimligt hög om den slås ut på ett fåtal ärenden, dels genom att tidsåtgången per ärende blir större ju färre antal ärenden som handläggs. En studie som gjorts av UD:s planeringsstab visar att tidsåtgången per ärende är sex gånger större för utlandsmyndigheter som hanterar <NOBR>200-1</NOBR> 000 ärenden per år, jämfört med sådana som handlägger fler än 5 000 ärenden.</P> <P class="p313 ft17">83</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Systemet med biometriska data, i form av fingeravtryck och digitala ansiktsfotografier, i viseringarna samt i uppehålls- och arbetstillstånd, kommer att möjliggöra säkrare identifiering. Det innebär samtidigt stora praktiska förändringar för både utlandsmyndigheterna och de sökande. De sökande kommer inte att kunna skaffa sig visering per post eller via resebyrå eller honorärkonsulat, utan måste infinna sig fysiskt på en svensk utlandsmyndighet, vilket ibland kan innebära långa resor. På utlandsmyndigheterna antas biometrin göra processen mer tidsödande även om det nya systemet också innebär vissa rationaliseringsvinster.</P> <P class="p241 ft13"><SPAN class="ft13">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Samarbete med andra Schengenländer</SPAN></P> <P class="p149 ft8">I fråga om konsulärt ekonomiskt bistånd kan nödställda från länder i <NOBR>EU-regionen</NOBR> vända sig ett annat <NOBR>EU-lands</NOBR> ambassad eller konsulat om det egna landet saknar representation. Någon motsvarande ”automatik” finns inte inom Schengensamarbetet.</P> <P class="p128 ft8">Däremot finns ett nätverk av representationsöverenskommelser varigenom Schengenländer åtar sig att representera andra länder på vissa orter. Sverige har många representationsåtaganden gentemot de nordiska länderna: Danmark (på 17 platser), Island (17), Norge (15) och Finland (10). I gengäld representeras Sverige av andra nordiska länder på sammanlagt 34 platser. Den ”nordiska balansen” när det gäller antal ärenden uppges väga ganska jämnt.</P> <P class="p83 ft8">I förhållande till <NOBR>icke-nordiska</NOBR> Schengenländer är balansen mycket ojämn. Sverige representerar <NOBR>icke-nordiska</NOBR> länder endast i Pyongyang, där vår ambassad tar emot ansökningar från de fåtaliga resenärerna till Grekland och Italien. På trettionio platser representeras Sverige av <NOBR>icke-nordiska</NOBR> Schengenländer, t.ex. Frankrike (11), Tyskland (10), Nederländerna (6), Italien (5) och Spanien</P> <P class="p253 ft8">(4). I dessa fall sker inga gentjänster från svensk sida, förutom att representerande land behåller viseringsavgifterna.</P> <P class="p84 ft8">Om Sverige vill kunna etablera fler utlandsmyndigheter med bara en eller två utsända kan viseringsärenden tränga undan andra uppgifter. På utlandsmyndigheter med begränsat uppdrag samt miniambassader (avsnitt 5.4) kan kravet på hantering av migrationsärenden försvåra den önskade fokuseringen. Då kan arbetsfördelning med andra nordiska länder eller Schengenländer vara en flexibilitetsfrämjande lösning. På motsvarande sätt kan nedläggning av en utlandsmyndighet underlättas om ett annat land är redo att ta</P> <P class="p267 ft17">84</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">över viseringsärenden på platsen. Men erfarenheten visar att det ibland kan vara svårt att finna något villigt land.</P> <P class="p100 ft8">I allmänhet tar det representerande landet endast positiva beslut, medan tveksamma fall vidarebefordras till destinationslandets hemmamyndigheter eller någon av dess utlandsrepresentationer. Här är emellertid en förändring på gång. Inom Schengenområdet finns, genom den nya viseringskodexen, möjlighet att låta den representerande beskickningen även ta negativa beslut. I så fall kommer även eventuella överklaganden att hanteras i denna beskicknings hemland.</P> <P class="p137 ft8">Det talas ofta om införande av gemensamma Schengenkontor i vissa länder eller på avlägsna orter i geografiskt vidsträckta länder (t.ex. Ryssland). Det finns åtskilliga tekniska och politiska svårigheter att övervinna innan sådana kontor blir verklighet. I dag tillämpas olika tekniska system inom Schengenkretsen. Ett gemensamt Schengenkontor, där varje land har sin egen lucka förefaller att vara en begränsad rationalisering. Under det senaste svenska <NOBR>EU-ordförandeskapet</NOBR> antogs ”Stockholmsprogrammet” för 2010- 2014 inom politikområdet ”frihet, säkerhet och rättvisa”. I detta dokument ges <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> i uppdrag att undersöka möjligheterna till en gemensam mekanism för utfärdande av visering (”<SPAN class="ft9">a common European issuing mechanism for short term visas</SPAN>”).</P> <P class="p143 ft8">Ett enkelt alternativ är att vidareutveckla den arbetsfördelning som redan kommit en bit på väg mellan Schengenländerna. Då kunde målet vara att <SPAN class="ft9">alla </SPAN>ansökningar från ett visst land kanaliseras till <SPAN class="ft9">en </SPAN>av Schengenambassaderna. Detta införs inom kort i Kinshasa, där Belgien kommer att representera hela Schengenområdet.</P> <P class="p79 ft8">Utländska affärsresenärer kan ha brådskande behov av visum för besök i Sverige. Då är det viktigt att deras ansökningar handläggs snabbt och effektivt, även när Sverige representeras av andra Schengenländer. Att lämna från sig viseringsarbetet kräver alltså viss eftertanke, även av kommersiella skäl. Frågan måste bevakas noga i samband med att Sverige på allt fler platser representeras av andra länder. I akuta fall bör önskemål om snabb visering normalt kunna tillgodoses genom att närmaste svensk ambassad har kontakt med kolleger på den viseringsansvariga ambassaden och tar upp akuta fall med dem. Alternativt bör den svenska ambassaden kunna utfärda en nationell visering. Utrikesförvaltningen bör på lämpligt sätt hålla näringslivet informerat om dessa möjligheter.</P> <P class="p220 ft8">Generellt sett måste svenska utlandsmyndigheter ha en serviceinriktad attityd. Detta kommer i särskilt hög grad att ligga i svenskt</P> <P class="p227 ft17">85</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">intresse när viktiga samarbetspartner, inte minst på det kommersiella området, personligen måste infinna sig på svenska ambassader för att söka visering.</P> <P class="p84 ft8">När Sverige överväger på vilka platser vi själva ska fortsätta att hantera migrationsärenden, och även åta oss att representera andra länder, bör de kommersiella aspekterna alltid beaktas. Det kan t.ex. finnas skäl att ha kvar viseringsverksamhet i länder med vilka Sverige bedrivit utvecklingssamarbete och som nu är på väg att bli intressanta marknader.</P> <P class="p84 ft8">Vid en samlad bedömning ligger det i Sveriges intresse att Schengenstaterna finner gemensamma lösningar då det gäller viseringsarbetet. Det kan innebära betydande stordriftsfördelar. Framför allt kan det främja flexibilitet i utrikesrepresentationen genom att små och specialinriktade utlandsmyndigheter ges möjlighet att fokusera på andra uppgifter. Utredningen anser att Sverige aktivt bör driva denna fråga inom Schengensamarbetet.</P> <P class="p128 ft8">I fråga om arbets- och uppehållstillstånd är samarbetet med andra länder inte så utvecklat. På några platser tar dock svenska utlandsmyndigheter emot danska och norska ansökningar om arbets- och uppehållstillstånd, kontrollerar sökandes identitet och vidarebefordrar ansökningarna till Danmark respektive Norge för beslut. På grundval av dessa beslut kan sedan den svenska utlandsmyndigheten utfärda en inresevisering.</P> <P class="p82 ft8">Något motsvarande samarbete kan än så länge inte etableras när det gäller svenska <NOBR>UAT-ansökningar,</NOBR> som i regel måste sökas före resan till Sverige. Migrationsverket kräver i dag att en svensk utlandsmyndighet ska göra intervjuer i dessa fall. Verket avser att introducera skriftliga utredningar i alla kategorier av ärenden. Utlandsmyndigheterna ska sedan i vissa fall komplettera med muntlig utredning. Många ärenden kommer att kunna gå direkt till verket med enbart den skriftliga utredningen, vilket innebär en förenkling.</P> <P class="p241 ft13"><SPAN class="ft13">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft33">Lokalanställda i migrationsarbetet</SPAN></P> <P class="p194 ft8">Lokalt anställd personal utför på de flesta utlandsmyndigheter huvuddelen av det beredande arbetet på migrationsarbetet, medan beslutsfattandet är förbehållet utsänd personal. Införandet av nya tekniker och regelverk innehåller element som kan minska flexibiliteten, inte minst genom att det kan bli svårare att anlita lokalt anställd personal.</P> <P class="p304 ft17">86</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft8">Schengensamarbetet inkluderar ett informationssystem för viseringar (VIS) där alla ansökningar ska registreras. Systemet innehåller konfidentiell information och åtkomsten måste därför på något sätt begränsas. Tidigare fanns krav på att tillgången till informationssystemet skulle reserveras för ”expatriates”, med tanke på att ”inhemska lokalanställda” kunde löpa större risk att råka ut för påtryckningar av viseringssökande. I den nya viseringskodexen sägs endast att tillgång till VIS ska vara ”reserverad för vederbörligen bemyndigad personal”. Det är varje medlemslands sak att bestämma var gränsen ska dras. Frågan är komplicerad, eftersom man måste ta hänsyn till både systemets och personalens säkerhet. Dessa faktorer måste vägas samman med praktiska och ekonomiska konsekvenser. Enligt Regeringskansliets föreskrifter för arbetsordningar vid utlandsmyndigheterna får endast utsänd personal fatta beslut i viseringsärenden. Det finns dock en möjlighet för Regeringskansliet att bevilja undantag.</P> <P class="p206 ft8">Risken för påtryckningar mot personalen eller för andra säkerhetsproblem måste tas på stort allvar. Men det finns, enligt utredningens mening, inte anledning att generellt utestänga lokalt anställda från vissa arbetsmoment. Inte ens beslutsfattandet behöver nödvändigtvis alltid vara förbehållet utsänd personal. En möjlighet kan vara att tillämpa en liberal praxis i fråga om lokalt anställda med medborgarskap i Sverige, i ett annat nordiskt land, eller kanske i ett annat Schengenland. Bedömningar bör göras för varje individuellt fall och med hänsynstagande till förhållandena i verksamhetslandet. En lokalt anställd svensk i ett land med hög risknivå kan vara så välintegrerad i landet att han/hon är lika sårbar för påtryckningar som infödd personal. Frågan om lokalanställdas befogenheter hanteras generellt i avsnitt 4.2.</P> <P class="p314 ft13"><SPAN class="ft13">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft33">Externa tjänsteleverantörer</SPAN></P> <P class="p257 ft8">Ett sätt att minska belastningen för utlandsmyndigheterna kan vara <SPAN class="ft9">outsourcing</SPAN>, dvs. att lägga ut en del av processen på externa tjänsteleverantörer (External Service Provider – ESP). Denna möjlighet nyttjas av många Schengenländet på orter med högt ansökningstryck. Det har radikalt förbättrat arbetssituationen för många ambassader och konsulat. Samtidigt har ofta processen blivit ojämförligt mycket bekvämare för de sökande. Svenska UD har med-</P> <P class="p313 ft17">87</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">givit <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>av detta slag, förutsatt att sökande även har möjlighet att vända sig direkt till den svenska utlandsmyndigheten.</P> <P class="p129 ft8">Med anledning av en anmälan mot ambassaden i Bangkok uttalade sig JO i november 2009 om utlandsmyndigheternas användande av <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>av delar av viseringshanteringen. JO:s slutsats var att <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>innebär att myndighetsutövning överlåts på ett sätt som saknar lagstöd. JO uttalade bl.a. att ”beredning och beslut i ett ärende i princip anses utgöra oskiljaktiga delar av en och samma förvaltningsuppgift”. Att den enskilde inte varit tvungen att använda det privata företagets tjänster saknar, enligt JO, betydelse för bedömningen.</P> <P class="p83 ft8">Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av den viseringskodex som Europaparlamentet och Rådet har beslutat om. I sitt remissyttrande om utredningen godtar JO att kodexen utgör det saknade lagstödet för <SPAN class="ft9">outsourcing</SPAN>, men upprepar att det finns vissa rättssäkerhetsproblem.</P> <P class="p82 ft8">Diskussioner pågår inom EU och mellan Schengenländerna om vilka uppgifter som kan anförtros externa tjänsteleverantörer (ESP). Den nya viseringskodexen medger, under vissa förutsättningar, att ESP kan leverera biometriska data tillsammans med ansökan. Det kan i så fall få stor betydelse för sökande (som kan slippa långa resor) och utlandsmyndigheter (som får en enklare arbetssituation). Dessa fördelar måste vägas mot säkerhetsaspekterna.</P> <P class="p83 ft8">Ett annat sätt än <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>att förbättra de kaotiska förhållanden, med kvarterslånga köer, som rått vid vissa utlandsmyndigheter, kan vara att införa tidsbeställning för inlämning av viseringsansökningar. Olika modeller av tidsbeställning tillämpas i dag vid flera svenska utlandsmyndigheter.</P> <P class="p140 ft13"><SPAN class="ft13">3.4.5</SPAN><SPAN class="ft33">Begränsning av utlandsmyndigheters uppdrag</SPAN></P> <P class="p149 ft8">Vissa länder har regionaliserat viseringshanteringen. Personer som bor i Sverige och som söker visum till Kanada hänvisas till den kanadensiska ambassaden i London. För svensk del öppnar, som framgått, arbetsfördelning inom Norden och Schengensamarbetet möjligheten att undanta vissa svenska utlandsmyndigheter från viseringsärenden, genom att arbetet kan övertas av ett annat land.</P> <P class="p82 ft12">Samarbetet inom Schengen gäller dock inte uppehålls- och arbetstillstånd, som har förblivit nationella angelägenheter. Regeringens för-</P> <P class="p315 ft17">88</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">ordning (1992:247) ger Regeringskansliet rätt att besluta om avvikelser i fråga om utrikesrepresentationens uppgifter i ”särskilda fall”. Utrikesdepartementet har undantagit ambassaderna i Bagdad, Kabul och Khartoum från uppgiften att ta emot och bereda ansökningar i migrationsärenden.</P> <P class="p79 ft8">Migrationsverket har nyligen beslutat att svenska utlandsmyndigheter i Schengenregionen inte längre ska ha bemyndigande att fatta beslut i viseringsärenden. I stället ska sådana ärenden sändas till Migrationsverket för beslut. Detta är ett avsteg från de senaste årtiondenas tendens att delegera beslutsrätten till fältet. Utredningen anser att avsteget är högst befogat eftersom berörda utlandsmyndigheter har mycket få ansökningar och därför har svårt att upprätthålla en effektiv och rättssäker hantering. Utredningen anser att centralisering av viseringsbesluten borde övervägas även för vissa andra utlandsmyndigheter med lågt antal sökande.</P> <P class="p220 ft8">Men hemtagningen innebär knappast någon minskning av den totala arbetsbördan för berörda utlandsmyndigheter. De måste även i fortsättningen ta emot ansökningar och sedan invänta Migrationsverkets beslut. Förändringen innebär dock en viss ökning av flexibiliteten genom att berörda utlandsmyndigheter inte längre behöver ha utsända som är kompetenta beslutsfattare i viseringsärenden.</P> <P class="p256 ft13"><SPAN class="ft13">3.4.6</SPAN><SPAN class="ft33">Regionala stödjepunkter och tillsyn</SPAN></P> <P class="p283 ft8">Justitiedepartementet har för närvarande elva migrationsattachéer utplacerade på utlandsmyndigheter med stor migrationsverksamhet. Flertalet av dessa attachéer förväntas ha en stödjande roll i förhållande till kolleger vid andra utlandsmyndigheter inom respektive region.</P> <P class="p106 ft8">För att upprätthålla en tillräckligt god standard i hanteringen av migrationsärenden, inte minst på resurssvaga utlandsmyndigheter med få migrationsärenden, är det angeläget att nuvarande tillsyns- och stödresurser byggs ut, genom att migrationsattachéerna får möjlighet att lägga större tonvikt på de regionala delarna av sitt uppdrag och genom att Migrationsverket gör frekventare platsbesök utomlands. Verket bör vidare ge en tydligare återkoppling till utlandsmyndigheter med brister i migrationsarbetet.</P> <P class="p316 ft17">89</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33286x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft13"><SPAN class="ft13">3.4.7</SPAN><SPAN class="ft33">Teknisk rationalisering</SPAN></P> <P class="p194 ft12">Det pågår ett omfattande tekniskt utvecklingsarbete inom områdena viseringar och arbetstillstånd i syfte att få fram rationella metoder. Det kan vara fråga om</P> <P class="p317 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">möjligheter att elektroniskt ansöka om visering eller uppehållstillstånd för gäststudier (ett pilotprojekt med denna inriktning genomförs av ambassaden i Peking under hösten 2010);</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">rationella system för bokning av tid vid utlandsmyndigheter (för att lämna biometri, handlingar mm);</SPAN></P> <P class="p212 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">nya avgiftshanteringssystem som kan hantera både elektronisk och manuell betalning vid utlandsmyndigheterna.</SPAN></P> <P class="p318 ft8">Regeringskansliet och Migrationsverket har all anledning att ge prioritet åt detta arbete, eftersom det i vissa fall kan befria utlandsmyndigheter från arbetskrävande rutinsysslor och ge dem möjlighet att fokusera på sakfrågor såväl på migrationsområdet som på andra områden.</P> <P class="p83 ft8">Möjligheterna till samarbete med nordiska länder och andra Schengenländer skulle öka om de tekniska lösningar som länderna använder för biometri och annat kunde harmoniseras i större utsträckning.</P> <P class="p319 ft37"><SPAN class="ft31">3.5</SPAN><SPAN class="ft36">Administrativa uppgifter vid utlandsmyndigheterna</SPAN></P> <P class="p270 ft8">Förslag:</P> <P class="p272 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Genomförande av administrativa reformarbeten som redan pågår eller planeras inom utrikesförvaltningen ska ges prioritet.</SPAN></P> <P class="p320 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utrikesdepartementet och Regeringskansliets förvaltningsavdelning måste vidareutveckla förslag till koncentration av administrativa funktioner och inleda testverksamhet, förslagsvis i Europa. Arbetet bör ta sin utgångspunkt i pågående reformarbete inom andra länders utrikesförvaltningar och inriktas på regionala, centrala och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">outsourcing-</SPAN>lösningar.</NOBR></P> <P class="p321 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Utrikesdepartementets expeditionschef föreslås ta initiativ till att inrätta en nordisk </SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">task-force</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>för att samordna och driva</P> <P class="p123 ft17">90</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33287x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p322 ft8">på en fördjupning av det administrativa samarbetet mellan ländernas utrikesförvaltningar.</P> <P class="p231 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Gemensamma lösningar för stöd av lokalanställda assistenter, samt personalchefs- och inköpsfunktion bör införas på lämpliga orter där nordisk lokalsamverkan förekommer.</SPAN></P> <P class="p323 ft8">I avsnittet redogörs för den mångfasetterade verksamhet som inom utrikesförvaltningen brukar benämnas administrativt stöd. En utgångspunkt är att svensk utlandsnärvaro, som medför stora kostnader, ska inriktas på kärnuppgifterna. Administration och andra stödfunktioner, som upptar cirka 30 procent av årsarbetskrafterna i utlandsorganisationen (Taxell/Karlberg, 2008), måste därför förenklas eller hanteras på annat sätt, genom centralisering, regionala lösningar eller överföring till privata aktörer.</P> <P class="p324 ft13"><SPAN class="ft13">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft33">Administration – en varierad och tidskrävande verksamhet</SPAN></P> <P class="p257 ft8">Utrikesförvaltningens administration, dvs. de verksamheter som stödjer utförandet av verksamhetsuppdraget, har över åren varit föremål för ett stort antal utredningar och översyner. Området omfattar för utrikesrepresentationen (och för utrikesförvaltningen i sin helhet) en variation av uppgifter. Vid utlandsmyndigheterna utförs flertalet sådana uppgifter av lokalt anställd personal. Till huvuduppgifterna brukar räknas; dimensionering av verksamhet och resurser, rekrytering och administration av personal, kompetensutveckling, ekonomisk förvaltning, intendentur, upphandling, <NOBR>IT-stöd,</NOBR> samband, arkivhållning, informationsarbete, tolknings- och översättningsarbete, internadministrativt arbete, samt revisions- och granskningsarbete (Ottosson m.fl., 2001, Karlberg, 2008). Till dessa uppgifter läggs ofta kurirhantering, service av kontorsmaskiner, beredskaps- och säkerhetsfrågor, fastighetsfrågor, inventeringsarbete, sekretessprövningar, ibland även protokollära frågor och visst juridiskt och förvaltningsrättsligt arbete. I en översyn av administrativa rutiner inom utrikesförvaltningen (Capgemini Consulting, 2009) listas över 150 administrativa rutiner som utförs. Flertalet berör både utrikesrepresentationen och UD, vissa också Regeringskansliets förvaltningsavdelning, hädanefter kallad</P> <P class="p325 ft17">91</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33288x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft8">Förvaltningsavdelningen.<A href="#page_88"><SPAN class="ft27">5 </SPAN></A>Även andra aktörer, såsom andra huvudmän för utsända, Statens fastighetsverk m.fl., deltar i viss ärendehantering vilket gör området svåröverblickbart och ibland svårarbetat. Administrativt arbete i utlandsorganisationen måste också anpassas dels till utlandsmyndigheternas varierande uppdrag, dels till ibland svåra lokala förhållanden.</P> <P class="p84 ft8">De utredningsarbeten som genomförts har presenterat många reformförslag. Ett problem tycks vara att genomförandekapaciteten varit svag. Utredningen konstaterar dock att UD under senare år vidtagit en betydande mängd åtgärder, däribland sådana som syftar till att förenkla administration så att flexibilitet i utlandsorganisationen underlättas. För närvarande pågår bl.a. en genomgripande revision av UD:s regelverk och administrativa rutiner (se avsnitt 4.3). Beslutsordningar har reviderats och mallar för arbetsordningar införts. Fastighetsförvaltningen har setts över och förändringsförslag genomförs. Förenkling av verksamhetsplaneringsprocessen fortgår.</P> <P class="p327 ft8">Utredningen uttrycker starkt stöd för de arbeten som pågår inom bl.a. departementet, och går i princip inte in på frågor som redan hanteras däri. Bedömningar och förslag rör i stället åtgärder som därutöver som kan skapa flexibilitet i utlandsorganisationen. Det gäller dels möjligheter att <SPAN class="ft9">avlasta </SPAN>utlandsmyndigheterna viss administration (detta kapitel), dels förslag till generella åtgärder som syftar till <SPAN class="ft9">förenkling </SPAN>(avsnitt 4.3.). Förslagen syftar till att möjliggöra en ökad förekomst av mindre beskickningar (jmf kapitel 5).</P> <P class="p328 ft83"><SPAN class="ft81">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft82">Nya vägar för att avlasta utlandsorganisationen administrativa uppgifter</SPAN></P> <P class="p242 ft8">Efter många års svensk förvaltningsutveckling i riktning mot ökad decentralisering av ansvar och uppgifter tycks pendeln svänga tillbaka vad gäller stödfunktioner. Den tidigare nämnda förvaltningspolitiska inriktningen att skapa s.k. enmyndigheter (kapitel 2) går i denna riktning, och <NOBR>e-delegationen</NOBR> har lagt förslag om försöksverksamhet för införande av gemensamma administrativa verksamhetsstöd för ett par förvaltningsmyndigheter <NOBR>(E-delegationen,</NOBR> 2010).</P> <P class="p116 ft42"><SPAN class="ft28">5 </SPAN>För utrikesförvaltningens del innebar skapandet av <NOBR>en-myndigheten</NOBR> Regeringskansliet 1997 överföring till Förvaltningsavdelningen, av bl.a. <NOBR>IT-frågor,</NOBR> kryptohantering, sambandscentralen, löneadministration, posthantering, närservice, intendentur, arkiv och viss ekonomiadministration.</P> <P class="p134 ft17">92</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33289x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft8">Utredningen har jämfört utvecklingen i att antal länder vad gäller pågående reformer för att föra administrativa uppgifter från utlandsorganisationen.</P> <P class="p89 ft8">Finsk offentlig förvaltning överför stegvis ekonomiadministrativt stöd till ett center i Tavastehus, ett projekt som på sikt även kan omfatta finsk utrikesrepresentation. Tack vare elektronisk hantering kan finska UD antingen centralt eller lokalt hantera fakturor. Beskickningen ansvarar för sakliga granskning och godkännande elektroniskt. Betaluppgifter matas in via <NOBR>e-bank,</NOBR> och beskickningar handhar endast godkännandet i betalprocessen. Allt fakturamaterial arkiveras också elektroniskt och rapportering till ministeriet sker online.</P> <P class="p329 ft8">Även Estland har ett elektroniskt system som gör att ambassaders fakturor hanteras i Tallinn.</P> <P class="p89 ft8">Brittiska UD genomför försöksverksamhet i riktning mot både regionalisering och centralisering. <NOBR>Norden–Baltikum-regionen</NOBR> utgör en ekonomisk enhet, med ambassaden i Stockholm som regioncentrum. En regional ekonomichef kommer snart att tillsättas i Tallinn och i Riga placeras en regional personalchef. I ett försöksprojekt har Storbritannien genom central upphandling <SPAN class="ft9">outsourcat </SPAN>underhåll (lokalvård, säkerhet, fastighetsunderhåll, renoveringar m.m.) av <NOBR>icke-säkerhetsklassade</NOBR> delar av lokaler för 14 beskickningar i Europa och ministeriet i London. Försöket har ekonomiskt sett fallit väl ut, men vissa beskickningar anser att servicen försämrats.<A href="#page_89"><SPAN class="ft27">6</SPAN></A></P> <P class="p99 ft8">Dansk utrikesförvaltning har regionaliserat visst administrativt stöd. Man har gjort bedömningen att regionalisering är att föredra jämfört med att centralisera stöden. Fördelar som lyfts fram gäller närhet till verksamheten, i vissa fall förenkling genom att det är samma tidszon, kunskap om regionen samt kostnadsfördelar. Det kan vara billigare att utöka antalet lokalanställda på en regionalt stödjande ambassad i Asien eller Latinamerika, jämfört med att tjänsten utförs i Danmark. Även Nederländerna går i riktning mot ökad regionalisering i ”hubs” (nav) av olika funktioner.</P> <P class="p15 ft8">USA:s utrikesförvaltning har placerat visst administrativt stöd för samtliga beskickningar i South Carolina, och har därutöver regionala stödjepunkter för <NOBR>IT-frågor.</NOBR> För finansiella frågor och upphandling har USA två center som täcker hela världen.</P> <P class="p283 ft42"><SPAN class="ft28">6 </SPAN>Resultatet kan vara svårt att jämföra med för svensk del, eftersom svensk fastighetsservice redan i dag i viss utsträckning är centraliserad. Storbritannien går också från en situation där man på flera beskickningar t.o.m. haft utsänd personal för underhållsarbeten, bl.a. av säkerhetsskäl. Försöket anses lyckat och man planerar att gå vidare i Asien och Stillahavsregionen.</P> <P class="p330 ft17">93</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Kanadas utrikesförvaltning arbetar med <NOBR><SPAN class="ft9">outsourcing-</SPAN>center,</NOBR> och etablerar nu ett för Europa utanför London, och Australien har sedan många år tillbaka <SPAN class="ft9">outsourcat </SPAN>bl.a. fastighetsförvaltningen.</P> <P class="p84 ft8">Utredningen noterar utifrån de samtal som förts med andra utrikesförvaltningars representanter att:</P> <P class="p331 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Samtliga försök syftar till att avlasta utlandsorganisationen att frigöra resurser för extern verksamhet och att skapa ekonomiskt effektiva lösningar för stödverksamheter.</SPAN></P> <P class="p332 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Olika format (regionalisering/centralisering) för olika frågor testas ofta parallellt.</SPAN></P> <P class="p333 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Idéer testas först i mindre skala på ett fåtal myndigheter i en region.</SPAN></P> <P class="p334 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Flera av de regionala och centrala lösningar som prövas av olika länder har koppling till </SPAN><SPAN class="ft9">outsourcing.</SPAN></P> <P class="p333 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Flera länder har genomfört effektiviseringar i flera steg, där man har inlett med att centralisera eller regionalisera för att sedan </SPAN><SPAN class="ft9">outsourca.</SPAN></P> <P class="p332 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">För att processer ska kunna centraliseras, regionaliseras eller </SPAN><SPAN class="ft30">outsourcas </SPAN>måste de vara tydliga.</P> <P class="p333 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Representanter för andra utrikesförvaltningar understryker att en koncentration av administration kräver moderna och verksamhetsanpassade </SPAN><NOBR>IT-lösningar.</NOBR> För svensk del ställer det krav på nära samarbete mellan UD och Förvaltningsavdelningen (jmf avsnitt 4.1.)</P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Införande av elektroniska inköps- och betalningsrutiner öppnar möjligheter att föra arbetsmoment från utlandsmyndigheter.</SPAN></P> <P class="p333 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Det faktum att många länder prövar sig fram bör kunna öppna för möjligheter till samarbete i gemensamma lösningar.</SPAN></P> <P class="p333 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Upphandling av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">outsourcing</SPAN>-tjänster</NOBR> (underhåll, finansiell service, inköp eller dylikt) kan kräva en större volym för att ge verklig effektivisering. Det kan därför vara av intresse för Sverige att pröva möjligheter till <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>tillsammans med t.ex. andra nordiska länder. Jämfört med flera av de internationella exemplen ovan är Sverige en liten aktör, med relativt små volymer och få utlandsmyndigheter.</P> <P class="p335 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">För svensk del är vissa rationaliseringsvinster genom koncentration redan gjorda bl.a. eftersom många stöduppgifter i departement och utrikesrepresentation redan förts till Förvaltningsavdelningen.</SPAN></P> <P class="p336 ft17">94</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p27 ft25">Att begränsa beskickningarnas uppdrag …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Rationaliseringar på fastighetssidan förutsätter samverkan med Statens fastighetsverk, som äger och underhåller statliga fastigheter i utlandet.</SPAN></P> <P class="p219 ft8">Lämpligheten i att föra bort olika administrativa uppgifter för svensk utrikesrepresentation måste prövas i detalj, mot gällande regelverk och utifrån kostnadsaspekter. Inom några områden föreligger tydliga möjligheter och behov av rationalisering. Capgemini har t.ex. i en rapport identifierat budget, redovisning och uppföljning, fastighetsförvaltning, anskaffning av utsändas bostäder samt administration av lokalanställda som områden där utveckling och förenkling är särskilt nödvändigt. Rapporten pekar också på att just möjligheten att låta gemensamma resurser regionalt eller centralt utföra uppgifterna och att vissa områden skulle kunnas tas över av externa partners (Capgemini Consulting, 2009).</P> <P class="p99 ft8">Det är till stor fördel att flera andra med Sverige jämförbara länder prövat eller genomför reformer av detta slag. Utredningen bedömer att flera av dessa reformer kan ha betydande relevans för svensk del. UD bör, i samarbete med Förvaltningsavdelningen, analysera ett antal relevanta länders pågående arbeten utifrån svenska förutsättningar. Delmålet bör vara att vidareutveckla förslag och inleda testverksamhet, förslagsvis i Europa, inom ett par områden.</P> <P class="p302 ft13"><SPAN class="ft13">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft33">Nordiskt administrativt samarbete kan förstärkas</SPAN></P> <P class="p126 ft8">Möjlighet att föra administrativa uppgifter från en utlandsmyndighet finns vid lokalsamverkan med t.ex. andra länders beskickningar på en ort. Exempel för svensk del finns i första hand inom ramen för det nordiska samarbete som tidigare nämnts. Lokalsamverkan mellan de nordiska länderna är väl utvecklad. Redan i dag förekommer det i någon form på 20 orter och ytterligare 13 gemensamma projekt diskuteras. Projekten varierar i omfattning från enbart placering av en nordisk tjänsteman på annat nordiskt lands beskickning, till fullskaligt gemensamt byggprojekt. Här finns möjligheter att ha gemensamma stödfunktioner (lokalvård, vaktmästare, chaufförer, reception osv.). Därtill bör åtgärder som att ”poola” stöd av lokalt anställda assistenter, ha gemensam personalchef och inköpsfunktion prövas på orter där nordisk lokalsamverkan förekommer. Som föreslås i kommande kapitel 5.6 bör också samlokaliserade nordiska beskickningar kunna stötta var-</P> <P class="p338 ft17">95</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Att begränsa beskickningarnas uppdrag ……</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">andra så att det land som önskar ska kunna stänga ner under t.ex. klämdagar eller i semestertider.</P> <P class="p84 ft8">Som tidigare beskrivits togs sommaren 2009 ett brett initiativ för att fördjupa samarbetet mellan de nordiska ländernas utrikesförvaltningar. Flera åtgärder för att stärka samarbetet är av administrativ karaktär. Det har över åren visat sig svårt att skapa verkliga nordiska synergier i fält inom dessa områden. Även länder som de nordiska har skillnader i lagstiftning, <NOBR>IT-lösningar</NOBR> och stöd, ekonomiska ramar och ambitioner, byggnormer, villkor för lokalanställd personal m.m. Utredningen bedömer att samarbetet behöver aktiveras, konkretiseras och eventuellt resurssättas för att nå resultat. UD:s expeditionschef bör därför inom det förnyade samarbetets ram föreslå inrättandet av en nordisk <NOBR><SPAN class="ft9">task-force</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>för att samordna och driva på en fördjupning av det administrativa samarbetet mellan ländernas utrikesförvaltningar. I arbetet bör också Förvaltningsavdelningen delta. Ytterligare konkretisering kräver politiskt stöd och drivkraft i samtliga huvudstäder. En <NOBR><SPAN class="ft9">task-force</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>bör ges en operativ inriktning. Den bör avrapportera och kunna ge förslag om t.ex. pilotprojekt till statssekreterar- eller administrationschefskrets. Mandatet bör tidsbegränsas. Syftet med det nordiska administrativa samarbete måste vara att skapa kostnadseffektiva lösningar som kan bidra till flexibilitet i fältorganisationen, och det är mot detta mål som föreslagna åtgärder måste ställas. Gemensamma lösningar får inte verka i motsatt riktning och skapa trögheter och inflexibilitet.</P> <P class="p339 ft17">96</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33293x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p340 ft72"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft71">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet i utlandsorganisationen</SPAN></P> <P class="p341 ft8">I kapitel 2 presenterades förslag om att avskaffa utlandsmyndigheternas myndighetsstatus, i syfte att skapa tydlighet och möjliggöra ökad flexibilitet i utlandsorganisationen. I kapitel 3 redogjordes för möjligheter att i samma syfte avlasta utlandsmyndigheterna olika uppgifter för att frigöra resurser. I följande kapitel föreslås generella åtgärder för moderniserade arbetsformer och förenklingar som omfattar hela utlandsorganisationen. Förslagen i kapitlen utgör förutsättningar för att enklare och mer verksamhetsanpassade representationsformer som presenteras i kapitel 5 ska var möjliga att nyttja.</P> <P class="p342 ft37"><SPAN class="ft31">4.1</SPAN><SPAN class="ft36">En effektiv utrikesrepresentation kräver moderna arbetsredskap</SPAN></P> <P class="p343 ft8">Förslag:</P> <P class="p344 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">UD måste samordna och förstärka sin beställarfunktion för </SPAN><NOBR>IT-baserat</NOBR> verksamhetsstöd.</P> <P class="p345 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Förvaltningsavdelningen måste ha förutsättningar att möta utrikesrepresentationens särskilda verksamhetsbehov.</SPAN></P> <P class="p345 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Förvaltningsavdelningen måste prioritera utvecklingen av en skalbar och flexibel </SPAN><NOBR>IT-plattform</NOBR> för att möjliggöra flexiblare representations- och arbetsformer.</P> <P class="p345 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utveckling av säkra </SPAN><NOBR>IT-lösningar</NOBR> för utlandsmyndigheterna bör inriktas på kryptering, inte främst på att förstärka skalskydd.</P> <P class="p346 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Förvaltningsavdelningen och UD bör införa videokonferensutrustning vid utlandsmyndigheterna i syfte att frigöra</SPAN></P> <P class="p347 ft17">97</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33294x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p348 ft8">resurser och förenkla arbetsmetoder. Ett verksamhetsanpassat dokumentstöd måste finnas. Användningen av interaktiva kurser för utlandsorganisationen bör utökas.</P> <P class="p271 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">IT-systemen</SPAN></NOBR> för utlandsorganisationen måste göras mer kompatibla. Behörigheter bör förenklas och anpassas så att lokalt anställd personal på många orter kan delta i fler delar av verksamheten.</P> <P class="p271 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Säkerhetsansvaret för utrikesförvaltningens </SPAN><NOBR>IT-system</NOBR> bör ses över.</P> <P class="p272 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">De problem som förhindrar införandet av ett effektivt stöd för diarieföring och arkiv måste lösas.</SPAN></P> <P class="p349 ft8">Utrikesrepresentationens behov av <NOBR>IT-baserade</NOBR> verksamhetsstöd skiljer sig i många avseenden från de lösningar som kan täcka Regeringskansliets verksamhetsbehov i Stockholm. Utlandsmyndigheter ansvarar delvis för helt andra uppgifter och processer, de är jämförelsevis mycket små och sårbara, vissa befinner sig i helt andra tidszoner, säkerheten kan vara problematisk, uppkopplingskvalité och serviceförutsättningar kan vara undermåliga osv. Vid utlandsmyndigheter hanteras, utöver <NOBR>e-post</NOBR> och officeprogrammen, ett drygt tjugotal applikationer. <NOBR>IT-miljön</NOBR> i utrikesrepresentationen är alltså relativt komplex. Detta blir särskilt påtagligt på små utlandsmyndigheter där samtliga system ofta måste behärskas av en tjänsteman. Att <NOBR>IT-lösningarna</NOBR> måste vara verksamhetsanpassade, lättanvända, möjliga att vidareutveckla, moderna, enkla, mobila och kombineras med bra utbildningar och service är avgörande för att verksamhetsanpassa utlandsorganisationen. Anpassade <NOBR>IT-lösningar</NOBR> är också en förutsättning för att centralisera, regionalisera eller <SPAN class="ft9">outsourca </SPAN>många uppgifter som diskuterades i kapitel 3.</P> <P class="p109 ft8">Dessa tekniska behov hör även hemma i ett större resonemang om tillgänglighet till information och rapportering, sekretess m.m. Utredningen kan därför återkomma till behovet av moderna arbetsredskap i slutbetänkandet där sådana frågor behandlas mer ingående.</P> <P class="p222 ft8">Några behov som utredningen bedömer är särskilt viktiga för att möjliggöra flexibilitet och förenklingar i utlandsorganisationen tas upp i avsnitten nedan. För att skapa bra arbetsredskap krävs ett långsiktigt arbete med verksamheten i centrum, varför frågan om</P> <P class="p350 ft17">98</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB33295x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p312 ft8">samarbetet mellan UD och Förvaltningsavdelningen också blir föremål för förslag.</P> <P class="p260 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft84">IT inom utrikesförvaltningen som det ser ut i dag</SPAN></P> <P class="p205 ft8">Resurserna för utveckling och förvaltning av Regeringskansliets <NOBR>IT-system</NOBR> finns idag hos Förvaltningsavdelningen, enheten <NOBR>RK-IT.</NOBR> <NOBR>RK-IT</NOBR> kommer efter en pågående omstrukturering att ha 172 befattningar. Tidigare hade departementen egna <NOBR>IT-avdelningar.</NOBR> Funktionen centraliserades den 1 januari 2000. De flesta departement saknar <NOBR>IT-funktioner,</NOBR> men finansdepartementet har cirka fem <NOBR>IT-relaterade</NOBR> befattningar kvar. UD har 1,5 befattning, varav en halv tjänst i huvudsak ägnas åt uppdraget som Nationell säkerhetsmyndighet.<A href="#page_95"><SPAN class="ft27">1</SPAN></A></P> <P class="p15 ft8">UD i Stockholm är en del av Regeringskansliets nät. Systemen för <NOBR>e-post,</NOBR> dokumenthantering, arkiv samt ekonomi- och personaladministration är gemensamma. Utöver operativsystemet Vista används programpaketet Office 2003, Lotus Notes för <NOBR>e-post</NOBR> och Sharepoint som dokumentstöd. Regeringskansliets intranät är den viktigaste bäraren av interninformation inom organisationen. Ekonomin sköts i Agresso och personaladministration hanteras i Palasso för hela regeringskansliet inklusive utrikesrepresentationen. Servrarna för dessa system finns i Sverige.</P> <P class="p16 ft8"><NOBR>IT-miljön</NOBR> i utlandsorganisationen skiljer sig delvis från den i Stockholm. Lösningen bygger på en plattform som finns på beskickningarna och som bl.a. innehåller servrar för <NOBR>e-post</NOBR> och dokumenthantering. Trafiken går sedan från beskickningarnas servrar hem till Sverige i krypterad form. Vad gäller de flesta systemen för ärendehantering och administration har beskickningarna däremot inga egna servrar, utan arbetar direkt mot servrar i Sverige.</P> <P class="p114 ft8">Inom utrikesförvaltningen finns dessutom särskilda system för bland annat viseringar, konsulära ärenden, migration, passhantering och övriga expeditioner.</P> <P class="p79 ft8">I regeringskansliets <NOBR>IT-miljö</NOBR> separeras skyddsvärd och icke skyddsvärd information från mycket skyddsvärd genom att de olika kategorierna hanteras inom det gröna respektive röda nätet. Det röda nätet, som rymmer den mycket skyddsvärda informationen, kan bara</P> <P class="p276 ft29"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>UD:s funktion som ansvarig myndighet för Sveriges efterlevnad av informationstekniska säkerhetsbestämmelser gentemot EU, NATO och Europeiska rymdorganisationen (ESA).</P> <P class="p227 ft17">99</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft8">nås från stationära datorer på arbetsplatsen och från den bärbara Reger- <NOBR>ingskansli-datorn.</NOBR> Synnerligen skyddsvärd information får överhuvud taget inte hanteras på nätverksanslutna datorer. Utlandsmyndigheterna har ännu inte tillgång till det röda nätet. I stället sker hemlig kommunikation genom filkryptering.</P> <P class="p128 ft8">Vad gäller utrikesförvaltningens externa kommunikation är UD:s publika hemsida en integrerad del av Regeringens och Regeringskansliets webbplats. Beskickningarnas hemsidor går att finna via portalen SwedenAbroad.com.</P> <P class="p140 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft85">IT-arbete</SPAN></NOBR> inom Regeringskansliet</P> <P class="p194 ft8">Det är mycket viktigt att all systemutveckling som berör utrikesförvaltningen utgår ifrån verksamhetens behov och användarnas vardag. Det är särskilt viktigt att hänsyn tas till verksamheten vid beskickningarna eftersom den skiljer sig avsevärt från de uppgifter och processer som övriga Regeringskansliet hanterar. UD måste därför utveckla och stärka sin roll som kompetent beställare. Departementet har nyligen skapat en referensgrupp i detta syfte. Utredningen understryker vikten av en kontinuerlig och verksamhetsnära behovsanalys som tar alla utrikesförvaltningens verksamhetsgrenar i beaktande.</P> <P class="p83 ft8">Rollfördelningen mellan UD och Förvaltningsavdelningens IT- enhet är i många fall oklar. För ett fungerande samarbete krävs att UD markant ökar sin förmåga att framställa nyttokalkyler och behovssammanställningar som förs in i förvaltningsavdelningens planeringscykler. Det är på motsvarande sätt avgörande att Förvaltningsavdelningens <NOBR>IT-enhet</NOBR> har kompetens om de miljöer utlandsorganisationen verkar i och är lyhörd för dess specifika behov. Som princip måste nya system alltid utvecklas och införas i ett nära samarbete med verksamheten och användarna.</P> <P class="p96 ft12"><NOBR>IT-supportens</NOBR> öppettider gör det svårt att få hjälp för utlandsenheter i andra tidszoner. Förvaltningsavdelningen bör överväga olika sätt att utöka servicen till dessa utlandsenheter.</P> <P class="p351 ft17">100</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p352 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft85">Lösningar som möjliggör ökad mobilitet krävs</SPAN></P> <P class="p283 ft8">En funktionell och anpassningsbar utrikesförvaltning kräver mobila <NOBR>IT-lösningar,</NOBR> inte minst i utlandsorganisationen. De mobila arbetsredskap som i varierande utsträckning erbjuds är Regeringskansliets bärbara dator, smartphone (mobiltelefon med möjlighet att bl.a. läsa <NOBR>e-post),</NOBR> och en webbaserad lösning som gör att man kommer åt <NOBR>e-post</NOBR> och dokument från datorer utanför Regeringskansliets nät.</P> <P class="p106 ft8">Tidigare har tillgången till bärbara datorer varit ett problem. Under 2010 ska emellertid antalet bärbara datorer öka i utrikesförvaltningen. Detta är bra, men funktionaliteten måste utvecklas. Uppkopplingsmöjligheterna är för begränsade och bör förbättras. Systemen för ekonomi, personalhantering och annan administration går inte att komma åt från den bärbara <NOBR>Regeringskansli-datorn.</NOBR> Vid nyetableringar och avvecklingar så väl som vid nya mindre typer av representationer måste administrationen fungera även utan att den stora <NOBR>IT-plattformen</NOBR> är på plats. Brand eller andra yttre omständigheter kan också slå ut den vanliga utrustningen. Hela verksamheten måste kunna skötas från mobila arbetsredskap om mindre representationslösningar ska kunna utvecklas, jmf kapitel 5.</P> <P class="p220 ft8">Den <NOBR>IT-plattform</NOBR> som i dag finns på utlandsmyndigheterna är stor och dyr. I princip rör det sig om ett helt rum som spärras av, skalskyddas och görs till servercentral för <NOBR>e-post</NOBR> och dokumenthantering. Förmågan att öka, dra ner eller flytta verksamhet bromsas om verksamheten är beroende av en stor och omständlig <NOBR>IT-lösning.</NOBR> För att öka flexibiliteten behövs därför en mindre och mer lätthanterlig plattform. Den bör även vara möjlig att anpassa för att fylla olika verksamhetsbehov. Med dagens teknikutveckling är det möjligt att helt undvika stora utplacerade serverlösningar. På många platser kan det vara billigare, säkrare och mer funktionellt att helt använda sig av centrala servrar.</P> <P class="p143 ft8">En ny plattform för utrikesrepresentationen är under utveckling, vilket utredningen välkomnar. Arbetet med denna bör prioriteras av Förvaltningsavdelningen. Utöver ökad mobilitet måste utvecklingen ske med hänsyn till de säkerhetsaspekter som nämns nedan i avsnitt 4.1.5.</P> <P class="p106 ft8">Kostnadsbilden för den nya lösningen måste ses ur ett helhetsperspektiv. Dagens säkerhetslösning bygger i hög grad på fysiskt skydd. Utöver låg flexibilitet leder det till höga fastighetskostnader för utrikesförvaltningen, dvs. Regeringskansliet. Att inreda ett ser-</P> <P class="p353 ft17">101</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">verrum med metalldörr, ventilation, larm osv. kostar vanligtvis cirka 200 000 kronor, och därtill kommer hyra eller investeringskostnad för själva rummet. Regeringskansliets satsningar på säkerhetslösningar måste därför gå i riktning mot att med modern teknik säkra själva systemen genom kryptering.</P> <P class="p140 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft85">Tekniskt stöd för det departementala uppdraget</SPAN></P> <P class="p194 ft8">För att kunna vidareutveckla arbetsprocesserna inom det departementala uppdraget krävs att representanter för den verksamheten deltar när utrikesförvaltningens behov av nya arbetsredskap sammanställs. Här finns möjligheter att effektivisera samarbetet med utrikesrepresentationen och frigöra resurser. De utvecklingsmöjligheter som utredningen här nämner är exempel och utesluter inte andra behov.</P> <P class="p83 ft8">Förvaltningsavdelningen och UD bör införa videokonferensutrustning vid utlandsmyndigheterna i syfte att frigöra resurser och förenkla arbetsmetoder. Att förse utrikesrepresentationen med videokonferensutrustning skulle skapa betydande fördelar för flera verksamheter. För den departementala verksamheten skulle resor, möten och instruktioner i stor utsträckning kunna ersättas av samråd på videolänk. Kompetensutveckling, personalsamtal och samråd inom verksamhetsplaneringsprocessen skulle kunna hanteras på samma sätt. Många andra utrikesförvaltningar går i denna riktning, bl.a. den danska, brittiska och holländska. En fördel är också att videokonferensutrustning kan nyttjas för offentlig diplomati och förbättrad externkommunikation för utlandsmyndigheterna. För att videokonferenser ska bli ett användbart verktyg måste systemet vara funktionellt och säkert. Förmodligen löses detta bäst genom att trafiken går över den ordinarie infrastrukturen som är skyddad. Ett verkningsfullt införande som frigör resurser förutsätter förändring av arbetssätten så att verkliga vinster i flexibilitet och effektivitet faktiskt uppnås.</P> <P class="p354 ft8">Ett verktyg som avsevärt skulle öka flexibiliteten i det vardagliga arbetet vore ett kraftfullare redskap för gemensam redigering av dokument. Dagens Sharepoint, som utlandsmyndigheterna för övrigt ännu inte har tillgång till, saknar den funktionaliteten. Som arbetsprocesserna ser ut (utformning av gemensamma underlag, rapporter, instruktioner etc.) behöver man ofta arbeta samtidigt i ett doku-</P> <P class="p355 ft17">102</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">ment, i olika kretsar med deltagare från olika utlandsenheter och departement.</P> <P class="p13 ft8">Utredningen noterar också att interaktiva utbildningar sedan länge används för bland annat ekonomiadministration. Departementet bör fortsätta utvecklingen och göra fler utbildningar interaktiva.</P> <P class="p112 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.5</SPAN><SPAN class="ft85">Tekniskt stöd för administration och ärendehantering</SPAN></P> <P class="p257 ft8">Arbetsmiljön för många tjänstemän i utrikesrepresentationen präglas av en mängd olika system som krävs för det vardagliga arbetet. Några av dessa är Wilma för viseringar, <NOBR>RES-UM</NOBR> för hantering av diplomat- och tjänstepass, Agresso för ekonomi, Palasso för personal, RKDiaWebb2 för diarieföring, Consdata för konsulära ärenden och Expeditionsboken för en rad olika ärendetyper. Därtill kommer ett antal program för hantering av tjänstebostäder, inbjudningar osv. Mycket tid går åt till att lära sig och att arbeta med så många olikt utformade program. På många utlandsmyndigheter används vissa applikationer mycket sällan vilket gör att ärendehanteringen tar långa tid och riskerar att ha sämre kvalité. Programmen är i alltför låg utsträckning kompatibla. Användarna tvingas hantera separata behörigheter för olika program och rutinerna kräver ofta dubbelregistrering av samma uppgift i olika system. Detta förhindrar effektiv administration, särskilt på utlandsmyndigheter där ett litet antal medarbetare måste kunna hantera alla system.</P> <P class="p356 ft8">En särskild brist är att det i dagsläget inte finns någon systematisk koppling mellan ärenden och avgifter. Ärendet registreras i ett system och betalningen i ett annat. Detta försvårar den ekonomiska uppföljningen i en verksamhet där stora pengavolymer hanteras, ofta i länder med utbredd korruption.</P> <P class="p16 ft8">Några av förslagen i detta delbetänkande handlar om att i ökad utsträckning låta lokalanställda utföra mer kvalificerade uppgifter. I detta ingår både rapportering och ärendehandläggning. Således måste lokalanställda få tillgång till de system som krävs. För att möjliggöra detta behövs sannolikt utvecklade former för säkerhetsprövning av den lokalanställde, så väl som en anpassning av IT- säkerheten. Det utökade nyttjandet av lokalanställda måste också ses som en viktig faktor i utformandet av den nya <NOBR>IT-plattformen</NOBR> för utlandsmyndigheterna.</P> <P class="p357 ft17">103</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.6</SPAN><SPAN class="ft85">En modern </SPAN><NOBR>IT-säkerhet</NOBR></P> <P class="p149 ft8">Möjligheten att genomföra flera av utredningens förslag är direkt beroende av en utvecklad <NOBR>IT-säkerhet.</NOBR> Vid nya mindre representationsformer kan inte <NOBR>IT-säkerheten</NOBR> lösas genom fysisk separation av servrar och datorer på samma sätt som nu. En ökad användning av lokalanställda för olika slags uppgifter kommer dessutom innebära att skalskyddet allt mer förlorar sin funktion. Samtidigt förutses samarbetet inom Norden och EU fortsätta utökas, varför Sverige måste säkerställa att information behandlas enligt gällande internationella regelverk.</P> <P class="p83 ft8">Det tekniska ansvaret för <NOBR>IT-säkerheten</NOBR> inom utrikesförvaltningen delas i dag mellan Förvaltningsavdelningen och UD. På Förvaltningsavdelningen finns funktionen hos enheten Beredskap och säkerhet. Inom UD ligger ansvaret hos expeditionschefen, som har delegerat uppgiften till sekretariatet för säkerhet, sekretess och beredskap. Regeringskansliets och utrikesförvaltningens infrastruktur är så integrerad att det är svårt att tala om någon departementsspecifik <NOBR>IT-säkerhet.</NOBR> En inkräktare kan ta sig in på en plats och sedan angripa helt andra delar av nätverket. Det väcker frågan om det är optimalt att det tekniska säkerhetsansvaret är delat mellan Förvaltningsavdelningen och UD. Svaret är inte självklart, men på sikt finns vissa skäl som talar för ett enhetligt ansvar centraliserat till Förvaltningsavdelningen.: Risken för konkurrerande standarder minskar. Det fulla säkerhetsansvaret hamnar då hos samma chef som kontrollerar <NOBR>IT-resurserna.</NOBR> Den tekniska kompetensen höjs när resurserna ansvaret samlas på en plats. IT- säkerhetsfrågor inom utrikesförvaltningen kan då också få en naturligare plats i Förvaltningsavdelningens planeringsprocesser och integreras i ett tidigt skede av beredningsprocessen.</P> <P class="p102 ft8">Emellertid är det viktigt att se säkerheten ur ett helhetsperspektiv, både kostnads- och verksamhetsmässigt. <NOBR>IT-säkerhet</NOBR> och andra typer av mer fysisk säkerhet är till viss del kommunicerande kärl. Förståelsen för den totala säkerhetsbilden i utrikesrepresentationen finns dock på UD. Utredningen menar att ett enhetligt tekniskt <NOBR>IT-säkerhetsansvar</NOBR> hos Fförvaltningsavdelningen trots detta är att föredra, enligt ovan angivna skäl. Ett centralt ansvar ökar ytterligare kraven på samarbetet mellan Fförvaltningsavdelningen och UD.</P> <P class="p303 ft12">När den nya <NOBR>IT-plattformen</NOBR> för utlandsmyndigheterna införs kommer de sannolikt att bli ännu mer integrerade i Regerings-</P> <P class="p315 ft17">104</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">kansliets miljö. I och med detta behövs en översyn av ansvaret för <NOBR>IT-säkerheten</NOBR> inom utrikesrepresentationen där ansvarsfördelningen mellan Fförvaltningsavdelningen och UD klargörs. Det är mycket viktigt att en sådan översyn tar hänsyn till säkerhetsansvaret som helhet. Oavsett framtida ansvarsfördelning måste det säkerställas att UD får ett avgörande inflytande i frågor om IT- säkerheten i utrikesrepresentationen.</P> <P class="p198 ft8">Att det tekniska ansvaret för systemen centraliseras medför dock inte att ansvaret för tillsyn och kontroll vid exempelvis nya ambassadbyggen flyttas. Det bör fortsatt ligga på UD, liksom ansvaret för tillämpning och användning av systemen.</P> <P class="p198 ft12">Placeringen av funktionen som Nationell säkerhetsmyndighet ses för närvarande över, vilket utredningen välkomnar.</P> <P class="p358 ft13"><SPAN class="ft13">4.1.7</SPAN><NOBR><SPAN class="ft85">E-diarium</SPAN></NOBR> och arkivhantering</P> <P class="p257 ft8">Utlandsmyndigheterna bär i dag det fulla ansvaret för sina arkiv. Regleringen av detta framgår av bilaga 3, annex 1. Diarieföring sker i ett för Regeringskansliet gemensamt arkiv, tillgängligt också för de flesta utlandsmyndigheter. Införandet av ett <NOBR>e-diarium,</NOBR> RKDiaWebb 2, för utrikesförvaltningen har skett stegvis under de senaste <NOBR>4-5</NOBR> åren. Syftet är bl.a. att skapa förenklingar och säkra kvalitén i arkivhanteringen, inte minst inom utlandsorganisationen. Avsikten var inledningsvis att registrering skulle kunna utföras centralt. Av olika skäl har förändringsarbetet varit kantat av problem och inga förenklingar förefaller ha kommit till stånd. Det föreslagna avskaffandet av utlandsmyndigheternas myndighetsstatus, kapitel 2, kan underlätta en förenkling. Men avgörande är att UD och Fförvaltningsavdelningen hanterar de olösta frågor som förhindrar införandet av ett mer centraliserat, verksamhetsanpassat, kvalitetssäkert och effektivt stöd för diarieföring och arkiv. Det skulle kunna innebära avsevärda förenklingar för utlandsmyndigheterna.</P> <P class="p359 ft17">105</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">4.2</SPAN><SPAN class="ft32">Lokalt anställda</SPAN></P> <P class="p360 ft8">Förslag:</P> <P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Fler lokalt anställda, särskilt inom Norden och EU, bör ges mer kvalificerade, självständiga uppdrag. Möjligheter till kompetensutveckling måste förbättras.</SPAN></P> <P class="p362 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Rekrytering av lokalt anställda ska föregås av behovsprövning och godkännande från departementets sida. De rekryterade ska normalt vara väl förankrade i värdlandet och ha dess språk som modersmål.</SPAN></P> <P class="p362 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Möjligheter till tidsbegränsad anställning, rekrytering för projekt etc. ska utnyttjas i större utsträckning.</SPAN></P> <P class="p362 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">En mer kvalificerad säkerhetsprövning bör införas för lokalanställda.</SPAN></P> <P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Departementet ska satsa mer på rådgivning och stöd i lokalanställningsfrågor.</SPAN></P> <P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Kraven på användning av svenska språket i kärnan i en svensk myndighets verksamhet måste tillämpas så att de befrämjar en effektiv användning av utländska lokalt anställda.</SPAN></P> <P class="p362 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">En översyn och modernisering av avtal för lokalt anställda vid utlandsmyndighet bör initieras.</SPAN></P> <P class="p363 ft13"><SPAN class="ft13">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft84">Begreppet lokalt anställda</SPAN></P> <P class="p149 ft8">Lokalt anställda vid beskickningar och konsulat har i någon mening funnits lika länge som fasta diplomatiska representationer. Ursprungligen var den lokalanställda personalen anställd av beskickningschefen personligen, som i större eller mindre uträckning fick ersättning från staten för utgiften. Med Wienkonventionerna från 1961 och 1963 reglerades nuvarande internationella praxis, som innebär att det vid beskickningar och konsulat, förutom diplomatisk och konsulär (utsänd) personal kan finnas ”administrativ och teknisk personal”, ”tjänstepersonal” och ”privat anställda”, de senare anställda direkt av de utsända.</P> <P class="p96 ft12">Utgångspunkten för lokalanställningar har varit att dra fördel av kunskaper om lokala förhållanden och ofta språkkunskaper.</P> <P class="p267 ft17">106</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">Arbetsuppgifterna, både i den svenska och i flertalet andra jämförbara länders utrikesförvaltningar, har – med Wienkonventionens ordalydelser avseende icke diplomatisk personal – varit administrativa och tekniska uppgifter, ursprungligen i en förhållandevis snäv bemärkelse. I det svenska fallet, liksom för jämförbara länder, handlade det tidigt om exempelvis chaufförer, bevakningspersonal/vakter, fastighetsskötare och trädgårdsmästare, men ofta också exempelvis om receptionister etc. En betydelsefull faktor i bedömningen om en uppgift kan eller bör genomföras av en utsänd eller en lokalanställd är också det faktum att utsänd personal genomgående är en betydligt dyrare lösning, givet förflyttningskostnader, bostäder, utlandsvillkor med familjeersättningar etc.</P> <P class="p220 ft8">Utgångspunkter, regler och rådgivning avseende lokalanställda finns i Administrativ handbok lokalanställda (2002). En översyn av innehållet i handboken pågår för närvarande, och målet är att det ska uppdateras och ingå i den nya strukturen för regelverket för utrikesrepresentationen (styrande och stödjande dokument), jmf avsnitt 4.3.</P> <P class="p256 ft13"><SPAN class="ft13">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetsuppgifternas utveckling</SPAN></P> <P class="p257 ft8">Arbetsuppgifternas utveckling, ökat behov av lokal kunskap och förankring och ett mer modernt synsätt har framför allt under <NOBR>1900-talets</NOBR> senare del lett till att allt fler arbetsuppgifter hanteras av lokalanställd personal, detta både i det svenska fallet och för många jämförbara länder. De administrativa basuppgifterna har ofta vidgats till att omfatta andra administrativa frågor, som fastighetsfrågor, redovisning etc. Med få undantag sköts i dag uppgiften som chefssekreterare (ofta benämnd ”social secretary”) åt ambassadör eller generalkonsul av en lokalt anställd. Värdet av lokal förankring, och kunskaper om efterfrågan, har också lett till att information om Sverige i stor utsträckning är en arbetsuppgift för lokalt anställda. Den utsända personal som sköter främjande av svenska intressen, näringslivsfrågor, konsulära frågor, migrationsfrågor m.m. har över åren i ökande utsträckning fått ett successivt mer avancerat stöd av lokalt anställda. De lokalanställda har i ökande utsträckning kommit att stå för framför allt administrativ kontinuitet i utrikesrepresentationen.</P> <P class="p364 ft12">Allmänt kan fortfarande konstateras att flertalet av de lokalanställda gör administrativa och tekniska uppgifter av det slag som i</P> <P class="p365 ft17">107</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">en svensk jämförelse skulle utföras av baspersonal. Chefssekreterarnas och kassörernas uppgifter har dock över åren ofta blivit mer och mer avancerade och kräver en allt högre kompetensnivå. Inom områdena Sverigeinformation, främjande av bilden av Sverige, näringslivsfrämjande, konsulärt och migration förekommer i ökande utsträckning även handläggande uppgifter hos lokalanställda.</P> <P class="p366 ft83"><SPAN class="ft81">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft86">Begränsningar av uppgifter, säkerhets- och sekretessfrågor, vissa viseringsfrågor m.m.</SPAN></P> <P class="p242 ft8">De begränsningar som finns när det gäller utnyttjande av lokalanställda handlar om behörighetsregler när det gäller beslut i förvaltningsärenden och om regler när det gäller rätt att ta del av sekretessbelagd information, vistas i beskickningars s.k. inre avdelningar m.m. Tillkommer gör de säkerhetsbedömningar som ska göras i varje enskilt fall, och som måste utgå från person, uppgifter och förhållandena på orten i fråga.</P> <P class="p83 ft8">Det har länge funnits möjligheter att göra undantag från säkerhets- och sekretessreglerna. Föreskrifterna har under <NOBR>00-talet</NOBR> kraftigt utökat dessa möjligheter.</P> <P class="p129 ft8"><SPAN class="ft9">UF 2004:3</SPAN>, 9 § säger bl.a. att ”Om det finns särskilda skäl för det får Regeringskansliet besluta att en lokalanställd får fullgöra särskilt angivna arbetsuppgifter och därvid ta befattning med uppgifter som skyddas av sekretess som avses i första stycket. Ett sådant beslut får endast avse den som bedöms pålitlig från säkerhetssynpunkt och har tillräckliga kunskaper om sekretess och säkerhetsskydd.”</P> <P class="p222 ft8"><SPAN class="ft9">UF 2009:10</SPAN>, 5 § (som handlar om UM:s arbetsordningar) säger att ”delegering som inte avser beslut enligt utlänningslagen eller finansiering av utvecklingssamarbete” får ske till lokalanställda ”med handläggande uppgifter”. Till lokalanställda utan handläggarstatus får chefen också delegera beslut om avgifter och utfärdande av levnadsintyg.</P> <P class="p128 ft8">I samma föreskrift, 4 §, sägs att ”beslut om delegering till en lokalanställd tjänsteman ska föregås av en noggrann prövning av sårbarhetsrisk och risk för förtroendeskada”.</P> <P class="p128 ft12">I föreskriften av 2004 är det Regeringskansliet som medger undantag från den restriktiva grundregeln, medan det i föreskriften från 2009 är chefen för utlandsmyndigheten som får mandat att</P> <P class="p142 ft17">108</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">delegera beslut som tidigare var förbehållna utsända. Samtidigt finns det kvar specifika områden, både för utsända och lokalanställda, där chefen inte får delegera utan bemyndigande från Regeringskansliet (6 §).</P> <P class="p89 ft8">UF 2009:10 ger chefen för berörd verksamhet betydande möjligheter att delegera till lokalanställda handläggare. Det finns enligt utredningens uppfattning anledning för UD att prioritera utvecklingen av rådgivning och vägledning i dessa frågor och att inkludera frågorna i chefsutbildningen. För att lokalanställda i ökad utsträckning ska kunna utföra handläggande uppgifter, arkivuppgifter m.m. bör departementet också införa en mer kvalificerad säkerhetsprövning av de individer som är aktuella för sådan tjänstgöring. I vissa särskilt känsliga frågor kan det finnas skäl att ha kvar begränsningar.</P> <P class="p367 ft8">Vägledningen bör innefatta vilka faktorer som i första hand bör vara styrande. En utgångspunkt är förutsättningarna i verksamhetslandet, och vilka risker det finns för påtryckningar eller motsvarande mot lokalanställda. De nordiska länderna och EU:s medlemsstater bör exempelvis här kunna behandlas med större flexibilitet. Vad gäller medborgarskap borde också nordiskt medborgarskap, och medborgarskap i ett annat <NOBR>EU-land,</NOBR> vara exempel på utgångspunkt för en längre gående delegering. Slutligen måste det alltid prövas om det finns andra frågeställningar eller omständigheter som skulle kunna öka sårbarheten eller påverka riskbilden. Säkerhetsfrågor bör dock generellt i mindre utsträckning än hittills begränsa lokalt anställdas tillgång till information, bidrag till underlag för rapportering etc.</P> <P class="p368 ft13"><SPAN class="ft13">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft87">Lokalt anställda, villkor och antal</SPAN></P> <P class="p283 ft8">Vid svenska utlandsmyndigheter tjänstgör omkring 1 275 lokalt anställda, varav cirka 375 har svenskt eller dubbelt medborgarskap.</P> <P class="p13 ft8">Lokalanställda anställs vid utlandsmyndigheten enligt Wienkonventionerna och internationell praxis. Anställningsvillkoren för av svenska beskickningar och konsulat lokalanställd personal utgår från att Sverige ska uppträda som en god arbetsgivare på platsen, med för landet/platsen normala och marknadsmässiga villkor. Bland lokalanställda förekommer medborgare i anställningslandet, svenska medborgare, dubbelt svenskt/lokalt medborgarskap och medborgarskap i tredje land. Wienkonventionernas reglering inne-</P> <P class="p357 ft17">109</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">bär att det normalt inte är ett problem med uppehålls- och arbetstillstånd för svenska medborgare eller medborgare i tredje land, men det förekommer att lokalt anställda vid svenska utlandsmyndigheter upprätthåller uppehålls- och arbetstillstånd i det land de lever enbart genom anställningen vid beskickningen eller konsulatet.</P> <P class="p369 ft8">För svenska medborgare gäller svenska arbetsrättsliga regler (Lag 1994:260 om offentlig anställning, Lag 1992:80 om anställningsskydd) samt ett central kollektivavtal (Avtal för lokalanställda vid utlandsmyndighet (LOK). Avtalet har tillämpning på arbetstagare som är svensk medborgare. Avtalet är enligt utredningens uppfattning omodernt och bör ses över av parterna.</P> <P class="p370 ft8">Lönesättningen utgår för samtliga lokalanställda från lokala marknadslöner, med utgångspunkt i arbetsuppgifter och efterfrågad kompetens. Som underlag används internationell statistik från det brittiska konsultföretaget Employment Conditions Abroad (ECA) samt lokala kompletteringar genom utlandsmyndighetens försorg. För ickesvenska medborgare gäller villkor enligt anställningsavtal och i grunden tillämpas den mottagande statens arbetsrättsliga regler. Inom ramen för de skilda arbetsrättliga förutsättningarna har det varit utrikesförvaltningens strävan att så långt möjligt likabehandla lokalanställda, oavsett om de är svenska medborgare eller ej.</P> <P class="p303 ft8">Vid vissa utlandsmyndigheter finns lokalanställda som finansieras av annan huvudman än Regeringskansliet (t.ex. Statens Fastighetsverk, Försvarsmakten). De har samma anställningsvillkor som utrikesförvaltningens lokalanställda. Sedan 2005 har lokalanställd personal som tidigare hade Sida som huvudman successivt överförts till UD (ambassaden) genom en central förvaltningsöverenskommelse mellan Sida och UD.</P> <P class="p110 ft8">I egenskap av arbetsgivare beslutar utlandsmyndigheterna om hur anställningsvillkoren ska tillämpas om inte annat framgår av lagar, föreskrifter eller avtal. Pensions- och skatteärenden är exempel på frågor som avgörs av andra myndigheter.</P> <P class="p128 ft8">Utgångspunkten i lokalanställningsfrågorna har sedan ett par årtionden varit att förstärka den faktiska delegeringen till utlandsmyndigheterna, detta för att öka verksamhetschefens ansvar för hur verksamheten bedrivs, för att minska komplicerad dialog och instruktionsgivning mellan departement och utlandsmyndighet och för att på bästa sätt nyttiggöra kunskaperna om lokala förhållanden. Antalet lokalt anställda, och fördelning av arbetsupp-</P> <P class="p371 ft17">110</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332107x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft8">gifter, har i grunden varit en resursfråga för verksamhetschefen (ambassadören, generalkonsuln etc.) att avgöra inom ramen för verksamhetsplaneringen och dess delegerade budgetram.</P> <P class="p373 ft8">Delegeringen av ansvaret har skett parallellt med att resurserna för rådgivning och stöd från Stockholm har dragits ned. För tjugo år sedan var kapaciteten fem heltidstjänster i Stockholm, i dag sköts upprätthållande av regelverken, rådgivning till utlandsmyndigheterna etc. inom ramen för personalenhetens arbetsgivargrupp, på mindre än en heltidstjänst. Utredningen menar att kapaciteten bör utökas eftersom utlandsmyndigheterna synes behöva ett starkare stöd, i första hand för rekrytering, men också i frågor om lönepolitik och andra villkorsfrågor.</P> <P class="p374 ft8">Ett resultat av delegeringen och neddragningen av den rådgivande kapaciteten på hemmaplan är en allt mer disparat bild av lokalanställningar i utrikesförvaltningen.</P> <P class="p375 ft8">Antalet lokalanställda i utrikesförvaltningen har ökat under senare år, vilket framgår av nedanstående tabell.</P> <P class="p376 ft43">Tabell 4.1 Utsända och lokalt anställda vid svenska utlandsmyndigheter <NOBR>2003–2009</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p377 ft43">År</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p179 ft43">Utsända</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p178 ft45">Lokalt anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p378 ft45">Andel lokalt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p379 ft45">Andel lokalt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p158 ft45">anställda i UF<SPAN class="ft88">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p380 ft46">anställda i UR<SPAN class="ft89">2</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td76"><SPAN class="p377 ft43">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td24"><SPAN class="p179 ft43">526</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td77"><SPAN class="p178 ft43">1 096</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td77"><SPAN class="p155 ft43">45 %</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td63"><SPAN class="p381 ft43">68 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p377 ft43">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p179 ft43">564</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p178 ft43">1 148</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p155 ft43">45 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p381 ft43">67 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p377 ft43">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p179 ft43">571</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p178 ft43">1 148</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p155 ft43">46 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p381 ft43">67 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p377 ft43">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p179 ft43">601</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p178 ft43">1 170</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p155 ft43">47 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p381 ft43">66 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p377 ft43">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p179 ft43">589</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p178 ft43">1 204</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p155 ft43">47 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p381 ft43">67 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p377 ft43">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p179 ft43">578</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p178 ft43">1 300</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p155 ft43">50 %</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p381 ft43">69 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p377 ft43">2009</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p179 ft43">576</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p178 ft43">1 275</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p155 ft43">49 %</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p381 ft43">69 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td80"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p27 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p382 ft90">Tabellen är korrigerad för interna omorganisationer. Detta innebär att siffrorna är omräknade som om omorganisationerna under perioden redan var genomförda 2003. Enbart antalet <NOBR>UD-anställda</NOBR> påverkas av detta.</P> <P class="p383 ft45">I kategorin lokalt anställda ingår även personal vid de utlandsmyndigheter där Utrikesdepartementets och Sidas verksamhet integrerats.</P> <P class="p384 ft45"><SPAN class="ft91">1</SPAN><SPAN class="ft92">Utrikesförvaltningen, dvs. UD och utrikesrepresentationen.</SPAN></P> <P class="p385 ft45"><SPAN class="ft91">2</SPAN><SPAN class="ft92">Utrikesrepresentationen.</SPAN></P> <P class="p386 ft12">Den årliga personalomsättningen bland de lokalanställda har legat på drygt 20 procent under större delen av tvåtusentalet, med undantag för en sänkning av antalet nyanställningar med början år</P> <P class="p387 ft17">111</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">2007. Brister i personalhanteringssystemet gör att inga säkra siffror på anställningstidernas utveckling kan redovisas. Ser man till de som <SPAN class="ft9">just nu </SPAN>är lokalt anställda i utrikesrepresentationen har de i genomsnitt varit anställda <NOBR>8-9</NOBR> år.</P> <P class="p128 ft8">Det ökade antalet lokalanställda totalt beror till viss del på indragningar av utsända tjänster, till viss del hänger det samman med expansionen i Bryssel och med organisatoriska förändringar och ansvardelningen mellan Sida och UD. Det kan samtidigt bl.a. med utgångspunkt från UD:s inspektörers erfarenheter konstateras att tillkomsten av nya tjänster i viss utsträckning skett utan att det skett en tillräcklig långsiktig behovsanalys. Det finns också anledning att konstatera att nyrekrytering till vakanta befintliga befattningar i viss utsträckning görs utan att det fortsatta behovet av befattningen prövas, om det finns möjligheter att omfördela arbetsuppgifter etc.</P> <P class="p303 ft8">Gemensamma regler och råd i lokalanställningsfrågor som finns i Administrativ handbok lokalanställda (2002) har varit ett kvalitativt stöd, men den neddragna kapaciteten för rådgivning från UD har inneburit att mycket erfarenhet har gått förlorad eller har fått byggas upp separat och vid upprepade tillfällen på många platser i världen.</P> <P class="p222 ft8">Det är vidare knappast möjligt att inom ramen för verksamhetsplaneringsprocessen få en överblick över verksamheten av den detaljgrad som krävs för att pröva varje tjänst.</P> <P class="p147 ft13"><SPAN class="ft13">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft87">Verksamhetens förändrade behov</SPAN></P> <P class="p194 ft8">Omvärldsförändringar, den fortsatta globaliseringen och den fördjupade samverkan i EU leder till att Sverige engageras i delvis andra länder än tidigare. Behovet av effektivitet och flexibilitet ökar i personalfrågorna. Lokalt rekryterade och anställda ger möjlighet dels till nödvändig långsiktighet och kontinuitet i verksamheten, dels till mer projektinriktade kortare anställningar, detta normalt till betydligt lägre kostnader än för utsänd personal.</P> <P class="p83 ft8">De grundläggande skälen för lokalt anställda vid beskickningar och konsulat talar, som poängterats ovan, för rekrytering bland fast bosatta, oftast ej svenska medborgare, som är fast förankrade på platsen, och är del av lokal kultur, har lokalt språk som modersmål etc. Antalet utländska medborgare som är lokalt anställda i utrikesrepresentationen är sammanlagt betydligt större än antalet utsända</P> <P class="p304 ft17">112</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">från Sverige. Utredningen förutser en utveckling där ytterligare, och i ökande utsträckning kvalificerade uppgifter, kommer att utföras av lokalanställda. Det är av stor vikt att utrikesförvaltningen finner mer effektiva former för kommunikation och instruktioner på engelska, och i högre utsträckning använder engelska som dagligt administrativt språk, detta för att bättre dra nytta av de lokalanställdas kompetens. I kravprofiler för lokal rekrytering bör kunskaper i engelska ingå. Också rapportering bör i viss utsträckning kunna utföras av lokalanställda, och får då, när så bedöms lämpligt, kunna ske på engelska. Denna anpassning får ske inom ramen för de krav som ställs på att kärnan i en svensk myndighets verksamhet ska finnas tillgänglig på svenska.</P> <P class="p388 ft13"><SPAN class="ft13">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft87">Fortsatt utveckling mot mer kvalificerade uppgifter</SPAN></P> <P class="p283 ft8">För att i högre utsträckning dra nytta av lokalanställdas kunskaper om verksamhetsländerna bör inriktningen normalt vara att i första hand rekrytera personer som växt upp i kulturen i fråga och är fast bosatta där. Utredningen menar vidare att utvecklingen mot mer kvalificerade uppgifter bör fortsätta, och det bör ses som naturligt att rekrytera personer med akademisk kompetens, t.ex. för deltagande i inrikespolitisk rapportering, informations- och främjandeuppgifter etc.</P> <P class="p137 ft8">Strävan bör vara en fortsatt koncentration av de utsändas uppgifter till ledning och fördelning av arbete, politiska kontakter i verksamhetslandet, analysuppgifter och sådan företrädarroll i främjandet där det förväntas en utsänds ställning. Resterande uppdrag eller del av uppdrag som utsänd chefssekreterare bör snarast läggas över på lokalanställning eller omvandlas på annat sätt. Det tillkommer att utsända bör ta ansvar för alla sådana uppgifter på en beskickning eller ett karriärkonsulat där uppgiften innebär att företräda regeringen gentemot anställningslandet eller att företräda staten mot samhället på plats. I dessa fall är det en utgångspunkt att den anställde ska ha ställning, ansvar och skydd enligt Wienkonventionen. Det senare kriteriet får tillämpas med anpassning till politiska och rättsliga lokala förhållanden. I Norden, och inom rättsgemenskapen EU, bör, som också konstaterats ovan, möjligheterna att överlämna också utåtriktade uppgifter till lokalanställda vara mycket stora.</P> <P class="p389 ft17">113</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Med avsikt att utöka möjligheterna att delegera ansvar i största möjliga utsträckning bör UD i kontakt med berörda myndigheter genomföra en genomgång av tillämpade behörigheter, med syfte att ytterligare förenkla och effektivisera beslutsfattandet om hur lokalanställda får utföra skilda uppgifter. Genomgången kan förslagsvis ske i samband med ordinarie verksamhetsplaneringsprocess.</P> <P class="p140 ft13"><SPAN class="ft13">4.2.7</SPAN><SPAN class="ft87">Förstärkt kapacitet i Stockholm – avlastning i fält</SPAN></P> <P class="p194 ft8">Möjligheterna för utlandsverksamheterna att leva upp till kraven på en genomtänkt, långsiktig och professionell personalpolitik behöver förstärkas. Detta gäller i synnerhet rekryteringsfrågor. Dagens arbetsfördelning leder till att många uppgifter dubbleras på utlandsmyndigheter, samma lösningar behöver konstrueras på flera ställen etc. Inte minst med modern kommunikation och IT synes det möjligt att uppnå en mer effektiv arbetsfördelning, som avlastar verksamheter i fält.</P> <P class="p128 ft8">UD:s personalenhet bör, inom ramen för tillgängliga resurser, tillse att det finns tillräcklig förmåga att hålla regelverk och stödjande dokumentation aktuell samt att lämna råd och stöd i samband med rekrytering och övriga frågor kring lokalanställda och deras villkor.</P> <P class="p130 ft8">Rekrytering av lokalt anställda får effekter som sträcker sig långt utöver den period en utsänd chef kan överblicka. För att säkerställa att besluten fattas i ljuset av den samlade organisationens intresse bör varje rekrytering till ett lokalanställningsuppdrag för mer än ett tillfälligt vikariat underställas personalenheten i Stockholm. Personalenheten bör i sin tur samråda med planeringsstaben och andra berörda enheter (KC, EKO, FIM etc.) Samrådet i Stockholm bör omfatta uppdragets utformning, dimensionering, kravprofil för rekryteringen etc. I samrådet bör mot verksamhetsplanen prövas om befattningen är fortsatt motiverad eller om den kan eller bör ändras i inriktning. Rekrytering bör få ske enbart efter det att instruktion mottagits från UD (personalenheten). Hänsyn måste också tas till möjligheten att söka gemensamma lösningar tillsammans med andra länders beskickningar, t.ex. de nordiska, vad gäller rekrytering och användning av lokalt anställd personal.</P> <P class="p390 ft17">114</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft13"><SPAN class="ft13">4.2.8</SPAN><SPAN class="ft87">Tidsbegränsade projekt och kontrakt</SPAN></P> <P class="p113 ft8">Arbete i projektform förekommer i ökande utsträckning i utrikesrepresentationen, t.ex. inom biståndet, samverkan med Sida, för främjandeprojekt, deltagande i utställningar och större evenemang etc. Beskickningar och konsulat bör nyttja möjligheten att i högre utsträckning identifiera tidsbegränsade projekt och uppgifter, och, i enlighet med lokal lagstiftning, projektanställa för begränsad tid för genomförandet.</P> <P class="p16 ft8">Svensk arbetsrätt ger möjlighet till upp till tvååriga tidsbegränsade anställningar, s.k. allmän visstidsanställning enligt lagen om anställningsskydd. När så är lämpligt, och i överensstämmelse med lokal lagstiftning, bör beskickningar och karriärkonsulat överväga att anställa nyutexaminerade akademiker enligt denna regel, i syfte att lyfta in lokal kompetens och samtidigt ge de anställda yrkeserfarenheter inom uppgifter som förekommer i en utrikesrepresentation. Modellen har framgångsrikt prövats i t.ex. Peking för tillfälliga anställningar av svenska sinologer, men borde kunna utvidgas för kvalificerade uppgifter på fler områden, och för akademiker med ursprung i verksamhetslandet. Den tillämpas med framgång av många länders utrikesförvaltningar.</P> <P class="p314 ft13"><SPAN class="ft13">4.2.9</SPAN><SPAN class="ft84">Arbetsgivaransvaret i en samlad utrikesförvaltning</SPAN></P> <P class="p205 ft8">Arbetsgivaransvaret för de lokalt anställda faller i dag på den utlandsmyndighet där de är anställda. LOA och LAS gäller för lokalanställda svenska medborgare vilkas anställningsvillkor också regleras av ett centralt kollektivavtal. Allmän utgångspunkt är löne- och anställningsförhållandena på anställningsorten samt att Sverige agerar som en god arbetsgivare.</P> <P class="p16 ft8">Tvister mellan lokalt anställda och arbetsgivaren kan komma att lösas i lokal domstol, eller, för svenska medborgare, i domstol i Sverige (Arbetsdomstolen, tingsrätt (se Lag 1974:371 om rättegång i arbetstvister)).</P> <P class="p198 ft8">Utredningens förslag att de nuvarande utlandsmyndigheterna ska inordnas i Regeringskansliet som del av en samlad utrikesförvaltning innebär att det finns behov av tydlighet vad avser anställningsförhållandet för de lokalt statsanställa i utlandet. Hur detta föreslås lösas framgår av kapitel 2.3.3. samt av bilaga 3.</P> <P class="p391 ft17">115</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p392 ft37"><SPAN class="ft31">4.3</SPAN><SPAN class="ft36">Revidering av regelverk och förenkling av administrativa uppgifter</SPAN></P> <P class="p393 ft8">Förslag:</P> <P class="p361 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Utrikesdepartementet bör inrätta en funktion för regelverksövervakning när pågående aktualisering av regelverk är slutförd.</SPAN></P> <P class="p362 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Övriga Regeringskansliet bör inleda en genomgång av lagar, förordningar och andra regelverk och rutiner som ansvarigt departement eller underliggande förvaltningsmyndigheter är ansvariga för och som ålägger utlandsmyndigheterna arbetsuppgifter som bör tas bort eller förenklas.</SPAN></P> <P class="p394 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Avgiftsuttag bör införas för fler tjänster som utförs av utlandsmyndigheterna på uppdrag av offentlig förvaltning utanför Regeringskansliet.</SPAN></P> <P class="p362 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Det arbete som Utrikesdepartementet inlett med att gå igenom och revidera utrikesförvaltningens över 150 administrativa rutiner ska ges hög prioritet. Vissa förslag ges i kapitel 3.5.3.</SPAN></P> <P class="p395 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Utrikesdepartementet bör, efter planerad försöksverksamhet med budgetramar för personalbostäder, pröva möjligheten att införa modellen på ytterligare orter.</SPAN></P> <P class="p362 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Villkor som gäller Regeringskansliets utsända personal ska tolkas enhetligt och tillämpas på samma sätt, bl.a. för att undvika extra arbete för administrativ personal vid berörda utlandsmyndigheter.</SPAN></P> <P class="p273 ft8">Kapitel 3 handlade om möjligheter att avlasta utlandsmyndigheterna vissa arbetsuppgifter, däribland administrativa uppgifter (avsnitt 3.5). Detta avsnitt tar upp hur kvarvarande administrativa uppgifter och förvaltningsärenden kan förenklas. En viktig del handlar om att förenkla och förtydliga regelverk som styr utlandsmyndigheternas verksamheter. Verksamheten styrs också av annat än regler, i synnerhet inom det departementala uppdraget där främst främjande av svenska ståndpunkter och intressen, bevakning, rapportering, kontaktskapande, förhandlingar och besök utgör kärnuppgifterna. Här läggs uppdragen fast inom ramen för</P> <P class="p35 ft17">116</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">utrikesförvaltningens verksamhetsplanering, vilket delvis berördes i kapitel 3.2. Utredningen återkommer, som nämnts, till den processen i sitt slutbetänkande. <NOBR>70-75</NOBR> procent av utrikesförvaltningens kostnader är knutna till utlandsorganisationen, en andel som är jämförbar med vad som gäller för andra länders utrikesförvaltningar. Lokalkostnader följer värdländernas utveckling av marknadshyror vilka ofta jämfört med Sverige är högre. Dessutom blir lokalerna dyra till följd av bl.a. utrymme för <NOBR>IT-plattformen.</NOBR> och allmänna säkerhetskrav. Även kostnaderna för utsänd personal är väsentligt högre än för motsvarande personal i Sverige, på grund av flyttkostnader, utlandsvillkor m.m. Desto mer angeläget är det att personalens arbetstid så långt som möjligt kan ägnas åt verksamhetsmässigt prioriterade kärnuppgifter och så lite som möjligt åt administrativa stödfunktioner eller åt uppgifter som kan avvaras.</P> <P class="p197 ft8">Detta gäller för samtliga utlandsmyndigheter, men i synnerhet för de som bara har en eller ett par utsända. En ökad användning av mindre beskickningar (se kapitel 5) accentuerar kravet på att personalen kan fokusera på sina kärnuppgifter.</P> <P class="p256 ft13"><SPAN class="ft13">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft87">Aktualisering av regelverk som UD ansvarar för</SPAN></P> <P class="p283 ft8">Regelverk har en tendens att växa med tiden, i synnerhet om de täcker komplexa och föränderliga verksamheter och om ansvaret för att hålla dem aktuella inte är tydligt fördelat. På <NOBR>1980-talet</NOBR> gjordes en omfattande genomgång och revidering av utrikesförvaltningens regelsystem som då hade blivit oöverskådligt och osammanhängande. Det var tveksamt om den av regeringen till UD delegerade normgivningsmakten utövades i överensstämmelse med gällande författningar. Revideringen skapade ett mer överskådligt, lätthanterligt och lätt tillgängligt system. Men en flora av andra dokument med stundtals oklar formell status har därefter gjort att syftet med reformen inte fullt ut har respekterats. Förklaringar till detta kan stå att finna i bristande kunskaper och organisatoriska förändringar. Härtill kommer att elektroniken givit helt nya förutsättningar att kommunicera och söka information.</P> <P class="p197 ft8">Under det senaste året har därför departementet, med stöd av bl.a. Capgemini Consulting, ägnat mycket tid åt att åter aktualisera de regler som departementet självt beslutar om. Projektet, som främst riktas mot utlandsorganisationen, har för avsikt att förenkla och förtydliga regelstyrd och mer rutinmässig verksamhet i syfte</P> <P class="p396 ft17">117</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">att effektivisera och höja dess kvalité. På sikt kan det frigöra resurser för annan verksamhet.</P> <P class="p243 ft8">En enhetlig regelstruktur har införts i form av styrande respektive stödjande dokument och i arbetsordningen för UD (UF 2009:5) klarläggs enhetschefernas ansvar för regelverk som gäller utlandsorganisationen. Enheterna har i uppdrag att gå genom de styrande och stödjande dokument som respektive enhet ansvarar för och att ta bort sådant som kan vara obsolet, tematiskt sammanföra vad som i dag finns i skilda dokument och komplettera regelverket när så är påkallat. Arbetet ska vara avslutat till den 1 juli 2010. Styrande och stödjande dokument som UD utformar för utrikesrepresentationen kommer i fortsättningen bara att vara tillgängliga på intranätet. Det enda tryckta materialet som ska finnas kvar är samlingen ”Föreskrifter för utrikesförvaltningen (UF)”. Den innehåller förutom föreskrifter beslutade av Regeringskansliet eller av chefen för UD, även en lag samt några förordningar som utgör styrdokument för utrikesrepresentationens verksamhet.</P> <P class="p239 ft8">Under 2010 har också enhetliga riktlinjer och mallar för arbetsordning och beslutsordning vid utlandsmyndigheterna beslutats och införts.</P> <P class="p84 ft8">I projektet ingår därtill att gå igenom och revidera <SPAN class="ft9">Utlandsmyndigheternas minneslista för vissa administrativa rutiner. </SPAN>Listan är ett värdefullt redskap, men dess värde bygger på att bakomliggande föreskrifter som listan hänvisar till hålls aktuella. Tidigare genomgångar har lett till minskning från 58 till 42 uppdrag, och ytterligare möjligheter att ta bort uppgifter prövas nu.</P> <P class="p128 ft8">Som exempel på uppgifter som förtjänar en förnyad granskning kan nämnas att listan föreskriver att utlandsmyndigheterna årligen ska rapportera om ändringar och tillägg i verksamhetslandets lagstiftning om familjerätt (6a) och om medborgarskapslagstiftningen i verksamhetslandet (6b). Det förefaller tveksamt om dessa arbetskrävande uppgifter är tillräckligt motiverade. Med dagens teknik bör den del av informationer kunna inhämtas på annat, enklare sätt i många länder. Det är kanske inte heller nödvändigt att alla utlandsmyndigheter inhämtar dem. Uppdrag till utlandsmyndigheterna om rutinmässig faktainhämtning av detta slag bör endast behållas om det finns mycket starka skäl.</P> <P class="p239 ft8">UD:s initiativ att på detta sätt ta ett samlat grepp om regelverken måste välkomnas.</P> <P class="p84 ft8">Utredningen konstaterar att regelverk med viss regelbundenhet måste gås igenom och uppdateras eller tas bort. Verksamhets-</P> <P class="p240 ft17">118</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">mässigt <NOBR>icke-prioriterade</NOBR> eller obsoleta regelverk tar resurser från uppgifter som är aktuella och viktiga både för utlandsmyndigheter och hemmaorganisation. Utgångspunkten för regelrevideringen bör vara att en föreskrift eller rekommendation endast ska behållas om den är en ofrånkomlig följd av en lag eller förordning eller om värdet av det som presteras tack vare föreskriften klart överstiger den samlade kostnaden inom organisationen. Ansvaret för dess förvaltning och vidareutveckling måste också vara tydligt. De måste förankras i organisationen genom utbildningsinsatser och kommunikationen på intranätet måste vara klar och lättillgänglig.</P> <P class="p99 ft8">Utredningen stöder därför UD:s arbete med att inrätta en funktion för regelövervakning, en funktion som bör ges verksamhetsmässig koppling till inspektörskansliet och till den planerade brist- och incidentrapporteringsfunktion som planeras. Härigenom kan ett samordnande ansvar för revidering och övervakning av regelverk knytas till funktioner som ansvarar för att bevaka dess efterlevnad. En regelövervakningsfunktion inom UD bör också fungera som kontaktpunkt för övriga Regeringskansliets arbete med att revidera regelverk (se nedan).</P> <P class="p397 ft13"><SPAN class="ft13">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft84">Regelverk med annan ansvarig än UD</SPAN></P> <P class="p113 ft8">I ”Föreskrifter för utrikesförvaltningen (UF)” ingår endast en lag nämligen Lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd. Denna lag är inte den enda som styr utlandsmyndigheternas verksamhet. Utredningen fann, vid sökning i Regeringskansliets Rättsdatabaser att orden ambassad, beskickning, konsulat, utlandsmyndighet, utrikesförvaltning och utrikesrepresentation återfinns i sammanlagt 138 lagar och förordningar (se bilaga 3, annex 2). Många av dem är i hög grad aktuella och relevanta för beskickningarnas arbete. Hit hör bl.a. passlagen och passförordningen, medborgarskapsförordningen, vallagen och åtskilliga andra.</P> <P class="p99 ft8">Vissa lagar och förordningar kan antas innehålla uppdrag som är mindre kända och som sällan eller aldrig aktualiseras. Det gäller inte bara författningar som ger en perifer roll åt utlandsmyndigheterna. Vissa kan UD granska men många ligger inom andra departements ansvar. Ovan nämnda sökning i Rättsdatabaser visade att bl.a. <NOBR>Finans-,</NOBR> <NOBR>Justitie-,</NOBR> Näringsrespektive Socialdepartementet ansvarar för regelverk som berör utlandsmyndigheternas verksamhet, jmf kapitel 2.</P> <P class="p357 ft17">119</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft8">Utredningen anser att även vissa uppgifter som utlandsmyndigheterna utför åt svenska förvaltningsmyndigheter bör omprövas. Till exempel begär Centrala Studiestödsnämnden (CSN) varje år utlandsmyndigheters medverkan för att fastställa levnadskostnader för studerande i verksamhetsländerna. En annan regelbundet återkommande uppgift på en beskickning är att samla in matkostnadsuppgifter för fastställande av utlandstraktamenten. I båda dessa fall bör undersökas om inte bättre information kan inhämtas på annat sätt som inte belastar utlandsmyndigheterna. Utrikesförvaltningen använder själv ett privat företag för insamlande av underlag för kostnadsersättningar. Ett annat exempel på uppgift som kan ifrågasättas är att utlandsmyndigheterna tillhandahåller avgiftsfri <NOBR>tentamen-service</NOBR> för svenska studenter, något som andra, t.ex. svenska skolor i utlandet, tar betalt för.</P> <P class="p96 ft8">På samma sätt som UD genomför en genomgång av sina regelverk i syfte att revidera utlandsmyndigheternas uppdrag, bör övriga Regeringskansliet inleda uppdateringar av lagar, förordningar och föreskrifter inom sina och underliggande förvaltningsmyndigheters ansvarsområden. Stöd skulle kunna ges av den föreslagna funktionen för regelövervakning vid UD. Arbetet knyts lämpligen till den genomgång av författningar som krävs om utlandsmyndigheternas status ska förändras, jmf kapitel 2.</P> <P class="p96 ft8">Det kan inte anses rationellt att utrikesförvaltningen/Regeringskansliet finansierar utförande av tjänster åt andra delar av offentlig förvaltning som enligt svenska moderna förvaltningsprinciper borde avgiftsläggas eller utföras av en privat aktör. Inte heller bör svenska utlandsmyndigheter åläggas uppgifter som tack vare modern kommunikationsteknik och direktsamarbete mellan förvaltningar inom t.ex. Norden eller rättsgemenskapen EU hanteras smidigare genom direkta kontakter eller förhandlingar.</P> <P class="p398 ft19"><SPAN class="ft13">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft93">Att förenkla arbetsformer och minska utlandsmyndigheternas administrativa arbete</SPAN></P> <P class="p214 ft8">I kapitel 3 resonerades kring olika sätt att organisatoriskt överföra uppgifter, t.ex. vissa administrativa, från utlandsmyndigheterna i syfte att skapa ökad flexibilitet i utlandsorganisationen. Ovan har utredningen gått igenom möjligheter att ändra regelverk för att underlätta utlandsmyndigheternas arbete. Därtill bör olika åtgärder vidtas för att <SPAN class="ft9">förenkla </SPAN>administrativa rutiner och arbetsformer för</P> <P class="p304 ft17">120</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">att underlätta arbetet vid utlandsmyndigheterna. Även om det på sikt är möjligt att avlasta utlandsmyndigheterna viss administration kommer en del uppgifter att behöva finnas kvar på beskickningarna.</P> <P class="p14 ft8">Utredningen konstaterar att många administrativa rutiner har förenklats över åren. <NOBR>IT-utvecklingen</NOBR> har möjliggjort förenklingar av bl.a. ekonomiadministration, personaladministration och representationsinbjudningar. Utlandsmyndigheterna har genom ökad ekonomisk decentralisering fått möjlighet att fatta en rad beslut på egen hand utan att konsultera UD i Stockholm. Vidare har vissa rutiner förts till central nivå, Förvaltningsavdelningen. Inspektörernas regelbundna påpekanden om effektiviseringsmöjligheter vid olika utlandsmyndigheter har följts upp med olika åtgärder. Utbudet av internutbildningar riktat särskilt till administrativ personal och chefer har utvecklats vilket antas ha effektiviserat administration och bidragit till <NOBR><SPAN class="ft9">bench-marking</SPAN>.</NOBR></P> <P class="p220 ft8">Den pågående genomgången och förenklingen av regelverket kan, rätt genomförd, fortsatt bidra till enklare arbetsmetoder. Flertalet av de 150 administrativa rutiner som Capgemini Consulting identifierade i en rapport våren 2009 har koppling till den genomgången. Uppföljningsarbete pågår på UD. Utredningen anser att arbetet, delvis knutet till regeländringsarbetet, bör ges fortsatt prioritet inom departementet. Möjligheter att skapa förenklingar för utlandsorganisationen inom det administrativa området som här identifieras måste tas tillvara.</P> <P class="p16 ft8">En önskan som ibland framförts av utlandsorganisationen är inrättandet av en central <NOBR><SPAN class="ft9">help-desk-</SPAN>funktion</NOBR> för administrativa frågor. Utredningen stöder inte idén. Det är i stället viktigt att ansvarsfördelningen mellan de administrativa enheterna är tydlig för utlandsorganisationen och att enheterna tar sina respektive ansvar för att stödja beskickningarna och förenkla deras arbete. Lösningen ligger också i att föra bort en del administrativa uppgifter från utlandsmyndigheterna och att säkerställa ett tydligt och lättillgängligt regelverk för de uppgifter som blir kvar. I kombination med kompetensutveckling (lämpligen med hjälp av interaktiva utbildningspaket) skulle dessa insatser onödiggöra en <NOBR>help-desk-</NOBR> funktion.</P> <P class="p197 ft8">En process som ofta beskrivs som onödigt tungrodd inom UD är verksamhetsplaneringen. Vissa förbättringar har gjorts, exempelvis i form av införande av en <NOBR>treårs-cykel,</NOBR> tydligare koppling mellan verksamhet och resurser samt ökad användning av generella mallar.</P> <P class="p399 ft17">121</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">Ett arbete med att skapa ytterligare förenklingar pågår för närvarande på UD. Utredningen anser att särskilda åtgärder bör kunna vidtas för mindre utlandsmyndigheter. Möjligheten att placera hantering av delegerade medel i Stockholm, med budgetansvaret kvar på utlandsmyndigheten, bör prövas. Rimligt är att pröva modellen på ett fåtal mindre beskickningar eller konsulat, och att knyta försöken till utvecklingen av ett mer generellt koncept för miniambassad, jmf kapitel 5.4.</P> <P class="p83 ft8">Verksamhetsplaneringen måste dessutom, inom ramen för beslutade resurser, kunna göras mer strategisk och relevant för hela regeringskansliets internationella behov. Utredningen återkommer till denna fråga i sitt slutbetänkande.</P> <P class="p84 ft8">Viss ekonomisk hantering kan redan i dag förenklas. Ett exempel är att utlandsmyndigheterna övergår till att beställa sina resor elektroniskt via Regeringskansliets reseleverantör och att fakturorna hanteras centralt. Svenska leverantörsfakturor kan också i övrigt tas hem och betalas i den elektroniska fakturahanteringen i Regeringskansliet. Förmodligen krävs dock att elektronisk hantering införs för hela transaktionsflödet (både inköp och betalning) för att verkliga effektivitetsvinster ska kunna göras. Utlandsmyndigheterna har i dag inga möjligheter att nyttja elektronisk fakturahantering.</P> <P class="p303 ft8">En integrerad lösning för hantering av betalningar skulle innebära en förenkling för många utlandsmyndigheter. Ett stegvis införande med början i <NOBR>EU-området</NOBR> kan vara lämpligt. Förenkling är också möjlig genom att införa kortbetalning vid utlandsmyndigheter. För viseringar kommer Migrationsverkets projekt om e- migration, dvs. införande av <NOBR>e-ansökningar</NOBR> och <NOBR>e-betalning,</NOBR> för viseringsansökningar att kunna medföra förenklingar lokalt samt ökad säkerhet och kvalitet i hanteringen.</P> <P class="p83 ft8">Ytterligare ett arbete som bör kunna förenklas för utlandsorganisationen gäller inventeringar. Kontorsmaskiner och fordon inrapporteras årligen, medan säkerhetsutrustning, möbler och andra inventarier inrapporteras vart femte år. Med ett modernt tekniskt stöd och uppstramade rutiner för detta arbete skulle uppgiften förenklas väsentligt.</P> <P class="p128 ft8">UD planerar att införa en budgetramsmodell för personalbostäder i <NOBR>OECD-regionen.</NOBR> Den sedan länge tillämpade bostadsnormen<A href="#page_118"><SPAN class="ft27">2 </SPAN></A>kompletteras då med en centralt fastlagd budgetram.</P> <P class="p400 ft29"><SPAN class="ft28">2 </SPAN>Statens utlandslönenämnds cirkulär UtN:5 2002 om bostadsnormer.</P> <P class="p280 ft17">122</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p27 ft25">Generella åtgärder för att möjliggöra ökad flexibilitet …..</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">Tiden som läggs ner vid utlandsmyndigheten på hantering och förhandling av personalbostäder förutses minska betydligt. Det bör ligga i Regeringskansliets intresse att modellen tillämpas på samma sätt för alla utsända tjänstemän från myndigheten. För utlandsmyndigheterna skulle det innebära betydande tidsvinster.</P> <P class="p89 ft8">Utredningen anser att försöket i <NOBR>OECD-regionen</NOBR> noggrant bör följas upp av departementet för eventuell vidareutveckling. Systemet måste omfatta samtlig utsänd personal från Regeringskansliet.</P> <P class="p198 ft8">Det är av stor vikt att villkor som gäller Regeringskansliets utsända personal tolkas enhetligt och tillämpas på samma sätt. Skillnader ska inte finnas inom en och samma myndighet, och dessutom undviker man att skapa extraarbete för administrativ personal vid berörda utlandsmyndigheter.</P> <P class="p401 ft17">123</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p402 ft72"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft71">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN></P> <P class="p403 ft8">Förslag:</P> <P class="p344 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">En ökad variation av representationsformer ska nyttjas. EU- området är av flera skäl lämpligt att pröva nya lösningar i. Förslag till bedömningsgrunder vid beslut om svensk närvaro återfinns i bilaga 5.</SPAN></P> <P class="p344 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Honorärkonsulat, Stockholmsbaserade sändebud, längre tjänsteresor för anmäld diplomat, sektionskanslier och miniambassader utgör mindre och anpassningsbara former av representation som bör nyttjas mer.</SPAN></P> <P class="p344 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Även för enklare former av representation måste diplomatisk immunitet och skydd genom Wienkonventionen säkerställas.</SPAN></P> <P class="p345 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Sverige föreslås acceptera etablering av honorärkonsulat på samma ort som en beskickning, i syfte att möjliggöra begränsning av uppdraget för den diplomatiska representationen.</SPAN></P> <P class="p345 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Honorärkonsulatsorganisationen bör göras mer verksamhetsanpassad. Dess omfattning i Norden och </SPAN><NOBR>EU-området</NOBR> ska prövas mot verksamhetsnyttan.</P> <P class="p344 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Sverige bör verka för att </SPAN><NOBR>EU-delegationer</NOBR> på några orter upplåter lokaler åt medlemsstaters diplomater eller beskickningar, samt för ökad nordisk lokalsamverkan.</P> <P class="p344 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Konceptet miniambassader bör utvecklas och bl.a. prövas som alternativ till nedläggningar, främst inom </SPAN><NOBR>EU-regionen.</NOBR> Delförslag återfinns i avsnitt 5.4.</P> <P class="p344 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Beskickningar ledda av en </SPAN><SPAN class="ft9">chargé d’affaires </SPAN>bör i normalfallet inte övervägas. Istället bör kostnader för ambassadörer prövas tydligare mot verksamhetsbehoven.</P> <P class="p344 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Regionala flexibla lösningar föreslås utvecklas där ett regionalt perspektiv och regional närvaro ger fördelar.</SPAN></P> <P class="p404 ft17">125</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">I de fall då fler svenska utlandsmyndigheter finns på samma ort ska principen vara att gemensamma stödfunktioner ska tillämpas och samlokalisering eftersträvas.</SPAN></P> <P class="p271 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Inom ramen för det nordiska samarbetet bör helt nya former av gemensam eller bilateral representation diskuteras.</SPAN></P> <P class="p405 ft8">Utredningen anser att en mer anpassad tillämpning av olika representationsformer ger betydande möjligheter till ökad flexibilitet och effektivitet i utlandsorganisation. Att nyttja enklare representationsformer med riktade uppdrag och begränsad bemanning och tidshorisont gör att organisationen lättare kan anpassas till de omvärldskrav som ställs. Vissa ambassader måste kunna ha ett uppdrag omfattande i princip bara näringslivsfrämjande, medan andra kan ha en tydlig inriktning på migrationsverksamhet. Det måste bli enklare att flytta resurser inom verksamheter och regioner. Beskickningar med bara en utsänd tjänsteman måste vara möjligt att nyttja i större omfattning, och synergier måste kunna uppnås genom samlokalisering och lokala samarbeten med andra länder eller <NOBR>EU-delegationer.</NOBR></P> <P class="p327 ft8">Förslagen som presenterades i kapitel <NOBR>2–4</NOBR> utgör i många avseenden förutsättningar för att nyttjandet av olika representationsformer verkligen ska kunna anpassas till omvärldens och verksamhetens krav. Att avskaffa utlandsmyndigheternas myndighetsstatus, att avlasta utlandsorganisationen vissa uppgifter och att förenkla en del uppdrag öppnar upp för enklare och flexiblare svensk närvaro. Tillgång till moderna kommunikationslösningar och en breddning av lokalanställdas möjligheter att delta i olika verksamheter är på samma sätt avgörande för att anpassa utlandsorganisationen. Möjligheten att gå vidare med flera av detta kapitels förslag är alltså beroende av att åtgärder som presenteras i de föregående kapitlen genomförs. I kapitlet går utredningen igenom olika representationsformer, och bedömer deras fördelar och begränsningar. I bilaga 5 föreslås bedömningsgrunder att använda som stöd vid beredning av beslut om svensk närvaro i utlandet.</P> <P class="p102 ft8">Några övergripande kommentarer till detta kapitel är på sin plats.</P> <P class="p195 ft8">Utredningen anser att vidareutveckling och tillämpning av mer oprövade representationsformer som föreslås bör göras på pilotbasis med noggrann utvärdering. Detsamma gäller för flera av de åtgärder som presenterades i kapitel 3. I många avseenden är EU- området en lämplig region att genomföra pilotförsök i.</P> <P class="p274 ft17">126</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft8">Ramarna för hur diplomatisk närvaro kan utformas sätts av Wienkonventionen. Länders uttolkning och tillämpning av konventionen varierar, och utredningen konstaterar att Sveriges tolkning och tilllämpning är strikt. Wienkonventionen ska respekteras, men vissa tolkningar kan ses över.</P> <P class="p79 ft8">Karriärkonsulat (med bemanning av utsänd personal, vanligen generalkonsulat,) och beskickning (dvs. ambassad) ges inte någon utförlig presentation i kapitlet. Möjligheter att öka deras flexibiliteten handlar främst om att genomföra förändringar av den typ som togs upp i kapitel 3 och 4. Karriärkonsulat berörs ändå kort i avsnitt 5.1 om honorära konsulat och i avsnitt 5.4 föreslås en form av miniambassad. Miniambassad är inte ett statiskt begrepp utan det finns givetvis en skala; mellan välbemannad ambassad med fullt uppdrag, medelstor ambassad, mindre ambassad med särskild inriktning och ner till miniambassad. Till frågan om det av styrnings- och tydlighetsskäl kan finnas anledning att införa mer tydligt avgränsade ambassadkategorier kan utredningen återkomma i slutbetänkandet.</P> <P class="p368 ft31"><SPAN class="ft31">5.1</SPAN><SPAN class="ft32">Honorärkonsulat</SPAN></P> <P class="p276 ft8">Sverige har cirka 400 honorärkonsulat, ett antal som varit relativt stabilt under de senaste åren<A href="#page_122"><SPAN class="ft27">1</SPAN></A>. Honorärkonsulaten ingår i utrikesrepresentationen och kompletterar ambassader, representation/delegationer och karriärkonsulat. Förekomst och uppdrag för honorära konsulat regleras folkrättsligt i Wienkonventionen om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10). Honorärkonsulaten leds av honorärkonsuler, icke avlönade välrespekterade lokalt bosatta personer med förankring i både Sverige och värdlandet. Verksamheten omfattar i huvudsak konsulär service och Sverigefrämjande, inklusive näringslivsfrämjande. Men förändrade förutsättningar i omvärlden, ny teknik, nya regelverk etc. påverkar honorärkonsulatens roll och arbete. Exempel på detta är införandet av biometriska data i <NOBR>ID-,</NOBR> pass- och migrationshanteringen, vilket förutses minska honorärkonsulatens befogenheter. Inom främjandearbetet har på många håll deras roll utökats och de utgör ofta ett</P> <P class="p406 ft29"><SPAN class="ft27">1 </SPAN>Med honorärkonsulat avses även honorärt generalkonsulat, honorärt vicekonsulat och konsularagentur.</P> <P class="p407 ft17">127</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">viktigt stöd till de Stockholmsbaserade sändebuden och deras kansli, se avsnitt 5.2.</P> <P class="p129 ft8">Under senare år har två utredningar avseende honorärkonsulaten genomförts, <SPAN class="ft9">Översyn av Honorärkonsulatsorganisationen </SPAN>(Polano, 2007) och <SPAN class="ft9">Kompletterande översyn av honorärkonsulatsorganisationen </SPAN>(Dragstedt Danielsson, 2008). Kanslichefen för Kansliet för Stockholmsbaserade Sändebud, KSS, har sedan 2009 samordningsansvar för frågor som rör honorärkonsulaten. Överordnad utlandsmyndighet är fortsatt ansvarig för verksamheten vid honorärkonsulat i sitt verksamhetsland/sina verksamhetsländer.</P> <P class="p82 ft8">Honorärkonsulsorganisationen är en viktig och ofta mycket synlig del av svensk närvaro i utlandet. Till en mycket låg kostnad utförs service till svenska medborgare, svenska företag och andra organisationer, samt vid behov också åt svenska politiska och andra officiella företrädare. För budgetåret 2009 beräknas bruttokostnaden för konsulaten ha uppgått till 22 miljoner kronor som utgått i tjänsteutgifter, ersättning till lokalt anställd personal samt kontorskostnadsbidrag. Arbetstidskostnader för stöd och för inspektionsresor från utlandsmyndigheterna är inte inräknade. Avgiftsintäkterna uppgick till cirka 9 mnkr.</P> <P class="p117 ft8">Honorära konsulat öppnar möjligheter till flexibla och verksamhetsanpassade lösningar för svensk närvaro. Och eftersom Sverige går i riktning mot färre karriärkonsulat (25 stängningar sedan 1990) bör det vara av intresse ta tillvarata dessa. I många fall utgör ett med lokal personal välbemannat honorärkonsulat ett bra alternativ till ett karriärkonsulat (ofta ett generalkonsulat med utsänd personal). Exempel på detta finns i bl.a. Phuket, Luanda, San Francisco, Los Angeles och New York. En förutsättning för att modellen ska fungera är att rekrytering av honorärkonsuler sker med stor omsorg. Denna process bör ses över.</P> <P class="p83 ft8">En ökad satsning på att stärka vissa honorärkonsulat bör motsvaras av neddragningar på andra platser. Nästan 50 procent av honorärkonsulaten är belägna i Norden, EU och Nordamerika. Verksamhetsnyttan med en så omfattande närvaro bör prövas, i synnerhet vad gäller Norden där det finns en nordisk konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster som i princip onödiggör konsulär service. Även inom <NOBR>EU-området</NOBR> kan närvarotätheten ifrågasättas, också utifrån ett främjandeperspektiv.</P> <P class="p83 ft12">I Luanda ansvarar ett honorärt konsulat för huvuddelen av den konsulära verksamheten, trots att en ambassadör finns ackrediterad</P> <P class="p103 ft17">128</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">i landet. En sådan lösning är beroende av värdlandets accept. Sverige accepterar inte självt denna lösning för beskickningar i Stockholm.</P> <P class="p89 ft8">Utredningen bedömer att den svenska inställningen bör omprövas. Att på orten ha ett välfungerande honorärkonsulat som ansvarar för den konsulära verksamheten skulle kunna utgöra ett värdefullt stöd för en enstaka utsänd svensk diplomat, ett sektionskansli eller en miniambassad, som i Luanda.</P> <P class="p302 ft31"><SPAN class="ft31">5.2</SPAN><SPAN class="ft32">Stockholmsbaserade Sändebud, SBS</SPAN></P> <P class="p276 ft8">En modell med Stockholmsbaserade sändebud, SBS, och ett tillhörande kansli har existerat i över 30 år. Antalet SBS har varierat liksom sammansättningen av ambassadörsuppdragen. Fr.o.m. september 2010 kommer SBS att omfatta åtta sändebud med ansvar för 29 länder. Sedan 2009 är sändebuden, av synergi- och effektivitetsskäl, samlokaliserade med respektive geografisk enhet på UD.</P> <P class="p79 ft8">Sändebuden har det samlade ansvaret för planering och genomförande av verksamheten i respektive land. Reseverksamheten är mycket omfattande, men kan variera mellan t.ex. två månader i sträck per år till <NOBR>1–2</NOBR> kortare besök per månad. Verksamhetsbehoven styr. Kansliet svarar bl.a. för instruktioner och stöd till underlydande honorärkonsulat, konsulära ärenden, <NOBR>migrations-,</NOBR> medborgarskaps- och viseringsfrågor, diplomatiska noter inklusive överflygningstillstånd, främjande och information, administration och SBS’ arkiv.</P> <P class="p329 ft8">Den totala budgeten för drift inklusive personalkostnader uppgår till cirka 15 miljoner kronor per år.</P> <P class="p89 ft8">För- och nackdelar med SBS har analyserats i bl.a. den interna rapporten <SPAN class="ft9">Med Stockholm som bas – utredning om Stockholmsbaserade ambassadörer </SPAN>(Kiefer, 2008). Här konstateras att modellen i många fall är lämplig för representation i länder/regioner av lägre prioritet för svensk del. Den är kostnadseffektiv och kan ha bättre förutsättningar att nå resultat än en sidoackreditering. Ackrediteringslandet värderar ofta ett från Stockholms utsänt sändebud, jämfört med känslan av att vara <NOBR>”andrahands-rankat”</NOBR> som sidoackrediteringsland från annan huvudstad i regionen. En <NOBR>SBS-lösning</NOBR> är i synnerhet att föredra om bilaterala relationer mellan länder i en region är komplicerade eller rent av fientliga. Å andra sidan kan en regional närvaro och kunskap för en ambassadör tala till fördel för</P> <P class="p408 ft17">129</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">en sidoackrediteringslösning. Båda lösningarna har fördelen att vara mer flexibla och mindre kostsamma än en reguljär ambassad.</P> <P class="p370 ft8"><NOBR>SBS/KSS-modellen</NOBR> kan sägas utgöra en maximal centralisering till Stockholm av verksamhet vid en utlandsmyndighet. Vid resorna till landet ligger fokus vanligen på det departementala uppdraget, inklusive främjande och utvecklingssamarbete. Inriktningen varierar. Vid konsulära kriser finns sändebuden vanligen på plats. <NOBR>SBS-lösningen</NOBR> är förenlig med Wienkonventionen och kan ge både verksamhetsmässiga och kostnadsmässiga fördelar, förutsatt att bevakning av landet inte är av högre prioritet. Det kan tilläggas att modellen under senare år dragit till sig uppmärksam från andra länder som överväger inrätta något liknande.</P> <P class="p409 ft37"><SPAN class="ft31">5.3</SPAN><SPAN class="ft36">Utsänd diplomat på annat lands beskickning eller sektionskanslier?</SPAN></P> <P class="p122 ft8">En representationsmodell som kan användas för mer begränsade uppdrag är att placera svensk diplomat på annat lands beskickning. Det finns flera exempel i närtid. Bl.a. har under senare år en svensk diplomat varit inhyst på finska ambassaden i Tunis. I Monrovia utförde tidigare en svensk diplomat sitt bilaterala uppdrag från EU- kommissionens kontor, och sedan generalkonsulatet i Kaliningrad avvecklades har Sverige en <NOBR>vice-konsul</NOBR> placerad på det polska generalkonsulatet. I <NOBR>Tunis-fallet</NOBR> satt ambassadören i Stockholm, för Monrovia i Abidjan och <NOBR>vice-konsuln</NOBR> i Kaliningrad lyder under svenska generalkonsulatet i St Petersburg. Även exempel på det motsatta har prövats, genom att svenska ambassaden i Kairo under ett par år upplät plats åt en estnisk diplomat.</P> <P class="p239 ft8">I flera fall har också seniora diplomater utsetts till särskilda sändebud, lett mer tillfälliga delegationer eller utfört politiska eller konsulära uppdrag. Vissa former har legat nära en tillfälligt upprättad beskickning eller ett konsulat.</P> <P class="p110 ft8">Lösningar av detta slag tillämpas för att möta behov av flexibilitet. Verksamhetsuppdragen har varit begränsade och ofta också tidshorisonten. De har vanligtvis tillkommit som en form av nödlösningar med varierat förhållningssätt till Wienkonventionen. Även andra länder placerar enstaka diplomater på likasinnade länders beskickningar i tredjeland. Det verkar finnas intresse hos vissa mindre eller medelstora länder att vidareutveckla ett sådant samarbete.</P> <P class="p51 ft17">130</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft8">Verksamhets- och kostnadsmässigt finns fördelar med att placera en ensam utsänd tjänsteman med ett begränsat uppdrag på ett annat lands beskickning utan att upprätta en ambassad. Det kan passa för olika typer av verksamheter, såväl sakpolitisk bevakning som näringslivsfrämjande, utvecklingssamarbete, offentlig diplomati eller dylikt. Verksamhetssynergier och samarbeten kan utvecklas genom lokalgemenskap och för diplomaten finns arbetsmiljömässiga fördelar av att vara del av en större arbetsgemenskap. Genom avtal kan tillgång ges till värdbeskickningens stöd- och servicefunktioner (reception, assistenthjälp, städservice osv).</P> <P class="p15 ft8">Förenligheten med Wienkonventionen sätter dock ramar för möjligheterna. Placering av svensk diplomat kräver anmälan till värdlandet oavsett om tjänstemannen tillhör svensk ambassad i landet eller regionen, eller om han/hon är inhyst på annat lands beskickning, Exportrådskontor eller dylikt. Utan anmälan saknar tjänstemannen skydd och privilegier enligt Wienkonventionen. Wienkonventionen garanterar okränkbarhet för tjänstemannen och dennes familj, för bostad och tjänstefordon 24 rimmar om dygnet. Utredningen kan inte förorda en lösning som inte ger skydd enligt konventionen. I det fall t.ex. polisen gör intrång och genomsöker tjänstebostaden, eller tjänstemannen tas in till förhör efter under semesterresa i landet står han/hon utan diplomatisk immunitet.</P> <P class="p143 ft8">För en permanent placering under skydd av Wienkonventionen krävs anmälan och upprättande av ett kontor. Här kan formatet sektionskansli användas. Sektionskanslier är en form av ambassadkontor, underställda en ambassad i regionen eller ett Stockholmsbaserat sändebud. Fram tills i dag har de etablerats i länder där verksamheten varit inriktad på utvecklingssamarbete och har i huvudsak bemannats av Sidas personal. Sverige har haft 14 sektionskanslier med biståndsinriktning, men till följd av biståndets landfokusering pågår avveckling respektive uppgradering av dem. Före utgången av 2010 kommer fyra kanslier att ha lagts ner och övriga att ha uppgraderats till ambassader.<A href="#page_126"><SPAN class="ft27">2 </SPAN></A>Sektionskansliernas status regleras i IFUR genom ett tillägg som gjordes 2009 (SFS 2009:663). En avveckling av myndighetsstatusen i utlandsorganisation förvaltningsrättsligt gör sektionskanslier till en del av myndigheten Regeringskansliet, i stället för av myndigheten</P> <P class="p410 ft29"><SPAN class="ft28">2 </SPAN>Dusjanbe, Managua, Tegucigalpa och Vientiane läggs ner medan Bamako, Chisinau, Kigali, La Paz, Monrovia, Ouagadougou, Phnom Penh, Pristina, Tbilisi och Tirana uppgraderas till ambassader.</P> <P class="p411 ft17">131</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">ambassaden. Men ur Wienkonventionens perspektiv blir det ingen skillnad. Kontoret är fortsatt en del av en annan beskickning.</P> <P class="p129 ft12">Vissa lösningar finns alltså till begränsad närvaro, utan att beskickning eller karriärkonsulat upprättas.</P> <P class="p243 ft8">Om svensk beskickning eller karriärkonsulat redan finns i landet kan diplomat som placeras på annan ort, kanske på annat lands officiella representation, anmälas som tillhörande den svenska beskickningen eller konsulatet.</P> <P class="p129 ft8">Tjänsteman som är knuten till SBS eller placerad på ambassad vars beskickningschef är sidoackrediterad till landet ifråga kan anmälas som svensk diplomat. Vid resor i landet torde han/hon åtnjuta ett starkare diplomatisk skydd än vid resa utan anmälan. Diplomaten kan under kortare eller längre tjänsteresor utföra olika verksamhetsuppdrag. Denna modell tillämpas redan vid sidoackrediteringar, men med ett mindre resurstillskott kan reseverksamheten utökas och ge större utväxling. Tjänstemannen kan eventuellt nyttja ett honorärkonsulat, ett annat lands beskickning eller ortens <NOBR>EU-dele-</NOBR> gation som bas. Lösningen är flexibel och innebär visst skydd. I osäkra miljöer kan den dock inte anses acceptabel. Sker resorna mycket ofta är nästa steg att anmäla och etablera ett kontor.</P> <P class="p96 ft8">Då kan ett sektionskansli vara ett alternativ, och ett rimligt mellanting mellan en aktiv sidoackreditering och en (mini)ambassad. Samlokalisering med svenskt honorärkonsulat, annat lands beskickning eller <NOBR>EU-delegation</NOBR> kan vara intressant. Sektionskansliet underställs SBS eller närliggande ambassad. Det kan ledas eller enbart bestå av en senior diplomat, som inte behöver anmälas som <SPAN class="ft9">chargé</SPAN>. Avsaknad av <SPAN class="ft9">chargé- </SPAN>eller ambassadörstitel behöver inte utgöra verksamhetsmässiga hinder. Sektionskanslier ges förslagsvis begränsade uppdrag. Ju mer omfattande verksamheten görs, desto lämpligare är det att upprätta en miniambassad, se avsnitt 5.4. Etablering av sektionskansli förutsätter den mottagande statens accept. I regionala samarbeten, där en stark moderambassad skulle kunna utgör ett nav för mindre representationer i närområdet, bör sektionskanslier övervägas (jämför avsnitt 5.6). Utredningen ser goda skäl att även framledes upprätta sektionskanslier, eftersom modellen är både flexibel och förenlig med svensk förvaltningsrätt och Wienkonventionen.</P> <P class="p412 ft8">En annan möjlighet som har tillämpats är att en samlokaliserad tjänsteman anmälts som diplomat av det land som han/hon har lokalgemenskap med. Internrättsligt och folkrättsligt finns problem med denna lösning. Utredningen kan inte förorda den, men det är en innovativ</P> <P class="p413 ft17">132</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">tanke som skulle kunna diskuteras i t.ex. en nordisk krets, jmf avsnitt 5. 8.</P> <P class="p13 ft8">En variant som också nyttjats är att placera ut en tjänsteman från huvudstaden utan att anmäla denne, utan istället betrakta vistelsen som en längre tjänsteresa. Lösningen är tveksam, i synnerhet i länder med bristande säkerhet eftersom immunitet saknas. En närliggande form är att utse erfarna tjänstemän till särskilda sändebud eller envoyéer för ett land eller en region. Det är ett diplomatiskt verktyg som ger stor flexibilitet och vars användning globalt växer.</P> <P class="p388 ft13"><SPAN class="ft13">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Lokalsamverkan</SPAN></P> <P class="p205 ft8">Som nämnts pekar mycket på att intresset för samlokaliseringslösningar med andra länders beskickningar ökar och att mervärden finns. Troligen kommer utvecklingen att fortsätta i denna riktning för vissa mindre och medelstora länder som Sverige har nära relationer med. Sverige bör aktivt söka möjligheter att delta i sådana arbeten. Men om man vill gå längre och skapa verklig integration bör man ändå vara medveten om att samverkan inte med nödvändighet skapar ökad flexibilitet och verksamhetssynergier. Förväntningar om effektivitetsvinster och förenklingar kan lätt överskattas, i vart fall på kort och medellång sikt. Även länder som de nordiska har skillnader i lagstiftning, <NOBR>IT-lösningar</NOBR> och stöd, ekonomiska ramar och ambitioner, villkor för lokalanställd personal m.m. som måste hanteras. Därtill kan motsatta politiska målsättningar, konkurrenssituation inom näringslivsfrämjandet, tidshorisont för närvaron samt olika hotbild mot länder som ska samverka påverka intresset för samlokalisering.</P> <P class="p90 ft8">Med detta sagt anser utredningen ändå att fördelar på sikt bör kunna överväga. Modeller bör med fördel kunna utvecklas och testas. Det nordiska samarbetet fungerar allt bättre, som tidigare konstaterats, och administrativ bördefördelning vid samlokalisering kan utvecklas.</P> <P class="p137 ft8">Vad gäller <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> bör det ligga i EU:s, liksom i medlemsstaternas intresse, att på några lämpliga orter ha lokaler som har plats också för medlemsstaters beskickningar. I synnerhet för <NOBR>EU-länder</NOBR> med mindre eller kanske tillfällig representation kan det vara av intresse att bara hyra ett par rum. Fördelar ligger också i det politiska symbolvärde som lokalgemenskap mellan EU och med-</P> <P class="p396 ft17">133</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p414 ft94">lemsstater av detta slag skulle ha. Sverige bör verka för att några sådana lösningar testas under <NOBR>EU-delegationernas</NOBR> nu inledda omvandlingsfas.</P> <P class="p415 ft96"><SPAN class="ft31">5.4</SPAN><SPAN class="ft95">Ambassad med begränsat och förenklat verksamhetsuppdrag – ”miniambassad”</SPAN></P> <P class="p149 ft8">Översynen av utrikesförvaltningens närvaro i regioner/länder (Tauriainen, 2007) bedömde att en ambassad för att kunna bedriva ett meningsfullt samt någorlunda aktivt och heltäckande utrikespolitiskt arbete normalt behöver <NOBR>tre-fyra</NOBR> utsända, med mindre än att verksamhetsuppdraget för myndigheten begränsas. Utredningen bedömer att antalet utsända kan minskas ytterligare givet att förslag från kapitel <NOBR>2-4</NOBR> genomförs.</P> <P class="p82 ft8">Begreppet miniambassad är inte fastlagt eller etablerat men används för mindre beskickningar, med endast en eller möjligen två utsända. Utredningen använder begreppet på motsvarande sätt, men med det förtydligandet att det inte alltid är bara personalstyrkan som begränsas utan ofta också uppdraget.</P> <P class="p193 ft13"><SPAN class="ft13">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft33">Försöket med en miniambassad i Luanda</SPAN></P> <P class="p122 ft8">Karriärkonsulat med endast en utsänd tjänsteman har förekommit i svensk utrikesförvaltning under åren. Det numera nedlagda generalkonsulatet i Szczecin är ett exempel liksom generalkonsulatet i Mariehamn. Men ambassader med endast en utsänd ambassadör tycks inte ha prövats ordentligt, utom i ett fall; i Luanda, Angola.</P> <P class="p110 ft8">Utredningen har studerat detta försök som egentligen uppstod som en följd av att regeringsbeslut om nedläggning av ambassaden i Luanda 2007 upphävdes året därpå. Ambassadens uppdrag är i princip begränsat till exportfrämjande, men även hantering av konsulärt bistånd förekommer. Ambassadören, som är enda utsända tjänsteman, delar lokaler och reception med Exportrådet och Ericsson. Genom avtal ansvarar Exportrådet för ambassadens ekonomiadministration. Ambassaden har därtill två lokalanställda, en sekreterare och en chaufför. Ambassadören har en hushållsanställd. Ett svenskt honorärkonsulat finns på plats som hanterar den begränsade konsulära verksamheten. Honorärkonsuln är också representant för Statens fastighetsverk på plats, vilket underlättar eftersom fastighetsförvaltning och skötsel på en ort som Luanda annars skulle tagit</P> <P class="p280 ft17">134</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">mycket tid för ambassaden. <NOBR>IT-frågan</NOBR> är löst genom tillgång till en mot Stockholmsservern direktuppkopplad bärbar dator som ofta körs över satellit. Det inre skyddet är begränsat till ambassadörens rum och ett litet arkiv. Arkivhanteringen är svår att upprätthålla. Det yttre skalskyddet omfattar <NOBR>24-timmars</NOBR> bevakning av de delade lokalerna. En ambassadbil finns att tillgå.</P> <P class="p198 ft8">Miniambassaden har också haft ett ganska omfattande stöd från vissa <NOBR>UD-enheter</NOBR> i Stockholm, uppskattningsvis <NOBR>1-1,5</NOBR> årsarbetskrafter.</P> <P class="p13 ft8">Ett problem har varit att tillförsäkra ambassadören avtalsenlig semester och möjlighet att resa på de <NOBR>hardship-resor</NOBR> han är berättigad till eftersom ambassaden, som myndighet, är förhindrad att helt stänga ner verksamheten. Wienkonventionen förutsätter att utsänd personal finns på plats förutom för kortare perioder. Eftersom Exportrådets handelssekreterare varit anmäld som diplomat har denna kunnat träda in i ambassadören ställe vid flera tillfällen. Men lösningen är sårbar. Ambassadörens frånvaro har i stället ibland lösts genom att vikarie sänts ut eller genom att ambassadören helt enkelt agerat <SPAN class="ft9">chargé</SPAN>, svarat i telefon osv., fastän han varit på resande fot. Vare sig arbetsrättsligt eller utifrån förvaltningslag är detta tillrådligt.</P> <P class="p137 ft8">Ingen oberoende utvärdering har gjorts av miniambassaden i Luanda vad gäller verksamhet och besparing. Ambassadören och UD:s planeringsstab har gjort interna uppföljningar och dragit vissa slutsatser. Vad gäller verksamheten konstateras att begränsningen för ambassadören till exportfrämjande i princip håller. Vissa officiella uppgifter tillkommer liksom en del administrativa göromål som främst orsakas av att statsförvaltning, infrastruktur, kommunikationer, rättsväsende m.m. är svaga i Angola. Säkerhetsfrågor tar också en del tid. Med stöd i det begränsade uppdrag han skriftligen getts sållar ambassadören hårt bland de uppgifter han av Regeringskansliet eller svenska myndigheter ombeds utföra.</P> <P class="p220 ft8">Uppföljningarna pekar vidare på bl.a. att lösningen är sårbar (främst personal- och <NOBR>IT-mässigt),</NOBR> att den förutsätter ett stort personligt engagemang från berörda parter på plats, att lediga helger hör till undantagen, att man inte kan förutsätta att ambassadör och handelssekreterare är helt utbytbara och har samma verksamhetsmål, samt att en miniambassadslösning kräver nytänkande vad gäller stöd från centralt håll.</P> <P class="p416 ft17">135</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Den årliga besparing som görs motsvarar knappt 50 procent av kostnaden före omvandling, om man också inkluderar de extra stödkostnader som uppstått i Stockholm.<A href="#page_131"><SPAN class="ft27">3</SPAN></A></P> <P class="p147 ft13"><SPAN class="ft13">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Konceptet miniambassad bör utvecklas</SPAN></P> <P class="p141 ft8">Även om Luanda utgör bara ett enda försök att bedriva verksamhet i miniambassadsformat, anser utredningen att vissa slutsatser kan dras som pekar på att försöksverksamheten bör vidareutvecklas. En blick utanför Sverige gränser visar att även andra länder testar mindre beskickningsformat. Danmark, och i viss mån Finland, har miniambassader med en eller ett fåtal utsända. För Danmarks del möjliggörs detta av att dansk lagstiftning medger att verksamheten begränsas. Därtill har en del administrativa göromål, bl.a. bokföring och arkiv, överförts till Köpenhamn för de minsta ambassaderna. Också i Finland handlar det om att minska den administrativa belastningen, men det ställs även krav på strikta prioriteringar av verksamheten. Storbritannien har för avsikt att under kommande år testa miniambassadverksamhet. Man överväger att i första hand se till vilka möjligheter som finns i Europa. Kanada har miniambassader i bl.a. Baltikum.</P> <P class="p109 ft8">Utredningen bedömer att ett beredningsarbete bör initieras på UD med sikte på att genomföra pilotprojekt med någon, eller snarare några, svenska miniambassader. Möjligheter att testa olika förslag, kan uppstå i samband med den beslutade omvandling av utlandsorganisationen som nu genomförs. I beredningen bör hänsyn tas ett antal faktorer, varav några behandlats tidigare i detta delbetänkande. Nedan följer ett sammanhållet resonemang.</P> <P class="p274 ft97">Verksamhetsuppdraget</P> <P class="p242 ft8">Vad gäller avgränsning av det s.k. departementala uppdraget, kapitel 3.2, saknas i princip regelförankrade hinder för avgränsning, utan här kan UD, tillsammans med övriga Regeringskansliet, genom verksamhetsplaneringen styra och sakpolitiskt begränsa upp-</P> <P class="p273 ft42"><SPAN class="ft28">3 </SPAN>Beskickningens personal bestod precis före omvandlingen av två utsända och sju lokalanställda (samt två hushållsanställda). Kansliytan har halverats, liksom antalet fordon. Kostnaden uppgick för omvandling till 10,6 mnkr per år. Miniambassaden har en kostnad om cirka 4 mnkr, men till den bör läggas arbetstid för stöd från Stockholm, vilket ger en totalkostnad om <NOBR>4,7–5,5</NOBR> mnkr.</P> <P class="p417 ft17">136</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">dragen för miniambassader. Det är avgörande att den prioriteringsprocessen fungerar. Annars riskerar de mindre beskickningarnas verksamhet att okontrollerat svälla och skapa ökade kostnader.</P> <P class="p136 ft8">Den konsulära verksamhet som normalt åvilar en svensk beskickning bör, i huvudsak kunna skötas av ett honorärkonsulat på samma ort i den utsträckning värdlandet accepterar detta. För att öka den möjligheten bör Sverige ompröva sin motsvarande inställning och kunna tillåta honorärkonsulat parallellt med beskickning i Stockholm. Vad gäller passhantering kan i enlighet med 2008 års ändring i Passlagen (1978:302) undantag för beskickningar beviljas genom ett Regeringskanslibeslut. Vad gäller viseringsverksamhet finns möjligheter att genom Schengenländernas representationssystem överlåta viseringar till annat lands beskickning på orten.</P> <P class="p99 ft8">På sikt kan en särskild reglering av mindre utlandsmyndigheter föras in i arbetsordning för att formalisera begreppet. Här bör bl.a. mer eller mindre explicit förtydligas att dessa beskickningar inte utför vissa uppdrag åt andra svenska myndigheter (jmf förslag om genomgång av regelverk i avsnitt 4.3).</P> <P class="p418 ft97">Samlokalisering och stödfunktioner</P> <P class="p276 ft8">Lokalgemenskap med annat lands större beskickning öppnar upp för möjligheten att upprätta ett administrativt abonnemang med denna, vilket lyfts fram i avsnitt 5.3. Även om samboendet fungerat relativt väl i Luanda, måste hänsyn tas till att Exportrådets uppdrag är av annan karaktär och ofta har en annan tidshorisont än en ambassads. Därför kan det vara lämpligare att dela lokaler med och betala för viss service till annat lands ambassad. I tredje land kan samlokalisering med de nu etablerade <NOBR>EU-delegationerna</NOBR> (eller <NOBR>EU-kontoren</NOBR> inom EU) vara lämplig av både praktiska och politiska skäl.</P> <P class="p15 ft8">Förslag om centralisering och <SPAN class="ft9">outsourcing </SPAN>i avsnitt 3.5.1. har uppenbar koppling till försök med miniambassader. Exemplet Luanda ger vid handen att administrativt stöd behövs centralt, i synnerhet om man inte delar lokaler med annan beskickning. En kritisk massa och skalfördelar i ett sådant system skulle uppnås om en gemensam funktion på UD centralt hanterar stödet för flera miniambassader. En möjlighet som diskuterats är att utöka ovan nämnda KSS’ befogenheter och samla en stödfunktion där på samma sätt som kansliet i dag servar SBS. Utredningen bedömer, utan att ha fördjupat sig i frågan, att förslaget verkar ha fördelar. En annan möj-</P> <P class="p357 ft17">137</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">lighet är att dela upp stödansvaret i den reguljära linjeverksamheten, men fördelen med <NOBR>KSS-lösningen</NOBR> kan vara att just ett samlat stöd ytterligare minskar miniambassadernas sårbarhet.</P> <P class="p84 ft8">Ekonomiadministration bör så långt möjligt centraliseras till Stockholm och en modell utan delegerad budget bör kunna testas. Diarie- och arkivhanteringen kan vara betungande. Här måste förenklingar kunna göras, bl.a. genom att avveckla myndighetsstatusen för utlandsmyndigheterna. Det finns generella problem med den införda elektroniska diarieföring som införts i utrikesförvaltningen. Men med de kommunikationsmöjligheter som finns i dag bör på sikt registrering kunna skötas av en gemensam funktion i Stockholm.</P> <P class="p130 ft8">Vad gäller förenkling av övriga administrativa uppgifter hänvisas till avsnitt 4.3. Ansvar för bl.a. beredskaps- och säkerhetsfrågor samt protokollära frågor är dock svåra att dra ner på.</P> <P class="p84 ft8">Beträffande <NOBR>IT-stödet</NOBR> konstateras att den lösning man i dag har i Luanda inte utgör det säkra verksamhetsstöd som behövs. Det har bl.a. med kommunikationssvårigheter på orten att göra, men de mobila lösningar som <NOBR>RK-IT</NOBR> utvecklar och tillhandahåller måste vara tillförlitliga för att ett nätverk av flexibla mindre beskickningar ska kunna byggas upp.</P> <P class="p97 ft97">Sårbarhet</P> <P class="p141 ft8">En mindre beskickning är alltid mer sårbar. Oavsett de stöd som kan finnas genom t.ex. samlokalisering eller av att ha en svensk honorärkonsul på orten, krävs att särskild hänsyn här tas till beskickningar med bara en enda utsänd. En kombination av följande förslag kan minska problemen.</P> <P class="p370 ft8">Att möjliggöra ökade befogenheter för lokalanställd personal, se avsnitt 4.2, skulle utgöra en viktig åtgärd för att minska sårbarheten på en miniambassad. Om lokalanställda kan tillåtas hantera en större andel av verksamheten kan sårbarhet, inte minst vid frånvaro av den utsände, minska dramatiskt.</P> <P class="p419 ft94">Beredskapen att för en kortare period bemanna miniambassader med utsänd vikarie antas dock behövas. Olika lösningar kan prövas. En möjlighet är att stärka vikariepoolen på UD:s personalenhet. Poolen fungerar allmänt som en flexibilitetsmekanism och möjliggör en personalmässigt smidig hantering av ändrade förutsättningar och plötsliga händelser i utrikesförvaltningen. För en stor organisation baserad</P> <P class="p413 ft17">138</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">på regelbunden personalrotation är den ovärderlig. Med ett mer omfattande nätverk av miniambassader kan det finnas idé att förstärka vikariepoolen.</P> <P class="p136 ft8">En annan vikariemöjlighet som kan övervägas är att, vid pilotförsök i mindre skala, låta en tjänsteman i linjen med rätt kompetensprofil utgöra vikarie. Detta prövades för Luanda men snarast som en nödlösning påkallad av bemanningsproblem. Ändå förefaller arrangemanget ha fungerat förhållandevis bra. Vikarien borde med fördel tillhöra ansvarig geografisk enhet eller annan enhet med särskild verksamhetsanknytning till beskickningen. Frågan om diplomatisk anmälan till värdlandet måste beaktas.</P> <P class="p16 ft8">Ett annat förslag är att pröva möjligheten att få stänga en miniambassad för kortare perioder, t.ex. vid semester. Enligt uppgift är det möjligt i den tyska utrikesförvaltningen. Av förvaltningslagen framgår att</P> <P class="p420 ft14">En myndighet skall ha öppet under minst två timmar varje helgfri <NOBR>måndag–fredag</NOBR> för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten.</P> <P class="p219 ft8">Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser reglerar inte vad som avses med en öppen ambassad, förutsatt att diplomatiska relationer med landet och beskickning på plats finns.<A href="#page_134"><SPAN class="ft27">4 </SPAN></A>Den förutser dock att beskickningen bemannas av utsänd personal annat än för kortare perioder.</P> <P class="p15 ft8">Om utlandsmyndigheterna blir en del av myndigheten Regeringskansliet borde det kunna öppna för en flexiblare syn på krav om öppethållande. På orter där det finns fler utlandsmyndigheter eller om annan utlandsmyndighet finns på närliggande ort kan man tänka sig att de på klämdagar eller i semestertider turas om att sköta registratorsfunktionen och besöksmottagningen åt varandra. Eventuellt kan något liknande system utvecklas i nordiskt samarbete, i första hand där länderna har lokalgemenskap. Det bör allmänt underlättas om miniambassaden är samlokaliserad med annat lands beskickning och/eller om det finns ett svenskt honorärkonsulat på orten.</P> <P class="p277 ft42"><SPAN class="ft28">4 </SPAN>Den föreskriver att en s.k. <SPAN class="ft98">chargé ad interim </SPAN>(tillfällig chef) ska utses i första hand bland ambassadens diplomatiska personal i det fall beskickningschefen är utomlands (SÖ 1967:1, artikel 19). Av artikel 20 framgår att man med den mottagande statens samtycke, kan frångå huvudregeln och tillåta att medlem av beskickningens administrativa och tekniska utsända personal hanterar beskickningens administrativa ärenden av löpande karaktär. Ingen öppning finns för att låta lokalanställda representera beskickningen.</P> <P class="p407 ft17">139</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p421 ft8">För att ytterligare minska sårbarheten vid en miniambassad måste tid och resurser läggas på bemanning/rekrytering och kompetensutveckling, både vad gäller den utsände diplomaten (och eventuell vikarie) och lokalanställd personal. Verksamhetsuppdraget ska givetvis vara styrande, men generalistkompetens, inklusive erfarenhet av administration och andra stöduppgifter, praktiskt handlag och stark initiativ- och problemlösarförmåga bör rimligen begäras av ambassadören. Ju mer avgränsat uppdraget är, desto lägre krav kan ställas på en bred sakpolitiskt kompetens.</P> <P class="p193 ft13"><SPAN class="ft13">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft33">Avslutande kommentar</SPAN></P> <P class="p141 ft8">Ambassaden Luanda utgör knappast något rättvisande exempel på möjligheter och utmaningar med att upprätta miniambassader. De fysiska förutsättningarna är sämre än för genomsnittet av svenska utlandsmyndigheter. Vissa andra länder som intresserat sig för tanken på miniambassader har snarare sett till närområdet för att testa idén vidare. Utredningen anser att det även för svensk del vore lämpligt att testa och utveckla mer av en generell modell för miniambassader i främst närområdet. Inom Europa fungerar både fysiska och digitala kommunikationer bra, finans- och bankväsende likaså. Den offentliga administrationen är likartad och servicen fungerar, vilket bl.a. underlättar konsulärt och internt beredskapsarbete. Svenska utlandsmyndigheter ligger nära varandra och är lätta att förflytta sig emellan. Att <NOBR>EU-området</NOBR> utgör en rättsgemenskap kan eventuellt förenkla vissa åtgärder inom t.ex. det konsulära uppdraget. Att pröva möjlighet att utvidga behörighet för lokalanställda kan anses enklare och säkrare inom Europa, och säkerhetsfrågor generellt kan ägnas mindre uppmärksamhet här än i många andra regioner.</P> <P class="p109 ft8">Sammantaget talar dessa skäl, i kombination med de möjligheter som erbjuds när neddragningar i utlandsorganisationen genomförs i regionen, för att just Europa är lämpligt som testområde för minirepresentationer.</P> <P class="p84 ft8">Utredningen bedömer att mindre beskickning generellt lämpar sig bäst att inrätta om</P> <P class="p422 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">det saknas verksamhetsmässiga behov av att ha mer omfattande diplomatisk närvaro på orten, men man från svensk sida ändå vill upprätthålla en permanent närvaro</SPAN></P> <P class="p423 ft17">140</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p424 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">det svenska politiska intresset för landet begränsar sig till en eller ett fåtal frågor</SPAN></P> <P class="p425 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">det av diplomatiska skäl anses nödvändigt att ha svensk diplomatisk närvaro på orten</SPAN></P> <P class="p384 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">tidsperspektivet på närvaron är begränsat eller osäkert</SPAN></P> <P class="p426 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">värdlandet inte accepterar eller uppskattar en sidoackreditering eller </SPAN><NOBR>SBS-lösning</NOBR></P> <P class="p425 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">värdlandet har en fungerande administration och bra infrastruktur för fysisk och digital kommunikation, samt ett säkert bankväsende.</SPAN></P> <P class="p358 ft31"><SPAN class="ft31">5.5</SPAN><SPAN class="ft32">Beskickning ledd av en </SPAN><SPAN class="ft99">chargé d’affaires</SPAN></P> <P class="p126 ft8">En <SPAN class="ft9">chargé d’affaires </SPAN>(på svenska; ansvarig för verksamheten) kan vara antingen <SPAN class="ft9">en pied</SPAN>, dvs. leda en ambassad till vilken ambassadör inte har utsetts, eller <SPAN class="ft9">ad interim</SPAN>, dvs. den som leder ambassadens verksamhet vid ackrediterad ambassadörs frånvaro. Sverige har inte på länge tillämpat <SPAN class="ft9">chargé d’affaires en pied</SPAN>, som i praktiken ses som en negativ markering mot landet i fråga. <SPAN class="ft9">Ad interim </SPAN>tillämpas när en ackrediterad ambassadör lämnar landet, både i stationeringsländer och eventuella sidoackrediteringsländer. Vissa sektionskanslier som nu uppgraderas kommer att ledas av <SPAN class="ft9">chargéer, </SPAN>dvs. inte av en ambassadör på plats. En chargémyndighet utgör en egen myndighet och verksamhetsmedel delegeras direkt till den. Frågan kan ställas om det är verksamhets- eller kostnadsmässigt fördelaktigt att inrätta denna något enklare form av beskickning.</P> <P class="p427 ft11">Det anses, och kan nog stämma, att det generellt varit dyrare att tillsätta en ambassadör som beskickningschef än att ha en <SPAN class="ft10">chargé d’affaires </SPAN>i ledningen. Kostnader för residens, utrustning, representation m.m. har blivit högre. Men istället för att förorda <SPAN class="ft10">chargélösningar </SPAN>av kostnadsskäl måste de ganska statiska nivåer för residens, representation, hushållsanställda, transportstöd m.m. som ges ambassadörer kunna modifieras tydligare och anpassas till verksamhetens behov. UD har inlett ett sådant arbete och det bör fortsätta. Hur själva verksamheten kan påverkas av att en <SPAN class="ft10">chargélösning </SPAN>väljs beror givetvis på hur verksamhetsuppdraget ser ut, och eventuellt på lokala förutsättningar. Men om kostnaderna kan göras jämförbara ser utredningen inga skäl att i normalfallet föredra en <SPAN class="ft10">chargélösning </SPAN>i stället för en ambassad. Det ger mer genomslag i den externa verksamheten – att företräda Sverige och skapa kontakter – att inneha ambas-</P> <P class="p396 ft17">141</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">sadörstitel. Berättigade undantag från principen kan vara situationer då en <SPAN class="ft9">chargé </SPAN>uttryckligen inte bör ansvara för hela verksamhetsuppdraget. Men då kan man fråga sig om inte annan tjänsteman bör komma i fråga för uppdraget.</P> <P class="p428 ft37"><SPAN class="ft31">5.6</SPAN><SPAN class="ft36">Ambassad med sidoackreditering eller regionalt verksamhetsansvar</SPAN></P> <P class="p429 ft8">Begreppet regionambassad kan, som nämnts tidigare, ha olika innebörd. En indelning kan göras enligt följande</P> <P class="p212 ft12"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft100">Sidoackrediteringar, där en ambassadör är ackrediterad i fler länder än stationeringslandet.</SPAN></P> <P class="p333 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft101">Regionambassad, som ovan men flera verksamheter har koncentrerad kapacitet för närområdet vid den beskickningen.</SPAN></P> <P class="p333 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft101">Vissa verksamheter vid beskickningar i en region förläggs till en större centralt belägen beskickning som utgör stöd eller helt tar över uppgifterna från övriga myndigheter. Man talar ofta om ”hubs” (nav).</SPAN></P> <P class="p335 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft101">På samma sätt som ovan, men man integrerar verksamhet och resurser för beskickningar i en region. Här är inte med nödvändighet </SPAN><SPAN class="ft9">en </SPAN>beskickning i regionen nav för alla områden utan ansvaret kan delas upp och formatet blir mer av ett regionalt nätverk.</P> <P class="p430 ft8">Sverige har ett <NOBR>80-tal</NOBR> s.k. sidoackrediteringar, vilket innebär att flera länder i en och samma region täcks av en ambassadör. Den minst utvecklade formen utgörs av ambassader vars ansvar för sidoackrediteringen är begränsat till något årligt besök av beskickningschefen. En något mer omfattande variant består av ambassader vilka tillförs extra personalresurser för att hantera bevakningen av sidoackrediteringsländer.</P> <P class="p82 ft8">För länder av lägre verksamhetsintresse där regional närvaro ändå bedöms viktig kan sidoackreditering utgöra en lämplig representationsform (se avsnitt 5.2. för jämförelse med SBS). Möjligheten till sidoackreditering avser både beskickningschef och anställda inom den diplomatiska personalen. Det föreligger inget folkrättsligt hinder att tänka kreativt och regionalt utöka verksamhetsansvaren för en ambassad med sidoackrediterad ambassadör utan att äventyra säkerheten för medarbetare som täcker sidoackrediteringen (jmf</P> <P class="p311 ft17">142</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">avsnitt 5.3). Mottagande staters accept krävs dock för sidoackreditering av ambassadör och för att ”<SPAN class="ft9">assign</SPAN>” (översatt till det något missvisande ”anställa” i den svenska versionen) annan diplomatisk personal.</P> <P class="p79 ft8">I den mån en svensk beskickning har flera sidoackrediteringar och därtill specialistfunktioner som täcker/är verksamma i flera länder bör man snarare tala om en regionambassad. Regionala verksamhetsfunktioner finns idag främst inom det konsulära beredskapsarbetet, genom de elva regionala migrationsattachéerna och för Sidas personal inom utvecklingssamarbetet. Som exempel kan nämnas ambassaderna i Bangkok och Nairobi. Även regionala försvars- och andra attachéer förekommer.</P> <P class="p15 ft8">Regionalisering av administrativa stödfunktioner för svenska utlandsmyndigheter sker i princip inte och oavsett de ovan beskriva regionala formerna har varje utlandsmyndigheter egen budget.</P> <P class="p136 ft8">Som framgått av kapitel 3 utvecklar vissa länder sin utrikesrepresentation i riktning mot ökad regionalisering för olika verksamhetsgrenar (t.ex. Nederländerna, Storbritannien och Kanada). Längst i detta avseende verkar Storbritannien ha gått i den nordiskbaltiska regionen. Här är budgetansvaret regionaliserat och all verksamhet – från utrikespolitiskt påverkansarbete till rekrytering av lokalanställda – sker utifrån ett tydligt regionalt perspektiv. Olika verksamhetsansvar är fördelade mellan beskickningarna i regionen och man samarbetar mycket nära. Täta samråd sker på videolänk och personalen är relativt flyttbar mellan beskickningarna för kortare perioder beroende på verksamhetskrav. Regionalt perspektiv och samarbete har ansetts ge goda effekter bl.a. inom Public Diplomacy, påverkansarbete och främjande av brittiska politiska intressen. Baksidan av myntet är möjligen att försöket ännu inte genererat några synliga effektiviseringsvinster eller frigjort resurser. Däremot får man mer verksamhetseffekt per satsat pund, är bedömningen. Ett så tätt sammanflätat regionalt arbetsnätverk anses fungera bäst i homogena regioner med små, välfungerande och relativt likasinnade länder som har ett gott samarbete sinsemellan.</P> <P class="p431 ft8">Finns det anledning att gå vidare och för svensk del gå i riktning mot ett ökat regionalt tänkande i utrikesförvaltningen? I kapitel 3 gjordes vissa bedömningar för olika verksamhetsområden, och därutöver kan följande reflektioner göras.</P> <P class="p79 ft12">Sidoackrediteringar kan utgöra en verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv representation som kan användas flexibelt. En regionambassadslösning kan vara särskilt lämplig i de fall där andra svenska</P> <P class="p432 ft17">143</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">myndigheter är intresserade av egen närvaro i regionen men inte i varje enskilt land. Permanent eller temporär placering av regional specialist/rådgivare/stödfunktion skulle kunna användas mer frekvent också för UD:s verksamheter. Att allmänt skapa mer personalrörlighet mellan beskickningar och att arbeta i regionala projekt kan ge samma effekt fast utan resurstillskott. Bl.a. främjaruppdrag bör med fördel göras regionala i fokusregioner, t.ex. Gulfen. Säkerhetspolitisk analys har ofta störst relevans utifrån ett regionalt perspektiv. Exempel på potentiella områden där ett ökat regionalt perspektiv och en utveckling i riktning mot regional närvaro är möjlig kan vara Södra Afrika, Västafrika, Östafrika, norra Sydostasien, Centralamerika, Centraleuropa och Västra Balkan.</P> <P class="p83 ft8">Generellt kan sägas att ju mindre en verksamhet är beroende av kunskap om regionen och närhet till verksamheten, desto mer talar för att effektiviseringar och flexibilitet bör ske genom centralisering snarare än regionalisering. Vad gäller administrativa stödverksamheter av olika slag förordar utredningen därför snarare prövning av möjligheter att föra dessa till Stockholm alternativt lägga ut dem på privat aktör.</P> <P class="p82 ft8">Att gå så långt i det regionala samarbetet som det brittiska <NOBR>Norden-Baltikum-projektet</NOBR> ser utredningen inte som ett alternativ. I alla fall inte på kort sikt. Det <NOBR>policy-genomslag</NOBR> som preliminärt ses som en positiv effekt av arbetet kan vara svårt att uppnå för ett litet land som Sverige, med begränsade resurser, betydligt glesare utlandsnärvaro och mindre tongivande utrikespolitisk roll. Försöket är dock intressant, liksom andra regionala initiativ, och UD bör bevaka utvecklingen.</P> <P class="p82 ft8">En variant av starkare regionalt samarbete kan formas om utveckling av flera miniambassader eller sektionskontor sker kring ett regionalt stödjande ”nav”. Försök skulle då också kunna göras med mer av gemensam budget och personal.</P> <P class="p140 ft31"><SPAN class="ft31">5.7</SPAN><SPAN class="ft32">Representation eller delegation</SPAN></P> <P class="p214 ft8">Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser reglerar inte status för representationer och delegationer vid internationella organisationer och inte heller tjänstemännens immunitet m.m. Reglering sker istället genom avtal mellan organisationen i fråga och värdlandet. Avtalen följer vanligen Wienkonventionen och därigenom har utsända tjänstemän vid representationer och delega-</P> <P class="p315 ft17">144</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p27 ft25">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">tioner motsvarande immunitet, privilegier och skyldigheter som en diplomat vid en bilateral beskickning.</P> <P class="p136 ft8">Att skapa ökad flexibilitet i verksamheten vid en representation eller delegation är i första hand en fråga om att förtydliga verksamhetsuppdraget för den departementala verksamheten, en fråga som utredningen tar upp i slutbetänkandet. I övrigt kan möjligheter finnas att effektivisera stödfunktioner genom att skapa gemensamma funktioner lokalt eller att samlokalisera representation/delegation med annan svensk beskickning på samma ort. Flera steg har tagits i den riktningen, senast genom att OECD/UNESCO- delegationen i Paris samlokaliseras med ambassaden. I Wien är ambassaden och <NOBR>OSSE-delegationen</NOBR> samlokaliserade och delar visst administrativt stöd, i Rom och Nairobi är den multilaterala verksamheten integrerad i ambassaden. Vad gäller de tre myndigheterna i Bryssel – ambassaden, <NOBR>NATO-delegationen</NOBR> och <NOBR>EU-representationen</NOBR> – delar de två förstnämnda vissa stödfunktioner.</P> <P class="p206 ft8">Utredningen bedömer att principen bör vara att svenska utlandsmyndigheter på samma ort ska gå i riktning mot gemensamma stödfunktioner och om möjligt även samlokalisering, om inte mycket starka verksamhetsskäl talar emot eller lokala förutsättningar omöjliggör en sådan lösning. På sikt bör UD kunna ta initiativ till att på orter där svensk offentlig förvaltning har en bred närvaro (t.ex. Bryssel och Peking) undersöka olika möjligheter att nyttja gemensamma stödfunktioner och därigenom frigöra resurser för flera aktörer.</P> <P class="p388 ft31"><SPAN class="ft31">5.8</SPAN><SPAN class="ft32">Framtida nordiskt samarbete ?</SPAN></P> <P class="p276 ft8">Utöver vad utredningen redan idag bedömer kan vidareutvecklas inom det nordiska samarbetet finns det idéer bl.a. i den s.k. Stoltenbergrapporten som man bör kunna titta närmare på.</P> <P class="p89 ft8">Möjligheten att öppna verkligt gemensamma nordiska ambassader bör diskuteras. En ordning enligt vilken vissa tjänster på ett nordiskt lands utlandsrepresentation blir nordiska i meningen att de utformas och bemannas i syfte att kunna representera alla de nordiska länderna bör kunna prövas. Wienkonventionen utesluter inte heller att två eller flera stater kan ackreditera en och samma person som beskickningschef, om inte mottagande stat motsätter sig detta (artikel 6). Det skulle därav i princip vara möjligt att etablera en nordisk</P> <P class="p433 ft17">145</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Flexibilitet genom att nyttja olika representationsformer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">ambassad på någon plats där inget av de nordiska länderna har egen representation.</P> <P class="p84 ft8">När det gäller de diplomatiska förbindelserna mellan de nordiska länderna kan det också finnas utrymme för nytänkande. De nordiska länderna skulle kunna diskutera om det, för de inbördes förbindelserna, kan finnas något alternativ till den klassiska ambassadformen.</P> <P class="p434 ft17">146</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <P class="p0 ft7">Referenser</P> <P class="p435 ft9">Administrativ handbok lokalanställda<SPAN class="ft8">. Utrikesdepartementet, 2002.</SPAN></P> <P class="p436 ft8">Anneling m.fl., En <SPAN class="ft9">modern utrikesförvaltning</SPAN>. Utrikesdepartementet, 2003.</P> <P class="p437 ft9"><SPAN class="ft8">Dragstedt Danielsson, I, </SPAN>Kompletterande översyn av honorärkonsulatsorganisationen. <SPAN class="ft8">Utrikesdepartementet, 2008.</SPAN></P> <P class="p71 ft9">Förbättrad efterlevnad av gällande regler inom Utrikesförvaltningen.</P> <P class="p438 ft8">Capgemini Consulting, 2009.</P> <P class="p436 ft30"><SPAN class="ft12">Giertz, U, </SPAN>Utvärdering av Regeringskansliets satsning på tillväxt och fördjupat <NOBR>EU-samarbete</NOBR> genom att förstärka utlandsorganisationen. <SPAN class="ft12">Utrikesdepartementet, 2008.</SPAN></P> <P class="p10 ft9"><SPAN class="ft8">Karlberg, L, </SPAN>Administrativa funktioner i utrikesförvaltningen.</P> <P class="p438 ft8">Utrikesdepartementet, 2008.</P> <P class="p437 ft9"><SPAN class="ft8">Kiefer, J, </SPAN>Med Stockholm som bas – utredning om Stockholmsbaserade ambassadörer. <SPAN class="ft8">Utrikesdepartementet, 2008.</SPAN></P> <P class="p439 ft12">Klackenberg, D, Översyn av den administrativa verksamheten i utrikesförvaltningen – Förslag till ny organisation. Utrikesdepartementet, 1997.</P> <P class="p440 ft12">Ottosson, S & Engström, M m.fl., <SPAN class="ft30">Administrativ kompetens. </SPAN>Utrikesdepartementet 2001.</P> <P class="p441 ft9"><SPAN class="ft8">Polano, E, Ö</SPAN>versyn av Honorärkonsulatsorganisationen, <SPAN class="ft8">Utrikesdepartementet, 2007.</SPAN></P> <P class="p437 ft9"><SPAN class="ft8">Ringholm, M, </SPAN>Rapport från Kriterieutredningen. <SPAN class="ft8">Utrikesdepartementet, 2002.</SPAN></P> <P class="p436 ft30"><SPAN class="ft12">Tauriainen, T & Nilsson, P, </SPAN>Översyn av utrikesförvaltningens närvaro i regioner/länder<SPAN class="ft12">. Utrikesdepartementet, 2007.</SPAN></P> <P class="p441 ft9"><SPAN class="ft8">Taxell, P & Karlberg, L, </SPAN>Utrikesförvaltningens regeringskansli- och förvaltningsmyndighetsuppgifter – förutsättningar för organisatorisk uppdelning och rättslig reglering. <SPAN class="ft8">Utrikesdepartementet, 2007.</SPAN></P> <P class="p442 ft17">147</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft9">The Ministry of Foreign Affairs of Italy In Numbers – Statistical Yearbook 2009<SPAN class="ft8">. Utrikesministeriet i Italien, 2009.</SPAN></P> <P class="p444 ft30">Översyn av administrativa rutiner inom utrikesförvaltningen<SPAN class="ft12">. Capgemini Consulting, 2009.</SPAN></P> <P class="p445 ft97">Statens offentliga utredningar och departementsserien</P> <P class="p400 ft9"><SPAN class="ft8">Ds 1978:1, </SPAN>Lokalanställda vid utlandsmyndigheter<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p446 ft103"><SPAN class="ft102">Ds 2008:82, </SPAN>Sverige i världen – Rapport från Globaliseringsrådet<SPAN class="ft102">. SOU 1988:58, </SPAN>Utrikesförvaltningens inriktning och organisation. <SPAN class="ft102">SOU 2001:70, </SPAN>Konsulärt bistånd till svenskar utomlands.</P> <P class="p447 ft9"><SPAN class="ft8">SOU 2008:23, </SPAN>Konsulär katastrofinsats<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p448 ft97">Författningar, internationella konventioner och regelsamlingar</P> <P class="p449 ft105">Föreskrifter för utrikesförvaltningen<SPAN class="ft104">. Utrikesdepartementet, 2006. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet</SPAN></P> <P class="p450 ft8">Förordning (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen</P> <P class="p451 ft8">Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för Utrikesdepartementet (UF 2009:5)</P> <P class="p452 ft104">Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1) Wienkonventionen om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10)</P> <P class="p453 ft17">148</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td83"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td84"><SPAN class="p27 ft25">Referenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft31"><SPAN class="ft97">I</SPAN>ntervjuer</P> <P class="p105 ft8">I utredningsarbetet har utredare och sekretariat haft kontakt med cirka 150 personer, varav följande grupper och personer varit av särskild relevans inför delbetänkandet.</P> <P class="p23 ft8">Berörda svenska statsråd och statssekreterare.</P> <P class="p200 ft8">Företrädare för ett tiotal länders utrikesförvaltningar, däribland Danmark, Finland, Kanada, Nederländerna, Norge och Storbritannien.</P> <P class="p278 ft12">Tjänstemän inom Utrikesdepartementet, Förvaltningsavdelningen, Statsrådsberedningen och ett antal andra departement.</P> <P class="p455 ft8">Dangoor, David, Sveriges honorärkonsul i New York</P> <P class="p200 ft8">Danielsson, Christian, chef Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel</P> <P class="p10 ft8">Danielsson, Lars, Sveriges generalkonsul i Hongkong</P> <P class="p200 ft8">Ekström, Göran och medarbetare, generaldirektör Arbetsgivarverket</P> <P class="p456 ft12">Eliasson, Jan, f.d. utrikesminister Emthén, Bo, Sveriges ambassadör i Angola</P> <P class="p0 ft8">Gunnerholm, Björn, Capgemini Consulting</P> <P class="p457 ft8">Göran Lennmarker, ordförande riksdagens utrikesutskott Hafström, Jonas och medarbetare, Sveriges ambassadör i USA Henriksson, Ola, planeringschef Justitiedepartementet Hillion, Christophe, senior researcher Sieps</P> <P class="p21 ft8">Hjelt af Trolle, Ingrid, chef kansliet för samordning av <NOBR>EU-frågor,</NOBR> Statsrådsberedningen</P> <P class="p458 ft12">Iremark, Ingrid och medarbetare, Sveriges ambassadör i Kanada Karlgren, Anna och medarbetare, Statskontoret</P> <P class="p459 ft8">Klackenberg, Dag, VD Svensk Handel Landahl, Jan, förvaltningschef Regeringskansliet Lund, Anne K., Norges ambassadör i Sverige</P> <P class="p460 ft8">Lundborg, Hans, Sveriges ambassadör i Österrike Lyra, Markus, Finlands ambassadör i Sverige</P> <P class="p461 ft8">Mitchell, Andrew, Storbritanniens ambassadör i Sverige Molander, Johan, Sveriges ambassadör i Finland Norberg, Lennart, Capgemini Consulting</P> <P class="p462 ft8">Stellinger, Anna och medarbetare, direktör Sieps Volkoff, Alexandra, Kanadas ambassadör i Sverige</P> <P class="p463 ft17">149</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p464 ft18">Bilaga 1</P> <P class="p465 ft7">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr18 td85"><SPAN class="p377 ft106">Översyn av utrikesförvaltningen</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td86"><SPAN class="p466 ft106">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td85"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td86"><SPAN class="p466 ft106">2009:67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td87"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p27 ft59">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft52">Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2009</P> <P class="p467 ft107">Sammanfattning</P> <P class="p468 ft52">En särskild utredare ska göra en översyn av utrikesförvaltningens struktur och kompetensförsörjning samt dess organisatoriska samband med intressenter inom och utanför Regeringskansliet. Översynen ska utgå från de ändrade förutsättningar som blivit följden av <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> och globaliseringen, av det övriga Regeringskansliets växande internationella roll samt av omvärldsförändringar som berör migrationsområdet, konsulärt bistånd, utvecklingssamarbetet och näringslivsfrämjande m.m. Utgångspunkten ska vara en mer flexibel samt mer kostnads- och verksamhetseffektiv utrikesförvaltning inom nuvarande resursram, som har förbättrade möjligheter att genom omprioriteringar möta snabba omvärldsförändringar. Utredaren ska därför göra en bedömning av nuvarande organisation, effektivitet och resursutnyttjande i förhållande till de av statsmakterna beslutade huvuduppgifterna.</P> <P class="p469 ft52">Utredaren ska lämna förslag till förbättringar i fråga om bl.a.</P> <P class="p470 ft52"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft109">utrikesförvaltningens organisation, effektivitet och flexibilitet,</SPAN></P> <P class="p471 ft52"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft110">utrikesrepresentationens samarbete med dels Utrikesdepartementet och övriga Regeringskansliet, dels övriga berörda myndigheter inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde, dels övriga myndigheter och andra aktörer utanför Regeringskansliet,</SPAN></P> <P class="p472 ft52"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft110">samarbete och ansvarsfördelning mellan utrikesförvaltningen och övriga Regeringskansliet vad gäller styrning och uppföljning av utlandsmyndigheternas verksamhet,</SPAN></P> <P class="p473 ft112"><SPAN class="ft108">•</SPAN><SPAN class="ft111">utlandsmyndigheternas geografiska placering, möjligheterna till arbetsfördelning inom Norden och/eller EU samt möjligheterna till ökad flexibilitet vid val av representationsform, och</SPAN></P> <P class="p474 ft53">151</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft8"><SPAN class="ft113">• </SPAN>instrument för en adekvat och långsiktig kompetensförsörjning.</P> <P class="p318 ft8">Utredaren ska vidare se över vilka möjligheter det finns att, med ökad kostnads- och verksamhetseffektivitet, överföra vissa arbetsuppgifter till andra myndigheter.</P> <P class="p84 ft8">Utredaren ska föreslå de författningsändringar som bedöms främja uppnåendet av nuvarande eller föreslagna mål för utrikesförvaltningen.</P> <P class="p118 ft8">Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2010.</P> <P class="p448 ft97">Bakgrund</P> <P class="p242 ft8">Den pågående globaliseringen förändrar Sveriges situation. Den ställer nya krav på en modern och effektiv utrikesförvaltning, som bevakar utvecklingen i världen och agerar, främjar och försvarar svenska värderingar och intressen. Med det överflöd av lätt tillgänglig information och analys som nu finns att tillgå, måste utrikesförvaltningen inrikta sig på att tillföra ett mervärde som är av särskild relevans för svensk del.</P> <P class="p128 ft8"><NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> har inneburit nya förutsättningar och uppgifter för utrikesförvaltningen. Hela Regeringskansliet är engagerat i <NOBR>EU-frågorna</NOBR> och samordningen av <NOBR>EU-politiken</NOBR> ligger numera på Statsrådsberedningen. Utrikesförvaltningens roll inom <NOBR>utrikes-,</NOBR> handels- och utvecklingspolitik samt dess uppgift som förmedlande länk har kompletterats med och i viss mån ersatts av mer direkta kontakter mellan ansvariga departement och motsvarande institutioner i bl.a. <NOBR>EU-länderna.</NOBR> Direkta kontakter mellan utlandsmyndigheterna och övriga Regeringskansliet är frekventa. EU:s roll som internationell aktör skärper kraven även på vår egen utrikesförvaltning. Allt detta medför att ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet bör övervägas. Att vissa förhandlingar med tredje land sköts av EU hindrar inte att dessa frågor ofta kommer att engagera utrikesförvaltningen och/eller Regeringskansliet.</P> <P class="p239 ft8">Utrikesrepresentationens hantering av enskilda förvaltningsärenden, främst migrationsfrågor, passärenden och konsulärt bistånd åt enskilda, har under senare år tagit i anspråk en allt större del av resurserna. Utlandsmyndigheterna ställs inför svåra avvägningar när det gäller att prioritera mellan de olika uppgifter som åligger dem. De många förvaltningsärendena ställer särskilda krav med hänsyn till skyndsamhets- och rättssäkerhetsaspekter, vilka</P> <P class="p280 ft17">152</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">måste hanteras jämsides med traditionell utrikespolitisk bevakning, utvecklingssamarbete, näringslivsfrämjande och kraven på allmänt stöd och hjälp till svenska medborgare i verksamhetslandet. Den ökade svenska turismen till avlägsna resmål har gjort konsulärt bistånd till en större och svårare uppgift. Flodvågskatastrofen 2004 och evakueringen av svenskar från Libanonkriget 2006 föranledde ändringar i organisation och planering. Regeringskansliets hantering av flodvågskatastrofen togs upp av 2005 års katastrofkommission (SOU 2005:104). En parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands redovisade sitt arbete 2008 (SOU 2008:23).</P> <P class="p367 ft8">Även inom andra ansvarsområden har förändringar inträtt. Den globala konkurrensen om marknadsandelar och investeringar hårdnar. Enligt Exportutredningens betänkande (SOU 2008:90) har främjande av svenska näringslivsintressen utomlands blivit viktigare mot bakgrund av den ökade internationaliseringen. Vad gäller främjande av export till offentlig kund har frågan om försvarsmateriel behandlats inom ramen för en översyn av stödet till Försvarsmakten som redovisas i rapporten Ett användbart och tillgängligt försvar – stödet till Försvarsmakten (FÖ 2009:A).</P> <P class="p79 ft8">Regeringens politik för global utveckling medför åtaganden såväl för utvecklingssamarbetet som för andra politikområden. Fokuseringen av biståndet till färre länder förändrar behovet av representation i länder med vilka Sverige bedriver utvecklingssamarbete.</P> <P class="p475 ft8">Möjligheterna att hantera de nya förutsättningarna och kraven är avhängiga av en effektiv personal- och kompetensförsörjning som svarar mot verksamhetens behov, och av att utrikesförvaltningen och Regeringskansliet kan anpassas efter de förändrade behoven. Utrikesförvaltningen ska vara, och uppfattas som, en attraktiv arbetsplats som lockar kompetenta medarbetare. De säkerhetsrisker som följer med terrorism och etablering i högriskländer bör ägnas uppmärksamhet i detta sammanhang.</P> <P class="p220 ft8">Utrikesutskottet konstaterar i sitt yttrande (2008/09:UU1y) till konstitutionsutskottet med anledning av budgetpropositionen 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 1) att förändringar i omvärlden och kraven på effektiv resursanvändning föranleder anpassningar av den svenska utrikesrepresentationen. Utskottet noterar att den inledda landfokuseringen av bilateralt bistånd kommer att medföra förändringar i utrikesrepresentationen samt att den framväxande</P> <P class="p476 ft17">153</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">europeiska utrikestjänsten är en faktor som måste beaktas. Den pågående globaliseringen gör att det enligt utskottet är av avgörande vikt att på ett högkvalitativt sätt hävda svenska värderingar, Sveriges utrikes- och biståndspolitiska ställningstaganden samt våra kommersiella intressen. Utskottet påpekar att utrikesförvaltningen inte enbart företräder staten utan är ett instrument även för näringslivet och andra samhällssektorer samt för att tillvarata enskilda medborgares intressen. Mot denna bakgrund anser utskottet att ”en bred översyn nu bör ske avseende Sveriges diplomatiska närvaro i världen samt utrikesförvaltningens funktion, kompetens och personalförsörjning”.</P> <P class="p477 ft8">Globaliseringsrådet föreslår i sin rapport Ds 2008:82</P> <P class="p299 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">att regering och riksdag utarbetar en långsiktig plan för att öka den svenska utrikesförvaltningens kapacitet sedan pågående effektivisering har fullföljts, och</SPAN></P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">att Utrikesdepartementets arbete reformeras i syfte att förbättra anpassningsförmågan, uppnå ökad samverkan internationellt samt skapa en bättre och mer utnyttjad informationsteknologi.</SPAN></P> <P class="p448 ft97">Uppdraget</P> <P class="p242 ft8">Med utgångspunkt i de svenska intressen och värderingar som riksdag och regering har fastlagt ska utredaren kortfattat belysa utrikesförvaltningens olika roller och föreslå förbättringar. Utredaren ska lämna förslag avseende utrikesförvaltningens organisation, effektivitet och flexibilitet i ljuset av de nya och skiftande arbetsuppgifter som tillförts utlandsmyndigheterna och det behov av fortlöpande omprövningar i verksamheten som föranleds av snabba förändringar i omvärlden. Utredaren ska föreslå en lämplig rollfördelning inom Regeringskansliet, mellan utlands- och hemmamyndigheterna samt i förhållande till aktörer utanför Regeringskansliet. I detta ingår att undersöka om det finns arbetsuppgifter som till följd av förändrade förutsättningar numera skulle kunna utföras mer kostnadseffektivt från Stockholm än vid utlandsmyndigheterna.</P> <P class="p109 ft8">Utredaren ska vidare lämna förslag i fråga om dels utrikesrepresentationens framtida struktur, dels utrikesförvaltningens långsiktiga kompetensförsörjning, inklusive hur kompetensen inom hela Regeringskansliet bättre kan tas till vara samt hur kompetens</P> <P class="p103 ft17">154</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">hos personal med erfarenhet från utrikesförvaltningen bättre kan tas till vara inom övriga delar av Regeringskansliet.</P> <P class="p136 ft8">Utredaren ska lämna förslag till vilka verksamhetsmål som bör gälla för utlandsmyndigheterna för att dessa på ett kostnadseffektivt och flexibelt sätt och med effektivt resursutnyttjande ska kunna bidra till att de av riksdag och regering antagna mål som har bäring på utrikesrepresentationen uppfylls. Utredaren ska lämna förslag på en avgränsning mellan vilka mål för den svenska politiken som bör drivas genom nationellt agerande och vilka som därutöver bör, eller måste, drivas inom ramen för EU eller andra internationella organisationer. Ett huvudsyfte ska vara att öka gehöret för svenska synpunkter inom <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> samt inför EU:s förhandlingar med omvärlden. Frågan om diplomati genom officiella uttalanden och främjande av svenska intressen genom deltagande i den offentliga debatten – ”public diplomacy ska behandlas.</P> <P class="p90 ft8">Förslagen ska rymmas inom nuvarande resursram och ge möjligheter till effektivare utnyttjande av befintliga resurser. En annan utgångspunkt för förslagen ska vara att de olika verksamheterna ska kunna styras på ett flexibelt och effektivt sätt med inriktning av resurserna till områden där behoven är störst. En kontinuerlig omprövning av verksamheten mot bakgrund av snabba omvärldsförändringar är viktig. Effektivitet bör ses ur ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv och utifrån de grundläggande kvalitetskrav som ställs på svensk statsförvaltning.</P> <P class="p15 ft8">Utredaren ska lämna förslag som kan bidra till en effektivare hantering av förvaltningsärenden och kan härvid överväga om en möjlig lösning är att inom utrikesförvaltningens ram inrätta en särskild organisation eller struktur för hantering av förvaltningsärenden (bl.a. konsulära ärenden), som i så fall kan bedrivas inom en avgränsad budgetram. Detta förutsätter att förslag till en tydlig gränsdragning mellan förvaltningsärenden och annan verksamhet lämnas. Förslag som avser hanteringen av enskilda förvaltningsärenden ska ha utgångspunkten att hanteringen ska vara kostnads och verksamhetseffektiv samt rättssäker.</P> <P class="p16 ft8">En kartläggning ska göras av utlandsmyndigheternas samarbete med olika delar av Regeringskansliet och andra myndigheter, och med andra aktörer.</P> <P class="p198 ft12">Följande områden ska särskilt analyseras och förslag till åtgärder lämnas.</P> <P class="p478 ft17">155</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p417 ft9">1. Samverkan mellan utrikesrepresentationen och Regeringskansliet</P> <P class="p479 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Roll- och ansvarsfördelning mellan utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet. Frågan om vilka arbetsuppgifter som bör hanteras av utrikesrepresentationen respektive Regeringskansliet. Rationella former för samverkan mellan hemma- och utlandsorganisationerna vid utarbetande av svenska positioner och dokument. Även förutsättningarna för effektiviseringar genom användning av ny teknik, i synnerhet inom informations- och kommunikationsområdet, ska ingå.</SPAN></P> <P class="p480 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Ansvarsfördelning och samråd mellan Utrikesdepartementet, övriga Regeringskansliet och andra intressenter vid beslut om prioritering mellan de olika anspråk som ställs på utlandsmyndigheterna och i övrigt vid styrning och uppföljning av utlandsmyndigheterna och deras verksamhet.</SPAN></P> <P class="p97 ft9">2. Utrikesrepresentationens struktur</P> <P class="p194 ft8">Utredaren ska granska utrikesrepresentationens nuvarande struktur och föreslå sådana förändringar som kan medföra ökad kostnadseffektivitet och flexibilitet, i följande avseenden.</P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Kriterier för val av länder och internationella organisationer där Sverige bör vara representerat på plats för att ge förutsättningar att lösa de av statsmakterna beslutade huvuduppgifterna.</SPAN></P> <P class="p335 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Hur en ökad flexibilitet kan åstadkommas i fråga om utlandsmyndigheternas uppdrag och bemanning inom ramen för förpliktelserna enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser.</SPAN></P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Sidoackreditering alternativt Stockholmsbasering av ambassadörer.</SPAN></P> <P class="p334 ft12"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft116">Regionambassader eller ambassader med vissa regionala uppgifter samt ambassader med begränsat verksamhetsuppdrag.</SPAN></P> <P class="p481 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Honorärkonsulatens framtida roll och arbetsvillkor.</SPAN></P> <P class="p333 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Vilka möjligheter till samordningsvinster och renodling av uppgifter i utrikesförvaltningen som bedöms uppstå som en följd av ett ökande internationellt samarbete inom EU och/eller Norden inom bland annat omvärldsbevakning, juridisk expertis, biståndsförvaltning, konsulär administration och olika former av gemensam utrikesrepresentation. Utredaren ska i arbetet sär-</SPAN></P> <P class="p350 ft17">156</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p482 ft8">skilt beakta den planerade etableringen av en europeisk utrikestjänst (EAS).</P> <P class="p483 ft8"><SPAN class="ft117">-</SPAN><SPAN class="ft115">Vilka möjligheter till samordning av administration och logistik etc. det finns mellan närliggande ambassader, konsulat och delegationer.</SPAN></P> <P class="p484 ft12"><SPAN class="ft117">-</SPAN><SPAN class="ft116">Vilka möjligheter det finns att med ökad kostnads- och verksamhetseffektivitet överföra vissa arbetsuppgifter till andra myndigheter.</SPAN></P> <P class="p485 ft118">3. Utrikesförvaltningens samarbete med berörda myndigheter inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde och andra aktörer</P> <P class="p486 ft8"><SPAN class="ft117">-</SPAN><SPAN class="ft115">Formerna för Utrikesdepartementets styrning och/eller samordning av utlandsmyndigheterna i förhållande till andra aktörer inom utvecklingssamarbete, handels- och exportfrämjande, investeringsfrämjande, främjande av svenska intressen, migrationsverksamhet och försvarsrelaterade uppgifter m.m.</SPAN></P> <P class="p487 ft8"><SPAN class="ft117">-</SPAN><SPAN class="ft115">Gränsdragningen och samarbetet mellan utrikesförvaltningen och Sida mot bakgrund av den nära kopplingen mellan biståndspolitik och utrikespolitik. Utredaren ska redovisa hur motsvarande gränsdragning och samarbete har förändrats i jämförbara europeiska länder, däribland Danmark, Norge och Nederländerna.</SPAN></P> <P class="p488 ft8"><SPAN class="ft117">-</SPAN><SPAN class="ft115">Samarbete och rollfördelning mellan utrikesförvaltningen och Exportrådet i Sverige och utomlands. Handelssekreterarnas roll och mandat i ljuset av Wienkonventionen. Jämförelse med hur andra europeiska länder, såsom Danmark, Irland och Österrike, hanterar dessa frågor.</SPAN></P> <P class="p489 ft8"><SPAN class="ft117">-</SPAN><SPAN class="ft115">Samarbetet mellan utrikesförvaltningen och Migrationsverket. Jämförelse med hur andra europeiska länder med liknande migrationsströmmar organiserat sin verksamhet. Möjligheter till samordning med andra EU- länder ska undersökas.</SPAN></P> <P class="p418 ft9">4. Utrikesförvaltningens långsiktiga kompetensförsörjning</P> <P class="p490 ft12"><SPAN class="ft117">-</SPAN><SPAN class="ft116">Långsiktigt behov av kompetensväxling inom olika områden mot bakgrund av uppgifternas karaktär och volym.</SPAN></P> <P class="p483 ft8"><SPAN class="ft117">-</SPAN><SPAN class="ft115">Åtgärder för att utifrån behovet av kompetens kunna rekrytera kvalificerade kvinnliga och manliga medarbetare och bemanna</SPAN></P> <P class="p491 ft17">157</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p492 ft8">besvärliga utlandsposter i ljuset av karriärmöjligheter, familjesituation, utlandsvillkor, säkerhet m.m.</P> <P class="p493 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Åtgärder för att möjliggöra mer flexibla anställningsformer.</SPAN></P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Åtgärder för att genom ökad rörlighet mellan utrikesförvaltningen och övriga delar av Regeringskansliet förbättra utnyttjandet av hela Regeringskansliets personal.</SPAN></P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft114">-</SPAN><SPAN class="ft115">Beskriva förutsättningarna att för i vissa funktioner ersätta utsänd personal med lokalt anställda.</SPAN></P> <P class="p494 ft12">Inom de områden där utredaren identifierar möjligheter till verksamhets- och kostnadseffektiviseringar ska förslag lämnas om hur dessa kan realiseras.</P> <P class="p495 ft97">Avgränsning</P> <P class="p242 ft8">Utrikesdepartementets organisation ska inte utredas utöver vad som kan bli nödvändigt för att fullgöra de olika delarna av utredningsuppdraget. Om emellertid utredaren skulle finna att någon annan aspekt av departementets sätt att arbeta kan anses försvåra rationella lösningar av utrikesförvaltningens uppgifter, bör detta lyftas fram.</P> <P class="p103 ft97">Samråd och redovisning av uppdraget</P> <P class="p242 ft8">Utredaren bör studera erfarenheter från jämförbara länder. De synpunkter på utrikesförvaltningen som 2008 och 2009 kom in från utlandsmyndigheter samt enheter inom Utrikesdepartementet ska studeras av utredaren, som också ska beakta redan genomförda utredningar samt hålla kontakt med pågående utredningar och förändringsarbeten. Utlandsmyndigheterna bör inte belastas med alltför omfattande uppdrag, särskilt inte under Sveriges ordförandeskap i EU. Utredaren ska samråda med intressenter inom och utom Regeringskansliet som berörs av de förslag som utredaren kan komma att lägga fram. Samverkan ska ske med Arbetsgivarverket.</P> <P class="p96 ft8">Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet samt ge dem tillfälle att framföra sina synpunkter.</P> <P class="p496 ft17">158</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft8">Utredaren ska föreslå de författningsändringar som bedöms främja uppnåendet av nuvarande eller föreslagna mål för utrikesförvaltningen.</P> <P class="p100 ft8">Utredaren ska redovisa de ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna av sina förslag. Om förslagen innebär kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar för staten ska utredaren föreslå finansiering.</P> <P class="p497 ft8">Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2010.</P> <P class="p498 ft8">Utrikesdepartementet)</P> <P class="p499 ft17">159</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p500 ft18">Bilaga 2</P> <P class="p465 ft7">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr18 td91"><SPAN class="p377 ft106">Tilläggsdirektiv till</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td69"><SPAN class="p501 ft106">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p377 ft106">Utrikesförvaltningsutredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p501 ft106">2010:6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td92"><SPAN class="p377 ft106">(UD 2009:01)</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td66"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft52">Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2010</P> <P class="p467 ft107">Förlängd tid för uppdraget</P> <P class="p502 ft52">Med stöd av regeringens bemyndigande den 23 juli 2009 (dir. 2009:67) tillkallade chefen för Utrikesdepartementet en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av utrikesförvaltningen.</P> <P class="p503 ft112">Enligt utredningens direktiv ska uppdraget redovisas senast den 1 februari 2010.</P> <P class="p504 ft52">Utredningstiden förlängs till och med den 1 november 2010. Utredningen ska dessutom senast den 1 maj 2010 i ett delbetänkande lämna förslag i den del av utredningsuppdraget som tar sikte på hur man kan uppnå en ökad flexibilitet i utrikesrepresentationen. Förslagen ska innehålla åtgärder som gör det enklare att begränsa uppdragen för svenska utlandsmyndigheter och därigenom tydligare anpassa deras verksamhet, format och omfattning efter behov. Den pågående utvecklingen av internationella förhållanden ska beaktas.</P> <P class="p505 ft52">(Utrikesdepartementet)</P> <P class="p506 ft53">161</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <P class="p507 ft18">Bilaga 3</P> <P class="p508 ft8">PM <NOBR>2010-03-30</NOBR></P> <P class="p509 ft7">Utlandsmyndigheterna – en del av</P> <P class="p510 ft7">Regeringskansliet</P> <P class="p511 ft8">Utrikesförvaltningsutredningen UD 2009:01</P> <P class="p512 ft8"><NOBR>Bengt-Åke</NOBR> Nilsson</P> <P class="p512 ft8">Bo Malmqvist</P> <P class="p513 ft17">163</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <P class="p0 ft7">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p27 ft13"><A href="#page_157">1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p42 ft13"><A href="#page_157">Att inlemma utlandsmyndigheterna i</A></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p42 ft13"><A href="#page_157">Regeringskansliet .....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_157">165</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p27 ft8"><A href="#page_157">1.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p42 ft16"><A href="#page_157">Promemorians syfte och innehåll..........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_157">165</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p27 ft8"><A href="#page_158">1.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p42 ft8"><A href="#page_158">Myndighetskoncerner ombildas till </A><NOBR><A href="#page_158">en-myndigheter ..........</A></NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_158">166</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft8"><SPAN class="ft8">1.3</SPAN><A href="#page_159"><SPAN class="ft20">Är en </SPAN></A><NOBR><A href="#page_159">en-myndighetsmodell</A></NOBR><A href="#page_159"> förenlig med</A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p27 ft14"><A href="#page_159">Wienkonventionerna? ............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_159">167</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p514 ft12"><SPAN class="ft8">1.4</SPAN><A href="#page_161"><SPAN class="ft119">Att sammanföra utlandsmyndigheterna med Utrikesdepartementet i Regeringskansliet –</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p27 ft8"><A href="#page_161">förutsättningar, motiv och modeller.....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_161">169</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft8"><SPAN class="ft8">1.5</SPAN><A href="#page_165"><SPAN class="ft20">En integrerad utrikesförvaltning i Regeringskansliet –</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p27 ft14"><A href="#page_165">konsekvenser ..........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_165">173</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft8"><SPAN class="ft8">1.6</SPAN><A href="#page_167"><SPAN class="ft20">Specialattachéer och anställda med annan huvudman än</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td93"><SPAN class="p515 ft14"><A href="#page_167">Regeringskansliet....................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_167">175</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p27 ft8"><A href="#page_169">1.7</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p515 ft14"><A href="#page_169">Lokalanställda .........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_169">177</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p27 ft8"><A href="#page_171">1.8</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p515 ft14"><A href="#page_171">Beslut – överklagande.............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_171">179</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p27 ft8"><A href="#page_173">1.9</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p515 ft14"><A href="#page_173">Offentlighet och sekretess.....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_173">181</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p27 ft8"><A href="#page_175">1.10</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p515 ft14"><A href="#page_175">Diarieföring och arkivering ...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_175">183</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p27 ft8"><A href="#page_176">1.11</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p515 ft14"><A href="#page_176">Lagar och andra föreskrifter ..................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_176">184</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td94"><SPAN class="p27 ft19"><A href="#page_178">Annex 1 – Diarier och arkiv inom utrikesförvaltningen ..........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td19"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_178">186</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td94"><SPAN class="p27 ft13"><A href="#page_184">Annex 2 – Författningar som bör ses över vid en en-</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td93"><SPAN class="p515 ft13"><A href="#page_184">myndighetsreform.....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_184">192</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td52"><SPAN class="p27 ft17">164</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p516 ft72"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft71">Att inlemma utlandsmyndigheterna i Regeringskansliet</SPAN></P> <P class="p517 ft31"><SPAN class="ft31">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Promemorians syfte och innehåll</SPAN></P> <P class="p266 ft8">Avsikten med denna promemoria är i huvudsak att redovisa rättsliga förutsättningar för och konsekvenser av att inlemma utrikesrepresentationen i Regeringskansliet.</P> <P class="p246 ft11">Syftena med en sådan organisationsutveckling är i grunden desamma som i det omfattande reformarbetet i den svenska statsförvaltningen under senare år med ombildning av myndighetskoncerner till <NOBR>en-myn-</NOBR> digheter, se avsnitt 1.2. För utrikesrepresentationens del, med mycket stora variationer mellan olika utlandsmyndigheter, både vad gäller lokala förutsättningar och i fråga om personella resurser, är det naturligt att lägga särskilt stor vikt vid möjligheterna att öka flexibiliteten i organisationen, så att de olika enheternas resurser och befogenheter snabbt kan anpassas till aktuella krav.</P> <P class="p99 ft8">I promemorians första del redovisas ett antal frågor som aktualiseras vid en omorganisation.</P> <P class="p89 ft8">En andra del behandlar författningsfrågor. Syftet där är att ge exempel på vilka ändringar som behövs i lagar och andra föreskrifter. Där redovisas erforderliga ändringar i instruktionen och arbetsordningen för Regeringskansliet och arbetsordningen för Utrikesdepartementet. Ett förslag till arbetsordning för utrikesrepresentationen, avsedd att ersätta instruktionen för utrikesrepresentationen, redovisas också.</P> <P class="p389 ft17">165</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Vidare redovisas förslag till erforderliga ändringar i ett antal författningar som är av central betydelse i utrikesrepresentationens verksamhet.</P> <P class="p84 ft8">Ändringar som föreslås är sådana som föranleds av den skisserade organisationsändringen. I övrigt utgår förslagen från den gällande fördelningen av ansvar, befogenheter osv. De förändringar som utredningen i övrigt kan komma att föreslå har inte kunnat beaktas i detta sammanhang.</P> <P class="p518 ft37"><SPAN class="ft31">1.2</SPAN><SPAN class="ft36">Myndighetskoncerner ombildas till enmyndigheter</SPAN></P> <P class="p194 ft8">Ett väsentligt inslag i det förvaltningspolitiska reformarbetet i Sverige under de senaste 15 åren har varit ombildningen av hierarkiska myndighetsorganisationer med centrala, regionala och lokala myndigheter, s.k. myndighetskoncerner, till s.k. <NOBR>en-myndigheter,</NOBR> där samtliga myndigheter inom en förvaltningsgren, myndighetskoncernen, sammanförts till en enda myndighet.</P> <P class="p83 ft8">Generellt sett har syftena med detta reformprogram varit att uppnå</P> <P class="p519 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">tydligare ledning och styrning</SPAN></P> <P class="p481 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">ökad flexibilitet i verksamheten</SPAN></P> <P class="p493 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">mer effektivt resursutnyttjande</SPAN></P> <P class="p481 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">ökad rättssäkerhet och enhetlig rättstillämpning</SPAN></P> <P class="p481 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">förbättrad service</SPAN></P> <P class="p494 ft8"><NOBR>En-myndighetsreformen</NOBR> har nu genomförts inom nästan alla förvaltningsgrenar som tidigare varit organiserade som myndighetskoncerner, t.ex. Försvarsmakten, Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. En av de få verksamheter som fortfarande är organiserad som en myndighetskoncern är polisen.</P> <P class="p83 ft8">Erfarenheterna av dessa reformer är i huvudsak positiva men någon samlad utvärdering har inte gjorts (prop. 2009/10:175 s. 75).</P> <P class="p370 ft8">Statskontoret har, huvudsakligen utifrån vissa sektorsvisa uppföljningar, undersökt vilken betydelse <NOBR>en-myndighetsreformen</NOBR> haft för berörda myndigheters verksamhet och resultat. Denna utvärdering redovisas i rapporten ”När flera blir en – om nyttan med <NOBR>en-myndig-</NOBR> heter”.</P> <P class="p520 ft17">166</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft8">Också Riksrevisionen har följt upp reformen med en utvärdering avseende Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten (Från många till en – sammanslagning av myndigheter, RiR 2010:3). Frågeställningen i den granskningen har varit om reformen haft den förväntade effekten att man uppnått ökad enhetlighet i myndighetsutövningen.</P> <P class="p89 ft8">De utvärderingar av <NOBR>en-myndighetsreformen</NOBR> som hittills skett ger knappast någon klar och entydig bild av utfallet. Av naturliga skäl, kan det sägas, eftersom förutsättningarna och formerna för genomförandet av reformen i många avseenden skiftar starkt mellan olika förvaltningsgrenar.</P> <P class="p198 ft8">Det är också svårt att, med utgångspunkt i de utvärderingar av <NOBR>en-myndighetsreformen</NOBR> som hittills skett, dra några helt säkra slutsatser om vilka effekter en sådan reform inom utrikesförvaltningen skulle få, t.ex. vad gäller ledning och styrning av verksamheten samt i fråga om resursutnyttjande.</P> <P class="p521 ft37"><SPAN class="ft31">1.3</SPAN><SPAN class="ft36">Är en </SPAN><NOBR>en-myndighetsmodell</NOBR> förenlig med Wienkonventionerna?</P> <P class="p257 ft8">Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (SÖ 1967:1), hädanefter WK, är det grundläggande dokumentet vad avser regleringen av under vilka former staternas diplomatiska förbindelser utövas. Konventionen trädde i kraft den 24 april 1964. Sverige ratificerade konventionen den 16 december 1966 (prop. 1966:148) och konventionen trädde i kraft i förhållande till Sverige den 20 april 1967. För närvarande är 186 stater anslutna till konventionen.</P> <P class="p79 ft8">WK tillkom efter en utdragen förhandlingsprocess och konventionens materiella innehåll bygger i mycket på vad som betraktades som internationell sedvanerätt på området. Alltsedan konventionens ikraftträdande för drygt 40 år sedan har WK:s materiella innehåll successivt kompletterats genom statspraxis, som numera kan betraktas som internationell sedvänja på området (jfr även preambeln).</P> <P class="p15 ft8">Området för WK är hur det diplomatiska umgänget stater emellan ska utövas, dvs. i positiv bemärkelse vilka rättigheter en stat kan åberopa gentemot andra stater i utövandet av sin diplomatiska verksamhet, och i negativ bemärkelse vilka skyldigheter staten har att tolerera andra staters utövande av sin motsvarande verksamhet. Konventionen har alltså ett i huvudsak funktionellt syfte.</P> <P class="p522 ft17">167</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft8">I WK artikel 2 anges den grundläggande förutsättningen för diplomatiska relationer: diplomatiska förbindelser mellan stater och ständiga diplomatiska beskickningar baseras på ömsesidigt samtycke.</P> <P class="p195 ft8">I princip kan sägas att staterna har frihet att själva reglera formerna för sina diplomatiska mellanhavanden. Enligt vissa bestämmelser förutsätts att staterna är överens i frågan (se t.ex. artikel 12 om kanslilokaler på annan ort än där beskickningen är belägen). Vidare kan stater komma överens om rättigheter och skyldigheter som går utöver vad som följer av WK:s bestämmelser.</P> <P class="p110 ft9"><SPAN class="ft8">Ett centralt begrepp i WK är </SPAN>”diplomatisk beskickning” (eng. diplomatic mission). <SPAN class="ft8">Beskickningen är det organ som för en stats räkning – den sändande staten – representerar denna i förhållande till en annan stat – den mottagande staten. I några av de mest centrala bestämmelserna finns regler för vilka uppgifter som en beskickning kan utföra (artikel 3), för beskickningens chef och annan personal (artiklarna 4, 7 m.fl.) och för beskickningslokalens okränkbarhet (artikel 22).</SPAN></P> <P class="p110 ft8">Området för WK:s reglering avser förhållandet stater emellan. Konventionen innehåller sålunda inte några bestämmelser som reglerar staternas interna förhållanden. Av detta följer att det är staternas ensak att, med de begränsningar som kan följa av WK (se t.ex. artiklarna 9, 11, och 12) avgöra hur deras respektive verksamhet i den mottagande staten ska vara organiserad. WK står alltså neutral i förhållande till hur en stat väljer att, enligt sin interna rättsordning, organisera sin utrikesförvaltning och de i denna ingående beskickningar som finns i andra stater. Huruvida en svensk beskickning enligt svensk rätt är en självständig myndighet eller ej är alltså utan betydelse sett ur konventionens synvinkel.</P> <P class="p86 ft8">Slutsatsen är alltså att Wienkonventionen inte lägger något hinder i vägen för att den svenska utrikesrepresentationen organiseras som enheter av en myndighet. Detsamma gäller ifråga om den motsvarande konventionen rörande konsulära förbindelser, Wienkonventionen om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10).</P> <P class="p523 ft17">168</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p524 ft96"><SPAN class="ft31">1.4</SPAN><SPAN class="ft95">Att sammanföra utlandsmyndigheterna med Utrikesdepartementet i Regeringskansliet – förutsättningar, motiv och modeller</SPAN></P> <P class="p525 ft97">Förutsättningar</P> <P class="p266 ft8">Enligt 4 § instruktionen för Regeringskansliet lyder utrikesrepresentationen under Regeringskansliet. Regeringskansliet fungerar alltså som överordnad myndighet i förhållande till utlandsmyndigheterna, vilka kan ses som lokala myndigheter i en myndighetskoncern.</P> <P class="p14 ft8">Regeringskansliet har, jämfört med andra överordnade förvaltningsmyndigheter, i viss mån en särställning genom den reglering som finns i 7 kap. 1 § regeringsformen<A href="#page_161"><SPAN class="ft27">1</SPAN></A>. Enligt denna bestämmelse ska det finnas ett regeringskansli för beredning av regeringsärenden. Med utgångspunkt i den nämnda bestämmelsen har det diskuterats (SOU 2008:43 s. 75) om det är i god överensstämmelse med regeringsformen att hänföra hanteringen av olika kategorier av förvaltningsärenden till Regeringskansliet. Att inlemma utlandsmyndigheterna i Regeringskansliet medför en inte oväsentlig ökning av antalet förvaltningsärenden som, formellt sett, hänförs till Regeringskansliet. Den faktiska hanteringen av dessa ärenden, inklusive beslutsfattandet, kommer dock, liksom för närvarande, att ske på utlandsenheterna. Vidare är det så att Regeringskansliet/Utrikesdepartementet redan i dag hanterar ett inte obetydligt antal förvaltningsärenden. En enmyndighetsorganisation för utrikesförvaltningen bedöms endast mycket marginellt påverka Regeringskansliets arbete med förvaltningsärenden. Mot denna bakgrund bedöms den nämnda bestämmelsen i regeringsformen inte lägga hinder i vägen för en <NOBR>en-myndighets-</NOBR> organisation.</P> <P class="p224 ft8">En annan fråga som kan ställas är hur väl en <NOBR>en-myndighets-</NOBR> organisation för utrikesförvaltningen passar in i den traditionella svenska förvaltningsmodellen. Eftersom Regeringskansliet fungerar som överordnad förvaltningsmyndighet i förhållande till utlandsmyndigheterna kan det inte anses vara någon principiell skillnad mellan en <NOBR>en-myndighetslösning</NOBR> för utrikesförvaltningen och de omvandlingar av myndighetskoncerner till <NOBR>en-myndigheter</NOBR> som skett inom andra förvaltningsområden. Vad som särskiljer en omorganisation inom utrikesförvaltningen är att funktionen som</P> <P class="p526 ft29"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>I prop. 2009/10:80 föreslås en ändring i 7 kap. 1 § RF. Ändringen bedöms inte påverka den bedömning som görs här.</P> <P class="p527 ft17">169</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">överordnad myndighet är en mycket begränsad del av Regeringskansliets verksamhet, huvudsakligen utövad via Utrikesdepartementet, medan huvuduppgiften är att vara beredningsorgan åt regeringen. Detta förhållande och även den nära anknytningen till statsministern som chef för Regeringskansliet och till regeringens ledamöter som chefer för departementen gör att Regeringskansliet i någon mening kan sägas stå närmare regeringen än vad överordnade förvaltningsmyndigheter i gemen gör. I princip kan dock dessa omständigheter inte anses utgöra något hinder mot att inlemma utlandsmyndigheterna i Regeringskansliet.</P> <P class="p240 ft97">Motiv</P> <P class="p194 ft8">Viktiga utgångspunkter när det gäller att utforma myndighetsorganisationen inom en förvaltningsgren är bl.a. kompetensområdet och arbetsuppgifternas karaktär, arbetsformerna samt formerna för styrning och ledning av verksamheten.</P> <P class="p110 ft8">I fråga om dessa utgångspunkter är det för utrikesförvaltningens del väsentligt att notera följande. Uppgiften för en förvaltningsmyndighet i gemen är väsentligen att verkställa beslut som fattats av politiska organ, ofta genom beslut i enskilda förvaltningsärenden. Till en del består också utlandsmyndigheternas verksamhet av handläggning av förvaltningsärenden, men den viktigaste delen av verksamheten består i att, tillsammans med Utrikesdepartementet och under departementets ledning, utarbeta underlag för regeringens ställningstagande och agerande i främst utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Utrikesrepresentationen är alltså i denna del inte ett traditionellt förvaltningsorgan med verkställande uppgifter utan ett beredningsorgan med i princip samma funktion som Regeringskansliet. Uppgifternas karaktär har lett till ett mycket närmare och mer frekvent samarbete mellan främst Utrikesdepartementet som företrädare för Regeringskansliet och utlandsmyndigheterna än vad som varit vanligt mellan en överordnad förvaltningsmyndighet och dess regionala och lokala myndigheter. Också inom det konsulära området är det en nära samverkan mellan Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna, med den begränsning som följer av 11 kap. 7 § regeringsformen. Enligt denna bestämmelse får ingen myndighet bestämma hur en förvaltningsmyndighet, t.ex. en utlandsmyndighet, i ett särskilt fall ska besluta i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpning av lag.</P> <P class="p311 ft17">170</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft8">Generellt sett kan det också sägas att den styrning och ledning som Regeringskansliet genom Utrikesdepartementet utövar i förhållande till utlandsmyndigheterna är både mera omfattande och mer detaljerad än vad som utmärker en traditionell organisation med en överordnad förvaltningsmyndighet och dess lokala myndigheter.</P> <P class="p14 ft8">Frågan om lämplig organisationsform för utrikesförvaltningen ska alltså bedömas i första hand mot bakgrund av vad som ovan angetts i fråga om arbetsuppgifter, arbetsformer och former för styrning och ledning. Även de allmänna utvecklingstendenserna inom svensk förvaltningsorganisation bör beaktas. Det kan också noteras att en budgetmässig samordning redan skett, i den meningen att utrikesrepresentationens verksamhet numera finansieras via anslaget till Regeringskansliet.</P> <P class="p16 ft8">De frågor som ska ställas är då följande. Vilka funktioner har myndighetsgränser i en verksamhet som den inom utrikesförvaltningen? Vad tjänar det till att dra upp myndighetsgränser mellan olika enheter i utrikesrepresentationen?</P> <P class="p79 ft8">Som vi ser saken är det mycket få funktionella skäl som talar för myndighetsgränser. De kan vara ett medel för att på ett tydligare sätt hålla förvaltningsärendena utanför Regeringskansliet. Förr kunde en organisation med särskilda myndigheter på olika nivåer ge utrymme för överklagande och överprövning, men när nu överprövningen av förvaltningsbeslut överförts till domstolarna har det skälet bortfallit.</P> <P class="p79 ft8">Syftet med en <NOBR>en-myndighetsreform</NOBR> är att öppna möjligheter att ta tillvara befintliga resurser på ett bättre sätt än i dag genom att undanröja de formella hinder för verksamhetsutveckling som myndighetsgränser kan utgöra. Att uppnå en väsentligt ökad flexibilitet i organisationen bedöms som det viktigaste målet för en organisationsreform.</P> <P class="p79 ft8">Genom den ökade flexibiliteten blir det enklare att, på sätt som närmare beskrivs i avsnitt 1.5, anpassa varje enhets befogenheter efter den kompetens och de resurser i övrigt som finns just där.</P> <P class="p136 ft8">Av samma skäl förbättras förutsättningarna för en gemensam verksamhetsplanering. Det bör också bli lättare att utveckla olika former för samverkan mellan utlandsenheterna och den utrikesförvaltning som EU nu bygger upp och även för samverkan mellan de nordiska ländernas utrikesförvaltningar.</P> <P class="p79 ft12">Också andra former av organisationsutveckling underlättas, t.ex. om man inom någon del av verksamhetsområdet vill inrätta s.k.</P> <P class="p478 ft17">171</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">regionambassader, med eller utan samverkande beskickningar i angränsande stater.</P> <P class="p129 ft8">Ett annat skäl för en <NOBR>en-myndighetsreform</NOBR> är att hanteringen av handlingar, från administrativ synpunkt, förenklas på sätt som närmare beskrivs i avsnitt 1.9.</P> <P class="p110 ft8">En fråga av annan karaktär som också har anknytning till myndighetsgränser är följande. Den gäller bestämmelser i 11 kap. 7 § regeringsformen, vars innehåll redovisats ovan. Mot bakgrund av denna bestämmelse har den nära samverkan som ibland sker mellan utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna vid handläggning av konsulära ärenden någon gång tett sig problematisk. Denna frågeställning har särskilt belysts i SOU 1988:58 s. 90 ff. Om utlandsmyndigheterna uppgår i Regeringskansliet torde samverkansformerna mellan Utrikesdepartementet och utlandsenheterna kunna utvecklas vidare utan risk för att den nämnda bestämmelsen i regeringsformen åsidosätts.</P> <P class="p413 ft97">Modeller</P> <P class="p242 ft8">Det finns olika sätt att inlemma utrikesrepresentationen i Regeringskansliet.</P> <P class="p243 ft8">Ett sätt är att låta utrikesrepresentationen utgöra en del av Utrikesdepartementet. Enligt vår bedömning är detta den organisationsmodell som är bäst anpassad till de arbetsformer som tillämpas inom utrikesförvaltningen.</P> <P class="p84 ft8">En annan modell är att föra in utrikesrepresentationen som en särskild avdelning i Regeringskansliet, ungefär på motsvarande sätt som Förvaltningsavdelningen. En sådan avdelning skulle bemanna utrikesrepresentationen och eventuellt ta över ansvaret för vissa konsulära ärenden som i dag hör till Utrikesdepartementet. En koppling till Utrikesdepartementet skulle kunna finnas på chefsnivån.</P> <P class="p130 ft8">Den sistnämnda modellen kan ses som ett sätt att organisatoriskt understryka att utrikesrepresentationen är ett redskap för hela Regeringskansliet. Möjligen kan det också hävdas att en sådan organisation är något stabilare än den nuvarande när det blir fråga om ändringar i departementsorganisationen, t.ex. i samband med regeringsskifte eller regeringsombildning. Modellen har emellertid också uppenbara nackdelar. Styrnings- och ledningsfunktioner mellan Utrikesdepartementet och utlandsenheterna försvåras. Den</P> <P class="p267 ft17">172</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">nära anknytningen som i dag finns mellan de geografiska enheterna på Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna inom respektive enhets område rubbas. Förmodligen skulle också den personalrotation som sker mellan Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna kompliceras.</P> <P class="p79 ft8">Av ovan anförda skäl har vi utgått från det förstnämnda organisationsalternativet i det fortsatta arbetet. Vi har i förslaget behållit de väl inarbetade beteckningarna Utrikesdepartementet, utrikesrepresentationen och utrikesförvaltningen, med den innebörd de har i dag.</P> <P class="p528 ft96"><SPAN class="ft31">1.5</SPAN><SPAN class="ft95">En integrerad utrikesförvaltning i Regeringskansliet – konsekvenser</SPAN></P> <P class="p205 ft8">Den mest genomgripande konsekvensen av den skisserade organisationsändringen är att enheterna inom utrikesrepresentationen, utlandsmyndigheterna (ambassader, delegationer och karriärkonsulat), upphör att vara självständiga förvaltningsmyndigheter inom den svenska statsförvaltningen och i stället blir utlandsenheter i förvaltningsmyndigheten Regeringskansliet.</P> <P class="p198 ft8">Honorärkonsulaten och konsularagenternas ställning i utrikesförvaltningen ändras inte. De inlemmas inte i Regeringskansliet men behåller sin anknytning <SPAN class="ft52">till respektive beskickning. Detta har i vårt förslag till regeländringar uttryckts så att de hör till utrikesrepresentationen.</SPAN></P> <P class="p198 ft52">Svenska institutet i Alexandria behåller sin ställning som myndighet under Regeringskansliet och behåller sin anknytning till utrikesrepresentationen.</P> <P class="p198 ft52">Relationen mellan en beskickning och specialattachéer och andra utsända tjänstemän med annan huvudman än Regeringskansliet påverkas inte av organisationsändringen. Detsamma kan sägas om handelssekreterarna. Se vidare avsnitt 1.6 om dessa kategorier av tjänstemän.</P> <P class="p198 ft52">Myndigheter som Migrationsverket och Sida har enligt vissa författningar rätt att instruera en utlandsmyndighet att göra något eller att fatta beslut i ärenden som ligger inom Migrationsverkets respektive Sidas ansvarsområde. I sak påverkas inte dessa möjligheter av att utlandsmyndigheterna inlemmas i Regeringskansliet. Av formella skäl måste dock delegering av beslutsfattande ske till Regeringskansliet, som blir den beslutande myndigheten. Tanken</P> <P class="p522 ft53">173</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">är dock att prövningen av ärendena inom Regeringskansliet delegeras till utlandsenheterna.</P> <P class="p243 ft8">Enligt gällande ordning bemyndigas utlandsmyndigheterna i ett antal författningar att fatta beslut i vissa kategorier av förvaltningsärenden, bl.a. angående visum, pass och konsulärt ekonomiskt bistånd. I en <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> kommer dessa bemyndiganden att ges till Regeringskansliet. Den som beslutar på Regeringskansliets vägnar kommer emellertid som regel, efter delegering, liksom i dag att vara chefen för utlandsenheten eller annan tjänsteman där. I detta ligger en del av den ökade flexibiliteten som eftersträvas med en omorganisation. Regeringskansliet ges möjlighet att anpassa delegeringen efter den kompetens och de resurser i övrigt som finns på respektive utlandsenhet.</P> <P class="p239 ft8">Om man ser till de anställdas ställning så bör utsänd personal inte påverkas av att utlandsmyndigheterna uppgår i Regeringskansliet, eftersom de redan nu är anställda i Regeringskansliet och placerade på utlandsmyndighet. I avsnitt 1.7 redovisas den påverkan en omorganisation kan medföra i fråga om de lokalanställda.</P> <P class="p128 ft8">De Stockholmsbaserade ambassadörernas anknytning till den nuvarande organisationen i Utrikesdepartementet ändras inte i förslaget.</P> <P class="p84 ft8">I särskilda avsnitt redovisas också effekter som en omorganisation kommer att få på frågor om offentlighet och sekretess (avsnitt 1.9) samt i fråga om diarieföring och arkivering (avsnitt 1.10).</P> <P class="p129 ft8">Utöver de förändringar som är föranledda av utlandsenheternas ändrade förvaltningsrättsliga status föreslås i princip inga ändringar i denna promemoria. Förslaget utgår i huvudsak från den fördelning av uppgifter, befogenheter och ansvar som råder i den nuvarande organisationen.</P> <P class="p110 ft8">Av 7 kap. 1 § regeringsformen följer att statsministern utser chef för Utrikesdepartementet. Enligt vårt förslag till ändring i instruktionen för Regeringskansliet är chefen för Utrikesdepartementet också chef för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p128 ft8">Ansvarsområdena för chefstjänstemännen i Utrikesdepartementet och deras relationer till olika enheter avses förbli desamma som i den nuvarande organisationen. Inte heller ändras relationerna mellan enheterna i departementet eller mellan dessa enheter och utlandsenheterna.</P> <P class="p529 ft17">174</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p530 ft37"><SPAN class="ft31">1.6</SPAN><SPAN class="ft36">Specialattachéer och anställda med annan huvudman än Regeringskansliet</SPAN></P> <P class="p283 ft8">Till vissa utlandsmyndigheter är knutna ett antal tjänstemän som har andra huvudmän än Regeringskansliet/Utrikesdepartementet. Sammanlagt är det fråga om cirka 350 personer av totalt cirka 1 000 utsända tjänstemän.</P> <P class="p89 ft8">En kategori är specialattachéerna, som har Regeringskansliet, men ett annat departement än Utrikesdepartementet, som huvudman. För dessa attachéer gäller förordningen (1990:1108) med instruktion för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna.</P> <P class="p13 ft8">En annan kategori är försvarsattachéerna, som har Försvarsmakten som huvudman och vars verksamhet styrs av förordningen (FFS 1985:20) om Sveriges försvarsattachéer.</P> <P class="p79 ft8">En tredje kategori, den till antalet största, är tjänstemän som är utsända av centrala förvaltningsmyndigheter, främst Sida, Rikspolisstyrelsen, SÄPO, Tullen och Migrationsverket. För denna kategori finns inte någon instruktion eller motsvarande föreskrifter. Deras verksamhet och villkor bestäms av respektive huvudman inom den ram som överenskommits mellan huvudmannen och Utrikesdepartementet.</P> <P class="p79 ft8">Ytterligare en kategori som kan nämnas i detta sammanhang är handelssekreterarna, vars verksamhet regleras i förordningen (1988:1093) med instruktion för handelssekreterare. En handelssekreterare får anses ha ställning som egen myndighet men samverkar i viss utsträckning med svenska utlandsmyndigheter inom sitt verksamhetsområde, särskilt i fråga om exportfrämjande åtgärder. Huvudman för handelssekreterarna är Sveriges exportråd.</P> <P class="p531 ft8">Det finns skäl att anta att antalet specialattachéer och motsvarande tjänstemän inom utrikesrepresentationen kommer att öka, i takt med att det internationella samarbetet inom de flesta förvaltningsområden vidgas. Det nu gällande regelverket rörande deras verksamhet, i den mån det alls finns något sådant, är splittrat. Det ligger inte inom ramen för denna PM att föreslå materiella ändringar i regleringen om attachéer. Ändå måste det sägas vara angeläget att utforma en såvitt möjligt enhetlig modell för de olika kategorier av tjänstemän som har andra huvudmän än Regeringskansliet/Utrikesdepartementet men som har verksamheten anknuten till en enhet inom utrikesrepresentationen. En sådan modell kan till en del bygga på överenskommelser mellan Regeringskansliet/Utrikesdepartementet och huvudmännen medan det i andra delar, t.ex. rörande diarie-</P> <P class="p365 ft17">175</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">föring och arkivering, kan krävas formella föreskrifter. De förhållanden som i en eller annan form bör regleras är bl.a. följande (med specialattaché avses här även utsända tjänstemän med annan huvudman än Regeringskansliet).</P> <P class="p532 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">Vem styr och leder specialattachéernas verksamhet?</SPAN></P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">I vilken utsträckning är specialattachéerna underställda beskickningschefen?</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">I vad mån kan specialattachéerna tas i anspråk för sådana arbetsuppgifter på utlandsenheten som ligger utanför deras specialområde (som ett led i strävandena efter ett effektivare utnyttjande av personalresurserna)?</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Vad omfattas av specialattachéernas informationsskyldighet i förhållande till beskickningschefen?</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">I vilken omfattning är specialattachéerna skyldiga att samråda med beskickningschefen i frågor som rör </SPAN><NOBR>utrikes-,</NOBR> <NOBR>säkerhets-,</NOBR> handels- och utvecklingspolitik?</P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Ska specialattachéerna diarieföra i huvudmannens diarium eller i utrikesförvaltningens?</SPAN></P> <P class="p212 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Ska specialattachéernas handlingar arkiveras i huvudmannens arkiv eller i Utrikesdepartementets?</SPAN></P> <P class="p212 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">Vilka principer ska gälla för fördelning av kostnader mellan huvudmannen och Utrikesdepartementet?</SPAN></P> <P class="p533 ft8">Handelssekreterarnas relation till utlandsmyndigheterna är av annan karaktär än attachéernas. Handelssekreterarna, med den ställning de har i dag, kan därför inte inpassas i det ovan skisserade mönstret.</P> <P class="p128 ft8">I denna PM redovisas förslag till nödvändiga följdändringar i förordningen (1990:1108) med instruktion för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna. Även instruktionen för försvarsattachéerna bör anpassas till de organisatoriska ändringar som skett inom Försvarsmakten. Några följdändringar på grund av enbart en <NOBR>en-myn-</NOBR> dighetsreform krävs däremot inte i instruktionen för handelssekreterare.</P> <P class="p534 ft17">176</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.7</SPAN><SPAN class="ft32">Lokalanställda</SPAN></P> <P class="p105 ft8">Ett stort antal av dem som arbetar inom utrikesrepresentationen är anställda av respektive utlandsmyndighet för att tjänstgöra enbart vid den myndigheten. De är, med den terminologi som används, lokalanställda. Detta till skillnad från den utsända personalen, som är anställd i Regeringskansliet eller i någon annan myndighet i Sverige och placerad vid utlandsmyndigheten.</P> <P class="p79 ft8">De lokalanställda inom utrikesrepresentationen är cirka 1 300 till antalet och alltså flera än den utsända personalen. Flertalet av de lokalanställda är medborgare i det land där utlandsmyndigheten är belägen men det är inte ovanligt med lokalanställda som är medborgare i Sverige eller i tredje land. Cirka 400 av de lokalanställda har svenskt medborgarskap. Förr var de lokalanställda huvudsakligen verksamma i servicefunktioner, som chaufförer, trädgårdsmästare, köks- och serveringspersonal, tolkar och administrativa assistenter. På senare år har lokalanställda i många fall också fått handläggande uppgifter. Utvecklingen tyder på att kategorin lokalanställda kommer att få en allt större betydelse för verksamheten i utrikesrepresentationen.</P> <P class="p15 ft8">De lokalanställda är anställda av svenska staten. Anställningsbesluten fattas av respektive utlandsmyndighet. Arbetsrättsligt sett blir olika regelverk tillämpliga beroende av om den lokalanställde är svensk medborgare eller inte. Som framgår av 3 § lagen (1994:260) om offentlig anställning är lagen tillämplig på sådana arbetstagare som är av svenska staten lokalanställda utomlands, under förutsättning att de är svenska medborgare. För sådana arbetstagare anses också de allmänna arbetsrättsliga reglerna i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet gälla i tillämpliga delar. För denna kategori av lokalanställda gäller vidare de avvikelser från lagen om anställningsskydd som gjorts i kollektivavtalet om turordning för arbetstagare hos staten <NOBR>(TurA-S).</NOBR> Avtalet innebär bl.a. att turordningar vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska omfatta arbetstagare ”med i huvudsak jämförliga arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns”.</P> <P class="p431 ft8">Turordningar vid företrädesrätt till återanställning ska enligt avtalet omfatta arbetstagare ”hos myndigheten”.</P> <P class="p13 ft8">Det finns dessutom ett särskilt kollektivavtal för lokalanställda vid utlandsmyndighet (LOK) vars tillämpningsområde är begränsat till att gälla de arbetstagare som har svenskt medborgarskap.</P> <P class="p535 ft17">177</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft8">För lokalanställda som inte är svenska medborgare regleras däremot de arbetsrättsliga förhållandena huvudsakligen genom anställningsavtalet (se vidare rapporten DsUD 1978:1 Lokalanställda vid utlandsmyndigheter, s. 194 f.) och ytterst av den arbetsrättsliga lagstiftningen i den stat där utlandsmyndigheten är belägen.</P> <P class="p128 ft8">Att inlemma utlandsmyndigheterna i Regeringskansliet innebär inte någon ändring i det grundläggande förhållandet att de lokalanställda är anställda av svenska staten. Anställningsmyndighet – i betydelsen den myndighet i vars namn ett anställningsbeslut fattas</P> <P class="p253 ft8">– blir emellertid Regeringskansliet i stället för utlandsmyndigheten. Själva anställningsbeslutet kommer dock även fortsättningsvis, efter bemyndigande, att fattas av chefen för utlandsenheten eller annan tjänsteman där.</P> <P class="p370 ft8">Även om staten alltså, formellt sett, fortfarande är arbetsgivare måste det konstateras att utvecklingen inom arbetsrätten på senare år medfört att en allt större del av det arbetsrättsliga ansvaret efter hand kommit att läggas på anställningsmyndigheten. Man har i ökad utsträckning kommit att tillämpa vad som brukar kallas ett funktionellt arbetsgivarbegrepp. Denna utveckling beskrivs i Lunning och Toijer, Anställningsskydd, 2006, s. 44 ff.</P> <P class="p83 ft8">Frågan är då vilka arbetsrättsliga konsekvenser för de lokalanställda som skulle bli följden om utlandsmyndigheterna uppgår i Regeringskansliet. Skulle t.ex. statens skyldighet att omplacera och återanställa lokalanställda svenska medborgare vidgas?</P> <P class="p128 ft8">Först får konstateras att det även med den nuvarande ordningen råder en viss osäkerhet rörande de lokalanställdas arbetsrättsliga ställning. Till detta kommer att det ännu inte har utvecklats någon fast domstolspraxis om vilka arbetsrättsliga konsekvenser som en ombildning av koncernmyndigheter till <NOBR>en-myndigheter</NOBR> för med sig.</P> <P class="p195 ft9"><SPAN class="ft8">Klart är dock att </SPAN>turordningarna vid uppsägning på grund av arbetsbrist <SPAN class="ft8">ska omfatta bara personal på den ort där arbetsbristen finns. Det följer av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">TurA-S.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Rättsläget på denna punkt påverkas inte av en omorganisation där utrikesrepresentationen blir en del av Regeringskansliet.</SPAN></P> <P class="p110 ft8">Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda <SPAN class="ft9">omplacering </SPAN>enligt 7 § andra stycket lagen om anställningsskydd gäller bara när det är ”skäligt” att kräva att arbetsgivaren gör detta. Vid skälighetsbedömningen kan t.ex. sådana faktorer som arbetsplatsers belägenhet och nationsgränser ha betydelse. Det torde sällan eller aldrig framstå som skäligt att kräva av staten att den som har anställts enbart för arbete</P> <P class="p371 ft17">178</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">vid en utlandsenhet vid arbetsbrist där ska omplaceras till en sådan enhet i ett annat land eller vid Utrikesdepartementet i Stockholm.</P> <P class="p136 ft9">Turordningar vid företrädesrätt till återanställning <SPAN class="ft8">ska visserligen enligt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">TurA-S</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> gälla myndigheten i dess helhet. Turordningskretsar vidgas alltså, om man går över till en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">en-myndighetsorganisation</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> där utrikesrepresentationen blir en del av Regeringskansliet. Men detta har inte så stor betydelse i praktiken. Den som har företrädesrätt enligt turordningsreglerna och som vill bli återanställd är nämligen hänvisad till att konkurrera med övriga sökande. De regler om förtjänst och skicklighet och andra bedömningsgrunder vid anställning som finns i 11 kap. 9 § regeringsformen och 4 § lagen om offentlig anställning ska då tillämpas framför reglerna om rätt till återanställning.</SPAN></P> <P class="p197 ft12">Mot denna bakgrund bedömer vi att de lokalanställdas rättsställning knappast påverkas av att utrikesrepresentationen blir en del av Regeringskansliet.</P> <P class="p536 ft31"><SPAN class="ft31">1.8</SPAN><SPAN class="ft32">Beslut – överklagande</SPAN></P> <P class="p537 ft11">Det finns ett antal lagar och förordningar som anger att utlandsmyndigheter får eller ska pröva grupper av förvaltningsärenden och som också innehåller regler om överklagande av beslut i ärendena. De flesta av dessa överklaganderegler innebär att <SPAN class="ft10">allmän förvaltningsdomstol </SPAN>är överprövningsinstans. Se t.ex. 2 och 27 §§ passlagen (1978:302) samt 1 och 18 §§ lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd.</P> <P class="p89 ft8">Det finns också regler som förbjuder överklagande. Ett sådant förbud finns i 8 kap. 11 § utlänningsförordningen (2006:97) och innebär att avslag på ansökningar om visering m.m. inte får överklagas. Möjlighet att överklaga sådana kan dock komma att införas, se SOU 2009:77.</P> <P class="p198 ft12">En bestämmelse om att utlandsmyndigheters beslut får överklagas hos <SPAN class="ft30">Regeringskansliet </SPAN>finns i 48 § förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen. Den lyder:</P> <P class="p538 ft14">Andra beslut av en utlandsmyndighet än beslut som enligt 22 a § förvaltningslagen (1986:223) skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol får överklagas hos Regeringskansliet, om något annat inte följer av lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga eller andra föreskrifter.</P> <P class="p539 ft14">Regeringskansliets beslut i ett överklagat ärende får inte överklagas.</P> <P class="p540 ft17">179</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">Bestämmelsen i 22 a § förvaltningslagen innehåller en huvudregel om att beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och ett undantag för beslut i anställningsärenden.</P> <P class="p243 ft8">Frågan om vilka beslut som går att överklaga hos Regeringskansliet enligt instruktionsbestämmelsen ska också ses i ljuset av de överklaganderegler som gäller på sedvanerättslig grund. Dessa grundsatser kompletterar författningsbestämmelserna i ämnet och sätter vissa gränser för ett besluts överklagbarhet. De innebär bl.a. att det inte går att överklaga beslut om sådana interna förhållanden som en myndighets organisation, verksamhetsinriktning och arbetsledning och inte heller s.k. partsbesked, dvs. ståndpunkter som myndigheter intar när de företräder staten i civilrättsliga och liknande förhållanden.</P> <P class="p95 ft8">Möjligheten att överklaga utlandsmyndigheters beslut hos Regeringskansliet omfattar därför i praktiken endast en ärendegrupp, nämligen anställningsärenden.</P> <P class="p84 ft8">Om utlandsmyndigheterna omvandlas till enheter inom Regeringskansliet (utlandsenheter) måste beslutsreglerna anpassas till den nya organisationen. Beslut som utlandsmyndigheterna i dag fattar i eget namn bör de nya utlandsenheterna i stället fatta i Regeringskansliets namn eller på Regeringskansliets vägnar. Regler som de i passlagen och lagen om konsulärt ekonomiskt bistånd behöver ändras så att detta kommer till uttryck i författningstexterna. Dessa beslut kommer, liksom nu, att kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P> <P class="p83 ft8">Också överklagandereglerna behöver ses över. Bestämmelsen i 48 § instruktionen för utrikesrepresentationen om överklagande hos Regeringskansliet blir överflödig om utlandsmyndigheterna inlemmas i Regeringskansliet.</P> <P class="p370 ft8">Regeringskansliets beslut i anställningsärenden och andra administrativa ärenden bör liksom hittills inte kunna överklagas. För detta behövs inte någon regeländring. Det räcker med den bestämmelse som finns i 66 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet och som anger att Regeringskansliets beslut i administrativa ärenden inte får överklagas. En följd av detta blir att när en chef för en utlandsenhet, efter delegering, beslutar anställa lokalanställda så kan dessa beslut inte överklagas.</P> <P class="p96 ft8">Beslut och överklagande i ärenden om utlämnande av allmänna handlingar i en <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> behandlas i avsnitt 1.9.</P> <P class="p541 ft17">180</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.9</SPAN><SPAN class="ft32">Offentlighet och sekretess</SPAN></P> <P class="p7 ft97">Allmänna handlingar inom utrikesförvaltningen</P> <P class="p126 ft8">Enligt tryckfrihetsförordningen (TF) är en handling allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen eller upprättad hos myndigheten. Handlingar som utväxlas mellan olika myndigheter blir således allmänna (2 kap. 3, 6 och 7 §§ TF). En handling som överlämnas från ett organ till ett annat organ inom samma myndighet anses inkommen eller upprättad bara om organen uppträder som självständiga i förhållande till varandra (2 kap. 8 § TF). För utrikesförvaltningens del innebär detta att handlingar som överlämnas från en utlandsmyndighet till Utrikesdepartementet eller vice versa eller från en utlandsmyndighet till en annan blir allmänna.</P> <P class="p268 ft8">Om utlandsmyndigheterna inlemmas i Regeringskansliet innebär detta att de formella myndighetsgränserna inom utrikesförvaltningen försvinner och att all verksamhet kommer att ske inom en och samma myndighet, Regeringskansliet. Enligt huvudregeln kommer därför handlingar som utväxlas mellan olika organ inom den nya myndigheten inte därigenom att bli allmänna.</P> <P class="p79 ft8">Vad som gäller om överlämnande av handlingar mellan myndigheter och om sekretess mellan myndigheter kan dock, enligt 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen och 8 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen, gälla också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.</P> <P class="p13 ft8">Med de arbetsformer som tillämpas i utrikesförvaltningen där Utrikesdepartementet och även andra departement i nära samverkan med utlandsmyndigheterna utarbetar underlag för regeringens ställningstagande inom olika politikområden, torde inte de olika verksamhetsgrenarna inom utrikesförvaltningen vara att bedöma som självständiga i förhållande till varandra i den mening som avses i de nämnda lagrummen.</P> <P class="p16 ft8">I princip blir kommunikationen mellan Utrikesdepartementet och utlandsenheterna samt mellan olika utlandsenheter att bedöma på samma sätt som kommunikation mellan olika departement när det gäller tillämpningen av bestämmelser om offentlighet och sekretess.</P> <P class="p329 ft8">En handling som förvaras hos en myndighet är allmän om den kommit in till myndigheten eller anses upprättad. En handling</P> <P class="p357 ft17">181</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">anses upprättad när den skickas i väg från myndigheten. Om en handling inte på detta sätt expedierats blir den allmän när det ärende som handlingen hör till har slutbehandlats eller, om handlingen inte hör till något bestämt ärende, när den har justerats eller färdigställts på annat sätt.</P> <P class="p84 ft8">De handlingar, i pappersform eller via elektroniskt medium, med information och synpunkter i aktuella frågor som utväxlas mellan Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheter blir i dag allmänna när de skickas iväg. Med <NOBR>en-myndighetsorganisationen</NOBR> blir handlingen inte allmän genom att den skickas iväg från utlandsenheten till Utrikesdepartementet eller någon annan del av Regeringskansliet eller till en annan utlandsenhet. Avgörande för om handlingen är allmän blir i stället, om den hör till ett ärende, när detta ärende är slutbehandlat. Hör handlingen inte till ett ärende är den allmän om den justerats eller på annat sätt färdigställts. Frågan om en handling är upprättad i tryckfrihetsförordningens mening kommer i <NOBR>en-myndighetsorganisationen</NOBR> inte så ofta att handla om huruvida handlingen är expedierad utan oftare om handlingen hör till ett särskilt ärende eller om den justerats eller på annat sätt färdigställts.</P> <P class="p109 ft8">Konsekvenserna av en organisationsändring lär bli att merparten av handlingarna med det dagliga flödet av information och synpunkter inom utrikesförvaltningen inte blir allmänna handlingar redan när de avsänds utan först när de på annan grund anses upprättade i tryckfrihetsförordningens mening. Exempel på handlingar som får anses upprättade är rapporter från utlandsenhetens chef till Utrikesdepartementet och instruktioner från departementet till utlandsenhetens chef.</P> <P class="p96 ft8">En annan praktisk konsekvens av en <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> är att större delen av det dagliga informationsflödet mellan de olika enheterna i utrikesförvaltningen inte längre kommer att omfattas av registreringsskyldighet enligt 5 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Huruvida handlingarna ändå, av annat skäl, behöver registreras i någon form är en administrativ fråga.</P> <P class="p542 ft17">182</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft97">Begäran att få ta del av en handling</P> <P class="p283 ft8">En ansökan om att få ta del av en handling hos en utlandsmyndighet prövas i dag av myndigheten. Om ansökan avslås kan sökanden överklaga beslutet hos Kammarrätten i Göteborg och i sista hand hos Regeringsrätten.</P> <P class="p198 ft8">Den som begär att få ta del av en handling hos Utrikesdepartementet får ett s.k. tjänstemannabesked. Är detta negativt kan sökanden begära ett formellt beslut. Ärendet avgörs i sådana fall som regel av regeringen. Regeringens beslut kan inte överklagas.</P> <P class="p79 ft8">I en <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> kan man hantera ansökningar hos utlandsenheter på samma sätt som man i dag hanterar ansökningar hos Utrikesdepartementet. Det skulle innebära att den tjänsteman på utlandsenheten som har handlingen i sin vård ger ett tjänstemannabesked. Om detta är negativt och sökanden begär ett formellt beslut överlämnas ansökan till Utrikesdepartementet, som i sin tur ordnar med ett regeringsbeslut. Alternativt kan chefen på utlandsenheten eller den han eller hon utser bemyndigas att på Regeringskansliets vägnar pröva denna kategori av ärenden. Ordningen för överklagande blir i detta senare fall densamma som i dag.</P> <P class="p397 ft31"><SPAN class="ft31">1.10</SPAN><SPAN class="ft120">Diarieföring och arkivering</SPAN></P> <P class="p105 ft8">Det finns ett ganska omfattande och detaljerat regelverk om diarieföring och arkivering inom utrikesförvaltningen. Huvuddragen i detta regelverk redovisas i <SPAN class="ft9">Annex 1</SPAN>.</P> <P class="p543 ft97">Diarieföring</P> <P class="p276 ft8">Diarieföringen inom utrikesförvaltningen är i en mening redan anpassad till en <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> i det att diarieföringen sker i ett gemensamt diarium, tillgängligt för Utrikesdepartementet och de flesta myndigheterna inom utrikesrepresentationen. I och för sig behöver därför en omorganisation inte medföra några större förändringar. De särskilda diarier som finns kan behållas. Likaså får de utlandsenheter som inte har åtkomst till det gemensamma diariet tills vidare fortsätta att föra egna diarier. Den ansvarsfördelning som nu finns, inkluderat Förvaltningsavdelningens roll, kan också i stort behållas.</P> <P class="p478 ft17">183</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Med de kommunikationsmöjligheter som numera finns bör det vara möjligt att utföra det faktiska registreringsarbetet antingen på respektive utlandsenhet eller på en gemensam registratorsfunktion på Utrikesdepartementet.</P> <P class="p97 ft97">Arkivering</P> <P class="p194 ft8">En <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> innebär att utlandsenheterna inte kommer att ha några egna arkiv. Deras arkiv kommer på ett eller annat sätt att bli delar i Regeringskansliets arkiv, antingen genom att ingå i Utrikesdepartementets delarkiv eller som ett eget utrikesrepresentationens delarkiv, där handlingarna i sinom tid överlämnas till Regeringskansliets centralarkiv.</P> <P class="p82 ft8">I övrigt krävs i princip inga ändringar angående ansvar m.m. Inleveranser kan ske i den ordning som bestäms inom Regeringskansliet. Den nya ordningen hindrar inte att utlandsenheten behåller sina handlingar så länge som det är motiverat av hänsyn till verksamhetens bedrivande.</P> <P class="p97 ft97">Honorärkonsulat m.fl.</P> <P class="p242 ft8">För honorärkonsulaten finns särskilda, av Regeringskansliet utfärdade föreskrifter om diarier och arkiv (RKF 2009:1). Eftersom honorärkonsulaten inte ingår i myndigheten Regeringskansliet behöver dessa föreskrifter inte ändras till sitt innehåll. En terminologisk anpassning bör dock ske.</P> <P class="p110 ft12">De rutiner som tillämpas i fråga om specialattachéers m.fl. utsändas diarieföring och arkivering behöver inte ändras med anledning av en omorganisation.</P> <P class="p121 ft31"><SPAN class="ft31">1.11</SPAN><SPAN class="ft120">Lagar och andra föreskrifter</SPAN></P> <P class="p214 ft8">För att inlemma utrikesrepresentationen i Regeringskansliet krävs ändringar i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter.</P> <P class="p84 ft8">Sammanställningen i <SPAN class="ft9">annex 2 </SPAN>ger en bild av vilka lagar och förordningar som kan behöva ändras. I huvudsak är det författningar inom fem departements ansvarsområden, nämligen Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet. I flera fall är det enbart</P> <P class="p448 ft17">184</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p98 ft8">fråga om terminologiska anpassningar till <NOBR>en-myndighetsmodellen,</NOBR> alltså ganska begränsade ändringar av okomplicerad natur.</P> <P class="p100 ft8">Utöver ändringar i lagar och förordningar krävs ändringar av motsvarande slag i ett stort antal av de myndighetsföreskrifter som gäller inom utrikesförvaltningen.</P> <P class="p89 ft8">Centrala föreskrifter i detta sammanhang är förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, Regeringskansliets föreskrifter (RKF 1998:1) med arbetsordning för Regeringskansliet, Regeringskansliets föreskrifter (UF 2009:5) med arbetsordning för Utrikesdepartementet samt förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p79 ft8">I denna PM redovisas förslag till erforderliga ändringar i instruktionen och arbetsordningen för Regeringskansliet samt i arbetsordningen för Utrikesdepartementet. Här redovisas också förslag till arbetsordning för utrikesrepresentationen, tänkt att ersätta instruktionen för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p16 ft12">Vidare ges exempel på vilka ändringar som krävs i ett antal av de författningar som angetts i bilagan och som bedömts vara centrala i utrikesrepresentationens verksamhet. Dessa författningar är:</P> <P class="p201 ft8">Förordningen (1998:1218) med instruktion för Svenska institutet i Alexandria</P> <P class="p544 ft8">Passlagen (1978:302) Passförordningen (1979:664)</P> <P class="p545 ft12">Förordningen (1997:698) om Europeiska unionens provisoriska resehandling</P> <P class="p0 ft8">Utlänningsförordningen (2006:97)</P> <P class="p546 ft8">Lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd Förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna Arkivlagen (1990:782)</P> <P class="p10 ft8">Arkivförordningen (1991:446)</P> <P class="p547 ft8">Offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) Förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.</P> <P class="p92 ft8">Förordningen (1990:1108) med instruktion för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna</P> <P class="p548 ft12">Författningskommentarer återfinns i anslutning till de särskilda bestämmelserna. Ändringar som endast innebär terminologiska anpassningar kommenteras som regel inte.</P> <P class="p549 ft17">185</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p550 ft72">Annex 1 - Diarier och arkiv inom utrikesförvaltningen<A href="#page_178"><SPAN class="ft121">2</SPAN></A></P> <P class="p551 ft97">Diarier och registrering av allmänna handlingar</P> <P class="p400 ft9">Utrikesdepartementet</P> <P class="p214 ft8">I Utrikesdepartementet finns, liksom vid övriga departement, ett registratorskontor (48 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, RKI).</P> <P class="p84 ft8">För registreringen av allmänna handlingar finns det i Utrikesdepartementet flera diarier, i enlighet med bestämmelsen i 49 § RKI om att det i varje departement ska finnas ett eller flera diarier. Enligt nämnda bestämmelse ska diarierna i ett departement föras med hjälp av automatisk databehandling. Så sker med flertalet, men inte samtliga diarier i Utrikesdepartementet.</P> <P class="p370 ft8">Utrikesdepartementets arkiv är även registratorskontor för Utrikesdepartementet. Sedan inkommande handlingar registrerats distribueras de, enligt 66 § Regeringskansliets föreskrifter (UF 2009:5) med arbetsordning för utrikesdepartementet, UDAO, till chefen för den enhet som ska handlägga ärendet. Även handlingar som upprättats inom departementet registreras inom arkivet, om inte annat följer av <NOBR>67–69</NOBR> §§ UDAO.</P> <P class="p83 ft8">Personalsociala ärenden registreras således, enligt 67 § UDAO, i särskilda diarier, som förs av personalkonsulenterna.</P> <P class="p84 ft8">Ärenden som rör klagomål mot Sverige inför Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna eller FN:s kommittéer upprättade enligt FN:s konventioner om skydd för mänskliga rättigheter registreras, enligt 67 § UDAO, i ett särskilt diarium, som förs av den tjänsteman som rättschefen bestämmer.</P> <P class="p371 ft29"><SPAN class="ft28">2 </SPAN>Baserad på underlag av ämnesrådet Mats Burell.</P> <P class="p134 ft17">186</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p552 ft8">Ärenden som rör mål vid <NOBR>EU-domstolen</NOBR> eller EU:s förstainstansrätt i vilka Sverige är part eller har begärt att få intervenera eller förfaranden inför domstolarna i vilka Sverige har beretts möjlighet att yttra sig, registreras i ett särskilt diarium. Detsamma gäller för motsvarande mål eller förfaranden inför <NOBR>EFTA-dom-</NOBR> stolen. Diariet förs av den tjänsteman som chefen för rättssekretariatet bestämmer.</P> <P class="p137 ft8">Vid Utrikesdepartementet ansvarar, enligt 49 § RKI, den tjänsteman som bestäms i en arbetsordning för tillsynen över diarieföringen i departementet. Förvaltningschefen eller den som förvaltningschefen bestämmer har, enligt 18 a § Regeringskansliets föreskrifter (RKF 2009:17) med arbetsordning för Regeringskansliet, tillsyn över diarieföringen i Utrikesdepartementet. Förvaltningschefen har enligt 31 § samma föreskrifter föreskrivit att chefen för Regeringskansliet Arkiv & Bibliotek ska ha tillsyn över diarieföringen vid Utrikesdepartementet. Tillsynen omfattar dock inte de särskilda diarier som förs i Utrikesdepartementet.</P> <P class="p553 ft9">Utrikesrepresentationen</P> <P class="p283 ft8">Chefen för en utlandsmyndighet ansvarar, enligt 2 § Regeringskansliets föreskrifter (RKF 2009:13) om diarieföring m.m., för att allmänna handlingar registreras. Utrikesdepartementet har i sin mall till arbetsordning för en utlandsmyndighet angett bl.a. att det ska framgå vem som har ansvar för diarieföring av allmänna handlingar.</P> <P class="p329 ft8">Utlandsmyndigheterna ska vidare, enligt samma bestämmelse, använda ett av de elektroniska diarier som förs av Utrikesdepartementet enligt 49 § RKI för registrering av allmänna handlingar och för anteckning av uppgifter till stöd för beredning av ärenden, om det inte finns särskilda skäl.</P> <P class="p15 ft8">Utlandsmyndigheterna använder, sedan 2008, ett nytt elektroniskt diarium i Utrikesdepartementet som benämns Utrikesförvaltningens diarium, tekniskt baserat på ett nytt webbgränssnitt till Regeringskansliets diariesystem, benämnt RKDiaWebb2. Det ersatte Utrikesdepartementets huvuddiarium detta år samt ett stort antal manuella diarier som tidigare fördes vid varje utlandsmyndighet. Diarienummer i detta diarium föregås av prefixet ”UF”. Merparten av de allmänna handlingarna inom Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen diarieförs alltså i ett gemensamt diarium.</P> <P class="p357 ft17">187</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">Exempel på vanliga, särskilda skäl till att inte använda ovannämnda diarium är att utlandsmyndigheten saknar teknisk åtkomst till Regeringskansliets <NOBR>IT-plattform</NOBR> samt att registreringen helt eller delvis i stället utförs i vissa särskilda verksamhetsstöd, såsom den konsulära databasen eller verksamhetsstödet för handläggning av migrationsärenden och passärenden.</P> <P class="p110 ft8">Allmänna handlingar rörande specialattachéers verksamhet diarieförs i utlandsmyndighetens diarium. Några särskilda föreskrifter angående diarieföringen av dessa kategorier av handlingar finns inte.</P> <P class="p84 ft8">Regeringskansliet ska, enligt 60 § RKI, ha tillsyn över diarieföringen i utrikesrepresentationen och får också besluta föreskrifter för denna.</P> <P class="p84 ft8">Enligt 18 b § RKAO är det förvaltningschefen eller den som förvaltningschefen bestämmer som på Regeringskansliets vägnar ska ha tillsyn över diarieföring inom utrikesrepresentationen. Förvaltningschefen får på Regeringskansliets vägnar besluta föreskrifter om utrikesrepresentationens diarieföring. Förvaltningschefen har i 31 § Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för Förvaltningsavdelningen delegerat till chefen för Regeringskansliet Arkiv & Bibliotek att ha tillsyn över diarieföringen vid utrikesrepresentationen.</P> <P class="p128 ft8">Förvaltningschefen har beslutat föreskrifter (RKF 2009:13) för diarieföring vid myndigheter inom utrikesrepresentationen. Vad som sägs om utlandsmyndighet i föreskrifterna gäller även Svenska institutet i Alexandria samt Stockholmsbaserad ambassadör.</P> <P class="p110 ft8">För honorärkonsulat gäller Regeringskansliets föreskrifter (RKF 2009:1) om diarier och arkiv vid honorärkonsulat. Enligt dessa bestämmelser svarar honorärkonsuln för att de handlingar som hör till konsulatets verksamhet registreras i ett diarium. Den överordnade utlandsmyndigheten har tillsyn över diarieföringen.</P> <P class="p97 ft97">Arkivering och arkivvård</P> <P class="p234 ft8">Arkivmyndigheterna ska, enligt 7 § andra stycket arkivlagen (1990:782) inte ha tillsyn över bl.a. regeringen, myndigheter inom regeringens kansli eller utrikesrepresentationen. Inte heller bestämmelsen i 6 § arkivförordningen (1991:446) om arkivbildning vid ändring av en myndighets organisation eller arbetssätt eller bestämmelserna i <NOBR>11–19</NOBR> §§ med bemyndiganden för Riksarkivet, eller förutsättningar för över-</P> <P class="p355 ft17">188</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft8">lämnanden till statliga arkivmyndighet och underrättelseskyldighet vid ombyggnad av arkivlokal gäller dessa myndigheter.</P> <P class="p10 ft9">Utrikesdepartementet</P> <P class="p105 ft8">I Regeringskansliets arkiv ingår ett delarkiv för Utrikesdepartementet, på samma sätt som att det ingår ett delarkiv för varje annat departement, i enlighet med 53 § RKI.</P> <P class="p246 ft11">Handlingarna från regeringens och Regeringskansliets handläggning av ett ärende som avgjorts av regeringen eller av Regeringskansliet ska, enligt 5 och 6 §§ Regeringskansliets föreskrifter (RKF 2005:15) om arkiv m.m. bilda en akt för varje ärende. Akten ska arkiveras inom tre veckor från det att avgörandet i ärendet expedierades. Dessa bestämmelser gäller även för Utrikesdepartementet.</P> <P class="p13 ft8">Akter i regeringsärenden ska bilda särskilda aktserier departementsvis och kronologiskt. Inom varje serie ordnas akterna i tidsföljd, efter dagen för avgörandet i ärendet. Även dessa bestämmelser gäller för Utrikesdepartementet.</P> <P class="p89 ft8">Därutöver har Utrikesdepartementet i interna föreskrifter den 3 december 2001 bestämt vilka beslut av Regeringskansliet som tas in i Utrikesdepartementets protokoll, att departementets protokoll förs i tre skilda serier, som hålls ordnade vid rättssekretariatet samt, såvitt avser serie 1 (föreskrifter), att handläggaren ska svara för att akten snarast lämnas till arkivet för arkivering i en särskild arkivserie.</P> <P class="p91 ft11">I Regeringskansliet finns en kansliarkivarie, som utses av regeringen. Kansliarkivarie är chefen för Regeringskansliet Arkiv & Bibliotek. Kansliarkivarien har ett övergripande ansvar för att de mål för arkivbildningen som anges i arkivlagen (1990:782) uppnås i Regeringskansliet. Kansliarkivarien ska verka för enhetlighet inom Regeringskansliet i frågor om arkivbildning, arkivvård, gallring av allmänna handlingar och utlåning av arkivhandlingar. Kansliarkivarien ska samråda med Riksarkivet i arkivfrågor som har principiell betydelse.</P> <P class="p16 ft8">Chefen för Regeringskansliet Arkiv & Bibliotek är även arkivansvarig för delarkivet för Utrikesdepartementet och har tillsyn över arkivbildning, arkivvård, utlån av arkivhandlingar och gallring av allmänna handlingar i delarkivet för Utrikesdepartementet, enligt samma bestämmelser i Regeringskansliets och Förvaltningsavdelningens arbetsordningar som reglerar diarieföringen.</P> <P class="p15 ft8">En enhetschef i Utrikesdepartementet får slutligen, enligt 52 § UDAO, inom sitt verksamhetsområde besluta att skrivelser i</P> <P class="p554 ft17">189</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft8">ärenden, som inte ska avgöras av regeringen, Regeringskansliet eller annan, ska läggas till handlingarna (ad acta).</P> <P class="p447 ft9">Utrikesrepresentationen</P> <P class="p214 ft8">I 46 § förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesförvaltningen finns en bestämmelse om att det vid en utlandsmyndighet ska finnas ett arkiv.</P> <P class="p243 ft8">En utlandsmyndighets lokaler ska, enligt 15 § Regeringskansliets föreskrifter (UF 2004:3) om säkerhetsskyddet vid utlandsmyndigheterna, vara indelade i en <SPAN class="ft9">inre </SPAN>och en <SPAN class="ft9">yttre </SPAN>avdelning, om inte Regeringskansliet bestämmer något annat för ett särskilt fall. Utlandsmyndigheter som tidigare administrerades av Sida har regelmässigt både en arkivlokal i den inre avdelningen (”inre arkiv”) och en arkivlokal i den yttre avdelningen (”yttre arkiv”) för att underlätta för lokalanställda att registrera och arkivera handlingar i arkiv. Utrikesdepartementet har i sin mall till arbetsordning för en utlandsmyndighet angett bl.a. att det ska framgå vem som har ansvaret för det yttre arkivet, respektive vem som har ansvaret för det inre arkivet.</P> <P class="p82 ft8">Av <NOBR>6–8</NOBR> §§ Regeringskansliets föreskrifter (RKF 2009:13) om diarieföring m.m. framgår att handlingar från handläggning av en utlandsmyndighets ärende eller sådant faktiskt handlande som utgör en sammanhållen aktivitet hos en utlandsmyndighet ska bilda en akt. Akten ska arkiveras inom tre veckor från det att avgörandet i ärendet expedierats eller, om avgörandet inte expedieras, inom tre veckor från dagen för avgörandet. Akter ska ordnas enligt Regeringskansliets aktivitetskategorier.</P> <P class="p82 ft8">Av förordningen (1990:1108) med instruktion för specialattachéer följer att specialattachés arkivhandlingar ingår i arkivet i den utlandsmyndighet där specialattachén är placerad, om inte chefen för utlandsmyndigheten beslutar annat.</P> <P class="p84 ft8">Att utlandsmyndigheten har ett självständigt ansvar för sitt arkiv följer av 4 § arkivlagen (1990:782) där en myndighets ansvar för sitt arkiv slås fast.</P> <P class="p370 ft8">Chefen för Regeringskansliet Arkiv & Bibliotek har tillsyn över arkivbildning, arkivvård, utlån av arkivhandlingar och gallring av allmänna handlingar i delarkivet för Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen enligt samma bestämmelser i Regeringskansliets och Förvaltningsavdelningens arbetsordningar som reglerar diarieföringen.</P> <P class="p130 ft12">Kansliarkivarien har däremot inget ansvar för utrikesrepresentationens arkiv.</P> <P class="p315 ft17">190</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft8">Arkivhandlingar från delarkiven lämnas, enligt 53 § förordningen med instruktion för Regeringskansliet till Regeringskansliets centralarkiv med jämna mellanrum. Arkivhandlingar ska, enligt 10 § RKF 2005:15, överlämnas från departementen till centralarkivet vid de tidpunkter och på det sätt som kansliarkivarien och den som är arkivansvarig i departementet kommer överens om. Någon sådan med Utrikesdepartementet beredd överenskommelse föreligger emellertid inte.</P> <P class="p198 ft8">Motsvarande tydlig bestämmelse om vård av allmänna handlingar och prövning av frågor om utlämnande av allmänna handlingar saknas, såvitt avser utlandsmyndigheten.</P> <P class="p79 ft8">En utlandsmyndighet får, dock, enligt 14 § RKF 2009:13, överlämna handlingar till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) för förvaring efter beslut av chefen för Regeringskansliet Arkiv & Bibliotek. Sådana överlämnanden sker regelbundet.</P> <P class="p555 ft17">191</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p556 ft79">Annex 2 – Författningar som bör ses över vid en <NOBR>en-myndighetsreform</NOBR></P> <P class="p557 ft8">Gällande författningar i SFS som innehåller minst en av ordstammarna ambassad, beskickning, konsulat, utlandsmyndighet, utrikesförvaltning eller utrikesrepresentation, redovisade per departement.</P> <P class="p128 ft8">De författningar som berörs av ändringsförslag i avsnitt 2 har markerats med asterisk.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p27 ft24">Dep.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p31 ft24">SFS</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p27 ft24">Rubrik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td95"><SPAN class="p27 ft16">SB</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td96"><SPAN class="p31 ft16">1996:1515*</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td97"><SPAN class="p27 ft16">Förordning (1996:1515) med instruktion för Reger-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">ingskansliet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p31 ft16">1967:294</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td97"><SPAN class="p27 ft16">Sjöförklaringskungörelse (1967:294)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p31 ft16">1969:12</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">Lag (1969:12) med anledning av Sveriges tillträde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p27 ft16">till konventionen den 19 maj 1956 om fraktav-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">talet vid internationell godsbefordran på väg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p31 ft16">1969:123</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">Kungörelse (1969:123) om äktenskapscertifikat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p31 ft16">1970:428</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p27 ft16">Delgivningslag (1970:428)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p31 ft16">1970:86</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">Lag (1970:86) om befrielse för utländsk konsul</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">från skyldighet att avlägga vittnesmål m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p31 ft16">1975:927</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p27 ft16">Fartygsregisterförordning (1975:927)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p31 ft16">1977:937*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">Förordning (1977:937) om allmänna förvaltnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">domstolars behörighet m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p31 ft16">1978:302*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p27 ft16">Passlag (1978:302)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p31 ft16">1979:369</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">Folkomröstningslag (1979:369)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p31 ft16">1979:664*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">Passförordning (1979:664)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p31 ft8">1982:268</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p27 ft8">Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p31 ft16">1985:193</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td97"><SPAN class="p27 ft16">Lag (1985:193) om internationell järnvägstrafik</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft17">192</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr0 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p177 ft16">1986:1042</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p558 ft14">Lag (1986:1042) om verkställighet av vissa utländska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">beslut om rättegångskostnader</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">1989:152</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Lag (1989:152) om underrättelseskyldighet m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">när utlänningar är berövade friheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">1994:1009</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Sjölag (1994:1009)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">1997:698*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft14">Förordning (1997:698) om Europeiska unionens pro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">visoriska resehandling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft16">1999:81</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">Polisdataförordning (1999:81)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">2000:836</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Förordning (2000:836) om Schengens informa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">tionssystem</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft16">2001:720</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">Förordning (2001:720) om behandling av person-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">uppgifter i verksamhet enligt utlännings- och med-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">borgarskapslagstiftningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft16">2005:661</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">Förordning (2005:661) om nationellt identitets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">kort</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">2005:837</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Vallag (2005:837)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft16">2006:97*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">Utlänningsförordning (2006:97)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">2009:264</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Förordning (2009:264) om hindersprövning för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">vigsel inför svensk vigselförrättare utomlands</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft16">2009:400</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">Ju</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">2009:641*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td98"><SPAN class="p27 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td99"><SPAN class="p177 ft16">1964:19</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td100"><SPAN class="p558 ft16">Krigshandelslag (1964:19)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">1973:519</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Kungörelse (1973:519) om utlandsmyndighets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">medverkan vid översändande av sjömäns och vissa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">andra arbetstagares lönemedel från utlandet till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft16">1973:521</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">Kungl.Maj:ts Kungörelse (1973:521) om ersätt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">ning i vissa fall då sjömän medtages på svenskt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">fartyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft16">1974:122</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">Kungl.Maj:ts Kungörelse (1974:122) om immuni-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">tet och privilegier för vissa konsulat m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft8">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft8">1975:490</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft8">Lag (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft8">exportråd beträffande handelssekreterare m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p177 ft16">1976:661</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">Lag (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">fall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft8">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft8">1981:632</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft8">Lag (1981:632) om tidsbegränsning av anställ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft8">ning av marknadssekreterare m.fl.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p177 ft16">1982:29</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p558 ft16">Förordning (1982:29) om avgifter för konsulärt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td100"><SPAN class="p558 ft16">bistånd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td100"><SPAN class="p559 ft17">193</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_186"> <P class="p0 ft18">Bilaga 3 SOU 2010:32</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr0 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p177 ft16">1988:1093</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td102"><SPAN class="p377 ft14">Förordning (1988:1093) med instruktion för handels-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">sekreterare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1989:810</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (1989:810) om avgift för efterforsk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">ning av personer bosatta utomlands</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1990:1108*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft14">Förordning (1990:1108) med instruktion för special-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">attachéer vid utlandsmyndigheterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1991:1379</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (1991:1379) om handläggning av sjö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">fartsärenden vid utlandsmyndigheterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1991:360</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (1991:360) med instruktion för Utrikes-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">förvaltningens antagningsnämnd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft16">1992:1035</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">Lag (1992:1035) om immunitet och privilegier för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">ministerrådsmöten och ämbetsmannakommitté-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">möten inom Konferensen om säkerhet och sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">arbete i Europa (ESK)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1992:192</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Tjänsteexportförordning (1992:192)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1992:247*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (1992:247) med instruktion för utrikes-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">representationen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1994:1543</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (1994:1543) om personregister över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">främmande staters beskickningspersonal m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft16">1994:1547</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">Lag (1994:1547) om tullfrihet m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1994:1605</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (1994:1605) om tullfrihet m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">1997:691*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (1997:691) om avgifter vid utlands-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">myndigheterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">2003:491*</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Lag (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">2006:275</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (2006:275) om behandling av person-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">uppgifter i utrikesförvaltningens konsulära verk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">samhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">2007:1224</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft14">Förordning (2007:1224) med instruktion för Svenska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">institutet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">2007:1371</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (2007:1371) med instruktion för Styr-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">elsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p560 ft16">UD</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p177 ft16">2009:1514</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">Lag (2009:1514) om immunitet för stater och deras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">egendom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td101"><SPAN class="p560 ft16">Fö</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td53"><SPAN class="p177 ft16">1996:930</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (1996:930) om örlogsbesök, flygning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">med militära luftfartyg och tjänstgöring utom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">lands</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">Fö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">2003:789</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p560 ft16">Fö</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p177 ft16">2006:942</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td102"><SPAN class="p377 ft16">Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td102"><SPAN class="p377 ft16">beredskap</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td101"><SPAN class="p27 ft17">194</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td102"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_187"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p27 ft16">Fö</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p561 ft16">2008:1002</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (2008:1002) med instruktion för Myn-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">digheten för samhällsskydd och beredskap</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td53"><SPAN class="p561 ft16">1955:105</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td104"><SPAN class="p562 ft16">Kungörelse (1955:105) om tillämpning av en mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Sverige, Danmark och Norge den 19 mars 1955</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">träffad överenskommelse rörande underlättande av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">den sanitära kontrollen över trafiken mellan länd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">erna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1977:284</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">och statligt personskadeskydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1979:56</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1979:56) om tillämpning av en kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">vention den 5 maj 1978 mellan Sverige och Grek-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">land rörande social trygghet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1981:208</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1981:208) om tillämpning av en kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft14">vention den 30 juni 1978 mellan Sverige och Turkiet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">rörande social trygghet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1982:249</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1982:249) om tillämpning av en kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">vention den 4 januari 1980 mellan Sverige och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Marocko om social trygghet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1982:887</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1982:887) om tillämpning av en kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">vention den 25 september 1979 mellan Sverige och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Italien om social trygghet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1984:555</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1984:555) om tillämpning av en kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">vention den 4 februari 1983 mellan Sverige och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Spanien om social trygghet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1989:102</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft14">Förordning (1989:102) om tillämpning av en överens-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">kommelse den 14 februari 1989 mellan Sverige och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Australien om sjukvård åt tillfälliga besökande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1991:1472</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">vård och rättspsykiatrisk vård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft8">S</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p561 ft8">1992:63</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft8">Förordning (1992:63) om tillämpning av en över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft8">enskommelse mellan Sverige och Australien den 6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft8">december 1991 i fråga om arbetstillstånd m. m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p561 ft16">1997:192</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1997:192) om internationell adoptionsför-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">medling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p561 ft16">1997:265</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1997:265) om tillämpning av kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">ventionen den 21 mars 1996 mellan Sverige och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Österrike om social trygghet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p563 ft17">195</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_188"> <P class="p0 ft18">Bilaga 3 SOU 2010:32</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p564 ft16">1998:185</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1998:185) om tillämpning av en över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft14">enskommelse mellan Sverige och Litauen om sjukvård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">åt tillfälliga besökande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1998:186</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1998:186) om tillämpning av en över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">enskommelse mellan Sverige och Lettland om sjuk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">vård åt tillfälliga besökande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1998:674</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1999:799</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Socialförsäkringslag (1999:799)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">2005:234</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (2005:234) om konvention mellan Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">och Turkiet om social trygghet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">2006:286</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (2006:286) om konvention om social trygg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">het mellan Sverige och Chile</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">2008:552</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (2008:552) om katastrofmedicin som en del</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">av svenska insatser utomlands</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">S</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">2008:553</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (2008:553) om katastrofmedicin som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">en del av svenska insatser utomlands</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td106"><SPAN class="p564 ft16">1958:401</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1958:401) om skyldighet för Skatte-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">verket att lämna underrättelse om fransk med-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">borgares dödsfall, m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1977:580</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1977:580) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Tanzania</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1979:1152</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Fastighetstaxeringslag (1979:1152)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1979:57</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1979:57) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Rumänien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1980:864</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1980:864) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Tjeckoslovakien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1982:1227</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1982:1227) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Sovjetunionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1982:70</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1982:70) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Jugoslavien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1982:709</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1982:709) om dubbelbeskattningsavtal mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Sverige och Ungern</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1982:985</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1982:985) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Ungern</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1983:203</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Sverige och Japan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1983:476</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1983:476) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Tunisien</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p565 ft17">196</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p564 ft16">1983:769</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1983:769) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Japan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1983:857</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1983:857) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Italien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1983:858</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1983:858) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Bangladesh</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1984:1042</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft14">Förordning (1984:1042) om pensionsvillkor för icke-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">svenska medborgare som är lokalanställda vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">svenska utlandsmyndigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1984:809</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1984:809) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige och Sri Lanka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1984:932</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1984:932) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige samt Storbritannien och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Nordirland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1985:49</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1985:49) om dubbelbeskattnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">avtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1987:988</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1987:988) om överenskommelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">ömsesidig skattebefrielse för luft- och sjöfarts-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">företag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1988:243</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1988:243) om grupplivförsäkring för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft14">vissa lokalanställda arbetstagare vid svenska utlands-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">myndigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1991:481</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Folkbokföringslag (1991:481)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1991:586</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">lands bosatta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1992:858</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Sverige och Österrike</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1993:1229</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Indrivningsförordning (1993:1229)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1993:527</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1993:527) om förvaltning av statliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">fastigheter, m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1993:528</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Förordning (1993:528) om statliga myndigheters</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">lokalförsörjning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1994:1563</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1994:1563) om tobaksskatt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1994:1564</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1994:1564) om alkoholskatt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1994:1617</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1994:1617) om dubbelbeskattningsavtal mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Sverige och Amerikas Förenta Stater</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p564 ft16">1994:1776</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p562 ft16">Lag (1994:1776) om skatt på energi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1994:200</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Mervärdesskattelag (1994:200)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p564 ft16">1994:223</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p562 ft16">Mervärdesskatteförordning (1994:223)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p566 ft17">197</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_190"> <P class="p0 ft18">Bilaga 3 SOU 2010:32</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p564 ft16">1994:224</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td108"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (1994:224) om återbetalning av mer-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">värdesskatt och vissa punktskatter till hjälp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">organisationer, utländska beskickningar m.fl.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p564 ft16">1994:692</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td108"><SPAN class="p567 ft16">Lag (1994:692) om kommunala folkomröstningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">1995:1338</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">Lag (1995:1338) om dubbelbeskattningsavtal mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td109"><SPAN class="p567 ft16">Sverige och Argentina</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">1996:1510</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">Lag (1996:1510) om dubbelbeskattningsavtal mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td109"><SPAN class="p567 ft16">Sverige och Luxemburg</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft8">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft8">1996:1512</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p567 ft8">Lag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p568 ft8">(1996:1512)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p381 ft8">om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p30 ft8">dubbelbeskattningsavtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft8">mellan de nordiska länderna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft8">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p564 ft8">1996:1524</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td108"><SPAN class="p567 ft8">Förordning (1996:1524) med regeringens arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td112"><SPAN class="p567 ft8">givarnyckel</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p564 ft16">1997:909</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td108"><SPAN class="p567 ft14">Förordning (1997:909) om handläggning av ärenden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">om statliga tjänstepensionsförmåner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">1997:918</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p567 ft16">Lag</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p380 ft16">(1997:918)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p568 ft16">om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p30 ft16">dubbelbeskattningsavtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td108"><SPAN class="p567 ft16">mellan Sverige och Indien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">1997:919</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">Lag (1997:919) om dubbelbeskattningsavtal mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td109"><SPAN class="p567 ft16">Sverige och Kazakstan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">1998:1652</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">Lag (1998:1652) om dubbelbeskattningsavtal mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td109"><SPAN class="p567 ft16">Sverige och Albanien</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">1999:1229</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">Inkomstskattelag (1999:1229)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">2000:980</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">Socialavgiftslag (2000:980)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p564 ft16">2004:1051</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td108"><SPAN class="p567 ft16">Lag (2004:1051) om skatteavtal mellan Sverige och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p567 ft16">Chile</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">2004:874</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">Lag (2004:874) om skatteavtal mellan Sverige och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td112"><SPAN class="p567 ft16">Malaysia</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft16">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft16">2005:248</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">Lag (2005:248) om skatteavtal mellan Sverige och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td112"><SPAN class="p567 ft16">Polen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft8">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p564 ft8">2005:456</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td108"><SPAN class="p567 ft8">Lag (2005:456) om skatteavtal mellan Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td112"><SPAN class="p567 ft8">och Nigeria</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft8">Fi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p564 ft8">2007:755</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft8">Förordning (2007:755) om det allmänna myn-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td112"><SPAN class="p567 ft8">dighetsregistret</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p27 ft16">U</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td107"><SPAN class="p564 ft16">2007:81</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr30 td108"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (2007:81) om utbildning och stats-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td108"><SPAN class="p567 ft16">bidrag för vissa barn och ungdomar som inte är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td107"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td109"><SPAN class="p567 ft16">folkbokförda i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td105"><SPAN class="p27 ft16">M</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td107"><SPAN class="p564 ft16">1968:45</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr30 td108"><SPAN class="p567 ft16">Atomansvarighetslag (1968:45)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p103 ft17">198</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr0 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p567 ft16">1973:282</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p567 ft16">Sjömanslag (1973:282)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">1980:424</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">Lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">fartyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p567 ft16">1980:789</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">från fartyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">1984:831</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">Mönstringsförordning (1984:831)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p567 ft16">1985:1076</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (1985:1076) om parkeringsplats för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">utländska beskickningars fordon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">1989:532</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft14">Lag (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">1990:717</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft14">Förordning (1990:717) om undersökning av olyckor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p567 ft16">1994:1162</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (1994:1162) om skeppsmätning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">2001:558</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">Lag (2001:558) om vägtrafikregister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">2001:650</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (2001:650) om vägtrafikregister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p567 ft16">2001:651</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">2001:652</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (2001:652) om avgifter inom väg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">trafikområdet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p567 ft16">2003:364</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft16">Fartygssäkerhetslag (2003:364)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">2003:438</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">Fartygssäkerhetsförordning (2003:438)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p567 ft16">2005:205</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (2005:205) om stöd till investeringar i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft16">energieffektivisering och konvertering till förnybara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft14">energikällor i lokaler som används för offentlig verk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">samhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft16">N</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p567 ft16">2009:689</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft16">Förordning (2009:689) om statligt stöd till sol-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft16">celler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td113"><SPAN class="p27 ft16">IJ</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td114"><SPAN class="p567 ft16">2001:218</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td115"><SPAN class="p567 ft16">Medborgarskapsförordning (2001:218)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td113"><SPAN class="p27 ft8">Ku</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td114"><SPAN class="p567 ft8">1989:41</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td115"><SPAN class="p567 ft8">Lag (1989:41) om finansiering av radio och TV</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p567 ft8">i allmänhetens tjänst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft8">Ku</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p567 ft8">1990:782*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft8">Arkivlag (1990:782)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft8">Ku</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p567 ft8">1991:446*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p567 ft8">Arkivförordning (1991:446)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p569 ft17">199</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_192"> <P class="p500 ft18">Bilaga 4</P> <P class="p570 ft72"><SPAN class="ft7">1</SPAN><SPAN class="ft71">Förslag till ändringar i lagar och andra föreskrifter</SPAN></P> <P class="p571 ft31"><SPAN class="ft31">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p572 ft37">förordning om ändring i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet</P> <P class="p573 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet</P> <P class="p574 ft8"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att 4 och 60 §§ ska upphöra att gälla, <SPAN class="ft9">dels </SPAN>att rubriken närmast före 60 § ska utgå,</P> <P class="p503 ft12"><SPAN class="ft30">dels </SPAN>att 2, 3, 6, 18, 32, <NOBR>34–38,</NOBR> 41, 43 a, och 62 §§, rubrikerna närmast före 3 och 32 §§ samt avsnitten 3.1 och 3.3 i bilagan till förordningen ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p27 ft24">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p575 ft8">2 §</P> <P class="p576 ft8">I Regeringskansliet ingår Statsrådsberedningen (SB), Justitiedepartementet (Ju),</P> <P class="p577 ft12">Utrikesdepartementet (UD), Utrikesdepartementet (UD) <SPAN class="ft30">med utrikesrepresentationen,</SPAN></P> <P class="p578 ft8">Försvarsdepartementet (Fö), Socialdepartementet (S), Finansdepartementet (Fi), Utbildningsdepartementet (U), Jordbruksdepartementet (Jo), Miljödepartementet (M), Näringsdepartementet (N),</P> <P class="p579 ft8">Integrations- och jämställdhetsdepartementet (IJ),</P> <P class="p580 ft17">201</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p581 ft8">Kulturdepartementet (Ku), Arbetsmarknadsdepartementet (A), och Regeringskansliets förvaltningsavdelning (FA).</P> <P class="p84 ft8">Vad som sägs i denna förordning om departement gäller också Statsrådsberedningen och förvaltningsavdelningen, om något annat inte framgår av sammanhanget.</P> <P class="p582 ft97">Kommentarer till 2 §</P> <P class="p242 ft8">Enligt förslaget är Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen en del av Regeringskansliet. Av författningstekniska och även praktiska skäl har beteckningarna Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen, med den innebörd de har i dag, behållits.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p583 ft122">Regeringskansliet och utrikesförvaltningen</P> <P class="p584 ft9">Utrikesförvaltningen består av Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen.</P> <P class="p438 ft24">I utrikesrepresentationen ingår</P> <P class="p585 ft10"><SPAN class="ft24">1.</SPAN><SPAN class="ft123">beskickningar, delegationer vid internationella organisationer och karriärkonsulat (utlandsmyndigheter),</SPAN></P> <P class="p586 ft9"><SPAN class="ft24">2.</SPAN><SPAN class="ft124">Svenska institutet i Alexandria, samt</SPAN></P> <P class="p586 ft30"><SPAN class="ft24">3.</SPAN><SPAN class="ft125">honorärkonsulat och konsularagenturer.</SPAN></P> <P class="p587 ft126">Föreskrifter om utrikesrepresentationen finns i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p588 ft127">Utrikesrepresentationen</P> <P class="p455 ft8">3 §</P> <P class="p589 ft10">I utrikesrepresentationen ingår beskickningar, delegationer vid internationella organisationer samt karriärkonsulat (utlandsenheter).</P> <P class="p590 ft10">Till utrikesrepresentationen hör Svenska institutet i Alexandria samt honorärkonsulat och konsuläragenturer.</P> <P class="p591 ft9">Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen, med vad som enligt andra stycket hör till den, utgör tillsammans utrikesförvaltningen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft17">202</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_194"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft97">Kommentarer till 3 §</P> <P class="p126 ft8">I förslaget klargörs vilka organ som ingår i utrikesrepresentationen. Det är <SPAN class="ft9">utlandsenheterna</SPAN>, som helt motsvarar de nuvarande <SPAN class="ft9">utlandsmyndigheterna</SPAN>. Utlandsenheterna ingår i förvaltningsmyndigheten Regeringskansliet. Det gör däremot inte Svenska institutet i Alexandria, som är en särskild myndighet under Regeringskansliet, och inte heller honorärkonsulat och konsularagenter. Den anknytning dessa organ har till utrikesrepresentationen har beskrivits så att de hör till utrikesrepresentationen.</P> <P class="p16 ft8">I tredje stycket slås fast vad beteckningen utrikesförvaltningen omfattar.</P> <P class="p592 ft9">4 § Utrikesrepresentationen lyder under Regeringskansliet.</P> <P class="p593 ft10">Regeringskansliet beslutar i frågor som rör personalen i utrikesrepresentationen och i andra frågor som rör utrikesrepresentationens administration, om något annat inte är särskilt föreskrivet.</P> <P class="p594 ft118">Regeringskansliet får överlämna åt en utlandsmyndighet att avgöra ärenden eller grupper av ärenden som enligt föreskrifter i en annan förordning ska prövas av Regeringskansliet.</P> <P class="p595 ft97">Kommentarer till 4 §</P> <P class="p126 ft8">Om utrikesrepresentationen uppgår i Regeringskansliet blir 4 § överflödig.</P> <P class="p89 ft8">De beslutsregler som finns i andra och tredje styckena ersätts av 30 § instruktionen för Regeringskansliet samt 2, 7 och 13 §§ arbetsordningen för Regeringskansliet.</P> <P class="p596 ft17">203</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p597 ft8">6 §</P> <P class="p598 ft8">Chef för ett departement är det statsråd som statsministern utser enligt 7 kap. 1 § regeringsformen.</P> <P class="p599 ft30">Chefen för Utrikesdepartementet är också chef för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p600 ft97">Kommentar till 6 §</P> <P class="p234 ft8">För tydlighets skull klargörs i andra stycket att chefskapet för Utrikesdepartementet innefattar också chefskap för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p601 ft8">18 §</P> <P class="p602 ft8">Frågor om att lämna ut allmänna handlingar som förvaras i Regeringskansliet prövas inom det departement som förvarar handlingarna, om något annat inte är särskilt föreskrivet. I tveksamma fall eller om sökanden begär det, ska en sådan fråga prövas av ett statsråd i departementet eller – när det gäller handlingar hos Regeringskansliets förvaltningsavdelning – av ett statsråd i Statsrådsberedningen. Frågan får också överlämnas till regeringens prövning.</P> <P class="p603 ft118">Första stycket ska också tillämpas på handlingar hos utrikesrepresentationen. Då ska det som sägs där om departement och statsråd i departementet i stället gälla utrikesrepresentationen och statsråd i Utrikesdepartementet.</P> <P class="p604 ft97">Kommentar till 18 §</P> <P class="p242 ft12">Bestämmelsen i andra stycket klargör att det förfarande som tillämpas i ärenden om utlämnande av allmän handling i Regeringskansliet också ska tillämpas i utrikesrepresentationen.</P> <P class="p582 ft17">204</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft18">SOU 2010:32 Bilaga 4</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p27 ft127">Arbetsordning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td119"><SPAN class="p605 ft122">Arbetsordningar och andra före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p27 ft128">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td119"><SPAN class="p605 ft129">skrifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td119"><SPAN class="p606 ft8">32 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft8">Regeringskansliet ska besluta de ytterligare föreskrifter som behövs för dess organisation och formerna för dess verksamhet. Sådana föreskrifter kan tas in i en arbetsordning för myndigheten eller i arbetsordningar för departementen.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p608 ft8">Regeringskansliet ska besluta de ytterligare föreskrifter som behövs för dess organisation och formerna för dess verksamhet. Sådana föreskrifter kan tas in i en arbetsordning för myndigheten eller i arbetsordningar för departementen <SPAN class="ft9">och utrikesrepresentationen</SPAN>.</P> <P class="p609 ft9">Regeringskansliet får även meddela föreskrifter om</P> <P class="p610 ft10">1. konsulärt ekonomiskt bistånd enligt vad som anges i 5 § samt 17 § första stycket och andra stycket 1 lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd,</P> <P class="p611 ft10">2. bistånd till medborgare i länder inom Europeiska unionen och medborgare i Island och Norge som lämnas med stöd av 14 § samt om ersättning åt utlandsenheterna för utgifter och kostnader för sådant bistånd,</P> <P class="p611 ft10">3 åtgärder som en utlandsenhet ska vidta när en person med hemvist i Sverige eller en svensk medborgare med hemvist i utlandet har avlidit utomlands,</P> <P class="p609 ft9"><SPAN class="ft24">4.</SPAN><SPAN class="ft124">åtgärder som en utlandsenhet ska vidta i kvarlåtenskapsärenden,</SPAN></P> <P class="p612 ft30"><SPAN class="ft24">5.</SPAN><SPAN class="ft125">avgiftsbeläggning av näringslivsfrämjande tjänster vid utlandsenheterna.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft17">205</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_197"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p417 ft97">Kommentarer till 32 §</P> <P class="p242 ft8">Av förslaget följer att en särskild arbetsordning kan beslutas för utrikesrepresentationen. Ett alternativ är att ha gemensam arbetsordning för Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen. Vi föreslår dock en särskild arbetsordning för utrikesrepresentationen och har utarbetat ett förslag till en sådan, se avsnitt 2.5.</P> <P class="p128 ft8">Andra stycket motsvarar 41 § instruktionen för utrikesrepresentationen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td120"><SPAN class="p613 ft8">34 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td74"><SPAN class="p614 ft16">Regeringen beslutar om anställ-</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td120"><SPAN class="p615 ft16">Regeringen beslutar om anställ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft16">ning i Regeringskansliet av statsse-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft16">ning i Regeringskansliet av statsse-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft16">kreterare, kabinettssekreterare, för-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft16">kreterare, kabinettssekreterare, för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">valtningschef, expeditionschef,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">valtningschef, expeditionschef,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft16">rättschef, chef för kansliet för sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft14">rättschef, chef för kansliet för sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">ordning av <NOBR>EU-frågor,</NOBR> chefs</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">ordning av <NOBR>EU-frågor,</NOBR> chefs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">tjänsteman för krishantering i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">tjänsteman för krishantering i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">Statsrådsberedningen, personaldi</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">Statsrådsberedningen, personaldi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">rektör, budgetchef, finansråd,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">rektör, budgetchef, finansråd,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">utrikesråd, inspektör, protokoll</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">utrikesråd, inspektör, protokoll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">chef, ambassadör, generaldirektör,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">chef, ambassadör, generaldirektör,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">departementsråd och chef för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">departementsråd och chef för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">Regeringskansliets internrevision.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">Regeringskansliets internrevision.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">Detta gäller också anställning som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">Detta gäller också anställning som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">generalkonsul, minister, ambassad-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft16">generalkonsul, minister, ambassad-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">råd och konsul, om det i anställ-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">råd och konsul, om det i anställ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">ningen ingår att vara chef för en</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">ningen ingår att vara chef för en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft9">utlandsmyndighet<SPAN class="ft8">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft9">utlandsenhet<SPAN class="ft8">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p616 ft8">Övriga anställningar beslutas av Regeringskansliet.</P> <P class="p617 ft17">206</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft18">SOU 2010:32 Bilaga 4</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr13 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td122"><SPAN class="p613 ft8">35 §</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td123"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td124"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p614 ft8">I de fall där regeringen fattar</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr8 td120"><SPAN class="p28 ft8">I de fall där regeringen fattar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft8">beslut om anställning fastställer</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td120"><SPAN class="p562 ft8">beslut om anställning fastställer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">regeringen lönen. Lönen för</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft8">regeringen lönen. Lönen för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">inspektör, protokollchef, ambas-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft8">inspektör, protokollchef, ambas-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft8">sadör, departementsråd och chef</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td120"><SPAN class="p562 ft8">sadör, departementsråd och chef</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">för Regeringskansliets internrevi-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft8">för Regeringskansliets internrevi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">sion fastställs dock av Reger</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft8">sion fastställs dock av Reger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft8">ingskansliet. Detta gäller också</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td125"><SPAN class="p562 ft8">ingskansliet. Detta gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p28 ft8">också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">för den som är generalkonsul,</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft8">för den som är generalkonsul,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">minister, ambassadråd eller kon-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft8">minister, ambassadråd eller kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft8">sul, om det i anställningen ingår</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td120"><SPAN class="p562 ft8">sul, om det i anställningen ingår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">att vara chef för en <SPAN class="ft9">utlands-</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft16">att vara chef för en <SPAN class="ft24">utland</SPAN>s<SPAN class="ft24">enhet</SPAN>.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft9">myndighet<SPAN class="ft8">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td124"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td126"><SPAN class="p614 ft8">I övriga fall fastställer Regeringskansliet lönen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td124"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p613 ft8">36 §</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td124"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p614 ft8">Vid anställning av kansli-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr8 td120"><SPAN class="p30 ft8">Vid anställning av kansli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft8">sekreterare, departementssekret</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td120"><SPAN class="p562 ft8">sekreterare, departementssekret</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">erare, avdelningsdirektör, kansli-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p562 ft8">erare,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td127"><SPAN class="p30 ft8">avdelningsdirektör, kansli-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft16">råd, ämnesråd eller sakkunnig <SPAN class="ft24">samt</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p562 ft8">råd,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft8">ämnesråd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td128"><SPAN class="p30 ft8">eller sakkunnig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft9">vid anställning med placering i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td129"><SPAN class="p562 ft8">behöver</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td130"><SPAN class="p27 ft8">Regeringskansliet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p30 ft8">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft130">utrikesförvaltningen <SPAN class="ft14">behöver Reger-</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft8">informera om anställningen enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">ingskansliet inte informera om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft8">6 § anställningsförordningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft8">anställningen enligt 6 § anställ-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td120"><SPAN class="p562 ft9"><SPAN class="ft8">(1994:373). </SPAN>Detsamma gäller vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">ningsförordningen (1994:373).</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft24">anställningar med vilka det följer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td120"><SPAN class="p562 ft24">en skyldighet för arbetstagaren att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td129"><SPAN class="p562 ft24">tjänstgöra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td123"><SPAN class="p613 ft9">inom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td128"><SPAN class="p28 ft24">utrikesrepresent-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td129"><SPAN class="p562 ft9">ationen.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td124"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td101"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Ett meddelande om att någon har anställts ska genast lämnas till dem som har sökt anställningen.</P> <P class="p618 ft97">Kommentarer till 36 och 37 §§</P> <P class="p105 ft8">De föreslagna ändringarna innebär enbart anpassningar till den terminologi som numera används i anställningsbeslut. Någon saklig ändring är inte avsedd.</P> <P class="p619 ft17">207</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p620 ft8">37 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft94">Regeringen beslutar om tjänstgöringsort för de tjänstemän som är <SPAN class="ft118">placerade i utrikesförvaltningen och som är anställda genom beslut av regeringen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p607 ft8">Regeringen beslutar om tjänstgöringsort för de tjänstemän som är <SPAN class="ft9">anställda genom beslut av regeringen och som är skyldiga att tjänstgöra inom utrikesrepresentationen.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr13 td44"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td131"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td128"><SPAN class="p613 ft8">38 §</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td133"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td74"><SPAN class="p614 ft8">Den som är expeditionschef,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td120"><SPAN class="p615 ft8">Den som är expeditionschef,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft16">rättschef, chef för kansliet för sam-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft14">rättschef, chef för kansliet för sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">ordning av <NOBR>EU-frågor,</NOBR> chefs-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">ordning av <NOBR>EU-frågor,</NOBR> chefs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">tjänsteman för krishantering i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td134"><SPAN class="p561 ft8">tjänsteman för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p30 ft8">krishantering i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">Statsrådsberedningen, personal-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">Statsrådsberedningen, personal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">direktör, budgetchef, finansråd,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">direktör, budgetchef, finansråd,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">utrikesråd, inspektör, protokoll-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">utrikesråd, inspektör, protokoll-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">chef, ambassadör, departements-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">chef, ambassadör, departements-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft16">råd eller chef för Regeringskansliets</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft14">råd eller chef för Regeringskansliets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p27 ft8">internrevision</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td131"><SPAN class="p27 ft8">anställs tills vidare.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p561 ft8">internrevision</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td135"><SPAN class="p30 ft8">anställs tills vidare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p27 ft8">Anställningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td131"><SPAN class="p27 ft8">får dock begränsas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p561 ft8">Anställningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p27 ft8">får</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td133"><SPAN class="p30 ft8">dock begränsas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">till att gälla till en viss tidpunkt.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">till att gälla till en viss tidpunkt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft16">Detta gäller också den som är gen-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft16">Detta gäller också den som är gen-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">eralkonsul, minister, ambassadråd</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">eralkonsul, minister, ambassadråd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">eller konsul, om det i anställningen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">eller konsul, om det i anställningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">ingår att vara chef för en <SPAN class="ft9">utlands-</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">ingår att vara chef för en <SPAN class="ft9">utlands-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td44"><SPAN class="p27 ft9">myndighet<SPAN class="ft8">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td131"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p561 ft9">enhet<SPAN class="ft8">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td133"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td136"><SPAN class="p614 ft8">Förvaltningschefen anställs för en bestämd tid.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td44"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td131"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td128"><SPAN class="p613 ft8">41 §</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td133"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p607 ft8">Personalansvarsnämnden prövar följande frågor för anställda i Regeringskansliet eller i en kommitté <SPAN class="ft9">och för svenska medborgare som är anställda vid en utlandsmyndighet</SPAN>:</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p607 ft8">Personalansvarsnämnden prövar följande frågor för anställda i Regeringskansliet eller i en kommitté:</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p621 ft12"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft131">skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,</SPAN></P> <P class="p622 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft132">disciplinansvar,</SPAN></P> <P class="p622 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft132">åtalsanmälan,</SPAN></P> <P class="p623 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft132">avstängning.</SPAN></P> <P class="p624 ft17">208</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332200x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p625 ft9">Detta gäller dock inte den som är anställd enbart för arbete vid en utlandsenhet (lokalanställd) och som inte är svensk medborgare.</P> <P class="p626 ft97">Kommentarer till 41 §</P> <P class="p105 ft8">Paragrafen har i förtydligande syfte kompletterats med en definition av uttrycket ”lokalanställd”. I övrigt är det fråga om en ren konsekvensändring.</P> <P class="p627 ft8">43 a §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft134">När det gäller anställda i Regeringskansliet, <SPAN class="ft133">utrikesrepresentationen </SPAN>och kommittéerna utövar Regeringskansliet arbetsgivarens befogenheter enligt centrala kollektivavtal, om något annat inte följer av förordningen (1996:1524) med regeringens arbetsgivarnyckel.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p610 ft94">När det gäller anställda i Regeringskansliet och kommittéerna utövar Regeringskansliet arbetsgivarens befogenheter enligt centrala kollektivavtal, om något annat inte följer av förordningen (1996:1524) med regeringens arbetsgivarnyckel.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft97">Kommentarer till 43 a, 60 och 62 §§</P> <P class="p283 ft12">Ändringarna i 43 a och 62 §§ följer av att utrikesrepresentationen uppgår i Regeringskansliet.</P> <P class="p100 ft8">Av nämnda skäl blir 60 § överflödig. Den kontroll av diarieföring och arkiv som sker i dag och som i huvudsak utövas av Förvaltningsavdelningen fortsätter som tidigare, se avsnitt 1.10, även om den får formen av myndighetsintern kontroll.</P> <P class="p89 ft12">I 59 § finns bemyndigande för Regeringskansliet att meddela föreskrifter om diarieföring, arkivhantering m.m. hos Regeringskansliet.</P> <P class="p628 ft17">209</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_201"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332201x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p629 ft122">Tillsyn över diarieföring och arkiv inom utrikesrepresentationen</P> <P class="p630 ft8">60 §</P> <P class="p631 ft133">Regeringskansliet ska ha tillsyn över diarieföring och arkiv inom utrikesrepresentationen och får också besluta föreskrifter om utrikesrepresentationens diarieföring, arkivbildning, arkivvård, gallring av allmänna handlingar och utlåning av arkivhandlingar.</P> <P class="p632 ft8">62 §</P> <P class="p633 ft8">Regeringskansliets internrevision ska följa de föreskrifter om intern revision som anges i denna instruktion.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr8 td137"><SPAN class="p614 ft8">Regeringskansliets</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td138"><SPAN class="p380 ft8">internrevi-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p614 ft8">Regeringskansliets</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td139"><SPAN class="p27 ft8">internrevi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">sion ska utföra internrevision av all</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft16">sion ska utföra internrevision av all</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft24"><SPAN class="ft16">verksamhet inom </SPAN>Regeringskansliet,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft24"><SPAN class="ft16">verksamhet inom </SPAN>Regeringskansliet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td137"><SPAN class="p27 ft24">kommittéväsendet och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td138"><SPAN class="p380 ft135">utrikesrepre-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td118"><SPAN class="p27 ft9">och kommittéväsendet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td139"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td137"><SPAN class="p27 ft9">sentationen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td138"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td118"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p634 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p635 ft17">210</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332202x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft97">3 Utrikesdepartementet</P> <P class="p636 ft9">3.1 Förvaltningsärenden</P> <P class="p636 ft9">Förvaltningsärenden som gäller</P> <P class="p23 ft8"><NOBR>-----------------------------------------------------------------------------</NOBR></P> <P class="p100 ft8">utseende av svenska ledamöter i internationella domstolar samt i andra internationella organ för övervakning av efterlevnaden av konventioner som rör mänskliga rättigheter,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr12 td116"><SPAN class="p179 ft8">passlagen (1978:302) när det</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td140"><SPAN class="p614 ft8">passlagen (1978:302) när det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p179 ft24"><SPAN class="ft16">gäller </SPAN>passmyndigheter i utlandet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td140"><SPAN class="p27 ft8">gäller <SPAN class="ft9">pass </SPAN>i utlandet, diplomat-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p179 ft9">samt när det gäller <SPAN class="ft8">diplomatpass</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td140"><SPAN class="p27 ft8">pass och tjänstepass,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p637 ft8">och tjänstepass,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td140"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p638 ft8"><NOBR>UD-viseringar,</NOBR></P> <P class="p10 ft8"><NOBR>-----------------------------------------------------------------------------</NOBR></P> <P class="p543 ft9">3.3 Myndigheter m.fl.<A href="#page_202"><SPAN class="ft27">1</SPAN></A></P> <P class="p7 ft8">Svenska institutet i Alexandria</P> <P class="p639 ft29"><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Ändringen innebär att orden ”Svenska beskickningar och konsulat samt delegationer vid internationella organisationer” tas bort från förteckningen.</P> <P class="p527 ft17">211</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">1.2</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p640 ft136">föreskrifter om ändring i Regeringskansliets föreskrifter (RKF 2009:17) med arbetsordning för Regeringskansliet</P> <P class="p641 ft8">Med stöd av 32 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet föreskriver Regeringskansliet att 6 § Regeringskansliets föreskrifter (RKF 1998:1) med arbetsordning för Regeringskansliet ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p27 ft24">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p642 ft8">6 §</P> <P class="p643 ft12">Chefen för Utrikesdepartementet beslutar på Regeringskansliets vägnar om</P> <P class="p129 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft132">agremang för beskickningschefer, erkännande av konsuler och förhandsgodkännande av försvarsattachéer,</SPAN></P> <P class="p129 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft132">underrättelser till en sändande stat om att beskickningschefen eller en medlem av beskickningens diplomatiska personal är persona non grata eller att någon annan medlem av beskickningspersonalen inte är önskvärd,</SPAN></P> <P class="p84 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft132">underrättelser till en sändande stat om att en konsul är persona non grata eller att någon annan medlem av konsulatspersonalen inte är önskvärd,</SPAN></P> <P class="p644 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft132">svar på motiverade yttranden från kommissionen,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr8 td116"><SPAN class="p614 ft24">5. personalen i utrikesrepresenta-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p28 ft24">5. arbetsordning för utrikesrepre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft9">tionen och andra frågor som rör</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p28 ft135">sentationen och andra frågor som rör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft24">utrikesrepresentationens administra-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p28 ft135">utrikesrepresentationens administra-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft9">tion, om inte något annat är sär-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p30 ft130">tion, om inte något annat är särskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft9">skilt föreskrivet,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p645 ft135">föreskrivet,</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p643 ft8"><SPAN class="ft9">6. </SPAN>betalningsanstånd och eftergift enligt 14 och 17 §§ förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p614 ft8">7. överlämnande åt en <SPAN class="ft9">utlands-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p28 ft8">7. överlämnande åt en <SPAN class="ft9">utlands-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8"><SPAN class="ft9">myndighet </SPAN>att avgöra ärenden eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p28 ft16"><SPAN class="ft24">enhet </SPAN>att avgöra ärenden eller grup-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">grupper av ärenden som ska prövas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p28 ft8">per av ärenden som ska prövas av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">av Regeringskansliet enligt före-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p30 ft8">Regeringskansliet enligt före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">skrifter i någon annan förordning</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p30 ft8">skrifter i någon annan förordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">än förordningen (1996:1515) med</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p30 ft8">än förordningen (1996:1515) med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">instruktion för Regeringskansliet,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p30 ft8">instruktion för Regeringskansliet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p646 ft8">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td116"><SPAN class="p27 ft17">212</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332204x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p245 ft8"><SPAN class="ft9">8. </SPAN>upprätthållande av säkerheten för sekretessbelagda uppgifter enligt Europeiska rådets säkerhetsföreskrifter samt enligt Sveriges åtaganden om detta i överenskommelser med Västeuropeiska unionen och Nato inom ramen för samarbetet Partnerskap för fred.</P> <P class="p626 ft97">Kommentarer</P> <P class="p126 ft8">Enligt förslaget i 6 § 5 bemyndigas chefen för Utrikesdepartementet att på Regeringskansliets vägnar besluta om den arbetsordning för utrikesrepresentationen som avses ersätta den nu gällande instruktionen för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p198 ft8">Bemyndigandet i övrigt i 6 § 5, som omfattar personalfrågor och annan administration, ändras inte i sak.</P> <P class="p647 ft8">Dessa föreskrifter träder i kraft den</P> <P class="p648 ft17">213</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332205x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">1.3</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p649 ft37">föreskrifter om ändring i Regeringskansliets föreskrifter (UF 2009:5) med arbetsordning för Utrikesdepartementet</P> <P class="p141 ft8">Regeringskansliet föreskriver, med stöd av 32 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, att i 19, 26, 28, 32, 33, 35, 58, 62 och 63 §§ Regeringskansliets föreskrifter (UF 2009:5) med arbetsordning för Utrikesdepartementet samt i bilagan till föreskrifterna ordet ”utlandsmyndighet” i olika böjningsformer ska bytas ut mot ”utlandsenhet” i motsvarande form.</P> <P class="p650 ft8">Dessa föreskrifter träder i kraft den</P> <P class="p651 ft17">214</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332206x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.4</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p652 ft37">förordning om upphävande av förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen</P> <P class="p266 ft8">Härigenom föreskrivs att förordningen (1972:247) med instruktion för utrikesrepresentationen ska upphöra att gälla vid utgången av</P> <P class="p618 ft97">Kommentarer</P> <P class="p126 ft8">Som en följd av att utlandsmyndigheterna förlorar sin myndighetsstatus upphävs den nu gällande instruktionen. Den ersätts med en arbetsordning för utrikesrepresentationen, som innehåller flertalet av bestämmelserna i instruktionen. För jämförelse, se kommentaren till arbetsordningen.</P> <P class="p198 ft12">Som komplement till arbetsordningen för utrikesrepresentationen ska det för varje utlandsenhet finnas en individuellt anpassad särskild arbetsordning.</P> <P class="p653 ft17">215</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332207x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">1.5</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p654 ft137">Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för utrikesrepresentationen</P> <P class="p149 ft8">Regeringskansliet föreskriver följande med stöd av 32 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.</P> <P class="p565 ft97">Kommentarer</P> <P class="p242 ft8">Bestämmelserna i detta förslag till Regeringskansliets föreskrifter med arbetsordning för utrikesrepresentationen överensstämmer, med några få undantag, i sak med motsvarande bestämmelser i den nu gällande instruktionen för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p128 ft8">Formella ändringar till följd av att utrikesrepresentationen inlemmas i Regeringskansliet och rent språkliga ändringar kommenteras som regel inte.</P> <P class="p370 ft8">Någon motsvarighet till bestämmelsen i 25 § första stycket instruktionen om att utlandsmyndigheterna i administrativt hänseende är direkt underställda Regeringskansliet behövs inte i en <NOBR>en-myndighets-</NOBR> organisation. Relationen mellan Regeringskansliet/Utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen förblir i praktiken densamma som tidigare.</P> <P class="p370 ft8">Inte heller finns någon motsvarighet i arbetsordningen till bestämmelsen i 33 § i instruktionen om att chefen för en utlandsmyndighet ska underrätta utrikesdepartementet om att chefen tillträder eller frånträder sin befattning. Bestämmelsen har ansetts onödig.</P> <P class="p84 ft8">Bemyndigandena för Regeringskansliet att meddela föreskrifter rörande utrikesrepresentationen (40 § instruktionen för utrikesrepresentationen) har utgått, eftersom de täcks av en motsvarande bestämmelse i 32 § instruktionen för Regeringskansliet.</P> <P class="p84 ft12">Bestämmelserna i 41 § har överförts till ett andra stycke i 32 § instruktionen för Regeringskansliet.</P> <P class="p243 ft8">Som delar av Regeringskansliet kommer utlandsenheterna inte att ha särskilda arkiv. För arkivhantering kommer, liksom för närvarande, de föreskrifter att gälla som beslutas av Regeringskansliet.</P> <P class="p84 ft12">Bestämmelserna i 45 § instruktionen för utrikesrepresentationen om dokumentation av utlandsmyndigheters beslut motsvaras av 51 § instruktionen för Regeringskansliet.</P> <P class="p87 ft17">216</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332208x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p552 ft8">Bestämmelserna om överklagande av utlandsmyndighets beslut i 48 § har utgått. I stället blir bestämmelsen i 66 § instruktionen för Regeringskansliet tillämplig på beslut som fattats av en utlandsenhet.</P> <P class="p106 ft8">Bestämmelsen i 49 § om att myndighetsförordningen (2007:515) inte ska tillämpas inom utrikesrepresentationen har utgått. I stället kommer 1 § andra stycket instruktionen för Regeringskansliet med samma innebörd att gälla.</P> <P class="p626 ft97">Utrikesrepresentationen</P> <P class="p276 ft8">1 § Föreskrifter om utrikesrepresentationens organisation och ledning finns i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. I utrikesrepresentationen ingår enligt dessa föreskrifter beskickningar, delegationer vid internationella organisationer och karriärkonsulat (utlandsenheter). Till utrikesrepresentationen hör Svenska institutet i Alexandria samt honorärkonsulat och konsularagenturer.</P> <P class="p198 ft8">Av förordningen följer vidare att utrikesrepresentationen är en del av Regeringskansliet och att chefen för Utrikesdepartementet också är chef för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p89 ft8">I Utrikesdepartementet finns ett gemensamt kansli för Sveriges sändebud i vissa länder. I fråga om detta kansli och de sändebuden tillämpas bestämmelserna i dessa föreskrifter om beskickningar och enhetschefer i tillämpliga delar samt de särskilda föreskrifter i övrigt som Regeringskansliet meddelar.</P> <P class="p655 ft8">2 § En beskickning benämns ambassad eller legation.</P> <P class="p13 ft8">En delegation vid en internationell organisation benämns delegation eller representation.</P> <P class="p656 ft8">Ett karriärkonsulat är ett konsulat som leds av en utsänd tjänsteman. Om något annat inte anges eller framgår av sammanhanget, förstås i denna arbetsordning med konsul även generalkonsul och vice-</P> <P class="p10 ft8">konsul och med konsulat även generalkonsulat och vicekonsulat.</P> <P class="p657 ft17">217</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332209x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p417 ft97">Kommentar till 2 §</P> <P class="p242 ft12">Bestämmelsen i 2 § tredje stycket i instruktionen om att den gäller bara karriärkonsuler och karriärkonsulat har ersatts med bestämmelser av samma innebörd i de paragrafer där det behövs.</P> <P class="p658 ft8">3 § I utrikesrepresentationen ingår de beskickningar, delegationer och karriärkonsulat som anges i <SPAN class="ft9">bilaga 1</SPAN>.</P> <P class="p370 ft12">Av bilagan framgår också vilka honorärkonsulat som hör till utrikesrepresentationen.</P> <P class="p423 ft97">Kommentarer till 3 §</P> <P class="p242 ft8">Paragrafen har ingen motsvarighet i instruktionen. Vi har bedömt det vara av värde från informationssynpunkt att arbetsordningen alltid innehåller en aktuell förteckning över samtliga enheter inom utrikesrepresentationen och även honorärkonsulat.</P> <P class="p355 ft97">Beskickningarnas och karriärkonsulatens uppgifter</P> <P class="p400 ft9">Bevakning av utvecklingen i verksamhetslandet</P> <P class="p141 ft8">4 § En beskickning ska följa den politiska, ekonomiska, kommersiella, rättsliga, sociala, vetenskapliga och kulturella utvecklingen, de internationella biståndsfrågorna samt frågor som gäller mänskliga rättigheter, flyktingar och migration i verksamhetslandet. Den ska också på andra områden skaffa sig kännedom om förhållanden som är av intresse för Sverige eller för förbindelserna mellan Sverige och verksamhetslandet.</P> <P class="p659 ft8">5 § Ett karriärkonsulat ska inhämta kännedom om de förhållanden inom distriktet som är av större vikt eller i övrigt är av intresse för Sverige eller för förbindelserna mellan Sverige och verksamhetslandet. Konsulatet ska särskilt hålla sig förtroget med de ekonomiska, rättsliga och sociala förhållandena, med förhållandena på</P> <P class="p103 ft17">218</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">flykting- och migrationsområdet samt med utvecklingen på sjöfartens och luftfartens områden.</P> <P class="p543 ft9">Europeiska unionen</P> <P class="p266 ft12">6 § Beskickningar och karriärkonsulat ska i sin verksamhet särskilt bevaka frågor som berör Sverige som medlem i Europeiska unionen.</P> <P class="p22 ft9">Rapportering</P> <P class="p126 ft8">7 § Beskickningar och karriärkonsulat ska i rapporter till Utrikesdepartementet redovisa och analysera händelser och förhållanden som är av intresse för Sverige, för förbindelserna mellan Sverige och verksamhetslandet eller för bedömningen av det allmänna utrikespolitiska läget.</P> <P class="p418 ft9">Sverigefrämjande verksamhet</P> <P class="p276 ft8">8 § Beskickningar och karriärkonsulat ska bidra till att uppfylla de av riksdagen fastställda målen att öka tillväxten och sysselsättningen i Sverige genom att främja Sveriges näringsliv och utrikeshandel, skapa intresse för svenska varor och tjänster samt projektexport, och i övrigt stödja svenska företag och det svenska näringslivets företrädare. Bestämmelser om att Sveriges exportråd får planera och leda exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen finns i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m.m.</P> <P class="p198 ft8">Beskickningar och karriärkonsulat ska samarbeta med handelssekreterare eller med en organisation som stöds av Exportrådet och som har huvudansvar för det exportfrämjande arbetet i verksamhetslandet.</P> <P class="p79 ft8">I länder som saknar handelssekreterare eller en sådan organisation som avses i andra stycket har beskickningar och karriärkonsulat ett huvudansvar för den exportfrämjande verksamheten. De ska samverka med Sveriges exportråd vid utformningen av verksamheten.</P> <P class="p628 ft17">219</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332211x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p81 ft8">9 § Beskickningar och karriärkonsulat ska skapa intresse för Sverige som investeringsland genom att bistå Myndigheten för utländska investeringar i Sverige samt andra myndigheter och organisationer som har till uppgift att främja utländska investeringar i Sverige.</P> <P class="p110 ft8">Beskickningar och karriärkonsulat ska, i verksamhetsländer där detta är lämpligt, även skapa intresse för Sverige som turistland genom att bistå Sveriges Rese- och Turistråd AB, myndigheter och sådana organisationer som har till uppgift att främja turism i Sverige.</P> <P class="p660 ft8">10 § På begäran av Exportkreditnämnden ska beskickningar bistå nämnden med beslutsunderlag och åtgärder för att bevaka och driva in fordringar.</P> <P class="p370 ft8">För näringslivsfrämjande tjänster tas avgifter ut enligt Regeringskansliets föreskrifter om detta.</P> <P class="p448 ft9">Internationellt utvecklingssamarbete</P> <P class="p141 ft8">11 § Beskickningar i länder med vilka Sverige har bilateralt utvecklingssamarbete ska på begäran av Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida) vidta de åtgärder som följer av avtal mellan Sverige och utvecklingslandet i fråga eller som i övrigt faller inom Sidas behörighetsområde. Beskickningarna ska på begäran lämna Sida sådan information som behövs för Sidas verksamhet.</P> <P class="p274 ft9">Utlännings- och medborgarskapsärenden</P> <P class="p141 ft8">12 § Beskickningar och karriärkonsulat ska på Regeringskansliets vägnar handlägga ärenden enligt utlänningslagstiftningen i den omfattning som framgår av <SPAN class="ft9">bilaga 2</SPAN>. De ska också biträda Migrationsverket och polismyndigheter med utredning i ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.</P> <P class="p355 ft97">Kommentarer till 12 och 13 §§</P> <P class="p661 ft94">En grundläggande tanke med <NOBR>en-myndighetsreformen</NOBR> är att öka flexibiliteten i organisationen, bl.a. genom att ge möjligheter att på ett enkelt sätt anpassa utlandsenheternas befogenheter att pröva t.ex. utlän-</P> <P class="p305 ft17">220</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332212x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p124 ft8">nings- och passärenden efter den kompetens som finns på respektive enhet. Ett sätt att ange vilka typer av ärenden som respektive enhet får pröva inom olika rättsområden är att ange detta i en eller flera bilagor till arbetsordningen.</P> <P class="p626 ft9">Passärenden</P> <P class="p126 ft8">13 § I den omfattning som framgår av <SPAN class="ft9">bilaga 2 </SPAN>ska beskickningar och karriärkonsulat på Regeringskansliets vägnar handlägga ärenden enligt passlagen (1978:302) och förordningen (1997:698) om Europeiska unionens provisoriska resehandling.</P> <P class="p418 ft9">Faderskapsärenden</P> <P class="p276 ft8">14 § Beskickningar och karriärkonsulat ska biträda svenska myndigheter med utredning i ärenden om fastställande av faderskap.</P> <P class="p543 ft9">Kultur och information</P> <P class="p266 ft12">15 § Beskickningar och karriärkonsulat ska främja Sveriges vetenskapliga och kulturella förbindelser med verksamhetslandet.</P> <P class="p548 ft8">16 § Beskickningar och karriärkonsulat ska sprida information om Sverige och svenska förhållanden. De ska också underlätta kontakter mellan svenska och utländska institutioner och organisationer i syfte att främja ett ökat kultur- och erfarenhetsutbyte.</P> <P class="p418 ft9">Internationella överenskommelser</P> <P class="p105 ft8">17 § Beskickningar och karriärkonsulat ska vaka över att Sverige, svenska medborgare och svenska juridiska personer får åtnjuta de rättigheter och förmåner som tillerkänns dem i traktater eller på något annat sätt. De ska skaffa sig kännedom om de överenskommelser som verksamhetslandet ingått med Sverige. De ska också känna till sådana överenskommelser mellan verksamhetslandet och andra länder som innehåller bestämmelser om rättigheter som kan åberopas av Sverige.</P> <P class="p432 ft17">221</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p662 ft9">Förmedling av framställningar till utländska myndigheter och internationella organisationer</P> <P class="p141 ft8">18 § Beskickningar och karriärkonsulat får förmedla och stödja framställningar från svenska medborgare och svenska juridiska personer till utländska myndigheter eller internationella organisationer. De ska dessförinnan noga pröva om framställningen är berättigad.</P> <P class="p97 ft9">Bistånd till enskilda</P> <P class="p214 ft8">19 § Beskickningar och karriärkonsulat ska ta tillvara svenska medborgares rätt och bästa enligt närmare föreskrifter i lag eller annan författning.</P> <P class="p243 ft8">Bestämmelser om ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands finns i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd.</P> <P class="p370 ft12">Beskickningar och karriärkonsulat ska även i övrigt i skälig omfattning lämna svenska medborgare och svenska juridiska personer hjälp och bistånd vid behov samt bevaka och skydda deras intressen.</P> <P class="p663 ft9">Stöd åt medborgare i Europeiska unionen och åt medborgare i nordiska länder</P> <P class="p234 ft8">20 § Beskickningar och karriärkonsulat ska bistå medborgare i medlemsländerna inom Europeiska unionen i enlighet med vad som har överenskommits med dessa länder om rätt till skydd för unionsmedborgare inom tredje lands territorium. Bistånd ska också lämnas till medborgare i Island och Norge i enlighet med vad som har överenskommits med dessa länder inom ramen för det nordiska samarbetet.</P> <P class="p274 ft9">Notarius publicus</P> <P class="p141 ft8">21 § Beskickningar och karriärkonsulat får på Regeringskansliets vägnar verkställa varje förrättning som notarius publicus är behörig att företa i Sverige enligt lagen (1981:1363) om notarius publicus, om det inte möter något hinder enligt verksamhetslandets lag. Behörigheten omfattar dock inte upptagande av protest enligt växellagen (1932:130) eller checklagen (1932:131) och inte heller utfärdande av</P> <P class="p582 ft17">222</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">intyg om apostille enligt 6 a § förordningen (1982:327) om notarius publicus.</P> <P class="p543 ft9">Luftfart</P> <P class="p283 ft8">22 § Beskickningar och karriärkonsulat ska lämna befälhavare och besättningar på svenska luftfartyg det stöd som behövs. Särskilda åligganden kan följa av lag eller annan författning.</P> <P class="p198 ft12">Detta gäller även danska och norska luftfartyg som används av konsortiet Scandinavian Airlines System.</P> <P class="p22 ft9">Sjöfart</P> <P class="p266 ft12">23 § Beskickningar och karriärkonsulat ska lämna befälhavare och besättningar på svenska fartyg det stöd som behövs. Särskilda åligganden kan följa av lag eller annan författning.</P> <P class="p664 ft9">Tillträde till utländskt territorium för statsfartyg m.m.</P> <P class="p126 ft12">24 § Beskickningar ska på begäran av svenska myndigheter utverka tillstånd på diplomatisk väg för statsfartygs, statsluftfartygs och militära fordons tillträde till utländskt territorium.</P> <P class="p664 ft9">Brott på fartyg och luftfartyg</P> <P class="p126 ft8">25 § Om det kommer till en beskicknings eller ett karriärkonsulats kännedom att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats ombord på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller om det finns misstanke om ett sådant brott, ska detta genast anmälas till Utrikesdepartementet.</P> <P class="p665 ft30">Underrättelser om naturkatastrofer, olyckor och smittsamma sjukdomar</P> <P class="p257 ft12">26 § Om en naturkatastrof eller någon svår olycka har inträffat inom verksamhetsområdet, ska beskickningen eller karriärkonsulatet genast undersöka om någon svensk medborgare avlidit eller skadats eller om</P> <P class="p396 ft17">223</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p116 ft8">någon svensk egendom skadats. Om så är fallet ska Utrikesdepartementet snarast underrättas.</P> <P class="p666 ft8">27 § Om det uppträder en sådan svår eller mera utbredd smittsam sjukdom som vanligen inte förekommer inom verksamhetsområdet eller som tilldrar sig särskild uppmärksamhet, ska beskickningar och karriärkonsulat omedelbart anmäla detta till Smittskyddsinstitutet eller, i fråga om husdjurssjukdomar, Statens jordbruksverk samt rapportera om vad som har gjorts för att bekämpa sjukdomen.</P> <P class="p97 ft9">Krigs- eller krissituationer</P> <P class="p234 ft8">28 § I krigs- eller krissituationer och under oroligheter eller naturkatastrofer ska beskickningar och karriärkonsulat, i avvaktan på närmare instruktioner, fullgöra sina tjänsteuppgifter så länge det gagnar svenska intressen eller till dess beskickningen eller karriärkonsulatet av tvingande omständigheter inte längre kan stanna kvar i verksamhetsområdet.</P> <P class="p84 ft8">Beskickningen eller karriärkonsulatet ska fortlöpande underrätta Utrikesdepartementet om läget i verksamhetslandet och lägga särskild vikt vid att hålla kontakt med och bistå svenska medborgare, svenska fartyg och luftfartyg samt svenska företag inom verksamhetsområdet.</P> <P class="p110 ft12">I fråga om utrikesrepresentationens beredskap gäller särskilda föreskrifter.</P> <P class="p445 ft97">Delegationernas uppgifter</P> <P class="p400 ft8">29 § En delegation vid en internationell organisation ska</P> <P class="p667 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft101">följa utvecklingen av frågor som behandlas inom organisationen,</SPAN></P> <P class="p668 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft101">företräda Sverige vid organisationens sammanträden,</SPAN></P> <P class="p119 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft101">ta del av och analysera förslag och beslut som kan vara av intresse för Sverige,</SPAN></P> <P class="p299 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft101">hålla kontakt med ombuden för organisationens övriga medlemsstater och hålla sig underrättad om dessa staters ställningstaganden i frågor som kan beröra Sverige,</SPAN></P> <P class="p669 ft17">224</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p670 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft101">rapportera till Utrikesdepartementet om organisationens verksamhet i frågor som kan vara av intresse för Sverige och vad delegationen erfarit av betydelse för Sveriges förbindelser med organisationen,</SPAN></P> <P class="p671 ft12"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft100">rapportera till Utrikesdepartementet vad delegationen erfarit som kan vara av vikt för bedömningen av betydelsefulla internationella problem eller av det allmänna utrikespolitiska läget.</SPAN></P> <P class="p664 ft97">Svenska institutet i Alexandria</P> <P class="p672 ft8">30 § Föreskrifter om Svenska institutet i Alexandria finns i förordningen (1998:1218) med instruktion för Svenska institutet i Alexandria.</P> <P class="p543 ft97">Honorärkonsulat och honorärkonsuler</P> <P class="p105 ft8">31 § Föreskrifter om honorärkonsulat och honorärkonsuler finns i Regeringskansliets föreskrifter (UF 2000:15) om honorärkonsulat och honorärkonsuler.</P> <P class="p543 ft97">Organisation m.m.</P> <P class="p105 ft8">32 § En beskickningschef företräder samtliga karriärkonsulat i verksamhetslandet i förhållande till verksamhetslandets regering och utrikesministerium.</P> <P class="p92 ft12">33 § Om det finns både en beskickning och ett eller flera karriärkonsulat i ett verksamhetsland, svarar beskickningen för att verksamheterna samordnas.</P> <P class="p673 ft12">34 § Ett karriärkonsulats geografiska verksamhetsområde (distrikt) fastställs av Regeringskansliet.</P> <P class="p674 ft12">35 § En beskickning kan, efter beslut av Regeringskansliet, ha ett eller flera sektionskanslier på annan plats för särskilda uppgifter.</P> <P class="p675 ft17">225</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p417 ft97">Ledningen av en utlandsenhet</P> <P class="p242 ft8">36 § Varje beskickning, delegation och karriärkonsulat leds av en chef.</P> <P class="p676 ft8">Chef för en beskickning är ett sändebud (ambassadör eller envoyé) eller en chargé d'affaires.</P> <P class="p129 ft12">Chef för en delegation är en delegationschef med ställning som sändebud (ambassadör).</P> <P class="p616 ft8">Chef för ett karriärkonsulat är en generalkonsul eller en konsul.</P> <P class="p448 ft97">Godkännande av sändebud och konsuler</P> <P class="p122 ft8">37 § En framställning om godkännande för ett sändebud (agremang) eller om tillåtelse för en konsul att utöva sina uppgifter (exekvatur) görs genom den berörda beskickningen.</P> <P class="p128 ft12">Chefen för en delegation anmäls i den ordning som tillämpas vid organisationen.</P> <P class="p445 ft97">Ansvar och uppgifter för utlandsenhetens chef</P> <P class="p400 ft8">38 § Utlandsenhetens chef ansvarar för enhetens verksamhet.</P> <P class="p677 ft8">39 § Chefen för en beskickning upprätthåller Sveriges förbindelser med verksamhetslandets regering.</P> <P class="p129 ft12">Chefen för en delegation vid en internationell organisation upprätthåller Sveriges förbindelser med organisationen.</P> <P class="p243 ft8">Chefen för ett karriärkonsulat upprätthåller Sveriges förbindelser med de lokala myndigheterna inom distriktet.</P> <P class="p677 ft8">40 § Chefen för en beskickning och chefen för ett karriärkonsulat ska företräda Sverige, göra sig förtrogna med Sveriges och verksamhetslandets inbördes förhållanden, bevaka och främja Sveriges intressen, samt ta tillvara svenska medborgares rätt och bästa.</P> <P class="p128 ft12">Chefen för en delegation ska företräda Sverige i den internationella organisationen och se till att Sveriges intressen i organisationen bevakas och främjas.</P> <P class="p678 ft8">41 § Chefen för en utlandsenhet ska se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt och att den utvecklas och anpassas till de krav som ställs på den.</P> <P class="p274 ft17">226</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332218x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p679 ft8">Chefen för en utlandsenhet ska</P> <P class="p680 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft138">planera verksamheten,</SPAN></P> <P class="p680 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft138">övervaka och bidra till att verksamhetsplanerna följs,</SPAN></P> <P class="p681 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft138">följa upp verksamheten och analysera resultatet.</SPAN></P> <P class="p682 ft8">Chefen ska söka skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kunskaper, färdigheter och erfarenheter samt fördela arbetsuppgifterna inom enheten så, att var och en får uppgifter som är avpassade för honom eller henne.</P> <P class="p79 ft8">Chefen ska se till att de anställda är väl förtrogna med målen för enhetens verksamhet. Han eller hon ska regelbundet informera personalen om förhållanden som rör enhetens verksamhet och organisation.</P> <P class="p683 ft12">42 § Chefen för en utlandsenhet ska till Utrikesdepartementet anmäla förhållanden som kan vara av betydelse för prövning av frågan om en utsänd tjänsteman av säkerhetsskäl bör omstationeras.</P> <P class="p664 ft97">Skyldigheter för personalen vid en utlandsenhet</P> <P class="p126 ft8">43 § Personalen vid beskickningar och karriärkonsulat ska lägga sig vinn om att etablera och vidmakthålla goda kontakter med myndigheter, institutioner, organisationer och enskilda i verksamhetslandet samt med de representanter för andra länder och för internationella organisationer som är stationerade i landet. Uppmärksamhet bör även ägnas sammanslutningar av svenskar i verksamhetslandet.</P> <P class="p684 ft12">44 § Den som tjänstgör vid en utlandsenhet får inte utan Regeringskansliets tillstånd ta emot en befattning eller ett uppdrag av en utländsk regering eller en internationell organisation.</P> <P class="p664 ft97">Tillsyn och inspektion</P> <P class="p283 ft12">45 § Enligt 62 § i instruktionen (1996:1515) för Regeringskansliet ska dess internrevision utföra sådan revision vid utlandsenheterna.</P> <P class="p136 ft8">Enligt 36 § arbetsordningen för Utrikesdepartementet har inspektörerna tillsyn över utlandsenheterna.</P> <P class="p685 ft17">227</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332219x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p417 ft97">Kommentarer till 45 §</P> <P class="p194 ft8">Den granskning av utlandsmyndigheternas verksamhet som Regeringskansliet svarar för i dag påverkas inte, vad gäller omfattning och inriktning, av den föreslagna omorganisationen.</P> <P class="p128 ft8">Regeringskansliets internrevision kommer även fortsättningsvis att granska utlandsenheternas verksamhet.</P> <P class="p370 ft8">Även inspektörernas verksamhet bör kunna fortsätta som hittills, även om den efter en omorganisation blir myndighetsintern, inom Regeringskansliet.</P> <P class="p686 ft8">46 § Beskickningar och karriärkonsulat ska inspektera underställda honorärkonsulat regelbundet och i övrigt när det finns särskilda skäl.</P> <P class="p687 ft8">47 § Den som inspekterar har rätt att ta del av alla handlingar hos honorärkonsulatet. Personalen där ska lämna de upplysningar och det bistånd som begärs.</P> <P class="p84 ft8">Rapporter om företagna inspektioner ska sändas till Utrikesdepartementet.</P> <P class="p448 ft97">Arbetsordning</P> <P class="p242 ft12">48 § Varje utlandsenhet beslutar om sin egen arbetsordning inom ramen för de föreskrifter som Regeringskansliet meddelar.</P> <P class="p423 ft97">Kommentar till 48 §</P> <P class="p242 ft12">De föreskrifter som denna paragraf hänvisar till är Regeringskansliets föreskrifter (UF 2009:10) om arbetsordning och delegering av beslutanderätt vid utlandsmyndigheterna.</P> <P class="p688 ft17">228</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332220x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft97">Avvikelser i särskilda fall</P> <P class="p126 ft8">49 § Chefen för utrikesrepresentationen kan i särskilda fall bestämma att beslut ska fattas av honom eller henne själv eller av en viss tjänsteman eller att någon annan avvikelse ska göras från denna arbetsordning eller från en utlandsenhets arbetsordning.</P> <P class="p626 ft97">Kommentar till 49 §</P> <P class="p276 ft8">Paragrafen motsvarar i sak 43 § instruktionen för utrikesrepresentationen.</P> <P class="p618 ft97">Ärendenas handläggning</P> <P class="p266 ft8">50 § I frågor som på Regeringskansliets vägnar ska avgöras av en utlandsenhet beslutar chefen för enheten.</P> <P class="p89 ft12">Chefen får i utlandsenhetens arbetsordning eller i särskilda beslut överlåta åt andra tjänstemän vid enheten att avgöra ärenden som inte är av det slaget att de behöver prövas av chefen.</P> <P class="p689 ft8">Dessa föreskrifter träder i kraft den</P> <P class="p690 ft17">229</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">1.6</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p691 ft37">förordning om ändring i förordningen (1998:1218) med instruktion för Svenska institutet i Alexandria</P> <P class="p242 ft8">Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (1998:1218) med instruktion för Svenska institutet i Alexandria ska ha följande lydelse.</P> <P class="p692 ft9">Gällande lydelse Föreslagen lydelse</P> <P class="p693 ft8">1 §</P> <P class="p129 ft8">Svenska institutet i Alexandria har till uppgift att främja ökade kontakter mellan Sverige och övriga länder i Europa samt Egypten och övriga länder i Mellanösternregionen.</P> <P class="p694 ft30">Institutet lyder under Regeringskansliet.</P> <P class="p634 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p582 ft97">Kommentar</P> <P class="p141 ft12">För tydlighets skull har tillagts ett andra stycke, som klargör att Svenska institutet i Alexandria är en förvaltningsmyndighet som lyder under Regeringskansliet.</P> <P class="p695 ft17">230</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.7</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p696 ft31">lag om ändring i passlagen (1978:302)</P> <P class="p697 ft8">Härigenom föreskrivs att 2, 31 och 32 §§ passlagen (1978:302) ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr13 td141"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td142"><SPAN class="p30 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td141"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td142"><SPAN class="p698 ft8">2 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p497 ft8">Pass utfärdas av passmyndighet.</P> <P class="p699 ft8">Polismyndighet är passmyndighet inom riket.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr8 td116"><SPAN class="p614 ft8">Utom riket fullgör beskick-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td143"><SPAN class="p614 ft8">Utom riket fullgör <SPAN class="ft9">Regerings-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">ningar och karriärkonsulat upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft16"><SPAN class="ft24">kansliet genom </SPAN>beskickningar och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">gifter som passmyndighet i den ut</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft16">karriärkonsulat uppgifter som pass-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">sträckning som beslutas av reger-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p27 ft8">myndighet i den utsträckning som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">ingen eller den myndighet reger-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">beslutas av regeringen eller den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">ingen bestämmer. Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">myndighet regeringen bestämmer.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">eller den myndighet regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p27 ft8">Regeringen eller den myndighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">bestämmer får också besluta att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">regeringen bestämmer får också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">ett honorärkonsulat i begränsad</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft130"><SPAN class="ft14">besluta att </SPAN>Regeringskansliet genom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">utsträckning ska fullgöra uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p27 ft8">ett honorärkonsulat i begränsad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">som passmyndighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">utsträckning ska fullgöra uppgifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p27 ft8">som passmyndighet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft8">Föreligger med hänsyn till allmän tjänst som passökanden innehar eller eljest särskilda skäl, får pass utfärdas av <SPAN class="ft9">utrikesdepartementet</SPAN>. I fråga om sådant pass gäller ej 4, <NOBR>6<SPAN class="ft113">-</SPAN>16</NOBR> och <NOBR>18<SPAN class="ft113">-</SPAN>30</NOBR> §§.</P> <P class="p700 ft12">Om återkallelse av pass som avses i första stycket beslutar <SPAN class="ft30">utrikesdepartementet</SPAN>.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft8">31 §</P> <P class="p701 ft11">Föreligger med hänsyn till allmän tjänst som passökanden innehar eller eljest särskilda skäl, får pass utfärdas av <SPAN class="ft10">Regeringskansliet</SPAN>. I fråga om sådant pass gäller ej 4, <NOBR>6<SPAN class="ft139">-</SPAN>16</NOBR> och <NOBR>18<SPAN class="ft139">-</SPAN>30</NOBR> §§.</P> <P class="p702 ft8">Om återkallelse av pass som avses i första stycket beslutar</P> <P class="p703 ft9">Regeringskansliet<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft17">231</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_223"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332223x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p620 ft8">32 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft8">Regeringen eller <SPAN class="ft9">utrikesdepartementet </SPAN>får till förmån för passökande eller passinnehavare medge avvikelse från denna lag när det påkallas av särskilda förhållanden.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p607 ft8">Regeringen eller <SPAN class="ft9">Regeringskansliet </SPAN>får till förmån för passökande eller passinnehavare medge avvikelse från denna lag när det påkallas av särskilda förhållanden.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p699 ft8">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p704 ft140">Kommentarer till ändringarna i passlagen, passförordningen och förordningen om Europeiska unionens provisoriska resehandling</P> <P class="p705 ft8">Ändringarna har terminologisk karaktär. De innebär bl.a. att</P> <P class="p706 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">”beskickningar och karriärkonsulat” byts ut mot ”Regeringskansliet genom beskickningar och karriärkonsulat på Regeringskansliets vägnar”,</SPAN></P> <P class="p707 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">”passmyndighet utom riket” byts ut mot ”utom riket” eller mot ”passmyndigheten”,</SPAN></P> <P class="p708 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">”Utrikesdepartementet” byts ut mot ”Regeringskansliet”.</SPAN></P> <P class="p709 ft8">För närvarande är utlandsmyndigheterna passmyndigheterna utom riket. Enligt förslaget kommer Regeringskansliet att vara den myndighet som svarar för hanteringen av ärenden om pass och provisorisk resehandling utom riket, men det kommer även fortsättningsvis att ske genom beskickningar och honorärkonsulat.</P> <P class="p710 ft17">232</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_224"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.8</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p711 ft37">förordning om ändring i passförordningen (1979:664)</P> <P class="p712 ft8">Härigenom föreskrivs att 3, <NOBR>11<SPAN class="ft113">-</SPAN>12</NOBR> a, 21 och 28 <NOBR>a<SPAN class="ft113">-</SPAN>30</NOBR> §§ passförordningen ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr13 td144"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td145"><SPAN class="p567 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td144"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td145"><SPAN class="p515 ft8">3 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p614 ft8">Passmyndigheten ska pröva om</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td145"><SPAN class="p713 ft16">Passmyndigheten ska pröva om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">det finns hinder enligt passlagen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">det finns hinder enligt passlagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">(1978:302) mot att pass utfärdas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td145"><SPAN class="p567 ft8">(1978:302) mot att pass utfärdas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">för den sökande. När ärendet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">för den sökande. När ärendet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft9"><SPAN class="ft8">handläggs </SPAN>av en passmyndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">handläggs utom riket, kontrollerar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">utom riket, kontrollerar Riks-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td145"><SPAN class="p567 ft8">Rikspolisstyrelsen på myndighet-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">polisstyrelsen på myndighetens</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">ens begäran om någon omständig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">begäran om någon omständig-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">het som avses i 7 § <NOBR>3–9</NOBR> eller 10 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">het som avses i 7 § <NOBR>3–9</NOBR> eller 10 §</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td145"><SPAN class="p567 ft8">passlagen föreligger i fråga om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">passlagen föreligger i fråga om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">den sökande.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">den sökande.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft8">Om ett passärende gäller utfärdande av pass för ett barn under arton år utan vårdnadshavares medgivande, ska passmyndigheten inhämta ett yttrande från en sådan kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten. Yttrandet ska inhämtas från den kommun där barnet är folkbokfört eller, om barnet inte är folkbokfört, den kommun som barnet har starkast anknytning till. Ett yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är uppenbart att passansökan ska bifallas.</P> <P class="p198 ft12">Ett passärende som gäller utfärdande av pass för barn under arton år utan vårdnadshavares medgivande enligt 11 § andra stycket passlagen, ska handläggas skyndsamt av passmyndigheten.</P> <P class="p714 ft17">233</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <P class="p0 ft18">Bilaga 4 SOU 2010:32</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr13 td116"><SPAN class="p380 ft8">Framkommer vid passhinder-</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td121"><SPAN class="p614 ft8">Framkommer vid passhinder-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p380 ft8">undersökningen någon omständig-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">undersökningen någon omständig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p380 ft8">het som föranleder att under-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">het som föranleder att under-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p380 ft16">rättelse ska lämnas enligt 8 § pass-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft16">rättelse ska lämnas enligt 8 § pass-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p380 ft8">lagen, att anmälan ska göras enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">lagen, att anmälan ska göras enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p380 ft16">10 § andra stycket samma lag eller</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft16">10 § andra stycket samma lag eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p715 ft8">att annan förberedande åtgärd ska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft8">att annan förberedande åtgärd ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p380 ft14">vidtas, ska detta ske skyndsamt. <SPAN class="ft130">En</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">vidtas, ska detta ske skyndsamt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p715 ft130">passmyndighet utom riket kan för ett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p380 ft24">sådant ändamål få hjälp av Reger-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p178 ft135">ingskansliet (Utrikesdepartementet).</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p643 ft8">Förekommer skäl till avslag på passansökan enligt 7 § 5 passlagen, ska passmyndigheten inhämta yttrande från Åklagarmyndig-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">heten innan ärendet avgörs.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td74"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td146"><SPAN class="p613 ft8">11 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td74"><SPAN class="p614 ft8">Provisoriskt pass får utfärdas</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p614 ft24"><SPAN class="ft16">1. </SPAN>av passmyndighet <SPAN class="ft16">inom riket,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p615 ft8">1. inom riket, om sökanden har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">om sökanden har behov av pass</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p561 ft8">behov av pass omedelbart för en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">omedelbart för en resa,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p561 ft8">resa,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p614 ft24"><SPAN class="ft16">2. </SPAN>av passmyndighet <SPAN class="ft16">utom riket</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p615 ft8">2. utom riket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft8"><SPAN class="ft16">a.</SPAN><SPAN class="ft141">för sökande som inte kan styrka sitt svenska medborgarskap eller har förlorat det utan att förvärva medborgarskap i annan stat,</SPAN></P> <P class="p716 ft8"><SPAN class="ft8">b.</SPAN><SPAN class="ft141">när annat särskilt skäl för utfärdande av provisoriskt pass före-</SPAN></P> <P class="p481 ft8">ligger.</P> <P class="p370 ft8">Pass, som utfärdas för direkt resa till Sverige med stöd av 11 § passlagen (1978:302), skall utfärdas som provisoriskt pass.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td120"><SPAN class="p717 ft8">12 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td74"><SPAN class="p614 ft9">En passmyndighet utom riket</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td120"><SPAN class="p30 ft9">Utom riket kan passmyndig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8"><SPAN class="ft9">kan i </SPAN>fråga om provisoriskt pass</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p28 ft9">heten, när det är <SPAN class="ft8">fråga om </SPAN>ett <SPAN class="ft8">pro-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">medge att inställelse sker hos ett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p28 ft8">visoriskt pass<SPAN class="ft9">, </SPAN>medge att inställelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">ombud för myndigheten eller, om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td120"><SPAN class="p28 ft8">sker hos ett ombud för myndig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">det finns särskilda skäl, efterge</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p28 ft8">heten eller, om det finns särskilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">kravet på personlig inställelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p30 ft8">skäl, efterge kravet på personlig in-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p718 ft8">ställelse.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p643 ft8">Vad som föreskrivs i 1 och 3 §§ gäller även i fråga om provisoriskt pass med följande undantag.</P> <P class="p719 ft8">1. Tidigare utfärdat pass behöver inte ges in vid ansökan.</P> <P class="p35 ft17">234</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft9"><SPAN class="ft8">2. </SPAN>Passmyndigheter utom <SPAN class="ft8">riket behöver inte begära kontroll som avses i 3 § första stycket.</SPAN></P> <P class="p700 ft8">Regeringskansliet får<SPAN class="ft9">, för passmyndigheter utom riket, meddela föreskrifter om att den sökande </SPAN>ska skriva sitt namn i passformuläret i samband med att passet lämnas ut och i närvaro av den som lämnar passet. Rikspolisstyrelsen får meddela motsvarande föreskrifter för passmyndigheter inom riket. Föreskrifterna får dock inte avse den som inte kan skriva sitt namn.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p607 ft11">2. <SPAN class="ft10">Utom </SPAN>riket behöver <SPAN class="ft10">passmyndigheten </SPAN>inte begära kontroll som avses i 3 § första stycket.</P> <P class="p720 ft8">Regeringskansliet får <SPAN class="ft9">meddela föreskrifter om att sökande utom riket </SPAN>ska skriva sitt namn i passformuläret i samband med att passet lämnas ut och i närvaro av den som lämnar passet. Rikspolisstyrelsen får meddela motsvarande föreskrifter för passmyndigheter inom riket. Föreskrifterna får dock inte avse den som inte kan skriva sitt namn.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p721 ft8">12 a §</P> <P class="p722 ft8">För provisoriskt pass gäller undantag från skyldigheten i 6 § andra stycket 1 passlagen (1978:302) att låta passmyndigheten ta</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">den sökandes fingeravtryck.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p614 ft24">För provisoriskt pass som utfär-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p615 ft16"><SPAN class="ft24">Utom </SPAN>riket gäller undantag från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft24">das av en passmyndighet utom <SPAN class="ft16">riket</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p561 ft8">skyldigheten i samma paragraf att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">gäller undantag från skyldigheten i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p561 ft8">låta passmyndigheten ta en bild i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">samma paragraf att låta pass-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p561 ft8">digitalt format av den sökandes</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">myndigheten ta en bild i digitalt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p561 ft8">ansikte. Vid en ansökan om pro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">format av den sökandes ansikte.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p561 ft8">visoriskt pass utom riket ska i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">Vid en ansökan om provisoriskt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p561 ft8">stället ett välliknande fotografi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft9"><SPAN class="ft8">pass </SPAN>hos en passmyndighet <SPAN class="ft8">utom</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p561 ft8">av den sökande ges in i två</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">riket ska i stället ett välliknande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p561 ft8">exemplar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">fotografi av den sökande ges in i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">två exemplar.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td74"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td146"><SPAN class="p723 ft8">21 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p607 ft8">Ett pass <SPAN class="ft9">skall </SPAN>så snart som möjligt efter utfärdandet lämnas ut till sökanden personligen. När pass <SPAN class="ft9">skall </SPAN>lämnas ut <SPAN class="ft9">av passmyndighet </SPAN>utom riket, kan myndigheten medge att det sker hos ombud för myndigheten.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p607 ft8">Ett pass <SPAN class="ft9">ska </SPAN>så snart som möjligt efter utfärdandet lämnas ut till sökanden personligen. När pass <SPAN class="ft9">ska </SPAN>lämnas ut utom riket, kan myndigheten medge att det sker hos ombud för myndigheten.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p0 ft17">235</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_227"> <P class="p0 ft18">Bilaga 4 SOU 2010:32</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr13 td147"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td129"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td68"><SPAN class="p615 ft8">28 a §</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td148"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td149"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td150"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td151"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td152"><SPAN class="p614 ft8">Regeringskansliet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p38 ft8">får besluta i</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td153"><SPAN class="p28 ft8">Regeringskansliet får besluta i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">vilken utsträckning beskickningar</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">vilken utsträckning beskickningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p27 ft8">och karriärkonsulat</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p38 ft8">ska fullgöra</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">och karriärkonsulat ska <SPAN class="ft9">på Reger-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">uppgifter som passmyndighet.</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft24">ingskansliets vägnar <SPAN class="ft16">fullgöra upp-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td152"><SPAN class="p614 ft8">Regeringskansliet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p377 ft8">får</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p28 ft16">också</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td125"><SPAN class="p561 ft8">gifter som passmyndighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">besluta att ett honorärkonsulat i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td154"><SPAN class="p27 ft8">Regeringskansliet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td150"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p27 ft8">får</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td101"><SPAN class="p28 ft8">också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">begränsad utsträckning ska full-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td155"><SPAN class="p561 ft8">besluta att</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td156"><SPAN class="p28 ft8">ett honorärkonsulat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">göra uppgifter som passmyndig-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p561 ft9">på</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td134"><SPAN class="p42 ft24">Regeringskansliets</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p31 ft24">vägnar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p28 ft8">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td147"><SPAN class="p27 ft8">het.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td129"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">begränsad utsträckning ska full-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td147"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td129"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">göra uppgifter som passmyndig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td147"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td129"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td111"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td124"><SPAN class="p561 ft8">het.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td148"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td149"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td150"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td151"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td111"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p613 ft8">29 §</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td55"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td148"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td149"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td150"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td151"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td157"><SPAN class="p614 ft8">Rikspolisstyrelsen får,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td95"><SPAN class="p38 ft8">efter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr8 td134"><SPAN class="p27 ft8">Rikspolisstyrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td103"><SPAN class="p560 ft8">får,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td101"><SPAN class="p28 ft8">efter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td147"><SPAN class="p27 ft8">att ha</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td158"><SPAN class="p38 ft8">hört Regeringskansliet,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p561 ft8">att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p177 ft8">ha</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td159"><SPAN class="p28 ft8">hört Regeringskansliet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td147"><SPAN class="p27 ft8">meddela</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td129"><SPAN class="p42 ft8">ytterligare</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p38 ft8">föreskrifter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td124"><SPAN class="p561 ft8">meddela</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p724 ft8">ytterligare</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td160"><SPAN class="p28 ft8">föreskrifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td152"><SPAN class="p27 ft24">för passmyndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p31 ft9">inom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p38 ft9">riket</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">om verkställigheten av passlagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft8">om verkställigheten av passlagen</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr5 td120"><SPAN class="p561 ft8">(1978:302) och denna förord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft8">(1978:302) och denna förord-</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">ning <SPAN class="ft9">inom riket</SPAN>. Regeringskansliet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft16">ning. Regeringskansliet får, efter att</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft8">får, efter att ha hört Rikspolis-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td74"><SPAN class="p27 ft16">ha hört Rikspolisstyrelsen, meddela</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td155"><SPAN class="p561 ft8">styrelsen,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td149"><SPAN class="p725 ft16">meddela</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td160"><SPAN class="p30 ft16">motsvarande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td74"><SPAN class="p27 ft16">motsvarande föreskrifter <SPAN class="ft24">för pass-</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td155"><SPAN class="p561 ft8">föreskrifter</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td134"><SPAN class="p515 ft24">om verkställigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td151"><SPAN class="p30 ft24">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td157"><SPAN class="p27 ft9">myndigheter <SPAN class="ft8">utom riket.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td120"><SPAN class="p561 ft24">lagen och förordningen <SPAN class="ft16">utom riket.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft8">Regeringskansliet får i enskilda fall besluta om avvikelse från denna förordning, när det på grund av särskilda förhållanden är nödvändigt.</P> <P class="p726 ft17">236</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332228x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p727 ft8">30 §</P> <P class="p728 ft8">För prövning av ansökan enligt denna förordning ska den sökande betala en ansökningsavgift enligt följande:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr13 td161"><SPAN class="p27 ft97">Ärendeslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td128"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td135"><SPAN class="p30 ft97">Ansökningsavgift</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td161"><SPAN class="p27 ft8">Vanligt pass</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p159 ft8">400 kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td161"><SPAN class="p27 ft8">Provisoriskt pass</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p159 ft8">980 kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p27 ft8">Extra pass</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p159 ft8">400 kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td161"><SPAN class="p27 ft8">Tjänstepass eller</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td128"><SPAN class="p380 ft8">diplomatpass</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p159 ft8">2 300 kronor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td145"><SPAN class="p27 ft8">för andra än anställda i Reger-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p27 ft8">ingskansliet och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p380 ft8">vid Styrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td145"><SPAN class="p27 ft8">för internationellt utvecklings-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td145"><SPAN class="p27 ft8">arbete (Sida) samt deras familje-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td161"><SPAN class="p27 ft8">medlemmar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td128"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td135"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p638 ft8">För prövning av ansökan gäller i övrigt bestämmelserna i <NOBR>11<SPAN class="ft113">-</SPAN>14</NOBR> §§</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">avgiftsförordningen (1992:191).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p614 ft8">För pass som utfärdas <SPAN class="ft9">vid pass-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p30 ft8">För pass som utfärdas utom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8"><SPAN class="ft9">myndighet </SPAN>utom riket tas avgift ut</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p30 ft8">riket tas avgift ut enligt förord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">enligt förordningen (1997:691) om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p30 ft8">ningen (1997:691) om avgifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9"><SPAN class="ft8">avgifter </SPAN>vid utlandsmyndigheterna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p154 ft135">inom utrikesrepresentationen.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p689 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p729 ft17">237</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332229x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">1.9</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p730 ft137">förordning om ändring i förordningen (1997:698) om Europeiska unionens provisoriska resehandling</P> <P class="p731 ft8">Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (1997:698) om Europeiska unionens provisoriska resehandling ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p27 ft24">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p642 ft8">1 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft9">Svensk passmyndighet utom riket får <SPAN class="ft8">efter ansökan utfärda en provisorisk resehandling till en medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater om</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p607 ft10">Regeringskansliet får, genom beskickningar och karriärkonsulat, <SPAN class="ft11">efter ansökan utfärda en provisorisk resehandling till en medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater om</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p621 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft132">den stat där den sökande är medborgare inte har någon tillgänglig diplomatisk eller konsulär representation som kan utfärda resedokument i det land där sökanden befinner sig,</SPAN></P> <P class="p732 ft12"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft131">sökandens pass kommit bort, blivit stulet eller förstört eller av någon annan orsak inte är tillgängligt och</SPAN></P> <P class="p621 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft132">tillstånd har inhämtats från en myndighet som utsetts i detta syfte i den stat där sökanden är medborgare.</SPAN></P> <P class="p647 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p733 ft17">238</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_230"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332230x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft10">Svenska beskickningar och karriärkonsulat ska på Regeringskansliets vägnar handlägga ärenden om visering i den omfattning som Regeringskansliet föreskriver.</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.10</SPAN><SPAN class="ft120">Förslag till</SPAN></P> <P class="p734 ft37">förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)</P> <P class="p735 ft8">Härigenom föreskrivs att 12 § utlänningsförordningen (2006:97) ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p27 ft24">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p736 ft8">12 §</P> <P class="p737 ft9">Migrationsverket får ge en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat rätt att besluta i ärenden om viseringar.</P> <P class="p738 ft10">Innan en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat ges rätt att avslå ansökningar om visering, skall Migrationsverket samråda med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).</P> <P class="p593 ft9">Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får ge en sådan myndighet rätt att bevilja viseringar inom departementets ansvarsområde.</P> <P class="p79 ft12">Migrationsverket får ge en polismyndighet rätt att besluta om beviljande av nödfallsviseringar.</P> <P class="p689 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p626 ft97">Kommentarer</P> <P class="p672 ft94">Enligt 3 kap. 5 § utlänningslagen meddelas beslut om visering av Migrationsverket eller av Regeringskansliet. I en <NOBR>en-myndighetsorganisation</NOBR> kan alltså Regeringskansliet bemyndiga utlandsenheterna att besluta i sådana ärenden. Detta sker, med stöd av första stycket i denna paragraf, genom en bestämmelse i 12 § i arbetsordningen för utrikesrepresentationen. Bemyndigandets omfattning kan anpassas efter respektive</P> <P class="p442 ft17">239</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p739 ft8">utlandsenhets kompetens. Detta kommer att framgå av bilaga 2 till arbetsordningen.</P> <P class="p740 ft12">Av ovan anförda skäl ersätts första – tredje styckena av ett nytt första stycke.</P> <P class="p741 ft17">240</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.11</SPAN><SPAN class="ft120">Förslag till</SPAN></P> <P class="p742 ft37">lag om ändring i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd</P> <P class="p743 ft8">Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td162"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td122"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td163"><SPAN class="p567 ft24">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td164"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td122"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td148"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td123"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td122"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td99"><SPAN class="p515 ft8">1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td149"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td164"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td122"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td148"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td165"><SPAN class="p614 ft8">Ekonomiskt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td107"><SPAN class="p744 ft8">bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p745 ft8">till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td163"><SPAN class="p713 ft8">Ekonomiskt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td99"><SPAN class="p27 ft8">bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td148"><SPAN class="p30 ft8">till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td162"><SPAN class="p27 ft8">enskilda utomlands</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td6"><SPAN class="p745 ft8">(konsulärt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p567 ft8">enskilda</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td155"><SPAN class="p31 ft8">utomlands</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td124"><SPAN class="p30 ft8">(konsulärt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td162"><SPAN class="p27 ft8">ekonomiskt bistånd)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p27 ft8">lämnas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p745 ft8">av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td110"><SPAN class="p567 ft8">ekonomiskt bistånd)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p27 ft8">lämnas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td148"><SPAN class="p30 ft9">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">svenska beskickningar och karriär-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td163"><SPAN class="p567 ft24">Regeringskansliets</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td99"><SPAN class="p42 ft9">vägnar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td148"><SPAN class="p30 ft8">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td165"><SPAN class="p27 ft8">konsulat enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td166"><SPAN class="p745 ft8">bestämmelserna i</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td145"><SPAN class="p567 ft16">svenska beskickningar och karriär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td165"><SPAN class="p27 ft8">denna lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td99"><SPAN class="p567 ft8">konsulat</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td167"><SPAN class="p30 ft8">enligt bestämmelserna i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td123"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td163"><SPAN class="p567 ft8">denna lag.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td164"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td148"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Konsulärt ekonomiskt bistånd skall återbetalas av den enskilde enligt vad som anges i <NOBR>9<SPAN class="ft113">-</SPAN>13</NOBR> §§.</P> <P class="p689 ft8">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p618 ft97">Kommentarer</P> <P class="p276 ft8">Formellt sett kommer Regeringskansliet att vara beslutande myndighet i fråga om konsulärt ekonomiskt bistånd. Beslut kommer emellertid, liksom för närvarande, att fattas av utlandsenheterna, enligt delegation. Besluten kan även fortsättningsvis överklagas till förvaltningsrätt.</P> <P class="p746 ft17">241</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">1.12</SPAN><SPAN class="ft120">Förslag till</SPAN></P> <P class="p747 ft37">förordning om ändring i förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna</P> <P class="p641 ft8">Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna samt 1, 3, 6 och <NOBR>8<SPAN class="ft113">-</SPAN>11</NOBR> §§ samt bilagan till förordningen ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD colspan=4 class="tr13 td168"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td169"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td170"><SPAN class="p748 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr32 td63"><SPAN class="p27 ft97">Förordning</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td27"><SPAN class="p749 ft97">om</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td169"><SPAN class="p27 ft97">avgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td113"><SPAN class="p750 ft127">vid</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr32 td171"><SPAN class="p748 ft97">Förordning om avgifter <SPAN class="ft127">inom</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr5 td172"><SPAN class="p27 ft127">utlandsmyndigheterna</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td170"><SPAN class="p748 ft127">utrikesrepresentationen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td169"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td106"><SPAN class="p515 ft8">1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td173"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr8 td174"><SPAN class="p27 ft9">En utlandsmyndighet skall <SPAN class="ft8">ta</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td106"><SPAN class="p751 ft9">Svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td173"><SPAN class="p752 ft24">beskickningar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p30 ft9">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft8">ut</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td175"><SPAN class="p753 ft8">ansökningsavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p750 ft8">och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td171"><SPAN class="p748 ft24">andra enheter inom utrikesrepre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">avgifter för kopior, översätt-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p748 ft9">sentationen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td173"><SPAN class="p753 ft24">(utlandsenheter)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p30 ft9">ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">ning, delgivning m.m. i de fall</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td170"><SPAN class="p748 ft8">ta ut ansökningsavgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p30 ft8">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td176"><SPAN class="p27 ft8">och med de belopp som anges i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td171"><SPAN class="p748 ft8">avgifter för kopior, översätt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">bilagan till denna förordning.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p748 ft8">ning, delgivning m.m. i de fall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td169"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p748 ft8">och med de belopp som anges i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td169"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td171"><SPAN class="p748 ft8">bilagan till denna förordning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td177"><SPAN class="p27 ft8">Ansökningsavgift skall betalas för varje avgiftsbelagt ärende som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td168"><SPAN class="p27 ft8">en ansökan avser.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td169"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td173"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td174"><SPAN class="p27 ft8">Avgiften i lokal valuta fast-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td171"><SPAN class="p30 ft8">Avgiften i lokal valuta fast-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td84"><SPAN class="p27 ft8">ställs</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td98"><SPAN class="p27 ft9">av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td178"><SPAN class="p750 ft24">utlandsmyndigheten</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p748 ft8">ställs enligt de belopp i svenska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">enligt de belopp i svenska kronor</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p748 ft8">kronor eller euro som anges i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td176"><SPAN class="p27 ft8">eller euro som anges i bilagan till</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td171"><SPAN class="p748 ft8">bilagan till denna förordning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td168"><SPAN class="p27 ft8">denna förordning.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td169"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td173"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr4 td177"><SPAN class="p27 ft8">Är tjänsteåtgärden utan avgift, skall det på handlingen skrivas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td168"><SPAN class="p27 ft8">”utan avgift”.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td169"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td173"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td179"><SPAN class="p27 ft8">Avgift <SPAN class="ft9">skall </SPAN>på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td106"><SPAN class="p750 ft8">motsvarande</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p30 ft8">Avgift <SPAN class="ft9">ska </SPAN>på motsvarande sätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft16">sätt tas ut om en <SPAN class="ft24">utlandsmyndighet</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p748 ft8">tas ut om en <SPAN class="ft9">utlandsenhet </SPAN>utför</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td176"><SPAN class="p27 ft8">utför något i tjänsten för en annan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td171"><SPAN class="p748 ft8">något i tjänsten för en annan stats</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">stats räkning, om inte annat följer</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p748 ft8">räkning, om inte annat följer av en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p27 ft8">av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p377 ft8">en</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td152"><SPAN class="p42 ft8">överenskommelse</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p750 ft8">med</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p748 ft16">överenskommelse med annan stat.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p754 ft8">annan stat.</P> <P class="p755 ft17">242</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <P class="p0 ft18">SOU 2010:32 Bilaga 4</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td180"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td169"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td29"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p515 ft8">3 §</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td181"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td114"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td106"><SPAN class="p614 ft8">Sökanden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p377 ft8">är</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td169"><SPAN class="p725 ft8">skyldig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p750 ft8">att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td117"><SPAN class="p713 ft8">Sökanden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p27 ft8">är skyldig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td132"><SPAN class="p28 ft8">att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td182"><SPAN class="p27 ft9">ersätta utlandsmyndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p750 ft8">för</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft9">betala ersättning <SPAN class="ft8">för nödvändiga</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td182"><SPAN class="p27 ft8">nödvändiga kostnader som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p750 ft8">har</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">kostnader som har uppstått i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">uppstått i samband med sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p567 ft8">samband</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td181"><SPAN class="p756 ft8">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td117"><SPAN class="p28 ft8">sådana åtgärder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">åtgärder som anges i bilagan,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">som anges i bilagan, som för för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">som för försändelse, annonser-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p567 ft8">sändelse,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td183"><SPAN class="p30 ft16">annonsering, <SPAN class="ft24">utlandsen-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td184"><SPAN class="p27 ft9"><SPAN class="ft8">ing, </SPAN>myndighetens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p750 ft8">eller någon</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td145"><SPAN class="p567 ft8"><SPAN class="ft9">hetens </SPAN>eller någon annans biträde,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">annans biträde, om inte <SPAN class="ft9">Utrikes-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p567 ft8">om inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td35"><SPAN class="p42 ft9">Regeringskansliet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p28 ft8">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft24">departementet</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td185"><SPAN class="p753 ft8">har bestämt något</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">bestämt något annat. Om det är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">annat. Om det är möjligt, <SPAN class="ft9">skall</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td145"><SPAN class="p567 ft9"><SPAN class="ft8">möjligt, </SPAN>ska utlandsenheten <SPAN class="ft8">i för-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft24">utlandsmyndigheten <SPAN class="ft16">i förväg lämna</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p567 ft8">väg lämna sökanden uppgift om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">sökanden uppgift om vilka kost-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td186"><SPAN class="p567 ft8">vilka kostnaderna kan bli.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td132"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p0 ft8">naderna kan bli.</P> <P class="p699 ft8">Staten skall stå för kostnader för telex eller telefax i viserings-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p27 ft8">ärenden.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p614 ft8">Om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p27 ft8">internationell</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p750 ft8">hänsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p713 ft8">Om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td165"><SPAN class="p27 ft8">internationell</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p27 ft8">hänsyn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">eller sedvänja kräver det, <SPAN class="ft9">skall</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p567 ft8">eller sedvänja kräver det, <SPAN class="ft9">ska</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft9">utlandsmyndigheten besluta att</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p567 ft8">staten stå för kostnader som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">staten <SPAN class="ft9">skall </SPAN>stå för kostnader</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td188"><SPAN class="p567 ft8">avses i första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">som avses i första stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td41"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td187"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td24"><SPAN class="p515 ft8">6 §</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr12 td5"><SPAN class="p614 ft8">Domstolar och andra svenska myndigheter är fria från avgifter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p614 ft8">Om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft8">internationell</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td187"><SPAN class="p750 ft8">hänsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p713 ft8">Om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td165"><SPAN class="p27 ft8">internationell</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p27 ft8">hänsyn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">eller sedvänja kräver det eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p567 ft8">eller sedvänja kräver det eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">om det annars finns särskilda</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td171"><SPAN class="p567 ft8">om det annars finns särskilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft9"><SPAN class="ft8">skäl för det, </SPAN>skall utlandsmyn-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p567 ft8">skäl för det, <SPAN class="ft9">ska </SPAN>sökanden vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p27 ft9">digheten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p560 ft9">besluta att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td187"><SPAN class="p750 ft8">sökanden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td188"><SPAN class="p567 ft8">fri från avgift.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8"><SPAN class="ft9">skall </SPAN>vara fri från avgift.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td41"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td187"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p515 ft8">8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr8 td5"><SPAN class="p614 ft8">Utförs inte den åtgärd som ansökan avser, skall särskilt kvitto</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td183"><SPAN class="p27 ft8">lämnas på avgiften.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td144"><SPAN class="p614 ft9">En utlandsmyndighet får, om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p713 ft9">Om det finns särskilda skäl,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft9">det finns särskilda skäl för det,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td171"><SPAN class="p567 ft9">får hela eller en del av ansök-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft24">betala tillbaka hela eller en del av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td171"><SPAN class="p567 ft9">ningsavgiften betalas tillbaka.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td183"><SPAN class="p27 ft9">ansökningsavgiften.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td187"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td165"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td40"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p389 ft17">243</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p757 ft8">9 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft11">Avgiften betalas i regel i verksamhetslandets valuta. Omräkning sker efter den kurs som <SPAN class="ft10">Utrikesdepartementet </SPAN>har fastställt. Har</P> <P class="p217 ft10">Utrikesdepartementet <SPAN class="ft11">inte fastställt någon sådan kurs eller har betydande kursförändringar ägt rum sedan omräkningskursen fastställdes, sker omräkning efter den köpkurs för svenska kronor eller euro som lokala banker tilllämpar. Vid omräkning av avgiften </SPAN>skall <SPAN class="ft11">beloppet avrundas nedåt till ett jämnt belopp.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p607 ft8">Avgiften betalas i regel i verksamhetslandets valuta. Omräkning sker efter den kurs som <SPAN class="ft9">Regeringskansliet </SPAN>har fastställt. Har <SPAN class="ft9">Regeringskansliet </SPAN>inte fastställt någon sådan kurs eller har betydande kursförändringar ägt rum sedan omräkningskursen fastställdes, sker omräkning efter den köpkurs för svenska kronor eller euro som lokala banker tilllämpar. Vid omräkning av avgiften <SPAN class="ft9">ska </SPAN>beloppet avrundas nedåt till ett jämnt belopp.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td146"><SPAN class="p758 ft8">10 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p38 ft8">Avgiften tillfaller staten. <SPAN class="ft9">Den</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td146"><SPAN class="p30 ft8">Avgiften tillfaller staten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p38 ft24">överordnade utlandsmyndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p30 ft9">Regeringskansliet <SPAN class="ft8">kan besluta att</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p38 ft8">kan besluta att en honorärkon-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p30 ft8">en honorärkonsul får behålla de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p38 ft8">sul får behålla de avgifter som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p30 ft8">avgifter som har betalats in till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p155 ft8">har betalats in till konsulatet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p759 ft8">konsulatet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p760 ft17">244</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_236"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332236x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p761 ft18">SOU 2010:32 Bilaga 4</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr13 td185"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td146"><SPAN class="p762 ft8">11 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td121"><SPAN class="p614 ft24">En utlandsmyndighets beslut i</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td146"><SPAN class="p30 ft9">Beslut enligt denna förordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft24">fråga om avgift enligt denna för-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p763 ft9">får inte överklagas<SPAN class="ft8">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft24">ordning får överklagas hos Reger-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft24">ingskansliet. Skrivelsen med över-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft130">klagandet skall ha kommit in till den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft24">myndighet som meddelade beslutet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft24">inom två månader från den dag då</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td185"><SPAN class="p27 ft24">avgiften beslutades.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p28 ft24">Den handling</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft130">eller en bestyrkt kopia av handling-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft24">en som överklagandet avser skall</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft130">bifogas överklagandet. Ett beslut om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td185"><SPAN class="p27 ft9">återbetalning skall</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p28 ft24">antecknas på</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td185"><SPAN class="p27 ft9">handlingen<SPAN class="ft8">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p764 ft9">Regeringskansliets beslut får inte överklagas.</P> <P class="p765 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p766 ft97">Bilaga</P> <P class="p767 ft9">Avgiftslista</P> <P class="p768 ft97">Ansökningsavgifter</P> <P class="p769 ft113">- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR> <TD class="tr13 td116"><SPAN class="p614 ft8">Med kontorstid avses den på</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr13 td121"><SPAN class="p28 ft8">Med kontorstid avses den på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">orten vanliga kontorstiden. Vid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td180"><SPAN class="p27 ft8">orten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td189"><SPAN class="p756 ft8">vanliga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft8">kontorstiden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p28 ft8">Vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">åtgärd utom tjänstelokalen <SPAN class="ft9">skall</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td180"><SPAN class="p27 ft8">åtgärd</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td189"><SPAN class="p567 ft8">utom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td106"><SPAN class="p27 ft8">tjänstelokalen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p28 ft9">ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">sökanden även betala ersättning</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td121"><SPAN class="p28 ft16">sökanden även betala ersättning för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">för resekostnaden och vid åtgärd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td42"><SPAN class="p27 ft8">resekostnaden</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td190"><SPAN class="p28 ft8">och vid åtgärd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">utom stationeringsorten dessutom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td180"><SPAN class="p27 ft8">utom</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td191"><SPAN class="p28 ft8">stationeringsorten dess-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">traktamente och ersättning för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p27 ft8">utom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td192"><SPAN class="p560 ft8">traktamente</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td42"><SPAN class="p30 ft8">och ersättning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">hotellkostnader. Om det är en</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td121"><SPAN class="p28 ft8">för hotellkostnader. Om det är en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">utsänd eller lokalanställd tjänste-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td121"><SPAN class="p28 ft8">utsänd eller lokalanställd tjänste-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9"><SPAN class="ft8">man </SPAN>vid en utlandsmyndighet <SPAN class="ft8">som</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td121"><SPAN class="p28 ft8">man som utför åtgärden, bestäms</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">utför åtgärden, bestäms ersätt-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td121"><SPAN class="p28 ft8">ersättningen efter samma grunder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">ningen efter samma grunder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td180"><SPAN class="p27 ft8">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td192"><SPAN class="p27 ft8">gäller vid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p27 ft8">tjänsteresa.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p28 ft8">En</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td116"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td180"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td189"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td1"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td99"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td29"><SPAN class="p28 ft17">245</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_237"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332237x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft18">Bilaga 4 SOU 2010:32</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p27 ft8">som gäller vid tjänsteresa. En</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td121"><SPAN class="p27 ft8">honorärkonsul eller en person som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">honorärkonsul eller en person som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td121"><SPAN class="p27 ft8">är anställd vid ett honorärkonsulat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">är anställd vid ett honorärkonsulat</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">har rätt till skälig ersättning för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">har rätt till skälig ersättning för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td121"><SPAN class="p27 ft8">utgifter för kost och logi.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p754 ft8">utgifter för kost och logi.</P> <P class="p754 ft113">- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -</P> <P class="p423 ft97">Kommentarer</P> <P class="p242 ft8">Ändringarna innebär bl.a. att ordet ”utlandsmyndighet” utmönstras och ersätts med ”utlandsenhet” eller – i förordningens rubrik – med ”utrikesrepresentationen”. Vidare byts ”Utrikesdepartementet” och ”överordnad utlandsmyndighet” ut mot ”Regeringskansliet”.</P> <P class="p195 ft8">I 11 § finns det i dag bestämmelser om att utlandsmyndigheters beslut i avgiftsfrågor får överklagas till Regeringskansliet och att Regeringskansliets beslut inte får överklagas. Med den ändring som nu föreslås kommer paragrafen bara att innehålla ett förbud mot överklagande av Regeringskansliets beslut enligt förordningen.</P> <P class="p118 ft8">Jämför ovan under rubriken 1.8 Beslut – överklagande.</P> <P class="p84 ft8">På sikt borde de olika författningarna om avgifter inom utrikesförvaltningen till stor del kunna inordnas i det system för statliga avgifter som bygger på avgiftsförordningen (1992:191). I den förordningen finns också särskilda bestämmelser om överprövning av avgiftsbeslut.</P> <P class="p770 ft17">246</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332238x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p771 ft31"><SPAN class="ft31">1.13</SPAN><SPAN class="ft120">Förslag till</SPAN></P> <P class="p772 ft31">lag om ändring i arkivlagen (1990:782)</P> <P class="p773 ft8">Härigenom föreskrivs att 7 § arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"> <TR> <TD class="tr13 td141"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td142"><SPAN class="p30 ft9">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td141"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td142"><SPAN class="p698 ft8">7 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p774 ft8">För tillsynen av att myndigheterna och sådana organ som avses i 1 § tredje stycket fullgör sina skyldigheter enligt <NOBR>3<SPAN class="ft142">-</SPAN>6</NOBR> §§ skall det finnas arkivmyndigheter såväl inom statliga som den kommunala</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">förvaltningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td193"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p614 ft8">Arkivmyndigheterna <SPAN class="ft9">skall </SPAN>dock</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td193"><SPAN class="p614 ft8">Arkivmyndigheterna <SPAN class="ft9">ska</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p30 ft8">dock</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">inte ha tillsyn över riksdagens myn-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">inte ha tillsyn över riksdagens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">digheter, regeringen, <SPAN class="ft9">myndigheter</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td193"><SPAN class="p27 ft8">myndigheter, regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p28 ft9">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9">inom regeringens kansli eller</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td193"><SPAN class="p27 ft9">Regeringskansliet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9">utrikesrepresentationen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td193"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p775 ft8">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p776 ft17">247</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332239x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft31"><SPAN class="ft31">1.14</SPAN><SPAN class="ft120">Förslag till</SPAN></P> <P class="p777 ft37">förordning om ändring i arkivförordningen (1991:446)</P> <P class="p778 ft8">Härigenom föreskrivs att 10 § arkivförordningen ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft9">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td117"><SPAN class="p27 ft24">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p607 ft8">Bestämmelser i 6 och <NOBR>11<SPAN class="ft113">-</SPAN>19</NOBR> §§ gäller inte för riksdagens myndigheter, regeringen, <SPAN class="ft9">Regeringskansliet eller utrikesrepresentationen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft8">10 §</P> <P class="p779 ft8">Bestämmelser i 6 och <NOBR>11<SPAN class="ft113">-</SPAN>19</NOBR> §§ gäller inte för riksdagens myndigheter, regeringen <SPAN class="ft9">eller Regeringskansliet.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p699 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p780 ft17">248</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_240"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332240x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p781 ft31"><SPAN class="ft31">1.15</SPAN><SPAN class="ft120">Förslag till</SPAN></P> <P class="p782 ft37">förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)</P> <P class="p783 ft8">Härigenom föreskrivs att 3 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) ska ha följande lydelse.</P> <P class="p784 ft8">3 §<A href="#page_240"><SPAN class="ft27">2 </SPAN></A>Följande myndigheter ska i den utsträckning som framgår nedan inte tillämpa 5 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P> <P class="p785 ft9">Myndigheter Register</P> <P class="p786 ft113">- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr4 td194"><SPAN class="p614 ft8">allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td195"><SPAN class="p27 ft8">förvaltningsdom-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p28 ft8">diarium över mål enligt smitt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p27 ft8">stolar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td195"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td121"><SPAN class="p28 ft8">skyddslagen (2004:168) om fast-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td194"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td195"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p28 ft8">ställande av viss tillhörighet i vissa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td194"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td195"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td86"><SPAN class="p27 ft8">fall.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td116"><SPAN class="p614 ft8">Försvarsmakten, Försvarets</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td121"><SPAN class="p30 ft8">Diarier över inriktningar enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td194"><SPAN class="p27 ft8">materielverk,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td195"><SPAN class="p723 ft8">Försvarets radio-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td121"><SPAN class="p28 ft8">lagen (2000:130) om försvars-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">anstalt och Totalförsvarets forsk-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td86"><SPAN class="p27 ft8">underrättelseverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p28 ft8">och över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p27 ft8">ningsinstitut.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td195"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p27 ft8">underrättelser inom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p28 ft14">försvarets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td194"><SPAN class="p27 ft143">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td195"><SPAN class="p27 ft143">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td121"><SPAN class="p27 ft144">underrättelse- och säkerhetstjänst.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p0 ft113">- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -</P> <P class="p787 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p788 ft97">Kommentarer</P> <P class="p789 ft8">Enligt vad som nu gäller får utlandsmyndigheterna inte i sina diarier utelämna eller särskilja uppgifter om handlingens avsändare och mottagare och om handlingens innehåll i syfte att diariet ska kunna företes för allmänheten. Följden blir att sekretess i stor utsträckning gäller för utlandsmyndigheternas diarier. I stället för bestämmelsen om utlandsmyndigheterna i offentlighets- och sekretessförordningen</P> <P class="p790 ft29"><SPAN class="ft28">2 </SPAN>Ändringen innebär att bestämmelserna om beskickningar och andra utlandsmyndigheter utgår.</P> <P class="p791 ft17">249</P> </DIV> <DIV id="page_241"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p127 ft8">kommer förordningens bestämmelser rörande Regeringskansliet att bli tillämpliga inom utrikesrepresentationen. Det innebär att bestämmelser av samma innebörd som de i dag gällande blir tillämpliga. Dock kommer 5 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen att vara tillämpligt i fråga om administrativa och konsulära ärenden samt handelsärenden.</P> <P class="p434 ft17">250</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.16</SPAN><SPAN class="ft120">Förslag till</SPAN></P> <P class="p792 ft37">förordning om ändring i förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.</P> <P class="p283 ft8">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.</P> <P class="p793 ft12"><SPAN class="ft30">dels </SPAN>att 7 § ska upphöra att gälla, <SPAN class="ft30">dels </SPAN>att 1 § ska ha följande lydelse.</P> <P class="p455 ft9">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P> <P class="p794 ft8">1 § Överklagande till kammarrätt tas upp</P> <P class="p100 ft8">1. av Kammarrätten i Stockholm när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Uppsala eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td116"><SPAN class="p614 ft8">2. av Kammarrätten i Göte-</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p614 ft8">2. av Kammarrätten i Göte-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">borg när beslut i närmast före-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">borg när beslut i närmast före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">gående instans har meddelats av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">gående instans har meddelats av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">Förvaltningsrätten i Malmö, För-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p27 ft8">Förvaltningsrätten i Malmö, För-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">valtningsrätten i Göteborg, För-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">valtningsrätten i Göteborg, För-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">valtningsrätten i Karlstad eller av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">valtningsrätten i Karlstad eller av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td116"><SPAN class="p27 ft8">en förvaltningsmyndighet som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td143"><SPAN class="p27 ft8">en förvaltningsmyndighet som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">är belägen inom dessa förvalt-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">är belägen inom dessa förvalt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft8">ningsrätters domkretsar <SPAN class="ft9">eller av</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft8">ningsrätters domkretsar,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p27 ft9">en utlandsmyndighet<SPAN class="ft8">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td143"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p136 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft132">av Kammarrätten i Sundsvall när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Falun, Förvaltningsrätten i Härnösand, Förvaltningsrätten i Umeå, Förvaltningsrätten</SPAN></P> <P class="p200 ft12"><SPAN class="ft8">i</SPAN><SPAN class="ft145">Luleå eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar, och</SPAN></P> <P class="p100 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft132">av Kammarrätten i Jönköping när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Linköping, Förvaltningsrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Växjö eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar.</SPAN></P> <P class="p795 ft17">251</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332243x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p796 ft8">7 §</P> <P class="p797 ft118">Överklagande till en förvaltningsrätt tas upp av Förvaltningsrätten i Göteborg när överklagandet avser beslut av Regeringskansliet i ärenden enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd eller beslut av en utlandsmyndighet.</P> <P class="p798 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p582 ft97">Kommentarer</P> <P class="p242 ft12">Bestämmelserna i 1 § 2 och 7 § som de lyder i dag anger bl.a. till vilka domstolar <SPAN class="ft30">utlandsmyndigheters beslut </SPAN>och vissa <SPAN class="ft30">regeringskanslibeslut </SPAN>kan överklagas. De innebär i den delen följande:</P> <P class="p120 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft101">Utlandsmyndigheters beslut i ärenden om utlämnande av allmän handling överklagas till Kammarrätten i Göteborg.</SPAN></P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft101">Utlandsmyndigheters beslut i andra ärenden överklagas till Förvaltningsrätten i Göteborg. Det gäller t.ex. avslag på ansökningar om pass och konsulärt ekonomiskt bistånd.</SPAN></P> <P class="p332 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringskansliets beslut om återkrav av konsulärt ekonomiskt bistånd överklagas till Förvaltningsrätten i Göteborg.</SPAN></P> <P class="p799 ft8">Om man vill omvandla utlandsmyndigheterna till enheter inom Regeringskansliet, behöver dessa bestämmelser ses över. Vårt förslag till lösning är att orden ”eller av en utlandsmyndighet” i 1 § 2 utgår och att hela 7 § upphävs. Enligt allmänna regler om arbetsfördelningen mellan domstolarna blir det då Kammarrätten i Stockholm och Förvaltningsrätten i Stockholm – och inte som i dag domstolarna i Göteborg – som ska pröva överklaganden i de ärenden som det här gäller.</P> <P class="p303 ft8">Statistik för åren 2008 och 2009 tyder på att antalet ärenden som på detta sätt omfördelas uppgår till ett <NOBR>20-tal</NOBR> per år.</P> <P class="p541 ft17">252</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft24">Nuvarande lydelse</SPAN></DIV> <DIV id="tx2"><SPAN class="ft97">Förordning med instruktion för specialattachéer </SPAN><SPAN class="ft127">vid utlandsmyndigheterna</SPAN></DIV> <DIV id="tx3"><SPAN class="ft8">Med specialattaché avses i denna förordning en tjänsteman som för en begränsad tid är knuten till en eller flera</SPAN></DIV> <DIV id="tx4"><SPAN class="ft118">utlandsmyndigheter </SPAN><SPAN class="ft94">för bevakning av ett särskilt område och</SPAN></DIV> <DIV id="tx5"><SPAN class="ft12">som har Regeringskansliet som sin huvudman.</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft31"><SPAN class="ft31">1.17</SPAN><SPAN class="ft120">Förslag till</SPAN></P> <P class="p800 ft137">förordning om ändring i förordningen (1990:1108) med instruktion för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna</P> <P class="p801 ft8">Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (1990:1108) med instruktion för specialattachéer vid utlandsmyndigheterna samt 1, 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse.</P> <P class="p802 ft9">Föreslagen lydelse</P> <P class="p803 ft97">Förordning med instruktion för specialattachéer <SPAN class="ft127">inom utrikesrepresentationen</SPAN></P> <P class="p804 ft8">1 §</P> <P class="p805 ft8">Med specialattaché avses i denna förordning en tjänsteman som för en begränsad tid är knuten till en eller flera</P> <P class="p806 ft9">beskickningar eller andra enheter inom utrikesrepresentationen <SPAN class="ft8">för bevakning av ett särskilt område och som har Regeringskansliet som sin huvudman.</SPAN></P> <P class="p13 ft8">Bestämmelserna i denna förordning om specialattachéer gäller även den som för en begränsad tid är anställd som råd med motsvarande arbetsuppgifter.</P> <P class="p79 ft12">För försvarsattachéer gäller förordningen (FFS 1985:20) om Sveriges försvarsattachéer.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"> <TR> <TD class="tr13 td144"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td171"><SPAN class="p515 ft8">4 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p614 ft8">Chef för en specialattaché är</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td171"><SPAN class="p713 ft8">Chef för en specialattaché är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td144"><SPAN class="p27 ft8">chefen för den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td171"><SPAN class="p567 ft8">chefen för den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p614 ft24">utlandsmyndighet <SPAN class="ft16">där attachén</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td171"><SPAN class="p713 ft8"><SPAN class="ft9">utlandsenhet </SPAN>där attachén är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p27 ft8">är stationerad.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td171"><SPAN class="p567 ft8">stationerad.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Specialattachén skall hålla sin chef liksom beskicknings- och delegationschefer i sina andra verksamhetsländer underrättade om sin verksamhet och vara deras rådgivare. I frågor av utrikespolitisk natur skall specialattachén följa deras direktiv.</P> <P class="p807 ft17">253</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332245x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft8">En specialattaché vid Sveriges representation vid Europeiska unionen skall följa de direktiv som chefen för representationen ger. När direktiven ges skall chefen beakta specialattachéns särskilda ansvarsområde och de uppgifter som huvudmannen har bestämt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr13 td196"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td197"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td149"><SPAN class="p515 ft8">5 §</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td194"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td176"><SPAN class="p750 ft8">Om det finns särskilda skäl,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p28 ft8">Om det finns särskilda skäl,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p27 ft8">får chefen för <SPAN class="ft9">utlandsmyndig-</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td71"><SPAN class="p748 ft8">får chefen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p808 ft8">för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p28 ft24">utlandsenheten,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8"><SPAN class="ft9">heten </SPAN>efter samråd med huvud-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p748 ft8">efter samråd med huvud-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">mannen besluta att en special-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p748 ft8">mannen, besluta att en special-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td196"><SPAN class="p27 ft8">attachés</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td197"><SPAN class="p27 ft8">arkivhandlingar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p750 ft8">inte</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td145"><SPAN class="p748 ft8">attachés arkivhandlingar inte <SPAN class="ft9">ska</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td196"><SPAN class="p27 ft9">skall <SPAN class="ft8">ingå</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td198"><SPAN class="p750 ft24"><SPAN class="ft16">i </SPAN>utlandsmyndighetens</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p748 ft9"><SPAN class="ft8">ingå i </SPAN>utlandsenhetens <SPAN class="ft8">arkiv. I</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">arkiv. I sådant fall <SPAN class="ft9">skall </SPAN>special-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td149"><SPAN class="p748 ft8">sådant</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p27 ft8">fall</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p808 ft24">ska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td194"><SPAN class="p30 ft16">specialattachéns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p27 ft8">attachéns arkiv i stället utgöra en</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td145"><SPAN class="p748 ft8">arkiv i stället utgöra en del av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">del av huvudmannens arkiv, och</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p748 ft8">huvudmannens arkiv, och special-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td199"><SPAN class="p27 ft8">specialattachén <SPAN class="ft9">skall </SPAN>hålla</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td103"><SPAN class="p750 ft8">sina</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p748 ft8">attachén <SPAN class="ft9">ska </SPAN>hålla sina handlingar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p27 ft8">handlingar åtskilda från <SPAN class="ft9">utlands-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td149"><SPAN class="p748 ft8">åtskilda</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p560 ft8">från</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td184"><SPAN class="p30 ft24">utlandsenhetens <SPAN class="ft16">och</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft16"><SPAN class="ft24">myndighetens </SPAN>och följa de bestäm-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p748 ft16">följa de bestämmelser för registrer-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td176"><SPAN class="p27 ft8">melser för registrering och arkiv-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td145"><SPAN class="p748 ft8">ing och arkivbildning som gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p27 ft8">bildning som gäller för huvud-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td168"><SPAN class="p748 ft8">för huvudmannen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td196"><SPAN class="p27 ft8">mannen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td197"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td103"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td149"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td113"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td194"><SPAN class="p27 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p809 ft8">Denna förordning träder i kraft den</P> <P class="p810 ft17">254</P> </DIV> <DIV id="page_246"> <P class="p507 ft18">Bilaga 5</P> <P class="p811 ft72">Förslag till stöd vid beredning av beslut om utlandsnärvaro</P> <P class="p341 ft8">I bilagan föreslås en struktur för ramar och faktorer att ta hänsyn till vid beslut om svensk diplomatisk närvaro i utlandet. Utredningen kan återkomma till frågan om bedömningsgrunder i slutbetänkandet.</P> <P class="p812 ft8">Övergripande svenska intressen och budgetmässiga förutsättningar är styrande för hela Regeringskansliets verksamhet. Utifrån dessa bör för utrikesförvaltningens del följande läggas fast:</P> <P class="p813 ft8"><SPAN class="ft16">A.</SPAN><SPAN class="ft132">Uppdrag och mål för utrikesförvaltningens verksamheter.</SPAN></P> <P class="p503 ft8"><SPAN class="ft16">B.</SPAN><SPAN class="ft101">På vilka orter och vid vilka internationella organisationer svensk närvaro ska prioriteras för att uppdragen ska verkställas på bästa sätt.</SPAN></P> <P class="p814 ft8"><SPAN class="ft8">C.</SPAN><SPAN class="ft146">Vilken typ av representation som utifrån uppdrag (A) och placering (B) är mest lämplig.</SPAN></P> <P class="p815 ft37"><SPAN class="ft31">1.1</SPAN><SPAN class="ft36">Att lägga fast svenska intressen och uppdrag för utrikesförvaltningen</SPAN></P> <P class="p468 ft8">Det ligger inte inom utredningens mandat att identifiera vilka de svenska intressen är som ska avgöra bl.a. uppdrag för utrikesförvaltningen och var svensk utlandsnärvaro bör prioriteras. De besluten och prioriteringarna är av politisk karaktär och läggs fast av Riksdag och Regering. Utredningen kan dock konstatera följande:</P> <P class="p816 ft17">255</P> </DIV> <DIV id="page_247"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft9">1) Svenska intressen måste tydligare avgöra svensk utlandsnärvaro</P> <P class="p253 ft8">Beredning av beslut om svensk närvaro bör utgå från omvärldsmässiga förutsättningar och svenska intressen. Utrikespolitiska intressen kan dock vara motstridiga och har ofta olika tidshorisont. De kan vara långsiktiga och värdegrundade, som t.ex. främjande av respekt för mänskliga rättigheter och fred, eller mer konkreta och möjliga att resultatbedöma på kortare sikt, t.ex. inom exportfrämjandearbetet. Utredningen anser att det måste bli mer accepterat och bättre förankrat i verksamheten, inklusive vid bedömning av svensk utlandsnärvaro, att svenska intressen är utgångspunkten och att främjandet av dessa är det övergripande målet.</P> <P class="p659 ft9">2 Verksamhetsplaneringsprocessen för utrikesrepresentationen behöver breddas</P> <P class="p817 ft8">Hur utrikesrepresentationen bäst ska verka för att svenska intressen ska främjas och verksamhetsmålen uppnås bör knytas till kostnadsaspekter och beredas i en brett förankrad process. Ett arbete för att förbättra verksamhetsplaneringsprocessen pågår inom utrikesförvaltningen och utredningen återkommer till frågan i sitt slutbetänkande.</P> <P class="p193 ft31"><SPAN class="ft31">1.2</SPAN><SPAN class="ft32">Var är svensk närvaro motiverad?</SPAN></P> <P class="p214 ft12">I diskussioner utredningen har haft med olika funktioner inom Regeringskansliet har främst följande behov av svensk närvaro lyfts fram, inte nödvändigtvis presenterade i prioritetsordning.</P> <P class="p317 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">I framväxande geopolitiska maktcentra, politiska och ekonomiska, såsom BRIC och G20. Här noteras också allmänt behov av bevakning av nya multilaterala strukturer.</SPAN></P> <P class="p818 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">I viktigare </SPAN><NOBR>EU-länder</NOBR></P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">På orter med säte för multilaterala organisationers huvudkontor, centrala för svensk politik</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">I länder eller regioner av kort- och långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige</SPAN></P> <P class="p819 ft17">256</P> </DIV> <DIV id="page_248"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Bedömningar av det slaget måste kompletteras. Kriterierna som togs fram 2002, jmf avsnitt 1.4., bör omformas och användas som bedömningsgrunder för var svensk närvaro är prioriterad. Svensk diplomatisk eller konsulär närvaro är då motiverad när;</P> <P class="p820 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">den avsevärt ökar möjligheten att framgångsrikt främja svenska intressen inom prioriterade områden av </SPAN><NOBR>EU-politiken;</NOBR></P> <P class="p208 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">den är av stor betydelse för att uppnå svenska utrikes- och säkerhetspolitiska mål;</SPAN></P> <P class="p208 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">den har ett betydande mervärde för svenskt handels- och näringslivsfrämjande samt investeringar i Sverige;</SPAN></P> <P class="p207 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">behoven av konsulär service till svenska medborgare är omfattande och inte på annat rimligt sätt kan tillgodoses;</SPAN></P> <P class="p821 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">landet, delen av landet eller organisationen är en betydelsefull partner i svenskt fokuserat utvecklingssamarbete;</SPAN></P> <P class="p208 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">det finns en stor volym migrationsärenden som inte kan eller bör hanteras på annat vis;</SPAN></P> <P class="p207 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">landet, delen av landet eller organisationen har särskild regional vikt och inflytande;</SPAN></P> <P class="p208 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">den ger ett betydande mervärde för landets utveckling i fråga om fred, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling;</SPAN></P> <P class="p207 ft12"><SPAN class="ft64">•</SPAN><SPAN class="ft67">värdlandet fäster stor vikt vid diplomatiskt protokoll eller när närvaro av offentlig företrädare allmänt har stor betydelse för att tillvarata svenska intressen</SPAN></P> <P class="p822 ft37"><SPAN class="ft31">1.3</SPAN><SPAN class="ft36">Att bedöma lämplighet av olika representationsformer</SPAN></P> <P class="p672 ft8">Om en större variation av representationsformer tillämpas ökar möjlighet till en flexibel och mer verksamhetsanpassad svensk närvaro, jmf kapitel 5. Möjligheterna att upprätthålla en begränsad svensk närvaro ökar. Olika bedömningsgrunder har diskuterats i bl.a. kapitel 3 och 5. En sammanställning av dem, en form av ”checklista”, som kompletterar punkterna ovan, kan se ut som följer. Vid beredning bör hänsyn tas till</P> <P class="p823 ft17">257</P> </DIV> <DIV id="page_249"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p27 ft18">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">prioritering av landet, delen av landet eller organisationen utifrån fastlagda uppdrag och mål för utrikesförvaltningen,</SPAN></P> <P class="p824 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">intresse av/möjlighet att begränsa verksamhetsuppdrag enligt förslag som ges i kapitel 3. För vissa verksamheter bör centralisering, regionalisering eller outsourcing prövas,</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">närvaro av andra länder eller </SPAN><NOBR>EU-delegation</NOBR> som möjliggör samarbeten, samlokalisering eller bördefördelning med andra länder eller <NOBR>EU-delegationerna,</NOBR></P> <P class="p818 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">förutsedd långsiktighet i den svenska närvaron,</SPAN></P> <P class="p119 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">förutsättningar som ges enligt Wienkonventionen, värdlandets acceptans samt andra protokollära eller diplomatiska krav,</SPAN></P> <P class="p212 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">praktiska lokala förhållanden bl.a. vad gäller säkerhet, fysisk och digital infrastruktur, kvalité i finans- och bankväsende, offentlig administration och service och möjlighet att utvidga behörighet för lokalanställda,</SPAN></P> <P class="p299 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">sårbarhetsbedömning för olika representationsformer och dess verksamhet,</SPAN></P> <P class="p825 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">verksamhetens behov av närvaro i landet,</SPAN></P> <P class="p119 ft8"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft66">verksamhetsmässiga fördelar av närvaro i regionen. Ju mindre en verksamhet är beroende av kunskap om regionen och närhet till verksamheten, desto mer talar för att effektiviseringar bör ske genom centralisering. Det gäller särskilt administrativa stödverksamheter,</SPAN></P> <P class="p826 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">regional homogenitet och fördel av att ha ett regionalt perspektiv i verksamheten,</SPAN></P> <P class="p120 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">övriga Regeringskansliets eller andra svenska myndigheters intresse av egen närvaro i regionen eller landet,</SPAN></P> <P class="p212 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">relationer mellan länder i en region. Komplicerade relationer kan i regioner av lägre svenskt intresse tala för en lösning med ett Stockholmsbaserat sändebud, snarare än med sidoackreditering,</SPAN></P> <P class="p827 ft12"><SPAN class="ft34">•</SPAN><SPAN class="ft35">mervärde verksamhetsmässigt i förhållande till kostnader för lämplig representationsform.</SPAN></P> <P class="p203 ft17">258</P> </DIV> <DIV id="page_250"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p27 ft18">SOU 2010:32</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p27 ft25">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Bedömningsgrunderna är i första hand tillämpbara vid beslut om bilateral närvaro, men vissa punkter kan ge stöd även vid ställningstagande om närvaro vid multilaterala organisationer.</P> <P class="p828 ft17">259</P> </DIV> <DIV id="page_251"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332251x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft147">Statens offentliga utredningar 2010</P> <P class="p705 ft6">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p829 ft77"><SPAN class="ft148">1.</SPAN><SPAN class="ft149">Lätt att göra rätt</SPAN></P> <P class="p830 ft77"><SPAN class="ft77">–</SPAN><SPAN class="ft150">om förmedling av brottsskadestånd. Ju.</SPAN></P> <P class="p831 ft77"><SPAN class="ft148">2.</SPAN><SPAN class="ft149">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.</SPAN></P> <P class="p832 ft77"><SPAN class="ft148">3.</SPAN><SPAN class="ft149">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.</SPAN></P> <P class="p833 ft77"><SPAN class="ft148">4.</SPAN><SPAN class="ft149">Allmänna handlingar i elektronisk form</SPAN></P> <P class="p830 ft77"><SPAN class="ft77">–</SPAN><SPAN class="ft150">offentlighet och integritet. Ju.</SPAN></P> <P class="p833 ft77"><SPAN class="ft148">5.</SPAN><SPAN class="ft149">Skolgång för alla barn. U.</SPAN></P> <P class="p834 ft77"><SPAN class="ft148">6.</SPAN><SPAN class="ft149">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010</SPAN></P> <P class="p835 ft77"><SPAN class="ft77">–</SPAN><SPAN class="ft150">utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.</SPAN></P> <P class="p836 ft77"><SPAN class="ft148">7.</SPAN><SPAN class="ft149">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. IJ.</SPAN></P> <P class="p837 ft77"><SPAN class="ft148">8.</SPAN><SPAN class="ft149">En myndighet för havs- och vattenmiljö. M.</SPAN></P> <P class="p838 ft77"><SPAN class="ft148">9.</SPAN><SPAN class="ft149">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.</SPAN></P> <P class="p839 ft77"><SPAN class="ft148">10.</SPAN><SPAN class="ft151">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.</SPAN></P> <P class="p840 ft77"><SPAN class="ft148">11.</SPAN><SPAN class="ft151">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.</SPAN></P> <P class="p841 ft77"><SPAN class="ft148">12.</SPAN><SPAN class="ft151">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.</SPAN></P> <P class="p842 ft77"><SPAN class="ft148">13</SPAN><SPAN class="ft152">Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.</SPAN></P> <P class="p217 ft77"><SPAN class="ft148">14.</SPAN><SPAN class="ft151">Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.</SPAN></P> <P class="p843 ft77"><SPAN class="ft148">15.</SPAN><SPAN class="ft151">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.</SPAN></P> <P class="p844 ft77"><SPAN class="ft148">16.</SPAN><SPAN class="ft151">Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. IJ.</SPAN></P> <P class="p845 ft77"><SPAN class="ft148">17.</SPAN><SPAN class="ft151">Prissatt vatten? M.</SPAN></P> <P class="p217 ft77"><SPAN class="ft148">18.</SPAN><SPAN class="ft151">En reformerad budgetlag. Fi.</SPAN></P> <P class="p846 ft77"><SPAN class="ft148">19.</SPAN><SPAN class="ft151">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.</SPAN></P> <P class="p847 ft77"><SPAN class="ft148">20.</SPAN><SPAN class="ft151">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för </SPAN><NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Fi.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p848 ft77"><SPAN class="ft148">21.</SPAN><SPAN class="ft151">Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.</SPAN></P> <P class="p849 ft77"><SPAN class="ft148">22.</SPAN><SPAN class="ft151">Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.</SPAN></P> <P class="p850 ft77"><SPAN class="ft148">23.</SPAN><SPAN class="ft151">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.</SPAN></P> <P class="p217 ft77"><SPAN class="ft148">24.</SPAN><SPAN class="ft151">Avtalad upphovsrätt. Ju.</SPAN></P> <P class="p851 ft77"><SPAN class="ft148">25.</SPAN><SPAN class="ft151">Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. Fö.</SPAN></P> <P class="p217 ft77"><SPAN class="ft148">26.</SPAN><SPAN class="ft151">Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.</SPAN></P> <P class="p852 ft77"><SPAN class="ft148">27.</SPAN><SPAN class="ft151">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.</SPAN></P> <P class="p853 ft77"><SPAN class="ft148">28.</SPAN><SPAN class="ft151">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.</SPAN></P> <P class="p845 ft77"><SPAN class="ft148">29.</SPAN><SPAN class="ft151">En ny förvaltningslag. Ju.</SPAN></P> <P class="p854 ft77"><SPAN class="ft148">30.</SPAN><SPAN class="ft151">Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmonisering. N.</SPAN></P> <P class="p217 ft77"><SPAN class="ft148">31.</SPAN><SPAN class="ft151">Första hjälpen i psykisk hälsa. S.</SPAN></P> <P class="p855 ft77"><SPAN class="ft148">32.</SPAN><SPAN class="ft151">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_252"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332252x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft147">Statens offentliga utredningar 2010</P> <P class="p705 ft6">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft153">Justitiedepartementet</P> <P class="p10 ft77">Lätt att göra rätt</P> <P class="p856 ft77">– om förmedling av brottsskadestånd. [1]</P> <P class="p857 ft77">Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]</P> <P class="p11 ft77">Allmänna handlingar i elektronisk form</P> <P class="p858 ft154">– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]</P> <P class="p859 ft77">Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]</P> <P class="p860 ft154">Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29]</P> <P class="p861 ft153">Utrikespartementet</P> <P class="p862 ft77">Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]</P> <P class="p861 ft153">Försvarsdepartementet</P> <P class="p863 ft77">Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]</P> <P class="p864 ft77">Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]</P> <P class="p9 ft153">Socialdepartementet</P> <P class="p11 ft77">Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]</P> <P class="p9 ft153">Finansdepartementet</P> <P class="p865 ft77">Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. [13]</P> <P class="p10 ft77">En reformerad budgetlag. [18]</P> <P class="p866 ft77">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> [20]</P> <P class="p861 ft153">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p10 ft77">Skolgång för alla barn. [5]</P> <P class="p867 ft77">Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av</P> <P class="p856 ft77">Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]</P> <P class="p867 ft77">Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p868 ft77">Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]</P> <P class="p861 ft153">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p869 ft77">Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. [9]</P> <P class="p11 ft77">Bättre marknad för tjänstehundar. [21]</P> <P class="p861 ft153">Miljödepartementet</P> <P class="p870 ft77">Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]</P> <P class="p871 ft77">Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet. [6]</P> <P class="p872 ft77">En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]</P> <P class="p455 ft153">Näringsdepartementet</P> <P class="p873 ft77">Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]</P> <P class="p874 ft77">Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]</P> <P class="p875 ft77">Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]</P> <P class="p861 ft153">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P> <P class="p876 ft77">Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. [7]</P> <P class="p871 ft77">Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]</P> <P class="p9 ft153">Kulturdepartementet</P> <P class="p877 ft77">Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]</P> <P class="p878 ft77">I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_253"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GYB332253x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft153">Arbetsmarknadsdepartementet</P> <P class="p10 ft77">Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GYB332 SOU_2010__32.pdf 2251726 pdf Utrikesförvaltning i världsklass https://data.riksdagen.se/fil/11614EA4-47FE-49C5-9FF3-8C9C952636E9